Regeringens proposition

1994/95:100 Bilaga 6

Socialdepartementet
(femte huvudtiteln)

1 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Bilaga 6 till budgetpropositionen 1995

Socialdepartementet

(femte huvudtiteln)

Prop.

1994/95:100

Bil. 6

Välfärdspolitiken

Sverige skall i framtiden vara ett välfärdsland där människor har arbete
och de offentliga finanserna är i balans. Det kräver kraftfulla insatser för
ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och sanerade statsfinanser.

Det stora budgetunderskottet gör det nödvändigt att minska utgifterna
på en rad områden. För många kommer de omedelbara effekterna av
dessa åtgärder att bli kännbara. Alternativet med bestående höga räntor
och en utdragen ekonomisk kris skulle drabba barnfamiljer, ungdomar
och många äldre än hårdare. Fortsatt stort budgetunderskott ökar stats-
skulden och därmed den totala räntekostnaden. För att inte ränteutgifter-
na skall tränga undan välfärden måste statsskuldens utveckling vändas.
Inte minst för framtiden och barnens skull är detta nödvändigt.

För att vissa grupper inte skall drabbas orimligt hårt, har regeringen
lagt stor vikt vid att besparingarna skall delas av alla medborgare.
Vidare har regeringen prioriterat besparingar på transfereringar, bidrag
och subventioner framför ytterligare nedskärningar i de sociala verksam-
heterna. Skälen för denna prioritering är flera.

Att alla, oberoende av inkomst, har tillgång till bra barnomsorg, god
utbildning samt hälso- och sjukvård och äldreomsorg av hög kvalitet är,
vid sidan av möjligheten att försörja sig genom eget arbete, det som
främst skapar jämlika och rättvisa villkor i ett samhälle. Det går att i
efterhand kompensera för några år med lägre materiell standard. En
dålig omsorg under småbamsåren, eller en förlorad skoltid, ger däremot
bestående skador som är kostsamma ur ett samhällsekonomiskt
perspektiv och dessutom svåra att reparera.

Tillgång till utbildning, vård och omsorg underlättar också en struk-
turell anpassning i ekonomin och bidrar därmed till att skapa förutsätt-
ningar för ökad tillväxt och sysselsättning. En väl utbyggd social infra-
struktur är en förutsättning för att ett modernt samhälle, där både män
och kvinnor förvärvsarbetar, skall fungera.

I ett vidare perspektiv bidrar rättvist fördelade välfärdstjänster till sam-
manhållningen i samhället och utgör därmed också ett värn för demokra-
tin.

Ytterligare en viktig utgångspunkt för regeringens besparingsarbete har
varit att behålla transfereringssystemens karaktär med inkomstrelaterade
ersättningar. Socialförsäkringar som ersätter bortfall av inkomst har stora
fördelar framför försäkringar som bygger på den s.k. grundtrygghets-
principen. Ett grundtrygghetssystem skulle innebära att stora grupper

ställs utanför det skydd mot kraftigt försämrad levnadsstandard som våra
nuvarande socialförsäkringar ger.

Vidare kräver bidragssystem som bygger på behovsprövning, till skill-
nad från generella bidrag, omfattande och relativt kostsamma kontroll-
system och utökad byråkrati.

Det visar sig också att i länder, där man tillämpar mer av grundskydd
och behovsprövning, har de med den svagaste ekonomin det betydligt
sämre än i länder där systemen är mer generella. Många fastnar i en
bidragsfälla, som de har svårt att ta sig ur genom egna initiativ.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är högt prioriterat i regeringens
arbete. Alla förslag som regeringen lägger fram kommer i förväg att
granskas ur jämställdhetssynpunkt för att säkerställa en fortsatt målmed-
veten utveckling mot ett jämställt samhälle.

Nya utmaningar för välfärdspolitiken

1 arbetslöshetens och den ekonomiska krisens spår kan vi nu se tenden-
ser på en rad samhällsområden, som är ytterst oroande och som ytter-
ligare inskärper kravet på åtgärder som bryter den negativa utvecklingen.

Vissa grupper, främst invandrare, ensamstående föräldrar och deras
barn samt ungdomar, fick redan under 1980-talet sina villkor försäm-
rade. Under 1990-talet har försämringarna fortsatt för dessa grupper,
samtidigt som det tillkommit nya problem, framför allt relaterade till den
höga arbetslösheten.

Under år 1993 erhöll 671 300 personer socialbidrag. Socialbidragskost-
naderna har stigit kraftigt under hela 1990-talet och bidragstiderna blir
allt längre. Socialbidragstagama är i stor utsträckning yngre människor.
Hälften av dem är under 25 år.

Boendesegregationen tenderar att öka, framför allt i storstadsregioner-
na, liksom skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner, när det gäller
inkomster, utbildningsnivå, antalet arbetslösa m.m.

Alkoholkonsumtionen bland ungdomar ökar igen, speciellt bland
flickor, och alkoholdebuten sker dessutom vid allt lägre ålder. Detta är
alarmerande, inte minst därför att vi vet att vid 70 - 80 procent av
våldsbrotten är gärningsmannen alkoholpåverkad.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att den ekonomiska krisen har
slagit hårdast i områden och bland grupper som redan befinner sig i en
utsatt position. Bland dessa är många första och andra generationens
invandrare. En kommitté kommer att tillkallas med uppgift att belysa
och analysera den sociala utvecklingen i ett antal bostadsområden i stor-
stadsregionerna, speciellt utifrån barnens och ungdomarnas situation.
Inom Arbetsmarknadsdepartementets område föreslås också att särskilda
medel avsätts nästa budgetår för insatser i områden med stor andel in-
vandrare. Särskilt stora problem finns i vissa bostadsområden i stor-
städerna.

Det behövs mer kunskap på en rad områden för att vi skall kunna fa
en mer fullständig bild av hur de samlade effekterna av de senaste årens
höga arbetslöshet och försämrade ekonomi påverkat människors levnads-
villkor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Det sker också andra förändringar i samhället och i vår omvärld, vilkas
konsekvenser för välfärden vi ännu inte kan överblicka. Det gäller t.ex.
den ökade internationaliseringen, framväxten av ett mångkulturellt sam-
hälle, användningen av ny teknik och den snabba utvecklingen på kun-
skaps- och informationsområdet.

För att kunna åstadkomma en social och ekonomisk modernisering av
vårt land, främja jämställdheten mellan kvinnor och män och utveckla
välfärden efter nya förutsättningar och behov, behöver vi bättre kun-
skaper om hur dessa och andra förändringar påverkar människors liv och
vardag.

Därför kommer ett välfärdsprojekt att påbörjas inom Socialdepartemen-
tet med syfte att kartlägga hur det svenska samhället och välfärden har
förändrats. Utifrån de kunskaper som en sådan kartläggning ger, och
med de restriktioner som saneringen av ekonomin innebär, kommer
sedan välfärdspolitiken att vidareutvecklas. Arbetet, som kommer att
pågå under större delen av innevarande mandatperiod, skall bedrivas
öppet och utåtriktat. Resultaten av kunskapsinhämtandet kommer fort-
löpande att redovisas och debatteras. Erfarenhetsutbyte med andra länder
kommer att vara en viktig del av projektet.

En diskussion om hur en modem välfärdspolitik bör vara utformad
pågår i flertalet industriländer. Många av problemen och utmaningarna
vi står inför är gemensamma. Mot den bakgrunden deltar Sverige aktivt
i det internationella socialpolitiska samarbetet såväl på nordisk som
europeisk och global nivå. Nordiska rådet har nyligen tagit ställning till
ett program för nordiskt social- och hälsosamarbete 1995-2000. Europa-
kommissionen utarbetar för närvarande ett nytt program på grundval av
vitboken om arbetsmarknads- och socialpolitik och den diskussion som
förts i ministerrådet och andra organ. Vidare har FN till Köpenhamn i
mars 1995 inkallat ett Världstoppmöte om social utveckling. Sveriges
deltagande i toppmötet förbereds av en kommitté under ledning av
chefen för Socialdepartementet. På toppmötets dagordning står frågor om
utrotande av fattigdom, skapande av produktiv sysselsättning och främ-
jande av social integration.

De samlade sociala utgifterna

En stor del av de sociala välfärdsfrågoma ligger inom Socialdepartemen-
tets ansvarsområde. Grundläggande är bl.a. ansvaret för det ekonomiska
trygghetssystemet som omfattar socialförsäkringarna och anslutande
bidragssystem. Inom vård och omsorg ansvarar i huvudsak kommuner
och landsting för den konkreta utformningen och utvecklingen av verk-
samheterna, medan statens roll är mer övergripande och inriktad på na-
tionella mål, tillsyn m.m.

De samlade sociala utgifterna inkl, landstingens och kommunernas
utgifter för hälso- och sjukvård, barnomsorg, äldre- och handikappom-
sorg samt andra sociala insatser beräknas budgetåret 1995/96 (12 mån.)
beräknas komma att uppgå till 470-480 miljarder kronor. Detta mot-
svarar ca 29 % av BNP. Staten och socialförsäkringarna står för ca
309 miljarder kronor av de totala utgifterna.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Föreslagna större förändringar inom Socialdepartementets
verksamhetsområde

Behovet av att sanera statsfinanserna, öka sysselsättningen och minska
arbetslösheten samt att hävda en rättvis fördelningspolitik har varit
vägledande för socialpolitikens inriktning och förslagen till utgiftsminsk-
ningar.

1 förslagen till besparingar inom familjepolitiken har regeringens
strävan varit att värna dem som har den tyngsta försörjningsbördan och
att undvika att nya marginaleffekter uppkommer. Det har också varit
angeläget att bevara familjestödets generella karaktär, även när ersätt-
ningsnivåerna nu måste sänkas av besparingsskäl. Barnbidraget sänks
likformigt och behåller därmed sitt syfte att utjämna standarden mellan
hushåll med och utan barn.

Den i den ekonomisk-politiska propositionen aviserade utredningen om
besparingarna inom familjepolitiken bör med utgångspunkt från de an-
givna principerna, och inom angiven budgetram, pröva om justeringar
bör göras av jämställdhets- och fordelningspolitiska skäl eller för att
minska marginaleffekterna. Utgångspunkten att besparingarna skall upp-
gå till 3,0 miljarder kronor netto kvarstår.

En enhetlig ersättningsnivå om 75 % bör genomföras såväl i sjuklöne-
och sjukpenningsystemen som inom föräldraförsäkringen. Rehabilite-
ringspenning skall dock utges med 85 %. Detsamma gäller ersättningen
för de två månader med föräldrapenning som inte kan överlåtas på andra
föräldern liksom tillfällig föräldrapenning efter det att förmånen utgetts
för 14 dagar for samma barn under ett år. Samtidigt bör karensdagen
inom sjukersättningssystemen tas bort.

Det är regeringens strävan att rehabiliteringstanken, dvs. människors
möjligheter att återvända till ett normalt liv efter sjukdom eller skada,
skall genomsyra såväl socialförsäkringar, arbetsliv som vård och omsorg.
En bra och effektiv rehabilitering är viktig ur både individens och sam-
hällets perspektiv. För individen leder den till minskat lidande och en
större möjlighet att komma tillbaka till ett aktivt liv. För samhället inne-
bär den minskade kostnader inom sjukförsäkringen och hälso- och sjuk-
vården samt för olika former av stöd och hjälp.

Vissa förändringar föreslås inom sjukförsäkringen vad gäller avgifter
vid sjukhusvård, egenavgift vid inköp av prisnedsatta förskrivna läkeme-
del samt egenkostnadstaket for högskostnadsskyddet. På grundval av
tidigare riksdagsbehandling avses ett nytt förslag om reformerad tand-
vårdsförsäkring bli förelagd riksdagen våren 1995.

Regeringen föreslog i proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-poli-
tiska åtgärder m.m. bl.a. besparingar på pensionsområdet. Den enskilt
största besparingen uppkommer som ett resultat av den begränsade in-
flationsuppräkningen av basbeloppet fr.o.m. år 1995. Vidare aviserades
ett antal åtgärder för att minska förtidspensionsutgifterna. För att minska
de negativa effekterna för de sämst ställda pensionärerna inrymmer be-
sparingspaketet en förstärkning av det särskilda bostadstillägget till pen-
sionärer.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringen lämnar i årets budgetproposition förslag till ytterligare be-
sparingsåtgärder på pensionsområdet. Dessa åtgärder innebär vissa för-
ändringar för förtidspensionärer, enhetlig folkpensionsnivå för gifta samt
förändringar av det särskilda grundavdraget för pensionärer och beräk-
ningsreglema för bostadstillägg till pensionärer. Vidare avser regeringen
att senarelägga utbetalningstidpunktema för barnbidrag, bidragsförskott,
bostadsbidrag och pensioner.

För innevarande budgetår har riksdagen beslutat att anslå 75 miljoner
kronor för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder. Regeringen föreslår
nu att 74 miljoner kronor anslås för ändamålet.

Regeringen presenterade i proposition 1994/95:25 om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med
förslag till konkreta besparingar på utgifter för statlig konsumtion. Rege-
ringen föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader och viss
annan statlig konsumtion inom Socialdepartementets verksamhetsområde
budgetåret 1995/96 minskas med sammanlagt 310 miljoner kronor vilket
för en tolvmånadersperiod motsvarar drygt 200 miljoner kronor. Inrikt-
ningen är att 1998 ha minskat den statliga konsumtionen med 11 %, dvs.
drygt 700 miljoner kronor, inom Socialdepartementets område.

Sammantaget uppgår besparingsförslagen under Socialdepartementets
ansvarsområde i budgetpropositionen till 8,4 miljarder kronor brutto år
1998, vilket efter beaktande av skatteintäktsbortfall innebär en netto-
besparing på ca 7,8 miljarder kronor.

Inriktningen av besparingsarbetet för 1995/96 respektive till år 1998
framgår mer detaljerat under berörda avsnitt.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Föreslagna besparingar i budgetpropositionen, miljoner kronor (brutto)

Åtgärd	1995/96 12 mån	1995/96 18 mån	Samlad besparing l9§5/9ft t.o.m. 1998
Familjepolitik och sjukförsäkring
Regeljusteringar inom bostadsbidragen	345	690	690
Slopade kontaktdagar i tillfällig föräldrapenning			210
Ändrade utbetalningstidpunkter	25	50	50
Sänkning av barnbidrag med 125 kr/mån	1 351	2 707	2 755
Stöd till ensamstående föräldrar (reform)	-205	-410	-410
75%-nivå närståendepenning + havandeskapspenning			22
75%-nivå i föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning			1 100
men "pappamånad" ersätts med 85 %
75%-nivå sjukpenning+ 85% i rehabiliteringspenning samt borttagande av karensdagen			-426
Översyn av sjukpenninggrundande inkomst (SGI)			500
Avgår i EPP utlovad besparing till 1998 inom familjepoli-			-3 700
tiska området (3 mdkr netto = 3,7 mdkr brutto som nu
har preciserats i BP95 med start i huvudsak 1/1-96)
Pensioner
Ändrade utbetalningstidpunkter	88	188	350
Sänkt folkpension och höjt pensionstillskott för förtids-	580	870	580
pensionärer
Kapitalinkomster reducerar SGA	600	1 200	1 200
Slogande av förhöjd kapitalavkastning vid beräkning	-200	-400	-400
Regeljusteringar inom BTP	900	1 350	900
Sänkt folkpension för vissa gifta	585	1 170	1 170
Sjukvårdsförmåner
Besparingar inom läkemedelsområdet	740	1 111	740
Besparingar inom tandvårdsområdet	300	600	600
Höjt tak för avgift vårddag för pensionär på sjukhus	45	68	45
Övrigt
Ytterligare besparingseffekter av pågående strukturella översyner rörande lakemedel, tandvård, underhållsbidrags-			1 702
och bidragsförskottssystemen
Psykiatrireformen, finansiering	-200	-300	200
Alkoholpolitiska åtgärder (reform)	-50	-74	—
Besparingar inom statlig administration	207	319	526‘
TOTAL BRUTTOBESPARING	5 111	9 138	8 404
Avgår skattebortfall	-373	-633	-604
TOTAL NETTOBESPARING	4 738	8 505	7 800

' Dessutom 200 mkr utlagt i prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.

Sammanfattning av budgetförslagets effekt på statsbudgeten

Sammantaget innebär förslagen i budgetpropositionen besparingar under
femte huvudtiteln budgetåret 1995/96 (18 mån.) med ca 7,7 miljarder
kronor, varav 4,4 miljarder kronor på 12 månader. Vid jämförelse med
innevarande budgetår måste uppmärksammas att övergång till brutto-
redovisning nu föreslås för föräldraförsäkringen, sjukpenning och rehabi-
litering, sjukvårdförmåner samt ersättning vid närståendevård. Detta
innebär i sig ingen ökad utgift för staten men ökar statsbudgetens ut-
giftssida med ca 73 miljarder kronor.

Följande sammanställning visar utgiftsutvecklingen inom olika om-
råden på statsbudgeten. I beloppen ingår även förslag lämnade i prop.
1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Förändrings-
beloppen för 1997 och 1998 resp, samlad besparing 1995/96 t.o.m. 1998
avser sparåtgärder i vilka även ingår besparingar inom ATP och ränte-
besparingen m.a.a. senarelagda utbetalningar som inte redovisas på stats-
budgetens utgiftssida.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Utgiftsområde	Utgift 1993/94 (mkr)	Anvisat 1994/95 (mkr)	Förslag 1995/96 (mkr)	varav beräk- nat juli 95- juni 96	Beräknad förändring (mkr) i relation till föregående år		Samlad bespa- ring 1995/96 t.o.m. 1998
Utgiftsområde	Utgift 1993/94 (mkr)	Anvisat 1994/95 (mkr)	Förslag 1995/96 (mkr)	varav beräk- nat juli 95- juni 96	1997	1998	Samlad bespa- ring 1995/96 t.o.m. 1998
A. Familjer och barn	36 412,3	35 694,9	71 885,7	48 282,4	- 5 573		8 895
B. Ekonomisk trygghet...	82 296,3	85 422,2	178 409,6	119 192,8	- 5 346	- 4 182	19 283
C. Hälso- och sjukvård	1 621,0	1 591,8	2 735,6	1879,5	■	- 400	200
D. Omsorg om äldre och handikappade	2 355,6	4 715,9	8 294,5	5583,1	■	■	■
E. Socialt behandl.arbete, alkohol- och narkotikapolitik	522,1	594,6	880,8	568,9
F. Myndigheter under Social- departementet	5 710,2	6 326,1	9 413,0	6 266,2	- 93	- 426	726
G. Jämställd- hetsfrågor	11,7	30,5	34,0	22,7	-	-	-
SUMMA	129 056,9	134 376,0	271 653,1	181 795,6	- 11 913	- 6 807	29 104

Kommentar till A. Familjer och barn:

Fr.om. budgetåret 1995/96 bruttoredovisas föräldraförsäkringen. Tidigare redovisades
endast 15% som "Bidrag till..." på statsbudgetens utgiftssida. Räntebesparing m.a.a.
senareläggning av utbetalningstidpunkter syns ej på anslag men redovisas i samman-
ställningen med 50 mkr.

Kommentar till B. Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och ålderdom:

Fr.o m. budgetåret 1995/96 bruttoredovisas sjukpenning och rehabilitering, sjukvårds-
förmåner samt ersättning vid närståendevård. Tidigare redovisades endast 15% som
"Bidrag till..." på statsbudgetens utgiftssida.

I beloppen från 1997 ingår även minskade ATP-utgifter som inte belastar statsbud-
geten.

I beloppet ingår hela det sparpaket på 1,7 miljarder kronor som regeringen avser Prop. 1994/95:100

lägga fram för 1998. Det innefattar besparingar inom läkemedel, tandvård samt gj] g

underhållsbidrags- och bidragsförskottsystemen, av vilka det senare hör hemma under
A. Familjer och bam. Besparingarnas fördelning kan dock ännu inte fördelas mellan
de olika posterna.

Nettobesparing SGA redovisas under B. Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handi-
kapp och ålderdom.

Förtidspensionsbesparing med 2 000 mkr 1995/96 ingår ej i nivån. Förslag till
denna sänkning kommer i särproposition.

Räntebesparing m.a.a. senareläggning av utbetalningstidpunkter syns ej på anslag
men redovisas i sammanställningen med 350 mkr.

A. Familjer och barn

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Familjepolitikens övergripande mål

Den svenska familjepolitiken sätter barnens bästa i centrum och har som
mål att stödja föräldrarna i uppgiften att ge barnen en god uppväxt,
oavsett familjetyp. Familjepolitiken är samtidigt en del av den generella
välfärdspolitiken. Den bygger på principer om jämställdhet mellan
kvinnor och män och individuella rättigheter. Målet är att ge barnen en
god start i livet samt båda föräldrarna möjlighet att delta i arbetslivet
och rätt till nära och tidiga relationer med sina barn.

De flesta barn och ungdomar i Sverige lever under mycket goda
förhållanden. Kunskaperna om barn och barns behov har generellt ökat.
Barn och ungdomar respekteras alltmer som egna individer. Sverige har
kommit långt, när det gäller att utveckla det bamperspektiv som bl.a.
FN:s konvention om barnets rättigheter ger uttryck för.

Barnomsorgen spelar en viktig roll för att skapa bra uppväxtvillkor för
alla barn. Dess uppgift är att i samarbete med föräldrarna ge omvårdnad
och skapa goda förutsättningar för varje barns utveckling. Verksamheten
skall genom att ge kunskaper och erfarenheter samt gemenskap med
andra barn och vuxna stimulera barnen till en allsidig utveckling. De
äldre förskolebarnen får, genom en mer strukturerad verksamhet och
genom att utveckla självständighet och eget ansvar, en god grund inför
skolstarten.

Barnafödandet

Sverige har, i jämförelse med andra västeuropeiska länder, under en rad
år haft både hög kvinnlig förvärvsfrekvens och ett högt födelsetal, för
närvarande två födda barn per kvinna. Det största antalet barn, ca
124 000, föddes år 1990. De senaste åren har barnkullarna åter börjat
minska. Senast tillgängliga uppgifter pekar på att antalet födda år 1994
kommer att ligga på ca 112 000 barn. Den generösa föräldraförsäk-
ringen, den jämförelsevis väl utbyggda barnomsorgen och en arbets-
marknad som accepterar deltidsarbete, har gjort det möjligt för både
kvinnor och män att förena familj och förvärvsarbete, också under den
tid barnen är små. Genom att den allmänna och offentliga mödra- och
barnhälsovården håller hög kvalitet får alla svenska barn en så likvärdig
start som möjligt i livet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

•I

55000t>ARN

(1N$W wMiorroe JARU
l^VER "POCK. m> ÉN FNSAM
förälder -opttef Movmi.

M 6fCfl?A0ERfALET?ARN LEVER IVH
<RRPi<ioNEU. Familj mep^AGGE sina

OCR OM VE HAR Sl/SICON SÄ

ARVET HEL^ySKoN. (75%)

4bOOOWN

44000WI

MFH 045AMFO12ALPERN KANSKE
'W SAMMANBOENDE OOFBARNEf
$r ”sty vfar” aiersiyvMOE”
(2%;

39OOOWN fcOOOEARrl

/fmTSN NyA FAMlUfH 1W5
W HAkV$V$KOH'0Ctl IDE5SA
fflMIUSR ANNS SÄVÄL WN SOM
W mM sina rWear ., _
60MWN SB/VW FUEE c \ |
51\|VIW. C7%}

76000WN

BOOOWrl

04 LI104 ANDEL AV AUA 3ARI4 CEVER l
FAMILJER W TÄW Wm WWRH
reÄN ItPIGARE MEP I &SQO4K)...

...OCH DET fclCOlWRFAfflStfÅtf'
DET l FAMILJEN PlNNS SflVÅVMlNA”
SOM ”DINA"OCH ”VÄEA” W.(0.d%)

loOOOWl

1/foUlf bor 1490 ooo barn med baggjsMa biologiskaföräldrar. 14?>{ OOOAvdfcm
har ute&Uriawte h&syskon, om dg'har n&gra 5i£toh Ail6.590oo bana har halväten.

Källa: Den svenska familjen, Demograf i med barn och familj 1994:2.

Familjerna

Vid den senaste Folk- och bostadsräkningen år 1990 fanns det totalt ca
1 040 000 hushåll med barn under 18 år. Närmare hälften av familjerna
(45%) hade ett barn, något färre (39%) hade två barn, 13 procent hade
tre och tre procent hade fyra eller flera barn.

Besparingar inom barn- och familjepolitiken

I den ekonomisk-politiska propositionen ingick forslag till besparingar
inom flerbarnstilläggen och bidragsförskotten (prop. 1994/95:25, bet.
1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145). Därutöver aviserades förstärkningar av
statsbudgeten inom familjepolitiken om sammanlagt tre miljarder kronor
t.o.m. år 1998. Ett utredningsarbete for att närmare bestämma inrikt-
ningen aviserades.

För att klargöra hur ett så omfattande sparande inom familjepolitiken
skall kunna åstadkommas har det bedömts som nödvändigt att redan nu
konkretisera förslagen, särskilt som ytterligare besparingar nu föreslås
inom angränsande områden t.ex. bostadsbidragen. De sammanlagda
besparingarna avseende barnbidrag och föräldraförsäkring uppgår till 3,1
miljarder kronor netto.

I det förslag till besparingar inom familjepolitiken som presenteras i
det följande har en strävan varit att värna dem med den tyngsta försörj-
ningsbördan och att ändå undvika att nya marginaleffekter skapas. Det är
också enligt regeringens mening angeläget att den generella karaktären
av familjestödet bevaras, även om nivåerna nu måste sänkas av be-
sparingsskäl. Föräldraförsäkringen skall genom sin kompensation för
inkomstbortfall fortsätta att möjliggöra för föräldrar att stanna hemma
med sina barn under den första viktiga tiden. Ersättningsnivån i föräldra-
försäkringen föreslås sänkas från 80 % till 75 % fr.o.m. 1 januari 1997.
En förhöjd ersättning med 10 procentenheter skall också i fortsättning
kunna utgå under de två månader med föräldrapenning som inte kan
överlåtas till den andre föräldern. Detta är angeläget ur jämställdhetssyn-
punkt. Denna högre nivå skall även gälla tillfällig föräldrapenning efter
det att förmånen utgetts for 14 dagar för samma barn under ett års tid.

Barnbidragen sänks likformigt och behåller därmed sitt syfte att utjäm-
na standarden mellan hushåll med och utan barn liksom mellan hushåll
med få och med många barn. Genom att behålla den konstruktionen för
barnbidragen undviks problem med ytterligare marginaleffekter för barn-
familjer. En avvägning som behöver göras när barnbidragen sänks är om
det finns skäl att kompensera särskilt drabbade grupper såsom ensamstå-
ende föräldrar. Inom den preciserade ekonomiska ramen kan barn-
bidraget sänkas antingen med 100 kronor per månad för alla utan kom-
penserande åtgärder eller med 125 kronor per månad vid kompensation.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Utredningen om familjepolitiken som aviserades i den ekonomiskpoli-
tiska propositionen bör få i uppdrag att se över de fördelningspolitiska
effekterna av förslagen. Därvid bör övervägas om särskilt drabbade
grupper bör kompenseras inom de angivna ekonomiska ramarna. Det
angelägna i att undvika nya marginaleffekter bör vidare uppmärksammas
av utredningen. Besparingar inom statens utgifter för bidragsförskott
m.m. ingick i den ekonomisk politiska propositionen. En prövning av
olika frågor rörande underhållsbidrag och bidragsförskott, i syfte att
åstadkomma ytterligare systemförbättringar och besparingar, bör ingå i
utredningen, som därmed ges ett brett familjepolitiskt mandat.

Det är oundvikligt att de omedelbara effekterna av besparingarna blir
kännbara för barnfamiljerna. Samtidigt är det barnfamiljerna och de unga
som kanske drabbas hårdast av fortsatt höga räntor och en utdragen
ekonomisk kris. För deras skull är det därför också särskilt viktigt att
ökad sysselsättning och en bättre ekonomisk balans kan åstadkommas.

De som bor i nya bostäder eller skall sätta bo får direkt betala för de
höga räntorna. Arbetslösheten gör det svårt för de unga att få fotfäste på
arbetsmarknaden. Föräldrar med knapp ekonomi har också svårt att för-
ändra sin situation genom att öka sin arbetstid eller att söka sig till ett
mer välbetalt arbete. De arbetslösa bland föräldrarna är i dag många fler
än tidigare. Arbetstagare som är lediga med föräldrapenning möter inte
sällan svårigheter när de skall börja arbeta igen.

Fortsatt högt budgetunderskott ökar räntebördan och riskerar tränga
undan välfärden. Det är i barnens intresse att så inte tillåts ske.

Regeringen avser att inom det presenterade välfärdsprojektet noga följa
konsekvenserna för barns och familjers välfärd av de nu föreslagna åt-
gärderna och av tidigare förändringar inom familjepolitiken. Utveck-
lingen i kommunerna är här av särskilt intresse. Det har varit rege-
ringens strävan att ge utrymme för kommunernas verksamhet för barn
genom att främst rikta sparkraven mot inkomstöverföringama till hus-
hållen. En värdering av familjepolitiken och av barn och familjers väl-
färd måste självklart göras också mot bakgrund av andra förändringar i
samhället; i ekonomin, på arbetsmarknaden och av attityder och värde-
ringar.

Det ekonomiska familjestödet

Målen

Målen för det ekonomiska familjestödet är

- att utjämna levnadsvillkoren mellan familjer med och utan barn,

- att det inom tillgängliga ekonomiska ramar skall ges till alla på lika
villkor,

- att lämna särskilt stöd till familjer i utsatta situationer t.ex. vid stor
försörjningsbörda, vid låga inkomster och höga bostadskostnader eller
när en förälder är ensam vårdnadshavare.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Stödformerna

Det grundläggande ekonomiska stödet till barnfamiljerna består i dag
främst av två delar, det allmänna barnbidraget som alla får del av och
det inkomstprövade bostadsbidraget som är kopplat till en familjs för-
sörjningsbörda och som delvis kan ses som ett inkomstprövat barn-
bidrag.

Vidare finns delar i det ekonomiska familjestödet som innebär stöd i
vissa situationer. Till detta stöd hör flerbarnstillägg till familjer med stor
försörjningsbörda, ersättning från föräldraförsäkringen som gör det möj-
ligt för nyblivna föräldrar att vara hemma under barnens första levnads-
år, bidragsförskott som ger ett ekonomiskt grundskydd som är särskilt
viktigt for ensamföräldrar, barnpensioner samt vårdbidrag för
handikappade barn. Vidare finns ett särskilt stöd motsvarande bidrags-
förskott till ensamstående adoptivföräldrar och ett bidrag till kostnader
för att adoptera barn från utlandet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Utvecklingen och effektiviteten i de familjepolitiska bidragssystemen

Följande sammanställning visar utvecklingen av statens direkta ekono-
miska stöd till barnfamiljerna under perioden 1980 - 1996 (miljoner
kronor).

Utveckling av de ekonomiska familjestöden åren 1980- 1994. Miljoner kr

Är	Barn- bidrag	Bostads- bidrag	Föräldra- försäkring	Vård- bidrag	Bidrags- förskott	Barn- pen- sion	Totalt	Fast pris 1980 års nivå
1980	4 995	2 210	3 593	300	815	425	12 338	12 338
1985	8 289	2 865	6 144	427	1 518	574	19 817	12 885
1990	12 296	3 140	15 728	725	2 138	698	34 725	16 727
1993	16 979	7 164	19 093	1 265	3 017	842	48 360	20 096
1995*	16 943	8 580	18 549	1 438	3 269	915	49 694	19 327
1996*	14 831	8 110	19 470	1 456	3 388	950	48 205	18 191

* Beräknat

För år 1996 beräknas totalt 48,2 miljarder kronor lämnas i familjeeko-
nomiskt stöd. Om man till detta belopp lägger studiehjälpen kan statens
direkta stöd till barnfamiljerna år 1996 beräknas till ca 50 miljarder
kronor.

De allmänna barnbidragen

Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla familjer med barn ett
grundläggande ekonomiskt stöd.

Utvecklingen av kostnaderna för de allmänna barnbidragen är beroende
av bidragsbeloppens storlek, bidragssystemets konstruktion, antalet barn
i bidragsberättigad ålder och antalet familjer som har fler än två barn
vilket berättigar till flerbarnstillägg. Antalet födda barn var som högst år

1990 med ca 124 000 barn. Senast tillgängliga uppgifter visar på
112 000 födda barn under år 1994.

Enligt Statistiska centralbyråns befolkningsprognos från hösten 1991
förväntas antalet barn under 16 år öka med drygt 200 000 mellan åren

1991 och 2002 till totalt 1 865 000 barn varefter antalet minskar med ca
100 000 under de följande sju åren.

Inom de ramar som den ekonomiska situationen medger fyller barn-
bidragen väl målet att, utan att skapa marginaleffekter, bidra till utjäm-
ningen av de ekonomiska levnadsvillkoren mellan familjer med och
familjer utan barn. Det svenska familjestödet omfördelar också inkoms-
ter mellan hög- och låginkomsttagare, eftersom skatter betalas i relation
till inkomsten och barnbidraget betalas ut med samma belopp för alla
barn. Bambidragssystemet är lätt att överblicka samt enkelt och billigt
att administrera.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bostadsbidrag

Bostadsbidragen är utformade så att de består dels av en del som är
beroende av antalet barn i familjen, vilken kan ses som ett behovsprövat
barnbidrag, dels av en del som beror av bostadskostnadens storlek.

Bostadsbidrag lämnas också till ungdomar och andra hushåll utan barn.

Hushåll med bostadsbidrag under maj månad, åren 1992-1994 (1000-tal)

	1992	1993	1994
Hushåll med barn
- makar/samboende	136	159	182
- ensamboende	170	187	216
Hushåll utan barn
- ungdomar	40	61	82
- andra	21	34	44
Samtliga	367	441	524

I maj 1994 lämnades bostadsbidrag till knappt 400 000 barnfamiljer
och drygt 125 000 hushåll utan barn. Som framgår av ovanstående tabell
har antalet bidragstagare ökat kraftigt under senare år vilket har lett till
att kostnaderna for bidragsgivningen har stigit markant. En orsak som
bidragit till detta är situationen på arbetsmarknaden.

Boverket har under åren 1991-1993 följt upp och utvärderat bostads-
bidragens effekter. Utvärderingarna visar att bostadsbidragen till barn-
familjer har stor fördelningspolitisk precision och att effekterna av denna
stödform till stor del överensstämmer med de uttalade syftena med
stödet. Från och med år 1994 tillämpas ett nytt system för bidragsgiv-
ningen. Regeringen har med anledning härav gett Riksförsäkringsverket
i uppdrag att analysera hur det nya bostadsbidragssystemet fungerar.

Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen syftar till att ge föräldrarna ekonomisk trygghet i
samband med ledighet för vård av barn. Genom föräldraförsäkringen ges
föräldrar rätt till ersättning för inkomstbortfall och genom föräldraledig-
hetslagen rätt till ledighet för att vårda barnet. Ersättning utges i form av
föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.
Föräldrapenning svarar för ca 87 % av alla ersatta dagar.

Utvecklingen av kostnaderna för föräldraförsäkringen är främst beroen-
de av antalet födda barn och av den genomsnittliga löneökningen. Födel-
setalet beräknas ha nått sin kulmen under år 1990. Antalet ersatta dagar
med föräldrapenning beräknas dock inte komma att minska i någon
större utsträckning före år 1995.

Föräldraförsäkringen medger en hög grad av flexibilitet i utnyttjandet,
samtidigt som den från administrativ synpunkt är resurskrävande. Sedan
den 1 juli 1992 gäller att utbyte av föräldrapenning mot tillfällig för-
äldrapenning inte får ske utom då det barn för vilket tillfällig föräldra-
penning söks vårdas på sjukhus. Vidare får föräldrapenning bytas mot
sjukpenning endast om föräldern på grund av sjukdom är ur stånd att
vårda barnet. Dessa regler minskar utnyttjandet av den tillfälliga för-
äldrapenningen och medför att föräldraledigheten tas ut mer samman-
hängande.

Flexibiliteten i systemet har medfört att försäkringen i vissa fall kom-
mit att utnyttjas på ett icke önskvärt sätt. I vissa fall synes föräldrars
uttag av föräldrapenning mer styras av önskemålet att ge familjen en
inkomstförstärkning än av att ta del i vården av barnet. Som exempel
kan nämnas den situationen att den av föräldrarna som har högst in-
komst tar ut föräldrapenning under veckosluten, medan den andra för-
äldern utnyttjar föräldrapenningen under veckans övriga dagar. Om den
förstnämnda föräldern tar ut en fjärdedels föräldrapenning på fredag
eftermiddag kan föräldern få hel föräldrapenning under lördag och sön-
dag.

För att motverka sådana uttag har riksdagen antagit regeringens förslag
(prop. 1994/95:42, bet. 1994/95:SfU7, rskr. 1994/95:118) att hel för-
äldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning skall

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

2 Riksdagen 1994'95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

kunna utges for sådan tid om högst fyra dagar i följd som normalt är
arbetsfri för föräldern endast om han eller hon i direkt anslutning till den
arbetsfria tiden uppbär hel föräldrapenning. Innebörden härav är att en
förälder som önskar uppbära hel föräldrapenning under ett veckoslut
(lördag - söndag) kommer att behöva ta ut hel föräldrapenning under tre
dagar. En förälder som vill ta ut hel föräldrapenning under en period
som består av t.ex. tre helgdagar jämte en lördag kommer att behöva ta
ut hel föräldrapenning under sammanlagt fem dagar. Den som vill ta ut
föräldrapenning under en arbetsfri period om fem dagar kommer å andra
sidan inte att behöva ta ut någon ytterligare dag med hel föräldrapen-
ning. Motsvarande gäller för rätt till halv respektive fjärdedels föräldra-
penning. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1995.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Ersatta dagar med föräldrapenning och
tillfällig föräldrapenning 1993

Föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning

Fädernas uttag av föräldrapenning uppvisar en ökande tendens. Detta
är positivt även om ökningen mellan åren 1992 och 1993 är liten. I jäm-
förelse med år 1990 kan dock ökningen sägas vara förhållandevis på-
taglig. År 1993 uppgick fädernas andel av ersatta dagar med föräldra-
penning till 10,1 % jämfört med 9,1 % året innan. År 1990 var fädernas
andel endast 7,4 %.

När det gäller fädernas uttag av tillfällig föräldrapenning skedde visser-
ligen en minskning åren 1992 - 1993. Fädernas uttag av tillfällig för-
äldrapenning är dock trots allt fortfarande relativt stort. År 1993 uppgick
deras andel till 32,9 % av antalet ersatta dagar medan motsvarande siffra
år 1992 var 34,3 %.

Även om männens uttag av föräldrapenning har ökat något under
senare år visar statistiken över uttagna föräldrapenningdagar att det till
övervägande delen är kvinnorna som utnyttjar rätten till föräldrapenning.
En stor del av fäderna avstår helt från att ta ut föräldrapenning. Detta
gäller dock inte de tio dagar med tillfällig föräldrapenning per barn som
är förbehållna fadern i samband med ett barns födelse (s.k. pappadagar).
Andelen fäder som utnyttjar dessa dagar har emellertid minskat under

senare år. År 1990 uppgick andelen till 86 %, medan den år 1993 upp-
gick till endast 79 %. De tog dock ut i genomsnitt 9,4 dagar.

Vad är det då som hindrar fäderna från att fullt ut utnyttja sin rätt till
föräldrapenning?

Fädernas valfrihet är i praktiken begränsad. Arbetsgivarna förväntar sig
ofta att män skall arbeta heltid. Chefernas attityder är ofta avgörande för
om underställda skall våga ta ut sin föräldraledighet. Man kan inte heller
bortse från att mödrarna i vissa fall inte vill låta fäderna få del av för-
äldraledigheten. Kvinnorna har av tradition tagit det största ansvaret för
barn och hem.

Det är viktigt för barnen att fadema utnyttjar sina möjligheter att vara
föräldralediga. Forskning visar att en tidig och nära relation mellan fader
och barn är gynnsam för båda och ger en god grund för relationen under
resten av livet. Det lilla barnets behov av båda föräldrarna är ett krav
som barnet inte självt kan formulera. Det är därför rimligt att samhället
bidrar med det stöd som behövs för att detta krav skall tillgodoses.

För att främja kontakten mellan fader och barn är det angeläget att
fädernas uttag av främst föräldrapenning ökar. Viktiga åtgärder i syfte
att ändra bl.a. fädernas beteende i detta avseende är de ändringar som
gäller i föräldraförsäkringen för barn födda fr.o.m. den 1 januari 1995.
För dessa barn skall antalet föräldrapenningdagar delas lika mellan för-
äldrar som båda är vårdnadshavare för ett barn. Alla dagar med föräldra-
penning på sjukpenningnivå utom 30 dagar kan överlåtas på den andra
föräldern. Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt
saknar förmåga att vårda barnet kan även dessa 30 dagar överlåtas till
den andra föräldern. Fr.o.m. samma tidpunkt gäller att ersättningsnivån
för föräldrapenningen sänks till 80 % av den sjukpenninggrundande
inkomsten utom för nämnda 30 dagar som alltjämt ersätts med 90 %.
För förälder som ensam har vårdnaden om ett barn gäller att 60 dagar
ersätts med 90 % (prop. 1993/94:147, bet. 1993/94:SfU 15, rskr.
1993/94:368.)

De nyss nämnda reglerna bör få stor betydelse när det gäller att förmå
flertalet fäder att ta ut åtminstone 30 dagar av den totala ledigheten. På
sikt innebär ett ökat uttag av föräldraledighet bland fader att det kommer
att anses som naturligt såväl på arbetsplatsen, i samhället som i familjen
att mannen lika väl som kvinnan tar det praktiska ansvaret för omsorg
och uppfostran av barnen.

Bidragsförskott

Kostnaderna för bidragsförskott beror i huvudsak på antalet berörda
barn, underhållsbidragens storlek och återbetalningen av förskotterade
bidragsförskott. De senaste åren har antalet barn för vilka bidragsförskott
lämnas ökat från ca 275 000 år 1990 till ca 305 000 år 1993. Nettokost-
naden ökade under samma period med 821 miljoner kronor till 2 959
miljoner kronor. År 1990 finansierades 33,3 procent av den totala kost-
naden för bidragsförskott genom inbetalningar från de underhålls-
skyldiga. År 1993 hade andelen sjunkit till 28,2 procent eller 1 162

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

miljoner kronor. Inbetalningarna har i faktiska tal ökat med ca 10 miljo-
ner kronor under budgetåret 1993/94.

Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd for
barn vars föräldrar lever åtskilda. I de fall en underhållsskyldig förälder
har ådömts ett underhåll som är lägre än bidragsförskottsnivån (f.n.
1 173 kronor per månad) lämnar staten ett s.k. utfyllnadsbidrag som
utgör mellanskillnaden upp till denna nivå.

I de flesta fall betalas hela bidragsförskottsbeloppet till vårdnads-
havaren varefter aktuellt inbetalt underhållsbidrag avräknas hos försäk-
ringskassorna. Kostnaderna för bidragsförskottet är således beroende av
på vilken nivå underhållsbidragen fastställs. Nya bidragsförskottsärenden
inleds i många fall med att underhållsbidrag inte ännu är fastställt vilket
kan leda till stora ingångsskulder för de underhållsskyldiga. Ju längre
dröjsmål vid fastställande av underhållsbidrag desto högre blir in-
gångsskulden för den underhållsskyldige.

Den huvudsakliga orsaken till att inbetalningsgraden i förhållande till
fastställt underhållsbidrag inte har kunnat upprätthållas är den djupa låg-
konjunkturen med därtill hörande arbetslöshet och låg betalningsför-
måga. Andra orsaker är långa handläggningstider, dels i kommunerna
vid höjning av underhållsbidrag, dels hos kronofogdemyndigheterna i
införselärenden.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Internationella adoptioner

Bidrag lämnas under vissa förutsättningar i samband med adoption av
barn från utlandet.

Vid utgången av år 1993 fanns nästan 34 500 barn som adopterats från
utlandet. Jämfört med tidigare förhållanden har antalet förmedlade barn
under de senaste åren legat på en relativt konstant men låg nivå. An-
delen barn som inte förmedlas genom auktoriserad adoptionsorganisa-
tion, sk. enskilda adoptioner, minskar något. Antalet förmedlade adoptiv-
barn och förmedlingssättet under perioden 1990-1993 framgår av
följande sammanställning.

Antalet förmedlade adoptivbarn och förmedlingssättet, åren 1990-1993

	1990	1991	1992	1993
Totalt förmedlade adoptivbarn	965	1 113	1 115	934
-Förmedlad genom aukt. organisation	680	786	847	754
-Förmedlad utan aukt. organisation	285	327	268	180
Andel barn förmed-	30	29	24	19

lade utan aukt.
organisation (%)

De flesta utländska barn som hittills anlänt till Sverige har kommit
från länder i Asien och Latinamerika. Önskan om att få barn från de
tidigare öststaterna har dock ökat. Förmedlingen från dessa länder är
emellertid ännu begränsad.

Väntetiderna for blivande adoptivföräldrar har minskat kraftigt. Adop-
tionsköema till många länder är korta och har i många fall t.o.m. för-
svunnit helt. Trots att det i de flesta länder finns barn att förmedla redo-
visar adoptionsorganisationema brist på sökande familjer, framförallt när
det gäller något äldre barn.

Vidtagna och planerade åtgärder

Slopat vårdnadsbidrag

Riksdagen har beslutat att slopa vårdnadsbidraget och återinföra garanti-
dagarna i föräldraförsäkringssystemet fr.o.m. den 1 januari 1995 (prop.
1994/95:61, bet. 1994/95:SoU8, rskr. 1994/95:105). Beslutet innebär en
nettobesparing på statsbudgeten med 2 300 miljoner kronor.

Propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.

Riksdagen beslutade efter förslag i propositionen Vissa ekonomisk-poli-
tiska åtgärder m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU 1, rskr.
1994/95:145) bl.a. om vissa besparingar inom bambidragssystemet och
bidragsförskottssystemet. Beslutet innebär en begränsad sänkning av
flerbarnstilläggen fr.o.m. den 1 januari 1995, samtidigt som dessa fri-
kopplas från bambidragsnivån i systemet. Beslutet innebär en besparing
på 540 miljoner kronor för helt år. Vidare beslutades att bidragsförskott
och särskilt bidrag för vissa adoptivbarn inte räknas upp enligt gällande
indexregler utan fr.o.m. den 1 januari 1995 fastställs på samma nivå som
år 1994 eller maximalt 14 080 kronor per barn och år. Om inte den
översyn av underhålls- och bidragsförskottssystemet (S 1993:09) som för
närvarande pågår föranleder ändringar som tillsammans med ovanstående
åtgärd ger en nettoutgiftsminskning år 1998 på 700 miljoner kronor,
kommer regeringen att återkomma med förslag om en successiv sänk-
ning av bidragsförskottsnivån till 12 600 kronor år 1998. Slutligen be-
slutades en förlängning av preskriptionstiden för underhållsbidrag från
tre till fem år vilket uppskattas innebära en besparing på 60 miljoner
kronor.

I den nämnda propositionen aviserades ett utredningsarbete med in-
riktning att den 1 juli 1996 minska nettoutgiftema för det direkta stödet
till barnfamiljerna med tre miljarder kronor utöver de besparingar som
föreslogs i propositionen. Som regeringen inledningsvis konstaterat är
detta sparkrav svårt att behandla separat samtidigt som det nu är nöd-
vändigt att genomföra ytterligare utgiftsminskningar för staten som del-
vis ligger i gränslandet till familjepolitiken. Regeringen avser därför nu
lägga fram förslag som inkluderar de nämnda tre miljarderna kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

I det följande föreslås en sänkning av barnbidraget från 9 000 till
7 500 kronor per barn och år fr.o.m. den 1 januari 1996. Därvid har ett
utrymme beräknats for kompensation till särskilt drabbade grupper.
Alternativt kan barnbidraget sättas till 7 800 kronor per barn och år utan
att någon grupp får särskild kompensation. Förslaget innebär en bespa-
ring som för år 1998 kan uppskattas till 2 755 miljoner kronor.

Bostadsbidrag

Från och med den 1 januari 1994 tillämpas ett nytt system for bostads-
bidragen. Det nya systemet innebär vissa större regelförändringar. Bland
annat prövas numera bostadsbidragen i allt väsentligt mot en beräknad
framtida inkomst med efterkontroll i ett sk. rullande system, utan att nya
ansökningar görs varje år. Avsikten med en sådan prövning i stället för,
som tidigare, en prövning mot en två år gammal inkomst, är bl.a. att den
fordelningspolitiska träffsäkerheten skall förbättras.

Det nya systemet innebär vidare att Riksförsäkringsverket (RFV) som
central myndighet har ansvar för tillsyn, uppföljning och utvärdering av
bostadsbidragen. På lokal nivå handläggs bidragen av de allmänna för-
säkringskassorna.

Hanteringen av bostadsbidragen som stödform och den nya inkomst-
prövningen m.m. ställer krav på en uppföljning av bidragssystemet både
som del i familjepolitiken och som del i bostadspolitiken. Regeringen
har därför gett RFV i uppdrag att senast den 1 oktober 1995 redovisa
hur det nya bostadsbidragssystemet fungerar. I uppdraget ingår även en
analys av vilka faktorer som påverkat de senaste årens kraftiga kostnads-
utveckling för stödformen.

I avvaktan på resultatet av RFV:s analys bör reglerna för bostads-
bidragen fastställas så att kostnadsutvecklingen för bidragsgivningen
bryts. Regeringens förslag i det följande med avseende på bostadsbidrag
till barnfamiljer och hushåll utan barn, har därför inriktats så att kost-
naderna för bidragsgivningen under år 1996 beräknas minska med ca
690 miljoner kronor i förhållande till motsvarande kostnader under före-
gående bidragsår.

Föräldraförsäkring

Sedan den 1 januari 1994 har föräldrar till barn under 16 år som om-
fattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindra-
de (LSS) rätt till tio kontaktdagar per barn och år. Vidare kan förälder
till barn som fyllt 16 år men inte 21 år (i vissa fall 23 år) och som om-
fattas av LSS få tillfällig föräldrapenning om föräldern behöver avstå
från förvärvsarbete för vård av sjukt barn.

Fram till den 1 juli 1994 utgavs föräldrapenning under högst 450 dagar
sammanlagt för föräldrarna. För 90 av dagarna utgavs föräldrapenning
med belopp enligt garantinivån, de s.k. garantidagama. Vid flerbamsbörd
utgavs föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje barn utöver
det första, varav 90 dagar med belopp enligt garantinivån. I samband

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

med att vårdnadsbidraget infördes fr.o.m. den 1 juli 1994 slopades
garantidagama samt höjdes garantinivån - som tidigare varit 60 kronor
per dag - till 64 kronor per dag.

Som en konsekvens av regeringens forslag i prop. 1994/95:61 om
avskaffande av vårdnadsbidraget föreslogs att de 90 garantidagama skul-
le återinföras fr.o.m. den 1 januari 1995 och att garantinivån skulle åter-
ställas till 60 kronor per dag. Riksdagen biföll regeringens förslag att
avskaffa vårdnadsbidraget och återinföra garantidagama fr.o.m. den
1 januari 1995 ( bet. 1994/95:SoU8, rskr. 1994/95:105).

Som redovisats i det föregående innebär det statsfinansiella läget att
besparingar måste göras på flertalet områden inom socialförsäkringen.
Detta gäller även föräldraförsäkringen. Vidare finns det enligt regering-
ens bedömning skäl att överväga om inte enhetliga ersättningsnivåer bör
införas i de olika socialförsäkringssystemen. De nuvarande dagersätt-
ningssystemen har under senare år blivit mycket komplicerade. Detta har
bl.a. resulterat i att överskådligheten i systemet har gått förlorad. Kom-
plexiteten kan ha fört med sig beteendeförändringar som inte är önsk-
värda. Enligt regeringens uppfattning bör därför en enhetlig er-
sättningsnivå om 75 % införas såväl i sjuklöne- och sjukpenningsyste-
men som i föräldraförsäkringen samtidigt som karensdagen i sjukersätt-
ningssystemen slopas. Ersättningsnivån vad gäller de två månaderna med
föräldrapenning som inte kan överlåtas liksom den tillfälliga föräldrapen-
ningen efter det att förmånen utgetts för 14 dagar för samma barn under
ett år bör dock alltjämt vara högre. Regeringen avser att senare föreslå
riksdagen att ersättningsnivån i föräldraförsäkringen sänks till 75 % av
den sjukpenninggrundande inkomsten med undantag för nämnda två
månader med föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning fr.o.m. dag
15 där ersättningsnivån bör vara 85 %.

För att åstadkomma ytterligare besparingar i syfte att sanera statens
finanser fordras att även andra åtgärder vidtas inom föräldraförsäkringen.
En förändring som sannolikt är mindre kännbar för barnfamiljerna än att
ytterligare sänka ersättningsnivåerna är slopandet av de s.k. kontakt-
dagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen. Dessa dagar är bl.a. av-
sedda för besök i och kontakt med barnets vardagliga miljö, t.ex. barn-
omsorg och skola. Föräldrarna har möjlighet att varje år disponera två
sådana dagar per barn och år fr.o.m. det kalenderår under vilket barnet
fyller fyra år t.o.m. det kalenderår barnet fyller 12 år. Eftersom föräldrar
har möjlighet att utnyttja föräldrapenningdagar i samma syfte anser
regeringen att kontaktdagama bör kunna avskaffas. Regeringen avser
därför att senare förelägga riksdagen ett förslag om att fr.o.m. den 1
januari 1997 slopa dessa kontaktdagar. Vad nu sagts gäller dock inte de
tio dagar som kan utges till föräldrar med barn som omfattas av LSS.

De sammanlagda besparingarna till följd av nu aviserade förslag be-
döms uppgå till 1 310 miljoner kronor brutto. De nu nämnda ändrings-
förslagen bör dock inte träda i kraft förrän den 1 januari 1997. Motivet
härtill är att sänkningen av ersättningsnivån från 90 till 80 % i för-
äldrapenningen fr.o.m. den 1 januari 1995 gäller barn födda denna dag
eller senare. För barn födda före detta datum har föräldrarna möjlighet

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

att ta ut föräldrapenning med 90 % t.o.m. den 31 december 1996. Först
därefter är det således rimligt att sänka ersättningsnivån ytterligare.

Som ett led i den nu nämnda reformen med enhetliga ersättningsnivåer
för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning bör även ersättnings-
nivån för havandeskapspenning sänkas från 80 till 75 % fr.o.m. den
fjärde dagen i ersättningsperioden. Besparingen kan uppskattas till ca
20 miljoner kronor brutto. Även denna ändring bör träda i kraft den
1 januari 1997.

Såvitt gäller havandeskapspenningen i övrigt har regeringen uppdragit
åt Riksförsäkringsverket att utreda frågan om i vilken omfattning de
olika förmånerna under den senare delen av graviditeten utnyttjas. Där-
vid skall sjukskrivningsorsaker under graviditeten belysas samt samband
mellan sjukpenning, föräldrapenning och havandeskapspenning kart-
läggas. Uppdraget skall redovisas till regeringen före utgången av januari
1995.

Bidragsförskott

Den ekonomiska regleringen mellan särlevande föräldrar med barn och
stödet till ensamföräldrar har varit föremål för ett långvarigt utrednings-
arbete utan att framlagda förslag har lett till ändrad lagstiftning. För
närvarande ser en särskild utredning - Underhålls- och bidragsforskotts-
utredningen - 93 (S 1993:09) - över ensamförälderstödet med uppgift att
bl.a. pröva om försäkringskassorna kan ges en större roll vid fastställel-
ser och jämkningar av underhållsbidrag. Utredningen kommer i början
av år 1995 att redovisa förslag vad gäller såväl administrationen av
underhållsbidrag som reglerna för beräkning av dessa.

1 den ekonomisk-politiska propositionen förutsätts att man vid det
fortsatta utredningsarbetet beträffande familjepolitiken redovisar förslag
till utgiftsminskningar, som tillsammans med den beslutade "frysningen"
av bidragsförskottsnivån ger en besparing som senast år 1998 uppgår till
700 miljoner kronor. Om sådana förslag inte redovisas kommer en
successiv sänkning av bidragsnivån till 12 600 kronor per barn att
genomföras.

Under arbetet med budgetpropositionen har regeringen konstaterat att
ytterligare besparingar inom bidragsförskotten bör övervägas inom ramen
för det besparingspaket på 1,7 miljarder kronor som regeringen anser bör
träda i kraft 1998. Detta skall omfatta strukturåtgärder inom läkemedels-
och tandvårdsområdena och bidragsförskotten. Se vidare under avsnitt B.
Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och ålderdom.

Ändrade betalningstidpunkter för barnbidrag, bostadsbidrag och
bidragsförskott

Med nuvarande regler betalas barnbidrag, bidragsförskott och särskilt
bidrag för vissa adoptivbarn ut den 20 och bostadsbidrag den 25 i varje
månad. Regeringen föreslår att bidragen fr.o.m. den 1 januari 1996 be-
talas ut den 27 i varje månad. Förslaget innebär minskade räntekostnader

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

för staten med ca 50 miljoner kronor for helt år räknat. Förslaget för-
anleder ändring i förordningarna om barnbidrag, bidragsförskott, särskilt
bidrag for vissa adoptivbarn och bostadsbidrag.

A doptions lagstiftnings utredningen

Genom beslut den 27 maj 1992 utfärdade regeringen direktiv till en
särskild utredare (S 1992:08) att se över verksamheten med internatio-
nella adoptioner och föreslå de förändringar som han finner påkallade.
Utredningsarbetet initierades bl.a. mot bakgrund av arbetet inom Kon-
ferensen för internationell privaträtt i Haag med att utarbeta en konven-
tion som skall reglera förfarandet när det gäller internationella adop-
tioner. Arbetet i Haag har sedermera resulterat i en konvention den
10 maj 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adop-
tioner.

Av direktiven (dir. 1992:69) framgår att utredaren bl.a. skall pröva den
roll som Statens nämnd for internationella adoptionsfrågor (NIA) har i
adoptionsverksamheten. Inriktningen skall vara att, med bibehållande av
den enskildes möjlighet att adoptera utan medverkan av auktoriserad
adoptionsorganisation, stärka NIA:s roll när det gäller att upprätthålla en
verksamhet på hög etisk nivå till barnets bästa. Utredaren skall vidare
redovisa olika möjligheter att minska kostnaderna för internationella
adoptioner utan att adoptionsorganisationemas arbetsmöjligheter begrän-
sas samt undersöka hur de små adoptionsorganisationema kan stödjas.
Även frågan om hur olika hjälporganisationer och andra ideella samman-
slutningar kan medverka vid internationella adoptioner skall prövas.
Utredarens uppdrag har i tilläggsdirektiv (dir. 1994:50) utökats med att
även omfatta erkännanden av utländska adoptionsbeslut och därmed
sammanhängande frågor. Resultatet av utredarens översyn redovisas i
betänkandet Internationella adoptionsfrågor; 1993 års Haagkonvention
m.m. Betänkandet skall remissbehandlas.

Barnomsorg

Målen för barnomsorgen är

- att genom pedagogisk gruppverksamhet ge barn stöd och stimulans
for sin emotionella, sociala och intellektuella utveckling och bidra till
goda uppväxtvillkor,

- att ge barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling den omsorg
som deras speciella behov kräver,

- att underlätta for föräldrar att förena förvärvsarbete och studier med
vård och ansvar för barn,

- att utforma verksamheten i samarbete med föräldrarna för att däri-
genom öka deras delaktighet, medansvar och inflytande,

- att utforma stödet och regleringen så att verksamheten bedrivs ekono-
miskt effektivt.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Under de senaste åren har två viktiga steg tagits för att nå dessa mål.

Det första steget var riksdagens principbeslut år 1985 om att alla barn
över ett och ett halvt års ålder fram till skolstarten skall få delta i en
organiserad förskoleverksamhet (prop. 1984/85:209, bet. 1985/86:SoU5,
rskr. 1985/86:27). Barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar
erbjuds plats i kommunala eller alternativa (föräldrakooperativ m.m.)
daghem eller i familjedaghem. Barn i familjedaghem eller vars föräldrar
är hemarbetande erbjuds möjlighet att delta i verksamhet i öppen för-
skola eller få plats i deltidsgrupp.

Ett andra steg togs under hösten 1993 då riksdagen antog regeringens
proposition Utvidgad lagreglering på bamomsorgsområdet (prop.
1993/94:11, bet. 1993/94:SoUl 1, rskr. 1993/94:117). I propositionen
lades övergripande mål för barnomsorg utanför hemmet fast. Kommu-
nernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg för barn i åldrarna 1 år
till och med 12 år skärptes genom ändringar i socialtjänstlagen
(1980:620). Beslutet innebar en utvidgning av 1985 års beslut genom att
åldersgränsen för rätt till barnomsorg sänktes från 18 till 12 månaders
ålder. Även skyldigheten att tillhandahålla skolbarnsomsorg skärptes.

Bestämmelser infördes i socialtjänstlagen som preciserar barnom-
sorgens uppgift samt de kvalitetskrav som gäller för verksamheten.

Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet
erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att
komplettera skolan samt erbjuda barn stöd i deras utveckling och en
meningsfull fritid. Förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens verk-
samhet omfattar omvårdnad, fostran och utvecklande stimulans i
gruppens form. Att inte särskilja pedagogiken och omsorgen utan i
stället se dessa som integrerade delar i verksamheten är utmärkande för
barnomsorgen såväl i Sverige som i övriga nordiska länder.

Barnomsorgens organisation, dess kvantitet och kvalitet, innebär att
den kan fylla flera behov i det moderna välfärdssamhället. Den möjlig-
gör för föräldrar, mödrar såväl som fäder, att förena föräldraskap och
förvärvsarbete. Den erbjuder barnen trygga och stimulerande uppväxt-
villkor. För barn med behov av särskilt stöd, t.ex. barn med funktions-
hinder och barn med psykosociala problem, tar barnomsorgen ett särskilt
ansvar.

Barnomsorgen är i första hand till för barnen. Ett barn kan ha behov
av att få vara i sin invanda miljö i daghemmet eller fritidshemmet även
om föräldrar blir arbetslösa eller är föräldralediga.

Personalen i förskola och skolbarnsomsorg är viktigast för kvaliteten i
verksamheten. Personalen skall ha sådan utbildning eller erfarenhet att
barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan till-
godoses.

Barngruppen i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall vara
lämpligt sammansatt med avseende på både gruppens storlek och ålders-
och könssammansättning. Barngruppen får givetvis inte vara för stor i
förhållande till personalstyrkan, om kraven på pedagogiskt innehåll skall
kunna upprätthållas.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall vidare bedrivas i Prop. 1994/95:100

ändamålsenliga lokaler. Lokalernas storlek och utformning samt miljö Bil. 6

och material skall vara beskaffade så att barn genom pedagogisk verk-
samhet kan erbjudas fostran och omvårdnad.

Hösten 1994 antog riksdagen regeringens proposition Vårdnadsbidrag.
Garantidagama. Enskild barnomsorg, (prop. 1994/95:61, bet. 1994/95:SoU8,
rskr. 1994/95:105). Kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskild
barnomsorg, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995 upphävdes.
Kommunerna kan i stället efter egen bedömning lämna bidrag till
enskild förskole- och fritidshemsverksamhet. Samma regler skall nu
gälla för kommunen som för länsstyrelsen vid tillståndsprövningen.
Kommunerna skall själva komma överens om hur kostnadsfrågan skall
lösas för barnomsorgsplats för bam som inte är hemmavarande i kom-
munen.

Enskilda daghem och fritidshem kan, under de rätta förutsättningarna,
berika barnomsorgen och bidra till en fortsatt positiv utveckling. En
grundläggande förutsättning är dock att de inte leder till segregering,
t.ex. genom att avgiftssättning och intagningsregler far styrande effekter
på föräldrars val av verksamhetsform. Resurskrävande bam måste sär-
skilt beaktas. Därför bör enskild och kommunal barnomsorgsverksamhet
bedrivas med samma ekonomiska förutsättningar. Kommunen måste ha
ansvaret för hela den offentligt finansierade barnomsorgen.

Barnomsorgens utveckling

Barnomsorg utanför hemmet bedrivs i form av kommunala och enskilda
daghem, familjedaghem, deltidsgrupp, öppen förskola, fritidshem och
öppen fritidsverksamhet för skolbarn. Under senare tid har det också
skett en snabb utveckling mot en integration av skolbarnsomsorgen i
skolan.

Sammanställningen nedan visar utvecklingen av det totala antalet barn
i daghem, familjedaghem, fritidshem och deltidsgrupp från år 1985 till år
1993. Uppgifter om antalet bam som får del av verksamheten i öppna
förskolor och i öppen verksamhet för skolbarn finns inte tillgängliga
eftersom barn som besöker dessa verksamheter inte behöver vara in-
skrivna.

Antal barn i olika barnomsorgsformcr 1980-1993

År (dec resp år)	Daghem	Familjedaghem		Fritids- hem	Summa	Deltids- grupp
År (dec resp år)	Daghem	0-6 år	7-12 år	Fritids- hem	Summa	Deltids- grupp
1985	184 400	113 500	48 900	73 700	420 500	78 000
1990	256 300	110 400	45 500	119 700	531 900	63 100
1992	306 900	99 900	34 900	135 800	577 500	60 800
1993	313 200	98 200	30 000	141 700	583 100	65 300

Källa: Statistiska meddelanden

Av ovanstående sammanställning framgår att det har skett en kraftig Prop. 1994/95:100
utbyggnad under åren efter det att principbeslutet fattades år 1985. Detta Bil. 6
gäller inte enbart barnomsorgen for förskolebarn utan än mer för skol-
barnen trots att dessa inte omfattades av principbeslutet. Andelen bam i
familjedaghem har samtidigt minskat under perioden.

Följande uppgifter har hämtats ur Bamomsorgsundersökningen år
1994, som förutom att ge information om bamomsorgsformer också ger
en bild av hur föräldrar förvärvsarbetar, utnyttjar föräldraledighet m.m.

Barn 1-6 år efter omsorgsform. Januari 1994

(41.8%)

(15.6%)

□ Kommunalt daghem

■ Familjedaghem

o Enskilt daghem

■ Privat bet. tillsyn

o Annat (mormor m.m.)

□ Föräldraledig -syskon

□ Föräld. hemma

Att barnen får tillsyn uteslutande i hemmet innebär inte självklart att
vårdnadshavaren/modem inte förvärvsarbetar. Ca 14 % (65 000) av de
bam vars vårdnadshavare förvärvsarbetade fick trots detta tillsyn i hem-
met. Många - främst kvinnor - arbetar enbart under kvällar/helger eller
föräldrarna "saxar" sina arbetstider så att en av föräldrarna alltid kan
vara hemma. Av SCB:s löpande statistik (S 10 SM 9401) framgår att
52 800 bam går i deltidsgrupp vid årsskiftet 1993/94. Därvid har bam
som samtidigt har plats i familjedaghem frånräknats eftersom dessa an-
nars skulle dubbelredovisas. Sammantaget innebär detta att närmare 70
procent av barnen i åldern 1 - 6 år får del av samhällets barnomsorg.

Daghemsavgifterna

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att göra en kartläggning av kommu-
nernas daghemsavgifter åren 1993 och 1994. Av rapporten framgår
följande.

- Allt fler kommuner ser över sina bamomsorgsavgifter. Nya konstruk-
tioner införs och nivåerna höjs. Sedan januari 1993 har 241 av landets
kommuner gjort större eller mindre förändringar i sina daghemsav-
gifter.

- Avgifterna varierar mycket mellan olika kommuner - nivåer och kon-
struktioner. Avgifterna för en normalinkomsttagare med ett bam på
daghem kan variera mellan 800 kr och 2 500 kronor per månad.

- Förändringen mot tidsrelaterade avgifter är störst i storstadsregioner-
na. Stockholm, Göteborg och Malmö har alla en tidsrelaterad avgift
med tre intervall. Bland förortskommunema har över 50 % en avgift
med fler än tre intervall. År 1993 var andelen drygt 20%.

- Den mest långtgående formen av tidsrelaterade avgifter är när föräld-
rar betalar en avgift per timme. Våren 1994 hade 22 kommuner infört
timtaxa vid daghemmen - en tredubbling mot tidigare år.

- Ett syfte med tidsrelaterade taxor är att söka styra närvaron vid dag-
hemmen så att kostnaderna kan minskas.

- I 85 % av kommunerna är daghemsavgifterna inkomstrelaterade. An-
delen har inte förändrats sedan år 1991.

- Vid de enskilda daghemmen - framför allt föräldrakooperativen - är
det betydligt vanligare med enhetstaxa, oberoende av föräldrars in-
komst och barnens närvarotider.

Andra åtgärder för barns miljö och uppväxtvillkor

Barns levnadsvillkor i vissa storstadsområden

Barnomsorgen och andra verksamheter som riktar sig till bam och unga
har under de senaste åren varit utsatta för kraftiga besparingar. Social-
styrelsen har i rapporten Barns villkor i förändringstider (Socialstyrelsen
följer upp och utvärderar 1994:4) beskrivit utvecklingen av barns villkor
med anledning av det förnyelsearbete och de besparingar som pågår i
kommuner och landsting. I rapporten görs bedömningen att den gene-
rella kvaliteten inom barnomsorgen för förskolebarn, trots allt, är god på
de flesta håll i landet. Det finns dock ett antal kommuner med brister i
flera viktiga kvalitetskriterier. Speciellt i delar av storstäder och i för-
ortskommuner har besparingar varit så omfattande och snabba att det
inte gått att upprätthålla en verksamhet som överensstämmer med de mål
som finns för barnomsorgen.

Av Socialstyrelsens Sociala rapport 1994 framgår att bam till ensam-
stående föräldrar och bam med invandrarbakgrund i större utsträckning
än andra bam lever under knappa materiella omständigheter. Arbetslös-
het är också vanligare i dessa grupper.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

En kommitté kommer att tillkallas med uppgift att belysa och analyse-
ra den sociala utvecklingen i ett antal bostadsområden i storstadsregio-
nerna, med utgångspunkt från barnens och ungdomarnas situation. Sär-
skild uppmärksamhet skall ges ungdomar med en svag ställning på ar-
betsmarknaden. Kommittén skall analysera hur boendesegregationen har
utvecklats under senare år i ett antal storstadsregioner med bamrika
bostadsområden där det finns en hög koncentration av ekonomiskt och
socialt svaga grupper, ensamstående föräldrar och invandrarfamiljer.
Kommittén skall bl.a. analysera hur offentlig och kommersiell service
fungerar och samverkar i dessa områden och undersöka om det finns
strukturella faktorer i dessa bostadsområden som bidrar till att skapa
sociala problem. Kommittén skall belysa vilka som är de strategiska
åtgärderna för att förändra en dålig situation och bryta en negativ ut-
veckling. Bamperspektivet skall särskilt framhållas.

Barnombudsmannens årsrapport

Barnombudsmannen (BO) inrättades som myndighet den 1 juli 1993,
med särskild uppgift att bevaka frågor som angår barns och ungdomars
rättigheter och intressen. Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma
att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens
med Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.

BO skall enligt sin instruktion (SFS 1993:710) senast den 1 oktober
varje år lämna en berättelse till regeringen om sin verksamhet under det
gångna budgetåret. I rapporten skall frågor lyftas fram som ombudsman-
nen anser att regeringen behöver överväga. I rapporten skall finnas en
sammanställning över de mer principiella uttalanden som ombudsman-
nen gjort under verksamhetsåret. Särskilt skall sådana uttalanden tas upp
som behandlar författningars överensstämmelse med FN:s barnkonven-
tion.

Med anledning av övergången till kalenderårsbudget kommer en för-
fattningsförändring att göras angående datum för avlämnande av BO:s
rapport till senast den 1 april med början år 1996, vilket innebär att
nästa rapport kommer att omfatta tiden den 1 juli 1994 - 31 december
1995. Därefter skall tiden avse den 1 januari - 31 december.

BO:s första årsrapport till regeringen överlämnades den 5 september
1994. Rapporten består av två delar. Den första allmänna delen beskriver
bakgrunden till BO:s tillkomst, BO:s roll, arbetsmetoder och organisa-
tion. Den ger också en kortfattad beskrivning av de frågor BO arbetat
med under verksamhetsåret 1993/94 och avser att arbeta med under
kommande år.

Den andra delen innehåller de konkreta förslag och synpunkter i olika
sakfrågor som BO vill framföra till regeringen. Det gäller bl.a. frågor
som rör bamperspektivet i socialtjänstlagen, barnhälsovården, flykting-
barnen, medinflytande för bam och unga i kommuner och i skolan,
sexuella övergrepp, unga i fängsligt förvar, samt behovet av ett nationellt
statistiksystem över olycksfallsskador.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

De omfattande förslagen i BO:s rapport bereds för närvarande av be-
rörda departement. Vissa av förslagen är också föremål för utredning i
annat sammanhang. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen
med de eventuella åtgärder som BO:s rapport föranleder.

FN:s familjeår

Sverige har under år 1994 medverkat i Förenta Nationernas familjeår. En
interdepartemental kommitté, Kommittén för FN:s familjeår (S 1992:06),
har haft i uppdrag att initiera och samordna insatserna i enlighet med
den handlingsplan som upprättats för Sveriges medverkan (Dir. 1994:14).

Insatserna under året har omfattat dels nationella utvecklingsinsatser
med utgångspunkt från målen för svensk familjepolitik, dels internatio-
nella insatser för att föra ut svenska erfarenheter i internationell debatt
samt medverka i FN:s fredsbevarande arbete för en hållbar social ut-
veckling.

Ett särskilt anslag om 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden har
under familjeåret disponerats för utvecklingsinsatser i Sverige, som syf-
tat till att skapa ökad livskvalitet och effektivare skyddsnät kring bam
och ungdom.

Särskilda medel har också ställts till förfogande för internationella
insatser bl. a. i form av stöd till de minst utvecklade länderna och län-
derna i det forna östblocket för att möjliggöra deras medverkan i arbetet
med uppföljning av erfarenheterna från familjeåret.

Under 1995 skall de initiativ som tagits under familjeåret följas upp.
Erfarenheterna skall integreras i det nationella reformarbetet inom be-
rörda sektorer samt i det internationella samarbetet kring mänskliga
rättigheter och social välfärd inom FN och inom EU. Det samarbete som
inletts på nordisk bas under familjeåret skall tillvaratas.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom föräldraförsäk-
ringsområdet för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar
(avsnitt Vidtagna och planerade åtgärder, Föräldraförsäkring).

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

A 1. Allmänna barnbidrag

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

17 115 251 080

17 300 000 000

23 493 000 000

varav 16 012 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för bidrag enligt bestämmelserna om barnbidrag
och flerbarnstillägg i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och
lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag.

Allmänt barnbidrag lämnas till dess ett bam fyller 16 år. För elever
som fyllt 16 år men går kvar i grundskolan eller i viss annan utbildning,
t.ex. särskola, lämnas förlängt barnbidrag med samma belopp per månad
som det allmänna barnbidraget.

Det allmänna barnbidraget lämnas fr.o.m. den 1 januari 1991 med
9 000 kronor per år och bam under 16 års ålder. Därutöver lämnas fler-
barnstillägg till familjer med tre eller flera bam.

Kostnaderna täcks helt av medel från statsbudgeten. Administrationen
av barnbidraget handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna för-
säkringskassorna.

Barnbidragets medelsbehov är beroende av antalet bam under 16 år,
antalet gymnasiestuderande med studiebidrag som räknas in för fler-
barnstillägg och bidragsbeloppets storlek. Antalet hushåll med bam
under 16 år har ökat med ca 27 000 och antalet familjer med flerbarns-
tillägg med ca 30 000 hushåll mellan åren 1990 och 1994.

Budgetåret 1993/94 överskreds anslaget med 115 miljoner kronor.
Förklaringen härtill är framfor allt den stora ökningen av antalet familjer
med flerbarnstillägg. Denna ökning beror på att gymnasieskolans yrkes-
linjer har förlängts med ett år under perioden samtidigt som många ar-
betslösa ungdomar som tidigare slutat gymnasiet erbjuds ett tredje
studieår i stället för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Genom detta upp-
bär fler ungdomar studiebidrag. Familjerna får därmed rätt till flerbarns-
tillägg i större utsträckning.

I Riksrevisionsverkets budgetprognos 1 antas ett överskridande av
anslaget för innevarande budgetår med 225 miljoner kronor beräknat
med 1994 års regler. Samtidigt redovisar Riksförsäkringsverket i enlighet
med regeringens föreskrifter i regleringsbrev för budgetåret 1994/95 ett
utfall för första kvartalet som uppräknat till hela budgetåret blir 17 128
miljoner kronor vilket understiger anslaget med 172 miljoner kronor.

Enligt regeringens uppfattning kommer antalet flerbarnsfamiljer - och
därav följande anslagsbelastning - inte att öka ytterligare, då de flesta
gymnasiestuderande i dag har valt treåriga gymnasielinjer. Vidare beräk-
nas de ungdomskullar som under de närmast åren lämnar gymnasie-
skolan minska i storlek.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1995/96 till
26 721 miljoner kronor varav 17 813 för tiden juli 1995-juni 1996. Be-
räkningarna utgår från för år 1994 gällande regler med bambidragsnivån
9 000 kr per år och bam samt att antalet bambidragsberättigade bam blir
ca 1 762 000 vid utgången av 1994. Antalet familjer med flerbarns-
tillägg beräknas till 199 000. Antalet mottagare av förlängt barnbidrag
beräknas till 34 000.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Ändrade regler för barnbidrag

Regeringens förslag: Barnbidrag skall fr.o.m. den 1 januari 1996
lämnas med 7 500 kronor per bam och år. Därvid har beräknats att
410 miljoner kronor kan användas för kompensation till särskilt
drabbade grupper.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har efter förslag i rege-
ringens proposition Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop.
1994/95:25, bet. 1994/95:FiU 1, rskr. 1994/95:145) beslutat att flerbarns-
tilläggen skall justeras ned fr.o.m. den 1 januari 1995. Flerbarns-
tilläggen skall uttryckas i krontal och inte som en andel av bambidrags-
beloppet.Bidraget sänks från 4 500 till 2 400 kronor per år för det tredje
barnet, från 9 000 till 7 200 kronor per år för det fjärde barnet och är
oförändrat 9 000 kronor per år för det femte och varje ytterligare bam.

1 den nämnda propositionen aviserades ett utredningsarbete med in-
riktning att minska nettoutgiftema för det direkta stödet till barnfamiljer-
na med tre miljarder kronor utöver de besparingar som föreslogs i den
aktuella propositionen och i propositionen (prop. 1994/95:61, bet.
1994/95:SoU8, rskr. 1994/95:105) om att slopa vårdnadsbidraget och
återinföra garantidagama.

Som regeringen inledningsvis har konstaterat är det nämnda sparkravet
på tre miljarder kronor svårt att behandla separat, samtidigt som ytter-
ligare utgiftsminskningar måste genomföras. Regeringen har därför valt
att lägga fram förslag, som inkluderar de nämnda tre miljarderna.

I den allmänna debatten förs ibland fram förslag om att inkomstpröva
barnbidraget. Regeringen anser dock att den princip som lades fast när
bamavdraget inom beskattningen slopades och det allmänna barnbidraget
infördes fortfarande skall gälla. Barnbidraget bör ses som ett komple-
ment till den nuvarande familjebeskattningen som innebär att inkomst-
tagare med bam i huvudsak beskattas lika mycket som inkomsttagare
utan bam. Barnbidraget utjämnar skillnaderna mellan dem som har bam
och dem som inte har så stor försörjningsbörda. Det är också en utjäm-
ning över tiden, på så sätt att unga barnfamiljer får barnbidrag medan de
under senare perioder i livet, genom de skatter de då betalar, bidrar till
barnbidrag för nästa generation barnfamiljer.

En inkomstprövning av barnbidraget skulle innebära ytterligare margi-
naleffekter utöver dem som redan finns dvs. göra behållningen ännu
mindre av den inkomstökning man skulle kunna få genom att t.ex. öka
sin arbetstid.

Är bidraget inkomstprövat innebär dessutom en höjning att fler familjer
drabbas av högre marginaleffekter, vilket aldrig är önskvärt och kan
användas som ett argument mot varje eventuell framtida höjning.

3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Barnbidraget är med nuvarande regler mycket enkelt och billigt att
administrera. Vid en inkomstprövning skulle det krävas ökad administra-
tion för att bestämma och betala ut bidraget. Myndigheterna skulle be-
höva gå igenom och kontrollera uppgifter från över en miljon barn-
familjer. En beskattning av barnbidraget, som kan ses som ett alternativ
till en inkomstprövning, kommer främst att gynna kvinnor som har råd
att vara hemma och missgynna dem som måste arbeta heltid, som t.ex.
ensamstående föräldrar.

Den föreslagna sänkningen av bambidragsbeloppet med 125 kronor per
månad och bam innebär att grundprincipen för bambidragssystemet inte
förändras utan att barnbidrag också i fortsättningen lämnas med ett be-
lopp lika för alla bam.

Förslaget föranleder en ändring i 1 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag. Ett lagförslag har utarbetats inom Socialdepartementet. För-
slaget har fogats till protokollet i detta ärende som bilaga 6.1.

Nedanstående sammanställning visar bidragsbeloppen i juli 1994,
januari 1995 och föreslaget belopp år 1996 per hushåll samt antalet
berörda hushåll (mars 1994).

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Antal bam	Antal hus- håll	Är 1994* Kr/år/fam	Är 1995 Kr/år/fam	År 1996 Kr/år/fam	Diff. kr/år 1994- 1996
1	440 000	9 000	9 000	7 500	- 1 500
2	385 000	18 000	18 000	15 000	- 3 000
3	155 000	31 500	29 400	24 900	- 6 600
4	34 100	49 500	45 600	39 600	- 9 900
5	7 000	67 500	63 600	56 100	- 11 400
6+	2 700	85 500	81 600	72 600	- 12 900

* Fr.o.m. 1 juli 1994

Regeringen har beräknat ett finansiellt utrymme om 410 miljoner
kronor för att vid en bambidragssänkning med 125 kronor per bam och
månad kunna ge kompensation till särskilt utsatta grupper. Ensamför-
äldrar - oftast mödrar - är, trots att de oftast förvärvsarbetar i högre
utsträckning än föräldrar i samboendehushåll, en ekonomiskt svag grupp.
Utredningen om familjepolitiken bör få i uppdrag att närmare överväga
om och i så fall i vilken form en kompensation bör införas. Utöver för-
delningspolitiska hänsyn bör därvid det angelägna i att inte skapa nya
marginaleffekter beaktas.

Utredningen bör dock vara oförhindrad att avstå från att föra fram
förslag till kompensation för att i stället begränsa sänkningen av det
allmänna barnbidraget. Kostnaden för eventuella justeringar skall dock
rymmas inom den anvisade ekonomiska ramen för anslaget.

Regeringen biträder Riksförsäkringsverkets förslag till volymberäkning.
Med hänsyn tagen till beslutet om ändrade regler för flerbarnstillägg,

förslag till sänkt bambidragsbelopp och med beaktande av att 410 miljo- Prop. 1994/95:100
ner kronor kan användas till kompensation till särskilt drabbade grupper Bil. 6
bör anslaget för budgetåret 1995/96 uppgå till 23 493 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

2. till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett för-
slagsanslag på 23 493 000 000 kronor.

A 2. Bostadsbidrag

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

11 368 084 2010

6 570 0 0 0 0002*

12 230 000 000

varav 8 330 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
'* Beloppet avser kostnader dels för kalenderåret 1993, dels för första halvåret 1994.
Anslaget belastades engångsvis med kostnader för ett extra halvår i samband med att
staten övertog det administrativa ansvaret från kommunerna.

2) Beräknat belopp

Anslaget disponeras för bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan
barn.

Bestämmelser om bostadsbidrag finns i lagen (1993:737) om bostads-
bidrag, bostadsbidragsförordningen (1993:739) och förordningen
(1993:982) om bostadsbidragsregister.

Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett särskilt bidrag för
hemmavarande bam, dels av ett belopp som beror på bostadskostnadens
storlek och antalet bam. Bostadsbidraget till barnfamiljer är inkomst-
prövat och reduceras med 20 % av den del av den bidragsgrundande
inkomsten, som överstiger ett visst belopp per år. Från och med år 1994
sker inkomstprövning av bidragen mot en beräknad aktuell inkomst.

Bostadsbidrag till hushåll utan barn lämnas dels till ungdomar mellan
18 och 29 år, dels till andra hushåll utan barn. Bidraget är beroende av
bostadskostnadens storlek. Även dessa bidrag inkomstprövas fr.o.m.
bidragsåret 1994 mot en beräknad aktuell inkomst.

Samhällets kostnader för bidragsgivningen är beroende av inkomst-,
bostadskostnads- och arbetslöshetsutvecklingen och är därför nära kopp-
lat till den samhällsekonomiska utvecklingen i stort.

Under senare år har kostnaderna för bidragsgivningen stigit markant.
Riksrevisionsverkets budgetprognos 1 för budgetåret 1994/95 (8 502
miljoner kr) indikerar också att kostnaderna för bostadsbidrag under
detta budgetår blir högre än det anslagsbehov som har beräknats. I av-
vaktan på särskild proposition fördes anslaget i prop. 1993/94:100 bil. 6
upp med 6 570 miljoner kr. Medelsbehovet för budgetåret 1994/95 be-
räknades därefter enligt prop. 1993/94:144 Bostadsbidrag för år 1995 till
7 200 miljoner kr.

Riksförsäkringsverket (RFV) beräknar utgifterna för budgetåret 1995/96 Prop. 1994/95:100
till 12 280 miljoner kr (18 mån.). Verket har därvid utgått från att ök- Bil. 6
ningen av hushållens bidragsgrundande inkomster uppgår till 3,3 resp.

3,6 % under 1995 och 1996 och att bostadskostnaderna ökar med 3,7 %
för vardera året.

Regeringens överväganden

Ändrade regler för bostadsbidrag för år 1996

Regeringens förslag: Gränsen för lägsta bidragsgrundande bo-
stadskostnad höjs med 100 kr till 2 000 kr per månad för barn-
familjer och 1 800 kr per månad för ungdomar mellan 18 och 29 år.

Den övre bostadskostnadsgränsen höjs för barnfamiljer med 100 kr
per månad till

5 300 kr för familjer med ett barn,

5 900 kr för familjer med två barn, och

6 600 kr för familjer med tre eller flera bam.

Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs för barnfamiljer
med 2 000 kr till 117 000 kr per år och för ungdomar mellan 18 och
29 år med 1 000 kr till för ensamstående 41 000 kr per år och för
makar/sammanboende 58 000 kr per år.

Bostadsbidrag till andra hushåll utan bam slopas.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått i det föregående har
det totala antalet bidragstagare ökat kraftigt under senare år. Denna ök-
ning har lett till att kostnaderna för bidragsgivningen har stigit markant.
Kostnadsutvecklingen har i vissa delar inte varit möjlig att förutsäga.
Det är sannolikt att det ökade antalet bidragstagare inte enbart är beroen-
de av situationen på arbetsmarknaden, utan att även andra faktorer haft
betydelse. Regeringen har mot denna bakgrund gett RFV i uppdrag att
analysera vilka faktorer som påverkat de senaste årens kostnadsutveck-
ling för bostadsbidragen.

I avvaktan på resultatet av RFV:s analys bör, inför bidragsåret 1996,
reglerna för bostadsbidragen fastställas så att kostnadsutvecklingen för
bidragsgivningen bryts. Därför bör endast en mindre justering göras av
de i bidragssystemet ingående inkomst- och bostadskostnadsgränserna
för bostadsbidrag till barnfamiljer resp, ungdomar. Vidare bör bostads-
bidrag till andra hushåll utan barn slopas.

För barnfamiljer bör gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskost-
nad, den övre bostadskostnadsgränsen samt inkomstgränsen för oreduce-
rat bostadsbidrag höjas i begränsad omfattning. Det bidragsbelopp per
månad som saknar direkt anknytning till bostadskostnaden, s.k. särskilt
bidrag, bör däremot vara oförändrat, dvs. 600 kr för familjer med ett
barn, 900 kr för familjer med två barn samt 1 200 kr för familjer med

tre eller flera bam. Även de gränser över vilka bidrag lämnas med 50 % Prop. 1994/95:100

av bostadskostnaden bör kvarstå på samma nivå som under bidragsåret Bil. 6

1995.

Maximalt oreducerat bostadsbidrag till barnfamiljer år 1996 kommer
således enligt regeringens förslag att, liksom under bidragsåret 1995,
bestå dels av ett särskilt bidrag, differentierat efter antalet bam i
familjen, dels av ett belopp som beror av hushållets bostadskostnad och
antal bam. Det senare beloppet lämnas inom de gränser och med de
bidragsandelar som framgår av följande sammanställning.

Bostadskostnadsgränser år 1996 och ändring från år 1995 for hushåll med barn,
kr/mån

Hushåll med	Lägsta bidrags- grundande bo- stadskostnad	Bidrag med 75% upp till en bo- stadskostnad av	Bidrag med 50% upp till en bostads- kostnad av
1 bam	2 000 (+100)	3 000 (oförändrat)	5 300 (+100)
2 bam	2 000 (+100)	3 300 (oförändrat)	5 900 (+100)
3 eller flera bam	2 000 (+100)	3 600 (oförändrat)	6 600 (+100)

Med dessa förändringar kommer de maximala bostadsbidragen att be-
gränsas något i förhållande till motsvarande bidrag under år 1995. Detta
framgår av följande sammanställning.

Maximala bostadsbidrag år 1996 och ändring från år 1995 for hushåll med
barn, kr/mån

Hushåll med	Bostadsbidrag år 1996	Ändring från år 1995
1 bam	2 500	-25
2 bam	3 175	-25
3 eller flera bam	3 900	- 25

Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag bör höjas med 2 000 kr
till 117 000 kr per år.

Regeringens förslag föranleder ändring beträffande bostadskostnads-
gränsema i 14 § lagen om bostadsbidrag samt beträffande ändrad in-
komstgräns i 13 § samma lag.

För vissa föräldrar under 29 år beräknas bidrag på den del av bostads-
kostnaden per månad, som överstiger en nedre bostadskostnadsgräns
vilken är lägre än för andra barnfamiljer. Denna nedre bostadskostnads-
gräns ligger under bidragsåret 1995 på samma nivå som motsvarande
gräns för hushåll utan bam. Eftersom vi i det följande kommer att före-
slå en höjning av den nedre bostadskostnadsgränsen för ungdomar med

100 kr per månad, bör även den nedre bostadskostnadsgränsen för vissa
föräldrar under 29 år höjas med samma belopp. Förslaget föranleder
ändring i 15 § lagen om bostadsbidrag

De ändringar som regeringen nu föreslagit bör tillämpas i fråga om
bostadsbidrag som lämnas fr.o.m. den 1 januari 1996.

Aven beträffande bostadsbidrag till ungdomar bör inkomstgränsen för
oreducerat bidrag samt gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskost-
nad höjas i begränsad omfattning. Den övre bostadskostnadsgränsen
samt den gräns över vilken bidrag lämnas med 50 % av bostadskostna-
den bör dock kvarstå på oförändrad nivå.

Våra förslag till justering av bostadskostnadsgränserna framgår av
följande sammanställning.

Bostadskostnadsgränser år 1996 och ändring från år 1995 for ungdomar mellan
18 och 29 år, kr/mån

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Lägsta bidragsgrundande bostadskostnad	Bidrag med 75% upp till en bostadskostnad av	Bidrag med 50% upp till en bostadskostnad av
1 800 (+100)	2 600 (oförändrat)	3 600 (oförändrat)

Med denna ändring kommer det maximala bostadsbidraget för ung-
domar mellan 18 och 29 år - såväl ensamboende som makar/samboen-
de - att under bidragsåret 1996 uppgå till 1 100 kr per månad. Det inne-
bär en minskning i förhållande till föregående bidragsår med 75 kr per
månad.

Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag bör höjas med 1 000 kr
till för ensamstående 41 000 kr per år och till för makar/samboende
58 000 kr per år.

Regeringens förslag i denna del föranleder ändring beträffande den
nedre bostadskostnadsgränsen i 17 § lagen om bostadsbidrag samt be-
träffande inkomstgränserna i 16 § samma lag.

Regeringens förslag att bostadsbidrag till andra hushåll utan barn
slopas föranleder ändring i 12,16 och 17 §§ lagen om bostadsbidrag.

Även dessa förändringar bör tillämpas i fråga om bostadsbidrag som
lämnas fr.o.m. den 1 januari 1996.

De sammanlagda effekterna av våra förslag för hushåll med barn med
olika inkomster och bostadskostnader belyses genom följande exempel.
De avser ensamboende med ett bam och makar/samboende med tre barn.
Exemplen visar hur bostadsbidragen förändras mellan åren 1995 och
1996. En marginell omfördelning av stödet till hushåll med höga bo-
stadsutgifter kan konstateras.

Bostadsbidrag år 1996 vid skilda inkomster och bostadskostnader samt ändring Prop. 1994/95:100
från år 1995, kr/mån Bil. 6

1. Ensamboende med ett barn

Bidrags- grundande inkomst, kr/år	Bostadsbidrag vid en bostadskostnad av kr/mån
Bidrags- grundande inkomst, kr/år	3 000	3 500	4 500	> 5 300
117 000	1 350 (-40)	1 600 (-40)	2 100 (-40)	2 500 (+10)
140 000	965 (-45)	1 215 (-45)	1 715 (-45)	2 115 (+5)
160 000	635 (-40)	885 (-40)	1 385 (-40)	1 785 (+10)
200 000	0 (+/-0)	215 (-45)	715 (-45)	1 115 (+5)
2. Makar/samboende med tre barn
Bidrags- grundande inkomst, kr/år	Bostadsbidrag vid en bostadskostnad av kr/mån
Bidrags- grundande inkomst, kr/år	3 000	4 000	5 000	> 6 600
117 000	1 950 (-40)	2 600 (-40)	3 100 (-40)	3 900 (+10)
150 000	1 400 (-40)	2 050 (-40)	2 550 (-40)	3 350 (+10)
200 000	565 (-45)	1 215 (-45)	1 715 (-45)	2 515 (+5)
250 000	0 (+/-0)	385 (-40)	885 (-40)	1 685 (+10)

Med hänsyn tagen till regeringens förslag om ändrade regler för bo-
stadsbidrag till barnfamiljer och till hushåll utan bam beräknas kostna-
derna för bidrag till dessa hushåll under år 1996 minska med ca 690
miljoner kronor jämfört med föregående bidragsår.

De sammanlagda kostnaderna för bostadsbidrag enligt regeringens
förslag under budgetåret 1995/96 (18 mån.) beräknas uppgå till
ca 12 230 miljoner kronor.

På grund av de förändringar som regeringen föreslagit bör vissa änd-
ringar i lagen om bostadsbidrag företas. Ett lagförslag har upprättats
inom Socialdepartementet. Förslaget har fogats till protokollet i detta
ärende som bilaga 6.2.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

2. till Bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags-
anslag på 12 230 000 000 kr.

A 3. Föräldraförsäkring

1993/94 Utgift' 2 837 596 815

1994/95 Anslag 2 738 000 000

1995/96 Förslag 28 463 000 000

varav 18 832 000 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

1. Fr.o.m. budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att redovisningsprinciperna för-
ändras genom införande av bruttobudgetering. Förändringen innebär ingen ökad
kostnad för statsbudgeten totalt.

Från anslaget utges föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och
havandeskapspenning. Bestämmelserna om föräldraförsäkringsförmåner
återfinns i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Rätten
till havandeskapspenning regleras i 3 kap. 9 § samma lag.

Föräldrapenning i samband med ett barns födelse eller adoptivbarns
ankomst utbetalas sedan den 1 januari 1995 under 450 dagar. För 300 av
ersättningsdagama betalas föräldrapenning med belopp motsvarande
80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten, dock lägst 60 kronor per
dag, det s.k. garantibeloppet, och för 60 dagar utges föräldrapenning
med 90 %. Under resterande 90 dagar utges garantibeloppet. Föräldra-
penning, som utges till den av föräldrarna som huvudsakligen vårdar
barnet, får tas ut längst till dess barnet fyllt åtta år eller har avslutat det
första skolåret.

En förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda bam
under 12 år har i vissa situationer rätt till tillfällig föräldrapenning under
högst 120 dagar per bam och år. Om barnet i samband med sjukdom har
ett särskilt behov av tillsyn eller vård kan tillfällig föräldrapenning utges
även om barnet är mellan 12 och 16 år. Under de första 14 dagarna som
tillfällig föräldrapenning betalas ut under ett år utgör ersättningen 80 %
och därefter 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Tillfällig
föräldrapenning kan bl.a. lämnas vid sjukdom hos barnet eller dess ordi-
narie vårdare eller när en förälder behöver följa med barnet till barna-
vårdscentral. Fadern har dessutom rätt till tillfällig föräldrapenning i
samband med bams födelse eller adoption. Antalet sådana dagar är tio
för varje nyfött eller adopterat bam. Därutöver har föräldrar möjlighet att
varje år disponera två kontaktdagar per bam och år fr.o.m det kalenderår
barnet fyller fyra år t.o.m. det kalenderår barnet fyller 12 år för t.ex.
besök i barnomsorg och skola.

Från och med den 1 januari 1995 gäller enligt 4 kap. 11 a § AFL att
föräldrar har rätt att överlåta tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt
bam till annan försäkrad person som i stället för föräldern avstår från
förvärvsarbete för vård av barnet (prop. 1993/94:220, bet.
1993/94:SfU15, rskr. 1993/94:368).

Blivande mödrar, som under graviditetens senare del på grund av arbe-
tets art inte kan fortsätta sitt vanliga arbete och inte kan omplaceras, har
rätt till havandeskapspenning. Denna utges tidigast fr.o.m. den 60:e
dagen före den beräknade förlossningen och längst t.o.m. den 11 :e dagen
före denna tidpunkt, dvs. under högst 50 dagar. Havandeskapspenning

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

utges för de första tre dagarna med 65 % av den sjukpenninggrundande
inkomsten och därefter med 80 %. Har kvinnan blivit avstängd från sitt
arbete därför att arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador utges
ersättning redan fr.o.m. dagen för avstängningen.

Riksförsäkringsverket

Beräkningarna av det totala antalet ersatta dagar år 1994 baseras på
Statistiska centralbyråns prognos över antalet levande födda bam. Födel-
setalet antas ha nått sin kulmen år 1990. Det stannade dock på en hög
nivå med omkring 123 000 födda bam under ytterligare två år. År 1993
minskade sedan födelsetalet kraftigt till drygt 117 000 bam och förvän-
tas sjunka successivt framöver. Minskat födelsetal för med sig ett
minskat uttag av föräldrapenningdagar.

Trots att antalet bam för vilka tillfällig föräldrapenning kan tas ut kom-
mer att öka under de närmaste åren antas antalet uttagna dagar minska
ytterligare något under år 1994. Det förhållandet att antalet bam för
vilka förmånen kan utges samtidigt ökar tyder på att utnyttjandet av den
tillfälliga föräldrapenningen kommer att börja öka under år 1995. Antalet
dagar för vård av sjukt bam har sjunkit under hela 1990-talet och likaså
andelen av nyblivna pappor som tagit ut de tio s.k. pappadagama. Däre-
mot har uttaget av kontaktdagar varit relativt stabilt. Den vidgade möj-
ligheten fr.o.m. år 1994 för föräldrar med funktionshindrade bam att
använda tillfällig föräldrapenning kommer att öka antalet uttagna dagar
endast marginellt.

För havandeskapspenningen gäller att utnyttjandet har minskat sedan år
1990. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter med anledning av EG-direk-
tivet 92/85 EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på ar-
betsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller
ammar kan dock komma att öka utnyttjandet av havandeskapspenning
framöver.

Med utgångspunkt från beräknat antal dagar och med ett antagande om
en genomsnittlig löneökning om 3 % för år 1994 och 3,3 % för år 1995
beräknar RFV de totala kostnaderna för föräldraförsäkringen till 19 165
miljoner kronor respektive 19 067 miljoner kronor för åren 1994 och
1995.

Regeringens överväganden

Regeringen har med utgångspunkt i RFV:s beräkningar och med beak-
tande av löneutvecklingen beräknat kostnaderna under detta anslag till
28,4 miljarder kronor.

Förslag til! riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Föräldraförsäkring för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags-
anslag på 28 463 000 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

A 4. Bidragsförskott

1993/94	Utgift	3 460 404 213
1994/95	Anslag	3 027 000 000
1995/96	Förslag	5 022 000 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

varav 3 328 000 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för bidrag enligt bestämmelserna om bidragsför-
skott i lagen (1964:143) om bidragsförskott och lagen (1984:1095) om
förlängt bidragsförskott för studerande.

Bidragsförskott lämnas för bam som endast en av föräldrarna har vård-
naden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Bi-
dragsförskott kan också lämnas när föräldrarna har gemensam vårdnad
men bor åtskilda. Den allmänna åldersgränsen för bidragsförskott är
18 år. Bidragsförskott lämnas också för bam som studerar i åldern 18-20
år.

1 Riksrevisionsverkets budgetprognos 1 antas ett överskridande av
anslaget för innevarande budgetår med 213 miljoner kronor vilket i
huvudsak överensstämmer med den beräkning som kan göras utifrån
Riksförsäkringsverkets redovisning för samma period. Det bör i sam-
manhanget noteras att riksdagen sänkte det i föregående års budgetpro-
position uppskattade anslagsbehovet med 160 miljoner kronor bl.a. med
hänvisning till behovet av en ökad indrivningsverksamhet av utestående
underhållsbidrag. Andelen av kostnaderna för bidragsförskott som täcks
av utbetalda underhållsbidrag har minskat något från föregående bud-
getår. Detta torde vara en följd av den minskande betalningsförmåga
bland underhållsskyldiga som följer av situationen på arbetsmarknaden.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1995/96 till
5 155 miljoner kronor varav 3 403 miljoner beräknat för juli 1995 - juni
1996. Beräkningarna utgår från antagandet att antalet bidragsberättigade
barn ökar med 12 220 barn till 325 000, ett genomsnittligt basbelopp på
35 400 kronor och att den andel av bidragsförskottet som finansieras av
de underhållsskyldiga uppgår till 28,2 procent.

Regeringens överväganden

Riksdagen har som tidigare nämnts efter förslag i regeringens proposi-
tion Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. beslutat att bidragsför-
skotten inte längre skall räknas upp enligt gällande indexregler utan
fr.o.m. den 1 januari år 1995 fastställas på den nivå som gäller år 1994
eller maximalt 14 080 kronor per år och bam. Vidare beslutades om en
förlängning av preskriptionstiden för underhållsbidrag från tre till fem år.

Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets antaganden
om antalet bidragsberättigade bam och underhållsskyldigas finansierings-
andel och med hänsyn tagen till de nya regler som tidigare beslutats
beräknat kostnaderna under detta anslag till 5 022 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidragsförskott för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag
på 5 022 000 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

A 5. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn

1993/94	Utgift	8 303 483
1994/95	Anslag	8 500 000
1995/96	Förslag	12 670 000
	varav 8 450 000 beräknat för juli 1995 - juni		1996
Anslaget	disponeras	för bidrag enligt bestämmelserna	i lagen

(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.

Ett särskilt bidrag lämnas till sådana bam som är adopterade av endast
en person. Reglerna för bidraget motsvarar i huvudsak dem som gäller
för bidragsförskott. Bidraget omfattas av de förändringar av reglerna
som beskrivits under anslaget för bidragsförskott.

Riksförsäkringsverket

Antalet bidragsberättigade barn beräknas till 600 under budgetåret
1995/96. Riksförsäkringsverket beräknar vid ett antaget basbelopp på
35 600 kronor år 1995 och 36 600 kronor år 1996 kostnaderna för bi-
draget till 13,056 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets beräkningar
och med beaktande av ändrade regler för bidraget beräknat kostnaderna
under detta anslag till 12,67 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn för budgetåret 1995/96 an-
visar ett förslagsanslag på 12 670 000 kronor.

A 6. Bidrag till kostnader för internationella adoptioner

1993/94	Utgift	21 727 062
1994/95	Anslag	26 400 000
1995/96	Förslag	35 520 000

varav 24 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för utgifter till kostnader för internationella adop-
tioner. Bidragsbestämmelsema finns i lagen (1988:1463) om bidrag vid
adoption av utländska bam. Dessa bestämmelser innebär i korthet att

sådant bidrag lämnas för varje bam med hälften av genomsnittskostna- Prop. 1994/95:100

den för en adoption från barnets ursprungsland, dock högst 24 000 kr. Bil. 6

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) fastställer den
genomsnittskostnad för olika ursprungsländer som skall ligga till grund
för beräkning av bidraget.

Bidraget administreras av Riksförsäkringsverket (RFV) och försäkrings-
kassorna. RFV beräknar utgifterna för budgetåret 1995/96 till 35,4 miljo-
ner kr.

Regeringens överväganden

Under år 1992 adopterades 1 115 bam. År 1993 adopterades 934 bam.

För år 1994 räknar NIA med att ca 1 000 bam skall komma till Sverige.
Med ledning av detta och med antagande att samtliga bam får maximalt
bidrag beräknas behovet av medel för bidrag till kostnader för internatio-
nella adoptioner under budgetåret 1995/96 till 35,52 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till kostnader för internationella adoptioner för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 35 520 000 kronor.

A 7. Barnpensioner

1993/94	Utgift	282 162 808
1994/95	Anslag	290 000 000
1995/96	Förslag	449 000 000

varav 300 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget bekostas barnpension från folkpensioneringen. Sådan
barnpension utges till bam under 18 år vars far eller mor eller båda
föräldrar har avlidit. För bam som går i grundskola, gymnasium eller
liknande kan barnpension dock utges t.o.m. juni månad det år barnet
fyller 20 år. Barnpension från folkpensioneringen betalas ut med lägst
25 % av basbeloppet. Barnpension i form av folkpension och ATP skall
dock tillsammans betalas ut med minst 40 % av basbeloppet efter varje
avliden förälder. Vid beräkning av utgående barnpensioner skall använ-
das ett belopp som motsvarar basbeloppet minskat med 2 %.

Riksförsäkringsverket

Antalet barnpensioner har sjunkit under ett flertal år. Fr.o.m. år 1993
ökar antalet barnpensioner något, främst av demografiska skäl. Antalet
barnpensioner från folkpensioneringen beräknas i december 1995 uppgå
till 31 100. Barnpensionens medelbelopp beräknas under samma tidpunkt
uppgå till 26,4 % av basbeloppet minskat med 2 %.

Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna för barnpension från folk-
pensioneringen till 451 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets beräkningar
och med beaktande av begränsningen i basbeloppets uppräkning samt
dess utveckling beräknat kostnaderna under detta anslag till
449 miljoner kronor for budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Barnpensioner för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
449 000 000 kronor.

A 8. Vårdbidrag för handikappade bam

1993/94	Utgift	1 318 746 042
1994/95	Anslag	1 405 000 000
1995/96	Förslag	2 180 500 000
		varav 1 447 900 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996

Från anslaget bekostas vårdbidrag till föräldrar för vård av bam som
inte fyllt 16 år om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstör-
ning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn och vård under
minst sex månader. Bestämmelserna om vårdbidrag finns i 9 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Vårdbidraget finansieras helt över
statsbudgeten.

Föräldern till barnet kan få vårdbidrag till och med månaden före den
månad då barnet fyller 16 år. Barnet kan därefter vara berättigat till
förtidspension och/eller handikappersättning.

Vårdbidragets nivå är beroende av hur mycket vård och tillsyn barnet
behöver och hur stora merkostnaderna är. Vårdbidrag kan ges som helt,
tre ijärdedels, halvt och en fjärdedels vårdbidrag. Helt vårdbidrag är
250 %, tre fjärdedels vårdbidrag är 187,5 %, halvt vårdbidrag är 125 %
och en fjärdedels vårdbidrag är 62,5 % av det oreducerade basbeloppet
per år. För år 1994 motsvarar detta 88 000, 66 000, 44 000 respektive
22 000 kronor. Vårdbidraget är skattepliktigt och pensionsgrundande.

Av vårdbidraget kan en viss del bestämmas vara ersättning för mer-
kostnader. Den del av vårdbidraget som motsvarar merkostnader är
skattefri och ej pensionsgrundande.

Merkostnaderna bestäms till följande procent av basbeloppet;

18 % om merkostnaderna uppgår till 18 men inte 36 %

36 % om merkostnaderna uppgår till 36 men inte 53 %

53 % om merkostnaderna uppgår till 53 men inte 69 %

69 % om merkostnaderna uppgår till 69 % eller mer.

Om behovet av särskild tillsyn och vård för ett bam är så stort att det
ensamt räcker för att grunda rätt till helt vårdbidrag, kan ersättning för
merkostnader, som motsvarar minst 18 % av basbeloppet, betalas ut
utöver det annars gällande maximibeloppet för vårdbidraget.

Riksförsäkringsverket

Den 1 juli 1992 infördes en ny nivå, tre fjärdedels vårdbidrag. Denna
regeländring har ännu inte fått fullt genomslag. Antalet tre fjärdedels
vårdbidrag beräknas öka under några år. Detta medför att antalet halva
vårdbidrag minskar. Den 1 januari 1994 trädde lagen om assistansersätt-
ning i kraft. 1 vissa fall kan även personer under 16 år få assistansersätt-
ning. Detta förväntas dämpa ökningen av antal hela vårdbidrag. För
närvarande är tendensen att antalet vårdbidrag totalt ökar. Antalet vård-
bidrag i december 1994 beräknas till 20 700, motsvarande i december
1998 beräknas till 21 300.

Antal vårdbidrag och prognos, uttryckt i hela vårdbidrag

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Dec	1992	11	950
Dec	1993	13	100
Dec	1994	13	725
Dec	1995	13	700
Dec	1996	13	800

Riksförsäkringsverket beräknar vid ett antaget basbelopp om 35 600 kr
för 1995 och 36 600 kr för år 1996 kostnaderna för vårdbidrag under
budgetåret 1995/96 (18 mån) till 2 193 000 000 kronor.

Uppdrag

Regeringen gav i oktober 1994 Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag
att göra en översyn av reglerna för vårdbidrag m.m.

Uppdraget innefattar bl.a. en översyn av reglerna för uppdelning av
vårdbidrag när föräldrarna lever åtskilda samt en redovisning av vilka
stödformer som finns för ungdomar som fyllt 16 år och vars föräldrar
tidigare uppburit vårdbidrag. Det sistnämnda utgör en del i en större
kommande översyn av 16-årsgränsen inom socialförsäkringarna. Upp-
draget innefattar även att redovisa olika möjligheter att inom socialför-
säkringens ram ge föräldrar till bam med svåra funktionshinder stöd vad
gäller föräldramedverkan under tid då barnet inte kan vårdas i hemmet
och inte heller få sin vård på sjukhus. Uppdraget skall redovisas senast
den 30 juni 1995.

Regeringen har vidare i regleringsbrev för budgetåret 1994/95 givit
RFV i uppdrag att före utgången av mars 1995 redovisa en analys av
hur antalet vårdbidrag och handikappersättningar påverkats nivå- och
antalsmässigt av den statliga assistansersättningen.

Regeringens överväganden

Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets kostnads-
beräkningar och med beaktande av begränsningen i basbeloppets upp-
räkning samt dess utveckling, beräknat kostnaderna under anslaget till
2 180,5 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vårdbidrag för handikappade barn for budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 2 180 500 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

B. Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och Prop. 1994/95:100
ålderdom Bil. 6

I. Försäkring vid sjukdom och handikapp

Under denna rubrik behandlas anslagsposterna B 1 - B 6 samt arbets-
skadeförsäkringen.

Socialförsäkring vid sjukdom och handikapp är en av hörnpelarna i
vårt välfärdssystem. Den skall ge ekonomisk trygghet vid olika slags
arbetsoförmåga till följd av ohälsa.

Det svenska socialförsäkringssystemet är generellt och ger till över-
vägande delen förmåner efter inkomstbortfallsprincipen. Därmed skapas
social trygghet för en bred majoritet av befolkningen. Denna allmänna
standardskyddsmodell främjar både effektivitet och jämlikhet. Genom att
systemet är allmänt och obligatoriskt blir administrations- och transak-
tionskostnaderna låga. Det riskerar heller inte att låsa in arbetskraft i
vissa sektorer eftersom den som byter arbete har samma socialförsäk-
ringsförmåner oavsett arbetsgivare. Det har vidare skapat en bred bas för
trygghetssystemen så att även svaga grupper kan dra nytta av den
allmänna standardutvecklingen. Politisk legitimitet har vunnits för
omfördelning av ekonomiska resurser mellan olika skeden i livet, men
också från hög- till låginkomsttagare. Den gemensamma finansieringen
innebär också att riskerna sprids mellan olika befolkningsgrupper.

För att hävda arbetslinjen och förhindra utslagning har försäkringens
utformning utvecklats så att den skall stimulera rehabilitering och
återgång till arbete.

Den ekonomiska krisen har satt de offentliga finanserna under mycket
stark press. Samtidigt som utgifterna för socialförsäkringarna ligger på
en hög nivå, har intäkterna minskat påtagligt eftersom skatte- och av-
giftsunderlagen reducerats i massarbetslöshetens spår.

En rad åtgärder har under de senaste åren vidtagits för att minska
kostnaderna i socialförsäkringssystemen. Detta har lett till en alltmer
komplicerad uppsättning av olika ersättningsnivåer i olika situationer.
Karensdagen leder till plötsliga och förhållandevis stora inkomstbortfall,
vilket innebär stora påfrestningar för inte minst redan utsatta gruppers
försörjningssituation.

Den nuvarande nivån på budgetunderskottet sätter dock mycket snäva
gränser för handlingsutrymmet att utveckla systemen. De reformer som
föreslås får därför ske inom strikta eller minskade ekonomiska ramar för
respektive försäkringsgren.

Regeringen anser därför mot denna bakgrund att en enhetlig 75-procen-
tig ersättningsnivå över tid och i försäkringens olika delar bör införas.
Detta gäller såväl sjukpenning som sjuklön samt de ersättningar som
utges inom ramen för föräldraförsäkringen och den ersättning som utgår
för vård av anhörig. Det innebär att ersättningen höjs i vissa situationer
och sänks i andra. En högre ersättning på 85 % skall dock utges vid
rehabilitering och tillfällig föräldrapenning i det fall förmånen utgetts för
14 dagar för samma bam ett visst år samt under de två månader med

föräldrapenning som inte kan överlåtas till den andra föräldern. Därtill
kommer att karensdagen i sjukersättningssystemen bör avskaffas. Försäk
ringen vid sjukdom resp, vid sjukt bam blir på detta sätt i princip lik-
formig och ger alla en försvarlig ekonomisk trygghet. Ersättning till
långtidssjuka höjs och blir lika hög som för andra sjukskrivna.

Borttagandet av karensdagen gör att Sverige åter kan leva upp till ILO-
konventionen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada. Förslaget innebär
vidare ett ställningstagande for ett fortsatt samhälleligt ansvar för en
generell socialförsäkring byggd på inkomstbortfallsprincipen. Detta skall
vara vägledande för det fortsatta reformarbetet på området.

Enligt regeringens bedömning skall den allmänna försäkringen vid
sjukdom och handikapp vara en försäkring vid ohälsa. För att försäk-
ringen skall fungera uthålligt krävs klara mål och en tydlig tillämpning.
Sjuk- och arbetsskadeberedningen kommer inom kort att ges tilläggs-
direktiv där principen om en enhetlig samhällelig ohälsoförsäkring läggs
som grund för beredningens fortsatta arbete.

De förslag som aviserades i den ekonomisk-politiska propositionen
(prop. 1994/95:25) medför besparingar på förtidspensionerna. Härutöver
redovisas i denna proposition ytterligare besparingsförslag inom förtids-
pensioneringen. Dessa innebär att ersättningarna kommer att sänkas för
dem med förhållandevis höga pensioner men lämnas oförändrade för de
med de lägsta förmånsnivåerna. Enligt regeringens bedömning bör dess-
utom folkpension till gift försäkrad utges med samma belopp oavsett om
maken uppbär folkpension eller inte.

Utgiftsutvecklingen t.o.m. år 1996 för försäkring vid sjukdom och
handikapp framgår av följande tabell:

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

År	Sjuk- pen- ning	För- tids- pen- sion	Öppen sjuk- vård	Tand- vård	Läke- medel	Övrig sjuk- vård	Reha- bilite- ring
1980	12 635	9 906	3 739	2 174	2 326	1 721	-
1985	17 925	16 950	5 388	3 369	3 830	3 337	-
1987	23 111	19 990	7 823	2 905	4 763	706	-
1990	34 983	27 110	9 494	3 750	6 862	987	77
1991	31 873	30 055	9 821	4 210	7 774	1 300	459
1992	18 981	32 575	9 474	3 994	8 764	-	1 665
1993	15 585	35 715	4 823	3 468	9 517	-	2 304
1994	16 256	37 485	1 526	3 442	11 000	-	3 313
1995	18 687	38 610	938	3 051	11 349	-	3 860
1996	19 972	39 525	915	2 451	12 109	-	4 020

Uppgifterna för år 1994, 1995 och 1996 är beräknade. Föreslagna besparingar är
inkluderade fr.o.m. 1 januari 1995.

4 Riksdagen 1994195. 1 sand. Nr 100. Bilaga 6

En samlad redogörelse för socialförsäkringsutgifiterna inklusive ATP Prop. 1994/95:100
lämnas i bilaga 6.8 Socialförsäkringens och finansiering och kostnader. Bil. 6

Vidtagna och planerade åtgärder

En enhetlig ersättningsnivå inom sjuk- och föräldraförsäkringarna

Ersättningsnivåerna inom sjuk- och föräldraförsäkringarna är idag
mycket varierande beroende på sjukfallets längd, den försäkrades anställ-
ningsförhållanden m.m. Försäkringssystemet har därmed blivit mycket
svåröverskådligt för den enskilde. En högre grad av enhetlighet bör
eftersträvas.

En arbetstagare har rätt till sjuklön från sin arbetsgivare under de första
14 dagarna av ett sjukdomsfall. Den första dagen är karensdag. Sjuk-
lönen skall därefter vara 75 % av inkomstbortfallet för de därpå följan-
de två dagarna med sjuklön och därefter 90 % för de återstående dagar-
na av sjuklöneperioden.

Enligt gällande sjukpenningregler är den första dagen i en sjukperiod
karensdag och kompensationsgraden för de därpå följande två dagarna
65 % av den sjukpenninggrundande inkomsten i varje period och 80 %
för tid därefter t.o.m. den 365:e dagen. Sedan den 1 juli 1993 utgör
sjukpenningen efter dag 365 70 %. Den som genomgår medicinsk be-
handling eller medicinsk rehabilitering kan efter ansökan beviljas 80 %
i stället för 70 %.

Antalet karensdagar är begränsat till högst tio under en tolv-
månadersperiod, s.k. allmänt högriskskydd. Ett allmänt högriskskydd
gäller för sjuklön från varje arbetsgivare för sig eller för sjukpenning
från försäkringskassan. Någon sammanläggning av karensdagar enligt
lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL) och lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) sker inte.

En återinsjuknanderegel finns såväl i SjLL som i AFL för den som
insjuknar på nytt inom fem kalenderdagar. I sådana fall räknas den nya
sjukperioden som en fortsättning på den tidigare vad avser karensdag,
ersättningsnivåer och sjukperiodens eller sjuklöneperiodens längd.

För den som under de närmast föregående 450 dagarna haft sjukperio-
der som omfattat sammanlagt minst 365 dagar skall kompensationsnivån
vara 70%. Vid denna beräkning beaktas inte dagar före ett uppehåll
mellan sjukperioder på mer än 30 dagar. Sammanläggning av sjukperio-
der skall göras till dess 30 dagar förflutit sedan en sjukperiod avslutats
utan att en ny sjukperiod påbörjats.

Enligt SjLL kan en arbetstagare ansöka hos försäkringskassan om att
få sjuklön med 90% av lönen redan från den första dagen i varje sjuk-
löneperiod och att arbetsgivaren skall få sina kostnader för sjuklön in-
klusive sociala avgifter ersatta av försäkringskassan, s.k. särskilt hög-
riskskydd. Ett sådant beslut kan fattas endast om arbetstagaren lider av
sjukdom som kan antas medföra ett större antal sjukperioder med rätt till
sjuklön under en tolvmånadersperiod. En försäkrad kan vidare enligt

AFL ansöka hos försäkringskassan om att få sjukpenning med 80% av
den sjukpenninggrundande inkomsten redan från den första ersättnings-
dagen i varje sjukperiod.

För att motverka att vissa arbetstagare via avtal tillförsäkras en högre
kompensationsnivå vid sjukdom än andra grupper i samhället finns det
särskilda regler i AFL om minskning av sjukpenning i vissa fall. Det
gäller i de fall den försäkrade under sjukdom får lön från arbetsgivaren
eller ersättning från avtalsförsäkring eller att lönen/ersättningen över-
stiger en viss nivå.

Syftet med minskningsregeln är att kompensationen för försäkrade vid
sjukfrånvaro inte skall bli högre än 75 % av förvärvsinkomsten för de
första två ersättningsdagar som följer efter karensdagen i en sjukperiod.
För tid därefter och t.o.m. dag 90 är syftet en högsta kompensationsnivå
om 90%. Fr.o.m. den 91 :a dagen och t.o.m. den 365:e dagen åsyftas en
högsta kompensation om 80 % och därefter 70 %. Efter ansökan får i
vissa fall 80 % utges i stället för 70 %.

Rehabiliteringspenning kan betalas ut under tid som försäkrad deltar i
en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd. Kompensationsnivån för reha-
biliteringspenningen är 95 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Nivåer inom sjukersättningssystemet

Sjuklön

Ersättning

100 %
	Rehabiliteringspenning 95 %
90 %
80%			Avtal 10%
			Sjukpenning 80 %	Sjukp.	10% i
70%		Avtal	Sjukpenning 80 %	Sjukp.	vissa fall
		10%		80%	Sjukp. 70%
60 %___ 50%		Sjukp. 65%			Sjukp. 70%
Dag	1	2-3	4-90	91 - 365	366-

Regeringen anser att en enhetlig ersättningsnivå om 75 % av inkomst-
bortfallet resp, den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) bör inforas i
sjuklöne- och sjukpenningsystemen och inom föräldraförsäkringen
fr.o.m. 1 januari 1997. Rehabiliteringspenning skall dock utges med
85 %. En redogörelse för förslagen vad avser föräldrapenning och till-
fällig föräldrapenning återfinns under A. Familjer och bam, Besparingar
inom bam- och familjepolitiken.

Nuvarande ersättningsnivåer inom SjLL och AFL utmärks av att de
båda ersättningssystemen innehåller ett stort antal olika kompensations-
nivåer. I SjLL finns karensdag och nivåerna 75 % och 90 %. I AFL
finns karensdag och nivåerna 65 %, 70 %, 80 % och 95 %. I AFL finns
även regler om minskning av sjukpenning i de fall lön från arbetsgivaren
eller ersättning från avtalsförsäkring utges eller sådan lön/ersättning
överstiger en viss nivå.

1 syfte att undanröja effekterna av karensdag och de olika kompensa-
tionsnivåema finns flera olika skyddsregler i form av allmänt och sär-
skilt högriskskydd, en återinsjuknanderegel samt särskild ansökan om
kompensationsnivån 80 % i stället för 70 % efter det att en sjukperiod
pågått mer än 365 dagar. Speciella regler för när ersättning med kom-
pensationsnivån 70 % skall utges finns vidare i form av sammanräkning
av sjukperioder.

En enhetlig nivå skulle innebära dels att sjuklöne- och sjukpenning-
systemen blir väsentligt enklare att förstå för den enskilde, dels att de
administrativa vinsterna blir stora. Vidare skulle behovet av olika
undantagsregler bli betydligt mindre.

Regeringen anser att en enhetlig ersättningsnivå bör införas och att
reglerna om karensdag bör tas bort. Införandet av en karensdag har för
arbetstagare som förvärvsarbetar koncentrerad tid fått till följd att kom-
pensationsnivån väsentligt kan understiga den avsedda. För arbetstagare
som har fler än en arbetsgivare har införandet av karensdag inneburit att
dessa kan drabbas av två eller flera karensdagar under en och samma
sjukperiod.

Enligt vad regeringen erfarit har införandet av karensdag även fått till
följd att vissa anställda använder sig av semesterdagar eller kompensa-
tionsledighet för att undvika karensdag vid enstaka frånvarodagar på
grund av sjukdom. Ett slopande av karensdagen medför att dessa effek-
ter undviks.

Ett borttagande av karensdagen innebär vidare att Sverige uppfyller
kraven i ILO:s konvention nr 121 om förmåner vid yrkesskada. Enligt
konventionen skall kompensationsnivån vid arbetsskada uppgå till minst
60 % av inkomstbortfallet från och med den första dagen i en sjuk-
period.

Vid ett införande av en enhetlig kompensationsnivå finner regeringen
för närvarande inte skäl att föreslå att den minskningsregel som finns
inom sjukpenningförsäkringen avskaffas. Den sammantagna kompensa-
tionsnivån skulle därmed bli 75 % under sjuklöneperioden och högst
85 % fr.o.m. dag 15 t.o.m dag 90. Fr.o.m. dag 91 skulle ersättningen bli
75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Frågan om det för fram-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

tiden kommer att behövas sådana särskilda minskningsregler får tas upp
till prövning i samband med forslag från Sjuk- och arbetsskadebered-
ningen.

Av rekryteringsskäl bör möjligheten för försäkringskassan att överta
betalningsansvaret under sjuklöneperiod för arbetstagare som lider av
sjukdom som medför ofta återkommande sjukperioder bibehållas. Huru-
vida det därutöver är motiverat med en särskild ersättningsnivå för denna
grupp bör övervägas av Sjuk- och arbetsskadeberedningen.

Sjuk- och arbetsskadeberedningen ges även i uppdrag att överväga den
totala ersättningsnivån i form av kompletterande avtalsförsäkringar. Den
enhetliga ersättningsnivån bör därför införas fr.o.m. den 1 januari 1997.

Regeringen gör den bedömningen att åtgärderna att införa en enhetlig
nivå samt avskaffa karensdagen i sjuklöneperioden innebär en kostnads-
ökning för arbetsgivarna. Regeringen anser att denna kostnadsökning
inte skall belasta arbetsgivarkollektivet.

Regeringens aviserade förslag om en enhetlig nivå samt avskaffande av
karensdag inom sjukförsäkringen beräknas därmed innebära en kostnads-
ökning på 426 miljoner kronor netto fr.o.m. budgetåret 1997. Samman-
taget, dvs. med beaktande av effekterna inom föräldraförsäkringen blir
det en besparing på 225 miljoner kronor netto.

Regeringen anser vidare att vissa förändringar vad avser de förmåner i
form av kontant lön m.m. som skall ingå i SG1 bör vidtas. Dessa föränd-
ringar som skall träda i kraft den 1 januari 1997 beräknas kunna ge en
besparing på 290 miljoner kronor netto (500 miljoner brutto).

Sänkt folkpension och höjt pensionstillskott för förtidspensionärer

Kostnaderna för förtidspensioneringen har stigit kraftigt under senare år
beroende på ett ökat antal förtidspensionärer. Med tanke på det ekono-
miska läget i landet är det nödvändigt att sänka kostnaderna. Regeringen
föreslår därför i det följande att folkpensionen för förtidspensionärer
fr.o.m. den 1 juli 1995 sänks med 6 procentenheter av basbeloppet för
såväl gifta som ogifta. För att skydda förtidspensionärer med låg ATP
föreslås samtidigt att pensionstillskottet höjs lika mycket, dvs. med 6
procentenheter av basbeloppet.

Enhetlig folkpension för gifta

Folkpension för gift förtidspensionär är enligt nuvarande regler olika stor
beroende på om maken uppbär folkpension eller inte. Om maken är
pensionär utgör folkpensionen 78,5 % av basbeloppet medan folkpensio-
nen utgör 96 % av basbeloppet om maken inte är pensionär. Denna regel
är enligt regeringens uppfattning inte längre tidsenlig varför vi anser att
folkpension för gift fr.o.m. den 1 januari 1996 alltid bör vara 78,5 % av
basbeloppet, oavsett om maken är pensionär eller inte. En sådan föränd-
ring minskar förtidspensionsanslaget med 720 miljoner kronor per år.
Regeringen aviserar i det följande att denna förändring bör göras och
avser att återkomma till riksdagen under våren med författningsförslag.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Tilläggsdirektiv till Sjuk- och arbetsskadeberedningen

Enligt regeringens bedömning i propositionen Vissa ekonomisk-politiska
åtgärder m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU 1, rskr. 1994/95:145)
skall förtidspensioneringen renodlas i syfte att utgöra ett inkomstbort-
fallsskydd vid nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker
samtidigt som åtgärder bör vidtas for att förbättra beredningen av beslut
om sjukpenning och förtidspension. En första proposition med förslag
till åtgärder avses föreläggas riksdagen under våren 1995. I den ekono-
misk-politiska propositionen aviserade regeringen vidare tilläggsdirektiv
till Sjuk- och arbetesskadeberedningen att pröva grunderna for och
beräkningen av förtidspension och sjukersättning. Därvid bör bl.a. änd-
rade kvalifikationsregler och förändrad beräkning av s.k. antagen in-
komst vid förtidspension övervägas. Slutligen anges i propositionen att
regeringen i samband med beredning av förslag från Sjuk- och arbets-
skadeberedningen senare kommer att bedöma om och i så fall vilka
ytterligare besparingsåtgärder som behövs för att år 1998 minska ut-
gifterna för förtidspensioneringen med tre miljarder kronor netto.

Finansutskottet hänvisade i detta sammanhang till socialförsäkringsut-
skottet som i sin tur yttrade att man inte ser någon anledning att ifråga-
sätta regeringens bedömning att frågorna om grunderna för och beräk-
ningen av förtidspension och sjukersättning bör övervägas ytterligare
inom Sjuk- och arbetsskadeberedningen. Finansutskottet uttalade att
man delar socialforsäkringsutskottets uppfattning och riksdagen har be-
slutat i enlighet därmed (1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145).

Som närmare redovisats i det föregående anser regeringen att det bör
införas en enhetlig ersättningsnivå om 75 % inom sjuk- och föräldrar-
försäkringarna. I tilläggsdirektiv till Sjuk-och arbetsskadeberedningen
avses principen om den enhetliga ersättningsnivån läggas fast som grund
for beredningens reformförslag. Det blir då möjligt att tillskapa en all-
män ohälsoförsäkring. Beredningen kan därmed koncentrera sina förslag
till de områden och situationer som kan motivera att parterna tar ett
gemensamt ansvar för ytterligare ersättning.

Ett givet sådant område är arbetsskadeförsäkringen som lämpar sig väl
för ett gemensamt partsansvar. Det är i första hand på arbetsplatserna
som det förebyggande och rehabiliterande arbetet kan göras och skador
och kostnader därigenom minimeras. En arbetsskadeförsäkring med lag-
stadgade villkor men med ansvar for finansiering och administration hos
parterna framstår därför som en möjlig utvecklingslinje. Även andra
tilläggsforsäkringar kan komma ifråga, vilka i så fall skulle kunna kom-
pensera för de relativt låga ersättningsnivåer som det statsfinansiella
läget framtvingat i den allmänna ohälsoforsäkringen. Med tilläggsförsäk-
ringar som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden kan de
generella försäkringarnas effektivitet och jämlikhet i hög grad uppnås
också genom avtalsförsäkringar. Om betydande enighet kan uppnås
mellan parterna om behovet av tilläggsförsäkringar - i enhetlig eller
differentierad form - minskar riskerna påtagligt för kostnadsdrivande
kompensatoriska avtalskrav från eftersläpande avtalsområden. Därmed

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

skulle också de särskilda minskningsreglema som för närvarande finns
inom sjukpenningförsäkringen kunna avskaffas.

Sjuk- och arbetsskadeberedningen avses också få i uppdrag att över-
väga förtidspensioneringens villkor, förutsättningar och samspel med den
mera kortsiktiga ohälsoförsäkringen. Därvid kan övervägas om förtids-
pensioneringen bör ingå i den allmänna ohälsoförsäkringen eller utgöra
en egen försäkringsgren. Därtill kommer ett uppdrag att överväga grun-
derna för att erhålla och bibehålla en sjukpenninggrundande inkomst.

Kartläggning av omfattningen av fusk med förmåner av social karaktär
Riksdagen har i sitt betänkande 1993/94:SfU2 Bidragsfusk m.m. tillkän-
nagivit att regeringen skyndsamt skall kartlägga i vilken utsträckning
bidragfusk förekommer inom socialförsäkringssystemet. Den dåvarande
regeringen beslutade den 14 april 1994 att ge Riksrevisionsverket i upp-
drag att kartlägga omfattningen av fusk med förmåner och bidrag av
social karaktär. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast vid ut-
gången av mars månad 1995.

Lokala försök med finansiell samordning mellan socialförsäkring och
hälso- och sjukvård

Sedan år 1993 pågår lokala försök med finansiell samordning mellan
hälso- och sjukvård och socialförsäkring. Syftet med försöksverksam-
heten är att skapa incitament inom systemen för socialförsäkring respek-
tive hälso- och sjukvård för ett bättre utnyttjande av de gemensamma
resurserna.

I en ytterligare försöksverksamhet ingår vidare socialtjänsten. Sådan
försöksverksamhet får bedrivas under tiden 1 juli 1994 - 31 december
1997 inom fem lokala områden.

Läkemedelsförmåner, inkl, högkostnadsskydd samt ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen

Sjukvårdsförmånerna har under 1990-talet varit föremål för ett omfattan-
de utvecklings- och förändringsarbete samtidigt som genomgripande
ändringar företagits i statsbidragssystemet för sjukvårdshuvudmännen.
Vad gäller läkemedelsområdet har avgiftssystemet ändrats och egenav-
gifterna höjts. Ett s.k. referensprissystem för generiska läkemedel har
införts.

Sedan systemet med statligt reglerade patientavgifter inom den öppna
hälso- och sjukvården avskaffades den 1 januari 1991 har sjukvårds-
huvudmännen haft möjlighet att bedriva en mer aktiv avgiftspolitik.
Detta har - bortsett från höjda avgiftsnivåer det första året - främst
inneburit en viss avgiftsdifferentiering mellan olika typer av mottag-
ningar. Avgiften för ett läkarvårdsbesök inom primärvården och vid
sjukhusansluten öppen vård var under år 1994 i allmänhet 100-125
kronor resp. 150-180 kronor. För annan sjukvårdande behandling än

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

läkarvård var patientavgiften i regel 60-80 kronor. Såvitt gäller år 1995
har flertalet sjukvårdshuvudmän beslutat att inte företa några större för-
ändringar i avgiftsnivåerna.

Läkemedelsförmånen omfattar inte bara prisnedsatta och vissa kost-
nadsfria läkemedel, utan även kostnadsfria förbrukningsartiklar vid vissa
sjukdomar samt prisnedsatta livsmedel vid vissa sjukdomar för bam
under 16 år. Till läkemedelsförmånen räknas också det skydd som finns
för personer mot höga kostnader för öppen sjukvård och prisnedsatta
läkemedel. Merkostnadskommittén (S 1990:4) har lämnat förslag till
olika alternativa åtgärder i fråga om bl.a. förmånerna med kostnadsfria
läkemedel och förbrukningsartiklar. Utredningens betänkade är remiss-
behandlat.

Högkostnadsskyddet innebär att kostnadsbefrielse uppnås och ett frikort
utfärdas när den försäkrades sammanlagda utgifter för prisnedsatta läke-
medel och öppenvårdsbesök under en 12-månadersperiod uppgår till ett
visst belopp. Fr.o.m. år 1995 är detta belopp enligt riksdagens beslut
lägst 1 700 kronor (prop. 1994/95:88, bet. 1994/95:SflJ8, rskr.
1994/95:119). Regeringen har vid framläggande av förslaget utgått från
att det högre egenkostnadstaket tillämpas av samtliga sjukvårdshuvud-
män på samma sätt som skedde när detta tak senast höjdes till
1 600 kronor. Om så inte sker kommer regeringen att överväga en
ändring av gällande bestämmelser i lagen (1981:49) om begränsning av
läkemedelskostnader m.m.

Regeringen har denna dag genom tilläggsdirektiv gett Kommittén
(S 1992:04) om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation
(HSU 2000) i uppdrag att bl.a. utreda och lämna förslag om en ändrad
ansvarsfördelning för läkemedelsförmånen samt i anslutning härtill göra
en samlad översyn av förmånssystemet för läkemedel med inriktning på
att skapa större enhetlighet och rättvisa mellan olika patientgrupper som
har betydande kostnader för sjukvård och läkemedel.

I avvaktan på att utredningen skall redovisa överväganden och förslag
enligt vad vi ovan redovisat, anser regeringen att det är angeläget att av
statsfinansiella skäl i möjligaste mån dämpa kostnadsutvecklingen.
Detta bör ske genom dels en ökning av konsumenternas kostnader för
prisnedsatta läkemedel, dels en höjning av egenkostnadstaket för hög-
kostnadsskyddet. Under anslaget B 2. redovisas förslag till åtgärder som
tillsammans kommer att minska sjukförsäkringens kostnader med drygt
700 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.

Läkemedelsförmånen är ett av de områden där regelförändringar som
leder till ytterligare besparingar kommer att genomföras under mandat-
perioden.

Tandvård

På tandvårdsområdet pågår inom Socialdepartementet ett utrednings-
arbete i syfte att reformera ersättningssystemet för vuxentandvård, den
s.k. tandvårdsförsäkringen. Den dåvarande regeringen överlämnade i
början av år 1994 till riksdagen två propositioner (prop. 1993/94:93 och

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

221) med förslag om ett förändrat ersättningssystem för vuxentandvård.
Den första propositionen innehöll riktlinjer för ett förändrat ersättnings-
system och godtogs av riksdagen. Den andra propositionen, som innehöll
förslag till erforderlig författningsreglering, godtogs dock inte av riks-
dagen som i samband härmed återtog sitt godkännande av riktlinjepropo-
sitionen. Riksdagen instämde samtidigt i socialförsäkringsutskottets upp-
fattning att regeringen borde återkomma till riksdagen med ett nytt för-
slag avseende ersättning för vuxentandvård där de synpunkter som ut-
skottet framfört beaktas (1993/94 :SfU 18 och 28, rskr. 1993/94:452).

Regeringens avsikt är att fullfölja arbetet med att reformera ersättnings-
systemet för vuxentandvård med beaktande av vad riksdagen anfört bl.a.
i fråga om de civilrättsliga aspekterna på ett system med premietand-
vård. Utredningsarbetet inom Socialdepartementet syftar till att ett nytt
förslag, efter lagrådsgranskning, skall kunna föreläggas riksdagen före
sommaren 1995. Inriktningen är att ett reformerat ersättningssystem skall
kunna träda i kraft den 1 januari 1996 och att kostnaderna för det re-
formerade systemet år 1996 skall rymmas inom en ram på ca 2 450
miljoner kronor vilket innebär en besparing på 600 miljoner kronor.
Genom denna reformering av ersättningssystemet för vuxentandvård
skapas vidare förutsättningar för att senare under mandatperioden minska
försäkringskostnaderna genom ytterligare strukturella förändringar inom
tandvården.

Sedan slutet av år 1991 bedrivs försöksverksamheter med alternativa
ersättningsystem för vuxentandvård inom folktandvården i Kristianstads
och Göteborgs och Bohus läns landsting samt i Göteborgs kommun.
Dessa avses - efter att riksdagen godkänt detta hösten 1993 - pågå
längst till utgången av år 1995. En kontinuerlig uppföljning av verk-
samheterna och resultaten härav redovisas i de referensgrupper som finns
och i vilka bl.a. företrädare för Socialdepartementet ingår. Dessa erfaren-
heter kommer att tas tillvara i det pågående utredningsarbetet.

Strukturprojekt för besparingar 1998

Såsom framgått ovan rörande läkemedelsförmåner respektive tandvård
avser regeringen att under mandatperioden genomföra ytterligare bespa-
ringar inom dessa områden utöver de åtgärder som vidtas under bud-
getåret 1995/96. Vidare har regeringen, såsom framgått under avsnittet
A. Familjer och bam, konstaterat att ytterligare besparingar framstår som
möjliga inom bidragsförskotten utöver vad som angavs i propositionen
Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25 bet.
1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145). Strukturprojekten inom läkemedels-
förmåner, tandvård och underhållsbidrags- och bidragsförskottssystemet
skall sammantaget möjliggöra besparingar år 1998 med 1,7 miljarder
kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bruttobudgeter ing och ändrade finansieringsprinciper för vissa
förmåner

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens förslag: Bruttoredovisning på statsbudgeten införs avse-
ende utgifterna for föräldraförsäkringen, sjukpenning, rehabilitering,
sjukvårdsförmåner och närståendepenning. Samtidigt ändras finansie-
ringsprinciperna for dessa förmåner. För den frivilliga sjukpenning-
försäkringen genomförs motsvarande förändring avseende finansie-
ring.

Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionsutredningens be-
tänkande Ny budgetproposition (SOU 1990:83) framfördes förslag om
att statsbudgetens inkomster och utgifter i möjligaste mån skall brutto-
redovisas. I förslag från Talmanskonferensen Reformera riksdagsarbetet
framfördes liknande önskemål (1993/94:TK1, bet. 1993/94:KU18, rskr.
1993/94:315).

Inom Finansdepartementet pågår ett utredningsarbete rörande ett fram-
tida budgetsystem for staten. I finansplanen tar regeringen upp vissa
principiella frågor som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Vikten
av en ökad bruttoredovisning av statens inkomster och utgifter betonas
särskilt.

Regeringen föreslår i enlighet härmed att bruttoredovisning tillämpas
för följande utgifter med början budgetåret 1995/96:

A 3. Föräldraförsäkring,

B 1. Sjukpenning och rehabilitering,

B 2. Sjukvårdsförmåner m.m.,

B 3. Närståendepenning.

Kostnaderna för den allmänna sjukförsäkringen, inkl, föräldraförsäkring
och närståendepenning finansieras enligt 19 kap. 2 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring (AFL) till 85 % med sjukförsäkringsavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL) och lagen (1992:1745) om
allmän sjukförsäkringsavgift. Finansieringen av sjukförsäkringen har
ändrats i och med införandet av en allmän sjukförsäkringsavgift.

Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att reglerna om finansiering
enligt 19 kap. 2 § AFL ändras med början av budgetåret 1995/96, med
innebörd att regeln att statsbidrag alltid lämnas med 15 % av utgifterna
ändras till att statsbidrag får lämnas. Det senare blir enbart aktuellt i det
fall utgifterna ett visst år överstiger intäkterna av de sociala avgifter som
avser den allmänna sjukförsäkringen.

Beträffande den frivilliga sjukpenningförsäkringen gäller på motsvaran-
de sätt enligt 21 kap. 2 § AFL, finansiering med 85 % avgifter och
15 % statsbidrag. Avgifter som fastställs av Riksförsäkringsverket er-
läggs av de försäkrade. För reglering av över- och underskott skall hos
varje försäkringskassa finnas en särskild fond för den frivilliga sjukför-
säkringen. Försäkringens fonder motsvarar i nuläget ca 25 års utgifter.

Regeringen anser dock att avgifter bör utgöra en rimlig del av finansie-
ringen av försäkringens utgifter. Däremot bör bestämmelserna om stats-
bidrag ändras på sådant sätt att statsbidrag får lämnas. För närvarande
bör dock inget statsbidrag utgå. Regeringen föreslår därför att bestäm-
melserna om finansiering ändras för den frivilliga sjukpenningförsäk-
ringen.

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
har upprättats inom Socialdepartementet och bör bifogas protokollet i
detta ärende som bilaga 6.3.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner inriktningen av de åtgärder inom området försäkring
vid sjukdom och handikapp för budgetåren 1997 och 1998 som
regeringen förordar (avsnitt Vidtagna och planerade åtgärder),

2. godkänner inriktningen att besparingar motsvarande 1,7 miljarder
kronor skall göras budgetåret 1998 inom läkemedels- och tand-
vårdsområdena samt underhålls- och bidragsförskottssystemet,

3. antar ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen om (1962:381) om allmän försäkring, 19 kap. 2 §,
och 21 kap. 2 §.

B 1. Sjukpenning och rehabilitering

1993/94 Utgift1

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag2

5 318 913 490

3 268 000 000

34 663 000 000

varav 23 266 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

1) Anslaget Bidrag till sjukförsäkringen

2) Fr.o.m. budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att redovisningsprinciperna för-
ändras genom införande av bruttobudgetering. Förändringen innebär ingen ökad
kostnad för statsbudgeten totalt.

Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning och rehabilitering in-
klusive de utgifter som kan uppkomma med anledning av vissa bestäm-
melser i sjuklönesystemet (s.k. sjuklönegaranti, särskilt högkostnads-
skydd).

De grundläggande bestämmelserna finns i lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1991:1047) om sjuklön, lagen (1981:691) om socialav-
gifter samt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket (RFV) har i sin anslagsframställning redovisat
anslagsbehovet för sjukpenning och rehabilitering uppdelat på olika ut-
giftsslag. Verkets bedömning återfinns under de olika anslagsposter som
anges under regeringens överväganden.

Regeringens övervägande

Redovisningen av anslaget är uppdelat på två anslagsposter

- sjukpenning, inklusive frivillig sjukpenning

- rehabilitering

Enligt RFV har sjukpenningdelen i det s.k. partiella ohälsotalet minskat
med 1,9 dagar mellan l:a kvartalet år 1993 och l:a kvartalet år 1994.
Samtidigt har förtidspensioneringen ökat med 1,9 dagar.

Enligt RFV har någon säkerställd minskning av sjukfrånvaron under de
första ljorton dagarna (sjuklöneperioden) inte kunnat fastställas på grund
av brister i rapporteringen av sjuklöneperioder från arbetsgivarna till
RFV och försäkringskassorna.

RFV bedömer att minskningen av sjukpenningdelen i ohälsotalet hit-
tills har uppstått i huvudsak genom att frånvaro med en varaktighet
under ett år har minskat. På denna punkt har förändringarna i försäk-
ringssystemet samt den höga arbetslösheten spelat en viktig roll. Det är
inte troligt att denna frånvaro kan minskas ytterligare i någon större
omfattning. En förbättrad sysselsättningssituation kan tvärtom innebära
en viss ökning av den kortare sjukfrånvaron. Framtida minskningar av
ohälsotalet måste således åstadkommas genom att minska den långvariga
sjukfrånvaron och förtidspensioneringen. Detta måste i huvudsak ske
genom en mycket kraftig minskning av nybeviljade förtidspensioner.

Rehabiliteringsersättning kan betalas ut under tid som försäkrad deltar
i arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd. Rehabiliteringsersättning kan
utges dels som rehabiliteringspenning, dels som särskilt bidrag.

Utöver rehabiliteringsersättning omfattar anslagsposten även

* ersättning vid köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster samt reha-
biliteringsundersökningar m.m. vid RFV:s sjukhus

* bidrag till arbetshjälpmedel

* särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser
(Dagmar 435 för år 1995)

* resor till och från arbetsplatsen i stället för sjukpenning

* läkarutlåtanden som utfärdats av privatläkare

Det rådande arbetsmarknadsläget har försvårat rehabiliteringsarbetet
och därmed återgången till arbetslivet. Det finns även uppgifter som
tyder på att insatserna från arbetsgivarna, försäkringskassorna och RFV
inte varit tillräckliga och därmed inte gett den effekt som avsågs med
rehabiliteringsreformen som trädde i kraft den 1 januari 1992. Även
förutsättningarna för samverkan mellan de olika rehabiliteringsaktörerna
har påverkats negativt av lågkonjunkturen.

RFV har under hösten 1993 tagit fram ett brett upplagt åtgärdsprogram
för att effektivisera och förbättra rehabiliteringsinsatserna. En närmare
redovisning av åtgärdsprogrammet har lämnats i verkets fördjupade an-
slagsframställning våren 1994.

Enligt statistik från RFV uppgick det genomsnittliga antalet dagar med
rehabiliteringspenning per sjukpenningförsäkrad till 0,89 dagar år 1993.
För åren 1994-1996 beräknas antalet rehabiliteringsdagar uppgå till 1,15,
1,2 resp. 1,2. Det särskilda bidraget skall täcka andra kostnader än in-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

komstförlust som uppstår i samband med rehabilitering. Under år 1993
utbetalades 80 miljoner kronor i särskilt bidrag. För åren 1994-1996 be-
räknas dessa kostnader uppgå till 80, 90 resp. 100 miljoner kronor.

För bidrag till arbetshjälpmedel uppgick kostnaderna för budgetåret
1993/94 till 86 miljoner kronor. RFV räknar med att det årliga utfallet
framöver kommer att uppgå till 105 miljoner kronor. I dessa belopp bör
inkluderas 5 miljoner kronor för utveckling av avancerade arbetshjälp-
medel.

För att befrämja rehabiliteringsinsatser har försäkringskassorna möjlig-
het att köpa yrkesinriktade rehabiliteringstjänster. För budgetåret 1993/94
är belastningen 599 miljoner kronor av avsatta 700 miljoner kronor. För
budgetåret 1994/95 räknar RFV med att hela beloppet 700 miljoner
kronor kommer att utnyttjas liksom för tid därefter.

Regeringen och Landstingsförbundet har för år 1995 avtalat om sär-
skild ersättning motsvarande 435 miljoner kronor för rehabiliterings- och
behandlingsinsatser. Därav skall två miljoner kronor avsättas för utvär-
dering av medlens användning. De särskilda medlen bör i ökad utsträck-
ning användas för rehabilitering av människor med psykiska störningar
samt till projekt med inriktning mot att förbättra kvaliteten på sådana
intyg/utlåtanden som utfärdas av behandlande läkare i samband med att
patienter sjukskrivs.

Enligt regeringens bedömning bör kostnaderna för rehabiliteringsunder-
sökningar vid RFV:s sjukhus föras samman med utgiftsslaget köp av
yrkesinriktade rehabiliteringstjänster under anslagsposten Rehabilitering.
Anslaget B 5. Förtidspensioner minskas därmed med motsvarande be-
lopp.

Enligt regeringens bedömning är det viktigt att insatserna för rehabili-
tering fortsätter och att de ansvariga utvecklar och förbättrar rehabilite-
ringsarbetet. Det är därvid viktigt att ta tillvara de erfarenheter som finns
inom rehabiliteringsområdet och på olika sätt verka för att dessa erfaren-
heter omsätts i det praktiska utvecklingsarbetet. Det är vidare enligt
regeringens mening väsentligt att metoder för att redovisa resultat av
gjorda rehabiliteringsinsatser utvecklas.

A nslagsberäkning

Regeringen har med utgångspunkt i RFV:s beräkningar och med beak-
tande av löneutvecklingen beräknat kostnaderna under detta anslag till
34 663 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Sjukpenning och rehabilitering för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 34 663 000 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

B 2. Sjukvårdsförmåner m.m.

1994/95 Anslag (nytt) 2 046 000 000

1995/96 Förslag1 23 145 000 000

varav 15 406 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

1) Fr.o.m. budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att redovisningsprinciperna för-
ändras genom införande av bruttobudgetering. Förändringen innebär ingen ökad
kostnad för statsbudgeten totalt.

Anslaget finansierar försäkringskassornas och RFV:s kostnader för
sjukvårdsförmåner m.m.

Området sjukvårdsförmåner omfattar sjukförsäkringens kostnader för
vuxentandvård och läkemedel. Vidare omfattas fr.o.m. budgetåret
1994/95 den ersättning som sjukförsäkringen lämnar till sjukvårdshuvud-
männen för sjukresor, ersättning till huvudmännen för sjukhusvård som
lämnas enligt överenskommelse med annan stat samt finansieringen av
verksamheten vid Handikappinstitutet.

Genom ett av riksdagen nyligen fattat beslut kommer även ersättning
från sjukförsäkringen och anslaget B 2. att lämnas till sjukvårdshuvud-
männen för kostnader avseende hälso- och sjukvård, tandvård och resor
i samband med vård som fr.o.m. den 1 januari 1994 lämnas till personer
som inte är bosatta i Sverige men som till följd av EES-avtalets ikraft-
trädande har rätt till vårdförmåner här enligt vad som följer av förord-
ning (EEG) nr 1408/71 (prop. 1994/95:88, bet. 1994/95:SfU8, rskr.
1994/95:119). Detta förhållande består när Sverige blir medlem i EU.

Riksförsäkringsverket

RFV har i sin anslagsframställning redovisat anslagsbehovet för sjuk-
vårdsförmånerna med uppdelning på olika utgiftsposter. Verkets bedöm-
ning återfinns under de tre anslagsposter som anges under regeringens
överväganden i det följande.

Regeringens överväganden

Redovisningen av anslaget är uppdelat på nedanstående tre anslagsposter

- ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.

- läkemedelsförmånen

- tandvård

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.

Regeringens förslag: Den 1 juli 1995 höjs den högsta avgift som får
tas ut vid sjukhusvård av pensionärer med hel ålders- eller förtids-
pension från 75 till 80 kronor per vårddag.

Skälen för regeringens förslag: Anslagsposten omfattar för när-
varande ersättning till sjukvårdshuvudmännen för sjukresor, ersättning
till finansiering av Handikappinstitutet, ersättning för vissa vårdförmåner
med anledning av socialförsäkringskonvention resp. EES-avtal/EU-med-
lemskap samt ersättning för sjukhusvård vid RFV:s sjukhus.

Genom beslut av riksdagen genomfördes den 1 juli 1994 vissa an-
slagsmässiga förändringar av betydelse för vilka ersättningar till sjuk-
vårdshuvudmännen som skall redovisas under denna anslagspost. Sam-
manfattningsvis innebär denna förändring att samtliga särskilda ersätt-
ningar som utges som en följd av den s.k. Dagmaröverenskommelsen,
med undantag för ersättningen för sjukresor, ersättningen för rehabilite-
rings- och behandlingsinsatser samt ersättningen till Handikappinstitutet,
redovisas under anslaget C 1. Bidrag till hälso- och sjukvård. Den sär-
skilda ersättningen för rehabiliterings- och behandlingsinsatser redovisas
under anslaget B 1. Sjukpenning och rehabilitering.

Vid sin beräkning har RFV utgått från att några ändringar i de särskil-
da ersättningarna för sjukresor och Handikappinstitutet inte sker under
åren 1995 och 1996 i förhållande till år 1994. Vidare har verket utgått
från att avdragen på pensioner vid sjukhusvård - vilka för år 1994 be-
räknas uppgå till 505 miljoner kronor - inte förändras under de kom-
mande två åren.

Regeringen har vid sin beräkning beaktat den överenskommelse som i
början av december 1994 träffats mellan företrädare för regeringen och
sjukvårdshuvudmännen om ersättningar från staten och sjukförsäkringen
för år 1995 samt utgått från att motsvarande skall gälla även för år 1996.
Vidare har vi tagit hänsyn till effekten av den föreslagna höjningen av
avgiftstaket vid sjukhusvård för pensionärer med fem kronor per vård-
dag. Denna höjning förutsätter ändring i 2 kap. 12 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

Med utgångspunkt från detta beräknar vi bruttokostnadema under den-
na anslagspost till 1 384 miljoner kronor.

Läkemedelsförmånen inkl, högkostnadsskyddet

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens förslag: Den 1 juli 1995 höjs egenavgiften för inköp av
prisnedsatta förskrivna läkemedel. Avgiften höjs till högst 135 kronor
och till 35 kronor för varje ytterligare samtidigt inköpt sådant läke-
medel. Samtidigt höjs egenkostnadstaket för det beloppsbaserade
högkostnadsskyddet för öppen sjukvård och prisnedsatta läkemedel
från lägst 1 700 till lägst 1 800 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Som tidigare redovisats har betydan-
de förändringar genomförts i regelsystemet för läkemedelsförmånen
under de senaste åren. De ändringar som trädde i kraft den 1 januari
1995 innebär att egenavgiften för ett prisnedsatt förskrivet läkemedel
höjs från 120 till högst 125 kronor och från 10 till 25 kronor för varje

ytterligare samtidigt inköpt sådant läkemedel. Samtidigt har egenkost-
nadstaket for högkostnadsskyddet avseende öppen sjukvård och medicin
höjts från lägst 1 600 till lägst 1 700 kronor.

Trots de vidtagna kostnadsdämpande åtgärderna under senare år sker
en fortsatt oroväckande ökning av försäkringens kostnader för läke-
medelsförmånen av olika skäl som RFV ingående redovisat i sin an-
slagsframställning. Regeringen har därför denna dag gett Kommittén om
hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) i upp-
drag att skyndsamt utreda förutsättningarna för att föra över kostnads-
ansvaret för läkemedelsförmånen från RFV till sjukvårdshuvudmännen.
I utredningsuppdraget ingår också att göra en samlad översyn av utform-
ningen av systemet med läkemedelsförmånen, inkl, högkostnadsskyddet.

I avvaktan på att utredningen skall redovisa överväganden och förslag
anser regeringen att ytterligare kostnadsdämpande åtgärder är nödvän-
diga att företa utan att förutsättningarna för översynsarbetet påverkas.
Regeringen förordar till följd härav ytterligare höjningar av egenavgifter-
na för prisnedsatta läkemedel och av egenkostnadstaket för högkost-
nadsskyddet för öppen sjukvård och prisnedsatta läkemedel. Dessa för-
ändringar som föreslås träda i kraft den 1 juli 1995 kräver ändringar i 3
och 7 §§ lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.

Regeringen har vid beräkningen av denna anslagspost utgått från
RFV:s senaste bedömning av de förväntade faktiska kostnaderna för
läkemedelsförmånen under år 1994. Vidare har vi dels beaktat en pris-
utveckling utöver den allmänna, dels räknat med en mindre volymök-
ning. Vi har också tagit hänsyn till de redan beslutade åtgärderna fr.o.m.
den 1 januari 1995 samt till de nu föreslagna besparingsåtgärderna
fr.o.m. den 1 juli 1995. Dessa åtgärder beräknas minska kostnaderna
med sammanlagt drygt 1 100 miljoner kronor under budgetåret.

Med dessa förutsättningar beräknar vi bruttokostnaden för läkemedels-
förmånen till 17 784 miljoner kronor.

Tandvård

Den s.k. tandvårdsförsäkringen omfattar alla försäkrade fr.o.m. 20 år års
ålder. Bam- och ungdom under 20 år har enligt tandvårdslagen
(1985:125) rätt till avgiftsfri tandvård genom landstingens försorg.

De vuxnas kostnader för tandvård enligt tandvårdstaxan ersätts fr.o.m.
den 1 september 1994 med 25 % för behandlingskostnader som över-
stiger 500 kronor upp till 3 000 kronor, med 40 % mellan 3 000 och
7 000 kronor och med 70 % för kostnader däröver. Ersättning beräknas
dock endast på halva kostnaden för ädla metaller som ingår i tandtek-
niskt arbete. Ovanstående innebär således att någon försäkringsersättning
inte lämnas för kostnader som understiger 500 kronor per behandlings-
period.

Som tidigare redovisats avser regeringen att fullfölja arbetet med att
reformera ersättningssystemet för vuxentandvård. Inriktningen är att en
proposition härom skall kunna föreläggas riksdagen före sommaren 1995
för att möjliggöra ett ikraftträdande av det förändrade systemet den
1 januari 1996.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Vid beräkningen av anslagsposten för tandvård har vi utgått från de
beräknade effekterna av de sänkta ersättningsnivåerna i tandvårdstaxan
fr.o.m. den 1 september 1994, tandvårdsreformens genomförande per
1 januari 1996 samt beaktat en viss prisutveckling. På grundval härav
beräknar vi bruttokostnaden till 3 977 miljoner kronor.

A ns lags beräkning

Med hänvisning till vad som ovan redovisats under de tre anslagsposter-
na beräknar vi de totala bruttokostnadema för anslaget B 2. Sjukvårdför-
måner m.m. till 23 145 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. För
12-månadersperioden juli 1995-juni 1996 beräknas bruttokostnadema till
15 406 miljoner kronor

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
och till lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedel-
skostnader, m.m. har upprättats inom Socialdepartementet. Förslagen har
fogats till protokollet i detta ärende som bilaga 6.3 resp. 6.4.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

2. antar ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostna-
der, m.m.

3. till Sjukvårdsförmåner m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett för-
slagsanslag på 23 145 000 000 kronor.

B 3. Närståendepenning

1993/94	Utgift	2 634 043
1994/95	Anslag	3 420 000
1995/96	Förslag1	41 400 000

varav 27 600 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

1) Fr o m budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att redovisningsprinciperna för-
ändras genom införande av bruttobudgetering. Förändringen innebär ingen ökad
kostnad för statsbudgeten totalt.

Ersättning i form av närståendepenning utges till närstående som avstår
från förvärvsarbete for att vårda en svårt sjuk person. Ersättningen kan
fr.o.m. år 1992 utges även vid vård på sjukvårdsinrättning. Närstående-
penning utges med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten for
samtliga dagar i ersättningsperioden. Rätten till ledighet är knuten till
ersättningsrätten.

Fr.o.m. den 1 juni 1993 kan närståendepenning även utges med högst
240 dagar för vård av en person som blivit HIV-smittad vid användning
av blodprodukter inom den svenska hälso- och sjukvården.

5 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Fr.o.m. den 1 juli 1994 utökades antalet ersättningsdagar från 30 till
högst 60 dagar for varje person som vårdas.

Bestämmelserna finns i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet
för närståendevård (ändrad senast 1994:318) och lagen (1993:332) om
avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. for vissa hiv-smittade.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Riksförsäkringsverket

Med anledning av det utökade antalet ersättningsdagar och den fortsatta
utvecklingen beräknas ersättningen vid närståendevård uppgå till
41,4 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. Antalet ersatta dagar
beräknas till ca 82 000 och den genomsnittliga ersättningen beräknas i
december 1996 uppgå till 512 kronor per dag.

Närståendepenning, utveckling i belopp och ersatta dagar
Budgetår	Belopp brutto milj kr	Antal ersatta dagar
1990/91	9,9	22 624
1991/92	7,7	18 987
1992/93	13,3	31 669
1993/94	17,6	38 046
1994/95 prognos	24,3	50 000
1995/96	27,6	55 000

prognos 12 mån

1995/96	41,4	82 000
prognos 18 mån

Antalet personer som blivit HIV-smittade vid användning av blodpro-
dukter inom den svenska hälso- och sjukvården uppgår för närvarande
till högst 100 personer. Maximalt torde kostnaden för närståendepenning,
förutsatt att samtliga 240 dagar utnyttjas, bli ca 10 miljoner kronor. RFV
har inte gjort något särskilt tillägg för denna grupp vid anslagsberäk-
ningen med hänvisning till att underlag saknas for bedömning av om
och hur denna grupp kommer att förbruka de 10 miljoner kronorna över
tiden.

Regeringens överväganden

Regeringen har med utgångspunkt i RFV:s uppgifter beräknat kostnader-
na under detta anslag till 41,4 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.

Som regeringen tidigare redovisat skall utgiften för närståendepenning
bruttoredovisas på statsbudgetens utgiftssida.

Som ett led i reformen med enhetliga ersättningsnivåer för dagersätt- Prop. 1994/95:100

ningar, avses ersättningsnivån för närståendepenning sänkas till 75 % Bil. 6

den 1 januari 1997.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Närståendepenning för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags-
anslag på 41 400 000 kronor

B 4. Handikappersättningar

1993/94	Utgift	928 097 907
1994/95	Anslag	915 000 000
1995/96	Förslag	1 416 800 000

varav 940 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget bekostas handikappersättning dels som tilläggsförmån till
folkpension, dels som självständig ersättning. Handikappersättning utges
till person över 16 år som fått sin funktionsförmåga nedsatt innan han
fyllt 65 år och därför behöver mer tidskrävande hjälp av annan och/eller
har merkostnader p.g.a. sitt handikapp. Handikappersättning utbetalas
med belopp som per år motsvarar 69 %, 53 % eller 36 % av basbe-
loppet. Bestämmelserna finns i 9 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Handikappersättningen finansieras helt över statsbudgeten.

Riksförsäkringsverket

Den 1 januari 1994 infördes assistansersättning för svårt funktionshindra-
de personer. Detta reducerar behovet av handikappersättning i vissa fall.
Utvecklingen påverkas också av den allmänna trenden att antalet ersätt-
ningar ökar.

Antal handikappersättningar och prognos

Dec 1992	51 600
Dec 1993	52 600
Dec 1994	52 500
Dec 1995	52 400
Dec 1996	53 000
Dec 1998	54 000

RFV beräknar vid ett antaget basbelopp om 35 600 kronor för 1995
och 36 600 kronor för år 1996 kostnaderna för handikappersättningar
under budgetåret 1995/96 (18 mån) till 1 420 miljoner kronor.

Regeringen har i regleringsbrev for budgetåret 1994/95 gett Riksförsäk- Prop. 1994/95:100

ringsverket i uppdrag att före utgången av mars 1995 redovisa en analys Bil. 6

av hur antalet vårdbidrag och handikappersättningar påverkats nivå- och
antalsmässigt av den statliga assistansersättningen.

Regeringens överväganden

Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets kostnadsbe-
räkningar, och med beaktande av begränsningen i basbeloppets uppräk-
ning samt dess utveckling, beräknat kostnaderna under anslaget till
1 416 800 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Handikappersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags-
anslag på 1 416 800 000 kronor.

B 5. Förtidspensioner

1993/94	Utgift	14 650 759 917
1994/95	Anslag	15 410 000 000
1995/96	Förslag	21 080 000 000
	varav	14 175 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget bekostas för innevarande budgetår förtidspension från
folkpensioneringen, pensionstillskott till förtidspension, barntillägg till
förtidspension samt kostnader för rehabiliteringsundersökningar m.m. vid
Riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås.

Förtidspension utges till den som på grund av sjukdom eller annan
nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan fått sin
arbetsförmåga varaktigt nedsatt till följd av sjukdom med minst en fjär-
dedel. Från och med den 1 juli 1993 utges förtidspension som hel, tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förtidspension utgör för
ogift pensionstagare 96 % och för gift pensionstagare vars make har hel
folkpension i form av ålders- eller förtidspension eller ålderspension och
förtidspension 78,5 % av basbeloppet. Vid beräkning av utgående pen-
sionsförmåner används ett belopp som motsvarar basbeloppet minskat
med 2 %. Den som har låg eller ingen ATP får dessutom pensionstill-
skott. Maximalt pensionstillskott motsvarar 105,5 % av det med 2 %
reducerade basbeloppet. Pensionstillskottet avräknas krona för krona mot
utgående ATP.

Bestämmelserna om förtidspension och pensionstillskott finns i lagen
(1962:381) om allmän försäkring och lagen (1969:205) om pensionstill-
skott.

Riksförsäkringsverket

Antalet förtidspensioner ökade med 5 000 - 9 000 per år under 1980-
talet och början av 1990-talet. År 1992 ökade dock antalet med 16 000
och under år 1993 med 19 000. Under år 1994 har ökningstakten avtagit
jämfört med år 1992 och år 1993.

Riksförsäkringsverket beräknar anslagsbehovet för förtidspensionering-
en till 23 220 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens överväganden

Besparingar på förtidspensionerna m.m.

Regeringens förslag: Folkpension i form av förtidspension sänks
med 6 procentenheter av basbeloppet samtidigt som pensionstillskott
till förtidspension höjs från 105,5 % av basbeloppet till 111,5 %. Hel
folkpension i form av förtidspension för ogift försäkrad skall utgöra
90 % av basbeloppet.

För gift försäkrad vars make har hel folkpension i form av
ålderspension, förtidspension eller en kombination av ålderspension
och förtidspension skall hel folkpension i form av förtidspension
utgöra 72,5 % av basbeloppet. Har maken tre fjärdedels eller halv
folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller en kombi-
nation av ålderspension och förtidspension utges hel förtidspension
med 76,9 % respektive 81,25 % av basbeloppet. Har maken en
fjärdedels ålders- eller förtidspension utges hel förtidspension med
85,6 % av basbeloppet. Har maken rätt att uppbära folkpension i
form av ålderspension utges hel förtidspension med 72,5 % av bas-
beloppet. I fråga om förtidspension enligt äldre bestämmelser som
utges till gift försäkrad vars make uppbär två tredjedels pension skall
hel pension utges med 78,33 % av basbeloppet. Uppbär maken här-
utöver en ijärdedels ålderspension utges hel förtidspension med
72,5 % av basbeloppet. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
1995.

Regeringens bedömning: Kostnader för rehabiliteringsundersök-
ningar vid Riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås
bör fr.o.m budgetåret 1995/96 flyttas från det nuvarande anslaget
B 5. Förtidspensioner och föras samman med utgiftsslaget köp av
yrkesinriktade rehabiliteringstjänster under anslaget B 1. Bidrag till
sjukpenning och rehabilitering.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Det ekonomiska
läget i landet innebär att stora besparingar måste göras inom de flesta
områden. Regeringen har i propositionen Vissa ekonomisk-politiska åt-
gärder m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU 1, rskr. 1994/95:145)
föreslagit omfattande besparingar och inkomstförstärkningar. Regeringen

aviserade att en proposition med förslag i syfte att bl.a. förbättra bered-
ningen av beslut om sjukpenning och förtidspension kommer att före-
läggas riksdagen så att den kan behandlas under våren 1995. Ytterligare
åtgärder i syfte att stärka de offentliga finanserna är dock nödvändiga.

Utvecklingen av förtidspensioneringen har under lång tid karaktärise-
rats av att en ökande andel av befolkningen uppbär sådan pension. Detta
innebär att allt fler människor permanent harnnar utanför arbetsmarkna-
den och att kostnaderna för förtidspensioneringen stiger.

Mot denna bakgrund anser regeringen att folkpension i form av förtids-
pension bör sänkas med 6 procentenheter och pensionstillskott till för-
tidspension samtidigt höjas i motsvarande grad. Detta innebär följakt-
ligen att pensionstillskott till förtidspension höjs från 105,5 % av basbe-
loppet till 111,5 %. Den nuvarande grundnivån inom förtidspensione-
ringen behålls därigenom intakt eftersom summan av folkpension och
pensionstillskott ligger kvar på samma nivå som hittills. Detta innebär
att det är de som har inkomster ovanför grundnivån i förtidspen-
sionssystemet som får vidkännas besparingen. En viss kompensation sker
också för de förtidspensionärer som uppbär bostadstillägg. Detta hänger
samman med att det vid den inkomstberäkning som görs vid fastställan-
de av bostadstillägg till pensionärer bortses från ATP-inkomster till den
del som tilläggspensionen föranlett minskning av pensionstillskottet.

Hel förtidspension utges enligt nuvarande regler med 96 % av basbe-
loppet. Förslaget innebär en sänkning till 90 % av basbeloppet. Motsvar-
ande sänkning med 6 procentenheter bör göras i fråga om övriga nivåer
för folkpension i form av förtidspension. Följaktligen bör för gift försäk-
rad vars make har hel folkpension i form av ålderspension eller förtids-
pension eller ålderspension och förtidspension hel folkpension i form av
förtidspension utgöra 72,5 % av basbeloppet. Har maken tre fjärdedels
eller halv folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller
ålderspension och förtidspension skall hel förtidspension utges med
76,9 % respektive 81,25 % av basbeloppet. Har maken en fjärdedels
ålders- eller förtidspension bör hel förtidspension utges med 85,6 av
basbeloppet. Har maken rätt att uppbära folkpension i form av ålders-
pension bör hel förtidspension utges med 72,5 % av basbeloppet. I fråga
om förtidspension enligt äldre bestämmelser som utges till gift försäkrad
vars make uppbär två tredjedels pension bör hel pension utges med
78,33 % av basbeloppet. Uppbär maken härutöver en fjärdedels ålders-
pension bör hel förtidspension utges med 72,5 % av basbeloppet.

Förslaget beräknas medföra en besparing på 580 miljoner kronor brutto
beräknat på årsbasis. Nettobesparingen efter skatt beräknas till 350
miljoner kronor på årsbasis. För 18-månadersbudgeten 1995/96 beräknas
förslaget leda till en besparing under anslaget B 5. Förtidspensioner med
870 miljoner kronor. Utgifterna under anslaget B 10. Bostadstillägg till
pensionärer beräknas öka med 60 miljoner kronor under budgetåret
1995/96 till följd av förslaget.

Förslaget bör träda i kraft den 1 juli 1995.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Vid beräkningar av förtidspensionsutgifterna under budgetåret 1995/96
har även hänsyn tagits till regeringens bedömning rörande folkpension
till gift pensionsberättigad som redogörs for under anslag B 7. Ålders-
pensioner.

Från nuvarande anslaget B 5. Förtidspensioner bekostas bl.a. rehabilite-
ringsundersökningar vid RFV:s sjukhus i Tranås och Nynäshamn. Kost-
naderna för dessa undersökningar beräknas under budgetåret 1995/96 till
210 miljoner kronor (140 miljoner kronor 1995/96 12 mån). RFV har i
sin anslagsframställning föreslagit att kostnaderna för dessa undersök-
ningar skall flyttas till anslaget for sjukförsäkring och rehabilitering.

Under anslaget B 1. Bidrag till sjukpenning och rehabilitering finns
medel anslagna för försäkringskassorna att köpa yrkesinriktade rehabili-
teringstjänster. Budgetåret 1994/95 anslogs 700 miljoner kronor for detta
ändamål. Regeringen anser att kostnaderna för rehabiliteringsundersök-
ningar vid RFV:s sjukhus bör foras samman med utgiftsslaget köp av
yrkesinriktade rehabiliteringstjänster.

A nslagsberäkning

Mot bakgrund av Riksförsäkringsverkets beräkningar, med beaktande av
forslaget om folkpension till gift pensionsberättigad som redogörs for
under avsnitt B 7. Ålderspensionärer och med beaktande av begräns-
ningen i basbeloppets uppräkning samt dess utveckling och till de före-
slagna åtgärderna beräknar regeringen kostnaderna under anslaget till
21 080 miljoner kronor.

Förslag till lag om ändring i lagen (1961:381) om allmän försäkring
har upprättats inom Socialdepartementet och bör bifogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 6.3.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1969:205)
om pensionstillskott

3. godkänner vad regeringen anfört om ändrad finansiering av kost-
nader for rehabiliteringsundersökningar m.m. vid RFV:s sjukhus i
Tranås och Nynäshamn

4. godkänner vad regeringen anfört om folkpension i form av för-
tidspension till gift pensionsberättigad vars make inte uppbär folk-
pension

5. till Förtidspensioner for budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 21 080 000 000 kronor.

B 6. Vissa yrkesskadeersättningar m.m.

1993/94	Utgift	3 965 291
1994/95	Anslag	3 300 000
1995/96	Förslag	9 150 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

varav 6 100 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor. Härifrån be-
kostas vidare ersättning som enligt särskilda författningar utges för
skadefall yppade före den 1 juli 1977 bl.a. vid tjänstgöring i civilför-
svaret eller vid brandsläckning samt yrkesskadeersättningar åt fångar
m.fl. För motsvarande skadefall inträffade efter juni 1977 belastas an-
slaget i första hand med ersättningar som utges enligt lagen (1977:265)
om statligt personskadeskydd (LSP).

Från och med den den 1 juli 1993 gäller att rätten till arbetsskadesjuk-
penning i princip har avskaffats. Samtidigt slopades sjukpenning enligt
LSP med undantag för den särskilda sjukpenningen enligt 13 § LSP.

Riksförsäkringsverket

För budgetåret 1995/96 beräknas medelsbehovet för äldre skadefall till
ca 1,7 miljoner kronor, varav ca 0,3 miljoner kronor för kvarstående
uppräkningskostnader för vissa livräntor från arbetsskade- resp, fiskarför-
säkringsfonden. För nyare skadefall beräknas medelsbehovet till ca
3 miljoner kronor. RFV föreslår att anslaget förs upp med 4,7 miljoner
kronor med utgångspunkt från ett basbelopp om 35 600 kronor för år
1995 och 36 600 kronor för år 1996.

Staten kan i vissa fall ådömas att betala skadestånd till enskild om t.ex.
en statlig myndighet begått fel. Om den enskilde till följd härav drabbats
av personskada med bestående invaliditet utges skadeståndet i form av
livränta. Vid utgången av år 1993 administrerade RFV ca 150 skade-
ståndslivräntor. Utgifterna uppgick samma år till 2,8 miljoner kronor.
Utgifterna belastar inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter, netto.

RFV föreslår att nämnda skadeståndsl i vräntor fr.o.m. den 1 juli 1995
finansieras från anslaget B 6. Vissa yrkesskadeersättningar m.m. RFV
erfar att lönekostnadspåläggen för statliga myndigheter skall upphöra
fr.o.m den 1 juli 1995 och ersättas med arbetsgivaravgifter. En fortsatt
finansiering av de aktuella skadeståndslivräntor för nämnda inkomsttitel
skulle därmed komma att leda till ett underskott på denna inkomsttitel.

Regeringens överväganden

Regeringen avser att i 1995 års kompletteringsproposition återkomma
med ett förslag som innebär att statliga myndigheter skall betala social-
avgifter enligt samma regler som övriga arbetsgivare fr.o.m. den 1 juli
1995. Mot bakgrund härav biträder regeringen RFV:s förslag att nämn-
da skadeståndslivräntor skall finansieras från anslaget B 6. Med utgångs-
punkt häri och i RFV:s kostnadsberäkningar och med beaktande av be-
gränsningen i basbeloppets uppräkning samt dess utveckling beräknar
regeringen kostnaderna under anslaget till 9,15 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbelut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vissa yrkesskadeersättningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 9 150 000 kronor.

Arbetsskadeförsäkringen

Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egen-
företagare och ger ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av
skada i sitt arbete.

Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring omfattar skador enligt ett
generellt arbetsskadebegrepp. Som arbetsskada ansågs före den 1 januari
1993 skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet.
Även olycksfall vid färd till eller från arbetsstället räknas som olycksfall
i arbetet, om färden föranleds av och står i nära samband med arbetet.
För skada som framkallats av smitta gäller särskilda regler. Om en för-
säkrad varit utsatt för olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet
skulle enligt de före år 1993 gällande reglerna skada som han ådragit sig
anses vara orsakad av den skadliga inverkan om inte betydligt starkare
skäl talar mot det.

Från och med den 1 januari 1993 har kravet på skadlighet hos en ar-
betsmiljöfaktor höjts från sannolikhet till hög grad av sannolikhet. Sam-
tidigt har kravet på orsakssamband mellan skadlig inverkan i arbetet och
den försäkrades skada skärpts så att samband skall anses föreligga om
övervägande skäl talar för det. För skador som inträffat före den
1 januari 1993 och som anmälts till försäkringskassan senast den 30 juni
1993 tillämpas dock alltjämt äldre bestämmelser.

Arbetsskadeförsäkringen var tidigare samordnad med den allmänna
sjukförsäkringen på så sätt att ersättning utgavs från sjukförsäkringen de
första 180 dagarna (90 dagar före den 1 januari 1992) efter det att
skadan visade sig, den s.k. samordningstiden. Från arbetsskadeförsäk-
ringen utgavs efter samordningstidens slut ersättning för sjukvårdskost-
nader inkl, resor och andra till skadan hänförliga kostnader, liksom ar-
betsskadesjukpenning.

Sedan den 1 juli 1993 gäller att rätten till arbetsskadesjukpenning har
i princip slopats för den som är sjukförsäkrad enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Vidare utges från samma tidpunkt inte längre
ersättning från arbetsskadeförsäkringen för andra kostnader än för sjuk-
vård utom riket, tandvård och särskilda hjälpmedel.

För den som ådragit sig en arbetsskada föreligger således numera i
regel endast rätt till arbetsskadelivränta, dvs. ersättning vid bestående
nedsättning av arbetsförmågan. Sådan livränta kan också utges till efter-
levande.

Arbetsskadeförsäkringen tar sikte på den faktiska nedsättningen i den
försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete. Ersätt-
ning för arbetsskada i form av livränta skall i princip utgöra skillnaden
mellan den inkomst som den försäkrade kan antas ha haft om han inte

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas få.
Livräntan ersätter en årlig inkomstförlust upp till samma inkomstak som
gäller för ATP, dvs. 7,5 gånger basbeloppet.

Antalet arbetsskadeärenden ökade under i stort sett hela 1980-talet. År
1985 uppgick antalet ärenden som skulle prövas hos försäkringskassorna
till knappt 65 000. År 1989 var antalet som högst eller 118 600. År
1992 uppgick antalet ärenden till 82 000. År 1993 skedde en ökning till
91 200. Denna ökning är dock sannolikt tillfällig och beror på över-
gångsreglerna till de ändringar i lagen om arbetsskadeförsäkring som
skedde fr.o.m. den 1 januari 1993.

Antalet livräntor fortsätter att öka. I december 1987 var antalet liv-
räntetagare 18 500 och i december 1993 hade antalet ökat till 96 300.
Trots förändrade regler torde antalet livräntor komma att öka ytterligare
under en följd av år.

År 1980 uppgick utgifterna för arbetsskadeförsäkringen till 1 115
miljoner kronor. Utgiftsutvecklingen från år 1989 illustreras i följande
diagram.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Arbetsskadetorsäkringens utgifter åren 1989 - 1994, miljoner kronor (inkl, er-
sättning enligt äldre lagstiftning)

År	Sjukpenning	Livränta	Ersättning enl. äldre lag	Summa
1989	5 393	1 820	1 103	8 316
1990	6 149	2 540	1 150	9 839
1991	6 744	3 312	1 239	11 295
1992	6 569	3 812	1 233	11 614
1993	5 194	4 477	1 196	10 867
1994 prel	1 700	4 750	1 160	7 610

Arbetsskadeförsäkringens utgifter har ökat kraftigt under 1980-talet. De
senaste årens regeländringar kommer dock att minska utgifterna framför
allt vad gäller arbetsskadesjukpenning.

Arbetsskadefondens medelsbehållning uppvisar sedan år 1987 ett
underskott. Vid utgången av år 1993 var det ackumulerade underskottet
drygt 21 500 miljoner kronor. Vid oförändrat avgiftsuttag kan under-
skottet i arbetsskadefonden beräknas till ca 12 300 miljoner kronor år
1999. I bilaga 6.8 Socialförsäkringens finansiering och kostnader redo-
visas bl.a. finansieringen av arbetsskadeförsäkringen.

Sedan den 1 januari 1993 gäller att vid beräkning av vissa pensionsför-
måner, bl.a. folk- och tilläggspension i form av förtidspension, skall det
fastställda basbeloppet minskas med 2 %. Vid frågans behandling i riks-
dagen framhöll socialförsäkringsutskottet - som tillstyrkte förslaget att
vid beräkning av vissa pensionsförmåner basbeloppet skulle minskas

med 2 % - med anledning av en motion rörande arbetsskadel i vräntorna
att om även livräntorna skulle minskas med 2 % skulle den effekten
uppkomma att kostnaden vältrades över på arbetsmarknadsförsäkringar-
na. Utskottet ansåg att det fanns anledning for regeringen att uppmärk-
samma problemet med kostnadsövervältringen till föjd av samordningen
mellan pensionerna och arbetsskadelivräntoma och tillstyrkte därför
bifall till motionen. Riksdagen biföll utskottets hemställan (prop.
1992/93:50 och 1992/93:116, bet. 1992/93:SfU9, rskr. 1992/93:157).

Regeringens avsikt var att som ett led i höstens budgetarbete pröva
möjliga åtgärder med inriktning att de generellt verkande besparingarna
på pensionsområdet även skulle få genomslag för pensionärer som upp-
bär arbetsskadel i vränta.

Den under år 1993 tillsatta Sjuk- och arbetsskadeberedningen har i
uppdrag att lämna förslag till en ny ordning för lagfästa ersättningar vid
sjukdom och arbetsskada. Regeringens avsikt är att inom kort besluta om
tilläggsdirektiv till Sjuk- och arbetsskadeberedningen. Mot bakgrund
härav finns det för närvarande inte skäl att föregripa beredningens arbete
och regeringen avstår därför från att lägga fram något förslag i denna
del.

II. Försäkring vid ålderdom m.m.

Under denna rubrik behandlas anslagsposterna B 7 - B 11.

Ålderspensionen skall ge ekonomisk trygghet för de äldre. De som
pensionerar sig från ett aktivt förvärvsliv skall få en ersättning som gör
det möjligt att leva på ungefär samma standard som tidigare. Den som
inte tidigare förvärvsarbetat, eller gjort så i liten utsträckning, skall i
pensionssystemet vara garanterad en skälig levnadsnivå utan att social-
tjänstens behovsprövning skall bli aktuell.

I det nuvarande pensionssystemet uppbär alla pensionärer folkpension.
De som förvärvsarbetat får därutöver allmän tilläggspension (ATP). Till
dem som har låg eller ingen ATP utgår pensionstillskott. Dessutom kan
de med låga inkomster få bostadstillägg.

Mot bakgrund av det omedelbara behovet att reducera de offentliga
utgifterna och därmed dämpa utvecklingen av statsskulden är det ofrån-
komligt att ålderspensionärerna skall beröras av neddragningar, i synner-
het som ålderspensionerna utgör en stor del av de offentliga utgifterna.
Rättviseskäl talar också för att pensionärerna skall dela de bördor som
en sanering av statsfinanserna innebär för de förvärvsaktiva. Utöver vad
som anges i propositionen Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.
(prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU 1, rskr. 1994/95:145) föreslås nu
ytterligare besparingar genom att makar alltid skall få folkpension med
78,5 procent av basbeloppet oavsett om den andra maken arbetar eller är
pensionär. Därtill kommer utgiftsminskningar som ett resultat av succe-
ssivt senarelagda utbetalningar och en striktare inkomstprövning av
rätten till bostadstillägg för pensionär. Fördelningspolitiska hänsyns-
taganden har vägt tungt för utformningen av regeringens förslag.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

För att på sikt kunna uppnå de välfardspolitiska målen och bibehålla
ett offentligt pensionssystem som ger alla såväl en inkomstbaserad pen-
sion som ett grundskydd behöver detta reformeras. För att kunna säker-
ställa den långsiktiga trovärdigheten måste det allmänna pensionssyste-
met bli mer följsamt mot samhällsekonomiska och demografiska föränd-
ringar. I detta syfte fattade riksdagen beslut om riktlinjer för en reforme-
ring av det nuvarande systemet (prop. 1993/94:250, bet.l993/94:Sfu24,
rskr 1993/94:439). För att säkra den breda politiska enighet som präglat
reformarbetet har en särskild genomförandegrupp tillsatts för att med-
verka i den fortsatta beredningen av reformen och att vårda överenskom-
melsen.

Utgiftsutvecklingen för de aktuella försäkringsgrenama framgår av
följande tabell:

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

	Ålderspension		Efterlevandepension		Särskilt pensions- tillägg	Bostads- tillägg
	folkpen- sion	ATP	folkpen- sion	ATP	Särskilt pensions- tillägg	Bostads- tillägg
1985	33 295	28 840	1 380	3 955	-	4 167
1990	45 570	54 270	1 549	7 216	-	6 164
1991	49 830	61 840	1 668	8 253	6	7 702
1992	51 780	67 760	1 700	9 064	8	8 137
1993	51 820	70 755	1 655	9 455	11	9 724
1994	52 680	75 240	1 639	10 067	12	10 840

De samlade socialförsäkringsutgifterna inklusive ATP och delpension
redovisas i bilaga 6.8 Socialförsäkringens finansiering och kostnader.

Vidtagna och planerade åtgärder

Enhetlig folkpension för gifta

Folkpension för gift ålderspensionär är enligt nuvarande regler olika stor
beroende på om maken uppbär folkpension eller inte. Om maken är
pensionär utgör folkpensionen 78,5 % av basbeloppet medan folkpensio-
nen utgör 96 % av basbeloppet om maken inte är pensionär. Denna regel
är enligt regeringens uppfattning inte längre tidsenlig varför vi anser att
folkpension för gift fr.o.m. den 1 januari 1996 alltid bör vara 78,5 % av
basbeloppet, oavsett om maken är pensionär eller inte. En sådan föränd-
ring minskar ålderspensionsanslaget med 480 miljoner kronor per år.

Regeringen aviserar i det följande att denna förändring bör göras och
avser att återkomma till riksdagen under våren med författningsförslag.

Bostadstillägg till pensionärer

Med tanke på det statsfinansiella läget anser regeringen det vara nödvän-
digt att även se över reglerna för det inkomstprövade bostadstillägget för
pensionärer. I det följande redovisar vi ett antal förändringar från den
1 juli 1995 som i första hand syftar till att skärpa inkomstprövningen.
Av störst betydelse är förslaget till höjd inkomstavtrappning med 5
procentenheter som minskar kostnaderna med 700 miljoner kronor per
år. Vidare anser vi att arbetsinkomster alltid skall ingå i årsinkomsten
för KBT, att bostadstillägg i ökad utsträckning bör samordnas med bo-
stadsbidrag och att avdragsrätten för skuldränta begränsas.

Regeringen aviserar i denna proposition också att det särskilda grund-
avdraget bör reduceras mot kapitalinkomster fr.o.m. den 1 januari 1996.
För att mildra marginaleffekterna för kapitalinkomster bör som en följd
härav beräkningen av inkomst av kapital för KBT ändras på så sätt att
den förhöjda avkastningen på 10 % slopas.

Särskilt grundavdrag för pensionärer

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens bedömning: Det särskilda grundavdraget för pensio-
närer bör avtrappas mot kapitalinkomster fr.o.m. 1997 års taxering.

Skälen för regeringens bedömning: Genom skattereformen 1990 av-
skaffades det extra avdraget för folkpensionärer. I stället infördes ett
särskilt grundavdrag. Reglerna finns i 48 § kommunalskattelagen
(1928:370) och i punkt 1 av anvisningarna till nämnda lagrum. Avdraget
uppgår till 151,5 procent av basbeloppet för ensamstående och till 134,0
procent av basbeloppet för gifta. Avdraget får inte överstiga summan av
sådan uppburen pension som enligt vissa regler skall reducera grund-
avdraget.

Avdraget avtrappas med 65 procent av den del av uppburen pension,
frånsett inkomster från privata pensionsförsäkringar, som överstiger det
för den skattskyldige gällande avdragsbeloppet. Detsammma gäller
taxerad förvärvsinkomst för den som vid utgången av året före beskatt-
ningsåret inte uppbar folkpension. En folkpensionär garanteras dock
minst samma grundavdrag som skattskyldig utan pension. 1 samband
med att det särskilda grundavdraget infördes beslutades att av statsfinan-
siella skäl avdraget övergångsvis under åren 1991 och 1992 skulle redu-
ceras även med 65 procent av inkomst av kapital till den del denna in-
komst översteg 1 600 kronor samt mot inkomst av passiv näringsverk-
samhet och - i enlighet med vad som gällde för det extra avdraget -
mot förmögenhet.

Mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget är det enligt
regeringens mening motiverat att av besparingsskäl göra det särskilda
grundavdraget något mindre förmånligt för pensionärer som vid sidan av
pensionen också har kapitalinkomster. En avtrappning av grundavdraget

mot kapitalinkomster bör därför återinföras fr.o.m. inkomståret 1996.
Avtrappningen bör dock begränsas till att ske mot endast inkomst av
kapital och således inte mot förmögenhet och passiv näringsverksamhet.
Något fribelopp föreslås dock inte.

Enligt regeringens beräkning medför denna förändring av det särskilda
grundavdraget ökade intäkter för staten med 1 200 miljoner kronor per
år.

Regeringen avser att under år 1995 lägga fram erforderliga förslag till
lagändringar.

För att motverka de ökade marginalskatteeffekter som uppstår på grund
av avtrappningen mot kapitalinkomster bör vissa justeringar göras i reg-
lerna om bostadstillägg. Sistnämnda fråga behandlas under anslaget
B 10. Bostadstillägg till pensionärer.

Ändrade utbetalningstidpunkter för pension

Folkpension, tilläggspension och bostadstillägg betalas med nuvarande
regler ut mellan den 13:e och 17:e i utbetalningsmånaden. Det exakta
datumet bestäms av vilken dag i månaden som pensionären är född - ju
tidigare födelsedag desto tidigare utbetalningsdag. Eftersom utbetal-
ningen sker i mitten av den månad som pensionen avser är följden att
pensionen till hälften betalas ut i förskott och till hälften i efterskott, till
skillnad mot lön som till största delen betalas ut i efterskott. Regeringens
uppfattning är att pensionen så långt möjligt bör betalas ut i anslutning
till normal tidpunkt för utbetalning av lön och att utbetalningarna bör
göras den 23:e och 24:e i utbetalningsmånaden.

De aktuella pensionsutbetalningama uppgick i december 1994 till 12,5
miljarder kronor netto. Vilken dag som pensionen betalas ut har betydel-
se för statens upplåningsbehov och därmed ränteutgifter. En förskjutning
av utbetalningarna med en dag ger en ränteeffekt på ca 30 miljoner
kronor per år. Av statsfinansiella skäl finns det därför skäl att överväga
en ändring av nuvarande utbetalningstidpunkter.

En förvärvsarbetande får normalt sin lön omkring den 25:e i utbetal-
ningsmånaden. Det bör därför vara naturligt för den som går i pension
att pensionen betalas ut vid motsvarande tidpunkt. Den som redan upp-
bär pension har däremot många gånger hunnit anpassa sin ekonomi efter
den tidigare utbetalningen, varför en senareläggning av utbetalningstid-
punkten innebär en viss omställning. En sådan omställning är dock av
engångskaraktär. När flyttningen väl har gjorts bör den senare utbetal-
ningsdagen inte innebära några ekonomiska problem för någon pensio-
när, eftersom det även då kommer att vara lika långt mellan pensionsut-
betalningama som det är i dag. Att flytta utbetalningen med omkring 10
dagar innebär dock för många en stor ekonomisk påfrestning om den
sker vid ett tillfälle. Det är därför rimligt att förändringen sker i flera
steg med högst några dagar åt gången.

Ett skäl till att betala ut pensionen vid mitten av månaden, i stället för
att betala ut den i samband med löneutbetalningarna, är att belastningen
på postkontoren inte skall vara så koncentrerad. Av samma skäl och av

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

säkerhetsskäl är därför utbetalningarna fördelade på fem dagar. Med åren
har andelen pensioner som betalas ut på konto ökat betydligt. För när-
varande är det endast sju procent av utbetalningarna som sker via post-
anvisning. Antalet minskar ytterligare framöver eftersom en övergång till
generell kontoinsättning pågår. De tidigare nämnda skälen for att betala
ut pensionen i mitten av månaden har i och med övergången till konto-
insättning minskat i betydelse. Trots detta är det ofrånkomligt att belast-
ningen på posthantering och betalningsströmmar ökar betydligt om även
pensionsutbetalningama sker den 25 :e. Regeringen anser därför att pen-
sionerna bör fördelas på två dagar och betalas ut den 23:e och 24:e i
utbetalningsmånaden.

För staten innebär en senareläggning av utbetalningarna en räntevinst i
och med att upplåningsbehovet minskar. Med en flyttning av pensionsut-
betalningama till den 23:e och 24:e beräknas räntevinsten uppgå till 280
miljoner kronor netto per år.

Reformering av ålderspensionssystemet

Riksdagen beslöt den 8 juni 1994 att godkänna de förslag till riktlinjer
för en reformering av det allmänna ålderspensionssystemet som lades
fram i regeringens proposition Reformering av det allmänna pensionssys-
temet (prop. 1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). Pro-
positionens förslag baserades på den överenskommelse som träffades
inom Pensionsarbetsgruppen mellan företrädare för de fyra dåvarande
regeringspartierna och Socialdemokraterna. I propositionen, som inte
innehöll några lagförslag, lades principerna för ett reformerat ålderspen-
sionssystem fast.

De antagna riktlinjerna innebär att ATP-systemet på sikt omvandlas till
ett system för inkomstrelaterad ålderspension. Finansieringen av de pen-
sioner som fr.o.m. år 2000 skall börja betalas ut enligt reformerade reg-
ler sker ur Allmänna pensionsfonden samt de särskilda premiereserv-
kontona. Betalningsansvaret för folkpension som utgår som ålderspen-
sion förs över från statsbudgeten till Allmänna pensionsfonden.

Finansieringen av ATP-pensioner i form av förtidspension och efter-
levandepension förs över från ATP-systemet till statsbudgeten eller orga-
niseras som en självständig försäkringsgren. Den utfyllnad till inkomst-
relaterad pension i form av garantipension, som införs fr.o.m. sekel-
skiftet, skall finansieras över statsbudgeten.

Det reformerade ålderspensionssystemet skall finansieras med en
ålderspensionsavgift som utgår dels som allmän egenavgift, dels som
arbetsgivaravgift eller egenavgift enligt lagen (1981:691) om socialav-
gifter. Ålderspensionsavgiften skall uppgå till 18,5 % av avgiftsunder-
laget. Den införs successivt och ersätter nuvarande tilläggs- och folk-
pensionspensionsavgifter. Ålderspensionsavgift skall tas ut på alla in-
komster som ger pensionsrätt. Underlaget för avgiften till pensionssyste-
met skall således breddas till att omfatta alla pensionsgrundande in-
komstslag. Det innebär att pensionsgrundande ersättningar från socialför-
säkringen i form av t.ex. sjukpenning och föräldrapenning liksom dag-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

penning från arbetslöshetskassa kommer att beläggas med ålderspen-
sionsavgift. Avgiften betalas inom ramen for respektive försäkrings- eller
bidragssystem.

Den dåvarande regeringen beslutade i juni 1994 att tillkalla den s.k.
Genomförandegruppen med uppgift att medverka i den fortsatta bered-
ningen av pensionsreformen och att vårda överenskommelsen.

Riksdagen godkände i december 1994 regeringens förslag om vissa
förändringar i finansieringen av det allmänna pensionssystemet (prop.
1994/95:41 bet. 1994/95:SfU6, rskr. 1994/95:81) med anledning av pen-
sionsreformen. Det innebär bl.a. att det fr.o.m. 1 januari 1995 infors en
allmän egenavgift i form av pensionsavgift, som uppgår till 1 % av de
inkomster som ligger till grund för beräkning av pensionsgrundande
inkomst. Vidare skall den del av influtna medel från tilläggspensions-
avgiften som är hänförlig till inkomstdelar över förmånstaket i pensions-
systemet fr.o.m. år 1995 föras till statsbudgeten istället för till Allmänna
pensionsfonden. Därtill skall fr.o.m. år 1995 en del av tilläggspensions-
avgiftema sättas av till en särskild förvaltning för att användas i det
premiereservsystem som enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall
inrättas inom ramen för det reformerade ålderspensionssystemet. Detta
system innebär att en viss del av inbetalda avgifter avsätts till individu-
ella premiereservkonton. Regeringen har fattat beslut om direktiv till en
särskild utredare som skall lämna förslag till hur detta system tekniskt
bör utformas (dir. 1994:96).

Framflyttning av det formella ikraftträdandet av det reformerade
pensionssystemets intjänanderegler

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens förslag: Det formella ikraftträdandet av det reformerade
ålderspensionssystemets intjänanderegler bör flyttas fram ett år till
den 1 januari 1997.

Skälen för regeringens förslag: Enligt riksdagens beslut med anled-
ning av proposition 1993/95:250 skall lagstiftningen om det reformerade
inkomstrelaterade ålderspensionssystemet träda i kraft den 1 januari
1996.

Socialdepartementet kommer under våren 1995 att remittera en depar-
tementspromemoria med lagförslag om bl.a. intjänande av inkomstrelate-
rad pensionsrätt och beräkning av pension i det reformerade ålderspen-
sionssystemet. Enligt regeringens mening är det av stor vikt att dessa
förslag till detaljutformning av det reformerade pensionssystemet blir
föremål för en ordentlig remissbehandling. Ett ikraftträdande vid nästa
årsskifte skulle inte, med hänsyn till att Lagrådets yttrande skall inhäm-
tas innan proposition med förslag till lagstiftning kan lämnas till riks-
dagen, ge tillräcklig tid för remissbehandling. Eftersom de reformerade
reglerna för intjänande av pensionsrätt bör träda i kraft vid ett kalender-
årsskifte talar starka skäl för att det formella ikraftträdandet flyttas fram

till den 1 januari 1997. Därigenom ges även mer tid för administrativa
förberedelser. Mot denna bakgrund har Genomförandegruppen enats om
att föreslå regeringen att ikraftträdandet skjuts upp.

Framflyttningen får ingen inverkan på reformens genomförande i sak.
Retroaktiv pensionsrätt baserad på inkomst och s k bamår kommer att
beräknas fr.o.m. år 1960 for personer födda år 1935 eller senare. Pen-
sionsrätt för värnpliktstjänstgöring och studier kommer att intjänas
fr.o.m. år 1995. Tillsammans med remissynpunkterna skall departe-
mentspromemorian läggas till grund för en proposition till riksdagen
med regler för intjänande och beräkning av reformerad ålderspension. I
den fortsatta beredningen kommer vidare närmare förslag till den finan-
siella infasningen av pensionsreformen och förslag om den lagtekniska
utformningen av garantipensionen och det s.k. premiereservsystemet att
läggas fram.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen anfört om förändring av reglerna om
särskilt grundavdrag för pensionärer,

2. godkänner vad regeringen anfört om framflyttning av det formella
ikraftträdandet av det reformerade ålderspensionssystemets in-
tjänanderegler,

3. godkänner inriktningen av de förändringar inom området försäk-
ring vid ålderdom m.m. för budgetåren 1997 och 1998 som rege-
ringen förordar (avsnitt Vidtagna och planerade åtgärder).

B 7. Ålderspensioner		52 503 117 019
1993/94	Utgift	52 503 117 019
1994/95	Anslag	53 210 000 000
1995/96	Förslag	80 125 000 000
	varav	53 450 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget bekostas ålderspension från folkpensioneringen, pen-
sionstillskott till ålderspension, hustrutillägg och bamtillägg till ålders-
pension.

Ålderspension utges från 65 års ålder. Den enskilde har dock möjlighet
att mellan 60 och 70 års ålder själv bestämma tidpunkten för sin pensio-
nering. Vid uttag av ålderspension före 65 års ålder reduceras pensionen
livsvarigt och vid uppskjutet uttag efter 65 års ålder sker i stället en
höjning. Det är även möjligt att ta ut en fjärdedels eller en halv eller tre
fjärdedels ålderspension mellan 60 och 70 års ålder.

Enligt de från den 1 januari 1993 gällande reglerna om rätt till folk-
pension utges denna på grundval av antingen bosättning eller arbete i
Sverige.

Hel ålderspension för en ensamstående pensionär är för år räknat 96 %
av basbeloppet och för två makar sammanlagt 157 % av basbeloppet.

6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

För den som inte har ATP eller har låg ATP kompletteras folkpensionen
med pensionstillskott. Sådant utges med som högst 55,5 % av basbe-
loppet. Pensionstillskottet avräknas krona for krona mot utgående ATP.

Vid beräkning av utgående pensionsförmåner skall användas ett belopp
som motsvarar basbeloppet minskat med 2 %.

Bestämmelser om folkpensionsförmåner och pensionstillskott finns i
lagen (1962:381) om allmän försäkring samt i lagen (1969:205) om
pensionstillskott.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Riksförsäkringsverket

Antalet ålderspensionärer beräknas uppgå till 1 581 200 i december
1995. Riksförsäkringsverket beräknar anslagsbehovet för här aktuella
pensionsförmåner till 80 980 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

Folkpension för gifta

Regeringens bedömning: Hel ålderspension bör för år räknat utgöra
för ogift försäkrad 96 % av basbeloppet och för gift försäkrad

78.5 % av basbeloppet. Hel förtidspension bör för år räknat utgöra
för ogift försäkrad 90 % av basbeloppet och för gift försäkrad

72.5 % av basbeloppet. De nya reglerna bör träda i kraft den
1 januari 1996.

Skälen för regeringens bedömning: De nuvarande reglerna i 6 och
7 kap. lagen (1961:381) om allmän försäkring (AFL) rörande folkpen-
sion i form av ålderspension och förtidspension skiljer mellan ogifta och
gifta försäkrade. Till gift försäkrad utges folkpension med lägre belopp
om maken uppbär folkpension. Detta innebär att till försäkrad vars make
uppbär hel folkpension utges folkpension med 78,5 % av basbeloppet
medan till försäkrad vars make inte uppbär folkpension utges folkpen-
sion med samma belopp som för ogift försäkrad dvs, 96 % av basbe-
loppet. Till försäkrad vars make har tre fjärdedels eller halv folkpension
utges hel folkpension med 82,9 % respektive 87,25 % av basbeloppet.
Har maken en fjärdedels folkpension utges hel folkpension med 91,6 %
av basbeloppet.

Som angetts i det föregående föreslås att folkpension i form av förtids-
pension minskas med sex procentenheter fr.o.m. den 1 juli 1995.

Enligt 10 kap. 1 § AFL skall gift pensionsberättigad, vilken stadigvar-
ande lever åtskild från sin make, där ej särskilda skäl föranleder annat,
likställas med ogift pensionsberättigad. Likaså skall försäkrad som
stadigvarande sammanbor med annan, med vilken den pensionsberättiga-
de varit gift eller har eller har haft bam likställas med gift pensionsbe-
rättigad.

Av de ovan beskrivna reglerna framgår att storleken på folkpension till
gifta pensionsberättigade bl.a. är beroende av om maken uppbär folk-
pension eller inte. En orsak till detta förhållande är att förvärvsmönstret
för gifta vid tiden för införandet av det allmänna pensionssystemet var
ett annat än dagens förvärvsmönster. Det var då vanligt att mannen var
ensam familjeförsörjare och han var i genomsnitt äldre än kvinnan. När
så var fallet och mannen pensionerades minskade därför hushållets in-
komster betydligt för att sedan öka när kvinnan pensionerades. Genom
att betala ut pension som för ogift kunde hushållets inkomster stärkas
fram till dess att kvinnan pensionerades.

Dagens förvärvsmönster ser annorlunda ut. Det är fortfarande så att
mannen i genomsnitt är ett par år äldre än kvinnan men ofta har kvinnan
en förvärvsinkomst och den ekonomiska påfrestningen av mannens pen-
sionering är inte lika kännbar som tidigare. De nuvarande reglerna är
sålunda inte tidsenliga i detta avseende.

Mot denna bakgrund samt utifrån dagens allvarliga statsfinansiella
situation är det motiverat att anpassa dessa regler. Enligt regeringens
bedömning bör folkpension till gift pensionsberättigad därför vara lika
stor oavsett om maken har folkpension eller inte.

Sålunda bör hel folkpension i form av ålderspension utges med samma
belopp till gift försäkrad oavsett om maken förvärvsarbetar eller uppbär
hel eller partiell folkpension. I enlighet med vad regeringen föreslagit
ovan vad gäller folkpension i form av förtidspension och pensionstill-
skott till förtidspension, bör hel folkpension i form av förtidspension
utges till gift pensionsberättigad med 72,5 % av basbeloppet.

Dessa ändringar bör träda i kraft den 1 januari 1996. Regeringen avser
att återkomma till riksdagen med författningsförslag under våren 1995.

Genom de förordade ändringarna beräknas kostnaderna för folkpension
i form av ålderspension och förtidspension minska med 1 200 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96. Nettoeffekten efter skatt på statsbudgeten
beräknas till 920 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Förtidspen-
sionskostnadema beräknas minska med 720 miljoner kronor och ålders-
pensionskostnadema med 480 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Anslagsberäkning

Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets beräkningar,
med beaktande av förslaget om folkpension till gift pensionsberättigad
och med beaktande av begränsningen i basbeloppets uppräkning samt
dess utveckling beräknat kostnaderna under detta anslag till 80 125
miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen anfört om folkpension till gift pensions-
berättigad

2. till Ålderspensioner för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags-
anslag på 80 125 000 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

B 8. Efterlevandepensioner till vuxna

1993/94	Utgift	1 649 193 392
1994/95	Anslag	1 650 000 000
1995/96	Förslag	2 429 000 000
	varav	1 622 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Från anslaget bekostas folkpensionsförmånema omställningspension,
särskild efterlevandepension och änkepension samt pensionstillskott till
dessa förmåner.

Pension till vuxna efterlevande kan utges i form av omställningspen-
sion och särskild efterlevandepension till såväl män som kvinnor förut-
satt att de inte fyllt 65 år. Omställningspension utges under ett år efter
dödsfallet men kan betalas ut under längre tid till den som har vårdna-
den om bam under 12 år. Särskild efterlevandepension kan betalas ut till
den som vid omställningsperiodens slut inte kan forsörja sig genom eget
förvärvsarbete och inte har rätt till förtidspension.

De nya pensionsreglema för efterlevande som trädde i kraft den
1 januari 1990 är försedda med omfattande övergångsregler.

Omställningspension och särskild efterlevandepension från folkpensio-
neringen utges för år räknat med 96 % av basbeloppet. Vid beräkning av
efterlevandepensionens storlek skall användas ett belopp som motsvarar
basbeloppet minskat med 2 %. För den som inte har någon ATP eller
har låg ATP kompletteras folkpensionen med pensionstillskott. Pensions-
tillskottet avräknas krona för krona mot utgående ATP.

Bestämmelserna om efterlevandepension och pensionstillskott finns i
lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1969:205) om pen-
sionstillskott.

Riksförsäkringsverket

Antalet änkepensioner från folkpensioneringen beräknas i december 1995
uppgå till 50 900 och antalet omställningspensioner vid samma tidpunkt
till 5 200. Antalet särskilda efterlevandepensioner beräknas till ca 50.

Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna för efterlevandepensioner
till vuxna från folkpensioneringen under budgetåret 1995/96 till
2 440 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets beräkningar,
med beaktande av begränsningen i basbeloppets uppräkning samt dess
utveckling beräknat kostnaderna under detta anslag till 2 429 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Efterlevandepensioner till vuxna för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 2 429 000 000 kronor.

B 9. Särskilt pensionstillägg

1993/94	Utgift	11 091 391
1994/95	Anslag	12 000 000
1995/96	Förslag	18 200 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

varav 12 100 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996

Från anslaget bekostas särskilt pensionstillägg till folkpension för lång-
varig vård av sjukt eller handikappat bam.

Särskilt pensionstillägg, som infördes 1992, utges till ålderspensionär
som under minst sex år vårdat sjukt eller handikappat bam och därvid
avstått från förvärvsarbete och således inte intjänat någon pensionspoäng
under dessa år. För sex tillgodoräknade vårdår är årsnivån för det sär-
skilda pensionstillägget 5 % av basbeloppet. För varje vårdår därutöver
ökas beloppet med fem procentenheter. Maximalt belopp är 50 % av
basbeloppet.

I december 1991 uppbar 467 ålderspensionärer särskilt pensionstillägg.
I december 1992 var antalet 829. I december 1993 uppgick antalet för-
månstagare till 961 personer. Det beräknade antalet personer med sär-
skilt pensionstillägg i december 1994 uppgår till 980.

Bestämmelserna om särskilt pensionstillägg finns i lagen (1990:773)
om särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt eller handikappat
bam.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar anslagsbehovet för särskilt pensions-
tillägg under budgetåret 1995/96 till 18 200 000 kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets beräkningar,
med beaktande av begränsningen i basbeloppets uppräkning samt dess
utveckling beräknat utgifterna under detta anslag till 18,2 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Särskilt pensionstillägg för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslags-
anslag på 18 200 000 kronor.

B 10.	Bostadstillägg till pensionärer		Prop. 1994/95:100
1993/94	Utgift	7 037 284 897	Bil. 6
1994/95	Anslag	8 700 000 000
1995/96	Förslag	15 200 000 000
		varav 10 100 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget finansieras t.o.m. år 1994 statsbidrag till kommunernas
kostnader för kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT) och sär-
skilda kommunala bostadstillägg till folkpension (SKBT). Från och med
den 1 januari 1995 ersätts KBT och SKBT med bostadstillägg till pen-
sionärer (BTP) som bekostas från detta anslag. Bestämmelserna om BTP
finns i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.

Det nya bostadstillägg som trädde i kraft den 1 januari 1995 är helt
statligt. Enligt reglerna för BTP lämnas bostadstillägg med 85 % av
bostadskostnad mellan 100 kronor och 4 000 kronor per månad. Under
en övergångstid av fyra år kan en kommun komplettera BTP med ett
kommunalt finansierat bostadstillägg där bostadskostnad ersätts utöver de
statliga gränserna. Detta kommunala bostadstillägg prövas i övrigt enligt
samma regler som det statliga bostadstillägget.

Reglerna för bostadstillägg har under de senaste två åren successivt
förändrats. Den övre bostadskostnadsgränsen har höjts från 1 900 kronor
till 4 000 kronor för en ensamstående pensionär samtidigt som kompen-
sationsgraden, som tidigare vanligen var 100 %, har sänkts till 85 %.

Från den 1 mars 1993 berättigar även boende i de särskilda boendefor-
merna ålderdomshem och sjukhem till bostadstillägg. För närvarande
uppbär ca 33 000 pensionärer i dessa boendeformer KBT. Regelförän-
dringarna och en ökad benägenhet att ansöka om bostadstillägg har lett
till att antalet pensionärer med bostadstillägg har ökat. I december 1994
uppbar 607 000 pensionärer bostadstillägg.

Även i de nya reglerna för bostadstillägg inryms ett särskilt bostads-
tillägg (SBTP) som kompenserar de pensionärer som har särskilt låg
inkomst och hög hyra. SBTP fyller ut skillnaden mellan å ena sidan den
pensionsberättigades allmänna pension och övriga inkomster och å andra
sidan Socialstyrelsens norm för socialbidrag. I december 1994 uppbar
14 000 personer särskilt bostadstillägg. Antalet beräknas med anledning
av de nya statliga reglerna för bostadstillägg minska betydligt. Riks-
dagen har uttalat att den norm för skälig levnadsnivå som tillämpas vid
beräkning av SBTP skall vara sex procentenheter högre än Socialstyrel-
sens norm. Detta medför att antalet pensionärer med SBTP ökar något
(prop. 1994/95:25).

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna för bostadstillägg till
16 920 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Arbetsinkomst för ålderspensionärer

Regeringens förslag: För den som uppbär ålderspension skall vid
beräkning av bostadstillägg i årsinkomsten medräknas intäkt av tjänst
och intäkt av aktiv näringsverksamhet. De nya reglerna skall gälla
fr.o.m. den 1 juli 1995.

Skälen för regeringens förslag: Enligt bestämmelserna i lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTP) skall arbetsin-
komster som en ålderspensionär har inte räknas med i årsinkomsten vid
beräkning av BTP och därmed inte heller påverka bostadstillägget.
Denna regel har överförts från det tidigare regelsystemet och tillkom den
1 juli 1989. Regeln följdes senare av en förändring i skattereglerna som
innebär att motsvarande arbetsinkomster inte heller skall reducera det
särskilda grundavdraget för pensionärer. Dessa regler tillkom för att
minska marginaleffekterna för arbetsinkomster och därmed stimulera
ålderspensionärer att förvärvsarbeta, eftersom det vid denna tidpunkt
rådde arbetskraftsbrist. Marginaleffekten för en ålderspensionärs arbetsin-
komster sänktes därmed till en nivå som motsvarar den genomsnittliga
kommunalskattesatsen, dvs ca 31 %.

Att stimulera till förvärvsarbete är ur samhällelig synpunkt viktigt. Det
kan ändå ifrågasättas om högre bostadstillägg skall betalas ut om in-
komsten består av arbetsinkomster än om den består av andra inkomster.
Regeringen finner att det i nuvarande statsfinansiella läge inte är rimligt
att betala ut bostadstillägg till pensionärer utifrån en lägre inkomst än
han eller hon faktiskt har och därmed betala ut bostadstillägg till dem
som har ekonomisk förmåga att själva betala sin bostadskostnad. Rege-
ringen anser därför, att alla arbetsinkomster från och med den 1 juli
1995 skall räknas in i årsinkomsten för bostadstillägg och därmed på-
verka bostadstilläggets storlek.

Förslaget beräknas minska kostnaderna för BTP med 100 miljoner
kronor per år.

Samordning av bostadstillägg och bostadsbidrag

Regeringens bedömning: När både bostadsbidrag till barnfamiljer
och bostadstillägg utges, bör bostadstillägget samordnas med hela
bostadsbidraget. Från den bostadskostnad som ligger till grund för
bostadstillägget bör således hela bostadsbidraget, inklusive bostads-
bidragets bamdel, dras. De nya reglerna bör tillämpas fr.o.m. den 1
juli 1995.

Skälen för regeringens bedömning: En pensionär med minderåriga
bam kan vara berättigad till såväl bostadstillägg (BTP) som bostads-
bidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag. För att inte det totala
bostadsstödet skall överstiga bostadskostnaden samordnas BTP med
bostadsbidraget. Vid beräkning av BTP reducerar beviljat bostadsbidrag
bostadskostnaden. Vid samordningen bortses dock från bostadsbidragets
inkomstprövade bamdel, eftersom detta inte är knutet till bostadskost-
naden. Bestämmelser om fastställande av bostadskostnadens storlek
regleras i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:8) om beräk-
ning av bostadskostnad.

Eftersom hänsyn inte tas till bostadsbidragets bamdel vid samord-
ningen kan BTP tillsammans med bostadsbidraget i vissa fall överstiga
den totala bostadskostnaden. Även om barndelen inte är knuten till bo-
stadskostnaden, betalas beloppet ut som bostadsbidrag och uppfattas
därför som ett stöd till bostadskostnaden. Det kan därför upplevas som
stötande att bostadsstöd betalas ut med högre belopp än bostadskostna-
den. Regeringen anser därför att BTP fr.o.m. den 1 juli 1995 bör sam-
ordnas med hela bostadsbidraget, inklusive bidragets bamdel. Detta be-
räknas minska kostnaderna för BTP med ca 100 miljoner kronor per år.

Avkastning av förmögenhet

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens förslag: Den förhöjda avkastning på 10 % av för-
mögenhetsvärdet, som beräknas för förmögenhet överstigande 75 000
kronor för ogift och 60 000 kronor för gift pensionär, slopas fr.o.m.
den 1 januari 1996.

Skälen för regeringens förslag: Under avsnittet Vidtagna och plane-
rade åtgärder har regeringen aviserat att reglerna för det särskilda grund-
avdraget bör ändras på så sätt att inkomst av kapital fr.o.m. den
1 januari 1996 bör reducera det särskilda grundavdraget. Marginalskatte-
effekten för kapitalinkomster ökar därmed från 30 % till ca 50 %. Pen-
sionärer som har bostadstillägg får bostadstillägget reducerat i förhållan-
de till förmögenheten. Utöver marginalskatteeffekten tillkommer för
dessa pensionärer därför en ytterligare marginaleffekt. Storleken av den
totala marginaleffekten är beroende av vilken verklig avkastning pensio-
nären får på sitt kapital. Marginaleffekter på över 100 % förekommer
med dagens regler. Med de föreslagna ändringarna beträffande beräk-
ningen av det särskilda grundavdraget, skulle marginaleffekten öka ytter-
ligare. För att mildra den totala marginaleffekten bör därför en ändring i
reglerna för bostadstillägg göras.

Enligt nuvarande regler för bostadstillägg påverkar förmögenhet den
årsinkomst som bestämmer bostadstilläggets storlek. Som inkomst upptas
därvid 5 % av hela förmögenhetsvärdet samt 10 % av den del av för-
mögenhetsvärdet som överstiger 75 000 kronor för ogift pensionär och
60 000 kronor för gift pensionär.

Regeringen anser att den förhöjda avkastningsberäkningen på 10 % bör
slopas fr.o.m. den 1 januari 1996. Som inkomst av förmögenhet bör
alltså upptas 5 % av förmögenhetsvärdet oavsett förmögenhetens storlek.

Den totala marginaleffekten för kapitalinkomster för en pensionär med
BTP kommer i och med denna förändring att uppgå till ca 85 % vid en
verklig avkastning på 6 %. Det innebär att marginaleffekten för en pen-
sionär med bostadstillägg i vissa fall blir lägre än vad den är med nuva-
rande regler.

De ändrade reglerna för beräkning av avkastning av förmögenhet be-
räknas öka utgifterna för BTP med ca 400 miljoner kronor per år. För-
ändringen av reglerna för det särskilda grundavdraget beräknas öka
statens inkomster med ca 1 200 miljoner kronor.

Beräkning av skuldränta

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens bedömning: Vid beräkning av årsinkomst för BTP bör
ränta på skuld från och med den 1 juli 1995 endast dras från det in-
komstslag som skuldräntan hänför sig till. Ränta på skuld som inte
avser fastighet bör därför bara dras av från inkomst av kapital.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt lagen (1994:308) om bo-
stadstillägg till pensionärer skall 5 % av förmögenhet schablonmässigt
räknas med i årsinkomsten för BTP. Närmare föreskrifter för beräkning
av förmögenhet och avkastning därav lämnas i Riksförsäkringsverkets
föreskrifter (RFFS 1979:5) om inkomstberäkning m.m. Enligt dessa före-
skrifter får skuldränta som avser fastighet högst dras från årsinkomsten
med så stort belopp som motsvarar inkomsten av fastigheten. Eventuellt
underskott får alltså inte dras från annan inkomst än fastighetsinkomst.
Någon motsvarande begränsning finns inte när det gäller skuldränta som
avser annat än fastighet. En sådan skuldränta, som schablonmässigt be-
räknas till 5 % av skulden, får således reducera andra inkomster än kapi-
talinkomster, t.ex. inkomst av ATP.

Det får anses rimligt att skulder i BTP-sammanhang behandlas på sam-
ma sätt som kapitaltillgångar och att skuldränta därmed får dras från
inkomst av kapital. Regeringen anser dock att en sådan kvittningsrätt bör
begränsas till samma inkomstslag på motsvarande sätt som gäller för
fastigheter. Nuvarande system där en ATP-inkomst kan kvittas bort mot
en skuldränta, är enligt vår åsikt olämplig och riskerar att uppfattas som
en uppmaning till skuldsättning. Avdragsrätten bör därför från och med
den 1 juli 1995 begränsas så att skuldränta bara får dras från inkomst av
kapital. En sådan förändring minskar kostnaderna för bostadstillägg med
40 miljoner kronor per år.

Ca 100 000 av alla pensionärer med KBT har skulder som avser annat
än fastighet. För 75 000 av dessa motsvaras inte skulderna av lika stora
eller större kapitaltillgångar. För den senare gruppen är skuldens storlek
i genomsnitt 50 000 kronor. Med en begränsning av avdragsrätten får

merparten av de 75 000 pensionärerna minskat bostadstillägg. Minsk- Prop. 1994/95:100
ningen varierar men blir i genomsnitt ca 600 kronor per år. Bil. 6

Inkomstavdrag

Regeringens förslag: Bostadstillägg minskas från och med den 1 juli
1995 med 40 % av den beräknade årsinkomsten upp till 1,5 basbe-
lopp och med 45 % av årsinkomst överstigande 1,5 basbelopp.

Skälen för regeringens förslag: Avtrappningen av bostadstillägget
sker med nuvarande regler med 35 % av årsinkomst upp till 1,5 basbe-
lopp och med 40 % av årsinkomst över 1,5 basbelopp. Ett och ett halvt
basbelopp uppgår år 1994 till 52 800 kronor. Eftersom folkpension och
ett pensionstillskott inte räknas med i årsinkomsten, motsvarar detta en
total inkomst på 105 000 kronor.

Avtrappningen av bostadstillägget mot inkomsten bör vara avpassad så
att det alltid är mer ekonomiskt lönsamt att höja sin inkomst. Samtidigt
bör avtrappningen vara så stor att bostadstillägg inte betalas ut till pen-
sionärer med så höga inkomster att systemet därmed upplevs som stötan-
de. De höjda bostadskostnadsgränser som gäller fr.o.m. den 1 januari
1995 innebär att högre bostadstillägg kan betalas ut, vilket i sin tur får
till följd, att en pensionär kan ha en högre inkomst innan bostadstillägget
är helt bortreducerat. Under år 1995 kan en pensionär ha en månadsin-
komst på 13 260 kronor, innan bostadstillägget är helt bortreducerat. För
en förtidspensionär är gränsen ännu högre.

Regeringen anser att det med anledning av det ansträngda ekonomiska
läget inte är rimligt att bostadstillägg betalas ut till pensionärer som har
inkomster över 13 000 kronor per månad. I rådande situation är det
därför nödvändigt, att pensionärer med en inkomst utöver folkpension
och pensionstillskott får sitt bostadstillägg minskat snabbare än i dag. Vi
anser således att inkomstavtrappningen i BTP-systemet fr.o.m. den 1 juli
1995 generellt bör höjas med 5 procentenheter. Det innebär, att bostads-
tillägget trappas av med 40 % av årsinkomst upp t.o.m. 1,5 basbelopp
och med 45 % av årsinkomst över 1,5 basbelopp. Förslaget innebär en
besparing med 700 miljoner kronor per år.

Skälig levnadsnivå vid beräkning av särskilt bostadstillägg

Regeringens förslag: Den skäliga levnadsnivå som lägst skall
tillämpas vid beräkning av särskilt bostadstillägg till pensionärer
regleras i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen godkände i december 1994
den förbättring av det särskilda bostadstillägget som regeringen fororda-

de i propositionen Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. Prop. 1994/95:100
1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145). Förbättringen bestod Bil. 6

i att en skälig levnadsnivå alltid skall anses utgöra lägst 122 % av bas-
beloppet för ogift och 101 % för den som är gift. Detta har övergångsvis
reglerats i förordning (1994:1193) om tillämpningen av lagen (1994:308)
om bostadstillägg till pensionärer. Bestämmelsen är dock av en sådan
karaktär att den bör regleras i lag i stället för i förordning. I förslaget till
ändring i lagen om bostadstillägg till pensionärer som träder i kraft den

1 juli 1995 bör därför regleras att den skäliga levnadsnivån skall vara
lägst 122 % vid beräkning av särskilt bostadstillägg.

Anslagsberäkning

Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets beräkningar,
med beaktande av förslagen till ändrade regler för bostadstillägg och
förslaget till höjt pensionstillskott för förtidspensionärer under anslaget
B 5. Förtidspensioner och med beaktande av begränsningen i basbe-
loppets uppräkning samt dess utveckling och bostadskostnadsutveck-
lingen beräknat kostnaderna under detta anslag till 15 200 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer har upprättats inom Socialdepartementet och bör bifogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 6.6.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:308)om
bostadstillägg till pensionärer,

2. godkänner vad regeringen anfört om förändring av reglerna för
bostadstillägg,

3. till Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 15 200 000 000 kronor.

Bli. Ersättning till Posten AB m.m.

1993/94	Utgift	191 253 860
1994/95	Anslag	204 439 000
1995/96	Förslag	282 025 000

varav 188 017 000 beräknat för juni 1995 - juli 1996

Från anslaget betalas ersättning till Posten AB, respektive portokost-
nader för utbetalning av sjukförsäkringsförmåner, pensioner, allmänna
barnbidrag, m.fl. förmåner, porto- och distributionskostnader vid utsänd-
ning av information till allmänheten, för utlösen av svarsförsändelser
med infordrade meddelanden, samt för tryckning av vissa blanketter.
Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket (RFV) och efter beslut av
RFV även av försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverket

RFV beräknar medelsbehovet för budgetåret 1995/96 till 317 720 000
kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens överväganden

RFV och försäkringskassorna betalar ut försäkringsförmåner dels genom
kontoinsättning hos bank eller postgiro, dels genom anvisningar via
Posten AB. Fr.o.m. den 1 oktober 1994 är kontoinsättning det princi-
piella utbetalningssättet. Detta innebär minskade portokostnader. Fr.o.m.
budgetåret 1995/96 beräknas en ytterligare besparing om ca 20 miljoner
kronor. Vidare innebär slopandet av vårdnadsbidraget en besparing om
6,9 miljoner kronor för år räknat. Kostnaderna för budgetåret 1995/96
beräknas mot denna bakgrund till 307 370 000 kronor. För viss del av
beloppet skall ersättning utges från Allmänna pensionsfonden. Ersätt-
ningen beräknas till 25 345 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ersättning till Posten AB m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 282 025 000 kronor.

Delpension

Förvärvsarbetande som minskar sin arbetsinsats kan under vissa förut-
sättningar erhålla delpension. Delpensionen fyller då ut en viss andel av
det inkomstbortfall som följer av arbetstidsminskningen. För att delpen-
sion skall kunna utges krävs bl.a. att den försäkrade har haft pensions-
grundande inkomst under sammanlagt minst tio år fr.o.m. 45 års ålder
och att denne under de senaste tolv månaderna före arbetstidsminskning-
en förvärvsarbetat under minst fyra månader.

Enligt tidigare regler, som gällde t.o.m. den 30 juni 1994, kunde del-
pension betalas ut med 65 % av inkomstbortfallet från den månad den
försäkrade fyller 60 år. Enligt de nya regler som gäller från den 1 juli
1994 utges delpension för högst tio timmars minskning av arbetstiden
per vecka. Rätt till delpension föreligger numera först från den månad
den försäkrade fyller 61 år. Samtidigt sänktes kompensationsgraden till
55 % av pensionsunderlaget. Enligt övergångsreglerna skall äldre be-
stämmelser tillämpas om ansökan gjorts före ikraftträdandet och delpen-
sion även beviljas för tid med början före den 1 januari 1995. Vidare
ansåg utskottet att de som redan uppbär delpension skall ha möjlighet att
trappa ner sin arbetsinsats ytterligare inom ramen för nu gällande regler.
I praktiken innebär detta, att nedtrappn ingen måste ske under december
1994.

I december 1991 uppbar 36 900 personer delpension. Ett år senare Prop. 1994/95:100

uppbar 48 000 personer delpension och i december 1993 var motsvaran- Bil. 6

de siffra 48 600. Antalet delpensionärer i december 1994 uppgick till ca
50 000. Tillströmningen av nya delpensioner har varit mycket svag, efter
det att de nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 1994. Antalet delpensio-
närer beräknas avta fram till år 1998 främst beroende på att nybe-
viljandefrekvensen antas minska på samma sätt som skedde år 1981, då
ersättningsgraden sänktes samt att antalet åldersklasser som kan få del-
pension minskat med 20 %.

C. Hälso- och sjukvård

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Mål och inriktning

Hälso- och sjukvården är en av grundpelarna i ett välfärdssamhälle. Till
dess uppgifter hör att förebygga ohälsa och återfall i tidigare sjukdom,
att behandla och bota efter utredning och diagnos samt att lindra och
stödja genom habilitering/rehabilitering, omvårdnad och smärtlindring.
Tillgången till en god hälso- och sjukvård är därmed en förutsättning för
att människor skall känna sig trygga.

Samhällets ansvar för hälso- och sjukvården bör mot bakgrund av
målen i hälso- och sjukvårdslagen - HSL (1982:763) styras av följande
principer:

* God och trygg hälso- och sjukvård till alla

Det skall finnas en bra och lättillgänglig hälso- och sjukvård för alla
människor på lika villkor.

* Valfrihet och inflytande för patienten

Patientens önskemål och behov skall så långt som möjligt styra ut-
formningen av vården. Patientens möjligheter till inflytande över sin
egen situation bör stärkas för att motverka det naturliga underläge
som patienten befinner sig i.

* Gemensam finansiering

Hälso- och sjukvården skall vara gemensamt finansierad via skatt-
sedeln. Den som är sjuk skall få den vård och omsorg han behöver,
oberoende av egen ekonomi. Patientavgifter bör främst ses som ett
styrmedel och inte som en finansieringskälla.

* Rättvis fördelning - efter behov

Resurserna till hälso- och sjukvården skall fördelas rättvist och efter
behov. De äldre, barnen, de psykiskt störda och de långtidssjuka är
grupper som sjukvårdshuvudmännen särskilt bör uppmärksamma.

* Demokratiskt styrd hälso- och sjukvård

För att resurserna ska kunna fördelas rättvist och efter behov måste
hälso- och sjukvården vara demokratiskt styrd.

* Förnyelse- och effektiviseringssträvandena måste fortsätta
Resurserna till hälso- och sjukvården är begränsade. Verksamheten
måste ständigt anpassas till ändrade behov och nya förutsättningar.
Förnyelsen och effektiviseringen måste därför gå vidare.

Folkhälsoarbetet

Genom våra kost-, tobaks- och alkoholvanor, motion m.m. kan vi som
enskilda individer i viss mån påverka vår hälsa och vårt välbefinnande.
Men många, oftast mer avgörande, faktorer styr man som enskild inte
över. Det gäller bl.a. det genetiska arvet, arbetslöshet och miljöfaktorer
såsom vatten- och luftföroreningar. Samhället har här ett stort ansvar.

Sverige har anslutit sig till de mål som Världshälsoorganisationen
(WHO) angivit for hälsoutvecklingen i sitt program Hälsa for alla år
2000. Enligt en resolution från år 1986 skall medlemsländerna bl.a. be-
trakta hälsotillståndet i respektive land, särskilt bland underpriviligierade
grupper, som en indikator på samhällsutvecklingens kvalitet.

Under åren 1990 och 1991 uppdaterades hälsomålen bl.a. med hänsyn
till utvecklingen inom Europaregionen och till nya kunskaper. Hälso-
målen följs upp genom olika s.k. indikatorer. En samlad uppföljning för
Europaregionen har gjorts under år 1994. Den har nyligen presenterats
och visar bl.a. att Sverige hävdar sig väl vid en internationell jämförelse.

Detta är glädjande men det finns samtidigt anledning att uppmärksam-
ma att vissa gruppers, t.ex. yngre lågutbildade kvinnors, hälsosituation i
vårt land verkar försämras. Folkhälsoarbetet måste därför drivas vidare
med oförminskad kraft och Folkhälsoinstitutets uppgifter och insatser
koncentreras till att finna metoder for att förbättra de sämst ställda
gruppernas hälsotillstånd. Det är också genom att förbättra dessa
gruppers hälsa som de stora folkhälsovinstema kan göras.

Patientens ställning

Ett centralt mål for reformsträvandena i den svenska hälso- och sjuk-
vården under senare år har varit att stärka patientens och medborgarens
ställning, bl.a. genom att ge individen ökade möjligheter att välja vård-
givare inom t.ex. primärvård och olika typer av specialistvård liksom att
välja sjukhus vid sluten vård. Åtgärder har också vidtagits för att öka
vårdens tillgänglighet, genom bl.a. vårdgarantiåtaganden.

Men patientens ställning och inflytande kan och bör stärkas ytterligare.
Regeringen har därför i de ändrade direktiven till kommittén om hälso-
och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) uppdragit åt
kommittén att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka
patientens ställning i vården.

Verksamhetsuppföljning och kvalitetssäkring

Verksamhetsuppföljning och kvalitetssäkring är mycket viktiga inslag i
arbetet inom hälso- och sjukvården. För en utvecklad verksamhetsupp-
följning och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården måste de över-
gripande målen preciseras i delmål. Dessa bör avse såväl det medicinska
som sociala innehållet i verksamheten och omfatta medicinska mål,
omvårdnadsmål och servicemål. Som exempel på det sistnämnda kan
nämnas vårdens tillgänglighet och dess möjligheter att erbjuda kontinui-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

tet i kontakterna. Även personalpolitiska och organisatoriska mål bör
formuleras och fastställas för att tillgängliga resurser skall kunna ut-
nyttjas på ett effektivt sätt.

Att formulera delmålen är främst en uppgift för sjukvårdshuvudmännen
och för dem som är verksamma inom sektorn. Sammantagna skall del-
målen leda till att det övergripande målet om att alla medborgare skall
ha tillgång till en god vård uppnås.

Från statens sida är det angeläget att genom tillsyn och uppföljning
kunna bedöma om eller i vilken mån målen nåtts, dvs. om hälso- och
sjukvården utvecklas positivt eller ej. Detta behövs bl.a. för att få under-
lag för att bedöma behovet av åtgärder från regeringens och riksdagens
sida. Däremot är det av mindre betydelse på vilket sätt sjukvårdshuvud-
männen organiserar sin verksamhet för att nå målen.

Syftet med kvalitetssäkringsarbetet är att nå en hög och jämn kvalitet i
såväl omvårdnad som vid behandlingar och operationer. Stora variationer
mellan vårdgivarna inom den offentligt finansierade vården kan i dessa
avseenden inte accepteras. Staten har en viktig uppgift att medverka i
det arbete som pågår med att utarbeta kvalitetssäkringssystem. Detta
arbete är mycket angeläget främst ur patientsäkerhetssynpunkt men ock-
så ur ett personalpolitiskt perspektiv.

Rehabilitering

Rehabiliteringstanken, att människor skall återfå funktionsförmågan -
helt eller så långt medicinskt möjligt - efter sjukdom eller skada och
därmed kunna återvända till ett normalt liv, måste genomsyra all vård
och omsorg. Detta förhållningssätt skall gälla även för patienter med
mycket långvariga, kroniska eller obotliga sjukdomar eller skador, där
det handlar om att lära sig att leva med sin sjukdom.

En bra och effektiv rehabilitering är viktig ur såväl individens och de
anhörigas som ur samhällets perspektiv. För individen leder den till
minskat lidande och en större möjlighet att komma tillbaka till ett aktivt
liv. För samhället innebär det minskade kostnader inom sjukförsäkringen
och för landstingens och kommunernas service och vårdinsatser.

Rehabiliteringsinsatser måste för att vara effektiva sättas in på ett tidigt
stadium och samordnas. Detta fungerar inte alltid i dag. Arbetsgivaren
och försäkringskassan har ansvar för att den yrkesverksamma befolk-
ningen vid sjukdom eller skada får rehabilitering. Men när det gäller
människor utanför arbetslivet, t.ex. äldre, handikappade och psykiskt
störda finns det risk för att deras rehabiliteringsbehov inte uppmärksam-
mas av vare sig försäkringskassa, landsting eller kommun.

För att undvika att rehabiliteringsbehov inte blir tillgodosedda har
staten, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet kommit
överens om att för år 1995 avsätta 300 miljoner kronor till rehabilitering
av äldre och handikappade.

Regeringen vill i detta sammanhang särskilt framhålla vikten av att
sjukvårdshuvudmännen uppmärksammar behovet av insatser när det
gäller äldre personers och de psykiskt stördas hälsosituation. När huvud-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

ansvaret för omvårdnaden av dessa grupper numera finns hos kommu-
nerna är det speciellt viktigt att de ansvariga för sjukvård och medicinsk
rehabilitering inriktar sin verksamhet på ett sådant sätt och utformar
sådana delmål som tillgodoser äldre personers och psykiskt stördas be-
hov av en god medicinsk service. Socialstyrelsens uppföljning av Ädel-
reformen understryker behovet av detta. Flera av de åtgärder som rege-
ringen har vidtagit eller planerar fokuseras också på de äldres hälsa och
de psykiskt stördas situation.

Sjukvårdshuvudmännens ansvar

Sjukvårdshuvudmännen har ansvaret för att tillgodose befolkningens
behov av hälso- och sjukvård. Vården skall ges till alla på lika villkor.

En viktig förutsättning för att sjukvårdshuvudmännen skall kunna
skapa likvärdiga villkor i fråga om att upprätthålla en god tillgång till
och kvalitet i hälso- och sjukvården är att de kan fördela resurserna efter
befolkningens vårdbehov. De måste därför ha stor frihet att anpassa
vårdutbudet efter lokala behov och förutsättningar, då variationerna ur
såväl geografiska och befolkningsmässiga som hälsomässiga hänseenden
är betydande.

Förnyelsearbetet måste gå vidare

Den svenska hälso- och sjukvården präglas för närvarande av ett inten-
sivt förändringsarbete. Detta arbete bör fortsätta och är angeläget av
flera skäl.

Det krävs ett kontinuerligt förändringsarbete för att anpassa hälso- och
sjukvården till förändrade behov och nya förutsättningar. Mycket i den
pågående utvecklingen talar också för att allt mer av medicinsk service
kan tillgodoses i öppna vårdformer. Men fortfarande är en stor del av
hälso- och sjukvårdens samlade resurser knutna till den slutna vården.
Därför är det angeläget att den öppna vården/primärvården prioriteras
och att nya samarbetsformer mellan öppen och sluten vård utvecklas.
Detta kan på sikt innebära att gränsen mellan dessa vårdformer blir
mindre påtaglig. Att anpassa den slutna vårdens struktur till nya förut-
sättningar och begränsade ekonomiska resurser är enligt regeringens
bedömning en av de största utmaningarna för sjukvårdshuvudmännen
under de närmaste åren.

Ett viktigt inslag i förnyelsearbetet är en bättre kontinuitet mellan de
patienter som ofta behöver sjukvårdens tjänster och personal inom hälso-
och sjukvården, främst inom den öppna vården. Vi har för avsikt att
uppmärksamma detta i samband med att vi lägger fram förslag till riks-
dagen om att upphäva husläkarlagen.

Patientens möjlighet att välja vårdgivare är också ett angeläget inslag i
förnyelsearbetet och en grundläggande utgångspunkt i en god hälso- och
sjukvård.

Styrning, ledning och organisation av den offentliga verksamheten
behöver successivt ses över och revideras. Initiativ till att förnya den

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

7 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 6

offentliga sektorn bör uppmuntras. Nya verksamhetsformer, som är mer
flexibla, bör prövas. Olika alternativ till den offentligt producerade
hälso- och sjukvården kan i detta sammanhang vara ett komplement.

Hälso- och sjukvårdens resurser

Sjukvårdshuvudmännens planeringsansvar och behovet av att kunna
kontrollera totalkostnaderna och fordela sjukvårdsresurserna främst efter
behov innebär att huvudmännen måste kunna fördela resurserna dit där
det finns behov av ytterligare insatser från sjukvårdens sida. De bör
också kunna avgöra vilka insatser som behövs inom ett visst område för
att en verksamhet skall få del av offentlig finansiering. Ett arbete med
denna inriktning har inletts.

För att åstadkomma en bättre hushållning med resurserna krävs också
en bättre samordning av de resurser som finns inom hälso- och sjukvår-
den, inom socialtjänsten och inom socialförsäkringen.

Sektorsgränser, som kan inverka negativt på resursanvändningen och
som kan försvåra en anpassning av den offentliga sektorns resurser till
befolkningens behov, bör överbryggas.

Det är nödvändigt att det fortsatta förnyelsearbetet inom hälso- och
sjukvården sker inom en resursram som är förenlig med arbetet att upp-
nå balans i samhällsekonomin. Vi vill i detta sammanhang hänvisa till
vad vi tidigare anfört om den kommunala ekonomin. Eftersom vi anser
att landsting och kommuner bör vara mycket återhållsamma med skatte-
höjningar måste arbetet med att effektivisera den kommunala verksam-
heten intensifieras för att medborgarnas behov av service och vård skall
kunna tillgodoses.

Statsbidragens betydelse som finansieringskälla för hälso- och sjuk-
vården har successivt minskat under senare år. Ersättningarna från sjuk-
försäkringen bidrar numera bara med ett par, tre procent av totalkost-
naderna för hälso- och sjukvården. Patientavgifter bidrar med ungefär
lika mycket. Vi vill i detta sammanhang understryka att vi anser att
patientavgifter främst bör betraktas som ett styrinstrument och inte en
finansieringskälla.

De minskade statsbidragen innebär att nya vägar kan behöva sökas vad
gäller statsmakternas möjligheter att styra utvecklingen av hälso- och
sjukvården ur riksperspektiv och verka för att de övergripande målen
uppnås.

Utvecklingen i nuvarande hälso- och sjukvårdssystem

Hälso- och sjukvårdens ekonomi och styrning

Den svenska hälso- och sjukvården är i ett internationellt perspektiv av
hög klass och har stora personella och ekonomiska resurser till sitt för-
fogande. Utvecklingen av kostnaderna för hälso- och sjukvården har
under de senaste 25 åren varit likartad i större delen av den industriali-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

serade världen. I slutet av 1970-talet bromsades den tidigare kraftiga
volymökningen upp främst till följd av ökad konkurrens med andra sam-
hällssektorer och under 1980-talet har hälso- och sjukvårdens andel av
bruttonationalprodukten (BNP) ökat långsammare än under 1970-talet i
stort sett alla OECD-länder.

Enligt OECDs statistik avseende år 1992 uppgick hälso- och sjukvår-
dens andel av BNP till 7,9% i Sverige. Detta kan jämföras med 7,5% år
1972 och 9,6% år 1982. Hälso- och sjukvårdens andel av BNP har såle-
des minskat med 18% mellan 1982 och 1992.

Högst BNP-andel har USA med 14%, följda av Canada med 10,1%
och Frankrike respektive Finland med 9,4%. I Danmark uppgick BNP-
andelen år 1992 till 6,5% och i Norge till 8,3%.

I de flesta OECD-länder betalas vården antigen genom skattefmansie-
rade sjukvårdssystem, såsom i Sverige och övriga nordiska länder samt
Storbritannien, eller också via ett försäkringssystem där förmånstagaren
har rätt till behandling enligt vissa regler. Detta är fallet i t.ex.
Nederländerna, Tyskland och Frankrike. Båda systemen har sina for- och
nackdelar. I de flesta länder har därför respektive system modifierats och
lånat drag av varandra. I vårt land pågår i flera landsting ett förändrings-
arbete med ambitionen att dra nytta av de positiva elementen i förändra-
de styr- och ersättningsformer utan att avkall görs på verksamhetens
kvalitet och de övergripande målen för hälso- och sjukvården. De s.k.
Dala-, Bohus- och Stockholmsmodellerna är exempel på detta. Uppfölj-
ningar och utvärderingar av dessa modeller har bl.a. inom ramen för
HSU 2000 sammanställts och analyserats.

Utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården utgår i huvudsak från
den gängse uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan kommuner, lands-
ting och staten. Men sedan den 1 januari 1992 finns det möjligheter att
pröva en annan fördelning enligt lagen (1991:1136) om försöksverksam-
het med kommunalt huvudmannaansvar för primärvården. Ett villkor för
försöksverksamheten är att kommuner och landsting är överens. För
närvarande pågår en sådan försöksverksamhet i fem kommuner, Ale,
Aneby, Helsingborg, Katrineholm och Sigtuna sedan den avbrutits i två
kommuner, Håbo och Kävlinge. Socialstyrelsen har i december 1994
lämnat en andra uppföljningsrapport om försöken, Halvvägs; Läges-
rapport från försöket med kommunal primärvård.

Det är ännu for tidigt att dra några slutsatser om försöksverksamhetens
genomslag i praktiken. De förändringar som skett inom hälso- och sjuk-
vårdssektorn, t.ex. Ädelreformen och husläkarreformen, i kombination
med rådande ekonomiska förutsättningar innebär dessutom att det är
svårt att urskilja vilka förändringar som är en följd av det ändrade
huvudmannaansvaret. Hittills har inte heller några större skillnader kun-
nat iakttas beroende på om kommun eller landsting är huvudman för
primärvården.

Vidare har, som närmare redogjorts för i inledningen till avsnittet B,
lokala försök med finansiell samordning mellan socialförsäkring och
hälso- och sjukvård inletts den 1 januari 1993 i enlighet med riksdagens
beslut (prop. 1991/92:105, bet. 1991/92:SfU 17, rskr. 1991/92:347).

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Försöksverksamheten bedrivs inom vissa områden i fem län, nämligen
Gotlands, Gävleborgs, Malmöhus, Södermanlands och Västmanlands län.
Målen för försöksverksamheten är att utnyttja resurserna inom hälso- och
sjukvård och socialförsäkring på ett mer effektivt sätt samt att minska de
samhällsekonomiska kostnaderna för socialförsäkringen genom att det

s. k. ohälsotalet skall kunna minskas. Riksförsäkringsverket och Social-
styrelsen har i uppdrag att gemensamt följa upp och utvärdera dessa
försök.

Ytterligare steg i försöken att överbrygga sektorsgränser har tagits
genom att det sedan den 1 juli 1994 också finns möjlighet att med stöd
av lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samord-
ning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt socialtjänst
bedriva försöksverksamhet inom detta område. För närvarande pågår en
sådan verksamhet i Stenungsunds kommun.

Folkhälsoarbetet

Befolkningens hälsa har successivt blivit bättre i takt med att den all-
männa levnadsstandarden har höjts. Bättre kost, hygien, arbetsmiljö,
boende, allmän skolgång och medicinska insatser har givit befolkningen
gynnsammare livsvillkor. Detta avspeglar sig också i hälsotillståndet som
generellt sett är bättre än i de flesta andra jämförbara länder. Medellivs-
längden är bland de högsta och spädbarnsdödligheten bland de lägsta i
världen. Den medicinska och tekniska utvecklingen bidrar till att allt fler
patienter i alla åldrar kan behandlas och rehabiliteras.

Men skillnaderna i hälsa mellan olika grupper är fortfarande stora. Det
finns betydande skillnader mellan olika socioekonomiska grupper liksom
mellan kvinnor och män och mellan infödda svenskar och invandrare.
Det finns dessutom uppgifter som tyder på att skillnaderna ökar. Yngre
lågutbildade kvinnor är en grupp vars hälsosituation tycks försämras.
Detta framgår av den Folkhälsorapport som Socialstyrelsen presenterade
under våren 1994.

Det finns även tendenser till att vissa hälsoproblem ökar. Detta gäller

t. ex. sjukdomar i rörelseorganen, nedsatt psykiskt välbefinnande och
allergier samt insjuknande i vissa cancerformer. För att bryta dessa nega-
tiva utvecklingstendenser krävs att det preventiva folkhälsoarbetet in-
tensifieras och tydligare inriktas mot strukturella insatser. De hälso-
främjande åtgärderna syftar i första hand till att skapa stödjande miljöer
för hälsa som ger förutsättningar för att öka välbefinnandet så att mot-
ståndskraften mot olika påfrestningar stärks och därigenom risken för
ohälsa och sjukdom minskar. I andra hand, som en positiv sidoeffekt,
kan kostnaderna för sjukvården komma att minska.

Primärvården

Primärvården utgår från en helhetssyn på människan och skall omfatta
en bred verksamhet, från prevention till diagnostik, behandling och reha-
bilitering. Primärvården skall finnas nära befolkningen och vara tillgäng-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

100

lig for alla. Den enskilde skall snabbt kunna nå den och få hjälp dygnet
runt. Primärvården måste också kunna samverka såväl inom organisa-
tionen som utåt mot läns- och regionsjukvård samt socialtjänst, skol-
hälsovård, hälso- och miljöskydd etc. Detta förutsätter dels en flexibel
vårdorganisation, dels att vården utformas efter lokala behov och förut-
sättningar.

Utvecklingen under 1990-talet har medfört flera förändringar som på-
verkar primärvårdens omfattning och inriktning. År 1989 kom Lands-
tingsförbundet med sin rekommendation om ett fritt vårdsökande på
samma vårdnivå inom landstinget eller en grupp av landsting. Alla
landsting följde denna rekommendation, vilket bl.a. innebar att patienter-
na inte längre var hänvisade till den närmaste vårdcentralen.

Genom Ädelreformen övergick många distriktssköterskor och under-
sköterskor, som sedan början av 1980-talet knutits till primärvården
främst för att bistå distriktssköterskorna i deras verksamhet, till primär-
kommunal verksamhet. Sammanlagt överfördes nära 3 500 befattningar
eller en femtedel av den personal som berördes av reformen från lands-
tingen till de kommuner som inte själva hade huvudmannaansvaret för
primärvården. Mer än 50 procent av den överförda personalen var
distriktssköterskor och drygt 30 procent undersköterskor.

I detta sammanhang använder vi begreppet sjukvårdshuvudmän som
samlingsbegrepp för landstingen, de tre landstingsfria kommunerna och
de fem kommuner som på försök har huvudmannaansvaret för primär-
vården. Men vi vill understryka att alla kommuner egentligen skulle
kunna betecknas som sjukvårdshuvudmän till följd av Ädelreformen, då
alla kommuner genom denna tagit över ansvaret för hemsjukvården i de
särskilda boendeformerna med undantag av läkarinsatser. Dessutom har
hälften av landet kommuner också, enligt överenskommelse med respek-
tive landsting, tagit över hemsjukvården även i det vanliga boendet.

Under 1970- och 1980-talen präglades primärvården i stor utsträckning
av bristen på läkare. Trots att antalet inrättade allmänläkarbefattningar
nära fördubblades under 1980-talet fanns även i slutet av detta årtioende
en läkarbrist på grund av att många tjänster var vakanta eller upprätt-
hölls av vikarier. Detta medförde att det många gånger kunde vara svårt
att få kontinuitet i kontakterna mellan patient och läkare. Men det bidrog
också till en ändrad arbetsfördelning mellan olika personalgrupper inom
vårdcentralen genom att uppgifter delegerades till distriktssköterskor,
andra sjuksköterskor och undersköterskor. Arbetsformerna utvecklades
också till förmån för ett ökat lagarbete.

Som en följd av bl.a. en god tillgång till specialistkompetenta läkare
och husläkarreformen finns det numera det antal distriktsläkare/ husläka-
re som sjukvårdshuvudmännen sedan länge ansett vara önskvärt, näm-
ligen en läkare per 2 000 invånare. Det finns därmed numera drygt
4 300 specialistkompetenta läkare, främst specialister i allmänmedicin,
inom primärvården.

En liknande förändring, som skedde år 1992 vad gäller äldre och
fysiskt handikappade personer, genomförs från och med i år för psykiskt
störda. Denna reform får effekter också för primärvårdsverksamheten.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

101

Ett bra stöd, till såväl de psykiskt störda som personal inom den kom-
munala verksamheten från hälso- och sjukvården, är en viktig förutsätt-
ning för att de psykiskt störda skall få ett bra omhändertagande i bo-
stadsområdena. Detta kan bara uppnås genom ett stort engagemang från
primärvården.

Med nuvarande kompetensfördelning i samhället ligger ansvaret för att
utveckla vården på sjukvårdshuvudmännen. I enlighet med regeringens
och riksdagens intentioner har dessa också under den senaste tioårsperio-
den lagt ned ett betydande arbete på att utveckla primärvården. Detta har
bl.a. lett till en ökad valfrihet och tillgänglighet. Genom att primärvården
hamnat i fokus för debatten har den i mindre utsträckning berörts av
besparingskraven inom hälso- och sjukvårdssektorn. Detta är också i
linje med riksdagens och regeringens riktlinjer, vilka länge förordat en
förändring av resursfördelningen mellan den öppna och slutna vården.

Det finns nu vissa tecken på att läns- och regionsjukvården åter expan-
derar och att den öppna vården därmed riskerar att bli eftersatt. Vi vill
dock framhålla vikten av att primärvården fortsätter att utvecklas bl.a.
när det gäller de preventiva insatserna.

Den slutna vården

Den slutna sjukvården, dvs. den vård som innebär att patienten läggs in
på sjukhus, uppvisade en betydande förändring under 1980-talet. Det
totala antalet vårdplatser reducerades med över 15 000 platser. Den
största förändringen skedde inom den psykiatriska vården. Gamla och
stora institutioner lades ned i betydande utsträckning och antalet patien-
ter reducerades med nästan hälften.

Förändringarna var minst märkbara inom den somatiska korttidsvården,
där antalet vårdplatser per 1 000 invånare minskade med 0,8 platser.

Samtidigt som antalet vårdplatser reducerades, minskade också medel-
vårdtiderna för all sjukvård. Inom den intemmedicinska korttidsvården
liksom vid kirurgisk vård beräknas minskningen ha uppgått till närmare
24 %. Denna utveckling var möjlig bl.a. genom utvecklingen inom lång-
tidssjukvården/ geriatriken och genom en utvecklad samverkan med
öppenvårdsresurserna och kommunernas äldreomsorg.

Genom Ädelreformen minskades antalet fardigbehandlade inom sjuk-
husen och vårdtiderna kunde kortas ytterligare. År 1989 vårdades t.ex.
en strokepatient i genomsnitt 58 dagar på sjukhus medan medelvården
för dessa patienter år 1993 var 16 dagar.

Enligt den internationella jämförelse som OECD har publicerat var den
genomsnittliga vårdtiden på akutsjukhus i Sverige år 1992 6,0 dagar.
Endast Australien redovisar ett lägre antal dagar. Antalet intagningar per
1 000 invånare har därmed kunnat öka trots det minskade antalet vård-
platser.

Hur resurserna inom den slutna vården kan utnyttjas beror till stor del
på vilka metoder för behandling och operativa ingrepp som tillämpas
och på hur effektiva de är. Ny kunskap tillkommer ständigt. Utveck-
lingen av t.ex. dagkirurgi och s.k "titthålskirurgi" har bidragit till att

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

102

minska behovet av vårdplatser. Ingrepp som tidigare krävde att patienten
togs in på sjukhus kan nu i flera fall ske i öppen vård. Utvecklingen har
lett till att vi har börjat tala om "sjukhuset utan bäddar" och "sjukhuset
utan väggar".

Förändringarna inom den slutna vården understryker nödvändigheten
av att omstrukturera verksamheten. Det finns totalt sett alltför många
sjukhusbäddar i landet vilka binder resurser som skulle kunna utnyttjas
bättre.

Att tillägna sig ny medicinsk teknologi och nya behandlingsmetoder
och att utmönstra föråldrade och ineffektiva metoder är ett viktigt inslag
i förnyelsearbetet. Den verksamhet som Statens beredning för utvärde-
ring av medicinsk metodik, SBU ansvarar för är därför angelägen. Verk-
samheten, som nu har bedrivits i cirka sju år, syftar till att ge sjukvårds-
huvudmännen underlag och stöd för förändringsarbetet och åstadkomma
en kostnadseffektiv vård med hög kvalitet och patientsäkerhet.

För att den enskilde skall få sina vårdbehov, inklusive en effektiv och
snabbt insatt medicinsk rehabilitering, tillgodosedda är det av stor vikt
att en hög kompetens bibehålls inom den slutna vården. Men det krävs
också fungerande vårdkedjor och att insatserna inom såväl den öppna
och slutna vården som socialtjänsten integreras och samverkar för att
uppnå det bästa möjliga och snabbaste återhämtandet för den enskilde.
Detta är speciellt viktigt när det gäller äldre och psykist störda personer,
som ofta kan vara beroende av insatser från hälso- och sjukvården under
lång tid. På vissa håll i landet, t.ex i Bohuslandstinget, har detta bidragit
till att gränserna mellan den öppna och slutna vården håller på att luck-
ras upp och förändras.

Långa köer till vissa operationer var ett stort problem inom den slutna
vården under 1980-talet och början på 1990-talet. Företrädare för staten
och Landstingsförbundet träffade därför år 1991 en överenskommelse
om att införa en vårdgaranti från och med år 1992. Genom ett tillfälligt
statligt bidrag på 500 miljoner kr till sjukvårdshuvudmännen under år

1992 underlättades genomförandet. Vårdgarantin har förlängts under åren

1993 och 1994 och kommer att gälla även under innevarande år enligt
Dagmaröverenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet för år
1995.

Vårdgarantin har varit framgångsrik. Utveckling underlättades genom
att Ädelreformen genomfördes vid samma tid som vårdgarantin trädde i
kraft samtidigt som många landsting började tillämpa nya ersättnings-
former för klinikerna vid sjukhusen.

De köer som fanns i slutet på 1980-talet hade i slutet av år 1993 i det
närmaste försvunnit. På vissa håll i landet finns dock nu tecken som
tyder på att köerna till opererande specialiteter åter ökar.

Internationell samverkan inom hälso och sjukvårdsområdet

Den internationella samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet kom-
mer i hög grad att påverkas genom Sveriges medlemskap i EU. Hälso-
och sjukvården är dock i huvudsak en nationell fråga inom EU och det

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

103

finns inte någon gemensam lagstiftning inom detta område med undan-
tag av läkemedelsområdet. I samband med att Maastrichtfördraget trädde
i kraft upprättades dock ett formellt och strukturerat samarbete inom
folkhälsoområdet genom artikel 129 i Fördraget om den Europeiska
Unionen. Samarbetet skall främst inriktas på att förebygga de stora folk-
sjukdomarna, inklusive narkotikamissbruket, främja forskning om deras
orsaker och överföring samt hälsoupplysning och hälsoundervisning. I
artikeln understryks också vikten av samarbete med tredje land och
andra internationella organisationer på folkhälsoområdet.

Bland dessa finns WHO, som är den organisation som Socialdeparte-
mentet tidigare haft det mest omfattande samarbetet med. Genom stora
extra bidrag över biståndsbudgeten stöder Sverige program som är av
särskild vikt för utvecklingsländerna, t.ex. det globala aidsprogrammet.
Det internationella samarbetet kring smittskydd och hiv/aids är viktigt
också för Sverige. Regeringen lägger även stor vikt vid och stöder aktivt
WHO Europas arbete med att förverkliga en europeisk handlingsplan på
alkoholområdet. Inom WHO:s europaregion prioriteras för närvarande
insatser i Central- och Östeuropa.

Miljö- och hälsoministrama i WHO:s europaregion träffades i
Helsingfors i juni 1994 och antog en deklaration och ett handlingspro-
gram om hälsorisker i miljön. Deklarationen omfattar dels åtgärder mot
gränsöverskridande föroreningar, dels åtgärder i varje medlemsland.

Det internationella samarbetet sker också inom Nordiska ministerrådet,
Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveck-
ling (OECD).

Att främja demokrati och respekt för de mänskliga fri- och rättigheter-
na är grunden för Europarådets verksamhet. Under en lång rad år har
Europarådet bl.a. arbetat med frågor som rör bioetik. För närvarande
utarbetar den styrkommitté inom Europarådet som arbetar med dessa
frågor ett förslag till en konvention om bioetik. Denna består dels av en
ramtext, dels av separata protokoll i olika sakfrågor. I en första etapp
utarbetas ett protokoll om forskning på människa och ett om transplanta-
tioner. Senare följer protokoll om skydd för embryot samt genetiska
tester.

Flertalet industrialiserade länder står inför likartade problem inom hälso-
och sjukvårdsområdet, med en stagnerande ekonomi och en åldrande
befolkning. Detta har särskilt uppmärksammats av OECD inom ramen
för det arbete som görs för att reformera hälso- och sjukvårdssystemen i
medlemsländerna. En ministerkonferens med detta tema hölls i novem-
ber 1994.

Sverige har även bilaterala samarbetsavtal inom hälso- och sjukvårds-
området med Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

104

Vidtagna och planerade åtgärder

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvårdens resultat och
kvalitet

Förändringar av hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, bl.a.
med ett större antal privata vårdgivare, ställer nya krav på uppföljning
av kostnader och kvalitet samt vårdens resultat. Utvecklingen av system
för att samla in och redovisa adekvat information måste påskyndas.

För att att bedöma produktivitetsutvecklingen inom hälso- och sjukvår-
den behövs tillgång till jämförbara data över volym- och kostnads-
utveckling. Sådana data saknas i allmänhet.

Socialstyrelsens aktiva uppföljning visar att både säkerheten och kvali-
teten inom vissa verksamheter behöver förbättras. Dessutom används
inte resurserna optimalt. Det kan t.ex. finnas onödigt stor akutverksam-
het inom flera landsting. Vem/vilka som får vård och vilka resultat som
faktiskt uppnås med olika alternativa metoder och system är nödvändiga
faktaunderlag inför beslut om resursfördelning, prioriteringar och ekono-
miska styrsystem.

1 samband med överenskommelserna om vissa ersättningar till sjuk-
vårdshuvudmännen från sjukförsäkringen m.m. - de s.k. Dagmaröverens-
kommelsema - har behovet av förbättrad uppföljning och utvärdering
framhållits liksom behovet av ett bättre informationssystem inom hälso-
och sjukvården. Flera insatser har också gjorts inom dessa områden t.ex.
inrättandet av centrum för epidemiologi och social analys inom Social-
styrelsen. Detta bör ses som led i arbetet med att förbättra informations-
försörjningen. Men det behövs ytterligare insatser och en fortsatt nära
samverkan mellan staten, landstingen och kommunerna. De statistik-
uppgifter och de redovisningssystem, som i dag finns tillgängliga, är
otillräckliga och inte utformade på ett sådant sätt att en återkommande
samlad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvårdens utveckling
mot angivna mål relativt lätt kan göras.

Som ett led i arbetet med att förbättra redovisningen har Socialstyrel-
sen fått i uppdrag att i samarbete med Landstingsförbundet, SCB och
Spri utveckla ett system för att regelbundet kunna redovisa förhållandena
i hälso- och sjukvården till riksdagen och regeringen. Ett förslag till
uppläggning och innehåll redovisades till den förra regeringen i början
av år 1994.

Socialstyrelsen kommer inom ramen för detta uppdrag att regelbundet
redovisa aktuella förhållanden i hälso- och sjukvården. Den regelbundna
rapporteringen kommer att avlämnas vart tredje år. Första rapporten
beräknas utkomma hösten 1995. Därtill kommer en hälso- och sjuk-
vårdsstatistisk bilaga att produceras årligen. Denna kommer att innehålla
material från tillgängliga register och speciella kartläggningar. En sam-
ordning av den regelbundna rapporteringen med den statistiska bilagan
kommer att ske fortlöpande.

I nära samarbete med Landstingsförbundet och Svenska Läkaresäll-
skapet arbetar Socialstyrelsen också med att utveckla öppenvårdsstatisti-

105

ken. Resultatet av detta arbete kommer att ha stor betydelse för det upp-
följnings- och utvärderingsarbete som åligger Socialstyrelsen bl.a. med
anledning av Ädel-reformen, försöksverksamheten med kommunalt
huvudmannaansvar för primärvården och psykiatrireformen.

I avtalet mellan staten och Landstingsförbundet om Spris verksamhet
betonas att "huvuddelen av Spris verksamhet skall ligga inom området
metoder och hjälpmedel för att förbättra kvalitet, effektivitet och produk-
tivitet i vården". Det pågår också ett omfattande arbete för att bl.a. ut-
veckla en infrastruktur för sjukvårdens informationsförsörjning.

Inom den slutna vården har data om fardigbehandlade patienter utveck-
lats och samlats in av Landstingsförbundet. Sedan år 1991 inhämtar och
redovisar förbundet också uppgifter om väntetider till de åtgärder som
omfattas av den centrala vårdgarantin.

I de senaste årens Dagmaröverenskommelser har 21 miljoner kronor
avsatts för åtgärder som syftar till att förbättra informationsförsörjningen
inom hälso- och sjukvården. Medlen avser utvecklingsarbete för att
bättre kunna beskriva och mäta prestationer i hälso- och sjukvården,
kvalitetsuppföljning och ett medicinskt förvarningssystem för att förbätt-
ra framförhållningen innan nya medicinska metoder tas i bruk.

Arbetet med att utveckla metoder och instrument för kvalitetssäkring
inom hälso- och sjukvården kommer att ha fortsatt hög prioritet under de
närmaste åren. Den s.k. Nationella samrådsgruppen för kvalitet i hälso-
och sjukvården har en central och samordnande funktion i detta sam-
manhang. Gruppen är ett gemensamt och fristående samarbetsorgan för
Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Spri och Svenska Läkaresällskapet.
Dess uppgift är att ta till vara svenska och utländska erfarenheter och
verka för att enhetliga mått och metoder utvecklas. Samrådsgruppen
stimulerar och stödjer såväl nationellt som lokalt kvalitetssäkringsarbete,
förmedlar kunskap och verkar för att undervisning i kvalitetssäkring
skall ingå i olika vårdutbildningar.

Socialstyrelsen har i en föreskrift (SOSFS 1993:9) fastlagt att all legiti-
merad personal skall bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumen-
terat kvalitetssäkringsarbete. I föreskriften ges anvisningar om vad som
bör ingå i kvalitetssäkringsarbetet. Vidare poängteras ledningens ansvar.

Nationella register om vårdkonsumtion m.m. saknar ofta uppgifter om
vårdens kvalitet och behandlingsresultat. De försök som den medicinska
professionen driver för att utveckla särskilda nationella kvalitetsregister
bör därför stödjas.

Erfarenheterna från arbetet med att utveckla informationsförsörjning
och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården inklusive tandvården
visar att uppföljning och utvärdering ger starka incitament för såväl kunskaps-
som verksamhetsutveckling när arbetet bedrivs med respekt för profes-
sionens roll och verksamhetens starkt decentraliserade karaktär.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Folkhälsoarbetet

Den höga arbetslösheten är kanske ett av de största hoten mot folk-
hälsan. Insatser för att komma tillrätta med arbetslöshet är därför av stor

106

vikt också ur ett folkhälsoperspektiv. Regeringen har också som framgår
av bilaga 11, littera A. Arbetsmarknad föreslagit en rad åtgärder för att
minska arbetslösheten. Stimulanser till bygg- och anläggningssektorn,
särskild satsning på ungdomsintroduktion och mer utbildningsinsatser
förväntas ge positiva effekter på sysselsättningen.

En annan viktig åtgärd i arbetet mot en förbättrad folkhälsa är ut-
färdandet av den tobakslag som trädde ikraft den 1 juli 1993. Lagen
skärptes förra året och innehåller nu regler som förbjuder rökning i
lokaler där allmänna sammankomster anordnas eller andra lokaler dit
allmänheten har tillträde. Det är också förbjudet att röka på skolgårdar
och i utomhusmiljöer i anslutning till förskolor eller fritidshem.

Vidare är arbetsgivaren numera skyldig att se till att ingen arbetstagare
mot sin vilja utsätts för tobaksrök. Marknadsföringen av tobaksvaror
regleras på liknande sätt som gäller för alkoholvaror. Dessutom har en
särskild utredare nyligen tillsatts för att undersöka vilka möjligheter det
finns att införa ett förbud mot indirekt tobaksreklam.

Alkoholpolitiska kommissionen lade under våren 1994 fram sitt huvud-
betänkande. Det har remissbehandlats och bereds för närvarande inom
regeringskansliet.

En följd av kommissionens arbete är att särskilda medel avsatts för att
bilda en nationell ledningsgrupp för det alkohol och drogförebyggande
arbetet under ledning av Folkhälsoinsitutet. Ledningsgruppen ska bl.a
utarbeta en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador.

Insatser är nödvändiga för att bekämpa spridningen av HIV-viruset.
Den internationella smittspridningen, i kombination med ett omfattande
resande över landets gränser och pågående invandring från områden där
förekomsten av hiv/aids är utbredd, innebär risk för fortsatt smittsprid-
ning. Denna risk måste mötas med fortsatt kraftfulla åtgärder.

Insatser inom områden utanför hälso- och sjukvården har avgörande
betydelse för folkhälsan t.ex. en fortsatt restriktiv alkohol- och narkotika-
politik, förbättringar av arbets-, boende- och skolmiljöer, bekämpande av
luft- och vattenföroreningar, bättre kontroll av livsmedelshanteringen och
åtgärder som skapar en bättre trafikmiljö m.m.

Genom tillkomsten av Folkhälsoinstitutet den 1 juli 1992 har förutsätt-
ningarna för ett aktivt folkhälsoarbete på central nivå förbättrats. Insat-
serna bör koncentreras till att utveckla metoder för att förbättra de sämst
ställda gruppernas hälsotillstånd och systematiskt påverka dem som be-
driver folkhälsoarbete att lägga tyngdpunkten vid insatser som kan
minska skillnaderna mellan olika grupper. Härigenom kan de stora folk-
hälsovinsterna göras.

Även centrum för epidemiologi och social analys (EpC) och folkhälso-
enheten vid Socialstyrelsen har stor betydelse för det fortsatta folkhälso-
arbetet. Socialstyrelsen presenterade under våren en folkhälsorapport och
en uppföljning av landstingens folkhälsoansvar vilka låg till grund för
den förra regeringens skrivelse 1993/94: 247 om folkhälsa. Skrivelsen,
som nyligen behandlades i riksdagen, föranledde inga åtgärder från riks-
dagens sida.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

107

Primärvården

Den 1 januari 1994 trädde lagen (1993:588) om husläkare i kraft. Ett
husläkarsystem enligt vissa nationella riktlinjer har därmed kommit att
inforas i de flesta landsting och berörda kommuner.

Huvudsyftet med husläkarreformen är att människor skall få en bättre
kontakt med en öppenvård som är lättare tillgänglig och erbjuder bättre
kontinuitet i kontakterna mellan patient och läkare. På de flesta håll i
landet kunde dock dessa behov redan tillgodoses genom att läkartillgång-
en inom primärvården väsentligt förbättrats under början av 1990-talet.
Dessutom hade flertalet sjukvårdshuvudmän redan före lagens tillkomst
infort eller planerat införa rätt att välja läkare inom primärvården. Vi
anser därför att husläkarlagen är onödig, då den inte bidrar till att lösa
eventuella problem utan snarare skapar sådana.

Regeringen har därför for avsikt att föreslå riksdagen att husläkarlagen
skall upphävas. Ett första steg i den riktningen togs i samband med
regeringens proposition 1994/94:109 Vissa privatpraktiserande läkares
och sjukgymnasters etablering m.m., som riksdagen nyligen behandlat.

Riksdagens beslut med anledning av denna proposition innebär att de
tidigare etableringsbestämmelsema i husläkarlagen tagits bort och änd-
rats så att ett samverkansavtal måste träffas med sjukvårdshuvudmannen
för att en läkare skall få etablera sig som husläkare. Samtidigt har be-
stämmelsen om att landstinget skall fördela dem som har avstått från att
förtecknas och inte själva valt en husläkare på husläkama inom lands-
tinget upphört att gälla.

Regeringen avser också att i den kommande propositionen med förslag
om husläkarlagens upphävande ange vissa riktlinjer för utvecklingen av
primärvården.

Läkarvårdsersättning och ersättning för sjukgymnastik

Finansieringen av ersättningarna till privatpraktiserande läkare och sjuk-
gymnaster har enligt riksdagens beslut fr.o.m. den 1 januari 1994 över-
förts till landstingen från sjukförsäkringen (prop. 1993/94:75, bet.
1993/94:SoU 14, rskr. 1993/94:118). Samtidigt avskaffades de tidigare
etableringsbegränsningama för anslutning till den allmänna sjukförsäk-
ringen. Bestämmelserna i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och
lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik i den lydelse de hade
under år 1994 innebar att vissa specialistläkare och sjukgymnaster som
bedriver privat verksamhet får ersättning från landstingen om de upp-
fyller de i respektive lag angivna kraven på kompetens och verksamhet.
Som följd av dessa bestämmelser kunde dessa läkare och sjukgymnaster
etablera sig med offentlig finansiering utan sjukvårdshuvudmannens
tillstånd och möjlighet att påverka inom vilken del av sjukvårdsområdet
det eventuellt kunde finnas behov av den privatpraktiserandes tjänster.

Lagbestämmelserna har bidragit till ökade kostnader för sjukvårds-
huvudmännen och till svårigheter att uppfylla målet i hälso- och sjuk-
vårdslagen om en god vård på lika villkor för alla. Regeringen har där-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

108

för i en proposition till riksdagen (prop. 1994/95:109) föreslagit att be-
stämmelserna i de aktuella lagarna som reglerar rätten att etablera sig
som privatpraktiker med ersättning för sin verksamhet från sjukvårds-
huvudmannen upphör att gälla. Enligt riksdagens beslut innebär de nya
bestämmelserna att den som vill etablera sig som privatpraktiserande
specialistläkare i öppen vård eller sjukgymnast får tillgång till offentlig
finansiering endast under förutsättning att ett samverkansavtal träffas
med sjukvårdshuvudmannen.

Regeringen har också för avsikt att återkomma till riksdagen med
ytterligare förslag om bl.a. administrationen av dessa ersättningar, taxor-
nas konstruktion och övergångsbestämmelser för de privatpraktiker som
redan är etablerade.

Hälso- och sjukvårdspersonals åligganden och disciplinpåföljd inom
hälso- och sjukvårdens område

Sedan den 1 oktober 1994 gäller två nya lagar beträffande tillsynen över
hälso- och sjukvårdspersonalen, lag (1994:953) om åligganden för perso-
nal inom hälso- och sjukvården och lag (1994:954) om disciplinpåföljd
m.m. på hälso- och sjukvårdens område.

Lagstiftningen innebär att systemet för att ingripa mot försummelser,
som begåtts av enskilda yrkesutövare inom hälso- och sjukvården, så
långt som möjligt anpassas till vad som gäller på arbetsmarknaden i
övrigt. Området för disciplinansvar har vidare begränsats till åtgärder
som har särskild betydelse för patientsäkerheten. I förarbeten till lagstift-
ningen betonas också att Socialstyrelsens tillsyn ytterst syftar till att
förebygga onödiga risker i vården och att också bakomliggande orsaker
till ett begånget fel skall undersökas och i förekommande fall tas upp
med den som svarar för vården (prop. 1993/94:149, bet. 1993/94:SoU26,
rskr. 1993/94:410).

Verksamhetstillsyn över hälso- och sjukvården

Regeringen avser att inom kort förelägga riksdagen förslag vad gäller
tillsynen över och kraven på hälso- och sjukvårdsverksamhet. Avsikten
är att verksamhetstillsynen över offentlig och enskild vård så långt som
möjligt skall vara densamma. Socialstyrelsen skall genom en anmäl-
nings- och rapporteringsskyldighet få kännedom och fortlöpande infor-
mation om vårdverksamheten och därmed förbättrade möjligheter att
följa och stödja verksamheten för att förebygga onödiga risker i vården.
Avsikten är också att i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) förtydliga
kraven på att all hälso- och sjukvårdsverksamhet skall bedrivas av perso-
nal med adekvat utbildning och med behövlig teknisk utrustning i ända-
målsenliga lokaler.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

109

Patientförsäkringen

De offentliga sjukvårshuvudmännen och fyra stora svenska försäkrings-
bolag har träffat avtal om en särskild patientförsäkring som gällt sedan
den 1 januari 1975. Genom försäkringen har sjukvårdshuvudmännen
frivilligt åtagit sig att lämna ersättning för behandlingsskador som har
haft direkt samband med hälso- och sjukvård. Försäkringen har administ-
rerats av ett särskilt försäkringskonsortium. Liknande försäkringar har
tecknats av privata vårdgivare.

Med hänsyn främst till de ändrade förhållandena inom hälso- och sjuk-
vården med ett ökat antal vårdgivare och den risk detta medför för att
patienter kan komma att stå utan möjlighet till ekonomisk ersättning då
de drabbas av skador inom denna sektor tillsattes en statlig utredning
Patientförsäkringsutredningen (S 1992:11) för att se över försäkrings-
skyddet. Den nya EG-anpassade konkurrenslagen har också medfört att
det tidigare konsortiet för patientförsäkring upphör med sin verksamhet
i och med utgången av år 1994. Utredningen föreslår i betänkandet
Patientskadelag (SOU 1994:75) att en patientskadelag införs som skall
motsvara de nuvarande frivilliga patientförsäkringarna. För att garantera
att patienterna erhåller ersättning enligt lagens bestämmelser föreslås att
alla vårdgivare skall vara skyldiga att teckna en patientförsäkring som
omfattar det lagreglerade skyddet. Staten och landstingen undantas från
försäkringsskyldigheten men omfattas av patientskadelagens ersättnings-
skyldighet. Betänkandet har remissbehandlats under hösten 1994. Av-
sikten är att en proposition skall överlämnas till riksdagen under våren
1995 och att lagen skall träda i kraft den 1 januari 1996.

Kissa ändringar i smittskyddslagen

Inom Socialdepartementet görs för närvarande en översyn av smitt-
skyddslagen (1988:1472). Resultatet kommer att presenteras i en depar-
tementspromemoria med förslag till vissa ändringar i smittskyddslagen.

I promemorian behandlas bl.a. en rapport från Socialstyrelsen om
smittskyddets funktion och en rapport från Europarådets tortyrkommitté
om de tvångsisolerades rättigheter. Vidare behandlas ytterligare fram-
ställningar från Socialstyrelsen, Domstolsverket och andra myndigheter.

Psykiatrin

Riksdagen beslutade i juni 1994 att godkänna propositionen om Psykiskt
stördas villkor (prop. 1993/94:218, bet. 1993/94:SoU28, rskr.
1993/94:396). Reformen syftar till att förbättra de psykiskt stördas livs-
situation och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i
samhället. Den innebär att ansvarsfördelningen och organisationen av
stöd och service till psykiskt störda tydliggörs. För att underlätta genom-
förandet av reformen har riksdagen beslutat att sammanlagt 1 200
miljoner kronor under en treårsperiod skall avsättas till olika behovsom-
råden för psykiskt störda.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

110

Socialstyrelsen har i samband med riksdagens beslut fått i uppdrag att
följa upp och utvärdera resultatet av psykiatrireformen. Styrelsen skall
årligen med början i maj 1996 delrapportera sitt uppdrag till regeringen.
Uppdraget skall slutrapporteras senast den 1 maj 1998.

Den 18 oktober 1994 beslutade riksdagen att godkänna den av rege-
ringen föreslagna ekonomiska regleringen för år 1995 med anledning av
ökat kommunalt ansvar för psykiskt störda (prop. 1993/94:253, bet.
1994/95:SoU4, rskr. 1994/95:20). I propositionen redovisades en
överenskommelse mellan Landstingsförbundet och Svenska kommunför-
bundet om riktlinjer for avtal om överföring av verksamheter och ekono-
miska resurser avseeende vissa psykiskt störda. Syftet med forslagen i
propositionen är att kommunerna skall kunna erhålla resurser för att
finansiera de nya uppgifter som övertas från landstingen.

Psykiatrisk tvångsvård m.m.

Regeringen gav i april 1992 Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera
tillämpningen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen som trädde
i kraft den 1 januari 1992. Socialstyrelsen delrapporterade sitt uppdrag i
december 1992 och överlämnade den 15 december 1993 rapporten Psy-
kiatrisk tvångsvård - effekter av ny lagstiftning.

I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att lagstiftningen har bidragit till
att skapa förutsättningar for en fortsatt minskning av tvångsanvändning-
en samt att rättssäkerheten har stärkts och samhällsskyddet ökat. Social-
styrelsen anser vidare att lagstiftningen måste ses över for att rättssäker-
het och samhällsskydd bättre skall kunna tillgodoses. Utvärderingen
visar också att vissa problem som gäller tillämpningen av lagstiftningen
bör kunna åtgärdas genom en intensifierad information och tillsyn.

Regeringen delar Socialstyrelsens mening att en översyn behöver göras
av reglerna i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Regeringen har för avsikt att läm-
na en proposition med förslag till ändringar i lagstiftningen under våren
1995.

Kriminalvård och psykiatri

Fängelseutredningen lämnade i januari 1994 sitt slutbetänkande Krimi-
nalvård och psykiatri (SOU 1994:5) till regeringen. I betänkandet lämnas
förslag bl.a. om att s.k. stödavdelningar bör inrättas inom kriminalvården
for insatser för den kategori intagna med personlighetsstörningar, vilka
vållar särskilda problem vid straffverkställigheten och vilkas psykiska
tillstånd inte anses behandlingsbart inom den landstingskommunala slut-
na psykiatriska vården. För att förbättra omhändertagandet av psykiskt
störda lagöverträdare inom hälso- och sjukvården föreslår utredningen
bl.a. att varje kriminalvårdsanstalt genom avtal mellan kriminalvården
och landstingen knyts till en viss sjukvårdsinrättning.

Regeringen vill understryka vikten av att intagna i kriminalvårdsanstalt
ges den vård och det stöd som de har behov av utan onödiga dröjsmål.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

111

De nämnda förslagen kan enligt vår mening skapa bättre möjligheter för
att intagna inom kriminalvården skall kunna erhålla sådana insatser.

Förslagen beträffande psykiskt störda intagna bereds för närvarande
inom Justitiedepartementet tillsammans med Fängelseutredningens övriga
förslag.

Transplantationer m.m.

Den tidigare aviserade propositionen om transplantationer m.m. avses
föreläggas riksdagen under våren 1995. I propositionen tas bl.a. upp
samtyckesregler vid organdonation, samtyckesregler vid obduktion samt
en rad andra åtgärder som kan vidtas med avlidnas kroppar.

Fosterdiagnostik

Under våren 1995 avser regeringen förelägga riksdagen en proposition
om fosterdiagnostik. I denna behandlas bl.a. vissa riktlinjer för verksam-
het med fosterdiagnostik, tidsgränser för sena aborter samt stödsamtal i
samband med abort.

Läkemedelsförsörjningen

Den proposition (Prop. 1994/95:9) om detaljhandel med receptfria läke-
medel, grundad på Läkemedelsförsörjningsutredningens betänkande
(SOU 1994:106) Läkemedel och kompetens, som lades på riksdagens
bord under våren 1994 har återtagits av regeringen. Läkemedelsförsörj-
ningsutredningens slutbetänkande (SOU 1994:110) Omsorg och kon-
kurrens har remissbehandlats under hösten 1994. Avsikten är att en sam-
lad proposition mot bakgrund av bl.a. förslagen i Läkemedelsförsörj-
ningsutredningen skall kunna föreläggas riksdagen under hösten 1995.

Den civila hälso- och sjukvården i krig

Huvuddelen av det totala sjukvårdsbehovet i krig skall ombesörjas av
den civila hälso- och sjukvården. Målsättningen är att varje skadad eller
sjuk under kriser och krig skall ges en medicinskt acceptabel behandling
och vård. Ambitionen är att hålla de medicinska behandlingsresultaten
på fredstida nivå för det stora flertalet patienter, trots att den allmänna
vårdstandarden inte kan vara densamma som i fred. Socialstyrelsen, som
funktionsansvarig myndighet, redovisar att de mål för den civila hälso-
och sjukvården i krig, som lagts fast genom 1992 års försvarsbeslut,
kommer i stora delar att nås vid gällande försvarsperiods slut.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

112

Tandvården

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Tandhälsans utveckling

För det stora folkflertalet sker en fortsatt förbättring av tandhälsan. Den
s.k. Jönköpingsundersökningen, vars resultat från 1993 nyligen har redo-
visats, visar att en markant förbättring har skett för alla åldersgrupper
upp till 40 - 45 års ålder under den senaste tioårsperioden. Undersök-
ningarna påbörjades år 1973 och tandhälsoförbättringama har för varje
undersökning flyttat allt högre upp i åldrarna.

Många patienter i de äldre åldersgrupperna har tänder som har varit
utsatta för en stor mängd lagningar och olika former av kron- och bro-
terapi. Många av dessa arbeten behöver göras om med tiden. Men även
här kan en rätt insatt tandvård innebära att det reparativa underhållet
minimeras.

För de flesta barnen och ungdomarna är utvecklingen likartad, dvs.
tandhälsan förbättras kontinuerligt. En liten grupp bam och ungdomar
har dock en fortsatt dålig tandhälsa. Det gäller framför allt invandrar-
barn, socialt handikappade bam och bam som far illa. En polarisering
har således skett mellan en stor grupp bam och ungdomar som har en
bra tandhälsa och en liten grupp bam och undomar som har avsevärda
problem med tandhälsan.

För samtliga åldersgrupper och oavsett tandstatus är det avgörande för
de fortsatta vårdbehoven att både vårdgivare och patienter har rätt eko-
nomiska och andra incitament för att bevara och återerövra tandhälsan
och minimera de rekonstruktiva insatserna. Frågan om hur ersättnings-
systemet för vuxna bör vara utformat för att nå detta syfte behandlas
under avsnitt B Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och ålder-
dom. För barnen och ungdomarna gäller att landstingen utarbetar sär-
skilda vårdprogram för de grupper av bam som är missgynnade när det
gäller tandhälsa. Socialstyrelsen bör i sin tillsyn av tandvården ägna
dessa bam särskild uppmärksamhet.

Tandvård för långvarigt sjuka och funktionshindrade

Vissa långvarigt sjuka och funktionshindrade har större tandvårdsbehov
än andra. För dessa patienter krävs förutom allmäntandvård och specia-
listtandvård särskild odontologisk och annan kunskap för en adekvat
diagnostik och behandling. Det krävs dessutom ofta ett nära samarbete
med hälso- och sjukvården. Den odontologiska fakulteten vid Karolinska
institutet har på Socialdepartementets uppdrag utrett kunskapsbehovet för
de aktuella patientgrupperna. Frågan kommer att behandlas i samband
med en kommande proposition om det förändrade ersättningssystemet
för vuxentandvård.

8 Riksdagen 1994195. 1 sanil. Nr 100. Bilaga 6

113

Tandvårdspersonalens situation

Den positiva tandhälsoutvecklingen och vissa andra faktorer kommer
med all sannolikhet att medföra att efterfrågan på tandvård kommer att
minska påtagligt framöver. Dimensioneringen av tandläkarutbildningen
har av den dåvarande regeringen anpassats till förändrade förhållanden.
Ytterligare åtgärder kan dock behövas. Den aviserade reformen med
premietandvård (se avsnitt litt. B) bör underlätta en övergång till andra
arbetsformer som skapar ett större utrymme för andra insatser än tradi-
tionellt kliniska och en mindre stressad arbetssituation. Detta bör också
öka förutsättningarna för att skapa en större arbetstillfredsställelse genom
att det är lönsamt att alla får arbeta "på toppen" av sin kompetens.

Regeringen vill i detta sammanhang erinra om den nya tandhygienist-
utbildningen inom den kommunala högskolan som redovisades i proposi-
tionen (1990/91:138) om vissa tandvårdsfrågor i mars 1991. De som
genomgått denna utbildning får en bred allmän basutbildning inom tand-
vården och kan utföra varierade arbetsuppgifter. Arbetsområdet kan
således innehålla uppgifter som tidigare utförts av såväl tandhygienister
som tandsköterskor. Detta skulle ge en omväxling i arbetssituationen och
en flexibilitet i vårdorganisationen.

Amalgam och andra dental a material

Riksdagen beslutade under våren 1994 att användningen av amalgam
inom tandvården bör avvecklas senast till år 1997. Kemikalieinspektio-
nen fick i uppdrag av den dåvarande regeringen att i samråd med Social-
styrelsen noga följa avvecklingen av amalgam internationellt och ut-
vecklingen av alternativa ersättningsmaterial. Myndigheterna skall hålla
regeringen underrättad om utvecklingen samt vid behov föreslå åtgärder.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1996. Regeringen avser
vidare att ta upp överläggningar med företrädare för tandvårdshuvud-
männen om en avveckling av amalgamet inom bam- och ungdomstand-
vården fr.o.m. den 1 juli 1995.

Övergången till nya material ställer stora krav på tandläkarna. Rege-
ringen avser att pröva förutsättningarna för att avsätta vissa medel för en
särskild satsning på efterutbildningsinsatser inom detta område.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att inrätta ett biverk-
ningsregister för dentala material.

EU:s direktiv om medicintekniska produkter som innefattar dentala
material och tandtekniska arbeten har trätt i kraft den 1 januari 1995.

Pågående utredningar

Hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering

Regeringen tillkallade i början av år 1992 en parlamentarisk kommitté
(HSU 2000, S 1992:04) med uppdrag att dels analysera hälso- och sjuk-
vårdens resursbehov fram till år 2000, dels överväga hur hälso- och

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

114

sjukvården bör finansieras och organiseras på den övergripande sam-
hällsnivån.

Kommitténs överväganden skall enligt direktiven (dir. 1992:30) grun-
das på en analys och värdering av i första hand tre olika finansierings-
och organisationsmodeller - en reformerad landstingsmodell, en modell
där hälso- och sjukvårdens samtliga resurser läggs hos primärvården
samt en modell där resurserna samlas hos en eller flera försäkrings-
givare.

En fristående expertgrupp har i rapporten Hälso- och sjukvården i
framtiden - Tre modeller (SOU 1993:38) utvecklat och analyserat de
angivna modellerna.

Regeringen kommer senare idag att besluta om tilläggsdirektiv till
HSU 2000.

Kommittén skall i de fortsatta övervägandena och förslagen utgå från
dagens system med landsting och kommuner som finansiärer och till-
handahållare av hälso- och sjukvård. I kommitténs uppgifter ingår att
överväga hälso- och sjukvårdens resursbehov fram till år 2010 och sär-
skilt beakta den demografiska utvecklingens betydelse för de äldres
behov av hälso- och sjukvård. Den skall vidare överväga vilka åtgärder
som kan vidtas för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården.

I HSU 2000:s uppdrag ingår vidare bl.a. att överväga kostnadsansvaret
för läkemedel m.m. i öppenvård samt systemet för läkemedelsförmånen
inklusive nuvarande högkostnadsskydd för sjukvård i öppenvård och
läkemedel.

Uppdraget skall vara slutfört senast den 30 juni 1996.

Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Prioriteringsutredningens rapport, Vårdens svåra val (SOU 1993:93) var
under våren 1994 föremål för en mycket bred remiss i utredningens regi.
Utredningen arrangerade under samma tid en rad öppna möten på olika
håll i landet. Dessa riktade sig till olika personalkategorier samt admini-
strativt och politiskt ansvariga inom vården i allmänhet.

Med utgångspunkt från de synpunkter och den kunskap som inhämtats
på bl.a. detta sätt avser utredningen att i början av år 1995 avge sitt
slutbetänkande.

Syftet med detta är att lägga grunden för en process som kan leda till
tydligare definition av sjukvårdens roll i samhället, en tydligare avgräns-
ning av dess ansvar och övergripande principer och riktlinjer för priorite-
ringar.

Författningsreglering av personregister inom hälso- och sjukvårdens
område

Regeringen tillsatte hösten 1993 en kommitté (S 1993:12) med uppdrag
(dir. 1993:1 11) att utreda och lägga förslag till författningsreglering av
personregister inom hälso- och sjukvårdens område. Kommittén, som
kan redovisa sitt uppdrag i etapper, skall ha slutfört sitt arbete senast den
1 juli 1995.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

115

Behörighetskomm ittén

Behörighetskommittén (S 1994:01) har i uppdrag (Dir. 1994:2) att göra
en samlad översyn av principerna för legitimation och behörighet. Mot
bakgrund av översynen skall den lämna förslag bl.a. i frågan om legiti-
mation och behörighetsföreskrifter for olika yrkesgrupper inom hälso-
och sjukvården och närliggande områden. Översynen kommer också att
omfatta bestämmelserna i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot
verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, den s.k. kvacksalveri-
lagen.

Kommittén skall särskilt beakta konsekvenserna av Sveriges medlem-
skap i EU, den avreglering av vissa vårdutbildningar som skett genom
högskolereformen och de ökade möjligheterna till privat verksamhet,
som öppnar sig för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.
Kommitténs uppdrag skall redovisas före utgången av år 1995.

Förbättrad tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.m.

Regeringen tillsatte i december 1994 en särskild utredare med uppgift
(Dir. 1994:118) att utreda frågor om ytterligare former av sanktioner då
fel begåtts inom hälso- och sjukvården, förutsättningarna för interimis-
tisk återkallelse av legitimation samt möjligheterna att inrätta ett riks-
övergripande register över hälso- och sjukvårdspersonal med uppgifter
om disciplinpåföljd och därmed sammanhängande frågor. Utredaren skall
under 1995 lämna förslag till de förändringar som anses motiverade och
utforma förslag till författningsreglering.

Förbud mot indirekt tobaksreklam

Regeringen tillsatte i december 1994 en särskild utredare med uppdrag
att utreda frågan om förbud mot indirekt tobaksreklam och möjligheterna
att införa ett sådant förbud med hänsyn till bl.a. tryckfrihetsförordningen,
yttrandefrihetsgrundlagen och varumärkesrätten samt med hänsynstagan-
den till Sveriges internationella åtaganden på det immaterialrättsliga
området. Vidare skall utredaren utforma ev. förslag till lagreglering.
Reglerna måste också anpassas till de nya förhållandena som följer av
utvecklingen i samhället och Sveriges anslutning till EU.

Utredningsarbetet skall vara slutfört senast en 31 maj 1995.

Dopning

Regeringen tillsatte i december 1994 en parlamentarisk utredning för att
göra en översyn av vissa frågor kring dopning. I uppdraget ingår att ta
del av tillgänglig forskning om olika dopningsmedel och deras verk-
ningar samt analysera och belysa det aktuella kunskapsläget på området.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

116

Utredningen skall kartlägga och analysera dopningsproblemets omfatt-
ning och karaktär och belysa följderna av missbruket på kort och lång
sikt. Utredningen skall vidare föreslå de förändringar i den rättsliga reg-
leringen som den anser vara motiverade.

Uppdraget skall vara avslutat vid utgången av år 1995.

Bemötandet av kvinnor och män inom hälso- och sjukvården

En särskild utredare kommer inom kort att utses för att kartlägga hur
kvinnor och män bemöts när de söker råd och hjälp inom hälso- och
sjukvården. En undersökning skall göras av i vilken utsträckning köns-
tillhörighet i sig påverkar hur kvinnor respektive män bemöts och be-
handlas. Utredaren skall vidare föreslå åtgärder som kan bidra till att
utjämna eventuella skillnader som har sin grund i könstillhörighet och
inte är relevanta för aktuell sjukdomsbild och vårdbehov.

Uppdraget skall vara avslutat vid utgången av år 1995.

Utredning om vård och stöd till psykiskt störda barn och ungdomar

Regeringen uttalade i propositionen (1993/94:218) om psykiskt stördas
villkor att en utredning med parlamentarisk förankring bör tillsättas för
att kartlägga psykiskt störda barns och ungdomars situation samt lämna
förslag till nödvändiga åtgärder. Utredningen skall bl.a. pröva hur sam-
arbetet mellan socialtjänsten, inklusive de särskilda ungdomshemmen
(§12-hemmen), och hälso- och sjukvården kan förbättras. Utredningen
bör vara slutförd senast den 31 maj 1996.

Inom regeringskansliet pågår för närvarande arbetet med att utforma
direktiv till en sådan utredning.

C 1. Bidrag till hälso- och sjukvård

1994/95 Anslag 779 350 000

1995/96 Förslag 1 313 025 000

varav 875 350 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från detta anslag betalas statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen i enlig-
het med överenskommelser om vissa ersättningar till sjukvårdshuvud-
männen. Bidragets användningsområden m.m. finns angivna i förord-
ningen (1984:908) om vissa statsbidrag och försäkringsersättningar för
sjukvård m.m.

Vidare betalas från anslaget ersättningar för vissa kostnader och för-
luster som uppkommit på grund av myndighets ingripande för att för-
hindra spridning av smittsam sjukdom. Bestämmelserna om detta finns
bl.a. i förordningen (1956:296) om ersättning från staten i vissa fall vid
ingripanden för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom och

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

117

lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare. Vissa kostnader enligt
smittskyddsfbrordningen (1989:301) for läkemedel m.m. vid behandling
för en samhällsfarlig sjukdom betalas också ut från detta anslag, liksom
även kostnader för patientförsäkring och vissa skadeersättningar.

Riksförsäkringsverket

Enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare handläggs ärenden
om sådan ersättning av försäkringskassorna. Ersättningar till smittbärare
har under budgetåret 1993/94 betalats ut med 4,4 miljoner kronor. De
smittsamma sjukdomar som föranlett ersättning är främst salmonella och
shigella. Riksförsäkringsverket uppskattar medelsbehovet för ändamålet
för budgetåret 1995/96 till 8,7 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Betydande förändringar i statsbidragssystemet fr.o.m. år 1993 i enlighet
med riksdagens beslut (prop. 1991/92:150 del II, bet. 199l/92:FiU29,
rskr. 1991/92:345; prop. 1992/93:150 bil. 4, bet. 1992/93:FiU30, rskr.
1992/93:447) har lett till att rundgången av medel mellan stat och lands-
ting begränsats. Ramen för de medel som fördelas mellan sjukvårds-
huvudmännen såsom bidrag till hälso- och sjukvården har därigenom
minskat. För 1995 uppgår ramen till 2 698 miljoner kronor där medlen
utgår dels från detta anslag, dels från sjukförsäkringen. En överenskom-
melse för bidragen avseende år 1995 har träffats med företrädare för
sjukvårdshuvudmännen den 30 november 1994. Överenskommelsen har
godkänts av regeringen den 1 december 1994. 1 förhållande till år 1994
har särskilda medel avsatts för rehabilitering för äldre och funktionshin-
drade. Medlen skall ställas till kommunernas och landstingens förfogan-
de för att gemensamt utveckla rehabiliteringsverksamheten för dessa
grupper. Utbetalningen sker när huvudmännen redovisat en gemensam
plan innefattande vilken ansvarsfördelning som skall gälla mellan huvud-
männen inom ett landstingsområde.

I överenskommelsen har en höjning gjorts av ersättningen för psyko-
terapeutisk verksamhet från 39,5 miljoner kronor till 60,0 miljoner
kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

118

Vissa statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen for år 1995 från anslaget C 1.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bidrag till hälso- och sjukvård

Ändamål	Totalbelopp milj. kr.
Bidrag till hälso- och sjukvård	625,00
Rehabilitering för äldre och funktionshindrade	150,00
Särskild ersättning för psyko- terapeutisk verksamhet	60,00
Särskild ersättning för informa- tionsförsörjning m.m.	21,00
Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, SBU	5,00
Vissa särskilda insatser:
o Särskild ersättning för hand- ledning av kiropraktorer	0,50
o Särskild ersättning för vissa patientöverföringar	0,25
o Särskild ersättning för riks- sjukvård för HIV-smittade	6,25
Summa	868,00

Med utgångspunkt i överenskommelsen för 1995 beräknar regeringen
anslagsbehovet under förevarande anslag for budgetåret 1995/96 till
1 302 miljoner kronor till de ändamål, som har angivits i tabellen. För-
handlingarna avseende år 1996 har dock ännu inte påbörjats. Förhand-
lingarna kan leda till vissa förändringar vad gäller ändamål och nivåer.

Riksförsäkringsverket har uppskattat medelsbehovet för ersättning till
smittbärare för budgetåret 1995/96 till 8 745 000 kronor. Från detta
anslag betalas också ut ersättningar enligt förordningen (1956:296) om
ersättning från staten i vissa fall vid ingripanden för att förhindra sprid-
ning av en smittsam sjukdom. Vidare kan kostnader enligt smittskydds-
förordningen (1989:301) för läkemedel m.m. vid behandling för en sam-
hällsfarlig sjukdom ersättas från detta anslag. Regeringen beräknar det
sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1995/96 för ersättning till
smittbärare m.m. till 9 miljoner kronor. För kostnader för patientförsäk-
ring och ersättningar för vissa skador enligt Socialdepartementets beslut
beräknas oförändrat 2 025 000 kronor avseende en artonmånaders
period.

Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag beräknas till
1 313 025 000 kronor.

119

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår riksdagen

till Bidrag till hälso- och sjukvård för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 313 025 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

C 2. Insatser mot aids

1993/94	Utgift	182 241 909 Reservation
1994/95	Anslag	185 220 000
1995/96	Förslag	272 830 000

varav 181 887 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas utgifter för särskilda insatser för att bekämpa sprid-
ningen av hiv/aids.

Ett handlingsprogram för den fortsatta bekämpningen av hiv/aids har
antagits av riksdagen på grundval av prop. 1987/88:79 om åtgärder mot
aids (bet. 1987/88:SoU10, rskr. 1987/88:165). Handlingsprogrammet
innefattar information till allmänheten och särskilda grupper med s.k.
riskbeteende. Det omfattar vidare stöd till förebyggande insatser inom
narkomanvård och kriminalvård, psykosocial stödverksamhet samt stöd
till samhällsvetenskapligt orienterad och medicinsk forskning. Bidrag till
nämnda forskning lämnas dock inte från detta anslag utan dels från an-
slaget F 18: Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, dels
från det under utbildningsdepartementets verksamhetsområde upptagna
anslaget till Medicinska forskningsrådet.

Från förevarande anslag lämnas också ett extra bidrag för preventivt
hiv/aids arbete, som utgår främst till Stockholms läns landsting, Stock-
holms kommun, Göteborgs kommun, Malmö kommun och Malmöhus
läns landsting men även till andra huvudmän.

Den del av medlen som avser information och stöd till psykosocialt
arbete och utvecklingsarbete m.m. disponeras av Folkhälsoinstitutet.
Institutet ansvarar också för fördelningen av det extra bidraget i form av
stöd till kommuner och landsting. Vid Folkhälsoinstitutet finns ett råd
för aidsfrågor, som har en rådgivande funktion. Folkhälsoinstitutets pro-
gram som gäller hiv/aids är huvudsakligen inriktat på att förmedla kun-
skap, att motverka spridning av hiv/aids och att motarbeta diskriminering
av hiv-smittade.

Socialstyrelsen disponerar medel från anslaget för att utveckla en
offensiv narkomanvård främst på kommunal nivå.

Folkhälsoinstitutet har lämnat en årsredovisning som även täcker verk-
samheten under anslaget C 2. I sin revisionsrapport bedömer RRV att
institutets årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande.

120

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Resultatbedömning

Institutet har lämnat sin första resultatredovisning.

Regeringen konstaterar att det inte finns någon resultatredovisning för
den del av medlen under anslaget som är bidrag till landsting och kom-
muner. För att utveckla resultatredovisningen i denna del pågår för när-
varande ett utvecklingsarbete i vilket Folkhälsoinstitutet samarbetar med
RRV. Det är angeläget att finna former for resultatredovisningen av
bidragen till kommuner och landsting då merparten av anslaget C2 be-
står av sådana bidrag (123.8 miljoner kronor av 185.0 miljoner kronor).
I övrigt visar resultatredovisningen att den del av anslaget som används
i Folkhälsoinstitutets egna hiv/aids program uppfyller de mål som satts
upp av regeringen.

Resultatbedömningen av Socialstyrelsens del av hiv/aids anslaget åter-
ges under E. litterat "Socialt behandlingsarbete, alkohol och narkotika-
frågor".

Slutsatser

WHO räknar med att antalet människor smittade av hiv-infektion kom-
mer att öka från ca 14,8 miljoner i dag till minst 40 miljoner år 2000.
Vid årsskiftet 1992/93 hade aids drabbat ca 2,5 miljoner människor i
världen. År 2000 uppskattas antalet dittills inträffade aids-fall i världen
till totalt 10 miljoner. Även om det i Sverige fanns 3 895 anmälda fall
av hiv-smitta och hittills 1089 anmälda aids-fall fram t.o.m september
1994, vilket i det globala perspektivet är relativt sett få fall, är hiv-epide-
min inte under kontroll. Den omfattande internationella smittspridningen
i kombination med ökat resande över landets gränser och pågående in-
vandring till Sverige innebär en risk for fortsatt smittspridning i Sverige.

Regeringen finner att fortsatta insatser mot hiv-smittan är nödvändiga.
Insatserna måste inriktas på att motverka smittspridningen på både kort
och lång sikt och därvid främst bygga på lokala aktiviteter.

På sikt är regeringens ambition att de preventiva insatserna mot
hiv/aids så långt möjligt ska integreras i kommunernas och landstingens
reguljära verksamhet. Det finns dock fortfarande ett behov av att från
centralt håll initiera och stödja förebyggande insatser. Samverkan mellan
myndigheter, kommuner, landsting och frivilligorganisationer bör därvid
utvecklas vidare.

Regeringen ställer sig bakom Folkhälsoinstitutets inriktning vad gäller
det hiv/aids preventiva arbetet. Män som har sex med män och invand-
rare är alltjämt viktiga målgrupper. Det är också angeläget att det pre-
ventiva arbetet gentemot ungdomar intensifieras.

Många intresseorganisationer gör betydelsefulla insatser. Stödet till
organisationernas arbete bör fortsätta under budgetåret 1995/96.Beträff-
ande stödet till frivilligorganisationer har Folkhälsoinstitutet intentionen
att övergå från årliga bidrag till samarbetsavtal, som kan löpa mer än ett

121

år. Regeringen anser att det i princip är bra med avtal som löper under
en längre tid. Det kan dock vara nödvändigt att en del av stödet fort-
sätter att vara obundet för att bibehålla organisationens folkrörelsekarak-
tär och oberoende. I de fall organisationen enbart skulle få projektmedel
enligt avtal skulle ett entrepenadförhållande lätt kunna uppstå. Folk-
hälsoinstitutet följer fortlöpande upp organisationsstöden. För att under-
lätta uppföljningen bör organisationsstödet även i fortsättningen vara
förknippat med krav på redovisning från den mottagande organisationens
sida.

Spridningen av hiv bland injektionsmissbrukare har mötts med en
kraftfull förstärkning av insatserna inom offensiv narkomanvård.
Hiv-situationen bland narkotikamissbrukare i Sverige är förhållandevis
gynnsam vid en internationell jämförelse. Den 30 september 1994 fanns
totalt 680 anmälningar om hiv-smitta bland narkotikamissbrukare i
Sverige. Antalet nyanmälda smittade har minskat och uppgår nu till i
genomsnitt två till tre per månad. Antalet aids-diagnoser ökar däremot.
T.o.m. den 30 september 1994 har sammanlagt 110 anmälningar om aids
bland narkotikamissbrukare gjorts.

Fortsatt stöd bör, enligt regeringen, ges till en offensiv narkomanvård.
Centrala initiativ behövs för att utveckla den långsiktiga vården av tunga
narkotikamissbrukare. De insatser inom narkomanvården som bekostas
från detta anslag skall därvid ha till huvudsakligt syfte att begränsa
spridningen av hiv/aids i enlighet med tidigare meddelat regeringsupp-
drag. Målen är att utveckla rehabiliteringen genom bättre samordning av
samhällets resurser, utveckla samarbetet mellan psykiatrin och social-
tjänsten och att öka samarbetet mellan forskning och fältarbetare. Ytter-
ligare mål är att nå samtliga missbrukare för provtagning, avgiftning,
vård och behandling.

Regeringen beräknar en minskning av anslaget med 5 miljoner kronor
för att finansiera viss verksamhet vid Smittskyddsinstitutet. Folkhälso-
institutet föreslås få disponera 237 600 000 kronor och Socialstyrelsen
35 230 000 kronor av anslaget för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Insatser mot aids för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations-
anslag på 272 830 000 kronor.

C 3. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

282 054 746

167 916 000

245 465 000

varav 162 620 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Socialstyrelsen är ansvarig myndighet för funktionen Hälso- och sjuk-
vård m.m.i krig. Funktionen omfattar förutom den civila hälso- och sjuk-

122

vården även socialtjänst samt miljö- och hälsoskyddet i krig. Anslaget
ingår i den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del. Från an-
slaget bekostas utgifter för funktionen inklusive ersättningar till sjuk-
vårdshuvudmännen för utbildning och övning avseende den civila hälso-
och sjukvården i krig.

De övergripande målen för funktionen har lagts fast genom 1992 års
försvarsbeslut (prop. 1991 /92:102, bet. 1991 /92:FöUl 2, rskr. 1991/92:337).
Regeringen har tidigare denna dag under fjärde huvudtiteln redovisat
principer för statsmakternas styrning av det civila försvaret samt också
förslag till funktionsmål, som regeringen avser att senare fastställa i
regleringsbrev.

Funktionens långsiktiga planering redovisas i Överstyrelsen för civil
beredskaps (ÖCB) programplan för det civila försvaret 1995/96 -
1999/00. ÖCB bedömer att beredskapsläget för funktionen vid försvars-
periodens slut i vissa delar kommer att vara uppnådd men att vissa
brister kvarstår framför allt inom hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 redo-
visat verksamheten under ifrågavarande anslag inom delområdet bered-
skap. Under anslaget finns ett anslagssparande på 16,2 miljoner kronor.
Styrelsens förklaring till minskat anslagsbehov är att behovet av läke-
medel och sjukvårdsmateriel är lägre än tidigare beräkningar samt att
förmånliga avtal om upphandling har kunnat slutas.

RRV bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande, men
framhåller att rutinerna för inventering och värdering av beredskapslager
är bristfälliga.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inrikt-
ning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Resurser

Ramanslag 1995/96
Anslagskredit

245 465 000 kronor

3,5 %

Enligt riksdagens beslut inrättas Totalförsvarets pliktverk den 1 juli
1995 ( prop. 1993/94:112, bet. 1994/95:FöU8, rskr. 1994/95:175). Verket
övertar ansvaret för driften av Socialstyrelsens register över hälso- och
sjukvårdspersonal i krig (Integer) samtidigt som Socialstyrelsen från nu-
varande Vapenfristyrelsen övertar vissa uppgifter vad avser pliktper-
sonal. Vid anslagsberäkningen har hänsyn tagits till detta. Till anslaget

123

G7. under fjärde huvudtiteln har tillförts 2,7 miljoner kronor från ifråga- Prop. 1994/95:100
varande anslag. Medlen har beräknats med utgångspunkt i de kostnader Bil. 6
Socialstyrelsen idag har för registret. I avvaktan på att pliktverket kan ta
över registret förutsätter regeringen att verket köper ifrågavarande tjäns-
ter av Socialstyrelsen.

Resultatbedömning

Av årsredovisning m.m. från Socialstyrelsen framgår att när det gäller
funktionen Hälso- och sjukvård m.m.i krig har flera olika delmål upp-
nåtts. All upphandling av sjukvårdsmateriel för krigsbehovet är klar.
Upphandling av utrustning till 114 operationssalar är klar till ca 90
procent. Lagringsmålen för läkemedel är uppnådda. Beredskapen har
således förbättrats sedan ingången av försvarsbeslutsperioden. Struktur-
förändringarna inom hälso- och sjukvården och inom den sociala sektorn
gör dock att metoderna för beredskapsplaneringen måste ses över.

Socialstyrelsen resultatredovisning i fråga om beredskap visar att
styrelsen i stort uppfyller de verksamhetsmål och resultatkrav som rege-
ringen angett. Regeringen delar RRV:s uppfattning att åtgärder bör vid-
tas för att förbättra rutinerna för inventering och värdering av
beredskapslager såväl egna beredskapslager som lager i försvar hos and-
ra myndigheter m.fl. En vidareutveckling av resultatredovisningen för
olika delmål bör vidare ske.

Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning
inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig bör gälla även för
budgetåret 1995/96.

Socialstyrelsen har i anslagsframställningen för budgetåret 1995/96
föreslagit att 244,8 miljoner kronor anvisas för funktionen. Regeringen
föreslår att för budgetåret 1995/96 anvisas 245,4 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 245 465 000 kronor.

C 4. Bidrag till Spri

Från anslaget utgår statens bidrag till Spri. Spri är hälso- och sjuk-
vårdens utvecklingsinstitut. Huvudmän för institutet är staten och Lands-
tingsförbundet. Staten svarar för hälften av finansieringen av Spri.

Det nuvarande avtalet om Spri omfattar perioden 1993 - 1995.

124

Regeringens överväganden

I avvaktan på beredningen av ett nytt avtal om Spri föreslår regeringen
att anslaget fors upp med ett oförändrat belopp (beräknat för 18
månader).

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen i avvaktan på en särskild proposition,
till Bidrag till Spri för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag
på 40 800 000 kronor.

C 5. Bidrag till WHO

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

36 646 833

29 800 000

65 560 000

varav 32 780 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från detta anslag bekostas Sveriges bidrag till Världshälsoorganisatio-
nens (WHO) verksamhet.

Regeringens överväganden

Samarbetet med WHO utgör en mycket viktig del av den internationella
verksamheten inom hälso- och sjukvården. Som en grundläggande för-
pliktelse skall Sverige betala visst bidrag till WHO:s verksamhet.

Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1995/96 for
Sveriges bidrag till WHO åren 1996 och 1997 till 65 560 000 kronor.
Detta belopp kan komma att förändras till följd av ändringar i WHO:s
budget och valutakurser.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till WHO för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag
på 65 560 000 kronor.

C 6. Bidrag till WHO-enheten för rapportering av
läkemedelsbiverkningar

1993/94	Utgift	2 591 000
1994/95	Anslag	2 591 000
1995/96	Förslag	3 887 000

varav 2 591 000 beräknat från juli 1995 - juni 1996

Från anslaget utgår bidrag till WHO-enheten för rapportering av läke-
medelsbiverkningar.

125

Bidraget lämnas till driften av de operativa delarna av verksamheten Prop. 1994/95:100
vid Världshälsoorganisationens (WHO:s) enhet för läkemedelsbiverk- Bil. 6
ningar (WHO Drug Monitoring Centre) som genom ett avtal mellan
WHO och regeringen år 1978 tordes över till Sverige. Verksamheten
bedrivs av stiftelsen WHO Collaborating Centre for International Drug
Monitoring.

Styrelsen för stiftelsen

Under perioden juli 1993 - juni 1994 ingavs och bearbetades 142 699
biverkningsrapporter.

Den medvetna satsning som gjorts för att göra WHO-centret, dess
verksamhet och kompetens känd både nationellt och internationellt har
medfört att centret fått en etablerad position och betydande möjligheter
till inflytande över utvecklingen inom biverkningsområdet.

Styrelsen anser att nödvändig expansion av verksamheten kan finan-
sieras genom bibehållande av intäkter från de kommersiella aktiviteterna
förutsatt fortsatt bidrag från WHO med USD 5 000 och oförändrat an-
slag från statsbudgeten.

Regeringens bedömning

Regeringen gör bedömningen att ett fortsatt bidrag till WHO-enheten
skall utges med 3 887 000 kronor belopp för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverk-
ningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 3 887 000 kronor.

C 7. Bidrag till vissa utbildningsinsatser

1994/95 Anslag 5 000 000

1995/96 Förslag 5 000 000

varav 5 000 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

Från detta anslag betalas ut det särskilda statsbidrag för att anordna
sådan utbildning som krävs för att distriktssköterskor skall få rätt att
förskriva vissa läkemedel (prop. 1993/94:100, bilaga 6, bet.
1993/94:SoU20, rskr. 1993/94:248).

Sedan den 1 januari 1994 finns i lagen (1981:49) om begränsning av
läkemedelskostnader m.m. bestämmelser om att läkemedel som får för-
skrivas av distriktssköterskor omfattas av prisnedsättning och kostnads-
befrielse. För att distriktssköterskor skall kunna förskriva läkemedel
krävs dock att de får kompletterande utbildning i läkemedelslära.

För att stimulera landstingen att anordna sådan utbildning föreslog
regeringen år 1993 (prop. 1992/93:160) att ett statligt stimulansbidrag

126

om sammanlagt 15 miljoner kronor fördelade på tre budgetår skulle Prop. 1994/95:100
lämnas. 1 enlighet med riksdagens beslut (bet. 1992/93:SoU22, rskr. Bil. 6
1992/93:355) lämnades ett sådant bidrag första gången budgetåret
1993/94.

Regeringens överväganden

En försöksverksamhet inom Jämtlands läns landsting under åren 1988 -
1993 ledde till att det numera är möjligt för alla distriktssköterskor med
föreskriven utbildning att förskriva vissa läkemedel. Den utbildning som
krävs har hittills inte ingått som en integrerad del i den grundläggande
utbildningen för personalgruppen. Det statliga stimulansbidraget syftar
till att underlätta för de redan verksamma distriktssköterskorna att kom-
plettera sin utbildning i läkemedelslära för att de skall uppfylla de an-
givna utbildningskraven.

Vi föreslår att medel till detta ändamål lämnas även för budgetåret
1995/96 och beräknas till 5 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till vissa utbildningsinsatser för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 5 000 000 kronor.

C.8 Bidrag till psykiatriområdet

1994/95 Anslag 200 000 000

1995/96 Förslag 594 000 000

varav 396 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

För att underlätta genomförandet av de åtgärder som ingår i psykiatri-
reformen har riksdagen i samband med behandlingen av propositionen
om psykiskt stördas villkor beslutat om vissa tidsbegränsade ekonomiska
stimulansåtgärder (prop. 1993/94:218, bet. 1993/94:SoU:28,
rskr. 1993/94:396).

Enligt riksdagens beslut skall större delen av bidraget lämnas som ett
stimulansbidrag till landsting och kommuner för utveckling av arbets-
formerna inom socialtjänst och psykiatri. Syftet är att kommunernas
socialtjänst skall kunna utveckla sina kunskaper när det gäller omvård-
nad och bemötande av människor med psykisk störning. Vidare skall
medlen användas för att bl.a. den öppna psykiatriska vården på ett bättre
sätt än för närvarande skall kunna ge metodstöd till kommunens perso-
nal och specialistvård till de som ges omvårdnad m.m. vid de särskilda
boendeformerna.

Medel skall vidare lämnas för att förbättra vården till psykiskt störda
missbrukare. Det gäller insatser för att förbättra samverkan mellan sjuk-
vården, kommunerna och LVM-institutionema. Dessutom skall bidrag
utges till anhörig- och brukarorganisationer m.fl. för att bygga upp det

127

sociala nätverket kring den psykiskt störde samt att stödja de anhöriga Prop. 1994/95:100

till psykiskt störda. Den sistnämnda gruppen har ofta ett stort behov av Bil. 6

stödjande insatser i samband med att en familjemedlem har psykiska
besvär.

Slutligen kan nämnas att medel även är avsatta för uppföljning och
utvärdering av psykiatrireformen (Socialstyrelsen), översyn av innehållet
i den psykiatriska vården (Socialstyrelsen), rehabilitering av tortyrskada-
de flyktingar, ekonomiskt stöd till psykiatrin i Östeuropa samt till ut-
värdering av behandlingsmetoder inom psykiatrin (SBU).

Socialstyrelsen disponerar och administerar merparten av de aktuella
medlen. Detta betyder att styrelsen - inom ramen for riksdagens och
regeringens riktlinjer - fattar beslut om medlens användning. För att
informera om bidragets ändamål och ansökningsförfarande har Socialsty-
relsen gett ut informationsskriften Bättre villkor for psykiskt störda.

Regeringens överväganden

De medel som ställs till förfogande för psykiatrireformens genomforande
är enligt regeringens mening av central betydelse för att kommuner,
landsting, brukarorganisationer m.fl. skall kunna förvärva kompetens och
utveckla sina arbetsformer så att de bättre svarar mot de behov som
människor med långvarig psykisk störning har. Vi anser därför att
594 miljoner kronor bör avsättas för åtgärder inom psykiatriområdet
under budgetåret 1995/96. De riktlinjer for medlens användning enligt
propositionen om psykiskt stördas villkor bör gälla även vid fördelning
av medel for bå 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till psykiatriområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 594 000 000 kronor.

C 9. Allmänt bidrag till hälso- och sjukvården1’

1993/94	Utgift	166 265 602
1994/95	Anslag	195 000 000
1995/96	Förslag	195 000 000
		varav 195 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

1) Bidrag till husläkarsystem

Från detta anslag betalas ut det särskilda statsbidrag för att utveckla
hälso- och sjukvården i samband med att ett husläkarsystem enligt vissa
nationella grundprinciper avvecklas (prop. 1993/94:100 bil. 6, bet.
1993/94:SoU20, rskr. 1993/94:248).

Större delen av det särskilda statsbidraget lämnas i form av ett stimu-
lansbidrag till sjukvårdshuvudmännen for att utveckla hälso- och sjuk-
vården, främst primärvården. Syftet är att underlätta arbetet med att

128

vidareutveckla primärvården så att den också fortsättningsvis skall karak-
täriseras av lättillgänglighet, kontinuitet, närhet, helhetssyn och kvalitet.

En mindre del av det särskilda statsbidraget används till att stimulera
och utveckla dels informationsförsörjningen, dels kvalitetssäkringen
inom primärvården.

Regeringens överväganden

Primärvården skall vara basen i den svenska hälso- och sjukvården.
Vikten av att den utvecklas i enlighet med de riktlinger som riksdagen
angivit har framhållits vid flera tillfallen under senare år. Men fortfaran-
de tar, i såväl ett internationellt som hälsoekonomiskt perspektiv, den
slutna vården i anspråk en oproportionerligt stor del av de samlade
hälso- och sjukvårdsresurserna. Den under senare år bättre tillgången till
läkare har underlättat en positiv utveckling av primärvården framförallt
vad gäller tillgänglighet och kontinuitet. Men utvecklingspotentialen är
fortfarande stor bl.a. mot bakgrund av framstegen inom medicintek-
niken.

Det statsbidrag som tidigare aviserats (prop. 1992/93:160, bet.
1992/93 :SoU22, rskr. 1992/93:355) och som sjukvårdshuvudmännen
utgått från i sin planering bör även lämnas kommande budgetår som ett
allmänt bidrag till hälso- och sjukvården i syfte att förbättra primär-
vården.

Vi föreslår att medel till dessa utgifter för budgetåret 1995/96 beräknas
till 195 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Allmänt bidrag till hälso- och sjukvården för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 195 000 000 kronor.

9 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

129

D. Omsorg om äldre och personer med
funktionshinder

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Mål och inriktning för äldreomsorgen

Målen for äldreomsorgen är

* att äldre människor med behov av service, omsorg och vård skall få
sina behov tillgodosedda

* att äldre skall ges möjlighet att själva bestämma över sin livssituation
och det sätt på vilket omsorgen ges

Ålderspensionärerna i Sverige - ca 1,5 miljoner människor - utgör i
likhet med resten av befolkningen en tämligen heterogen grupp med
avseende på bl.a. hälsa, ekonomiska resurser och kulturell bakgrund. En
generell beskrivning av äldregruppens livssituation visar en övervägande
ljus bild. Det stora flertalet behåller hälsan högt upp i åren och är väl-
integrerade inom familjekretsen och i samhällslivet. Flertalet äldre klarar
sig också utan särskilda insatser från samhällets sida. Med stigande ålder
tilltar dock ålderskrämpoma och olika slag av demenssjukdomar blir allt
vanligare förekommande. Även om den generella bilden av de äldres
livssituation är ljus, finns inom äldregruppen de vars fysiska och psy-
kiska hälsa samt livssituation i övrigt innebär behov av omfattande och
kvalificerade omsorgs- och vårdinsatser.

Mot bakgrund av de dramatiska förändringar som skett inom äldreom-
sorgen under det senaste decenniet både vad avser befolkningsutveck-
ling, resursutbyggnad, struktur- och organisationsförändringar vill rege-
ringen betona behovet av en fortsatt utveckling och förbättring av äldre-
omsorgens organisation och kvalitet. Ädel-reformen har ökat förutsätt-
ningarna för helhetssyn, bättre kontinuitet och flexibilitet och därmed en
effektivare resursanvändning. Relativt minskande resurser i förhållande
till befolkningsutvecklingen ställer samtidigt allt större krav på ökad
samordning mellan huvudmännen och på utveckling av kvaliteten inom
äldrevården. 1 synnerhet måste detta vara utgångspunkten för omsorgen
om de allra äldsta och för dem med omfattande behov av samordnade
insatser från alla delar av vårdkedjan. Helhetssyn på äldreområdet inne-
bär också att ta tillvara den resurs som anhöriga utgör genom att utveck-
la och förbättra samhällets stödinsatser för denna grupp.

Utvecklingen inom äldreområdet

Uppföljning av Ådel-reformen

Genom Ädel-reformen, som genomfördes den 1 januari 1992, har kom-
munerna fått ett sammanhållet ansvar för äldreomsorgen. Detta ansvar
innebär bl.a. att kommunerna fr.o.m. år 1992 övertog ansvaret för lokala
sjukhem och andra verksamheter för långtidssjukvård med sammanlagt
31 000 platser. Ett särskilt betalningsansvar infördes för medicinskt fär-
digbehandlade patienter inom somatisk korttidssjukvård och geriatrisk

130

vård. Kommunerna övertog också ansvaret for dagverksamheter, for
sjukvårdsinsatser i dessa samt i särskilda boendeformer for service och
vård samt gavs en befogenhet att svara för hemsjukvården i ordinärt
boende.

Regeringen uppdrog hösten 1991 åt Socialstyrelsen att under en fem-
årsperiod följa och utvärdera Ädel-reformen. I oktober 1993 överläm-
nade Socialstyrelsen rapporten Ädelreformen - Årsrapport 1993:8. Av
denna uppföljning, som omfattar Ädel-reformens första ett och ett halvt
år, framgår att det allmänna omdömet om reformen var positivt och att
genomförandet varit betydligt mindre problemfyllt än befarat. Förvänt-
ningarna på reformen hade i många avseenden infriats. Det kommunala
betalningsansvaret hade t.ex. medfört en drastisk minskning av antalet
medicinskt färdigbehandlade. De särskilda statsbidragen för utbyggnad
av gruppboende och andra äldreboendeformer medförde en påtaglig
ökning av antalet platser/lägenheter. På några områden pekades på pro-
blem, framförallt vad avsåg fortsatt oklarhet mellan huvudmännen om
ansvaret för rehabiliteringsinsatser och för hjälpmedelsförsörjningen.

Hösten 1994 överlämnade Socialstyrelsen ytterligare en årsrapport
avseende den fortsatta uppföljningen av Ädel-reformen (Ädelreformen -
Årsrapport 1994:13). Arbetet att följa och utvärdera reformen följer i
stort sett samma mönster som tidigare. Ett tjugotal studier/projekt, som
avser att följa olika aspekter på och konsekvenser av reformen, utgör
basen för den nu redovisade årsrapporten. I rapporten sammanfattas en
rad olika delstudier och ambitionen har varit att beskriva Ädel-reformens
konsekvenser med vårdkedjan som förebild.

I det följande redovisas Socialstyrelsens intryck och bedömningar från
några av de områden som mer direkt kan hänföras till konsekvenser av
Ädel-reformen. Socialstyrelsens sammanfattande karakteristik från årets
uppföljning är att slutsatserna från tidigare år har fördjupats och på vissa
områden skärpts. På områdena rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning
skapar oklarheter i ansvarsfördelningen mellan huvudmännen fortfarande
problem. Före Ädel-reformen fungerade rehabiliteringen av de äldre
genom en kedja av insatser inom akutsjukvården, den geriatriska vården
och primärvården. Efter reformen är denna vårdkedja bruten och det
dubbla ansvaret kräver samstämmighet mellan kommuner och landsting
i resursuppbyggnad, arbetssätt och arbetsfördelning. Förändrad organisa-
tion och minskade resurser inom den geriatriska vården i kombination
med att flertalet av kommunerna ännu inte utvecklat sin del av rehabili-
teringsverksamheten visar sig i problem på många olika områden.

När det gäller hjälpmedelsförsörjningen är det svårt att avgöra vad som
är effekter av Ädel-reformen och vad som beror på nya organisations-
former i kommunerna och landstingen. Redan före Ädel-reformen var
hjälpmedelsverksamheten splittrad och den trend som beskrevs i förra
årets Ädel-rapport har inte förändrats. Enligt Socialstyrelsen läggs alltför
stor vikt vid vem som har kostnadsansvar för ett visst hjälpmedel, vem
som skall "ordinera" vad och alltför många gränser av olika slag hindrar
eller försvårar samarbetet kring brukaren.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

131

Ett annat problem som också bottnar i brister i samverkan mellan olika
vårdgivare och vårdnivåer är att vårdplaneringen i enskilda ärenden
ibland tycks fungera dåligt. Detta torde ha många orsaker, bl.a. de allt
kortare vårdtiderna inom akutsjukvården, brister i informationsöver-
föring, avsaknad av rutiner eller organisatoriska hinder. Brister i vård-
planeringen kan vara en bidragande orsak till problem inom såväl reha-
biliteringen som hjälpmedelsverksamheten.

Ädel-reformens "tyngsta" inslag handlade om det kommunala över-
tagandet av sjukhemmen. Enligt underlag från årets studier utgör sjuk-
hemmen i allmänhet en väl fungerande länk i äldreomsorgskedjan.
Läkarförsörjningen är tillfredsställande och uppvisar inte några skillnader
jämfört med föregående år. Däremot finns kvarstående kvalitetsbrister
specifikt inom sjukhemsverksamheten men brister avseende den medi-
cinska kvaliteten förekommer också inom övriga särskilda boendeformer.
Det finns fortfarande alltför många patienter med trycksår, kvarliggande
katetraroch omfattande medicinkonsumtion. Socialstyrelsen konstaterade
i förra årets rapport att det fanns oroväckande stora skillnader i kvalitet
och innehåll mellan olika sjukhem. Dessa skillnader kvarstår. 1 årets
studie har SPRI granskat bl.a. konsumtionen av olika läkemedel hos dem
som bor på sjukhem. När det gäller andelen boende som dagtid ordine-
rats något lugnande läkemedel redovisas en spridning från 0 till 90 %
mellan avdelningarna och när det gäller trycksår ligger variationsvidden
mellan 0 och 38 %.

Socialstyrelsens slutomdöme om Ädel-reformens konsekvenser är att
den har skapat bättre möjligheter för kommunerna att effektivisera äldre-
omsorgen och att den somatiska korttidssjukvården samtidigt har kunnat
effektiviseras. På några av de områden som rör samverkan mellan
huvudmännen - rehabilitering, hjälpmedel och hemsjukvård - finns
kvarstående problem. När det gäller kvaliteten på medicinska insatser
och omvårdnad inom framförallt sjukhemsvården krävs ökade ansträng-
ningar från kommunerna.

Ädel-reformen genomfördes för snart tre år sedan och redan i 1993 års
rapport konstaterade Socialstyrelsen att möjligheterna att beskriva och
värdera reformens konsekvenser är något begränsade. Det är svårt att
veta vad som är specifika effekter till följd av reformen och vad som
sammanhänger med andra förändringar i samhället eller i övrigt på
äldreområdet. Reformens eventuella effekter sammanblandas ibland med
sådana som beror på helt andra faktorer, t.ex. sådana som mer samman-
hänger med den samhällsekonomiska utvecklingen. Möjligheten att jäm-
föra situationen före och efter reformens genomförande begränsas av
brist på uppgifter bakåt i tiden. Det visade sig också svårt att finna
underlag för generella slutsatser om reformens konsekvenser. Ädel-refor-
mens effekter påverkas till stor del av lokala förhållanden, vilket gör det
svårt att dra slutsatser i ett nationellt perspektiv. Socialstyrelsen konsta-
terade hösten 1993 att den "genomsnittliga" bilden av Ädel-reformen kan
bli något av en konstruktion som döljer både positiva exempel och mer
negativa aspekter och brister.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

132

Regeringen kan efter de tre gångna åren konstatera att Ädel-reformen
och dess verkningar i än högre grad torde samverka med en mängd
andra förändringar i samhället och på äldreomsorgsområdet. Ett mycket
påtagligt faktum är bl.a. att Ädel-reformen genomförts under en tid då
kommunernas ekonomi försämrats och då även äldreomsorgen fått mind-
re resurser.

Med utgångspunkt från Socialstyrelsens genomgång inte bara av Ädel-
reformens effekter utan också av äldres situation i stort gör regeringen
följande bedömning av utvecklingen inom äldreområdet. Äldreomsorgens
omfattning på nationell nivå har minskat sett i relation till befolknings-
förändringarna. Lokala studier från bl.a. Jönköping visar dock att det
mesta tycks fungera bra inom hemtjänsten och annan äldreomsorg. Inter-
vjuer med tjänstemän, vårdtagare och vårdpersonal visar att de flesta är
nöjda eller nästan nöjda med äldreomsorgen i stort och med hemtjänst/
hemsjukvård. Behovsbedömningarna har blivit bättre men också mer
strikta. De som redan är inne i systemet tycks kunna få omfattande
hjälpinsatser och en hjälp som man oftast ger höga betyg. För helt nytill-
komna vårdtagare tycks däremot tröskeln vara högre och det krävs idag
mer uttalade behov av personlig omsorg för att få hjälp från hemtjäns-
ten.

Regeringen vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram anhöriginsatser-
na. Anhöriga svarar i hög grad för omsorgsinsatser till äldre och yngre
personer med funktionshinder. Det finns idag tecken som tyder på att
familjen och andra närstående under senare år fått en allt mer betydande
roll som vårdgivare. Det är dock viktigt att påpeka att anhörigas insatser
skall ske i frivilliga former och inte vara påtvingade till följd av brister
i den kommunala vården. Socialtjänstkommittén (dir. 1991:50) har utför-
ligt belyst frågan om anhörigas insatser och samhällets ansvar att ge
denna betydelsefulla resurs inom äldre- och handikappomsorgen stöd och
avlastning. I kommitténs slutbetänkande Ny socialtjänstlag (SOU
1994:139) föreslås en ny lagbestämmelse som syftar till att ge kommu-
nerna ett tydligare ansvar att stödja anhöriga.

En annan betydelsefull resurs är det arbete som frivilliga organisationer
utför. De frivilliga organisationerna skall enligt regeringens uppfattning
ses som ett viktigt komplement till den verksamhet som kommunerna
och landstingen bedriver. Socialtjänstkommittén har i ovan nämnda be-
tänkande förslagit en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att
det frivilliga sociala arbetet bör stödjas.

Flyttning till särskilda boendeformer utgör ett stort steg i en människas
liv och i det längsta vill de flesta klara sig hemma i sin invanda miljö.
Ett viktigt syfte med Ädel-reformen var att undvika flyttningar av äldre
mellan huvudmännen och mellan olika boende- och vårdformer i den
s.k. "vårdtrappan". Det betonades att service och vård skulle flytta till
den äldre. Ädel-reformen kan sägas ha gett större valmöjligheter genom
att det nu samlade kommunala resursutbudet blivit rikare och mer om-
fattande och att kommunerna förfogar över både medicinsk och social
kompetens i det särskilda boendet. Ett samlat huvudmannaskap ger nu
förutsättningar att anpassa vård och omsorg efter den boendes och inte
organisationens behov.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

133

Statsbidragen för nybyggnad och ombyggnad av särskilda boendefor-
mer har resulterat i ett nettotillskott med ca 7 000 bostäder vilket till-
sammans med tidigare års nytillskott torde ha skapat goda förutsättningar
för kommunerna att tillgodose behovet av särskilt boende. En kraftfull
utbyggnad av särskilda boendeformer får dock inte ske på bekostnad av
möjligheterna till kvarboende i det egna hemmet. Tillgången till hem-
tjänst, hemsjukvård och hjälpmedel av god kvalitet måste säkras, liksom
en god tillgänglighet i bostaden.

Regeringen konstaterar vidare att det kommunala betalningsansvaret för
medicinskt färdigbehandlade - ett tidigare oprövat ekonomiskt styrsys-
tem - har inneburit fortsatt minskning av antalet medicinskt fårdigbe-
handlade patienter. Denna fortsatta minskning i kombination med kortare
vårdtider inom korttidssjukvården ställer dock ökade krav på resurser
och kompetens inom andra delar av vårdkedjan.

På grundval av de resultat från olika studier som redovisas i Socialsty-
relsens årsrapport kan regeringen konstatera att det finns kvarvarande
kvalitetsbrister och samordningsproblem inom olika delar av äldreom-
sorgen. Motsvarande kritik, främst mot brister i det medicinska omhän-
dertagandet men också kring oklarheter på rehabiliteringsområdet, ledde
hösten 1993 till att ett särskilt anslag på 50 miljoner kronor för utveck-
ling av kvaliteten i äldrevården tillskapades; Ädel-50 projektet. Rege-
ringen har erfarit att Socialstyrelsen under det gångna året fördelat medel
till en mängd utvecklingsprojekt som berört flera av de områden som
hade och fortfarande uppvisar brister. På rehabiliteringsområdet kan
noteras ett ökat intresse och ansvarstagande från kommunerna och på
några håll har kommuner och landsting beviljats utvecklingsmedel för
gemensamma rehabiliteringsprojekt.

Regeringen konstaterar att det delade ansvaret på rehabiliteringsom-
rådet alltjämt skapar vissa problem för huvudmännen. Allmänt sett hand-
lar rehabilitering och ett rehabiliterande arbetssätt om att alla delar av
vårdkedjan måste samarbeta för att den enskilde skall kunna uppnå och
behålla bästa möjliga funktionsförmåga och undvika onödigt beroende av
omsorg och vård och kanske en förtida flyttning från det egna boendet.
För personer som insjuknar i en akut sjukdom som t.ex. stroke är ome-
delbart insatta rehabiliteringsinsatser och motivationsarbete helt avgöran-
de för möjligheterna att kunna komma hem igen och att sedan träningen
upprätthålls i det egna hemmet för att bevara den funktionsförmåga som
kunnat uppnås.

Regeringen anser mot den bakgrund som redovisats avseende fortsatta
problem på rehabiliteringsområdet att en omprioritering av en del av
stimulansbidragen inom äldreomsorgen bör göras. För att åstadkomma
en ändamålsenlig utveckling av rehabiliteringen för äldre måste den
nödvändiga samverkan mellan kommuner och landsting förbättras. Rege-
ringen föreslår därför att 150 miljoner kronor av de under budgetåret
1995/96 föreslagna medlen på anslaget D 1. Stimulansbidrag till särskil-
da boendeformer och rehabilitering får användas för detta ändamål. Ett
lika stort belopp har avsatts för samma ändamål inom ramen för de s.k.
Dagmarförhandlingama för år 1995. Regeringen kommer i särskild ord-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

134

ning att informera riksdagen om den nyligen träffade överenskommelsen
mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar till sjuk-
vårdshuvudmännen m.m. för år 1995.

Sammantaget innebär detta att 300 miljoner kronor (150 miljoner
kronor från den 1 januari 1995 och 150 miljoner kronor från den 1 juli
1995) får användas av kommuner och landsting för att gemensamt ut-
veckla rehabiliteringen för äldre. De sammantagna medlen föreslås
disponeras av Socialstyrelsen.

Samordnad boendeservice

Med stöd av riksdagens beslut i maj 1985 (prop. 1984/85:142) beviljade
regeringen under åren 1985-1990 sammanlagt 100 miljoner kronor till
103 lokala utvecklingsarbeten för samordnad boendeservice. Syftet var
att förbättra möjligheterna för äldre, personer med funktionshinder och
långvarigt sjuka att leva ett så normalt liv som möjligt i vanliga bostäder
genom bättre samordning av offentliga, kommersiella och informella
resurser i bostadsområdena.

På förslag av Boendeservicedelegationen (Ds 1990:87), som handlade
det statliga stödet vid dåvarande Bostadsdepartementet, beslutade rege-
ringen den 28 februari 1991 att uppdra åt Boverket att i nära samverkan
med Socialstyrelsen följa utvecklingsarbetet och till regeringen redovisa
en samlad utvärdering senast den 1 april 1994.

I huvudrapporten Samverkan i lokalsamhället - erfarenheter från ut-
vecklingsarbetet med samordnad boendeservice (Rapport 1994:3) samt i
tre underlagsrapporter och en projektkatalog, presenterar Boverket ut-
värderingsresultatet.

Boverket konstaterar att samordnad boendeservice, som från början var
en del av en äldrereform, nu har utvecklats till ett boendesocialt instru-
ment med betydelse för alla grupper av människor. Utvärderingen visar
att det går att göra ekonomiska besparingar genom samverkan i lokal-
samhället. Personal och lokaler utnyttjas bättre, frivilliga insatser stimu-
leras och lokalsamhällets flexibilitet inför framtida förändringar ökar.
Det går vidare att genom samverkan förbättra servicen, öka gemenskap
och inflytande för de boende och det går att genomföra fysisk förnyelse
med sociala förtecken. Ett tecken på framgång är också att majoriteten
av de projekt som fick del av det statliga stödet har fortsatt i ordinarie
verksamhet.

Boverket betonar vidare vikten av att lokalsamhället inte splittras upp
av sektorsoptimerande resultatenheter, vilket ofta har blivit ett resultat av
de senaste årens kommunala omorganisation. Boverket konstaterar sam-
manfattningsvis att verksamheten med samordnad boendeservice är en
viktig insats för att äldre personer skall kunna bo kvar längre i vanliga
bostäder och i vanliga boendemiljöer.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

135

Uppföljning av kommunernas verksamhet inom äldreområdet

Målen för äldreomsorgen

De övergripande målen for samhällets service och vård till äldre lades
senast fast i regeringens proposition om Äldreomsorgen inför 90-talet
(prop. 1987/88:176, bet. 1988/89:SoU6, rskr. 1988/89:55). De vägledan-
de principerna är:

* självbestämmande och integritet - äldre kvinnor och män skall ha rätt
att själva bestämma över sina liv och få behålla sin integritet; service
och vård måste utvecklas så att människor skall kunna välja att bo
kvar i sitt eget hem och i sin egen miljö

* trygghet - äldre skall kunna känna sig trygga; närhet till anhöriga och
grannar samt personalkontinuitet och personaltillgång dygnet runt är
viktigt

* valfrihet - människor måste kunna påverka innehållet i och utform-
ningen av samhällets service och vård; kommunerna bör sträva efter
ett så varierat utbud av service och vård som möjligt, även i särskilda
boendeformer.

Kommunernas ansvar för äldre medborgare regleras bl.a. i socialtjänst-
lagen (1980:620), i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt berörs
även i plan- och bygglagen (1987:10).

Kommunernas socialtjänst skall verka för att äldre människor får möj-
lighet att leva och bo självständigt och ha en aktiv och meningsfull till-
varo i gemenskap med andra (19 §). Socialtjänsten skall genom hjälp i
hemmet, färdtjänst eller annan service, omvårdnad samt dagverksamheter
underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakter med andra
(10 §). Kommunen skall dessutom inrätta särskilda boendeformer för
service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd.
Övergången från ett yrkesverksamt liv skall underlättas genom informa-
tion och annat stöd (20 §). Kommunernas ansvar att erbjuda en god hälso-
och sjukvård i hemmet, i dagverksamhet och i särskilda boendeformer
regleras i hälso- och sjukvårdslagen.

Kommunen har vidare skyldighet att i en uppsökande verksamhet upp-
lysa om socialtjänsten och erbjuda sin hjälp (8 §). Insatserna för den
enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med denne med
respekt för hennes/hans självbestämmanderätt och integritet (1 och 9 §§).
Om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt är den enskilde berättigad
till bistånd (6 §). Beslut om bistånd kan överklagas.

Kommunen skall vidare planera sina insatser för äldre och samverka
med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer (20a §).
Man skall medverka i samhällsplaneringen och söka påverka utformning-
en av nya och äldre bostadsområden samt verka för att offentliga lokaler
och allmänna kommunikationer blir lätt tillgängliga för alla (7 §). Kom-
munernas arbete med generell tillgänglighet regleras även i plan- och
bygglagen. Deras åtaganden för individuell bostadsanpassning regleras i
lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

136

Måluppfyllelse inom äldreområdet

Samhällets åtaganden för äldre medborgare är som framgått omfattande,
och kommunernas verksamhet är avgörande för måluppfyllelsen. Bedöm-
ningar av måluppfyllelsen inom äldreområdet behövs bl.a. som underlag
för välfardspolitiska, fördelningsmässiga och samhällsekonomiska över-
väganden.

Förutsättningarna för kommunernas verksamhet har successivt för-
ändrats. Befolkningsutvecklingen är en sådan förändring; från år 1984
till år 1994 har antalet 80-åringar och äldre ökat med nästan 100 000.
Andra avgörande förändringar är en ny kommunallag från 1 januari 1992
(som bl.a. öppnat för resultatenheter i kommunal verksamhet och alter-
nativa driftsformer), ett nytt statsbidragssystem (från specialdestinerat till
generellt stöd), begränsat kommunalekonomiskt utrymme (med krav på
effektivare resursutnyttjande) samt allmän inriktning mot avreglering,
konkurrens och valfrihet i offentlig verksamhet. Även Ädel-reformens
ansvars- och verksamhetsförskjutning från landstingen till kommunerna,
har lett till kraftig volymökning av den primärkommunala verksamheten.

De nämnda systemförändringarna påverkar vården och omsorgen för
äldre, men på vilket sätt och med vilka effekter är oklart. Målen för
äldreomsorgen är svåra att kvantifiera och måluppfyllelsen är därmed
svår att mäta. Försök till såväl kvantitativa som kvalitativa bedömningar
görs bl.a. av Socialstyrelsen i olika pågående utredningsarbeten.

Den femåriga utvärderingen av Ädel-reformen visar som framgått att
den skapat bättre möjligheter för kommunerna att effektivisera äldreom-
sorgen, även om problem kvarstår bl.a. vad gäller rehabilitering, hem-
sjukvård och hjälpmedelsförsörjning. Ädelutvärderingen har också tyd-
liggjort behovet av över tiden jämförbar statistik, för att kunna följa
prestationsutvecklingen inom äldreomsorgen.

Socialstyrelsens projekt Aktiv uppföljning, som bl.a. innefattar djup-
studier av äldreomsorgen i kommunerna inom Stockholms län, pekar
bl.a. på behovet av ett brett underlag för korrekta bedömningar av mål-
uppfyllelsen. Studier behövs som även fokuserar det ökande antalet äldre
som inte beviljas vård eller hjälp, dvs. som står utanför vård- och om-
sorgssystemen. Frågan om rättssäkerhet, vad gäller information om
rätten att överklaga ett avslagsbeslut, är också en viktig aspekt att beakta
vid bedömningar av hur väl kommunernas verksamhet lever upp till
uppställda mål för äldreomsorgen.

Projektet Aktiv uppföljning visar vidare att kommunerna har måldoku-
ment som överensstämmer med socialtjänstlagen, men målen är inte
operationellt definierade och verksamhetsuppföljning saknas som regel.
Inte minst saknas ofta modeller och metoder för uppföljning av kvalitet,
även om alltfler kommuner börjat göra kvalitetsuppföljningar bland
brukarna.

På uppdrag av regeringen följer Socialstyrelsen vidare utvecklingen av
nya styrsystem inom socialtjänsten. För äldreomsorgen behandlas frågor
om uppföljning och utvärdering avseende finansiering, resursfördelning
och resursanvändning, kvalitet, individens valfrihet och inflytande samt

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

137

utvecklingen av förebyggande och öppna verksamheter. En rapport är
under utarbetande.

Mot bakgrund av frågans vikt är det enligt regeringens bedömning
angeläget att modeller och metoder utvecklas för vårdtyngds- och be-
hovsmätningar och för bedömningar av prestationer, kostnadsutveckling
och måluppfyllelse inom äldreområdet. Tillgång på tillförlitlig statistik
och annat faktaunderlag bör ägnas särskild uppmärksamhet. Socialstyrel-
sen arbetar för närvarande med ett nationellt uppföljnings- och utvärde-
ringssystem för den kommunala sektorn. Regeringen avser att noga följa
Socialstyrelsens samlade arbete.

Nyckeltal och prestationer inom äldreomsorgen

Ett begränsat antal nyckeltal för kommunernas prestationer inom äldre-
omsorgen finns tillgängliga. I det följande redovisas ett urval av sådana
nyckeltal, som i första hand är avsedda att belysa variationen mellan
kommunerna. Nyckeltalen avser förhållandena i kommunerna år 1993
och belyser a) andelen äldre med vård och service i det egna hemmet
eller i särskilda boendeformer, b) sambandet mellan hemhjälp och sär-
skilda boendeformer, c) standarden i särskilda boendeformer, d) andelen
äldre med färdtjänst samt e) bruttodriftkostnaden per vård- och service-
tagare.

Variationen mellan kommunerna belyses dels genom kartor, dels gen-
om sk. boxdiagram och dels slutligen genom spridningsdiagram som
visar samspelet mellan två faktorer.

Förklaring till boxdiagrammen: Vänstra ändpunkten i boxdiagrammet
visar minimivärdet, det högra maximivärdet. Boxens vänstra sida anger
det värde som överskrids av 90 % av kommunerna. "Mittstrecket" anger
medianvärdet och den högra sidan anger det värde som överskrids av
10 % av kommunerna.

Siffermaterialet kan relateras endast till vissa av målen för äldreom-
sorgen, och är självfallet ett otillräckligt underlag för en mer fullständig
analys av måluppfyllelsen inom de valda delområdena.

Den karta och de diagram som presenteras i det följande mäter således
endast andelen personer som får hjälp och inte hur mycket service eller
vård dessa får. Inte heller belyses servicens och/eller vårdens kvalitet.

a) Andelen äldre med vård och service

Nedanstående karta visar servicenivån i olika kommuner mätt i andel
äldre som år 1993 fick någon form av vård eller service, antingen i det
egna hemmet eller i särskilda boendeformer (åldersstandardiserat, dvs.
hänsyn har tagits till åldersfördelningen inom kommunen i befolkningen
65 år och äldre).

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

138

Kartan visar stora variationer i den kommunala servicenivån. Framförallt Prop. 1994/95:100
kommunerna i norra Sverige har högre servicenivå för äldre än Bil. 6
exempelvis kommunerna i storstadsområdena.

I december 1993 fick i genomsnitt drygt 18 % av de äldre vård och
service antingen i det egna hemmet (drygt 10 %) eller i särskilda
boendeformer (cirka 8 %). Spridningen mellan kommunerna var stor; i
en kommun gavs vård och service till ca 11 % (minimivärdet) medan
motsvarande siffra i en annan kommun var drygt 30 % (maximivärdet).
Efter det att de 10 % av kommunerna som har lägst resp, högst andel
vård- och servicetagare har skurits bort, varierar andelen mellan 15 till
24 %.

139

b) Hemhjälp och särskilda boendeformer

I december 1993 fick i genomsnitt ca 10 % av alla 65 år och äldre hem-
hjälp. Enligt Socialstyrelsen Ädelutvärdering har antalet personer med
hemhjälp minskat med 19 % från år 1984 till år 1992. Antalet arbetade
timmar ökade dock kraftigt mellan åren 1984 och 1990, varefter det
planat ut och minskat något fram till år 1993. En omfördelning av hjälp-
insatserna har skett mot de allra äldsta och mot dem som har omfattande
vårdbehov.

Den andel av äldrebefolkningen som får hemhjälp skiftar avsevärt
mellan kommunerna; i en kommun får knappt 3 % av de äldre hemhjälp
(minimivärdet) medan drygt 19 % får det i en annan (maximivärdet).

År 1993 bodde ca 127 500 äldre, dvs. ca 8 %, i särskilda boende-
former (tex. gruppbostäder, ålderdomshem, servicehus, sjukhem). Enligt
Socialstyrelsens Ädelutvärdering har antalet ökat med 7 % mellan åren
1984 och 1993. Mot bakgrund av den demografiska utveckling som skett
under samma tidsperiod innebär detta inte någon ökad täckningsgrad.

Ca 45 % av alla 65 år och äldre som får vård och service i någon form
får den hjälpen i särskilda boendeformer (december 1993).

Spridningsdiagrammet nedan visar sambandet mellan hemhjälp och
särskilda boendeformer. I diagrammet har även lagts in medelvärdet for
respektive variabel.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Personer med hemhjälp i ordinärt boende

Antal personer per 1 OOO invånare

Diagram: Samband mellan hemhjälp i ordinarie boende och hjälp i särskilda boen-
deformer för personer i åldersgruppen 65-w år. (Varje stjärna representerar en kom-
mun.)

- *

X * **

*****&$!

* * *

i * * *
****

***&***

»O *

O* fe * *

K* £

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

140

Diagrammet visar att det inte finns någon utbytbarhet mellan dessa Prop. 1994/95:100
hjälpformer så att kommuner med låg andel hjälpta i vanligt boende har Bil. 6
hög andel i särskilt boende och vice versa. I stället finns det både kom-
muner med hög andel hjälpta i båda stödformerna, kommuner med låg i
den ena och hög i den andra samt kommuner med låg andel i båda.
Någon "lämpligaste" eller mest vanlig fördelning mellan dessa båda
stödformer finns alltså inte.

c) Standarden i särskilda boendeformer

Nästföljande diagram ger en bild av standarden i särskilda boende-
former.

Diagram: Andelen boende i särskilda boendeformer som delar bostad med annan än
make/sambo, andelen boende utan egen toalett samt andelen bostäder med ett rum
utan kokvrå/-skåp eller kök i kommunerna.

Källa: Socialdepartementet

Andelarna avser samtliga boende i särskilda boendeformer, dvs. både
äldre och yngre funktionshindrade. Mest av allt varierar andelen bostäder
utan kokmöjligheter mellan kommunerna. Även efter det att de 10 % av
kommunerna som har lägst resp, högst andel sådana bostäder har skurits
bort varierar denna andel mellan 23 och 79 %.

Av den andra boxen i diagrammet framgår att medianvärdet för boende
utan egen toalett är ca 28 %. Variationen är dock mycket stor; i en kom-
mun saknar alla som bor i särskilt boende egen toalett medan i en annan
kommun har ca 94 % egen toalett.

Den tredje boxen visar att andelen boende som måste dela bostad/rum
med annan än make/maka varierar i kommunerna mellan 0 och 64 %.

141

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

d) Färdtjänst

Färdtjänst är den service som flest äldre har tillgång till. Av diagrammet
nedan framgår utvecklingen mellan åren 1985 till 1993.

Diagram: Äldersstandardiserade andelen fardtjänstberättigade personer av totala
befolkningen i kommunerna i åldersgruppen 65 år och äldre för åren 1985, 1990 och
1993.

Källa: Socialdepartementet

Medianvärdet för andelen äldre med färdtjänsttillstånd ökade mellan år
1985 och år 1990 från ca 19 % till drygt 24 %. Därefter kan endast en
mycket svag minskning noteras. År 1993 var spridningen mellan kom-
munerna stor; i en kommun (max) hade drygt 38 % färdtjänst medan i
en annan (min) endast 7 %.

ej Bruttodriftkostnad per vård- och servicetagare

Enligt Socialstyrelsens Ädelutvärdering har kostnaderna för äldreom-
sorgen fördubblats under de senaste tio åren och ökat snabbare än den
allmänna prisutvecklingen.

142

Diagram: Bruttodriftkostnad per vård- och servicetagare i tkr. år 1993

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

50 100 150 200 250 300

Belopp i tkr/vårdtagare

Källa: Socialdepartementet

Diagrammet redovisar spridningen mellan kommunerna av bruttodrift-
kostnaden per vård- och servicetagare år 1993. Kostnaden avser samtliga
vård- och servicetagare, dvs. både äldre och funktionshindrade personer.
Mediankostnaden var år 1993 ca 170 000 kronor. Efter det att de 10 %
av kommunerna med högsta resp, lägsta kostnaden skurits bort varierade
kostnaden mellan 135 000 och 207 000 kronor. Den maximalt högsta
kostnaden per vård- och hjälptagare var ca 260 000 kronor och den
lägsta ca 107 000 kronor.

Vad kan förklara dessa skillnader? Bl.a. följande faktorer spelar in.

Personaltätheten, dvs. antal vård- och servicetagare per årsarbetare, ger
det högsta utslaget. I kommuner med många ensamstående (t.ex. stor-
städer) eller med ensidigt näringsliv med utsatta yrken och åtföljande
ohälsoproblem finns ett större behov av vård och service än riksgenom-
snittet, även om man har mindre andel av befolkningen i de äldsta åld-
rarna.

Även generösa respektive strikta behovsbedömningar samt avgifternas
storlek torde påverka serviceefterfrågan och därmed bruttodriftkostnaden.

Ju större ansvar för sjukhem och andra institutioner för långtidssjuk-
vård som en kommun övertagit, desto högre är bruttodriftkostnaden per
vård- och servicetagare. Exempelvis har kommuner i norrlandslänen fått
ett större samlat ansvar för sådan vård än kommuner i andra län.

Vidare visar det sig att kommuner med högre och växande andel
85-åringar och äldre tenderar att ha en lägre kostnad per vårdtagare än

143

kommuner med lägre andel och vice versa. En anledning kan vara att
kommuner med en stor och växande andel i de äldsta åldrarna upplever
ett starkt tryck på sin äldreomsorg och därför mer aktivt söker begränsa
kostnadsutvecklingen.

Kommuner med större en andel vårdplatser köpta av landstinget upp-
visar en högre kostnad per vård- och servicetagare.

Detsamma gäller för enskild vård. Vid en ökning av andelen vård- och
servicetagare i enskild vård ökar den genomsnittliga bruttodriftkostnaden
per vårdtagare.

Avslutningsvis kan konstateras att enligt Socialstyrelsens Ädelutvärde-
ring har kommunernas produktivitetsutveckling för äldre- och handikapp-
omsorgen från år 1984 till år 1994 varit positiv. Produktiviteten har ökat
med nära 20 % över tidsperioden i sin helhet eller med 1 % per år. En
nedgång noterades för år 1992, men under år 1993 lyckades kommuner-
na öka produktionen så att en liten men dock positiv produktivitets-
utveckling nåddes.

Sammanfattande kommentarer

Det ovan redovisade siffermaterialet ger endast en fragmentarisk bild av
läget och utvecklingen inom äldreomsorgen, och måste naturligtvis
kompletteras med annan typ av material som tex. uppföljningen av Ädel-
reformen.

I rapporten Socialtjänsten och de nya styrsystemen som Socialstyrelsen
sammanställer på uppdrag av regeringen, sammanfattas prestations-
utvecklingen inom äldreomsorgen på följande sätt.

Under perioden 1991-1993 har antalet personer som får social hem-
hjälp minskat, trots att de äldre blivit fler. Det har skett en omfördelning
av resurser från de yngre pensionärerna till de äldre och från dem med
mindre hjälpbehov till dem med större. Hemtjänstens innehåll har för-
ändrats mot mer vård och omsorg och mindre serviceinriktade insatser.
Service i form av matdistribution, telefonservice eller fotvård har mins-
kat. Något fler än tidigare har dock fått trygghetslarm.

Antalet boende i särskilda boendeformer har ökat under åren 1992-
1993, särskilt i gruppen 90 år och äldre, vilket sannolikt beror på ut-
byggnaden av särskilda boendeformer.

Antal personer med färdtjänsttillstånd har minskat något medan antal
enkelresor ökar. Färre personer åker mer. En utbyggnad av resandet med
specialfordon (med plats för rullstol) har också skett.

Kostnaderna för äldre- och handikappomsorgen har ökat både i fasta
och löpande priser under perioden. Produktiviteten minskade mellan år

1991 och år 1992, men ökar något igen för år 1993. Minskningen år

1992 sker till följd av de stora omställningarna i samband med Ädel-
reformen. Att produktivitetsförändringarna inte är mer positiva kan bero
på att antalet mer omsorgsbehövande äldre har ökat. De kräver mer vård
och det är då vanligt med dubbelbemanning inom hemtjänsten. Omfatt-
ningen av detta framgår inte av nuvarande statistik och kan därför inte
vägas in i prestationerna.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

144

I tabellen sammanfattas utvecklingen inom äldre- och handikappom- Prop. 1994/95:100
sorgen åren 1991-1993. Bil. 6

	Förändring åren 1991-93
Social hemhjälp/hem- sjukvård	Både antalet och andelen med hem- hjälp har minskat i alla åldersgrupper och antalet hjälptimmar minskar. För- skjutning från serviceinsatser i rikt- ning mot vård och omsorg.
Särskilda boendeformer	Antalet äldre som bor i särskilda bo- endeformer har ökat med nästan 10 % mellan år 1992 och år 1993. Andelen har ökat i varje åldersgrupp.
Färdtjänst	Antal resor har ökat med nästan 10 %. Andelen med färdtjänsttillstånd har ökat i åldersgruppen 90-w och minskat i övriga. Kostnaderna har minskat.
Totalt	Färre antal med hemhjälp, fler i sär- skilda boendeformer och fler färd- tjänstresor. Kostnaderna är ungefär oförändrade i fasta priser. Produktivi- teten har minskat år 1992 till följd av de stora omställningarna i samband med Ädel-reformen men ökar något under år 1993.

Internationellt arbete inom äldreområdet

EG:s första äldreprogram genomfördes under åren 1991 till 1993. Med
anledning av Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan genera-
tionerna år 1993, som avslutade det första äldreprogrammet, tillsatte
regeringen en särskild kommitté med uppgift att samordna det svenska
deltagandet. Med stöd av EES-avtalet deltog Sverige som observatörer i
EG-kommissionens rådgivande kommitté. Syftet med arbetet var att
uppmärksamma den sociala dimensionen av Europasamarbetet, att belysa
äldres positiva bidrag i samhället, att stärka solidariteten mellan genera-
tionerna samt att öka medvetenheten om den utmaning för samhället
som en åldrande befolkning innebär.

Den svenska kommittén avlämnade i december 1993 delbetänkandet
Borta bra men hemma bäst? Fakta om äldre i Europa (SOU 1993:111)
samt i samarbete med Socialvetenskapliga forskningsrådet rapporten
Svensk äldreforskning, Europeiska äldreåret 1993. I mars 1994 avlämna-
de kommittén sitt slutbetänkande Gamla är unga som blivit äldre (SOU
1994:39).

10 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

145

Kommittén konstaterar att det svenska genomförandet, med tonvikt på
temat Solidaritet mellan generationerna, fick stort gensvar i kommuner,
organisationer och myndigheter. I sina samlade bedömningar för kom-
mittén bl.a. fram viktiga sakfrågor inom äldreområdet som, utifrån
svensk utgångspunkt, bör beaktas i det fortsatta europeiska samarbetet.
De fakta om äldre i Europa och om det generationsövergripande arbetet
i Sverige som presenteras i betänkandena bör enligt kommittén komma
till användning som utbildnings- och studiematerial.

Kommittén anser vidare att den nämnda redovisningen av svensk äld-
reforskning bör kompletteras med en kartläggning av all äldreforskning
som har en europeisk eller annan internationell anknytning. Regeringen
har därför den 15 september 1994 beslutat att ge ett sådant uppdrag till
Socialvetenskapliga forskningsrådet. Uppdraget skall redovisas senast
den 15 maj 1995.

Förslag till ett nytt femårigt äldreprogram inom EU, med planerad start
år 1995, utarbetas för närvarande inom kommissionen. Sverige deltar i
förberedelsearbetet med nationella experter. Tyngdpunkten i EU:s nya
äldreprogram kommer, som i det första, att ligga på erfarenhets- och
kunskapsutbyte. Utgångspunkten är den utmaning som Europa står inför
på grund av den snabbt växande andelen äldre i befolkningen. Inom EU
finns idag 70 miljoner personer över 60 år. År 2020 beräknas över 20
miljoner EU-invånare (beräknat utifrån medlemsländerna år 1993) vara
över 80 år.

Ett slutligt förslag till nytt äldreprogram inom EU har ännu ej lagts
fram av kommissionen. I kommissionens vitbok om den framtida social-
politiken, antagen den 27 juli 1994, aviseras dock att kommissionen
inom kort kommer att föreslå fortsatta åtgärder inom EU för att möta
utmaningarna från en åldrande befolkning, bl.a. skall de aktiva pensionä-
rernas roll belysas. Enligt tidigare uttalanden från olika företrädare för
och institutioner inom EU (SOU 1994:39) kommer det europeiska sam-
arbetet sannolikt att även fokusera frågor om vård och omsorg för äldre,
villkoren för äldre kvinnor, förebyggande insatser, den åldrande arbets-
kraften och övergången från arbete till pensionering.

Mål och inriktning för handikappolitiken

Utgångspunkten för handikappolitiken är uppfattningen om alla männi-
skors lika värde och lika rätt. Innebörden av detta är att personer med
funktionshinder skall beredas möjligheter att som andra vara med i sam-
hällsgemenskapen och delta i olika aktiviteter. Strävan är att personer
med funktionshinder - precis som andra medborgare - skall ges möjlig-
heter att få en god utbildning, ha ett förvärvsarbete och ett tryggt och
värdigt boende, delta i olika fritids- och kulturaktiviteter osv. Målet för
handikappolitiken är att uppnå full delaktighet och jämlikhet. Staten,
kommunerna och landstingen är ytterst ansvariga för att de handikappoli-
tiska målen kan förverkligas.

Under senare årtionden har levnadsvillkoren för personer med funk-
tionshinder successivt kunnat förbättras. En grundläggande förutsättning

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

146

för detta har varit utvecklingen av en generell välfärdspolitik. Den gene-
rella välfärdspolitiken, i kombination med särskilt riktade handikappoli-
tiska insatser och åtgärder för en ökad tillgänglighet, kommer även fort-
sättningsvis att utgöra grundstenarna i handikappolitiken. I ett internatio-
nellt perspektiv kan också konstateras att de svenska insatserna inom
handikappområdet är väl utbyggda och att de håller en hög kvalitet.

Handikapporganisationerna utgör en viktig del av folkrörelse-Sverige.
Deras aktiva medverkan - såväl på lokal och regional som central nivå
- har haft en avgörande betydelse för de förbättringar som åstadkom-
mits. Organisationernas arbete har påverkat både synen på handikapp
och utformningen av de olika stödsystemen inom området. Staten, kom-
munerna och landstingen har ett ansvar att se till att organisationerna
kan bedriva sitt arbete med rimliga ekonomiska villkor.

Handikappreformen har inneburit ett bättre socialt, praktiskt och eko-
nomiskt stöd till föräldrar med funktionshindrade bam. Men det finns
också bam som inte har så svåra och komplicerade handikapp och som
därför kanske inte på samma sätt uppmärksammas. Det gäller t.ex. bam
med koncentrationssvårigheter, med motoriska problem, läs- och skriv-
svårigheter m.m. Här behövs ökad kunskap och bättre generella insatser
i de reguljära verksamheterna, i barnomsorgen, skolan, habiliteringen
och rehabiliteringen, för att de skall få det stöd de behöver.

Tyngdpunkten i senare års reforminsatser inom handikappområdet har
legat på att förbättra och utveckla det individuella stödet till personer
med funktionshinder. Under de kommande åren måste även frågor om
tillgängligheten i miljöer och olika verksamheter ges ökad uppmärksam-
het. Regeringen har därför i årets regeringsförklaring uttalat att åtgärder
skall vidtas för att öka tillgängligheten för funktionshindrade personer.
De förslag som lämnades i Handikapputredningens slutbetänkande Ett
samhälle för alla (SOU 1992:52) är en viktig utgångspunkt för regering-
en i detta arbete.

Det finns anledning att i detta sammanhang peka på de förslag till
särskilda satsningar på reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsåtgär-
der (ROT) som regeringen lade fram i propositionen om vissa ekono-
misk-politiska åtgärder (prop. 1994/95:25). Innebörden av detta är bl.a.
att sammanlagt 360 miljoner kronor satsas på upprustning av skolor och
andra offentliga lokaler, bl.a. för att öka tillgängligheten för personer
med funktionshinder. Vidare satsas 1 500 miljoner kronor för ROT-in-
satser i fråga om bostäder, som bl.a. innefattar tillgänglighetsskapande
åtgärder. Regeringen bedömer att dessa ROT-satsningar ger goda möjlig-
heter att uppnå reella förbättringar när det gäller tillgängligheten i be-
byggelsen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

147

Utvecklingen inom handikappområdet

Handikappreformen

Med anledning av förslagen i propositionen 1992/93:159 om stöd och
service till vissa funktionshindrade beslutade riksdagen i maj 1993 om
förbättrade stöd- och serviceinsatser för personer med funktionshinder
(bet. 1992/93:SoU19, rskr. 1992/93:321). Propositionen baserades främst
på Handikapputredningens betänkande Handikapp - Välfärd - Rättvisa
(SOU 1991:46). Det förbättrade stödet inom ramen för handikapprefor-
men började genomgående att gälla den 1 januari 1994.

Riksdagens beslut innebär bl.a. att en särskild rättighetslag för personer
med funktionshinder har införts, lagen (1993:387) om stöd och service
till vissa funktionshindrade, LSS. Genom lagen har bl.a. personer med
utvecklingsstörning och personer med stora och varaktiga funktionshin-
der fått rätt till stöd- och serviceinsatser av olika slag. I samband med
att LSS trädde i kraft upphörde lagen (1985:568) om omsorger om psy-
kiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) och lagen (1965:136) om
elevhem för vissa rörelsehindrade m.fl. (elevhemslagen) att gälla. Verk-
samheten med omsorger om utvecklingsstörda m.fl. enligt den tidigare
omsorgslagen skall, med undantag för insatsen rådgivning och annat
personligt stöd, successivt föras över från landstingen till kommunerna.
Överföringen skall vara slutförd senast den 31 december 1995.

För personer som inte fyllt 65 år och som bor i eget boende, service-
hus eller hos familj eller anhörig har en statlig assistansersättning införts.
Assistansersättningen är avsedd att täcka kostnader för personlig assi-
stans och skall lämnas till personer som har behov av personlig assistans
under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Ärenden om statlig
assistansersättning administreras av Riksförsäkringsverket och de allmän-
na försäkringskassorna. Rätten till assistansersättning regleras i lagen
(1993:389) om assistansersättning och i förordningen (1993:1091) om
assistansersättning.

Genom ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, har
vidare sjukvårdshuvudmännen ålagts en skyldighet att erbjuda invånarna
habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. För att påskynda utvecklingen
inom habiliterings- och rehabiliteringsverksamheten samt inom hjälpme-
delsförsörjningen har särskilda statliga stimulansbidrag inom områdena
införts. Avsikten är att sammanlagt 1,8 miljarder kronor skall utges i
stimulansbidrag till nämnda verksamheter under åren 1994 - 1997.

Riksdagens beslut innebär också att stödet till små och mindre kända
handikappgrupper byggs ut och samordnas. Inriktningen är att tillskapa
ett flexibelt och dynamiskt system av olika kunskapscentrer, nätverk och
resurspersoner på riks- och regionnivå som skall svara för att personer
som ingår i dessa grupper får tillgång till kvalificerade specialistresurser.
Socialstyrelsen har ålagts ett ansvar för särskilda informations- och upp-
följningsinsatser inom området. I detta ansvar ligger bl.a. att bygga upp
och administrera en särskild kunskapsbank med inriktning på små och
mindre kända handikappgrupper.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

148

Genom ett tillägg i socialtjänstlagen (1980:620) har vidare kommuner-
nas ansvar inom handikappområdet förtydligats. Lagändringen innebär
att kommunerna fått en uttalad skyldighet att göra sig väl förtrogna med
levnadsförhållandena för personer med funktionshinder och i den upp-
sökande verksamheten upplysa om socialtjänstens verksamhet inom
handikappområdet. Kommunerna har vidare fått en skyldighet att planera
sina insatser för personer med funktionshinder.

Inom ramen för handikappreformen har landstingen genom ett tillägg i
HSL fått en skyldighet att erbjuda döva m.fl grupper tolktjänst för var-
dagstolkning. För att underlätta utbyggnaden av tolktjänsten har ett sär-
skilt statsbidrag till verksamheten införts. Vidare har anslaget B 2.
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen under åttonde
huvudtiteln tillförts ytterligare medel till utbildning av teckentolkar och
tolklärare.

Slutligen innebär 1994 års handikappreform även förbättringar i stödet
till föräldrar med funktionshindrade bam. Bl.a. har föräldrar med funk-
tionshindrade bam under 16 år som omfattas av LSS fått en rätt till tio
kontaktdagar per år. Dessutom har föräldrar till bam som fyllt 16 år men
inte 21 år och som omfattas av LSS fått rätt till tillfällig föräldrapenning
om föräldern behöver avstå från att förvärvsarbeta för att vårda barnet på
grund av sjukdom hos barnet. I vissa fall kan föräldrapenning utges till
dess barnet fyller 23 år.

Uppföljning av handikappreformen

Regeringen uppdrog i maj 1993 åt Socialstyrelsen att i kontakt med bl.a.
Riksförsäkringsverket följa upp och utvärdera handikappreformen. Resul-
tatet av uppföljningsarbetet skall redovisas årligen för regeringen. En
slutlig redovisning, som bl.a. skall innefatta en sammanfattande utvär-
dering av reformen, skall lämnas senast den 1 maj 1997. Vidare uppdrog
regeringen i september 1993 åt Socialstyrelsen att göra en särskild kost-
nadsuppföljning angående handikappreformen. En första redovisning av
detta uppdrag skall lämnas till regeringen senast den 1 december 1995.
Särskilda medel har anvisats för uppföljningsarbetet.

Socialstyrelsen avlämnade i oktober 1994 en första redovisning av sitt
uppföljningsarbete. Uppföljningsrapporten beskriver genomförandet av
huvuddelen av de olika delar som ingår i handikappreformen. Vidare
anges hur det fortsatta uppföljnings- och utvärderingsarbetet kommer att
bedrivas. I det följande redovisas huvuddragen i rapporten. Parallellt
med detta gör regeringen vissa kommentarer till uppföljningsresultaten.

I rapporten konstaterar Socialstyrelsen bl.a. att personkretsen inom LSS
enligt de inledande kartläggningar som styrelsen gjort inte tycks bli så
omfattande som beräknades i den aktuella propositionen (prop.
1992/93:159) och av Handikapputredningen. I propositionen uppskatta-
des att ca 100 000 personer skulle komma att omfattas av LSS. För-
klaringar till detta kan enligt Socialstyrelsen vara att uppsökande verk-
samhet och informationsinsatser ännu är otillräckliga. Socialstyrelsen
pekar bl.a. på att det varit svårt att göra bedömningar om personkretstill-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

149

hörighet i fråga om personer med psykiska störningar, bam med funk-
tionshinder samt funktionshindrade över 65 år. Styrelsen anmäler att
man även fortsättningsvis kommer att följa de problem som är för-
knippade med bedömingar om personkretsen.

Det är enligt regeringens uppfattning svårt att redan nu dra några långt-
gående slutsatser när det gäller handikappreformen. LSS innebär stora
förändringar i kommunernas handikappomsorg. Det är naturligt att det
inledningsvis finns en viss osäkerhet i tillämpningsfrågor, bl.a. vad gäller
personkretsen. Det är viktigt att Socialstyrelsen och länsstyrelserna på
regional nivå fortsätter att följa sådana problem som rör personkretsen. I
sammanhanget bör nämnas att Socialstyrelsen enligt ett regeringsuppdrag
särskilt skall följa hur psykiskt störda får del av stöd och service enligt
LSS. Regeringen vill vidare understryka vikten av att huvudmännen, i
enlighet med vad som sägs i 15 § LSS , genom t.ex. uppsökande verk-
samhet och andra insatser informerar om mål och medel enligt LSS.

Som redan nämnts innebär handikappreformen bl.a. att verksamheten
med omsorger om utvecklingsstörda enligt den tidigare omsorgslagen,
med undantag för insatsen rådgivning och annat stöd, successivt skall
överföras till kommunerna. Senast den 31 december 1995 skall huvud-
mannaskapsförändringen vara genomförd. Förändringen är mycket om-
fattande. Totalt handlar det om verksamhet som berör ca 37 000 om-
sorgstagare, med ca 30 000 anställda. Omsorgsverksamhetens samman-
lagda årliga kostnad beräknas f.n. uppgå till ca 12 miljarder kronor.

Enligt vad regeringen erfarit kommer huvudmannaskapsförändringen
efter årsskiftet 1994/95 att ha genomförts i 16 landsting. Detta innebär
att det under år 1995 återstår att genomföra huvudmannaskapsföränd-
ringen i sju landstingsområden. Socialstyrelsen framhåller att föränd-
ringarna i verksamheten till följd av överföringarna hittills tycks vara
små, utan några anmärkningsvärda negativa eller positiva konsekvenser.

Socialstyrelsen konstaterar vidare att avvecklingen av vårdhemmen för
personer med utvecklingsstörning fortskrider och att det i augusti 1994
fanns 2 100 personer kvar på vårdhem. Regeringen vill framhålla be-
tydelsen av att avvecklingen av vårdhemmen fullföljs.

När det gäller personlig assistans framhåller Socialstyrelsen att insat-
sen gett personer med omfattande funktionshinder förhöjd livskvalitet.
Skälet till detta är enligt styrelsen att den enskilde i stor utsträckning
själv kan bestämma vem som skall ge insatsen, hur den skall ges och
när. Socialstyrelsen hänvisar till forskning som visar att personlig assi-
stans ökar svårt funktionshindrade personers möjligheter till ett självstän-
digt liv.

I rapporten pekar Socialstyrelsen på vissa skatte- och arbetsrätts liga
problem som i den praktiska tillämpningen uppkommit i det fall en
funktionshindrad person som assistent anställer en familjemedlem som
han eller hon lever i hushållsgemenskap med. Riksdagen har mot bak-
grund av dessa problem beslutat om vissa ändringar i reglerna för per-
sonlig assistans (prop. 1994/95:77. bet. 1994/95:SoU7, rskr.
1994/95:107). Innebörden av dessa ändringar är bl.a. att ekonomiskt stöd
enligt LSS eller assistansersättning enligt lagen (1993:389) om personlig

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

150

assistans (LASS) avseende assistans som ges av en person som den
funktionshindrade lever i hushållsgemenskap med endast lämnas om
någon annan än den funktionshindrade personen (t.ex. en kommun eller
ett kooperativ) är arbetsgivare för assistenten.

Enligt Socialstyrelsen finns vissa tecken som tyder på att statens kost-
nader för personlig assistans kan bli högre än vad som beräknats. För-
klaringen till detta är att det genomsnittliga antalet beviljade assistans-
timmar ligger väsentligt högre än vad som antagits. Mot denna bakgrund
uppdrog regeringen den 3 november 1994 åt Socialstyrelsen och Riks-
försäkringsverket att göra en studie angående beslut om statlig assistans-
ersättning. Avsikten är att skapa klarhet i skälen för de höga nivåerna.
Frågan om kostnadsutvecklingen för statlig assistans berörs mer ingåen-
de under anslaget D 10. Kostnader för statlig assistansersättning.

I sin rapport föreslår Socialstyrelsen att ansvarsgränserna för personlig
assistans bör renodlas genom att staten övertar kostnadsansvaret även för
tillfälligt ökade behov av assistans för dem som beviljats assistansersätt-
ning. Vidare föreslår styrelsen att ersättning för sjukvikarier, i anslutning
till den ordinarie assistentens sjukdom, skall inräknas i assistansersätt-
ningen. Med nuvarande regelsystem ligger det på kommunen att svara
för sådan ersättning. Slutligen framhåller styrelsen att det bör vara möj-
ligt att få assistansersättning vid kortare sjukhusvistelser. Enligt 4 §
LASS kan assistansersättning inte lämnas för tid då den funktionshindra-
de vårdas på en institution som tillhör eller drivs med bidrag från staten,
en kommun eller ett landsting. Mot bakgrund av den osäkerhet som f.n.
råder när det gäller kostnadsutvecklingen i fråga om statlig assistanser-
sättning är regeringen inte beredd att tillstyrka Socialstyrelsens förslag i
dessa avseenden.

När det gäller habilitering, rehabilitering och hjälpmedel visar Social-
styrelsens uppföljning att merparten av huvudmännen gjort särskilda
insatser för att informera om ändringarna i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763), HSL. Socialstyrelsen bedömer att de nya bestämmelserna i
HSL haft en god effekt på de berörda verksamheterna.

Av redovisningen framgår vidare att intresset för de båda specifika
stimulansbidragen till habilitering/rehabilitering (125 miljoner kronor/år)
och hjälpmedel (25 miljoner kronor/år) varit mycket stort. Bidragen
fördelas av Socialstyrelsen resp. Handikappinstitutet efter särskild an-
sökan. När beslut om fördelning av bidragen fattades avseende medlen
för första halvåret 1994 uppgick ansökningarna till många gånger högre
belopp än vad som fanns att fördela. Ca en tredjedel av bidraget till
specifika habiliterings- och rehabiliteringsinsatser har fördelats till verk-
samhet inriktad mot små och mindre kända handikappgrupper. Det gene-
rella stimulansbidraget till habilitering och rehabilitering (300 miljoner
kronor/år) utges till landstingen, på grundval av antalet invånare i resp,
landstingsområde.

Enligt regeringens uppfattning innebär förtydligandena i HSL om
huvudmännens ansvar för habilitering och rehabilitering samt hjälp-
medel, i kombination med de tillfälliga stimulansbidragen, goda möjlig-
heter att påskynda utvecklingen av verksamheterna. Även om det enligt

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

151

regeringens bedömning ännu är for tidigt att dra några slutsatser av för-
ändringarna inom områdena, är de resultat som hittills framkommit posi-
tiva. Det stora intresset för de tillfälliga stimulansbidragen är mycket
glädjande. Regeringen vill understryka vikten av att beslut om fördelning
av stimulansbidragen, på både central och regional nivå, föregås av be-
hovsanalyser och att de präglas av långsiktighet. Det är också väsentligt
att samråd sker med både kommunerna och företrädare för handikapp-
organisationerna innan landstingen beslutar om utvecklingsinsatserna.
Regeringen avser att, på basis av Socialstyrelsens och Handikappinstitu-
tets fortsatta uppföljningsarbete, ingående följa resultaten av stimulans-
bidragen.

En grundläggande förutsättning för att tolktjänsten för döva och döv-
blinda m.fl. skall utvecklas är att det finns tillgång till utbildade tolkar.
Mot den bakgrunden tillfördes inom ramen för handikappreformen sär-
skilda medel för att åstadkomma en utökning av utbildningen av både
tolkar och tolklärare. Av Socialstyrelsens uppföljning framgår att nytill-
skottet av tolkar under detta och nästa år kommer att bli mycket begrän-
sat, om inte särskilda åtgärder vidtas. Enligt regeringens uppfattning
inger detta oro. Det är viktigt att orsakerna till det låga årliga nytill-
skottet av tolkar klargörs och att nödvändiga åtgärder vidtas. Regeringen
har noterat att Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) har för avsikt att un-
der våren 1995 presentera en långtidsplan för tolkutbildningen, som
syftar till att öka volymen vad gäller utbildningen av tolkar.

Frågor om habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst berörs
ytterligare under anslaget D 2. Vissa statsbidrag inom handikappområdet.

Regeringen vill i detta sammanhang något beröra frågan om taltjänst
för personer med röst-, tal- och språksvårigheter. Genom en överens-
kommelse mellan staten och Landstingsförbundet år 1990 om den då-
varande hjälpmedelsersättningen åtog sig landstingen att successivt
bygga upp en sådan taltjänst. Med anledning av ett uppdrag av regering-
en har Socialstyrelsen nyligen redovisat en rapport angående taltjänstens
utveckling. I rapporten konstateras att uppbyggnadstakten utifrån ett riks-
perspektiv sker långsamt. Under de fyra år som gått sedan överenskom-
melsen träffades har en fjärdedel av landstingen inrättat eller fattat beslut
om att inrätta taltjänstverksamhet. Enligt styrelsen fordras ytterligare
utvecklingsinsatser för att påskynda uppbyggnaden av taltjänstverksam-
het. Enligt regeringens bedömning är det bekymmersamt att en så stor
andel av landstingen, trots den överenskommelse som träffades år 1990,
alltjämt saknar taltjänstverksamhet. Regeringen instämmer i Socialstyrel-
sens uppfattning att det fordras ytterligare utvecklingsinsatser inom om-
rådet. Regeringen förutsätter att Socialstyrelsen även fortsättningsvis
följer utvecklingen inom området.

Psykiatrireformen

Den 1 januari 1995 träder psykiatrireformen i kraft (prop. 1993/94:218,
bet. 1993/94:SoU28, rskr. 1993/94:396). Reformen syftar till att förbättra
psykiskt stördas livssituation och öka deras möjligheter till gemenskap

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

152

och delaktighet i samhället. Reformen innebär att ansvarsfördelningen
mellan kommuner och landsting tydliggörs när det gäller vård och stöd
till psykiskt störda. Med syfte att underlätta genomförandet av psykiatri-
reformen har riksdagen beslutat att sammanlagt 1 200 miljoner kronor
under en treårsperiod skall anvisas området. I årets budgetproposition
föreslår regeringen i enlighet härmed att 600 miljoner kronor skall an-
visas i statliga stimulansbidrag for att bl.a. utveckla arbetsformer inom
socialtjänst och psykiatri. Medlen anvisas under anslaget C 8. Bidrag till
psykiatriområdet.

Inom ramen for psykiatrireformen har vidare beslutats att sammanlagt
300 miljoner kronor av det tillfälliga stimulansbidraget till anordnande
av gruppbostäder m.m. skall förbehållas boendeenheter för långvarigt
psykiskt störda personer. Dessa medel anvisas under anslaget
D 1. Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering.

Uppföljning av kommunernas verksamhet inom handikappområdet

Målen för kommunernas handikappomsorg

De övergripande målen för handikappomsorgen - att uppnå full delaktig-
het och jämlikhet - lades senast fast i propositionen 1992/93:159 om
stöd och service till vissa funktionshindrade, vilken godkänts av riks-
dagen (bet. 1992/93:SoU 19, rskr. 1992/93:321).

Socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS) preciserar dessa mål och anger
i vissa fall hur de skall kunna uppfyllas.

Målen for socialtjänsten stämmer väl överens med de handikappolitiska
målen, framförallt formuleringarna i socialtjänstlagens 10 och 21 §§. I
LSS anges målen for kommunernas verksamhet inom handikappområdet
i 5 §.

Utifrån dessa utgångspunkter kan följande mål för kommunernas verk-
samhet inom handikappområdet urskiljas:

- att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhälls-
livet.

- att verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl
möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i
samhällets gemenskap och leva som andra (LSS).

- att medverka till att den enskilde får bo på ett sätt som är anpassat till
hans eller hennes behov av särskilt stöd (SoL).

- att genom färdtjänst, hjälp i hemmet, service och omvårdnad, dag-
verksamhet eller annan liknande social tjänst underlätta for den en-
skilde att bo hemma och ha kontakter med andra (SoL).

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

153

Behov av variabler och nyckeltal som belyser den kommunala
handikappomsorgen

Den statistik som för närvarande finns genom kommunernas redovis-
ningssystem ger mycket begränsade möjligheter att relatera kostnader
och personal till kommunernas olika verksamheter och prestationer på
handikappområdet. Nästan undantagslöst redovisar kommunerna sin
äldre och handikappomsorg tillsammans och statistiken är inte ålders-
uppdelad eller uppdelad på kön annat än på enstaka områden. Det sak-
nas därför en sammanhängande statistik över hur många personer med
funktionshinder som får stöd och service av kommunen, och hur stor del
av kommunens resurser som satsas på handikappomsorgen, eftersom den
befintliga statistiken inte är renodlad.

Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån (SCB) har i sin rapport
Socialtjänsten och omsorgerna i Sverige 1993 följt upp och utvärderat
socialtjänsten på nationell nivå. SCB:s undersökningar om levnadsför-
hållandena (de s.k. ULF-studiema) har legat som grund för uppfölj-
ningen.

Socialstyrelsen konstaterar i rapporten beträffande handikappomsorgen,
att det är svårt att beräkna antalet personer med funktionshinder och
uppskatta hur stor del av dessa personer som behöver service, omsorg
och vård från socialtjänsten. Orsaken till detta är bl.a. att sambandet
mellan funktionshinder och behov av hjälp i det dagliga livet varken är
enkelt, statiskt eller ens riktigt mätbart, eftersom så många faktorer på-
verkar varandra. I vissa fall kan behoven tillgodoses genom att bostaden
anpassas, att miljön blir tillgänglig, via ekonomiskt stöd som handikapp-
ersättning och bilstöd osv.

Handikappreformen och LSS innebär att nya och förändrade krav ställs
på kommunernas handikappomsorg. Nya målgrupper kommer till genom
att omsorgerna om utvecklingsstörda successivt överfors från landstingen
till kommunerna. Inom ramen för handikappreformen har kommunerna
också fått ett tydligare uttalat ansvar inom handikappområdet, t.ex. ge-
nom en skyldighet att i den uppsökande verksamheten upplysa om
socialtjänstens arbete och insatser inom området. Det är ännu för tidigt
att dra några slutsatser av vilken effekt handikappreformen har haft när
det gäller volym och kvalitet på kommunernas insatser för personer med
funktionshinder. Som tidigare nämnts följer Socialstyrelsen kontinuerligt
utvecklingen.

Det är enligt regeringens bedömning angeläget att på sikt få ett redo-
visningssystem som ger bättre möjligheter för regering och riksdag att få
en uppfattning om hur kommunernas verksamhet på handikappområdet
ser ut i förhållande till uppställda mål och vad den kostar. Socialstyrel-
sen arbetar för närvarande med ett förslag till ett nationellt uppföljnings-
och utvärderingssystem för den kommunala sektorn, som om några år
kan ge goda möjligheter att följa den kommunala sektorns verksamhet
inom olika ansvarsområden. Regeringen avser att noga följa Socialstyrel-
sens arbete på statistikutvecklingsområdet i detta avseende.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

154

Prestationer

För att personer med funktionshinder skall kunna leva ett så självständigt
liv som möjligt krävs dels att tillgängligheten i vid mening förbättras
genom generella insatser, dels att individuella åtgärder med inriktning på
den enskildes funktionshinder och behov vidtas. Socialtjänstens insatser
i form av social hemtjänst, särskilda boendeformer, färdtjänst m.m. är
här av avgörande betydelse för att personer med funktionshinder skall
kunna få jämlika levnadsvillkor och kunna leva självständigt.

Nedanstående karta visar andelen vård- och servicetagare i befolkning-
en upp t.o.m. 64 år per kommun. Kartan och de följande diagrammen
mäter endast andelen vård- och servicetagare och inte hur mycket hjälp
dessa får. Inte heller belyses servicens kvalitet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Personer med vård och hjälp
Andel av befolkningen 0-64 år, %

□ Uppg saknas

□ 0 - 0.27

□ 0.28 - 0.36

■ 0.37 - 0.47

■ 0.48-1.11

155

Kartan ger en bild av hur mycket service och omsorg samt sjukvård i
ordinärt boende eller i särskilda boendeformer (här uttryckt som "vård
och hjälp") kommunerna ger till funktionshindrade personer i ålders-
gruppen 0-64 år. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att bland
dessa vård- och servicetagare finns, förutom personer med fysiska funk-
tionshinder, även personer med psykiska funktionshinder och personer
som får vård och hjälp av andra orsaker, t.ex. sådana som behöver hem-
hjälp och hemsjukvård vid tillfälliga sjukdomstillstånd, terminalvård
m.m. Dessa grupper är dock ganska små och påverkar inte i någon
större utsträckning slutsatserna om den hjälp som lämnas till hela ålders-
gruppen 0-64 år.

Kartan visar att framförallt kommunerna i norra Sverige erbjuder en
större andel av personer i åldern 0 - 64 år vård och hjälp än kommuner-
na i de tre storstadsområdena. Den totala andelen vård- och servicetagare
utgör 0,37 % av totalbefolkningen i åldersgruppen 0-64 år. Den kom-
mun som har den lägsta servicenivån ligger på 0,08 % av samtliga i
åldersgruppen, och den kommun med högsta servicenivå ligger på
1,11 %.

Variationerna kan bero på många faktorer, t.ex. på olika behov i kom-
munerna. Speciellt i små kommuner kan andelen funktionshindrade
variera ganska kraftigt beroende på slumpmässiga faktorer. Det kan
också röra sig om olika behovsbedömningar, olika ekonomiska förut-
sättningar i kommunerna och olika ekonomiska prioriteringar. Efter-
frågan på socialtjänstens insatser kan också variera beroende på om den
enskilde har råd att betala för servicen, i vilken mån anhöriga ställer upp
osv.

Att kunna bo självständigt och få den hjälp man behöver i bostaden är
ett av de mål som socialtjänsten skall leva upp till enligt socialtjänst-
lagen. För de flesta människor är det av avgörande betydelse att kunna
få bo kvar i sin bostad även om man fått ett funktionshinder. För andra,
t.ex. för många ungdomar med funktionshinder, kan det vara nödvändigt
att flytta hemifrån för att kunna få leva ett självständigare liv. Det finns
också bland personer med funktionshinder dem som har behov av en
bostad med omfattande vård och service (särskild boendeform). Det är
således viktigt att kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen omfattar
alla grupper. Nedanstående spridningsdiagram visar spridningen mellan
kommunerna avseende andelen personer (0-64 år) som får hjälp och vård
i ordinärt boende och andelen som får hjälp och vård i särskilda boende-
former. 1 diagrammet har även lagts in medelvärdet för de två variabler-
na.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

156

Diagram. Fördelningen mellan kommunerna vad avser personer (0-64 år) med hem- Prop. 1994/95:100
hjälp i ordinärt boende och hjälp i särskilda boendeformer. (Varje stjärna Bil. 6
representerar en kommun).

Personer med hemhjälp i ordinärt boende
Antal personer per 10 000 invånare

Diagrammet visar att i de flesta kommuner bor majoriteten vård- och
servicetagare med funktionshinder i ordinärt boende och får hjälp från
hemtjänsten eller assistans i annan form. I mycket få kommuner bor
samtliga funktionshindrade i ordinärt boende med hjälp via hemtjänsten
(se 1.). I några få kommuner bor dock fler funktionshindrade i särskilda
boendeformer än i ordinärt boende (se 2.). Om detta beror på att det i
dessa kommuner finns en övergenomsnittlig andel funktionshindrade
personer med mycket stort behov av vård och hjälp är inte känt. Det
saknas i dag statistik över vårdtyngden av personer som bor i särskilda
boendeformer. Det är heller inte känt i vilken utsträckning kommunala
beslut och kommunal policy styr förekomsten av särskilda boendeformer
eller andelen personer med funktionshinder som får hjälp och vård i
sådana boendeformer.

Spridningsdiagrammet visar också att det inte finns något genomgåen-
de tydligt "kompensationsbeteende" i kommunerna, så att kommuner
med stor andel boende i särskilda boendeformer har liten andel med
hemhjälp i ordinärt boende och omvänt. Det förekommer både att kom-
munerna ger många personer vård och hjälp i såväl ordinärt boende och
i särskilda boendeformer som det omvända, dvs. att en liten andel får
hjälp i båda formerna. Det är emellertid stor skillnad mellan kommuner-
na hur många personer som erbjuds hjälp överhuvudtaget.

Socialstyrelsen konstaterar i sin tidigare nämnda rapport Socialtjänsten
och omsorgerna i Sverige 1993 att kommunala planer, som t.ex. bostads-
försörjningsprogram och äldre- och handikapplaner, i ytterst begränsad
omfattning beskriver yngre personers behov av särskilda boendeformer.
Oftast konstateras att behovet av bostäder finns, men inte hur stort det
är.

157

I dag bor ca 19 % av alla funktionshindrade som får vård och hjälp i
någon form i särskilda boendeformer. Motsvarande siffra för äldre är
45 %. Det är således betydligt färre av de funktionshindrade som bor i
särskilda boendeformer än äldre personer. Ändå bor således nästan en
femtedel av alla personer med funktionshinder i sådan bostadsform.
Trots detta finns det ingen statistik som belyser vilken boendestandard
dessa personer har, eller hur många yngre personer med funktionshinder
som kunnat påverka valet av bostadsform. De uppgifter som finns om
boendestandarden och som har redovisats under avsnittet Uppföljning av
kommunernas verksamhet inom äldreområdet är inte åldersindelade.
Fördelningen mellan kommunerna avseende bostädernas standard kan
endast redovisas for samtliga särskilda boendeformer. Enligt regeringens
uppfattning är det viktigt att få belyst hur många personer med funk-
tionshinder i åldersgruppen 0 - 64 år som bor i särskilda boendeformer
av olika standard.

Färdtjänsten är ett komplement till de allmänna kommunikationerna
och har stor betydelse för att personer med funktionshinder skall kunna
leva oberoende, delta i samhällslivet och kunna ha ett arbete. Nedan-
stående boxdiagram visar fördelningen mellan kommunerna när det
gäller andelen färdtjänstberättigade personer av befolkningen i åldern
0 till 64 år för åren 1985, 1990 och 1993. 80 % av kommunerna faller
inom "boxen". Slutpunkterna avser högsta respektive lägsta andel. Mate-
rialet är inte åldersstandardiserat eftersom statistik med åldersindelning i
mindre grupper inom intervallet 0 - 64 år saknas.

Diagram: Andelen färdtjänstberättigade personer av befolkningen i kommunerna i
åldrarna 0 - 64 år för åren 1985, 1990 och 1993.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

158

Liksom tidigare boxdiagram visar detta en mycket stor spridning
mellan kommunerna när det gäller andelen personer med färdtjänsttill-
stånd. Boxdiagrammet visar vidare att medianservicenivån har ökat
mellan åren 1985 och 1990 och därefter minskat något till år 1993. Sam-
tidigt har spridningen mellan kommunerna ökat tydligt mellan åren 1985
och 1990 - i första hand bland de 80 % av kommunerna närmast
mediannivån - för att vara oförändrad år 1993. Spridningen bland de
10 % av kommunerna med lägst andel personer med färdtjänsttillstånd
har minskat tydligt mellan åren 1985 och 1990.

Socialstyrelsen har i sin rapport Statistik för uppföljning och utvärde-
ring av socialtjänsten (SOS:s rapport 1993:1) pekat på svårigheterna att
få fram enhetlig statistik från kommunerna om kostnader och presta-
tioner för olika verksamheter. Det finns for närvarande inga möjligheter
att redovisa driftskostnaderna for olika områden inom kommunernas
handikappomsorg. Däremot kan bruttodriftskostnadema per vård- och
hjälptagare inom äldre- och handikappomsorgen totalt redovisas. En
sådan redovisning görs under rubriken Uppföljning av kommunernas
verksamhet inom äldreområdet.

Övrigt förändringsarbete inom handikappområdet

Aktuella utredningar inom handikappområdet

Avgiftsutredningen (Dir. 1993:127) har som huvuduppgift att beskriva
avgiftssystemen for olika stöd-, service- och vårdinsatser för personer
med funktionshinder samt analysera hur avgifterna förändrats under
senare år. Utredningsarbetet skall inriktas på sådana insatser som ges
inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt insatser som regleras i
lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Utredningen skall
pröva bl.a. om det finns behov av att utveckla särskilda högkostnads-
skydd för funktionshindrade personer. Avgiftsutredningen beräknas kun-
na avsluta sitt arbete i februari 1995.

Samreseutredningen (K 1993:06) har till uppgift att lägga fram förslag
för att åstadkomma en bättre samordning i fråga om resor med kommu-
nal färdtjänst och riksfardtjänst, sjukresor samt kollektiva färdmedel.
Med utgångspunkt i de förslag som lades fram av Handikapputredningen
i betänkandet Ett samhälle för alla prövar Samreseutredningen bl.a. för-
utsättningarna att lagstifta om ett enhetligt huvudmannaskap för kommu-
nal färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och kollektivtrafik. Ett väsentligt
motiv för ett samordnat system är att öka tillgängligheten i kollektiva
färdmedel för personer med funktionshinder. Samreseutredningens arbete
beräknas kunna avslutas till sommaren 1995.

Bilstödsutredningen 1993 avlämnade i april 1994 betänkandet Rätten
till ratten - reformerat bilstöd (SOU 1994:55). I betänkandet görs bl.a.
en utvärdering och översyn av det utvidgade bilstöd som började gälla år
1988. Bilstöd kan lämnas till den som till följd av ett varaktigt funk-
tionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

159

att anlita allmänna kommunikationer. I betänkandet föreslås bl.a. vissa
förändringar när det gäller tillämpningen av dessa kriterier för rätt till
bilstöd. Vidare lämnas förslag om en särskild försöksverksamhet för att
ge vissa funktionshindrade personer som faller utanför bilstödets per-
sonkrets rätt att enbart erhålla anpassningsbidrag. Utöver detta föreslår
utredningen förändringar när det gäller bidragsnivåer och inkomstgränser
inom stödet.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds f.n. i Socialdepartemen-
tet.

Jämställdhetsfrågor

Handikapputredningen har i olika sammanhang kartlagt livsvillkoren för
personer med funktionshinder. Utredningen visade på bristfälliga för-
hållanden när det gäller funktionshindrades möjligheter att få arbete och
att kunna påverka utformningen av sin service och hjälp. Andra studier
visar att samma förhållanden gäller utbildning, rehabilitering, fritid och
rekreation m.m. Det finns däremot påfallande fä studier över funktions-
hindrade kvinnors villkor i jämförelse med funktionshindrade mäns.

Det finns emellertid tecken som tyder på att funktionshindrade kvinnor
ofta har en mer eftersatt situation än vad som gäller för funktionshindra-
de män.

Med anledning av förslagen i regeringens proposition 1993/94:147 om
jämställdhetspolitiken, Delad makt - delat ansvar, (bet. 1993/94:AU17,
rskr. 1993/94:290) har riksdagen beslutat om den framtida inriktningen
av jämställdhetspolitiken. I propositionen pekar regeringen på flera om-
råden där kunskapen om funktionshindrade kvinnors situation är brist-
fällig. Som en följd av förslagen i propositionen har bl.a. 3 miljoner
kronor ur Allmänna arvsfonden ställts till förfogande för utvecklings-
verksamhet rörande kvinnor med handikapp.

Riksdagen har beslutat att fr.o.m. den 1 juli 1994 inrätta en handi-
kappombudsman med uppgift att bevaka frågor som rör funktionshindra-
des rättigheter och intressen på olika samhällsområden och verka for att
funktionshindrade inte missgynnas. I propositionen som föregick riks-
dagsbeslutet om inrättande av en handikappombudsman
(prop. 1993/94:219, bet. 1993/94:SoU27, rskr. 1993/94:397) uttalades
vikten av att Handikappombudsmannen i sitt arbete bl.a. särskilt upp-
märksammar funktionshindrade kvinnors situation. Handikappombuds-
mannen har under hösten 1994 haft en rad inledande kontakter med
myndigheter, projekt och organisationer m.fl. i syfte att öka uppmärk-
samheten på funktionshindrade kvinnors situation både på det nationella
och internationella planet.

Regeringen anser att det finns behov av att få en bild av funktionshind-
rade kvinnors villkor på olika samhällsområden och en uppfattning om
på vilka områden kunskapen kan förbättras. Det är också angeläget att se
över statistikbehovet och möjligheterna att göra en könsuppdelad statis-
tikredovisning av situationen för personer med funktionshinder. Rege-
ringen avser att under våren ta initiativ i dessa frågor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

160

Internationellt handikapparbete

Sverige spelar en aktiv roll i det internationella handikapparbetet. På
regeringens initiativ inleddes år 1989 inom FN ett arbete för att få till
stånd internationella regler, s.k. Standard Rules, om funktionshindrades
rätt till delaktighet och jämlikhet. Dessa regler är nu antagna av FN:s
generalförsamlig och medlemsländerna, däribland Sverige, har förklarat
att de avser att tillämpa reglerna. För Sveriges del är det Handikappom-
budsmannen som enligt sin instruktion har att regelbundet utvärdera de
åtgärder som vidtas för att förverkliga reglerna. Till reglerna har FN
knutit ett system för en aktiv övervakning och uppföljning. Arbetet leds
av en särskild rapportör som utsetts av FN.

Under en kort tid har Sverige haft obsevatörsstatus i EU:s handi-
kapprogram HELIOS II. Representanter från regeringen och handikapp-
rörelsen har deltagit som observatörer i HELIOS rådgivande organ och i
olika arbetsgrupper. Medlemsskapet i EU ger Sverige möjligheter att
delta fullt ut i detta och andra program och projekt inom EU som är av
betydelse för personer med funktionshinder.

I HELIOS-programmet ingår Handynet, som är ett datoriserat fler-
språkigt informations- och distributionssystem, som via datamedia skall
kunna möta bl.a. funktionshindrades informationsbehov på framförallt
hjälpmedelsområdet. Avsikten är att medlemsländerna skall upprätta
nationella centrer för insamlig och samordning av den information som
behövs för att hålla systemet aktuellt. Handikappinstitutet har haft rege-
ringens uppdrag att påbörja förberedelserna för ett svenskt deltagande i
Handynet. Handikappinstitutet redovisade uppdraget i en skrivelse till
regeringen den 23 juni 1994.

I slutet av år 1992 fick Handikappinstitutet genom EU:s program TIDE
(Technology Initiative for Disabled and Elderly) i uppdrag att genomföra
en europeisk studie för att kartlägga situationen vad gäller hjälpmedels-
teknologi i Europa och utifrån denna lägga fram förslag till åtgärder.
Studien har kallats HEART (Horizontal European Activities in Rehabili-
tation Technology). Det är Sveriges framskjutna position inom handi-
kappområdet som anses vara den främsta anledningen till att uppdraget
gick till en icke-medlem i EU. Hösten 1994 lade utredningen fram sina
förslag för kommissionen.

D 1. Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och
rehabilitering1

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

1993/94	Utgift	1 175 744 000 Res.	678 660 000
1994/95	Anslag	900 000 000
1995/96	Förslag	200 000 000

1 Tidigare anslaget D 1. Stimulansbidrag inom äldreomsorgen

Under anslaget utbetalas bidrag till anordnande av gruppbostäder och
andra alternativa boendeformer med 500 000 kronor per boendeenhet
som färdigställts under åren 1991-1995. Om befintliga bostäder tas i

11 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 6

161

anspråk för att skapa alternativa boendeformer för långvarigt psykiskt
störda personer kan bidrag lämnas med 200 000 kronor per boendeenhet
som färdigställts under perioden 1 juli 1994 - 31 december 1995. Vidare
utbetalas under anslaget bidrag för viss ombyggnad av sjukhem m.m.
med 50 000 kronor per nytillkommande enbäddsrum eller med 50 000
kronor per nybyggd bostadslägenhet som färdigställts under åren 1992-
1996. Bidragen utges enligt regler i förordningen (1994:748) om till-
fälligt statsbidrag till gruppbostäder och sjukhem m.m.

Från anslaget utbetalas också t.o.m. budgetåret 1994/95 bidrag till
kommunerna för kostnader för medicinskt färdigbehandlade inom soma-
tisk akutsjukvård och geriatrisk vård.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen gör på uppdrag av regeringen, inom ramen för Ädel-
utvärderingen, en årlig uppföljning av stimulansbidragen. Från år 1991
till oktober 1994 har till Socialstyrelsen inkommit ca 4 500 ansökningar
om bidrag.

Under år 1992 respektive år 1993 beviljades stimulansbidrag med
495 750 000 kronor respektive 789 800 000 kronor enligt följande för-
delning:

Bidrag	1992	1993
Gruppbostäder	373 950 000	576 000 000
Ombyggnad av sjukhem m.m.
a) nytillkommande enbäddsrum	15 800 000	26 750 000
b) nybyggda bostads- lägenheter	106 000 000	187 050 000

Bidragsansökningarna under år 1993 fördelar sig på olika målgrupper
enligt följande (1992 års siffror anges inom parentes): personer med
åldersdemens 27 % (36 %), övriga äldre långtidssjuka 45 % (31 %),
psykiskt långtidssjuka 3 % (3 %), fysiskt funktionshindrade 1 % (3 %)
och personer med utvecklingsstörning 17 % (27 %) samt 7 % som avsåg
bostäder för annan målgrupp.

Under åren 1991 till oktober 1994 har bidrag beviljats för 27 800
lägenheter och 1 300 enbäddsrum. Gruppbostäder är den vanligaste bo-
endeformen och svarar för tre fjärdedelar av lägenheterna.
Nettotillskottet av lägenheter/enbäddsrum är svårt att beräkna bl.a. efter-
som många tillkommit genom ombyggnad. Socialstyrelsen uppskattar
dock det sammanlagda tillskottet under bidragsperioden till mellan
13 000-15 000 lägenheter/rum.

Socialstyrelsen konstaterar i utvärderingsrapporten Tillfälliga stats-
bidrag till särskilda boendeformer (Ädelutvärderingen 94:12) att intresset
för stimulansbidragen är fortsatt stort, även om en viss minskning av
ansökningar kan skönjas under år 1994. Andelen gruppbostäder som

162

tillkommer genom ombyggnad ökar, liksom andelen gruppbostäder i
stora anläggningar som omfattar fler än fem boendeenheter. Tendensen
från år 1992 kvarstår, dvs. standarden på lägenheterna minskar, ytorna
på gemensamma utrymmen minskar och gruppstorlekarna ökar. Social-
styrelsen noterar bl.a. att verksamheten kan komma att hämmas av brist
på gemensamma utrymmen, vilka bl.a. skall kompensera lägre standard
i lägenheterna.

Jämfört med tidigare år noteras vidare en markant ökning av grupp-
bostäder till målgruppen andra äldre långtidssjuka, medan ansökningarna
är få för målgruppen långvarigt psykiskt störda och för fysiskt funk-
tionshindrade. Stimulansbidraget till nya enbäddsrum vid ombyggnad av
sjukhem utnyttjas inte heller i den omfattning som svarar mot behovet.

Regeringens överväganden

Ett av syftena med Ädel-reformen var att ge kommunerna ekonomiska
och organisatoriska förutsättningar att förverkliga målen om valfrihet,
trygghet och integritet i vård och omsorg. Den kraftfulla satsning som
nu görs för utbyggnad, upprustning och utveckling av särskilda boende-
former för äldre och för personer med psykiska och fysiska funktions-
hinder bidrar i hög grad till att dessa mål kan uppfyllas. Medlen anvisas
inom en sammanlagd ram om 3 miljarder kronor. Den hittillsvarande
utvecklingen har varit mycket positiv för personer med åldersdemens
och övriga långtidssjuka äldre. Däremot har stimulansbidragen utnyttjats
i mindre utsträckning för att utveckla nya boendeformer för personer
med olika slag av funktionshinder.

Behovet av alternativa boendeformer för långvarigt psykiskt störda
personer är stort. Psykiatriutredningen lämnade i betänkandet Välfärd
och valfrihet (SOU 1992:73) förslag till åtgärder, bl.a. för att öka till-
gången till sådana boendeformer. Enligt riksdagens beslut den 2 juni
1994 (prop. 1993/94:218 s.94 ff, bet. 1993/94:SoU28, rskr. 1993/94:396)
skall 300 miljoner kronor av det tillfälliga statsbidraget för anordnande
av gruppbostäder m.m. förbehållas boendeenheter för långvarigt psykiskt
störda personer. Enligt förordningen (1994:748) om tillfälligt statsbidrag
till gruppbostäder och sjukhem m.m. kan bidrag lämnas med 200 000
kronor per boendeenhet som färdigställts under perioden 1 juli 1994 -
31 december 1995.

Stimulansbidraget för tillskapandet av fler enbäddsrum vid sjukhem-
men har utnyttjats i betydligt långsammare takt än förväntat, även om en
viss ökning kan noteras under år 1993. Enligt Socialstyrelsen kan en
anledning till det måttliga intresset vara att vissa kommuner ännu ej
beslutat sig för vad man ska göra med sjukhemmen (förhyrda av lands-
tingen), samtidigt som det är svårt att hitta ersättningsplatser för de plat-
ser som försvinner vid ombyggnad. Många fastigheter är också tekniskt
svåra att bygga om och mycket omfattande ombyggnadsåtgärder är inte
heller alltid ekonomiskt försvarbara.

Det finns dock stora skillnader i kvalitet och innehåll mellan olika
sjukhem, där vissa erbjuder en undermålig boendestandard. Många sjuk-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

163

hem har fortfarande en tydlig institutionsprägel och en majoritet av vård-
platserna finns i flerbäddsrum. Det är således angeläget att sjukhemmens
boende- och vårdmiljö förbättras.

Regeringen vill i detta sammanhang uppmärksamma de förslag om
vissa stimulanser av byggnadsinvesteringar, som regeringen har lagt
fram i årets ekonomisk-politiska proposition (prop. 1994/95:25). Inom
bostadssektorn föreslås ett extra stöd på 15 % till reparationer, om- och
tillbyggnad (ROT). Stödet inkluderar tillgänglighetsskapande åtgärder i
det vanliga bostadsbeståndet. Bidraget föreslås utgå för arbeten som
påbörjats under år 1995 och avslutats före utgången av år 1996. För
särskilda boendeformer för äldre och för personer med fysiska och psy-
kiska funktionshinder föreslås 100 miljoner kronor för ombyggnads-
bidrag på 20 %. Vidare föreslås 360 miljoner kronor till ett ROT-stöd
på högst 30 % för skolor och andra offentliga lokaler, bl.a. för att öka
tillgängligheten för personer med funktionshinder.

Socialstyrelsen konstaterar i 1994 års Ädeluppföljning att Ädel-
reformen i stort blivit en framgång. Dock påtalar Socialstyrelsen bl.a.
vissa brister i rehabiliteringen för äldre. Åtgärder behöver vidtas för att
säkerställa en hög kvalitet och trygghet för den enskilde. Oklarheter i
ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting måste undanröjas och
fungerande samverkansformer utvecklas.

Regeringen anser mot denna bakgrund att en omprioritering av del av
stimulansbidragen inom äldreomsorgen bör göras, för att uppnå en effek-
tivare behovstäckning med hjälp av det statliga stödet. För att åstadkom-
ma en ändamålsenlig utveckling av rehabiliteringen för äldre måste den
nödvändiga samverkan mellan kommuner och landsting förbättras. Där-
för föreslås att 150 miljoner kronor av de under budgetåret 1995/96
tillgängliga medlen på anslaget får användas för detta ändamål. Ett lika
stort belopp har genom den nyligen mellan staten och Landstingsförbun-
det träffade överenskommelsen om vissa ersättningar till sjukvårds-
huvudmännen m.m. för år 1995, avsatts till samma ändamål. Samman-
taget innebär detta att 300 miljoner kronor (150 miljoner kronor från den
1 januari 1995 och 150 miljonor kronor från den 1 juli 1995) får använ-
das av kommuner och landsting för att gemensamt utveckla rehabilite-
ringen för äldre. De sammanlagda medlen föreslås disponeras av Social-
styrelsen.

För att åstadkomma en mer flexibel användning av de medel under
anslaget som avser bidrag till byggande av gruppbostäder och bidrag till
viss ombyggnad av sjukhem m.m. samordnades dessa anslagsmässigt
budgetåret 1994/95. Av samma skäl föreslås att bidragen även samord-
nas tidsmässigt, dvs. bidrag får lämnas i mån av tillgång till objekt som
färdigställts före utgången av år 1996. Förändringen föranleder föränd-
ring i förordningen (1994:748) om tillfälligt statsbidrag till gruppbo-
städer och sjukhem m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

164

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att 150 miljoner kronor från anslaget O 1. Stimulans-
bidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering får användas
för att stimulera samverkan mellan kommuner och landsting för
utveckling av rehabilitering för äldre i enlighet med vad som ovan
sagts,

2. godkänner att de tillfälliga statsbidragen till gruppbostäder och
sjukhem m.m. får lämnas till objekt som färdigställts före ut-
gången av år 1996,

3. till Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilite-
ring för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
200 000 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

D 2. Vissa statsbidrag inom handikappområdet

1993/94 Utgift 279 530 000 Res. 50 870 000

1994/95 Anslag 672 500 000

1995/96 Förslag 1 035 000 000

varav 690 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget avser statsbidrag till följande ändamål:

1. Statsbidrag till landstingen för vissa handikappinsatser som avser

- stimulansbidrag till habilitering och rehabilitering,

- statsbidrag till rådgivning och annat stöd samt

- statsbidrag till tolktjänst.

2. Stimulansbidrag till specifika utvecklingsinsatser inom habiliterings-
och rehabiliteringsområdet.

3. Stimulansbidrag till utvecklingsinsatser inom hjälpmedelsförsörj-
ningen.

Statsbidragen tillkom genom riksdagens beslut med anledning av pro-
positionen 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Stimulansbidragen till habilitering/rehabilitering och till hjälpmedelsför-
sörjningen är tillfälliga och utgår under åren 1994 - 1997.

Statsbidraget under punkten 1 fördelas av Socialstyrelsen till landsting-
en och de landstingsfria kommunerna på grundval av antalet invånare i
resp, landstingsområde eller landstingsfri kommun den 31 december året
innan bidragsåret.

I samband med behandlingen av regeringens budgetproposition 1994
(prop. 1993/94:100, bil 6) ansåg socialutskottet att regeringen borde se
över fördelningsprincipema för statsbidraget till tolktjänst så att hänsyn
tas till antalet tolkanvändare inom landstinget resp, kommunen och där-
efter återkomma till riksdagen med förslag. Riksdagen beslutade i enlig-
het med vad socialutskottet föreslog (bet. 1993/94 :SoU20, rskr.
1993/94:248).

Stimulansbidragen under punkterna 2 och 3 fördelas av Socialstyrelsen
resp. Handikappinstitutet efter ansökan av den som bedriver verksam-
heten i fråga.

165

Stimulansbidragen till habilitering och rehabilitering under punkterna 1
och 2 utges enligt regler i förordningen (1993:1284) om tillfälligt stats-
bidrag till utvecklingsinsatser inom habilitering och rehabilitering.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Socialstyrelsen har lämnat en första rapport till regeringen om uppfölj-
ningen av statsbidraget.

1. Stimulansbidrag till habilitering och rehabilitering

Socialstyrelsen konstaterar att landstingen i stor utsträckning fördelat det
generella stimulansbidraget till habilitering och rehabilitering till läns-
sjukvården. Bidraget har använts för att utveckla nya verksamheter,
metoder och arbetssätt, till samarbete och samverkansprojekt och till
kompetensutveckling för personalen. Insatserna har omfattat såväl de
traditionella målgrupperna för habilitering och rehabilitering, dvs. rörel-
sehindrade, synskadade osv., som små och mindre kända handikapp-
grupper. Socialstyrelsen efterlyser dock bättre kartläggningar av behovs-
områden innan landstingen gör den lokala fördelningen av stimulans-
bidraget.

Intresset att söka projektmedel till specifika habiliterings- och rehabi-
literingsinsatser har varit mycket stort. Ett antal sjukvårdshuvudmän,
kommuner, handikapporganisationer och andra intressenter har fått
projektmedel. Statsbidraget har använts till att sätta igång nya verksam-
heter på eftersatta områden eller att förbättra den verksamhet som finns.
En tredjedel av medlen har gått till projekt för små och mindre kända
handikappgrupper, bl.a. för att bygga upp kunskapscentrer. Socialstyrel-
sen anser att det är angeläget att analysera vilka områden som inte upp-
märksammats i statsbidragshanteringen.

Regeringen konstaterar att Socialstyrelsens utvärdering visar att stimu-
lansbidragen till habilitering och rehabilitering haft en positiv effekt på
utvecklingen av verksamheten. Projekt har kommit igång i syfte att
minska ojämnheterna i landet mellan olika grupper av funktionshindrade
beträffande tillgången på habilitering och rehabilitering. Det är också
tillfredsställande att många av insatserna riktats till små och mindre
kända handikappgrupper. Regeringen instämmer dock i Socialstyrelsens
påpekande att det i vissa fall kan behövas bättre kartläggningar och
behovsinventeringar för att kanalisera resurserna dit de bäst behövs.
Regeringen avser att på basis av Socialstyrelsens kommande rapport
ingående följa utvecklingen av bidragen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

166

2. Statsbidraget till tolktjänst

När det gäller tolktjänsten visar Socialstyrelsens uppföljning bl.a. att
landstingen ofta inte kan få fram tillräckligt med tolkar för att möta de
behov av tolktjänst som finns. Det är också påtagliga skillnader i service
till tolkanvändama i olika landsting. Problemen hänger delvis samman
med att antalet nyutbildade tolkar inte ökar. Socialstyrelsen bedömer att
det krävs ytterligare årgärder för att förbättra tillgången på utbildade
tolkar. Socialstyrelsen anser att landstingen bör inrätta fler tolktjänster
med stöd av det nya statsbidraget för att bättre tillgodose behovet av
tolktjänst, men också för att skapa större intresse för tolkyrket. Styrelsen
anser också att landstingens information om sitt utvidgade ansvar för
tolktjänsten varit alltför begränsad.

Regeringen bedömer det otillfredsställande att utvecklingen av tolk-
tjänsten inte sker i den takt som planerats och att tillskottet av nya tolkar
är så litet. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), som bl.a. disponerar
statsbidraget till tolkutbildning för döva, dövblinda, vuxendöva samt till
teckenspråkslärarutbildningen, anför i en promemoria till Socialstyrelsen
att det för närvarande finns hinder för en utökning av antalet utbild-
ningsplatser för tolkar bl.a. beroende på brist på utbildade lärare. TÖI
kommer senare i vår att presentera en långtidsplan för tolkutbildningen
som syftar till att öka utbildningsvolymen så att den motsvarar behovet
av tolkar. Regeringen understryker att det är väsentligt att berörda myn-
digheter, utbildningsanordnare och landsting vidtar åtgärder för att intres-
set för tolkyrket kan stärkas, så att fler personer är beredda att utbilda
sig till tolk. Regeringen kommer att, med stöd av medel ur Allmänna
arvsfonden, ta initiativ till särskilda informationsprojekt i frågan. Rege-
ringen avser att inbjuda företrädare för berörda myndigheter, handikapp-
organisationer, landstingen samt yrkesorganisationema till en diskussion
om tolktjänsten.

Som tidigare nämnts fördelas statsbidraget till tolktjänsten på grundval
av antalet invånare i resp, landstingsområde/landstingsfri kommun. Riks-
dagen har gett regeringen tillkänna att den önskar en annan fördelnings-
modell. Bakgrunden till riksdagens tillkännagivande är en motion So205
(s) i vilken anförs att fördelningen bör göras utifrån antalet tolkanvända-
re, eftersom vissa landsting, bl.a. Örebro, har ett större antal döva/hörsel-
skadade i förhållande till folkmängden än många andra landsting.

Socialstyrelsen gjorde i samband med sin utvärdering av tolktjänsten
en enkät till landstingen om tolktjänstverksamheten. Av svaren framgår
att det varit svårt för landstingen att uppskatta antalet tolkanvändare och
framför allt antalet döva/hörselskadade och dövblinda i resp. landsting.
En av orsakerna till detta är att många landsting inte gjort några invente-
ringar som visar det verkliga behovet av tolk.

Som tidigare nämnts följer Socialstyrelsen utvecklingen av tolktjänsten
genom ett särskilt program och rapporterar varje år till regeringen hur
tolktjänsten utvecklas mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits inom
ramen för handikappreformen. Det innebär att regeringen för första
gången kommer att få en bild av hur tolktjänsten utvecklas och förändras

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

167

över tiden och ett fastare underlag för sina bedömningar. Regeringen
anser emellertid att den statistik som landstingen för närvarande redo-
visar om behovet av tolk fortfarande är så outvecklad att den inte bör
användas som underlag för någon detaljerad fördelningsnyckel i en ny
fördelningsmodell.

Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga kan man dra den slutsatsen,
att Örebro län har ett väsentligt större antal döva och hörselskadade i
relation till befolkningen än vad som finns i riket i övrigt. Detta beror
bl.a. på att en stor del av utbildningen för döva/hörselskadade är kon-
centrerad till Örebro, vilket inneburit att många föräldrar med döva eller
hörselskadade bam flyttat till länet för att deras bam skall få en sam-
manhängande skolgång. Regeringen finner det rimligt att Örebro län
kompenseras för detta genom att få ett bidrag per invånare som är 80 %
högre än för riket i övrigt.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Slutsatser

Regeringen beräknar att 1 035 miljoner kronor bör anvisas till Vissa
statsbidrag inom handikappområdet för budgetåret 1995/96. I enlighet
med de riktlinjer som lades fast i propositionen om stöd och service till
vissa funktionshindrade bör medlen fördelas enligt följande:

1. Statsbidrag till landstingen för vissa
handikappinsatser	810 000 000
varav
* stimulansbidrag till habilitering och rehabilitering * statsbidrag till rådgivning och	450 000 000
stöd	300 000 000
* statsbidrag till tolktjänst	60 000 000
2. Stimulansbidrag till specifika	187 500 000
utvecklingsinsatser inom habilterings- och rehabiliteringsområdet
3. Stimulansbidrag till utvecklings-	37 500 000
insatser inom hjälpmedelsförsörjningen

Totalt 1 035 000 000

Socialstyrelsen bör få disponera en viss del av medlen till stimulans-
bidraget till specifika utvecklingsinsatser inom habiliterings- och rehabi-
literingsområdet för kostnader för fördelning och uppföljning av bi-
dragen till habilitering och rehabilitering. Handikappinstitutet bör få
disponera en viss del av medlen till stimuleringsbidraget till utvecklings-
insatser inom hjälpmedelsförsörjningen för kostnader för fördelning och
uppföljning av bidraget.

168

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vissa statsbidrag inom handikappområdet för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 1 035 000 000 kronor.

D 3. Bostadsanpassningsbidrag m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

1993/94	Utgift	57 555 793
1994/95	Anslag	4 900 000
1995/96	Förslag	1 000 000

Från anslaget betalas statens kostnader för statskommunalt bostadsan-
passningsbidrag, återställning av handikappanpassade bostäder och kost-
nader i samband med omhändertagande och förvaltning av vissa lyft-
anordningar m.m. för handikappade.

Genom riksdagens beslut (prop. 1992/93:58, bet. 1992/93:BoU4, rskr.
1992/93:98) har kommunerna genom en särskild reglering fått en
skyldighet att svara för bostadsanpassningsbidragsverksamheten. Bestäm-
melserna om bostadsanpassningsbidrag finns i lagen (1992:1574) om
bostadsanpassningsbidrag m.m. som trädde i kraft den 1 januari 1993.
Lagen har ersatt förordningen (1987:1050) om statskommunalt bo-
stadsanpassningsbidrag och förordningen (1985:489) om statsbidrag för
att återställa handikappanpassade bostäder m.m. Enligt övergångsbestäm-
melserna till lagen betalas under anslaget övergångsvis statligt bidrag där
beslut fattats före den 1 januari 1993.

Boverket

Boverket har bett kommunerna uppskatta hur många ärenden och hur
stora bidrag som har beviljats före den 1 januari 1993 och som kan
förväntas leda till utgifter under budgetåret 1995/96. Uppgifterna visar
att kommunerna inte förväntar sig några utgifter under budgetåret
1995/96. Boverket bedömer trots detta att vissa mindre utgifter kan upp-
stå i pågående ärenden samt i omprövade ärenden. Boverket beräknar för
budgetåret 1995/96 ett medelsbehov till 1 000 000 kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen gav i april 1993 Boverket i uppdrag att följa upp och be-
skriva utvecklingen när det gäller versamheten med bostadsanpassnings-
bidrag m.m. Verket har i oktober 1994 i en rapport till Socialdeparte-
mentet redovisat uppdraget. Rapporten omfattar bl.a. förslag till vissa
författningsändringar. Förslagen bereds f.n. i Socialdepartementet.

Med hänsyn till gällande rutiner för utbetalande av statsbidragen i
fråga om de ärenden där beslut fattats före den 1 januari 1993 samt med
hänsyn till kostnaderna för eventuella kvarliggande överklagningsärenden
bör medel till kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidrag
m.m. anvisas för ytterligare ett budgetår.

169

För att undvika att medel skall behöva anslås för ytterligare budgetår
föreslår regeringen att ett tillägg görs i övergångsbestämmelserna till
lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Tillägget innebär att for att statligt bidrag till kommunens kostnader
för bostadsanpassningsbidrag skall kunna lämnas måste kommunens
ansökan om bidrag ha inkommit till Boverket före utgången av februari
1996. Eventuella kvarvarande bostadsanpassningsbidrag som beviljas
enligt äldre regler får staten anses bidra till genom det generella statsbi-
draget på motsvarande sätt som gäller bostadsanpassningsbidrag enligt
den nya lagen. Ett förslag till lag om ändring i lagen (1992:1574) om
bostadsanpassningsbidrag har upprättats inom Socialdepartementet. För-
slaget har fogats till protokollet i detta ärende som bilaga 6.7.

För budgetåret 1995/96 bör ett förslagsanslag på 1 000 000 kronor
föras upp för ändamålet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag.

2. till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 1 000 000 kronor.

D 4. Statsbidrag till vårdartjänst m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

124 879 210

150 000 0001

235 435 000

varav 158 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

1 Inkl. 4 miljoner kronor som anvisats efter förhandlingar mellan staten och de lokala
omvårdnadshuvudmännen.

Från anslaget utgår särskilda statsbidrag till verksamheten med vårdar-
tjänst åt studerande med rörelsehinder vid folkhögskolor, universitet,
högskolor och annan eftergymnasial utbildning samt till om-
vårdnadsinsatser i anslutning till riksgymnasium för rörelsehindrade.
Statsbidragen administreras av Nämnden för vårdartjänst (NV) och be-
stämmelser om statsbidragen finns i förordningen (1988:1126) med in-
struktion för Nämnden för vårdartjänst.

Nämnden för vårdartjänst

Nämnden har inkommit med enkel anslagsframställning för budgetåret
1995/96.

170

Statsbidrag till vårdartjänst åt studerande vid folkhögskolor, universitet
och högskolor

Nämnden för vårdartjänst (NV) ersätter genom statsbidrag kostnaderna
för vårdartjänst fullt ut för deltagare i folkhögskolekurser och för de
studenter vid högskolor och universitet som studerar i annan kommun än
i hemortskommunen. De som bedriver studier på hemorten kan få
vårdartjänst utöver den kommunala hemtjänsten beroende på hur stort
behovet av assistans är i studiesituationen. Vårdartjänstpersonalen an-
ställs i allmänhet av och knyts organisatoriskt till den som anordnar
utbildningen eller till kommunen på utbildningsorten. Det övergripande
målet för vårdartjänstverksamheten är att ge den enskilde rörelsehindrade
ett sådant stöd att han eller hon kan vistas på studieorten och genomföra
studier vid folkhögskola, universitet och högskola samt övriga eftergym-
nasiala studier. I regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 har NV givits
två verksamhetsmål för vårdartjänsten; NV skall med beaktande av
största möjliga kostnadseffektivitet utveckla olika stöd i och omkring
studiesituationen och därvid sträva efter att hitta helhetslösningar för den
enskilde. Därutöver skall NV prioritera insatser för att förbättra kon-
trollen över kostnaderna för vårdartjänsten i syfte att säkra ett effektivt
användande av resurserna.

Under budgetåret 1993/94 erhöll ca 1 600 studerande vårdartjänst.
Antalet personer med behov av vårdartjänst har successivt ökat och NV
uppskattar att antalet kommer att fortsätta att öka även under budgetåret
1995/96. Nämnden beräknar anslagsbehovet för vårdartjänst till samman-
lagt 154 950 000 kronor för det förlängda budgetåret 1995/96.

Statsbidrag till omvårdnadsinsatser i anslutning till riksgymnasium för
rörelsehindrade

Genom riksdagens beslut år 1990 blev riksgymnasium för svårt rörelse-
hindrade ungdomar en reguljär verksamhet inom gymnasieskolan. Svårt
rörelsehindrade ungdomar som fullgjort sin skolplikt har sedan den 1
januari 1991 en lagstadgad rätt till s.k. rh-anpassad gymnasieutbildning.
Ett särskilt statsbidrag utgår till de omvårdnadsinsatser (boende i
elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering) som behövs i anslutning
till utbildningen. NV administrerar detta bidrag. Verksamheten bedrivs i
dag i gymnasieskolan i Stockholms, Göteborgs, Umeå och Kristianstads
kommuner och med respektive Stockholms läns landsting, Stiftelsen
Bräcke Diakonigård, Umeå kommun samt Kristianstads kommun som
huvudmän för omvårdnadsverksamheten. Verksamheten regleras genom
avtal och årliga överenskommelser mellan staten och de olika huvud-
männen. De övergripande målen för verksamheten är att göra det möjligt
för ungdomar som tagits in i gymnasieskola med rh-anpassad utbildning
att genomföra studierna. I regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 har
NV givits två verksamhetsmål för omvårdnadsinsatsema i anslutning till
riksgymnasium för rörelsehindrade; NV skall med beaktande av största
möjliga kostnadseffektivitet utveckla olika stöd i och omkring studie-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

171

situationen och därvid sträva efter att hitta helhetslösningar för den en-
skilde. Därutöver skall NV prioritera insatser for att förbättra kontrollen
över kostnadsutvecklingen för verksamheten i syfte att säkra ett effektivt
användande av resurserna.

Under läsåret 1994/95 omfattar verksamheten 117 utbildnings-/habilite-
ringsplatser varav 76 elevhemsplatser. I linje med vad som angetts i den
fördjupade anslagsframställningen för perioden 1993/94 - 1995/96 anger
NV i den enkla framställningen att det föreligger ett behov av en fortsatt
utbyggnad av riksgymnasieverksamheten om en efterfrågan i nivå med
de senaste årens skall kunna tillgodoses. Den huvudsakliga orsaken till
detta är att alla utbildningar i gymnasieskolan fr.o.m. läsåret 1993/94
blivit treåriga. Då många av riksgymnasieelevema behöver längre tid för
att slutföra sina gymnasiestudier förväntas denna förändring få en kraftig
effekt på elevantalet under läsåret 1996/97, då minst 20 nya elever be-
räknas behöva plats på riksgymnasiema för svårt rörelsehindrade. Enligt
NV behövs redan fr.o.m. hösten 1995 minst åtta nya utbildningsplatser
samt 11 elevhemsplatser. Det totala antalet utbildningsplatser beräknas
av NV för budgetåret 1995/96 till 125, varav 87 elevhemsplatser. NV
beräknar kostnaderna för boende i elevhem, övriga sociala omvårdnads-
kostnader samt habilitering i anslutning till riksgymnasium för rörelse-
hindrade till sammanlagt 111 000 000 kronor budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

NV har till regeringen inkommit med årsredovisning för budgetåret
1993/94. Regeringens och Riksrevisionsverkets bedömning av innehållet
i denna redovisas under anslaget F 13. Nämnden för vårdartjänst.

Vad beträffar vårdartjänsten bör NV under budgetåret 1995/96 fortsätta
att utveckla olika stöd i och omkring studiesituationen och därvid sträva
efter att hitta helhetslösningar för den enskilde.

I regleringsbrev för budgetåret 1993/94 gavs NV i uppdrag att utarbeta
ett uppföljningssystem för vårdartjänsten för att få fram instrument för
kvantitets- och kvalitetsmätning. Detta uppdrag har redovisats till rege-
ringen den 29 juni 1994 i form av en rapport som tagits fram i sam-
arbete med en konsult från KPMG Bohlins. Enligt direktiv i reglerings-
brev för budgetåret 1994/95 skall NV fortsätta arbetet med utformningen
av uppföljningssystemet. I detta arbete skall NV prioritera lösningar som
möjliggör jämförelser mellan de olika huvudmännen vad gäller verksam-
heternas omfattning och kvalitet i förhållande till använda resurser.

Regeringen beräknar medelsbehovet för vårdartjänst åt studerande vid
folkhögskolor, universitet och andra högskolor för budgetåret 1995/96
till totalt 153 385 000 kronor.

När det gäller verksamheten med omvårdnadsinsatser i anslutning till
gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever bör NV även fort-
sättningsvis sträva efter att omvårdnads- och utbildningsinsatserna skall
samverka i syfte att ge eleven kunskaper, förbereda för ett vuxenliv och
möjliggöra en vidareutveckling.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

172

I regleringsbrev för budgetåret 1993/94 gavs NV i uppdrag att utarbeta
ett uppföljningssystem for omvårdnadsinsatsema i anslutning till riks-
gymnasium för rörelsehindrade för att få fram instrument för kvantitets-
och kvalitetsmätning. Detta uppdrag har redovisats till regeringen den
31 mars 1994 i form av en rapport som tagits fram i samarbete med en
konsult från KPMG Bohlins. Enligt direktiv i regleringsbrev för budget-
året 1994/95 skall NV fortsätta arbetet med utformningen av uppfölj-
ningssystemet. I detta arbete skall NV prioritera lösningar som möjliggör
jämförelser mellan de olika huvudmännen vad gäller verksamheternas
omfattning och kvalitet i förhållande till använda resurser.

I avvaktan på förnyad överenskommelse mellan staten och huvudmän-
nen beräknar regeringen medelsbehovet för särskilda omvårdnadsinsatser
i anslutning till riksgymnasium för rörelsehindrade till
82 050 000 kronor för budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statsbidrag till vårdartjänst m.m. förbudgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 235 435 000 kronor.

D 5. Bidrag till viss verksamhet för personer med
funktionshinder

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

58 926 622

70 124 000

118 183 000

varav 78 789 000 beräknat för juli 1995 - juni 1966

Bidraget är avsett för att öka organisationernas möjligheter att själva
driva vissa verksamheter som är av stor betydelse för personer med
funktionshinder.

Från anslaget får Synskadades riksförbund bidrag till SRF Hantverk
AB, depåverksamheten, till verksamheten med ledarhundar samt till viss
övrig verksamhet. Föreningen Sveriges dövblinda erhåller bidrag för
tidningsutgivning för dövblinda och Sveriges dövas riksförbund för sin
teckenspråksavdelning. Under anslaget utges vidare bidrag till rikstolk-
tjänst, palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuséet, handi-
kapporganisationernas rekreationsanläggningar, Föreningen Rekryte-
ringsgruppen samt till Neurologiskt handikappades riksförbund.

Synskadades riksförbund (SRF)

1. Kostnaderna för depåverksamheten beräknas av SRF till 14 933 000
kronor.

2. SRF:s åtagande vad avser ledarhundsverksamheten innefattar inköp
och tilldelning av hundar, utbildnings- och uppföljningsansvar. Till-
gången på ledarhundar har legat under behovsnivån i flera år. Det har

173

därför uppkommit ett ackumulerat behov av hundar. SRF räknar med att
det behövs ungefär 25 hundar per år för att täcka detta behov. Därtill
kommer att ca 25-30 hundar per år behöver ersättas. SRF uppger att
tillgången på ledarhundar nu ökar, vilket innebär att SRF skulle kunna
öka inköpen för att i någon mån möta de behov som finns. SRF uppger
att det under år 1994 fanns ca 245 ledarhundsekipage. Medelsbehovet
för verksamheten med ledarhundar anges till 48 514 000 kronor bud-
getåret 1995/96.

3. Under anslagsposten utges bidrag till SRF för viss övrig verksamhet.
Medlen avser utgivning av ersättningstidningar för synskadade, individ-
inriktad verksamhet för synskadade med ytterligare funktionshinder, stöd
för synskadades sysselsättning, punktskriftsprojekt m.m. Kostnaden för
denna verksamhet anges för budgetåret 1995/96 till 30 001 000 kronor.

SRF har i brev till Socialdepartementet den 13 oktober 1994 utöver
tidigare äskanden för budgetåret 1995/96 hemställt om ytterligare
1 800 000 kronor för att täcka kostnader för vissa momsinbetalningar.

Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)

4. Kostnaderna för tidningen Nuet, som utges av FSDB, täcks av stats-
anslaget. FSDB pekar på behovet av en fortsatt utgivning av nyhetstid-
ningar för dövblinda och nyhetsförmedling för dövblinda genom databas.
Medelsbehovet för budgetåret 1995/96 anges till 8 775 000 kronor.

Sveriges dövas riksförbund (SDR)

5. SDR konstaterar att bidraget till teckenspråksavdelningen har stor
betydelse för utvecklingen av dövas tvåspråkighet. Kostnaderna för verk-
samheten under budgetåret 1995/96 beräknas av Sveriges dövas riksför-
bund till 6 137 000 kronor.

Stiftelsen rikstolktjänst

6. Stiftelsen rikstolktjänst består av Sveriges dövas riksförbund, Före-
ningen Sveriges dövblinda samt Hörselskadades riksförbund. Stiftelsen
förfogar över anslaget till rikstolktjänst och beslutar om hur rikstolk-
tjänsten skall bedrivas. Stiftelsen beräknar kostnaderna för rikstolktjäns-
ten till 8 850 000 kronor för budgetåret 1995/96.

Naturhistoriska riksmuseet

7. Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuséet mäter och
rapporterar om pollenhalten i luften. Rapportering sker regelbundet till
radio, text-TV, dagstidningar och allergiföreningar. De sammanlagda
kostnaderna för budgetåret 1995/96 beräknas till 1 100 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

174

Bidrag till handikapporganisationernas rekreationsanläggningar

8. Genom förordningen (1994:950) om statsbidrag till handikapporgani-
sationernas rekreationsanläggningar har regeringen meddelat föreskrifter
om bl.a. villkoren för statsbidragets användning. Regeringen beslutar om
fördelningen av anslagsbeloppen mellan organisationerna efter förslag
från Socialstyrelsen. Innevarande budgetår har bidrag fördelats till De
handikappades riksförbund, Neurologiskt handikappades riksförbund,
Riksförbundet för rörelsehindrade bam och ungdomar samt Synskadades
riksförbund.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Föreningen Rekryteringsgruppen (RG)

9. Föreningen rekryteringsgruppen bedriver tränings- och rehabiliterings-
verksamhet med särskild inriktning på nyskadade. Under budgetåret
1995/96 kommer föreningen att prioritera den uppsökande verksamheten
runt om i Sverige. Medelsbehovet för budgetåret 1995/96 anges av
föreningen till 7 034 000 kronor.

Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR)

10. NHR driver en permanent utställning av hjälpmedel för personer
med funktionshinder vid NHR-Center i Stockholm. Utställningen har
stor betydelse för personer med funktionshinder som där kan få oriente-
ring och information om hjälpmedel. För budgetåret 1995/96 hemställs
om 1 950 000 kronor.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Beräknade Beräknat belopp

utgi fter 1995/96 (18 mån)

1994/95 Regeringen

1.	SRF hantverk för depåverksamheten	9 290 000	13 935 000
2.	SRF för ledarhundar1	17 250 000	38 625 000
3.	SRF för viss övrig verksamhet2	11 414 000	17 121 000
4.	FSDB för tidningsutgivning	5 685 000	8 775 000
5.	SDR för teckenspråksavdelning	2 470 000	3 705 000
6.	Bidrag till rikstolktjänsten	4 950 000	7 425 000
7.	Palynologiska laboratoriet	675 000	1 012 000
8.	Bidrag till rekreationsanläggningar	15 000 000	22 500 000
9.	Bidrag till rekryteringsgruppen	2 260 000	3 390 000
10.NHR för NHR-Center		1 130 000	1 695 000
Summa		70 124 000	118 183 000

1 Tillkommer 7 500 000 kronor till ledarhundsverksamheten enligt förslag i tilläggs-
budget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95.

2 Tillkommer 500 000 kronor i engångsanvisning enligt förslag i tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1994/95.

175

Synskadades riksförbund (SRF)

Depåverksamheten bedrivs av SRF i bolagsform. Staten ger årliga bidrag
till löner och omkostnader. Med syfte att stärka depåverksamhetens eko-
nomi har staten tillfört depån särskilda reformmedel. SRF har också
gjort vissa strukturella förändringar i verksamheten för att förbättra den
ekonomiska situationen. Mot den bakgrunden gör regeringen bedöm-
ningen att verksamheten nu skall kunna bedrivas inom de givna ekono-
miska ramarna. Med hänsyn till detta bör depåverksamheten anvisas ett
sammanlagt belopp om 13 935 000 kronor.

Den ledarhundsverksamhet som SRF bedriver är av stor betydelse för
många synskadade. En ledarhund ökar den synskadades oberoende och
minskar många gånget behovet av stöd och hjälp i andra former. Det är
också bakgrunden till att staten stöder verksamheten med statsbidrag.

Regeringen delar SRF:s bedömning att tillgången på ledarhundar nu
förbättrats. Det är därför angeläget att SRF får möjlighet att köpa in
flera hundar för att tillgodose angelägna behov. Med syfte att säkra
SRF:s möjligheter till nya inköp har för innevarande budgetår regeringen
i tilläggsbudgeten föreslagit att ledarhundsverksamheten skall tillföras
7 500 000 kronor i särskilda reformmedel för att täcka de mest akuta be-
hoven. Dessa medel bör ligga kvar även för budgetåret 1995/96. Rege-
ringen bedömer emellertid att ytterligare medel behöver tillföras verk-
samheten och förordar att 1 500 000 kronor i reformmedel anvisas verk-
samheten för budgetåret 1995/96. Därmed bör verksamheten kunna
svara mot de behov som finns. Regeringen har för avsikt att i komman-
de regleringsbrev ålägga Socialstyrelsen att fortlöpande följa ledarhunds-
verksamheten och att ge regeringen underlag för fortsatta beslut om
medelstilldelning. Regeringen beräknar de sammanlagda kostnaderna för
ledarhundsverksamheten till 38 625 000 kronor.

SRF erhåller under denna anslagspost även statsbidrag till viss övrig
verksamhet som till sin utformning utgör väsentliga komplement till
samhällets insatser på området. Regeringen föreslår fortsatt stöd till den-
na verksamhet. Regeringen har innevarande budgetår föreslagit att SRF
skall tillföras 500 000 kronor i engångsanvisning för täckande av vissa
kostnader för momsinbetalningar för att SRF skall kunna upprätthålla
kvaliteten i verksamheten. Sammantaget bör 17 121 000 kronor anvisas
för detta ändamål budgetåret 1995/96.

Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)

FSDB bedriver nyhetsförmedling för dövblinda genom utgivning av
tidningen Nuet och elektronisk nyhetsinformation via Tele-nuet. Denna
verksamhet är av avgörande betydelse för dövblindas möjligheter att ta
del av nyheter och annan information. Dövblinda är svårt eftersatta i in-
formationssammanhang. Regeringen anser det därför angeläget att det
sker en fortsatt kvantitativ och kvalitativ utveckling av nyhetsförmed-
lingen och beräknar 8 775 000 kronor för detta för budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

176

Sveriges dövas riksförbund (SDR)

SDR bedriver vid sin teckenspråksavdelning olika verksamheter för att
utveckla teckenspråket. Regeringen har i olika sammanhang och senast i
propositionen 1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade
pekat på betydelsen av att döva får tillgång till ett väl fungerande
teckenspråk för sin kommunikation och delaktighet i samhället. Rege-
ringen föreslår ett fortsatt stöd till SDR:s teckenspråksavdelning. För
kommande budgetår bör teckenspråksavdelningen anvisas 3 705 000
kronor.

Stiftelsen rikstolktjänst

Medlen till rikstolktjänst fördelas av Stiftelsen rikstolktjänst och avser
bidrag till tolktjänst som förtroendevalda i handikapporganisationerna
behöver för att kunna utföra uppdrag på olika platser i landet. Stiftelsen
bildades år 1993 och består av Sveriges dövas riksförbund, Föreningen
Sveriges dövblinda och Hörselskadades riksförbund. Stiftelsen pekar i
sin anslagsframställning bl.a. på handikapporganisationernas ökade enga-
gemang i Europasamarbetet vilket kommer att medföra ökade tolkkost-
nader. Stiftelsen återkommer med sin anhållan om ökade medel till tolk-
tjänst i EU-arbetet. Med hänsyn till det ekonomiska läget är regeringen
inte beredd att föreslå ett utökat statsbidrag till rikstolktjänsten. För bud-
getåret 1995/96 bör 7 425 000 kronor anvisas till statsbidrag till riks-
tolktjänst.

Naturhistoriska riksmuséet

Regeringen beräknar ett anslag på 1 012 000 kronor till Naturhistoriska
riksmuséets palynologiska laboratorium för det kommande budgetåret.

Statsbidrag till handikapporganisationernas rekreationsanläggningar

Sedan länge driver vissa handikapporganisationer egna rekreations-
anläggningar av rikskaraktär. Syftet med anläggningarna är att erbjuda
personer med omfattande funktionshinder möjligheter till semester och
rekreation i en tillgänglig miljö och med särskild personal och service.
Organisationerna har här tagit ett betydande ansvar för svårt funktions-
hindrade personer. Det är också bakgrunden till att staten under flera år
stött anläggningarna via statsbidrag.

Genom de reformmedel som tillfördes anslaget budgetåret 1994/95 bör
anläggningarna ha fått bättre förutsättningar att driva verksamheten.
Samtidigt reglerades villkoren för statsbidraget i förordningen (1994:950)
om statsbidrag till handikapporganisationernas rekreationsanläggningar.

Innevarande budgetår har sammanlagt 15 000 000 kronor fördelats till
sju anläggningar. Det är Mättinge, som drivs av Riksförbundet för rörel-
sehindrade barn och ungdomar, Dellenborg, Tranåsbaden, Årevidden
samt Stiftelsen Sommarsol, som drivs av De handikappades riksförbund,

12 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

177

Stiftelsen Almåsa, som drivs av Synskadades riksförbund och Valjeviken Prop. 1994/95:100
som drivs av Neurologiskt handikappades riksförbund. Bil. 6

För budgetåret 1995/96 bör 22 500 000 kronor anvisas till statsbidrag
till handikapporganisationernas rekreationsanläggningar.

Föreningen rekryteringsgruppen (RG)

Föreningen rekryteringsgruppen, RG, kan genom sina tränings- och reha-
biliteringsläger erbjuda nyskadade ökade möjligheter till ett aktivt och
självständigt liv. Regeringen föreslår fortsatt stöd till denna verksamhet.
Sammanlagt bör 3 390 000 kronor anvisas till rekryteringsgruppens
verksamhet.

Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR)

NHR bedriver en permanent hjälpmedelsutställning i Stockholm. Utställ-
ningen är mycket uppskattad och välbesökt. Regeringen anser att NHR-
Center bör stödjas också i fortsättningen och föreslår att 1 695 000
kronor anvisas för ändamålet budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 118 183 000
kronor.

D 6. Bidrag till handikapporganisationer

1993/94	Utgift	129 248 000
1994/95	Anslag	129 248 000
1995/96	Förslag	193 872 000

varav 129 248 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Handikapporganisationerna får bidrag till sin verksamhet från anslaget.
Villkoren för statsbidraget regleras i förordningen (1994:951) om stats-
bidragtill handikapporganisationer. Regeringen beslutar om fördelningen
av anslagsbeloppen mellan organisationerna efter förslag av Socialstyrel-
sen. Följande 39 organisationer har fått bidrag under innevarande bud-
getår:

Afasiförbundet i Sverige, Bröstcancerföreningamas riksorganisation. De
handikappades riksförbund, Handikappförbundens samarbetsorgan, För-
bundet blödarsjuka i Sverige, Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter,
Föreningen för de neurosedynskadade, Föreningen Sveriges dövblinda,
Hjämkraft - Riksföreningen för rehabilitering av skallskadade, Hjärt-
och lungsjukas riksförbund, Hörselskadades riksförbund, 1LCO -
Svenskt förbund för stomiopererade, Svenska Laryngförbundet, Neuro-
logiskt handikappades riksförbund, Riksförbundet för blodsjuka, Riksför-

178

bundet för dementas rättigheter, Riksförbundet för döva, hörselskadade
och språkstörda bam, Riksförbundet för mag- och tarmsjuka,
Riksförbundet för njursjuka, Riksförbundet för rörelsehindrade bam och
ungdomar, Riksförbundet för social och mental hälsa, Riksförbundet för
trafik- och polioskadade, Riksförbundet för utvecklingsstörda bam, ung-
domar och vuxna, Riksförbundet av intresseföreningar för schizofreni,
Riksförbundet mot astma-allergi, Riksförbundet mot reumatism,
Riksförbundet cystisk fibros, Riksföreningen Autism, STROKE - Riks-
förbundet mot hjärnans kärlsjukdomar, Svenska celiakiförbundet,
Svenska diabetesförbundet, Svenska epilepsiförbundet, Svenska psoria-
sisförbundet, Sveriges dövas riksförbund, Sveriges stamningsföreningars
riksförbund, Synskadades riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet,
Riksförbundet HIV-positiva samt Svenska parkinsonförbundet.

Regeringens överväganden

Handikapporganisationernas verksamhet har haft avgörande betydelse för
dagens handikappolitik. De första handikapporganisationerna, som bilda-
des för mer än 100 år sedan, hade till uppgift att ge hjälp och stöd till
sina medlemmar. Verksamheten var bl.a. inriktad på att underlätta för
medlemmarna att få sysselsättning och att garantera en någorlunda dräg-
lig försörjning vid sjukdom och arbetslöshet. Organisationerna bedriver
i dag central, regional och lokal intressepolitisk verksamhet, anlitas som
remissinstanser och är företrädda i olika utredningar. Organisationerna
har också en omfattande upplysningsverksamhet om vad det innebär att
leva med funktionshinder samt ger service och information till personer
med funktionshinder och deras anhöriga.

Organisationerna har under senare år ökat sitt engagemang och sin
medverkan i det internationella handikapparbetet. Som exempel kan
nämnas arbetet inom FN med internationella regler med inriktning på
full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder, där
Sverige spelar en stor roll. På motsvarande sätt medverkar handikapp-
rörelsen i Europasamarbetet. Synskadades riksförbund, De handikappa-
des riksförbund samt Sveriges dövas riksförbund har i en gemensam
skrivelse till Utrikesdepartementet den 31 augusti 1994 ansökt om
statsbidrag till extraordinära kostnader för att introducera svensk handi-
kappolitik inom EU. Skrivelsen har senare överlämnats till Socialdepar-
tementet.

Flera undersökningar visar att kvinnor med funktionshinder har svårt
att göra sig gällande i olika sammanhang. Deras inflytande i t.ex. poli-
tiskt, fackligt och annat samhällsarbete är mindre än för kvinnor utan
funktionshinder. Det är viktigt att denna utveckling bryts. Det kan bl.a.
ske genom att organisationerna i sitt intressepolitiska arbete ytterligare
uppmärksammar kvinnofrågorna.

Statsbidraget till handikapporganisationerna har av statsfinansiella skäl
legat still de senaste två åren. Med hänsyn till det fortsatta besvärliga
ekonomiska läget är regeringen inte heller för budgetåret 1995/96 beredd
att föreslå någon höjning av statsbidraget. Regeringen föreslår oförändrat
statsbidrag med 193 872 000 kronor för budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

179

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1995/96 an
visar ett anslag på 193 872 000 kronor.

D 7. Bidrag till pensionärsorganisationer

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

1993/94	Utgift	2 446 000
1994/95	Anslag	2 446 000
1995/96	Förslag	3 669 000

varav 2 446 000 för perioden juli 1995 - juni 1996

Under anslaget utges statsbidrag till pensionärsorganisationerna. Under
innevarande budgetår utges statsbidrag till Pensionärernas riksorganisa-
tion, Sveriges pensionärsförbund och Riksförbundet pensionärsgemen-
skap. Frågor om statsbidrag till pensionärsorganisationerna regleras i
förordningen (1994:316) om statsbidrag till pensionärsorganisationer.
Beslut i fråga om bidrag meddelas av Socialstyrelsen som också betalar
ut bidraget.

Regeringens överväganden

Pensionärsorganisationerna har en opinionsbildande roll och fyller en
viktig funktion i folkrörelsearbetet i Sverige. Pensionärsorganisationerna
har också en viktig roll att fylla när det gäller att föra ut och informera
om konsekvenserna för äldre av det svenska EU-medlemskapet.

En justering av grundbidraget behöver göras för det budgetår som
löper under 18 månader från den 1 juli 1995.

För budgetåret 1995/96 bör statsbidraget till pensionärsorganisationerna
uppgå till 3 669 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till pensionärsorganisationer för budgetåret 1995/96 an-
visar ett anslag på 3 669 000 kronor.

D 8. Ersättning för texttelefoner

1993/94	Utgift	77 375 718
1994/95	Anslag	72 700 000
1995/96	Förslag	156 352 000

varav 119 663 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget ersätts landstingen för inköp av texttelefoner till döva,
svårt hörselskadade, dövblinda och talskadade samt för anhörigtelefoner.
Ersättningen utbetalas av Socialstyrelsen kvartalsvis i efterskott. Verk-
samheten regleras i förordningen (1992:621) om bidrag till texttelefoner.

180

Från anslaget utbetalas även ersättning till operatören för förmedlings-
tjänst för samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner. Under inne-
varande budgetår tillhandahålls förmedlingstjänsten av Telia Tele-
Respons AB som ersätts for sina kostnader for förmedlingstjänsten och
för ränta på nedlagt kapital budgetårsvis i efterskott.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen gör i sin anslagsframställning bedömningen att 675 text-
telefoner och 1 400 anhörigtelefoner kommer att ordineras under bud-
getåret 1995/96. Styrelsen räknar därvid med ett femtiotal ordinationer
av texttelefoner for dövblinda under budgetåret 1995/96. Införandet av
statsbidraget till anhörigtelefoner den 1 juli 1992 har inneburit att de
tidigare kraftiga årliga ökningarna i förmedlingsverksamhetens omfatt-
ning nu stagnerat. Omfattningen av förmedlingsverksamheten samt kost-
naderna för denna förväntas således bli oförändrade under budgetåret
1995/96 jämfört med såväl budgetåren 1994/95 som 1993/94. Det sam-
manlagda medelsbehovet uppgår enligt Socialstyrelsen till
156 352 000 kronor for det förlängda budgetåret 1995/96.

Socialstyrelsen skriver i sin anslagsframställning att ett antal aktörer
inom teleområdet under budgetåret 1993/94 visat intresse for att vara
med i en eventuell upphandling av förmedlingstjänsten. Styrelsen har
också för avsikt att under hösten 1994 göra en sådan upphandling. För
att kunna uppnå bästa möjliga villkor i en sådan upphandling anser sty-
relsen det nödvändigt att anslagets konstruktion ändras så att även ersätt-
ningen för förmedlingstjänsten utbetalas kvartalsvis i efterskott.

Regeringens överväganden

Med syfte att öka kostnadskontrollen över förmedlingsverksamheten
uppdrog regeringen i regleringsbrev for budgetåret 1993/94 åt Social-
styrelsen att utreda och föreslå former för en prestationsanpassad ersätt-
ning for förmedling av texttelefonsamtal. Enligt uppdraget skulle sty-
relsen också föreslå åtgärder i syfte att uppnå en effektiv upphandling av
sådan verksamhet. Socialstyrelsen har genom en rapport den 13 maj
1994 redovisat uppdraget för regeringen. När det gäller den prestations-
anpassade ersättningen föreslår styrelsen i rapporten att ersättning till
operatören för förmedlingsverksamheten bör baseras på antalet gjorda
beställningar av texttelefonsamtal via förmedlingscentralen. Vad beträffar
åtgärder för att uppnå en effektiv upphandling av förmedlingstjänsten
redovisar styrelsen i rapporten den kravspecifikation för förmedling av
texttelefonsamtal som utarbetats i samarbete med handikapporganisatio-
nerna. Styrelsen gör bedömningen att upphandling av förmedlingstjäns-
ten kan ske fr.o.m. budgetåret 1995/96 och då med den utarbetade
specifikationen som grund. Vad beträffar budgetåret 1994/95 föreslår
styrelsen att, i avvaktan på upphandling av tjänsten, avtal om presta-
tionsanpassad ersättning för förmedling av texttelefonsamtal bör träffas
med Telia TeleRespons AB. Styrelsens rapport fick till följd att ett avtal

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

181

baserat på en fast ersättning om 87 kronor per anrop till förmedlings-
tjänsten slöts mellan Socialstyrelsen och Telia TeleRespons AB den 15
juni 1994.

I frågorna om prestationsanpassad ersättning for, och upphandling av,
förmedling av texttelefonsamtal gör regeringen samma bedömningar som
styrelsen. Socialstyrelsen bör därför under budgetåret 1995/96, i överens-
stämmelse med den utarbetade kravspecifikationen och till lägsta möjliga
kostnad, upphandla förmedlingstjänsten i enlighet med lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling. Avtal som upprättas som resultat
av sådan upphandling bör i likhet med nu gällande avtal med Telia Tele-
Respons AB baseras på en fast ersättning per anrop.

Regeringen delar också Socialstyrelsens uppfattning att den nuvarande
anslagskonstruktionen är olämplig och därför bör ändras. Ersättning till
operatören för förmedlingstjänsten bör fortsättningsvis utbetalas kvartals-
vis i efterskott i stället för som tidigare budgetårsvis i efterskott inne-
fattande ersättning för operatörens räntekostnader. En sådan förändring
innebär en engångsvis kraftig ökning av kostnaderna för det första halv-
året i anslagsperioden 1995/96.

I likhet med Socialstyrelsen beräknar regeringen medelsbehovet för
budgetåret 1995/96 till 156 352 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ersättning för texttelefoner för budgetåret 1995/96 anvisar ett för-
slagsanslag på 156 352 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

D 9. Bilstöd till handikappade

1993/94	Utgift	164 462 542
1994/95	Anslag	191 000 000
1995/96	Förslag	610 000 000

varav 396 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från detta anslag betalas bilstöd till handikappade och föräldrar med
handikappade bam till anskaffning och anpassning av motorfordon m.m.
Bilstödet trädde i kraft den 1 oktober 1988. Bilstödet kan lämnas till fem
olika persongrupper och omfattar grundbidrag, inkomstprövat an-
skaffningsbidrag och anpassningsbidrag. Nytt bilstöd kan lämnas huvud-
sakligen bara om minst sju år har gått sedan beslut senast fattades om
rätt till stödet.

Stödet administreras av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäk-
ringskassorna. Bestämmelser om bilstöd finns i lagen (1988:360) om
handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade och i förord-
ningen (1988:890) om bilstöd till handikappade.

182

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet under perioden den 1 juli
1995 - 31 december 1996 till 595 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret
1995/96 föreslagit att förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbild-
ning ändras fr.o.m. den 1 juli 1995 så att beslut om att bevilja körkorts-
utbildning i samband med beslut om bilstöd till handikappade fortsätt-
ningsvis fattas av de allmänna försäkringskassorna i stället för av Ar-
betsmarknadsverket. Riksförsäkringsverket har tillstyrkt förslaget.

Regeringens överväganden

Bilstödet är en viktig stödform för många förflyttningshandikappade. När
bilstödsreformen trädde i kraft den 1 oktober 1988 innebar detta dels att
personkretsen för rätt till bilstöd utvidgades, dels att själva bidragen
inom stödet höjdes. Med verkan fr.o.m. den 1 juli 1991 gjordes en viss
ytterligare höjning av bidragen.

Som nyss nämnts kan nytt bilstöd beviljas huvudsakligen bara om
minst sju år har gått sedan beslut senast fattades om rätt till stödet. Som
också nämnts infördes det nuvarande bilstödet den 1 oktober 1988. Den
andra sjuårsperioden börjar således den 1 oktober 1995. Därmed sker en
påtaglig ökning av antalet beviljade bilstöd i förhållande till de närmast
föregående åren. Utvecklingen av bilstöd antalsmässigt och ekonomiskt
kan, med oförändrade regler, i stort antas följa samma mönster som
under bidragets första sjuårsperiod. Ansökningsfrekvensen kan dock
beräknas fördela sig något jämnare under den kommande sjuårsperiodens
två första år.

För budgetåret 1995/96 bör i enlighet med vad Riksförsäkringsverket
föreslagit 595 miljoner kronor anvisas för bidrag till handikappade för
anskaffning och anpassning av motorfordon m.m.

Vad gäller Arbetsmarknadsstyrelsens förslag att förordningen
(1987:406) om arbetsmarknadsutbildning ändras så att beslut om kör-
kortsutbildning i samband med beslut om bilstöd till handikappade efter
den 1 juli 1995 skall fattas av de allmänna försäkringskassorna i stället
för av Arbetsmarknadsverket gör regeringen följande bedömning.

Enligt regeringen har besluten om rätt till bilstöd och till körkortsut-
bildning en sådan nära koppling att en och samma instans bör ansvara
för båda åtgärderna. Regeringen tillstyrker därför Arbetsmarknadsstyrel-
sens förslag att beslut om att bevilja körkortsutbildning fortsättningsvis
bör fattas av de allmänna försäkringskassorna i samband med beslut om
bilstöd. Den avsedda förändringen bör genomföras den 1 juli 1995
genom ett tillägg i förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappa-
de. I anslutning härtill bör medel för upphandling av den speciella kör-
kortsutbildningen för svårt funktionshindrade, motsvarande för budget-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

183

året 1995/96 15 000 000 kronor (varav 10 000 000 kronor för juli 1995
- juni 1996), foras över från anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder till anslaget D 9. Bilstöd till handikappade.

Sammantaget innebär detta att 610 miljoner kronor bör anvisas till bil-
stöd till handikappade under budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bilstöd till handikappade för budgetåret 1995/96 anvisar ett för-
slagsanslag på 610 000 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

D 10.	Kostnader för statlig assistansersättning
1993/94	Utgift	223 640 048 (6 mån.)
1994/95	Anslag	2 527 000 000
1995/96	Förslag	5 741 000 000
		varav 3 808 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från detta anslag betalas assistansersättning fr.o.m. den 1 januari 1994
till funktionshindrade som har behov av personlig assistans för sin dag-
liga livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Rätten
till assistansersättning gäller svårt funktionshindrade som bedöms ha
behov av insatsen personlig assistans, som inte har fyllt 65 år och som
bor i eget boende, servicehus eller hos familj eller anhörig.

Ersättningen syftar till att tillförsäkra personer med stora funktions-
hinder och omfattande stödbehov valfrihet och självbestämmande. Den
enskilde skall kunna få insatsen genom att kommunen tillhandahåller
assistansen eller genom att den enskilde får ekonomiskt stöd så att han
själv kan anlita hjälp från ett kooperativ eller annat fristående organ eller
själv vara arbetsgivare för den personlige assistenten. Avsikten är att
assistansersättningen skall användas till assistentens eller assistenternas
lönekostnader, administration m.m. eller till de avgifter som kommunen
eller någon annnan som svarar för assistansen debiterar den funktions-
hindrade.

Regeringen fastställer assistansersättningens högsta timbelopp varje år.
För år 1995 har detta belopp fastställts till 180 kronor per timme.

Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket. De allmänna försäk-
ringskassorna administrerar och beslutar om ersättningen. Frågor om
assistansersättning regleras i lagen (1993:389) om assistansersättning
(LASS) och i förordningen (1993:1091) om assistansersättning.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket anger medelsbehovet under perioden den 1 juli
1995 - 31 december 1996 till 6 400 000 000 kronor.

184

Regeringens överväganden

Riksförsäkringsverket pekade i en första delrapport den 21 juni 1994 om
införandet av assistansersättning (RFV anser 1994:4) på en del problem
som uppstått i den praktiska tillämpningen av lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS) och LASS angående per-
sonlig assistans. Socialstyrelsen tog också upp dessa problem i sin års-
rapport 1994 om handikappreformen (Socialstyrelsen följer upp och
utvärderar 1994:11). Vad gäller den situation när en funktionshindrad
person själv anställer anhöriga som personliga assistenter pekade de
båda verken på vissa tillämpningsproblem av skatte- och arbetsrättslig
art. På grund av dessa problem vid anställning av en person som person-
lig assistent som den funktionshindrade lever i hushållsgemenskap med,
har genom riksdagens beslut (prop. 1994/95:77, bet. 1994/95:SoU7, rskr.
1994/95:107) vissa ändringar gjorts främst i LSS och LASS. Ändringar-
na innebär att ekonomiskt stöd enligt LSS eller assistansersättning enligt
LASS avseende assistans som ges av en person som den funk-
tionshindrade lever i hushållsgemenskap med endast lämnas om annan
än den funktionshindrade är arbetsgivare eller uppdragsgivare till assis-
tenten. Vidare skall, när den enskilde själv är arbetsgivare eller upp-
dragsgivare, ekonomiskt stöd/assistansersättning inte lämnas för arbetstid
som för en viss assistent överstiger vad som är tillåtet enligt lagen
(1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete. I anslutning härtill har
riksdagen beslutat om en komplettering i den senare lagen, vilken gäller
också för personliga assistenter som tillhör arbetsgivarens familj.

I proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshind-
rade framhölls att det var förenat med vissa svårigheter att bedöma kost-
naderna för handikappreformen och att med hänsyn till detta en särskild
uppföljning borde göras vad gäller de ekonomiska konsekvenserna av
reformen. Vidare påpekades att det mot bakgrund av assistansreformens
omfattning fanns anledning att särskilt uppmärksamma den stödformen
vid en kostnadsuppföljning.

Regeringen uppdrog den 30 september 1993 åt Socialstyrelsen att i
kontakt med Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Social-
vetenskapliga forskningsrådet (SFR) och handikapporganisationerna och,
vad gäller personlig assistans i samråd med Riksförsäkringsverket, göra
en sådan kostnadsuppföljning av handikappreformen. Kostnadsuppfölj-
ningen skall avse verksamheten under åren 1994 och 1995. En delredo-
visning av uppdraget avseende kostnadsuppföljningen för verksamheten
år 1994 skall lämnas till regeringen senast den 1 december år 1995. En
slutlig redovisning av uppdraget, innefattande kostnadsuppföljningen för
verksamheten år 1995 samt bedömningen av den långsiktiga kostnadsut-
vecklingen, skall lämnas senast den 1 december år 1996.

Det föreligger f.n. stor osäkerhet vad gäller kostnadsutfallet för den
statliga assistansersättningen under reformens inledningsskede. Socialsty-
relsen har i sin tidigare omnämnda årsrapport angett att kostnaden
sannolikt blir högre än den som beräknades i propositionen 1992/93:159,
beroende främst på det höga antalet beviljade assistanstimmar. Även de

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

185

prognoser som fortlöpande har gjorts både inom Riksförsäkringsverket
och Socialdepartementet pekar på detta.

I sin anslagsframställning har Riksförsäkringsverket som underlag för
sitt angivna medelsbehov under budgetåret 1995/96 antagit att det
genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar per vecka torde komma
att uppgå till 80 samt att 7 000 personer kommer att erhålla assistanser-
sättning.

Sedan Riksförsäkringsverket i sin anslagsframställning gjort bedöm-
ningen av medelsbehovet under budgetåret 1995/96 har nya uppgifter
framkommit främst vad gäller antalet beviljade assistanstimmar, som f.n.
genomsnittligt uppgår till 70 timmar per vecka. Även personkretsens
omfattning bedöms nu bli något lägre än vad som tidigare beräknats.
Med dessa senare uppgifter som underlag har regeringen beräknat
medelsbehovet under budgetåret 1995/96.

Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket gavs mot bakgrund av kost-
nadsutvecklingen, genom regeringsbeslut den 3 november 1994, ett sär-
skilt uppdrag att gemensamt och skyndsamt göra en studie angående
assistansersättningen och belysa de bakomliggande orsakerna till utveck-
lingen. Resultatet av studien redovisades till regeringen den 16 december
1994 och bereds f.n. inom Socialdepartementet.

Med beaktande av personkretsens numera beräknade omfattning och
det nu genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar per vecka beräk-
nar regeringen kostnaderna för statlig assistansersättning för perioden
den 1 juli 1995 - 31 december 1996 till 5 741 000 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kostnader för statlig assistansersättning för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 5 741 000 000 kronor.

D 11. Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

1993/94	Utgift	2 700 000
1994/95	Anslag	1 000
1995/96	Förslag	1 000

Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola ombildades till aktiebolag
den 1 juli 1992. Staten äger sedan bolagsbildningen 70 % av aktierna i
bolaget och Sollefteå kommun resterande 30 %.

Regeringens överväganden

Riksdagen beslutade i december 1993 enligt förslagen i regeringens
proposition 1993/94:36 Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -
Statens Hundskola att anvisa ett förslagsanslag om 2 miljoner kronor för
budgetåret 1993/94 (bet. 1993/94:SoU12, rskr. 1993/94:60). Syftet med
förslagsanslaget var att täcka statens andel av det kapitalunderskott som

186

bedömdes uppstå på grund av fortsatta förluster i bolaget. I proposi-
tionen ifrågasatte regeringen statens fortsatta engagemang i producent-
ledet och uttalade möjligheten att statens ägarandel i bolaget skulle
kunna överlåtas till annan part.

Mot bakgrund av den budget för bolagets verksamhet under år 1994
som presenterades i april 1994, reviderade regeringen sina förväntningar
om bolagets ekonomiska situation och beslutade den 17 mars 1994 om
medelstillskott med 2,7 miljoner kronor till bolaget. Medelstillskottet
motsvarade 70 % av det ackumulerade underskottet om totalt 3,8 miljo-
ner kronor t.o.m. utgången av år 1994.

I samband med behandlingen av propositionen om medelstillskott ut-
talade sig socialutskottet i sitt betänkande 1993/94:12 för en översyn av
tjänstehundsförsörjningen. Regeringen beslutade därför i februari 1994
att tillsätta en arbetsgrupp inom Socialdepartementet med uppgift att
göra en översyn av hur behovet av tjänstehundar i framtiden lämpligen
bör tillgodoses. Arbetsgruppen bestod av företrädare för Socialdeparte-
mentet, Justitiedepartementet, Försvarsdepartementet och Finansdeparte-
mentet. Då utskottet utgick från att en sådan översyn skulle ske under
parlamentarisk medverkan knöts en referensgrupp bestående av fem
riksdagsledamöter till arbetsgruppen.

Arbetsgruppen överlämnade i juni 1994 till regeringen rapporten Över-
syn av tjänstehundsförsörjningen (Ds 1994:90). I rapporten beskrivs bl.a.
hur antalet leverantörer av tjänstehundar och tillgången på tjänstehundar
av god kvalitet ökat under senare år. Mot denna bakgrund gör arbets-
gruppen bedömningen att behovet av ett statligt engagemang i pro-
ducentledet fortfarande kan ifrågasättas.

Förhandlingar förs för närvarande mellan Socialdepartementet och
Sollefteå kommun om en överlåtelse av statens ägarandel till kommunen.
Inriktningen är att statens engagemang i bolaget skall upphöra under
innevarande budgetår. 1 avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar bör
anslaget kvarstå oförändrat.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

187

E. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och
narkotikapolitik

Socialtjänstens individ- och familjeomsorg

Mål och inriktning

Socialtjänstlagen speglar en stark tilltro till människans egen förmåga
och vilja att fullt ut delta i samhällslivet och att förändra sin situation.

Socialtjänsten skall verka för att bam och ungdomar växer upp under
trygga och goda förhållanden, att människor med sociala eller andra
handikapp kan delta i samhällets gemenskap och leva som andra, att
människor som missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande
medel kommer ifrån sitt beroende och att människor som saknar medel
till sitt upphälle får möjlighet att klara sin försörjning.

Socialtjänstens olika former av bistånd skall utformas så att de stärker
den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Valet av bistånd
skall inte bestämmas av mekaniskt tillämpade åtgärdsmodeller, utan
måste alltid bestämmas med utgångspunkt från vad som är mest ända-
målsenligt i det enskilda fallet. Socialtjänsten måste således förfoga över
ett brett register av handlingsalternativ när det gäller individuellt in-
riktade insatser.

Det är av stor betydelse att socialtjänsten samverkar med andra huvud-
män som har ansvar över områden som anknyter till socialtjänstens
verksamhet. Offensiva insatser krävs för att stödja de grupper som har
det extra besvärligt att hävda sig på arbetsmarknaden. Särskilt betydelse-
fullt är det att förhindra att grupper av ungdomar hamnar utanför arbets-
livet och samhällslivet i övrigt.

Alla bam har rätt att få en god start i livet. Därför måste bamperspek-
tivet prägla arbetet på alla de samhällsområden där barns och ungdomars
intressen berörs. Det gäller i högsta grad bam som av olika skäl riskerar
att fara illa. Samhället har genom sociallagstiftningen ett särskilt ansvar
för att hjälpa utsatta bam och deras familjer och att vid behov ingripa
till barns skydd. Kvaliteten i detta arbete behöver utvecklas ytterligare.

Den enskildes sociala förhållanden påverkas också av samspelet med
andra individer och grupper och av de strukturella villkoren i samhället.
Det sociala arbetet bör därför också ha ett vidare angreppssätt och även
omfatta insatser på grupp- och samhällsnivå, t.ex. medverkan i sam-
hällsplaneringen.

Utvecklingen

I Social rapport 1994 beskriver Socialstyrelsen problemen hos befolk-
ningsgrupper som befinner sig i de svagaste positionerna i samhället,
dvs. människor med begränsade materiella resurser och som är svagt
etablerade på bostadsmarknaden eller arbetsmarknaden.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

188

Rapporten visar att invandrare, ensamstående föräldrar och deras bam
samt ungdomar har de sämsta villkoren och flest problem i samband
med arbete, ekonomi och boende. Situationen for dessa grupper försäm-
rades i vissa avseenden redan under åttiotalet. Under nittiotalet kan man
se ytterligare försämringar samtidigt som nya problem tillstöter, framför
allt relaterade till den höga arbetslösheten.

Det är också samma grupper som är överrepresenterade i bostadsom-
råden som karaktäriseras av otillfredsställande fysisk och social miljö.

Bostadssituationen

Under de senaste åren har antalet vräkningar bl.a. på grund av hyres-
skulder ökat. Kulmen nåddes år 1993 då antalet vräkningar ökade med
nästan 60 % och över 7 600 vräkningar verkställdes. Därefter är tenden-
sen något avtagande.

Andra tendenser som påvisats i olika undersökningar är en ökad
boendesegregation, framför allt i storstadsregionerna. Skillnader mellan
rika och fattiga kommuner har ökat, bl.a. när det gäller inkomster, ut-
bildningsnivå, antal arbetslösa, andel flyktingar och invandrare m.m. Den
ekonomiska krisen har slagit hårdast i områden och bland grupper som
redan befinner sig i en utsatt position. Även de senaste årens föränd-
ringar av bostads- och arbetsmarknaden, flyktinginvandringen m.m. kan
förklara dessa oroande utvecklingstendenser.

Socialbidrag

Den mycket omfattande arbetslösheten minskar kommunernas skattebas
och ökar deras bidragskostnader. Såväl antalet socialbidragstagare som
kostnaderna för socialbidrag fortsätter att öka i de allra flesta av landets
kommuner. Under år 1993 erhöll 671 300 personer socialbidrag, vilket
innebär att närmare åtta procent av befolkningen fick socialbidrag någon
gång under året. Variationerna mellan kommunerna är dock stora. I vissa
kommuner har endast tre procent av invånarna fått socialbidrag medan
siffran i andra kommuner uppgår till hela 13 %.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

189

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Kostnaderna har stigit kraftigt under hela nittiotalet och fortsatt att öka
under år 1994. Även här redovisas stora skillnader mellan kommunerna.
De i särklass högsta kostnaderna för socialbidrag har de tre storstäderna.
Som exempel kan nämnas att en storstadsinvånare betalar ca 1 900 kr
per år för att täcka kommunens socialbidragskostnad. Genomsnittskost-
naden för kommuninvånare i landet är ca 850 kr. En viktig och dess-
utom alarmerande förklaring till de ökande kostnaderna är att bidrags-
tiderna tenderar att bli allt längre. Den genomsnittliga bidragstiden som
år 1990 var 4,1 månad hade år 1993 stigit till 4,6 månader.

190

Antal socialbidragstagare

1980-1993

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Utvecklingen av antalet socialbidragstagare

och utgivet socialbidrag (1990-års priser)

400 m------------------------------------------r-.

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93

■ ■■ Socialbidragstagare — Utgivet socialbidrag

En stor andel av bidragshushållen är hushåll som tillkommit under året,
dvs. hushåll som inte erhöll socialbidrag året innan. En stor del av
sådana nytillkomna hushåll utgörs av grupper som har särskilt svårt att
hävda sig på arbetsmarknaden, bl.a. ungdomar och invandrare. 1 detta
sammanhang kan nämnas att antalet nya flyktinghushåll ökade 1993. För
varje mottagen flykting erhåller dock kommunerna statsbidrag från staten
som avser att täcka kostnaderna för socialbidrag och andra introduktions-
åtaganden.

191

Socialbidragstagama är i stor utsträckning yngre människor. Hälften av Prop. 1994/95:100
bidragstagama är under 25 år och ökningen av antalet bidragstagare har Bil. 6
under senare år skett främst i de yngre åldersgrupperna.

Vård av missbrukare

Institutionerna för vuxna missbrukare befinner sig i ett skede av stora
förändringar. Detta framgår av en rapport från Socialstyrelsen (1993:7)
Missbrukarvård till rätt pris. Institutionsvården byggdes ut kraftigt under
åttiotalet. Antalet platser ökade från ca 5 600 år 1982 till över 8 000 år
1991. År 1992 inträffade dock ett trendbrott. Platsantalet minskade med
ca 400 mellan åren 1991 och 1993. Senare uppgifter saknas.

Institutionsvårdens förutsättningar har under de senaste åren delvis
förändrats genom att kommunernas ekonomiska situation försämrats.
Kostnaden för den institutionella missbrukarvården för vuxna kan beräk-
nas till runt två miljarder kronor per år. När kommunerna måste spara,
är det naturligt att man överväger mindre kostsamma öppna alternativ till
den institutionella vården. Kostnaderna for institutionsvård för miss-
brukare i landets kommuner varierar dock kraftigt. Högsta kostnaderna
har storstadsområdena men även inom dessa varierar kostnaderna
mycket mellan "rika" förortskommuner och "miljonprogramsförorter".

Vi har idag inga uppgifter som tyder på att kommunerna bygger ut
öppenvårdsaltemativ i motsvarande grad som institutionsvården minskar.
Det kan dessutom finnas en risk för att en fortsatt ökning av social-
bidragskostnadema krymper utrymmet för kommunerna att utveckla
öppenvårdsaltemativ inom missbrukarvården.

För första gången sedan år 1989 ökar antalet LVM-anmälningar något.
Under 1993 inlämnades 1 466 ansökningar till länsrätterna om beredande
av LVM-vård, vilket är en ökning med 97 jämfört med 1992. Samtidigt
har andelen ansökningar från socialtjänsten minskat i förhållande till
andra anmälare, i första hand polisen.

För vuxna missbrukare, liksom för bam och ungdomar, ökar de ome-
delbara omhändertagandena, dvs i praktiken akuta placeringar. Sedan
Statens institutionsstyrelse (SiS) övertog huvudmannaskapet för LVM-
hemmen den 1 april 1994 kan antalet LVM-placeringar följas månadsvis.
Fram till och med den 31 oktober 1994 har omkring hälften av om-
händertagandena varit omedelbara.

Ungdomar

Under de senaste åren har olika rapporter både från riksomfattande skol-
undersökningar och framför allt från olika lokala undersökningar visat på
en oroande ökning av alkoholkonsumtionen bland ungdomar. Ungdomars
ölkonsumtion har för vissa grupper närmat sig sjuttiotalets. Det är fram-
för allt ungdomar som dricker sig berusade som ökar. Det gäller både
pojkar och flickor. Pojkar i årskurs 9 som dricker mer än fem burkar
starköl/tillfallé har ökat från 18 procent 1987 till 25 procent 1993. För
flickor är motsvarande ökning från sex till tolv procent. Särskilt oroande

192

är att andelen som berusar sig på hembränt är så hög. Bland värnpliktiga
uppger 17,6 procent att de berusar sig med hembränt.

Alkoholkonsumtionen är inte lika stor inom alla ungdomsgrupper.
Högriskgruppen utgörs av unga storstadsmän med låg utbildning och
svag ställning på arbetsmarknaden. Nästan 40 procent inom denna grupp
uppger att de berusar sig minst en gång per vecka jämfört med ca nio
procent i normalgruppen, (källa: Vämpliktsundersökningen 1992)

På liknande sätt har olika riksomfattande undersökningar och lokala
rapporter visat att ungdomars experimenterande med droger ökat något.
Samma mönster finns som när det gäller alkoholkonsumtionen. Inom
högriskgruppen uppger 30 procent att de någon gång har använt narko-
tikajämfört med normalgruppens 5,3 procent (källa: Vämpliktsundersök-
ningen 1992)

När det gäller alkoholvanorna är det fråga om en klar ökning jämfört
med åttiotalet, särskilt av antalet storkonsumenter. Alkoholdebuten sker
också vid allt lägre åldrar. Däremot är det för tidigt att säga om det är
början på en mer långsiktig trend eller om det endast rör sig om en
tillfällig ökning när det gäller ungdomars användning av droger. Vissa
grupper t.ex. andra generationens invandrare är överrepresenterade bland
narkotikamissbrukarna, om man ser till deras andel av den svenska total-
befolkningen.

En central faktor bakom våldsbrottens variationer är enligt Brottsföre-
byggande rådet (BRÅ) alkoholkonsumtionens förändringar. Vi har idag
en oroande ökning av antalet grova våldsbrott, särskilt bland unga män.
Vi vet från olika forskningsrapporter att vid 70 - 80 procent av vålds-
brotten är gärningsmannen alkoholpåverkad.

Ungdomar är överrepresenterade både bland socialbidragstagarna och
bland de arbetslösa. Enligt en nyligen presenterad undersökning av lång-
varigt arbetslösa ungdomar har dessutom långvarigt arbetslösa män en
mycket högre alkoholkonsumtion än andra grupper i samma ålderskate-
gori. Sammantaget är detta larmsignaler som måste tas på största allvar.

Antalet omedelbara tvångsomhändertaganden har ökat under 1993. SiS
som har ansvar för de särskilda ungdomshemmen, alltså de hem som tar
emot tvångsomhändertagna ungdomar med behov av särskild tillsyn, har
i sin årsberättelse redovisat att nästan hälften av kommunernas ansök-
ningar om plats avsåg akuta placeringar. De vanligaste skälen till place-
ring på särskilt ungdomshem var stölder, snatterier, våld och missbruk.
Andelen storstadsungdomar var så hög som 45 procent. Detta avspeglar
sig också i kommunernas kostnader för vård av bam och ungdomar. De
största kostnaderna redovisar storstäderna och forortskommuner inom
m i lj onprogram m et.

Mot bakgrund av ovanstående är det särskilt oroande att många av
kommunernas nedskärningar drabbat ungdomar som behöver stöd och
hjälp. Skolornas elevvårdsteam har minskats, fritidsgårdar har stängts
m.m. Tillsammans med den ökande ungdomsarbetslösheten har detta
inneburit att alltför många ungdomar går sysslolösa och söker sig till
kulturer som står vid sidan av samhället.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

13 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

193

Barn

Statistiska centralbyråns statistik över andelen bam under 17 år som
varit föremål för socialtjänstens insatser visar en ökning mellan åren
1990 och 1993. Samtidigt redovisar kommunerna i stort sett oförändrade
vårdkostnader för bam och ungdom. Det är därför svårt att dra några
slutsatser kring den redovisade ökningen av insatser.

Olika studier visar att föräldrars arbetslöshet och osäkerhet inför fram-
tiden påverkar barnen. Enligt Socialstyrelsens sociala rapport 1994 hade
ca tre procent av barnen en arbetslös förälder år 1993, vilket var dubbelt
så högt som året innan. Bland bam med ensamstående mor och bam
med utländskt ursprung är andelen ännu högre.

Alkoholpoiitiska kommissionen redovisar i betänkandet Barn, föräldrar
och alkohol (SOU 1994:29) att bam i missbrukarmiljöer löper en förhöjd
risk att försummas och vanvårdas och att uppleva våld inom familjen.
Bam till alkoholiserade föräldrar får oftare en försämrad allmän utveck-
ling under småbamsåren och har oftare skolsvårigheter trots att de är
normalbegåvade.

Under senare år har anmälningarna till polisen om misstänkta över-
grepp/misshandel mot bam stadigt ökat. SCB uppger att antalet anmäl-
ningar om barnmisshandel mot barn under 6 år fram t.o.m. oktober 1994
uppgick till 709, en ökning med 170 fall jämfört med motsvarande pe-
riod året innan. Anmälningarna avseende bam i åldern 7 - 14 år uppgick
till 2 790 vilket är en ökning med 542.

När det gäller anmälningar om våldtäkter mot bam har utvecklingen
varit likartad den som gäller för våldtäkterna totalt. Enligt BRÅ är det
troligt att den statistiska ökningen speglar en faktisk ökning i dessa fall.
Om övriga typer av anmälda sexualbrott mot barn motsvarar en faktisk
ökning går inte att bedöma. Under 1994 har situationen förändrats. Av
tillgänglig statistik framgår att anmälningar rörande sexuella övergrepp
under detta år minskat.

Vidtagna och planerade åtgärder

De grupper som är beroende av socialtjänstens insatser saknar eller har
endast små möjligheter att kompensera eventuella försämringar i lev-
nadsbetingelserna med egna initiativ. Besparingar inom det sociala om-
rådet måste ske på ett sådant sätt att inte de svagaste gruppernas situa-
tion förvärras, t.ex. genom att allt fler blir långvarigt socialbidragsbero-
ende eller blir utslagna ur samhället.

Socialtjänsten måste utveckla och finna nya metoder som bygger på ett
mer offensivt förhållningssätt i arbetet med att hjälpa och bistå männi-
skor med sociala problem. Tidiga stöd- och hjälpinsatser samt förebygg-
ande åtgärder kan vara av avgörande betydelse för att den enskilde skall
kunna leva ett självständigt liv. Verksamhetens kvalitet måste upprätt-
hållas så att inte socialtjänsten förlorar såväl i anseende som i effektivi-
tet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

194

En ny socialtjänstlag

Socialtjänstkommittén (S 1991:07) tillsattes sommaren 1991 med uppgift
att göra en allmän översyn av socialtjänstlagen, innefattande en utvärde-
ring av socialtjänstlagens tillämpning och med syfte att tydligare av-
gränsa och klargöra socialtjänstens uppgifter och ansvarsområden. Kom-
mittén erhöll genom regeringsbeslut den 10 juni 1993 tillägg till sina
direktiv for att även utreda och lägga fram forslag om författningsregle-
ring av personregister inom socialtjänstens verksamhetsområde samt
belysa hur kommunernas, privata vårdutövares och vissa institutioners
ansvar att lämna uppgifter till staten kan regleras.

Kommittén har i delbetänkandet Rätten till bistånd inom socialtjänsten
(SOU 1993:30), bl.a. lämnat forslag till en precisering av lagregleringen
av rätten till bistånd i den del som avser den enskildes försörjning. Be-
tänkandet har remissbehandlats.

Vidare har kommittén nyligen överlämnat sitt huvudbetänkande Ny
socialtjänstlag (SOU 1994:139) till regeringen. I huvudbetänkandet redo-
visas en översyn av själva lagstiftningen och förslag lämnas till en helt
ny socialtjänstlag. Kommittén lämnar också förslag som avser att stärka
bamperspektivet inom socialtjänsten. Även socialtjänstens roll i den
kommunala planeringsprocessen behandlas, liksom socialtjänstens ansvar
för insatser på grupp- och områdesnivå. Kommittén föreslår vissa förtyd-
liganden i lagstiftningen. Även hur samhällets stöd till frivilligt socialt
arbete kan stärkas behandlas i huvudbetänkandet. Betänkandet innehåller
ytterligare förslag som påverkar socialtjänstens framtida arbete.

Huvudbetänkandet kommer att remissbehandlas under våren. Regering-
en har för avsikt att på grundval av såväl huvudbetänkandet som del-
betänkandet förelägga riksdagen en proposition med förslag till ny
socialtjänstlag.

Kommitténs uppdrag att utreda författningsreglering av personregister,
frågor om dokumentation inom socialtjänsten samt kompetens- och ut-
bildningsfrågor inom socialtjänsten återstår. Det återstående arbetet kom-
mer att redovisas i särskilda betänkanden under våren 1995.

Socialbidrag

Eftersom den ekonomiska krisen och den höga arbetslösheten är huvud-
orsaken till hushållens försämringar är kampen mot arbetslösheten ett av
de viktigaste inslagen i regeringens politik.

Den beskrivna utvecklingen uttrycker tendenser i samhällsutvecklingen
som vi med största kraft måste bekämpa. Samhällsutvecklingen under
senare år, som bl.a. kännetecknas av hög arbetslöshet, är den främsta
orsaken till det ökade socialbidragsberoendet.

Om allt fler människor i allt yngre åldrar ställs utanför arbetslivet och
därmed inte ges möjlighet till egen försörjning, ökar risken för en be-
stående marginalisering och ett permanent bidragsberoende.

Socialtjänsten måste aktivt verka för att underlätta för människor med
en svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete, arbetsmark-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

195

nadspolitiska åtgärder eller utbildning. Ungdomar, flyktingar, invandrare
och arbetshandikappade skall prioriteras i den statliga arbetsmark-
nadspolitiken. Härvid vill vi betona vikten av samverkan mellan läns-
arbetsnämnderna och kommunerna för att vidta sysselsättningsskapande
åtgärder som kan omfatta även socialtjänstens grupper.

För att ge bättre underlag för regeringens bevakning av socialbidrags-
utvecklingen har Socialstyrelsen fått i uppdrag att följa och analysera
utvecklingen av socialbidragsberoendet, bl.a. med avseende på kostna-
der, orsaker, fördelning på olika grupper samt utveckling över tid i olika
grupper. Vidare skall styrelsen utvärdera effekterna av olika metoder att
arbeta med socialbidragsberoende hushåll.

Som tidigare nämnts har socialtjänstkommittén överlämnat sitt delbe-
tänkande Rätten till bistånd inom socialtjänsten (SOU 1993:30) till rege-
ringen. 1 betänkandet lämnas förslag till en precisering av lagregleringen
av rätten till bistånd i den del som avser den enskildes försörjning.
Kommittén föreslår att en miniminorm införs och även preciseras i lag-
stiftningen.

Boende

Regeringen anser att socialtjänsten har ett stort ansvar för att stödja och
hjälpa människor som av olika skäl riskerar att vräkas. Socialnämndens
uppgift är dels att förebygga att någon förlorar sin bostad, dels att bi-
träda vederbörande, om vräkning skulle ske. I de fall där avhysning
innebär att någon blir utan bostad skall samhället på olika sätt bistå den
enskilde att försöka lösa det uppkomna problemet. Socialtjänsten bör
söka få till stånd samverkan med såväl allmännyttan som de privata
fastighetsägarna för att förebygga att enskilda eller familjer vräks.

Socialstyrelsen har i rapporten De bostadslösas situation i Sverige bl.a.
redovisat resultatet av en riksomfattande kartläggning av bostadslös-
heten, de bostadslösas situation och av hur bostadslösheten är fördelad
mellan olika orter och befolkningskategorier.

I utredningen fastslås att socialtjänsten i samverkan med bostadsföre-
tagen måste öka sitt engagemang för hushåll med svag ställning på
bostadsmarknaden. Det är också nödvändigt att utveckla socialtjänstens
metoder för arbetet med hemlösa, bl.a. genom att skapa boendeformer
med bättre anpassad kravnivå vad gäller stöd och kontroll i boendet och
som kan fungera som ett led i en långsiktig behandlingskedja. Det be-
hövs också mer anpassade insatser för särskilda grupper av hemlösa,
bl.a. hemlösa med psykiska störningar, hemlösa kvinnor och hemlösa
med utomnordisk bakgrund.

Skuldsaneringsinstitutet som riksdagen beslutat att inrätta fr.o.m. den 1
juli 1994 kan också bidra till att hjälpa vissa starkt skuldsatta hushåll att
planera och lösa svåra ekonomiska situationer som kan vara en av or-
sakerna till att man riskerar att förlora sin bostad.

Regeringen utgår från att Socialstyrelsen inom ramen för sitt tillsynsan-
svar följer upp de brister som framkommit när det gäller socialtjänstens
arbete med hushåll som har en svag ställning på bostadsmarknaden, dvs

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

196

hushåll som riskerar att vräkas och förlora sin bostad och personer som Prop. 1994/95:100

av olika skäl är hemlösa och därför i stort behov av socialtjänstens bi- Bil. 6

stånd.

Vård av missbrukare

Kommunerna har från och med den 1 juli 1994 tagit över länsstyrelser-
nas hantering av LVM-ärendena (prop. 1993/94:97, bet. 1993/94 SoU16).
Tvångsvården måste ses som den allra yttersta länken i en rad av olika
samhällsinsatser för personer med missbruksproblem.

Mycket talar för att kommunernas öppenvårdsinsatser inte kan möta
behoven hos de mest utsatta missbrukargruppema. Om de kommunala
insatserna är otillräckliga finns det en risk för att allt fler utvecklar så
allvarliga problem att till sist endast tvångsvård återstår. Länsstyrelsen
skall inom ramen för sin tillsynsfunktion följa utvecklingen inom miss-
brukarvården och ge kommunerna erforderligt stöd samt bevaka den
enskildes rättssäkerhet.

Det är viktigt att det råder balans mellan å ena sidan den tunga institu-
tionsvården och å andra sidan de rent kommunala insatserna. Det
specialdestinerade statsbidraget till missbrukarvården bör därför tills-
vidare behållas och inriktas mot att stödja utvecklingen av kommunernas
öppenvårdsinsatser. De tunga missbrukarna kan ha behov av olika
former av social omvårdnad, social träning och kontroll. Detta är exem-
pel på insatser som kan behöva utvecklas. Även vissa tungt belastade
ungdomar kan vara i behov av mellanvårdsformer som innehåller en mer
strukturerad verksamhet än vad socialbyråerna vanligen erbjuder. Stats-
bidraget redovisas under anslaget E 1.

Ungdomar

Ungdomarnas inträde på arbets- och bostadsmarknaden måste under-
lättas. Av den totala sysselsättningsminskningen står ungdomsgruppen
för hälften. På samma sätt är det med socialbidragsberoendet. Hälften av
socialbidragstagama är under 25 år. Avhoppen från vissa linjer på gym-
nasieskolan är oacceptabelt många. För att förhindra att stora ungdoms-
grupper hamnar utanför arbetsmarknaden och andra delar av samhället
krävs aktiva samordnade insatser. Individ- och familjomsorgen bör ta
intitativ till samarbete med andra myndigheter på detta område.

Åtgärder för att minska ungdomars alkoholkonsumtion måste priorite-
ras. Likaså måste det drogförebyggande arbetet bland bam och ung-
domar förstärkas ute i kommunerna. Regeringen har under anslaget E 4.
Alkohol- och drogförebyggande åtgärder, föreslagit att 74 miljoner skall
avsättas till åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen. Det före-
byggande arbetet bland bam och ungdomar bör enligt regeringens
mening prioriteras ytterligare. Lokala alkoholpolitiska handlingsprogram
bör utvecklas i kommunerna. Dessa bör innehålla såväl allmänna som
direkt riktade insatser för att förhindra alkoholmissbruk bland ungdomar.
Olika ungdomsgrupper bör engageras i detta arbete för att hitta nya
okonventionella metoder i kampen mot det ökade ungdomsmissbruket.

197

De högsta brottsnivåema och det största alkohol- och drogmissbruket
finns i de tre storstäderna. De sociala myndigheterna är enligt svensk
sociallagstiftning skyldiga att i samarbete med den unges familj forsöka
åtgärda problemen i den unges uppväxtmiljö.

Regeringen anser att det idag är extra viktigt att alla inblandade parter,
både myndigheter och allmänhet, mobiliseras i forsöken att bryta den
negativa utveckling som vi sett under senaste åren, både när det gäller
ungdomars forändrade attityder till alkohol och droger och när det gäller
ungdomsvåld. Det finns ett särskilt stort behov av ökad satsning på sam-
arbete mellan polis, frivård, skola, föreningar, socialtjänst, arbetsmark-
nadsmyndigheter och framförallt ungdomarna själva för att försöka finna
nya vägar och lösningar.

Det förebyggande arbetet bland bam och ungdomar måste med andra
ord ske på bred front. Sambanden mellan arbetslöshet, våld och miss-
bruk måste uppmärksammas. Av särskilt stor vikt är att insatser riktade
till bam och ungdomar i de mest utsatta storstadsområdena förstärks.
Ungdomars levnadsvillkor i storstadsområdena kommer särskilt att be-
lysas av den Storstadskommitté som regeringen kommer att tillsätta (se
vidare under Anslaget A. Familjer och bam).

Åtgärder för att stimulera metodutveckling och annat förnyelsearbete
inom kommunerna krävs för att möta den ovan beskrivna utvecklingen.
Medel för sådana åtgärder disponeras av Folkhälsoinstitutet, Socialstyrel-
sen, Statens institutionsstyrelse och länsstyrelserna. Regeringen föreslår
att medel för dessa ändamål avsätts även för budgetåret 1995/96.

Regeringen avser vidare att se över hur statliga och kommunala åtgär-
der kan samordnas för att förbättra ungdomarnas inträde i samhällslivet
och därmed minska risken för marginalisering av vissa ungdomsgrupper.
Som ett led i detta arbete har Folkhälsoinstitutet fått i uppdrag att i sam-
verkan med Socialstyrelsen följa och dokumentera hur långvarig arbets-
löshet påverkar ungdomars sociala anpassning och hälsotillstånd. Under
våren 1995 kommer en första forskningsöversikt om ungdomsarbets-
löshet och framförallt vilka konsekvenser den kan ha för individ och
samhälle att presenteras. Regeringen kommer då att ta ställning till be-
hovet av åtgärder.

Barn

Det är än viktigare att idag betona att ett bamperspektiv måste prägla
arbetet inom alla de samhällsområden där barns och ungdomars intressen
berörs. I regeringsförklaringen poängteras detta: "Barns behov och rättig-
heter skall ställas i första rummet."

Den höga arbetslösheten och de ekonomiska problem som den för med
sig för många familjer ökar nu riskerna för att allt fler bam blir otrygga
och far illa. 1 dessa tider av ekonomisk knapphet är det samhällets skyl-
dighet att se till att barnens behov och rättigheter tillgodoses. Detta har
också varit utgångspunkten för regeringens besparingsarbete. Verksam-
heter riktade till bam har så långt som möjligt fredats. Barnomsorg,
skola, fritid, socialtjänst och kultur fyller viktiga funktioner i samhällets

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

198

strävan att ge en trygg och bra uppväxt - särskilt för de mest utsatta
barnen.

Socialtjänstens arbete med utsatta bam och deras familjer karaktärise-
ras idag av både allvarliga brister och positiva exempel på förbättringar.
Bam som behöver socialtjänstens hjälp har rätt att kräva hög kompetens
hos dem som är satta att utreda och föreslå åtgärder som kan påverka
hela deras liv.

Socialstyrelsen har sedan år 1991 haft ett uppdrag att genomföra ett
åtgärdsprogram för att höja kompetensen inom socialtjänstens individ-
och familjeomsorg när det gäller arbetet med bam som far illa och deras
familjer. Inom Bam i fokus, som Socialstyrelsens projekt kallats, har
Socialstyrelsen genom en rad olika insatser medverkat till metodutveck-
ling och utbildning.

Bam i fokus kommer att avslutas under våren 1995 med en redogörel-
se för de slutsatser som Socialstyrelsen drar utifrån de uredningar som
genomförts och de metodutvecklingsprojekt som initierats under arbetets
gång ute i landet.

Socialstyrelsen har vidare i regleringsbrev för budgetåret 1993/94 fått i
uppdrag att i samverkan med andra berörda myndigheter och huvudmän
följa och dokumentera hur missbruk och psykisk sjukdom hos föräldrar
påverkar barnets utveckling samt initiera utvecklingsarbete på området.

Familjehemsvården har sedan mycket lång tid varit den mest använda
vårdformen för de bam och unga som varit i behov av samhällets om-
händertagande. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utveckla och stärka
familjehemsvården. Som ett led i uppdraget skall Socialstyrelsen utarbeta
kvalitetsmått för utvärdering av familjehemsvården. Socialstyrelsen skall
redovisa sitt uppdrag den 1 april 1995.

En grupp bam som idag fordrar särskilt stor uppmärksamhet är bam
som lever i utsatta miljöer. Det kan vara att någon av föräldrarna miss-
brukar eller på grund av psykisk sjukdom, utvecklingsstörning eller and-
ra skäl inte räcker till. Det kan vara att hela familjen lever under stor
ekonomisk press på grund av arbetslöshet eller skuldsättning. Kommu-
nerna har genom sociallagstiftningen ålagts ansvaret att särskilt följa
utvecklingen hos bam som riskerar att utvecklas ogynnsamt och att
hjälpa bam och familjer som har en utsatt situation.

Att öka kunskaperna och uppmuntra utveckling av metoder i det
sociala arbetet - att öka kompetensen hos dem som i praktiken har att
möta bam och familjer i kris och som har att bedöma behoven och verk-
ställa åtgärder - är således ytterst kommunens ansvar. Med minskade
resurser följer högre krav på effektivitet, vilket gör det än viktigare för
kommunerna att ta tillvara den kunskap som redan finns. Kommunerna
måste därför på bästa sätt förvalta den kunskap som Socialstyrelsen och
länsstyrelserna aktivt tar fram t.ex. inom ramen för olika uppdrag från
regeringen. Det är inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg idag
också viktigt att öka satsningen på alternativ och metodutveckling.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

199

Stöd till frivilligt socialt arbete

Folkrörelser och andra frivilliga organisationer har en viktig komplette-
rande roll inom det sociala arbetet. De kan erbjuda insatser av ett annat
slag än vad den offentliga sektorn kan erbjuda. Organisationernas ideo-
logi och särart utgör grunden för deras engagemang inom det sociala
arbetet. De bör därför utforma verksamheten utifrån den egna organisa-
tionens inriktning för att komplettera samhällets insatser där detta be-
hövs.

Inom Civildepartementet pågår ett utvecklingsarbete om folkrörelser
och organisationers roll i samhället. Bland annat skall ett forsknings-
program om denna sektor utarbetas.

Statsbidrag kommer också fortsättningsvis att utgå till folkrörelser och
organisationer som verkar inom det sociala området, dels i form av
centralt organisationsstöd, dels som särskilda projektmedel.

Under anslag E 2. Bidrag till organisationer föreslås att medel avsätts
till länkorganisationer och andra organisationer som arbetar med att
stödja och hjälpa f.d. missbrukare. Bidrag kan utgå till såväl klientorga-
nisationer inom alkohol- och narkotikaområdet som till organisationer
med kyrklig anknytning vilka bedriver verksamhet inriktade på socialt
utsatta grupper.

Bidrag utgår även till organisationer som arbetar för utsatta bam och
deras familjer samt till organisationer som motverkar våld mot kvinnor.

Nykterhetsorganisationer och vissa andra organisationer föreslås få
organisationsstöd för sin centrala verksamhet inom alkoholområdet.
Medel som tidigare beräknats under anslaget F 4. Folkhälsoinstitutet
överförs till ett särskilt anslag E 5. Bidrag till nykterhetsrörelsens organi-
sationer.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) är ett
folkrörelseförankrat organ som bedriver upplysning om verkningar av
alkohol- och narkotikamissbruk i samhället. Även CAN erhåller stats-
bidrag för sin verksamhet.

Tillsynen över socialtjänsten

Det yttersta ansvaret att garantera den sociala tryggheten för de mest
utsatta grupperna åvilar det offentliga. Utvecklingen under senare tid har
kännetecknats av decentralisering av offentliga verksamheter, generella i
stället för riktade statsbidrag och ökande andel privat vård. I detta per-
spektiv får tillsynsfrågorna en mycket stor betydelse.

Tillsynen omfattar såväl kommunernas socialtjänst och olika institutio-
ner inom socialtjänsten som enskilda vårdhem. Den statliga tillsynen
bedrivs av Socialstyrelsen, som är den centrala tillsynsmyndigheten och
länsstyrelserna som har ett regionalt tillsynsansvar. Länsstyrelserna skall
som ett led i sitt tillsynsarbete lämna enhetliga underlag till den natio-
nella uppföljningen rörande tillsynens inriktning, innehåll och resultat.
Länstyrelserna och Socialstyrelserna har fått i uppdrag att i samråd
utarbeta ett gemensamt system för uppföljning och redovisning av den
sociala tillsynen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

200

Under senare år har det funnits en strävan att förskjuta tyngdpunkten i
länsstyrelsernas arbete från handläggning av individuella ärenden till ett
tillsynsarbete som i större utsträckning bygger på uppföljning och ut-
värdering av länets socialtjänst. Länsstyrelserna skall emellertid också
bevaka den enskildes rättssäkerhet genom att informera och ge råd till
allmänheten i frågor som rör socialtjänsten samt att genom att biträda
kommunerna med råd i deras verksamhet.

En utvecklingsgrupp inom regeringskansliet har i uppdrag att i dialog
med länsstyrelserna utveckla deras arbete, bl.a. innehållet i den regionala
tillsynen och uppföljningen av socialtjänstens verksamhet.

Länsstyrelserna har också getts en mer aktiv roll när det gäller olika
utvecklingsinsatser inom länets kommuner, bl.a. genom att fördela ut-
vecklingsmedel för att stimulera framväxten av adekvata öppenvårdsin-
satser inom missbrukar- och ungdomsvården i kommuner där behov av
utveckling föreligger. Länsstyrelserna får också inom alkoholområdet en
viktig roll att i samverkan med Alkoholinspektionen stå för en intensifie-
rad, samlad och effektiv tillsyn och kontroll av alkoholhanteringen.

Den nya alkohollagen som riksdagen beslutat innebär också att kom-
munerna övertar länsstyrelsernas hantering av serveringstillstånd till
restauranger. Övertagandet kommer att ske successivt t.o.m. år 1997 för
att kommunerna skall hinna bygga upp erforderlig kompetens för hand-
läggning av dessa ärendeslag. Under övergångstiden skall länsstyrelserna
genom en intensifierad tillsyn och under samverkan ge kommunerna det
stöd som erfordras till dess kommunerna byggt upp sin egen kompetens.
För att ytterligare stärka tillsynen enligt den nya alkohollagen avser
regeringen dessutom att initiera utbildningsinsater riktade till länsstyrel-
serna för att underlätta deras övergång till nya tillsynsuppgifter.

Uppföljning och utvärdering

Socialtjänstlagen har karaktären av målinriktad ramlag. Begränsade eko-
nomiska resurser i kommunerna i kombination med nya principer för
styrning och ledning av verksamheterna har medfört ökade krav på lokal
och central uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av socialtjän-
sten.

En av Socialstyrelsens uppgifter är att följa upp och till regering och
riksdag redovisa hur lagstiftningens mål uppfylls samt vilka problem
som orsakar brister i måluppfyllelsen. Socialstyrelsen har i uppdrag att
särskilt uppmärksamma hur förebyggande och öppna verksamheter ut-
vecklas samt att följa och analysera utvecklingen av socialbidragsberoen-
det. För att kunna utföra detta behövs enhetliga mått som beskriver kva-
litet, resultat och effekter. Socialstyrelsen skall därför till regeringen
lämna förslag till hur ett nationellt bevaknings- och uppföljningssystem
kan byggas upp.

Socialstyrelsen har övertagit beställaransvaret från Statistiska central-
byrån när det gäller uppgifter om statistik inom socialtjänsten.

Socialtjänstkommittén har fått i uppdrag att överväga vilken uppfölj-
ning och utvärdering som bör ske av verksamheter inom socialtjänsten

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

201

och hur detta arbete kan underlättas och stärkas. Kommittén har också
fått i uppdrag att lämna förslag till hur kommunernas och enskilda vård-
givares skyldighet att lämna mängdstatistik till Socialstyrelsen bör regle-
ras. Detta sammantaget bör på sikt ge bättre förutsättningar for att för-
bättra socialtjänststatistiken, som utgör ett viktigt inslag i uppföljningen
och utvärderingen av socialtjänstens insatser.

Alkoholpolitik

Mål och inriktning

Målet för den svenska alkoholpolitiken är att begränsa alkoholens skade-
verkningar genom att minska den totala alkoholkonsumtionen. Denna
målsättning försöker vi uppnå främst genom att på olika sätt begränsa
alkoholens tillgänglighet.

Den svenska alkoholpolitiken vilar på den s.k. totalkonsumtions-
modellen som formulerats av WHO och som ligger till grund för Euro-
paregionens aktionsplan for att minska alkoholkonsumtionen. Sverige har
anslutit sig till denna aktionsplan för att minska alkoholens skadeverk-
ningar. Planen rekommenderar länderna att utveckla en allsidig alkohol-
politik med åtgärder inriktade såväl på hela befolkningen som på spe-
ciella riskgrupper. Utöver målet att minska den totala alkoholkonsumtio-
nen krävs således, enligt regeringens mening, särskilda insatser för att
påverka framför allt ungdomars och riskkonsumenters alkoholvanor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Konsumtionsutvecklingen

Den totala registrerade alkoholkonsumtionen i Sverige har varit ganska
stabil under de senaste åren. Det som framför allt hänt är att restau-
rangernas andel av den alkohol som säljs har ökat och det som bidragit
mest till denna ökning är försäljningen av starköl. Ungefär 40 procent av
starkölskonsumtionen sker idag på restauranger.

Försäljning av spritdrycker, vin och öl

i liter alkohol per invånare 15 år och däröver

1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992

202

Enligt skolundersökningar och den senaste vämpliktsundersökningen
ökar alkoholkonsumtionen bland unga människor. För vissa grupper
närmar sig ölkonsumtionen sjuttiotalets nivå.

Bland vuxna står kvinnorna for de största förändringarna när det gäller
alkoholkonsumtion under de senaste decennierna. Alkoholvaneundersök-
ningama visar att kvinnornas konsumtion har ökat under sjuttio- och
åttiotalen. Kvinnorna svarar idag for ca en tredjedel av den totala kon-
sumtionen mot en femtedel i slutet av sextiotalet. I gruppen ungdomar
med hög alkoholkonsumtion har unga kvinnors andel ökat under senare
år.

Vidtagna och planerade åtgärder

Sverige har anslutit sig till WHO:s målsättning att alkoholkonsumtionen
skall minska med 25 % fram till år 2 000 (1980 basår). Det innebär för
Sveriges del att alkoholkonsumtionen skall minska från nuvarande 6,24
till ca 5,0 liter 100 % alkohol per invånare 15 år och däröver.

Samtidigt står vi inför omfattande förändringar i omvärlden under de
närmaste åren som påverkar den hittills förda alkoholpolitiken. Enligt
den alkoholpolitiska kommissionen - som nyligen presenterade sitt
slutbetänkande - behövs framöver en kraftfull mobilisering på alko-
holområdet för att begränsa konsumtionen, tränga tillbaka missbruket
och motverka alkoholskadorna.

Den hittillsvarande svenska alkoholpolitiken bygger på en avvägd
kombination av höga skatter, restriktioner, information, opinionsbildning
och behandlingsinsatser. Förutsättningarna för att kunna använda pris-
instrumentet som alkoholpolitiskt medel kommer framöver att ändras. På
grund av marknadsanpassning och slopad gränskontroll kommer troligt-
vis alkoholpriset att påverkas nedåt. Information, opinionsbildning och
andra alkoholförebyggande insatser får därför en ökad betydelse i an-
strängningarna att förändra dryckesvanoma i vårt land.

För innevarande budgetår har riksdagen beslutat att anslå 75 miljoner
kronor för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder. Av dessa medel har
50 miljoner kronor överlämnats till Folkhälsoinstitutet för att ansvara för
och leda det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Institutet har bl.a.
fått i uppdrag att sammankalla en nationell ledningsgrupp, som skall
arbeta fram en långsiktig handlingsplan för att motverka negativa kon-
sekvenser av att de traditionella alkoholpolitiska instrumenten framöver
kanske inte blir lika verkningsfulla som hittills. Handlingsplanen skall
redovisas till regeringen senast den 1 juli 1995. För kommande budgetår
föreslår regeringen 74 miljoner kronor, under anslag E4. Alkohol- och
drogpolitiska åtgärder, för att kunna förverkliga den långsiktiga hand-
lingsplanen.

Riksdagen har den 16 december 1994 beslutat ersätta lagen (1977:293)
om handel med drycker (LHD) och lagen (1977:292) om tillverkning av
drycker (LTD) med en ny alkohollag. Den nya lagen innebär att import-,
export-, tillverknings- och partihandelsmonopolen avskaffats, dvs. alla
Vin & Sprits tidigare monopol samt Systembolagets monopol på försälj-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

203

ning till restauranger. Dessa har ersatts av ett alkoholpolitiskt motiverat
tillstånds- och tillsynssystem. En ny myndighet - Alkoholinspektionen -
har inrättats den 1 januari 1995 för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn
av alkoholhanteringen.

Dessutom innebär den nya alkoholagen att tillståndsgivningen för
serveringstillstånd förs över från länsstyrelserna till kommunerna. Under
år 1995 kommer dock som en övergångsåtgärd länsstyrelserna att full-
göra kommunernas skyldigheter. För åren 1996 och 1997 kommer läns-
styrelserna som ett stöd till kommunerna att yttra sig över alla ansök-
ningar om permanenta serveringstillstånd.

Regeringen uppdrog i mars 1994 åt samtliga länsstyrelser i landet att
vidta åtgärder för att på det regionala planet samordna insatser mellan
berörda myndigheter när det gäller tillsynen av restaurangbranschen.
Bakgrunden är det initiativ som länsstyrelsen i Stockholms län har tagit
till vad man kallar Operation Krogsanering. Grundidén är att samordna
flera såväl statliga som kommunala myndigheters tillsynsarbete gentemot
restaurangbranschen. Denna typ av samordnad tillsynsverksamhet har
visat sig vara mycket effektiv och länsstyrelserna bör enligt regeringens
uppfattning även fortsättningsvis prioritera denna typ av samordnad
regional tillsynsverksamhet. Länsstyrelserna skall senast den 31 decem-
ber 1995 till Socialdepartementet redovisa åtgärder och erfarenheter från
uppdraget.

Förändringen med att kommunerna tar över tillståndsgivningen och den
direkta restaurangtillsynen samtidigt som länsstyrelsernas resurser på
området bibehålls innebär en ökad satsning från samhällets sida på till-
synen över restaurangernas alkoholhantering. Kommunernas övertagande
av tillståndsgivningen och länsstyrelsernas nya tillsynsroll kräver dock
initialt vissa utbildningsinsatser. Under år 1995 planeras därför sådana
insatser gentemot kommuner och länsstyrelser.

Kommunerna kommer i och med den nya alkohollagen att få en annan
och mer uttalad roll när det gäller att påverka alkoholens tillgänglighet.
När det kommunala vetot försvinner och man själv övertar tillstånds-
givningen ökar kraven på att kommunerna har en genomtänkt och doku-
menterad strategi för såväl prövningar av serveringstillstånd som en
offensiv tillsyn över verksamheten i kommunen. Varje kommun bör ha
alkoholpolitiska program som innehåller tydliga riktlinjer för vad som
skall gälla för att få tillstånd att servera alkoholdrycker samt på vilket
sätt det alkoholförebyggande arbetet avses bedrivas. Regeringen avser att
tillsammans med Svenska Kommunförbundet under år 1995 uppmärk-
samma kommunerna på vikten av att upprätta sådana alkoholpolitiska
program.

Alkoholpolitiska kommissionen överlämnade före sommaren sex be-
tänkanden rörande den framtida svenska alkoholpolitiken och miss-
brukarvården. Dessa betänkanden har nyligen remissbehandlats och be-
redning pågår i regeringskansliet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

204

Narkotikapolitik

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Mål och inriktning

Den svenska narkotikapolitiken syftar till att skapa ett samhälle utan
droger, ett samhälle där alla har rätt till ett värdigt liv.

Sveriges ansträngningar att bekämpa narkotikamissbruket skall även
fortsättningsvis bygga på en kombination av målinriktade förebyggande
insatser, ett varierat utbud av behandlingsformer och fortlöpande kon-
trollinsatser. Denna politik måste förverkligas på såväl lokal som natio-
nell nivå. Avsikten är att motverka droganvändning bland ungdomar och
att erbjuda adekvata vård- och rehabiliteringsinsatser till alla som ut-
vecklat ett missbruk.

Det är på lokal nivå som politikens trovärdighet prövas. De olika in-
satserna bör därför samordnas kommunalt och regionalt på det sätt man
finner lämpligt och i enlighet med de riktlinjer för svensk
narkotikapolitik som fastlagts av Sveriges riksdag. I första hand bör
förebyggande insatser riktade till unga människor betonas.

Den svenska narkotikapolitiken skall ligga till grund för Sveriges in-
ternationella engagemang. Målet skall vara att på ett globalt plan utveck-
la insatserna för att möta narkotikahotet. Sverige kommer att aktivt mot-
arbeta alla försök till nedrustning av narkotikakontrollen.

Utvecklingen i Sverige

Enligt den kartläggning av det tunga narkotikamissbrukets omfattning i
Sverige som genomfördes år 1992 finns det uppskattningsvis mellan
14 000 och 19 000 personer som regelbundet missbrukar narkotika.
Detta är en ökning jämfört med vad som framkom i den förra kartlägg-
ningen som gjordes år 1979. Då beräknades antalet tunga missbrukare
till mellan 10 000 och 14 000.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, som
genomfört båda undersökningarna menar att nyrekryteringen till gruppen
tunga missbrukare huvudsakligen inträffade i slutet av sjuttiotalet och i
början av åttiotalet. Andelen unga personer med ett tungt missbruk har
minskat påtagligt sedan år 1979. Då var 37 procent under 25 år. Idag är
motsvarande andel 10 procent. Missbrukarna har blivit äldre och de har
missbrukat under en lång period. 43 procent av de tunga missbrukarna är
över 35 år. Närmare hälften har missbrukat i tio år eller mer.

Samtidigt som nyrekryteringen av unga missbrukare till tungt missbruk
har minskat avsevärt sedan första hälften av åttiotalet tycks nyrekryte-
ringen av andra generationens invandrarungdomar ligga på en hög nivå,
åtminstone i storstäderna. Siffrorna är små och bör tolkas med en viss
försiktighet, men de tyder på att invandrarungdomar under 25 år är över-
representerade jämfört med svenska ungdomar. Detta tycks inte gälla för
alkohol.

Flera länder i Europa rapporterar om en positivare inställning till
droger bland ungdomar samt även en ökning av missbruket. I Sverige

205

genomförs regelbundet undersökningar av drogvanor bland skolungdom
i årskurs 9. Andelen ungdomar som någon gång prövat narkotika har
under större delen av åttiotalet legat på ca fyra procent. I början av sjut-
tiotalet var motsvarande andel ca 14 procent. Under de allra senaste åren
har andelen legat runt fem procent. Även en undersökning av drogvanor
bland vämpliktsinskrivna tyder på en något liberalare hållning till narko-
tika än under åttiotalet. Likaså rapporterar personal och organisationer
som verkar bland ungdomar om förändrade attityder och en ny öppenhet
att experimentera med droger.

Sedan mitten av åttiotalet har Socialstyrelsen haft ett särskilt regerings-
uppdrag med syfte att motverka smittspridningen av HIV bland narko-
tikamissbrukare. Betydande statliga medel har satsats på uppbyggnaden
av en offensiv narkomanvård. Enligt utvärderingar av verksamheten som
har gjorts av både Riksrevisionsverket och Socialstyrelsen har dessa
insatser varit framgångsrika och vi har idag en internationellt sett mycket
låg andel nysmitta av HIV bland injektionsmissbrukare. Av det totala
antalet aids-sjuka i Sverige utgör injektionsmissbrukarna ca sju procent.
I Europa är medeltalet ca 34 procent. Fortfarande diagnostiseras dock
nya fall av HIV-smitta bland narkotikamissbrukare. Det rör sig om
två å tre fall per månad i Sverige.

Cannabis är det vanligaste narkotiska preparatet i Sverige. Injektions-
missbruket domineras av centralstimulantia. Kokainmissbruket har fort-
farande en mycket liten utbredning i landet. Det finns vissa tecken på att
droger som inte injiceras, såsom ecstasy och amfetamin, används i ökad
omfattning i vissa ungdomskretsar. Ett annat oroande tecken är en viss
ökning av det s.k. rökheroinet. Bland missbrukarna är biandmissbruk
idag snarare regel än undantag och i CAN:s undersökning rapporteras att
77 procent av missbrukarna har missbrukat två eller flera narkotiska
preparat. Detta gäller det tunga missbruket där ca 90 procent består av
injektionsmissbruk men där samtidigt missbruk av cannabis eller alkohol
är vanlig.

Utvecklingen utomlands

Tillgången på narkotika i världen är mycket stor. Produktionen av illegal
narkotika ökar, samtidigt som den illegala handeln med narkotika blir
alltmer välorganiserad och svårare att bekämpa. De politiska och ekono-
miska förändringarna i Öst- och Centraleuropa har ökat riskerna för att
narkotika skall spridas såväl inom regionen som till andra länder. Det
går inte längre att tala om renodlade producent- eller konsumentländer.
Där det finns narkotika, där växer också missbruket.

I flera europeiska länder förs en intensiv narkotikapolitisk debatt i
pressen. Vissa grupper förespråkar en avkriminalisering av användningen
av i första hand cannabis, men det förekommer även förslag om att
legalisera användningen av alla typer av narkotika. Av de opinionsunder-
sökningar som gjorts framgår dock att sådana krav saknar stöd bland
befolkningarna i allmänhet. Ingen regering har heller uttalat sig för en
sådan politik. I en del länder har ett kraftfullt avvisande av varje tanke

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

206

på legalisering också lett till att legaliseringsförespråkama förlorat mark Prop. 1994/95:100

och debatten i stället inriktats på hur de förebyggande insatserna skall Bil. 6

kunna stärkas.

Vidtagna och planerade åtgärder

Den illegala narkotikahanteringen är ett globalt problem. Sverige deltar
mycket aktivt i det internationella samarbetet mot narkotika inom FN
och Europarådet, som har en särskild samarbetsgrupp för narkotika-
frågor, den s.k. Pompidougruppen.

Pompidougruppen har beslutat att genomfora ett särskilt utbildnings-
och träningsprogram för personal som är verksamma inom förebyggande
arbete och vård och behandling i Central- och Östeuropa. Sverige ingår
i den särskilda styrgrupp som inrättats för detta projekt och kommer att
aktivt delta också i det praktiska genomförandet.

Sverige bör även fortsättningsvis ha en framträdande roll i det inter-
nationella samarbetet. Detta samarbete är utomordentligt betydelsefullt,
inte minst mot bakgrund av den pågående europeiska integrationen och
de genomgripande förändringarna i Central- och Östeuropa.

Genom Sveriges medlemskap i EU kommer vi att fa tillgång till ett
utökat europeiskt samarbete kring narkotikafrågoma. Utgångspunkten för
EU:s narkotikapolitik är att narkotikahandel och narkotikamissbruk är ett
problem, som kräver åtgärder inom en rad olika samhällssektorer och
politikområden. En framgångsrik narkotikastrategi måste inriktas mot att
minska både utbud och efterfrågan. Unionsfördraget öppnar nya möjlig-
heter för en samordnad narkotikastrategi inriktad på minskad efterfrågan,
bekämpning av narkotikahandeln och påverkan på tredje land genom ett
samordnat internationellt agerande. En särskild global handlingsplan som
omfattar samtliga dessa delar har presenterats av Europeiska kommissio-
nen. Handlingsplanen bereds nu i olika rådsarbetsgrupper och i Europa-
parlamentet. Europeiska rådet kommer enligt planerna att behandla
frågan under våren 1995. Genom Sveriges observatörskap har vi kunnat
delta i dessa diskussioner sedan sommaren 1994.

De åtgärder som vidtas såväl internationellt som nationellt bör i största
möjliga utsträckning baseras på kunskap om faktiska förhållanden och
utvärderingar av effekterna av olika insatser. Folkhälsoinstitutet har i
uppdrag att följa konsumtions- och skadeutvecklingen inom alkohol- och
narkotikaområdet, att ta initiativ till en samlad plan för en förstärkt alko-
holforskning i samverkan med forskningsråden och viktiga forsknings-
avnämare och att se över alkoholstatistiken i samarbete med övriga be-
rörda myndigheter m.fl. Institutet fördelar vidare vissa medel till alko-
hol- och narkotikaforskning inom särskilt angelägna områden och
genomfor utvärderingar av det förebyggande arbetets effekter. Social-
styrelsen svarar för tillsyn, uppföljning och utvärdering av såväl före-
byggande insatser som vård och behandling.

Sverige deltar redan idag i ett västeuropeiskt forskningssamarbete inom
vars ram man samordnar nationella forskningsprojekt rörande utvärde-
ring av insatser mot drogmissbruk. Universitetet i Stockholm har av
regeringen fått i uppdrag att svara för den svenska samordningen.

207

Ett av de viktigaste arbetsområdena inom Pompidougruppen är det
epidemiologiska. Bland annat har en metod för undersökning av skol-
elevers drogvanor utvecklats. Metodens praktiska användbarhet kommer
att prövas under våren 1995, då skolundersökningar kommer att genom-
föras samtidigt i ett stort antal europeiska länder. Detta sker efter initia-
tiv av CAN, som också kommer att samordna arbetet.

EU har beslutat att inrätta ett särskilt narkotikaobservatorium med säte
i Lissabon. Syftet är att samla och bearbeta information om droger och
drogberoende i medlemsstaterna för att ta fram tillförlitliga och jämför-
bara data om narkotikaproblemen. Sverige deltar i observatoriets verk-
samhet i och med EU-inträdet. Därmed ökar våra möjligheter till infor-
mations- och erfarenhetsutbyte med andra medlemsländers institutioner
på området.

Många människor oroar sig för att slopandet av de inre gräns-
kontrollerna inom EU skall leda till en ökad tillgång på narkotika. För
att uppväga borttagandet av systematiska gränskontroller för varor och
personer kommer ett flertal s.k. kompensatoriska åtgärder att vidtas.
Sverige deltar sedan sommaren 1994 i diskussioner kring utformningen
av de insatser som skall motverka negativa effekter av att de inre gräns-
kontrollerna slopas. De svenska gränskontrollerna kommer också att
finnas kvar i sin nuvarande form till dess att de kompensatoriska åt-
gärderna är fullt utbyggda.

Regeringen ser med stort allvar på uppgifterna om en drogliberalare
inställning bland ungdomar. Huvudinriktningen för narkotikapolitiken
måste vara att på alla sätt motarbeta en ökad droganvändning bland
ungdomar. Det måste till krafttag för att minska tillgängligheten av
narkotika. Den narkotikanegativa inställning som idag omfattas av en
majoritet av svenska ungdomar är inte given en gång för alla. Det visar
de senaste uppgifterna om det experimentella bruket bland ungdomar,
även om ökningen inte kan betecknas som dramatisk. Kommunerna bör
därför målmedvetet och med stöd av Folkhälsoinstitutet stärka det före-
byggande arbetet riktat till ungdomar.

Sverige är initiativtagare till en arbetsgrupp inom ramen för Pompidou-
gruppen som skall utarbeta metoder för att följa upp nya missbruks-
mönster bland ungdomar i Europa. Ungdomars livsstil och tänkande är
internationellt präglat. Många tendenser är gemensamma, såväl när det
gäller livstil som droganvändning. Ett europeiskt seminarium kommer att
anordnas i Strasbourg under försommaren 1995. Därefter kommer man
att ta ställning till vilka åtgärder som kan behöva vidtas.

Folkhälsoinstitutet svarar för samordning och utveckling av de före-
byggande insatserna i Sverige när det gäller alkohol och narkotika. In-
stitutet ställer sin kompetens till de lokala aktörernas förfogande. Mot
bakgrund av uppgifterna om att andra generationens invandrarungdomar
är överrepresenterade bland missbrukande ungdomar bör deras situation
uppmärksammas särskilt.

Det HIV-förebyggande arbetet bland narkotikamissbrukare måste fort-
sätta. Socialstyrelsen har fått nya direktiv när det gäller det fortsatta
arbetet med Offensiv narkomanvård. Ett huvudmoment utgör en fortsatt

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

208

satsning på kompetensutveckling inom framfor allt den öppna vården.
Det gäller metoder för motivationsarbete, behandlingsplanering och om-
händertagande av de mest utsatta grupperna såsom psykiskt störda och
HIV-smittade missbrukare.

Socialstyrelsen har nyligen presenterat en uppföljning av missbrukar-
vården i Stockholms län. Av rapporten framgår att institutionsvården har
minskat och att öppenvården inte har byggts ut i motsvarande grad.
Detta är oroande, i synnerhet som det finns skäl att anta att detta har
resulterat i en ökning av LVM-anmälningama. Det är angeläget att
Socialstyrelsen följer upp denna rapport på nationell nivå.

Regeringens samordningsorgan för narkotikafrågor (SAMNARK) har
till uppgift att verka för en förbättrad samordning av samhällets insatser
mot narkotikan. Detta gäller såväl på nationell som internationell nivå.
Sverige hör till de länder som har längst erfarenhet av en samordnad
narkotikastrategi, som spänner över flera politikområden. Sveriges er-
farenheter efterfrågas också i allt större utsträckning av organisationer
och enskilda länder. För att även fortsättningsvis kunna upprätthålla
Sveriges auktoritet på narkotikaområdet är det av största vikt att vi gen-
om en konsekvent genomförd narkotikapolitik bestående av målinriktade
insatser, väl utvecklade förebyggande vårdinsatser och fortlöpande
kontrollåtgärder kan motverka att nyrekryteringen till narkotikamissbruk
åter ökar.

E 1. Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

1993/94	Utgift	478 051 981
1994/95	Anslag	480 000 000
1995/96	Förslag	720 000 000

varav 480 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Genom den verksamhet som bedrivs av Statens institutionsstyrelse, som
är huvudman för de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen, har
staten ett direkt ansvar för missbrukarvård och ungdomsvård. Genom ett
särskilt statsbidrag svarar staten dessutom för delar av kommunernas
kostnader för öppenvård inom missbruks- och ungdomsområdet. Statens
direkta ansvar för institutionsvården och statsbidragen till kommunerna
bör ses som en helhet med övergripande syfte att garantera att resurserna
på såväl institutionssidan som inom öppenvården överensstämmer med
behov och efterfrågan. Det finns ett starkt intresse av att det råder balans
mellan å ena sidan den tunga institutionsvården och å andra sidan tidigt
förebyggande insatser, öppenvård eller andra frivilliga insatser. Den
tunga missbrukarvården och ungdomsvården påverkas av vilka tidiga
insatser som kommunerna gör.

För budgetåret 1993/94 har totalt 430 miljoner kronor fördelats till
kommunerna enligt kriterier som grundar sig på ett genomsnitt av nyttja-
de vårddagar inom den slutna vården. Särskilda utvecklingsmedel om
50 miljoner kronor ställdes till länsstyrelsernas förfogande för att stimu-
lera framväxten av adekvata öppenvårdsinsatser i kommuner med sär-
skilda utvecklingsbehov. Socialstyrelsen har i uppdrag att inom ramen
för en beredningsgrupp med representanter från länsstyrelserna, Statens

14 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

209

institutionsstyrelse och Svenska kommunförbundet planera och styra den
allmänna inriktningen av utvecklingsarbetet, samt följa upp och ut-
värdera de verksamheter som kommer till stånd.

Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96
hemställt att anslaget behålls som ett riktat statsbidrag till missbrukar-
vård och ungdomsvård.

Regeringens övervägande

Regeringens uppfattning är att det finns stora behov av att utveckla alter-
nativ till institutionsvård genom förebyggande insatser och öppenvård.
Det riktade statsbidraget har syftat till att få till stånd en bättre balans
mellan de olika vårdinsatserna inom området samt en bättre kvalitet i
verksamheterna.

Statsbidraget till missbrukarvård och ungdomsvård bör tillsvidare be-
hållas som ett riktat statsbidrag till kommunernas missbruks- och ung-
domsarbete. Särskilda utvecklingsmedel bör även fortsättningsvis av-
sättas för att stimulera kommunerna att utveckla öppenvårdsinsatser.
Länsstyrelserna, som är regional tillsynsmyndighet över kommunernas
arbete inom socialtjänsten, har god kännedom om kommunernas miss-
brukarvård och ungdomsvård och om vilka brister eller behov av sär-
skilda medel som föreligger. Utvecklingsmedlen får en naturlig funktion
vid uppföljningen av vad som framkommer vid tillsynsarbetet. Utveck-
lingsmedlen bör därför disponeras av länsstyrelserna.

Socialstyrelsen bör i samarbete med berörda intressenter lägga stor vikt
vid uppföljning och utvärdering av de verksamheter som kommer till
stånd, samt fånga upp och sprida kännedom om goda exempel inom
missbruks- och ungdomsområdet.

1 samband med beredningen av betänkandet Utjämning av kostnader
och intäkter i kommuner och landsting (SOU 1994:144) bör förutsätt-
ningslöst prövas om statsbidraget skall läggas in i utjämningsbidraget till
kommunerna.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 720 000 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

210

E 2. Bidrag till organisationer

1993/94	Utgift	30 152 480
1994/95	Anslag	31 630 000
1995/96	Förslag	47 445 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

varav 31 630 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen strävar efter en bättre samordning av stödet till organisa-
tioner som arbetar inom det sociala området. Detta åstadkommes genom
systematisk uppföljning och granskning av hur medlen kommer till an-
vändning. Styrelsen har bl.a. gjort en granskning av sex organisationer
inom missbruksområdet. Ytterligare sex organisationer som arbetar inom
bamområdet granskas för närvarande. Resultatet av utvärderingarna av-
ses läggas till grund för bidragsgivningen. Syftet är att skapa bättre
planeringsförutsättningar för organisationerna samt att effektivisera
bidragsgivningen.

Socialstyrelsen hemställer att 47 445 000 kronor anvisas för budgetåret
1995/96.

Regeringens överväganden

Frivilliga organisationer gör viktiga insatser inom det sociala området.
Det gäller såväl inom missbruksområdet som inom barn- och ungdoms-
området.

Regeringen anser att bidrag bör utgå till organisationer och stiftelser
som arbetar med stödjande insatser till f.d. missbrukare inom såväl alko-
hol- som narkotikaområdet. Medlen bör disponeras av Socialstyrelsen
och fördelas med hänsyn taget till den uppföljning och utvärdering som
styrelsen genomför. Den del av anslaget som avses att gå till lokala
länkorganisationer skall utbetalas till länsstyrelserna, som har att besluta
om fördelningen av dessa lokala bidrag.

Även organisationer som inriktar sitt arbete på utsatta barn och familjer
bör erhålla bidrag ur anslaget.

Stöd bör också kunna utgå till organisationer som stödjer misshandlade
kvinnor samt till lokalt utvecklingsarbete för att motverka våld mot kvin-
nor.

211

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Sammanfattning

Anslagspost	Förslag 1995/95
Bidrag till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare m.fl.	35 014 500
Bidrag till organisationer som arbetar för utsatta bam och deras familjer	4 810 500
Bidrag till organisationer som motverkar våld mot kvin- nor	7 620 000

Summa

47 445 000

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till organisationer för budgetåret 1995/96 anvisar ett reser-
vationsanslag på 47 445 000 kronor.

E 3. Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning

1993/94	Utgift	7 964 000
1994/95	Anslag	7 964 000
1995/96	Förslag	11 946 000

varav 7 964 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget avser bidrag till verksamheten vid Centralförbundet för alko-
hol- och narkotikaupplysning (CAN).

CAN är ett folkrörelseförankrat informationsorgan som har till uppgift
att bedriva och främja saklig upplysning om verkningar av alkohol- och
narkotikamissbruk, liksom om vägar och medel att förekomma och be-
kämpa alkoholskador samt motverka icke-medicinskt bruk av narkotika.

CAN skall i detta syfte förmedla basfakta om droger till organisationer,
myndigheter, massmedia m.fl. En annan huvuduppgift för CAN är att
utgöra ett serviceorgan för folkrörelser och organisationer i deras arbete
med droginformation.

För CAN:s verksamhet har regeringen för budgetåret 1995/96 beräknat
ett bidrag på totalt 11 946 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
för budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag på 11 946 000 kronor.

212

E 4. Alkohol- och drogpolitiska åtgärder

1994/95 Anslag 75 000 000

1995/96 Förslag 74 000 000

varav 49 330 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

Förutsättningarna för att kunna bedriva en traditionell svensk alkoholpo-
litik förändras i takt med Sveriges ökande deltagande i den europeiska
integrationen. En del av de traditionella alkohol- och drogpolitiska in-
strumenten försvagas och måste kompenseras med ökade insatser på
andra områden.

Ansvaret för att genomföra intentionerna i alkoholpolitiken åligger
flera olika aktörer i samhället. Dessa kan sammanfattas i tre olika
grupper: de som arbetar med förebyggande insatser, de som svarar för
att aktörerna på alkoholmarknaden följer de lagar och regler som gäller
och de som primärt svarar for vård och behandling. Det kan ibland vara
svårt att särskilja de olika aktörernas uppgifter från varandra. Därför
behöver de olika alkholpolitiska insatserna samordnas.

Folkhälsoinstitutet har fått ett särskilt uppdrag att ansvara för och leda
det alkohol förebyggande arbetet. Institutet skall bl.a. inom ramen för en
nationell ledningsgrupp samordna arbetet med att ta fram en långsiktig
handlingsplan. Denna skall redovisas till regeringen senast den 1 juli
1995.

För innevarande budgetår har riksdagen anslagit 75 miljoner kronor för
olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder.

Regeringens överväganden

Tänkbara konsekvenser på längre sikt av ett svenskt EU-medlemskap är
att tillgängligheten av alkoholhaltiga drycker ökar och/eller att alkohol-
priserna blir lägre. Om inga motåtgärder sätts in finns risk att alkohol-
konsumtionen kommer att öka väsentligt, framför allt bland ungdomar.
Regeringens uppfattning är att det måste finnas en hög handlingsbered-
skap såväl nationellt som lokalt och regionalt.

Det finns redan idag oroande tendenser till ett ökat alkoholbruk bland
ungdomar framför allt i storstäderna. Den höga ungdomsarbetslösheten,
ökade våldstendenser bland ungdomar och en ökad tillgänglighet av
alkohol och droger inger stark oro för utvecklingen framöver.

Målet för det lokala arbetet måste vara att få till stånd en samman-
hållen strategi som är väl förankrad lokalt. Viktiga aktörer är bl.a.
socialtjänsten, skolan, fritidsförvaltningen, föreningslivet, polisen och
primärvården. Kommunerna i landet bör utveckla lokala alkoholpolitiska
handlingsprogram som omfattar såväl allmänna som direkt riktade in-
satser för att förhindra alkoholmissbruk hos ungdomar.

För att kunna understödja ett mer långsiktigt arbete, som bl.a. kommer
att framgå av den nationella ledningsgruppens handlingsplan och dess-
utom ha den handlingsberedskap som kan behövas om alkoholkonsum-
tionen skulle öka, bör särskilda medel disponeras av Socialdepartementet
för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

213

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Alkohol- och drogpolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96 an-
visar ett reservationsanslag på 74 000 000 kronor.

E 5. Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl.

1995/96 Förslag 27 370 000

varav 18 247 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

Nykterhetsrörelsen och vissa andra organisationer har sedan lång tid
tillbaka fått organisationsstöd för sin centrala verksamhet. Detta organi-
sationsstöd har tidigare beräknats under anslaget F 4. Folkhälsoinstitutet.
Efter rekvisition från Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till
vissa nykterhetsorganisationer m.fl. (SAM) har Folkhälsoinstitutet ut-
betalat medlen till SAM, som i sin tur har fördelat dessa till de olika
bidragsberättigade organ isationema.

Regeringens överväganden

Folkrörelsernas drogförebyggande insatser utgör viktiga stöd och
komplement till det arbete som myndigheterna bedriver. De enskilda
organisationerna bör därför utforma sina insatser utifrån den egna orga-
nisationens särart så att mångfalden i det drogförebyggande arbetet vär-
nas. Därigenom kan större trovärdighet och bättre effekt av insatserna
uppnås.

Statsbidrag till nykterhetsrörelsens organisationer kommer även fort-
sättningsvis att utgå i form av centralt organisationsstöd. Från nykter-
hetsorganisationemas sida finns önskemål om att statsbidraget i fort-
sättningen skall utbetalas direkt till Nykterhetsrörelsens samarbetsnämnd
och inte som nu via Folkhälsoinstitutet. Riksdagen har också uttalat sig
i denna fråga och ställt sig bakom en förändring, där statsbidraget till
nykterhetsrörelsen i fortsättningen redovisas som ett eget anslag i bud-
geten. Regeringen föreslår därför att statsbidraget till nykterhetsorganisa-
tionema m.fl. får ett eget anslag och att medlen i fortsättningen betalas
ut direkt till SAM.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl. för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 27 370 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

214

F. Myndigheter under Socialdepartementet

Socialdepartementets ansvarsområde innefattar verksamheter och för-
månssystem som skall bidra till medborgarnas trygghet och välfärd. De
stora transfereringssystemen, som hanteras främst av socialförsäkrings-
administrationen, skall dels kompensera för inkomstbortfall på grund av
ohälsa eller ålder, dels ge inkomstutfyllnad i övrigt under livets normala
skeenden. Denna verksamhet, som i stor utsträckning är regelstyrd och
inriktad på ärendehandläggning, får allt starkare beröringspunkter med
de delar av trygghetssystemen som skall förebygga och behandla ohälsan
och dess uppkomst och orsaker, nämligen hälso- och sjukvården, hälso-
skyddet samt socialtjänsten. Inom sistnämnda områden har staten inte
det direkta verksamhetsansvaret utom i fråga om de särskilda ungdoms-
hemmen och LVM-hemmen, och dess huvuduppgift är framför allt
inriktad på tillsyn, kunskapsuppbyggnad och kvalitetssäkring.

För att fullgöra statens uppgifter finns under Socialdepartementet myn-
digheter på central, regional och lokal nivå. Vid flertalet av myndig-
heterna är verksamheten i varierande omfattning regelstyrd i den
meningen att uppgifter härleds ur någon författning. Dessa uppgifter kan
beskrivas i termer av ärendehandläggning, viss vårdverksamhet, ut-
betalning av statsbidrag eller annat ekonomiskt stöd, tillsyn samt rätt att
utfärda föreskrifter. Vid sidan av den regelstyrda verksamheten finns
vanligen inslag av samordningskaraktär och kunskapsförmedling. Ett
fåtal myndigheter saknar regelstyrd verksamhet. För Statens institut för
psykosocial miljömedicin är egen forskningsverksamhet det primära,
medan Socialvetenskapliga forskningsrådet framför allt svarar för forsk-
ningsfinansiering. Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik har en utpräglad utvärderingsfunktion.

Handikappombudsmannen inrättades som en ny myndighet den 1 juli
1994 samtidigt med avvecklingen av Statens handikappråd. Handikapp-
ombudsmannen har övertagit en del av rådets uppgifter medan andra
förts till Socialstyrelsen. Huvuduppgiften är att bevaka frågor som angår
funktionshindrade personers rättigheter och intressen.

Bl.a. som en följd av anslutningen till EU inrättas den 1 januari 1995
två nya myndigheter, dels Alkoholinspektionen med uppgifter av till-
stånds- och tillsynskaraktär inom det alkoholpolitiska området, dels
Alkoholsortimentsnämnden, som skall pröva besvär över Systembolagets
beslut att avvisa viss alkoholdryck från bolagets sortiment.

Medlemskapet i EU kommer att ställa stora krav på statsförvaltningen
i fråga om t.ex. nationell och internationell koordinering, styrning samt
kompetensutveckling. Beroende på inriktningen och omfattningen av
enskilda myndigheters internationella engagemang kan förändrade orga-
nisationsstrukturer behöva övervägas och samverkansformema behöva
vidareutvecklas.

Den totala personalstyrkan vid myndigheterna under Socialdepartemen-
tet uppgår till drygt 20 000 anställda. När staten övertog huvudmanna-
skapet för de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen våren 1994
tillkom ca 2 800 årsarbetare.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

215

Myndigheterna befinner sig i olika faser av budgetcykeln. Infor bud-
getåret 1995/96 har Rättsmedicinal verket varit föremål för en fördjupad
prövning. Samtliga myndigheter utom de nyinrättade har lämnat årsredo-
visningar. Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat två revisionsberättelser
med invändning. RRV har bedömt att Riksförsäkringsverkets resultat-
redovisning saknar väsentlig information vad avser analys av resultat i
förhållande till målen, väsentliga slutprestationer och kvalitet i slut-
prestationerna. Såvitt avser Statens institutionsstyrelse har RRV påtalat
brister i den finansiella redovisningen och den interna kontrollen. Rege-
ringens närmare bedömningar av myndigheternas verksamhet redovisas
under resp, anslag.

Regeringen har, som framgår av finansplanen, lagt ett generellt sam-
manlagt besparingskrav på elva procent för den statliga verksamheten
fram t.o.m. år 1998. För budgetåret 1995/96 uppgår besparingskravet till
fem procent. I årets budgetförslag har en viss selektivitet iakttagits i be-
sparingarna inom Socialdepartementets område beroende t.ex. på om en
myndighet befinner sig i ett uppbyggnads- eller utvecklingsskede. Totalt
sett har besparingskravet i huvudsak uppfyllts. Omfattningen av bespa-
ringen för enskilda myndigheter framgår under resp, anslag. Även för de
kommande åren avser regeringen att noga pröva hur det återstående
besparingskravet skall fördelas mellan myndigheterna. Därvid kommer
stor vikt att läggas vid t.ex. i årsredovisningarna redovisade resultat,
analyser av anslagsframställningar, särskilda rapporter och annan rele-
vant information.

Vid beräkning av anslagen för budgetåret 1995/96 har hänsyn vidare
tagits till de tekniska justeringar som redovisas i finansplanen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner inriktningen av besparingsåtgärder avseende statlig kon-
sumtion inom Socialdepartementets område för budgetåren 1997 och
1998 som regeringen förordar.

F 1. Riksförsäkringsverket

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

475 661 511

619 474 000

819 626 000

varav 544 050 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Riksförsäkringsverket (RFV) är central förvaltningsmyndighet för
socialförsäkringen och anslutande bidragssystem, dvs. sjukförsäkring
inkl, föräldraförsäkring och tandvårdsförsäkring, folkpensionering,
tilläggspensionering, delpensionsförsäkring, arbetsskadeförsäkring, all-
männa barnbidrag, bidragsförskott, bostadsbidrag, assistansersättning för
personer med svåra funktionshinder, bilstöd till handikappade, ersättning
för vård av närstående, ärenden som rör utbetalning av utbildningsbidrag

216

vid arbetsmarknadsutbildning samt dagpenning och familjebidrag till
värnpliktiga. RFV är också ansvarig myndighet för funktionen Socialför-
säkring m.m. inom det civila försvaret.

De övergripande målen för RFV är att tillsammans med försäkrings-
kassorna genom den allmänna socialförsäkringen och anslutande bidrags-
system ge ekonomisk trygghet under livets olika skeden genom att
dels ge ersättning till sjuka, handikappade, barnfamiljer och äldre,
dels aktivt verka för att förebygga sjukdom och skada samt ge sjuka
och handikappade möjlighet att återgå i arbete.

RFV föreslår i sin fördjupade anslagsframställning en viss förändring
av de övergripande målen såtillvida att man föreslår att administrationen
bör arbeta mer aktivt och för en socialförsäkring som är samhällsekono-
miskt effektiv.

I resultatanalysen avseende den gångna treårsperioden redovisar RFV
verksamheterna inom delområdena försäkrings- och bidragsområdet (bl.a.
ersättning vid sjukdom, handikapp och ålderdom samt ekonomiskt stöd
till barnfamiljer), rehabiliteringsområdet samt administrativ utveckling.
På försäkrings- och bidragsområdet har verket gjort en satsning på ut-
veckling av uppföljnings- och utvärderingssystem för att förbättra resul-
tatmätningen inom organisationen. Åtgärder på rehabiliteringsområdet
har prioriterats i syfte att ge sjukskrivna människor möjlighet att återin-
träda i arbetslivet. Enligt RFV:s beräkningar uppgår effekterna av
ohälsoarbetet åren 1992 och 1993 till en dag per år, dvs. de aktiva in-
satserna från socialförsäkringsadministrationen och övriga samverkande
synes ha gett resultat i nivå med av statsmakterna formulerade mål för
de två åren. Inom området administrativ utveckling har RFV ökat in-
satserna vad gäller personalutveckling. Vidare har RFV bedrivit ett
arbete med fördelning av administrationskostnaderna per verksamhets-
gren och budgetår.

I regleringsbrev för socialförsäkringsadministrationen för budgetåret
1993/94 angavs följande resultatkrav:

- Ohälsotalet bör sänkas med en dag jämfört med 1992/93 års nivå.

- Insatser för att minska antalet långtidssjukskrivna skall prioriteras.

- Den genomsnittliga åldern för pensionsinträdet - den faktiska pen-
sionsåldern - bör höjas bl.a. genom åtgärder för att begränsa behovet
av förtidspension.

- Andelen pappor som tar ut föräldrapenning bör öka.

- Nuvarande inbetalningsgrad i förhållande till fastställt underhålls-
bidrag bör upprätthållas.

- Prisutvecklingen och därmed kostnaderna för läkemedel bör begrän-
sas.

Ohälsotalet ökade enligt RFV med 0,4 dagar under budgetåret 1993/94.
Härvid står sjukpenningdelen för en minskning med 1,9 dagar under det
att förtidspensioner och rehabiliteringspenning ökat. Verket framhåller att
under de senaste åren har höjningen av antalet nybeviljade förtidspensio-
ner avspeglat en motsvarande minskning bland långa sjukpenningfall.
Det totala antalet långvariga ohälsofall med ersättning från socialförsäk-
ringen har inte ökat under perioden 1991-1993. Fr.o.m. maj 1994 har

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

217

vidare antalet nybeviljade förtidspensioner minskat jämfört med åren

1992 och 1993.

Fäders uttag av föräldrapenning har enligt RFV varit relativt lågt men
uppvisar en ökande tendens. Av det totala antalet ersatta dagar under år

1993 var männens andel 10,1 %, vilket innebär en ökning med en
procentenhet från år 1992 och med 2,7 procentenheter i förhållande till
år 1990.

Målet att inbetalningsgraden i förhållande till fastställt underhållsbidrag
skall upprätthållas har inte kunnat uppfyllas. En minskning av inbetal-
ningarna har skett från 78,9 % till 76,8 %. Den huvudsakliga orsaken är
enligt RFV:s bedömning lågkonjunkturen med hög arbetslöshet.

Kostnaderna för läkemedel har ökat med ca 10 %. Ökningen förklaras
bl.a. av att det skett en övergång från äldre billigare läkemedel till nya
bättre och dyrare preparat.

RFV har lämnat en årsredovisning för budgetåret 1993/94. I resultat-
redovisningen har uppdelning skett på verksamhetsgrenar enligt följande

- barnbidrag, bidragsförskott m.m.

- föräldraförsäkring

- sjukpenningförsäkring

- rehabilitering

- arbetsskadeersättning

- förtidspension/sjukbidrag

- sjukvårdsersättning

- försäkring vid ålderdom

- annan utbetalning

För respektive verksamhetsgren framgår utvecklingen med avseende på
kostnader, intäkter och volym. Även administrationskostnaderna redo-
visas per verksamhetsgren och i vissa fall per ärendeslag. Sammantaget
utgör administrationskostnaderna omkring två procent av försäkrings-
kostnaderna.

Arbetet med att redovisa och jämföra administrationskostnader anges
alltjämt befinna sig i ett utvecklingsskede. Metoder för att mäta kost-
naden för administrationen inom de olika verksamhetsgrenarna har ut-
vecklats. Ett nytt system för produktionsstatistik har tagits i bruk, och
fr.o.m. den 1 juli 1994 kan uppgifter tas ut månadsvis. Utveckling för
mätning av kvalitet har inletts inför en mer allmän satsning under bud-
getåret 1994/95. Vidareutveckling krävs för att slutsatser om effektivite-
ten skall kunna göras.

Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsberättelse bedömt RFV:s
årsredovisning som inte rättvisande då resultatredovisningen saknar
väsentlig information vad avser analys av resultat i förhållande till
målen, väsentliga slutprestationer och kvalitet i slutprestationema. I
övrigt bedöms årsredovisningen vara rättvisande, vilket innebär att redo-
visningen i den finansiella delen i allt väsentligt är tillförlitlig, jämförbar
och riktig. RRV framhåller att RFV skyndsamt bör besluta om åtgärder
för att undanröja bristerna i resultatredovisningen.

I sin årliga rapport till regeringen för år 1994 konstaterar RRV att det
möter svårigheter att ta fram en samlad resultatredovisning för hela

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

218

socialförsäkringsadministrationen. RFV lever i en komplex miljö med i
vissa fall oklara ansvarsförhållanden. Enligt RRV har RFV dock tagit
fram en struktur som ger förutsättningar för en resultatredovisning som
uppfyller kraven.

I sin anslagsframställning beräknar RFV att verket genom bl.a. ratio-
nalisering under treårsperioden kan klara en sammanlagd neddragning av
resurserna med 9 %, dvs. ca 48 miljoner kronor, varav 11 miljoner
kronor under det första året.

RFV föreslår i anslagsframställningen en ändrad finansieringsmodell
som innebär ökad andel avgiftsfinansiering av verkets och kassornas
verksamhet. Finansieringen föreslås uppdelas på försäkringsområden och
skall till viss del ske via fonder, bl.a. sjukförsäkringsfonden - som före-
slås aktiveras - samt arbetsskadefonden och delpensionsfonden.

Beträffande ADB-stödet föreslår RFV att den utrustning som finns
lokalt på försäkringskassorna bör övertas av kassorna varvid medel för
räntor och amorteringar bör överföras till kassornas anslag.

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande målen för socialförsäkringsadministrationen skall
för den kommande budgetperioden vara att aktivt

- administrera och verka för en allmän socialförsäkring som ger
ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp, ålderdom och vård
av bam

- verka för att förebygga skada och sjukdom samt genom att
offensivt arbeta med och samordna rehabiliteringen bidra till att
ge sjuka och handikappade möjlighet att åter kunna arbeta.

Resurser 1995/96

Ramanslag 819,6 miljoner kronor

Beräknade avgiftsinkomster 56,0 miljoner kronor

Resultatbedömning

Socialförsäkringen har betydelse för såväl de försäkrades ekonomi som
samhällsekonomin i stort. Arbetslinjen och avvägningen mellan aktiva
insatser för arbetsmiljö och rehabilitering å ena sidan och kontantstöd å
andra sidan är också av stor samhällsekonomisk betydelse. Vidare har
socialförsäkringen inverkan på sparande, arbete och utbildning. Detta

219

innebär att effekter av förändringar och reformer i socialförsäkringssyste-
men snabbt måste kunna utvärderas ur en rad olika perspektiv.

RFV bedriver en omfattande uppföljnings- och utvärderingsverksamhet
som löpande följer socialförsäkringens utveckling avseende såväl ut-
gifterna som effekter för individen och samhället. För att möta ökade
krav på dessa verksamhetsområden har RFV sedan några år tillbaka
gjort särskilda satsningar på olika projekt inom uppföljning och utvärde-
ring. RFV planerar att fortsätta utvecklingsarbetet på detta område.

RFV:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs i enlighet med
gällande riktlinjer och med inriktning att nå de uppsatta målen. Dessa
har dock endast delvis uppnåtts. Ohälsotalet som anger antalet sjukpen-
ning- och förtidspensionsdagar i genomsnitt per försäkrad och år har
ökat något jämfört med föregående budgetår. Antalet nybeviljade förtids-
pensioner har dock minskat i relation till åren 1992 och 1993. Vidare
har det totala antalet långvariga ohälsofall med ersättning från socialför-
säkringen inte ökat under tidsperioden 1991-1993. RFV har utvecklat ett
särskilt åtgärdsprogram för ohälso- och rehabiliteringsarbetet som är
under genomförande.

Regeringen finner att RFV lämnat en i huvudsak tillfredsställande
redovisning av verksamheten. Resultatredovisningen i årsredovisningen
är dock såsom RRV anfört inte rättvisande. RRV:s invändningar finner
regeringen vara av sådan art att det krävs skyndsamma åtgärder. Utveck-
lingsarbete pågår inom RFV för att förbättra resultatredovisningen inför
nästa årsredovisning. Regeringen avser att följa detta arbete. Vidare ser
regeringen det som mycket angeläget att RFV fortsätter arbetet med
utveckling av information vad avser prestationer, kvalitet och effekter.

Riksförsäkringsverkets verksamhet under den gångna resultatperioden
har med hänsyn till konjunkturläget gett ett i huvudsak positivt resultat,
dvs. bidragit till den övergripande målsättningen med verksamheten.

Slutsatser

Socialförsäkringsadministrationen, dvs. de 25 allmänna försäkringskas-
sorna och RFV, svarar tillsammans för handhavandet av socialförsäk-
ringssystemet. Detta innefattar en dominerande del av de offentliga
transfereringarna. 1 stor utsträckning handlar det om att tillämpa regler
om enskildas rätt till förmåner i skiftande situationer och att svara för
utbetalning och kontroll i dessa sammanhang.

Under senare år har tillkommit ett ansvar för rehabilitering av framför
allt långtidssjukskrivna och för att nedbringa samhällets kostnader för
ohälsa. Det rör sig dels om insatser med inriktning på den enskilde för-
säkrades situation, dels om åtgärder för att åstadkomma bättre sam-
verkan med arbetsgivare, arbetsmarknadsmyndigheter, landsting och
kommuner för att stimulera till ökade satsningar hos dessa och att för-
bättra formerna för samarbete.

Organisationen har rötter i sjukkasserörelsens lokala och regionala
framväxt. Verksamhetsområdet vidgades med tillkomsten av den allmän-
na sjukförsäkringen, den allmänna tilläggspensioneringen och andra

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

220

reformer, dvs. uppbyggnaden av ett nationellt välfärdssystem med för-
måner som bestäms efter enhetliga regler. Det intensiva förändringsskede
som socialförsäkringen bl.a. av besparingsskäl är inne i har ställt RFV
och kassorna inför hårda krav att med korta förberedelsetider såväl ta
hand om stora forändringar i förmånssystemen som klara ompriorite-
ringar i ett kärvt budgetläge. Den stundande ålderspensionsreformen i
förening med att stora årskullar börjar närma sig ålderspensionsåldem
kommer att ställa nya krav på socialförsäkringsadministrationens för-
måga att bygga upp kunskap och utveckla organisation och kapacitet.

Ansvaret för samordning av rehabiliteringsåtgärder och insatser för att
begränsa behovet av ersättning vid sjukdom och handikapp har gett
verksamheten en mer sammansatt karaktär. Härtill kommer de generella
krav på mål- och resultatstyrning, uppföljning och utvärdering som stats-
makterna ställer på myndigheterna.

Riksdagen har nyligen (bet. 1994/95:SfU7, rskr. 1994/95:118) funnit
det angeläget att en översyn kommer till stånd om de krav som bör
ställas på försäkringskassornas lokalkontorsnät, vilket inflytande kassor-
na själva skall ha på nätets utformning och vilken styrande roll RFV
skall ha. Vid en sådan översyn bör enligt riksdagen mer allmänt former-
na för RFV:s tillsyn av försäkringskassornas organisation ses över.

Mot bakgrund av vad som här anförts avser regeringen att låta göra en
översyn av socialförsäkringsadministrationen. I översynen bör ingå att
utveckla socialförsäkringsadministrationen så att en likformig och rätts-
säker tillämpning av förmånsreglema säkerställs samtidigt som fördelar
med ett lokalt och regionalt ansvarstagande för verksamhet, resultat och
kompetens tas till vara. Det är vidare viktigt att förutsättningarna för att
fånga upp och sprida goda erfarenheter och nya metoder stärks och att
utveckling av det gemensamma ADB-systemet och andra resurser av
strategisk betydelse kommer till stånd.

Översynen bör innebära en konkretisering av ett "kontrakt" mellan den
allmänna försäkringskassan som ansvarig för dels handläggning av beslut
om socialförsäkringsförmåner, dels rehabilitering m.m. med syfte att
nedbringa ohälsokostnadema och RFV som central förvaltningsmyndig-
het för socialförsäkringen och anslutande bidragssystem.

Regeringen noterar i detta sammanhang att ett angeläget arbete har
påbörjats inom RFV för att överväga förändringar i strategin för den
fortsatta verksamhetsutvecklingen och verkets lednings- och tillsynsroll.

Under senare tid har en intern diskussion om rollfördelningen inom
socialförsäkringsadministrationen uppstått. Regeringen förutsätter att,
parallellt med organisationsöversynen, det löpande samarbetet mellan
RFV och försäkringskassorna fungerar väl.

Omfattande utredningsarbete pågår för närvarande på flera verksam-
hetsområden inom socialförsäkringen. Det reformerade pensionssystemet,
som är under utveckling, kommer att påverka socialförsäkringsadmini-
strationen. Även förslag från Sjuk- och arbetsskadeberedningen
(S 1993:07) kan medföra förändringar.

På grund av det pågående förändringsarbetet och besparingskravet
jämte den planerade översynen har förutsättningarna för den fördjupade

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

221

anslagsframställningen i viss mån förändrats. Mot bakgrund härav före- Prop. 1994/95:100
slår regeringen en budgetram endast för budgetåret 1995/96. Bil. 6

Regeringen räknar med ett besparingskrav för budgetåret 1995/96 om

22 miljoner kronor.

ADB-stödet är av central betydelse för en väl fungerande försäkrings-
administration. Arbete med modernisering av ADB-systemen pågår
sedan flera år. För innevarande budgetår har medel beräknats för
investering i ett förbättrat lokalt datorstöd. Större delen av den ADB-
utrustning som finns lokalt på försäkringskassorna bör i anslutning härtill
övertas av kassorna. Det skall därvid ankomma på försäkringskassorna
att svara för kostnader för räntor och amorteringar. RFV:s resursbehov
för budgetåret 1995/96 beräknas till följd härav minska med 92 miljoner
kronor. Samtidigt tillförs anslaget F 2. Allmänna försäkringskassor mot-
svarande medel.

RFV har bl.a. för att uppnå en helhetskostnad för försäkringsförmåner
och administration föreslagit en ändrad finansieringsmodell som innebär
finansiering uppdelat på försäkringsområden och därmed till viss del via
fonder, bl.a. sjukförsäkringsfonden, arbetsskadefonden och delpensions-
fonden. Regeringen finner inte skäl att föreslå någon sådan förändring.
Däremot är kännedom om administrationskostnadernas storlek för de
olika verksamhetsgrenarna eller ärendeslagen av vikt (se under anslaget
F 2. Allmänna försäkringskassor).

RFV förfogar för närvarande för verkets och försäkringskassornas
investeringsbehov för ADB-utrustning och övriga anläggningstillgångar
över en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till 600 miljoner
kronor. För budgetåret 1995/96 bör RFV:s låneram justeras till
722 miljoner kronor.

A v gifts inko ms ter

Vissa av RFV:s administrationskostnader finansieras via ersättningar
som lämnas från Allmänna pensionsfonden och de affärsdrivande
verken. Dessa inkomster kan beräknas till 49,5 miljoner kronor resp.
6,5 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag

på 819 626 000 kronor.

222

F 2. Allmänna försäkringskassor

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

1993/94	Utgift	4 000 062 087
1994/95	Anslag	4 321 647 000
1995/96	Förslag	6 452 907 000
	varav	4 298 060 000 beräknat for juli 1995 -juni 1996

De allmänna försäkringskassorna har till uppgift att handlägga enskilda
ärenden inom socialförsäkrings- och bidragssystemen på regional och
lokal nivå.

De övergripande målen för verksamheten är att genom den allmänna
socialförsäkringen ge ekonomisk trygghet under livets olika skeden
genom att
dels ge ersättning till sjuka, handikappade, barnfamiljer och äldre,
dels aktivt verka för att förebygga sjukdom och skada samt ge sjuka och
handikappade möjlighet att återgå i arbete.

Försäkringskassornas verksamhet finansieras med statsbidrag samt
vissa ersättningar från Allmänna pensionsfonden och arbetsskadeförsäk-
ringen.

RFV har lämnat en årsredovisning avseende budgetåret 1993/94 som
omfattar hela socialförsäkringssystemet. En redogörelse för denna har
lämnats under anslaget F 1. Riksförsäkringsverket.

Det finns 25 försäkringskassor i landet. Vidare finns det 364 lokalkon-
tor och 25 mindre serviceenheter. Vid försäkringskassorna arbetar ca
15 500 personer - ca 2 600 på centralkontoren och 12 900 på lokalkon-
toren. Av de anställda är 84 % kvinnor och 16 % män.

Antalet anställda på försäkringskassorna är i stort sett oförändrat sedan
föregående budgetår. Under budgetåret 1993/94 har ca 100 personer
sagts upp. Den rådande lågkonjunkturen med hög arbetslöshet leder till
lägre personalomsättning. Detta, tillsammans med minskningen av
budgetramarna, leder till svårigheter att höja kompetensen genom rekry-
tering. Samtidigt är organisationen inne i en period av omställning med
nya arbetsuppgifter och behov av förändrade arbetssätt.

Försäkringskassorna och RFV strävar att med olika åtgärder öka per-
sonalrörligheten och underlätta övergången till annan verksamhet genom
t.ex. studier, tidigare pensionsavgångar och yrkesutbildning.

RFV har sedan budgetåret 1984/85 anvisats särskilda medel som skall
användas till projektverksamhet hos försäkringskassorna. De särskilda
medlen skall användas för projekt som inte ryms inom försäkrings-
kassornas ordinarie verksamhet. Projekten syftar till en effektivare verk-
samhet avseende försäkrings- och bidragshandläggningen och en förbätt-
rad service gentemot allmänheten. Under ett antal år har 10 miljoner
kronor per budgetår anslagits. Budgetåret 1993/94 beviljades i likhet
med budgetåret 1992/93 främst medel inom områdena rehabilitering,
resultatanalys och administration.

RFV har under de senaste fyra åren, som ett led i förbättringen av
resultatstyrningen i organisationen, utvecklat nya metoder för att mäta
kostnaden för administrationen inom de olika verksamhetsgrenarna samt
för att kunna ta fram och jämföra administrationskostnader för olika

223

delar av försäkrings- och bidragssystemen. I jämförelsekostnadema ingår Prop. 1994/95:100
försäkringskassornas samtliga kostnader, dvs. även kostnader för ledning, Bil. 6
servicefunktioner, lokalkostnader m.m.

Administrationskostnader for vissa ärendegrupper

Ärendegrupp	Genomsnittlig kostnad (kr)
Ärendegrupp	1992/93	1993/94
Barnbidrag, flerbarnstillägg, förlängt barnbidrag, per bam	25	24
Föräldrapenning, per anmälning	496	385
Sjukpenning, per sjukanmälning	496	507
Närståendepenning, per anmälning	748	340
Arbetsskadeersättning, per beslut	4 601	3 479
Ålderspension, per ålderspensionär	80	78
Utbildning - dagpenning, särskilt bidrag, per beslut	643	512
Kontant arbetsmarknadsstöd, per anmälning	208	259

Riksförsäkringsverket har i sin fördjupade anslagsframställning i enlig-
het med regeringens direktiv för budgetåren 1995/96 - 1997/98 övervägt
en besparing motsvarande 9 % på försäkringskassornas anslag. RFV
finner det dock endast möjligt att klara en besparing motsvarande 4,7 %
av anslaget. Detta innebär att ett omfattande besparings- och effektivise-
ringskrav läggs på försäkrings- och bidragsverksamheten. Vad avser
rehabiliteringsområdet räknar RFV med behov av ökade insatser.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De gemensamma övergripande målen för socialförsäkringsadmini-
strationen finns formulerade under anslaget F 1. Riksförsäkrings-
verket.

Resurser 1995/96

Ramanslag

Beräknade avgiftsinkomster

6 452,9 miljoner kronor

970 miljoner kronor

224

Resultatbedömning

Angående hittills uppnådda resultat beträffande de i regleringsbrevet
angivna resultatmålen hänvisas till vad som anförts under anslaget F 1.
Riksförsäkringsverket. Årsredovisningen för socialförsäkringsadministra-
tionen visar, enligt regeringens uppfattning, att verksamheten bedrivs
med en sådan inriktning att de uppsatta målen i stort sett bör kunna nås.

Arbetet med att ta fram och jämföra administrationskostnader för olika
delar av försäkrings- och bidragssystemen anges i RFV:s årsredovisning
befinna sig i ett utvecklingsskede. Resultaten bör betraktas som prelimi-
nära delvis på grund av att det underliggande materialet är av skiftande
kvalitet. Det är angeläget att arbetet med att utveckla jämförelsetal fort-
sätter och att osäkerheten i uppgifterna på sikt minskar.

Regeringen har funnit att projektverksamheten som bedrivs vid kassor-
na är angelägen. Projektverksamheten har gjort det möjligt att pröva
idéer och uppslag i liten skala och studera hur nya arbetsformer och
metoder fungerar på fältet. I många fall har projektresultaten kunnat
användas för förbättringar inom socialförsäkringens verksamhetsområde.
Det är därför viktigt att resultaten från dessa projekt sprids.

Slutsatser

Regeringen räknar med ett besparingskrav såvitt avser anslaget F 2. om
225 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Förändringar inom familje-
stödet (slopandet av vårdnadsbidrag m.m.) innebär att resursbehovet
minskats med 30 miljoner kronor för år räknat.

Arbete med modernisering av ADB-systemen pågår sedan flera år
tillbaka. Den ADB-utrustning som finns på försäkringskassorna bör i
enlighet med RFV:s förslag övertas av kassorna. Försäkringskassorna
kommer därvid att få svara för kostnader för räntor och amorteringar.
Till anslaget överförs 92 miljoner kronor från RFV.

Med hänsyn till det samhällsekonomiska läget finner regeringen det
nödvändigt att det generella sparkravet avseende myndighetsanslagen
även omfattar försäkringskassorna för budgetåret 1995/96. Regeringen är
medveten om att en resursneddragning av denna omfattning ställer stora
krav på socialförsäkringsadministrationen. För att klara detta krävs enligt
regeringens bedömning strukturella förändringar inom administrationen
och inte enbart allmän produktivitetsförbättring. Det är av vikt att be-
sparingarna vad avser administrationskostnader inte leder till ökade för-
säkringsutgifler bl.a. mot bakgrund av riksdagens uttalande (bet.
1993/94:SfU23, rskr. 1993/94:204) om vikten av resurser för rehabilite-
ring. Detta ställer krav på att vid bedömning av besparingsåtgärder pröva
effekterna av rationaliseringsåtgärder på sjukpenning- och förtidspen-
sionsutgifter.

Som angetts under F 1. Riksförsäkringsverket har regeringen för avsikt
att genomföra en översyn av socialförsäkringsadministrationen. I över-
synen bör ingå att utreda möjligheterna att uppnå en lägre nivå vad avser
administrationskostnaderna. Det skall vara en strävan att uppnå det gene-

15 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

225

rella sammanlagda besparingskrav om elva procent till år 1998 som skall
omfatta den statliga verksamheten.

Regeringen förutsätter att inför budgetåret 1995/96 en noggrann över-
syn och prioritering av socialförsäkringsadministrationens arbetsuppgifter
görs. Förutsättningarna för att uppnå besparingar kan skilja sig väsentligt
mellan verksamhetens olika delar. Av stor vikt är enligt regeringens
mening att insatserna på rehabiliteringsområdet utvecklas och förbättras.
Kassorna förutsätts också upprätthålla en tillfredsställande kvalitets- och
servicenivå i handläggningen av försäkrings- och bidragsärenden. Det är
väsentligt att RFV prioriterar insatser för att stödja en sådan utveckling.
Av betydelse för kassornas möjligheter att öka effektiviteten är teknik-
utvecklingen. Under år 1995 påbörjas installationen av ett lokalt dator-
stöd som skall ge ett förbättrat handläggarstöd vad gäller sjukförsäk-
ringen. Det är av vikt att motsvarande utveckling kommer till stånd även
vad gäller de övriga delar av försäkringen där ADB-systemen ännu inte
moderniserats.

Vad gäller möjligheten till förenklingar av administrationen finns för-
utom de åtgärder som administrationen själv kan vidta möjligheten att
inkomma till regeringen med förslag om författningsändringar.

Socialförsäkringsadministrationens resursbehov kommer på sikt att
påverkas av det förändrade pensionssystemet. Därutöver kan förslag från
Sjuk- och arbetsskadeberedningen medföra förändringar. Mot bakgrund
härav samt den aviserade organisationsöversynen föreslår regeringen nu
en budgetram endast för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 6 452 907 000 kronor.

F 3. Socialstyrelsen

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

282 528 099

347 353 000

527 629 000

varav 351 752 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Inkomster hos Socialstyrelsen, som redovisas på statsbudgetens in-
komstsida under inkomsttitel 2552 offentligrättsliga avgifter, beräknas
till 9,0 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår 6,7
miljoner kronor) och under inkomsttitel 2811 Övriga avgifter, beräknas
inkomsterna till 300 000 kronor för nästa budgetår (innevarande bud-
getår 200 000 kr).

Socialstyrelsen är central expert- och tillsynsmyndighet inom social-
tjänst, hälso- och sjukvård, tandvård, hälsoskydd, smittskydd, stöd och
service till vissa funktionshindrade samt frågor som rör alkohol, tobak
och andra missbruksmedel, såvitt det inte är en uppgift för någon annan
statlig myndighet att handlägga sådana ärenden.

226

De övergripande målen for Socialstyrelsen är att verka för god hälsa
och social välfärd samt omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor
för hela befolkningen. Socialstyrelsens huvuduppgifter är att bedriva
kvalificerad tillsyn, uppföljning, utvärdering och kunskapsförmedling
inom framför allt områdena hälso- och sjukvård, socialtjänst och folk-
hälsa. Av regeringen formulerade verksamhetsmål för myndigheten an-
ges i regleringsbrev för verksamheten.

Socialstyrelsen har i sin resultatredovisning redovisat verksamheten i
följande huvudprogramområden: Primär medicinsk tillsyn (PMT), Primär
social tillsyn (PST), Aktiv uppföljning (AU), Nationell uppföljning och
utvärdering (NUU), Utbildning och utveckling (UU) samt Övriga huvud-
uppgifter (ÖH).

Socialstyrelsen är också ansvarig myndighet för funktionen Hälso- och
sjukvård i krig inom det civila försvaret. Styrelsens uppgifter inom funk-
tionen redovisas under anslaget C 3. Funktionen Hälso- och sjukvård
m.m. i krig.

Socialstyrelsen har under de senaste budgetåren koncentrerat insatserna
mot huvuduppgifterna tillsyn, uppföljning, utvärdering samt kunskapsför-
medling inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och folkhälsoom-
rådet.

Inom den medicinska tillsynen har ärendetillströmningen fortsatt att
öka. Antalet ärenden uppgår för närvarande till ca 5 000 per år, vilket är
en fördubbling under en femårsperiod. En särskilt kraftig ökning kan
märkas av antalet s.k. Lex-Maria ärenden. Under de sista åren på 1980-
talet inrapporterades ca 400 sådana ärenden årligen. År 1993 hade ären-
demängden ökat till ca 1 500. Det finns emellertid inget som tyder på att
det inträffat fler riskhändelser - snarare beror ökningen på en större
tilltro till systemet med anmälningar. För att möta detta ökade tillsyns-
behov har Socialstyrelsen, efter beslut i riksdagen, i oktober 1993 etable-
rat ytterligare en regional tillsynsenhet i Göteborg - den sjätte i ord-
ningen.

Det är svårt att mäta effekterna av det medicinska tillsynsarbetet. Me-
toderna har förbättrats men fortfarande finns ett betydande utvecklings-
behov.

Socialstyrelsen har också ökat insatserna inom den tematiskt inriktade
tillsynen. En stor granskning har gjorts av tillämpningen av den psykia-
triska tvångslagstiftningen.

Även på det sociala området har tillsynen utvecklats positivt, bl.a. i
samarbete med länsstyrelserna. Utvecklingen har dock skett från en låg
nivå.

Vidare har Socialstyrelsen ökat intensiteten och förbättrat metodiken i
tillsyns- och uppföljningsinsatsema inom den länsvisa s.k. aktiva upp-
följningen. Granskning under 1993/94 har skett i Gotlands, Uppsala och
Stockholms län. Under hösten 1994 har granskning av Skaraborgs och
Älvsborgs län påbörjats.

Centrum för epidemiologi och social analys (EPC) har under budget-
året givit ut sina första epidemiologiska rapporter.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

227

Utvecklingen av verksamheten vid Centrum för utvärdering av metoder
i socialt arbete (CUS) har gått något långsammare än planerat främst på
grund av bristen på grundläggande forskning på det område där CUS
skall svara for sammanställningar av kunskaper och bedömningar.

Nya uppgifter har lagts på Socialstyrelsen, bl.a. uppgiften att admini-
strera bidragen till handikapporganisationerna, pensionärsorganisationer-
na och handikapporganisationernas rekreationsanläggningar samt vissa
uppgifter som följd av psykiatrireformen.

Socialstyrelsen har också övertagit beställaransvaret for såväl social-
tjänststatistiken som hälso- och sjukvårdsstatistiken.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96 bör
ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 527,6 miljoner kronor

Beräknade avgiftsinkomster 9,1 miljoner kronor

Övrigt

Socialstyrelsen skall under kommande budgetår fortsätta att koncen-
trera insatserna mot huvuduppgifterna tillsyn, uppföljning och utvär-
dering samt kunskapsförmedling från dessa insatser. Vidare bör myn-
digheten se över programmet för Utbildning och utveckling.

Resultatbedömning

Socialstyrelsen har lyckats väl i sitt arbete med att ytterligare koncent-
rera och renodla styrelsens arbetsuppgifter mot de huvuduppgifter för
verksamheten som riksdagen fattat beslut om. Regeringen vill särskilt
peka på de positiva resultat som uppvisats från verksamheten med regio-
nalt baserad tillsyn inom hälso- och sjukvården. Satsningen på länsvisa
aktiva uppföljningar av förhållanden inom hälso- och sjukvården och
socialtjänsten har också slagit väl ut. Det är viktigt att detta arbete
genomförs i nära samverkan med länsstyrelserna. Socialstyrelsen utökar
nu omfattningen av denna verksamhet samtidigt som metodiken utveck-
las ytterligare.

228

Regeringen bedömer att Socialstyrelsens resultatredovisning är saklig
och att en redovisning av resultaten har gjorts mot uppställda mål, upp-
drag och återrapporteringskrav i regleringsbrevet.

Möjligheterna att följa upp Socialstyrelsens verksamhet är emellertid
fortfarande inte helt tillfredsställande. Styrelsen har dock i möjligaste
mån kommenterat utvecklingen av verksamheten och även påvisat brister
i verksamheten med förslag till förbättringar. Under 1993/94 har också
ett nytt redovisningssystem och ett nytt tidredovisningssystem införts
vilket kommer att ge bättre förutsättningar för styrelsen att i framtiden
följa upp verksamheten.

Regeringen anser att Socialstyrelsen bör se över nuvarande målbeskriv-
ningar för att få fram mer uppföljningsbara verksamhetsmål. Social-
styrelsens arbete med att ta fram effektmått bör utgå från de övergripan-
de mål, verksamhetsmål och huvuduppgifter som gäller för verksam-
heten.

Det är även av vikt att Socialstyrelsen fortsätter det påbörjade arbetet
med att utarbeta metoder för att bättre kunna belysa myndighetens
resursförbrukning och produktivitet.

Myndigheten redovisar ett anslagssparande på 36 miljoner kronor
under budgetåret 1993/94.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i
1994 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Regeringen bedömer att en besparing på Socialstyrelsens myndighets-
anslag bör göras med 16 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

För att Socialstyrelsen skall klara sitt besparingsbeting kommer det att
krävas en ytterligare renodling av Socialstyrelsens verksamhet, vilket
innebär att myndigheten skall fortsätta att prioritera tillsyns-, uppfölj-
nings- och utvärderingsarbetet. Programmet för Utbildning och utveck-
ling bör ses över.

Genom utbyggnaden av Centrum för epidemiologi och social analys
(EPC) och det nyligen påbörjade arbetet inom Centrum för utvärdering
av metoder i socialt arbete (CUS) tillförs myndigheten central kompetens
och kunnande inom viktiga områden. Denna kompetens måste förmedlas
vidare till huvudmän och andra aktörer inom hälso- och sjukvården och
socialtjänsten.

Efter överläggningar mellan representanter för staten och sjukvårds-
huvudmännen har en överenskommelse träffats om att 7,5 miljoner
kronor som delfinansiering av verksamheten vid Centrum för epidemio-
logi och social analys (EPC) lyfts över till Socialstyrelsens ramanslag
från anslaget C 1. Bidrag till hälso- och sjukvård.

Institutet för kunskapsutveckling inom missbrukarvården (IKM) har
försöksvis överförts till Statens Institutionsstyrelse (SiS). SiS är driftan-
svarig myndighet och kan erbjuda en verksamhetsanknuten utbildnings-
miljö samt samordna utbildning m.m. inom hela missbrukar- och ung-
domsvården. Medel om ca 2,6 miljoner kronor för IKM:s verksamhet
förs nu över till SiS.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

229

Socialstyrelsens ramanslag minskas med 3 miljoner kronor till följd av
att vissa arbetsuppgifter fors över till Alkoholinspektionen som inrättas
den 1 januari 1995.

Socialstyrelsen har inkommit med en begäran om att få disponera in-
komster som överstiger 5 miljoner kronor, for tidskrifter, publikationer
och konferenser m.m. (enligt 4 § avgiftsförordningen). Regeringen har
bedömt att Socialstyrelsen bör få behålla avgiftsintäkter motsvarande
3 % av de totala kostnaderna, dvs. 3 % av summan av myndighetens
förvaltningskostnader och kostnaderna for den avgiftsbelagda verksam-
heten. För Socialstyrelsen innebär detta ca 10 miljoner kronor på helårs-
basis enligt nuvarande anslagsram.

Socialstyrelsen har också begärt särskilda medel om 10 miljoner
kronor for åren 1996, 1997 och 1998 for bidrag till nationella register
för kvalitetskontroll inom hälso- och sjukvården. Regeringen anser dock
att frågan bör beredas ytterligare.

Regeringen har beräknat 16,5 miljoner kronor under anslaget for upp-
följning och utvärdering av handikappreformen samt vissa uppföljnings-
och informationsinsatser for små och mindre kända handikappgrupper.

Som tidigare redovisats under littera D. Omsorg om äldre och handi-
kappade, anslaget D 2. Vissa statsbidrag inom handikappområdet, utges
bl.a. stimulansbidrag till habilitering och rehabilitering. Socialstyrelsen
har i uppdrag att fördela och följa upp stimulansbidraget till specifika
utvecklingsinsatser inom habiliterings- och rehabiliteringsområdet. Rege-
ringen bedömer att Socialstyrelsen bör få disponera 6,3 miljoner kronor
av detta bidrag för sådana insatser.

Enligt riksdagens beslut om psykiskt stördas villkor (prop.
1993/94:218, bet. 1993/94:SoU28, rskr. 1993/94:396) har Socialstyrelsen
fått i uppdrag att följa upp och utvärdera genomförande och effekter av
reformen. I Socialstyrelsens uppdrag ingår även att följa upp och utvär-
dera tillämpningen av de bestämmelser i övrigt som reglerar vård, stöd
och service till psykiskt störda. För att genomföra uppdraget får Social-
styrelsen disponera 12 miljoner kronor över en treårsperiod. Dessutom
innebär riksdagens beslut om psykiskt stördas villkor att Socialstyrelsen
skall ges i uppdrag att genomföra en nationell översyn av innehåll och
kvalitet i den psykiatriska vården. För detta ändamål har totalt 6
miljoner kronor avsatts under en treårsperiod.

Sedan år 1971 har Socialstyrelsen två socialarbetare placerade i
Köpenhamn. Inrättandet av dessa tjänster var ett sätt att möta problemet
med att ett stort antal svenska ungdomar från hela landet uppehöll sig i
narkotikamiljöema i Köpenhamn. Även Norge och Finland startade lik-
nande verksamhet.

Sedan Sverige inledde sitt engagemang i Köpenhamn har mycket för-
ändrats. Svenska ungdomar attraheras inte på samma sätt av Köpenhamn
och sammansättningen bland klienterna har förändrats. Andelen ung-
domar har minskat. De personer som socialarbetarna kommer i kontakt
med i dag är oftare äldre och har kommit längre i sin missbrukarkarriär.
En större andel än tidigare hör hemma i Skåne och södra Sverige.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

230

Det torde i dag vara möjligt att upprätthålla den nordiska trygghetskon- Prop. 1994/95:100

ventionen i en annan utsträckning än i början av 1970-talet. Norge och Bil. 6

Finland har beslutat att lägga ner sina verksamheter. Det ankommer på
Socialstyrelsen att ta ställning till en fortsatt verksamhet i Köpenhamn.

Enligt regeringens bedömning kan verksamheten upphöra.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Socialstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

527 629 000 kronor.

F 4. Folkhälsoinstitutet

1993/94	Utgift	80 482 491
1994/95	Anslag	160 000 000
1995/96	Förslag	195 244 000

varav 130 162 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Folkhälsoinstitutet är ett nationellt organ med uppgift att förebygga sjuk-
domar och annan ohälsa och främja en god hälsa för alla. Institutets
verksamhet syftar till att för alla skapa likvärdiga förutsättningar för god
hälsa. Särskild vikt skall fästas vid sådana förhållanden som främjar
hälsan hos de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna. Verk-
samheten skall vara vetenskapligt förankrad.

De övergripande målen för institutet är att vara ett stöd för lokalt och
regionalt folkhälsoarbete i kommuner och landsting, företag, organisa-
tioner och utbildningsväsende m.fl. och att på nationell nivå främja sam-
arbete mellan olika organ för att påverka förhållanden av betydelse för
folkhälsan. Institutet skall också verka för att samhällets samlade resur-
ser för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete utnyttjas effek-
tivare.

Folkhälsoinstitutet har lämnat en årsredovisning. Verksamheten har
delats in i tolv verksamhetsgrenar. Mål och prestationer finns redovisade
för varje verksamhetsgren. Verksamhetsgrenarna är Forskning och ut-
veckling samt samverkan, Alkohol och narkotika, Barns hälsa, Ung-
domars hälsa, Tobak, Skador, Allergi, Mat och motion, Kvinnors hälsa,
Sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, HIV/AIDS
samt Övriga folkhälsofrågor,. Folkhälsoinstitutet redovisar ett anslags-
sparande på 55,8 miljoner kronor. I sin revisionsrapport gör RRV be-
dömningen att folkhälsoinstitutets årsredovisning i allt väsentligt är rätt-
visande.

231

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Övergripande mål

Det övergripande målet för Folkhälsoinstitutet skall för budgetåret
1995/96 vara att främja likvärdiga förutsättningar for en god hälsa
för hela befolkningen genom att på nationell nivå och med veten-
skaplig förankring bedriva hälsofrämjande och sjukdomsföre-
byggande arbete av sektorsövergripande karaktär. För att skapa jäm-
likhet i hälsa skall institutet särskilt rikta verksamheten till de
grupper som är mest utsatta för hälsorisker.

Resurser 1995/96

Ramanslag 195 244 000 kronor

Övrigt

I arbetet med att nå de mest utsatta grupperna skall institutet dels
främja samarbetet mellan olika organ för att främst påverka folk-
hälsans strukturella betingelser, dels stödja och initiera processer i det
lokala folkhälsoarbetet.

Resultatbedömning

I sin årsredovisning redogör Folkhälsoinstitutet för de prestationer som
åstadkommits under året. Regeringen är medveten om att det är första
året institutet lämnar en årsredovisning och därmed även om de svårig-
heter som finns att redovisa verksamheten utifrån nya krav. Med hänsyn
till detta är årsredovisningen ambitiöst upplagd. Regeringen anser dock
att årsredovisningen kan utvecklas på vissa punkter till nästkommande
år. Utvecklingsmöjligheter finns framförallt vad gäller prestationsredovis-
ningen och målbeskrivningen. Regeringen instämmer i RRV:s synpunk-
ter vad gäller resultatredovisningen och anser att de krav på förbättringar
som framförs i revisionsrapporten bör vara möjliga att uppfylla till nästa
årsredovisning.

Utöver årsredovisningen har underlag till resultatbedömningen hämtats
från institutets anslagsframställning.

I regleringsbrevet för 1993/94 hade regeringen begärt särskilda redo-
görelser för:

- vad institutet gjort för att öka jämlikheten i hälsa,

- de stora folkhälsoproblemen under kommande år och hur dessa skulle
komma att påverka institutets prioriteringar,

- institutets massmediainsatser.

232

I sin redovisning av vad institutet gjort för att öka jämlikheten i hälsa
redovisas bl.a. spridning av kunskapsunderlag för hälsopolitiska jämlik-
hetsstrategier genom att en skrift översatts, att ett forskningssamarbete
påbörjats med Umeå och Lund, samarbete med Centrum för epidemio-
logi och social analys vid Socialstyrelsen, initiativ och medverkan i
bildandet av ett nationellt nätverk för lokalt folkhälsoarbete, arrange-
mang av ett forskarmöte i Umeå kring kön, social position och hälsa
samt en satsning på arbetslöshet och ohälsa.

Regeringens uppfattning är att jämlikheten i hälsa bör prioriteras hårda-
re framöver. Målet att nå de sämst ställda bör vara ett inslag i alla av
Folkhälsoinstitutets program.

Institutet redovisar också en bedömning av de största folkhälsoproble-
men under kommande år. En beskrivning av hur dessa folkhälsoproblem
bör påverka institutets prioriteringar lämnas dock inte. Enligt regeringen
är det angeläget att institutet, inte minst i tider av knappa ekonomiska
resurser, tydligare redovisar vilka prioriteringar som kan behöva göras.
Institutet aviserar att det avser återkomma med en sådan redogörelse i
sin fördjupade anslagsframställan.

I sin förenklade anslagsframställning för 1995/96 begär institutet ökade
medel jämfört med 1994/95, dels 150 miljoner kronor för det alkohol-
förebyggande arbetet, dels 10 miljoner kronor för det allergipreventiva
arbetet.

Institutet begär extra medel för alkoholförebyggande arbete bl.a. mot
bakgrund av alkoholpolitiska kommissionens förslag och för att realisera
den nationella handlingsplan för det alkoholförebyggande arbetet som
regeringen gett institutet i uppdrag att färdigställa till den 1 juli 1995.
Som skäl till en förstärkning av allergiprogrammet anger institutet bl.a.
att det krävs ökade mediasatsningar och information till allmänheten
som ett led i, den med andra myndigheter gemensamma, aktiviteten
"Allergiåret 1995". Ytterligare skäl är att institutets internationella arbete
på allergiområdet behöver förstärkas.

Ytterligare frågor regeringen haft att ta ställning till i samband med
budgetberedningen av Folkhälsoinstitutet är dels Folkhälsoinstitutets
organisationsstöd och i samband med det de gångna årens upprepade
motioner och socialutskottets ställningstagande vad gäller formerna för
finansieringen av nykterhetsorganisationema, dels Folkhälsoinstitutets
begäran att frågor som rör diskriminering av homosexuella skall bevakas
av Diskrimineringsombudsmannen och inte av Folkhälsoinstitutet.

Slutsatser

För att underlätta regeringens resultatbedömning kommande år bör Folk-
hälsoinstitutets resultatredovisning utvecklas i enlighet med RRV:s re-
kommendationer. Mot bakgrund av det som framkommit av Folkhälso-
institutets särskilda redovisning enligt regleringsbrev 1993/94 och i in-
stitutets årsredovisning anser regeringen att Folkhälsoinstitutet för bud-
getåret 1995/96 särskilt bör lyfta fram och prioritera:

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

233

- Verksamhet som inriktar sig på att förbättra hälsovillkoren för de
sämst ställda och som syftar till att minska ojämlikheter i hälsa.

- Verksamhet som försöker påverka hälsans strukturella bestämnings-
faktorer. Detta arbete bör ske i samverkan med andra myndigheter
och organisationer centralt och lokalt.

- Verksamhet som innebär att Folkhälsoinstitutet i ökad grad initierar
förändring och medverkar till att nätverk bildas.

Underskottet i statens finanser medför att regeringen noga måste
pröva omfattningen av samtliga statliga verksamheter. Mot bakgrund av
institutets anslagssparande och förutsatt att institutet inriktar sin verk-
samhet mer mot att bilda nätverk och att arbeta genom andra bedömer
regeringen att institutet bör kunna driva sin verksamhet ändamålsenligt
med ett minskat anslagsbelopp. Regeringen föreslår att en besparing på
25 miljoner kronor görs på anslaget för budgetåret 1995/96.

Institutet har i sin anslagsframställning begärt 150 miljoner kronor med
anledning av alkoholpolitiska kommissionens förslag. Regeringen har för
avsikt att avvakta den nationella handlingsplan för det alkoholföre-
byggande arbetet som nu utarbetas under institutets ledning och kommer
med den som underlag att ta ställning till hur de medel som beräknas
under anslaget E 4. Alkohol- och drogpolitiska åtgärder bör fördelas.

Vad gäller institutets begäran om ytterligare medel till det allergi-
preventiva arbetet vill regeringen framhålla att statsmakterna redan prio-
riterar detta område bl.a. genom att 250 miljoner kronor avsatts i stiftel-
sen för vård och allergiforskning. Regeringen delar institutets bedömning
att allergier är ett angeläget område men anser samtidigt att ökade sats-
ningar på området får ske inom ramen för institutets tillgängliga medel.

Budgetåret 1993/94 betalade Folkhälsoinstitutet ut 43,6 miljoner kronor
i organisationsstöd. Folkhälsoinstitutet avser fortsätta med försöken att
binda organisationsbidragen i avtal som är längre än ett år. Regeringen
anser att det i princip är bra med sådana avtal. Det kan dock vara nöd-
vändigt att en del obundet stöd behålls för att bibehålla organisationernas
folkrörelsekaraktär och oberoende. I de fall organisationer endast skulle
få projektmedel enligt avtal skulle ett inte alltid önskat entreprenadför-
hållande lätt kunna uppstå. Det är viktigt att Folkhälsoinstitutet genom-
för uppföljningar av organisationsstödet. För att underlätta uppföljningar-
na bör organisationsstöden också i framtiden vara förknippade med krav
på redovisning från de mottagande organisationernas sida.

I enlighet med riksdagsmotioner och socialutskottets utlåtande samt för
att underlätta organisationsbidragens administrativa hantering föreslår
regeringen att ett belopp motsvarande 27,4 miljoner kronor för stöd till
vissa nykterhetsorganisationer förs bort från anslaget och läggs som ett
särskilt anslag, E 5. Bidrag till nykterhetsorganisationer m.fl.

Regeringen har under budgetåret 1994/95 gett stöd till Föräldraföre-
ningen Plötslig Spädbamsdöd. Regeringen bedömer att föreningens verk-
samhet är angelägen och att en möjlighet bör ges för denna och liknande
föreningar att söka bidrag från Folkhälsoinstitutet under förutsättning att
dessa föreningar inte erhåller bidrag som utbetalas från andra statliga
anslag.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

234

Folkhälsoinstitutet har i en rapport till regeringen hemställt att frågor
om diskriminering av homosexuella bör läggas under Diskriminerings-
ombudsmannen (DO). Enligt vad som kommit till institutets kännedom
är antalet rena diskrimineringsärenden relativt få till antalet. Att lägga
bevakningsansvaret under DO skulle enligt institutet få ett stort symbol-
värde genom att samhället markerar att diskriminering av homosexuella
är oacceptabelt.

Straffrätts ligt är olaga diskriminering reglerat i brottsbalken 16:e kapi-
tel 9§. Denna lag täcker även in diskriminering mot homosexuella.

Regeringens bedömning är att nuvarande bestämmelser och det rege-
ringsuppdrag Folkhälsoinstitutet har tills vidare bör utgöra tillräckliga
förutsättningar för samhällets bevakning av de homosexuellas rättigheter.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Folkhälsoinstitutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
195 244 000 kronor.

F 5. Smittskyddsinstitutet

1993/94 Utgift 68 014 891

1994/95 Anslag 82 764 000

1995/96 Förslag 132 118 000

varav 88 078 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Smittskyddsinstitutet (SMI) har till uppgift att bevaka det epidemio-
logiska läget i fråga om smittsamma sjukdomar bland människor och
aktivt medverka till att skyddet mot sådana sjukdomar upprätthålls och
förstärks. SMI skall särskilt informera om det epidemiologiska läget
beträffande smittsamma sjukdomar bland människor, lämna förslag om
åtgärder som kan hindra spridningen av sjukdomarna, och aktivt med-
verka till att diagnostiken av de epidemiska sjukdomarna blir tillförlitlig
och snabb. SMI skall bedriva forskning, metodutveckling och utbildning
inom smittskyddsområdet samt som centralt expertorgan stå till förfogan-
de att mot avgift utföra diagnostik av unik natur.

SMI är en ny myndighet som inrättades den 1 juli 1993. SMI övertog
då vissa uppgifter från Statens bakteriologiska laboratorium (SBL), som
lades ner vid samma tidpunkt.

Enligt SMI:s enkla anslagsframställning fanns knappt 140 fasta tjänster
vid SMI den 1 juli 1994. Vidare finns ett 70-tal projektanställda forska-
re, för vilka projektkostnaden täcks av externa anslag.

SMI får bedriva uppdragsverksamhet inom speciell diagnostik och
reagenstillverkning och motta forskningsuppdrag i den mån den övriga
verksamheten medger det. SMI får disponera inkomsterna från avgifter
för uppdragsverksamheten och externa forskningsmedel. Avgiftsinkoms-
terna för uppdragsverksamheten beräknas uppgå till ca 13,5 miljoner
kronor och de externa forskningsmedlen beräknas uppgå till ca
40 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

235

SMI har den 15 mars 1994 inkommit till regeringen med en särskild
rapport i vilken institutet ger förslag på hur verksamheten kan delas upp
i olika verksamhetsgrenar. Vidare har SMI arbetat fram verksamhetsmål
som institutet i första hand bör försöka uppnå samt förslag på hur dessa
bör följas upp och mätas. SMI:s förslag har därefter legat till grund för
de prestationskrav, återrapporteringskrav m.m. som lagts fast i regle-
ringsbrevet för innevarande budgetår.

Myndigheten har delat upp sin verksamhet i följande verksamhetsgrenar:

1. Epidemiologisk bevakning och analys

2. Övervakning och information om vaccinanvändningen

3. Metodutveckling och forskning (intemfinansierad)

4. Förrådshållning av smittämnen och biologiska substanser

5. Omgivningens påverkan på smittspridning

6. Kvalitetskontroll/-stöd

7. Internationell samverkan

8. Information och utbildning

9. Forskning och utveckling (extemfinansierad)

10. Särpräglad diagnostik (avgiftsfinansierad)

RRV bedömer att årsredovisningen för 1993/94 har upprättats i enlig-
het med uppställda krav samt att den i allt väsenligt är rättvisande.

Planerings- och projekteringsarbetet inför SMI:s flyttning till
Karolinska institutet (Kl-Campus) har påbörjats, men med vissa förse-
ningar. Det är fortfarande oklart när vissa nybyggnationer kan stå klara
inom KI-CAMPUS, vilket gör att det är osäkert om flyttning kan ske
före årsskiftet 1997/98. Flyttningen kommer att medföra stora investe-
ringskostnader för bl.a. dyrbar utrustning.

SMI kommer fr.o.m. den 15 februari 1995 att få utökade arbetsupp-
gifter. Regeringen kommer senare i dag att fatta beslut om att det s.k.
djurhuset (med försöksdjur) förs över till SMI. Sedan SBL lades ned den
1 juli 1993 har djurhuset temporärt legat på avvecklingsmyndigheten för
SBL (SBL-AV).

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

236

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Övergripande mål

Regeringen anser att de övergripande mål som lades fast i 1994 års
budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag

Beräknade avgiftsinkomster

Externa forskningsmedel

132,1 miljoner kronor

13,5 miljoner kronor
ca 40 miljoner kronor

Övrigt

SMI:s verksamhet kommer att utökas i och med att ansvaret för
djurhuset och dess drift, som tidigare legat på SBL och senast SBL-
AV, överförs till SMI. Djurhuset bör utgöra en resultatenhet inom
SMI och vara avgiftsfinansierad. Djurhuset skall ha som ekonomiskt
mål full kostnadstäckning.

Resultatbedömning

Regeringen anser att det är för tidigt att göra någon djupare bedömning
av SMI:s resultat i förhållande till de övergripande målen, dels för att
årsredovisningen är SMI:s första, dels för att resultaten för stora delar av
SMI:s verksamhet bara kan bedömas på lång sikt.

Regeringen anser dock att SMI har presenterat en resultatredovisning
som visar att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att de övergripande
målen samt de uppsatta verksamhetsmålen kan uppnås. Regeringen ser
positivt på att SMI i resultatredovisningen tillämpat den indelning i verk-
samhetsgrenar som föreslagits i den särskilda rapporten. Resultatredovis-
ningen skulle dock kunna förbättras ytterligare om myndigheten, i sin
resultatbedömning för respektive verksamhetsgren, ännu tydligare kopp-
lar uppnådda prestationer till uppställda verksamhetsmål. För att bättre
belysa verksamheternas produktivitet och resursförbrukning bör myndig-
heten försöka ta fram relevanta styckkostnader. Kostnadsjämförelser över
tiden bör också succesivt kunna utvecklas.

Regeringen konstaterar att SMI har god kontroll över sin redovisning.
Redovisnings- och uppföljningssystemet har utvecklats, vilket inneburit
att den administrativa servicen till enheterna kunnat förbättras och att
effektiva administrativa rutiner kunnat skapas. Resurserna för den centra-
la administrationen har kunnat hållas på en låg nivå.

237

I övrigt har verksamheten i stort följt uppställda planer för budgetåret Prop. 1994/95:100
1993/94. Vissa förseningar har dock medfört ett anslagssparande om ca Bil. 6
12,5 miljoner kronor.

Slutsatser

Regeringen anser att de övergripande mål som lades fast i 1994 års
budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Regeringen kommer senare i dag att besluta att föra över det s.k. djur-
huset från SBL-AV till SMI fr.o.m. den 15 februari 1995. Enligt rege-
ringsbeslutet bör djurhuset utgöra en självständig resultatenhet inom SMI
och vara avgiftsfinansierad. Verksamheten skall ha som ekonomiskt mål
full kostnadstäckning. Djurhuset är dock i behov av omfattande renove-
ringar. Av den anledningen bör SMI:s låneram i Riksgäldskontoret för
budgetåret 1995/96 höjas från 20 miljoner kronor till 50 miljoner kronor.
Regeringen anser också att SMI:s ramanslag bör räknas upp med
5 miljoner kronor till följd av bl.a. vissa kostnader i samband med över-
tagandet av djurhuset.

En besparing på 1 miljon kronor läggs på myndighetsanslaget. Efter-
som SMI är en ny myndighet i uppbyggnadsfasen är det svårt att göra
större besparingar.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Smittskyddsinstitutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag

på 132 118 000 kronor.

F 6. Läkemedelsverket

1993/94	Utgift	1 000
1994/95	Anslag	1 000
1995/96	Förslag	1 000

Läkemedelsverket är en central myndighet vars övergripande mål är att
svara för tillsyn och kontroll av läkemedel och läkemedelsnära produkter
m.m.

Samtliga kostnader för läkemedelskontrollen m.m. skall täckas med
avgifter.

Läkemedelsverket har i sin årsredovisning i de delar som avser resul-
tatredovisningen redovisat verksamheten i verksamhetsområdena 1. God-
kännande av läkemedel, 2. Kontrollen efter godkännande och informa-
tion om läkemedel m.m. samt 3. Kontroll av läkemedelsnära produkter
m.m.

Det övergripande målet för Program 1. Godkännande av läkemedel är
att tillse att säkra och effektiva läkemedel av god kvalitet når den enskil-
de och hälso- och sjukvården genom att pröva inkomna ansökningar om
godkännande av läkemedel, varvid högt medicinskt och samhällsekono-
miskt värde skall ges prioritet.

238

Det övergripande målet för Program 2. Kontrollen efter godkännande
och information om läkemedel m.m. är att tillse att endast effektiva och
säkra läkemedel av god kvalitet finns på marknaden. Detta sker genom
att tillse att uppställda krav och mål efterlevs inom läkemedelsförsörj-
ningens samtliga led, att värdera nya rön av betydelse för de godkända
läkemedlens ändamålsenlighet samt att föra ut och följa upp information
om rationell läkemedelsanvändning.

Det övergripande målet för Program 3. Kontroll av läkemedelsnära
produkter m.m. är att främja säkerheten och kvaliteten för de produkt-
grupper programmet omfattar och att förhindra att narkotiska läkemedel,
sprutor och kanyler för legalt bruk och tekniska alkoholprodukter hante-
ras olagligt eller missbrukas.

Läkemedelsverket har i årsredovisningen redovisat ett rörelseöverskott
på 2,1 miljoner kronor. Tillsammans med föregående års balanserade
överskott har Läkemedelsverket ett ackumulerat överskott på ca
25 miljoner kronor. Omsättningen för ordinarie verksamhet (117,2
miljoner kronor) har ökat med 8,6 procent från föregående år. Ökningen
beror på ett ökat inflöde av ärenden och ytterligare ett ökat antal till-
synsobjekt.

Driftkostnaderna för den ordinarie verksamheten har ökat med 11 pro-
cent exklusive kostnadsförd semesterlöneskuld. Driftkostnaden var under
budgetåret 123 miljoner kronor varav semesterlöneskulden utgör
6,4 miljoner kronor. Denna skuld är beräknad enligt statens nya redovis-
ningsprinciper för 1993/94. Med beaktande av detta har kostnadsbud-
geten överskridits med 2,7 miljoner kronor. Kostnadsökningen beror
framför allt på ett ökat antal anställda.

De finansiella intäkterna var under budgetåret 1993/94 5,9 miljoner
kronor att jämföras med föregående budgetårs 11,7 miljoner kronor då
ett extremt högt ränteläge rådde under halva budgetåret.

Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar vid granskning av
årsbokslutet utan anser att detta är rättvisande.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Tillgångar	1994-06-30	1993-06-30	Skulder och verkskapital	1994-06-30	1993-06-30
Omsätt- ningstill- gångar	76 861	51 185	Kortfristiga skulder	42 019	18 637
Periodav- gränsnings- poster	4 747	5 201	Periodav- gränsnings- poster	6 978	1 782
Anlägg- ningstill- gångar	11 869	13 590	Långfristiga skulder	6 588	1 811
Avräkning statsverket	-	- 3 221	Verkskapital	37 892	44 525
Summa	93 477	66 755	Summa	93 477	66 755

239

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Övergripande mål

Gällande övergripande mål och verksamhetsmål bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Beräknade avgiftsinkomster 184,0 miljoner kronor

Övrigt

Verksamheten finansieras helt av avgifter.

Regeringen avser att återkomma med beslut angående av-
giftsnivån.

Anslaget skall beräknas till 1 000 kronor per budgetår.

Resultatbedömning

Läkemedelsverkets årsredovisning och den enkla anslagsframställningen
visar att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att de uppsatta målen
kan uppnås. Verkets ekonomiska resultat visar att myndigheten väl har
klarat att rationalisera sin verksamhet enligt de förutsättningar som gavs
för planeringsperioden 1992/93 - 1994/95. På grund av bland annat en
större ärendetillströmning än förväntat har inkomsterna varit större än
vad som kunnat forutsägas. Läkemedelsverket har därför genererat ett
överskott som ackumulerat uppgår till ca 25 miljoner kronor. Regeringen
avser att återkomma med beslut om avgiftsnivån under våren.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i
1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Läkemedelsverkets verksamhet har varit framgångsrik. Hur verksam-
heten kommer att te sig under nästa budgetperiod är avhängigt av hur
utvecklingen inom EU och inordnandet i de gemensamma godkännande-
procedurerna, vilka skall börja tillämpas inom EU fr.o.m. den 1 januari
1995, kommer att utfalla.

240

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Läkemedelsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
1 000 kronor.

F 7. Rättsmedicinalverket

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

148 904 608

162 105 000

248 173 000

varav 165 115 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Rättsmedicinalverket (RMV) är central förvaltningsmyndighet för rätts-
psykiatrisk, rättsmedicinsk, rättskemisk och rättsserologisk verksamhet i
den utsträckning sådana frågor inte skall handläggas av någon annan
statlig myndighet. RMV skall särskilt svara för rättspsykiatriska under-
sökningar i brottmål och läkarintyg som avses i 7 § lagen (1991:2041)
om särskild personutredning i brottmål m.m., rättsmedicinska obduktio-
ner och andra rättmedicinska undersökningar samt rättsmedicinsk med-
verkan i övrigt på begäran av domstol, länsstyrelse, allmän åklagare eller
polismyndighet.

Vidare skall RMV utföra rättskemiska och rättsserologiska undersök-
ningar samt lämna information inom sitt ansvarsområde till andra myn-
digheter och enskilda. Ytterligare uppgifter för verket är att bedriva
internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde samt svara för utveck-
lingsarbete och stöd åt viss forskning av betydelse för verksamheten.
RMV skall som expertmyndighet bidra till en hög rättssäkerhet samt till
samhällets brottsförebyggande arbete.

RMV har i sin årsredovisning avseende budgetåret 1993/94 och även i
sin FAF angett att verket har nått de mål som statsmakterna beslutade
om i samband med att verket bildades. Detta innebär att undersöknings-
och handläggningstider förkortats och den efterfrågade undersöknings-
volymen tillgodsetts inom tillgängliga resursramar. RMV har bedrivit ett
omfattande kvalitetssäkringsarbete och genomfört omfattande personal-
och kompetensutvecklingsinsatser. Vidare har verket byggt upp en effek-
tiv administration med ADB-stöd samt vidtagit åtgärder för att främja
utvecklingsarbete och ge stöd åt forskning av betydelse för verksam-
heten. RMV har utvecklat sin samverkan med vissa myndigheter som
har centrala uppgifter inom det rättsliga området nämligen Riksåklaga-
ren, Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen samt Kriminalvårdsstyrelsen.
Dessutom har RMV informerat om de erfarenheter som erhållits inom de
olika verksamhetsområdena.

Inom det rättspsykiatriska undersökningsområdet har utredningstiderna
förkortats och bedömningarna har blivit mer enhetliga. Det bör också
nämnas att anstånden och överprövningarna av ärendena har blivit betyd-
ligt färre samt att produktiviteten har ökat.

16 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

241

Vid de rättsmedicinska avdelningarna har stor uppmärksamhet ägnats
åt handläggningstidema. Regleringsbrevets krav om att medianhandlägg-
ningstiden skall uppgå till högst 35 dagar uppfylls av samtliga avdel-
ningar. Även kvalitetssäkringsarbetet har varit ett prioriterat område.
Regeringen beslutade våren 1993 att avveckla den rättsmedicinska av-
delningen i Uppsala. Detta har resulterat i en årlig besparing på
4 miljoner kronor.

Medianhandläggningstiden inom det rättskemiska området är numera
ca 4 dagar och ligger därmed under det krav som ställs i reglerings-
brevet (5 dagar). För att anpassa verksamheten till minskade anslags-
ramar har bl.a. organisatoriska åtgärder vidtagits. Detta har bidragit till
att behovet av personal och utrustning har minskat. Kostnadsutveck-
lingen i fasta priser för avdelningens verksamhet har minskat påtagligt
de två senaste budgetåren.

Den undersökningstid som rättsserologiska avdelningen har möjligheter
att påverka har förkortats väsentligt sedan verket bildades. Hösten 1993
var medianhandläggningstiden i genomsnitt 46 dagar men inom kort
kommer den att vara ca 40 dagar. Detta motsvarar regeringens effektivi-
tetskrav som finns i regleringsbrevet. Fr.o.m. år 1994 ingår DNA-ana-
lyser i samtliga faderskapsärenden. Detta innebär dels en väsentligt ökad
säkerhet i faderskapsundersökningama, dels en betydande rationalisering
av verksamheten.

Verksamhetens totala kostnader under budgetåret 1993/94 har uppgått
till 203,8 miljoner kronor. Verksamheten har finansierats dels med an-
slag, dels med intäkter. Intäkter av anslag budgetåret 1993/94 har enligt
verkets bokslut uppgått till 148,9 miljoner kronor och intäkter av avgif-
ter till 50,1 miljoner kronor. När det gäller avgiftsintäkterna avser ca 26
miljoner kronor verksamhet inom det rättspsykiatriska området och 15,6
miljoner kronor rättsserologisk verksamhet. Vidare kan nämnas att in-
täkter i den rättskemiska verksamheten uppgår till 8,4 miljoner kronor
för budgetåret 1993/94.

Avgifterna som RMV erhåller kommer till övervägande del från kom-
muner och landsting (70 %) samt från statliga myndigheter (28 %).

RMV:s anslagssparande under budgetåret 1993/94 uppgick till 12,2
miljoner kronor.

Riksrevisionsverket (RRV) har granskat RMV:s årsredovisning för
räkenskapsåret 1993/94. RRV bedömer att årsredovisningen i allt väsent-
ligt är rättvisande.

I den fördjupade anslagsframställningen (FAF) föreslår RMV bl.a. att:

- RMV:s rättspsykiatriska avdelningar skall få ge rättspsykiatrisk vård
även efter den tidpunkt då den rättspsykiatriska undersökningen är av-
slutad,

- samtliga RMV:s avdelningar godkänns för vård av anhållna, häktade
och intagna i kriminalvårdsanstalt,

- den nuvarande rättspsykiatriska utredningsorganisationen med tre ut-
redningsavdelningar inom RMV och tre entreprenörer bibehålls.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

242

- sjukvårdshuvudmännens kostnadsansvar för den rättspsykiatriska vår- Prop. 1994/95:100

den efter rättspsykiatrisk undersökning samt för anhållna, häktade och Bil. 6

intagna inom kriminalvården förtydligas,

- tillståndet för det rättspsykiatriska ärendesystemet utvidgas

- regeringen prövar om RMV:s verksamhet med rattfylleriundersök-
ningar och drograttfylleriundersökningar bör vara uppdragsfinansiera-
de.

Vidare hemställer RMV om att verket tilldelas ett ramanslag på

235 600 000 kronor och en planeringsram (anslag och intäkter) på

314 650 000 kronor budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

För planeringsperioden 1995/96 - 1998 skall följande övergripande
mål gälla för RMV: Den rättspsykiatriska undersökningsverksam-
heten skall leverera beslutsunderlag av hög kvalitet till rättsväsendet.
Underlaget skall lämnas inom lagstadgad tid. Vidare skall de rätts-
medicinska, rättskemiska och rättsserologiska undersök-
ningsverksamheterna medverka till att goda förutsättningar för rätts-
säkerhet och effektivitet skapas inom rättsväsendet. RMV skall som
ett led i samhällets brottsförebyggande verksamhet prioritera arbetet
med att informera om de erfarenheter som vunnits inom de rätts-
medicinska, rättskemiska och rättspsykiatriska verksamheterna.
Verket skall vidare bedriva utvecklingsarbete och stöd åt forskning
av betydelse för verksamheten.

Resurser 1995/96

Ramanslag

Intäkter

248 173 000 kronor

55 000 000 kronor

Planeringsram

Anslag

1995/96

1997

1998

248 173 000 kronor

165 115 000 kronor 165 115 000 kronor

Intäkter

1995/96

55 000 000 kronor

1997

33 000 000 kronor

1998

33 000 000 kronor

243

Res ul tatbedömning

Regeringen delar i allt väsentligt de bedömningar som RMV lämnat i sin
årsredovisning m.m. och som redovisats tidigare. Regeringen kan sam-
manfattningsvis konstatera att RMV:s samlade verksamhet under de tre
första verksamhetsåren innebär att verket uppnått de mål som riksdagen
lade fast i proposition (1990/91:120) om den rättspsykiatriska undersök-
ningsverksamheten och proposition (1990/91:93) om rättsmedicinsk
verksamhet m.m. Detta innebär enligt regeringens mening bl.a. att be-
tydande kvalitets- och produktivitetsförbättringar har kunnat göras inom
de verksamhetsområden som RMV har ansvar för.

RMV har i en bilaga till årsredovisningen lämnat uppgifter som be-
lyser prestationskostnader vid olika enheter inom respektive verksam-
hetsområde. Denna redovisning gör det möjligt för regeringen att jäm-
föra produktionskostnaderna vid verkets olika enheter. Regeringen vill
framhålla att denna information har förbättrat budgetdialogen mellan
regeringen och RMV. Företrädare för myndigheten har angett att redo-
visningssystemet är under utveckling och att det därför finns vissa
metodproblem som innebär att nuvarande styckkostnadsinformation kan
innehålla mindre brister. Uppgifterna bör därför tolkas med försiktighet.
Regeringen anser att RMV:s utvecklingsarbete med att ta fram relevant
ekonomisk styrinformation är mycket angeläget.

Fördjupad prövning

Mot bakgrund av den fördjupade prövning som genomförts finner rege-
ringen att de nuvarande övergripande målen för RMV:s verksamhet är
relevanta och bör ligga fast även under nästa planeringsperiod 1995/96 -
1998. Regeringens beslut om inriktning av de mer verksamhetsspecifika
målen redovisas i detta avsnitt.

RMV skall vidareutveckla de instrument för uppföljning och ut-
värdering som redan införts i verksamheten. Att ytterligare förfina tid-
redovisningssystemet för att höja kvalitet och tillförlitlighet i de styck-
kostnader som lämnas är en viktig uppgift.

Inom det rättpsykiatriska verksamhetsområdet skall RMV - för att
ytterligare höja säkerheten i undersökningsverksamheten - prioritera
arbetet med att utveckla kvaliteten i rättspsykiatriska undersökningar
och i § 7-undersökningar. Detta är enligt regeringens mening av central
betydelse för att upprätthålla rättssäkerheten.

RMV:s uppgift inom det rättspsykiatriska området är att bedriva under-
sökningverksamhet. En viktig uppgift i början av den kommande plane-
ringsperioden blir att omstrukturera och anpassa vårdkapaciteten inom
den rättspsykiatriska undersökningsorganisationen till det antal vårdplat-
ser som behövs för att genomföra efterfrågade undersökningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

244

Det finns behov av att förbättra förutsättningarna för forskning och
utveckling särskilt inom det rättspsykiatriska området. Ett skäl till detta
är att det saknas tillräckliga kunskaper om bl.a. effekterna av rättspsykia-
triska vårdinsatser. RMV har en viktig uppgift när det gäller att ge stöd
till sådant forsknings- och utvecklingsarbete som är av betydelse för
verksamheten. Detta innebär enligt regeringens mening att RMV även
fortsättningsvis bör prioritera dessa insatser.

RMV skall inom det rättsmedicinska området organisera sina insatser
så att uppdragsgivarnas behov och önskemål tillgodoses väl. Detta skall
ske inom ramen för tillgängliga resurser och gällande regelsystem.
Verket skall vidare fortsätta att prioritera kvalitetssäkringsarbete och
personal- och kompetensutveckling. En viktig uppgift är därvid att inten-
sifiera rekryteringen av läkare så att antalet verksamma rättsläkare kan
öka.

Inom det rättskemiska verksamhetsområdet skall RMV fortlöpande
anpassa serviceutbudet till de krav som uppdragsgivarna ställer på verk-
samheten. Kvalitetssäkringsarbetet bör prioriteras. Detta skall ske genom
att särskilda delar av metodsortimentet ackrediteras enligt internationell
standard.

RMV bör även fortsättningsvis delta i nationella och internationella
kvalitetskontrollprogram.

RMV bör under den närmaste treårsperioden sträva efter att bibehålla
korta handläggningstider för obduktionsärenden samt att ytterligare för-
korta handläggningstidema för drograttfylleriärenden, missbruksärenden
och yttranden. Vidare bör verksamheten fortlöpande effektiviseras gen-
om t.ex. utnyttjande av ny teknik.

Rättsserologiska avdelningen skall under den kommande planerings-
perioden sänka medianhandläggningstiden för faderskapsärendena till ca
30 dagar (med handläggningstid avses i detta sammanhang endast den
tid som avdelningen kan påverka). Vidare skall taxorna for faderskaps-
undersökningar i så stor utsträckning som möjligt hållas oförändrade.
När det gäller rättsserologiska avdelningens verksamheter är målsätt-
ningen att dessa skall ackrediteras.

Slutsatser

- Rättspsykiatrisk vård

RMV har i sin FAF föreslagit att verket skall få ge rättspsykiatrisk vård
vid de rättspsykiatriska avdelningarna även efter den tidpunkt då den
rättspsykiatriska undersökningen är avslutad.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

245

I propositionen (1990/91:58) om psykiatrisk tvångsvård m.m. framhålls
att möjligheten att ge rättspsykiatrisk vård vid statlig undersökningsenhet
bör begränsas till perioden när undersökning pågår. Denna princip fast-
slogs också av riksdagen år 1991 (prop. 1990/91:58, bet 1990/9 l:SoU 13,
rskr. 1990/91:329). Regeringen anser att denna princip för ansvarsför-
delning inom det rättspsykiatriska vårdområdet bör gälla även fortsätt-
ningsvis. Detta innebär att de statliga undersökningsenheterna även i
fortsättningen skall ha till uppgift att genomföra rättspsykiatriska under-
sökningar och bedriva rättspsykiatrisk vård endast under den tid som
undersökningarna pågår. Regeringen vill i detta sammanhang under-
stryka sin principiella ståndpunkt att sjukvårdsverksamhet skall vara en
landstingskommunal angelägenhet.

Regeringen anser vidare att det är väsentligt att den landstingskommu-
nala psykiatrin fortsätter att utveckla sin kompetens och sina resurser när
det gäller specialiserad psykiatrisk vård av psykiskt störda lagöver-
trädare. Ett sätt att förbättra dessa förutsättningar är att all rättspsykia-
trisk vård sker samlat inom landstingen. Därigenom ökar också förut-
sättningarna för ett effektivt utvecklings- och forskningsarbete inom den
psykiatriska vården.

- Rättspsykiatrins organisation

I förra årets budgetproposition angav regeringen att beslut om rätts-
psykiatrins framtida organisation och dimensionering bör ske i den för-
djupade prövningen av RMV:s verksamhet som genomförs under 1994.
En viktig utgångspunkt för detta beslut består i en analys av de rätts-
psykiatriska undersökningar och § 7-utredningar som lämnas av rätts-
psykiatriska avdelningar och entreprenörer.

RMV föreslår i sin FAF att nuvarande rättspsykiatriska utredningsorga-
nisation med tre utredningsavdelningar inom RMV och tre kommunala
entreprenörer behålls. Verket framhåller vidare att de vårdplatser som
inte används i utredningsverksamheten bör kunna ställas till sjukvårds-
huvudmännens och kriminalvårdens förfogande genom uppdragsfinan-
siering.

RMV redovisar i sin FAF att det inte finns några påvisbara kvalitets-
skillnader i utredningsverksamheten mellan RMV:s rättspsykiatriska
avdelningar och entreprenadenhetema. Vidare medför kombinationen av
statliga och kommunala undersökningsenheter positiva effekter i form av
konkurrensmöjligheter och erfarenhetsöverföring. De statliga undersök-
ningsenheterna bidrar därvid med långvarig erfarenhet av rättspsykiatrisk
utredningsverksamhet och entreprenörsenhetema bidrar med erfarenheter
av kvalificerat omhändertagande när det gäller vård av psykiskt störda
lagöverträdare.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

246

Regeringen delar RMV:s bedömning att den nuvarande organisationen
med statliga och kommunala undersökningsenheter fungerar väl och
motsvarar de intentioner som låg till grund för riksdagens beslut om den
rättspsykiatriska undersökningsorganisationen år 1991. Vi anser att
denna ordning med statliga enheter och entreprenörsenheter bör ligga
fast även fortsättningsvis. Genom denna organisering av verksamheten
skapas möjligheter till konkurrens och erfarenhetsöverföring samt till
flexibilitet i resursutnyttjandet. Enligt vår bedömning finns det behov av
att även fortsättningsvis ta i anspråk nuvarande statliga avdelningar och
entreprenörsenheter för att genomföra efterfrågad undersökningsvolym.

När det gäller vårdplatskapacitet kan regeringen dock konstatera att
genomförda effektiviseringar m.m. har medfört att knappt hälften av
totalt ca 80 vårdplatser vid RMV:s egna utredningsenheter för närvaran-
de används inom ramen för utredningsverksamheten. Med hänvisning till
vad vi tidigare har anfört beträffande principer för ansvarsfördelning
mellan staten och landstingen när det gäller rättspsykiatrisk vård, anser
vi att den vårdpersonal och de lokaler som RMV inte behöver utnyttja
för att utföra utredningsverksamhet så långt möjligt bör överföras till
kommunala huvudmän som saknar kapacitet. Arbetet med att omstruk-
turera den rättspsykiatriska undersökningsorganisationen skall inledas
skyndsamt. Utgångspunkten för RMV:s planering bör vara att avveck-
lingen skall vara avslutad den 31 december 1995.

- Ansvaret för rättspsykiatrisk vård efter rättspsykiatrisk undersökning

RMV har framhållit att det finns behov av att tydliggöra sjukvårds-
huvudmännens ansvar efter genomförd rättspsykiatrisk undersökning.
Skälet är att vissa undersökta som har genomgått rättspsykiatrisk under-
sökning och som har behov av rättspsykiatrisk vård inte tillräckligt
snabbt överförs till en enhet inom psykiatrin. Detta medför olägenheter
för patienterna i form av försenad eller utebliven vård m.m. och för
RMV i form av ökade kostnader. Detta gäller t.ex. i sådana fall då den
undersökte bedöms ha en allvarlig psykisk störning och denne och/eller
åklagare inte medger att vården påbörjas innan domen vunnit laga kraft.
Vi vill i detta sammanhang betona att landstingen enligt hälso- och sjuk-
vårdslagen (1982:763) och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård
(LRV) har ansvaret för att ge psykiatrisk vård till personer som är i
behov av det. Personer som är färdigundersökta och som befinner sig på
en statlig undersökningsenhet i avvaktan på vård utgör inget undantag.

Regeringen avser att lämna en proposition med förslag till ändringar i
lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och LRV under våren
1995. I detta sammanhang avser vi också att behandla frågan om hur
sjukvårdshuvudmännens ansvar för vård och kostnader skall kunna för-
tydligas.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

247

- RMV:s rättspsykiatriska ärenderegister

RMV framhåller i sin FAF att det i dag inte finns tillräckliga kunskaper
om effekterna av vård och behandling av psykiskt störda lagöverträdare.
Enligt undersökningar inom området krävs bättre kunskaper om risken
för återfall i brott samt om effekterna av olika behandlingar och terapi-
former. Detta skulle kunna påskynda utvecklingen av bl.a. diagnostik
och undersökningsverksamhet. Vidare skulle domstolarna på detta sätt
kunna få ett säkrare underlag vid bedömning av påföljder. Enligt RMV:s
mening skulle ett led i denna utveckling kunna vara att förbättra infor-
mationstillgången i verkets datoriserade rättspsykiatriska ärenderegister.
RMV har därför hemställt till regeringen om att tillståndet för ärende-
registret bör utvidgas. Verkets hemställan innebär bl.a. att vissa uppgifter
från den psykiatriska vården och från kriminalvården skall få föras in i
det rättspsykiatriska ärenderegistret.

Regeringen anser att det är väsentligt att möjligheterna till forsknings-
och utvecklingsarbete inom det rättspsykiatriska området förbättras. Vi
anser att RMV under de tre första verksamhetsåren har tagit viktiga
initiativ till att förbättra forsknings- och utvecklingsarbetet inom ett till
vissa delar eftersatt område. Ökade möjligheter att föra in uppgifter i det
rättspsykiatriska ärenderegistret kan vara en angelägen åtgärd för att
förbättra möjligheterna till forsknings- och utvecklingsinsatser på områ-
det.

Regeringen anser dock att RMV:s förslag innebär svåra avvägningar
från integritetssynpunkt. RMV:s hemställan innebär att ytterst känsliga
uppgifter om individens personliga förhållanden och psykiska hälsa m.m.
skulle rymmas i verkets datoriserade ärenderegister. Vi anser - mot
bakgrund av frågans rättsliga komplexitet och känsliga karaktär - att
överväganden beträffande en utvidgning av RMV:s tillstånd att föra in
uppgifter m.m. i ärenderegistret bör göras i en särskild utredning. Rege-
ringen har därför för avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att över-
väga vilka åtgärder som är angelägna att vidta med anledning av RMV:s
framställningar. Den särskilda utredaren skall avrapportera uppdraget
senast den 1 september 1995.

- Intäktsfinansiering av rattfylleriundersökningar och drograttfylleri-
undersökningar

RMV har i sin FAF föreslagit att regeringen prövar om verksamheten
med rattfylleriundersökningar och drograttfylleriundersökningar inom det
rättskemiska området bör vara uppdragsfinansierad.

RMV genomför inom sina verksamhetsområden olika insatser som rik-
tas till polisväsendet. Flertalet av dessa insatser sker i dag inom områden
som finansieras genom RMV:s ramanslag. RMV utför - på uppdrag av
Rikspolisstyrelsen - kontroller av urin eller blod från personer som är
misstänkta för att vara påverkade av narkotika. Denna verksamhet är
sedan den 1 juli 1993 intäktsfinansierad.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

248

Enligt regeringens mening bör ytterligare erfarenheter avvaktas for att
därigenom bättre kunna pröva om finansiering med intäkter bör omfatta
ytterligare rättskemisk verksamhet som utförs åt polisväsendet. Regering-
en avser att återkomma till denna fråga då ytterligare underlag har er-
hållits.

Mot bakgrund av vad som har redovisats i avsnitten Fördjupad pröv-
ning och Slutsatser är målet för RMV att på 3,5 år nå de mål som rege-
ringen formulerat och i övrigt genomfora de förändringar som utpekats i
dessa avsnitt.

1 beräkningen av medel för budgetåret 1995/96 ingår - med hänsyn till
det generella besparingskravet - en besparing på 5 miljoner kr.

Planeringsramen för perioden 1995/96 - 1998 har mot denna bakgrund
beräknats till 699 403 000 kr. Av denna planeringsram avser
578 403 000 kr anslagsmedel och 121 000 000 kr intäkter.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom RMV:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad rege-
ringen förordar i avsnitten Fördjupad prövning och Slutsatser,

2. till Rättsmedicinalverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-
anslag på 248 173 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

249

F 8. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

1993/94	Utgift	12 918 939
1994/95	Anslag	15 680 000
1995/96	Förslag	31 574 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

varav 21 049 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har till uppgift att pröva frågor
om disciplinansvar och behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal m.m.
enligt lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjuk-
vårdens område (disciplinpåfoljdslagen).

Det övergripande målet för nämnden är att medverka till att stärka
patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården inklusive tandvården och
därigenom medverka till att sektorsmålet om en god hälso- och sjukvård
samt en god tandvård för hela befolkningen uppnås. HSAN skall i an-
mälda fall pröva hur hälso- och sjukvårdspersonalen har utövat sitt yrke
och genom beslut om disciplinpåföljd eller återkallelse av legitimation
m.m. ge sin bedömning av vad som är godtagbart eller inte inom hälso-
och sjukvården samt tandvården.

I sin enkla anslagsframställning konstaterar HSAN att antalet anmäl-
ningar har ökat kraftigt. Prognosen för antalet anmälningar för budget-
året 1993/94 har överträffats. På grund av den kraftiga ökningen av
antalet anmälningar har antalet balanserade ärenden stigit till en oaccep-
tabel nivå samtidigt som handläggningstiden har ökat något. Detta trots
att antalet avgjorda ärenden ökat och kostnaden per ärende successivt
sjunkit. Ärendeutvecklingen framgår av följande tabell.

Ärendeutveckling m.m. vid HSAN 1989/90 - 1993/94

	89/90	90/91	91/92	92/93	93/94
Antal anmälningar	1 292	1 504	1 600	1 933	2 355
Antal avgjorda ärenden	1 514	1 567	1 813	1 962	2 027
Antal balanserade ärenden vid budget- årets utgång	1 589	1 532	1 374	1 338	1 670
Kostnaden (kr) per ärende i fast pris juli 1994	7 269	8 922	8 434	7 640	7 147
Genomsnittlig handläggningstid i månader				7,75	8,1

HSAN räknar med att antalet anmälningar fortsätter att öka i ungefär
samma takt som hittills, dvs. med cirka 20 % per år. För innevarande
budgetår beräknas antalet anmälningar till 2 700; for hela budgetåret

250

1995/96 till cirka 5 200. HSAN framhåller också att antalet anmälningar Prop. 1994/95:100
ökar efterfrågan på information och annan service. Bil. 6

Om handläggningstidema mot denna bakgrund skall kunna förkortas
och övriga krav uppfyllas krävs, enligt HSAN, väsentligen ökade resur-
ser. Nämnden menar att personalförstärkning vid nämndens kansli och
på föredragandesidan är nödvändigt och därmed också ytterligare loka-
ler. Även antalet sammanträden måste ökas.

HSAN har beräknat medelsbehovet utifrån en styckkostnad per ärende
på 7 000 kronor. Nämndens medelsbehov skulle med detta beräknings-
sätt uppgå till 36 400 000 kronor.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller
for treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag

Beräknade avgiftsinkomster

31 574 000 kronor

105 000 kronor

Övrigt

HSAN skall vidta åtgärder för att effektivisera ärendehandlägg-
ningen ytterligare samt vidta särskilda insatser i syfte att avarbeta
ärendebalansen. HSAN skall nedbringa den genomsnittliga hand-
läggningstiden för ärendena till en tid av högst sex månader under
budgetåret 1995/96.

Resultatbedömning

HSAN:s årsredovisning visar att HSAN avgjort fler ärenden än tidigare
år. Verksamheten har effektiviserats genom en lägre kostnad per ärende
och en handläggningstid som uppfyller de för budgetåret 1993/94 upp-
ställda kraven på högst tio månader.

Regeringen konstaterar emellertid att handläggningstiden har stigit
från 7,75 månader för budgetåret 1992/93 till 8,1 månader för budgetåret
1993/94. Regeringen delar vidare HSAN:s bedömning att ärendebalansen
ökat till en omfattning som inte är acceptabel.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

251

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetpropo-
sition bör gälla även för budgetåret 1995/96. HSAN skall således vinn-
lägga sig om en snabb och effektiv handläggning av anmälda fall och
under budgetåret 1995/96 nedbringa den genomsnittliga handläggnings-
tiden för ärendena till en tid som understiger sex månader. Pågående
insatser för en effektivare handläggning av nämndens ärenden skall ock-
så vidmakthållas.

HSAN har framhållit att antalet anmälningar förväntas öka med cirka
20 % per år och budgetåret 1995/96 uppgå till cirka 5 200. Regeringen
godtar denna bedömning.

Regeringen anser att den av HSAN redovisade ärendebalansen och den
ökade handläggningstiden främst beror på den kraftiga ökningen av
antalet anmälningar, men även på att HSAN:s inre effektivitet skulle
kunna förbättras.

Mot denna bakgrund anser regeringen det mycket viktigt att HSAN
effektiviserar ärendehandläggningen ytterligare. Därvid kommer frågor
om HSAN:s kompetens i förgrunden. Regeringen vill påpeka att det
ankommer på HSAN att göra de överväganden och svara för de åtgärder
som är nödvändiga för att bl.a. förbättra organisationens struktur och
höja kompetensen. Regeringen anser vidare att särskilda insatser under
budgetåret 1995/96 måste vidtas i syfte att avarbeta ärendebalansen.
Regeringen föreslår därför att medelsnivån räknas upp med 7,6 miljoner
kronor varav 5,6 miljoner kronor för att finansiera behovet av ytterligare
handläggare, medicinskt sakkunniga och ställföreträdande ordförande på
heltid, utökade lokaler och kostnader i samband med fler sammanträden.
Engångsvis beräknas 2 miljoner kronor för särskilda insatser under bud-
getåret 1995/96 i syfte att avarbeta ärendebalansen. Användningen och
resultatet av de engångsvis beräknade medlen skall redovisas särskilt i
årsredovisningen för budgetåret 1995/96.

Regeringen bedömer att beräknade medel möjliggör för HSAN att till-
föra verksamheten ökad kompetens och säkra att handläggningstidema
förkortas trots det ökade antalet ärenden. Även ärendebalansen bör
kunna avarbetas i betydande utsträckning.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd förbudgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 31 574 000 kronor.

252

F 9. Statens institut för psykosocial miljömedicin

1993/94 Utgift 6 505 929

1994/95 Anslag 7 474 000

1995/96 Förslag 15 099 000

varav 10 066 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Statens institut for psykosocial miljömedicin (IPM) är en självständig
forskningsmyndighet med nära samarbete med Karolinska Institutets sek-
tion för stressforskning.

IPM bedriver även en omfattande extern forskningsverksamhet som
finansieras genom bidragsintäkter. Under budgetåret 1993/94 uppgick
dessa intäkter till 6,9 miljoner kronor.

De övergripande målen för myndigheten är att utveckla, värdera och
förmedla kunskaper om psykosociala risksituationer, riskgrupper och
riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt ut-
bildning, dokumentation och information.

IPM har i sin förenklade anslagsframställning hemställt om att få ut-
öka sin verksamhet med ytterligare två enheter, enheten för psykosocial
behandlingsforskning och enheten för informationsteknologi och hälsa,
samt om utbyggnad av arbetslokaler och hyresmedel för dessa.

IPM har i sin årsredovisning redovisat de olika verksamhetsområdena.
Följande mål har lagts fast: IPM:s forskningsverksamhet skall vara prak-
tiskt tillämpbar inom social-, hälsovårds- och arbetsmarknadsområdena.
Teoribildning och metoder för vetenskaplig forskning inom dessa verk-
samhetsområden skall utvecklas och forskningen skall vidare även ange
vad i dessa miljöer som behöver ändras. Genom informations- och ut-
bildningsinsatser skall institutet bidra till att dess forskningsresultat och
kunskaper sprids och kommer till praktisk användning.

RRV:s revisionsberättelse innehåller vissa invändningar mot lPM:s
årsredovisning. De invändningar som RRV har är framför allt brister i
de finansiella dokumenten. Som helhet finner dock RRV att resultatredo-
visningen ger en bra bild av IPM:s verksamheter. De övergripande
målen är preciserade, men verksamhetsmålen är inte kvantifierade.

I anslagssparande har IPM redovisat 0,5 miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

253

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96 bör
ligga fast och utsträcks även till 1997.

Resurser 1995/96

Ramanslag

Beräknade avgiftsinkomster

15 099 000 kronor

325 000 kronor

Resultatbedömning och slutsatser

IPM har i sin första årsredovisning lämnat en god och informativ bild av
sin verksamhet. Verksamhetsmål, som är kopplade till de övergripande
målen, finns för varje verksamhetsområde. Det vore av intresse att verk-
samhetsmålen framöver var mer kvantifierade. Vidare är det viktigt att
påpeka att det är relativt svårt att göra en resultatanalys för ett budgetår
i taget då institutet bedriver en långsiktig verksamhet. De två senast
tillkomna enheterna, enheten for invandrarmiljö och hälsa och enheten
för suicidforskning och prevention har inrättats så nyligen att det i dag
är för tidigt att se ett direkt resultat av IPM:s forskningsverksamhet inom
dessa områden. Vidare anser regeringen att det vore önskvärt att kunna
särskilja mellan den forskningsverksamhet som bedrivs inom institutets
anslagsfinansierade verksamhet och den forskning som bedrivs genom
externa forskningsbidrag.

Regeringen finner IPM:s verksamhet vara av hög kvalitet och sam-
hällsrelevans, vilket bevisas av att efterfrågan på IPM:s projekt och med-
verkan är stor.

Regeringen anser att det med tanke på den nuvarande samhällsutveck-
lingen med hög arbetslöshet och snabb omstrukturering av näringsliv och
offentlig förvaltning bör inrättas ytterligare en enhet vid IPM, enheten
för psykosocial behandlingsforskning. Regeringen beräknar kostnaden för
denna enhet till sammanlagt 2 750 000 kronor.

Regeringen anser att en enhet för informationsteknologi och hälsa inte
skall inrättas då sådan verksamhet i princip ligger utanför institutets
verksamhetsområde.

En besparing på 100 000 kronor läggs på myndighetsanslaget. Efter-
som IPM är en liten forskningsmyndighet skulle en större besparing vara
mycket kännbar.

254

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 15 099 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

F 10. Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

13 571 072

15 540 000

29 135 000

varav 19 423 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) har till
uppgift att för hela landet utvärdera tillämpade och nya medicinska
metoder ur medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. SBU
skall därmed medverka till att givna resurser inom hälso- och sjukvården
utnyttjas rationellt för att sjukvårdshuvudmännen skall kunna få ut bästa
och mesta möjliga hälso- och sjukvård inom givna ekonomiska ramer
med hänsyn till aktuell vetenskaplig kunskap och beprövad praxis.

SBU inledde sin verksamhet som självständig myndighet den 1 juli
1992 och har nu som sådan lämnat en årsredovisning för sitt andra verk-
samhetsår. Årsredovisningen är rättvisande och har utvecklats betydligt
sedan föregående år. Resultatmodellen har utvecklats i samråd med
Riksrevisionsverket parallellt med att en kontoplan utarbetades.

Projekten löper under flera år. Det reella projektarbetet följs av en
kunskapsspridningsfas. Först ytterligare någon tid därefter kan en slutlig
bedömning ske av vilka effekter SBU:s verksamhet har fått vad gäller
praktisk tillämpning och samhällsekonomiska konsekvenser.

Årsredovisningen ger en god bild av pågående och avslutade projekt,
publicerade rapporter och andra informationsinsatser. Det nya redovis-
ningssystemet gör det möjligt att följa kostnaden för respektive projekt.
På sikt bör det därför bli möjligt att även göra effektbedömningar.

SBU har i sin anslagsframställning begärt ökade resurser for att konso-
lidera verksamheten bl.a. genom kraftfullare och mer resurskrävande
administration och ledning av projekten. Resurser har också äskats för
investeringar i ny informationsteknologi, marknadsföringsaktiviteter och
för att utveckla interaktiva videoprogram på CD-rom. Vidare har SBU
beräknat ökade kostnader för att arvodera insatser från experter som en
följd av nya finansieringssystemen inom den kommunala sektorn och
ökade översättningskostnader.

SBU har också hemställt om att få söka och disponera forsknings-
anslag och andra externa bidrag för särskilda projekt samt att få ta ut
avgifter för publikationer, kurser och seminarier.

255

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Övergripande mål

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik skall verka
för ett rationellt utnyttjande av givna resurser inom hälso- och sjuk-
vården genom att utvärdera befintlig och ny medicinsk metodik.

Beredningens arbete skall vara inriktat på utvärdering i vid mening
och belysa de samlade medicinska, ekonomiska, sociala och etiska
konsekvenserna av såväl etablerade som nya metoder. Områden där
den medicinska metodiken är kontroversiell, möjligen skadlig, har
långtgående sociala och etiska komplikationer eller är underutnyttjad
skall därvid prioriteras.

Beredningen skall utarbeta och sprida kunskapsöversikter baserade
på tillgänglig vetenskaplig litteratur i syfte att höja vårdens kvalitet.
De rapporter som tas fram skall ha hög vetenskaplig kvalitet och
vara sammanställda på ett enkelt och överskådligt sätt.

Resurser 1995/96

Ramanslag 29,1 miljoner kronor

Resultatbedömning

Att utvärdera medicinsk metodik är en verksamhet med betydande ut-
vecklingspotential och är ett strategiskt styrmedel för den svenska sjuk-
vården. En förutsättning för att verksamheten skall fungera som ett styr-
medel är att den följs upp och att resultaten utvärderas. SBU har en
ambitiös egen uppföljning och utvärdering. Verksamheten utvärderas
också genom särskilda studier av oberoende granskare.

SBU prioriterar projekt med omfattande konsekvenser för enskilda per-
soners hälsa och livsvillkor och som genom kvalitetsförbättringar också
har stora besparingspotentialer ur samhällsekonomisk synpunkt. Rutiner
och praxis har också förändrats inom flera av de områden där SBU läm-
nat rekommendationer baserade på vetenskapliga kunskapssynteser.

Behandling av ont i ryggen är ett exempel där SBU:s insatser har lett
till såväl förändringar i sjukskrivningsrutiner som ett bättre omhänder-
tagande av patienter. Detta är också ett exempel på ett verksamhetsom-
råde där uppföljning och utvärdering av resultaten lett till att SBU plane-
rar ytterligare insatser. De möjliga samhällsekonomiska besparingarna
inom detta område skulle kunna uppgå till betydande belopp om aktuella
kunskaper tillämpades genomgående.

256

Exempel på andra områden med stora förväntade samhällsekonomiska
effekter, 50 - 100 miljoner kronor, är behandling av slaganfall, gastro-
skopi och hypertoni. Genom pågående uppföljningar och utvärderingar
kommer så småningom utfallet inom dessa områden att kunna redovisas.

För att nå målen för SBU:s verksamhet är det av största vikt att in-
formationen om beredningens verksamhet och resultatet av denna sprids
och kommer till praktisk användning, främst hos sjukvårdshuvudmännen.
Om detta kan ske är möjligheterna till samhällsekonomiska besparingar
genom SBU:s verksamhet mycket goda.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer och övergripande mål för SBU:s verk-
samhet som tidigare lagts fast i princip bör gälla även för budgetåret
1995/96. Inom ramen för dessa föreslås dock vissa förändringar inför
budgetåret 1995/96.

Sjukvårdshuvudmännens möjligheter att ta tillvara och omsätta kun-
skaperna i det reella hälso- och sjukvårdsarbetet är av avgörande bety-
delse för effekterna av SBU:s verksamhet. Det är också främst de som
kan tillgodogöra sig de besparingar som SBU:s verksamhet visar är
möjliga. Sjukvårdshuvudmännens förutsättningar att implementera mäng-
den ny kunskap bör därför också övervägas vid bedömningen av SBU:s
resurstilldelning. Det torde även vara ett incitament för sjukvårdshuvud-
männen att ta tillvara de kunskaper som SBU:s verksamhet genererar om
de bidrar till finansieringen.

Efter överläggningar mellan representanter för staten och sjukvårds-
huvudmännen har en överenskommelse träffats om att 5 miljoner kronor
skall avsättas som delfinansiering av SBU:s verksamhet. Parterna är
också överens om att det är angeläget att hälso- och sjukvårdspersonal
bidrar med sitt expertstöd till olika statliga organs verksamhet, bl.a.
SBU:s. Parterna har därför också enats om att en del av beloppet för
särskilt bidrag till hälso- och sjukvård inbegriper ersättning för sjuk-
vårdshuvudmännens kostnader i samband med att deras personal deltar i
sådana aktiviteter.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1993/94:218, bet.
1993/94:SoU28, rskr. 1993/94:396) har 6 000 000 kronor beräknats
under ramanslaget för att utvärdera behandlingsmetoder inom psykiatrin.
Medlen har förts över från femte huvudtitelns anslag C 8. Bidrag inom
psykiatriområdet.

Regeringen anser att SBU bör få söka och disponera forskningsbidrag
och andra externa bidrag för sin verksamhet.

I beräkningen av medel för budgetåret 1995/96 ingår - med hänsyn till
det generella besparingskravet - en besparing på 822 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 29 135 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

17 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

257

Fil. Barnombudsmannen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

5 755 960

7 708 000

11 604 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

varav 7 736 000 beräknat för juli 1995—juni 1996

Barnombudsmannen (BO) är central förvaltningsmyndighet med upp-
gift att bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och
intressen.

Det övergripande målet för BO är att bevaka frågor som angår barns
och ungdomars rättigheter och intressen. Ombudsmannen skall därvid
särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras
tillämpning stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta
Nationernas konvention om barnets rättigheter.

BO har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten i verksamhetsgrenarna 1. Barns uppväxtvillkor
och lekmiljö, 2. Ungdomars uppväxtvillkor och fritid, 3. Psykosociala
frågor och 4. Bamsäkerhet och samhällsplanering. För dessa verksam-
hetsgrenar har följande mål lagts fast:

Verksamhetsgren 1: Barns uppväxtvillkor och lekmiljö

- Att följa samhällets verksamheter som riktas till barn och beskriva
konsekvenser av förändringar och utveckla lagstiftnings- och/eller ad-
ministrativa modeller för hur barnets rätt till goda livsvillkor och ökat
inflytande kan garanteras.

- Att följa och uppmärksamma barns villkor i samhället och bevaka
utvecklingen inom barnomsorg, skola, fritidsverksamheter och visa på
skillnader för barn och ungdomar i olika samhällsgrupper och i olika
livssituationer.

Verksamhetsgren 2'. Ungdomars uppväxtvillkor och fritid

- Att följa samhällets verksamheter som riktas till ungdomar och be-
skriva konsekvenser av förändringar och utveckla lagstiftnings- och/eller
administrativa modeller för hur ungdomars rätt till goda livsvillkor, ökat
medinflytande och medbestämmande kan garanteras.

- Att samordna ett nationellt arbete i mobbningsfrågor.

- Att följa ungdomars egen tillgång till massmedia, medverkan i media
och medias inflytande på ungdomar vad gäller skadliga skildringar med
våld m.m.

Verksamhetsgren 3: Psykosociala frågor

-Att lyfta fram och förtydliga samhällets ansvar när det gäller att före-
bygga, identifiera, rapportera, remittera, undersöka, behandla, skydda
eller ingripa rättsligt när barn eller ungdom utsätts för misshandel
och/eller övergrepp eller annan skada. Föreslå lagändringar vad gäller
socialtjänsten, föräldrabalken osv. via t.ex. remisser, särskilda skrivelser,
förslag till kommittéer.

258

- Att för flyktingbam/asylsökande bam och unga gå igenom det regel-
verk och den lagstiftning som gäller och få en överensstämmelse i enlig-
het med intentionerna i FN:s barnkonvention. Gömda bam och bam som
kommer ensamma skall särskilt prioriteras.

- Att arbeta med enskilda kontakter när bam och unga själva hör av sig
till BO via BO:s 020-nummer.

- Att lyfta fram och värna om barnhälsovårdens och skolhälsovårdens
möjlighet och betydelse för att identifiera, remittera och stödja bam och
ungdomar med problem.

Verksamhetsgren 4: Bamsäkerhet och samhällsplanering

- Att samordna det förebyggande arbetet vad gäller barns och ungas
säkerhet bl.a. genom att upprätthålla och utveckla kontaktnät inom säker-
hetsområdet.

- Att följa och bevaka utveckling inom samhällsplaneringen och dess
effekter på barns och ungas liv, att utveckla former för barns och ungas
delaktighet i samhällsplaneringen och samordna strategier för att nå bam
och ungdomar angående risker för olycksfall i trafiken, bostadsområdet,
bostaden, skolan, arbetslivet och i olika fritidsverksamheter.

- Att följa och bevaka miljö- och hälsoskyddsfrågor, vad gäller bam och
unga samt bevaka lagstiftning i fråga om rättstillämpning vid olycksfall
bland bam och unga.

För budgetåret 1993/94 har BO ett anslagssparande på 741 000 kr.
Samtliga tjänster har inte varit tillsatta under budgetåret.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1994/95 bör
ligga fast och utsträckas till att omfatta även 1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag 11 604 000 kronor

Resultatbedömning

BO:s årsredovisning ger god överblick över ombudsmannens verksam-
hetsområde. Målen för BO:s verksamhet är uppfyllda på rimlig nivå.

259

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen avseende BO utan bedömer att den i
allt väsentligt är rättvisande.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i
1993/94 års budgetproposition bör gälla även for budgetåret 1995/96.

I beräkningen av medel för budgetåret 1995/96 ingår - med hänsyn till
det generella besparingskravet - en besparing på 383 000 kr. Medelsbe-
hovet beräknas till 11 604 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Barnombudsmannen for budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 11 604 000 kronor.

F 12. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

1993/94	Utgift	5 819 308
1994/95	Anslag	6 113 000
1995/96	Förslag	8 961 000

varav 5 974 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är central för-
valtningsmyndighet med ansvar för information, tillsyn och kontroll i
frågor rörande internationella adoptioner.

Nämnden ansvarar för frågor enligt förordningen (1976:834) om pröv-
ning av utländska beslut om adoption samt frågor om auktorisation av
organisationer enligt lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp.
NIA beslutar också om fördelning av statsbidrag till sådana organisa-
tioner samt fastställer årligen genomsnittskostnader att ligga till grund
för beräkning av bidrag vid adoption av utländska barn.

Socialnämnderna skall enligt socialtjänstlagen (1980:620) inhämta
yttrande från NIA om det avsedda förmedlingssättet är tillförlitligt när
det är fråga om adoption av ett utländskt barn utan medverkan av aukto-
riserad organisation.

De övergripande målen för NIA är att underlätta adoption i Sverige av
utländska barn. NIA skall därvid sträva efter att adoptioner sker till
barnets bästa och i enlighet med gällande lagstiftning i barnets ur-
sprungsland och i Sverige.

Regeringen tillkallade i maj 1992, på initiativ av NIA, en särskild
utredare för att göra en översyn av verksamheten med internationella
adoptioner (Adoptionslagstiftningsutredningen, S 1992:08). Inom ramen
för denna översyn prövas NIA:s roll i adoptionsverksamheten. Utred-
ningens betänkande Internationella adoptionsfrågor; 1993 års Haagkon-
vention m.m. skall remissbehandlas.

260

NIA har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovis-
ningen redovisat verksamheten i verksamhetsgrenarna 1. Auktorisation
och tillsyn, 2. Förmedlingssätt vid enskild/privat adoption, 3. Prövning
av utländska adoptionsbeslut, 4. Adoptionskostnademas utveckling,
5. Internationell utveckling inom adoptionsområdet samt 6. Informations-
verksamhet. För dessa verksamhetsgrenar har följande mål lagts fast:

Verksamhetsgren 1-3: NIA skall genom auktorisation av adoptionsorga-
nisationer, tillsyn och yttrande över förmedlingssättets tillförlitlighet
upprätthålla och stödja verksamheten med internationella adoptioner på
hög etisk nivå.

Verksamhetsgren 4: NIA skall verka för att kostnaderna för adoptioner
hålls nere.

Verksamhetsgren 5: NIA skall fortsätta att ge ökad tyngd åt arbetet
med att följa den internationella utvecklingen på sitt område i syfte att
upprätthålla och öka kunskaperna om adoptioner av utländska bam.

Verksamhetsgren 6: NIA skall fortsätta med den ökade informationen
till berörda samhällsorgan om regler för och innehåll i adoptionsverk-
samheten.

I fråga om verksamhetsgren 4. Adoptionskostnademas utveckling på-
talar NIA att det för nämnden saknas stöd i tillämpliga regelsystem för
att nå målet att hålla kostnaderna för adoptionerna nere.

För budgetåret 1993/94 har NIA redovisat ett anslagssparande på
136 410 kr.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

I sin enkla anslagsframställning för inte NIA fram några frågor be-
träffande ändrad inriktning av nämndens verksamhet. NIA påtalar dock
att en tillämpning i Sverige av Haagkonventionen om skydd av bam och
samarbete vid internationell adoption kan leda till att nämndens resurs-
behov ökar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande mål som gäller för perioden 1992/93 - 1994/95 och
som enligt regeringsbeslut den 10 juni 1993 utsträckts till att omfatta
även budgetåret 1995/96 ligger fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 8,9 miljoner kronor

261

Resultatbedömning

De resultat som NIA redovisar för sin verksamhet är tillfredsställande.
NlA:s årsredovisning visar att arbetet bedrivs med sådan inriktning och
på sådant sätt att de uppsatta målen har nåtts eller har förutsättningar att
nås. Resultaten visar god produktivitet. Regeringen konstaterar att NIA
arbetar med att utveckla resultatredovisningen och ser positivt på att
nämnden i år jämfört med föregående årsredovisning lämnar en mer
utförlig återrapportering av utfallet i verksamheten i förhållande till de
resultatkrav som lagts fast i regleringsbrev.

I avvaktan på beredningen av Adoptionslagstiftningsutredningens be-
tänkande anser regeringen att den nuvarande inriktningen på nämndens
verksamhet bör ligga fast.

Den ekonomiska rapportering som upprättats är tillfredsställande. Re-
geringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar vid gransk-
ning av årsredovisningen utan bedömer att den i allt väsentligt är rätt-
visande.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i
1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

I beräkningen av medel för budgetåret 1995/96 ingår - med hänsyn till
det generella besparingskravet - en besparing på 224 000 kr. Medelsbe-
hovet för NIA:s verksamhet och för bidrag till auktoriserade adoptions-
organisationer för internationell adoptionshjälp beräknas till
8 961 000 kr, varav 2 374 000 kr avser bidrag till de auktoriserade orga-
nisationerna.

NIA bör under budgetåret 1995/96 få disponera en låneram i Riks-
gäldskontoret på 250 000 kr för investeringar i anläggningstillgångar för
förvaltningsändamål.

Förslag till riksdagsbelut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 961 000 kronor.

F 13. Nämnden för vårdartjänst

1993/94	Utgift	8 126 840
1994/95	Anslag	8 856 000
1995/96	Förslag	12 642 000

varav 8 428 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Nämnden för vårdartjänst (NV) är en central myndighet med uppgift
att administrera statsbidrag till vårdartjänst samt till verksamheten med
särskilda omvårdnadsinsatser i anslutning till riksgymnasium för rörelse-
hindrade. Dessutom disponerar nämnden vissa medel från åttonde

262

huvudtiteln, anslaget B 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folk-
bildningen. Nämnden bistår med kansliresurser den särskilda nämnd,
Nämnden for Rh-anpassad utbildning, som skall avgöra frågor om in-
tagning till speciellt anpassad gymnasial utbildning. Inom NV:s anslags-
ram ingår också medel till informations- och utvecklingsarbete. NV:s
arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1988:1126)
med instruktion för Nämnden för vårdartjänst.

NV:s övergripande mål är att förbättra förutsättningarna för utbildning
och studier för unga och vuxna personer med funktionshinder samt att
administrera och utveckla olika stöd som behövs i och omkring studie-
situationen i olika utbildningssammanhang.

NV har inkommit med enkel anslagsframställning för budgetåret
1995/96.

Budgetåret 1993/94 är det första året NV har lämnat årsredovisning. I
sin årsredovisning redovisar NV verksamheten i verksamhetsgrenarna
vårdartjänst, omvårdnadsinsatser i anslutning till riksgymnasium för
rörelsehindrade samt bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbild-
ningen. Kostnaderna för de två förstnämnda grenarna belastar Socialde-
partementets huvudtitel och verksamhetsmålen för dessa redovisas
under anslaget D 4. Statsbidrag till vårdartjänst m.m. I regleringsbrevet
för budgetåret 1993/94 gavs NV av redovisningstekniska skäl emellertid
dispens från kraven i 5 och 9 §§ förordningen (1993:134) om myndig-
heternas årsredovisning och anslagsframställning. Årsredovisningen inne-
håller sålunda inte någon fullständig resultatredovisning för de olika
verksamhetsgrenarna och NV redovisar inte heller hur förvaltningskost-
naderna fördelat sig på respektive verksamhetsgren.

Av årsredovisningen framgår att NV:s anslagssparande vad beträffar
myndighetens förvaltningsanslag för budgetåret 1993/94 uppgått till
ca 495 000 kronor.

Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsberättelse innehåller inte några
invändningar. I en revisionsrapport har RRV dock påpekat att NV har
vissa brister i sin ekonomiadministrativa kompetens.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94 -
1995/96 bör ligga fast även för det förlängda budgetåret 1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag 12 642 000 kronor

263

Resultatbedömning

Regeringen anser att det av årsredovisningen och anslagsframställningen
framgår att NV:s verksamhet bedrivs med sådan inriktning och på ett
sådant sätt att det övergripande målet med verksamheten uppnåtts.
Vidare gör regeringen bedömningen att de resultat som NV redovisar för
de två verksamhetsgrenarna i sin årsredovisning är tillfredsställande.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende NV. Regeringen instämmer dock i RRV:s
påpekande att NV bör förstärka sin ekonomiadministrativa kompetens.

Regeringen har för avsikt att under våren 1995 ge NV myndighets-
specifika direktiv inför den fördjupade prövningen avseende treårsperio-
den 1997-1999. I avvaktan på dessa direktiv bör NV under budgetåret
1995/96 ingående följa vilka effekter de uppföljnings- och redovisnings-
system för vårdartjänsten och omvårdnadsverksamheten som utvecklats
under budgetåret 1993/94 och innevarande budgetår haft för möjligheter-
na att jämföra de olika huvudmännens verksamheter vad gäller omfatt-
ning och kvalitet i förhållande till använda resurser.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast för NV:s verksamhet i
den fördjupade prövningen för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör
ligga fast även för det förlängda budgetåret 1995/96.

I beräkningen av medel för budgetåret 1995/96 ingår - med hänsyn till
det generella besparingskravet - en besparing på 178 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Nämnden för vårdartjänst för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-
anslag på 12 642 000 kronor.

F 14. Handikappombudsmannen

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

8 374 000

11 551 000

varav 7 700 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Handikappombudsmannen är central förvaltningsmyndighet med upp-
gift att bevaka frågor som angår funktionshindrade personers rättigheter
och intressen. Handikappombudsmannens verksamhet framgår av förord-
ningen (1994:949) med instruktion för Handikappombudsmannen.

Det övergripande målet för Handikappombudsmannens verksamhet är
enligt lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen att bevaka frågor
som angår funktionshindrade personers rättigheter och intressen samt att
verka för att de övergripande målen för handikappolitiken uppnås.

Handikappombudsmannen inrättades den 1 juli 1994 samtidigt som
Statens handikappråd upphörde som statlig myndighet. Riktlinjerna för

264

Handikappombudsmannens verksamhet drogs upp i propositionen om Prop. 1994/95:100

Handikappombudsmannen, vilken godkänts av riksdagen (prop. Bil. 6

1993/94:219, bet. 1993/94:SoU27, rskr. 1993/94:397), liksom dimensio-
neringen och kostnaderna for verksamheten.

I sin enkla anslagsframställning anger Handikappombudsmannen att
myndigheten har en primär uppgift i att sprida kunskap om FN:s stan-
dardregler för funktionshindrade.

Handikappombudsmannen anför att det behövs ytterligare anpassning
av myndighetens lokaler så att de blir tillgängliga för personer med
funktionshinder. Handikappombudsmannen begär sammanlagt 300 000
kronor för en sådan anpassning.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Handikappombudsmannen har enligt lagen (1994:749) om Handi-
kappombudsmannen att bevaka frågor som angår funktionshindrade
personers rättigheter och intressen samt att verka för att de över-
gripande målen för handikappolitiken uppnås.

Resurser 1995/96

Ramanslag 11 551 000 kronor

Slutsatser

Handikappombudsmannens anslagsframställning, som har gjorts efter
endast en månads verksamhet, visar att arbetet lagts upp efter de rikt-
linjer som dragits upp i den nämnda propositionen och i enlighet med
lag och förordning om Handikappombudsmannen. Regeringen konstate-
rar att inriktningen ligger i linje med målen för handikappolitiken.

I beräkningen av medel för budgetåret 1995/96 ingår - med hänsyn till
det generella besparingskravet - en besparing på 163 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Handikappombudsmannen förbudgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 11 551 000 kronor.

265

F 15-16. Statens institutionsstyrelse

Statens institutionsstyrelse (SiS) har ansvaret for planering, ledning och
drift av de särskilda ungdomshemmen och av vissa institutioner för vård
enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

Det övergripande målet för institutionsstyrelsen är att svara för att alla
som behöver vård vid ett särskilt ungdomshem eller LVM-hem skall
kunna beredas vård av god kvalitet.

SiS skall också i samarbete med kommuner och landsting verka för ett
vårdutbud som, med beaktande av närhetsprincipen, är differentierat
utifrån individuella vårdbehov.

Statens institutionsstyrelse har lämnat en årsredovisning för budgetåret
1993/94. SiS har för räkenskapsåret dispens från kravet på resultatredo-
visning.

Statens institutionsstyrelse har i sin enkla anslagsframställning för
budgetåret 1995/96 redovisat att första verksamhetsåret präglats av inten-
siva insatser för att sammanfoga de ca 60 institutionerna - var och en
med sin kultur och historia - och huvudkontoret till en myndighet.
Under verksamhetsåret har ett ekonomiadministrativt system för redovis-
ning och uppföljning av ekonomin installerats. Samtliga institutioner har
kopplats samman i ett nätverk, knutet till en centraldatafunktion vid
huvudkontoret.

Kraven på huvudkontoret har dock, enligt SiS, visat sig vara större än
vad som förutsågs när myndighetens organisation planerades. Riks-
revisionsverket har i sin revisionsrapport avseende årsredovisningen för
räkenskapsåret 1993/94 invänt att redovisningen i väsentliga avseenden
inte är tillförlitlig.

Institutionsstyrelsen har även påvisat svårigheter att med nuvarande
verksamhet uppfylla kravet på en individuellt differentierad vård. För att
uppfylla detta har en strukturomvandling av verksamheten påbörjats.
Idag råder t.ex. stora regionala skillnader mellan tillgång och efterfrågan
på platser. Vidare finns brist på akut- och avgifitningsplatser för kvinnor
samt på akut- och utredningsplatser för ungdomar. Utbyggnaden på ung-
domssidan kommer att finansieras genom omdisponering av befintliga
resurser.

I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen om ändrat
huvudmannaskap uttalade riksdagen att institutionernas verksamhet till
ca 60 procent skulle finansieras med vårdavgifter från kommunerna.
Resterande del finansieras via ett ramanslag för vårdverksamheten. Sam-
tidigt får avgiftsnivån inte avvika allt för mycket från riksgenomsnittet
för liknande institutioner som drivs av andra huvudmän. Kommunerna är
idag ytterst kostnadsmedvetna. En allt för hög avgiftsnivå skulle leda till
mindre efterfrågan och därmed lägre avgiftsintäkter.

Institutionsstyrelsen redovisar också ett mycket stort behov av kompe-
tensutveckling hos personalen på institutionerna. En stor andel av be-
handlingsassistentema saknar idag adekvat grundutbildning. Till SiS har
på försök knutits Institutet för kunskapsutveckling inom missbrukar-
vården (IKM) som ligger under Socialstyrelsen. IKM kommer bl.a. att
biträda SiS när det gäller personalutbildning och kunskapsutveckling.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

266

Ett dokumentations- och utvärderingssystem är under uppbyggnad, Prop. 1994/95:100
likaså har ett forskningsprogram utarbetats. Bil. 6

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Statens institutionsstyrelse skall svara för att alla som behöver vård
vid ett särskilt ungdomshem eller ett LVM-hem skall kunna beredas
vård av god kvalitet.

Statens institutionsstyrelse skall vidare, i samarbete med kommu-
ner och landsting, verka for ett vårdutbud som med beaktande av
närhetsprincipen är differentierat utifrån individuella vårdbehov.

Resurser 1995/96

Central förvaltning

Ramanslag 34,3 miljoner kronor

Vårdverksamhet

Ramanslag 720,0 miloner kronor

Övrigt

Institutionsstyrelsen bör vidareutveckla och effektivisera sina upp-
följnings- och redovisningssystem.

Resultatbedömning och slutsatser

Regeringen anser att det av redovisningen i den enkla anslagsframställ-
ningen framgår att verksamheten vid Statens institutionsstyrelse är syn-
nerligen omvärldsberoende och svårplanerad. Det ställs därför stora
krav på en löpande och effektiv uppföljning av kostnader, vård, presta-
tioner och resultat. Sambanden mellan vårdresultat och ekonomiska in-
satser måste tydliggöras. Mot denna bakgrund är en förstärkning av
främst ekonomiadministrationen nödvändig.

Vad gäller de av RRV påtalade bristerna inom bl.a. redovisningsom-
rådet har SiS påbörjat att åtgärda dessa i enlighet med RRV:s krav.

Mot bakgrund av RRV:s invändningar mot SiS redovisning har rege-
ringen för avsikt att senare överväga lämpligheten av nuvarande anslags-
konstruktion med skilda anslag för vårdverksamheten och den centrala
förvaltningen.

Under året har SiS redovisat en plan för forskning, verksamhetsutveck-
ling, personalutbildning och kvalitetssäkring.

267

Regeringen anser att det nya statliga huvudmannaskapet ger bättre
möjligheter till planering, metodutveckling, förbättrad personalkompetens
och forsknings- och utvecklingsarbete. Institutionsstyrelsens uppfölj-
nings- och utvärderingssystem kan tillsammans ge underlag för bedöm-
ningar av vårdeffekter på både kort och lång sikt, vilket inte varit möj-
ligt tidigare. Mot denna bakgrund är en fortsatt satsning på FoU-verk-
samheten nödvändig. Ett ADB-stöd för uppföljnings- och utvärderings-
arbetet skall utvecklas.

Verksamheter av de slag som Statens institutionsstyrelse enligt riks-
dagens beslut har övertagit från landsting och kommuner är utsatta för
ständiga krav på förändring och anpassning. Behov och efterfrågan kan
delvis vara mycket svåra att förutse, varför en hög grad av flexibilitet i
organisationen är nödvändig. Myndigheten har därför behov av en an-
slagskredit motsvarande sju procent av anslagsbeloppet.

De av SiS fastigheter som ägs av staten förvaltas av Statens fastig-
hetsverk. Fastigheterna har nyligen värderats. SiS skall kompenseras för
den hyreshöjning som denna värdering medför jämfört med den prelimi-
nära hyreskostnad som SiS haft i avvaktan på fastighetsvärderingen.

IKM har på försök knutits till SiS. Medel för IKM har tidigare beräk-
nats under Socialstyrelsens anslag. Utfallet av försöket har enligt samt-
liga inblandade varit positivt. IKM:s verksamhet faller mer naturligt in
under SiS verksamhet än under Socialstyrelsens. Regeringen föreslår
därför att medlen, 2 550 000 kronor, för IKM:s verksamhet omdispone-
ras från Socialstyrelsen till SiS.

SiS kommer att tilldelas räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret
även för anslaget vårdverksamhet.

F 15. Statens institutionsstyrelse: Central förvaltning

1994/95 Anslag 20 272 000

1995/96 Förslag 34 245 000

varav 22 830 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Under detta anslag redovisas de medel som SiS disponerar för central
förvaltning.

F 16. Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet

1994/95 Anslag 450 000 000

1995/96 Förslag 719 973 000

varav 479 982 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Under detta anslag redovisas de medel som SiS disponerar för vård-
verksamhet. Av anslaget har 45 000 000 kronor beräknats för uppfölj-
ning, utvärdering, verksamhetsutveckling och personalutbildning inom
myndigheten.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

268

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Statens institutionstyrelse: Central förvaltning för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 34 245 000 kronor,

2. till Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 719 973 000 kronor,

3. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 medge Statens
institutionsstyrelse en anslagskredit på sju procent av anslaget.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

F 17. Alkoholinspektionen

Nytt anslag (förslag) 21 000 000

varav 14 000 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

Med anledning av bl.a. EU-medlemskapet har riksdagen i december
1994 (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:000) beslutat
att fr.o.m. den 1 januari 1995 avskaffa import-, export-, tillverknings-
och partihandelsmonopolen när det gäller spritdrycker, vin och starköl.
Dessa har ersatts av ett nytt alkoholpolitiskt motiverat tillstånds- och
tillsynssystem. En ny myndighet - Alkoholinspektionen - inrättas den 1
januari 1995 för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn av alkoholhante-
ringen.

Riksdagen har också beslutat (prop. 1993/94:150 bil.5, bet.
1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:454) att del av de medel om 75 miljoner
kronor som anvisats för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder under
budgetåret 1994/95 får användas för etablerandet av den nya myndig-
heten.

Regeringen har den 1 september 1994 tillsatt en organisationskommitté
som utfört det förberedelsearbete som krävts för att inrätta Alkohol-
inspektionen. Regeringen har för avsikt att utreda huruvida Alkohol-
inspektionen kan placeras utanför Stockholm. I avvaktan härpå placeras
myndigheten i Stockholm.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Alkoholinspektionen skall tillse att lagar och bestämmelser avseen-
de hantering av alkohol efterlevs och bidra till att samhällets alko-
holpolitiska mål uppfylls.

Resurser 1995/96

Ramanslag 21,0 miljoner kronor

269

Slutsatser

Alkoholinspektionens uppgifter är att utfärda tillstånd för tillverkning av
sprit samt tillverkning av och partihandel med spritdrycker, vin och
starköl och tillsammans med länsstyrelser och kommuner stå för en
intensifierad, samlad och effektiv tillsyn och kontroll av alkoholhante-
ringen. Inspektionen skall svara for en löpande uppföljning och utvärde-
ring nationellt inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten skall ta fram
informationsmaterial, utforma föreskrifter och allmänna råd till alkohol-
lagen och verka för att aktörerna på marknaden och berörda myndigheter
har nödvändig kunskap och information om frågor som rör alkohol-
politik och det alkoholpolitiska regelverket.

Alkoholinspektionen skall också samla in och sammanställa den statis-
tik som behövs för att kontrollera, följa upp och utvärdera effekterna av
den förda alkoholpolitiken. Den skall föra ett personregister över samt-
liga tillståndshavare inom alkoholområdet. Vidare skall Alkoholinspek-
tionen inom sitt ansvarsområde aktivt följa och ställa erfarenheter till
förfogande för den internationella alkoholpolitiken inom bl.a. EU och
WHO.

Alkoholinspektionen skall ta ut ansöknings- och tillsynsavgifter för sin
verksamhet. Dessa avgifter skall sättas så att de motsvarar kostnaderna
för inspektionens verksamhet och länsstyrelsernas tillsynsverksamhet
inom alkoholområdet. Inkomsterna skall redovisas under inkomsttitel på
statsbudgeten. En utvärdering av avgiftssystemet skall ske under bud-
getåret.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Alkoholinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 21 000 000 kronor.

F 18. Alkoholsortimentsnämnden

Nytt anslag (förslag) 1 000 000

varav 670 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Inom ramen för förhandlingarna mellan Sverige och EU om svenskt
medlemskap i EU har Sverige förbundit sig att säkerställa att detalj-
handelsmonopolets verksamhet är förenligt med EG:s regelverk. Genom
expertsamtal mellan företrädare för regeringen och berörda tjänstegrenar
inom kommissionen har principer identifierats och preciserats för att
detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-diskriminerande. Principerna i
detta avseende ingår i det nya avtal som har tecknats mellan staten och
Systembolaget. För att säkerställa icke-diskriminering inrättas en obero-
ende nämnd med uppgift att pröva besvär över Systembolagets beslut att
avvisa viss alkoholdryck från bolagets sortiment.

Nämnden skall bestå av ordförande och fyra andra ledamöter. Den skall
utses av regeringen för tre år. Nämndens verksamhet kommer helt att

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

270

styras av hur många leverantörer som kommer att överklaga System-
bolagets inköpsbeslut.

Nämndens närmare arbetsuppgifter och organisation regleras i en för-
ordningen med instruktion för Alkoholsortimentsnämnden.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Att på begäran av leverantör av spritdryck, vin eller starköl, vars
produkt har avvisats från eller avförts ur Systembolagets sortiment,
pröva om Systembolagets beslut grundats endast på en bedömning
av produktens kvalitet, särskilda risker för skadeverkningar av pro-
dukten, kundernas efterfrågan och andra affärsmässiga hänsyn.

Resurser 1995/96

Ramanslag 1 000 000 kronor

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Alkoholsortimentsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 1 000 000 kronor.

F 19-20. Socialvetenskapliga forskningsrådet

Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) är en forskningsfinansierande
myndighet.

Rådets uppgift och övergripande mål är att stödja betydelsefull grund-
forskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik
och folkhälsovetenskap samt att informera om kunskapsläge och aktuell
forskning.

271

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande målet som gäller för treårsperioden 1993/94 -
1995/96 bör ligga fast. En fördjupad prövning av verksamheten skall
göras inför 1997 års forskningsproposition.

Resurser 1995/96

Förvaltning, ramanslag 8 550 000 kronor

Forskningsmedel, reservationsanslag 131 918 000 kronor

Resultatbedömning

Regeringen anser att SFR i sin årsredovisning visar på en god målupp-
fyllelse. Anslagssparandet på förvaltningsanslaget uppgick till 178 000
kronor och reservationen på anslaget för forskningsmedel till 7,2 miljo-
ner kronor. Reservationens användning är beslutad av rådet i maj 1994.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forsknings-
proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

I beräkningen av medel för budgetåret 1995/96 ingår - med hänsyn till
det generella besparingskravet - en besparing på ca 4,9 miljoner kronor.

F 19. Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

5 266 691

5 651 000

8 550 000

varav 5 700 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Under detta anslag redovisas de medel som Socialvetenskapliga forsk-
ningsrådet disponerar för förvaltningsuppgifter.

272

F 20. Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel

1993/94	Utgift	80 695 788 Reservation 7 253 507
1994/95	Anslag	86 772 000
1995/96	Förslag	131 918 000

varav 87 945 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Under detta anslag redovisas de medel som Socialvetenskapliga forsk-
ningsrådet disponerar för stöd till forskning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budget-
året 1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 550 000 kronor,

2. till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
131 918 000 kronor.

18 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 6

273

G. Jämställdhetsfrågor

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Inledning

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en politisk fråga som har stor
prioritet i regeringens arbete. Under senare tid har denna fråga fått ett
väsentligt ökat utrymme i den allmänna debatten vilket är positivt.
Kvinnoorganisationer, kvinnliga nätverk och enskilda kvinnor men också
många män har aktivt bidragit till den ökade uppmärksamhet som riktas
mot kvarvarande brister i jämställdhet, såväl generellt som mellan
enskilda kvinnor och män. Detta utgör en god grund for de insatser som
också framöver behövs för att driva jämställdhetsarbetet vidare. Rege-
ringen avser återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder i en
särproposition våren 1996.

Jämställdhetspolitiken kan inte formas isolerad från andra politikom-
råden. Den berör alla delar av samhället. Regeringen har lagt det över-
gripande ansvaret för jämställdhetspolitiken hos statsministerns ställföre-
trädare för att markera detta.

Alla förslag som regeringen lägger kommer i förväg att granskas från
jämställdhetssynpunkt för att säkerställa en fortsatt målmedveten ut-
veckling mot ett jämställt samhälle.

Under hösten 1994 har regeringen beslutat om direktiv (dir. 1994:124)
till samtliga kommittéer och särskilda utredare med riktlinjer om att
förslag som läggs fram skall innehålla en analys och redovisning av de
jämställdhetspolitiska konsekvenserna.

1 arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv på politikens alla
områden är det angeläget att rikta särskild uppmärksamhet mot de
strukturer, både formella och informella, som bidrar till att upprätthålla
eller förstärka segregeringen mellan könen och en ojämn maktfördelning,
både mellan grupper av kvinnor och män och mellan enskilda. Jäm-
ställdhet är ytterst en fråga om makt.

Som ett led i en större satsning på att öka kunskaperna om mål och
metoder i jämställdhetsarbetet kommer utbildningstillfällen att anordnas
både för chefer inom regeringskansliet och för myndighetschefer. Medel
finns också avsatta (prop. 1993/94:147) för att bereda universitet och
högskolor möjlighet att utveckla och pröva särskilda yrkesinriktade
kurser för jämställdhetshandläggare och andra som i sitt yrke arbetar
med jämställdhetsfrågor.

För att ytterligare påskynda utvecklingen och pröva nya vägar i
arbetet har jämställdhetsministern tillkallat en delegation för jämställdhet
mellan kvinnor och män. Delegationen skall ta fram idéer och förslag
för en vidareutveckling av jämställdhetspolitiken samt bidra till opinions-
bildning på området. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt arbets-
marknads- och arbetslivsfrågor, löner, makt och inflytande, kvinnors
hälsa samt våld mot kvinnor.

Regeringen faster stor vikt vid att utvecklingen på informationsteknik-
området (IT) gynnar kvinnor och män i lika stor utsträckning. Erfaren-
heter hittills visar att det främst är män som utnyttjar ny teknik och

274

skaffar sig kunskap på området. Det är angeläget att motverka att 1T-
användningen förbehålls män bl.a. för att inte ytterligare befasta den
könsuppdelade arbetsmarknaden. Jämställdhetsdelegationen kommer att
behandla denna fråga med förtur.

Länsstyrelserna svarar för den regionala samordningen av insatser på
jämställdhetsområdet. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 har länsstyrelserna
tilldelats medel för en expert i jämställdhetsfrågor. Länsexperten skall
vara ett stöd för länsstyrelsens ledning i dess ansvar för att jämställd-
hetsfrågorna lyfts fram inom olika sakområden. Under det första året
skall arbetet med en strategi för det utåtriktade jämställdhetsarbetet
prioriteras.

En viktig förutsättning för att jämställdhetspolitiken skall få genomslag
är den lokala förankringen på arbetsplatser och i kommuner. Medel har
avsatts under anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder för att stödja
projekt som syftar till att utveckla modeller för ett lokalt strategiskt
jämställdhetsarbete på kommunal nivå. Regeringen kommer att göra sina
prioriteringar av projekt i nära samarbete med Svenska Kommunförbun-
det.

Makt och inflytande

Ett målmedvetet arbete för att öka kvinnors inflytande på olika nivåer i
samhället har lett till att Sverige är världsledande när det gäller andelen
kvinnor i direktvalda politiska organ. Efter regeringsskiftet består rege-
ringen av lika många kvinnor som män och i riksdagen är 40 procent av
ledamöterna kvinnor. Kvinnorna har stärkt sin politiska ställning också
lokalt inom kommun- och landstingsfullmäktige (41 respektive 48
procent). Även i statliga styrelser och kommittéer har andelen kvinnor
ökat och var per den 1 juli 1994 35 procent (se vidare bilaga 6.11).
Regeringen kommer på olika sätt att fortsätta stödja den positiva ut-
veckling som nu pågår för att öka andelen kvinnor i beslutsfattande
församlingar.

Frågor om kvinnors ekonomiska makt och ekonomiska resurser måste
uppmärksammas mer. Sedan 1988 redovisas årligen till riksdagen vissa
uppgifter om fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och
män (se bilaga 6.10). Kunskaperna på området är dock i många avseen-
den bristfälliga. Genom den utredning som regeringen tillsatt hösten
1994 om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser
mellan kvinnor och män (dir. 1994:102) kommer vi att få väsentligt
ökade kunskaper i dessa frågor. Utredningens arbete skall redovisas
fortlöpande i delrapporter och i en slutrapport i juli 1997.

För att stimulera utvecklingen mot en jämn könsfördelning bland
chefer inom den privata sektorn anvisade riksdagen våren 1994 medel
för en näringslivsakademi. Företrädare för näringslivet har i samråd med
regeringen beslutat inrätta en sådan akademi, under benämningen
Näringslivets ledarskapsakademi. Syftet är att verka för kunskapssprid-
ning, opinionsbildning och att stödja förändringsarbete i företagen för att
öka antalet kvinnliga chefer. De anvisade medlen kommer att utgå under
de tre första verksamhetsåren.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

275

Andelen kvinnor bland de myndighetschefer som regeringen tillsätter
måste öka. Idag utgör kvinnorna i den gruppen ca 20 procent. Målet
skall vara att minst hälften av nya myndighetschefer som regeringen
utnämner under mandatperioden skall vara kvinnor. Regeringen utgår
från att myndighetschefema i sin tur sätter upp motsvarande mål for sina
myndigheter.

För att stimulera och stödja statliga myndigheters ansträngningar att få
fler kvinnor på chefstjänster har Statens fÖmyelsefond beslutat genom-
föra ett chefsutvecklingsprogram for kvinnliga chefer i staten. Två
miljoner kronor avsätts för programmet som genomförs under åren 1995
och 1996.

Förvärvsarbete och föräldraskap

Idag är andelen sysselsatta kvinnor nästan lika stor som andelen syssel-
satta män. Att kvinnor förvärvsarbetar i stor utsträckning samtidigt som
födelsetalen i Sverige är bland de högsta i Västeuropa visar att kvinnor
och män har goda möjligheter att förena föräldraskap och förvärvsarbete.
Det ekonomiska familjestödet och den utbyggda barnomsorgen har här
stor betydelse. Det är fortfarande så att kvinnor bär huvudansvaret för
det praktiska arbetet med hem och barn. Det medför att kvinnor i stor
utsträckning arbetar deltid. Regeringen ser dock med oro på att det
ofrivilliga deltidsarbetet ökar. De som önskar längre arbetstider, bl.a. för
att barnen inte längre är små, har inte möjligheter att få det. Kommissio-
nen om den svenska arbetsrätten som regeringen nyligen tillsatt (dir.
1994:138) kommer särskilt att belysa möjligheterna att omvandla deltids-
tjänster till heltidstjänster med rätt till partiell tjänstledighet. Här har
parterna på arbetsmarknaden ett stort ansvar. Regeringen kommer noga
att följa utvecklingen.

Under år 1993 var mäns andel av uttagna föräldrapenningdagar 10,1
procent. Riksdagens beslut våren 1994 (prop. 1993/94:147, bet.
1993/94:AU17, rskr. 1993/94:290) om att fr.o.m. den 1 januari 1995
reservera en månad i föräldraförsäkringen för pappan och en månad för
mamman bör leda till att föräldrarna delar föräldraledigheten i större
utsträckning än hittills.

Under de senaste åren har särskilda medel avsatts för information och
opinionsbildning om delad föräldraledighet. Kampanjer och informa-
tionssatsningar, som bl.a. försäkringskassorna genomfört, har riktats till
män för att stimulera dem att ta vara på sina möjligheter att vara
föräldralediga. Inom ramen för föräldrautbildningen genomför Socialde-
partementet under budgetåret 1994/95 i samverkan med Landstingsför-
bundet ett projekt med särskilda pappagrupper. Projektet genomförs i
fyra landsting (Jämtland, Gävleborg, Älvsborg och Malmöhus) och i
Malmö stad. Erfarenheterna hittills är mycket positiva och visar att de
som deltagit i pappagrupper tar ut en större del av föräldraledigheten än
genomsnittet för män i riket. Syftet med projektet är att pröva modeller
för att pappagrupper skall kunna ingå som en del i föräldrautbildningen
inom alla landsting.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

276

Arbetsgruppen (S 93:C) om papporna, barnen och arbetslivet har
lämnat sin slutrapport i december 1994. Mot bakgrund av arbetsgruppens
förslag, erfarenheter av den särskilda pappamånaden och pågående
projektverksamhet kommer regeringen att överväga ytterligare insatser
för att stimulera män att ta ett ökat praktiskt ansvar för bam och hem.

Löneskillnader

Att få bort lönediskriminering av kvinnor är en av de viktigaste jäm-
ställdhetsffågoma framöver. Jämställdhetslagens bestämmelser, inte
minst i fråga om lönediskriminiering och aktiva åtgärder för att minska
löneskillnaderna, har skärpts ett flertal gånger på senare år. Den skyldig-
het som arbetsgivare med tio eller fler anställda har att fr. o. m. den
1 juli 1994 kartlägga löneskillnader mellan kvinnor och män på arbets-
platsen och redovisa en översikt av kartläggningen i jämställdhetsplanen,
kommer att bidra till ökade kunskaper och ett bättre underlag för
eventuella åtgärder i det lokala arbetet. JämO bedriver ett aktivt till-
syns- och informationsarbete om lagen och dess tillämpning.

I början av år 1995 kommer Grupptalanutredningen (Ju 1991:04) att
lämna förslag om förutsättningarna för att införa grupptalan på vissa
områden, bl.a. jämställdhetsområdet (dir. 1991:59). Utredningens förslag
kommer att remissbehandlas och ligga till grund för överväganden bl.a.
i fråga om ett förbättrat processuellt rättsskydd för de kvinnor som vill
föra en lönediskrimineringsprocess utan att själva behöva stå i förgrun-
den. I det sammanhanget kommer också jämställdhetslagens regler om
skadestånd att ses över.

På många håll pågår ett aktivt arbete i frågor som rör löneskillnader
mellan kvinnor och män och arbetsvärdering. Arbetsmiljöfonden har
t.ex. under våren 1994 fått regeringens uppdrag att avsätta medel för
forskning och utvecklingsarbete i syfte att öka kunskaperna om lönebild-
ning, arbetsvärdering och löneskillnader ur ett könsperspektiv. Arbetet
som kommer att pågå under tre år skall varje år redovisas till Arbets-
marknadsdepartementet. JämO bedriver ett aktivt arbete i frågor som rör
arbetsvärdering och har bl.a. publicerat en lathund om detta. Studier och
redovisningar tas nu också fram i ökad utsträckning, bl.a. av arbets-
marknadens parter.

Tillgängligt statistiskt underlag visar att betydande löneskillnader
mellan kvinnor och män kvarstår. Även om statistiken inte visar i vilken
utsträckning dessa skillnader är osakliga och således utgör lönediskrimi-
nering, finns skäl att anta att Löneskillnadsutredningens bedömningar
(SOU 1993:7) om omfattningen av de osakliga löneskillnaderna fort-
farande äger giltighet.

För att regering och riksdag skall kunna följa löneutvecklingen för
kvinnor och män är det nödvändigt att den centrala lönestatistiken är av
sådan kvalitet och utformning att den kan utgöra underlag för analyser
av kvinnors och mäns löner. Det ankommer på Statistiska centralbyrån
(SCB) och berörda parter på arbetsmarknaden att se till att lönestatis-
tiken uppfyller detta krav. Inom SCB bedrivs f.n. på regeringens upp-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

277

drag ett utvecklingsarbete för en alternativ uppläggning av statistik över
lönestrukturer där syftet är att bättre än hittills kunna analysera lönebild-
ningen och utvecklingen av kvinnors och mäns löner. Regeringen faster
stor vikt vid detta arbete som kommer att redovisas under våren 1995.

Regeringen följer frågor om löneskillnader och lönediskriminering
mycket noga och har beredskap för ytterligare åtgärder på detta område.
Huvudansvaret i dessa frågor vilar emellertid på arbetsmarknadens
parter. Jämställdhetsministem har inlett överläggningar med parterna för
information om hur arbetet fortskrider och utgår från att frågan priorite-
ras såväl centralt som lokalt.

Våld mot kvinnor

Misshandel och sexuella övergrepp mot kvinnor är allvarliga brott som
måste bekämpas. Rapporter om det ökande antalet anmälningar om våld
mot kvinnor inger stor oro, inte minst mot bakgrund av de åtgärder som
genomförts under senare år för att skärpa straffen och stärka skyddet för
de utsatta kvinnorna.

Arbetet med att motverka våld mot kvinnor måste således fortsätta och
ytterligare intensifieras. Under våren 1995 kommer Kvinnovåldskom-
missionen (S 1993:11) att avge sitt slutbetänkande. Förhoppningarna är
stora att kommissionen skall komma med förslag som kan bidra till ett
effektivare sätt att arbeta med dessa frågor inom socialtjänsten, hälso-
och sjukvården och rättsväsendet. Förslagen kommer att efter sedvanlig
remissbehandling ligga till grund för ytterligare insatser från regeringen
i dessa frågor.

Internationella frågor

Sveriges medverkan i det internationella jämställdhetssamarbetet kom-
mer att kräva stora insatser under 1995. Vårt inträde i EU medför
förväntningar om svenska bidrag till utvecklingen av socialpolitik och
jämställdhet mellan kvinnor och män i Europa. Regeringen kommer att
aktivt verka för att den sociala dimensionen av det europeiska samarbe-
tet vidgas och att jämställdhetsfrågoma får ökad tyngd och integreras på
alla områden inom EU. Inte minst gäller det i fråga om kvinnors villkor
på arbetsmarknaden och möjligheterna för både kvinnor och män att
kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. Det är också av största vikt
att bidra till att kvinnors inflytande i EU ökar.

I september 1995 äger FN:s fjärde kvinnokonferens rum i Peking. Ett
aktivt förberedelsearbete pågår, såväl inom FN som i medlemsländerna.
Den s.k. Pekingkommittén (dir. 1993:70) är rådgivande instans vid
beredningen av Sveriges medverkan i konferensen. En arbetsgrupp inom
regeringskansliet har ansvaret för att förbereda svenska positioner m.m.
I syfte att bidra till ökad information om konferensen bland svenska
frivilligorganisationer har medel lämnats för upprättande av ett särskilt
NGO-kansli.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

278

Sverige kommer vid konferensen att verka för ett väsentligt förstärkt
politiskt åtagande för jämställdhet på global och nationell nivå. Särskild
tonvikt kommer att läggas vid frågor som rör regeringars ansvar för att
förändra de strukturer i samhället som bidrar till den ojämna maktfördel-
ningen mellan kvinnor och män och kvinnors roll i utvecklingsproces-
sen. Frågor om kvinnors inflytande, deras möjligheter att åtnjuta mänsk-
liga rättigheter, våld mot kvinnor och männens roll i jämställdhetsarbetet
hör också till dem som kommer att föras fram. Det är viktigt att Peking-
konferensen tar till sig och vidareutvecklar resultaten från de nyligen
avhållna konferenserna om mänskliga rättigheter i Wien år 1993 och om
utveckling och befolkning i Kairo år 1994 samt det sociala toppmötet
som äger rum i Köpenhamn i mars 1995.

Inför Pekingkonferensen avhålls inom Europarådet i februari 1995 en
konferens om demokrati och kvinnors mänskliga rättigheter. Frågan om
kvinnors mänskliga rättigheter är också aktuell i det arbete som bedrivs
av Europarådets styrkommitté för jämställdhet, där Sverige är medlem.

Ett program för det nordiska jämställdhetssamarbetet för åren 1995 -
2000 kommer att antas vid Nordiska Rådets session år 1995. Då kom-
mer också ett ministerrådsförslag om en nordisk institution för kvinno-
och könsforskning att diskuteras. Inom Nordiska Ministerrådets jäm-
ställdhetskommitté pågår ett arbete för att planera gemensamma nordiska
aktiviteter under kvinnokonferensen i Peking.

Slutligen kan nämnas att Sverige fortsätter sitt aktiva deltagande i
OECD:s arbetsgrupp om kvinnors roll i ekonomin.

G 1. Jämställdhetsombudsmannen m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

1993/94	Utgift	5 540 894
1994/95	Anslag	8 959 000
1995/96	Förslag	13 489 000

varav 8 992 700 beräknat för juli 1995 - juli 1996

Från anslaget betalas kostnader för Jämställdhetsombudsmannen
(JämO) med kansli och för Jämställdhetsnämnden.

De övergripande målen för verksamheten framgår av jämställdhets-
lagen (1991:433) och av förordningen (1991:1438) med instruktion för
Jämställdhetsombudsmannen samt förordningen (1991:1437) med in-
struktion för Jämställdhetsnämnden. Målet är att främja jämställdhet
mellan kvinnor och män i arbetslivet och verka för att jämställdhets-
lagens föreskrifter följs.

JämO har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisning-
en redovisat verksamheten i delområdena diskrimineringsärenden, aktiva
åtgärder och information/kunskapsutbyte. För diskrimineringsärenden
anges följande tre delmål: att skapa tillfredsställande lokala lösningar, att
nå positiva spridningseffekter och påverka rättspraxis. Målet för aktiva
åtgärder är att via olika former av undersökande verksamhet få i gång
lokala aktiviteter inom lagens regler för aktiva åtgärder och för området
information/kunskapsutbyte att arbetsmarknadens parter skall ha en god
kunskap om jämställdhetslagen och hur den skall tillämpas.

279

Resultatredovisningen visar att målen till stora delar uppnåtts. JämO
pekar dock på att inget diskrimineringsärende hittills drivits till process.
De förlikningar som kommit till stånd har varit tillfredsställande för be-
rörda arbetstagare och arbetsgivare men de har inte fått några omfattande
spridningseffekter eller lett till någon påverkan på rättspraxis.

Det möter vissa svårigheter att mäta effekterna av JämO:s verksamhet,
inte minst av det skälet att det finns många andra aktörer inom området.
I syfte att bättre kunna följa upp verksamheten och mäta verksamhets-
nära effekter kommer JämO att fortsätta arbetet med att utveckla verk-
samhetsmått och datainsamlingsrutiner. Bl.a. kommer det redan påbörja-
de arbetet med att särredovisa kostnader för olika prestationer att vidare-
utvecklas. Myndigheten avser också att förbättra redovisningen av pres-
tationernas kvalitet.

För budgetåret 1993/94 var JämO:s anslagssparande 1 003 105 kr.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

I sin enkla anslagsframställning konstaterar JämO att de nya uppgifter
myndigheten ålagts genom beslut om regeringens proposition om jäm-
ställdhetspolitiken Delad makt - delat ansvar (prop. 1993/94:147, bet.
1993/94:AU17, rskr. 1993/94:290) kräver viss förändring av myndig-
hetens verksamhetsinriktning. Det innebär främst en prioritering av arbe-
tet med lönefrågor och en ytterligare förstärkning av satsningar inom
området aktiva åtgärder. JämO bedömer att insatserna på löneområdet
kommer att kräva medel utöver den planeringsram som angivits för
1995/96 (prop. 1993/94:147). Därutöver anger JämO behov av vidgad
låneram för investeringar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Regeringens övervägande

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1994/95 - 1995/96 bör
ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 13 489 000 kr

280

Resultatbedömning

JämO:s årsredovisning visar att resultatet ligger väl i linje med de beslut
som riksdagen fattat om verksamhetens innehåll och inriktning. Rege-
ringen bedömer att JämO under budgetåret 1993/94 lyckats väl i sitt
arbete med att öka arbetstagares och arbetsgivares kännedom om jäm-
ställdhetslagen, dels genom det samarbete som myndigheten inlett med
de fackliga organisationerna, dels genom två större undersökningar av
jämställdhetsplaner. Ett ökat antal anmälningar både när det gäller köns-
diskriminering och brist på aktiva åtgärder har medfört medial uppmärk-
samhet och viktiga kontakter med arbetsgivare och arbetstagare som lett
till lokala aktiviteter för att främja jämställdheten på arbetsplatserna.
Även om direkta effekter av JämO:s insatser är svåra att mäta delar
regeringen JämO:s uppfattning att dessa åtgärder bidragit till att ge myn-
digheten auktoritet på området.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende JämO.

Slutsatser

Under våren 1994 beslutade riksdagen enligt propositionen Delad makt
- delat ansvar om jämställdhetspolitiken (prop. 1993/94:147, bet.
1993/94:AU17, rskr. 1993/94:290) om ändringar i jämställdhetslagens
bestämmelser. Genom beslutet att reglerna om det aktiva jämställdhets-
arbetet och om jämställdhetsplan inte får ersättas av andra regler i
kollektivavtal, ökade området för JämO:s tillsynsansvar. För detta liksom
för insatser vad gäller information och uppföljning av jämställdhets-
lagens krav och ett intensifierat arbete med lönefrågor tilldelades JämO
ökade resurser fr.o.m. budgetåret 1994/95.

Regeringen bedömer att de riktlinjer som lades fast i propositionen
Delad makt - delat ansvar (prop. 1993/94:147) bör gälla även för bud-
getåret 1995/96. JämO har hittills haft mycket kort tid för att organisera
arbetet efter beslutet våren 1994 om nya uppgifter för myndigheten,
vilket leder till slutsatsen att en förlängning av gällande riktlinjer bör
göras för bugetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Jämställdhetsombudsmannen m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 13 489 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

281

G 2. Särskilda jämställdhetsåtgärder

1993/94	Utgift	6 127 033 Reservation 12 553 897
1994/95	Anslag	21 506 000
1995/96	Förslag	20 559 000

varav 13 706 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Från anslaget betalas kostnader för särskilda åtgärder som syftar till att
främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Inom ramen för projektverksamheten som bedrivs med stöd av anslaget
prövas nya metoder och modeller i jämställdhetsarbetet.

Under budgetåret 1993/94 har Socialstyrelsen beviljats 2,5 miljoner
kronor för det tredje och sista året för projektet Myndighetssamarbete
vid kvinnomisshandel. Två miljoner kronor har avsatts för projekt med
pappautbildning vid mödravårdscentraler. Ett prioriterat område har ock-
så varit projekt för att underlätta möjligheterna att förena förvärvsarbete
och föräldraskap.

För budgetåret 1995/96 bör inriktningen vara fortsatt satsning på ut-
vecklings- och förändringsarbete som syftar till att främja jämställdhet
mellan kvinnor och män.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Särskilda jämställdhetsåtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 20 559 000 kr.

282

Bilaga 6.1 - 6.7

Lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1947:529) om allmänna barn-
bidrag' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.1

För bam, som är svensk med-
borgare och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med
9 000 kronor om året i enlighet
med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå
jämväl för här i riket bosatt bam,
som icke är svensk medborgare,
såframt barnet eller endera av
dess föräldrar sedan minst sex
månader vistas i riket. Detta gäller
dock inte för tid då dagersättning
enligt 17 § lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl.
lämnas till barnet.

§2

För bam, som är svensk med-
borgare och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
lämnas allmänt barnbidrag med
7 500 kronor om året i enlighet
med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall också
lämnas för här i riket bosatt barn,
som inte är svensk medborgare,
om barnet eller någon av för-
äldrarna sedan minst sex månader
vistas i riket. Detta gäller dock
inte för tid då dagersättning enligt
17 § lagen (1994:137) om mot-
tagande av asylsökande m.fl. läm-
nas till barnet.

Ett bam som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt här,
om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Medföljande
barn till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för
arbete för arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses
bosatta i Sverige. Medföljande bam till en person, som i annat fall är
anställd i utlandet av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund, ett organ
som är knutet till ett sådant samfund eller en svensk ideel organisation
som bedriver biståndsverksamhet, skall fortfarande anses bosatta här, om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

1 Lagen omtryckt 1973:449.

2 Senaste lydelse 1994:139.

285

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.2

Härigenom föreskrivs att 12-17 §§ lagen (1993:737) om bostadsbidrag
skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12
Rätt till bostadsbidrag har den
som

1. har fyllt 18 år och

2. bor i en bostad som han eller
hon äger eller innehar med hyres-
eller bostadsrätt.

§’

Rätt till bostadsbidrag har den
som

1. har fyllt 18 men inte 29 år
och

2. bor i en bostad som han eller
hon äger eller innehar med hyres-
eller bostadsrätt.

Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden eller den-
nes make

1. har bam som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller

2. får bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen-
sionärer eller på grund av bestämmelserna om inkomstprövning inte får
sådant tillägg.

Bostadsbidrag bestäms enligt 14
och 15 §§, om den bidragsgrun-
dande inkomsten inte överstiger
115 000 kronor. Om den bidrags-
grundande inkomsten är högre,
skall bidraget minskas med
20 procent av den överskjutande
inkomsten.

§2

Bostadsbidrag bestäms enligt 14
och 15 §§, om den bidragsgrun-
dande inkomsten inte överstiger
117 000 kronor. Om den bidrags-
grundande inkomsten är högre,
skall bidraget minskas med
20 procent av den överskjutande
inkomsten.

Bostadsbidrag lämnas månadsvis
som

1. särskilt bidrag med

- 600 kronor för ett bam,

- 900 kronor för två bam och

- 1 200 kronor för tre eller flera
bam, samt

2. bidrag till kostnader för
bostad med 75 procent av den del
av bostadskostnaden per månad
som för familjer med

§3

Bostadsbidrag lämnas månadsvis
som

1. särskilt bidrag med

- 600 kronor för ett barn,

- 900 kronor för två bam och

- 1 200 kronor för tre eller flera
bam, samt

2. bidrag till kostnader för
bostad med 75 procent av den del
av bostadskostnaden per månad
som för familjer med

1 Senaste lydelse 1994:313.

2 Senaste lydelse 1994:315.

1 Senaste lydelse 1994:315.

286

Nuvarande lydelse

- ett bam överstiger 1 900 kronor
men inte 3 000 kronor,

- två barn överstiger 1 900 kronor
men inte 3 300 kronor,

- tre eller flera bam överstiger
l 900 kronor men inte 3 600
kronor.

Om bostadskostnaden överstiger
de belopp som anges i första
stycket 2, lämnas bidrag med 50
procent av den överskjutande bo-
stadskostnaden per månad upp till

- 5 200 kronor for familjer med
ett bam,

- 5 800 kronor för familjer med
två bam,

- 6 500 kronor för familjer med
tre eller flera bam.

Föreslagen lydelse

- ett bam överstiger 2 000 kronor
men inte 3 000 kronor,

- två bam överstiger 2 000 kronor
men inte 3 300 kronor,

- tre eller flera bam överstiger
2 000 kronor men inte 3 600
kronor.

Om bostadskostnaden överstiger
de belopp som anges i första
stycket 2, lämnas bidrag med 50
procent av den överskjutande bo-
stadskostnaden per månad upp till

- 5 300 kronor för familjer med
ett bam,

- 5 900 kronor för familjer med
två bam,

- 6 600 kronor för familjer med
tre eller flera bam.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.2

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om
sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.

15 §4

Rätt till särskilt bidrag enligt 14 § första stycket 1 har endast familjer
med bam som avses i 10 § första stycket 1 och 2 samt andra och tredje
styckena.

Är föräldern under 29 år och får
inte denne bidrag enligt första
stycket, skall bidrag enligt 14 §
första stycket 2 beräknas på den
del av bostadskostnaden per
månad som överstiger 1 700
kronor.

Är föräldern under 29 år och får
denne inte bidrag enligt första
stycket, skall bidrag enligt 14 §
första stycket 2 beräknas på den
del av bostadskostnaden per
månad som överstiger 1 800
kronor.

Bidrag enligt 14 § första stycket 2 och andra stycket far lämnas endast
till den som bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med
hyres- eller bostadsrätt.

År sökanden under 29 år be-
stäms bostadsbidrag till det be-
lopp som följer av 17 § första och
andra styckena, om den bidrags-
grundande inkomsten inte över-
stiger 40 000 kronor för en en-
samboende och 57 000 för makar.
Om den bidragsgrundande in-
komsten är högre, skall bidraget
minskas med en tredjedel av den
överskjutande inkomsten.

16 §5

Bostadsbidrag bestäms till det
belopp som följer av 17 § första
och andra styckena, om den
bidragsgrundande inkomsten inte
överstiger 41 000 kronor för en
ensamboende och 58 000 kronor
för makar. Om den bidragsgrund-
ande inkomsten är högre, skall
bidraget minskas med en tredjedel
av den överskjutande inkomsten.

4 Senaste lydelse 1994:315.

5 Senaste lydelse 1994:315.

287

Nuvarande lydelse

Har sökanden eller maken fyllt
29 år bestäms bostadsbidrag till
det belopp som följer av 17 §
tredje stycket, om den bidrags-
grundande inkomsten inte över-
stiger 83 000 kronor. Om den bi-
dragsgrundande inkomsten är
högre, skall bidragsbeloppet
minskas med 10 procent av den
överskjutande inkomsten.

Om det är förmånligare för
en sökande som avses i första
stycket skall bostadsbidrag be-
stämmas enligt andra stycket.

Om det är förmånligare för
en sökande som avses i andra
stycket och sökanden eller maken
uppbär studiemedel skall bostads-
bidrag bestämmas enligt första
stycket.

År sökanden under 29 år, läm-
nas bostadsbidrag med 75 procent
av den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger 1 700
kronor men inte 2 600 kronor.

Om bostadskostnaden överstiger
det belopp som anges i första
stycket lämnas bostadsbidrag med
50 procent av den överskjutande
bostadskostnaden per månad upp
till 3 600 kronor.

Har sökanden eller maken fyllt

29 år, lämnas bostadsbidrag med

30 procent av den del av bostads-
kostnaden per månad som över-
stiger 1 700 kronor men inte
3 700 kronor.

Högre bostadskostnad än som
anges i andra och tredje styckena
får beaktas, om sökanden eller
maken är funktionshindrad.

Föreslagen lydelse

§6

Bostadsbidrag lämnas med
75 procent av den del av bostads-
kostnaden per månad som över-
stiger 1 800 kronor men inte
2 600 kronor.

Om bostadskostnaden överstiger
det belopp som anges i första
stycket lämnas bostadsbidrag med
50 procent av den överskjutande
bostadskostnaden per månad upp
till 3 600 kronor.

Högre bostadskostnad än som
anges i andra stycket far beaktas,
om sökanden eller maken är funk-
tionshindrad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas i fråga om bi-
drag från och med januari månad 1996. 1 fråga om bostadsbidrag, som
avser tid före den 1 januari 1996 gäller äldre bestämmelser.

6 Senaste lydelse 1994:315.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.2

288

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.3

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 §, 7 kap. 4 §, 19 kap. 2 § och
21 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 samt punkt 5 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1702) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

122 §

För varje dag då en pensionsberättigad, som är bosatt här i landet, får
sjukhusvård på grund av sjukdom skall försäkringskassan ta ut en avgift
enligt vad som anges i denna paragraf. Avgift skall inte tas ut för ut-
skrivningsdagen.

Avgift tas ut från den som uppbär hel ålderspension eller hel förtids-
pension.

Avgiften beräknas av försäk-
ringskassan med hänsyn till stor-
leken vid vårdtillfället av pen-
sionsförmåner i form av
ålderspension, förtidspension och
omställningspension enligt denna
lag, änkepension enligt äldre lag-
stiftning, pensionstillskott enligt
lagen (1969:205) om pensionstill-
skott och särskilt pensionstillägg
enligt lagen (1990:773) om sär-
skilt pensionstillägg till folkpen-
sion för långvarig vård av sjukt
eller handikappat bam. Avgiften
skall utgöra en tredjedel av sum-
man av förmånerna räknade per
dag, dock högst 75 kronor för
varje vårddag. Vid beräkningen av
avgiften per vårddag skall för-
månernas månadsbelopp delas
med 30. Avgiften per vårddag av-
rundas till närmast lägre hela
krontal. Avgiften för en kalender-
månad får aldrig överstiga av-
giften för 30 vårddagar.

Avgiften beräknas av försäkrings-
kassan med hänsyn till storleken
vid vårdtillfället av pensionsför-
måner i form av ålderspension,
förtidspension och omställnings-
pension enligt denna lag, änkepen-
sion enligt äldre lagstiftning, pen-
sionstillskott enligt lagen
(1969:205) om pensionstillskott
och särskilt pensionstillägg enligt
lagen (1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till folkpension för
långvarig vård av sjukt eller han-
dikappat bam. Avgiften skall ut-
göra en tredjedel av summan av
förmånerna räknade per dag, dock
högst 80 kronor för varje vårddag.
Vid beräkningen av avgiften per
vårddag skall förmånernas må-
nadsbelopp delas med 30. Avgift-
en per vårddag avrundas till när-
mast lägre hela krontal. Avgiften
för en kalendermånad får aldrig
överstiga avgiften för 30 vård-
dagar.

Avgiften tas ut genom avdrag vid utbetalning av sådana pensions-
förmåner som är avgiftsgrundande enligt andra och tredje styckena. För-
säkringskassan beslutar om sådant avdrag. Om avdrag inte kan göras på
grund av att avgiftsgrundande förmåner inte längre lämnas, skall någon
avgift inte tas ut. Inte heller skall avgift tas ut om pensionsförmånerna

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1992:1737.

19 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

289

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vid vårdtillfället eller avdragstillfället är nedsatta enligt 10 kap. 2 § eller
uppbärs av annan än den pensionsberättigade enligt 10 kap. 3 §. Av-
gifterna tillfaller den allmänna försäkringen.

Från pensionsberättigad som erhåller sådan långtidssjukvård för vilken
kommunen får ta ut avgifter enligt 26 § andra stycket hälso- och sjuk-
vårdslagen (1982:763) skall avgift inte tas ut enligt vad som sägs i den-
na paragraf.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.3

7 kap.

4 §'

Hel förtidspension utgör, om inte
annat följer av vad i andra stycket
sägs, för år räknat 96 procent av
basbeloppet eller, för gift försäk-
rad vars make har hel folkpension
i form av ålderspension eller för-
tidspension eller ålderspension och
förtidspension, 78,5 procent av
basbeloppet. Har maken tre
fjärdedels eller halv folkpension i
form av ålderspension eller för-
tidspension eller ålderspension och
förtidspension utges hel förtids-
pension med 82,9 procent respek-
tive 87,25 procent av basbeloppet.
Har maken en fjärdedels ålders-
eller förtidspension utges hel för-
tidspension med 91,6 procent av
basbeloppet. Har maken rätt till
pension enligt 6 kap. 1 § första
stycket utges hel förtidspension
med 78,5 procent av basbeloppet.

Hel förtidspension utgör, om inte
annat följer av vad i andra stycket
sägs, för år räknat 90 procent av
basbeloppet eller, för gift försäk-
rad vars make har hel folkpension
i form av ålderspension eller för-
tidspension eller ålderspension och
förtidspension, 72,5 procent av
basbeloppet. Har maken tre
fjärdedels eller halv folkpension i
form av ålderspension eller för-
tidspension eller ålderspension och
förtidspension utges hel förtids-
pension med 76,9 procent respek-
tive 81,25 procent av basbeloppet.
Har maken en fjärdedels ålders-
eller förtidspension utges hel för-
tidspension med 85,6 procent av
basbeloppet. Har maken rätt till
pension enligt 6 kap. 1 § första
stycket utges hel förtidspension
med 72,5 procent av basbeloppet.

Om förtidspension utges för tid efter det att ålderspension med stöd av
6 kap. 3 § upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med
motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 §§.

Sjukförsäkringen och de allmän-
na försäkringskassornas förvalt-
ning av denna finansieras, förutom
genom avgifter som avses i 1 §,

av statsmedel.

19 kap.

2 §4

Sjukförsäkringen och de allmän-
na försäkringskassornas förvalt-
ning av denna finansieras genom
avgifter som avses i 1 §.

’ Senaste lydelse 1993:1344.

4 Senaste lydelse 1994:155.

290

Nuvarande lydelse

Statsbidrag lämnas med femton
procent av kostnaderna för sjuk-
försäkringsförmåner, inberäknat
försäkringens kostnader enligt
lagen (1974:525) om ersättning för
viss födelsekontrollerande verk-
samhet m.m., lagen (1988:1465)
om ersättning och ledighet för när-
ståendevård och lagen (1991:1047)
om sjuklön. Statsbidrag lämnas
också för förvaltning enligt första
stycket.

Statsbidrag lämnas vidare med
femton procent av kostnaderna för
den allmäna försäkringen för för-
måner enligt lagen (1981:49) om
begränsning av läkemedelskostna-
der, m. m. samt för Centrala
studiestödsnämnden med anled-
ning av att sådana studielån som
belöper på en studerandes sjukpe-
riod enligt studiestödslagen
(1973:349) inte skall återbetalas.

Föreslagen lydelse

Statsbidrag får lämnas med viss
del av kostnaderna för sjukförsäk-
ringsförmåner, inberäknat försäk-
ringens kostnader enligt lagen
(1974:525) om ersättning för viss
födelsekontrollerande verksamhet
m.m., lagen (1988:1465) om er-
sättning och ledighet för närståen-
devård och lagen (1991:1047) om
sjuklön. Statsbidrag får också läm-
nas för förvaltning enligt första
stycket.

Statsbidrag får vidare lämnas
med viss del av kostnaderna för
den allmäna försäkringen för för-
måner enligt lagen (1981:49) om
begränsning av läkemedelskostna-
der, m.m. samt för Centrala
studiestödsnämnden med anled-
ning av att sådana studielån som
belöper på en studerandes sjuk-
period enligt studiestödslagen
(1973:349) inte skall återbetalas.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.3

21 kap.5

2 §

För den frivilliga försäkringen skall den försäkrade erlägga den avgift
som fastställs av regeringen, eller efter regeringens bestämmande, Riks-
försäkringsverket. Avgifterna får inte bestämmas till olika belopp för
olika försäkrade i vidare mån än som föranleds av skillnader i försäk-
ringens omfattning.

Statsbidrag lämnas med 15 pro-
cent av kostnaderna för sjukpen-
ning och sjukpenningtillägg enligt
1 §•

Statsbidrag får lämnas med viss
del av kostnaderna för sjukpen-
ning och sjukpenningtillägg enligt
1 §•

För reglering av över- och underskott skall hos varje allmän försäk-
ringskassa finnas en fond för den frivilliga sjukförsäkringen. I fråga om
denna fond gäller bestämmelserna i 18 kap. 15 § andra och tredje
styckena.

5 Senaste lydelse 1985:87.

291

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5.6 Äldre bestämmelser i 6 kap.
2 § och 7 kap. 4 § skall fortfaran-
de gälla i fråga om pension som
utges till gift försäkrad vars make
uppbär två tredjedels pension.
Uppbär maken härutöver en fjär-
dedels ålderspension skall hel
ålderspension respektive hel för-
tidspension utges med 78,5 pro-
cent av basbeloppet.

5. Äldre bestämmelser i 6 kap.
2 § skall fortfarande gälla i fråga
om pension som utges till gift för-
säkrad vars make uppbär två
tredjedels pension. / fråga om
pension som enligt äldre bestäm-
melser i 7 kap. 4 § utges till gift
försäkrad vars make uppbär två
tredjedels pension skall hel för-
tidspension utges med 78,33 pro-
cent av basbeloppet. Uppbär
maken härutöver en fjärdedels
ålderspension skall hel ålderspen-
sion eller hel förtidspension utges
med 78,5 procent respektive 72,5
procent av basbeloppet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.3

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om pension och avgift som
avser tid före ikraftträdandet.

6 Senaste lydelse 1993:1344.

292

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av
läkemedelskostnader, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 och 7 §§ lagen (1981:49) om begränsning
av läkemedelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.4

Nuvarande lydelse

3 §

I andra fall än som avses i 2 §
skall det fastställda priset för sam-
tidigt på grund av sjukdom för-
skrivna och inköpta läkemedel
sättas ned med hela det belopp
som överstiger 125 kronor för ett
läkemedel och med hela det be-
lopp som överstiger 25 kronor för
varje ytterligare läkemedel. Ned-
sättningen med hela det belopp
som överstiger 125 kronor skall
göras på det läkemedel som har
högst pris. Nedsättning skall göras
endast till den del det samman-
lagda priset för läkemedlen över-
stiger 125 kronor med tillägg av
25 kronor för varje läkemedel ut-
över det första. Om en förskriv-
ning är avsedd att expedieras mer
än en gång, gäller nedsättningen
köpesumman vid varje avsett
expeditionstillfälle. Vid beräkning
av prisnedsättningen beaktas inte
den avgift som kan ha uttagits för
expedition av telefonförskrivna
läkemedel.

Föreslagen lydelse

I andra fall än som avses i 2 §
skall det fastställda priset för sam-
tidigt på grund av sjukdom för-
skrivna och inköpta läkemedel
sättas ned med hela det belopp
som överstiger 735 kronor för ett
läkemedel och med hela det be-
lopp som överstiger 35 kronor för
varje ytterligare läkemedel. Ned-
sättningen med hela det belopp
som överstiger 735 kronor skall
göras på det läkemedel som har
högst pris. Nedsättning skall göras
endast till den del det sammanlag-
da priset för läkemedlen överstiger
735 kronor med tillägg av 35
kronor för varje läkemedel utöver
det första. Om en förskrivning är
avsedd att expedieras mer än en
gång, gäller nedsättningen köpe-
summan vid varje avsett expedi-
tionstillfälle. Vid beräkning av
prisnedsättningen beaktas inte den
avgift som kan ha uttagits för
expedition av telefonförskrivna
läkemedel.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas även när skyddsläkemedel i
annat fall än som avses i 2 § andra stycket förskrivs till havande eller
ammande kvinna eller till bam.

Med det fastställda priset enligt första stycket avses ett pris som har
fastställts av Riksförsäkringsverket. Om ett pris inte har fastställts på ett
läkemedel i denna ordning omfattas läkemedlet inte av prisnedsättning.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar före-
skrifter

1. om vilka receptfria läkemedel som omfattas av prisnedsättningen,
och

2. om undantag från prisnedsättningen för ett visst receptbelagt läke-
medel eller en viss grupp av sådana läkemedel.

' Senaste lydelse 1994:317.

293

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §2

Visar någon att han i den omfattning som anges i andra stycket har
köpt prisnedsatta eller andra läkemedel som avses i 3 § eller har erlagt
patientavgift för öppen hälso- och sjukvård som ombesörjs av staten, ett
landsting eller en kommun som inte tillhör ett landsting eller för vård
eller behandling enligt lagen (1993:588)om husläkare, lagen (1993:1651)
om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för sjuk-
gymnastik är han befriad från att därefter betala för utskrivna läkemedel.
Befrielsen gäller under den tid som återstår av ett år, räknat från det
första vårdtillfället, behandlingstillfället eller läkemedelsinköpet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.4

För kostnadsbefrielse enligt
första stycket fordras att prisned-
satta läkemedel har inköpts för
eller patientavgifter erlagts med
sammanlagt minst 1 700 kronor.
Om ett landsting eller en kommun
som inte ingår i ett landsting har
beslutat att för sin del tillämpa ett
lägsta belopp som understiger
1 700 kronor, skall i stället det
beloppet gälla för kostnadsbefriel-
se enligt första stycket för den
som är bosatt inom landstinget
respektive kommunen.

För kostnadsbefrielse enligt
första stycket fordras att prisned-
satta läkemedel har inköpts för
eller patientavgifter erlagts med
sammanlagt minst 1 800 kronor.
Om ett landsting eller en kommun
som inte ingår i ett landsting har
beslutat att för sin del tillämpa ett
lägsta belopp som understiger
1 800 kronor, skall i stället det be-
loppet gälla för kostnadsbefrielse
enligt första stycket för den som
är bosatt inom landstinget respek-
tive kommunen.

Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera bam under 16 år i sin
vård, får barnen gemensamt kostnadsbefrielse när utgifterna för vårdtill-
fällen, behandlingstillfällen och läkemedelsinköp för barnen sammanlagt
uppgår till vad som sägs i andra stycket.

Kostnadsbefrielse gäller under den tid som avses i första stycket även
för bam som under denna tid fyller 16 år.

Med förälder avses även fosterförälder. Som förälder räknas även den
med vilken en förälder stadigvarande sammanbor och som är eller har
varit gift eller har eller har haft bam med föräldern.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

2. En kostnadsbefrielse enligt 7 § som gäller vid ikraftträdandet skall
bestå enligt äldre föreskrifter även efter ikraftträdandet.

2Senaste lydelse 1994:1815 (Lydelse enligt prop. 1994/95:88, bet. 1994/95:SfU8, rskr.
1994/95:119.)

294

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1969:205) om pensionstillskott
skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.5

Nuvarande lydelse

2 a1

Om inte annat följer av bestäm -
melserna i andra stycket eller i 2 b
§ är pensionstillskottet till förtids-
pension etthundrafem och en halv
procent av basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring minskat enligt
tredje stycket samma lagrum.

Föreslagen lydelse

Om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra stycket eller i
2 b § är pensionstillskottet till för-
tidspension etthundraelva och en
halv procent av basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring minskat enligt
tredje stycket samma lagrum.

För den som har partiell förtidspension är pensionstillskottet motsva-
rande andel av det pensionstillskott som anges i första stycket. För den
som får förtidspension för tid efter det att ålderspension upphört att
betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring skall pensions-
tillskottet minskas i motsvarande mån som förtidspensionen minskas
enligt 7 kap. 4 § andra stycket lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1992:1739.

295

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer

Härigenom föreskrivs att 5-7 §§ lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §'

Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionä-
rens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år
räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste
tiden.

Som årsinkomst räknas inte

1. allmänt barnbidrag,

2. folkpension,

3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller
pension enligt utländsk lagstiftning till den del pensionen föranlett
minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller av bamtillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen
om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989,

4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i vad
den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som
någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,

5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,

7. utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,

8. socialbidrag,

9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),

11. inkomst av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som
avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370),

12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för ersätt-
ning till neurosedynskadade.

Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara
en kostnadsersättning.

För den som uppbär ålderspen-
sion skall som inkomst inte räknas
sådan intäkt av tjänst som avses i
32 § 1 mom. a) kommunalskatte-
lagen (1928:370) eller sådan in-
täkt av aktiv näringsverksamhet
som avses i 11 kap. 3 / lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33 §
1 mom. kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av
tjänst i den mån sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för under-
hållsbidrag till före detta make i den utsträckning som anges i 46 § sam-
ma lag.

' Senaste lydelse 1994:1570. (Lydelse enligt prop. 1994/95:61, bet. 1994/95:SoU8,
rskr 1994/95:119.) Ändringen innebär att fjärde stycket upphävs .

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.6

296

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäk-
ningen bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk-
nat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av
regeringen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.6

Avkastning av förmögenhet skall
anses utgöra fem procent av för-
mögenhetsvärdet för år räknat. Vid
beräkning av förmögenhets avkast-
ning skall dock denna höjas med
tio procent av det belopp, varmed
förmögenheten överstiger för den
som är gift sextiotusen kronor,
och för annan sjuttiofemtusen
kronor. Vid beräkning av för-
mögenhet skall värdet av sådan
privatbostadsfastighet eller privat-
bostad som avses i 5 § kommu-
nalskattelagen inte beaktas.

I fråga om makar skall årsin-
komsten för envar av dem beräk-
nas utgöra hälften av deras sam-
manlagda årsinkomst. Vid tillämp-
ning av åttonde stycket skall i
sådant fall värdet av förmögenhet
beräknas utgöra hälften av deras
sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomsten avrundas för envar
tiotal kronor.

Avkastning av förmögenhet skall
anses utgöra fem procent av för-
mögenhetsvärdet för år räknat.
Vid beräkning av förmögenhet
skall värdet av sådan privat-
bostadsfastighet eller privatbostad
som avses i 5 § kommunalskatte-
lagen inte beaktas.

I fråga om makar skall årsin-
komsten för envar av dem beräk-
nas utgöra hälften av deras sam-
manlagda årsinkomst. Vid tillämp-
ning av sjunde stycket skall i så-
dant fall värdet av förmögenhet
beräknas utgöra hälften av deras
sammanlagda förmögenhet.

pensionsberättigad till närmast hela

Bostadstillägget minskas med
trettiofem procent av den pen-
sionsberättigades framräknade års-
inkomst enligt 5 §. Till den del
årsinkomsten överstiger ett och ett
halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring minskas bostadstillägget
dock med fyrtio procent av in-
komsten.

Bostadstillägget minskas med
fyrtio procent av den pensions-
berättigades framräknade årsin-
komst enligt 5 §. Till den del års-
inkomsten överstiger ett och ett
halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring minskas bostadstillägget
dock med fyrtiofem procent av
inkomsten.

Bostadstillägg betalas ut månadsvis, beloppet avrundas till närmaste
krontal som är delbart med tolv. Bostadstillägg understigande tjugofem
kronor per månad betalas inte ut. Ingår särskilt bostadstillägg i utbetal-
ningen sker dock utbetalning av bostadstillägg oavsett belopp.

297

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt bo-
stadstillägg lämnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsberättigades
inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig
levnadsnivå, allt räknat per månad.

Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster, nämligen

1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän forsäkring, dock inte
handikappersättning,

2. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och
tilläggspension enligt lagen om allmän forsäkring till den del pensionen
föranleder minskning av pensionstillskott, det sammanlagda beloppet
dock minskat med 25 procent av basbeloppet när fråga är om förtids-
pension,

3. särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till folkpension for långvarig vård av sjukt eller handikappat
bam,

4. bostadstillägg enligt denna lag,

5. hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av årsin-
komst enligt 5 §.

En skälig levnadsnivå enligt
första stycket skall alltid anses
utgöra lägst 1,22 gånger basbe-
loppet för den som är ogift och
lägst 1.01 gånger basbeloppet för
den som är gift.

Inkomsterna enligt andra stycket 1. och 2. skall sammanlagda alltid
anses utgöra lägst 1,515 gånger basbeloppet minskat med två procent for
den som är ogift och lägst 1,34 gånger basbeloppet minskat med två
procent for den som är gift.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.6

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Bestämmelsen i 5 § sjunde
stycket tillämpas första gången vid beräkning av förmögenhetsavkastning
den 1 januari 1996.

298

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:1574) om
bostadsanpassningsbidrag m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.7

Härigenom föreskrivs att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. skall ha följande lydel-
se.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3. I ärenden där beslut om bo-
stadsanpassningsbidrag fattats före
den 1 januari 1993 gäller förord-
ningen (1987:1050) om statskom-
munalt bostadsanpassningsbidrag.

3. I ärenden där beslut om bo-
stadsanpassningsbidrag fattats före
den 1 januari 1993 gäller förord-
ningen (1987:1050) om statskom-
munalt bostadsanpassningsbidrag.
För att statsbidrag till kommunen
skall betalas ut enligt 15 § skall
dock kommunens ansökan ha kom-
mit in till Boverket före utgången
av februari 1996.

299

Bilaga 6.8

Socialförsäkringens finansiering och
kostnader

Socialförsäkringens finansiering och kostnader

Inledning

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.8

I denna underbilaga till regeringens budgetproposition 1995/96:100 bil. 6
redovisas socialförsäkringens finansiering och kostnader för de försäk-
ringsersättningar som tillhör Socialdepartementets ansvarsområde.

1 Socialförsäkringen som andel av samhällsekonomin

Socialförsäkringarnas och vissa bidragssystems andel av BNP har i
löpande priser stigit från 17,6 % år 1980 till knappt 21 % år 1994. I
denna andel ingår samtliga förmåner som administreras av Riksförsäk-
ringsverket och de allmänna försäkringskassorna. I tabellen ingår också
utgifterna för ett antal arbetsmarknadspolitiska åtgärder, under rubriken
annan utbetalning, samt kostnader för administrationen.

Tabell 1 Socialforsäkringsutgifterna som andel relaterad till BNP (%)

		1980	1985	1990	1993	1994 Prog.
Socialforsäkr. totalt därav		17.6	18	19,4	20,9	20,7
*	ekonomiskt stöd till barnfamiljer	2	2,04	2,63	3,44	3,53
	varav bidrag	0,95	0,96	0,9	1.17	1,15
*	ersättning vid sjuk- dom och handikapp	6,53	6,71	7,37	5.99	5,69
	varav sjukpenning	2,39	2,07	2,57	1,08	1,04
*	ersättning vid ålder- dom	7,98	8,37	8,51	9,96	10,01
	varav folkp, ålderspension varav ATP.	4,15	3,85	3,35	3,58	3,48
	ålderspension	2,34	3,33	4	4,88	4,97
*	annan utbetalning	0,59	0,48	0,42	1,08	1.08
*	administration	0,48	0,39	0,41	0.41	0,39

2 Finansering

Den allmänna försäkringens utgifter finansieras främst med intäkter från
sociala avgifter, allmänna skattemedel samt avkastning på fonderade
medel. Sociala avgifter tas ut i tre olika former: arbetsgivaravgifter,
egenavgifter från egenföretagare m.fl. samt allmänna egenavgifter. Där-
vid utgår i vissa fall särskild löneskatt i stället för sociala avgifter.

Arbetsgivare är enligt lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL) skyl-
diga att betala arbetsgivaravgifter baserade på summan av vad denne
under året betalat som kontant lön eller annan ersättning för utfört arbe-

303

te. Någon uppdelning på den enskilda individen som uppburit ersättning-
en sker inte utan arbetsgivaravgifter debiteras på summan av utbetald
ersättning från en arbetsgivare.

Vid fastställande av underlaget för arbetsgivaravgifter bortses från bl.a.
ersättning till en och samme arbetstagare som under året understiger

I 000 kr, liksom i viss utsträckning ersättning som motsvarar kostnader

1 arbetet som arbetstagaren skall täcka med uppburen ersättning.

Ersättningar till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år skall inte
räknas in i avgiftsunderlaget. Vidare undantas i vissa fall ersättningar
från uttag av arbetsgivaravgift, som t.ex. viss ersättning till utländska
artister eller forskare, idrottsutövare, bam som arbetar i arbetsgivarens
verksamhet m.m.

För arbetsgivare som sysselsätter sjömän tillkommer en sjömanspen-
sionsavgift på 1,20 %. För sjömän är sjukförsäkringsavgiften 6,18 % och
folkpensionsavgiften 4,30 % under år 1994.

Om nedsättning av socialavgift som regionalpolitiskt stöd finns sär-
skilda bestämmelser. Enligt bestämmelserna får ett antal kommuner i
stödområde 1 och 2 nedsättning av socialavgiften med 10 % för vissa
näringsgrenar.

Egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter betalas av den
enskilde inkomsttagaren som har inkomst av annat förvärvsarbete. Egen-
avgifter betalas inte för inkomster som uppbärs året efter det den försäk-
rade fyllt 65 år.

Enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvs-
inkomster är arbetsgivaren skyldig att betala sådan skatt på lön och an-
nan ersättning till arbetstagare som vid årets början är 65 år eller äldre.
Särskild löneskatt utgår vidare på inkomster av passiv näringsverksamhet
och på inkomster av aktiv näringsverksamhet för den som före årets
ingång fyllt 65 år. Den särskilda löneskatten träder således i stället för
arbetsgivar- och egenavgifter för inkomsttagare som är äldre än 65 år.

Under år 1994 uppgick arbetsgivaravgifterna till 31,36 % och egen-
avgifterna till 29,75 %. Arbetsgivaravgifterna uppgår under år 1995 till
32,86 % och egenavgiftema till 31,25 % i och med att en allmän löne-
avgift med 1,5 % införs som skall bidra till finansieringen av Sveriges
medlemskap i EU. Denna avgift regleras i en särskild lag, lagen om all-
män löneavgift, men beräknas på samma underlag som avgifter enligt
SAL (prop. 1994/95:122, bet. 1994/95:SkU16, rskr. 1994/95:149).

Den särskilda löneskatten uppgår under år 1994 till 17,89 % av under-
laget. Som en konsekvens av den speciella avgiften för finansiering av
medlemskap i EU höjs den särskilda löneskatten också med 1,5 %
fr.o.m. år 1995. Dessutom höjs den särskilda löneskatten med ytterligare

2 % som en konsekvens av de ökade allmänna egenavgiftema.

Allmänna egenavgifter betalas av den enskilde. Underlaget utgörs av
samtliga inkomster från anställning eller annat förvärvsarbete enligt

II kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
som inte överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande
basbeloppet. Allmän avgift utgår inte om den samlade inkomsten under-
stiger 25 % av basbeloppet eller om den enskilde vid årets ingång fyllt
65 år.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.8

304

Allmänna egenavgifter utgår även på sådana ersättningar som i pen-
sionshänseende likställs med inkomst av anställning t.ex sjukpenning,
föräldrapenning, dagpenning inom arbetslöshetsförsäkringen, utbildnings-
bidrag m.m. Uppbörden av de allmänna avgifterna är samordnad med
uppbörden av inkomstskatten. Avgifterna tas ut i samband med prelimi-
närskatten och bestäms slutligt vid taxeringen for inkomståret.

Den allmänna sjukförsäkringsavgiften infördes i januari 1993. Avgiften
höjs den 1 januari 1995 från 0,95 % till 2,95 % (prop. 1994/95:25, bet.
1994/95:FiU 1, rskr. 1994/95:145). Den allmänna avgiften for finansie-
ring av kontantförmåner vid arbetslöshet infördes i januari 1994 och
utgör 1 % av avgiftsunderlaget. Avgiften avskaffas fr.o.m. januari 1995
(prop. 1994/95:99, bet. 1994/95:AU5, rskr. 1994/95:124). Fr.o.m den
1 januari 1995 infors en ny allmän egenavgift för finansiering av pensions-
systemet (prop. 1994/95:41, bet. 1994/95:SfU6, rskr. 1994/95:81).

Tabell 2 Avgifter (%)

Avgift	Avgiftsnivå 1/1	1995	Bruttoinkomst år 1995 (prognos)
	Arbetsgivare	Egenföretagare	mkr
Folkpensionsavgift	5,86	6,03	39 678
Sjukförsäkringsavgift	6,23	9,12	43 891
Arbetsmarknadsavgift	4,32	0	25 465
Arbetsskadeavgi ft	1,38	1,4	8 625
Lönegarantiavgift	0,2	0	1 325
Arbetarskyddsavgift	0,17	0	1 127
Delpensionsavgift	0,2	0,2	1 359
ATP-avgift	13	13	88 440
Allmän löneavgift	1,5	1,5	9 112
Summa1	32,86	31,25	219 022
Särskild löneskatt	21,39	21,39	7 789
Allmänna egenavgifter Allmän sjukfors.avgift	2,95	2,95	20 409
Allmän ålderspen- sionsavgift	1	1	6 761
Allmän arbetslöshets- avgifi2			590’
Summa	3,95	3,95	27 760

1 Inkomsterna från egenföretagama utgör ca 3,5 % av de totala inkomsterna.

2 Avgiftsskyldigheten upphör den 1 januari 1995.

’ Inkomster uppbördsmånaden januari 1995.

20 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.8

305

3 Översikt av förmånernas finansiering

Tabell 3 visar socialförsäkringsförmånernas samt övriga trygghetssys-
tems finansiering för budgetåren 1994/95 (anvisat/beräknat) och 1995/96
(förslag 12 mån).

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.8

Tabell 3 Finansieringen av socialförsäkringsförmåner budgetåren 1994/95 och
1995/96 (mkr)

Verksamhet	1994/95 (anvisat i RB'5 respektive beräknat)				1995/96 förslag 12 mån.
Verksamhet	Totalt	Statsb.	Avg.	Övrigt	Totalt	Statsb.	Avg.	Övrigt
Ekonomiskt stöd till barnfamiljer
Barnbidrag	17 300	17 300	0	0	16 012	16 012	0	0
Bostadsbidrag	7 200	7 200	0	0	8 330	8 330	0	0
Föräldraförsäkring	18 253	2 738	15 515	0	18 832	o5	18 832	0
Bidragsförskott	4 297	3 027	1 270'	0	4 744	3 328	1 4161	0
Bidrag vissa adoptio- ner	8,5	8,5	0	0	8,45	8,45	0	0
Bidrag för kostnader internationella adop- tioner	26,4	26,4	0	0	24	24	0	0
Barnpensioner	8952	127	562	2064	9352	116	572	2474
Vårdbidrag handi- kappade barn	1 405	1 405	0	0	1 447,9	1 447,9	0	0
Vårdnadsbidrag	1 785’	1 785	0	0	0'	0	0	0
Ersättning vid sjuk- dom och handikapp
Sjukpenningförsäk- ring	18 547	2 782	15 765	0	19 326	O5	19 326	0
Rehabilitering	3 240	486	2 754	0	3 940	0’	3 940
Ersättning sjukvårds- huvudmän	987	148	839	0	926	0s	926	0
Läkemedelsförmåner	9 587	1 438	8 149	0"	11 729	0’	1 1 729	0"
Tandvård	3 067	460	2 607	o12	2 751	o5	2 751	O12
Närståendepenning	22,6	3,4	19,2	0	27,6	o5	27,6	0
Förtidspensioner	38 2202	6 772	25 146	6 3024	38 6152	5 905	25 257	7 4534
Handikappersättning	915	915	0	0	940	940	0	0
Bilstöd	191	191	0	0	396	396	0	0
Assistansersättning	2 5276	2 527	0	0	3 808"	3 808	0	0
Arbetsskadeförsäkring	7 571	0	7 08114	490"	7 276	0	6 806”	470“

306

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.8

Verksamhet	1994/95 (anvisat i RB respektive beräknat)				1995/96 förslag 12 mån.
Verksamhet	Totalt	Statsb.	Avg.	Övrigt	Totalt	Statsb.	Avg.	Övrigt
Ersättning vid ålder- dom:
Ålderspension2	130 2102	23 485	85 460	21 2654	135 3302	22 258	86 207	26 8654
Efterlevandepension vuxna	1 1 8452	759	8 100	2 9864	12 3822	666	8 396	3 320
Delpension	2 601	0	1 331	1 270“	2 278	0	1 387	891’
Särskilt pensions- tillägg	12	12	0	0	12	12	0	0
KBT/BTP (inkl. SKBT/SBTP)	10 870	8 900	0	1 970"'	10 450	10 100	0	350"’
Administration
RFV	659	619	35	5”	582	544	33	51’
Försäkringskassorna	4 939	4 321	618	0	4 948	4 298	650	0
Porto	225,3	204,5	20,8	0	205,3	188,4	16,9	0

1 Inbetalningar från de underhållsskyldiga.

2 Inkl. ATP, prognoser.

’ Bidraget avskaffas 1/1 1995, halvårsutgift.

4 AP-fonden.

5 Statsbidraget slopas, förslag 1/7 1995.

6 Kommunerna betalar om behovet understiger 20 tim/v.

7 F.xkl. bidraget till förvaltningen.

" Utbetalningar staten LAF, YFL och LSP.

’’ Avkastning och medel från delpensionsfonden.

Kommunfinansierat.

" Ca 20 % tillkommer som de försäkrade betalar.

12 De försäkrade betalar ca 5 miljarder kronor för sin tandvård.

11 Ersättning till RFV från affärsverk.

14 Inkl, administration.

15 Enligt regleringsbrev.

4 Sjuk- och föräldraförsäkringarna

Sjukförsäkringen finansieras genom socialavgifter, inkomster från den
allmänna sjukförsäkringsavgiften och allmänna skattemedel via anslag på
statsbudgeten. Regeringen föreslår att finansieringsprinciperna ändras
fr.o.m. budgetåret 1995/96 och att hela utgiften redovisas på statsbud-
geten, sk. bruttoredovisning. Avgiftsintäkterna används för att täcka
försäkringens utgifter för sjukpenning, rehabilitering, vissa ersättningar
till sjukvårdshuvudmännen och kostnader för tandvård, läkemedel, för-
äldraförsäkring samt närståendepenning.

307

Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare är år 1995 6,23 % och för
egenföretagare 9,12 %. Den allmänna sjukförsäkringsavgiften är 2,95 %
under år 1995.

Utvecklingen för sjuk- och föräldraförsäkringarna budgetåren 1993/94
- 1995/96 vad gäller utgifter och inkomster redovisas i följande tabell.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.8

Tabell 4 Sjuk- och föräldraförsäkringarna (mkr)

Budgetår	1993/94 utfall	1994/95 prognos	1995/96 förslag 12 mån
Utgifter
Sjukförsäkring	35 459	36 859	38 672
varav
‘sjukpenning2	15 330	17 450	19 326
‘rehabilitering	2 795’	3 756’ 4	3 940'
*ers. till sjukvårds-
huvudmän’	3 531	1 232	926
‘läkemedel	10 297	11 175	11 729
‘tandvård	3 506	3 246	2 751
Föräldraförsäkring	18 902	19 110	18 832
Närståendepenning	18	24	28
Summa	54 379	55 993	57 532
Inkomster
Statsbidrag	8 157	8 338	01'
Sjukförsäkringsavg.	51 968	50 278	43 596
Allmän sjukfors. avg.	9 366	12 936	25 229
Avg. frivillig sjuk-
försäkr.	4’	47	4"
Summa	69 495	71 556	68 829

1 Inkl. RFV:s sjukhus fr.o.m. 1995/96, ca 140 mkr.

2 Inkl, frivillig sjukpenningtörsäkring.

’ Inkl, lokala försök för finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och
socialförsäkring Finsam, ca 28 mkr.

4 Den särskilda ersättningen för rehabilitering och behandlingsinsatser finns fr.o.m. bå
1994/95 under rehabilitering.

5 Exkl. sjukhusvårdsavdrag pension, m.m. 497 mkr. 1993/94 och 500 mkr. 1994/95.

6 Fr.o.m. bå 1995/96 utgår inget statsbidrag.

7 15 % betalas via statsbidrag, resterande via fond.

" Förslag att statsbidrag avskaffas fr.o.m. 1/7 1995.

308

5 Arbetsskadeförsäkringen

Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egen-
företagare och ger ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av
skada i sitt arbete. Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) trädde i kraft
den 1 juli 1977 och ersatte därvid den tidigare yrkesskadeförsäkringen
(YFL). Livräntor och annan ersättning utges också enligt lagen om stat-
ligt pensionsskadeskydd (LSP) för skador vid militärtjänstgöring m.m.

Från arbetsskadeförsäkringen utges egenlivräntor, efterlevandelivräntor,
begravningshjälp, sjukpenning i vissa fall, sjukhusvård utom riket, tand-
vård och särskilda hjälpmedel.

Arbetsskadeförsäkringen skall finansieras via en socialavgift och av-
kastning från arbetsskadefonden. Fonden uppvisar sedan år 1987 ett
underskott. Vid ingången av år 1994 var det ackumulerade underskottet
i fonden drygt 21 miljarder kronor. Under budgetåret 1994/95 beräknas
utgifterna vara mindre än inkomsterna. Statens ersättningar till arbets-
skadade och avsättningar til LSP finansieras till 100 % över statsbud-
geten.

Avgiften till arbetsskadeförsäkringen är 1,38 för arbetsgivare och 1,4
för egenföretagare. Statliga arbetsgivare betalar ingen avgift till arbets-
skadeförsäkringen .

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.8

Tabell 5 Arbetsskadeförsäkringen (mkr)

Budgetår	1993/94 Utfall	1994/95 Prog.	1995/96 Prog. 12 mån
Utgifter
Arbetsskadefonden
varav
*sjukpenning/vård LAF	2 466	756	176
♦livräntor LAF	4 710	4 810	5 115
♦ersättning enl. äldre lagstiftning	1 185	1 115	1 080
♦administration	390	400	435
Summa	8 751	7 081	6 806
Inkomster
Arbetsskadeavgift	7 808	8 434	8 889
Över/underskott	-943	+ 1 353	+ 2 083
Fondens storlek resp, år i dec	-21 555	-21 500	-19 700
Utbetalningar staten för LAF, YFL	428	420	400
Utbetalningar staten för LSP m.m.	70	70	70

309

6 Pensioner

Folkpensioner

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.8

Folkpensionerna finansieras dels via folkpensionsavgiften, dels via all-
männa skattemedel över statsbudgeten. Avgiften uppgår under 1995 till
5,86 % for arbetsgivare och 6,03 % for egenföretagare. Inom folkpensio-
nen finns ett antal särskilda förmåner som i sin helhet finansieras via
statsbidrag. Dessa är särskilt pensionstillägg, handikappersättning, vård-
bidrag, hustrutillägg m.m.

Tabell 6 a Folkpension (mkr)

Budgetår	1993/94 Utfall	1994/95 prog.	1995/96 prog. 12 mån
Utgifter
Folkpension
Ålderspension1	52 530	53 210	53 450
Förtidspension2	14 669’	15 020’	14 175
Efterlevandepension4 5	1 649	1 650	1 622
Barnpension	282	290	300
Summa	69 130	70 170	69 545
Inkomster
Folkpensionsavgifl	35 809	38 527	40 603
Statsbidrag	33 321	31 643	28 944
Summa	69 130	70 170	69 547
Folkpensionsförmåner som	helt skattefinansieras
‘Vårdbidrag	1 320	1 405	1 448
* Särskilt pensions-	11	12	12
tillägg
* Handikappersättning	928	915	940
KBT/BTP/SKBT/SBTP
totalt varav	10 491	10 870	10 450
statsbidrag6	6 994	8 900	10 100
kommuner	3 497	1 970	350

1 Inkl, pensionstillskott, bamtillägg och hustrutillägg m.m.

2 Inkl, pensionstillskott och bamtillägg.

’ Inkl. RFV:s sjukhus t.o.m. 1994/95.

4 Änkepension, omställningspension, särskild efterlevandepension.

5 Inkl, pensionstillskott.

6 BTP införs den 1 januari 1995 och blir i princip helt anslagsfinansierad. KBT upp-
hör.

310

Allmän tilläggspension, ATP

Den allmänna tilläggspensionen (ATP) finansieras dels genom en
tilläggspensionsavgift som f.n. är 13 % for både arbetsgivare och egen-
företagare, dels via avkastning från Allmänna pensionsfonden (AP-fon-
den). Den 1 januari 1995 infors dessutom en allmän ålderspensionsavgift
på 1 % för finansiering av pensionssystemet. AP-fonden uppgick till ca
530 miljarder kronor i december 1993. AP-fondens förvaltning är upp-
delad i fem delfonder. l-3:e AP-fonden placerar främst sina medel i
obligationer. 4:e och 5:e AP-fonden placerar sina medel främst i aktier.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.8

Tabell 6 b ATP (mkr)

Budgetår	1993/94 Utfall	1994/95 prog.	1995/96 prog. 12 mån
Utgifter
ATP
Ålderspension	73 030	TI 000	81 880
Förtidspension	21 710	23 200	24 440
Efterlevandepension1	9 780	10 195	10 760
Barnpension	581	605	635
Administration	640	825	870
Summa	105 741	111 825	118 585
Inkomster
ATP-avgift2	81 130	78 000	74 500
Allmän pensionsavgift’	0	3 650	7 500
Räntor m.m.	56 500	54 080	54 820
Summa	137 630	135 730	136 820
Under/överskott	+ 31 889	+ 23 685	+ 18 235
AP-fonden i dec.	531 277	559 091	578 286

1 Änkepension, omställningspension och särskild efterlevandepension

2 Fr.o.m. år 1995 tas ATP-avgiften endast ut på löbedelar upp till 7,5 basbelopp.
Resterande medel förs över till premiereserven i det reformerade ålderspensionssyste-
met och statsbudgeten.

’ Avgiften infors den 1 januari 1995

Delpension

Delpensionen finansieras med delpensionsavgiften, fondavkastning samt
under de närmaste åren till någon mindre del från fondtillgångama. Av-
giften uppgår for närvarande till 0,2 % for både arbetsgivare och egen-
företagare.

311

Avgifterna förs till en fond, benämnd delpensionsfonden. Fondens
behållning beräknas uppgå till ca 5 miljarder kronor vid ingången av år
1995.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.8

Tabell 6c Delpension (mkr)

Budgetår	1993/94 Utfall	1994/95 prog.	1995/96 prog. (12 mån)
Utgifter	2 537	2 601	2 278
Inkomster Varav
*delpensionsavgifl	1 276	1 331	1 387
* räntor	437	434	415
Under/överskott	-824	-836	-476
Delpensionsfondens storlek vid kalender- årets ingång	5 855	5 041	4 379

312

Bilaga 6.9

Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfonden inrättades år 1928. Då beslöt riksdagen att kusiner
och avlägsnare släktingar inte längre skulle få ärva. Egendom efter
avlidna personer som saknar nära släktingar, och som inte skrivit testa-
mente, skulle i stället tillfalla Allmänna arvsfonden. Närmare bestäm-
melser om fonden fanns i lagen (1928:281) om Allmänna arvsfonden.

Den 21 april 1994 utfärdades en ny lag om Allmänna arvsfonden
(SFS 1994:243). Lagen trädde i kraft den 1 juli 1994.

Den nya lagen innehåller vissa ändringar och förtydliganden huvud-
sakligen i fråga om arvsfondens ändamål och användningsområde,
beslutanderätten, handläggningen av arvsfondsärenden, godmanskap och
avstående av arv.

Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till
förmån for bam, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd skall
i första hand lämnas för förnyelse- och utvecklingsprojekt till organisa-
tioner som bedriver ideell verksamhet. Om det finns särskilda skäl får
stöd även lämnas till offentlig huvudman.

Fonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond.

Den övergripande beslutanderätten ligger kvar hos regeringen men en
ny myndighet, Arvsfondsdelegationen har inrättats. Delegationen sorterar
organisatoriskt under Socialdepartementet och beslutar om stöd till
projekt med upp till 300 000 kronor. Om stödet bedöms överstiga detta
belopp överlämnas ansökan till regeringen för beslut.

Socialdepartementet ansvarar för handläggningen av ansökningar som
rör bam under 12 år och för ansökningar som rör personer med funk-
tionshinder och Civildepartementet ansvarar för handläggningen av
ansökningar som rör ungdomar i åldrama 12-25 år.

För budgetåret 1993/94 var det sammanlagda utdelningsbara beloppet
ca 176 miljoner kronor. I det följande redovisas den fördelning av
medlen för budgetåret 1993/94, som beslutats av regeringen inom
Socialdepartementets ansvarsområde.

Stöd har beviljats till 270 projekt med ett sammanlagt belopp av ca
138 miljoner kronor. Detta belopp inkluderar medel som återbetalats
eller återförts till fonden.

Stödet till vuxna med funktionshinder har uppgått till ca 87 miljoner
kronor medan stöd till bam och ungdomar (med och utan funktions-
hinder, dock ej ungdomsprojekt som beviljats genom Bam- och ung-
domsdelegationen) utgått med ca 51 miljoner kronor.

Huvuddelen av stödet till personer med funktionshinder har under året
omfattat försöks- och utvecklingsarbete. Projekt för ökat självbestäm-
mande och oberoende har omfattat ca 12 miljoner kronor. Här ingår
flera projekt med syfte att utveckla bra personlig assistans samt försök
med kooperativ verksamhet för personer med psykiska störningar.

För området datateknik och handikapp har stöd beviljats med ca
19 miljoner kronor. Stöd har bl.a. lämnats till försök med användning av
datateknik för kommunikation, datorstöd i hemmet och särskilda "data-
tek" som gör det möjligt för bam och ungdomar med omfattande funk-

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.9

315

tionshinder att kommunicera, reagera och agera men också leka med
hjälp av dator. Handikappinstitutet har haft en samordnande funktion och
också fördelat en del av dessa medel då vissa projekt berört flera olika
handikappgrupper.

Projekt som rör kultur/fritid och handikapp omfattar ca 6 miljoner
kronor. Dessutom har ca 7 miljoner kronor fördelats till 28 olika projekt
inom området handikappidrott. Här återfinns många varierande projekt,
både lokala och regionala.

Handikapporganisationerna har beviljats stöd med sammanlagt cirka
24 miljoner kronor till olika projekt med inriktning på information, ut-
bildning och ökade kunskaper om olika handikapp. Projekten har fram-
för allt riktats till allmänhet och olika personalgrupper.

Inom området allmänt utvecklings- och försöksarbete har ca
35 miljoner kronor lämnats. Här återfinns ett stort antal projekt, bland
annat med syfte att förbättra samhällsstödet till funktionshindrade. Flera
riksförbund har beviljats stöd for att pröva verksamhet med juridiskt stöd
till föreningar och medlemmar.

Stöd till handikapporganisationernas rekreationsanläggningar samt viss
kansliutrustning har beviljats med ca 8 miljoner kronor.

Funktionshindrade personer med invandrarbakgrund möter ofta svårig-
heter när det gäller att få tillgång till stöd och service och bli delaktiga i
samhället. Regeringen beslutade därför i januari 1994 att under en
tvåårsperiod avsätta sammanlagt 10 miljoner kronor ur Allmänna arvs-
fonden. Medlen skall användas for att i första hand handikapp- och
invandrarorganisationer skall ges möjlighet att utveckla samverkans-
modeller och pröva verksamhet för att öka möjligheterna för funktions-
hindrade invandrare att bli delaktiga i samhälls- och foreningsgemenskap
och därmed förbättra sin livssituation.

Regeringen har vidare uppmärksammat situationen for kvinnor med
funktionshinder. I mars 1994 beslutades därför att under budgetåren
1994/95 och 1995/96 avsätta sammanlagt 6 miljoner kronor ur Allmänna
arvsfonden för praktisk utvecklingsverksamhet, bl.a. för att finna meto-
der som underlättar kvinnornas möjligheter att aktivt delta i politiskt,
fackligt och annat samhällsarbete.

Till utvecklingsprojekt som rör bam och ungdom utan funktionshinder
har lämnats ca 27 miljoner kronor. Bland dessa projekt kan särskilt
nämnas försöksverksamhet med föreningars medverkan inom barnom-
sorgen i det mångkulturella samhället samt utvecklingsarbete av t.ex.
Rädda barnen och BRIS for bam som far illa. Regeringen beslutade i
december 1993 att avsätta 7 miljoner kronor till utvecklingsverksamhet
i anslutning till FN:s internationella familjeår.

Regeringen kommer före januari månads utgång att lämna riksdagen en
fylligare redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvs-
fonden under budgetåret 1993/94.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.9

316

Bilaga 6.10

Fördelning av ekonomiska resurser
mellan kvinnor och män

Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor
och män

Liksom föregående år redovisas vissa uppgifter om fördelningen av
ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Föregående års redovis-
ning (prop. 1993/94:147, bilaga 2) var utökad med vissa specialbearbet-
ningar och engångsundersökningar för att illustrera de ekonomiska
resurserna ur ett livscykelperspektiv. I denna bilaga redovisas huvud-
sakligen uppgifter för vuxna kvinnor och män.

Genom den utredning (dir. 1994:102) som regeringen tillsatt hösten
1994 om fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män
kommer kunskaperna på detta område att öka väsentligt. Syftet är bl.a.
att ytterligare utveckla den årliga statistikredovisningen.

I föregående års bilaga medtogs uppgifter för 1991 från SCB:s tids-
användningsundersökning om hur dygnets 24 timmar under en normal
vardag används av kvinnor respektive män. Som framgick tillbringade
män i samtliga åldersgrupper en procentuellt större del av dygnet i betalt
förvärvsarbete än kvinnor. Störst skillnad mellan kvinnor och män i tid
använd till förvärvsarbete återfinns i ålderskategorin 20-34 år (19
respektive 31 procent av tiden).

Skillnader i lön och inkomst kan påvisas med flera olika mått. Till en
del kan olikheter förklaras med skillnader i yrke, befattning, kvalifika-
tionsnivå, arbetsmarknadserfarenhet, utbildning och ålder. Vissa av dessa
faktorer kan dock vara statistiskt svåråtkomliga. Årsinkomstens storlek
beror även på skillnader i arbetad tid och arbetskraftsdeltagande. Enligt
SCB:s undersökning (Am 66 SM 9401) av deltidsarbete arbetar 47 pro-
cent av 1 776 000 anställda kvinnor och 10 procent av 1 691 000 an-
ställda män deltid. De vanligaste orsaken till att kvinnor arbetar deltid är
att de fortfarande bär huvudansvaret för arbetet med bam och hem. En
annan orsak är att det inte går att få längre arbetstid hos nuvarande ar-
betsgivare. Män arbetar deltid i huvudsak för att de också studerar eller
för att de är sjukliga eller deltidspensionerade. Andelen deltidsarbetande
har ökat från 1990 till 1993 efter att ha minskat under 1980-talet.

1 tabell 1 visas sambandet mellan lön och den formella skolmässiga
utbildningsnivån för kvinnor och män i olika sektorer. Det går däremot
inte att utläsa sambandet mellan utbildning, ansvar och arbetsuppgifter
av tabellen. Uppgifterna avser samtliga anställda inom stat, kommuner
och landsting, både LO-grupper och tjänstemän, medan för den privata
sektorn endast tjänstemän ingår. Antalet anställda omfattar såväl heltids-
som deltidsanställda. Månadslönen avser heltidsanställda.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.10

319

Tabell 1 Månadslön för anställda inom olika sektorer med fördelning på
utbildningsnivå år 1993. Kronor per månad

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.10

	Kvinnor		Män		Kvinnors lön rel. mäns, %
	Antal	Månadslön	Antal	Månadslön	Kvinnors lön rel. mäns, %
Stat
Förgymnasial utbildning	13 700	13 400	10 100	14 400	93
Gymnasial utbildning	72 600	13 400	58 600	14 900	90
Eftergymn < 3 år	16 600	15 200	33 500	17 400	87
Eftergymn >= 3 år	21 900	17 200	41 900	20 100	86
Forskarutbildning	2 700	21 400	9 800	24 500	87
Kommun
Förgymnasial utbildning	93 500	12 100	21 900	13 300	91
Gymnasial utbildning	274 500	12 500	51 500	14 000	90
Eftergymn < 3 år	101 500	14 000	27 900	15 800	88
Eftergymn >= 3 år	101 600	16 700	44 800	18 800	89
Forskarutbildning	600	22 600	1 900	25 900	87
Landsting
Förgymnasial utbildning	17 900	12 300	4 400	12 900	95
Gymnasial utbildning	118 100	13 000	20 100	13 800	94
Eftergymn < 3 år	64 900	14 800	9 100	15 400	96
Eftergymn >= 3 år	34 700	18 500	18 200	25 900	72
Forskarutbildning	800	27 800	2 800	35 200	79
Privata tjänstemän
Förgymnasial utbildning	55 400	14 000	60 300	17 300	81
Gymnasial utbildning	158 500	13 900	181 700	18 800	74
Eftergymn < 3 år	47 200	15 800	81 100	19 500	81
Eftergymn >= 3 år	29 300	19 000	66 000	24 600	77
Forskarutbildning	700	24 500	3 800	29 800	82

Källa: SCB, Lönestatistiken

När kvinnor och män efter avslutad utbildning börjar arbeta, förefaller
det som om män får större ekonomiskt utbyte av sina investeringar i
utbildning än kvinnor. Inom samtliga kategorier har kvinnor lägre lön än
män.

Tabell 2 visar kvinnors lön i procent av mäns för heltids-anställda
1973-1993. Tabellen är illustrativ men samtidigt svårtolkad då mycket
skett med näringsgrensstrukturen under de 20 år den omspänner. Det
framgår nedan av lärarnas övergång från statligt till kommunalt reglerade
löner år 1991, liksom av en överflyttning av ca 60 000 personer från
landsting till kommuner i samband med ÄDEL-reformen. Därtill har
omfattande bolagiseringar av statlig verksamhet medfört en övergång
från statlig till privat sektor. Dessa sektorsförskjutningar kan påverka
lönerelationen. För industriarbetare som har liten lönespridning är
skillnaden mellan kvinnors och mäns lön liten. Inom landstingssektorn
och för privat anställda tjänstemän är det en större spännvidd mellan
löner för olika befattningar, vilket enligt tabellen ger utslag i en lägre
relativ lön för kvinnor. Uppgifterna för privat sektor avser endast
industrin. Övriga delar av privat tjänstesektor, byggnadsindustri m.m.
ingår inte.

320

Tabell 2 Kvinnornas lön i procent av männens lön åren 1973-1993,
heltidsanställda

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.10

Privat sektor

Industri- Industri
arbetare tjänstemän

Offentlig sektor

Stats- Primär- Landstings-

anställda kommunalt anställda

anställda

1973	84	63	81	74
1977	88	70	86	82
1981	91	72	89	85
1985	90	73	91	87	75
1989	90	75	89	83	74
1991	90	75	85(90)*	87(84)*	75
1993	91	77	84	86	73

* Lärarpersonal har fr.o.m. den 1 januari 1991 kommunalt reglerade löner och redo-
visas bland primärkommunalt anställda. Siffrorna inom parentes är fiktiva tal som
visar procentsiffran för kvinnors löner om jämförelsegruppen varit densamma som
tidigare år.

Källa: SCB, lönestatistiken

Den långsiktiga utvecklingen har gått mot ökad ekonomisk jämställd-
het mellan könen, bl.a. genom att kvinnors utbildning och sysselsättning
ökat och till följd av låglönesatsningar. Löneskillnaderna minskade fram
till mitten av 1980-talet, men en viss ökning har därefter skett.

Arbetsuppgifternas spännvidd från rutinarbete till ledande arbete och
dess betydelse för kvinnors relativa lön inom olika kollektiv framgår till
viss del av tabell 3. Tabellen visar att ju mindre rutinbetonat arbete,
desto större skillnad mellan medellöner. På nivåer med större lönesprid-
ning är antalet män betydligt större än antalet kvinnor, vilket påverkar
den sammanvägda lönerelationen.

21 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

321

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.10

Tabell 3 Månadslön i olika sektorer och ansvarsområden år 1993. Kronor per
månad

	Kvinnor Antal f	vlånadslön	Män		Kvinnors lön rel. mäns, %
	Kvinnor Antal f	vlånadslön	Antal	Månadslön	Kvinnors lön rel. mäns, %
Privat anställda
tjänstemän	293 500	15 100	395 700	19 900	76
Ledande ställning	2 400	30 800	28 700	33 700	85
Självständigt kvalificerat arbete	74 400	18 200	225 400	20 900	87
Kvalificerat arbete	140 600	14 100	118 500	15 700	90
Rutinarbete	76 200	12 200	23 100	13 100	94
Kommunalt
anställda	573 500	14 200	148 800	16 400	86
SKAF - området	334 100	12 100	56 400	13 400	90
TCO/ SACO - området	239 400	15 500	92 400	17 900	86
Landstingsanställda	236 900	14 600	55 200	20 000	73
SKAF - området	106 900	12 600	22 200	13 100	96
TCO/ SACO - området	130 000	15 600	33 000	23 500	67

SKAF= Svenska Kommunalarbetareförbundet TCO= Tjänstemännens Centralorgani-
sation SACO= Sveriges Akademikers Centralorganisation

Antal anställda avser hel- och deltidsanställda. Månadslönen avser enbart heltids-
anställda

Källa: SCB, lönestatistiken

Inom landstingssektorn har kvinnor inom TCO/SACO-omrädet en låg
relativ lön beroende på den stora andelen män med förhållandevis hög
lön, bl.a. läkare. Inom SKAF-området är lönespridningen liten och
kvinnors relativa lön blir 96 procent av mäns.

Skillnader mellan sektorerna vad gäller verksamhet, yrkes-, ålders- och
befattningsstruktur motiverar försiktighet då tolkningar och jämförelser
görs av genomsnittliga löner mellan sektorerna. Verkligheten bakom
siffrorna kan vara mycket varierad. Även utbildningens struktur i de
olika sektorerna varierar som framgår av tabell 1.

Liksom i tabellerna ovan som avser lönenivån kan påvisas en skillnad
mellan kvinnors och mäns ekonomiska situation vad gäller arbetsin-
komsten. Arbetsinkomsten omfattar förutom lön även de transfereringar
som är knutna till arbetet och kompenserar för inkomstbortfall. Retroak-
tiva utbetalningar faller på det år utbetalning sker. Inkomst av närings-
verksamhet för företagare ingår i arbetsinkomstbegreppet. Lantbrukare
och andra företagare ingår emellertid inte i tabell 4. Uppgifterna är häm-
tade från SCB:s inkomstfördelningsundersökning.

Arbetsinkomstens storlek påverkas av de basbreddningar som införts i
samband med skattereformen. Inkomster som tidigare var skattefria be-
handlas som helt eller delvis skattepliktiga inkomster fr.o.m. 1991.
Exempel är måltidssubventioner, traktamenten och bilersättningar. Be-
gränsningar i avdragsrätten infördes, kapital beskattas enhetligt och rea-
vinster beskattas till sina nominella belopp.

322

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.10

Tabell 4 Arbetsinkomst for anställda 20-64 år utan företagarinkomst efter an-
ställningens omfattning och socioekonomisk grupp år 1992, tkr

	Kvinnor		Män		Kvinnors inkomst rel. mäns, %
	Antal Ir (1000)	ikomst	Antal	Inkomst (1000)	Kvinnors inkomst rel. mäns, %
Samtliga anställda	1804	135,3	1822	193,3	70
Deltidsanställda 1 - 49 %	217	67,2	159	71,8	94
Deltidsanställda 50 - 90 %	670	113,8	216	124,5	91
Helårs- o heltidsanställda	917	167,1	1 447	216,9	77
därav
Arbetare o lägre tjänstemän	i 490	150,5	737	185,1	81
Tjänstemän på mellannivå	211	181,3	337	231,4	78
Högre tjänstemän	96	222,9	203	314,6	71

Arbetsinkomst utgör summan av lön, företagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning
och dagpenning vid utbildning eller tjänstgöring inom totalförsvaret. I denna tabell
medtas endast personer som saknar företagarinkomst.

Källa: SCB Be 21 SM 9401

Den genomsnittliga arbetsinkomsten för heltids- och helårsanställda är
nästan lika stor inom privat sektor respektive offentlig sektor. För både
kvinnor och män avviker den med högst 3000 kr från ovanstående
genomsnitt för helårs- och heltidsanställda.

För att studera den ekonomiska situationen for samtliga förvärvs-
arbetande får man övergå till det taxeringsmässiga begreppet samman-
räknad förvärvsinkomst, vilket består av inkomst av tjänst och inkomst
av näringsverksamhet. Inkomstens storlek påverkas av skillnader i
arbetstid och arbetskraftsdeltagande. Lantbrukare och andra företagare
ingår. Inkomst av kapital ingår inte.

Sammanräknad förvärvsinkomst minus allmänna avdrag (pensionsför-
säkring och periodiskt understöd) och förlustavdrag utgör taxerad för-
värvsinkomst. Vid beskattningen drar man sedan bort grundavdrag eller
särskilt grundavdrag för pensionärer för att få den beskattningsbara för-
värvsinkomsten.

I tabell 5 redovisas uppgifter för samtliga med sammanräknad för-
värvsinkomst större än noll. Vuxna inkomsttagare med bam under 18 år
särredovisas som ensamstående/ sambeskattade med bam. Ensamstående/
sambeskattade utan bam är således vissa inkomsttagare under 18 år,
personer i normal förvärvsaktiv ålder 18-64 år men även ålderspensionä-
rer.

323

Tabell 5 Sammanräknad förvärvsinkomst för samtliga oavsett ålder år 1992, tkr

	Kvinnor		Män		Kvinnors inkomst rel. mäns, %
	Antal (1000)	Inkomst	Antal (1000)	Inkomst	Kvinnors inkomst rel. mäns, %
Totalt	3513	107,5	3 375	159,6	67
Ensamstående utan bam	1 534	97,8	1 540	123,1	79
Ensamstående med bam	222	122,1	44	175.4	70
Sambeskattade utan bam	1 002	107,0	1127	178,2	60
Sambeskattade med bam	755	123,8	662	211,8	58
20-64 år	2 394	126,4	2 479	178,9	71
65-74 år	449	87,8	392	151,2	58
75- år	470	66,9	297	105,7	63

Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av närings-
verksamhet.

Källa: SCB Be 20 SM 9401.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.10

Mest jämställda är ensamstående utan bam. Mest ojämställda är sam-
beskattade med bam.

Som framgår av tabell 6 ökar den sammanräknade förvärvsinkomsten
med stigande ålder upp till 50 år och är som störst i åldersgruppen
35^19 år för både kvinnor och män. Detta beror både på arbetskraftens
sammansättning, utbildning, karriärmöjligheter och lönenivå.

Kommunalskatten är i det nya skattesystemet proportionell mot be-
skattningsbar förvärvsinkomst upp till skiktgränsen där en statlig skatt på
20 procent inträder. Kapitalskatten är 30 procent; dessutom ingår fastig-
hetsskatt och förmögenhetsskatt i slutlig skatt. Åldersgruppen 50-64 år
betalar ungefär lika mycket slutlig skatt som den yngre gruppen 35-49
år trots något lägre förvärvsinkomster.

Det antal ATP-poäng som inkomsttagarna i genomsnitt uppnått år 1992
är lägre för kvinnor än for män inom varje redovisad åldersgrupp.

Andel utan pensionspoäng år 1992 ökar for både kvinnor och män.
Andelen påverkas av konjunkturen och hur många som ingår i arbets-
kraften.

Av alla personer i åldern 16-65 år med ATP-poäng hade 2,9 procent
av kvinnorna maximal pensionspoäng (6,50, dvs. inkomster över 7,5
basbelopp) år 1992 jämfört med 3 procent år 1991. Motsvarande andel
för män var 17,1 procent år 1991 och 18,2 procent år 1992.

Medelarbetstiden per vecka är lägre for kvinnor än for män. Den höga
veckoarbetstiden för män återspeglar bl.a. att egna företagare ingår i
underlaget. Män är egna företagare i större utsträckning än kvinnor.

324

Tabell 6 Inkomst, skatt, pensionspoäng och veckoarbetstid efter åldersgrupper
år 1992

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.10

1992 1991

	16-19	20-24	25-34	35-49	50-64	Samtliga 20-64	Samtliga 20-64
Sammanräknad förvärvsinkomst (tkr).
kvinnor	24,7	90,0	116,2	138,8	133,5	126,4	121,6
män	26,6	103,1	158,5	201,3	198,2	178,9	176,0
Slutlig skatt (tkr), kvinnor	5,6	23,7	31,0	40,0	39,1	35.8	35,5
män	6,2	28,0	44,9	64,4	67,1	56,2	57,7

Genomsnittlig pensionspoäng,

kvinnor män	1,07 1,36	2,30 2,79	2,80 4,03	3,36 4,69	3,31 4,65	3,08 4,30	3,11 4,41
Andel utan pensionspoäng,
kvinnor	82,5	22,7	11,3	7,3	12,8	11,6	8,8
män	82,4	22,6	10,5	6,4	6,8	9,6	6,4

Medelarbetstid per vecka,

kvinnor	25,4	34,9	33,5	34,3	31,4	33,8	33,9
män	29,4	39,1	41,4	42,7	38,9	41,6	41,6

Källa: SCB Be 20 SM 9401 (Inkomster), RFV (pensioner), SCB AKU grundtabeller
(arbetstid).

Förmögenhet och kapital

Det nya skattesystemet skiljer på förvärvsinkomster och kapitalinkomster
och i tabell 7 redovisas uppgifter för de som har överskott respektive
underskott av kapital. Medelvärdena avser den grupp som har över-
respektive underskott. Det kan noteras att betydligt fler kvinnor än män
har ett överskott av kapital även om medelbeloppen är lägre och att fler
män har underskott av kapital.

Tabell 7 Över- eller underskott av kapital for personer med kapitalinkomst år

1992, tkr

	Kvinnor		Antal (1000)	Under- skott	Män Antal (1000)	Över- skott	Antal (1000)	Under- skott
	Antal (1000)	Över- skott	Antal (1000)	Under- skott	Män Antal (1000)	Över- skott	Antal (1000)	Under- skott
Totalt	2 574	9,1	1 164	17,7	1 858	14,6	1 796	30,4
Ensamst utan bam	1 493	7,7	394	14.5	1 263	8,3	612	20,3
Ensamst med bam	53	11,7	140	19,1	8	28.9	31	36,0
Sambeskattade utan bam	711	11,6	252	17,6	497	23.0	599	29,2
Sambeskattade med bam	316	9,7	378	20,6	90	53,8	553	42,5
20-64 år	1 144	10,7	1 084	18,3	686	24,3	1 638	31.8
65-74 år	367	12,8	57	10.2	254	19,8	121	17,6
75- år	429	11,9	19	8,1	253	16,0	31	13,0

Medelvärden är beräknade för den grupp som haft kapitalinkomst
Källa: SCB Be 20 SM 9401

22 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

325

Av tabell 8 nedan framgår att en något större andel kvinnor än män
gör avdrag i sina deklarationer för inbetalda pensionspremier. De av-
dragna beloppen är dock något lägre och uppgår i genomsnitt till två
tredjedelar av männens avdrag.

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.10

Tabell 8 Frivilligt pensionssparande och värdet av avdragsgilla pensionspremier
år 1992, andel procent och avdragsbelopp tkr

	Kvinnor Andel %	Avdrag tkr	Män Andel %	Avdrag tkr
Totalt	15,2	6,7	14,4	9,6
Ensamst utan bam	8.5	6,6	8.9	8,0
Ensamst med bam	18.5	4,8	16,4	8,5
Sambeskattade u bam	15,3	8,9	14,9	11,9
Sambeskattade m bam	27,5	5,4	26,3	8,8

Medelvärden är beräknade för den grupp som haft avdrag
Källa: SCB Be 20 SM 9401

Som allmänt avdrag får försäkringspremie dras av med upp till 33 700
kronor (ett basbelopp) och dessutom 10 procent av den del av tjänste-
inkomsten som överstiger 10 men inte 20 basbelopp.

Tabell 9 Tillgångar och skulder fördelade efter familjens taxeringskod år 1992,
tkr

	Ensamstående Kvinnor	Män	Sambeskattade
Småhus	215,3	222,1	386,0
Bostadsrätter	40,2	40.2	60.7
Bankmedel/värdepapper	113,8	122,4	232.1
Övrigt	34.8	44.2	67,3
Summa tillgångar	175,5	206,3	568,5
Skulder	122,0	163,6	374.0

Medelvärden är beräknade för den grupp som haft avdrag
Källa: SCB Be 20 SM 9401

Uppgifter om tillgångar och skulder är hämtade från taxeringssta-
tistiken som underlag för beräkning av skattepliktig förmögenhet. Till-
gångar och skulder kan fördelas mellan hushållsmedlemmarna efter
familjens val.

326

Bilaga 6.11

Könsfördelningen i statliga lekmanna-
styrelser

Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser

Sedan 1988 har könsfördelningen i statliga myndighetsstyrelser på cen-
tral och regional nivå redovisats varje år for att ge riksdagen möjlighet
att kunna följa utvecklingen. Bakgrunden är de mål för kvinnorepresen-
tationen i statliga organ som föreslogs i propositionen (1987/88:105, AU
17, rskr. 364) om jämställdhetspolitiken inför 90-talet. Det första etapp-
målet som angavs i propositionen om 30 % kvinnor år 1992 uppnåddes
år 1992 och redovisades i 1992 års budgetproposition (1992/93:100,
Bil. 12, s. 337 f.). År 1994 hade centrala och regionala styrelser sam-
mantaget 35 % kvinnor. Det är en ökning med tre procentenheter sedan
år 1993. Det totala antalet redovisade styrelser på central nivå var 122 år
1994 jämfört med 120 år 1993. Årets redovisning avser förhållanden per
den 1 juli 1994. Andelen kvinnor i statliga kommittéer redovisas årligen
i kommittéberättelsen.

Centrala myndigheters styrelser

De centrala myndigheter som ingår i redovisningen har en styrelse med
beslutsfunktioner enligt verksförordningens (1987:1100) modell. Detta
för att åstadkomma enhetlighet i redovisningen. Därtill redovisas även
könsfördelningen i de affarsdrivande verken samt några myndigheter
som har råd istället för styrelse.

Av tabell 1 och 2 nedan framgår att andelen kvinnor bland de ordi-
narie ledamöterna ökat med två procentenheter sedan 1993 års redovis-
ning. De uppgår nu till 39 % (med ordinarie ledamöter avses även
ordförande). Högst andel kvinnliga ledamöter finns liksom föregående år
i styrelser under Kulturdepartementet, 52 %, tätt följt av Socialdeparte-
mentet med 51 % kvinnliga ledamöter.

Andelen kvinnliga ordförande har ökat från 20 % till 23 % sedan förra
årets redovisning. Åtta av 17 styrelser under Kulturdepartementet har
kvinnliga ordförande. Styrelser under tre departement saknar kvinnlig
ordförande.

Regionala myndigheters styrelser

I tabell 3 och 4 redovisas andelen kvinnor i sju regionala myndighets-
grupper jämfört med nio i förra årets redovisning. Länsbostadsnämnder-
na lades ner vid utgången av år 1993 (prop. 1992/93:172) och Utveck-
lingsfonderna har under år 1994 successivt ersatts av regionala utveck-
lingsbolag (prop. 1993/94:40). Försäkringskassor finns med i redovis-
ningen eftersom de har vissa myndighetsliknande uppgifter. Uppgifterna
omfattar samtliga län och avser även här förhållanden per den 1 juli
1994. Redovisningen bygger på uppgifter som länsstyrelserna fått i
uppgift att lämna.

Kvinnorna utgjorde 31 % av de ordinarie ledamöterna (inkl, ordföran-
de). Motsvarande andel för år 1993 var 29 %. Av tabell 3 framgår att
flest kvinnliga ledamöter återfinns i försäkringskassornas styrelser, 41 %,

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.11

329

en minskning med en procentenhet. Lägst andel kvinnor har liksom
tidigare länsstyrelsernas styrelser med 25 % samt skogsvårdsstyrelsema
med 13 %.

Tabell 4 visar andelen kvinnor i de regionala styrelserna fördelade på
län. Liksom tidigare år är variationen mellan länen stor. Högst andel
kvinnliga ledamöter har Västerbottens län med 42 procent, en ökning
med 5 procentenheter, följt av Gävleborgs län med 39 procent, en ök-
ning med 7 procentenheter kvinnliga ledamöter. Längst ner på listan
återfinns liksom år 1993 Malmöhus län med 21 procent. I 17 läns regio-
nala styrelser har kvinnornas andel ökat, i tre län minskade den och i
fyra län var kvinnorepresentationen oförändrad.

Tabell 1. Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser fördelade på
departement; ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.11

Dep.	Ordförande		Ledamöter
Dep.	antal kv 1994	ni	kvinnor antal 1994	% 1994	% 1993	män antal 1994	% 1994	% 1993	samtliga antal 1994	% 1994
Ju	2	3	19	42	30	26	58	70	45	100
UD	1	7	29	36	35	52	64	65	81	100
Fö	2	11	31	27	25	85	73	75	116	100
S	5	9	70	51	51	67	49	49	137	100
K	2	9	34	36	37	60	64	63	94	100
Fi	0	13	35	32	33	75	68	67	110	100
U	3	3	23	49	37	24	51	63	47	100
Jo	2	5	22	37	32	38	63	68	60	100
A	0	8	30	40	39	44	60	61	74	100
Ku	8	9	75	52	52	69	48	48	144	100
N	2	9	27	32	30	58	68	70	85	100
C	0	3	11	44	47	14	56	53	25	100
M	1	5	16	31	31	36	69	69	52	100
Totalt	28	94	422	39	37	648	61	63	1 070	100

330

Tabell 2 Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser fördelade på
myndighet; ordinarie ledamöter exkl. personalforeträdare

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.11

Ordförande Antal ledamöter inkl,
ordförande

Centrala myndigheter	kv	m	kv	m	samtliga
Justitiedepartementet
Domstolsverket		1	3	7	10
Rikspolisstyrelsen		1	1	7	8
Kriminalvårdsstyrelsen		1	3	5	8
Brottsförebyggande rådet	1		5	3	8
Datainspektionen	1		7	4	11
Utrikesdepartementet
SIDA		1	5	7	12
Sandö U-centrum		1	4	7	11
SAREC		1	3	9	12
Nordiska afrikainstitutet		1	3	2	5
BITS	1		4	7	11
SWEDECORP		I	3	6	9
Swedfund International AB		1	3	6	9
Exportkreditnämnden		I	4	8	12
Försvarsdepartementet
Fortifikationsverket		1	2	7	9
Försvarets materielverk		1	3	6	9
Militärhögskolan		1	2	5	7
Kustbevakningen		1	1	8	9
Överstyrelsen för civil beredskap	1		3	7	10
Statens räddningsverk		1	3	5	8
Styrelsen för psykologiskt försvar		1	2	8	10
Försvarets forskningsanstalt		1	3	8	11
Försvarshögskolan		1	2	7	9
Försvarets personalnämnd		1	3	6	9
Flygtekn. försöksanstalten		1	I	7	8
Vapenfristyrelsen	1		4	5	9
Statens försvarshistoriska
muséer		1	2	6	8
Socialdepartementet
Socialstyrelsen		1	4	6	10
Läkemedelsverket		1	3	5	8
Statens institut för psykosocial
miljömedicin		1	4	7	11
Rättsmedicinalverket		1	2	5	7
Riksförsäkringsverket		1	4	6	10
Folkhälsoinstitutet	1		6	5	11
Statens nämnd för internationella
adoptionsfrågor		1	6	5	11
Statens handikappråd	1		9	7	16
Statens beredning för utvärdering
av medicinsk metodik		1	5	4	9
Nämnden för vårdartjänst	1		5	2	7
Smittskyddsinstitutet		1	3	3	6
Barnombudsmannen	1		9	4	13
Statens institutionsstyrelse		I	6	3	9
Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd	1		4	5	9
Kommunikationsdepartementet
Statens järnvägar		1	4	7	11
Banverket		1	3	7	10
Vägverket		1	4	4	8
Sjöfartsverket		1	3	5	8
Handelsflottans kultur- och
fritidsråd	1		3	7	10
SMHI		1	2	5	7

331

---------------------------------------------------------------- Prop. 1994/95:100

Ordförande Antal ledamöter inkl. Bil. 6

ordförande .

Centrala myndigheter	kv	m	kv	m	samtliga
Luftfartsverket		1	2	5	7
Statens väg- och transport-
forskningsinstitut		1	4	5	9
Statens geotekniska institut	1		3	4	7
Post- och telestyrelsen		1	3	5	8
Kommunikationsforsknings-
beredningen		1	3	6	9
Finansdepartementet
Riksgäldskontoret		I	1	7	8
Statskontoret		I	2	7	9
Generaltullstyrelsen		1	3	4	7
Statistiska centralbyrån		1	6	7	13
Finansinspektionen		1	2	5	7
Riksrevisionsverket		1	4	6	10
Riksskatteverket		1	3	11	14
Boverket		1	3	5	8
Statens löne- och pensionsverk		1	2	6	8
Bankstödsnämnden		1	0	5	5
Statens bostadskreditnämnd		1	1	4	5
Statens fastighetsverk		1	4	4	8
Statens lokalförsörjningsverk		1	4	4	8
Utbildningsdepartementet
Kungliga biblioteket	I		4	4	8
Centrala studiestödsnämnden		1	7	4	II
Institutet för rymdfysik	1		3	5	8
Statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek	1		3	3	6
Arkivet för ljud och bild		1	3	3	6
Kanslersämbetet		1	3	5	8
Jordbruksdepartementet
Statens jordbruksverk		1	3	6	9
Statens livsmedelsverk		1	4	7	11
Skogsstyrelsen	1		4	6	10
Fiskeriverket		1	2	5	7
Statens utsädeskontroll	1		3	4	7
Statens maskinprovningar		1	3	6	9
Statens veterinärmedicinska anstalt		1	3	4	7
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknadsstyrelsen		1	3	4	7
Arbetsmiljöinstitutet		1	3	5	8
Arbetarskyddsstyrelsen		1	2	5	7
Arbetsmiljöfonden		1	2	5	7
Arbetslivscentrum		1	3	4	7
Arbetslivsfonden		1	6	6	12
Glesbygdsmyndigheten		1	6	7	13
Expertgruppen för forskning
om regional utveckling		1	5	8	13
Kulturdepartementet
Statens kulturråd		1	8	5	13
Riksarkivet	1		4	4	8
Riksantikvarieämbetet och statens
historiska museer	1		6	4	10
Statens konstmuseer		1	5	3	8
Livrustkammaren, Skoklosters slott
och Hallwylska museet	1		4	3	7
Naturhistoriska riksmuseet		1	5	5	10
Statens sjöhistoriska museer		1	4	6	10
Folkens museum - etnografiska	1		4	3	7
Arkitekturmuseet		1	4	3	7
Statens musiksamlingar		1	3	5	8

332

Centrala myndigheter

Ordförande
kv m

Antal ledamöter inkl,
ordförande
kv m samtliga

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.11

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Statens invandrarverk

Svenskt biografiskt lexikon

Statens biografbyrå

Språk- och folkminnesinstitutet

Granskningsnämnden för Radio
och TV

Presstödsnämnden

Näringsdepartementet

Närings- och teknikutvecklingsverket
Statens råd för byggnadsforskning
Sprängämnesinspektionen

Sveriges geologiska undersökning
Styrelsen för teknisk ackreditering
Rymdstyrelsen

Patent- och registreringsverket

Elförsörjningsnämnden

Oljekrisnämnden

Styrelsen för Sverigebilden

Affärsverket svenska kraftnät

Civildepartementet

Kammarkollegiet

Konsumentverket

Ungdomsstyrelsen

Miljö- och naturresursdepartementet
Statens naturvårdsverk

Kemikalieinspektionen

Statens lantmäteriverk

Centralnämnden för fastighetsdata

Statens strålskyddsinstitut

Statens kämkraftinspektion

	7	1	8
	5	4	9
1	3	4	7
	4	3	7
1	3	6	9
1	2	5	7
	4	5	9
	3	6	9
1	3	4	7
1	2	6	8
1	3	4	7
1	3	5	8
	3	4	7
1	2	6	8
1	1	10	11
1	2	3	5
1	3	4	7
1	2	6	8
1	3	5	8
1	5	5	10
1	3	4	7
1	3	7	10
	3	6	9
1	3	4	7
1	1	7	8
1	4	5	9
1	2	7	9

Tabell 3 Andelen kvinnor i regionala myndigheters styrelser; ordinarie
ledamöter exkl. personalföreträdare (procent)

Myndighetsgrupper	Kvinnor % 1994	1993	Förändring procentenheter
Försäkringskassor	41	42	- 1
Arbetslivsfonder	38	37	+ 1
Länsskattemyndigheter	34	33	+ 1
Kronofogdemyndigheter	32	31	+ 1
Länsarbetsnämnder	36	35	+ 1
Länsstyrelser	25	25	0
Skogsvårdsstyrelser	13	13	0
Samtliga	31	29	+ 2

333

Tabell 4 Andelen kvinnor i regionala myndigheters styrelser fördelade på län;
ordinarie ledamöter exkl. personalforeträdare (procent)

Län	Kvinnor % 1994	1993	Förändring procentenheter
Gävleborg	39	32	+ 7
Kristianstad	35	31	+ 4
Västerbotten	42	37	+ 5
Göteborg och Bohus	35	35	0
Kopparberg	30	28	+ 2
Uppsala	28	34	-6
Västmanland	33	33	0
Södermanland	32	33	- 1
Jönköping	27	28	- 1
Halland	34	34	0
Blekinge	28	25	+ 3
Norrbotten	28	27	+ 1
Älvsborg	32	30	+ 2
Stockholm	35	31	+ 4
Kronoberg	30	25	+ 5
Kalmar	26	23	+ 3
Örebro	28	27	+ 1
Skaraborg	26	25	+ 1
Värmland	30	29	+ 1
Gotland	33	31	+ 2
Jämtland	34	28	+ 6
Östergötland	29	26	+ 3
Västernorrland	27	23	+ 4
Malmöhus	21	21	0
Samtliga	31	29	+ 2

Prop. 1994/95:100

Bil. 6

Bilaga 6.11

334

Register

Prop. 1994/95:100

Inledning

Kronor

A. Familjer och barn
1. Allmänna barnbidrag, förslagsanslag	23 493 000 000
2. Bostadsbidrag, förslagsanslag	12 230 000 000
3. Föräldraförsäkringen, förslagsanslag	28 463 000 000
4. Bidragsförskott, förslagsanslag	5 022 000 000
5. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn,
förslagsanslag	12 670 000
6. Bidrag till kostnader för internationella	35 520 000
adoptioner, förslagsanslag
7. Barnpensioner, förslagsanslag	449 000 000
8. Vårdbidrag för handikappade bam,
förslagsanslag	2 180 500 000
	71 885 690 000
B. Ekonomisk trygghet vid sjukdom,
handikapp och ålderdom
1. Sjukpenning och rehabilitering.
förslagsanslag	34 663 000 000
2. Sjukvårdsförmåner m.m..
förslagsanslag	23 145 000 000
3. Närståendepenning,förslagsanslag	41 400 000
4. Handikappersättningar, förslagsanslag	1 416 800 000
5. Förtidspensioner, förslagsanslag	21 080 000 000
6. Vissa yrkesskadeersättningar m.m.,
förslagsanslag	9 150 000
7. Ålderspensioner, förslagsanslag	80 125 000 000
8. Efterlevandepensioner till vuxna,
förslagsanslag	2 429 000 000
9. Särskilt pensionstillägg, förslagsanslag	18 200 000
10. Bostadstillägg till pensionärer,
förslagsanslag	15 200 000 000
11. Ersättning till Posten AB m.m.,
förslagsanslag	282 025 000

178 409 575 000

337

94	C.	Hälso- och sjukvård
117	1.	Bidrag till hälso- och sjukvård, förslagsanslag	1 313 025 000
120	2.	Insatser mot aids, reservationsanslag	272 830 000
122	3.	Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig, ramanslag	245 465 000
124	4.	Bidrag till Spri, förslagsanslag	40 800 000
125	5.	Bidrag till WHO, förslagsanslag	65 560 000
125	6.	Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar	3 887 000
126	7.	Bidrag till vissa utbildningsinsatser, reservationsanslag	5 000 000
127	8.	Bidrag till psykiatriområdet, reservationsanslag	594 000 000
128	9.	Allmänt bidrag till hälso- och sjukvården, reservationsanslag	195 000 000 2 735 567 000
130	D.	Omsorg om äldre och handikappade
161	1.	Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering, reservationsanslag 200 000 000
165	2.	Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag	1 035 000 000
169	3.	Bostadsanpassningsbidrag m.m., förslagsanslag	1 000 000
170	4.	Statsbidrag till vårdartjänst m.m., förslagsanslag	235 435 000
173	5.	Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, reservationsanslag	118 183 000
178	6.	Bidrag till handikapporganisationer,	193 872 000
180	7.	Bidrag till pensionärsorganisationer	3 669 000
180	8.	Ersättning för texttelefoner, förslaganslag	156 352 000
182	9.	Bilstöd till handikappade, förslagsanslag	610 000 000
184	10.	Kostnader för statlig assistansersättning, förslagsanslag	5 741 000 000
186	11.	Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola, förslagsanslag	1 000 8 294 512 000

Prop. 1994/95:100

338

188	E.	Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik
209	1.	Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård, reservationsanslag 720 000 000
211	2. 3.	Bidrag till organisationer, reservationsanslag Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning	47 445 000 11 946 000
213	4.	Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, reservationsanslag	74 000 000
214	5.	Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl, reservationsanslag	27 370 000 880 761 000
215	F.	Myndigheter under Socialdepartementet
216	1.	Riksförsäkringsverket, ramanslag	819 626 000
223	2.	Allmänna försäkringskassor, ramanslag 6 452 907 000
226	3.	Socialstyrelsen, ramanslag	527 629 000
231	4.	Folkhälsoinstitutet, ramanslag	195 244 000
235	5.	Smittskyddsinstitutet, ramanslag	132 118 000
238	6.	Läkemedelsverket	1 000
241	7.	Rättsmedicinalverket, ramanslag	248 173 000
250	8.	Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag	31 574 000
253	9.	Statens institut för psykosocial miljö- medicin, ramanslag	15 099 000
255	10.	Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ramanslag	29 135 000
258	11.	Barnombudsmannen, ramanslag	11 604 000
260	12.	Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag	8 961 000
262	13.	Nämnden för vårdartjänst, ramanslag	12 642 000
264	14.	Handikappombudsmannen, ramanslag	11 551 000
268	15.	Statens institutionsstyrelse: Central förvaltning, ramanslag	34 245 000
268	16.	Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet, ramanslag	719 973 000
269	17.	Alkoholinspektionen, ramanslag	21 000 000
270	18	Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag	1 000 000
272	19.	Socialvetenskapliga forskningsrådet Förvaltning, ramanslag	8 550 000
273	20.	Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, reservationsanslag	131 918 000

9 412 950 000

Prop. 1994/95:100

339

G. Jämställdhetsfrågor

1. Jämställdhetsombudsmannen m.m.,

ramanslag 13 489 000

2. Särskilda jämställdhetsåtgärder,

reservationsanslag 20 559 000

34 048 000

Totalt för Socialdepartementet 271 653 103 000

Underbilagor

6.1 - 6.7 Lagförslag

6.8 Socialförsäkringens finansiering och kostnader

6.9 Allmänna arvsfonden

6.10 Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och
män

6.11 Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser

47520, Stockholm 1994

Prop. 1994/95:100

340

Bilaga 7 till budgetpropositionen 1995

Kommunikationsdepartementet

(sjätte huvudtiteln)

Prop.

1994/95:100

Bilaga 7

Inledning

Kommunikationsdepartementets ansvarsområde (sjätte huvudtiteln)
omfattar frågor om vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, luftfart, postbe-
fordran och telekommunikationer. I ansvarsområdet ingår även sektors-
forskning och miljöfrågor. Budgetåret 1994/95 har riksdagen anvisat ca
33 miljarder kronor varav över 90 % gäller investeringar och underhåll
av vägtrafikens och järnvägstrafikens infrastruktur. Utöver statsbudget-
medel omsätts årligen betydande belopp inom affärsverk och aktiebolag
som ingår i Kommunikationsdepartementets ansvarsområde. År 1993
var omsättningen vid Sjöfartsverket, Luftfartsverket (koncernen),
Statens järnvägar (koncernen), Postkoncemen och Teliakoncemen
sammanlagt drygt 83 miljarder kronor.

Ett sammanhållet kommunikationssystem

Goda miljöanpassade kommunikationer med en väl utvecklad infra-
struktur är en förutsättning för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning
och bibehållen välfärd i landets olika delar. Det är viktigt att värna om
rikstäckande kommunikationssystem som är tillgängliga for alla. Detta
gäller såväl transporter som telekommunikationer och post. Tele-
kommunikationer är av avgörande betydelse för att vi skall kunna ut-
veckla bl.a. den sysselsättningspotential som finns i det moderna in-
formationssamhället. Transporterna måste vara säkra, miljöanpassade
och resurssnåla samt anpassade för äldre och handikappade. I ett allt
mer integrerat Europa är kommunikationerna viktiga för Sverige, inte
minst med tanke på landets stora utrikeshandel och läge i förhållande till
de stora exportmarknaderna.

De satsningar på att modernisera och bygga ut infrastrukturen på
transportområdet som nu genomförs behöver kompletteras med andra
åtgärder för att vi skall kunna förbättra kommunikationssystemen som
helhet bl.a. från miljösynpunkt. Det krävs därför en bred ansats för att nå
bästa resultat. Riksdagen har vid flera tillfällen tagit ställning till samman-
hållna sektorövergripande förslag från regeringen som har behandlat trafik-
sektorn. Sådana större trafikpolitiska beslut har riksdagen tagit bl.a. åren
1963, 1979 och senast år 1988. De trafikpolitiska mål och riktlinjer som

1 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7

riksdagen beslutade om år 1988 har därefter preciserats i delbeslut, Prop. 1994/95:100

exempelvis besluten våren 1991 och 1993 i fråga om transportinfra- Bilaga 7

strukturens utbyggnad.

Regeringen anser nu att det är tid att förbereda ett nytt kommunikations-
politiskt ställningstagande som bör utvidgas till att omfatta även informa-
tionsteknik (IT) i form av bl.a. tele- och datakommunikationer. Det finns
flera skäl att förelägga riksdagen underlag för ett sådant samlat kommuni-
kationspolitiskt ställningstagande. Ett skäl är att skapa ytterligare grund för
miljöanpassning av transporterna. Ett annat skäl är det ansträngda stats-
finansiella läget och dess inverkan på möjligheterna att på sikt finansiera
särskilt infrastrukturens utbyggnad och behovet av ökat underhåll. Den
fortgående europeiska integrationen både vad gäller EU och Östeuropa är
ytterligare ett viktigt skäl. Samspelet mellan transporter och IT samt IT-
telekommunikationemas ökade betydelse och utvecklingspotential i sam-
hället talar också för behovet av samlade ställningstaganden.

Regeringen har mot denna bakgrund och i enlighet med riksdagens
begäran om en kommission för trafikområdet antagit direktiv för en parla-
mentarisk kommitté som i ett helhetsperspektiv skall utreda bl.a. trafike-
ringsfrågor, miljöanpassning, infrastrukturens utformning och investerings-
planeringens inriktning, dimensionering av trafiken, regionalpolitiska
effekter samt åtgärder på informationsteknikområdet. Avsikten är att rege-
ringen år 1997 med bl.a. denna utredning som utgångspunkt skall före-
lägga riksdagen ett samlat förslag om kommunikationspolitiken.

Miljöanpassat transportsystem

Regeringens bedömning är att arbetet med att begränsa trafikens miljö-
påverkan måste drivas vidare på ett kraftfullt sätt. Det gäller både att
fortsätta arbetet med att begränsa utsläppen och att åstadkomma ett trans-
portmönster, som är långsiktigt hållbart och förenligt med en god livs-
miljö.

Arbetet med trafikens miljöanpassning bör baseras på en avvägning
mellan behovet av att utveckla transporter och kommunikationer för att
möta 2000-talets behov och nödvändigheten av att öka transportsystemens
miljöanpassning.

En grundläggande uppgift är att förändra systemet så att det klarar de
krav som resenärer och transportköpare ställer på funktionella och effek-
tiva transporter samtidigt som miljö- och hälsoproblemen kan bemästras.

Sverige har jämfört med många andra länder inom EU kommit långt när
det gäller miljöåtgärder inom transportsektorn, inte minst när det gäller
åtgärder inom vägtrafiken och då särskilt krav på fordon och bränslen.
Sverige har genom de beslut som fattats exempelvis ett av de renaste
fordonsbränslena i världen.

Trafikverkens miljörapporter och Naturvårdsverkets Miljö-93 visar
emellertid att det framöver krävs omfattande åtgärder utöver de som redan
genomförts.

Behovet av att fördjupa och bredda detta arbete har redan inletts bl.a. Prop. 1994/95:100

genom att ett övergripande arbete med temat miljöanpassat transportsystem Bilaga 7

nu sker gemensamt mellan Naturvårdsverket och de fyra trafikverken.

Därutöver har ett flertal statliga utredningar uppgifter som direkt berör
området.

De grundläggande avvägningar som med hänsyn till såväl miljöpolitikens
som kommunikationspolitikens mål måste göras har förra årets riksmöte
uppmärksammat.

Regeringen har som ovan nämnts antagit direktiv for en särskild parla-
mentarisk kommitté med uppgift att lämna förslag till en nationell plan för
Sveriges kommunikationer, som skall baseras på en helhetssyn. Inrikt-
ningen är sådan att planen medverkar till att uppnå ett miljöanpassat trans-
portsystem samtidigt som välfärd och tillväxt främjas.

Den fortsatta miljöanpassningen av det svenska transportsystemet kräver
en bred politisk förankring då arbetet i förlängningen kommer att innebära
förändringar i det svenska samhället.

Regeringen har nyligen i en särskild skrivelse till riksdagen
(1994/95:120, Miljöpolitisk strategi) lämnat en miljöredovisning för
Sverige. I skrivelsen redovisas bl.a. en miljöpolitisk strategi i vilken ingår
kommunikationssektorn. Av redovisningen framgår bl.a. följande.

Medlemskapet i EU ger Sverige ökade möjligheter att påverka unionens
miljöpolitik. Huvudinriktningen kommer att vara att medverka i utveck-
lingen av ett utvecklat kostnadsansvar och att söka påverka unionen att
skärpa avgaskrav och bränslekrav för såväl personbilar som lastbilar. I
båda fallen har Sverige erfarenheter som torde vara intressanta för andra
medlemsstater inom EU. EU:s ministerråd enades vid sitt möte i december
1994 om ett principdokument om transport- och miljöfrågor. Regeringen
förbereder nu en särskild svensk miljöstrategi i vilken trafiksektorn ingår.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.

Det nationella svenska arbetet med att öka miljöanpassningen av trans-
portsystemet kommer att intensifieras under mandatperioden. Redan under
år 1995 kommer ett flertal utredningar att lämna delförslag som berör
trafiksektorns miljöanpassning. Flera av dessa förslag berör i hög grad
trafikanter och trafikansvariga på ett sätt som gör att en bred politisk
förankring kommer att krävas. Den parlamentariska kommitté regeringen
antagit direktiv för kommer att få en viktig roll i trafiksystemets miljö-
anpassning. Det redan omfattande miljöarbetet inom transportsektorn i
övrigt breddas samtidigt och regeringen förbereder flera olika initiativ
bl.a. inom sjöfarten.

Sverige skall som tidigare aktivt medverka i övrigt internationellt arbete
bl.a. inom FN:s ram. Sverige har alltsedan Rio-konferensen om utveckling
och miljö mycket aktivt arbetat med att bl.a. inom FN:s ram lyfta fram
trafikens miljöfrågor.

Informationsteknik (IT)

Kommunikationsdepartementet har ett övergripande ansvar för hur kommu-
nikationssystemet fungerar som helhet. Detta system innehåller alltmer

informationsteknik (IT) bl.a. i form av tele- och datakommunikationer. Prop. 1994/95:100
Grunden för en ökad användning av IT-tjänster är en god infrastruktur. Bilaga 7
Det bör finnas ett kapacitetsstarkt och högkvalitativt kommunikationsnät
för överföring av tal, data och bild.

En betydande tillväxtpotential för ny företagsamhet och ny sysselsättning
bör finnas inom bl.a. de delar av tjänstesektorn som har stort IT-ut-
nyttjande. Även inom traditionell tillverkningsindustri har inslaget av IT i
produktion och produkter ökat. Utvecklingen visar också att modem IT
påtagligt förbättrar möjligheterna att skapa sysselsättning även i glesbygds-
områden.

IT integreras alltmer också i transportsystemet och bidrar aktivt till att
skapa ett effektivare resursutnyttjande i transportsektorn och därmed en
bättre miljö. Inom transportsektorn bidrar också användningen av IT till att
skapa en förbättrad säkerhet såväl för passagerare som för gods.

Kommunikationsdepartementet har ansvaret för att näten utnyttjas på ett
samhällsekonomiskt effektivt sätt och att alla medborgare kan få tillgång
till nätanknutna IT-tjänster på likvärdiga villkor. Det är därför viktigt att
det finns klara spelregler på marknaden och att kostnaderna för samhälls-
åtaganden t.ex. för personer med funktionshinder och för glesbygdsservice
fördelas rättvist.

Sverige har ett kapacitetsstarkt och högkvalitativt telenät för olika IT-
tjänster. Det gäller nu att användningen av detta nät ytterligare ökas till
fördel för samhällsekonomin. En sådan utveckling bör aktivt stimuleras
med olika medel.

Inom Kommunikationsdepartementet pågår mot denna bakgrund arbetet
med ett IT-program. Åtgärderna i programmet syftar till att främja an-
vändningen av IT men också till att regelverket på detta område utvecklas.
I den parlamentariska kommitté för kommunikationsområdet som rege-
ringen nyligen antagit direktiv för, är IT-frågoma en viktig del.

I budgetpropositionen föreslås en satsning på ca 119 miljoner kronor
budgetåret 1995/96 inom ramen för ovan nämnda IT-program. Medlen
skall användas på fyra delområden; forskning, prognoser/statistik, trans-
portinformatik samt åtgärder för ökat utnyttjande av telekommunika-
tionerna. En stor del av arbetet kommer att bedrivas i olika projekt bl.a.
om konkurrensförutsättningar på teleområdet, lagtekniska frågor, pris-
frågor och samhällsåtaganden.

Trafiksäkerhet

Trafikskadoma är ett stort folkhälsoproblem där alltför många människor
förorsakas stort lidande i onödan och samhället tvingas ta i anspråk stora
resurser. Det är viktigt att de senaste årens positiva utveckling med en
minskning av antalet döda och skadade i trafiken fortsätter. För att uppnå
detta krävs ett målmedvetet och systematiskt arbete där alla i samhället
deltar och där resultatet blir en ändrad attityd till trafiksäkerhetsfrågoma.
Vilja till samspel och hänsyn trafikanterna emellan skall skapas. Gränserna
för vad som är acceptabelt beteende i trafiken måste bli tydliga och ett
trafikfarligt beteende får inte accepteras. Men för att trafikreglerna skall

följas krävs det att reglerna uppfattas som rimliga av allmänheten. Dess- Prop. 1994/95:100
utom måste det finnas en uppenbar risk att överträdelser upptäcks och en Bilaga 7
medvetenhet om att åtgärder kommer att vidtas. Därför måste över-
vakningen av fordon och trafik fungera effektivt.

Bam och ungdomar är särskilt ofta drabbade av trafikolyckor. Det är
viktigt att trafiksäkerhetsåtgärder riktas mot denna grupp. Bl.a. kommer
krav att ställas på samhället att skapa en säker trafikmiljö.

Vägverket är sedan den 1 januari 1993 huvudansvarig myndighet för
trafiksäkerheten (sektorsmyndighet). Det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet
kräver samarbete mellan ansvariga myndigheter. Genom det nationella
trafiksäkerhetsprogrammet perioden 1995-2000 som tagits fram av Väg-
verket, Rikspolisstyrelsen och Svenska kommunförbundet, har en grund
lagts för det fortsatta arbetet. Utgångspunkten i arbetet skall vara
människan. Människans behov och begränsningar, vilja och förmåga,
normer och erfarenheter, ansvar och skyldigheter skall beaktas så att
acceptans kan uppnås. Det nationella trafiksäkerhetsprogrammet har lagt
en god grund för det fortsatta arbetet där alla är berörda.

Säkerhetsfrågor

Regeringen anser att det arbete som nu pågår på internationell och även
nationell nivå är av väsentlig betydelse för möjligheterna till ökad sjösäker-
het. Ett aktivt svenskt agerande i sjösäkerhetsarbetet inom framför allt
IMO och inom EU, men också inom HELCOM måste ges ökad tyngd.

För att få en samlad strategi för det svenska agerandet och för att få
belyst sjösäkerhetsfrågor av särskilt intresse för trafiken i vårt närområde,
kommer regeringen senare i dag besluta direktiv för en särskild sjösäker-
hetskommitté. Kommittén skall utarbeta ett handlingsprogram för ökad
sjösäkerhet med särskild inriktning på transporter med passagerarfärjor.

Regeringen har vidare uppdragit åt en särskild utredare att kartlägga
rapporteringsrutinema inom Sjöfartsinspektionen och därvid undersöka hur
för sjösäkerheten relevant information analyseras och vidareförs inom
inspektionen. Även information mellan sjösäkerhetsmyndigheter och andra
berörda organ skall analyseras. I sammanhanget kan nämnas att regeringen
också kommer att se över nuvarande organisation för inspektionsverksam-
heterna vid Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket.

Investeringar i trafikens infrastruktur

Riksdagens beslut våren 1991 om ökade anslag till utbyggnad av infra-
strukturen som ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt, lade grunden för
den nu pågående satsningen på investeringar i järnvägar, vägar och kollek-
tivtrafikanläggningar. Mot bakgrund av riksdagens beslut i juni 1993 om
investeringar i trafikens infrastruktur har långsiktiga investeringsplaner för
väg- och järnvägsnätens utbyggnad fastställts under våren 1994. I vilken
takt som infrastrukturplanema kan genomföras beror dock på hur statens
finanser utvecklar sig på lång sikt. Genomförandet skall dock ske i enlig-

het med den prioritering som riksdagen beslutat och som också finns Prop. 1994/95:100
festställd i verkens investeringsplaner. Bilaga 7

Regeringen står fest vid att dessa investeringsplaner skall utgöra utgångs-
punkt för den medelstilldelning till infrastrukturinvesteringar som årligen
sker i statsbudgeten. De besparingar som nu föreslås för investerings-
anslagen för byggande av vägar och nyinvesteringar i järnvägar medför att
genomförandet av planerna förskjuts något i tiden. Det innebär att den
puckel i byggandet som var planerad under de närmaste åren något planas
ut. Regeringen bedömer dock att med de nivåer som föreslås för nyin-
vesteringar i järnvägar kommer samtliga planerade investeringar enligt
stomnätsplanen att kunna slutföras till år 2003. Den nationella väghåll-
ningsplanen beräknas inte kunna slutföras förrän år 2004, dvs. med ca ett
års försening. Effekten av besparingarna för budgetåret 1995/96 är att nya
projekt i någon större omfettning inte kommer att kunna påbörjas de när-
maste åren. Inför budgetåret 1997 kommer en ny prövning av in-
vesteringsanslagen att ske. Täkten i genomförandet kommer således att
omprövas för varje nytt budgetår.

Eventuella förändringar av investeringsplanernas inriktning kommer att
prövas inom ramen för den kommitté som riksdagen särskilt beslutat om
och som regeringen nyligen antagit direktiv för. Några förändringar vad
gäller innehållet i planerna kommer dock inte att ske förrän kommittén
slutfört sitt utredningsarbete och riksdagen beslutat om en ny inriktning för
infrastrukturplaneringen. Regeringen beräknar att reviderade investerings-
planer kommer att föreligga fr.o.m. våren 1998.

Sverige och den europeiska integrationen

Genom EES-avtalet och EU-medlemskapet öppnas marknaderna inom EU
undan för undan för svenska operatörer på luftfertsområdet och svenska
transportföretag för landtransporter.

Förhandlingarna om medlemskap i EU har i stort varit okontroversiella
när det gäller transportpolitik, telekommunikationer och post. Ett undantag
gäller mått och vikter för tunga lastbilar i nationell trafik, där Sverige
tillsammans med Finland försöker skapa förståelse för behovet av att bi-
behålla nuvarande regler för lastfordon i nationell trafik. För Sveriges del
gäller kraven ett bibehållande av långa lastfordon i nationell trafik vilket
motiveras av våra långa geografiska avstånd samt av att vägsystemet
dimensionerats efter denna typ av transporter.

Inom EU har Maastrichtfördragets ikraftträdande givit ny näring åt
frågeställningarna kring de europeiska infrastruktumätverken och trans-
portsäkerheten. EU har bl.a. tillsatt den s.k. Christophersengruppen där
Sverige deltagit som observatör under år 1994. Denna grupp har i en
rapport till Europeiska rådets möte i Essen i december behandlat frågor om
de framtida väg- och järnvägsnätens utformning inom EU. Även informa-
tionsteknologi frågorna kommer framöver att få ökad tyngd inom EU.

Medlemskapet i EU innebär att Sverige kommer att få ett återflöde från
EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per år. Detta kommer att
innebära stora möjligheter till ytterligare insatser inom olika politik- &

områden t.ex. insatser for kompetensutveckling, forskning och utveckling,
näringslivsinsatser, IT-insatser m.fl. områden. För att kunna nyttja dessa
medel krävs ett omfattande programarbete. Som ett led i detta skall också
frågan om medfinansiering med statliga, kommunala och landstings-
kommunala medel lösas. Detta kan komma att beröra anslag på Kommu-
nikationsdepartementets huvudtitel.

Under 1990-talet har kontakterna med Östeuropa blivit alltmer intensiva.
Östersjösamarbetet på transportområdet inleddes år 1990 genom bildandet
av Baltic Sea Conference. Detta arbete har hittills behandlat frågor om
infrastruktur, trafiksäkerhet och miljö. Även på myndighetsnivå pågår ett
allt intensivare samarbete och kunskapsöverföring. I området kring Barents
hav bedrivs sedan år 1993 ett samarbete på kommunikationsområdet.

Y rkestrafikfrågor

Tillsynen över den yrkesmässiga trafiken behöver successivt skärpas. Det
är därvid viktigt att samarbetet mellan länsstyrelserna och andra berörda
myndigheter underlättas. Viktiga steg i den riktningen har redan tagits men
samarbetet behöver formaliseras i vissa avseenden. Det kan erinras om att
Vägverket såsom central tillsynsmyndighet på yrkestrafikområdet har att
meddela föreskrifter för verkställigheten av yrkestrafikförordningen samt
om användningen av taxametrar.

För att underlätta länsstyrelsens tillsyn av den yrkesmässiga trafiken har
utsökningsregisterlagen ändrats så att ändamålet med registret vidgats till
att också omfatta tillsyn av innehavare av trafiktillstånd och trafikansvariga
enligt yrkestrafiklagen. Syftet är att göra det möjligt att mera permanent
kunna sambearbeta uppgifter i utsökningsregistret med uppgifter i Väg-
verkets centrala yrkestrafikregister.

En annan viktig författningsändring gäller vandelsprövning av taxiförare.
Legitimation såsom taxiförare får bara ges till den som med hänsyn till
yrkeskunnande och laglydnad bedöms vara lämplig. Kravet på förarlegiti-
mation gäller såväl anställda förare som de tillståndshavare som själva kör
sina taxifordon.

En särskild utredare har tillkallats med uppgift att lägga fram förslag om
en bättre samordning i länen av olika slag av offentligt betalda resor, dvs.
i första hand kommunal färdtjänst, riksfärdtjänst samt sjukresor. Syftet är
att effektivisera trafiken och förbättra det sammanlagda trafikutbudet.
Samordningen kan också påskynda handikappanpassningen inom kollektiv-
trafiken och därmed förbättra resemöjlighetema.

Styrning av affärsverksamhet inom
Kommunikationsdepartementets område

Inom Kommunikationsdepartementets område förvaltas ägandet av flera
affärsverksamheter inom transport- och kommunikationssektorn. Förutom
de två helägda bolagen Posten AB och Telia AB äger staten 50 % i SILA
Gruppen, 50 % i SOS Alarmeringskoncemen och 52 % i AB Svensk

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Bilprovning. Affärsverksamhet bedrivs också inom affärsverken Luft-
fartsverket, Sjöfartsverket samt SJ.

Inom Kommunikationsdepartementet har en ägarpolicy tagits fram med
riktlinjer för hur den affärsdrivande verksamheten inom sektorn skall
utövas. Staten skall agera som professionell och aktiv ägare, vilket bl.a.
innebär att krav ställs på effektivitet och lönsamhet samt marknadsmässig
avkastning på bundet kapital. Ägarpolicyn skall uttrycka departementets
långsiktiga mål och krav på bolagen och vad ägarens roll innebär. Prin-
ciperna gäller i första hand för de statligt helägda bolagen men bör även
kunna användas i anpassad form för affärsverken.

Grundläggande är att fastställa en klar och tydlig rollfördelning mellan
ägare, styrelse och ledning.

Ägaren utövar sitt formella inflytande genom beslut på den årliga bolags-
stämman. Ägaren utser genom bolagsstämman styrelse och revisorer samt
anvisar i övrigt genom fastställande av bolagsordning och eventuellt s.k.
ägardirektiv de principiella riktlinjer, som ägaren anser att bolaget skall
drivas efter. Valet av styrelseledamöter är ägarens starkaste instrument för
att kunna styra bolagets utveckling. Styrelseledamöter bör väljas så att de
genom sakkunskap, erfarenhet och omdöme befrämjar verksamheten och
dess utveckling.

För att styrelsen skall få kännedom om ägarens intentioner krävs en
kontinuerlig dialog och uppföljning från ägarens sida. Ägaren bör formu-
lera sina mål i såväl verksamhetsmål som i ekonomiska mål.

Mål och inriktning för verksamheten bör vara långsiktiga. Samhälls-
ansvar såsom grundläggande service, tillgänglighet, hänsyn till totalför-
svarskraven samt upprätthållandet av social och regionalpolitiskt angelägen
service läggs fast av statsmakterna och stadfästs därefter i bolagsordningen
eller i avtal mellan bolaget och ägaren. Det är sedan styrelsens sak att
formulera strategier för att nå dessa mål och hitta metoder för att följa upp
hur man når målen på kort och lång sikt. En redovisning av verksamhets-
målens uppfyllelse bör lämnas i årsredovisningar och av regeringen
vidareföras till riksdagen.

Det primära ekonomiska målet för verksamheten är att ge en räntabilitet
på eget kapital och utdelning till ägaren. Det är även viktigt att företagets
effektivitet och finansiella styrka utvecklas gynnsamt. Hänsyn till särskilda
motiv för ägandet bör normalt inte innebära att avkall görs på dessa krav.
Om så ändå anses motiverat, bör kostnaderna redovisas öppet. Ekonomiska
nyckeltal för att följa upp detta är bl.a. räntabilitet på sysselsatt kapital och
soliditet. Beroende av verksamheternas specifika utveckling fokuseras på
vissa mål såsom exempelvis avkastning eller konsolidering. Som riktmärke
för bestämning av krav och målsättningar har jämförelser gjorts med mot-
svarande nyckeltal för jämförbara svenska och utländska företag. Vidare
har en teoretisk modell som med utgångspunkt från kapitalmarknadens
krav härleder avkastningskrav använts. Vid fästställande av utdelnings-
policy har en utgångspunkt varit att utdelning skall motsvara den utdelning
på justerat eget kapital som ett genomsnitt av större svenska börsföretag
uppvisar. Det är samtidigt av vikt att företagets finansiella styrka utvecklas
gynnsamt. Detta kräver en långsiktig tillväxt av det egna kapitalet.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Sammanfattning av budgetförslaget

Bland de prioriterade frågor som den ovan nämnda kommittén för kommu-
nikationsområdet kommer att behandla finns bl.a. miljö, IT och säkerhet.
Dessa frågor prioriteras även i regeringens arbete under de kommande 18
månader som budgetförslaget omfattar budgetåret 1995/96.

På IT-området föreslås trots det statsfinansiella läget en satsning på ca
119 miljoner kronor inom Kommunikationsdepartementets ansvarsområde
för att på olika sätt främja användningen av IT exempelvis inom trans-
portsektorn.

Statens agerande som ägare av affärsverksamhet bör följas upp.
Regeringen föreslår en policy för ägande och styrning av affärsverksamhet
vid aktiebolag och affärsverk inom Kommunikationsdepartementets verk-
samhetsområde.

Riksdag och regering har sedan böijan av 1990-talet väsentligt ökat
anslagen till transportinfrastrukturen dvs. till byggandet av vägar och
järnvägar. Investeringarna i telekommunikationer har sedan första hälften
av 1980-talet legat på en hög nivå i Sverige framför allt genom de själv-
finansierade satsningar som Televerket/Telia AB genomför.

Regeringen är angelägen om fortsatta satsningar på infrastrukturen som
ett medel för att dra landet upp ur den djupa lågkonjunkturen och bidra till
att skapa strukturella förutsättningar för att långsiktigt öka tillväxten och
bibehålla välfärden. Det allvarliga statsfinansiella läget har dock kommit
att begränsa anslagsutrymmet för dessa infrastruktursatsningar liksom för
satsningar på andra områden. Det saneringsprogram för statens finanser
som regeringen föreslår för att komma till rätta med budgetunderskottet
innebär därför vissa successiva minskningar av anslag inom Kommunika-
tionsdepartementets ansvarsområde.

Budgetåret 1998 skall en nivåsänkning med 2,9 miljarder kronor ha
skett, bl.a. genom minskningar av vissa investeringsanslag till Banverket
och Vägverket. Därav genomförs 1,15 miljarder kronor budgetåret
1995/96 (beräknat på 12 månader). Regeringen anser dock som tidigare
nämndes att det långsiktiga investeringsprogram för vägar och järnvägar
som riksdagen lade grunden till redan våren 1991 och som riksdagen
beslutade om år 1993 skall fullföljas i sina huvuddrag. Investerings-
programmet omfattar ca 98 miljarder kronor och gäller framför allt en
utbyggnad av de nationella järnvägs- och vägnäten. De nivåsänkningar av
investeringsanslagen som nu föreslås kommer därför främst att innebära en
senareläggning av vissa projekt.

Det bör dock framhållas att besparingsförslagen inte gäller underhålls-
anslagen till vägar och järnvägar som i stället behöver förstärkas. I
regeringsdeklarationen anges att en satsning på ökat underhåll av vägar och
järnvägar bör ske. Till detta skall tilläggas att regeringens viktigaste mål
på kort sikt är att minska arbetslösheten och förbättra konjunkturläget
samtidigt som en sanering av statsfinanserna sker. Förutom de direkta
arbetstillfällena som tillkommit i samband med infrastrukturprojekten
skapas också indirekt sysselsättning inom andra samhällsområden genom
dessa satsningar.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Regeringen bedömde i november 1994 i propositionen om vissa eko-
nomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25) att det finns en poten-
tial för att skapa ytterligare arbetstillfällen inom kommunikationsområdet
och föreslog därför att 2 miljarder kronor anslås redan innevarande
budgetår 1994/95 på tilläggsbudget inom Kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde för sysselsättningsskapande åtgärder. Riksdagen har
nyligen beslutat om dessa medel (bet. 1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145).
Riksdagen tillstyrker att 1 575 miljoner kronor av dessa medel avsätts till
ökade underhålls- och reinvesteringsåtgärder på vägar och järnvägar.

I de nedskärningar av anslagsnivåerna som föreslås budgetåret 1995/96
på Kommunikationsdepartementets område inbegrips också vissa minsk-
ningar av medel för andra ändamål än infrastrukturinvesteringar. Det
gäller bl.a. en minskning av anslaget Ersättning till Posten AB för riks-
täckande betalnings- och kassaservice. Regeringen har för avsikt att när-
mare granska om nuvarande modell för att tillgodose samhällsåtagandena
på postområdet är tillfredsställande. Vidare föreslås en minskning av det
statliga bidraget till enskilda vägar och en kommunalisering aviseras. En
minskning av bidraget till kommunala flygplatser i skogslänen föreslås.
Beredskapsanslagen på transportområdet minskas med 3,7 % budgetåret
1995/96 i förhållande till planeringen.

Regeringen presenterade i ovan nämnda proposition (1994/95:25) om
vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till
riksdagen med förslag till konkreta besparingar på utgifter för statlig kon-
sumtion. Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna
besparing (bet. 1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145). Regeringen föreslår nu
att myndigheternas förvaltningskostnader m.m. inom Kommunikations-
departementets verksamhetsområde minskas med ca 126 miljoner kronor
t.o.m. budgetåret 1998. För budgetåret 1995/96 minskas de berörda an-
slagen med sammanlagt ca 99 miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod
blir besparingen ca 68 miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Utgiftsutvecklingen inom den anslagsfinansieiade delen av Kommunika- Prop. 1994/95:100
tionsdepartementets område blir sammantaget följande (miljoner kronor): Bilaga 7

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat for Beräknad Beräknad

1993/943’ 1994/95 1995/96 juli 95 - juni 96 besparing besparing

2) 4) 2) 19971) 199gl)

A. Infrastruktur 23 877,0		30 106,7	32 258,4	23 146,3	- 1 231,0	- 456,8
B. Sjöfart	664,4	698,6	922,6	683,4	of.	of.
C. Luftfart	94,8	101,6	121,5	85,6	of.	of.
D. Post- och tele-	800,4	1 011,6	1 336,1	889,2	-50,0	- 50,0
kommunikation
E. Kollektivtrafik	801,4	675,2	1 108,8	677,3	of.	of.
och samhälls-
köpta tjänster
F. Kommunika-	119,2	202,3	345,9	230,9	of.	- 2,1
tionsfbrskning
G. Meteorologi,	172,4	163,3	258,7	190,3	of.	-9,2
geoteknik m.m.
H. Övriga ändamål	37,4	8,0	13,4	8,0	of.	of.
Totalt 26 567,0		32 967,3	36 365,4	25 911,0	- 1 281,0	- 518,1

1) Prisnivå budgetåret 1995/96. Besparingarna för budgetåren 1997 och 1998 är
redovisade som förändringar i förhållande till kolumnen med tolvmånadersbe-
loppet för 1995/96, dvs. den kolumn i tabellen som benämns ”varav beräknat för
juli 1995 - juni 1996”.

2) I besparingarna för budgetåret 1995/96 ingår en engångsbesparing på
50 miljoner kronor på anslagen för investeringar i vägar och järnvägar.

3) Nuvarande anslagsindelning gäller fr.o.m. innevarande budgetår 1994/95. I
tabellen har utgifterna på anslag för budgetåret 1993/94 fördelats efter den nu-
varande anslagsindelningen för att möjliggöra jämförelser mellan budgetåren.

4) Besparingarna för budgetåren 1995/96-1998 har beräknats med utgångspunkt
från den s.k. LK-nivån (långsiktig konsekvenskalkyl) för budgetåret 1995/96
(tolvmånadersnivå) vilken inte redovisas i tabellen. LK-nivån för budgetåret
1995/96 utgår från anvisad statsbudget budgetåret 1994/95, dvs. ca 33 miljarder
kronor, minskad med av riksdagen anvisade engångsanvisningar för infrastruktur
m.m. på sammanlagt 4,9 miljarder kronor samt med hänsyn taget till de lägre
planeringsramar som riksdagen beslutat om for budgetåret 1995/96 för vissa
investeringsanslag till vägar och järnvägar. Sammantaget innebär detta att LK-
nivån för budgetåret 1995/96 är ca 6 miljarder kronor lägre än totalt anvisade
medel för budgetåret 1994/95, dvs. ca 27 miljarder kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Kommunika-
tionsdepartementets område för budgetåren 1997 och 1998 som
regeringen förordar.

A. Infrastruktur

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Sammanfattning av regeringens överväganden:

Av riksdagen beslutade infrastrukturplaner för perioden
1994-2003 tillsammans med en bedömning av det statsfinansiella
läget skall utgöra utgångspunkt för medelstilldelning till infra-
strukturinveste ringar.

I syfte att långsiktigt minska underskottet i statsbudgeten måste
besparingar genomföras även på investeringsanslagen.

Eventuella omprioriteringar av planerade infrastruktur-
investeringar skall övervägas inom ramen för den nyligen tillsatta
kommittén med uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommu-
nikationerna i Sverige.

Reviderade investeringsplaner kommer att gälla från våren 1998.

Väg- och järnvägsnätens omfattning

Det svenska vägnätet omfattar drygt 400 000 km varav ca 100 000 km
utgörs av statsvägar. 15 % av statsvägarna utgörs av riksvägar (stam-
vägar och övriga riksvägar) och 85 % av statsvägarna utgörs av läns-
vägar. På det statliga vägnätet utförs 73 % av det totala vägtrafik-
arbetet. På det kommunala vägnätet utförs 24 % av trafikarbetet och på
enskilda vägar endast 3 % av trafikarbetet.

Riksvägarna har en central roll i transportsystemet. Av trafikarbetet
på statens vägnät sker 61 % på riksvägar och 39 % på länsvägar.

Motorvägarnas andel av riksvägnätet var år 1994 ca 7 %, en sträcka
på motsvarande 109 mil motorväg. Av trafikarbetet skedde 17 % på
dessa motorvägar.

Andelen grusvägar på statsvägnätet är 25 %. Närmare 2 % av trafik-
arbetet på det statliga vägnätet utförs på detta grusvägnät.

Av följande tabeller framgår längder och trafikarbete på det statliga
vägnätet.

Tabell: Vägnätets omfattning, standard och trafikarbetets fördelning. Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

	--------------------------------------------------------------------------------------------1---------------------------------------------------------------------------------------------
Vägbredd	Längder på det statliga		Trafikarbetets fördelning på
	vägnätet		det statliga vägnätet
	Riksvägar (mil)	Länsvägar (mil)	Riksvägar ( %)	Länsvägar ( %)

Motorväg	109	3	17	0,5
13-m väg (> 12 m)	384	64	23	3,5
9-m väg (8 m-11,9m)	537	475	15	9
Övriga vägar (< 8 m)	453	7773	6	26
Totalt	1498	8315	61	39

Det svenska järnvägsnätet omfattar drygt 10 000 km. Av statens
spåranläggningar är 7 500 km elektrifierad bana. Av det totala trans-
portarbetet på järnväg utförs 95 % på den elektrifierade delen. Av
statens spåranläggningar utgörs 70 % av stomjämvägar och 30 % av
länsjämvägar.

Av den totala banlängden i Sverige består 1 350 km av dubbelspår.
Dubbelspår är helt utbyggt mellan Stockholm och Göteborg, Stockholm
och Uppsala samt mellan Stockholm och Malmö, via Katrineholm.
Dessutom finns dubbelspår på delar av Västkustbanan, Mälarbanan,
Ostkustbanan, godsstråket genom Bergslagen och Norra stambanan.

Genomförandet av infrastrukturplanerna

På forsiag av regeringen beslutade riksdagen våren 1991 om ett nytt
planeringssystem för vägar samt om kraftigt utökade anslag för infra-
strukturen. Mot bakgrund av riksdagens beslut i juni 1993 om inves-
teringar i trafikens infrastruktur har långsiktiga investeringsplaner för
väg- och järnvägsnätens utbyggnad festställts under våren 1994. Dessa
investeringsplaner skall utgöra utgångspunkt for den medelstilldelning
till infrastrukturinvesteringar som årligen sker i statsbudgeten. I vilken
takt som infrastrukturplanema kan genomföras beror på hur statens
finanser utvecklar sig. Genomförandet skall dock ske i enlighet med den
prioritering som riksdagen beslutat och som också finns festställd i
verkens investeringsplaner.

Under den förra mandatperioden ökade underskottet i statsbudgeten
vilket gjort att statsskulden snabbt har ökat. Regeringen har därför
tvingats till kraftfulla besparingar. Till viss del föreslås därför be-
sparingar även på investeringsanslagen för byggande av vägar och
nyinvesteringar i järnvägar. Dessa besparingar innebär att genom-
förandet av planerna skjuts något i framtiden. Det innebär att den kon-
centration i byggandet som var planerad under de närmaste åren för-
delas på en längre tid. Regeringen bedömer dock att med de nivåer som
föreslås för nyinvesteringar i järnvägar kommer samtliga planerade
investeringar enligt stomnätsplanen att kunna slutföras år 2003. Den
nationella väghållningsplanen beräknas inte kunna slutföras förrän år

2004, dvs. med ca ett Ars försening. Infor budgetåret 1997 kommer
dock en ny prövning av investeringsanslagen att ske. Takten i genom-
förandet kommer därför att omprövas för varje nytt budgetår.

Besparingarna för nästa budgetår leder till att nu pågående projekt på
vägnätet kommer att vara slutförda år 1997 då nya projekt i någon
större omfattning kan startas. Den försening i utbyggnaden av järnvägs-
nätet som blir följden av minskade anslag kommer att vara återhämtad
vid sekelskiftet.

Eventuella förändringar av investeringsplanernas innehåll kommer att
prövas inom ramen for den kommitté med uppdrag att utarbeta en natio-
nell plan för kommunikationerna i Sverige som riksdagen särskilt be-
slutat om och som regeringen har beslutat direktiv for. Regeringen
avser att lägga förslag till riksdagen om en ny inriktning för infrastruk-
turplaneringen under år 1996 bl.a. på grundval av den delredovisning
som kommittén skall göra den 15 januari 1996. Reviderade inves-
teringsplaner kommer således att föreligga våren 1998. Det innebär att
någon revidering av planerna inte kommer att ske om tre år såsom
riksdagen tidigare beslutat. Regeringen anser i stället att en fyraårig
revideringscykel skulle vara att föredra med anledning av att riksdagen
numera har övergått till fyraåriga mandatperioder. Genom att anpassa
även revideringstillfällena för infrastrukturplanema till fyra år är det
möjligt att under resp, mandatperiod såväl initiera en ny planering som
att avsluta planeringen genom att godkänna upprättade inves-
teringsplaner. Regeringen föreslår således att riksdagen godkänner att
revideringen av verkens infrastrukturplaner skall ske vart fjärde år med
en första revidering år 1998.

För att erhålla ett effektivt anslagssystem bör Vägverkets och Ban-
verkets drift- och underhållsanslag utformas som ramanslag. Vägverket
och Banverket kan med den anslagskredit som är kopplad till ram-
anslaget låna medel från kommande år och därmed på ett enkelt sätt
hantera variationer i bl.a. vinterväghållning och vinterbanhållning.

Staten har under de senaste åren effektiviserat sin kassahållning.
Myndigheterna har också givits stort ansvar inom området. Vägverket
och Banverket påverkar genom sina betalningsplaner i anslutning till
upphandlade entreprenader statens kassahållning i icke obetydlig ut-
sträckning. Det är väsentligt att de båda myndigheterna såsom stora
beställare får incitament till en god kassahållning for staten.

Regeringen avser därför ge Vägverket och Banverket i uppdrag att
tillsammans med Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket att utforma
lämpliga system för detta. För att förbereda härför ändras anslags-
typema för de anslag som bekostar huvuddelen av verksamheten vid
Vägverket och Banverket till ramanslag.

Den nya informationstekniken bör nu kunna implementeras inom
vägsektom. Vägverket bör därför ges direkta möjligheter att snabbt
infora nya tekniska lösningar i dagens trafiksystem.

Riksantikvarieämbetet och Statens Naturvårdsverk har på regeringens
uppdrag i november 1994 redovisat metoder för hur kultur- och natur-
miljöintressen bättre skall kunna tas till vara vid planering och genom-
förande av infrastrukturplanema. Regeringen anser att det är av stor

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

vikt att investeringarna i infrastrukturen genomförs så att viktiga kultur- Prop. 1994/95:100
och naturmiljövärden inte påtagligt skadas. Mot bakgrund av verkens Bilaga 7
redovisningar vill regeringen understryka behovet av en bättre systema-
tiserad kunskap och av en planering som i ett tidigare skede tar till vara
dessa intressen. Regeringen har för avsikt att återkomma i denna fråga

i kompletteringspropositionen år 1995.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner att revideringen av den nationella väghållningsplanen,
stomnätsplanen och länstrafikanläggningsplanema skall ske vart
fjärde år med en första revidering år 1998.

Vägverket

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande frågor

Vägverkets övergripande verksamhetsmål är att bidra till att
uppfylla de väg- och trafikpolitiska målen. Investeringarna i
vägsystemet och drift och underhåll av vägsystemet bör inriktas
mot en ökad trafiksäkerhet med hänsyn tagen till miljö och regio-
nal balans.

1993 års beslut om investeringar i trafikens infrastruktur och de
övergripande målen för Vägverket bör ligga fest. Takten i genom-
förandet av den nationella väghållningsplanen bör dock minskas
med hänsyn till det statsfinansiella läget.

Konkurrensutsättningen av Vägverkets produktionsverksamhet
skall fortsätta under former som inte äventyrar de trafikpolitiska
målen.

Resurser

Anslagen till byggande av vägar bör minskas något vilket medför
en försening av genomförandet av den nationella väghållnings-
planen med ca 1 år.

Ansvaret för bilregistret överförs till Vägverket.

Garantierna för förberedelsearbete och genomförande av storstads-
överenskommelsema i Stockholm och Göteborg bör utökas.

Vägverket

Vägverkets mål

Vägverket är central förvaltningsmyndighet för väghållning. Verket har
ett samlat ansvar för den statliga väghållningen med ansvar för trafik-
säkerhet och miljö vilket i huvudsak inkluderar planering, byggande och
drift av det statliga vägnätet samt fördelning av vissa statsbidrag. Väg-
verket är också central myndighet för yrkestrafikffågor m.m. och har
ett utpekat sektorsansvar för vägtransportsystemet inkluderande miljö,
kollektivtrafik och forskning och utveckling (FoU).

Vidare förvaltar Vägverket statens aktier i ett antal bolag. Vägverkets
Investeringsaktiebolag Väginvest (Väginvest AB) svarar för Vägverkets
ägarfunktion för avgiftsfinansierade vägobjekt.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Vägverkets övergripande mål är att bidra till att uppfylla de väg- och
trafikpolitiska målen. Investeringarna i vägsystemet och drift och under-
håll av vägsystemet bör inriktas mot en ökad trafiksäkerhet med hänsyn
tagen till miljö och regional balans.

Vägverket har redovisat en kvantifiering av sina verksamhetsmål
utifrån olika anslagsnivåer. För trafiksäkerhet och miljö har konkreta
mål ställts upp. De andra tre målen uttrycks i karaktär av inriktnings-
mål.

Trafiksäkerhet: Vägverket skall bidra till att antalet dödade och
skadade i trefiken minskar. Målet för år 2000 som även kan användas
för mål år 2003, är att antalet dödade skall minska till högst 400
personer per år och att antalet svårt skadade i trafiken skall minska till
högst 3 700 personer per år.

Miljö: Vägverket skall bidra till att de totala utsläppen av kväveoxider
och koldioxid samt antalet bullerstörda personer minskar, \brket skall
medverka i arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem.
Målet för utsläppen av kväveoxider för vägtrafiken är att dessa skall
minska med 50 % mellan år 1980 och år 2000. Målet för utsläppen av
koldioxid for vägtrafiken är att dessa inte skall öka mellan år 1990 och
år 2000. Vad gäller buller är Vägverkets mål som väghållare att inga
personer längs befintliga vägar i det statliga vägnätet skall utsättas for
buller över 65 dBA vid fasad, eller 35 dBA inomhus.

Tillgänglighet: Vägverket skall öka bärigheten på det statliga väg-
nätet. Med nuvarande medelstilldelning är Vägverkets mål att förhindra
att antalet kilometer väg med tillfälliga bärighetsnedsättningar ökar. Det
innebär att även fortsättningsvis kommer 19 000 km väg att drabbas av
tillfälliga bärighetsnedsättningar. Med en högre anslagsnivå är Väg-
verkets mål att högst 13 000 km väg får stängas av och att medel-
avstängningstiden är högst 52 dygn. Vad gäller permanenta bärighets-
restriktioner är Vägverkets mål att antalet kilometer väg som ej har full
permanent bärighet skall minska från 15 000 km till 11 000 km.

Effektivitet: Vägverket skall bidra till att den samlade restiden på det
statliga vägnätet minskar. Vägverket bedömer att som följd av Väg-
verkets åtgärder på det statliga vägnätet kommer restiden på vägnätet att
reduceras med 40 miljoner restidstimmar per år.

Regional balans: Vägverket skall bidra till att restiden inom och
mellan regioner minskar i förhållande till den totala restiden.

Årsredovisning 1993

Vägverket har lämnat en årsredovisning för verksamhetsåret 1993.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse för 1993 års redovisning inne-
håller inga invändningar.

I årsredovisningen framgår att verksamheten vid Vägverket under år
1993 totalt har omfattat ca 15,2 miljarder kronor och att trans-
fereringarna till kommuner och enskilda omfattat 1,6 miljarder kronor.

Drift- och underhållsvolymen uppgick till nästan 7 miljarder kronor
vilket motsvarar en ökning med ca 1,7 miljarder kronor jämfört med år

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

2 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7

1992. Under året pågick 360 större investeringsobjekt med en total Prop. 1994/95:100
anläggningskostnad på ca 14,5 miljarder kronor. Bilaga 7

Insatserna under året har medfört att ytterligare 10 000 km väg nu har
högsta bärighetsstandard. Det innebär att 85 % av det statliga vägnätet,
varav hela det nationella stamvägnätet har eftersträvad bärighet.

Genom de senaste årens ordinarie och extra medel har framkomlig-
heten på vägnätet förbättrats. Under år 1993 har åtgärder vidtagits som
minskar restidsförbrukningen med drygt 7 miljoner persontimmar för
persontrafiken och drygt 6 miljoner tontimmar för godstrafiken.

Antalet dödade och skadade har successivt minskat sedan år 1989. I
relation till genomsnittligt antal döda under åren 1988-1992 är 1993 års
preliminära antal på 630 personer ca 25 % lägre.

Antalet bullerstörda lägenheter har minskat med 2 632 sedan år 1991.

Restidsvinster som åstadkommits genom insatser under år 1993 och
som kommit de utpekade glesbygdsområdena till del omfattar 16 % av
restidsvinsten för personresor och 14 % av transporttidsvinsten för
godstransporter.

Konkurrensutsättningen av Vägverkets produktionsverksamhet samt
rationaliseringar i produktionen har drivits vidare under år 1993. Sedan
år 1991 och fram till slutet av år 1993 har antalet anställda i produk-
tionsdivisionen minskat med ca 1 000. De rationaliseringsvinster som
realiserats fram till slutet av år 1993 uppskattas av Vägverket till ca 400
miljoner kronor. Av den totala volym som upphandlades under året
upphandlades 75 % av investeringarna och 35 % av drift- och under-
hållsverksamheten i konkurrens.

Väg verkets dotterbolag

Vägverkets bolagsverksamhet innefattar dels projektfinansieringsbolag,
dels bolag med kommersiellt inriktad verksamhet utanför Vägverket.
Bolagsverksamheten omfattar Väginvest AB vars samtliga aktier för-
valtas av Vägverket, dotterbolagen Stockholmsleder AB (80 %) och
Sweroad AB (100 %) samt intressebolagen Rödöbron AB (15 %) och
Road Survey Technology Sweden AB (RST Sweden AB) (40 %). Väg-
verket förvaltar också 50 % av aktierna i Svensk-Danska Bro-
förbindelsen AB (SWEDAB).

Väginvest bedriver verksamhet inom tre områden; holdingverksamhet,
finansverksamhet och konsultverksamhet. Stockholmsleder AB svarar
för finansieringen av väginvesteringarna i Dennisöverenskommelsen och
bevakar att de finansiella och ekonomiska ramarna för vägdelen inte
överskrids. Rödöbron AB har tillkommit för att delfinansiera bro-
byggnad över Rödösundet i Storsjön, Jämtland. Sweroad AB exporterar
konsulttjänster avseende bl.a. vägadministration, vägunderhåll och
trafiksäkerhet. RST Sweden AB utvecklar och driver system for mät-
ning och analys av vägtillstånd och vägytors kvalitet. Vägverket har i
uppdrag att redovisa hur statens ägarengagemang i bolaget kan minskas
med inriktning mot en avveckling.

Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100

Resultatbedömning

Vägverket bedriver inom delsektom väghållning och trafiksäkerhet
verksamheten på ett sådant sätt att verksamheten bidrar till att uppnå de
trafikpolitiska målen. Regeringen konstaterar också att Riksrevisions-
verket inte har haft några invändningar mot Vägverkets årsredovisning.

Regeringen anser emellertid att Vägverkets centrala roll inom den
yrkesmässiga trafiken bättre borde avspeglas i årsredovisningen.
Exempelvis bör Vägverket i årsredovisningen redovisa vilka problem
som uppkommit under året inom den yrkesmässiga trafiken, vilka åt-
gärder som Vägverket vidtagit med anledning av dessa problem samt
vilken effekt dessa åtgärder har fått.

Vägverket har ett samlat ansvar for att åstadkomma ett effektivt väg-
transportsystem som uppfyller högt ställda krav på trafiksäkerhet med
hänsyn tagen till miljö och regional balans. I detta samlade ansvar ingår
bl.a. samordningsansvaret för handikappanpassning för kollektiva färd-
medel, föreskriftsansvar for handikappanpassning av vägfordon, sektors-
ansvar for ett miljöanpassat vägtrafiksystem m.m. Regeringen anser att
effekterna av att Vägverket har detta helhetsansvar på ett bättre sätt än
i dag bör framgå av Vägverkets årsredovisning.

Vägverkets förslag till verksamhetsmål är ett första försök till kvanti-
fierade mål. Vägverket bör dock utveckla verksamhetsmålet regional
balans varvid målet bör konkretiseras och vara möjligt att följa upp. En
redovisning bör ske i Vägverkets kommande årsredovisning.

Vägverket måste även fortsätta med utvecklingen av de övriga målen.
Målen jämte utförda och planerade produktioner (operationella mål)
måste kopplas till olika anslagsnivåer för att en uppföljning av målen
skall bli meningsfull.

Riksrevisionsverket har i en särskild rapport konstaterat att kost-
naderna för trafikens infrastruktur ofta underskattas. Regeringen anser
med anledning av detta att Vägverket skall redovisa vilka åtgärder
verket kommer att vidta för att höja kvaliteten i tidiga kostnadsuppskatt-
ningar i stora investeringsobjekt, vilka åtgärder verket kommer att vidta
for att öka den interna kostnadsuppföljningen för olika projekt i
planeringsfasen samt vilka rutiner verket kommer att vidta for att om-
pröva projekt som blivit starkt fördyrade under planeringsskedet.

Regeringen vill betona vikten av att Vägverket inför redovisnings-
principer for de anläggningstillgångar som hittills inte varit invärderade
i redovisningen.

Internationellt samarbete

Regeringens överväganden

Regeringen ser positivt på att Vägverket deltar i det internationella
samarbetet i syfte att effektivisera och förbättra väghållningen, trafik-
säkerheten, miljöarbetet och utnyttjandet av vägkapitalet. I den mån
Vägverket anordnar större konferenser etc. förutsätter regeringen att

denna verksamhet sker helt på kommersiella grunder utan ianspråk- Prop. 1994/95:100
tagande av statliga anslag. Bilaga 7

Genomförandet av nationell väghållningsplan

Vägverket

Under perioden juli 1993 till september 1994 har Vägverket investerat

4 719 miljoner kronor i det nationella stamvägnätet. På det nationella
stamvägnätet har längden väg med uppnådd målstandard ökat med 14
mil sedan år 1993. Genomförandet av väghållningsplanen framgår i
övrigt av nedanstående tabell.

Tabell: Genomförandeläget av nationell väghållningsplan.

Vägverket

VEp __________________________________

Stråk	Nedlagd kostnad 9307-9409	Uppnått sep-94 mil	Prognos kostnad till 2003	Prognos mål 2003 mil	Kommentar
E4 Helsingborg - Stockholm	985	33	7 290	57
E4 Stockholm - Gävle	321	6	2 500	12
E4 Gävle - Sundsvall	0	0	1 550	4	Målstandard utreds
E4 Sundsvall - Haparanda	860	48	2 040	51
Rv 40 Göteborg - Jönköping	20	2	3 660	14
E6 Trelleborg - Göteborg	494	26	2 200	31
E6 Göteborg - Svinesund	366	6	2 100	1 1
E20 Göteborg - Örebro	141	6	240	7	Målstandard utreds
E20 Örebro - Södertälje	150	7	2 580	15
E18 Riksgränsen - Kapellskär	777	13	3 300	30
E22 Malmö - Norrköping	98	21	1 170	28	Målstandard utreds
Rv70 Enköping - Mora	0	11	260	13
Rv45 Göteborg - Segmon	0	5	1 200	8
Rv26 Halmstad - Jönköping	101	2	340	4
Rv48/64 Jönköping - Kristinehamn	0	3	85	4
Rv50/60 Ödeshög - Borlänge	1 10	11	790	19
Rv55/56/53/67 Norrköping - Gävle	35	8	520	12
Rv3O/25/27 Ronneby - Borås	0		225		Ingår ej Nat plan nu
Rv25 Halmstad - Kalmar	0		200
Rv31/33 Jönköping - Västervik	0		200
E10 Töre - Riksgränsen	0		1 10
E12 Holmsund - Umbukta	7		510
E14 Sundsvall - Storlien	73		230
E65 Malmö - Ystad	60		210
Rv 45 Segmon - Karesuando	120		860
Summa	4 719		34 370

Kommentarer: Alla belopp redovisas i prisnivå 1993-07-01.
Uppnådd målstandard 1994-09 baseras på vägobjekt som
öppnats för trafik. Prognosen för år 2003 förutsätter
medelstilldelning enligt planen.

Målstandard på vissa delar av väg E 4, E 6, E 20 och väg E 22

Riksdagen beslutade den 8 juni 1994 angående investeringsplaner för
infrastrukturen (bet. 1993/94:TU30, rskr. 1993/94:434). Riksdagen
konstaterade att regeringen och Vägverket har redovisat olika mål-
standard för vägarna E 4, E 20 och E 22 och att detta sannolikt beror
på att regeringen och Vägverket ser investeringarna i olika tidsperspek-
tiv. Regeringens beslut avser en 10-årsperiod, medan Vägverkets för-
slag utgår från ett betydligt längre tidsperspektiv. Enligt riksdagen
måste Vägverkets förslag tolkas så att verket anser att betydande effekti-
vitetsvinster kan uppnås om vägsträckoma på sikt byggs ut till motor-
vägsstandard. Riksdagen delade denna uppfattning.

Mot bakgrund av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt Vägverket
att redovisa hur utbyggnad av vägarna bör ske från samhällsekonomisk
synpunkt.

. Under hösten 1994 har Vägverket redovisat förslag till hur utbygg-
naden bör ske. Vägverkets förslag är att bygga ut vägarna etappvis till
motorvägsstandard.

Vägverket har även på regeringens uppdrag redovisat hur utbygg-
naden av väg E 6 mellan Göteborg och norska gränsen bör byggas ut.

Regeringens överväganden

Regeringen konstaterar att medelstilldelningen till anslaget Byggande av
vägar kommer att minska som en följd av besparingskraven i statsbud-
geten. Genomförandet av den nationella väghållningsplanen kommer att
försenas. Eftersom det finns behov av att förbättra befintliga vägar och
att i vissa fall bygga nya vägar förbi tätorter m.m., ser regeringen en
risk i att utbyggnaden av ett fåtal projekt till en mycket hög standard
allvarligt och under en lång tidsperiod kan komma att försvåra möjlig-
heterna att genomföra andra angelägna åtgärder på de aktuella väg-
sträckoma. Det är därför inte lämpligt att ha en hög målstandard för
vissa vägar där huvuddelen av utbyggnaden av vägarna ligger efter
planperiodens slut. Risken finns då att användningen av statens resurser
inte blir optimal. Dessutom kommer en prövning av standarden på
vägnätet att ske inom ramen för den tidigare omnämnda kommittén som
har fått uppdraget att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna
i Sverige. Osäkerheten om ett fullföljande av projekt som ligger efter år
2003 är därför stor.

Regeringen förordar således att riksdagen omprövar sitt beslut rörande
mål standard på vägarna E 6 mellan Uddevalla och norska gränsen, E 4
mellan Gävle och Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och Örebro och på
väg E 22 mellan Malmö och Karlskrona. Målstandarden på dessa vägar
bör således vara 13 m med rätt att avvika från målstandard då det är
uppenbart att en avvikelse skulle innebära betydande samhälls-
ekonomiska effektivitetsvinster. Inga åtgärder bör dock vidtas som
hindrar eller avsevärt fördyrar utbyggnad till högre standard vid en
senare tidpunkt.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner att målstandard på vägarna E 6 mellan Uddevalla och
norska gränsen, E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20 mellan
Göteborg och Örebro och E 22 mellan Malmö och Karlskrona bör
vara 13 m med rätt att avvika från målstandard då det är uppenbart
att en avvikelse skulle innebära betydande samhällsekonomiska effek-
tivitetsvinster.

Yrkesmässig trafik

Bakgrund

Riksdag och regering har genom ett flertal beslut successivt skärpt
tillsynen över den yrkesmässiga trafiken. För att bidra till ett snabbare
genomförande av besluten tillkallade Kommunikationsdepartementet i
december 1993 en Ledningsgrupp för yrkestrafikfrågor bestående av
företrädare for olika myndigheter och branschorganisationer med an-
knytning till yrkestrafiken. Ledningsgruppen utsåg inom sig fyra arbets-
grupper vilka var för sig redovisade sitt arbete i en rapport. Rappor-
terna har sammanförts i departementspromemorian Den yrkesmässiga
trafiken - samordnings- och genomförandefrågor (Ds 1994:100).

En av arbetsgrupperna behandlade behovet av ökat samarbete mellan
myndigheter och organisationer. Arbetsgruppen föreslår i rapporten att
regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att, efter de behov som kan
föreligga i resp, län, ta erforderliga initiativ till samverkan på lednings-
nivå mellan berörda regionala myndigheter. Regeringen delar arbets-
gruppens bedömning när det gäller vikten av samordning vid tillsynen
av den yrkesmässiga trafiken. En viktig uppgift för länsstyrelserna är
således att verka for att statlig, kommunal och landstingskommunal
verksamhet samordnas i länet. Regeringen utgår från att länsstyrelserna
vidtar lämpliga åtgärder för att uppnå detta syfte.

En annan arbetsgrupp behandlade behovet av en översyn av lagstift-
ningen på yrkestrafikområdet. Regeringen beslutade den 15 september
1994 att en särskild utredare skall se över yrkestrafiklagstiftningen och
övrig författningsreglering för yrkestrafiken och utarbeta förslag till en
sammanhållen förfåttningsstruktur på området, Dir. 1994:109.

Regeringens överväganden

Vägverket har i september 1994 till regeringen lämnat sin årliga rapport
om tillståndet inom den yrkesmässiga trafiken. Vägverkets centrala roll
på yrkestrafikområdet har beskrivits bl.a. i propositionen (1993/94:168)
om ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken och av verket självt i den
förut nämnda departementspromemorian Den yrkesmässiga trafiken -
samordnings- och genomförandefrågor (Ds 1994:100). Det är som
tidigare nämnts av stor betydelse att Vägverket som central myndighet
för yrkestrafikfrågor årligen rapporterar till regeringen över tillståndet

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

inom området. Såsom regeringen tidigare noterat i samband med Prop. 1994/95:100
analysen av årsredovisningen för år 1993, bör det av kommande Bilaga 7

rapporter från Vägverket framgå vad verket gjort i sin egenskap av
central myndighet på området. De bör vidare innehålla en närmare
beskrivning av utvecklingen på yrkestrafikområdet, vilka problem som
har uppkommit, de åtgärder som vidtagits och vilka effekter dessa har
haft. En viktig uppgift för Vägverket är att följa upp effekterna av de
ändringar i olika författningar som beslutats under den senaste tiden, att
följa erfarenheterna av den skärpta tillsynen samt att ta del av och upp-
märksamma domstolsutslag av principiell natur.

Trafiksäkerhet

Bakgrund

Internationellt sett har Sverige hög trafiksäkerhet. Minskningen av
antalet trafikolyckor måste fortsätta. Vägverket har sedan den 1 januari
1993 sektorsansvaret för trafiksäkerheten. Framtida trafiksäkerhets-
arbete skall bygga på samverkan mellan myndigheter och trafikanter.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:161, bet.
1992/93:TU29, rskr. 1992/93:426) uppdrog regeringen åt Vägverket,
Rikspolisstyrelsen m.fl. att utarbeta förslag till förbättrad trafiksäkerhet
på vägarna m.m.

Inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet m.m. har redovisats i ett
nationellt trafiksäkerhetsprogram. Programmet har utarbetats av Väg-
verket, Rikspolisstyrelsen och Svenska kommunförbundet. På regional
nivå har frivilligorganisationema och andra samhällsaktörer engagerats.
Länsstyrelsen samordnar trafiksäkerhetsarbetet inom länet. Programmet
utgör grund för det svenska trafiksäkerhetssamarbetet. I programmet har
18 särskilda problem utpekats och prioriterats. Då trafiksäkerhets-
utvecklingen under de senare åren har varit positiv har nya trafiksäker-
hetsmål föreslagits - antalet trafikdödade skall understiga högst 400 år
2000 och antalet svårt skadade skall understiga 3 700. Det totala antalet
skadade år 2000 skall understiga 17 000 personer (polisrapporterade).
För att vidmakthålla den positiva utvecklingen bör ett förstärkt trafik-
säkerhetsmedvetande bland medborgare, trafikanter och beslutsfattare
åstadkommas. Människan skall sättas i centrum. Det fortsatta trafik-
säkerhetsarbetet skall vara decentraliserat och starkt lokalt förankrat för
att kunna skapa ett effektivt medborgar- och trafikantinflytande. Pro-
grammet är en god grund för det kommande trafiksäkerhetsarbetet och
riksdagen skall regelbundet informeras om trafiksäkerhetsutvecklingen.

Vägverket skall, enligt överenskommelse med Rikspolisstyrelsen, ge
polisen förutsättning till en rationell trafikövervakning genom att ge
bidrag för inköp av övervakningsinstrument. Ersättning i övrigt från
Vägverket till polisens övervakningsinsatser skall endast ske i undan-
tagsfall. Automatiska hastighetsövervakningar kommer företrädesvis att
ske vid skolor, daghem, vägarbeten samt vid svårövervakade och
olycksdrabbade vägavsnitt. 23

Regeringens överväganden

Regeringen faster stor vikt vid trafiksäkerhetsarbetet. Att minska antalet
skadade och dödade i trafiken är därför en mycket viktig uppgift för
Vägverket. Som ett led i detta arbete kan den inriktning som Vägverket
har redovisat i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet spela en stor
roll. Regeringen ser det därför som nödvändigt att samarbetet mellan
olika aktörer såsom Vägverket, kommuner och polisen utvecklas i enlig-
het med vad som föreslagits i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet.

Mijjö

Bakgrund

I Vägverkets miljörapport år 1993 redovisas vägtransporternas miljöpå-
verkan och verkets miljöarbete. Vägverket slår fest att transporternas
miljöpåverkan måste bemästras. Huvudpunkter i policyn är bl.a. att
vägtransportsystemet måste anpassas till en varaktigt hållbar utveckling.
Vägtransportsystemet måste förändras så att det medverkar till en
acceptabel klimatpåverkan, en varaktigt hållbar energiförsöijning och
hushållning med naturresurser. Vägverket vill snarast åtgärda störningar
från den vägtrafik som påtagligt hotar människors hälsa och välbe-
finnande.

Regeringen gav i september 1993 Vägverket i uppdrag att identifiera
vägrenar med en artrik och mångformig eller i andra avseenden värde-
full växtlighet. I uppdraget ingick även att redovisa ett förslag till ett
skötselprogram. Vägverket har i augusti 1994 redovisat uppdraget för
regeringen.

Storstadsöverenskommelserna

Stockholm

Dennisöverenskommelsen omfettar program och planer för investeringar
i kollektivtrafik, i trafikleder och i övriga väganknutna åtgärder. Kollek-
tivtrafikinvesteringama genomförs dels med SL som huvudman (inves-
teringar för lokal och regional kollektivtrafik), dels med Banverket som
huvudman (investeringar i statens spåranläggningar). För inves-
teringarna i nya trafikleder ansvarar Vägverket. För investeringar i
övriga väganknutna investeringar ansvarar kommunerna (miljöåtgärder
i Stockholms inner- och ytterstad) samt landstinget (infartsparkeringar).
Nedan redogörs för läget i genomförandet av Dennisöverenskommelsen.

SL-investeringarna

Tunnelbanan - upprustning och förnyelse

Genomförandet av tunnelbanans upprustning sker under år 1994 i en
snabbare takt än vad överenskommelsen förutsätter.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Tunnelbaneförlängning Hjulst a-Barkarby Prop. 1994/95:100

Förlängningen av tunnelbanan från Hjulsta till Barkarby förutsätter ?

beslut om en fjärrtåg/regionaltågstation vid Barkarby. Förslag till
huvudalternativ för stationslösning tunnelbana/tåg finns. Stationens fjärr-
och regionaltågsdel ligger utanför överenskommelsen och är ännu inte
finansierad.

Roslagsbanan - utbyggnad och upprustning

Genomförandet av upprustningen och utbyggnaden av Roslagsbanan
sker under år 1994 i planerad takt.

Snabbspårväg Gullmarsplan-Älvsjö-Alvik

Planeringen av snabbspårvägen mellan Gullmarsplan-Älvsjö-Alvik är
försenad. Byggstart för delen Gullmarsplan-Alvik beräknas till böijan
av år 1995 och för delen Årsta-Älvsjö till mitten av år 1995.

Miljövänliga bussar och stomnät i innerstaden

Under hösten 1993 levererades 20 nya etanolbussar. I slutet av år 1994
kommer ytterligare 30 etanolbussar att sättas i trafik. Två hybridbussar
levererades under år 1993. Ytterligare sex levereras i slutet av år 1994
och böijan av år 1995.

Planeringen för stomnätet är inriktad på att till så stor del som möjligt
vara infört hösten 1997. Förseningar i Ringens utbyggnad försenar
genomförandet av stomgatunätets utbyggnad och genomförandet av det
nya linjenätet i innerstaden.

Infartsparkeringar

Planeringen för genomförandet av utbyggnaden av infartsparkeringar
enligt överenskommelsen pågår. SLL/SL förskotterar medel under de
närmaste åren för att tidigarelägga utbyggnaden av infartsparkeringar
jämfört med Dennisöverenskommelsen. Under år 1994 planeras in-
fartsparkeringar för 20 miljoner kronor att byggas.

Järnvägsinvesteringar

Nynäsbanan

Utbyggnad av Nynäsbanan till dubbelspår pågår på delen Älvsjö-
Västerhaninge. Upprustningen av delen Västerhaninge-Nynäshamn är
färdig.

Tredje spåret

Utbyggnaden av tredje spåret vid Stockholm C är försenad på grund av
svårigheten att finna en godtagbar utformning av anläggningen.
Regeringen har för närvarande flera ärenden om tredje spåret för be-
redning, bl.a. den överklagade detaljplanen för tredje spåret över
Riddarholmen och en ansökan från Banverket om prövning enligt för-
ordningen om statliga byggnadsminnen.

Kallhäll-Kungsängen

Utbyggnaden till dubbelspår på sträckan Kallhäll-Kungsängen är för-
senad på grund av svårigheter att finna en godtagbar utformning av
järnvägen vid Staket.

Vägutbyggnader

Yttre Tvärleden

På Yttre Tvärleden pågår utbyggnaden av Söderhall-Rösa,
Fors-Jordbro och Haningeleden 4. Byggandet av Häggviksleden kom-
mer igång under år 1994.

Haningeleden 2 har försenats på grund av att Vägverket vill avvika
från Dennisuppgörelsen vad gäller vägbredd. Vägverket har planerat för
en trafikled med 13 m bredd i stället för 9 m. Vägarbetsplanen är över-
klagad till regeringen.

Ringen

I huvudsak på grund av försenad hantering av detaljplaner blir utbygg-
naden av Ringen kraftigt försenad. Utbyggnaden av Norra länken beräk-
nas bli försenad med 1 år. Byggstart kan ske tidigast i december 1995.
Norra länkens förlängning beräknas därför inte öppnas förrän år 1999 i
stället för år 1997. Vägverket räknar dock med att alla projekt skall
kunna vara färdigställda till år 2005.

Även införandet av vägtullar kommer att bli försenat. Enligt överens-
kommelsen skall vägtull tas ut i samband med att någon del av Ringen
öppnas för trafik. Detta kan ske tidigast i februari 1999. En sådan
försening av införandet av vägtullar påverkar projektets ekonomi nega-
tivt och medför förseningar även för andra delar av paketet. Byggstarten
för Österleden kan ske tidigast år 2000.

Regeringens överväganden

Ekonomin i vägledsprojektet blir allt mer känslig ju senare vägtullama
införs. Risken finns dessutom att genomförandet av vägdelen försenas
ytterligare. Staten har utställt garantier för ett flertal projekt som för
närvarande är under utbyggnad och således belastar projektet med ränte-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

kostnader. Regeringen måste därför överväga att begränsa Vägverkets Prop. 1994/95:100
utbyggnader enligt Dennisöverenskommelsen. Vägverket kan inte Bilaga 7
tillåtas att genomföra utbyggnader som omfattar större belopp än de
som sammanlagt finns avsatta dels för kollektivtrafikens utbyggnad
enligt Dennisöverenskommelsen och som ännu inte har utbetalats till
Stockholms läns landsting, dels de medel som finns avsatta för inves-
teringar i vägar i Region Stockholm. Garantierna bör således inte få tas

1 anspråk i större omfattning än att upptagna lån kan återbetalas utan att
infrastrukturinvesteringama i andra delar av landet drabbas.

Övriga väganknutna investeringar

För planeringen av olika former av miljöåtgärder i Stockholms inner-
och ytterstad ansvarar resp, kommun. Regeringen har fördelat den
statliga lånegaranti som riksdagen beslutade om våren 1994 mellan
Stockholms, Solna, Nacka och Sundbybergs kommuner.

Utökad garantiram i Stockholm

Bakgrund

Riksdagen beslutade den 14 april 1994 (prop. 1993/94:86, bet.
1993/94:TU24, rskr. 1993/94:247) att bemyndiga regeringen att låta
Riksgäldskontoret teckna statlig borgen för vissa projekt inom ramen för
överenskommelsen om infrastrukturens utbyggnad i Stockholms-
regionen. Förutom statlig borgen for vissa projekt avsåg bemyndigandet
bl.a. även förberedelsearbete för övriga vägprojekt under perioden fram
till den 1 juli 1995. För den fortsatta verksamheten fram till utgången
av år 1996 behöver Stockholmsleder AB en utökad garantiram för det
fortsatta planeringsarbetet. Utöver de projekt som riksdagen redan har
beslutat om beräknar Vägverket att inga nya vägprojekt kommer att
byggstartas förrän efter år 1996. Endast byggandet av vägtullstationema
beräknas komma igång före år 1997. Vägverket har redovisat kost-
naderna för att anpassa anslutningen av Norra länken vid Värtan till de
krav som beslutet om en nationalstadspark vid Haga-Brunnsviken
ställer. Vägverket har beräknat att en miljöanpassning av anslutningen
vid Värtan beräknas kosta ca 300 miljoner kronor. Regeringen föreslår
därför att det statliga borgensåtagandet för Norra länken utökas från

2 880 miljoner kronor till 3 180 miljoner kronor i 1992 års pris.

Regeringens bedömning

För den fortsatta verksamheten och genomförandet av överens-
kommelsen bör således riksdagen bemyndiga regeringen att låta Riks-
gäldskontoret teckna ytterligare statlig borgen omfattande 272 miljoner
kronor för att påbörja utbyggnaden av vägtullstationer (222 miljoner
kronor), information (30 miljoner kronor), ledningscentral (20 miljoner 27

kronor) och 250 miljoner kronor för att fortsätta förberedelsearbetet för

övriga vägprojekt samt 300 miljoner kronor för miljöanpassning av
Norra länkens anslutning vid Värtan. Det statliga borgensåtagandet bör
även omfatta ett bemyndigande för Riksgäldskontoret att justera garan-
tierna med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt beräk-
nade behov av justeringar för prisökningar i samhället. Samtliga belopp
avser prisnivå januari 1992.

Garantierna till utbyggnaderna av trafiklederna i Dennisöverens-
kommelsen ges för varje projekt för sig och inte samlat för alla väg-
projekt i Dennisöverenskommelsen. Inget projekt får därför realt över-
skrida den av staten ställda lånegarantin. Det är inte möjligt att överföra
lånegarantier för ett visst objekt till ett annat projekt i överens-
kommelsen. Det är inte heller förenligt med riksdagens bemyndigande
att använda ordinarie anslagsmedel för byggande av vägar etc. till att
finansiera fördyringar av enskilda objekt som skall finansieras med
vägtullar. Därmed har staten kontroll över kostnadsutvecklingen av
olika delar i projektet. Om ett objekt blir dyrare än beräknat måste
frågan redovisas för riksdagen.

Utökad garantiram i Göteborg

Bakgrund

Riksdagen beslutade den 8 juni 1994 (prop. 1993/94:169, bet.
1993/94:TU34, rskr. 1993/94:435) att bemyndiga regeringen att låta
Riksgäldskontoret ställa garantier för vissa förberedelsearbeten för
vägutbyggnaderna i enlighet med överenskommelsen om investeringar i
trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen inom en ram om högst
260 miljoner kronor. Under perioden juli 1995 t.o.m. december 1996
beräknar Vägverket att ytterligare 150 miljoner kronor erfordras for
fortsatta förberedelsearbeten.

Regeringen överväganden

För den fortsatta verksamheten och genomförandet av överens-
kommelsen bör således riksdagen bemyndiga regeringen att låta Riks-
gäldskontoret teckna ytterligare statlig borgen om 150 miljoner kronor
for det fortsatta förberedelsearbetet med Göteborgsöverenskommelsen.
Beloppet avser prisnivå januari 1992.

Malmö

Bakgrund

Kommunalförbundet for Malmöhus läns kollektivtrafik (Malmöhus
Trafik) ansvarar för genomförandet av programmen för regionaltågs-
trafiken och busstrafiken inom ramen för den s.k. Malmöhusöverens-
kommelsen. Malmöhus Trafik har genom avtal med kommunerna i länet
samt med Banverket, SJ och Vägverket säkerställt genomförandet av

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

flertalet åtgärder enligt Malmöhusöverenskommelsen. Genom avtal åtar Prop. 1994/95:100
sig kommunerna att enligt uppgjord tidsplan ansvara for planering och Bilaga 7

projektering, markförvärv, upphandling och kontroll av de projekt som
berör kommunen liksom en del av regionens finansiering.

Utbetalningen av statliga bidrag till regionen har skett genom Väg-
verket i enlighet med överenskommelsens tidsplan och efter det att
Malmöhus Trafik har redovisat att regionens åtagande säkerställts.

Malmöhus Trafik har konstaterat vissa förseningar i genomförandet av
åtgärderna men beräknar att dessa förseningar skall kunna återhämtas så
att hela programmet skall kunna genomföras under den avtalade tids-
perioden, dvs. senast under år 1998. Den 31 augusti 1994 har åtgärder
för totalt 16,3 miljoner kronor genomförts varav regionen står för
8,9 miljoner kronor. Därutöver har Malmöhus Trafik utbetalat
30,7 miljoner kronor till Banverket som regional andel för Ystadbanans
upprustning och elektrifiering.

Banverket ansvarar för upprustningen av Ystadbanan. Hittills har
Banverket genomfört åtgärder för ca 80 miljoner kronor. Hela projektet
beräknas vara slutfört vid årsskiftet 1996/97.

Vägverket ansvarar för utbyggnaden av Yttre ringvägen. Utbyggnaden
av den Yttre ringvägen är planerad att påböijas under år 1995 och
beräknas vara färdigställd år 1999.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig
borgen i prisnivå januari 1992 omfattande 272 miljoner kronor
för att påbörja utbyggnaden av vägtullstationer (222 miljoner
kronor), information (30 miljoner kronor), ledningscentral
(20 miljoner kronor) och 250 miljoner kronor för att fortsätta
förberedelsearbetet för övriga vägprojekt i Stockholmsregionen
samt 300 miljoner kronor för miljöanpassning av Norra länkens
anslutning vid Värtan,

2. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera ovan
angivna borgensåtaganden med tillkommande räntekostnader för
upptagna lån samt beräknade behov av justeringar för prisök-
ningar i samhället,

3. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig
borgen i prisnivå januari 1992 omfattande 150 miljoner kronor
för det fortsatta förberedelsearbetet med Göteborgsöverens-
kommelsen.

Genomförandet av en fast förbindelse över Öresund

Tillstånd m.m.

Den tidigare regeringen slutförde den 16 juni 1994 prövningen av
Öresundsförbindelsen enligt lagen om hushållning med naturresurser

(NRL) och vattenlagen. I regeringens beslut anges villkoren for den Prop. 1994/95:100
fortsatta tillståndsprövningen av Öresundsförbindelsen. Vattendomstolen Bilaga 7
och Koncessionsnämnden för miljöskydd skall ställa de närmare vill-
koren för förbindelsen. Konsortiet ansöker hos dessa myndigheter om
tillstånd för projektet.

Vattendomstolen svarar för den vidare prövningen enligt vattenlagen.

Koncessionsnämnden för miljöskydd svarar för prövningen enligt
miljöskyddslagen.

Konsortiet ansöker också hos Statens Geologiska Undersökning
(SGU)/Kammarkollegiet om tillstånd att muddra på den svenska konti-
nentalsockeln.

Ekonomi

Budgeten för kust-till-kustdelen av förbindelsen kommer att justeras
med anledning av det svenska regeringsbeslutet från juni 1994 om tillåt-
ligheten av Öresundsförbindelsen. Tidigare var kust-till-kustdelen kal-
kylerad till 12,18 miljarder kronor och innebar då en blockerande effekt
på vattengenomströmningen på ca 1 %. En minskning av brons blocke-
rande effekt till 0,5 % beräknas ge en merkostnad på ca 0,6 miljarder
kronor. Förändrade danska anslutningar på grund av ändrad linjeföring
beräknas ge en merkostnad på ca 0,2 miljarder kronor. Total budget för
kust-till-kustdelen är enligt konsortiet således 13 miljarder kronor i 1990
års prisnivå.

Tidsplan

Förbindelsen beräknas öppnas för trafik under år 2000.

Förfrågningsunderlag för entreprenader på förbindelsen har lämnats ut
vad gäller tunnel- och muddringsarbeten. Förfrågningsunderlag rörande
brodelen gick ut under nov/dec 1994. Anbud kommer att komma in till
konsortiet successivt under år 1995. De första kontrakten beräknas
tecknas i juni/juli 1995.

Förslaget om en Citytunnel under Malmö aktualiserades i samband
med Malmöhusöverenskommelsen men ingår inte i denna eftersom
någon lösning på finansieringen inte har framkommit. En utredning av
projektet som genomfördes under våren 1994 visade på behov av ytter-
ligare underlag om de tekniska förutsättningarna för genomförande av
projektet. SVEDAB och Malmöhus Trafik kommer nu att genomföra
dessa undersökningar samtidigt som finansieringen m.m. utreds. Ut-
redningen beräknas kunna redovisas efter sommaren 1995.

Telematik

Bakgrund

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Svenska forsknings- och utvecklingsinsatser inom väginformatikområdet
har sedan år 1991 samordnats inom ramen för Svenskt program för
Road Traffic Informatics (RTI). Programmet löper ut under år 1994.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att det finns ett fortsatt behov av svenska utvecklings-
insatser inom detta område bl.a. för att ytterligare klarlägga förutsätt-
ningarna att införa den nya tekniken i trafiksystemet. Regeringen anser
mot bakgrund av ovanstående att Vägverket bör få använda
37,5 miljoner kronor av anslaget Drift och underhåll av statliga vägar
för RTI-verksamhet.

Regeringen har för avsikt att uppdra åt Vägverket att senast i maj
1995 redovisa en plan för hur medlen bör användas. Utgångspunkter
bör därvid vara att den verksamhet som bedrivits inom ramen för
svenskt RTI-program kan fullföljas på ett effektivt sätt, att ett fortsatt
svenskt deltagande i den verksamhet som pågår i Europa säkerställs
samt att det även framgent skapas goda förutsättningar för ett väl
fungerande samarbete mellan olika svenska intressenter. Enligt
regeringens mening bör ambitionen vara att med det nu föreslagna
anslaget som grund skapa ett betydligt större samordnat program som
inrymmer såväl ytterligare insatser från Vägverket som insatser från
andra berörda myndigheter och från industrin. Behovet av resurser för
försörjning med vägdata av tillräcklig aktualitet och kvalitet, för
standardisering och för samhällsekonomisk utvärdering av den nya
tekniken bör särskilt uppmärksammas. I planen bör resultaten av den
utvärdering av svenskt RTI-program som NUTEK genomför liksom
Transportinformatikdelegationens arbete, beaktas (dir. 1994:41).

Forskning och utveckling vid Vägverket

Bakgrund

I 1993 års forskningspolitiska beslut (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:TU34, rskr. 1992/93:397) festslogs att Vägverket skall ha
ansvaret för samhällsmotiverad tillämpad forskning inom sitt verksam-
hetsområde. I enlighet med detta riksdagsbeslut har Vägverket genom
instruktionen ålagts att initiera, planera och stödja tillämpad samhälls-
motiverad forskning och utveckling inom sitt verksamhetsområde, att
utarbeta program för forskning och utveckling, dokumentera den forsk-
ning verket stödjer, informera om forskningsresultaten samt svara för
att forskningen utvärderas.

Regeringens överväganden

Enligt vad regeringen erfarit har Vägverket ännu inte beslutat om något
forskningsprogram utan koncentrerat arbetet på att ta fram en forsk-
nings- och utvecklingsstrategi under år 1994. Regeringen anser det
emellertid viktigt att program utarbetas och beslutas innan det kan sägas
att Vägverket tagit sitt fulla ansvar som sektorforskningsorgan. Efter-
som den nuvarande situationen skapar planeringsproblem för såväl
forskningsutförama som för andra forskningsstödjande myndigheter
utgår regeringen från att Vägverket skyndsamt vidtar de åtgärder som
krävs för att leva upp till sina åligganden som sektorforskningsansvarig
myndighet.

Bolagiseringen av Vägverkets produktionsdivision

Bakgrund

Riksdagen beslutade år 1991 efter förslag från regeringen om en upp-
delning av Vägverket i en beställardel och en produktionsdel. Vidare
beslutade riksdagen att produktionen skulle konkurrensutsättas. Kon-
kurrensutsättning avser Vägverkets hela projekterings-, bygg- och drift-
produktion. Kraven på Vägverket under år 1994 är att all byggproduk-
tion och 50 % av driftproduktionen skall vara konkurrensutsatt. Fr.o.m.
den 1 januari 1996 skall all tillkommande produktion upphandlas i full
konkurrens.

För att stärka produktionsdivisionens möjligheter att verka och bidra
till en rationell vägproduktion har riksdagen våren 1994 beslutat att
divisionen den 1 januari 1996 skall ombildas till ett av staten helägt
aktiebolag.

För närvarande har en tredjedel av vinterväghållningen och grund-
läggande drift på det statliga vägnätet upphandlats i konkurrens. Er-
farenheten av gjorda upphandlingar är att produktionen har effek-
tiviserats och kapitalbindningen för produktionsdivisionen som helhet
har minskat med 1 000 miljoner kronor.

Effektiviseringen av Vägverkets väghållning har resulterat i att ca
1 500 personer slutat i Vägverket under de senaste tre åren. För när-
varande är ca 50 personer övertaliga. Under åren 1995 och 1996 be-
döms ca 800 personer kunna bli övertaliga beroende på vilken omfatt-
ning vägproduktionen får samt på den framtida konkurrenskraften för
produktionsdivisionen/bolaget.

Regeringens överväganden

Regeringen står fast vid att konkurrensutsättningen av Vägverkets
produktionsverksamhet skall fortsätta i syfte att nå ytterligare effektivi-
sering och kapitalrationalisering. Det är emellertid viktigt att kon-
kurrensutsättningen sker på ett sådant sätt att Vägverkets beställar-
kompetens utvecklas så att de grundläggande trafikpolitiska målen inte
äventyras. Regeringen kommer därför att i dialog med Vägverket följa

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

upp hur konkurrensutsättningen av produktionsverksamheten utvecklas. Prop. 1994/95:100
I syfte att vinna erfarenheter av vintersäsongen 1994/95 kommer rege- Bilaga 7
ringen och Vägverket att utvärdera genomförd drift- och underhållsverk-
samhet under våren 1995. Innan regeringen tar slutlig ställning till
bolagiseringstidpunkt vill regeringen avvakta denna utvärdering.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen under hösten
1995 med överväganden och förslag till huvudman för produktions-
bolaget. I samband med detta kommer regeringen även att redovisa
erfarenheterna av den väghållning som upphandlats i konkurrens och
vilka följder dessa erfarenheter får för den fortsatta konkurrensutsätt-
ningen och tidpunkten för bolagiseringen av Vägverkets produktions-
division.

Anslag för budgetåret 1995/96

A 1. Vägverket: Administrationskostnader

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag
Förslag

varav

173 682 000

475 055 000

463 631 000

231 815 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Med anslaget finansieras kostnaderna för ledning, ekonomiadmini-
stration, personaladministration och gemensamma kostnader för verket.

Vägverket

Vägverket har yrkat på ett anslag på 490 732 000 kronor för budgetåret
1995/96 avseende verksamheten år 1996.

Regeringens överväganden

Med anledning av budgetunderskottet måste kraftfulla besparingar
genomföras i statsbudgeten. Detta gäller inte minst den statliga konsum-
tionen. Regeringen bedömer därför inte att Vägverkets yrkande kan
tillgodoses i sin helhet.

Lokalkostnaderna har beräknats minska för Vägverket till följd av den
prispress som för närvarande finns på kontorslokaler. Regeringen
räknar därför med att Vägverket har möjlighet att minska sina lokalkost-
nader med 4 601 000 kronor under år 1996. Anslaget har således redu-
cerats med motsvarande belopp.

Till följd av upphörande av sambruk av lokaler i Visby har en över-
föring av 177 000 kronor skett från Polisen till Vägverket.

Regeringen bedömer mot bakgrund av vad som anförts ovan att an-
slaget för administration bör omfatta 463 631 000 kronor för budgetåret
1995/96 avseende verksamheten år 1996. 33

3 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut	Prop. 1994/95:100
Regeringen föreslår att riksdagen	Bilaga 7

till Vägverket: Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 an-
visar ett ramanslag pä 463 631 000 kronor.

A 2. Drift och underhåll av statliga vägar

1993/94 Utgift 5 629 456 809 Reservation 3 121 613 029

1994/95 Anslag 5 762 055 000

1995/96 Förslag* 5 867 250 000

varav 2 933 625 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

* Anslaget föreslås som ramanslag

budgetåret 1995/96.

Från anslaget betalas vissa kostnader för drift och underhåll och
förbättringsarbeten av statliga vägar samt verkets räntekostnader för
kredit i Riksgäldskontoret för köp av vissa omsättningstillgångar och för
köp av anläggningstillgångar.

Vägverket

Vägverket har yrkat ett anslag på 9 629 371 000 kronor för budgetåret
1995/96 avseende verksamheten år 1996.

Vägverket har på regeringens uppdrag redovisat ett underlag gällande
drift- och underhållsverksamheten för tidsperioden 1994-2003 med
förslag till olika underhållsstrategier t.o.m. år 1997.

Genom det effektivitetsprogram som Vägverket påbörjade år 1992 och
som bl.a. inkluderar en konkurrensutsättning av drift- och underhålls-
verksamheten, beräknar Vägverket att ca 500 miljoner kronor per år
kan sparas fram till år 1996.

Genom de extraanslag som riksdagen anvisat för underhållsåtgärder
på länsvägnätet under de senaste åren beräknar Vägverket att det i
nationell väghållningsplan redovisade behovet av förbättringsåtgärder
kan minskas med 330 miljoner kronor per år.

Med hänsyn tagen till beräknade besparingar samt de extramedel som
anvisats för underhåll av länsvägar anser Vägverket att det långsiktigt
krävs ett drift- och underhållsanslag på 9 450 miljoner kronor per år
under tio år. Anslagsbehovet fördelas enligt följande.

Basuppgiften

För att klara driften och underhållet av vägnätet med de nya vikt-
bestämmelserna, men utan återuppbyggnad av redan förslitna vägar och
utan hänsyn till behovet av förebyggande förstärkningsåtgärder till följd
av de nya viktbestämmelsema, behövs 5 420 miljoner kronor per år.

Rekonstruktion av länsvägar Prop. 1994/95:100

För att återföra de mest förslitna vägarna till acceptabel standard erfor- Bilaga 7
dras 460 miljoner kronor per år under en tioårsperiod.

Bärighetsåtgärder

Kostnaderna för ett program som innebär åtgärder för att motverka ökat
vägslitage samt tjälsäkring av angelägna vägavsnitt uppskattas till ca 900
miljoner kronor under en tioårsperiod. En alternativ strategi som inne-
bär att hela behovet åtgärdas under en tioårsperiod beräknas kosta 2 000
miljoner kronor per år.

Beläggning av grusvägar

Vägverkets målsättning är att alla grusvägar med en trafik överstigande
250 fordon per dygn samt alla grusvägar med randbebyggelse och trafik
över 125 fordon per dygn skall vara belagda. Våren 1994 återstod drygt
1 000 km väg att belägga. Kostnaden för detta uppgår till 220 miljoner
kronor per år under en tioårsperiod.

Samma ytstandard på länsvägar i hela landet

I dag finns det ca 10 000 km belagd väg med otillfredsställande yt-
standard och därmed låg åkkomfort. Drygt 60 % av dessa vägar ligger
i skogslänen. Kostnaderna per år uppskattas till ca 600 miljoner kronor
under en 15-årsperiod alternativt 900 miljoner kronor under en tioårs-
period.

Trafiksäkerhet

För att nå de operativa målen som ställts upp för ökad trafiksäkerhet år
2000 måste Vägverket vidta åtgärder för 1 050 miljoner kronor per år.

Miljö

Vägverket har ett ansvar för miljön dels såsom sektorsansvarig myndig-
het, dels såsom väghållare. Vägverket bedömer att sektorsansvaret
kräver utökade resurser i storleksordningen minst 200 miljoner kronor
per år.

För väghållningen behöver särskilda åtgärder vidtas såsom skydd av
vattentäkter, förbättring av vägmiljön, riktade insatser för att eliminera
buller och minska lokala problem med höga avgashalter. Delar av dessa
åtgärder ingår i den s.k. basuppgiften men utöver detta finns ett medels-
behov på ytterligare 300 miljoner kronor per år.

övrigt

Med drift- och underhållsanslaget finansieras kostnader for samhälls-
planering, beställning och delar av Vägverkets forsknings- och utveck-
lingsverksamhet. Totalt beräknas den ärliga kostnaden för dessa poster
uppgå till 300 miljoner kronor per år.

Regeringens överväganden

Regeringen kan konstatera att de anspråk på medel som erfordras for att
nå upp till föreslagen anslagsnivå för drift och underhåll av vägar under
den kommande tioårsperioden inte kan rymmas inom statsbudgetens
ramar. Det finns därför skäl för regeringen att överväga om den stan-
dard på vägnätet som Vägverket har föreslagit är rimlig. Den effektivi-
sering och kapitalrationalisering som blivit följden av konkurrensutsätt-
ningen av Vägverkets produktionsverksamhet har medfört att resurser
frigjorts for ett ökat underhåll av vägnätet. Långsiktigt kan en sådan
ökning av arbetsproduktivitets- och kapitalrationalisering ge ett utrymme
på ca 1 miljard kronor per år. Regeringen ser ingen möjlighet att under
den närmaste tiden höja anslaget for drift och underhåll av vägar. Där-
för är det rimligt att Vägverket omprövar sin strategi för drift och
underhåll av vägnätet till att omfatta ett effektiviserat underhåll inom
oförändrade ramar. Regeringen föreslår således ett anslag för drift och
underhåll som realt är i stort oförändrat jämfört med i dag.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen särskilt tagit hänsyn till
att införandet av ny informationsteknik i vägsystemet måste påskyndas
och stimuleras i enlighet med vad som tidigare anförts om telematik.
Regeringen föreslår därför att Vägverket tillförs 37,5 miljoner kronor
för detta ändamål.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen tagit hänsyn till att
56 000 kronor avräknas för överföring av arkiv från Vägverket till
Riksarkivet.

1 anslaget har regeringen också beräknat 265 miljoner kronor för
lösen av lån i Riksgäldskontoret till följd av den planerade bo-
lagiseringen av Vägverkets produktionsdivision den 1 januari 1996. Som
regeringen tidigare har redovisat avser regeringen återkomma till riks-
dagen med frågan om tidpunkt för bolagisering i samband med att
regeringen under hösten 1995 presenterar förslag till huvudman för
bolaget.

Regeringen beräknar medelsbehovet for budgetåret 1995/96 till
5 867 250 000 kronor. Regeringen föreslår en oförändrad låneram om
2 000 miljoner kronor för anläggningstillgångar m.m. Låneramen för
ersättning av färjor med broar behöver utökas eftersom Vägverket
planerar utbyggnad av broar som ersätter färjor. Regeringen föreslår
därför att Vägverket endast anvisas en låneram for såväl lån för an-
läggningstillgångar som lån för broar som ersätter färjor. Beslut om
broar som ersätter färjor skall dock beslutas av regeringen i varje en-
skilt fall. En oförändrad låneram för anläggningstillgångar rymmer även
planerade lån för utbyggnad av broar som ersätter färjor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 5 867 250 000 kronor,

2. godkänner att en låneram om totalt 2 000 miljoner kronor får
användas for inköp av såväl omsättningstillgångar och anlägg-
ningstillgånger som för broar som ersätter färjor.

A 3. Byggande av vägar

1993/94 Utgift 5 467 904 000
1994/95 Anslag 5 600 735 000
1995/96 Förslag 7 592 656 000

varav 4 984 400 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas kostnaderna för investeringar i det nationella
stamvägnätet, övriga riksvägar och särskilda bärighetshöjande åtgärder.

Vägverket

Vägverket hemställer om ett anslag på 8 442 862 000 kronor för
budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

Med anledning av budgetunderskottet måste staten genomföra kraftiga
besparingar i budgeten. Trots föreslagna besparingar på anslaget kan
samtliga pågående byggprojekt fullföljas. Antalet nystarter det närmaste'
budgetåret blir dock mycket begränsat.

Regeringen står fest vid att den nationella väghållningsplanen
1994-2003 skall utgöra utgångspunkt för den medelstilldelning till
väginvesteringar som årligen sker i statsbudgeten. I vilken takt som
infrastrukturplanema kan genomföras beror dock av hur statens finanser
utvecklar sig. Genomförandet skall dock ske i enlighet med den priori-
tering som riksdagen beslutat och som också finns festställd i den
nationella väghållningsplanen.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts bedömer regeringen medels-
behovet för budgetåret 1995/96 till 7 592 656 000 kronor.

Kapitalkostnaderna för krediten i Riksgäldskontoret för finansiering av
utbyggnaden av väg E 6 till motorväg mellan Stenungsund och
Ljungskile belastar årligen anslaget Byggande av vägar.

Med hänsyn till svårigheten att beräkna investeringskostnadernas
fördelning på budgetår bör en anslagskredit för anslaget uppgå till mot-
svarande 10 % för en tolvmånadersperiod.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i kompletterings-
propositionen med förslag till planeringsramar for åren 1997 och 1998.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Byggande av vägar for budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-
anslag på 7 592 656 000 kronor,

2. godkänner vad som anförts om användningen av anslaget för att
täcka viss kapitalkostnad för utbyggnaden av väg E 6 till motor-
väg på delen Stenungsund-Ljungskile.

A 4. Byggande av länstrafikanläggningar

1993/94 Utgift 1 504 427 000
1994/95 Anslag 2 242 000 000
1995/96 Förslag 2 374 000 000
varav 1 516 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas Vägverkets kostnader för byggande av länsvägar
och Banverkets kostnader för investeringar i länsjämvägar. Vidare
lämnas från anslaget bidrag till fullföljande av pågående byggande av
statskommunvägar, till väg- och gatuanläggningar, till kajanläggningar
och fartyg för regional kollektiv person- och godstrafik, till kommunala
flygplatser samt till spåranläggningar for kollektiv persontrafik. Från
anslaget betalas även medel till kollektivtrafikinvesteringar enligt stor-
stadsöverenskommelsema i de fall någon annan än staten är huvudman
för genomförandet.

Vägverket

Vägverket hemställer om ett anslag på 3 958 338 000 kronor för
budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

I samband med att riksdagen beslutade om planeringsramar för inves-
teringar i trafikens infrastruktur våren 1993 höjdes anslagen for
byggande av vägar samt nyinvesteringar i stomjämvägar kraftigt. Däre-
mot ökade inte planeringsramen for investeringar i länstrafikanlägg-
ningar. Regeringen föreslår därför inga besparingar på detta anslag.
Riksdagen beslutade för föregående och innevarande budgetår om en
tidigareläggning av investeringar i länstrafikanläggningar. Under
kommande budgetår kommer därför investeringarna att ligga på en lägre
nivå än de två föregående åren.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts bedömer regeringen medels-
behovet för budgetåret 1995/96 till 2 374 000 000 kronor.

Med hänsyn till svårigheten att beräkna investeringskostnadernas
fördelning på budgetår bör en anslagskredit för anslaget uppgå till mot-
svarande 10 % för en tolvmånadersperiod.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i kompletterings- Prop. 1994/95:100
propositionen med förslag till planeringsramar för åren 1997 och 1998. Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1995/96 an-
visar ett ramanslag på 2 374 000 000 kronor.

A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

649 432 000

657 449 000

329 449 000

164 724 500 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas bidrag till drift och byggande av vissa enskilda
vägar.

Vägverket

Vägverket hemställer om ett anslag på 924 746 000 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96 avseende verksamheten år 1996.

Regeringens överväganden

Regeringen har för avsikt att uppta förhandlingar med Svenska
kommunförbundet rörande en överföring av medlen till kommunerna.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 329 449 000 kronor.

A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

68 731 000

42 079 000

43 826 000

Reservation

49 499 000

varav 21 913 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas Vägverkets kostnader för planering m.m. samt
investeringar inom totalförsvarets civila delar.

Vägverket Prop. 1994/95:100

Vägverket yrkar på 48 117 000 kronor för budgetåret 1995/96 avseende Bilaga 7
verksamheten för år 1996. Vägverket hemställer vidare om ett beställ-
ningsbemyndigande för att anskaffa reservbromateriel år 1996 avseende
år 1997 på 10 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Med anledning av besparingskraven i statsbudgeten bedömer regeringen
att Vägverkets yrkande för försvarsuppgifter inte kan tillgodoses i sin
helhet. Regeringen föreslår därför ett minskat anslag. Regeringen beräk-
nar medelsbehovet efter pris- och löneomräkning till 43 826 000
kronor.

Regeringen anser att Vägverket bör ges ett beställningsbemyndigande
på 10 miljoner kronor för att anskaffa reservbromateriel år 1996 som
avser år 1997.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 43 826 000 kronor,

2. godkänner att Vägverket ges ett beställningsbemyndigande på

10 000 000 kronor för att anskaffa reservbromateriel år 1996
som avser år 1997.

A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

313 044 000

522 331 000

598 513 000

varav 375 786 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas kostnaderna för upprätthållande av registerverk-
samheten.

Vägverket

Vägverket yrkar ett anslag på 762 949 000 kronor för budgetåret
1995/96.

Regeringens överväganden

Enligt förslag i proposition, Den framtida trafikadministrativa verksam-
heten (prop. 1994/95:126), skall ansvaret för registerverksamheten på
länsstyrelserna överföras till Vägverket. Vid beräkningen av anslaget

har därför särskild hänsyn tagits till förslagen i propositionen. Väg- Prop. 1994/95:100
verket tillförs 37,5 miljoner kronor från länsstyrelserna. Vid beräk- Bilaga 7
ningen av anslaget har lokalkostnaden för Vägverkets registerverksam-
het kompenserats med 1 133 000 kronor för 18-månadersperioden.

Regeringen bör dessutom medges rätten att överföra medel mellan
anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar och anslaget A 7.

Vägverket: Kostnader för registerverksamheten för det fall en kraftfull
ökning av antalet nyregisteringar av fordon, utfärdande av körkort m.m.
sker i en sådan omfattning att anslagskrediten inte är tillräcklig för att
möta denna ökande efterfrågan på verkets tjänster.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 598 513 000 kronor,

2. godkänner att regeringen bemyndigas besluta om att medel får
överföras från anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga
vägar till anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverk-
samheten.

A 8. Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m.

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 000

Regeringens överväganden

Vägverket får utföra uppdrag åt utomstående samt utföra vissa uppgifter
som finansieras med avgifter under förutsättning att full kostnadstäck-
ning uppnås. Denna verksamhet särredovisas på anslaget. Vägverket
skall särredovisa varje verksamhetsgren för sig. Inom ramen för an-
slaget betalas också Buss- och taxivärderingsnämndens verksamhet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett anslag på 1 000 kronor.

Banverket

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Banverket har ett samlat ansvar för att jämvägstransportsystemet
blir effektivare och trafiksäkrare, med hänsyn tagen till höga
miljökrav och regional balans. Vidare skall Banverket tillhanda-
hålla en konkurrenskraftig och kundanpassad infrastruktur för
järnvägstrafikens operatörer. Det är viktigt att Banverket med-
verkar i arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem.
Investeringar i stom- och länsjämvägar skall ske i enlighet med av
regeringen fastställda planer samt riksdagens beslut våren 1993.

Jämvägsinspektionen skall bl.a. genom ett fördjupat föreskrifts-
arbete verka för att trafiksäkerheten inom spårtrafiken förbättras.

Resurser 1995/96

Med anledning av den ekonomisk-politiska propositionen hösten
1994 har medel avsatts under innevarande budgetår for ökade
underhålls- och reinvesteringsinsatser. Anslaget för drift och
vidmakthållande av statliga järnvägar bibehålls oförändrat.

Nivån på anslaget för nyinvesteringar i stomjämvägar bör beräk-
nas i enlighet med riksdagens tidigare beslut om investeringar i
trafikens infrastruktur och med hänsyn till aviserade besparingar i
statens utgifter.

Banverkets verksamhet

Banverket är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör järn-
vägar. Verkets huvuduppgifter är att driva och förvalta statens spåran-
läggningar, ansvara för säkerhetsfrågor rörande spårtrafik, stödja tilläm-
pad forskning inom sitt område samt verka för järnvägens utveckling,
en miljöanpassad järnvägstrafik och regional balans. Den verksamhets-
idé som Banverket har formulerat är att tillhandahålla ett bansystem
som möjliggör att järnvägstrafiken blir en konkurrenskraftig, miljö-
vänlig och trafiksäker del av transportsystemet. Vidare förvaltar Ban-
verket aktier i Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB) med
50 % samt i A-Banan Projekt AB med 50 %. SVEDAB ansvarar för
bl.a. finansiering, byggande och drift av de svenska anslutningarna till
den planerade Öresundsförbindelsen och A-Banan Projekt AB ansvarar
för upphandlingen av Arlandabanan. Verksamheten omfattar bl.a. drift
och vidmakthållande av det befintliga statliga järnvägsnätet och plane-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

ring, projektering, upphandling och produktion av nya järnvägar. Under Prop. 1994/95:100
år 1993 omfattade nyinvesteringsverksamheten bl.a. följande större Bilaga 7
objekt:

- Ostkustbanan, 1 060 miljoner kronor: fyrspårsutbyggnad
Ulriksdal-Rosersberg, anpassning för X2000, dubbelspårsutbyggnader
och linjeomläggningar.

- Västra stambanan, 616 miljoner kronor: Grödingebanan och ban-
gård sombyggnader.

- Södra stambanan, 778 miljoner kronor: anpassning för X2000.

- Mälardalen, 535 miljoner kronor: dubbelspårsutbyggnader, linjeom-
läggningar och upprustning.

- Norra stambanan och stambanan genom övre Norrland, 420
miljoner kronor: brobyten med linjeomläggningar.

- Västkustbanan, 366 miljoner kronor: dubbelspårsutbyggnader.

- Upprustningsarbeten m.m. på Haparandabanan samt länsjämvägama
Blekinge kustbana, Stångådalsbanan, Bohusbanan, Hargs hamn sbanan,
och Ystadsbanan.

Jämfört med år 1992 ökade den totala verksamhetsvolymen under år
1993 från 7 456 miljoner kronor till 8 411 miljoner kronor, varav nyin-
vesteringar i stomjämvägar ökade från 2 715 miljoner kronor till
3 926 miljoner kronor. Omsättningen per anställd ökade med 10 %.
Den 1 november 1994 hade Banverket 7 640 anställda, varav 6 513 var
fäst anställda. Med nuvarande organisation och förutsättningar for verk-
samheten bedömer Banverket att antalet anställda under perioden
1995-1998 minskar genom naturlig avgång med ca 200 personer per år.

Inriktning av verksamheten

Banverket redovisade den 16 augusti 1994 en treårsplan som även inne-
håller anslagsframställning och förslag till verksamhetsinriktning för
budgetåret 1995/96. Under år 1994 har Banverket presenterat en stom-
näts- och en driftplan för perioden 1994-2003 som tillsammans utgör en
samlad strategi för den långsiktiga verksamhetsplaneringen och redo-
visar bl.a. fastställda mål, järnvägarnas tillstånd samt motiven för före-
slagna åtgärder.

I syfte att uppnå de övergripande trafikpolitiska målen skall Banverket
inom givna resursramar genomföra de åtgärder på järnvägsnätet som
ger största möjliga samhällsekonomiska nytta. Järnvägstransporter
kräver stora trafikunderlag och oftast betydande investeringar för att
vara attraktiva och samhällsekonomiskt lönsamma. Inom jämvägs-
systemet är även systemeffekterna påtagliga på så sätt att kvaliteten och
omfattningen i det totala utbudet av transporter i stor utsträckning på-
verkar transportvolymema på enskilda sträckor. Vid sidan av prissätt-
ningen är de viktigaste konkurrensmedlen för persontrafiken snabbhet,
hög frekvens och punktlighet. På motsvarande sätt är de viktigaste
konkurrensmedlen för godstrafiken hög transportkapacitet, tillförlitlighet
och möjligheten till skräddarsydda transportlösningar.

För trafikutövama är järnvägarnas möjligheter i form av största Prop. 1994/95:100
tillåtna hastighet, maximal axellast och trafikkapacitet avgörande för Bilaga 7
tågets konkurrenskraft gentemot övriga transportslag. Med utgångspunkt
i de trafikpolitiska målen har Banverket utvecklat egna verksamhetsmål
som svarar mot omvärldens krav och behov. Dessa mål hänför sig till
hastighet, bärighet, kapacitet, driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö.

Hastighetsstandarden 160-200 km/tim är riktpunkt för de viktigaste
delarna av stomnätet, där även möjligheterna att i framtiden tillåta
hastigheter över 200 km/tim i bl.a. triangeln Stockholm—
Göteborg-Malmö tas tillvara vid större ny- och ombyggnader. I dag
gällande basstandard för bärighet är en maximal axellast på 22,5 ton
vilken uppnås på 90 % av de statliga järnvägarna. På Malmbanan tillåts
25 tons axellast. Vid nybyggnad och spårbyten tillämpas en standard
som möjliggör en framtida höjning av axellasten. Den faktor som har
den största betydelsen för kapaciteten är antalet spår. Genom de om-
fettande nyinvesteringarna kommer den del av järnvägsnätet som har två
eller fler spår att öka betydligt. Driftsäkerheten mäts bl.a. genom an-
talet funktionsstörningar i timmar per spårkilometer som när järnvägs-
nätet gradvis moderniseras förväntas minska avsevärt. Det största trafik-
säkerhetsproblemet är plankorsningama som i måttet genomsnittligt
antal per mil stomjämväg bedöms minska från i dag 8 till 4 år 2003.

Miljöarbetet

Järnvägstransporter är med en hög nyttjandegrad energieffektiva och
utförs till största delen med elenergi vilket är gynnsamt ur miljösyn-
punkt. En utbyggnad och förbättring av jämvägstransportsystemet
skapar förutsättningar för en överflyttning av transporter från andra
trafikslag vilket kan resultera i en förbättring av den totala miljön.
Banverkets miljöarbete innefettar i huvudsak påverkan av buller och
vibrationer, naturresursanvändning, kulturmiljö, markanvändning samt
kemikalieanvändning. I planering och genomförande av verksamheten
använder Banverket miljökonsekvensbeskrivningar som en del i besluts-
underlag.

I trafikverkens gemensamma årliga miljörapport redovisar Banverket
aktuella aktiviteter inom miljöområdet. Dessa består bl.a. av revidering
av Banverkets bullerpolicy och en studie av energiförbrukning och
luftföroreningar från järnvägstrafiken. Banverket har under år 1994
presenterat en miljökonsekvensbeskrivning av stomnätsplanen. Planens
genomförande bedöms bl.a. leda till att antalet störda av buller och
vibrationer minskar med 33 000 personer, att de årliga utsläppen av
kväveoxider och koldioxider minskar med motsvarande 40 000 bilar
samt att upp till ett trettiotal områden av riksintresse för natur-, kultur-
och miljövård kommer att beröras av jämvägsutbyggnadema. Under
året har Banverket inrättat ett råd för fysisk miljö som bl.a. har till
uppgift att ge råd rörande utformning av banprojekt och åtgärder för att
minimera intrång och påverkan på omgivningen samt stimulera intresset
för estetiska, arkitektoniska och kulturella värden.

Jämvägsinspektionen

Jämvägsinspektionen är administrativt inordnad i Banverket men fri-
stående i sin myndighetsutövning och har som övergripande uppgift att
uppfylla det trafikpolitiska målet att trafiksäkerheten fortlöpande skall
förbättras. Inspektionen svarar, vad gäller trafik med järnväg, tunnel-
bana och spårväg, bl.a. för frågor angående säkerhetsnormer, tillsyn
över efterlevnaden av säkerhetsnormer samt undersökning av olyckor
och andra händelser som berör säkerheten. Verksamheten har under år
1993 bl.a. innefattat att 80 olyckor eller olyckstillbud undersökts och att
800 ansökningar för att bedriva verksamhet behandlats. Tillsynsverk-
samheten bygger på att företagen har egna fungerande kontrollsystem
som kontrolleras genom bl.a. temainspektioner.

Regeringens överväganden

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för Banverkets årsredovisning år
1993.

Regeringen delar Banverkets bedömning om verksamhetens inrikt-
ning. Banverket skall inom givna resurser genomföra de åtgärder i
järnvägsnätet som ger största möjliga samhällsekonomiska nytta. Ban-
verket har ett samlat ansvar för att jämvägstransportsystemet blir effek-
tivare och trafiksäkrare, med hänsyn tagen till höga miljökrav och
regional balans. Vidare skall Banverket tillhandahålla en konkurrens-
kraftig och kundanpassad infrastruktur för järnvägstrafikens operatörer.
Investeringar i stom- och länsjämvägar skall ske i enlighet med av
regeringen fastställda planer samt riksdagens beslut våren 1993. B a n -
verket bör utveckla användandet av miljökonsekvensbeskrivningar som
en del i beslutsunderlag. Det är viktigt att Banverket medverkar i arbe-
tet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem.

Regeringen delar Banverkets bedömning att de sex delmålen hastig-
het, axellast, kapacitet, driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö i stort
svarar mot omvärldens behov och krav på jämvägssektom. För att
dessa delmål effektivt skall kunna användas for att styra verksamheten
bör Banverket kontinuerligt fortsätta att utveckla och precisera målen
ytterligare. Vad gäller verksamhetsmålet regional balans bör Banverket
formulera ett konkretiserat och uppföljningsbart delmål. Vidare bör
Banverket tydligare följa upp och ange hur trafikeringen av bannätet
utnyttjar de möjligheter som infrastrukturen medger, i syfte att uppnå de
uppställda målen på resp, stråk.

RRV konstaterar i en särskild rapport att kostnaderna för inves-
teringar i stomjämvägar ofta underskattas, huvudsakligen beroende på
interna faktorer inom Banverket. Regeringen förutsätter att Banverket
med anledning av RRV:s rapport ser över formerna för långtids-
planeringen samt redovisningen av osäkerheter i investeringskalkyler.

Jämvägsinspektionen bör bl.a. genom ett fördjupat foreskriftsarbete
verka for att trafiksäkerheten inom spårtrafiken förbättras.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att Prop. 1994/95:100
bl.a. mot bakgrund av utvecklingen inom järnvägsområdet redovisa en Bilaga 7
analys av Banverkets myndighetsuppgifter och roll inom jämvägssektom
samt föreslå eventuella forändringar. Inriktningen i förslagen skall vara
att Banverkets roll som sektorsföreträdare bör förtydligas och utvecklas.
Vidare kommer Banverkets organisation att ses över i syfte att effektivi-
sera och rationalisera verksamheten.

Vid Banverkets tillkomst år 1988 gjordes vissa överenskommelser
angående kostnadsansvar for SJ och Banverket. De grundläggande
principerna för kostnadsfördelning bör vara att ansvaret bör ligga hos
den som i störst utsträckning kan påverka kostnaderna samt att trafik-
operatörerna i så stor utsträckning som möjligt bör betala för ut-
nyttjandet av infrastrukturen via banavgifter.

Regeringen föreslår därför att kostnadsansvaret för Banverkets
tjänsteresor på tåg samt energi for drift av växlar och signaler förs över
från SJ till Banverket. Finansieringen föreslås ske genom att de årliga
banavgifterna höjs med 60 miljoner kronor och att Banverket får till-
godogöra sig denna höjning. Detta skall ses som en slutlig reglering
mellan Banverket och SJ vad gäller alla eventuellt tillkommande kost-
nader för Banverkets tjänsteresor på tåg samt energi för drift av växlar
och signaler.

I samband med ett nytt förslag till förändring av de regler som styr
järnvägstrafiken avser regeringen återkomma till riksdagen i frågor
rörande gemensamma funktioner m.m. inom jämvägssektom.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner det som regeringen förordar om Banverkets verksam-
het,

2. godkänner det som anförts rörande kostnadsansvar för och
finansiering av Banverkets tjänsteresor på tåg samt drift av
växlar och signaler.

Inlandsbanan

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:9, bet. 1992/93:TU3,
rskr. 1992/93:113) slöts ett avtal den 26 mars 1993 om ändrat huvud-
mannaskap för Inlandsbanan mellan staten och Inlandsbanan Aktiebolag
(IBAB). Regeringen godkände avtalet den 15 april 1993. Avtalet inne-
bär bl.a. att nyttjanderätten och ansvaret för drift och underhåll av
Inlandsbanan övergår till IBAB, samt att IBAB under perioden den
1 januari 1993 - den 30 juni 1998 erhåller statliga bidrag på totalt
620 miljoner kronor för drift, investeringar, banupprustning och ban-
underhåll. T.o.m. den 30 juni 1994 har 160 miljoner kronor utbetalats
till IBAB. För sitt första verksamhetsår redovisar IBAB intäkter på
155 miljoner kronor, varav bidrag från staten utgör 146 miljoner 46

kronor. Resultatet efter skatt innebär en förlust på 18 250 kronor. IBAB

har som mål att verksamheten år 1998 skall generera lika mycket in-
täkter som driftkostnaderna för banan.

Regeringens överväganden

Regeringen konstaterar att verksamheten efter den 30 juni 1998 kommer
att bedrivas utan statliga bidrag, vilket kräver en betydande förbättring
av det ekonomiska resultatet.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Lån i Riksgäldskontoret

Regeringens överväganden

Banverket har som en konsekvens av 1988 års trafikpolitiska beslut
möjlighet att ta lån i Riksgäldskontoret (RGK) för finansieringen av
investeringar i eldriftsanläggningar och av de s.k. SL-investeringarna.
Därutöver får upplåning ske för produktions- och telenätsutrustning,
rörelsekapital, finansiering av omsättningstillgångar samt för tidigare-
läggningskostnader som finansieras med bidrag från Arbetsmark-
nadsstyrelsen (AMS).

Regeringen bedömer att Banverkets upplåning i Riksgäldskontoret för
dessa ändamål bör ske inom en ram av 1 250 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner att Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en
ram av 1 250 000 000 kronor för budgetåret 1995/96 till de ändamål
som redovisats.

Anslag för budgetåret 1995/96

A 9. Banverket: Administrationskostnader

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift
Anslag
Förslag

varav

295 436 000

312 128 000

445 992 000

297 328 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget finansierar Banverkets kostnader för intemadministration
samt samhällsmotiverad forskning.

Banverket

Kostnader för bl.a. verksledning, personal- och ekonomiadministration
är att hänföra till interna administrationskostnader. I kostnaderna för

verksledning ingår även finansieringsstöd av den samhällsmotiverade Prop. 1994/95:100
forskning som Banverket har ansvar för och som syftar till att ge under- Bilaga 7
lag för beslut på strategisk nivå. I sin anslagsframställan har Banverket
hemställt om ett anslag på 483 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår ett anslag på 446 miljoner kronor med hänsyn tagen
till bl.a. de mål för utgiftsbegränsning av statlig konsumtion som rege-
ringen satt upp.

Under innevarande budgetår har regeringen bemyndigats att med
medel från detta anslag bestrida kostnader som annars skulle belasta
anslaget för drift och vidmakthållande. För att ge möjlighet till ytter-
ligare ökade underhållsinsatser bör besparingar i administrationen kunna
användas till drift- och vidmakthållandeåtgärder. Regeringen bör därför
bemyndigas att besluta om överföring av medel från detta anslag till
anslaget för drift och vidmakthållande av statliga järnvägar.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Banverket: Administrationskostnader för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 445 992 000 kronor,

2. bemyndigar regeringen att besluta att medel från detta anslag får
bestrida kostnader som annars skulle belasta anslaget A 10.
Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar.

A 10. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar

1993/94 Utgift 2 796 066 110 Reservation 348 186 800

1994/95 Anslag 2 886 136 000

1995/96 Förslag* 4 396 175 000

varav 2 907 055 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

* Anslaget föreslås som ramanslag budgetåret 1995/96.

Anslaget finansierar Banverkets kostnader för underhåll och reinves-
teringar av det statliga järnvägsnätet.

Banverket

Dagens järnvägsnät representerar ett mycket stort värde som ytterligare
höjs genom de mycket omfettande nyinvesteringarna. Om de befintliga
järnvägarna inte motsvarar de högt ställda kvalitetskrav som nyinves-
teringarna möjliggör går de förväntade positiva effekterna till viss del
förlorade. Genom att tillvarata och underhålla det järnvägsnät som
tidigare byggts upp kan effekterna av nyinvesteringarna utnyttjas fullt

ut. Anslaget till drift och vidmakthållande av det statliga järnvägsnätet Prop. 1994/95:100
har under en lång rad av år varit kraftigt eftersatt. Banverket anser att Bilaga 7
anslaget bör läggas fäst på en nivå som garanterar jämvägssystemets
fortlevnad på lång sikt och att den uppnådda banstandarden inte för-
sämras. Med dagens nivå finns utrymme för endast drygt hälften av de
långsiktiga åtgärder som krävs för att jämvägskapitalet skall kunna
bibehållas.

För att effektivisera genomförandet av underhåll och reinvesteringar
fastställde Banverket i juni 1994 en långsiktig plan för drift och vid-
makthållande, en s.k. driftplan. Driftplanen redovisar för perioden
1994-2003 de åtgärder som planeras för att upprätthålla kvaliteten i det
svenska järnvägsnätet och är en samlad strategi för användandet av
medel för drift och underhåll. De årliga genomsnittliga kostnaderna för
drift och vidmakthållande av de statliga järnvägarna anges i driftplanen
till ca 4 100 miljoner kronor, varav den anslagsfinansierade delen utgör
3 900 miljoner kronor. Under år 1994 kommer driftplanens åtgärder att
kunna genomföras bl.a. beroende på tidigareläggning av investeringar
vilket delvis finansieras med lån i Riksgäldskontoret. En medelstilldel-
ning som inte når upp till driftplanens nivå leder till att de mål som
Banverket satt upp för hastighet, spårkvalitet och driftsäkerhet och som
är kopplade till de trafikpolitiska målen inte kan uppnås eller bibehållas.
Åtgärder som exempelvis reinvesteringar i form av spårbyten, brobyten
och modernisering av signalanläggningar måste då senareläggas. Plane-
ring av underhåll och reinvesteringar kan ytterligare förbättras genom
att införa treåriga budgetramar.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att den samordnade planeringen av nyinvesteringar
samt drift och vidmakthållandeåtgärder ytterligare bör fördjupas samt att
Banverkets driftplan för åren 1994-2003 ger ytterligare underlag för
bedömning av nivån på anslaget. Så som regeringen tidigare anfört vad
gäller Vägverkets anslag för drift och underhåll av statliga vägar, kan
den föreslagna anslagsnivån inte rymmas inom statsbudgetens ramar.
Regeringen anser att det är rimligt att Banverket omprövar sin strategi
för drift och vidmakthållande av bannätet till att omfatta ett effektivi-
serat underhåll inom oförändrade ramar. Regeringen föreslår därför ett
anslag för drift och underhåll av statliga järnvägar på 4 396 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 396 175 000 kronor.

4 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 7

All. Nyinvesteringar i stomjämvägar

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

4 525 874 000

6 332 946 000

9 408 060 000

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

varav 5 870 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget finansierar Banverkets kostnader for nyinvesteringar i stom-
jämvägar.

Banverket

Enligt Banverkets bedömning finns en god samhällsekonomi i att så
tidigt som möjligt färdigställa de högst prioriterade utbyggnadsobjekten
och bibehålla den nuvarande höga investeringstakten. Detta skulle främ-
ja en överföring av resenärer och gods till jämvägssektom vilket bidrar
till att uppfylla de trafikpolitiska målen for miljö och säkerhet. På
snabbtågslinjema forväntas en fördubbling av antalet resande vilket
därmed främjar de trafikpolitiska målen för tillgänglighet och regional
balans. Nyinvesteringar leder även till en minskning av driftstör-
ningarna, vilket bidrar till det trafikpolitiska målet för effektivitet.
Vidare menar Banverket att det finns goda förutsättningar att tidigare-
lägga byggstarten samt utöka omfattningen av ett antal större projekt
inom den närmaste tioårsperioden. Exempel på sådana objekt är
Norge/Vänemlänken, dubbelspårsutbyggnad på Ostkustbanan, nya spår
for snabbtåg på Södra stambanan, kapacitetshöjande åtgärder på gods-
stråken genom Norrland och Bergslagen samt Botniabanan. Banverket
har hemställt om en treårig budgetram för nyinvesteringar i stomjäm-
vägar för budgetåren 1995/96-1998 på 22 875 miljoner kronor, varav
9 875 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

Nivån på anslaget bör beräknas i enlighet med riksdagens tidigare beslut
om investeringar i trafikens infrastruktur samt de långsiktiga inves-
teringsplaner som fästställts under år 1994. Regeringen står fast vid att
dessa investeringsplaner skall utgöra utgångspunkten för medelstilldel-
ningen. Med beaktande av det statsfinansiella läget, tvingas nu rege-
ringen till stora besparingar i utgifterna. Investeringar i stomjämvägar
utgör en betydande enskild utgiftspost. Mot denna bakgrund föreslår
regeringen ett anslag på 9 408 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Regeringen avser återkomma till riksdagen angående planeringsramar
för perioden den 1 juli 1995 till den 31 december 1998 i samband med
kompletteringspropositionen våren 1995 när justerade LK-nivåer har
beräknats.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Nyinvesteringar i stomjämvägar for budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 9 408 060 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

A 12. Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

289 683 000

412 000 000

648 000 000

432 000 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

Anslaget finansierar statens andel av kapitalkostnader för lån avseende
vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt överenskommelse år
1983 mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten samt avskriv-
ningskostnader för eldriftsanläggningar.

Banverket

Kostnaderna avseende lån for vissa investeringar i Stockholmsområdet
bedöms börja avta under den närmaste treårsperioden. Avskri vnings-
kostnadema for eldriftsanläggningar bedöms till ca 400 miljoner kronor
per år.

Regeringens överväganden

Regeringen har inget att erinra mot Banverkets förslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret
1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 648 000 000 kronor.

A 13. Jämvägsinspektionen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

14 779 000

18 223 000

27 335 000

varav 18 223 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget finansierar kostnaderna för den till Banverket knutna Jäm-
vägsinspektionen .

Banverket

Utvecklingen inom spårtrafiken resulterar i en allt större specialisering
och mångfald vilket ställer högre krav på säkerhetsarbetet. Detta på-
verkar i princip inte karaktären på inspektionens verksamhet, men ökar
behovet av bl.a. normer och föreskrifter av såväl operativ som teknisk
natur. Det internationella perspektivet behöver fördjupas bl.a. genom
anpassning till det kommande EU-medlemskapet. Banverket har hem-
ställt om ett anslag på 29,8 miljoner kronor för Jämvägsinspektionen, i
vilket hänsyn tagits till den dåvarande riksdagens avregleringsbeslut den
5 maj 1994.

Regeringens överväganden

Regeringen beslöt den 27 oktober 1994 (prop. 1994/95:72) att föreslå
riksdagen att ompröva beslutet om avreglering av järnvägstrafiken. Mot
bakgrund av detta föreslår regeringen ett oförändrat anslag till Jäm-
vägsinspektionen på 27,3 miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Jämvägsinspektionen for budgetåret 1995/96 anvisar ett raman-
slag på 27 335 000 kronor.

A 14. Banverket: Försvarsuppgifter

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

43 740 000

43 535 000

63 486 000

Reservation

22 961 000

varav 41 293 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget finansierar Banverkets och SJ:s del enligt programplanen för
den civila delen av totalförsvaret.

Banverket

Banverket hemställer om ett anslag på 62,0 miljoner kronor vilket avser
behovet enligt programplanen för den civila delen av totalförsvaret.

Regeringens överväganden

För att Banverket och SJ skall kunna fullfölja sina åtaganden inom den
civila delen av totalförsvaret och med hänsyn tagen till de budget-
politiska riktlinjerna, föreslår regeringen ett anslag på 63,5 miljoner
kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 63 486 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

B. Sjöfart Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Inledning

Sjöfartens säkerhets- och miljöfrågor behandlas kontinuerligt inom
ramen för FN:s sjöfartsorganisation International Maritime Organization
(IMO). Sverige deltar aktivt i detta arbete som behandlar fartygs utrust-
ning och konstruktion, frågor som rör bemanningen ombord och dess
kompetens, åtgärder för att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan
m.m.

EU har på senare tid varit mycket aktivt inom sjöfartsområdet och
antagit ett antal rättsakter. Bland annat har EU:s ministerråd beslutat en
förordning om sjöfartscabotage, vilket innebär att det successivt blir fritt
för medlemsstaternas fartyg att utföra inrikes sjötransporter inom EU.
Flertalet av de för närvarande aktuella förslagen från EU-kommissionen
behandlar sjösäkerhetsffågor.

Sjöfartsverket

Sammanfattning av regeringens överväganden:

- Sjöfartsverkets förslag till verksamhetsmål, huvudsakliga in-
riktning av verksamheten och av investeringarna för perioden
1995-1997 tillstyrks.

- Sjösäkerhetsfrågoma skall ges en ökad tyngd i verksamheten.
En sjösäkerhetskommitté skall utarbeta en samlad strategi för
det svenska agerandet i sjösäkerhetsfrågor. Även arbetet med
att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan skall ges fortsatt
hög prioritet.

- Målen för avkastning och utdelning föreslås vara oförändrade,
dvs. 10 % resp. 3 % på eget kapital efter skattemotsvarighet.

Sjöfartsverkets huvudsakliga uppgift är att svara för huvuddelen av
sjöfartens infrastruktur i form av sjövägar och för säkerheten i dessa
samt att se till att sjöfart kan bedrivas i svenska farvatten under säkra
och effektiva former. Sjöfartsverket arbetar också för att förbättra
säkerheten ombord på svenska fartyg. Verksamheten skall inriktas på
handelssjöfarten, men även marinens, fritidsbåtstrafikens och fiskets
intressen skall beaktas. Huvuddelen av Sjöfartsverkets verksamhet
finansieras genom avgifter på handelssjöfarten. Vissa kostnader för bl.a.
fritidsbåtstrafiken finansieras dock över statsbudgeten.

Sammandrag av verksamheten år 1993 Prop. 1994/95:100

Inom farledsverksamheten fortsatte utbyggnaden av ett satellitbaserat ?

positionsbestämningssystem som möjliggör en bättre navigering i
svenska farvatten. Inom sjöräddningsverksamheten undertecknades ett
avtal med Försvarsmakten om helikopterberedskap. Vidare deltog
Sjöfartsverket, som en av initiativtagarna, i ett arbete med att förnya
regelverket i SOLAS-konventionen rörande brandskydd. På miljösidan
utarbetades regler om bl.a. krav på s.k. dubbla skrov för fartyg som
transporterar olja på Mälaren, Trollhätte kanal och Vänern. Sjöfarts-
verket arbetade också aktivt internationellt för att bl.a. få Östersjön
klassificerad som ett specialområde i kommande annex till MARPOL-
konventionen avseende sjöfartens luftföroreningar. Verket arbetade
vidare med förberedelser inför kommande regler om kontroll av
rederiers säkerhetsorganisation och certifiering i enlighet med IMO:s
kod för ledning av säkerhetsarbete, den s.k. ISM-koden (International
Safety Management Code).

Målet för kontroll av utländska fartyg enligt överenskommelsen
mellan 15 europeiska stater samt Kanada om samarbete om hamnstats-
kontroll - Memorandum of Understanding on Port State Control - har i
stort sett uppnåtts. Samarbetet innebär att en hamnstat skall inspektera
minst 25 % av de utländska fartyg som anlöper hamnstaten under ett år.
Sjöfartsverkets resultat för år 1993 blev efter finansnetto 221,8 miljoner
kronor, vilket motsvarade en räntabilitet på eget kapital på ca 25 %.
Utdelningen till staten var 61,5 miljoner kronor enligt fastställd avkast-
ningsränta på Sjöfartsverkets fasta statskapital. Då pensionsskulden
lades in i balansräkningen under året och påverkade resultatet i form av
extraordinära kostnader blev resultatet efter utdelning till staten negativt
med 146 miljoner kronor. Viktiga orsaker till det annars goda resultatet
under året var ännu en lindrig isvinter samt en fortsatt hög volym
skeppat gods. Omsättningen ökade med 5 % under året. Soliditeten var
vid utgången av år 1993 ca 54 %.

Investeringarna uppgick under året till 93,7 miljoner kronor och avsåg
främst återanskaffningar.

Verksamhetsmål, inriktning av verksamheten och investeringsplan
åren 1995-1997

Verksamhetsmål och verksamhetens inriktning

Sjöfartsverket redovisar oförändrade huvudmål för verksamheten den
närmaste treårsperioden.

När det gäller verksamhetens inriktning sker inom farledsverksam-
heten anpassningar till följd av den tekniska utvecklingen, bl.a. utveck-
lingen av ett nytt fjärrkontrollsystem för fyrar, decca och satellitnavige-
ringssystemet GPS.

På sjöräddningsomrädet kommer Sjöfartsverket, som ansvarig myn-
dighet för ledningen av sjöräddningsverksamheten, att ha en fördjupad

samverkan med Marinen, Kustbevakningen och Luftfartsverket an-
gående bl.a. en gemensam sjö- och flygräddningscentral i Göteborg.

Sjöfartsverket har, i samarbete med Telia Mobitel AB, på regeringens
uppdrag utrett frågan om lämplig omfattning på samhällets utbud av
kustradioverksamhet, vilken inte kan upprätthållas på affärsmässiga
villkor. Sjöfartsverkets redovisning visar att underskottet for kustradio-
verksamheten blir ca 7 miljoner kronor om sjöräddningscentralen i
Stockholm upphör samtidigt som betydande besparingar kan göras for
sjöräddningsverksamheten. Sjöfartsverket bedömer dock att den nu-
varande sjöräddningsverksamheten i Stockholm kan fortgå i nuvarande
omfattning i fyra-fem år till. Ett definitivt ställningstagande till den
långsiktiga verksamheten bör därför anstå ytterligare en dd.

På sjösäkerhetsområdet kommer utvecklingsarbetet som rör den s.k.
mänskliga faktorn och dess betydelse för sjösäkerheten att fortsätta.

Sjöfartsverket arbetar också tillsammans med svenska rederier för att
ge sjösäkerhetsfrågoma än högre prioritet och göra dem till en viktig
del i företagens allmänna policy. Arbetet innebär att Sjöfartsverket
genomför kontroller av rederi och fartyg i enlighet med den tidigare
nämnda ISM-koden. Vidare är det fortsatta arbetet med att öka brand-
säkerheten en prioriterad fråga.

På miljöområdet kommer arbetet med att minska fartygens utsläpp till
luften att ha fortsatt hög prioritet. Miljöklassificering av fartyg, bila-
terala överenskommelser rörande svavelinnehållet i bunkeroljor och
försök med katalysatorer på Sjöfartsverkets fartyg är exempel på
aktuella arbetsuppgifter.

Sjöfartsverket har i sin rapport ”Åtgärder - Luftföroreningar från den
marina sektorn” konstaterat att utsläppen av kolväten och kolmonoxid
från fritidsbåtssektom är mycket omfattande i jämförelse med de totala
utsläppen från större fartyg. Vidare bedömer verket att åtgärder även
behövs för att reducera svavel- och kväveutsläpp från bl.a. större far-
tyg. Sjöfartsverket presenterar i sin rapport en rad olika förslag, bl.a.
emissionsregler för fritidsbåtsmotorer.

Investeringar

Den ordinarie investeringsplanen omfattar investeringar för ca
158 miljoner kronor den närmaste treårsperioden. Investeringarna avser
främst återanskaffningar av bl.a. lotsbåtar. Investeringarna kan göras
utan upplåning.

Sjöfartsverket har vidare, i enlighet med riksdagens beslut (prop.
1993/94:100 bil. 7, bet. 1993/94:TU14, rskr. 1993/94:158) redovisat en
tidsplan för investeringar i en ny farled in till Luleå. Sjöfartsverket
redovisar att tillståndsprövningen är klar, men då ledens inrättande är
beroende av lokala behov och önskemål, avvaktar verket besked om
medfinansiering från intressenterna till farleden, dvs. Luleå kommun
och Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Utanför investeringsplanen finns även färledsprojekt som en ny Prop. 1994/95:100
huvudfarled norr om Sandhamnsarkipelagen över Rödkobbsfjärden samt Bilaga 7
en flyttning av Flintrännan i södra Öresund.

Ekonomiska mål och ramar åren 1995-1997

Sjöfartsverket har lämnat följande förslag till ekonomiska mål den när-
maste treårsperioden.

- Mål för soliditeten föreslås vara 55 %.

- Mål för resultatet föreslås vara 9 % avkastning på eget kapital efter
skattemotsvarighet.

- Mål för utdelning till staten föreslås vara 3 % av eget kapital efter
skattemotsvarighet.

- Mål för prissättningen föreslås vara att inga prisjusteringar av sjö-
fartsavgiftema sker under år 1995 samt att för åren 1996 och 1997
skall eventuella prishöjningar understiga den allmänna inflationen.
Vid prissättningen skall regionalpolitiska hänsyn tas.

Vidare föreslår verket följande ekonomiska ramar.

- En ram för lång- och kortfristig upplåning på 110 miljoner kronor.

- Att 25 % av kassamässigt överskott får placeras på räntebärande
konto i affärsbank, återstoden på räntebärande konto i Riksgälds-
kontoret.

Sjöfartsverket skall också till staten leverera in ett belopp motsvarande
bolagsskatt.

Sjöfartsverket anger att den förhållandevis höga soliditeten beror på
att anläggningstillgångarna till 80 % finansierats med interna medel och
i huvudsak innan Sjöfartsverket blev affärsverk. Sjöfartsverket anser
vidare att soliditeten bör öka långsamt fram till dess att återanskaffning
av isbrytare blir aktuell. Den första återanskaffningen blir aktuell runt
år 2000. Den totala kostnaden för återanskaffningen av isbrytare beräk-
nas till ca 3 miljarder kronor.

Mot bakgrund av den höga soliditeten föreslår Sjöfartsverket att målet
för resultatet sänks från 10 % till 9 % avkastning på eget kapital.

Mot bakgrund av föreslagna mål redovisar Sjöfartsverket följande
prognoser över resultat m.m. under treårsperioden.

Är	1995	1996	1997
Resultat efter beräknad skatt (mkr)	81,5	92,2	100,2
Beräknad skatt (%)	31,7	35,8	39,0
Utdelning (mkr)	31,9	33,7	35,7
Räntabilitet (%)	7,9	8,4	8,7
Soliditet (%)	55,0	55,9	57,0

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Beloppet motsvarande bolagsskatt är beräknat på en skattesats om
28 %.

Sjöfartsverket har hemställt om regeringens tillstånd att som gåva till
Edward Sjöbloms Stiftelse Svenska Högarnas Fyr få överlämna fastig-
heten Svenska Högarna 1:2 i Blidö socken, Norrtälje kommun. På
fastigheten finns Svenska Högarnas fyr. Bakgrunden till framställningen
är att fyren i dag har ett begränsat nautiskt värde och att den av sjö-
säkerhetsskäl kan släckas. Däremot har fyren ett byggnadshistoriskt
värde. För att minska Sjöfartsverkets och därmed sjöfartens kostnader
för underhåll av fyren har verket tillsammans med ett flertal intressen-
ter, bl.a. Edward Sjöbloms Kulturstiftelse och Länsstyrelsen i
Stockholms län bildat inledningsvis nämnda stiftelse. Ändamålet for
stiftelsen är att äga och förvalta fyren Svenska Högarna och markom-
rådet runt denna. Sjöfartsverket har därefter överlämnat fyren som gåva
till stiftelsen, med förbehåll for regeringens medgivande.

Regeringens överväganden

\krksamhetsmål och verksamhetens inriktning

Regeringen finner inte anledning att föreslå förändringar av Sjöfartsver-
kets verksamhetsmål eller verksamhetens huvudsakliga inriktning. Rege-
ringen vill dock betona att arbetet med sjösäkerhetsfrågoma inom sjö-
fartsområdet skall ges särskild tyngd. Även arbetet med sjöfartens
miljöfrågor skall ges fortsatt hög prioritet.

Sjösäkerhet

Regeringen anser det vara av största vikt att sjösäkerhetsfrågoma ges en
ökad tyngd i verksamheten. De svåra fartygsolyckorna med konse-
kvenser för människoliv och miljö som på senare tid har inträffat i vårt

närområde har satt sjösäkerheten i fokus. Det framstår också alltmer Prop. 1994/95:100
tydligt att sjösäkerhetsarbetet måste bedrivas i internationellt samarbete. Bilaga 7

De erfarenheter som bl.a. den internationella haveriutredningens
undersökning av M/S Estonias forlisning ger, får visa vilka åtgärder
som bör vidtas när det gäller konstruktionskrav och utrustning for såväl
nya som äldre fartyg. En självklar utgångspunkt måste vara att kon-
trollera att de regler som finns efterlevs. I detta sammanhang är arbetet
med att integrera fartygets teknik med besättningens kompetens och
arbete ombord av största betydelse. Även arbetet med att ge sjösäker-
hetsfrågoma än högre prioritet och göra dem till en viktig del i före-
tagens allmänna policy är ett prioriterat område. Sjöfartsverket har till
regeringen lämnat förslag till ändringar i färtygssäkerhetslagen och
fartygssäkerhetsförordningen i syfte att kunna fullfölja detta arbete.
Förslagen är på remiss och förslag till lagändringar avses lämnas till
riksdagen under våren 1995.

För att få en samlad strategi för det svenska agerandet och för att få
sjösäkerhetsfrågor av särskilt intresse för trafiken i vårt närområde
belysta, kommer regeringen senare i dag besluta direktiv för en särskild
sjösäkerhetskommitté. Kommittén skall utarbeta ett handlingsprogram
för ökad sjösäkerhet med särskild inriktning på transporter med passa-
gerarfärjor.

Regeringen har vidare uppdragit åt en särskild utredare att undersöka
rapporteringsrutinema inom Sjöfartsinspektionen och vid behov lämna
förslag till förbättringar. Även information mellan sjösäkerhetsmyndig-
heter och andra berörda organ skall analyseras. I sammanhanget kan
nämnas att regeringen också kommer att se över nuvarande organisation
för inspektionsverksamheterna vid Banverket, Luftfartsverket och Sjö-
fartsverket.

Regeringen anser att de arbeten som nu pågår på internationell och
även nationell nivå är av väsentlig betydelse för möjligheterna till ökad
sjösäkerhet. Ett aktivt svenskt agerande i sjösäkerhetsarbetet inom fram-
för allt IMO och EU, men också i berörda delar i arbetet inom
Helsingforskommissionen (HELCOM), måste ges ökad tyngd.

Arbetet inom IMO i syfte att ge tekniskt bistånd till utvecklingsländer
för att uppnå ett praktiskt genomförande av IMO:s regler är viktigt
också för sjösäkerheten i vårt närområde.

Efter M/S Estonias forlisning har ett flertal initiativ tagits både
nationellt och internationellt i syfte att höja sjösäkerheten, i första hand
på färjor. IMO:s sjösäkerhetskommitté (MSC) har nyligen tillsatt en
särskild expertpanel i syfte att se över s.k. roll on-roll off (ro-ro)-fäijors
sjösäkerhet. Arbetet skall presenteras vid sjösäkerhetskommitténs möte
i maj 1995.

Vidare har EU:s ministerråd antagit en resolution om åtgärder som
bör vidtas för att öka ro-ro-fäijors sjösäkerhet. Resolutionen uppmanar
medlemsstaterna att bl.a. intensifiera arbetet inom IMO på flera om-
råden. Sverige har i egenskap av observatörland i EU-arbetet deltagit
aktivt i utformandet av resolutionen.

De nordiska sjösäkerhetsdirektörema överväger för närvarande
tilläggsregler avseende bogportar och för stabilitet på färjor som inte
har sektionsindelade bildäck.

Genom hamnstatskontroll av fartyg som anlöper Sverige har Sjöfarts-
verket möjlighet att kontrollera att fartygen uppfyller de krav som satts
upp i internationella konventioner rörande sjö- och miljösäkerhet. Vid
en ministerkonferens i Köpenhamn i september 1994 om samarbetet om
hamnstatskontroll, betonades att hamnstatskontrollen måste skärpas för
att motverka användandet av undermåliga fartyg. Det betonades dock
särskilt att ansvaret för att ett fartyg uppfyller sjösäkerhetskraven är och
förblir flaggstatens, dvs. den stat där fartyget är registrerat.

Sjöfartens miljöfrågor

Regeringen anser att arbetet med att uppnå en minskning av sjöfartens
negativa miljöpåverkan även fortsättningsvis måste ha hög prioritet i
Sjöfartsverkets verksamhet. Sjöfartsverket skall bl.a. medverka i arbetet
med att utforma ett miljöanpassat transportsystem i enlighet med vad
regeringen angett i en särskild skrivelse till riksdagen
(skr. 1994/95:120). Vidare skall ansträngningar göras för att, i sam-
arbete med länderna inom HELCOM och EU, påskynda arbetet inom
IMO med ett annex till MARPOL-konventionen avseende luftföro-
reningar och att i annexet bl.a. få Östersjön klassificerad som ett
specialområde.

Sjöfartsverkets rapport om sjöfartens luftföroreningar visar att åtgär-
der för att begränsa fritidsbåtssektoms miljöpåverkan är nödvändiga.
Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet. Vad beträffar
Sjöfartsverkets förslag avseende fartyg med en bruttodräktighet över
300, ingår de främst i det arbete med att uppnå bilaterala överens-
kommelser om reduktion av sjöfartens luftföroreningar som regerings-
kansliet sedan en tid bedriver.

Investeringar

Regeringen har inget att invända mot Sjöfartsverkets redovisade investe-
ringsplan för den närmaste treårsperioden.

Då farledsprojektet i Luleå främst är en lokal/regional angelägenhet
instämmer regeringen i Sjöfartsverkets bedömning att projektets genom-
förande är beroende av medfinansiering från intressenterna till farleden.

Ekonomiska mål

Regeringen finner inte anledning att nu föreslå någon förändring av
målen för avkastning och utdelning avseende Sjöfartsverkets verksam-
het. En utvärdering av de ekonomiska målen, däribland det långsiktiga
soliditetsmålet, bör i stället ske inför den treårsperiod som påbörjas år
1997. I avvaktan på denna utvärdering godkänner regeringen Sjöfarts-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

verkets förslag till mål för soliditet och prismål. I sammanhanget bör Prop. 1994/95:100
också nämnas att frågor om avvägningar, finansiering och kostnadsför- Bilaga 7
delning mellan de olika kommunikationsslagen ingår som en del i
arbetet inom den parlamentariska kommitté som regeringen den
22 december 1994 beslutat att tillsätta for att utarbeta en nationell plan
för kommunikationerna i Sverige.

Regeringen föreslår att Sjöfartsverkets hemställan att som gåva till
Edward Sjöbloms Stiftelse Svenska Högarnas Fyr få överlämna fastig-
heten Svenska Högarna 1:2 i Blidö socken, Norrtälje kommun god-
känns.

Regeringen har i beslut den 30 juni 1994 föreskrivit hur kostnaderna
skall betalas för de skredförebyggande åtgärderna efter skredet i
Agnesberg år 1993. Regeringen beslutade att Sjöfartsverket tills vidare
skulle belastas med drygt 17 miljoner kronor avseende sjöfartens del av
kostnaderna. Regeringen skulle dock senare återkomma med en slutlig
reglering av beloppet. Regeringen anser att en rimlig kostnadsfördelning
i detta fall är att en del av kostnaderna, högst 5 miljoner kronor,
finansieras genom en nedsättning av Sjöfartsverkets utdelning for verk-
samhetsåret 1995. Återstående kostnader bör betalas av Sjöfartsverket
och Vattenfall AB. Kostnadsfördelningen dem emellan bör bestämmas
via förhandlingar mellan parterna. Sjöfartsverket bör återkomma till
regeringen med en redovisning av resultatet av dessa förhandlingar.

Sjöfartsverket har, mot bakgrund av EES-avtalet och Sveriges kom-
mande medlemskap i Europeiska unionen, gjort en viss översyn av
systemet för farledsvaruavgifter. Vissa justeringar bedöms bli nödvän-
diga att genomföra.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner verksamhetsmålen, den huvudsakliga inriktningen av
verksamheten och av investeringarna som regeringen förordat
för Sjöfartsverket för perioden 1995-1997,

2. godkänner vad regeringen anfört om det fortsatta arbetet med
sjöfartens säkerhetsfrågor och miljöfrågor,

3. godkänner vad regeringen förordat om de ekonomiska målen for
Sjöfartsverkets verksamhet,

4. bemyndigar regeringen att fastställa Sjöfartsverkets utdelning till
staten i enlighet med vad som förordats,

5. godkänner förslaget om att överlämna fastigheten Svenska
Högarna som gåva i enlighet med vad som förordats,

6. godkänner förslaget till fördelning av kostnaderna för skred-
förebyggande åtgärder till följd av skredet i Agnesberg i enlig-
het med vad som förordats.

Anslag för budgetåret 1995/96

B 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

60 379 208

60 786 000

68 624 000

varav 45 742 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget finansieras tjänster inom Sjöfartverkets verksamhetsom-
råde som inte skall finansieras via handelssjöfarten.

Sjöfartsverket

Sjöfartsverket beräknar behovet av anslag till 91,2 miljoner kronor for
budgetåret 1995/96.

Förslaget innebär en oförändrad anslagsnivå jämfört med innevarande
budgetår. Under anslaget har ca 73,9 miljoner kronor beräknats for
fritidsbåts- och yrkesfiskeändamål, varav ca 50 miljoner kronor avser
sjöräddningskostnader. Sjöfartsverket ansvarar för beredskapsåtgärder
inom totalförsvaret avseende funktionen sjötransporter. De medel som
for detta ändamål anvisas under anslaget avser kostnader för bl.a. ut-
bildning av personal ingående i Sjöfartsverkets krigsorganisation, kost-
nader för lednings- och funktionsövningar med berörda verksamheter
och organisationer samt kostnader för underhåll och skötsel av boj-
materiel som verket beredskapslagrar. Sjöfartsverket har beräknat be-
hovet av medel for detta ändamål till ca 2 miljoner kronor för budget-
året 1995/96.

Regeringens överväganden

Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslår regeringen att anslaget
minskas med 15 miljoner kronor jämfört med anslaget för innevarande
budgetår, dvs. med 22,5 miljoner kronor for det förlängda budgetåret
1995/96. Då en del av medlen under anslaget inte har en direkt kopp-
ling till fritidsbåtsverksamheten, utan snarare kan härledas till handels-
sjöfarten bör också dessa kostnader betalas genom de allmänna sjöfårts-
avgiftema. Därigenom innebär anslagsminskningen inte någon direkt
förändring av servicen som utförs. Enligt regeringens bedömning på-
kallar den föreslagna förändringen av kostnadsansvaret inget behov av
justering av Sjöfartsverkets ekonomiska mål. Det bör åvila Sjöfartsver-
ket att i detta sammanhang närmare besluta om vilka kostnader som
skall belasta handelssjöfarten. Sjöfartsverket bör i sin anslagsframställ-
ning inför budgetåret 1997 redovisa vilka kostnader som överförts. Den
del i anslaget som avser medel för Sjöfartsverkets ansvar for bered-
skapsåtgärder inom totalförsvaret får dock inte överföras.

Regeringen beräknar anslaget för budgetåret 1995/96 till Prop. 1994/95:100

68 624 000 kronor, varav 1 942 000 kronor avser medel för bered- Bilaga 7

skapsåtgärder inom totalförsvaret.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ersättning för fritidsbåt sändamål m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 68 624 000 kronor.

B 2. Transportstöd för Gotland

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

164 113 602

175 000 000

250 000 000

varav 175 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Regeringen tillsatte den 17 juni 1993 en kommitté med uppgift att
föreslå långsiktiga lösningar för farjetrafiken till och från Gotland.
Regeringen har den 27 oktober 1994 beslutat att ge kommittén utökad
tid att redovisa sitt arbete till den 15 april 1995.

För budgetåret 1993/94 anvisades ett anslag om 160 miljoner kronor.
Utfallet blev 163,7 miljoner kronor.

Av den granskningsrapport för verksamhetsåret 1993, som lämnats av
den av staten utsedde auktoriserade revisorn, framgår att koncessions-
trafiken redovisats på ett utifrån avtal och överenskommelser rättvisande
sätt under år 1993.

Sjöfartsverket

För budgetåret 1994/95 har 175 miljoner kronor beräknats for trans-
portstödet till Gotland. För budgetperioden 1995/96 beräknar Sjöfarts-
verket anslagsbehovet till 250 miljoner kronor. Det förutsätts att varia-
tionerna i växelkurs och ränta är måttliga.

Regeringens överväganden

De senaste åren har resandet ökat. För år 1994 har resandet för första
gången passerat 1 miljon passagerare. Persontaxoma sänktes från den 1
januari 1992 med ca 10 % och med ytterligare 20 % den 1 maj 1992.
Taxorna har därefter under år 1993 förändrats enbart till följd av ändrad
mervärdesskatt och under år 1994 varit oförändrade. Fr.o.m. den
1 februari 1995 höjs persontaxoma med 5 % och godstaxoma med
7,5 %. Regeringen förordar en oförändrad anslagsnivå, dvs. ett anslag
om 250 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 250 000 000 kronor.

B 3. Handelsflottans kultur- och fritidsråd

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag*

1995/96 Förslag

1 000

* Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 B 4. Handelsflottans kultur- och fritids-
råd.

Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) har enligt sin instruktion
(SFS 1988:1110) till uppgift att planlägga, samordna och genomföra
kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. HKF:s verksamhet finansieras
genom en avräkning på fyravgiftema samt av egna avgifter. Över stats-
budgeten anvisas ett anslag om 1 000 kronor.

I HKF:s årsredovisning För budgetåret 1993/94 redovisas HKF:s olika
verksamhetsområden. Av årsredovisningen framgår det att avräkningen
av fyravgiftema under verksamhetsåret uppgick till 6,35 % och att
verksamheten redovisade ett överskott med 90 000 kronor.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse för verksamhetsåret 1993/94
innehåller inga invändningar.

Handelsflottans kultur- och fritidsråd

HKF har i en verksamhetsplan för budgetåret 1994/95 redovisat de
operativa målen samt budget.

HKF föreslår i sin förenklade anslagsframställning för budgetåret
1995/96 att medel för verksamhetens genomförande anvisas genom ett
förslagsanslag om 1 000 kronor.

HKF har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en inves-
teringsplan för budgetperioden 1994/95-1996/97 för investeringar
genom lån i Riksgäldskontoret. HKF föreslår en låneram for budgetåret
1995/96 på 1,65 miljoner kronor.

Som underlag för HKF:s kostnadsberäkningar utgår HKF från det
belopp som regeringen beräknat för HKF:s administrationskostnader i
1994 års budgetproposition, dvs. 20 miljoner kronor. För budgetåret
1995/96 innebär detta en avräkning av fyravgiftema på 30 miljoner
kronor.

Regeringens överväganden

För budgetåret 1994/95 beräknade regeringen avräkningen av fyr-
avgiftema till 16,1 miljoner kronor med beaktande av att HKF för

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

budgetåret får disponera 3,9 miljoner kronor från investerings- och Prop. 1994/95:100
utjämningsfonden som skall avvecklas under innevarande budgetår. Bilaga 7

Regeringen föreslår att HKF for budgetåret 1995/96 anvisas ett anslag
på 1 000 kronor. Regeringen beräknar HKF:s administrationskostnader
for nästa budgetår till 30 miljoner kronor.

Regeringen anser att HKF:s verksamhet bör inordnas i Sjöfartsverket.
Administrativa fördelar kan därvid vinnas. Dessutom är det rimligt att
Sjöfartsverket som finansierar verksamheten med sina avgifter också har
möjlighet att delta i budgetdialogen. Utgångspunkten bör vara att HKF:s
verksamhet drivs vidare inom ramen for Sjöfartsverkets huvudmanna-
skap. Vid inordnandet i verket bör också tillförsäkras ett inflytande for
sjöarbetsmarknadens parter i beslut som rör HKF:s verksamhet. Rege-
ringen anser att HKF inordnas i Sjöfartsverket senast fr.o.m. den
1 januari 1996.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att Handelsflottans kultur- och fritidsråd inordnas i
Sjöfartsverket i enlighet med vad som ovan anförts,

2. till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1995/96
anvisar ett anslag på 1 000 kronor.

B 4. Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag*

1995/96 Förslag

varav

63 000 000

62 800 000

94 008 000

62 672 (XX) beräknat för juli 1995 - juni 1996

* Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 B 5. Ersättning till viss kanaltrafik
m.m.

Anslaget avser bidrag till Sjöfartsverket for drift av Trollhätte och
Säffle kanaler samt ersättning till Vänerns seglationsstyrelse. Ersätt-
ningen till Vänerns seglationsstyrelse utbetalas av Sjöfartsverket. Ut-
gifterna under anslaget under budgetåret 1993/94 uppgick till
63 miljoner kronor, dvs. vad som anslagits.

Sjöfartsverket

Ersättningen till kanaldriften beräknas till 82,8 miljoner kronor for
budgetåret 1995/96. Förslaget innebär en oförändrad anslagsnivå jäm-
fört med innevarande års anslag.

5 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7

Vänerns seglationsstyrelse

Vänerns seglationsstyrelse har till uppgift att svara för utmärkning av
farleder, lotsning m.m. på Vänern.

Seglationsstyrelsen beräknar behovet av bidrag till 11,25 miljoner
kronor for budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

Enligt avtal mellan Trollhätte kanalverk och Riksarkivet om över-
tagande av visst arkivmaterial skall Riksarkivet erhålla 28 000 kronor
per budgetår i ersättning for arkivkostnader. Beloppet bör betalas via en
anslagsöverföring från Kommunikationsdepartementets huvudtitel till
Riksarkivets anslag. Anslaget till kanaltrafiken bör således minskas med
42 000 kronor för det förlängda budgetåret 1995/96.

Regeringen godkänner i övrigt Sjöfartsverkets resp. Vänerns segla-
tionsstyrelses förslag och beräknar medelsbehovet under anslaget till
94 008 000 kronor för budgetåret 1995/96, varav 82 758 000 kronor
avser ersättning till Sjöfartsverket för kanaltrafiken och
11 250 000 kronor avser ersättning till Vänerns seglationsstyrelse.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner regeringens förslag till disponering av anslaget,

2. till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 94 008 000 kronor.

B 5. Bidrag till svenska rederier

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag*

1995/96 Förslag

varav

376 957 000

400 000 000

510 000 000

400 000 000 avser juli 1995 - juni 1996

* Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 B 6. Bidrag till svenska rederier.

Under anslaget utbetalas bidrag till svenska rederier avseende svenska
handelsfartyg som huvudsakligen går i fjärrfart. Utgifterna för budget-
året 1993/94 uppgick till ca 377 miljoner kronor.

Nämnden för rederistöd

Bidraget är uppdelat på dels återbetalning av sjömansskatt, dels ett
bidrag till reduktion av sociala avgifter om 29 000 kronor per kalender-
år och årsanställd sjöman. Nämnden för rederistöd beräknar anslaget till
510 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Regeringens överväganden

Regeringen har i november 1994, med utgångspunkt i riksdagens be-
gäran, beslutat om direktiv för en utredning om en långsiktig sjöfarts-
politik. Frågor om sjöfartsstödets effektivitet m.m. kommer att behand-
las av utredningen.

Regeringen förordar ett rederistöd om 510 miljoner kronor for
budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 510 000 000 kronor.

B 6. Åtgärder mot vattenförorening från fartyg

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

1993/94 Utgift*

1994/95 Anslag**

1995/96 Förslag

1 000

* Budgetåret 1993/94 anslagspost i anslaget D 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål
m.m.

** Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 B 7. Åtgärder mot vattenförorening
från fartyg.

Från anslaget utbetalas, efter beslut av regeringen, de nettoutgifter
som kan uppkomma till följd av de förelägganden eller förbud som
Sjöfartsverket får föreskriva med stöd av lagen (1980:424) om åtgärder
mot vattenförorening från fartyg.

Regeringens överväganden

Sjöfartsverkets verksamhet finansieras i huvudsak genom sjöfarts-
avgifter. Kostnader för de åtgärder som Sjöfartsverket får vidta i enlig-
het med vattenföroreningslagen är dock extraordinära och ligger utanför
de kostnader som skall finansieras genom avgifter.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Åtgärder mot vattenförorening från fartyg for budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kronor.

C. Luftfart

Luftfartsmarknaden

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

År 1993 innebar ännu ett år av svag tillväxt inom den svenska civila
luftfarten. Antalet passagerare på de svenska flygplatserna minskade
sålunda med ca 2 % till ca 15,7 miljoner jämfört med år 1992. Minsk-
ningen berodde framför allt på ett kraftigt fall i chartertrafiken, men
också på en nedgång med ca 2 % i inrikestrafiken. Utrikes linjefart
uppvisar däremot en relativt kraftig tillväxt på ca 8 %. Utvecklingen
speglar därvid relativt väl luftfartens starka koppling till den ekono-
miska utvecklingen i Sverige och omvärlden. Under år 1994 kan en mer
stabil återhämtning av luftfartsmarknaden noteras.

Den svenska inrikes flygmarknaden avreglerades den 1 juli 1992.
Luftfartsverket har på regeringens uppdrag låtit utvärdera den inrikes
marknadsutvecklingen sedan dess. Verket konstaterar i sin rapport att
priseffektema varit varierade och inte entydigt kopplade till linjer med
konkurrens, men att den allmänna prisnivån for normalprisbiljetter
sjunkit under åren 1992-1993, mätt i fäst penningvärde exkl. moms. På
utbudssidan fanns i september 1994 elva linjer med fler än en operatör.
Några större förändringar i linjenätets struktur kan inte noteras. Antalet
flygplansrörelser i inrikes linjefart har i princip varit oförändrade under
åren 1991-1993.

Luftfartsverket

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Sammanfattning av regeringens förslag och bedömningar:

- Luftfartsverkets forslag till övergripande verksamhetsmål och
flygsäkerhetsmål bör godkännas. Ett nytt mål för securityverk-
samheten tillkommer. Arbetet med att uppnå en minskning av
luftfartens negativa miljöpåverkan skall även fortsättningsvis ha
hög prioritet.

- Luftfartsverkets forslag till ekonomiska mål för åren
1995-1997 bör godkännas. Frågor om ägarkraven på lång sikt
bör behandlas inom ramen för arbetet med en nationell plan
för kommunikationerna i Sverige.

- Luftfartsverket får vissa utökade finansiella befogenheter bl.a.
beträffande långfristiga lån utanför Riksgäldskontoret.

- Luftfartsverket får utökad rätt att besluta om vissa större in-
vesteringar.

- Investeringsplanen för åren 1995-1997 omfattar 3,5 miljarder
kronor och avser huvudsakligen ett nytt flygtrafiklednings-
system, en utbyggnad av den tredje rullbanan på Arlanda
flygplats samt investeringar som tidigarelagts av bl.a. arbets-
marknadspolitiska skäl i Värmland och i Sundsvall. Frågan om
ett luft- och rymdfartsmuseum bör övervägas ytterligare.

1. Verksamhetens inriktning m.m.

Luftfartsverkets treårsplan

Luftfartsverket föreslår att följande verksamhetsmål fastställs av rege-
ringen:

Som övergripande mål för verksamheten föreslås att verket skall
främja ett säkert, konkurrenskraftigt och miljöanpassat flyg för att
tillgodose människors resbehov och näringslivets behov av varutrans-
porter genom att bedriva flygplatsverksamhet, flygtrafiktjänst, flyg-
säkerhetsarbete och luftfartspolitiskt arbete.

Som verksamhetsmål för myndighetsarbetet föreslås att flygsäkerhets-
standarden skall vara lägst i nivå med den som finns i övriga välutveck-
lade luftfartsnationer, och att standarden på den inre säkerheten skall
vara i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer.

Verket redovisar dessutom ett antal interna mål i treårsplanen. Kraf-
tiga minskningar av utsläppen av glykol och kväve skall göras vid ver-
kets flygplatser fram till år 1997. Det gäller vidare interna mål om
minskade luftföroreningar och bullerstörningar.

Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100

Det övergripande målet for Luftfartsverkets verksamhet överensstämmer bilaga 7
med det huvudsyfte som fastställdes av riksdagen för innevarande tre-
årsperiod. Regeringen har ingen erinran mot detta eller mot verkets
angivna verksamhetsinriktning under treårsperioden 1995-1997.

Beträffande målen för myndighetsverksamheten har det oförändrade
flygsäkerhetsmålet nu kompletterats med ett mål för den inre säkerheten
(security). Regeringen har ingen erinran mot dessa. Enligt vad rege-
ringen har erfarit pågår ett arbete inom Luftfartsverket med att ta fram
verksamhetsmål även för återstående delar av verkets myndighetsut-
övning, framför allt den luftfartspolitiska, för att presenteras i nästa
treårsplan. I sammanhanget kan nämnas att Luftfartsverkets myndighets-
delar, framför allt Luftfartsinspektionen, kommer att ingå i den översyn
av inspektionsverksamheten inom Kommunikationsdepartementets om-
råde som regeringen tidigare har berört.

Vad gäller Luftfartsinspektionens verksamhet bör även nämnas att
Riksrevisionsverket (RRV) i december 1993 avslutade en förvaltnings-
revision av inspektionens kontrollverksamhet. RRV konstaterar i sin
rapport bl.a. att inspektionen bedriver sin kontrollverksamhet med små
resurser jämfört med andra nationer i Västeuropa, men att RRV inte
funnit några tecken på att allvarligare flygsäkerhetsproblem skulle und-
gå Luftfartsinspektionens uppmärksamhet. RRV lämnar i rapporten en
rad förslag som bl.a. mot bakgrund av den förändrade marknadssitua-
tionen inom luftfartssektorn kan bidra till att ytterligare effektivisera
kontrollverksamheten. Luftfartsinspektionen har analyserat förslagen
och vidtar åtgärder på ett flertal områden mot bakgrund av dessa för-
slag. Regeringen kommer senare att få en samlad redovisning av dessa
åtgärder.

Regeringen anser att Luftfartsverkets arbete med att uppnå en minsk-
ning av luftfartens negativa miljöpåverkan även fortsättningsvis skall ha
hög prioritet. Verket skall bl.a. medverka i arbetet med att utforma ett
miljöanpassat transportsystem i enlighet med vad regeringen nyligen
angett i en särskild skrivelse till riksdagen.

2. Ekonomiska mål och resurser

Luftfartsverkets treårsplan

Luftfartsverket övergick från år 1994 till s.k. bolagsmodell i redovis-
ningen, vilket bl.a. innebar att verkets pensionsskuld lyftes in i balans-
räkningen och att verket numera utöver utdelning inlevererar skatte-
motsvarighet till ägaren.

Till grund för treårsplanen som verket redovisar ligger en bedömd
trafiktillväxt i genomsnitt per år fram till år 2005 på mellan 3,6-5,3 %
för inrikes och 4,2-6,0 % för utrikes flygtrafik inkl, chartertrafik på
svenska flygplatser. Tillväxten bedöms i planen leda till en ökad verk-
samhetsvolym med ca 3 % per år. Ett inflationsantagande finns i planen
på 4 % per år under perioden 1995-1997.

Verket föreslår att avkastningen på justerat eget kapital efter skatte-
motsvarighet skall uppgå till minst 13 % varje år under perioden
1995-1997. Beträffande utdelningen, som skall fästställas årligen av
regeringen i samband med att verkets bokslut fastställs, föreslår verket
som utgångspunkt för planeringen under planperioden som mål 4 % på
justerat eget kapital per år.

Resultatet före dispositioner i planen for åren 1995-1997 uppgår till
501, 574 resp. 606 miljoner kronor och avkastningen till 24, 23 resp.
20 %. Utdelningen inkl. 28 % skattemotsvarighet uppgår enligt planen
till 161, 196 resp. 221 miljoner kronor.

Verket föreslår som mål att soliditeten med oförändrade redovisnings-
regler senast vid utgången av år 1997 skall vara 30 %. Enligt planen
uppgår soliditeten åren 1995-1997 till 28, 31 resp. 34 %. Luftfarts-
verket har i särskild skrivelse till regeringen avrapporterat det uppdrag
verket erhöll i föregående budgetproposition angående långsiktigt mål
för soliditeten, vilket föreslås till 35 %. I samma skrivelse har verket
vidare anfört behov av en översyn av de långsiktiga avkastnings- och
utdelningsmålen mot bakgrund av bl.a. marknadssituationen och de
olika verksamhetsförutsättningama for olika transportslag. Liknande
synpunkter har även framförts i skrivelser av SAS och Transwede.

Verket föreslår en restriktion för prishöjningar under åren 1995-1997
som innebär att luftfartsavgiftema får öka med högst 80 % av netto-
prisindex, räknat från år 1993. Verket visar i treårsplanen att föränd-
ringen av luftfärtsavgiftemas nivå sedan år 1992 kraftigt understigit
såväl nettoprisindex som prismålet, och fortsätter att göra detta enligt
verkets prognos fram till år 1997.

Målet for totalproduktivitet, beräknad som en prisrensad kvot mellan
totala intäkter och totala kostnader, föreslås vara 3 % per år i genom-
snitt för treårsperioden 1995-1997. Verkets rörelsekostnader har genom
ett särskilt rationaliseringsprogram minskats med 10 % åren 1993-1994
och effektiviseringsarbetet fortsätter. Trots volymtillväxt bedöms så-
lunda driftresursema komma att minska med 1 % år 1995 och vara
oförändrade åren 1996-1997.

Luftfartsverkets investeringar föreslås i planen, inkl, senare genom-
förd revidering, till sammanlagt 3 500 miljoner kronor under åren
1995-1997, vilket är en ökning med ca 1,3 miljarder kronor jämfört
med innevarande planperiod. Verket anför i planen att ökningen bl.a.
förklaras av investeringar som har tidigarelagts av arbetsmarknadsskäl,
framför allt en ny regionflygplats i Värmland och en ny terminal vid
Sundsvall-Hämösands flygplats. De största investeringarna under plan-
perioden avses dock ske i den tredje rullbanan på Stockholm-Arlanda
flygplats och i flygtrafikledningssystemet. I övrigt ingår under treårs-
perioden 1995-1997 främst ersättningsinvesteringar och miljöför-
bättrande åtgärder. Finansieringen av investeringarna föreslås till 78 %
ske genom intern finansiering. Den externa delen utgörs därvid till stor
del av finansieringsbidrag från AMS och från lokala och regionala
intressenter i projekten i Värmland och Sundsvall.

Luftfartsverket föreslår i treårsplanen att verket får vissa ytterligare
finansiella befogenheter för att effektivisera finansfunktionen. Verket

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

föreslår att man i likhet med övriga affärsverk får rätt att uppta även
långfristiga lån utanför Riksgäldskontoret, under förutsättning att Riks-
gäldskontoret också ges möjlighet att lämna anbud på lånet. Vidare
föreslås att gällande begränsning att högst 25 % av kassamässigt över-
skott får placeras kortfristigt i bank eller i statsgaranterade skuldebrev
tas bort. Verket föreslår i stället att Riksgäldskontoret liksom för lån
alltid skall ges möjlighet att lämna anbud på placeringen.

Slutligen föreslår Luftfartsverket vissa förändringar för besluts-
processen vid vissa större investeringar. Ändringarna motiveras med att
avregleringen av luftfertsmarknaden leder till ökade behov av att snabbt
kunna möta ändrade behov, t.ex. anpassning av terminaler. Luftfarts-
verket föreslår sålunda att beloppsgränsen för investeringar som verket
självt får fetta beslut om höjs från 50 miljoner kronor till 100 miljoner
kronor. Vidare föreslås att investeringar över 100 miljoner kronor, som
anmälts i treårsplan och som vid dess prövning godkänts av regering
och riksdag, får påbörjas utan särskilt igångsättningstillstånd från rege-
ringen.

Regeringens överväganden

Luftfartsverkets treårsplan för åren 1995-1997 baseras på den tidigare
nämnda trafikåterhämtning som inleddes under år 1994 och som enligt
verkets prognoser kommer att fortsätta med en ökningstakt av ca 4-6 %
av antalet passagerare per år fram till år 2005.

Regeringen fäster stor vikt vid det rationaliseringsarbete som pågår
inom verket med målet att kunna möta en sådan ökande verksamhets-
volym utan ökande driftkostnader. Regeringen har i detta sammanhang
ingen erinran mot målet om en totalproduktivitetshöj ning under perio-
den 1995-1997 med 3 % per år.

De ekonomiska målen for Luftfartsverket bör ligga fest. De långsik-
tiga ekonomiska målen hanteras inom ramen för en samlad ägarstrategi
för affärsverksamheten inom Kommunikationsdepartementets område.
Frågor om avvägningar, finansiering och kostnadsfördelning mellan de
olika kommunikationsslagen ingår emellertid också som en del i arbetet
inom den parlamentariska kommitté som regeringen i december 1994
tillsatt för att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i
Sverige.

Regeringen kommer under våren 1995 att för första gången besluta
om slutlig utdelning från Luftfartsverket för år 1994 enligt de nya prin-
ciper som festslogs till följd av 1994 års budgetproposition (prop.
1993/94:100 bil. 7, bet. 1993/94:TU15, rskr. 1993/94:159). I samband
med detta kommer även att behandlas den återstående särskilda skuld
till staten på 50 miljoner kronor som Luftfartsverket i särskild skrivelse
till regeringen påtalat att verket har enligt sin årsredovisning. Skulden
härrör från åren 1973-1975 då verket mot bakgrund av dåtida avkast-
ningsregler av regeringen medgavs att aktivera räntor på vissa inves-
teringar. Regeringen kommer därvid att föreskriva att beloppet betalas
senast den 30 juni 1996.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Mot bakgrund av de i verkets treårsplan redogjorda orsakerna, bl.a. Prop. 1994/95:100
trafikåterväxten och de av regeringen godkända tidigareläggningama av Bilaga 7
vissa investeringar av arbetsmarknadsskäl, anser regeringen att Luft-
fartsverkets investeringsinriktning för åren 1995-1997 i huvudsak kan
godkännas. Förslaget om ett civilt luft- och rymdfertsmuseum bör
emellertid ytterligare övervägas av verket. Frågan bör behandlas i
särskild ordning. Regeringen godkänner emellertid den föreslagna om-
fattningen av investeringarna på 3 500 miljoner kronor för perioden
1995-1997.

Regeringen biträder de av verket föreslagna utvidgade finansiella
befogenheterna. Verket bör således i likhet med övriga affärsverk få rätt
att låna även långfristigt utanför Riksgäldskontoret inom en oförändrad
total låneram på 3,5 miljarder kronor. Anbud måste därvid alltid in-
fordras av Riksgäldskontoret. Likaså bör den nuvarande restriktionen att
i genomsnitt högst 25 % av kassamässigt överskott får placeras utanför
Riksgäldskontoret slopas, och ersättas med villkoret att anbud alltid
måste infordras av Riksgäldskontoret.

Beträffande de föreslagna ändrade villkoren för beslut om vissa större
investeringar delar regeringen verkets syn på att nuvarande regler från
år 1988 bör ändras mot bakgrund av bl.a. avregleringen av luftferts-
marknaden. Luftfartsverket bör sålunda få rätt att själva besluta om
investeringar i infrastruktur, säkerhetssystem etc. på högst 100 miljoner
kronor som följer den huvudsakliga inriktningen i aktuell treårsplan.
Givetvis bör dock treårsplanen även fortsättningsvis vara huvudinstru-
ment i investeringsplaneringen. I det fall en investering anmälts i treårs-
plan och vid dess prövning godkänts av regering och riksdag, bör inves-
teringen få påbörjas utan särskilt igångsättningstillstånd från regeringen.

Det är regeringens mening att de nu föreslagna och i föregående
budgetproposition medgivna utvidgade beslutsbefogenheterna för verket
i finansiella frågor och investeringsfrågor ställer krav på en förbättrad
information till regeringen om verkets åtgärder. Luftfartsverket bör
således regelbundet till regeringen redovisa omfattningen av placeringar
och lån som gjorts utanför Riksgäldskontoret. Beträffande enskilda
investeringar på mer än 50 miljoner kronor skall verket vidare infor-
mera regeringen om förestående beslut om investeringen inte anmälts i
treårsplan som godkänts av regering och riksdag.

Riksdagen har beslutat (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. 1993/94:TU15,
rskr. 1993/94:159) om en avtrappande resultatutjämning mellan Luft-
fartsverket och fem kommunala flygplatser under åren 1994-1996. För
år 1994 har verket fått en total ram for sådan utjämning på högst
30 miljoner kronor varav verket kompenseras med hälften, högst
15 miljoner kronor genom nedsatt utdelningskrav. För åren 1995 och
1996 uppgår nedsättningen av utdelningskravet i enlighet med riks-
dagens ställningstagande till 10 miljoner resp. 5 miljoner kronor. Det
totala utjämningsbeloppet festställs efter årlig förhandling. Luftfarts-
verket har föreslagit att verket bör medges en total ram för resultat-
utjämning på 20 miljoner kronor år 1995 och 10 miljoner kronor år
1996. Regeringen förordar en total ram för år 1995 på 20 miljoner
kronor enligt verkets förslag, men att ramen för år 1996 bör festställas

av regeringen när större säkerhet kunnat nås genom de årliga förhand-
lingarna.

I enlighet med vad regeringen anfört om styrningen av Luftfartsverket
under planperioden år 1995-1997 bedöms med senare redovisade be-
räkningar verkets ekonomi utvecklas enligt följande tabell:

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

År	1995	1996	1997
Resultat efter skattemotsvarighet (mkr)	219	263	263
Räntabilitet på justerat eget kapital efter skatt %	22	22	19
Utdelning inkl, skatte- motsvarighet (mkr)	186*	168	185
Soliditet %	28	29	31

* Inkl. 50 miljoner kronor tidigare underforräntning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad som anförts om inriktning och mål för Luftfarts-
verkets verksamhet under perioden 1995-1997,

2. godkänner vad som anförts om ekonomiska mål och ramar för
Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1995-1997,

3. godkänner vad som anförts om Luftfartsverkets investeringsplan
under perioden 1995-1997,

4. bemyndigar regeringen att fastställa utdelning for Luftfartsverket
i enlighet med vad som anförts,

5. godkänner vad som anförts om resultatutjämning mellan statliga
och kommunala flygplatser.

Anslag för budgetåret 1995/96

C 1. Beredskap för civil luftfart

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

72 387 565

71 443 000

106 300 000

Reservation

314 144

varav 70 431 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Verksamheten under anslaget omfattar planläggning och förberedelser
för flygtransportledning, flygplatsdrift och flygtransportverksamhet
under beredskapstillstånd och krig inkl. Luftfartsverkets driftväm.

Luftfartsverket har beräknat medelsbehovet enligt ÖCB:s programplan
till 106,9 miljoner kronor (18 månader).

Verket redogör därutöver i anslagsframställan för de behov av inves-
teringar i flygtrafikledningssystemet som finns av beredskapsskäl i
samband med den tidigare nämnda stora pågående investeringen i flyg-
trafikledningssystemet som affärsverket genomfor. Mot denna bakgrund
begär Luftfartsverket i anslagsframställan tilläggsanslag for inne-
varande budgetår med 17,4 miljoner kronor, och ett anslag för budget-
året 1995/96 (18 månader) utöver programplan på 32,3 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Rgeringen har givit Luftfartsverket i uppdrag att i samråd med Över-
styrelsen for Civil Beredskap och Försvarsmakten överenskomma om
slutlig kostnadsfördelning och finansieringslösning for de investerings-
och driftkostnader som hänför sig till det tidigare nämnda flygtrafikled-
ningssystemet. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den
1 september 1995.

För budgetåret 1995/96 bör mot denna bakgrund enligt regeringens
mening medel på anslaget Beredskap for civil luftfart tilldelas med
ledning av ÖCB:s programplan. Efter pris- och löneuppräkning samt
justering med hänsyn till neddragningen av den civila total fö rsvars-
ramen av statsfinansiella skäl förordar regeringen för budgetåret
1995/96 ett anslag på 106 300 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 106 300 000 kronor.

C 2. Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

15 200 000

30 200 000

15 200 000

Riksdagen har sedan budgetåret 1987/88 beslutat om anslag för
regionalpolitiskt stöd till huvudmännen för kommunala flygplatser i
skogslänen med linjetrafik av regionalpolitisk betydelse m.m. Beslut om
bidragets fördelning fattas av regeringen efter förslag från Luftfarts-
verket.

Tidigare utgick stödet i form av ett investeringsbidrag och ett drift-
bidrag. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 utgår hela anslaget som driftbidrag
med tonvikt på flygplatser i Norrlands inland varvid det stadiga drift-
stödet skall kunna utgå med högst 75 % av den totala driftkostnaden vid
flygplatsen. Länen har dessutom möjlighet att prioritera investeringar i

kommunala flygplatser inom ramen for anslaget för länstrafikanlägg-
ningar.

Luftfartsverket

Luftfartsverket har för budgetåret 1995/96 föreslagit ett anslag på
47,7 miljoner kronor vilket enligt Luftfartsverket innebär en realt oför-
ändrad nivå jämfört med föregående budgetår.

Regeringens överväganden

Utbetalning av bidraget sker en gång per år och baseras på föregående
kalenderårs kostnader. Omläggningen av budgetåret till kalenderår
innebär tekniskt sett att endast ett anslag for 12 månader anvisas. För
budgetåret 1995/96 föreslår regeringen med hänsyn till det statsfinan-
siella läget ett anslag på 15,2 miljoner kronor, vilket är i nivå med det
stöd som hittills har utbetalats.

Av anslaget för budgetåret 1995/96 skall minst 10 miljoner kronor
utgå till flygplatserna i Norrlands inland, dvs. Sveg, Lycksele,
Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnam och Gällivare.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15 200 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

D. Post- och telekommunikation Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Inledning

Den 8 juni 1993 fattade riksdagen beslut om en telelag och en förändrad
verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop. 1992/93:200, bet.
1992/93 :TU30, rskr. 1992/93:443). I och med beslutet ombildades
Televerket till ett av staten helägt aktiebolag, Telia AB, den 1 juli 1993,
samtidigt trädde telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om radio-
kommunikation i kraft.

Riksdagen beslutade den 17 december 1993 om en postlag och en
förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m. (prop. 1993/94:38,
bet. 1993/94:TU11, rskr. 1993/94:119). Genom beslutet godkände
riksdagen den nya lagstiftningen samt ombildningen av Postverket till
ett av staten helägt aktiebolag, Posten AB. Bolagiseringen och postlagen
(1993:1684) trädde i kraft den 1 mars 1994. I samband med de båda
besluten överfördes kvarvarande myndighetsuppgifter från Posten AB
och Televerket till den nybildade tillsynsmyndigheten, Post- och tele-
styrelsen.

I enlighet med vad riksdagen förordat (prop. 1993/94:38, bet.
1993/94:TU11, rskr. 1993/94:119), lämnas i det följande en kort redo-
visning av utvecklingen på post- och telekommunikationsområdet samt
hur de grundläggande målen enligt postlagen resp, telelagen uppnåtts. I
det följande redovisas vidare, med anledning av trafikutskottets be-
tänkande (1992/93:TU30), vissa frågor avseende handikappstöd inom
telekommunikationsområdet.

Utvecklingen på post- och telekommunikationsområdet

Tele

Enligt telelagen krävs tillstånd för operatörer som inom ett allmänt
tillgängligt telenät vill tillhandahålla telefonitjänst (tal, fax och låg-
hastighetsdata), mobila teleförbindelser eller fasta teleförbindelser om
verksamheten är av betydande omfattning.

Fram till och med september år 1994 har 14 företag inkommit med
tillståndsansökningar. Av dessa företag har sju sökt tillstånd för två
eller flera tjänster. Post- och telestyrelsen har utfärdat fem tillstånd för
fasta teleförbindelser och fyra tillstånd för telefonitjänst. De företag som
fått tillstånd för såväl fasta teleförbindelser som telefonitjänst är Telia
AB, Tele2 AB, France Telecom Network Services Nordic AB och
Dotcom Data & Tele Communication AB. Utöver dessa företag har
Banverket erhållit ett tillstånd för fasta teleförbindelser. Post- och tele-
styrelsen beräknar att vid utgången av år 1994 ha utfärdat ytterligare
tillstånd för telefonitjänst resp, för fasta teleförbindelser till MFS
Communications AB. Vidare bedömer Post- och telestyrelsen att tre
tillstånd för mobila teletjänster samt två tillstånd for flygtelefoni
kommer att utfärdas i böijan av år 1995.

Den tekniska utvecklingen på telekommunikationsområdet går mycket
snabbt. Utvecklingen har lett till att företagen kan erbjuda konsu-
menterna flera nya tjänster samt att priset for vissa tjänster har redu-
cerats. Ett resultat av den nya tekniken är att operatörernas kostnader
för att erbjuda region- och fjärrsamtal i praktiken inte är högre än för
lokalsamtal. Telia AB kommer vid årsskiftet att sänka sina priser på
bl.a. region- och fjärrsamtal samt på internationella samtal till de länder
som svenska abonnenter ringer till mest. För lokalsamtal kommer dock
priserna att höjas något. Telia AB gör bedömningen att prisföränd-
ringarna medger att hushållens telekostnader i genomsnitt kommer att
sjunka med 3,3 %. Det växande utbudet av konkurrens har inneburit
väsentliga prissänkningar bland annat på internationell telefoni och på
mobiltelefoni. Beräkningar har gjorts som visar på ca 20 % reducerade
kostnader for en genomsnittlig privatkund i GSM. Telia AB:s taxor
underskred år 1993 det pristak som avtalats mellan staten och Telia AB
med 0,36 %. Taxorna förväntas ligga under pristaket även år 1994.

Under budgetåret 1993/94 har Post- och telestyrelsen bistått vid med-
ling i två fall vad gäller samtrafik vid telefoni och särskild service för
hyrda förbindelser. Efter medlingen har båda parter i ett fall enats om
Post- och telestyrelsens rekommendation. En fungerande samtrafik är en
förutsättning för att det svenska telesystemet skall utnyttjas effektivt så
att abonnenterna i olika nät kan nå varandra. Alla tillståndshavare är
således skyldiga att öppna sina nät för samtrafik med andra tillstånds-
havare. Om en kostnadsbaserad samtrafiköverenskommelse för telefoni
mellan tillståndshavama inte kan träffas direkt skall Post- och teles-
tyrelsen medla, om inte särskilda skäl föranleder annat. Styrelsen skall
också på begäran av part yttra sig om erbjudande om samtrafikvillkor.

En fungerande samtrafik ställer krav på gemensamma nummerplaner
som omfattar samtliga abonnenter hos alla operatörer. Post- och tele-
styrelsen har i samverkan med operatörer, tillverkare och användare av
telekommunikationstjänster arbetat fram en gemensam nummerplan som
kommer att träda i kraft den 1 januari 1995. En gemensam nummerplan
innebär bl.a. att det skall vara möjligt att nå olika operatörers nät och
tjänster på likvärdigt sätt, oberoende vilken operatör abonnenten har.

För att effektivisera telekommunikationerna i Europa arbetar EU med
att liberalisera telemarknaden. I dag är teletjänstmarknaden öppen for
konkurrens, med undantag for taltelefoni. Dock får restriktioner finnas
för rätten att upprätta nät. EU:s ministerråd har dock beslutat att libera-
lisera såväl teleinfrastrukturen som alla teletjänster senast den 1 januari
1998. Sverige har under hösten 1994 deltagit i EU:s arbete som obser-
vatörer.

Post

Enligt postlagen skall de företag som bedriver eller har för avsikt att
bedriva någon form av postverksamhet i Sverige göra en anmälan till
Post- och telestyrelsen. Post- och telestyrelsen har mottagit anmälningar
från tre företag som bedriver postverksamhet i Sverige. Dessa är Posten

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

AB, City Mail och SDR-gruppen (Svensk Direktreklam). Post- och Prop. 1994/95:100
telestyrelsen arbetar med att enligt postlagen (1993:1684) bedöma om Bilaga 7
ytterligare företag, såsom Tidningsdistributörema i Växjö och olika
kurirforetag, bedriver postverksamhet i sådan omfattning att de fäller
under postlagen och därmed har anmälningsplikt.

Mellan Posten AB och City Mail har avtal träffats i fråga om infra-
strukturen, såsom postboxar, adressändringar, eftersändning av post
m.m. Liknande avtal har diskuterats mellan Posten AB och SDR-
gruppen.

Posten AB är i dag utsatt för konkurrens inom samtliga sina områden.

Ökad användning av tele- och datakommunikation har dock inte lett till
att antalet vanliga brevförsändelser har minskat. I Stockholm har City
Mail sedan 1992 distribuerat av kunden försorterad post från medelstora
och stora företag. City Mails marknadsandel i sitt distributionsområde
uppgår till ca 15 %. Dessutom har Royal Mail, Storbritanniens
nationella postverk, slutit avtal med City Mail om distribution av post i
Sverige. När det gäller distributionen av direktreklam har SDR-gruppen

30 % av marknaden. Även inom andra områden är Posten AB utsatt för
konkurrens. Huvudkonkurrenter inom distribution och varusändning är
ASG och Bilspedition. Inom paketmarknaden, dvs. gods upp till 35 kg,
är Posten Lättgods det dominerande företaget medan man har en mindre
andel av det tyngre godset. Postgirots ensamrätt till statliga betalningar
upphörde den 1 juli 1994, vilket innebär hårdare konkurrens från
bankema/bankgirot.

En väl fungerande postverksamhet har mycket stor betydelse för
företagen och de enskilda människorna i landet. I postlagen har därför
slagits fast att alla skall ha tillgång till post- och kassaservice på lik-
värdiga villkor var man än bor och arbetar i landet. För att säkerställa
att de av riksdagen beslutade målen för postverksamheten uppfylls har
ett avtal mellan svenska staten och Posten AB upprättats. I avtalet för-
binder sig Posten AB att under avtalsperioden 1 mars 1994 -

31 december 1996 tillhandahålla en daglig och rikstäckande post- och
kassaservice.

Det är emellertid regeringens mening att samtliga befordringsföretag
som verkar på marknaden även skall medverka till att bära ansvaret för
att upprätthålla denna service. Regeringen har för avsikt att utreda
möjligheterna till en solidarisk finansiering av de regionala och sociala
kostnaderna.

Handikappstöd på telekommunikationsområdet

Funktionshindrades behov av teletjänster tillgodoses i dag i enlighet med
regeringens förslag i propositionen om en telelag och en förändrad
verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop. 1992/93:200, bet.
1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443).

Vid behandling av propositionen om en telelag och en förändrad
verksamhetsform för Televerket, m.m. samt motionerna 1992/93:T95,
1992/93 :T96 yrkande 6 och 1992/93:T815 beslutade riksdagen att ge

regeringen till känna vad utskottet anfört om en fond för handikappstöd
på telekommunikationsområdet. I motionen 1992/93 :T96 anförde motio-
närerna att Handikapputredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1992:52)
Ett samhälle för alla, föreslagit åtgärder for att säkra handikappades
tillgång till telekommunikationer. Bl.a. föreslås att en s.k. telefond
skulle inrättas och finansieras av teleforetagen i förhållande till deras
omsättning.

Mot denna bakgrund gav regeringen under hösten 1993 Statskontoret
i uppdrag att redovisa förutsättningarna för en fond för handikappstöd
på telekommunikationsområdet. Statskontoret inkom den 15 november
1993 med en redovisning till regeringen. Rapporten har remissbehand-
lats.

Regeringen anser att det är av största vikt att funktionshindrade ges
möjlighet att på samma villkor som övriga medborgare utnyttja de
teletjänster som enligt telelagen skall erbjudas alla. Under regeringens
arbete med att granska förutsättningarna för en telefond har det fram-
kommit vissa frågor inom handikappområdet som har varit av särskild
vikt att överväga. Bland annat finns behov att närmare utreda ansvars-
frågan för funktionshindrades behov av standardisering av telekommu-
nikationstjänster och utrustning. För att komma tillrätta med problemen
har regeringen i ett beslut den 1 december 1994 uppdragit till Post- och
telestyrelsen att närmare studera nuvarande och kommande standar-
diseringsbehov av telekommunikationstjänster för funktionshindrade. I
uppdraget ingår att redogöra för Post- och telestyrelsens arbete på om-
rådet samt andra samhällsorgans insatser såväl nationellt som inter-
nationellt. Vidare skall Post- och telestyrelsen analysera de problem och
den kritik som bl.a. handikapporganisationerna har riktat mot statens
sätt att behandla standardise ring sfrågan. I uppdraget ingår också att ge
förslag till åtgärder för att komma tillrätta med de problem som fram-
kommit. Post- och telestyrelsen skall senast den 1 februari år 1995 in
komma med sin rapport till regeringen. Regeringen har for avsikt att
invänta Post- och telestyrelsens rapport för att under våren 1995 åter-
komma till riksdagen med ett samlat förslag på åtgärder för att tillgodo-
se funktionshindrade personers behov av telekommunikation.

Det samhällsansvar som Televerket tidigare hade i form av s.k. sär-
skilda åtaganden på bl.a. handikappområdet har efter bolagiseringen av
Televerket inte åvilat Telia AB. Telia AB har därför fr.o.m. den 1
januari beslutat att avveckla enheten Telematik och handikapp. Rege-
ringen har dock erfarit från Telia AB att bolaget har för avsikt att
arbeta för att äldre och funktionshindrade skall erbjudas bra telekommu-
nikationer även i fortsättningen. Telia AB kommer dock att ha en ny
inriktning på arbetet med dessa frågor. Varje affärsenhet skall integrera
handikappfrågorna i sin verksamhet och således ansvara för att kunder
med speciella behov tas med i verksamheten. Telia AB kommer vidare
att centralt hålla regelbundna kontakter på informationsnivån med be-
rörda konsumentgrupper samt ha en central handikappfunktion inom
Division Teletjänster for fortsatt samordning av verksamheten.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Anslag för budgetåret 1995/96

D 1. Post- och telestyrelsen

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

141 097 248

189 959 000

248 981 000

varav 165 987 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget ersätts Post- och telestyrelsen för de kostnader styrelsen
har i samband med tillståndsgivning, tillsyn, föreskrivande verksamhet
och marknadsövervakning samt medlemsavgifter för svenska staten i
internationella organ. Vidare disponeras anslaget för arbetet med
nationell och internationell harmonisering av regler och standardisering
av tekniska krav samt typgodkännande av radio- och terminalutrustning.

Styrelsen uppbär avgifter enligt postlagen (1993:1684), telelagen
(1993:579), lagen (1993:599) om radiokommunikation och lagen
(1992:1527) om teleterminalutrustning. Avgifterna inlevereras till stats-
budgeten på inkomsttitel 2547, Avgifter för Post- och telestyrelsens
verksamhet. Inkomsterna i form av ansöknings- och årliga avgifter
beräknas till 162,8 miljoner kronor for budgetåret 1995/96 (beräknade
avgiftsinkomster innevarande budgetår 174,7 miljoner kronor). Av-
gifterna skall motsvara full kostnadstäckning för samtliga kostnader som
uppkommer i samband med myndighetens verksamhet, undantaget
kostnader för vissa samhällsåtaganden.

Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen är en central förvaltningsmyndighet för frågor
om post-, tele- och radiokommunikation. Styrelsen har ett samlat myn-
dighetsansvar på postområdet. I ansvaret ingår att vara tillsynsmyndig-
het samt ansvara för hanteringen av obeställbara brevförsändelser. Som
förvaltningsmyndighet på telekommunikationsområdet är styrelsen
funktionsansvarig for telesystemet i Sverige, vilket innebär att myndig-
heten ansvarar för att det finns ett väl fungerande allmänt tele-
kommunikationssystem som täcker hela landet och kan erbjudas alla.
Häri innefattas ansvar för standardisering samt hänsyn till den inter-
nationella teletrafikens behov. Post- och telestyrelsen har också ansvaret
for samhällsåtaganden på post- och teleområdet gällande totalförsvarets
och funktionshindrades behov av telekommunikationstjänster.

Post- och telestyrelsen har av regeringen givits dispens från att fast-
ställa mätmetoder och resultatmått för att mäta verksamhetens resultat i
årsredovisningen. Post- och telestyrelsen har i sin årsredovisning i de
delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i verk-
samhetsgrenarna post, tele, radio, beredskap och handikapp. För vart
och ett av dessa fem verksamhetsgrenar har verksamhetsmål lagts fast.
Gemensamma och administrativa kostnader har i sin helhet fördelats per
verksamhetsgren. Post- och telestyrelsens ekonomiska utfall för bud-

6 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7

Rättelse: S. 91 raderna 19—20, 23—25 ny text

getåret 1993/94 har visat på ett anslagssparande på 54,6 miljoner
kronor. Den främsta anledningen till det uppkomna anslagssparandet är
att kostnaderna för verksamhet och ny organisation varit lägre än vad
som kunde förutses vid myndighetsbildningen. För investeringar i an-
läggningstillgångar för förvaltningsändamål föreslås en låneram på
12,5 miljoner kronor i Riksgäldskontoret for kommande budgetår.

Regeringens överväganden

Post- och telestyrelsens övergripande mål är inför budgetåret 1995/96
inte föremål for några förändringar. Regeringen har noterat att Riks-
revisionsverket (RRV) i sin verksamhetsplan för budgetåret 1994/95
skall påbölja en granskning av tillsynen inom teleområdet. Härvid skall
RRV studera Post- och telestyrelsens möjligheter att uppfylla telelagens
intentioner samt granska om myndigheten har fullgjort sina uppgifter på
ett effektivt sätt.

I anslutning till RRV:s förvaltningsrevision av Post- och telestyrelsen
anser regeringen att det är lämpligt att telelagens effekter på tele-
kommunikationsmarknaden studeras. Regeringen har därför uppdragit åt
RRV att genomföra en studie i syfte att följa upp telelagens effekter på
telekommunikationsmarknaden, med avseende på olika operatörer, för
att utvärdera om lagstiftarens intentioner att skapa förutsättningar för en
fungerande konkurrens på marknaden uppfyllts. Uppdraget skall redo-
visas till regeringen senast den 15 juni 1995.

Eventuella förändringar av myndighetens övergripande mål kan med
anledning av kommande rapport bli aktuella. Regeringen har för avsikt
att återkomma till frågan vid senare tillfälle.

Post- och telestyrelsens ramanslag har för budgetåret 1995/96 redu-
cerats med 24 miljoner kronor, enligt Post- och telestyrelsens förslag,
eftersom kostnaderna för verksamhet och ny organisation varit lägre än
vad som kunde förutses vid myndighetsbildningen. Inga omställnings-
kostnader kommer att påverka verksamheten efter den 30 juni 1995.

Den resultatinformation regeringen har erhållit i årsredovisningen för
budgetåret 1993/94 har inte möjliggjort en bedömning av effektiviteten
i myndighetens verksamhet utifrån prestationer, effekter, styckkostnader
m.m. Regeringen har i ett tidigare skede lämnat dispens för dessa delar
av resultatredovisningen. Det är dock av största vikt att rutiner för en
redovisning som möjliggör de avvägningar som resultatstyrningen
kräver snarast att tas i bruk av myndigheten.

RRV har i sin revisionsberättelse gjort en samlad bedömning av Post-
och telestyrelsens årsredovisning för räkenskapsåret 1993/94. RRV:s
bedömning är att det funnits allvarliga brister i uppföljnings- och av-
stämningsrutinema avseende riksredovisningen. RRV har dock med
tillfredsställelse noterat den förändringsprocess och den översyn av
rutinerna som pågår i syfte att undanröja risken för att ovanstående
problem återuppstår.

Regeringen faster mycket stor vikt vid att avregleringar kan följas upp
löpande på ett ändamålsenligt sätt. Inte minst ur regionalpolitisk syn-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

punkt har statsmakterna ett ansvar för att säkerställa att de grund-
läggande krav som ställts uppnås. Under år 1995 kommer ett antal
studier att göras som bl.a. belyser utvecklingen av post- och tele-
kommunikationer i regionalpolitiskt prioriterade områden.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
till Pöst- och telestyrelsen för
anslag på 248 981 000 kronor.

budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-

D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag*

207 359 295

351 673 000

Reservation

40 340 704

1995/96 Förslag

varav

539 588 000

358 175 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

* Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 D 2. Post- och telestyrelsen: Upphand-
ling av särskilda samhällsåtaganden.

Från anslaget utbetalas medel for utgifter i samband med upphandling
av särskilda samhällsåtaganden.

Tabell 1: Fördelning av anslaget D 2.

Televerksamhet

Totalförsvarsområde

Handikappservice

Postverksamhet

Totalförsvarsområde

Befordran av blindskrift

Befordran av blindskriftsförsändelser

Handikappservice

349 734 000

6 000 000

36 000 000

40 500 000

77 354 000

30 000 000

SUMMA

539 588 000

Post- och telestyrelsen är ansvarig funktionsmyndighet på post- och
telekommunikationsområdet. I Post- och telestyrelsens uppgifter ligger
att verka för att totalförsvarets behov av post- och telekommunikationer
säkerställs i händelse av krig. I samband med nätutbyggnad och in-
förande av ny teknik skall sårbarheten byggas bort. Tjänster, utrustning
och anläggningar skall upphandlas kostnadseffektivt. Vidare skall Post-
och telestyrelsen tillgodose funktionshindrades behov av post- och tele-
kommunikationer. Post- och telestyrelsen skall själv eller med bistånd
av Handikappinstitutet ta ställning till vilka tjänster som för funktions-
hindrade för närvarande är av största vikt vid fördelningen av anslags-

medlen på handikappområdet. Anslaget skall inte endast användas till
upphandling av nummerupplysningstjänster. Tjänsten skall dock säker-
ställas for synskadade och andra funktionshindrade som inte kan utnyttja
telefonkatalogen. Post- och telestyrelsen måste som funktionsansvarig
myndighet självständigt kunna göra bedömningen hur anslagsmedlen
skall användas.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Upphandling av särskilda samhällsåtaganden för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 539 588 000 kronor.

D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings-
och kassaservice

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

283 000 000

250 000 000

300 000 000

Reservation

17 000 000

varav 200 000 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

Från anslaget utbetalas ersättning till Posten AB for den rikstäckande
betalnings- och kassaservice som Posten AB förbundit sig att tillhanda-
hålla enligt det avtal som upprättats med staten.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att rikstäckande post- och kassaservice måste säker-
ställas. Den moderna tekniken samt konkurrensen innebär emellertid att
behovet av vanliga postkontor blir allt mindre. Posten AB måste därför
finna andra former for att upprätthålla en rikstäckande post- och kassa-
service. Det finns bl.a. goda förutsättningar att utveckla formerna för
distribution från dörr till dörr med det distributionsnät som finns inom
postbranschen. Det rikstäckande kontorsnätet ger möjlighet att i egen
regi eller som entreprenör utveckla olika typer av rådgivningstjänster.
Vidare bör den finansiella verksamheten kunna utökas. På små orter har
postkontoren integrerats med annan verksamhet genom entreprenörer
eller post i butik. I ren glesbygd har lantbrevbärama allt mer övertagit
postkontorens roll. Posten AB ser för närvarande över nätstrukturen i
tätorterna i sin utredning Stad 97.

Mot bakgrund av ovanstående samt med anledning av den rationa-
lisering och strukturförändring som genomförs inom Posten AB i dag
med målet att få en bättre produktivitetsutveckling och därmed ett bättre
resultat för kommande budgetår föreslår regeringen att anslaget Ersätt-
ning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice uppgår
till 300 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Det innebär en redu-
cering av anslaget med 50 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och
kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
300 000 000 kronor.

D 4. Kostnader förenade med statens ägande i SOS
Alarmering AB

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

135 875 610

220 000 000

210 000 000

Reservation

4 124 381

varav 140 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Riksdagen beslutade våren 1993 (prop. 1992/93:200, bet.
1992/93 :TU30, rskr. 1992/93:443) i samband med beslut om ombild-
ning av Televerket till aktiebolag, att statens kostnader för ägandet i
SOS Alarmering AB skulle belasta ett särskilt anslag. För budgetåret
1993/94 anvisades ett reservationsanslag på 140 miljoner kronor för
kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB.

Regeringen har av riksdagen år 1994 bemyndigats (prop.
1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:437) ingå ett nytt
konsortialavtal rörande SOS Alarmering AB mellan svenska staten,
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet genom Förenade
Kommunföretag AB samt ett alarmeringsavtal mellan svenska staten och
SOS Alarmering AB. Riksdagen har för budgetåret 1994/95 anvisat 140
miljoner kronor för grundtjänsten samt därutöver anvisat en engångs-
summa till bolaget på 80 miljoner kronor budgetåret 1994/95 för att
täcka investeringskostnaden för ny teknik vid centralerna i Stockholm,
Göteborg och Malmö, totalt 220 miljoner kronor.

Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på 210 miljoner
kronor för statens kostnader för grundtjänsten enligt avtal.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 210 000 000
kronor.

D 5. Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Nytt anslag (förslag) 37 500 000

varav 25 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Regeringens målsättning är att Sverige även fortsättningsvis skall ha
en tätposition i världen när det gäller utveckling och användning av
informationsteknik. Genom väl utnyttjad informationsteknik kan hela
vårt land utvecklas.

Kommunikationsdepartementet har det övergripande ansvaret för att
Sverige har ett väl fungerande kommunikationssystem. Detta innebär
bl.a. att se till att kommunikationsnäten är av hög kvalitet och att till-
räcklig kapacitet kan erbjudas i hela landet på någorlunda likvärdiga
villkor.

För att klarlägga behovet av åtgärder uppdrog Kommunikations-
departementet i maj 1994 till en konsult att genomfora en studie av-
seende Sveriges infrastrukturutbyggnad, teknik, prissättning samt policy
och regelverk i förhållande till några jämförbara länder. Resultatet av
denna studie var att Sverige ligger långt fram i utbyggnaden av infra-
struktur jämfört med såväl länderna inom EU som USA och Japan. Det
är emellertid viktigt att ständigt följa utvecklingen på området eftersom
den är mycket snabb.

Vid ungefar samma tidpunkt genomförde NUTEK en översiktlig
studie av de infrastrukturella förutsättningarna för användning av
informationsteknik i samtliga delar av vårt land. NUTEK konstaterade i
sin studie bl.a. att det finns skillnader mellan glesbygd och tätort fram-
för allt när det gäller priser för tillgång till ISDN-nätet samt ren data-
kommunikation.

Sedan konsulten och NUTEK genomförde sina respektive studier har
utvecklingen fortsatt. Telia AB har annonserat en snabbare utbyggnad
av det digitaliserade telenätet som skall vara färdigutbyggt år 1997.
Vidare har ISDN-taxoma sänkts. Slutligen kommer Telia AB att införa
nya taxor fr.o.m. 1 januari 1995 vilket kommer att innebära att fjärr-
och utlandssamtal blir billigare.

Regeringen har för avsikt att kontinuerligt och nära följa utvecklingen
på området främst vad gäller tillgång till och kostnader för kommunika-
tion och nättjänster i landets alla delar.

Vidare har regeringen gett RRV i uppdrag att se över telelagens
effekter för att utvärdera om lagstiftarens intentioner att skapa förut-
sättningar för en fungerande konkurrens uppfylls. Dessutom kommer
regeringen att ta initiativ till att en studie genomförs med uppgift att se
över konkurrensförutsättningarna på hela telemarknaden och hur till-
gången till goda tele- och datakommunkationer till rimliga priser i
landets alla delar kan främjas.

Ytterligare en studie kommer att genomföras våren 1995 med särskild
inriktning mot att jämföra glesbygd och tätorter vad avser tillgången till
tele- och datakommunikationer. Speciellt skall uppkoppling till Internet
från motsvarande delar av landet belysas. Samtidigt görs en beskrivning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

av hur telenätet ser ut våren 1995. Studien skall utmynna i forslag till
åtgärder.

Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att det finns behov av
resursförstärkning för att uppnå målet att Sverige även fortsättningsvis
skall ha en tätposition när det gäller utveckling och användning av
informationsteknik. Medel för denna verksamhet bör anvisas över ett
nytt anslag D 5. Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Informationsteknik: Telekommunikation m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 37 500 000 kronor.

E. Kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m. Prop. 1994/95:100
Bilaga 7

Statens järnvägar

Sammanfattning av regeringens överväganden:

- Statens järnvägar (SJ) skall koncentrera verksamheten till en
fortsatt affärsmässig utveckling av järnvägstrafiken. Verksam-
heter som inte bidrar till detta bör avskiljas.

- SJ skall satsa på jämvägsprodukter med långsiktig konkurrens-
kraft och utveckla dessa till uthållig lönsamhet.

- Målsättningen är att SJ-koncemen räkenskapsåret 1996 skall
uppvisa en avkastning på eget kapital efter schablonskatt på
lägst 7 %.

- Soliditeten (inkl, borgensåtaganden och leasing) för SJ- kon-
cernen skall senast vid utgången av år 1996 uppgå till lägst
35 %.

SJ:s treårsplan för åren 1995-1997

SJ har lämnat en affärsplan till regeringen för verksamheten under åren
1995-1997 (dnr K94/2641/1).

Resultatet för koncernen efter finansnetto uppgår enligt planen till
drygt 1 miljard kronor vid utgången av år 1997. Denna resultatnivå
motsvarar en avkastning på eget kapital efter skatt för koncernen på
8 %. Treårsplanen bygger på fortsatta rationaliseringar, neddragning av
investeringar i förhållande till tidigare planer samt frigörelse av kapital
genom avyttring av fäst egendom och aktier. Soliditeten stärks
successivt under perioden.

Ekonomiska utvecklingen för koncernen (mkr)

	1995	1996	1997
Resultat efter finansnetto	810	840	1 030
Avkastning på justerat eget kapital efter skatt %	8	7	8
Soliditet inkl, leasing - och borgensåtaganden %	31	35	43

SJ har valt att leasa en stor del av sin rullande materiel. SJ-koncemen
har sålt rullande materiel och fartyg för 3,3 miljarder kronor och för
motsvarande summa ingått leasingavtal som sträcker sig upp till 15 år.

I avtalen ligger en option för återköp vid avtalets utgång. Om SJ i Prop. 1994/95:100
stället för att återköpa materielen väljer att återlämna objekten utgår en Bilaga 7
avgift med 0,9 miljarder kronor. På detta sätt frigör SJ kapital som kan
användas till andra investeringar.

Persontrafiken

Den hittills starka inriktningen av fordonsutvecklingen mot affärsrese-
närerna med framför allt X2000 tonas ner något till förmån för inrikt-
ning mot en bredare publik. X2000 kompletteras med mellanvagnar och
fler stolar i budgetklass. X2000-trafiken kommer att utökas kraftigt på
Västra och Södra stambanorna. Regionaltågsvarianten av X2000 (X2-2)
sätts i trafik för trafikhuvudmännen. InterCity-tågstrafiken blir på flera
linjer i första hand komplement till X2000. Avtalstrafiken beräknas
växa något under perioden. Nättrafiken förutses minska något i omfatt-
ning.

Godstransporter

Vagnslasttrafikens huvudproblem är de höga produktionskostnaderna,
obalansen i trafiken samt den för låga prisnivån. I treårsplanen ingår att
systematiskt gå igenom all trafik utgående från ett stort antal geografiskt
avgränsade områden och där befintliga kunder och trafik. Denna pro-
cess syftar i första hand till att minska terminalkostnadema genom
effektivare produktionsupplägg.

Maskindivisionen

Maskindivisionen skall bidra till SJ: s lönsamhet genom att utveckla och
anskaffa jämvägsfordon, utveckla och driva underhållssystem samt
producera underhåll och service utifrån krav på säkerhet och miljö på
ett sådant sätt att personers och företags rese- och transportbehov kan
tillgodoses.

Fastighetsförvaltning

SJ räknar med att ha färre outnyttjade fastigheter än den övriga fastig-
hetsmarknaden. De fastigheter som inte långsiktigt behövs i transport-
verksamheten skall i princip avyttras.

Regeringens ställningstagande

De riktlinjer som riksdagen har beslutat om för SJ:s verksamhet under
åren 1994-1996 (prop. 1993/94:166, bet. 1993/94:TU28, rskr.
1993/94:309) ligger fast. SJ:s treårsplan följer i stort den inriktning som
statsmakterna slagit fast för åren 1994-1996. Avkastningsmålet uppnås

redan innevarande år. Soliditetsmålet beräknas uppnås under år 1996.
Kravet på självfinansiering beräknas kunna uppnås under perioden.

Inriktningen och målsättningen bekräftas av den delårsrapport för
perioden januari-augusti 1994 som SJ nyligen lagt fram. Den visar ett
förbättrat resultat jämfört med föregående år. Resultatet efter finans-
netto ligger på 280 miljoner kronor för affärsverket och 505 miljoner
kronor för koncernen. I affärsverkets resultatet ingår en engångspost på
197 miljoner kronor i form av realisationsvinst i samband med försälj-
ning av en fastighet. Räntabiliteten för koncernen är 10,6 %. Soliditeten
är 27,5 %.

Regeringen anser att det är av yttersta vikt att SJ fortsätter att kon-
centrera sin verksamhet till järnvägstrafiken. Verksamheter som inte
bidrar till detta skall avskiljas. Det är vidare nödvändigt att de plane-
rade rationaliseringsprogrammen på såväl persontrafik- som godssidan
fullföljs. Regeringen kommer att systematiskt följa upp SJ:s verksamhet
i samband med t.ex. delårsrapporter och halvårsbokslut. Ett tidsschema
för kontinuerlig uppföljning är festlagd.

Övriga frågor

I propositionen (prop. 1993/94:166) Avreglering av järnvägstrafiken
och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996 togs
frågan upp om fördelningen av ansvaret för vissa kostnader för Ban-
verkets personal m.m. Banverket och SJ fick i regleringsbreven för
budgetåret 1994/95 i uppdrag att utreda och redovisa de kostnader som
SJ, som en konsekvens av delningen av SJ år 1988, haft för Banverkets
tjänsteresor på tåg, vissa livräntor för Banverkets personal samt Ban-
verkets hyreskostnader för lokaler m.m. SJ och Banverket har var för
sig inkommit med en redovisning. Verken är överens om kostnadernas
storlek. Däremot har de både verken inte samma uppfattning om vem
som skall bära kostnaderna. Sammanlagda kostnaden för Banverkets
tjänsteresor på tåg, elenergi för växlar samt signaler rör sig om ca
60 miljoner kronor per år. De upparbetade kostnaderna för livräntorna
från och med år 1988 uppgår till 120 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att de gränsdragningsfrågor som fortfarande kvarstår
efter uppdelningen av SJ i nuvarande SJ samt Banverket måste lösas en
gång för alla. De grundläggande principerna bör vara att kostnads-
ansvaret bör ligga hos den som i största utsträckning kan påverka kost-
naderna. Regeringen föreslår därför att kostnadsansvaret för Banverkets
tjänsteresor på tåg samt energi för drift av växlar och signaler förs över
från SJ till Banverket vilket föreslås finansieras med en motsvarande
höjning av banavgifterna. När det gäller arbetsskadelivräntor samt
personskadeersättningar för personal som varit anställd vid SJ:s ban-
avdelning t.o.m. år 1988 samt skadeståndslivräntor för elolyckor av-
seende tredje man t.o.m. år 1988 har regeringen redan i proposition

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

1993/94:166, aviserat att SJ:s kostnader skall täckas. Regeringen före-
slår att dessa kostnader täcks genom att banavgifterna för år 1995 sänks
med motsvarande belopp. Denna kompensation skall betraktas som en
slutlig reglering av de kostnader som förorsakats av personal som varit
anställd vid SJ:s banavdelning t.o.m. år 1988 och tillkommande kost-
nader i samband med detta.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad som anförts om inriktning och målsättning för
SJ:s verksamhet under perioden 1995-1996,

2. godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för kompensa-
tion till SJ avseende kostnader för arbetsskadelivräntor m.m.

E 1. Ersättning till Statens järnvägar i samband med
utdelning från AB Swedcarrier

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

För innevarande budgetår har ett förslagsanslag på 1 000 kronor an-
visats för Statens järnvägar (SJ).

Överföring av vinster från avyttring av verksamhet inom Swedcarrier-
koncemen bör om verksamheten tillåter föras till affärsverket det år
vinsten uppstår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB
Swedcarrier för budgetåret 1995/96 beräknar ett förslagsanslag på
1 000 kronor.

E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

517 074 882

474 300 000

795 900 000

Reservation 5 207 059

varav 470 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget finansieras sådan persontrafik som är regionalpolitiskt
angelägen men som inte kan drivas på företagsekonomiska villkor.
Anslaget disponeras även för ersättning till SJ för vissa gemensamma
funktioner på länsjämvägama. Vidare disponeras anslaget för drift- och
investeringsbidrag till Inlandsbanans intressenter. Därutöver skall

statens kostnader for köp av flygtrafik mellan Östersund och Umeå Prop. 1994/95:100
belasta anslaget. Bilaga 7

Riksdagen har i enlighet med proposition (prop. 1994/95:73) Köp av
interregional persontrafik på järnväg m.m. godkänt vad regeringen
anfört om trafikutbud och kostnadsram för trafikåret 1995 för köp av
olönsam persontrafik. I propositionen behandlas endast trafikköp för
tolvmånadersperioden budgetåret 1995/96.

För upphandling av olönsam persontrafik på järnväg föreslår regering-
en ett anslag på 744,4 miljoner kronor för hela budgetåret 1995/96. I
medelsberäkningen ingår 644,3 miljoner kronor för statens köp av
persontrafik på järnväg. Vidare ingår ersättning till SJ för gemensamma
funktioner med 98,6 miljoner kronor. Kommitténs (K 1991:02) För-
handlare for statens köp av persontrafik på järnväg m.m. förhandlings-
och administrationskostnader ingår med motsvarande 1,5 miljoner
kronor.

I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 7) redovisas
vissa ekonomiska villkor för Inlandsbanan. Inlandsbanans intressenter
(numera Inlandsbanan Aktiebolag, IBAB) beviljades ett drift- och in-
vesteringsbidrag på 27 miljoner kronor per år under en femårsperiod,
totalt 135 miljoner kronor (fr.o.m. budgetåret 1993/94 med sista ut-
betalning i april 1998). Inom ramen för anslaget anvisas 44 miljoner för
drift- och investeringsbidrag till IBAB for budgetåret 1995/96. Bidraget
utbetalas kvartalsvis i förskott med 12 miljoner kronor den 1 juli 1995
och år 1996 samt med 5 miljoner kronor den 1 oktober 1995 och år
1996, den 1 januari 1996 och den 1 april 1996. Regeringen har för
närvarande inga planer på att efter avtalets utgång vidare pröva frågan
om ett fortsatt drift- och investeringsbidrag till IBAB.

Riksdagen har i enlighet med proposition (prop. 1993/94:42, bet.
1993/94:TU8, rskr. 1993/94:114) Köp av interregional persontrafik på
järnväg samt flygtrafik mellan Östersund och Umeå godkänt regeringens
förslag att flygtrafiken mellan Östersund och Umeå upphandlas för
budgetåret 1994/95 med möjlighet att teckna avtal för en period på
högst tre år under förutsättning att statens årliga kostnader för flygupp-
handlingen därmed blir betydligt lägre. Regeringen har den 6 september
1994 godkänt förhandlarens förslag till långsiktigt avtal om flygtrafiken
mellan Östersund och Umeå till en årlig kostnad av 5 miljoner kronor
under en treårsperiod fr.o.m. budgetåret 1994/95. Kostnaderna för
upphandlingen av denna trafik har därmed sänkts med 4,3 miljoner
kronor. Anslaget E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg
m.m. kommer för budgetåret 1995/96 att belastas med 7,5 miljoner
kronor för kostnaderna i samband med upphandlingen av flygtrafiken
mellan Östersund och Umeå.

Regeringens överväganden

I enlighet med riksdagens beslut finner regeringen att 742,9 miljoner
kronor skall anvisas till köp av olönsam persontrafik på järnväg. På
samma sätt som tidigare år bör därutöver 1,5 miljon kronor anvisas för

att täcka kommitténs (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av per-
sontrafik på järnväg m.m. förhandlings- och administrationskostnader.

Vidare anser regeringen i enlighet med tidigare fattade beslut att
44 miljoner kronor skall anvisas till drift- och investeringsbidrag till
IBAB.

Avseende flygupphandlingen beräknar regeringen att kostnaden för att
upphandla trafiken mellan Östersund och Umeå for budgetåret 1995/96
kommer att uppgå till 7,5 miljoner kronor.

Anslaget kommer enligt regeringens förslag sammanlagt att uppgå till
795,9 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Regeringen har tidigare redovisat sin avsikt att tillsätta en särskild
utredare med uppdrag att bl.a. mot bakgrund av utvecklingen inom
järnvägsområdet redovisa en analys av Banverkets myndighetsuppgifter.
Inriktningen skall vara att Banverkets roll som sektorsföreträdare bör
förtydligas och utvecklas. Mot bakgrund av att Banverkets roll som
sektorsmyndighet skall förstärkas anser regeringen att kommittén
(K 1991:02) Förhandlare for statens köp av persontrafik på järnväg
m.m. fr.o.m. den 1 januari 1996 inordnas i Banverket. Kommittén skall
dock vara fristående i sin verksamhetsutövning, på liknande sätt som
Jämvägsinspektionen.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
795 900 000 kronor.

2. godkänner regeringens förslag att kommittén (K 1991:02) För-
handlare för statens köp av persontrafik på järnväg m.m.
fr.o.m. den 1 januari 1996 inordnas i Banverket.

E 3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss
kollektivtrafik

1993/94

1994/95

1995/96

187 074 900

195 800 000

309 471 000

Reservation

Utgift

Anslag

Förslag

varav 204 300 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

5 687 950

Från anslaget finansieras det statsbidrag som i enlighet med 1988 års
trafikpolitiska beslut skall ges till trafikhuvudmännen för övertagande av
ansvaret för viss persontrafik på länsjämvägar. Reglerna för stats-
bidragsgivningen är bundna i avtal mellan staten och resp, trafikhuvud-
man. En årlig uppräkning av den statliga ersättningen skall ske. Konsu-
mentprisindex skall därvid användas som utgångspunkt for beräk-
ningarna.

Genom anslaget finansieras också ersättningstrafik utmed Inlands-
banan. I enlighet med riksdagens beslut den 21 mars 1991 träffade

staten den 18 april samma år avtal med trafikhuvudmännen i Jämtlands,
Kopparbergs, Norrbottens och Västerbottens län om ersättning för
övertagande av persontrafikförsöijningen utmed Inlandsbanan. Avtalet,
som böijade gälla fr.o.m. den 10 juni 1991, sträcker sig över tio år och
innebär en ersättning till trafikhuvudmännen på totalt 36 miljoner
kronor per år i prisnivå för budgetåret 1991/92. Ersättningsbeloppet
räknas årligen upp enligt SCB:s nettoprisindex.

Kommittén (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik
på järnväg m.m. har beräknat ersättningsbeloppet till totalt sett 204,3
miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (12 månader). Detta belopp
inkluderar en avtalsbunden uppräkning av föregående års anslag. Upp-
räkning har skett med 2,85 %, vilket utgör ett genomsnitt av bedömd
inflationstakt åren 1995 resp. 1996. Därutöver ingår i beloppet en årlig
ersättning med 2,9 miljoner kronor till trafikhuvudmannen i Västemorr-
lands län i enlighet med ett regeringsbeslut den 9 juni 1994. Beloppet
motsvarar kapitalkostnaden för en trafikering med motorvagnar på
sträckan Långsele-Sundsvall.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Regeringens överväganden

Den av kommittén (K 1991:02) tillämpade indexuppräkningen med
2,85 % godtages. För budgetåret 1995/96 (12 månader) erfordras 201,4
miljoner kronor samt 2,9 miljoner kronor såsom ersättning till trafik-
huvudmannen i Västemorrlands län för trafikering på sträckan
Långsele-Sundsvall. Detta sistnämnda belopp utgör en genomsnittlig
årlig ersättning för kapitalkostnader under avtalsperioden fram till år
2000. Det skall enligt avtalet inte indexuppräknas.

Utöver kommitténs beräkningar tillkommer anslagsbelopp för perio-
den 1 juli - 31 december 1996. För denna period har tillämpats en
indexuppräkning med 3 %, räknat på helår. Sammanfattningsvis erfor-
dras 309,5 miljoner kronor, räknat på 18 månader enligt följande upp-
ställning (tkr):

Anslag for budgetåret 1994/95, uppräknat för 12 månader	201 400
Förlängning av budgetåret med sex månader	100 700
Indexuppräkning för perioden 1 juli - 31 december 1996	3 021
Ersättning till trafikhuvudmannen i Västemorrlands län, 18 månader	4 350
Summa	309 471

Till ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik
föreslås 309,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Administrationskostnaderna for anslaget bör även fortsättningsvis
belasta anslag E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.
Med hänsyn till att anslags- och kostnadsberäkningarna mellan anslagen
E 2. och E 3. kan komma att behöva justeras bör regeringen bemyn-
digas att göra nödvändiga omfördelningar mellan anslagen.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektiv-
trafik för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
309 471 000 kronor,

2. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 vid behov
omfördela medlen mellan anslagen E 2. Köp av interregional
persontrafik på järnväg m.m. och E 3. Ersättning till trafik-
huvudmännen för köp av viss kollektiv trafik.

E 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den
civila delen av totalförsvaret

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 281 386

5 077 000

3 456 000

Reservation

10 767 902

varav 3 038 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras av Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) för
åtgärder som gäller transportfunktionen inom den civila delen av total-
försvaret. Anslaget ingår i ÖCB:s programplan för funktionen Trans-
porter för perioden 1995/96-1999/2000.

ÖCB har ansvaret för funktionen Transporter och delfunktionerna
transportsamordning och landsvägstransporter. Vägverket, Statens järn-
vägar, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket svarar for de
övriga delfunktionerna. Dessutom har Statens räddningsverk uppgifter
inom funktionen Transporter.

Regeringen har i det föregående lämnat förslag till dessa delfunktioner
inom Kommunikationsdepartementets område.

ÖCB föreslår ett anslag för budgetåret 1995/96 på totalt
3 335 000 kronor fördelat enligt följande:

- Funktionssamordning

- Landsvägstransporter

1 110 000

2 225 000

ÖCB deltar aktivt i försvarsmaktens transportplanläggning och erfor-
derligt stöd lämnas till trafikverken. ÖCB utarbetar årligen en program-
plan för funktionen Transporter.

För att ha en omedelbar förmåga att motstå strategiskt överfeil krävs
att krigsorganisationen för transportsamordning och landsvägstransporter

är väl utbildad och övad. Utbildning och information till beredskaps- Prop. 1994/95:100
handläggare och krigsplacerad personal vid länsstyrelser och civilbefal- Bilaga 7
havare genomförs. För att tillgodose totalförsvarets krav på landsvägs-
transporter krävs praktisk funktionsövningsverksamhet. Företagsplane-
ring av åkerier, bussföretag m.fl. skall upprätthållas.

Anskaffningen av skyddsmasker har inte kunnat genomföras i den

takt som planerats på grund av leveransproblem. Denna anskaffning
beräknas dock vara slutförd under budgetåret 1995/96.

För anslaget E 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom
den civila delen av totalförsvaret föreslår regeringen ett anslag på
3 456 000 kronor for budgetåret 1995/96. En neddragning av anslaget
med 3,7 % har genomförts av besparingsskäl i förhållande till ÖCB:s
förslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen
av totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
på 3 456 000 kronor.

F. Kommunikationsforskning

F 1. Statens väg- och transportforskningsinstitut

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 000

F 2. Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

26 861 456

34 189 000

49 356 000

varav 32 904 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Statens väg- och transportforskningsinstitut är ett nationellt transport-
forskningsinstitut som utför kvalificerad tillämpad forskning och ut-
veckling åt myndigheter och andra uppdragsgivare.

Det övergripande målet för institutet är att genom forskning och
utveckling bidra till ett effektivare, tillgängligare, säkrare och miljö-
vänligare trafik- och transportsystem. Institutet skall svara för över-
gripande miljö- och energikonsekvensbeskrivningar inom trafik- och
transportområdet.

Statens väg- och transportforskningsinstitut har i sin årsredovisning i
de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i
delområdena trafikteknik, vägteknik, järnväg, transportsystem, trafik-
säkerhet, energi/miljö samt övrigt. Med hänvisning till ändrade verk-
samhetsförutsättningar föreslår institutet att resultatredovisningen fort-
sättningsvis uppdelas på kompetensområdena transportsystem, vägtrans-
porter med delområdena trafikteknik, vägteknik, underhåll/drift, fordon
och trafikant samt järnväg.

Verksamhetens intäkter uppgår för budgetåret 1993/94 till
128 990 tkr, varav 93 874 tkr utgörs av avgifter och andra ersättningar.
Verksamhetens kostnader uppgår under samma period till 130 778 tkr.
Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader utgörs av ett under-
skott på 1 544 tkr. Resultatet innefattar en uppbokad semesterlöneskuld
på 5 819 tkr.

Anslagssparandet på ramanslaget uppgår till 6 955 544 kronor.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

7 Riksdagen 7997/95. 7 sand. Nr 100. Bilaga 7

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Övergripande mål

Det övergripande mål som gäller for perioden 1993/94-1995/96
bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 49 356 000 kr

Beräknade avgiftsinkomster 153 000 000 kr

Resultatbedömning

Statens väg- och transportforskningsinstituts årsredovisning visar att
verksamhetsmålen i allt väsentligt uppfyllts.

Målet att institutet skall träffa fleråriga avtal med större uppdrags-
givare har dock endast delvis uppnåtts. Institutet har for närvarande
sådana avtal med Kommunikationsforskningsberedningen och Banver-
ket. Däremot har ett motsvarande avtal ännu inte träffats med Väg-
verket. Enligt regeringens bedömning beror detta dock på att Vägverket
ännu inte tagit sitt fulla ansvar som sektorforskningsansvarig myndighet.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Regeringen instämmer dock i RRV:s påpekande att resultatredovis-
ningen är knapphändig och att årsredovisningens struktur och disposi-
tion har brister. Regeringen har erfarit att institutet redan har vidtagit
särskilda åtgärder för att lägga grunden for en mer ingående resultatre-
dovisning.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forsknings-
politiska proposition bör gälla även for budgetåret 1995/96. Med hänsyn
till kravet på besparingar i statsbudgeten och en beräknad minskning av
lokalkostnaderna bör emellertid bidraget till Statens väg- och transport-
forskningsinstitut minskas med 1 928 000 kronor i förhållande till
planeringsramen för innevarande budgetår.

Med hänsyn till det ekonomiska resultatet och den föreslagna minsk-
ningen av planeringsramen förutsätter regeringen att Statens väg- och
transportforskningsinstitut noga följer utvecklingen av uppdragsverksam-
heten för att i tid kunna vidta erforderliga åtgärder för att anpassa verk-
samhetens kostnader till minskade intäkter.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret
1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor,

2. till Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 49 356 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

F 3. Kommunikationsforskningsberedningen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

82 080 859

121 870 000

197 735 000

varav 131 823 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

Kommunikationsforskningsberedningen har till uppgift att planera,
initiera, stödja och samordna övergripande kommunikationspolitiskt
motiverad forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. Be-
redningen skall också svara för information och dokumentation inom
forskningsområdet.

De övergripande målen för beredningen är att medverka till att bygga
upp en för kommunikationssektorn gemensam kunskapsbas och säker-
ställa tillgången till väl fungerande forskningsmiljöer och kompetenta
forskare, att ta fram underlag som kan bidra till att uppnå de mål som
statsmakterna har lagt fast för kommunikationssektorns utveckling samt
att stödja kunskapsutvecklingen inom områden där det saknas en natur-
lig annan huvudman för verksamheten.

Kommunikationsforskningsberedningen utarbetar på regeringens upp-
drag ett långsiktigt forskningsprogram i form av en inriktningsplan. En
första avrapportering av arbetet gjordes den 1 september 1994. Inrikt-
ningsplanen innehåller fyra huvudprogram med sammanlagt 11 delpro-
gram. Huvudprogrammen är strategisk kommunikationsforskning, fysi-
ska transporter, telematik samt drivmedel och fordon. På den funktio-
nella nivån integreras tidigare program för persontransporter, kollek-
tivtrafik, godstransporter och trafiksäkerhet. De kompletteras med ett
program för informationsöverföring och ett program för att stödja en
från miljösynpunkt önskvärd användning av nya drivmedel och fordon.

På regeringens uppdrag redovisade Kommunikationsforskningsbe-
redningen också i juni 1994 ett förslag till forskningsprogram för kom-
munikationspolitiskt motiverad forskning inom informationsteknikom-
rådet. För tre olika av regeringen angivna resursnivåer - 50, 75 resp.
100 miljoner kronor - presenterades ett treårigt program omfattande
såväl grundläggande forskning som utvecklings- och demonstrationspro-
jekt.

Kommunikationsforskningsberedningen har i sin årsredovisning i de
delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delom-
rådena kunskapsuppbyggnad, tillämpad forskning, information och
dokumentation samt internationellt arbete.

Anslagssparandet på ramanslaget uppgår till 37 041 141 kronor.

Kommunikationsforskningsberedningen har, med stöd av sitt särskilda
bemyndigande att besluta om fördelning av medel för forskningsprojekt
för en sexårsperiod, under budgetåret 1993/94 gjort sådana åtaganden
inom en total ram av 15 535 000 kronor. Dessa åtaganden fördelar sig
med 13 835 000 kronor på 1996/97 och 1 700 000 kronor på 1997/98.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94-1995/96
bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 197 735 000 kr

Resultatbedömning

Kommunikationsforskningsberedningen har fr.o.m. budgetåret 1993/94
fått ändrade uppgifter och nya mål för verksamheten i enlighet med
riksdagens forskningspolitiska beslut år 1993. Med hänsyn till verksam-
hetens långsiktiga karaktär anser regeringen att det i många fall ännu är
för tidigt att bedöma resultaten av verksamheten. Årsredovisningen
visar emellertid att de verksamhetsmål som gäller på kort sikt uppfyllts
och att beredningen inrättat sin verksamhet i enlighet med de mer lång-
siktigt inriktade målen.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende Kommunikationsforskningsberedningen. Rege-
ringen instämmer dock i RRV:s påpekande att en fördjupad analys av
målstrukturen är angelägen och att indelningen i verksamhetsgrenar bör
övervägas ytterligare. Enligt regeringens mening bör det därvid ligga
nära till hands att pröva om den verksamhetsindelning som redovisas i
beredningens nya inriktningsplan även kan läggas till grund för resultat-
redovisningen. Regeringen delar vidare RRV:s uppfattning att de presta-
tioner som hänför sig till ramanslagets förvaltningsdel bör redovisas
mer ingående.

Regeringen anser att den av Kommunikationsforskningsberedningen
redovisade inriktningsplanen utgör en utmärkt grund för beredningens
fortsatta arbete. Den nya programindelningen ger de strategiska

100

frågorna ökad tyngd jämfört med tidigare och bör därmed bättre till-
godose behovet av kunskapsunderlag för övergripande kommunikations-
politiska ställningstaganden. Regeringen finner det vidare värdefullt att
modell och metodutvecklingen får en framskjuten plats och att sam-
spelet mellan kommunikationssektorns olika delar betonas.

Kommunikationsforskningsberedningen är den myndighet som har
huvudansvaret för kommunikationspolitiskt motiverad forskning och ut-
veckling inom telekommunikations- och informationsteknikområdet.
Den resursförstärkning som beredningen fick i samband med att sektors-
forskningsansvaret övertogs från dåvarande Televerket fr.o.m.
budgetåret 1993/94 uppgick endast till 15 miljoner kronor per år. Enligt
regeringens mening är det uppenbart att denna resursnivå är klart otill-
räcklig mot bakgrund av den stora betydelse som samhälls-, användar-,
nätverks- och effektorienterad forskning inom telekommunikations- och
informationsteknologiområdet i dag måste tillmätas. Det program för en
förstärkt forskning inom informationsteknologiområdet som Kommuni-
kationsforskningsberedningen redovisat ger enligt regeringens bedöm-
ning en god grund för att bredda forskningsbasen inom detta område.

Slutsats

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i 1993 års forsknings-
politiska proposition bör gälla även for budgetåret 1995/96.

Som medlem i EU blir Sverige fullt delaktigt i de gemensamma forsk-
ningsprogram som bl.a. innefattar transportområdet. Medlemskapet
medför också att Kommunikationsforskningsberedningen avlastas upp-
giften att inom EES-avtalets ram finansiera Sveriges deltagande i EU:s
särprogram för transportforskning. Sett över transportprogrammets hela
löptid på fyra år motsvarar denna avlastning ca 15 miljoner kronor per
år. Enligt regeringens mening bör beredningens ramanslag (anslaget
F 3.) reduceras med motsvarande belopp, dvs. 22,5 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96.

Samtidigt bör emellertid ramanslaget tillföras 37,5 miljoner kronor för
att förstärka den kommunikationspolitiskt motiverade forskningen inom
informationsteknikområdet. Regeringen ser detta som en angelägen
överbryggningsinsats infor ett mera samlat ställningstagande till infor-
mationsteknikforskningen i en kommande forskningsproposition.

Sammantaget anser regeringen att Kommunikationsforsknings-
beredningens ramanslag bör höjas med 14 930 000 kronor under bud-
getåret 1995/96. Hänsyn har därvid också tagits till en beräknad minsk-
ning av beredningens egna lokalkostnader.

Det är angeläget att Kommunikationsforskningsberedningen kan be-
sluta om fördelning av medel för forskningsprojekt som löper över en
längre period. Regeringen anser därför att det även fortsättningsvis skall
vara möjligt för beredningen att fetta sådana beslut för en sexårsperiod.
Det är dock inte rimligt, vare sig från konstitutionell eller saklig syn-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

101

punkt, att beredningen låser betydande delar av sitt anslag för engage-
mang som sträcker sig bortom den planeringsperiod som gäller for
ramanslaget. Det bör, liksom under innevarande budgetär, ankomma på
regeringen att i regleringsbrevet närmare precisera en högsta ram for
sådana åtaganden.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Kommunikationsforskningsberedningen för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 197 735 000 kronor.

2. i enlighet med vad som anförts bemyndigar regeringen att be-
sluta om den ram som skall gälla för Kommunikationsforsk-
ningsberedningens åtaganden vad avser fördelning av forsk-
ningsmedel under de kommande sex åren.

F 4. Bidrag till forskning om el- och hybridfordon

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

4 013 695

30 000 000

61 000 000

Reservation

4 986 304

varav 41 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Riksdagen fattade vid riksmötet 1992/93 beslut om att Kommunika-
tionsforskningsberedningen skulle inleda ett fyraårigt forsknings-, ut-
vecklings- och demonstrationsprogram rörande användningen av el- och
hybridfordon.

I förra årets budgetproposition redovisade regeringen bedömningen att
beredningen i fråga om forskningsprogrammet om el- och hybridfordon
bör planera for en insats omfattande sammanlagt 120 miljoner kronor
för budgetåren 1993/94 till 1996/97. Riksdagen godkände vad som an-
fördes i denna del.

För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att 61 miljoner kronor an-
visas för programmets fortsatta genomförande.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 61 000 000 kronor.

102

F 5. Statistik och prognoser

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag 14 281 000

1995/96 Förslag 34 810 000

varav 23 206 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:TU34, rskr. 1992/93:397) och med stöd av regeringens bemyn-
digande tillkallade chefen för Kommunikationsdepartementet den 1 juli
1993 Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom trans-
portsektorn (DPU). Enligt direktiven (dir. 1992/93:92) skall DPU ut-
arbeta prognoser för trafikutvecklingen, planeringsmetoder samt sam-
hällsekonomiska bedömningar av effekter av utvecklingen av transport-
systemet. Delegationens ansvar innefattar vidare att utarbeta nulägesbe-
skrivningar och statistik rörande transporter och trafik och att samordna
riksomfattande resvaneundersökningar.

I enlighet med det principbeslut riksdagen fettat om ansvaret för den
statliga statistiken (bet. 1992/93 :FiU7, rskr. 1992/93:122) överfördes
fr.o.m. den 1 juli 1994 ansvaret för den officiella statistiken inom om-
rådet transporter och kommunikationer från Statistiska centralbyrån till
DPU. Regeringen utfärdade i juni 1994 en förordning (1994:756) med
instruktion för Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet
inom transportsektorn som skall tillämpas i de delar av verksamheten
som gäller framställning av officiell statistik.

Medel för verksamheten anvisades under budgetåret 1993/94 under
anslagsposten A 2. Från och med budgetåret 1994/95 anvisas medel för
verksamheten över anslaget F 5. Statistik och prognoser.

Regeringens överväganden

Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transport-
sektorn har redovisat en verksamhetsplan för budgetåret 1995/96. Rege-
ringen anser att planen bör läggas till grund för verksamheten i de delar
som gäller delegationens nuvarande uppgifter.

Mot bakgrund bl.a. av informationsteknikens växande betydelse och
regeringens strävan att i ökad utsträckning tillämpa en helhetssyn på
kommunikationerna anser regeringen emellertid att DPU:s analys- och
planeringsuppgifter bör vidgas till att omfetta hela kommunikationssek-
torn med dess olika kommunikationsmedier, dvs. förutom fysiska trans-
porter även post- och televerksamhet, m.m.

Regeringen är därvid fullt medveten om att analys- och planeringsför-
utsättningarna i många avseenden skiljer sig åt mellan olika delsektorer.
Formerna för finansiering och huvudmannaskap, graden av internatio-
nell konkurrens, omfattningen av infrastrukturen m.m. skiftar. Det är
naturligt att planeringsunderlaget i hög grad måste anpassas till dessa

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

103

skilda förhållanden. Samtidigt är det uppenbart att de olika nätverken Prop. 1994/95:100
blir alltmer integrerade och inbördes beroende och att politiken för olika Bilaga 7
delar av kommunikationssystemet därför i ökad utsträckning måste utgå
från en helhetssyn.

Med hänsyn till de uppgifter DPU redan fullgör när det gäller plane-
ringen inom transportsektorn anser regeringen att det ligger närmast till
hands att ge DPU ansvaret även för att ställa samman det planerings-
och beslutsunderlag som statsmakterna behöver inom övriga delar av
kommunikationssektorn. Regeringen bedömer det därvid vara en fördel
att DPU redan har ett samlat ansvar för att ta fram grundläggande
statistik för hela kommunikationssektorn. För att delegationen skall
kunna fullgöra de utökade analys- och planeringsuppgifter som här
förordats bör anslaget F 5. tillföras 3 000 000 kronor för budgetåret
1995/96. DPU är fr.o.m. innevarande budgetår ansvarigt för officiell
statistik inom området transporter och kommunikationer. I samband
med att detta ansvar övertogs från Statistiska centralbyrån, Statens
järnvägar, Luftfartsverket samt Post- och telestyrelsen erhöll inte DPU
full kompensation för de ökade kostnaderna. Vidare medför överens-
kommelser som träffats inom ramen for EU-samarbetet ökade anspråk
på vägtransportstatistiken. För att göra omläggningen av statistikan-
svaret kostnadsmässigt neutral och kunna möta de nya kraven på väg-
transportstatistiken bör därför anslaget F 5. tillföras 6 003 000 kronor
för budgetåret 1995/96.

Statistiken inom telekommunikations- och informationsteknikområdet
är för närvarande mycket bristfällig. Detta är enligt regeringens upp-
fattning mycket otillfredsställande bl.a. med hänsyn till den stora och
växande betydelse dessa områden har för samhällsekonomin och lev-
nadsförhållandena och mot bakgrund av den snabba utveckling som sker
av teknik och tjänster. Uppbyggnaden av en mer tillförlitlig och heltäck-
ande statistik om telekommunikationer och därtill anknuten informa-
tionsteknik bör därför forceras. Anslaget F 5. bör anvisas 3 000 000
kronor särskilt för detta ändamål.

DPU:s verksamhet har redan från böijan haft en sådan långsiktig och
permanent karaktär att den egentligen inte är förenlig med kommitté-
formen. Uppgiften att svara för beställning av officiell statistik innebär
också att kommitténs verksamhet nu innefattar regelrätt myndighetsutöv-
ning. Detta återspeglas bl.a. i att en särskild instruktion styr kommitténs
arbete i denna del. Enligt regeringens uppfattning finns det starka såväl
formella som praktiska skäl för att verksamheten bör bedrivas i myndig-
hetsform. När regeringen nu föreslår att delegationens verksamhet skall
utvidgas ytterligare anser regeringen därför att det samtidigt är lämpligt
att ombilda DPU till myndighet. Förändringen bör träda i kraft den
1 juli 1995. Anslaget F 5. bör i enlighet härmed tillföras 1 385 000
kronor för att täcka den nya myndighetens tillkommande lokal- och
administrationskostnader.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget F 5. Statistik och prog-
noser anvisas 34 810 000 kronor för budgetåret 1995/96.

104

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statistik och prognoser för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-
anslag på 34 810 000 kronor.

F 6. Transportinformatik

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag* 2 000 000

1995/96 Förslag 3 000 000

varav 2 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

* Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 F 6. Informationsteknologi

Regeringen utfärdade den 19 maj 1994 direktiv (dir. 1994:41) rörande
informationsteknikens användning i trafik- och transportsystemet. Enligt
direktiven skall en delegation utreda frågor om informationsteknikens
trafikpolitiska konsekvenser och behovet av att utforma ett regelverk
kring informationsteknikens användning i trafiken samt bereda förslag
till särskilda insatser för att främja användningen av sådan teknik i
transportsektorn. Uppdraget skall vara avslutat före utgången av år
1996. Medel för delegationens verksamhet anvisas över anslaget F 6.
Transportinformatik.

Det bör ankomma på regeringen att disponera anvisade medel.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Transportinformatik för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 3 000 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

105

8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7

Rättelse: S. 113 Tillkommit: rad 1—2

G. Meteorologi, geoteknik m.m.

G 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1993/94 Utgift 1 000

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

G 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

101 425 738

125 024 000

182 802 000

121 634 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

G 3. EUMETSAT

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

28 870 402

22 000 000

53 000 000

Reservation 41 129 592

varav 53 000 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

SMHI är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrolo-
giska och oceanografiska frågor. SMHI:s verksamhet skall finansieras
med avgifter i den utsträckning som kostnaderna inte täcks av anslaget.
Anslaget skall användas for myndighetsuppgifter vilka utförs inom
SMHLs basverksamhet och genom prognos- och vamingstjänst. SMHLs
uppdrags- och affärsverksamhet står för ca 60 % av den totala omsätt-
ningen. Uppdrag är sådana tjänster som SMHI utför åt andra myndig-
heter inom ramen för sitt myndighetsansvar. Uppdragsverksamheten
skall ge full kostnadstäckning. Affärsverksamheten bedrivs på kommer-
siella grunder. Riksdagen har uttalat att såväl uppdrags- som affärsverk-
samheten successivt skall öka sitt bidrag till basverksamheten. För
budgetåret 1994/95 beräknas bidraget bli 44 miljoner kronor.

De övergripande målen för myndigheten är att for väder- och vatten-
beroende verksamheter till lägsta möjliga kostnad producera planerings-
och beslutsunderlag av bestämd kvalitet och innehåll, med denna bas-
tjänstproduktion som grund bedriva en lönsam affärsverksamhet, arbeta
som ett modernt, kundorienterat kunskapsföretag, och vara minst lika
effektivt som jämförbara organisationer inom den privata sektorn samt
vara en resurs i miljöarbetet.

En särskild utredning om SMHLs verksamhetsform har tillsatts. I
avvaktan på regeringens ställningstagande bör verksamheten prövas
endast för ett år och genomföras enligt nuvarande riktlinjer.

106

Riksrevisionsverket (RRV) har granskat SMHLs årsredovisning för
budgetåret 1993/94 och bedömt att den i allt väsentligt är rättvisande.

Regeringen gav i regleringsbrevet för 1993/94 dels SMHI i uppdrag
att redovisa förutsättningarna för att öka användarfinansieringen vad
gäller vidareutveckling av tekniken som syftar till att öka träffsäker-
heten i prognoserna, dels SMHI och Chefen för Flygvapnet i uppdrag
att gemensamt utreda hur samordningen av den militära och civila
vädertjänsten ytterligare kan ökas. Uppdragen har redovisats under år
1994.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som beslutades av riksdagen år 1993 bör
ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 182 802 000 kr

Beräknade avgiftsinkomster 288 000 000 kr

Resultatbedömning

Verksamheten redovisas för affärsområdena Samhälle, Trafik, Miljö-
Energi och Konsument. Nyckeltal och kvalitetsmått finns för de flesta
verksamhetsområden liksom kommentarer om orsaken till resultaten.
Nyttan av väderprognoser och effekter i samhället beskrivs. Regeringen
instämmer i RRV:s påpekande att fler verksamhetsområden bör kunna
beskrivas med kvantitativa resultatmått och styckkostnader.

SMHI redovisar ett anslagssparande från budgetåret 1993/94 på 18,9
miljoner kronor. Orsaken är bl.a. förseningar i stora investeringar.
Affärs- och uppdragsverksamhetens omsättning var 239 miljoner
kronor. Resultatet för budgetåret 1993/94 visar på ett underskott på ca
1 miljon kronor vilket förklaras av att myndigheten belastat resultatet
med en semesterlöneskuld. Budgetåret 1994/95 förväntas ett överskott
på ca 3,5 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 ca 5 miljoner
kronor.

107

Tidigare reservationer och överskott

SMHI har under budgetåret 1993/94 använt medel från en reservation
från budgetåret 1992/93 för finansiering av rationaliseringar i det
meteorologiska observationssystemet (OBS 2000). Genom OBS 2000
kommer ca 100 observationsstationer med 130 arbetstillfällen att er-
sättas med automatiska mätstationer och med fjärranalysmätningar.
Kostnaderna for avveckling av personal kommer huvudsakligen att
uppstå under budgetåren 1994/95 och 1995/96. SMHI räknar med
minskade kostnader for observationer motsvarande 5 miljoner kronor
för budgetåret 1995/96 och därefter ca 10 miljoner kronor per år.

Regeringen har i ett särskilt beslut angett att SMHI skall få använda
ett överskott i uppdrags- och affärsverksamheten som redovisades vid
utgången av budgetåret 1992/93. 17,2 miljoner kronor skall satsas på
rationaliseringar i basproduktionen under budgetåret 1994/95 och 13,8
miljoner kronor för att påskynda utvecklingen av affärsverksamheten
under budgetåren 1994/95-1997.

Investeringar

Investeringsvolymen är i stort sett oförändrad jämfört med redovisning-
en i den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren
1993/94-1995/96. Budgetåret 1995/96 har de totala utgifterna för in-
vesteringar beräknats till 57 miljoner kronor varav OBS 2000 står för ca
13,1 miljoner kronor.

Kapitalkostnaderna för den anslagsfinansierade verksamheten bedöms
bli ca 17 miljoner kronor och för uppdrags- och affärsverksamheten ca
27 miljoner kronor.

Slutsatser

Med hänsyn taget till kravet på besparingar i statsbudgeten innebär
förslaget om medelstilldelning ytterligare krav på besparingar för bud-
getåret 1995/96. I utredningen om SMHLs verksamhetsform ingår att
analysera SMHLs ekonomi. Inför budgetåret 1997 och därefter kommer
utredningens analys att vara en viktig del när det gäller att fastställa de
förutsättningar som långsiktigt skall gälla för SMHLs verksamhet.

SMHI är beredskapsmyndighet. Försvarsmaktens vädertjänstfunktion
är nära samordnad med och beroende av SMHLs produktionssystem.
Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) bedömer att det skydd som
finns i dag är otillräckligt för att säkerställa prognosproduktionen från
SMHI i Norrköping i en kris eller krigssituation. Vidare anser ÖCB att
det är angeläget att delar av SMHLs produktionssystem dubbleras.
SMHI begär i sin anslagsframställning 5 miljoner kronor för budgetåret
1995/96 för investeringar i kommunikationssystem och 2 miljoner
kronor för drift av systemen. ÖCB tillstyrker i programplanen för

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

108

1995/96-1999/2000 att investeringarna genomförs men att kostnaderna
bestrids utanför planeringsramen. Regeringen är nu inte beredd att
anvisa medel för detta ändamål. SMHLs roll i det civila försvaret
behandlas i utredningen om SMHLs verksamhetsform.

SMHI hämtar observationer från mätstationer på fyrplatser. I sam-
band med att Sjöfartsverket rationaliserar sin verksamhet vid fyrarna
planerar SMHI att ersätta de nuvarande mätningarna med automatiska
mätningar från bojar. SMHI begär i sin anslagsframställning 1,5 miljo-
ner kronor för budgetåret 1995/96 för mätningar från bojar, anslutning
till internationellt forskningssamarbete och samarbete med de baltiska
staterna for utveckling av bojar i Östersjön. Regeringen är nu inte
beredd att anvisa medel för detta ändamål.

I syfte att förbättra planeringsunderlaget vid höga flöden begär SMHI
i sin anslagsframställning 1,4 miljoner kronor per år under budgetåren
1995/96-1998 för utveckling av s.k. riskzonkartor. Regeringen har
erfarit att frågan kommer att tas upp i den av regeringen tillsatta ut-
redningen om dammsäkerhet och avvaktar därför utredningens ställ-
ningstagande.

Regeringen föreslår att det anvisas 53 miljoner kronor för budgetåret
1995/96 för medlemsavgifter i Eumetsat för år 1996.

Ekonomiskt samarbete i Europa

För att säkerställa ett fortsatt fritt utbyte av information och samtidigt
skapa förutsättningar för en konkurrens mellan privata aktörer och de
nationella instituten på lika villkor har SMHI tillsammans med 16 andra
meteorologiska institut ansökt hos EU-kommissionen att få bilda en
ekonomisk intresseförening (Ecomet). Priserna på data, produkter och
tjänster skall bestämmas mot bakgrund av att informationen baseras på
den meteorologiska infrastruktur (observationsnät, kommunikationsnät
och prognosmodeller) som medlemmarna i Ecomet har kostnader for.
EU-kommissionen har ännu inte tagit beslut i frågan. Regeringen avser
återkomma till riksdagen med förslag om Sveriges deltagande i Ecomet.

Regeringen gav år 1993 Statskontoret i uppdrag att utreda konsekven-
serna av ett eventuellt deltagande i Ecomet. Uppdraget har redovisats
den 28 januari 1994.

SMHLs samarbetsavtal

I syfte att bättre definiera samhällets behov av SMHLs tjänster och för
att stärka uppdrags- och affärsverksamheten har SMHI avtal med sina
större kunder. Under budgetåret 1993/94 har nya avtal med Statens
naturvårdsverk och Statens räddningsverk trätt i kraft och avtalen med
Sveriges Radio och Sveriges Television och Försvarsmakten reviderats.
Diskussioner om avtal pågår med Fiskeriverket, Kustbevakningen,
Sveriges geologiska undersökning och Sjöfartsverket. Det finns också

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

109

ett avtal med Statens Strålskyddsinstitut om beredskap mot kärnkrafts- Prop. 1994/95:100
olyckor. Bilaga 7

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslär att riksdagen

1. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor,

2. till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 182 802 000
kronor,

3. till EUMETSÄT för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations-
anslag på 53 000 000 kronor.

G 4. Statens geotekniska institut

1993/94 Utgift 1 000

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

G 5. Bidrag till statens geotekniska institut

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

16 125 333

16 217 000

22 897 000

varav 15 664 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Statens geotekniska institut, SGI, är central förvaltningsmyndighet för
geotekniska frågor. SGI har ett sektorsövergripande ansvar och skall
vara ett oberoende geotekniskt institut och centrum för geotekniska
frågor i Sverige.

Det övergripande målet för SGI är att genom obunden forskning
verka för en optimal användning av mark i samband med planering och
byggande. Institutets åtgärder skall baseras på en god hushållning med
markresurser.

SGI har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisning-
en redovisat verksamheten i delområdena forskning, säkerhetsfrågor,
information och internationellt arbete, konsultation samt ledning och
administration. I årsredovisningen ingår också en personalekonomisk
och ekonomisk redovisning. SGI redovisar ett behov av en låneram på
8 000 000 kronor, vilket innebär en utökning med 2 000 000 kronor.
Verksamhetens intäkter uppgår för budgetåret 1993/94 till 58 963 736
kronor, varav 42 786 539 kronor utgörs av avgifter. Verksamhetens
kostnader uppgår under samma period till 58 966 731 kronor. Resultatet
efter finansiella intäkter och kostnader utgörs av ett underskott på

110

1 933 493 kronor. Ackumulerat överskott var enligt balansräkningen, Prop. 1994/95:100
med hänsyn taget till årets resultat, 4 346 836 kronor. RRV:s revisions- Bilaga 7
berättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94-1995/96
bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 22 897 000 kr

Beräknade avgiftsinkomster 54 000 000 kr

Resulatbedömning

Statens geotekniska instituts årsredovisning visar att verksamhetsmålen
i allt väsentligt uppfyllts.

De avvikelser från planen som institutet redovisar för forskningsverk-
samheten bedöms kunna åtgärdas under budgetperioden 1995/96.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende Statens geotekniska institut. Regeringen in-
stämmer dock i RRV:s påpekande att årsredovisningen tydligare kan
redovisa institutets prestationer i relation till bakomliggande mål. Rege-
ringen har erfarit att institutet redan har påbörjat arbetet med att åstad-
komma en än mer tydlig resultatredovisning.

Slutsatser

De verksamhetsmål och de riktlinjer som lagts fast för institutets verk-
samhet under planeringsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Insti-
tutets behov av en ökad låneram tillgodoses. Med hänsyn till kravet på
besparingar i statsbudgeten och en beräknad minskning av lokalkost-
nader bör emellertid bidraget till Statens geotekniska institut minskas
med 1 428 000 kronor i förhållande till planeringsramen for inne-
varande budgetår. SGI skall i årsredovisningen för budgetåret 1995/96
redovisa särskilt vilka åtgärder som vidtagits för att möta besparings-
kraven, och vilka konsekvenser detta fått för verksamheten.

111

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Statens geotekniska institut för budgetåret 1995/96 anvisar
ett anslag på 1 000 kronor,

2. till Bidrag till Statens geotekniska institut för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 22 897 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

G 6. Statens haverikommission

1993/94 Utgift 0

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

Statens haverikommission (SHK) har som övergripande mål att, i
syfte att öka säkerheten, undersöka orsaken till samtliga allvarliga sjö-,
luftfarts- och jämvägsolyckor och andra allvarliga olyckor samt tillbud
till sådana olyckor.

SHK delar in sina kostnader i festa kostnader och i kostnader för de
särskilda undersökningarna. De festa kostnaderna utgörs av sådana som
inte kan hänföras till någon särskild undersökning och betalas av För-
svarsdepartementet, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Banverket och
Försvarsmakten (tidigare Chefen för flygvapnet).

De rörliga kostnaderna skall bäras av berörda utom de rörliga kost-
nader som hänför sig till andra olyckor än luftfartsolyckor, civila sjö-
fertsolyckor och jämvägsolyckor, vilka finansieras från fjärde huvud-
titelns anslag D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse för verksamhetsåret 1993/94
innehåller inga invändningar.

Fr.o.m. budgetåret 1994/95 gäller att SHK måste låna i Riksgäldskon-
toret för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.

Statens haverikommission

SHK har i sin förenklade anslagsframställning för budgetåret 1995/96
hemställt om ett anslag om 1 000 kronor samt att de festa kostnaderna
för verksamheten fördelas enligt föregående budgetår. Kostnadsfördel-
ningen för budgetåret 1994/95 är enligt följande:

Försvarsdepartementet	15	%
Luftfartsverket	50	%
Sjöfartsverket	10	%
Banverket	5	%
Försvarsmakten	20	%

112

De fasta kostnaderna för innevarande budgetår har beräknats till 5,8 Prop. 1994/95:100
miljoner kronor. SHK anser att de fasta kostnaderna i nuvarande pris- Bilaga 7
läge kan beräknas till 3,2 miljoner kronor för vaije halvårsperiod under
budgetåret 1995/96 dvs. totalt 9,6 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Den 28 september 1994 uppdrog regeringen åt SHK, efter samråd med
företrädare för Estlands regering, att biträda i utredningsarbetet med
anledning av passagerarfärjan M/S Estonias forlisning. Den inter-
nationella haverikommissionens uppgift är att bl.a. klarlägga händelse-
förloppet, dess orsak och ge underlag för åtgärder för att förhindra en ny
olycka.

I årsredovisningen för budgetåret 1993/94 framgår det att de fasta
kostnaderna uppgick till drygt 6,2 miljoner kronor. Regeringen beräknar
att statens bidrag till SHK:s administrationskostnader för budgetåret
1995/96 uppgår till maximalt 9,6 miljoner kronor. Den av SHK före-
slagna fördelningen av de fasta kostnaderna för budgetåret 1995/96 bör
gälla om inte annat kan överenskommas mellan berörda intressenter.
Vad beträffar Försvarsdepartementets andel av de fasta kostnaderna far
dessa högst uppgå till det belopp som anvisas från ljärde huvudtitelns
anslag G 14. Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens haverikommission för budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 1 000 kronor.

113

H. Övriga ändamål

H 1. Viss internationell verksamhet

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

4 385 957

7 696 000

13 083 000

varav 7 696 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras av Kommunikationsdepartementet for kostnader
bl.a. för medlemsavgifter och resor förenade med Sveriges deltagande i
internationella organisationer m.m. Detta gäller främst internationella
luftfartsförhandlingar, FN:s kommission för Europa (ECE), Internatio-
nella jämvägsfördragen m.m. (COTIF, OCTI m.m.), Internationellt
samarbete vad gäller sjöfarten (IMO m.m.) samt EU.

Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på 13 083 000
kronor för dessa ändamål.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Viss internationell verksamhet for budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 13 083 000 kronor.

H 2. Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfardtjänst
m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

15 163 000

285 000

Styrelsen för riksfardtjänst avvecklades vid årsskiftet 1993/94. En sär-
skild avvecklingskommitté inrättades vid den tidpunkten för att bl.a.
svara for utbetalningar av medel för resor med riksfardtjänsten som
beslutats före den 1 januari 1994 och som ägde rum fram t.o.m. ut-
gången av januari 1994.

Awecklingskommittén verkade t.o.m. den 30 juni 1994. Det kan
dock tänkas att det även efter den tidpunkten kan komma in räkningar
för sådana resor med riksfardtjänsten for vilka staten har ett betalnings-
ansvar, teoretiskt sett ända fram till år 2004. Medel bör därför reser-
veras för betalning för sådana resor och för viss administration av
verksamheten.

För budgetåret 1995/96 föreslås ett anslag på 285 000 kronor för
kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfardtjänst m.m.

114

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtfänst m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 285 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

115

Innehållsförteckning

Sjätte huvudtiteln

Prop. 1994/95:100

Bilaga 7

1 Inledning

12	A.	Infrastruktur
33	1	Vägverket: Administrationskostnader	463 631 000
34	2	Drift och underhåll av statliga vägar	5 867 250 000
37	3	Byggande av vägar	7 592 656 000
38	4	Byggande av länstrafikanläggningar	2 374 000 000
39	5	Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar	329 449 000
39	6	Vägverket: Försvarsuppgifter	43 826 000
40	7	Vägverket: Kostnader for registerverk- samhet	598 513 000
41	8	Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m.	1 000
47	9	Banverket: Administrationskostnader	445 992 000
48	10	Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar	4 396 175 000
50	11	Nyinvesteringar i stomjämvägar	9 408 060 000
51	12	Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader	648 000 000
51	13	Jämvägsinspektionen	27 335 000
52	14	Banverket: Försvarsuppgifter	a 486 QOO 32 258 374 000
54	B.	Sjöfart
62	1	Ersättning for fritidsbåtsändamål m.m.	68 624 000
63	2	Transportstöd för Gotland	250 000 000
64	3	Handelsflottans kultur- och fritidsråd	1 000
65	4	Ersättning till viss kanaltrafik m.m.	94 008 000
66	5	Bidrag till svenska rederier	510 000 000
67	6	Åtgärder mot vattenförorening från fertyg	__________1 000 922 634 000
68	C	Luftfart
74	1	Beredskap för civil luftfart	106 300 000
75	2	Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen	l±2Q0 000

121 500 000

116

77	n	Post och telekommunikation		Prop. 1994/95:100
81	i	Post- och telestyrelsen	248 981 000	Bilaga 7
83	2	Upphandling av särskilda samhällsåtaganden	539 588 000
84	3	Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice	300 000 000
85	4	Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB	210 000 000
86	5	Informationsteknik: Telekommunika- tion m.m.	3.7..5OQJQQ 1 336 069 000

E. Kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster

m.m.

1 Ersättning till Statens järnvägar i samband
med utdelning från AB Swedcarrier

2 Köp av interregional persontrafik på
järnväg m.m.

3 Ersättning till trafikhuvudmännen för
köp av viss kollektivtrafik

4 Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder
inom den civila delen av totalförsvaret

1 000

795 900 000

309 471 000

3 456 000

1 108 828 000

102

103

105

F.

Kommunikationsforskning

Statens väg- och transportforsknings-
institut

Bidrag till Statens väg- och transport-
forskningsinstitut

Kommunika tionsforskningsbered ningen
Bidrag till forskning om el- och hybridfordon
Statistik och prognoser

Transportinformatik

1 000

49 356 000

197 735 000

61 000 000

34 810 000

3 000 000

345 902 000

106 G. Meteorologi, geoteknik m.m.

106 1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut

106 2 Bidrag till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut

106 3 EUMETSAT

110 4 Statens geotekniska institut

110 5 Bidrag till Statens geotekniska institut

112 6 Statens haverikommission

1 000

182 802 000

53 000 000
1 000

22 897 000

1 000

258 702 000

117

114	H.	Övriga ändamål		Prop. 1994/95:100
114	1	Viss internationell verksamhet	13 083 000	Bilaga 7
114	2	Kostnader för avveckling av Styrelsen för
		riksfardtjänst m.m.	285 000
			13 368 000
	Summa kronor		36 365 377 000

118

gotab 47521, Stockholm 1994

Bilaga 8 till budgetpropositionen 1995

F inansdepartementet

(sjunde huvudtiteln)

Prop.

1994/95:100

Bilaga 8

Inledning

Uppgifterna inom Finansdepartementets område fördelar sig på följande
verksamhetsområden: skatteförvaltningen och exekutionsväsendet, fastig-
hetsförvaltning och statlig lokalförsörjning, Riksgäldskontoret och kost-
nader för statsskuldens förvaltning, vissa centrala myndigheter, statliga
arbetsgivarfrågor, Bankstödsnämnden och åtgärder för att stärka det
finansiella systemet, kommunal ekonomi, lagstiftning och utveckling,
Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten och övriga ändamål.

Det övergripande målet för beskattningsverksamheten är att skatt skall
tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning
som följer av gällande skatteförfattningar.

Folkbokföringen skall för olika samhällsfunktioner tillhandahålla
fullständig och korrekt basinformation med god tillgänglighet.

Den exekutiva verksamheten syftar till att på uppdrag av borgenärer och
andra sökande verkställa rättsanspråk som inte har reglerats på frivillig
väg. Ansökningar om verkställighet skall handläggas snabbt och med hög
kvalitet. I verksamheten ingår även att genom information och liknande
förebyggande åtgärder, verka för att betalningsförpliktelser och andra för-
pliktelser som kan komma att bli föremål för verkställighet fullgörs
frivilligt i rätt tid och ordning.

Det övergripande målet för fastighetsförvaltningen är att för statens
räkning förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer på ett
sätt som innebär god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet
samtidigt som fastigheternas kultur- och naturmiljövärden bevaras.

Den statliga lokalförsörjningen skall skötas på ett för staten som helhet
och för varje myndighet effektivt och ekonomiskt sätt.

Det övergripande målet för Riksgäldskontorets statsskuldsförvaltning
är att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden inom ramen för
penningpolitikens krav.

För tullverksamheten är det övergripande målet att faställa och uppbära
tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig
uppbörd kan säkerställas. I verksamheten ingår även att övervaka och
kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmeler om in- och

1 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 8

utförsel av varor efterlevs samt att samla in och bearbeta uppgifter för Prop. 1994/95:100
utrikeshandelsstatistiken. Bilaga 8

Riktlinjerna för den statliga statistikförsörjningen framgår av Lagen om
den officiella statistiken (SFS 1992:889). I lagen ställs krav på att
statistiken skall vara objektiv, allmänt tillgänglig och offentliggöras med
beaktande av skyddet för den enskilde.

Redovisning och revision ingår i Riksrevisionsverkets verksamhet. Den
årliga revisionen skall bl.a. granska och bedöma kvaliteten i årsredovis-
ningarna. Effektivitetsrevisionen skall granska effektivieteten i statliga
åtaganden och statlig verksamhet. Inom verksamhetsområdet Ekonomi
och Resultatstyrning skall RRV stödja och utveckla den ekonomiska
styrningen i den statliga verksamheten.

Verksamheten inom statliga arbetsgivarfrågor omfattar dels myndig-
heterna Arbetsgivarverket och Statens löne- och pensionsverk dels anslag
som tillkommit med anledning av avtal och överenskommelser mellan
arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna på det statliga avtalsom-
rådet och som rör arbets- och anställningsvillkor för de statligt anställda.

Det övergripande målet för bankstödsverksamheten är att genom
stödåtgärder till banker och vissa andra kreditinstitut verka för att
stabiliteten i betalningssystemet garanteras och kreditförsörjningen
tryggas. Vidare skall statens långsiktiga kostnader för stödet hållas så
låga som möjligt.

De övergripande kommunala frågorna kommer från den 1 januari 1995
att vara samlade i Finansdepartementet. Det gäller frågor om kommunal
ekonomi och lagstiftning samt indelnings- och utvecklingsfrågor. Det
övergripande målet för statens åtgärder i förhållande till kommunsektorn
är att skapa goda förutsättningar för den kommunala verksamheten så att
den utifrån medborgarnas behov kan uppfylla de uppsatta målen inom en
ekonomisk ram som ligger i linje med samhällsekonomiska krav.

Sveriges avgift till EG-budgeten utgör en del av åtagandena enligt
anslutningsfördraget om medlemskap i Europeiska unionen (EU). EU:s
viktigaste finansiella instrument för gemensam politik utgörs av EG-
budgeten. Den omfattar samtliga inkomster och utgifter som EU enligt
Romfördraget har eller kan ha inom den Europeiska gemenskapen.
Medlemsländerna ansvarar för finansieringen av budgetens utgifter genom
avgifter, budgetens s.k. egna resurser.

När det gäller jämställdhetsarbetet inom Finansdepartementets
verksamhetsområde är målsättningen en ökad kvinnorepresentation i
myndigheternas styrelser eller råd, och i nämnder och kommittéer så att
lika könsfördelning uppnås. Under budgetåret kommer ansträngningarna
att intensifieras för att få fram kvinnliga kandidater med adekvat, d.v.s.
främst ekonomisk och juridisk, kompetens till departementets olika organ
- myndigheter, stiftelser, statligt ägda bolag. Vidare kommer en upp-
följning att göras av hur kvinnorna upplever arbetsförutsättningarna i
olika styrelser inom departementets verksamhetsområde.

Förändringar t.o.m. budgetåret 1998

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

I propositionen (1994/95:25) Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
presenterade regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med
förslag till konkreta besparingar på utgifter för statlig konsumtion.
Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing
(bet. 1994/95FiU: 1).

Regeringen föreslår att myndigheternas förvaltningskostnader och övrig
statlig konsumtion inom Finansdepartementets verksamhetsområde
minskas med 1 455 miljoner kronor fram till och med år 1998. För
budgetåret 1995/96 minskas de berörda anslagen med sammanlagt 1 100
miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod blir besparingen 915
miljoner kronor.

Ett svenskt EU-medlemskap leder till grundläggande förändringar vad
gäller gränsformalitet och kontroll. Generaltullstyrelsen har regeringens
uppdrag att se över behovet av organisatoriska förändringar inom
Tullverket med anledning av ett svenskt EU-medlemskap. Av Generaltull-
styrelsens utredning framgår att EU-medlemskapet leder till en kraftig
minskning av Tullverkets arbetsvolymer, framför allt vad gäller klarering
av gods och transporter. Förändringarna i tullarbetet innebär bl.a.
minskade antal dokument och transportmedel som behöver klareras.
Uppskattningsvis 60-65% av all klarering av gods och transporter
bortfaller vid ett EU-medlemskap. Med hänsyn till att klareringsverksam-
heten utgör mer än 50% av Tullverkets operativa verksamhet är
minskningen av verkets arbetsbelastning därmed mycket stor.

Förändringen av Tullverkets arbetsvolym innebär att verkets dimensio-
nering måste anpassas till de nya förutsättningarna. Anpassning av
organisationen skall inte i negativ riktning påverka Tullverkets möjlig-
heter att fullgöra sina övriga uppgifter, bl.a. inom narkotikabekämpnings-
området.

Statistiken spelar en viktig roll som underlag för den politik som
bedrivs inom EU och de åtaganden som är förknippade med med-
lemskapet. Sverige kommer som fullvärdig medlem i EU få större
möjligheter att påverka den konkreta utformningen av detta system. Flera
myndigheter deltar i utvecklingen av ett europeiskt statistiskt system.
Statistiska centralbyrån har dock en central roll i samordningen av de
svenska insatserna.

Genom svenskt medlemskap i Europeiska investeringsbanken (EIB)
kommer Sverige under åren 1995-1998 att betala in sammanlagt 4 500
miljoner kronor i bankens kapital samt till olika reservfonder i banken.
Under budgetåret 1995/96 beräknas inbetalningarna uppgå till 2 850
miljoner kronor.

Besparingsåtgärder

	1995/96 (12 mån)	1998
Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet	141	408
Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning	86	98
Resterande myndigheter inom Finans- departementets verksamhetsområde	165	427
Statliga arbetsgivarfrågor	101	101
Besparingar till följd av ett EU-medlemskap	421	421
Summa besparingar brutto	914	1455

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

UtgiftsutvecklingeninomFinansdepartementetsområdeblirsammantagetföljande
(miljoner kronor):

	Utgift 1993/94	Anvisat 1994/95	Förslag 1995/96	varav beräknat för juli 95 - juni 96	Beräknad besparing
	Utgift 1993/94	Anvisat 1994/95	Förslag 1995/96	varav beräknat för juli 95 - juni 96	1997"	1998"
	Absoluta tal				Relativa tal
Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet	5 401,0	6 032,4	9 038,9	6 035,5	-138,6	-128,5
Fastighetsförvaltning och statlig lokalför- sörjning	200,4	180,0	142,2	94,8	-6,0	-6,0
Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens för- valtning	909,0	1 157,2	1 835,2	1 362,0	-2,1	-2.1
Vissa centrala myndigheter m.m.	1 895,8	1 976,1	2 763,1	1 861,6	-166,2	-79,0
Statliga arbetsgivarfrågor	3 081,2	2 705,1	3 694,2	2 462,8	of.	of.
Bankstödsnämnden och åtgärder för att stärka det finansiella systemet	24 037,8	14,0	16,5	10,9	-0.4	-0,4
Bidrag och ersättningar till kommunerna	46 746,0	45 568,5	68 413,5	45 609,5	of.	of.
Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten	-	9 950,0	29 700,0	19 800,0	+ 800	+700
Övriga ändamål	17,1	962,1	2 864.9	1 909,9	-0,2	-0,2
Totalt för Fi-dep	82 288,3	68 545,4	118 468,5	79 147,0	486,5	483,8

1) Prisnivå 1995/96

1 En effektivare statlig förvaltning

1.1 Utgångspunkter

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Utgångspunkterna för regeringens förvaltningspolitik redovisas i bilaga
1. Regeringens förvaltningspolitik skall ge riktlinjer för arbetet med
förvaltningens organisation och struktur, lednings- och verksamhets-
former samt styrningen av statliga verksamheter. Den skall ge vägledning
såväl för dem som arbetar i den löpande verksamheten som för dem som
har till uppgift att utveckla och förändra verksamheten i den statliga
förvaltningen.

Det statsfinansiella läget kräver fortsatta besparingar och strukturförän-
dringar i den statliga förvaltningen.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en utförligare
redovisning av den förvaltningspolitik som kommer att bedrivas under
mandatperioden.

Inom Finansdepartementets verksamhetsområde kommer åtgärder att
vidtas för att förbättra styrningen och uppföljningen av organisations- och
strukturförändringar. Uppföljningarna skall vara återkommande och
redovisas för riksdagen. De erfarenheter som hittills har vunnits i
omstruktureringsarbetet skall tas till vara på ett konstruktivt sätt i det
fortsatta förändringsarbetet. Erfarenheterna ger ett bra underlag för
ytterligare förbättringar i kompetens och rutiner.

Personalkonsekvenserna vid strukturförändringar har hittills kunnat
hanteras på ett bra sätt därför att det på statliga området finns ett väl
fungerande trygghetssystem. Den öppna arbetslösheten inom det statliga
trygghetsavtalets tillämpningsområde uppskattas till under två procent.
Regeringen kommer att noga följa den fortsatta utvecklingen.

I regeringens ansvar för styrningen av myndigheterna är en aktiv
chefsförsörjning av avgörande betydelse som ett instrument för att uppnå
de förvaltningspolitiska målen. Regeringen har för avsikt att under
nuvarande mandatperiod lägga ökad vikt vid professionell rekrytering,
introduktion och chefsutveckling för myndighetschefema.

Den informationstekniska utvecklingen ger tillsammans med övriga
förvaltningspolitiska åtgärder möjligheter till nya och effektivare
arbetssätt i den offentliga verksamheten. Därmed skapas ytterligare
förutsättningar såväl för en rationellare administration som för en
effektivare service till medborgare och företag.

1.2 Strukturförändringar inom statsförvaltningen

1.2.1 Bättre styrning av förändringsarbetet

Inom statsförvaltningen har under den senaste femårsperioden mer
omfattande strukturförändringar genomförts på kort tid än någonsin
tidigare. Renodlingen av den statliga verksamheten inleddes omkring år

1990 med principbesluten om bolagisering av flera av de stora affärsver-
ken. I fråga om förvaltningsmyndigheterna togs det första samlade
greppet på strukturfrågorna år 1991. Riksdagen fattade då beslut om ett
program för omställning och minskning av den statliga administrationen
(prop. 1990/91:150, del II,bet. 1990/91 :FiU37, rskr. 1990/91:390), det
s.k. Administrationsprogrammet. Programmet sågs som ett uttryck för
inledningen till ett långsiktigt och kontinuerligt förnyelsearbete inom
staten. Vid riksdagsbehandlingen underströk Finansutskottet att det är
viktigt att se omstruktureringsarbetet som en fortlöpande process.
Riksdagen bör ges tillfälle till en kontinuerlig och samlad uppföljning av
organisations- och strukturförändringar. En sådan uppföljning bör
innehålla en närmare precisering av de besparingseffekter som kommer
att uppnås. Vidare bör de verksamhetsmässiga och personalmässiga
konsekvenserna analyseras. Även i andra sammanhang har riksdagen
uttryckt önskemål om att få bättre information om strukturförändringarna
inom statsförvaltningen. Riksdagen har bl.a. gett till känna att regeringen
bör redovisa de åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med
de brister i arbetet med strukturförändringar som riksdagens revisorer
(1992/93:RR3) har påtalat. Revisorerna ansåg bl.a. att det fanns generella
brister i regeringskansliets hantering av förvaltningspolitiska frågor.

Departementen har ansvaret för att förbereda och planera omstrukture-
ringar inom sina ansvarsområden. En ny vägledning om organisations-
och strukturförändringar har utarbetats till hjälp för chefer och hand-
läggare i regeringskansliet. I vägledningen understryks vikten av att
riksdagen får ett väl genomarbetat beslutsunderlag. Motiven till om-
struktureringen bör klart framgå, liksom konsekvenserna vad gäller
verksamhet, personal och kostnader.

Styrningen av organisations- och strukturförändringar är utomordentligt
viktig. Mål- och resultatdialogen mellan regeringskansliet och av-
vecklingsorganisationen är därvidlag ett centralt inslag. I regleringsbrev
eller andra regeringsbeslut, som också är viktiga styrinstrument, skall
bl.a. anges vad en avveckling högst får kosta, hur redovisningen av
kostnaderna skall ske, formerna för dialog och rapportering o.s.v.
Vägledningen för regeringskansliet kommer fortlöpande att utvecklas så
att regeringskansliet ges bättre förutsättningar att arbeta med organisa-
tions-och strukturförändringar. Regeringens avsikt är att förbättra möjlig-
heterna för dem som ansvarar för avvecklingar att få det stöd och de råd
som behövs för att de skall kunna genomföra avvecklingar på ett för
verksamheten och personalen ändamålsenligt sätt samt under god
hushållning med statens resurser. Dialogen mellan regeringskansliet och
myndigheter under avveckling måste utvecklas ytterligare och föras under
hela förändringsperioden. Vidare avser regeringen att se till att
avvecklama förordnas i god tid före avvecklingsprocessen och att de
tillförsäkras nödvändigt stöd bl.a. i form av ekonomi- och personalad-
ministrativ kompetens.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1.2.2 Uppföljning av strukturförändringar

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Regeringen redovisade i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100
bil. 8) en uppföljning av viktigare organisations- och strukturförändringar
inom statsförvaltningen sedan år 1980. Uppföljningen utgick från det s.k.
Administrationsprogrammet, vars mål var att efter genomförandeperioden
1991/92-1993/94 ha åstadkommit en årlig nettobesparing på statsbudgeten
om ca 2 miljarder kronor.

Statskontoret har regeringens uppdrag att återkommande redovisa bl.a.
resultaten av genomförda organisations- och strukturförändringar. I
delrapporten "Administrationsprogrammets besparingsresultat "konstaterar
emellertid Statskontoret att det f.n. saknas tillräckligt underlag för att
bedöma om besparingsmålet har uppnåtts.

Statskontoret redovisar i sin rapport också allmänna erfarenheter av
strukturarbetet inom statsförvaltningen. Detta ger regeringen anledning
att ytterligare betona vikten av att systematiska uppföljningar görs så att
effekterna av strukturförändringar skall kunna bedömas med avseende på
ekonomiska, verksamhetsmässiga och personalmässiga konsekvenser.

Regeringen avser att vidta åtgärder för att uppföljningen av organisa-
tions- och strukturförändringar skall fungera på avsett sätt.

Regeringen har i finansplanen framhållit att det statsfinansiella läget
ställer krav på fortsatta besparingar. En följd av detta är att fortlöpande
organisations- och strukturförändringar måste genomföras inom den
offentliga sektorn. Även EU-medlemskapet ställer krav på ändamålsenliga
organisations- och arbetsformer. Resultatinformation som tas fram inom
ramen för budgetprocessen bör ge väsentligt bättre förutsättningar än
tidigare att i budgetprocessen ta fram underlag för omprövningar av den
omfattning som den ekonomiska politiken kräver. I bilaga 1 till budget-
propositionen redovisar regeringen erfarenheter från och regeringens
bedömning av resultatstyrningen.

En vägledning har som tidigare nämnts utarbetats till stöd för rege-
ringskansliets arbete med organisations- och strukturförändringar.
Vägledningen innehåller riktlinjer för systematisk uppföljning av
organisations- och strukturförändrande beslut, bl .a. rekommendationer för
hur underlaget för sådana beslut bör utformas för att göra det möjligt att
följa upp om avsett resultat har uppnåtts. Enligt riktlinjerna skall en
systematisk uppföljning, som ett led i genomförandet, alltid utmynna i en
bedömning av förändringsresultatet. De myndigheter som är ansvariga för
att driva en verksamhet skall också normalt svara för redovisning av
resultaten. Departementen svarar för att de organisations- och strukturför-
ändringar följs upp som regering och riksdag har beslutat om. De har
också ett ansvar för att åtgärder vidtas för att rätta till brister.

Regeringens uppfattning är att uppföljningen av förändringsarbetet
väsentligt måste förbättras för att riksdagen och regeringen skall få
nödvändig information.

1.2.3 Bedömning av personalkonsekvenserna vid
strukturförändringar

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Allmänt

I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 8) redogjordes för
de bedömningar som gjorts inom regeringskansliet beträffande de
personalkonsekvenser som blir en följd av pågående strukturförändringar
inom statsförvaltningen. Bedömningarna utgick från förhållandena våren
1993 och avsåg de närmaste tre budgetåren. Bedömningarna var mycket
grova på grund av många osäkra faktorer, bl.a. pågående organisations-
utredningar.

Inom regeringskansliet har nu en uppföljning gjorts av de redovisade
personalkonsekvenserna. Vidare har en bedömning gjorts av de per-
sonalkonsekvenser som blir en följd av förslagen i denna budgetproposi-
tion och de andra propositioner som förelagts riksdagen under hösten/vin-
tem, bl.a. propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
(prop. 1994/95:25). Hänsyn har också tagits till nya myndigheter och
arbetstillfällen för att få en heltäckande bild. Det bör dock understrykas
att det finns en betydande osäkerhet i bedömningarna.

Staten hade cirka 250 000 anställda den 1 september 1994. Under
budgetåren 1995/96-1998 beräknas överslagsmässigt cirka 9 200
statsanställda komma att avgå med ålderspension. Detta antal kan komma
att öka bl.a. till följd av att arbetstagare kan avgå tidigare med pension
eller pensionsersättning motsvarande pension enligt övergångsbestämmel-
ser i pensionsavtalet och bestämmelser i trygghetsavtalet.

Trygghetsstiftelsen

Trygghetsstiftelsen är den organisation som enligt det statliga trygghets-
avtalet bistår dem som är övertaliga (försäkringskasseområdet omfattas
inte av avtalet) och som ansvarar för användningen av de medel som
parterna har avsatt för trygghetsåtgärder. Enligt vad regeringen inhämtat
från Trygghetsstiftelsen har, per den 1 december 1994, drygt 37 000
personer registrerats som uppsagda sedan starten i april 1990.

Enligt uppgifter från Trygghetsstiftelsen uppgår stiftelsens kapital för
närvarande till drygt 500 miljoner kronor. Av dessa skall drygt 200
miljoner kronor betalas ut enligt redan fattade beslut om trygghetsåtgär-
der för uppsagda. Under verksamhetsåret 1993/94 utbetalades cirka 385
miljoner kronor som stöd till uppsagda.

Sammanfattning

Antalet statsanställda har minskat med cirka 62 000 under perioden
den 1 september 1993 - den 1 september 1994. Orsaken till minsk-
ningen är främst bolagiseringen av Posten och AMU.

— Sedan Trygghetsstiftelsen påbörjade sin verksamhet i april 1990 och
fram till den 1 december 1994 har drygt 37 000 personer registrerats
som uppsagda. Av dessa sades 13 242 upp under år 1992 och 12 069
under år 1993. Under år 1994 har antalet uppsagda minskat och
beräknas komma att uppgå till mellan 4 000 och 5 000 för hela
kalenderåret.

— I departementens bedömningar finns det i åtskilliga fall en betydande
osäkerhet. Inom en del områden har konsekvenserna av besparingar-
na överhuvudtaget inte kunnat anges. Detta skall ses mot bakgrund
av attdet är omfattande besparingar som genomförs, och det råder i
regeringskansliet och myndigheterna oklarhet om hur besparingarna
kommer att tas ut. Neddragningarna kommer också att indirekt
påverka avgiftsfinansierade myndigheter och verksamheter eftersom
dessa i stor utsträckning har sina kunder inom den offentliga sektorn.
Det är omöjligt att idag bedöma omfattningen av de personalminsk-
ningar som uppstår till följd av den minskade statliga konsumtionen
i detta avseende.

I avsnitt 2 redovisas de departementsvisa bedömningarna av per-
sonalkonsekvenserna.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1.2.4 Erfarenheter från omställnings- och avvecklingsarbete

Statskontoret har regeringens uppdrag att sammanställa erfarenheterna
från större omställningar som har genomförts inom statsförvaltningen för
att analysera bl.a. omställningskostnader, i vad mån myndigheterna
använder sina utökade beslutsbefogenheter för att effektivisera sin
verksamhet och hur produktiviteten påverkas av förändringarna. Arbetet
pågår och regeringens avsikt är att återkomma till riksdagen med en
information så snart tillräckligt underlag finns.

Genom en fortlöpande dialog mellan regeringskansliet och avveck-
lingsmyndigheter och genom rapporter från avvecklare har regeringen fått
en allmän bild av hur förändringsarbetet fungerar. Även Trygghetsstiftel-
sens erfarenheter är ett viktigt underlag för regeringens bedömning
liksom RRV:s iakttagelser vid revisionen. Regeringens bedömning är att
det fortfarande finns brister som måste rättas till. Dessa gäller bl.a.
styrningen av strukturförändringarna.

Enligt myndighetsföreträdare och avvecklare är styrningen en mycket
viktig faktor för att ett avvecklingsarbete skall ha framgång. Informatio-
nen till myndigheter och avvecklare får inte leda till missförstånd.
Uppdrag måste därför formuleras så att statens avsikter med och intressen
vid en ombildning eller avveckling klart framgår. En klar och entydig
ansvars- och uppgiftsfördelning mellan aktörerna i avvecklingsarbetet är
mycket viktig liksom att en kontinuitet i arbetet kan upprätthållas.
Avvecklingar som genomförs i en särskild organisation anses av många
fungera bättre än avvecklingar som genomförs i en befintlig organisation,
d.v.s. avveckling av en verksamhet bör organisatoriskt skiljas från

utveckling av en verksamhet. Erfarenheterna tyder också på att särskilda Prop. 1994/95:100
avvecklare bör utses mycket tidigt i avvecklingsprocessen. Till de Bilaga 8
positiva erfarenheterna hör att regeringskansliets arbete med organisa-
tions- och strukturförändringar i förhållande till myndigheter och
avvecklare anses ha blivit bättre.

Sedan starten år 1990 har Trygghetsstiftelsen registrerat över 37 000
uppsagda och varit i kontakt med cirka 3 000 arbetsplatser som avvecklat
personal. Stiftelsen har därmed en betydande praktisk erfarenhet av
statligt omstruktureringsarbete.

Trygghetsstiftelsens uppgift är att bistå de uppsagda med att snabbast
möjligt få nytt arbete. För att nå detta mål sker en anpassning efter
förutsättningarna i det enskilda fallet och i samverkan med många andra
aktörer. De viktigaste aktörerna är den uppsägande arbetsgivaren, som
enligt trygghetsavtalet har att tillsammans med de lokala fackliga
organisationerna spela en aktiv roll, och arbetsmarknadsmyndigheterna.
Men även aktiviteten hos de uppsagda har mycket stor betydelse.
Stiftelsens övergripande erfarenhet är att samarbetet med de lokala
parterna fungerar bra och att statliga arbetsgivare överlag sköter
avvecklingsarbetet väl. Men det finns behov av stöd och en ytterligare
utveckling av kompetens för avvecklingsarbetet.

Det är de stora, mer dramatiska nedläggningarna som får störst upp-
märksamhet och som drar till sig resurser från arbetsgivare och arbets-
marknadsmyndigheter och som skildras i rapporter och uppföljningar.
Men Trygghetsstiftelsen har också en annan verklighet att utgå ifrån,
nämligen de många och små förändringarna med få uppsagda per
arbetsgivare och uppsägningstillfälle. Av de underrättelser om upp-
sägningar som inkom till stiftelsen under verksamhetsåret 1993/94 avsåg
71% fall där högst fem personer sades upp vid samma tillfälle. Andelen
fall med få uppsagda har successivt ökat de senaste åren. Detta beror
bl.a. på att omstruktureringarna har ändrat karaktär. För Trygghetsstiftel-
sens del är dessa fall mer tungarbetade genom att arbetsgivaren har sämre
resurser och kompetens. Dessutom skall vanligen ordinarie verksamhet
bedrivas samtidigt med avvecklingsarbetet. Dessa arbetsgivare och
uppsagda har ofta behov av mycket stöd.

Enligt Trygghetsstiftelsens erfarenheter är det av stor betydelse för
resultatet hur avvecklingsarbetet organiseras och läggs upp. Det är en av
anledningarna till att det finns skillnader i resultat mellan olika om-
struktureringar. En annan orsak är att förutsättningarna för avvecklings-
arbetet varierar kraftigt. Det går därför inte att ange en modell som
fungerar vid alla omstruktureringar. Ur stiftelsens synvinkel är det viktigt
att man snabbt kommer i gång med bl.a. kartläggning av de uppsagda,
planering av åtgärder och att hitta nya arbeten. Ju bättre man lyckas med
att aktivera de uppsagda, desto mindre blir avvecklingskostnaden för bl.a.
uppsägningslön.

Trygghetsstiftelsen har till uppgift att så långt möjligt försöka lösa de
uppsagdas situation innan uppsägningstiden har löpt ut. Arbetsmarknads-
situationen de senaste åren har dock lett till att bl.a. långtidsarbetslösa
har prioriterats inom arbetsmarknadspolitiken. Detta har i en del fall

försvårat lösningar under uppsägningstiden, eftersom uppsagda statsan-
ställda kunnat påräkna stöd från arbetsförmedlingen först efter en tids
arbetslöshet.

Trygghetsstiftelsen arbetar med en mycket markant arbetslinjeprofil.
Detta har lett till att arbetslösheten har kunnat hållas nere. Trygg-
hetsstiftelsen uppskattar den öppna arbetslösheten inom det statliga
trygghetsavtalets område till under två procent. Regeringens bedömning
är att mycket görs för att motverka arbetslöshet vid strukturrationalise-
ringar. Mer kan säkert göras. Men det bör inte ske genom att särregler
skapas för att skydda statsanställda mer än andra på arbetsmarknaden.
Det bör istället ske genom att de statliga arbetsgivarna i än högre grad tar
sitt arbetsgivaransvar enligt trygghetsavtalet och använder sig av avtalets
förmåner. Regeringen anser det utomordentligt angeläget att de erfaren-
heter som olika aktörer har från arbetet med strukturförändringar följs
upp och tas tillvara på ett konstruktivt sätt i det fortsatta förändrings-
arbetet.

1.3 Förvaltningsmyndigheternas ledning

Riksdagen har godkänt nya riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas
ledningsformer enligt förslag i propositionen Förvaltningsmyndigheternas
ledning (prop. 1993/94:185, bet. 1993/94:KU42, rskr. 1993/94:381). I
propositionen anmälde den dåvarande regeringen att den hade för avsikt
att i 1995 och 1996 års budgetpropositioner låta riksdagen ta del av hur
regeringen avsåg att ändra ledningsformen för olika myndigheter.

Den nuvarande regeringen har gjort vissa allmänna överväganden om
vilka ledningsformer som kan vara lämpliga för olika myndigheter. De
ledningsformer som regeringen bedömer kan bli aktuella att tillämpa är
följande: enrådighetsverk med eller utan råd med insynsuppgift, styrelse
med fullt ansvar för verksamheten och även styrelse enligt hittillsvarande
modell. Regeringen överväger även behovet av någon form av partssam-
mansatt styrelse för vissa myndigheter inom arbetsmarknadsområdet.
Ytterligare tid behövs dock för en närmare prövning av dessa frågor i
samband med att en genomgång görs av myndigheterna inom varje depar-
tementsområde.

Regeringen avser därför att senare återkomma till riksdagen med en
redovisning av planerade ändringar i myndigheternas ledningsform. Mot
bakgrund av vad som då redovisas kan regeringen också komma att före-
slå en omprövning av de ovan nämnda riktlinjerna i något avseende.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1.4 Aktiv chefsförsörjning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Regeringens chefsförsörjningsansvar har genom riksdagens beslut ren-
odlats till att i huvudsak gälla myndighetschefer (prop. 1993/94:185, bet.
1993/94:KU42, rskr. 1993/94:381).

I regeringens ansvar för de statliga myndigheterna är en aktiv chefs-
försörjning av avgörande betydelse som ett instrument för att uppnå de
förvaltningspolitiska målen. Regeringen har för avsikt att under nu-
varande mandatperiod lägga ökad vikt vid professionell rekrytering,
introduktion och chefsutveckling för myndighetschefema. Som ett led i
denna strävan kommer också kontakterna mellan departementsledningarna
och myndighetschefema att intensifieras och utvecklas bl.a. genom
regelbundna mål- och resultatdialoger och olika former av temaseminarier
kring aktuella frågor. I regeringen svarar numera samordningsministem
för regeringens chefsförsörjningsprogram och dess genomförande.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att markant öka andelen
kvinnliga myndighetschefer. I dag utgörs ca 20 % av de regeringsut-
nämnda myndighetschefema av kvinnor. Betydligt fler kvinnliga verks-
chefer bör kunna anställas. Regeringen kommer i rekryteringsprocessen
att införa den ordningen att det så långt möjligt alltid skall finnas en
kvinnlig kandidat med i det slutliga urvalet inför en nyutnämning. Vad
avser rekrytering av nya myndighetschefer inom den civila statsför-
valtningen skall målet vara att minst hälften av dem är kvinnor.

Regeringen utgår från att myndighetschefema i sin tur sätter upp mot-
svarande mål för andelen kvinnliga chefer inom den egna myndigheten.

1.5 Verksamhetsförnyelse genom användning av
informationsteknik

I sin samlade redovisning av omprövningen och förnyelsen av offentlig
sektor (bilaga 1) har regeringen pekat på den offentliga sektorns roll i
utvecklingen av en öppen elektronisk infrastruktur för informationsför-
sörjning.

Allt fler myndigheter upptäcker att användningen av informationsteknik
(IT) har en nyckelroll i arbetet med att effektivisera, förnya och vitalisera
arbetsprocesserna i den egna organisationen och att förbättra samarbetet
med aktörer utanför den egna organisationen. Gamla invanda arbets-
metoder och organisationsmönster ställs på ända.

Genom en bred och konsekvent användning av IT i offentlig sektor kan
myndigheter till oförändrade eller lägre kostnader ge en snabbare, bättre
och mer individorienterad service till allmänheten, företag och andra
offentliga organ.

Det ökande behovet av att kunna kommunicera "elektroniskt" aktualise-
rar ett antal krav på förnyelse av den offentliga förvaltningen. Den
offentliga förvaltningen bör emellertid vidga det snäva perspektivet, från
att enbart fokusera på begreppet informationsteknik, till att tala om en

övergripande strategi för informationsförsörjning i offentlig sektor. Inte Prop. 1994/95:100

minst det europeiska samarbetet föranleder offentliga sektorn att Bilaga 8
formulera och förankra en sådan strategi. Denna inbegriper också
elektronisk kommunikation mellan den offentliga förvaltningen, näringsli-
vet och medborgarna.

Arbetsprogram för förvaltningens informationsförsörjning

Våren 1994 inledde Finansdepartementet ett program för att förnya den
offentliga förvaltningen genom ökad användning av IT. Arbetsprogram-
met tog sin utgångspunkt i de riktlinjer för förvaltningens informations-
försörjning som presenterades i 1994 års budgetproposition och de
överväganden om den offentliga förvaltningens IT-användning som
gjordes av IT-kommissionen. Programmet omfattar stat, kommun och
landsting.

En av de viktigaste målsättningarna är att skapa en öppen elektronisk
infrastruktur för informationsförsörjning inom offentlig förvaltning.

Arbetsprogrammet har fastställts av en informell samverkansgrupp
benämnd Toppledarforum. Samverkansgruppen, som leds av samord-
ningsministem, består av ett drygt tiotal chefer för myndigheter med
omfattande IT-användning samt de verkställande direktörerna i Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Ett antal förstudier kommer
att avrapporteras under våren 1995. Rapporterna kommer företrädesvis
att innehålla rekommendationer och riktlinjer för hur arbetet med att
sprida användningen av IT i den offentliga sektorn ska bedrivas vidare.

Kort beskrivning av arbetsprogrammets förstudier

Arbetsprogrammets första fas omfattar förstudier inom tre huvudom-
råden; informationsförsörjning, informatikplattformar och verksamhetsför-
nyelse. Förstudierna inom området informationsförsörjning fokuserar på
frågor som rör krav på rättsligt förändringsarbete samt informationspolicy
för offentlig förvaltning. Syftet med förstudierna är att inventera och
redovisa författningsmässiga och andra hinder som bromsar förnyelsen
av offentlig förvaltning genom användningen av informationsteknik. I
rapporterna kommer att lämnas förslag till åtgärder som syftar till att
åstadkomma gemensamma regler och riktlinjer för att begränsa dessa
hinder. I förstudien avseende en informationspolicy för offentlig sektor
beaktas frågor som rör ansvarsfördelningen mellan olika aktörer inom
förvaltningen, ett effektivare utnyttjande av gemensam information samt
prisfrågor.

Medborgarperspektivet styr förslagen. Ett mål är bl.a. att genom
samverkan över myndighetsgränser uppnå snabbare handläggning. En
ökad återanvändning av information innebär minskat uppgiftslämnande
för näringsliv och medborgare och därmed lägre kostnader samt högre

kvalitet. I dag lagras likvärdiga uppgifter i onödigt många databaser Prop. 1994/95:100
vilket ofta medför att det uppstår felaktigheter i informationen. Bilaga 8

Ett annat något mer tekniskt orienterat område är informatikplattformar
i offentlig förvaltning. Förstudierna inom detta område syftar till att
beskriva den offentliga förvaltningens behov av gemensamma standarder
och normer som krävs för en väl fungerande infrastruktur för informa-
tionsutbyte. Rent konkret innebär detta krav på utveckling av elektroniska
"adresser och telefonkataloger". En målsättning är att skapa generella
förutsättningar för säker och tillförlitlig överföring av elektronisk post
enligt principen "alla-till-alla", i första hand internt mellan myndigheter,
men också externt såsom i förhållande till EU, näringslivet och enskilda
medborgare.

Ett tredje område handlar om verksamhetsförrtyelse med stöd av
informationsteknik. Här belyses hur kommuner, landsting och hela
förvaltningssektorer i samverkan kan effektivisera verksamheten med
gränsöverskridande informationssystem. Ett centralt begrepp är principen
om rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt. Ett tjugotal "goda
exempel" på lyckad användning av IT kommer inledningsvis att
redovisas. En annan specifik tillämpning av IT som rymmer en stor
potential av förnyelse är elektronisk upphandling av varor och tjänster
inom offentlig förvaltning. Den offentliga sektorns kostnader för
adminstration i samband med upphandling av förbrukningsvaror, t. ex.
landstingens livsmedelsinköp, är betydande. Genom en ökad användning
av IT skulle den offentliga sektorns adminstrativa kostnader för hantering
av upphandling och fakturering m.m., kunna reduceras betydligt.

Samverkan viktigt

Arbetsprogrammet fokuserar på åtgärder som är generella och mer eller
mindre lika för förvaltningen, men som rimligen ingen enskild myndig-
het, kommun eller landsting kan vidta på egen hand, alltså sådana fall där
samverkan mellan flera myndigheter är nödvändigt för att åstadkomma
långsiktigt hållbara lösningar. Frågorna som behandlas berör många
aktörer. Alla deltagare förutsätts göra egna åtaganden genom att aktivt
bidra med egna insatser för att genomföra arbetsprogrammet.

"Närhetsprincipen" tillämpas strikt, vilket innebär att förvaltningen så
långt det är möjligt måste lösa sina egna IT-problem men, om det
oundgängligen krävs, kan statsmakterna besluta om övergripande
inriktning, riktlinjer, tekniska standards, rättsliga frågor, grundläggande
investeringar i infrastruktur, etc.

Okat informationsutbyte till följd av EU-medlemskapet

Genom EU-medlemskapet ökar behoven av informationsutbyte mellan
myndigheter och EU:s institutioner liksom mellan förvaltningarna i EU-

länderna. En rad informationssystem utvecklas inom ramen för EU- Prop. 1994/95:100
samarbetet inom olika samhällssektorer. Bilaga 8

Ett rådsbeslut fattades den 20 juni 1994 om samordning när det gäller
informationsutbyte mellan förvaltningar. Ett samlat EU-program som
syftar till att stödja uppbyggnaden av informationssystem mellan
förvaltningarna i EU-länderna, det s. k. IDA-programmet, kommer att
inledas under år 1995.

Som framhållits i regeringsförklaringen vill Sverige medverka i
planerna på en utveckling av nätverk för information och kommunikation
mellan medlemsländerna. Den svenska statsförvaltningen skall medverka
i denna utveckling av s. k. trans-europeiska nätverk mellan admini-
strationer. I den aktionsplan som kommissionen presenterade i juli 1994
ges den offentliga förvaltningen en viktig roll i arbetet med att föra in
Europa i informationssamhället och därmed skapa förutsättningar för
ökad konkurrenskraft och tillväxt. Den svenska förvaltningen kommer på
olika sätt att engageras i de aktiviteter som pågår eller planeras inom
ramen för denna aktionsplan.

2 Departementens redovisningar av
personalkonsekvenserna

Regeringskansliets uppföljning av de personalkonsekvenser som
redovisades i 1994 års budgetproposition samt de bedömningar som
respektive departement gjort av de personalkonsekvenser som blir en
följd av förslagen i årets budgetproposition och de andra propositioner
som förelagts riksdagen under hösten/vintern redovisas härmed. Som
tidigare understrukits är bedömningarna även i år preliminära eftersom
det finns många osäkra faktorer.

Inom Justitiedepartementets område redovisas följande.

Polisväsendet omfattas nu av en faktisk neddragning av resurser.
Rikspolisstyrelsen måste med stöd och råd till länen medverka till att
nödvändiga avvecklingsåtgärder kan genomföras. Vidare måste Rikspolis-
styrelsen underlätta för polispersonal att flytta till län som p.g.a. hög
arbetsbelastning har behov av ytterligare polispersonal. Regeringen gör
dessutom bedömningen att det inte finns något ekonomiskt utrymme för
rekrytering av polisaspiranter under budgetåret 1995/96. Under budget-
året 1993/94 har ett 60-tal personer sagts upp p.g.a. övertalighet. För
budgetåret 1994/95 beräknas cirka 30 personer att behöva sägas upp.

Vad gäller åklagarväsendet pågår för närvarande ett förändringsarbete
i flera plan i syfte att skapa en effektiv organisation. Som ett led i detta
arbete har Riksåklagaren i oktober 1994 på regeringens uppdrag redovisat
ett förslag till omorganisation av åklagarväsendet. I redovisningen
anmärks att förslaget beräknas leda till en viss minskning av personalen.

Riksåklagaren har uppgett att han avser att se över beslutsstrukturen
inom åklagarväsendet. Enligt regeringens uppfattning hör frågan om
åklagarväsendets organisation nära samman med frågan om beslutsstruk-

turen. Regeringen har därför idag gett Riksåklagaren i uppdrag att i Prop. 1994/95:100
samband med sin översyn av beslutsstrukturen göra en översyn av Bilaga 8

åklagarväsendets organisation i dess helhet.

I avvaktan på denna utredning kommer den föreslagna organisationsför-
ändringen inte att genomföras. En senare organisationsförändring är
emellertid att vänta. Den kommer sannolikt att innebära viss minskning
av den administrativa personalen. Omfattningen härav kommer att
avgöras tidigast under hösten 1995.

Ar 1993 entledigades inom domstolsväsendet 21 personer till följd av
arbetsbrist. Motsvarande siffra för perioden januari-november 1994 är
likaså 21 personer. Inom domstolsväsendet pågår för närvarande ett
omfattande reformarbete som syftar till en mer effektiv och resurssnål
handläggning av mål och ärenden. Som exempel kan nämnas förändring-
en av instansordningen inom de allmänna förvaltningsdomstolarna och ett
ökat användande av prövningstillstånd i både hovrätt och kammarrätt.
Vissa frågor förs bort från domstolsprövning, ett exempel härpå är den
ändrade beslutsgången i körkortsmål, samtidigt tillkommer ett stort antal
nya måltyper, bl.a. till följd av medlemskapet i EU och tidigare
anslutning till EES-avtalet. Till detta kommer det rationaliseringsarbete
med avseende på arbetsmetoder och rutiner som pågår. Ett exempel på
detta är införande av ett databaserat målhanteringssystem i underrätterna
och senare också i överrätterna vilket kan få ganska stora personalkon-
sekvenser. Personalsituationen är således mycket svåröverblickbar.
Domstolsverket har därför fått i uppdrag att analysera domstolsväsendets
behov av personal av olika kategorier på både lång och kort sikt. Detta
arbete skall vara slutfört senast den 31 december 1994.

Kriminalvården har ålagts ett femårigt rationaliseringsuppdrag för
budgetåren 1991/92-1995/96. Rationaliseringskravet uppgår till totalt 150
miljoner kronor och har fram till oktober 1994 lett till en personal-
minskning med omkring 350 personer. Under budgetåret 1995/96
beräknas ytterligare cirka 100 personer få lämna organisationen till följd
av det pågående rationaliseringsarbetet.

Det effektivitetskrav som regeringen avser att ålägga kriminalvården
för budgetåret 1995/96 kommer att medföra ytterligare neddragningar
med i storleksordningen 160 personer.

Den 1 juli 1994 bildades Brottsoffermyndigheten genom att Brotts-
skadenämnden omorganiserades och tillfördes nya uppgifter. Vidare om-
lokaiserades verksamheten från Stockholm till Umeå. I samband med om-
lokaliseringen har 14 personer sagts upp. Under perioden juli-november
1994 har 12 personer anställts vid Brottsoffermyndigheten.

Inom Utrikesdepartementets område redovisades i förra årets budget-
proposition att drygt 100 personer inom utrikesförvaltningen hade sagts
upp under budgetåret 1992/93. Därefter har inga ytterligare uppsägningar
hittills skett.

I årets budgetproposition redovisas i bilaga 4 att de effektivitetskrav
som läggs på departementet får till följd att en rad sparåtgärder måste
vidtas under mandatperioden. Bland dessa åtgärder finns nedläggning av
utlandsmyndigheter, vilket innebär att lokalanställd personal vid berörda

myndigheter kommer att sägas upp. Om övriga redovisade sparåtgärder
skulle visa sig vara otillräckliga, kan uppsägning av UD-tjänstemän inte
uteslutas på sikt.

Inom biståndsområdet föreslår regeringen en sammanslagning av
biståndsmyndighetema Styrelsen för internationell utveckling (SIDA),
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS),
Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) och Styrelsen för internationellt
näringslivsbistånd (SWEDECORP). På kort sikt medför detta inga
konsekvenser när det gäller personantalet inom biståndsförvaltningen.
Den ökade effektiviteten i biståndet som eftersträvas med sammanslag-
ningen av myndigheterna torde dock under mandatperioden ge möjlig-
heter till rationaliseringar inom personalen.

I proposition (1993/94:138) Kommerskollegium m.m. redovisade
regeringen förslag om en renodling av kollegiet (KK) som handelspolitisk
myndighet. Förslagen, som genomfördes den 1 juli 1994, innebar att en
stor del av KK:s näringsrättsliga verksamhet fördes till Kammarkollegiet.
Övervägande delen av den berörda personalen följde med sina arbets-
uppgifter och har fått anställning i Kammarkollegiet.

Till följd av de många och stora strukturförändringarna inom Försvars-
departementets område har under det senaste året ett omfattande
avvecklingsarbete pågått som numera till stora delar också avslutats. I det
följande lämnas en redovisning av detta avvecklingsarbete som genom-
förts inom dels Försvarsmakten, dels övriga myndigheter.

Med anledning av främst 1992 års försvarsbeslut har personalen inom
Försvarsmakten under de senaste två åren minskats med 5 200 personer.
Av dessa är 3 000 civilanställda och resterande 2 200 yrkesofficerare.

Avvecklingen av yrkesofficerare har skett samtidigt som rekrytering
och nyanställning har fortsatt. Detta sammanhänger med behovet av
yngre officerare i grund- och krigsorganisationen. Nettominskningen
utgörs sålunda av cirka 1 200 yrkesofficerare, vilket innebär att
antalsmässig balans - då hänsyn tagits till krigsorganisationens behov har
uppnåtts.

De myndigheter som avvecklats i anslutning till försvarsmaktsreformen
är Försvarets datacenter, Försvarets mediecenter, Försvarets civilförvalt-
ning, Försvarets sjukvårdsstyrelse och Fortifikationsförvaltningen.

För Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter innebar avveck-
lingen att myndigheternas verksamhet privatiserades medan det för de
övriga myndigheterna innebar att en stor del av deras verksamhet fördes
över till andra statliga myndigheter och i Fortifikationsförvaltningens fall
också till ett statligt bolag.

I samband med att statsmakterna beslutat att inrätta Totalförsvarets
pliktverk den 1 juli 1995 kommer samtidigt Vämpliktsverket och
Vapenfristyrelsen att avvecklas.

Regeringen har inrättat en särskild myndighet, Myndigheten för
avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret, med instruktion att
ha hand om uppgifter som föranleds av att myndigheter inom Försvars-
departementets verksamhetsområde läggs ned. Myndigheten har ansvarat
och ansvarar för avvecklingen av övertalig personal vid nämnda

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

2 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 8

myndigheter samt för Försvarets datacenters och Försvarets mediecenters Prop. 1994/95:100
del även ansvarat för övrig avveckling. Bilaga 8

Sammanlagt har 389 personer sagts upp vid de olika myndigheterna.
Av dessa har 105 erhållit arbete eller startat eget, 53 erhållit pension
medan 231 personer vid uppsägningstidens slut fortfarande var arbetslösa.
Härtill kommer 44 personer vid Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen
som inte fått anställning i Pliktverket och där uppsägningstiden ännu inte
gått ut.

Regeringen har i prop. 1994/95:25 lagt fast nya utgiftsbegränsningar
för Försvarsdepartementets verksamhetsområde som innebär att en
besparing om 2 000 miljoner kronor skall uppnås senast 1998. Rege-
ringens inriktning är, om det säkerhetspolitiska läget tillåter det, att det
försvarsbeslut som fattas hösten 1996 och som omfattar perioden 1997-
2001, skall leda fram till ytterligare besparingar om minst 2 000 miljoner
kronor.

Utan att hänsyn tas till eventuella framtida organisationsförändringar
kommer en fortlöpande avveckling av äldre yrkesofficerare att vara
nödvändig för att skapa en åldersstruktur som motsvarar den som
eftersträvas i krigsorganisationen. Vidare kommer under de närmaste åren
enligt Försvarsmakten antalet civilanställda att minska med ytterligare
cirka 1 000 personer.

Inom Socialdepartementets område har antalet anställda ökat under
budgetåret 1993/94 till följd av att staten den 1 april 1994 övertog
huvudmannaskapet för de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen
från kommuner och landsting. Enligt Statens institutionsstyrelse, som
svarar för planering, ledning och drift av hemmen, rör det sig om drygt
5 000 anställda, vilket på grund av relativt frekvent deltidsarbete
motsvarar cirka 2 800 årsarbetare.

Inom socialförsäkringsadministrationen har cirka 150 personer varslats
om uppsägning under budetåret 1993/94.

I övrigt har personalförändringarna - åt båda hållen - rört sig om en till
två tjänster hos vissa myndigheter, t.ex. Jämställdhetsombudsmannen och
Handikappombudsmannen (i samband med nedläggningen av Statens
handikappråd).

Den 1 januari 1995 inrättas två nya myndigheter, dels Alkohol inspek-
tionen med uppgifter av tillstånds- och tillsynskaraktär inom det
alkoholpolitiska området, dels Alkoholsortimentsnämnden som skall pröva
Systembolagets beslut att avvisa viss alkoholdryck från bolagets
sortiment. Vid inspektionen kommer cirka 15 årsarbetare att sysselsättas
medan nämnden endast får en sekreterartjänst på deltid.

Ett omfattande utredningsarbete pågår för närvarande på stora
verksamhetsområden inom socialförsäkringsområdet. Det förändrade pen-
sionssystem som är under utveckling kommer att påverka socialförsäk-
ringsadministrationen. En beredning för en ny ordning för sjuk- och
arbetsskadeförsäkringarna kommer att lämna förslag under 1995. Vidare
avser regeringen att låta göra en översyn av socialförsäkringsadministra-
tionen. Det är mot den bakgrunden svårt att bedöma vilka personal-
förändringar som kan bli aktuella.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1993/94:218, bet.
1993/94:SoU28, rskr. 1993/94:396) skall Statens beredning för utvärde-
ring av medicinsk metodik (SBU) utvärdera behandlingsmetoder inom
psykiatrin. Detta kommer att medföra vissa förstärkningar vid SBU. Det
är dock inte möjligt att nu närmare redovisa de personalpolitiska
konsekvenserna. SBU skall senast den 1 mars 1995 inkomma med en
redovisning över hur detta arbete skall läggas upp och genomföras.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd föreslås få ökade medel bl.a. för
ytterligare personal vid nämndens kansli. Medlen beräknas täcka
kostnader för cirka fem handläggare och en ställföreträdande ordförande
på heltid.

Rättsmedicinalverket (RMV) föreslås låta avveckla den rättspsykiatriska
vård som verket bedriver på uppdrag av Stockholms läns landsting och
Göteborgs kommun. Totalt berörs 55 personer men det är omöjligt att
med bestämdhet ange övertaligheten. Ambitionen är att så många som
möjligt skall kunna beredas plats hos den sjukvårdshuvudman som har
ansvar för vården.

Inom Kommunikationsdepartementets område omfattar redovisningen
både myndigheter, affärsverk och aktiebolag. Både Posten AB och Telia
AB ingår för närvarande i Trygghetsstiftelsens verksamhetsområde. Inom
Kommunikationsdepartementets område var antalet anställda i slutet av
1994 över 121 000 personer, varav 35 500 var anställda vid myndigheter
och affärsverk. De förändringar av personalstyrkan som redovisas för
perioden fram till 1998 kan sannolikt endast i begränsad omfattning
härledas till de besparingar som skall genomföras. Framför allt tycks det
ständigt pågående rationaliseringsarbetet skapa de mest omfattande per-
sonalförändringarna. Besparingarna kommer främst att ske genom
neddragningar av investeringsanslagen för vägar och järnvägar vilket
innebär senareläggning av nybyggnadsprojekt. Eftersom en betydande del
av infrastrukturutbyggnaden sker genom att utomstående entreprenörer
anlitas av Banverket och Vägverket, kommer sannolikt därför en stor del
av effekterna av dessa besparingar att märkas utanför den statliga
sektorn.

Myndigheter, affärsverk och aktiebolag inom Kommunikationsdepar-
tementets område har själva bedömt behovet av personalförändringar
under de kommande åren vilka redovisas i det följande.

Vägverket förväntas genomföra en minskning av antalet anställda under
år 1995 med cirka 800 personer och påverkas av konkurrensutsättningen
av Vägverkets produktionsverksamhet. Även Banverket förväntas minska
antalet anställda med nästan 800 personer jämnt fördelade under perioden
t.o.m. år 1998. Luftfartsverket planerar en neddragning med cirka 200
anställda under år 1995 samt kan i övrigt inte förutse eventuella
personalförändringar bortom nuvarande treårsplaneperiod, dvs. efter år
1997. Teliakoncemen planerar en minskning med cirka 4 700 anställda
under perioden 1994-1998 som dock bedöms kunna genomföras utan risk
för uppsägningar. Postkoncernen bedömer att antalet anställda minskar
med cirka 7 900 t.o.m. år 1997, som dock inte kan klaras utan risk för
omfattande uppsägningar på i storleksordningen 3 800 personer. SJ

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

bedömer att antalet anställda behöver minskas med cirka 1 200 personer Prop. 1994/95:100

med tyngdpunkt till åren 1995-1996. SMHI anger att cirka 170 personer Bilaga 8
riskerar uppsägning under år 1995 som bedöms vara en relativt omfat-
tande minskning i förhållande till nuvarande personalstyrka på drygt 700
personer. Övriga myndigheter anger i några fall att antalet anställda
minskas något eller att det finns risk för uppsägningar i mindre omfatt-
ning till år 1998.

Sammanfattningsvis bedöms risken för uppsägningar enligt myn-
digheternas, affärsverkens och aktiebolagens egna bedömningar vara i
storleksordningen drygt 4 000 personer, varav huvuddelen inom Posten
AB och SMHI samt med tyngdpunkt till åren 1995-1996. Totalt bedöms
dock antalet anställda minska med cirka 15 900 t.o.m. år 1998, vilket
således innebär att förändringarna i 75 % av fallen kommer att ske
genom andra åtgärder än uppsägning, exempelvis genom naturlig avgång.

Inom Finansdepartementets område redovisas följande. I 1994 års
budgetproposition redovisades att Riksskatteverket (RSV) räknade med
en minskning av personalstyrkan inom skatteförvaltningen under
budgetåret 1994/95 motsvarande 275-300 årsarbetskrafter. Enligt vad som
inhämtats från RSV ser denna prognos ut att stämma. Av personal-
minskningen hänför sig 145-160 årsarbetskrafter till uppsägningar och
130-140 årsarbetskrafter till avgångar av andra skäl, främst pensionering.
Samtliga uppgifter gäller kategorin assistenter. För övriga personalkatego-
rier väntas inte någon nettominskning.

För budgetåret 1995/96 redovisades en beräknad personalminskning
med knappt 400 årsarbetskrafter. Den osäkerhet som råder om effekterna
på verksamheten av de ytterligare förenklingarna i deklarationsförfarandet
fr.o.m. 1995 års taxering, har lett till att skattemyndigheterna hittills har
varit återhållsamma med beslut om uppsägning. En bedömning utifrån
tidigare aviserade besparingskrav skulle därför ha blivit att den siffran
fått revideras något nedåt. Med de förslag till besparingar som nu läggs
fram måste emellertid antas att den tidigare prognosen ligger fast.
Personalminskningen kommer till viss del att slå igenom först under den
senare delen av det förlängda budgetåret 1995/96.

För kronofogdemyndigheterna har RSV i den tidigare redovisade
prognosen inte räknat med någon minskning av personalstyrkan. Med de
förslag till besparingar som nu läggs fram bör man dock räkna med en
personalminskning under den senare delen av det förlängda budgetåret.

Ett svenskt EU-medlemskap leder till grundläggande förändringar vad
gäller bl.a. klarering av gods och transporter. Regeringen har gett
Generaltullstyrelsen i uppdrag att se över behovet av organisatoriska
förändringar inom Tullverket som kan behövas vid ett svenskt EU-
medlemskap. Av Generaltullstyrelsens utredning framgår att EU-
medlemskapet leder till en kraftig minskning av Tullverkets ar-
betsvolymer. Förändringarna i tullarbetet innebär främst minskade antal
dokument och transportmedel som behöver klareras. Uppskattningsvis 60-
65 % av all klarering av gods och transporter bortfaller vid ett EU-
medlemskap. Med hänsyn till att klareringsverksamheten utgör mer än

50% av Tullverkets operativa verksamhet är minskningen av ar- Prop. 1994/95:100
betsbelastningen avsevärd. Bilaga 8

Förändringen av Tullverkets arbetsvolym innebär att verkets dimen-
sionering måste anpassas till de nya förutsättningarna. Generaltullstyrel-
sen har, enligt vad regeringen erfarit, vidtagit ett antal åtgärder för att
minska utgifterna, och därmed antalet anställda, inför EU-medlemskapet.
Anpassningen av Tullverkets organisation kan likväl inte uppnås utan
betydande personalreduktion. Personalreduktionen kan uppskattas till
1 000-1 200 årsarbetskrafter under budgetåret 1995/96.

Anpassning av organisationen skall inte försämra Tullverkets möjlighe-
ter att fullgöra sina övriga uppgifter, bl.a. inom narkotikabekämp-
ningsområdet.

Statistiska centralbyrån (SCB) minskade antalet anställda under
budgetåret 1993/94 med 77 personer, exkl. tidsbegränsat anställda.
Personalminskningen berodde i huvudsak på pensionering. SCB har under
de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att dels pressa kostnadsläget,
dels klara den ändrade ansvarsfördelning för den statliga statistiken som
infördes den 1 juli 1994. De besparingar på SCB:s anslag som föreslås
i årets budgetproposition förväntas därför på kort sikt endast få begränsa-
de konsekvenser för personalen. Den ändrade ansvarsfördelningen
innebär att ett 20-tal sektorsmyndigheter har beställaransvar för officiell
statistik. Myndigheterna kan välja mellan att producera statistiken själva
eller att lägga ut produktionen på uppdrag till SCB eller någon annan
statistikproducent. Stora besparingar på beställarmyndigheterna får
sannolikt till följd att antalet uppdrag till SCB minskar. Detta kan på sikt
innebära att SCB tvingas säga upp personal.

För att ge de statliga arbetsgivarna bättre möjligheter att ta sitt
arbetsgivaransvar ombildades Statens arbetsgivarverk (SAV) till
Arbetsgivarverket (AgV) den 1 juli 1994. AgV är en avgiftsfinansierad
myndighet, som verkar på myndigheternas villkor. Det är myndigheterna
som dimensionerar och finansierar AgV. Verkets organisation har
krympts med drygt 20 personer, varav tiotalet avgått med pen-
sionsersättning eller fått andra arbeten och tio sagts upp.

Inom Utbildningsdepartementets område har strukturförändringar m.m.
fått följande personalkonsekvenser.

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) kommer under
budgetåret 1994/95 att utöka antalet konsulenttjänster med 13,5 tjänster,
främst för elever med flerhandikapp i särskolan. Dessutom inrättas 0,5
administrativa tjänster.

I och med att Chalmers Tekniska Högskola och Högskolans i Jönkö-
ping övergång till stiftelse fr.o.m. den 1 juli 1994, övergick samtlig
personal, cirka 2 380 personer, till att vara anställd hos enskild huvud-
man.

Verket för Högskoleservice (VHS) har under budgetåren 1993/94-
1994/95 minskat sin personal med 31 personer främst med anledning av
uppdragsftnansiering av antagning och upphandling.

Regeringen kommer att i en särproposition senare under budgetåret
1994/95 föreslå att en ny central myndighetsorganisation för universitet

och högskolor inrättas. Propositionen kommer att beröra VHS, Kanslers- Prop. 1994/95:100
ämbetet, Överklagandenämnden för högskolan, Rådet för grundläggande Bilaga 8
högskoleutbildning samt Rådet för forskning om universitet och hög-
skolor. Några personalkonsekvenser av omstruktureringen inom
universitet och högskoleområdet kan ännu inte förutses.

Centrala studiemedelsnämnden (CSN) har under budgetåren 1993/94
och 1994/95 haft tillfälliga förstärkningar av sin personal för hand-
läggning av ärenden om bl.a. vuxenstudiestöd för arbetslösa. Även under
budgetåret 1995/96 föreslås CSN få en förstärkning av personalen.

Inom Jordbruksdepartementets område redovisas följande. Fiskeriverket
har för närvarande en personal på cirka 210 personer. Till följd av
medlemskapet i EU kommer Sverige att delta i EG:s gemensamma
fiskeripolitik fr.o.m. den 1 januari 1995. Mot denna bakgrund kommer
personalstyrkan vid Fiskeriverket att behöva förstärkas under budgetåret.

För Jordbruksverket innebär den nya situationen med ett EU-med-
lemskap inte några stora personalförändringar. Viss finansiering kommer
dock att flyttas från sakanslag till ramanslaget, vilket gör att detta blir
högre. Den höjningen innebär således inte att personalsituationen
förändras nämnvärt.

Besparingar på forskningen inom Jordbruksdepartementets ansvars-
område leder till att antalet arbetstillfällen vid Sveriges lantbruksuniver-
sitet (SLU) minskar med cirka 350 som en följd av dels besparingar som
görs på SLU, dels besparingarna på anslaget till Skogs-och jordbrukets
forskningsråd. Ytterligare 50 arbetstillfällen vid andra forskningsutföran-
de instanser försvinner som en följd av besparingarna.

Sametinget har som aviserades i förra årets budgetproposition anställt
sju personer och har för avsikt att anställa ytterligare två personer under
kommande budgetår.

Inom Arbetsmarknadsdepartementets område angavs i förra årets
budgetproposition hur många som sagts upp och att Arbetsmarknadssty-
relsen (AMS) bör minska sina lönekostnader.

Inom Arbetsmarknadsverket (AMV) fortsätter omfördelningen av
resurser från AMS och länsarbetsnämnder till arbetsförmedlingar och
arbetsmarknadsinstitut. Personalminskningarna på länsarbetsnämnderna
har endast undantagsvis skett genom uppsägningar. På AMS har
personalminskningarna kunnat genomföras helt utan uppsägningar. De
stora omstruktureringarna i länen, t.ex. på grund av arbetsmarknads-
institutsförändringarna, har skett tidigare. Av de 1 090 personer som
slutade i AMV exkl. AMS under förra budgetåret var cirka 100
hänförliga till omstruktureringar. AMS hade i juni 1994 399 årsarbetare,
vilket är fem fler än ett år tidigare. Ökningen härrör framför allt ifrån
utökningen av ADB-verksamheten, där personal anställts istället för att
köpa konsulttjänster.

De nu aktuella besparingskraven på elva procent på statlig konsumtion
gäller Arbetsmarknadsverket. Regeringen har valt en uppläggning i tiden
på dessa nedskärningar som innebär att huvuddelen av besparingarna tas
ut budgetåret 1998.

Regeringen kommer att i en särproposition under våren 1995 föreslå att
en ny myndighetsorganisation för arbetslivspolitik inrättas. Propositionen
kommer att beröra Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för Arbetslivsforskning
och Arbetsmiljöfonden. Några personalkonsekvenser av omstrukture-
ringen kan ännu inte förutses.

Avvecklingen av Arbetslivsfonden till den 30 juni 1995 sker successivt
i enlighet med riksdagens beslut från den 13 maj 1993 (prop. 1992/93:
100; bet. 1992/93 AU: 12). Läget i slutet av november 1994 innebär att
i det närmaste samtliga tillsvidareanställda har sagts upp. I princip
kommer en handläggare per län att sluta senast den 31 december 1994.
I huvuddelen av länen kommer därför personalen att bestå av tre personer
- en chef, en handläggare och en assistent - från den 1 januari 1995 fram
till nedläggningen den 30 juni. I två fall har länsdirektören förordnats
som chef i två län. Projektanställningarna upphör vid utgången av 1994.
Vissa tidigare projektanställda kommer dock att utnyttjas för vikariat för
att nå upp till den ovan beskrivna bemanningen på tre personer.

Den grundläggande faktorn som bestämmer hur stor organisation som
skall finnas vid Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden är antalet
personer som söker asyl i Sverige. Antalet asylsökande utlänningar som
redan nu befinner sig i Sverige och antaganden om hur många som
framöver kommer att söka sig hit, dimensionerar de båda myndigheternas
bemanning för handläggning av asylärenden och dessutom Statens
invandarverks resurser för asylmottagningen vid förläggningar eller i eget
boende. De utlänningar som efter asylprövningen får uppehållstillstånd
i Sverige skall tas emot i kommunerna. En ytterligare dimen-
sioneringsfaktor för Invandrarverket är därför omfattningen av kommun-
mottagandet.

Den tidigare extremt omfattande tillströmningen av asylsökande
upphörde sommaren 1993 sedan viseringskrav för medborgare från
Bosnien-Hercegovina införts. Därefter ligger antalet asylsökande på nivån
15 000 - 20 000 per år. Regeringen har vid anslagsberäkningarna utgått
ifrån att det i fortsättningen kan handla om uppemot 20 000 asylsökande
på årsbasis. Ärendebalansen är i stort sett avarbetad hos Statens
invandrarverk, medan Utlänningsnämnden, som är överprövningsinstans,
fortfarande har en mycket lång kö av överklagade avvisningsbeslut.
Utlänningsnämnden bedöms inte vara klar med balansavarbetningen
förrän under nästa budgetår.

Så länge ärendena inte är slutligt avgjorda försörjs de asylsökande av
Invandrarverket i verkets förläggningar eller i eget boende. Först mot
slutet av budgetåret 1995/96 kan Invandrarverkets asylmottagande gå ner
till en nivå som motsvaras av ett årligt tillflöde om 20 000 asylsökande.
En osäkerhetsfaktor när det gäller att bedöma personalbehovet för
asylmottagningen är att de asylsökande fr.o.m. den 1 juli 1994 har
möjlighet att bo på egen hand i stället för på förläggning under utred-
ningstiden. De ringa erfarenheterna hittills av detta system gör det svårt
att bedöma förhållandena längre fram i tiden. En ytterligare osäkerhets-
faktor är i vilken utsträckning Invandrarverket kommer att driva
förläggningarna i egen regi alternativt upphandla dessa tjänster.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Den tidigare regeringen har fattat sådana beslut som medför att ett Prop. 1994/95:100
mycket stort antal av de personer som under tidigare år sökt asyl i Bilaga 8
Sverige har fått, eller kommer att få, uppehållstillstånd i Sverige.
Kommunmottagandet av dessa personer är därför mycket omfattande och
väntas förbli så åtminstone fram till hösten 1995. Mot denna bakgrund
kan bara grova antaganden göras om konsekvenser för personalen hos
Invandrarverket och Utlänningsnämnden.

Den 1 juli 1994 hade Statens invandrarverk totalt 3 075 personer
anställda, varav 1 890 i förläggningsverksamheten. Antalet anställda
väntas minska till 2 100 personer den 1 juli 1995, varav cirka 1 000
skulle arbeta i förläggningsverksamheten. Ett år senare skulle verkets
personal kunna uppgå till 1 600, varav 600 i förläggningsverksamheten.
Några förändringar därefter förutses inte.

Den 1 juli 1994 hade Utlänningsnämnden 169 personer anställda.
Under innevarande budgetår kommer antalet anställda att successivt
minska till omkring 150, för att budgetåret 1995/96 - efter balansavarbet-
ningen - gå ned till cirka 120 personer. Några förändringar därefter
förutses inte.

Beparingar på utgifter för statlig konsumtion inom Kulturdepartemen-
tets verksamhetsområde kan innebära personalkonsekvenser.

Eftersom det för närvarande inte är känt om besparingar kommer att
tas ut på lönekostnader eller andra delar av verksamheten går det inte att
i detalj beräkna vilka personalkonsekvenserna blir. Inte heller om
eventuella personalminskningar kommer att ske genom naturlig avgång
eller genom avskedanden.

Den 1 juli 1994 ersattes Radionämnden, Kabelnämnden, Närradio-
nämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd av Radio- och TV-verket
och Granskningsnämnden för radio och tv. Vid omorganisationen fick sex
personer sägas upp eller entledigas p.g.a. arbetsbrist.

Den parlamentariska utredningen som har i uppgift att se över
kulturpolitiken skall redovisa sina förslag före utgången av maj 1995.
Uppdraget innebär bl.a. att se över kultursektorns myndighetsstruktur och
statens ansvarstagande för all kulturverksamhet.

Inom Näringsdepartementets område överfördes den 1 juli 1994
ansvaret för de statliga civila krigslagren av olja från Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) till den nyinrättade myndigheten
Statens oljelager. Cirka 55 anställda på NUTEK berördes av om-
organisationen, varav cirka 15 personer centralt och återstoden i en
regional organisation. Alla som så önskat har fått anställning hos den nya
myndigheten.

Den nya skogspolitiken har trätt i kraft den 1 januari 1994. Omställ-
ningsarbetet som pågår inom Skogsvårdsorganisationen, som en följd av
riksdagens skogspolitiska beslut redovisades i prop. 1993/94:100 (bil. 8,
s. 29). Omställningsarbetet under åren 1993 och 1994 har huvudsakligen
koncentrerats till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. I årets budgetpropo-
sition föreslås ett effektivitetskrav på 9 miljoner kronor på anslaget till
Skogsvårdsorganisationens myndighetsuppgifter. Det motsvarar för
Skogsstyrelsen kostnaderna för cirka 15 årsarbetskrafter.

Vid Boverket har tio personer sagts upp. Nu föreslagna effek- Prop. 1994/95:100
tivitetskrav på Boverket kan komma att beröra cirka nio personer. Bilaga 8

Inför budgetåret 1995/96 görs följande bedömning. Styrelsen för
Sverigebilden föreslås upphöra som myndighet den 30 juni 1995.
Avvecklingen berör fyra personer. Vid Sveriges geologiska undersökning
(SGU) föreslås verksamheten avseende maringeologisk undersökning
avvecklas. Cirka tolv personer berörs.

En ny myndighet föreslås inrättas den 1 juli 1995 med ansvar för
investeringsfrämjande verksamhet. Myndigheten skall genom information
och kontakter verka för att utländska företag i olika former investerar i
Sverige eller samverkar med svenska företag. Personalbehovet beräknas
till cirka fem årsarbetskrafter.

Inom Civildepartementets område har länsstyrelserna under tiden den
1 juli 1993 - den 30 juni 1994 vidtagit en rad åtgärder för att minimera
antalet avgångar från länsstyrelserna. Stora resurser har avsatts för
kompetensutveckling av personalen, vilket inneburit att övertalig personal
inom en verksamhetsgren kunnat omplaceras till andra arbetsuppgifter
inom myndigheterna. Länsstyrelserna har under det gångna året avvecklat
sina lokalvårdsorganisationer vilket inneburit att personal sagts upp, men
flertalet av dessa har återanställts av privata städbolag.

För budgetåret 1995/96 är det svårt att bedöma effekterna av neddrag-
ningarna och de tillkommande arbetsuppgifterna med administration av
EU-stöd. Sannolikt kommer dock mellan 400 och 500 personer att få
söka anställning utanför länsstyrelsernas verksamhetsområde.

Regionberedningen (C 1992:06) som utreder den regionala nivåns
uppbyggnad och indelning är inne i ett slutskede och beräknas lämna sitt
slutbetänkande under mars 1995.

För Konsumentverkets del tas en besparing ut på ca 5 % för budgetåret
1995/96. Detta motsvarar en besparing på ungefär 3,4 miljoner kr. Åren
1997 och 1998 tas en besparing ut med sammanlagt fyra miljoner.

Lotterinämnden omvandlas den 1 januari 1995 till Lotteriinspektionen.
Förändringen kan beräknas kräva ytterligare tio årsarbetskrafter.

Inom Miljö- och naturresursdepartementets område har regeringen
tillsatt en särskild utredare (M 1994:04) med uppgift att förbereda
genomförandet av den av riksdagen beslutade nya organisationen för
lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m. Inom några år beräknas
totalt cirka 300 personer vid berörda myndigheter inte kunna beredas
plats i den nya organisationen. Ett mindre antal kan komma att sägas upp
redan under nästa budgetår.

Regeringen avser att lägga fram ett nytt förslag till miljöbalk.
Miljöorganisationsutredningen (M 1993:04) har därför fått tilläggsdirektiv
(dir. 1994:134). Utredningen skall utveckla och komplettera tidigare
förslag till miljöbalk (prop. 1994/95:10) genom att lämna förslag till en
närmare integrering av olika delar av miljölagstiftningen. Detta påverkar
myndighetsuppgifterna inom många områden som rör miljö- och
hälsoskydd. Utredningen har vidare i uppgift att se över ansvarsfördel-
ningen mellan centrala myndigheter, arbetet med generella föreskrifter,
tillsyn inom det område som balken täcker och vissa frågor som rör

tillståndsprövning m.m. Förslagen förväntas leda till besparingar och
rationaliseringsvinster. Utredningen skall senast till sommaren 1996
redovisa resultatet av sitt arbete.

3 Ägarpolicy för av Finansdepartementet förvaltade
aktier

Finansdepartementet förvaltar för statens räkning aktier i ett antal företag
som är aktiva på bl.a. kapitalmarknaden, fastighetsmarknaden och
spelmarknaden. Företagen är ofta viktiga aktörer på den marknad där de
agerar. Det är därför angeläget att de ges förutsättningar att utvecklas och
konkurrera på samma villkor som övriga företag på marknaden inom de
ramar som riksdagsbeslut och marknadsförutsättningar ger. För att skapa
dessa förutsättningar krävs att staten är en professionell och aktiv ägare.

Inom Finansdepartementet har för att tydliggöra ägarrollen en ägarpolicy
tagits fram. Policyn utgår bl.a. ifrån att det ställs särskilda krav på staten
som ägare med tanke på statens allmänna roll i samhället.

Staten har angett de grundläggande förutsättningarna och satsar
medborgarnas kapital i verksamheten. Detta kapital är en bristvara. Det
är därför angeläget att företagen är långsiktigt ekonomiskt lönsamma för
att inte detta kapital skall förbrukas. Staten som ägare skall ställa
konkreta och uppföljningsbara finansiella mål samt inte ålägga bolagen
att bedriva olönsam verksamhet, såvida inte särskilt beslut fattas av
riksdagen.

Aktiebolagsformen innebär att styrelsen har verksamhetsansvaret vilket
bl.a. innebär att utifrån bolagsordning och beslut på bolagsstämma
besluta om företagets strategiska inriktning. Det är angeläget att styrelse
och ledning har kännedom om ägarens intentioner med verksamheten.
Detta kräver en kontinuerlig dialog samt uppföljning av verksamheten
från ägarens sida.

Valet av styrelse är tillsammans med bolagsordningen ägarens viktigaste
instrument för att påverka företagets framtida utveckling. Målsättningen
är därför att styrelsens kompetens skall vara bred och befrämja verksam-
heten så mycket som möjligt samt att bolagsordningen är ändamålenligt
utformad.

Den ideologiskt baserade försäljningen av aktier som genomfördes av
den förra regeringen avbryts. Erfarenheten visar dock att de förut-
sättningar och motiv, som ursprungligen var aktuella när en viss
verksamhet tillkom, förändras över tiden. Motiven för statens aktieägande
i enskilda företag bör därför fortlöpande analyseras och vid behov
omprövas.

Övergripande frågor om förvaltning av statligt ägda företag behandlas
under tolfte huvudtiteln. Förslag till riksdagsbeslut återfinns i bilaga 13,
inledningen till Littera A, Näringspolitik m.m. samt anslaget A 13.
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

4 Kommuner och landsting

Inledning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Kommuner och landsting har ett betydande ansvar för välfärdstjänster
som vård, omsorg och utbildning. Dessa tjänster är avgörande för att alla
människor skall kunna leva ett tryggt, värdigt och rikt liv. Genom att den
kommunala verksamheten i huvudsak är skattefinansierad och står under
demokratisk ledning och kontroll skapas garantier för att välfärden är
tillgänglig för alla och att medborgarna får ett inflytande över resursan-
vändningen.

Statens roll gentemot kommuner och landsting är främst att formulera
nationella mål och att genom bl.a. lagstiftning ange de formella ramarna
för verksamheten. Staten måste också, på grund av sektorns omfattning
och betydelse, kunna påverka den kommunala konsumtionsutvecklingen
och finansieringen genom att ange finansiella ramar för verksamheten.
Statens ansvar för samhällsekonomin och verksamheten i stort inom
kommunsektorn måste samtidigt kombineras med respekt för den
kommunala självstyrelsen.

Den kommunala självstyrelsen i vårt land är en demokratisk tillgång.
De förtroendevalda i kommuner och landsting har ansvaret för att
verksamheten bedrivs under demokratiska former och att den håller en
god kvalitet och effektivitet. Under den omställning som nu präglar den
kommunala verksamheten är det viktigt att dialogen mellan de för-
troendevalda och medborgarna intensifieras. Detta förutsätter att
verksamheten i kommuner och landsting präglas av insyn och stor
öppenhet.

I regeringskansliet kommer de kommunala frågor som hittills legat
inom Civildepartementets område att föras över till Finansdepartementet
den 1 januari 1995. Därigenom kommer nu samtliga övergripande
kommunala frågor att vara samlade i ett departement. Det gäller frågor
om kommunal ekonomi och lagstiftning, indelningsfrågor samt utveck-
lingsfrågor. Detta ger en förbättrad möjlighet till samordning av de
övergripande kommunala frågorna i regeringsarbetet. Dialogen mellan
regeringen och företrädare för kommunsektorn kan därmed också
förenklas och förbättras.

Kommunsektorn i samhällsekonomin

Kommuner och landsting svarar som nämnts för en betydande del av den
offentliga välfärden framför allt i form av vård, omsorg och utbildning.
Den kommunala verksamheten är samtidigt starkt beroende av en stabil
samhällsekonomi. En god tillväxt och en hög sysselsättning innebär att
utvecklingen av den kommunala skattebasen tryggas. Låga räntor och låg
inflation minskar trycket på de kommunala kostnaderna. Den kommunala
sektorn har genom sin omfattning också stor samhällsekonomisk

betydelse, bl.a. för skattetrycket och sysselsättningen och genom att Prop. 1994/95:100
verksamheten till inte obetydlig del finansieras över statsbudgeten. Bilaga 8

Det ekonomiska läge som rått under några år har fått en del negativa
effekter för kommunala sektorn. Kostnader som påverkas av arbetslöshet
och räntor har ökat kraftigt och delvis trängt ut kostnader för övriga
verksamheter av betydelse för välfärden. Till följd av bl.a. den höga
arbetslösheten har kommunernas skatteintäkter ökat mycket svagt. Den
ekonomiska situationen har framtvingat en anpassning av volymen men
också lett till en tydlig förbättring av produktiviteten i verksamheten.

Kommunernas och landstingens roll i saneringen av den svenska
ekonomin

Som tidigare redovisats är ett av de största problemen i den svenska
ekonomin en ökande statlig skuldsättning, som riskerar att helt under-
minera de offentliga finanserna och motverka en ekonomisk återhämt-
ning. Genom omfattande budgetförstärkningar läggs den ekonomiska
politiken nu om för att skapa en hållbar utveckling av de offentliga
finanserna, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en stark och uthållig
återhämtning av produktion, sysselsättning och välfärd.

För att balansera en bibehållen välfärd mot en nödvändig stram
ekonomi måste en avvägning göras av det skattefinansierade utrymmet för
kommunsektorn. Prövningen av utrymmet bör ske både utifrån sam-
hällsekonomiska hänsyn och behoven i de aktuella verksamheterna.

De statliga budgetförstärkningar som nu åstadkommes genom utgifts-
minskningar utformas på ett sådant sätt att den kommunala verksamheten
prioriteras före nivåerna i transfereringssystemen. Statsbidragen till
kommuner och landsting berörs således inte nu av utgiftsminskningarna.
Sektorn kan därför tills vidare räkna med nominellt oförändrat bidrag,
vilket ställer krav på en produktivitetsökning som åtminstone motsvarar
de ökade behov som kan antas följa av den demografiska utvecklingen.
Framöver kan dock inte uteslutas att bidragen kan behöva minskas till
följd av det statsfinansiella läget. Möjligheterna till ytterligare effektivi-
seringar och omprioriteringar mot de verksamheter där behoven ökar
måste då tas till vara. Genom att kommunsektorn successivt får del av
den förväntade tillväxten i ekonomin, som leder till ökad sysselsättning
och ökade skatteinkomster, bör kärnverksamheterna i kommunsektorn
ändå kunna värnas.

Många kommuner och landsting lever med en ansträngd ekonomisk
situation. Vissa höjer skatten år 1995, vilket för tillfället kan vara en
acceptabel anpassning som ett led i saneringen av en kommuns eller ett
landstings ekonomi. På sikt kommer dock ytterligare höjningar av det
kommunala skatteuttaget att ge skadliga effekter på samhällsekonomin
och bör därför kraftfullt motverkas. Arbetet med kostnadsanpassning
måste fortsätta.

Arbetslösheten är ett stort socialt problem som också medför ökade
kostnader för socialbidrag m.m. Det statsfinansiella läget innebär

emellertid att den offentliga sektorn inte i någon nämnvärd utsträckning Prop. 1994/95:100
kan bidra till den nödvändiga sysselsättningsökningen. En ekonomisk Bilaga 8
politik som leder till ökad tillväxt och samhällsekonomisk balans är
därför den viktigaste faktorn för att minska arbetslösheten och skapa
förbättrade ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn.

Förutsättningar för ett förbättrat utnyttjande av kommunsektorns
resurser

Den övergång från specialdestinerade till generella, utjämnande stats-
bidrag som ägde rum år 1993 samt den avreglering som skett under de
senaste åren har givit kommuner och landsting större möjligheter att
själva prioritera mellan verksamheter och att söka de mest effektiva och
ändamålsenliga organisations- och verksamhetsformerna. Arbetet med att
effektivisera verksamheten har varit framgångsrikt. Därigenom har de
kraftiga kostnadssänkningarna i många kommuner och landsting kunnat
ske samtidigt med en ökning av produktiviteten. Det har också varit
möjligt att, trots betydande besparingar, undvika stora kvalitets-
försämringar i den kommunala verksamheten.

Det är av ytterligt stor vikt att resurserna i den kommunala sektorn
används effektivt. En rättvis fördelning av välfärden förutsätter att alla
som så behöver, oberoende av betalningsförmåga, kan erbjudas barn-
omsorg, hälso- och sjukvård, utbildning, äldreomsorg och annan
offentligt finansierad service av god kvalitet. Detta måste gälla även i en
tid när den kommunala verksamheten måste bedrivas inom snävare
ekonomiska ramar.

Av stor betydelse för kommunsektorn är fördelningen av befintliga
resurser, dvs. skattemedel och bidrag, mellan kommuner respektive
landsting. Ett nytt förslag till bidrags- och utjämningssystem har nyligen
presenterats i betänkandet Utjämning av kostnader och intäkter i
kommuner och landsting (SOU 1994:144). Detta syftar till att ge
kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att
bedriva sin verksamhet och upfylla de nationella mål som finns uppställda
för olika kärnverksamheter.

Statlig styrning av verksamheten i kommunsektorn

Ett generellt bidragssystem ger i sig inga garantier för att kommuner och
landsting gör de från nationell synpunkt önskvärda prioriteringarna av
viktiga kärnverksamheter. Vissa verksamheter har reglerats genom en
mer eller mindre långtgående rättighets- eller annan lagstiftning som
ålägger kommunerna uppgifter. Andra viktiga verksamheter är inte
föremål för en lika långtgående reglering. Vilken betydelse detta har för
de olika verksamheterna och prioriteringarna mellan dem finns det för
närvarande ingen helhetsbild av. Det är framöver knappast en framkomlig
väg att öka den statliga styrningen genom återgång till specialdestinerade

bidrag. Det är inte heller rimligt att öka kraven på kommuner och Prop. 1994/95:100
landsting genom ytterligare rättighetslagstiftning om de nödvändiga Bilaga 8
resurserna saknas eller måste tas från andra angelägna områden som inte
är föremål för sådan lagstiftning. Dessa avvägningsproblem bör ägnas
stor uppmärksamhet framöver. Ett stort ansvar vilar på de enskilda
kommunerna och landstingen att klara avvägningarna på ett för med-
borgarna acceptabelt sätt, med bibehållande av den basala välfärden.
Utformningen och erfarenheterna av rättighetslagstiftningen på olika
områden behöver studeras vidare. Som redovisas i det följande avses en
översyn av den rättsliga regleringen av den kommunala självstyrelsen i
bl.a. dessa hänseenden att göras.

Det är angeläget att från statsmakternas sida följa utvecklingen inom
olika verksamheter. Det är av stor vikt att det finns en rimlig balans
mellan krav och resurser och att kvaliteten i kärnverksamheterna
upprätthålls. En förändrad styrning av den kommunala verksamheten är
inte nu aktuell. Den kommunala självständigheten och ambitionerna i
kommuner och landsting att leva upp till de nationella målen är den
viktigaste grundpelaren. Statsmakterna skall i första hand ställa upp dessa
mål och skapa bästa möjliga förutsättningar för att de skall kunna uppnås.
Uppföljningen får visa i vilken riktning utvecklingen går.

Ett nytt bidrags- och utjämningssystem för likvärdiga förutsättningar

I 1995 års kompletteringsproposition avses också frågan om ett nytt
bidrags- och utjämningssystem att behandlas. Mot bakgrund av den
osäkerhet som rått de senaste åren i detta avseende är det nu ytterst
nödvändigt att införa ett system som skapar stabila spelregler för åren
framöver.

Det nya bidrags- och utjämningssystemet bör uppfylla vissa grund-
läggande krav. Ett sådant är att så långt möjligt skapa likvärdiga
förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. En viktig
komponent är att utjämningen av skatteinkomster blir mer långtgående än
i nuvarande system, vilket främst innebär att alla kommuner och
landsting måste inordnas i systemet. Det är också viktigt att inkomst-
utjämningen blir hållbar på sikt och oberoende av nivån på de statliga
bidragen. En annan viktig komponent är utjämningen av strukturellt
betingade kostnadsskillnader. Denna fråga innehåller ett antal svåra
avvägningsproblem, bl.a. när det gäller vilken typ av strukturella
förhållanden som skall vägas in i systemet. En ytterligare fråga är hur
övergången till ett nytt system skall ske. Drastiska och omedelbara
omfördelningar av bidrag bör undvikas, och ett nytt system införas
stegvis.

Förbättrade förutsättningar för planering och utveckling av en god Prop. 1994/95:100
ekonomisk hushållning Bilaga 8

Stabila spelregler är också nödvändiga när det gäller sådana förändringar
i ansvarsfördelningen mellan stat och kommunsektor som föranleder
tillämpning av finansieringsprincipen. Tillämpningen måste vara tydlig
och öppen. Det är angeläget att undvika lösningar som innebär att
ansvarsfördelningen mellan stat och kommunsektor är oklar. Frågan om
hanteringen av sådana förändringar som påverkar det kommunala
skatteunderlaget behandlades i 1994 års kompletteringsproposition.
Sådana förändringar skall inte regleras enligt finansieringsprincipen, utan
skall i stället beaktas i samband med bedömningen av skattefinansierade
utrymmet för kommunsektorn.

Det är angeläget att verka för en god ekonomisk hushållning i
kommuner och landsting. Problem som blivit aktuella på senare tid är
t.ex. kommunernas och landstingens hantering av sina pensionsåtaganden,
stora borgensåtaganden som måst infrias samt svårigheter att få kontroll
över kostnaderna och anpassa dem till intäkterna. I den nya kommunal-
lagen som infördes år 1992 infördes olika bestämmelser med syfte att
förbättra den ekonomiska styrningen och att ge redovisningen och
revisionen ökad betydelse. En viktig fråga är om reglerna för kommuner-
nas ekonomiska förvaltning uppfyller alla de krav som bör kunna ställas.
En utvärdering av befintliga regler i den nya kommunallagen bör därför
göras i syfte att skapa ännu större förutsättningar för en god ekonomisk
hushållning och att underlätta fortsatt effektiviseringsarbete.

Uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten

Det påbörjade arbetet med att förbättra den nationella uppföljningen och
utvärderingen av den kommunala verksamheten fortsätter. Uppföljningen
bör avse måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål varvid även
frågor om fördelningspolitiska effekter bör uppmärksammas.

Under våren 1995 kommer regeringen att för riksdagen redovisa en
samlad bild av den kommunala verksamhetens resultat och kvalitet i
relation till nationella mål. Denna redovisning kommer också att utgöra
en del av underlaget för bedömningar av det skattefinansierade utrymmet
för kommunsektorn som regeringen avser att redovisa i kompletterings-
propositionen i april 1995.

Den nationella uppföljningen av den kommunala verksamheten bör i
första hand avse resultaten. I övrigt bör uppföljningen anpassas efter de
regelverk som fastställts av riksdag och regering för olika verksamheter.
Inom vissa centrala välfärdsområden finns behov av att förbättra
uppföljningen genom att mått på den kommunala verksamhetens resultat
utarbetas.

Uppföljningen av den kommunala verksamheten sker främst av sektors-
myndigheterna men även av länsstyrelser, kommunförbund och forskare.

Ansvaret för och innehållet i en systematisk och sektorsövergripande Prop. 1994/95:100
uppföljning behöver preciseras. Bilaga 8

Svenska Kommunförbundet har i en skrivelse till regeringen hemställt
om en översyn av systemet för nationell uppföljning av kommunerna.
Kommunförbundet anser bl.a. att det finns brister i samordningen av
statens uppgiftsinsamling som medför orationell produktion av underlaget
för den nationella uppföljningen samt brister i kvalité avseende lämnade
uppgifter.

Regeringen har mot denna bakgrund givit Statskontoret i uppdrag att
kartlägga statens uppgiftsinhämtande från kommunerna och redovisa vilka
samordningsmöjligheter som finns för att underlätta uppgiftsinsamlingen
och förbättra kvaliteten på de insamlade uppgifterna.

Riksdagsutredningen föreslog att regeringen bör genomföra en närmare
analys av den statliga revisionens roll rörande den kommunala sektorn.
Såväl Konstitutionsutskottet (bet. 1992/93:KU 18) som Finansutskottet
(bet. 1992/93:FiU 19) har efterlyst regeringens redovisning av sina över-
väganden i hithörande frågor. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen i denna fråga.

Utveckling och förnyelse i den kommunala sektorn

Det har under de senaste åren skett stora förändringar i sättet att styra
och organisera den kommunala verksamheten. Den kommunala tjänste-
produktionen sker i allt större utsträckning i andra former än den
traditionella förvaltningsformen och verksamheten utsätts för konkurrens.

Erfarenheterna av hittills genomförda förändringar av organisations-
och verksamhetsformer visar att konkurrens i vissa fall kan vara ett
verksamt medel för att höja effektiviteten. I andra situationer kan
effektiviteten höjas genom ändringar i regelverk eller andra typer av
åtgärder. De snabba förändringarna i kommuner och landsting har givit
upphov till en diskussion om konsekvenserna av dessa. I samband med
behandlingen av riksdagens proposition 1993/94:188 om lokal demokrati
uttalade riksdagen (bet. 1993/94:KU40) att en samlad uppföljning och
utvärdering bör göras av de omfattande förändringar och reformer som
har genomförts inom den kommunala verksamheten. I syfte att ge
underlag för ett fortsatt arbete med att förnya och effektivisera den
kommunala verksamheten har regeringen, i enlighet med riksdagens
önskemål, beslutat att tillsätta en parlamentarisk utredning för att göra en
samlad uppföljning och utvärdering av de reformer och omfattande
förändringar som har skett i kommunernas organisation och verksamhets-
former. Utredningen skall också lämna förslag till åtgärder som ökar
medborgarnas möjligheter att utöva ett inflytande över det fortsatta
förnyelsearbetet.

I åtskilliga kommuner och landsting finns en strävan att vidga med-
borgarnas inflytande över den kommunala verksamheten samt att skapa
fler valmöjligheter och en bättre individuell anpassning av samhällsservi-
cen. Det pågår också diskussioner om och förberedelser för att stärka

medborgarnas ställning genom att kommunen informerar medborgarna Prop. 1994/95:100
om vilket serviceutbud som finns, vilken servicenivå som kommer att Bilaga 8
erbjudas och vilken kvalité som garanteras. Denna utveckling bör följas.

En väsentlig fråga är därvidlag hur man utformar informationen till
medborgarna om den offentliga servicens kvalitet. En sådan information
har betydelse inte bara för medborgarna utan också för de förtroendeval-
da som ska styra verksamheten och för de statliga myndigheter som
utövar tillsyn över den kommunala verksamheten.

Ett annat viktigt utvecklingsområde för gemensamma statliga och
kommunala insatser är användningen av informationsteknologins
möjligheter inom såväl administration, vård, utbildning som samhällsin-
formation och demokratisk dialog. Enligt regeringens bedömning finns
stora möjligheter både att göra den kommunala verksamheten bättre och
billigare genom ett offensivt arbete med informationsteknologi.

Det är regeringens ambition att göra den offentliga verksamheten
effektivare genom att stimulera samverkan över sektorsgränser. Under
senare år har det startats intressanta försök med samordning av det
finansiella ansvaret för vården, sjukförsäkringen och socialtjänsten.
Regeringen ser positivt på ytterligare initiativ att pröva en ökad sam-
verkan mellan kommuner/landsting och statliga myndigheter.

Den femåriga försöksverksamhet med s.k. medborgarkontor som
inleddes den 1 juli 1994 är ett exempel på samordning av statlig och
kommunal verksamhet. En särskild utredare kommer under våren 1995
att lägga fram förslag som syftar till att ge ytterligare rättsliga förut-
sättningar för försöksverksamheten.

Regeringen anser att särskilda ansträngningar bör göras för att den
pågående forskningen om den offentliga sektorn görs tillgänglig för dem
som arbetar med förnyelse och effektivisering i kommuner och landsting.
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) kommer vidare att
arbeta för att de kommunala förnyelsefrågoma ges en ökad upp-
märksamhet.

Utvecklingen av den kommunala demokratin

Den kommunala demokratin måste ständigt utvecklas och anpassas till
tidens krav. De problem som uppmärksammas i den allmänna debatten
måste mötas av konkreta åtgärder. Medborgarnas krav på insyn i och
påverkan på den offentliga verksamheten måste tas på allvar. Detta gäller
t.ex. när nya verksamhetsformer prövas.

Tillämpningen av offentlighetsprincipen och det grundlagsfästa skyddet
för yttrandefriheten är viktig i den kommunala verksamheten. Därför
kommer en informationsverksamhet om offentlighetsprincipens tillämp-
ning att genomföras.

Ett särskilt utredningsarbete kommer att genomföras i syfte att se över
bestämmelserna om ersättning och ledighet i samband med förtroendeupp-
drag och beträffande möjligheterna att genomföra nyval till fullmäktige
vid större ändringar i den kommunala indelningen.

3 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

För närvarande bereds i regeringskansliet förslagen från Lokaldemokra- Prop. 1994/95:100
tikommittén om kommunal uppdragsverksamhet (SOU 1992:128) och Bilaga 8
förtroendevaldas ansvar vid domstolstrots och lagtrots (SOU 1993:109).
Resultatet av beredningsarbetet i dessa frågor kommer att redovisas i
särskilda departementspromemorior i början av år 1995.

Förslaget från Lokaldemokratikommittén om sekretesslagen i en fri
kommunal nämndorganisation (SOU 1992:140) bereds för närvarande
med inriktning på att göra en större samlad översyn av sekretesslagen.

Riksdagen har begärt (bet. 1992/93:KU1) att regeringen ska överväga
frågan om hur publiceringen av kommunernas och landstingens för-
fattningar lämpligen bör ske. Resultatet av regeringskansliets beredning
av denna fråga kommer att redovisas i en departementspromemoria i
början av år 1995.

Kommuner och landsting svarar för merparten av den service inom
bl.a. vård, omsorg och utbildning som också är en väsentlig del av den
nationella politiken. De många sambanden mellan staten och den
kommunala sektorn förutsätter därför ett samförstånd och ett samarbete
som bygger på respekt för folkviljans kanalisering både via riksdagen och
kommunfullmäktige/kommunala nämnder. En särskild översyn kommer
att göras av den rättsliga regleringen av den kommunala själstyrelsen.
Därvid skall bl.a. en kartläggning göras av de nationella och internatio-
nella regler som har betydelse för den kommunala självstyrelsen.
Överväganden bör ske om nuvarande regelverk ger ett reellt skydd för
den kommunala självstyrelsen och alternativa möjligheter att tydliggöra
den rättsliga regleringen av den kommunala självstyrelsen bör redovisas.
Det är viktigt att kommunernas ansvar i förhållande till staten och i för-
hållande till allmänheten är tydligt och klart formulerad i den lagstiftning
som riktar sig till kommunerna.

Kommunerna och internationaliseringen

Den kommunala verksamheten påverkas allt mer av den internationella
utvecklingen.

Sveriges inträde i den Europeiska Unionen kommer att på flera sätt
beröra kommuner och landsting. Det finns inte anledning att på någon
väsentlig punkt ändra bedömningarna som gjordes i konsekvensutred-
ningen - Kommunerna, Landstingen och Europa (SOU 1994:2).
Regeringens bedömning är att det är viktigt att Sveriges agerande i olika
beslutsorgan är väl förankrade i det svenska samhället. Därigenom
kommer Sveriges ståndpunkter att kunna hävdas mer kraftfullt.

En konsekvens av detta synsätt är regeringens beslut att inrätta en
beredningsgrupp för att behandla kommunala och regionala frågor inom
den Europeiska Unionen (Dep. PM C 940420). Gruppen skall utgöra
forum mellan regeringen och kommunförbunden för information och
samråd i frågor som aktualiseras med anledning av EES-avtalet och i
övrigt har betydelse för kommuner och landsting vid ett medlemskap i
den Europeiska Unionen. I gruppen finns ledningarna för kommun- och

landstingsförbunden representerade liksom företrädare för närmast Prop. 1994/95:100
berörda delar av regeringskansliet. Bilaga 8

Företrädare för kommunerna och landstingen har genom Sveriges
inträde i Europeiska Unionen fått föreslå 12 ledamöter i Regionala
kommittén.

Inom Europeiska Unionen har under hösten pågått ett arbete med
direktiv om rösträtt och valbarhet i kommunala val.

Ett beredningsarbete har inletts kring frågan om hur de av fullmäktige
utsedda revisorerna i de kommunala företagen rättsligt skall regleras för
att inte komma i konflikt med förskrifterna i revisorsdirektivet (83/349/E-
EG av den 10 april 1984). En departementspromemoria kommer att
redovisas under våren 1995.

Kommunerna och landstingen har genom ändringar i lagstiftningen
våren 1994 givits större möjligheter att delta i internationell biståndsverk-
samhet. Regeringen ser positivt på att kommuner och landsting deltar i
uppbyggnaden av en demokratisk förvaltning i andra länder bl.a. i
Central- och Östeuropa.

Kommuner och landsting har genom särskild lagstiftning möjlighet att
delta i tjänsteexport. Enligt regeringens uppfattning bör det finnas goda
möjligheter att öka tjänsteexportens omfattning.

A. Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav beräknat
för
juli 95 - juni 96

Beräknad besparing

1997” 1998”

Absoluta tal

Relativa tal

Skatteförvaltningen
och exekutionsväsendet

5 401,0

6 032,4

9 038,9

6 035,5

-138,6 -128,5

1) Prisnivå 1995/96

A 1. Riksskatteverket

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

162 027 000

357 796 000

486 917 000

varav 341 348 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

A 2. Skattemyndigheterna

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

4 135 852 000

4 395 149 000

6 532 463 000

varav 4 351 735 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

A 3. Kronofogdemyndigheterna

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 103 138 000

1 171 844 000

1 880 579 000

varav 1 249 771 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

A 4. Förrättningskostnader m.m. (nytt anslag fr.o.m.
1994/95)

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

97 648 000

123 972 000

varav 82 648 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

A 5. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt Prop- 1994/95:100
m.m. (nytt anslag fr.o.m. 1994/95) Bilaga 8

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

10 000 000

15 000 000

varav 10 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Riksskatteverket

Riksskatteverket (RSV) svarar för den centrala ledningen av
skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. RSV har också uppgifter som
central förvaltningsmyndighet för frågor om allmänna val.

Skatteförvaltningen

Inom skatteförvaltningen finns på regional nivå 24 skattemyndigheter med
sammanlagt 131 lokala skattekontor.

Det övergripande målet för beskattningsverksamheten är att skatt skall
tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning
som följer av gällande skatteförfattningar.

Folkbokföringen skall för olika samhällsfunktioner tillhandahålla
fullständig och korrekt basinformation med god tillgänglighet.

Exekutionsväsendet

Inom exekutionsväsendet finns på regional nivå 24 kronofogdemyn-
digheter med verksamhet på sammanlagt ca 110 orter.

Kronofogdemyndigheternas uppgift som verkställande myndigheter är
att på uppdrag av borgenärer och andra sökande verkställa rättsanspråk
som inte har reglerats på frivillig väg. Ansökningar om verkställighet
skall handläggas snabbt och med hög kvalitet.

Kronofogdemyndigheterna skall även i övrigt genom information och
liknande förebyggande åtgärder verka för att betalningsförpliktelser och
andra förpliktelser som kan komma att bli föremål för verkställighet
fullgörs frivilligt i rätt tid och ordning.

RSV:s resultatredovisning

RSV har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 i de delar som avser
resultatredovisningen redovisat utfallet av verksamheten inom skatteför-
valtningen och exekutionsväsendet. I enlighet med vad regeringen särskilt
beslutat avser redovisningen i första hand verksamheten under 1993. Där
så varit möjligt och meningsfullt med hänsyn till den kalenderårsbundna
skattecykeln har även utvecklingen under första halvåret 1994 belysts.

Av skatteförvaltningens totala utgifter 1993 svarade administrationen av Prop. 1994/95:100
inkomstskatten för 64 procent, mervärdesskatten för 10 procent och Bilaga 8
arbetsgivaravgifterna för 11 procent. Punktskatteadministrationen svarade
bara för ca 1 procent. Folkbokföringens andel var 9 procent och arbetet
med fastighetstaxering svarade för 5 procent av utgifterna.

Vad gäller skatteförvaltningen gör RSV bedömningen att det mesta talar
för att denna under 1993 har passerat en vändpunkt. Den nya organisatio-
nen, de nya arbetsformerna och det nya regelverket håller på att trimmas
in. Samtidigt med vissa resursminskningar totalt sett har det varit möjligt
att föra över resurser till kontrollverksamheten och på det sättet öka
kontrollfrekvensen. Det mesta talar enligt RSV också för att den direkta
kontrolleffekten i form av ändrade debiteringar har förbättrats. Pro-
duktivitetsutvecklingen är svårbedömd, något som utvecklas närmare bl.a.
i en bilaga till årsredovisningen. Enligt RSV torde dock de rationalise-
ringar som genomförts under de senaste åren ha lagt en god grund för
produktivitetsförbättringar kommande år. RSV anför vidare att det är
svårt att generellt uttala sig om kvaliteten på förvaltningens prestationer
men att en ökad uppmärksamhet på kvalitetsfrågor är en faktor som i sig
verkar i positiv riktning.

Inom exekutionsväsendet är indrivning i allmänna och enskilda mål den
dominerande verksamhetsgrenen och svarade under 1993 för 73 procent
av den totala resursförbrukningen. Summarisk process svarade för drygt
13 procent, medan andelen för exekutiv fastighetsförsäljning var 8,1
procent och andelen för konkurstillsyn 4,7 procent. Förebyggande
verksamhet svarade för 0,7 procent och lönegarantiärenden för 0,3
procent. Indrivningsverksamhetens andel har minskat något jämfört med
1992, vilket främst förklaras av arbetet med fastighetsförsäljning. Även
summarisk process, konkurstillsyn och förebyggande verksamhet har ökat
sin resursandel något. Vad gäller lönegaranti återstår efter 1992 års
reform på området endast avverkning av äldre ärenden och andelen av
den totala resursförbrukningen har minskat kraftigt.

I årsredovisningen förs de produktivitetsberäkningar för perioden 1980 -
1992 som Statskontoret gjort, och som nyligen redovisats i en rapport
från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Ds 1994:24, Den
offentliga sektorns produktivitetsutveckling 1980 - 1992), fram till 1993.
Redovisningen pekar på en produktivitetsförbättring jämfört med 1992 för
alla verksamhetsgrenar utom indrivningsverksamheten. För denna noteras
en viss försämring, som bedöms vara hänförlig till indrivningen i
allmänna mål. Förändringen förklaras av den fördröjning av överläm-
nandet för indrivning som inträffade under 1993 och var orsakad av
tekniska svårigheter i samband med införandet av en rörlig dröjs-
målsavgift som ersatte den tidigare fasta restavgiften. Vad gäller
kvaliteten redovisas främst utvecklingen av handläggningstidema, där det
fortfarande finns stora svårigheter med fastighetsförsäljningen. Däremot
har handläggningstidema i den summariska processen förkortats avsevärt,
om man bortser från de mål där delgivningen drar ut på tiden.

I årsredovisningen redovisas en negativ kapitalförändring för året på

644,2 miljoner kronor. Beloppet består av periodiseringsdifferenser. Av

anslagsredovisningen framgår att det totala anslagssparandet var 588,7
miljoner kronor. Verksamhetsöverskottet för den särskilda resultatenheten
RSV DataService var 53 miljoner kronor.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

RRV har nyligen, bl.a. i en revisionsrapport från avdelningen för
effektivitetsrevision, behandlat kontrollen av mervärdesskatten och pekat
på ett behov av tydligare prioriteringar samt ökad och bättre samordnad
försöksverksamhet, utvecklat erfarenhetsutbyte och översyn av upp-
följningen. Inom ramen för den årliga revisionen har RRV också framfört
synpunkter på det maskinella systemet för kontroll av mervärdesskatten.

Vidare har RRV på senare tid granskat dels RSV:s ledning och styrning
av exekutionsväsendet (RRV:s rapport F 1993:29), dels tillsyn vid
konkurs (RRV 1994:13). I den förstnämnda rapporten föreslår RRV bl.a.
att RSV ges viss möjlighet att avväga resurserna mellan skattemyndig-
heterna och den del av kronofogdemyndigheternas anslag som kan anses
vara avsedd för indrivning av allmänna mål.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96
bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Riksskatteverket Ramanslag	487 miljoner kronor
Skattemyndigheterna Ramanslag	6532 miljoner kronor
Kronofogdemyndigheterna Ramanslag	1 881 miljoner kronor
Förrättningskostnader m.m. Ramanslag	124 miljoner kronor
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m.
Ramanslag	15 miljoner kronor

Resultatbedömning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Regeringen gör i stort inte någon annan bedömning av verksamhetens
resultat än den som RSV redovisat.

Regeringen delar uppfattningen att produktivitetsutvecklingen inom
skatteförvaltningen är svårbedömd. Frågan har emellertid, vilket RRV
också har framhållit i bl.a. sin revisionsrapport med anledning av
granskningen av årsredovisningen, belysts i denna på ett förtjänstfullt
sätt. Svårigheterna, vad gäller exekutionsväsendet, att väga utvecklingen
av målavverkningen mot kvalitetsaspekter vid stora förändringar i
målvolymema kvarstår (jfr prop. 1993/94:100 bil. 8 s. 40). En jäm-
förelse mellan 1992 och 1993 visar att det inom ramen för en måttlig
utveckling av den totala prestationsmängden har skett avsevärda
förändringar vad gäller enskilda typer av mål och ärenden. Regeringen
anser att RSV bör intensifiera arbetet med att utveckla metoderna för att
mäta produktiviteten inom skatteförvaltningen och exekutionsväsendet.
Även eventuella skillnader mellan bl.a. olika län i fråga om produktivitet
och produktivitetsutveckling bör belysas och analyseras. Kvalitetsaspek-
terna bör belysas ytterligare.

Regeringen konstaterar också att det i dag finns en osäkerhet om vilka
som är de mest relevanta och rättvisande måtten på verksamhetens
resultat. Detta gäller både skatteförvaltningen och exekutionsväsendet.
Det är mot den bakgrunden som regeringen i regleringsbrevet för
innevarande budgetår har uppdragit åt RSV att, vad gäller skatteförvalt-
ningens verksamhet, senast den 31 januari 1995 redovisa ett förslag till
modell för årlig resultatuppföljning och resultatanalys, som skall ligga till
grund för resultatredovisningen i årsredovisningen. Regeringen avser att
inom kort ge RSV ett motsvarande uppdrag vad gäller exekutionsvä-
sendet.

RSV bedriver sedan någon tid ett s.k. utvecklingsprogram för kvinnliga
chefer. Bakgrunden är att det inom RSV:s område finns ganska många
kvinnliga chefer på lägre nivåer, men få på högre nivåer. Programmet
vänder sig till sektions- och kontorschefer eller motsvarande och
innefattar dels utbildning, dels vikariat på högre tjänster, t.ex. som
länsskattechef eller länskronodirektör. Deltagande i programmet har i
flera fall redan lett till befordran.

Slutsatser

Allmänt

Regeringen anser att de riktlinjer för verksamheten och den inriktning
vad gäller utvecklingen i ett längre perspektiv som bestämts på grundval
av den fördjupade prövning som redovisades i 1993 års budgetproposition
bör gälla även för återstoden av den fastlagda planeringsperioden. Det
innebär bl.a. för skatteförvaltningen att resursåtgången för grundhantering
skall minska. För kronofogdemyndigheterna är det en viktig uppgift att

nu komma till rätta med de fortfarande långa handläggningstidema vid Prop. 1994/95:100
fastighetsförsäljning, men också att så snabbt som möjligt återföra de Bilaga 8
resurser till indrivningsverksamheten som man tillfälligt tvingats
omdisponera till andra uppgifter.

Pris- och löneomräkningen uppgår till 18,5 miljoner kronor under
anslaget till RSV, 226,2 miljoner kronor under anslaget till skattemyndig-
heterna och 61,3 miljoner kronor under anslaget till kronofogdemyndig-
heterna.

Liksom för andra anslag för förvaltningskostnader har en justering
gjorts av den del av anslagen som avser lokalkostnader. Denna justering
har medfört att anslagen för det förlängda budgetåret 1995/96 minskats
med knappt 7 miljoner kronor såvitt gäller RSV, 77 miljoner kronor
såvitt gäller skattemyndigheterna och drygt 12 miljoner kronor såvitt
gäller kronofogdemyndigheterna.

Inkomster i form av ersättning från Allmänna pensionsfonden har
beräknats med 331,2 miljoner kronor under anslaget till skattemyndig-
heterna och med 5,7 miljoner kronor under anslaget till kronofogdemyn-
digheterna.

En väl fungerande beskattnings-, folkbokförings- och indrivnings-
verksamhet är av avgörande betydelse såväl från samhällsekonomisk
synpunkt som för att de offentliga finanserna skall utvecklas på det sätt
som är önskvärt. Mot bakgrund av den ambition som regeringen uttalat
att stärka insatserna mot skatteundandragande och ekonomisk brottslighet
finns det skäl att förbättra såväl de resursmässiga förutsättningarna som
förutsättningarna i övrigt för skattekontroll och skatteindrivning.
Samtidigt visar utvecklingen inom RSV:s verksamhetsområde, så som
den redovisats bl.a. i årsredovisningen, att det finns inte obetydliga
möjligheter till besparingar. Det gäller bl.a. ADB-stödet, där en ändrad
ansvarsfördelning och finansieringsform samt den omstrukturering i
övrigt som genomförts av RSV givit betydande kostnadsminskningar.
Vidare leder de förändringar på fastighetstaxeringens område som
beslutats till kostnadsminskningar främst i anslutning till 1996 års
allmänna fastighetstaxering.

Det som nu har sagts leder fram till att för det förlängda budgetåret
1995/96 bör tillämpas ett besparingskrav på RSV och skattemyndig-
heterna sammantagna som motsvarar tre procent av anslagen. Samtidigt
bör RSV och skattemyndigheterna tillföras resurser för de nya arbetsupp-
gifter vad gäller främst hanteringen av mervärdesskatten som följer med
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Förändringarna i fråga om
redovisningen från företagen ökar resursåtgången för såväl grund-
hantering som utökad kontroll. Vidare krävs bl.a. att det vid RSV byggs
upp en s.k. CLO-funktion (Central Liaison Office) för kontakterna med
övriga medlemsländers förvaltningar. Regeringen beräknar utgifterna för
de nya arbetsuppgifterna till knappt 70 miljoner kronor för det förlängda
budgetåret 1995/96.

Regeringen gör bedömningen att det med den nu angivna tillämpningen
av besparingskravet kommer att finnas utrymme för en fortsatt överföring
av resurser till kontrollverksamheten. Dessutom fullföljs nu den tidigare

aviserade och påbörjade särskilda satsningen på effektivare skattekontroll
genom att skatteförvaltningen tillförs resterande förstärkning upp till
nivån 200 miljoner kronor per år för detta ändamål (jfr bl.a. prop.
1993/94:100 bil. 8 s. 42 f). Regeringen kommer att senast i reglerings-
brevet för budgetåret 1995/96 ange närmare riktlinjer för och åter-
rapporteringskrav vad gäller användningen av dessa medel. Redan nu kan
sägas att behovet av förbättringar vad gäller kontrollen av mervärdesskat-
ten kommer att ägnas särskild uppmärksamhet.

Även med beaktande av vad som nyss har sagts om betydelsen av en
väl fungerande indrivningsverksamhet gör regeringen bedömningen att ett
besparingskrav på fem procent bör tillämpas på kronofogdemyndigheterna
för det förlängda budgetåret 1995/96. Utgångspunkten för den be-
dömningen är att arbetsläget nu stabiliseras på det sätt som den senaste
tidens verksamhetsstatistik ger en antydan om, och att man för den
närmaste tiden kan räkna med en viss minskning av måltillströmningen.
Vidare bör det tillfälliga resurstillskott som myndigheterna disponerar
innevarande budgetår på grund av ökade mål- och ärendevolymer nu
kunna dras ned. Tillskottet uppgår innevarande budgetår till 25 miljoner
kronor och bör för budgetåret 1995/96 bestämmas till 15 miljoner
kronor.

Regeringen gör bedömningen att en avvägning av resurstilldelningen
mellan skattemyndigheternas verksamhet och den del av kronofog-
demyndigheternas verksamhet som avser indrivning i allmänna mål kan
göras bara i ett längre tidsperspektiv. Mot den bekgrunden är det svårt
att se några nämnvärda fördelar med att låta avvägningen ske i någon
form än genom den budgetprövning som statsmakterna svarar för. RRV:s
förslag i en av de tidigare nämnda rapporterna att ge RSV möjlighet till
en sådan avvägning bör därför inte genomföras.

För budgetåren 1997 och 1998 anser regeringen att inriktningen bör
vara att genomföra ytterligare besparingar motsvarande 2 procent per år
vad gäller anslagen till Riksskatteverket och skattemyndigheterna och,
med den utgångspunkt som tidigare angivits, 3 procent per år vad gäller
anslaget till kronofogdemyndigheterna.

Regeringen avser att inom kort besluta särskilda direktiv för den
fördjupade prövning av skatteförvaltningens och exekutionsväsendets
verksamhet som skall äga rum inför 1996 års budgetproposition. I
direktiven kommer bl.a. att anges vilka omprövningar regeringen anser
bör göras för att de nu angivna besparingarna skall kunna genomföras
utan men för verksamheten. Det bör emellertid redan nu göras klart att
regeringen bedömer det som nödvändigt att i det sammanhanget ta upp
vissa frågor om myndighetsorganisationen i länen och lokaliseringen av
vissa delar av verksamheten, med sikte på att skapa en organisation som
bättre svarar mot kraven på att upprätthålla dagens verksamhet med
minskad resursåtgång. I detta sammanhang kommer vidare bl.a. att
övervägas vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av vad som
kommit fram vid RRV:s granskning av kontrollen av mervärdesskatten.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Fordonsskatten

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Regeringen har tidigare i dag beslutat en proposition där det bl.a. föreslås
att bilregistret skall föras över från länsstyrelserna till Vägverket. I
propositionen sägs också att fordonsbeskattningen samtidigt bör föras
över från länsstyrelserna till skatteförvaltningen. För denna uppgift har
i budgetförslaget under anslaget till skattemyndigheterna beräknats ett
resurstillskott på 9 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Samlokalisering med Polisen m.m.

På ett antal orter är skattemyndigheten eller kronofogdemyndigheten,
eller bådadera, samlokaliserade med Polisen. I vissa fall har därvid medel
för nyttigheter som utnyttjas gemensamt av de berörda myndigheterna
budgeterats under anslaget till Polisen. Avsikten är att Polisen i fortsätt-
ningen skall debitera användarmyndighetema för deras andel i detta
sambruk. Motsvarande anslagsmedel skall därför omdisponeras till
berörda användarmyndigheter. Omdispositionen innebär för budgetåret
1995/96 ett tillskott på 6,4 miljoner kronor under anslaget till skattemyn-
digheterna och 2,3 miljoner kronor under anslaget till kronofogdemyndig-
heterna. Samtidigt omdisponeras 0,5 miljoner kronor från anslaget till
skattemyndigheterna till anslaget till länsstyrelserna på grund av justerad
hyresdebitering vad gäller länsstyrelsens resp, skattemyndighetens lokaler
i Nyköping. Vidare har anslaget till kronofogdemyndigheterna tillförts
0,4 miljoner kronor med anledning av att täckningsanslaget avskaffas
fr.o.m. budgetåret 1995/96.

Stämningsmannadelgivning

Som framgår av bilaga 3 (Justitiedepartementet) kommer regeringen
under våren 1995 att besluta om en utökad avgiftsfinansiering av Polisens
stämningsmannadelgivning. Med anledning härav föreslås kronofog-
demyndigheterna, som är den största uppdragsgivaren och svarar för ca
tre fjärdedelar av delgivningsuppdragen, få en resursförstärkning med
173 miljoner kronor budgetåret 1995/96. De uppdrag som kronofog-
demyndigheterna lämnar avser i allt väsentligt delgivning av före-
lägganden i mål om betalningsföreläggande och handräckning. Regering-
en kommer under våren också att besluta om den justering av av-
giftssättningen vid kronofogdemyndigheterna i mål om betalningsföre-
läggande och handräckning som föranleds av den ändrade finansierings-
formen.

Riksskatteverkets totalförsvarsuppgift

Riksskatteverket ansvarar för funktionen Skatte- och uppbördsväsende.

Uppgifterna vid höjd beredskap överensstämmer i stort med fredsupp-
giftema. Som övergripande mål gäller den inriktning som anges i 1992
års försvarsbeslut.

Regeringen avser att under våren 1995 lämna en proposition till
riksdagen med förslag till ny lagstiftning om beskattningen under kriser
och krig. I detta sammanhang kommer riktlinjer för den fortsatta
planeringen inom funktionen att anges.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Riksskatteverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 486 917 000 kr,

2. till Skattemyndigheterna för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-
anslag på 6 532 463 000 kr,

3. till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 1 880 579 000 kr,

4. till Förrättningskostnader m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 123 972 000 kr.

5. till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 15 000 000 kr.

6. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom skatteför-
valtningen och exekutionsväsendet för budgetåren 1997 och 1998
som regeringen förordar.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

B. Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

Regeringen redovisar årligen en treårig investeringsplan för Statens
fastighets verksamhet. Investeringsverksamheten berör huvudsakligen
inrikes- och utrikesfastigheter samt de s.k. väntelägesfastighetema som
f.n. förvaltas av Statens fastighetsverk och avses att senare överlåtas till
Statliga Akademiska Hus AB. Investeringarnas fördelning framgår av
texten under anslaget B 3. Statens fastighetsverk.

Det övergripande målet är att Statens fastighetsverk för statens räkning
skall förvalta det fastighetsbestånd på ett sätt som innebär god resurs-
hushållning och hög ekonomisk effektivitet samtidigt som fastigheternas
kultur- och naturmiljövärden bevaras.

Statens lokalförsörjningsverk som är en stabs- och servicemyndighet
har av regeringen åsatts ett övergripande mål som innebär att den statliga
lokalförsörjningen skall skötas på ett för staten som helhet och för varje
myndighet effektivt och ekonomiskt sätt.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav beräknat
för
juli 95 - juni 96

Beräknad utgift

1997” 1998”

Absoluta tal

Relativa tal

Fastighetsförvaltning
och statlig lokalför-
sörjning

200,4

180,0

142,2

94,8

-6,0 -6,0

1) Prisnivå 1995/96

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom fastighetsför-
valtning och statlig lokalförsörjning för budgetåren 1997 och 1998
som regeringen förordar (avsnitt B 1. och B 2.).

B 1. Statens lokalförsörjningsverk

1993/94	Utgift	14 450 986
1994/95	Anslag	34 048 000
1995/96	Förslag	31 176 000

varav 20 240 000 beräknat för juli 95 - juni 96

Statens lokalförsörjningsverk inledde sin verksamhet den 1 januari
1993. Budgetåret 1993/94 var det första hela verksamhetsåret för verket.

Statens lokalförsörjningsverk är en efterfrågestyrd stabs- och service- Prop. 1994/95:100
myndighet, med huvuduppgift att lämna råd och stöd till regeringen och Bilaga 8
de statliga myndigheterna ifråga om lokalförsörjning.

Det övergripande målet för stabsfunktionen är att på uppdrag av
regeringen tillhandahålla ett objektivt och professionellt stöd på lokalför-
sörjningsområdet. Det övergripande målet för servicefunktionen är att
erbjuda statliga förvaltningsmyndigheter de tjänster de efterfrågar på
lokalförsörjningsområdet.

Resultatbedömning

Verksamheten inom lokalförsörjningsverket redovisas uppdelad på två
områden: Affärsområden Stab och Service. Dessa redovisas som två
separata resultatenheter.

Under året har verksamheten byggts upp. Det var först den 1 oktober
1993 som Byggnadsstyrelsen lades ned och verksamheten kunde startas
på allvar. Under det första halvåret ägnade verket mycket tid åt internt
uppbyggnadsarbete samt åt utveckling av kundkontakter. Under den andra
delen av året avslutades det initiala uppbyggnadsarbetet av organisatio-
nen.

De totala kostnaderna för verksamheten under 1993/94 uppgick till
20,8 miljoner kronor och fördelades med 62% på Affärsområde Stab och
38% på Affärsområde Service. Intäkterna från den avgiftsfinansierade
verksamheten, konsultuppdrag och utbildning, uppgick till 2,8 miljoner
kronor.

Inom Affärsområde Stab har betydande insatser lagts ned på kompeten-
sutveckling metodutveckling, uppbyggnad av informationssystem,
insamling av underlag, m.m. vilka syftat till att skapa en bred kunskaps-
bas för verksamheten. Affärsområdet har kontinuerligt och i stor
omfattning biträtt ett flertal departement med utredningar i lokalförsörj-
ningsfrågor samt arrangerat flera konferenser och kurser om den nya
lokal försörj ningsordningen.

Inom Affärsområde Service har verksamheten byggts upp successivt
och bemanningen har skett i takt med att uppdrag erhållits. Affärsområdet
inriktar sig på de områden där man genom sin kunskap och överblick
över den statliga sektorn har naturliga fördelar jämfört med andra
konsulter eller serviceföretag. Affärsområdet har delats in i två huvudom-
råden: Utbildning och konsulttjänster. Under året har 106 personer gått
på utbildningar i verkets regi. Antalet konsultuppdrag har uppgått till
123. Knappt hälften av konsultuppdragen var från myndigheter i
Stockholmsområdet, resterande utgjordes av uppdrag från myndigheter
i övriga delar av landet.

Verksamheten

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Statens lokalförsörjningsverk har i sin anslagsframställning föreslagit att
ramanslaget för verket minskas till 33,7 miljoner kronor för budgetåret
1995/96. Verket räknar även med att den avgiftsfinansierade verksam-
heten skall vara i full gång och att full kostnadstäckning nås över tiden
för denna del. Verket har också i sin årsredovisning föreslagit att anslags-
sparandet om 35 miljoner kronor kan dras in som en engångsbesparing.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår, baserat på en analys av behoven i verksamheten,
att ett ramanslag på 31 176 000 kronor anvisas. Verkets anslagssparande
på ca 35 miljonor kronor dras in som en besparing. Sammantaget har
därmed anslaget till Statens lokalförsörjningsverk minskats med ca 34
miljoner kronor under de senaste två budgetåren. Verket budgeterades
ursprungligen med utgångspunkt i utgifterna för motsvarande verksamhet
i Byggnadsstyrelsen. Regeringen bedömer nu att den föreslagna an-
slagsnivån i stort avspeglar verkets övergripande uppgifter.

Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med ca 23
miljoner kronor. Fram till och med år 1998 beräknas anslagsnivån ha
sänkts med ytterligare 1 miljon kronor per år.

Jämställdhet

Statens lokalförsörjningsverk har en personal- och jämställdhetspolicy
som redovisats för verkets personal. Jämställdhetsplan är utarbetad för
den operativa verksamheten inom lokalförsörjningsverket.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 31 176 000 kr.

B 2. Täckning av merkostnader för lokaler m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

143 904 000

95 000 000

35 000 000

varav 23 332 800 beräknat för juli 95 - juni 96

Byggnadsstyrelsen ansvarade tidigare för hyreskontrakt när lokaler Prop. 1994/95:100
tomställts till följd av att myndigheter avvecklats, ombildats eller flyttats. Bilaga 8
Kostnaderna belastade resultatet i Byggnadsstyrelsen. I samband med
omläggningen av den statliga lokalförsörjningen har ansvaret överförts på
Statens lokalförsörjningsverk för att administrera denna typ av avtal och
för att bevaka statens intressen i dessa frågor.

Anslaget disponerars av Statens lokalförsörjningsverk för att täcka de
merkostnader för lokaler som är hänförliga till beslut före november 1992
eller merkostnader för lokaler som är hänförliga till beslut av riksdag och
regering. Vidare skall verket utveckla strategier och aktivt ta tillvara
möjligheterna att minimera statens kostnader för de hyreskontrakt som
verket administrerar.

Statens lokalförsörjningsverk skall varje halvår redovisa vilka utgifter
som skall belasta anslaget B 2. Täckning av merkostnader för lokaler
m.m. till Finansdepartementet.

Regeringens överväganden

Antalet kontrakt på tomma lokaler sjunker successivt genom att hyresti-
den löper ut samt genom förtida avlösen. Regeringen bedömer att behovet
för täckande av merkostnader för lokaler kan sänkas till nivån 35
miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Anslaget omfattas av regeringens sparkarv på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 107,5
miljoner kronor. Fram till och med år 1998 beräknas anslagsnivån ha
sänkts med ytterligare 5 miljoner kronor per år.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckning av merkostnader för lokaler m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 35 000 000 kr.

B 3. Statens fastighetsverk

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 000

Statens fastighetsverk har till uppgift att förvalta merparten av statens
fasta egendom och på ett sätt som innebär god resurshushållning och hög
ekonomisk effektivitet samtidigt som fastigheternas kultur- och natur-
miljövärden bevaras. Verksamhetsmålen för fastighetsförvaltningen skall
vara att ge verkets hyresgäster bra och ändamålsenliga lokaler till
marknadsrelaterade prisnivåer. I detta ingår att vårda och utveckla de

natur- och kulturvärden av nationell betydelse som verket givits ansvar Prop. 1994/95:100
för. Bilaga 8

Det fastighetsbestånd som Statens fastighetsverk förvaltar består i
huvudsak av två delar, fastigheter som ger intäkter i form av hyror, s.k.
hyresfastigheter och fastigheter som inte ger någon avkastning, s.k.
bidragsfastigheter. Till de senare hör bl.a. befästningar, monument och
de kungliga slotten där hyresintäkterna normalt inte täcker de löpande
drifts- och underhållskostnaderna. Verket skall vid förvaltningen av sitt
fastighetsbestånd på lång sikt åstadkomma ett från företagsekonomisk
synpunkt rimligt årsresultat för de fastigheter som ger normala hyresin-
täkter. Överskottet från denna del av verksamheten används för in-
vesteringar och finansierar till viss del underskottet i bidragsfastigheterna.
Resterande finansiering av bidragsfastigheterna sker via det föreslagna
anslaget B 4. Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets
fästningar.

Fastighetsbeståndet inom riket består av fastigheter tillhörande det
nationella kulturarvet såsom de kungliga slotten och vissa andra slott,
monument, museer, nationalteatrarna, residens, kulturfastigheter,
befästningar, regeringsbyggnaderna samt vissa donationsfastigheter.

Statens fastighetsverk ansvarar fr.o.m. den 1 oktober 1993 för samtliga
statsägda fastigheter utomlands. Utrikesdepartementet (UD) hyr 95 % av
lokalerna. Övriga hyresgäster är SIDA, Sveriges Tekniska Attachéer,
Exportrådet, Svenska institutet m.fl. Avtal har tecknats med UD om
förvaltning av de inhyrda objekt som UD hyr av externa hyresvärdar
utomlands samt om inredning av kanslilokaler och representationsutrym-
men i chefsbostäder.

Den 1 januari 1994 övertog Statens fastighetsverk förvaltningsansvaret
för domänfonden. I domänfonden ingår sådan mark som riksdagen
beslutat skall vara kvar i statlig ägo, bl.a. markområden väster om
odlingsgränsen i norra Sverige, vissa älvsträckor, kronoholmar m.fl.
AssiDomän AB skall enligt avtal t.o.m. den 30 juni 1996 sköta den
faktiska förvaltningen av de markområden som fortsättningsvis skall vara
kvar i statlig ägo. Statens fastighetsverk och AssiDomän AB har dock
undertecknat ett avtal om upphörande per den 31 december 1994 av det
faktiska förvaltningsuppdraget för AssiDomän AB avseende vissa
kulturegendomar och kronoholmar som finns bokförda på domänfonden.

Statens fastighetsverk har dessutom i sin förvaltning för statens räkning
ett antal fastigheter som av olika skäl inte kunnat överlåtas till Statliga
Akademiska Hus Aktiebolag eller andra organisationer, fastigheter under
utredning, de s.k. väntelägesfastigheterna, de särskilda ungdomshemmen
och LVM-hemmen avsedda för Statens institutionsstyrelses verksamhet
samt fastigheter avsedda för statens civilförsvarsförråd.

Investeringar m.m.

I 1993 års budgetproposition uttalades att regeringen avsåg att årligen
redovisa en rullande treårig investeringsplan för Statens fastighetsverk.

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Investeringsverksamheten berör inte de kungliga slotten och rikets Prop. 1994/95:100
fästningar. Investeringar kommer att behöva göras även under budgetåret Bilaga 8
1995/96 i de s.k. väntelägesfastigheterna som verket förvaltar.

Statens fastighetsverk övertog per den 1 oktober 1993 de lån som
Byggnadsstyrelsen hade i Riksgäldskontoret den 30 september 1993 och
som inte ersattes med lån i Riksgäldskontoret till Vasakronan Holding
Aktiebolag eller till Statliga Akademiska Hus Aktiebolag.

För budgetåret 1994/95 uppgick den totala låneramen för investeringar
till 7 miljarder kronor.

Investeringsbehovet för Statens fastighetsverks ordinarie verksamhet
under budgetåret 1995/96 beräknas uppgå till ca 600 miljoner kronor.
För de fastigheter som förvaltas av Statliga Akademiska Hus Aktiebolag
beräknas investeringsbehovet också uppgå till ca 600 miljoner kronor.

Den tidigare ramen för upplåning i Riksgäldskontoret har satts något
högre än det i dagsläget beräknade medelsbehovet, eftersom det
erfarenhetsmässigt kan inträffa förändringar av investeringsvolymer.
Regeringen föreslår därför att Statens fastighetsverks ram för upplåning
fastställs till 7 miljarder kronor även för budgetåret 1995/96 eftersom de
redovisade investeringarna bedöms kunna rymmas inom denna ram och
att det bör ankomma på regeringen att vid oförutsedda händelser eller
mindre förändringar få justera ramen i erforderlig omfattning.

Treårsplanen är rullande. Inom ramen för treårsplanen bör följande
byggprojekt över 50 miljoner kronor kunna påbörjas under perioden
1995/96 - 1998.

— Ombyggnad av Kemiskt övningslaboratorium vid Stockholms
universitet.

— Återuppbyggnad av vallar vid Vadstena slott.

— En samnordisk ambassadanläggning byggs i Berlin.

— Ombyggnad av Nordiska museet, etepp 2.

— Ombyggnad av gamla Riksarkivet.

Statens fastighetsverk har föreslagit att följande projekt skall
genomföras inom kostnadsramar om 20 - 50 miljoner kronor.

— Ombyggnad av kv. Johannes större, östra delen för regeringskansliets
byggnader.

— Ombyggnad av stora Tyghuset, Artillerigården, Stockholm.

— Nybyggnad av kansli och chefsbostad för ambassaden i Kiev.

— Nybyggnad av bostäder för ambassadpersonal i Peking.

Investeringar över 50 miljoner kronor i de s.k. väntelägesfastigheterna
som senare avses att säljas till Statliga Akademiska Hus AB är följande.

— Ny- och ombyggnad av Kungl. Tekniska Högskolan.

— Ny- och ombyggnad av Evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

— Ombyggnad av kv. Kemicum vid Uppsala universitet.

Nybyggnad av centrum för experimentell biomedicin vid Göteborgs Prop. 1994/95:100
universitet. Bilaga 8

Projekt som föreslås inom kostnadsramar mellan 20 - 50 miljoner
kronor för de s.k. väntelägesfastigheter är följande.

— Ombyggnad av Södra husen, etapp IV-VI vid Stockholms universitet.

— Ombyggnad av institutionen för orientaliska språk vid Stockholmsuni-
versitet.

— Ombyggnad av f.d. hästkirurgi vid Stockholms universitet.

— Om- och tillbyggnad av Ekonomicentrum, Uppsala universitet.

— Ombyggnad av djurhus för immunologi vid Karolinska institutet.

— Tillbyggnad för Botaniska institutionen vid Göteborgs universitet.

— Ombyggnad av Idrottshögskolan.

Resultatbedömning

Verksamheten ger enligt regeringens bedömning ett tillfredsställande
resultat för verksamhetsåret 1993/94. Det totala överskottet i verksam-
heten uppgick till 344 miljoner kronor.

Överskottet är hänförligt till följande verksamhetsområden.

— Hyresfastigheter med 168 miljoner kronor vilket motsvarar en
avkastning på det disponerade verkskapitalet på 8,4 %.

— utrikesfastigheter med 21 miljoner kronor vilket motsvarar en
avkastning på det disponeradeverkskapitalet på 1,9 %.

— Väntelägesfastigheter med 173 miljoner kronor vilket motsvarar en
avkastning på det disponerade verkskapitalet på 11,0 %.

— Övriga fastigheter med 14 miljoner kronor vilket motsvarar en
avkastning på det disponerade verkskapitalet på 7,4 %.

Överskottet är därefter belastat med kostnaderna för bidragsfastig-
heterna vilka uppgår till 34 miljoner kronor. Sammantaget är resultatet
på samtliga områden tillfredsställande utom för utrikesfastighetema där
resultatet är svagt. Det svaga resultatet för utrikesfastighetema är delvis
en följd av deprecieringen av den svenska kronan.

Nivån på det totala överskottet under 1993/94 kommer inte att bestå
under de kommande verksamhetsåren. Stora delar av överskottet från
väntelägesfastigheterna överförs troligtvis till Statliga Akademiska Hus
AB i enlighet med tecknade avtal. Verkets hyresavtal skall till viss del
omtecknas och anpassas därmed till den gällande hyresnivån vilket
troligtvis leder till minskade intäker. Det eftersatta underhåll som framför
allt bidragsfastigheterna belastas med kommer enligt verket att uppgå till
totalt ca 1,5 miljarder kronor vilket kommer att belasta resultatet under
den kommande 10-års perioden. En stor del av åtgärderna är planerade
inom de närmaste åren.

Sammantaget innebär ovanstående faktorer att det samlade resultatet för Prop. 1994/95:100
Statens fastighetsverk kommer att minska kraftigt under den närmaste 5- Bilaga 8
års perioden.

Den långsiktiga intjäningsförmågan i verket bedöms dock som god,
vilket innebär att någon belastning på verkskapitalet inte bedöms vara
aktuell. Verkets soliditet på ca 50 % är med den utgångspunkten väl
balanserad i relation till verkets övergripande uppgift att vårda och
utveckla de natur- och kulturvärden av nationell betydelse som verket
givits ansvar för.

Jämställdhet

Planen omfattar fyra långsiktiga mål för jämställdhetsarbete. Dessa avser
rekrytering och löner där åtgärder vidtagits under 1993/94, bl.a. har en
utredning skett av löneskillnader mellan kvinnor och män, vilket lett till
särskilda insatser för kvinnor i löneförhandlingarna. Vidare omfattar
målen arbetsmiljö där den psykiska arbetsmiljön vid datorarbeten avses
förbättras till kommande verksamhetsår. I målen ingår också årligen
återkommande chefsseminarier i jämställdhetsfrågor, vilka kommer att
starta innevarande år.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner den nya treårsplanen för Investeringar m.m. till Statens
fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat,

2. godkänner den låneram för Investeringar m.m. vad avser de s.k.
väntelägesfastigheterna i enlighet med vad regeringen förordat,

3. bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får
ta upp lån i Riksgäldskontoret för Investeringar m.m .i enlighet
med vad regeringen förordat,

4. till Statens fastighetsverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag
på 1 000 kr.

B 4. Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets
fästningar

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

50 000 000

75 000 000

Regeringen har tidigare i budgetpropositionen 1992/93 bil. 8. redogjort
för Statens fastighetsverks förvaltning av de kungliga slotten och rikets
fästningar m.m. där omfattande restaureringsarbeten kommer att ske

under den närmaste tioårsperioden. Riksdagen godkände regeringens Prop. 1994/95:100
förslag om restaurerings- och investeringsplaner om 630 miljoner kronor Bilaga 8
för de kungliga slotten och rikets fästningar. Kostnaderna för dessa
arbeten skall enligt riksdagens beslut anslagsfinansieras. Fastigheterna är
inte hyressatta vilket innebär att Statens fastighetsverk inte kommer att
erhålla några intäkter för dessa fastigheter.

Eftersom det eftersatta underhållet för detta fastighetsbestånd är så
omfattande uppger Fastighetsverket att finansiering av åtgärderna sker
dels genom anvisat anslag, dels via ianspråktagande av del av resultatet
från förvaltningen av inrikes hyresfastigheter och dels via beviljade medel
för sysselsättningsskapande åtgärder.

Regeringens överväganden

Finansieringen av dessa restaureringsarbeten och investeringar i de
kungliga slotten samt rikets fästningar även fortsättningsvis i huvudsak
bör vara anslagsfinansierade och föreslår därför att 75 miljoner kronor
anvisas för detta ändamål budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 75 000 000
kr.

C. Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens
förvaltning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Fördjupad prövning av verksamheten vid Riksgäldskontoret

Inledning

Riksgäldskontorets huvuduppgift är att ta upp lån i Sverige och i utlandet
samt att förvalta statsskulden så kostnadseffektivt som möjligt. Det an-
kommer vidare på Riksgäldskontoret att tillhandahålla viss kreditgivning
till och motta inlåning från statliga myndigheter och bolag. Riksgälds-
kontoret ansvarar även för att utfärda garantier som riksdagen och rege-
ringen har beslutat om och att samordna den statliga garantiverksam-
heten. Riksgäldskontoret skall dessutom verka för en god kassahållning
inom det statliga området.

Inom Rikgäldskontoret är verksamheten indelad i fem verksamhetsom-
råden med inriktning på hushållsupplåning, penning- och obligationsupp-
låning, valutaupplåning, garantigivning samt in- och utlåning. Därutöver
finns funktioner för ekonomi och administration samt prognoser och ut-
redningar.

Riksgäldskontorets verksamhet finansieras med anslag under sjunde och
sextonde huvudtitlarna. Medel för de olika verksamhetsområdena anvisas
innevarande budgetår under följande anslag:

Finansdepartementet, sjunde huvudtiteln

C 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

71 149 000

C 2. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och

låneförvaltning

C 3. Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet

C 4. Riksgäldskontoret: In- och utlåningsverksamhet

1 086 030 000

1 000

Räntor på statsskulden, m.m., sextonde huvudtiteln

1. Räntor på statsskulden m.m.

85 000 000 000

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom området Riksgäldskontoret och
kostnader för statsskuldens förvaltning är t.o.m. år 1998 till följd av
tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition
följande:

Prop. 1994/95:100

Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor): Bilaga 8

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav beräknat
för
juli 95 - juni 96

Beräknad besparing

19971’ 1998i)

Absoluta tal

Relativa tal

Riksgäldskontoret
och kostnader för
statsskuldens för-
valtning

909,0

1 157,2

1 835,2

1 362,0

-2,1 -2,1

1) Prisnivå 1995/96

Riksgäldskontorets förvaltningskostnadsanslag omfattas av regeringens
sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har an-
slaget räknats ned med ca 5,4 miljoner kronor. Vid årets utgång mot-
svarar besparingen en nivåsänkning på 5 %. Ar 1998 beräknas anslags-
nivån ha sänkts med ca 7,8 miljoner kronor, motsvarande en nivåsänk-
ning på 11 %.

Riksgäldskontoret har i sin fördjupade anslagsframställning för bud-
getåren 1995/96 -1998 redovisat sin verksamhet inom verksamhetsområ-
dena Penning- och obligationsmarknad, Privatmarknad, Utlandsmarknad,
In- och utlåning, Garantier som utfärdats eller övertagit av Riksgäldskon-
toret, Samordning och kostnadsuppföljning av lån och garantier lämnade
av andra statliga myndigheter samt Kassahållning.

Regeringen har i sin fördjupade prövning av Riksgäldskontoret i allt
väsentligt följt denna indelning av verksamhetsområden. Den fördjupade
prövningen av garanti- samt in- och utlåningsverksamheten sker nedan
under anslagen C 3. Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet och C 4. Riks-
gäldskontoret: In- och utlåningsverksamhet.

Upplåningsverksamheten och kostnaderna för statens skuld

Det övergripande målet för Riksgäldskontorets statsskuldsförvaltning är
enligt riksdagens beslut att minimera kostnaderna för statsskulden inom
ramen för penningpolitikens krav.

Statsskulden och dess fördelning

Vid halvårsskiftet 1990 uppgick den svenska statsskulden till 580 miljar-
der kronor, vilket motsvarade 45 % av BNP. I ett internationellt perspek-
tiv var det att betrakta som en låg nivå, betydligt under genomsnittet i
OECD-området på 58 %. Den därefter snabba försämringen av stats-
finanserna tillsammans med ökad statlig kreditgivning och en högre ränte-
belastning på statsskulden resulterade i kraftigt ökade lånebehov. Under
1993 var svenska staten den relativt sett största låntagaren inom OECD-

området med ett lånebehov som uppgick till 13 % av BNP. Vid halvårs- Prop. 1994/95:100

skiftet 1994 uppgick statsskulden till närmare 1 179 miljarder kronor, Bilaga 8

vilket motsvarade 80 % av BNP. Internationellt finns ingen motsvarighet
till den kraftiga svenska skuldökningen. Genomsnittet inom OECD-områ-
det låg vid samma tidpunkt på 70 % av BNP.

Tabellen nedan åskådliggör statsskuldens sammansättning under perio-
den juli 1990 - juni 1994. Den andel av skulden som finansierats i
utländsk valuta uppvisar störst förändringar. Valuta-skulden minskade
kontinuerligt under perioden 1984 - 1992 som en följd av valutalånenor-
men. I samband med valutakrisen hösten 1992 ålades Riksgäldskontoret
på Riksbankens begäran att låna upp stora volymer utländsk valuta, totalt
225 miljarder kronor, i syfte att förstärka valutareserven. Kontoret blev
därmed en betydande låntagare på den internationella kapitalmarknaden.
Riksdagens beslut i december 1992 att avskaffa valutalånenormen innebar
att Riksgäldskontoret kunde utnyttja valutaupplåningen till finansiering av
underskotten i statsbudgeten. Vid två tillfällen, januari 1993 och juni
1993, överfördes sammanlagt 215 miljarder kronor till kontorets
kontokredit i Riksbanken.

Tabell 1 Statsskuldens fördelning på olika låneinstrument per den 30 juni
resp, år

Procentuell andel	1990	1991	1992	1993	1994	1994 mdkr
Statsobligatinoer, nominella	41	39	40	43	43	510
Statsobligationer, reala	-	-	-	-	-	3
Statsskuldväxlar	15	21	32	24	13	150
Kontokredit	3	1	-1	-17		8
Summa penning- och
obligationsmarknaden	59	61	71	50	57	671
Premieobligationslån	8	8	7	6	5	58
Sparobligationslån/
Riksgäldskonto	4	3	2	1	1	10
Allemansspar	9	9	9	7	5	63
Summa hushålls-
marknaden	21	20	18	13	11	132
Inlåning	6	8	3	1	-
Lån i utländsk valuta	14	12	8	35	32	376
Summa	100	100	100	100	100
Total statsskuld,
mdkr	582	627	711	961	1179	1179

Efter det att valutalånenormen avskaffats beslutade riksdagen om nya
riktlinjer för den statliga valutaupplåningen. Riktlinjerna innebär att en
del av lånebehovet kan finansieras i utländsk valuta. Beslut fattas av rege-

ringen efter samråd med Riksbanken. För perioden april 1993 - december
1994 angav regeringen ett lånebeting på sammanlagt 80 miljarder kronor
netto, varav 20-30 miljarder kronor för kalenderåret 1994. Vid halvårs-
skiftet 1993/94 uppgick valutaskulden till sammanlagt 375 miljarder kro-
nor, vilket motsvarade 32 % av den totala statsskulden.

En konsekvens av att kontoret kunde utnyttja behållningen på kontokre-
diten som härröde från valutaupplåningen för att finansiera lånebehovet
var att upplåningsvolymema på den svenska penning- och obligations-
marknaden kunde hållas nere. Samtidigt gjordes bedömningen att det
fanns skäl att förlänga löptiden på kronskulden. I januari 1993 beslutade
därför Riksgäldskontorets styrelse att förlänga den genomsnittliga ränte-
bindningstiden i kronskulden. Från januari 1993 till juni 1994 ökade
räntebindningstiden från 2,5 år till 4,3 år, vilket reflekteras i kron-
skuldens stockförändringar. Under perioden januari 1993 - juni 1994
minskade den utelöpande stocken statsskuldväxlar från 268 till 150 mi-
ljarder kronor medan statsobligationsstocken ökade från 337 till
510 miljarder kronor. Totalt svarade upplåningen på penning- och obliga-
tionsmarknaden för 57 % av den totala statsskulden per den 30 juni med
1994.

Upplåningen på privatmarknaden har volymmässigt hållit sig relativt sta-
bil under en längre period, men minskat andelsmässigt i takt med att
statsskulden har ökat.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Utgifter för statsskulden

Finansieringen av Riksgäldskontorets kostnader för statsskuldsförvalt-
ningen sker huvudsakligen från anslag på statsbudgeten utifrån utgifts-
mässiga principer. Utgifterna för statsskulden under budgetåren 1990/91-
1993/94 redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 2 Utgifter för statsskulden budgetåren 1990/91-1993/94

mdkr	1990/91	1991/92	1992/93	1993/94
Räntor på statsskulden m.m., brutto1	63,34	63,65	79,26	105,81
Kostnader för upplåning och låneförvaltning	0,53	0,49	0,68	0,85
Riksgäldskontorets förvaltningskostnader	0,06	0,06	0,07	0,06
Summa utgifter	63,93	64,21	80,01	106,72
Utgifter i relation till statsskuldens storlek, procent2	10,51	9,50	10,22	9,75
1 Räntor på statsskulden m.m.	före avdrag	av inkomsträntor från		utlåningsverk-

samheten.

2 Utgifter i procent av genomsnittet av statsskuldens storlek under budgetåret.

Utgifterna för räntor på statsskulden m.m. ökade betydligt under bud-
getåret 1993/94 jämfört med föregående budgetår. Samtidigt föll, om än
marginellt, utgifterna i förhållande till statsskuldens storlek. Såväl
ränteutgifterna för lån i svenska kronor som i utländsk valuta ökade till
följd av de ökade upplåningsvolymema. Samtidigt redovisas ökade netto-
utgifter för växelkursförändringar på upplåningen i valuta. Därtill redo-
visar Riksgäldskontoret ökade utgifter för underkurser under budgetåret
1993/94. Detta uppvägdes emellertid av att även inkomsterna ökade till
följd av ökade överkurser. Över- och underkurser uppkommer när mark-
nadsräntan understiger resp, överstiger kupongräntan på de lån som
emitteras. Ökad utlåning till statliga bolag och andra statliga myndigheter
medförde ökade ränteinkomster på lån i svenska kronor.

Statsskuldens kostnader och Riksgäldskontorets bokslut

Riksgäldskontoret har för andra budgetåret i rad lämnat en resultat- och
balansräkning med kostnads- och intäktsbaserad redovisning.

Kontoret har för budgetåret 1993/94 ändrat vissa redovisningsprinciper.
En större förändring är att över- och underkurser redovisas enligt kost-
nadsmässiga principer och inte som tidigare utifrån kassamässiga princi-
per. Detta har gett upphov till en periodiseringseffekt i resultaträkningen
på sammanlagt 9,6 miljarder kronor. Denna redovisas som en extraordi-
när kostnad.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Tabell 3 Riksgäldskontorets balansräkning

mkr	1993-06-30	1994-06-30
Omsättningstillgångar
Avräkning med statsverket	823 809	1 026 853
Kortfristiga lånefordringar	48 303	95 310
Upplupna intäkter	11 444	18 209
Övrigt	361	927
Anläggningstillgångar
Långfristiga lånefordringar	56 600	53 135
Övrigt	22	168
Totala tillgångar	940 539	1 194 964
Kortfristiga skulder
Kortfristiga låneskulder	-	22 685
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	51 118	71 458
Övrigt	1 634	2 857
Långfristiga låneskulder
Långfristiga låneskulder	3 584	1 579
Statsskulden
Lån i svenska kronor	621 264	801 063
Lån i utländsk valuta	339 859	375 775
Verkskapital
Övrigt	404	-73 444
Årets kapitalförändring	-73 738	-7 011
Totala skulder	940 539	1 194 964
Ansvarsförbindelser Grundfondsförbindelser och kreditgarantier	47 494	65 852
Skuld- och garantiförbindelser	4 882	5 247

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Nedan följer en kort förklaring till Riksgäldskontorets balansräkning.
Skillnaden mellan budgetåren i avräkningen med statsverket består huvud-
sakligen av det kassamässiga utfallet på statens checkräkning. Enkelt ut-
tryckt visar det skillnaden mellan statens alla in- och utbetalningar under
budgetåret. Avräkningen består därutöver av en periodiseringsdifferens
mellan utgifter som belastat statsbudgeten och betalningar från statens
checkräkning.

De kortfristiga lånefordringama är fordringar som uppstår i kontorets
utlåningverksamhet till myndigheterna. Under budgetåret 1993/94 nära
fördubblades dessa fordringar, vilket huvudsakligen förklarades av ökade
krediter till Arbetsmarknadsfonden. Upplupna intäkter består främst av
upplupna ränteintäkter i kreditgivningen och skuldskötselåtgärder vid
upplåning i utländsk valuta.

De långfristiga lånefordringama är fordringar som uppkommer i konto-
rets utlåningverksamhet till myndigheterna. Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter består främst av upplupna räntekostnader i samband
med upplåning och skuldskötselåtgärder.

Årets kapitalförändring består främst av en periodiseringsdifferens
mellan redovisade kostnader och finansiering från statsbudgeten. Under

budgetåret 1992/93 var periodiseringsdifferensen mycket stor, vilket Prop. 1994/95:100
huvudsakligen förklarades av att orealiserade valutaförluster och upplupna Bilaga 8
räntekostnader redovisades som en kostnad för verksamheten men inte
som en utgift i avräkningen mot statsbudgeten.

Riksgäldskontoret

Resultat statsskuldsförvaltning

Kostnaderna för Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet och förvaltning
av statsskulden utvärderas sedan budgetåret 1990/91 mot kostnaderna för
två s.k. riktmärkesportföljer, en portfölj för kronskulden och en för
valutaskulden. Riktmärkesportföljema är konstruerade så att de avspeglar
standardiserade upplåningsstrategier avseende instrument, löptider och
valutor. Målet för upplåningsverksamheten, som regeringen har angett för
perioden 1 juli 1991 - 30 juni 1995, är att de faktiska kostnaderna skall
understiga riktmärkesportföljemas kostnader.

Utvärderingsmodellen med riktmärkesportföljer bygger på en mark-
nadsvärdering av statsskulden. Det innebär att aktuella marknadsräntor
på avstämningsdagen får ett relativt stort genomslag i resultatet för de
olika portföljerna beroende på skillnader i räntebindningstid. Exempelvis
medför en räntenedgång orealiserade kursförluster i skuldportföljema, där
den portfölj med jämförelsevis längst räntebindningstid drabbas av störst
förluster. Genom att jämföra kostnaderna för den faktiska portföljen och
riktmärkesportföljen erhålles ett mått på hur pass väl Riksgäldskontoret
har lyckats med sin uppgift att förvalta statsskulden till låg kostnad.

Utvärderingsmodellen med riktmärkesportföljer har sedan den infördes
modifierats i flera steg. Syftet med dessa förändringar har varit att
korrigera för betydande avvikelser mellan den faktiska upplåningen och
riktmärkesportföljemas upplåning (prop. 1993/94:100 bil. 8 s. 59). Ett
viktigt komplement i resultatanalysen är att Riksgäldskontoret låter
externa förvaltare ansvara för sammansättningen av en del av valutaskul-
den, vilket möjliggör en jämförelse med en alternativ skuldförvaltning.

I tabellen nedan framgår att Riksgäldskontorets kostnader för stats-
skuldsförvaltningen totalt sett har utvecklats fördelaktigt i jämförelse med
kostnaderna för riktmärkesportföljema. Sammanlagt under perioden juli
1990 - juni 1994 uppgår besparingarna till 23,8 miljarder kronor, varav
4,8 miljarder kronor kan hänföras till budgetåret 1993/94. Fördelningen
av upplåningskostnadema visar att de procentuella kostnaderna för valuta-
skulden överstiger de procentuella kostnaderna för kronskulden för andra
året i rad. Budgetåret 1992/93 förklarades det av att kronförsvagningen
gav upphov till betydande valutakursförluster på valutaskulden. Att kost-
naderna för valutaskulden var större än för kronskulden även det senaste
budgetåret förklaras av kortare räntebindningstid på valutaskulden och
mindre uppgång i internationella räntor jämfört med svenska räntor.
Under budgetåret 1993/94 har kostnaderna för upplåningen på penning-
och obligationsmarknaden varit förhållandevis låga till följd av den kraf-

tiga ränteuppgången under våren. Stigande räntor medförde att Riksgälds- Prop. 1994/95:100
kontoret kunde bokföra stora orealiserade kursvinster på fastförräntade Bilaga 8
lån samtidigt som marknadsvärdet på statsskulden föll. Detta förklarar
varför kostnaderna i förvaltningen av den faktiska kronskulden endast
uppgår till 2,26 % av statsskulden budgetåret 1993/94, jämfört med
15,86 % det föregående budgetåret. Det bör dock noteras att resultat-
förbättringen inte är liktydig med att de kassamässiga utgifterna för
kronskulden har minskat, vilket redovisades i avsnittet om utgifter för
statsskulden.

Upplåningen på privatmarknaden var jämfört med upplåningen på pen-
ning- och obligationsmarknaden inte lika kostnadseffektiv, vilket huvud-
sakligen förklaras av en kortare räntebindningstid i privatmarknads-
upplåningen och att premieobligationskursema inte anpassades till det
högre ränteläget i samma utsträckning som kurserna på statsobligationer.

Tabell 4 Den faktiska statsskuldens kostnader och en riktmärkesportföljs
kostnader under budgetåren 1991/92-1993/94

Procentuell kostnad1	1990/91	1991/92	1992/93	1993/94
Upplåning i svenska kronor
Penning- och obligationsmarknad	15,88	11,11	15,86	2,26
Hushållsmarknad	12,38	9,71	12,73	6,99
Total upplåning i svenska kronor
netto	14,96	10,76	15,17	2,62
Riktmärkesportföljen i svenska kronor	16,01	10,64	16,10	3,14
Upplåning i utländsk valuta
Lån i utländsk valuta	10,72	9,24	21,20	8,05
Riktmärkesportföljen i utländsk valuta	11,66	9,89	25,20	8,30
Total besparing, mdkr	6,09	-0,315	13,20	4,80

1 Totala kostnader inkl, orealiserade kursdifferenser i förhållande till genomsnittlig
marknadsvärderad skuld. Vid upplåning på hushållsmarknaden adderas till de
totala kostnaderna det skattebortfall som uppkommer genom att vissa låneinstru-
ments avkastning beskattas enligt särskilda regler.

Riksgäldskontoret bedömer att upplåningsverksamheten har bedrivits
balanserat och kostnadseffektivt under budgetåret 1993/94. Inriktningen
på långfristig upplåning på den inhemska obligationsmarknaden har bidra-
git till den positiva kostnadsutvecklingen, men även till minskad refinan-
sieringsrisk. I förvaltningen av valutaskulden har Riksgäldskontoret fram-
gångsrikt utnyttjat förmånliga internationella upplåningsvillkor. Upp-
låningen på privatmarknaden har inte minskat i volym nämnvärt trots
ökad konkurrens från andra sparformer för hushållen.

Resultat penning- och obligationsmarknad

I det ekonomiska resultatet för upplåningen på penning- och obligations-
marknaden ingår även privatmarknadens andel av kronskulden och ränte-
nettot från in- och utlåningsverksamheten i jämförelsen med riktmärkes-
portföljen. Totalt under perioden juli 1990 - juni 1994 har kostnaderna
för upplåningen därvid understigit kostnaderna för riktmärkesportföljen
med 9 miljarder kronor, varav merparten kan hänföras till de två senaste
budgetåren. Resultatförbättringen budgetåret 1993/94 förklaras huvudsak-
ligen av att den faktiska upplåningen på penning- och obligationsmarkna-
den i högre grad än riktmärkesupplåningen var förlagd till löptider där
ränteuppgången var som störst. Riksgäldskontoret påpekar dock att resul-
tatet inte är uttryck för ett kortsiktigt agerande i syfte att minimera
kostnaderna i förhållande till riktmärket. Kontorets dominerande ställning
som emittent på den svenska marknaden, till följd av lånebehovets stor-
lek, i kombination med vårens ränteturbulens har i stället ökat kraven på
att upplåningen präglas av förutsägbarhet och långsiktighet. Härigenom
bidrar Riksgäldskontoret till stabilitet och förtroende på marknaden vilket
i sin tur bidrar till att upprätthålla hög likviditet.

Den ordinarie emissionsverksamheten på den svenska penning- och
obligationsmarknaden har, enligt Riksgäldskontoret, fungerat tillfredstäl-
lande. Inriktningen mot likvida benchmarklån synes vara en modell som
passar den svenska marknaden och som samtidigt utgör grunden för
kontorets marknadsvårdande insatser1. Emissionsplanerna har med
enstaka undantag kunnat fullföljas. I samband med valutaturbulensen
hösten 1992 blev vissa emissioner av statsskuldsväxlar inte fulltecknade
och under ränteoron 1994 har marknadens intresse varit begränsat vid
några emissioner av statsobligationer.

Under budgetåret 1993/94 introducerade kontoret ett realräntelån som
ett komplement till de nominella benchmarklånen. Realräntelånen bjöds
ut till den svenska marknaden via kontorets återförsäljare vid fem till-
fällen under april och juni 1994. Uttryckt som likvidbelopp kunde dock
endast 3,1 miljarder kronor av planerade 10 miljarder kronor placeras på
marknaden. Oacceptabelt höga realräntekrav på de bud som inkom i kom-
bination med en turbulent marknad var huvudskälen till det negativa
emissionsresultatet.

Sedan halvårsskiftet 1994 har Riksgäldskontorets kreditmöjligheter i
Riksbanken upphört. Kontorets kontokredit i Riksbanken har ersatts med
likviditetshantering på marknaden. Genom avvecklingen av kontokrediten
blev statens betalningar en integrerad del av banksystemet och därmed
upphörde dess påverkan på Riksbankens likviditetsstyming.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

'Riksgäldskontoret fördelar upplåningen på penning- och obligationsmarknaden på
ett fåtal obligationslån, s.k. benchmarklån, för att därigenom säkerställa god likvi-
ditet.

Resultat privatmarknad

Upplåningen på privatmarknaden har sedan budgetåret 1990/91 genererat
besparingar på uppskattningsvis 6,5 miljarder kronor jämfört med om
upplåningen skulle ha skett på penning- och obligationsmarknaden. Det
senaste budgetåret redovisades dock ett negativt resultat på 1,3 miljarder
kronor, vilket huvudsakligen orsakades av att kurserna på andrahands-
marknaden för premieobligationer i stort sett har legat stilla under bud-
getåret samtidigt som kurserna på jämförbara statsobligationer har fallit
kraftigt till följd av vårens ränteuppgång. Även sparformen Riksgäldskon-
to redovisade ett negativt resultat jämfört med alternativupplåningen.
Lånestocken för Riksgäldskonto på totalt 10,3 miljarder kronor per den
sista juni 1994 anses vara för liten för att räntebesparingama skall visa
överskott efter avdrag för marknadsförings- och administrationskostnader.
Hushållens nettoinsättningar i allemansspar minskade under det senaste
budgetåret med 8 miljarder kronor. Riksgäldskontorets olika sparformer
behöll dock sammanlagt en oförändrad andel av hushållens finansiella till-
gångar.

Resultat utlandsmarknad

Riksgäldskontoret lyckades under budgetåret 1992/93 väl med sin uppgift
att låna upp omfattande volymer på den internationella kapitalmarknaden,
trots inhemsk och internationell valutaturbulens samt försämrade kredit-
betyg från ratinginstitut för konungariket Sverige. Kontoret valde en
delvis ny lånestrategi för att klara av upplåningsbehovet i syfte att
förstärka valutareserven. Strategin baserades på likvida benchmarklån
som emitterades på centrala marknader via internationellt välkända och
starka ledarbanker.

Sedan lånebehovet i utländsk valuta minskat under det andra halvåret
1993 riktade kontoret även upplåningen mot mindre lån på mer perifiera
marknader. I kombination med utnyttjande av derivatinstrument har detta
bidragit till mycket förmånliga lånekostnader (kontoret utnyttjar derivat-
marknaden i syfte att öka flexibiliteten i valutaupplåningen). Till detta
bidrog även att Riksgäldskontoret valde att styra om stora delar av den
kortfristiga upplåningen från den amerikanska marknaden till den euro-
peiska, som erbjöd lägre kostnad för statliga låntagare. Generellt under-
lättades upplåningen av en stor investerarefterfrågan så länge den inter-
nationella ränteutvecklingen var fallande. Riksgäldskontorets målsättning
vid årsskiftet 1993/94 var att klara av merparten av nyupplåningen 1994
under första halvåret, delvis mot bakgrund att man förutsåg riskerna med
sjunkande efterfrågan från institutionella investerare om de internationella
räntorna skulle börja stiga. Efter vårens ränteuppgång visade sig denna
strategi vara framgångsrik.

Förvaltningen av valutaskulden har under en fyraårsperiod resulterat i
besparingar på sammanlagt 8,1 miljarder kronor jämfört med kostnaderna
för riktmärkesportföljen, varav huvuddelen kan hänföras till budgetåret

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1992/93. Även inledningen av budgetåret 1993/94 innebar en kraftigt po-
sitiv utveckling gentemot riktmärkesportföljen till följd av fördelaktiga
räntepositioner på den europeiska marknaden. Ränteuppgången under
våren 1994 medförde dock förluster gentemot riktmärkesportföljen men
genom att öka ränterisken i den faktiska valutaskulden kunde kontoret
begränsa förlusterna. Ökad ränterisk innebär längre räntebindningstid i
den faktiska portföljen vilket vid en ränteuppgång medför lägre kostnader
jämfört med riktmärkesportföljen. Totalt för budgetåret 1993/94 var kost-
naderna för den faktiska valutaskulden 900 miljoner kronor lägre än kost-
naderna för riktmärkesportföljen, där räntepositioner har bidragit positivt
med 1,5 miljarder kronor medan valutapositioner har resulterat i förluster
på totalt 600 miljoner kronor. De externa fondförvaltare som anlitats för
en mindre del av valutaskulden visade generellt ett betydligt sämre resul-
tat än Riksgäldskontoret.

Resultat kassahållning

Riksgäldskontoret skall bidra till en god kassahållning i staten och där-
med minskade räntekostnader för staten.

Riksgäldskontoret har under de senaste budgetåren inriktat verksam-
heten på de större betalningsflödena. I samverkan med Riksrevisionsver-
ket (RRV) har Riksgäldskontoret gjort en större översyn av statliga be-
talningstidpunkter. Enligt översynen skulle det vara möjligt att uppnå
besparingar för staten på drygt 2 miljarder kronor genom ändrade betal-
ningstidpunkter. I juni 1994 överlämnade skattebetalningsutredningen del-
betänkandet Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och
avgifter (SOU 1994:87) till regeringen. Till grund för utredningens för-
slag låg RRV:s och Riksgäldskontorets översyn. I oktober överlämnade
regeringen en proposition på området till riksdagen (prop. 1994/95:92).

En annan viktig uppgift har varit arbetet i anslutning till införandet av
räntebeläggning av anslagsmedel. Riksgäldskontoret bedömer att poten-
tialen för ytterligare effektiviseringar inom den statliga kassaförvaltningen
är betydande.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Övergripande mål

De övergripande mål som har gällt för Riksgäldskontorets stats-
skuldsförvaltning och kassahållningsverksamhet under perioden
1991/92 - 1994/95 bör i allt väsentligt ligga fast. Målet blir därmed
att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden inom ramen för
penningpolitikens krav.

Resurser 1995/96

Följande medel föreslås under anslagen

C 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 114 844 000 kr
C 2. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning

och låneförvaltning 1 720 442 000 kr

Resultatbedömning

Regeringen bedömer att Riksgäldskontoret i allt väsentligt har uppnått
målen inom verksamhetsområdena statsskuldsförvaltning och kassahåll-
ning. När det gäller målet att minimera kostnaderna för statsskulden
grundas bedömningen bl.a. på de senaste fyra budgetårens resultat i för-
hållande till riktmärkesportföljema. Regeringen vill dock betona att ut-
värderingen av statsskuldsförvaltningen inte enbart bör göras utifrån en
resultatjämförelse med riktmärkesportföljema. De marknadsvårdande in-
satserna i syfte att säkerställa likviditeten på penning- och obligations-
marknaden är också viktiga för arbetet med att långsiktigt minimera kost-
naderna för statsskulden. Att upplåningen på den inhemska marknaden
koncentreras till ett system med s.k. benchmarklån bedömer regeringen
vara en väl avvägd strategi. Regeringen välkomnar vidare nya försök att
emittera realräntelån som komplement till de nominella benchmarklånen,
under förutsättning att upplåningen kan säkerställas till rimliga real-
räntenivåer.

Riksgäldskontorets möjligheter att finansiera ett växande och stort låne-
behov har till stor del vilat på en väl fungerande marknad. Trots de
senaste årens stora fluktuationer i prissättningen på den svenska kapital-
marknaden har marknaden effektivt fyllt sin funktion att allokera sparan-
de från framför allt svenska och internationella institutioner, och under
senare tid även från svenska hushåll, till underskotten i statens finanser.
En fungerande emissionsverksamhet bidrar till marknadens effektivitet
och är av central betydelse för hanteringen av statens lånebehov. Rege-

5 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

ringen ser det som värdefullt att Riksgäldskontoret fortlöpande utvärderar Prop. 1994/95:100
kontakterna med befintliga och potentiella återförsäljare. Regeringen Bilaga 8
anser vidare att det är positivt att Riksgäldskontoret har vidareutvecklat
de adminstrativa rutinerna i emissionsverksamheten, bl.a. genom att re-
ducera tidsskillnaden mellan det att bud lämnas från återförsäljarna och
att kontoret meddelar vilka bud som accepteras.

Regeringen bedömer att verksamheten inom avdelningen utlandsmark-
nad har bedrivits effektivt och ändamålsenligt. Trots den uppmärksamhet
som har riktats mot de svenska statsfinanserna, såväl i Sverige som utom-
lands, har inte svenska statens internationella upplåningsvillkor försämrats
nämnvärt. Avdelningens förmåga att utnyttja mångfalden av olika finan-
siella instrument och strategin att sprida upplåningen på olika delmarkna-
der bedöms som viktiga bidrag till denna utveckling.

Upplåningen på privatmarknaden har enligt regeringens bedömning
skett tillfredsställande mot bakgrund av de restriktioner som gäller för
verksamheten, dvs. att kostnaderna för privatmarknadsupplåningen skall
understiga kostnaderna för motsvarande upplåning på penning- och
obligationsmarknaden. Riksgäldskontoret bör dock eftersträva en fortsatt
effektivisering av verksamheten och undersöka vilka åtgärder som kan
vidtas för att öka de olika upplåningsformeras konkurrenskraft på privat-
marknaden. Regeringen välkomnar kontorets förslag om emission av nya
premielån i registrerad form.

Regeringen konstaterar att RRV inte har haft någon invändning mot
Riksgäldskontorets resultatredovisning i årsredovisningen. Regeringen
anser dock i likhet med RRV att resultatredovisningen i fortsättningen bör
kompletteras med analyser som förklarar och bedömer utfallet i förhållan-
de till riktmärkesportföljema för att få ett bättre bedömningsunderlag för
jämförelse mellan åren. Vidare bör resultatredovisningen utvecklas i de
delar som behandlar resultatet av de åtgärder som Riksgäldskontoret vid-
tar för att hålla kostnaderna nere, t.ex. åtgärder i marknadsvårdande
syfte.

Fördjupad prövning

I direktiven till Riksgäldskontorets fördjupade anslagsframställning gav
regeringen kontoret i uppdrag att analysera riktmärkesportföljemas roll
som utvärderingsinstrument i framtiden. Nedan sammanfattas de
viktigaste slutsatserna av Riksgäldskontorets analys.

Konstruktionen med riktmärkesportföljer har medfört att målet att mini-
mera kostnaderna för upplåningen har kunnat operationaliseras. Enligt
Riksgäldskontorets instruktion har styrelsen i uppgift att fastställa ramar
och riktlinjer för upplåningen, vilket huvudsakligen sker genom att ange
riktmärkesportföljer och vilka avvikelser som kan tillåtas mellan rikt-
märkesportföljema och den faktiska skulden. Riksgäldskontoret anser att
modellen har bidragit till ökad flexibilitet i upplåningen och samtidigt
skapat förutsättningar för ett decentraliserat beslutsfattande i stats-
skuldspolitiska frågor.

Erfarenheterna av modellen under de år den har tillämpats har dock
inte varit odelat positiva, enligt Riksgäldskontoret. Ett problem är att
modellen vilar på en strikt marknadsvärdering av statsskulden. På
avstämningsdagen får aktuella marknadsräntor relativt stort genomslag i
resultatet beroende på avvikelser i räntebindningstid mellan riktmärkes-
portföljema och den faktiska skulden. Riksgäldskontoret anser att detta
tenderar att öka fokuseringen på skillnader i kostnader. Väl så viktigt är
att långsiktigt bedöma om räntebindningstiden i den faktiska skulden har
varit lång eller kort under perioder med hög eller låg marknadsränta.
Riksgäldskontoret möjligheter att aktivt styra den inhemska upplåningen
utifrån egna förväntningar om den långsiktiga ränteutvecklingen är dock
begränsade, bl.a. genom kontorets dominerande ställning som emittent på
den svenska penning- och obligationsmarknaden. Motsvarande restriktio-
ner finns inte i förvaltningen av valutaskulden där möjligheterna att fritt
välja nivåer för valuta- och ränterisker är stora.

Ytterligare ett problem är, enligt kontoret, avsaknaden av övergripande
riktlinjer för statsskuldens struktur. Såsom systemet för närvarande är
utformat har riksdag och regering gett Riksgäldskontoret stora befogen-
heter att på egen hand utforma förvaltningen av statsskulden, vilket
innebär att riksdag och regering har begränsat inflytande över de kostna-
der som ränteförändringar åsamkar statsbudgeten. Så länge de finansiella
marknaderna var relativt outvecklade, i bemärkelsen att antalet upp-
låningsaltemativ var få, fungerarade detta styrsystem väl. Men utveck-
lingen på de finansiella marknaderna har under senare år medfört att allt
fler upplåningsalternativ står till buds. Därtill kan kontoret använda olika
typer av derivatinstrument för att påverka räntebindningstiden i skulden.
Därigenom kommer inte enbart statsskuldens storlek och det allmänna
ränteläget att påverka kostnaderna för statsskulden utan även skuldens
struktur.

Riksgäldskontoret anser mot denna bakgrund att styrsystemet måste
kompletteras på så sätt att regeringen i fortsättningen tar ställning till den
övergripande strukturen i statsskulden. Enligt kontoret kan detta ske
genom att regeringen anger ett specificerat intervall för durationen i
statsskulden. Därmed skall regeringen kunna kontrollera skuldens ränte-
risk, dvs. hur kostnaderna i statsskuldsförvaltningen påverkas av för-
ändrade marknadsräntor.

RRV har genomfört en förvaltningsrevision av Riksgäldskontorets för-
valtning av statsskulden (rapporten Statsskuldsförvaltningen, F 1992:38).
Enligt RRV borde vissa delar av Riksgäldskontorets verksamhet ses över
och utredas, bl.a. målformuleringen för statsskuldsförvaltningen samt
Riksgäldskontorets upplåningsstrategi och riskhantering. I andra delar
fungerar skuldförvaltningen huvudsakligen tillfredsställande, enligt RRV.
Regeringen har beaktat vissa av RRV:s förslag i samband med den för-
djupade prövningen av Riksgäldskontoret.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Slutsatser

Enligt regeringens uppfattning bör det övergripande målet för Riks-
gäldskontorets statsskuldsförvaltning ligga fast, dock med en precisering
avseende tidsaspekten. Målet blir därmed att långsiktigt minimera kostna-
derna för statsskulden inom ramen för penningpolitikens krav. Mot bak-
grund av att lånebehoven sannolikt kommer att vara stora de närmaste
åren, såväl netto som brutto, är det av central betydelse att Riksgäldskon-
toret ges klara riktlinjer för statsskuldsförvaltningen. Utan klara riktlinjer
finns risk att statsskuldspolitiken bidrar till ökad osäkerhet på de
finansiella marknaderna. Tydlighet i statsskuldspolitiken torde även vara
nödvändigt för att möjliggöra en fortsatt breddning av investerarbasen i
svenska statspapper.

Regeringen avser därför att inom kort tillsätta en utredning med upp-
drag att analysera statsskuldspolitiska frågor. Detta innebär att regeringen
inte nu tar ställning till Riksgäldskontorets förslag om intervall för
statsskuldens duration. Förslaget bör i stället ingå i utredningsuppdraget
för vidare överväganden. Utredningen bör ta upp och analysera för- och
nackdelar med att regeringen bestämmer statsskuldens duration samt be-
slutsformer för en sådan ordning. I utredningsuppdraget bör även ingå att
analysera riktmärkesportföljemas lämplighet som utvärderingsinstrument.
Ytterligare ett område som bör belysas är fördelningen mellan upplåning
i svenska kronor och utländsk valuta.

Detta innebär, i avvaktan på utredningens förslag och regeringens ställ-
ningstaganden till dessa, att kostnadsjämförelsen även fortsättningsvis bör
genomföras enligt gällande ordning med befintliga riktmärkesportföljer.
Kontorets styrelse har därmed fortsatt bemyndigande att besluta om ramar
och riktlinjer för upplåningen och vilka avvikelser från riktmärket som
kan tillåtas. Riksgäldskontoret har därigenom mandat för en flexibel
upplåningsverksamhet.

Även inom kassahållningsområdet anser regeringen att det övergripande
målet bör ligga fast, dvs. att Riksgäldskontoret skall bidra till en god
kassahållning i staten och därmed minskade räntekostnader för staten.
Verksamheten skall inriktas på de större betalningsflödena.

Utvecklingen har varit intensiv på det finansiella området inom staten
under de senaste åren. Den förändrade budgetprocessen, det nya anslags-
systemet och räntebeläggningen av statliga medelsflöden har varit viktiga
drivkrafter. Myndigheterna har bl.a. fått större frihet och befogenheter
inom det finansiella området. Härigenom ökar även kraven på de
myndigheter som har uppgifter inom området. Samtidigt är det viktigt att
roll- och uppgiftsfördelningen mellan dessa är tydlig.

Riksgäldskontoret har i sin fördjupade anslagsframställning föreslagit
att kontorets uppgifter inom kassahållningsområdet skall vidgas. Förslaget
innebär att kontoret får en mer uttalad roll som statens internbank. Detta
skulle innebära ett samlat ansvar för kassahållningsområdet inom staten.
Riksgäldskontoret anser att det är lämpligt att samordna detta inom konto-
ret eftersom det är nära knutet till upplåningen på marknaden. Inom
staten är finansfunktionen uppdelad mellan RRV och Riksgäldskontoret.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Enligt kontorets uppfattning bör kontoret ha det samlade ansvaret för
statens finansfunktion.

RRV har fått ett regeringsuppdrag att utarbeta ett förslag till nytt
statligt betalningssystem. Arbetet skall bedrivas i samråd med Riksgälds-
kontoret. Uppdraget skall redovisas till regeringen den 31 januari 1995.
Förslaget kan få betydelse för hur statens finansfunktion bör organiseras
framöver. Regeringen är således inte beredd att nu fatta något princip-
beslut om ansvarsfördelningen när det gäller ansvaret för statens finans-
funktion.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området
Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning för
budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar i avsnittet
Inledning,

2. godkänner att den övergripande målsättningen för Riksgäldskonto-
rets statsskuldsfinansiering skall vara i enlighet med vad regeringen
förordnar i avsnittet Slutsatser.

C 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

63 163 000

71 149 000

114 844 000

varav 76 050 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget disponeras för löne-, systemutvecklings-, lokal- samt övriga
förvaltningskostnader vid Riksgäldskontoret.

Vid utgången av budgetåret 1993/94 uppgick anslagssparandet till ca

15,4 miljoner kronor.

RRV:s revisionsberättelse över Riksgäldskontorets årsredovisning inne-
håller inte någon erinran.

Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret har i sin fördjupade anslagsframställning för bud-
getåren 1995/96-1998 föreslagit realt oförändrad anslagsnivå.

Under perioden bör en kompetensförändring ske inom Riksgäldskonto-
ret. Genom rationaliseringar, omprioriteringar och besparingar bedömer
kontoret att detta är möjligt att genomföra utan reala anslagsökningar.

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Riksgäldskontoret har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en
strategi för personalförsörjning. Denna syftar bl.a. till att öka andelen
handläggare. För att kunna behålla och rekrytera kvalificerad personal
kommer kontoret att sträva efter att erbjuda goda utvecklingsmöjligheter.
Riksgäldskontoret upprättar dessutom årligen en särskild jämställdhetsplan
i samband med verksamhetsplaneringen. Särskild uppmärksamhet riktas
mot möjligheterna att öka andelen kvinnor på högre chefsbefattningar.
Regeringen anser att det är angeläget att kontoret fortsätter sina an-
strängningar inom båda dessa områden

Riksgäldskontoret omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med ca

5,4 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivå-
sänkning på 5 %. Ar 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med ca
7,8 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att löner och andra förvaltningskostnader för Riks-
gäldskontorets garantiverksamhet i fortsättningen skall belasta detta anslag
i stället för anslaget C 3. Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet. Rege-
ringen har beräknat dessa kostnader till 10,5 miljoner kronor under bud-
getåret 1995/96 som därmed skall tillföras anslaget. Regeringens över-
väganden rörande förslaget återfinns under anslaget C 3. Riksgälds-
kontoret: Garantiverksamhet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 114 844 000 kr.

C 2. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

845 879 000

1 086 030 000

1 720 442 000

varav 1 286 030 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget disponeras för andra kostnader för upplåning och låneförvalt-
ning än finansiella utgifter och Riksgäldskontorets förvaltningskostnader.
Anslaget belastas huvudsakligen med kostnader för inköp av externa
tjänster för upplåning och låneförvaltning.

Kostnaderna för upplåning och låneförvaltning har utvecklats enligt
följande under budgetåren 1990/91-1993/94.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Tabell 5 Kostnader för upplåning och låneförvaltning
budgetåren 1990/91-1993/94

mkr	1990/91	1991/92	1992/93	1993/94
Upplåning i svenska kronor	480	459	390	397
Upplåning i utländsk valuta	52	33	294	448
Totalt	532	492	684	845

Utvecklingen av kostnaderna under anslaget är starkt beroende av upp-
låningens struktur. De ökade kostnaderna under budgetåret 1992/93
berodde på den kraftigt ökade valutaupplåningen för vilka provisionskost-
nadema är betydligt högre än vid upplåning på den inhemska marknaden.
Anslaget överskreds under budgetåret 1992/93 på grund av den ökade
valutaupplåningen med 129 miljoner kronor. Under våren 1994 beviljades
Riksgäldskontoret på tilläggsbudget (prop. 1993/94:125, bet
1993/94:FiU21, rskr. 1993/94:340) sammanlagt 500 miljoner kronor för
kostnader för upplåning och låneförvaltning. Totalt under budgetåret
uppgick anslaget till 1 023 miljoner kronor varav 845 miljoner kronor
utnyttjades.

Riksgäldskontorets anslagsframställning för budgetåret 1994/95 bygger
på antagandena i 1994 års kompletteringsproposition vad gäller statens
lånebehov, dvs. att perioden kommer att karaktäriseras av hög upp-
låningsaktivitet. Till följd av den upplåningsstrategi som kontoret
tillämpar på den internationella kapitalmarknaden, med låneformer där
räntorna är låga men provisionskostnadema är höga, kommer provisions-
kostnadema för upplåning i valuta vara fortsatt höga. Däremot sker be-
sparingar inom den inhemska upplåningen genom att provisioner till åter-
försäljare på penning- och obligationsmarknaden slopades under budget-
året 1994/95.

Statens utgifter för upplåning och låneförvaltning under detta anslag be-
räknar regeringen i likhet med Riksgäldskontoret till 1 720 442 000 kro-
nor för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 720 442 000
kr.

C 3. Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 000

Under anslaget redovisas delar av den statliga garantiverksamheten.
Anslaget får användas för att täcka eventuella förluster dels till följd av
statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg, dels
till följd av statliga garantier som inte belastar annat anslag på statsbud-
geten. Anslaget får även användas för att täcka eventuella förluster som
uppkommer i samband med Riksgäldskontorets utlåning till statliga bolag.

Hittills har lönekostnader och andra förvaltningskostnader som upp-
kommit i verksamheten belastat anslaget. Influtna avgifter och återvunna
medel har använts till att täcka verksamhetens kostnader. Överskott i
verksamheten har förts mot inkomsttitel.

Regeringen kommer i det följande att föreslå vissa förändringar vad
gäller finansiering och redovisning av Riksgäldskontorets garantiverksam-
het.

Riksgäldskontoret

Riksgäldskontorets garantiåtagande uppgick vid utgången av budgetåret
1993/94 till 65,9 miljarder kronor, vilket innebar en ökning av åtagandet
med 18,5 miljarder kronor jämfört med utgången av föregående budgetår.
Den största delen av ökningen avsåg dels pensionsåtaganden för Telia
AB, dels övertagandet av borgensförbindelser som Televerket utfärdat,
dels garantier för finansiering av infrastrukturprojekt i Stockholms-
regionen och Öresundsbron.

Garantier har också utfärdats till Domän AB, Statens provnings- och
forskningsinstitut AB, SKD-företagen, Nordiska Investeringsbanken samt
till Rumänien, Bulgarien och Lettland. Det sammanlagda beloppet för
dessa garantier var ca 2,5 miljarder kronor.

En garanti till SKD-företagen om 75 miljoner kronor har infriats under
budgetåret. Riksgäldskontoret har skrivit ned fordran på denna till
0 kronor eftersom möjligheten till framtida återvinning bedömts som
mycket osäker. En tidigare gjord avsättning för förlustrisk har återförts
med 90 miljoner kronor. Under budgetåret 1993/94 har garantiverksam-
heten gett ett överskott på 384 miljoner kronor, vilket innebär en ökning
med 222 miljoner kronor jämfört med budgetåret 1992/93.

Tabell 6 Riksgäldskontorets garantiverksamhet budgetåren 1990/91-1993/94 Prop. 1994/95:100

mkr	1990/91	1991/92	1992/93	1993/94
Inkomster/intäkter	Inkomster	Intäkter	Intäkter	Intäkter
Garantiavgifter	148	144	166	235
Uppskrivning infriade
garantier	-	96	4	66
Övriga inkomster/intäkter	4	1	8	165
Summa	152	241	178	466
Utgifter/Kostnader	Utgifter	Kost.	Kost.	Kost.
Avsätting för framtida
förlustrisker	-	90	-	-
Nedskrivning av fordran	-	-	10	75
Löner och övr. förvalt.kostn.	6	5	6	6
Övriga utgifter/kostnader	4	2	-	-
Summa	8	10	16	81
Netto	142	144	162	384

För vissa garantier beslutar inte Riksgäldskontoret om avgiftens storlek.
För dessa uppskattar kontoret eventuellt subventionsinslag genom att
beräkna hur stor avgiften borde ha varit med utgångspunkt från kontorets
bedömningar. Enligt Riksgäldskontorets beräkningar uppgick subventions-
beloppet till närmare 75 miljoner kronor vid utgången av budgetåret
1993/94. I detta belopp ingår emellertid inte garantiåtaganden till ut-
ländska stater, Nordiska Investeringsbanken och Öresundsbron, för vilka
garantiåtagandena sammantagna är ca 3,1 miljarder kronor. Enligt konto-
ret är osäkerheten för stor när det gäller dessa åtaganden för att det skall
vara meningsfullt att göra riskbedömningar. Eftersom beräkningarna inte
omfattar hela garantistocken torde det verkliga subventionsbeloppet så-
ledes vara högre än 75 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret har under budgetåret gjort riskanalyser av sina
garantiåtaganden och av utlåningen till statliga bolag. Enligt dessa är
riskerna för infrianden låga under de närmaste åren.

Verksamheten med att samordna andra myndigheters lån och garantier
har inriktats dels på att utarbeta lämpliga fördelningsgrunder för dessa
garantier och lån, dels på att i samverkan med Riksrevisionsverket (RRV)
ta fram en ny finansierings- och redovisningsmodell.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Övergripande mål

Det övergripande målet för Riksgäldskontorets garantigivning är att
på ett effektivt sätt tillhandahålla och bevaka garantier enligt beslut av
riksdag och regering. Kostnaderna för garantiverksamheten skall
täckas av dess intäkter, sett över en längre tidsperiod. Riksgäldskon-
toret skall även bidra till att andra myndigheters lån- och garanti-
givning bedrivs på ett effektivt sätt.

Resurser 1995/96

Förslagsanslag 1995/96 1 000 kr

Övrigt:

Löner och andra förvaltningskostnader för garantiverksamheten flyttas
över till Riksgäldskontorets förvaltningskostnadsanslag, dvs. brutto-
budgeteras.

Resultatbedömning och fördjupad prövning

Regeringen delar Riksgäldskontorets bedömning att det ännu är för tidigt
att bedöma graden av måluppfyllelse i garantiverksamheten. Den tids-
period som hittills har förflutit, och för vilken det finns tillgång till
uppgifter om kostnader och intäkter, är för kort för att en sådan bedöm-
ning skall vara meningsfull. Såvitt nu kan bedömas finns dock ingen an-
ledning att nu förutse något annat än en god måluppfyllelse. Även Riks-
gäldskontorets riskanalyser indikerar detta, eftersom riskerna i garanti-
stocken bedöms ha minskat.

Beträffande det andra målet, dvs. att bidra till att andra myndigheters
garanti- och långivning sker på ett effektivt sätt, kan konstateras att Riks-
gäldskontoret hittills kraftsamlat kring kunskapsuppbyggnad inom om-
rådet. Enligt regeringens uppfattning bör Riksgäldskontoret i fortsätt-
ningen spela en mer aktiv och pådrivande roll. Inriktningen av detta
arbete redovisas i avsnittet nedan.

Slutsatser

Avsikten med den statliga kreditgarantigivningen är att tjäna som ett
komplement till finansieringsmöj lighetema på den allmänna kreditmarkna-

den för finansiering till vissa av statsmakterna bestämda önskemål. Enligt Prop. 1994/95:100
regeringens uppfattning bör de övergripande målen för Riksgäldskontorets Bilaga 8
garantiverksamhet vara oförändrade, dock med tillägget att målet för
kontorets garantigivning är att på ett effektivt sätt tillhandahålla och
bevaka garantier enligt beslut av riksdag och regering.

Både Riksgäldskontoret och RRV har uppgifter inom det statliga kredit-
garantiområdet. Den principiella ansvarsfördelning mellan myndigheterna
som lades fast av riksdagen för fyra år sedan (prop. 1990/91:29, bet.
1990/91 :FiU4, rskr. 1990/91:38) är alltjämt aktuell och bör även gälla
i fortsättningen. Detta innebär att Riksgäldskontoret skall ansvara för
samordning av garantivillkor och uppföljning av kostnader för garan-
tiverksamheten, medan RRV skall ansvara för frågor som rör redovisning
och revision.

Genom kostnadsuppföljning, föreskrifter och samordning skall Riks-
gäldskontoret verka för att andra myndigheters lån- och garantigivning
bedrivs effektivt. Kontoret skall därvid löpande utvärdera statens totala
garantiverksamhet med avseende på riskexponering, effektivitet och resul-
tat samt fr.o.m. budgetåret 1995/96 årligen till regeringen redovisa sina
bedömningar och förslag inom dessa områden i en särskild rapport. För
RRV:s del innebär den årliga rapporteringen till regeringen att RRV skall
informera om garantiramar, gjorda utfästelser, garanterad kapitalskuld
samt inkomster och utgifter till följd av lämnade garantier.

Mot bakgrund av ovanstående gör regeringen följande bedömning be-
träffande garantiverksamhetens framtida inriktning. Riksgäldskontoret bör
prioritera arbetet med att utveckla mått som anger faktiska och förväntade
kostnader, effektivitet och riskexponering i statlig garantiverksamhet.
Vidare bör metoder för riskbaserade avgifts- och subventionsberäkningar
tas fram. Slutligen bör kontoret uppmärksamma och i samverkan med
RRV dels analysera de krav på förändringar i det statliga finansierings-
och redovisningssystemet som kan aktualiseras, dels öka de garanti-
givande myndigheternas kompetens genom olika informations- och utbild-
ningsinsatser.

Vidare föreslår regeringen att löner och andra förvaltningskostnader för
garantiverksamheten flyttas över till Riksgäldskontorets förvaltnings-
kostnadsanslag, dvs. bruttobudgeteras. Skälet är främst att riksdagen i
flera sammanhang begärt att statens verksamhet i större utsträckning skall
bruttoredovisas. Enligt gällande principer och riktlinjer inom statsförvalt-
ningen är huvudregeln att förvaltningsutgifter som skall budgetstyras skall
finansieras under ramanslag, och inte under s.k. sakanslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för Riksgäldskonto-
rets garantiverksamhet skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet Slutsatser,

2. till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för budgetåret 1995/96 Prop. 1994/95:100
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. Bilaga 8

C 4. Riksgäldskontoret: In- och utlåningsverksamhet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

Under anslaget redovisas Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksam-
het, dvs. avgifter från in- och utlåningen, löner och övriga förvaltnings-
kostnader. Under anslaget redovisas också avgifter för godkännande av
handlingar för andra statliga myndigheters låneavtal och därtill anslutande
finansiella avtal samt garantiåtagande på utländska marknader.

Ränteinkomster från utlåningen och ränteutgifter redovisas på anslaget
Räntor på statsskulden, m.m. under sextonde huvudtiteln.

Riksgäldskontoret bedriver in- och utlåningsverksamheten i uppdrags-
form. Det övergripande målet för verksamheten är att ge lån och place-
ringsmöjligheter till så goda villkor som möjligt utan att kundernas verk-
samheter subventioneras. Med kunder avses i första hand myndigheter,
men också affärsverk, statliga bolag, fonder och stiftelser. Verksamhetens
kostnader skall täckas av dess intäkter. Överskott i verksamheten förs
mot inkomsttitel.

Riksgäldskontoret

Verksamhetens omfattning har ökat kraftigt de senaste åren. De bakom-
liggande faktorerna till detta är främst myndigheternas tillämpning av
kapitalförsörjningsförordningen och räntekontomodellen. Vidare har Riks-
gäldskontoret gett krediter under en övergångsperiod då vissa affärsverk
ombildats till statliga bolag.

Tabell 7 Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet budgetåren
1990/91 - 1993/94

mkr	1990/91	1991/92	1992/93	1993/94
Avgifter	10,6	27,1	40,6	68,1
Adm. kostnader	2,3	2,3	5,6	7,8
Netto	8,3	24,8	35,0	60,3

Under perioden visar resultatet på ett stabilt överskott. De viktigaste
resurspåverkande faktorerna är antalet kunder och hur många ärenden
dessa anhängiggör. Intäkterna har ökat betydligt till följd av den snabba
ökningen av utlåningen, trots att avgifterna har sänkts. En ny avgifts-
modell har tagits fram som skall införas successivt under budgetåret

1995/96. I den nya avgiftsmodellen kommer avgiften baseras dels på be- Prop. 1994/95:100
loppsstorleken, dels på servicegraden. I den nuvarande avgiftsmodellen Bilaga 8
baseras avgiften endast på beloppsstorleken.

En undersökning som kontoret genomfört visar att kontorets kunder till
övervägande delen är nöjda med det sätt på vilket verksamheten bedrivs.
Många kunder har emellertid angett önskemål om mer rådgivning och in-
formation från kontoret.

Regeringens övervägande

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som har gällt för Riksgäldskontorets in- och ut-
låningsverksamhet under perioden 1991/92-1994/95 bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Obetecknat anslag 1995/96 1 000 kr

Resultatbedömning och fördjupad prövning

Enligt regeringens bedömning har Riksgäldskontoret bedrivit in- och ut-
låningsverksamheten i enlighet med de mål som regering och riksdag
ställt upp. Även kontorets fördjupade anslagsframställning indikerar detta.
Överskotten i verksamheten har emellertid varit för stora. Regeringen
anser att det är positivt att Riksgäldskontoret åtgärdat detta genom att
byta avgiftsmodell.

Riksgäldskontoret har nyligen utvecklat produktivitetsmått för in- och
utlåningsverksamheten. För att kunna använda dessa krävs emellertid
mätdata från flera budgetår, vilket saknas för närvarande. När sådana
föreligger blir det således möjligt att analysera produktivitetsutvecklingen
i verksamheten. Regeringen vill understryka vikten av att detta arbete
fortsätter och vidareutvecklas.

I sin fördjupade anslagsframställning tar Riksgäldskontoret upp frågan
om verksamhetens framtida inriktning. Riksgäldskontoret pekar på olika
tänkbara handlingsvägar, t.ex. att kontoret får en mer uttalad roll som
intembank inom staten. Regeringen har i ett tidigare avsnitt redogjort för
sina bedömningar i denna fråga.

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Enligt regeringens uppfattning bör de övergripande målen för Riksgälds-
kontorets in- och utlåningsverksamheten vara oförändrade i avvaktan på
att en översyn görs av statens finansfunktion.

Regeringen anser vidare att Riksgäldskontoret bör stäva efter att er-
bjuda sina kunder ett utökat utbud av tjänster, med syfte att skapa incita-
ment för ett rationellare beteende inom staten vad gäller kassahållnings-
området.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksgäldskontoret: In- och utlåningsverksamhet för budgetåret
1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

D. Vissa centrala myndigheter

Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

	Utgift 1993/94	Anvisat 1994/95	Förslag 1995/96	varav beräknat för juli 95 - juni 96	Beräknad utgift I997D 1998°
	Absoluta tal				Relativa tal
Vissa centrala
myndigheter m.m.	1 895,8	1 976,1	2 763,1	1 861,6	-166,2 -79,0

1) Prisnivå 1995/96

D 1. Tullverket

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

1 180 078 000

1 226 406 000

1 667 380 000

varav 1 111 586 666 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Generaltullstyrelsen

Tullverkets ansvarområde är att fastställa och uppbära tullar, mervärdess-
katt och andra skatter och avgifter som tas ut vid import och export av
varor. Vidare ansvarar verket för uppgiften att övervaka och kontrollera
trafiken till och från utlandet så att bestämmeler om in- och utförsel av
varor efterlevs. Till verksamheten hör också att samla in och bearbeta
uppgifter för utrikeshandelsstatistiken.

Som prioriterade uppgifter har i regleringsbrevet för budgetåret
1994/95 angetts bekämpning av narkotikasmuggling, att medverka i
arbetet med internationella frågor och förhandlingar inom sitt verksam-
hetsområde, att genomföra datorisering av tullverksamheten, att verka för
att de som enligt 13 § tullagen (1987:1065) godkänts som ombud att avge
tulldeklarationer snarast övergår till att lämna deklarationer i elektronisk
form, samt att ge möjligheter till ökade klarerings- och kontrollinsatser
för näringslivets och samhällets behov av nya flyg- och färjelinjer m.m.

Tullverket omfattar Generaltullstyrelsen samt regionala och lokala
tullmyndigheter. Generaltullstyrelsen är chefsmyndighet inom Tullverket
och svarar därmed bl.a. för ledning av tullens verksamhet. Generaltullsty-
relsens huvudsakliga uppgift är därvid att utforma ramar och direktiv
samt göra prioriteringar beträffande de uppgifter som åvilar Tullverket.

De fyra tullregionerna (Norra, Östra, Södra och Västra) leds av var sin
tulldirektion i Haparanda, Stockholm, Malmö och Göteborg. Tulldirektio-
nerna är regionala ledningsorgan.

De 35 tulldistrikten är de lokala tullmyndigheterna. Det finns sju Prop. 1994/95:100
tulkammare i Norra regionen, tio i Östra, sju i Södra och elva tullkam- Bilaga 8
mare i Västra tullregionen. Tullkamrama är de lokala, självständiga
tullmyndigheterna vid vilka det mesta av den operativa verksamheten
sköts, exempelvis handläggning av export- och importärenden samt
gränskontroll. Under tullkamrama finns ett tjugotal tullstationer, som är
till annan ort lokaliserade delar av tullkammare.

Tullens verksamhet styrs till stor del av flödet av gods och trafikanter
över gränserna. Under budgetåret 1993/94 var verkets operativa
arbetsuppgifter i första hand:

— att faställa, uppbära och redovisa tull, mervärdesskatt och andra
skatter och avgifter som belöper sig på varor som förs in i eller ut
ur Sverige. När kommersiellt gods passerar gränsen får tullen de
uppgifter som behövs för att uppbörden skall kunna fastställas och
debiteras. Uppgiftsinsamlingen sker antingen på pappersdokument
eller elektroniskt. Merparten av uppbörden kommer från företag som
har kredit för sin import.

För budgetår 1993/94 utgjorde tullklareringen den enskilt största
slutprestationen. Den helt dominerande delen av uppbörden består av
mervärdesskatt. Av den debiterade uppbörden 1993/94 på samman-
lagt 95,4 mdkr uppgick mervärdesskatten till 93%.

— att övervaka och kontrollera trafiken så att in- och utförselbe-
stämmelser efterlevs. Tullverket hade att övervaka ett fyrtiotal olika
in- och utförselregleringar.

— att samla in och bearbeta uppgifter för utrikeshandelsstatistiken.

Underlaget för Statistiska Centralbyråns (SCB) månatliga utrikeshan-
delsstatistik utgjordes bl.a. av uppgifter som importörer och
exportörer lämnade till Tullverket för bearbetning.

Tullverket har även vissa uppgifter inom den civila delen av totalför-
svaret. Uppgifterna är kopplade till funktionerna Ordning och säkerhet
m.m., Utrikeshandel, Skatte- och uppbördsväsende samt Flykting-
verksamhet. Inom samtliga funktioner förutom Skatte- och uppbördsvä-
sende är Tullverket beredskapsmyndighet.

Per den 30 juni 1994 hade Tullverket 3 367 årsarbetskrafter inkl,
övertid.

Tullverket hade budgetåret 1993/94 ett ramanslag på 1 231 191 tkr.
Tabellen nedan visar hur kostnaderna fördelade sig på Tullverkets olika
verksamhetsområden.

Verksamhetområden

Andel av kostnaderna

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Klarering och kontroll av transportmedel 10%

Klarering och kontroll av gods 57 %

Kontroll i resandetrafiken 15%

Efterkontroll av företag 5%

Övervakning, allmän tillsyn 2%

Tullkriminaltjänst 11 %

Summa

100%

Av årsredovisningen för budgetår 1993/94 framgår att bokslutet visar
ett underskott i årets kapitalförändring med 89 703 tkr. Underskottet
beror i huvudsak på periodiseringsdifferenser. Anslagsredovisningen
visar ett anslagssparande på 98 168 tkr.

Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Tullverkets årsredovisning för
räkenskapsåret 1993/94. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med
de krav som uppställts i regleringsbrevet eller i andra beslut för
Tullverket och i förordningen om myndigheters årsredovisningar och
anslagsframställning.

RRV:s revisionsberättelse innehåller invändningar med avseende på
Tullverkets sätt att sköta uppbördsuppföljning och uppbördsbevakning
samt att löpande redovisning mot inkomsttitlar i riksredovisningen ej
tillämpas fullt ut. Enligt RRV bör Tullverkets ledning i framtiden ge hög
prioritet åt att åtgärda dessa brister. Rutiner, arbetsformer och systemstöd
bör förbättras i syfte att säkerställa reglementsenlig, effektiv och enhetlig
uppbördsbevakning.

Organisationsöversyn

Tullverkets framtida roll påverkas i mycket stor utsträckning av ett
svenskt EU-medlemskap. Mot bakgrund av detta har regeringen i
regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 uppdragit åt General tullstyrelsen
att redovisa behovet av organisatoriska förändringar.

Generaltullstyrelsen har med en skrivelse den 1 december 1994 i
anledning härav överlämnat en reviderad anslagsframställning för
budgetår 1995/96 och bifogat rapporten Förslag till organisation av
Tullstaten vid ett svenskt medlemskap i EU.

Generaltullstyrelsen har lämnat följande förslag till Tullverkets
organisation och resurstilldelning:

— Tullverkets nuvarande organisationsstruktur förblir i princip oför-
ändrad. Generaltullstyrelsen som chefsmyndighet svarar för ledning
av tullens verksamhet. Fyra tullregioner med en tulldirektion i varje
region svarar för regionala ledningsfunktioner och adminstrativt stöd.

6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Ett större antal lokala, självständiga enheter svarar för en heltäckande Prop. 1994/95:100
tullverksamhet inom ett givet geografiskt område. Bilaga 8

— Begreppen tullkammare och tullstation ersätts av benämningen
tullmyndighet. Myndighetsbegreppet innebär i organisatoriskt
hänseende att denna ansvarar för all verksamhet inom distriktet och
att myndigheten definieras av sitt geografiska område, tulldistriktet.
Antal tulldistrikt är inte detsamma som antal orter där det finns
tullnärvaro. I de fall myndigheten har närvaro på olika platser i ett
distrikt blir dessa en del av myndighet.

— Den fasta tullnärvaron på lokal nivå minskar från 56 till 52 platser.

— Antal årsarbetskrafter minskar med 522 under budgetåret 1995/96.

— Som ett resultat av minskningen av årsarbetskraften kan Tullverkets
ramanslag minskas med 140 940 tkr beräknat på 12-månaders basis.

Generaltullstyrelsen hemställer att regeringen godkänner den föreslagna
inriktning av organisationen samt att Tullverket tilldelas ett ramanslag för
1995/96 med 1 711 687 tkr.

Slutligen har Generaltullstyrelsen hemställt att regeringen lägger fram
förslag om tullens tillgång till flygföretagens m.fl. bokningsdatorer.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Med utgångspunkt i Tullverkets uppgifter enligt förordningen
(1991:1524) med instruktion för Tullverket anges följande mål för
tullverksamheten:

— att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och
andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säker-
ställas;

— att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att
bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs;

— att samla in och bearbeta uppgifter för utrikeshandelsstatistiken
så att ett underlag av en god kvalititet kan inges.

Resurser 1995/96

Ramanslag 1 667 380 000 kr

Resultatbedömning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Tullverkets styrmodell är välutvecklad och anpassad till de åtgärder som
vidtagits inom regeringskansliet för att förändra budgetprocessen, där
tidigare detaljstyrning av verksamhet har ersatts av rambudgetering samt
mål- och resultatstyrning.

Inom Tullverket tillämpas ett system för styrning och ledning av
verksamheten som bygger på en kedja av verksamhets-överenskommel-
ser, som går från verkschef till regionchef och vidare utåt i organisatio-
nen. Systemet baseras på styrning via mätbara prestationsmål, integrering
av verksamhet och ekonomi samt delegering av ansvar. En viktig
förutsättning för att systemet skall fungera tillfredsställande är regel-
bunden uppföljning och utvärdering.

Systemet med styrning och ledning med hjälp av verksamhetsöven-
skommelser har införts successivt. Budgetåret 1993/94 var andra året
som systemet tillämpades inom hela verket. Erfarenheterna visar bl.a. att
systemet medför ökat kostnadsmedvetande och bättre förutsättningar för
långsiktig planering. Enligt regeringens mening är det av stor vikt att
detta arbete fortsätter.

Regeringen anser att resultatstyrningen kan förbättras genom en
vidareutveckling av sådana resultatmått som gör det möjligt att mäta
effekterna av insatta resurser. Tullverket bör överväga att i ökad
utsträckning strukturera redovisning och målformuleringar med ut-
gångspunkt i de olika verksamhetsgrenarna. Tullverket bör också i
årsredovisningen tydligare redogöra för sambandet mellan verksam-
hetsmål och övergripande mål. Vidare bör ett större antal väsentliga
slutprestationer redovisas och kommenteras.

Tullverkets uppbörd är i huvudsak ett resultat av klarering av det
kommersiella godset. Fastställande av uppbörd och debitering sker i dag,
på grundval av uppgifter från företagen, antingen på pappersdokument
eller elektroniskt. Under 1994 uppnåddes ett av statsmakterna tidigare
formulerat mål att hälften av tulldokumenten skulle överföras elektro-
niskt. Den höga andelen måste dock delvis förklaras av att tullupplagens
rätt att utföra myndighetsuppgifter har kopplats till att de anslutit sig till
tulldatasystemet för elektronisk överföring. Denna koppling finns inte
inom EU. Det är av vikt att också i det nya läget få en stor andel av
företagen som lämnar sina meddelanden på detta sätt. Genom det svenska
medlemskapet frigörs kapacitet i tulldatasystemet som även kan användas
av andra myndigheter för uppgiftsinsamling från företag. Tullverket bör
ge hög prioritet åt genomförande av den del tulldatasystemet som avser
att möjliggöra utfärdande av tullräkningar på elektronisk väg. Detta skulle
ge rationaliseringsvinster inom Tullverket men framför allt inom de
företag som är anslutna till systemet. Ett införande av elektroniska
tullräkningar ger också ytterligare företag incitament till att använda
tulldatasystemet.

RRV:s revisionsberättelse innehåller invändningar med avseende på
Tullverkets sätt att sköta uppbördsuppföljning och uppbördsbevakning. I
revisionsberättelsen har RRV påvisat stor eftersläpning i överlämnandet

av förfallna fordringar till Kronofogdemyndigheten och även vad gäller Prop. 1994/95:100
anmälan till konkursförvaltare eller Tingsrätt avseende bevakning av Bilaga 8
statens fordran i konkurser. Detta är särskilt allvarligt med beaktande av
att Skattemyndigheten bygger sin kontroll av att utbetalningen av
överskjutande skatt och mervärdesskatt ej sker till företag eller privat-
personer som står i skuld till staten, på de uppgifter som finns hos
Kronofogdemyndigheten. RRV är kritisk till att uppföljning och
bevakning avseende uppbördsfordringar ej regelbundet tas fram och
analyseras inom Tullverket. För att kunna åstadkomma detta krävs
säkerhet i system, rutiner och organisation. RRV:s granskning visar att
Tullverket i hög grad saknar systemstöd för bevakning av uppbörd.
Vidare saknas dokumenterade riktlinjer och rutiner för hur verksamheten
ska bedrivas.

I revisionsrapporten påtalar RRV vidare brister i tulldatasystemet, som
lett till att betydande belopp ej löpande avräknats mot inkomsttitlar. Efter
kontakter med RRV har schablonmässig korrigering av detta skett. Felet
har ackumulerats under budgetåret och påverkat beräkningar av statens
budgetutfall.

Regeringen delar RRV:s bedömning att Tullverket bör prioritera
uppbördsuppföljning och uppbördsbevakning. Rutiner, arbetsformer och
systemstöd inom uppbördsverksamheten bör förbättras i syfte att
säkerställa reglementsenlig, effektiv och enhetlig uppbördsbevakning.
Vidare bör hög prioritet ges åt att åtgärda bristerna i tulldatasystemet.
Generaltullstyrelsen har i sin reviderade anslagsframställning påpekat att
man vidtagit åtgärder för att komma till rätta med av RRV angivna
problem.

Med anledning av effektiviseringar till följd av genomförda investering-
ar i tulldatasystemet har Tullverket under femårsperioden 1991/92 till
1995/96 ett rationaliseringskrav på drygt 300 mkr. Vid beräkning av
anslaget har regeringen tagit hänsyn till ovan nämnda besparingsbeting.
För budgetåret 1995/96 uppgår besparingen till ca 18 mkr.

I konsekvens med ändringarna i Jämställdhetslagen pågår f.n. ett arbete
med att i samverkan med arbetstagarorganisationerna ta fram en ny
jämställdhetsplan för Tullverket. Jämställdhetsarbetet ingår som en del i
verksamhetsöverenskommelserna mellan Generaltullstyrelsen och
regionala/lokala myndigheter och följs sedan upp i den årliga verksam-
hetsredovisningen. En strävan är bl.a. att tillsätta fler kvinnliga chefer.

Tullverkets organisation

Europeiska Unionen grundar sig bl.a. på en tullunion som innebär att
medlemsländerna skall ha enhetliga regler, särskilt när det gäller att
fastställa tulltariffer, ingå tull- och handelsavtal, uppnå enhetlighet i fråga
om liberaliseringsåtgärder och exportpolitik samt när det gäller att vidta
handelspolitiska skyddsåtgärder. Tullunionen och den gemensamma
handelspolitiken är centrala inslag i EG-samarbetet och förutsättningarna
för en fungerande inre marknad. Genom den nu helt genomförda

tullunionen har EU blivit ett enda tullområde, i vilket varor i princip kan Prop. 1994/95:100
röra sig fritt på samma sätt som i ett enskilt land. På denna inre marknad Bilaga 8
har begreppen import och export förlorat sin betydelse: någon tullklare-
ring av kommersiellt gods förekommer inte längre vid passering av de
inre gränserna, utan klareringsverksamheten inriktas primärt på gemen-
skapens yttre gräns.

Ett svenskt EU-medlemskap leder således till mycket stora förändringar
för 'Rillverket. Regeringen konstaterar att ett omfattande förberedelse-
arbete har utförts inom Tullverket, varför myndigheten får anses vara väl
förberedd för de nya uppgifter ett medlemskap innebär.

Vid en bedömning av Tullverkets framtida verksamhet är det viktigt att
skilja mellan arbetssituationerna vid yttre resp, inre gräns. Med yttre
gräns avses EU:s gräns mot tredje land, medan inre gräns avser gräns
mellan medlemsländer.

Vid ett svenskt medlemskap i EU innebär begreppen yttre och inre
gräns följande. Landgränsen mot Norge är yttre gräns, medan land-
gränsen mot Finland är inre gräns. Den svenska kusten är yttre gräns.
Svenska hamnar är en del av yttre gräns, frånsett del av hamn där det
bara förekommer reguljär trafik med andra EU-medlemsstater vilken blir
inre gräns. Flyplatsema blir yttre gräns för varor till/från tredje land och
inre gräns vad gäller flygningar till/från EU-området.

Vid yttre gräns kommer Tullverkets arbetsuppgifter att i huvudsak vara
de samma som idag. Gränskontrollen kommer dock inte längre att vara
enbart en nationell angelägenhet eftersom den syftar till att ta tillvara hela
unionens intresse. En stark yttre gränskontroll är på så sätt en av
förutsättningarna för den fria rörligheten över de inre gränserna. Det
finns ingen enhetlig uppfattning inom EU om vad som är att anse som en
stark kontroll. Yttre gränskontrollutredningen (SOU 1994:124) konstate-
rar att det inte krävs någon omedelbar förändring av formerna för yttre
gränskontroll vid ett EU-medlemskap. Det faktum att kontrollen skall
göras i alla medlemsländers intresse kan dock göra tullens uppgifter mer
komplexa än för närvarande, särskilt vad gäller tillämpning av EU:s
tulltariff och procedurer samt jordbrukspolitik, tredjelandsavtal och
handelsregleringar. Regeringen bedömer, i likhet med Yttre gränskontrol-
lutredningen, att någon omedelbar förändring av Tullverkets arbetsformer
vid den yttre gränsen inte är påkallad.

Generaltullstyrelsen redovisar att arbetsvolymen för Tullverket vid den
inre gränsen minskar betydligt vid ett EU-medlemskap. Förändringarna
i tullarbetet innebär främst minskade antal dokument och tranportmedel
som behöver klareras. Gentemot övriga medlemsstater inom EU upphör
klarering av kommersiellt gods. Uppskattningsvis 60-65% av tulldoku-
menten har avsett handel med EU-länder inkl. Finland och Österrike.
Enligt Tullverkets årsredovisning för budgetåret 1993/94 läggs drygt 53%
av arbetstiden inom Tullverkets verksamhetsområden på klarering
(stödfunktioner m.m. ej inräknade). Detta innebär följaktligen att en
mycket stor del av Tullverkets uppgifter bortfaller vid ett EU-med-
lemskap.

Enligt regeringens uppfattning är det naturligt att utnyttja de möjlig-
heter till besparingar som Sveriges deltagande i Europaintegrationen
medför. Ett av de mest uppenbara områdena för sådana besparingar är
tull verksamheten.

Utgångspunkten för ett ställningstagande om Tullverkets framtida
dimensionering bör vara vad som är en lämplig omfattning till följd av
de arbetsuppgifter som bortfaller vid ett EU-medlemskap. Den besparing
som staten kan göra genom minskad dimensionering av Tullverket är
direkt en effekt av ett EU-medlemskap.

Som nyss nämnts försvinner en mycket stor del av Tullverkets
verksamhetsvolym vid ett medlemskap i EU.

I samband med EU-medlemskapet flyttas mervärdesbeskattning av EU-
handeln från Tullverket till skatteförvaltningen. Enligt vad regeringen
erfar har Tullverket och Riksskatteverket (RSV) kommit överens om att
Tullverket skall medverka i insamling av vissa uppgifter för RSV:s
räkning avseende momsuppgifter om handeln med EU-länder.

En av Tullverkets huvuduppgifter är att samla in primäruppgifter till
den svenska utrikeshandelsstatistiken. Vid ett EU-medlemskap kommer
inte längre statistikuppgifter som rör EU-handeln att hämtas från
tullhandlingar. I stället har EU:s statistikmyndighet (Eurostat) utvecklat
ett nytt statistiksystem (Intrastat) för uppgiften. Statistiska Centralbyrån
(SCB) och Generaltullstyrelsen har föreslagit en arbetsfördelning som
innebär att SCB fastställer vilka företag som skall lämna uppgifter samt
vilka uppgifter som de skall lämna. Enligt förslaget skall Tullverkets
uppgift vara att samla in uppgifterna och kontrollera att de är rimliga.
SCB svarar sedan för publicering och vidarebefordran till Intrastat.
Regeringen har i ett särskilt beslut angett att denna arbetsfördelning
mellan myndigheterna skall gälla tills dess Tullverkets organisationsstruk-
tur fastställts. Regeringen anser att huvudansvaret för Intrastat bör ligga
på SCB. Enligt regeringens bedömning är det emellertid inte möjligt att
redan för budgetåret 1995/96 lägga över hela ansvaret på SCB. Således
bör för budgetåret 1995/96 den nuvarande ansvarfördelningen bestå.
Regeringen förutsätter att Tullverket genomför erforderligt datautveck-
lingsarbete för Intrastat.

Vad gäller kontroll av gods, transportmedel och resandetrafiken svarar
den för ca 26% av Tullverkets resursåtgång (stödfunktioner m.m. ej
inräknade). Den fria rörligheten inom EU bygger bl.a. på principen att
det inte skall förekomma någon kontroll vid inre gränsen. Denna princip
är dock inte undantagslös och innebär inte att all kontroll vid inre gräns
försvinner. Regeringen har i olika sammanhang deklarerat att Sverige
som EU-medlem inte kommer att tolerera en sänkt ambitionsnivå vad
gäller smuggling av narkotika, vapen m.m. Regeringen har därför i
proposition Den svenska tullagstiftningen vid ett EU-medlemskap (prop.
1994/95:34, bet. 1994/95:SkU 8, rskr. 1994/95:96) föreslagit bl.a. att
tullens befogenheter att ingripa mot illegal införsel av bl.a narkotika och
vapen skall behållas tills vidare i avvaktan på att nya kontrollsystem och
arbetsmetoder införts och att tullmyndigheternas nuvarande befogenheter
att göra s.k. stickprovskontroller av personer och fordon vid gränsen

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

skall bibehållas. Av propositionen framgår dock att stickprovskontroller
inte får tillämpas så att objekten uttas slumpmässigt, då detta torde vara
otillåtet mellan EU-länder. Däremot ger reglerna i tullagen stöd för
selektiv kontroll, också sådan som inte grundar sig på brottsmisstanke.
Enligt propositionen bör det vara en uppgift för Generaltullstyrelsen att
se till att kontrollen utövas på ett sätt som inte står i strid med EU-
reglema.

Generaltullstyrelsen konstaterar vidare att en mycket betydande del av
lastbilstrafiken till och från Sverige rör EU. Detta innebär en kraftig
minskning av verksamhetsunderlaget för dokumentkontroll, framför allt
vid färjeorter med trafik till och från Danmark, Tyskland och Finland
samt landgränsen mot Finland. Även när det gäller efterkontroll av
företag innebär ett medlemskap i EU en minskning av antal företag som
behöver kontrolleras.

De förslag som framförts av Tullverket angående kompensatoriska
åtgärder, dvs utbyggd underrättelseverksamhet och ökad satsning på
revisionsverksamhet innebär enligt regeringens bedömning inga om-
fattande personalbehov och bör, inte minst mot bakgrund av den kraftiga
minskningen av verksamhetsunderlaget, kunna rymmas inom befintliga
resursramar för kontroll-, övervakning- och tullkriminaltjänst. En
minskning av Tullverkets organisation bör således inte i negativ riktning
påverka Tullverkets möjligheter att fullgöra sina övriga uppgifter, bl.a.
inom gränskontrollen och narkotikabekämpningsområdet.

Regeringen har den 22 december 1994 beslutat att flygplatserna
Arlanda, Landvetter och Sturup inkl, svävarterminalen i Malmö vid ett
svenskt medlemskap i EU skall utgöra internationella gemenskapsflyg-
platser enligt förordningen (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter
för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om en tullkodex för gemenska-
pen artikel 190 b. Regeringen gav samtidigt Generaltullstyrelsen i
uppdrag att i samråd med Luftfartsverket utreda om ytterligare svenska
flygplatser bör ges denna benämning. Regeringens beslut innebär inte
någon prövning av på vilka flygplatser trafik till och från andra länder
skall tillåtas eller av omfattningen av sådan trafik. Dessa frågor skall
även vid ett medlemskap i EU hanteras på samma sätt som idag.

Mot bakgrund av den grundläggande förändringen vad gäller bl.a.
gränsformaliteter bör Tullverkets nuvarande organisationstruktur
ifrågasättas. Verket är idag uppdelad i tre organistoriska nivåer med ett
stort antal, ofta små, lokala myndigheter som har totalansvar och resurser
för en heltäckande tullverksamhet inom ett givet geografiskt område. Det
kan diskuteras om behovet finns av tre organisatoriska nivåer inom
verket. Nedläggningar av lokala organisatoriska enheter bör minska
behovet av en uppdelning på lokal och regional nivå. Enligt regeringens
bedömning kommer det i framtiden att ställas allt högre krav på det nya
tullverk som blir följden av en EU-anpassning. Dagens organisation med
ett stort antal relativt små enheter får svårt att hålla den kompetens nivå
som krävs. Dessutom innebär det stora antalet myndigheter att ad-
minstrationen blir relativt kostsam.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Utvecklingen av tekniken har möjliggjort kommunikation mellan
Tullverket och företagen via olika IT-media. Samtidigt har tullens
rörlighet i arbetet ökat. Detta innebär enligt regeringens mening att kravet
på Tullverkets fasta fysiska närvaro har minskat, vilket i sin tur bör få
konsekvenser för antalet bemannade tullplatser samt dessas geografiska
placering. Regeringen bedömer att tullen genom tulldatasystemet kan
behålla en god servicenivå gentemot näringslivet även där tullnärvaron
upphör.

Sammanfattningsvis ställer sig regeringen tveksam till Generaltullsty-
relsens organisationsförslag som innebär att Tullverkets befintliga
organisationsstruktur i princip bibehålls, trots att ett EU-medlemskap
leder till grundläggande förändringar vad gäller såväl gränsformaliteter
som arbetsvolymer. Enligt regeringens mening bör Generaltullstyrelsen
på nytt överväga om den befintliga organisationsstruktur är den mest
ändamålsenliga och optimala. Det bör emellertid inte ankomma på vare
sig regeringen eller riksdagen att exakt fastställa Tullverkets organisa-
tionsstruktur. I stället är det trafikens och näringslivets behov av
tullinsatser samt statsmakternas krav på effektivitet och rationell klarerings-
och kontrollverksamhet hos Tullverket som bör vara styrande för hur
tullverksamheten organiseras och lokaliseras. Enligt regeringens mening
bör det ankomma på Generaltullstyrelsen att i enlighet med det tidigare
organisera och forma de nya tullmyndigheterna.

Vad gäller Generaltullstyrelsens hemställan om resurstilldelning för
budgetår 1995/96 motsvarande 1 711 687 tkr är regeringen inte beredd
att ställa sig bakom den. I General tullstyrelsens förslag ingår besparingar
till följd av ett svenskt EU-medlemskap motsvarande en årskostnad på
140 940 tkr vad gäller personalminskningar samt 2 110 tkr för övriga
kostnader.

Som tidigare redogjorts för leder ett svenskt EU-medlemskap till en
kraftig minskning av Tullverkets klareringsverksamhet, inkluderande
uppbördsverksamhet och verksamhet som rör utrikeshandelsstatistiken.
Utöver detta innebär ett EU-medlemskap förändringar inom kontroll-
verksamheten som leder till ytterligare minskning av tullens verksam-
hetsunderlag, framför allt vad gäller företags- och dokumentkontroll.
Vidare bör, enligt regeringens bedömning, en mer anpassad organisa-
tionsstruktur kunna leda till effektivitetsvinster.

Enligt regeringens uppfattning är det naturligt att redan under nästa
budgetår utnyttja möjligheter till besparingar som ett svenskt medlemskap
i EU medför. Tullverket omfattas också av regeringens program för
minskning av statlig konsumtion.

Budgetåren 1995/96 och 1997 har anslaget räknats ned med

150 000 tkr vardera. År 1998 räknas anslaget ned med 62 800 tkr.
Följaktligen beräknas anslagsnivån år 1998 ha sänkts med totalt 362 800
tkr. Huvuddelen av den totala nivåsänkningen kan hänföras till minskade
verksamhetsvolymer med anledning av EU-medlemskapet. En mindre del
är ett resultat av regeringens krav på effektiviseringsvinster i samband
med omorganisationen av myndigheten.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Generaltullstyrelsen har, enligt vad regeringen erfarit, vidtagit ett antal Prop. 1994/95:100
åtgärder för att minska utgifterna, och därmed antalet anställda, inför Bilaga 8
EU-medlemskapet. Besparingen kan likväl inte uppnås utan en genom-
gripande förändring av myndigheten samt betydande personalreduktion.
Regeringen har noterat att Generaltullstyrelsen har ett betydande
anslagssparande vid ingången av innevarande budgetår och har erfarit att
detta torde vara lika stort vid utgången av budgetåret. Regeringens
förslag om besparing på Tullverket innebär att besparingen fördelas ut på
tre och ett halvt år. Detta ger myndigheten flexibilitet vid genomförandet
av omorganisationen. Enligt trygghetsavtalet har Trygghetsstiftelsen och
myndigheterna möjligheter att vidta olika åtgärder för att så långt som
möjligt skapa förutsättningar för att förhindra att anställda blir arbetslösa
till följd av arbetsbrist. Myndigheterna bestämmer själva om vilka
åtgärder inom ramen för trygghetsavtalet som skall vidtas. Regeringen
bedömer att Generaltullstyrelsen har erforderliga ekonomiska resurser för
att tillämpa trygghetsavtalet vid den personalminskning som kommer att
bli följden av regeringens förslag. Vilka åtgärder som kan bli aktuella är
en fråga för Generaltullstyrelsen att avgöra inom ramen för de ekonomis-
ka resurser som verket förfogar över.

Generaltullstyrelsen har i den förenklade anslagsframställning för
budgetåret 1995/96 begärt särskilda resurser för EU-konsekvenser dels
för fortsatt systemanpasning av datastödet och dels för ökade kostnader
för resor. Vidare begärs särskilda resurser som kompensation för
minskade intäkter till följd av minskad försäljning av trycksaker m.m.
Regeringen har inte funnit det möjligt att nu bevilja de ytterligare medel
som begärts. Det får ankomma på Generaltullstyrelsen att finansiera detta
inom sin totalram.

Generaltullstyrelsen har i skrivelsen till regeringen hemställt om att få
tillgång till flygföretagens m.fl. bokningsdatorer som ett led i utveck-
lingen av nya kontrollmetoder. Enligt regeringens mening är det för tidigt
att i detta skede ta ställning till denna fråga. Förslaget förs fram även i
EU-gränskontrollutredningens betänkande (SOU 1994:131). Betänkandet
är f.n. föremål för remissbehandling.

Tullverkets anslagsframställning och bokslut ger inte någon anledning
att ompröva inriktningen av verksamheten utöver EU-förändringen.

Slutsatser

Ett svenskt medlemskap i EU leder till kraftigt minskade arbetsvolymer
inom Tullverket. Minskningen rör främst klareringsverksamheten, men
även andra verksamhetsområden inom verket berörs.

Enligt regeringens mening bör Tullverkets anslagsnivå minskas med
motsvarande 362 800 tkr under budgetperioden 1995/96 - 1998. För
budgetåret 1995/96 bör minskningen av Tullverkets anslag vara 150 000
tkr. Besparingen kan inte uppnås utan en genomgripande förändring av
myndigheten samt betydande personalreduktion. Tullverkets fasta närvaro

kan komma att minska. Detta kan kompenseras med ytterligare ökad
rörlighet och flexibilitet i verksamheten.

Det bör ankomma på Generaltullstyrelsen att organisera och forma de
nya tullmyndigheterna.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Tullverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
1 667 380 000 kr.

2. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Tullverket
för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.

D 2. Konjunkturinstitutet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

25 096 000

28 017 000

41 899 000

varav 27 854 000 beräknat för juli 1995-juni 1996.

Anslaget för budgetåret 1994/95 justeras med 490 000 kr till följd av
minskade lokalkostnader. Det blir därmed 27 527 00 kr.

Konjunkturinstitutets inkomster beräknas till 1,8 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96 (innevarande budgetår 1,3 miljoner kronor). In-
komsterna disponeras av Konjunkturinstitutet.

Anslagskrediten uppgår till 2,1 miljoner kronor budgetåret 1995/96
(innevarande budgetår 1,4 miljoner kronor).

Konjunkturinstitutet skall följa och analysera den ekonomiska utveck-
lingen inom och utom landet, utarbeta prognoser för den svenska ekono-
min och bedriva forskning i anslutning därtill. Verksamheten omfattar tre
huvudområden: analys- och prognosverksamhet, forskning och metodut-
veckling samt särskilda utredningar.

Inför budgetåret 1994/95 beslöt Riksdagen att de övergripande målen
för Konjunkturinstitutets verksamhet skall ligga fast under perioden
1994/95-1996/97. En omprioritering av den löpande verksamheten skall
ske så att ökad vikt läggs vid nya ekonomiska processer och förlopp.
Planeringsramen för Konjunkturinstitutets verksamhet för perioden
1994/95-1996/97 fastställdes till 84 051 000 kr.

Vad beträffar den löpande verksamheten angavs i regleringsbrevet för
budgetåret 1994/95 att ökad vikt skall läggas vid analys av de ekonomis-
ka förloppen och prisutvecklingen samt sambanden mellan ekonomins
finansiella och reala delar. Forskningens inriktning skall vara sådan att
den i största möjliga mån främjar den övriga verksamheten hos institutet
och Finansdepartementets ekonomiska avdelning. Modellutvecklings-
arbetet skall bedrivas med sikte på att åstadkomma mer användarvänliga

modeller för såväl kort- som långsiktiga beräkningar som är väl för-
ankrade i ekonomisk teori. Den särskilda utredningsverksamheten bör
vidareutvecklas. Institutet skall aktivt bidra till att förbättra den ekono-
miska statistiken.

Institutet har för innevarande budgetår tilldelats 400 000 kr för färdig-
ställande av en finansiell modell med endogent beräknade räntor. I den
förenklade anslagsframställningen för budgetåret 1995/96 har institutet
begärt ytterligare 300 000 kr för detta ändamål. För att utveckla metoder
för miljöräkenskaper i monetära termer har institutet för innevarande
budgetår tilldelats 600 000 kr. För nästa budgetår äskas en ökning av
anslaget med 900 000 kr för detta ändamål.

Konjunkturinstitutet har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94
följt bokföringsförordningen (1979:1212, med ändringar 1991:1026 och
1994:353). Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte några
invändningar.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål för Konjunkturinstitutets verksamhet som gäller
för perioden 1994/95-1996/97 bör ligga fast.

Resurser 1995/96:

Ramanslag 41 899 000

Beräknade avgiftsinkomster 1 800 000

Den bedömning som gjorts av Konjunkturinstitutets verksamhet ger inte
anledning att ompröva verksamhetsinriktningen. Den har bedrivits i stort
sett med en sådan inriktning att de uppsatta målen uppnås.

I enlighet med den besparingsprincip som generellt tillämpas i årets
budgetförslag har ramanslaget för budgetåret 1995/96 räknats ned med
5 procent i förhållande till innevarande budgetår. En engångsvis för-
stärkning av anslaget med 300 000 kr budgetåret 1995/96 för att Kon-
junkturinstitutet skall kunna slutföra regeringsuppdraget om en finansiell
modell är emellertid motiverad. Dessutom bör anslaget räknas upp med
900 000 kr budgetåret 1995/96 för att institutet skall kunna utföra
regeringsuppdraget om miljöräkenskaper. Dessa förstärkningar innebär
att den totala minskningen av ramanslaget 1995/96 till följd av det
generella besparingskravet blir förhållandevis begränsad.

Till följd av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion Prop. 1994/95:100
beräknas anslagsnivån år 1998 ha sänkts med 1,7 miljoner kronor från Bilaga 8
budgetåret 1995/96.

Slutsatser

De övergripande mål och de riktlinjer för inriktningen av Konjunktur-
institutets verksamhet som lagts fast för budgetåret 1994/95 bör gälla
även för budgetåret 1995/96.

Anslaget bör i enlighet med det generella besparingskravet räknas ned
med 5 procent. För slutförande av modellprojekt samt för utförande av
miljöräkenskapsprojekt bör anslaget förstärkas med 300 000 kr respektive
900 000 kr.

För budgetåren 1997 och 1998 bör anslaget räknas ned med 843 000
kronor båda åren.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ra-
manslag på 41 899 000 kronor,

2. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Kon-
junkturinstitutets verksamhetsområde förbudgetåren 1997 och 1998
som regeringen förordar i avsnittet "Regeringens överväganden".

D 3. Finansinspektionen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

89 277 000

98 147 000

150 463 000

varav 99 396 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Finansinspektionen bildades den 1 juli 1991 genomen sammanslagning
av Bankinspektionen och Försäkringsinspektionen och är enligt sin inst-
ruktion (1992:102) central förvaltningsmyndighet för tillsynen över finan-
siella marknader, kreditinstitut och det enskilda försäkringsväsendet.

De övergripande målen för Finansinspektionens verksamhet är att bidra
till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet samt att verka för
ett gott konsumentskydd.

Inspektionen bedriver sin verksamhet uppdelad i fyra avdelningar, för-
säkringsmarknadsavdelningen, kreditmarknadsavdelningen, värdepappers-
marknadsavdelningen och administrativa avdelningen. Därutöver finns
gemensamma enheter för EU-, konsumenträtts- och redovisningsfrågor.

Finansinspektionen fullgör även kanslifunktionen åt Bokföringsnämnden
(BFN).

Från anslaget betalas löne- och övriga förvaltningskostnader m.m. samt
lokalkostnader vid Finansinspektionen. Innevarande budgetår har inspek-
tionen anvisats ett ramanslag som skall täcka kostnaderna för inspek-
tionens verksamhet. Tillsynsavgifter tas ut av de institut som står under
inspektionens tillsyn. Avgifterna är obligatoriska och beräknas med ut-
gångspunkt från inspektionens ramanslag. Avgiftsinkomsterna tas upp på
statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel och skall överensstämma
med storleken på ramanslaget. För inspektionen tillämpas således s.k.
bruttoredovisning över statsbudgeten.

Vid utgången av budgetåret 1993/94 uppgick anslagssparandet till ca
3,7 miljoner kronor.

RRV:s revisionsberättelse över Finansinspektionens årsredovisning
innehåller inte någon erinran.

Finansinspektionen tillhör de myndigheter som ingår i budgetcykel tre.
Detta innebär att inspektionen lämnade sin första årsredovisning till rege-
ringen den 1 oktober 1994. Enligt tidigare beslut skall resultatredovis-
ningen ske avdelningsvis. Avdelningarna utgör således inspektionens
olika verksamhetsgrenar. Inspektionen har i sin årsredovisning för budget-
året 1993/94 redovisat bl.a. följande verksamhet.

Försäkringsmarknadsavdelningen. Den operativa tillsynen har bl.a. om-
fattat platsundersökningar av olika slag. Dessutom har omfattande utred-
ningar av tre konkursdrabbade försäkringsbolag avslutats. Gota Banks
s.k. finansiella försäkring har granskats. Verksamheten inom försäkrings-
koncemer är föremål för granskning och analys. Rapportgranskning och
finansiell analys har utförts av material från instituten. Nyckeltal har
utvecklats för att bättre belysa bolagens ekonomi. Ändringarna i försäk-
ringsrörelselagstiftningen till följd av EES-avtalet har medfört ett om-
fattande föreskriftsarbete. Koncessions- och tillståndsverksamheten har
innefattat bl.a. koncessionsansökningar och ärenden om gränsöverskridan-
de verksamhet. Vidare har ärenden om registrering av försäkringsmäklare
handlagts.

Kreditmarknadsavdelningen. Under budgetåret har platsundersökningar
genomförts hos kreditinstitut verksamma såväl i Sverige som i utlandet.
I ett särskilt projekt har inspektionen kartlagt hur institut övertagit
pantsatt egendom till skyddande av fordran och utarbetat särskilda
rapporteringsrutiner för detta. För att utreda om ekonomisk brottslighet
förekommit hos de banker som sökt statligt stöd har inspektionen genom-
fört speciella undersökningar av större kreditförlustengagemang. Inspek-
tionen har givit ut nya riktlinjer för åtgärder mot penningtvätt inom
kreditmarknaden. Tillsynen av instituten har utvecklats från en institu-
tionell till en funktionsinriktad tillsyn. Förslag till allmänna råd som
innehåller riktlinjer för att säkerställa tillfredsställande styr-, infor-
mations- och kontrollsystem hos instituten har utarbetats. Den tillsyn av
kreditinstitut som inspektionen utövar genom granskning och analys av
inkommande rapporter har alltmer koncentrerats på sådana uppgifter som
speglar risker inom institutens olika verksamhetsområden. Samarbetsavtal

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

har träffats med tillsynsmyndigheter i Storbritannien, Frankrike och Prop. 1994/95:100
Luxemburg samt med övriga nordiska tillsynsmyndigheter. Inspektionen Bilaga 8
har behandlat ett ökat antal ansökningar om tillstånd att driva bank-
rörelse.

Värdepappersmarknadsavdelningen. Den operativa tillsynen har om-
fattat bl.a. platsundersökningar på värdepappersbolag och bankers värde-
pappersrörelser för att öka kunskapen om marknadens bedömning av
väsentliga risker inom värdepappersområdet. Vidare har en kartläggning
genomförts av den riskrapportering som sker internt i instituten. Gransk-
ningen har även innefattat kontroll av bolagens rutiner för kreditgiv-
ning/bevakning och rutiner avseende registrering och makulering av
värdepappersaffärer. Också resultatutveckling och riskexponering har
undersökts hos ett antal penningmarknadsaktörer. Regelbundna tillsyns-
möten har hållits med företrädare för de tre auktoriserade börser som för
närvarande finns på marknaden och med Värdepapperscentralen VPC
AB. Avdelningen har också tagit emot och bearbetat rapporter från värde-
pappersinstitut, fondbolag och värdepappersfonder som står under inspek-
tionens tillsyn. Vidare har auktorisationer av pensionssparinstitut skett
inom ramen för den nya sparformen individuellt pensionssparande.
Avdelningens arbete har härutöver bl.a. innefattat handläggning av frågor
om sammanläggning av värdepappersfonder och granskning av emissions-
och erbjudandeprospekt.

Vissa övriga frågor, m.m. Finansinspektionen har på uppdrag av rege-
ringen utarbetat en sammanställning över kostnader som uppstått för
inspektionen till följd av den s.k. finanskrisen. Enligt inspektionens
beräkningar har finanskrisen medfört direkta merkostnader på 4,2 miljo-
ner kronor och indirekta kostnader på 60,2 miljoner kronor från och med
september 1990 till och med juni 1994.

Inom det civila försvaret ansvarar Finansinspektionen för funktionen
Finansiella tjänster (f.d. funktionerna Enskild försäkring m.m. och
Betalningsväsende). En viktig uppgift under budgetåret 1993/94 har varit
att, vid sidan av uppföljning av bolagens beredskapsplanering, förbereda
en funktionskonferens med beredskapsövning under hösten 1994.

Finansinspektionen har länge haft som praxis att kräva att kvinnors
högre genomsnittliga livslängd skall återspeglas i premiesättningen för
livförsäkringar. Emellertid finns det många andra kända skillnader mellan
olika personkategorier där inspektionen inte krävt motsvarande differen-
tiering i premiesättningen. Inspektionen har därför ändrat sin hittills-
varande praxis. I fortsättningen får försäkringsbolagen själva bestämma
om skillnaden i genomsnittlig livslängd mellan män och kvinnor skall
beaktas vid premiesättningen.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96
bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 1995/96 150 463 000 kr

Resultatbedömning

Av resultatredovisningen framgår att inspektionen under budgetåret
1993/94 gjort flera viktiga insatser inom sina olika verksamhetsgrenar.
Ett problem med inspektionens resultatredovisning, som bl.a. påpekats
av RRV, är att den inte innehåller någon analys av utfallet av verksam-
heten i förhållande till regeringens verksamhetsmål eller egna resultatmål.
Denna omständighet försvårar regeringens möjlighet att göra en samlad
bedömning av resultatet av inspektionens verksamhet. Regeringen förut-
sätter att inspektionen åtgärdar detta i kommande resultatredovisningar.

Regeringen noterar vidare med tillfredsställelse att inspektionen under
budgetåret genomfört en långtgående omstrukturering av myndigheten
med syfte att effektivisera tillsynsarbetet, och att detta klarats inom givna
resursramar trots vissa personalkonsekvenser.

Slutsatser

De övergripande målen för inspektionens verksamhet bör även i fortsätt-
ningen vara att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet
samt att verka för ett gott konsumentskydd.

Inom inspektionens samtliga verksamhetsgrenar bör verksamheten även
fortsättningsvis i första hand inriktas på att vidareutveckla effektiva
metoder för finansiell analys och operativ tillsyn. En prioriterad uppgift
är också att ytterligare utveckla samarbetet med tillsynsmyndigheter i
andra länder. För t.ex. värdepappersmarknadsavdelningens vidkommande
innebär införlivandet med den svenska lagstiftningen av direktivet
93/22/EEG om investeringstjänster inom värdepappersområdet att den
inre marknaden fullt ut förverkligas på detta område. Som en följd av
detta ökar också kraven på samarbete med tillsynsmyndigheter i andra
länder. Inom försäkringsområdet bör system utvecklas för kontroll av de

nya EG-harmoniserade placeringsreglerna för försäkringsbolag som snart Prop. 1994/95:100
kommer att införas. Dessutom bör försäkringsmäklarnas ökade betydelse Bilaga 8
på försäkringsmarknaden beaktas. Sveriges medlemskap i EU kommer att
innebära ett ökat engagemang i för unionen gemensamma frågor även
inom inspektionens ansvarsområde. Det gäller i första hand i samband
med deltagande i EU:s kommittéer och arbetsgrupper samt ökade krav på
medverkan i beredningen av olika frågor i anslutning till EU-arbetet.
Utrymme för dessa nya uppgifter måste skapas genom ett delvis förändrat
arbetssätt och genom omprioriteringar.

Under några år tilldelades de tidigare inspektionsmyndighetema ett
antal nya arbetsuppgifter utan att ytterligare resurser tillfördes i någon
större utsträckning. Finansinspektionen har dock sedan bildandet 1991
erhållit ökade resurser varje budgetår. Inspektionen har nyligen
genomfört en genomgripande omorganisation och i samband med detta
sett över verksamhetens innehåll och inriktning. 1 likhet med inspektionen
anser regeringen att inspektionen mot bakgrund av dessa förhållanden bör
bli föremål för fördjupad prövning inför perioden 1997-1999. Regeringen
har för avsikt att i en sådan prövning långsiktigt analysera ambitionsnivå
och resursbehov för den finansiella tillsynen.

RRV har på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till nytt avgifts-
system för Finansinspektionens tillsynsverksamhet m.m. Avsikten är att
förslaget skall remissbehandlas under första delen av 1995.

En fråga om överflyttning av viss del av kapitalmarknadsstatistiken från
Finansinspektionen till Statistiska centralbyrån (SCB) är under beredning
i regeringskansliet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Finansinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 150 463 000 kr.

D 4. Riksrevisionsverket

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

151 149 000

173 743 000

257 157 000

varav 170 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Riksrevisionsverket (RRV) är central förvaltningsmyndighet för statlig
revision och redovisning.

De övergripande målen för RRV är att verka för effektivitet i staten
och i statliga åtaganden samt en säker och ändamålsenlig ekonomiadmini-
stration i statlig verksamhet. Revisionen skall bedrivas oberoende, även
i förhållande till den normerande verksamheten vid verket.

Avgiftsinkomsterna som RRV disponerar beräknas för budgetåret Prop. 1994/95:100
1995/96 till 332,0 miljoner kronor varav 221,3 miljoner kronor beräknas Bilaga 8
för perioden juli 1995 till och med juni 1996. Innevarande budgetår
beräknas avgiftsinkomsterna som verket disponerar till 233,0 miljoner
kronor. Verkets avgiftsinkomster härrör till största delen från system-
verksamheten.

Riksrevisionsverket

RRV har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i verksamhets-
grenarna Årlig revision, Effektivitetsrevision samt Ekonomi och
resultatstyrning. För vardera av dessa har regeringen formulerat
verksamhetsmål.

Budgetåret 1993/94 innebar nya förhållanden för verket. Främst gällde
detta införlivandet av delar av tidigare Försvarets civilförvaltning enligt
riksdagens beslut. Denna förändring innebar bl.a. en högre omslutning
av den avgiftsfinansierade verksamheten, som budgetåret 1993/94
uppgick till närmare 60 procent av verkets omslutning.

RRV har enligt god revisionssed granskat och avlämnat revisionsbe-
rättelser för samtliga statliga myndigheter samt ca 100 stiftelser och
bolag.

RRV har vidare genomfört 20 effektivitetsrevisionella projekt och ett
antal regeringsuppdrag samt avlämnat ca 120 remissvar.

Den tidplan som lades fast för genomförandet av förändringarna av
redovisning och finansiering i staten har hållits. RRV har till regeringen
redovisat en samlad bedömning av det ekonomiadministrativa läget i
statsförvaltningen och revisionens resultat, vilken redovisas i bilaga 1.

I årsredovisningen har RRV redovisat arbetet med att utveckla
kvaliteten i verksamheten. För den årliga revisionen redovisas externa
bedömares synpunkter på kvaliteten i RRV:s insatser. Sammantaget ges
en positiv bild av RRV:s insatser.

Anslagssparandet för budgetåret 1993/94 uppgår till 11,0 miljoner
kronor, vilket innebär att det utgående anslagssparandet uppgår till 19,8
miljoner kronor. Medlen har reserverats för att täcka kostnader främst i
samband med RRV:s flytt till nya lokaler i augusti 1994.

7 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Övergripande mål

De övergripande mål som beslutades år 1993 ligger fast och omfattar
även budgetåret 1995/96.

Resurser 1995/96:

Ramanslag 257 157 000

Beräknade avgiftsinkomster 332 000 000

Resultatbedömning

RRV:s årsredovisning visar att verksamhetsmålen för 1993/94 har nåtts.
Därmed kan också de övergripande målen nås. Införlivandet av delar av
tidigare Försvarets civilförvaltning har skett enligt de riktlinjer som lades
fast i 1993 års budgetproposition.

Arbete pågår inom verket med att utveckla interna metoder för
kvalitetsuppföljning och att inom den årliga revisionen låta utomstående,
främst klienterna/uppdragsgivarna, bedöma kvaliteten i verksamheten.
Det är angeläget att utvecklingsarbetet med intern kvalitetssäkring och en
löpande uppföljning fortsätter och att utomståendes bedömningar av
RRV:s verksamhet framdeles redovisas i verkets årsredovisning.

Effektivitetsrevisionen redovisar årligen resultatet av de senaste tre
årens granskningar. RRV:s uppföljning av effekterna av effektivitets-
revisionens granskningar visar att det i stor utsträckning vidtas åtgärder
i linje med RRV:s förslag vilket leder till statsfinansiella och strukturella
effekter. Uppföljningen har förbättrats bl.a. genom seminarier med
deltagare från de reviderade myndigheterna men även med deltagare från
regeringskansliet.

När det gäller resultatet av den årliga revisionen har regeringen bl.a.
i 1994 års kompletteringsproposition redovisat vilka åtgärder som har
eller skall vidtas. Regeringen konstaterar att myndigheterna i stor
utsträckning rättar sig efter revisionens iakttagelser och rekommendatio-
ner.

RRV:s insatser för att genomföra förändringarna i den finansiella
styrningen och resultatstyrningen har under budgetåret 1993/94 varit
omfattande och genomförts enligt plan. Verksamhetsmålet att utvecklings-
och genomförandeinsatsema skall vara avslutade vid utgången av
budgetåret 1994/95 har således redan uppnåtts. En fortsatt positiv
utveckling inom dessa områden kräver även framdeles insatser såväl i

form av utbildning och rådgivning som ytterligare utveckling av metoder Prop. 1994/95:100
och tekniker för finansiell styrning och resultatstyrning. Bilaga 8

Regeringen konstaterar att Regeringskansliets revisionskontor, som
granskat RRV:s årsredovisning, inte haft några invändningar.

Slutsatser

Verksamhet och finansiering

Riksdagen beslutade i juni 1993 att de riktlinjer som lades fast i 1993 års
budgetproposition skall gälla även för budgetåret 1995/96.

Samtliga myndigheter har hösten 1994 lämnat årsredovisningar enligt
den nya modellen med ökade krav på redovisningen. Antalet årsredovis-
ningar som RRV granskar har därmed ökat väsentligt. Det totala antalet
objekt som RRV granskar har ökat från 332 under budgetåret 1990/91 till
434 under budgetåret 1993/94. Ökningen av antalet granskade stiftelser
och bolag från ca 10 till ca 100 innebär vidare att komplexiteten i
granskningen ökat.

Enligt regeringens bedömning kommer kraven på RRV:s verksamhet
fortsätta att öka. Det är därför angeläget att arbetet med kompetens-
utveckling fortsätter.

Regeringens avsikt är att göra en förnyad analys av RRV:s resursbehov
på längre sikt. Regeringen avser därför besluta att RRV skall genomgå
fördjupad prövning för budgetåren 1997-1999.

I avvaktan på fördjupad prövning av RRV:s verksamhet är det
väsentligt att arbetet med granskningen av årsredovisningarna kan
fullföljas med god kvalitet. Regeringen bedömer därför att särskilda
medel behöver tillföras under det kommande budgetåret för revision av
årsredovisningarna. Högst 7,0 miljoner kronor har beräknats under
anslaget D5. Utvecklingsarbete för att finansiera dels de ytterligare
insatser som behövs under budgetåret 1995/96 för granskningen av
årsredovisningarna, dels de utökade krav som ställts på att RRV:s
granskning skall omfatta även myndigheternas förvaltning.

Regeringen noterar att RRV mot bakgrund av det ekonomiska läget
avser att prioritera effektivitetsrevisionen mot områden av stor ekonomisk
betydelse och där avkastningen av insatserna bedöms vara störst. RRV:s
granskningar skall även kunna ge underlag för regeringens arbete med att
ompröva statliga åtaganden.

Insatserna för införande av ny finansiell styrning har varit framgångs-
rika. Fortsatt utvecklingsarbete är angeläget, bl.a. inom området statens
betalningssytem samt i anslutning till övergången till kalenderbudgetår.
För uppdrag till RRV inom området finansiell styrning har därför ett
särskilt medelstillskott från anslaget D5. Utvecklingsarbete beräknats på
högst 5,0 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Det är vidare angeläget att RRV, inom ramen för befintliga resurser
och sitt ansvar att bedriva oberoende revision och att utveckla och stödja
ekonomi- och resultatstyrningen, ger ett bredare och fördjupat stöd till

såväl myndigheterna som regeringskansliet, framför allt vad gäller kraven Prop. 1994/95:100
på resultatinformationens utformning och innehåll. Bilaga 8

Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 13,2
miljoner kronor. Vid budgetårets utgång motsvarar besparingen en
nivåsänkning med 5 procent. Besparingens effekter på verksamheten
måste mötas med effektiviseringar och rationaliseringar. År 1998
beräknas anslagsnivån ha sänkts med 23,7 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Riksrevisionsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ra-
manslag på 257 157 000 kr,

2. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Riks-
revisionsverket som regeringen förordar i avsnittet Slutsatser.

D 5. Utvecklingsarbete

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

24 074 576 Reservation 13 581 424

32 570 000

56 355 000

varav 37 570 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

I anslaget har bl.a. beräknats medel för utvecklingsarbete avseende
styrning, budgetering och redovisning av statens inkomster, utgifter,
tillgångar och skulder. Vidare ingår medel för chefsutveckling inom
statsförvaltningen, viss kompetensutveckling i regeringskansliet samt för
insatser för att utveckla en öppen elektronisk infrastruktur för statsför-
valtningens informationsförsörjning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utvecklingsarbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations-
anslag på 56 355 000 kr.

D 6. Statskontoret (tidigare Uppdrag till Statskontoret)

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

37 669 000

68 308 000

86 010 000

varav 57 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

100

Statskontoret tillhandahåller inom ramen för sina stabsuppgifter Prop. 1994/95:100
kansliresurser åt Statens person- och adressregisternämnd. Inkomster Bilaga 8
från statens person- och adressregister (SPAR), som redovisas på
statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av
statens verksamhet, beräknas till 10,2 miljoner kronor för nästa bud-
getår (innevarande budgetår 6,2 miljoner kronor).

Statskontorets uppgift är att på regeringens uppdrag biträda med
underlag för omprövning, effektivisering och styrning av statlig och
statligt finansierad verksamhet samt att i övrigt på uppdrag biträda
departement, kommittéer och arbetsgrupper inom regeringskansliet.

Det övergripande målet för myndigheten är att stödja regeringen i
arbetet med att ompröva, effektivisera och styra statlig och statligt
finansierad verksamhet.

Statskontoret har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredo-
visningen redovisat verksamheten i delområdena Stabsuppgifter och
Uppdrag. I stabsuppgifterna ingår bl a vissa instruktionsenliga uppgifter,
löpande kontakter och beredningsstöd till departementen samt remissverk-
samhet. För uppdragsverksamheten har målen för 1993/94 varit att i
första hand kunna tillhandahålla stöd inom följande huvudområden:

— analyser i samband med omprövning av statliga åtaganden och
engagemang inom olika samhällssektorer och verksamhetsområden

— mål- och resultatstyrning av statlig och statligt finansierad verksamhet

— den statliga förvaltningens struktur och verksamhetsformer

— ansvarsfördelning och samverkan mellan stat, kommun och andra

icke statliga organ

— vissa för statsförvaltningen koncemgemensamma frågor avseende
myndigheternas informationsförsörjning och användning av in-
formationsteknologi

— europaintegrationens konsekvenser för den statliga förvaltningen.

Av resultatredovisningen framgår att efterfrågan på Statskontorets
insatser varit hög. Uppdrag har utförts inom samtliga områden och åt alla
departement. Finansdepartementet har varit Statskontorets största
uppdragsgivare, eftersom de årliga uppdragen och de uppdrag som rör
generella och koncemgemensamma frågor i regel är mer omfattande än
uppdragen från fackdepartementen. Av uppdragskostnadema svarar
Finansdepartementet för nära 80 procent, varav sekretariatsfunktionen åt
STATTEL-delegationen och övriga IT-uppdrag utgör drygt 60 procent.
Andra resurskrävande uppdrag från Finansdepartementet har bl. a. rört
uppföljning av organisations- och strukturförändringar i statsförvalt-
ningen, utveckling av metod för och genomförande av sektorövergripande
analyser samt sektorsvisa produktivitetsberäkningar. Antalet nya,
pågående och avslutade uppdrag har varit i stort sett oförändrat jämfört
med tidigare år.

Av den ekonomiska redovisningen framgår att Statskontoret redovisar
ett anslagssparande 1993/94 på totalt 26 331 000 kr, varav 15 821 kr

101

hänför sig till ramposten för omställning och avveckling och resten till
ramposten för stabsuppgifter.

Den 1 november 1993 sade Statskontoret upp 59 personer som blivit
övertaliga till följd av beslutet om ny inriktning och minskade resurser.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

I sin enkla anslagsframställning har Statskontoret på regeringens uppdrag
redovisat erfarenheterna av den nya finansieringsmodell och anslagskon-
struktion som infördes budgetåret 1993/94. Syftet med den nya finans-
ieringsmodellen var att den skulle understödja renodlingen av Stats-
kontorets uppgift till att vara ett stabsorgan som på uppdrag av regering-
en och regeringskansliet biträder med underlag för omprövnings-och
effektiviseringsarbetet. Departement och kommittér skulle som beställare
av tjänster från Statskontoret också ha ett kostnadsansvar.

Enligt statskontorets mening har den nya anslagskonstruktionen inte
fungerat som ett effektivt styrinstrument utan snarast varit administrativt
betungande och minskat flexibiliteten i verksamheten. Beställarna har haft
svårt att förstå den nya finansieringsmodellen, som är en kombination av
anslags- och avgiftsfinansiering. Uppdragsdialogen har betungats av
diskussioner kring taxekonstruktionen och frågor kring finansieringen.
Modellen har också varit ekonomiadministrativt arbetskrävande.

Statskontoret föreslår för budgetåret 1995/96 en oförändrad resursram,
men att särskilda medel anvisas för uppdraget att återkommande redovisa
resultaten av genomförda organisations- och strukturförändringar liksom
för insatser inom informationsförsörjning och informationsteknologi.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

102

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Övergripande mål

De övergripande mål för verksamheten som angavs inför bud-
getåret 1992/93 bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 86 010 000 kr

Beräknade avgiftsinkomster 12 300 000 kr

Övrigt

Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned
med 4,3 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar bespar-
ningen en nivåsänkning på 5%.

Resultatbedömning

Statskontorets årsredovisning visar att Statskontoret trots omfattande
personalminskning genomfört i stort sett lika många uppdrag som tidigare
år. Även om andelen kortare uppdrag ökat tyder detta på att Statskontoret
på ett tillfredsställande sätt kunnat upprätthålla produktionen och öka
produktiviteten samtidigt som man genomfört ett krävande omställnings-
och avvecklingsarbete.

Myndighetens ekonomiska resultat visar att Statskontoret redovisar ett
avsevärt anslagssparande. Orsaken är att avvecklingskostnadema blir
lägre än beräknat och att medlen för stabsuppgifter till följd av om-
ställningen inte utnyttjats fullt ut.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att Statskontoret genomfört om-
ställningen till sin nya roll på ett bra sätt och att verket nu bör ha
förutsättningar att ytterligare utveckla sin kompetens inom ramen för den
huvudinriktning av verksamheten som tidigare lagts fast. Eftersom den
finansieringsmodell som tillämpats de två senaste budgetåren inte varit
något bra styrinstrument bör Statskontoret fortsättningsvis disponera ett

103

ramanslag som en basfinansiering av såväl stabsuppgifter som uppdrag. Prop. 1994/95:100

En sådan basfinansiering utgör dock inget hinder för att uppdrag även Bilaga 8
kan finansieras i annan ordning över utrednings- och utvecklingsanslag
som beställande departement disponerar.

Dialogen mellan Statskontoret och regeringskansliet måste utvecklas i
samband med beslut om uppdrag eller andra stabsuppgifter. För att
underlätta dialogen bör Statskontoret i ökad utsträckning informera
beställarna om vilken kompetens och vilka tjänster verket kan till-
handahålla. Statskontoret bör också överväga formerna för en mera
systematisk kvalitetsuppföljning och kvalitetssäkring av sin utrednings-och
utvecklingsverksamhet.

Statskontoret skall i första hand ge stöd inriktat på följande huvudfrågor

i förändringsarbetet:

— att ompröva statlig och statligt finansierad verksamhet

— att utveckla och verksamhetsanpassa mål- och resultatstyrningen

— att förändra den statliga förvaltningens struktur, utveckla verksam-
hetsformerna för statlig verksamhet och främja en ökad användning
av anbudskonkurrens i statlig verksamhet

— att utveckla samverkan och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan

stat och kommun

— att utveckla och förändra statsförvaltningens struktur och arbets-
former inför ett ökat europeiskt förvaltningssamarbete till följd av
EU-medlemskapet

— att i samverkan med andra statliga myndigheter, kommuner och
landsting utveckla en öppen elektronisk infrastruktur för effektiv
informationsförsörjning inom den offentliga förvaltningen och i det
europeiska förvaltningssamarbetet.

Uppdrag som inte ligger inom ramen för dessa huvudfrågor bör i första
hand finansieras över departementens utredningsanslag.

Beträffande STATTEL-delegationen har regeringen gett delegationen

i uppdrag att slutföra upphandlingen av en telefonitjänst för de statliga
myndigheterna. Statskontoret skall därför ge fortsatt biträde åt delegatio-
nen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statskontoret för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
86 010 000 kr.

104

D 7. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

422 427 000

342 634 000

494 557 000

varav 327 993 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den
officiella statistiken och för annan statlig statistik samt ansvarar för pro-
duktion av sektorövergripande statistik. SCB producerar även statistik på
uppdrag under anslaget D 8. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksam-
het.

Verksamheten bedrivs i Stockholm och Örebro samt vid regionala
kontor i Luleå, Göteborg och Malmö. SCB har dessutom en riksom-
fattande intervjuarkår.

SCB har till uppgift att ansvara för statistikproduktion som inte åligger
någon annan myndighet samt svara för samordning av den statliga
statistikproduktionen och svara för samordning av den internationella
statistikrapporteringen. SCB skall utarbeta statistiska nomenklaturer och
klassifikationer. SCB skall vidare verka för att den statliga statistiken är
objektiv och görs allmänt tillgänglig samt på olika vägar underlätta
uppgiftslämnandet och se till att lämnade uppgifter på ett effektivt sätt
skyddas genom anonymitet och sekretess.

Statistiska centralbyrån

SCB har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat anslagsverksamheten indelad i statistikprogram.

Verksamheten har i stort sett följt planerna. Anslagssparandet
minskade med 9,3 miljoner kronor. Det ackumulerade anslagssparandet
från 1993/94 uppgår till 26,4 miljoner kronor, vilket utgör 6,3 % av det
tilldelade ramanslaget.

SCB framhåller att verket har klarat huvuddelen av besparingskravet
enligt treårsplanen på sammanlagt 45 miljoner kronor (ca 9 % av
anslaget) och att rymma bidraget till programsamarbetet på statistikom-
rådet enligt EES-avtalet med ca 6 miljoner kronor, utan allvarliga
inskränkningar i statistiken. Detta har varit möjligt tack vare det aktiva
besparingsarbete som inleddes under 1991/92 och som givit full effekt
1993/94.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

SCB lämnade 1992 en fördjupad anslagsframställning för perioden
1993/94—1995/96. Regering och riksdag följde i princip huvudförslaget
i SCB:s treårsplan vid beräkning av anslaget både för budgetåret 1993/94
(prop. 1992/93:182, bet. 1992/93:FiU22, rskr. 1992/93:304) och 1994/95
(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:FiU 15, rskr. 1993/94:269), men SCB
tilldelades ingen treårsram i avvaktan på utredning och senare beslut om
en ny ansvarsfördelning för den statliga statistiken.

105

I sin enkla anslagsframställning har SCB utgått från att den allmänna Prop. 1994/95:100
inriktningen i huvudförslaget skall gälla även under budgetåret 1995/96 Bilaga 8
för den del av verksamheten som SCB ansvarar för fr.o.m. 1994/95.

SCB anmäler även vissa förslag till ny statistik samt ett ökat medelsbehov
för genomförande av förvaltningsuppgifter.

106

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Övergripande mål

Det övergripande målet för den verksamhet som SCB ansvarar för
överensstämmer med de mål som hittills gällt och skall vara

— att verka för att den statliga statistiken håller en god kvalitet, är
objektiv och görs allmänt tillgänglig med beaktande av att
uppgiftslämnandet underlättas och att lämnade uppgifter skyddas
genom anonymitet och sekretess,

— att ansvara för statistikproduktion och internationell statistisk
rapportering som inte åligger annan myndighet.

Resurser 1995/96

Ramanslag 494 557 000 kronor

Övrigt

Medelsberäkningarna bygger på SCB:s budgetförslag. SCB omfattas
av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Bud-
getåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 25 miljoner kronor.
Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 5 %. Ar
1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 36,6 miljoner kronor. Be-
redskap för begränsning av verksamheten måste finnas om det
besparingskrav som åläggs SCB inte kan uppnås. Eventuella
neddragningar av statistik får inte drabba verksamhet som regleras
genom författningar och avtal eller som har central betydelse för
andra verksamheter. Utveckling av EG:s regelverk måste också
beaktas.

Därutöver har 375 000 kronor beräknats för arbetet med statistik
avseende offentliga utgifter inom utbildningssektom, och 218 000
kronor har beräknats med anledning av att ansvaret för dricksvatten-
statistik förs över från Naturvårdsverket till SCB fr.o.m. den 1 juli
1995.

Mot bakgrund av att SCB år 1996 skall inkomma med en
fördjupad anslagsframställning för perioden 1997—1999 prövas
verksamheten endast för ett år.

107

Resultatbedömning

Regeringen ser positivt på att verksamheten genomförts enligt planerna
samtidigt som kostnaderna kunnat hållas nere och statistikens kvalitet
förbättrats. Regeringen delar också SCB:s uppfattning att arbetet med att
öka tillgängligheten till statistiken bör ges hög prioritet.

Den nya ansvarsfördelningen för statlig statistik som infördes den
1 juli 1994 innebar att SCB:s centrala förvaltningsuppgifter fått ökad
betydelse. I anslagsframställningen redovisar SCB sin bedömning av för-
valtningsuppgifternas inriktning. Regeringen delar SCB:s uppfattning om
inriktningen av uppgifterna, men anser att nödvändiga resursförstärk-
ningar måste genomföras genom omprioriteringar inom anslaget.

Anpassning till ett europeiskt statistiskt system

Statistiken spelar en viktig roll som underlag för den politik som bedrivs
inom EU. EES-avtalet innebar att ett gemensamt europeiskt statistiskt
system började att byggas upp. I och med att Sverige är fullvärdig
medlem i EU ges nu möjlighet att i ökad utsträckning ta initiativ och
delta i beslut om den konkreta utformningen av detta system. Den
svenska statistiken har också goda förutsättningar att fungera väl i detta
system. Den är sedan tidigare internationellt väl anpassad och fyller höga
kvalitetskrav.

Eurostat, som är en del av EU-kommissionen, är EU:s statistikkontor.
Det är detta organ som mottar statistiska uppgifter från medlemsländerna
och sammanställer dem till den EU-statistik som sedan publiceras och
görs tillgänglig på andra sätt. Uppgiftslämnandet till Eurostat och
innehållet i de sammanställningar som sänds vidare till Eurostat grundas
på en omfattande regelgivning i EG-författningar.

Enligt övergångsbestämmelserna i EES-avtalet skulle ett drygt 5O-tal
rättsakter på statistikområdet implementeras den 1 januari 1995. Som en
följd av medlemskapet tillkommer ytterligare ett 20-tal rättsakter som är
relevanta för Sverige. De områden som berörs är ekonomisk och
finansiell statistik, arbetsmarknadsstatistik, energi- och industristatistik,
statistik över jordbruk, skog och fiske, utrikeshandel och betalnings-
balanser samt statistik över företag, tjänster, transporter och miljö. Med
den nya ansvarsfördelningen som gäller för statlig statistik kommer därför
förutom SCB även andra myndigheter att involveras i det europeiska in-
tegrationsarbetet på statistikområdet.

Rättsakterna införlivas med svensk lagstiftning på så sätt att regeringen
bemyndigas att med stöd av statistiklagen (SFS 1992:889) föreskriva att
berörda myndigheter uppfyller de åtaganden som resp, rättsakt förut-
sätter. De nu aktuella rättsakterna har inte bedömts innehålla några
åtaganden som kräver ändringar i lagen.

Anpassningen av statistiken till EG:s regelverk har hittills kunnat göras
med små förändringar av uppgiftslämnandet för svenska företag och
hushåll. För statistik över handel med varor och tjänster mellan med-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

108

lemsländema är dock förändringarna mer omfattande. Märkbara Prop. 1994/95:100
anpassningar har också genomförts i statistikbearbetningama. En följd av Bilaga 8
den omfattande regelgivningen på statistikområdet är dessutom att
utrymmet för omprioriteringar inom SCB:s anslag begränsas.

Framtida folk- och bostadsräkningar

Samordnade folk- och bostadsräkningar (FoB) har genomförts vart femte
år sedan 1960.

I samband med 1990 års FoB tillsatte regeringen en kommission, FoB
90-kommissionen, som fick till uppgift att dels följa det löpande arbetet
med FoB 90, dels utreda framtida FoB:ar.

FoB 90-kommissionen föreslog i betänkandet "Folk och bostadsräk-
ningar år 1990 och i framtiden" (SOU 1993:41) att FoB:ar av hittills
traditionell inriktning och omfattning inte genomförs oftare än vart tionde
år. Remissbehandlingen av FoB 90-kommissionens förslag har visat att
det inte längre finns ett brett stöd för traditionella FoB:ar med femårsin-
tervall. Den visade emellertid också att förslaget kan få allvarliga
konsekvenser för de användare som är beroende av aktuell statistik över
hushåll och yrke. I den vidare beredningen av ärendet har konstaterats att
en långsiktig registerlösning nu bör prövas. Regeringen avser därför att
återkomma till riksdagen i denna fråga. Någon FoB 1995 föreslås inte.

Slutsatser

Mot bakgrund av den prövning som gjorts av verksamheten i anslutning
till SCB:s anslagsframställning drar regeringen följande slutsatser.

De övergripande målen ligger fast. De besparingskrav som åläggs SCB
kan medföra ambitionssänkningar i statistikproduktionen. Sådana
neddragningar får inte drabba statistik som regleras genom författningar
och avtal eller som är av central betydelse för andra verksamheter. Andra
restriktioner som utgör hinder för att anpassa verksamheten till de
ekonomiska förutsättningarna, med bl.a. krav på besparingar och ökad
effektivisering, bör undvikas. En sådan restriktion är den av riksdagen
beslutade procentuella fördelningen av personalantalet mellan Stockholm
och Örebro. Mot bakgrund av att verksamheten nu är så väl etablerad på
bägge orterna och de ekonomiska förutsättningarna bör ett så detaljerat
krav inte längre vara styrande. Dessutom är en sådan restriktion inte
förenlig med principerna för mål- och resultatstyrningen. Regeringen
föreslår därför att denna restriktion skall upphöra som ett absolut krav för
verksamheten.

Eftersom SCB skall inkomma med en fördjupad anslagsframställning
inför nästa budgetår föreslås ingen treårsram.

109

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för besparingsarbetet inom SCB som
regeringen förordat i avsnittet Slutsatser,

2. till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 494 557 000 kr.

D 8. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 000

På uppdrag av en myndighet skall SCB inom sitt ansvarsområde och
i mån av resurser

— utföra statistiska undersökningar,

— utföra statistisk databehandling,

— hålla statistikdatabaser tillgängliga för bearbetningar,

— bedriva statistisk konsultationsverksamhet,

— bistå vid internationell rapportering av statistiska uppgifter,

— tillhandahålla de tjänster i övrigt som har samband med ett uppdrag.

SCB får också åta sig sådana uppdrag från andra uppdragsgivare och
bedriva tjänsteexport.

Statistiska centralbyrån

SCB har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 redovisat verksam-
heten i verksamhetsområdena Anslagsverksamhet och Uppdragsverksam-
het.

Uppdragsverksamheten svarade för ca 34 % av SCB:s hela omsättning
och intäkterna uppgick till 232 miljoner kronor. Verksamheten gav ett
överskott på 15 miljoner kronor. Överskottet innebär att SCB:s ackumu-
lerade överskott nu uppgår till 33 miljoner kronor vilket motsvarar 14 %
av omsättningen 1993/94 eller ca 10 % av den beräknade omsättningen
1994/95.

Överskottet beror dels på det rationaliseringsarbete SCB genomfört
under en rad år, dels på viss försiktighet på investeringssidan som följd
av tidigare års underskott. SCB sänkte taxorna inför 1993/94. Detta ger
inte fullt genomslag förrän 1994/95.

110

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Övergripande mål

SCB skall genom sin uppdragsverksamhet öka statistikens och de
statistiska datalagrens tillgänglighet och användning. Verksamheten
skall bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt.

Resurser

SCB skall ha ett formellt 1000-kronorsanslag för uppdragsverksam-
heten. Verksamheten skall finansieras till fullo av beställaren enligt
principen om full kostnadstäckning som ekonomiskt mål.

Resultatbedömning

SCB:s årsredovisning visar på ett tillfredsställande sätt att de åtgärder
verket vidtagit för att förbättra lönsamheten i den uppdragsfinansierade
verksamheten varit framgångsrika och bl.a. kommit statistikanvändama
till godo genom taxesänkningar.

Regeringen noterar att intäkterna från uppdragsverksamheten ökade
med 12 %, exklusive de uppdrag som fördes över från anslag. SCB:s mål
var att öka omsättningen med minst 5 % per år.

Slutsatser

Regeringens beslut om ändrad ansvarsfördelning för den statliga
statistiken innebär att uppdragsverksamheten förväntas öka kraftigt
fr.o.m. budgetåret 1994/95. SCB har redan vidtagit vissa åtgärder, t.ex.
utbildning av personalen, för att anpassa sina rutiner till de nya kraven.
SCB bör fortsätta med översynen och anpassningen av sina rutiner.

Regeringen kommer först efter att SCB inlämnat ytterligare underlag
att ta ställning till hur det ackumulerade överskottet bör disponeras.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor.

111

D 9. Nämnden för offentlig upphandling

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

3 821 000

6 317 000

9 285 000

varav 6 153 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har till uppgift att utöva till-
syn över den offentliga upphandlingen enligt lagen om offentlig upphand-
ling LOU (1992:1528) och förordningen (1980:849) om tillämpningen av
GATT-överenskommelsen om statlig upphandling.

De övergripande målen för nämnden är att verka för att offentlig
upphandling sker affärsmässigt, effektivt och i enlighet med LOU, EG:s
rättssystem på området (fr.o.m. 95-01-01) och GATT- överenskommelsen
om statlig upphandling.

Nämnden för offentlig upphandling (NOU) inrättades den 15 mars 1993
och har således avgett sin första årsredovisning.

NOU har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i
verksamhetsområdena Informations- och rådgivning, Tillsyn inkl. GATT-
frågor, Utveckling och Regeringsstöd.

NOU:s verksamhet under det första verksamhetsåret har inriktas mot
dels informations- och rådgivning i syfte att underlätta införandet av
lagen om offentlig upphandling för alla dem som skall följa lagen dels
påverkan av själva lagstiftningsarbetet. Direktivförändringar m.m. har
inneburit ett omfattande inläsnings- och kartläggningsarbete samt
upparbetande av ett kontaktnät även internationellt. Mer än 47 % av den
totala arbetstiden har ägnats åt informationsverksamhet vilket är betydligt
mer än planerat. Detta hänger samman med den stora efterfrågan som
finns på NOU:s tjänster. Det finns inga tecken på att efterfrågan minskar.
När det gäller tillsynsverksamheten har ännu inga allmänna råd lämnats
från NOU. I första hand har NOU valt att arbeta med kommentarer till
lagstiftningen och koncentrerat sina insatser till områden där det största
behovet har funnits med utgångspunkt i förfrågningar och klagomål.
NOU ger ut nyhetsbrev 4 ggr/år.

NOU:s kostnader för verksamheten var 4 352 000 kr. De låga
kostnaderna beror på att nämnden fortfarande befinner sig i ett
uppbyggnadsskede och att personalstyrkan därför inte varit fullständig.
Dessutom har NOU skjutit upp nödvändiga investeringar till budgetåret
1994/95. Anslagssparandet uppgår därför till 2 162 000 kr.

Enligt regeringens beslut skall investeringar i anläggningstillgångar
finansieras med anslagsmedel under budgetåret 1994/95 eftersom NOU
inte har någon låneram.

112

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål för verksamheten som angavs inför
budgetåret 1994/95 bör ligga fast. Nämnden för offentlig
upphandling (NOU) skall verka för att offentlig upphandling sker
affärsmässigt, effektivt och i enlighet med LOU, EG:s rättssystem
och GATT-överenskommelsen om statlig upphandling (GATT-
ÖS).

Resurser

Ramanslag 1995/96

Beräknade avgiftsinkomster

9 285 000 kr

1 200 000 kr

Övrigt

Nämnden omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 500
000 kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en
nivåsänkning på 5 %.

Resultatbedömning

NOU:s årsredovisning visar att verksamheten utvecklas mot de uppsatta
målen. Det första verksamhetsåret har präglats av att NOU är under
uppbyggnad. Trots detta förhållande har NOU enligt regeringens
bedömning presterat ett gott resultat.

Regeringen konstaterar att Revisionskontoret vid regeringskansliet inte
har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende NOU.

Slutsatser

Regeringen anser att de övergripande målen för NOU:s verksamhet som
gäller för budgetåret 1994/95 bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Anslagssparandet bör bl.a. användas till investeringar, köp av
konsulttjänster och utgifter i samband med statistikrapportering.

8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

113

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Regeringen föreslår att riksdagen

till Nämnden för offentlig upphandling för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 9 285 000 kr

114

E Statliga arbetsgivarfrågor

Inledning

Verksamheten inom Statliga arbetsgivarfrågor omfattar dels myndigheter-
na Arbetsgivarverket (AgV) och Statens löne- och pensionsverk (SPV)
dels anslag som tillkommit med anledning av avtal och överenskommelser
mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna på det statliga
avtalsområdet och som rör arbets- och anställningsvillkor för de statligt
anställda.

AgV:s övergripande mål skall vara att utveckla och samordna den
statliga arbetsgivarpolitiken. Motsvarande mål för SPV är att verka för
att dess verksamhet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt med beaktande
av kravet att utbetalning av löner och pensionerm.fi. förmåner skall vara
korrekta.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):

	Utgift 1993/94	Anvisat 1994/95	Förslag 1995/96	varav beräknat för juli 95 - juni 96	Beräknad besparing 1997" 1998"
	Absoluta tal				Relativa tal
Statliga
arbetsgivarfrågor	3 081,2	2 705,1	3 694,2	2 462,8	of. of.

1) Prisnivå 1995/96

E 1. Arbetsgivarverket

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

54 672 000

1 000

Arbetsgivarverket (AgV) är enligt sin instruktion (1994:272) förvalt-
ningsmyndighet för statliga arbetsgivarfrågor.

Det övergripande målet för AgV:s verksamhet skall vara att utveckla
och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.

Arbetsgivarverket

Statens arbetsgivarverk (SAV) ombildades den 1 juli 1994 till Ar-
betsgivarverket (AgV). En förutsättning för ombildningen var att ett
system med ramar för myndigheternas förvaltningskostnader infördes.
Detta innebär bl.a. att myndigheterna övertar det dagliga ansvaret som

115

arbetsgivare. För att ge de statliga arbetsgivarna bättre möjligheter att ta
detta arbetsgivaransvar ombildades Arbetsgivarverket den 1 juli 1994 till
en avgiftsfinansierad myndighet, som arbetar på uppdrag av myndigheter-
na.

AGV:s högsta beslutande organ är arbetsgivarkollegiet. Arbetsgivarkol-
legiet har 120 ledamöter. Kollegiets huvuduppgift är att besluta om
verksamhetens inriktning och att fastställa medlemsavgiftens storlek. De
120 ledamöterna väljs av myndigheterna och utses av regeringen.

Styrelsen, bestående av högst 15 ledamöter, beslutar inom de ramar
som arbetsgivarkollegiet fastställt, vilket bl.a. innebär att styrelsen
fungerar som central förhandlingsdelegation. Arbetsgivarkollegiet utser
varje år en ledamot till ordförande och en till vice ordförande i styrelsen.

Generaldirektören är myndighetens chef och utses av styrelsen.
Generaldirektören ansvarar under styrelsen för myndighetens löpande
verksamhet och förvaltning.

Ombildningen av den statliga arbetsgivarorganisationen innebär att
riksdagens finansutskott och regeringen inte längre behöver godkänna
avtal i frågor om anställningsvillkor som gäller statens arbetstagare eller
i övrigt tillhör riksdagens prövning. Undantag skall gälla för huvudav-
talen, såvitt avser bl.a. skyddet mot samhällsfarliga konflikter, och
medbestämmandeavtalet för regeringskansliet (MBA-R). Denna ändring
träder i kraft den 1 januari 1995 (prop. 1993/94:77, bet. 1994/95:KU2-3,
rskr. 1994/95:5 och 8).

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Utvärdering

I riksdagsbehandlingen av regeringens proposition 1993/94:77 En
ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området
underströk konstitutionsutskottet i sitt betänkande 1993/94:KU 19 behovet
av att organisationen av nya arbetsgivarorganisationen följs upp och att
en utvärdering av verksamheten sker ganska snart .

Regeringen kommer under våren att fatta beslut om en sådan utvärder-
ing.

Anslagsframställning och årsredovisning

AgV har för budgetåret 1995/96 lämnat en enkel anslagsframställning till
vilken man bifogat en rapport om verksamhetens inriktning. Av denna
framgår att myndigheterna skall betala 0,14 % av sina respektive
bruttolönesummor till AgV. Utgifter exkl. avvecklingskostnader beräknas
för budgetåret 1994/95 att uppgå till 69 000 000 kr, och för budgetåret
1995/96 till 68 700 000 kr (103 050 000 kr för 18 månader).

AgV har i sin årsredovisning under resultatredovisningen redovisat
följande aktivitetsområden (verksamhetsgrenar)

— arbetsgivarsamverkan

116

— central förhandlingsverksamhet

— stöd- och rådgivningsverksamhet

— intressebevakning och opinionsbildning

— regeringsuppdrag.

AgV:s verksamhet budgetåret 1993/94 har i stor utsträckning präglats
av förberedelsearbete inför ombildningen den 1 juli 1994. Det gångna
året, med både en central avtalsrörelse och lokala förhandlingar på alla
myndigheter, verk och bolag, har ställt stora krav på AgV när det gäller
att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Av den
"servicebarometer", som AgV låtit IMU-testologen göra framgår att de
insatser som gjorts för en bredare arbetsgivarsamverkan och då det gäller
att förankra förhandlingsfrågorna har utvecklats positivt. Den årligen
återkommande servicebarometem möjliggör jämförelser över tiden.
Regeringen instämmer emellertid i RRV:s bedömning att servicebarome-
tem bör utvecklas för att ge underlag för kvalitetssäkring. Detta arbete
bör lämpligen kunna kopplas till arbetet med att ta fram verksamhetsmål.

AgV redovisar ett överskott på sitt ramanslag med drygt 6,5 miljoner
kr.

RRV:s granskning visar brister i den interna kontrollen och i förvalt-
ningen. Regeringen konstaterar att RRV har riktat invändning mot AgV:s
årsredovisning. I revisionsberättelsen påpekar RRV att gällande regler
och vedertagen praxis för den finansiella redovisningen i vissa fall inte
följts. Regeringen instämmer i RRV:s påpekanden som bl.a. innebär att
AgV behöver tillföras en fast resurs med ekonomisk kompetens.
Regeringen avser att i kommande mål- och resultatdialog med AgV:s
ledning bl.a. följa upp AgV:s åtgärder.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande målet för AgV:s verksamhet skall vara att utveckla
och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.

Resurser:

AGV skall vara en avgiftsfinansierad myndighet och ha ett 1 000-
kronors anslag.

117

Resu Itatbedömn ing

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

AgV:s resultatredovisning avseende budgetåret 1993/94 innebär en
förändring i negativ riktning jämfört med föregående år. Information
saknas och det förekommer avvikelser vid avstämning av de kostnader
och intäkter som redovisas i resultatredovisningen mot uppgifterna i
resultaträkningen. I likhet med förra året handlar effektbeskrivningarna
i första hand om de lönepolitiska frågorna. Det underlag som redovisas
för de slutsatser som dras i detta sammanhang borde ha varit fylligare.
AgV angav i kommentarerna till RRV:s rapport förra året att kravet på
uppföljningsbara mål kommer att kunna uppfyllas budgetåret 1993/94.
AgV har dock inte dokumenterat sådana mål i årsredovisningen.
Regeringen har i regleringsbrevet för innevarande budgetår angett att
AgV bör formulera sina verksamhetsmål och redovisa dessa i årsredo-
visningen.

Slutsatser

Budgetåret 1993/94 har inneburit ett omfattande förberedelsearbete för
AgV inför ombildningen den 1 juli 1994. AgV:s nya och delvis unika
organisation ställer särskilda krav på mål- och resultatdialogen. Detta
tillsammans med att AgV agerar i relation till arbetstagarnas fackliga
organisationer ställer särskilda krav på hur årsredovisningen bör
utformas. Regeringen avser att i kommande dialog med AgV:s ledning
diskutera denna fråga.

AgV har inkommit med en skrivelse där man redovisar vilka åtgärder
som har vidtagits och vilka anmärkningar som är föremål för åtgärder
med anledning av RRV:s revisionsberättelse. Regeringen konstaterar att
åtgärder redan vidtagits för flertalet av anmärkningarna och att AgV:s
styrelse i de återstående frågorna avser återkomma till regeringen vid
kommande dialog med förslag till åtgärder.

Sammantaget innebär bedömningen av AgV att de riktlinjer som lades
fast i 1994 års budgetproposition bör gällan även för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Arbetsgivarverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
1 000 kr.

118

E 2. Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter ProP- 1994/95:100

Bilaga 8

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag 3 830 000

Förslag 5 745 000

varav 3 830 000 för juli 1995-juni 1996

Anslaget kom till den 1 juli 1994 i samband med ombildningen av SAV
till AgV. Anslaget är avsett för sådana stabsuppgifter som regeringen kan
komma att efterfråga hos AgV och som normalt inte ingår i AgV:s
arbete, såsom särskilda statistikbearbetningar, särskilda uppdrag,
utvärderingar etc. inom ramen för den statliga arbetsgivarpolitiken.

Regeringens överväganden

Anslaget bör ligga kvar på oförändrad nivå. Bl.a. kommer kostnader för
den av riksdagen begärda utvärderingen av den nya arbetsgivaror-
ganisationen samt AgV:s kostnader för beräkningar av justeringstal
avseende myndigheternas lönekostnader att belasta detta anslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter anvisar ett
ramanslag på 5 745 000 kr.

E3. Statens löne- och pensionsverk

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

Statens löne- och pensionsverk (SPV) är central förvaltningsmyndighet
för frågor som rör pensions- och grupplivadministration samt produktion
av personaladministrativa systemtjänster.

Det övergripande målet för SPV är att verka för att verksamheten
bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt med beaktande av kravet att
utbetalning av löner och pensioner m.fl. förmåner skall vara korrekta.

SPV har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i resultatområdena
Statlig Pensionsförvaltning, Pension Försäkring och Lön/PA.
För resultatområdena anges följande mål.

119

Statlig Pensionsförvaltning:

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

— att handlägga alla pensions- och grupplivärenden som kommer in till
SPV så att rätt belopp betalas ut till rätt person i rätt tid

— att kvantitativt handlägga lika många ärenden som inkommit under
året

Pension Försäkring:

— att behålla nuvarande kunder samt öka marknadsandelarna

— att erbjuda kringtjänster

Lön/PA:

— att tillhandahålla produkter och tjänster som medverkar till en
rationell lön/PA- hantering hos kunderna

— att genom kombinationen av ett förbättrat centralt lönesystem
(SLÖR/PIR) och ett lokalt modernt löne- och personaladministrtivt
system (Picea) behålla befintliga kunder och samtidigt bli tillräckligt
konkurrenskraftigt för att få nya kunder.

SPV:s omsättning för budgetåret 1993/94 var 209 miljoner kronor, en
ökning med cirka 5 % jämfört med budgetåret 1992/93. Ökningen kan
helt hänföras till det nya resultatområdet Pension Försäkring. För
budgetåret 1993/94 redovisas ett totalt överskott på 27 077 000 kronor.
Resultatområdet Statlig Pensionsförvaltning visar ett underskott på cirka
205 000 kronor och resultatområdena Pension Försäkring och Lön/PA
överskott på 25 688 000 kronor respektive 1 594 000 kronor. Överskottet
inom Pension Försäkring beror enligt SPV på att nya kundgrupper har
anslutits och att ett antal affärsverk som bolagiserats har valt att låta SPV
ta hand om hela eller delar av sin pensionsadministration.

Andelen kvinnor uppgår till 73 % av SPV:s personal och andelen
kvinnliga chefer till 48 %. I jämställdhetsplanen för 1993/94 anges bl.a.
att SPV skall

— eftersträva en jämnare köns- och åldersfördelning vid nyanställningar

— uppmuntra kvinnor att söka utvecklingstjänster

— företa lönejämförelser före och efter löneförhandlingar

— pröva om skillnader i prestationer, meriter och rekryteringssituation
motiverar förekommande löneskillnader mellan kvinnor och män med
likvärdiga arbetsuppgifter.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

120

Vissa uppgifter om SPV:s resultat m.m. framgår av följande tabell. Prop. 1994/95:100

(Belopp i tusen kr). Bilaga 8

Balansräkning

Tillgångar	1993/94	1992/93	Skulder och Kapital	1993/94	1992/93
Omsättn ingstil lgångar	1 118 721	1 062 888	Kortfristiga skulder	1 036 555	1 001 083
Anläggningstillgångar	5 701	4 584	Verkskapital	85 467	66 390
Summa	1 124 422	1 067 473	Summa	1 124 422	1 067 473
Resultaträkning	1993/94	1992/93
Intäkter	201 016	186 654
Verksamhetens kostnader	181 786	161 552
Finansiellt netto	7 847	12 238
Verksamhetsresultat	27 077	37 340
Extraordinära kostnader	-	-
Arets kapitalförändring	27 077	37 340

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94-
1995/96 bör ligga fast.

Resurser

SPV skall vara en uppdragsfinansierad myndighet och ha ett
formellt 1000-kronorsanslag.

Resultatbedömning

SPV:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan
inriktning att de uppsatta målen kan nås.

Inom resultatområdet Statlig Pensionsförvaltning intar SPV en
monopolställning. De avgifter myndigheterna betalar för administration
av pensioner m.m. fastställs av regeringen. Det totala avgiftsuttaget per
arbetsgivare för pensionsadministration m.m. har hållits oförändrat sedan

121

föregående budgetår. Verksamheten är till stor del ärendestyrd. Cirka
43 000 ärenden har inkommit under året och cirka 42 000 har ex-
pedierats. Det av SPV uppställda kvantitetsmålet att handlägga lika
många ärenden som kommer in under året har således inte uppnåtts helt.
En förklaring är att antalet inkomna ärenden varit fler än beräknat. SPV
har kommit långt då det gäller att uppfylla kvalitetsmålet att handlägga
alla pensions- och grupplivärenden som kommer in till SPV så att rätt
belopp betalas ut till rätt person i rätt tid. Den stickprovsrutiner som
införts under året för kontroll av ärendenas handläggning visar enligt
Riksrevisionsverket att knappt 2 % av de kontrollerade ärendena varit
behäftade med fel som lett till felaktiga utbetalningar. Utvecklingen av
styckekostnaden för SPV:s tjänster inom resultatområdet Statlig pensions-
förvaltning är positiv. Uttryckt som kostnad per ärende, har styckekost-
naden sjunkit sedan föregående budgetår.

Den positiva kostnadsutvecklingen för statlig pensionsförvaltning är
enligt SPV ett resultat av effektivisering av verksamheten. Dessutom
anges att stordriftsfördelar vunnits genom att verksamheten utökats och
nya kundgrupper tillkommit. SPV syftar på utvecklingen inom resulta-
tområdet Pension Försäkring, vars betydelse har ökat markant från
föregående år. Det gäller såväl ekonomiskt som resursmässigt. Resulta-
tområdets andel av SPV:s totala omsättning har ökat från cirka 14 % till
drygt 35 %. Antalet anställda har samtidigt nära nog fördubblats och
uppgår till 65 av SPV:s totalt drygt 337 anställda. Resultatområdet är
konkurrensutsatt och priserna sätts genom förhandlingar med kunderna.
Riksrevisionsverket granskar principerna för hur ersättningarna bestäms.
Av SPV:s redovisning framgår att man inte lyckats öka sina marknadsan-
delar som planerat inom ett affärsområde. Verksamheten inom resulta-
tområdet har emellertid genererat betydande överskott, drygt 25 miljoner
kronor mot cirka 5 miljoner under budgetåret 1992/93. En förklaring till
att överskott skapats, vid sidan av effekterna av ökade volymer m.m., är
SPV:s låga kostnadsläge och prissättningen av verkets tjänster inom
resultatområdet. Marknadens priser, som varit högre än SPV:s självkost-
nader, har delvis varit vägledande vid prissättningen. Effektiviteten inom
resultatområdet är svårbedömd, då det i årsredovisningen saknas
uppgifter om t.ex. styckekostnad per årsarbetare. Det kan nämnas att
pensionsbesked, med information om den kompletterande ålderspensio-
nen, KÅPAN, skickats ut till 370 000 personer under hösten 1994. SPV
bör klarare redovisa vilken betydelse resultatområdet Pension Försäkring
har för kostnadsutvecklingen inom resultatområdet Statlig Pensionsför-
valtning.

På Lön/PA-området har SPV regeringens uppdrag att utveckla ett nytt
lokalt löne- personaladministrativt system för staten. Utvecklingsarbetet,
som har försenats cirka ett år, skall slutföras under verksamhetsåret
1994/95. Verksamheten är konkurrensutsatt och regeringen kommer att
följa hur det nya löne-/PA-systemet utvecklas med avseende på bl.a.
kundunderlag och beräknat pris för kostnadstäckning.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

122

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

De riktlinjer för SPV:s verksamhet som redovisades i den fördjupade
prövningen i 1993 års budgetproposition bör ligga fast. Som övergripande
mål gäller att verksamheten skall bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt
med beaktande av kravet att utbetalning av löner och pensioner m.fl.
förmåner skall vara korrekta. SPV skall administrera statens pensioner
och tillhandahålla löne- och personaladministrativa system anpassade efter
de behov som den statliga verksamheten ställer.

Förvaltningen av statliga pensioner utgör ett krympande affärsområde
på grund av nedskärningar, bolagiseringar, nedläggningar av statliga
myndigheter m.m. Mot denna bakgrund har regeringen ansett att SPV
bör få åta sig uppdrag från andra arbetsgivare än statliga myndigheter
under förutsättning att det är fråga om uppgifter som ligger nära SPV:s
huvuduppgifter. Syftet med dessa uppdrag skall vara att uppnå stordrifts-
fördelar som gör det möjligt att sänka kostnaderna för den statliga
pensionsförvaltningen. Uppdrag från icke-statliga uppdragsgivare skall
redovisas separat under egna resultatområden som skall bära sina egna
kostnader. Mot bakgrund av att de konkurrensutsatta delarna av SPV:s
verksamhet ökar i omfattning, avser regeringen att pröva under vilka
förutsättningar verksamheterna inom SPV bör bedrivas i framtiden.

Arbetet med att utveckla ett nytt lokalt löne- personaladministrativt
system för staten skall slutföras under verksamhetsåret 1994/95.
Regeringen kommer att särskilt följa hur det nya löne-/PA-systemet
utvecklas.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens löne- och pensionsverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 1 000 kr.

E 4. Vissa avtalsstyrda anslag

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

132 501 000

21 751 000

varav 14 501 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget har två anslagsposter, Avgångsbidrag på grund av vilande rätt
och Administration av statens personskadeförsäkring m.m.

Avgångsbidrag på grund av vilande rätt

Till avtalet om trygghetsfrågor den 10 november 1989 slöts den 30 mars
1990 ett avtal om vissa övergångsregler till trygghetsavtalet. Övergångs-

123

avtalet reglerar bl.a. en arbetstagares vilande rätt till avgångsbidrag enligt Prop. 1994/95:100
tidigare avtal om avgångsförmåner den 23 mars 1987. Enligt avtalet har Bilaga 8
en arbetstagare, som senast den 31 mars 1990 övergick till annan icke-
statlig anställning, rätt till avgångsbidrag enligt det tidigare avtalet om
han inom fem år sägs upp på grund av arbetsbrist och blir arbetslös.

Medlen disponeras av Arbetsgivarverket (AgV) för utbetalning efter
beslut av Statens trygghetsnämnd.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av vad som sagts ovan torde inget avgångsbidrag utbetalas
efter den 31 mars 1995. Det kan dock inte uteslutas att beslut drar ut på
tiden och att utbetalning blir aktuell även efter den 1 april 1995. Det är
svårt att förutsäga storleken på en sådan utgift och endast ett formellt
belopp på 1 000 kr har beräknats för budgetåret 1995/96.

Administration av statens personskadeförsäkring m.m.

Statens trygghetsnämnd prövar bl.a. ärenden, som gäller den statliga
personskadeförsäkringen. Anslaget täcker kostnader för Arbetsmarknads-
försäkringars (AMF-trygghetsförsäkring) medverkan i administrationen
av statens personskadeförsäkring m.m. AMF:s medverkan är reglerad i
ett av regeringen godkänt avtal den 11 december 1987 mellan dåvarande
Statens förhandlingsnämnd och AMF.

Statens arbetsgivarverket (SAV) har fr.o.m. 1993 p.g.a. de pågående
förändringarna inom arbetsskadeområdet sagt upp avtalet om samarbete
angående administration av personskadeärenden. Detta innebär att avtalet
upphör att gälla vid utgången av 1995.

Kostnaderna fastställs för kalenderår eftersom AMF har helårs-
redovisning. För år 1994 fastställdes kostnaderna i en överenskommelse
mellan SAV och AMF till 14 500 000 kr exkl. mervärdesskatt. För-
handlingarna för år 1995 är ännu inte slutförda.

Regeringens överväganden

Regeringen finner det angeläget att Arbetsgivarverket, inför slutande av
nytt samarbetsavtal, gör en noggrann kartläggning av vad marknaden har
att erbjuda.

I avvaktan på förhandlingsresultatet för år 1995 har kostnaderna
beräknats utifrån innevarande års överenskommelse till 21 750 000 kr.

124

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vissa avtalsstyrda anslag för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 21 751 000 kr.

E 5. Tjänstepensioner för skolledare och lärare

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

2 444 492 000

3 666 738 000

varav 2 444 492 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår skall medlen på
detta anslag tillföras inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter, netto
på statsbudgetens inkomstsida. Statens kostnader för tjänstepensionsför-
måner till bland andra skolledare och lärare belastar nämnda inkomsttitel.
I kostnaderna ingår, i enlighet med en överenskommelse mellan
regeringen å ena sidan samt Landstingsförbundet och Svenska kommun-
förbundet å andra sidan, kostnader för bland andra skolledare och lärare
för vilka arbetsgivaransvaret fr.o.m. den 1 januari 1991 övergått från
staten till kommuner och landsting. Arbete pågår med att förbereda en ny
överenskommelse. I avvaktan på en permanent lösning bör anslaget
uppföras med samma belopp som uppförts för innevarande budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Tjänstepensioner för skolledare och lärare för budgetåret 1995/96
anvisar ett anslag på 3 666 738 000 kr.

125

F. Bankstödsnämnden och åtgärder för att stärka det Pr°P- 1994/95:100
finansiella systemet Bllaga 8

Inledning

Riksdagen beslutade den 18 december 1992 om åtgärder för att stärka det
finansiella systemet (prop. 1992/93:135, bet. 1992/93:NU16, rskr.
1992/93:155). Beslutet innebär att staten garanterar att banker och vissa
andra kreditinstitut kan fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. Syftet med
den statliga garantin är att trygga stabiliteten i betalningssystemet och
säkra kreditförsörjningen. Statens åtagande är temporärt och skall enligt
riksdagens beslut kvarstå så länge det behövs och avvecklas, genom riks-
dagsbeslut, när så kan ske utan att fordringsägarnas intressen riskeras.
Målen för bankstödsverksamheten är att

— trygga stabiliteten i betalningssystemet och säkra kreditförsörjningen,

— statliga stödåtgärder så långt som möjligt, inom ramen för effektivi-
tet, konkurrens och mångfald, skall präglas av affärsmässighet,

— statens långsiktiga kostnader skall hållas så låga som möjligt,

— stödet så långt möjligt skall återvinnas.

Omfattningen av problemen i den finansiella sektorn under åren 1991-

1993 saknar jämförelse i modern tid. Regeringen har till riksdagen i två
skrivelser (1993/94:61 resp. 1993/94:238) redovisat utvecklingen vad
gäller stödverksamheten. En relativt utförlig beskrivning finns också i

1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bilaga 8 s. 140-151).

För närvarande är verksamheten avseende statens bankstödsåtaganden
inriktad på att återvinna så mycket som möjligt av utbetalat stöd och att
följa upp ingångna avtal samt förvalta erhållna tillgångar. Samtliga an-
hängiggjorda stödärenden är avgjorda.

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom området Bankstödsnämnden
och åtgärder för att stärka det finansiella systemet är t.o.m. år 1998 till
följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposi-
tion följande:

Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav beräknat
för
juli 95 - juni 96

Beräknad besparing

1997” 1998”

Absoluta tal

Relativa tal

Bankstödsnämnden och
åtgärder för att stärka
det finansiella systemet

24 037,8

14,0

16,5

10,9

-0,4 -0,4

1) Prisnivå 1995/96

126

Bankstödsnämndens förvaltningskostnadsanslag omfattas av regeringens Prop. 1994/95:100
sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har an- Bilaga 8
slaget räknats ned med ca 1 miljon kronor. Vid årets utgång motsvarar
besparingen en nivåsänkning på 5 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha
sänkts med ca 1,5 miljoner kronor, motsvarande en nivåsänkning på
11 %. Härutöver har anslaget minskats med ca 3,6 miljoner kronor
budgetåret 1995/96 till följd av verksamhetens minskade omfattning.

Nedan redovisas vilka stödärenden och ägarfrågor som fortfarande är
aktuella. Därefter följer en kort sammanfattande redogörelse av hela
bankstödet och en kostnadsmässig redovisning. Slutligen anger regeringen
sina överväganden.

Bankstödsnämnden och den statliga garantin

Bankstödsnämnden inrättades den 1 maj 1993 för att hantera stödet.
Nämnden övertog vid sin tillkomst den verksamhet som tidigare bedrivits
inom Finansdepartementet. Nämnden har hanterat fyra stödärenden, Gota
Bank, Sparbanken Sverige, S-E-Banken och Föreningsbanken. Inom
ramen för bankstödet har nämnden för närvarande enbart avtal med
Föreningsbanken. Gota Bank rekonstruerades och såldes till Nordbanken.
S-E-Banken och Sparbanken Sverige återtog sina stödansökningar. Utöver
detta har Bankstödsnämnden ett avtal om stöd med elva sparbanksstiftel-
ser.

Bankstödsnämnden har också till uppgift att i den utsträckning rege-
ringen bestämmer förvalta aktier och andra tillgångar som staten äger
eller har fått som säkerhet i samband med att stöd lämnats. I denna del
av nämndens verksamhet har en stor del av dess resurser använts till att
hantera ägarfrågorna i Nordbanken, Securum och Retriva.

De frågor som är av störst ekonomisk betydelse och som fortsättnings-
vis kommer att vara viktiga för Bankstödsnämndens verksamhet redovisas
kortfattat nedan.

Stödärenden

Under budgetåret 1993/94 avslutades i princip samtliga stödärenden som
anhängigjorts hos Bankstödsnämnden. De två stödavtal som fortfarande
löper skall förvaltas och följas upp av nämnden. I samband med detta
skall Bankstödsnämnden se till att betalningar sker till staten i enlighet
med de villkor som avtalats.

Fören ingsbanken

Bankstödsnämnden slöt i november 1993 ett avtal med Föreningsbanken
om statligt stöd. Avtalet innebär att Föreningsbanken får ett skydd för sin
kapitaltäckning under åren 1994-1996. Någon utbetalning av detta stöd

127

har inte skett. Utbetalning kommer endast att ske om Föreningsbankens Prop. 1994/95:100
förväntade kreditförluster blir större än beräknat och att kapitaltäckningen Bilaga 8
samtidigt går under 9 %. Stöd kan endast ges för uppkomna förluster i
redan existerande engagemang. Statens engagemang består av en garanti
som uppgår till 2,5 miljarder kronor. Föreningsbanken betalar en avgift
om 1 % per år för denna garanti, dvs. 25 miljoner kronor för inne-
varande verksamhetsår.

Om hela eller delar av garantin skulle utnyttjas blir staten ägare till pre-
ferensaktier i banken. Dessa är konstruerade så att Föreningsbanken kan
lösa in dem fram till 1998. Staten har försäkrat sig om full kontroll om
banken inte skulle kunna lösa in aktierna.

Sparbanksstiftelserna

Staten gav under budgetåret 1991/92 en garanti på 3,8 miljarder kronor
till Första Sparbanken som senare omvandlades till ett lån till sparbanks-
stiftelserna. Ytterligare stöd krävdes och staten fick gå i borgen för ett
annat lån på 3,5 miljarder kronor till sparbanksstiftelserna. Staten fick i
ett senare skede infria en mindre del av sitt garantiåtagande. Detta åter-
betalades dock senare.

Regeringen gav i november 1993 Bankstödsnämnden i uppdrag att upp-
ta förhandlingar om vissa erforderliga ändringar i avtalet med sparbanks-
stiftelserna. I den nya konstruktionen av stödet har de aktier som staten
har fått i pant för tidigare givna lån till sparbanksstiftelserna lagts i ett
särskilt förvaltningsbolag. Bolaget förvaltar panten som består av aktier
i Sparbanken Sverige AB. Bolaget har också övertagit de två lån som
upptogs i det ursprungliga stödavtalet. Dessa lån är nu omplacerade på
marknaden till marknadsmässiga villkor och räntor. Staten har garanterat
lånen. Garantiavgiften till staten är minst 0,5 % enligt en särskild
konstruktion i stödavtalet.

I samband med omplaceringen av lånen till marknadsmässiga villkor
minskade staten sin fordran med drygt 1 miljard kronor motsvarande nu-
värdet på de räntesubventioner som staten lämnat på ett av lånen i enlig-
het med det ursprungliga avtalet. Sparbanksstiftelserna har dessutom i
mars 1994 sålt aktier i Sparbanken Sverige AB. Försäljningssumman har
delvis använts till att ersätta staten för nyss nämnda infriande av den
ursprungliga garantin.

Det nya avtalet har en mer affärsmässig utformning och innebär att
statens åtagande har minskat från 8 miljarder kronor till 6,8 miljarder
kronor. Staten har försäkrat sig om insyn i det nya förvaltningsbolaget
genom två styrelseplatser av sju. Staten har dessutom rätt att förvärva
samtliga aktier i bolaget om bankens kapitaltäckning understiger det lag-
stadgade kravet eller om stiftelserna bryter mot avtalet.

Bankstödsnämnden anser att några nya stödärenden inte är att förvänta.
Det kan emellertid inte uteslutas att nya ärenden kan bli aktuella varför
det bör finnas kvar en beredskap på Bankstödsnämnden för eventuella
stödinsatser. Denna beredskap kan delvis upprätthållas genom att per-

128

sonalen och styrelsen i Bankstödsnämnden tills vidare arbetar med ägar- Prop. 1994/95:100
frågor. En delvis likartad kompetens behövs för dessa uppgifter. Bilaga 8

Agarfrågor

Ägarfrågorna är inriktade på att utöva statens ägande i Nordbanken, Secu-
rum och Retriva. I utövandet av ägarrollen skall Bankstödsnämnden
förvalta statens aktier och andra finansiella instrument som ges ut av
instituten. Nämnden får inte utan regeringens samtycke sälja eller på
annat sätt förfoga över aktierna och andra finansiella instrument som ges
ut av Nordbanken och Securum. Bankstödsnämnden skall utföra sitt upp-
drag i nära samarbete med Finansdepartementet och hålla departements-
ledningen fortlöpande informerad om arbetet.

Nordbanken

Riksdagen har bemyndigat regeringen att sälja statens aktier i Nord-
banken. Bankstödsnämnden har på uppdrag av regeringen genomfört en
upphandling av konsultstöd.

Securum och Retriva

Securum och Retriva övertog vid resp, bolags bildande Nordbankens
resp. Gota Banks s.k. problemtillgångar. Målet för deras verksamhet är
att avveckla dessa tillgångar med ett för staten så gynnsamt utfall som
möjligt. Securum har kommit långt i denna process och är att beteckna
som ett tillgångsförvaltande bolag med karaktär av konglomerat.

Retriva började sin verksamhet den 1 januari 1994, ungefär ett år efter
Securum, och har därför inte kommit lika långt med hanteringen av kre-
ditportföljen. Retriva arbetar i huvudsak efter samma principer som
Securum och kan förväntas nå en struktur liknande Securums nuvarande
under budgetåret 1995/96.

Sammanfattning av samtliga stödinsatser

De statliga stödåtgärderna i form av direkta stöd till stödsökande institut
och garantier samt åtaganden när staten har medverkat till rekonstruk-
tioner redovisas i föjande tabell. I tabellen är samtliga stödinsatser
redovisade per institut. Kolumnen utbetalt visar i vilken utsträckning
stödet har påverkat statens lånebehov. Kolumnen belastat statsbudgeten
visar i vilken utsträckning stödet påverkat statsbudgeten. Stödåtgärder
uppgående till 65 miljarder kronor har betalats ut av staten. Den totala
belastningen för statsbudgeten för stödåtgärder har varit 60 miljarder
kronor. Skillnaden i vad som har belastat statsbudgeten och vad som är

129

9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

utbetalat av staten består i huvudsak av räntebetalningar på lånefinan- Prop. 1994/95:100
sierade kapitaltillskott till Securum och Retriva. För dessa kapitaltillskott Bilaga 8
har Bankstödsnämnden erhållit aktier i bolagen.

Det statliga bankstödet

Belastat

mkr Totalt åtagande Utbetalt statsbudgeten

Sparbanksstiftelserna

garanti	6 803	0	0
räntesubventioner	1 028	1 028	1 028
Totalt	7 831	1 028	1 028
Nordbanken
aktieteckning 1991	4 191	4 191	4 191
aktieköp 1992	2 055	2 055	2 055
kapitaltillskott 1992	10 000	10 000	10 000
Totalt	16 246	16 246	16 246
Securum
garanti 1 1992	9 850	9 850	9 850
garanti 22 1 992	13 150	13 150	13 150
aktieköp 1993	1 000	1 000	0
borgen 1993	10 000	0	0
Totalt	34 000	24 000	23 000
Gota Bank
kapitaltillskott 1993	20 000	20 000	20 000
garanti eget kapital3	231	231	231
Totalt	20 231	20 231	20 231
Retriva
kapitaltillskott 1993	3 800	3 800	0
borgen 1993	3 500	0	0
Totalt	7 300	3 800	0
Föreningsbanken
kapitaltäckningskydd 1993	2 500	0	0
Totalt	2 500	0	0
TOTALT BANKSTÖD	88 108	65 305	60 5054

'Garantin till Sparbanksstiftelserna uppgick vid avtalstidpunkten nuvärdeberäknat
till ca 5,5 mdkr.

2Garantin till Securum har minskats med 1 mdkr jämfört med föregående års redo-
visning genom att Securum efter upprättandet av bokslutet för 1993 avstått från
detta anspråk.

3Den tidigare garantin om 3 mdkr för det egna kapitalet i Gota Bank till Nord-
banken, har efter bokslutets fastställande infriats med 231 mkr.

4Utöver ovanstående belastning på statsbudgeten på 60 505 mkr har anslaget för åt-
gärder för att stärka det finansiella systemet belastats med ytterligare finansie-
ringskostnader om 3650 mkr för lån i Riksgäldskontoret samtidigt som anslaget
gottskrivits med erhållna garantiavgifter, Nordbankens utdelning m.m. om
928 mkr, dvs nettobelastningen är 2 722 mkr.

130

Mest stöd har getts till Nordbanken (inkl. Securum) och Gota Bank. Prop. 1994/95:100

För att få en mer kostnadsmässig redovisning av stödet där samtliga Bilaga 8
kostnader för statens insatser är medtagna och där hänsyn tagits till att
staten erhåller tillgångar genom stödåtgärderna krävs en annorlunda
ansats än den ovanstående.

Ekonomisk redovisning av bankstödet

En fullständig redovisning av bankstödets ekonomiska effekter för staten
kräver dels att hänsyn tas till vissa kostnader som ännu inte har gett upp-
hov till några utgifter för staten, dels att hänsyn tas till de tillgångar resp,
åtaganden som bankstödet har medfört för staten.

De totala utgifterna för bankstödet har t.o.m. budgetåret 1993/94 upp-
gått till 67 miljarder kronor. Statens nettokostnader för stödåtgärder
under föregående budgetår var 22 miljarder kronor. Staten hade ett
garantiåtagande till Gota Bank på 20 miljarder kronor som infriades.
Sparbanksavtalet har kostat staten drygt 1 miljard kronor vilket utgör
nuvärdet av de räntesubventioner som lämnades till Sparbanken i det
ursprungliga avtalet 1991.

Bankstödsnämndens räntekostnader för lånefinansiering av kapital-
tillskott i Securum och Retriva samt kostnader för förtida inlösen av lån
uppgick förra budgetåret till 1,9 miljarder kronor. Sammantaget uppgår
dessa kostander till 5,8 miljarder kronor.

131

Ekonomiska konsekvenser av bankstödet budgetåren 1991/92, 1992/93
och 1993/94

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

mkr	1991/92	1992/93	1993/94	Totalt
Kostnader
Aktieköp Nordbanken	4 191	2 055		6 246
Kapitaltillskott
- Nordbanken		10 000		10 000
- Securum garanti 1		9 850		9 850
- Securum garanti 2		13 150		13 150
Gota Banks ianspråktagande av
garanti			20 000	20 000
Förtidsinlösen subventionerade lån
Sparbanken			1 028	1 028
Infriade garantier		400	231	631
Räntekostnader och kostnader för
förtida inlösen av lån		3922	1 896	5 818
Förvaltningskostnader		4	16	20
Konsultkostnader	5	92	70	167
Summa	4 196	37 455	23 367	66 918
Intäkter
Garantiavgifter		100	174	274
Nordbanken aktieutdelning			591	591
Återbetalning av infriad garanti			400	400
Övriga intäkter		80	183	263
Summa		180	1 348	1 528
Summa, netto	4 196	37 275	22 019	65 390
Tillgängar i Bankstödsnämnden
Aktier
- Nordbanken				12 900
- Securum				3 300
- Retriva				1 500
Delsumma				17 700
Bankstödet totalt, netto				47 690

Staten har börjat återvinna en del av det utlagda bankstödet. Nord-
banken går nu med vinst och gjorde en utdelning till staten på netto
360 miljoner kronor föregående budgetår. Bruttoutdelningen var
231 miljoner kronor högre men dessa användes för att kvitta mot den
fordran på staten som Nordbanken hade genom att staten garanterat nivån
på Gota Banks kapital per den 31 december 1993. Värdet av Nord-
banken, Securum och Retriva uppgår nu till betydande belopp. Deras
sammanlagda bokförda värden hos Bankstödsnämnden är ca 18 miljarder
kronor. Det egna kapitalet i de tre institutens kvartalsrapporter den 30
september 1994 var väsentligt högre, sammanlagt 32 miljarder kronor
(Nordbanken 16,3 och Securum 12,3 samt Retriva 3,8 miljarder kronor).

132

Regeringens överväganden

Återhämtningen i den finansiella sektorn har gått snabbare än vad som
kunde förutses och läget idag synes stabilt. Stödverksamheten inriktas för
närvarande på eftervård. De ingångna stödavtalen som fortfarande löper
skall bevakas och värdena i Nordbanken, Securum och Retriva skall på
bästa sätt tillvaratas för att kunna återvinna utbetalt stöd i så stor
utsträckning som möjligt. För Bankstödsnämndens del innebär detta att
resurserna bör fokuseras på dessa områden.

Nettoutgiftema för bankstödet har hittills varit ca 65 miljarder kronor.
Det bokföringsmässiga värdet på tillgångarna i Nordbanken, Securum och
Retriva gör emellertid att nettostödet med hänsyn tagen till detta bokförda
värde av tillgångarna kan beräknas till 47 miljarder kronor. Det egna
kapitalet i instituten uppgår till 32 miljarder kronor vilket innebär att
nettostödet vid denna värdering av tillgångarna för närvarande kan beräk-
nas till ca 33 miljarder kronor.

Den statliga garantin som infördes för betalningssystemet skall bestå så
länge den behövs. Riksdagen har att fatta beslut om när den skall av-
vecklas. Det är inte möjligt att nu bestämma när avvecklingen skall ske.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området Bank-
stödsnämnden och åtgärder för att stärka det finansiella systemet för
budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordat i avsnittet Inled-
ning.

F 1. Bankstödsnämnden

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

15 745 338

14 031 000

16 500 000

varav 10 989 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget får disponeras för löne- och andra förvaltningskostnader som
uppkommer i verksamheten.

Bankstödsnämndens förvaltningskostnader skall täckas med årliga av-
gifter från de institut vars ansökan om stöd bereds av Bankstödsnämnden
eller som ingått avtal om stöd. De kostnader som inte täcks av stödsökan-
de institut skall täckas av samtliga företag som omfattas av bankstödet.
Avgifterna bruttoredovisas mot inkomsttitel.

Det övergripande målet för Bankstödsnämndens verksamhet är att ge-
nom stödåtgärder till banker och vissa andra kreditinstitut verka för att

133

stabiliteten i betalningssystemet garanteras och att kreditförsörjningen Prop. 1994/95:100

tryggas. Vidare skall Bankstödsnämnden Bilaga 8

— kontrollera att de institut som erhållit stöd uppfyller villkor om
återbetalning,

— förvalta fordringar och andra tillgångar som erhållits så att statens
rätt på bästa sätt tillvaratas,

— avveckla tillgångar som staten övertagit så snart det är affärsmässigt
lämpligt,

— utveckla metoder för en överskådlig och heltäckande rapportering till
regeringen av vidtagna åtgärder och de ekonomiska konsekvenserna
för staten.

Bankstödsnämnden har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i
verksamhetsgrenarna stödärenden och ägarfrågor.

Bankstödsnämnden konstaterar i årsredovisningen att utan den snabba
förbättringen av ekonomin under 1993-1994 och de lägre räntorna hade
inte banksystemet återhämtat sig lika snabbt. Bankstödsnämnden bedömer
att nämndens insatser resulterat i bl.a följande effekter

— bildandet av Securum och Retriva har bidragit till att minska pris-
fallet på fastighetsmarknaden,

— principen om att det statliga stödet inte skall gynna aktieägarna i
stödsökande institut har sannolikt lett till att bankerna aktivt sökt
andra vägar. Insatser från Bankstödsnämnden har bidragit till att
bankerna valt att ta in riskkapital från aktiemarknaden genom ny-
emissioner,

— Bankstödsnämndens avtal har varit mer affärsmässiga och fördelak-
tiga för staten än de avtal som ingicks innan nämnden bildades,

— Bankstödsnämndens undersökningar har bidragit till att bankerna
har fått ett högre medvetande om bristerna i bl.a. riskkontroll-
systemen.

Bankstödsnämnden förvaltar betydande värden. Tillgångarna uppgår till

20,4 miljarder kronor. De största tillgångarna består av aktierna i Nord-
banken, Securum och Retriva. Aktiernas bokförda värden uppgår till
sammanlagt 17,7 miljarder kronor. Övriga tillgångar i balansräkningen
motsvaras i allt väsentligt av skulder.

Bankstödsnämndens ansvarsförbindelser uppgår till sammanlagt 20,3
miljarder kronor. Ansvarsförbindelsen för Securum är en statlig garanti
för ett förlagslån i Nordbanken. Avsikten är att omplacera detta lån till
institutionella långivare på den svenska marknaden. Statens åtagande
minskar därmed såvitt avser garantins längd. Den nuvarande garantin har
en löptid på 15 år varav 12 år återstår från årsskiftet 1994/95. Den nya
garantin får en löptid på 10 år. Staten har vidare lämnat en garanti för
Retriva som avser ett förlagslån i Nordbanken med ett belopp om 3,5
miljarder kronor. Statens åtagande mot Sparbanksstiftelserna har minskat
under året med 1,2 miljarder kronor till 6,8 miljarder kronor.

134

RRV:s revisionsberättelse över Bankstödsnämndens årsredovisning Prop. 1994/95:100
innehåller inte någon invändning. Bilaga 8

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Resurser 1995/96

Följande medel föreslås under anslagen

F 1. Bankstödsnämnden: Förvaltningskostnader 16 500 000 kr
F 2. Åtgärder för att stärka det finansiella systemet 1 000 kr

Resultatbedömning

Bankstödsnämnden har i allt väsentligt bedrivit verksamheten i enlighet
med de av regeringen uppställda målen. Genom Securums och Retrivas
verksamhet möjliggörs betydande återvinningar av bankstödet för staten.
Rekonstruktionen av Nordbanken har gått planenligt och banken är i stort
sett klar för försäljning.

Bankstödsnämnden kommer inte att få sina förvaltningskostnader täckta
av avgifter för budgetåret 1993/94. Endast de kostnader som är hän-
förliga till ett stödärende kan utdebiteras till stödsökande institut. Ungefär
5 miljoner kronor utdebiteras inte. Fr.o.m. den 1 juli 1994 kan Bankstöds-
nämndens samtliga kostnader för verksamhet som rör bankgarantin de-
biteras ut på alla institut som omfattas av den statliga garantin.

I Bankstödsnämndens årsredovisning bör en större fokusering ske på
nämndens verksamhet och resultat. En återkoppling till målen för verk-
samheten är därvid önskvärd. Avsnittet om bankernas resultat kan göras
mer översiktligt. I resultatredovisningen bör Banskstödsnämnden, vilket
även RRV påpekat, ägna stor omsorg åt redovisningen av nettokostnader-
na för bankstödet. I övrigt konstaterar regeringen att RRV inte har haft
några invändningar mot nämndens verksamhet.

135

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Det övergripande målet för Bankstödsnämndens verksamhet är att genom
stödåtgärder till banker och vissa andra kreditinstitut verka för att
stabiliteten i betalningssystemet garanteras och kreditförsörjningen
tryggas. Vidare skall statens långsiktiga kostnader för stödet hållas så
låga som möjligt. Den statliga garantin som infördes för att trygga stabi-
liteten i betalningssystemet är temporär. Bankstödsnämndens verksamhet
och uppgifter är därför också av tillfällig art.

Även om den finansiella krisen i stort sett kan anses vara över har
Bankstödsnämnden fortfarande en viktig funktion att fylla. Betydande
värden finns i Nordbanken, Securum och Retriva. Ägarfrågoma måste
därför skötas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt för att så mycket
som möjligt av det stöd som utbetalats skall kunna återvinnas.

Bankstödsnämndens verksamhet bör därför inriktas på att sköta ägar-
frågorna i Nordbanken, Securum och Retriva. Någon förändring i de
krav som ställs på myndigheten är inte aktuella. Däremot bör myndig-
heten anpassa organisationen efter de uppgifter som nu föreligger.

Bankstödsnämnden omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med ca
1 miljon kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning
på 5 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med ca 1,5 miljoner
kronor. Härutöver har anslaget minskats med ca 3,6 miljoner kronor
budgetåret 1995/96 till följd av verksamhetens minskade omfattning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Bankstödsnämndens ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser,

2. till Bankstödsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ra-
manslag på 16 500 000 kr.

F 2. Åtgärder för att stärka det finansiella systemet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

24 022 080 000

1 000

Anslaget disponeras för att täcka utgifter för åtgärder som avser att
stärka det finansiella systemet och som uppkommer vid infrianden av ut-
ställda garantier, betalningar av ränta på lån i Riksgäldskontoret som
tagits upp för att finansiera stöd samt återbetalning av lån i Riksgälds-
kontoret när lån eller tillgångar skrivs ned eller tillgångar säljs till ett

136

lägre pris än dess bokförda värde. Vidare får anslaget disponeras för ut-
gifter för konsulter som anlitas för att skapa underlag för beslut om stöd
och hantering av beviljat stöd.

Anslaget får därutöver användas för att täcka sådana kostnader hos
Bankstödsnämnden som inte rimligen bör tas ut av de stödberättigade
instituten enligt 7 § förordningen (1993:890) om statligt stöd till banker
och andra kreditinstitut. Anslaget får även belastas med eventuella in-
frianden av utställda garantiåtaganden för Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag, SBAB. Regeringen har bemyndigats (prop. 1993/94:228, bet.
1993/94:BoU20, rskr. 1993/94:374) att uppdra åt Riksgäldskontoret att
utfärda en statlig garanti till Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB som medför att nivån på det egna kapitalet alltid överstiger den
enligt lag angivna kapitaltäckningsgraden på 8 %. SBAB kommer under
verksamhetsåret 1995 troligtvis inte att kunna upprätthålla en kapital-
täckningsgrad över nivån 8 % utan att det statliga garantin belastas.
Belastningen på anslaget för budgetåret 1995/96 till följd av garantin till
SBAB är i dagsläget svår att bedöma.

Löpande inkomster som skall redovisas under anslaget är influtna
garantiavgifter, räntebetalningar på lån som staten lämnat, aktieutdel-
ningar, garantier, ersättningar till staten för att lån har löpt med en ränta
som understiger marknadsränta, återvinningar av förluster på lån som
skrivits ned samt vinster när tillgångar sålts till ett högre pris än vad de
förvärvats till. Vidare skall inkomster från ersättning för konsultinsatser
redovisas under anslaget.

I likhet med Bankstödsnämnden anser regeringen att nämnden bör an-
visas ett förslagsanslag på 1 000 kronor för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Åtgärder för att stärka det finansiella systemet för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

137

G. Bidrag och ersättningar till kommunerna

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Den kommunala verksamheten utgör en grundläggande del av välfärden
i form av vård, omsorg och skola. Den kommunala sektorn har genom
sin omfattning också en stor samhällsekonomisk betydelse.

Uppgiften för den ekonomiska politiken är nu att sanera statsfinanserna
i syfte att åstadkomma en varaktig och uthållig tillväxt och en ökad
sysselsättning och därigenom minskad arbetslöshet. Kommunsektorn är
särskilt gynnad av en god allmänekonomisk politik. En sådan politik
främjar sektorn genom att sysselsättningen ökar vilket medför ökade
skatteinkomster och minskade kostnader för socialbidrag.

Regeringen har i tidigare propositioner föreslagit förändringar som får
ekonomiska effekter för kommunsektorn. Regeringen föreslår i denna
proposition ytterligare åtgärder som påverkar kommunsektorn. Regering-
en avser att i vårens kompletteringsproposition återkomma med en be-
dömning av och förslag beträffande det finansiella utrymmet för
kommunsektorn år 1996 samt en bedömning av hur bl.a. de ekonomiska
regleringarna till följd av verksamhetsförändringar bör behandlas.

Statligt utjämningsbidrag till kommuner

Bestämmelser om statligt utjämningsbidrag till kommunerna finns i lagen
(1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner och förordningar-
na (1992:1591) om statligt utjämningsbidrag till kommuner och
(1992:678) om skattesatser vid beräkning av skatteutjämningsbidrag och
statligt utjämningsbidrag.

Ett viktigt syfte med utjämningsbidraget är att skapa mer likvärdiga
ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Bidraget är ett
komplement till kommunernas skatteinkomster och är inte kopplat till den
verksamhet som den enskilda kommunen bedriver. Utjämningsbidraget
består av tre delar:

— ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp till en
generell garantinivå, uttryckt i procent av en uppräknad medel-
skattekraft för bidragsåret,

— tillägg till respektive avdrag från bidraget på grund av opåverkbara
skillnader i strukturella förhållanden samt

— tillägg för befolkningsminskning.

Under åren 1993 och 1994 tillämpades särskilda övergångsregler för
bidragen.För år 1995 har riksdagen i avvaktan på pågående utrednings-
arbete beslutat om en "frysning" av 1994 års bidrag.

Beredningen för statsbidrag och utjämning i kommunsektorn har haft till
uppgift att lämna förslag om ett långsiktigt och stabilt bidrags- och
utjämningssystem för kommuner och landsting. Beredningen har nyligen
lämnat sitt betänkande, Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner

138

och landsting (SOU 1994:144), till regeringen. Betänkandet remissbe- Prop. 1994/95:100
handlas för närvarande. Regeringen avser därefter att återkomma med Bilaga 8
förslag om ett nytt system för statsbidrag och utjämning av kostnader och
intäkter för kommuner och landsting som avses kunna träda i kraft
fr.o.m. år 1996.

Skatteutjämningsbidrag till landsting

Bestämmelser om skatteutjämningsbidrag till landsting finns i lagen
(1992:671) om skatteutjämningsbidrag till landsting och förordningarna
(1992:677) om skatteutjämningsbidrag till landsting och (1992:678) om
skattesatser vid beräkning av skatteutjämningsbidrag och statligt utjäm-
ningsbidrag.

Skatteutjämningsbidrag ges till landsting (och landstingsfria kommuner)
i syfte att utjämna skattekraft och garantera medborgarna likvärdig
service oavsett i vilket landsting man bor. Varje landstings garanterade
skattekraft anges i procent av medelskattekraften och omfattar följande
delar:

— grundgaranti,

— tillägg eller avdrag för åldersstrukturens inverkan på landstingets
kostnader för sjukvård,

— tillägg för befolkningsminskning.

Skatteutjämningsbidragen till landstingen följer automatiskt skatte-
underlagets förändringar, eftersom bidragen är knutna till medelskattek-
raften. Skatteutjämningsbidraget för landsting har varit föremål för
översyn av en särskild utredare. Den ovan nämnda beredningen har i sitt
betänkande även tagit hänsyn till den särskilde utredarens förslag.
Regeringen avser som nämnts att även vad gäller landstingen återkomma
till riksdagen med förslag om ett nytt bidrags- och utjämningssystem med
ikraftträdande fr.o.m. år 1996.

Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav beräknat
för
juli 95 - juni 96

Beräknad utgift

19971’ 1998i)

Absoluta tal

Relativa tal

Bidrag och ersättningar
till kommunerna

46 746.0

45 568,5

68 413,5

45 609,5

of. of.

1) Prisnivå 1995/96

139

G 1. Statligt utjämningsbidrag till kommuner

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

39 486 000 000

38 013 500 000

57 109 500 000

varav 38 073 500 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för utgifter för statligt utjämningsbidrag till
kommunerna enligt lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till
kommuner. Ytterligare föreskrifter fcr bidragsgivningen finns i för-
ordningarna (1992:1591) om statligt utjämningsbidrag till kommuner och
(1992:678) om skattesatser vid beräkning av skatteutjämningsbidrag och
statligt utjämningsbidrag.

Riksrevisionsverkets första budgetprognos förbudgetåret 1994/95 visar
på en utgiftsutveckling som väl överensstämmer med det belopp som
finns uppfört på statsbudgeten för budgetåret 1994/95.

Regeringens överväganden

Utjämningsbidraget till kommuner fastställs för ett kalenderår i sänder.

I 1994 års budgetproposition angavs den totala bidragsramen för år
1995 till 37 954 miljoner kronor. Därutöver har nu vid beräkningen av
ramen hänsyn tagits till fr.o.m. år 1995 gällande huvudmannaskaps-
förändringar. Det innebär att den totala bidragsramen för kalenderåret
1995 beräknas till 38 073 miljoner kronor, varav hälften faller på
budgetåret 1994/95 och hälften på 1995/96.

Regeringen avser som nämnts, att återkomma i kompletteringsproposi-
tionen med en närmare bedömning av hur bl.a. de ekonomiska reglering-
arna till följd av verksamhetsförändringar bör behandlas. Därför beräknas
inte nu några förändringar av medel på anslaget.

För år 1996 beräknar regeringen således preliminärt bidragsramen till
oförändrade 38 073 miljoner kronor. Halva beloppet för kalenderåret
1995 respektive hela beloppet för kalenderåret 1996, sammanlagt
57 109,5 miljoner kronor, betalas ut under budgetåret 1995/96.

Regeringen avser att återkomma med nya beräkningar för utjämnings-
bidraget till kommuner i samband med kommande förslag till nytt system
för utjämning av kostnader och intäkter för kommuner och landsting.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 57 109 500 000 kr.

140

G 2. Skatteutjämningsbidrag till landsting

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

7 260 000 000

7 555 000 000

11 304 000 000

varav 7 536 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för utgifter för skatteutjämningsbidrag till
landstingen och de landstingfria kommunerna enligt lagen (1992:671) om
skatteutjämningsbidrag till landsting och förordningarna (1992:677) om
skatteutjämningsbidrag till landsting och (1992:678) om skattesatser vid
beräkning av skatteutjämningsbidrag och statligt utjämningsbidrag.

Riksrevisionsverkets första budgetprognos för budgetåret 1994/95 visar
på en utgiftsutveckling som är högre än det belopp som finns uppfört på
statsbudgeten för budgetåret 1994/95. Riksrevisionsverket har i sin
prognos inte tagit hänsyn till de skatteväxlingar som beslutats för år 1995
till följd av huvudmannaskapsförändringar.

Regeringens överväganden

Skatteutjämningsbidragen till landstingen fastställs för ett kalenderår i
sänder. Den totala bidragsramen för år 1995 beräknas uppgå till 7 536
miljoner kronor, varav hälften faller på budgetåret 1994/95 och hälften
på 1995/96. Bidraget antas i denna anslagsberäkning bli oförändrat år
1996 jämfört med år 1995

Medelsbehovet under budgetåret 1995/96 avser bidrag som utbetalas
under andra halvåret 1995 och hela kalenderåret 1996. Halva
beloppet för kalenderåret 1995 respektive hela beloppet för kalenderåret
1996, sammanlagt 11 304 miljoner kronor, betalas ut under budgetåret
1995/96.

I likhet med vad som nämnts beträffande kommunerna avser regeringen
att återkomma i kompletteringspropositionen med en närmare bedömning
av hur kommande ekonomiska regleringar för åren 1995 och 1996 bör
behandlas. Därför beräknas inte nu några förändringar av medel på
anslaget.

Regeringen avser även vad gäller detta anslag att återkomma med nya
beräkningar i samband med kommande förslag till nytt system för
utjämning av kostnader och intäkter för kommuner och landsting.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Skatteutjämningsbidrag till landsting för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 11 304 000 000 kr.

141

H. Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Gemenskapens allmänna budget (eller EG-budgeten) omfattar alla
inkomster och utgifter den Europeiska Gemenskapen enligt gällande
fördrag kan ha. I proposition 1994/95:40 har regeringen redogjort för det
regelverk som styr budgetens innehåll och struktur. Budgeten finansieras
av de sk egna resurserna, vilka utgörs av avgifter från medlemsländerna.
Som medlem i Europeiska unionen kommer Sverige alltså att betala dessa
avgifter till gemenskapsbudgeten.

Den sammanlagda avgiften till gemenskapsbudgeten består av fyra
komponenter: tullar, jordbruks- och sockeravgifter, mervärdesskattebase-
rad avgift och en avgift beräknad på bruttonationalinkomsten.

Avgiften beräknas per kalenderår och betalas månatligen enligt de
regler som gäller för vart och ett av avgiftsslagen. Tullavgift samt
jordbruks- och sockeravgifterna betalas i enlighet med faktisk uppbörd,
medan mervärdesskatttebaserade avgiften och BNI-aviften betalas enligt
i gemenskapsbudgeten budgeterade belopp, omräknade till kronor enligt
en fastställd valutakurs. De budgeterade beloppen korrigeras dock i
efterhand.

Återbetalningen av delar av avgiften enligt den s.k. infasningsöveren-
skommelsen budgeteras under inkomstitel 7111.

Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav beräknat
för
juli 95 - juni 96

Beräknad utgift

1997” 1998°

Absoluta tal

Relativa tal

Sveriges avgift till
gemenskapsbudgeten

9 950,0

29 700,0

19 800,0

+ 800 +700

1) Prisnivå 1995/96

Utöver avgiften till EG-budgeten 1995 ikläder sig Sverige för samma
år ansvar för bemyndiganden. EG-budgetens totala bemyndigande 1995
uppgår till 80 943 miljoner ecu. Den svenska andel av dessa kan
beräknas till ca 2,5 %, eller 2 024 miljoner ecu. Med kronkursen 9
kr/ecu innebär detta ett åtagande om ca 18 200 miljoner kronor. För
1996 beräknas taket för bemyndigandena uppgå till 83 602 miljoner ecu,
med samma andel och kurs som för 1995 alltså ca 18 800 miljoner
kronor. För budgetåret 1995/96 innebär detta ett totalt svenskt åtagande
om 27 900 miljoner kronor. Bemyndiganden får inte ianspråktas med
mindre än att anslag finns avsatta och disponibla i EG-budgeten.

142

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner att regeringen för budgetåret 1995/96 ikläder sig de
åtaganden som följer av EG-budgeten avseende bemyndiganden.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

H 1. Tullavgift

1994/95 Anslag 2 250 000 000

1995/96 Förslag 6 700 000 000

varav 4 500 000 OOOför juli 1995-juni 1996

Inkomsterna från den gemensamma tulltaxan utgör egna resurser för
Europeiska gemenskapen och tillfaller därför gemenskapsbudgeten.
Medlemsländerna får dock behålla tio procent av uppburna medel för att
täcka administrativa kostnader i samband med uppbörden. Anslaget avser
inbetalningen till EG-kommissionen, dvs de nittio procent av uppbörden
som tillfaller gemenskapsbudgeten. Uppbörden budgeteras och redovisas
i sin helhet under inkomsttitel 1471 Tullmedel.

Mot bakgrund av de prognoser som gjorts av Generaltullstyrelsen och
Statens Jordbruksverk beräknar regeringen anslaget till 6 700 000 000 för
budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Tullavgift för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
6 700 000 000 kr.

H 2. Jordbruks- och sockeravgifter

1994/95 Anslag 700 000 000

1995/96 Förslag 1 100 000 000

varav 900 000 000 för juli 1995-juni 1996

Importavgifter på jordbruksprodukter och de särskilda avgifterna på
sockerproduktionen som tas ut i enlighet med EG:s regelverk utgör i
likhet med tullarna enligt den gemensamma tulltaxan gemenskapsbud-
getens egna resurser. Även för dessa avgifter gäller att medlemslandet får
behålla tio procent av uppbörden för att täcka administrativa kostnader
kopplade till uppbörden.

Anslaget avser inbetalningarna till EG-kommissionen. Den svenska
uppbörden av dessa avgifter förs upp på inkomsttitel 1480.

Mot bakgrund av de prognoser som gjorts av Statens Jordbruksverk
beräknar regeringen anslaget till 1 100 000 000 kronor för budgetåret

143

1995/96. Till skillnad från budgetåret 1994/95 beräknas tullar inom Prop. 1994/95:100

jordbruksområdet under anslaget Hl. Tullavgift. Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Jordbruks- och sockeravgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 100 000 000 kr.

H 3. Mervärdesskattebaserad avgift

1994/95 Anslag 4 100 000 000

1995/96 Förslag 12 000 000 000

varav 8 000 000 000 juli 1995-juni 1996

Den mervärdesskattebaserade komponenten i avgiften till EG:s budget
beräknas som en procentuell andel av en prognos av medlemslandets
mervärdesskattebas för det år budgeten avser. Den nationella skattebasen
korrigeras härvid för avvikelser från och variationer inom EU:s sjätte
mervärdesskattedirektiv så att en enhetlig skattebas erhålles. Uttaget är
för 1995 högstsatt till 1,32 % av momsbasen och för 1996 till 1,24 %.
Det faktiska uttaget fastställs i EG-budgeten för respektive år. Efter
avslutat budgetår korrigeras utfallet för avvikelser från den prognosticera-
de basen så att fastställt procentuellt uttag vidmakthålles.

Regeringen beräknar avgiften för budgetåret 1995/96 till 12 000 000
000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Mervärdesskattebaserad avgift för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 12 000 000 000 kr.

H 4. Avgift baserad på bruttonationalinkomsten

1994/95 Anslag 2 900 000 000

1995/96 Förslag 9 900 000 000

varav 6 400 000 000 juli 1995-juni 1996

Avgiften baserad på bruttonationalinkomsten (BNI-avgiften) beräknas
på en prognos av medlemslandets BNI till marknadspriser för bud-
geteringsåret. Uttaget beräknas som en procentuell andel av gemenska-
pens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan
övriga avgifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efterhand med
hänsyn till utfall.

144

Regeringen beräknar BNi-avgiften för 1995/96 till 9 900 000 000
kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Avgift baserad på bruttonationalinkomsten för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 9 900 000 000 kr.

145

10 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 8

I. Övriga ändamål ProP- 1994/95:100

Bilaga 8

Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav beräknat
för

juli 95 - juni 96

Beräknad besparing

1997” 1998”

Absoluta tal

Relativa tal

Övriga ändamål

17,1

962,1

2 864,9

1 909,9-0,2-0,2

1) Prisnivå 1995/96

I 1. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

1993/94 Utgift 8 000 000

1994/95 Anslag 2 000 000

1995/96 Förslag 1 000

Enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av
motorfordon, som enligt SFS 1988:358 upphört att gälla vid utgången av
september 1988 men alltjämt tillämpas övergångsvis i vissa fall, betalas
bidrag till sådana handikappade motorfordonsägare som har ett gällande
beslut om befrielse från fordonsskatt. Bidragen motsvarar
skattekostnaderna för viss mängd bensin som för ägare av bil uppgår till
700 liter och för ägare av motorcykel till 250 liter för helt år. Bidragen
betalas i efterskott för budgetår.

Ärenden om bidrag handläggs fr.o.m. den 1 juli 1993 av Skattemyn-
digheten i Kopparbergs län.

En ny form av bilstöd för handikappade som börjat tillämpas den 1
oktober 1988 medför att utbetalningarna på detta anslag minskar
successivt. Förbrukningen på anslaget har visserligen de senaste
budgetåren varit större än budgeterat belopp. Det hänger emellertid bl.a.
samman med att bidragsbelopp för det gångna budgetåret delvis har
belastat anslaget för det nya budgetåret. Regeringen finner därför inte
skäl att nu ändra det tidigare gjorda antagandet att förbrukningen på
anslaget i princip skall upphöra efter utgången av budgetåret 1994/95.
Med hänsyn till den tidigare konstaterade eftersläpningen bör emellertid
anslaget föras upp i statsbudgeten även budgetåret 1995/96, men då med
ett formellt belopp på 1 000 kr.

Förslag till Riksdagsbeslut

Regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

146

I 2. Exportkreditbidrag

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 000

Från detta anslag bekostas exportkreditbidrag enligt lagen (1978:401)
om exportkreditstöd.

En förutsättning för att exportkreditstöd skall komma i fråga är bl. a.
att exportkreditavtalet ingåtts före utgången av år 1981. Ansökan om stöd
görs i första hand hos Exportkreditnämnden. Nämnden prövar om de
allmänna förutsättningarna för stöd föreligger. Stödet kan ges i form av
antingen ett avdrag vid inkomsttaxeringen eller ett skattefritt bidrag.
Bidrag ges bara om avdraget inte kan utnyttjas skattemässigt. Ansökan
om utbetalning av bidrag skall göras hos Riksskatteverket senast en
månad efter det att exportföretagets taxeringar för beskattningsåret har
vunnit laga kraft.

Någon tillförlitlig beräkning av kostnaderna för denna bidragsform kan
inte göras. Ett av skälen till detta är att yrkandena om bidrag är beroende
av taxeringsutfallet. Med hänsyn till osäkerheten om vilket medelsbehov
som kan bli aktuellt föreslår regeringen att anslaget förs upp med ett
formellt belopp på 1 000 kr också i statsbudgeten för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Exportkreditbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslag-
sanslag på 1 000 kr.

I 3. Kostnader för vissa nämnder m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 892 000

3 112 000

2 016 000

varav 1 344 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget betalas kostnader — i regel arvoden till ledamöter och
ersättare m.m. — för Statstjänstenämnden (såvitt avser statsverket),
Statens tjänstebostadsnämnd, Statens trygghetsnämnd, Skiljenämnden i
vissa trygghetsfrågor, Skiljenämnden för arbetsmiljöfrågor, Statens
ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Kontraktsdelegation-
en, Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd (såvitt avser statsverket),
Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Nämnden för vissa pensions-
frågor, Statens utlandslönenämnd, Statens krigsförsäkringsnämnd, Statens
krigsskadenämnd och Prövningsnämnden för bankstödsfrågor. Från

147

anslaget betalas även Sveriges bidrag till Nordiska skattevetenskapliga
forskningsrådet.

Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till att Statsförvaltningens
centrala förslagsnämnd upphör fr.o.m. den 1 juli 1995 och att Ekonomis-
ka rådet har brytits ut och anges under anslaget I 8. Regeringen föreslår
att anslaget förs upp med 2 015 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kostnader för vissa nämnder m.m. förbudgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 2 015 000 kr.

I 4. Bokföringsnämnden

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

3 219 000

4 446 000

6 551 000

varav 4 340 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996

Bokföringsnämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god
redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning.

Nämnden består av en ordförande och tio andra ledamöter. Nämndens
kanslifunktion fullgörs av Finansinspektionen.

Bokföringsnämnden

Med hänsyn till att BFN inte tidigare har formulerat några specifika
delmål för verksamheten och med hänsyn till att nämndens ekonomiska
redovisning i stor utsträckning är integrerad med Finansinspektionens
redovisning har det varit det svårt att göra en detaljerad resul-
tatredovisning för budgetåret 1993/94. För att förbättra möjligheterna till
nedbrytning av kostnaderna har bl.a. tidsredovisningen lagts om inför
budgetåret 1994/95.

BFN har ett särskilt ansvar för att utveckla redovisningsstandarden hos
de små företagen. Nämnden har lagt ned betydande resurser på att
utarbeta en bokföringshandledning för nyblivna företagare. En första
upplaga trycktes i juni 1993 och fram till och med juni 1994 har tre
nytryckningar gjorts.

I frågor avseende löpande bokföring, ADB och arkivering har nämnden
initierat projekt för att utarbeta rekommendationer avseende löpande
bokföring med ADB-hjälpmedel, elektroniskt överfört räkenskapsmate-
rial och telefax samt nya lagringsmedia. Ett annat angeläget område där
det finns ett stort behov av vägledning är enskilda näringsidkares löpande
bokföring och bokslut, särskilt med inriktning på gränsdragningen mellan

148

företagarens näringsverksamhet och privatekonomi. Nämnden har initierat Prop. 1994/95:100
ett projekt som är avsett att leda fram till en eller ett par rekommen- Bilaga 8
dationer och till kompletterande informationsmaterial. Liknande behov
finns beträffande handelsbolagens bokföring. Ett ytterligare problemområ-
de är bokföring i samband med fusioner, företagsombildningar m.m.

BFN:s verksamhet som remissorgan kan inte planeras långsiktigt men
det kan förväntas att det behövs betydande insatser för denna verksamhet.

Den verksamhet som planeras kommer enligt nämndens bedömning att
medföra ungefär samma personalbehov som för budgetåret 1994/95.

Regeringens överväganden

Det finns ett stort behov av normgivning på redovisningsområdet.
Särskilt under perioder med ekonomiska svårigheter för företagen är det
viktigt att dessa har en välordnad bokföring som underlag för beslut.

De redovisningsnormer som BFN har utfärdat har bidragit till att
förbättra kvaliteten på företagens löpande bokföring och bokslut. Detta
har underlättat för finansiärer, anställda och det allmänna (bl.a. skat-
teförvaltningen) att korrekt bedöma företagens ställning och resultat.
Utfärdade normer avseende värderings- och bokslutsfrågor har medfört
att möjligheterna att jämföra olika företags bokslut ökat. De har också
medfört förbättrade förutsättningar för analys av företagens ekonomiska
ställning eftersom nämndens kompletterande normgivning begränsat
möjligheterna för företagen att välja egna lösningar vid värdering av
tillgångs- och skuldposter.

En kommitté med uppgift att göra en översyn av redovisningslagstift-
ningen tillkallades under år 1991 (dir. 1991:71). Kommittén skall bl.a.
överväga vilka principer som bör gälla för sådan kompletterande norm-
givning som sker genom rekommendationer av olika expertorgan på
redovisningsområdet. Genom tilläggsdirektiv (dir. 1992:19) har kom-
mittén fått i uppdrag att också utreda frågan om BNS:s ställning. Den
övergripande inriktningen av nämndens verksamhet bör därför vara
oförändrad. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med ca
0,3 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en
nivåsänkning på 5 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår riksdagen

att till Bokföringsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisa ett
förslagsanslag på 6 551 000 kr.

149

I 5. Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god
redovisningssed

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

600 000

900 000

varav 600 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996

Från anslaget betalas bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god
redovisningssed, som bildades gemensamt av staten genom
Bokföringsnänmden, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och
Sveriges Industriförbund.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 900 000 kr.

I 6. Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken

1993/94 Utgift 334 516

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

Anslaget disponeras av Finansdepartementet och Bankstödsnämnden
och skall användas till kostnader som uppkommer vid förberedelser för
och genomförande av försäljning av statens aktier i Nordbanken.

Regeringen har ännu inte beslutat om tidpunkt för försäljning av statens
aktier i Nordbanken. Ett förslagsanslag på 1 000 kronor bör anvisas även
för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

150

I 7. Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1994/95 Anslag0 950 000 000

1995/96 Förslag 2 850 000 000

varav 1 900 000 000 kr för en 12-månadersperiod

0 Förslag i tilläggsbudget (proposition 1994/95:40) till budgeten för 1994/95.

Svenskt medlemskap i Europeiska investeringsbanken följer automatiskt
med medlemskap i Europeiska unionen. I propositionen 1994/95:40 om
budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.
redogörs för den svenska kapitalinsatsen i banken. Sveriges kapitalandel
uppgår till 2 026 miljoner ecu. Av kapitalinsatsen skall 7,5 procent
inbetalas till banken vilket motsvarar ca 152,0 miljoner ecu.

Sverige skall även göra inbetalningar till bankens reservfonder och
andra avsättningar av vinstmedel. Bidraget skall uppgå till knappt 3,52
procent av reserverna och avsättningarna enligt balansräkningen per 31
december året innan anslutningen. Totalt kan detta bidrag beräknas till ca
354,0 miljoner.

De sammanlagda inbetalningarna kan därmed beräknas till drygt 4,5
miljarder kr (växelkurs 1 ecu = 9,00 kr) enligt följande:

miljoner ecu miljoner kr

Grundkapital 152,0 1 368

Reservfonder och avsättningar 354,0 3 186

Summa inbetalningar 506,0 4 554

Beloppen skall företrädesvis betalas in i fem lika stora rater halvårsvis
den 30 april och 31 oktober. En mindre del av inbetalningen av

grundkapitalet, 14,1 miljoner ecu (ca 127 miljoner kr), skall dock betalas

in i enlighet med det tidsschema som gäller för en pågående kapitalpåfyll-
nad i banken. Dessa inbetalningar pågår under perioden 1994 t o m 1998
med två inbetalningar per år.

De svenska inbetalningarna kommer att verkställas i ecu. Inbetal-
ningarna fördelas enligt följande under åren 1995-1998 (värden i miljoner
ecu):

år april oktober totalt

1995	100,1	100,1	200,2
1996	100,1	100,1	200,2
1997	100,1	1,8	101,9
1998	1,8	1,8	3,6

151

En första inbetalning om 100,1 miljoner ecu skall ske under budgetåret
1994/95. Under budgetåret 1995/96 (18 månader) skall tre delinbe-
talningar om sammanlagt ca 300,3 miljoner ecu äga rum. Beloppet kan
preciseras med säkerhet först i samband med bankens årsmöte i juni 1995
då balansräkningen per 31 december 1994 fastställes. Med hänsyn till
detta samt till eventuella förändringar i kronans värde i förhållande till
ecu bör ett anslag på 2 850 miljoner kr anvisas för detta ändamål.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 850 000 000 kr.

I 8. Ekonomiska rådet

Nytt anslag (förslag) 2 500 000

varav 1 655 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Ekonomiska rådet är ett organ knutet till Finansdepartementet. Rådet
består av nationalekonomiska forskare. Verksamheten syftar till att
initiera forskning och utredningarbete samt att bistå Finansdepartementet
och Konjunkturinstitutet med råd i vetenskapliga frågor. Resultat av
rådets forsknings- och utredningsarbete presenteras löpande i rapporter
och vid internationella symposier.

Kostnaderna för Ekonomiska rådets verksamhet redovisas under inne-
varande budgetår som en del av förslagsanslaget I 3. Kostnader för vissa
nämnder m.m. Verksamhetens karaktär innebär dock att utbetalningarna
inte återkommer med samma storlek varje år, då projekten som Ekono-
miska rådet bedriver ofta löper över flera budgetår. Regeringen föreslår
därför att ett särskilt reservationsanslag förs upp på statsbudgeten för
Ekonomiska rådet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ekonomiska rådet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations-
anslag på 2 500 000 kr.

152

I 9. Bonusränta för ungdomsbosparande

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

3 107 000

2 000 000

3 000 000

varav 2 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

År 1988 beslutade riksdagen att ett speciellt ungdomsbosparande skulle
inrättas (prop. 1987/88:150 bil. 3, bet. 1987/88:FiU21, rskr.
1987/88:395). Lagen (1988:846) om ungdomsbosparande trädde i kraft
i december 1988. Lagen innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år kan
påbörja ett sparande i vissa banker eller sparkassor som kan fortgå till
och med det år spararen fyller 28 år. Riksgäldskontoret fastställer en
minimiränta. När kontoinnehavaren har sparat under tre år och det spara-
de kapitalet uppgår till minst 5 000 kronor, blir kontoinnehavaren be-
rättigad till en årlig bonusränta på 3 % från det att sparandet började.
Bonusräntan bekostas av staten och betalas ut då kontoinnehavaren begär
det eller när lån erhålles. När bonusräntan betalas ut upphör kontots an-
slutning till ungdomsbosparandet.

Regeringens överväganden

Behovet av anslagsmedel är svårt att bedöma eftersom bonusränta
utbetalas först sedan kontot avslutas. Enligt Riksgäldskontoret är för
närvarande ca 50 000 ungdomar anslutna till sparformen vilka samman-
lagt är berättigade ca 14 miljoner kronor i bonus. Därtill kan ersättningen
öka med 6,5 miljoner kronor om samtliga kontinnehavare uppfyller kra-
vet på tre års anslutning.

Statens utgifter för bonusränta för ungdomsbosparande beräknar rege-
ringen till 3 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bonusränta för ungdomsbosparande för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 3 000 000 kr.

I 10. Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån

1993/93 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 000

153

Enligt förordningen (1973:499) om bostadsanskaffningslån med statlig Prop. 1994/95:100
garanti till statstjänstemän m.fl. har under vissa förutsättningar lån med Bilaga 8
statlig garanti kunnat medges för förvärv av bostadsrätt eller för
kontantinsats vid villaköp. Lån har medgivits den som i samband med
ändring av tjänstgöringsort har fått eller kunnat få anstånd med om-
stationering. Högsta lånebelopp har varit 30 000 kr och längsta amorte-
ringstid 10 år.

Från anslaget betalas de kostnader som kan uppkomma till följd av att
den statliga garantin behöver tas i anspråk. Anslaget disponeras av
Kammarkollegiet.

Regeringens överväganden

I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 15, bet. 1990/91:
AU 18, rskr. 1990/91:167) aviserades en avveckling av den statliga
garantin för bostadsanskaffningslån. Det successivt minskade utnyttjandet
visar att kreditgarantin numera inte i någon högre grad gör det lättare att
lösa bostadsfrågan på den nya tjänstgöringsorten. Regeringen har därför
upphävt förordningen om bostadsanskaffningslån. Fr.o.m. den 1 januari
1992 beviljas inga nya lån. Förordningen gäller dock för lån som har
beviljats dessförinnan.

Med hänsyn härtill bör anslaget för nästa budgetår föras upp med
endast ett formellt belopp på 1 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

154

Register			Prop. 1994/95:100 Bilaga 8
Sid. 1		Inledning	Prop. 1994/95:100 Bilaga 8
5	1	En effektivare statlig förvaltning
5	1.1	Utgångspunkter
5	1.2	Strukturförändringar inom statsförvaltningen
5		1.2.1 Bättre styrning av förändringsarbetet
7		1.2.2 Uppföljning av strukturförändringar
8		1.2.3 Bedömning av personalkonsekvenserna vid strukturförändringar
9		1.2.4 Erfarenheter från omställnings- och avvecklingsarbete
11	1.3	Förvaltningsmyndigheternas ledning
12	1.4	Aktiv chefsförsörjning
12	1.5	Verksamhetsförnyelse genom användning av informationstek- nologi
15	2	Departemensvisa redovisningar av personalkonsekvenserna
26	3	Ägarpolicy för av Finansdepartement förvaltade aktier
27	4	Kommuner och landsting
36	A	Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet
36	1	Riksskatteverket 486 917 000
36	2	Skattemyndigheterna 6 532 463 000
36	3	Kronofogdemyndigheterna 1 880 579 000
36	4	Förrättningskostnader m.m. 123 972 000
37	5	Ersättning för kostnader i ärenden 15 000 000 och mål om skatt Summa 9 038 931 000
45	B	Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning
45	1	Statens lokalförsörjningsverk 31 176 000
47	2	Täckning av merkostnader för lokaler m.m. 35 000 000
48	3	Statens fastighetsverk 1 000
52	4	Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar 75 000 000 Summa 141 177 000

155

54	C	Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning Riksgäldskontoret:		Prop. 1994/95:100 Bilaga 8
69	1	Förvaltningskostnader	114 844 000
70	2	Kostnader för upplåning och låneförvaltning	1 720 442 000
72	3	Garantiverksamhet	1 000
76	4	In- och utlåningsverksamhet	1 000
		Summa	1 835 288 000
79	D	Vissa centrala myndigheter m.m.
79	1	Tullverket	1 667 380 000
90	2	Konjunkturinstitutet	41 899 000
92	3	Finansinspektionen	150 463 000
96	4	Riksrevisionsverket	257 157 000
100	5	Utvecklingsarbete	56 355 000
100	6	Statskontoret Statistiska centralbyrån:	86 010 000
105	7	Statistik, register och prognoser	494 557 000
110	8	Uppdragsverksamhet	1 000
112	9	Nämnden för offentlig upphandling	9 285 000
		Summa	2 763 107 000
115	E	Statliga arbetsgivarfrågor
115	1	Arbetsgivarverket	1 000
119	2	Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter	5 745 000
119	3	Statens löne- och pensionsverk	1 000
123	4	Vissa avtalsstyrda anslag	21 751 000
125	5	Tjänstepensioner för skolledare och lärare	3 666 738 000
		Summa	3 694 236 000
126	F	Bankstödsnämnden och åtgärder för
		att stärka det finansiella systemet
133	1	Bankstödsnämnden	16 500 000
136	2	Åtgärder för att stärka det finansiella systemet	1 000
		Summa	16 501 000
138	G	Bidrag och ersättningar till kommunerna
140	1	Statligt utjämningsbidrag till kommuner	57 109 500 000
141	2	Skatteutjämningsbidrag till landsting	11 304 000 000
		Summa	68 413 500 000

156

H

Sveriges avgift till gemenskaps-
budgeten

Tullavgift

Jordbruks- och sockeravgifter
Mervärdesskattebaserad avgift
Avgift baserad på bruttonational-
inkomst

6 700 000 000

1 100 000 000

12 000 000 000

9 900 000 000

Summa

29 700 000 000

Övriga ändamål
Bidrag till vissa handikappade
ägare av motorfordon	1 000
Exportkreditbidrag	1 000
Kostnader för vissa nämnder m.m.	2 015 000
Bokföringsnämnden	6 551 000
Bidrag till stiftelsen för
utvecklande av god redovisningssed	900 000
Statliga ägarinsatser m.m. i
Nordbanken	1 000
Bidrag till kapitalet i Europeiska
investeringsbanken	2 850 000 000
Ekonomiska rådet	2 500 000

Bonusränta för ungdomsbosparande
Statlig kreditgaranti för bostads-
anskaffning

Summa

3 000 000

1 000

2 864 968 000

Totalt för Finansdepartementet 118 467 709 000

Prop. 1994/95:100

Bilaga 8

157

Bilaga 9 till budgetpropositionen 1995

Utbildningsdepartementet

(åttonde huvudtiteln)

Prop.

1994/95:100

Bil. 9

Inledning

Regeringens grundläggande uppgift är att ta tillvara vårt lands främsta
tillgång, människors vilja till arbete och skapande. Därigenom kan Sveri-
ges produktionsförmåga stärkas, statsfinanserna saneras och arbetslösheten
pressas ned. Detta är avgörande för att vidmakthålla välfärdssamhället
och främja valfrihet och jämlikhet. Utbildning och forskning är därvid av
central betydelse.

Kunskapsberoendet ökar i alla näringar, inklusive den gemensamma
sektorn. Ny teknologi, framför allt informations- och kommunikationstek-
nologin, driver fram stora förändringar i arbetsliv och kommunikations-
mönster. Strukturen på den framtida arbetsmarknaden är oklar, men med
största sannolikhet kommer den skarpa skiljelinjen mellan varu- och
tjänsteproduktion att upplösas. Säkert är också att kunskaper, färdigheter
och kompetens blir viktiga konkurrensfaktorer. Satsningar på utbildning
och kunskapsutveckling är investeringar som, rätt utformade, ger tillväxt
och ökad sysselsättning.

En god och bred utbildning för alla höjer samhällets kulturella och
tekniska kapacitet och förmåga till förändring och utveckling. Välutbilda-
de medborgare kan höja kvaliteten i den demokratiska processen och bidra
till ett samhälle präglat av större mångfald och tolerans. God utbildning
är också nödvändig för att kunna hantera det större beroendet av om-
världen både ekonomiskt, politiskt och kulturellt. God utbildning ger även
bättre förutsättningar för internationell samverkan.

Att dimensionera och utforma utbildning i förhållande till arbetsmarkna-
dens efterfrågan är svårt. Ingen kan exakt veta vilka utbildningsbehoven
blir i ett längre tidsperspektiv. Unga människor som i dag efter gym-
nasieutbildning går in i arbetslivet skall kunna vara yrkesverksamma ända
till omkring år 2040. Det offentliga utbildningssystemet måste ge möjlig-
het till bredare kunskaper och insikter som gör det möjligt för människor
att se samband och strukturer så att de kan medverka till förändring och
till att finna nya lösningar på problem i arbetslivet och i samhället som
helhet. Förändringstakten är hög inom alla områden. Därför blir det allt
viktigare att se det livslånga lärandet som en del av utvecklingen inom
varje verksamhet. Utbildningssystemet är alltmer decentraliserat, bl.a. för
att leda till en större flexibilitet, så att utbildningar snabbt kan förändras
när omvärlden förändras.

1 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Men utbildning är inte bara till för att på ett rationellt sätt uppfylla
samhälleliga mål. För varje människa ger utbildning ökade möjligheter att
påverka den egna livssituationen, såväl i som utanför arbetslivet. Att
utbilda sig är ett kulturarbete, där den enskilde kan få sina egna erfaren-
heter bearbetade och berikade i mötet med kultur i olika former. Det är
också en process som frilägger nya sammanhang, ökar valfriheten och ger
nya livsperspektiv. Större vikt måste läggas vid en utbildningskultur som
innefattar ifrågasättande och omprövning av det bestående och som ger
stort utrymme åt människors skilda erfarenheter.

Den vuxenutbildning som riktar sig till lågutbildade har hög prioritet i
regeringens arbete. En sådan utbildning handlar om att stärka människors
förmåga att erövra vardagsmakten, dvs. få sådana kunskaper att självför-
troendet växer och därmed möjligheterna att påverka det som händer i
vardagen. Då är det också nödvändigt att i utbildningen utgå från de
enskilda människomas erfarenheter, resurser och möjligheter. Vuxenut-
bildningen skall svara mot skilda behov, både samhälleliga och personli-
ga. Därför krävs mångfald, flexibilitet och skiftande utbildningsformer.

Sverige har ett väl utbyggt utbildningssystem. Skolreformerna under
1950- och 60-talen har skapat en god grund för en sammanhållen skola
som skall ge en god och likvärdig utbildning till alla bam och ungdomar
oberoende av sociala och ekonomiska förhållanden och oberoende av
geografisk hemvist. Omfattningen av dagens utbildningsväsende framgår
av en särskild tabell (sid 10). Senare års reformer på skol- och högskole-
området har decentraliserat utbildningsansvaret, något som lett till större
delaktighet och kreativitet i utbildningsplaneringen. Sverige har sedan
gammalt satsat mycket på vuxenutbildning både kompetensinriktad vuxen-
utbildning och folkbildning. Högskolans gmndutbildning har breddats och
innefattar i dag ett stort antal verksamhets- och yrkesområden. Universitet
och högskolor har expanderat starkt, men trots detta måste många be-
höriga sökande avvisas av resursskäl.

Forskningen är traditionellt av hög kvalitet och på vissa områden ligger
Sverige i den vetenskapliga och tekniska frontlinjen. Den har på många
områden högsta internationella klass. Det framgår klart vid studium av de
viktigaste internationella tidskrifterna inom naturvetenskap, medicin och
teknik. Dessutom har vi fram till nu haft ett välfungerande forsknings-
system, i hög grad präglat av samarbete. Svenska forskare är dessutom
ofta eftersökta samarbetspartner för forskare från andra länder. Sverige
skall även i framtiden ligga i frontlinjen när det gäller den tekniska ut-
vecklingen och forskningen, också grundforskningen.

Sverige har alltså ett förhållandevis gott läge. Likväl finns stora brister.

I det nya kunskapssamhället där kvalificerad utbildning får allt större
betydelse både för yrkesliv och vardag, är det risk att stora lågutbildade
grupper hamnar utanför. Risken för vad som kommit att kallas ett två-
tredjedelssamhälle är betydande. Människors möjligheter till mer kvalifi-
cerad utbildning bestäms fortfarande i oacceptabelt hög grad av deras
sociala bakgrund och ekonomiska villkor.

Den sociala snedrekryteringen till högre studier har sin omedelbara
förutsättning i skolan. Bam som kommer från miljöer med svag studietra-
dition tenderar att - genom skolans sätt att fungera och genom eget val

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

- förlora möjligheten till högre studier. Detta är känt sedan länge. Men nu Prop. 1994/95:100

tycks skillnaderna ha ökat mellan bam och ungdomar från olika bostads- Bil. 9

områden och sociala skikt. I de starkt segregerade skolmiljöer som finns
i storstäderna, ofta med en stor andel invandrare, finns betydande pro-
blem. I dessa miljöer finns också positiva möjligheter - den kulturella
mångfalden kan ge upphov till en förmåga att byta perspektiv och till en
flexibilitet som hör framtiden till - men segregationen leder också till
stora svårigheter när människor ska integreras i det samhälle som finns
utanför. Situationen förvärras på grund av kommunala besparingar och
resursfördelningar som inte tar hänsyn till elevers och skolors skilda
behov.

Såväl nationella som internationella erfarenheter och studier visar att ett
segregerat skolsystem leder till djupa och bestående klassklyftor. Ett
intensifierat arbete mot segregation och utslagning måste därför prägla
utbildningspolitiken framöver.

En gemensam skola för alla är ett centralt mål för regeringens politik.

I en sådan skola får alla elevers erfarenheter utrymme och uppmärksam-
het. Där har alla elever tillgång till en undervisning som tillgodoser deras
behov och krav. Där undervisas elever med olika bakgrund och olika
erfarenheter tillsammans. Det är en oskattbar tillgång för ett demokratiskt
samhälle att människor från olika sociala förhållanden och kulturer lär
känna varandra under skoltiden. En gemensam skola för alla kräver att
resurser fördelas efter behov. Likvärdigheten kan endast uppnås, om man
utgår från att elevers och skolors behov är olika. Regeringen kommer bl.a.
av den anledningen att »illsätta en parlamentarisk kommitté som ska se
över formerna för godkännande, tillsyn, bidrag och avgifter i fråga om de
fristående skolorna

Det är angeläget att stärka demokratin både i skolan och i högskolan.
Demokrati handlar bl. a. om brukarinflytande. Utvärderingar visar att för
elever i skolan är möjligheterna att påverka störst på lägre stadier för att
sedan avta. Många gymnasieelever anser sig vara utan reellt inflytande
över sin skolgång. Föräldrar har också haft begränsade möjligheter att
påverka sina barns liv i skolan, framför allt de föräldrar som saknar längre
utbildning och studievana. Detta måste förändras. Elever måste ges bättre
möjligheter till inflytande i skolan, föräldrar bättre möjligheter att påverka
sina barns skolgång. Även i högskolan måste studerandeinflytandet stär-
kas. Detta kommer att ske bl.a. genom en garanterad medverkan i hög-
skolans beslutande organ och genom ett bibehållet kårobligatorium.

Demokratin i utbildningssamhället hänger samman med vem som kan
göra sin röst hörd och vem som har en inflytelserik ställning. Jämställdhet
mellan könen är därför en demokratifråga. Den rör flickors respektive
pojkars makt och inflytande i klassrummet. Den rör också kvinnors och
mäns inflytande inom högre utbildning. Därför måste jämställdheten
främjas i alla delar av utbildningsväsendet. Ett önskvärt resultat av detta
är mindre könsbundna utbildnings- och yrkesval. Det är särskilt angeläget
inom det akademiska livet som kraftigt domineras av män; t. ex. är endast
ca sju procent av alla professorer kvinnor.

Demokratin gäller också - som vi tidigare visat - utbildningens för- 3

delning i samhället och dess tillgänglighet. Många saknar utbildning

ovanför grundskolan. I dag finns mer än 700 000 personer med 15-40 år
kvar i arbetslivet som inte har mer än grundskoleutbildning. Det finns i
samma åldersgrupp 1 700 000 personer som inte har mer än en tvåårig
gymnasieutbildning, dvs. en kortare utbildning än den vi i dag med själv-
klarhet ger våra ungdomar möjlighet att genomgå. Det är dessa vuxen-
grupper som har störst behov av utbildning för att inte riskera att slås ut
genom den allt snabbare strukturomvandlingen i samhället.

Regeringen ser behovet av en bred medborgerlig bildning och utbildning
som avgörande för demokratin och för våra gemensamma ansträngningar
att stärka produktionsförmågan och minska arbetslösheten. Denna satsning
på bredden är också av stor betydelse för framväxten av en mer avancerad
utbildning och forskning som har kvar sin kontakt med och kunskap om
förhållanden som gäller för de många människorna i ett samhälle.

Demokratins innersta kärna är idén om alla människors lika värde och
okränkbarhet. Därför måste diskriminering, främlingsfientlighet och rasism
bekämpas varhelst sådana tendenser förekommer. Här har utbildnings-
väsendet en av sina främsta uppgifter.

Många av utbildningssystemets stora och övergripande problem har att
göra med kvaliteten i det kunskapsarbete som sker i klassrum och före-
läsningssalar. Därför är det nu dags att uppmärksamma det inre arbetet.
Om elever i skolan har inlärningssvårigheter, så kan det bero på att de
inte är tillräckligt motiverade, därför att de upplever undervisningen som
alltför likformig och monoton och med ett innehåll som egentligen inte
berör dem. Om kunskaperna och färdigheterna i främmande språk är
otillräckliga, kan det bero på att språkundervisningens metoder inte är
tillräckligt utvecklade. Om alltför få söker sig till teknisk och naturveten-
skaplig utbildning, kan det bero på att undervisningen på dessa områden
inte i tillräcklig grad har anknutit till människors vardagsförståelse och
konkreta erfarenheter. Detta är viktiga aspekter som även måste uppmärk-
sammas i det kvalitetsarbete som genomförs i högskolan.

Regeringen avser att tillsätta en utredning som skall följa och stimulera
skolans inre arbete. Jämsides med denna utredning avser regeringen vidta
åtgärder för att underlätta spridandet av goda och intressanta exempel på
hur skolans inre arbete kan utvecklas.

Utbildningssamhällets alla resurser måste mobiliseras för att åstadkom-
ma ett nödvändigt nationellt kunskapslyft. Så många som möjligt av alla
dem som vill satsa på utbildning skall ges chansen. Samtidigt skall männi-
skor stimuleras att söka utbildning. Utbildning är inte längre något som
avslutas med ungdomsåren. Återkommande utbildning är en samhällelig
nödvändighet för att ge möjlighet till livslångt lärande. Regeringens
utbildningspolitik syftar till att öka människors chanser till utbildning.

De flesta delarna av utbildningssystemet berörs av de satsningar som
föreslås i denna proposition. Dessa har gjorts möjliga genom att medel
från arbetsmarknadspolitiska åtgärder används till reguljär utbildning.
Därmed kommer 16 000 ungdomar med behov av ett tredje gymnasieår
att erbjudas denna möjlighet. Den kommunala vuxenutbildningen tillförs
därigenom drygt 42 000 platser till sitt utbildningsutbud. Folkhögskolor
och studieförbund tillförs av samma skäl resurser motsvarande 10 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

platser. Mer än 15 000 studerande kommer att få chansen att genomgå
en högskoleutbildning.

I det nuvarande statsfinansiella läget är besparingar i alla samhällssekto-
rer ofrånkomliga, också inom utbildning och forskning. De resurser som
står till buds måste i detta läge utnyttjas mer effektivt än någonsin. Trots
besparingar måste särskilda insatser göras för att öka kvaliteten i alla delar
av utbildningsväsendet.

Inom högskola, vuxenutbildning, folkbildning och arbetsmarknadsutbild-
ning finns behov av att föra ut utbildningen i nya former och till nya
grupper. Den nya tekniken gör detta möjligt. Men formerna behöver
anpassas till de många olika behov och förutsättningar som människor
har. Det finns därför anledning att i en särskild kommitté analysera förut-
sättningar för en samlad utveckling av den mediabuma utbildningen.
Därvid finns även anledning att närmare studera internationella erfaren-
heter t.ex. Open University i Storbritannien. Kommittén kommer att ha i
uppdrag att stimulera olika former av försöksverksamhet.

För att utbildningssatsningar skall kunna komma alla till del krävs ett
väl fungerande studiesocialt system. Regeringen har tillsatt en parlamenta-
risk studiestödskommitté med uppgift att göra en samlad analys av studie-
finansieringen inom vuxenutbildning, folkbildning, arbetsmarknadsutbild-
ning och högskoleutbildning. Kommittén skall presentera sitt betänkande
senast 1 april 1996.

Det internationella beroendet ökar inom alla områden. Sverige är idag
ett mångkulturellt samhälle, vilket också måste återspeglas inom utbild-
ningen. Utbildning på alla nivåer måste på en och samma gång främja
kulturell identitet samt kunskap om och respekt för andra kulturer. Tole-
rans och intresse för andra är, liksom en levande internationalism, bara
möjlig i ett samhälle med kulturellt självförtroende. Grunden för all
kunskap om omvärlden är ökad kunskap om vårt eget land, vårt språk, vår
historia och kultur.

Biblioteken - de vetenskapliga likaväl som folkbiblioteken och skol-
biblioteken - har en central roll såväl i kulturlivet som för utbildning och
forskning. I kunskapssamhället blir de än viktigare. Sveriges rika folk-
bildnings- och folkrörelseutbildning skall värnas och stärkas.

Sveriges medlemskap i den europeiska unionen kommer att öka svenska
medborgares möjligheter att studera och arbeta i andra länder samtidigt
som fler från andra länder kommer hit. Sverige deltar nu fullt ut som
medlem i de europeiska samarbetsprogrammen inom utbildning och
forskning - Sokrates, Leonardo och det fjärde ramprogrammet inom
forskningen. Sveriges EU-samarbete inom utbildning och forskning ut-
vecklas närmare i nästkommande avsnitt. Regeringen vill emellertid
understryka att det europeiska samarbetet inte får stå i vägen för eller vara
ett alternativ till samarbete och utbyte med länder och regioner utanför
Europa. Det är av största vikt att undervisning och forskning i ökad
utsträckning ger kunskap och perspektiv på världen utanför Europa,
särskilt i utvecklingsländer där över 80 % av mänskligheten lever.

I det svåra statsfinansiella läge vi nu befinner oss i är det inte möjligt
att undanta det stora område som utbildning och forskning utgör. Men de
prioriteringar regeringen tvingats göra har lett till att grundskolan och

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

motsvarande skolformer helt undantas från statliga neddragningar. Verk-
samhet som direkt riktar sig till funktionshindrade skyddas.

Skolverket och Statens skolor för vuxna omfattas av effektivitetskravet.
Ett mindre effektivitetskrav ställs på Statens institut för handikappfrågor
i skolan. Totalt på skolområdet görs besparingar på 95 miljoner kronor på
den första 12 månadersperioden 1995/96 och för 18 månadersperioden
ca 143 miljoner kronor. 1998 uppgår besparingen på skolområdet till ca
200 miljoner kronor. Detta inkluderar en sänkning av den minsta garante-
rade undervisningstiden i gymnasieskolan.

Universitet och högskolor får vidkännas besparingar både vad gäller per
capita-ersättningarna inom grundutbildningen och forskningens fakultets-
anslag. Sammanlagt uppgår besparingarna inom grundutbildningen till 220
miljoner kronor och inom fakultetsanslagen till 105 miljoner kronor
budgetåret 1995/96 för 12 månader. För 18 månadersperioden uppgår
besparingen till 430 miljoner kronor respektive 157 miljoner.

Den samlade besparingen t.o.m. budgetåret 1998 uppgår till 790 miljo-
ner kronor vad gäller grundutbildningen och 199 miljoner kronor vad
gäller fakultetsanslagen. Dessutom kommer 1998 ytterligare besparingar
på 35 miljoner kronor att tas ut inom högskoleområdet. Grundutbildnings-
anslagen minskar dock inte, trots besparingen på per capita-ersättningarna,
eftersom universitetens och högskolornas uppdrag samtidigt utökas. Ge-
nom överföring av resurser från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till
universitet och högskolor för grundutbildning kan fler studerande erbjudas
plats i högskolan under perioden.

Vidare kommer forskningen att tillföras medel via de nyligen inrättade
forskningsstiftelserna. Regeringen avser att återkomma i vårens komplette-
ringsproposition med en analys hur dessa medel berör finansieringen av
forskning och forskarutbildning.

Forskningsrådens resurser minskar under 12 månadersperioden 1995/96
med 59 miljoner kronor dvs. 88 miljoner kronor under 18 månadersperio-
den. Besparingen uppgår till 130 miljoner kronor 1998. Vissa utgifter på
forskningsområdet försvinner från Utbildningsdepartementets huvudtitel
genom EU-medlemskapet. Tillsammans med vissa ytterligare neddrag-
ningar blir den sammanlagda besparingen 159 miljoner kronor för denna
del av forskningen under 1995/96 för 12 månader respektive 238 miljoner
kronor för 18 månadersperioden. 1998 uppgår den sammanlagda bespa-
ringen till 254 miljoner kronor.

Studiehjälpen vid gymnasiestudier reduceras i likhet med barnbidraget.
Barntillägget i Särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) och SVUXA (för arbets-
lösa) tas bort liksom bidraget till resor. Anslaget till korttidsstudiestödet
reduceras. Studiemedel avindexeras delvis. Besparingen för den första 12
månadersperioden 1995/96 uppgår till 748 miljoner kronor och för 18
månadersperioden till 1 053 miljoner kronor. År 1998 uppgår besparingen
på studiestödet till 1 107 miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

	Anvisat1 1993/94	Anvisat 1994/95	Förslag 1995/96	varav beräknat för juli 95-juni 96	Beräknad besparing 1997 2	Beräknad besparing 19982
A. Skolsektorn	1 596	1 683	2 514	1 667	-13	-8
B. Folkbild-	1 979	1 937	3 046	2 017	of	of
ningen
C. Universitet	11 002	17 569	26 115	17 353	-512	-187
och hög-
skolor
D. Forsknings-	8 218	2 608	3 910	2 584	-19	-76
råd etc.
E. Studiestöd	9 737	10 316	15 171	10 070	-197	-163
F. Övrigt	111	50	61	51	of	of
Särskilda arbets-	5 926	5 024	8 100	7 138
marknadsinsatser
Totalt för	38 569	39 187	58 916	40 881	-741	-434
Utbildnings- departementet Minskad timplan			-62	-41	-41	-43
i gymnasieskolan

1 utfall för 1993/94, 36 190 mkr

2 Prisnivå 1995/96

EU-samarbetet inom utbildningsområdet

De grundläggande principerna för EU:s utbildningssamarbete och konse-
kvenserna inom detta område av Sveriges anslutning till EU har redovi-
sats i propositionen Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen (prop.
1994/95:19, Del 1).

Regeringen anser att utbildningsfrågor bör ges hög prioritet i EU-sam-
arbetet i syfte att stimulera den sociala, ekonomiska och kulturella ut-
vecklingen i medlemsländerna. Den betoning av yrkesutbildning och
kompetensutveckling som en nyckelfaktor för tillväxt och sysselsättning
i Europa som på senare tid gjorts i EU ligger väl i linje med Sveriges
överväganden. EU har dock inga befogenheter att reglera och harmonisera
medlemsländernas utbildningssystem. EU:s åtgärder skall endast stödja
och komplettera medlemsländernas egna insatser. Arbetet bör framför allt
syfta till att skapa förutsättningar för att studenter fritt skall kunna välja
utbildning inom unionen, att stimulera kontakter mellan utbildningssinsti-
tutioner och att stödja utbyten för elever, studenter och lärare.

I Sverige är det nu en angelägen uppgift att sjösätta det svenska delta- Prop. 1994/95:100
gandet i de nya utbildningsprogrammen som startade den 1 januari 1995, Bil. 9
Sokrates för skola och högre utbildning och Leonardo för yrkesutbildning.
Båda programmen omfattas av EES-avtalet och kommer att öppnas även
för associationsländema i Öst- och Centraleuropa.

Strävan bör vara att säkra ett brett svenskt deltagande för att vårt land
skall kunna tillgodogöra sig de ekonomiska resurser som EU erbjuder och
för att stärka utvecklingen av svensk utbildning genom ökade kontakter
med andra europeiska länder. Det är emellertid viktigt att samarbete inom
Norden, liksom med världen bortom Europa inte åsidosätts genom de nya
möjligheter till utbyte som öppnas genom programmen. De möjligheter
som EES-avtalet ger att utveckla samarbetet med Norge och Island bör tas
tillvara.

Inom ramen för Sokrates fortsätter Erasmus, där Sverige medverkat
sedan läsåret 1992/93, som ett av de tre delprogrammen. Till Sokrates har
också förts verksamheter för informations- och erfarenhetsutbyte som blev
tillgängliga för Sverige genom EES-avtalet, nätverket Eurydice och studie-
besöksprogrammet Arion. Ett nytt inslag i Sokrates är delprogrammet
Comenius för grund- och gymnasieskolan. Comenius ger stöd till sam-
arbete mellan skolor kring bl.a. utvecklingsprojekt och elevutbyten, till
utveckling av undervisningen för invandrar- och zigenarbarn samt till
samarbete mellan lärarutbildningsinstitutioner. Andra nya inslag är dis-
tansundervisning och projekt för att främja den europeiska dimensionen
i vuxenutbildningen. Nytt för Sverige är vidare språkprogrammet Lingua,
där svenskan som officiellt EU-språk blir ett av målspråken.

Även Leonardo bygger till stor del vidare på tidigare verksamhet.
Programmet ger stöd till nationella pilotprojekt samt till praktikprogram
och utbyten för bl.a. ungdomar i grundläggande yrkesutbildning, yrkesut-
bildare och studenter i högre utbildning. Såväl gymnasieskolan, vuxenut-
bildningen samt universitet och högskolor som organisationer och företag
har möjlighet att delta.

I Leonardo kommer samverkan att ske med de yrkesinriktade utbild-
ningsprojekt som finansieras genom strukturfonderna. Av särskilt intresse
är kommissionens s.k. utbildningsinitiativ i anslutning till vitboken om
tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning - i första hand Youthstart, som
syftar till att förhindra ungdomsarbetslöshet, och Adapt, som skall under-
lätta arbetskraftens anpassning till industriella förändringar. Det är således
nödvändigt att säkerställa samordningen inom Sverige mellan utbildnings-
programmen och åtgärder inom ramen för strukturfonderna.

Utbildningsdepartementet utreder för närvarande var den svenska pro-
gramorganisationen skall förläggas. I avvaktan på beslut om en permanent
organisation har ett programkontor inrättats inom departementet med
uppgift att svara för informationsinsatser innan programverksamheten
startar. Utbildningsdepartementet har vidare tillsatt två arbetsgrupper för
samordning mellan berörda departement och myndigheter, centrala organi-
sationer m.fl. i frågor som rör utbildningsprogrammen och Sveriges
utbildningssamarbete med EU i stort.

Forskningssamarbete med EU

Forskningssamarbetet inom EU har beskrivits utförligt i proposition
Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170).

EU:s fjärde ramprogram för forskning, som är nästan dubbelt så stort
som det tredje, omfattar ett tjugotal s.k. aktiviteter och särprogram. Det
omfattar vissa allmänna verksamheter och i större omfattning än tidigare
verksamheter som inte i första hand har industri- och tillväxtbefrämjande
motiv. Bland de allmänna aktiviteterna kan nämnas samverkan med andra
länder, inte minst Östeuropa, spridning och nyttiggörande av forsknings-
resultat och främjande av forskares rörlighet. Nya särprogram gäller
transportforskning och socioekonomisk forskning. Fortfarande dominerar
dock inom ramprogrammet de program som har industriell konkurrens-
kraft som yttersta motiv. Många av de problem som Europa möter idag
är emellertid av social och kulturell karaktär. Detta bör återspeglas i
kommande ramprogram så att man får bättre balans mellan industriellt
inriktad samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.

Ett svenskt medlemskap från 1995 innebär inte några skillnader för
forskare och företag mot vad som nu gäller. De får liksom tidigare kon-
kurrera om medlen hos EU-kommissionen. Däremot får Sverige fullt
tillträde till ministerrådet och dess olika grupper samt även rösträtt i de
grupperingar där Sverige redan deltagit.

Värdet för Sverige av FoU-samarbetet med EU beror i första hand på
de svenska forskarnas och företagens initiativkraft och konkurrensförmå-
ga. En nyckel till framgång för det svenska deltagandet, är att forskare
och företag får god information och service. För att sköta dessa uppgifter
har regeringen utsett en huvudansvarig myndighet för varje särprogram.
De ansvariga myndigheterna skall även svara för att Sverige blir väl
representerat i EU:s olika kommittéer samt för att den inhemska forsk-
ningen är väl harmoniserad med det internationella samarbetet. Huvudan-
svaret för engagemanget i särprogrammen för bioteknologi, biomedicin,
termonukleär fusion, forskares utveckling och rörlighet, socioekonomisk
forskning samt EU:s Joint Research Centre ligger sålunda inom Utbild-
ningsdepartementets område. Finansieringen av den del av Sveriges
medlemsavgift som går till EU:s forskningsbudget sker genom att den så
långt möjligt fördelas på de berörda huvudtitlarna. Förbudgetåret 1995/96
(12 månader) kan det totala svenska bidraget till EU:s forsknings- och
utvecklingsbudget beräknas till cirka 700 miljoner kronor.

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU
(EU/FoU-rådet) har till uppgift att vara nationellt kontaktorgan för FoU-
samarbetet med EU och att svara för övergripande information och servi-
ce. Rådet har utsetts till huvudansvarig myndighet för sådana EU-aktivite-
ter där inte någon speciell svensk myndighet kunnat utses, exempelvis
EU:s Joint Research Centre.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Sveriges utbildningsväsende 1993/94’

	Antal skolor/ lärosäten	Antal lärare cirka	Antal stu- derande cirka	Kostnader miljoner kr. cirka
Universitet och högskolor prei. 1993/94"	66	21000	270000	25000
Totalt 7 statliga universitet inkl. SLU, 4 fackhögskolor inkl. nuv. stiftelsen CTH och högskolan i Luleå, 14 statliga högskolor, 7 konstnärliga högskolor exkl. GI/IHR, Lärarhögskolan, Idrottshögskolan, Handelshögskolan i Stockholm och nuv. stiftelsehögskolan i Jönköping, 27 kommunala och 3 enskilda vårdhögskolor. Högskolor finns i alla län inklusive högskole- utbildning på Gotland. Därav Statliga lärosäten inom Utbildningsdeparte- mentets ansvarsområde***	35	18500	245000	18000
Gymnasieskolor 1993/94	638	29400	313700	17880
423 kommunala-, 156 landstingskommunala- och 59 fristående skolor fördelade på 286 kommuner
Grundskolor 1993/94	4654	82580	880200	42600
4654 kommunala skolor fördelade på 286 kommuner (166 fristående skolor i 115 kommuner och 6 sameskolor redovisas nedan)
Övriga, summa	1203	26240	229010	9730
därav
Komvux (inklusive Grundvux) ****	377	9690	140700	2580
Statens skolor för vuxna (SSV). 1992/93	2	210	11990	40
Svenskundervisning för invandrare (SFi)	293	1440	21270	460
Särvux (vuxenutbildning för utvecklingsstörda)	99	340	3150	60
Specialskolor (syn-, hörsel- eller talskadade)	8	340	700	340
Särskolor (utvecklingsstörda bam/ungdomar)	106	3400	12400	2160
Fristående grundskolor	166	1390	13690	470
Sameskolor	6	30	110	20
Folkhögskolor c:a 200 000 kursdeltagare per år varav 25000 på kurser om minst 1 termin.	135	3400	25000	1600
Studieförbund	11	6000	*****	2000
***** c:a 2.8 milj. kurs-/drkeldeltagare, brutto 93/94
Studiemedel, lån + bidrag, 1993/94
Gymnasial utbildning			49200	1500
Eftergymnasial utbildning (inkl, utlandsstudier)			203900	8600
Summa (stat, kommun, landsting):				105310

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

* Uppgifterna, som har hämtats från Skolverket, VHS, CSN och SCB, är ungefärliga och avrundade. I samman-
ställningen ingår ej polis-, militär-, arbetsmarknads- eller företagens personalutbildning. Lärare och elever
avser nettoantalet individer per läsår och är ej omräknat till helårspersoner.

** Högskoleverksamheten inkluderar här c:a 156 000 hel- och deltidsstuderande på grundutbildningsnivå,
nästan 17 000 aktiva forskarstuderande, alla offentliga medel för forskning samt klinisk utbildning vid uni-
versitetssjukhusen. Lärargruppen omfattar professorer, forskarassistenter, lektorer, adjunkter, timlärare
samt olika lärarkategorier vid kommunala vårdhögskolor, men ej doktorander, särskilda forskare eller
teknisk och administrativ personal.

*** Av 18 miljarder utgör ca 16 miljarder anslag från Utbildningsdepartementet för utbildning och forskning
vid universiteten och högskolorna. Av 245 000 studerande inkl forskarstuderande är cirka 230 000 hel- och
deltidsstuderande på grundutbildningsnivå, vilket omräknat motsvarar cirka 180 000 helårsstudenter.

**** 140 000 elever avser nettoantalet i Komvux HT 1993. Merparten läste på dagtid och i genomsnitt
tre kurser per elev.

Sveriges utbildningsväsende

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Läsåret 1993/94 fanns det i vårt land 4 826 grundskolor, 638 gymnasie-
skolor, och 66 högskolor och universitet, inklusive Sveriges Lantbruksuni-
versitet, SLU, som sorterar under Jordbruksdepartementet, två högskolor
som blev stiftelser från 1 juli 1994 och 4 enskilda högskolor. Därutöver
fanns det drygt 1000 övriga skolor och läroinrättningar (kommunal och
statlig vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare, sär- och
specialskolor, folkhögskolor och studieförbund).

Utanför Utbildningsdepartementets område bedrivs utbildning vid po-
lishögskolan, militärhögskolan samt arbetsmarknadsutbildning. Det regu-
ljära utbildningsväsendet tillhandahåller dessutom viss utbildning på
uppdragsbasis, framför allt vid universitet och högskolor och inom kom-
vux, för personal vid företag, myndigheter och organisationer, t.ex. hög-
skolornas fortbildningskurser för skolpersonal.

Sammantaget, exklusive polis-, militär-, arbetsmarknads-, uppdrags- och
personalutbildning, fanns det omkring 158 000 verksamma lärare inklusi-
ve deltidstjänstgörande och omkring 1,7 miljoner studerande på hel- och
deltid samt ett stort antal cirkeldeltagare inom studieförbunden.

Den totala kostnaden för stat, kommun och landsting för denna offent-
liga utbildningsverksamhet inklusive forskning och studiemedel, uppgick
år 1993/94 till drygt 105 miljarder kronor.

I relation till BNP har den totala offentliga utbildningskostnaden i
landet ökat något under de senaste åren till omkring 7 procent av BNP,
men ligger fortfarande under den nivå som gällde i början av 1980-talet.
Den relativa kostnadsökningen under 1990-talets första år förklaras pri-
märt av expansionen inom högskoleområdet och ökningen av antalet
studiemedelstagare.

Den demografiska utvecklingen

Antalet nybörjare i grundskolan ökar kraftigt under de närmaste åren. Från
110 000 7-åringar 1994 ökar antalet till 125 000 år 1997. Ökningen är en
effekt av de stora födelsekullama under senare hälften av 1980-talet och
början av 1990-talet. Också för hela gruppen skolbarn i åldern 7-15 år
förutses en kraftig ökning under hela resten av 1990-talet.

För gymnasieskolan väntas stora förändringar om några år till följd av
de låga födelsetalen under 1980-talets första hälft och den därpå följande
uppgången. För åldersgruppen 16-19 år förändras inte antalet nämnvärt
under kommande fem år, men därefter sker en kraftig ökning. Antalet 16-
åringar kommer att pendla omkring 100 000 fram till sekelskiftet och ökar
sedan mycket snabbt med närmare 30 000 mellan år 2000 till år 2006.

Fram till sekelskiftet minskar antalet ungdomar i ålder 20-24 år med
cirka 10 procent. Den lägsta nivån för denna grupp nås år 2003. När de
stora kullarna födda runt 1990 når 20 års ålder stiger antalet individer i
dessa åldrar igen. År 1994 finns det cirka 105 000 20-åringar. År 1999
har denna årskull minskat till cirka 99 000 och ökar sedan snabbt till

drygt 130 000 år 2010. För universiteten och högskolorna ger den demo-
grafiska utvecklingen en viss vägledning, men ungdomarnas förändrade
intresse för fortsatta studier och även vuxengruppemas studiebenägenhet
har en stor betydelse vid planeringen av utbildningskapaciteten.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Årskullarnas storlek 1980-2010
(Källa: SCB)

Antal

140000

O	LO	O	LO	O	LO	o
oo	00	CD	CD	O	o	X—
CD	CD	CD	CD	o	o	o
	x—	X—		OJ	OJ	OJ

20-åringar

16-åringar

7 -åringar

Könsfördelningen inom utbildningsväsendet

Könsfördelningen går långsiktigt mot en ökad utjämning inom det svenska
utbildningsväsendet, men det är en mycket långsam process.

Detta kan illustreras genom att följa könsfördelningen bland personer
som kommit olika långt i utbildningssystemet.

Rekryteringsbasen till en högre nivå har ofta en jämnare könsfördelning,
vilket talar för en långsiktig utjämning. Samtidigt är emellertid könsför-
delningen mycket sned inom framför allt teknikområdet, som fortsätter att
helt domineras av män på alla nivåer samt inom gymnasieskolans och
högskolans vård- och humanistiska områden, som domineras av kvinnor.
Inom teknikområdet kan högskolan under de närmaste åren förvänta sig
en minskande grupp flickor från gymnasieskolan, dvs här är risken på-
taglig att utvecklingen går mot minskad jämställdhet. Dessutom väljer en
stor del av pojkarna i gymnasieskolan ett tekniskt yrkesinriktat program
före naturvetarprogrammets teknikinriktning, vilket bidrar till att försvåra
rekryteringen till bl.a ingenjörsutbildningarna. Samtidigt tenderar flickorna
att öka i gymnasieskolans icke tekniska studieförberedande program.

Procentandelen flickor/kvinnor per område

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Teknik Mate-
matik-
och
Natur-

Medicin Samhälls- Huma
och vetenskap niora
vård

vetenskap

Gymnasieskolor,
studieinriktade linjer och
program inklusive om-
vårdnadsprogrammet
och vårdlinjen.

Provval till åk 1 inför ht 95	8	54	92	61	87
Elever i årskurs 2, 93/94	15	49	89	60	88
Avgångna 93/94	17	51	90	62	88
Avgångna 92/93	19	51	90	63	91

Universitet/högskolor,

92/93

Högskolenybörjare	20	37	81	54	65
Registrerade i gundutb.	20	39	78	54	65
Examinerade fr. grund-
utb. tot	19	44	85	58	63
Därav minst treåriga utb.	23	48	54	58	58
Antagna i forskarutb.	26	36	42	41	47
Registrerade i forskarutb.	24	32	41	40	45
Examinerade från forskarutb.	16	30	30	40	43
Universitetsadjunkter	20	29	50	42	52
Forskarassistenter	12	16	34	24	46
Universitetslektorer	7	15	26	24	37
Professorer	3	4	5	9	15

(Källa: SCB)

Intresset för gymnasieskolans olika program

Utbyggnaden av gymnasieskolan till sexton treåriga program har inneburit
vissa nya intressefördelningar, men i stort sett följer såväl könsfördel-
ningen som intresset för de studie- respektive yrkesinriktade programmen
ett traditionellt mönster.

Förstahandssökande till åk 1 i gymnasieskolan HT-93 samt prov val inför Prop. 1994/95:100

Enligt en provvalsundersökning som SCB genomfört bland landets 15-
åringar under november 1994 förefaller intresset för de studieförberedande
programmen förbli stabilt och kan till och med komma att öka något
jämfört med tidigare om man utgår från l:a handsönskemålet. I andra
hand väljer en stor del av 15-åringama istället ett yrkesinriktat program.

Samtidigt fortsätter intresset att vara svagt för bl.a. teknikområdet och
för industriprogrammet.

Tillströmningen av studerande vid universitet och högskolor

Från slutet av 1980-talet har antalet högskolenybötjare yngre än 25 år ökat
mycket kraftigt. Övergångsfrekvensen har ökat särskilt påtagligt bland de
yngre årskullarna, som föddes i början av 1970-talet. Vi kan också notera en
ökad efterfrågefrekvens vad gäller elever som genomgått en yrkesinriktad
gymnasie-utbildning.

För gruppen 25-åringar och äldre minskade nybörjarsiffroma under första
hälften av 1980-talet men har därefter åter ökat.

Högskolenybörjare 1960-1993

(Källa: SCB)

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Det är emellertid svårt att förutsäga vad denna ökade efterfrågan på hög-
skoleplatser kommer att betyda inför 1995/96.

I absoluta tal minskar sannolikt antalet avgångna från gymnasieskolan
våren 1995 jämfört med föregående år. SCB har uppskattat att totala antalet
studieintresserade i gymnasieskolans årskurs 3 som är definitivt inriktade på
att läsa vidare kommer att minska något hösten 1995 jämfört med hösten
1994.

Tre år i rad, höstterminerna 1992, 1993 och 1994, har antalet sökande,
som inte tidigare varit registrerade vid universitet eller högskola, varit nästan
konstant omkring 100 000 personer. Därav har 50 000 - 60 000 per år
påbörjat studierna. Av resten kan man räkna med att merparten föredrar
annan sysselsättning, saknar behörighet, gör militärtjänstgöring m.m. En
betydande del av dem bildar emellertid en kö av sökande, varav en del kan
förväntas söka igen inför läsåret 1995/96.

Gruppen som återkom efter viss tids studieuppehåll utgjorde inför höst-
terminen 1994 cirka 40 000 sökande av totalt 207 000 (inklusive sökande
som redan var registrerade vid universitet och högskolor). Denna grupp åter-
kommande blir troligen stor även inför 1995/96.

Arbetslösheten i åldrama 20-34 år samt arbetsmarknadens efterfrågan

Arbetslösheten var fortsatt mycket hög under hösten 1994. I åldersgruppen
20 - 24 år var i genomsnitt 40 000 - 50 000 ungdomar arbetslösa och deltog
inte heller i studier. I åldersgruppen 20-34 år handlar det, enligt SCB:s
arbetskrafts-undersökningar, om uppskattningsvis drygt 40 000 personer med
högst grundskola, nästan 70 000 med tvåårig gymnasieskola och omkring
60 000 personer med treårig gymnasieskola eller högskoleutbildning.

Antal arbetslösa i åldern 20-34 år
(Källa: SCB)

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Arbetslöshetsnivån är således fortfarande mycket hög och såväl bland
ungdomar som i vuxengrupper är den högst bland de lägst utbildade och
bland personer som har högst 2-årig gymnasieskola.

Efter tre år med fallande produktion och mycket hög arbetslöshet har läget
på arbetsmarknaden emellertid ljusnat något under 1994. Sysselsättningen
som var i stort sett konstant mellan september 1993 och 1994 förväntas,
enligt SCB:s arbetskraftsbarometer 1994, öka med 50 000-100 000 personer
under 1995, främst inom tjänste- och industrisektorn.

Ur arbetsgivarnas synvinkel råder det fortfarande mycket god tillgång på
personer med utbildning inom teknik och samhällsvetenskap, men troligen
behöver man nu successivt börja anställa flera. Det gäller särskilt civiling-
enjörer, programmerare, systemerare, ekonomer och flera med tekniska
gymnasieutbildningar.

Antalet sysselsatta inom vårdsektorn förutspås vara i stort sett oförändrat
de närmaste tre åren, men det uppstår även bristområden. För närvarande
finns det t.ex. otillräckligt med utbildade logopeder och sjuksköterskor inom
psykiatrisk vård. Inom undervisningsområdet råder det för närvarande brist
på flera kategorier lärare och på längre sikt riskerar vi att få ett markant
underskott på bl.a. ämneslärare i matematik och naturvetenskap.

Trots vissa ljuspunkter på arbetsmarknaden minskar arbetslösheten mycket
långsamt.

Utbildningsnivån i Sverige

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Internationella jämförelser inom utbildningsområdet ger sällan någon exakt
jämförbarhet, men kan ändå belysa vissa väsentliga skillnader.

Den svenska befolkningen och den svenska arbetskraften är välutbildad i
ett internationellt perspektiv. Den kraftiga expansionen av den eftergym-
nasiala utbildningen under 1960-talet i vårt land, utbyggnaden av gymnasie-
skolan som genomfördes i Sverige under 1980-talet och som medför att den
yngre arbetskraften omfattar successivt allt färre lågutbildade jämfört med
omvärlden samt tidigare satsningar på vidareutbildning för vuxna, har med-
fört att stora delar av vår befolkning fått en bred utbildning på gymnasie-
eller högskolenivå. År 1991 hade omkring 70 procent av Sveriges befolkning
i åldem 25-64 år minst en gymnasieskoleutbildning. Samtidig hade nästan
en fjärdedel av arbetskraften i åldem 25-64 år någon form av högskoleut-
bildning, vilket placerade vårt land bland de allra främsta länderna inom
OECD.

Expansionen av den högre utbildningen från slutet av 1980-talet fram till
idag kan dessutom förväntas medföra ännu bättre jämförelsetal för vårt land
när väl den internationella statistiken har kommit fram till dagens situation.

Trots dessa satsningar på gymnasial och eftergymnasial utbildning har
cirka 30 procent av Sveriges arbetskraft (nästan 1 miljon personer) i ålders-
gruppen 25-54 år kortare utbildning än 2-årig gymnasieskola.

Arbetskraftens utbildningsnivå 1991, åldersgruppen 25-54 år
(Källa: SCB)

2 Riksdagen 1994195. 1 sand. Nr 100. Bilaga 9

A Skolväsendet

1 En skola för alla

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Den svenska skolan är en sammanhållen skola som skall ge likvärdig
utbildning till alla bam och ungdomar. Bam börjar skolan med skilda
sociala och kulturella förutsättningar. Det är skolans uppgift att anpassa
sin organisation och sin undervisning så att alla barns förutsättningar tas
till vara. En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och
bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme, och där alla elever får
en undervisning som tillgodoser deras behov och krav. I en skola för alla
undervisas elever med olika bakgrund tillsammans. Integration är ett
viktigt värde i den sammanhållna skolan. Det går inte att överskatta
betydelsen av att bam och ungdomar med olika erfarenheter, kulturer och
sociala tillhörigheter tillbringar tid tillsammans med varandra under skolti-
den. I ett öppet demokratiskt samhälle är empati, inlevelse i andra, för-
måga att se med andras ögon osv. avgörande värden. Sådana värden
utvecklas bäst om de kan grundläggas tidigt i en ömsesidig kommunika-
tion mellan skolkamrater.

Den gemensamma skolan - skolan för alla - måste ständigt försvaras.
Bostadssegregation leder till skolsegregation på många håll i landet.
Situationen har förvärrats på grund av besparingar och sådana resursför-
delningssystem som inte tar tillräcklig hänsyn till elevers och skolors
skilda behov. Situationen är särskilt alarmerande i de stora städerna.
Skillnaderna ökar mellan bam och ungdomar från olika bostadsområden
och sociala skikt. Antalet elever som slås ut ur skolgemenskapen tenderar
också att öka; det gäller inte minst i utsatta grupper bland invandrarelever-
na. Det är därför angeläget att skolan aktivt arbetar för att motverka
segregationen och dess effekter. Det kan ske genom medveten skolplane-
ring och resursfördelning, det kan ske genom praktiska åtgärder i den
dagliga skolverksamheten men också genom att skolans företrädare, med
utgångspunkt i sin särskilda kompetens, deltar i samhällsdebatten i dessa
frågor.

1.1 Det inre arbetet

Skolan är en förberedelse för livet, säger man ofta. Men den är inte bara
det; skolan är också livet självt för de bam och ungdomar som tillbringar
sin tid där, under långa skoldagar, dag efter dag, år efter år. Och för
eleverna är skollivet en helhet. Det är inte bara lektioner, ämnen, kurser
och koncentrerat och målinriktat lärande som betyder något för dem.
Kamratkontaktema är viktiga, samvaron på raster och håltimmar, lekar
och spel, diskussioner med lärare och andra vuxna i och utanför klass-
rummet. Det är viktigt att den skolpolitiska diskussionen uppfattar hel-
heten i elevernas skolliv. Det är helheten som formar föreställningar,
attityder och kunskaper.

Staten har under många år koncentrerat uppmärksamheten på vad man
kan kalla för skolans yttre form. Det har handlat om skolans styrning, om
resursfördelning, läroplaner och betygssystem; viktiga frågor som både
direkt och indirekt påverkar skolarbetet. Under senare år har intresset mer
än tidigare varit inriktat på skolans tänkta innehåll i termer av vad elever-
na skall lära sig. Det har varit viktigt och värdefullt. Diskussionen har
dock i någon mån gjort halt vid skolporten; vad som sker innanför sko-
lans väggar har inte haft samma utrymme på dagordningen. Det är nu tid
att mer konsekvent rikta blicken mot det inre arbetet i skolan och relatera
innehåll både till skolans uppgifter och verksamhetens former. Det ligger
en utmaning i detta att stimulera den pedagogiska utvecklingen inom
ramen för ett decentraliserat ansvar.

När man försöker se skolan med elevernas ögon blir också andra pro-
blem synliga än de som vanligtvis diskuteras. Ett sådant problem gäller
undervisningens relativa monotoni. En lektion sedd som enskild företeelse
är ofta utmärkt i en svensk skola; välplanerad, välförberedd och metodiskt
genomtänkt. Det är när det ena lektionspasset läggs till det andra som
likformigheten kan framträda: timmarna liknar varandra från den ena
dagen till den andra, från den ena terminen till den andra. Elever måste
tycka att det är roligt och viktigt att gå i skolan. Skolan får inte vara
alltför förutsägbar, den måste också vara spännande och överraskande.
När elever tycker att skolan är tråkig och när de ser på lektioner som
något man sitter av, då är detta ett betydande slöseri med skolans och
elevernas resurser.

Undervisningens innehåll måste beröra eleverna, få dem att uppleva att
det som försiggår i klassrummen gäller dem själva. Så är det inte alltid.
Alltför många elever uppfattar undervisningen som skild från deras egna
erfarenheter och framtidsföreställningar. De får därför svårigheter att lära
sig. Det som inte på allvar berör har inte heller samma utsikter att stanna
kvar som kunskap för livet.

Hur det går för elever i skolan har bl.a. med deras sociala tillhörighet
att göra. Detta har varit känt sedan länge. I en utredning om social sned-
rekrytering till högre studier (SOU 1993:85) är bilden av vad som händer
efter skolan mycket klar: det sociala ursprunget är av avgörande betydelse
för unga människors utbildningsval. Den omfattande och klarläggande
utredningen har dock bara delvis kunna belysa skolans roll i denna pro-
cess. Det är viktigt att diskussionen om skolans inre arbete inbegriper
frågor som gäller undervisningens sätt att fungera i detta sociala perspek-
tiv.

För varje generation måste demokratin erövras på nytt. Detta uttalande
i regeringsdeklarationen har i hög grad med skolans inre arbete att göra.
Skolans roll i kampen för att främja demokratin måste fortlöpande analy-
seras och formuleras. Om skolan skall vara en demokratiserande kraft i
samhället måste dess uppgift förstås i det helhetsperspektiv vi tidigare
diskuterat; det är skolans hela miljö som formar eleverna, deras sätt att
tänka, känna och förstå.

På det här sättet framträder skolans stora pedagogiska uppgift: att
uppfylla de samhälleliga krav som genom läroplaner och kursplaner ställs
på undervisningen och samtidigt göra det på ett sätt som engagerar elever-

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

na, bearbetar deras erfarenheter, gör dem berörda. När nu staten inte
längre föreskriver lämpliga arbetsområden och arbetssätt utan mer entydigt
än tidigare lämnar över det pedagogiska ansvaret till lärarna är förhopp-
ningen att detta skall frigöra en kreativitet som får många nya alternativ
i undervisningen att utvecklas.

1.2 Skolutvecklingen styrs av skolan

Staten kan inte genom dekret uppifrån styra skolans inre utveckling i
nämnvärd utsträckning. Sådana dekret har i regel marginell påverkan på
vad som händer i skolan. Det hänger till en del samman med att föränd-
ringar är lätta att uttala men betydligt svårare att genomföra i den konkre-
ta skolverkligheten. Staten kan däremot ge förutsättningar och undanröja
hinder. Staten kan också genom strategiska punktinsatser fästa uppmärk-
samheten på problem på ett sätt som utmanar skolan att söka kreativa
lösningar. Men det är alltid rektor, lärare och övrig skolpersonal som i
samarbete med elever och föräldrar har det yttersta ansvaret för att ut-
vecklingen i skolan drivs i enlighet med demokratiskt fattade beslut på
nationell nivå om vad som utgör målen för verksamheten. Den omfattande
decentralisering på skolområdet som skett under de senaste åren har
ytterligare understrukit denna ansvarsfördelning. Hela arbetet med att
genomföra den nya läroplanen och det nya betygssystemet bygger därför
på en tilltro till lärarnas förmåga att självständigt omsätta de statliga
kraven i praktisk undervisning. Det finns inte längre något omfattande och
detaljerat regelsystem som onödigtvis begränsar kommunpolitikers, rekto-
rers, lärares och elevers frihet att söka alternativa lösningar på skolans och
undervisningens problem. Därför är det också viktigt att decentraliseringen
drivs vidare från kommun och rektor till lärare och annan skolpersonal,
så att de som arbetar nära eleverna får största möjliga inflytande över sin
arbetssituation och sina möjligheter att tillsammans med eleverna skapa
en god läromiljö.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

1.3 Skolan och samhällsutvecklingen

Samhällsutvecklingen har i grunden förändrat förutsättningarna för skola
och skolarbete. Om man i dag vill diskutera skolans inre arbete är det
därför nödvändigt att utgå från andra frågor och problem än man skulle
ha gjort för några decennier sedan.

Några områden förtjänar att särskilt framhållas i en beskrivning av det
som ger förändrade förutsättningar för skolans inre arbete.

A rbetslivets förändring

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Vi har ett alltmer komplext och rörligt samhälle. För att medborgarna
skall kunna vara delaktiga i detta samhälles offentliga liv - politiskt,
fackligt, kulturellt - krävs betydande kunskaper och färdigheter och en
vilja och förmåga att ständigt lära sig något nytt. Instabiliteten har ökat
och förändringarna går fort, inte minst i arbetslivet. Arbetsinnehållet i
olika yrken är inte en gång för alla givet; genom den tekniska utveck-
lingen och genom ny arbetsorganisation förändras gamla yrken och nya
växer fram. De människor som går ut i dagens arbetsliv behöver mer av
”mjuka” kvalifikationer: självständighet, kreativitet, kommunikationsför-
måga, kritiskt omdöme och demokratisk hållning. Denna utveckling ställer
stora krav på skolans undervisning och på dess anknytning till arbetslivet.

Det livslånga lärandet

Kraven på en hög utbildningsnivå i befolkningen som helhet är i dag
starkare än någonsin tidigare. Det hör naturligvis samman med det moder-
na livets komplexitet och föränderlighet. Arbetslivets omvandling, den nya
tekniken, ett allt rikare och mer mångfasetterat fritidsliv osv. - allt förut-
sätter mer av utbildning. Det är nödvändigt att vuxna människor i ut-
bildning tillägnar sig en förmåga att både anpassa sig till och samtidigt
kritiskt granska de nya förhållanden som ständigt uppstår både på jobbet
och under fritiden.

Utbildning är också ett av de viktigaste instrumenten för att skapa
rättvisa mellan människor. Utan de omfattande satsningar på vuxenut-
bildning som gjorts under årtionden skulle vi haft ett långt mer segregerat
samhälle än vi faktiskt har. Den svenska befolkningen har aldrig varit så
välutbildad som idag. Dramatiska förbättringar har skett under de senaste
20 åren. För de vuxnas möjligheter att få utbildning har den kommunala
vuxenutbildningen betytt oerhört mycket, och för många enskilda, inte
minst lågutbildade kvinnor, har komvuxstudiema utgjort porten till ett nytt
liv. Men trots stora utbildningssatsningar finns det i dag 1,3 miljoner
vuxna i de aktiva åldrarna som saknar en formell gymnasieutbildning.
Skillnaderna när det gäller utbildningsnivå mellan olika grupper är fort-
farande stor. Våra ungdomar får en allt bättre utbildning och det ökar
skillnaden mellan generationerna. Vi har också ett stort antal invandrare,
som kommer från andra länder med lägre generell utbildningsnivå än i
Sverige.

Utbildning är en demokratifråga. Människor måste få mer att säga till
om i sin vardag. För att en individ skall bli stark nog att erövra vardags-
makten är en höjning av utbildningsnivån viktig. Med utbildning växer
självförtroendet och självtilliten och därmed ökar möjligheterna att få
inflytande över sin situation, på arbetet, på fritiden, i bostadsområdet osv.

I tider av arbetslöshet är utbildning för framtiden särskilt viktig. ”Det
livslånga lärandet” kan stå som motto för människors strävan att genom
utbildning förbättra sin ställning på arbetsmarknaden, öka sitt inflytande

över det egna arbetet och vidga perspektiven i den personliga utveck-
lingen.

Vuxenutbildning får sin särskilda karaktär av att många av de studeran-
de har omfattande livserfarenheter. Det är viktigt att utbildningen utformas
så att dessa erfarenheter får utrymme i undervisningen och att de kan
bearbetas tillsammans med de nya kunskaper utbildningen avser att för-
medla.

Jämställdhet

Vi lever i ett ojämlikt samhälle. Det är inte minst tydligt när man jämför
mäns och kvinnors villkor. Det är män som har makten, och så har det
varit sedan lång tid tillbaka i historien. Men i dag är detta faktum inte lika
lätt att dölja eller bagatellisera. Kvinnor finns i allt större utsträckning i
det offentliga livet - i arbetsliv, i fackliga och politiska sammanhang.
Deras inflytande är mindre än männens, deras yrkesstatus lägre, men de
finns där på helt annat sätt än tidigare generationer. Det betyder att jäm-
ställdhetsfrågoma ständigt aktualiseras. Om kvinnor och män dessutom
gör samma jobb men under olika villkor, betyder det också att jämställd-
hetsfrågoma kommer att handla om makt och inflytande.

Även i klassrummet är jämställdheten en demokratifråga. Flickor och
pojkar får inte lika mycket utrymme och uppmärksamhet i undervisning-
en. Generellt sett är det flickor som missgynnas.

Men om alla elever skall kunna få likvärdiga utvecklingsmöjligheter i
skolan måste det pedagogiska arbetet utgå från att flickor och pojkar
också har olika erfarenheter och olika behov. Skolan är ingen könsneutral
arbetsplats. Flickor och pojkar kan inte behandlas som om de vore av
samma kön om principen om likvärdiga möjligheter skall kunna realiseras.
Lärare måste få ökad kunskap om vilka pedagogiska konsekvenser de
könsrelaterade olikheterna måste få i skolarbetet.

Den tekniska utvecklingen

Den snabba tekniska utvecklingen ställer ett dubbelt krav på skolan. Å
ena sidan är barns och ungdomars uppväxtmiljö redan nu präglad av
denna utveckling. Det betyder att de elever som kommer till skolan har
fått nya kompetenser och förhållningssätt i umgänget med modem teknik.
De har formats på ett sätt som var omöjligt att förutsäga för ett par årtion-
den sedan. Det har t.ex. påverkat deras sätt att söka kunskap och deras
inlämingsstrategier. Skolan måste därför anpassa sin undervisning till
denna situation och låta eleverna använda sig av sin förmåga och sin
kunskap. Å andra sidan kommer elevernas framtida vuxenliv - både när
det gäller fritid och arbete - i än högre grad att förutsätta att de kan
använda sig av modem teknik. Det betyder att skolan också måste förbe-
reda eleverna på hur den tekniska utvecklingen kan komma att omforma
livet i framtiden.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Alla bam, ungdomar och vuxna har inte tillgång till datorer eller annan Prop. 1994/95:100
avancerad teknisk utrustning i hemmet. Alla är inte heller lika intresserade Bil. 9
av att på fritiden arbeta med den nya tekniken. Pojkar är i regel mer
intresserade än flickor till exempel. Det betyder att skolan också måste ha
en utjämnande funktion, så att den ger särskilt stöd till dem som har be-
gränsade erfarenheter av den nya tekniken.

Det som sagts innebär inte att skolan måste översvämmas av ny teknik,
men det innebär att skolan måste ha ett medvetet förhållningssätt till en
utveckling som i hög grad förändrat och förändrar människors sätt att
tänka på och förstå sin omvärld.

Skolan och kulturen

De senaste årtiondena har inneburit en snabb utveckling av nya kulturfor-
mer bland bam och ungdom. Allt fler är på fritiden verksamma i kulturel-
la aktiviteter av olika slag. Det är t.ex. fler ungdomar än någonsin som
spelar i band eller andra musikgrupper. Det är framför allt populärkultu-
rens musik, bilder och texter som spelar en allt större roll i unga männi-
skors liv. Ungdomar använder populärkulturen som råmaterial när de
formar sina föreställningar och identiteter. Det är viktigt att skolan möter
elevernas kulturella intressen och hjälper dem att bearbeta intryck och
upplevelser. Skolan måste också utmana elevernas föreställningar och visa
på kultur och kulturformer som kan ge nya insikter och erfarenheter.

Kulturen finns inte bara utanför skolan, på teatern, biblioteket eller
muséet. Den finns också hos eleverna själva, i deras tankar, föreställningar
och handlingar. Kultur är inte bara konstnärernas område, kultur kan
också ses som livsformer, som kvalitet i vårt sätt att leva och uttrycka
oss. Kultur har med möten mellan människor att göra. Ser man det så är
det inte fråga om att vissa elever saknar något som måste tillföras dem.
Alla elever har då en kultur som lever och utvecklas och där skolan i hög
grad kan bidra till utvecklingen bl.a. med hjälp av litteratur, konst, dans,
teater. Den nya läroplanen och de nya kursplanerna öppnar i hög grad för
detta sätt att se på kulturen i skolan; som en del av alla elevers dagliga
skolarbete.

I skolans arbete med kultur har skolbiblioteket eller mediateket en viktig
roll. Det bör fungera dels som en källa för kulturarbetet i undervisningen,
dels som ett frirum där eleven också kan finna det hon eller han inte
nödvändigtvis har sökt eller efterfrågat.

Miljön

I en beskrivning av det moderna Sverige är människors miljömedvetande
ett ofrånkomligt inslag. Alla vet att det är av avgörande betydelse för vår
överlevnad att vi kan förhindra miljökatastrofer och hushålla med naturens
resurser. Ett uttryck för denna miljömedvetenhet är regeringsförklaringens
betoning av uppgiften att förverkliga det ekologiskt hållbara industrisam-

hället. Unga människor är särskilt engagerade i miljöfrågor, globala och Prop. 1994/95:100
nationella såväl som lokala. Bil. 9

Skolan är en central institution i ett långsiktigt miljöarbete. Miljöfrågor-
na spelar en viktig roll på alla nivåer, från förskolan till vuxenutbild-
ningen. I skolan kan elevernas engagemang fördjupas; där kan de få
kunskap om ekologiska samband och om verksamma strategier i kampen
mot miljöförstöringen.

Miljöundervisning är också ett bra exempel på en undervisning som
kräver integration av flera ämnen. Det är genom att integrera som man
kan anknyta till elevernas erfarenheter och intressen, och det är i den
integrerade och sammansatta bilden av problemen som den handlingsin-
riktade kunskapen finns att hämta.

Det mångkulturella klassrummet

En miljon människor i Sverige har i dag invandrarbakgrund. I vuxenut-
bildningen t.ex. är en tredjedel av eleverna invandrare. Det innebär nya
möjligheter för arbetet i skolan och det ställer nya krav. Förmågan att leva
med kulturell mångfald är en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Skolan
är en kulturell mötesplats där denna förmåga kan stärkas. Skolans möjlig-
heter att göra detta hänger samman med dess grundläggande hållning till
elever och elevers erfarenheter. I varje klassrum - oavsett hur många
invandrare som går i klassen - har var och en av eleverna en alldeles
egen kulturell bakgrund, med särskild familjehistoria, särskilda vanor och
tänkesätt som skiljer sig från kamraternas. Undervisningen bör erkänna
och synliggöra den personliga historien hos varje elev. Elevers kunskaps-
utveckling når längre om de får arbeta med utgångspunkt i sin egen
kultur, om undervisningen innehåller en social och kulturell dimension
som berör dem. En sådan kunskapssyn är särskilt viktig när man arbetar
med elever som har invandrarbakgrund.

I klasser och skolor där det går många invandrarelever finns - förutom
de uppenbara problem som hör samman med segregationen - också
positiva möjligheter. Här kan eleverna tillägna sig de kompetenser som
behövs i det samhälle som är på väg: flexibilitet, känsla för kulturell
mångfald, förmåga att byta perspektiv, förmåga att se traditioner som
historiska och skapade i stället för oföränderliga och naturgivna osv.

Skolans auktoritet och traditioner är ifrågasatta

Bam och ungdomar är inte som de var förr. De är inte på samma sätt
präglade av föräldrars och farföräldrars sätt att se på världen och livet.
Traditionen har inte samma kraft längre och den verkar på ett annat sätt.
Normer, föreställningar, människors sätt att se på sig själva och framtiden
hämtar i dag färre mönster och förebilder från fasta sedvänjor och in-
rotade tänkesätt. Unga människor är i större utsträckning överlämnade till
att själva skapa, forma och välja. Råmaterialet i denna process kommer

från media, från ett allt öppnare och mer avmystifierat vuxenliv, från
resor, möten med andra kulturer osv.

I denna process är skolan indragen. Även skolans traditioner och nor-
mer, de som gav gårdagens lärare en slags automatisk auktoritet och
legitimitet, är numera ifrågasatta och delvis övergivna. Dagens lärare har
inte samma draghjälp av traditionen. Det kommer i större utsträckning an
på lärarens personliga kvaliteter om hon eller han kan intressera och
aktivera sina elever. Det betyder att lärarrollen har förändrats; mer av
personlig och levande kontakt med elever men också mer av utsatthet och
sårbarhet i traditionsförsvagningens spår.

Om det nu är så att en tradition som bjuder en att göra det ena eller det
andra har försvagats, så måste man försöka komma överens om vad som
kan vara den rätta vägen. Det är därför mer nödvändigt i dag än tidigare
att skapa former för det kollegiala samtalet, i vilket lärare tillsammans
med sina arbetskamrater kan diskutera igenom vad som är skolans och
lärarens gamla och nya uppgifter. I det kollegiala samtalet kan lärarna
stödja varandra och bygga ut och stärka den gemensamma läraridentiteten.

1.4 Elevers och föräldrars inflytande i skolan

Maktutredningen (SOU 1990:44) konstaterade att skolan är en av de
institutioner som kommer högt upp på listan när människor beskriver
inom vilka områden de helst vill ha inflytande. Samma utredning visar att
skolan hamnar långt ner på listan när frågan gäller i vilka institutioner de
anser sig ha inflytande. Det är därför angeläget att elevers och föräldrars
berättigade krav på inflytande i skolan ingår i förutsättningarna för den
kommande skolutvecklingen.

Utvärderingen av skolan visar att eleverna har störst inflytande i de
lägre klasserna. När eleverna blir äldre anser de sig ha mindre att säga till
om. En del av förklaringen har förmodligen att göra med sättet att organi-
sera undervisningen på högre stadier. Ju mer uppsplittrad skoldagen är på
olika ämnen, lektioner och lärare, desto större är elevernas svårigheter att
faktiskt påverka vad som sker. Det är en viktig uppgift för skolan att se
till att alla elever får ökade möjligheter - både i formell mening och i
anslutning till vardagsarbetet i klassrummen - att påverka skolarbetets
innehåll och uppläggning.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen slog fast föräldrars rätt att
välja skola för sina bam. Den rätten kommer den nuvarande regeringen
självklart att slå vakt om. De fristående skolorna är en naturlig del i denna
inriktning mot alternativ och ökade valmöjligheter. Samtidigt är det
avgörande för föräldrars inflytande i skolan inte en valfrihet som tar sig
uttryck i att man lämnar en skola och söker inträde i en annan. De allra
flesta vill ha sina bam i den skola som ligger i bostadsområdet. Det är
den skolan föräldrar vill känna delaktighet i och ha inflytande över. Det
är i den skolan eleverna måste få ökade möjlighet att påverka vardags-
arbetet, undervisningens uppläggning och skolans liv.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Skolan skulle kunna vara ett kulturellt centrum i sin omgivning. Det Prop. 1994/95:100
kräver i så fall en stor öppenhet från skolans sida. Genom att på olika sätt Bil. 9
knyta kontakter med arbetsliv och föreningsliv och öppna skolan för olika
aktiviteter kan både skolan och närsamhället berikas. På detta sätt kan
skolan medverka till att gemenskapen i närområdet stärks och att det
sociala och kulturella utbytet mellan människor ökar. I dag finns det
löftesrika försök på olika håll i landet med ett utökat samarbete mellan
olika kommunala förvaltningar och lokala föreningar med skolan som
centrum i verksamheten. Försöken har lett till att bam, ungdomar och
vuxna har fått bredare kontaktytor och bättre gemenskap och till att
förvaltningar samverkar för att förbättra närmiljön för unga människor i
samhället eller bostadsområdet. När ”skolan” i dessa försök blir till ”vår
skola” ökar möjligheterna för påverkan och delaktighet.

2 Aktuella skolfrågor

Vi har i det föregående tecknat en bild av skolan och vår syn på den
framtida utvecklingen. I det följande vill vi, mot bakgrund av det anförda,
lyfta fram några frågor där vi redan har förslag till åtgärder eller finner
anledning att särskilt fästa uppmärksamheten på det ansvar som läggs på
skolan och dess huvudmän i de nya läro- och kursplanerna.

Det inre arbetet i skolan

Regeringen avser att tillsätta en kommitté som skall följa och stimulera
skolans inre arbete. Skolan bör därvid ses ur elevernas perspektiv som en
sammanhängande helhet.

Regeringen kommer också att stödja det inre arbetet genom att verka för
att intressanta exempel från olika håll lyfts fram och sprids i ett skolornas
nätverk. Dessa exempel kan gälla undervisningen i en viss klass, men
också projekt och utvecklingsidéer som omfattar hela skolmiljön i en
skola. Några områden är ur regeringens perspektiv särskilt intressanta i
denna etablering av nätverk och exempel: Klassers och skolors arbete med
kultur, med integrering av ämnen, med jämställdhet, med miljöfrågor och
med mobbning.

Elever med särskilda behov

Regeringen har i det nyss anförda betonat att den svenska skolan skall
vara en sammanhållen skola för alla. Skolan måste således ta ett särskilt
ansvar för elever som har svårigheter. Kommunerna har här, som huvud-
män för skolan, ett stort ansvar för att dessa elever får den hjälp och det
stöd de behöver för att uppnå läroplanens och kursplanernas mål.

I dag finns det oroande tendenser till att åtstramningarna i kommunerna
drabbar svaga elever. Detta gäller på alla nivåer i skolsystemet. Regering-

en avser därför att, med Skolverkets hjälp och via den kommitté som skall Prop. 1994/95:100
följa utvecklingen i gymnasieskolan, noga följa situationen för bam och Bil. 9
ungdomar med behov av särskilt stöd. Några elever, som det finns an-
ledning att följa särskilt uppmärksamt, är elever med läs- och skrivsvårig-
heter och invandrarelever.

Behovsstyrd resursfördelning

I såväl 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) som

i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) understryks att resurs-
fördelningen skall vara behovsstyrd. Skolans ansvar för de elever som av
olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen gör att
undervisningen aldrig kan göras lika för alla eller att resurserna kan
fördelas schablonmässigt. För att kunna ge elever en likvärdig utbildning
måste resursfördelningen ske utifrån elevernas behov.

Regeringen avser att uppdra åt Skolverket att i utvärderingssammanhang
ägna särskild uppmärksamhet åt hur skolans resurser fördelas.

Å tgärder mot mobbning i skolan

Skollagen har nyligen kompletterats med en föreskrift om att den som
verkar inom skolan särskilt skall bemöda sig om att hindra varje försök
från elever att utsätta andra för kränkande behandling. Rektorn i varje
skola har också, enligt de nya läroplanerna, ett särskilt ansvar för skolans
program för att motverka alla former av trakasserier och mobbning bland
elever och anställda. De vuxnas - såväl lärare och annan skolpersonal
som föräldrar - förmåga att på ett tidigt stadium uppmärksamma och
hantera tendenser till mobbning och trakasserier bland bam och ungdom
är särskilt viktig mot bakgrund av att sådana yttringar redan i skolan kan
leda vidare mot våld och kriminalitet senare i livet.

Den förra regeringen angav i sitt förslag till utvecklingsplan för skolvä-
sendet sin avsikt att följa problemet med mobbning i skolan. Vi delar den
bedömningen och avser att fullfölja dess intentioner att ägna särskild
uppmärksamhet åt de problem som rör mobbning och alla former av
trakasserier och våld.

Invand rare levemas kunskaper i svenska m.m.

Regeringen har i det föregående pekat på den stora tillgång skolan, med
elever från många olika kulturer, kan vara som kulturell mötesplats, där
förmågan att leva med kulturell mångfald kan utvecklas och stärkas. Men
det finns också problem i samband med invandrarelevernas skolgång. En
rad undersökningar visar t.ex. på ett tydligt samband mellan studieresultat
och språkfärdighet i svenska. Samtidigt kommer nu larmsignaler från
skolor i invandrartäta områden om att språkfärdighetsnivån hos många 27

bam och ungdomar är oroväckande låg och tenderar att sjunka. Sverige

är på väg att få en grupp ungdomar som är födda i landet, som har gått
i förskola och skola här, men som ändå inte kan svenska. Det är väsent-
ligt att kraftfulla insatser i svenskundervisningen sätts in på ett tidigt
stadium så att språkfärdighetsnivån höjs och fortsatta studier underlättas.

Regeringen avser att söka bidra till att det fruktbara idéutbyte mellan
lärare och skolor med stor erfarenhet av invandrarelever som har påbörjats
kan utvecklas vidare och till att goda idéer och exempel sprids. Detta kan
t.ex. ske genom konferenser och nätverksbyggande. Frågan om bl.a.
effekterna av svenskundervisning kommer också att behandlas av den av
regeringen nyligen tillsatta invandrarutredningen.

I propositionen om en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grund-
skolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan (prop.
1992/93:220) gjorde den föregående regeringen bedömningen att under-
visningen i svenska som andraspråk inte bör ha en egen kursplan. Riks-
dagen beslöt också att undervisningen i svenska som andraspråk i stället
skulle integreras och markeras i den reguljära kursplanen i svenska (bet.
1993/94:UbU 1, rskr. 1993/94:82). Motsvarande förändringar har sedan
införts för de frivilliga skolformerna.

Vi gör emellertid en annan bedömning och anser att det är av stor
betydelse att svenska som andraspråk ses som ett eget ämne. Detta skulle
kunna bidra till att höja ämnets status och likställa det med andra ämnen.
Svenska som andraspråk bör därför få en egen kursplan i grundskolan
med en tydlig beskrivning av ämnets karaktär och inriktning som grund
för undervisningen.

Regeringen har redan beslutat att återinföra svenska som andraspråk
som ett kärnämne i grundläggande vuxenutbildning och i särvux. Vidare
kommer regeringen att uppdraga åt Skolverket att utarbeta kursplaner i
svenska som andraspråk för de olika skolformerna.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Kvinnligt och manligt i skolan

Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de
krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras upp-
fattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Jämställdhetsfrågan i
skolan är en pedagogisk fråga och ett område som kräver kunskaper om
likheter och skillnader mellan flickor och pojkar, om hur könsroller
formas och utvecklas, om hur pedagogiska metoder och skolans arbetssätt
kan främja eller motverka jämställdhet. Arbetsgruppen Kvinnligt och
manligt i skolan har i sin nyligen avlämnade slutrapport (Ds 1994:98) Vi
är alla olika, lämnat värdefulla synpunkter på vad som kan och bör göras
för att förbättra jämställdheten i skolan. Betänkandet remissbehandlas för
närvarande. Det är regeringens avsikt att återkomma till riksdagen med en
särskild proposition om bl.a. jämställdhetsfrågor i skolan.

Fristående skolor på grundskolenivå

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringen har för avsikt att göra förändringar i det nuvarande regelsys-
temet för fristående skolor. I syfte att uppnå ett brett politiskt stöd i dessa
frågor kommer regeringen att tillsätta en parlamentarisk beredning, som
bl.a. skall behandla frågor som rör bidrag, avgifter, godkännande av och
tillsyn över de fristående skolorna.

Val av skolform

Ett barns placering i särskolan mot föräldrarnas vilja utgör en dålig grund
för barnets skolgång.

Riksdagen har i samband med behandlingen av vissa motioner från
allmänna motionstiden 1994 beslutat att ge regeringen till känna vad
utbildningsutskottet har anfört i frågan om föräldrars inflytande vid val av
skolform för utvecklingsstörda bam (bet. 1993/94:UbU6, rskr.
1993/94:179).

Regeringen avser att under våren 1995 förelägga riksdagen ett förslag
i denna fråga.

Förlängd skolgång

Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har behandlats i be-
tänkandet Grunden för livslångt lärande. En bammogen skola (SOU
1994:45). Remisstiden gick ut den 1 december 1994. Regeringen kommer
under 1995 att ta ställning till de frågeställningar som betänkandet och
remissbehandlingen ger upphov till. I det sammanhanget finns det också
anledning att aktualisera frågorna om hur man bäst skapar en helhetssyn
på bam och bams utveckling från förskola till skola och hur samverkan
mellan förskola och skola skall gestalta sig i framtiden.

Elev- och föräldrainflytande i skolan

Mot bakgrund av det som i det föregående har anförts om elevers och
föräldrars inflytande i skolan, vill regeringen informera riksdagen om det
arbete som redan har påbörjats i Utbildningsdepartementet.

I det nya styrsystemet för skolan och inom ramen för de nya läroplaner-
na finns ett helt nytt utrymme för det berättigade kravet på ett vidgat elev-
och föräldrainflytande i skolan. I Lpo 94 sägs det t.ex. uttryckligen att de
demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig,
skall omfatta alla elever. Rektor har getts ett särskilt ansvar för att sam-
verkan med föräldrar sker.

Samtidigt finns det i de regler som styr ansvarsfördelningen inom
skolan, men också inom kommunerna, fortfarande hinder för ett formellt
brukarinflytande i skolan. Utbildningsdepartementet har därför tillkallat
en särskild utredare som under hösten 1994 har gjort en översyn av elev-

och föräldrainflytandet i skolan. Utredaren skall bl.a. kartlägga
existerande samverkansformer i skolan, redovisa juridiska begränsningar
för samt goda exempel på hur elev- och föräldrainflytande har realiserats
på olika håll. Regeringen kommer senare att redovisa sina
ställningstaganden i dessa frågor för riksdagen.

Lärarfrågor

Som vi antytt i det föregående har förutsättningarna för lärares arbete i
grunden förändrats. Skolan har t.ex. inte samma institutionella auktoritet
som tidigare. Det gör att lärarens roll blir annorlunda i förhållande till
elever och föräldrar. Dessutom är decentraliseringen, en ny läroplan och
ett målrelaterat betygssystem reformer som alla markerar systemskiften
med konsekvenser för lärarens arbete. Det är därför angeläget att se över
hur lärarnas kompetens förhåller sig till de nya kraven, bl.a. med
utgångspunkt i den förändrade lärarrollen. Lärarutbildning och
lärarfortbildning är viktiga styrinstrument för staten när det gäller skolans
utveckling. Frågan är hur dessa styrinstrument fungerar och skall
användas i en ny situation.

Regeringen avser därför att göra en översyn av lärarutbildningen, som
bl.a. skall ta upp rekryteringen till läraryrket, lärarutbildningens
förhållande till utvecklingen i skolan, ”seminarietraditionen” kontra
”universitetstraditionen” och den didaktiska forskningen. En av utgångs-
punkterna för lärarutbildningen i ett decentraliserat system bör vara dess
möjligheter att fungera som ett regionalt utvecklingscentrum i nära kon-
takt med kommuner, skolor och lärare. Detta bör också analyseras och
diskuteras.

Lärarutbildningen har här setts i skolans perspektiv, men den barn- och
ungdomspedagogiska utbildningen bör ingå i den diskussion som skall
föras.

I dag ligger inflytandet över fortbildningens innehåll mer entydigt än
tidigare hos kommunen och skolan, som beställer fortbildning. Översynen
bör studera hur denna förändring har påverkat fortbildningens innehåll,
form och utbredning samt koppla fortbildningsverksamheten till de över-
väganden som gäller lärarens nya roll i skolan.

Frågor som rör yrkesverksamma lärares möjligheter att vidareutbilda
sig, att arbeta med didaktisk forskning m.m., bör också diskuteras i detta
sammanhang.

Den dåvarande regeringen tillsatte i juni 1993 en utredning för att göra
en översyn av kompetenskraven för gymnasielärare i yrkesämnen. Ut-
redaren presenterade i augusti 1994 sitt betänkande Höj Ribban! Lärar-
kompetens för yrkesutbildning (SOU 1994:101). Betänkandet har remiss-
behandlats och bereds för närvarande i Utbildningsdepartementet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Utvecklingen i gymnasieskolan

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Med den reform som beslutades under den förra socialdemokratiska
regeringen har i dag alla ungdomar rätt att få börja en treårig gymnasial
utbildning, och alla ansvariga på skolans område har en skyldighet att
medverka till att ungdomarna också kan fullfölja sin utbildning. I år
fullföljs denna reform och hösten 1995 tas alla elever in i den nya gym-
nasieskolan.

En parlamentarisk kommitté följer utvecklingen i gymnasieskolan (U
1994:02). Direktiven har en särskild tyngdpunkt på frågor som hänger
samman med ambitionen att alla ungdomar skall kunna fullfölja en treårig
utbildning med ett betydande inslag av allmänna ämnen. Enligt de till-
läggsdirektiv som regeringen utfärdade i slutet av november 1994 skall
kommittén bl.a. även studera hur undervisningen i kärnämnen utvecklas
samt hur det nya betygssystemet tillämpas i gymnasieskolan.

En viktig fråga vid tillsättandet av kommittén var behovet av parlamen-
tarisk insyn i utvecklingen av kursutformningen i gymnasieskolan. Den
parlamentariska kommittén skall i detta avseende utnyttja resultatet från
den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som har till uppgift att
bidra till utvecklingen av den kursutformade gymnasieskolan.

Rekryteringen till industriprogrammet

Ungdomar har de senaste åren visat ett minskande intresse för vissa
utbildningsområden. Av de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna är
det framför allt industriprogrammet som inte lyckas attrahera tillräckligt
många elever till ett förstahandsval. Det finns anledning för alla berörda
parter att ta ungdomarnas vikande intresse på allvar. Antalet elever som
hösten 1994 går i årskurs 1 i industriprogrammet är mycket lågt, motsva-
rande ca 2,5 % av det totala antalet elever i årskurs 1 i gymnasieskolan.

Antalet förstahandssökande understeg antalet antagna. Andelen flickor
på industriprogrammet har hittills varit mycket låg. Förklaringarna till
denna utveckling är flera.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet kommer inom kort att
få i uppdrag dels att analysera orsakerna till att intresset för Industripro-
grammet är så dåligt, dels att lämna förslag till eventuella förändringar
beträffande innehåll, organisation och konstruktion av industriprogrammet.

Till arbetsgruppen skall inbjudas representanter för arbetsmarknadens
parter.

Vissa betygsfrågor i gymnasieskolan

Elever som hösten 1994 påbörjade studier i gymnasieskolan eller som
börjar ny kurs i den gymnasiala vuxenutbildningen får betyg enligt ett
nytt betygssystem. Betygssystemet är anpassat till en skola där fördel-
ningen av ämnen och kurser över läsåren beslutas lokalt, där lärare utifrån
kursplanens krav och efter samråd med sina elever beslutar om upplägg-

ningen av och det konkreta innehållet i kursen och där jämförelser mellan
elever i olika klasser och skolor endast kan göras vid kursens slut. Kurs-
planen anger vad eleverna skall kunna när de slutfört kursen.

Det relativa betygssystemet skulle ha behövt ersättas av ett nytt be-
tygssystem redan då de första eleverna började den nya gymnasieskolan.
Så skedde inte och i avvaktan på ett betygssystem som var anpassat till
den nya gymnasieskolan gjordes justeringar i det gamla. Därför finns nu
i gymnasieskolan tre olika betygssystem. De övergångsproblem som alltid
uppstår vid skifte av betygssystem har härigenom förvärrats.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har nyligen tillsatts med
uppgift att överväga behovet av åtgärder för att bl.a. minimera vissa
övergångsproblem och behovet av mindre justeringar och förtydliganden
i betygssystemet.

Den särskilde utredare som har till uppgift att följa 1993 års universi-
tets- och högskolereform har nu fått i uppdrag att även lägga förslag om
förändringar i högskoleförordningens regler om tillträde till grundläggande
högskoleutbildning. Syftet skall vara att skapa en nationell ordning som
är överblickbar för den enskilde vad beträffar kopplingen mellan gym-
nasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan. Särskild uppmärksamhet
skall ägnas åt de studerandes rättssäkerhet i antagningsprocessen.

Den parlamentariska kommitté som följer utvecklingen i gymnasiesko-
lan skall följa hur det nya betygssystemet tillämpas i gymnasieskolan.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

V iixenutbildning

Riksdagen har under 1993/94 års riksmöte beslutat ge regeringen till
känna att en översyn av vuxenutbildningsområdet är befogad.

I inledningen till denna bilaga beskrivs regeringens syn på vuxenutbild-
ningens betydelse. Behovet av vuxenutbildning, både ur arbetsmark-
nadssynpunkt och ur den enskildes synpunkt, det livslånga lärandet,
förändringarna i samhället understryker vikten av att en översyn av vuxen-
utbildningsområdet sker. Denna översyn skall bl.a. ge underlag för att
fastställa vuxenutbildningens framtida inriktning och omfattning.

Mot denna bakgrund kommer regeringen i början av år 1995 att fast-
ställa direktiv för en vuxenutbildningsutredning.

3 Ändring av bestämmelser m.m.

3.1 Ändring av timplanen för gymnasieskolan

Av inledningen till denna bilaga framgår att det statsfinansiella läget
kräver statliga besparingar också inom gymnasieskolans område.

Statens besparingar inom skolområdet måste - på grund av det kommu-
nala utjämningsbidragets konstruktion - avse förändringar i den statliga
regleringen inom skolans område. För gymnasieskolans del bör därvid den

minsta garanterade undervisningstiden som fastställs av riksdagen för-
ändras. Undervisningstiden för de studieförberedande programmen är för
närvarande 2 180 timmar och för de yrkesförberedande programmen
2 400 timmar.

Staten ställer krav på de resultat som skall uppnås i gymnasieskolan
genom bl.a. läroplaner, programmål och kursplaner. Eftersom dessa krav
ställs är det också, enligt regeringens mening, rimligt att staten tar på sig
ansvaret för utformningen av de förändringar som möjliggör besparingar
på skolans område.

Regeringen föreslår således att den minsta garanterade undervisnings-
tiden minskas. För lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik bör den minsta
garanterade tiden minskas med 20 timmar och tiden för lärarhandledning
för specialarbete med 10 timmar för samtliga nationella program. Den
minsta garanterade undervisningstiden blir därmed 2 150 timmar under tre
år för estetiskt, naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt program
samt 2 370 timmar under tre år för övriga nationella program.

I konsekvens med den föreslagna minskningen av lokalt tillägg/äm-
nesanknuten praktik avser regeringen minska den utbildningsvolym som
krävs för att få ett slutbetyg i gymnasial vuxenutbildning.

De elever som har påbörjat gymnasieskolan med den nuvarande minsta
garanterade undervisningstiden bör få slutföra sin utbildning enligt de
förutsättningar som gällde när de blev antagna. Regeringen föreslår därför
att den nya minsta garanterade undervisningstiden införs fr.o.m den 1 juli
1995 och skall gälla för de elever som börjar gymnasieskolan hösttermi-
nen 1995. Förslaget innebär en ändring av bilaga 2 till skollagen
(1985:1100).

Våra förslag till ändringar i skollagen finns samlade under anslaget A 8.
Särskilda insatser på skolområdet.

Genom de föreslagna minskningarna beräknas kommunernas kostnader
komma att minska med minst 62 miljoner kronor budgetåret 1995/96 (41
miljoner kronor under 12-månaders perioden), 82 miljoner kronor under
budgetåret 1997 och 125 miljoner kronor budgetåret 1998.

3.2 Ersättning för elever i specialskolan

Enligt 7 kap. 7 § skollagen (1985:1100) skall hemkommunen betala
ersättning till staten för vissa kostnader för elever i specialskolan. Rege-
ringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter
om ersättningens storlek. Regeringen föreslog i 1994 års budgetproposi-
tion (prop. 1993/94:100 bil. 9) att ersättningen till staten för en elev i
specialskolan borde höjas till den genomsnittliga kostnaden i riket för en
elev i grundskolan. Regeringen framhöll i propositionen att den avser att
fortlöpande se över kostnadsnivån och kostnadsfördelningen mellan stat
och kommun vid undervisning av elever med handikapp. Förslaget antogs
av riksdagen (bet. 1993/94:UbU6, rskr. 1993/94:179).

Enligt förordningen (SKOLFS 1994:16) om ersättning för elever i
specialskolan och sameskolan utgör ersättningen budgetåret 1994/95

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

3 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

51 000 kr per elev och läsår. En reducerad avgift tas ut för elever som går
i en s.k. extern klass av specialskolan som är förlagd till hemkommunens
grundskola.

Kostnaden för en elev i specialskolan är betydligt högre än genom-
snittskostnaden för en elev i grundskolan. Av Skolverkets jämförelsetal
för skolhuvudmän (rapport nr 70) framgår att enbart undervisningskost-
naderna i genomsnitt uppgår till ca 142 000 kr i specialskolan (budgetåret
1992/93). Staten bekostar även elevernas resor, boende och service.
Regeringen anser därför att ersättningsnivån bör höjas till 75 000 kr per
elev och läsår. Även fortsättningsvis bör en reducerad avgift tas ut för
elever i externa klasser av specialskolan.

Förslaget beräknas innebära att de statliga intäkterna ökar med
25 308 000 kr för tiden den 1 juli 1995 - den 31 december 1996. Rege-
ringen föreslår att detta belopp i sin helhet förs till det kommunala ut-
jämningsbidraget.

3.3 Förlängd rätt att anordna specialkurser i
gymnasieskolan

Enligt punkt 6 övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om änd-
ring i skollagen (1985:1100) får kommuner och landsting övergångsvis
anordna vissa utbildningar - bl.a. specialkurser och påbyggnadsutbild-
ningar i gymnasieskolan - som de hade rätt att anordna under budgetåret
1991/92. Intagning får dock inte ske efter läsåret 1994/95.

I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil.9) redovisades
förutsättningarna för att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbygg-
nadsutbildning. I anslutning till detta gavs också en bild av de problem
som finns i samband med att de tidigare specialkurserna och påbygg-
nadsutbildningama i gymnasieskolan upphör.

Regeringen tillsatte under våren 1994 en utredning om kvalificerad
eftergymnasial utbildning (dir. 1994:36). Utredningen har i uppdrag att
utreda och pröva olika frågor, som till stor del omfattar utbildningar som
anordnas med stöd av den nyss nämnda övergångsbestämmelsen. Utred-
ningen skall bl.a. beskriva och definiera behovet av kvalificerad yrkesut-
bildning på eftergymnasial nivå och behandla tillträdesfrågor för påbygg-
nadsutbildningar inom komvux. Utredningen kommer inom kort att lämna
sina förslag till regeringen. Några förslag om framtida struktur, former
och finansiering kommer dock inte att finnas inför läsåret 1995/96.

Till detta kommer att Statens skolverk, som har ansvar för att utfärda
kursplaner för bl.a. påbyggnadsutbildningar inom komvux, hittills endast
gjort detta för teknikerutbildning och därutöver föreskrivit att ett antal
kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser får tillämpas under en
övergångstid.

Det finns en uppenbar risk för att viktiga utbildningar, framför allt
sådana utbildningar som inte har en naturlig plats i de nya programmen,
kan komma att anordnas sista gången läsåret 1994/95.1 en del fall handlar
det också om att utbildningarna i och för sig kan komma att anordnas

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

inom ramen för de nationella programmen, i vissa fall som en nationell
eller lokal gren, men att dessa ännu inte är fullt utbyggda i alla årskurser
i kommunerna. Till detta bör läggas att kommunerna endast i varierande
grad erbjuder gymnasial vuxenutbildning och inte heller ännu har byggt
upp påbyggnadsutbildningar inom komvux.

Övergången till den nya gymnasieskolan och överförandet till komvux
av eftergymnasiala påbyggnadsutbildningar och övriga påbyggnadsut-
bildningar, som riktar sig enbart till vuxna, överensstämmer således av
olika skäl inte med upphävandet av de gamla specialkurserna (inkl, på-
byggnadsutbildningama) i gymnasieskolan. Möjligheten att anordna
sådana utbildningar inom komvux är i dag inte reell. En betydande del av
eleverna kommer från andra kommuner än anordnarkommunen och dessa
är som regel inte beredda att betala interkommunal ersättning för gym-
nasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Det är samtidigt inte
realistiskt att tro att anordnarkommunema är beredda att ta på sig kost-
nader för elever från andra kommuner.

Regeringen föreslår därför att - i avvaktan på förslag från utredningen

- bestämmelsen i fjärde stycket i punkten 6 i den ovan nämnda över-
gångsbestämmelsen får tillämpas ytterligare ett år, dvs. att intagning till
specialkurser får ske även under 1995/96. Även de regler som i dag gäller

- och som hör samman med anordnandet av specialkurser - i form av
skyldighet för kommunerna att bekosta sådan utbildning bör därmed också
fortsätta att gälla. Ändringen av den berörda övergångsbestämmelsen bör
träda i kraft den 1 juli 1995. Det finns dock inget som hindrar att kom-
muner som anordnar specialkurser med verkan från den tidpunkten dess-
förinnan fattar beslut om exempelvis intagning och mottagande till kur-
serna. Någon särskild övergångsbestämmelse av den innebörden kan inte
anses erforderlig.

Våra förslag till ändringar i skollagen finns samlade under anslaget A 8.
Särskilda insatser på skolområdet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

4 Riksidrottsgymnasiema

4.1 Ärendet och dess beredning

Regeringen uppdrog genom beslut den 14 oktober 1993 åt Statens skol-
verk att - efter samråd med Sveriges Riksidrottsförbund (RF) och Sven-
ska kommunförbundet - göra en översyn av systemet med riksrekryteran-
de idrottsgymnasier. Översynen skulle göras mot bakgrund av bl.a. de
stora förändringar som skett inom skolans område; ny ansvarsfördelning,
decentralisering, möjligheter att lokalt profilera utbildningsutbudet inom
gymnasieskolan och inte minst det tilltagande intresset för profileringar
inom idrott. Skolverkets förslag har remissbehandlats. En sammanfattning
av Skolverkets förslag och en sammanställning över remissyttrandena
finns i bilaga 9.4.

4.2 Skolverkets förslag

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Skolverket pekar på att såväl idrottsrörelsen som kommunerna framhåller
riksidrottsgymnasiernas stora betydelse för berörda elevers utveckling och
för elitidrotten i landet. Skolverket framhåller vidare att många kommuner
ser möjligheter att inom den nya gymnasieskolan profilera sig mot idrott
genom att skapa lokala och regionala idrottsgymnasier utan riksrekrytering
och att detta för en del idrotter kan ersätta riksidrottsgymnasier.

Skolverket föreslår att kostnaderna fördelas så att hemkommunen betalar
vanlig ersättning för utbildningsprogrammet och eventuell kostnad för
inackordering/resekostnad. Idrottsrörelsen betalar specialidrottsdelen ur det
statliga verksamhetsstödet till idrotten.

Vidare innebär förslaget att regeringen vart tredje år skall besluta om
en totalram (uttryckt i kronor) för riksidrottsgymnasier och om tillstånd
för kommuner att anordna sådana, om intagningsvolym på respektive ort
samt om deltagande idrotter. Beslutet skall utgå från förslag från RF som
skall ha samrått med Svenska kommunförbundet och berörda kommuner.
RF:s medverkan vid ansökan, urval och intagning skall regleras i för-
ordning.

4.3 Ny reglering av riksidrottsgymnasier

Behov av riksidrottsgymnasier

Regeringens bedömning: Idrottsgymnasier bör även fortsättningsvis
i begränsad omfattning kunna anordnas med riksintagning för vissa
specialidrotter med en medveten elitidrottsprofil.

Skäl för regeringens bedömning: Riksrekryteringen och därmed möjlig-
heten att söka och tas in på riksidrottsgymnasium i den egna specialidrot-
ten betyder mycket för den enskilde eleven, dennes idrottskarriär och
personliga utveckling i övrigt. Det finns också i vårt land ett stort intresse
och engagemang för idrott.

Det är viktigt att idrottande ungdomar ges möjlighet att kombinera
studier med idrottsutövning. Den nya gymnasieskolan ger också utrymme
för detta genom att det i timplanen finns särskild timtid för individuellt
val. Många kommuner har, ofta i samarbete med idrottsrörelsen, börjat
utveckla lokala och regionala alternativ till riksidrottsgymnasier. Detta är
naturligtvis bra.

Enligt regeringens uppfattning bör det normala vara att kommunerna
även inom idrottsområdet anordnar idrottsutbildning inom gymnasieskolan
i egen regi eller genom samverkansavtal med andra kommuner. På så sätt
kan många idrottsintresserade ungdomar erbjudas att till viss del utöva sin
idrott inom gymnasieskolan. Kommunerna kan med fördel inrätta lokala
och regionala idrottsgymnasier. För vissa idrotter kan sådana gymnasier

ersätta de nuvarande riksidrottsgymnasiema och väl fylla de syften dessa
har.

Idrottsgymnasier med riksintagning skall framgent endast få anordnas
inom vissa specialidrotter, där det ställs särskilda krav på gemensam
träning och där Sverige som nation är berett att göra en särskild satsning.
I det sammanhanget är det viktigt att framhålla att även om riksidrotts-
gymnasiema anordnas integrerade i en gymnasieutbildning så motiveras
denna form av idrottssatsning främst av elitidrottens särskilda behov.
Detta innebär att ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och idrotts-
rörelsen måste bli tydligare.

Enligt regeringens bedömning måste en icke obetydlig reducering av
antalet riksidrottsgymnasier och antalet intagningsplatser ske. Vi har
beräknat att antalet intagningsplatser till riksidrottsgymnasiema kan min-
skas fr.o.m. läsåret 1996/97.

Reglering av verksamheten med riksidrottsgymnasier

Regeringens förelag: Regeringen eller den myndighet som regering-
en bestämmer beslutar vilka kommuner som skall få anordna riks-
idrottsgymnasier, vilka idrotter det skall gälla samt antalet intag-
ningsplatser på respektive ort.

Skäl för regeringens förelag: Skolverket har föreslagit att regeringen
även fortsättningsvis skall, efter förslag från RF, besluta om vilka idrotter
som skall få bedrivas vid riksrekryterande idrottsgymnasier. Regeringen
vill för riksdagens information redogöra för hur vi har tänkt att systemet
skall fungera. Enligt regeringens uppfattning bör regeringen besluta om
en medelsram som bidrag till verksamheten. Det bör ankomma på Skol-
verket att besluta i vilka kommuner riksidrottsgymnasier skall finnas och
vilka idrotter detta skall gälla. Vidare skall verket besluta om hur många
platser det skall vara för varje idrott och kommun. RF bör i dessa frågor
ge förslag till Skolverket efter det att förbundet har förhandlat med be-
rörda kommuner så att god kvalitet till ett lågt pris kan nås. Besluten bör
normalt gälla tre år. Detta innebär i princip en återgång till vad som
gällde när verksamheten med idrottsgymnasier ursprungligen övergick
från försöksverksamhet till reguljär verksamhet inom gymnasieskolan.
Bestämmelserna i 5 kap. 9 och 14 §§ skollagen (1985:1100) bör ändras
så att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
besluta om riksrekryterande utbildning samt om hur många platser som
den skall omfatta.

RF skall ge förslag på elever som kan komma i fråga till ett riksidrotts-
gymnasium. Själva intagningen till utbildningen sker dock av den anord-
nande kommunen. Det är givetvis viktigt att staten inte reglerar mer än
vad som är nödvändigt. Eftersom riksidrottsgymnasiema - av skäl som
vi har redovisat - är ett specialfall måste dock verksamheten till viss del

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

regleras, t.ex. bör det av förordning framgå RF:s ansvar och medverkan Prop. 1994/95:100

i urvalet av studerande till riksrekryterande idrottsgymnasier. Bil. 9

Finansiering

Regeringens bedömning: En särskild medelsram avsätts för bidrag
till specialidrotten. RF disponerar denna ram och fördelar medel till
de kommuner som anordnar riksidrottsgymnasier. Regeringen be-
stämmer omfattningen av den interkommunala ersättningen för
ordinära utbildningskostnader vid riksidrottsgymnasiema.

Skäl för regeringens bedömning: Det är viktigt att en tydlig gränsdrag-
ning görs mellan skolhuvudmännens ansvar och idrottsrörelsens. Enligt
regeringens uppfattning bör kostnaderna för elevens grundutbildning, dvs.
en normal treårig gymnasieutbildning betalas av elevernas hemkommuner.
Till normala kostnader för en kommun får också anses höra eventuella
bidrag till inackordering/resebidrag. Det bör observeras att i den vanliga
programkostnaden ingår också det timutrymme som finns för individuellt
val och lokalt tillägg, vilket innebär att hemkommunerna kan sägas betala
en schablonersättning även för de timmar under skoltid som används för
specialidrotten.

För ämnet specialidrott har som regel - vilket utredningen visar -
anordnarkommunema debiterat hemkommunerna omfattande extraavgifter.
Någon separat redovisning av vad som skulle kunna anses ligga inom
ramen för de extrakostnader som ett dyrt individuellt val som specialidrott
i många fall innebär och vad som är elevernas träning på fritiden inom
idrotten har inte gjorts i kommunerna.

Med stöd av bestämmelserna i 5 kap. 26 § skollagen kan regeringen
besluta att ersättningen från hemkommunerna till anordnarkommunema
skall begränsas till att avse en schabloniserad ersättning för utbildnings-
kostnaderna.

Regeringen anser att en särskild ram för specialidrotten bör avsättas
fr.o.m. läsåret 1996/97. RF bör ansvara för fördelningen av medel ur
denna ram. Regeringen föreslår i bilaga 14 (Civildepartementet) till denna
proposition hur stor denna ram föreslås bli, samt lägger där ett förslag till
lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter. Eftersom den nya ord-
ningen inte kan genomföras förrän läsåret 1996/97 och denna budgetpro-
position även avser förhållandena hösten 1996 kommer hälften av detta
belopp att avsättas nu. Samtliga nuvarande riksidrottsgymnasier upphör
fr.o.m intagning till läsåret 1996/97 då den nya ordningen för riksidrotts-
gymnasierna kan börja gälla. Om det för någon elev - på grund av de
krav som ställs på idrottsträningen - skulle behövas en längre studietid än
de normala tre studieåren i gymnasieskolan får detta avtalas separat
mellan RF och berörd anordnarkommun.

De elever som redan påbörjat utbildning vid ett riksidrottsgymnasium
enligt nu gällande ordning bör få gå kvar och slutföra utbildningarna

enligt de regler som gäller i dag i det fall deras utbildning inte kommer Prop. 1994/95:100
att finnas med bland de nya idrottsgymnasiema. Bil. 9

Uppföljning och utvärdering

Regeringens bedömning: RF har ett särskilt ansvar för uppföljning
och utvärdering av specialidrotten. När det gäller gymnasieutbild-
ningen har Skolverket liksom för annan gymnasieutbildning ett
ansvar för uppföljning och utvärdering.

Skäl för regeringens bedömning: Det är viktigt att markera att Skolver-
ket har det nationella uppföljnings- och utvärderingsansvaret även för
dessa utbildningar. Den speciella satsningen på elitidrotten kräver dock
dessutom i den delen ett särskilt uppföljnings- och utvärderingsansvar från
RF.

Regeringens förslag till ändringar i skollagen finns samlade under
anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet.

5 Ersättning till kommunerna

Förslagen på skolområdet medför förändringar av den statliga ersättningen
till kommunerna under perioden den juli 1995 - december 1996 enligt
följande:

- Minskning av den garanterade
undervisningstiden i gymnasieskolan
(avsnitt 3.1).

- Höjning av ersättningen från hemkom-
munerna för specialskolans elever,
varvid de ökade intäkterna enligt
finansieringsprincipen förs till
kommunbidraget (avsnitt 3.2).

- Ändrad finansiering för riksidrotts-
gymnasiema fr.o.m. den 1 juli 1996.
Medel förs över från kommunbidraget
till Civildepartementets anslag
(avsnitt 4).

- Enligt riksdagens beslut skall
fr.o.m. den 1 januari 1996 hemkom-
munerna betala bidrag till fristående
särskolor. Överföring av nuvarande
statsbidrag till kommunbidraget från
anslaget Bidrag till driften av
fristående skolor (anslaget A 15).

- 62 mkr

25,3 mkr

- 18 mkr

12,5 mkr

Den totala förändringen under perioden innebär således att det kommu- Prop. 1994/95:100
nala utjämningsbidraget skall minskas med sammanlagt 42,2 miljoner Bil. 9
kronor. De tekniska frågorna behandlas av Finansdepartementet, som
avser att återkomma till dessa vid senare tillfälle.

	Anvisat 1993/94	Anvisat 1994/95	Förslag 1995/96	varav beräknat för juli 95-juni 96	Beräknad besparing 1997*	Beräknad besparing 1998*
A. Skolsektorn	1 596	1 683	2 514	1 667	-13	-8
Särskilda arbets-	1 953	1421	1582	1582
ma rknads i ns ats e r
Summa	3 549	3 104	4 096	3 249

1 Prisnivå 1995/96

A 1. Statens skolverk

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

192 256 892

242 922 000

364 409 000

varav 242 286 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996

Statens skolverks arbetsuppgifter och organisation framgår av förord-
ningen (1991:1121) med instruktion för Statens skolverk. Skolverket är
central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet med undan-
tag för de statliga specialskolorna.

Som statlig sektorsföreträdare på skolområdet skall Statens skolverk
genom uppföljning, utvärdering, tillsyn och utvecklingsinsatser verka för
att de mål och riktlinjer för skolan som riksdagen och regeringen har
fastställt förverkligas. Skolverket skall därvid prioritera frågor om kvalitet,
nationell likvärdighet och den enskildes rättssäkerhet.

Å rsredovisning

Av Skolverkets totala verksamhet uppgår kostnaderna för de fem huvud-
programmen till 57,9 %, varav 13,1 % på Uppföljning, 17,4 % på Ut-
värdering, 22,9 % på Utveckling, 1,3 % på Forskning och 3,2 % på
Tillsyn. I jämförelse med tidigare år innebär det att den andel av Skolver-
kets resurser som används för utveckling minskar och att den andel som
används för tillsyn ökar.

En ny fältorganisation har införts den 1 september 1994. Samtidigt
inrättades en central enhet för tillsyn. Såväl Riksrevisionsverket (RRV)
som Riksdagens revisorer har under budgetåret 1993/94 granskat Skolver-
kets verksamhet, granskningar som har varit av betydelse för verkets
omorganisation.

Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 30 655 819 kr för
budgetåret 1993/94.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande målen bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 364 409 000 kr

R esultatbedömning

Skolverkets årsredovisning visar att verksamheten i stort genomförts i
enlighet med regeringens prioriteringar. När det gäller Skolverkets roll
som tillsynsmyndighet för skolväsendet kan dock följande konstateras.

Under verksamhetsåret har Skolverket varit föremål för två utvärdering-
ar. Dels har RRV gjort en effektivitetsgranskning av Skolverket (Rapport
RRV 1994:14 Skolverket - central myndighet i en ny roll), dels har
Riksdagens revisorer granskat Skolverkets tillsyn av skolan (Rapport
1993/94:7 Tillsyn av skolan) och lämnat förslag till riksdagen med an-
ledning av granskningen (1993/94:RR11). I utbildningsutskottets betän-
kande 1994/95:UbUl föreslås att riksdagen gör ett tillkännagivande till
regeringen om utökad och mer aktiv tillsyn av skolan.

Regeringen ser det som en grundläggande förutsättning för mål- och
resultatstyrning av skolan att en huvudman som inte lever upp till natio-
nella mål blir uppmärksammad på detta av tillsynsmyndigheten. Detta kan
ske på flera sätt. Tillsynen är Skolverkets skarpaste kontrollinstrument.
Det bör användas med urskiljning och kraven på kvalitet och enhetlighet
i bedömningarna skall vara stränga.

Det kan diskuteras hur länge en tillsynsmyndighet bör avvakta med
åtgärder mot huvudmän som inte reagerar på den informativa styrning
som sker genom nationella uppföljnings- och utvärderingsresultat. En
konsekvens av den gällande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
och av det nya styrsystemet är att förändringar som initieras av statens
informativa styrning som regel tar längre tid än när staten själv fattar
beslut med direktverkan på verksamheten. Syftet är dock att slutresultatet
skall bli av högre kvalitet och vara bättre anpassat till lokala förhållanden.

Regeringen kan konstatera att tillsynsverksamheten under budgetåret
1993/94 har ökat i omfattning från 1.1% till 3,2 % och att den enligt
1994/95 års verksamhetsplan kommer att öka till 4,3 %. Som den sista
länken i en kontrollkedja är det naturligt att Skolverkets tillsynsfunktion
hittills varit blygsam. I regleringsbrev för budgetåret 1994/95 har rege-
ringen lagt fast att Skolverket skall prioritera insatser för ökad tillsyn över
det offentliga skolväsendet. Detta bör resultera i att en större andel av
Skolverkets resurser än tidigare kommer att användas för tillsyn.

Regeringen finner det vidare naturligt med en viss minskning av Skol-
verkets insatser för utveckling eftersom arbetet med de frivilliga skolfor-
mernas kursplaner och betygskriterier i stort sett kommer att ha slutförts
under våren 1995. Som vi inledningsvis anfört finns dock i alla skolfor-
mer ett stort behov av pedagogisk förnyelse och stimulans som ställer
krav på Skolverkets insatser. Även den kontinuerliga kursplaneutveck-
lingen kommer att innebära insatser för att bredda och fördjupa skolans
innehåll.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Slutsats

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Sammantaget innebär bedömningen att de övergripande mål som fastlagts
för Skolverket - med de tyngdpunktsförskjutningar som nyss angetts -
bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Övrigt

Inom Utbildningsdepartementet görs för närvarande en översyn av arbete,
ansvar och kompetens mellan skolans myndigheter samt mellan dessa och
departementet. Denna översyn görs dels med några års erfarenhet av det
nya styrsystemet och strukturen, dels mot bakgrund av förändrade behov
och krav i ett EU-perspektiv.

Effektivitetskravet på statliga myndigheter innebär för Skolverkets del
en nedskärning av anslaget med 12 150 000 kr. En besparing om ytterli-
gare 3 % kommer att tas ut under vardera budgetåren 1997 och 1998.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Statens skolverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
364 409 000 kr.

A 2. Statens institut för handikappfrågor i skolan

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

93 720 762

106 966 000

167 407 000

varav 109 925 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Arbetsuppgifter och organisation för Statens institut för handikappfrågor
i skolan (SIH) framgår av förordningen (1991:1081) med instruktion för
Statens institut för handikappfrågor i skolan.

De övergripande målen för myndigheten är att underlätta skolgången för
elever med handikapp i skolan genom att ge hjälp och stöd till kommu-
nerna och till de fristående skolor som står under statlig tillsyn. Institutet
skall, som en särskild uppgift, utveckla, framställa och distribuera lärome-
del för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklings-
störda elever.

Institutet är central förvaltningsmyndighet för specialskolorna och
Tomtebodaskolans resurscenter.

Å rsredovisning

SIH har i sin årsredovisning redovisat verksamheten bl.a. inom delom-
rådena specialpedagogisk rådgivning och stöd samt läromedelsutveckling
och produktion.

Resultatredovisningen indikerar att de av regeringen uppsatta målsätt-
ningarna för verksamhetsgrenarna i stort sett har uppnåtts. Myndigheten
menar dessutom att det bör vara möjligt att ytterligare öka tidsandelen för
specialpedagogiskt stöd och råd genom bl.a. en effektivare användning av
modem teknik. Enligt SIH har läromedelsproduktionen ökat för att till-
godose efterfrågan. Myndigheten påpekar emellertid att det råder en brist
på läromedel i bl.a. särskolan. Det finns också bristområden i lärome-
delsproduktionen för synskadade. Det gäller t.ex. handikappkompenseran-
de läromedel, läromedel för synskadade med ytterligare funktionshinder
och synskadade invandrarelever.

Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 2 348 000 kr för
budgetåret.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 167 407 000 kr

R esultatbedömning

SIH:s årsredovisning visar att de verksamhetsmål som lagts fast för verk-
samheten i stort sett har uppnåtts. Redovisningen visar också att en flex-
iblare användning av resurserna för den specialpedagogiska konsulentverk-
samheten har påbörjats, vilket regeringen ser som mycket positivt. Rege-
ringen anser att SIH under kommande budgetår bör vidareutveckla redo-
visningen av bl.a. motiven till den fördelning av konsulentresurser som
görs. Resultaten när det gäller läromedelsframställningen är svåra att ta
ställning till då redovisningen ännu inte erbjuder möjlighet till jämförelse
över tiden, vilket myndigheten också påpekar.

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Sammantaget innebär bedömningen att de övergripande målen för SIH:s
verksamhet bör ligga fast. Arbetet med att vidareutveckla utvärderingsbara
verksamhetsmål bör dock fortsätta. I det arbetet bör även ingå att utarbeta
verksamhetsmål för SIH:s funktion som central förvaltningsmyndighet för
specialskolorna.

SIH omfattas självklart av krav på effektivisering av verksamheten.
Regeringen har emellertid lagt ett lägre besparingskrav på SIH inför
budgetåret 1995/96, med hänsyn till att verksamheten i så hög grad är
inriktad på stöd och rådgivning som skall komma funktionshindrade
elever till del. Anslaget har minskats med 1 500 000 kr, dvs. ca 1 %.
Regeringen förutsätter att myndigheten fortsätter arbetet med att effektivi-
sera verksamheten och minimera kostnaderna.

Övrigt

Enligt instruktionen för SIH skall det inom myndigheten finnas fyra
läromedelsenheter. Av SIH:s årsredovisning framgår att institutet har
inrättat en femte läromedelsenhet - Datapedagogen/Handisoft. Riksdagen
har tidigare i år godkänt de riktlinjer för de centrala förvaltningsmyndig-
heternas inre organisation som regeringen föreslagit i propositionen
1993/94:185 Förvaltningsmyndigheternas ledning, och som innebär att
myndigheterna själva i normala fall skall få bestämma sin inre organisa-
tion (bet. 1993/94:Ku42, rskr. 1993/94:381). Regeringen kommer att
anpassa bestämmelserna om SIH:s inre organisation till riksdagens beslut.

Regeringen har fört över medel motsvarande lönekostnader för tre
anställda från anslaget A 3. Skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med handikapp, till detta anslag.

Inom Utbildningsdepartementet görs för närvarande en översyn av
fördelning av arbete, ansvar och kompetens mellan skolans myndigheter
samt mellan dessa och departementet. Denna översyn görs dels med några
års erfarenhet av det nya styrsystemet och strukturen, dels mot bakgrund
av förändrade behov och krav i ett EU-perspektiv.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2. till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 167 407 000 kr.

A 3. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever Prop. 1994/95:100
med handikapp Bil. 9

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

14 286 377

17 712 000

30 405 000

Reservation

1 765 845

varav 20 127 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Ur anslaget betalas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om stats-
bidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling
och produktion av samt information om läromedel för elever med funk-
tionshinder. Från anslaget finansieras även kostnader för arvoden till
externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta tjänster för
denna verksamhet.

Vidare bekostas av anslaget olika utvecklingsinsatser enligt bedömning
av Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).

Avgiftsinkomster för försäljning av läromedel uppgick under budgetåret
1993/94 till 7 607 000 kr.

SIH föreslår att myndigheten ges rätt att inom anslaget anställa personal
för order, lager, försäljning och information i den utsträckning som arbetet
kräver.

Regeringens överväganden

Syftet med anslaget är att bekosta utveckling och produktion av lärome-
del. Anslaget är inte avsett för att bekosta fasta anställningar. Regeringen
avstyrker därför att SIH får använda medel från anslaget för detta ända-
mål. Regeringen har tidigare medgivit att myndigheten, under detta an-
slag, får beräkna lönekostnader motsvarande tre anställningar vid SIH för
arbete med läromedelsproduktion. Regeringen anser emellertid nu att
medel för dessa anställningar bör beräknas under SIH:s förvaltningsanslag.
Inför budgetåret 1995/96 har därför medel motsvarande tre anställningar
förts från detta anslag till anslaget A 2. Statens institut för handikapp-
frågor i skolan.

Det är för närvarande Arbetsmarknadsverket (AMV) som arvoderar
yrkesvalslärare i särskolan och specialskolan. Yrkesvalslärare vid dessa
skolformer har utfört vissa arbetsuppgifter i arbetsförmedlingens tjänst och
har för detta arvoderats enligt ett särskilt avtal. Regeringen föreslår att
SIH övertar AMV:s uppgifter att betala ut dessa arvoden. Regeringen har
beräknat 5 miljoner kronor för arvodering av yrkesvalslärare i särskolan
och specialskolan, varvid 4,95 miljoner kronor förts över från det under
tionde huvudtiteln uppförda anslaget A 1. Arbetsmarknadsverkets för-
valtningskostnader till detta anslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

3. till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
30 405 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift 62 648 052 Reservation 20 741 245

Anslag 76 728 000

Förslag 106 235 000

varav 79 777 000 kr beräknat för juli 1995-juni 1996

Ur anslaget bekostas utvecklingsinsatser enligt bedömning av Statens
skolverk. Häri ingår även bidrag till kostnader för sommarkurser i teknik
för flickor. Från anslaget lämnas vidare bidrag för särskilda utvecklingsin-
satser för finskspråkiga elever, för insatser för skolans internationalisering
samt bidrag till vissa organisationer och för internationella projekt.

Enligt årsredovisningen har Skolverket strävat efter att göra statens roll
i utvecklingen av skolverksamheten tydligare och koncentrera insatserna
till sådana områden som är strategiska ur ett nationellt perspektiv.

Regeringens överväganden

Regeringen delar Skolverkets bedömning om vikten av att koncentrera
de statliga insatserna till sådana områden som är av betydelse för att
främja nationellt fastställda mål. Även lokalt utvecklingsarbete bör kunna
stödjas när det har eller kan bedömas få nationellt intresse. Av årsredovis-
ningen framgår att resurserna använts till områden som är av nationellt
intresse.

Regeringen noterar vidare att en uppföljning av de utvecklingsinsatser
inom skolområdet som gjorts för tiden 1985 - 1992 bl.a. visar att det är
svårt att mäta effekterna av satsningarna och att spridningen av resultaten
är dålig. Regeringen ser det därför som angeläget att redovisningen av
Skolverkets utvecklingsprojekt framöver innehåller analyser och kvalitati-
va bedömningar av utförda prestationer så att de mer långsiktiga effekter-
na av det statliga stödet till utveckling av skolväsendet kan bedömas.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

4. till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1995/96 an-
visar ett reservationsanslag på 106 235 000 kr.

A 5. Forskning inom skolväsendet			Prop. 1994/95:100
1993/94	Utgift	26 548 577 Reservation 828 652	Bil. 9
1994/95	Anslag	26 134 000
1995/96	Förslag	40 430 000
	varav 26	798 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskolan och vuxenutbild-
ningen samt informationsåtgärder i samband härmed.

Målet för Statens skolverks forskningsprogram är att öka kunskapen om
svenskt utbildningsväsendes förutsättningar och resultat på vetenskaplig
grund.

Skolverket har i sin årsredovisning redovisat att det tidigare utarbetade
programmet fortsatt med att 30 nya forskningsprojekt påbörjats. Arbetet
har bedrivits i samarbete med den av regeringen tillsatta forskningsnämn-
den och Skolverkets forskningsråd. Vidare har insatser gjorts för att
främja utnyttjande av forskning och forskningsresultat, bl.a. genom publi-
kationer och nätverk. Även det internationella samarbetet har under året
utvidgats.

Regeringens överväganden

Regeringen finner att Skolverkets forskningsprogram bör fullföljas i
enlighet med tidigare givna riktlinjer under tiden till och med utgången
av år 1996.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

5. till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 40 430 000 kr.

A 6. Fortbildning m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

83 729 407

98 416 000

126 571 000

Reservation

15 269 003

varav 88 304 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996

Under anslaget beräknas medel för statlig rektorsutbildning samt för sådan
fortbildning av personal inom skolan som Statens skolverk beslutar om.
Från anslaget lämnas vidare bidrag till lärarstipendier och medel för
produktion av utbildningsprogram för fortbildning.

Av årsredovisningen framgår att Skolverket ser fortbildning som ett led
i ett långsiktigt utvecklingsarbete för skolan. Högskolor har fått medel för
utveckling av former för fortbildning, t.ex. uppbyggnad av nätverk, ut-
veckling av distansundervisning och skolbaserad kompetensutveckling.
Särskild uppmärksamhet har riktats mot gymnasieskolans yrkesförbe-

redande program, praktiska och estetiska ämnen, nya program i gym-
nasieskolan, naturvetenskap och teknik, skolledare och andra nyckelperso-
ner med ansvar för fortbildning. Den tidigare skolledarutbildningen har nu
avslutats och den nya statliga rektorsutbildningen genomförs av sex
högskolor på uppdrag av Skolverket.

Stiftelsen Teknikens Hus i Luleå har inkommit med anhållan om fortsatt
statsbidrag till sin verksamhet.

Regeringens överväganden

Enligt vad som framgår av årsredovisningen har Skolverket använt sina
resurser på ett sätt som stämmer med de prioriteringar riksdag och rege-
ring gett. Fortfarande finns det dock föga underlag för att bedöma effek-
terna av insatta medel. Regeringen ser det därför som angeläget att redo-
visningen av Skolverkets fortbildningsprojekt framöver innehåller analyser
och kvalitativa bedömningar av utförda prestationer så att de mer lång-
siktiga effekterna av det statliga stödet till fortbildning kan bedömas. Av
Skolverkets rapport om Skolan och lärarfortbildningen (Rapport nr 49)
framgår att en viktig förutsättning för en framgångsrik och effektiv fort-
bildningsstrategi för lärare är att rektor aktivt deltar i fortbildningsplane-
ringen. Om lärare ges delaktighet och inflytande ökar dessutom möjlig-
heten att fortbildningsaktivitetema blir ett medel för kompetensutveckling
mot gemensamma mål i skolan. Regeringen ser rapportredovisningen som
ett stöd för att särskilt betona rektors roll i personalens kompetensutveck-
ling.

Teknikens Hus i Luleå har sedan budgetåret 1991/92 fått särskilda
medel avsatta för sin fortbildningsverksamhet inom ramen för fortbild-
ningsanslaget. Regeringen bedömer verksamheten som värdefull, men ser
inte längre något skäl att särbehandla den. Medel till Teknikens Hus bör
därför ingå i de medel som står till Skolverkets disposition för fortbild-
ning av lärare.

Det ankommer på Skolverket att genom fortbildning stödja skolans ut-
veckling i riktning mot de nationella mål som staten lagt fast i skollag,
läroplaner och kursplaner. Ansvaret för att skolans personal får adekvat
och planerad kompetensutveckling är dock helt och hållet kommunalt. I
utvecklingsplanen för skolväsendet (regeringens skrivelse 1993/94:183)
betonades att en förutsättning för statens engagemang är att fortbildningen
ses som en del av den utvecklingsstrategi som fastställts för den enskilda
skolan. Först om fortbildning sätts in i en medveten strategi att utveckla
den lokala verksamheten ger den effekter. Detta leder till att rektorer och
fortbildningsansvariga behöver utveckla sin förmåga att sätta in fortbild-
ningen i ett utvecklingsperspektiv och att formulera detta. Samtidigt
behöver fortbildningsproducentema bli bättre på att åstadkomma fort-
bildningar som är anpassade till ett sådant lokalt utvecklingsperspektiv.
Kunskaperna om utvärdering och om hur man ger stöd och stimulans åt
lokalt utvecklingsarbete behöver också förbättras lokalt.

Av statsfinansiella skäl föreslås att anslaget minskas med 19 500 000
kr, vilket innebär att merparten av de särskilda medel som avsatts för
4 Riksdagen 1994:95. 1 sand. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

ledarskapsutveckling dras in. Dessa medel kommer inte att utnyttjas under Prop. 1994/95:100
innevarande budgetår. Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

6. till Fortbildning m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 126 571 000 kr.

A 7. Genomförande av skolreformer

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

103 734 355

128 975 000

156 277 000

Reservation

21 265 645

varav 104 143 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget skall användas för information och fortbildning om nya läropla-
ner och betygssystem för skolväsendet. Statens skolverk disponerar medel
för nationella insatser. Härutöver finns medel till regeringens disposition.

Anslaget skall vidare användas för insatser i samband med införandet
av den nya gymnasieskolan. Enligt förordningen (SKOLFS 1993:16) om
statsbidrag till kommunerna för planering och information vid införandet
av de nya programmen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (ändrad
SKOLFS 1994:15) lämnas bidrag med 500 kr per elev och årskurs.

Vidare lämnas innevarande budgetår bidrag till kommunerna för ut-
bildning av handledare vid den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieut-
bildningen samt för utrustning till skolor som startar yrkesförberedande
program i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Regeringens överväganden

Arbetet med att informera alla berörda om de nya läroplanerna, kurspla-
nerna och betygssystemen pågår under innevarande budgetår och beräknas
till viss del fortsätta även nästa budgetår. Skolverkets insatser inriktas på
att ge ut informations- och stödmaterial om reformeringen av skolväsendet
och om betyg och betygskriterier och lokalt utvecklingsarbete samt på att
följa, dokumentera och sprida erfarenheter från genomförandeprocessen
genom samarbete med ett antal s.k. referensskolor. Vidare anordnas
seminarier kring kursplaner och betyg.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget och till den information och
fortbildning som redan skett samt till att de nya programmen i gymnasie-
skolan till stor del är under införande, föreslår regeringen att en viss
minskning av anslaget sker.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

7. till Genomförande av skolreformer för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 156 277 000 kr.

A 8. Särskilda insatser på skolområdet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

217 470 871

230 170 000

358 003 000

varav 230 470 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas kostnader

- enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser
på skolområdet,

- för ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stock-
holms och Umeå kommuner för speciellt anpassad gymnasieutbild-
ning för svårt rörelsehindrade elever,

- till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om
viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro för
döva och hörselskadade elever samt

- för särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands,
Västmanlands respektive Örebro läns landsting om bidrag till kost-
nader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utveck-
lingsstörning.

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har i sin årsredovis-
ning beträffande medel som SIH fördelar under detta anslag redovisat
följande fördelning (miljoner kronor): 59,6 för särskild undervisning på
sjukhus och behandlingshem, 12,5 till kunskapscenterverksamhet, 23,7 för
regionala undervisningsinsatser, 2,8 till stöd för elever med flera funk-
tionshinder i särskolan och 3,3 till regionala dataresurscenter (REDA) för
den pedagogiska användningen av datorer. Medlen till behandlingshem
gäller elever med särskilda behov på behandlingshem som är knutna till
en bam- och ungdomspsykiatrisk klinik. Stödet till kunskapscentra avser
verksamhet vid tio kunskapscentra, fem för elever med rörelsehinder och
fem för hörselskadade eller döva elever. Verksamheten och resurstilldel-
ningen vid dessa centra regleras genom kontrakt mellan SIH och respekti-
ve center. Detta ger enligt SIH bättre förutsättningar för uppföljning och
utvärdering av resultat. En kvalitativ uppföljning av medlens användning
görs under innevarande budgetår.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Den redovisning som SIH har gjort ger en bättre uppfattning om verksam-
heten än tidigare men ännu finns inte underlag för en bedömning av

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

insatsernas värde för eleven. Skolverkets redogörelse för skolsituationen
för elever med behov av särskilt stöd har hittills varit otillräcklig, vilket
regeringen uppmärksammat i såväl utvecklingsplan som i regleringsbrev.
Redovisning saknas t.ex. av utbildningen vid riksgymnasiema dels för
döva och hörselskadade elever, dels för svårt rörelsehindrade elever med
behov av speciellt anpassad gymnasieutbildning.

Övrigt

Antalet elever vid riksgymnasiema för döva och hörselskadade i Örebro
är innevarande läsår 440 och beräknas läsåret 1995/96 ha i stort sett
samma omfattning.

Enligt 9 kap. gymnasieförordningen (1992:394) skall bestämmelser som
gäller gymnasieskolan tillämpas i fråga om utbildning vid riksgymnasiema
i Örebro för döva och hörselskadade elever. I vissa fall har elever efter
genomgången gymnasieutbildning haft behov av en ettårig påbyggnadsut-
bildning, främst inom data-/teknikområdet. Regeringen anser det viktigt
att behålla möjligheten till ettårig teknikerutbildning för elever som ge-
nomgått gymnasial utbildning vid riksgymnasiema i Örebro för döva och
hörselskadade elever. Dessa utbildningar anordnas inom den kommunala
vuxenutbildningen (komvux). Regeringen avser att undersöka möjligheten
att i avtalet mellan staten och Örebro också ta med ettårig påbyggnadsut-
bildning inom teknikområdet.

Örebro kommun är också enligt 9 kap. gymnasieförordningen skyldig
att anvisa kost och logi för elever vid riksgymnasiema som behöver och
önskar det. Kostnaderna för detta finansieras för närvarande genom att
eleverna har rätt till särskilt bidrag enligt förordningen (1987:406) om
arbetsmarknadsutbildning. Detta bidrag lämnas samtidigt som studiestöd
ges enligt gällande studiestödssystem. Bidraget administreras av försäk-
ringskassan i Örebro och belastar elfte huvudtitelns anslag A 2. Arbets-
marknadspolitiska åtgärder. Huvuddelen av eleverna vid riksgymnasiema
för döva och hörselskadade elever har också rätt till sjukbidrag eller
förtidspension och handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL). De ovan angivna förmånerna gäller också elever vid
Rh-anpassad gymnasieutbildning. Någon samordning av dessa förmåner
har hittills inte skett, vilket medfört att eleverna kunnat disponera en i
förhållande till andra ungdomar mycket stor summa pengar för eget bruk.

Regeringen anser att det finns ett behov av en översyn av det ekonomis-
ka stödet till riksgymnasieelevema. Översynens syfte bör vara att åstad-
komma en samordning av det totala stödet till dessa elever. Regeringen
avser att ta initiativ i frågan. I avvaktan på resultatet av denna översyn
bör ett särskilt bidrag, som ersätter det särskilda bidraget enligt förord-
ningen om arbetsmarknadsutbildning (1987:406) och behovsprövas i
förhållande till elevens rätt till bidrag enligt andra bestämmelser, bör
utformas och Centrala studiestödsnämnden bör få i uppdrag att admini-
strera det. Det bör ankomma på regeringen att utfärda bestämmelser för
detta. Regeringen har beräknat medel härför under anslaget E 6. Timer-
sättningar vid vissa vuxenutbildningar m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Rh-anpassad utbildning för svårt rörelsehindrade

Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen Växa med
kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop.
1990/91:85, bet. 1990/9 l:UbU 16, rskr. 1990/91:356) fick kommunerna
skyldighet att erbjuda alla ungdomar en treårig gymnasieutbildning på
nationella eller individuella program.

Bam och ungdomar som inte kan gå i grundskolan respektive gym-
nasieskolan därför att de har en utvecklingsstörning har rätt till utbildning
i särskolan. Särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda bam och ung-
domar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt
det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan.

Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och tränings-
särskola) samt gymnasiesärskola (nationella, specialutformade och in-
dividuella program).

Den obligatoriska särskolan är nioårig med rätt för eleverna till ett
frivilligt tionde skolår. Gymnasiesärskolan bygger på den obligatoriska
särskolan. Bam som fullgjort sin skolplikt i särskolan är inte behöriga att
antas till gymnasieskolans nationella program. Däremot kan, under vissa
förutsättningar, en utvecklingsstörd elev enligt 5 kap. 13 § skollagen
(1985:1100) tas emot i gymnasieskolan på ett individuellt program.

I propositionen om vissa ändringar i skollagen (prop. 1993/94:242)
föreslog regeringen ett förtydligande av bestämmelserna i 5 kap. 28 §
skollagen så att den som skall gå Rh-anpassad utbildning måste vara
behörig till utbildning på nationella program i gymnasieskolan. Riksdagen
avslog förslaget och tillkännagav att regeringen borde överväga möjlig-
heten att ändra utbildningsutbudet vid Rh-gymnasiema till att även om-
fatta individuella program (bet. 1993/94:UbU20, rskr. 1993/94:421).

Intentionerna vid införandet av den Rh-anpassade utbildningen (prop.
1989/90:92) var att sörja för tillgång till gymnasieutbildning även för den
mycket lilla grupp svårt rörelsehindrade elever som har behov av så stora
och samordnade resurser och personal med speciell kompetens vad gäller
utbildning och habilitering att det inte är praktiskt möjligt att anordna
detta på den egna gymnasieorten. Regeringen anser därför, med den
möjlighet till specialanpassning av utbildning på nationella program som
finns för denna grupp elever, inte att det föreligger några pedagogiska
skäl att införa individuella program.

Regeringen anser inte heller att det finns andra skäl att utöka Rh-utbild-
ningen till att omfatta individuella program. Enligt vår uppfattning vore
det olyckligt att i den lilla grupp svårt rörelsehindrade elever med rätt till
Rh-anpassad utbildning inkludera även de utvecklingsstörda eleverna,
eftersom dessa elever kräver ytterligare förstärkning i form av andra lärare
etc. Mot den nu angivna bakgrunden föreslår regeringen att bestämmelsen
i 5 kap. 28 § skollagen om rätt till Rh-anpassad utbildning ändras så att
rätten tillkommer svårt rörelsehindrade ungdomar efter avslutad grundsko-
leutbildning eller motsvarande. Uttrycket avslutad grundskoleutbildning
eller motsvarande överensstämmer med vad som föreskrivs i 5 kap. 1 §.
Av förarbetena till den bestämmelsen (prop. 1990/91:85 s. 180) framgår
att särskoleutbildning inte kan anses motsvara grundskoleutbildning.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Vidare bör bestämmelserna justeras i analogi med bestämmelserna för
gymnasieskolan vad gäller rätten att slutföra studierna. När rätten till Rh-
anpassad utbildning infördes begränsades den åldersmässigt på så sätt att
eleven skulle påbörja utbildningen före utgången av vårterminen det
kalenderår eleven fyller 21 år och ha möjlighet att fullfölja utbildningen
till utgången av vårterminen det kalenderår eleven fyller 23 år. Enligt de
allmänna bestämmelserna för gymnasieskolan gäller att eleven har rätt att
fullfölja utbildningen oberoende av ålder. Regeringen har dock rätt att
begränsa denna rätt och har i gymnasieförordningen föreskrivit att rektor
får besluta att eleven får gå en kurs två gånger, om särskilda skäl finns.
Något skäl att ha en specialreglering för Rh-anpassad utbildning kan inte
anses föreligga.

Riksgymnasieverksamhet för svårt rörelsehindrade elever finns fr.o.m.
innevarande läsår på fyra orter i landet. Antalet elever beräknas läsåret
1995/96 till 125 (+6).

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Upprättade lagförslag

De förslag som regeringen nu lagt fram under avsnitten 3.1, 3.3 och 4 i
Inledningen till littera A. samt under detta anslag kräver i fråga om skol-
lagen (1985:1100) att 5 kap. 9, 14 och 28 § och bilaga 2 till lagen samt
punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i
nämnda lag ändras. I enlighet med vad regeringen anfört har inom Ut-
bildningsdepartementet utarbetats förslag till ändring i skollagen
(1985:1100). Förslaget bör bifogas till detta protokoll som bilaga 9.1.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

8. antar ett inom Utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100),

9. till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 358 003 000 kr.

A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 306 081 243

1 469 587 000

1 644 605 000

varav 1 628 928 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget utbetalas

- särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala
utbildningar och till vuxenutbildning som är av riksintresse,

- bidrag till kostnader för gymnasiala utbildningar som övervägs att

överföras till annan utbildningsform, 54

- bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisatio-
nen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Geneve, samt
särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner till
kostnader för IB-utbildning,

- ersättning till kommun och landsting för merkostnader för nordiska
elever på gymnasial nivå,

- ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning,

- bidrag till konsumentekonomiska utbildningar vid tre lanthushålls-
skolor.

Från anslaget har vidare innevarande budgetår utbetalats särskilt stats-
bidrag till kommuner och landsting för särskilda utbildningsinsatser i
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux).

Av Statens skolverks redovisning över extra statsbidrag till särskilda
utbildningsåtgärder mot arbetslösheten för läsåret 1993/94 framgår att
verksamheten omfattade 25 200 elever i gymnasieskolan och 23 200
elever i komvux.

Verksamheten beräknas innevarande läsår omfatta 22 000 elever i
gymnasieskolan och drygt 32 000 elever i komvux. Deltagandet av kvin-
nor överväger i båda skolformerna. Svenska och främmande språk domi-
nerar utbudet i komvux. Naturvetenskap och tekniska ämnen studeras av
drygt 15 % av de studerande i komvux. Skolverket redovisar vidare när
det gäller användningen av medel som beräknats för utbildningscheckar
att ca 60 % av det uppskattade antalet helårsplatser beräknas användas för
sådana checkar och att medel motsvarande ca 3 500 helårsplatser kommer
att omfördelas till komvux.

Hälften av platserna har anordnats av vardera privata utbildningsföretag
respektive studieförbund medan fristående gymnasieskolor och folkhög-
skolor stått för en mindre del. Vad gäller nivån har 1 av 4 platser legat
på högskolenivå. Den dominerande inriktningen av utbildningar har gällt
främmande språk och/eller data.

Regeringens överväganden

Sysselsättningsskapande åtgärder

Regeringen konstaterar att verksamheten med sysselsättningsskapande
åtgärder i gymnasieskolan och komvux verkar ha avsedd effekt. Den
fortsatt höga arbetslösheten bland ungdomar är särskilt allvarlig. Som ett
led i åtgärderna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och för att kunna
uppfylla ambitionen att alla ungdomar under 25 år får arbete, utbildning
eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd senast efter 100 dagars arbets-
löshet måste fler utbildningsplatser i gymnasieskolan och komvux inrättas.
Omvandlingen av gymnasieskolan från en tvåårig yrkesinriktad och en
treårig teoretisk utbildning till genomgående treåriga program är snart
genomförd. Fortfarande kommer emellertid ett antal elever att gå ut
gymnasieskolan från en tvåårig yrkesinriktad linje. Det är lika viktigt för
denna årskull som tidigare årskullar att få den fördjupning och breddning
som ett tredje gymnasieår ger. Dimensioneringen bör uppgå till 16 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

platser, vilket beräknas räcka till dels dem som lämnar en tvåårig linje i
vår, dels ett ytterligare antal platser för dem som inte tidigare genomgått
ett tredje gymnasieår.

Fortfarande finns det många något äldre ungdomar som inte gått det
tredje gymnasieåret. För deras del finns det anledning att erbjuda ett tredje
år anordnat inom komvux. Många som lämnat gymnasieskolan på tvååriga
linjer är inte så studievana. Det har också gått en tid sedan de lämnade
skolan. För denna grupp bör förstärkta komvuxresurser satsas så att de får
en undervisning som till innehåll och omfattning motsvarar gymnasiesko-
lans och som alltså ställer något mindre krav på självstudier än vad som
gäller normalt i komvux. Behovet av särskilt stöd kan också vara större
i den här gruppen. Skärpta krav på undervisningsvolymen kommer att
ställas.

Vad beträffar övrig gymnasial komvuxutbildning bör som hittills språk,
svenska såväl som främmande språk, och naturvetenskapliga och tekniska
ämnen prioriteras. Den ökning av komvux som genomfördes inför vårter-
minen 1995 bör också fullföljas.

För att öka andelen naturvetenskapligt/tekniskt utbildade finns det s.k.
basåret, som ger behörighet för naturvetenskapliga och tekniska studier i
högskolan. Resultaten bland dem som påbörjat sådan utbildning har varit
goda, men tillströmningen inte så stor som önskvärt. Hittillsvarande
satsning, 1 500 extra platser inom högskolan, bör behållas men en utvid-
gning förläggas till komvux, så att den geografiska spridningen förbättras.
Insatsen bör vända sig till både dem som är i ”komvuxåldem” och dem
som är under den åldersgränsen.

Det är också angeläget att redan vid introduktionen väcka ett stort
intresse för denna utbildningsväg. Kommunerna måste informera om
erbjudandet. Vi gör dock bedömningen att den kommunala informationen
bör kompletteras med en rikstäckande informationskampanj. Statens
skolverk bör därför få i uppdrag att på riksnivå sprida information. Vi
föreslår också att ett stipendium införs under läsåret 1995/96. Stipendiet
föreslås uppgå till 10 000 kr och ges till de studerande som, med godkänt
resultat, fullföljer basåret i komvux.

Enligt vår bedömning har kommunerna möjligheter och beredskap för
att kunna fullfölja dessa extra satsningar under läsåret 1995/96. Planering-
en av utbildningsinsatserna måste samordnas med att kommunerna mycket
aktivt och så snart som möjligt börjar informera ungdomarna om möjlig-
heterna. Under detta anslag har 1 582 200 000 kr beräknats för dels
16 000 platser i gymnasieskolan, dels inom komvux för 17 000 platser för
utbildningar motsvarande ett tredje gymnasieår för ungdomar över 20 år
och 24 000 platser för gymnasial komvux och dels - inom komvux - 750
platser för basår för elever under 20 år och 750 platser för basår för
elever över 20 år. För att uppnå flexibilitet bör Skolverket kunna göra
omfördelningar mellan utbildningsplatserna i gymnasieskolan och inom
komvux.

Regeringen vill dock understryka det grundansvar kommunerna har för
att tillgodose behoven av vuxenutbildning. Det finns anledning att göra
denna markering så att det står alldeles klart att de statliga bidragen skall
användas för utbildningsplatser utöver det ordinarie utbudet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övrigt

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Under anslaget har varje år sedan budgetåret 1991/92 beräknats vissa
medel för bidrag till kommuner som anordnar sådan vuxenutbildning som
det är av riksintresse att vidmakthålla och som kan påvisa ett försämrat
utnyttjande av antalet utbildningsplatser under det pågående läsåret jäm-
fört med tidigare år. Då sådant bidrag ännu aldrig kommit till användning
bör medel inte längre beräknas för detta ändamål (- 596 000 kr).

Under anslaget anvisas medel bl.a. för verksamhetsstöd till vissa ut-
bildningsanordnare för konsumentekonomiska utbildningar, däribland
lanthushållsskolan i Bräkne Hoby. Eftersom denna övergått från lands-
tingskommunalt huvudmannaskap till dels fristående skola, dels anslutan-
de kompletterande skola (Hushållsskolan i Bräkne Hoby) har medlen
avseende verksamhetsstöd till denna skola överförts till anslaget A 15.
Bidrag till driften av fristående skolor (- 1 687 000 kr).

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

10. till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 644 605 000
kr.

A 10. Sameskolor

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

27 076 535

31 058 000

48 768 000

varav 32 028 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100) och i sameskolförord-
ningen (1967:216).

Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge samers
bam en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbild-
ningen t.o.m årskurs 6 i grundskolan.

Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet
samiska förekommer i samtliga årskurser.

Sameskoloma leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk.

Från anslaget utgår även bidrag till Samemas folkhögskola.

A rsredovisning

Resultatredovisningen för budgetåret 1993/94 utvisar att Sameskolstyrel-
sen utöver ramanslaget även haft inkomster om 1 143 531 kr under
budgetåret.

Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 2 903 753 kr.

Enligt Sameskolstyrelsens skolplan är aktiv tvåspråkighet ett mål för
sameskolan.

För närvarande pågår ett forskningsprojekt om sameskolan och språken.
Projektets syfte är att utvärdera sameskolans undervisning i samiska och
svenska, utpröva nya modeller för undervisningen och att föreslå framtida
program. Även läromedelssituationen skall granskas.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

RRV har dock bl.a. påpekat att Sameskolstyrelsen inte inkommit med
årsredovisningen till Utbildningsdepartementet inom föreskriven tid och
att styrelsen finansierat inköp av anläggningstillgångar dels med lån i
Riksgäldskontoret, dels med medel från ramanslag. Vidare har RRV
påpekat att den inlämnade årsredovisningen saknade finansieringsanalys.
Sameskolstyrelsen har den 28 oktober 1994 inlämnat en finansieringsana-
lys till RRV.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande målen för sameskoloma bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 48 768 000 kr

Resultatbedömning

Regeringen konstaterar att bokslutet i allt väsentligt är rättvisande enligt
RRV:s bedömning. Regeringen förutsätter att de påpekanden som RRV
gjort kommer att beaktas i fortsättningen.

Någon bedömning av effektiviteten i verksamheten har inte kunnat
göras eftersom underlag för sådan prövning saknas.

Slutsatser

De övergripande målen för sameskoloma bör ligga fast.

Enligt direktiv utfärdade av regeringen den 10 november 1994 skall
Sameskolstyrelsen lämna en fördjupad anslagsframställning för budgetåren
1997-1999 som Statens skolverk skall yttra sig över.

Sameskolstyrelsen skall härutöver utarbeta resultatmått för sameskolor-
nas verksamheter. Resultatmått bör även tas fram för Samemas folkhög-
skola. Sådana mått är en förutsättning för att analyser av skolornas resul-

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

tat skall kunna göras och för att effektiviteten i verksamheten skall kunna Prop. 1994/95:100
mätas. Därmed får också regeringen ett underlag för bedömningen av Bil. 9
resultaten.

Övrigt

Samemas folkhögskola har föreslagit en höjning av nuvarande bidrag för
att kunna utöka kursverksamheten. För budgetåret 1994/95 utgör bidraget
4 600 000 kr. Med hänsyn till det anslagssparande som finns under an-
slaget för sameskolomas verksamhet samt till att ingen besparing gjorts
under detta anslag, anser regeringen att en viss omfördelning bör ske till
Samemas folkhögskola inom befintlig anslagsram.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

11. till Sameskolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
48 768 000 kr.

All. Specialskolor m.m.

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

329 370 4681

376 839 000

594 515 000

Varav 385 329 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

11 Avser anslagen Specialskolor: Utbildning m.m. och Specialskolor: Utrustning

m.m.

Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i specialskolförordningen
(1965:478) samt i förordningen (1988:1384) med instruktion förTomtebo-
daskolans resurscenter.

För verksamheten gäller även förordningen (SKOLFS 1991:37) om
utveckling av verksamheten vid specialskolan m.m. och förordningen
(SKOLFS 1994:16) om ersättning för elever i specialskolan och samesko-
lan.

Utbildningen i specialskolan har som övergripande mål att ge bam och
ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller grava språkstörningar
en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är
möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan.

Undervisningen för synskadade elever med eller utan ytterligare funk-
tionshinder bedrivs vid en skolenhet i Örebro (Ekeskolan). Döva och
hörselskadade elever undervisas antingen vid någon av de fem regionala
skolenheterna belägna i Stockholm (Manillaskolan), Lund (Östervångssko-
lan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand
(Kristinaskolan), eller i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s.k.
externa klasser). Skolenheten i Gnesta (Åsbackaskolan) tillhandahåller
undervisning för döva eller hörselskadade elever som också är utveck-

lingsstörda. Vid skolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas normal- Prop. 1994/95:100
begåvade bam med grava språkstörningar samt döva eller hörselskadade Bil. 9
bam med beteendestörningar eller andra komplikationer.

Förutom Tomtebodaskolans resurscenter finns det specialpedagogiska
resurscenter vid Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan.

Resurscentren skall genom utredning och träning främja elevernas
allsidiga utveckling samt informera och fortbilda föräldrar, lärare och
övrig personal.

Å rsredovisningar

Specialskolorna och Tomtebodaskolans resurscenter (TRC) har i årsredo-
visningarna redovisat verksamheten i delområdena undervisning, boende
och service samt administration och för vissa skolor dessutom resurscen-
ter/kunskapscenter. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har
i en sammanställning av årsredovisningarna konstaterat att samtliga speci-
alskolor och TRC har redovisat det efterfrågade materialet. Resultatredo-
visningarna visar bl.a. att jämförelser med tidigare år har gjorts men de
är, enligt SIH, inte rättvisande då redovisningssystemet har lagts om. För
att möjliggöra jämförelser mellan skolorna behöver riktlinjer utarbetas för
slutprestationer och kvalitetsredovisning, vilket institutet är berett att göra
på uppdrag av regeringen.

RRV:s revisionsberättelser innehåller en invändning mot årsredovis-
ningen för TRC. Invändningen föranleds av att årsredovisningen inte har
inlämnats inom föreskriven tid. RRV har i övrigt inte några invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 594 515 000 kr

Resultatbedömning

Av specialskolornas och TRC:s årsredovisningar framgår att tydligare
verksamhetsmål behöver utarbetas vid skolorna. Skolorna bör därvid låta
de målsättningar som uttrycks i läroplanen vara vägledande för utform-
ningen av verksamhetsmålen. Det är elevernas kunskapsutveckling som

skall stå i centrum och som verksamhetens resultat skall mätas utifrån.
Regeringen anser det viktigt att kvalitetsmått utarbetas och att slutpresta-
tioner vid skolorna redovisas.

Regeringen konstaterar att RRV haft en invändning i revisionsberättel-
sen för TRC med anledning av att TRC inte lämnat in årsredovisningen
inom föreskriven tid. Regeringen förutsätter att kommande årsredovis-
ningar lämnas inom den tid som är föreskriven.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Slutsatser

Regeringen anser att de övergripande målen för verksamheten bör ligga
fast.

Vid specialskolorna beräknas elevantalet utökas under budgetåret
1995/96. Regeringen har emellertid inte räknat upp anslaget i den ut-
sträckning som SIH föreslagit för det utökade elevantalet. En del av den
beräknade ökningen av antalet elever bör kunna finansieras inom ramen
för en effektiviserad verksamhet.

Regeringen föreslår att anslaget räknas upp med 10 miljoner kronor.
Dessa medel bör få utnyttjas av skolorna endast i den mån elevantalet
ökar.

Av de medel som avsattes budgetåret 1994/95 för utökade kostnader i
samband med elevtillströmning till skolorna, 6 320 000 kr, har regeringen
givit SIH möjligheten att fördela högst 750 000 kr till Ekeskolans ram-
post.

Övrigt

Regeringen har i inledningen till littera A. Skolväsendet (avsnitt 3.2)
redogjort för att ersättningen från hemkommunen till staten för elever i
specialskolan bör höjas till 75 000 kr. Även fortsättningsvis bör en redu-
cerad avgift tas ut för elever i s.k. externa klasser av specialskolan.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

12. till Specialskolorm.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 594 515 000 kr.

A 12. Statens skola för vuxna i Härnösand

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

18 518 955"

19 462 000

30 380 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

varav 20 112 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

11 I utgiftsposten ingår semesterlöneskuld om 1 045 000 kr.

De grundläggande bestämmelserna om statens skolor för vuxna (SSV)
finns i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna och förordningen
(1992:601) om statens skolor för vuxna.

Det övergripande målet för SSV är att komplettera den kommunala
vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma
slag i form av distansutbildning.

Anslaget tillförs inkomster vid uppdragsutbildning enligt förordningen
(1986:64) om uppdragsutbildning vid statens skolor för vuxna samt av-
gifter för studiematerial och andra hjälpmedel samt ansökningsavgifter
enligt 6 § andra stycket och 7 § lagen (1991:1108) om statens skolor för
vuxna.

Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) har i sin årsredovisning i
de delar som avser resultatredovisningen lämnat en redovisning indelad
i verksamhetsgrenarna anslagsfinansierad verksamhet och uppdragsfinans-
ierad verksamhet.

SSVH har redovisat ett anslagssparande om 1 375 000 kr för budgetå-
ret.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

SSVH föreslår i sin förenklade anslagsframställning att ytterligare medel
skall tillföras verksamheten såväl för utökade utbildningsinsatser som för
olika utvecklingsinsatser.

Regeringens överväganden

S am m anfattn ing

Övergripande mål

De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast.

Resurser för 1995/96

Ramanslag 30 380 000 kr

Beräknade avgiftsinkomster 10 250 000 kr

R esultaibedömning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende SSVH. Regeringen instämmer i RRV:s påpekan-
den att informationskvaliteten bör förbättras i vissa av de årsredovisnings-
dokument som avlämnats samt att redovisningen av den avgiftsfinans-
ierade verksamheten måste utvecklas.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att nuvarande riktlinjer för verksam-
heten bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Regeringen är inte beredd att tillstyrka SSVH:s förslag om ytterligare
medel för en utökning av verksamheten och för olika utvecklingsinsatser.
Detta skall ses mot bakgrund av de fortlöpande besparingar som regering-
en anser sig behöva göra, bl.a. på SSV:s område från och med budgetåret
1995/96. Någon besparing behöver dock inte tas ut på SSVH redan nästa
budgetår, däremot kommer en besparing om 3 % att tas ut under vardera
budgetåren 1997 och 1998. SSVH bör emellertid under budgetåret
1995/96 genom ett effektivare medelsutnyttjande åstadkomma en ökad
verksamhet med bibehållna resurser.

Förelag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

13. till Statens skola för vuxna i Härnösand för budgetåret 1995/96 an-
visar ett ramanslag på 30 380 000 kr.

A 13. Statens skola för vuxna i Norrköping

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

14 032 115

19 153 000

27 718 000

varav 18 373 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

De grundläggande bestämmelserna om statens skolor för vuxna (SSV)
finns i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna och förordningen
(1992:601) om statens skolor för vuxna.

Det övergripande målet för SSV är att komplettera den kommunala
vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma
slag i form av distansutbildning.

vuxna.

Statens skola för vuxna i Norrköping (SSVN) har i sin årsredovisning
i de delar som avser resultatredovisningen inte redovisat verksamheten
indelad i verksamhetsgrenar.

SSVN har redovisat ett anslagssparande om 5 000 000 kr för budget-
året.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

S am m anfattn ing

Övergripande mål

De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast.

Resurser för 1995/96

Ramanslag 27 718 000 kr

Beräknade avgiftsinkomster 16 500 000 kr

Resultatbedömning

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions-
berättelsen avseende SSVN. Det bör emellertid nämnas att årsredovis-
ningen bl.a. saknar en uppdelning av verksamheten på verksamhetsgrenar,
vilket medför att det inte går att utläsa kostnaderna per verksamhetsgren.
Regeringen förväntar sig att denna och andra brister kommer att vara
åtgärdade till kommande årsredovisning genom det arbete som bedrivs vid
myndigheten för att förbättra redovisningen av verksamhetens resultat.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att nuvarande riktlinjer för verksam-
heten bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Regeringen anser sig behöva göra fortlöpande besparingar, bl.a. på
SSV:s område från och med budgetåret 1995/96. Mot bakgrund av
SSVN:s stora redovisade anslagssparande är det regeringens bedömning
att den föreslagna besparingen på SSV:s område under nästa budgetår bör
tas ut genom en minskad medelstilldelning till SSVN. Det förändrings-
arbete som inletts vid SSVN, med att bl.a. förbättra de administrativa
funktionerna, bör ändå kunna genomföras och därmed möjliggöra en
bibehållen verksamhet med minskade resurser. En fortsatt besparing på
3 % kommer därefter att tas ut under vardera budgetåren 1997 och 1998.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

14. till Stalens skola för vuxna i Norrköping för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 27 718 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

A 14. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

76 916 124

78 080 000

125 916 000

varav 79 755 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget utbetalas statsbidrag enligt förordningen (1994:519) om
statsbidrag till utbildning av utlandssvenska bam och ungdomar. Stats-
bidrag lämnas till huvudmannen för en svensk utlandsskola, distansunder-
visning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid
en utländsk skola (internationell skola).

Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt.

Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan Finland,
Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område
(ändrad 1991-06-20).

Regeringens överväganden

Ett nytt elevbaserat statsbidragssystem för utlandsundervisningen infördes
budgetåret 1994/95.1 samband därmed gjordes även en kraftig uppräkning
av anslaget. Enligt regeringens bedömning bör bidragsbeloppen per elev
vara oförändrade nästa budgetår. Särskilda medel finns innevarande
budgetår avsatta för slutreglering av bidrag enligt det tidigare gällande
statsbidragssystemet. Dessa medel (3,4 miljoner kronor) bör nu avräknas
från anslaget. Anslaget bör dock kunna belastas med eventuellt kvarvaran-
de slutreglering även under budgetåret 1995/96.

Europaskolorna

För bam till EU-tjänstemän finns särskilda europaskolor. Europaskolorna
är offentliga institutioner för utbildning. De kontrolleras gemensamt av
regeringarna i medlemsstaterna. Hittills har nio sådana skolor inrättats runt
om i olika medlemsländer.

Skolomas ändamål är att bam till EU:s tjänstemän skall utbildas till-
sammans. I mån av plats kan även andra bam tas in mot en avgift. Sko-
lorna omfattar nursery school, primary school (5 år) och secondary school
(7 år). Skolorna har gemensam läroplan och avslutas med The European
baccalaureate (EB-examen). Undervisningen skall ske på något av med-
lemsländernas språk och kan i vissa ämnen ske i sammansatta klasser med
elever från olika länder. På orter där det finns många EU-anställda från

5 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

samma land bildar medlemslandet en egen sektion och anställer då egna
lärare.

Medlemsländerna skall vardera utse en ledamot i styrelsen för skolorna
samt två inspektörer i inspektörsrådet (en för nursery och primary school
och en för secondary school).

Europaskolorna finansieras till ca 65 % av EU och till ca 21 % av
medlemslandet genom anställning av och betalning för nationella lärare.
Återstående finansiering (ca 14 %) utgörs av avgifter för bam till icke
EU-anställda. Värdlandet svarar för lokaler efter överenskommelse med
styrelsen för europaskolorna.

Utifrån antalet sektioner, klasser och elever bestämmer styrelsen för
europaskolorna hur många lärare som skall anställas. Medlemslandet
anställer de nationella lärama och betalar lön till dem. Arbetsgivare är
staten, som också garanterar den anställde de sociala förmåner som nor-
malt tillkommer en lärare i hemlandet. Tillägg till lönen och andra löne-
förmåner som tillkommer en lärare vid en europaskola betalas av EU.

Verksamheten vid europaskolorna regleras för närvarande i bl.a. en
särskild stadga som antogs år 1957 (Statute of the European School).
Medlemsländerna i Europeiska unionen och de europeiska gemenskaperna
har emellertid i juni 1994 undertecknat en konvention om europaskolorna
(Convention defining the Statute of the European Schools). Genom kon-
ventionen, som ännu inte trätt i kraft, upphävs bl.a. 1957 års stadga. I
artikel 4.1 i anslutningsakten till fördraget mellan Europeiska unionens
medlemsländer och bl.a. Sverige om anslutning till Europeiska unionen
förbinder sig Sverige att från dagen för anslutningen ansluta sig till de
avtal som de nuvarande medlemsstaterna har ingått och som gäller unio-
nens funktion eller som har samband med unionens verksamhet. Regering-
en har i propositionen Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop.
1994/95:19) förklarat sig ha för avsikt att återkomma till riksdagen i de
fall där anslutning till konventioner eller andra instrument är av sådan
beskaffenhet att de skall underställas riksdagen. Enligt såväl 1957 års
stadga som 1994 års konvention gäller att en medlemsstat skall ansöka
om tillträde till respektive överenskommelse. Överenskommelserna fordrar
också ratifikation. Det ankommer på regeringen att ansöka om tillträde.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen såvitt gäller frågan om
godkännande av 1994 års konvention.

Regeringen anser att Sverige bör utnyttja den möjlighet som europasko-
lorna erbjuder till skolgång för EU-tjänstemäns bam och kommer inom
kort att inlämna en ansökan. En svensk sektion bör bildas i Bryssel för
primary school (6 - 11 år) läsåret 1995/96. Därefter bör en successiv
uppbyggnad ske. Läsåret 1996/97 kan det även bli aktuellt med en svensk
sektion i Luxemburg.

För närvarande finns ingen uppgift om hur många lärare som kommer
att behöva anställas nästa läsår. Dessutom kan vid uppbyggandet av en
svensk sektion vissa medel behövas för utrustning m.m. Regeringen
föreslår därför att riksdagen under detta anslag anvisar ett belopp om 7,5
miljoner kronor för de kostnader som bl.a. kan uppstå om svensk sektion
bildas.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

15. till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 125 916 000 kr.

A 15. Bidrag till driften av fristående skolor

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

214 801 725

181 965 000

274 625 000

varav 183 026 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget lämnas statsbidrag fristående skolor i följande fall, näm-
ligen,

- internationella skolor,

- kompletterande skolor,

- fristående särskolor,

- riksinternatskolor.

Vidare utgår särskilt statsbidrag till kostnader för undervisningsinsatser
vid Frälsningsarméns internatskola Sundsgården, Ekerö.

Medel under detta anslag avser huvudsakligen bidrag enligt regeringens
beslut till sådana kompletterande skolor, vars utbildningar kan anses
särskilt värdefulla från nationell synpunkt. Innevarande budgetår lämnas
bidrag till 36 sådana skolor, varav 14 ger grundläggande konstnärlig
utbildning och sex skolor kvalificerade hantverksutbildningar.

Regeringens överväganden

Från och med den 1 januari 1996 skall fristående särskolor, såväl sådana
som motsvarar den obligatoriska särskolan som gymnasiesärskolan till-
delas resurser från elevens hemkommun (prop. 1993/94:242, bet.
1993/94:UbU20, rskr. 1993/94:421). Regeringen kommer senare att fast-
ställa vilka av de fristående särskolor som i dag har statligt stöd, som
skall vara berättigade till offentligt bidrag. Medel som innevarande bud-
getår beräknats för statsbidrag till fristående särskolor har därför avräknats
från anslaget. Detta kommer att beaktas vid beräkning av det statliga
utjämningsbidraget till kommunerna för år 1996.

Från och med den 1 juli 1994 tilldelas fristående gymnasieskolor resur-
ser från elevens hemkommun. Vid medelsberäkningen i 1994 års budget-
proposition avräknades från detta anslag medel motsvarande det stats-
bidrag som under budgetåret 1993/94 lämnades till sådana skolor. Härvid
avräknades också medel motsvarande statsbidraget till Lundsbergs skola.
Regeringen gav emellertid i maj 1994 Lundsbergs skola ställning som
riksinternatskola fr.o.m. den 1 juli 1994. Medel motsvarande statsbidraget
till denna skola måste därför återföras till detta anslag. Något resurstill-
skott för elevhemsverksamhet och bidrag för utlandssvenskars bam bör

dock inte komma i fråga förrän efter den översyn av riksinternatskoloma
som behandlas nedan.

En riksinternatskola är enligt definitionen i skollagen (1985:1100) inte
en fristående skola utan en särskild utbildningsform. Enligt 10 kap. 1 §
skollagen kan regeringen - på framställning från huvudmannen - ge en
internatskola ställning som riksinternatskola.

Förordningen (1991:1080) om riksinternatskolor innehåller bestämmel-
ser om verksamheten vid sådana skolor bl.a. om styrelse och skolledning,
att bestämmelser för grundskolan och gymnasieskolan skall följas, om
behörighet att tas in i riksinternatskola, betyg, intagning, intagningsnämnd
och statsbidrag m.m.

Verksamheten vid en riksinternatskola är alltså starkare reglerad än vid
en fristående grundskola eller gymnasieskola.

En riksinternatskola får direkt riktat statsbidrag som omfattar bidrag till
undervisning, elevhemsverksamhet och bidrag för utlandssvenskars bam.

Regeringen anser att en översyn av reglerna för riksinternatskolor bör
göras. Översynen skall ha som syfte att regleringen för riksintematskolor-
na skall anpassas till vad som gäller för fristående skolor. Med hänsyn till
dels att skolorna kan behöva omställningstid för denna förändring, dels att
nuvarande förordnandeperiod för styrelserna löper ut den 30 juni 1996 bör
en förändring ske först fr.o.m. den 1 juli 1996. Regeringen avser att senare
återkomma till riksdagen i denna fråga.

I enlighet med vad som redovisats under anslaget A 9. Bidrag till viss
verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. bör medel överföras
till detta anslag för statsbidrag till Hushållsskolan i Bräkne Hoby (kom-
pletterande skola) (+ 1 687 000).

Den tvååriga stallchefsutbildningen i Flyinge inordnas successivt i Lant-
bruksuniversitetet med start för årskurs 1 innevarande budgetår. Medel för
statsbidrag till Flyinge motsvarande årskurs 2 och som beräknats under
detta anslag har därför förts över till nionde huvudtiteln (Jordbruksdepar-
tementet) anslaget H 1. Sveriges lantbruksuniversitet (- 1 159 000 kr).

Riksdagen fastställde efter förslag i 1994 års budgetproposition ramen
årsele vplatser för statsbidrag under budgetåret 1994/95 till kompletterande
skolor, till internationella skolor över grundskolenivån och till riksintemat-
skolor till 3 014. Efter föreslagna förändringar vad gäller stöd till Lunds-
bergs skola, Hushållsskolan i Bräkne Hoby och stallchefsutbildningen i
Flyinge bör ramen för budgetåret 1995/96 fastställas till 3 428 årselev-
platser.

Den nya gymnasieskolan får i enlighet med riksdagens beslut införas
fr.o.m. budgetåret 1992/93. Det innebär att utbildningar i gymnasieskolan
inom den tidigare s.k. lilla ramen avvecklas i motsvarande takt. I vissa
fall kan det vara fördelaktigt att omvandla en viss utbildning till en fristå-
ende skola över grundskolenivån som kompletterar det offentliga skolvä-
sendet. Regeringen föreslår därför - i likhet med förra året - att regering-
en bemyndigas att få utöka den av riksdagen fastställda ramen för stats-
bidragsberättigade årselevplatser vid fristående kompletterande skolor för
sådana fall.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

16. godkänner förslaget till ram för budgetåret 1995/96 för statsbidrags-
grundande årselevplatser vid fristående kompletterande skolor, riksinter-
natskolor och internationella skolor över grundskolenivån,

17. bemyndigar regeringen att, enligt vad som anförts, i vissa fall utöka
den av riksdagen fastställda ramen för årselevplatser för budgetåret
1995/96,

18. till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 274 625 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

B Folkbildning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Folkbildningen, studieförbund, folkhögskolor, föreläsningsföreningar och
folkbibliotek, var länge i stort sett ensamma om att svara för vuxenut-
bildningen i vårt land. Först under 1960-talet startades komvux, under 70-
talet började högskolan öppnas också för människor i arbetslivet genom
ändrade intagningsbestämmelser. I dag är folkbildningen en anordnare
bland flera andra inom vuxenutbildningen.

Undervisningen vid både folkhögskolor och studieförbund karaktäriseras
av arbetsformer som innebär deltagarstyrda studier där grupparbete och
samtal spelar en viktig roll. Stort utrymme ges åt studier som växer fram
ur deltagarnas egna erfarenheter, intressen och behov. De friare arbets-
former och det arbetssätt som präglar studieförbund och folkhögskolor
skapar goda möjligheter att nå lågutbildade och personer med olika funk-
tionshinder.

De flesta studieförbund och folkhögskolor är folkrörelseorgan, som
tillkommit i nära anslutning till olika medlemsorganisationer för att däri-
genom möjliggöra kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom och
i anslutning till respektive organisation. Medlemsskolning är en viktig
uppgift för folkbildningen.

Genom sin uppbyggnad och organisation har folkbildningen goda förut-
sättningar att snabbt ta upp frågeställningar och kunskapsområden som
aktualiseras. Ett gott exempel på detta är den satsning på studieverksam-
het som gjorts i anslutning till EU-valet. Studieförbund och folkhögskolor
har också under de senaste åren med hjälp av extra statliga resurser gjort
stora insatser för utbildning av arbetslösa.

Folkhögskolorna har sedan länge genomfört kompetensgivande utbild-
ningar på grundskole- och gymnasienivå. Även eftergymnasiala utbild-
ningar och högskolekurser anordnas ofta i nära samverkan med universitet
och högskolor. Från och med budgetåret 1992/93 har även studieförbun-
den möjlighet att genomföra kompetensinriktade utbildningar motsvarande
vad som ges inom det allmänna skolväsendet och högskolan utan att
möjligheten till statsbidrag påverkas.

Utöver sina utbildningsuppgifter är folkbildningen viktig även som
kulturbärare. Anslaget till folkbildningen är det enda statliga bidrag med
kulturpolitisk betydelse som når ut till alla kommuner i landet. I många
fall är det studieförbunden som bär upp det lokala kulturlivet. I de ca 250
kommuner som saknar statsstödda kulturinstitutioner för musik, teater etc.
är studieförbunden tillsammans med föreningslivet och folkbiblioteken
den viktigaste arrangören av kulturprogram. Även studieförbundens este-
tiska verksamhet är av väsentlig betydelse för kulturlivet i samhället.
Inom detta område finns en stor bredd av verksamheter. Hit räknas teore-
tiska studier av ämnen som musikhistoria, teaterhistoria och konsthistoria
tillsammans med utövande verksamhet av amatörer inom musik, scenisk
konst, teckning, bild- och formkonst. Även slöjd/konsthantverk räknas hit.
Det estetiska området lockar i hög grad deltagare från yngre åldersgrupp-
per. Särskilt attraktivt för denna grupp är musiken. Den praktiskt-estetiska

verksamheten samlar många kvinnor. Många folkhögskolor har en stor Prop. 1994/95:100
betydelse som kulturcentrum för lokalsamhället. Bil. 9

Folkbildningen samlar många deltagare. Under budgetåret 1993/94
deltog ca 2 800 000 personer i ca 330 000 studiecirklar och ca
11 400 000 personer i ca 115 000 kulturprogram. Folkhögskolorna sam-
lade ca 39 500 deltagare i de långa kurserna (inkl, ca 15 100 deltagarna
i långa kurser genomförda med stöd av särskilda statliga insatser för
arbetslösa) och ca 150 000 i korta kurser.

Folkbildningen är således ett viktigt komplement till den allmänna
vuxenutbildningen i arbetet med att höja utbildningskompetensen i sam-
hället. Folkbildningens arbetsformer med individuella studiegångar och
flexibla pedagogiska arbetsformer tillsammans med den tillgänglighet den
uppvisar ger unika förutsättningar för att nå de grupper som är i störst
behov av ytterligare utbildning.

Regeringen anser utifrån denna bedömning att studieförbund och folk-
högskolor skall undantas från besparingar. Detta innebär att för de under
littera B upptagna anslagen B 1. Bidrag till folkbildningen, B 2. Bidrag
till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen och B 3. Bidrag till
kontakttolkutbildningen skall inga besparingar tas ut. Anslaget B 1. Bi-
drag till folkbildningen bör även tillföras en resurs på 40,5 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96 (27 miljoner kronor för 12 månader).

	Anvisat 1993/94	Anvisat 1994/95	Förslag 1995/96	varav beräknat för juli 95-juni 96	Beräknad besparing 1997*	Beräknad besparing 19981
B. Folkbildningen	1 979	1 937	3 046	2 017	of	of
Särskilda arbets-	539	491	539	539
marknads i ns ats e r
Summa	2 518	2 428	3 585	2 556

1 Prisnivå 1995/96

B 1. Bidrag till folkbildningen

1993/94 Utgift 2 456 463 000

1994/95 Anslag 2 356 038 000

1995/96 Förslag 3 472 357 000

varav 2 482 551 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Statsbidraget utbetalas till Folkbildningsrådet, som ett samlat finansiellt
stöd till folkbildning. Enligt förordningen (1991:977)om statsbidrag till
folkbildningen lämnar Folkbildningsrådet statsbidrag till folkhögskolor
och studieförbund. Folkbildningsrådet beslutar vilka som skall tilldelas
statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem.

Från detta anslag utbetalas även bidrag till föreningen Nordisk folkhög-
skola i Geneve.

Syftet med statsbidrag till folkbildningen är att stödja en verksamhet
som gör det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa
engagemang att delta i samhällsutvecklingen.

Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja
utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamheter som
anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta grupper.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Av Folkbildningsrådets förenklade anslagsframställning framgår att inom
studieförbundsverksamheten har såväl antalet studietimmar i studiecirklar
som antalet kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet ökat under
budgetåret 1993/94 jämfört med budgetåret 1992/93.

För folkhögskolans del har den verksamhet för vilken reguljärt stats-
bidrag betalats haft i stort sett oförändrad omfattning under åren 1992/93
och 1993/94.

U nder budgetåret 1993/94 har Folkbildningsrådet av arbetsmarknadsskäl
fått särskilda medel dels för arbetsmarknadsanpassad utbildning (100
miljoner kronor), dels för anordnande av extra utbildningsplatser inom
folkhögskolan (ca 439 miljoner kronor). Inom ramen för den arbetsmark -
nadsinriktade utbildningen har studieförbunden genomfört sammanlagt ca
20 000 arrangemang, varav merparten i form av studiecirklar, och samlat
ca 195 000 deltagare. Bland deltagargruppema återfinns många ungdomar,
invandrare, kulturarbetare, handikappade, ungdomsledare, långtidsarbets-
lösa utan A-kassa samt arbetslösa inom studieförbundens medlemsorgani-
sationer. Studieförbunden redovisar att mer än 8 000 eller ca 15 % av
deltagarna är invandrare.

De särskilda medlen för extra utbildningsplatser vid folkhögskolorna har
möjliggjort 1 100 kurser för totalt 15 122 deltagare, varav 8 835 kvinnor.
De extra studieplatserna har utgjort drygt en tredjedel av folkhögskolornas
totala verksamhet under verksamhetsåret. Den övervägande delen av
kurserna, ca 70 %, har bestått av allmänna kompetenshöj ande utbildningar

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

på främst grundskole- och gymnasienivå med tyngdpunkt på basämnen,
språk samt datakunskap. Ca 40 % av deltagarna hade högst grundskoleut-
bildning och ca 80 % av deltagarna högst motsvarande tvåårig gymnasie-
utbildning. 2 346 eller ca 15 % av deltagarna var invandrare.

Folkbildningsrådet har av de tillgängliga resurserna avsatt 25 miljoner
kronor som förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder och
deltagare med språkliga och sociala handikapp. Av dessa har 7 miljoner
kronor fördelats i samverkan med Nämnden för vårdartjänst för deltagare
som inte på annat sätt kunde delta i folkhögskolekurser. Mer än 50 nya
kurser för handikappade har kunnat genomföras med stöd av de vidtagna
åtgärderna.

Enligt regeringens mening har såväl folkhögskolor som studieförbund
bedrivit en verksamhet som väl uppfyller de syften som regeringen ställt
upp för statsbidrag för folkbildningen under budgetåret 1993/94. Likaså
har folkhögskolorna och studieförbunden på ett gott sätt visat sig kunna
hantera de särskilda resurser som ställts till förfogande av arbetsmark-
nadspolitiska skäl under samma budgetår.

Slutsatser

Från anslaget har förts bort 490 710 000 kr som, av arbetsmark-
nadspolitiska skäl, anvisats för budgetåret 1994/95.

Under innevarande budgetår har, i likhet med vad som gällt för bud-
getåret 1993/94, studieförbund och folkhögskolor disponerat betydande
arbetsmarknadspolitiska resurser för insatser med särskild inriktning på
arbetslösa. De hittillsvarande erfarenheterna är så goda att regeringen
bedömer att en fortsatt satsning av detta slag bör ske även under bud-
getåret 1995/96. Regeringen anser att studier i t.ex. studiecirkelform är en
väl fungerande åtgärd för att aktivisera arbetslösa. De är också särskilt
lämpliga för den som saknar studievana och har låg utbildningsnivå.
Arbetslösa bör också i viss utsträckning kunna fungera som cirkelledare.
Regeringen föreslår därför att Folkbildningsrådet erhåller 100 miljoner
kronor för särskilda kurser för arbetslösa förlagda till studieförbund och
folkhögskolor. Regeringen föreslår även att 439 miljoner kronor anvisas
för att möjliggöra ca 10 000 extra platser inom folkhögskolan under
hösten och våren 1995/96. Av anvisade 439 miljoner kronor skall 30
miljoner kronor användas för kommande försöksverksamhet med dis-
tansutbildning vid folkhögskolor eller studieförbund enligt bestämmelser
som regeringen avser att senare meddela.

Regeringen har under inledningen gett sin syn på betydelsen av folk-
bildningen. Regeringen anser utifrån denna bedömning att studieförbund
och folkhögskolor skall undantas från besparingar och även tillföras en
ytterligare resurs på 40,5 miljoner kronor (27 miljoner kronor för 12
månader). Medelsbehovet för budgetåret 1995/96 blir därmed
3 471 767 000 kr (inkl, pris- och löneomräkning).

Till föreningen Nordisk folkhögskola i Geneve föreslås ett anslag på
590 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 3 472 357 000 kr.

B 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

49 474 669

63 959 000

102 140 000

varav 65 715 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget utbetalas statsbidrag till Nämnden för vårdartjänst (NV) för
vissa handikappåtgärder inom folkbildningen.

De övergripande målen för nämndens verksamhet är att förbättra förut-
sättningarna för utbildning och studier för i första hand unga och vuxna
personer med funktionshinder samt administrera och utveckla olika stöd
som behövs i och omkring studiesituationen.

Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet ansvarar
för fördelningen av statsbidrag till tolkutbildning för döva, dövblinda och
vuxendöva samt teckenspråkslärarutbildningen. Dessa utbildningar skall
planeras i samverkan med berörda handikapporganisationer.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Nämnden för vårdartjänst (NV)

Budgetåret 1993/94 fick 57 folkhögskolor del av NV:s tilläggsbidrag för
sådan verksamhet som inte kunde täckas av Folkbildningsrådets bidrag.
Genom dessa bidrag möjliggjordes ökad lärartäthet, tolkhjälp, assistans till
de studerande i undervisningen och på fritiden, organiserad fritidsverk-
samhet och möjligheter att delta i kulturlivet. En viss del av bidraget har
även kunnat utnyttjas för anpassning av teknisk utrustning, anpassat
studiematerial och viss byggnadskomplettering.

Genom NV:s bidrag har 2 124 deltagare med olika funktionshinder
kunnat delta i anpassningskurser. I kurserna har även deltagit 232 an-
höriga. Kurserna anordades på 29 folkhögskolor i samarbete med 12
handikapporganisationer.

3 675 000 kr har utbetalats till Synskadades Riksförbund för anpassning
av studiematerial till synskadade och dövblinda.

Av NV:s förenklade anslagsframställning framgår att antalet studerande
med funktionshinder i långa folkhögskolekurser inom ramen för folkhög-
skolans reguljära verksamhet minskade med 153 personer, eller med 7 %
jämfört med budgetåret 1991/92. Tas emellertid hänsyn till de ytterligare
resurser som ställts till folkhögskolornas förfogande för extra elevplatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

av arbetsmarknadsskäl blir bilden annorlunda. Det visar sig då att antalet Prop. 1994/95:100
studerande med funktionshinder ökat med totalt 590 personer eller med Bil. 9
ca 27 % under samma period. Ökningen kan förklaras med att Folkbild-
ningsrådet avdelat 25 miljoner kronor av den extra resursen för elever
med funktionshinder och för deltagare med språkliga och sociala handi-
kapp. Av dessa fördelades 7 miljoner kronor till särskilda insatser för
riktade folkhögskolekurser för deltagare som på annat sätt inte kunnat
delta i folkhögskolekurser. Arbetet härmed har skett i nära samarbete
mellan Folkbildningsrådet och NV, varvid NV på rådets uppdrag svarat
för information, rådgivning, administration och uppföljning av verksam-
heten. Den resurs som tillförts folkhögskolorna för extra platser har
således även kommit funktionhindrade till del.

Tolk- och översättarinstitutet

I sin förenklade anslagsframställning anför Tolk- och översättarinstitutet
(TÖI) att anslaget genom den förstärkning som har gjorts fr.o.m. den 1
januari 1994 nu ligger på den nivå som svarar mot den utexaminering av
tolkar som krävs för att möta behovet i samhället. Det har dock visat sig
vara svårt att från ett år till ett annat åstadkomma en markant ökning av
utbildningsvolymen. Bristen på utbildade lärare och bristen på studerande
med tillräckliga kunskaper i teckenspråk gör att man under ett uppbygg-
nadsskede måste ägna stora insatser åt att skapa förutsättningar för att på
sikt kunna höja utbildningsvolymen. TÖI arbetar på att ta fram en lång-
tidsplan för tolkutbildningen och teckenspråksutbildningen som syftar till
att man mot slutet av planeringsperioden skall nå upp till en väsentligt
ökad utbildningsvolym.

Socialstyrelsen har i en rapport (1994:3) Tolktjänstverksamheten för
bamdomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade bedömt att det
krävs ytterligare åtgärder för att förbättra tillgången på utbildade tolkar.

TÖI:s nämnda långtidsplan kommer att presenteras för Utbildnings-
departementet under våren 1995.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer för handikappåtgärder inom folkbild-
ningen som lades fast i 1993 års budgetproposition samt i propositionen
(1992/93:159) om stöd och service till vissa funktionshindrade bör gälla
även för budgetåret 1995/96.

Statsbidraget till NV för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
beräknas till 52 638 000 kr.

Statsbidraget till TÖI för tolkutbildning samt teckenspråkslärarundervis-
ning beräknas till 48 802 000 kr. Bidraget till Stockholms universitet för
förvaltningskostnader vid TÖI beräknas till 700 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2. till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett anslag på 102 140 000 kr.

B 3. Bidrag till kontakttolkutbildning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

8 203 664

8 000 000

10 806 000

Reservation 1 381 460

varav 8 220 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras av Kammarkollegiet som utbetalar medlen till studie-
förbunden och folkhögskolorna efter särskilt beslut av Tolk- och över-
sättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI). TÖI fördelar statsbidrag
för kontakttolkutbildning till studieförbund och folkhögskolor enligt
förordningen (1991:976) om statsbidrag till kontakttolkutbildning.

Från anslaget betalas kostnader för kontakttolkutbildning, anordnarens
kostnad för deltagarnas resor och inackordering samt stipendier till delta-
gare. Utbildning anordnas inom huvudområdena socialtolkning, sjukvårds-
tolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning.
Deltagarna bör aktivt behärska såväl svenska som det språk varifrån
tolkningen skall ske samt ha allmänna kunskaper i samhällsfrågor både
vad gäller Sverige och tolkspråkets land/länder. Vid fördelning av stats-
bidraget skall TÖI särskilt eftersträva att kontakttolkutbildningen lokalise-
ras till de regioner och inriktas på de språk där behoven av kontakttolkar
är störst.

TÖI har utformat statsbidraget som ett schablonbidrag per undervis-
nings/studietimme för utbildningskostnad och kursadministration. Inac-
korderingsstöd, bidrag till resekostnader samt stipendier utgår i stort sett
enbart för folkhögskolekurser.

TÖI skall utöva tillsyn över kontakttolkutbildningen på folkhögskolor
och i studieförbund samt kontinuerligt följa upp och utvärdera utbild-
ningen. TÖI ställer upp de övergripande målen för kontakttolkutbildningen
och svarar för pedagogiskt och metodiskt utvecklingsarbete samt för
information om utbildningen.

Regeringens överväganden

Regeringen har den 23 juni 1994 gett Tolk- och översättarinstitutet vid
Stockholms universitet (TÖI) och Statens invandrarverk (SIV) i uppdrag
att kartlägga och analysera vissa frågor rörande verksamhet för kontakttol-
kar. Uppdraget har getts mot bakgrund av riksdagens beslut med anled-
ning av förslag i 1994 års budgetproposition att anslaget av statsfinans-
iella skäl borde upphöra (prop. 1993/94:100 bil. 9 s. 76, bet.
1993/94:KrU13, rskr. 1993/94:177). Uppdraget skall redovisas till Ut-

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

bildningsdepartementet och Kulturdepartementet i en gemensam rapport
senast den 1 februari 1995.

Regeringen föreslår i avvaktan på närmare ställningstagande till rappor-
ten att anslaget för budgetåret 1995/96 endast pris- och löneomräknas.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

3. till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 10 806 000 kr.

C Universitet och högskolor m.m.

1 Högre utbildning och forskning

1.1 Allmänt om högre utbildning och forskning

Den högre utbildningen bedrivs vid sju universitet inkl. Sveriges lant-
bruksuniversitet, tre högskolor med fakultet - Karolinska institutet, Kungl.
Tekniska högskolan och Högskolan i Luleå, 14 mindre och medelstora
högskolor, sju konstnärliga högskolor samt 27 vårdhögskolor; därutöver
bedrivs högskoleutbildning på Gotland. Till detta kommer den högre
utbildning som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare.

Expansionen av den högre utbildningen har varit betydande. Antalet
studenter, omräknade till heltidsstudenter, i grundutbildningen har ökat
med cirka 30 procent sedan 1990-talets början. Läsåret 1993/94 uppgick
antalet registrerade studerande på hel- och deltid till drygt 255 000.
Tillströmningen till högre utbildning var relativt konstant under större
delen av 1980-talet. Fram t.o.m. läsåret 1987/88 var antalet högskoleny-
börjare 41- 43 000 per läsår. Under den därpå följande femårsperioden
expanderade utbildningen kraftigt. Läsåret 1993/94 uppgick antalet hög-
skolenybörjare till nästan 62 000, vilket motsvarar en ökning med drygt
40 procent under perioden. Ungefär hälften av nybörjarna läser fristående
kurser. Kvinnorna är i majoritet (cirka 57 procent) men det är stor varia-
tion mellan olika kurser och program.

Omkring 33 500 examina togs ut under läsåret 1993/94 - en siffra som
förväntas öka under de närmaste åren när kapacitetsökningen slår igenom.
Även antalet ny antagna doktorander har ökat. Läsåret 1993/94 fanns
nästan 17 000 aktiva studerande i forskarutbildning och av dessa var
36 procent kvinnor. Antalet avlagda doktorsexamina uppgick till 1 440.

Vid de statliga universiteten och högskolorna inom Utbildningsdeparte-
mentets ansvarsområde fanns nästan 45 000 anställda, varav omkring
hälften var lärare och forskare. Andelen kvinnor bland forskarassistenterna
var 24 procent, bland lektorerna 22 procent och bland professorerna 7
procent.

För budgetåret 1994/95 uppgår anslagen till dessa universitet och hög-
skolor m.m. till knappt 17 miljarder kronor varav 8,7 miljarder kronor till
grundläggande högskoleutbildning och 5,7 miljarder kronor till forskning
och forskarutbildning. Studiestödet har beräknats till drygt 6 miljarder
kronor.

Beträffande resultatredovisningen hänvisas till avsnitt 5. Med anledning
av att lärosätenas redovisning avser det första året i treårsperioden och att
årsredovisningarna är av varierande kvalitet och därför ej jämförbara bör
slutsatser anstå till slutet av treårsperioden.

Arbetet med att reformera och avreglera den högre utbildningen in-
leddes av den förra socialdemokratiska regeringen. Sålunda informerades
riksdagen våren 1991 om att linjesystemet skulle avskaffas och om att ett
beredningsarbete hade inletts för en total översyn och reformering av
förutsättningarna för verksamheten vid universitet och högskolor. Genom

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

1993 års universitets- och högskolereform befästes inriktningen mot en Prop. 1994/95:100
ökad självständighet, decentralisering samt kvalitet och effektivitet i den Bil. 9
högre utbildningen.

Högskolans mål

Vetenskap och kunskap är i grunden internationell. Högskolan måste i
hela sin verksamhet ha ett internationellt perspektiv. Den måste vara en
självständig organisation för sökandet och förmedlandet av kunskap. Den
skall befinna sig i det demokratiska samhällets mitt och vara en stark
kraft för en fördjupad demokrati. Högskolan förmedlar och utvecklar
kulturarvet och skall bidra till ett levande och skapande kulturliv. Högre
utbildning och forskning är av avgörande betydelse för näringslivets
utveckling och därmed för vårt samhälles välstånd.

Ansvaret för högskoleväsendet skall vila på statsmakterna. De demokra-
tiska organen och den statliga finansieringen utgör en garanti för offentlig-
het och rättssäkerhet samt för det fria utbytet av tankar och idéer inom
utbildning och forskning.

Den svenska högskolan skall erbjuda utbildning av hög och likvärdig
kvalitet vid universitet och högskolor i alla delar av landet. Den bidrar
därmed till en regionalt balanserad utveckling. Utbildning som anordnas
eller finansieras av staten skall även fortsättningsvis vara avgiftsfri.

Särskilda ansträngningar måste göras så att yrkesverksammas möjlig-
heter till högskoleutbildning förbättras. Utbildningar måste placeras i tid
och rum så att de yrkesverksammas deltagande underlättas. De bör även
starkare anknyta till efterfrågan på arbetskraft i näringslivet och samhället
i övrigt. En allsidig sammansättning av studerandegruppen är betydelsefull
för att skapa en öppen och kreativ studiemiljö.

Den svenska högskolan är samhällets kunskapssmedja, där kunskap
skapas och förmedlas. Till skillnad från många andra länder har Sverige
valt att låta forskningen väsentligen äga rum vid universitet och inte vid
fristående institut. Detta underlättar det önskvärda nära sambandet mellan
forskning och utbildning.

Forskningen och dess resultat är en angelägenhet för hela folket. De
som är verksamma inom forskning måste ha detta perspektiv för ögonen,
inte enbart därför att medborgarna ytterst är deras uppdragsgivare och
finansiärer, utan också för att det är en demokratisk rättighet att få ta del
av de problemställningar och de resultat forskningen frambringar. Omvänt
gäller också att forskningen skall kunna ta del av problemställningar i
näringslivet och samhället i övrigt. Det innebär att forskarna har ett an-
svar, inte endast inför vetenskapssamhället och de egna studenterna, utan
även för att på ett öppet och begripligt sätt presentera resultaten av sin
forskning. Denna ”folkbildningstradition” har gammal hävd i Sverige. De
måste också som deltagare i det offentliga samtalet stimulera ett intresse
för forskningsfrågor.

Svensk forskning är en liten del av den internationella forskarvärlden.
För att Sverige skall kunna utnyttja forskning och omsätta den i praktisk
tillämpning krävs forskningserfama personer. Näringslivet och den of-

fentliga sektorn kräver allt mer av forskningsbaserade varor och tjänster. Prop. 1994/95:100
Nya och bättre vägar måste skapas för att omvandla resultat från den Bil. 9
grundläggande forskningen till tillämpad forskning och utveckling. Det
bästa sättet att uppnå detta är att forskarutbildade i ökad omfattning
anställs av näringsliv och offentliga arbetsgivare. På motsvarande sätt är
det viktigt att det finns ett inflöde av kompetenta personer från näringsliv
och gemensam sektor till högskolan. En ytterligare central fråga är sam-
verkansmöjlighetema mellan forskare och företag samt möjligheten att
exploatera kunskap och forskningsresultat generellt i högskolan. I början
av 1990-talet utgjorde forskarutbildade personer knappt en halv procent
av de nyanställningar som gjordes på arbetsmarknaden. Ungefär varannan
nybliven doktor får anställning i den akademiska världen.

Likvärdig utbildning

Regeringen vill slå vakt om och utveckla det nationellt sammanhållna
system med gemensamma ramar, som varit en styrka i det svenska hög-
skoleväsendet. Att så sker ger också möjlighet för alla universitet och
högskolor att profilera sig och skapa mångfald inom ett sammanhållet
system. Mångfald garanteras genom decentraliseringen och det stora
ansvar för utformningen av verksamheten som ligger på det enskilda
lärosätet.

Likvärdig kvalitet i grundutbildningen måste eftersträvas vid alla univer-
sitet och högskolor så att en examen är lika mycket värd oavsett var den
utfärdats. Detta skall den statliga examensrätten garantera. Om studenter-
nas frihet skall ha någon reell innebörd måste studenterna under sin
studietid kunna byta studieort och därvid ha möjlighet att tillgodoräkna
sig redan genomförda studier.

Den högre utbildningen skall enligt högskolelagen (1992:1434) vila på
vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Detta
grundläggande krav måste beaktas av alla högskolans lärare oberoende av
om de genomgått forskarutbildning eller ej. Regeringen föreslår i denna
proposition åtgärder som syftar till att stärka den vetenskapliga kompeten-
sen vid de mindre och medelstora högskolorna.

Bland lärarna i högskolan har forskning i allmänhet varit högre värderad
än grundutbildning. Det kan skapa problem genom att studenterna i
undervisningen inte får chansen att möta och stimuleras av betydelsefulla
delar av högskolans kompetens. Ambitiösa insatser görs dock vid våra
lärosäten för att utveckla och stärka utbildningens forskningsanknytning.
Det är angeläget att högskoleledningar och studenter är starkt pådrivande
i denna utveckling.

Staten garanterar högskolans självständighet och frihet

Det statliga ansvaret handlar om att garantera god kvalitet i undervisning,
upprätthålla rättssäkerhet, främja inflytande och insyn. Härigenom garan- 80

teras också forskningens frihet liksom att forskningsresultat fritt och öppet

kan spridas. De offentliga universiteten och högskolorna har därmed
möjligheter att i sin verksamhet stå fria från intressen utanför högskolan.

Enligt högskolelagen skall allmänföreträdama vara i majoritet i hög-
skolans styrelse. Regeringen anser att politiska företrädare för nationella,
regionala eller lokala intressen bör ingå i styrelserna. Högskolan har inte
råd att undvara den kompetens och den kunskap om det omgivande
samhället som dessa besitter. Regeringen har därför för avsikt att komplet-
tera styrelserna med denna typ av allmänföreträdare.

Decentraliseringen av beslutsfattandet inom högskolan innebär ett ökat
ansvar för respektive lärosätes ledning. Högskoleledningen har därmed ett
stort ansvar för att skapa en miljö präglad av öppenhet och lyhördhet. I
de nämnder och andra beslutsorgan som högskolan själv tillsätter är det
viktigt, att anställda och studenter finns representerade. Förändringarna i
högskolelagen har inneburit en formell försvagning av det lagstadgade
medbestämmandet för studenterna, vilket är olyckligt. Det är angeläget att
studenterna aktivt deltar i arbetet för förändring och förnyelse av hög-
skolan och deras rätt till inflytande bör därför stärkas. Det är otillräckligt
att som nu endast ange studenternas rätt att vara representerade i styrelsen
och andra organ som behandlar utbildningsfrågor. Regeringen anser att
studenterna skall garanteras minst två representanter i nämnda organ.
Regeringen avser att ändra högskoleförordningen i detta avseende (avsnitt
4).

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

1.2 Internationalisering

Verksamheten vid universitet och högskolor är internationell till sin
karaktär. Den övervägande delen av all kunskap utvecklas utanför Sverige
och måste importeras innan den kan användas i svensk forskning och
undervisning. För att kunna delta i det internationella utbytet av kunskaper
och information krävs att den inhemska verksamheten håller hög kvalitet.

Europasamarbetet ger nya möjligheter för det internationella samarbetet.
EU:s nuvarande och planerade utbytesprogram för studenter länkar sam-
man sociala nätverk inte bara med Västeuropa utan även med Central- och
Östeuropa. Socrates och Leonardo är exempel på program där Sverige
kommer att medverka aktivt. Tempus innebär en öppning mot de Baltiska
staterna samt Öst- och Centraleuropa.

Det utvecklade samarbetet inom Europa skapar både ett snabbare kun-
skapsutbyte för alla som är verksamma inom högskolan och fördjupade
kontakter människor emellan. EU:s utbytesprogram öppnar också möjlig-
heter till utbyte med andra delar i världen. Ett kvantitativt mål som gäller
inom EU är att tio procent av studenterna bör studera minst tre månader
i ett annat land under sin grundutbildning.

Även för forskningens vidkommande innebär Europasamarbetet nya
möjligheter, framför allt när det gäller den mer tillämpade forskningen.
Ungefär fyra procent av de offentliga svenska utgifterna för forskning och
utveckling kan komma att utgöras av bidrag till EU:s budget. Svenska
forskare och företag får konkurrera på lika villkor med forskare och

6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

företag från andra EU-länder om medel från EU:s forskningsbudget. För
att få delta måste svenska forskare och företag ingå i projektgrupper med
deltagande från andra länder. Utöver tillgången till hela projektets resultat
får forskarna nytta av vårt deltagande genom att ingå i ett utvecklat
nätverk med dynamiska forskningsmiljöer. Inslaget av forskarutbildning
är stort.

Europasamarbetet får ej utvecklas på bekostnad av annan internationell
utblick och samverkan. Högskolan har ett stort ansvar för att vidga kun-
skapen och förståelsen för andra regioners samhällsförhållanden och
kulturer. Det gäller särskilt utvecklingsländer där över 80 procent av
mänskligheten lever. Högskolan skall aktivt främja kunskapen om ut-
vecklingsländerna.

Högskolan skall kraftfullt bekämpa alla former av främlingsfientlighet
och rasism.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

1.3 Jämställdhet

Högskolans kvalitetsutveckling gynnas av att människor med skilda
erfarenheter har ett jämbördigt samarbete. Genom att kvinnor och män
under sin uppväxt utvecklat olika referensramar finns det en kvalitetspo-
tential i samverkan mellan könen. För att den potentialen skall komma till
nytta måste samverkan ske under jämlika villkor.

Den akademiska världen domineras av män - professorer, dekaner och
prefekter. Mer än tre fjärdedelar av forskarassistenter och lektorer är män
trots att kvinnorna är i majoritet inom de flesta typer av grundutbildning.
Andelen kvinnor bland professorer är endast sju procent.

Detta är inte acceptabelt. Kvinnornas frånvaro ger dessutom kvalitetsför-
luster i forskningen och undervisningen. Situationen är oacceptabel också
därför att kvinnorna inte finns med där viktiga beslut fattas.

De åtgärder som hittills vidtagits för att främja jämställdheten inom
universitet och högskolor har visat sig alltför långsamt verkande. Rege-
ringen kommer därför att i en särskild proposition senare i år lägga fram
förslag till åtgärder för att stimulera lärosätena till större ansträngningar
när det gäller att öka andelen kvinnor på olika nivåer.

1.4 Ökad intagning, ökad tillgänglighet (inkl, öppet
universitet) och högskoleutbildning i södra delen av
Stockholms län

För att möta samhällets - enskilda individers och arbetslivets - behov av
utbildning och höja kunskapsnivån i landet krävs ett samlat kunskapslyft.
I detta har högskolan en avgörande roll. För att åstadkomma detta krävs
plats för fler studerande, ökad tillgänglighet till utbildning samt ett studi-
emotiverande studiestöd (avsnitten 2 och 3).

Tillgängligheten till utbildning är avgörande för möjligheterna att åstad-
komma detta nationella kunskapslyft. Det gäller nu att utnyttja de resurser
och förutsättningar som finns i utbildningsväsendet, modem informations-
teknologi och etermedia för att med dessa resurser göra utbildning i olika
former tillgänglig för alla. Möjligheterna bör också prövas att skapa
förutsättningar för ”ett öppet svenskt folkuniversitet” med ett brett ut-
bildningsutbud som i likhet med det brittiska Open University når många
människor (avsnitt 3).

Stora insatser måste även göras för att rekrytera studerande från arbets-
livet för att högskolestudier skall bli en naturlig del i ett livslångt lärande.
Utbildning måste också kunna erbjudas på ett sådant sätt att studerande
från miljöer utan studietraditioner ser högskolestudier som en reell möjlig-
het även för dem. En betydande andel av de nya platser som senare
föreslås i denna proposition bör förläggas till de mindre och medelstora
högskolorna. Flera av dessa har anmält att de har möjlighet att erbjuda
fler platser. En sådan satsning innebär även en ökad tillgänglighet till
utbildning. Dessa högskolor har förutom sin utbildningspolitiska roll även
stor betydelse för den regionala utvecklingen (avsnitt 4).

För att säkra kvaliteten i undervisningen är det av vikt att stärka forsk-
ningen vid dessa högskolor. Det kan leda till en bredare rekryteringsbas
för både grundutbildning och forskarutbildning.

Stockholmsområdet har jämfört med landet i övrigt en betydligt lägre
andel högskoleplatser i förhållande till befolkningens storlek. För att
tillgodose arbetsmarknadens behov sker nu en kontinuerlig inflyttning av
högutbildad arbetskraft från andra regioner till Stockholmsregionen.
Vidare råder där en inomregional obalans med stora skillnader i utbild-
ningsbakgrund mellan befolkningen i olika delar av regionen. Regeringen
föreslår därför att den högre utbildningen skall byggas ut i Stockholms-
området och att detta skall ske i den södra länsdelen (avsnitt 2).

Möjligheterna att finansiera studierna är av avgörande betydelse för
beslutet att påbörja högre studier. Det åligger den parlamentariska kom-
mitté (dir. 1994:148) som regeringen tillsatte i december 1994 att göra en
samlad översyn av alla studiesociala aspekter. Som tidigare framhållits
kommer frågor om social snedrekrytering att särskilt uppmärksammas.

1.5 Hög kvalitet vid alla universitet och högskolor

Inledningsvis måste erinras om att den ökade självständighet som univer-
sitet och högskolor fått genom senare års reformer medför ett ansvar
också för kvaliteten i verksamheten. Det yttersta ansvaret för kvaliteten
och kvalitetsarbetet ligger hos styrelse och rektor. Kvalitetsarbetet måste
genomsyra hela verksamheten.

Grundutbildning såväl som forskarutbildning måste hålla hög kvalitet
vid samtliga universitet och högskolor.

Statsmakterna understödjer de pågående insatserna för att stärka kvalite-
ten. Kanslersämbetets årliga rapport och utvärderingar är viktiga stöd i
detta arbete. Den första årsrapporten från Kanslersämbetet om kvalitet och

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

kvalitetsarbete vid universitet och högskolor visar att ett omfattande och Prop. 1994/95:100
seriöst arbete med kvalitetsutveckling har kommit igång vid alla lärosäten. Bil. 9
Varje universitet och högskola bygger upp sitt eget program utifrån egna
förutsättningar men samarbetar i flera fall med andra lärosäten inom och
utom Sverige. Flera förefaller ha utarbetat redan fungerande system, ofta
med fokus på utvärdering inom grundutbildningen. Den systematik som
nu börjat byggas upp beträffande alla aspekter av kvalitet inom den högre
utbildningen, t.ex. ledarskap, samverkan, uppföljning, utvärdering samt
ambitioner att kontinuerligt höja kvalitetsnivån, är uppenbarligen ett
resultat av bl.a. Kanslersämbetets stöd- och kontrollfunktion.

Mot denna bakgrund är det angeläget att det systematiska kvalitetsarbete
som inletts i form av program för kvalitetsutveckling för grundutbild-
ningen fortsätter och utvecklas.

Det är också angeläget att Kanslersämbetets uppgift att stödja och
stimulera utvecklingen av kvaliteten fortsätter i den nya organisation som
regeringen återkommer till senare (avsnitten 1.6 och 4.5).

1.6 Strukturförändringar

Forskningen och forskarutbildningen vid de mindre och medelstora hög-
skolorna bör stärkas. Det främsta argumentet för detta är att grundutbild-
ningen skall vara likvärdig i alla delar av högskolan och vila på veten-
skaplig grund. Ett annat skäl är att rekryteringen till forskarutbildningen
bör ökas bland de studerande vid högskolorna. Regeringen föreslår att
professurer får inrättas vid de mindre och medelstora högskolorna. Vidare
föreslås en förstärkning av anslaget till forskningsstödjande åtgärder vid
dessa högskolor (avsnitt 4).

Syftet med högskolans undervisning är att stimulera studenternas läro-
process och personliga utveckling. Därför är det viktigt att studenterna har
ett stort inflytande över såväl sin utbildning som den akademiska och
sociala miljön. Som ett led i att stärka studenternas formella inflytande
har riksdagen på regeringens förslag beslutat bibehålla kårobligatoriet
(prop. 1994/95:96, bet. 1994/95:UbU5, rskr. 1994/95:135). Regeringen
avser vidare att förändra högskoleförordningen för att garantera studenter-
na minst två representanter i styrelserna för universitet och högskolor
samt i de organ vid lärosätena som behandlar utbildningsfrågor. Därutöver
är det viktigt för utbildningens kvalitet att varje enskild student deltar i
förnyelsen av utbildningens innehåll och former samt den organisation
som utbildningen genomförs i (avsnitt 4).

Ett rättvist och rättssäkert system för antagning till högre utbildning är
angeläget. Det nuvarande antagningssystemet innebär att hela ansvaret för
rekrytering av studenter ligger på den enskilda högskolan. Regeringen har
givit i uppdrag till den utredare som har uppgiften att utvärdera 1993 års
universitets- och högskolereform (RUT 93) att komma med förslag till ett
antagningssystem som är överblickbart och som garanterar rättvisa och
rättssäkerhet.

Regeringen har givit tilläggsdirektiv till RUT 93 att analysera myndig-
hetsstrukturen inom universitets- och högskoleområdet. I uppdraget ingår
att pröva ansvarsfördelningen mellan politisk nivå, central myndighetsnivå
och lärosätena, om ytterligare uppgifter kan delegeras från regeringen till
myndighetsnivån samt överhuvudtaget vilka uppgifter som bör fullgöras
av en myndighet. Utredningsarbetet skall enligt direktiven vara inriktat på
att skapa en sammanhållen myndighet inom området. Myndigheten bör
om möjligt inrättas den 1 juli 1995. Förslag kommer att föreläggas riks-
dagen i en proposition senare i år efter det att regeringen analyserat för-
och nackdelar med en sammanhållen myndighet (avsnitt 4.5).

2 Den grundläggande högskoleutbildningen m.m.

2.1 Hela högskolan kraftsamlar

Regeringens förslag: Universitet och högskolor får vidkännas be-
sparingar vad gäller både grundutbildning och forskning. Per capita-
ersättningarna inom grundutbildningen skall minskas för alla om-
råden utom för de konstnärliga och idrottsliga. Minskningar sker på
alla fakultetsanslag. Särskilda resurser anvisas dock till grundläg-
gande högskoleutbildning med inriktning på i första hand teknik och
naturvetenskap samt i viss mån språk. Resurserna innebär att ytterli-
gare cirka 10 000 helårsstudenter - i första hand rekryterade bland
yrkesverksamma - kan beredas plats under flera år framåt.

Härutöver skall resurser anvisas för andra särskilda åtgärder inom
universitet och högskolor under läsåret 1995/96 med anledning av
arbetsmarknadsläget.

Skälen för regeringens förslag:

För att stärka och utveckla vårt samhälle inför framtidens utmaningar
måste de gemensamma utbildningsresurserna tas i anspråk på bästa sätt.
Detta är särskilt angeläget under de närmaste åren då en stor arbetslöshet
måste bekämpas samtidigt som de stora underskotten i statsbudgeten
måste elimineras.

I det svåra statsfinansiella läge som Sverige befinner sig är kraftiga be-
sparingar nödvändiga. Stora besparingar föreslås nu på alla statligt finan-
sierade områden. Universitet och högskolor får vidkännas besparingar
både vad gäller per capita-ersättningarna inom grundutbildningen och
forskningens fakultetsanslag. Sammanlagt uppgår besparingarna inom
grundutbildningen till 340 miljoner kronor och inom fakultetsanslagen till
160 miljoner kronor budgetåret 1995/96 (18 månader). Den samlade
besparingen t.o.m. budgetåret 1998 uppgår till 640 miljoner kronor vad
gäller grundutbildningen och 200 miljoner kronor vad gäller fakultet-
sanslagen. Vidare anser regeringen att en besparing om 35 miljoner
kronor bör göras budgetåret 1998 på den verksamhet som bedrivs av

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Rådet för grundläggande högskoleutbildning. Behovet av stöd till Prop. 1994/95:100
utvecklingsprojekt m.m. rörande grundutbildningen bör därefter i första Bil. 9
hand tillgodoses inom ramen för de medel som universiteten och
högskolorna disponerar, varvid en avvägning mot andra ändamål får
göras. De besparingar som föreslås beträffande per capita-ersättningarna
(avsnitt 5) har, med tanke på grundutbildningens betydelse, begränsats i
förhållande till besparingarna i statsförvaltningen i övrigt.

Besparingsåtgärder under perioden 1.7 1995 - 31.12 1998

	Anvisat 1993/94	Anvisat 1994/95	Förslag 1995/96	varav beräknat för juli 95-juni 96	Beräknad besparing 1997'	Beräknad besparing 1998'
C. Universitet och	11 002	17 569	26 115	17 353	-512	-187
högskolor
Särskilda arbets-	112	199	1235	930
marknads i ns ats e r
Summa	11 114	17 768	27 350	18 283
1 Prisnivå 1995/96

Särskilda resurser under flera år framåt för grundutbildningen

De samlade anslagen till grundutbildning minskar dock inte, trots be-
sparingen på per capita-ersättningarna eftersom universitetens och hög-
skolornas uppdrag samtidigt utökas. Genom en överföring av resurser från
arbetsmarknadspolitiska åtgärder till universitet och högskolor kan näm-
ligen fler studerande erbjudas plats i högskolan under perioden. Vad gäller
forskningen kommer den att tillföras medel via de under åren 1993 och
1994 inrättade forskningsstiftelserna. Regeringen avser att återkomma
senare i år med en analys av hur dessa medel påverkar finansieringen av
forskningen och forskarutbildningen vid de olika fakulteterna.

Överföringen av medel från arbetsmarknadspolitiska åtgärder innebär att
fler kan få utbildning för samma kostnad för staten. De resurser som
krävs för att högskolan skall kunna ta emot ytterligare cirka 10 000
studenter kan tillföras universitet och högskolor genom att behovet av
reguljära arbetsmarknadsinsatser minskar i motsvarande mån. Detta in-
nebär att många som tidigare inte fått möjlighet att börja sina studier i
högskolan nu skall kunna få det. Satsningen innebär möjligheter till
utbildning för redan yrkesverksamma med minst fem års arbetslivserfa-
renhet. Det finns som regeringen tidigare framhållit en brist på naturvetare
och tekniker i näringslivet, särskilt i exportindustrin. Vid sidan av den gg

långsiktiga och planmässiga dimensioneringen av den högre utbildningen

behövs under en tid särskilda insatser för att öka antalet naturvetenska-
pligt och tekniskt utbildade. Detta är nödvändigt inte minst för att lång-
siktigt öka tillväxtförmågan, särskilt bland de små och medelstora före-
tagen. Bland såväl arbetslösa som bland dem som har arbete finns det
människor som har intresse för naturvetenskap och teknik men som av
olika skäl inte genomgått någon högre utbildning med sådan inriktning.
(Jfr Finansplanen Bilaga 1) För dem som har samhällsvetenskaplig eller
ekonomisk gymnasieutbildning är behörighetsgivande förutbildning aktu-
ell.

Regeringen föreslår således att de nya platserna i första hand skall gälla
utbildningar inom naturvetenskap och teknik. I storleksordningen ytterliga-
re 9 000 studerande skall kunna erbjudas plats i sådana utbildningar under
nästa läsår. Resurserna föreslås fördelade så att 4 500 kan påbörja utbild-
ning hösten 1995 och ytterligare 4 500 våren 1996. Såväl kortare som
längre tekniska och naturvetenskapliga utbildningar bör komma ifråga.
Den föreslagna ökningen av antalet helårsstudenter bör bibehållas under
flera år framåt för att ge individerna möjlighet att genomföra en utbild-
ning som leder till examen.

För att utbildning skall vara ett intressant alternativ för redan yrkesverk-
samma måste fördelaktiga villkor kunna erbjudas. Det gäller såväl studie-
finansieringen som villkoren för ledighet för studier. En ny typ av studie-
finansiering föreslås därför för den nu aktuella kategorien studerande
(litt. E).

I detta sammanhang vill regeringen särskilt betona vikten av ett in-
tensifierat arbete för att förbättra rekryteringen till naturvetenskaplig och
teknisk utbildning. Därvid bör det s.k. NOT-projektet, som bedrivs av
Verket för högskoleservice och Skolverket, och som syftar till att stimule-
ra intresset för naturvetenskap och teknik kunna spela en central roll.

Vidare bör en satsning göras på språkutbildning. Många behöver i det
dagliga arbetslivet kvalificerade språkkunskaper. Det kan gälla dem som
måste genomföra förhandlingar på ett främmande språk eller som arbetar
i företag med ett annat företagsspråk än svenska. För språkutbildning
föreslås resurser för 1 000 studerande på heltid varje år i två år. Resurser-
na bör fördelas så att 500 kan påbörja utbildning hösten 1995 och ytterli-
gare 500 våren 1996.

Hänsyn bör tas till förväntat sökandetryck och de enskilda lärosätenas
förmåga att utöka sin utbildningskapacitet. För att stärka de mindre och
medelstora högskolornas utbildningsutbud bör särskild hänsyn tas till
deras önskemål om dimensioneringsökning. Dessa högskolor har även stor
betydelse för den regionala utvecklingen. Regeringen förutsätter att denna
kraftiga ökning av studerandeantalet skall motivera näringsliv och gemen-
sam sektor att ge de anställda ledighet och anställa vikarier i stället så att
de kan utnyttja det ökade utbildningsutbudet redan hösten 1995.

För universitet och högskolor innebär regeringens förslag att ytterligare
studerande måste beredas plats samtidigt som ersättningen för alla stude-
rande - utom de konstnärliga och idrottsliga - kommer att bli lägre. Läro-
sätena måste ta sitt ansvar och de studenter som redan fått en plats måste
dela med sig av utrymmet till alla dem som står utanför högskolan och i
många fall även arbetsmarknaden. Detta innebär att studerande kommer

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

att få bedriva sina studier i större undervisningsgrupper eller med stöd av
mindre lärarledd undervisning. Utbildning måste också i större utsträck-
ning kunna erbjudas på kvällar och helger samt under sommartid till alla
dem som av olika skäl inte kan studera på dagtid. På så sätt kan lokalerna
också utnyttjas bättre. Lärarna kommer att få möta större undervisnings-
grupper och därmed få en ökad arbetsbörda. Den nya situationen kommer
således att leda till påfrestningar samtidigt som ökningen av antalet stude-
rande innebär möjligheter att i princip bibehålla och utnyttja nuvarande
lärarkompetens. De konstnärliga och idrottsliga områdena har undantagits
från besparingar. Inom dessa områden bör inte heller fler studenter tas in.
Skälet till detta är att det är svårare att med bibehållen kvalitet ta in fler
studenter eftersom dessa utbildningarna i hög grad är individuellt basera-
de.

De påfrestningar som universitet och högskolor under de närmaste åren
måste gå igenom gör det än mer angeläget att vidareutveckla det goda
kvalitetsarbete som nu påbörjats inom högskolan.

Regeringen kommer att i en proposition senare i år föreslå hur resurser-
na skall fördelas på de olika lärosätena och begär i förevarande proposi-
tion godkännande av omfattningen samt principerna för fördelningen av
resurserna. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget C 46. Övri-
ga utgifter inom grundutbildning.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Vissa särskilda åtgärder

Med hänvisning bl.a. till sysselsättningsläget föreslår regeringen ytterliga-
re särskilda åtgärder med verkan under läsåret 1995/96 som innebär en
ökad dimensionering. Åtgärderna avser dels generella volymökningar, dels
satsningar på särskilda grupper. (Jfr Finansplanen Bilaga 1)

Förslagen innebär i korthet följande.

Riksdagen har i december med anledning av propositionen Vissa ekono-
misk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU 1, rskr.
1994/95:145) beslutat anvisa resurser motsvarande cirka 4 000 studenter
som studerar på heltid under våren 1995. Utökningen skall huvudsakligen
ske inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar
till vilka det i dag finns ett stort antal sökande som inte kan beredas plats.
Regeringen föreslår nu att motsvarande antal studenter bereds plats även
under hösten 1995.

Härutöver föreslås resurser motsvarande 3 500 studenter som studerar
på heltid under hösten 1995 och våren 1996. Utökningen bör huvudsakli-
gen ske inom de områden som nyss nämnts.

En aspirantutbildning - utbildning varvad med praktik i näringsliv eller
i gemensam sektor - för arbetslösa akademiker bör införas i högskolan
fr.o.m. den 1 juli 1995. Utbildningen skall i första hand vända sig till
arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. Utbildningen, som bör
vara ettårig (40 poäng), bör vara inriktad på att ge fördjupade kunskaper
i ämnen som är av värde för de arbetsplatser som respektive högskola
förutsätts samarbeta med. Åtgärden syftar till att underlätta arbetslösa 88

akademikers inträde på arbetsmarknaden och att ta till vara den resurs

dessa gruppers kompetens utgör. Den bidrar dessutom till att förbättra Prop. 1994/95:100
samarbetet mellan högskolorna och arbetsplatser i dess närhet. Ett antal Bil. 9
högskolor i landet väljs ut för att på försök anordna aspirantutbildningen.

Sammanlagt föreslås resurser för cirka 1 500 studerande för studier på
heltid under hösten 1995 och våren 1996.

Universitet och högskolor bör utnyttja befintliga resurser bättre genom
att erbjuda utbildning under större del av året. Verksamheten med som-
maruniversitet/sommarhögskola bör öka. Villkoren bör vara att verksam-
heten skall omfatta kurser ur universitetens och högskolornas ordinarie
kursutbud och omfatta minst 5 och högst 10 poäng. Totalt ges möjlighet
att erbjuda 25 000 studerande plats sommaren 1995.

Behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår, bör även fortsättningsvis
kunna erbjudas. Basåret syftar till att ge ungdomar med samhällsveten-
skaplig eller ekonomisk gymnasieutbildning möjlighet att skaffa sig
behörighet till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid universitet
och högskolor. Ungdomarna garanteras en utbildningsplats efter genom-
förd och godkänd basårsutbildning. Åtgärden är ett led i att förbättra
rekryteringsunderlaget till nyssnämnda utbildningar. Det har visat sig att
huvuddelen av dem som antogs budgetåret 1992/93 har gått vidare till
sådana utbildningar. Även andra former av kompletterande utbildning bör
prövas. Totalt bör 1 500 studerande beredas möjlighet att genomgå basår
i högskolan läsåret 1995/96. Regeringen föreslår dessutom att 1 500
basårsplatser inrättas inom den kommunala vuxenutbildningen (litt. A)

Medel för dessa särskilda åtgärder under läsåret 1995/96 anvisas under
anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.

En särskild satsning bör göras på forskarutbildning. Resurser föreslås
för studiefinansiering till ytterligare 300 - 500 doktorander avseende bud-
getåret 1995/96 under de tolv första månaderna. Fr.o.m. den 1 juli 1996
bör verksamheten kunna finansieras genom utnyttjande av de medel som
för närvarande används för forskarutbildning av obehöriga lärare. Dessa
medel bör tillföras universitet och högskolor med fakultetsorganisation
och anvisas under anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning.

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att fördela de medel som
anvisas för Vissa särskilda åtgärder inom den högre utbildningen.

Den nya myndigheten inom högskoleområdet bör ges ett särskilt upp-
drag att följa upp och utvärdera de särskilda åtgärder som görs inom den
högre utbildningen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för budgetåren 1997
och 1998 som regeringen förordar,

2. godkänner det som regeringen förordar om omfattning och principer
för fördelning av särskilda resurser under flera år framåt för
grundutbildningen,

3. bemyndigar regeringen att fördela resurserna avseende Vissa särskil-
da åtgärder läsåret 1995/96 inom den högre utbildningen.

2.2 Ny högskola i södra delen av Stockholms län -
Södertörns högskola

Regeringens förslag: En ny högskola inrättas på Södertörn. Hög-
skolan lokaliseras huvudsakligen i anslutning till Huddinge sjukhus.
Viss utbildning kommer att förläggas till Haninge.

Den nya högskolan skall byggas upp successivt och från år 1999
tillföras resurser som motsvarar cirka 4 000 studenter som studerar
på heltid. Stockholms universitets nuvarande verksamhet i Hud-
dinge, Botkyrka, Haninge och Södertälje skall ingå i den nya hög-
skolan. När Hälsohögskolan med 2 500 studerande flyttar till Hud-
dinge kommer det inklusive Karolinska institutets 1 500 studerande
att finnas totalt 8 000 heltidsstudenter i området i anslutning till
Huddinge sjukhus. Kostnaderna för den första etappen omfattande
budgetåret 1995/96 beräknas till 34 miljoner kronor. Denna etapp
omfattar uppbyggnadsarbete och resurser för 1 000 heltidsstudenter
hösten 1996. I dessa ingår resurserna för Stockholms universitets
nyssnämnda verksamhet, som föreslås överföras till den nya hög-
skolan.

Under en andra etapp omfattande budgetåren 1997-1999 bör verk-
samheten byggas ut med resurser som motsvarar ytterligare
3 000 heltidsstudenter.

Forskningen vid den nya högskolan kommer att byggas ut i samma
takt och i samma omfattning som övriga högskolor av motsvarande
storlek. Den förutsätts finansieras huvudsakligen genom den särskil-
da stiftelse vars ändamål är att finansiera forskning och forskarut-
bildning inom områden med inriktning på Östeuropa och Östersjöre-
gionen vid en ny struktur för högre utbildning i södra Storstock-
holm. Även den särskilda stiftelse vars ändamål är att stödja bl.a.
forskning på vårdområdet förutsätts bidra till finansieringen av
forskningen och forskarutbildningen.

Verksamheten planeras så att den nya högskolan kan starta sin
verksamhet den 1 januari 1996 och de första studenterna kan börja
höstterminen 1996.

Den särskilda beslutsordningen för samordning av vissa lokalför-
sörjningsfrågor i Stockholm skall inte längre gälla.

Bakgrund

Riksdagen behandlade våren 1994 vissa frågor rörande behovet av ut-
byggnad av den högre utbildningen i landet (prop. 1993/94:177, bet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399). Bl.a. betonades behovet av ytterligare Prop. 1994/95:100
utbyggnad i såväl det långa som det korta perspektivet. Riksdagen konsta- Bil. 9
terade också behovet av en utbyggnad av den högre utbildningen i Stock-
holmsområdet och att denna borde ske i de södra delarna. Åt dåvarande
regeringen uppdrogs att närmare utreda frågan inför riksdagens slutliga
ställningstagande.

Till bakgrunden hör att Stockholms universitet har anmält att universite-
tet inte anser det lämpligt att öka studentantalet i Frescati. Till bakgrunden
hör vidare att Stockholms läns landsting beslutat att flytta Hälsohögskolan
i Stockholm till en plats i anslutning till Huddinge sjukhus. Landstinget
har också föreslagit att viss annan utbildning och forskning förläggs till
området för att ytterligare förstärka den akademiska miljön. Slutligen har
Haninge kommun framfört önskemål om förstärkning av de högskoleut-
bildningar som i dag bedrivs inom kommunen.

Regeringen tillsatte våren 1994 en kommitté för att bereda frågan om
utbyggnad av högre utbildning i Stockholmsområdet.

Kommitténs huvuduppgift är enligt direktiven (dir. 1994:34) att utarbeta
ytterligare planerings- och beslutsunderlag för att förbereda etableringen
av en ny struktur för högre utbildning samt att utreda vissa lokalförsörj-
ningsfrågor i Stockholmsområdet.

Kommittén, som antagit namnet 1994 års Stockholmskommitté, har
lämnat sina förslag i betänkandet Kronan Spiran Äpplet En ny universi-
tetsstruktur i södra Stockholmsområdet (SOU 1994:127).

Kommitténs förslag:

1994 års Stockholmskommitté har föreslagit att en ny struktur för högre
utbildning och forskning etableras i södra Stockholmsområdet.

Verksamheten föreslås organiseras som ett nätverksuniversitet med tre
campus som enligt kommittén bör förläggas intill Huddinge sjukhus
(Campus Spiran), i Haninge (Campus Äpplet) samt i Stockholms södra
innerstad (Campus Kronan). Campus Kronan bör lokaliseras till Södra
Hammarbyhamnen i Stockholms kommun alternativt på Kvarnholmen i
Nacka kommun och till detta campus föreslår kommittén att Lärarhög-
skolan i Stockholm samt de konstnärliga högskolorna samlokaliseras.
Varje campus bör kännetecknas av en egen utbildnings- och forsknings-
profil. Inom och mellan campus bör modem informationsteknik (IT) tas
i anspråk för att hålla kontakt. IT bör även användas som stöd till dis-
tansutbildning som skall kunna erbjudas i lokala studiecentra knutna till
de olika campus.

Söderstrukturen skall kännetecknas av en mångdisciplinär och gräns-
överskridande ansats. Utbildningen bör därför ha en betydande ämnes-
mässig bredd och forskningen inriktas mot två huvudområden: forskning
om Östersjöområdet och Östeuropa samt forskning om livsvetenskaper,
där forskning om vård och omsorg ingår.

Den mångdisciplinära och gränsöverskridande ansatsen styr även den av
kommittén föreslagna interna organisationen av Söderstrukturen. För 91

forskningen och forskarutbildningen inrättas en mångdisciplinär fakultet,

vilken indelas i sektioner med inriktning mot olika profilområden. Fakul-
teten svarar ej för grundutbildningen; denna planeras och genomförs av
en utbildningsnämnd. Denna uppbyggnad möjliggör, enligt kommittén, en
fortlöpande utveckling och omprövning av olika gränsöverskridande
ämneskombinationer och skapar en problemorienterad organisation.

Kommittén förordar att Söderstrukturen skall vara en helt fristående
organisation och att uppbyggnaden vid slutet av en första etapp omfattan-
de budgetåren 1995/96 och 1997-1999 bör motsvara 4 500 helårsstudenter
varav 900 bör avse lokala studiecentra. I en andra etapp omfattande
budgetåren 2000-2002 bör en utbyggnad med 2 900 helårsstudenter äga
rum, vilket inom ramen för Söderstrukturen innebär resurser för samman-
lagt 5 400 helårsstudenter i Campus Spiran och Äpplet respektive 3 000
i Campus Kronan. Förutom detta antal tillkommer i varje campus studen-
ter under andra huvudmän.

En sammanfattning av betänkandet lämnas som bilaga 9 till denna
proposition. I denna bilaga ingår även en sammanställning av remissyn-
punkterna.

Remissinstanserna:

Efter remiss har synpunkter på betänkandet kommit in från 53 instanser.
Därutöver har sju spontana yttranden inkommit.

Utredningens förlag mottas till övervägande del positivt av remissinstan-
serna.

I stort sett alla remissinstanser stöder utgångspunkterna för kommitténs
förslag. Behovet av en utbyggnad av den högre utbildningen i landet
understryks liksom att särskilda behov föreligger i Stockholm, som är
underförsörjt i förhållande till befolkningsmängden. Det anses motiverat
att förlägga utbyggnaden till södra Stockholmsområdet. Lunds och Upp-
salas universitet samt ytterligare några instanser ifrågasätter dock det
regionala perspektiv som de anser att utredningen utgått från. Enligt dessa
instansers mening bör ett nytt universitet ses ur ett nationellt perspektiv.

Söderstrukturens olika lokaliseringsorter ger upphov till blandade reak-
tioner. Förslaget om Huddinge som lokaliseringsort stöds till fullo och
förslaget angående Haninge av en klar majoritet, medan en lokalisering
antingen till Södra Hammarbyhamnen eller Kvarnholmen avstyrks av en
stor andel av remissinstanserna. Södertälje framhålls av flera kommuner
som en bättre lokalisering. De två alternativen Södra Hammarbyhamnen
och Kvarnholmen har ungefär lika få förespråkare.

Stockholms universitet, som i betänkandet föreslås få en nyckelroll
såsom huvudman för Söderstrukturen, är negativt till nätverksstrukturen
och menar att det både organisatoriskt och resursmässigt är bättre att
koncentrera enheten till området i närheten av Huddinge sjukhus. Univer-
sitetet är även kritiskt till en temaorienterad forskarutbildning samt till att
olika organ inrättas för grundläggande utbildning och forskning. Enligt
universitetets mening bör Söderstrukturen ej organiseras under universite-
tet utan redan från början vara en helt fristående organisation.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Organisationen av Söderstrukturen möts i övrigt av blandade reaktioner.
Flertalet remissinstanser anser att Söderstrukturen åtminstone på lång sikt
bör utgöra en självständig högskola. Lunds universitet menar dock att de
nationella resurserna är för knappa för en spridning av forskningen till
ytterligare en högskola. Nätverksstrukturen avslås av flera remissinstanser
som menar att utbyggnaden bör koncentreras till Huddinge/Novum. Må-
nga, t.ex. KTH, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), Haninge kommun
och Huddinge kommun, anser dock att förslaget är mycket bra och nyda-
nande. Den mångdisciplinära fakulteten avstyrks av flera remissinstanser,
bl.a. av Stockholms universitet och KTH. Kritik framförs även mot att
forskare och forskarstuderande ej knyts till sedvanliga fakulteter.

Den nya universitetsstrukturens utbildningsinriktning stöds till fullo av
de flesta. Förslaget att samlokalisera de konstnärliga utbildningarna möts
dock av skarp kritik av berörda högskolor samt av vissa kommuner och
Stockholms läns landsting. Forskningsinriktningen stöds av en majoritet
av remissinstanserna.

Lokala studiecentra uppfattas positivt av en klar majoritet. Några re-
missinstanser anser dock att det vore bättre att senarelägga uppbyggnaden
av dessa och inledningsvis koncentrera resurserna på utbyggnaden av
Huddinge/Novum.

Verksamhetens omfattning tillstyrks av en majoritet av remissinstanser-
na.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Skälen för regeringens förslag:

Ny högskola i södra delen av Stockholm län

Utgångspunkter

En betydande utbyggnad av den högre utbildningen har skett sedan slutet
av 1980-talet. För att möta samhällets - enskilda individers och arbets-
livets - behov av utbildning och höja kunskapsnivån i landet måste som
ovan framhållits (avsnitt 2.1) en ytterligare utbyggnad ske också av den
högre utbildningen.

Det råder en regional obalans i landet när det gäller högre utbildning.
Stockholmsområdet har jämfört med landet i övrigt en betydligt lägre
andel högskoleplatser i förhållande till befolkningens storlek men också
i förhållande till arbetslivets krav. För att tillgodose arbetsmarknadens
behov sker nu en kontinuerlig inflyttning av högutbildade från andra
regioner till Stockholmsregionen. Det kan också konstateras att antalet
sökande till universitetet och högskolorna i Stockholms län har varit och
fortfarande är extremt stort.

Vidare råder i Stockholmsområdet en inomregional obalans med stora
skillnader i utbildningsbakgrund mellan befolkningen i olika delar av
regionen. Andelen som går vidare från gymnasieskolan till högre studier
är lägre i Söderkommunema än i den norra länsdelen. Därför är en av
målsättningarna för utbyggnaden av högre utbildning i Stockholm att 93

tillgodose och öka intresset för högre utbildning i den södra delen av

Stockholms län. Ett sätt är att öka tillgängligheten till högre utbildning.
Samtidigt bör aktiva insatser göras för att öka intresset för studieförbere-
dande kurser i gymnasieskolan.

Regeringen föreslår därför att den högre utbildningen skall byggas ut i
Stockholmsområdet, att detta skall ske i den södra regiondelen och att en
ny självständig högskola inrättas i denna del av Stockholmsområdet. En
sådan etablering skulle ha en positiv inverkan på hela regionen i likhet
med vad som skett vid etablering av högskoleutbildning i andra delar av
landet.

I det följande anges de utgångspunkter som bör gälla vid uppbyggnaden
av den nya högsk,olan.

Organisation

Kommittén har redovisat vissa betänkligheter mot förslaget att den nya
universitetsstrukturen skall utgöra en del av Stockholms universitet.
Universitetet och flera andra remissinstanser har också argumenterat för
att en fristående högskola inrättas. Några remissinstanser har också varit
tveksamma till den nätverksorganisation som kommittén föreslagit.

För att regionala intressen i södra delen av Stockholms län bäst skall
kunna tillvaratas vad gäller högre utbildning bör en ny högskola inrättas.
De kvalitetskrav som ställs på denna skall vara desamma som de vilka
ställs på andra universitet och högskolor. En samlad organisation och
lokalisering ökar - i synnerhet under uppbyggnadsperioden - möjligheter-
na att nå en tillfredsställande kvalitet. Högskolan bör därför byggas upp
med sin huvudsakliga bas och ledning på ett ställe.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Inriktning

Verksamheten bör huvudsakligen vara inriktad på ämnen inom de huma-
nistiska och samhällsvetenskapliga fakultetsområdena och endast till
mindre del omfatta laborativa ämnen. Det bör dock ankomma på organisa-
tionskommittén och senare på ledningen för den nya högskolan att över-
väga och fatta beslut om den närmare inriktningen.

Den nya högskolans forskningsorganisation bör byggas ut i samma takt
och i samma omfattning som kommer att gälla för övriga högskolor av
motsvarande storlek.

Ett skäl till den låga övergångsfrekvensen till högre utbildning i södra
delen av Stockholms län är att många ungdomar där av olika anledningar
inte väljer gymnasieskolans studieförberedande kurser/program. I syfte att
rekrytera till och förbereda för studier inom naturvetenskapliga och teknis-
ka utbildningar avser regeringen att förlägga en del av de föreslagna
basårsplatsema (avsnitt 2.1) till den nya högskolan.

Lokalisering

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Det är naturligt att den nya högskolan får sin huvudsakliga lokalisering
i anslutning till den akademiska infrastruktur som redan finns etablerad
runt Huddinge sjukhus. Därutöver bör redan tidigt lokala studiecentra ingå
i högskolans verksamhetsidé. Organisationskommittén bör dock särskilt
beakta att viss utbildning skall förläggas till Haninge.

Omfattning

År 1999 bör verksamheten omfatta cirka 4 000 helårsstudenter inkluderan-
de den verksamhet som Stockholms universitet för närvarande bedriver i
Huddinge, Botkyrka, Haninge och Södertälje.

Detta innebär att verksamheten i området kring Huddinge sjukhus år
1999 - inkluderande Karolinska institutets och Hälsohögskolans verksam-
het - totalt kommer att omfatta cirka 8 000 helårsstudenter.

Organisationskommitté tillsätts

För att den nya högskolan skall kunna vara uppbyggd före sekelskiftet bör
planeringsarbetet påbörjas under våren 1995. Regeringen avser att ge
tilläggsdirektiv till 1994 års Stockholmskommitté våren 1995 med upp-
drag att etablera en ny högskola på Södertörn; en organisationskommitté
är därmed inrättad. Organisationskommittén bör inledningsvis - tills den
nya högskolan inrättats - förhyra lokaler, köpa kurser och marknadsföra
utbildningen. Ansvaret för kursernas innehåll och uppläggning samt
examination ligger helt på det universitet eller den högskola som anordnar
utbildningen.

Organisationskommitténs sammansättning

Kommittén bör organiseras så att bl.a. Stockholms läns landsting, Hud-
dinge, Haninge, Södertälje och Botkyrka kommuner, Statens lokalförsörj-
ningsverk, berörda fakulteter och utbildnings- och finansdepartementen
som sakkunniga och experter finns företrädda på lämpligt sätt.

Organisationskommitténs uppdrag bör vara att

* förbereda organisationen och uppbyggnaden av den nya högskolan
samt dra upp riktlinjer för och lämna förslag till fakultetsorganisation

* anställa lärare och förbereda utnämningen av rektor

* förbereda och lämna ansökan till regeringen om rätt att utfärda vissa
examina

* rekrytera studenter till den första terminen

* ansvara för planeringen av den nya högskolans lokaler

* på lämpligt sätt samverka med Stiftelsen för forskning inom om-
råden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa

* i samråd med Stockholms universitet förbereda överföring av den Prop. 1994/95:100
verksamhet som universitetet driver i södra delen av Stockholms län Bil. 9

* i inledningsskedet fungera som uppdragsgivare avseende grundut-
bildning som anordnas av andra universitet och högskolor

Den nya högskolan bör kunna starta verksamheten den 1 januari 1996.

Genom organisationskommittén bör sammanlagt 1 000 platser kunna
utannonseras våren 1996 och de första studenterna vara på plats i pro-
visoriska lokaler hösten 1996. Kostnaderna för förberedelser och för de
500 första studenterna har beräknats till sammanlagt 27 miljoner kronor.
Medlen har beräknats under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundut-
bildning. Vidare bör resurser för 500 studenter överföras från Stockholms
universitets anslag för grundutbildning under budgetåret.

Som planeringsförutsättning bör gälla att 2 000 helårsstudenter skall
kunna erbjudas plats läsåret 1997/98 och 3 000 helårsstudenter under
läsåret 1998/99. De första lokalerna med plats för 4 000 studenter bör
kunna vara inflyttningsklara hösten 1999. Varaktig finansiering av utbygg-
naden sker genom en omfördelning av resurser.

Regeringen avser att inrätta organisationskommittén under våren 1995
med uppgift att - i avvaktan på riksdagens ställningstaganden - ta fram
planerings- och beslutsunderlag för att förbereda etableringen av den nya
högskolan.

Beslutsordning för lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet

Riksdagen har med anledning av ett förslag av den förra regeringen
godkänt en särskild tillfällig beslutsordning för lokalförsörjningsfrågor i
Stockholmsområdet (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12,rskr.
1993/94:399). Beslutet innebär att regeringen givits möjlighet att avvika
från den annars gällande principen om myndigheternas ansvar för sin
lokalförsörjning. Den förra regeringen har utnyttjat denna möjlighet
genom att besluta att de konstnärliga högskolorna i Stockholm - utom
Kungl. Konsthögskolan - skall samråda med 1994 års Stockholmskom-
mitté före beslut i lokalförsörjningsfrågor. Kommittén har också givits
rätten att överta högskolornas beslutsrätt i frågor som har betydelse för
den långsiktiga lokalförsörjningen för de konstnärliga högskolorna i
Stockholm.

Regeringen föreslår att den tillfälliga beslutsordningen som godkänts av
riksdagen inte längre skall gälla.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

4. godkänner att en ny högskola, Södertörns högskola inrättas, i södra
delen av Stockholms län,

5. med ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr.
1993/94:399) godkänner att en tillfällig beslutsordning för vissa lokalför-
sörjningsfrågor i Stockholmsområdet inte längre skall gälla.

3 Ökad tillgänglighet till utbildning

Högskolan måste ha en tillräcklig dimensionering. Den måste även vara
lokaliserad så att den genom sin geografiska tillgänglighet är rekryterande.
Den måste också genom sina arbetsformer framstå som lockande. De
högskoleutbildade måste vara efterfrågade och erbjudas arbetsvillkor som
gör det motiverat för den enskilde att skaffa sig en högre utbildning.

Det är även nödvändigt att hålla olika vägar till högskolan öppna.
Därvid spelar gymnasieskolans, den kommunala vuxenutbildningens och
folkbildningens dimensionering och tillgänglighet en avgörande roll.

För ett samhälle som strävar efter rättvisa mellan människor räcker det
inte med att bara erbjuda utbildning. Samhället måste även direkt stimule-
ra människor från olika samhällsgrupper att verkligen utnyttja de utbild-
ningstillfällen som erbjuds. Den sociala snedrekryteringen till högre
utbildning visar tydligt på nödvändigheten av sådana åtgärder.

3.1 Social snedrekrytering

Den analys som gjorts i betänkandet Ursprung och utbildning - social
snedrekrytering till högre studier (SOU 1993:85) är av stor betydelse för
det fortsatta arbetet med att finna former för att motverka den sociala
snedrekryteringen till högre utbildning.

Sannolikheten för att någon från hem utan studietraditioner skall söka
sig till en högskoleutbildning är väsentligt lägre än sannolikheten för att
någon från ett akademikerhem skall göra detta. Dessutom är det vanligare
att studenter med ursprung i arbetarmiljö söker sig till kortare och mer
yrkesinriktade utbildningar än att studenter från akademikerhem gör det.

Det finns tre huvudsakliga problem med social snedrekrytering. För det
första är det en individuell orättvisa att människors chanser i livet till en
orimligt stor del beror av omständigheter till vilka de fötts. För det andra
innebär den sociala snedrekryteringen att alla människors resurser inte
utvecklas och tas tillvara. Detta leder till effektivitetsförluster för sam-
hället i stort. För det tredje kan en stor social snedrekrytering leda till att
de flesta som besitter höga positioner i näringslivet och den gemensamma
sektorn har liten eller ingen kunskap om livsvillkoren för andra delar av
befolkningen.

Regeringen avser att med olika åtgärder motverka socialt sned rekryte-
ring i alla delar av utbildningsväsendet. En av dessa är att den parlamen-
tariska studiestödskommittén (dir. 1994:148) fått i uppdrag att utveckla ett
studiestödssystem som präglas av insatser mot social snedrekrytering.

Andra åtgärder med samma syfte är en ökad dimensionering och en
lokalisering som gör utbildning mer lättillgänglig. Regeringens föresats att
trots det svåra ekonomiska läget skydda grundskolan från nedskärning har
också detta syfte. En sammanhållen grundskola med en allsidig social
sammansättning där alla elevers behov kan tillgodoses är en förutsättning
för att komma till rätta med den grundläggande orsaken till problemet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

3.2 Åtgärder för att öka tillgängligheten

Fler utbildningsplatser, geografisk spridning av den högre utbildningen
samt överskådliga samt enhetliga tillträdesbestämmelser och antagnings-
system är exempel på olika faktorer som är av betydelse för en breddad
rekrytering till högre utbildning.

Tillträde till högre utbildning

Den nya gymnasieskolan är utformad så att eleverna på alla treåriga
nationella och specialutformade program får allmän behörighet för högre
studier. Det har dock visat sig att flera universitet och högskolor inom
ramen för nuvarande bestämmelser i högskoleförordningen vid urval
missgynnar elever från yrkesinriktade program. Motsvarande gäller för
studerande från komvux och studerande med studieomdöme från folkhög-
skola. Regeringen har givit den särskilde utredaren som har att följa upp
1993 års universitets- och högskolereform tilläggsdirektiv att komma med
förslag till en nationell ordning som är överblickbar och garanterar rättssä-
kerhet i antagningsprocessen (dir. 1994:126). Inom Utbildningsdeparte-
mentet finns också en arbetsgrupp som arbetar med vissa betygsfrågor
inom gymnasieskolan som hänger samman med frågan om allmän be-
hörighet.

Former/metoder

För att ett nationellt kunskapslyft skall komma till stånd måste insatser
göras för att skapa förutsättningar för alla medborgare att kunna få del av
utbildning. Detta kräver insatser från många håll: staten och kommunerna,
näringslivet, de fackliga organisationerna, folkbildningen och självklart
från de enskilda individerna. Sverige har ett väl utbyggt utbildningssystem
- kommunal vuxenutbildning, bildningsförbund och folkhögskolor, univer-
sitet och högskolor - som måste kunna erbjuda vuxenutbildning i olika
former så att den passar människors skilda erfarenheter och behov. Vad
som nu behövs är inte nya former av utbildning utan metoder för att göra
de utbildningsvägar som redan finns tillgängliga för fler.

Kommunal vuxenutbildning

En stor del, kanske upp emot en tredjedel, av alla studerande vid universi-
tet och högskolor har läst in hela eller delar av sin behörighetsgivande
utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Det är främst två
huvudgrupper för vilka den gymnasiala delen av komvux har stor be-
tydelse. Det är, dels vuxna som helt saknar en gymnasial utbildning eller
har behov av att komplettera en tidigare utbildning, dels ungdomar som

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

har en gymnasial utbildning men har behov av att höja sina betyg eller Prop. 1994/95:100
komplettera sin tidigare utbildning för att få särskild behörighet. Bil. 9

Folkbildning

Folkbildningen, dvs. utbildning som studieförbund och folkhögskolor
erbjuder, är en del av den allmänna vuxenutbildningen och har därmed en
viktig roll i arbetet med att höja utbildningsnivån i samhället. Folkbild-
ningens arbetsformer med individuella studiegångar och flexibla pedago-
giska metoder tillsammans med dess tillgänglighet ger unika förutsätt-
ningar för att nå de grupper som är i störst behov av ytterligare utbild-
ning. Folkbildningen har stor betydelse som en väg till högre utbildning.
Folkhögskolorna genomför sedan länge behörighets- och kompetensgivan-
de utbildningar på gymnasienivå. Även eftergymnasiala utbildningar och
högskolekurser anordnas ofta i nära samverkan med universitet och hög-
skolor. Också studieförbunden har numera möjlighet att genomföra kom-
petens- och behörighetsgivande utbildningar.

För att markera betydelsen av folkbildningen har regeringen under
littera B. Folkbildning föreslagit att ytterligare resurser, 40,5 miljoner
kronor, skall tillföras denna verksamhet. Vidare föreslås att 30 miljoner
kronor av de medel som förslagits för särskilda åtgärder med anledning
av arbetsmarknadsläget skall avsättas för folkbildningens medverkan i dis-
tansutbildning.

Lokala kunskapscentra

Kunskapscentra bygger på samverkan och gemensamt resursutnyttjande
mellan olika anordnare av utbildning - i första hand mellan gymnasiesko-
lan och komvux men också med högskolan, AMU och folkbildningen.
Samverkan gäller framför allt lokaler, utrustning och administration och
ibland även personal. Själva verksamheten svarar varje utbildningsanord-
nare för. Kunskapscentra bygger också på samverkan mellan olika delar
av utbildningsväsendet och arbetslivet.

En viktig funktion för lokala kunskapscentra bör också vara att stimule-
ra rekryteringen till högre utbildning och bidra till ökad samverkan med
näringslivet och med den gemensamma sektorn i den återkommande
utbildningen.

Den socialdemokratiska regeringen tillsatte år 1991, med anledning av
propositionen 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och
vuxenutbildningen, en särskild arbetsgrupp med uppgift att stimulera
utvecklingen av kunskapscentra. Arbetsgruppen har redovisat sitt arbete
i två delrapporter, Utveckling av kunskapscentra delrapport I och II. En
slutrapport är under utarbetande. När denna föreligger kommer regeringen
att överväga behovet av åtgärder för att ytterligare stimulera utbyggnaden
av kunskapscentra.

Nya metoder prövas

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Genom att den tekniska utvecklingen snabbt ger nya effektiva metoder för
kunskapsöverföring erbjuder distansutbildningen - mediaburen utbildning
- stora möjligheter när det gäller tillgänglighet till utbildning. Detta
förbättrar förutsättningarna för att åstadkomma ett nationellt kunskapslyft.

Betänkandet Kunskapens krona (SOU 1993:23) överlämnades år 1993
till den tidigare regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. ett ordnat sam-
arbete mellan olika utbildningsanordnare för att utveckla metoder, organi-
sation och läromedel för att förbättra distansutbildningen. Därvid fram-
hålls att kombinationen av olika distansmetoder, studiecirkelns grupp-
dynamik, det sociala stödet från arbetskamrater på arbetsplatsen och
genomslagskraften i Utbildningsradions verksamhet skulle kunna erbjudas
vuxna i och utanför arbetslivet. Inga åtgärder har vidtagits med anledning
av betänkandet.

Till Utbildningsdepartementet har vidare en rad ansökningar kommit in
med förslag om fler platser inom distansutbildningen samt nya former och
metoder för distansutbildning.

Regeringen avser att tillsätta en kommitté med uppgift att analysera,
stödja och utvärdera de förslag som föreligger. I uppdraget skall ingå att
finna olika metoder för distansutbildning samt också att bedriva försöks-
verksamhet. Målet för kommittén är att finna en samlad strategi för
distansutbildning i landet inom högskoleområdet och vuxenutbildning i
övrigt.

Möjligheterna bör också prövas att skapa förutsättningar för "ett öppet
svenskt folkuniversitet" med ett brett utbildningsutbud som når många
människor. Därvid bör erfarenheterna från det brittiska Open University
studeras.

Avsikten är att skapa ett öppet och flexibelt system som gör utbildning
angelägen för alla medborgare runt hela landet oavsett bostadsort.

4 Strukturförändringar

4.1 Studentinflytande

Syftet med universitetens och högskolornas undervisning är att stimulera
studenternas läroprocess och personliga utveckling. Studenten skall alltid
stå i centrum för verksamheten. Därför är det viktigt att studenterna har
ett stort inflytande över såväl sin utbildning som den akademiska och
sociala miljön. De studerandes delaktighet och engagemang är således av
stor betydelse för kvaliteten i utbildningen.

En uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform pågår som
tidigare nämnts. Enligt direktiven (dir. 1993:143) skall utredaren särskilt
belysa utvecklingen av studentinflytandet i olika beslutsorgan. Reformen
har hittills inneburit ett försämrat formellt studentinflytande genom att
antalet beslutande organ och antalet platser för studentrepresentanter i
dessa organ har minskat. De enskilda studenternas reella möjligheter att

100

påverka sin utbildning har dock ökat genom de ökade möjligheterna att Prop.
kombinera och välja kurser som leder till olika examina samt genom att Bil. 9
många beslut numera har decentraliserats till institutionsnivå.

4.1.1 Studenternas formella inflytande

Det är viktigt att stärka studenternas möjligheter till inflytande genom
representation i beslutande organ.

Ett led i detta är bibehållandet av kårobligatoriet som riksdagen nyligen
beslutat om (Garanterat studentinflytande genom bibehållet kårobligato-
rium, prop. 1994/95:96, bet. 1994/95:UbU5,rskr. 1994/95:135). Genom
kårobligatoriet säkras kontinuiteten i den av studenterna bedrivna utbild-
ningsbevakningen samt i deras arbete för den studiesociala miljön. Stu-
denternas självförvaltning genom kårer och nationer ger dessutom erfaren-
het och träning i demokratiskt arbete.

Studenternas möjligheter till inflytande är även beroende av att de
tillförsäkras tillräcklig representation i relevanta beslutande organ. För
närvarande garanterar högskoleförordningen studenterna rätt till represen-
tation i alla organ som behandlar utbildningsfrågor. Regeringen
avser att förändra högskoleförordningen så att studenterna garanteras
minst två representanter i universitetens och högskolornas styrelser och i
alla övriga organ som behandlar utbildningsfrågor.

4.1.2 Studenternas betydelse för utbildningens förnyelse

Varje enskild student bör ges möjlighet att ta ansvar för utbildningens
innehåll och genomförande. En levande akademisk miljö förutsätter
många olika möten mellan lärare och kritiskt tänkande studenter, som får
och tar ansvar. Lärarnas insatser skall understödja studentens självständiga
lärande och motivera dennes engagemang i kunskapssökandet. Dessutom
bör studenten kontinuerligt delta i förnyelsen av både formerna för lärande
och den organisation det genomförs i. All utbildning skall bedrivas med
högsta möjliga kvalitet och vara anordnad på ett sätt som främjar gott
samarbete mellan lärare och studenter.

Förnyelsearbetet sker i dag i stor utsträckning på institutionsnivå, varför
varje enskild student bör uppmuntras att delta i förändrings- och utveck-
lingsarbetet. Studentinflytandet är en process som sker i samverkan med
lärare och prefekter, i informella former i det dagliga arbetet. Detta ställer
krav på alla inblandade. Varje student måste känna ett ansvar för sin egen
utbildning. Lärare och prefekter måste utveckla sin förmåga att ta till vara
studenternas engagemang och att aktivt involvera dem i planeringen och
uppläggningen av utbildningen. Studenternas åsikter är av stort värde för
att höja utbildningens kvalitet, varför studenternas egna bedömningar och
erfarenheter av kurserna bör ingå som en naturlig del av institutionernas
kvalitetsarbete.

1994/95:100

101

4.2 De mindre och medelstora högskolorna m.m.

4.2.1 Förbättrade förutsättningar för grundutbildning och
forskning

De mindre och medelstora högskolorna har under senare år givits ökade
resurser för grundutbildning och forskning och fått en allt större betydelse
för den samlade forskningsinsats som utförs vid landets universitet och
högskolor. Det är angeläget att denna positiva utveckling får fortsätta.
Regeringen avser att långsiktigt ge dessa högskolor förutsättningar för att
de skall kunna utveckla sin roll inom grundutbildning och forskning/for-
skarutbildning. Detta bör ske genom en utbyggnad av antalet studenter
och ökade resurser för forskning.

Riksdagen har med anledning av propositionen 1994/95:25 Vissa ekono-
misk-politiska åtgärder m.m. för vårterminen 1995 beslutat om 4 000 nya
platser inom i första hand de humanistiska, samhällsvetenskapliga och
juridiska områdena (bet. 1994/95:FiU 1, rskr. 1994/95:145). Närmare
hälften av dessa har förts till de mindre och medelstora högskolorna. De
nya platserna innebär en stor volymökning jämfört med den som sker vid
universiteten och övriga högskolor. En ytterligare expansion av antalet
platser föreslås i denna proposition. Ett förhållandevis stort antal av dessa
platser bör förläggas till de mindre och medelstora högskolorna.

De medel som avsätts för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och
medelstora högskolor är avsedda att bidra till att öka omfattningen av den
forskning som finns vid högskolorna, öka andelen forskarutbildade lärare
samt öka andelen studerande som går vidare till forskarutbildning. Det är
viktigt att högskolornas resurser för denna verksamhet successivt ökas
varför en förstärkning om 10 miljoner kronor beräknats under anslaget
C49. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor.
En ökad samverkan med universiteten är betydelsefull i flera avseenden.
Ett gemensamt utnyttjande av resurserna och en gemensam planering av
verksamheten vid universitet och högskolor bör leda till ett bättre resurs-
utnyttjande och föra oss närmare högskolans mål. Det är därför av vikt
att olika delar inom utbildningsväsendet aktivt samverkar för att nå högsta
kvalitet och effektivitet inom såväl grundutbildningen som forskningen/
forskarutbildningen. Vidare är samverkan nödvändig för att bredda rekry-
teringen till högre utbildning och öka övergången till forskarutbildning.
De möjligheter som informationsteknologin i dag erbjuder främjar en
ökad samverkan.

Regeringen har gjort bedömningen att en fortsatt gynnsam utveckling
av de mindre och medelstora högskolorna och den forskning som där
bedrivs förutsätter att högskolorna får ökad tillgång till kvalificerad veten-
skaplig ledning. Högskolorna bör få möjlighet att hos Kanslersämbetet/den
nya myndigheten inom högskoleområdet ansöka om rätten att inrätta pro-
fessurer (avsnitt 4.2.2). Fakultetsanknytningen för professurer som inrättas
vid högskolorna skall beslutas i samråd med berörd fakultet.

Vid sidan av den formella knytningen mellan universitet och högskolor
har fristående strukturer bildats dels mellan universitet och högskolor i
form av nätverk för forskning och forskarutbildning (40 miljoner kronor

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

102

per år under budgetåren 1993/94-1995/96 har anvisats för detta), dels för Prop.
forskningssamverkan mellan universitet/högskolor och representanter för Bil. 9
industri, näringsliv och samhälle (40 miljoner kronor per år under bud-
getåren 1994/95-1995/96 har anvisats för detta). Det är önskvärt att dessa
resurser på sikt samordnas och integreras med forskningssystemet som
helhet. Permanenta forskningsresurser skall successivt tillföras. Regering-
en avser att fr.o.m. ingången av nästa treåriga planeringsperiod göra dessa
resurser permanenta för forskning/forskarutbildning vid de mindre och
medelstora högskolorna.

Samverkan mellan lärare och forskare vid universitet och de mindre och
medelstora högskolorna bör utvecklas. Ömsesidigt utbyte kan stimuleras
genom att högskolor som hör till fakulteten finns representerade i fakul-
tetsnämndema. Ett större utbyte mellan universitet och högskolor genom
att högskolelektorer i större utsträckning ges möjlighet att medverka i
forskningen bör eftersträvas. Den nuvarande fördelningen av fakultetsmed-
len för lektorers forskning i tjänsten, den s.k. rörliga resursen, har ingen
enhetlig definition eller handläggning vid fakulteterna. Detta medför att
högskolornas möjlighet att få tillgång till dessa medel varierar beroende
på fakultetstillhörighet. För att skapa likvärdiga förutsättningar för olika
forskare avser regeringen att se över förutsättningarna för fördelningen av
den rörliga resursen.

Samarbetet mellan högskolor och näringsliv har särskilt goda förutsätt-
ningar att utvecklas vid de mindre och medelstora högskolorna. Det är av
stor betydelse att denna möjlighet tillvaratas och vidareutvecklas.

4.2.2 Inrättande av professurer m.m.

Regeringens förelag: Regeringen föreslår att vissa nya regler för
inrättande av professurer införs.

För att stärka grundutbildningens forskningsanknytning föreslås att
mindre och medelstora högskolor - efter prövning - skall ges möj-
lighet att inrätta professurer.

För att garantera tillgången på forskare inom särskilda områden
skall regeringen ges möjlighet att inrätta professurer.

Skälen för regeringens förelag:

Enligt nuvarande ordning, som fastställdes av riksdagen i juni 1991 (prop.
1990/91:150 bilaga 11:7, bet. 1990/91 :UbU21, rskr. 1990/91:389), fattar
styrelsen vid det lärosäte som har fakultet eller vid vilket konstnärligt
utvecklingsarbete bedrivs beslut om inrättande av professurer; även till-
sättningen sker lokalt. En professor skall förordnas tills vidare utan tidsbe-
gränsning. En professor kan tillsättas för begränsad tid om det gäller
konstnärlig verksamhet eller adjungering till en högskola av en person
som har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskoleväsendet.

1994/95:100

103

Formerna för inrättande och tillsättande av professurer är viktiga för Prop. 1994/95:100
forskningens kvalitet vid högskolorna och samhällets behov att kunna Bil. 9
påverka forskningens inriktning.

Professurer vid de mindre och medelstora högskolorna

Enligt 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) skall den utbildning som
anordnas vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad
erfarenhet. Detta förutsätter en nära koppling mellan grundutbildning och
forskning respektive konstnärligt och annat utvecklingsarbete. Avgörande
för grundutbildningens kvalitet är att forskningsanknytningen i grundut-
bildningen säkras även vid de högskolor som i dag saknar egen fakultets-
organisation. Detta bör ske dels genom att dessa högskolor erbjuds möj-
lighet att själva inrätta och tillsätta professurer, dels genom ett stärkt
kontaktnät mellan dessa högskolor och universitet och högskolor med
fakultet. Ett sådant kontaktnät kan komma till uttryck genom ett ökat
utbyte av lärare och forskare, t.ex. professorer med delad tjänstgöring
mellan en mindre eller medelstor högskola och ett universitet/högskola
med fakultet.

Det är väsentligt att högskolelärare har möjligheter att erhålla resurser
för forskning oavsett vid vilket universitet eller vilken högskola de har sin
huvudsakliga verksamhet. Det förtjänar att framhållas att det är viktigt för
forskningens legitimitet och de mindre och medelstora högskolornas an-
seende att samma kvalitetskriterier gäller för all forskning oavsett lärosäte.

Kraven på kvalitet är det huvudsakliga motivet för att alla högskolor bör
ha rätt att inrätta professurer. En högskola till vilken fakultet inte är
knuten och där konstnärligt utvecklingsarbete inte bedrivs, men som
bedömer sig ha tillräckligt omfattande vetenskaplig verksamhet inom ett
visst område och har möjlighet att avsätta resurser för en eller flera kvali-
ficerade forskare, bör därför ges möjlighet att hos Kanslersämbetet/den
nya myndigheten inom högskoleområdet (avsnitt 4.5) ansöka om rätten att
inrätta en eller flera professurer. Det bör ankomma på Kanslersämbetet/-
den nya myndigheten inom högskoleområdet att bedöma huruvida den
forskningsmiljö som finns vid högskolan håller erforderlig vetenskaplig
nivå för att ”professorsrättigheter” inom ett visst område skall kunna ges.

Innan professuren får inrättas skall frågan om den tillträdande
professorns fakultetstillhörighet avgöras, eftersom lärare vid universitet
och högskolor även fortsättningsvis bör tillhöra en fakultet. Efter samråd
mellan högskolan och ett universitet/högskola med fakultet skall professu-
ren vid inrättandet således knytas till en befintlig fakultet. Därigenom
skapas nödvändig koppling till en stor och mångsidig forskningsmiljö med
fasta forskningsresurser och ett sammanhållet system för högre utbildning
och forskning upprätthålls i landet.

Vid tillsättande av en professur skall högskoleförordningens nuvarande
föreskrifter, med nödvändiga anpassningar, tillämpas. På så vis
upprätthålls kvalitetskraven.

I bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) anges fakulteternas verk-
samhetsområden, dvs. fakultetstillhörigheten för den forskning som äger

104

rum inom respektive ämnesområde vid de mindre och medelstora hög- Prop. 1994/95:100
skolorna. Som alternativ till denna angivna fakultetstillhörighet bör en Bil. 9
mindre eller medelstor högskola i samråd med berörda universitet eller
högskolor kunna knyta professurerna till annan fakultet.

Forskningens inriktning; professurer inom särskilda områden

För att säkerställa nationella forsknings- och utbildningsmål samt göra det
möjligt att prioritera vissa forskningsområden bör regeringen åter ges
möjlighet att inrätta professurer.

För att tillgodose det offentliga utbildnings- och forskningssystemets
tillgång till vetenskapligt kompetenta forskare, t.ex. inom vissa områden
där forskning inte finns tillfredsställande representerad, bör därför pro-
fessurer kunna inrättas efter särskilda beslut av regeringen. Huvudansvaret
för forskningens organisation vid universitet och högskolor vilar alltjämt
på respektive styrelse. Regeringens möjlighet att inrätta professurer inom
särskilda områden bör därför utnyttjas restriktivt.

Konstnärligt perspektiv berikar naturvetenskap, teknik och medicin

Regeringen anser att det är viktigt att konstnärskap i ökad omfattning tas
till vara inom utbildning och forskning. Särskilt viktigt är att ge denna
stimulans och möjlighet att vidga perspektiv inom de naturvetenskapliga,
tekniska och medicinska områdena. Detta kan ske genom att företrädare
för kulturlivet engageras för att berika verksamheten inom dessa områden.
Detta bör leda till nya upplevelser, kunskaper och insikter. För tidsbe-
gränsade uppdrag om 6-12 månader skall medel kunna utgå till kultur-
arbetare för konstnärlig verksamhet vid företrädesvis naturvetenskaplig,
teknisk och medicinsk fakultet. Det bör ankomma på Kanslersämbetet/den
nya myndigheten inom högskoleområdet att pröva förslag och fatta beslut
om till vilka verksamheter dessa särskilda medel skall utgå.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

6. godkänner det som regeringen förordar om rätten att inrätta pro-
fessurer.

4.2.3 Kontinuerligt forskningssamarbete med utländska lärosäten

Regeringen föreslog i forskningspropositionen våren 1993 att medel skulle
anvisas för att möjliggöra för svenska universitet och högskolor att sluta
avtal om långsiktigt och kontinuerligt forskningssamarbete med utländska
lärosäten. Riksdagen godkände regeringens förslag (prop. 1992/93:170,
bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388). Totalt avsattes 25 miljoner

105

kronor för detta ändamål. Regeringen har, efter ansökningar om medels- Prop. 1994/95:100
tilldelning, under budgetåret 1993/94 fattat beslut om medel för avtals- Bil. 9
bundet samarbete till universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm,
Umeå och Linköping, Karolinska institutet, Kungliga Tekniska högskolan,
Högskolan i Luleå samt till Chalmers tekniska högskola.

I regeringsbeslutet angavs som planeringsförutsättning att dessa lärosä-
ten kunde påräkna medel även för budgetåren 1994/95 och 1995/96.
Regeringen anser det vara viktigt att även mindre och medelstora hög-
skolor bereds tillfälle att samarbeta med utländska lärosäten på detta sätt.
Regeringen avser att fr.o.m. budgetåret 1997 föreslå att även låta de
mindre och medelstora högskolorna få ansöka om medel för avtalsbundet
långsiktigt forskningssamarbete med utländska lärosäten.

4.3 Forskarutbildningen

4.3.1 Det nationella perspektivet

I ansträngningarna att åstadkomma en nationell utbyggnad av den högre
utbildningen ingår forskarutbildningen som en viktig del. För de studeran-
de är det av vikt att utbildningen genomgående och vid alla lärosäten är
av hög kvalitet. Vidare krävs att olika utbildningsmöjligheter är över-
blickbara och att det går att byta lärosäte under forskarutbildningens gång.
Statsmakternas uppgift är att garantera dessa förhållanden genom det
regelverk som håller samman alla berörda lärosäten i ett nationellt forskar-
utbildningssystem.

Regeringens åtgärder för att stärka forskningen vid de mindre och
medelstora högskolorna (avsnitt 4.2) är ett led i en långsiktig strategi för
att åstadkomma en nationellt sammanhållen men likväl decentraliserad
utbyggnad även när det gäller den mest kvalificerade utbildningen, forska-
rutbildningen.

För landet som helhet ökar för närvarande antalet forskarstuderande. Av
tradition har den medicinska fakulteten en hög andel doktorander. De
medicinska och tekniska fakulteterna har uppvisat den största ökningen i
antalet forskarstuderande det senaste decenniet. Övriga fakulteter har
endast haft en svag tillväxt i antalet under motsvarande tidsperiod. Rege-
ringens förslag att skapa finansiering för ytterligare 300-500 forskarstude-
rande avser främst de fakulteter som hittills uppvisat en svag ökning.
Regeringen avser att återkomma till frågan om forskarutbildningens totala
omfattning i samband med nästa forskningsproposition.

Ett antal icke-disputerade lärare vid landets universitet och högskolor
har påbörjat forskarutbildning med hjälp av särskilda resurser som be-
slutats av statsmakterna. Resurserna har ställts till förfogande för att under
en övergångsperiod göra det möjligt för denna grupp att med särskilda
ekonomiska villkor avsluta sina doktorandstudier. Regeringen räknar med
att dessa medel fortsättningsvis skall användas för den fortsatta studiefi-
nansieringen av nyss nämnda 300-500 forskarstuderande. Utbildningen av
handledare för doktorander skall ses över som ett led i strävan att utnyttja
lärarresurserna bättre.

106

4.3.2 Studiefinansieringssystemet inom forskarutbildningen

Regeringens förslag: Utbildningsbidrag återinförs som finansierings-
form för doktorander.

Skälen för regeringens förslag:

De reguljära finansieringsformerna för forskarstuderande har varit dokto-
randtjänster och utbildningsbidrag. Två tredjedelar av de heltidsstuderande
doktoranderna har denna typ av finansiering. Också andra finansierings-
former förekommer, t.ex. studiemedel, förvärvsarbete och stipendier.

Utbildningsbidragen för forskarstuderande har redan budgetåret 1986/87
successivt omvandlats till doktorandtjänster. Syftet med reformen var att
förbättra doktorandernas ekonomiska villkor och sociala trygghet och
därigenom även öka effektiviteten i studierna. Några nya innehavare av
utbildningsbidrag har inte fått utses sedan den 1 juli 1993.

Universitet/högskolor med fakultet har sedan år 1987 tillförts stora
resurser för att täcka de merkostnader som denna omvandling medfört för
dem. Avsikten har varit att omvandlingen skulle kunna ske med bibehål-
lande av det antal studiestödstillfällen som år 1987 finansierades inom
ramen för fakultetsanslagens minimibelopp för studiefinansiering. Utöver
dessa resurser har det hela tiden stått lärosätena fritt att avsätta ytterligare
medel för studiefinansiering inom ramen för de totala anslagen.

Omvandlingsprocessen skall enligt tidigare fastlagda planer vara av-
slutad år 1996. Härefter skall utbildningsbidrag inte längre finnas.

Samtidigt som omvandlingen till doktorandtjänster pågått har nya ut-
bildningsbidrag inrättats med fakultetsmedel eller med externa medel.
Detta har lett till att det totala antalet forskarstuderande som får studiefi-
nansiering nu är betydligt större än år 1987. Efterfrågan är också större;
antalet aktiva doktorander har under perioden ökat från cirka 12 000 till
cirka 15 000. Om inga åtgärder vidtas, kommer många forskarstuderande
att mista den finansiering de har i dag när utbildningsbidragen avskaffas
som finansieringsform.

Det kan konstateras att statsmakternas ambitioner att både förbättra
villkoren för de forskarstuderande genom en satsning på doktorandtjänster
och att öka antalet examinerade har visat sig svåra att förena inom de
ekonomiska ramar som har givits. Enligt regeringens bedömning måste
därför nu åtgärder vidtas för att komma till rätta med de problem som
uppstått.

I det statsfinansiella läge som råder är det inte möjligt att tillskjuta
ytterligare resurser för doktorandtjänster för att tillgodose behovet av fler
studiestödstillfällen. Regeringen avser därför att åter öppna möjligheten
att utse nya innehavare av utbildningsbidrag. Vidare återinförs möjlig-
heten att kombinera utbildningsbidrag med anställning som assistent. Häri-
genom blir det möjligt att ge fler personer studiefinansiering inom givna
belopp, eftersom utbildningsbidragen är betydligt billigare för lärosätena

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

107

än doktorandtjänster. Det kommer dock inte att bli möjligt för lärosätena
att helt fritt avgöra fördelningen mellan doktorandtjänster och utbildnings-
bidrag. Av flera skäl är det angeläget att slå vakt om doktorandtjänstema.
De ger bättre sociala förmåner och har betydelse för jämställdheten. Minst
50 procent av de medel som lärosätena totalt avsätter för studiefinansie-
ringen inom fakultetsanslagen bör därför avse doktorandtjänster.

Återinförandet av utbildningsbidragen är en åtgärd på kort sikt. Rege-
ringen kommer att se över den framtida utformningen av studiefinansie-
ringen inom forskarutbildningen. Avsikten är att förslag om ett nytt och
mer flexibelt system skall kunna läggas fram i nästa forskningsproposi-
tion. Det nya systemet bör utformas så att det uppmuntrar doktoranderna
att avlägga examen och främjar effektiviteten i forskarutbildningen.

Som tidigare nämnts bör särskilda insatser göras på olika områden för
att stärka näringslivet och den gemensamma sektorn och därmed på sikt
Sveriges konkurrenskraft. Också i det perspektivet är det angeläget att öka
antalet forskarstuderande.(Jfr Finansplanen Bilaga 1) Regeringen har i
avsnitt 2.1 föreslagit en överföring av resurser från arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder till forskarutbildningen, varigenom ytterligare 300-
500 doktorander kan erbjudas studiefinansiering.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

7. godkänner att utbildningsbidrag återinförs som finansieringsform för
doktorander.

4.4 Vårdutbildningarna

Höjd kvalitet i vårdutbildningen

Riksdagen beslutade våren 1994 om åtgärder för att öka kvaliteten i
vårdutbildningarna (prop.1993/94:177, bet. 1993/94:UbU13, rskr.
1993/94:400). Enligt beslutet borde staten anordna vårdhögskoleutbildning
på de orter där så avtalas med den nuvarande huvudmannen, dvs landsting
eller kommun som driver vårdhögskola. Finansieringen av utbildningen
skulle regleras genom ramavtal.

Regeringens förslag byggde på Huvudmannaskapsutredningens betän-
kande Vårdhögskolor - kvalitet, utveckling, huvudmannaskap (SOU
1993:12). Där angavs som övergripande mål att vårdhögskoleutbildning-
ens kvalitet och forskningsanknytning borde förbättras. Utredningen
betonade att utvecklingen inom medicinsk teknik och omvårdnad får
konsekvenser för utbildnings- och forskningsplaneringen. Den framhöll
vidare att forskning och utvecklingsarbete inom vårdutbildningarnas
karaktärsämnen är viktiga medel för att ge dessa ämnen en klarare profil.

Huvudmannaskapsutredningen underströk att vårdhögskolornas kontakt-
vägar till den statliga forskningsorganisationen borde stärkas på olika sätt.
De viktigaste åtgärderna var enligt utredningens mening att åstadkomma

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

108

en bättre samordning mellan olika högskolor. Mål och strategi borde Prop. 1994/95:100
uppfyllas i ett gemensamt perspektiv för samtliga universitet och hög- Bil. 9
skolor.

Ett statligt huvudmannaskap skulle enligt utredningen underlätta anknyt-
ningen mellan utbildning och forskning samt utbyggnaden av fördjupade
ämnesstudier på kandidat- och magisternivå och av forskarutbildningen
inom de ämnesområden som den aktuella vårdutbildningen representerar.
Utredningen konstaterade att finansieringen av vårdhögskoleutbildningen
därmed skulle bli enhetlig och att systemet med interkommunal ersätt-
ning för dessa utbildningar kunde upphöra.

Ett enigt utbildningsutskott konstaterade med anledning av proposi-
tionen (bet. 1993/94:UbU13 s.3) att "Regeringens förslag innebär att hu-
vudmannaskapet kan få variera och att frågan om en eventuell förändring
skall regleras genom avtal mellan staten och var och en av de nuvarande
huvudmännen. Därvid är en av utgångspunkterna att den lösning som
väljs skall vara kostnadsneutral för staten och resp, nuvarande huvudman.
Där det kan ske i samförstånd med nuvarande huvudmän och utan ökade
kostnader för staten blir därmed en övergång till statligt huvudmannaskap
möjlig, vilket utskottet liksom tidigare anser värdefullt. Kvaliteten i
utbildningarna garanteras av utvärderingar genom Kanslersämbetets för-
sorg och genom att regeringen beslutar om examensrätten." Riksdagen
beslöt i enlighet med utskottets betänkande.

Med anledning av riksdagens beslut har regeringen tillkallat en särskild
utredare (dir. 1994:76) för att förhandla med de landsting och kommuner,
som önskar överföra huvudmannaskapet för den aktuella vårdutbildningen
till staten. Denne har haft överläggningar i dessa frågor med Landstings-
förbundet samt med berörda landsting, kommuner, universitet och hög-
skolor. Regeringens inriktning är att i enlighet med riksdagens beslut
endast förhandla med de landsting som önskar en förändring. Vårdut-
bildningar i övriga landsting berörs således ej. Att vårdhögskoleutbildning
förläggs inom ett universitet eller en statlig högskola förstärker sambandet
mellan vårdutbildning, vård och omsorg med forskning och utvecklings-
arbete inom detta område.

Regeringen återkommer i kompletteringspropositionen med förslag i
detta ärende.

4.5 Ny myndighet inom högskoleområdet

Genom beslut av riksdagen (prop. 1991/92:76, bet. 1991/92:UbU18,
rskr. 1991/92:195) avvecklades Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
samt Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) den 1 juli
1992. Samtidigt inrättades fem nya myndigheter, Verket för högskoleser-
vice, Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor (ändrad
den 1 juli 1993 till Kanslersämbetet), Överklagandenämnden för hög-
skolan, Rådet för grundläggande högskoleutbildning samt Rådet för
forskning om universitet och högskolor.

109

Vissa av de beslut som tidigare fattades av de avvecklade myndigheter- Prop. 1994/95:100
na fattas nu, som en följd av 1993 års universitets- och högskolereform, Bil. 9
av universiteten och högskolorna själva. Andra frågor beslutas direkt av
regering och riksdag. Det har visat sig att avsaknaden av en central myn-
dighet inom högskoleområdet inneburit problem både för de studerande,
allmänheten och högskolorna samt för högskolesektorns samarbete med
andra sektorer. Den frihet som universitet och högskolor vunnit att själva
bestämma i vissa frågor som rör de studerandes rättigheter och skyldig-
heter har lett till att reglerna varierar mellan lärosätena. Avsaknaden av
gemensamma regler har medfört svårigheter för blivande studerande att
få information om och överblick över såväl utbildningsutbud som till-
trädes- och urvalsregler.

Utredningsarbete, som tidigare har bedrivits inom myndigheterna, har
vidare i allt större utsträckning kommit att utföras inom Utbildningsdepar-
tementet. Detta har minskat den offentliga insynen i bl.a. utredningsarbetet
och dessutom medfört en stor belastning på departementet.

Av dessa anledningar uppdrog regeringen den 27 oktober 1994 (dir.
1994:126) åt utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och
högskolereform, RUT 93 (dir. 1993:143), att bl.a. se över uppgifter och
struktur för de centrala myndigheterna inom den högre utbildningens om-
råde. Utredningsarbetet skall inriktas på att skapa en sammanhållen central
myndighet inom högskoleområdet, om möjligt redan den 1 juli 1995. I
uppdraget ingår att pröva om uppgifter kan delegeras från departementet
till myndigheten.

Regeringen avser att under våren återkomma till riksdagen med förslag
som gäller inrättande av en ny myndighet inom högskoleområdet. Rege-
ringen föreslår i avvaktan härpå oförändrade anslag till följande myndig-
heter under littera C; Kanslersämbetet, Verket för högskoleservice, Över-
klagandenämnden och Rådet för grundläggande högskoleutbildning, samt
under littera D, Rådet för forskning om universitet och högskolor.

4.6 Förändringar i systemen för resurstilldelning till
universitet och högskolor

4.6.1 Allmänt

Förändrade styrformerfr.o.m. den 1 juli 1993

Utgångspunkten för ändringarna av styrsystemen för den högre utbild-
ningen och forskningen gavs hösten 1990. I en regeringsskrivelse som i
oktober 1990 överlämnades till riksdagen redovisades ett program med
åtgärder för att begränsa utgiftstrycket i den offentliga sektorn. I skrivel-
sen framhölls bl.a. att resurserna till grundutbildningen skulle användas
effektivare. Vidare angavs att ett förenklat regelverk för bl.a. den interna
organisationen vid universitet och högskolor också skulle leda till ett
bättre resursutnyttjande.

Förändringsarbetet bedrevs inom Utbildningsdepartementet under be-
teckningen Högskoleprojektet. Arbetet koncentrerades till att börja med

110

på det rättsliga regelverket i form av ny högskolelag och ny högskoleför- Prop. 1994/95:100
ordning. Det första konkreta resultatet av arbetet var dåvarande utbild- Bil. 9
ningsministems meddelande till Lundastudentema på Grundutbildningens
dag den 21 mars 1991 att linjesystemet skulle avskaffas och ersättas med
en examensordning. Denna och andra förändringar, bl.a. att lärosätena
själva skulle inrätta och tillsätta professurer, förelädes riksdagen i 1991
års kompletteringsproposition. De planerade förändringarna avsågs ge-
nomföras per den 1 juli 1993.

Den förändrade studieorganisationen, som innebar att grundutbildningen
skulle bestå av ett antal kurser som kunde sammanföras till utbildnings-
program, förutsatte ett nytt system för resurstilldelning till grundutbild-
ning. Att utarbeta ett sådant system ingick därför också i Högskoleprojek-
tet. Arbetet med detta byggde på att den s.k. Högskoleutredningen
(Grundbulten) enligt sina direktiv hade till uppgift att bl.a. överväga "om
det lärarstöd som erbjuds studenterna är rätt avvägt och bra utformat".

Regeringsskiftet hösten 1991 innebar att det inledda arbetet fortsatte
med huvudsakligen samma inriktning och tidsplan som tidigare. Vad
gäller myndighetsstruktur, institutionell organisation, interna ledningsprin-
ciper och resurstilldelning gjordes dock avsevärda ändringar respektive
kompletteringar.

I maj 1992, presenterade Högskoleutredningen sitt slutbetänkande
Resurser för högskolans grundutbildning (SOU 1992:44), vari föreslogs
ökade resurser för de utbildningar som hade lägst per capita-tilldelning.
Resurser som möjliggjorde en permanent höjning av per capita-kostnader-
na anvisades också av riksdagen redan under hösten 1992 som en del av
de kvalitetsförstärkningar som beslutades om samtidigt med dimensione-
ringsökningar.

Bland de principer för 1993 års universitets- och högskolereform som
riksdagen beslutade om i december 1992 med anledning av propositionen
Universitet och högskolor - Frihet för kvalitet (prop. 1992/93:1, bet.
1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103) ingick det tredelade resurstilldelnings-
systemet. Resurserna till universitet och högskolor skulle enligt propositio-
nen bestå av "en rörlig resurs" som varje aktiv student förde med sig,
prestationsersättning samt fördelning i förhållande till i förväg fastställda
och kända kvalitetsindikatorer. Vidare byggde detta system på treåriga
utbildningsuppdrag till respektive lärosäte.

Förslag till närmare utformning av resurstilldelningssystemet har sedan
hösten 1992 successivt utarbetats av Resursberedningen (dir. 1992:85)
med företrädare för universitet och högskolor samt Sveriges Förenade
Studentkårer (SFS).

Två delar av det tredelade resurstilldelningssystemet för grundutbild-
ning, nämligen resurstilldelning baserad på antalet studenter - den s.k.
studentpengen - och deras prestationer - ersättning för helårsprestationer
- infördes den 1 juli 1993 efter riksdagens godkännande av förslag i pro-
positionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet.
1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363).

I anslutning härtill bör nämnas att regeringen avser att ersätta den
hittillsvarande benämningen studentpeng med benämningen ersättning för 11 j

helårsstudenter, vilken är i samklang med begreppet ersättning för helårs-

prestationer. Detta kommer att ske genom en ändring av förordningen Prop. 1994/95:100
(1993:1 153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och hög- Bil. 9
skolor. I denna proposition används i fortsättningen den nya benämningen.

Förändringarfr.o.m. den 1 juli 1994

Fr.o.m. den 1 juli 1994 ingår ersättning för lokalhyror samt anläggnings-
tillgångar (inredning och utrustning) i ersättningen för helårsstudenter.
Därmed upphörde det särskilda lokalkostnadsanslaget liksom investerings-
anslagen för inredning och utrustning (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet.
1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287).

Y tterligare förändringar, vars principer godkänts av riksdagen

Principutformningen av den tredje delen av resurstilldelningssystemet för
grundutbildning - kvalitetsdelen - godkändes i juni 1994 av en majoritet
i riksdagen vid behandlingen av propositionen Utbildning och forskning
- Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12,
rskr. 1993/94:399). De ekonomiska konsekvenserna av detta principbeslut
inträffar visserligen inte förrän kalenderbudgetåret 1997, men regeringen
kommer ändå i det följande (avsnitt 4.6.2) att återkomma till riksdagen i
denna fråga.

Enligt samma riksdagsbeslut i juni 1994 skall också de konstnärliga och
idrottsliga utbildningarna inordnas fullt ut i systemet fr.o.m. budgetåret
1995/96. De av riksdagen då enhälligt godkända principerna - innebäran-
de bl.a. dels enhetliga per capita-ersättningsbelopp för såväl studenterna
som deras prestationer, dels resurser för hyreskostnader m.m. som en del
av ersättningen för helårsstudenter - har därför tillämpats vid beräkningen
av de anslagsbelopp som regeringen senare i denna proposition föreslår
för berörda universitet och högskolor. Beträffande resurserna för hyres-
kostnader för vissa av de konstnärliga högskolorna i Stockholm återkom-
mer regeringen senare i denna proposition (avsnitt 5.1 samt under respek-
tive anslag). Frågan om ansvaret för dessa högskolors lokalförsörjning har
tidigare berörts i avsnitt 2.2.

Slutligen godkände riksdagen förslaget om prestationsrelaterade fakul-
tetsanslag i juni 1994. Även i denna fråga återkommer regeringen i det
följande (avsnitt 4.6.3).

Uppföljning av hittillsvarande erfarenheter

Det första årets erfarenheter av det nya resurstilldelningssystemet för
grundutbildning följs i enlighet med direktiven upp av Resursberedningen.
En första rapport Iakttagelser under en reform (SOU 1994:80), baserad på
tre besök vid sex universitet och högskolor, publicerades i juni 1994.
Lägesrapporten koncentreras på en redovisning av vissa iakttagelser
rörande effekterna av vald modell för resursfördelning inom respektive

112

lärosäte och en diskussion om det nya systemets effekter på utbildningens
kvalitet i olika avseenden. I rapporten poängteras, med hänvisning till den
korta tid som reformen varit i kraft, att de iakttagelser som redovisas
endast speglar vissa utvecklingstendenser och attityder till resurstilldel-
ningssystemets olika delar vid de studerade sex lärosätena. Beredningen
anser dock i rapporten att huvudintrycket är positivt.

Detta huvudsakligen positiva intryck bekräftades vid det seminarium
med deltagare från samtliga lärosäten i landet, utbildningsutskottet, be-
rörda myndigheter, SFS, fackliga organisationer m.fl. som hölls i oktober
1994.

De samlade erfarenheterna av totalt fyra besöksomgångar vid de sex
lärosätena och oktoberseminariet kommer tillsammans med vissa nationel-
la sammanställningar ur årsredovisningarna för budgetåret 1993/94 att
redovisas i beredningens slutbetänkande, som beräknas lämnas under
första halvåret 1995.

I detta sammanhang bör också erinras om den särskilde utredare som
på regeringens uppdrag utvärderar 1993 års reform i dess helhet (RUT
93). De kommande årens erfarenheter av systemet för resurstilldelning
ingår naturligen i RUT 93:s uppdrag. Först efter redovisningen av detta
uppdrag är det möjligt att göra en slutlig bedömning av ändamålsenlig-
heten i systemet. Att det lett till en ökad administrativ belastning på
universiteten och högskolorna är uppenbart redan nu.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

4.6.2 Kvalitetspremien

Regeringens förslag: Med ändring av tidigare riksdagsbeslut skall
varje lärosätes arbete med kvalitetsutvecklingsprogram och Kansler-
sämbetets bedömning av detta arbete inte kopplas till resurstilldel-
ningssystemet för grundläggande högskoleutbildning på så sätt som
tidigare beslutats. Då ett systematiskt arbete med kvalitetsfrågorna
är av stor vikt för kvaliteten i verksamheten skall det redan inledda
arbetet med de individuellt utformade programmen för kvalitet-
sutveckling självfallet fortsätta.

Skälen för regeringens förslag:

Vid riksdagsbehandlingen av förslaget till utformning av kvalitetsdelen av
resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning reservera-
de sig en stor del av riksdagens ledamöter mot dåvarande regeringens
förslag (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399). Om
detta förslag anfördes bl.a. att de föreslagna programmen för kvalitets-
utveckling kan vara ett gott redskap för att utveckla kvaliteten samt att
Kanslersämbetets roll när det gäller att granska kvaliteten är viktig. Därför
bör en fruktbar dialog mellan de enskilda lärosätena och Kanslersämbetet
stimuleras. Däremot ansåg reservanterna att varken det interna kvalitets-
8 Riksdagen 1994195. 1 sand. Nr 100. Bilaga 9

arbetet eller dialogen med ämbetet skulle vinna på att vara kopplad till
resurstilldelningen.

Regeringen delar denna uppfattning. Enligt regeringens mening främjas
det interna kvalitetsarbetet bäst om det sker utan koppling till resurstill-
delningssystemet. En sådan koppling måste grundas på utvärderingar som
med nödvändighet innehåller subjektiva bedömningar. Systemet skulle ge
utrymme för visst godtycke och leda till centralism och politisering.
Däremot är det enligt regeringens mening självklart att de bedömningar
av programmen för kvalitetsutveckling som görs av Kanslersämbetet -
eller motsvarande funktion - inom ramen för den nationella utvärderingen
kommer att ingå i det underlag som statsmakterna har att utgå ifrån när
beslut skall fattas om nya utbildningsuppdrag inför en ny treårsperiod.

För tydlighetens skull vill regeringen framhålla att kvalitetsarbetet inte
bara är något som uttrycks i särskilda program utan i grunden är en attityd
som måste genomsyra vardagsarbetet vid varje lärosäte. Omsorgen om
verksamhetens kvalitet är därmed också något som måste beaktas t.ex. vid
utformningen av och tillämpningen av det interna resursfördelningssystem
som varje lärosäte har ansvar för. Regeringen vill i detta sammanhang
erinra om det speciella ansvar som varje lärosäte har för att tillgodose
behovet av återkommande utbildning, vare sig den sker på kvällstid eller
i form av distansundervisning.

Regeringen föreslår således med ändring av tidigare riksdagsbeslut att
den s.k. kvalitetspremien inte skall införas i resurstilldelningssystemet för
grundutbildning.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

4.6.3 Prestationsrelaterade fakultetsanslag

Regeringens förslag: De principer för prestationsrelaterade fakultets-
anslag som riksdagen tidigare godkänt införs inte fr.o.m. budgetåret
1995/96.

Skälen för regeringens förslag: Den dåvarande regeringens förslag
innebar att fem procent av anslagen till ett fakultetsområde fr.o.m. bud-
getåret 1995/96 skulle omfördelas mellan berörda lärosäten i förhållande
till antalet avlagda forskarexamina. När riksdagen skulle godkänna denna
princip motsatte sig den dåvarande oppositionen detta med hänvisning
främst till den kritik som framförts mot förslaget från forskarhåll. Av
reservationen i utskottsbetänkandet (bet. 1993/94:UbU12 s. 87) framgår
att reservanterna inte ansåg förslaget vara tillräckligt genomarbetat för att
läggas till grund för beslut och genomförande så snabbt.

De beslutade principerna för prestationsrelaterade fakultetsanslag skulle
få negativa effekter på flera av de fakulteter som tillkommit på senare år.
Detta anser regeringen vara skäl nog för att avstå från att genomföra
riksdagsbeslutet. Regeringen avser att noga överväga alternativa möjlig-
heter att tilldela resurser för forskning och forskarutbildning på ett sådant
sätt att det bidrar till den önskvärda ökningen av antalet avlagda forskar-

examina. I det sammanhanget bör också frågan om en mer gemensam Prop. 1994/95:100

anslagsform för grundutbildning och forskning/forskarutbildning aktualise- Bil. 9
ras.

4.6.4 Övergång till kalenderbudgetår - konsekvenser för
resurstilldelningssystemet för grundutbildning

Regeringens förslag: De intäktsgrundande prestationerna för grund-
läggande högskoleutbildning är ojämnt fördelade under de två
halvorna av kalenderåret. För att undvika oönskade ekonomiska
effekter för lärosätena vid övergången till kalenderbudgetår skall
därför varje lärosätes anslagsbelopp för grundutbildning avseende
det förlängda budgetåret 1995/96 bestå av

dels ett takbelopp för perioden den 1 juli 1995 - 30 juni 1996,
dels ett takbelopp för de helårsstudenter och helårsprestationer som
kan hänföras till det andra kalenderhalvåret 1996 samt ett engångs-
belopp. Härtill kommer eventuella ersättningsbelopp för särskilda
åtaganden.

Fortsättningsvis skall riksdagen anvisa ett anslagsbelopp baserat på
det antal prestationer och studenter som beräknas kunna hänföras
till budgetåret i fråga.

Skälen för regeringens förslag:

Bakgrund

Det system för resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning som
infördes den 1 juli 1993 innebär att resurser tilldelas på grundval av
prestationer och inte som tidigare på grundval av utgifter. Den av riks-
dagen beslutade övergången till kalenderbudgetår medför en komplikation
då verksamhetens intäkter - direkt beroende av antalet registrerade studen-
ter och deras prestationer - inte är jämnt fördelade över året, medan
kostnaderna för verksamheten huvudsakligen är jämnt fördelade på årets
månader. Merparten av kostnaderna utgörs nämligen av löne- och hyres-
kostnader. Denna snedfördelning av de intäktsgrundade prestationerna är
speciellt uttalad vad gäller höstterminen, vars sluttentamina inte infaller
förrän efter kalenderårsskiftet.

Stickprovsmässiga beräkningar visar att vid Umeå universitet och Hög-
skolan i Växjö inföll cirka 14 respektive 12 procent av läsåret 1993/94:s
helårsprestationer under tiden den 8-20 januari. Enligt den nya definition
av studentpeng som gjordes under våren 1994 i förordningen (1993:1153)
om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor (se SFS
1994:1094, 4 kap. 11 §) kommer de delar av höstterminens kurser som är
förlagda till januari att vara intäktsgrundande först under påföljande kalen-
derbudgetår. Storleken på de sammantagna effekterna av denna snedför-

delning av helårsprestationer och helårsstudenter varierar mellan lärosäte- Prop. 1994/95:100
na, då den är beroende av såväl kurs- som tentamensstruktur. Som ex- Bil. 9
empel kan nämnas att vid Uppsala universitet och Göteborgs universitet
inföll endast cirka 42 respektive 40 procent av intäkterna för läsåret

1993/94 under perioden den 1 juli - 31 december 1993.

Den beskrivna situationen uppstår redan under det förlängda budgetåret
1995/96 eftersom en del av intäkterna för höstterminen 1996 inte infaller
förrän efter den 31 december 1996. Den analys som gjorts inom rege-
ringskansliet tillsammans med företrädare för berörda myndigheter har
dock visat att det i första hand är ett övergångsproblem. Därför föreslår
regeringen nu en särskild ordning för avräkning av den del av anslaget för
det förlängda budgetåret 1995/96 som avser hösten 1996. Framtida volym-
förändringar - uppåt eller nedåt - kommer visserligen också att leda till
eftersläpningar på intäktssidan, men även relativt omfattande ändringar av
antalet nybörjare inom vissa program eller t.o.m. vid hela högskolor
kommer att vara obetydliga i förhållande till det totala antalet helårsstu-
denter vid respektive lärosäte. Dessutom finns naturligen en viss efter-
släpning även på kostnadssidan vid ändringar av studentantalet.

Förslag till övergångslösning

Det förlängda budgetåret 1995/96 erhåller varje lärosäte ett takbelopp
(vartill kommer eventuell ersättning för särskilda åtaganden) för perioden
den 1 juli 1995 - 30 juni 1996 i form av tolftedelar varje månad, baserat
på de takbelopp som angivits för det sista året i treårsperioden den 1 juli
1993 - 30 juni 1996 men justerat för konsekvenser av olika förslag i
denna proposition. Varje lärosäte bör göra en särskild slutlig avräkning av
takbeloppet per den 30 juni 1996 på samma sätt som för budgetåren
1993/94 och 1994/95. Därigenom erhålls en fullständig bild av antalet
studenter och deras prestationer under de tre läsår som utgjorde den
treåriga planeringperiod för vilken riksdagen angav ramarna under våren
1993.

För det andra halvåret 1996 beräknas för respektive lärosäte dels ett
anslagsbelopp som motsvarar i princip halva det takbelopp, som skulle ha
gällt för hela budgetåret 1996/97 om ingen förändring av budgetårsindel-
ningen hade gjorts, dels i vissa fall ersättning för särskilda åtaganden. Det
sammanlagda anslagsbeloppet betalas ut månadsvis i sjättedelar till lärosä-
tets räntekonto. Den inledningsvis nämnda snedfördelningen av prestatio-
ner och helårsstudenter under året kommer dock att leda till att lärosätena
inte kommer att kunna avräkna intäkter t.o.m. den 31 december 1996 som
motsvarar detta halva teoretiska takbelopp. Hur stor denna snedfördelning
är mellan de två kalenderhalvåren varierar som tidigare nämnts mellan
olika lärosäten, då den sammanhänger med såväl tentamens- som kurs-
struktur. Skillnaden mellan det teoretiska takbeloppet och den realistiska
intäkten föreslås anvisas till respektive lärosäte som ett engångsbelopp.
Den realistiska intäkten utgör således det verkliga takbeloppet för sex-
månadersperioden och slutavräknas per den 31 december 1996. Engångs- 116

beloppet erhålls utan särskild avräkning av prestationer. Denna hanterings-

ordning bör underställas riksdagens prövning. Under avsnittet 5.1 kommer
regeringen att begära riksdagens bemyndigande att för varje lärosäte
fastställa engångsbeloppets storlek och därmed också det verkliga takbe-
loppets storlek för sexmånadersperioden den 1 juli - 31 december 1996.
Dessa båda belopp bör anges för varje lärosäte i regleringsbrevet för
budgetåret 1995/96.

Underlag för regeringens beräkningar av respektive engångsbelopp
erhålls genom analys av tillgängliga data (i LADOK- eller motsvarande
ADB-baserade eller manuella system för dokumentation av studenterna
och deras resultat) avseende läsåret 1993/94. Kartläggningen avser fördel-
ningen av helårsstudenter och prestationer per utbildningsområde på
kalenderhalvår för samtliga lärosäten.

Efter det förlängda budgetårets slut, dvs. efter det sista året i den för-
längda treårsperioden, skall respektive lärosäte - i enlighet med riksda-
gens principbeslut våren 1993 med anledning av propositionen Högre
utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU 14,
rskr. 1992/93:363) - återföra eventuellt outnyttjat takbelopp till anslaget,
vars sammanlagda reservationer ej längre får disponeras. Ett belopp
motsvarande dessa reservationer skall således av berört lärosäte återbetalas
till staten tillsammans med ränta för 1995/96 års eventuellt outnyttjade
takbelopp. De återbetalade reservationerna får regeringen, i enlighet med
riksdagens generella bemyndigande från våren 1993, tilldela de lärosäten
som inte kunnat få ersättning för samtliga sina helårsprestationer.

Sammanfattningsvis består således varje lärosätes anslagsbelopp för
grundutbildning för budgetåret 1995/96 dels av ett takbelopp för perioden
den 1 juli 1995 - 30 juni 1996 (och eventuell särskild ersättning för
särskilda åtaganden), dels av ett takbelopp för de studenter och prestatio-
ner som kan hänföras till det andra kalenderhalvåret 1996 samt ett en-
gångsbelopp (och eventuell ersättning för särskilda åtaganden). Tillsam-
mans motsvarar de två sistnämnda beloppen halva det takbelopp som
skulle ha gällt för hela budgetåret 1996/97 om nuvarande budgetårsindel-
ning hade behållits.

Det beskrivna förfaringssättet, vilket tillämpas i denna proposition vad
gäller anslagen till grundutbildning, möjliggör ändrade per capita-ersätt-
ningar fr.o.m. den 1 juli 1996, vilka bl.a. föranleds av sänkta hyreskost-
nader samt höjda löne- och priskostnader i övrigt.

För tydlighetens skull bör framhållas att de helårsprestationer och
helårsstudenter som tillhör 1996 års hösttermins januaridel kommer att
räknas av mot anslaget för kalenderbudgetåret 1997. Genom att lärosätena
tilldelas ett engångsbelopp under det förlängda budgetåret 1995/96 und-
viks ett negativt verksamhetsresultat och därmed följande räntekostnader.
Givet en oförändrad verksamhetsvolym medför förslaget inga ökade
kostnader för staten.

Årsredovisning med dels de ekonomiska dokumenten, dels resultatredo-
visningen med såväl ekonomisk som verksamhetsmässig redovisning,
lämnas på samma sätt som tidigare efter budgetårets slut. Vissa av de
djupare analyserna beträffande verksamheten kommer av verksamhets-
mässiga skäl att endast avse läsåret 1995/96. För hösten 1996 kommer
antagningssiffror och antalet registrerade studenter att kunna analyseras,

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

117

medan studieprestationer och andra resultat i verksamheten endast kom- Prop. 1994/95:100
mer att kunna kommenteras översiktligt. Analysen av dessa resultat får Bil. 9

anstå till nästa årsredovisning våren 1998, då hela läsåret 1996/97 kan
överblickas.

I figuren illustreras regeringens förslag och motiven härför.

TAKBELOPP OCH

INTÄKTSGRUNDANDE PRESTATIONER (hst + hpr)

Systemet måste utformas sä att lärosätenas
intäkter svarar mot kostnaderna

KOSTNADER

118

Förslag till framtida ordning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Inför kalenderbudgetåret 1997 (och följande kalenderbudgetår) anvisar
riksdagen ett anslagsbelopp, baserat på beräknat utfall av prestationer och
studenter under budgetåret i fråga, dvs. även prestationer och studenter
under föregående hösttermins sista del. Därvid tas hänsyn till att eventuel-
la volymförändringar i verkligheten inte kan förväntas få genomslagskraft
förrän tidigast fr.o.m. höstterminen 1997 (eller allra tidigast sommaren
1997). Inför kalenderbudgetåret 1997 kommer riksdagen också att ta
ställning till takbeloppen för de två återstående budgetåren i treårsperioden
i form av planeringsramar. Avstämning av antalet studenter och prestatio-
ner under kalenderbudgetåret och slutlig avräkning mot det sammanlagda
takbeloppet för kalenderbudgetåret 1997 (och följande år) görs per den 31
december 1997. Eventuellt outnyttjat takbelopp återförs därvid som reser-
vation till anslaget och kan avräknas senare under treårsperioden 1997 -
1999. Eventuell ränteinbetalning hanteras på samma sätt som hittills.

Våren 1998 lämnas årsredovisning. I resultatredovisningen görs den
samlade analysen av läsåret 1996/97 samt de möjliga analyserna och
kommentarerna till perioden t.o.m. den 31 december 1997.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

8. med ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr.
1993/94:399) godkänner att varje lärosätes arbete med kvalitetsutveck-
lingsprogram och Kanslersämbetets bedömning av detta arbete inte skall
kopplas till resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbild-
ning (avsnitt 4.6.2),

9. med ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. 1993/94:UbU12, rksr.
1993/94:399) godkänner att principerna för prestationsrelaterade fakultets-
anslag inte införs fr.o.m. budgetåret 1995/96 (avsnitt 4.6.3),

10. godkänner de förändringar som förordats beträffande resurstilldel-
ningen till grundläggande högskoleutbildning som en konsekvens av
övergången till kalenderbudgetår (avsnitt 4.6.4).

4.7 Övrigt

4.7.1 Kliniska assistenter

Bakgrund

När den nya arbets- och tjänsteorganisationen trädde i kraft inom hög-
skolan (prop. 1984/85:57, bet. UbU 1984/85:9, rskr. 1984/85:1 15) den i
juli 1986 omfattade den inte bl.a. tjänsterna som klinisk amanuens inom
det medicinska området. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), som
fick i uppdrag att analysera situationen för dessa lärartjänster, föreslog att
tjänsterna som klinisk amanuens skulle ersättas med arvodestjänster som
klinisk assistent.

119

Regeringen föreslog i propositionen Om forskning (prop. 1989/90:90, Prop. 1994/95:100
bet. 1989/90:UbU25, rskr. 1989/90:328) i enlighet med UHÄ:s förslag Bil. 9
men med en viktig skillnad. Regeringen ansåg att en enhetlig tjänsteorga-
nisation borde eftersträvas inom högskolan och föreslog därför att tjänster-
na som klinisk assistent endast borde finnas under en övergångsperiod om
fem år. Under denna period skulle universiteten och högskolorna förbe-
reda övergången till ett system där endast de reguljära tjänstetyperna i
högskolan skulle användas inom medicinsk utbildning och forskning.

Förslaget att ersätta tjänst som klinisk amanuens med tjänst som klinisk
assistent avsedd för utbildning och forskning inom det medicinska om-
rådet innebar att en ny tjänstetyp skulle införas i högskolan. För behörig-
het till tjänst som klinisk assistent krävs att sökande har avlagt läkarexa-
men eller tandläkarexamen eller har antagits till forskarutbildning vid
medicinsk eller odontologisk fakultet. Den främsta skillnaden mellan de
båda tjänstetyperna är att klinisk assistent inte innehåller sjukvård.

Riksdagen noterade att en del av den kritik som funnits mot den tidigare
kliniska amanuenstjänsten bottnade i att en alltför stor del av tjänsten
tagits i anspråk för sjukvårdsarbete. Riksdagen utgick ifrån att tillräckliga
resurser skulle avsättas för grundläggande medicinsk utbildning och att
förändringen av tjänstekonstruktionen inte skulle innebära en prioritering
av forskningsuppgifterna. Vidare ansåg riksdagen att tjänsten som klinisk
assistent - i enlighet med regeringens förslag - borde förekomma under
de närmaste fem åren. Före utgången av denna period skulle en utvärde-
ring ske med avseende på tjänstens betydelse för grundutbildning respekti-
ve forskning och forskarutbildning. Utvärderingen skulle ligga till grund
för beslut om tjänsten skulle finnas kvar.

I samband med utarbetandet av den nya högskoleförordningen
(1993:100) under hösten 1993 gjordes i avvaktan på utvärderingen inga
förnyade överväganden i denna fråga.

Universitetens och högskolornas erfarenheter av tjänsten

I de myndighetsspecifika direktiv för enkel anslagsframställning för
universitet och högskolor avseende perioden den 1 juli 1995 - 31 decem-
ber 1996, som regeringen beslutade om den 26 maj 1994, begärde rege-
ringen att en redovisning av erfarenheterna av den nya tjänstetypen klinisk
assistent skulle lämnas.

Erfarenheterna hos berörda universitet och högskolor är övervägande
positiva. Det har visat sig värdefullt för utbildningsorganisationen att ha
tillgång till en typ av anställning som möjliggör för kliniskt verksamma
läkare att medverka i undervisningen under de perioder då studenterna
finns vid klinikerna. Att lärosätena ensamma är ansvariga för den an-
ställde - till skillnad från de kliniska amanuenserna - framhålls som
värdefullt. En stor fördel uppges vara att det är möjligt att anställa perso-
ner på deltid. Detta möjliggör kombination med anställning som läkare
eller med forskning/ forskarutbildning. Över huvud taget betonas betydel-
sen för finansieringen av forskarutbildningen.

120

Den främsta nackdel som nämns är att anställningen endast får innehas
under tre år. Lunds universitet anser att tiden bör anpassas till de regler
som gäller för doktoranderna. Uppsala universitet föreslår att tiden ut-
sträcks till sex år. Göteborgs universitet har inte utnyttjat anställnings-
formen i någon större omfattning, men de erfarenheter som finns är
positiva.

De erfarenheter som redovisats av de berörda universiteten och hög-
skolorna är nästan uteslutande positiva. Den enda invändning som fram-
förts är förordnandetiden, som enligt flertalets mening borde förlängas.

Regeringen anser därför att möjligheten att anställa kliniska assistenter
bör behållas. När det gäller förordnandetiden bör anställningarna emeller-
tid endast - i likhet med amanuenstjänstema - kunna innehas under en tid
av högst tre år.

4.7.2 Reformeringen av tandläkarnas utbildning och avskaffande
av allmäntjänstgöring för tandläkare

1 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil.9) föreslog regeringen
att tandläkarnas grundutbildning skulle förlängas från nio till tio terminer
med en samtidig avveckling av den ettåriga allmäntjänstgöringen, som f.n.
ligger till grund för legitimation som tandläkare. Riksdagen beslöt i
enlighet med regeringens förslag (bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:456).
Regeringens utgångspunkt för förslaget var att reformen skulle omfatta de
studenter som antas till utbildningen fr.o.m. höstterminen 1994 och att de
studenter som är antagna enligt den äldre studieordningen skulle ha rätt
att fullfölja sin utbildning med allmäntjänstgöring. Regeringen förutsatte
således att landstingen skulle komma att anordna särskilda tjänster för
allmäntjänstgöring ytterligare några år och att dessa skulle erbjudas i
direkt anslutning till tandläkarexamen. Utbildningsutskottet underströk i
sitt yttrande till Finansutskottet (bet. 1993/94:UbU6y) vikten av att så
skulle ske.

Landstingsförbundet har i skrivelse den 22 september 1994 informerat
regeringen om att förbundet avser att rekommendera sina medlemmar att
till februari 1995 ställa tillräckligt antal AT-platser till förfogande, så att
de räcker till alla som då examineras från de odontologiska fakulteterna.
Därefter upphör förbundets centrala rekommendation. Ett samarbete
mellan högskolorna och de enskilda landstingens folktandvårdsverksamhet
under tandläkarnas grundutbildning förutsätts dock ske därefter.

Detta innebär att de universitet och högskolor som anordnar tandläkarut-
bildning redan under hösten 1995 måste anordna en tionde termin för de
studerande som annars skulle ha avlagt tandläkarexamen enligt den gamla
studieordningen. Detta förutsätts ske inom ramen för det befintliga ut-
bildningsuppdraget, vilket förutsätter en omprioritering
av resurser inom resp, universitet och högskola. Någon ytterligare minsk-
ning av nyantagningen till tandläkarutbildningen bör, enligt regeringens
mening, inte ske.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

121

5 Sammanfattning av förslaget till budget för Prop. 1994/95:100
universitet och högskolor m.m. (litt. C) Bil 9

5.1 Anslagsberäkningar för universitet och högskolor m.m.

I det följande återfinns samlat per lärosäte de anslag som detta disponerar.
I anslagsberäkningarna för lärosätena ingår ej medel för de särskilda
utbildningssatsningarna som finansierats genom överföring av resurser
från arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa medel är beräknade under
anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Gemensamma
upplysningar rörande respektive universitet eller högskola redovisas endast
under dess anslag för grundläggande högskoleutbildning. Efter
universitetens och högskolornas anslag följer vissa anslag av gemensam
karaktär.

Anslagsberäkningarna utgår från den planering som riksdagen beslutat
om för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. För de konstnärliga och
idrottsliga högskoleutbildningarna tillämpas som tidigare nämnts (avsnitt
4.6) fr.o.m. budgetåret 1995/96 samma principer för resurstilldelning som
för övrig grundläggande högskoleutbildning. Det innebär att enhetliga
ersättningsbelopp för antalet registrerade studerande och deras prestationer
gäller för samtliga utbildningar vid samtliga universitet och högskolor
fr.o.m. budgetåret 1995/96. Förslaget innebär också ett resurstillskott som
möjliggör en förbättrad lokalstandard för vissa av de konstnärliga
utbildningarna; dessa har för närvarande bristfälliga lokaler. Medel för
lokalförbättringar som redan tidigare har reserverats för detta ändamål tas
nu i anspråk. Förslaget innebär också ett resurstillskott för
designutbildning.

Generella besparingar av statsfinansiella skäl har gjorts på såväl grund-
utbildningsanslagen som fakultetsanslagen. Därutöver har besparingar
gjorts för att finansiera dels tidigare redovisade reformer inom högre
utbildning och forskning, dels vissa reformer inom Utbildningsdeparte-
mentets övriga verksamhetsområden. Det senare avser stöd till folkbild-
ningen (litt. B), studiestöd till YTH-studerande (yrkesteknisk högskoleut-
bildning) (litt. E) samt till Kungl. biblioteket för ersättning till vetenska-
pliga bibliotek vid universitet och högskolor (litt. D). Besparing har gjorts
på de tekniska, matematisk-naturvetenskapliga och medicinska fakulteter-
nas anslag för att finansiera satsningar på högpresterande datornät. Med-
len har tillförts de Tekniska forskningsrådets HPD-råd (litt. D). Medel för
lokalkostnader som överförts från vissa lärosätens anslag till Medicinska
forskningsrådet (MFR) i 1994 års budgetarbete (avsnitt 5.3) har på rådets
initiativ återförts till berörda universitet och högskolor. Medel för SUNET
(de svenska universitetens och högskolornas nätverk för
datakommunikation) har överförts från Sveriges Lantbruksuniversitets
anslag till anslaget för Verket för högskoleservice.

Samtliga besparingar inom grundutbildningen innebär motsvarande
sänkta ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer och
påverkar således inte antalet studenter inom grundutbildningen. De konst-
närliga och idrottsliga utbildningarna är undantagna dessa besparingar.

122

Förslag till anslagsbelopp anges för 18-månadersperioden med angivan-
de av belopp för perioden den 1 juli 1995 - 30 juni 1996. Beräkningar är
gjorda utifrån tidigare redovisad långsiktig konsekvenskalkyl för bud-
getåret 1995/96 respektive för första halvåret av budgetåret 1996/97. För
universitet och högskolor samt för vissa övriga myndigheter kommer
anslagsbeloppen att betalas ut månadsvis i tolftedelar för de första tolv
månaderna och i sjättedelar för resten av budgetåret.

Den av riksdagen beslutade övergången till kalenderbudgetår innebär en
komplikation för universitet och högskolor vars verksamhetsår är ett läsår.
Komplikationen består i att verksamhetens intäkter i form av ersättning
för helårsstudenter och helårsprestationer inte är jämnt fördelade över året
medan kostnaderna för verksamheten fördelar sig tämligen jämnt över
årets månader. För att undvika oönskade ekonomiska konsekvenser av
övergången till kalenderbudgetår för universitet och högskolor föreslår
regeringen i avsnitt 4.6.4 att varje lärosätes anslag till grundläggande
högskoleutbildning avseende budgetåret 1995/96 skall innehålla ett
engångsbelopp. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att fastställa storleken av detta engångsbelopp.

I Utbildningsdepartementets del av 1994 års budgetproposition redovisa-
des, under avsnittet om planeringsförutsättningar, hur den framtida för-
valtningen av de fastigheter som tidigare förvaltades av Byggnadsstyrelsen
hade organiserats. Här angavs också att den beräknade hyreskomponenten
i anslagen till universitet och högskolor skulle komma att anpassas till den
väntade allmänna hyresnivån vid universiteten och högskolorna den 1 juli
1996.

Merparten av de lokaler som hyrs av universitet och högskolor ägs eller
förvaltas av Statliga Akademiska Hus AB. Inför överföringen av dessa
fastigheter till bolaget gjordes analyser av befintliga hyresnivåer i relation
till bl.a. fastigheternas skick, funktionsvärden och krav på avkastning.
Analysen visade att hyresnivåerna i flera fall inte avspeglade dessa värden
på ett riktigt sätt utan att det fanns s.k. överhyror. Detta ledde till att de
fastigheter som överläts till bolaget åsattes sådana värden att en sänkning
av hyresnivåerna skulle vara möjlig inom ramen för uppsatta avkastnings-
krav. Vid överlåtelsen avsattes därutöver särskilda resurser för att åtgärda
eftersatt underhåll.

Statens lokalförsörjningsverk har på regeringens uppdrag, delvis utifrån
andra utgångspunkter, analyserat och gjort en bedömning av de över-
gripande hyresnivåerna för universitet och högskolor. Verket bedömer att
den nuvarande totala hyresnivån bör kunna sänkas.

Regeringen föreslår, efter att ha vägt ihop resultaten av de båda analy-
serna, att prisnivån för lokalanskaffning justeras nedåt. Prisomräkningen
av anslagen, som utgår ifrån den förändrade prisnivån, sammanvägd för
löner, övriga expenser och hyror, kommer således att innehålla en negativ
andel baserad på att hyresnivåerna förväntas sjunka. Denna nedjustering
sker för att anslagen skall bibehållas på samma reala nivå. Om anslagen
inte minskades på föreslaget sätt skulle universiteten och högskolorna få
ökade resurser för samma verksamhet. Motsvarande justeringar uppåt
kommer att göras om prisnivån förväntas stiga.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

123

Anslagsjusteringen har beräknats med utgångspunkt i den andel av Prop. 1994/95:100
hyressumman för universitet och högskolor som är möjlig att omförhandla Bil. 9
t.o.m. den 31 december 1996. Motsvarande andel av den beräknade
hyreskomponenten i universitets och högskolors anslag har justerats för
grundutbildning samt för forskning och forskarutbildning. Denna ned-
justering utgör 2,41 procent på den beräknade hyreskomponenten för hela

18-månadersperioden.

Såväl grundutbildnings- som forskningsanslagen till universitet och hög-
skolor har pris- och löneomräknats med 2,54 procent för de första tolv
månaderna. För de återstående sex månaderna i den förlängda budget-
perioden är dock pris- och löneomräkning 1,23 procent vad gäller grund-
utbildningsanslagen beroende på att prisomräkningen för lokaler är nega-
tiv fr.o.m. den 1 juli 1996, i enlighet med vad som redovisats ovan. För
forskningsanslagen är pris- och löneomräkningen för de sista sex måna-
derna individuellt beräknad beroende på hyreskomponentens andel av det
totala anslaget.

De av statsfinansiella skäl betingade besparingarna samt besparingar för
finansiering av reformer uppgår för grundutbildningens del till 3,2 procent
och för fakultetsanslagen till cirka 2 procent.

Förslagen till anslagsbelopp under litt. C uppgår sammantaget till

27 349 573 000 kronor.

5.2 Justering av per capita-ersättningar

De ovan beskrivna besparingarna inom grundutbildningen innebär att
ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer har reduce-
rats med 3,2 procent.

Det nya resurstilldelningssystemet ställer ökade krav på universitetens
och högskolornas studiedokumentationssystem. Ersättningsbeloppen för
helårsstudenter har därför justerats med hänsyn till ökade kostnader för
utveckling av detta system. Därutöver har ersättningen för helårsstudenter
tillförts ett belopp med anledning av att universitet och högskolor fr.o.m.
den 1 juli 1995 själva skall bekosta upphovsrättslig ersättning för kopie-
ring i enlighet med det ramavtal som staten och föreningen BONUS har
ingått och som regeringen godkände i juni 1994.

Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer har pris-
och löneomräknats med 2,54 procent för de första tolv månaderna. Denna
pris- och löneomräkning gäller även ersättningsbeloppen för helårspresta-
tioner de sista sex månaderna. Ersättningen för helårsstudenter de sista sex
månaderna har pris- och löneomräknats med 1,23 procent beroende på att
prisomräkningen för lokaler är negativ fr.o.m. 1 juli 1996, i enlighet med
vad som redovisats ovan.

De nya beloppen för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer
blir med de ovan redovisade justeringarna:

124

Utbildningsområde

Ersättning för
en helårsstudent
(kr)

Ersättning för Prop. 1994/95:100

en helårs- Bil. 9

prestation (kr)

	12 mån	6 mån	18 mån
Humanistisk, Teologisk, Juridisk, Samhällsveten- skapligt	14 024	13 699	14 242
Naturvetenskapligt, Tekniskt, Farmaceutisk, Vård-	37 858	36 994	33 600
Odontologiskt	34 589	33 640	41 724
Medicinskt	46 597	45 272	58 874
Undervisnings-	27 263	26 506	33 299
Övrigt	31 806	31 078	26 579
Design	109 701	107 471	68 651
Konst	155 984	153 153	68 672
Musik	94 496	92 549	61 459
Opera	225 472	220 920	138 565
Teater	218 170	214 028	111 565
Media	221 738	216 713	183 118
Dans	138 934	136 199	79 412
Idrottsliga	80 091	78 606	37 991

5.3 Universitetens och högskolornas årsredovisningar för
budgetåret 1993/94

Universiteten och högskolorna har i september 1994 lämnat fullständiga
årsredovisningar för första gången. Det finns stora skillnader i redovis-
ningarna varför det är svårt att ge ett generellt omdöme eller att göra
rättvisande jämförelser mellan lärosätena.

125

För att kunna göra en korrekt bedömning av myndigheternas ekonomis-
ka resultat krävs att resultaträkningarna korrigeras i flera avseenden så att
t.ex. överskott respektive underskott i verksamheten kan utläsas. Kvalite-
ten i årsredovisningarnas uppgifter kommer sannolikt att förbättras efter-
hand när de tekniska systemen för ekonomiadministration förbättras och
i takt med att arbetet med att utveckla god redovisningssed och god
resultatredovisningskultur fortskrider.

Olika uppfattningar om hur de begärda uppgifterna i resultatredovis-
ningen skall redovisas bidrar till den ojämna standarden. Detta har lett till
att en översyn av regelverket har inletts av Utbildningsdepartementet
tillsammans med berörda myndigheter (Riksrevisionsverket, Verket för
högskoleservice samt företrädare för universitet och högskolor).

Av årsredovisningarna framgår att det stora flertalet universitet och hög-
skolor läsåret 1993/94 medvetet tog in fler studenter än vad man kunde
få ersättning för inom ramen för takbeloppet. Detta synes främst bero på
den rådande situationen på arbetsmarknaden, dvs. att ett större antal
ungdomar sökte sig till högre utbildning än normalt. Med denna stora
efterfrågan på högre utbildning valde lärosätena att lämna tillträde för fler
studenter. Många universitet och högskolor valde också att göra ett större
intag för att förvissa sig om ett tillräckligt stort antal studenter för att nå
sina respektive takbelopp med bred marginal. Arbetsmarknadsläget med-
förde dessutom att studenterna stannade kvar vid lärosätena i högre ut-
sträckning än tidigare, vilket ökade såväl antalet studenter som deras
prestationer i förhållande till vad som hade beräknats utifrån ett mer
normalt bortfallsmönster.

En viss försiktighet på kostnadssidan har präglat universitetens och hög-
skolornas handlande under budgetåret 1993/94 till följd av det nya resur-
stilldelningssystemet. Därutöver gäller generellt att kostnaderna släpar
efter när antalet studenter ökar. Det tar nämligen tid att t.ex. rekrytera fler
kompetenta lärare och att ordna ytterligare lokaler. Vid en eventuell
minskning av studentantalet finns en motsvarande eftersläpning på kost-
nadssidan.

En slutsats av det senare resonemanget är att eventuella, rimligt stora
överskott inte bör dras in, då dessa behövs som buffert för kommande
förändringar. Det är inte heller möjligt att hänvisa till det första årets
resultat som skäl för ett beslut om sänkta per capita-ersättningar. Sådana
slutsatser bör anstå till efter treårsperiodens slut.

Den föreslagna sänkningen om 3,2 procent, som är något mindre än den
generella besparingen för statsförvaltningen i övrigt, skall tolkas som att
grundutbildningen är ett prioriterat område och att dess sparbeting måste
minimeras.

Vad gäller dispositionen av eventuella ackumulerade överskott kommer
regeringen snarast att återkomma för diskussioner med varje berört lärosä-
te. Först måste emellertid de redovisade uppgifterna i resultaträkningarna
analyseras och tolkas på ett enhetligt sätt.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

126

5.4 Kapitalförsörjning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Universitet och högskolor har tidigare och senast för budgetåret 1993/94
anvisats medel för inköp av inredning och utrustning för hela sin verk-
samhet under särskilda investeringsanslag. Viss inredning och utrustning
har dessutom finansierats inom verksamhetsanslagen.

Övriga statliga myndigheter tillämpade lånemodellen enligt kapitalför-
sörjningsförordningen (1992:406) redan budgetåret 1993/94. Den innebär
att myndigheten tar upp ett lån i Riksgäldskontoret i stället för att finans-
iera investeringen med anslagsmedel. Investeringsanslagen upphör och
ersätts av ett utrymme för lånekostnader inom anslagen. Universitet och
högskolor var undantagna budgetåret 1993/94 från kravet att lånefinansie-
ra sina investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål,
tidigare benämnda inredning och utrustning.

I 1994 års budgetproposition beskrevs den särskilda modell för lånefi-
nansiering som enligt riksdagens beslut skall tillämpas för universitet och
högskolor budgetåret 1994/95. Modellen bygger på att universitet och
högskolor tar upp lån i Riksgäldskontoret motsvarande det bokförda
värdet av alla, även delvis avskrivna, anläggningstillgångar för förvalt-
ningsändamål, dvs. även tidigare anskaffad inredning och utrustning.
Modellen innebär att anslagen ej behöver justeras för lånekostnader löpan-
de varje budgetår på det sätt som sker för övriga myndigheter. Kompensa-
tion för lånekostnader, amortering och ränta, beräknas och tillförs an-
slagen vid ett tillfälle. Det var inte möjligt att i propositionen ange an-
slagsbelopp inklusive kompensation för lånekostnader för universiteten
och högskolorna eftersom preliminära bokförda värden först måste redovi-
sas av universiteten och högskolorna.

Riksdagen har bemyndigat regeringen (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet.
1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287) att i regleringsbrevet budgetåret
1994/95 göra de tekniska justeringar av anslagen och ersättningen för
helårsstudenter och helårsprestationer som följer av tillämpningen av
lånemodellen för universitet och högskolor.

I regleringsbrev för innevarande budgetår anges således den justerade
ersättningen för en helårsstudent och nya högre takbelopp i förhållande till
vad som angavs i 1994 års budgetproposition. Anslagsökningen lades ut
som samma procentuella höjning av hyresdelen för respektive utbildnings-
område. För de konstnärliga respektive idrottsliga utbildningarna beräkna-
des ökningen i relation till de totala anslagen. För forskning och forskarut-
bildning ökades beloppen under den för fakultetsanslagen gemensamma
anslagsposten Ersättning för lokalhyror.

Sammanlagt har nära 400 miljoner kronor lagts in, som kompensation
för amorteringar och räntor i anslagsbaserna, varav cirka 233 miljoner
kronor för grundutbildning och cirka 160 miljoner kronor för forskning
och forskarutbildning. Fördelningen mellan grundutbildning och forskning
utgick ifrån motsvarande fördelning i det sammanlagda preliminära bok-
förda värdet av anläggningstillgångar som universiteten och högskolorna
redovisade för regeringen våren 1994.

127

I 1994 års budgetproposition angavs vidare att befintlig forskningsråds-
finansierad utrustning skulle lånefinansieras. Regeringen har i regeringsbe-
slut den 26 maj 1994 meddelat nya riktlinjer. Sådan utrustning har inte
lånefinansierats och lärosätena har därför ej erhållit kompensation för
amorterings- och räntekostnader.

Till följd av övergången till lånefinansiering har vissa universitet och
högskolor under några år övergångsvis fått extremt höga kostnader. Detta
gäller framförallt i de fall där en mycket stor andel av anläggningstill-
gångarna har anskaffats nyligen för medel som fördelats av regeringen på
förslag från dåvarande Universitets- och högskoleämbetet eller Byggnads-
styrelsen. För att kompensera dessa höga kostnader har vissa universitet
och högskolor därför anvisats särskilda medel under budgetåret 1994/95.
Enligt regeringens bedömning kommer särskilda medel att behöva anvisas
ytterligare några år till några lärosäten. Medlen ingår i de föreslagna
anslagsbeloppen för respektive universitet eller högskola.

Vidare kommer några universitet och högskolor övergångsvis att få ex-
tremt höga lånekostnader till följd av stora kommande anskaffningar av
anläggningstillgångar, dvs. inredning och utrustning. Det gäller beslut som
fattats av regering och riksdag inom ramen för tidigare hanteringsordning
för investeringar i inredning och utrustning. I regleringsbrevet budgetåret
1994/95 har under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. avsatts särskilda medel som utbetalas till respektive
lärosätes räntekonto som ett engångsbelopp. Det är avsett att utgöra
ersättning för amorteringskostnadema under anskaffningens ekonomiska
livslängd. Ersättning för räntekostnaderna erhålls genom möjligheten att
få tillgodoräkna inkomstränta på räntekontot i avvaktan på att medlen
behöver tas i anspråk. Särskilda medel beräknas behöva anvisas även
budgetåren 1995/96 och 1997. De enskilda summorna har beräknats med
utgångspunkt i ursprungligen av regering och riksdag beräknade investe-
ringsmedel för ett visst ändamål efter avräkning för erhållna medel. Det
sammanlagda beloppet ingår i beräkningarna av anslaget C 45. Vissa
särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. avseende
budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

5.5 Annan statligt finansierad verksamhet

I 1994 års budgetproposition togs ytterligare ett steg i riktning mot att
renodla principen om att alla finansiärer skall bidra till alla kostnadsslag
vad gäller forskningsverksamhet som ej finansieras helt av fakultetsansla-
gen. Medel som varit avsedda för den verksamhet som forskningsråden
inom Utbildningsdepartementets område bekostar men som tidigare an-
visats direkt till universiteten och högskolorna via lokalkostnadsanslaget
överfördes till råden. I propositionen anfördes att en stegvis omföring
borde ske med början budgetåret 1994/95. Regeringen avser emellertid att
eventuella ytterligare omföringar inom Utbildningsdepartementets område
inte skall göras budgetåret 1995/96 utan tidigast fr.o.m. nästa treåriga
planeringsperiod.

Som ett led i den pågående uppstramningen av statens ekonomiska Prop. 1994/95:100
redovisning i syfte att få en mer rättvisande bild av kostnader i förhållan- Bil. 9
de till uppnådda mål är det än mer angeläget att principen om att alla
finansiärer skall bidra till alla kostnadsslag tillämpas. Detta gäller även för
den verksamhet inom universitet och högskolor vilken finansieras av
myndigheter inom andra departements områden.

Frågan om påslag för lokalkostnader under budgetåret 1995/96 för
andra forskningsfinansierande myndigheter än de som finns inom
Utbildningsdepartementets område bereds för närvarande i
regeringskansliet. I den mån beredningen leder till förslag som får
anslagskonsekvenser avser regeringen att återkomma till riksdagen under
våren 1995.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

11. bemyndigar regeringen att inom varje lärosätes anslag för grundläg-
gande högskoleutbildning avseende budgetåret 1995/96 fastställa storleken
av ett engångsbelopp (avsnitt 5.1),

12. godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer som regeringen ovan har förordat för de olika
utbildningsområdena under budgetåret 1995/96 (avsnitt 5.2).

129

9 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Sammanställlning av förslaget till anslag för universitet och högskolor Prop. 1994/95:100

m.m. för budgetåret 1995/96: Bil. 9

Universitet och högskolor			Anslag för 1995/96	Varav beräknat för juli 1995- juni 1996
C	1	Uppsala universitet: Grundutbildning	1 092 632 000	729 516 000
C	2	Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning	1 349 219 000	900 201 000
C	3	Lunds universitet: Grundutbildning	1 810 729 000	1 210 212 000
C	4	Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning	1 394 255 000	924 310 000
C	5	Göteborgs universitet: Grundutbildning	1 315 255 000	876 631 000
C	6	Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning	1 078 541 000	723 407 000
C	7	Stockholms universitet: Grundutbildning (inkl GI/IHR)	903 440 000	603 641 000
C	8	Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning	1 096 034 000	734 456 000
C	9	Umeå universitet: Grundutbildning	913 782 000	612 664 000
C	10	Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning	742 419 000	496 110 000
C	11	Linköpings universitet: Grundutbildning	793 665 000	530 493 000
C	12	Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning	487 320 000	324 737 000
C	13	Karolinska institutet: Grundutbildning	475 139 000	314 275 000
C	14	Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning	759 359 000	503 252 000
C	15	Kungl.Tekniska Högskolan: Grundutbildning	865 903 000	578 384 000
C	16	Kungl.Tekniska Högskolan: Forskning och forskarutbildning	732 139 000	488 484 000
C	17	Högskolan i Luleå: Grundutbildning	447 371 000	299 370 000
C	18	Högskolan i Luleå: Forskning

130

och forskarutbildning	245 733 000	164 425 000
C 19 Danshögskolan	28 772 000	19 265 000
C 20 Dramatiska institutet	69 030 000	46 771 000
C 21 Högskolan i Borås	149 867 000	101 661 000
C 22 Högskolan i Falun/Borlänge	195 708 000	132 193 000
C 23 Högskolan i Gävle/Sandviken	184 156 000	123 507 000
C 24 Högskolan i Halmstad	101 473 000	68 240 000
C 25 Högskolan i Kalmar	213 480 000	140 852 000
C 26 Högskolan i Karlskrona/
Ronneby	91 239 000	61 584 000
C 27 Högskolan i Karlstad	316 277 000	212 026 000
C 28 Högskolan i Kristianstad	146 903 000	98 525 000
C 29 Högskolan i Skövde	99 470 000	68 145 000
C 30 Högskolan i Trollhättan/
Uddevalla	79 887 000	53 655 000
C 31 Högskolan i Växjö	239 515 000	161 289 000
C 32 Högskolan i Örebro	292 925 000	196 121 000
C 33 Högskoleutbildning på Gotland	26 042 000	17 496 000
C 34 Idrottshögskolan i Stockholm	50 534 000	33 835 000
C 35 Konstfack	139 021 000	92 992 000
C 36 Kungl. Konsthögskolan	67 054 000	44 899 000
C 37 Lärarhögskolan i Stockholm	405 816 000	274 430 000
C 38 Mitthögskolan	365 090 000	245 748 000
C 39 Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm	116 559 000	77 991 000
C 40 Mälardalens högskola	219 484 000	145 324 000
C 41 Operahögskolan i Stockholm	19 890 000	13 307 000
C 42 Teaterhögskolan i Stockholm	32 854 000	21 982 000

Summa

20 153 981 000

13 466 406 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övriga anslag

C 43 Enskilda och kommunala

C 44

C 45

C 46

C 47

C 48

C 49

högskoleutbildningar m.m. 1
Utvecklingsverksamhet och

internationell samverkan
Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.
Övriga utgifter inom
grundutbildning 1

Övriga utgifter inom forskning
och forskarutbildning
Konstnärligt utvecklingsarbete
vid vissa högskolor
Forskningsstödjande åtgärder
vid mindre och medelstora
högskolor

939 114 000	1 297 632 000
90 390 000	60 260 000
735 340 000	427 244 000
449 053 000	1 032 968 000
212 067 000	153 711 000
18 802 000	12 534 000
232 700 000	155 133 000

131

C 50 Vissa ersättningar för klinisk

	utbildning och forskning	2 296 979 000	1 530 221 000
C 51	Kanslersämbetet	40 212 000	26 744 000
C 52	Verket för högskoleservice	111 247 000	74 007 000
C 53	Överklagandenämnden	4 956 000	3 304 000
C 54	Rådet för grundläggande högskoleutbildning	64 730 000	43 121 000
C 55	Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation	1 000	1 000
C 56	Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation	1 000	1 000

Summa

7 195 592 000

4 816 881 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

132

C 1. Uppsala universitet: Grundutbildning Prop. 1994/95:100

1993/94	Utgift	524 671 166	Reservation	6 828 834 B1L 9
1994/95	Anslag	722 411 000
1995/96	Förslag	1 092 632 000
	varav	729 516 000	beräknat för juli 1995-juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Uppsala universitet. För vissa
särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46.
Övriga utgifter inom grundutbildningen.

Uppsala universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen
Kandidatexamen
Högskoleexamen

Apotekarexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen
Civilingenjörsexamen

Grundskollärarexamen 1-7
Grundskollärarexamen 4-9
Gymnasielär arexamen

Ingenjörsexamen

Juris kandidatexamen

Läkarexamen
Psykologexamen
Psykoterapeutexamen
Receptarieexamen

Slöjdlärarexamen (inriktning mot textilslöjd)
Teologie kandidatexamen

Uppsala universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-
ning avseende budgetåret 1993/94.

Antalet helårsstudenter och helårsprestationer uppgick till 17 430 re-
spektive 14 386, vilket innebär en ökning med 9 procent respektive
10 procent jämfört med budgetåret 1992/93. Ökningen har främst skett
inom det teknisk-naturvetenskapliga området och lärarutbildningen. An-
talet sökande och antalet nybörjare är tillfredsställande. Inom många
program är dock antalet sökande väsentligt större än antalet tillgängliga
platser. Grundutbildningsvolymen överstiger väl det som ger maximal
ersättning och för treårsperioden bedömer konsistoriet att universitetet
kommer att fullfölja sitt utbildningsuppdrag och nå upp till sitt takbelopp.

133

På lärarutbildningsområdet gäller att universitetet sannolikt kommer att
överskrida det ersättningsberättigande antalet helårsprestationer.

Ökningen i verksamhetens resultat motsvaras inte av en intäktsökning,
vilket indikerar en ökad produktivitet.

Denna produktivitetsökning har inte skett till priset av en kvalitets-
försämring. Konsistoriet redovisar ett stort antal projekt som genomförs
för att garantera och förbättra verksamhetens kvalitet. Uppsala universitet
har dessutom tillsatt en ledningsgrupp för kvalitetsarbete.

Universitetets omsättning budgetåret 1993/94 uppgick till knappt
2 696 miljoner kronor. Årets kapitalförändring var drygt 74 miljoner
kronor. Båda siffrorna är exklusive fond- och egendomsförvaltningen.
Balansomslutningen uppgick per den 30 juni 1994 till 2 342 miljoner
kronor.

I sin revisionsberättelse framför RRV invändningar när det gäller uni-
versitetets fond- och egendomsförvaltning, närmare bestämt avseende
redovisningen av materiella anläggningstillgångar och avseende tecknande
av checkräkningskredit.

I sin förenklade anslagsframställning pekar Uppsala universitet på en
konflikt som präglar universitetets arbete. De reella besparingar universite-
tet anser sig ha fått vidkännas till följd av det statsfinansiella läget har
förstärkts genom att universitetet fått överta ansvaret för bl.a. företags-
och studenthälsovård utan att kompenseras fullt ut för de därtill hörande
kostnaderna. Dessa faktorer indikerar återhållsamhet och t.o.m. neddrag-
ning av verksamheten. Samtidigt finns statsmakternas krav om en ökad
arbetsinsats bl.a. för att höja svenska folkets kompetensnivå och krav på
en utbyggnad av verksamheten med bibehållen eller ökad kvalitet.

Universitetets erfarenheter av det nya anslagssystemet är positiva, men
man poängterar att ett ökat lokalt ansvar för universitetets totala ekonomi
inte är förenligt med den kvardröjande detaljregleringen inom anslagssys-
temet. Konsistoriet förespråkar en utveckling av anslagssystemet där
medlen för verksamheten anvisas universitetet under ett anslag.

Osäkerheten inför det nya resurstilldelningssystemet har lett till en
återhållsamhet i investeringarna under budgetåret 1993/94, varför man har
ett uppdämt investeringsbehov.

Grundutbildningen omfattar cirka 27 000 studenter, vilket motsvarar
cirka 17 500 helårsstudenter. Efter det senaste decenniets kraftiga tillväxt
förespråkar universitetet att förnyelsen av grundutbildningen sker genom
omprioriteringar. Detta skulle bl.a. innebära inriktning på utbildningar som
direkt anknyter till den befintliga forskningsorganisationen, kombinations-
utbildningar över ämnes- och fakultetsgränser samt att kurser på C- och
D-nivå ges företräde.

Uppsala universitet äskar ett utökat takbelopp motsvarande 51 miljoner
kronor per år för dels ett årligt utbildningsåtagande motsvarande det som
har presterats under budgetåret 1993/94, dels en uppräkning av antalet
helårsstudenter med tre procent, dvs. cirka 600 helårsstudenter. Denna
ökning inkluderar en ökning avseende lärarutbildningen. Enligt universite-
tet har dimensioneringen av lärarutbildningsområdet gjorts med utgångs-
punkt i en period med onormalt lågt utnyttjande av tillgängliga platser,

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

134

vilket motiverar en höjning av det maximala antalet ersättningsberättigan-
de helårsprestationer och takbeloppet.

Uppsala universitets erfarenheter av verksamheten med sommaruniversi-
tet är goda och man förordar samma volym (2 500 studenter) för vart och
ett av åren 1995 och 1996 som för sommaren 1994.

Uppsala universitets inkomster från avgifter uppgick under budgetåret
1993/94 till 218 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 3 750 000 kronor under vårterminen
1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åta-
gande att lika många studenter skall beredas plats även under höst-
terminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare
studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att åter-
komma till riksdagen med i en proposition under februari månad
1995.

Resureer 1995/96

Reservationsanslag 1 092 632 000 kr

Resul tatbedöm ning

Prestationsgraden har ökat under perioden, vilket har sin främsta orsak i
att genomströmningen av studenter har ökat. Ökningen har skett trots att
en större andel av kurserna avsåg C- och D-nivå. Prestationsgraden totalt
uppgick till 82 procent. Ett problem utgör distansutbildningen, som har
betydligt lägre prestationsgrad än grundutbildningen generellt.

Regeringen konstaterar att RRV har riktat invändningar mot Uppsala
universitets årsredovisning avseende redovisning och förvaltning av uni-
versitetets fond- och egendomsförvaltning. Universitetet har i en skrivelse

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

135

till regeringen framhållit att det finns vissa oklarheter beträffande reglerna Prop. 1994/95:100

för egendomsförvaltning. Frågan bereds inom Utbildningsdepartementet. Bil. 9

Slutsatser

Huruvida Uppsala universitet kommer att fullfölja de särskilda åtaganden
som anges i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 är oklart, eftersom
måluppfyllelsen inte rapporteras i årsredovisningen. Det är troligt att
universitetet kommer att uppfylla de examenskrav som ingår i utbildnings-
uppdraget. Sannolikt kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda
takbelopp för treårsperioden 1993/94—1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

13. till Uppsala universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 1 092 632 000 kr.

C 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

701 537 332

894 519 000

1 349 219 000

900 201 000

Reservation

9 008 736

beräknat för juli 1995-juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
forskarutbildningen och viss forskning vid Uppsala universitet. För vissa
särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 45. Vissa
särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga
utgifter inom forskning och forskarutbildning.

Forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet bedrivs inom
sju fakulteter, nämligen humanistisk, teologisk, juridisk, samhällsveten-
skaplig, medicinsk, farmaceutisk samt teknisk-naturvetenskaplig.

Enligt årsredovisningen har antalet nyantagna forskarstuderande ökat
och uppgick under budgetåret 1993/94 till 442. Av dessa var 40 procent
kvinnor.

Examinationen i forskarutbildningen fortsätter att öka. Särskilt positiv
är en väsentlig ökning av andelen kvinnliga examinerade inom de medi-
cinska och teknisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Ett prioriterat mål för
universitetet är att få ner medelåldern för doktorsexamen, som för närva-
rande ligger mellan 35 och 40 år.

Konsistoriet påpekar att de senaste årens ökning av resurserna för
forskning har en negativ bieffekt genom att de har spritts ut på ett be-
tydande antal forskningsfinansiärer. För att kunna bibehålla forsknings-

136

volymen måste universitetets forskare lägga ner allt mera tid på att ansöka
om medel.

Universitetets förmåga att erhålla vetenskapligt prövade anslag (främst
rådsanslag) är dock fortsatt god. Dessutom blir förhållandet mellan an-
tagning och examination i forskarutbildningen alltmer balanserat, vilket
tyder på färre avhopp och en fungerande handledning. Dessa faktorer
indikerar en hög kvalitet inom såväl forskningen som forskarutbildningen.

Intäkterna till forskningen och forskarutbildningen uppgick till sam-
manlagt 1 546 miljoner kronor exklusive lokalanslag. Av dessa medel
kom 706 miljoner kronor från fakultetsanslagen medan resten tillfördes
från övriga anslag och externa källor. Utöver dessa medel har universitetet
erhållit 400 miljoner kronor i förskott.

I den förenklade anslagsframställningen begär Uppsala universitet två
anslagstekniska förändringar. Den ena är en överföring av 1,5 miljoner
kronor från humanistisk till teologisk fakultet till följd av ändrad fakultet-
sanknytning av en professur. Den andra förändringen är en överföring av
620 000 kr från teknisk-naturvetenskaplig till medicinsk fakultet som en
följd av en överenskommelse om samverkan inom biomedicinsk strål-
ningsvetenskap och inom immunologi.

Universitetet anser att ansvarsfrågan för The Svedberg-laboratoriet vad
gäller finansiering, personal och verksamhet är oklar. Konsistoriet förordar
att medlen för laboratoriets basverksamhet återförs som en särskild an-
slagspost till anslaget C 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarut-
bildning.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

137

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93 :UbU 15, rskr.
1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 1 349 219 000 kr

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande be-
lopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som
framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarut-
bildningen:

Fakultet m.m.	1995/96	1995/96	1995/96	1995/96
(kronor)	ju Ii95-juni96	juli96-dcc96	juli95-juni96	juli96-dec96
	A nslag	A nslag	Studiefin.	Studiefin.
Humanistisk	107 366 000	53 683 000	27 775 000	13 888 000
Teologisk	18 517 000	9 259 000	4 380 000	2 190 000
Juridisk	18 155 000	9 078 000	3 943 000	1 972 000
Samhällsvetensk.	102 617 000	51 308 000	24 182 000	12 091 000
Medicinsk	128 138 000	64 069 000	17 725 000	8 862 000
Farmaceutisk	36 822 000	18 411 000	10 993 000	5 497 000
Tekn.-naturvet.	273 213 000	136 607 000	70 737 000	35 369 000
Ers. f. lokalhyror	215 373 000	106 604 000
Summa.	900 201 000	449 018 000

I ersättningen för lokalhyror ingår 5,1 miljoner kronor för juli - decem-
ber 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.

Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forsk-
ningsrådet från Uppsala universitet har 1 747 000 kr återförts till univer-
sitetet.

Övrigt

Som framgår av Litt. D, anslaget D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapli-
ga forskningsrådet: Forskning, förordar regeringen att Kollegiet för sam-
hällsforskning, SCASSS, ges status som nationell inrättning samt knyts
till HSFR i stället för att som tidigare beslutats (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) överföras till Uppsala universitet.

138

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Med hänsyn till att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa
treåriga planeringsperiod bör den fastlagda planeringen inte ändras.

Inflyttning i Materialcentrum påbörjas under andra halvåret 1996.
Fr.o.m. budgetåret 1997 beräknas det årliga tillskottet för ökade hyreskost-
nader uppgå till 10,3 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

14. till Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 349 219 000 kr.

C 3. Lunds universitet: Grundutbildning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

864 555 447

1 193 154 000

1 810 729 000

1 210 212 000

Reservation

6 333 553

beräknat för juli 1995-juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Lunds universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen
Kandidatexamen

Högskoleexamen

Arkitektexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Brandingenjörsexamen

Civilingenjörsexamen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

Gymnasielärarexamen

Ingenjörsexamen

Juris kandidatexamen

Konstnärlig högskoleexamen i musik

Konstnärlig högskoleexamen i konst och design

Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier
Logopedexamen

139

Läkarexamen
Musiklärarexamen
Organistexamen
Psykologexamen
Psykoterapeutexamen
Sjukgymnastexamen
Socionomexamen

Specialpedagogexamen *

Studie- och yrkesvägledarexamen
T andläkarexamen

Teologie kandidatexamen

Yrkesteknisk examen

* Gäller inriktning mot komplicerad inlärningssituation samt utvecklingsstörning.

Lunds universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-
ning avseende budgetåret 1993/94.

Lunds universitet har på ett förtjänstfullt sätt redovisat sin verksamhet
under budgetåret 1993/94. Årsredovisningens inledning beskriver en
verksamhet stadd i stark tillväxt och omfattande förändringar. Den starka
tillväxten illustreras av att antalet helårsstudenter har ökat från 18 200 till
25 400 den senaste femårsperioden, medan tillväxttakten de senaste två
åren ligger på i genomsnitt elva procent årligen. Under budgetåret
1993/94 ökade antalet helårsstudenter med 2 500 och denna tillväxt har
till allra största delen skett på kurser utanför program. Av studenterna
läste 41 procent budgetåret 1993/94 på kurser utanför program jämfört
med 35 procent budgetåret 1991/92. Fördelat på utbildningsområden är
samhällsvetenskap totalt sett det största med cirka 30 procent av studen-
terna, följt av Lunds tekniska högskola samt humaniora och teologi.

Trots den ökning av studentantalet som skett kan inte alla sökande
beredas plats vid universitet. Hösten 1993 sökte cirka 28 000 studenter till
universitets program via den samordnande antagningen, vilket innebär att
antalet ansökningar var sju gånger fler än antalet nybörjare på program-
men. I den lokala antagningen samma höst sökte 32 000 studenter till
olika kurser. Det är dock svårt att få en riktig bild av den totala efter-
frågan eftersom samma student kan söka både i den lokala antagningen
och via den samordnande.

Efterfrågan varierar också kraftigt mellan olika utbildningar. Inom det
tekniska området har det minskade rekryteringsunderlaget från gymnasies-
kolan lett till svårigheter att få kompetenta sökande. Universitetet har
därför inlett ett rekryteringsarbete på både gymnasie- och högstadienivå.
Detta arbete kommer att fortsätta och intensifieras kommande år.

Vad gäller studieresultaten har universitet under budgetåret 1993/94
uppnått en prestationsgrad om 80,5 procent, vilket är en minskning i
förhållande till föregående år med 2,5 procentenheter. Antalet uttagna
examina har dock ökat med 12 procent till 3 630 under budgetåret 1993/94.

Det första året i det utbildningsuppdrag universitet har för treårsperioden
1993/94-1995/96 har återredovisats. Däremot har universitet redan för

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

140

budgetåret 1993/94 åstadkommit prestationer som överstiger takbeloppet Prop. 1994/95:100
med cirka 15,2 miljoner kronor. Målen för antalet examina under treårspe- Bil. 9
rioden bedöms kunna uppnås vad gäller tandläkarexamen. De övriga
specificerade examina förutsätter dock en höjning av examensfrekvensen.
De särskilda åtaganden universitetet haft för året redovisas särskilt. Samt-
liga åtaganden har uppfyllts med undantag av omfattningen av utbildning
i svenska för utomnordiska gäststudenter och invandrarstudenter på grund
av otillräckligt tillströmning av utländska studenter.

Universitetets kvalitetsutveckling fortskrider enligt det program som
lades fast år 1991. Detta innebär bl.a. att alla utbildningar inom universi-
tetet under en sexårsperiod skall utvärderas, både genom intern själv-
värdering och av externa bedömare. Universitetet satsar även på att stu-
denterna skall få större möjligheter till att använda datorer i utbildningen
genom ett studentdatorprojekt.

RRV:s revisionsberättelse innehåller bedömningen att universitetets
årsredovisning inte i allt väsentligt är rättvisande. Kritik riktas mot univer-
sitetets metodologi vad gäller anslagsavräkning av reservationer, periodi-
seringar samt invärdering av anläggningstillgångar. Universitetet har av
RRV uppmanats att lämna ett svar med anledning av rapporten.

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas
med 16 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

141

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Sammanfattning

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 5 000 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 1 810 729 000 kr

Resultatbedömning

Vad gäller studieresultaten har universitetet under budgetåret 1993/94
uppnått en prestationsgrad om 80 procent, vilket är en minskning i för-
hållande till föregående år med 2 procentenheter. Förklaringen till detta
är inte helt klar men kan bero på att allt fler studerar på kurser som inte
tillhör utbildningsprogram. Dessa kurser har en lägre prestationsgrad
vilket t.ex. kan bero på att fler studenter läser utan syfte att tentera eller
bara intresserar sig för delar av en kurs. Därutöver tillkommer sannolikt
vissa engångseffekter t.ex. det glapp som brukar uppstå mellan en kraftig
expansion av studentantalet och prestationsnivån samt Lundakamevalen
vilken traditionellt leder till färre studieprestationer. Det finns därför goda
förutsättningar för universitetet att öka prestationsgraden redan nästa
budgetår.

Slutsatser

Universitetet förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtagan-
den och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget.

142

Sannolikt kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp
för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Vad gäller den kritik som riktas mot universitetets resultatredovisning
kommer regeringen att avvakta det svar universitetet lämnar till RRV
varefter regeringen avser återkomma till frågan.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

15. till Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 an-
visar ett reservationsanslag på 1 810 729 000 kr.

C 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

793 743 467

918 372 000

1 394 255 000

924 310 000

Reservation

4 211 317

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för
lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad
med forskarutbildningen och viss forskning vid Lunds universitet. För
vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 45.
Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och C 47.
Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.

Forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet bedrivs inom åtta
fakulteter, nämligen humanistisk, teologisk, juridisk, samhällsvetenskaplig,
medicinsk, odontologisk, matematisk-naturvetenskaplig och teknisk fakul-
tet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete.

Totalt sett antogs 576 personer till forskarutbildningen under budgetåret
1993/94 vilket är en ökning med cirka 100 personer från budgetåret
1989/90. Andelen kvinnor bland de nyantagna har under samma period
ökat från 30 procent till 40 procent.

Aktiviteten inom forskarutbildningen har ökat de senaste åren. Inom
forskarutbildningen var 3 783 registrerade budgetåret 1993/94 vilket är en
ökning med cirka 200 från budgetåret innan. Nästan hälften av doktoran-
derna var heltidsaktiva och kvinnorna utgjorde en ökande del av de aktiva
forskarstuderande, såväl på heltid som på deltid.

Examinationen av doktorer var totalt sett något mindre än året innan
medan antalet licentiatexamina fortsatte att öka.

Intäkterna från forskningen och forskarutbildningen uppgick till sam-
manlagt 1 446 miljoner kronor. Cirka hälften av medlen kom via fakultet-
sanslagen, resten tillfördes av externa finansiärer.

143

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU 15, rskr.
1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast.

Resurser

Reservationsanslag 1995/96 1 394 255 000 kr

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande
belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp
som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom
forskarutbildningen:

Fakultet m.m.
(kronor)

Humanistisk

Teologisk

Juridisk

1995/96
juli95-juni96

A rislag

91 261 000

17 002 000

14 121 000

1995/96

juli96-dec96

Ä nslag
45 630 000
8 501 000
7 061 000

1995/96
juli95-juni96
Studiefin.

25 649 000

4 101 000

3 009 000

1995/96
juli96-dec96
Studiefin.

12 824 000
2 051 000
1 504 000

Samhällsvetensk.

92 606 000

46 303 000

28 975 000

14 487 000

Medicinsk
Odonlologisk
Mat.-naturvet.
Teknisk

147 992 000

24 112 000

181 213 000

160 342 000

73 996 000

12 056 000

90 606 000

80 171 000

Konstn. utv

3 865 000

1 932 000

Ers. f. lokalhyror 191 796 000

103 688 000

Summa

924 310 000

469 945 000

I ersättning för lokalhyror ingår 4,6 miljoner kronor för perioden
juli 1995-juni 1996 och 7,1 miljoner kronor för perioden ju-
li-december 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.

Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska
forskningsrådet har 2 494 000 kr återförts till universitetet.

Slutsatser

Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför
nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras.

144

Inflyttning i om- och tillbyggda lokaler för Institutionen för astronomi
beräknas ske den 1 september 1996.1 anslagsberäkningen ingår två miljo-
ner kronor budgetåret 1995/96 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.
Fr.o.m. budgetåret 1997 beräknas det årliga beloppet uppgå till 6,1 miljo-
ner kronor.

För nya lokaler för Biomedicinskt centrum har 4,6 miljoner kronor
beräknats för perioden juli 1995-juni 1996 och 5,1 miljoner kronor för
perioden juli-december 1996. Fr.o.m. budgetåret 1997 beräknas det årliga
beloppet uppgå till 10,2 miljoner kronor. Ytterligare ökningar om sam-
manlagt 10,4 miljoner kronor har beräknats från de tidpunkter då resteran-
de etapper tas i bruk.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

16. till Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 394 255 000 kr.

C 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

631 052 000

884 241 000

1 315 255 000

876 631 000

Reservation

6 383 000

beräkna för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Göteborgs universitet. För vissa
särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46.
Övriga utgifter inom grundutbildning.

Göteborgs universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

Gymnasielärarexamen

Hushållslär arexamen

Juris kandidatexamen

Konstnärlig högskoleexamen i konst och design

Konstnärlig högskoleexamen i musik

Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier

145

10 Riksdagen 1994195. 1 sand. Nr 100. Bilaga 9

Logopedexamen
Läkarexamen
Musiklärarexamen
Organistexamen
Psykologexamen
Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd)
Socionomexamen

Specialpedagogexamen (med inriktning mot komplicerad inlärningssitua-
tion och inriktning mot utvecklingsstörning)

Teologie kandidatexamen
Tandläkarexamen

Göteborgs universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt för-
ordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsfram-
ställning avseende budgetåret 1993/94.

Göteborgs universitet har redovisat sin verksamhet under budgetåret
1993/94, både utifrån de övergripande mål statsmakterna ställt upp samt
utifrån de mål som fastställts av universitets styrelse. Årsredovisningen
inleds med att beskriva de förändringar som skett under budgetåret
1993/94. Universitetet har internt genomfört en genomgripande decentrali-
sering av beslutsfunktioner till fakultetsnivån dels föranledd av statsmak-
ternas decentralisering av beslutsbefogenheter till universiteten men även
som försök att åstadkomma en klarare rollfördelning mellan verksamhets-
företrädare och tjänstemän.

Universitetet har under de senaste åren upplevt en kraftig tillväxt av
antalet helårsstudenter. Sedan budgetåret 1990/91 har ökningen varit 40
procent, från 14 500 helårsstudenter till 20 500 budgetåret 1993/94.
Relativt sett har undervisningsområdet ökat mest, en dubblering har skett
mellan budgetåren 1990/91 och 1993/94. Den största ökningen i absoluta
tal har dock skett inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska
området som har ökat med cirka 3 000 helårsstudenter under samma
period. De flesta områden har dessutom tagit emot fler studenter än deras
uppdrag från universitetsstyrelsen omfattar.

Antalet helårsstudenter har ökat mer än antalet individer, vilket bl.a.
innebär att varje student läser kurser med fler poäng än tidigare. Andelen
studenter som läser kurser utanför program har också ökat från 39 procent
under budgetåret 1992/93 till 42 procent budgetåret 1993/94. Dessutom
har andelen studenter på fördjupningsnivån (C- och D-kurser) ökat från
13 procent 1991/92 till 19 procent 1993/94. Universitetet har även vidtagit
åtgärder för att tillmötesgå den ökade efterfrågan på fördjupningskurser
bl.a. genom att öka handledningskapaciteten.

Antalet ansökningar till universitetets utbildningar har generellt varit
mycket stort. Andelen yngre studenter har ökat på flera områden och är
särskilt hög inom matematik-naturvetenskap samt vid Handelshögskolan.

Vad gäller studieresultaten har universitet under budgetåret 1993/94
uppnått en prestationsgrad om 83 procent, vilket är i paritet med före-
gående år. Studieresultaten varierar mellan olika utbildningsområden,
medicin, odontologi, vård, övrigt samt undervisning ligger högt (94—96

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

146

procent prestationsgrad) medan andra områden ligger mellan 75 och 85
procent.

Universitetet har i sitt kvalitetsarbete lagt tyngdpunkten på kvalitets-
utveckling inom utbildningen men en särskild utvärdering av forskningen
har påbörjats. Externa bedömare genomför för närvarande utvärderingar,
bl.a. medverkar universitetet i en pilotstudie på initiativ av europeiska
rektorskonferensen som skall studera förutsättningarna för en kvalitetsbe-
dömning av ett helt lärosäte.

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas
med 59 000 000 kr för budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Samm anfaitn ing

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 5 miljoner kronor under våren 1995.
Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att
lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen
1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 1 315 255 000 kr

R esultatbedömning

Universitetet har på ett föredömligt sätt brutit ner statsmakternas över-
gripande mål till fakultetsnivån samtidigt som kongruensen i målstruktu-
ren inte förvanskats. Uppföljningen av de lokalt beslutade målen på
verksamhetsområden är givande, men analysen och återredovisningen av
statsmakternas utbildningsuppdrag bör utvecklas.

147

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Universitetet förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtagan-
den och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Med
stor sannolikhet kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda
takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

17. till Göteborgs universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 1 315 255 000 kr.

C 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

534 031 537

697 438 000

1 078 541 000

723 407 000

Reservation

3 097 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för
lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade
med forskarutbildningen och viss forskning vid Göteborgs universitet. För
vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 47.
Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.

Forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet bedrivs inom
humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, odontologisk och matema-
tisk-naturvetenskaplig fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklings-
arbete.

Totalt sett antogs 348 personer till forskarutbildningen under budgetåret
1993/94 vilket är en minskning med cirka sex procent jämfört med året
innan. Trots den minskade antagningen ökade det totala antalet doktoran-
der till 3 800 (aktiva såväl som inaktiva). Andelen kvinnor bland de
forskarstuderande är 39 procent. Andelen kvinnor var lägst inom matema-
tisk-naturvetenskaplig fakultet varför fakultetsnämnden har infört en
viktning för kvinnor med 1,25 i samtliga resursfördelningsmodeller där
examina ingår som en parameter.

Inom flera fakulteter bedöms handledarkapaciteten finnas för en ut-
ökning av antalet doktorander, men antagningen begränsas av att studiefi-
nansiering saknas. Universitetet har bl.a. därför som mål att öka antalet
extemfinansierade doktorandtjänster. Universitetet har generellt sett min-
dre andel externa medel än jämförbara lärosäten, även om andelen externa
medel ökat till 22 procent av den totala omslutningen. Universitetsled-
ningen eftersträvar en ökad forsknings- och forskarutbildningsvolym för
att åstadkomma en bättre balans i relation till grundutbildningen.

148

Examinationen av doktorer var totalt sett relativ konstant, cirka 150 Prop. 1994/95:100
årligen. Antalet disputationer har ökat inom den humanistiska fakulteten, Bil. 9
medan den minskat inom den medicinska.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU 15, rskr.
1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 1 078 541 000 kr

Fakultet m.m.	1995/96	1995/96	1995/96	1995/96
(kronor)	juli95-juni96	juli96-dec96	juli95-juni96	juli96-dec96
	A nslag	A nslag	Studiefin.	Studiefin.
Humanistisk	92 385 000	46 192 000	22 496 000	11 248 000
Samhällsvetensk.	117 627 000	58 813 000	29 702 000	14 851 000
Medicinsk	147 910 000	73 955 000	19 208 000	9 604 000
Odontologisk	19 079 000	9 539 000	3 923 000	1 962 000
Mat.-naturvet.	119 894 000	59 359 000	32 929 000	16 465 000
Konstn. utv.	6 473 000	3 236 000
Bot. trädgården	4 755 000	2 377 000
Ers. f. lokalhyror	215 285 000	101 662 000
Summa	723 407 000	355 134 000

I ersättning för lokalhyror ingår 19,9 miljoner kronor för perioden
juli 1995 - juni 1996 och 9,9 miljoner kronor för perioden juli -
december 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.

Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forsk-
ningsrådet har 2 510 000 kr återförts till universitetet.

149

Slutsatser

Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför
nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras.

I anslagsberäkningarna ingår 3,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96
som ett tillskott för ökade hyreskostnader för Botaniska institutionen.

För ny- och ombyggnader för ekonomutbildningar m.m. har 16,1 miljo-
ner kronor beräknats för juli 1995 - juni 1996 och 8 miljoner kronor för
juli - december 1996.

För nybyggnad för Matematiskt centrum etapp 2 har 1,5 miljoner kronor
beräknats för juli 1995 - juni 1996 och 0,8 miljoner kronor för juli -
december 1996.

Sammanlagt har alltså ett årligt belopp om 19,9 miljoner kronor tillförts
anslagen.

Inflyttning i nybyggnad för Djurhus m.m. beräknas ske under budgetåret
1997. Det årliga tillskottet för ökade hyreskostnader beräknas till 29,3
miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

18. till Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 078 541 000 kr.

C 7. Stockholms universitet: Grundutbildning

1993/94	Utgift	416 047 000
1994/95	Anslag	599 792 000
1995/96	Förslag	903 440 000
	varav	603 641 000

Reservation 3 455 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Stockholms universitet. För
vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46.
Övriga utgifter inom grundutbildning.

Stockholms universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100,
ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen
Kandidatexamen
Högskoleexamen

Juris kandidatexamen

Psykologexamen

150

Socionomexamen

Yrkesteknisk examen

Stockholms universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning avseende budgetåret 1993/94.

I resultatredovisningen konstateras att efterfrågan på den utbildning som
universitetet tillhandahåller under den redovisade perioden har varit större
än någonsin, till stor del beroende på rådande konjunkturläge men också
beroende på att Stockholms universitet är ett huvudstadsuniversitet och att
antalet utbildningsplatser i förhållande till befolkningsunderlaget i upp-
tagningsområdet är förhållandevis litet.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
överstiger takbeloppet för budgetåret 1993/94 med cirka 46 miljoner
kronor.

Under budgetåret 1993/94 uppnådde universitetet en prestationsgrad om
75 procent, vilket är samma som föregående år.

Ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete pågår vid Stockholms universitet.
Styrelsen har fastställt en plan för arbetet med kvalitetsutveckling. Enligt
beslutet skall kvalitetsarbete bedrivas på alla nivåer inom universitetet och
varje nivå beslutar själv om former och innehåll.

Stockholms universitet redovisar för första gången ett årsbokslut som
är framtaget efter den nya redovisningsmodell som gäller för statliga
myndigheter. Utfallet av bokslutet bygger således på principer som inte
tidigare prövats inom universitetet. Årsbokslutet visar ett överskott vad
gäller bidragsfinansierad forskning och ett underskott beträffande anslags-
finansierad utbildning och forskning. Detta hänför sig till vissa redovis-
ningstekniska felaktigheter som kommer att rättas till inför nästa bokslut.

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att ut-
bildningsuppdraget inom utbildningsområdena humaniora, juridik och
samhällsvetenskap bör ökas med 1 000 platser för budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

151

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 5 625 000 kr under våren 1995. Rege-
ringens föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 903 440 000 kr

Resultatbedömning

Ett mycket högt sökandetryck har resulterat i att universitetet expanderat
långt över sitt takbelopp. Den stora efterfrågan på högskoleutbildning har
också medfört att antagningspoängen för många utbildningar ligger högt.
Med hänsyn till detta och mot bakgrund av det kvalitetsarbete som be-
drivs inom den grundläggande högskoleutbildning finns inte anledning
befara att kvaliteten i undervisningen blir lidande.

Prestationsgraden i universitetets grundläggande utbildning har som
helhet förbättrats något under fyraårsperioden. Utvecklingen varierar dock
mellan utbildningsområdena. En viss effektivitetsökning har uppnåtts och
det nya resurstilldelningssystemet har resulterat i ett bättre omhänderta-
gande av studenterna.

Slutsatser

Universitetet förefaller komma att fullfölja de särskilda åtaganden och de
examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer univer-

152

sitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden Prop. 1994/95:100
1993/94-1995/96. Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

19. till Stockholms universitet: Grundutbildning förbudgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 903 440 000 kr.

C 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

1993/94 Utgift 526 289 624 Reservation 4 868 150

1994/95 Anslag 712 511 000

1995/96 Förslag 1 096 034 000

varav 734 456 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
forskarutbildning och viss forskning vid Stockholms universitet. För vissa
särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslagen C 45. Vissa
särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga
utgifter inom forskning och forskarutbildning.

Forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet bedrivs
inom humanistisk, juridisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturve-
tenskaplig fakultet samt vid Internationella meterologiska institutet i
Stockholm. Under anslaget C 8 anvisas också medel - inklusive ersättning
för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - för forskning
och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Antalet nyintagna inom forskarutbildningen vid såväl juridisk som
samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet har ökat
något under den senaste fyraårsperioden och uppgick budgetåret 1993/94
till 293 personer. Samtliga fakulteter har bedrivit omfattande arbete för att
förbättra prestationerna inom forskarutbildningen t.ex. genom skärpta krav
för antagning till och bibehållande av doktorandplats.

Antalet avlagda examina inom forskarutbildningen har totalt sett ökat
vid universitetet. Ökningen har skett inom matematisk-naturvetenskaplig
fakultet och vid samhällsvetenskaplig fakultet, där antalet doktorsexamina
budgetåret 1993/94 uppgick till 57, det högsta antalet någonsin. En viss
minskning har skett vid humanistisk och juridisk fakultet.

Andelen disputerade kvinnor har minskat något vid humanistiska fakul-
teten, medan andelen kvinnor som avlagt doktorsexamen vid matematisk
naturvetenskaplig fakultet nästan fördubblats under den senaste fyraårspe-
rioden.

153

Intäkterna från forskning och forskarutbildning uppgick till sammanlagt Prop. 1994/95:100

537 miljoner kronor, varav 11,5 miljoner kronor tillförts av externa fi- Bil. 9
nansiärer.

154

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Sammanfattning

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt
om med anledning av propositonen Forskning för kunskap och
framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr.
1992/93:388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 1 096 034 000 kr

Fakultet m.m.	1995/96	1995/96	1995/96	1995/96
(kronor)	juli95-juni96	juli96-dec96	j uli95-juni96	juli96-dec96
	A nslag	A nslag	Studiefin.	Studiefin.
Humanistisk	109 219 000	54 609 000	28 191 000	14 095 000
Juridisk	20 780 000	10 390 000	2 877 000	1 438 000
Samhällsvetensk.	124 662 000	62 331 000	26 162 000	13 081 000
Mat.-naturvet.	278 580 000	139 290 000	52 208 000	26 104 000
Int. meteorolog.
inst.	1 633 000	816 000
Viss forskn. vid
Lärarhögskolan	6 780 000	3 390 000
Ers. f. lokalhyror	192 802 000	90 751 000
Summa	734 456 000	361 578 000

För verksamheten vid Manne Siegbahninstitutet (MSI) har överförts
8 097 000 kr från matematisk-naturvetenskaplig fakultet till Natur-
vetenskapliga forskningsrådet avseende en period om 18 månader.

Av beloppet som beräknats för matematisk-naturvetenskaplig fakultet
utgör 909 000 kr medel som överförs från Miljödepartementet för
finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål vid
Institutet för tillämpad miljöforskning.

En teknisk justering av anslaget för matematisk-naturvetenskaplig
fakultet har genomförts.

I ersättning för lokalhyror ingår 16,7 miljoner kronor för juli 1995
-juni 1996 och 8,3 miljoner kronor för juli - december 1996 som ett
tillskott för ökade hyreskostnader.

155

Resultatbedömning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Antalet examinationer inom forskarutbildningen har ökat och kan med
anledning av vidtagna åtgärder förväntas fortsätta att öka.

Slutsatser

Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför
nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras.

Vid beräkningen av anslaget för matematisk-naturvetenskaplig fakultet
har hänsyn tagits till den överföring av MSI till Naturvetenskapliga forsk-
ningsrådet, den nya organisationen för nationella anläggningar, som
beslutades av riksdagen våren 1993.

Inflyttning i nybyggnad för kemiskt övningslaboratorium (KÖL) beräk-
nas ske den 1 juli 1995. I anslagsberäkningarna ingår, efter teknisk korri-
gering av beloppet, 25 miljoner kronor för för budgetåret 1995/96 som ett
tillskott för ökade hyreskostnader. Fr.o.m. budgetåret 1997 beräknas det
årliga beloppet uppgå till 16,7 miljoner kronor.

Inflyttning i planerad nybyggnad för geologi beräknas ske tidigast under
år 1997. Det årliga tillskottet för ökade hyreskostnader beräknas till 17,1
miljoner kronor.

Inflyttning i det med Kungl. Tekniska högskolan gemensamma Fysik-
centrum beräknas ske tidigast under år 1997. För KTH och universitetet
beräknas sammanlagt 30,8 miljoner kronor som ett tillskott för ökade
hyreskostnader.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

20. till Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 096 034 000 kr.

C 9. Umeå universitet: Grundutbildning

1993/94	Utgift	429 668 103
1994/95	Anslag	611 046 000
1995/96	Förslag	913 782 000
	varav	612 664 000

Reservation 27 152 897

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

156

Umeå universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad Prop. 1994/95:100

1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Bil. 9

Magisterexamen

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Bildlärarexamen

Civilingenjörsexamen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

Gymnasielärarexamen

Hushållslärarexamen

Ingenjörsexamen

Juris kandidatexamen

Konstnärlig högskoleexamen i konst och design

Läkarexamen

Psykologexamen

Psykoterapeutexamen

Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd)

Socionomexamen

Specialpedagogexamen*

Studie- och yrkesvägledarexamen

Tandläkarexamen

* med inriktning mot komplicerad inlärningssituation och inriktning mot utveck-
lingsstörning

Umeå universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-
ning avseende budgetåret 1993/94.

Av årsredovisningen framgår att universitetet inte nått upp till sitt
takbelopp. Det antal avlagda examina omfattande minst 120 poäng som
enligt utbildningsuppdraget skall avläggas under treårsperioden kommer
sannolikt att uppnås eftersom drygt en tredjedel avlagts under det första
året. Utfallet är sämre beträffande antalet civilingenjörsexamina och
grundskollärarexamina. Inom det naturvetenskaplig området är bedöm-
ningen att examinationsnivån kommer att ligga under planerad nivå.

Totalt för universitetet gäller att antalet helårsstudenter ökat med 17
procent och antalet helårsprestationer med 14 procent. Den genomsnittliga
prestationsgraden uppgick till 85 procent att jämföras med 87 procent
föregående år.

Basårsutbildningen har omfattat 145 studerande.

Antalet distansstuderande utgör 30 procent av alla grundutbildnings-
studerande, vilket motsvarar cirka 4 700 studerande. Största antalet åter-
finns inom det filosofiska området.

Intäkter av uppdragsutbildning uppgick till cirka 43 miljoner kronor.

157

Universitetet har antagit ett sexårigt kvalitetssäkringsprogram. Styrelsen
har tagit initiativ till en utvärdering med hjälp av internationell expertis.
Två områden står i fokus för utvärderingen, nämligen universitetets led-
ningsformer och organisation samt det interna arbetet med utvärdering och
kvalitetsutveckling.

Universitetet verkar också för att stödja och främja samarbete med
näringslivet och andra regionala intressenter.

Som en naturlig länk mellan universitetet och det omgivande samhället
fungerar också det ombyggda och utökade Bildmuseet som återinvigdes
våren 1994.

Nya program och kursutbud som inletts under året är bibliotekarieut-
bildning, utbildning i idrott och annat ämne inom lärarutbildningen,
tandteknikerutbildning och fullständig juristutbildning. Planerna på ut-
bildning i gastronomi och servicemanagement har vidareutvecklats.

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att de
sammanlagda takbeloppen för ersättning för helårsstudenter och helår-
sprestationer kommer att utnyttjas under treårsperioden.

Universitetet anför att det finns behov av att höja antalet ersättningsbe-
rättigade helårsprestationer inom utbildningsområdet Övrigt.

Universitetet anhåller om att som särskilt uppdrag under året 1996 få
delta i projektet "School for Scandinavian studies", för vilket krävs ett
resurstillskott på 435 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

158

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden
1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU 14, rskr.
1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten
under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att
fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Redan nu vill dock regeringen avisera att man därvid avser att
tillmötesgå universitetets begäran om höjning av antalet ersättnings-
berättigade helårsprestationer inom utbildningsområdet Övrigt.

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 1 250 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 913 782 000 kr

Resultatbedömning

Den genomsnittliga prestationsgraden i universitetets grundläggande
utbildning har sjunkit något jämfört med budgetåret 1992/93. Prestations-
graden varierar i hög grad för olika typer av utbildningar.

Naturvetenskapliga utbildningar och lärarutbildningar har svårast att nå
planerad examinationsnivå.

En utbyggnad av universitetet sker successivt, men ännu behövs en
ökning avseende bredd och djup i utbildningsutbudet för att universitetet
skall kunna betraktas som fullt utbyggt.

Flera lovvärda initiativ har tagits av ledningen för att öka bredd och
utbud i utbildningen under det senaste året. Vad avser kvalitetsaspekterna
har universitetet också inlett ett värdefullt arbete.

159

Slutsatser

Universitetet förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtagan-
den och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget.
Sannolikt kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp
för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Vad gäller den kritik som RRV riktat mot universitetets resultatredovis-
ning kommer regeringen att avvakta det svar som universitetet lämnar till
RRV, varefter regeringen avser att återkomma till frågan.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

21. till Umeå universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 an-
visar ett reservationsanslag på 913 782 000 kr.

C 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning

1993/94	Utgift	455 370 700
1994/95	Anslag	496 487 000
1995/96	Förslag	742 419 000
	varav	496 110 000

Reservation 3 987 842

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för
lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade
med forskarutbildningen och viss forskning vid Umeå universitet. För
vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 47.
Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.

Forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet bedrivs inom
humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, odontologisk och matema-
tisk-naturvetenskaplig fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklings-
arbete.

Universitetet framhåller att dess läge och det faktum att många institu-
tioner fortfarande är förhållandevis unga delvis präglar forskning och
forskarutbildning. Inom flera av fakulteterna saknas fortfarande ämnen
som finns vid de äldre svenska universiteten. Inom exempelvis juristut-
bildningen, tillämpad fysik och moderna språk är forskningsorganisationen
bristfällig eller saknas helt. Universitetet framhåller att det skulle vara en
lönsam investering för samhället att bygga färdigt universitetet.

En markant ökning av antalet nya doktorander vid framförallt den
samhällsvetenskapliga fakulteten redovisas. Drygt 50 antogs till forskarut-
bildningen verksamhetsåret 1993/94 jämfört med 31 respektive 32 bud-
getåren 1991/92 och 1992/93.

160

Examinationen av doktorer inom humanistisk och medicinsk fakultet har
inte ökat under de senaste åren. Inom den medicinska fakulteten anges
bl.a. studiefinansieringssystemet vara en orsak.

De externt finansierade anslagen var för den samhällsvetenskapliga
fakulteten för första gången större än fakultetsanslagen. De externa an-
slagen uppgick till 82 miljoner kronor, en ökning med 24 procent, medan
fakultetsanslagen ökade med åtta procent till 80 miljoner kronor. De
externa anslagen vid odontologisk fakultet ökade med 60 procent under
perioden 1990-1994. Intäkterna av uppdragsforskning uppgick till 8,3
miljoner kronor och kostnaderna till 7,2 miljoner kronor.

Författandet av vetenskapliga artiklar i internationell tidskrifter tillmäts
stor betydelse inom universitetet. Exempelvis har de medicinska institutio-
nernas publiceringsverksamhet i internationella tidskrifter ökat med cirka
40 procent under de senaste fyra åren. Inom det humanistiska området är
det traditionellt i första hand språkämnena som publicerar sig internatio-
nellt. Universitetet har också ett omfattande internationellt forsknings-
samarbete med främst Västeuropa och USA.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

161

11 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.
1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 742 419 000 kr

Fakultet m.m.	1995/96	1995/96	1995/96	1995/96
(kronor)	juli95-juni96	juli96-dec96	juli95-juni96	juli96-dec96
	A nslag	A nslag	Studiefin.	Studiefin.
Humanistisk	41 846 000	23 923 000	9 472 000	4 736 000
Samhällsvetensk.	81 010 000	40 505 000	13 435 000	6 717 000
Medicinsk	121 628 000	60 814 000	12 667 000	6 333 000
Odontologisk	23 231 000	11 616 000	3 079 000	1 539 000
Mat.-naturvet.	137 355 000	68 677 000	23 974 000	11 987 000
Konstn. utv.	608 000	304 000
Ers. f. lokalhyror	84 432 000	40 470 000
Summa	496 110 000	246 309 000

R esultatbedömning

Universitetets ansträngningar att höja kvaliteten vad gäller forskning och
forskarutbildning har givit resultat i form av ökat antal forskarstuderande.

Slutsatser

Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför
nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras.

162

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

22. till Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 742 419 000 kr.

Prop.

Bil. 9

1994/95:100

C 11. Linköpings universitet: Grundutbildning

1993/94	Utgift	383 082 000
1994/95	Anslag	525 925 000
1995/96	Förslag	793 665 000
	varav	530 493 000

Reservation 1 504 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Linköpings universitet. För
vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46.
Övriga utgifter inom grundutbildning.

Linköpings universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100,
ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen
Civilingenjörsexamen
Folkhögskollärarexamen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

Gymnasielärarexamen

Ingenjörsexamen

Läkarexamen

Slöjdlärarexamen *

Yrkesteknisk examen

* Gäller inriktning mot trä och metallslöjd.

Linköpings universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt för-
ordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsfram-
ställning avseende budgetåret 1993/94.

Linköpings universitet beskriver det gångna verksamhetsåret som för-
ändringarnas och möjligheternas år. En stark tillväxt har ägt rum och av
årsredovisningen framgår att universitetet har redovisat helårsprestationer
som inte ryms inom takbeloppet till ett värde av 7 miljoner kronor.
Grundutbildningen har under de senaste fem åren (1989/90 - 1993/94)

163

expanderat kraftigt. Ökningen av det totala antalet registrerade uppgår till
35 procent under perioden och motsvarar cirka 1 000 studenter per år.
Antalet avlagda examina har på grund av en naturlig eftersläping ej ökat
i lika hög grad, utan med 22 procent. Lärarkapaciteten har under samma
period varit i det närmaste konstant, men kommer till nästa år att öka på
grund av pågående rekryteringar. Flera nya program har utvecklats och
införandet av dessa kommer att medföra en breddning av utbildningsut-
budet.

Den genomsnittliga prestationsgraden redovisas ej explicit, men är enligt
universitetet god. Då de olika fakulteterna räknas samman uppgår den till
cirka 84 procent. Detta är tre procentenheter lägre än föregående år.

Hälsohögskolans läkarutbildning har en mycket hög prestationsgrad på
cirka 96 procent. För fakultetens fristående kurser är den dock betydligt
lägre, cirka 75 procent. Detta kan bero på svårighet att rekrytera till dessa.
Fler än beräknat har i stället antagits till läkarutbildningen. Den tekniska
fakulteten redovisar en prestationsgrad på knappt 80 procent, vilket in-
nebär en liten minskning jämfört med föregående år. Minskningen har
skett på alla civilingenjörsutbildningar och det är första gången det händer
under den tioårsperiod som redovisningen skett med samma principer. En
förklaring kan vara att terminsregistreringen ersatts med registrering på
kursnivå. En sänkning har dock ej skett för ingenjörsutbildningarna. Den
filosofiska fakultetens prestationsgrad är 85 procent. Inom denna fakultet
höjs siffran av samhällsvetenskapen som både har stor volym och hög
genomströmning.

Lärarutbildningarna är de enda som har svårt att uppfylla utbildnings-
uppdragets krav vad gäller minsta antalet examinerade. Detta gäller för
alla lärarutbildningar, utom för grundskollärarutbildningen 1-7. Särskilt
svårt att rekrytera studenter har det praktisk-pedagogiska året för gym-
nasielärare.

Linköpings universitet har ett stort internationellt studentutbyte. Den
tekniska fakulteten deltar i många utbytesprogram och utbytet har ökat
kraftigt under de senaste åren. Den filosofiska fakulteten deltar i flera
utbytesprogram och inom ramen för en av terminerna i programmet för
Internationell ekonomutbildning läser 90 studenter kurser utomlands.

Ett kvalitetsråd har inrättats för att underlätta samordning och utveckling
av universitetets kvalitetsutvecklingsarbete. Dess uppgifter och arbete
presenteras i årsredovisningen. Inom de olika fakulteterna har också ett
antal utvärderingar och förändringsarbeten ägt rum.

Uppdragsutbildningen redovisar intäkter för drygt 9 miljoner kronor.
Den största intäktsposten är kommuner och landsting som motsvarar drygt
5 miljoner kronor. De kunskapsproducerande enheterna har under verk-
samhetsåret omformats till centrumbildningar med egna styrelser, nära
knutna till närmast berörda institution, eller helt integrerats i respektive
institution för att förstärka kopplingen mellan uppdragsverksamheten och
berörda institutioner och fakulteter, samtidigt som de ekonomiska målen
tydliggörs.

RRV:s revisionsberättelse bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt
är rättvisande. RRV påpekar vissa brister i förvaltningen, men framhåller

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

164

också att förbättringar skett i årsredovisningen som inneburit klarare
ansvarsområden och bättre kvalitet på det underliggande materialet.

Med anledning av kritik av Linköpings universitets ekonomi-admini-
stration framförd av RRV tillsattes i april 1994 en kommitté med uppdrag
att stödja Linköpings universitet att åtgärda framförda påpekanden samt
att lämna bedömning av de åtgärder som universitetet vidtagit. Kommittén
bedömer att de åtgärder som vidtagits sannolikt löser en del av proble-
men, men att de ej är tillräckliga för att åstadkomma en varaktig för-
bättring av ledningens möjligheter att styra verksamheten och ekonomin
inom universitetet. För att lösa detta måste befogenhets- och ansvarsför-
delningen mellan den centrala nivån, fakultetsnivån och institutionsnivån
tydliggöras i lokala beslut och delegeringsordningar, en hierarkisk beluts-
och ansvarsordning avseende de ekonomiska frågorna bör tas fram och
den administrativa organisationen behöver förenklas och förtydligas.
Därutöver föreslås ytterligare åtgärder för att förbättra den administrativa
styrningen.

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att med
den utbildningsvolym som de erbjuder, så kommer universitet totalt under
treårsperioden överstiga de sammanlagda takbeloppen med cirka 85
miljoner kronor. Universitetet önskar med anledning av nya utbildningar
och ökning av civilingenjörsutbildningen höjt takbelopp utan att specifice-
ra summan.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

165

Regeringens överväganden

Samm anfattn ing

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 2 500 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 793 665 000 kr

Re sul tat bedöm n ing

Universitetets årsredovisning är uppdelad fakultetsvis och välformulerad.
Det hade dock inte varit någon nackdel med en något längre allmän
översikt, samt en större samordning i de olika fakulteternas redovisningar.

En mycket kraftig expansion har ägt rum under de senaste åren, vilken
bland annat inneburit att antalet avlagda examina minskat i förhållande till
antalet studenter. Detta förväntas rätta till sig under de kommande åren.

Minskningen i prestationsgrad kan antagligen till viss del förklaras med
den tekniska fakultetens övergång från terminsregistrering till registrering
på kursnivå. En annan del av förklaringen kan vara att fler studerar på
fristående kurser, vilket erfarenhetsmässigt oftast medför en sänkning av
prestationsgraden. Eftersom en stor ökning skett av antalet studenter kan
den genomsnittliga prestationsgraden förväntas öka framöver om inte
antalet sökande också ökar.

166

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Universitetet förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtagan-
den och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Med
högsta sannolikhet kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda
takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

23. till Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 793 665 000 kr.

C 12. Linköpings universitet: Forskning och

forskarutbildning				905 000
1993/94	Utgift	239 638 616	Reservation	905 000
1994/95	Anslag	283 815 000
1995/96	Förslag	487 320 000
	varav	324 737 000	beräknat för juli 1995	- juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för
lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade
med forskarutbildningen och viss forskning vid Linköpings universitet.
För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslagen
C 45. Vissa särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. och
C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.

Forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet bedrivs inom
tre fakulteter: teknisk, medicinsk och filosofisk fakultet. I den filosofiska
fakulteten ingår Tema, som är en tvärvetenskaplig inrättning.

Intäkterna och kostnaderna av forskarutbildningen var ungefär lika stora,
cirka 287 miljoner kronor. Intäkterna från forskningen var 462 miljoner
kronor medan kostnaderna endast var 412 miljoner kronor. Det positiva
resultatet är dels en effekt av nya invärderings- och avskrivningsprinciper,
dels beroende av en kraftig ökning av de externa medlen under året.

167

Regeringens överväganden

S am m anfattn ing

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.
1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast.

Resurser

Reservationsanslag 1995/96 487 320 000 kr

Fakultet m.m.	1995/96	1995/96	1995/96	1995/96
(kronor)	juli95-juni96	juli96-dec96	juli95-juni96	juli96-dec96
	A nslag	A nslag	Studiefin.	Studiefin.
Filosofisk	9 634 000	4 817 000	2 150 000	1 075 000
Medicinsk	71 603 000	35 802 000	6 600 000	3 300 000
Teknisk	109 888 000	54 944 000	32 446 000	16 223 000
Tema	44 197 000	22 099 000	8 505 000	4 252 000
Ers. f. lokalhyror	89 415 000	44 922 000
Summa	324 737 000	162 583 000

I ersättning för lokalhyror ingår 35 miljoner kronor för perioden
juli 1995 - juni 1996 och 20,4 miljoner kronor för perioden juli -
december 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.

Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forsk-
ningsrådet från Linköpings universitet har 827 000 kr återförts till
universitetet.

Slutsatser

Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför
nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras.

Inflyttning i om- och tillbyggda lokaler för Institutionen för fysik och
mätteknik beräknas ske succesivt fr.o.m. 1 juli 1995. Det sammanlagda
årliga tillskottet för ökade hyreskostnader beräknas uppgå till 41,8 miljo-
ner kronor fr.o.m. budgetåret 1997.

168

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

24. till Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 487 320 000 kr.

Prop.

Bil. 9

1994/95:100

C 13. Karolinska institutet: Grundutbildning

1993/94	Utgift	269 008 000
1994/95	Anslag	322 182 000
1995/96	Förslag	475 139 000
	varav	314 275 000

Reservation -13 070 661

beräknat för juli 1995-juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Karolinska institutet (Kl). För
vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46.
Övriga utgifter inom grundutbildningen.

Kl har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1994:1101) rätt
att utfärda följande examina:

Magisterexamen
Kandidatexamen
Högskoleexamen

Logopedexamen

Läkarexamen
Optikerexamen
Psykoterapeutexamen
Sjukgymnastexamen
T andläkarexamen

Kl har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134)
om myndigheternas årsredovisningar och anslagsframställningar avseende
budgetåret 1993/94.

Kl redovisar i sin årsredovisning en bild av utvecklingen av antalet
examinerade under den senaste tioårsperioden som visar en successiv
förbättring. En åtgärd i strävan att öka prestationsgraden är att skärpa de
särskilda behörighetskraven samt att införa en prov- och intervjubaserad
antagning. Vidare har Kl under året arbetat med förnyelse av såväl ut-
bildningsutbudet som undervisningsformerna. Ett ökat inslag av problem-
baserad undervisning stimuleras i samband med att studieplanerna för
flera utbildningar förändras.

Riksrevisioneverkets (RRV) revisionsberättelse innehåller flera invänd-
ningar som gäller redovisning av interna transaktioner samt att KI:s egen
redovisning inte stämmer med riksredovisningen.

169

I de.n förenklade anslagsframställningen gör Kl bedömningen att takbe-
loppet för treårsperioden som helhet kommer att utnyttjas. Den minskade
dimensioneringen av läkar- och tandläkarutbildningen har frigjort kapaci-
tet som gör att kompetensen inom detta område kan utnyttjas för andra
kategorier. Kl utvecklar därför nu en biomedicinsk utbildning med en
stark inriktning mot näringslivets behov som planeras påbörjas hösten
1995.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 475 139 000 kr

Resultatbedömning

Kl har under de senaste åren inlett ett omfattande reformarbete inom
grundutbildningen som innebär en förnyelse av de etablerade utbildnings-
linjerna och en breddning av utbildningsutbudet. Den genomsnittliga
prestationsgraden har ökat och Kl vidtar ytterligare åtgärder för att för-
bättra denna.

Slutsatser

Kl förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och
överstiga de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt
kommer Kl att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden
1993/94 - 1995/96.

Vad gäller den kritik som RRV riktat mot KI:s resultaträkning kommer
regeringen att avvakta det svar som Kl lämnar till RRV. Regeringen avser
att återkomma till riksdagen i frågan.

170

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:100

Regeringen föreslår att riksdagen

25. till Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96

Bil. 9

anvisar ett reservationsanslag på 475 139 000 kr.

C 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

Reservation -13 419 152

1993/94	Utgift	342 264 000
1994/95	Anslag	488 481 000
1995/96	Förslag	759 358 000
	varav	503 252 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror
och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskar-
utbildningen och viss forskning vid Karolinska institutet (Kl). För vissa
särskilda ändamål kan ersättning också ehållas från anslagen C 45. Vissa
särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga
utgifter inom forskning och forskarutbildning.

Forskning och forskarutbildning vid Kl bedrivs inom medicinsk och
odontologisk fakultet.

Kl är en organisation som är starkt dominerad av forskning och forskar-
utbildning. Av den totala omslutningen avser närmare 80 procent forsk-
ning och forskarutbildning, varav externa finansiärer svarar för den största
delen. Kl har under året varit framgångsrikt när det gäller att knyta till sig
framstående forskare till ledande akademiska tjänster.

Kl framhåller i sin årsredovisning att forskarutbildningen är en av KI:s
hörnpelare. Kl har arbetat fram ett program för strukturering och kvalitets-
säkring av forskarutbildningen, delvis med internationell förebild. Den
största svårigheten är studiefinansieringen för doktorander. Omvandlingen
av utbildningsbidrag till doktorandtjänster innebär kraftigt ökade kostnader
för Kl. Detta är ett stort dilemma för Kl eftersom efterfrågan på dokto-
randtjänstema är stor och ökande. Kl svarar ensamt för 15 procent av den
svenska högskolans examinerade doktorander.

Kl har i sin förenklade anslagsframställning framhållit det stora pro-
blemet med finansieringen av forskarutbildningen. Om statsmakternas och
industrins ambitioner att öka examinationen av doktorander skall bli
verklighet måste statsmakternas krav på omvandling av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster följas av en ekonomisk kompensation. Trots om-
vandling inom befintliga ramar kommer Kl inte ens kunna upprätthålla
nuvarande nivå nästa budgetår.

171

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Sammanfattning

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.
1992/93:338) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 759 358 000 kr

Fakultet m.m.	1995/96	1995/96	1995/96	1995/96
(kronor)	juli95-juni96	juli96-dec96	juli95-juni96	juli96-dec96
	A nslag	A nslag	Studiefin.	Studiefin.
Medicinsk	320 853 000	160 427 000	31 389 000	15 694 000
Odontologisk	31 507 000	15 754 000	6 041 000	3 021 000
Ers. f. lokalhyror	150 892 000	79 926 000
Summa	503 252 000	256 106 000

I ersättning för lokalhyror ingår 12 miljoner kronor för perioden juli
1995 - juni 1996 och 9,3 miljoner kronor för perioden juli - decem-
ber 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.

Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska
forskningsrådet från Karolinska institutet har 4 998 000 kr återförts
till Kl.

Slutsatser

Med anledning av att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa
treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras.

Inflyttning i de lokaler som Kl disponerar i Tekniska högskolans hu-
vudbyggnad beräknas ske den 1 juni 1995. I anslagsberäkningarna ingår
0,9 miljoner kronor för perioden juli 1995 - juni 1996 och 0,5 miljoner
kronor för perioden juli - december 1996.

Upprustningen av KI:s lokaler i Solna har påbörjats. Inflyttning i upp-
rustade lokaler sker succesivt med början redan under budgetåret 1994/95.
Inflyttning i den nya laboratoriebyggnaden som ingår i åtgärdsplanen

172

beräknas ske vid årsskiftet 1996/97. I anslagsberäkningarna ingår 11,1
miljoner kronor för juli 1995 - juni 1996 och 8,9 miljoner kronor för juli
1996 - december 1996. Det permanenta årliga tillskottet härav uppgår till
17,7 miljoner kronor. Budgetåret 1997 beräknas ytterligare 47,4 miljoner
kronor tillkomma för ökade hyreskostnader. Enligt planerna tillkommer
ytterligare 27,1 miljoner kronor under perioden därefter.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

26. till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 759 358 000 kr.

C 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

Reservation 5 200 544

1993/94	Utgift	376 242 456
1994/95	Anslag	570 837 000
1995/96	Förslag	865 903 000
	varav	578 384 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Kungl. Tekniska högskolan
(KTH). För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från
anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.

Kungl. Tekniska högskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100,
ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen
Kandidatexamen
Högskoleexamen

Arkitektexamen
Civilingenjörsexamen
Ingenjörsexamen
Yrkesteknisk examen

Kungl. Tekniska högskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning avseende budgetåret 1993/94.

KTH har under året genomfört stora organisatoriska förändringar och
halverat antalet institutioner. De elva sektionerna har sammanslagits till
sex delfakulteteter. Den nya organisationen bygger på decentralisering och
delegation till institutioner och delfakulteter.

173

KTH beräknar att nå upp till antalet examina som anges i utbildnings-
uppdraget eftersom antagningarna ökat de senaste åren. Detta har emeller-
tid ännu inte hunnit slå igenom i examinationen.

I den samordnade antagningen sökte 9 500 studenter till KTH:s utbild-
ningar och i den lokala antagningen sökte drygt 2 000 studenter. Dessa
kan dock i praktiken delvis vara samma personer. Sammanlagt kunde
knappt 3 500 sökande antas.

Högskolan var budgetåret 1993/94 nära att uppnå takbeloppet på 381
443 000 kr. Ersättningen motsvarade 378 515 000 kr, vilket var högre än
vad KTH tidigare prognostiserade.

Den genomsnittliga prestationsgraden uppgick till 82 procent. Det är en
minskning med 4—7 procentenheter jämfört med de senaste åren. KTH
kommer att djupare analysera resultatet för budgetåret 1993/94 och de
problem som finns vid jämförelse med tidigare år.

Högskolan har uppfyllt sina särskilda åtaganden, vilket innebär att de
profilerat grundutbildningen med inriktningar mot flygteknik och träråva-
ruteknik samt anordnat teknisk basårsutbildning motsvarande 120 helårs-
studenter.

I årsredovisningen framgår ej i vilken mån och på vilket sätt KTH
arbetar med kvalitetsfrågor.

Grundutbildningen redovisar ett överskott på 27 miljoner kronor för
budgetåret 1993/94. Detta beror enligt högskolan bl.a. på den försiktighet
som iakttagits vid övergången till det nya resurstilldelningssystemet samt
den tekniska omläggningen av utrustnings- och inredningsfinansiering.
Intäkterna från uppdragsutbildningen uppgår till 4 miljoner kronor.

Högskolans totala omsättning uppgår till 1 789 miljoner kronor under
budgetåret 1993/94. Kapitalförändringen (årets resultat) redovisas i resul-
taträkningen som 51 678 000 kr. Motsvarande post i balansräkningen
uppgår dock till 120 651 000 kr, där ingående anslagsreservationer från
föregående räkenskapsår medlagts.

KTH hemställer i sin förenklade anslagsframställning att högskolan
tillförs ytterligare medel för grundutbildningen motsvarande 47 miljoner
kronor. Av dessa medel avser 22 miljoner kronor förnyelse av utbild-
ningen genom förstärkning av datorkraft och 25 miljoner kronor motiveras
med de negativa ekonomiska konsekvenser som det nya resurstilldelnings-
systemet medfört för KTH.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

174

Regeringens överväganden

5 am m anfattn ing

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Öveigripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden
1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten
under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att
fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Eventuella medel för ytterligare studenter kommer att fördelas av
regeringen på lärosäten i den proposition som avses lämnas till
riksdagen under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 865 903 000 kr

Resultatbedömning

Högskolans årsredovisning är mycket kort. Siffermaterial redovisas men
någon djupare analys görs ej.

En expansion av antalet studenter har ägt rum under de senaste åren,
men omfattningen redovisas ej varför det är svårt att dra några slutsatser
om högskolans möjligheter att genomföra utbildningsuppdraget.

Minskningen i prestationsgrad jämfört med tidigare år beror antagligen
på en skillnad i redovisningsprinciper. Jämförelsen blir därför ej menings-
full.

Slutsatser

Högskolan förefaller i princip komma att uppfylla de examenskrav som
ingår i utbildningsuppdraget. De särskilda åtagandena kommer att fullfö-
ljas. Med högsta sannolikhet kommer universitetet att utnyttja sina sam-
manlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

27. till Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 865 903 000 kr.

175

C 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
forskarutbildning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Reservation 1 931 466

1993/94	Utgift	299	158 534
1994/95	Anslag	485	827 000
1995/96	Förslag	732	139 000
	varav	488 484 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för
lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade
med forskarutbildningen och viss forskning vid Kungl. Tekniska hög-
skolan. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från
anslagen C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m. och C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.

KTH anför i årsredovisningen att man under de senaste fem åren haft
en stadig ökning av antalet forskarexamina och konstaterar att forskarexa-
minationen eventuellt kan fördubblas till år 2000, räknat från budgetåret
1990/91. Högskolan har budgetåret 1993/94 utfärdat 97 licentiatexamina
och 101 doktorsexamina.

KTH hemställer i sin förenklade anslagsframställning att högskolan
tillförs ökade medel för forskning och forskarutbildning. De ökade me-
delsbehoven består av 25 miljoner kronor för att anpassa de fysiska
resurserna m.m. till den omorganiserade verksamheten, 20 miljoner kronor
för finansiering av en ny institution inom området bygg- och fastighets-
forskning samt 10 miljoner kronor för finansiering av basanslag till Halv-
ledarlaboratoriet, vilket tidigare finansierats av Närings- och teknikutveck-
lingsverket (NUTEK).

176

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Sammanfattning

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.
1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 732 139 000 kr

Fakultet m.m.	1995/96	1995/96	1995/96	1995/96
(kronor)	ju Ii95-juni96	juli96-dec96	juli95-juni96	juli96-dec96
	Anslag	A nslag	Studiefin.	Studiefin.
Teknisk	297 657 000	148 828 000	56 511 000	28 256 000
Ers. f. lokalhyror	190 827 000	94 827 000
Summa	488 484 000	243 655 000

I ersättning för lokalhyror ingår 11,9 miljoner kronor för perioden
juli 1995 - juni 1996 och 10,1 miljoner kronor för perioden juli -
december 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.

Slutsatser

Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till den överföring av
Manne Siegbahninstitutet (MSI) till Naturvetenskapliga forskningsrådet,
den nya organisationen för nationella anläggningar som riksdagen be-
slutade om våren 1993. För verksamheten vid MSI under perioden juli
1995 till december 1996 har överförts 12 782 000 kr för drift, exklusive
kostnader för lokaler, el, värme och vatten.

Inflyttning i förbättrade lokaler har skett för Institutionen för akustik.
I anslagsberäkningarna ingår 1,9 miljoner kronor för perioden juli 1995 -
juni 1996 och 0,9 miljoner kronor för perioden juli - december 1996 som
ett ytterligare tillskott för ökade hyreskostnader.

För ombyggnaden av KTH:s huvudbyggnad som successivt färdigställs
ingår i anslagsberäkningarna 10,1 miljoner kronor för perioden juli 1995
- juni 1996 och 9,2 miljoner kronor för perioden juli - december 1996.
Ytterligare 4,1 miljoner kronor beräknas fr.o.m. budgetåret 1997.

177

12 Riksdagen 1W4I05. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Inflyttning i det med Stockholms universitet gemensamma Fysikcentrum
beräknas ske tidigast 1997. För KTH och Stockholms universitet beräknas
sammanlagt 30,8 miljoner kronor som ett tillskott för ökade hyreskost-
nader.

I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100, bil. 9, s. 150) angavs
att högskolan bör kunna räkna med ytterligare 25 miljoner kronor tidigast
fr.o.m. budgetåret 1995/96 för anpassning av de fysiska resurserna m.m.
till omorganisationen av verksamheten. Regeringen föreslår att en förnyad
prövning av detta resurstillskott görs i samband med att ställning tas till
nya angelägna ändamål inför nästa treåriga planeringsperiod. Även de
resurstillskott som nu begärs av KTH får prövas i detta sammanhang.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

28. till Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 732 139 000 kr.

C 17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning

1993/94	Utgift	200 443 000
1994/95	Anslag	291 686 000
1995/96	Förslag	447 371 000
	varav	299 370 000

Reservation 7 528 000

beräknat för juli 1995 -juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Högskolan i Luleå har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Civilingenjörsexamen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

Ingenjörsexamen

Musiklärarexamen

Organistexamen

Yrkesteknisk examen

178

Högskolan i Luleå har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-
ning avseende budgetåret 1993/94.

Av årsredovisningen framgår att högskolan troligen når upp till målet
att examinera 800 civilingenjörer och 300 grundskollärare 1-7 under
treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Däremot kommer målet 60 grundskol-
lärare 4—9 sannolikt inte att nås.

Examinationsfrekvensen för civilingenjörerna läsåret 1993/94 har stigit
något i förhållande till året innan. Endast 55 ingenjörsexamina har ut-
färdats under året beroende på att dataingenjörslinjen gjorts om från 80
poäng till 120. Antalet examinerade från utbildningar omfattande minst
120 poäng inom samhällsvetenskap och humaniora har minskat kraftigt
i förhållande till tidigare år. Orsaken är att många studenter på ekonomlin-
jen fortsatte sina studier för att senare kunna ta magisterexamen och den
kärva situationen på arbetsmarknaden. Inom lärarutbildningarna har färre
examina utfärdats än tidigare år. En analys av orsakerna görs av hög-
skolan. Inom området musik ligger examinationen nära 100 procent.
Många av de examinerade får arbete i Norrland vilket bl.a. har lett till en
kraftig ökning av andelen behöriga musiklärare i skolorna.

Högskolan har ej nått upp till sitt takbelopp om 206 350 000 kr och inte
heller till sitt garantibelopp som uppgår till 200 443 000 kr inklusive
särskilt åtagande.

Antalet förstahandssökande till det tekniska utbildningsområdet har
minskat oroväckande. Särskilt ingenjörsutbildningarna har haft svårt att
fylla utbildningsplatserna. Inom samhällsvetenskap och humaniora har
sökandetrycket ökat kraftigt. Vad gäller lärarutbildningarna är antalet
sökande tillfredsställande även inom dem med naturvetenskaplig inrikt-
ning. Inom det konstnärliga utbildningsområdet varierar sökandetrycket
för de olika utbildningarna.

Högskolan uppnådde en genomsnittlig prestationsgrad om 78 procent.
Prestationsgraden varierar kraftigt från nästan 100 procent för konstnärlig
utbildning till strax under 70 procent för ingenjörsutbildningen.

Basårsutbildningen har omfattat 60 studerande varav 51 inom det teknis-
ka området. Av dessa fortsatte 35 till civilingenjörsutbildningen.

Högskolan arbetar mycket medvetet med att sprida information om sin
verksamhet genom information i gymnasier, besök i företag, näringslivs-
praktik och examensarbeten i företag m.m. Högskolan bedriver uppdrags-
utbildning inom två huvudområden, nämligen fortbildning för skola och
barnomsorg samt utbildningar inom ekonomi och teknik för samhälle,
organisationer och företag. Kostnaderna om drygt 5 miljoner kronor täcks
väl av inkomsterna.

Ett av högskolans mål är att allt fler studenter skall kunna förlägga en
del av sin studietid till ett utländskt universitet och förutsättningar skall
skapas för att ta emot allt fler utländska studenter i Luleå. Utvecklingen
under året har varit positiv. Kurser på engelska har utvecklats, utbytesav-
tal finns med några länder i Europa samt med USA, Kanada och Australi-
en förutom ERASMUS och ISEP m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

179

Högskolan har givit utbildningsnämnderna i uppdrag att som central Prop.
uppgift arbeta med utbildningens kvalitet. Vidare har ett arbete inletts som Bil. 9
syftar till att utveckla hela verksamhetens kvalitet.

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till knappt 290
miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var cirka 11 miljoner
kronor. En osäkerhet om långsiktiga konsekvenser av resurstilldelnings-
systemet har lett till en mycket återhållsam attityd under året.

Högskolan föreslår att den får byta namn till Tekniska universitetet i
Luleå.

1994/95:100

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden
1993/94-1995/96 utgör bas för planeringen. Regeringen kommer i
regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda
budgetåret 1995/96. Eventuella medel för ytterligare studenter för-
delas av regeringen på lärosäten i den proposition som avses lämnas
till riksdagen under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 447 371 000 kr

Resultatbedömning

Högskolan har på ett kreativt sätt formulerat mål och redovisat uppnådda
resultat på ett föredömligt och smakfullt sätt. En god bild av högskolan
framträder.

Under senare år har utbildningarna byggts ut varför antalet studerande
successivt ökar. Den något låga examinationen förväntas öka framöver.

Högskolan har i sin verksamhetsidé lagt tonvikten på kvalitetsfrågorna,
vilket inger förtroende och visar på framtida möjligheter att attrahera
studerande med hög kvalitet i utbildningen som argument. Högskolans
aktiva arbete med att sprida information om sin verksamhet till gymnasi-
eskolor och näringsliv samt involvera företagen i verksamheten har lett att
det finns en större andel högskoleutbildade tekniker i företagen i Norrbot-
ten än i övriga landet. Detta bör vara en fördel för Norrbotten i en kom-
mande konjunkturuppgång.

180

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Högskolan förefaller att komina att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget. Utbildningsuppdraget bör vara oförändrat nästa
budgetår. Det är osäkert om högskolan kommer att utnyttja sina samman-
lagda takbelopp för treårsperioden 1993/94—1995/96.

Högskolans namn bör inte ändras.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

29. till Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 447 371 000 kr.

C 18. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning
m.m.

Reservation 411 405

1993/94	Utgift	124 614 523
1994/95	Anslag	164 508 000
1995/96	Förslag	245 733 000
	varav	164 425 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
forskarutbildningen och viss forskning vid Högskolan i Luleå. För vissa
särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 47. Övriga
utgifter inom forskning och forskarutbildning.

Vid Högskolan i Luleå bedrivs forskning och forskarutbildning inom
teknisk fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete.

Högskolan anger i årsredovisningen att den interna tilldelningen av
resurser till avdelningarna baseras på prestationer, framförallt i forskarut-
bildningen. Antalet forskarexamina uppgår till 59 under året, varav 24 är
doktorsexamina. Antalet avlagda doktorsexamina har ökat med 10 i
förhållande till året innan. Under året antogs 71 nya forskarstuderande.

Det internationella forskarutbytet omfattar i genomsnitt en knapp månad
för utresande forskare och knappt tre månader per professur för hitresande
forskare.

Den tekniska fakultetens publicering av vetenskapliga artiklar med
refereeförfarande ökade under året med 48 till 168 artiklar.

Kostnaderna för forskning på uppdrag från icke-statliga finansiärer
uppgick till drygt 14 miljoner kronor vilket utgör drygt två procent av
högskolans kostnadsomslutning. Verksamheten gav ett resultat på drygt
2 miljoner kronor.

Högskolan betonar att det är betydelsefullt för forskningens kvalitet att
alla professorstjänster är tillsatta och har också tillsatt nästan alla vakanta

181

tjänster. NFR har utvärderat det geovetenskapliga forskningsområdet och Prop. 1994/95:100
givit god kritik till områdena tillämpad geologi och geofysik. Vidare Bil. 9
ligger en forskargrupp långt framme i forskningen om is- och ismekanik
samt om smörjoljor i kallt klimat.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning föreslagit att den
tilldelas 5 miljoner kronor per år för forskningsstödjande åtgärder redan
budgetåret 1995/96 utöver de fasta forskningsresurserna som finns för
teknisk fakultet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93 :UbU 15, rskr.
1992/93:338) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 245 733 000 kr

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande
belopp. Av den fakultetsvis beräknade posten bör minst det belopp
som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom
forskarutbildningen:

Fakultet m.m. 1995/96	1995/96	1995/96	1995/96
(kronor) juli 95-juni 96	juli 96-dec 96	juli 95-juni 96	juli 96-dec 96
A nslag	A nslag	Studiefin.	Studiefin.
Teknisk 117 493 000	58 746 000	13 018 000	6 509 000
Konstn. ulv. 681 000	340 000
Ers. f. lokalhyror 46 251 000	22 221 000
Summa 164 425 000	81 308 000

R esultatbedömning

Högskolans ansträngningar att höja kvaliteten vad gäller forskning och
forskarutbildning har givit resultat i form av väsentligt fler avlagda dok-
torsexamina samt ett ökat antal forskarstuderande.

182

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför
nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

30. till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 245 733 000 kr.

C 19. Danshögskolan: Grundutbildning

1993/94	Utgift	10 254 539
1994/95	Anslag	18 755 000
1995/96	Förslag	28 772 000
	varav	19 265 000

Reservation 63 461

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Danshögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och konstnärlig högskoleexa-
men i dans.

Danshögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen
(1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning
avseende budgetåret 1993/94.

I årsredovisningen redovisas de positiva effekterna av den nya interna
organisation för beslutsorganen.

Antalet helårsstuderande vid högskolan uppgick under året till 92.
Antalet avlagda examina var 25.

Högskolan redovisar några förändringar i uppläggningen av utbildning-
arna. För danspedagogutbildningen har införts nya utbildnings- och kurs-
planer. Likaså har undervisningen vid folkdanslinjen förändrats så att
större vikt läggs vid utveckling av den pedagogiska förmågan hos de
studerande. Stor vikt läggs vid samarbete med de övriga konstnärliga
högskoleutbildningarna.

Under verksamhetsåret har betydelsefulla steg tagits för den danspeda-
gogiska utvecklingen genom att en professur i danspedagogik har inrättats.
Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete har också initierat åtgärder för
att stärka anknytningen till forskning/konstnärligt utvecklingsarbete.

Inom ramen för högskolans kvalitetsutvecklingsprogram har vissa
förstärkningar gjorts. Bl.a. har tjänstestrukturen förbättrats genom inrättan-
de av tre högre tjänster och intemationaliseringsarbetet utvidgats. Hög-
skolan arbetar även målmedvetet för att dans skall ges större utrymme
inom det allmänna skolväsendet.

183

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe- Prop. 1994/95:100
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör kunna Bil. 9
nås.

Regeringens överväganden

Samm anfattn ing

Övergripande mål

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 28 772 000 kr

R esultatbedömning

Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning är god. Små
förändringar i antalet studerande ger i en liten verksamhet som Dans-
högskolans kraftigt utslag på intäktssidan.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de särskilda åtaganden och
uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt
kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårspe-
rioden 1993/94-1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

31. till Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 28 772 000 kr.

184

C 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

30 487 000

45 752 000

69 030 000

46 771 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Dramatiska institutet har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och konstnärlig högskoleexa-
men i scen och medier.

Dramatiska institutet har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-
ning avseende budgetåret 1993/94.

Följande moment i utbildningsuppdraget redovisades. För budgetåret har
institutet redovisat 125 ersättningsberättigande helårsstudenter, vilket med
tio helårsstudenter överstiger det antal som krävs för att erhålla takbe-
loppet. Vidare avlades 27 examina under budgetåret.

I institutets årsredovisning anges institutets verksamhetsidé samt hur de
däri ingående verksamhetsmålen, bl.a. fler övningsproduktioner och fler
gäst- och timlärare i undervisningen, uppfyllts. Under det gångna bud-
getåret har antalet övningsproduktioner av film och video ökat kraftigt
och både fler lärare och flera professionella skådespelare deltar i utbild-
ningen i jämförelse med tidigare år. Utbildningarna förefaller därigenom
ha förbättrats såväl till innehåll som kvalitet. Dramatiska institutet har
därtill en uttalad ambition att försöka undvika att utbilda till arbetslöshet,
varför man beaktar arbetsmarknadsförändringar inom medieområdet och
visar följsamhet vid dimensionering av studentantalet till vissa utbild-
ningar. Vidare betonas att den kompetens som finns inom institutet borde
nyttiggöras i samhället i stort. Detta har bl.a. resulterat i en utbildning för
lärare i media, estetik och pedagogik på gymnasie- och högskolenivå, och
numera bedriver institutet ett samarbete på detta område med lärarhög-
skolor och gymnasieskolor.

Institutets totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 49
miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 1,2 miljoner kronor,
vilket i årsredovisningen förklaras av att både ränteintäkter och särskilda
investeringsmedel av engångskaraktär tillkommit. Dessutom har institutet
under detta år intensifierat sina interna kostnadsbesparingar.

185

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 69 030 000 kr

Resultatbedömning

Inom den grundläggande utbildningen har institutet redovisat en ökning
med 15 helårsstudenter i förhållande till budgetåret 1992/93.

Slutsatser

Institutet förefaller i princip komma att uppfylla det examenskrav som
ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sina sam-
manlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

32. till Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 69 030 000 kr.

C 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning

1993/94	Utgift	70 441 107
1994/95	Anslag	100 354 000
1995/96	Förslag	149 867 000
	varav	101 661 000

Reservation 946 893

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

186

Högskolan i Borås har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk examen

Högskolan i Borås har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-
ning avseende budgetåret 1993/94.

Högskolan i Borås har kortfattat redovisat sin verksamhet under bud-
getåret 1993/94. Inledningen beskriver de organisatoriska förändringar
som skett för att möta de krav olika reformer ställer på högskolan och
den press hela organisationen har fått arbeta under.

Högskolans studentantal har ökat snabbt och har nu väl passerat 4 000
registrerade, motsvarande cirka 2 300 helårstudenter. Detta innebär en
ökningen med 14 procent jämfört med året innan. Högskolan har dess-
utom tagit emot fler studenter än dess uppdrag från statsmakterna omfattar
och har redan för budgetåret 1993/94 åstadkommit prestationer som
överstiger takbeloppet med cirka 9,7 miljoner kronor. Verksamhetens
kostnader har dock inte överstigit intäkterna, utan expansionen till trots
visar högskolan ett positivt resultat. Större delen av detta resultat är dock
att hänföra till engångsintäkter för utrustning och inredning.

Antalet ansökningar till högskolans utbildningar har varit stort, cirka tre
förstahandssökande till varje nybörjarplats.

Vad gäller studieresultaten har högskolan under budgetåret 1993/94
uppnått en prestationsgrad om 80 procent, vilket innebär samma kvot som
föregående år. Högskolan menar dock att utökningen i kombination med
oförändrad prestationsgrad har kunnat ske med bibehållen kvalitet.

Vad gäller kvalitetsutveckling har högskolan startat ett stort vidareut-
bildningsprogram för lärare. Var tredje lärare deltar i forskarutbildning
och högskolan ingår aktivt i nätverket för högskolesamverkan i Västsveri-
ge (Högskolerådet för Västsvensk forskningssamverkan).

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas
med 19 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

187

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 1 250 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 149 867 000 kr

Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör
4 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning för
perioden juli 1995 - juni 1996.

Resultatbedömning

Analysen och återredovisningen av statsmakternas övergripande utbild-
ningsuppdrag bör utvecklas vad gäller examensmål m.m.

Vad gäller studieresultaten har högskolan under budgetåret 1993/94
uppnått en prestationsgrad om 80 procent, vilket är samma som före-
gående år.

Slutsatser

Högskolan förefaller komma att fullfölja de särskilda åtaganden och
uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Med största
sannolikhet kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp
för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

188

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

33. till Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 149 867 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

C 22. Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning

Reservation 1 159 692

1993/94	Utgift	95 353 308
1994/95	Anslag	138 912 000
1995/96	Förslag	195 708 000
	varav	132 193 000

beräknat för juli 1995 -juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Falun/Borlänge.
För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget
C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.

Högskolan i Falun/Borlänge har enligt högskoleförordningen (1993:100,
ändr. 1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Grundskollärarexamen 1-7

Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk examen

Högskolan i Falun/Borlänge har avgivit sin första årsredovisning (enligt
förordningen 1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsfram-
ställning avseende budgetåret 1993/94.

Enligt årsredovisningen kommer utbildningsuppdraget att kunna upp-
fyllas och högskolan har kapacitet och vilja till fortsatt expansion. Antalet
studenter motsvarade budgetåret 1993/94 totalt 2 767 helårsstudenter.
Högskolan har genomfört en organisationsutveckling och har numera en
ämnesbaserad grundorganisation i tre sektioner, vilken utgör basen för
utbildning, forskning och uppdragsverksamhet. Därutöver görs ett fåtal
högskolegemensamma satsningar på tvärvetenskaplig tillämpningsinriktad
forskning och uppdragsverksamhet inom utvalda profilområden.

Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en prestationsgrad om
82 procent, vilket är oförändrat i förhållande till föregående år.

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till 169,4 miljo-
ner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 10,3 miljoner kronor.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att utbild-
ningsuppdraget inom områdena humaniora, samhällsvetenskap, lärarutbild-
ning och övrigt bör ökas med ersättning för motsvarande 210 helårsstu-
denter och motsvarande 775 helårsprestationer för budgetåret 1995/96.

189

Regeringens överväganden

S am m anfattn ing

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 1 250 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 195 708 000 kr

Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör
1 miljon kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning för
perioden juli 1995 - juni 1996. Av det beräknade anslaget utgör 2,9
miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade
former för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltnings-
ändamål.

Resultatbedömning

Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har inte för-
ändrats jämfört med 1992/93.

Slutsatser

Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden
och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt
kommer högskolan att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden
1993/94-1995/96.

190

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

34. till Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 195 708 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

C 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning

1993/94	Utgift	88 278 934
1994/95	Anslag	126 896 000
1995/96	Förslag	184 156 000
	varav	123 507 000

Reservation 6 526 065

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Gävle/Sandviken.
För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget
C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.

Högskolan i Gävle/Sandviken har enligt högskoleförordningen
(1993:100, ändr. 1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk examen

* gäller ämnet företagsekonomi

Högskolan i Gävle/Sandviken har avgivit sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning avseende budgetåret 1993/94.

I årsredovisningen karaktäriseras budgetåret 1993/94 med orden ex-
pansion, utveckling och dynamik. Ett mått på detta är att antalet avlagda
poäng ökade med 40 procent jämfört med föregående år till motsvarande
totalt 2 227 helårsprestationer. Antalet studenter motsvarade 2 623 helårs-
studenter. Utbildningsutbudet breddades dels genom att flera nya utbild-
ningsprogram tillkom, dels genom ett väsentligt större kursutbud. Därmed
skapades större valfrihet för studenterna såväl inom som utom program-
men. Några program förlängdes under året. Regeringens beslut den 10
februari 1994 att tilldela högskolan magisterexamensrätt i företagsekonomi
speglar högskolans ambition att på vissa, specialiserade områden kunna
erbjuda fördjupningskurser.

191

I vilken utsträckning som högskolan hittills uppfyllt de mål som ingår
i utbildningsuppdraget redovisas detaljerat i resultatredovisningen. Av
denna redovisning framgår bl.a. att antalet avlagda examina är tillfreds-
ställande, medan det redovisade antalet helårsstudenter inom den behörig-
hetsgivande förutbildningen, s.k. basår, inte riktigt motsvarar det antal
som enligt uppdraget skulle anordnas. För att beskriva omfattningen av
fortbildning anges att cirka 1 900 studenter deltog i sammanlagt 75 kur-
ser. På grund av oklar utformning av förordningsbestämmelsema framgår
inte explicit av redovisningen att högskolan inte riktigt nådde takbeloppet
under det första året.

I resultatredovisningen redovisas också de verksamhetsmål, varav flera
kvantifierade, som högskolan själv fastställt och på vilket sätt dessa mål
uppfyllts. Bland dessa mål kan nämnas att andelen forskarutbildade lärare
fram till år 1997 skall höjas från 20 till 40 procent. Under läsåret 1993/94
uppgick andelen forskarutbildade lärare läsåret till nära 30 procent, räknat
i helårstjänster. Samtidigt deltog 25 av högskolans lärare aktivt (minst 25
procent av tjänsten) i forskarutbildning. Vidare beskrivs intemationalise-
ringsåtgärder i form av såväl lärar- som studentutbyte med olika delar av
världen för högskolans fem institutioner. Bland de egna målen anges att
distansutbildning, särskilt kortare kurser, skall ha en fortsatt självklar
ställning som distributions- och pedagogogisk form. Olika former av
distansutbildning har kunnat erbjudas, bl.a. genom en utökad användning
av de ITV-studios som successivt installerats i länets alla kommuner
genom länsstyrelsens försorg.

I de egna målen ingår också den omstruktering av utbildningsutbudet
med inriktning mot den privata sektorn och näringslivet som ålagts hög-
skolan genom statsmakternas beslut. Denna omstrukturering innebär att
utbildningarna till förskollärare och fritidspedagoger minskar, medan
utbildningarna inom språk, ekonomi, teknik och data ökar.

Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en genomsnittlig presta-
tionsgrad om 89 procent, vilket innebär en fortsatt ökning med en pro-
centenhet i förhållande till föregående år.

Ett program för kvalitetsutveckling, byggt på mål och inriktning, har
fastställts av styrelsen. Målen i sammandrag och redan vidtagna åtgärder
i anslutning härtill presenteras i årsredovisningen.

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 136
miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var cirka 22 miljoner
kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med att högskolan under detta
år tvingats hålla igen kostnaderna för att klara de omfattande investering-
ar, flyttkostnader m.m. som kommer under budgetåret 1994/95 med
anledning av flyttningen till helt nya lokaler.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning angivit att man
enligt då gällande prognoser skulle komma att nå takbeloppen för bud-
getåren 1993/94 och 1994/95 (93 569 000 kr resp. 125 648 000 kr). För
budgetåret 1995/96 visade prognoserna för befintlig verksamhet på ett
takbelopp om drygt 130 miljoner kronor för första tolvmånadersperioden
och 67 miljoner kronor för andra halvåret 1996. Som nämnts ovan visar
det slutliga bokslutet att man inte kunde utnyttja det första årets takbelopp
fullt ut.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

192

För att möjliggöra en utökning av verksamheten - bl.a. för den nyligen
erhållna examensrätten för grundskollärare 4—9 och för en utbildning av
förskollärare med teknisk inriktning - begärs i anslagsframställningen en
höjning av takbeloppet för det förlängda budgetåret 1995/96 med
7 250 000 kr. Vidare begärs medgivande att höja antalet ersättningsbe-
rättigande helårsprestationer inom Undervisningsområdet från 850 till 950.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94 -
1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten
under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att
fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Redan nu vill dock regeringen avisera att man därvid avser att
tillmötesgå högskolans begäran om höjning av antalet ersättningsbe-
rättigande helårsprestationer inom undervisningsområdet, i första
hand för att möjliggöra den intressanta utbildningen av förskollärare
med teknisk inriktning.

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 1 250 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 184 156 000 kr

Resultatbedömning

En mycket kraftig expansion av högskolan har genomförts på kort tid,
vilket rimligtvis borde ha lett till stora påfrestningar. Det medvetna upp-
byggnadsarbetet har dock minimerat påfrestningarna och snarare sporrat
till fortsatt utveckling och anspänning. De egna, tydliga verksamhetsmål
som formulerades redan tidigt och som nu används aktivt är därvid en

13 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

styrka. Lokalsituationen, som varit besvärande under detta expansiva
skede, kommer att få sin lösning inför verksamhetsåret 1995/96.

Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande
utbildning som redan tidigare låg högt har fortsatt att förbättras trots att
den ökade andelen av fristående kurser i utbildningsutbudet, bl.a. i form
av distansutbildning, erfarenhetsmässigt borde ha medfört en sänkning av
prestationsgraden. Prestationsgradema varierar i hög grad för olika typer
av utbildningar. T.ex. har svårigheterna att rekrytera till det tekniskt-
naturvetenskapliga området lett till sämre resultat inom dessa områden än
tidigare. Det tycks emellertid som om det nya resurstilldelningssystemet
bidragit till den ökade medvetenheten om betydelsen av ett gott förhållan-
de till studenterna och deras möjligheter att bedriva sina studier på ett
framgångsrikt sätt.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Slutsatser

Högskolan förefaller komma att fullfölja de särskilda åtaganden och
uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt
kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårspe-
rioden 1993/94 - 1995/96.

Beträffande den rapport som RRV fogat till revisionsberättelsen har
högskolan redan, i enlighet med RRV:s förslag till åtgärd, tillskrivit
regeringen med en begäran om godkännande av borgensåtagandet om
200 000 kr till studentkårens restaurang. Regeringen tar i dag i särskilt
beslut ställning till denna begäran.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

35. till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 184 156 000 kr.

C 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

1993/94	Utgift	53 577 769
1994/95	Anslag	72 503 000
1995/96	Förslag	101 473 000
	varav	68 240 000

Reservation 245 231

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Halmstad. För
vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46.
Övriga utgifter inom grundutbildning.

194

Högskolan i Halmstad har enligt högskoleförordningen (1993:100, Prop. 1994/95:100
ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Bil. 9

Magisterexamen*
Kandidatexamen
Högskoleexamen

Ingenjörsexamen

* gäller följande ämnen: datorsystemteknik, elektroteknik, företagsekonomi, in-
dustriell organisation och ekonomi

Högskolan i Halmstad har avgivit sin första årsredovisning enligt för-
ordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsfram-
ställning avseende budgetåret 1993/94.

I årsredovisningen redovisas att en omstrukturering och utbyggnad av
högskolan har påbörjats. En neddragning av utbildningsprogram inom
undervisningssektorn har balanserats av utbyggnad av andra program
främst inom ekonomi men också till viss del inom samhällsvetenskap.
Antalet studenter motsvarade totalt 2 006 helårsstudenter. Högskolan
utvecklar utbildning och forskning så att den till stor del kompletterar det
utbud som finns på andra högskolor och universitet. Flera av högskolans
utbildningsprogram är riksrekryterande, t.ex. till idrottspedagog, utveck-
lingsingenjörocheuropaekonom. Regeringens beslut den 10 februari 1994
att tilldela högskolan magisterexamensrätt i datorsystemteknik, elektrotek-
nik, företagsekonomi, industriell organisation och ekonomi speglade
högskolans ambition att på vissa, specialiserade områden kunna erbjuda
fördjupningskurser.

I vilken utsträckning som högskolan hittills uppfyllt de mål som ingår
i utbildningsuppdraget redovisas i resultatredovisningen. Av denna redo-
visning framgår bl.a. att antalet avlagda examina verkar mycket tillfreds-
ställande.

I resultatredovisningen redovisas också att forskningen har utvecklats
mycket kraftigt under året och att det internationella forskningssamarbetet
har intensifierats. Bl.a. har flera lic-avhandlingar lagts fram av högskolans
lärare. Projekt bedrivs i samverkan med utländska industrier och organisa-
tioner. Vidare redovisas att en jämställdhetskommitté med representanter
för såväl studenter som personal har bildats under budgetåret 1993/94.
Denna har utarbetat en jämställdhetsplan. Slutligen kan nämnas att stora
investeringar har gjorts i bl.a. personalutveckling, lokaler, utrustning och
ekonomistyrning.

Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en prestationsgrad om
82 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med sex
procentenheter.

Arbetet med att utveckla kvaliteten sker fortlöpande. I årsredovisningen
redovisas att en process har påbörjats för att ta fram ett program för
kvalitetsutvecklingen för högskolan som helhet. I denna process är alla
anställda vid högskolan involverade liksom studenterna.

195

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 113
miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var drygt 12 miljoner
kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med att en del av överskottet
avser verksamhet som skall bedrivas först efter budgetåret samt till de nya
reglerna för avskrivning av investeringar.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning angivit att man
enligt då gällande prognoser skulle komma att överstiga takbeloppet för
budgetåret 1993/94 med cirka 10 procent. För budgetåret 1995/96 visade
prognoserna på ett önskat takbelopp om drygt 78 miljoner kronor för
första tolvmånadersperioden och på ett önskat takbelopp på 40,9 miljoner
kronor för andra halvåret 1996.

Högskolan har vidare ansökt om rätt att utfärda civilingenjörsexamen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

S am m anfaitning

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 1 875 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 101 473 000 kr

Av det beräknade anslaget utgör 1,5 miljoner kronor en tillfällig
ökning med anledning av ändrade former för finansiering av an-
läggningstillgångar för förvaltningsändamål.

196

Resultatbedömning

Årsredovisningen ger en god bild av högskolans formulerade mål och
uppnådda resultat.

Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande
utbildning som fortfarande ligger relativt högt, har sjunkit något jämfört
med 1992/93. Prestationsgradema varierar i hög grad för olika typer av
utbildningar. Det kan noteras att lärarutbildningen som högskolan nu
lämnar allmänt sett har en mycket hög prestationsgrad.

Slutsatser

Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden
och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt
kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårspe-
rioden 1993/94-1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

36. till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 101 473 000 kr.

C 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

1993/94	Utgift	106 298 515
1994/95	Anslag	140 488 000
1995/96	Förslag	213 480 000
	varav	140 852 000

Reservation 3 407 485

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Högskolan i Kalmar har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

197

Gy mnasielärarexamen* *
Ingenjörsexamen
Maskinteknikerexamen
Sjöingenjörsexamen
Sjökaptensexamen
Styrmansexamen

* Examensrätten gäller biologi och kemi

** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs
minst 80 poäng kan endast ges i ämnen för vilka högskolan har givits rätt att
utfärda magisterexamen.

Högskolan i Kalmar har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-
ning avseende budgetåret 1993/94.

Följande moment i utbildningsuppdraget redovisades. Under budgetåret
uppnådde högskolan en prestationsgrad om 86 procent, vilket är en minsk-
ning i förhållande till föregående år med tre procentenheter. En intern
utredning om orsakerna kommer att genomföras. Under treårsperiodens
första år 1993/94 uppgick antalet examina som omfattar minst 120 poäng
till 205 och antalet grundskollärarexamina med inriktning 1-7 till 87.

I högskolans årsredovisning beskrivs också den policyhandling, innehål-
lande olika verksamhetsmål, som högskolan själv utarbetat, samt på vilket
sätt högskolan uppfyllt dessa verksamhetsmål. Bland dessa mål kan
nämnas att höja grundutbildningens kvalitet. I detta syfte tillkom under
budgetåret 1993/94 ett flertal kurser i språk, natur- och samhällsvetenska-
pliga ämnen till kursutbudet och för de yrkesinriktade programmen till-
kom möjligheter att välja mellan olika fördjupningar. Dessutom förlängdes
samtliga ingenjörsprogram från två till tre år. Ett kompetensutvecklings-
program för högskolans lärare börjar genomföras budgetåret 1994/95 och
innebär bl.a. rekrytering av forskarutbildade lektorer samt forskarutbild-
ning av lärare. Under budgetåret 1993/94 har högskolan beviljat medel
avseende forskarutbildning för 18 personer. I årsredovisningen beskrivs
också, vid sidan av det gängse kvalitetsarbetet, ett kompetensutvecklings-
program för högskolans lärare som innehåller multimedia- och distanspe-
dagogik. Man har också att utvecklat ett tutorsystem vid ingenjörsutbild-
ningen där studenter, lärare och studievägledning samarbetar för att höja
prestationsgraden för studenterna. Vidare har högskolan givit flera kurser
som fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma på hel- och
deltid. Särskild vikt har därvidlag lagts på planering av språkkurser för
näringslivet och kurser avsedda för att förbättra datorkunskaperna i regio-
nen.

Forskare vid högskolan har publicerat ett femtiotal artiklar, varav ett
tiotal genomgått internationell granskning. Det internationella utbytet vid
högskolan har omfattat 41 utresande och 22 inkommande studenter inom
ramen för Comett-, Erasmus- och Nordplusprogrammen.

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till nästan 167
miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 7,4 miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

198

Gällande principer för redovisning av anläggningstillgångar och finans-
ieringsformer är en förklaring till det stora positiva utfallet. Ytterligare en
orsak anges vara att högskolan erhållit särskilda investeringsmedel för
ingenjörsutbildning och därför inte i sin helhet utnyttjat sina grundutbild-
ningsmedel.

För att möjliggöra en utökning av verksamheten - bl.a. för den nyligen
erhållna examensrätten för grundskollärare 4-9 och gymnasielärare - har
högskolan i sin förenklade anslagsframställning begärt en höjning av
takbeloppet för det förlängda budgetåret 1995/96 om 19 300 000 kr.
Vidare begärs medgivande att höja antalet ersättningsberättigande helårs-
prestationer inom de humanistiskt, teologiskt, juridiskt och samhällsve-
tenskapligt område samt undervisningsområdet med 200 inom vardera.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

199

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Sammanfattning

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden
1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten
under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att
fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Redan nu vill dock regeringen avisera att man därvid avser att
tillmötesgå högskolans begäran om höjning av antalet ersättningsbe-
rättigande helårsprestationer inom undervisningsområdet för att
möjliggöra grundskollärar- (4-9) och gymnasielärarutbildning.

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 1 250 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 213 480 000 kr

Övergångsvis, med anledning av ändrade former för ersättning för
lokalhyror, är det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden
juli 1995 - juni 1996 6,5 miljoner kronor lägre än vad en tillämp-
ning av angivna ersättningsbelopp för helårsstudenter och helår-
sprestationer skulle ge. Beräkningarna för perioden juli - december
1996 bygger på i propositionen angivna per capita-belopp.

Av det beräknade anslaget utgör 0,2 miljoner kronor en tillfällig
ökning med anledning av ändrade former för finansiering av an-
läggningstillgångar för förvaltningsändamål.

Resultatbedömning

Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har försämrats
något jämfört med budgetåret 1992/93. En förklaring skulle kunna vara
att högskolan givit flera kurser som fortbildning och vidareutbildning för

200

yrkesverksamma på hel- och deltid, vilket erfarenhetsmässigt medför en Prop. 1994/95:100
sänkning av prestationsgraden. Prestationsgradema varierar i hög grad för Bil. 9
olika typer av utbildningar.

Slutsatser

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

37. till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 213 480 000 kr.

C 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning

1993/94	Utgift	41 207 000
1994/95	Anslag	63 149 000
1995/96	Förslag	91 239 000
	varav	61 584 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Karlskrona/Ronne-
by. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från an-
slaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildningen.

Högskolan i Karlskrona/Ronneby har enligt högskoleförordningen
(1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk examen

* gäller ämnena elektroteknik, företagsekonomi, programvaruteknik

Högskolan i Karlskrona/ Ronneby har avgivit sin första årsredovisning
enligt förordningen (1993:134) om myndigheternas årsredovisningar och
anslagsframställningar avseende budgetåret 1993/94.

201

Högskolan i Karlskrona/Ronneby beskriver i sin årsredovisning hög-
skolans utveckling under de fem åren som högskolan har existerat. Antalet
studenter under budgetåret 1993/94 motsvarar 1 332 helårsstudenter. Den
genomsnittliga prestationsgraden har varit 76 procent. Högskolans styrelse
antog inför den fördjupade anslagsframställningen för perioden
1992/93-1994/95 ett antal mål för högskolans utveckling. I stort sett all
utbildning inom högskolan ligger nu samlad i Karlskrona och i Ronneby.
Ett annat viktigt mål för högskolan har varit att erbjuda längre utbild-
ningsprogram och under budgetåret 1993/94 har magisterexamensrätten
tilldelats högskolan för tre ämnesområden, nämligen elektroteknik, före-
tagsekonomi, programvaruteknik. Ett mål har varit att erbjuda längre
utbildningar, och alla utbildningsprogram utom teknikerprogrammet och
ADB är treåriga och leder till kandidatexamen, även ingenjörsutbildning-
en. En omfattande forskningsverksamhet har etablerats och cirka en
tredjedel av högskolans lärare har forskarutbildning.

Högskolan är profilerad mot tillämpad informationsteknologi. Förutom
en satsning på datavetenskap, telekommunikation och signalbehandling
betyder detta även inriktning mot ämnen som företagsekonomi och arbets-
vetenskap samt IT-stöd inom övriga områden som t.ex. humaniora, biblio-
tek och administration. Värdet av samarbetet med näringsliv och samhälle
betonas och här finns t.ex. gemensamma projekt som Soft Center i Ron-
neby och Telecom City i Karlskrona.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning angivit att man har
underlag för att öka kapaciteten för verksamhetsåret 1995/96 med sam-
manlagt 300 helårsstudenter. Man betonar att högskolan är ung och under
uppbyggnad med flera av näringslivet starkt efterfrågade utbildningar.

Högskolan framhåller också i sin förenklade anslagsframställning att
man har problem med lokalkostnaderna för den omfattande forskningen
som bedrivs vid högskolan.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

202

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

S am m anfattn ing

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 1 875 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 91 239 000 kr

Av det beräknade anslaget utgör 4,8 miljoner kronor en tillfällig
ökning med anledning av ändrade former för finansering av an-
läggningstillgångar för förvaltningsändamål.

Resultatbedömning

Högskolan har genomgått en mycket kraftig expansion under de fem år
den funnits och utvecklat sin verksamhet, både inom grundutbildningen
och forskningen.

Slutsatser

Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden
och överträffa de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sanno-
likt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för
treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

203

Förelag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

38. till Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 91 239 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

C 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning

1993/94	Utgift	171 818 574
1994/95	Anslag	217 869 000
1995/96	Förslag	316 277 000
	varav	212 026 000

Reservation 1 291 426

beräknat för juli 1995 - juni 1996

( I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Karlstad. För vissa
särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46.
Övriga utgifter inom grundutbildning.

Högskolan i Karlstad har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

Gymnasielärarexamen* *
Ingenjörsexamen
Yrkesteknisk examen

* Gäller följande ämnen vid högskolan i Karlstad: engelska, franska, historia,
litteraturvetenskap, religionsvetenskap, företagsekonomi, kulturgeografi, nationaleko-
nomi, pedagogik, sociologi, statskunskap, systemvetenskap/ADB, kemi.

** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs
80 p. får endast ges i ämnen för vilka högskolan givits rätt att utfärda magisterexa-
men.

Högskolan i Karlstad har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-
ning avseende budgetåret 1993/94.

Högskolan i Karlstad har på ett tydligt redovisat sin verksamhet under
budgetåret 1993/94 med utgångspunkt i högskolans utbildningsuppdrag.
Inledningsvis beskrivs hur högskolan ser på det långsiktiga utvecklings-
program som högskolestyrelsen fastställer i förhållande till utbildnings-

204

uppdraget och hur dessa mer övergripande mål bryts ner till verksam- Prop.
hetsmål och resultatmått. Högskolan har därigenom på ett genomtänkt sätt Bil. 9
försökt skapa en målstruktur som passar den egna verksamheten.

Högskolans grundutbildning har de senaste åren präglats av en mycket
kraftig volymtillväxt och antalet helårsstudenter har fördubblats sedan
budgetåret 1989/90. I absoluta tal har högskolan vuxit med cirka 1 000
helårsstudenter per år de senaste tre åren, en ökningstakt på hela 22
procent årligen. Den största ökningen har skett inom det kursutbud som
ligger utanför programmen, men studenter som läser på program utgör
dock fortfarande en majoritet.

Antalet ansökningar till högskolans utbildningar har varit mycket stort,
ansökningarna till högskolans kurser ökade med 43 procent inför hösten
1993. Det stora söktrycket till trots kan högskolan notera att vissa ingen-
jörsprogram samt lärarutbildningar med naturvetenskaplig inriktning har
rekryteringssvårigheter. Vad gäller den geografiska rekryteringsbilden
attraherar högskolan allt fler studenter från andra län än Värmland.

Studieresultaten har under budgetåret 1993/94 varit i paritet med året
innan. Totalt har högskolan uppnått en prestationsgrad om 78 procent.
Högskolan påpekar dock att prestationsgraden varierar mellan olika om-
råden samt mellan kurser utanför och inom program.

Högskolan har under de senare åren haft allt fler studenter på fördjup-
ningsnivå. Av drygt 6 000 registrerade studenter läste drygt 700 kurser på
C- och D-nivå vilket motsvarar 12 procent. Även antalet fortbildnings-
kurser har ökat, dock inte lika snabbt som det övriga kursutbudet. Under
budgetåret 1993/94 var cirka 17 procent av högskolans kurser av fort- och
vidareutbildningskaraktär att jämföra med 19 procent budgetåret 1991/92.

Högskolan strävar medvetet för att öka det internationella utbudet samt
att öka andelen kurser som ges på engelska. Under året har högskolan
deltagit i sex Erasmus-nätverk samt i ett antal andra utbytesprogram.

Examinationen har successivt ökat i takt med utbyggnaden. Det är
examina på längre utbildningar som ökar mest och utgör nu 55 procent
av antalet utfärdade examina. Under året har 19 studenter utnyttjat hög-
skolans möjlighet att examinera på magisternivå inom vissa ämnen. Vad
gäller examenstalen i förhållande till de mål som ställts upp bedömer
högskolan att det är realistiskt att nå målet 1 700 examina om minst 120
poäng inom treårsperioden, men att examinationen då måste öka ännu
snabbare än tidigare. En del av de andra utbildningarna, t.ex. gymnasielä-
rarutbildningen befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede.

Vad gäller kvalitetsutveckling har högskolan ägnat ett stort intresse för
att tydligöra kvalitetsmål och kvalitetsarbete. Samtliga institutioner har fått
omsätta högskolans utvecklingsprogram i tydliga och målsatta verksam-
hetsplaner. Högskolan har även satsat stora resurser på kompetensutveck-
ling av lärare. Högskolan ingår vidare i nätverket för högskolesamverkan
i Västsverige (Högskolerådet för västsvensk forskningssamverkan). Inom
ramen för detta nätverk bedrivs sker forskning och forskarutbildning, bl.a.
är 120 aktiva forskarstuderande knutna till högskolan.

Uppdragsutbildningen har under året omfattat nästan 12 miljoner kronor,
en ökning med 45 procent jämfört med året innan.

1994/95:100

205

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe- Prop. 1994/95:100
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas Bil. 9
med 20 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 3 125 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 316 277 000 kr

Övergångsvis, med anledning av ändrade former för ersättning för
lokalhyror, är det beräknade anslaget för perioden juli 1995 - juni
1996 reducerat med 6 miljoner kronor jämfört med vad en tillämp-
ning av angivna belopp för helårsstudenter och helårsprestationer
skulle ge. Beräkningarna för perioden juli - december 1996 bygger
dock på angivna ersättningsbelopp.

Resultatbedömning

Högskolan har på tydligt sätt återredovisat utbildningsuppdraget. Särskilt
kan noteras att högskolan bemödat sig att anpassa övergripande mål till
den egna verksamheten för att därigenom få en resultatredovisning som
kan användas internt.

206

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden
och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt
kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårspe-
rioden 1993/94-1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

39. till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 316 277 000 kr.

C 28. Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning

1993/94	Utgift	71 427 871
1994/95	Anslag	90 903 000
1995/96	Förslag	146 903 000
	varav	98 525 000

Reservation 1 602 129

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Kristianstad. För
vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46.
Övriga utgifter inom grundutbildning.

Högskolan i Kristianstad har enligt högskoleförordningen (1993:100,
ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Ingenjörsexamen

Högskolan i Kristianstad har avgivit sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning avseende budgetåret 1993/94.

I årsredovisningen redovisas att verksamhetsårets utfall innebär att
högskolan haft motsvarande 2 036 helårsstudenter som producerat 1 754
helårsprestationer. Från att ha varit en renodlad lärarutbildningsenhet har
högskolan byggts ut till att omfatta även ekonomisk och teknisk utbild-
ning. Totalt kunde högskolan budgetåret 1993/94 erbjuda tolv utbildnings-
program och cirka 150 kurser.

207

På ett förtjänstfullt sätt redovisas i resultatredovisningen också de
verksamhetsmål, varav flera kvantifierade, som högskolan själv fastställt
och på vilket sätt dessa mål uppfyllts eller kommer att uppfyllas. Bland
dessa mål kan nämnas att öka anknytning av aktuell forskning till grund-
utbildningen för att höja kvaliteten i undervisningen samt att låta forsk-
ningen bli ett led i kompetensutvecklingen. Vidare beskrivs intemationali-
seringsåtgärder i form av såväl lärar- som studentutbyte med olika länder.
Fortutbildning skall öka såväl i traditionell form som genom distansunder-
visning bland annat med användning av ny teknik.

Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en genomsnittlig presta-
tionsgrad om 86 procent, vilket är samma som föregående år.

Ett program för kvalitetsutveckling byggt på mål och inriktning har
fastställlts av styrelsen. Målen i sammandrag och redan vidtagna åtgärder
i anslutning härtill presenteras i årsredovisningen.

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 123
miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var cirka 28 miljoner
kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med att i verksamhetsutfallet
ingår det poster som inte borde ingå.

Högskolan har ansökt om rätt att utfärda grundskollärarexamen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Med anledning härav har
högskolan i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet
för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med
1 900 000 kr för budgetåret 1995/96. För andra halvåret av 1996 föreslår
högskolan ett takbelopp på 37 807 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

208

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden
1993/94-1995/96 bör utgöra en bas för planeringen av verksam-
heten. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildnings-
uppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 625 000 kr under våren 1995. Regering-
en föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 146 903 000 kr

Resultatbedömning

Högskolan är under stark expansion, såväl kvantitativt som kvalitativt.
Den för högskolan viktiga om- och tillbyggnaden av lokaler pågår och till
sommaren 1995 skall de nya lokalerna vara färdiga att tas i bruk.

Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande
utbildning har inte förändrats jämfört med budgetåret 1992/93. Presta-
tionsgradema varierar i hög grad för olika typer av utbildningar. T.ex. har
prestationsgraden på de tekniska utbildningarna sjunkit. Med anledning av
detta har antalet program reducerats. När det gäller de ekonomiska ut-
bildningarna och lärarutbildningarna är studerandetillströmningen och
prestationsgraden god.

Slutsatser

Högskolan förefaller i princip att komma att fullfölja de särskilda åtagan-
den och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget.
Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för
treårsperioden 1993/94—1995/96.

209

14 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

40. till Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 146 903 000 kr.

C 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

43 205 000

69 932 000

99 470 000

68 145 000

varav

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Högskolan i Skövde har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändr.
1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*
Kandidatexamen
Högskoleexamen

Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk examen

* gäller ämnet datavetenskap

Högskolan i Skövde har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-
ning avseende budgetåret 1993/94.

I årsredovisningen redovisas att antalet studenter budgetåret 1993/94
motsvarade 1 572 helårsstudenter. Under året har ett betydande arbete
ägnats åt utveckling av vissa kunskapsområden. Slutligen speglade rege-
ringens beslut den 10 februari 1994 att tilldela högskolan magisterexa-
mensrätt i datavetenskap högskolans ambition att inom nämnda område
kunna erbjuda fördjupningskurser.

I resultatredovisningen redovisas också de verksamhetsmål som hög-
skolan själv fastställt och på vilket sätt dessa mål uppfyllts. Bland dessa

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

210

mål kan nämnas att forskningen är kompetensuppbyggande för högsko-
lan. Under budgetåret 1993/94 har 20 lärare vid högskolan deltagit i
forskarutbildning. Vidare har det internationella forskningssamarbetet
vidgats. Bland de egna målen anges att i all utbildning vid högskolan
skall miljöaspekterna beaktas. Högskolan skall inte bedriva utbildning,
som leder till miljöförstörande verksamheter.

Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en genomsnittlig presta-
tionsgrad om 76 procent, vilket innebär en minskning med sju procenten-
heter i förhållande till föregående år.

I årsredovisningen redovisas vidare de mål som fastställts för kvalitets-
utveckling vid högskolan.

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 93
miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var cirka 6 miljoner
kronor.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning angivit att man
enligt då gällande prognoser skulle komma att nå takbeloppet för bud-
getåret 1993/94. Högskolan gör bedömningen att man för budgetåren
1994/95 och 1995/96 däremot skulle komma att överskrida angivna
takbelopp. Högskolan föreslår för budgetåret 1994/95 en utökning av
antalet helårsprestationer med 200 inom området humaniora, juridik,
samhällsvetenskap och med 100 inom området naturvetenskap, teknik.
Utökningen under första halvåret av budgetåret 1995/96 beräknas i konse-
kvens härmed.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

211

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

S am m anfattn ing

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 1 875 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 99 470 000 kr

Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror,
utgör 4 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ök-
ning för perioden juli 1995 - juni 1996.

Av det beräknade anlaget utgör 1,9 miljoner kronor en tillfällig
ökning med anledning av ändrade former för finansiering av an-
läggningstillgångar för förvaltningsändamål.

Resultatbedömning

Årsredovisningen ger en god bild av högskolans formulerade mål och
uppnådda resultat.

Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande
utbildning har sjunkit något jämfört med föregående år. Prestationsgra-
dema varierar i hög grad för olika typer av utbildningar. Påfallande är att
genomströmningen budgetåret 1993/94 har varit relativt god inom tekniskt
utbildningsområde, medan det inom samhällsvetenskapligt utbildningsom-
råde har skett en viss försämring. Denna kategori rymmer dock numera
också studenter i fortbildning och vidareutbildning. Sammantaget har

212

högskolan emellertid den genomströmning som har varit karaktäristisk ett Prop. 1994/95:100
längre tidsperspektiv. Bil. 9

Slutsatser

Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden
och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt
kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårspe-
rioden 1993/94-1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

41. till Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 99 470 000 kr.

C 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning

Reservation 46 180

1993/94	Utgift	38 348 820
1994/95	Anslag	53 443 000
1995/96	Förslag	79 887 000
	varav	53 655 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Trollhättan/Udde-
valla. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från
anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har enligt högskoleförordningen
(1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen
Ingenjörsexamen

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har avgivit sin första årsredovisning
enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och
anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94.

Enligt årsredovisningen har verksamheten vid högskolan bedrivits inom
de ramar som anges i utbildningsuppdraget och med ett mycket gott
resultat. Tillströmningen av studenter har varit god till nästan alla ut-

213

bildningar, liksom examinationen. Fortutbildning har bedrivits i väsentlig
omfattning.

Efterfrågan på utbildningen har varit och är mycket stor samtidigt som
studenterna redovisar höga prestationer.

Antalet utfärdade examina under året har varit 260, varav 59 avsåg
examina om minst 120 poäng.

Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en prestationsgrad om
81 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med
fyra procentenheter. Prestationsgraden varierar dock mellan olika typer av
utbildning. T.ex. har studenter som går på deltidskurser en väsentligt lägre
prestationsnivå än de som studerar på heltid.

Arbetet pågår med att konkretisera en modell för högskolans kvalitets-
arbete. I takt med detta arbete växer en kvalitetshandbok fram.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter (studentpeng) och helårsprestatio-
ner budgetåret 1994/95 kommer att överskridas med 5 134 000 kr. För
budgetåret 1995/96 begärs därför ett takbelopp på 67 118 000 kr. Hög-
skolan föreslår för andra halvåret 1996 ett takbelopp på 37 083 000 kr.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla anser att man snarast måste ges möjlig-
het att fortsätta den önskvärda expansionen och utvecklingen för att uppnå
rimlig storlek för säkerställande av en god akademisk miljö.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla begär omföring av prestationer från
Tekniskt utbildningsområde till Humanistiskt och Samhällsvetenskapligt
utbildningsområde på grund av svårigheter att rekrytera till det först
nämnda.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

214

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 937 500 kr under våren 1995. Regering-
en föreslår i denna proposition som ett särskilt åtgande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 79 887 000 kr

Övergångsvis, med anledning av ändrade former för finansiering av
kostnader för anläggningstillgångar för förvaltningsändamål, utgör
0,5 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning
budgetåret 1995/96.

Resultatbedömning

Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har försämrats
något jämfört med budgetåret 1992/93 vilket sammanhänger med det
ökade utbudet av fristående kurser.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja det särskilda åtagandet och
uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Högskolan
kommer att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden
1993/94-1995/96.

215

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

42. till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 79 887 000 kr.

Prop.

Bil. 9

1994/95:100

C 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning

Reservation 496 309

1993/94	Utgift	120 489 690
1994/95	Anslag	157 697 000
1995/96	Förslag	239 515 000
	varav	161 289 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Växjö. För vissa
särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 45. Vissa
särskilda utgifter inom universitet och högskolor. Vidare kan för vissa
särskilda åtaganden ersättning erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter
inom grundutbildningen.

Högskolan i Växjö har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*
Kandidatexamen

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

Gymnasielär arexamen**

Ingenjörsexamen

* Gäller följande ämnen: engelska, franska, historia, litteraturvetenskap, företags-
ekonomi, nationalekonomi, pedagogik, sociologi, statskunskap och matematik/till-
lämpad matematik

** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs
minst 80 poäng kan endast ges i de ämnen för vilka högskolan givits rätt att utfärda
magisterexamen

Högskolan i Växjö har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-
ning avseende budgetåret 1993/94.

Av årsredovisningen framgår att högskolan under budgetåret 1993/94
överskridit sitt takbelopp med 11 miljoner kronor. Vad beträffar presta-
tionsgraden anser sig högskolan ligga över genomsnittet i riket.

Högskolan förutser att det föreligger risk för att högskolan inte kommer
att kunna uppfylla den del av utbildningsuppdraget som avser examination

216

från grundskollärarutbildningen med inriktning mot årskurserna 4-9.
Rekryteringen till lärarutbildningen omfattande 40 poäng förefaller inte
vara tillräckligt god för att utbildningsuppdraget skall kunna uppfyllas.

Högskolan har tilldelats särskilda medel för att utveckla och genomföra
distansutbildning. En hög prestationsgrad uppvisas på detta område.

I juli 1993 infördes en ny adminstrativ organisationsmodell för att
effektivisera arbetet vid högskolan. Detta medför att utvärdering/upp-
följning, kvalitetspolicy och kvalitetskontroll stärks. Vid högskolan finns
även en särskild jämställdhetskommitté som initierat och genomfört flera
aktiviteter.

Högskolan har som målsättning att erhålla magisterrättigheter i reli-
gionsvetenskap och geografi. Ansökan om magisterrättigheter i dataveten-
skap, psykologi och tyska har redan inlämnats.

Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att årsredovisningen inte i allt
väsentligt är rättvisande. Arvoden utöver fast lön har utbetalats utan stöd
i författning eller giltigt kollektivavtal. Vidare har avskrivning av maski-
ner och inventarier samt invärdering av anläggningstillgångar inte gjorts
på ett riktigt sätt.

Högskolan har av RRV uppmanats att lämna ett svar med anledning av
rapporten.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas
med 11 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

217

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 3 215 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 239 515 000 kr

Övergångsvis, med anledning av ändrade former för ersättning för
lokalhyror, är det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden
juli 1995 - juni 1996 0,5 miljoner kronor lägre än vad en tillämp-
ning av angivna ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårs-
prestationer skulle ge. Beräkningarna för perioden juli - december
1996 bygger på angivna per capita-belopp.

Av det beräknade anslaget utgör 2,6 miljoner kronor en tillfällig
ökning med anledning av ändrade former för finansiering av an-
läggningstillgångar för förvaltningsändamål.

Resultatbedömning

Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har ökat något
jämfört med budgetåret 1992/93.

218

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden
och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Hög-
skolan kommer sannolikt att överskrida sina sammanlagda takbelopp för
treårsperioden 1993/94-1995/96.

Vad gäller den kritik som riktats mot högskolans resultatredovisning
kommer regeringen att avvakta det svar som högskolan lämnar till RRV
varefter regeringen återkommer till frågan.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

43. till Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 239 515 000 kr.

C 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning

1993/94	Utgift	140 766 819
1994/95	Anslag	194 176 000
1995/96	Förslag	292 925 000
	varav	196 121 000

Reservation 1 239 180

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Högskolan i Örebro har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

Gymnasielär arexamen**
Idrottslärarexamen
Ingenjörsexamen
Musiklärarexamen

Socionomexamen
Specialpedagogexamen* * *

219

* Examensrätten gäller följande ämnen: engelska, historia, litteraturvetenskap,
företagsekonomi, nationalekonomi, pedagogik, psykologi, socialt arbete, sociologi,
statistik och statskunskap.

** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs
minst 80 poäng kan endast ges i ämnen för vilka högskolan har givits rätt att
utfärda magisterexamen.

*** Gäller inriktning mot dövhet eller hörselskada.

Högskolan i Örebro har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-
ning avseende budgetåret 1993/94.

Verksamheten vid Högskolan i Örebro har fortsatt att expandera under
budgetåret 1993/94. Högskolans årsredovisning visar bl.a. att volymen i
högskolans verksamhet har vuxit med 14 procent, uttryckt i helårsstuden-
ter. Under detta år har tillkommit nya lokaler för teknisk och naturveten-
skaplig utbildning och nya lokaler för restaurangutbildningen i Grythyttan.

Följande moment i utbildningsuppdraget redovisas. Under budgetåret
1993/94 uppnådde högskolan en prestationsgrad om 80 procent, vilket är
en minskning i förhållande till föregående år med 8 procentenheter.
Minskningen kan bero på en större andel längre kurser i grundutbild-
ningen än tidigare. Vidare var andelen helårsprestationer som utfördes på
C- eller D-nivå vid högskolan nästan tolv procent. Under treårsperiodens
första år uppgick antalet examina som omfattar minst 120 poäng till 513,
antalet grundskollärarexamen 4-9 till 12 och antalet gymnasielärarexamen
till 16.

Av resultatredovisningen framgår att den reguljära utbildningen är starkt
inriktad mot ungdomsstuderande. Utbudet av kurser som i första hand
vänder sig mot redan yrkesverksammas behov av fortbildning och vidare-
utbildning är begränsat, och som en följd därav är även omfattningen av
distans- och kvällsundervisningen begränsad. För att utveckla utbudet av
dessa utbildningsformer har ett projekt startats under det gångna bud-
getåret som avses få effekt under budgetåret 1995/96.

Det internationella utbytet vid högskolan har omfattat 130 utresande och
80 inkommande studenter. Cirka hälften av dessa grupper utgjordes av
Erasmus-studenter, vilket betyder en fördubbling av antalet Erasmus-
studenter i förhållande till föregående år. På forskningssidan har ett ut-
vecklingsarbete påbörjats inom miljöteknik och hantering av miljöfarligt
avfall.

Under året har ett ambitiöst projekt startats för att höja kvalitetsmedve-
tenheten i hela organisationen. Samtidigt har en uppgradering av lärar-
kompetensen fortsatt för att åstadkomma kvalitet i utbildningen. Sju
miljoner kronor av högskolans forskningsresurser har använts för forska-
rutbildning av 85 lärare. Rekryteringen av nio professorer som skall
placeras vid högskolan, men tillhöra fakulteter vid Uppsala universitet, har
påbörjats.

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till 271,1 miljo-
ner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 6,3 miljoner kronor,

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

220

vilket i årsredovisningen förklaras med att medel för anskaffning av
inventarier som kommer att tas i anspråk under budgetåret 1994/95 med
anledning av tillkomsten av nya lokaler, bokförts som intäkter under
1993/94. Dessutom har vissa lönemedel inte utbetalats på grund av att
lokala avtal inte är klara.

För att kunna tillmötesgå den starka efterfrågan och utöka verksamheten
har högskolan i sin förenklade anslagsframställning begärt en höjning av
takbeloppet för det förlängda budgetåret 1995/96 med cirka tio procent
(18 miljoner kronor). Högskolan har vidare hemställt om att det högsta
antal helårsprestationer som ger ersättning inom utbildningsområdena
naturvetenskap och teknik bör höjas med 50.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattn ing

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden
1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten
under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att
fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Redan nu vill dock regeringen avisera att man därvid avser att
tillmötesgå högskolans begäran om höjning av antalet ersättningsbe-
rättigande helårsprestationer inom utbildningsområdena naturveten-
skap och teknik.

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 3 125 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 292 925 000 kr

221

R esultatbedöm ning

Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har försämrats
något jämfört med budgetåret 1992/93, trots att utbudet av kurser för
fortbildning och vidareutbildning har begränsats. Förklaringar till detta
kan vara att kurslängden har ökat i delar av utbildningsutbudet och att det
oftast finns en eftersläpning i prestationerna (omtentamina), vilket minskar
prestationsgraden när omläggningen sker.

Slutsatser

Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden
och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Det
förefaller dock tveksamt om målet för antalet avlagda grundskollärar- och
gymnasielärarexamina kan uppfyllas. Sannolikt kommer högskolan att
utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 -
1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

44. till Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 292 925 000 kr.

C 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift
Anslag
Förslag
varav

11 506 000

16 031 000

26 042 000

17 496 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
upphandling av utbildning från ett eller flera universitet och högskolor.
För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget
C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.

Högskoleutbildningen på Gotland sorterar under Länsstyrelsen i Got-
lands län. För den löpande driften erhåller högskoleutbildningen på Got-
land anslag från Utbildningsdepartementet och skall tillämpa de förord-
ningar och föreskrifter som gäller för högskoleområdet. Vad gäller grund-
läggande högskoleutbildningen lämnas årsredovisningen till Utbildnings-
departementet.

222

Under budgetåret 1993/94 uppnådde Högskoleutbildning på Gotland en
prestationsgrad om 83 procent, vilket är en ökning i förhållande till före-
gående år med en procentenhet.

Högskoleutbildning på Gotland har i sinförenklade anslagsframställning
bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårspresta-
tioner bör höjas med 5 714 000 kr för budgetåret 1995/96. För andra
halvåret 1996 föreslår Högskoleutbildning på Gotland ett takbelopp på
15 257 000 kr.

Enligt utvecklingsplanerna bör en kraftig ökning av studerandeantalet
ske. Profilering av verksamhetens inriktning föreslås mot föjande om-
råden: Östersjöregionen och kultur i vid bemärkelse. En stor del av den
planerade utökningen avser sommaruniversitetsverksamhet. Tillström-
ningen av studenter sommaren 1994 visar att Östersjöns Sommaruniversi-
tet, med universitet och högskolor över hela landet som utbildningsan-
svariga, har mycket goda utvecklingsmöjligheter. Det har även varit
utomordentligt lätt att knyta en kvalificerad lärarstab till verksamheten.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Eventuella medel för ytterligare studenter kommer att fördelas av
regeringen på lärosäten i den proposition som avses lämnas till
riksdagen under februari månad 1995.

Regeringen kommer senare att överväga frågan om utbildningens
organisatoriska tillhörighet.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 26 042 000 kr

Övergångsvis, med anledning av ändrade former för finansiering av
kostnader för anläggningstillgångar för förvaltningsändamål, utgör
350 000 kr av det beräknade anslaget en tillfällig ökning budgetåret
1995/96.

223

R esultatbedöm n ing

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Prestationsgraden i Högskoleutbildning på Gotlands grundläggande ut-
bildning har förbättrats något jämfört med budgetåret 1992/93.

Inga andra resultat har redovisats i resultatredovisningen.

Slutsatser

Högskoleutbildning på Gotland förefaller att komma att fullfölja de sär-
skilda åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma
att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden
1993/94-1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

45. till Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 26 042 000 kr.

C 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Reservation 671 701

1993/94	Utgift	15 857 299
1994/95	Anslag	32 656 000
1995/96	Förslag	50 534 000
	varav	33 835 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Idrottshögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och idrottslärarexamen.

Idrottshögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordning-
en (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning
avseende budgetåret 1993/94.

Antalet helårsstudenter och helårsprestationer uppgick till 422 respektive
159, vilket ligger i linje med det mål Idrottshögskolan ställt upp för
budgetåret. Att utbildningarna är attraktiva visar det faktum att antalet
sökande (3 866) kraftigt överstiger antal tillgängliga nybörjaplatser (171).

Av årsredovisningen framgår att högskolan visar stor omsorg om ut-
bildningens kvalitet. Bl.a. kan nämnas att Idrottshögskolans styrelse har
antagit ett kvalitetsutvecklingsprogram samt att högskolan har gått med
i ett internationellt utvärderingsprojekt. Utvärderingen skall vara slutförd

224

i början av år 1995. Idrottshögskolan har även för första gången fått
medel för forskningsstödjande åtgärder, vilka har använts för att höja
lärarnas kompetens och för att stärka inslaget av forskning i högskolans
verksamhet.

Idrottshögskolans omsättning uppgick till 41 miljoner kronor av vilka
6 miljoner kronor avser utbildning av grundskollärare för Lärarhögskolans
räkning. Årets kapitalförändring var drygt 7 miljoner kronor och balans-
omslutningen uppgick per den 30 juni 1994 till knappt 20 miljoner kro-
nor.

I sin förenklade anslagsframställning föreslår Idrottshögskolan att Ut-
bildningsdepartementet till Idrottshögskolans utbildningsuppdrag fogar
uppgiften att utbilda i idrott för grundskollärarexamen (4-9) och att
ersättningen för detta går direkt till Idrottshögskolan. Detta skulle enligt
Idrottshögskolan avsevärt underlätta planeringen.

Idrottshögskolan föreslår dessutom att man får rätt att utfärda kandidat-
examen och man får tillgång till fasta forskningsresurser. Till följd av att
man räknar med att fullt ut ta takbeloppet i anspråk och den stora efter-
frågan på utbildningarna förordar man att takbeloppet höjs med ett belopp
som motsvarar 20 helårsstudenter i idrott fr.o.m. budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden
1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14,
rskr. 1992/93:363) bör justeras. Regeringen kommer att i reglerings-
brev fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret
1995/96.

Resureer 1995/96

Reservationsanslag 50 534 000 kr

Resultatbedömning

Antalet studenter har ökat och efterfrågan på huvuddelen av utbildning-
arna är mycket hög. Högskolan har höga ambitioner vad gäller forsk-
ningsanknytning av utbildningen vilket bl.a. återspeglar sig i önskan om
utvidgad examensrätt.

15 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 9

225

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Idrottshögskolan kommer troligtvis inte att fullfölja den del av utbild-
ningsuppdraget som avser antalet avlagda examina omfattande minst 120
poäng. Idrottshögskolan bedriver fortbildning och vidareutbildning enligt
utbildningsuppdraget, dock framgår det inte i vilken omfattning. Hög-
skolan kommer sannolikt att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för
treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

46. till Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 50 534 000 kr.

C 35. Konstfack: Grundutbildning

Reservation 3 924 772

1993/94	Utgift	41 162 015
1994/95	Anslag	71 635 000
1995/96	Förslag	139 021 000
	varav	92 992 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Konstfack har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Högskoleexamen

Bildlärarexamen

Konstnärlig högskoleexamen i konst och design

Konstfack har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen
(1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning
avseende budgetåret 1993/94.

Följande moment i utbildningsuppdraget redovisades. För budgetåret
1993/94 har högskolan redovisat 575 ersättningsberättigande helårsstuden-
ter. Årsredovisningen visar att knappt nio procent av de sökande antogs
till de olika utbildningsprogrammen.

Under året formulerades kvalitetsmål och ett systematiskt arbete med
kvalitetsfrågorna har påbörjats. Som ett led i kvalitetsarbetet vid hög-
skolan har de valbara kurserna ökat och externa examinatorer har använts
vid bedömningen av studenternas examensarbeten. För att uppnå de
övergripande målen för verksamheten låter Konstfack traditionellt hant-

226

verkskunnande växelverka med användningen av modem teknologi. Ett
exempel på detta är att arbete med datorer ingår som en del i såväl konst-
som designundervisningen. Med stöd av Arbetsgivarverket har också ett
kompetensutvecklingsprojekt påbörjats för högskolans personal.

Det internationella utbytet vid högskolan har bl.a. omfattat 24 utresande
och 29 inkommande studenter. Dessutom har 34 lärare besökt utländska
högskolor och fyra lärarbyten har gjorts. Under det gångna budgetåret har
högskolan firat sitt 150-årsjubileum och med anledning därav har Konst-
facks lärare och studenter har visat upp sina verk vid ett flertal tillfällen,
bl.a. på utställningar och mässor. Tolv projekt för konstnärligt utveck-
lingsarbete har påbörjats under budgetåret.

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 80
miljoner kronor. Årets kapitalförändring var 1,4 miljoner kronor, vilket i
årsredovisningen förklaras av periodiseringar samt redovisningstekniska
åtgärder.

Konstfack har i sin förenklade anslagsframställning begärt en höjning
av takbeloppet för budgetåret 1995/96 som motsvarar det antal helårs-
studenter som överstiger utbildningsuppdraget för treårsperioden. Hög-
skolan har därvid bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter
och helårsprestationer bör uppgå till lägst 87 140 000 kr för budgetåret
1995/96. För andra halvåret 1996 föreslår högskolan ett takbelopp om
43 570 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden
1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363 och prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:UbU8, rskr.
1993/94:287) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten
under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att
fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 139 021 000 kr

Resultatbedömning

Inom den grundläggande utbildningen har högskolan redovisat en ökning
med 66 helårsstudenter, vilket är en ökning i förhållande till föregående
år med 13 procent.

227

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Högskolan beräknas fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de
examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer hög-
skolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94
- 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

47. till Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 139 021 000 kr.

C 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift 20 520 996 Reservation 4

Anslag 35 512 000

Förslag 67 054 000

varav 44 899 000 kronor beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Kungl. Konsthögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100,
ändrad 1994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och konstnärlig hög-
skoleexamen i konst och design.

Kungl. Konsthögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning avseende budgetåret 1993/94.

Följande moment i utbildningsuppdraget redovisas. För budgetåret
redovisas 189 ersättningsberättigande helårsstudenter, vilket understiger
det antal som skulle ha krävts för att uppnå takbeloppet med elva. Hög-
skolan är emellertid garanterad sitt takbelopp under budgetåret 1993/94.
Högskolans årsredovisning visar bl.a. att knappt fyra procent av de sökan-
de antogs till linjen för fri konst. Vidare avlades 27 examina som omfattar
minst 120 poäng under budgetåret.

I årsredovisningen angavs vissa verksamhetsmål, bl.a. god tillgång till
internationella kontakter. Högskolan påbörjade budgetåret 1993/94
nätverkssamarbete inom Erasmus- och Nordplusprogrammen. Vidare
betonades vikten av att ge studenterna kunskap om de tekniker som en
konstnär kan använda sig av. Konsthögskolan har därför gjort omfattande
investeringar i en videoavdelning. Under budgetåret bedrevs 16 projekt
inom ramen för konstnärligt utvecklingsarbete. Dessutom har en vidareut-

228

bildning i olika trafikmiljöers gestaltning, Tessinskolan, planerats i sam-
arbete med Konstakademien och Vägverket.

Ett översynsarbete i syfte att förbättra kvaliteten har påbörjats för delar
av utbildningen. Högskolan betonar att en fungerande organisation är en
förutsättning för god kvalitet i utbildningen. Man har därför tillsammans
med ett konsultföretag påbörjat en organisationsöversyn.

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 41
miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 1,9 miljoner kronor,
vilket i årsredovisningen förklaras med periodiseringar och ränteintäkter.

Kungl. Konsthögskolan har i sin förenklade anslagsframställning hem-
ställt om medel för planering av vidareutbildningen i olika trafikmiljöers
gestaltning, Tessinskolan.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

S am m anfaitn ing

Övergripande mål

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 67 054 000 kr

I anslaget har 8,3 miljoner kronor beräknats för ökade hyreskost-
nader.

Resultatbedömning

Inom den grundläggande utbildningen har högskolan redovisat en ökning
med 22 helårsstudenter (13 procent) jämfört med budgetåret 1992/93 utan
att nya resurser tillförts högskolan.

Slutsatser

Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden
och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt
kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårspe-
rioden 1993/94 - 1995/96.

229

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

48. till Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 67 054 000 kr.

C 37. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

1993/94	Utgift	218 179 262
1994/95	Anslag	283 745 000
1995/96	Förslag	405 816 000
	varav	274 430 000

Reservation 7 955 738

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Lärarhögskolan i Stockholm.
För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget
C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.

Medel för forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stock-
holm har beräknats under anslaget C 8. Stockholms universitet: Forskning
och forskarutbildning.

Lärarhögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen (1993:100,
ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Flyglärarexamen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4—9

Gymnasielärarexamen

Specialpedagogexamen**

Studie- och yrkesvägledarexamen

* Med pedagogik som huvudämne

** Samtliga inriktningar

Lärarhögskolan i Stockholm har avgivit sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning avseende budgetåret 1993/94.

Under året har Lärarhögskolan i Stockholm fortsatt sin omorganisation
och inlett ett förnyelsearbete. Linjenämnderna har avskaffats och en utbildnings-
och forskningsavdelning med uppgift att planera, samordna, följa upp och
utvärdera verksamheten har inrättats. Kvalitetsfrågor, högskolemässighet,
kompetensfrågor, internationalisering och studenterna är exempel på

230

områden som prioriterats. Högskolan har utvecklat ett system med ut-
bildningsuppdrag till institutionerna i vilket åtagande och ekonomiska
ramar anges. För första gången har gemensamma introduktionsdagar med
information om hela högskolan och den gemensamma grundsynen som
präglar utbildningarna ordnats för alla nya studenter.

Antalet avlagda examina fördelat på de olika examina anges i resultatre-
dovisningen men har inte relaterats till i utbildningsuppdraget angivna
mål. Av årsredovisningen framgår att högskolan ej nått upp till sitt takbe-
lopp.

Högskolan uppnådde en prestationsgrad om 90 procent, vilket är något
lägre än året innan. Prestationsgraden för de utbildningar som utgör
särskilda åtaganden uppgår till 99 procent. Basårsutbildningen har utnytt-
jats till 99 procent. Ett stort antal studenter som klarat av basåret har valt
att studera till lärare.

För att öka högskolemässigheten har krav på examensarbeten införts
i alla utbildningar. Vidare har studenternas frihet att göra egna val inom
programmet och också utanför den bundna utbildningsplanen ökats. Under
året har högskolan byggt upp ett program för kandidat- och magisterexa-
men i pedagogik med olika inriktningar. Ett utvecklingsarbete har ge-
nomförts i syfte att skärpa kvalitetskraven i de olika lärarutbildningarna.

Utöver fristående kurser för fortbildning och som forskningsförbe-
redande kurser har högskolan genomfört fortbildningskurser på uppdrag
av kommuner och Skolverket.

Det internationella sekretariatet hanterar en omfattande utbytesverksam-
het inklusive praktik utomlands för svenska lärarstuderande. Till stor del
riktar sig kontakterna mot de baltiska länderna och Ryssland.

Under året har ett kvalitetsutvecklingsprogram utarbetats. Detta bygger
på att utbildningsledarens utvärdering av varje program/verksamhet gran-
skas av en bedömningsgrupp med ett antal sakkunniga som representerar
olika intresseinriktningar.

Vad gäiler forskningsanknytning anvisas medel för viss forskning vid
Lärarhögskolan i Stockholm under Stockholms universitets anslag för
forskning och forskarutbildning. I årsredovisningen redovisar Lärarhög-
skolan i Stockholm verksamheten.

Under året har högskolan satsat på att stärka forskningsprofilen och på
att stödja forskningsanknytningen i lärarutbildningen bl.a. genom att
förbättra tillgången på forskarutbildade lärare. Antalet anställda med
doktorsexamen har ökat. Alltjämt är emellertid andelen lärare med for-
skarutbildning oacceptabelt låg. Tre tidigare inrättade professurer utlystes
under året och håller på att tillsättas. Den nya möjligheten att tilldela
högskolelektorer ställning som biträdande professor har utnyttjats i fem
fall.

Antalet forskarstuderande vid högskolan uppgick till 76 under året.
Forskningsvolymen angavs motsvara 62 personår. De olika forskargrup-
perna medverkar på olika sätt i internationella nätverk och har upparbeta-
de kontakter med internationella forskningsinstitutioner. Nytt samarbete
i fråga om forskarutbildning och komparativ forskning kring internationa-
lisering av eliter och miljöer i Europa har etablerats mellan Lärarhög-
skolan, Stockholms universitet och Ecole des Hautes Etudes en Sciences

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

231

Sociales i Paris. Informationen om forskningsverksamheten har under året
stärkts genom en ny publikationsserie - Tema Forskning - samt genom
utgivning av en ny serie årliga sammanställningar där aktuella forsknings-
projekt förtecknas.

Forskningsprojekt och utvärderingsverksamhet på uppdrag av andra
statliga myndigheter är omfattande. En mindre del sker på uppdrag från
kommuner.

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till nästan 365
miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var negativ och uppgick
till cirka 11,6 miljoner kronor. Underskottet beror dels på semesterlöne-
skulden (som redovisas för första gången), dels på att reservationer och
täckningsmedel för budgetåret 1992/93 inte tillförs högskolan som en
intäkt förrän under budgetåret 1994/95.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer kommer att
uppnås för budgetåret 1995/96. Högskolan framför att takbeloppet bör
höjas eftersom höjda ersättningsbelopp för det praktisk-estetiska ämnet i
den s.k. två-ämneslärarutbildningen har aviserats. Likaså bör takbeloppet
höjas, samt det maximala antalet ersättningsgrundande helårsstudenter och
helårsprestationer öka inom undervisningsområdet och de samhällsveten-
skapliga och naturvetenskapliga områdena, med anledning av att en
trafiklärarutbildning om 80 poäng beräknas starta hösten 1995.

Högskolan anför vidare att fler prestationer inom utbildningsområdet
övrigt, kommer att kunna redovisas än vad som är ersättningsgrundande
enligt utbildningsuppdraget.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

232

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Sammanfattning

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden
1993/94-1995/96 utgör bas för planeringen. Regeringen kommer
senare att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budget-
året 1995/96.

Redan nu vill dock regeringen avisera att utbildningsuppdraget
kommer att ändras så att ett högre antal ersättningsgrundande pres-
tationer inom utbildningsområdet övrigt medges.

Eventuella medel för ytterligare studenter kommer att fördelas av
regeringen på lärosäten i den proposition som avses att lämnas till
riksdagen under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 405 816 000 kr

Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror,
utgör 22,3 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig
ökning budgetåret 1995/96.

Övrigt

Högskolan bör fullfölja den påbörjade försöksverksamheten med
grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade. Övrigt ut-
vecklingsarbete vad gäller lärarutbildning för döva och hörselskada-
de samt utbildning för teckenspråk bör fullföljas. För detta åtagande
har regeringen beräknat en ersättning om 1,8 miljoner kronor.

Resultatbedömning

Det förändringsarbete och den omorganisation som har inletts visar att
initiativförmåga och idéer om hur verksamheten kan utvecklas finns. En
fortsättning i riktning mot en mer samlad och ihophållen struktur som
samverkar med berörda intressenter i syfte att förbättra verksamheten bör
vara möjlig att uppnå.

Det är positivt att ett kvalitetsutvecklingsarbete för verksamheten har
påbörjats. Ett led i att närma lärarutbildningarna till övriga akademiska
utbildningar är också införandet av krav på examensarbeten i alla utbild-
ningar som ett medel att öka vetenskaplighet, självständighet och kritiskt

233

tänkande hos de studerande. Tillsammans med de åtgärder som vidtagits
för att ta hand om nya studenter bör detta på sikt leda till att såväl kvali-
teten på utbildningen som högskolans förmåga att rekrytera studerande
ökar.

Vad gäller forskning och forskarutbildning har inte redovisats hur
utvärdering och kvalitetsuppföljning av den egna verksamheten sker.

En uppföljning av hur högskolan har uppfyllt åtagandena enligt utbild-
ningsuppdraget är inte möjlig i alla delar. Exempelvis går det inte att utan
kompletterande information dra slutsatser om hur målet för respektive
examen kommer att uppfyllas för treårsperioden och inte att utifrån redo-
visade uppgifter dra några slutsatser om hur sökandetrycket har förändrats.

Slutsatser

Högskolan förefaller, enligt kompletterande muntlig information, komma
att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt
komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden
1993/94-1995/96.

Utbildningsuppdraget bör förändras så att antalet ersättningsgrundande
prestationer inom utbildningsområdet övrigt ökas med cirka 300 totalt för
treårsperioden inom oförändrade resurser. Regeringen förutsätter att detta
inte innebär att antalet examinerade med bam- och ungdomspedagogisk
examen ökar. Övriga förändringar av verksamheten bör ske inom oför-
ändrat utbildningsuppdrag och inom oförändrade ramar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

49. till Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 405 816 000 kr.

C 38. Mitthögskolan: Grundutbildning

Reservation 577 886

1993/94	Utgift	181 156 114
1994/95	Anslag	251 411 000
1995/96	Förslag	365 090 000
	varav	245 748 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

234

Mitthögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändr. Prop. 1994/95:100

1994:1101) rätt att utfärda följande examina: Bil. 9

Magisterexamen*
Kandidatexamen
Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7
Grundskollärarexamen 4-9

Ingenjörsexamen
Socionomexamen
Yrkesteknisk examen

* Examensrätten gäller följande ämnen: företagsekonomi, medie- och kommunika-
tionsvetenskap, psykologi, socialt arbete, sociologi, statskunskap, systemveten-
skap/ADB och kemi.

Mitthögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen
(1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning
avseende budgetåret 1993/94.

Verksamheten vid Mitthögskolan under budgetåret 1993/94 var mer
omfattande än den sammanlagda verksamheten vid högskolorna i Sunds-
vall/Hämösand och Östersund var under budgetåret 1992/93. Högskolans
årsredovisning visar bl.a. att antalet helårsstudenter har vuxit med 27
procent i förhållande till föregående budgetår.

Följande moment i utbildningsuppdraget redovisades. Under budgetåret
uppnådde högskolan en prestationsgrad om 82 procent, vilket endast kan
jämföras med den sammanlagda produktionen av helårsprestationer och
helårsstudenter vid de två högskolorna under budgetåret 1992/93 då
Mitthögskolan endast funnits i drygt ett år. Den sammanlagda prestations-
graden för de två lärosätena var under budgetåret 1992/93 79 procent,
vilket var en ökning med tre procent i förhållande till föregående bud-
getår. Under treårsperiodens första år 1993/94 uppgick antalet examina
som omfattar minst 120 poäng till 471 och antalet grundskollärarexamina
(1-7) till 97. Andelen helårsprestationer som utfördes på 60-poängsnivån
var 6,2 procent och 2,2 procent på 80-poängsnivån.

I resultatredovisningen redovisas också de verksamhetsmål som hög-
skolan själv fastställt och på vilket sätt dessa mål uppfyllts. Bland dessa
mål kan nämnas att bygga upp ett humanioraprogram. Under budgetåret
1993/94 satsade högskolan extra resurser inom detta område med en lokal
relativt hög per capita-ersättning. Högskolan förbättrade också sin rekryte-
ring till de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samtidigt som
man förverkligade målet att göra ingenjörsutbildningarna treåriga och
skapa ett teknologie kandidatprogram. Vidare betonar Mitthögskolan
vikten av att bibehålla sitt utbud av distansutbildning. Under budgetåret
1993/94 har ett flertal kurser givits med hjälp av s.k. interaktiv TV, och
högskolestyrelsen har avsatt 800 000 kr för utveckling av distansutbild-
ningspedagogik kopplad till användning av ny teknik.

235

Mitthögskolans styrelse har antagit en kvalitetsutvecklingsplan som
fokuserats på grundutbildningen. Institutitonema och enheterna har ut-
arbetat sina egna kvalitetsplaner på grundval av högskolestyrelsens riktlin-
jer. Det är en viktig målsättning att öka andelen forskarutbildade lärare
vid högskolan. Denna andel, eller förändringen av densamma under det
gångna budgetåret, har emellertid inte angivits i årsredovisningen. En stor
andel av de forskarstuderande sägs i årsredovisningen vara lärare vid
högskolan. Inte heller här anges hur många lärare som deltar i forskarut-
bildningen eller i vilken omfattning detta sker. Under det gångna bud-
getåret har två professorer, vars professurer inrättats vid Umeå universitet,
placerats vid högskolan. Tidigare fanns endast en professor från Stock-
holms universitet på halvtid vid högskolan. Samspelet med industrin anges
i årsredovisningen vara viktigt för forskningsutvecklingen vid högkolan.

Ett kontakt- och informationscentrum, KIC, skall utveckla och stärka
Mitthögskolans samarbete med företag, organisationer och myndigheter
i det omgivande samhället och överföra kunskap mellan högskolan och
dess samarbetspartners.

Det internationella utbytet vid högskolan har omfattat 56 utresande och
24 inkommande studenter inom ramen för bilaterala program och Eras-
mus-programmet. Cirka 30 procent av de utresande utgjordes av Erasmus-
studenter medan samma siffra för de inkommande endast var 17 procent.

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till knappt 318
miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var minus 18,5 miljoner
kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med att planeringsprocessen
inom den nya Mitthögskolan inför budgetåret inte hade funnit sina former
och att planeringsarbetet sammanföll med arbetet med att samordna de
båda högskolorna. Till detta kom administrativa problem i samband med
antagningen vilket medförde ett visst överintag av studenter. Antalet
helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret motsvarade ett
belopp som översteg Mitthögskolans takbelopp med 13,5 miljoner kronor.

För att möjliggöra en utökning av verksamheten har högskolan i en
särskild skrivelse den 2 december 1994 begärt en höjning av takbeloppet
för budgetåret 1995/96 för 500 helårsstudenter, vilket motsvarar ett takbe-
lopp om drygt 200 miljoner kronor för första tolvmånadersperioden och
107 miljoner kronor för andra halvåret 1996.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

236

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Övergripande mål

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 3 125 000 kr under våren 1995. Rege-
ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 365 090 000 kr

Av det beräknade anslaget utgör 4,1 miljoner kronor en tillfällig
ökning med anledning av ändrade former för finansiering av kost-
nader för anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.

Resultatbedömning

Det första verksamhetsåret vid Mitthögskolan har präglats dels av arbetet
med att integrera de två tidigare högskolorna i Sundsvall/Hämösand och
Östersund, dels av de krav på förändringar som 1993 års universitets- och
högskolereform ställer. Detta har inneburit stora påfrestningar för den nya
högskolan. Bl.a. har tillväxten i grundutbildningen blivit för stor i för-
hållande till vad de ekonomiska ramarna för högskolans utbildningsupp-
drag medger.

Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande
utbildning, som under det gångna budgetåret legat på en normal nivå, har
förbättrats något sedan budgetåret 1992/93 om man jämför med den
sammanlagda prestationsgraden vid de två högskolorna. Prestationsgrader-
na för olika typer av utbildningar anges inte i årsredovisningen.

237

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden
och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Hög-
skolan kommer att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden
1993/94-1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

50. till Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 365 090 000 kr.

C 39. Kungl. Musikhögskolan

Stockholm: Grundutbildning

1993/94	Utgift	43 855 767
1994/95	Anslag	63 807 000
1995/96	Förslag	116 559 000
	varav	77 991 000

Reservation -2 429 829

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen
(1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Högskoleexamen

Konstnärlig högskoleexamen i musik

Musiklärarexamen

Organistexamen

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har avgivit sin första årsredovis-
ning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och
anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94.

I årsredovisningen framhålls högskolans ekonomiska svårigheter. Musik-
högskolan ser sig tvingad att fr.o.m. budgetåret 1994/95 minska kost-
naderna med cirka fem miljoner kronor under en tvåårsperiod. Personal-
kostnaderna utgör fyra miljoner kronor av denna besparing.

För budgetåret 1993/94 har högskolan redovisat 531 ersättningsberätti-
gande helårsstudenter. Under året avlades 111 examina som omfattar
minst 80 poäng. Årsredovisningen visar att knappt 11 procent av de
sökande antogs till de olika utbildningsprogrammen.

238

Studenterna skall ha stor frihet att välja inriktning genom att erbjudas
alternativa kurser. Högskolan har som mål att minst 25 procent av ut-
bildningsprogrammen skall vara valbara. Som ett led i personalens kom-
petensutveckling har ett tjugotal personer, övervägande delen lärare,
deltagit i studieresor i Europa. Den administrativa och tekniska personalen
har också deltagit i fortbildningskurser. Ett utvecklingsarbete inom om-
rådet interaktiva läromedel pågår vid högskolan.

Musikhögskolan har inom sin musikerutbildning haft ett lärarutbyte med
ett amerikanskt universitet. Både inom denna utbildning och musiktera-
piutbildningen tar man emot gästande utländska lärare som håller semina-
rier och "master-klasser". För närvarande pågår en utvärdering av intema-
tionaliseringsverksamheten vid Musikhögskolan.

För att säkerställa kvaliteten har Musikhögskolan utarbetat ett system
för kontinuerlig resultatuppföljning och för att ytterligare förstärka kvalite-
ten har en organisationsförändring genomförts.

Under det gångna budgetåret har vid ett flertal tillfällen genomförts en
intensiv konsertverksamhet med högskolans kammar- och symfoniorke-
strar. Dirigenter på mycket hög nivå har arbetat med symfoniorkestern,
som anses hålla en hög standard.

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 68
miljoner kronor. Årets kapitalförändring var minus 1,7 miljoner kronor,
vilket i årsredovisningen bl.a. förklaras med periodiseringar och medel
som måste reserveras till budgetåret 1994/95.

Musikhögskolan har i sin förenklade anslagsframställning hemställt om
ett oförändrat utbildningsuppdrag.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Öveigripande mål

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 116 559 000 kr

239

R esultatbedöm n ing

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Inom den grundläggande utbildningen har högskolan redovisat samma
antal helårsstudenter som föregående år.

Slutsatser

Högskolan beräknas fullfölja de särskilda åtaganden som ingår i utbild-
ningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlag-
da takbelopp för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förelag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

51. till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 116 559 000 kr.

C 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning

Reservation 6 227 744

1993/94	Utgift	99 170 256
1994/95	Anslag	150	150 000
1995/96	Förslag	219 484 000
	varav	145 324 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Mälardalens högskola. För
vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46.
Övriga utgifter inom grundutbildningen.

Mälardalens högskola har enligt högskoleförordningen (1993:100,
ändrad 1994:1101) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk examen

* Gäller ämnet engelska

Mälardalens högskola har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-
ning avseende budgetåret 1993/94.

240

Av årsredovisningen framgår att högskolan inte nått upp till sitt takbe-
lopp. Högskolans prestationsgrad har sjunkit något till 72 procent. Det
beror framför allt på en ökad andel kurser samt mindre tillfredsställande
prestationer på de inledande delarna av ingenjörsutbildningen.

Högskolan har under året bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete för
en ökad satsning inom distansutbildningen.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning hemställt att ut-
bildningsuppdraget utökas och att medel fr.o.m. 1995/96 beräknas enligt
ersättning för det konstnärliga området för 60 helårsstudenter.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden
1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten
under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att
fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Redan nu vill dock regeringen avisera att man därvid inte avser att
tillmötesgå högskolans begäran att utvidga utbildningsuppdraget
genom att medge ersättning inom det konstnärliga området.

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett
särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran-
de ett ersättningsbelopp om 937 500 kr under våren 1995. Regering-
en föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika
många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995.
Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars
fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks-
dagen med i en proposition under februari månad 1995.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 219 484 000 kr

Övergångsvis, med anledning av ändrade former för ersättning för
lokalhyror, är det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden
juli 1995-juni 1996 5 miljoner kronor lägre än vad en tillämpning
av angivna ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestatio-
ner skulle ge. Beräkningarna för perioden juli - december 1996
bygger på angivna per capita-belopp.

241

16 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Resultatbedömning

Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har sjunkit något
jämfört med 1992/93.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Slutsatser

Högskolan förefaller att kunna fullfölja de särskilda åtaganden och upp-
fylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer
högskolan inte att utnyttja sina sammanlagda takbelopp fullt ut för treårs-
perioden 1993/94—1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

52. till Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 219 484 000 kr.

C 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Reservation 90 742

1993/94	Utgift	7 532 258
1994/95	Anslag	10 493 000
1995/96	Förslag	19 890 000
	varav	13 307 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Operahögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100, ändrad
1994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och konstnärlig högskoleexa-
men i scen och medier.

Operahögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen
(1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning
avseende budgetåret 1993/94.

Operahögskolans grundutbildning omfattar framför allt musikdramatisk
utbildning för sångare men några studenter gick under året operarepetitör-
utbildning. Under budgetåret 1993/94 hade högskolan 39 helårsstudenter
varav sju studenter gick en fortbildning för redan yrkesverksamma.

15 studenter praktiserade under året vid olika teatrar och ett femtontal
elevföreställningar och konserter genomfördes. Genomströmningen är hög
och under läsåret examinerades 13 studenter, varav flertalet hade hållit
normal studietakt. Av de utexaminerade har nio fått engagemang vid
svenska eller utländska operascener. Under året utexaminerades inga

242

repetitörer, men av de tidigare utexaminerade är samtliga yrkesverksam-
ma. Detsamma gäller för operaregiutbildningen.

En indikation på att utbildningen håller hög kvalitet är att flera studenter
erhöll stipendier under året, att några studenter placerade sig väl i in-
ternationella tävlingar, att elevföreställningama och konserterna fick ett
positivt mottagande av såväl publik som media samt den höga andelen
som är yrkesverksamma efter genomförd utbildning. Till följd av det låga
studentantalet blir undervisningen relativt individualiserad vilket gagnar
dess kvalitet.

Operahögskolans omsättning uppgick till knappt 11,5 miljoner kronor.
Årets kapitalförändring var knappt 0,5 miljoner kronor.

I sin förenklade anslagsframställning skriver Operahögskolan att man
sedan lång tid tillbaka har akuta lokalproblem (avsaknad av studioscen),
vilket man vid återkommande tillfällen har påpekat hämmar kvaliteten och
fördyrar verksamheten. Extra medel kan enligt högskolans mening komma
att behöva anvisas om kostnaderna för en lämplig lokal inte skulle in-
rymmas inom högskolans nuvarande medel.

Operahögskolan kommer att ha ungefär samma antal helårsstudenter
läsåret 1995/96 som föregående läsår. Det antal helårsstudenter som anges
i utbildningsuppdraget för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 (114) tror sig
Operahögskolan kunna klara av att utbilda.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 19 890 000 kr

Resultatbedömning

Högskolans prestationsgrad är hög och det samma gäller för genomström-
ningen. Uppskattningsvis ligger de båda nära 100 procent.

243

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och kommer sannolikt att utnyttja sitt takbelopp för
treårsperioden 1993/94-1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

53. till Operahögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 an-
visar ett reservationsanslag på 19 890 000 kr.

C 42. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

11 144 000

17 971 000

32 854 000

21 982 000

varav

beräknat för juli 1995 - juni 1996

(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Teaterhögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen
(1993:100, ändrad 1994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och konst-
närlig högskoleexamen i scen och medier.

Teaterhögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen
(1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning
avseende budgetåret 1993/94.

Teaterhögskolans huvuduppgift är att utbilda skådespelare och mimartis-
ter för verksamhet inom teater samt inom TV, film och radio. Följande
moment i utbildningsuppdraget redovisas. För budgetåret har högskolan
redovisat 65 ersättningsberättigande helårsstudenter, vilket är nio färre än
det antal helårsstudenter som skulle ha krävts för att erhålla takbeloppet.
Högskolan är emellertid garanterad sitt takbelopp budgetåret 1993/94. I
årsredovisningen förklaras det relativt låga antalet helårsstudenter delvis
av att juryn som antar studenter till skådespelarutbildningen vid olika
tillfällen bedömt att det inte funnits tillräckligt antal kvalificerade sökande
till skådespelarutbildningen. Under budgetåret avlades tolv examina.

Fortbildning av yrkesverksamma skådespelare har bedrivits både ute på
landets teatrar och i högskolans lokaler.

Ett kvalitetsutvecklingsprogram - delvis redan genomfört - har utarbetats
för att säkerställa kvaliteten i verksamheten. Detta program, som bl.a.
innehåller kompetensutvecklingsprogram för lärare, förlängning av skåde-
spelarutbildningen samt uppföljningar av de examinerades arbetsmark-
nadssitution presenteras i årsredovisningen.

244

Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till nästan 20
miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var minus 1,7 miljoner
kronor. Huvudorsakerna anges vara dels övergången till ett nytt ekonomi-
administrativt system, dels att kostnaderna för antagningsproven och
kostnaderna för högskolans teaterproduktioner har överstigit det budgete-
rade anslaget för dessa verksamheter.

Teaterhögskolan har i sin förenklade anslagsframställning begärt en
ändring av sitt utbildningsuppdrag.

Högskolan har vidare begärt en höjning av takbeloppet med 941 000 kr
för budgetåret 1995/96 enligt det nu gällande resurstilldelningssystemet.
För budgetåret 1995/96 visade prognoserna för befintlig verksamhet på ett
takbelopp om knappt 19 miljoner kronor för första tolvmånadersperioden
och drygt 9 miljoner kronor för andra halvåret 1996.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 32 854 000 kr

R esultatbedömning

Inom den grundläggande utbildningen har Teaterhögskolan redovisat ett
oförändrat antal helårsstudenter i förhållande till budgetåret 1992/93.
Härvid har helårsstudentema i mimutbildningen som överfördes till Tea-
terhögskolan från Danshögskolan budgetåret 1993/94 räknats bort.

Slutsatser

Regeringen har med anledning av den förenklade anslagsframställningen
redan beslutat att antalet ersättningsberättigande helårsstudenter under
innevarande treårsperiod sänks från högst 222 till högst 207.

245

Teaterhögskolan förefaller i princip komma att fullfölja det examenskrav Prop. 1994/95:100
som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sina Bil. 9
sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

54. till Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 32 854 000 kr.

C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

1 271 921 000

1 939 114 000

1 297 632 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

Under detta anslag beräknas vissa utgifter bl.a.med anledning av avtal
som staten ingått med enskilda utbildningsanordnare samt statsbidrag till
kommuner och landsting för grundläggande högskoleutbildning.

246

A nslagsfördelning

Anslag Förslag Varav ber. f.

1994/95 1995/96 juli-95

- juni-96

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

1. Chalmers tekniska
högskola AB

	grundutbildning forskning och	439 890 000	663 718 000	444 417 000
	forskarutbildning	345 338 000	519 575 000	348 876 000
2.	Handelshögskolan i Stockholm (HHS)	51 841 000	79 752 000	53 158 000
3.	Stiftelsen Hög- skolan i Jönköping grundutbildning	117 547 000	179 958 000	120 504 000
	forskning och forskarutbildning	3 240 000	22 990 000	15 324 000
4.	Teologiska Högskolan i Stockholm (THS)	1 764 000	2 714 000	1 809 000
5.	Örebromissionen/Örebro
	Missionsskola	1 103 000	1 697 000	1 131 000

6. Evangeliska Fosterlands
Stiftelsen/Johannelunds

	Teologiska Institut	882 000	1 357 000	904 000
7.	Stiftelsen Edsbergs musikinstitut	4 200 000	6 461 000	4 307 000
8.	Stockholms Musik- pedagogiska Institut	7 290 000	11 215 000	4 475 000
9.	Ericastiftelsen	5 176 000	7 963 000	5 307 000
10	Stiftelsen Stora Sköndal	3 930 000	6 046 000	4 030 000
11	Momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping	40 000 000	61 536 000	41 016 000
12	Kommunala högskole- utbildningar
	Utbildning för vård- yrken	222 226 000	341 872 000	227 871 000
	Ingesunds musikhögsk.	20 970 000	32 260 000	21 503 000
13 Till regeringens disposition Summa 1		6 524 000 271 921 000	0* 1 939 114 000	0 1 297 632 000

* anslagsteknisk omföring

247

Samtliga utbildningsanordnare har utvärderats och de som ansökt därom Prop. 1994/95:100
har erhållit examensrätt. Vissa erhåller sedan tidigare statsbidrag. Med de Bil. 9
flesta har avtal tecknats om villkor för statsbidrag.

Anslagen beräknas i de flesta fall som det högsta belopp som kan
betalas ut, motsvarande takbeloppet för statliga universitet och högskolor.
Ersättning utgår för helårsstudenter och helårsprestationer samt i vissa fall
för forskning och forskarutbildning.

Enskilda utbildningsanordnare

1. Stiftelsen Chalmers tekniska högskola

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola för Chalmers tekniska högskola AB
har enligt förordning (1993:956, ändrad senast 1994:1103) om tillstånd att
utfärda vissa examina rätt att utfärda följande examina:

Doktorsexamen

Licentiatexamen

Magisterexamen
Kandidatexamen

Högskoleexamen

Arkitektexamen

Civilingenjörsexamen

Ingenjörsexamen

Maskinteknikerexamen

Sjöingenjörsexamen
Sjökaptensexamen
Styrmansexamen
Yrkesteknisk examen

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som fastställts för Chalmers tekniska högskola för
treårsperioden 1993/944995/96 i proposition 1992/93:169 (bet.
1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör fullföljas av Chalmers tekniska
högskola AB och utgöra en bas för planeringen av verksamheten under
resten av perioden. Detta framgår av de avtal slutits mellan staten och
högskolan. För den tillkommande sexmånadersperioden hösten 1996 avser
staten och Chalmers tekniska högskola AB sluta ett separat avtal.

248

Resurser

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Det högsta belopp som bör kunna utgå budgetåret 1995/96 beräknas för

- grundutbildning till 663 718 000 kr.

- forskning och forskarutbildning till 519 575 000 kr.

Inflyttning i nybyggnad för Mikroelektroniskt centrum beräknas ske
under 1997. Det årliga tillskottet för ökade hyreskostnader beräknas till
36 miljoner kronor.

2. Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskolan har enligt förordning (1993:956, ändrad 1994:1103) om
tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda följande examina:

Doktorsexamen

Licentiatexamen

Magisterexamen
Kandidatexamen

Högskoleexamen

Det avtal mellan staten och Handelshögskolan som godkändes av rege-
ringen i juni 1993 och som gäller fr.o.m. 1 juli 1994 t.o.m. 30 juni 2009
innebär att det högsta belopp som kan utgå är 50 000 000 kr per år (inkl,
bibliotek, studiestöd i forskarutbildningen samt ersättning per avlagd
doktorsexamen).

Enligt avtalet skall årlig korrigering av bidraget ske med hänsyn till
förändringar i basbeloppet sedan föregående år.

Regeringens överväganden

Med hänsyn till förändringarna i basbeloppet beräknar regeringen det
maximala bidrag som kan utgå till Handelshögskolan budgetåret 1995/96
till 79 752 000 kr.

3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Stiftelsen Högskolan i Jönköping (för Internationella Handelshögskolan
i Jönköping, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönkö-
ping AB och Ingenjörshögskolan i Jönköping AB) har enligt förordning
(1993:956, ändrad senast 1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa ex-
amina rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*
Kandidatexamen

249

Högskoleexamen

Bam- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk examen

* gäller följande ämnen: företagsekonomi och pedagogik

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som fastställts för Högskolan i Jönköping för
treårsperioden 1993/944995/96 i proposition 1992/93:169 (bet.
1992/93:UbU 14, rskr. 1992/93:363) bör fullföljas av Stiftelsen Högskolan
i Jönköping och utgöra en bas för planeringen av verksamheten under
resten av perioden. Detta framgår av det avtal slutits mellan staten och
högskolan. Förden tillkommande sexmånadersperioden hösten 1996 avser
staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping sluta ett separat avtal.

Resurser

Det högsta belopp som bör kunna utgå budgetåret 1995/96 beräknas för

- grundutbildning till 179 958 000 kr.

- forskning och forskarutbildning till 22 990 000 kr.

4. Teologiska Högskolan i Stockholm

Teologiska Högskolan i Stockholm (THS) har enligt förordning
(1993:956, ändrad senast 1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa ex-
amina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk ut-
bildning.

Det avtal mellan staten och THS som godkändes av regeringen i okto-
ber 1993 och som gäller fr.o.m. 1 juli 1993 t.o.m. 30 juni 1998 innebär
att det högsta belopp som kan utgå per år till THS är 1 720 000 kr.

Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer
som gäller för statliga lärosäten.

Regeringens överväganden

Det högsta belopp som kan utgå till Teologiska Högskolan i Stockholm
budgetåret 1995/96 beräknas till 2 714 000 kr.

250

5. Örebromissionen för Örebro Missionsskola Prop. 1994/95:100

Bil. 9
Örebromissionen har för Örebro Missionsskola enligt förordning
(1993:956 ändrad senast 1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina
rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning.

Det avtal mellan staten och Örebromissionen som godkändes av rege-
ringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den
30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå är 1 075 000 kr
per år till Örebro Missionsskola.

Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer
som gäller för statliga lärosäten.

Regeringens överväganden

Det högsta belopp som kan utgå till Örebromissionen för Örebro Miss-
ionsskola 1995/96 beräknas till 1 697 000 kr.

6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Jo hanne lunds Teologiska Institut

Evangeliska Fosterlands Stiftelsen har för Johannelunds Teologiska In-
stitut enligt förordning (1993:956 ändrad senast 1994:1103) om tillstånd
att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning
på teologisk utbildning.

Det avtal mellan staten och Evangeliska Fosterlands Stiftelsen som
godkänts av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli
1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå
per år till Johannelunds Teologiska Institut är 860 000 kr.

Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer
som gäller för statliga lärosäten.

Regeringens överväganden

Det högsta belopp som kan utgå till Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för
Johannelunds Teologiska Institut beräknas budgetåret 1995/96 till
1 357 000 kronor.

7. Stiftelsen Edsbergs musikinstitut

Stiftelsen Edsbergs musikinstitut erhåller för innevarande budgetår 4 200

000 kr. Vid stiftelsen ges utbildning med kammarmusikalisk inriktning.

Stiftelsen har ingen examensrätt och har inte begärt sådan.

251

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Edsbergs Kammarmusik-
akademi beräknas budgetåret 1995/96 till 6 461 000 kr.

8. Stockholms Musikpedagogiska Institut

Stockholms Musikpedagogiska Institut har enligt förordning (1993:956
ändrad senast 1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att
utfärda högskoleexamen med inriktning på musikpedagogisk utbildning
80 och 120 poäng. Stockholms Musikpedagogiska Institut erhåller för
innevarande budgetår 7 290 000 kr.

Regeringens överväganden

Det högsta belopp som kan utgå till Stockholms Musikpedagogiska In-
stitut beräknas budgetåret 1995/96 till 11 215 000 kr.

9. Ericastiftelsen

Ericastiftelsen har, enligt förordning (1993:956 ändrad senast 1994:1103)
om tillstånd att utfärda vissa examina, rätt att utfärda psykoterapeutexa-
men. Stiftelsen bedriver också viss annan utbildning.

Ericastiftelsen erhåller 5 176 000 kr i statsbidrag för innevarande bud-
getår.

Regeringens överväganden

Det högsta belopp som kan utgå till Ericastiftelsen beräknas budgetåret
1995/96 till 7 963 000 kr.

10. Stiftelsen Stora Sköndal

Stiftelsen Stora Sköndal erhåller för innevarande budgetår 3 930 000 kr
i statsbidrag. Stiftelsen har enligt förordningen (1993:956 ändrad senast
1994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda socio-
nomexamen.

Regeringens överväganden

Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stora Sköndal beräknas
budgetåret 1995/96 till 6 046 000 kr.

252

11. Momsmerkostnad för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Prop. 1994/95:100

Högskolan i Jönköping Bil. 9

Under anslaget har beräknats momsmerkostnader för Chalmers tekniska
högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med det
ramavtal som ingåtts mellan staten och respektive lärosäte.

12. Kommunala högskoleutbildningar

Utbildning för vårdy rken

Denna anslagspost avser statsbidrag för grundläggande högskoleutbildning
inom den kommunala högskolan. Olika landstings/kommuners examens-
rätt framgår av högskoleförordningens (1993:100) bilaga 3.

För den kommunala högskolan fastställs inte ett takbelopp per lands-
ting/kommun. Istället fastställs ett maximalt antal statsbidragsberättigade
årsstudieplatser för varje landsting/kommun.

Regeringens överväganden

För budgetåret 1995/96 bör fastställas följande högsta antal bidragsbe-
rättigade årsstudieplatser för kommunal högskoleutbildning:

LÄN____________________Budgetåret 1995/96

Stockholms LL

Uppsala LL
Södermanlands LL
Östergötlands LL

Jönköpings LL

Blekinge LL

Kalmar LL

Kronobergs LL

Kristianstads LL

Malmöhus LL

Malmö kommun

Hallands LL

Göteborg och Bohus LL
Vårdskoleförbundet
Älvsborgs LL

Skaraborgs LL

Värmlands LL

Örebro LL

Västmanlands LL

Kopparbergs LL

Gävleborgs LL
Västemorrlands LL

Jämtlands LL

4 738 *

1 517

602

1 449

1 551

501

521

680

763

1 722

1 200

458

339

2 382

1 047

741

647

1 403

502

682

744

887

426

253

Västerbottens LL

Norrbottens LL

Summa

1 884

997

28 381

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

* Varav 54 årsstudieplatser avser Gotlands kommun.

Ingesunds musikhögskola

Värmlands läns landsting erhåller för musik-och musiklärarutbildning vid
Ingesunds Musikhögskola 20 970 000 kr i statsbidrag innevarande bud-
getår.

Enligt högskoleförordningen (1993:100) har landstinget för musikhög-
skolan rätt att utfärda musiklärarexamen.

Regeringen bedömning

Det högsta belopp som kan utgå till Ingesunds Musikhögskola beräknas
budgetåret 1995/96 till 32 260 000 kr.

Förelag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

55. som bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningarm.m.
anvisar ett reservationsanslag på 1 939 114 000 kr.

C 44. Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan

1995/96 Förslag 90 390 000

varav 60 260 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Under detta anslag beräknas medel för utvecklingsverksamhet och in-
ternationell samverkan med anledning av Sveriges inträde i den Europeis-
ka unionen m.m.

Regeringens överväganden

Tempus

Tempus ingår i EU:s särskilda program för Central- och Östeuropa (Pha-
re-programmet) samt programmet för de nya staterna från före detta
Sovjetunionen (Tacis-programmet). Tempus-Phare och Tempus-Tacis
kommer nästa år att inkludera elva länder vardera.

Syftet med Tempus (Trans-European Mobility Scheme for University
Studies) är att stödja utvecklingen och förnyelsen av den högre utbild-

254

ningen i Central- och Östeuropa. Intresset från svensk sida för deltagande
har varit mycket stort och ökar fortfarande. Sveriges deltagande inom
Tempus-Phare uppgick under budgetåret 1993/94 till 40 projekt av totalt
över 450, vilket motsvarar en fördubbling i förhållande till budgetåret
1992/93. Inom Tempus-Tacis som startade under 1993/94 deltog Sverige
i fem projekt.

Tempus är nu inne i en andra fas av programmet, Tempus II, som skall
löpa till sekelskiftet med en sista ansökningsomgång 1997/98.

Medel för svenska universitets och högskolors deltagande i Tempus-
projekt uppgår budgetåret 1994/95 till 11 674 000 kr. Anslaget disponeras
av Verket för högskoleservice (VHS). Anslaget bör även för nästa bud-
getår disponeras av VHS/den nya myndigheten inom högskoleområdet.

Tempus-projekten är i de flesta fall treåriga. Det svenska deltagandet i
redan påbörjade projekt kommer inte att finansieras från EU varför an-
språk på svenska medel kommer att kvarstå till den 1 september 1997.
Kostnaderna för budgetåret 1995/96 beräknas till 16,5 miljoner kronor.
Alla nya Tempus-ansökningar från den 1 september 1995 kommer att
finansieras via EU:s budget.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Sokrates

Från och med början av år 1995 beräknas Sverige att medverka i Sokra-
tes-programmet enligt förslag som för närvarande behandlas i EU:s in-
stitutioner. Ministerrådet beräknas fatta ett slutligt beslut om Sokratespro-
grammets omfattning kring årsskiftet 1994/95. Programmet avses vara
t.o.m den 31 december 1999.

De tidigare Erasmus- och Linguaprogrammen fortsätter i stort sett
oförändrade inom ramen för Sokrates. Till Sokratesprogrammet förs också
verksamheter som Eurydice och Arion. Det riktigt nya i Sokrates är
delprogram på skolområdet samt insatser inom distansundervisning och
vuxenutbildning. Sokrates består av tre delprogram:

* Erasmus med inriktning på främjande av den europeiska dimensionen
vid universitet och högskolor samt studentutbyte.

* Comenius med inriktning på samarbete mellan skolor, utbildning för
invandrarbarn samt kompetensutveckling för lärare.

* Särskilda åtgärder som språkutbildning och distansutbildning.

Sokrates kommer efter beslut av ministerrådet att finansieras via den
svenska medlemsavgiften till EU. Omställningen till Sokrates medför
dock kostnader för högskolorna vad gäller särskilda insatser för att få
bättre balans i utbytesprogrammen, det vill säga att stimulera fler utländ-
ska studenter att studera i Sverige. Vidare krävs ett särskilt stöd till lärar-
utbildningen för förbättrade kunskaper i Europafrågor. VHS/den nya
myndigheten inom högskoleområdet bör ansvara för tillkommande upp-
gifter med anledning av Sveriges deltagande i Sokrates-programmet.

255

Leonardo

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Som redogjorts för i propositionen Sveriges medlemsskap i Europeiska
unionen (prop. 1994/95:19) har EG-kommissionen under slutet av 1993
föreslagit att ett huvudprogram för yrkesinriktade utbildningar, Leonardo
da Vinci, under perioden den 1 januari 1995 till den 31 december 1999
skall genomföras inom EU. Den 6 december 1994 beslöt EU:s social- och
arbetsmarknadsministrar att inrätta detta program.

Utgångspunkten för Leonardo är Romfördragets nya artikel 127, som
i förhållande till ursprungsfördraget väsentligt utökat EG:s möjligheter till
samarbetsåtgärder på yrkesutbildningsområdet. Programmets syften är att
förbättra kvaliteten i yrkesutbildningen i medlemsländerna bl.a. genom
samarbete mellan universitet och högskolor och företag samt genom att
främja den europeiska dimensionen i all yrkesutbildning. Deltagandet i
Leonardo kan föranleda behov av vissa särskilda resurser.

Övrigt

Vidare finns behov av vissa resurser till en framtida programorganisation
med bl.a. uppgift att svara för information till målgrupperna för EU:s
utbildningsprogram samt till programutveckling inom EU:s forsknings-
samarbete.

Slutligen bör utrymme finnas för övrig europeisk samverkan.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

56. till Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 90 390 000 kr.

C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m.
1994/95	Anslag	1 354 894 000
1995/96	Förslag	735 340 000
	varav	427 244 000 beräknas för juli 1995 - juni 1996

Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel
inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser även
bidrag till Stiftelsen Svenska institutet samt för Svenska studenthemmet
i Paris.

256

A nslagsfördelning

Anslagspost		1994/95	1995/96	varav beräkn. f. juli 95 - juni 96
1.	Stiftelsen Svenska institutet	4 346 000	6 685 000	4 456 000
2.	Svenska student- hemmet i Paris	766 000	1 178 000	785 000
3.	Kompetenshöjning av högskolans lärare	115 615 000	138 386 000	118 552 000
4.	Finansiering av låne- kostnader m.m.		309 762 000	276 642 000
5.	Till regeringens disposition		279 329 000	26 809 000
Summa kronor			735 340 000	427 244 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Svenska institutet samt Svenska studenthemmet i Paris

Bidraget har räknats om med pris- och löneomräkning.

Finansiering av lånekostnader m.m.

Riksdagen har tidigare beslutat om investeringar i inredning och utrust-
ning för universitet och högskolor enligt regeringens förslag i propositio-
nerna Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet.
1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) och Forskning för kunskap och
Framsteg (prop. 1992/93:170, bet. !992/93:UbU22, rskr. 1992/93:390)
samt i vissa fall enligt förslag i äldre propositioner. Fr.o.m. budgetåret
1994/95 finansieras sådana investeringar genom att universitet och hög-
skolor tar upp lån i Riksgäldskontoret. De tidigare avsatta medlen för
investeringar finansierar i stället lånekostnaderna. Under anslaget beräknas
medel för sådana tidigare beslutade ändamål som kommer att realiseras
under budgetåret. Medlen kommer att fördelas på universitet och hög-
skolor i regleringsbrev.

257

17 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

57. till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 735 340 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning

1995/96 Förslag 1 449 053 000

varav 1 032 968 000 beräknas för juli 1995 - juni 1996

Vissa medel under detta anslag beräknades för budgetåret 1994/95 under
anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor.

Detta anslag avser övrig grundläggande högskoleutbildning som inte
ingår i respektive universitets/högskolas anslag för grundutbildning.

A nslagsfördelning

Anslagspost	1994/95	1995/96	varav beräknat för juli 95 - juni 96
1. Distansutbildning	64 433 000	69 655 000	66 070 000
2. Basår	57 439 000	58 898 000	58 898 000
3. Vissa särskilda
åtgärder		435 500 000	435 500 000
4. Särskilda utbildnings-		762 500 000	457 500 000
satsningar
5. Till regeringens		122 500 000	15 000 000
disposition
Summa kronor	1 449 053 000		1 032 968 000

Regeringens överväganden

Distansutbildning

Riksdagen beslutade med anledning av förslag i prop. 1992/93:150 bil. 7,
bet. 1992/93:FiUl, rskr. 1992/93:134 om medel för distansutbildning. De
avsatta medlen skulle motsvara utbildning för 1 500 helårsstudenter.

258

Basår

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Riksdagen beslutade med anledning av förslag i prop. 1992/93:150 bil. 7,
bet. 1992/93:FiUl, rskr. 1992/93:134 om medel för behörighetsgivande
förutbildning. De avsatta medlen skulle motsvara utbildning för 1 200
helårsstudenter.

Vissa särskilda åtgärder

Medel under anslagsposten har beräknats för vissa särskilda åtgärder, bl.a.
sommaruniversitet/sommarhögskola och aspirantutbildning för i första
hand invandrare med akademisk utbildning. Regeringen har begärt be-
myndigande att fördela medlen (avsnitt 2.1 ).

Särskilda utbildningssatsningar

Medel har beräknats för 10 000 platser inom i första hand de naturveten-
skapliga och tekniska utbildningarna. Regeringen har begärt riksdagens
godkännande vad gäller omfattning och fördelning av dessa resurser
(avsnitt 2.1). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en särskild
proposition med förslag om fördelning av resurserna på universitet och
högskolor.

Till regeringens disposition

Under anslagsposten har medel beräknats för bl.a. en ny högskola på
Södertörn.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

58. till Övriga utgifter inom grundutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 1 449 053 000 kr.

C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning

1995/96 Förslag

varav

212 067 000

153 711 000

beräknas för juli 1995 - juni 1996

Vissa medel under detta anslag beräknades för budgetåret 1993/94 under
anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m.

259

Under detta anslag har medel beräknats för forskning och forskarut- Prop. 1994/95:100
bildning som inte ingår i respektive universitets/högskolas anslag för Bil. 9
forskning och forskarutbildning.

A nslagsfördelning

Anslagspost	1994/95	1995/96	varav beräknat för juli 95 - juni 96
1. Vissa särskilda utgifter för forsknings- ändamål	113 820 000	175 067 000	116 711 000
2. Vissa särskilda åtgärder		37 000 000	37 000 000
Summa kronor		212 067 000	153 711 000

Regeringens överväganden

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Medel har beräknats för bilateralt forskningssamarbete, fora för kvinnliga
forskare, kontaktsekretariat, kontaktforskare, forskningsinformation, in-
ternationalisering, jämställdhet m.m.

Vissa särskilda åtgärder

Medlen avser studiefinansiering för 300-500 doktorander som regeringen
tidigare föreslagit. Regeringen har tidigare begärt riksdagens bemyndi-
gande att fördela resurserna (avsnitt 2.1 och 4.3).

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

59. till Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 212 067 000 kr.

260

C 48. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift
Anslag
Förslag
varav

00 000 000

12 224 000

18 802 000

12 534 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

beräknat för juli 1995 - juni 1996

Under detta anslag beräknas medel för konstnärligt utvecklingsarbete vid
nedan angivna högskolor.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om
med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.
1992/93:388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 18 802 000 kr

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och över-
vägande som redovisats i ovan nämnda proposition. Regeringen har vid
beräkningen av anslaget utgått från följande belopp.

Anslagspost	1995/96	varav beräkn. f. juli 95 - juni 96
Danshögskolan	3 424 000	2 283 000
Dramatiska institutet	2 844 000	1 896 000
Konstfack	3 438 000	2 292 000
Kungl. Konsthögskolan	1 441 000	961 000
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	3 519 000	2 346 000
Operahögskolan i Stockholm	2 696 000	1 798 000
Teaterhögskolan i Stockholm	1 440 000	960 000
Summa kronor	18 802 000	12 534 000

Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under anslagen
till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt Hög-
skolan i Luleå.

261

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

60. till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 18 802 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

C 49. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och
medelstora högskolor

1994/95	Anslag	151 538 000
1995/96	Förslag	232 700 000
	varav	155 133 000

beräknat för juli 1995-juni 1996

Under detta anslag beräknas medel för forskningsstödjande årgärder vid
de mindre och medelstora högskolorna. Dessa medel är betydelsefulla för
att stärka forskningsmiljöerna vid de mindre och medelstora högskolorna.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1995/96
Reservationsanslag 232 700 000 kr
varav	tjeräkn. f.	1995/96
juli 1995-juni 1996
1 Högskolan i Borås	3 313	4 970
2 Högskolan i Falun/Borlänge	3 235	4 853
3 Högskolan i Gävle/Sandviken	3 278	4 917
4 Högskolan i Halmstad	3 260	4 890
5 Högskolan i Kalmar	3 246	4 870
6 Högskolan i Karlskrona/Ronneby	2 117	3 176
7 Högskolan i Karlstad	8 192	12 288
8 Högskolan i Kristianstad	3 276	4 914
9 Högskolan i Skövde	3 251	4 876
10 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	2 180	3 270
11 Högskolan i Växjö	8 286	12 429
12 Högskolan i Örebro	8 027	12 040
13 Idrottshögskolan i Stockholm	2 054	3 081
14 Mitthögskolan	9 724	14 586
15 Mälardalens högskola	3 312	4 968
16 Till regeringens disposition	88 382	132 572
Summa	155 133	232 700

262

Resultatbedömning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Medlen för forskningsstödjande åtgärder utgör en viktig resurs i det arbete
som pågår med att stärka forskningsmiljöerna vid de mindre och medel-
stora högskolorna.

Slutsatser

För att bidra till att öka omfattningen av den forskning som finns vid de
mindre och medelstora högskolorna, öka andelen forskarutbildade lärare
vid dessa högskolor samt öka andelen studerande som går vidare till
forskarutbildning är det viktigt att resurserna för forskningsstödjande
åtgärder successivt ökas, varför en förstärkning av detta anslag om 10
miljoner kronor har beräknats.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

61. för Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora hög-
skolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
232 700 000 kr.

C 50. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

1994/95 Anslag 1 487 495 000

1995/96 Förslag 2 296 979 000

varav 1 530 632 000 beräknas för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner enligt avtal
om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete
om tandläkarutbildning och forskning m.m.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.

263

Universitet/ högskola	1994/95	1995/96	Varav ber. för juni-95 - juli-96	Prop. 1994/95:100 Bil. 9
Medicinsk forskning och utbildning
Uppsala universitet	173 765 000	269 597 000	179 826 000
Lunds universitet	284 609 000	438 198 000	291 838 000
Göteborgs universitet	287 097 000	443 677 000	296 037 000
Umeå universitet	137 958 000	212 819 000	141 874 000
Linköpings universitet	104 761 000	163 767 000	109 070 000
Karolinska institutet	405 755 000	624 721 000	416 061 000
Odontologisk utbildning och forskning
Göteborgs universitet	54 838 000	84 527 000	56 231 000
Umeå universitet	38 712 000	59 673 000	39 695 000
Summa 1 487 495 000		2 296 979 000	1 530 632 000

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

62. som bidrag till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forsk-
ning m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 2 296 979 OOO
kr.

C 51. Kanslersämbetet

För innevarande budgetår har ett reservationsanslag på 25 861 000 kr
anvisats för Kanslersämbetet.

I regeringskansliet bereds för närvarande frågan om en sammanhållen
myndighet inom universitets- och högskoleområdet. Arbetet bedrivs med
sikte på att en proposition skall kunna föreläggas riksdagen i början av år
1995.

I avvaktan på att beredningen slutförs tas anslaget upp med
40 212 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.

264

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

63. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till Kanslersämbetet
för budgetåret 1995/96 beräknar ett reservationsanslag på 40 212 000 kr.

C 52. Verket för högskoleservice

För innevarande budgetår har ett ramanslag på 70 480 000 kr anvisats för
Verket för högskoleservice.

I avvaktan på att beredningen slutförs tas anslaget upp med
111 247 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

64. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till Verket för hög-
skoleservice för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på
111 247 000 kr.

C 53. Överklagandenämnden för högskolan

För innevarande budgetår har ett ramanslag på 3 233 000 kr anvisats för
Överklagandenämnden för högskolan.

I avvaktan på att beredningen slutförs tas anslaget upp med
4 956 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

65. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till Överklagande-
nämnden för högskolan för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på
4 956 000 kr.

C 54. Rådet för grundläggande högskoleutbildning

För innevarande budgetår har ett reservationsanslag på 41 871 000 kr
anvisats för Rådet för grundläggande högskoleutbildning.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

265

I avvaktan på att beredningen slutförs tas anslaget upp med
64 730 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

66. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till Rådet för grund-
läggande högskoleutbildning för budgetåret 1995/96 beräknar ett reserva-
tionsanslag på 64 730 000 kr.

C 55. Kostnader för Chalmers tekniska högskolas
avvecklingsorganisation

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 000

På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för Chalmers tekniska
högskola. Anslaget disponeras av den särskilde utredare som utsetts för
uppgiften att avveckla den statliga myndigheten Chalmers tekniska hög-
skola. Eventuell behållning på räntekontot från den statliga myndigheten
Chalmers tekniska högskola efter avvecklingen förs över till Chalmers
tekniska högskola AB. Likaledes amorterar bolaget fullt eventuellt under-
skott på räntekontot.

Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 1995.

Det ankommer på regeringen att fatta de övriga beslut som kan bli
nödvändiga i samband med avvecklingen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

67. till Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorgani-
sation för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C 56. Kostnader för Högskolans i Jönköping
avvecklingsorganisation

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 000

På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för Högskolan i Jön-
köping. Anslaget disponeras av den särskilde utredare som utsetts för

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

266

uppgiften att avveckla den statliga myndigheten Högskolan i Jönköping. Prop. 1994/95:100
Eventuell behållning på räntekontot från den statliga myndigheten Hög- Bil. 9
skolan i Jönköping efter avvecklingen förs över till Stiftelsen Högskolan
i Jönköping. Likaledes amorterar stiftelsen fullt eventuellt underskott på
räntekontot.

Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 1995.

Det ankommer på regeringen att fatta de övriga beslut som kan bli
nödvändiga i samband med avvecklingen.

Förelag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

68. till Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

267

D Nationella och internationella
forskningsresurser

I regeringsförklaringen anfördes att Sverige skall ligga i frontlinjen i den
tekniska utvecklingen och forskningen, också grundforskningen. Forsk-
ningsfrågorna skall ges hög prioritet i regeringens arbete. Regeringens
politik under mandatperioden kommer att präglas av denna övertygelse.

Forskningen har under flera decennier varit ett prioriterat område i vårt
land. Samtliga politiska partier har varit överens om denna prioritering.
Däremot har uppfattningen om formerna för stödet till forskningen ut-
vecklats i olika riktningar under den förutvarande regeringens mandat-
period. Under de senaste två åren har en rad forskningsstiftelser tillska-
pats, som bl.a. skall stödja strategisk forskning av betydelse för Sveriges
framtida internationella konkurrenskraft och för miljön, användningen av
informtionsteknologi, internationalisering och Sveriges deltagande i EU:s
fjärde ramprogram.

Regeringen har i andra sammanhang redovisat sin inställning till att
allmänna medel överförts i privaträttslig ägo. Tillkomsten av stiftelsemed-
len medför en förskjutning av balansen mellan resurserna i det forsknings-
system som byggts upp under flera decennier.

Regeringen kommer i det följande att redovisa förslag som innebär
utgiftsbegränsningar för den statliga forskningsverksamheten. Det stora
budgetunderskottet gör det omöjligt att upprätthålla en oförändrad nivå på
forskningsresurserna. Som regeringen tidigare framhållit måste samtliga
samhällssektorer medverka i saneringen av statsfinanserna. Detta gäller
även forskningen.

De förslag som presenteras i det följande innebär utgiftsbegränsningar av
resurserna för forskningsråden och övrig forskningsverksamhet under detta
littera om närmare 242 miljoner kronor för budgetåret 1995/96, varav ca
160 miljoner kronor avser budgetårets tolv första månader och ca 238
miljoner kronor under 18 månadersperioden. Detta innebär en besparing
med ca 6,1 procent för budgetåret 1995/96. För budgetåren 1997 och 1998
avser regeringen spara ytterligare 19 respektive 76 miljoner kronor på
samma områden. Av det senare beloppet avser ca 8 miljoner kronor en
besparing på anslaget Rådet för forskning om universitet och högskolor.
Den verksamhet som rådet finansierar bör fr.o.m. budgetåret 1998 till-
godoses genom stöd från forskningsorgan som finansierar forskning av
liknande slag och vägas mot andra angelägna ändamål inom berörda
forskningsområden.

Utgångspunkten för regeringens förslag till fördelning av resurserna för
forskningen är att forskningssystemet skall utsättas för minsta möjliga
påfrestningar och att utgiftsminskningarna inte drastiskt skall förändra
möjligheterna att bedriva forskning av hög kvalitet. Strävan är vidare att
så långt möjligt skydda den humanistiskt inriktade forskningen, att säker-
ställa en god infrastruktur för forskningen, och att vissa särskilt angelägna
reformer skall kunna genomföras. Det gäller bl.a. forskningsbiblioteken,
en konsolidering av resurserna för den beräkningsintensiva forskningen,

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

268

och ett fullföljande av organisationen för nationella anläggningar och
inrättningar.

Ett för regeringen mycket angeläget område är jämställdhet inom forsk-
ningen. Regeringen avser att under våren 1995 i en särproposition presen-
tera ett samlat förslag om jämställdhetsfrågor i utbildningsväsendet och
forskningen. Förslagen kommer att beröra flera myndigheter under Ut-
bildningsdepartementet, däribland forskningsråden.

Det internationella forskningssamarbetet är en naturlig del av all forsk-
ning. Samarbete över nationsgränser kräver insatser av olika slag, bl.a.
ekonomiska resurser. Regeringen strävar efter att underlätta det internatio-
nella forskningssamarbetet. Medlemskapet i den Europeiska unionen är en
viktig del av detta samarbete. Kostnaderna för medlemskapet inbegriper
även forskningen.

Samtidigt får övrigt internationellt forskningssamarbete inte försummas.
Det bilaterala forskningssamarbetet måste vidmakthållas och utvecklas,
även med länder utanför den Europeiska unionen, såväl med utvecklings-
länder som i-länder, främst USA och Japan.

Generellt för anslagen inom detta littera gäller att de riktlinjer som lades
fast enligt den senaste forskningspolitiska propositionen (prop.
1992/93:170, bet. 1992/93:UbU 15, rskr. 1992/93:388) gäller även för
budgetåret 1995/96 i de delar som inte påverkas av förslag och beslut med
anledning av denna proposition.

Vissa för forskningsråden, Forskningsrådsnämnden och Rymdstyrelsen
gemensamma frågor

I riksdagens beslut med anledning av proposition 1991/92:76 Vissa för-
ändringar av myndighetsstrukturen inom högskole- och studiestödsom-
rådena (bet. 1991/92: UbU18, rskr. 1991/92:195) uttalades att regeringen
borde redovisa en samlad bedömning av forskningsrådsorganisationen. I
proposition 1993/94:177 om utbildning och forskning Kvalitet och kon-
kurrenskraft, aviserade regeringen att man skulle föranstalta om en över-
syn av forskningsrådsorganisationen inför 1996 års forskningspolitiska
proposition. Regeringen fattade i juni 1994 beslut om att tillkalla en
särskild utredare för en översyn av forskningsråden.

Regeringen har diskuterat behovet och lämpligheten av att nu inleda en
översyn av forskningsrådsorganisationen. Betydande förändringar har skett
i forskningsrådens omvärld. Universitet och högskolor har en friare ställ-
ning än tidigare, även vad gäller forskning och forskarutbildning. Till-
komsten av ett antal forskningsstiftelser innebär ett nytt svårhanterligt
inslag i finansieringen av den svenska forskningen. Sveriges deltagande
i EU:s forskningsprogram beräknas ligga på en betydligt högre nivå inom
en snar framtid. Regeringen föreslår besparingar av den statliga verksam-
heten, även i vad avser anslagen till forskning.

Dessa förändringar är så stora och kommer att prägla forskningssyste-
met under flera år att det i nuläget förefaller mindre lämpligt att låta ut-
värdera enbart forskningsrådsorganisationen. Regeringen har därför be-
slutat att avveckla Kommittén för översyn av forskningsråden. I stället

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

269

finner regeringen det angeläget att den totala forskningsfinansierings- Prop. 1994/95:100
strukturen ses över. Regeringen kommer under våren 1995 att ta initiativ Bil. 9
till en sådan översyn.

Forskningsrådens primära uppgift kommer även fortsättningsvis vara att
stödja grundforskningen. Det fria kunskapssökandet har ett egenvärde.
Resultaten av grundforskningen bidrar också till viktiga framsteg inom
bl.a. medicin, teknik och miljö.

I gränslandet mellan olika vetenskaper utvecklas ett aktivt forsknings-
klimat. Som exempel kan nämnas gränserna mellan biologi och kemi eller
mellan kemi och fysik där en livaktig utveckling pågår. Denna utveckling
mot tvärvetenskapliga arbetssätt har många gånger kommit till stånd
genom att inomdisciplinärt starka forskargrupper spontant samarbetat
kring komplexa problem.

Regeringen finner det angeläget att ett tvärvetenskapligt synsätt gynnas
inom svensk forskning. Särskilt den spontana samverkan bör underlättas.
Det sätt på vilket forskningsråden och fakulteterna har organiserats skapar
till del svårigheter för den tvärvetenskapliga forskningen att vinna finans-
iering och erkännande. Forskningsråden bör därför lägga särskild vikt vid
att inom sina verksamhetsfält skapa strukturer som i det normala priorite-
ringsarbetet kan bedöma den inomvetenskapliga kvalitén i projekten, men
även den extra dimension som ett tvärvetenskapligt arbete kan tillföra.
Naturvetenskapliga forskningsrådet har startat en utveckling i denna
riktning genom att sträva efter en stärkt övergripande prioriteringsför-
måga.

För att gynna en samverkan mellan humanister - samhällsvetare och
naturvetare - tekniker krävs det mer omfattande åtgärder än enskilda
forskningsråd och fakulteter kan genomföra. Forskningsråden och Forsk-
ningsrådsnämnden (FRN) bör tillsammans arbeta för att forskningsråden
i det ordinarie arbetet skall stödja forskning som spänner över olika
forskningråds verksamhetsområden. Särskild tonvikt bör läggas vid att
underlätta möten mellan forskning inom humaniora-samhällsvetenskap och
teknik-naturvetenskap. Regeringen avser att ge ett särskilt uppdrag till
forskningsråden och FRN att gemensamt föreslå lämpliga åtgärder för
nämnda ändamål.

Ett annat område som regeringen vill främja är forskningsinformationen.
Riksdag och regering har vid flera tillfällen uppmärksammat behovet av
forskningsinformation. Såväl universitet och högskolor som forsknings-
råden har som en av sina huvuduppgifter att sprida information om forsk-
ning. Forskningsrådsnämnden har ett särskilt ansvar för dessa frågor.

Forskningen är ingen exklusiv angelägenhet för den vetenskapliga
världen. Dess resultat och möjligheter är betydelsefull i samhällets ut-
veckling. Dialogen mellan forskarna och andra medborgargrupper är av
stort demokratiskt värde. Regeringen vill särskilt betona att denna dialog
måste bygga på ömsesidig respekt och engagemang där forskningens roll
i ett vidare kulturellt sammanhang diskuteras. I det perspektivet spelar
också media en viktig roll. Forskningsrådsnämnden bör genom en särskild
arbetsgrupp medverka till att skapa broar mellan kultur och vetenskap och
till ett brett samhälleligt engagemang och förståelse för forskningens 270

villkor och resultat.

Forskningsråden, FRN och Rymdstyrelsen finansierar vetenskaplig Prop. 1994/95:100
utrustning med ett värde under 2 miljoner kronor. FRN disponerar an- Bil. 9
slaget till dyrbar vetenskaplig utrustning vilket avser utrustning till ett
värde som överstiger detta belopp. Forskningsråden har framfört att
beloppsgränsen inte är ändamålsenlig för de anslag som råden själva
disponerar. Regeringen anser det vara befogat att forskningsråden själva
får avgöra hur dyr utrustning de vill finansiera inom ramen för sina anslag
och föreslår därför att beloppsgränsen tas bort.

Nationella forskningsanläggningar och resurser

I Sverige har ett antal naturvetenskapliga nationella forskningsanlägg-
ningar inrättats för att möjliggöra forskning inom områden som kräver så
avancerad och dyrbar utrustning att ett universitet inte ensamt kan svara
för verksamheten. Vid de nationella anläggningarna The Svedberg-labora-
toriet i Uppsala, MAX-laboratoriet i Lund och Onsala rymdobservatorium
bedrivs forskning inom främst fysik men även biologi, medicin och
teknik.

Vid de nationella anläggningarna koncentreras såväl resurser som kom-
petens. Anläggningarna är tillgängliga för forskare från hela landet och är
även öppna för internationellt deltagande. Detta ger såväl ekonomiska
samordningsvinster som vetenskapliga fördelar. Fr.o.m budgetåret 1994/95
finansieras anläggningarna av det Naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR). Härigenom sker en kontinuerlig vetenskaplig prövning av verk-
samheten ur ett nationellt perspektiv.

På det humanistiska och samhällsvetenskapliga området finns ett mot-
svarande behov av nationell finansiering och prövning av vissa vetenska-
pliga inrättningar. Här är det inte främst dyrbar utrustning som motiverar
en nationell status utan verksamhetens nationella och internationella
karaktär.

Kollegiet för samhällsforskning (The Swedish Collegium for Advanced
Study in the Social Sciences, SCASSS) är ett institut för avancerade
samhällsstudier som under en tioårsperiod byggts upp med medel från
framför allt Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR)
och Forskningsrådsnämnden (FRN). HSFR:s och FRN:s åtaganden löper
ut vid utgången av budgetåret 1994/95.

Riksdagen beslöt med anledning av propositionen Forskning för kun-
skap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU 15, rskr.
1992/93:388) att verksamheten vid SCASSS skulle permanentas. De
medel som FRN och HSFR tilldelat SCASSS skulle från budgetåret
1995/96 föras över från nämnden respektive rådet till Uppsala universitet,
anslagsposten Samhällsvetenskapliga fakulteten.

Såväl HSFR, FRN som andra företrädare för vetenskapssamhället har
framhållit att SCASSS byggts upp som en rådsfinansierad nationell resurs
med en verksamhet som engagerar forskare från hela landet och spänner
över flera fakultetsområden. SCASSS bör därför även fortsättningsvis
fungera som en nationell resurs utan speciell fakultetsanknytning.

271

Regeringen föreslår i det följande att Manne Siegbahn-laboratoriet för Prop. 1994/95:100
acceleratorbaserad forskning i Stockholm och SCASSS ges nationell Bil. 9
status och att de fr. o.m. budgetåret 1995/96 erhåller finansiering via
Naturvetenskapliga respektive Humanistisk- Samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådet. I samband härmed föreslår regeringen en förstärkning av
verksamheten vid de båda inrättningarna. Stockholms universitet bör även
fortsättningsvis fungera som värduniversitet för Manne Siegbahn-laborato-
riet och Uppsala universitet för SCASSS.

Resurser för beräkningsintensiv forskning - högpresterande datorkapacitet

Regeringen föreslog i prop. 1993/94:100, bil. 9, att ett råd för högpreste-
rande datorsystem skulle inrättas. Riksdagen biföll regeringens förslag
(bet. 1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287) och Rådet för högpresterande
datorsystem (HPDR) inrättades den 1 juli 1994. HPDR är placerat vid
Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR).

Behovet av kapacitet för krävande beräkningar är stort i Sverige. Avan-
cerad forskning inom flera områden, t.ex. läkemedelsdesign, klimatsimule-
ringar, strömningsmekanik, nya material och molekylärbiologi, kräver
tillgång till högpresterande datorer. Behoven har under lång tid varit
eftersatta och investeringarna i högpresterande datorer har varit otillräckli-
ga sedan slutet av 1980-talet. Antalet användare har ökat i omfattning och
stora köer till nuvarande anläggningar har uppstått. Den beräkningsin-
tensiva forskningen har sämre villkor än i andra jämförbara länder.

Regeringen kommer därför i det följande att föreslå att ett årligt belopp
om 45 miljoner kronor avsätts för att konsolidera försörjningen av hög-
presterande datorsystem för forskning. Medlen innebär en överföring av
medel från andra forskningsanslag inom Utbildningsdepartementets verk-
samhetsområde. I den mån de högpresterande beräkningsresursema utnytt-
jas av sektorsorgan eller företag som inte bidragit till finansieringen av
beräkningsresursema bör dessa betala en avgift för utnyttjandet. Regering-
en avser att ge HPDR i uppdrag att fastställa denna avgift.

Biblioteksresurser inom forskningen

Biblioteken och den vetenskapliga informationsförsörjningen innehar en
nyckelroll när det gäller all forskning och högre utbildning. Det är därmed
naturligt att universitet och högskolor inom sina respektive ansvarsom-
råden kontinuerligt avsätter tillräckliga resurser för att hålla goda och
välförsedda bibliotek. Regeringens inställning i denna fråga understryks
genom att de bibliotek som är egna myndigheter undantas från bespa-
ringskraven.

Det är dock en omöjlighet för biblioteken att täcka nutidens mycket
stora utbud av vetenskaplig litteratur och information. Viss specialisering
är nödvändig. Äldre bestånd är dessutom svåra att nyanskaffa. Regeringen
lägger stor vikt vid att forskning och studier framgångsrikt skall kunna 272

bedrivas runt om i landet. Det är därmed väsentligt att det finns ett väl-

fungerande distributionssystem mellan landets samtliga bibliotek. Landets Prop. 1994/95:100
skilda bibliotekssystem likaväl som de enskilda biblioteken måste ses som Bil. 9
kompletterande delar i en större helhet, som i nära samverkan skall ge
medborgarna tillgång till olika slag av litteratur och annan relevant in-
formation.

För att den kostnadskrävande fjärrlåneverksamheten skall fungera, har
förslag om avgifter på fjärrlån mellan bibliotek diskuterats. Regeringen
finner en sådan lösning olycklig.

Nettoutlåningen skiljer sig dock mycket mellan de olika universitets-
och högskolebiblioteken. Ett fåtal bibliotek står för den större delen av
fjärrlånen. Regeringen finner det motiverat att en särskild resurs tillskapas
för att subventionera de expeditionskostnader som en större nettoutlåning
medför. Denna särskilda resurs bör handhas av Kungl. biblioteket, som
också avses få i uppdrag att utarbeta de närmare bestämmelserna för
utbetalandet av medlen.

Institutet för framtidsstudier

Institutet för framtidsstudier är en stiftelse som bedriver framtidsstudier
samt långsiktig analys och därmed sammanhängande verksamhet för att
stimulera till en öppen och bred diskussion om samhällsutvecklingen. I
proposition 1993/94:177 om utbildning och forskning Kvalitet och kon-
kurrenskraft redovisade regeringen sin avsikt att fr.o.m. budgetåret
1994/95 föra över beredningsans varet för ärenden som rör Institutet för
framtidsstudier till Utbildningsdepartementet. För nästa budgetår redovisas
regeringens förslag till statligt bidrag för institutet under anslaget D 21.
Vissa bidrag till forskningsverksamhet.

Verksamheten vid institutet har under 1994 utvärderats vad gäller bl.a.
verksamhetens innehåll, vetenskapliga kvalitet, samhällsrelevans och
organisatorisk uppbyggnad. Rapporten är för närvarande föremål för
remissbehandling.

Besparingar med anledning av forskningsstiftelser

Medlen från de forskningsstiftelser som tillkom genom ett beslut av den
föregående riksdagen innebär ett betydande tillskott till forskningen. I
nuvarande statsfinansiella läge anser regeringen det vara omöjligt att ett
samhällsområde tillförs resurser av den storleksordning som det här är
fråga om utan att justeringar av de ordinarie forskningsanslagen genom-
förs. Detta kommer att ske främst under budgetåren 1997 och 1998.

Det är angeläget att de skilda finansiärerna av den svenska forskningen
inleder ett nära samarbete, så att balansen i det svenska forskningssyste-
met kan upprätthållas i största möjliga utsträckning trots de ofrånkomliga
besparingarna och så att Sveriges samlade resurser för forskning och
utveckling används effektivt.

Regeringen har därför inlett diskussioner med stiftelserna för att främja 273

att så sker och preciserat önskemål bl.a. vad gäller stiftelsernas samverkan

18 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

med övriga forskningsfinansierande organ. Regeringen har därvid före- Prop. 1994/95:100
slagit att stiftelsemedel om sammanlagt minst 1 500 miljoner kronor Bil. 9
avsätts för sådan verksamhet som idag stöds av statliga forskningsfinans-
iärer.

Regeringen avser redovisa de budgetmässiga konsekvenserna för ordina-
rie forskningsanslag för riksdagen i april 1995.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom nationella och
internationella forskningsresurser för budgetåren 1997 och 1998 som
regeringen förordar.

Anvisat	Anvisat	Förslag	varav beräknat för	Beräknad	Beräknad
1993/94	1994/95	1995/96	juli 95-juni 96	besparing 1997’	besparing 1998*
D. Forskningsråd etc. 8 218	2 608	3 910	2 584	-19	-76

' Prisnivå 1995/96

274

D 1. Forskningsrådsnämnden: forskning och
forskningsinformation

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

77 134 257

88 003 000

131 465 000

Reservation

9 451 975

varav 86 940 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget bestrids kostnader för den verksamhet som Forsknings-
rådsnämnden bedriver.

De övergripande målen för Forskningsrådsnämnden (FRN) är att initiera
och stödja forskning inom områden som är angelägna från samhällets
synpunkt med särskilt beaktande av tvär- och mångvetenskaplig forskning.
Vidare skall FRN verka för att information om forskning sprids, främja
samordning och samarbete mellan övriga forskningsråd samt samverka
med andra myndigheter och organ inom forskningens område. FRN har
bl.a. ett särskilt ansvar för kvinno- och jämställdhetsforskning.

FRN har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att
givna mål uppnåtts.

Regeringens överväganden

Samm anfattn ing

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 131 465 000 kr

1. Initiering, samordning och stöd till forskning

2. Forskningsinformation

118 319 000

13 147 000

Resultatbedömning

FRN arbetar såväl med de mål som formulerats i dess instruktion och
regleringsbrev som de kvalitetskriterier som formulerats av nämnden.
FRN stöder olika typer av projekt, dels sådana som tillkommit på direkt
initiativ av forskare dels sådana som kommit till inom av FRN initierade
teman eller programområden. I FRN:s initierande verksamhet ingår även
stöd till nätverk och anordnande av forskningskonferenser. FRN verkar för
ökad rörlighet inom forskningssystemet, vare sig det tar form av utbyte
och samverkan mellan lärosäten eller av disciplinelit gränsöverskridande.
FRN har flera fasta större internationella åtaganden men arbetar för in-
ternationalisering även på projektnivå.

275

Slutsatser

Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till den betydelse som
regeringen tillmäter mångdisciplinär forskning. Medlen under detta anslag
har därför minskats i ringa omfattning.

FRN har ett särskilt ansvar för forskningsinformation. Regeringen fäster
som tidigare anförts stor vikt vid denna uppgift.

Forskningsrådsnämnden har på regeringens uppdrag utrett samordning
och efterfrågan på individdata för longitudinell forskning. En kartläggning
av existerande databaser har genomförts och förslag till omfattning av och
organisation för den framtida finansieringen har lags fram. Den nivå på
resurserna som föreslås uppgår till 25 miljoner kronor om året. Detta
belopp avser endast datainsamlingskostnadema för längdsnittsstudier.

På grund av den återhållsamhet som i övrigt präglar regeringens budget-
förslag för nästa budgetår, avser regeringen inte nu föreslå utökade medel
i enlighet med FRN:s förslag. Förslaget kommer först att remissbehandlas
och därefter avser regeringen att senare inleda diskussioner med berörda
avnämare och forskningsfinansiärer om möjligheterna att säkerställa resur-
serna för den longitudinella forskningen. FRN bör fortsätta sitt stöd för
den longitudinella forskningen i avvaktan på de eventuella förändringar
som sådana diskussioner kan föranleda.

I enlighet med vad som tidigare anförts föreslås Kollegiet för samhälls-
forskning (SCASSS), som byggts upp i samarbete mellan FRN och Hu-
manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), få ställning som
nationell inrättning. Medel under förevarande anslag förs över till anslaget
D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning (-
4 030 000 kr).

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2. till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 131 465 000 kr.

D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift 8 743 000

Anslag 9 135 000

Förslag 14 159 000

varav 9 405 000 beräknats för juli 1995-juni 1996

Medlen disponeras för Forskningsrådsnämnden (FRN), förvaltning.

Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 28 000 kr för bud-
getåret 1993/94.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

276

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Resurser 1995/96

Ramanslag 14 159 000 kr

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

3. till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 14 159 000 kr.

D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift 193 566 398 Reservation 47 152 219

Anslag 212 816 000

Förslag 341 100 000

varav 225 696 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Humanistisk-sam-
hällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar.

De övergripande målen för HSFR är att inom det kulturvetenskapliga
forskningsområdet främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning
samt verka för att information om forskning och forskningsresultat sprids.
Rådet skall samverka med andra myndigheter och organ inom forskning-
ens område.

HSFR har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och
att givna mål uppnåtts.

277

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Sammanfattning

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 341 100 000 kr

Övrigt

Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) föreslås få ställning som
nationell inrättning med HSFR som ansvarigt forskningsråd. An-
slaget föreslås tillföras medel från FRN (+ 4 030 000 kr) samt
utökas med + 1 000 000 kr för ändamålet.

R esultatbedömning

Rådet har i enlighet med de formulerade målen stött mångsidig grund-
forskning som initierats inom forskarsamhället. Därtill har rådet gjort
särskilda insatser för att främja forskning inom vissa områden. Rådet har
arbetat för en internationalisering av det svenska forskarsamhället, dels
genom att stödja internationellt forskningssamarbete, dels genom att låta
utvärdera större vetenskapsområden genom framstående utländska forska-
re.

Slutsatser

Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till den vikt som regeringen
fäster vid den humanistisk-samhällsveten-skapliga forskningen. Medlen
under detta anslag har därför minskats i ringa omfattning.

I prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) gavs HSFR ett
särskilt ansvar för utveckling och uppbyggnad av kriminalvetenskaplig
forskning. I enlighet med tidigare fattade beslut beräknas under detta
anslag ytterligare medel för kriminalvetenskaplig forskning. Medel har
överförts från Justitiedepartementets huvudtitel (+ 3 750 000 kr).

Som tidigare anförts förordar regeringen att Kollegiet för samhälls-
forskning (SCASSS) ges status som nationell inrättning samt knyts till
HSFR. Verksamheten kan sålunda ges en permanent självständig ställning
samtidigt som den prövas vetenskapligt också i ett nationellt perspektiv.
Det är angeläget att SCASSS har en god förankring i det svenska likaväl
som i det internationella forskarsamhället. I likhet med all annan statligt
finansierad forskningsverksamhet har SCASSS ett ansvar att medverka i
forskarutbildningen.

HSFR har tidigare i särskild ordning erhållit medel för driften av arkeo-
logiska laboratorier. HSFR skall som en del av sin verksamhet fördela

278

medel till laboratoriet för keramisk forskning och laboratoriet för vedana- Prop. 1994/95:100
tomi och dendrokronologi vid Lunds universitet samt miljöarkeologiska Bil. 9
laboratoriet vid Umeå universitet (+ 816 000 kr).

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

4. till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 341 100 000 kr.

D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

6 204 081

7 283 000

1995/96

Förslag 15 351 000

varav 10 083 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996

Medlen disponeras för Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-
rådets förvaltning.

Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 866 726 kr för
budgetåret 1993/94.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1995/96

Ramanslag 15 351 000 kr

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

5. till Humanistisk-samhällsvetenskapligaforskningsrådet: Förvaltning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 15 351 000 kr.

D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning

1993/94 Utgift

344 663 154

Reservation 38 232 329

1994/95

1995/96

Anslag 378 691 000

Förslag 552 004 000

varav 364 974 000 beräknats för juli 1995-juni 1996

279

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Medicinska
forskningsrådet (MFR) finansierar.

De övergripande målen för MFR är att inom sitt verksamhetsområde
främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att
information om forskning sprids samt samverka med andra myndigheter
och organ inom forskningens område.

MFR har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att
givna mål uppnåtts.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 552 004 000 kr

Resultatbedömning

MFR:s årsredovisning visar hur MFR arbetar för att nå egna och av
regeringen uppställda mål. MFR har bl.a. ökat sitt stöd till yngre forskare.
Forskningsinformationen har utvärderats och kommer att anpassas i enlig-
het med resultaten av utvärderingen. En mer omfattande redovisning av
svensk medicinsk forsknings kvalitet i internationell jämförelse bör efter-
strävas.

Slutsatser

MFR:s medel för täckande av lokalkostnader i samband med av rådet
finansierade projekt har nedjusterats i enlighet med rådets förslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

6. till Medicinska Forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 552 004 000 kr.

D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag
Förslag
varav 13

10 977 721

12 770 000

20 302 000

119 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996

280

Medlen disponeras för Medicinska forskningsrådets (MFR) förvaltning. Prop. 1994/95:100

Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 1 357 278 kr för Bil. 9
budgetåret 1993/94.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringens överväganden

S am m anfattn ing

Resurser 1995/96

Ramanslag 20 302 000 kr

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

7. till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 20 302 000 kr.

D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

485 857 956

583 069 000

900 017 000

Reservation 44 524 916

varav 595 348 000 beräknats för juli 1995-juni 1996

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Naturvetenskapli-
ga forskningsrådet (NFR) finansierar.

De övergripande målen för NFR är att inom sitt verksamhetsområde
främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att
information om forskning sprids samt samverka med andra myndigheter
och organ inom forskningens område.

NFR har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att
givna mål uppnåtts.

Regeringens överväganden

.S’ am m anfattning

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 900 017 000 kr

281

R esultatbedömning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

NFR:s årsredovisning visar hur NFR arbetar för att nå uppställda mål.
NFR vidtar bl.a. åtgärder för att förstärka rådets övergripande priorite-
ringsförmåga, öka rörligheten av forskare mellan lärosäten samt förstärka
forskningsinformationen. NFR genomför kontinuerligt utvärderingar av
svensk forskning i internationell jämförelse. En mer omfattande redovis-
ning av resultaten av dessa bör ges i årsredovisningen.

Slutsatser

NFR har till följd av förslag i 1994 års budgetproposition (prop.
1993/94:100, bil. 9)och i enlighet med förslag i 1993 års forskningspro-
position (prop. 1992/93:170) givits ansvaret för de nationella forsknings-
anläggningarna The Svedberg-laboratoriet i Uppsala, MAX-laboratoriet i
Lund och Onsala rymdobservatorium. I enlighet med förslag i nämnda
propositioner bör nu även Manne Siegbahn-laboratoriet vid Stockholms
universitet och Kungl. Tekniska högskolan ges status av nationell anlägg-
ning. NFR bör således fr.o.m. 1 juli 1995 från sitt anslag finansiera drift-
kostnader för Manne Siegbahnlaboratoriet. I enlighet härmed överförs
sammanlagt 20 879 000 kr från anslagen för Stockholms universitet och
Kungl. Tekniska högskolan. För ändamålet har även en anslagsförstärk-
ning med 1 miljon kronor tillförts rådets anslag. Medel för täckande av
kostnader för lokaler, el, värme och vatten har ej förts till NFR. Reformen
möjliggör ett effektivare utnyttjande av anläggningarna samt en kontinuer-
lig vetenskaplig prövning ur ett nationellt perspektiv från NFR:s sida.

Som uppföljning av reformen beträffande de nationella anläggningarnas
finansiering föreslås vissa anslagsjusteringar. Sålunda föreslås att
1 892 000 kr förs till förevarande anslag från Chalmers Tekniska Hög-
skola AB (CTH) för drift av Onsala rymdobservatorium. Vidare bör
beträffande MAX-laboratoriet 1 995 000 kr främst avseende kostnader för
tjänster föras från NFR till anslaget för Lunds universitet. 1 307 000 kr
avseende kostnader för tjänster för fusionsforskning bör vidare föras från
förevarande anslag till CTH.

NFR har under två år i särskild ordning erhållit medel för åtgärder som
främjar den svenska industriella och teknologiska fördelen av svensk
medverkan i internationella forskningsanläggningar, främst CERN. Denna
verksamhet har resulterat i en positiv utveckling av inköpen från Sverige.
Vid CERN befinner sig Sverige bland de medlemsländer som uppvisar
den högsta andelen inköp i förhållande till landets bidragsandel. NFR bör
anvisas 1 500 000 kr för att utveckla denna verksamhet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

8. till Naturvetenskapliga Forskningsrådet: Forskning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 900 017 000 kr.

282

D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

17 486 739

18 110 000

27 644 000

varav 18 614 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996

Medlen disponeras för Naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) för-
valtning.

Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 146 437 kr för
budgetåret 1993/94.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1995/96

Ramanslag 27 644 000 kr

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

9. till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 644 000 kr.

D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

1993/94 Utgift 214 014 289 Reservation 35 546 210

1994/95 Anslag 267 936 000

1995/96 Förslag 463 978 000

varav 307 175 000 beräknats för juli 1995-juni 1996

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Teknikvetenskap-
liga forskningsrådet (TFR) finansierar.

De övergripande målen för TFR är att inom sitt verksamhetsområde
främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att
information om forskning sprids samt samverka med andra myndigheter
och organ inom forskningens område.

TFR har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att
givna mål uppnåtts.

Regeringen har i enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop.
1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) inrättat Rådet för
högpresterande datorsystem (HPD-rådet). Detta har till uppgift att svara 283

för försörjning av högpresterande datorsystem till forskning vid universitet

och högskolor och till andra användare. Medel för HPD-rådets verksamhet Prop. 1994/95:100
anvisas inom förevarande anslag. TFR svarar för HPD-rådets admini- Bil. 9
stration.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 463 978 000 kr

Resultatbedömning

TFR:s årsredovisning visar hur TFR inom ramen för sina resurser söker
olika vägar att nå uppställda mål. Olika former för stöd till inomvetenska-
pligt initierad teknisk grundforskning av värde för långsiktig utveckling
av svensk industri och samhället i övrigt prövas.

Slutsatser

Regeringen har tidigare redovisat förslag till en konsolidering av resurser-
na för den beräkningsintensiva forskningen. För HPD-rådets verksamhet
har under anslaget beräknats 65 625 000 kr. Medlen disponeras av TFR
och utbetalas efter beslut av HPD-rådet. HPD-rådet bör avge särskild
resultatredovisning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

10. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 463 978 000 kr.

D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

2 502 183

7 303 000

13 533 000

varav 8 824 000 beräknats för juli 1995-juni 1996

Medlen disponeras för Teknikvetenskapliga forskningsrådets (TFR) för-
valtning.

284

Regeringen har i enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop.
1993/94:100, bil. 9 inrättat Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-
rådet). TFR skall svara för HPD-rådets administration.

Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 4 525 817 kr för
budgetåret 1993/94.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

S am m anfattn ing

Resurser 1995/96

Ramanslag 13 533 000 kr

Inom anslaget har 1 875 000 kronor beräknats för HPD-rådets admini-
stration.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

11. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 13 533 000 kr.

D 11. Rymdforskning

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift 28 068 821 Reservation 31 116 113

Anslag 42 815 000

Förslag 65 125 000

varav 43 075 000 beräknats för juli 1995-juni 1996

Från anslaget betalas kostnader för forskning inom Rymdstyrelsens verk-
samhetsområde.

Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller
den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och
utveckling.

Rymdstyrelsen har i årsredovisning för budgetåret 1993/94 visat att
givna uppgifter verkställts.

Under 1994/95 utvärderas på regeringens uppdrag Rymdstyrelsens
verksamhet. Utredningen berör även den forskning som finansieras under
förevarande anslag.

285

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 65 125 000 kr

Resultatbedömning

Rymdstyrelsens årsredovisning visar hur Rymdstyrelsen inom ramen för
sina resurser genomför sina uppgifter med hänsyn till verksamhetsområ-
dets speciella förutsättningar. Flera utvärderingar bekräftar att svensk
rymdforskning håller mycket hög nivå vid en internationell jämförelse.

Regeringen förutsätter att de av regeringen angivna målen, tillsammans
med mått på kvalitet och kvantitet som Rymdstyrelsen därutöver finner
lämpliga, används för att följa upp och avrapportera verksamheten.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

12. till Rymdforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservation-
sanslag på 65 125 000 kr.

D 12. Rådet för forskning om universitet och högskolor

För innevarande budgetår har ett reservationsanslag på 7 846 000 kr
anvisats för Rådet för forskning om universitet och högskolor. Med stöd
av regeringens bemyndigande den 22 december 1993 tillkallades en
särskild utredare att göra en uppföljning av 1993 års universitet- och
högskolereform (dir. 1993:143). Regeringen utfärdade den 27 oktober
1994 tilläggsdirektiv till denna utredning.

Utredaren gavs i tilläggsdirektiven bl.a. i uppdrag att se över uppgifter
och struktur för de centrala myndigheterna inom den högre utbildningens
område med syfte att framlägga förslag till en sammanhållen myndighet.
Myndigheten skall om möjligt inrättas den 1 juli 1995.

I avvaktan på att beredningen av de frågor som hänger samman med
utredarens förslag slutförs tas anslaget upp med 12 149 000 kr i förslaget
till statsbudget för nästa budgetår.

286

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

13. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Rådet för forsk-
ning om universitet och högskolor för budgetåret 1995/96 beräknar ett
reservationsanslag på 12 149 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

D 13. Kungl. biblioteket

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

82 576 824

147 132 000

263 754 000

varav 168 014 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Kungl. biblioteket
(KB) finansierar.

De övergripande målen för KB är att såsom nationalbibliotek främja
svensk informationsförsörjning genom att samla, bevara, beskriva och
tillhandahålla det svenska trycket och förvärva utländsk litteratur, fram-
ställa nationalbibliografiska produkter samt stödja svenskt biblioteksväsen
med centrala insatser.

KB har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att
givna mål uppnåtts.

Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 6 709 898 kr för
budgetåret 1993/94.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1995/96

Ramanslag 263 754 000 kr

Övrigt

Kungl. biblioteket tillförs 15 miljoner kronor som en särskild resurs
för subventionering av expeditionskostnader i samband med nettout-
låning av fjärrlån mellan forskningsbibliotek. Kungl. biblioteket
kommer att ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för utbetalningen av
medlen.

287

Resultatbedömning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

KB redovisar fullgjorda prestationer inom olika verksamhetsgrenar och
arbetar även med kvalitetsbedömning i anslutning till såväl sina över-
gripande mål som de olika verksamhetsmålen. KB:s roll som national-
bibliotek innebär, förutom uppgifter förknippade med att samla, beskriva,
bevara samt tillhandahålla svenskt och utländskt tryck, också olika typer
av utredningsarbete liksom samordningsuppgifter i förhållande till de
andra forskningsbiblioteken. KB har här tagit ett flertal initiativ, bl.a. för
att främja en öppnare dialog mellan dessa bibliotek och deras huvudmän.
KB medverkar också till att svenska forskningsbibliotek kan delta i EU-
projekt inom biblioteksområdet.

Slutsatser

Som tidigare anförts bör forskningsbiblioteken inte ta ut avgifter på
fjärrlån mellan bibliotek. Regeringen förordar att KB tillförs särskilda
medel, som subventionering av de ökade omkostnader som uppkommer
vid bibliotek med en större nettoutlåning. Regeringen avser att återkomma
med ett uppdrag till KB att utarbeta riktlinjer för utbetalningen av medlen.

Regeringen anser att den nordiska bibliotekarietjänsten vid Bibliothéque
Nordique, Bibliothéque Sainte Geneviéve i Paris bör besättas. Tjänsten
bör dock bekostas med de medel som står till KB:s förfogande.

Riksdagen har tidigare anvisat medel för inredning, utrustning och
tillkommande hyra i anslutning till KB:s om- och tillbyggnad. Fr.o.m.
budgetåret 1994/95 skall investeringar i inredning och utrustning, dvs.
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål, finansieras genom lån i
Riksgäldskontoret. Medel har beräknats under anslaget för hyra och för
lånekostnader.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

14. till Kungl. biblioteket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 263 754 000 kr.

D 14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1993/94 Utgift 5 882 1 17

1994/95 Anslag 7 598 000

1995/96 Förslag 11 971 000

varav 7 946 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Statens psykolo-
gisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) finansierar.

288

SPPB har ett nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom
ämnesområdena psykologi och pedagogik.

SPPB har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och
att givna mål uppnåtts.

Myndigheten har redovisat en utnyttjad anslagskredit om 64 808 kr för
budgetåret 1993/94.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1995/96

Ramanslag 11 971 000 kr

Resultatbedömning

SPPB har en analys av verksamheten baserad på under året genomförda
undersökningar. Dit hör en kartläggning av vilka som använder bibliote-
ket, en kvantitativ undersökning och en kvalitativ utvärdering av verksam-
heten. SPPB redovisar också målsättningar och prestationer när det gäller
dess funktion som ansvarsbibliotek. SPPB arbetar kontinuerligt med att
utveckla datafunktionerna inom biblioteket. SPPB prioriterar också det
internationella samarbetet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

15. till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 971 000 kr.

D 15. Arkivet för ljud och bild

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift 17 364 130

Anslag 21 478 000

Förslag 34 611 000

varav 22 982 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Arkivet för ljud
och bild (ALB) finansierar.

De övergripande målen för ALB är att möjliggöra forskning i svensk
kultur och samhälle genom att tillhandahålla den del av mediautbudet i
Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder.

19 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 9

ALB har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att
givna mål uppnåtts.

Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 3 395 000 kr för
budgetåret 1993/94.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1995/96

Ramanslag 34 611 000 kronor

Resultatbedömning

ALB har i sin redovisning utgått från de av regeringen fastställda verk-
samhetsmålen och har för varje mål kvantifierat insatserna för att därige-
nom få fram underlag för utvärdering av arbetsresultatet. ALB har också
arbetat med att utveckla kvalitetsaspekterna inom sitt verksamhetsområde.
I ett internationellt perspektiv framstår ALB som ledande då det gäller
insamling, dokumentation och framför allt tillhandahållande av samlingar-
na. ALB har ett väl fungerande samarbete med andra institutioner inom
näraliggande områden.

Slutsatser

ALB är för sin verksamhet helt beroende av sina olika anläggningssystem,
inte minst aktuell och väl fungerande in- och uppspelningsutrustning.
Sliten och föråldrad apparatur måste kunna ersättas och moderna system
såväl för arkivering som för distribution introduceras. Regeringen föreslår
att anslaget till ALB ökas med medel för finansiering av lånekostnader i
enlighet med den investeringsplan som arkivet presenterat.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

16. till A rkivet för ljud och bild för budgetåret 1995/96 anvisar ett ra-
manslag på 34 611 000 kr.

290

D 16. Institutet för rymdfysik

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

32 327 199

38 405 000

57 600 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

varav 38 468 000 beräknats för juli 1995-juni 1996

Från anslaget betalas kostnader för att skapa förutsättningar för och be-
driva forskning inom området rymdfysik.

Det övergripande målet för Institutet för rymdfysik (IRF) är att inom sitt
verksamhetsområde bedriva effektiv verksamhet på hög internationell
nivå.

IRF har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att
verksamheten utvecklas mot uppställda mål.

Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 5 059 544 kr för
budgetåret 1993/94.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar utöver påpekan-
det att IRF:s årsredovisning inte lämnats inom föreskriven tid.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1995/96

Ramanslag 57 600 000 kr

R esultatbedöm ning

IRF:s verksamhet har högt internationellt intresse. Erbjudandet att delta
i nätverket International Space University bekräftar detta.

Verksamhetens uppbyggnad är ej så flexibel som högskolornas och
möjligheten att styra mot förändrade mål begränsad.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

17. till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-
anslag på 57 600 000 kr.

291

D 17. Polarforskningssekretariatet

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Utgift	1993/94	18 128 044
Anslag	1994/95	21 100 000
Förslag	1995/96	31 710 000
	varav 20 567 000 beräknats för juli 1995-juni 1996

Från anslaget betalas kostnader för planering, genomförande och främjan-
de av svensk polarforskning i Antarktis och Arktis.

De övergripande målen för Polarforskningssekretariatet (PFS) är att
främja och samordna svensk polarforskning på en hög internationell nivå.

Då verksamheten präglas av en mycket ojämn kostnadsfördelning över
tiden till följd av stor belastning vid genomförandet av expeditioner
anhåller PFS om flexibilitet i anslagskonstruktionen samt om att under
budgetåret 1995/96 få disponera vissa medel av 1997 års anslag.

PFS har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att
givna mål uppnåtts.

Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 2 436 000 kr för
budgetåret 1993/94.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar utöver påpekan-
det att PFS:s årsredovisning inte lämnats inom föreskriven tid.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resureer 1995/96

Ramanslag 31 710 000 kr

Resultatbedömning

Polarforskningssekretariatets årsredovising visar hur arbetet bedrivs för att
nå egna och av regeringen uppställda mål. Under budgetperioden har
expeditioner till Antarktis och Arktis genomförts i internationell sam-
verkan.

Slutsatser

Regeringen föreslår att den får bemyndigande att pröva frågan om hur
kostnaderna för verksamheten skall fördelas mellan budgetåren 1995/96
och 1997. Eventuellt ökat behov av medel under budgetåret 1995/96
motsvaras av ett minskat behov av medel under budgetåret 1997. Sådana
förskjutningar bör tillgodoses genom tillfälliga omdispositioner av befint- 292

liga resurser.

Inom ramen för givna resurser och mål bör verksamheten anpassas till Prop. 1994/95:100
de förändringar som svensk forskning står inför. För att uppnå en aktiv Bil. 9
och långsiktig koordinering av expeditionsplanering och forskningsstöd,
bör PFS arbeta i mycket nära samverkan med berörda forskningsfinansiä-
rer.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

18. bemyndigar regeringen att genom tillfälliga omdispositioner av
nationella och internationella forskningsresurser täcka de eventuellt ökade
kostnader som uppstår under budgetåret 1995/96 och som motsvaras av
minskade kostnader under budgetåret 1997,

19. till Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 31 710 000 kr.

D 18. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan
Sverige och EU

1995/96 Förslag 11 901 000 (nytt anslag)

varav 7 927 000 beräknats för juli 1995-juni 1996

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Rådet för forsk-
nings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU (EU/FoU-rådet)
bedriver.

EU/FoU-rådet har till uppgift att svara för samordning inom landet av
det samarbete mellan Sverige och Europeiska unionen, EU, som avser
forskning och teknisk utveckling. Rådet skall vara nationellt kontaktorgan
för samarbetet.

Efter att ha inrättats 1992 som ett samarbetsorgan för berörda forsk-
ningsfinansierande myndigheter och forskningsråd delas fr.o.m. 1994/95
basfinansieringen (totalt 7,9 miljoner kronor) mellan Näringsdepartemen-
tets och Utbildningsdepartementets huvudtitlar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1995/96

Ramanslag 11 901 000 kr

293

R esultaibedömning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

EU/FoU-rådet har under de första verksamhetsåren haft stor betydelse för
utvecklingen av det svenska engagemanget i FoU-samarbetet med EU.
Verksamheten består främst av informationsförmedling, utbildning, sam-
manställning av beslutsunderlag, koordinering och service.

Betydelsen av EU/FoU-rådets verksamhet kommer att öka allteftersom
omfattningen av EU:s program liksom konkurrensen om de allt större
medlen inom EU:s FoU-budget ökar.

En mindre del av EU/FoU-rådets verksamhet avser funktion som huvud-
ansvarig myndighet för Sveriges engagemang i EG:s Joint Research
Centre. Som sådan har rådet genom regeringens beslut den 16 juni 1994
fått vissa uppgifter. Dessa, liksom de uppgifter som givits i förordningen
för EU/FoU-rådet, bör läggas till grund för målformulering samt styrning
och redovisning av rådets verksamhet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

20. till Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige
och EU för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 901 000 kr.

D 19. Europeisk forskningssamverkan

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

469 396 598

477 355 000

642 533 000

varav 428 356 000 beräknats för juli 1995-juni 1996

Anslaget skall täcka kostnader för svenskt deltagande i sådan europeisk
forskningssamverkan som regleras genom regeringsavtal. Inom anslaget
har inte, så som för innevarande budgetår, medel beräknats för program-
avgifter för EU:s forskningsprogram inklusive kostnader för Joint Rese-
arch Centre. Dessa kostnader täcks i stället genom Sveriges medlemsav-
gift till EU.

Från anslagspost 1. betalas kostnader för svenskt deltagande i dels den
europeiska rymdorganisationen ESA:s vetenskapliga program dels ESA:s
projekt för sondraketuppsändningar m.m. vid Esrange. Rymdstyrelsen
disponerar medlen.

Från anslagspost 2. betalas kostnader för Sveriges bidrag till den euro-
peiska kämforskningsorganisationen (CERN), den europeiska organisatio-
nen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO), det
allmänna programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbio-
logi (CEBM), CEBM:s program för ett europeiskt laboratorium för mole-
kylärbiologi (EMBL) samt den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF).

Från anslagspost 2. betalas vidare vissa kostnader för svenskt deltagande
i EU:s ramprogram för forskning, främst särprogrammen Biotechnology,
Thermonuclear fusion och Human Capital and Mobility samt det fjärde

294

ramprogrammets Activity 4: Training and Mobility of Researchers.
Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) disponerar medlen under an-
slagspost 2.

Från anslagspost 3. betalas vissa kostnader för svenskt deltagande i
EU:s forskningsprogram Biomedicine and health. Medicinska forsknings-
rådet (MFR) disponerar medlen.

Från anslagspost 4. betalas kostnader för svenskt deltagande i EU:s
forskningsprogram Targeted socio-economic research. Humanistisk-sam-
hällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) disponerar medlen.

Från anslagspost 5. betalas kostnader för svenskt deltagande i EU:s
forskningsprogram Targeted socio-economic research.

Från anslagspost 5. betalas även kostnader för Sveriges bidrag till
Internationella institutet för tillämpad systemanalys (HASA). Forsknings-
rådsnämnden (FRN) disponerar medlen under anslagspost 5.

Från anslagspost 6. betalas kostnader för tull och mervärdesskatt på
varor och tjänster för European Incoherent Scatter Facility (EISCAT).
Länsstyrelsen i Norrbottens län disponerar medlen.

Medel från anslagspost 7. utbetalas av Kammarkollegiet efter beslut av
regeringen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Anslagspost

Anslag

1994/95

1. Rymdforskning

2. Samarbete inom NFR:s område

3. Samarbete inom MFR:s område

4. EG:s Joint Research Centre

5. HASA

6. EISCAT

7. Till regeringens disposition

106 100 000

274 200 000

4 800 000

27 000 000

5 000 000

1 400 000

58 855 000

Summa

477 355 000

Myndigheten har redovisat en utnyttjad anslagskredit om 23 501 598 kr
för budgetåret 1993/94.

Regeringens överväganden

S am m anfaitn ing

Resurser 1995/96

Ramanslag 642 533 000 kr

295

1. Rymdforskning

2. Samarbete inom NFR:s område

143 100 000

296 000 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

3. Samarbete inom MFR:s område

7 200 000

4. Samarbete inom HSFR:s område

1 500 000

5. Samarbete inom FRN:s område

10 500 000

6. EISCAT

2 100 000

7. Till regeringens disp.

182 133 000

Resultatbedömning

Kostnaderna för det internationella samarbetet beror av internationella
överenskommelser, i allmänhet på regeringsnivå. De svenska kostnaderna
påverkas av variationer i kronans värde. De olika myndigheternas års-
redovisningar visar att det finns visst utrymme att styra verksamheten och
redovisa denna mot av regeringen och av myndigheterna uppställda verk-
samhetsmål.

Slutsatser

Regeringen har genom beslut den 16 juni 1994 utsett bl.a. NFR, MFR,
HSFR och FRN till huvudansvariga myndigheter för angivna särprogram
inom EG:s FoU-samarbete. Samtidigt angavs myndigheternas uppgifter
angående bl.a. stöd och service till forskare som deltar i eller förbereder
deltagande i samarbetet. Medel har under anslagsposterna 2-5 beräknats
för kostnader för sådan verksamhet.

Ansvariga myndigheter bör, med utgångspunkt i de av regeringen
angivna målen, ytterligare utveckla metoder för att redovisa resultaten från
verksamheten. Inom ramen för vad respektive internationella avtal medger
bör verksamheten och det svenska deltagandet styras mot uppsatta mål
och efter givna riktlinjer.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

21. till Europeisk forskningssamverkan förbudgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 642 533 000 kr.

D 20. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

189 311 515

109 748 000

61 554 000

Reservation

249 317 771

varav 40 975 000 beräknats för juli 1995-juni 1996

Från anslagspost 1. betalas kostnader för forskarstipendier och bilateralt
forskningssamarbete. Svenska institutet disponerar medlen.

296

Från anslagspost 2. betalas vissa kostnader för infrastrukturella åtgärder,
särskilda undersökningar inom FoU-området samt lokalkostnader för
Nordiska institutet för samhällsplanering.

För budgetåret 1994/95 betalades från förevarande anslag den första
verksamheten för Rådet för högpresterande datorsystem (HPDR). Kost-
naden för HPDR:s verksamhet har för budgetåret 1995/96 beräknats inom
Teknikvetenskapliga forskningsrådets anslag.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 61 554 000 kr

1. Forskarutbyte med utlandet

2. Till regeringens disposition

29 088 000

32 466 000

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

22. till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 61 554 000 kr.

297

D 21. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

35 678 000

36 595 000

78 799 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

varav 52 907 000 beräknats för juli 1995-juni 1996

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 78 799 000 kr

1. Bidrag till Vetenskapsakademien

2. Bidrag till Svenska institutet i Rom

3. Bidrag till Svenska institutet i Athen

4. Bidrag till Svenska forsknings-
institutet i Istanbul

5. Nämnden för svensk-amerikanskt
forskarutbyte

6. Institutet för framtidsstudier (nytt)

42 233 000

9 629 000

2 885 000

2 582 000

3 905 000

17 565 000

Slutsatser

Riksdagen fattade med anledning av prop. 1993/94:177 om Utbildning
och forskning Kvalitet och konkurrenskraft (bet,1993/94:UbU12, rskr.
1993/94:399)ett principbeslut om förstärkningar och utökning av verksam-
heten vid de svenska medelhavsinstituten. Regeringen har i enlighet med
riksdagens beslut, inom de för budgetåret 1994/95 beviljade budgetramar-
na, avsatt medel för förstärkningar för de svenska medelhavsinstituten.
Regeringen förordar att denna anslagsnivå bibehålies.

Från Utrikesdepartementets huvudtitel har medel avseende Svenska
forskningsinstitutets lokaler i Istanbul överförts till förevarande anslag,
anslagsposten 4 (+ 318 000 kr).

Beredningsans varet för ärenden som rör Institutet för framtidsstudier
ligger fr.o.m. innevarande budgetår på Utbildningsdepartementet. Verk-
samheten vid institutet har utvärderats vad gäller måluppfyllelse, kvalitet
och relevans. Utvärderingsrapporten överlämnades till Utbildningsdeparte-
mentet i november 1994. Rapporten är för närvarande föremål för remiss-
behandling.

298

Förslag till riksdagsbeslut	Prop. 1994/95:100
Regeringen föreslår att riksdagen	Bil. 9

23. till Vissa bidrag för forskningsändamål förbudgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 78 799 000 kr.

D 22. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

100 708 956

112 827 000

158 390 000

Reservation

9 291 043

varav 104 927 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996

Medlen disponeras och fördelas av Forskningsrådsnämnden (FRN) för
dyrbar vetenskaplig utrustning.

FRN skall i samverkan med andra forskningsfinansiärer fördela medel
för vetenskaplig utrustning som kostar mer än 2 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

FRN:s årsredovisning visar att nämnden under 1993/94 har beslutat om
nya åtaganden för sammanlagt 102,6 miljoner kronor som skall finaniseras
under perioden 1993/94 - 1995/96. Av beloppet avser 48,8 miljoner
kronor utrustning som kostar minst 10 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

24. till Dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 158 390 000 kr.

299

E Studiestöd m.m.

Inledning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Regeringen har tillkallat en parlamentariskt sammansatt kommitté som har
fått i uppdrag att dra upp riktlinjer för en reformering av studiestödssyste-
met (dir. 1994/95:148). Den viktigaste uppgiften för kommittén är att
undersöka förutsättningarna för ett mer sammanhållet studiestödssystem,
som innefattar stödformer inom både Utbildningsdepartementets och
Arbetsmarknadsdepartementets område. Studiehjälpen, dvs. studiestödet
för studerande under 20 år i gymnasieskolan och annan gymnasial ut-
bildning, ingår däremot inte i uppdraget.

Beslutet att låta utreda studiestödet kan inte föranleda att området
undantas från krav på besparingar. Förslag läggs som innebär utgifts-
minskningar inom flertalet stödformer.

	Anvisat 1993/94	Anvisat 1994/95	Förslag 1995/96	varav beräknat för juli 95-juni 96	Beräknad besparing 1997'	Beräknad besparing 1998'
E. Studiestöd	9 737	10 316	15 171	10 070	-197	-163
Särskilda arbets-	3323	2891	4743	4087
marknadsinsatser
Summa	13 050	13 207	19 914	14 157

1 Prisnivå 1995/96

300

Resultatinformation

	Antal studerande	Utbetalda belopp 1993/94, Mkr
	Antal studerande	Bidrag	Lån
Studiehjälp	315 000	2 256	-
Studiemedel - gymnasial utb.	49 200	576	962
- högskoleutb.	189 600	2 734	5 038
- utlandsstudier	14 300	180	691
Svux	18 400	1 159	177
Svuxa	45 500	1 932	332
Korttidsstudie- stöd o intemat- bidrag	15 000	35	—
Timersättning	2 400	47	-
Stöd vid tecken- språksutbildning	700	5	-
Källa: CSN

E 1 Centrala studiestödsnämnden m.m.

199594 269 411 621

199495 180 358 000

1995-96 265 662 000

varav 181 622 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Inkomster hos Centrala studiestödsnämnden (CSN), som redovisas på
statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offentlig-
rättsliga avgifter, beräknas till 86,8 miljoner kronor för budgetåret
1995/96.

De övergripande målen för CSN är att som förvaltningsmyndighet för
studiesociala frågor

- följa upp och utvärdera de skilda studiestödssystemen,

- ta fram underlag och förslag för utveckling av det studiesociala om-
rådet,

- på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt svara för hanteringen
av beviljning och återbetalning av studiestöd,

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

301

- fullgöra uppgifter enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemut- Prop. 1994/95:100

rustning för flyktingar och vissa andra utlänningar, Bil. 9

- fullgöra uppgifter enligt lagen (1993:719) om särskilt studielån för
den som genomgår arbetsmarknadsutbildning, förordningen (1993:722) om
särskilt studielån och särskild dagpenning för den som genomgår arbets-
marknadsutbildning och förordningen (1987:406) om arbetsmark-
nadsutbildning.

För CSN har satts upp följande verksamhetsmål

- att höja kvaliteten i verksamheten i syfte att garantera stor rättssäker-
het för den enskilde

- att förbättra sin verksamhet så att studerande och låntagare ges en,
utifrån deras utgångspunkt, tillfredsställande service. Härvid bör särskild
vikt fästas vid en förkortning av handläggningstiden vid beviljning av
studiestöd samt vid en förbättrad telefonservice gentemot allmänheten

- att förbättra sin medelshantering under treårsperioden 1993/94 -
1995/96 motsvarande 100 miljoner kronor, bl.a. genom ökad satsning på
återkravsområdet, och därigenom nedbringa statens räntekostnader

- att fortsätta att öka produktiviteten för hela organisationen

- att förbättra kostnadseffektiviteten för hela organisationen

- att förbättra kostnadseffektiviteten inom ADB-området samt moderni-

sera och effektivisera ADB-rutinema

- att öka insatserna på det personaladministrativa området för att bl.a.
reducera korttidssjukfrånvaron med två dagar per anställd och år samt
även reducera långtidssjukfrånvaron.

Å rsredovisning

Av CSN:s årsredovisning framgår att de senaste årens volymökning
kulminerat under budgetåret 1993/94. Enbart antalet ansökningsärenden
ökade med 97 000 eller 15 %. Med denna utveckling har också följt en
kraftig ökning av t.ex. antalet telefonsamtal. Härtill kommer problemet
med arbetsanhopning under vissa perioder.

Under året har 676 000 personer erhållit studiestöd i någon form och
26 000 hemutrustningslån för flyktingar. Antalet lån som förvaltas av
CSN uppgick till 1 271 000.

CSN framhåller att efterfrågan på individuell information ökat i fråga
om både studiestödsregler och anstånd med återbetalning av lån, bl.a. till
följd av arbetslöshetssituationen. Myndigheten har stått för ansvaret
gentemot de studerande, samtidigt som det under vissa perioder har varit
svårt att i tid få erforderliga uppgifter för handläggningen från t.ex. kom-
vux och arbetslöshetskassor. Behandlingstiden för ansökningsärenden och
tillgängligheten via telefon och besök har tillhört de kritiska delarna i
verksamheten. Telefonservicen har under vissa perioder inte fungerat
tillfredsställande.

CSN har emellertid vidtagit olika åtgärder för att bemästra situationen 302

genom bland annat ytterligare anpassning av teknik och arbetsrutiner.

Trots volymökningen har man i stort sett kunnat hälla det uppsatta målet
om en behandlingstid för ansökningsärenden på tre veckor. I normalfallet
har handläggningstiden varit omkring en vecka.

Genom den nya telefontekniken har det blivit möjligt att flytta över
samtal från överbelastade kontor till kontor med viss ledig kapacitet. Ett
talsvarssystem har tagits i drift. Omfattande arbete har också gjorts för att
utveckla myndighetens ADB-system. En fortsatt översyn och modernise-
ring av hela ADB-systemet pågår.

De olika insatser som gjorts för att öka effektivitetsvinsterna i kassahåll-
ningen har gett ett resultat på 87 miljoner kronor. Produktiviteten har i
förhållande till 1990/91 ökat med i genomsnitt 5 % per år. CSN pekar på
att mycket av det utvecklingsarbete som bedrivs kommer att öka totalef-
fektiviteten, medan produktivitetsutvecklingen kan komma att visa ett
negativt resultat. Som exempel nämns samarbetet med högskolans an-
tagningssystem, som kommer att leda till ett förenklat ansökningsför-
farande genom att en förprintad studiemedelsansökan skickas ut efter en
elektronisk signal till CSN:s system.

Myndigheten har under året lagt ned betydande resurser på en gransk-
ning av kvaliteten i handläggningen. Arbetet fortsätter med inriktningen
att stärka kompetensen på området.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Revisionsberättelsen

Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt
är rättvisande. De ekonomiadministrativa rutinerna har förbättrats. RRV
pekar dock på att utvecklingen mot en god kvalitet i redovisningen och
bra intemkontroll måste fortsätta. Vidare konstaterar RRV att CSN över-
skridit den reservationsvis betecknade anslagsposten Särskilt vuxenstudies-
töd under anslaget Vuxenstudiestöd med 30 miljoner kronor. RRV anser
att CSN bör ändra sina rutiner för beviljning och utbetalning av vuxenstu-
diestöd eller verka för ändrade förutsättningar vad gäller beviljning av
vuxenstudiestöd.

Regeringens överväganden

Samm anfattn ing

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga
fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag

Beräknade avgiftsinkomster

265 622 000 kr

208 000 000 kr

303

R esultaibedöm ning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

CSN har under budgetåret 1993/94 fortsatt arbetet med rationalisering av
verksamheten. Myndigheten har dels uppnått besparingskraven, dels
hanterat kraftigt ökade ärendevolymer inom ramen för givna resurser. Den
flexibla organisationen och beredskapen till förändringar har gjort att
myndigheten visat sig kunna införliva nya uppgifter i verksamheten på
mycket kort tid. De resultat som nåtts och den inriktning som redovisats
för det fortsatta arbetet bedöms som tillfredsställande.

När det gäller överskridandet av anslagspost under anslaget Vuxenstu-
diestöd, som aktualiserats i RRV:s revisionsberättelse, kommer regeringen
att vidta åtgärder efter det att CSN har inkommit med synpunkter.

Slutsats

Regeringen anser att de riktlinjer som lagts fast för budgetperioden
1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Någon neddragning av myndighetens
resurser bör inte göras. De effektivitetskrav som ställts har nåtts gott och
väl genom att CSN inte kompenserats för volymökningar.

Övrigt

Regeringen har tidigare i denna proposition föreslagit extra utbildnings-
platser m.m. med anledning av arbetsmarknadssituationen. För admini-
stration av det ökade antalet studiestödsärenden bör CSN anvisas 18
miljoner kronor.

För informationsinsatser till studerande utomlands har avsatts 6,3 miljo-
ner kronor under budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:150 bil.8,
bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:456). Regeringen föreslår att denna
informationsinsats inte genomförs och att en reducering av anslaget görs
med motsvarande belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1995/96 an-
visar ett ramanslag på 265 622 000 kr.

E 2 Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet

199495 Anslag

1995/96 Förslag

1 000

304

Kostnaderna för verksamheten med återbetalning av studiestöd skall i Prop.
princip täckas genom avgifter. Under budgetåret 1994/95 beräknas in- Bil. 9
komstema av avgifter uppgå till 134 miljoner kronor.

1994/95:100

Regeringens överväganden

CSN beräknar inkomsterna från avgifterna till ca 208 miljoner kronor
under budgetperioden juli 1995 - december 1996. CSN beräknar vidare
att kostnaderna för återbetalningsverksamheten i stort sett täcks av in-
komsterna. Regeringen gör samma bedömning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2. till Centrala studiestödsncimndens återbetalningsverksamhet för
budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1000 kr.

E 3 Studiehjälp m.m.

19934)4

19944)5

19954)6

Utgift 2 255 777 796

Anslag 2 385 532 000

Förslag 2 752 293 000

varav 1 976 173 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas utgifter enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349) för
studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg.
Vidare betalas från anslaget - enligt särskild förordning (CSNFS 1983:17)
- ersättning till svenska elever utomlands för dagliga resor.

Regeringens överväganden

Studiebidrag

Studiehjälp lämnas enligt 3 kap. 5 § studiestödslagen för sådan del av
läsår under vilken den studerande bedriver studier. Vidare kan studiehjälp
och extra tillägg lämnas för annan tid än läsår enligt närmare föreskrifter
av regeringen eller CSN. För närvarande lämnas studiebidrag i regel för
tio månader under ett år.

Studiebidraget, som är beloppsmässigt samordnat med det allmänna
barnbidraget, är för närvarande 750 kronor per månad.

Regeringen föreslår att studiebidrag skall lämnas endast under tid då
studier bedrivs. Läsåret i gymnasieskolan är normalt något över nio
månader. Studiebidrag bör då lämnas för nio månader. Förslaget föran-
leder en ändring av 3 kap. 5 § studiestödslagen och i föreskrifter av rege-
ringen.

305

20 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 9

Ändringen medför en besparing på 207,5 miljoner kronor under budget-
perioden juli 1995 - december 1996.

Under femte huvudtiteln (Socialdepartementet) föreslår regeringen en
sänkning av det allmänna barnbidraget från 750 till 625 kr per månad från
och med den 1 januari 1996. Frågan om någon form av kompensation för
familjer med en ensamboende förälder skall beredas ytterligare. En mot-
svarande sänkning bör ske av studiebidraget i studiehjälpen, vilket innebär
en ytterligare besparing på 267 miljoner kronor under 18-månadersperio-
den. Förslaget kräver en ändring av 3 kap. 6 § studiestödslagen
(1973:349).

I likhet med CSN räknar regeringen med att 307 400 studerande under
läsåret 1995/96 och 308 500 under läsåret 1996/97 kommer att få studie-
bidrag. Totalt beräknas kostnaden till 2 433,3 miljoner kronor under
budgetåret 1995/96, varav för juli 1995 - juni 1996 1 719,4 miljoner
kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

A rbetsmarknadspolitiska åtgärder

På annat ställe i denna proposition föreslås resurser motsvarande 16 000
platser för ett tredje gymnasieår för ungdomar som genomfört en tvåårig
gymnasieutbildning och 1 500 platser för ett gymnasialt basår i komvux,
varav 750 beräknas för studerande under 20 år. Vidare föreslås att ett
särskilt stipendium på 10 000 kr lämnas till studerande som fullföljer
basåret i komvux med godkänt resultat. Kostnaderna för studiehjälp
beräknas till 97,7 miljoner kronor och för stipendier till 15 miljoner
kronor för perioden juli 1995 - juni 1996.

Extra tillägg

Enligt nuvarande regler beviljas extra tillägg med 855, 570 eller 285 kr
i månaden beroende på familjens ekonomiska situation. Det högsta be-
loppet beviljas om det ekonomiska underlaget är lägre än 85 000 kr. När
det ekonomiska underlaget överstiger 125 000 kr kan tillägget inte bevil-
jas.

Extra tillägg lämnas liksom studiebidrag normalt för tio månader under
ett år. I likhet med vad som föreslås för studiebidrag bör tillägget betalas
ut enbart under tid då studier bedrivs, eller för nio månader under ett
normalläsår. Besparingen uppgår till 11,4 miljoner kronor. Förslaget bör
föranleda en ändring av 3 kap. 5 § studiestödslagen.

CSN bedömer att antalet elever som får extra tillägg kommer att uppgå
till 18 500 under budgetåret 1995/96. Regeringen gör samma bedömning.
Medelsbehovet uppgår till 148 miljoner kronor för budgetperioden juli
1995 - december 1996.

306

Inackorderingstillägg

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Enligt nuvarande regler beviljas inackorderingstillägg till studerande
utanför det offentliga skolväsendet (folkhögskolor, fristående skolor,
riksinternatskolor m.fl.) med lägst 1 170 kr och högst 2 350 kr per månad
beroende på avståndet mellan hemmet och skolan. Regeringen föreslår att
det lägsta beloppet justeras till 1 190 kr, vilket motsvarar det belopp som
lägst skall betalas ut till elever i gymnasieskolan som enligt 5 kap. 33 §
skollagen (1985:1100) uppbär kontant stöd (1/30 av basbeloppet). För-
slaget medför en ändring av 3 kap. 13 § studiestödslagen (1973:349).

Inackorderingstillägg beräknas betalas ut till 3 100 elever. Medelsbe-
hovet uppgår till 57,7 miljoner kronor.

Dagliga resor för studerande utomlands

Kostnaderna för dagliga resor till och från skolan för studerande utom-
lands beräknas till 560 000 kr.

Förslag till ändringar i studiestödslagen finns samlade under anslaget E
8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

3. till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags-
anslag på 2 752 293 000 kr.

E 4 Studiemedel

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

5 890 062 202

6 727 000 000”

11 053 125 000

varav 7 224 675 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

” Beräknade utgifter enligt Utbildningsdepartementet 6 567 000 000 kr.
Differensen på 95 miljoner kronor i förhållande till RRV:s prognos för
anslaget Studiemedel beror i huvudsak på olika ränteantaganden.

Från anslaget betalas utgifter dels för studiemedel i form av studiebidrag,
dels för räntesubventioner och för avskrivning av studielån som ingår som
en del i studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa, dels för avskrivning av studielån som ingått som en del i
studiehjälp enligt äldre bestämmelser.

Från anslaget betalas dessutom kostnader för avskrivning och inlösen
av vissa studielån med statlig kreditgaranti i enlighet med kungörelsen
(1961:384) om avskrivning av lån för studier eller på grund av att låntaga-
ren avlidit eller varit varaktigt betalningsoförmögen.

307

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Under 1995 är det maximala beloppet i studiemedlen 6 962 kr per månad,
varav 1 935 är bidrag.

Regeringen räknar med att omkring 31 000 studerande på gymnasial
nivå och 193 000 studerande på eftergymnasial nivå kommer att få studie-
medel under läsåret 1995/96. Kostnaden för studiebidrag beräknas uppgå
till 5 763 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, varav för tiden juli

1995 - juni 1996 till 3 812 miljoner kronor. Utgiften för räntesubventioner
och avskrivningar beräknas uppgå till 4 992 miljoner kronor, varav för
tiden juli 1995 - juni 1996 till 3 121 miljoner kronor. I beloppet är in-
kluderat studielån som beviljas som en del av särskilt vuxenstudiestöd och
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

A rbetsmarknadspolitiska åtgärder

Regeringen har på annan plats i denna proposition föreslagit att resurser
anvisas för 3 500 högskoleplatser utöver de 4 000 extra platser som
beslutats för våren 1995 och som ligger kvar under hösten 1995. Vidare
föreslås resurser för 150 platser vid Sveriges lantbruksuniversitet, 1 500
aspirantplatser, 25 000 platser i sommaruniversitet, 1 500 basårsplatser
inom högskolan samt 750 basårsplatser inom komvux. Vidare föreslås
1 000 platser under tre år inom språkområdet.

Kostnaderna för studiemedel beräknas uppgå till 296,4 miljoner kronor
för perioden juli 1995 - juni 1996 och för perioden juli 1995 - december

1996 till 305,1 miljoner kronor.

Studier utomlands i vissa fall

Regeringens förslag: Kravet på medborgarskap i 4 kap. 36 § studie-
stödslagen vid studier utom riket tas bort ur lagen.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 36 § studiestödslagen
(1973:349) kan studiemedel beviljas för studier utom riket endast till
svensk medborgare och under de förutsättningar som i övrigt föreskrivs
av regeringen eller CSN. Enligt 1 kap. 8 § skall dock sådana utländska
medborgare som kan härleda rättigheter från EES-avtalet ifråga om sociala
förmåner jämställas med svenska medborgare.

Studerandeutbytet mellan olika länder intensifieras. Många universitet
och högskolor i Sverige samarbetar med lärosäten i utlandet. Det före-
kommer att de studerande inhämtar en kurs eller en del av en kurs i en
svensk utbildning vid ett universitet eller en högskola utomlands.

Av CSN:s anslagsframställning framgår att studier utomlands i de fall
som här avses hittills har betraktats som studier vid den svenska läroan-
stalten och att de svenska reglerna tillämpats även för den utlandsförlagda

308

delen. De utländska medborgare som beviljats studiestöd för studier i Prop. 1994/95:100
Sverige har därmed kunnat behålla stödet vid studier utomlands. Bil. 9

Regeringen anser att de studerande som här avses även i fortsättningen
bör erhålla studiestöd vid studier utom riket, under förutsättning att studi-
erna varar högst ett år och utgör en del av utbildningen i Sverige. Några
ökade kostnader beräknas inte uppstå med hänsyn till tidigare praxis.

Bestämmelser om detta bör tas in i studiestödsförordningen (1973:418)
så att de förutsättningar som uppställs för rätt till studiemedel vid studier
utom riket regleras samlat. För att så skall kunna ske måste av författ-
ningstekniska skäl begränsningen till svenska medborgare i 4 kap. 36 §
första stycket studiestödslagen tas bort ur lagen.

Studiestöd under sjukdom

Nuvarande regler m.m.

Studiemedel lämnas för sådan del av läsår under vilken den studerande
bedriver studier. Studiemedel lämnas även för tid under vilken den stude-
rande är sjuk (4 kap. 10 § studiestödslagen). Med sjukperiod förstås tid
då den studerande på grund av sjukdom oavbrutet varit oförmögen att
bedriva studier. Sjukanmälan skall göras till försäkringskassan (FK).
Endast sjukperiod som godkänts av FK ger rätt till stöd (4 kap. 28-35 §§
studiestödslagen). Motsvarande bestämmelser gäller för studiehjälp, sär-
skilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
(svuxa). För studerande som har studiehjälp krävs dock inte någon an-
mälan till FK.

Enligt 8 kap. 17-19 §§ studiestödslagen behöver studielån som avser
den del av en sjukperiod som följer efter en karenstid om 14 dagar inte
återbetalas. Avskrivning görs av Centrala studiestödsnämnden (CSN) på
grundval av uppgifter om sjukperioder som lämnas av Riksförsäkringsver-
ket (RFV).

En studerande som har inkomster vid sidan av studierna har också rätt
till sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), men
sjukpenningen grundar sig då enbart på extra inkomster under studietid
eller ferier, s.k. studietids-SGI. Ordinarie SGI (sjukpenninggrundande
inkomst) är vilande under studietiden.

Antalet sjukanmälda studerande har inte registrerats de senaste åren,
men tidigare uppgifter visar att omkring 15 % av dem som uppbär studie-
stöd sjukanmäler sig under ett år. En del som är sjuka gör inte någon
anmälan. Antalet studerande som fått skuldavskrivning har varierat mellan
1 200 och 1 800 per termin under de senaste åren. Kalenderåret 1993
uppgick beloppet i avskrivning till 9,1 miljoner kronor.

309

CSN:s undersökning och förslag

CSN har genomfört en enkätundersökning bland studerande som fått
skuldreducering för sjukperioder under läsåret 1989/90, dvs. bland dem
som varit sjuka i mer än 14 dagar.

Resultaten visar att för drygt hälften var sjukperioden kortare än en
månad, medan 14 % var sjuka under längre tid än 3 månader. När det
gällde frågan om studier under sjukperioden framkom följande: 4 % hade
studerat i full omfattning; 55 % läste en del på egen hand, varav en del
också hade följt viss undervisning; 37 % studerade inte alls. På högskolor-
nas mer ”fria” utbildningsgångar hade de studerande avstått från studier
i större utsträckning än studerande vid mer bundna utbildningar.

Ca 15 % hade inte alls försenats i studierna. Drygt 36 % hade tagit igen
eller räknade med att ta igen förseningen. För 28 % innebar sjukdomen
att de måste gå om en del av utbildningen. Ca 16 % avbröt studierna. Av
dem som hade studerat i viss omfattning under sjukperioden hade 70 %
inte blivit försenade. Det var främst bland dem som varit sjuka i över tre
månader som förseningar eller avbrott inträtt. Merparten av alla som varit
sjuka under mindre tid än en månad hade klarat sig utan studieförsening.
En fjärdedel av alla som fått skuldreducering behövde ta mer lån.

För dem som får särskilt vuxenstudiestöd (svux) eller särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa (svuxa) är det totala beloppet (bidrag efter skatt +
lån) lika stort som utbildningsbidraget efter skatt. Vid reducering av skuld
på grund av sjukdom tas emellertid ingen hänsyn till skatteffekten. CSN
tar upp tanken om en lägre kompensation vid sjukdom för dem som har
svux.

En stor del av bristerna i försäkringen beror enligt CSN på att FK inte
har prövat studieoförmåga utan arbetsoförmåga. De personer som studerat
under en sjukperiod har förmodligen inte varit medvetna om att detta
strider mot bestämmelserna. Reglerna bör emellertid enligt CSN:s mening
inte vara utformade så att de avhåller från studier. Den som kan studera
i viss omfattning bör få göra det. CSN diskuterar därför tanken att den
studerande bör ansöka om skuldreducering och därvid göra troligt att han
eller hon åsamkats ytterligare skuldsättning på grund av sjukdomen. CSN
föreslår att hela ansvaret för sjukförsäkringen förs över till nämnden.

Regeringens bedömning: Ansvaret för sjukförsäkringen för stude-
rande bör även i fortsättningen åvila försäkringskassan och CSN ge-
mensamt. Sjukanmälan skall som nu göras till försäkringskassan,
som också godkänner sjukperioden. CSN svarar för utbetalning av
studiestödet och avskrivning av lånebelopp i aktuella fall.

Skälen för regeringens bedömning: Hos försäkringskassorna (FK) ut-
vecklas nu rutinerna för registrering och kontroll av sjukfall med inrikt-
ning mot en väsentligt ökad kvalitet i bedömningen. Läkarutlåtandena
skall i första hand ge upplysningar om graden av funktionsnedsättning
med utgångspunkt i den enskildes sysselsättning. Bedömningen när det

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

310

gäller studerande bör således avse om de kan bedriva studier eller inte.
Särskilda resurser har satsats på en betydande utökning av antalet för-
troendeläkare.

Tanken att ansvaret för studerandeförsäkringen i sin helhet skulle föras
över till CSN är regeringen inte beredd att biträda. Ett system med sju-
kanmälningar till CSN-kontoren skulle medföra en stor extra belastning
på organisationen. En viktig faktor i sammanhanget är att kassorna har
tillgång till bl.a. läkarkompetens och uppföljningsresurser. Hos kassorna
ligger också ansvaret för rehabiliteringsåtgärder.

Regeringens förslag: Karenstiden för avskrivning av studielån höjs
från 14 till 30 dagar. Lånebelopp som avser efterföljande dagar i
sjukperioden avskrivs. Avser studielånet del av särskilt vuxenstudie-
stöd eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa sker avskrivning
med 60 % av lånebeloppet.

Skälen för regeringens förslag: Av CSN:s redogörelse framgår att
systemet hittills inte fungerat helt tillfredsställande. Det gäller främst
skuldreduceringen. När det gäller rätten att behålla studiestödet under
sjukdom är resultaten inte lika oroande. CSN:s undersökning visar att en
stor del av dem som varit sjuka under mindre tid än en månad har stude-
rat under sjukskrivningsperioden. Därmed kan de sägas ha haft helt eller
delvis rätt till studiestödet på grund av studier och inte på grund av sjuk-
dom.

Ett alternativ i CSN:s framställning har varit att den nuvarande auto-
matiska avskrivningen på grundval av försäkringskassans uppgifter skulle
slopas helt och hållet. Avskrivning skulle i stället ske efter ansökan från
den studerande och endast i det fall då sjukdomen inneburit en merskuld-
sättning. Ett sådant förfarande skulle emellertid också skapa betydande
administrativt merarbete för CSN och inkludera svåra avvägningsfrågor.
Dessutom skulle förfarandet innebära en form av överprövning av för-
säkringskassans beslut. Regeringen avstår därför från att föreslå en sådan
ändring av reglerna.

Eftersom merparten av dem som varit sjukskrivna under kortare tid än
en månad inte försenats eller inte försenats nämnvärt i studierna är i
stället en ökning av karenstiden en rimlig åtgärd. Regeringen föreslår att
bestämmelsen i 8 kap. 18 § studiestödslagen (1973:349) ändras så att
avskrivning sker för de dagar i en sjukperiod som överstiger 30 dagar.
Genom hänvisningen till 8 kap. studiestödslagen i 5 § lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa kommer ändringen också att
gälla studerande som beviljas vuxenstudiestöd för arbetslösa. Även med
denna ändring, som innebär att självrisken ökar, torde det grundläggande
syftet med försäkringen - att vara ett skydd mot merskuldsättning vid
längre sjukperioder - uppfyllas. Liksom nu bör en eller flera sjukperioder
räknas som en sammanhängande sjukperiod, om den senare perioden
börjar inom 20 dagar efter den föregående perioden.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

311

För den som uppbär särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt vuxenstudie-
stöd för arbetslösa utgör lånedelen mellanskillnaden mellan utbildnings-
bidraget efter skatt och vuxenstudiebidraget efter skatt. Vid sjukdom
avskrivs hela lånedelen, vilket innebär en överkompensation för den
studerande. Den som t.ex. har utbildningsbidrag med 10 000 kr i månaden
betalar ca 2 800 kr i skatt. Nettobidraget är 7 200 kr. Vuxenstudiebidraget
efter skatt blir i detta fall 4 800 kr (6 500 - 1 700 kr) och lånedelen 2 400
kr. Efter avskrivning av lånedelen är ”nettobidraget” lika stort som i
utbildningsbidragssystemet, men den studerande har betalat 1 100 kr
mindre i skatt. Med hänsyn tagen till skatteeffekten bör avskrivning av lån
som ingår i vuxenstudiestöd ske med 60 % av lånebeloppet. Ett tillägg
med detta innehåll bör införas i 8 kap. 18 § studiestödslagen.

De föreslagna ändringarna beräknas medföra en besparing på 7 miljoner
kronor under budgetperioden juli 1995 - december 1996.

Det åligger CSN att följa upp effekterna av de nya reglerna.

Å terbetalningsfrågor

Regeringens förslag: Anstånd med återbetalning av studielån skall
inte längre ges under tid då en låntagare uppbär utbildningsbidrag
under arbetsmarknadsutbildning.

Möjlighet att få anstånd med återbetalning ges för yrkesofficersa-
spiranter. Studiemedel lämnas inte under utbildning till yrkesofficer.

Skälen för regeringens förslag: I det studielånesystem som gäller från
och med 1989 är återbetalningsskyldigheten relaterad till låntagarens
inkomst. Nedsättning (anstånd) ges endast vid mycket små inkomster. I
det äldre systemet med återbetalningspliktiga studiemedel ges anstånd helt
eller delvis enligt preciserade regler. I båda systemen har låntagaren rätt
till anstånd med återbetalningen om han eller hon återupptar studier och
uppbär studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxen-
studiestöd för arbetslösa, utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbild-
ning, utbildningsbidrag för doktorander eller fullgör viss militär utbild-
ning.

Utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning är lika stort som
arbetslöshetsersättningen. Det är inte rimligt att den som uppbär utbild-
ningsbidrag skall vara befriad från återbetalningsskyldighet av studielån,
medan den som har en motsvarande inkomst, t.ex. av förvärvsarbete eller
arbetslöshetsersättning, är återbetalningsskyldig. Regeringen föreslår att
bestämmelserna i 8 kap. 6 § studiestödslagen ändras så att nedsättning av
årsbeloppet inte skall ske om den återbetalningsskyldige uppbär utbild-
ningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning. Motsvarande ändring bör
göras i punkten 2 e i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om
ändring i studiestödslagen för det äldre lånesystemet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

312

Bestämmelserna bör anpassas också till att yrkesofficersaspiranter inte
längre är anställda under utbildningstiden. I likhet med reservofficersaspi-
rantema uppbär numera yrkesofficersaspirantema i huvudsak endast
ersättning motsvarande vad som lämnas till värnpliktiga under grundut-
bildning. Officersaspirantema bör därför jämställas ifråga om möjligheten
att få anstånd med återbetalning av studielån. Yrkesofficersaspiranter bör
liksom reservofficersaspiranter inte heller beviljas studiemedel under
utbildningstiden. Detta föranleder en ändring av 4 kap. 3 § studiestödsla-
gen.

Förslag till ändringar av studiestödslagen finns samlade under anslaget
E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

4. till Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags-
anslag på 11 053 125 000 kr.

E 5 Vuxenstudiestöd m.m

1993/94

199495

1995/96

Utgift 3 008 540 738

Anslag 3 688 230 000

Förslag 3 932 700 000

varav 3 575 400 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas utgifter för korttidsstudiestöd, intematbidrag och
särskilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag. Från anslaget be-
talas också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa i form av
vuxenstudiebidrag.

Regeringens överväganden

Korttidsstudiestöd och intematbidrag

Korttidsstudiestöd får beviljas till arbetstagare som deltar i studiecirklar,
i kurser i komvux och statens skolor för vuxna och i vissa s.k. korta
kurser vid folkhögskolor. Stöd lämnas för studier i svenska, engelska,
matematik och samhällskunskap på grundskole- och gymnasieskolenivå
samt för studier som syftar till att utveckla handikappades färdigheter och
kunskaper om handikappet. Korttidsstudiestödet ersätter förlorad arbetsför-
tjänst och uppgår till 73 kr per timme.

Intematbidrag kan beviljas till deltagare i korta kurser vid folkhögskolor
och vid statens skolor för vuxna för ovan nämnda studier. Bidraget, som
kan beviljas både till arbetstagare och icke arbetstagare, är 327 kr per
dygn.

313

Resurserna för stödet utnyttjas inte tillfullo. Av tillgängliga medel under Prop.
förra budgetåret, 61 miljoner kronor, utbetalades 34,9 miljoner kronor. Bil. 9
Med hänsyn till detta och mot bakgrund av behovet av besparingar i
statens utgifter anser regeringen att resurserna för korttidsstudiestöd och
intematbidrag bör minskas med 40 miljoner kronor under budgetperioden
juli 1995 - december 1996.

Regeringen föreslår vidare att korttidsstudiestödet räknas upp från 73 till
75 kr per timme. Ändring krävs i 5 kap. 5 § studiestödslagen (1973:349).

1994/95:100

Regeringens förslag: Fackliga organisationer och handikapporgani-
sationer skall kunna söka korttidsstudiestöd och intematbidrag
kollektivt.

Skälen för regeringens förslag: Korttidsstudiestöd och intematbidrag
beviljas efter ansökan från enskilda personer. Före den 1 juli 1992 var det
möjligt för fackliga organisationer att kollektivt ansöka om stöd för för-
delning bland arbetstagare. Regeringen anser att denna möjlighet bör
återinföras. Förfarandet med kollektiv ansökan innebär en administrativ
förenkling, främst genom att antalet ansökningar minskar. Samtidigt
underlättas rekryteringen till utbildning.

Möjligheten till kollektiv ansökan bör också införas för handikapporga-
nisationerna.

Förslaget kräver ändring i 5 kap. 4 § och 6 kap 4 § studiestödslagen
(1973:349) samt införande av en ny bestämmelse i 6 kap. 8 § samma lag.

Särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

Regeringens förslag: Bamtillägget i det särskilda vuxenstudiestödet
(svux) och i det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa (svuxa)
avskaffas.

Skälen för regeringens förslag: Bamtillägget i svux och svuxa utges för
bam upp till 16 års ålder och därefter om de fortfarande går kvar i grund-
skolan. Tillägget är ett skattepliktigt bidrag och uppgår under 1995 till
992 kr per månad och bam. Givetvis ger barnet också rätt till allmänt
barnbidrag.

Bamtillägget infördes år 1984 delvis mot bakgrund av att det fanns ett
bamtillägg i studiemedelssystemet. Studiemedlen kunde vid den tiden
uppgå till ett högre belopp än vuxenstudiestödet för studerande som hade
bam. Bamtillägget i studiemedelssystemet avskaffades emellertid 1989.
Någon motsvarighet finns inte heller i utbildningsbidragssystemet.

Vuxenstudiestödets nivå relateras inom vissa gränser till den tidigare
inkomsten. I ett sådant system är det knappast motiverat med hänsynsta-
ganden till t.ex. familjens storlek. Sådana förhållanden beaktas inom
ramen för familjepolitiken. Regeringen föreslår att bamtillägget i svux-

314

och svuxasystemen avskaffas. Besparingen beräknas till 280 miljoner
kronor för budgetperioden juli 1995 - december 1996. Förslaget kräver
ifråga om studiestödslagen (1973:349) dels att 7 kap. 7 c och 8 c §§
upphävs, dels ändring av 7 kap. 1 och 7 §§ samt i fråga om lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa att 2 § ändras.

I 7 kap. 11 och 14 §§ görs vissa tekniska och språkliga justeringar.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

På annat ställe i denna proposition föreslås att resurser anvisas för 34 500
platser under läsåret 1995/96 utöver de för våren 1995 beslutade 13 000
platserna som ligger kvar under hösten 1995. Vidare föreslås en förstärk-
ning till folkbildningen motsvarande 10 000 platser i folkhögskolan under
läsåret 1995/96. Resurser för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
(svuxa) beräknas till 2 687,7 miljoner kronor för perioden juli 1995 - juni
1996.

Medelsbehov

Regeringen har beslutat om återinförande av särskilt vuxenstudiestöd för
studerande vid de s.k. YTH-utbildningama fr.o.m. den 1 januari 1995.
Medelsbehovet till följd av denna förändring beräknas till 92,7 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96. Utgifterna under anslaget E.4 Studiemedel
m.m. beräknas i stället minska med 29 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att resurser avsätts för särskilt vuxenstudiestöd med
sammanlagt 1 093,7 miljoner kronor för budgetperioden juli 1995 - de-
cember 1996.

För särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa har beräknats 2 784,4 miljo-
ner kronor.

Medelsdisposition

Under anslaget för budgetåret 1995/96 bör tas upp 3 932;7 miljoner
kronor med följande fördelning:

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Korttidsstudiestöd och intematbidrag

Särskilt vuxenstudiestöd

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

Summa

Mkr

54,6

1 093,7

2 784,4

3 932,7

Förslag till ändring av studiestödslagen och lagen om särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa finns samlade under anslget E 8. Särskilt vuxenstu-
diestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar.

315

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

5. till Vuxenstudiestöd m.m. förbudgetåret 1995/96 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 3 932 700 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

E 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

51 409 017

71 000 000

186 249 000

varav 125 574 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas utgifter för timersättning vid svenskundervisning för
invandrare (sfi) och timersättning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux)
samt studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk.

Regeringens överväganden

Beloppet i timersättning bör räknas upp från nuvarande 73 till 75 kr per
timme. Det ankommer på regeringen att utfärda bestämmelser om detta.

Timersättning beräknas för ca 42 000 timmar i särvux och för ca
800 000 timmar i sfi under ett år. Kostnaderna under budgetåret 1995/96
beräknas till 4,7 miljoner kronor för studerande i särvux och till 87,7
miljoner kronor för studerande i sfi.

Under anslaget anvisas medel för försöksverksamhet med studiesocialt
stöd vid vissa kurser i teckenspråk. Stödet är avsett för föräldrar till döva
eller gravt hörselskadade bam som deltar i sådana kurser. För ändamålet
beräknas 14,9 miljoner kronor.

Under anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet föreslås inrättan-
de av ett särskilt bidrag inom Utbildningsdepartementets område för
elever vid riksgymnasiema i Örebro för döva och hörselskadade elever
samt svårt rörelsehindrade elever i särskilt Rh-anpassad utbildning. Det
särskilda bidrag som nu betalas ut enligt förordningen (1987:406) om
arbetsmarknadsutbildning upphör. Medel för ändamålet, som tidigare
beräknats under elfte huvudtitelns anslag A 2. Arbetmarknadspolitiska
åtgärder bör i fortsättningen anvisas under detta anslag. Beloppet uppgår
till 78,9 miljoner kronor för budgetperioden juli 1995 - december 1996.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

6. till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 186 249 000 kr.

316

E 7 Bidrag till vissa studiesociala ändamål

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

107 638 866

97 645 000

18 730 000

Prop.

Bil. 9

1994/95:100

varav 12 477 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas kostnader för stöd till produktion av studielitteratur
för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslekti-
ker. Vidare betalas från anslaget bidrag till vissa trafikföretag för resera-
batter för studerande samt reseersättning till studerande vid statens skolor
för vuxna.

Regeringens överväganden

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) bör få bemyndigande att
beställa sådan produktion av studentlitteratur som förfaller till betalning
under budgetåret 1997 till ett belopp av 5 miljoner kronor.

Kostnader för produktion av studielitteratur för studerande som är
synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker beräknas till 18 730 000 kr.

Centrala studiestödsnämnden (CSN)

Genom ett avtal mellan CSN och vissa trafikföretag erbjuds studerande
som beviljas studiestöd rabatterade priser på resor. De studerande erhåller
för ändamålet ett s.k. CSN-kort. För budgetåret 1994/95 har riksdagen
anvisat 81,2 miljoner kronor för reserabatter.

Enligt socialförsäkringsutskottets av riksdagen godkända uttalande (bet.
1993/94:SfU: 13, rskr. 1993/94:281) har regeringen i uppdrag att låta
utreda möjligheterna till ett samordnat system för resesubventioner inom
olika slag av utbildningar.

Mot bakgrund av behovet av besparingar i statens utgifter anser rege-
ringen att statliga bidrag inte längre skall anvisas för detta ändamål. CSN
bör emellertid vara oförhindrad att pröva möjligheterna att genom avgifts-
beläggning av CSN-kortet uppnå likartade förmåner för de studerande.

Studerande vid statens skolor för vuxna (SSV) som deltar i en under-
visningsperiod vid skolan kan få resekostnadsersättning för resa mellan
hemorten och studieorten tur och retur. Vid en av CSN genomförd enkät
bland studerande 1989/90 uppgav drygt hälften att det skulle vara nega-
tivt om ersättningen slopades, medan övriga ansåg att det inte skulle ha
någon större betydelse.

Regeringen föreslår att resekostnadsersättning till studerande vid SSV
inte längre skall lämnas. Förslaget kräver ifråga om studiestödslagen
(1973:349) dels att 3 kap. 14 §, 4 kap. 27 § och 7 kap. 16 § upphävs, dels
att rubriken närmast före 3 kap. 14 §, 4 kap. 27 § och 7 kap. 16 § skall

317

utgå, dels att 1 kap. 2, 3 och 5 §§, 7 kap 4 och 20 §§ ändras samt i fråga
om lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa att 2 §
ändras.

Besparingen under anslaget uppgår till 128,3 miljoner kronor under
budgetperioden juli 1995 - 31 december 1996.

Förslag till ändring av studiestödslagen och lagen om särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa finns samlade under anslaget E 8. Särskilt vuxenstu-
diestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

7. till Bidrag till vissa studiesociala ändamål förbudgetåret 1995/96 an-
visar ett förslagsanslag på 18 730 000 kr.

E 8 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

lärarutbildningar

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

136 494 224

57 000 000

85 580 000

varav 58 585 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas utgifter för vuxenstudiebidrag till studerande vid
utbildning som leder till specialpedagogexamen och påbyggnadsutbildning
till en sådan examen.

Regeringens överväganden

Under läsåret 1995/96 beräknas att ca 680 studerande kommer att beviljas
vuxenstudiebidrag med i genomsnittt 86 000 kr. Medelsbehovet för bud-
getåret 1995/96 beräknas uppgå till 85 580 000 kr.

Upprättade lagförslag

I enlighet med vad som anförts under anslagen E 3. Studiehjälp m.m., E
4. Studiemedel, E 5. Vuxenstudiestöd m.m. samt E 7. Bidrag till vissa
studiesociala ändamål har inom Utbildningsdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) och lag om
ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Lagförslagen bifogas som underbilagor 9.2 och 9.3.

318

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

8. antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349),

9. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

10. till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbild-
ningar anvisar ett förslagsanslag på 85 580 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

E 9 Studiearvode

1995/96 Nytt anslag (förslag) 1 620 000 000

varav 972 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Regeringens överväganden

Regeringen har på annan plats i denna proposition föreslagit att ytterligare
9 000 studerande skall kunna antas i högskolan under läsåret 1995/96 med
inriktning på naturvetenskap och teknik. Utbildningsplatserna är främst
avsedda för dem som inte tidigare har en naturvetenskapligt/tekniskt
inriktad högskoleutbildning och som har arbetslivserfarenhet. För att
åstadkomma ett tillräckligt stort intresse i målgruppen, i vilken många
kvinnor bör ingå, är det väsentligt att erbjuda mycket goda villkor. Det
gäller dels studiefinansieringen, dels villkoren till ledighet under studieti-
den för dem som har anställning.

De som antas till dessa naturvetenskapligt/tekniskt inriktade utbildningar
bör erbjudas en ny form av studiefinansiering, NT-arvode, under de två
första åren. Stipendiebeloppet bör uppgå till 12 000 kr per månad. Där-
efter bör finansieringen ske via studiemedel. Efter avslutad utbildning med
godkänt resultat bör en viss avskrivning av skulden kunna ske. Med denna
form av stöd bör incitamenten öka kraftigt för dem som har stadigvarande
inkomst och familj att genomgå utbildningen. Generösa regler för ledighet
bör också införas för att underlätta övergången till denna utbildning.
Minst fem års arbetslivserfarenhet skall vara ett villkor för att komma i
fråga för antagning. En övre åldersgräns på 45 år kommer att läggas fast.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen beträffande den närmare
utformningen av reglerna för stipendierna.

319

F Övriga ändamål

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

	Anvisat 1993/94	Anvisat 1994/95	Förslag 1995/96	varav beräknat för juli 95-juni 96	Beräknad besparing 1997*	Beräknad besparing 1998*
F. Övrigt	111	50	61	51	of	of
Särskilda arbets-			22
marknadsinsatser
Summa	111	72	61	51

' Prisnivå 1995/96

F 1. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

31 695 000

23 982 000

35 596 000

varav 34 608 000 beräknat för juli 1995-juni 1996.

År 1950 anslöt sig Sverige till Förenta Nationernas organisation för
utbildning, vetenskap och kultur, Unesco (Sveriges överenskommelser
med främmande makter 1950:114).

Enligt förordningen (1988:1462) med instruktion för Svenska unescorå-
det har rådet till uppgift att för Sveriges del vara ett sådant nationellt
samarbetsorgan enligt stadgan för Unesco, som förutsätts finnas för att
samordna de viktigaste nationella organen inom Unescos område med
organisationens verksamhet. Rådet skall främja Unescos verksamhet i
Sverige och stödja svenska insatser inom ramen för organisationens
program.

Medlemsländernas bidrag till Unescos reguljära budget fastställs av
Generalkonferensen, som hålls vart annat år. Vid Unescos nästa general-
konferens, den 28:e, hösten 1995 kommer årsbudgeten för 1996-97 att
fastställas. Den svenska andelen kalenderåret 1996 kommer enligt nu
föreliggande uppgifter att utgöra drygt 1,5%.

Avgiften till konventionen om världens natur och kulturarv samt bidra-
get till ICCROM uppgår vardera till 1% av Sveriges årsbidrag till Unesco.
Bidraget till Unescos Internationella kulturfond föreslås uppgå till 100 000
kr.

Sverige kommer att kandidera till Unescos styrelse vid Generalkon-
ferensen 1995.

Regeringens överväganden

Svenska Unescorådet har i sin årsredovisning anmält att årsbidraget till
Unesco utgjort drygt 1,5% istället för drygt 1% som tidigare redovisats,
varför anslaget måste justeras. Medel för ändamålet har därför omfördelats
inom Utbildningsdepartementets ram.

320

För årsbidrag till Unesco och andra bidrag och avgifter beräknas Prop. 1994/95:100

33 241 000 kr. För Svenska unescorådets kostnader inklusive Generalkon- Bil. 9
ferensen 1995 beräknas 2 355 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 35 596 000 kr.

F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

12 093 250

16 538 000

25 231 000

Reservation

3 606 750

varav 16 720 000 beräknat för juli 1995-juni 1996.

Regeringens överväganden

Myndigheterna inom Utbildningsdepartementets område arbetar i en allt
större utsträckning med utvecklings- och rationaliseringsfrågor. Det gäller
t.ex. utveckling av system som skall leda till effektiviseringar och kost-
nadsminskningar i myndigheternas verksamheter eller av system som ger
ökad tillgång till information nationellt och internationellt. Resurser för
sådana insatser anvisas normalt under respektive myndighetsanslag. Efter-
som många insatser till sin karaktär är sådana att de behöver en särskild
resursinsats under begränsad tid är det totalt sett mer rationellt att fort-
löpande pröva var resursinsatserna behövs mest. Anslaget avser medel till
tillfälliga förstärkningar för ovan nämnda ändamål. Också vissa andra
myndighetsövergripande verksamheter av tillfällig art bör kunna finans-
ieras från anslaget.

Under anslaget har 780 000 kr beräknats för utbildningsstatistik. Fick-
skolan och utbildningsstatistisk årsbok ger båda översiktlig information
om utbildning på alla nivåer i Sverige. Medel för översättning av ficksko-
lan till engelska, tyska och franska har också beräknats.

Som framgår av bilaga 8 till denna proposition föreslås ingen folk- och
bostadsräkning 1995. Inom Finansdepartementet förbereds frågan om
registerbaserad hushålls- och yrkesstatistik. Inför 1985 års folk- och
bostadsräkning beslöt riksdagen att ett register över befolkningens ut-
bildning skulle upprättas, där uppgifterna skulle hämtas från olika ut-
bildningsregister. Vid uppläggningen av registret framkom olika kvali-
tetsproblem. Därför inhämtades utbildningsuppgifter i 1990-års folk- och
bostadsräkning. Kvalitetsproblemen är nu lösta och registret har god
kvalitet utom när det gäller uppgifter om invandrare. 1 800 000 kr beräk-
321

21 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

nas därför under anslaget för en totalundersökning om invandrares ut-
bildning.

För statistik avseende offentliga utgifter inom utbildningssektom har
375 000 kr beräknats under bilaga 8, anslaget D 7. Statistiska central-
byrån: Statistik, register och prognoser.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2. till Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 25 231 000 kr.

322

Bilaga 9.1 Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs att 5 kap 9, 14 och 28 §§ skollagen
(1985:1100)1, bilaga 2 till lagen samt punkt 6 i övergångsbestämmelser-
na till lagen (1991:1107) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

9 §

Regeringen kan för vissa utbild-
ningar fastställa det område från
vilket sökanden i första hand skall
tas emot.

Regeringen far föreskriva att
vissa utbildningar skall utgöra spe-
cialutformade eller individuella
program som står öppna för sökan-
de från hela landet.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får för
vissa utbildningar fastställa det om-
råde från vilket sökanden i första
hand skall tas emot och hur många
platser dessa utbildningar får om-
fatta.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer far
föreskriva att vissa utbildningar
skall utgöra specialutformade eller
individuella program som står öpp-
na för sökande från hela landet och
hur många platser dessa utbildning-
ar får omfatta.

28 §

Ungdomar som är svårt rörelse-
hindrade har rätt att efter fullgjord
skolplikt få utbildning på ett natio-
nellt program på en sådan gym-
nasieskola med Rh-anpassad ut-
bildning som avses i 7 §. Rätten
gäller intill utgången av vårtermi-
nen det kalenderår då eleven fyller
21 år.

Om en elev har påbörjat utbild-
ning i en gymnasieskola med Rh-

Ungdomar som är svårt rörelse-
hindrade har, efter avslutad grund-
skoleutbildning eller motsvarande,
rätt att fa utbildning på ett natio-
nellt program på en sådan gym-
nasieskola med Rh-anpassad ut-
bildning som avses i 7 §. Utbild-
ningen skall påbörjas senast under
första halvåret det kalenderår då
eleven fyller 21 år.

' Lagen omtryckt 1991:1111.

323

Senaste lvdelse 1992:599.

anpassad utbildning före utgången
av vårterminen det kalenderår då
han fyller 21 år, skall han beredas
möjlighet att fortsätta utbildningen
till utgången av vårterminen det
kalenderår dä han fyller 23 år, om
det behövs för att slutföra utbild-
ningen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

6? En kommun eller ett landsting som under läsåret 1991/92 hade rätt
att anordna utbildning på linjer i gymnasieskolan far även efter den 1 juli
1992, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa linjer
med undantag för tvåårig ekonomisk och tvåårig teknisk linje. Intagning
till årskurs 1 far dock inte ske efter läsåret 1994/95.

Har elever tagits emot på linjer med stöd av första stycket, skall
utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den

Bestämmelserna om nationella program skall tillämpas beträffande
sådan utbildning på linjer som anordnas enligt första stycket

En kommun eller ett landsting
som under läsåret 1991/92 hade
rätt att anordna utbildning på speci-
alkurser i gymnasieskolan far även
efter den 1 juli 1992, som alterna-
tiv till de nationella programmen,
anordna dessa specialkurser Intag-
ning får dock inte ske efter läsåret
1994'95

Bestämmelserna om nationella program skall, såvitt avser mottagande
av sökande, intagning av elever, kostnader och interkommunal ersättning,
tillämpas beträffande utbildning på specialkurser som anordnas enligt
fjärde stycket om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

2. Bestämmelserna i bilaga 2 i dess lydelse före den 1 juli 1995 skall
fortfarande gälla i fråga om utbildning i gymnasieskolan som påbörjats
före den 1 juli 1995.

Senaste lydelse 1992:232.

324

Nuvarande lydelse

Bilaga 2 Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter för
gymnasieskolans treåriga nationella program för ämnen och totalt

Estetiskt Naturveten-	Samhällsvetenskaps-övrigi
program skapsprogram	program pro-
	gram
Natur- Teknisk	Ekono- Huma- Sam-
veten- gren	misk nistisk hälls-
skaplig	gren gren veten-
gren	skaplig
	gren

Ämnen:

Svenska	200	200	200	200	200	200	200
Engelska	150	150	150	150	150	150	110
Samhällskunskap	90	90	90	90	90	300	90
Religionskunskap	30	30	30	60	60	60	30
Matematik	150 300/240		300/240	200	150	200	110
Naturkunskap	30	30	30	100	100	100	30
Idrott och hälsa	80	130	80	130	130	130	80
Estetisk verksamhet	30	30	30	30	30	30	30
Historia	80	80	80	80	190	190
Filosofi		40/0		40/0	40	40
Psykologi		0/40		0/40	40	40
Geografi				50		140
Språk 2		190	190	190	190	190
Språk 3				0/190	190

Latin med allmän

språkkunskap/språk 4 240/190

Fördjupning i humaniora

eller samhällsvetenskap			60/110 60
Fysik	220	220
Kemi	180	140
Biologi	110	50
Estetiska ämnen 990
Ekonomiska ämnen		510/320
Miljökunskap	0/60	0/60
Tekniska ämnen	60	270
Yrkesämnen			1370
Individuella val 190	190	190 190	190 190 190

Lokalt tillägg/ämnes-

anknuten praktik	130	120	100	130	100	130 130
Summa under-
visningstid	2150	2150	2150	2150	2150	2150 2370
Specialarbete	30	30	30	30	30	30 30
Totalt	2180	2180	2180	2180	2180	2180 2400
Altemativstreck innebär val mellan alternativ				inom gren av program.

325

Föreslagen lydelse

Bilaga 2 Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter for
gymnasieskolans treåriga nationella program för ämnen och totalt

Estetiskt	Naturveten-	Samhällsvetenskaps-Övrig;
program	skapsprogram	program	pro-
			gram
	Natur- Teknisk	Ekono-	Huma- Sam-
	veten- gren	misk	nistisk hälls-
	skaplig	gren	gren veten-
	gren		skaplig
			gren

Ämnen:

Svenska	200	200	200	200	200	200	200
Engelska	150	150	150	150	150	150	110
S amhäl 1 skunskap	90	90	90	90	90	300	90
Religionskunskap	30	30	30	60	60	60	30
Matematik	150 300/240		300/240	200	150	200	110
Naturkunskap	30	30	30	100	100	100	30
Idrott och hälsa	80	130	80	130	130	130	80
Estetisk verksamhet	30	30	30	30	30	30	30
Historia	80	80	80	80	190	190
Filosofi		40/0		40/0	40	40
Psykologi		0/40		0/40	40	40
Geografi				50		140
Språk 2		190	190	190	190	190
Språk 3				0/190	190

Latin med allmän

språkkunskap/språk 4 240/190

Fördjupning i humaniora

eller samhällsvetenskap			60/110 60
Fysik	220	220
Kemi	180	140
Biologi	110	50
Estetiska ämnen 990
Ekonomiska ämnen		510/320
Miljökunskap	0/60	0/60
Tekniska ämnen	60	270
Yrkesämnen			1370
Individuella val 190	190	190 190	190 190 190

Lokalt tillägg/ämnes-

anknuten praktik	110	100	80	110	80	110 110
Summa under-
visningstid	2130	2130	2130	2130	2130	2130 2350
Specialarbete	20	20	20	20	20	20 20
Totalt	2150	2150	2150	2150	2150	2150 2370

Altemativstreck innebär val mellan alternativ inom gren av program.

326

Förslag till Bilaga 9.2 Prop. 1994/95:100

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)!

dels att 3 kap 14 §, 4 kap. 27 § samt 7 kap. 7 c, 8 c och 16 §§ skall
upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 3 kap 14 §, 4 kap. 27 § och 7 kap

16 § skall utgå,

dels att 1 kap. 2, 3 och 5 §§, 3 kap. 5, 6 och 13 §§, 4 kap. 3 och 36
§§, 5 kap. 4 och 5 §§, 6 kap 4 §, 7 kap. 1, 4, 7, 11, 14 och 20 §§, 8 kap.
6 och 18 §§ samt punkt 2 e i övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:877) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 6 kap. 8 §, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap

2 §2

Studiehjälp består av studiebi-
drag, extra tillägg, inackorderings-
tillägg och resekostnadsersättning.

Studiehjälp består av studiebi-
drag, extra tillägg och inac-
korderingstillägg.

3 §3

Studiemedel består av studiebi- Studiemedel består av studiebi-
drag och studielån samt resekost- drag och studielån.
nadsersättning.

5 §4

Särskilt vuxenstudiestöd består av Särskilt vuxenstudiestöd består av
vuxenstudiebidrag och studielån vuxenstudiebidrag och studielån.
samt resekostnadsersättning.

3 kap.

5 §5

Studiehjälp utgår för sådan del av
läsår under vilket den studerande

Studiehjälp lämnas för de delar
av ett läsår under vilka den stude-

bedriver studier. Vidare kan studie-

’ Lagen omtryckt 1987:303.

Senaste lydelse 1992:400.

Senaste lydelse 1988:877.

4 Senaste lydelse 1988:877.

Senaste lydelse 1992:400.

rande bedriver studier.

327

hjälp i form av studiebidrag och
extra tillägg utgå för annan tid än
läsår enligt de närmare föreskrifter
som meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen
bestämmer.

Studiehjälp utgår även för tid
under vilken den studerande är sjuk
enligt vad som anges i 15 och
16 §§, om inte annat följer av be-
stämmelser som regeringen med-
delar

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Studiehjälp lämnas även för den
tid under vilken den studerande är
sjuk enligt vad som anges i 15 och
16 §§, om inte något annat följer
av bestämmelser som regeringen
meddelar.

Vid tillämpning av första stycket och bestämmelse som avses i andra
stycket beaktas endast hela, sammanhängande tidsperioder under ett
kalenderhalvår om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för
deltidsstuderande om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses omfatta
det antal dagar som bestämmes av regeringen eller myndighet som
regeringen utser. Detta antal dagar skall därvid anses infalla under det
eller de kalenderhalvår som bestämmes av regeringen eller myndighet
som regeringen utser

6 §6

Studiebidrag utgår med 750 kro- Studiebidrag lämnas med 625
nor i månaden. kronor i månaden.

Inackorderingstillägg lämnas med
lägst l 170 och högst 2 350 kronor
i månaden. Närmare föreskrifter
om inackorderingstillägg meddelas
av regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer.

§7

Inackorderingstillägg lämnas med
lägst 1 190 och högst 2 350 kronor
i månaden. Närmare föreskrifter
om inackorderingstillägg meddelas
av regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer.

4 kap

3 §8

Studiemedel får inte beviljas för
tid för vilken studiehjälp enligt
3 kap eller särskilt vuxenstudie-
stöd enligt 7 kap. redan har bevil-
jats.

Beviljas studerande studiehjälp

Studiemedel får inte beviljas för
den tid för vilken studiehjälp enligt
3 kap. eller särskilt vuxenstudie-
stöd enligt 7 kap. redan har bevil-
jats.

Om en studerande beviljas stu-

6 Senaste lydelse 1992:1432.

7 Senaste lydelse 1994:357.

Senaste lydelse 1994:000. (Prop 1994/95:6, bet. 1994/95:FöUl, rskr.
1994/95:78.)

328

eller särskilt vuxenstudiestöd för
sådan tid för vilken den studerande
redan har beviljats studiemedel, far
den studerande ej uppbära studie-
medlen för denna tid.

Studiemedel far ej heller beviljas
eller uppbäras för tid för vilken
utbildningsbidrag under arbets-
marknadsutbildning eller utbild-
ningsbidrag för doktorander utgår,
om ej annat följer av bestämmelse
som regeringen meddelar.

Studiemedel utgår inte för tid för
vilken den studerande tjänstgör
enligt lagen (1994:000) om total-
försvarsplikt eller fullgör utbildning
till reservofficer.

Studiemedel enligt detta kapitel
far beviljas svensk medborgare för
studier utom riket under de förut-
sättningar och med de belopp som
föreskrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen be-
stämmer

Studiemedel kan även utgå för
sjukperiod som avses i 28 § enligt
de närmare föreskrifter som med-
delas av regeringen.

diehjälp eller särskilt vuxenstudie-
stöd för en tid för vilken den stu-
derande redan har beviljats studie-
medel, far den studerande inte upp-
bära studiemedlen för denna tid.

Studiemedel far inte heller bevil-
jas eller uppbäras för den tid för
vilken utbildningsbidrag under ar-
betsmarknadsutbildning eller ut-
bildningsbidrag för doktorander
lämnas, om inte något annat följer
av bestämmelser som regeringen
meddelar.

Studiemedel lämnas inte för den
tid under vilken den studerande
tjänstgör enligt lagen (1994:000)
om totalförsvarsplikt eller fullgör
utbildning till reserv- elleryrkesof-
ficer.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

§9

Studiemedel enligt detta kapitel
far beviljas för studier utom riket
under de förutsättningar och med
de belopp som föreskrivs av rege-
ringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Studiemedel kan även lämnas för
en sjukperiod som avses i 28 § en-
ligt de närmare föreskrifter som
meddelas av regeringen.

5 kap.

4 ■

Korttidsstudiestöd beviljas efter

Ansökan ges in inom den tid och
i den ordning som bestäms av re-
geringen eller den myndighet som
regeringen utser. Om det finns

ansökan.

A nsökan kan göms av en arbets-
tagare eller av en facklig organisa-
tion eller en handikapporganisation
för fördelning mellan arbetstagare

Ansökan skall ges in inom den
tid och i den ordning som bestäms
av regeringen eller den myndighet
som regeringen utser. Om det finns

Senaste lydelse 1988:877.

329

Senaste lydelse 1992:400.

särskilda skäl far ansökan prövas särskilda skäl får en ansökan prö-
även om den kommit in för sent. vas även om den har kommit in för
sent

5 §“

Korttidsstudiestöd utgör 73 kro- Korttidsstudiestöd utgör 75 kro-
nor för varje timme. nor för varje timme.

6 kap.

4 §12

Intematbidrag beviljas efter ansökan.

’rop. 1994/95:100

iil. 9

Ansökan ges in inom den tid och
i den ordning som bestäms av re-
geringen eller den myndighet som
regeringen utser. Om det finns
särskilda skäl far ansökan prövas
även om den kommit in för sent

Ansökan kan göms av en stude-
rande, av en facklig organisation
för fördelning mellan arbetstagare
eller av en handikapporganisation
för fördelning mellan medlemmar.

Ansökan skall ges in inom den
tid och i den ordning som bestäms
av regeringen eller den myndighet
som regeringen utser. Om det finns
särskilda skäl får en ansökan prö-
vas även om den har kommit in för
sent.

8§

Om en facklig organisation eller
en handikapporganisation har an-
sökt om intematbidrag gäller andm
och tredje styckena.

Bidmget får betalas ut till organi-
sationen i stället för till den stude-
rande.

Bidmget skall motsvam den fak-
tiska kostnaden för resor, kost och
logi för den studerande. För varje
kurs får bidmgen dock aldrig be-
räknas till ett högre belopp än som
motsvarar 327 kronor i genomsnitt
för varje dygn och varje studerande
som har rätt till bidmget.

H Senaste lydelse 1994:357.

Senaste lydelse 1992:400.

330

7 kap.
IT

Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå
till studerande vid de läroanstalter
och utbildningar som regeringen
bestämmer. Regeringen far med-
dela föreskrifter om rätt till särskilt
vuxenstudiestöd för studerande vid
sådana lärarutbildningar till vilka
det finns ett behov av att förbättra
rekryteringen I sådana föreskrifter
far göras undantag från bestämmel-
serna i 3-5 a, 7, 7 c, 8, 8 a, 8 c
och 14 §§.

Om verkan av att studerande har
uppburit studiemedel för den tid
för vilken särskilt vuxenstudiestöd
utgår finns bestämmelser i 20 /.

Särskilt vuxenstudiestöd far ej
beviljas eller uppbäras för tid, för
vilken utbildningsbidrag under ar-
betsmarknadsutbildning eller ut-
bildningsbidrag för doktorander ut-
går, om ej annat följer av bestäm-
melse som regeringen meddelar.

4 §

Särskilt vuxenstudiestöd utgår i
form av vuxenstudiebidnag, studie-
lån och resekostnadsersättning.

Särskilt vuxenstudiestöd utgår
inte till studerande som uppenbart
inte är i ekonomiskt behov av stö-
det.

'7 §

Till en studerande som uppfyller
villkoren för ersättning från en
arbetslöshetskassa eller som under
den längsta tid som ersättning kan

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Särskilt vuxenstudiestöd kan läm-
nas till studerande vid de läroan-
stalter och utbildningar som rege-
ringen bestämmer. Regeringen far
meddela föreskrifter om rätt till
särskilt vuxenstudiestöd för stude-
rande vid sådana lärarutbildningar
till vilka det finns ett behov av att
förbättra rekryteringen. I sådana
föreskrifter far göras undantag från
bestämmelserna i 3-5 a, 7, 8, 8 a
och 14 §§.

I 20 § finns bestämmelser om
verkan av att en studerande har
uppburit studiemedel för den tid
för vilken särskilt vuxenstudiestöd
lämnas.

Särskilt vuxenstudiestöd far inte
beviljas eller uppbäras för den tid
för vilken utbildningsbidrag under
arbetsmarknadsutbildning eller ut-
bildningsbidrag för doktorander
lämnas, om inte något annat följer
av bestämmelser som regeringen
meddelar.

Särskilt vuxenstudiestöd lämnas
inte till en studerande som uppen-
bart inte är i ekonomiskt behov av
stödet.

Till en studerande som uppfyller
villkoren för ersättning från en
arbetslöshetskassa eller som under
den längsta tid som ersättning kan

Senaste lydelse 1993:220.

Senaste lydelse 1988:877. Andringen innebär bl.a. att första stycket
upphävs.

15 Senaste lydelse 1994:932.

331

betalas ut har uppburit ersättning
från någon arbetslöshetskassa eller
kontant arbetsmarknadsstöd i form

av dagpenning lämnas vuxenstudie-
stöd enligt 7 a, 7 b, 7 c och 8 b
§§•

Till annan studerande utgår sär-
skilt vuxenstudiestöd enligt bestäm-
melserna i 8, 8 a och 8 b §§.

betalas ut har uppburit ersättning
från någon arbetslöshetskassa eller
kontant arbetsmarknadsstöd i form

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

av dagpenning lämnas vuxenstudie-
stöd enligt 7 a, 7 b och 8 b §§.

Till en annan studerande lämnas
särskilt vuxenstudiestöd enligt be-
stämmelserna i 8, 8 a och 8 b §§.

H §

Vid beviljande av särskilt vuxenstudiestöd för studier på grundskolenivå
ges företräde åt sökande som har störst behov av utbildning och stöd.

Vid prövning enligt första stycket
tages särskild hänsyn till sökande
som har kort tidigare utbildning
och sökande som under lång tid
bedrivit verksamhet av det slag
som avses i 3 §. Särskild hänsyn
skall också tagas till om sökande
på grund av handikapp eller annan
omständighet har särskilt svårt att
bedriva studierna på fritid eller om
sökande har en betungande försörj-
ningsbörda

Mer än tio års verksamhet som
avses i 3 § far ej beaktas. Verk-
samhet på deltid jämställes med
verksamhet på heltid.

Den som tidigare har uppburit
särskilt vuxenstudiestöd för viss
utbildning på grundskolenivå och
som fullföljer denna utbildning, har
alltid företräde till fortsatt stöd om
ej annat följer av 5 § andra stycket
jämfört med 4 kap. 7 §. Företrädet
avser särskilt vuxenstudiestöd för
den tid som kräves för att slutföra
utbildningen i normal takt.

Vid prövning enligt första stycket
tas särskild hänsyn till en sökande
som har kort tidigare utbildning
och en sökande som under lång tid
bedrivit verksamhet av det slag
som avses i 3 §. Särskild hänsyn
skall också tas till om en sökande
på grund av handikapp eller någon
annan omständighet har särskilt
svårt att bedriva studierna på sin
fritid eller om en sökande har en
betungande försörjningsbörda.

Mer än tio års verksamhet som
avses i 3 § far inte beaktas. Verk-
samhet på deltid jämställs med
verksamhet på heltid.

En sökande som tidigare har upp-
burit särskilt vuxenstudiestöd för
viss utbildning på grundskolenivå
och som fullföljer denna utbild-
ning, har alltid företräde till fortsatt
stöd om inte något annat följer av
5 § tredje stycket jämfört med
4 kap. 7 §. Företrädet avser särskilt
vuxenstudiestöd för den tid som
krävs för att slutföra utbildningen i
normal takt.

14 §

Vid beviljande av särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå
ges företräde åt sökande som har störst behov av utbildning och stöd.

Vid prövning enligt första stycket
tages särskild hänsyn till sökande
som avser att komplettera sin tidi-
gare utbildning, om han därigenom
kan få kunskaper och färdigheter

Vid prövning enligt första stycket
tas särskild hänsyn till en sökande
som avser att komplettera sin tidi-
gare utbildning, om han därigenom
kan få kunskaper och färdigheter

332

som är av betydelse för den verk-
samhet som han bedriver eller av-
ser att bedriva. Särskild hänsyn
skall också tagas till om sökande
på grund av handikapp eller annan
omständighet har särskilt svårt att
bedriva studierna på fritid eller om
sökande har en betungande försörj-
ningsbörda.

Den som tidigare har uppburit
särskilt vuxenstudiestöd för viss
utbildning på högskolenivå har
alltid företräde till fortsatt stöd, om
ej annat följer av 5 § andra stycket
jämfört med 4 kap 6 §. Företrädet
avser särskilt vuxenstudiestöd för
den tid som kräves för att slutföra
utbildningen i normal takt.

som är av betydelse för den verk- Prop. 1994/95:100
samhet som han bedriver eller av- Bil. 9
ser att bedriva. Särskild hänsyn
skall också tas till om en sökande
på grund av handikapp eller annan
omständighet har särskilt svårt att
bedriva studierna på sin fritid eller
om en sökande har en betungande
försörjningsbörda.

En sökande som tidigare har upp-
burit särskilt vuxenstudiestöd för
viss utbildning på högskolenivå har
alltid företräde till fortsatt stöd, om
inte något annat följer av 5 § tredje
stycket jämfört med 4 kap 6 §.
Företrädet avser särskilt vuxenstu-
diestöd för den tid som krävs för
att slutföra utbildningen i normal
takt.

Beviljas studerande särskilt vux-
enstudiestöd för sådan tid för vil-
ken den studerande redan har upp-
burit studiemedel enligt 4 kap.
gäller bestämmelserna i an-
dra-fjärde styckena.

Det belopp som den studerande
uppburit i studiemedel avräknas
från de belopp som den studerande
beviljas för nämnda tid. Avräk-
ningen sker från de belopp som
beviljats i vuxenstudiebidrag, stu-
dielån och resekostnadsersättning i
nu nämnd ordning.

Avräknat belopp skall jämställas
med vuxenstudiebidrag, studielån
och resekostnadsersättning i den
omfattning som avräkningen avser
motsvarande studiestödsform.

Belopp som ej kan avräknas skall
återkrävas Därvid tillämpas 9 kap
2 § fjärde stycket.

§16

Om en studerande beviljas sär-
skilt vuxenstudiestöd för en tid för
vilken den studerande redan har
uppburit studiemedel enligt 4 kap.
gäller bestämmelserna i an-
dra-fjärde styckena.

Det avräknade beloppet skall
jämställas med vuxenstudiebidrag
och studielån i den omfattning som
avräkningen avser motsvarande stu-
diestödsform.

Ett belopp som inte kan avräknas
skall återkrävas. Därvid tillämpas
9 kap 2 § fjärde stycket.

Senaste lydelse 1988:877.

333

8 kap.

Ärsbeloppet far sättas ned

1 om den återbetalningsskyldige
uppbär studiehjälp, studiemedel,
särskilt vuxenstudiestöd, särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa,

utbildningsbidrag under arbets-
marknadsutbildning, utbildnings-
bidrag för doktorander eller fullgör
en längre grundutbildning än 60
dagar enligt lagen (1994:000) om
totalförsvarsplikt eller fullgör ut-

1. om den återbetalningsskyldige
uppbär studiehjälp, studiemedel,
särskilt vuxenstudiestöd, särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa eller

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

utbildningsbidrag för doktorander
eller fullgör en längre grundutbild-
ning än 60 dagar enligt lagen
(1994:000) om totalförsvarsplikt
eller fullgör utbildning till reserv-
eller yrkesofficer,

bildning till reservofficer,

2. om den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan
beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken ärsbeloppet har
beräknats,

3. om den återbetalningsskyldige har överklagat den taxering som
ligger till grund för beräkningen av ärsbeloppet och det med hänsyn till
omständigheterna framstår som oskäligt att låta ärsbeloppet grundas på
den taxeringen, eller

4. om det i något annat fall finns synnerliga skäl.

Om det finns skäl att sätta ned ärsbeloppet och det kan antas att den
omständigheten som föranleder nedsättningen kommer att bestå längre än
ett år, far nedsättning ske tills vidare.

Studielån som avser den delen av
en sjukperiod som följer efter en
karenstid om 14 dagar skall inte
återbetalas annat än i de fall som
anges i 19 §.

I karenstiden far inräknas bara tid

4 kap 28 § eller 7 kap. 17 §.

Vid beräkning av karenstiden skall två eller flera sjukperioder räknas
som en sammanhängande sjukperiod, om den senare perioden börjar inom
20 dagar efter det att den tidigare slutade.

§18

Studielån som avser den del av
en sjukperiod som följer efter en
karenstid om 30 dagar skall inte
återbetalas annat än i de fall som
anges i 19 §. Studielån enligt
7 kap. eller lagen (1983:1030) om
särskilt vuxenstudiestöd för arbets-
lösa som avser nämnda tid skall
dock, om 19 § inte är tillämplig,
återbetalas såvitt avser 40 procent
av beloppet.

under sådan studietid som avses i

17 Senaste lydelse 1994:000. (Prop. 1994/95:6, bet. 1994/95:FöUl, rskr
1994/95:78.)

Senaste lydelse 1992:400.

334

2 e19 Regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer
far i fråga om den som återbetalar
studiestöd enligt äldre föreskrifter
föreskriva att preliminär och slutlig
avgift inte skall utgå eller skall
sättas ned för avgiftsår under vilket
den återbetalningsskyldige studerar
och uppbär studiehjälp, studieme-
del, särskilt vuxenstudiestöd, sär-
skilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
utbildningsbidrag under arbets-
marknadsutbildning eller utbild-
ningsbidrag för doktorander eller
fullgör en längre grundutbildning
än 60 dagar enligt lagen
(1994:000) om totalförsvarsplikt
eller fullgör utbildning till reservof-
ficer.

Prop. 1994/95:100

2 e19 Regeringen eller den myn- Bil. 9
dighet som regeringen bestämmer
får i fråga om den som återbetalar
studiestöd enligt äldre föreskrifter
föreskriva att preliminär och slutlig
avgift inte skall betalas eller skall
sättas ned för ett avgiftsår under
vilket den återbetalningsskyldige
studerar och uppbär studiehjälp,
studiemedel, särskilt vuxenstudie-
stöd, särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa eller utbildningsbidrag
för doktorander eller fullgör en
längre grundutbildning än 60 dagar
enligt lagen (1994:000) om total-
försvarsplikt eller fullgör utbildning
till reserv- eller yrkesofficer

1 Denna lag träder i kraft såvitt avser 3 kap. 6 §, 8 kap. 6 § och
punkt 2 e i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring

1 studiestödslagen (1973:349) den 1 januari 1996 och i övrigt den 1 juli
1995

2. Äldre föreskrifter, utom såvitt avser 8 kap. 6 och 18 §§ samt punkt

2 e i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i
studiestödslagen, gäller fortfarande i fråga om studiestöd som avser tid
före ikraftträdandet

3. Den äldre lydelsen av 8 kap. 18 § gäller fortfarande i fråga om en
sjukperiod som börjar före ikraftträdandet.

4. Äldre föreskrifter i punkt 2 e i övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:877) om ändring i studiestödslagen gäller fortfarande i fråga om
bestämmande av slutlig avgift för avgiftsår före avgiftsåret 1996.

5. Äldre föreskrifter om bamtillägg skall såvitt avser höstterminen
1995 tillämpas för en studerande som före den 1 januari 1995 har ansökt
om särskilt vuxenstudiestöd för denna termin.

19 Till 1988:877 Senaste lydelse 1994:000. (Prop. 1994/95:6, bet. 1994/95:FöUl,
rskr. 1994/95:78.)

335

Förslag till Bilaga 9.3 Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Särskilt vuxenstudiestöd för ar-
betslösa lämnas enligt bestämmel-
serna i 7 kap. 7 a-7 c §§ studie-
stödslagen (1973:349) vare sig den
studerande är medlem i en arbets-
löshetskassa eller inte. I övrigt
skall bestämmelserna i 1 kap. 8 §,
1 kap 1, 2, 4-5 a, 8 b-9 och
76-20 §§ samt 9 kap 1-3 och
7 §§ studiestödslagen tillämpas på
särskilt vuxenstudiestöd för arbets-
lösa

§‘

Särskilt vuxenstudiestöd för ar-
betslösa lämnas enligt bestämmel-
serna i 7 kap. 7 a och 7 b §§ stu-
diestödslagen (1973:349) vare sig
den studerande är medlem i en
arbetslöshetskassa eller inte. I öv-
rigt skall bestämmelserna i 1 kap.
5 och 8 7 kap. 1, 2, 4-5 a,

8 b, 9 och 77-20 §§ samt 9 kap
1-3 och 7 §§ studiestödslagen till-
ämpas på särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

1 Senaste lydelse 1994:358

336

Bilaga 9.4

Sammanfattning av och remissyttranden över
Statens skolverks förslag (Dnr 93:1903) om en
översyn av systemet med riksrekryterande
idrottsgymnasier

1 Remissinstanser

Över nämnda förslag har remissyttranden avgivits av Statskontoret, Riks-
revisionsverket (RRV), Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH),
Centrala studiestödsnämnden (CSN), Riksidrottsförbundet (RF), Stock-
holms stad, Sollentuna, Norrköpings, Tingsryds, Helsingborgs, Varbergs,
Strömstads, Bengtsfors, Örebro, Sundsvalls och Gällivare kommuner samt
S venska kommunförbundet. Yttranden har dessutom inkommit från Sollef-
teå, Olofströms, Jönköpings och Karlstads kommuner samt Gymnasiet i
Ljusdal och Läramas riksförbund (LR).

2 Olika former av idrottsgymnasier

Skolverket anser att riksrekrytering är oförenlig med rådande styrsystem
och ansvarssystem. På grund av ett stort intresse för idrott i landet, också
i kommuner och skolor, bedömer Skolverket dock att det för vissa idrotter
och i viss omfattning är motiverat med riksrekryterande idrottsgymnasier.
För mindre specialidrotter kan riksrekrytering behövas. Skolverket föreslår
att åtskillnad görs mellan lokala, regionala, och riksrekryterande idrotts-
gymnasier. Den nya gymnasieskolan ger utrymme för lokala och regionala
idrottsgymnasier. Kommuner kan sluta samverkansavtal utan riksintag-
ning, för detta behövs ingen statlig reglering. Riksidrottsgymnasiemas
syfte bör fortfarande vara att underlätta kombinationen satsning på eliti-
drott och studier. Skolverket anser också att en tydlig gränsdragning bör
göras från statens sida mellan skolhuvudmännens utbildningsansvar och
skyldighet och konsekvenserna av en nationell satsning på elitidrott. Det
är enligt Skolverkets mening viktigt att beakta att idrottssatsningen i första
hand motiveras av elitidrottens särskilda behov.

Flertalet remissinstanser instämmer med utredningens förslag och fram-
håller att restriktivitet bör iakttagas med tillstånd både vad gäller antal
intagningsplatser och anordnarorter. Specialidrottens utökade finansie-
ringsansvar kan leda till en annan syn på behovet av riksrekryterande
idrottsgymnasier, där antalet bättre motsvarar behovet och detta i sin tur
leder till bättre kvalitet på riksidrottsgymnasiema. Sollentuna kommun
anser att möjligheterna att inrätta lokala grenar i syfte att ge eleverna
specialinriktade utbildningar måste finnas, men att inrätta en lokal gren
inom teoretiska eller yrkesinriktade program enbart i syfte att värva elever
till skolan skall inte vara tillåtet. Samarbetsavtal mellan kommuner gällan-
de regionala idrottsgymnasier måste diskuteras och ingås i god tid före

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

337

22 Riksdagen 1W4 M?. / sand. \r 100. Rilaga 0

den normala antagningsprocessen. Svenska kommunförbundet tillstyrker
förslaget men konstaterar att regleringen av riksrekryterande idrottsgym-
nasier i gymnasieförordningen medför undantag från det generella plane-
ringssystemet. Sådana undantag måste vara begränsade och principiellt
välgrundade för att inte trovärdigheten för systemet skall urholkas. RF
instämmer i utredningens förslag och är positivt inställd till en reducering
av riksidrottsgymnasiema. Möjligheten för vissa lagidrotter att övergå till
regional verksamhet underlättar för eleven att i tävlingssammanhang
representera sin hemmaförening.

3 Regler för riksidrottsgymnasier

Skolverket föreslår att regeringen som tidigare bör besluta om vilka
idrotter som skall bedrivas som riksidrottsgymnasier, i vilken kommun
verksamheten skall bedrivas och antagningsvolymen på respektive ort.
Dessa beslut bör ske vart tredje år på förslag av RF och Svenska kom-
munförbundet. Ansökan, urval och intagning samt RFs medverkan i denna
process skall regleras i förordning.

Remissinstanserna anser i stort sett att förslaget är bra. Många remissin-
stanser påpekar att lokala förutsättningar är viktiga vid etablering av nya
riksidrottsgymnasier. För att möjliggöra en långsiktig planering krävs en
statlig reglering av verksamheten. Ett par kommuner understryker att en
hård bedömning sker från kvalitetssynpunkt vad gäller anordnarkommu-
nens insatser, elevers idrottsliga meriter och instruktörers kunnande. RF
instämmer med utredningens förslag att regeringen även fortsättningsvis
beslutar vilka kommuner som får tillstånd att anordna riksidrottsgymnasier
efter yttrande från RF. RF anser det som en förutsättning att i gymnasie-
förordningen få fastlagt att urval av studerande sker via specialförbunden
när det gäller idrottsliga meriter och att kommunen har motsvarande
ansvar för övriga behörighetskriterier. I gymnasieförordningen måste
också framgå vilka regler som gäller för ansökan, intagning samt speciali-
drottsämnets omfattning och kursplan.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

4 Kostnadsfördelning

Skolverket konstaterar att missnöje råder med nuvarande reglering av
finansieringen av riksidrottsgymnasiemas verksamhet. Skolverket föreslår
därför ett tydligare statligt ansvarstagande för finansieringen och fördel-
ningen av kostnader för riksidrottsverksamheten. Skolverket föreslår att
hemkommunerna svarar för elevernas utbildningskostnader i form av
interkommunal ersättning samt eventuella inackorderingskostnader och
resebidrag. Idrottsrörelsen skall enligt Skolverkets förslag svara för kost-
naderna för specialidrotten, genom det statliga verksamhetsstödet till RF.
Skolverkets bedömning är att det är viktigt att riksidrottsgymnasiemas

338

specialidrottsundervisning ses som en av statens insatser för elitidrotten
som kan jämföras med andra elitidrottssatsningar.

De flesta remissinstanser instämmer i utredningens förslag till finans-
iering. RRV och Statskontoret anser det motiverat att idrottsrörelsen får
finansieringsansvaret även för inackorderings/resebidrag. Kostnader utöver
den interkommunala ersättningen är merkostnader som beror på elevens
idrottsinriktning. Örebro kommun anser också att ansvaret för finans-
ieringen kan tas över tidigare och fullständigare av idrottsrörelsen. Bengts-
fors kommun anser att CSN skall betala eventuell inackordering och
resekostnader, finansieringen skulle lösas så att CSN via statsbudgeten
tillförs de beräknade kostnaderna för inackorderings/resebidrag. Kommun-
förbundet anser att hemkommunen uteslutande bör betala sedvanlig kost-
nad för genomgånget nationellt program, där den tillkommande kostnaden
för ämnet specialidrott exkluderas. RF instämmer ej med Skolverket om
att de särskilda kostnaderna för specialidrotten i riksidrottsgymnasier faller
utanför det kommunala åtagandet. Kostnader för specialidrott i den sche-
malagda undervisningen skall ingå i den interkommunala ersättningen. RF
är beredd att medverka till en adekvat gränsdragning i den frågan. RF
instämmer i utredningens förslag att det måste bli tydligare gränsdragning
i betalningsansvaret mellan kommun och stat. Verksamhetsstödet till
specialidrotten utanför schematid skall utgå från det särskilda verksam-
hetsstöd till vissa utbildningar som Skolverket disponerar från Utbild-
ningsdepartementet och inte tas som utredningen anger, inom RFs bud-
getanslag från Finansdepartementet. RF kan inte acceptera utredningens
förslag att verksamhetsstödet skall tas från RFs budget.

5 Uppföljning och utvärdering

Skolverket föreslås ha uppföljnings- och utvärderingsansvar för verksam-
heten. Riksidrottsförbundet ansvarar för den särskilda idrottssatsningen.

De remissinstanser som yttrat sig i frågan ser att en statlig uppföljning
och utvärdering kan garantera att en god utbildningskvalitet hålls. RF är
beredda att ta på sig ansvaret för utvärderingen av att den idrottsliga
satsningen kommer till stånd. RF påpekar dock att det kommer att kräva
stora insatser från idrottsrörelsen centralt. RF är också beredd att till-
sammans med Skolverket utvärdera och följa upp specialidrottsämnet på
skoltid.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

6 Genomförande

Skolverket föreslår att den nya regleringen av riksidrottsgymnasier skall
gälla från 1995/96 för de elever som startar sin utbildning då. För de
elever som påbörjat sin utbildning skall de nuvarande reglerna gälla.

Remissinstanserna instämmer överlag till förslaget. Många anser dock
att man bör överväga om inte den nya regleringen skulle gälla för verk-

339

samheten i samtliga tre årskurser. RF anser att oklarheter i dagens in-
terkommunala ersättningssystem får betydande konsekvenser för hela
verksamheten. RF ser det som orimligt att förändra verksamheten till
läsåret 1995/96, om inte ett beslut om verksamheten finns före oktober
månads utgång 1994.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

7 Övrigt

Skolverket föreslår att om en förlängd studiegång för någon elev vid
riksrekryterande idrottsgymnasier bedöms nödvändig skall detta avtalas i
samråd mellan berörda kommuner och riksidrottsförbund.

Många remissinstanser delar Skolverkets uppfattning, en del vill dock
att utbildningen redan från början läggs ut på längre tid. CSN erinrar om
att en förlängning av studietiden kan komma att medföra ökade utgifter
för staten i form av studiestöd. En konflikt med studiestödsförfattningens
krav på heltidsstudier för att få studiestöd kan också uppstå. RF vill att
den tidigare möjligheten att förlänga studietiden med ett år regleras i
förordningen eller på annat sätt genom avtal.

340

SOU 1994:127 Kronan - Spiran - Äpplet.
En ny universitetsstruktur i södra
Stockholmsområdet.

Bilaga 9.5 Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Sammanfattning av SOU 1994:127 samt kommitténs förslag.

Kommittén konstaterar inledningsvis att behovet av högre utbildning
kommer att öka även fortsättningsvis i Sverige. Kommittén redovisar
insatser som gjorts de senaste åren för att bygga ut högskolan och för-
ändra utbildningsutbudet för att möta förändrade behov i samhället.

Ytterligare insatser behövs dock för att möta enskilda människors
efterfrågan på högre utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling. För
att näringslivet skall kunna möta en ökad konkurrens och för att vi i
Sverige skall kunna undvika en hotande permanent arbetslöshet krävs
också ytterligare insatser. Kommittén grundar sina ställningstaganden på
undersökningar och samstämmiga bedömningar av bl.a. OECD, SACO
och SCB.

Behovet av gränsöverskridande utbildningar kommer i framtiden att öka
och kombinationer och samverkan mellan ämnen kommer att bli allt
viktigare. Tekniskt och naturvetenskapligt utbildade personer kommer att
efterfrågas i allt högre grad. Därutöver kommer internationellt samarbete
och användning av informationsteknologi att öka i betydelse inom alla
områden. Distansundervisningen kommer att spela en viktig roll för att
öka tillgängligheten till utbildning.

Stockholms län har cirka en femtedel av landets befolkning och utgör
ett av landets mest expansiva områden. Samtidigt har universitetet och
högskolorna i området tilldelats endast 17 procent av de totala resurserna
för grundutbildning i landet. Antalet sökande till universitet och högskolor
i Stockholms län har varit extremt stort och många har inte kunnat be-
redas plats.

Andelen nybörjare i högskoleutbildning i Stockholms län är emellertid
lägre än riksgenomsnittet och detta gäller särskilt för den södra delen av
länet. Kommittén konstaterar att den inomregionala obalansen i länet är
ett stort problem på grund av att det ger upphov till social snedrekrytering
och de samhällsproblem som är relaterade till detta. Bland annat innebär
det att vi har en outnyttjad begåvningsresurs, vilket leder till effektivitets-
förluster för samhället i stort.

Kommittén analyserar därefter hur en struktur för utbyggnad i Stock-
holmsområdet bör se ut och vilka faktorer som är av vikt. Tillgänglighet
till högre utbildning på studenternas villkor är mycket viktigt. Därmed
avses inte bara det geografiska avståndet utan även det upplevda avstån-
det. Därmed avses också att studenten kan tillgodogöra sig utbildningen
samt att undervisningen läggs på sådan tid som passar de enskilda studen-
terna.

För att högskolan skall uppnå en hög kvalitet krävs en akademisk miljö.
Detta kan endast uppnås vid en volym som kan bära de kostnader som är

341

förknippade därmed, t.ex. bibliotekskostnader. Högskolans storlek för-
modas vara avgörande vad gäller forsknings- och utbildningsprocessen.
En kritisk massa måste uppnås för att ge tillfredsställande förutsättningar
för en kvalitativt högtstående forskningsverksamhet och för att ge utbild-
ningen akademisk bredd och djup.

Kommittén ger därefter förslag till hur en ny struktur för högre utbild-
ning och forskning i södra Stockholmsområdet bör utformas.

Verksamheten föreslås organiseras som ett nätverksuniversitet med tre
campus som enligt kommittén bör förläggas intill Huddinge sjukhus
(Campus Spiran), i Haninge (Campus Äpplet) samt i Stockholms södra
innerstad (Campus Kronan). Campus Kronan bör lokaliseras till Södra
Hammarbyhamnen alternativt på Kvarnholmen i Nacka kommun och till
detta campus föreslår kommittén att Lärarhögskolan i Stockholm samt de
konstnärliga högskolorna samlokaliseras. Varje campus bör kännetecknas
av en egen utbildnings- och forskningsprofil. Inom och mellan campus
bör modem informationsteknik (IT) användas. IT bör även användas som
stöd till distansutbildning som skall kunna erbjudas i lokala studiecentra
knutna till de olika campus.

Den mångdisciplinära och gränsöverskridande ansatsen styr även den av
kommittén föreslagna interna organisationen av Söderstrukturen. För
forskningen och forskarutbildningen inrättas en mångdisciplinär fakultet,
vilken indelas i sektioner med inriktning mot olika profilområden. Fakul-
teten svarar ej för grundutbildningen; denna planeras och genomförs av
en utbildningsnämnd. Denna uppbyggnad möjliggör, enligt kommittén, en
fortlöpande utveckling och omprövning av olika gränsöverskridande
ämneskombinationer och skapar en problemorienterad organisation.

Kommittén förordar att Söderstrukturen skall vara helt fristående från
andra universitet och högskolor och att uppbyggnaden vid slutet av en
första etapp omfattande budgetåren 1995/96 och 1997-1999 bör motsvara
4 500 helårsstudenter, varav 900 bör avse lokala studiecentra. I en andra
etapp omfattande budgetåren 2000-2002 bör en utbyggnad med 2 900
helårsstudenter äga rum, vilket inom ramen för Söderstrukturen innebär
resurser för sammanlagt 5 400 helårsstudenter i Campus Spiran och
Äpplet respektive 3 000 i Campus Kronan. Förutom detta antal tillkom-
mer i varje campus studenter vars utbildningar anordnas av andra univer-
sitet och högskolor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

342

Remissammanställning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Remissinstanser och sammanställning av remissyttranden över SOU
1994:127; Kronan - Spiran - Äpplet En ny universitetsstruktur i södra
Stockholmsområdet

1 Remissinstanserna

Yttranden har inkommit från Försvarsmakten, Statskontoret, Statens
fastighetsverk, Statens lokalförsörjningsverk. Statistiska centralbyrån,
Riksrevisionsverket (RRV), Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådet (HSFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Centrala
studiestödsnämnden (CSN), Uppsala universitet, Lunds universitet, Stock-
holms universitet, Karolinska institutet (Kl), Kungl. Tekniska högskolan
(KTH), Danshögskolan, Dramatiska institutet (DI), Lärarhögskolan i
Stockholm (LHS), Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhög-
skolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm, Teaterhögskolan i
Stockholm, Högskoleutbildning på Gotland, Statens kulturråd, Riksanti-
varieämbetet och Statens historiska museer (RAÄ-SHMM), Botkyrka
kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Li-
dingö kommun, Nacka kommun, Norrtälje kommun, Nynäshamns kom-
mun, Salems kommun, Stockholms stad, Sundbybergs stad, Södertälje
kommun, Tyresö kommun, Upplands-Bro kommun, Upplands Väsby
kommun, Stockholms läns landsting, Kungl. Vetenskapsakademien,
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Kungl. Akademien
för de fria konsterna, Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund,
Sveriges akademikers centalorganisation (SACO), Tjänstemännens central-
organisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Hälsohögskolan
i Stockholm, Svensk teaterunion/Svenska ITI, Stiftelsen för forskning med
anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen) och
AB Storstockholms Lokaltrafik (SL).

Följande instanser har inkommit med spontana yttranden: Stockholms
handelskammare, Civilekonomerna, Sven Nilsson, ST/atf avdelning
214/06, Stockholms universitets studentkår, Lärarhögskolans studentkår

1 Stockholm och LO-sektionen i Haninge-Tyresö.

2 Allmänt

Betänkandet mottas över lag väl av remissinstanserna och i stort sett alla
remissinstanser stöder utgångspunkterna för kommitténs förslag. De
kritiska åsikter som framförs redovisas nedan.

Uppsala universitet framför farhågor beträffande stora satsningar på
uppbyggnad av nya universitet och högskolor när signaler ges om kraftiga
resursnedskämingar på de redan existerande. Att ytterligare splittra resur-
serna ser Uppsala universitet som felaktigt.

343

Lunds universitet och Uppsala universitet menar att de nationella resur-
serna är för knappa för en spridning av forskningen till ytterligare en
högskola.

RRV ifrågasätter nödvändigheten av en ny universitetsstruktur. De
verksamheter och inriktningar som lyfts fram som centrala i förslaget
skulle kunna införas i utbildningsuppdragen till de lärosäten som redan
tidigare är etablerade i södra delen av Stockholmsregionen. En fortsatt
utbyggnad skulle då kunna ske under nuvarande utbildningsanordnare.

Uppsala universitet, Lunds universitet, RRV samt LO framför att ett
nytt universitet bör ses ur ett nationellt perspektiv, ej som en Stockholms-
fråga. SCB ifrågasätter den koppling utredningen gör mellan tillgänglighet
till högre utbildning länsvis och andel högskolestuderande inom länet.
SCB menar att den låga övergångsfrekvensen lika väl kan bero på andra
faktorer, t.ex. en jämförelsevis god möjlighet att få arbete i Stockholms-
området. En kapacitetsutbyggnad kan leda till att en högre andel av
Stockholmsungdomarna studerar vidare inom länet och att en lägre andel
kommer att studera utanför länet. LO instämmer i att fler studerar vidare
om tillgängligheten ökar, men vänder sig mot den argumentering för detta
som utredningen framför. LO menar att det gynnar en region att ha en
högskola då det attraherar kunskapsintensiva företag samt medför att en
stor andel ungdomar flyttar in i kommunen och stannar kvar. Utredning-
ens argumentering därför är felaktig, anser LO, eftersom den leder fram
till att en utebliven högskoleutbyggnad i Stockholm kommer att innebära
att andra delar av landet utsätts för "brain-drain" då Stockholms län kom-
mer att kräva en högre andel högutbildade än riksgenomsnittet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

3 Organisation

Kommitténs förslag

Själ v ständig het ?

Utgångspunkten för kommitténs uppdrag har varit att Söderstrukturen
skall fungera som ett självständigt universitet, men ledas av styrelsen vid
Stockholms universitet. Kommittén ser detta som en mindre lyckad lös-
ning och förordar att Söderstrukturen helst bör utgöra en helt fristående
organisation. I enlighet med utgångspunkten föreslår dock kommittén att
Stockholms universitet får två separata utbildningsuppdrag för grund-
läggande högskoleutbildning. Samverkan med andra utbildningsanordnare
befästs genom särskilda anvisningar, vilka utgör del av dessa lärosätens
utbildningsuppdrag. En vicerektor utnämns som ansvarar för Söderstruktu-
ren.

344

Nätverk och lokala studiecentra

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Kommittén föreslår att verksamheten organiseras som ett nätverksuniversi-
tet med tre campus - Spiran, Äpplet och Kronan - som vart och ett har
en egen profil, samt i lokala studiecentra. Distansutbildning bör ges från
varje campus inom ämnen som anknyter till dess profil.

Utbildningsanordnare

Inom varje campus samverkar flera utbildningsanordnare, även om Söder-
strukturen blir utbildningsanordnare vid alla campus för den övervägande
andelen utbildningar. Vissa av de utbildningar som lokaliseras till Spiran
kommer således att ha Kl eller KTH som utbildningsanordnare. Vissa
utbildningar som ges vid Äpplet kommer att ha KTH som utbildningsan-
ordnare och vid Kronan kommer utbildningar att anordnas av LHS, konst-
närliga högskolor och eventuellt olika privata utbildningsanordnare.

Intern organisation

Organisationen bör vara problemorienterad och möjliggöra fortlöpande
utveckling och omprövning av olika gränsöverskridande ämneskombina-
tioner. För planering och genomförande av utbildningar ansvarar vid varje
campus en utbildningsnämnd, vilken delegerar till underställda nämnder
som ansvarar för ett antal utbildningar.

För forskningen och forskarutbildningen inrättas en mångdisciplinär
fakultet som indelas i sektioner med inriktning mot olika profilområden.
Fakulteten svarar inte för grundutbildningen. Tills vidare bör medlemmar-
na av fakulteten också kunna vara medlemmar vid den fakultet vars
tjänsteförslagsnämnd varit ansvarig vid tillsättningen.

Söderstrukturen föreslås bli organiserad i akademiska och administrativa
basenheter - avdelningar - med utgångspunkt i inriktningen av lärarnas
forskning. Alla lärare förutsätts både undervisa och forska. Genom under-
visningen är de knutna till avdelningarna och till utbildningsnämnder och
genom forskningen knyts de till den mångdisciplinära fakulteten.

Remissopinionen

Organisation

Remissopinionen är delad vad gäller självständigheten för Söderstrukturen.
Många remissinstanser kommenterar ej denna fråga. Av de instanser som
kommenterar den är dock en majoritet negativ till att Söderstrukturen
skall ligga under Stockholms universitet.

Stockholms universitet avvisar den organisationsform som är kommit-
téns huvudförslag och förordar att Söderstrukturen organiseras som en ny

345

23 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 9

enhet som redan från början är ekonomiskt och organisatoriskt helt fristå- Prop.
ende. Bil. 9

Även Kl, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Haninge kom-
mun, Nynäshamns kommun, Tyresö kommun, Salems kommun och
SA CO anser att det vore bättre med en självständig högskola med en egen
styrelse. Tyresö kommun påpekar att detta skulle ge större möjligheter att
etablera nya samverkansformer med näringslivet.

RRV anser att man genom att knyta Söderstrukturen till Stockholms
universitet bygger in problem som kan undvikas om högskolan är helt
självständig. Problem kommer att uppstå vid den interna resursfördel-
ningen och vid återrapporteringen när de två enheterna är uppbyggda på
olika sätt. Dessutom begränsas flexibiliteten mer än på andra högskolor
då statsmakterna genom denna konstruktion styr utbildningsinriktningen
mer än vad som är fallet med andra högskolor, påpekar RRV.

KTH och Botkyrka kommun anser att Söderstrukturen åtminstone på
lång sikt bör vara ett självständigt universitet med en egen styrelse.

1994/95:100

Nätverk

En knapp majoritet av remissinstanserna tillstyrker ett nätverksuniversitet.
Bland dessa ingår CSN, KTH, LHS, Landstingsförbundet och Huddinge
kommun. Flera remissinstanser tycker att förslaget är mycket spännande,
till exempel Kulturrådet och Sundbybergs stad.

Kritiska synpunkter framförs dock av flera av remissinstanserna. RRV
framför starka tvivel vad gäller nätverksstrukturen och ifrågasätter var
helhets- och samordningsansvaret skall ligga när de olika huvudmännen
skall ansvara för sina respektive verksamhetsgrenar. Verket anser också
att kommittén ej har lyckats visa att ett nätverksuniversitet är en bra
lösning resursmässigt sett. I Huddinge och Haninge bedrivs redan ut-
lokaliserad verksamhet av Kl, KTH samt Stockholms universitet vars
omfattning kan utökas utan att ett nätverksuniversitet skapas. RRV menar
att de mål som eftersträvas i Söderstrukturen lika väl kan nås genom
särskilda åtaganden till de respektive utbildningsanordnama.

Kl, Stockholms universitet, Hälsohögskolan i Stockholm, Industriför-
bundet, SACO och Salems kommun anser att det endast bör vara ett
campus. Detta bör vara förlagt till Huddinge. Hälsohögskolan i Stockholm
motiverar det med att detta ger en starkare ställning för både utbildning
och forskning.

Lund universitet anser att ett campus är att föredra, då IT aldrig kan
ersätta mänsklig kontakt. Enligt den ämnesindelning som gjorts vid de
olika campuslokaliseringama förefaller risken, enligt Lunds universitet,
också stor att det kan bli ett kvinno- och ett mansuniversitet. Även Sund-
bybergs stad anser att faran för könssegregation måste beaktas.

Konsthögskolan i Stockholm tillstyrker ej förslaget om avsikten är att
införa regionala beslutsnivåer över självständiga högskolor. Om nätverks-
universitetet däremot syftar till att förbättra erfarenhetsutbytet är de posi-
tivt inställda.

346

Lokala studiecentra

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Lokala studiecentra uppfattas positivt av i stort sett alla remissinstanser.
Alla kommuner anser det vara ett bra förslag, och många, tex. Sundby-
bergs stad, Norrtälje kommun och Tyresö kommun, är angelägna om att
inom sin kommun få ett lokalt studiecenter.

Stockholms universitet och KTH vill dock vänta med en generell utbygg-
nad av lokala studiecentra. De vill börja med försöksverksamhet i be-
gränsad skala där de lokala förutsättningarna är mycket gynnsamma, t.ex.
i Tyresö.

RRV är av åsikten att varje lärosäte själv bör bestämma om studiecentra
skall byggas upp knutna till dem.

Intern organisation

En majoritet av remissinstanserna är positivt inställda till att den interna
organisation kommittén föreslår bör vara problemorienterad och ämnes-
överskridande och att forskningen bör organiseras i en mångvetenskaplig
fakultet.

HSFR, Östersjöstiftelsen, Landstingsförbundet, Stockholms läns lands-
ting, Hälsohögskolan i Stockholm och många kommuner - Sundbybergs
stad, Haninge kommun, Södertälje kommun, Huddinge kommun och
Nynäshamns kommun - står bakom förslaget. Hälsohögskolan i Stock-
holm ser förslaget som mycket intressant. För dem är det mycket viktigt
att ha en naturlig fakultetsanknytning. En sektion för livsvetenskaper vid
den mångdisciplinära fakulteten skulle ge en gemensam bas för forskning
och forskarutbildning inom vård- och omsorgsområdena. Det vore också
bra, påpekar Hälsohögskolan, med gränsöverskridande ämneskombinatio-
ner. Huddinge kommun framför att Sverige har behov av ett universitet
med en nydanande akademisk organisation och en internationell, mångdis-
ciplinär och gränsöverskridande inriktning. HSFR, som är positivt inställd
till den mångvetenskapliga fakulteten, menar dock att forskningstjänstema
bör vara knutna till en normal ämnesstruktur, då det krävs specialistkom-
petens i någon disciplin för att det gränsöverskridande arbetet skall bli
fruktbart. Även kompetensuppbyggnad kräver disciplinorientering. HSFR
är den enda remissinstans som kommenterar förslaget om att lärarna skall
ha ämnesanknytning till en traditionell fakultet. Rådet påpekar att detta
förefaller organisatoriskt svårhanterligt och menar att detta gäller även
forskarutbildningen.

Kl instämmer med kommitténs förslag att tillsättningen av lärare och
doktorander i uppbyggnadsskedet bör bygga på deltagande av tjänsteför-
slagsnämndema från de ämnesinriktade fakulteterna i Stockholmsområdet.
Kl framhåller också att undervisningen och forskningen inom vård- och
omsorgsområdet bör vara organiserat under Kl och ej brytas ut för att
ligga under Söderstrukturen. SACO är av samma mening som Kl och
föreslår att den nya hälsohögskolan bör övervägas få ställning som vård-
vetenskaplig fakultet och knytas till KL Det skulle befrämja en starkare

347

koppling till den medicinska vetenskapen och stimulera till forsknings-
aktiviteter och internationella kontakter.

TCO föreslår att en mångdisciplinär fakultet inrättas till att börja med,
men att särskilda disciplinfakulteter, t.ex. en vårdfakultet, inrättas efter
hand.

KTH och Stockholms universitet är kritiska till att kommittén föreslår
att grundutbildningen skall skiljas från forskningen och forskarutbild-
ningen genom olika organ. Båda instanserna avråder från att instifta en
tematiserad, mångdisciplinär fakultet och forskarutbildning. Detta kommer
att försvåra kontakter med övriga högskolor både nationellt och internatio-
nellt. De examinerade kommer även att missgynnas i sin fortsatta karriär
av detta, då det är tveksamt om fakulteten blir internationellt slagkraftig.
KTH påpekar också i sitt remissvar att den tekniska utbildningen i Novum
kommer ha sin forskning vid KTH.

Lunds universitet är starkt kritiskt till att Söderstrukturen alls skall ha
en fast forskningsorganisation. Forskningsanknytningen bör i stället lösas
i samverkan med Stockholms universitet, Kl och KTH. Universitetet
motiverar denna ståndpunkt med att det finns för få kvalificerade forskare
och lärare inom universitetsområdet under de närmaste 15 åren för att
kunna splittra forskningsresurserna på ytterligare ett universitet.

SACO finner organisationen oklar. De efterlyser en organisationsskiss
där det framgår vilka delar av den högre utbildningen och forskningen
som skall ingå i den nya strukturen samt hur styrningen av de nya en-
heterna skall fungera.

Alla konstnärliga skolor anser det grundläggande att en fortsatt själv-
ständighet garanteras om de skulle ingå i Söderstrukturen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

4 Lokalisering av Kronan, Spiran och Äpplet, samt dessas
tyngd i relation till varandra.

Kommitténs förslag

Kommittén föreslår att de tre noderna förläggs i Haninge (Äpplet), i
anslutning till Huddinge sjukhus (Spiran) och i Stockholms södra inner-
stad (Kronan). Två förslag finns till var det centralt belägna campus skall
förläggas; Södra Hammarbyhamnen alternativt Kvarnholmen. Kommittén
framför dessa som likvärdiga lokaliseringar med jämbördiga fördelar
respektive nackdelar. Utgångspunkterna är dels befintlig verksamhet, dels
kommitténs förslag om samlokalisering av vissa konstnärliga högskolor
i Stockholm.

Det campus som föreslås lokaliseras vid Huddinge sjukhus blir något
större i omfång än de övriga med en starkare forskningsorganisation.

348

Remissopinionen

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Spiran

Alla remissinstanser är överens om Spirans förläggning till Huddinge/
Novum. Alla remissinstanser, förutom Haninge kommun, är också överens
om att Huddinge/Novum bör utgöra tyngdpunkten i Söderstrukturen.
Haninge kommun anser att den egna kommunen bör ges större tyngd.
Spiran bör ej vara underordnad vad gäller forskningsanknytning och antal
studenter.

Ä pplet

De enda remissinstanser som kommenterar Äpplet är Haninge kommun
vars åsikter redovisas ovan, samt Lidingö kommun som anser att det är
riktigt att ej ge Äpplet andra forskningsresurser än de som är kompetens-
uppehållande.

Kronan

Av de fyra forskningsråd och akademier som yttrar sig kommenterar
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademin samt Konstakademien
denna fråga. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademin är positiv
till den utbyggnad som föreslås. Konstakademien stöder Konsthögskolans
remissvar som framhåller vikten av fortsatt självständighet och eget lokal-
försörjningsans var. Konstakademien framhåller även vikten av en lokalise-
ring i city.

A Ila konstnärliga högskolor, förutom Kungl. Musikhögskolan och i viss
mån DI, är mycket negativa till att samlokaliseras med LHS på campus
Kronan. Samlokalisering till ett mindre campus är godtagbart, enligt de
högskolor som har bra lokaler, och eftersträvansvärt enligt de som är i
behov av nya lokaler. De högskolor som är mest positiva till ett campus
menar dock att en snabb lösning är viktig, då de omgående behöver nya
lokaler. Detta medför att även andra alternativ måste granskas, samt att
möjligheter till samlokalisering för de konstnärliga högskolor som är i
behov av nya lokaler behöver utredas.

Krav som alla konstnärliga högskolor ställer för att ingå i en campuslo-
kalisering är fortsatt självständighet samt ett centralt läge. De enda hög-
skolor som kommenterar de två föreslagna lokaliseringarna är dock av
olika åsikt. Operahögskolan förordar Kvarnholmen som mest attraktivt
och Kungl. Musikhögskolan förordar Södra Hammarbyhamnen under
förutsättning att alla konstnärliga högskolor och LHS lokaliseras dit. RAÄ
-SHMM förordar Kvarnholmen.

Alla konstnärliga högskolor samt Svensk TecUerunion/ITI anser det
mycket viktigt att de konstnärliga högskolorna återfår sin beslutsrätt när
det gäller lokalförsörjningen.

Botkyrka kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun och Söder-

tälje kommun anser att ett tredje campus bör lokaliseras till Södertälje Prop. 1994/95:100
istället för Kvamholmen/Södra Hammarbyhamnen. Botkyrka kommun och Bil. 9
Haninge kommun framhåller att LHS bör lokaliseras till Södertälje. Hud-
dinge kommun och Södertälje kommun är mindre kategoriska och menar
att LHS lokalisering bör lösas inom ramen för det nya universitetet på
Södertörn. Lidingö kommun anser att LHS bör inrymmas i antingen
Spiran eller Äpplet, ej i Kronan.

Nacka kommun anser att Kvarnholmen är den bästa lokaliseringen och
stöder samlokaliseringen av de konstnärliga utbildningarna och LHS där.
Nynäshamns kommun och Stockholms stad anser i stället att Södra Ham-
marbyhamnen är den bästa lokaliseringen. Nynäshamns kommun motive-
rar detta med att Södra Hammarbyhamnen är lättare tillgängligt från södra
Stockholm än Kvarnholmen och Stockholms stad menar att Södra Ham-
marbyhamnen är mer centralt och har bättre kollektivtrafikförbindelser.

Salems kommun avstyrker både Haninge och Kvamholmen/Södra
Hammarbyhamnen som campus och vill endast ha ett campus beläget i
Huddinge. LHS vill kommunen dock lokalisera i Södertälje.

Upplands Väsby kommun är tveksam till ytterligare etablering i Stock-
holms innerstad.

5 Inriktning

Kommitténs förslag

Utbildningens inriktning

Kommittén föreslår att Söderstrukturen skall kännetecknas av en mångdis-
ciplinär och gränsöverskridande ansats. En strategisk utgångspunkt är därför
en betydande ämnesmässig bredd i utbildningen.

Universitetsstrukturen skall baseras på den fortsatta expansionen av verk-
samheten inom filosofisk fakultet, samverkan med KTH, LHS och de konst-
närliga högskolorna samt en samlad lokalisering för vårdhögskoleutbildning
som drivs av Stockholms läns landsting.

Med hänsyn till den brist som råder på studenter med förkunskaper inom
teknik och naturvetenskap skall Söderstrukturen anordna behörighetsgivande
förutbildning inom dessa ämnen. Laborativ naturvetenskaplig högre utbild-
ning skall byggas ut så snart som möjligheterna att rekrytera lärare och
studenter medger det.

Utbildningen skall dels inriktas mot ungdomsstudenter, dels tillgodose
behov av långsiktig kompetensutbildning.

Forskningens inriktning

Forskningen bör inriktas mot två huvudområden. Ett huvudområde bör vara
forskning om Östersjöområdet och Östeuropa. Inom detta område bör län-

350

derstudier, språkstudier och forskning om ledning och styrformer i samhälle Prop. 1994/95:100
och organisationer initieras. Bil. 9

Inom det andra huvudområdet bör forskning om vård och omsorg samlas.
Området bör betecknas såsom forskning om livsvetenskaper och bedrivas av
främst samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet, men också inom mate-
matisk-naturvetenskaplig och teknisk fakultet genom samarbete med in-
stitutionerna i Frescati och vid KTH.

Remissopinionen

Utbildningens inriktning

De flesta remissinstanserna tillstyrker i huvudsak den inriktning som före-
slagits för Söderstrukturen. En mångdisciplinär och gränsöverskridande
ansats uppfattas som positiv. KTH menar dock att utbildningsutbudet är
alltför inriktat mot den offentliga sektorn. Stockholms universitet framhåller
att det är viktigt att prova sig fram med inriktningar och studieformer. De
former som väljs blir, enligt universitetet, beroende av ämneskompetens och
de bedömningar man kan göra av rekryterings- och arbetsmarknadsmöjlig-
heter. Ett sådant synsätt avvisas delvis av Industriförbundet. Utbyggnaden
bör styras av efterfrågan, och ej av producentledet, menar förbundet.

Haninge kommun och Huddinge kommun vill tillföra språk och kulturve-
tenskap till utbildningsutbudet. Haninge kommun anser också att en tydligare
profilering är nödvändig mellan de olika campus. Huddinge kommun menar
att den tvärvetenskapliga ansatsen även bör innebära att utbildningarna är
ämnesintegrerade.

Att inlemma de konstnärliga utbildningarna i utbildningsutbudet och
genom detta skapa nya, spännande gränsöverskridningar genom samarbete
med i första hand LHS bedöms olika av remissinstanserna. LHS är själv
positiv till förslaget. RRV menar att de konstnärliga skolornas lokalproblem
bör utredas som en egen fråga i ett första steg. Därefter kan man ta ställning
till om och eventuellt hur de skall samverka med Söderstrukturen. SACO
anser att de konstnärliga högskolornas lokalproblem bör lösas genom att
samlokalisera dem i anslutning till Konstfack och att LHS bör lokaliseras till
Rålambshovsområdet. De konstnärliga högskolorna är själva till största del
negativa till förslaget. De stöds i sin uppfattning av Svensk Teaterunion/ITI,
Stockholms läns landsting samt några kommuner. Kulturrådet är negativt till
samlokalisering med LHS på grund av risken att de konstnärliga högskolorna
kan tappa den egna självständigheten och profilen. Majoriteten av kom-
munerna samt övriga remissinstanser är dock positivt inställda till förslaget.

Statskontoret argumenterar för att större hänsyn bör tas till den förvänta-
de efterfrågan inom Södertömskommunema vid utformningen av utbildnings-
utbudet och att fler utbildningsplatser bör gå till kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning.

KTH framhåller att det tekniska basåret bör ligga kvar som ett särskilt
åtagande för KTH och ombesörjas av KTH:s ingenjörsutbildningsenheter för
att minimera antalet avhopp.

351

Forskningens inriktning

De forskningsområden som föreslås av kommittén stöds av en övervägande
del av remissinstanserna. Stockholms universitet anser att utbyggnaden av
den naturvetenskapliga forskningen bör ske i Frescati, förutom en utbyggnad
av biomedicinsk forskning vid Söderstrukturen. Forskningsmedel bör även
fördelas i konkurrens, påpekar universitetet, för att utdelningen skall bli så
hög som möjligt.

Uppsala universitet är negativ till de båda föreslagna inriktningarna.
Universitetet har under senare år erhållit riktat forskningsstöd för Östeuropa-
forskning och denna forskning är under uppbyggnad med två nya professu-
rer. Universitetet framhåller även att både Kl och Uppsala universitet redan
i dag bedriver en framgångsrik och mångfacetterad livsvetenskaplig forsk-
ning. Om ytterligare satsningar skall göras inom detta område bör de, enligt
Uppsala universitet, ske i en befintlig forskningsmiljö.

Inriktningen mot vård och omsorg kommenteras av Kl som avvisar reso-
nemanget att denna forskning ej har någon plats inom den befintliga fakul-
tetsorganisationen. Det vore mycket olyckligt, anser Kl, att bryta ut denna
inriktning från övrig medicinsk forskning, då den behöver utvecklas i nära
samarbete med den medicinska forskning som bedrivs vid Kl. TCO anser det
i sitt remissvar vara en brist att utredningen ej tagit upp forskarutbildningen
inom Vårdhögskolan. Flertalet remissinstanser förefaller dock vara positiva
till denna inriktning. Bland de få som kommenterar den kan nämnas Hälso-
högskolan och Landstingsförbundet, som är uttalat positiva.

Flera remissinstanser framför att Östersjöinriktningen är mycket önskvärd
vid Söderstrukturen. Bland dessa remissinstanser kan nämnas TCO, SACO,
Industriförbundet, HSFR, Östersjöstiftelsen samt Kungl. Vetenskapsakademi-
en som anser att det kompletterar den forskning som finns vid andra hög-
skolor.

Högskoleutbildning på Gotland erinrar om de satsningar som redan på-
börjats och varnar för att det kan få olyckliga konsekvenser om Östeuropa-
samarbetet koncentreras i för hög grad till Söderstrukturen. I realiteten kan
då de svenska samarbetsprojekten på kort sikt snarare minska än öka i
omfattning samt vunna erfarenheter gå förlorade. Södertälje kommun är av
åsikten att alla högskolor bör ha inriktningar mot Östeuropa, detta bör ej
vara en specialisering för någon enskild högskola.

Lunds universitet menar att en grundligare bedömning är önskvärd av
vilka forskningsområden som är mest angelägna utifrån ett nationellt per-
spektiv. De föreslagna områdena kan då i och för sig aktualiseras, menar
universitetet, men de är ej självklara.

HSFR anser att forskningsprogrammen ej bör byggas in i strukturen, utan
basorganisationen bör vara så flexibel att nya programsatsningar kan göras
när så behövs.

Kommunerna kommenterar till mycket liten del forskningsinriktningen vid
Söderstrukturen. Några kommuner, t.ex. Lidingö kommun, anser dock att
även Äpplet bör ha forskning inom sin verksamhetsinriktning.

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

352

6 Omfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Den föreslagna omfattningen tillstyrks av en klar majoritet. Lunds universitet
och SCB menar dock att utbyggnaden är för stor.

7 Övrigt

Uppsala universitet vänder sig mot namnvalet ”Äpplet”, vilket sedan urmin-
nes tid är Upplands vapenbild och symbol.

Statens lokalförsörjningsverk framhåller vikten av att genomarbetade lo-
kalprogram finns tillgängliga innan lokalanskaffningen sker, samt att man
med dessa som grund genomför konkurrensupphandlingar.

CSN framhåller vikten av att förlägga studentbostäder till utbildningsom-
rådet. Eftersom boendekostnaden är en hög post i studenternas budget finns
det anledning att pröva nya former för att besluta om standard m.m. i syfte
att pressa hyrorna för studenterna.

353

Rättsdatablad

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

Författningsrubrik

Bestämmelser som inför, Celexnummer för
ändrar, upphäver eller bakomliggande EG-

upprepar ett regler

normgivnings-

bemyndigande

Lag om ändring i
skollagen (1985:1100)

5 kap. 9, 14 §§

Lag om ändring i
studiestödslagen
(1973:349)

3 kap. 5, 13 §§

4 kap. 3, 36 §§

5 kap. 4 §

6 kap 4 §

7 kap. 1 §

punkt 2 e i övergångs-
bestämmelserna till
lagen (1988:877) om
ändring t studiestöds-
lagen (1973:349)

354

VIII Utbildningsdepartementet			Prop. 1994/95:100 Bil. 9
Sid.
1		Anmälan till budgetpropositionen 1994
1		Inledning
7		EU-samarbetet in utbildningsområdet
11		Sveriges utbildningsväsende	Anslag kr
18		A Skolväsendet
18		Inledning
41	1	Statens skolverk, ramanslag	364 409 000
43	2	Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag	167 407 000
46	3	Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, reservationsanslag	30 405 000
47	4	Stöd för utveckling av skolväsendet, reservationsanslag	106 235 000
48	5	Forskning inom skolväsendet, reservationsanslag	40 430 000
48	6	Fortbildning, m.m., reservationsanslag	126 571 000
50	7	Genomförande av skolreformer, reservationsanslag	156 277 000
51	8	Särskilda insatser på skolområdet, förslagsanslag	358 003 000
54	9	Bidrag till viss verksamhet inom det kommu- nala skolväsendet m.m., förslagsanslag	1 644 605 000
57	10	Sameskolor, ramanslag	48 768 000
59	11	Specialskolor m.m., ramanslag	594 515 000
62	12	Statens skola för vuxna i Härnösand, ramanslag	30 380 000
63	13	Statens skola för vuxna i Norrköping, ramanslag	27 718 000
65	14	Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.,
		förslagsanslag	125 916 000
67	15	Bidrag till driften av fristående skolor, förslagsanslag	274 625 000
		Summa littera A	4 096 264 000

70		B Folkbildning
72	1	Bidrag till folkbildningen, anslag	3 472 357 000
74	2	Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, anslag	102 140 000
76	3	Bidrag till kontakttolkutbildning, reservationsanslag	10 806 000	355
		Summa littera B	3 585 303 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 9

C Universitet och högskolor m.m.

133 136	1 2	Uppsala universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 1 092 632 000 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 1 349 219 000
139	3	Lunds universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 1	810 729 000
143	4	Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 1	394 255 000
145	5	Göteborgs universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 1	315 255 000
148	6	Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 1	078 541 000
150	7	Stockholms universitet: Grundutbildning, reservationsanslag	903 440 000
153	8	Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 1	096 034 000
156	9	Umeå universitet: Grundutbildning, reservationsanslag	913 782 000
160	10	Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag	742 419 000
163	11	Linköpings universitet: Grundutbildning, reservationsanslag	793 665 000
167	12	Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag	487 320 000
169	13	Karolinska institutet: Grundutbildning, reservationsanslag	475 139 000
171	14	Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag	759 359 000
173	15	Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag	865 903 000
176	16	Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag	732 139 000
178	17	Högskolan i Luleå: Grundutbildning, reservationsanslag	447 371 000
181	18	Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag	245 733 000
183	19	Danshögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag	28 772 000
185	20	Dramatiska institutet: Grundutbildning, reservationsanslag	69 030 000
186	21	Högskolan i Borås: Grundutbildning, reservationsanslag	149 867 000
189	22	Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning, reservationsanslag	195 708 000
191	23	Högskolan i Gävle/Sandviken:

356

	Grundutbildning, reservationsanslag	184 156 000	Prop. 1994/95:100
24	Högskolan i Halmstad: Grundutbildning,		Bil. 9
	reservationsanslag	101 473 000
25	Högskolan i Kalmar: Grundutbildning,
	reservationsanslag	213 480 000
26	Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
	Grundutbildning, reservationsanslag	91 239 000
27	Högskolan i Karlstad: Grundutbildning,
	reserv ationsanslag	316 277 000
28	Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning,
	reservationsanslag	146 903 000
29	Högskolan i Skövde: Grundutbildning,
	reservationsanslag	99 470 000
30	Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
	Grundutbildning, reservationsanslag	79 887 000
31	Högskolan i Växjö: Grundutbildning,
	reservationsanslag	239 515 000
32	Högskolan i Örebro: Grundutbildning,
	reservationsanslag	292 925 000
33	Högskoleutbildning på Gotland:
	Grundutbildning, reservationsanslag	26 042 000
34	Idrottshögskolan i Stockholm:
	Grundutbildning, reservationsanslag	50 534 000
35	Konstfack: Grundutbildning,
	reserv’ationsanslag	139 021 000
36	Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning,
	reservationsanslag	67 054 000
37	Lärarhögskolan i Stockholm:
	Grundutbildning, reservationsanslag	405 816 000
38	Mitthögskolan: Grundutbildning,
	reservationsanslag	365 090 000
39	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
	Grundutbildning, reservationsanslag	116 559 000
40	Mälardalens högskola: Grundutbildning,
	reservationsanslag	219 484 000
41	Operahögskolan i Stockholm:
	Grundutbildning, reservationsanslag	19 890 000
42	Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning,
	reservationsanslag	32 854 000
43	Enskilda och kommunala högskole-
	utbildningar m.m., reservationsanslag 1	939 114 000
44	Utvecklingsverksamhet och internationell
	samverkan, reservationsanslag	90 390 000
45	Vissa särskilda utgifter inom universitet och
	högskolor m.m., reservationsanslag	735 340 000
46	Övriga utgifter inom grundutbildning,
	reservationsanslag 1	449 053 000
47	Övriga utgifter inom forskning och		357
	forskarutbildning, reservationsanslag	212 067 000

261	48	Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, reservationsanslag	18 802 000	Prop. 1994/95:100 Bil. 9
262	49	Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor, reservationsanslag	232 700 000
263	50	Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag	2 296 979 000
264	51	Kanslersämbetet, reservationsanslag	40 212 000*
265	52	Verket för högskoleservice, ramanslag	111 247 000*
265	53	Överklagandenämnden för högskolan, ramanslag	4 956 000*
265	54	Rådet för grundläggande högskoleutbildning, reservationsanslag	64 730 000*
266	55	Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation, förslagsanslag	1 000
266	56	Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation, förslagsanslag	1 000
		Summa littera C 27 349 573 000

268		I) Nationella och internationella forskningsresurser
275	1	Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation, reservationsanslag	131 465 000
276	2	Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, ramanslag	14 159 000
277	3	Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings- rådet: Forskning, reservationsanslag	341 100 000
279	4	Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings- rådet: Förvaltning, ramanslag	15 351 000
279	5	Medicinska forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag	552 004 000
280	6	Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag	20 302 000
281	7	Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag	900 017 000
283	8	Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag	27 644 000
283	9	Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag	463 978 000
284	10	Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag	13 533 000
285	11	Rymdforskning, reservationsanslag	65 125 000
286	12	Rådet för forskning om universitet och högskolor, reservationsanslag	12 149 000*
287	13	Kungl. biblioteket, ramanslag	263 754 000
288	14	Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, ramanslag	11 971 000
289	15	Arkivet för ljud och bild, ramanslag	34 611 000
291	16	Institutet för rymdfysik, ramanslag	57 600 000

358

17	Polarforskning, ramanslag	31 710 000	Prop. 1994/95:100
18	Rådet för forsknings- och utvecklingssam- arbetemellan Sverige och EU, ramanslag	11 901 000	Bil. 9
19	Europeisk forskningssamverkan, ramanslag	642 533 000
20	Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag	61 554 000
21	Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag	78 799 000
22	Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, reservationsanslag	158 390 000
	Summa littera D 3 909 650 000

E Studiestöd m.m.
1	Centrala studiestödsnämnden m.m., ramanslag	265 622 000
2	Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet, anslag	1 000
3	Studiehjälp m.m., förslagsanslag	2 752 293 000
4	Studiemedel m.m., förslagsanslag	11 053 125 000
5	Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag	3 932 700 000
6	Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag	186 249 000
7	Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag	18 730 000
8	Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar, förslagsanslag	85 580 000
9	Studiearvode, förslagsanslag	1 620 000 000
	Summa littera E	19 914 300 000

F Övriga ändamål

1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.,

förslagsanslag 35 596 000

2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdeparte-

mentets område, reservationsanslag 25 231 000

Summa littera F 60 827 000

SUMMA VIII - Utbildningsdepartementet 58 915 917 000

359

gotab 47523, Stockholm 1994

	7	1	8
	5	4	9
1	3	4	7
	4	3	7
1	3	6	9
1	2	5	7
	4	5	9
	3	6	9
1	3	4	7
1	2	6	8
1	3	4	7
1	3	5	8
	3	4	7
1	2	6	8
1	1	10	11
1	2	3	5
1	3	4	7
1	2	6	8
1	3	5	8
1	5	5	10
1	3	4	7
1	3	7	10
	3	6	9
1	3	4	7
1	1	7	8
1	4	5	9
1	2	7	9

	7	1	8
	5	4	9
1	3	4	7
	4	3	7
1	3	6	9
1	2	5	7
	4	5	9
	3	6	9
1	3	4	7
1	2	6	8
1	3	4	7
1	3	5	8
	3	4	7
1	2	6	8
1	1	10	11
1	2	3	5
1	3	4	7
1	2	6	8
1	3	5	8
1	5	5	10
1	3	4	7
1	3	7	10
	3	6	9
1	3	4	7
1	1	7	8
1	4	5	9
1	2	7	9

Proposition 1994/95:100

Socialdepartementet

Nya utmaningar för välfärdspolitiken

De samlade sociala utgifterna

Föreslagna större förändringar inom Socialdepartementetsverksamhetsområde

Sammanfattning av budgetförslagets effekt på statsbudgeten

Familjepolitikens övergripande mål

Barnafödandet

Familjerna

Besparingar inom barn- och familjepolitiken

Det ekonomiska familjestödet

Utvecklingen och effektiviteten i de familjepolitiska bidragssystemen

Vidtagna och planerade åtgärder

Barnomsorg

Barnomsorgens utveckling

Barn 1-6 år efter omsorgsform. Januari 1994

Andra åtgärder för barns miljö och uppväxtvillkor

Förslag till riksdagsbeslut

A 1. Allmänna barnbidrag

Riksförsäkringsverket

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

A 2. Bostadsbidrag

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

A 3. Föräldraförsäkring

Regeringens överväganden

Förslag til! riksdagsbeslut

A 4. Bidragsförskott

Riksförsäkringsverket

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

A 5. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn

Riksförsäkringsverket

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

A 6. Bidrag till kostnader för internationella adoptioner

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

A 7. Barnpensioner

Riksförsäkringsverket

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

A 8. Vårdbidrag för handikappade bam

Riksförsäkringsverket

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

I. Försäkring vid sjukdom och handikapp

Vidtagna och planerade åtgärder

Förslag till riksdagsbeslut

B 1. Sjukpenning och rehabilitering

Riksförsäkringsverket

Regeringens övervägande

Förslag till riksdagsbeslut

B 2. Sjukvårdsförmåner m.m.

Riksförsäkringsverket

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

B 3. Närståendepenning

Riksförsäkringsverket

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

B 4. Handikappersättningar

Riksförsäkringsverket

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

B 5. Förtidspensioner

Riksförsäkringsverket

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

B 6. Vissa yrkesskadeersättningar m.m.

Riksförsäkringsverket

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbelut

Arbetsskadeförsäkringen

II. Försäkring vid ålderdom m.m.

Vidtagna och planerade åtgärder

Förslag till riksdagsbeslut

Riksförsäkringsverket

Regeringens överväganden

Föreslagna större förändringar inom Socialdepartementets
verksamhetsområde

C 6. Bidrag till WHO-enheten för rapportering av
läkemedelsbiverkningar

D 1. Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och
rehabilitering1

	7	1	8
	5	4	9
1	3	4	7
	4	3	7
1	3	6	9
1	2	5	7
	4	5	9
	3	6	9
1	3	4	7
1	2	6	8
1	3	4	7
1	3	5	8
	3	4	7
1	2	6	8
1	1	10	11
1	2	3	5
1	3	4	7
1	2	6	8
1	3	5	8
1	5	5	10
1	3	4	7
1	3	7	10
	3	6	9
1	3	4	7
1	1	7	8
1	4	5	9
1	2	7	9