Regeringens proposition

1993/94:100 Bilaga 8

Finansdepartementet
(sjunde huvudtiteln)

1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 8

Bilaga 8 till budgetpropositionen 1994

F inansdepartementet

(sjunde huvudtiteln)

Prop.

1993/94:100

Bilaga 8

Huvudsakligt innehåll

De förslag som läggs fram inom Finansdepartementets verksamhetsom-
råde kan sammanfattas på följande sätt.

De riktlinjer för verksamheten inom skatteförvaltningen och exe-
kutionsväsendet och den inriktning vad gäller utvecklingen i ett längre
perspektiv som bestämts på grundval av i 1993 års budgetproposition
föreslås gälla även för budgetåret 1994/95.

Skatteförvaltningen föreslås få visst resurstillskott på grund av ändring-
arna i företagsbeskattningen och arbetet med skattereduktion för repara-
tionsutgifter för bostadshus. Kronofogdemyndigheterna föreslås få visst
resurstillskott på grund av bl.a. ökade porto- och förrättningskostnader
samt för att i övrigt möta den allt större mål- och ärendetillströmningen.
En satsning på utbyggnad av skattemyndigheternas kontrollverksamhet
föreslås i enlighet med vad som aviserades i 1993 års kompletteringspro-
position.

Riksgäldskontorets verksamhet präglas av en fortsatt hög upplånings-
verksamhet vilket för med sig att utgifterna för statsskuldens förvaltning
befinner sig på en fortsatt hög nivå i jämförelse med de senaste åren.

I enlighet med riksdagens principbeslut om en ändrad ansvarsfördelning
för den statliga statistiken föreslås en överföring av medel för sektorssta-
tistik från Statistiska centralbyråns anslag till ett 20-tal myndigheter.

Arbetsgivarverket omvandlas fr.o.m. den 1 juli 1994 till en avgifts-
finansierad myndighet med ett arbetsgivarkollegium som beslutande
organ. Kollegiets ledamöter, i huvudsak myndighetschefer, utses av
regeringen.

Inom området Bostadsväsendet har de automatiska utgiftsökningarna
avstannat. Utgifterna beräknas nu sjunka för i stort sett alla utgiftsända-
mål inom detta område. För att klara anpassningen av utgifterna på
huvudtiteln till förväntade inkomster föreslås att stödet för gemensamt
underhåll m.m. av i första hand flerbostadshus, det s.k. RBF-stödet,
sänks med en femtedel fr.o.m. den 1 juli 1994.

Den 1 maj 1993 inrättades Bankstödsnämnden för att hantera det
statliga stödet till banker och vissa kreditinstitut. Bankstödsnämnden
föreslås ett ramanslag för nämndens förvaltningskostnader.

Regeringen avser att i vårens kompletteringsproposition återkomma Prop. 1993/94:100
med en bedömning av och förslag beträffande det finansiella utrymmet Bilaga 8
för kommunsektorn. Även förslag om hur kommande ekonomiska
regleringar skall behandlas kommer att tas upp i kompletteringsproposi-
tionen.

Vid utbetalning av skattemedel till kyrkliga kommuner skall fr.o.m. år

1995 förskottet minskas motsvarande det belopp som avser lindring i
skattskyldigheten för dem som inte tillhör Svenska kyrkan.

Förändringarna inom Finansdepartementets verksamhetsområde för
budgetåret 1994/95 i förhållande till motsvarande utgiftsändamål på
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 framgår av följande samman-
ställning.

		Anvisat en- ligt regle- ringsbrev 1993/94 mkr	Förslag 1994/95 mkr	Förändring mkr
A.	Skatteförvaltningen och exekutionsväsen- det	5 665,5	5 967,9	302,4
B.	Statlig lokalförsörj- ning och fastighets- förvaltning	203,5	179,1	-24,4
C.	Riksgäldskontoret och kostnader för stats- skuldens förvaltning	593,2	657,2	64,0
D.	Vissa centrala myndig- heter m.m.	2 390,8	1 963,1	-427,7
E.	Statliga arbetsgivar- frågor	3 164,7	2 705,1	-459,6
F.	Bostadsväsendet	34 836,3	26 605,1	-8 231,2'
G.	Bankstödsfrågor		14,0	14,0
H.	Bidrag och ersätt- ningar till kommu- nerna	48 103,0	45 528,0	-2 575,0
I.	Övriga ändamål	1 103,2	984,6	-118,6
Totalt for Finansdeparte- mentet		96 060,2	84 604,1	11 456,1

1 Minskningen beror främst på att utgifterna på anslagen Räntebidrag m.m. och
Investeringsbidrag för bostadsbyggande beräknas sjunka.

1 Effektivisering och utveckling av den offentliga
förvaltningen

1.1 Utgångspunkter

Regeringens strategi för förnyelse av den offentliga sektorn och frågor
som rör förhållandet mellan stat och kommun redovisas i bilaga 1.

Omprövningen och förnyelsen av den offentliga sektorns olika system
och institutioner är ett led i den politik som redan angavs i vår första
regeringsförklaring och som sedan stegvis utvecklas och genomförs. Den
offentliga sektorns förnyelse är således en viktig del i den förnyelse av
Sverige som regeringens samlade politik är ett uttryck för.

Offentlig verksamhet måste vara effektiv och väl fungerande för att
motivera de skatteuttag som finansierar den. Det innebär bl.a. att av-
skaffa de regleringar som inte är nödvändiga samt att se till att utform-
ning av de regleringar som måste finnas kvar är sådana att de inte försvå-
rar stabilitet, effektivitet och tillväxt i ekonomin. Särskild omsorg måste
ägnas de incitament som finns inbyggda i systemen. Staten och kommu-
nerna måste ägna större intresse åt att ompröva befintliga regleringar.
Målsättningarna med statens och kommunernas styrning behöver i många
fall preciseras.

Några huvudfrågor i det omfattande förändringsarbete som regeringen
redovisar i bilaga 1 är sammanfattningsvis

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

att fortlöpande ompröva statliga åtaganden

att utveckla mål- och resultatstyrningen

att utveckla den finansiella styrningen och höja den ekonomi-
administrativa kompetensen

att utveckla samverkan och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan
stat och kommun

att renodla verksamhetsformerna för offentlig produktion

att fullfölja bolagisering och privatisering av offentlig verksamhet
som kan bedrivas i konkurrens på marknaden

att utveckla och förändra statsförvaltningens struktur och arbets-
former inför ett ökat europeiskt samarbete

att öka medborgarnas valfrihet och möjligheter till inflytande och
insyn i offentlig verksamhet.

Viktiga inslag i förnyelsearbetet inom Finansdepartementets verksam-
hetsområde är decentralisering, delegering och regelförenkling liksom
åtgärder som stimulerar till ett effektivt resursutnyttjande. En ökad grad
av efterfrågestyming av offentlig verksamhet eftersträvas.

Inom personalpolitiken har inriktningen varit en delegering och en
verksamhetsanpassning. Någon enhetlig regeringsstyrd personalpolitik
finns därför inte längre. Personalpolitiken bör fortlöpande anpassas efter
myndigheternas skilda verksamheter och förutsättningar. Som en följd

härav ombildas den statliga arbetsgivarorganisationen och får en från re- Prop. 1993/94:100
geringen mer fristående ställning. Bilaga 8

Chefsförsörjningen blir därför ett strategiskt instrument för regeringen
i dess ansvar att styra, utveckla och effektivisera den statliga
förvaltningen. Om de statliga myndigheterna skall kunna medverka till
samhällsekonomisk tillväxt krävs myndighetschefer med utvecklad
förmåga till ledarskap.

Lagen om offentlig anställning har setts över. Särregleringar för offent-
liganställda tas i stor utsträckning bort.

Den ändrade ansvarsfördelningen för den statliga statistiken syftar till
att öka incitamenten för omprövning av statistikproduktionens omfattning
och innehåll. Genom en decentralisering av ansvaret för den statliga
statistiken till berörda sektorsmyndigheter samtidigt som de får ta de
kostnadsmässiga konsekvenserna som beställare kan en bättre avvägning
mellan statistik och andra åtgärder inom området uppnås. SCB:s verk-
samhet kommer som en följd av förändringarna att koncentreras på
grundläggande och sektorsövergripande statistik och statistiktjänster.

Genom EES-avtalet kommer svenska leverantörer att få möjlighet att
konkurrera inom hela EES-området. Nämnden för offentlig upphandling
har inrättats för att verka för att offentlig upphandling sker affärsmässigt
och effektivt.

Den centrala monopolstymingen av statens lokalhållning har avskaffats.
Besluten om lokalförsörjning har decentraliserats till myndigheterna. Om-
bildningen av Byggnadsstyrelsen har inneburit en tydligare åtskillnad
mellan brukande och ägande. Det fortsatta arbetet med att effektivisera
den statliga fastighetsförvaltningen bör bl.a. inriktas på ett aktivt statligt
ägande av fastighetskoncemema. En privatisering av bl.a. Vasakronan
kan komma att övervägas.

Informationsförsörjningen i den offentliga förvaltningen effektiviseras
genom en öppen elektronisk infrastruktur.

Åtgärder kommer att vidtas för att förbättra uppföljningen av organisa-
tions- och strukturförändringar vad gäller bl.a. kostnads-, personal- och
produkti vitetsutveckl ing.

1.2 Strukturförändringarna inom statsförvaltningen

1.2.1 Statsförvaltningens förändring under de senaste åren

De senaste årens förändringar i styrningen av statsförvaltningen och i de
finansiella förutsättningarna för myndigheterna har redovisats i 1992 och
1993 års budgetpropositioner (prop. 1992/92:199 bil. 1 s. 40-57 och
prop. 1992/93 bil. 1 s. 85-137). Mål- och resultatstyrningen utvecklas
och en delegering av ansvar, befogenheter och resurser till myndigheterna
fortsätter.

Ett omfattande arbete genomförs för att renodla verksamhetsformerna
i staten. Staten skall endast i undantagsfall, när det finns särskilda skäl
därtill, äga verksamheter med kommersiella intressen.

Statliga särlösningar skall undvikas. Regelverken för den statliga
verksamheten skall vara tydligare. En utökad delegering av finansiella
befogenheter till myndigheterna innebär att verifieringen av myndighe-
ternas resultatinformation ökar i vikt. Därför har revisionen förstärkts
under de senare åren. Åtgärder vidtas för att höja kvaliteten på myndig-
heternas redovisning. Samtliga myndigheter har getts förutsättningar att
tillämpa en ny redovisningsmodell inför budgetåret 1993/94.

Även ifråga om organisations- och strukturförändringar pågår ett om-
fattande arbete.

Statskontoret har på regeringens uppdrag gjort en uppföljning av vik-
tigare organisations- och strukturförändringar inom statsförvaltningen. En
utgångspunkt för arbetet har varit det program för omställning och
minskning av den statliga administrationen som presenterades i 1991 års
kompletteringsproposition, det s.k. Administrationsprogrammet.

Av Statskontorets redovisning framgår att strukturförändringarna i
staten är en kontinuerlig utvecklingsprocess. Omvandlingstrycket inom
statsförvaltningen försvagades enligt Statskontorets bedömning efter den
första besparingspropositionen år 1980, när ekonomin så småningom
vände och började förbättras. Från regeringen inriktades förändringsar-
betet på att stärka den politiska styrningen av myndigheterna och att över-
gå från detaljstyrning till decentraliserad mål- och resultatstyrning av
förvaltningen. Inom de ramar som anges av lagstiftning och ekonomiska
förutsättningar är det myndigheternas ansvar att besluta om på vilket sätt
man löser sina uppgifter.

Som en följd av ett ökat kommunalt ansvar och minskad statlig regle-
ring av t.ex. skola och socialtjänst har de tidigare stora sektorstyrande
myndigheterna förvandlats till mindre staber med huvudsakligen uppfölj-
nings- och utvecklingsansvar. Samma mönster syns på högskoleområdet.
Den regionala statliga förvaltningen har förändrats genom avveckling av
sektorsvis organiserade länsnämnder och samordning inom länsstyrel-
serna.

I ett andra förändringsskede har enligt Statskontoret inriktningen varit
att marknadsorientera efterfrågestyrd verksamhet och använda konkurrens
för att effektivisera näringsverksamhet i offentlig regi. Syftet är att
renodla den statliga verksamheten vars "hårda kärna" är myndighetsut-
övning. Det är också en statlig uppgift att svara för produktion av kollek-
tiva nyttigheter, där en marknadslösning inte har bedömts fungera, t.ex.
framställningen av statistisk basinformation eller annan information som
behövs för det politiska beslutsfattandet.

Den största strukturella förändringen under de senaste åren är bolagise-
ringen av flertalet affärsverk, som innebär den snabbaste och mest omfat-
tande minskningen av den svenska statsförvaltningen någonsin. I samma
riktning verkar ökad upphandling av tjänster som tidigare utförts i offent-
lig regi och förändrade verksamhetsformer.

Vissa myndigheter har helt avvecklats eller ombildats medan andra
blivit föremål för kraftiga neddragningar i samband med att den statliga
verksamheten förändrats. Samtidigt har vissa nya myndigheter inrättats.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

Sammantaget visas en bild av betydande organisations- och struktur- Prop. 1993/94:100
förändringar. Det är fråga om att på olika nivåer renodla den statliga Bilaga 8
verksamheten och förverkliga riktlinjerna om decentraliserad resultat-
styrning, vilket i korthet innebär:

— att bestämma vilka uppgifter staten skall sköta genom sina myndig-
heter och

— att precisera vilka resultat som skall uppnås.

1.2.2 Programmet för omställning och minskning av den statliga
administrationen

Riksdagen beslutade hösten 1990 om ett omfattande åtgärdsprogram för
att stabilisera den svenska ekonomin och begränsa tillväxten i de offent-
liga utgifterna ("Krispaket 1", reg.skr 1990/91:50). Motivet var att bryta
den inflationsdrivande pris- och lönekostnadsutvecklingen i den svenska
ekonomin. I programmet ingick att åstadkomma en omställning av den
statliga administrationen från utgiftsexpansion till resultatorientering.
Målet var att minska kostnaderna för den statliga administrationen med
10 % utan att verksamheternas resultat försämrades. En påtaglig ökning
av produktiviteten i myndigheternas verksamhet förväntades således.

Regeringen lade i kompletteringspropositionen 1991 fram ett mera de-
taljerat förslag med åtgärder inom samtliga departementsområden (prop.
1990/91:150, del II, bet. 1990/91 :FiU37, rskr. 1990/91:390). Detta åt-
gärdspaket kom att kallas Administrationsprogrammet. Det skulle genom-
föras successivt under budgetåren 1991/92 - 1993/94. Regeringen beräk-
nade att den årliga nettobesparingen på statsbudgeten skulle bli ca 2 mil-
jarder kronor efter treårsperiodens slut. Sammantaget visar de olika de-
partementens åtgärdsförslag såsom de redovisades i kompletteringspropo-
sitionen på en högre besparing, ca 2,7 miljarder kronor.

För att undvika negativa effekter för medborgarna togs särskild hänsyn
"till behovet av att upprätthålla den direkta fältverksamhet som staten
bedriver" (prop. 1990/91:150, Del II s. 2). Affärsverken och annan kon-
kurrensutsatt verksamhet som drivs enligt affärsmässiga principer omfat-
tades inte heller av programmet.

Finansutskottet (bet. 1990/91 :FiU37) framhöll att viktigare än bespa-
ringsbeloppets storlek var programmets strukturella och långsiktiga karak-
tär och dess roll som ett väsentligt inslag i den ekonomiska politiken. Ut-
skottet underströk att riksdagen borde ges möjlighet till en kontinuerlig
och samlad uppföljning av programmet. En sådan uppföljning borde inne-
hålla en närmare precisering av de besparingseffekter som kommer att
uppnås.

Regeringen har mot bl.a. denna bakgrund uppdragit åt Statskontoret att
göra en uppföljning av viktigare organisations- och strukturförändringar
inom statsförvaltningen under de senaste tio åren. I uppdraget ingick att
särskilt analysera Administrationsprogrammet.

Av Statskontorets uppföljning framgår att regeringens sparmål om 2
miljarder kronor i huvudsak uppnås. Redovisade besparingar uppgår en-
ligt Statskontorets redovisning till ca 1,8 miljarder kronor. Ytterligare ca
300 miljoner kronor beräknas kunna sparas med något års försening.

Statskontoret pekar på att det finns osäkerheter i det underlag som har
legat till grund för uppföljningen. Hit hör exempelvis omställningskost-
nader till följd av Administrationsprogrammet.

Statskontoret har även analyserat Administrationsprogrammet som ett
led i den förnyelse och omställning av statsförvaltningen som har pågått
sedan början av 1980-talet. Sammanfattningsvis kan Administrationspro-
grammet karaktäriseras på följande sätt:

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

A Strukturförändring (sammanslagning, ombildning, nedläggning eller inrättande
av myndighet)

B Administrativ rationalisering, ej specificerad

C Ansvars- och uppgiftsomfördelning inom myndighet (resultatstyrning,
delegering, etc.)

D Administrativ rationalisering, specificerad (inkl effekter av regelförenkling)

E Omprövning av statligt åtagande

F Ansvars- och uppgiftsomfördelning mellan myndigheter

G Marknadsinriktade lösningar

H Utnyttjande av informationsteknik (IT)

I Renodling av uppgifter och verksamhetsformer

J Internationalisering

Figur Typ av åtgärder i Administrationsprogrammet

Administrationsprogrammet skulle genomföras huvudsakligen genom
strukturella förändringar vid sidan av den produktivitetsförbättring som
sker fortlöpande genom myndigheternas egen försorg.

Statskontorets uppföljning visar att ca 2/3 av de föreslagna åtgärderna
är av strukturell karaktär. Dessa åtgärder avser sammanslagning och ned-
läggning av myndigheter, omprövning av statliga åtaganden, marknads-
lösningar, renodling av uppgifter och verksamhetsformer samt konse-
kvenser av en ökad internationalisering. Ca 1/3 av åtgärderna har karak-
tären av fortlöpande effektivisering. Analysen visar också att så mycket
som 1/5 av åtgärderna inte har närmare specificerats utan närmast kan
karaktäriseras som allmänna förväntningar på en ökad produktivitet.

Statskontoret finner det för tidigt att dra några slutsatser om vilken typ
av åtgärder eller kombination av åtgärder som varit mest framgångsrika.
Först under nästa budgetår går det att mäta om produktiviteten, som
meningen var, påverkats i positiv riktning. Konsekvenserna för de an-
ställda har endast i undantagsfall uppmärksammats. Brister i redovisning
och återrapportering gör också att slutsatserna av uppföljningen blir något
osäkra.

Regeringen finner det särskilt angeläget att förbättra uppföljningen av
produktivitetsutvecklingen inom statsförvaltningen. I den uppgiften ingår
att bedöma vilka kostnader som är förenade med organisations-
förändringar, bl.a. kostnader för att avveckla personal och lokaler. Det
finns en risk för att sådana kostnader underskattas, särskilt i ett läge där
arbetskraftsöverskott råder. En annan risk är att det uppstår övervält-
ringseffekter som kan vara svåra att förutse när beslutet om förändring
fattas. Erfarenheterna från genomförandet av Administrationsprogrammet
bör vara ett värdefullt underlag inför fortsatta strukturförändringar inom
den offentliga sektorn.

1.2.3 Bedömningar av personalkonsekvenserna vid
strukturförändringar

Allmänt

I regeringens anmälan till årets kompletteringsproposition (prop.
1992/93:150 Bilaga 1:6) redogjordes för de bedömningar som gjorts inom
regeringskansliet beträffande de personalkonsekvenser som blir en följd
av pågående strukturförändringar inom statsförvaltningen. Bedömningarna
avsåg våren 1993 och de närmaste tre budgetåren. Bedömningarna var
mycket grova på grund av många osäkra faktorer, bl.a. pågående organi-
sationsutredningar.

I 1992 års kompletteringsproposition (prop. 1991/92:150 Bilaga 1:5)
redogjordes för det statliga trygghetssystemets mål och huvuddragen i det
statliga trygghetsavtalet som disponeras av de centrala parterna. De cen-
trala parterna har i RALS 1993-95 avsatt ytterligare medel för trygghets-
åtgärder. För närvarande uppgår den procentuella avsättningen till 0,5 %
av myndigheternas lönesumma. Denna avsättning är fr.o.m. den 1 april
1995 0,7 %.

Inom regeringskansliet har nu en uppföljning av de personalkonsekven-
ser som redovisades i vårens kompletteringsproposition gjorts. Vidare har

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

en bedömning gjorts av de personalkonsekvenser som blir en följd av för- Prop. 1993/94:100
slagen i årets budgetproposition och de andra propositioner som förelagts Bilaga 8
riksdagen under hösten/vintem. Hänsyn har också tagits till nya
myndigheter och arbetstillfällen för att få en heltäckande bild. Det bör
understrykas att det finns en betydande osäkerhet i bedömningarna.

Staten hade ca 312 000 anställda den 1 september 1993. Under budget-
åren 1994/95 - 1996/97 beräknas överslagsmässigt cirka 12 900 statsan-
ställda komma att avgå med ålderspension. Detta antal kan komma att
öka bl.a. till följd av att arbetstagare kan avgå tidigare med pension eller
pensionsersättning motsvarande pension enligt övergångsbestämmelser i
pensionsavtalet och bestämmelser i trygghetsavtalet.

Enligt de beräkningar som redovisas i det följande riskerar cirka

10 000 personer att bli övertaliga under våren 1994 och de tre närmaste
budgetåren. Hur många av dem som verkligen blir arbetslösa går för
närvarande inte att närmare bedöma. Ansvaret för att genomföra struktur-
förändringar vilar på myndigheterna och deras ledningar. Enligt det stat-
liga trygghetssystemet har arbetsgivaren ett betydande ansvar. Det förut-
sätts att arbetsgivaren arbetar effektivt med trygghetsåtgärderna och där-
vid använder trygghetssystemets möjligheter och resurser så att arbetslös-
het så långt som möjligt undviks.

Trygghetsstiftelsen

Trygghetsstiftelsen är den organisation som enligt det statliga trygghets-
avtalet bistår dem som är övertaliga (försäkringskasseområdet omfattas
inte av avtalet) och som ansvarar för användningen av de medel som har
avsatts. Enligt vad regeringen inhämtat från Trygghetsstiftelsen hade, per
den 11 oktober 1993, drygt 31 000 personer registrerats som uppsagda
sedan starten i april 1990. Antalet uppsagda under tiden den 1 juli 1992 -
den 11 oktober 1993 uppgick till 17 702.

Enligt uppgifter från Trygghetsstiftelsen uppgår stiftelsens kapital för
närvarande till ca 585 000 000 kronor. Av dessa är ungefär hälften redan
beslutade trygghetsåtgärder.

Sammanfattning

— Antalet statsanställda har minskat med cirka 48 000 under perioden
den 1 september 1992 - den 1 september 1993.

— Sedan Trygghetsstiftelsen påbörjade sin verksamhet i april 1990
och fram till den 11 oktober 1993 har drygt 31 000 personer
registrerats som uppsagda. Av dessa har 17 702 sagts upp under
tiden den 1 juli 1992 — den 11 oktober 1993.

— I inledningen till detta avsnitt redogjordes för regeringskansliets
bedömning att cirka 10 000 personer riskerar att bli övertaliga
under våren 1994 och de tre närmaste budgetåren. (I motsvarande
bedömning som redovisades i 1993 års kompletteringsproposition

angavs att mellan 23 000 och 24 000 personer riskerade att bli
övertaliga under våren 1993 och de tre närmaste budgetåren).

— Samtliga departementsområden berörs mer eller mindre av uppsäg-
ningar. Av ca 10 000 personer hör mellan 2 000 och 3 000 hemma
inom Kommunikationsdepartementets område, cirka 2 600 inom
Försvarsdepartementets område, cirka 2 200 inom Kulturdeparte-
mentets område och ca 800 inom Finansdepartementets område.

— Kriminalvården (inom anstalts- och häktesorganisationen) väntas ha
ett rekryteringsbehov under budgetåret 1994/95 av ca 400

personer och under budgetåret 1995/96 av ca 250 personer.

— Den 1 juli 1993 inrättades en ny myndighet, Statens institutionssty-
relse, som svarar för planering, ledning och drift av de särskilda
ungdomshemmen och LVM-hemmen. Den 1 april 1994 beräknas
staten överta huvudmannaskapet för institutionerna från kommuner
och landsting. I och med detta övergår bortåt 3 000 anställda till
statlig anställning.

— Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping övergår till
stiftelseform. Samtlig personal kommer att erbjudas tjänster i de
nya organisationerna. Det rör sig om ca 2 380 personer som skall
övergå till anställning hos enskild huvudman.

— Statens institut för handikappade föreslås att få ökade medel för
konsulenttjänster. Medlen beräknas täcka kostnader för ca 16 tjäns-
ter. Specialskolorna föreslås få utöka sin administrativa personal
med två nya tjänster.

— Lotterinämnden föreslås omvandlas till en Lotteriinspektion. En så-
dan förändring kan beräknas kräva ytterligare 5-10
årsarbetskrafter.

I avsnitt 2 redovisas de departementsvisa bedömningarna av personal-
konsekvenserna.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

1.2.4 Rapporter från avvecklare

Vid nedläggning av en myndighet utser regeringen normalt en avveck-
lingskommitté eller förordnar en särskild avvecklingschef. Avvecklings-
organisationens arbete styrs bl.a. genom särskilda direktiv. Ett bra av-
vecklingsarbete förutsätter en väl fungerande dialog mellan departementen
och avvecklaren. Denna dialog måste fortgå under hela avvecklings-
processen.

De rapporter som avvecklare har lämnat in till regeringen är sinsemel-
lan mycket olika. Detta torde framförallt bero på att varje avveckling i
sig är unik. Det finns emellertid vissa gemensamma erfarenheter som
kommer fram i flera av rapporterna. Flera av avvecklarna har pekat på
chefernas ansvar vid en strukturförändring.

Genom att medvetet stimulera personalrörlighet kan en chef förbereda
sina medarbetare inför kommande förändringar. Äldre arbetstagare som
innehaft samma anställning under lång tid har haft svårt att hävda sig på

arbetsmarknaden. Dessutom byter inte gärna statsanställda arbetsmark-
nadssektor.

Flera av avvecklama konstaterar att det finns en mycket stor brist på
beredskap hos statligt anställda att bli uppsagda. Även myndigheterna har
haft svårt att hantera neddragningssituationen eftersom de saknar erfaren-
het av den typen av arbetsuppgifter.

Regeringens avsikt är att vidta åtgärder så att erfarenheterna från
hittillsvarande avvecklingar tas tillvara på ett konstruktivt sätt inför
framtida organisationsförändringar. Vi återkommer till denna fråga under
avsnitt 1.3.1 Åtgärder för en förbättrad uppföljning och styrning av
organisationsförändringar.

1.2.5 Förnyelseprojekt på myndigheterna

Statens fömyelsefonds verksamhet baseras på avtal mellan parterna på det
statliga avtalsområdet. Parterna har hittills avsatt 350 miljoner kronor.

Syftet är att stimulera och stödja verksamhetsutveckling och effektivi-
sering vid statliga myndigheter genom att stödja myndigheternas föränd-
ringsinitiativ. Arbetsorganisatorisk förnyelse dominerar i de projekt som
hittills fått bidrag. Cirka 280 miljoner kronor har fördelats till drygt 350
myndigheter.

Fonden tar också själv initiativ till utvecklings- och försöksverksamhet
inom utvecklingsområden som är av strategisk betydelse för statsförvalt-
ningen. Internationaliseringen, myndigheters förändringskompetens, jäm-
ställdhet samt resultatstyrning är de områden fonden prioriterar för när-
varande. Här initierar fonden sådana utvecklingsinsatser som enskilda
myndigheter inte själva kan förväntas genomföra och som kommersiella
intressen inte tillhandahåller i former som är lämpliga för statsförvalt-
ningen. Allt utvecklingsarbete bedrivs i samverkan med myndigheter och
bygger på deras behov och prioriteringar.

Olika program som kan ge anställda förändringskunskap som stödjer
pågående omorganisationer och andra förändringar är under utveckling.
"Fömyelseforum" vänder sig till dem som medverkar i förändringsarbete
på alla nivåer inom myndigheterna. Med åtta seminarier per år är det ett
reguljärt inslag i kunskaps- och erfarenhetsförmedlingen.

Fonden driver flera program som skall förbättra förmågan hos olika
nyckelgrupper vid myndigheterna att leda förändringsarbete. "Förändrar-
akademien" är ett längre kompetensutvecklingsprogram som genomfördes
första gången 1993. Fondens 35 "förnyelsenätverk" samlar idag närmare
500 anställda till utvecklingssamarbete mellan myndigheter. Program som
kan ge breda grupper av anställda förändringskunskap på ett sätt, som
direkt stöder pågående omorganisationer och andra större förändringar,
är under utveckling. "Fömyelseforum" är med åtta seminarier per år ett
reguljärt inslag i fondens kunskaps- och erfarenhetsförmedling.

Förnyelsefondens verksamhet visar vikten av att personalen ges möjlig-
het att delta i det utvecklingsarbete som pågår inom myndigheterna.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

1.3 Inriktning av det fortsatta arbetet

1.3.1 Åtgärder för en förbättrad uppföljning och styrning av
organisationsförändringar

I samband med riksdagsbehandlingen av det treåriga Administrationspro-
grammet uttalade finansutskottet bl.a. att riksdagen bör ges en möjlighet
till en kontinuerlig och samlad uppföljning av programmet. Riksdagen har
tidigare vid några tillfällen informerats om personalkonsekvenserna.
Däremot har en samlad uppföljning på det sätt som nu görs inte tidigare
skett.

Riksdagens revisorer har granskat omstruktureringar i statsförvaltningen
åren 1991-1992 (1992/93 :RR3) och har därvid funnit betydande brister
i såväl förberedelserna som genomförandet av förändringarna. Revi-
sorerna anser bl.a. att det finns generella brister i regeringskansliets
hantering av förvaltningspolitiska frågor. Riksdagen har gett tillkänna att
regeringen bör lämna en redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att
förbättra bristerna (bet. 1992/93 :FiU 17, rskr. 1992/93:268).

Riksrevisionsverket (RRV) har från sin granskning av myndigheter,
som är eller har varit föremål för olika typer av omstrukturering, dvs.
avveckling, neddragning, sammanslagning eller bolagisering, funnit att
myndigheternas hantering av omställningsfrågor varierar avsevärt. RRV
har också bl.a. i en rapport till regeringen gjort en analys av tre genom-
förda bolagiseringar med olika förutsättningar.

Olika omvärldsförändringar samt behoven av att höja effektiviteten i
statsförvaltningen leder ofta till omprövningar av verksamheters orga-
nisation, dimensionering, finansiering samt verksamhetsform. Nedlägg-
ningar av verksamheter kan också bli följden. Omstruktureringar ställer
krav på analyskapacitet och organisationskunnande. Departementen har
ansvaret för att förbereda och planera omstruktureringar inom sitt an-
svarsområde. Statskontoret skall i sin nya roll som stabsorgan åt rege-
ringen bl.a. kunna bistå med sektorsövergripande analyser för ompröv-
ning och effektivisering av statliga åtaganden. Även Riksrevisionsverket
är ett viktigt stöd för departementen när det gäller att genom granskning
ta fram beslutsunderlag inför organisationsförändringar. Som stöd för
dem som arbetar med organisations- och strukturfrågor inom regerings-
kansliet har ett handläggningscirkulär utarbetats inom Statsrådsbered-
ningen och Finansdepartementet. Cirkuläret anger bl.a. de allmänna rikt-
linjerna för nedläggning av en myndighet, bildande av bolag och finansie-
ring av nedläggningar. Mot bakgrund av de erfarenheter som nu finns av
olika slags organisationsförändringar och RRV:s iakttagelser och förslag
kommer bl.a. riktlinjerna för användning av statliga medel i samband
med ombildning och avveckling av statlig verksamhet att ses över.

Med hänsyn till de krav som i fortsättningen bör ställas på de statliga
myndigheternas resultatredovisning anser Statskontoret att det är stort
behov av att förbättra redovisning och information om organisations- och
strukturförändringar. Det rör sig dels om kvalitet, relevans och jäm-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

förbarhet i olika sammanställningar av data, dels om kontinuitet i arbetet Prop. 1993/94:100
med att ta fram den information som behövs. Bilaga 8

Regeringen har för avsikt att ge Statskontoret ytterligare uppdrag an-
gående organisationsförändringarna i staten. Syftet är att förbättra infor-
mationsunderlaget och därmed förutsättningarna för att fortsatta struktur-
förändringar skall ge snabba genomslag utan störande negativa verksam-
hetseffekter. Det långsiktiga syftet är att bidra till kontinuerligt förbättrad
produktivitet i statens verksamhet. Statskontorets insatser bör bl.a. avse
att:

— medverka i systematisk uppföljning av organisations- och
strukturförändringar

— ställa samman erfarenheterna av arbetet med att genomföra
omställningar och nedskärningar av den statliga förvaltningen

— pröva i vilka former som kunskaper om statsförvaltningens
utveckling mer kontinuerligt bör samlas in och spridas samt

— medverka till systematiska produktivitetsjämförelser i statlig verk-
samhet.

Systematisk uppföljning

Underlaget för regeringens och riksdagens uppföljning av organisations-
och strukturförändringar behöver förbättras vad gäller bl.a. kostnads-,
personal- och produktivitetsutveckling.

Underlag för beslut om viktigare organisations- och strukturföränd-
ringar bör vara utformat så att resultatet av åtgärderna kan följas upp. I
beslut om sådana organisations- och strukturförändringar bör också ställ-
ning tas till hur och när en uppföljning skall ske.

Erfarenheter av omställningar

En sammanställning bör göras av erfarenheterna från de större omställ-
ningar som har genomförts inom statsförvaltningen för att analysera bl.a.
omställningskostnader, i vad mån myndigheterna utnyttjar sina utökade
beslutsbefogenheter för att effektivisera sin verksamhet och hur produk-
tiviteten påverkas av förändringarna. Ett annat syfte med en sådan studie
bör vara att utveckla uppföljning och redovisning gentemot riksdagen av
organisations- och strukturförändringar.

Löpande information om statsförvaltningens utveckling

Statskontoret och SCB har från tid till annan publicerat skrifter som haft
till syfte att översiktligt belysa nuläge och utveckling i statlig och övrig
offentlig verksamhet. Det bör prövas om det finns ett mer kontinuerligt
behov av sådan information. Statskontoret avses få beställaransvar för
statistik om den offentliga sektorn och bör i anslutning härtill lämna
förslag om hur en kvalitativt god men ändå översiktlig periodisk informa-
tion om statsförvaltningens organisation, produktivitet, m.m. kan tas fram
och i vilka former den bör presenteras.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

Systematiska produktivitetsjämförelser

I och med att de nationella regelsystemen blir alltmer likartade i Europa
ökar förutsättningarna väsentligt att jämföra produktiviteten hos likartade
verksamheter och marknader i olika länder. I detta perspektiv är det an-
geläget att det i Sverige bedrivs metodutveckling som gör det möjligt att
göra sådana jämförelser och att insamlingen av underlag får fasta former
och kontinuitet.

Möjligheter till mera systematiska produktivitetsjämförelser bör under-
sökas. En i fastare former organiserad verksamhet bör ha till syfte att:

— initiera metodutveckling inom Sverige

— följa produktivitetsutvecklingen i Sverige och utomlands och verka
för ett utbyte av erfarenheter samt

— utarbeta nyckeltal och annat underlag som belyser produktivitets-
utvecklingen.

1.3.2 Effektivare ledningsformer för statliga myndigheter

Nuvarande ledningsformer för de statliga förvaltningsmyndigheterna går
tillbaka på riksdagens verksledningsbeslut 1987. Beslutet innebar i viss
utsträckning en kompromiss mellan enrådighetsverk och verkstyrelse som
högsta ledningsorgan. Verkscheferna är i dag ansvariga inför regeringen
för verksamheten, men har vid sin sida en lekmannastyrelse med vissa
begränsade beslutsbefogenheter. I huvudsak har styrelserna en rådgiv-
nings- och insynsfunktion.

Utvecklingen — framför allt präglad av införande av mål- och resultat-
styrning och myndigheternas ökade ansvar och handlingsutrymme vad
gäller resursanvändning och produktionssätt — har medfört att ansvarsför-
hållandet gentemot regeringen med nuvarande delade ansvar mellan myn-
dighetschef och styrelse har upplevts som oklar.

I februari 1992 bemyndigade regeringen chefen för Finansdeparte-
mentet att tillkalla en kommitté med uppdrag att se över förvaltnings-
myndigheternas ledningsformer m.m. (dir. 1992:10). Kommittén har i

juni 1993 lagt fram sitt betänkande Effektivare ledning i statliga Prop. 1993/94:100
myndigheter (SOU 1993:58). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Bilaga 8

Regeringen avser att under våren återkomma till riksdagen med en
proposition.

1.3.3 Statlig personalpolitik och chefsförsörjning

Den personalpolitiska utvecklingen

Utvecklingen av den statliga personalpolitiken har styrts av det förnyelse-
program för den offentliga sektorn som inleddes under mitten av 1980-
talet. Underlaget för förnyelsearbetet finns främst i regeringens skrivelse
(1984/85:202) om den offentliga sektorns förnyelse, den personalpolitiska
propositionen (1984/85:219) och verksledningspropositionen (prop.
1986/87:99). Riksdagen och regeringen har mot bakgrund av dessa pro-
positioner fattat beslut om inriktningen och utvecklingen av den statliga
personalpolitiken.

Statsförvaltningen har under de senaste tio åren varit föremål för stora
och genomgripande förändringar. Förnyelse- och utvecklingsarbetet har
också varit kopplat till krympande ekonomiska resurser med åtföljande
krav på rationaliseringar och besparingar. Trots de påfrestningar som
övergången till nya system, nedskärningar, sammanslagningar eller ned-
läggningar av verksamheter medfört för myndigheterna har förnyelse-
arbetet fortskridit och statsförvaltningen kunnat moderniseras och an-
passas till nyare tiders krav.

Statsmakternas fömyelsesträvanden för statsförvaltningen har präglats
av insikten om att central detaljstyrning inte längre har förutsättningar att
fungera effektivt i ett samhälle som präglas av mångfald, rörlighet, för-
ändring och internationalisering. I stället har mål- och resultatstyrning av
statsförvaltningen införts - ett styrsystem med ökad frihet och ökat resul-
tatansvar för myndigheternas del.

I denna process har personalpolitiken setts som ett viktigt instrument
för myndigheternas möjligheter att uppnå goda resultat. Den personal-
politiska propositionen år 1985 framhöll vikten av att decentralisera och
anpassa personalpolitiken i olika statliga verksamheter till de skilda
miljöer som de verkar i. Avsikten var inte att i alla detaljer utforma en
enda personalpolitik gemensam för hela statsförvaltningen.

Utvecklingen har också gått i riktning mot ökad flexibilitet och varia-
tion i utformningen av personalpolitiken. En omfattande delegering av det
arbetsgivarpolitiska och personalpolitiska ansvaret har skett. Myndighe-
terna har fått ett i stort sett totalt ansvar för verksamheten och alla dess
kostnader. Vad gäller lönepolitiken har huvudprincipen varit att verksam-
hetsintresset skall vara styrande i löneförhandlingarna. De enskilda myn-
digheterna har fått ett sådant inflytande över lönebildningen m.m. att
personalpolitiken har kunnat anpassas till deras egna förutsättningar och
behov. Myndigheterna bestämmer numera själva sin arbetsorganisation
och vilken personalstyrka och kompetens de skall ha för att på bästa sätt

2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 8

lösa sina uppgifter utifrån de mål och ekonomiska ramar som stats-
makterna har satt upp. Myndigheternas arbetsgivarroll har förstärkts
betydligt. Det är stor skillnad mellan att vara en statlig arbetsgivare i dag
jämfört med för tio år sedan.

Parallellt med denna utveckling har en betydande avreglering skett.
Regeringens politik har varit att så långt möjligt — med hänsyn till stats-
förvaltningens särskilda ställning — harmonisera statstjänstemännens
personalpolitiska villkor med de regler som gäller för arbetsmarknaden
i övrigt. De föreslagna förenklingarna i lagen om offentlig anställning
(LOA) som vi tidigare berört är ett uttryck för detta.

En tydligare gränsdragning har skett mellan statsmakternas ansvar och
myndigheternas ansvar. Regeringens uppgift är att stå för en övergri-
pande och sammanhållen strategi och och att styra genom tydliga mål och
en effektiv resultatuppföljning. Utvecklingen har lett till att någon enhet-
lig regeringsstyrd statlig personalpolitik inte finns. Det har inte heller
varit regeringens avsikt att åstadkomma någon sådan, vilket ligger i linje
med vad som sades i den personalpolitiska propositionen.

Myndigheterna har å sin sida ansvar för att uppfylla sina produktions-
mål under utövande av de betydande arbetsgivarpolitiska- och personal-
politiska befogenheter som regeringen har delegerat till dem.

Myndigheternas personalpolitik styrs huvudsakligen av de kollektivavtal
som Statens arbetsgivarverk (SAV) sluter på regeringens vägnar. SAV
svarar också för utveckling och samordning av den gemensamma statliga
arbetsgivarpolitiken. Den ombildning av SAV till en avgiftsfinansierad
uppdragsmyndighet som riksdagen har godkänt innebär bl.a att dess
verksamhet mer direkt kommer att styras av myndigheterna själva utifrån
deras behov och servicekrav. Myndigheterna får härigenom det fulla
ansvaret för den gemensamma arbetsgivarpolitiken och kan utveckla olika
delar av personalpolitiken såsom allmänna villkor, arbetsmiljö, trygghets-
och pensionsfrågor.

Regeringen har i fråga om delegering av arbetsgivarpolitiskt och per-
sonalpolitiskt ansvar gått så långt man rimligen kan gå. Den successiva
övergången till resultatstyrning har först nu fullbordats så att i princip
alla myndigheter ingår i det nya systemet. Detta innebär dock inte att
omställningen är slutförd eller att allt fungerar helt tillfredsställande. En
hel del arbete återstår innan systemet i praktiken funnit sina former och
fungerar så som det är avsett med en konstruktiv måldialog och profes-
sionell resultatuppföljning.

Regeringen följer noga utvecklingen och utvärderar kontinuerligt bl.a.
med hjälp av sina stabsmyndigheter resultaten av de förändringar som har
genomförts i statsförvaltningen. Först efter ytterligare ett par års er-
farenheter bör dock en mer samlad och slutlig utvärdering göras av hur
de nya styrformerna och hur den arbetsgivarpolitiska och personalpoli-
tiska delegeringen till myndigheterna har fungerat.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

Chefsförsörjningen

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

I verksledningspropositionen (1986/87:99) redovisades principiella ut-
gångspunkter för inriktningen av chefsförsörjningen. Med chefsförsörj-
ning avses de åtgärder som vidtas för att förse statsförvaltningen med
lämplig chefskompetens. Dit hör åtgärder för rekrytering, rörlighet, om-
placering samt utbildning och utveckling. Det s.k. verksledningsbeslutet
1987 innebar bl.a. att regeringens ansvar för att tillsätta chefstjänster
borde koncentreras till myndigheternas högsta ledning. Regeringen skulle
driva en aktivare utnämningspolitik och tydliggöra verksledningarnas och
chefernas verksamhetsansvar.

Efter verksledningsbeslutet har tillsättningsansvaret för mer än 1000
tjänster delegerats till myndigheterna. Regeringen tillsätter numera endast
myndighetschefema och vissa tjänster på nivån närmast under.

I arbetet med att förnya och effektivisera den statliga sektorn har myn-
dighetschefema en nyckelposition. Hur de lyckas i sitt ledarskap är av
avgörande betydelse för hur riksdagens och regeringens strategiska mål
uppfylls. Utvecklingen under senare år har lett till att ett mycket stort
ansvar lagts på myndighetschefen. Det har också medfört att höga krav
på god chefskompetens måste ställas och att rekryteringen och chefsut-
vecklingen på denna nivå måste ägnas mycket stor omsorg från rege-
ringens sida.

Chefsförsörjningen bör således mer än någonsin vara ett strategiskt
instrument för regeringen i dess ansvar att styra, utveckla och effek-
tivisera den statliga förvaltningen. Om de statliga myndigheterna effektivt
skall kunna medverka till statsmakternas målsättning med samhälls-
ekonomisk tillväxt krävs det myndighetschefer med en utvecklad förmåga
till ledarskap. De skall kunna precisera produktionsmål och formulera
resultatkrav, driva förändringsarbete och engagera och entusiasmera sina
medarbetare.

Inom ramen för regeringens chefsförsörjningsansvar driver Finansde-
partementet ett omfattande chefsutvecklingsprogram med bl.a. introduk-
tionsseminarier för nyutnämnda verkschefer, uppföljande utvecklings-
samtal samt seminarier kring aktuella frågor. Mer erfarna chefer erbjuds
att ingå i särskilda utvecklingsgrupper där chefsrollen diskuteras. Varje
departement svarar inom sitt verksamhetsområde för beredningen av
chefstjänster som regeringen tillsätter. Finansdepartementet utvecklar
tillsammans med särskilda kontaktpersoner i övriga departement gemen-
samma policyfrågor. Arbetet med professionell rekrytering och chefs-
utveckling kommer att instensifieras.

1.3.4 Arbetsgivarverkets framtida ställning och styrning

Riksdagen har godkänt att Statens arbetsgivarverk ombildas till en av-
giftsfinansierad myndighet fr.o.m. den 1 juli 1994 enligt de förslag som
lades fram i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8 s. 85-
93).

Ombildningen innebär att den statliga arbetsgivarorganisationen får en
från regeringen mer fristående ställning. Avgifterna skall enligt förslaget
fastställas av ett årsmöte bestående av representanter för de arbetsgivare
som myndigheten företräder. Årsmötet skall även välja styrelse för myn-
digheten. Syftet är att skapa en statlig arbetsgivarorganisation som på
likartade villkor kan samverka med andra arbetsgivarorganisationer och
ta ansvar för en lönebildning som främjar samhällsekonomisk balans och
ökad konkurrenskraft.

Regeringen har den 18 november 1993 till riksdagen överlämnat en
proposition (1993/94:77) om ombildningen av arbetsgivarorganisationen
på det statliga området med lagförslag som i huvudsak innebär att riks-
dagens tidigare beslut om arbetsgivarorganisationen fullföljs.

Regeringen föreslår att myndighetens beslutande organ skall utgöras av
ett arbetsgivarkollegium. Kollegiets ledamöter utses av regeringen och
bör i huvudsak utgöras av myndighetschefer som representerar de myn-
digheter som uppdragsmyndigheten skall betjäna. Arbetsgivarkollegiet
skall närmare fastställa myndighetens interna organisation, fastställa de
avgifter som skall betalas till myndigheten samt utse styrelse för myndig-
heten.

1.3.5 Utveckling av arbetsrätten inom staten

Lagen om offentlig anställning har setts över. I prop. 1993/94:65 redo-
visas regeringens ställningstaganden.

Staten har i materiellt hänseende tidigare varit föregångare inom det
personalpolitiska området, bl.a. i fråga om anställningstrygghet och rätt
till tjänstepension. Numera är anställningstrygghet och förmåner i princip
likvärdiga över hela arbetsmarknaden.

Med hänsyn till statsförvaltningens särart är det emellertid nödvändigt
att i vissa fall finna andra lösningar i t.ex. personalpolitiska frågor än
som gäller för arbetsmarknaden i övrigt. Men det är inte längre sakligt
motiverat att behålla alla de särlösningar som efterhand har utvecklats.
I vissa fall har dessa särregleringar bidragit till att skapa behov av kraf-
tigt dimensionerade personaladministrativa funktioner hos de statliga myn-
digheterna.

Regeringens allmänna strävan är att ta bort all onödig reglering. En
utgångspunkt är därför att så långt det är lämpligt begränsa den särskilda
författningsreglering som gäller genom LOA och anslutande författningar,
främst anställningsförordningen (1965:601, omtryckt 1990:98, ändrad
senast 1992:35).

Regelsystemet anses ge litet utrymmet för verksamhetsanpassning och
ge en svag motivation för myndigheternas ledningar att mera aktivt utöva
sin roll som arbetsgivare. Regelsystemets komplexitet medför också
tillämpningssvårigheter. Förekomsten av dubbla regelsystem på
arbetsmarknaden kan ibland göra det svårt att överblicka vilka regler som
gäller.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

Utgångspunkterna för en offentligrättslig reglering bör främst vara för-
behållen förhållanden eller omständigheter som är en följd av att statliga
myndigheter utövar verksamheter som ingår som grundelement i statens
relation till medborgarna. Det är fråga om arbetsuppgifter inom sådana
skatte- och avgiftsfinansierade verksamheter som typiskt sett hör hemma
i den offentliga sektorn. Det är också inom sådana verksamheter som
riksdagen och regeringen har intresse av att reglera förhållanden för att
garantera effektivitet och rättssäkerhet. Det kan vara arbetsuppgifter som
är förenade med maktutövning gentemot allmänheten, t.ex. den polisiära
verksamheten.

Syftet med en särskild reglering för statsanställda bör alltså inte primärt
vara att reglera förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Syftet
bör istället vara att genom den nya regleringen tillgodose de allmänin-
tressen som gör sig gällande vid utövandet av statlig verksamhet.

1.3.6 Den statliga företagshälsovården

Finansieringssystemet för Stiftelsen Statshälsan ändrades den 1 januari
1993 (prop. 1991:100 bil. 8, bet. 1991/92:AU9, rskr. 1991/92:134).
Myndigheterna svarar i fortsättningen för finansieringen av företagshälso-
vården inom ramen för tilldelade medel. Med utgången av budgetåret
1993/94 försvinner därför anslaget till Statshälsan från statsbudgeten.
Syftet med det nya finansieringssystemet är att få ett effektivare resurs-
utnyttjande genom att producent- och beställarrelationerna görs tydliga.
Fr.o.m. den 1 juli 1994 har en statlig myndighet rätt att välja en annan
företagshälsovårdsorganisation än Statshälsan.

Genom en omorganisation den 1 juli 1993 har av affärsmässiga skäl
den verksamhet som Statshälsan tidigare bedrev överförts till ett bolag,
AB Previa-rikshälsan, som ägs av Stiftelsen Statshälsan. Stiftelsen kom-
mer i fortsättningen, förutom att utöva ägandet av bolaget, att i huvudsak
fungera som ett forum för stiftarna samt för sådan partsgemensam verk-
samhet som tidigare ombesörjdes av Statens arbetsmiljönämnd vilken av-
vecklades den 1 juli 1993.

1.3.7 En öppen elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning

I sin samlade redovisning av omprövningen och förnyelsen av offentlig
sektor (bilaga 1) har regeringen pekat på den offentliga sektorns roll i
utvecklingen av en elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning.
Infrastrukturen skall främja näringslivets konkurrenskraft och därmed
ekonomisk tillväxt, lägga grunden för fortsatta rationaliseringar i den
offentliga sektorn med bibehållen samhällsservice och öka medborgarnas
information, kunskap och delaktighet i samhällsutvecklingen. För före-
tagen kan en effektiv infrastruktur innebära radikalt minskade avstånd till
marknader, nya sätt att göra affärer samt en enklare dialog med statliga
myndigheter, för medborgarna en större närhet till kunskapskällor,

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

samhällsservice och arbetstillfällen, för myndigheter möjligheter till Prop. 1993/94:100
självbetjäningstjänster, enklare och snabbare handläggning av ärenden Bilaga 8
samt nya organisations- och arbetsformer.

Behoven av en öppen elektronisk infrastruktur accentueras när den
svenska förvaltningen går in i det intensiva informationsutbyte som krävs
med EU och andra länders förvaltningar inom ramen för europasamar-
betet.

Statskontoret har på regeringens uppdrag gjort en kartläggning av EU:s
arbete med informationsteknologifrågor och analyserat konsekvenserna
för den svenska statsförvaltningen.

Den inre marknaden kräver effektiva informationsflöden. Informations-
och kommunikationsteknologin är därför ett viktigt instrument i det
fortsatta integrationsarbetet.

Informationssystemen inom EU kommer att baseras på en gemensam
infrastruktur för data- och teleanvändning. Därigenom tillförsäkras önsk-
värd samordning och en praktisk samverkan mellan medlemsländernas
förvaltningar och de gemensamma organen. I denna framväxande infra-
struktur ingår flera viktiga delar såsom standarder, upphandlingsregler,
säkerhet och integritet, gemensamma regler för datakommunikationsnäten
samt utvecklingsprogram för att bygga upp informationssystem.

EU drar tillsammans med medlemsländerna upp riktlinjer, utvecklar
regler och modeller och tar fram prototyper av dessa informationssystem.
Länderna införlivar dessa med olika grader av obligatorium. Betydande
investeringar kan behövas för att anpassa egna nationella informations-
system till systemen inom EU. En väl fungerande nationell infrastruktur
för informationsförsörjning underlättar anpassningen.

Inom EU genomförs omfattande utvecklingsinsatser på detta område
inom tredje ramprogrammets delprogram European Nervous System for
Administrations (ENS), genom olika sektorinriktade program och projekt
för bl.a. tull, moms, statistik, arbetsförmedling och pensionsutbetalning.
Förslag till riktlinjer och utvecklingsprogram som rör informationsutbytet
mellan förvaltningar behandlas för närvarande i EU-rådet.

Riktlinjer

Informationsförsörjningen i den svenska förvaltningen måste, bl.a. mot
denna bakgrund, de närmaste åren kännetecknas av

— en öppen elektronisk infrastruktur som en gemensam grund vid
uppbyggnaden av förvaltningens informationssystem

— effektiva informationssystem som skapar möjligheter till struk-
turförändringar i förvaltningen samtidigt som angelägna samhälls-
behov kan tillgodoses bättre

— sektorsövergripande översyner av myndigheternas informationsbe-
handling och användning av information

— nya former för insamling och spridning av information, som
förenklar arbetet, inte bara för myndigheterna, utan främst för

uppgiftslämnare och informationsmottagare, dvs. företag och Prop. 1993/94:100
medborgare m.fl. Bilaga 8

— beaktande av de krav som ställs på myndigheternas informationsbe-
handling i det europeiska förvaltningssamarbetet; under en uppbygg-
nadstid behövs information och råd till myndigheterna för att
underlätta en kostnadseffektiv anpassning av informationssystemen

— ett samtidigt beaktande av de höga kraven på säkerhet och skydd
för den personliga integriteten.

1.3.8 Effektivare statistikstyrning

Hösten 1992 tog riksdagen ett principbeslut (bet. 1992/93:FiU7, rskr.
1992/93:122) om en ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken.
Förändringarna skulle genomföras först sedan en precisering av förslaget
och dess konsekvenser redovisats för riksdagen.

Beslutet om en ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken är
ett led i pågående förändringar av regeringens styrning av statsförvalt-
ningen. När myndigheternas arbete i allt högre grad inriktas på
uppföljning och utvärdering av vad som sker inom olika sektorer ställs
höga krav på statistiken. EES-avtalet och den europeiska integrationen
betyder också nya och ökande krav på statistiken.

Ett huvudsyfte med reformeringen är att öka incitamenten för ompröv-
ning av statistikproduktionens omfattning och innehåll. Genom att decen-
tralisera beställar- och kostnadsansvaret för den statliga statistiken till
berörda sektorsmyndigheter skall en bättre avvägning mellan statistik och
andra åtgärder inom området uppnås.

Regeringen föreslår att förändringen nu genomförs genom att ett 20-tal
myndigheter ges ansvar för innehåll och finansiering av den officiella
statistiken inom sina respektive områden. Detta bör resultera i en bättre
behovsanpassning av statistiken och ett ökat kostnadsmedvetande. Det är
angeläget att myndigheterna också beaktar möjligheterna att minska
uppgiftslämnamas arbete.

Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet kommer som en följd av
förändringarna att koncentreras på grundläggande och sektorsövergri-
pande statistik och statistiktjänster. SCBs verksamhet inriktas i högre grad
på samordning och bevakning av Sveriges officiella statistik, medverkan
i det internationella statistiksamarbetet och metodutveckling. Regeringen
anser att det bör finnas betydande möjligheter att utveckla det statistiska
systemet i en informationsmiljö med allt fler nationella och internationella
aktörer.

1.3.9 Offentlig upphandling i konkurrens

Genom EES-avtalet och den nya lagen om offentlig upphandling öppnar
sig en större marknad för både svenska leverantörer och svenska
upphandlare. För leverantörerna gäller det att dra nytta av att utländska

upphandlare inom EES måste uppsöka internationell konkurrens och inte Prop. 1993/94:100
får diskriminera leverantörer från andra EES-länder. Detta bör innebära Bilaga 8
fördelar för den svenska marknaden. Svenska upphandlare å sin sida
åläggs att gå ut på denna marknad med sina upphandlingar och söka upp
konkurrensen. Därmed torde möjligheter för besparingar öppnas.

Nämnden för offentlig upphandling, som inrättades den 15 mars 1993,
har till uppgift att verka för att offentlig upphandling sker affärsmässigt,
effektivt och i enlighet med nationella regler samt att de nationella regler-
na överensstämmer med EES-avtalet och GATT-överenskommelsen om
statlig upphandling (GATT-ÖS).

1.3.10 Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

Med utgångspunkt i den strategi för den statliga förmögenhetsförvaltning
som riksdagen ställde sig bakom genom propositionen Inriktningen av
den ekonomiska politiken (prop. 1991/92:38) har riksdagen efter förslag
i ett flertal propositioner förändrat förutsättningarna för den statliga lo-
kalförsörjningen och fastighetsförvaltningen. Ett av målen är att bryta den
centrala monopolstyrningen av statens lokalhållning och föra ut besluten
till den enskilda myndigheten. Förutsättningarna för ett effektivare
resursutnyttjande ökar när myndigheterna har det fulla ansvaret för sin
lokalförsörjning. Ett annat mål är att effektivisera det statliga ägandet av
fastigheter genom att tydliggöra befintliga förmögenhetsvärden och bola-
gisera de kommersiella delarna av Byggnadsstyrelsen fastighetsinnehav.

Ombildningen har inneburit en renodling av rollerna inom staten. Av
Byggnadsstyrelsen och delar av Fortifikationsförvaltningen har det bildats
fyra nya organisationer:

— Statens lokalförsörjningsverk med uppgift att stödja
regeringskansliet och myndigheterna i lokalfrågor,

— Statens fastighetsverk med uppgift att förvalta de fastigheter som

av olika skäl måste ägas av staten,

— Statliga Akademiska Hus-koncernen, som äger merparten av de

f.d. statliga fastigheterna inom universitets- och högskoleområdet,

— Väsakronankoncemen som äger övriga f.d. statlig fastigheter inom

t.ex. rättsväsendet och statlig förvaltning.

De fastighetsägande och förvaltande bolagen skall konkurrera med
övriga fastighetsägare på marknaden om de lokaler som den enskilda
myndigheten efterfrågar. Statens fastighetsverks huvudsakliga uppgift är
att förvalta och bevara merparten av den statliga egendom som har unika
natur-, kultur-och miljövärden, t.ex. slott, fjällområden m.m. samt
förvalta statens utrikesfastigheter och vissa specifika centrala
förval tningsbyggnader.

Statens lokalförsörjningsverks uppgift är att stödja myndigheterna och
regeringskansliet så att statens lokalanskaffning och lokalanvändning sker
på bästa sätt.

Det fortsatta arbetet med att effektivisera den statliga fastighetsför-
valtningen bör inriktas på:

— ett aktivt statligt ägande av aktiebolagen inklusive förberedelser för
en eventuell framtida privatisering av hela eller delar av verksam-
heten i fastighetskoncemen Vasakronan,

— förvaltningen av de fastigheter som blir kvar i statens ägo skall så
långt möjligt samordnas för att minska antalet fastighetsförvaltande
myndigheter,

— framtagande av nyckeltal som beskriver både ekonomiska och
andra värden i förvaltningen för att kunna jämföra olika
myndigheters förvaltning med varandra eller med icke statliga för-
valtare samt för att kunna följa verksamheten över tiden.

Genom ett aktivt ägande och en effektiv förvaltning skapas resurser för
att bevara de unika värden som finns i dagens fastighetsinnehav.

2 Departementens redovisningar av
personalkonsekvenserna

Regeringskansliets uppföljning av de personalkonsekvenser som redo-
visades i vårens kompletteringsproposition samt de bedömningar som
respektive departement gjort av de personalkonsekvenser som blir en
följd av förslagen i årets budgetproposition och de andra propositioner
som förelagts riksdagen under hösten/vintem redovisas härmed. Som
tidigare understrukits är bedömningarna även i år preliminära eftersom
det finns många osäkra faktorer.

Inom Justitiedepartementets område har 194 personer sagts upp under
perioden den 1 juli 1992 - den 11 oktober 1993. Uppsägningarna har
skett inom kriminalvården, inom polisen och vid tingsrätterna.

Riksdagen har med anledning av regeringens proposition 1992/93:50
om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin beslutat att samman-
lagt 500 miljoner kronor skall sparas inom Justitiedepartementets område
under en treårsperiod fram till och med budgetåret 1995/96. Besparingen
kommer att tas ut inom polisen.

Länsstyrelserna ansvarar för att rationaliseringarna inom polisväsendet
genomförs. I enlighet med regeringens beslut har länsstyrelserna utarbetat
en plan för rationaliseringarna. Rikspolisstyrelsen har i anslagsframställ-
ningen redovisat läget i rationaliseringsarbetet. Rikspolisstyrelsens be-
dömning är att polisen i det korta perspektivet, budgetåret 1993/94, bör
kunna klara besparingsbetinget genom lokala sparåtgärder av skiftande
karaktär såsom vakanthållning av tjänster och minskat övertidsuttag. Inför
det fortsatta rationaliseringsarbetet anger regeringen att sparmålet skall
nås utan att den operativa nivån inom polisväsendet sänks (se bilaga 3,
B Polisväsendet, avsnitt 4). En följd av de förbättringar i fråga om orga-
nisation, arbetssätt och teknikstöd som genomförs bör vara att det blir

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

möjligt att bedriva en bättre polisverksamhet än i dag med annan fördel-
ning mellan personal av olika kategorier och resurser för teknikstöd. Det
finns därför inte skäl att motsätta sig att, exempelvis genom naturlig av-
gång, antalet polismän i ett län minskas, förutsatt att polisen kan behålla
sin operativa kapacitet och utvecklas på det sätt som krävs för att kunna
förverkliga de kriminalpolitiska målen. För de län som inte inom den
uppställda tiden kan få ut en full effekt av rationaliseringarna öppnas en
möjlighet att efter särskild prövning hos Rikspolisstyrelsen övergångsvis
få ett stöd i form av anslagskredit.

Åklagarutredningens betänkande Ett reformerat åklagarväsende (SOU
1992:61) har remissbehandlats och bereds nu vidare inom Justitiedepar-
tementet. Åklagarutredningen hade till uppgift att se över åklagarväsen-
dets arbetsuppgifter, arbetssätt och organisation. Eventuella personalkon-
sekvenser kan för närvarande inte bedömas.

Domstolsutredningen, med uppgift att överväga domstolarnas uppgifter
och arbetssätt har redovisat sitt betänkande Domstolarna inför 2000-talet
(SOU 1991:106). Betänkandet är remissbehandlat och bereds för närva-
rande inom Justitiedepartementet. En lagrådsremiss har nyligen beslutats
med bl.a. förslag till ändrad instansordning i körkortsmål, studiestödsmål
och kriminalvårdsmål. Utredningens förslag som även i övrigt i huvudsak
kommer att genomföras vad gäller de allmänna förvaltningsdomstolarna
får såvitt nu kan överblickas betydande personalkonsekvenser endast för
berörda domstolar. Under tiden juli 1992 - februari 1993 har nio perso-
ner vid tingsrätterna blivit uppsagda.

Kriminalvården har av regering och riksdag ålagts ett femårigt rationa-
liseringsuppdrag för vilket budgetåret 1994/95 är det fjärde året. Rationa-
liseringskravet uppgår till totalt 150 miljoner kronor. Omkring 225 perso-
ner har fram till oktober 1993 fått lämna organisationen och under bud-
getåret 1994/95 bedöms ytterligare ca 75 personer få lämna organisa-
tionen till följd av rationaliseringsarbetet.

Beläggningen inom både anstalts- och häktesorganisationen har ökat
kraftigt under de senaste två åren och antas öka ytterligare på grund av
bl.a. ändrade regler om villkorlig frigivning och grovt rattfylleri samt en
ökning av antalet långtidsdömda. Till följd härav väntas kriminalvården
ha ett rekryteringsbehov under budgetåret 1994/95 av ca 400 personer
och under budgetåret 1995/96 av ca 250 personer.

Inom Utrikesdepartementets område har under perioden den 1 juli 1992
- den 11 oktober 1993 drygt 100 personer inom utrikesförvaltningen sagts
upp.

Dessa uppsägningar är främst resultatet av det sparbeting som ålades
utrikesförvaltningen för budgetåret 1993/94. Genom att tio utlandsmyn-
digheter lades ned, ett tjugotal tjänster vid andra utlandsmyndigheter
drogs in samt att departementets organisation minskades blev 40 lokalan-
ställda vid svenska utlandsmyndigheter samt 70 tjänstemän stationerade
i Stockholm och i utlandet uppsagda. Av de sistnämnda 70 tjänstemän-
nen, varav flertalet var assistenter, har tre återanställts i departementet
på högre tjänster. För närvarande förutses inga ytterligare uppsägningar
av tjänstemän.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

En utredning har genomförts om den handelspolitiska förvaltningen i
ett EU-perspektiv, bl.a. i vad avser Kommerskollegiets roll och uppgifter
samt relationen mellan Utrikesdepartementets handelsavdelning och kolle-
giet. Utredningen har också lämnat förslag om Utrikesdepartementets
handelsavdelnings organisation i ett medlemsperspektiv. Vidare har en
utredning i syfte att renodla Kommerskollegium som handelspolitisk myn-
dighet slutförts under hösten 1993. Förslag kommer att redovisas i en
proposition under våren 1994. Det är dessförinnan inte möjligt att
bedöma konsekvenserna för personalen.

När det gäller rationalisering av biståndsadministrationen har en sär-
skild utredare tillkallats med uppdrag att lämna förslag till effektivisering
av biståndsförvaltningen. Huruvida utredningen kan få konsekvenser för
personalen, är för tidigt att nu uttala sig om.

I betänkandet av kommittén rörande styrnings- och samarbetsformer i
biståndet (SOU 1993:1) presenterades ett förslag om integration av de
allmänna avdelningarna och biståndskontoren vid biståndsambassaderna.
Denna integration genomförs nu successivt. Utredningen beräknade att
en sådan integration, som i första hand leder till indragning av tjänster
samt även till vissa andra rationaliseringar, fullt genomförd skulle ge
besparingar på upp till 20 miljoner kronor. Det är ännu inte möjligt att
bedöma om denna beräkning är realistisk.

Inom Försvarsdepartementets område har under perioden den 1 juli
1992 - den 11 oktober 1993 ca 1 900 civilanställda inom försvarsmakten
sagts upp.

Under samma tidsperiod har, genom särskilda avgångsstimulerande åt-
gärder, ca 1 500 yrkesofficerare, anställda med fullmakt, förbundit sig
att lämna eller redan lämnat sina anställningar. Samtidigt har under perio-
den ca 750 nya yrkesofficerare anställts, varför den totala minskningen
av antalet yrkesofficerare är ca 750.

Det hittills bedrivna avvecklingsarbetet inom totalförsvarets militära del
ligger i linje med vad regeringen angav i 1992 års försvarsbeslut (prop.
1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337). Regeringen an-
mälde därvid att försvarsmaktens behov av anställd personal till följd av
föreslagna strukturförändringar minskar under försvarsbeslutsperioden
med ca 1 500 yrkesofficerare och med ca 4 500 civilanställda.

Den 1 juli 1994 avvecklas Försvarets civilförvaltning, Fortifikations-
förvaltningen och Försvarets sjukvårdsstyrelse. Beträffande Försvarets
civilförvaltning överförs en stor del av uppgifterna till Riksrevisionsver-
ket, Försvarets materielverk, Värnpliktsverket, Kammarkollegiet och den
nya myndigheten Försvarsmakten. Det motsvarar ett hundratal av civil-
förvaltningens 140 anställda. Av Fortifikationsförvaltningens personal
beräknas 125-135 personer få anställning i det nya Fortifikationsverket.
Drygt 230 personer har sagts upp från sin anställning. Den övervägande
delen av personalen vid Försvarets sjukvårdsstyrelse erbjuds anställning
vid Försvarsmakten. Ett tiotal personer beräknas bli övertaliga.

Inom den civila delen av totalförsvaret pågår för närvarande en översyn
av myndighets- och ledningsstrukturen. Som en del av denna översyn be-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

räknas 8 tjänster kunna dras in vid Civilbefälhavarna under budgetåret
1994/95.

Inom Socialdepartementets område görs följande bedömningar. Beslu-
tade och föreslagna reformer på socialförsäkringsområdet bedöms inne-
bära en minskning av personalbehovet inom socialförsäkringsadministra-
tionen, och då särskilt hos försäkringskassorna, motsvarande ca 250 års-
arbetare. Samtidigt kommer aviserade reformer, t.ex. införande av ett
vårdnadsbidrag, att kräva viss personalförstärkning. Såväl under inne-
varande som nästa budgetår kommer sannolikt varsel om uppsägningar
att behöva läggas.

Den pågående utvecklingen av ett förbättrat lokalt ADB-stöd väntas
medföra att försäkringskassornas behov av personal fr.o.m. budgetåret
1995/96 minskar med ca 400 årsarbetare.

Förnyelse- och förändringsarbetet inom såväl förmånssystemen som
försäkringskassorna fortsätter. Vidare pågår en beredning för en ny
ordning för sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna (dir. 1993:44 och
1993:119). Resursförändringarna till följd härav kan inte bedömas nu.

I enlighet med riksdagens beslut har Statens smittskyddsinstitut inrättats
den 1 juli 1993 och Statens bakteriologiska laboratorium är under avveck-
ling.

Den 1 juli 1993 inrättades en ny myndighet, Statens institutionsstyrelse,
som svarar för planering, ledning och drift av de särskilda ungdomshem-
men och LVM-hemmen. Den centrala delen av myndigheten kommer att
bestå av ca 40 anställda. När huvudmannaskapet för instititionerna över-
tas från kommuner och landsting, vilket planeras till den 1 april 1994,
övergår bortåt 3 000 anställda från kommunal/landstingskommunal till
statlig anställning.

Inrättandet av Barnombudsmannen den 1 juli 1993 med samtidig om-
vandling av Barnmiljörådet har inneburit en mindre personalökning.

Regeringen avser att i februari 1994 lägga fram en proposition om
jämställdhetspolitiken. Förslagen kan innebära viss personalökning hos
Jämställdhetsombudsmannen.

Vidare avser regeringen att under våren 1994 förelägga riksdagen en
proposition med förslag om att inrätta en handikappombudsman. Inrikt-
ningen är att Statens handikappråd skall ombildas till den nya myndig-
heten Handikappombudsmannen. Antalet arbetstillfällen beräknas inte
påverkas i nämnvärd utsträckning av denna förändring.

Inom Kommunikationsdepartementets område har 7 300 personer sagts
upp under perioden den 1 juli 1992 - oktober 1993. Huvuddelen av upp-
sägningarna har skett vid affärsverken inräknat uppsägningarna vid
dåvarande Televerket som numera har ombildats till Telia AB.

Personalförändringar under den kommande treårsperioden fram t.o.m.
budgetåret 1996/97, är svåra att bedöma med hänsyn till pågående gene-
rella arbete med strukturförändringar och rationaliseringar inom Kom-
munikationsdepartementets verksamhetsområde. Berörda myndigheter,
affärsverk och bolag har själva genomfört översiktliga bedömningar som
pekar mot att i storleksordningen 2 000 - 3 000 sysselsatta riskerar
uppsägning t.o.m. budgetåret 1996/97. Med tanke på de insatser som

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

sker för att klara neddragningar genom naturlig avgång, utbildning m.m.
är dock omfattningen av övertaligheten svårbedömd.

Inom Finansdepartementets område har 988 personer sagts upp under
perioden den 1 juli 1992 - den 11 oktober 1993. Uppsägningarna har i
huvudsak skett inom skatteförvaltningen, Byggnadsstyrelsen, Tullverket,
Riksskatteverket och länsbostadsnämnderna.

Tullverket har för perioden 1991/92 - 1995/96 ett besparingsbeting på
ca 300 miljoner kronor för tulldatasystemets finansiering. Innevarande
budgetår uppgår anslagsminskningen till 31 miljoner kronor, vilket mot-
svarar 124 årsarbetskrafter. För budgetåret 1994/95 är besparingsbetinget
23,2 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 är besparingsbetinget
17,9 miljoner kronor. Anslagsminskningarna för de två kommande bud-
getåren motsvarar totalt ca 150 årsarbetskrafter. Antal anställda som
löper risk för uppsägning bedöms innevarande budgetår uppgå till fyra
personer, budgetåret 1994/95 56 personer och budgetåret 1995/96 29 per-
soner. Ovan har ingen hänsyn tagits till effekter till följd av ett svenskt
EU-medlemskap. Anledningen till det är att Tullverkets framtida roll i ett
medlemsperspektiv och därtill hörande resursbehov inte ännu är fastlagt.

Vad gäller Boverket och länsbostadsnämnderna har inga ytterligare
beslut fattats sedan 1993 års kompletteringsproposition. Personalkon-
sekvenserna som redovisades där är således fortfarande giltiga. Under
innevarande budgetår har statsmakterna anvisat länsstyrelserna resurser
motsvarande 210 årsarbetskrafter för uppgiften att sköta den regionala
administrationen av statens stöd för bostadsfinansiering fr.o.m. den 1
januari 1994. Länsstyrelserna har rekryterat ca 200 personer för uppgif-
ten från länsbostadsnämnderna, som läggs ned vid utgången av år 1993.

Beträffande Statens bostadskreditnämnd (BKN) är osäkerheten fort-
farande stor när det gäller verksamhetens framtida omfattning, och där-
med dess behov av personal. Uppskattningsvis väntas bemanningen vid
BKN att uppgå till högst 18 heltidstjänster vid utgången av budgetåret
1994/95.

Ombildningen av Byggnadsstyrelsen påbörjades den 1 januari 1993.
Uppgifterna och fastighetsbeståndet har successivt överförts till Lokalför-
sörjningsverket, Fastighetsverket och två fastighetskoncemer.

Byggnadsstyrelsen upphörde som myndighet den 30 september 1993.
Totalt har 600 personer sagts upp fro.m. den 1 oktober 1993.

Statens fastighetsverk, som inrättades den 1 januari 1993, har under
året organiserat och byggt upp sin verksamhet. Fastighetsverket har för
närvarande 160 personer anställda. Fastighetsverket är en fastighetsför-
valtande myndighet som delvis har hyresintäkter. Ett formellt anslag på
1 000 kronor är anvisat på statsbudgeten.

Statens lokalförsörjningsverk som inrättades den 1 januari 1993 har
under året inlett verksamheten och bygger successivt upp organisationen.
Verket avser att anställa ca 50 personer. Myndigheten har ett ramanslag
om 56 miljoner kronor. Anslaget kommer att minskas, men den plane-
rade bemanningen kvarstår.

SCB minskade antalet anställda under budgetåret 1992/93 med 130 per-
soner (varav 16 med tidsbegränsade anställningar). Personalminskningen

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

berodde i huvudsak på pensionering. Extemrekryteringen under 1992/93
var endast tre personer.

SCB har under det senaste året vidtagit en rad åtgärder för att dels
pressa kostnadsläget, dels klara en ändrad ansvarsfördelning för den
statliga statistiken. De förändringar som föreslås i årets budgetproposition
förväntas därför på kort sikt få begränsade konsekvenser för personalen.
Inga större förändringar i statistikproduktionens omfattning förväntas
under budgetåret. På längre kan dock SCB få räkna med en ökad konkur-
rens.

Riksskatteverket (RSV) räknar med en total minskning av personalen
inom skatteförvaltningen med ca 520 anställda under innevarande bud-
getår. Detta är något färre än vad som angavs i 1993 års kompletterings-
proposition.

För budgetåret 1994/95 beräknas, under förutsättning att regeringens
budgetförslag följs, en minskning av personalen i vissa kategorier inom
skatteförvaltningen med 275-300 årsarbetskrafter. För budgetåret 1995/96
är motsvarande siffra strax under 400 årsarbetskrafter. Detta är dock
bruttosiffror för berörda kategorier och antalet uppsägningar kommer att
bli något lägre på grund av pensionsavgångar. Vid förbättrad konjunktur
kan ökad rörlighet också ge en minskning av uppsägningarna. RSV gör
dock den bedömningen att huvuddelen av personalminskningen ändå
måste ske genom uppsägning.

Med anledning av ändrad inriktning och minskning av verksamheten
vid Statskontoret har antalet anställda minskats med 109 under år 1993.
Av dessa har 59 personer sagts upp.

Bankstödsnämnden inrättades den 1 maj 1993. Organisationen omfattar
för närvarande tio anställda tjänstemän och därutöver fyra personer på
konsultbasis, varav tre på deltid. Det råder osäkerhet om nämndens fort-
satta verksamhet och de krav som kan komma att ställas på organisa-
tionen. För det fall att nämnden blir ägare till banker och avvecklings-
bolag kan det bli aktuellt att organisationen utökas.

Statens arbetgivarverk (SAV) skall enligt regeringens förslag fr.o.m.
den 1 juli 1994 ombildas till en avgiftsfinansierad myndighet. Myndighe-
terna kommer att dimensionera och finansiera SAV efter ombildningen.
Vilka konsekvenser detta kan medföra för personalen vid SAV är mot
denna bakgrund svårt att förutsäga.

Inom Utbildningsdepartementets område har 100 personer sagts upp
under perioden den 1 juli 1992 - den 11 oktober 1993.

Chalmers tekniska högskolas och Högskolan i Jönköpings övergång till
stiftelseform innebär att samtlig personal, ca 2 380 personer, erbjuds
tjänster i de nya organisationerna. Dessa övergår därmed till anställning
hos enskild huvudman.

Sametinget invigdes den 26 augusti 1993. Sametinget har beslutat att
Sametingets kansli skall vara beläget i Kiruna. Kansliet beräknas ge sju
arbetstillfällen.

Verket för högskoleservice (VHS) kommer under budgetåret 1993/94
att behöva minska personalstyrkan i och med att VHS blir uppdragsfinan-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

sierat vad gäller central antagning. Antagningen läggs ut på universiteten
och högskolorna.

Budgetåret 1994/95 föreslås Statens institut för handikappade att få
ökade medel för konsulenttjänster bl.a. för elever med flerhandikapp i
särskolan. Medlen beräknas täcka kostnaderna för ca 16 tjänster. Vidare
föreslås en utökning av den administrativa personalen med två nya tjäns-
ter.

Centrala studiemedelsnämnden (CSN) hade under budgetåret 1993/94
en tillfällig förstärkning av sin personal för handläggning av ärenden om
bl.a. vuxenstudiestöd för arbetslösa. Behovet av resurser under budgetåret
1994/95 kommer att prövas i samband med kompletteringspropositionen
1994.

En utredning har undersökt möjligheter att överföra vårdhögskolorna
till statligt huvudmannaskap (SOU 1992:129). Förslaget innebären mång-
fald i huvudmannaskap. Sammanfattningsvis kan förändringar tidigast
träda i kraft den 1 juli 1995.

En proposition som syftar till en effektivare vuxenutbildning är aviserad
till våren 1994.

Inom Jordbruksdepartementets område har ca 370 personer sagts upp
under perioden den 1 juli 1992 - den 11 oktober 1993.

Riksdagen beslutade i maj 1993 om en ny skogspolitik som träder i
kraft den 1 januari 1994. Den bedömning av personalkonsekvenserna som
gjordes under våren 1993 som underlag till kompletteringspropositionen
1993 överensstämmer i stort med de personalkonsekvenser som har
uppstått.

Enligt vad Skogsstyrelsen uppger har sammanlagt 369 personer (320
årsarbetskrafter) under 1993 sagts upp eller gått i pension i den allmänna
verksamheten inom Skogsstyrelsen samt skogsvårdsstyrelsema.

Frö- och plantverksamheten har under året påverkats av lågkonjunk-
turen och de minskade avverkningarna vilket har lett till avsättnings-
svårigheter för skogsfrö och skogsplantor. Som en följd därav har enligt
Skogsstyrelsen under 1993 sammanlagt 150 plantskolearbetare sagts upp
eller gått i pension. De tjänstemän som för närvarande arbetar inom
skogsvårdsorganisationens frö- och plantverksamhet kommer i samband
med att verksamheten överförs till bolag antingen att erbjudas anställning
i bolaget eller sägas upp. Totalt berörs ca 50 personer.

Sveriges lantbruksuniversitet sade upp eller inledde uppsägningsför-
farande för sammanlagt ca 100 personer under budgetåret 1992/93. För
ca 40 av dessa tjänster kan arbetsbristen direkt kopplas till 1992/93 års
besparingskrav om 30 miljoner kronor.

Statens utsädeskontroll (SUK) har för närvarande en personalstyrka på
73 personer. Till följd av att man har lagt ner en avdelning i Skara och
avser att flytta verksamheten till Svalöv räknar SUK med att personal-
styrkan t.o.m. 1994/95 kommer att minska till 41 personer. Därefter bör
personalstyrkan vara relativt konstant under resten av budgetperioden.

När det gäller Jordbruksverkets framtida personalbehov, till följd av
ett EG-medlemskap, bör en bedömning göras i samband med de förslag

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

som regeringen senare kommer att lämna till riksdagen angående för-
ändringar i statsförvaltningen.

Inom Arbetsmarknadsdepartementets område har 2 169 personer sagts
upp under perioden den 1 juli 1992 - den 11 oktober 1993. Uppsägning-
arna har skett vid Arbetsmarknadsverket (AMV) och inom AMU-gruppen
(2 130).

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) bör kunna minska sina lönekostnader
med minst 1,9 % eller 2,5 miljoner kronor i och med att allt fler uppgif-
ter har delegerats till länsarbetsnämnderna. Denna minskning motsvarar
ca 10 tjänster på AMS centrala del.

Arbetslivsfonden (den centrala och de regionala) som i november 1993
hade 116 fasta tjänster kommer att avvecklas successivt fram till den 1
juli 1995. Avvecklingen har inletts genom att fem vakanta tjänster ej
återbesatts. Under 1994, främst under första halvåret, kommer fonden att
avveckla de projektanställningar som gjorts med anledning av regeringens
och riksdagens uppdrag att öka bidragsgivningen till de mindre företagen.
Vidare förbereds uppsägningar så att ytterligare drygt tjugotalet befatt-
ningshavare slutar senast vid utgången av 1994. Resterande personal sägs
upp för att sluta senast den 30 juni 1995.

Inom Kulturdepartementets område har 62 personer sagts upp under
perioden den 1 juli 1992 - den 11 oktober 1993.

Förra budgetåret sökte närmare 81 000 personer asyl i Sverige, varav
huvuddelen kom från f.d. Jugoslavien. Tillströmningen av asylsökande
sjönk dramatiskt efter regeringens beslut om visering för medborgare från
Bosnien-Hercegovina i slutet av juni 1993. De flesta av de bosnier som
då befann sig i Sverige kommer, enligt vägledande beslut från regering-
en, att få uppehållstillstånd. Invandrarverket räknar med att dessa asyl-
ärenden kommer att vara avslutade våren 1994.

Såvitt nu kan överblickas, kommer Invandrarverkets ärendemängder
därefter att ligga på en mer "normal" nivå.

Mängden asylsökande, som kom under i första hand budgetåret
1992/93, har krävt extraordinära insatser från Invandrarverkets sida för
att skaffa fram mat och husrum. Förläggningssystemet har tillfälligt
byggts ut i en omfattning som aldrig tidigare förekommit. Vid ingången
av budgetåret 1993/94 fanns 90 000 asylsökande och flyktingar på ver-
kets förläggningar. Mot slutet av september månad 1993 fanns det fort-
farande 82 000 personer på förläggningarna.

En förutsättning för att förläggningarna skall kunna avvecklas i takt
med att Invandrarverket och Utlänningsnämnden beslutar i asylärendena,
är att de personer som skall få stanna i Sverige har en kommunplats att
flytta ut till och att de som inte får stanna i Sverige snabbt lämnar
förläggningarna och reser ut ur riket.

I första hand kommunutplaceringama utgör för närvarande en "flask-
hals” och gör att förläggningsavvecklingama inte kan komma till stånd
i den takt som vore önskvärd och ekonomiskt motiverad. Vid utgången
av budgetåret 1993/94 bedöms förläggningarna fortfarande omfatta
närmare 54 000 platser, varav dock omkring 18 000 under avveckling.
Kan den fortsatta förläggningsavvecklingen ske någorlunda såsom plane-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

rats för budgetåret 1994/95, skulle verket i slutet av juni månad 1995 ha
10 000 platser i drift och ungefär lika många under avveckling.

Mot denna bakgrund, och med hänsyn tagen till den omorganisation
Invandrarverket genomförde hösten 1993, kan personalsituationen på
verket komma att utvecklas på det sätt som skisseras nedan. Osäkerheten
i bedömningarna är dock mycket stor, eftersom det i grunden handlar om
att antaganden i en lång händelsekedja måste uppfyllas och att verksam-
heten nu är mycket omfattande och förutsätts kunna minskas radikalt.
Förslag som nyligen förelagts riksdagen (prop. 1993/94:94) om motta-
gande av asylsökande m.m. kan komma att påverka personalsituationen
på två sätt. Dels genom att fler förläggningar drivs på entreprenad av
andra än Invandrarverket, dels av att fler asylsökande kan komma att bo
ute i kommunerna under den tid deras asylansökan prövas. Dessa bedöm-
ningar har inte vägts in i nedanstående personalredovisning.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

	Antal anställda
	1993 1 juli	1994		1995
	1993 1 juli	1 jan	1 juli	1 jan	1 juli
SIV:s förläggningar	3 725	3 340	2 090	I 475	1 420
SIV:s övriga verksamhet	1 500	1 250	1 100	1 090	1 075
Summa	5 225	4 590	3 190	2 565	2 495

Utlänningsnämnden, som är överprövningsinstans i bl.a. asylprövnings-
ärenden, påverkas lika mycket som Invandrarverket av mängden asylan-
sökningar. Eftersom nämnden är överprövningsinstans, ligger det dock
en tidsförskjutning i dess arbetsbelastning i förhållande till Invandrar-
verkets utredningar och grundbeslut.

Utifrån de antaganden — och med den osäkerhet — som ligger till
grund för Invandrarverkets arbetsvolymer skulle personalutvecklingen hos
nämnden kunna bli följande:

	Antal anställda
	1993 1 juli	1994		1995
		1 jan	1 juli	1 jan	1 juli
Utlänningsnämnden	175	175	165	140	120

Arbetet inom den parlamentariska kommitté som har till uppgift att
göra en översyn av invandrar-, invandrings- och flyktingpolitiken pågår.
Översynen skall vara avslutad den 1 mars 1995.

Den parlamentariska utredning som har till uppgift att se över kultur-
politiken skall redovisa sina slutsatser i december 1994.1 uppdraget ingår
bl.a. att se över kultursektorns myndighetsstruktur.

3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 8

Rättelse: S. 31 översta tabellen: siffrorna flyttade

Förslag om en ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området
avses lämnas inom kort. Myndighetsuppgifterna på området handläggs för
närvarande av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Sty-
relsen för lokalradiotillstånd. Det kan ännu inte bedömas om den nya
myndighetsorganisationen kan innebära några personalkonsekvenser.

Inom Näringsdepartementets område har de personalkonsekvenser som
aviserades i prop. 1992/93:150 blivit något mindre än vad som bedöm-
des. På grund av minskat förvaltningsanslag för NUTEK bedömdes att
ca 30 tjänster berörs under treårsperioden 1993/94 - 1995/96. En revi-
derad bedömning ger att i stället ca 20 personer berörs. För Sveriges
geologiska undersökning, som utöver det generella rationaliseringskravet
fått en minskning av förvaltningsanslaget, beräknades att 15 tjänster be-
rörs. Utfallet har visat att istället inga tjänster berörs. Besparingarna har
lagts ut på annat än lönekostnader.

Den aviserade avvecklingen av Statens institut för byggnadsforskning
(SIB) fr.o.m. den 30 juni 1993, har genom riksdagsbeslut framflyttats till
den 1 januari 1994. Eventuella effekter för personalen är för närvarande
svårförutsägbara.

Inom Civildepartementets område har under tiden den 1 juli 1992 - den
11 oktober 1993 ca 450 personer sagts upp inom länsstyrelserna. Av des-
sa har 175 personer varit anställda inom länsstyrelsernas lokalvårds-
organisation.

Under innevarande budgetår har statsmakterna anvisat länsstyrelserna
resurser motsvarande 210 årsarbetskrafter för uppgiften att sköta den
regionala administrationen av statens stöd för bostadsfinansiering fr.o.m.
den 1 januari 1994. Länsstyrelserna har rekryterat ca 200 personer för
uppgiften från länsbostadsnämnderna.

För budgetåret 1994/95 förutses inga större personalförändringar totalt
sett för länsstyrelserna.

Regionberedningen (C 1992:06) som utreder den regionala nivåns upp-
byggnad och indelning har den 18 november 1993 lämnat ett delbetän-
kade (SOU 1993:97) Västsverige och Skåne — regioner i förändring till
regeringen. Förslaget remissbehandlas för närvarande. Därefter kommer
regeringen att ta ställning till förslaget. Eventuella personalkonsekvenser
kan för närvarande inte förutsägas.

Konsumentverkets och Allmänna reklamationsnämndens uppgifter och
myndighetsstruktur är föremål för översyn. Ett betänkande kommer att
läggas fram inom kort och regeringen avser att under första halvåret 1994
återkomma med en proposition om den statliga konsumentpolitiken.
Effekterna kan inte nu överblickas men eventuella personalpolitiska kon-
sekvenser för myndigheterna kan bli aktuella tidigast den 1 januari 1995.

Regeringen planerar att under våren 1994 lämna en proposition till
riksdagen med förslag om en ny lotterilag. I propositionen kommer också
att föreslås att Lotterinämnden omvandlas till en Lotteriinspektion. Den
nya myndighetens tillståndsfunktioner kommer enligt förslaget att utökas
och inspektionen föreslås också utöva central tillsyn över samtliga spel
i riket. En sådan förändring kan beräknas kräva ytterligare resurser i
storleksordningen 5-10 årsarbetskrafter.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

Inom Miljö- och naturresursdepartementets område har under perioden
den 1 juli 1992 - den 11 oktober 1993 171 personer vid Lantmäteriverket
sagts upp. Verkets medverkan i fastighetsdatareformen avslutas den 31
juli 1995. Detta kan innebära att ca 30 personer sägs upp under budget-
året 1994/95.

I den pågående översynen av organisationen för lantmäteri-, fastighets-
data- och inskrivningsverksamhet m.m. (SOU 1993:99) har utredaren i
en mycket preliminär beräkning bedömt att ca 300 personer vid berörda
myndigheter ej kan beredas plats i en ny organisation.

Miljöskyddskommitténs huvudbetänkande med förslag till miljöbalk
(SOU 1993:27) överlämnades i mars 1993. Förslaget innebär att ett stort
antal miljölagar skall samordnas i ett lagkomplex, vilket påverkar myn-
dighetsuppgifterna inom många områden — jord- och skogsbruk, trafik,
hälsoskydd etc. Allmänna bedömningar av myndigheternas ansvarsom-
råden och uppgifter finns i förslaget. Detta följs nu upp med en utredning
om vissa förändringar av myndighetsorganisationen inom miljöområdet.
Miljöorganisationsutredningen (M 1993:04) har i uppgift att se över an-
svarsfördelningen mellan centrala myndigheter, arbetet med generella
föreskrifter, tillsyn inom det område som balken täcker och vissa frågor
som rör tillståndsprövning m.m. Förslagen förväntas leda till besparingar
och rationaliseringsvinster. Utredningen skall redovisa sina förslag i
september 1994. Effekterna av resultatet av utredningsförslagen kan inte
förväntas förrän efter år 1995.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

3 Reglers kvalitet, språkvård och
samhällsinformation

3.1 Reglers kvalitet

Program för en god regelkvalitet

I förra årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8 s. 23, bet.
1993/94:KU5, rskr. 1993/94:14) redovisade regeringen ett program för
en god regelkvalitet. Det består av de olika hjälpmedel som under åren
har tagits fram för att hjälpa regelskri varna att skriva bättre regler.

Programmet består av en checklista för regelgivare, där det ställs ett
antal nyttiga frågor till den som står inför uppgiften att skriva regler. Där
ställs också krav på att analysera regelförslagens konsekvenser med hän-
syn till ekonomiska och andra effekter, krav på att hålla en god ordning
på reglerna genom att dataregistrera dem efter ett enhetligt mönster och
krav på att reglerna följs upp och utvärderas. I programmet ingår vidare
handböcker och promemorior m.m. för att vägleda regelskrivama och be-
slutsfattarna.

Svenska arbetsgivareföreningen tar i en skrivelse den 18 oktober 1993
till Statsrådsberedningen upp behovet av att komplettera checklistan med
avseende på i första hand EES-avtalet men också på ett eventuellt med-

lemskap i EU. Det överensstämmer väl med uppgiften för den översyn
av checklistan som nu är i gång i ett samarbete mellan Statsrådsbered-
ningen och Justitie- och Finansdepartementen.

Förutom det mera långsiktiga arbetet för att höja regelkvaliteten, som
programmet är uttryck för, bedriver regeringen ett omfattande arbete med
att ompröva reglers styreffekter. En sammanfattande redogörelse för det
lämnas i bilaga 1. Arbetet avser bl.a. att genom olika åtgärder höja rätts-
säkerheten och effektiviteten och stärka konkurrensen i hela samhället.
Ett särskilt betydelsefullt projekt i detta sammanhang är Delegationen för
genomförandet av ett regeringens avregleringsprogram för 1993/94, m.m.
(N 1993:07), se bilaga 13.

Regelarbetets cirkel

Regelarbetet omfattar i huvudsak följande arbetsmoment som kan ses som
en cirkelrörelse:

— förberedande analysarbete,

— anpassning till utländska regler,

— utformning (disposition och språk m.m.),

— beslut,

— kungörande,

— registrering,

— uppföljning med förnyat analysarbete för att se om regeländringar
är motiverade.

Uppföljning och förnyad analys är den naturliga avslutningen på regel-
arbetets cirkel och en lika viktig del i regelarbetet som att besluta en
regel. Det är först genom en aktiv uppföljning och utvärdering man kan
säkerställa att den goda regelkvaliteten nås.

Arbetsgivareföreningen har i sin nyssnämnda skrivelse också tagit upp
frågan om en checklista även för regeluppföljning. En sådan checklista
kan enligt vår uppfattning underlätta och därmed bidra till att intensifiera
regeluppföljningen. I uppgiften att se över checklistan för regelgivare
ingår därför att utarbeta en checklista också för regeluppföljning.

Internationellt arbete för en god regelkvalitet

OECD:s Public Management Committee (PUMA) arbetar med reglers
kvalitet i en särskild aktivitet kallad Regulatory review and reform work.
Den koncentreras nu på den övemationella regelgivningens betydelse för
den nationella regelgivningen och utvärdering av metoder för införlivan-
det av dessa regler i medlemsländernas egna regelsystem. En särskild
studie i projektet avser en undersökning och redovisning av alternativ till
regler som styrmedel.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

I de andra nordiska länderna bedrivs ett aktivt regelarbete i stora drag
efter samma linjer som i Sverige och i bl.a. Benelux-ländema, Storbritan-
nien, Tyskland och Österrike pågår sedan länge ett kvalitetshöjande ar-
bete som också det bygger på användningen av checklistor. I USA har
Clinton-administrationen den 29 september 1993 avgett en deklaration om
ett intensifierat avregleringsprogram som innehåller både en organisa-
torisk och en arbetsmässig modell för hur den amerikanska administra-
tionen skall arbeta med regelfrågor.

EU har startat ett projekt i syfte att avreglera och förenkla sina regler.

3.2 Språkvård

I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8 s. 25) behand-
lades språkvårdsarbetets betydelse för myndigheternas verksamhet. Pro-
memorian Visst går det att förändra myndighetsspråket (Ds 1993:61) har
nu kommit ut. Den är ett resultat av språkvårdsprojektet och har distri-
buerats till mer än 2 000 myndigheter och andra instanser. Promemorian
bör vara en värdefull tillgång i språkvårdsarbetet.

Regeringen har den 9 december 1993 beslutat att tillsätta en arbets-
grupp med uppgift att främja språkvårdsarbetet hos myndigheterna. I
gruppens uppgift ingår också att överväga vilka bidrag Svenska språk-
nämnden och andra språkvårdande verksamheter kan lämna. Genom
initiativ från gruppen och myndigheterna själva bör olika projekt kunna
sättas i gång för att förbättra skrivandet och för att samordna arbetet vid
revidering eller nyproduktion av texter. En ökad språklig kompetens hos
de anställda kommer att gagna inte bara dem själva utan också i hög grad
verksamheten och medborgarna.

3.3 Samhällsinformation

I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8 s. 27) redovisade
regeringen sin syn på behoven av samhällsinformation. Därvid underströk
vi myndigheternas informationsansvar och att de resurser som de dispo-
nerar också är avsedda för att täcka behoven av information.

Samhällsguiden ges för närvarande ut av Riksdagens förvaltningskontor
enligt ett avtal med Finansdepartementet. En ny utgåva, den sjunde i
ordningen, beräknas komma ut i början av 1994. Därmed blir senare års
omfattande regeländringar tillgängliga i bokform för en bred allmänhet.

Det är självfallet av stor betydelse att guiden innehåller beskrivningar
av aktuella regler. I en tid av stora förändringar förutsätts det att boken
revideras med täta mellanrum, vilket nu är möjligt genom en löpande upp-
datering av bokens text i riksdagens datasystem Rixlex. Mer än 100
myndigheter och företag m.fl. har hittills anslutit sig till systemet, bland
dem ett 20-tal bibliotek.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

A. Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

A 1. Riksskatteverket

1993/94:100

Bilaga 8

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

401 890 725

349 143 000

356 296 000

A 2. Skattemyndigheterna

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/9 Förslag

4 140 251 848

4 211 532 000

4 345 149 000

A 3. Kronofogdemyndigheterna

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

712 678 580

1 104 786 000

1 168 844 000

Förrättningskostnader m.m.

Nytt anslag Förslag 97 648 000

Riksskatteverket

Riksskatteverket (RSV) svarar för den centrala ledningen av
skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. RSV har också uppgifter som
central förvaltningsmyndighet för frågor om allmänna val.

Skatteförvaltningen

Inom skatteförvaltningen finns på regional nivå 24 skattemyndigheter med
sammanlagt 131 lokala skattekontor.

Det övergripande målet för beskattningsverksamheten är att skatt skall
tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning
som åsyftas med gällande skatteförfattningar.

Folkbokföringen skall för olika samhällsfunktioner tillhandahålla
fullständig och korrekt basinformation med god tillgänglighet.

RSV har i sin enkla anslagsframställning inte föreslagit några ändringar
vad gäller verksamhetens mål och inriktning. I anslagsframställningen har
verket emellertid belyst de svårigheter och det ökade resursbehov som är

förenade med de många och delvis stora förändringar i skattesystemet 1993/94:100
som beslutats eller föreslagits. De från resurssynpunkt viktigaste Bilaga 8
förändringarna är den fortsatta reformeringen av företagsbeskattningen
och införandet av en skattereduktion för reparationsutgifter på bostadshus.

RSV pekar också på de tillämpningsproblem som är en följd av
ytterligare differentiering av skattesatserna på mervärdesskattens område
och den allt mer komplicerade energibeskattningen.

Exekutionsväsendet

Inom exekutionsväsendet finns på regional nivå 24 kronofogdemyn-
digheter med verksamhet på sammanlagt ca 100 orter.

Kronofogdemyndigheternas uppgift som verkställande myndigheter är
att på uppdrag av borgenärer och andra sökande reglera rättsanspråk som
inte kan regleras på frivillig väg. Ansökningar om verkställighet skall
handläggas snabbt och med hög kvalitet.

Kronofogdemyndigheterna skall även i övrigt genom information och
liknande förebyggande åtgärder verka för att betalningsförpliktelser och
andra förpliktelser som kan komma att bli föremål för verkställighet
fullgörs frivilligt i rätt tid och ordning.

RSV har i anslagsframställningen inte föreslagit några ändringar vad
gäller verksamhetens mål och inriktning. I anslagsframställningen har
verket framhållit att effekterna av den rådande lågkonjunkturen i hög grad
präglar exekutionsväsendet. Enligt RSV är det svårt att bedöma den
framtida ekonomiska utvecklingen, liksom hur gäldenäremas beteende
kommer att påverkas av det nya avgiftssystem som införts fr.o.m. år
1993. RSV gör bedömningen att den stora arbetsbelastningen på
kronofogdemyndigheterna kommer att bestå ännu några år även om det
sker en omsvängning i konjunkturen.

I anslagsframställningen sägs vidare att RSV, som ett steg i den
effektivisering som bedrivs, avser att per den 1 juli 1994 införa s.k.
ordnad samverkan mellan två eller flera kronofogdemyndigheter inom
ramen för nuvarande myndighetsstruktur. Med detta avses att flera
myndigheter tillsammans utgör ett samverkansområde, där en av
myndigheterna är samordningsmyndighet. Hos denna myndighet skall
finnas en för området gemensam enhet för administration. Samarbetet
skall också avse vissa operativa funktioner av mindre omfattning.

I en skrivelse til Justititedepatementet har RSV hemställt att
tillsynsområdena för tillsynsmyndigheterna i konkurs ändras så att de
överensstämmer med den tänkta indelningen i samverkansområden.

Slutligen pekar RSV på de svårigheter med kompetensförsörjningen som
kan uppkomma i framtiden till följd av personalens höga medelålder, om
man inte får tillräckliga möjligheter till rekrytering medan förutsätt-
ningarna för detta är goda på grund av lågkonjunkturen.

RSV:s resultatredovisning

RSV har i särskild ordning redovisat resultatet av skatteförvaltningens
och exekutionsväsendets verksamhet år 1992.

I den sammanfattande resultatbedömningen anför RSV i fråga om
skatteförvaltningen att man under 1992 har prioriterat det fortsatta arbetet
med skattereformen och genomförandet av skattemyndigheternas nya
organisation och arbetsformer. Verksamhetsåret 1992 har således, liksom
1991, varit ett inkömingsår, då det har gjorts stora investeringar i form
av utbildning m.m.

Detta har enligt RSV tvingat fram lägre ambitionsnivåer i den offensiva
verksamheten såsom granskning och revision. Den planerade utbyggna-
den av revisionsverksamheten har inletts, men trots att den totala tid som
lagts ned på revision ökade under 1992 fortsatte antalet avslutade
revisioner att minska. Även andelen ändrade inkomstdeklarationer sjönk,
medan däremot antalet ändringsbeslut inom mervärdesskatte- och ar-
betsgivarområdena ökade.

På grund av skattereformen är produktivitetsutvecklingen svårbedömd,
eftersom centrala prestationsmått inte är jämförbara med tidigare år.
Antar man att prestationsvolymen är oförändrad måste man dock enligt
RSV konstatera att den totala produktiviteten har sjunkit på grund av
främst ökade kostnader för ADB och lokaler, medan arbetsproduktiviteten
har utvecklats i positiv riktning.

Vad gäller exekutionsväsendet konstaterar RSV i den sammanfattande
resultatbedömningen att mål- och ärendetillströmningen till kronofog-
demyndigheterna har ökat kraftigt. Trots detta har de flesta kronofog-
demyndigheter uppnått de verksamhetsmål i form av handläggningstider
som regeringen och RSV ställt upp. De förebyggande åtgärderna i form
av bl.a. information till gymnasieelever har nått flertalet i målgruppen.

Produktivitetsutvecklingen har, sägs det vidare, varit positiv, vilket till
stor del beror på rationaliseringar och effektivitetshöjande åtgärder, bl.a.
med hjälp av relativt stora investeringar i ADB-utrustning. Trycket av en
växande mål- och ärendetillströmning har enligt RSV också mötts av
goda insatser från personalens sida.

RSV har också redovisat utfallet av en riksomfattande serviceundersök-
ning av allmänhetens inställning till skatteförvaltningen och
kronofogdemyndigheterna som under 1992 har utförts av ett utomstående
konsultföretag på uppdrag av verket. Sådana undersökningar har tidigare
gjorts 1986 i fråga om skatteförvaltningen och 1989 i fråga om såväl
skatteförvaltningen som kronofogdemyndigheterna. Utfallet visar en mera
positiv inställning till skattemyndigheterna än tidigare och en markant
förbättring från 1989 vad gäller inställningen till skattesystemet. Andelen
personer som svarat att de var nöjda med kronofogdemyndigheterna var
49 procent av den som haft kontakt med dessa myndigheter, vilket är
dubbelt så stor andel som 1989.

1993/94:100

Bilaga 8

Regeringens överväganden

1993/94:100

Bilaga 8

Sammanfattning

Övergripande mål

Det finns inte skäl att förändra de övergripande mål för verksam-
heten inom skatteförvaltningen och exekutionsväsendet som har
bestämts för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser

Riksskatteverket

Ramanslag 1994/95:

356 miljoner kronor

Planeringsram

1994/95

356 296 000 kr

1995/96

338 296 000 kr

Skattemyndigheterna

Ramanslag 1994/95:

4 345 miljoner kronor

Planeringsram

1994/95

4 345 149 000 kr

1995/96

4 256 149 000 kr

Kronofogdemyndigheterna

Ramanslag 1994/95:

1 168 miljoner kronor

Planeringsram:

Regeringen gör liksom vid den fördjupade prövningen bedömningen
att det inte finns förutsättningar för att fastställa någon flerårig plane-
ringsram för kronofogdemyndigheterna.

Förättningskostnader m.m.

Förslagsanslag 1994/95: 97 648 000 kronor

Resultatbedömning

Regeringen gör inte någon annan bedömning av verksamhetens resultat 1993/94:100
än den som RSV redovisat. Bilaga 8

Den lägre produktiviteten inom skatteförvaltningen, jämfört med
föregående år måste ses mot bakgrund av bl.a. de redovisade in-
vesteringarna i form av kompetenshöj ande åtgärder. Regeringen utgår
från att dessa på sikt ger utdelning i form av höjd produktivitet och
kvalitet i verksamheten. Den fortsatta nedgången av antalet avslutade
revisioner får antas åtminstone till en del förklaras av att revisionsverk-
samheten vid de lokala skattekontoren under året har haft ett inte
obetydligt inslag av inskolning av personal med liten tidigare erfarenhet
av revision.

Vad gäller kronofogdemyndigheterna ser regeringen med tillfreds-
ställelse på att uppsatta mål i fråga om handläggningstider i så stor
utsträckning har uppnåtts trots ökande mål- och ärendetillströmning. Det
är svårt att bedöma till hur stor del detta har skett endast till priset av
försämrad kvalitet. En sänkning av ambitionsnivån inom vissa delom-
råden får antas ha varit ofrånkomlig.

Slutsatser

Allmänt

Regeringen anser att de riktlinjer för verksamheten och den inriktning
vad gäller utvecklingen i ett längre perspektiv som bestämts på grundval
av 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Pris- och löneomräkningen uppgår till 9,5 miljoner kronor under
anslaget till Riksskatteverket, 96,5 miljoner kronor under anslaget till
Skattemyndigheterna och totalt 29,8 miljoner kronor under anslaget till
Kronofogdemyndigheterna och det nya anslaget Förrättningskostnader
m.m.

På anslaget till Kronofogdemyndigheterna, som inte omfattas av någon
flerårig planeringsram, har avdrag för produktivitetsförbättring gjorts med
11,2 miljoner kronor.

Under anslagen till skattemyndigheterna och Kronofogdemyndigheterna
har beräknats inkomster i form av ersättning från Allmänna
pensionsfonden. För innevarande budgetår uppgår denna ersättning till
209,1 resp. 2,1 miljoner kronor.

Ändringar i skattesystemet

Vad gäller skattemyndigheternas verksamhet har riksdagen nyligen
beslutat om stora förändringar i företagsbeskattningen. Förändringarna
innebär från administrativ synpunkt såväl vissa förenklingar på bo-
lagsområdet som ett ökat arbete med främst beskattningen av enskilda
näringsidkare och delägare i handelsbolag. Totalt sett innebär förändring-
arna ett merarbete som inte ryms inom givna resursramar. Regeringen

föreslår för detta ändamål en resursförstärkning budgetåret 1994/95 på 33
miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor på anslaget till Riksskatteverket
och 29 miljoner kronor på anslaget till Skattemyndigheterna. Arbetet med
ärenden om skattereduktion för reparationsutgifter på bostadshus bör,
som regeringen anfört i 1993 års kompletteringsproposition, föranleda ett
tillfälligt resurstillskott. Detta gäller även innevarande budgetår och
frågan har därför också tagits upp i regeringens förslag till tilläggsbudget
för budgetåret 1993/94. För budgetåret 1994/95 beräknar regeringen
behovet av extra resurser till totalt 12 miljoner kronor, varav 2 miljoner
kronor på anslaget till Riksskatteverket och 10 miljoner kronor på
anslaget till Skattemyndigheterna. Ett antal tillkommande arbetsuppgifter
av mindre omfattning, bl.a. på grund av reglerna om uppskovsavdrag vid
avyttring av bostad, bör däremot kunna klaras genom omprioritering
inom tidigare beslutade resursramar.

Arbetsbelastningen vid kronofogdemyndigheterna m.m.

Utvecklingen av arbetsbelastningen vid landets kronofogdemyndigheter
i framtiden är som framgår av RSV:s redovisning i den enkla anslags-
framställningen svår att bedöma. Regeringen instämmer emellertid i
RSV:s antagande att arbetsbelastningen kommer att vara fortsatt mycket
stor under den närmaste tiden, och detta även om konjunktur och
sysselsättning utvecklas positivt. För att göra det möjligt att under dessa
förhållanden upprätthålla en godtagbar kvalitet i verksamheten och inom
rimlig tid avverka de mål- och ärendebalanser som har uppkommit inom
vissa delområden är det enligt regeringens mening nödvändigt med en
tillfällig resursförstärkning. För detta ändamål har för budgetåret 1994/95
beräknats 25 miljoner kronor. Beloppet är avsett att täcka även de ökade
portokostnadema i indrivningsverksamheten till följd av större
måltillströmning. I övrigt bör medlen i första hand användas för att
komma till rätta med balanserna på fastighetsförsäljningsområdet samt för
att återställa och förbättra kvaliteten i arbetet med indrivning av skatter
och avgifter. Detta bör bl. a. ske genom en förstärkning av
special indri vningsenheterna.

Vidare bör de resurser som har tilldelats kronofogdemyndigheterna för
portokostnader i den summariska processen, och som visat sig klart
otillräckliga, nu räknas upp på motsvarande sätt som föreslagits i fråga
om tilläggsbudget för budgetåret 1993/94. Medel för förrättningskostna-
der m.m., som genom ändrade budgeterings- och redovisningsprinciper
blivit lättare att avläsa men som samtidigt är svåra att påverka, åtmin-
stone på kort sikt, bör anvisas på ett för detta ändamål särskilt inrättat
förslagsanslag. Även här bör det tillkommande resursbehovet beräknas
på samma sätt som i regeringens förslag till tilläggsbudget för budgetåret
1993/94.

Regeringen har i flera sammanhang understrukit vikten av att inom
exekutionsväsendet ta till vara de möjligheter som finns att minska
resursåtgången för administrativa stödfunktioner genom samarbete mellan

1993/94:100

Bilaga 8

myndigheter och ser därför med tillfredsställelse på att ett samarbete som 1993/94:100
omfattar bl.a. dessa funktioner nu kommer till stånd. Vad gäller Bilaga 8
tillsynsmyndigheterna i konkurs är flera förslag till förändringar under
beredning inom regeringskansliet, bl.a. förslag från Domstolsutredningen
(SOU 1991:106) och från RSV. Därutöver pågår för närvarande en
granskning inom ramen för RRV:s förvaltningsrevision. Medan detta
arbete pågår bör den nuvarande indelningen i tillsynsområden fortsätta att
gälla, med undantag för ett par smärre justeringar som kan bli aktuella
på grund av gränsdragningen mellan de tidigare nämnda
samverkansområdena.

Regeringen har nyligen i en lagrådsremiss lagt fram ett förslag till
skuldsaneringslag. Lagen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1994.
Huvuddelen av arbetet med utredning m.m. i ärenden om skuldsanering
avses skötas av kronofogdemyndigheterna. För detta ändamål har under
anslaget till Kronofogdemyndigheterna beräknats 36 miljoner kronor.

Effektivare skattekontroll m.m.

I 1993 års kompletteringsproposition aviserade regeringen en satsning på
successiv utbyggnad under de närmaste åren av skattemyndigheternas
kontrollverksamhet m.m. RSV har anslagsframställningen redovisat hur
och i vilken takt utbyggnaden enligt verkets mening bör ske, för att
resurserna skall kunna tas till vara på bästa sätt. Enligt RSV:s mening är
det lämpligt att drygt 150 miljoner kronor under budgetåret 1994/95
anvisas för detta ändamål.

Regeringen gör inte någon i grunden annan bedömning än RSV vad
gäller utbyggnaden. I sitt förslag till tilläggsbudget för budgetåret
1993/94 har regeringen föreslagit att medel för den första etappen anvisas
med 45 miljoner kronor. I förslaget till tilläggsbudget redovisas också hur
insatserna enligt regeringens mening bör fördelas mellan olika
delområden.

Regeringen anser det vara lämpligt att även den fortsatta utbyggnaden
1994/95 sker i något långsammare takt än vad RSV föreslagit. Med
regeringens förslag får man ytterligare någon tid på sig att vinna
erfarenheter inför det avslutande steget i rekryteringen av nya medar-
betare på främst revisionsområdet. Detta bör inte hindra att den utökade
kontrollverksamheten bedrivs med full resursinsats, dvs. ca 200 miljoner
kronor, fr.o.m. 1995/96.

Med utgångspunkt i bl.a. vad som nu har sagts föreslår regeringen att
100 miljoner kronor anvisas budgetåret 1994/95 för effektivare
skattekontroll m.m. En mindre del av resurserna, 1,5 miljoner kronor,
bör disponeras av RSV för utveckling och samordning m.m. I 1993 års
kompletteringsproposition sägs också att det, för att kronofogdemyn-
digheterna skall kunna ägna tillräcklig kraft åt indrivningen av belopp
som debiteras som ett resultat av den utbyggda skattekontrollen, kommer
att föreslås viss förstärkning hos dessa myndigheter. Det är svårt att på
nuvarande stadium bedöma i vilken utsträckning den utbyggda

skattekontrollen kommer att leda till ökat antal indrivningsfall. Det 1993/94:100

förefaller dock sannolikt att i vart fall åtgärderna mot EKO- och skat- Bilaga 8
tebrott kommer att medföra behov av ökade insatser vid specialin-
drivningsenheterna i de största städerna. För budgetåret 1994/95 föreslår
regeringen att 1,5 miljoner kronor får disponeras för detta ändamål.

De 97 miljoner kronor som regeringen sålunda föreslår skall få
disponeras av skattemyndigheterna bör fördelas på de olika delområden
som omfattas av utbyggnaden på i huvudsak det sätt som RSV föreslagit,
med beaktande av vad regeringen anfört i förslaget till tilläggsbudget för
budgetåret 1993/94. Det innebär att 20 miljoner kronor bör avsättas för
kontroll på mervärdesskatteområdet, 12-13 miljoner kronor för åtgärder
särskilt riktade mot EKO- och skattebrott och motsvarande belopp för
löntagarkontroll, samt drygt 50 miljoner kronor för utbyggd
revisionsverksamhet och annan företagskontroll.

I 1993 års kompletteringsproposition understryker regeringen vikten av
att insatserna inom ramen för den utbyggda skattekontrollen följs upp
noga och att de längre fram kan göras till föremål för en samlad
utvärdering. Eftersom satsningen ingår som en del i det s.k.
saneringsprogrammet måste uppföljningen i än högre grad än vad som
annars gäller inriktas på de statsfinansiella effekterna. Det är alltså främst
det beloppsmässiga utfallet av kontroll- och indrivningsåtgärdema som är
av intresse. Som antytts i kompletteringspropositionen krävs det särskilda
åtgärder från i första hand RSV:s sida för att en tillfredsställande
uppföljning skall bli möjlig. Regeringen avser att inom kort ge RSV i
uppdrag att under våren utreda och till regeringen redovisa hur styrning,
samordning och uppföljning av insatserna skall ske samt efter vilka
kriterier verket avser att fördela medlen mellan länen.

Regeringens förslag vad gäller utbyggnadstakten föranleder att den
uppskattning av utfallet av den utökade kontrollverksamheten som
redovisats i RSV:s anslagsframställning justeras ned på motsvarande sätt.

Riksdagen har nyligen i ett tillkännagivande anfört att regeringen i
budgetpropositionen skall redovisa vilka åtgärder som bör vidtas för att
skyndsamt förstärka och förbättra samordningen av skattemyndigheternas
och polis- och åklagarmyndigheternas insatser (bet. 1993/94:FiUl, rskr.
1993/94:100). Regeringen avser att i 1994 års kompletteringsproposition
redovisa vad som har gjorts och vad som därutöver bör göras för att
förbättra samordningen av insatserna.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Riksskatteverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
356 296 000 kr,

2. till Skattemyndigheterna för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 4 345 149 000 kr,

3. till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 1 168 844 000 kr,

4. till Förrättningskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 97 648 000 kr.

1993/94:100

Bilaga 8

B. Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

Riksdagen har antagit de förslag som regeringen lagt fram i proposition
1991/92:44 om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och
ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m. (bet. 1991/92:FiU8, rskr.
1991/92:107) samt i proposition 1992/93:37 om ny organisation för
förvaltning av statens fastigheter och lokaler m.m. (bet. 1992/93:FiU8,
rskr. 1992/93:123). Riksdagens beslut innebar bl.a. att regeringen be-
myndigades att bilda två nya fastighetskoncemer, en för förvaltning av
universitet- och högskolefastigheter och en för kommersiella fastigheter.
Den 22 december 1992 bildades Statliga Akademiska Hus Aktiebolag och
Vasakronan Holding Aktiebolag.

Den 1 januari 1993 inrättades en fastighetsförvaltande myndighet,
Statens fastighetsverk, och en stabs- och servicemyndighet, Statens lokal-
försörj ningsverk.

Enligt beslut av regeringen upphörde Byggnadsstyrelsen som myndighet
den 1 oktober 1993. Avvecklingen av Byggnadsstyrelsen hanteras inom
ramen för regeringens direktiv till utredningen för Byggnadsstyrelsens
avveckling (Dir. 1993:105).

Den 30 september 1993 tecknades avtal dels mellan staten och Statliga
Akademiska Hus Aktiebolag med dotterbolag, dels mellan staten och
Vasakronan Holding Aktiebolag med dotterbolag. Avtalen innebar en
överlåtelse av vissa fastighetsbestånd till de båda koncernerna som
tidigare förvaltats av Byggnadsstyrelsen. I fastighetskoncemen Statliga
Akademiska Hus Aktiebolag ingår förutom moderbolaget sju dotterbolag
som samtliga äger och förvaltar fastigheter. Fastighetskoncemen Vasa-
kronan Holding Aktiebolag består av moderbolag, ett dotterbolag samt ett
antal bolag under detta. Holdingbolaget har inga fastigheter.

Regeringen har — i enlighet med de principer som angavs i prop.
1991/92:44. s. 17 — bemyndigat Riksgäldskontoret att övergångsvis
lämna lån inom en angiven ram på vissa villkor till bolagen under tiden
den 1 oktober 1993 — den 31 december 1999. Låneramarna avser att
täcka samtliga lån som Byggnadsstyrelsen hade den 30 september 1993
samt det initiala kapitalbehov som uppstår i samband med att bolagen
startar sin verksamhet. Vid en förändring av bolagens ägarstruktur skall
då kvarstående lån hos Riksgäldskontoret återbetalas inom sex månader.
Regeringen har vidare beslutat att Riksgäldskontoret skall ta ut en årlig
kreditriskavgift med 0,7 % av lånebeloppen.

1993/94:100

Bilaga 8

B 1. Statens lokalförsörjningsverk

1993/94:100

Bilaga 8

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

4 649 993 1

56 419 000

34 048 000

Statens lokalförsörjningsverk inrättades den 1 januari 1993 och har som
huvuduppgift att vara en efterfrågestyrd stabs- och servicemyndighet.
Myndigheten skall bl.a. lämna råd och stöd till regeringen och de statliga
myndigheterna ifråga om lokalförsörjning.

Verksamhetsmålet för stabsfunktionen är att på uppdrag från regeringen
tillhandahålla ett objektivt och professionellt stöd på lokalförsörjnings-
området. Verksamhetsmålet för servicefunktionen är att tillhandahålla
statliga förvaltningsmyndigheter de tjänster de efterfrågar på lokalförsörj-
ningsområdet.

I 1993 års budgetproposition angavs att det inte var möjligt att för
budgetåret 1993/94 bedöma har stor servicefunktionen behövde vara i
framtiden, eftersom denna funktion föreslogs bli efterfrågestyrd och
finansierad med avgifter. Statens lokalförsörjningsverk har i sin anslags-
framställning hemställt om ett ramanslag om 56 miljonor kronor.

Ombildningen av Byggnadsstyrelsen är nu genomförd och Statens
lokalförsörjningsverk har successivt byggt upp sin verksamhet utifrån de
krav som ställts i statsmakternas beslut. Verket bedöms ha anställt
merparten av sin personal, före utgången av budgetåret 1993/94.
Anslaget budgeterades därför utifrån utgifterna i Byggnadsstyrelsen för
motsvarande verksamhet. Regeringen bedömer att ett ramanslag om 34
miljoner kronor är en lämplig resursnivå för budgetåret 1994/95.
Regeringens förslag innebär en väsentlig minskning av anslaget och
därigenom en besparing med drygt 22 miljoner kronor.

Statens lokalförsörjningsverk har fått regeringens uppdrag att följa och
utvärdera effekterna av de nya riktlinjerna för myndigheternas lokalför-
sörjning, dvs. att de lokalbrukande myndigheternas ansvar och befogen-
heter vidgas och att myndigheterna själva får besluta om sin lokalförsörj-
ning.

Uppdraget skall slutrapporteras den 1 oktober 1996 med delrapporter
varje år fram till dess.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 34 048 000 kr.

'Avser tiden 1 januari — 30 juni 1993

B 2. Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m.

1993/94:100

Bilaga 8

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

53 928 590

95 000 000

Byggnadsstyrelsen har tidigare svarat för kostnader för tomma lokaler,
för vissa övergångsvisa lokalkostnader i samband med myndigheters flytt-
ningar samt för vissa avtal mellan staten och andra huvudmän, t.ex. i
fråga om undervisningssjukhusen. I samband med Byggnadsstyrelsens
ombildning har ansvaret för att bevaka statens intressen i dessa frågor
överförts på Statens lokalförsörjningsverk. Statens lokalförsörjningsverk
disponerar detta anslag för täckning av merkostnader i avvaktan på att
tomma lokaler kan avvecklas, att befintliga hyreskontrakt löper ut etc.

Genom de nya principerna för budgetering av myndigheternas
ramanslag har statsmakterna givit myndigheterna incitament att effektivi-
sera resursanvändningen för den samlade verksamheten inkl, kostnader
för lokaler. Under tidigare år har det funnits en motsvarande ordning
även för myndigheter som ansvisats medel för lokalkostnader under
förslagsanslag, som inneburit att de efter samråd med Byggnadsstyrelsen
kunnat lämna förslag till regeringen om att få tillgodoräkna sig resurser
för reella lokalbesparingar. I 1993 års budgetproposition (1992/93:100
bil. 1, s. 100) angavs att de myndigheter som disponerar förslagsanslag
övergångsvis, efter prövning av Statens lokalförsörjningsverk, borde
kunna ges möjlighet att tillgodoräkna sig frigjorda resurser till följd av
lokalbesparingar under den treårsperiod upplåtelsehandlingen gäller för
de lokaler som överförts till de nya fastighetskoncemema. Denna
möjlighet bör bibehållas under budgetåret 1994/95.

Statens lokalförsörjningsverk skall redovisa vilka utgifter som skall
belasta anslaget B 2. Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m.
till Finansdepartementet varje halvår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 95 000 000 kr.

4 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 100 Bilaga 8

B 3. Statens fastighetsverk

1993/94:100

Bilaga 8

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 000

Statens fastighetsverk har till uppgift att förvalta merparten av statens
fasta egendom och på ett sätt som innebär god resurshushållning och hög
ekonomisk effektivitet. Verksamhetsmålen för fastighetsförvaltningen
skall vara att långsiktigt ta till vara, vårda och utveckla byggnadernas och
markområdenas värde samt att ge verkets hyresgäster bra och konkur-
renskraftiga lokaler. Däri ingår att vårda och utveckla de natur- och
kulturvärden av nationell betydelse som verket givits ansvar för.

Verksamheten i Statens fastighetsverk finansieras genom att vissa
fastigheter ger överskott i form av hyresintäkter. Det fastighetsbestånd
som Statens fastighetsverk förvaltar består av fastigheter som ger intäkter
i form av hyror s.k. överskottsfastigheter och fastigheter som inte ger
någon avkastning, s.k. underskottsfastigheter till de senare hör be-
fästningar, monument och de kungliga slotten där hyresintäkter inte
täcker de löpande normala drifts- och underhållskostnaderna. Statens
fastighetsverk skall vid förvaltningen av sitt fastighetsbestånd på lång sikt
åstadkomma bästa möjliga ekonomiska utbyte och prestera ett från
företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat för de fastigheter som ger
normala hyresintäkter.

Statens fastighetsverk har under år 1993 byggt upp sin verksamhet och
anställt personal, totalt ca 160 personer.

Fastigheter inom riket

Fastighetsbeståndet inom riket består av regeringsbyggnaderna samt
fastigheter som bedöms tillhöra det nationella arvet såsom de kungliga
slotten och vissa andra slott, monument, museer, nationalteatrarna resi-
dens, kulturfastigheter, befästningar, m.fl. Statens fastighetsverk förvaltar
ca 960 000 m2 (exkl. befästningar). Övergångsvis skall Statens fastig-
hetsverk också förvalta visst fastighetsbestånd som senare avses överlåtas
till fastighetskoncemen Statliga Akademiska hus AB.

Regeringen har beslutat att Statens fastighetsverk fr.o.m. den 1 januari
1994 skall överta förvaltningen av domänfonden i samband med att
Domänverket upphör som affärsdrivande verk. Det innebär att verket
förvaltar ett antal fastigheter och markområden väster om odlingsgränsen
i Norrbottens och Västerbottens län, renbeteslanden i Jämtland, Härje-
dalen, markområden i norra Dalarna och de s.k. kronoholmama. Vidare
förvaltar verket vissa älvsträckor vid de skyddade norrlandsälvarna som
tidigare förvaltats av Statens vattenfallsverk. Totalt uppgår den förvaltade
marken till ca 6 miljoner hektar varav 1 miljon hektar är skogsmark.
Marken är av olika beskaffenhet, naturreservat, andra marker med stort
naturvärde, t.ex. domänreservat, produktiv skogs- och jordbruksmark

eller impediment, dvs. icke odlingsbar mark. Statens fastighetsverk
räknar inte med att ha någon egen driftsorganisation för skötsel av skog
och jordbruk utan avser att arrendera ut den av verket förvaltade marken
på marknadsmässiga villkor eller lägga skötseln på entreprenad. I
samband med bolagiseringen av Domänverket träffades ett avtal mellan
staten och Domän AB som bl.a. innebär att bolaget under en fyraårs-
period, räknat fr.o.m. den 1 juli 1992, skall sköta den faktiska förvalt-
ningen av de markområden som fortsättningsvis skall vara i statlig ägo.
De produktiva delarna skall ge bästa möjliga avkastning. Fastighetsver-
ket övertar också de 3O-tal egendomar som Domänverket tidigare
förvaltat men som bör bibehållas av staten av kulturvårdande skäl.
Egendomarna har urskilts med stöd av de riktlinjer riksdagen meddelade
vid sitt ställningstagande till regeringens proposition om Domänverkets
bolagisering (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr.

1991/92:351). Fastighetsverket har vidare övertagit förvaltningen av de
s.k. rikets fästningar, som numera saknar betydelse för försvarsmakten.
Dessa fästningar representerar betydande kulturhistoriska värden. Genom
att kulturegendomar som tidigare förvaltas av Byggnadsstyrelsen, Domän-
verket och Fortifikationsförvaltningen på detta sätt har förts samman
under Statens fastighetsverk har denna myndighet fått ett samlat ansvar
för kulturvärden av nationell betydelse som tidigare har saknats för
statsförvaltningens del.

Fastigheter utom riket

Statens fastighetsverk har ansvaret för anskaffning och förvaltning av de
statsägda objekt som Utrikesdepartementet (UD) m.fl. nyttjar. Bygg-
nadsstyrelsen och UD har träffat upplåtelseavtal för samtliga statsägda
fastigheter som UD använder, vilket utgör ca 95 % av det totala stats-
ägda beståendet utom riket. Avtalen har förts över till Statens fastig-
hetsverk den 1 oktober 1993. Statens fastighetsverk har dessutom träffat
treåriga avtal som omfattar dels uppdrag avseende förvaltning av det
inhyrda totala beståndet om ca 150 000 m2, dels uppdrag avseende
inredning av kanslilokaler och chefsbostädemas representationsutrymmen.
Dessutom har verket tecknat ett avtal avseende de förvaltningstjänster
som UD utför för verket inom det statsägda beståndet. Totalt uppgår
således det av verket förvaltade fastighetsbeståndet utom riket till ca
300 000 m2.

Övrig fastighetsförvaltning

Regeringen redogjorde inledningsvis för, att det i samband med ombild-
ningen av Byggnadsstyrelsen till nya organisationer, har träffats ett
ramavtal mellan staten och Statliga Akademiska Hus Aktiebolag där
parterna kom överens om att ett antal fastigheter, fastighetsdelar och
byggnader, vilka avses överlåtas från staten till Statliga Akademiska Hus

1993/94:100

Bilaga 8

Aktiebolag, av olika skäl inte kunnat överlåtas genom angivet ramavtal. 1993/94:100
Statens fastighetsverk och Statliga Akademiska Hus Aktiebolag har Bilaga 8
tecknat ett förvaltningsavtal som innebär att bolaget skall handha löpande
fastighetsförvaltning och byggadministration beträffande de s.k. väntelä-
gesfastighetema under en utredningstid, dock längst till den 30 juni 1996.

Den förvaltade arean för dessa fastigheter uppgår till ca 970 000 m2

I Tilläggsbudget I för budgetåret 1993/94 redogör regeringen för ändrat
huvudmannaskap för vissa institutioner inom ungdomsvård och miss-
brukarvård (prop. 1992/93:61, bet. 1992/93:SoU10, rskr. 1992/93:106).
Regeringen föreslår att staten får ett samlat huvudmannaskap för de
särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen. En ny statlig myndighet
föreslås inrättas, Statens Institutionsstyrelse. Vid övergången från statligt
till kommunalt huvudmannaskap år 1983 övertog kommuner och landsting
de dåvarande anläggningarna i princip utan kostnad. Regeringen föreslår
i Tilläggsbudget I att Statens fastighetsverk för statens räkning övergångs-
vis skall förvalta det fastighetsbestånd som idag förvaltas av kommuner
och landsting i samband med att den nya myndigheten, Statens In-
stitutionsstyrelse, inrättas. Regerignen bör även ha möjlighet att om det
bedöms lämpligt, bl.a. för att fullt ut skapa konkurrensneutrala villkor,
överlåta det av Statens fastighetsverk förvärvade fastighetsbeståndet till
ett statligt ägt aktiebolag.

Enligt arkivlagen (1990:782) skall en statlig myndighets arkiv, sedan
myndigheten upphört överlämnas till annan arkivmyndighet. Vid
ombildningen av Byggnadsstyrelsen var det därför inte möjligt att föra
över delar av Byggnadsstyrelsens arkiv till de nybildade fastighets-
koncemema utan Riksarkivet och Statens fastighetsverk har övertagit
arkivet. Det bör ankomma på Statens fastighetsverk att bestrida kostnad-
erna för arkivet. Kostnaderna för Byggnadsstyrelsens arkiv kommer
därför att belasta Statens fastighetsverks resultat fr.o.m. budgetåret
1994/95.

Investeringar m.m.

Enligt 1993 års budgetproposition avsåg regeringen att årligen redovisa
en rullande treårig investeringsplan för Statens fastighetsverk på liknande
sätt som för Byggnadsstyrelsen. Investeringsverksamheten berör huvud-
saklingen fastigheter för utrikes verksamhet och kulturfastigheter exkl. de
kungliga slotten och rikets fästningar. Dessutom kommer investeringar
att behöva göras i de s.k. väntelägesfastighetema som Statens fastig-
hetsverk förvaltar och som Statliga Akademiska Hus Aktiebolag sköter
förvaltningen av och byggadministrationen för.

Regeringen beslutade att Statens fastighetsverk per den 1 oktober 1993
skulle Byggnadsstyrelsen överta de lån som Byggnadsstyrelsen hade i
Riksgäldskontoret den 30 september 1993 samt att lösa de av Bygg-
nadsstyrelsens upptagna investeringslånen som inte har ersatts med lån i
Riksgäldskontoret till Vasakronan Holding Aktiebolag eller till Statliga
Akademiska Hus Aktiebolag.

För budgetåret 1993/94 har Statens fastighetsverk tagit över lån från
Byggnadsstyrelsen i Riksgäldskontoret på 5 400 000 000 kronor och fått
regeringens bemyndigande om att ta upp lån om 500 000 000 kronor.
Totalt uppgick låneramen för investeringar till 5 900 000 000 kronor för
budgetåret 1993/94.

Investeringsbehovet för Statens fastighetsverks ordinarie verksamhet
under treårsperioden 1994/95 till 1996/97 beräknas till ca 600 000 000
kronor per år samt för de s.k. väntelägesfastigheterna under budgetåret
1994/95 till 500 000 000 kronor.

Ramen för upplåning i Riksgäldskontoret bör sättas något högre än det
i dagsläget beräknade medelsbehovet, eftersom det erfarenhetsmässigt kan
inträffa förändringar i de olika byggnadsprojekten. Regeringen föreslår
därför att Statens fastighetsverks ram för upplåning fastställs till
7 000 000 000 kronor för budgetåret 1994/95.

Det bör ankomma på regeringen att vid oförutsedda händelser eller
större förändringar kunna justera ramen i erforderlig omfattning.

Treårsplanen är rullande. Inom ramen för treårsplanen bör följande
byggprojekt över 50 miljoner kronor kunna påbörjas under perioden
1994/95 - 1996/97.

1993/94:100

Bilaga 8

Byggnadsprojekt

Kostnad

(milj, kr)

Karlskrona

Nybyggnad för marinmuseum

Skepps- o Kastellholmarna

Moderna museet

305

Inom Försvarsdepartementets område föreslås ett nytt marinmuseeum i
Karlskrona. Länsarbetsnämnderna m.fl. myndigheter har bidragit med 30
miljoner kronor till nybyggnaden av marinmuseet. I budgetpropositionen
1992/93:100, bil 8. föreslogs en kostnadsram om 350 miljoner kronor för
nybyggnad för Moderna museet. Kostnadsramen för Moderna museet
bedöms nu att ha minskat till 305 miljoner kronor. Regeringen avser att
inom kort inom den ram på 800 miljoner kronor som anvisades för
tidigareläggning av vissa investeringar m.m. besluta om nybyggnad för
Moderna museet.

Statens fastighetsverk har föreslagit att följande projekt skall genom-
föras inom kostnadsramar om 20 — 50 miljoner kronor i prisläge den 1
januari 1993. Kansli- och chefsbostad för svenska ambassaden i Riga och
Prag, svenska ambassaden i Vilnius, upprustning av Artillerigården/armé-
museum. Ombyggnad och upprustning av regeringskansliets lokaler i kv.
Lejonet, Vinstocken, Johannes större och Loen. Renovering och
upprustning av Nordiska museet, upprustning av kajer och ny bro till
Skeppsholmen (Skepps- och Kastellholmarna). Det ankommer på
regeringen att ta ställning till om dessa projekt skall genomföras. Statens
fastighetsverk har i sin anslagsframställning redogjort för ytterligare ett

antal mindre projekt som verket anser angelägna att vidta åtgärder för i 1993/94:100
form av ombyggnad och upprustning m.m. Statens fastighetsverk har Bilaga 8
bemyndigande att fatta beslut om projekt under 10 miljoner kronor.

Regeringen har genom beslut den 28 oktober 1993 uppdragit åt Statens
fastighetsverk att föra över fastigheten Kungl. Trädgården 3, med adress
Västra Trädgårdsgatan 4, i Stockholms kommun, till riksdagen,
(Riksdagens förvaltningskontor). Fastigheten har marknadsvärderats till
110 000 000 kronor och skall i enlighet med regeringsbeslut den 9
september 1993 bokföras till detta värde i Statens fastighetsverks
balansräkning. Överföringen sker till riksdagen utan ersättning till Statens
fastighetsverk. Regeringen föreslår därför att Statens fastighetsverks
verkskapital skrivs ner med motsvarande belopp, 110 000 000 kronor.
Överföringen och nedskrivningen innebär att det överskott som Statens
fastighetsverk har till sitt förfogande för att ta tillvara, vårda och utveckla
verkets fastigheter minskar till motsvarande nivå.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner den nya treårsplanen för Investeringar m.m. för Statens
fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat,

2. godkänner den låneram för Investeringar m.m. vad avser de s.k.
väntelägesfastigheterna i enlighet med vad regeringen förordat,

3. bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får
ta upp lån i Riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad
regeringen förordat,

4. bemyndigar regeringen att besluta om nedskrivning av Statens fas-
tighetsverks verkskapital på 110 000 000 kr,

5. till Statens fastighetsverk för budgetåret 1994/95 anvisa ett anslag på

1 000 kr.

B 4. Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets
fästningar

1993/94 Anslag 50 000 000

1994/95 Förslag 50 000 000

I budgetpropositionen 1992/93 bil. 8. redogjorde regeringen för Statens
fastighetsverks förvaltning av de kungliga slotten och rikets fästningar
m.m. där omfattande restaureringsarbeten kommer att ske under den
närmaste tioårsperioden. Regeringen föreslog riksdagen att en kostnads-
ram om 630 miljoner kronor fördes upp i investeringsplanen. Riksdagen
godkände regeringens förslag om restaurerings- och investeringsplaner för
de kungliga slotten och rikets fästningar. Kostnaderna för dessa arbeten
skall enligt riksdagens beslut anslagsfinansieras. Statens fastighetsverk har

under budgetåret 1993/94 tilldelats ett nytt reservationsanslag som 1993/94:100
benämnts Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets Bilaga 8
fästningar. På anslaget har anvisats 50 000 000 kronor. Fastigheterna är
inte hyressatta vilket innebär att Statens fastighetsverk inte kommer att
erhålla några intäkter för dessa fastigheter.

Regeringen anser att finansieringen av dessa restaureringsarbeten och
investeringar i de kungliga slotten samt rikets fästningar bör som tidigare
anslagsfinansieras och beräknar behovet till 50 000 000 kronor för
budgetåret 1994/95.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar
anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.

B 5. Byggnadsstyrelsen; Avvecklingskostnader

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 000

Från anslaget bekostas personal, lokal- och övriga förvaltningskostnader
för uppsagd personal vid f.d. Byggnadsstyrelsen. Vissa kategorier av
personalen har en längre uppsägningstid än vad innevarande budgetår
sträcker sig, varför avvecklingen inte kan slutföras under denna
tidsperiod.

Regeringen föreslår därför att anslaget tas upp med oförändrat belopp
för budgetåret 1994/95 eftersom de kostnader som har samband med
avvecklingen kvarstår även under nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Byggnadsstyrelsen; Avvecklingskostnader för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C. Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens
förvaltning

1993/94:100

Bilaga 8

Övergripande mål

Regeringen har den 18 juni 1992 beslutat att de övergripande mål
och verksamhetsmål som gäller för perioden 1991/92 - 1993/94
utsträcks till att omfatta även budgetåret 1994/95. Regeringen
anser att det inte finns skäl att nu ändra dessa mål.

Resurser:

Anslag

Cl Riksgäldskontoret:

Förvaltningskostnader ramanslag 71 149 000 kr.

C2 Riksgäldskontoret:

Kostnader för upplåning och låneförvalt-
ning förslagsanslag 586 030 000 kr.

C3 Riksgäldskontoret:

Garantiverksamhet förslagsanslag 1 000 kr.

C4 Riksgäldskontoret:

In- och utlåningsverksamhet

obetecknat anslag 1 000 kr.

Riksgäldskontorets huvuduppgift är att handha statens upplåning och
förvaltningen av statsskulden. Riksgäldskontoret har vidare bl.a. till
uppgift att ge krediter till och mottaga inlåning från statliga myndigheter
och affärsverk samt att sköta viss garantigivning. Kontoret skall också
verka för en god kassahållning i staten.

Riksgäldskontoret har till regeringen inkommit med en förenklad
anslagsframställan för budgetåret 1994/95 och årsredovisning avseende
budgetåret 1992/93.

Huvuddelen av kostnaderna för statens skuld är ränteutgifter och andra
finansiella utgifter. Dessa redovisas på anslaget Räntor på statsskulden,
m.m. under sextonde huvudtiteln. Övriga utgifter för statsskulden
redovisas under anslagen Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader och
Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning under
sjunde huvudtiteln. Vid analys av de totala utgifterna för statsskulden bör
dessa komponenter betraktas i ett sammanhang. Regeringen redovisar
därför i de tre följande avsnitten upplåningsverksamheten och de totala
kostnaderna för statsskulden samt berörda anslag. I de efterföljande
avsnitten redovisas garantiverksamheten respektive in- och utlånings-
verksamheten med därtill hörande anslagsfrågor.

Upplåningsverksamheten och kostnaderna för statens skuld 1993/94:100

Bilaga 8

Målet för Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet är att, inom ramen
för de krav som penningpolitiken ställer, minimera kostnaderna för upp-
låningen.

Statsskulden och dess fördelning

Statsskulden och dess fördelning har sedan 1989 utvecklats enligt följande:

Statsskuldens fördelning på olika låneinstrument per den 30 juni resp, år

Procentuell andel	1989	1990	1991	1992	1993	1993 mdkr
Statsobligationslån	41	41	39	40	43	415
Statsskuldväxlar	13	15	21	32	24	234
Kontokredit	1	3	1	-1	-17	-169
Summa penning- och
obligationsmarknaden	55	59	61	71	50	480
Premieobligationslån	10	8	8	7	6	52
Sparobligationslån/
Riksgäldskonto	5	4	3	2	1	14
Allemansspar	10	9	9	9	7	67
Summa hushålls-
marknaden	25	21	20	18	13	133
Inlåning	2	6	8	3	1	8
Lån i utländsk valuta	18	14	12	8	35	340
Total statsskuld,
miljarder kronor	590	582	627	711	961	961

Av tabellen framgår att statsskulden uppgick till 961 miljarder kronor
i slutet av budgetåret 1992/93, vilket är en ökning med 35% under
budgetåret. Ökningen av statsskulden beror främst på det ökade
budgetunderskottet men också på att utlåningen från Riksgäldskontoret
har fått en allt större omfattning.

Valutaskulden ökade under budgetåret med 283 miljarder kronor medan
kronskulden minskade med 33 miljarder kronor. Ökningen av valutaupp-
låningen är en följd av Riksbankens begäran om extraordinär valutaupp-
låning under valutakrisen hösten 1992. Riksdagens beslut i december
1992 om att avskaffa valutalånenormen möjliggjorde att den upplånade
valutan successivt kunde användas för finansiering av statens lånebehov.

Den stora behållningen på kontokrediten är till en del en följd av
Riksbankens begäran om extraordinär valutaupplåning. Den upplånade
valutan växlades till kronor och placerades som inlåning i Riksbanken.

Starka skäl har talat för att förlänga den genomsnittliga löptiden på
kronskulden. Ett ökat lånebehov medför automatiskt en förlängning av
löptiden genom att de nya lånen, med lång återstående löptid, utgör en
allt större del av den totala stocken. För att parera den automatiska
löptidsförlängningen och därigenom följa de gränser för löptiden som
Riksgäldskontorets styrelse beslutat, har upplåning på penning- och
obligationsmarknaden under de senaste åren främst skett via stats-
skuldväxlar. Den korta upplåningen har medfört stora refinansieringsbe-
hov vilket varit mindre lämpligt då nettoupplåningsbehovet är stort.
Riksgäldskontorets styrelse beslutade därför i januari att förlänga den
genomsnittliga räntebindningstiden i kronskulden från 2,5 år vid utgången
av 1992 till 3,4 år vid utgången av juni 1993.

Upplåningen från hushållsmarknaden ökade med 2,4 miljarder kronor
till 132,9 miljarder kronor under budgetåret. Hushållsupplåningen som
andel av statsskulden sjönk dock till 13%.

1993/94:100

Bilaga 8

Utgifter för statsskulden

Utgifterna för statsskulden under budgetåren 1989/90-1992/93 framgår
av följande sammanställning.

Utgifter för statsskulden budgetåren 1989/90-1992/93

Mdr kr	89/90	90/91	91/92	92/93
Räntor på statsskulden m.m., brutto	65,27	63,34	63,65	79,26
Kostnader för upplåning och låneförvaltning	0,52	0,53	0,49	0,68
Riksgäldskontorets förvaltningskostnader	0,05	0,06	0,06	0,07
Summa utgifter	65,85	63,93	64,21	80,01
Utgifter i relation till statsskuldens storlek, procent	11,14	10,51	9,50	10,22

— Utgifter i procent av genomsnittet av statsskuldens storlek under budgetåret

— Räntor på statsskulden m.m. före avdrag av inkomsträntor från utlåningsverk-
samheten

Flera extraordinära händelser har under budgetåret påverkat be-
lastningen på anslaget Räntor på statsskulden m.m.

— Riksgäldskontoret har under budgetåret erhållit stora inkomster i
form av överkurser och upplupna räntor vid emissioner av nya trancher
av obligationslån. Överkurser uppkommer då marknadsräntan understiger
kupongräntan på den emitterade obligationen. De erhållna inkomsterna,
som uppgår till 6,0 miljarder kronor netto, motsvaras av förhållandevis
högre ränteutgifter i framtiden.

— Riksgäldskontoret erhöll en valutakursgaranti av Riksbanken på del
av upplåningen i valuta. När det stod klart att den av Riksbanken

rekvirerade valutaupplåningen skulle kunna användas till finansiering av
statens lånebehov, erhöll Riksgäldskontoret betalning för uppkomna
valutakursförluster oavsett om dessa var realiserade eller ej. Detta
innebar att belastningen på anslaget minskade med 7 miljarder kronor.
Utgifterna kommer dock att öka i motsvarande mån när valutalånen
förfaller och förlusterna därmed realiseras.

Statsskuldens kostnader och Riksgäldskontorets bokslut

Riksgäldskontoret har för första gången presenterat en resultaträkning och
en balansräkning och därmed tillämpat en kostnads- och intäktsbaserad
redovisning. Riksgäldskontorets totala nettoutgifter skiljer sig kraftigt från
de totala nettokostnaderna. De totala utgifterna uppgår enligt anslags-
redovisningen till ca 74 miljarder kronor netto, medan kostnaderna netto
enligt resultaträkningen uppgår till 147 miljarder kronor. Skillnaden
består främst i att orealiserade valutaförluster redovisas som en kostnad
för verksamheten men inte som en utgift. Vidare har kontoret i årets
redovisning inbalanserat stora belopp av upplupna räntor och avgifter
samt orealiserade kursdifferenser.

Riksgäldskontorets balansräkning ser i sammanfattning ut enligt
följande. En kort förklaring följer nedan.

1993/94:100

Bilaga 8

Miljoner kronor	1992-06-30	1993-06-30
Omsättningstillgångar
Avräkning med statsverket	657 699	823 809
Kortfristiga lånefordringar	24 666	48 303
Upplupna intäkter	11	11 444
Övrigt	501	361
Anläggningstillgångar
Långfristiga lånefordringar	33 470	56 600
Övrigt	20	22
Totala tillgångar	716 367	940 539
Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	0	51 118
Övrigt	1 735	1 634
Långfristiga låneskulder
Långfristiga låneskulder	3 584
Statsskulden
Lån i svenska kronor	653 776	621 264
Lån i utländsk valuta	57 207	339 857
Verkskapital
Övrigt	40	404
Årets kapitalförändring	25	-73 738
Totala skulder	716 367	940 539
Ansvarsförbindelser Grundfondsförbindelser och kreditgarantier	50 490	47 494
Skuld- och garantiförbindelser	4 645	4 882

1993/94:100

Bilaga 8

Skillnaden mellan årets avräkning med statsverket och förra årets
avräkning med statsverket består huvudsakligen av det kassamässiga
utfallet på statens checkräkning. Enklare uttryckt visar det skillnaden
mellan alla statens inbetalningar och utbetalningar under året. Av-
räkningen består därutöver av en periodiseringsdifferens mellan utgifter
som belastat statsbudgeten och betalningar från statens checkräkning.

De kortfristiga lånefordringama är fordringar som uppstår i kontorets
utlåningverksamhet till myndigheterna.

Upplupna intäkter består främst av upplupna ränteintäkter i kredit-
givningen och skuldskötselåtgärder vid upplåning i utländsk valuta.
Anledningen till varför dessa har ökat så kraftigt är att kontoret i förra
årets bokslut ej redovisade detta slag av upplupna intäkter.

De långfristiga lånefordringama är fordringar som uppkommer i
kontorets utlåningverksamhet till myndigheterna.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter består främst av upplupna
räntekostnader i samband med upplåning och skuldskötselåtgärder.
Anledningen till varför posten har ökat så kraftigt från föregående
budgetår är att kontoret i förra årets bokslut ej redovisade upplupna
kostnader.

Årets kapitalförändring består främst av en periodiseringsdifferens 1993/94:100
mellan redovisade kostnader och finansiering från statsbudgeten, dvs. den Bilaga 8
ovan refererade skillnaden mellan kostnader och utgifter.

Resultat statsskuldsförvaltning

Styrningen av statsskulden sker med hjälp av två så kallade riktmärkes-
portföljer, en för skulden i svenska kronor och en för skulden i utländsk
valuta. Genom att jämföra kostnaderna för den faktiska upplåningen med
de beräknade kostnaderna för en riktmärkesportfölj kan förvaltningen av
statsskulden utvärderas utifrån de övergripande riktlinjerna (jämför prop.
1991/92:100, bil. 8, s. 48). Under budgetåret genomfördes vid två
tillfällen tekniska förändringar av riktmärkesportföljen för kronskulden.
Förändringarna genomfördes för att en mer korrekt kostnadsjämförelse
skulle kunna göras mellan den faktiska skulden och riktmärkesportföljen.
Den tidigare nämnda förlängningen av kronskuldens löptid motsvaras av
ett beslut om förlängd löptid i riktmärkesportföljen. För valutaskulden
beslutades om en förändring av valutafördelningen i riktmärkesportföljen
med anledning av att kronan inte längre är knuten till ECU. Förändringen
innebär att förutom ECU-valutoma numera även amerikanska dollar och
yen ingår i riktmärkesportföljen.

Det resultatmål som regeringen angett för verksamheten under perioden

1 juli 1991-30 juni 1995 är att kostnaderna för den faktiska skulden skall
understiga kostnaderna för riktmärkesportföljema.

Den faktiska statsskuldens kostnader och en riktmärkesportföljs 1993/94:100

kostnader under budgetåren 1990/91-1992/93 „

Procentuell kostnad	90/91	91/92	92/93
Upplåning i svenska kronor
Penning- och obligationsmarknad	15,88	11,11	15,86
Hushållsmarknad	12,38	9,71	12,73
Total upplåning i svenska kronor
netto	14,96	10,76	15,17
Riktmärkesportföljen i
svenska kronor	16,01	10,64	16,10
Upplåning i utländsk valuta
Lån i utländsk valuta	10,72	9,24	22,00
Riktmärkesportföljen i utländsk valuta	11,66	9,89	25,20
Total besparing, miljarder kronor	6,09	-0,315	12,25

- Totala kostnader inkl, orealiserade kursdifferenser i förhållande till genomsnittlig
marknadsvärderad skuld.

- Vid upplåning på hushållsmarknaden adderas till de totala kostnaderna det skatte-
bortfall som uppkommer genom att vissa låneinstruments avkastning beskattas
enligt särskilda regler.

Tabellen visar att upplåningen på samtliga marknader har skett till en
lägre kostnad än motsvarande upplåning i riktmärkesportföljema.
Riksgäldskontorets totala kostnader för statsskulden understeg dem för
riktmärkesportföljema med 12,2 miljarder kronor under budgetåret
1992/93. Upplåningen i utländsk valuta har för första gången på flera år
skett till högre kostnad än upplåningen på den inhemska marknaden.
Detta beror främst på den kraftiga deprecieringen av kronan som ger
upphov till valutakursförluster.

Till följd av Riksbankens rekvisitioner av valuta och statsskuldväxlar
har kontorets kostnader ökat med 18,7 miljarder kronor netto. De totala
kostnaderna uppgick till 27 miljarder kronor vilka till största delen består
av valutakursförluster. Som ovan nämndes, erhöll kontoret stora
ränteintäkter på den behållning i Riksbanken som blev resultatet av
rekvisitionerna. Dessa uppgick till 8,6 miljarder kronor. 1 Riksgäldskon-
torets resultatredovisning exkluderas dessa extraordinära kostnader och
intäkter.

Resultat penning- och obligationsmarknaden

Kostnaden för upplåningen på penning- och obligationsmarknaden
understeg kostnaden för riktmärkesportföljen med 4,8 miljarder kronor.
Besparingen har uppkommit genom att kronskulden netto under bud-
getårets första hälft hade en kortare räntebindningstid än riktmärket samt
en betydligt större andel kortfristig och långfristig upplåning än rikt-
märket, medan den senare hade tyngdpunkten i den medelfristiga

upplåningen. Den medelfristiga upplåningen drabbades under den första
delen av budgetåret av höga kostnader på grund av ränteutvecklingen,
vilket förde med sig höga kostnader i riktmärket.

En viktig del av arbetet med att minimera kostnaderna för statsskulden
är de marknadsvårdande insatser i syfte att öka likviditeten (omsättnings-
barheten) i statslånen som Riksgäldskontoret genomför. Med en ökad
likviditet blir marknadens avkastningskrav lägre vilket innebär minskade
upplåningskostnader för Riksgäldskontoret. Exempel på sådana likvid-
itetshöjande åtgärder är användandet av det s.k. benchmarksystemet,
vilket innebär att emissioner av obligationer koncentreras till ett fåtal
stora lån. Benchmarklånen utgör ca 80% av obligationsskulden. Politiken
med benchmarklån har varit framgångsrik och har bidragit till att göra
den svenska statspappersmarknaden till en av världens mest likvida. Ett
annat exempel på marknadsvårdande åtgärder är att öka informationen
om kommande emissioner. Riksgäldskontoret redovisar varje månad de
planerade lånevolymema för den innevarande och kommande månaden.
De exakta lånevillkoren för emissionerna publiceras för statsskuldväx-
lama tre dagar i förväg och för statsobligationerna tre veckor i förväg.
Förutsägbarheten i kontorets agerande undanröjer onödig osäkerhet och
underlättar för placerarna att deltaga i emissionerna.

I januari i år introducerade kontoret ett 16-årigt obligationslån, vilket
är det längsta svenska fastförräntade statsobligationslån som emitterats
sedan mitten av 1960-talet. Obligationsmarknaden i Sverige är traditio-
nellt inriktad på relativt korta löptider. För att ge lånet en god likviditet
från början, utan att skapa ett överutbud på marknaden, erbjöds
Riksbanken att förvärva stora volymer i form av återköpsavtal. Riks-
banken erbjöd i sin tur marknaden en omfattande repofacilitet i lånet som
därmed fick en mycket god likviditet och kunde klassas som bench-
marklån. Lånet fick ett gott mottagande av marknaden.

Resultat hushållsmarknaden

Resultatet för hushållsupplåningen uppgick till 2,3 miljarder kronor.
Huvuddelen av resultatet kommer från Allemansspar. För Allemansspar
utläses resultatet genom att jämföra räntekostnaden för instrumentet med
räntekostnaden för Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning i Riks-
banken, den s.k. kontokrediten. Under räntechocken hösten 1992 ökade
marginalen mellan räntan på kontokrediten (vilken är den s.k. dags-
låneräntan) och räntan på Allemansspar, vilket ledde till stora be-
sparingar.

Villkoren för hushållsupplåningen sätts på sådant sätt att räntan (efter
skatt) understiger den på penning- och obligationsmarknaden för
motsvarande löptid, samtidigt som räntan skall vara konkurrenskraftig
mot övrig privatmarknadsupplåning.

1993/94:100

Bilaga 8

Upplåning i utländsk valuta

1993/94:100

Bilaga 8

En redogörelse för statens valutaupplåning återfinns i finansplanen.

Riksgäldskontoret har från att under tre år kontinuerligt ha återbetalat
valutaskulden blivit en mycket stor låntagare på de internationella
kapitalmarknaderna. Under budgetåret ökade valutaskulden med 283
miljarder kronor. En sådan kraftig förändring av inriktningen på arbetet
ställer naturligtvis mycket stora krav på organisationen. I årsredovis-
ningen redogör Riksgäldskontoret för sin upplåningsstrategi som har varit
att nå ett stort antal av de internationella bankerna och placerarna, skapa
likvida benchmarklån på vissa centrala marknader, noggrant välja starka
ledarbanker samt att med vissa innovationer i lånens struktur skapa
uppmärksamhet kring upplåningen. Riksgäldskontoret lyckades genom
denna strategi att under mycket kort tid låna upp stora volymer till
gynnsamma villkor. Vissa lån ansågs banbrytande i sin klass.

Kostnaden för den faktiska skulden i valuta understeg kostnaden för
riktmärkesportföljen med drygt 5 miljarder kronor. Den lägre kostnaden
i den faktiska portföljen är huvudsakligen en följd av de räntepositioner
kontoret tagit under budgetåret. Räntepositionema innebar en besparing
på 4 miljarder kronor, varav 3 miljarder kan hänföras till räntepositioner
i FRF, ITL och ESP. Besparingen som kan härledas till kontorets
valutapositioner, uppgående till 1 miljard kronor, uppkom genom att den
faktiska skulden innehöll en betydligt lägre dollarandel än riktmärkesport-
följen. Kronan har under det gångna budgetåret deprecierats mycket
kraftigt mot dollarn.

Kassahållning

Riksgäldskontoret skall spela en aktiv roll i effektiviseringsarbetet av den
statliga kassahållningen. Kontoret har tillsammans med RRV under
budgetåret 1992/93 lämnat förslag på räntebesparande åtgärder för
statsverket som om de helt genomförs kommer att ge årliga besparingar
på netto ca 3 miljarder kronor. Kontoret följer vidare dagligen de större
in- och utbetalningarna över statsverkets checkräkning och noterar
eventuella felaktigheter eller förseningar. När en sådan händelse inträffar
utreder Riksgäldskontoret orsakerna och kräver räntekompensation om så
är nödvändigt. Under budgetåret 1992/93 har statskassan tillförts
räntekompensation till ett värde av ca 4,6 miljoner kronor.

RRVs revisionsberättelse innehåller inga invändningar. En granskning
av verksamheten vid avdelningen för utlandsmarknad har genomförts av
en av RRV anlitad konsult. Resultatet av granskningen visar på en väl
fungerande verksamhet.

Regeringens överväganden

Riksgäldskontorets resultat för budgetåret 1992/93 är positivt i den
bemärkelsen att kostnaden för den faktiska skulden understiger den för
riktmärkesportföljema med 12,2 miljarder kronor. Besparingen gentemot
riktmärkesportföljen utgör 1,2 procent, mätt som andel av statsskulden.
Resultatet bör dock tolkas med viss försiktighet då resultatet vad gäller
penning- och obligationsupplåningen främst uppkommit på grund av
strukturella skillnader mellan riktmärket i kronor och den faktiska
skulden i kronor. Under budgetåret 1991/92 medförde dessa effekter å
andra sidan betydande merkostnader gentemot riktmärket. Det är bra att
dessa strukturella skillnader nu är åtgärdade.

Målet att kostnaden för den faktiska skulden skall understiga den för
riktmärkesportföljema skall utvärderas för en period av flera år.

Regeringen ser fortsatt positivt på de marknadsvårdande insatser
kontoret genomför i syfte att öka likviditeten på penning- och obligations-
marknaden. Dessa insatser är betydelsefulla i arbetet med att minimera
kostnaderna för statsskulden.

Kontorets goda resultat vad avser att på kort tid ta upp stora volymer
av utländsk valuta till gynnsamma villkor, visar på betydelsen av att ha
klara och väldefinierade strategier. Kontoret hade i detta fall formulerat
en klar strategi över hur man med begränsade personella resurser skulle
klara av en mycket stor förändring av verksamhetens inriktning på kort
tid.

Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar i revisionsbe-
rättelsen avseende Riksgäldskontoret. Regeringen anser det vara
tillfredsställande att verksamheten på avdelningen för utlandsmarknad
anses skötas på ett professionellt sätt.

Riksgäldskontoret har inlämnat en årsredovisning till regeringen.
Årsredovisningen uppfyller de krav som ställs i förordningen (1993:134)
om myndigheters årsredovisningar och anslagsframställningar. Års-
redovisningen innehåller ett rikligt material av relevans för regeringens
bedömning av verksamheten.

1993/94:100

Bilaga 8

C 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

70 968 000

70 041 000

71 149 000

Anslaget belastas med Riksgäldskontorets lönekostnader, systemutveck-
lingskostnader och andra förvaltningskostnader. Lönekostnader och andra
förvaltningskostnader som uppkommer i garantiverksamheten och in- och
utlåningsverksamheten har förts bort från anslaget fr.o.m. budgetåret
1991/92.

5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 8

Riksgäldskontoret fick ökade arbetsuppgifter under budgetåret 1992/93
på grund av den kraftigt ökande valutaupplåningen. Behovet av personal-
förstärkningar löstes genom omprioritering av resurser.

Regeringen har lämnat ett uppdrag till kontoret som innebär att
kontoret successivt skall ersätta nuvarande lån och placeringar på
kontokrediten i Riksbanken, med lån och placeringar på marknaden.
Detta uppdrag innebär ökade arbetsuppgifter för kontoret. Kontoret
bedömer att personalstyrkan kommer att behöva utökas med fyra tjänster
vilket innebär ökade kostnader med ca 1,1 miljoner kronor.

Under budgetåret 1992/93 utnyttjades inte kontorets låneram för
nyupplåning i Riksgäldskontoret. För budgetåret 1993/94 uppgår
låneramen för investeringar i anläggningstillgångar till 5 166 000 kronor
och kontoret beräknar utnyttja låneramen upp till 3 329 000 kronor.

Anslagssparandet uppgår vid slutet av budgetåret 1992/93 till 8,5 miljo-
ner kronor, vilket motsvarar 11% av tilldelade medel.

Riksgäldskontoret yrkar i sin anslagsframställning att till förvaltnings-
kostnaderna anslå en ökning realt med 1 180 000 kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen kan ej gå kontoret tillmötes vad gäller hemställan om ökade
reala resurser, utan föreslår oförändrade reala resurser.

1993/94:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 71 149 000 kr.

C 2. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

684 533 000

523 180 000

586 030 000

Anslaget avser andra kostnader för upplåning och låneförvaltning än
finansiella utgifter och Riksgäldskontorets egna förvaltningskostnader.
Anslaget belastas huvudsakligen med kostnader för inköp av externa
tjänster för upplåning och låneförvaltning.

Kostnaderna för upplåning och låneförvaltning har utvecklats på
följande vis under budgetåren 1989/90-1992/93.

Kostnader för upplåning och låneförvaltning budgetåren 1989/90-1992/93

Miljoner kronor	89/90	90/91	91/92	92/93
Upplåning i svenska kronor	488	480	459	390
Upplåning i utländsk valuta	31	52	33	294
Totalt	519	532	492	684

1993/94:100

Bilaga 8

Utvecklingen av kostnaderna under anslaget är mycket starkt beroende
av hur upplåningsaktiviteten förändrar sig. De ökade kostnaderna under
budgetåret 1992/93 beror på den kraftigt ökade valutaupplåningen.
Provisionskostnadema vid valutaupplåning är betydligt högre än vid
upplåning på penning- och obligationsmarknaden. Anslaget överskreds
under budgetåret 1992/93 på grund av den ökade valutaupplåningen med
129 miljoner kronor. Anslaget kommer av samma skäl att överskridas
även under budgetåret 1993/94. RRV:s prognos över budgetutvecklingen
visar på ett överskridande på ca 120 miljoner kronor.

Riksgäldskontorets anslagsframställan bygger på antagandena i 1993 års
kompletteringsproposition vad gäller statens lånebehov, dvs. att perioden
kommer att karaktäriseras av hög upplåningsaktivitet.

Regeringen har beslutat att valutaupplåningen under kalenderåret 1994
skall uppgå till 20-30 miljarder kronor netto. Hur detta påverkar be-
lastningen på anslaget beror på vilka marknader Riksgäldskontoret väljer
att emittera sina lån. Provisionskostnadema för valutaupplåningen
varierar från 0,05% till 1,5% av upplåningsvolymen.

Riksgäldskontoret hemställer att det till Riksgäldskontoret: Kostnader
för upplåning och låneförvaltning anslås 586 030 000 kronor.

Regeringens övervägande

Det förslag till anslagsbelopp som lämnats av Riksgäldskontoret anser
regeringen vara välavvägt i relation till målet att minimera kostnaderna
för statsskulden.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksgäldskontoret:Kostnader för upplåning och låneförvaltning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 586 030 000 kr.

C 3. Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet

1993/94:100

Bilaga 8

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

1 000

Under detta anslag redovisas delar av den statliga garantiverksamheten.
Anslaget får användas för att täcka eventuella förluster dels till följd av
statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg, dels
till följd av statliga garantier som inte belastar annat anslag på statsbud-
geten. Lönekostnader och andra förvaltningskostnader som uppkommer
i verksamheten belastar anslaget. Influtna avgifter och återvunna medel
skall användas till att bestrida verksamhetens kostnader. Eventuella över-
skott, netto, redovisas på inkomsttiteln Inlevererat överskott av Riks-
gäldskontorets garantiverksamhet. För budgetåret 1992/93 uppkom ett
överskott i verksamheten.

Regeringen föreslår i prop. 1993/94:105 att anslaget innevarande
budgetår får användas även för att täcka ev. kreditförluster i RGK:s
utlåningsverksamhet, och att avgifter för kreditrisker i den verksamheten
skall avräknas anslaget. Detta bör gälla även framgent.

Riksgäldskontoret har till uppgift att utfärda och förvalta en betydande
andel av samtliga statliga garantier. Målet för denna verksamhet är, sett
över en längre tidsperiod, att kostnaderna för verksamheten skall täckas
av dess intäkter. Kontoret skall vidare samordna samt meddela före-
skrifter och allmänna råd för andra myndigheters verksamhet med statliga
garantier och statliga lån till näringslivet. Kontoret skall även följa
kostnaderna för och omfattningen av dessa verksamheter. Målet för denna
verksamhet skall vara att bidra till att andra myndigheters garantigivning
och låneverksamhet bedrivs på ett effektivt sätt.

Riksgäldskontorets garantiåtagande har under budgetåret minskat med
3 miljarder kronor. Per den 30 juni 1993 uppgick åtagandet till 47,5 mil-

jarder kronor. Riksgäldskontorets nettointäkt från garantiverksamheten 1993/94:100
under budgetåret 1992/93 uppgick till 0,16 miljarder kronor. Bilaga 8

Riksgäldskontorets garantiverksamhet budgetåren 1990/91-1992/93

Miljoner kronor	90/91	91/92	92/93
-Inkomster/Intäkter	Inkomster	Intäkter	Intäkter
Garantiavgifter	148	144	166
Uppskrivning infriade
garantier	-	96	4
Övriga inkomster/intäkter	4	1	8
Summa	152	241	178
-Utgifter/Kostnader	Utgifter	Kostnader	Kostnader
Avsätting för framtida förlustrisker		90
Nedskrivning av fordran	-	-	10
Löner och övr. förvalt.kostn.	6	5	6
Övriga utgifter/kostnader	4	2	-
Summa	8	10	16
-Netto	142	144	162

Riksgäldskontorets arbete med garantier har under budgetåret inriktats
på att aktivt minimera eventuella förluster i samband med garantigiv-
ningen genom att t.ex. noga pröva och i vissa fall initiera frågor om
amorteringsanstånd, säkerhetsförändringar m.m. Förberedelsearbete har
vidare lagts ned på två stora garantiprojekt; Öresundsbron samt Ringen
och Yttre tvärleden i Stockholmsområdet.

Kontoret har i samband med överlämnandet av sin anslagsframställan
på uppdrag av regeringen lämnat förslag till hur kapitalförsörjningsför-
ordningen bör tillämpas på kontorets garantiverksamhet. Kontoret har i
sin utredning kommit fram till att en resultatinriktad redovisningsmodell
med räntebärande konto bör införas för kontorets garantiverksamhet.
Modellen går, i korthet, ut på att en reserv byggs upp av inbetalda
garantiavgifter. De reserverade medlen placeras på kontorets räntekonto
med kredit. Infrianden av garantier finansieras ur reserven på räntekon-
tot. Om de reserverade medlen inte räcker för infriandet får kontoret
lånefinansiera det som erfordras för att åtagandet skall kunna fullgöras.
Riksgäldskontoret hemställer i sin anslagsframställan att regeringen
prövar förslaget.

Kontoret har vidare i samband med överlämnandet av sin årsredovis-
ning slutredovisat regeringsuppdraget vad gäller att redovisa en översikt
av den statliga garantigivningen och statliga lån till näringslivet.
Riksgäldskontorets slutsatser visar i korthet att kartläggningen inte givit
de resultat som åsyftats, då svaren på de enkäter som skickats ut till de
olika garantigivande myndigheterna har varit ofullständiga. Det har dock

framkommit att myndigheternas tillämpningar av stödförordningama inte 1993/94:100
i alla delar är tillfredsställande ur kostnads- och resultatsynpunkt. Bilaga 8
Myndigheterna kan ännu inte redovisa statens kostnader för garantiverk-
samheten på grund av otillräckliga redovisningssystem och -principer.

Detta för med sig att det inte ännu finns något underlag till en mer
långtgående differentiering av garantiavgifter.

Regeringens överväganden

Riksgäldskontorets resultat av garantiverksamheten är i år återigen
positivt. Resultatet skall dock utvärderas för en period av flera år.

Det förslag som Riksgäldskontoret för fram vad avser hur kapitalför-
sörjningsförordningen bör tillämpas på kontorets garantiverksamhet bör
beredas ytterligare. Av denna orsak kommer förslaget ej att tillämpas
under budgetåret 1994/95.

Den översikt som Riksgäldskontoret inlämnat vad gäller statens
garantigivning och statliga lån till näringslivet belyser många intressanta
frågeställningar. Översikten kommer att beredas ytterligare inom
regeringskansliet.

I likhet med föregående år bör anslaget i statsbudgeten föras upp med
ett belopp om 1 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C 4. Riksgäldskontoret: In- och utlåningsverksamhet

1991/92 Utgift

1992/93 Anslag

1993/94 Förslag

1 000

Under detta anslag redovisas den inlåning och utlåning Riksgälds-
kontoret bedriver. På anslaget redovisas avgifter för in- och utlåningen
samt Riksgäldskontorets kostnader för personal m.m. Ränteinkomster från
utlåningen och ränteutgifter redovisas på anslaget Räntor på statsskulden,
m.m. under sextonde huvudtiteln. På här aktuellt anslag redovisas också
avgifter för godkännande av handlingar för andra statliga myndigheters
låneavtal och därtill anslutande finansiella avtal samt garantiåtagande på
utländska marknader.

Riksgäldskontoret bedriver in- och utlåningsverksamhet i uppdrags-
form. Målet för denna verksamhet är att ge andra statliga myndigheter
lån och placeringsmöjligheter till så goda villkor som möjligt utan att

myndigheternas verksamheter subventioneras. Verksamhetens kostnader
skall täckas av dess intäkter.

Under innevarande budgetår kommer verksamheten expandera
betydligt. Den främsta orsaken till detta är räntebeläggningen på statliga
medelsflöden och att huvuddelen av de statliga myndigheterna kommer
att finansiera sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. För att möta
den ökade arbetsbelastningen som detta kommer att innebära har
verksamheten tillförts två personer.

I sin årsredovisning redogör Riksgäldskontoret för att utlåningen
uppgick vid slutet av budgetåret 1992/93 till 101 miljarder kronor, vilket
är en ökning med 75% jämfört med samma tidpunkt förra året. Ökningen
härrör främst från utlåning till Arbetsmarknadsfonden, Lönegarantifon-
den, Exportkreditnämnden, Bankstödsnämnden och Centrala studiestöds-
nämnden.

1993/94:100

Bilaga 8

Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet budgetåren 1990/91-1992/93

Miljoner kronor	90/91	91/92	92/93
Avgifter	10,6	27,1	40.6
Adm.kostnader	2,3	2,3	5,6
Netto	8,3	24,8	35,0

Resultatet för budgetåret 1992/93 uppgick till 35 miljoner kronor.
Låneavgiftema har under året sänkts med 40% för rörliga krediter och
50% för vissa investeringslån. För vissa låneformer har kontoret infört
ett tak för högsta avgift. Trots detta har verksamhetens resultat förbättrats
med drygt 40%. Kontoret förklarar detta med att endast avgifterna på
nya lån har kunnat justerats på grund av det nuvarande redovisnings-
systemet. Med det nya systemet för in- och utlåningsverksamheten som
tagits i drift under december 1993 kommer en översyn att kunna göras
av samtliga avgifter.

Riksgäldskontoret har i samband med sin årsredovisning på uppdrag av
regeringen inlämnat förslag till resultatmått för in- och utlåningsverksam-
heten. Förslaget innebär att kontoret skall börja använda vissa pro-
duktivitetsmått och andra mått som mäter om kunderna, d.v.s. myndig-
heterna, är nöjda.

Kontoret har vidare i sin anslagsframställan hemställt att regeringen
beslutar att kapitalförsörjningsförordningen skall tillämpas på kontorets
in- och utlåningsverksamhet.

Riksgäldskontoret hemställer att det till in- och utlåningsverksamheten
anvisas ett obetecknat anslag om 1 000 kr.

Regeringens överväganden

Kravet på full kostnadstäckning av verksamheten har uppnåtts med för
stor marginal. Det är angeläget att avgifterna sänks så långt det är möjligt
utan att kravet på full kostnadstäckning hotas.

De förslag som kontoret ger i sin utredning avseende resultatmått för
in- och utlåningsverksamheten anser regeringen vara lämpliga för att
mäta effektiviteten i verksamheten. Kontoret bör använda dessa. Arbetet
med att utveckla resultatanalysen bör pågå kontinuerligt.

Kontoret bör tillämpa räntekontomodellen på in- och utlåningsverksam-
heten i enlighet med kapitalförsörjningsförordningens 8 §. Regeringen
avser dock att avvakta med att ge kontoret möjlighet att balansera resultat
i enlighet med 10 § kapitalförsörjningsförordningen tills dess att
överskottet från verksamheten har nedbringats ytterligare.

I likhet med föregående år bör anslaget i statsbudgeten föras upp med
ett belopp om 1 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksgäldskontoret: In- och utlåningsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

1993/94:100

Bilaga 8

D. Vissa centrala myndigheter m.m.

Dl. Tullverket

1993/94:100

Bilaga 8

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 176 479 000

1 231 191 000

1 223 406 000

Generaltullstyrelsen

Tullverkets uppgifter är att sköta uppbörden av tullar, andra skatter och
avgifter som tas ut vid införsel av varor samt att samla in och bearbeta
uppgifter för utrikeshandelsstatistiken. Till huvuduppgifterna hör också
att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att
bestämmelserna om införsel och utförsel av varor efterlevs.

Som särskilt angelägna uppgifter har i regleringsbrevet för budgetåret
1993/94 angetts att inom tullkontroll ge högsta proiritet åt bekämpning
av narkotikasmuggling, att genomföra datoriseringen av tullverksamheten
på ett effektivt och rationellt sätt enligt planerna, att verka för att de som
enligt 134 § tullagen (1987:1065) godkänts att som ombud av deklaratio-
ner snarast övergår till att lämna deklarationerna i elektronisk form, samt
att ge möjligheter till ökade klarerings- och kontrollinsatser för närings-
livets och samhällets behov av nya flyg- och färjelinjer m.m.

Tullverket omfattar Generaltullstyrelsen samt regionala och lokala
tullmyndigheter. Generaltullstyrelsen är chefsmyndighet inom tullverket.

Tullverkets verksamhet styrs i praktiken till stor del av trafiken dvs
flödet av gods och trafikanter över gränserna. Verksamheten är mycket
personalintensiv. EES-avtalet kommer inte att ha några mer omfattande
konsekvenser för tullverket. Däremot påverkas Tullverkets framtida roll
i mycket stor utsträckning av om och när Sverige blir medlem i EU. Ett
omfattande arbete bedrivs bl.a inom Tullverket för att klargöra effekterna
av en EU-anslutning. Ett annat förhållande som starkt påverkar verkets
uppgifter är utvecklingen i Östeuropa.

I bokslutet för budgetåret 1992/93 redovisar Tullverket ett överskott på
43 828 tkr. I enlighet med regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 har
30 000 tkr från överskottet 1992/93 förts över i form av ett anslags-
sparande för disposition budgetåret 1993/94.

I maj 1993 togs den tredje etappen inom Tulldatasystemet i drift.
Arbetet med den sista etappen, efterkontrollsystemet har påbörjats.

I den förenklade anslagsframställningen har Generaltullstyrelsen för
budgetåret 1994/95 utöver baskraven begärt särskilda resurser för arbetet
med förberedelser inför ett svenskt EU-medlemskap (7 mkr) och för
tulldatasystemet beroende på att avgifterna till Telia AB för mottagnings-
funktionen och det interna nätet ökar samt för ökat tekniskt underhåll av
systemet (4,9 mkr).

Regeringens överväganden

Sammanfattning

1993/94:100

Bilaga 8

Övergripande mål:

De övergripande målen för den verksamhet som Tullverket
ansvarar för skall för budgetåret 1994/95 vara

— att effektivt fastställa och uppbära tullar, andra skatter och
avgifter som tas ut vid införsel så att en riktig uppbörd kan
säkerställas,

— att samla in och bearbeta uppgifter för utrikeshandelsstatistiken
så att ett underlag av god kvalitet kan inges,

— att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att
bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs, varvid
bekämpningen av narkotikasmuggling ges högsta prioritet.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 1 223 406 000 kr

Övrigt:

I avvaktan på att bilden beträffande Tullverkets roll vid ett svenskt
EU-medlemskap klarnar bör Tullverket endast prövas i ett ett-års
perspektiv.

Resultatbedömning

Inom Tullverket sker ett fortsatt arbete med att utveckla resultatmål för
styrning och uppföljning av verksamheten. I budgetpropositionen 1993
redovisas den nya model! som införts i Tullverket för att leda och styra
verksamheten. I korthet kan modellen beskrivas som en kedja av
verksamhetsöverenskommelser. Dessa går från verkschef till regionchef
och vidare ut i organisationen. Syftet med dessa överenskommelser är att
man skall vara överens om vad som är möjligt att åstadkomma med de
resurser som tilldelas. En viktig del av verksamhetsöverenskommelsema
är att se till att samtliga anställda blir delaktiga i den interna budgetpro-
cessen. Överenskommelserna skall bl.a. innehålla prestationsmål som
ligger i linje med de övergripande mål som har angivits av statsmakterna.
I de verksamhetsöverenskommelser som slöts för budgetåret 1992/93 var
målen i huvudsak av kvantitativ natur och identiska för samtliga regioner.
I 1993/94 års överenskommelser finns ett ökat inslag av kvalitativa mål
och dessutom har en utveckling skett från likformiga målformuleringar

till mer regionalt anpassade mål. Det är av stor vikt att detta arbete 1993/94:100
fortsätter och att systemet ytterligare förbättras genom en vidareutveck- Bilaga 8
ling av sådana resultatmått som gör det möjligt att mäta effekterna av
insatta resurser.

När det gäller tulldatasystemet, vilket är i full drift sedan maj 1993, är
det av vikt att få en stor anslutning av företag som lämnar sina med-
delanden elektroniskt. En sådan utveckling är väsentlig för att Tullverket
skall kunna realisera de effektivitetsvinster som tulldatasystemet beräknas
ge. Tullverket har också kunnat peka på framgångar härvidlag.

I den förenklade anslagsframställningen har Generaltullstyrelsen för
budgetåret 1994/95 utöver baskraven begärt särskilda resurser för arbetet
med förberedelser inför ett svenskt EU-medlemskap (7 mkr) och för
tulldatasystemet (4,9 mkr). EU-förberedelserna kommer att ta stora
resurser under det kommande budgetåret och regeringen har därför
engångsvis räknat med 3,5 miljoner kronor för EU-förberedelser. I övrigt
har regeringen inte funnit det möjligt att nu bevilja de ytterligare medel
som begärts. Det får ankomma på Generaltullstyrelsen att finansiera detta
inom sin totalram. Tullverket har under femårsperioden 1991/92 till
1995/96 ett besparingsbeting på drygt 300 miljoner kronor för tulldatasys-
temets finansiering. Vid beräkning av anslaget har regeringen tagit
hänsyn till ovan nämnda besparingsbeting.

Tullverkets anslagsframställan och bokslut ger inte någon anledning att
ompröva inriktningen av verksamheten och regeringen anser att denna i
stort bedrivs med en sådan inriktning att de verksamhetsmål som hitintills
funnits uppsatta har kunnat uppnås.

Slutsatser

Mot bakgrund av att Tullverkets roll vid ett framtida svenskt EU-
medlemskap inte är avgjord drar regeringen slutsatsen att det inte nu är
möjligt att besluta om annat än en ett-årig budgetram. De övergripande
målen för den verksamhet som Tullverket ansvarar för skall för
budgetåret 1994/95 vara samma som gäller för budgetåret 1993/94.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Tullverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

1 223 406 000 kr.

D 2. Konjunkturinstitutet

1993/94:100

Bilaga 8

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

25 986 388

24 464 000

28 017 000

Konjunkturinstitutet (Kl) är enligt sin instruktion ett vetenskapligt
forsknings- och utredningsorgan. KI:s uppgift är att följa och analysera
den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, att utarbeta
prognoser för den svenska ekonomin och att bedriva forskning i
anslutning därtill. Institutet skall också aktivt bidra till att förbättra den
ekonomiska statistiken.

Konjunkturinstitutet

Kl har till regeringen inkommit med en fördjupad anslagsframställan
(FAF) för budgetåren 1994/95-1996/97 och en årsredovisning (ÅR)
avseende 1992/93. Kl har i anslagsframställan och årsredovisning
redovisat verksamheten i en anslags- och en avgiftsfinansierad del. Den
anslagsfinansierade delen omfattar de tre områdena analyser och prog-
noser, forskning och metodutveckling samt särskilda utredningar. Målen
för dessa verksamheter beskrevs i 1991 års budgetproposition.

Resultatredovisningen i ÅR (liksom RRV:s revisionsberättelse) visar att
många av målen upnåtts. Inom analys- och prognosverksamheten har ett
viktigt inslag varit att mer effektivt kunna utnyttja de ekonometriska
analysmodellerna KOSMOS och FIMO. Genom att ökade resurser satts
in för analys av lönebildningen har flerårsprognoser för löneutvecklingen
möjliggjorts. Barometerundersökningama utökades redan 1990 till att
även omfatta handel och annan tjänsteproduktion och förberedelser för
återkommande studier av tjänstesektorn har pågått under budgetåret
1992/93 i enlighet med ett uppdrag i regleringsbrevet. Analyserna av
tjänstesektorn i konjunkturrapportema kommer successivt att utökas från
och med hösten 1993. Kl kommer att under budgetåret 1994/95 få ta
över beställaransvaret för investeringsprognosema från SCB. I enlighet
med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga
statistiken (bet. 1992/93 FiU:7, rskr. 1992/93:122) har därmed 2 940 000
kr beräknats under anslaget D 2. Konjunkturinstitutet, i stället för under
sjunde huvudtitelns anslag D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register
och prognoser. Forskningsverksamheten har under de senaste åren till stor
del gällt utbyggnad av institutets modellpark omfattande bl a modeller för
konjunkturprognoser, finansiella modeller, modeller för politiksimulering,
långsiktiga modeller m.m. inom ramen för tillämpad forskning. Under
budgetåret 1992/93 har tillkommit modeller som bygger på tidsserieana-
lys. Forskningen vid institutet har bedrivits i samarbete med Ekonomiska
Rådet och har varit koncentrerad på det stora forskningsprogram rörande
konjunkturprognoser som pågått de senaste tre åren och som resulterat i
ett stort antal forskningsrapporter och s.k. "working papers". Därtill kan

nämnas att Kl bedriver ett arbete med miljöjusterade nationalräkenskaper. 1993/94:100
Institutet fick under budgetåret 1991/92 ett regeringsuppdrag om att Bilaga 8
tillsammans med SCB utveckla miljöräkenskaper.Inom området särskilda
utredningar har i enlighet med regeringbrevet 1992/93 rapporter
beträffande dels deflationsprocessens effekter på svensk ekonomi, dels
om det statsfmansiella läget samt en första delrapport om ekonomins
räntekänslighet avlämnats. Vidare har en rapport om deprecieringens
effekter på konsumentpriserna framlagts. Under året har kostnads-
redovisningen hos Kl successivt byggts ut vilket möjliggjort redovisning
av enskilda produktområden och prestationer.

I den fördjupade anslagsframställan har Kl inkommit med ett äskande
för två nya tjänster som skulle innebära en höjning av anslaget 1994/95
med 900 000 kr från nivån budgetåret 1993/94.

Anslagssparandet under det andra året med ramanslag uppgår till 341
404 kr, vilket är något mindre än det ingående anslagssparandet. De
avgiftsbelagda verksamheterna exkl. regeringsuppdrag visar liksom
föregående år varken under- eller överskott.

Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsberättelse innehåller inga
invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gällt för treårsperioden 1991/92-
1993/94 bör ligga fast.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 28 017 000 kr

Planeringsram:

1994/95 1995/96 1996/97

28 017 tkr 28 017 tkr 28 017 tkr

Resultatbedömning

KI:s fördjupade anslagsframställning och årsredovisning indikerar,
enligt regeringens mening, att verksamheten bedrivits med en sådan

inriktning att de uppsatta målen kan nås. Den löpande verksamheten har
förbättrats med bl a en utsträckt prognoshorisont och tillkomsten av
tjänstebarometern. Vidare bör den integrering av modellanvändningen i
analys- och prognosverksamheten som initierats fortsätta. KI:s fördjupade
anslagsframställan och årsredovisning kompletterar varandra på ett
utmärkt sätt och utgör en god grund för bedömning av institutets
prestationer och effektivitet.

Regeringen anser sig inte i nuvarande kärva budgetläge kunna bistå
KI:s äskande om två nya tjänster.

Regeringen noterar också att RRV inte haft invändningar mot revisions-
berättelsen och att de anser att en betydande förbättring vad gäller
årsredovisningen kommit till stånd.

Fördjupad prövning

De resultat som Kl redovisat för de tre olika verksamhetsområdena
inom anslagsverksamheten visar att målen i stora drag har uppnåtts.
Konjunkturinstitutet bör emellertid ta ett större ansvar för att på ett tidigt
stadium identifiera och analysera nya processer i ekonomin. Det skall
betraktas som en integrerad del av institutets löpande verksamhet att
snabbt fånga upp och analysera olika förändringar. Regeringen gör i
övrigt bedömningen, utifrån informationen i FAF och ÅR, att verksam-
heten bedrivits på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt.

Slutsatser

Av den fördjupade prövning regeringen gjort av verksamheten dras
följande slutsatser. Övergripande mål för KI:s verksamhet fastslogs i
1991 års budgetproposition och innebär bl a att det åligger institutet att
följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet,
att utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning
i anslutning härtill. Dessa mål bör gälla även för budgetåren 1994/95-
1996/97. En omprioritering av den löpande verksamheten bör ske så att
ökad vikt läggs vid nya ekonomiska processer och förlopp.

Regeringen anser också att myndighetens rationaliseringsarbete varit
framgångsrikt och att verksamheten kan bedrivas på ett ändamålsenligt
sätt med de resurser som föreslås för budgetåren 1994/95-1996/97.
Regeringen noterar att institutet förstärkt sin ekonomi-administrativa kom-
petens vilket lett till en markant förbättring av informationsinnehållet i
FAF och ÅR.

Mot denna bakgrund är målet för Kl som ansvarig myndighet för ovan
angivna verksamheter att under de kommande tre åren genomföra de mål
som regeringen formulerat och i övrigt genomföra de förändringar som
konstaterats i den fördjupade prövningen.

Planeringsramen för perioden 1994/95-1996/97 har mot denna
bakgrund fastställt till 84 051 000 kr.

1993/94:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

1993/94:100

Bilaga 8

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Konjunkturinstitutets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad
regeringen förordat i avsnittet Slutsatser,

2. till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 28 017 000 kr.

D 3. Finansinspektionen

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

88 275 000

91 108 000

98 147 000

Finansinspektionen bildades den 1 juli 1991 genom en sammanslagning
av Bankinspektionen och Försäkringsinspektionen och är enligt sin
instruktion (1992:102) central förvaltningsmyndighet för tillsynen över
finansiella marknader, kreditinstitut och det enskilda försäkringsväsendet.

De övergripande målen för Finansinspektionen är att bidra till att skapa
stabilitet och säkerhet i det finansiella systemet, att upprätthålla förtroen-
de för och effektivitet hos de finansiella instituten och marknaderna samt
att ge ett gott konsumentskydd.

Inspektionen bedriver sin verksamhet uppdelad i fyra avdelningar,
kreditinstitutsavdelningen, finansmarknadsavdelningen, försäkringsavdel-
ningen och administrativa avdelningen. Finansinspektionen fullgör även
kanslifunktionen åt Bokföringsnämnden (BFN).

Innevarande budgetår har Finansinspektionen anvisats ett ramanslag
som skall täcka kostnaderna för inspektionens verksamhet. Tillsyns-
avgifter tas ut av de institut som står under inspektionens tillsyn.
Avgifterna är obligatoriska och beräknas med utgångspunkt från
inspektionens ramanslag. Avgiftsinkomsterna tas upp på statsbudgetens
inkomstsida under inkomsttitel och skall överensstämma med storleken
på ramanslaget. För inspektionen tillämpas således s.k. bruttoredovisning
över statsbudgeten.

Finansinspektionen tillhör de myndigheter som ingår i budgetcykel tre.
Detta innebär att inspektionen skall lämna sin första årsredovisning till
regeringen den 1 oktober 1994. Enligt Finansinspektionens regleringsbrev
för budgetåret 1993/94 skall verksamhetens resultat i fortsättningen
redovisas avdelningsvis. Avdelningarna utgör således inspektionens olika
verksamhetsgrenar.

Ekonomiskt resultat m.m. 1993/94:100

Bilaga 8
Tabellen nedan utgör ett sammandrag av Finansinspektionens resultat-
och balansräkning.

Balansräkning, miljoner kr

Tillgångar	1992/93	1991/92
Omsättningstillgångar1	3 896,2	49 089,6
Anläggningstillgångar	2 049,8	815,1
Summa	5 946,0	49 904,7
Skulder och Kapital	1992/93	1991/92
Kortfristiga skulder	5 443,9	13 521,2
Långfristiga skulder	1 506,5	0,0
Verkskapital	-1 004,4	36 383,5
Summa	5 946,0	49 904,7
Resultaträkning, miljoner kr
	1992/93	1991/92
Intäkter från anslag2	-6 713,8	0,0
Övriga intäkter3	97 421,3	107 868,5
Verksamhetens kostnader3	95 648,1	102 301,4
Avskrivningar	1 004,4	271,7
Finansiellt netto	4 940,6	2 887,4
Verksamhetsresultat	-1 004,4	8 182,8
Årets kapitalförändring4	-1 004,4	8 182,8

Notförteckning

1. Omsättningstillgångar

2. Intäkter från anslag

3. Intäkter och kostnader

4. Årets kapitalförändring

Fr o m 1992/93 finansieras Finansinspek-
tionens verksamhet genom anslag. Be-
hållningen på räntekonto i Riksgäldskon-
toret 1992-06-30 (48 424 661:60) har
under 1992/93 inlevererats till inkomstti-
tel.

1991/92 finansierades inte verksamheten
via anslag (se not 1). Negativa tal in-
nebär att uttagna avgifter överstiger
kostnaderna för tillsynen.

I resultaträkningen ingår intäkter och
kostnader med lika stora belopp som är
hänförliga till Bokföringsnämnden. För
1991/92 3 287.581 kr och för 1992/93
3 821 665 kr. Övriga intäkter är avgifter
för tillsyn m.m.

Skillnaderna mellan budgetåren kan
hänföras till ändrad finansieringsform.

Den ianspråktagna krediten uppgår till ca 470 000 kr, vilket utgör 0,5 %
av det tilldelade ramanslaget.

Finansinspektionen disponerar en låneram på ca 9,1 miljoner kronor i
Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar för för-
valtningsändamål .

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse över Finansinspektionens års-
bokslut innehåller inte någon erinran.

1993/94:100

Bilaga 8

Anslagsframställning m.m.

Finansinspektionen har för budgetåret 1994/95 lämnat en förenklad
anslagsframställning till regeringen. I denna anförs att inspektionen inte
längre bör ha ansvaret för information om olika sparformers egenskaper
och avkastning samt därutöver bl.a. följande.

EES-avtalet och en fortsatt EG-anpassning kommer i stor utsträckning
att dominera arbetet. Arbetet med auktorisationer och normgivning för
försäkringsbolag och kreditmarknadsbolag kommer att bli omfattande. En
viktig förändring i tillsynsarbetet är att hemlandstillsyn införs. Detta
innebär att ett kreditinstituts hemlands myndigheter skall ha huvud-
ansvaret för övervakning även av kreditinstitutets filialer etablerade i
andra medlemsländer.

Vidare tillkommer en ny auktorisationsprövning av de värdepappersins-
titut som skall bedriva pensionssparrörelse samt ett omfattande arbete
med prövning av tillstånd till sammanläggning och delning av värdepap-
persfonder. Inspektionens arbete väntas även påverkas av de beslut som
riksdagen kan fatta på grund av förslag från Betaltjänstutredningen (dir.
1992:60, 1992:95 och 1993:56).

Finansinspektionen utövar tillsyn över försäkringsmäklare. Antalet
registrerade försäkringsmäklare har på senare tid ökat kraftigt. Arbetet
med att utöva denna tillsyn kommer därför sannolikt att öka.

Mot bakgrund av nya och förändrade uppgifter bör det rationaliserings-
krav på närmare 2,3 miljoner kronor som tidigare beslutats inte
genomföras. Dessutom bör det för budgetåret 1995/96 beslutade
resurstillskottet på 1,6 miljoner kronor tidigareläggas och tillföras
inspektionen budgetåret 1994/95. På längre sikt är en kraftig resursför-
stärkning nödvändig.

Inspektionen har efter det att anslagsframställningen överlämnats
dessutom yrkat 1 miljon kronor för särskild resursförstärkning.

6 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 8

Regeringens överväganden

Sammanfattning

1993/94:100

Bilaga 8

Övergripande mål

Det övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94-
1995/96 bör ligga fast.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 98 147 000 kr

Resultatbedömning

Som tidigare framgått lämnar Finansinspektionen sin årsredovisning, med
tillhörande resultatredovisning, till regeringen först hösten 1994. Av detta
skäl avstår regeringen från att göra en resultatbedömning av inspek-
tionens verksamhet under budgetåret 1992/93.

Regeringen konstaterar vidare att Riksrevisionsverket i revisionsberät-
telsen uppgivit att inspektionens årsbokslut enligt deras bedömning är
rättvisande.

Slutsatser

I huvudsak bör den inriktning och de riktlinjer som lades fast i 1993 års
budgetproposition gälla även för budgetåret 1994/95.

På kreditinstitutsavdelningens område bör verksamheten i första hand
inriktas på att vidareutveckla effektiva metoder för finansiell analys och
operativ tillsyn. Det är även angeläget att samarbetet med de olika
tillsynsmyndigheterna inom EES-området utvecklas.

Inom försäkringsområdet bör verksamheten inriktas på att övervaka
försäkringsbolagens soliditet och att utveckla effektiva metoder för denna
övervakning. Dessutom innebär EES-avtalet att en omfattande reforme-
ring av inspektionens regelverk är nödvändig och att nya arbetsformer
måste utvecklas, särskilt med inriktning på internationell samverkan.

Verksamheten inom värdepappersområdet bör, efter en period som har
präglats av en onormalt stor arbetsbelastning beträffande tillståndsgivning
och utformande av föreskrifter, nu i högre grad kunna inriktas på att
utveckla den aktiva tillsynen inom området och samarbetet med till-
synsmyndigheter i andra länder.

Enligt regeringens bedömning kommer verksamheten inom tillsynsom-
rådet att ställa väsentligt ändrade och högre krav på Finansinspektionen
under budgetåret 1994/95. Det är därför särskilt angeläget att arbetet med

kompetensutvecklingen fortsätter. För att möta de ökade kraven finner 1993/94:100
regeringen att — förutom de 3,2 miljoner kronor som i 1993 års budget- Bilaga 8
proposition har tillförts anslaget för nyrekrytering av personal — det
beslutade tillskottet för budgetåret 1995/96 på 1,6 miljoner kronor bör
tidigareläggas och tillföras inspektionen den 1 juli 1994. Därutöver bör
inspektionen erhålla medel för förstärkning av den juridiska kompetensen.
Resurstillskottet för budgetåret 1994/95 blir därigenom 5,8 miljoner
kronor. Sammantaget utgör detta ett betydande tillskott, som möjliggör
att nödvändiga rekryteringar kan genomföras i syfte att förbättra
kompetensen inom myndigheten.

Om inspektionen har ytterligare behov av förstärkningar måste detta
åstadkommas genom effektiviseringar och rationaliseringar i den
befintliga organisationen. Det är angeläget att inspektionen prövar sådana
möjligheter att förbättra verksamheten. Enligt regeringens mening finns
det således inte anledning att frångå det i 1993 års budgetproposition
uppställda rationaliseringskravet om sammanlagt ca 4,6 miljoner kronor
för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

Det är för närvarande svårt att få en klar bild över Finansinspektionens
framtida arbetsuppgifter. Flera utredningar pågår inom inspektionens
verksamhetsområde, bl.a. bankkriskommittén (dir. 1992:105). Denna
kommitté skall bl.a. belysa senare års utveckling på kreditmarknaden mot
bakgrund av tillsynens och regelverkens utformning samt — om kommit-
tén finner det lämpligt — föreslå nya riktlinjer för tillsynens innehåll och
inriktning.

Ett förändringsarbete har initierats vid inspektionen i syfte att anpassa
organisationen till nya krav på verksamheten. Detta förändringsarbete
syftar till att utveckla tillsynsarbetet och stärka normgivningsarbetet.
Samtidigt pågår inom Finansdepartementet ett arbete med att överväga
inriktningen av inspektionens verksamhet inför budgetåret 1994/95.

Regeringen förutsätter vidare att inspektionen fortsätter arbetet med att
vidareutveckla resultatinformationen till regeringen i form av mål,
mätmetoder och resultatmått.

Frågan om inspektionens framtida ansvar för information avseende
olika sparformers egenskaper och avkastning är under beredning i
regeringskansliet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Finansinspektionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

98 147 000 kr.

D 4. Riksrevisionsverket

1993/94:100

Bilaga 8

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

167 322 075

163 135 000

173 743 000

Riksrevisionsverket (RRV) är central förvaltningsmyndighet med ansvar
för frågor om statlig redovisning och revision.

De övergripande målen för verket är att verka för effektivitet i stats-
verksamheten och en ändamålsenlig ekonomiadministration i statsför-
valtningen. Revisionsverksamheten skall bedrivas oberoende, även i
förhållande till den normerande verksamheten vid verket.

Inkomster hos RRV beräknas till 229 900 000 kronor för nästa budget-
år (innevarande budgetår 205 000 000 kronor).

Riksrevisionsverket

RRV har i sin årsredovisning (ÅR) i de delar som avser resultatredovis-
ningen redovisat verksamheten i verksamhetsområdena Redovisningsrevi-
sion, Förvaltningsrevision och Ekonomi. Strukturen överensstämmer med
den som redovisades i den fördjupade anslagsframställningen inför den
treåriga budgetperioden 1991/92 - 1993/94. För vardera av dessa tre
verksamhetsområden formulerades målen i 1992 års budgetproposition.

RRV har under budgetåret 1992/93 genom 39 förvaltningsrevisionella
projekt och 157 remissvar verkat för ökad effektivitet. Den årliga
uppföljningen visar att 2/3 av granskningarna har lett till direkt påvisbara
förändringar redan inom tre år.

Tidplanema för de genomgripande förändringarna av myndigheternas
redovisning och ny ekonomi- och resultatstyrning har kunnat hållas.
Löpande uppgifter för statens ekonomiadministration, såsom ekonomisk
information, avgifter, ekonomiförvaltning och formerna för statens
budgetprocess har genomförts i huvudsak enligt plan.

Genom bildande av det särskilda redovisningsrådet medverkar numera
utomstående expertis i normeringen av god redovisningssed inom staten.

Utbildning rörande ny redovisning, nya finansieringsformer, utvecklad
resultatstyrning, nya betalningsrutiner m.m. har ökat. Redovisningsrevi-
sionen ger löpande råd under revisionsarbetet. Det direkta stödet till
myndigheter och regeringskansliet har ökat.

Verkets produktion har genomförts med en i stort god utveckling av
produktiviteten. Styckkostnadema har ökat för verksamhet där nya krav
ställts och kvalitetskraven på insatserna har ökat. Verkets "overhead" har
totalt sett ökat med ca 5 % i fast pris, men som en relativ andel av den
totala omslutningen (som ökat med 7 %) eller antalet anställda (som ökat
med 11 %) har den minskat.

Under budgetåret 1993/94 kommer RRV att utveckla metoder för att
mäta produktiviteten inom de olika verksamhetsgrenarna. Arbetet med
kvalitetsfrågorna inom redovisningsrevisionen har blivit fördröjt.

Anslagssparandet under budgetåret uppgår till 4 111 000 kronor, vilket
gör att ingående anslagssparande från budgetåret 1991/92 om 3 704 000
kr har ökats till ett utgående anslagssparande om 7 815 000 kronor.
Huvuddelen av anslagssparandet har reserverats för omkostnader i
samband med flyttning till nya lokaler. RRV:s omslutning under
budgetåret 1992/93 uppgick till ca 327 600 000 kronor. Ökningen
jämförd med 1991/92 är därmed 15 %. Verksamheten finansieras till
51 % med anslag och 49 % med avgifter. Andelen avgiftsfinansierad
verksamhet har ökat med 6 %.

RRV har i samband med bokslutet för budgetåret 1992/93 aktiverat an-
läggningstillgångar (ADB-utrustning, kopiatorer m.m.) som anskaffades
under budgetåret. Totalt uppgick värdet på de anläggningstillgångar som
RRV disponerar till 5 554 000 kronor (6 943 000 kronor budgetåret
1991/92).

I bokslutet för 1991/92 valde RRV att inte låta resultaträkningen på-
verkas av invärderade anläggningstillgångar. De totala avskrivningarna
avseende invärderade anläggningstillgångar utgjorde 2 304 000 kronor
budgetåret 1991/92 — att jämföra med avskrivningskostnader om
5 036 000 kronor för budgetåret 1992/93.

Information i RRV:s förenklade anslagsframställning är begränsad till
vad som behövs för beräkning av anslagsbeloppet 1994/95.

Ändrade förhållanden för RRV gäller dels övertagandet av systemverk-
samheten vid Försvarets civilförvaltning (FCF) fr.o.m. den 1 januari
1994, dels flyttningen till nya lokaler i augusti 1994.

Dessa förändringar medför främst en högre omslutning på den avgifts-
finansierade verksamheten, en ökad låneram för investeringar och en
ökad kreditram på räntekonto.

1993/94:100

Bilaga 8

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1992/93 -
1994/95 bör ligga fast. Regeringen har den 10 juni 1993 beslutat att
de övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för perioden
1992/93 - 1994/95 utsträcks till att omfatta även budgetåret 1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 173 743 000 kronor

Resultatbedömning

RRV:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan in-
riktning att de uppsatta målen kan nås.

Enligt 1993 års budgetproposition skulle kvaliteten på redovisningsrevi-
sionens arbete också bedömas från klientema/uppdragsgivamas sida
fr.o.m. budgetåret 1992/93. Arbetet med en sådan extern kvalitetsbedöm-
ning har emellertid blivit försenat.Regeringen kan dock konstatera att
RRV:s ambition är att de interna metoderna för resultatmätning skall
vidareutvecklas under budgetåret 1993/94.1 årsredovisningen för budget-
året 1993/94 skall uppföljning av kvalitetsmål grundas på kvalitetsbedöm-
ning av utomstående, interna metoder för kvalittetssäkring och en årlig
verksgemensam uppföljning hos verkets avnämare.

RRV har gjort stora utbildnings- och stödinsatser för att genomföra
resultat- och ekonomistyrning i statlig verksamhet. Budgetprocessen och
resultatstyrningen utvecklas år från år och är nu etablerad.Först
successivt sker emellertid en övergång till en tyngdpunkt på
resultatstyrning av myndigheterna. Det är t.ex. först nästa år som
samtliga myndigheter skall avlämna årsredovisning. Införande av en rad
tekniker och nytt regelverk för finansiell styrning från 1 juli 1993 har gått
över förväntan med tanke på den mängd förändringar som infördes vid
denna tidpunkt. Utvecklingen av ekonomistyrningen vid myndigheterna
kräver fortsatta särskilda insatser i form av bl.a. utbildning och
rådgivning.

RRV:s ekonomiska resultat visar att verket på ett fullgott sätt har
använt resurserna enligt de förutsättningar som angavs för budgetåret
1992/93. Regeringen kan också konstatera att Regeringskansliets revi-
sionskontor, som har granskat RRV:s årsredovisning inte har haft några
invändningar.

Slutsatser

Verksamhetsinriktning och finansiering

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som
formulerades i 1993 års budgetproposition och som riksdagen har beslutat
om bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Revisionens granskning av resultatinformationen i årsredovisningarna
är en nödvändig förutsättning för regeringens resultatstyrning.

Regeringen bedömer att RRV är på god väg att finna formen för den
nya utvidgade granskningen. Antalet årsredovisningar som skall granskas
ökar nu med mer än 100 %. Det är viktigt att arbetet kan fullföljas med
god kvalitet och med stöd till myndigheterna. Regeringen bedömer därför
att särskilda medel behöver tillföras under det kommande budgetåret.
Högst 3 000 000 kronor har mot den bakgrunden beräknats under ansla-
get D5. Utvecklingsarbete för att finansiera de ytterligare insatser som
behövs. Regeringen vill dock i sammanhanget erinra om sitt tidigare ställ-

1993/94:100

Bilaga 8

ningstagande i 1993 års budgetproposition att när arbetet med gransk-
ningarna av årsredovisningarna har funnit sin form och myndigheternas
kompetens har ökat är det regeringens avsikt att göra en förnyad analys
av RRV:s resursbehov.

Den 1 januari 1994 överfördes Försvarets civilförvaltnings (FCF)
ekonomi- och personaladministrativa system i allt väsentligt till RRV. Vid
beräkningen av ramanslaget för budgetåret 1994/95 har 2 000 000 kronor
överförts från försvarsramen till RRV för viss verksamhet avseende
central kassahållning, avstämning av postgirokonton, beredskap samt
utveckling av modeller, metoder och normer för ekonomisk redovisning.

I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den
statliga statistiken (bet. 1992/93 FiU:7, rskr. 122) har 210 000 kronor
beräknats under anslaget för statistik om taxeringsutfall i stället för under
sjunde huvudtitelns anslag D. Statistiska centralbyrån: Statistik, register
och prognoser. Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen
mellan Statistiska centralbyrån och andra myndigheter återfinns i bilaga
8 anslaget D 7. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser.

En besparing på 1 700 000 kronor har beräknats.

1993/94:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksrevisionsverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
173 743 000 kronor.

D 5. Utvecklingsarbete

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

28 906 416 Reservation

37 656 000

32 570 000

52 128 304

I anslaget har bl.a. beräknats kostnader för utvecklingsarbete avseende
styrning, budgetering och redovisning av statens inkomster, utgifter,
tillgångar och skulder. Vidare ingår medel för chefsutveckling inom
statsförvaltningen, viss kompetensutveckling i regeringskansliet samt för
insatser för att utveckla en öppen elektronisk infrastruktur för statsför-
valtningens informationsförsörj ning.

Reservationen kommer att dras in.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utvecklingsarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 32 570 000 kr.

D 6. Uppdrag till Statskontoret

1993/94:100

Bilaga 8

1993/94 Anslag 55 000 000

1994/95 Förslag 58 308 000

Anslagets ändamål är att finansiera stabsuppgifter och uppdrag som
regeringen m.fl. ger Statskontoret.

I sin anslagsframställning har Statskontoret föreslagit en oförändrad
totalram för anslaget under förutsättning att nya permanenta uppdrag som
kan komma att överföras till Statskontoret finansiseras i särskild ordning.

Av anslaget bör 22 248 kronor disponeras av Statskontoret för stabs-
uppgifter och 36 060 000 kronor av Finansdepartementet för finansiering
av uppdrag till Statskontoret.

I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den
statliga statistiken (bet. 1992/93 FiU:7, rskr. 1992/93:122) har under
anslaget 1 965 000 kronor beräknats för att bekosta statistik om offentlig
sektor i stället för under anslag Statistiska Centralbyrån: Statistik, register
och prognoser. Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen
mellan Statistiska Centralbyrån och andra myndigheter återfinns under
anslaget Statistiska centalbyrån: Statistik, register och prognoser.

Statskontoret har i särskilda skrivelser redovisat dels de beräknade
totalkostnaderna för omställning och avveckling till följd av Statskontorets
minskade verksamhetsomfattning och dels behovet av ytterligare medel
för omställnings- och avvecklingsåtgärder.

Omställningskostnaderna för Statskontoret beräknas uppgå till totalt
54 miljoner kronor. I huvudsak kommer dessa att uppstå under inneva-
rande budgetår. Statskontoret disponerade t.o.m. budgetåret 1992/93 ett
ramanslag som vid budgetårets utgång uppvisade ett anslagssparande på
42 395 458 kronor. Dessa medel kan dock inte disponeras för detta ända-
mål då anslaget numera förts bort från budgeten. Regeringen föreslår
därför att riksdagen medger att omställnings- och avvecklingskostnaderna
för Statskontoret om högst 54 miljoner kronor får redovisas som merut-
gift på anslaget för Uppdrag till Statskontoret.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Uppdrag till Statskontoret för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 58 308 000 kronor,

2. bemyndigar regeringen att medge merutgift om högst 44 000 000
kronor budgetåret 1993/94 och högst 10 000 000 kronor budgetåret
1994/95.

D 7. Statskontoret:Uppdragsverksamhet

1993/94:100

Bilaga 8

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 000

Statskontorets uppgift är att på regeringens uppdrag biträda med underlag
för omprövning, effektivisering och styrning av statlig och statligt
finansierad verksamhet samt att i övrigt på uppdrag biträda departement,
kommittéer och arbetsgrupper inom regeringskansliet.

Statskontoret har i sin årsredovisning för budgetåret 1992/93 i de delar
som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i verksamhets-
områdena regeringsuppdrag, egenitierade studier och anskaffning och
förvaltning av ADB-utrustning.

Ett övergripande mål för verksamheten är att på ett effektivt och
kompetent sätt utföra de utredningar och ge det stöd som regeringen,
departement, kommittéer och arbetsgrupper inom regeringskansliet be-
ställer. Som verksamhetsmål för 1992/93 har angetts att verksamhetens
huvudinriktning skulle vara att på uppdrag stödja regeringen i arbetet
med att tillämpa mål- och resultatstyrning för olika verksamhetsområden.
Uppdragen till Statskontoret skulle i första hand avse biträde inom
områdena

— målformulering, resultatstyrning och resultatmätning

— underlag för strukturförändringar och förändringar i verksamhets-
former

— anskaffning och användning av informationsteknologi.

Resultatredovisningen visar på en fortsatt hög uppdragsbeläggning.
Trots stora personalavgångar och allt snävare tidsramar har Statskontoret
i huvudsak genomfört och avrapporterat sina uppdrag i enlighet med
regeringens direktiv. Som stöd till regeringens mål- och resultatstyrning
har Statskontoret utvecklat metoder för verksamhetsanpassad styrning och
resultatmätning. Metoder för effektanalyser som underlag för omprövning
av offentlig verksamhet har prövats i olika fallstudier. En utvärdering av
Statskontorets samordnande upphandlingar inom informationsteknologi-
området visar på avsevärda direkta och indirekta besparingar i statsför-
valtningens användning av informationsteknologi.

Av den ekonomiska redovisningen framgår att verksamhetens omslut-
ning har gått ned och att 1992/93 års anslag (ramanslag 87 805 278 kro-
nor) inte utnyttjats fullt ut. Orsaken är att en omställning och minskning
av verksamheten inletts under budgetåret. Antalet anställda har därvid
minskat med 32 personer. Statskontoret redovisar ett anslagssparande
1992/93 på 18,7 miljoner kronor, vilket motsvarar 15 % av anvisade
anslag och övriga inkomster.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

I sin enkla anslagsframställning konstaterar Statskontoret att efterfrågan
på Statskontorets tjänster är fortsatt hög. Statskontoret föreslår en oför-
ändrad totalram för anslaget D 6. Uppdrag till Statskontoret. En förutsätt-

ning är dock att nya permanenta uppdrag som kan komma att överföras
på Statskontoret finansieras i särskild ordning. Det nya Statskontorets
möjligheter att fullgöra beslutade stabsuppgifter och samtidigt kunna
upprätthålla en nödvändig balans mellan olika uppdragstyper skulle
annars allvarligt rubbas.

Under förutsättning att finansieringen kan lösas har Statskontoret bl.a.
förklarat sig berett att överta beställaransvaret för viss statistik om den
offentliga sektorn. I en rapport till regeringen med anledning av en kart-
läggning av informationsteknologifrågor inom EG har Statskontoret
vidare föreslagit att verkets nuvarande uppgifter på IT-området vidgas till
att omfatta ytterligare programsamarbete och en förmedlingsroll på IT-
området mellan EG och statsförvaltningen. Kostnaderna för insatserna
bedöms för budgetåret 1994/95 uppgå till 4 miljoner kronor och bör
finansieras i särskild ordning.

1993/94:100

Bilaga 8

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål för verksamheten som angavs inför budgetåret
1992/93 bör fortfarande ligga fast. Statskontoret skall ge regeringen
stöd i arbetet med att ompröva, effektivisera och styra statlig och
statligt finansierad verksamhet.

Resurser:

Anslag

Medel som Statskontoret disponerar
på anslaget D 6. för stabsuppgifter
Beräknade intäkter för uppdrags-
verksamhet från anslaget D 6.
Övriga beräknade intäkter

1 000

22 248 000

36 060 000

7 500 000

Resultatbedömning

Statskontorets årsredovisning visar att verksamheten under budgetåret
1992/93 bedrivits i enlighet med de riktlinjer som regeringen angivit och
att Statskontoret på ett tillfredsställande sätt genomfört sina uppdrag.

Statskontorets ekonomiska resultat visar att Statskontoret genom den
under budgetåret inledda omställningen och minskningen av verksamheten
redovisar ett stort anslagssparande.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i 1993/94:100
revisionsberättelsen avseende Statskontoret. Bilaga 8

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer för Statskontorets
verksamhet och finansiering som lagts fast i 1992 och 1993 års budget-
propositioner bör gälla även för budgetåret 1994/95.

En huvuduppgift för Statskontoret är att ge stöd åt regeringens arbete
med omprövning och förnyelse av offentlig sektor. Regeringen och rege-
ringskansliet kommer i olika former att ge Statskontoret uppdrag som i
första hand är inriktade på följande huvudfrågor i förändringsarbetet:

— att ompröva statlig och statligt finansiserad verksamhet

— att utveckla och verksamhetsanpassa mål- och resultatstyrningen

— att renodla verksamhetsformerna för offentlig produktion

— att utveckla samverkan och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan

stat och kommun

— att fullfölja bolagisering och privatisering av statlig verksamhet
som kan bedrivas i konkurrens på marknaden samt främja en ökad
användning av anbudskonkurrens i statlig verksamhet

— att utveckla och förändra statsförvaltningens struktur och arbets-
former inför ett ökat europeiskt förvaltningssamarbete

— att utveckla en öppen elektronisk infrastruktur för effektiv informa-
tionsförsörjning inom statsförvaltningen och i det europeiska
förvaltningssamarbetet

Som tidigare anförts avser regeringen att ge Statskontoret ytterligare
uppdrag avseende organisations- och strukturförändringar i den statliga
förvaltningen.

Regeringen avser vidare att ge Statskontoret i uppdrag att under bud-
getåret 1994/95 medverka i utvecklingen av en infrastruktur för infor-
mationsförsörjningen inom statsförvaltningen och i det europeiska förvalt-
ningssamarbetet. Insatserna föreslås finansieras över det under Finans-
departements huvudtitel uppförda anslaget D 5. Utvecklingsarbete.

Några grundstenar för de fortsatta infrastrukturella insatserna för sta-
tens informationsförsörjning läggs bl.a. genom arbetet i delegationen
(Dir. C 1991:03) för statliga myndigheters telekommunikationer (STAT-
TEL-delegationen). Delegationen — som enligt sina direktiv skall ha av-
slutat sitt arbete före utgången av år 1994 — har i skrivelse till regeringen
den 6 oktober 1993 hemställt om att få fortsätta sitt arbete till utgången
av år 1995. Som skäl för en förlängning anför delegationen att den plane-
rade upphandlingen av en telefonitjänst för statsförvaltningen kräver ett
omfattande arbete med att ta fram kravspecifikationer och att marknads-
förutsättningarna för en upphandling i konkurrens bedöms föreligga först
under 1995.

Regeringen finner det angeläget att utnyttja och understödja en begyn-
nande konkurrens på telemarknaden genom upphandlingen av en för stat-
liga myndigheter gemensam telefonitjänst. Medel har därför beräknats för
en fortsatt verksamhet under hela budgetåret 1994/95. Statskontoret skall
inom ramen för sin uppdragsverksamhet ge fortsatt stöd till STATTEL-
delegationen. Därutöver har för andra kostnader än löner, bl.a.
konsultinsatser, preliminärt beräknats 3,5 miljoner kronor på det under
Finansdepartements huvudtitel uppförda anslaget D 5. Utvecklingsarbete.
Regeringen avser att ta initiativ till en uppföljning av resultatet av de
åtgärder som hittills vidtagits och en bedömning av möjligheterna att
realisera de besparingsmål som angetts i regeringens direktiv till delega-
tionen. Regeringen kommer därefter att ta ställning till inriktningen av
och formerna för det fortsatta arbetet.

1993/94:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statskontoret: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar
ett anslag på 1 000 kr.

D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser

1992/93 Utgift 442 844 212

1993/94 Anslag 418 421 000

1994/95 Förslag 342 634 000

Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den
statliga statistikproduktionen och ansvarar för huvuddelen av denna. SCB
producerar även statistik på uppdrag under anslaget D 9. Statistiska cen-
tralbyrån: Uppdragsverksamhet.

Verksamheten bedrivs i Stockholm och Örebro samt vid regionala
kontor i Luleå, Göteborg och Malmö. SCB har dessutom en riksomfat-
tande intervjuarkår.

SCB har till uppgift att ansvara för statistikproduktion och internationell
statistisk rapportering som inte åligger någon annan myndighet samt
samordna statistik och utarbeta statistiska nomenklaturer och klassifika-
tioner. SCB skall verka för att den statliga statistiken är objektiv och görs
allmänt tillgänglig samt på olika vägar underlätta uppgiftslämnandet och
se till att lämnade uppgifter på ett effektivt sätt skyddas genom anony-
mitet och sekretess.

Statistiska centralbyrån

1993/94:100

Bilaga 8

SCB ingår bland de myndigheter som först för budgetåret 1993/94 skall
avlämna en årsredovisning enligt den nya förordningen för budgetproces-
sen. SCB har emellertid redan för budgetåret 1992/93 avlämnat en års-
redovisning i linje med kraven i den nya förordningen. Någon formell
granskning av avlämnad resultatredovisning har emellertid inte utförts av
Riksrevisionsverket (RRV).

SCB har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten indelat i delprogram som ansluter till departe-
mentens ansvarsområden. Strukturen överensstämmer i huvudsak med
den som lämnats i den fördjupade anslagsframställningen för perioden
1990/91-1992/93.

Verksamheten har i stort sett följt planerna. Tidsmässiga eftersläpningar
i statistikproduktionen har minskat och anslagssparandet har ökat med 5
miljoner kronor. Det ackumulerade anslagssparandet uppgår till 35
miljoner kronor, vilket utgör 8 % av det tilldelade ramanslaget.

SCB framhåller att arbetet med kostnadsbesparingsprogrammet har
börjat ge effekter i form av sänkt kostnadsnivå och förbättrad produk-
tivitet. Satsningarna på att förbättra kvalitén har inneburit förbättringar
i statistikens relevans, noggrannhet och tillgänglighet.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

SCB lämnade förra året en fördjupad anslagsframställning för perioden
1993/94-1995/96. I regeringens budgetbehandling prövades dock SCB
endast i ett ettårsperspektiv i avvaktan på förslag från den kommitté (dir.
1993:9) som arbetar med att anpassa den statliga statistiken till de prin-
ciper för ansvarsfördelning mellan SCB och andra myndigheter som
riksdagen godkänt (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122). Huvudför-
slaget i SCB:s treårsplan låg dock till grund för beräkning av anslaget
förbudgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:182, bet. 1992/93:FiU22, rskr.
1992/93:304).

I sin enkla anslagsframställning har SCB utgått från att den allmänna
inriktningen i huvudförslaget skall gälla även under budgetåret 1994/95
i avvaktan på regeringens och riksdagens ställningstagande till
Genomförandekommitténs förslag. SCB anmäler även vissa förslag till ny
statistik samt ett ökat medelsbehov för hantering av dödsorsaksbevis, ett
behov som är en oförutsedd konsekvens av den ändrade folkbokföringen.

Genomförandekommittén

Genomförandekommitténs förslag och bedömningar avseende ändringar
i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken har presenterats i två
delrapporter och en slutrapport (SOU 1994:1) Ändrad ansvarsfördelning
för den statliga statistiken. Kommittén har gått igenom all nuvarande
anslagsfinansierad statistik vid SCB och lämnar ett detaljerat förslag på
vilken statistik som skall styras direkt av sektorsmyndigheter resp, av
SCB. Kommitténs bedömningar bygger på en genomgång av vad som bör

klassificeras som officiell statistik och vilka krav som skall ställas på de 1993/94:100
myndigheter som får ansvar för den officiella statistiken. Särskild vikt har Bilaga 8
lagts vid önskemålet att så mycket som möjligt hålla ihop
beställaransvaret för ett samhällsområde.

Kommittén föreslår att sammanlagt ca 90 miljoner kronor läggs ut på
sektorsmyndigheter. Tidigare har redan statistik på drygt 50 miljoner
kronor lagts ut för jordbruks- och skolstatistik. Därmed beräknas hälften
av SCB:s omsättning bli anslagsfinansierad.

Kommittén lämnar också förslag beträffande SCB:s informationsansvar
för officiell statistik, omfattning och inriktning av de anslagsfinansierade
databaserna m.m.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande målet för den verksamhet som SCB ansvarar för
överensstämmer med de mål som hittills gällt och skall vara

— att verka för att den statliga statistiken håller en god kvalitet, är
objektiv och görs allmänt tillgänglig med beaktande av att upp-
giftslämnandet underlättas och att lämnade uppgifter skyddas
genom anonymitet och sekretess,

— att ansvara för statistikproduktion och internationell rapportering
som inte åligger annan myndighet.

Resurser: Ramanslag 1994/95 342 634 000 kronor

Övrigt: Medelsberäkningama bygger på SCB:s budgetförslag. Där-
utöver har 975 000 kronor beräknats för merarbetet i dödsorsaksre-
gistret. Anslaget har minskats med 80 078 000 kronor med hänsyn
till ändrad ansvarsfördelning.

Mot bakgrund av att verksamheten skall anpassas till nya förhål-
landen prövas verksamheten endast för ett år.

Resultatbedömning

Regeringen ser positivt på att verksamheten genomförts enligt planerna
samtidigt som kostnaderna kunnat hållas nere och statistikens kvalitet
förbättrats. Regeringen delar också SCB:s uppfattning att kvalitetsfrå-
gorna även framdeles måste ges hög prioritet.

Ändrad ansvarsfördelning

1993/94:100

Bilaga 8

Den nya ansvarsfördelningen för statlig statistik skall ses som ett led i
pågående förändringar av regeringens styrning av statsförvaltningen, men
också som en följd av en förändrad informationsmiljö. Delegering av
ansvar och befogenheter till myndigheterna, ökade krav på resultat och
uppföljning samt ett ökat internationellt samarbete påverkar informations-
behoven. Statistiken måste bli mer aktuell, specificerad och verksamhets-
anpassad samt mer tillgänglig för fler aktörer än tidigare. Användarna
bör i större utsträckning än tidigare kunna påverka statistikens omfatt-
ning, inriktning och dess kostnader.

Regeringen anser att Genomförandekommitténs förslag till ansvarsför-
delning mellan SCB och sektorsmyndighetema är väl avvägt. Det kom-
mer att leda till en bättre anpassning av statistikens innehåll, ett ökat
kostnadsmedvetande och bättre utnyttjande av offentliga medel. Eftersom
effektiviteten i statistikproduktionen i sista hand avgörs av statistikens
användning är det viktigt att användarna har den statistiska kompetens
som krävs för uppgiften. Regeringen bedömer att förslaget kommer att
resultera i att myndigheterna stärker sitt statistiska kunnande.

I likhet med Genomförandekommittén anser regeringen att det finns
stora fördelar att genomföra förändringarna skyndsamt. Frågan har utretts
under lång tid och berörda parter är väl förtrogna med förslagen. Ett
snabbt genomförande kommer dessutom att underlätta en anpassning av
myndigheternas organisationer till de nya förutsättningarna. Praktiska
problem får lösas efter hand. De erfarenheter som finns om beställar-
ansvar för statistiken på skol- och jordbruksområdet bör också kunna ge
viss vägledning.

Genomförandekommitténs kontakter med de föreslagna sektorsansvariga
myndigheterna tyder på att förändringarna på kort sikt kommer att bli
marginella både vad gäller statistikens innehåll och SCB:s medverkan.
Eftersom SCB dessutom vidtagit en rad åtgärder för att klara en ändrad
ansvarsfördelning bedömer regeringen att konsekvenserna för SCB:s per-
sonal i första hand kommer att medföra krav på förändrat arbetssätt. På
längre sikt kan det bli större förändringar dels genom prövningen av
vilken statistik som ska tas fram, dels genom att SCB kan få ökad kon-
kurrens.

Frågan om de rättsliga aspekterna kring insamlade statistiska grunddata
och upprättade register utreds för närvarande i en särskild utredning
Integritetsskyddsutredningen (dir. 1992:110). Utredningen framhåller i ett
delbetänkande (SOU 1993:83) att det från integritetsskyddssynpunkt inte
finns något principiellt hinder mot att genomföra en ändrad ansvars-
fördelning. Åtskilliga remissinstanser anser att utredningens förslag kan
få konsekvenser för statistikens tillgänglighet. Regeringen bedömer dock
att de problem som tagits upp till stor del kommer att kunna lösas inom
ramen för SCB:s databasservice. Vidare kommer Integritetsskyddsutred-
ningen i sitt fortsatta arbete att också beakta tillgänglighetsaspekten.
Utredningen lämnar sitt slutbetänkande inom kort.

Regeringen ansluter sig i stort till Genomförandekommitténs förslag om
vilka sektorsmyndigheter som skall få ett sektorsansvar för officiell
statistik (se tabell 1 nedan). På följande områden har regeringen en av-
vikande mening:

— Ansvaret för publikationen Välfärdsbulletinen bör ligga kvar på
SCB, och innehållet anpassas till de krav på spridning och
offentliggörande som den officiella statistiken ställer.
Välfärdbulletinen spänner över flera sektorsområden och har sin
tyngdpunkt i undersökningarna om levnadsförhållanden. Eftersom
SCB i det nu lagda förslaget får ansvar för huvudparten av den
statistik som berörs bör också medel för publicering vara kvar.

— Ansvaret för statistik inom området Boende och Byggande bör inte
delas upp mellan Boverket och SCB på det sätt som
Genomförandekommittén föreslår. Med hänsyn till att en stor del
av statistikproduktionen inom området bl.a. används för att
framställa vissa indexserier för byggsektorn och eftersom ansvaret
för dessa indexserier även fortsättningsvis skall ligga på SCB bör
frågan om vem som framdeles bör ansvara för hela statistiken
övervägas ytterligare. I avvaktan härpå bör ansvaret för statistiken
inom området Boende och Byggande tills vidare ligga kvar på
SCB.

— Ansvaret för statistiken över arbetsskador och arbetsmiljö delas inte
upp mellan Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöinstitutet utan
hålls samman av Arbetarskyddsstyrelsen.

— Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU) före-
slås få ansvaret för transportstatistiken. Frågan har diskuterats i
Genomförandekommittén, men någon utläggning föreslogs inte
eftersom DPU:s verksamhet inte bedömdes ha den stabilitet som
krävdes. Regeringen anser dock att verksamheten har en långsiktig
karaktär. Av 1993 års forskningsproposition framgår också att
statistik rörande transporter och prognoser skall ingå i DPU:s
verksamhetsområde. Regeringen kommer att vidta ytterligare
åtgärder för att ge verksamheten den stabilitet som krävs.

Regeringen anser vidare i likhet med Genomförandekommittén och
Integritetsskyddsutredningen att ett beställaransvar för officiell statistik är
ett myndighetsansvar av sådan karaktär att det bör regleras i respektive
myndighets instruktion.

Förslaget till ändrad ansvarsfördelning får sammantaget sett inga bud-
geteffekter på statsbudgeten vad avser kostnader för statistikproduktionen.
Utgångspunkten är att de sektorsmyndigheter som får ansvar för statistik
också tilldelas de resurser som är avsedda för statistiken. Dessa resurser
omfattar såväl statistikproduktion som produktspecifikt utvecklingsarbete
och andel av gemensamma kostnader, inklusive andel av SCB:s centrala
metod- och informationskostnader.

1993/94:100

Bilaga 8

Tabell 1 Beräkning av anslag för statistik till sektorsmyndigheter
och departement

1993/94:100

Bilaga 8

Huvud- titel	Anslags- beteckning		Statistik- område	Belopp tkr
I	C 1.	Regeringskansliet m.m. Kulturdepartementet	Massmedier	210
		Miljö- och naturresurs- departementet	Samlingspublikation	1 338
II	G 5.	Brottsförebyggande rådet	Kriminal och rättsv.	5 949
IV	F 1.	Överstyrelsen för civil beredskap	Varor	1 058
V	F 3.	Socialstyrelsen	Socialtjänst, hälsa, sjukvård, dödsorsaker	15 333
	F 11.	Barnombudsmannen	Barns levnadsförh.	210
VI	F 5.	Delegationen för prognos- och utred- ningsverksamhet	Transporter	9 291
VII	D 2.	Konjunkturinstitutet	Invest. prognoser	2 940
	D 4.	Riksrevisionsverket	Taxeringsutfall	210
	D 6.	Statskontoret	Offentlig sektor	1 965
	E 1.	Statens arbetsgivarverk	Statliga löner	1 700
VIII	C 50.	Verket för högskoleservice	Högskola	8 399
	A 1.	Skolverket1	Lärarprognoser, publicering av skolstatistik	2 357
	F 3.	Utbildningsdepartementet	Utbildn.stst.årsbok	419
IX	D 1.	Fiskeriverket	Fiske	3 828
	C 2.	Skogstyrelsen	Skog	1 104
	H 3.	Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden1	Publicering	100
X	B 1.	Arbetarskyddsstyrelsen	Arbetsskador och arbetsmiljö	5 294
XI	B 1.	Statens kulturråd	Kultur m.m.	1 451
	D 1.	Statens invandrarverk	Invandring	575
XII	B 2.	Närings- och utvecklings-	Internationella
		verket (NUTEK)	företag, energi, info.teknologi	12 071
XIV	A 2.	Statens naturvårdsverk2	Miljövård	2 466
	A 9.	Kemikalieinspektionen	Kemikalier	1 810
Totalt				80 078

'Utöver belopp för tidigare utlagd statistik.

2Utöver särskilt anslag för miljöstatistik på XIV ht.

SCB :s framtida uppgifter

Som en följd av en ändrad ansvarsfördelning kommer SCB:s verksamhet
att koncentreras på samhällets grundläggande statistiktjänster. SCB skall
således ansvara för att ta fram statistik och tillhandahålla databaser för
centrala och sektorövergripande statistikbehov. Verket ges en starkare
roll inom ramen för samordning och bevakning av Sveriges officiella
statistik (SOS) och får även en central roll i det internationella statistik-
samarbetet och när det gäller grundläggande metodutveckling för officiell
statistik. Med denna inriktning bedömer regeringen att statistiken ges
bättre förutsättningar att fungera i en informationsmiljö med allt fler
aktörer både nationellt och internationellt.

7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 8

SCB:s verksamhet omfattar tre huvuduppgifter:

— ansvar för centrala förvaltningsuppgifter avseende officiell statistik

— ansvar för produktion av viss officiell statistik

— mot avgift producera statistik och tjänstgöra som konsult i
statistiska frågor.

Därutöver föreslås SCB få ansvar för vissa uppgifter som inte ryms
inom dessa områden, men som ändå bör ligga på verket. Det gäller bl.a.
viss analys- och prognosverksamhet inom områdena befolkning, arbets-
marknad och utbildning. I likhet med Genomförandekommittén anser re-
geringen att det är en fördel att det finns en samlad resurs på detta
område.

Vidare bör SCB även i fortsättningen föra det allmänna Företags- och
Arbetsställeregistret (CFAR).

Med en mer decentraliserad statistikmodell blir SCB:s centrala för-
valtningsuppgifter viktigare. Till dessa uppgifter bör följande funktioner
knytas:

— Samordning och bevakning av Sveriges officiella statistik (SOS).
Verksamheten regleras i statistikförordningen (SFS 1992:1668).
SCB skall ha ett samlat ansvar för hela SOS-systemet och ansvarar
för att ta fram föreskrifter inom området.

— Information och statistikservice omfattande biblioteksservice, arkiv
och upplysningstjänst.

— Nationell statistiksamordning. Arbetet inriktas på standarder och
nomenklaturer som griper över flera områden. Områdesspecifika
samordningsfrågor ansvarar ansvariga statistikmyndigheter för.

— Internationellt statistiksamarbete. SCB:s arbete inriktas på samord-
ning av olika statistikansvarigas medverkan i detta samarbete. En
viktig uppgift är att underlätta kontakten mellan statistikansvariga
i Sverige och internationella organ. Den rutinmässiga rappor-
teringen till internationella organisationer är t.ex. mycket omfattan-
de och förväntas öka kraftigt. Av kostnadsskäl och ur kvalitetssyn-
punkt bör eftersträvas att detta i normalfallet sköts av SCB.

— Grundläggande metodutveckling. Arbetet inriktas på generella
metodinsatser riktade till det officiella statistiska systemet.

— Ansvar för vissa centrala databaser (anslagsfinansierad databasser-
vice). Det är viktigt att de data som tagits fram inom ramen för
den officiella statistiken kan göras tillgängliga för återanvändning
och vidarebearbetning med ett fullgott integritetsskydd. Därmed
minskar kostnaderna både för användarna av statistiken och för
uppgiftslämnama. Regeringen delar Genomförandekommittens be-
dömning att för att statistiken skall vara lättillgänglig bör SCB:s
databasservice omfatta såväl statistikdatabaser som centrala objekt-
databaser och analysinstrument för modellbaserade kalkyler. Vidare
bör vissa internationella data och central utländsk statistik ingå.
Med den nya ordningen kommer statistikbehoven i större utsträck-

1993/94:100

Bilaga 8

ning att tillgodoses direkt av berörd sektorsmyndighet. Många
användare har emellertid primärt intresse av att samtidigt kunna
komma åt uppgifter från flera olika områden samt att kunna
relatera de egna uppgifterna till andra material. Vid uppbyggnad
av SCB:s centrala anslagsfinansierade databaser och databasservice
bör dessa behov beaktas.

1993/94:100

Bilaga 8

Kostnaderna för SCB:s verksamhet bygger på huvudalternativet i tre-
årsplanen och är bara till viss del anpassade till de nya förutsättningar
som en ändrad ansvarsfördelning innebär. Inom ramen för anslaget kan
därför vissa omprioriteringar behöva genomföras.

Tabell 2 Beräkning av anslag till SCB

Uppgift	Funktion/Statistikområde	Belopp tkr
Statistik-	Arbetsmarknad	70 752
produktion	Befolkning m.m.	13 935
via anslag	Bostäder och byggande	23 450
	Handel med varor och tjänster	7 908
	Inkomster och inkomstfördelning	17 976
	Levnadsförhållanden	17 898
	Medborgarinflytande	12 357
	Miljövård och naturresurshushållning	8 300
	Nationalräkenskaper	11 467
	Näringsverksamhet (och centr.ekon.stat)	44 379
	Offentlig ekonomi	3 792
	Priser och konsumtion	26 016
	Utbildning och forskning	3 480
Förvaltning	Samordning och bevakning av SOS	5 861
statlig	Information och statistikservice	17 086
statistik	Nationell statistiksamordning	5 558
	Internationellt statistiskt samarbete	3 537
	Grundläggande metodutveckling	7 827
Övrigt	Databasservice	8 287
Övrigt	Analyser och prognoser	17 627
	Befolkning och regioner m.m. Centralt företags- och arbets-	3 940
	ställeregister (CFAR)	6 102
Totalt		337 5341

'Dessutom tillkommer 5,1 miljoner kronor avsatta till regeringens disposition.

Slutsatser

Mot bakgrund av den prövning som gjorts av verksamheten i anslutning
till SCB:s anslagsframställning samt Genomförandekommitténs förslag
om ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken drar regeringen
följande slutsatser.

De övergripande målen ligger fast och verksamheten anpassas till den
nya ansvarsfördelningen. Det innebär att förvaltningsuppgifterna kan
behöva omprövas i förhållande till den treårsplan som lagts. De statistik-
områden som SCB ansvarar för skall däremot i huvudsak följa den inrikt -

ning som formulerats av SCB i berörda statistikprogram och enligt den
nivå som huvudförslaget anger.

Mot bakgrund av de förändringar som en ny ansvarsfördelning innebär
föreslås ingen treårsram.

1993/94:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 342 634 000 kronor

D 9. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

1992/93	Utgift	-
1993/94	Anslag	1 000
1994/95	Förslag	1 000

På uppdrag av en myndighet skall SCB inom sitt ansvarsområde och i
mån av resurser

— utföra statistiska undersökningar samt intervju- och enkätundersök-
ningar,

— utföra manuell och maskinell statistisk databehandling,

— bedriva statistisk konsultationsverksamhet.

SCB får också åta sig sådana uppdrag från andra uppdragsgivare och
bedriva tjänsteexport.

Statistiska centralbyrån

SCB har i sin årsredovisning för budgetåret 1992/93 redovisat verksam-
heten i verksamhetsområdena Anslagsverksamhet och Uppdragsverksam-
het.

Uppdragsverksamheten svarade för 25 % av SCB:s hela omsättning
och intäkterna uppgick till 176 miljoner kronor. SCB redovisar en kraftig
resultatförbättring under budgetåret 1992/93. Riskkapitalet uppgår nu till
30 miljoner kronor eller ca 17 % av omsättningen.

Överskottet är ett resultat av de åtgärder som satts in för att förbättra
kostnadsläget och som resulterat i en taxesänkning fr.o.m. budgetåret
1993/94. SCB har i en särskild skrivelse lämnat ett förslag till regeringen
om att få fortsatt dispositionsrätt till hela överskottet trots att det för
närvarande överskrider 10 %. Skälen är i huvudsak den stora omställning
som den ändrade ansvarsfördelningen innebär och de marknadsförings-
åtgärder som verket bedömer nödvändiga riktade mot framför allt
beställarmyndighetema. SCB räknar med att verkets uppdragsverksamhet

kommer att öka kraftigt och att överskottet därmed inte kommer att 1993/94:100
överstiga 10 %. Bilaga 8

Föredragandens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

SCB skall genom sin uppdragsverksamhet öka statistikens och de
statistiska datalagrens tillgänglighet och användning. Verksamheten
skall bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt.

Resurser

SCB skall ha ett formellt 1000-kronorsanslag för uppdragsverk-
samheten. Verksamheten skall finansieras till fullo av beställaren
enligt principen om full kostnadstäckning som ekonomiskt mål.

Resultatbedömning

SCB:s årsredovisning visar på ett tillfredställande sätt att de åtgärder
verket vidtagit för att förbättra lönsamheten i den uppdragsfinansierade
verksamheten varit framgångsrika och bl.a. kommit statistikanvändama
till godo genom taxesänkningar. Regeringen noterar dock att SCB inte
lyckats klara kraven på att öka omsättningen med 10 % under budgetåret
1992/93, men att kraven för hela treårssperioden uppfyllts.

Slutsatser

Med den ändrade ansvarsfördelningen för statlig statistik förväntas upp-
dragsverksamheten öka kraftigt. SCB bör därför se över och anpassa sina
rutiner till de nya kraven. Regeringen kommer först efter att SCB
inlämnat ytterligare underlag att ta ställning till hur det ackumulerade
överskottet bör disponeras.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kronor.

D 10. Nämnden för offentlig upphandling

1993/94:100

Bilaga 8

1992/93	Utgift	1 492 914
1993/94	Anslag	6 051 000
1994/95	Förslag	6 317 000

Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har till uppgift att utöva till-
syn över den offentliga upphandlingen enligt lagen om offentlig upphand-
ling (1992:1558, ändr. 1993:924).

Nämnden för offentlig upphandling

Nämnden inrättades den 15 mars 1993. Verksamhetsindelning med pre-
cisering av dess prestationer gjordes således inte förrän i regleringsbrevet
för budgetåret 1993/94. Det är därför inte möjligt att för budgetåret
1992/93 fördela kostnaderna på dessa prestationer.

Nämnden har sedan inrättandet kontinuerligt och i stor omfattning läm-
nat information i frågor om offentlig upphandling till kommuner, statliga
myndigheter, utredare, konsulter m.fl. Nämnden har vidare bl.a. biträtt
flera departement i upphandiingsfrågor och deltagit i en stor mängd kon-
ferenser om den nya upphandlingslagen.

Under våren 1993 påbörjades uppbyggnaden av NOU:s kansli, som be-
räknas komma att uppgå till 6-8 tjänstemän.

Av de anslagna medlen för nämndens insatser på upphandlingsområdet
fr.o.m. 1 januari 1993, 3 241 000 kronor, har totalt 1 493 000 kronor
tagits i anspråk. Merparten av nämndens initialkostnader har dock inte
hunnit belasta budgetåret 1992/93.

Nämnden behöver även reservera medel för flyttning till nya lokaler.

Anslagssparandet uppgår till 1 748 000 kronor.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Resultatbedömning

Eftersom NOU nyligen har inrättats saknades mål för verksamheten för
budgetåret 1992/93. Det är därför inte möjligt att göra någon resultat-
bedömning. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 har verksamheten delats in i fyra
områden, nämligen, information och rådgivning, tillsyn, utveckling samt
regeringsstöd.

100

Övergripande mål

1993/94:100

Bilaga 8

Det övergripande målet för den verksamhet som Nämnden för
offentlig upphandling ansvarar för skall för budgetåren 1994/95 -
1996/97 vara att verka för att offentlig upphandling sker affärs-
mässigt, effektivt och i enlighet med nationella regler samt att de
nationella reglerna överensstämmer med EES-avtalet och GATT-
överenskommelsen om statlig upphandling (GATT-ÖS).

Resurser

Ramanslag 1994/95 6 317 000 kr

Slutsatser

När NOU inrättades (prop. 1992/93:88 bet. 1992/93:FiU24, rskr.
1992/93:347) förutsatte regeringen att nämnden administrativt skulle
knytas till Riksrevisionsverket (RRV). RRV kommer att flytta till nya
lokaler i augusti 1994. I anslutning härtill har det visat sig mer ända-
målsenligt för nämnden att upphandla administrativt stöd hos Statskon-
toret. När Statskontoret flyttar till nya lokaler på Riddarholmen kommer
därför nämnden att flytta in i samma lokaler som Statskontoret. Rege-
ringen delar NOU:s bedömning bl.a. mot bakgrund av att Statskontoret
har en betydelsefull kompetens vad gäller upphandling och IT-frågor.
Den geografiska närheten till Kommerskollegium och de båda kommun-
förbunden bör vidare kunna underlätta samverkan i upphandlingsfrågorna.

Regeringen biträder NOU:s förslag till anslagsberäkning. Anslagsspa-
randet bör bl. a. användas för att finansiera flyttningen till nya lokaler.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Nämnden för offentlig upphandling för budgetåret 1994/95 anvisar
ett ramanslag på 6 317 000 kr.

101

E Statliga arbetsgivarfrågor

E 1. Statens arbetsgivarverk

1993/94:100

Bilaga 8

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

50 977 230

47 848 000

1 000

Statens arbetsgivarverk (SAV) är enligt sin instruktion (1989:517, ändrad
senast 1992:776) central förvaltningsmyndighet för dels förhandlingar i
och samordning av frågor som rör reglering av förhållandet mellan
offentliga arbetsgivare och deras arbetstagare, när det gäller anställnings-
och arbetsvillkor som fastställs under medverkan av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer, dels arbetsgivarpolitiken och
arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen.

SAV skall också inom sitt verksamhetsområde följa upp och utvärdera
effekterna av kollektivavtal som verket har slutit.

Det övergripande målet för SAV:s verksamhet skall vara att utveckla
och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.

Statens arbetsgivarverk

Enligt regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 bör SAV i samråd med
Riksrevisionsverket (RRV) förbereda ombildningen av SAV till
uppdragsmyndighet i enlighet med vad som sägs under anslaget Fl. i
1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8, bet.
1992/93:AU10, rskr. 1992/93:205). SAV har den 12 november 1993 till
regeringen lämnat en första redovisning av förberedelsearbetet för
ombildningen.

SAV har mot denna bakgrund för budgetåret 1994/95 lämnat en enkel
anslagsframställning. SAV har i sin årsredovisning under resultatredovis-
ningen redovisat följande verksamhetsgrenar

— delegations- och kontaktverksamhet,

— information,

— lönepolitik och lönesystem,

— samhällsekonomi, utredning och statistik,

— förnyelse; struktur-, kompetens- och ledningsfrågor,

— arbetsmiljö-, medbestämmande och jämställdhet och

— EG, internationella frågor och forskningsfrågor.

I SAV:s treårsplan för perioden 1991/92-1993/94 fanns ett antal mål
angivna för olika verksamhetsområden. Lönepolitiken har varit ett av
SAV:s mest prioriterade områden. Efter lönerevisionen 1992 har SAV
genomfört en enkät om det lönepolitiska läget på myndigheterna.
Enkätresultaten visar att närmare hälften av myndigheterna idag har
utarbetat ett skriftligt policydokument för sin lönepolitik. Myndigheterna
redovisar en bättre förmåga att differentiera lönerna. SAV konstaterar

102

sammanfattningsvis att den lönepolitiska medvetenheten hos myndigheter-
na och det arbetsgivarpolitiska kunnandet ökat de senaste åren.

SAV har använt sig av IMU-testologens Servicebarometer för att få en
uppfattning om avnämarnas syn på kvaliteten av SAV:s service. Av
undersökningen framgår att myndigheterna ansåg att SAV:s service var
bättre under 1992 än under 1991. Samtidigt har kostnaderna kunna
minskas för verksamheten.

Arbetet med att ta fram mätmetoder och resultatmått har fortsatt under
året. För att få underlag dels till dessa, dels till ekonomiska data om
slutprestationer m.m. införde SAV fr.o.m. den 1 juli 1993 en tidredovis-
ning och en kontoplan indelad i slutprestationer.

Enligt SAV:s bedömning är det ekonomiska resultatet i verksamheten
tillfredsställande. Omkostnaderna har totalt kunnat minskas under året
trots att tillgänglighet och service ökat. Sammanlagt har åtgärderna för
att minska utgifterna och öka intäkterna medfört att SAV:s överskott även
för 1992/93 är stort och uppgår till 12 817 000 kr. Tillsammans med
tidigare års överskott, uppgår det ackumulerade överskottet till

26 891 000 kr. SAV hemställer att det ackumulerade överskottet på
anslaget som beräknas finnas kvar vid budgetåret 1993/94 års utgång,
enligt SAV:s budget 21 389 000 kr, överförs till den nya arbetsgivaror-
ganisationen. Överskottet skall i första hand finansiera kostnader i
samband med ombildningen, i andra hand reserveras för reinvesteringar,
utvecklingsprojekt och särskilda åtgärder i samband med förhandlingar.

SAV hemställer vidare att 66 498 000 kr, dvs. nuvarande anslag på
47 848 000 kr samt 19 990 000 kr i beräknade inkomster från affärsverk-
en och vissa icke statliga institutioner, överförs till myndigheter och
andra organisationer som det ombildade SAV skall företräda, för att
bekosta deras avgifter till arbetsgivarorganisationen.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar. RRV påpekar
dock att det kvarstår utvecklingsbehov i flera viktiga avseenden, men
konstaterar samtidigt att dessa utvecklingsbehov i väsentliga delar täcks
in av eller kan kopplas till det pågående utvecklingsarbetet inom SAV.
Enligt RRV:s mening är det angeläget att detta arbete fortskrider och att
de områden som RRV angett, såsom att följa upp kostnadsutvecklingen
och produktivitetsutvecklingen över tiden, ges prioritet.

1993/94:100

Bilaga 8

103

Regeringens överväganden

Sammanfattning

1993/94:100

Bilaga 8

Övergripande måi

För den kommande treårsperioden skall som övergripande mål för
SAV:s verksamhet gälla att utveckla och samordna den statliga
arbetsgivarpolitiken.

Resurser:

SAV skall vara en avgiftsfinansierad myndighet och ha ett 1 000-
kronorsanslag.

Övrigt:

Följande nya anslag förs upp.

Ett ramanslag på 3 830 000 kr ställs till regeringens disposition för
vissa stabsuppgifter.

Det ackumulerade överskottet på anslaget El. som finns kvar vid
budgetårets 1993/94 utgång, enligt SAV:s budget 21 300 000 kr,
överförs till ett reservationsanslag för omställningskostnader
i samband med ombildningen av SAV. Anslaget skall disponeras av
regeringen.

Resultatbedömning

SAV:s resultatredovisning avseende budgetåret 1992/93 innebär en
förändring i positiv riktning jämfört med föregående år.

Målformuleringarna är dock genomgående allmänt hållna och behöver
utvecklas ytterligare. I första hand behöver de förtydligas för att förbättra
möjligheterna till uppföljning. Slutprestationer finns angivna för
respektive verksamhetsgren. Redovisningen i denna del bedöms ge en
god bild av SAV:s verksamhet. Producerad volym anges genomgående.
Jämförelser av slutprestationemas volym över tiden redovisas i begränsad
utsträckning. Det finns vissa brister i underlaget som gör att det inte är
möjligt att fullt ut bilda sig en uppfattning om kostnaderna per slutpresta-
tion under det nu aktuella budgetåret, inte heller för att bedöma
produktiviteten och hur den utvecklats över tiden.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende SAV. Regeringen instämmer dock i RRV:s

104

påpekande att det är angeläget att det utvecklingsarbete, bl.a. avseende
möjlighter till uppföjning av konstnads- och produktivitetsutveckling över
tiden, som påbörjats på SAV fortskrider.

Slutsatser

Ombildningen av SAV till uppdragsmyndighet innebär ingen förändring
av det övergripande målet för SAV:s verksamhet, som föreslås oförändrat
budgetåret 1994/95.

Regeringen har i prop. 1993/94:77 föreslagit att SAV ombildas till en
uppdragsmyndighet med en något modifierad organisation i förhållande
till den som presenterades i 1993 års budgetproposition. Regeringen har
i prop. 1993/94:77 föreslagit att uppdragsmyndighetens beslutande organ
i stället för ett årsmöte skall utgöras av ett arbetsgivarkollegium.
Kollegiets ledamöter skall utses av regeringen. Kollegiet skall bl.a.
fastställa de avgifter som skall betalas till uppdragsmyndigheten. Det blir
således myndigheterna som kommer att dimensionera och finansiera SAV
efter ombildningen.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att SAV:s ramanslag fördelas
på myndighetsanslagen i proportion till respektive myndighets andel av
den totala lönesumman i staten per den 30 september 1993. Affärsverken
och vissa icke statliga organisationer undantas därför att de tidigare har
debiterats avgift direkt av SAV. Myndigheter, vars förvaltningskostnader
finansieras till minst 75 % av avgiftsinkomster som de får disponera,
undantas också. Dessa myndigheter bör istället ompröva nivån på sina
avgifter. (Metoden för hur detta bör genomföras finns närmare beskriven
i finansplanen under avsnittet särskilda frågor).

Regeringen finner det för närvarande svårt att ta ställning till vilka
omställningsåtgärder vid ombildningen av SAV som kommer att kräva
speciella insatser. Ombildningen av SAV är i flera avseenden unik.
Regeringen föreslår därför att det överskott som SAV beräknar finns kvar
på anslaget El. vid budgetåret 1993/94 års utgång förs upp som ett
reservationsanslag till regeringens disposition för omställningskostnader
i samband med ombildningen av SAV.

SAV kommer liksom hittills att följa och bevaka utvecklingen på det
statliga arbetsgivarpolitiska området. För uppgifter i anslutning till detta
föreslår regeringen att ett ramanslag, beräknat till 3 830 000 kr av SAV:s
ramanslag, ställs till regeringens disposition. Anslaget är avsett för
sådana stabsuppgifter som regeringen kan komma att efterfråga hos SAV
och som normalt inte ingår i SAV:s arbete.

Regeringen har tidigare under anslaget D8. bl.a. föreslagit att

1 700 000 kr skall tillföras SAV i samband med att förhandlingsstatistik-
en för den statliga sektorn överförs från Statistiska centralbyrån till SAV.
Dessa medel har tillförts SAV:s ramanslag. De överförda medlen avses
endast täcka de särskilda statistikbehov som i dag tas fram i samband
med förhandlingsarbetet.

1993/94:100

Bilaga 8

105

Förslag till riksdagsbeslut

1993/94:100

Bilaga 8

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens arbetsgivarverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på
1 000 kr.

E 2. Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter

Nytt anslag (ramanslag) 3 830 000

Med hänvisning till vad som sägs under anslaget El. anser regeringen att
ett särskilt anslag bör föras upp i statsbudgeten för ändamålet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter anvisar ett
ramanslag på 3 830 000 kr.

E 3. Till regeringens disposition för omställningskostnader

Nytt anslag (reservationsanslag) 21 300 000 kr

Med hänvisning till vad som sägs under anslaget El. anser regeringen att
ett särskilt anslag bör föras upp i statsbudgeten för ändamålet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Till regeringens disposition för omställningskostnader anvisar ett
reservationsanslag på 21 300 000 kr.

106

E4. Statens löne- och pensionsverk

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

1993/94:100

Bilaga 8

Statens löne- och pensionsverk (SPV) är central förvaltningsmyndighet
för frågor som rör pensions- och grupplivadministration samt produktion
av personaladministrativa systemtjänster.

Det övergripande målet för SPV är att verka för att verksamheten
bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt med beaktande av kravet att
utbetalning av löner och pensioner m.fl. förmåner skall vara korrekta.
SPV:s verksamhet är helt avgiftsfinansierad.

Statens löne- och pensionsverk

SPV har lämnat en fullständig årsredovisning för budgetåret 1992/93. I
redovisningen har verksamheten indelats i verksamhetsgrenarna Pension
och Lön- personaladministrativ verksamhet (Lön/PA). Pensionsverksam-
heten är i sin tur indelad i resultatområdena Statlig pensionsförvaltning
och Övrig pensionsförvaltning. Strukturen överensstämmer med den som
redovisades i den fördjupade anslagsframställningen.

* För verksamhetsgrenen Pension anges följande uppgifter och mål.

— SPV skall tillhandahålla pensionsutbetalning enligt statliga villkor.

— SPV kan dessutom åta sig uppdrag att administrera pensioner enligt
andra pensionsvillkor. Sådana åtaganden sker under förutsättning att en
korrekt uppdelning i resultatområden görs.

— Verksamheten skall ha en omfattning och volym som ger hög effek-
tivitet.

* Lön/PA- veksamheten skall

— tillhandahålla produkter som medverkar till en rationell PA-hantering
hos kunderna och som tillgodoser även små och medelstora kunders
behov, samt

— utveckla/förbättra ADB-system för att tillgodose kundernas efterfrågan
på bl.a. lokal bearbetning.

SPV:s omsättning för budgetåret 1992/93 var 199 miljoner, en ökning
med ca 6 % jämfört med budgetåret 1991/92. Ökningen kan helt hänföras
till det nya resultatområdet Övrig pensionsförvaltning. Avgifterna för den
statliga pensionsförvaltningen har varit oförändrade sedan budgetåret
1991/92. SPV konstaterar att det ekonomiska resultatet trots detta varit
gynnsamt. För budgetåret 1992/93 redovisas ett totalt överskott på 37 340
000 kronor, varav 15 914 000 kronor hänförs till pensionsverksamhet och
21 426 000 kronor till Lön/PA-verksamhet. Överskottet inom Lön/PA-
verksamheten beror i huvudsak på att de medel som avsatts för ut-
vecklingsverksamhet inte förbrukats under budgetåret och att SPV erhållit
en ersättning på grund av förseningen i utvecklingsarbetet. Resurserna

107

kommer att tas i anspråk under innevarande budgetår. SPV avser att 1993/94:100
återföra överskotten i övrigt till kunderna genom att investera i effektiva- Bilaga 8
re system och processer.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Vissa uppgifter om SPV:s resultat m.m. framgår av följande tabell.
(Belopp i tusen kr).

Balansräkning

Tillgångar

1992/93

1991/92

Skulder och Kapital

1992/93

1991/92

Omsättn ingsti 1 lgångar

Anläggningstillgångar

1 062 888

4 584

1 472 854

3 037

Kortfristiga skulder

Verkskapital

1 001 083

66 390

1 446 841

29 050

Summa

1 067 473

1 475 891

Summa

1 067 473

1 475 891

Resultaträkning	1992/93	1991/92	Finansieringsanalys	1992/93	1991/92
Intäkter	186 654	183 351	Internt tillförda medel	186 654	183 351
Verksamhetens kostnader	161 552	165 373	Övrigt tillförda medel	12 238	4 847
Finansiellt netto	12 238	4 847
			Summa tillförda medel	198 892	188 198
Verksamhetsresultat	37 340	22 825
			Investeringar	2 942	3 037
Extraordinära kostnader	-	6 030	Semmesterskuld	-	6 030
			Ökning av rörelsekap.	35 792	16 795
			Övrigt använda medel	160 158	162 336
Årets kapitalförändring	37 340	16 795	Summa använda medel	198 892	188 198

SPV anger i sin enkla anslagsframställning att Pensions- och gruppliv-
verksamheten i stort följer den uppläggning som verket angav i den
fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1993/94-1995/96.

Inom området Löne- och personaladministrativ verksamhet har arbetet
med att utveckla ett nytt lokalt lönesystem för staten inte kunnat
genomföras som planerat. Projektet ("PA-90") har försenats med ungefär
ett år, vilket enligt SPV:s bedömning innebär att kostnadsbilden för de
tre närmaste åren påverkas. Förutom att redovisade kostnader för
projektet senareläggs ett år, medför förseningen extra kostnader för att
förvalta de befintliga systemen. SPV utgår från att tillgängliga medel
skall vara tillräckliga för att genomföra projektet trots de ändrade
förutsättningarna.

108

Regeringens överväganden

Sammanfattning

1993/94:100

Bilaga 8

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94-
1995/96 bör ligga fast.

Resurser

SPV skall vara en uppdragsfinansierad myndighet och ha ett
formellt 1000-kronorsanslag.

Resultatbedömning

SPV:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan
inriktning att de uppsatta målen kan nås.

Inom veksamhetsgrenen Pension har ett nytt resultatområde, Pen-
sionsförvaltning/Försäkring2, byggts upp under budgetåret. Målet är att
ge SPV ökade volymer för att bättre utnyttja befintliga resurser och
därmed sänka kostnaderna för verksamheten totalt. Redovisningen av
dessa samband är knapphändig. Antalet anställda inom SPV har ökat med
totalt 15 personer eller ca 5 %, sedan föregående budgetår, främst till
följd av uppbyggnaden av det nya resultatområdet. Samtidigt har de totala
försäljningsintäkterna legat på i stort sett samma nivå mellan åren
1991/92 och 1992/93. De av SPV redovisade försäljningsintäkterna per
årsarbetare, vilket kan ses som ett mått på effektivitet, har därmed
minskat något för hela verksamheten. Avgifterna för den statliga
pensionsverksamheten har varit oförändrade sedan budgetåret 1991/92.
SPV:s omsättning ökade under budgetåret tack vare verksamheten inom
resultatområdet Pensionsförvaltning/Försäkring. I den av SPV redovisade
omsättningsökningen på 6 % ingår ränteintäkter. Omsättningsökningen
exklusive ränteintäkter uppgick till ca 2%. Större krav på redovisning av
vilka effekter uppdrag från icke-statliga uppdragsgivare får för SPV:s
kärnverksamhet kan ställas då uppbyggnadsskedet av det nya resul-
tatområdet avslutats.

SPV har regeringens uppdrag att utveckla ett nytt lokalt löne- personal-
administrativt system för staten. Uppdraget har inte kunnat genomföras
som planerat. Leverantören av systemet har inte kunnat fullgöra det avtal

2I SPV:s årsredovisning och anslagsframställan benämns resultatområdet Övrig
pensionsförvaltning.

109

som ingåtts. Utvecklingsarbetet har startat i ny form med beräknade 1993/94:100
förseningar på cirka ett år som följd. Bilaga 8

SPV redovisar ett totalt överskott på ca 37 miljoner kronor för
verksamheten under budgetåret. Av detta kan ca 21 miljoner hänföras till
Lön/PA-verksamheten och förklaras av att de medel som avsatts för
utvecklingsverksamhet inte förbrukats under budgetåret. SPV har också
erhållit ersättning från den tidigare sammarbetspartnem på grund av
försening av utvecklingsarbetet. Dessa resurser kommer enligt SPV att
tas i anspråk under innevarande budgetår 1993/94 för det fortsatta arbetet
med att utveckla ett nytt lönesystem. Överskottet inom verksam-
hetsgrenen Pensioner utgörs till stor del av ränteintäkter, vilket bl. a. kan
förklaras av att likviditeten varit hög under en period med extremt högt
ränteläge under budgetåret. Ränteintäkterna uppgår till ca 10 miljoner av
de totala överskottet inom verksamhetsgrenen på ca 16 miljoner.

Slutsatser

De riktlinjer för SPV:s verksamhet som redovisades i den fördjupade
prövningen i 1993 års budgetproposition bör ligga fast. Som övergripande
mål gäller att verksamheten skall bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt
med beaktande av kravet att utbetalning av löner och pensioner m. fl.
förmåner skall vara korrekta. SPV skall administrera statens pensioner
och tillhandahålla löne- och personaladministrativa system anpassade efter
de behov som den statliga verksamheten ställer.

Förvaltningen av statliga pensioner utgör ett krympande affärsområde
på grund av nedskärningar, bolagiseringar, nedläggningar av statliga
myndigheter m.m. Mot denna bakgrund har regeringen ansett att SPV
bör få åta sig uppdrag från andra arbetsgivare än statliga myndigheter
under förutsättning att det är fråga om uppgifter som ligger nära SPV:s
huvuduppgifter. Syftet med dessa uppdrag skall vara att uppnå stordrifts-
fördelar som gör det möjligt att sänka kostnaderna för den statliga
pensionsförvaltningen. Uppdrag från icke-statliga uppdragsgivare skall
redovisas separat under egna resultatområden som skall bära sina egna
kostnader. Regeringen kommer noga att följa utvecklingen av resul-
tatområdet Pensionsförvaltning/Försäkring och denna verksamhets
effekter på kostnaderna för den statliga pensionsförvaltningen.

Det planerade utvecklingsarbetet av ett nytt lokalt lönesystem (PA90-
projektet) har försenats men startat i ny form. Enligt SPV:s bedömning
kan arbetet genomföras inom ramen för tillgängliga medel med cirka ett
års försening.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens löne- och pensionsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett
anslag på 1 000 kr.

110

E 5. Vissa avtalsstyrda anslag

1993/94 Anslag 14 501 000

1994/95 Förslag 132 501 000

1993/94:100

Bilaga 8

Anslaget har fyra anslagsposter, Avgångsbidrag på grund av vilande rätt,
Viss förslagsverksamhet m.m., Administration av statens
personskadeförsäkring m.m. och Utvecklingsrådet.

Avgångsbidrag på grund av vilande rätt

Till avtalet om trygghetsfrågor den 10 november 1989 slöts den 30 mars
1990 ett avtal om vissa övergångsregler till trygghetsavtalet.
Övergångsavtalet reglerar bl.a. en arbetstagares vilande rätt till
avgångsbidrag enligt tidigare avtal om avgångsförmåner den 23 mars
1987. Enligt avtalet har en arbetstagare, som senast den 31 mars 1990
övergick till annan icke-statlig anställning, rätt till avgångsbidrag enligt
det tidigare avtalet om han inom fem år sägs upp på grund av arbetsbrist
och blir arbetslös.

Medlen disponeras av Statens arbetsgivarverk (SAV) för utbetalning
efter beslut av Statens trygghetsnämnd.

Regeringens överväganden

I likhet med föregående budgetår har jag beräknat medelsbehovet till 500
000 kr för budgetåret 1994/95.

Viss förslagsverksamhet m.m.

Från anslagsposten betalas ersättningar i förslagsverksamheten i den
utsträckning som Statsförvaltningens centrala förslagsnämnd beslutar om
sådana ersättningar. Statens arbetsgivarverk (SAV) och de statsanställdas
huvudorganistioner har den 29 april 1981 slutit avtal om
förslagsverksamhet hos statliga myndigheter.

Verksamheten regleras i förordningen (1981:606) om förslags- och
trivselverksamheten vid statliga myndigheter (ändrad senast 1987:1223).

Nämndens uppgifter och organisation m.m. framgår av förordningen
(1988:1103) med instruktion för nämnden.

Statsförvaltningens centrala förslagsnämnd

Nämnden beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1994/95 till 1 100 000
kr.

111

8 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 8

Regeringens överväganden

Senast i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8, bet.
1992/93:AU10, rskr. 1992/93:205) aviserades ett nytt avtal om ändring
av reglerna för förslagsverksamheten. Inriktningen bör enligt regeringens
uppfattning vara att beslut i och finansiering av förslagsärenden i sin
helhet skall ligga på myndighetsnivå.

I avvaktan på att avtal sluts om nya regler har jag endast beräknat ett
formellt belopp på 1 000 kr för budgetåret 1994/95.

1993/94:100

Bilaga 8

Administration av statens personskadeförsäkring m.m.

Statens trygghetsnämnd prövar bl.a. ärenden, som gäller den statliga
personskadeförsäkringen. Anslaget täcker kostnader för
Arbetsmarknadsförsäkringars (AMF-trygghetsförsäkring) medverkan i
administrationen av statens personskadeförsäkring m.m. AMF:s
medverkan är reglerad i ett av regeringen godkänt avtal den 11 december
1987 mellan dåvarande Statens förhandlingsnämnd och AMF.

Statens arbetsgivarverk (SAV) har fr.o.m. 1993 p.g.a. de pågående
förändringarna inom arbetsskadeområdet sagt upp avtalet om samarbete
angående administration av personskadeärenden. Detta innebär att avtalet
upphör att gälla vid utgången av 1995.

Kostnaderna fastställs för kalenderår eftersom AMF har
helårsredovisning. För år 1993 fastställdes kostnaderna i en
överenskommelse mellan SAV och AMF till 14 500 000 kr exkl.
mervärdesskatt. Förhandlingarna för år 1994 är ännu inte slutförda.

Regeringens överväganden

Regeringen finner det angeläget att SAV, inför slutande av nytt
samarbetsavtal, gör en noggrann kartläggning av vad marknaden har att
erbjuda.

I avvaktan på förhandlingsresultatet för år 1994 har jag beräknat
kostnaderna utifrån innevarande års överenskommelse till 14 500 000 kr.

Utvecklingsråd

Statens arbetsgivarverk (SAV) och de statsanställdas huvudorganisationer
har i protokoll den 26 oktober 1992 fört vid förhandlingar angående 1992
års löner m.m. överenskommit om att ett partsgemensamt utvecklingsråd
inrättas fr.o.m. den 1 juli 1993.

Parterna har i ramavtalen den 18 augusti 1993 om löner m.m. 1993-
1995 för statstjänstemän m.fl. (RALS 1993-95), bilaga 11,
överenskommit om bl.a. följande.

112

Utvecklingsrådet skall, i enlighet med de riktlinjer som parterna
närmare skall utarbeta, besluta om och finansiera särskilda
utvecklingsinsatser m.m. inom arbetsområdena kompetensutveckling,
förändring och förnyelse, produktivitets-, effektivitets- och
kvalitetsutveckling, jämställdhet, statistik m.m. som parterna enas om
samt annat utvecklingsarbete som parterna avtalar om.

Parterna har i avtalet överenskommit om att till Utvecklingsrådet dels
avsätta de 87 500 000 kr som återstår att fördela enligt avtal den 25 maj
1993 avseende det s.k. femte kvartalet, dels tillföra de ca 30 000 000 kr
som återstår av de s.k. ALVA-medlen, som finns upptagna på
reservationsanslaget G 8. Bidrag till centralt utvecklingsarbete avseende
metoder och system för att jämföra arbeten av lika värde.

Parterna är ense om att fondera utvecklingsrådets medel. Parterna har
för avsikt att nyttja Försäkringsföreningen för det statliga området (FSO)
för administration och kapitalförvaltning.

1993/94:100

Bilaga 8

Regeringens överväganden

Här ovan angivna förhandlingsprotokoll och avtal har godkänts av
regeringen. Riksdagens finansutskott har på riksdagens vägnar godkänt
RALS 1993-95.

Regeringen har, mot bakgrund av vad som sagts ovan, beräknat
kostnaden för Utvecklingsrådet till 117 500 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vissa avtalsstyrda anslag för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 132 501 000 kr.

E6. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

718 081 479

100 000 000

103 000 000

Under anslaget har beräknats medel för

— kostnadsökningar under löpande budgetår för de myndigheter som
även under budgetåret 1994/95 kommer att ha reservationsanslag eller
förslagsanslag,

— bidrag till centralt utvecklingsarbete avseende metoder och system för
att jämföra arbeten av lika värde, s.k. ALVA-projektmedel, som avsatts
i Ramavtal om löner m.m. 1989-1990 för statstjänstemän m. fl. (RALS
1989-90),

— särskilda åtgärder inom kulturområdet avsatta i RALS 1993-95, och

113

— täckande av kostnader för vissa personliga tjänster och vissa 1993/94:100
fullmaktstjänster. Bilaga 8

Medelsförbrukningen beräknas till 103 000 000 kronor under detta
anslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 103 000 000 kr.

E7. Tjänstepensioner för skolledare och lärare

1993/94 Anslag 2 444 492 000

1994/95 Förslag 2 444 492 000

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår skall medlen på
detta anslag tillföras inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter, netto
på statsbudgetens inkomstsida. Statens kostnader för
tjänstepensionsförmåner till bland andra skolledare och lärare belastar
nämnda inkomsttitel. I kostnaderna ingår, i enlighet med en
överenskommelse mellan regeringen å ena sidan samt
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet å andra sidan,
kostnader för bland andra skolledare och lärare för vilka
arbetsgivaransvaret fr.o.m. den 1 januari 1991 övergått från staten till
kommuner och landsting. Arbete pågår med att förbereda en ny
överenskommelse avsedd att gälla fr.o.m. den 1 juli 1995. I avvaktan på
denna bör anslaget uppföras med samma belopp som uppförts för
innevarande budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Tjänstepensioner för skolledare och lärare för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 2 444 492 000 kr.

114

F. Bostadsväsendet

1993/94:100

Bilaga 8

Allmänt

Som regeringen redan framhållit flera gånger måste bostadspolitiken in-
ordnas i de allmänna målsättningar som gäller för den ekonomiska politi-
ken. Även bostadspolitiken skall medverka till att hålla inflationen på en
låg nivå och minska statens utgifter så att det skapas förutsättningar för
ett markant lägre ränteläge. Endast på detta sätt är det möjligt att mera
varaktigt uppnå målet för bostadspolitiken, dvs. att alla skall ha möjlighet
till en bra bostad till rimligt pris. En politik med denna inriktning kom-
mer efter hand att ge hushållen ökade möjligheter att själva bära de verk-
liga kostnaderna för boendet. Med sådana förhållanden kan också målet
att var och en skall ha inflytande över sin egen bostadssituation uppnås.

På statsmakterna ligger ett övergripande ansvar att främja god hushåll-
ning, vilket på detta område innebär att bostadsbyggande och fastig-
hetsägande ges sådana villkor att producenter och ägare stimuleras att
hålla sina kostnader låga. Det skapas genom de regler som finns på dessa
marknader.

Mot denna bakgrund inleddes under hösten 1991 ett omfattande föränd-
rings- och förenklingsarbete på det bostadspolitiska området. Vad gäller
de bostadspolitiska stödsystemen för finansiering av bostadsbyggandet har
bl.a. följande ändringar genomförts.

Redan den 1 januari 1992 slopades en rad av de tidigare kraven för stat-
ligt stöd vid ny- och ombyggnad. Samtidigt avskaffades den statligt
reglerade bostadslånegivningen och ersattes av ett system med statliga
kreditgarantier för lån på kreditmarknaden.

Den 1 januari 1993 infördes en ny ordning för statliga räntesubventio-
ner för ny- och ombyggnad av bostäder. Den nya ordningen innebär bl.a.
stora förenklingar i sättet att beräkna räntesubventionerna. Den innebär
också att fastighetsägarna under bidragstiden får del av eventuella ränte-
sänkningar. Räntesubventionerna minskas successivt efter fastställda reg-
ler, både i det enskilda bidragsärendet och för varje ny årgång som
byggs. Utformningen av systemet ligger i linje med den allmänna ekono-
miska politikens inriktning som syftar till att skapa bl.a. en varaktigt låg
inflation och låg räntenivå. Efter år 1995 görs en avstämning inför den
fortsatta avvecklingen av räntesubventionerna.

Det bostadspolitiska förändrings- och förenklingsarbetet i övrigt inom
Finansdepartementets område har varit inriktat på att avreglera den stat-
liga styrningen av det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen.
Utgångspunkten var därvid att staten kan ha förtroende för att kommuner-
na självmant vidtar de åtgärder som behövs för att kommuninnevånarna
skall få godtagbara bostäder i kommunen.

Detta har resulterat i att bostadsförsörjningslagen och lagen om kom-
munal bostadsanvisningsrätt har upphävts. Det innebär att varje kommun
liksom hittills svarar för bostadsförsörjningen men bestämmer själv på
vilket sätt bostadsförsörjningsplanering och information om bostadsmark-
naden skall ske. Det innebär vidare att kravet att en kommun skall anord-

115

na avgiftsfri bostadsförmedling slopats, liksom möjligheten för regeringen
att förordna om kommunal bostadsförmedling. En kommun får själv
besluta om den skall bedriva kommunal bostadsförmedling och om avgif-
ter skall tas ut för förmedlingens tjänster.

En omfattande omprövning pågår av statens utgifter för att komma till-
rätta med de strukturella problemen när det gäller statens finanser. Även
statens utgifter för räntebidrag berörs. Riksdagen har fattat beslut om att
räntebidragen skall reduceras med 3 miljarder kronor med början fr.o.m.
den 1 januari 1994. Reduceringen görs genom en höjning av de garan-
terade räntenivåerna för de årgångar av bostäder som subventioneras
enligt regler som gällde fram till utgången av 1992, med tyngdpunkt på
det äldre beståndet. Utgifterna för räntebidrag minskas med 0,5 miljarder
kronor netto 1994, med 1 miljard kronor netto 1995 och med 1,5
miljarder kronor netto 1996.

Samtidigt kommer nu en rad åtgärder att sättas in för att stabilisera
bostadskreditmarknaden. Riksdagen har godkänt regeringens förslag att
slopa alla krav på viss lånefinansiering för rätt till räntebidrag enligt äldre
regler. På så sätt ges ägare av bostadshus som byggts eller byggts om
med statligt stöd under senare år möjlighet att omförhandla villkoren på
gamla dyra lån eller byta ut dem mot andra med bättre villkor utan risk
för att förlora räntebidrag. Vidare införs en särskild statlig avgiftsbelagd
kreditgaranti för lån på den allmänna kreditmarknaden som tas upp för
att omfördela en del av ränteutgifterna för sådana hus i tiden. För att
underlätta finansieringen av bostadsbyggandet de närmaste åren öppnas
dessutom nu temporärt en möjlighet att utöka den statliga kreditgarantin
för ny- och ombyggnad av bostäder. Ändringen innebär att det till
bostadsprojekt som påbörjas 1994 eller 1995 generellt får lämnas kredit-
garanti med 40 % av garantiunderlaget. Även pågående projekt som ännu
inte fått någon slutlig finansiering omfattas av ändringen.

Regeringen har också nyligen tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att
följa bostadsförsörjningen för hushåll som kan ha svårigheter att göra sig
gällande på bostadsmarknaden. I arbetsgruppen ingår företrädare för
Finansdepartementet, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Boverket,
kommunerna och fastighetsägarna.

Statens stöd för bostadsfinansiering

Statens stöd för bostadsfinansiering består dels av statliga räntesubventio-
ner (bidrag) för ny- och ombyggnad av bostäder, dels av kreditgarantier
för lån. Dessutom lämnas räntebidrag för vissa underhålls- och förbätt-
ringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus, det s.k. RBF-stödet, och ett
särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder. Utöver dessa stödformer
kan ägare av bostadshus för närvarande få en skattereduktion för arbets-
kostnader i samband med vissa reparations- och underhållsåtgärder.

Det kvarstår också ett antal äldre stödformer, som är under avveckling,
men för vilka utbetalningar kommer att krävas ytterligare någon tid. I
första hand gäller det investeringsbidrag och tilläggslån.

1993/94:100

Bilaga 8

116

Det nya bidragssystemet

1993/94:100

Bilaga 8

Enligt det nya bidragssystem som infördes den 1 januari 1993 får den
som byggt eller byggt om bostäder för permanent bruk under viss tid
efter färdigställandet ett årligt bidrag. Det ställs inga krav på särskild
lånefinansiering utan bidraget bestäms schablonmässigt på grundval av en
beräknad räntekostnad för investeringen. Till grund för beräkningen
ligger ett bidragsunderlag vars storlek bestäms genom två schablon-
belopp, ett på 13 000 kr/kvm för ytor upp till 35 kvm per lägenhet och
ett på 6 000 kr/kvm för ytor därutöver upp till 120 kvm per lägenhet.
För byggande av vissa servicebostäder gäller särskilda bestämmelser. Vid
ombyggnad bestäms bidragsunderlaget med ledning av ombyggnadskostna-
den. Det får dock inte bestämmas till ett högre belopp än det som
motsvarar 80 % av nybyggnadsschablonen, minskad med värdet av bygg-
naden före ombyggnaden.

Det årliga bidraget lämnas med ett belopp som motsvarar en viss andel
av ett för året beräknat räntebelopp. Räntebeloppet utgörs av bidrags-
underlaget multiplicerat med den s.k. subventionsräntesatsen, som mot-
svarar marknadsräntan på bostadsobligationer. Bidragsandelen är differen-
tierad både vad gäller upplåtelseformer och år då projektet påbörjas.
Andelen är högst för projekt som påbörjas 1993. För sådana projekt läm-
nas bidrag under första året av bidragstiden med 57 % av den beräknade
räntekostnaden, om projektet avser ett hyres- och bostadsrättshus och
med 42 2/3 %, om projektet avser ett egnahem. För projekt som påbörjas
senare sänks bidragsandelen för det första året av bidragstiden med
5 respektive 6 2/3 procentenheter för varje nytt år. Under bidragstiden
sänks också bidragsandelen inför varje nytt bidragsår. Den årliga
sänkningen görs med 4 procentenheter för hyres- och bostadsrättshus och
med 5 1/3 procentenhet för egnahem.

Sedan den 11 januari 1993 lämnas bidrag för ombyggnad endast i fråga
om ombyggnader av hyres- och bostadsrättshus.

Räntebidrag enligt äldre bestämmelser

Statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder enligt de regler
som gällde fram till utgången av 1992 lämnas till den del av en beräknad
räntekostnad för projektet som överstiger en s.k. garanterad ränta. Till
grund för ränteberäkningama ligger ett i varje ärende fastställt bidrags-
underlag som skall motsvara en skälig produktionskostnad för det aktuella
huset eller dess ombyggnad. Den beräknade räntekostnaden för investe-
ringen bestäms schablonmässigt genom att bidragsunderlaget multipliceras
med den s.k. subventionsräntan. Den garanterade räntan beräknas genom
att bidragsunderlaget multipliceras med en av riksdagen på förhand fast-
ställd räntesats — den garanterade räntesatsen. Denna räntesats höjs
årligen med ett visst antal också på förhand bestämda procentenheter.
Denna s.k. upptrappning av den garanterade räntan medför att räntebidra-
get uttryckt som en andel av den beräknade räntekostnaden minskar över

117

tiden. I absoluta tal kan räntebidraget dock öka om räntorna på bostads-
obligationer stiger. Omvänt minskar räntebidraget i absoluta tal om
obligationsräntorna sjunker. Bidragstidens längd bestäms alltså i detta
system i huvudsak av hur subventionsräntan utvecklar sig i förhållande
till den garanterade räntan. Systemet innehåller dock också en längsta
bidragstid om 25 år. Dessutom gäller sedan 1993 att räntebidrags-
givningen upphör när den garanterade räntan första gången uppgår till
eller överstiger den beräknade räntekostnaden i bidragsärendet.

Statligt räntebidrag enligt äldre regler lämnas för projekt som har
påbörjats före utgången av 1992. Dessutom kan bidrag enligt de äldre
reglerna lämnas för nybyggnadsprojekt som påbörjas under tiden den
1 januari - den 30 juni 1993 och för ombyggnadsprojekt som påbörjas
under tiden den 1 januari - den 31 december 1993. Förutsättningen härför
är i princip att ansökan om bidrag har lämnats in före utgången av 1992.

Som framgått av det föregående har riksdagen nyligen beslutat att slopa
alla krav på viss lånefinansiering för att få rätt till räntebidrag enligt äldre
bestämmelser. Beslutet berör i första hand räntebidrag enligt ny- och
ombyggnadslåneförordningama för bostäder och motsvarande äldre
bestämmelser. Det innebär att varje bidrag för tid fr.o.m. 1994 beräknas
helt schablonmässigt med utgångspunkt från de lånebelopp, amorterings-
planer, räntebindningstider och räntesatser som gäller i ärendet vid ut-
gången av 1993.

Kreditgarantier för lån

Sedan de statliga bostadslånen upphörde den 1 januari 1992 sker hela lån-
givningen på kreditmarknaden. Staten lämnar emellertid mot avgift
långivaren en kreditgaranti som fr.o.m. 1993 omfattar 30 % av lånen
inom det fastställda bidragsunderlaget. Lånedelen med kreditgaranti
placeras i direkt anslutning till underliggande lån (bottenlån). Summan av
underliggande lån och lån med kreditgaranti kan högst uppgå till pant-
värdet. Beviljat statligt räntebidrag är en förutsättning för att få kredit-
garanti.

Kreditgarantin håller långivaren skadeslös om fastigheten måste säljas
med förlust. Låntagaren blir i sådana fall återbetalningsskyldig till Statens
bostadskreditnämnd (BKN). BKN kan helt eller delvis efterskänka sin
fordran om låntagaren saknar utmätningsbara tillgångar och nämnden
bedömer att låntagaren även framdeles kommer att vara ur stånd att
betala fordringen.

Fr.o.m. 1993 kan kreditgarantin successivt höjas under garantitiden upp
till totalt 40 % av garantiunderlaget. I områden med svag värdeutveckling
på fastigheter finns samtidigt möjlighet att redan i utgångsläget öka
garantibeloppet till 40 %. Denna möjlighet att redan från början utöka
garantibeloppet kommer fr.o.m. den 1 januari 1994 att tillfälligt vidgas
till att avse alla ny- och ombyggnader som påbörjas under åren 1993-
1995.

1993/94:100

Bilaga 8

118

Den 1 januari 1994 införs vidare en särskild statlig kreditgaranti för 1993/94:100
sådana lån på kreditmarknaden som tas upp för att tillfälligt begränsa Bilaga 8
ränteutgifter på utestående fastighetslån. Kreditgarantin får motsvara
högst 10 % av underlaget för det statliga stödet och en förutsättning är
att lånet lämnas som ett led i en ekonomisk rekonstruktion för att undvika
obestånd hos ägare av bostadshus. Garantigivningen får omfatta hus som
uppförts eller byggts om med stöd av bostadslån, om projektet färdig-
ställts under något av åren 1985-1991, eller med stöd av lån med statlig
kreditgaranti enligt de garantiregler som gällde under 1992.

Statens utgifter för räntesubventioner till bostadsbyggandet

Räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder enligt äldre regler svarar
för huvuddelen av statens utgifter för räntesubventioner till bostads-
byggandet. För närvarande utgör 97 % av statens årliga utgifter för ränte-
bidrag utgifter för räntebidrag enligt äldre bestämmelser.

Tabell 1. Utvecklingen av statens utgifter för räntebidrag m.m. budgetåren
1985/86-1993/94

Budgetår	Räntebidrag m.m. enligt statsbudgeten (miljarder kr)
1985/86 (utfall)	11,0
1986/87 (utfall)	14,5
1987/88 (utfall)	13,3
1988/89 (utfall)	15,2
1989/90 (utfall)	20,5
1990/91 (utfall)	23,1
1991/92 (utfall)	29,1
1992/93 (utfall)	33,8
1993/94 (prognos)	30,9

De totala räntebidragen för ny- och ombyggnad av bostäder budgetåret
1992/93 fördelar sig med 87 % på hyres- och bostadsrättshus och 13 %
på egnahem. Av räntebidragen till hyres- och bostadsrättshus avser 72 %
nybyggnad och 28 % ombyggnad. Motsvarande fördelning mellan ny-
och ombyggnad är för egnahemmen 89 % till nybyggnad och 11 % till
ombyggnad. Huvuddelen av de räntebidrag som nu betalas ut går till hus
byggda eller ombyggda under de senaste fem åren.

119

1993/94:100

Bilaga 8

Tabell 2. Räntebidragens fördelning på årgångar m.m., hyres- och bostadsrättshus

Färdig-	Antal	Produktionskostn.2	Ombyggnadskostnad2	Subventions-3	Räntebidrag-
ställande	lägenheter1	Nybyggnad fler-	Omfattande ombygg-	ränta (vägd)	1993
år	Ny- och om-	bostadshus kr/m2	nad flerbostadshus	1993 för ny-	(beräknat)
	byggnad	lägenhetsyta	kr/lägenhet	och ombygg-	Helår mkr

nad

1980	27 968	4 060	164 400	11,9	250
1981	32 035	4 740	202 200	11,6	340
1982	39 767	5 040	224 000	11,6	600
1983	43 243	5 630	244 600	11,9	720
1984	39 246	6 160	262 100	12,3	930
1985	45 312	6 460	280 200	11,9	1 000
1986	46 497	6 990	304 000	11,6	1 100
1987	51 713	7 940	336 700	10,7	1 140
1988	60 112	9 100	347 800	10,1	1 740
1989	65 335	9 830	410 400	13,8	3 950
1990	69 065	11 330	380 000	13,5	4 690
1991	71 087	11 910	455 000	11,5	4 090
1992	73 599	11 310	225 000	9.7	3 380
1993	57 6004	11 130	208 000	7,4	2 140

1 Källa SCB, bostadsbyggnadsstatistik och moderniseringsstatistik för flerbostadshus
~Källa SCB, låneobjektstatistik och Boverket, byggkostnader

5 Källa Boverket, aviseringar (1980—1991)

41 :a — 3:e kvartalet

Statens utgifter för räntebidrag enligt de tidigare reglerna beror väsent-
ligen på tre faktorer vilket framgår av tabell 2, nämligen antalet bostäder
som byggs eller byggs om, till vilken kostnad det sker och subven-
tionsräntans nivå.

Utvecklingen av statens utgifter för bostadssubventioner är hänförlig till
grundläggande brister i det gamla subventionssystemet. Följaktligen har
systemet för statliga bostadssubventioner nu lagts om. Med de nya regler-
na för statens stöd för ny- och ombyggnad av bostäder, som gäller för
bostadsbyggande efter 1992, undanröjs många av det gamla systemets
brister. Förutom en betydande förenkling innebär de nya reglerna en
stark press nedåt på produktionskostnaderna och större ansvar för fas-
tighetsägarna. Genom de nya reglerna skapas bättre förutsättningar för
boendekostnader som de boende kan acceptera i framtiden, även med
minskade bidrag.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget har det emellertid varit nöd-
vändigt att även vidta åtgärder beträffande det gamla systemet för att
begränsa de utgiftsökningar som annars hade blivit en följd av detta
system. De vidtagna åtgärderna börjar nu ge resultat inte bara i form av
lägre utgiftsökningar. Statens årliga utgifter för räntebidrag beräknas
minska under kommande år. Dels slår de beslutade utgiftsbegränsningar-
na igenom successivt. Dels får de sjunkande räntorna effekt i takt med
att subventionsräntoma i bidragsärendena anpassas till den nya lägre
räntenivån som nu har etablerats. Även det förhållandet att antalet färdig-
ställda nya bostäder går ner och att påbörjandet för närvarande är lågt
bidrar till att statens utgifter för räntebidrag minskar.

120

De utgiftsbegränsande åtgärder som har genomförts eller beslutats för 1993/94:100
de närmaste åren innebär relativt utgångsläget att utgiftsnivån sänks med Bilaga 8
i storleksordningen 10—15 %. Därtill kommer utgiftssänkningar på grund
av lägre marknadsräntor. Om dagens marknadsräntor består kommer
utgiftsnivån i relativa termer att sänkas med ytterligare 40 %. Samtidigt
bör understrykas att utgiftsnivån i absoluta tal i hög grad är beroende av
bostadsbyggandets omfattning i framtiden. En ekonomisk uppgång inom
något eller några år som resulterar i en ökad efterfrågan på bostäder —
och därmed ett ökat bostadsbyggande — medför att de årliga utgifterna
för räntesubventioner i absoluta tal kommer, om inte att öka, så dock att
minska i en långsammare takt än den som beräknas med utgångspunkt
från bostadsbyggandets nuvarande omfattning.

Det bör i detta sammanhang noteras att samtidigt som besparingar av
de generella räntebidragen hittills genomförts med 3,4 miljarder kronor
har kostnaderna för bostadsbidragen ökat med ca 1,5 miljarder kronor
och för de kommunala bostadstilläggen med ca 2 miljarder kronor. Detta
innebär att de sämst ställda hushållen har kompenserats för ökade
boendekostnader.

Godkännande av allmännyttiga bostadsföretag och godkännandets
återkallelse vid fondemission

Det förändrings- och förenklingsarbete som genomförts inom det bostads-
politiska området har bl.a. inneburit att den särställning i låne- och
subventionshänseende som de allmännyttiga bostadsföretagen tidigare åt-
njutit nu i princip är avskaffad. När det gäller redan beviljat stöd enligt
äldre regler har dock den gamla ordningen bibehållits. Det innebär bl.a.
att de gamla reglerna om återkallelse av godkännande som allmännyttigt
bostadsföretag och dess konsekvenser för låne- och subventionsvillkoren
enligt äldre regler fortfarande gäller. Återkallas godkännandet skall
lånenivå och subventioner anpassas till den som skulle ha gällt om husen
hade ägts av ett privat företag.

En situation som kan medföra att godkännandet som allmännyttigt före-
tag återkallas är att ett företag inte uppfyller kravet på att verksamheten
bedrivs utan enskilt vinstsyfte. För att verksamheten i ett allmännyttigt
bostadsaktiebolag inte skall anses ske i vinstsyfte får bolaget enligt myn-
digheternas hittillsvarande praxis i princip inte göra aktieutdelning och
inte heller fondemission enligt aktiebolagslagen.

Det sistnämnda har föranlett Bostadsutskottet (bet. 1991/92:BoU16) att
anföra att det inte finns skäl att begränsa de allmännyttiga bostadsföre-
tagens möjligheter att genomföra fondemissioner på det sätt som hittills-
varande praxis kommit att innebära. Enligt utskottet borde det övervägas
om och i så fall hur reglerna behöver ändras eller förtydligas för att
fondemissioner, när förutsättningar härför föreligger, skall kunna genom-
föras också i de allmännyttiga bostadsföretagen. Vad utskottet anfört har
riksdagen gett regeringen tillkänna (rskr. 1991/92:203).

121

Regeringen delar Bostadsutskottets uppfattning att ett allmännyttigt 1993/94:100
bostadsföretag i aktiebolagsform skall kunna utnyttja aktiebolagslagens Bilaga 8
regler om fondemission utan att en sådan åtgärd i sig skall äventyra före-
tagets i administrativ ordning fastställda status som allmännyttigt bostads-
företag. Kravet på att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstsyfte bör
således inte tolkas så att en åtgärd varigenom aktiekapitalet höjs till följd
av att anläggningstillgångarna i företaget stigit i värde eller till följd av
att ett överskott i verksamheten från ett år förs i ny räkning, skall anses
utgöra otillåten vinstutdelning. Förbudet mot vinstutdelning bör bara avse
ett beslut av företaget att av ett års överskott som aktieutdelning till
ägarna dela ut ett sammanlagt belopp som överstiger normal årsränta på
av ägarna direkt tillskjutet kapital, dvs. på det s.k. grundkapital som ett
allmännyttigt bostadsföretag är skyldigt att ha. Detta skall utgöra en pro-
cent av fastighetskapitalet och skall ha tillförts företagen i form av kapi-
taltillskott utan återbetalningsskyldighet. Det ankommer på regeringen,
eller den myndighet som regeringen bestämmer, att vidta de åtgärder som
behövs för att förtydliga reglernas innebörd i nu berört avseende.

Bidragsadministrationen

Inom ramen för förändrings- och förenklingsarbetet på det bostadspoli-
tiska området har också ett antal förändringar genomförts beträffande
administrationen av statens stöd för bostadsfinansiering.

Länsbostadsnämnderna har hittills svarat för den regionala administra-
tionen av den statliga bostadsfinansieringen. Verksamheten har omfattat
såväl låne- som bidragsverksamhet. De förändringar av statens stöd för
bostadsfinansiering som beslutades i första hand hösten 1991 innebar att
nämndernas befattning med lån och låneförvaltning i princip upphörde i
och med utgången av år 1991. Låneförvaltningen togs successivt över av
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Övertagandet var helt
genomfört den 1 juli 1993. De förenklingar som den nya ordningen för
statliga räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder inneburit
har lett till att behovet av personal för bidragsadministrationen minskat
betydligt.

Länsbostadsnämnderna läggs ner vid årsskiftet 1993/94 och uppgiften
att sköta den regionala administrationen av statens stöd för bostadsfinan-
siering tas över av länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari 1994. Från
samma tidpunkt tillförs länsstyrelserna resurser motsvarande 210 årsar-
betskrafter. Vidare får varje länsstyrelse en funktion som länsexpert för
bostadsfinansieringsfrågor.

I samband med att länsbostadsnämnderna upphör överförs vissa uppgif-
ter beträffande ett antal äldre låne- och bidragsformer till Boverket. Det
gäller bl.a. prövningen av frågor om ränte- och amorteringsfria tilläggs-
lån för ombyggnad och förbättringslån. Boverket övertar också läns-
bostadsnämndernas funktion som första besvärsinstans vid prövningen av
ärenden om bostadsbidrag enligt äldre lagstiftning.

122

Boverket övertar också ärenden om s.k. 33 §-ersättning till kommuner 1993/94:100
enligt 1962 års bostadslånekungörelse (1962:537) och motsvarande äldre Bilaga 8
bestämmelser. Överföringen av den sistnämnda uppgiften till Boverket
beslutades av regeringen den 7 oktober 1993.

Omläggningen av statens stöd till bostadsfinansieringen har också med-
fört förändringar för kommunerna. Kommunernas uppgifter att förmedla
ansökningar om lån och bidrag för bostadsfinansieringsändamål har upp-
hört. I sammanhanget kan vidare nämnas att bostadsbidragens administra-
tion den 1 januari 1994 förs över från kommunerna till de allmänna för-
säkringskassorna. En avveckling pågår därför av de kommunala s.k. för-
medlingsorganen.

F 1. Boverket: Förvaltningskostnader

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslå

149 795 381

142 916 000

138 879 000

Boverket är enligt sin instruktion (1988:590) central förvaltningsmyndig-
het för frågor om byggd miljö och hushållning med naturresurser, fysisk
planering, byggande samt boende. Verket svarar även för den centrala
administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för finansiering
av bostäder. Boverket är lokaliserat i Karlskrona.

Våren 1993 fattade riksdagen beslut (prop. 1992/93:172, bet.
1992/93:BoU20, rskr. 1992/93:301) om mål, verksamhetsinriktning och
ekonomiska resurser för Boverket avseende treårsperioden 1993/94-
1995/96. Som övergripande mål för Boverket gäller enligt beslutet att
verka för enhetlighet och effektivitet i tillämpningen av regler och stöd-
system inom verksamhetsområdena Byggd miljö och hushållning med
naturresurser, Fysisk planering, Byggande samt Boende. Boverket skall
också arbeta för

— att den fysiska planeringen främjar en god hushållning med naturre-
surser och en god bebyggelsemiljö, och

— ett effektivt, säkert och hälsosamt byggande.

Boverkets verksamhet skall inriktas på myndighetsutövning, inklusive
sådan tillsyn och uppsikt som direkt följer av lag eller förordning. I
denna myndighetsutövning ingår också att analysera olika ekonomiska
och andra konsekvenser av befintliga samt föreslagna nationella och
internationella regler och stödsystem.

Statliga stödformer som under innevarande budgetår ligger inom
Boverkets verksamhetsområden finansieras med anslag under Social-,
Finans-, Arbetsmarknads-, Kultur-, Närings- och Civildepartementens
huvudtitlar. Anslagen till täckande av förvaltningskostnader vid Boverket
och Länsbostadsnämnderna hör i sin helhet till Finansdepartementets
område.

Av följande sammanställning framgår de aktuella anslagen och anslags-
beloppen för innevarande budgetår. Anslagen för bostadsbidrag och kul-

123

turstöd vid ombyggnad m.m. disponeras även av Riksförsäkringsverket 1993/94:100
respektive Riksantikvarieämbetet. Bilaga 8

Socialdepartementet, femte huvudtiteln

B 2. Bostadsbidrag

E 3. Bostadsanpassningsbidrag m.m.

Finansdepartementet, sjunde huvudtiteln

G 1. Boverket: Förvaltningskostnader

G 2. Boverket: Uppdragsverksamhet

G 3. Länsbostadsnämnderna

G 4.

G 5.

G 6.

G 7.

Räntebidrag m.m.

Investeringsbidrag för bostadsbyggande

Tilläggslån för vissa reparations- och
ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus
Vissa lån till bostadsbyggande

8 560 000 000

133 700 000

8 693 700 000

142 916 000

1 000

82 618 000

31 315 000 000

3 100 000 000

175 000 000

1 000 000

34 816 535 000

Arbetsmarknadsdepartementet, tionde huvudtiteln

B 2. Bidrag till allmänna samlingslokaler

50 000 000

Kulturdepartementet, elfte huvudtiteln

B 4. Stöd till icke-statliga kulturlokaler
B 20. Bidrag till konstnärlig utsmyckning
B 30. Kulturstöd vid ombyggnad m.m.

25 000 000

20 000 000

120 000 000

165 000 000

Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln

E 7. Insatser för ny energiteknik

G 13. Bidrag för åtgärder mot radon i bostäder

12 000 000

20 000 000

32 000 000

Civildepartementet, trettonde huvudtiteln

F 3. Bidrag till allmänna samlingslokaler

85 000 000

Ränteinkomster från äldre anslagsftnansierade lån för bostadsändamål
och återbetalningar av sådana lån som redovisas på statsbudgetens in-
komstsida under inkomsttitlar, beräknas av Boverket till ca 7,9 miljarder
kronor för budgetåret 1994/95 (innevarande budgetår ca 8 miljarder kro-
nor). Avgiftsinkomster som Boverket disponerar beräknar verket till 11,8
miljoner kronor för budgetåret 1994/95 (innevarande budgetår 24,1 miljo-
ner kronor).

Anslagssparandet uppgår till ca 5 miljoner kronor, vilket utgör 3,5 %
av det tilldelade ramanslaget.

Boverket disponerar en låneram på 6,1 miljoner kronor i Riksgäldskon-
toret för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.

RRV:s revisionsberättelse över Boverkets årsredovisning innehåller inte
någon invändning.

124

Boverket

1993/94:100

Bilaga 8

Boverket har lämnat en förenklad anslagsframställning till regeringen för
budgetåret 1994/95.

Boverket begär medel för budgetåret 1994/95 enligt den planeringsram
som fastställts för perioden 1993/94—1995/96.

Boverket förutsätter att Stadsmiljörådets kansli och de s.k. Stockholms-
garantema inte längre skall finansieras över anslaget. Med Stockholms-
garanter avses personal som under vissa förutsättningar får utöva sin
tjänst i Stockholm.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96
bör ligga fast.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 138 879 000 kr

Övrigt:

Stadsmiljörådet och de s.k. Stockholmsgarantema skall även i fort-
sättningen finansieras över anslaget.

Resultatbedömning

Eftersom verksamheten omprövades och gavs en delvis ny inriktning in-
för budgetåret 1993/94 avstår regeringen från att nu göra en resultatbe-
dömning på grundval av verkets årsredovisning avseende budgetåret
1992/93.

Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades
fast i proposition 1992/93:172 om anslag till Boverket och den regionala
administrationen av statens stöd för bostadsfinansiering, m.m. bör gälla
också för budgetåret 1994/95.

125

Inom verksamhetsområdet Byggd miljö, hushållning med naturresurser
och fysisk planering bör verksamheten fortsätta med den inriktning och
omfattning som angavs i den nyss nämnda propositionen. Verket bör där-
vid bl.a. ytterligare utveckla sitt engagemang på det internationella
området, framför allt med inriktning på samarbetet runt Östersjön och
med EU. Genomförandet av riksdagens beslut om investeringar i trafik-
ens infrastruktur m.m. och regeringens beslut med anledning därav ställer
stora krav på samhällsplaneringen och därmed också på Boverket. Därut-
över vill regeringen erinra om det utvecklingsarbete som behövs med an-
ledning av förordningen (1993:191) om tillämpning av lagen (1987:12)
om hushållning med naturresurser m.m.

Aktiviteterna inom verksamhetsområdet Byggande har under senare tid
dominerats av översynen av Nybyggnadsreglerna. Dessa ersätts den
1 januari 1994 av Boverkets Bygg- och Konstruktionsregler, BBR och
BKR. Eftersom de nya reglerna i större utsträckning än tidigare är
formulerade som funktionskrav, krävs omfattande utbildnings- och in-
formationsinsatser från verkets sida för att underlätta reglernas till-
lämpning. Översynsarbetet har också tydliggjort behovet av att vissa
frågeställningar utreds ytterligare.

Enligt regleringsbrevet för innevarande budgetår skall Boverket priori-
tera uppgiften att genomföra EG:s byggproduktdirektiv i Sverige. EES-
avtalets ikraftträdande medför därvid att myndighetsutövningen kommer
att omfattas av verkställighetsföreskrifter till byggproduktlagen
(1992:1535). Enligt byggproduktförordningen (1993:1051) skall Boverket
dessutom utöva tillsyn över att byggproduktlagen och de föreskrifter som
meddelas med stöd av denna lag följs.

Regeringen gav den 17 juni 1993 Boverket i uppdrag att i sina före-
skrifter skapa förutsättningar för öppna system för provning och kontroll
inom sitt ansvarsområde. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget
att nuvarande system snarast öppnas för konkurrens. Boverket skall där-
för prioritera detta arbete.

Ett led i såväl EES-anpassningen som införandet av öppna system är
den förordning om hissar och vissa andra motordrivna anordningar som
regeringen beslöt den 16 december 1993. Denna medför ökat föreskrifts-
ansvar för Boverket liksom ansvar för att följa dessa frågor inom EES.

Inom verksamhetsområdet Boende har Boverket bl.a. som mål att arbe-
ta för en effektiv administration av bostadsstöden. Regeringen noterar att
verket trots mycket korta förvamingstider på ett framgångsrikt sätt
lyckats lösa sina uppgifter i samband med omläggning av de statliga stöd-
en för bostadsbyggandet. Däremot är handläggningstidema vid verket för
framför allt räntebidragsärenden fortfarande oacceptabelt långa. Den
främsta orsaken är enligt Boverket en kraftigt ökad ärendetillströmning.
Regeringen har tidigare som mål angett att verket förväntas minska hand-
läggningstidema till i genomsnitt under tre månader per ärende. Detta
mål ligger fast. Regeringen förutsätter att målet nås inom den nuvarande
resursramen. Vid denna bedömning har beaktats den plan för hur hand-
läggningstidema skall kunna minska till i genomsnitt tre månader som
verket utarbetat under hösten 1993 på uppdrag av regeringen.

1993/94:100

Bilaga 8

126

Arbetet med framtagande av statistik, utredningar och prognoser m.m.
skall framgent begränsas till sådant underlag som är nödvändigt för att
bedöma och beräkna statens utgifter på de sakanslag som Boverket dispo-
nerar samt annat underlag som regeringen begär, t.ex. för bedömningar
av bostadsbyggandets omfattning. När det gäller övrig utrednings- och
utvärderingsverksamhet skall denna inriktas enligt vad som följer av
Boverkets instruktion. Boverket bör vidare sträva efter att öka andelen
avgiftsfinansierade projekt. För dessa bör målet vara full kostnadstäck-
ning.

Inom Miljö- och naturresursdepartementet har en utredning gjorts om
Stadsmiljörådets framtida ställning och finansiering. Utredningen förordar
en fortsatt anknytning till Boverket. Skälet är att verksamheten bedöms
som angelägen men att det inte nu har varit möjligt att få till stånd en
extern finansiering av verksamheten. Även regeringen anser att Stadsmilj-
örådet bör finnas kvar. I det statsfmansiella läge som råder är det dock
inte möjligt att som Boverket har förutsatt i sin anslagsframställning
anvisa extra anslagsmedel till kostnaderna för denna verksamhet. Rege-
ringen kan därför inte biträda Boverkets förslag i denna fråga. Medlen
för rådets verksamhet måste således i avvaktan på extern finansiering tas
inom den av riksdagen tidigare beslutade planeringsramen för Boverket.
Regeringen gör dessutom bedömningen att det — om inriktningen av verk-
samheten koncentreras på debatt, rådgivning och information — bör vara
möjligt att uppnå vissa besparingar i verksamheten. Ansträngningarna att
åstadkomma en extern finansiering bör fortsätta.

Riksdagen beslutade våren 1988 (prop. 1987/88:115, bet.
1987/88:BoU:16, rskr. 1987/88:273) att den personal som skötte förvalt-
ningen av lån och bidrag på Bostadsstyrelsen, och som tog tjänst för
motsvarande verksamhet i det nya Plan- och bostadsverket, borde garan-
teras fortsatt sysselsättning i Stockholmsområdet när verksamheten av-
vecklades i Stockholm. Med utgångspunkt från detta riksdagsbeslut beslu-
tade regeringen hösten 1988 att de arbetstagare som berördes, skulle få
utöva sin tjänst i Plan- och bostadsverket med fortsatt stationering i
Stockholm, om de inte hade fått någon ny anställning i samband med att
låneförvaltningen övertogs av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB och verksamheten med bidragsförvaltning förlädes till Karlskrona.
Detta skulle gälla intill dess arbetstagarna antingen fått någon annan
anställning eller erbjudits anställning i Stockholmsområdet som i allt
väsentligt låg i linje med tjänsten i Plan- och bostadsverket.

Som framgått av det föregående förutsätter Boverket att de s.k. Stock-
holmsgarantema inte längre skall finansieras över anslaget. Det har från
Boverkets sida gjorts icke obetydliga ansträngningar för att försöka finna
annan anställning åt dessa. Regeringen gör bedömningen att de anställ-
ningsavtal som har ingåtts med stöd av garantin inte kan sägas upp, t.ex.
genom enbart en hänvisning till att annan likvärdig anställning har erbju-
dits. Regeringen vill dock samtidigt understryka att Stockholmsgaranter-
na, bortsett från stationeringsorten, har samma anställningsvillkor som
övrig personal vid Boverket. Detta innebär att Stockholmsgaranterna om-
fattas av samma regler och villkor som all annan personal vid verket i

1993/94:100

Bilaga 8

127

9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 8

samband med eventuella framtida beslut om personalminskningar, etc.
Det ankommer således på Boverket att med utgångspunkt från de uppgif-
ter och ekonomiska ramar som regeringen har tilldelat verket pröva om
Stockholmsgarantema, liksom övrig personal, kan beredas fortsatt anställ-
ning vid verket. Någon finansiering av Stockholmsgarantema utanför det
anslag som följer av planeringsramen kan därför inte medges.

Regeringen förutsätter att Boverket fortsätter arbetet med att vidare-
utveckla resultatinformationen till regeringen i form av mål, mätmetoder,
resultatmått, etc.

1993/94:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Boverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 138 879 000 kr.

F 2. Boverket: Uppdragsverksamhet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Boverket bedriver s.k. tjänsteexport inom en särskild organisatorisk
enhet, benämnd Swedeplan. Verksamheten bedrivs som uppdrag, främst
inom området fysisk planering, men även inom miljövård. Verksamheten
är helt självfinansierad genom avgifter.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Boverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
obetecknat anslag på 1 000 kr.

F 3. Räntebidrag m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

33 826 474 000

31 315 000 000

25 600 000 000

Anslaget disponeras för utgifter för statliga räntesubventioner för ny-och
ombyggnad av bostäder och för vissa underhålls- och förbättringsåtgärder
i hyres- och bostadsrättshus. Anslaget disponeras vidare för särskilt
ombyggnadsbidrag i fråga om äldrebostäder och för s.k. 33 §-ersättning

128

till kommuner. Anslaget disponeras dessutom för utgifter som återstår av 1993/94:100
statliga åtaganden enligt ett antal stödsystem som är under avveckling. Bilaga 8

Bestämmelser om räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostä-
der finns såvitt gäller nya projekt i förordningen (1992:986) om statlig
bostadsbyggnadssubvention. För pågående eller redan genomförda projekt
finns bestämmelser i dels förordningen (1991:1933) om statliga ränte-
bidrag för ny- och ombyggnad av bostäder, dels den numera upphävda
nybyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:692), respektive ombygg-
nadslåneförordningen för bostäder (1986:693), dels ock i bostadsfinansie-
ringsförordningen (1974:946) och motsvarande äldre bestämmelser.

Bestämmelser om räntesubventioner för underhålls- och förbättringsåt-
gärder i hyres- och bostadsrättshus, det s.k. RBF-stödet, finns i förord-
ningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus.

Bestämmelser om ombyggnadsbidrag för äldrebostäder finns i förord-
ningen (1993:166) om särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder. För
bidragsgivningen gäller en beslutsram. Ramen har nyligen av riksdagen
höjts med 100 miljoner kronor genom att ta i anspråk medel för arbets-
marknadspolitiska åtgärder (bet. 1993/94:AU5, rskr. 1993/94:102).
Bidrag får efter höjningen lämnas med sammanlagt 220 miljoner kronor.

Bestämmelser om 33 ^-ersättning till kommuner och om avlösen av
statens ersättningsskyldighet finns i bostadslånekungörelsen (1962:537)
och motsvarande äldre lånebestämmelser respektive förordningen
(1984:337) om ändrade bestämmelser om statens skyldighet att betala
ersättning till kommuner enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537)
m.m.

Bestämmelser om äldre stödformer som är under avveckling finns i ett
antal upphävda förordningar. Det gäller räntebidrag enligt förordningen
(1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus
m.m. (upphävd 1980:334), förordningen (1982:644) om lån för byggnads-
tekniska åtgärder i bostadshus (upphävd 1991:1929), förordningen
(1983:40) om räntebidrag för underhållslån i vissa fall (upphävd
1992:1050), förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa bostads-
hus som har förköpts enligt förköpslagen (upphävd 1992:411) samt för-
ordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem
(upphävd 1991:410). Det gäller vidare bidrag enligt förordningen
(1982:1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus (upphävd
1992:413), förordningen (1986:1399) om bidrag vid nybyggnad av vissa
bostäder (upphävd 1992:414), förordningen (1985:352) om lån m.m. för
gatukostnadsersättning i vissa fall (upphävd 1990:648) och förordningen
(1986:1398) om bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad (upphävd
1992:415).

Boverket

Boverket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 redovisat
beräkningar av utgiftsbehovet för räntebidrag för ny- och ombyggnad de
närmaste åren. Verkets beräkningar innebär sammanfattningsvis att sta-

129

tens utgifter för i första hand räntebidrag enligt de regler som gällde fram 1993/94:100
till utgången av 1992 förväntas komma att minska avsevärt de närmaste Bilaga 8
åren. För budgetåret 1994/95 beräknar verket numera, efter viss
revidering av uppgifterna i anslagsframställningen, utgifterna under
anslaget till sammanlagt 26 240 miljoner kronor. Av beloppet avser
25 400 miljoner kronor räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder,
675 miljoner kronor räntestöd för underhåll och förbättring av hyres- och
bostadsrättshus, 65 miljoner kronor ombyggnadsbidrag till äldrebostäder
och 100 miljoner kronor övriga ränte- och bidragsstöd.

Regeringens överväganden

Sänkt bidragsartdel i räntestödet för reparation och underhåll

Det statsfinansiella läget har framtvingat ett omfattande program för sane-
ring av statens utgifter i syfte att komma tillrätta med de strukturella
problemen i statens finanser. Programmet förutsätter en årlig omprövning
av statens utgifter för olika ändamål med utgångspunkt från utgiftsramar
som bestämts med hänsyn till förväntade inkomster. Inom ramen för
denna omprövning behöver utgifterna för räntesubventioner till bostäder
minskas med 100 miljoner kronor för helt år inför budgetåret 1994/95,
utöver de minskningar som följer av redan fattade beslut (prop.
1993/94:8, bet. 1993/94:BoU3, rskr. 1993/94:40). Regeringen bedömer
att den ytterligare utgiftsbegränsningen bör tas ut inom det s.k. RBF-
stödet.

Reglerna för RBF-stödet innebär i korthet att ett årligt bidrag lämnas
med viss andel av den beräknade räntekostnaden för vissa underhålls-,
reparations- och energisparåtgärder i hus med bostäder som upplåts med
hyres- eller bostadsrätt. Bidragstiden är 10 eller 20 år beroende på hur
lång tid åtgärderna kan nyttiggöras. Bidragsandelen är för närvarande
25 %. För att uppnå den förutsatta utgiftsminskningen om 100 miljoner
kronor bör bidragsandelen sänkas fem procentenheter. Regeringen föror-
dar att bidragsandelen sänks från 25 till 20 %. Den lägre bidragsandelen
bör gälla generellt för alla bidrag som avser tiden efter den 1 juli 1994.
Det innebär att ändringen påverkar räntebidragets storlek både för åter-
stående utbetalningar av redan beviljat räntestöd och för de ytterligare
bidrag som beviljas avseende åren 1993 och 1994. Förslagets effekter på
boendekostnaderna i hyres- och bostadsrättshus kommer att variera och
är därför svåra att närmare beskriva. Tillgängliga uppgifter från ett antal
ärenden om stödets storlek i relation till antalet bostäder ger dock vid
handen att kostnadseffekten blir begränsad, i många fall mycket begrän-
sad. I sammanhanget kan också påpekas att för reparationer och underhåll
som genomförs 1993 och 1994 kan fastighetsägaren samtidigt utnyttja
RBF-stödet och skattereduktionen för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus.

130

Anslagsberäkning

Utgifterna under räntebidragsanslaget budgetåret 1992/93 blev ca 1,5 mil-
jarder kronor högre än vad Boverket och RRV redovisat i sina prognoser.
Skillnaden beror huvudsakligen på att ett betydligt större antal projekt
färdigställdes och fick sin första utbetalning av räntebidrag under 1992/93
än det antal som prognosmodellema utgick från skulle färdigställas.
Orsaken till detta är i första hand att byggtiden, dvs. tiden från på-
börjande till färdigställande, blivit kortare. Det gäller särskilt för om-
byggnader av flerbostadshus. Tiden är också kortare från det att ett bygg-
projekt färdigställs till dess att den första ränteutbetalningen görs bl.a.
beroende på en övergång till kvartalsvis utbetalning för projekt som fär-
digställs 1992 och senare.

För budgetåret 1993/94 är prognosen att utgifterna under anslaget
kommer att bli 30 900 miljoner kronor.

Som vi tidigare framhållit beräknas nu statens årliga utgifter för ränte-
bidrag minska under kommande år beroende på dels att tidigare beslutade
utgiftsbegränsningar slår igenom successivt, dels att de sjunkande räntor-
na får effekt och dels att det årliga antalet färdigställda nya bostäder
minskar.

Statens utgifter för räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus
under budgetåret 1994/95 beräknas till 24 870 miljoner kronor. I beräk-
ningarna har regeringen utgått från Boverkets aviseringsstatistik beträf-
fande räntebidrag för budgetåret 1992/93 och lagt till räntebidrag för
tillkommande projekt 1993/94 och 1994/95. De volymantaganden i fråga
om nytillkommande projekt som därvid gjorts bygger på Boverkets stati-
stik över påbörjade ny- och ombyggnader. Bidragsunderlaget för ränte-
bidrag för nybyggnad kan med dessa antaganden beräknas uppgå till ca
380 miljarder kronor budgetåret 1994/95 och för ombyggnad till ca 140
miljarder kronor. Beräkningarna baseras vidare på en antagen räntenivå
för år 1994 på 7,25 % och för år 1995 på 7,0 %. I beräkningarna har
även hänsyn tagits till den av riksdagen beslutade reduceringen av ränte-
bidragen med 3 miljarder kronor åren 1994-1996. Med utgångspunkt från
antagna räntenivåer och de garanterade räntor som kommer att gälla
beräknar regeringen att räntebidrag för nybyggnad kommer att ges till ca
640 000 lägenheter och räntebidrag för ombyggnad till ca 630 000 lägen-
heter under budgetåret 1994/95.

Statens utgifter för räntestöd för förbättring av bostadshus under bud-
getåret 1994/95 beräknas till 600 miljoner kronor. Beräkningarna har
även här utgått från Boverkets aviseringsstatistik för budgetåret 1992/93.
Därtill har lagts räntebidrag för nytillkommande ärenden under budget-
åren 1993/94 och 1994/95. I beräkningarna har vidare beaktats rege-
ringens förslag i det föregående att sänka bidragsandelen från 25 till
20 %.

Statens utgifter för ombyggnadsbidrag för äldrebostäder beräknar rege-
ringen i likhet med Boverket till 65 miljoner kronor för budgetåret
1994/95. I sammanhanget kan nämnas att Boverket i sin anslagsframställ-
ning anmält att ca 15 miljoner kronor kommer att behövas för utbetal-

1993/94:100

Bilaga 8

131

ningar under budgetåret 1993/94. Regeringen har därför medgett att
Boverket får disponera räntebidragsanslaget för detta ändamål redan
under innevarande budgetår.

Statens utgifter för övriga stödformer som belastar anslaget beräknar
regeringen till 100 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

1993/94:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen förordar i fråga om räntestöd för repara-
tion och underhåll av hyres- och bostadsrättshus,

2. till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags-
anslag på 25 600 000 000 kr.

F 4. Investeringsbidrag för bostadsbyggande

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

5 665 734 647

3 100 000 000

800 000 000

Anslaget disponeras för utgifter för investeringsbidrag för bostadsbyggan-
de. Bestämmelser om investeringsbidrag finns i två numera upphävda
förordningar, nämligen förordningen (1991:1923) om statligt in-
vesteringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder (upphävd 1992:991)
och förordningen (1990:1369) med samma namn (upphävd 1991:1923)
samt i förordningen (1992:992) om ändrade bestämmelser för investe-
ringsbidrag enligt förordningen (1990:1369) om statligt investeringsbidrag
för ny- och ombyggnad av bostäder. Genom beslut den 25 november
1993 ändrade regeringen förordningen (1991:1923). Beslutet innebär att
bidragsgivningen enligt de regler som gäller från 1992 inte längre kan
innefatta bidrag till arbeten som debiterats reducerad mervärdesskatt.
Bidragsgivningen avsåg ursprungligen (prop. 1990/91:34) att i princip
kompensera bostadsbyggandet för de ökade kostnader som följer av att
mervärdesskatten för byggnads- och anläggningsarbeten sedan den
1 januari 1991 tas ut utan reduktion.

Enligt Boverket uppgick det totala utbetalade bidragsbeloppet under
budgetåret 1992/93 till 5 665 miljoner kronor.

För budgetåren 1993/94 och 1994/95 beräknar Boverket utgifterna för
investeringsbidrag till 3 100 respektive 800 miljoner kronor.

Regeringen biträder Boverkets förslag till anslagsberäkning för bud-
getåret 1994/95.

132

Förslag till riksdagsbeslut

1993/94:100

Bilaga 8

Regeringen föreslår att riksdagen

till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 800 000 000 kr.

F 5. Tilläggslån för vissa reparations- och
ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

170 463 000

175 000 000

50 000 000

Anslaget disponeras för tilläggslån för vissa reparations- och ombygg-
nadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Bestämmelser om långivningen
finns i förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av
bostadshus. Tilläggslånet är ett ränte- och amorteringsfritt lån för vilket
ränte- och amorteringsfriheten omprövas vart femte år under lånetiden.
Vid omprövningen avskrivs under perioden upplupen amortering.
Lånetiden är sammanlagt högst 20 år. Lån eller delar av lån som vid
utgången av lånetiden alltjämt är ränte- och amorteringsfria efterges.

Tilläggslångivningen är under avveckling. Efter utgången av juni 1992
beviljas nya tilläggslån endast om åtgärderna ingår i ett ombyggnadspro-
jekt som pågick den 1 juli 1992 och om projektet beviljats tilläggslån ur
den ram för beslut om tilläggslån som riksdagen medgett för budgetåret
1991/92. Med hänsyn till det begränsade antalet projekt som kan komma
i fråga för tilläggslån under den tid stödformen avvecklas får lån under
budgetåret 1993/94 lämnas utan rambegränsning.

Boverket

Boverket har samlat in information från dem som sökt tilläggslån under
budgetåret 1992/93. Uppgifterna tyder på att de flesta projekt som upp-
fyller villkoren för tilläggslån är avslutade. Boverket gör dock bedöm-
ningen att lån på sammanlagt 24 miljoner kronor ytterligare kan komma
att beviljas innan långivningen är helt avslutad.

Behovet av medel för utbetalning av beviljade tilläggslån beräknas av
Boverket till 50 miljoner kronor under budgetåret 1994/95.

Regeringens överväganden

De ombyggnadsprojekt som kan komma ifråga för tilläggslån under den
tid som stödformen avvecklas är avgränsad genom de regler som nyss
beskrivits. Under budgetåret 1993/94 får enligt riksdagens beslut långiv-

133

ningen ske utan rambegränsning. Någon låneram behövs inte heller i fort-
sättningen.

Regeringen biträder Boverkets förslag till anslagsberäkning för budget-
året 1994/95.

1993/94:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i hyres-
och bostadsrättshus för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
50 000 000 kr.

F 6. Vissa lån till bostadsbyggande

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

2 881 343

1 000 000

Från anslaget betalas återstående räntebärande förbättringslån enligt
förbättringslåneförordningen (1980:261). Förbättringslån kunde beviljas
fram till utgången av juni 1987. Genom beslut den 7 oktober 1993 upp-
hävde regeringen förbättringslåneförordningen (1993:1111).

Vidare betalas från anslaget s.k. förvärvstillägg. Sådana tillägg lämnas
i vissa situationer när bostadslånet skall utvidgas i samband med förvärv.
Anslaget har dessutom belastats med återbetalning av felaktiga extra
amorteringar m.m.

Enligt Boverket utbetalades under budgetåret 1992/93 inga förbättrings-
lån. Utbetalningarna på anslaget för budgetåret hänför sig till anslags-
finansierade lån enligt andra förordningar.

Boverket har genom en enkät till länsbostadsnämnderna konstaterat att
det inte återstår några ytterligare förbättringslån att betala ut.

När det gäller kommande utbetalningar enligt andra förordningar gör
Boverket bedömningen att anslagsbehovet för budgetåret 1994/95 uppgår
till 1 miljon kronor.

Regeringen biträder Boverkets förslag tilll anslagsberäkning för budget-
året 1994/95.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vissa lån för bostadsbyggande för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 000 kr.

134

F 7. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag 15 789 000

1994/95 Förslag 13 198 000

Statens bostadskreditnämnd (BKN) bildades den 1 januari 1992 och har
enligt sin instruktion (1991:1274) till uppgift att

— bevaka att kreditförsörjningen vid ny- och ombyggnad av bostäder
sker i erforderlig omfattning och att ta de initiativ som krävs i detta
syfte,

— lämna kreditgarantier till kreditinstituten enligt förordningen
(1991:1924) om statliga kreditgarantier för bostäder samt att fullgöra
övriga uppgifter som anges i förordningen,

— förvalta och redovisa lämnade garantier.

BKN är lokaliserat i Karlskrona.

Som övergripande mål för BKN:s verksamhet angavs i förra årets bud-
getproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8) att BKN skall arbeta för en
effektiv och fungerande garantigivning för finansiering av bostadsbygg-
ande.

Kreditgarantigivningen skall i princip finansieras genom avgifter för ut-
färdade garantier. Avgifterna skall, sett över en längre tidsperiod, täcka
såväl förluster inom garantisystemet som administrationskostnader.

BKN bedömer att inkomster från avgifter för kreditgarantier kommer
att uppgå till ca 130 miljoner kronor innevarande budgetår och ca 150
miljoner kronor budgetåret 1994/95.

BKN har fått dispens av regeringen från kravet att lämna resultatredo-
visning i sin årsredovisning. Skälet är att BKN nyligen bildats och fort-
farande befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Det har därför inte bedömts
vara möjligt för BKN att lämna en fullständig resultatinformation.

Det ekonomiska resultatet av verksamheten under budgetåret 1992/93
uppgick till 27,9 miljoner kronor före bokslutsdispositioner. Budgetåret
1991/92 uppgick resultatet till 1,8 miljoner kronor. Till och med utgång-
en av budgetåret 1992/93 har BKN lämnat 15 323 garantier med ett garan-
terat belopp på 13 030 miljoner kronor.

BKN disponerar en låneram på 4 miljoner kronor i Riksgäldskontoret
för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte någon invändning.

Statens bostadskreditnämnd

BKN har lämnat en förenklad anslagsframställning till regeringen för
budgetåret 1994/95.

BKN bedömer att det kommer att ske en tyngdpunktsförskjutning av
verksamheten, från nya garantier till ersättningsärenden. Antalet nya
garantier bedöms successivt minska. Den största osäkerhetsfaktorn när

1993/94:100

Bilaga 8

135

det gäller den framtida bemanningen är därför utvecklingen av antalet
ersättningsärenden och den genomsnittliga handläggningstiden av dessa.
Vid utgången av budgetåret 1994/95 förväntas bemanningen uppgå till
högst 18 heltidstjänster.

1993/94:100

Bilaga 8

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande mål för verksamheten som angavs inför budgetåret
1993/94 bör ligga fast även under 1994/95.

BKN skall arbeta för en effektivt fungerande garantigivning för
finansiering av bostadsbyggande.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 13 198 000 kr

Resultatbedömning

BKN:s årsredovisning innehåller, som tidigare framgått, ingen resultatre-
dovisning. Regeringen noterar dock med tillfredsställelse att BKN under
budgetåret har utvecklat ett uppföljnings- och informationssystem för
garantiverksamheten samt att ett s.k. kreditmarknadsråd har konstituerats.

Den ekonomiska rapporteringen som har upprättats förefaller tillfreds-
ställande.

Regeringen konstaterar vidare att RRV inte har haft några invändningar
i revisionsberättelsen för BKN.

Slutsatser

De riktlinjer beträffande inriktningen på verksamheten som lades fast i
1993 års budgetproposition bör i huvudsak gälla även för budgetåret
1994/95.

Det råder dock som framgått fortfarande osäkerhet om verksamhetens
framtida omfattning och resursbehov. Dessutom tillkommer den nyligen
beslutade kreditgarantin för omfördelningslån (prop. 1993/94:76, bet.
1993/94:BoU6, rskr. 1993/94:115). Sådana kreditgarantier kommer att
utfärdas efter i huvudsak samma ordning som kreditgarantier för ny- och
ombyggnad av bostäder. Långivaren köper garantin genom en enkel regi-
strering i BKN:s datorsystem, BKN-systemet. Enligt gällande bestäm-mel-

136

ser skall kreditinstituten själva pröva om förutsättningarna för kredit-
garanti är uppfyllda. Först om kreditinstitutet begär ersättning ur garantin
prövar BKN om institutet uppfyllt villkoren för garantins giltighet och så-
ledes är berättigat till ersättning. BKN biträder också med viss för-
handsprövning i nya garantiärenden.

Mot denna bakgrund förefaller det inte ändamålsenligt att nu tilldela
BKN en flerårsram beträffande förvaltningskostnaderna. Regeringen vill
i detta sammanhang dessutom erinra om att BKN är en liten myndighet
med en verksamhet som är relativt enkel att överblicka. Av detta skäl an-
ser regeringen att det inte är motiverat med någon fördjupad prövning av
BKN inom den närmaste tiden, under förutsättning att situationen inte
radikalt förändras. Regeringen bör kunna få tillräcklig information ur
BKN:s årsredovisningar, anslagsframställningar m.m.

Det förutsätts vidare att BKN vidareutvecklar sin resultatinformation till
regeringen med bl.a. resultatmått och mätmetoder.

1993/94:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 13 198 000 kr.

F 8. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Riksdagen beslutade våren 1993 (prop. 1992/93:100, bil. 8, bet.
1992/93:BoU20, rskr. 1992/93:301) att BKN:s förvaltningskostnader i
fortsättningen skulle finansieras via ett ramanslag och att ett förslags-
anslag för utbetalning av ersättning för skador skulle föras upp på stats-
budgeten med ett formellt belopp om 1 000 kronor.

Anslaget får således användas för att täcka eventuella förluster till följd
av statliga kreditgarantier till långivare.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

137

F 9. Bonusränta för ungdomsbosparande

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 113 000

4 000 000

2 000 000

1993/94:100

Bilaga 8

Under år 1988 beslutade statsmakterna att ett speciellt ungdomsbosparan-
de skulle inrättas (prop. 1987/88:150 bil. 3, bet. 1987/88:FiU 21,
1987/88 rskr. 395). Lagen (1988:846) om ungdomsbosparande trädde i
kraft i december 1988. Lagen innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år
kan påbörja ett sparande i vissa banker eller sparkassor som kan fortgå
till och med det år spararen fyller 28 år. Riksgäldskontoret fastställer en
minimiränta. När kontoinnehavaren har sparat under tre år och det
sparade kapitalet uppgår till minst 5 000 kronor, blir kontoinnehavaren
berättigad till en årlig bonusränta på 3 % från det att sparandet började.
Bonusräntan bekostas av staten. Bonusräntan betalas ut då konto-
innehavaren begär det eller när lån erhålles. När bonusräntan betalas ut
upphör kontots anslutning till ungdomsbosparandet.

Behovet av anslagsmedel är svårt att bedöma eftersom bonusränta ut-
betalas först då kontot avslutas. Den faktiska ökningstakten i sparandet
och uttag av bonusränta har inte motsvarat den ökningstakt som kontoret
tidigare räknat med. Riksgäldskontoret har därför beräknat behovet till

1 500 000 kronor under budgetåret 1994/95. Regeringen anser att detta
belopp förefaller något lågt i förhållande till de uppgifter som Riks-
gäldskontoret presenterat. Regeringen föreslår ett belopp uppgående till

2 000 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bonusränta för ungdomsbosparande för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 2 000 000 kr.

F 10. Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån

1992/93 Utgift

1993/93 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Enligt förordningen (1973:499) om bostadsanskaffningslån med statlig
garanti till statstjänstemän m.fl. har under vissa förutsättningar lån med
statlig garanti kunnat medges för förvärv av bostadsrätt eller för
kontantinsats vid villaköp. Lån har medgivits den som i samband med
ändring av tjänstgöringsort har fått eller kunnat få anstånd med omstatio-

138

nering. Högsta lånebelopp har varit 30 000 kr och längsta amorteringstid
10 år.

Från anslaget betalas de kostnader som kan uppkomma till följd av att
den statliga garantin behöver tas i anspråk. Anslaget disponeras av
Kammarkollegiet.

Regeringens överväganden

I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 15, bet.
1990/91 :AU18, rskr. 1990/91:167) aviserades en avveckling av den
statliga garantin för bostadsanskaffningslån. De successivt minskade
uttnyttjandet visar att kreditgarantin numera inte i någon högre grad gör
det lättare att lösa bostadsfrågan på den nya tjänstgöringsorten. Regering-
en har därför upphävt förordningen om bostadsanskaffningslån. Fr.o.m.
den 1 januari 1992 beviljas inga nya lån. Förordningen gäller dock för
lån som har beviljats dessförinnan.

Med hänsyn härtill bör anslaget för nästa budgetår föras upp med
endast ett formellt belopp på 1000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

1993/94:100

Bilaga 8

139

G. Bankstödsnämnden och åtgärder för att stärka det
finansiella systemet

1993/94:100

Bilaga 8

Övergripande mål

Det övergripande målet för bankstödet är att trygga stabiliteten i
betalningssystemet och säkra kreditförsörjningen. Målet skall uppnås
genom att statligt stöd lämnas när det är nödvändigt för att banker
och andra kreditinstitut skall kunna infria samtliga sina förpliktelser
i rätt tid.

Resurser:

Följande medel föreslås under anslagen

G 1. Bankstödsnämnden: Förvaltningskostnader

Ramanslag 14 031 000 kr

G 2. Åtgärder för att stärka det finansiella systemet

Förslagsanslag 1 000 kr

Riksdagen beslutade den 18 december 1992 om åtgärder för att stärka det
finansiella systemet (prop. 1992/93:135, bet. 1992/93:NU16, rskr.
1992/93:155). Riksdagens beslut innebär att staten garanterar att banker
och vissa andra kreditinstitut kan fullgöra sina förpliktelser i rätt tid.
Statens garanti innebär ett åtagande att lämna stöd till fortsatt verksamhet
i livskraftiga institut, varvid stödet skall förenas med krav på åtgärder
från institutens sida, eller att lämna stöd till rekonstruktion eller
avveckling i ordnade former av institut som inte förväntas uppnå
lönsamhet på lång sikt.

Bankstödsnämnden inrättades den 1 maj 1993 för att hantera stödet.
Nämnden övertog vid sin tillkomst den verksamhet som tidigare bedrivits
i Finansdepartementet.

Bankstödsnämnden har inkommit med årsredovisning för budgetåret
1992/93 och anslagsframställan för budgetåret 1994/95. Redovisningen
för budgetåret 1992/93 omfattar tiden den 1 maj - 30 juni 1993.
Bankstödsnämnden har medgivits undantag från att upprätta resul-
tatredovisning enligt förordningen om myndigheters årsredovisning och
anslagsframställning.

Kostnaden för bankstödet redovisas på anslagen Bankstödsnämnden och
Åtgärder för att stärka det finansiella systemet. För att ge en heltäckande
bild av bankstödet och dess kostnader, redovisas först stödets utformning,
omfattning, statsbudgetkonsekvenser och kostnader och därefter berörda
anslag.

140

Vilka som omfattas av stödet samt stödets former och villkor 1993/94:100

Bilaga 8
Statligt stöd kan lämnas till banker med svensk oktroj och till vissa
kreditinstitut med statlig anknytning. Stöd utges främst i form av lån,
garantier och kapitaltillskott. Stödåtgärderna skall utformas på ett
affärsmässigt sätt så att statens långsiktiga kostnader för stödet mini-
meras. Kostnaderna för stödet skall, i möjligaste mån, återvinnas till
staten. Staten skall inte eftersträva att bli ägare till banker eller andra
kreditinstitut. Stödsystemet skall kvarstå så länge det behövs och skall
avvecklas när så kan ske utan att fordringsägarnas intressen riskeras. En
avveckling kan bara genomföras efter ett nytt beslut av riksdagen.

Bankstödsnämndens mål och uppgifter

Bankstödsnämndens övergripande mål är att, när det behövs, genom
stödåtgärder till banker och vissa andra kreditinstitut verka för att
stabiliteten i betalningssystemet garanteras och kreditförsörjningen
tryggas. Vid utformningen av stödet skall Bankstödsnämnden väga in
övergripande faktorer såsom effektivitet, konkurrens och mångfald.

Bankstödsnämndens uppgift är att sköta stödfrågor inom ramen för de
av riksdagen angivna riktlinjerna. Nämnden skall analysera den finansiel-
la situationen i de enskilda institut som ansöker om stöd och utforma
förslag till villkor om stödet samt besluta om stöd. Avtal och beslut som
är av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt skall nämnden
överlämna till regeringen för godkännande. Sedan stödavtal har träffats
skall Bankstödsnämnden löpande kontrollera utvecklingen i de institut
som erhållit stöd och försäkra sig om att de uppfyller de krav som är
förbundna med stödet. Nämnden skall vidare kontrollera att återbetalning
sker enligt de villkor som avtalats. I de fall staten genom stödet blivit
ägare till ett institut förvaltas statens tillgångar av nämnden.

Bankstödsnämndens inriktning av verksamheten

Bankstödsnämndens arbete har främst inriktats mot att analysera den
finansiella situationen i de stödsökande instituten och utforma förslag till
villkor om stöd. En omfattande värderingsprocess inleddes för att bedöma
de stödsökande bankernas framtida intjäningsförmåga och värdet på deras
tillgångar. I sin årsredovisning redogör Bankstödsnämnden för hur dess
analys av bankerna delats in i tre arbetsområden:

— Finansiell analys

— Interna kontrollsystem

— Strategi och effektivitet

Den finansiella analysen är till för att definiera kapitalbristen i
balansräkningen och för att göra det möjligt att beräkna hur balansräk-
ningen utvecklas över tiden givet olika antaganden om ränta, utlåningstill-
växt, inflation m.m. Den finansiella analysen utgör grunden för Bank-

141

stödsnämndens uppfattning om behovet och utformningen av eventuellt 1993/94:100
stöd. Goda och dåliga tillgångar har värderats var för sig. Den mest ar- Bilaga 8
betskrävande analysen har varit den av bankernas krediter. Denna
värdering har dock genomförts av bankerna själva efter riktlinjer av
nämnden. Kreditvärderingarna har sedan kontrollerats genom ett
omfattande stickprovsförfarande.

Utöver den finansiella analysen har Bankstödsnämnden bildat sig en
uppfattning om hur bankerna har hanterat olika typer av risker och hur
de interna kontrollsystemen har fungerat. Resultat och slutsatser har
diskuterats med bankerna och olika projekt har påbörjats för att säkerstäl-
la att bankerna håller en godtagbar standard vad gäller att kontrollera,
mäta och förebygga risker som följer av en normal bankverksamhet.

Vid analysen av strategi och effektivitet har Bankstödsnämnden gått
igenom de stödsökande bankernas organisation i syfte att identifiera de
åtgärder som bankerna kan vidta för att minska behovet av stöd genom
att minska kostnaderna och öka intjäningsförmågan. Exempel på områden
som analyseras är organisationens inriktning och kompetens, effektivitet
och prissättning i kreditprocessen samt struktur och produktivitet i
kontorsnätet.

Sammantaget har, enligt Bankstödsnämnden, kunskap inom dessa tre
områden givit en god bild av vilka problem de stödsökande bankerna har
och hur dessa problem bäst löses.

För att möjliggöra denna omfattande analys av de stödsökande
bankerna har Bankstödsnämnden anlitat ett antal externa konsulter.

Bankstödsnämndens ägarroll

När Bankstödsnämnden startade sin verksamhet överfördes aktierna i
Gota Bank, Nordbanken och Securum till Bankstödsnämnden. Dessa
aktier hade tidigare förvaltats av andra myndigheter. Från Riksgäldskon-
toret fördes till nämnden lån och garantier som givits till stödsökande
banker. Bankstödsnämnden skall förvalta statens aktier och andra
finansiella instrument som ges ut av de nämnda instituten. Bankstöds-
nämnden skall vidare på statens vägnar företräda aktierna och får därvid
utöva den företrädesrätt som tillkommer staten att delta i emissioner.
Nämnden får inte utan regeringens samtycke sälja eller på annat sätt
förfoga över aktierna och andra finansiella instrument som ges ut av
instituten. Bankstödsnämnden skall utföra sitt uppdrag i nära samarbete
med Finansdepartementet och hålla departementsledningen fortlöpande
informerad om arbetet.

Statens stödinsatser hittills

Genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1992/93:135 bemyn-
digades regeringen att göra betydande åtaganden för statens räkning. Det
ansågs därför angeläget att riksdagen fortlöpande hölls informerad om

142

vilka åtgärder som genomförs. För att fullgöra sin informationsskyldighet 1993/94:100
har regeringen lämnat skrivelser dels i maj 1993 (skr. 1992/93:251), dels Bilaga 8
i september 1993 (skr. 1993/94:61). Regeringen gör i det följande en
kort rekapitulering av händelseutvecklingen i respektive stödsökande
bank. Regeringen avser att under februari 1994 i en skrivelse återkomma
med en utförligare redogörelse om de åtgärder som vidtagits för att stärka
det finansiella systemet.

Sparbanken Sverige

På grund av omfattande kreditförluster i Första Sparbanken, som numera
ingår i Sparbanken Sverige, gavs en statlig garanti på 3,8 miljarder
kronor för ett lån avsett att trygga en rekonstruktion av banken. Garantin
omvandlades i mars 1992 till ett statligt lån till den stiftelse som äger
Första Sparbanken.

Staten har vidare gått i borgen för ett lån från Trygg Hansa SPP till
Sparbanksstiftelsen Första och de tio sparbanksstiftelser som står bakom
den tidigare Sparbanksgruppen på sammanlagt 3,5 miljarder kronor jämte
räntekostnader på högst 0,7 miljarder kronor. Den 29 juni 1993 infriade
staten genom Bankstödsnämnden en del av sitt åtagande genom att betala
ränta med 0,4 miljarder kronor.

I februari 1993 inkom en ansökan om statligt stöd från Sparbanken
Sverige. Den 19 november 1993 meddelade Sparbanken Sverige att
ansökan om stöd återkallades.

Nordbanken

Hösten 1991 tvingades staten som huvudägare till Nordbanken att skjuta
till 4,2 miljarder kronor via en nyemission. Regeringen bedömde våren
1992 att det trots nyemissionen var nödvändigt med en rekonstruktion av
banken. Riksdagen bemyndigade regeringen att vidta åtgärder inom en
ram på 20 miljarder kronor. För att underlätta rekonstruktionen
förvärvade staten alla utestående aktier för totalt 2 miljarder kronor. Den
finansiella rekonstruktionen av Nordbanken påbörjades under hösten 1992
varvid Nordbanken tillfördes 10 miljarder kronor i form av ak-
tieägartillskott.

Bankens nödlidande engagemang fördes därefter över till Securum AB,
och dess dotterbolag. Den 1 januari 1993 förvärvade staten samtliga
aktier i Securum för 1 miljard kronor av Nordbanken. Securum har
övertagit tillgångar från Nordbanken motsvarande brutto ca 67 miljarder
kronor. Nordbanken hade i sitt bokslut reserverat 17 miljarder kronor för
dessa tillgångar. Köpeskillingen för tillgångarna sattes till 50 miljarder
kronor. Köpet finansierades genom att staten utfärdade två garantier
(garantiåtagande 1 och 2), uppgående till sammanlagt 23 miljarder
kronor, som omedelbart infriades. Vidare lämnade Nordbanken ett lån till

143

10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 8

Securum på 27 miljarder kronor, varav 10 miljarder kronor är garantera-
de av staten.

Gota Bank

I slutet av december 1992 tog staten över samtliga aktier i Gota Bank. I
början av 1993 beslutade regeringen att utfärda en förlusttäckningsgaranti
på 10 miljarder kronor till banken.

Bankstödsnämnden beslutade den 25 augusti 1993 att utöka garantin
med 5 miljarder kronor. Statens garanti till Gota Bank är konstruerad på
så sätt att den ännu inte har medfört några utbetalningar.

Den 8 september 1993 beslutade Bankstödsnämnden att dela Gota Bank
och att huvuddelen av Gota Banks problemengagemang, till ett värde av
högst 43 miljarder kronor, skulle överföras till ett förvaltningsbolag,
Retriva AB.

Bankstödsnämnden beslutade den 9 december 1993 att överlåta Gota
Bank till Nordbanken på de villkor som skulle komma att fastställas av
nämnden. Regeringen godkände nämndens beslut den 10 december 1993.

Den 20 december 1993 beslutade Bankstödsnämnden om rekonstruktion
av Gota Bank och om finansiering av Retrivakoncemen. Beslutet innebär
i korthet att, vad avser Gota Bank, de av staten utställda garantierna till
banken återkallas och att den brist som uppkommer i bankens balans-
räkning, bl.a. på grund av de nedskrivningar som genomförs på de
tillgångar som överförs till Retriva, täcks av staten genom kapitaltillskott.
Den sammanlagda bristen i balansräkningen beräknas till 20 miljarder
kronor. Vad avser Retriva-koncemen tillskjuter staten koncernen ett eget
kapital uppgående till 3,8 miljarder kronor, vilket lånefinansieras. Vidare
garanterar staten ett förlagslån uppgående till 3,5 miljarder kronor.
Koncernen får en total balansomslutning på 13 miljarder kronor. Staten
förvärvar alla aktier i Retriva för 5 miljoner kronor.

Tidpunkten för överlåtelsen av Gota Bank till Nordbanken har beslutats
till den 30 december 1993. Då staten äger både Nordbanken och Gota
Bank har Bankstödsnämnden beslutat att det bör ankomma på Nord-
banken att, sedan staten gjort de kapitaltillskott som krävs för att fylla
bristen i Gota Banks balansräkning, kapitalisera Gota Bank. Över-
låtelserna av aktierna i Gota Bank till Nordbanken kan då ske genom ett
aktieägartillskott utan ersättning. Bankstödsnämnden garanterar dock
gentemot Gota Bank att bankens aktiekapital om drygt 240 miljoner
kronor är intakt per den 31 december 1993 i samband med att aktierna
i Gota Bank tillskjuts Nordbanken. Garantin begränsas till 3 miljarder
kronor.

Det totala åtagandet för Gota Bank/Retriva uppgår, i enlighet med
Bankstödsnämndens beslut, till 30,3 miljarder kronor, varav 23,8
miljarder kronor kommer att betalas ut och 20 miljarder kronor kommer
att belasta statsbudgeten omedelbart.

Regeringen godkände nämndens beslut den 22 december 1993.

1993/94:100

Bilaga 8

144

Skandinaviska Enskilda Banken

1993/94:100

Bilaga 8

I december 1992 anmälde S-E Banken att banken sannolikt skulle vara i
behov av statligt stöd. Den 23 februari 1993 lämnade banken in en
formell ansökan om statligt stöd. Efter överläggningar mellan S-E Banken
och Bankstödsnämnden meddelade banken att dess kapitalbas skulle
stärkas genom en nyemission. Ansökan om statligt stöd återtogs i augusti
1993.

Föreningsbanken

Föreningsbanken anmälde vid årsskiftet 1992/93 att banken var i behov
av statligt stöd. Den 22 oktober 1993 beslutade Bankstödsnämnden att
ingå ett avtal om statligt stöd till Föreningsbanken. Avtalet innebär bl.a.
följande. Banken skall emittera konvertibla skuldebrev om sammanlagt
2,5 miljarder kronor till staten. Skuldebreven skall löpa t.o.m. den 30
juni 1997. Som betalning för skuldebreven utfärdar staten en revers på
samma belopp och löptid till banken.

Sammanfattning av stödinsatser

I tabellen nedan görs en sammanfattning av de ovan beskrivna statliga
stödåtgärderna. Kolumnen Utbetalt visar i vilken utsträckning stödet har
påverkat statens lånebehov. Kolumnen Belastat statsbudgeten visar i
vilken utsträckning stödet belastat statsbudgeten. Principerna för i vilken
utsträckning stödet har lånefinansierats lades fast i propositionen om
åtgärder för att stärka det finansiella systemet prop. 1992/93:135 s. 38:
Stöd som ges i form av lån och kapitaltillskott bör finansieras genom lån
i Riksgäldskontoret på marknadsmässiga villkor och tas upp i den
nyinrättade myndighetens redovisning. Lånefinansiering bör ske i en
utsträckning som korresponderar med det värde som tillgångarna tas upp
i myndighetens redovisning.

145

1993/94:100

Det statliga bankstödet

Miljoner kronor	Totalt åtagande	Utbetalt	Belastat statsbudgeten
Sparbanken
lån	3 800	3 800	0
borgen	4 200	400	400
Totalt	8 000	4 200	400
Nordbanken
aktieteckning	4 191	4 191	4 191
aktieköp	2 055	2 055	2 055
kapitaltillskott	10 000	10 000	10 000
Totalt	16 246	16 246	16 246
Securum
garanti 1	9 850	9 850	9 850
garanti 2	14 150	13 150	13 150
aktieköp	1 000	1 000	0
borgen	10 000	0	0
Totalt	35 000	24 000	23 000
Gota Bank
kapitaltillskott1	20 000	20 000	20 000
garanti1	3 000	0	0
Totalt	23 000	20 000	20 000
Retriva
kapitaltillskott1	3 800	3 800	0
borgen1	3 500	0	0
Totalt	7 300	3 800	0
Föreningsbanken
Konvertibelt skuldebrev1	2 500	0	0
Totalt	2 500	0	0
TOTALT BANKSTÖD	92 046	68 246	59 646

'Beslutat efter den 30 juni 1993.

Bankstödets statsbudgetkonsekvenser

Belastningen på statsbudgeten för bankstödet har t.o.m budgetåret
1992/93 uppgått till knappt 40 miljarder kronor. Dessa utgifter har
redovisats mot ett antal olika anslag enligt tabellen nedan.

Totala utgifter på statsbudgeten budgetåren 1991/92-1992/93

Miljoner kronor	1991/92	1992/93
Sjunde huvudtitelns anslag:
Al Finansdepartementet		0,4
A3 Utredningar m.m.	5	0.4
Eli Förvaltningskostnader		3
G7 Teckning av aktier i NB	4 200
18 Vissa räntekostnader m.m.		12 110
19 Åtgärder för att stärka
det finansiella systemet		23 518
Totalt	4 205	35 631

146

I samband med att riksdagen godkände regeringens proposition om 1993/94:100
åtgärder för att stärka det finansiella systemet, upprättades ett speciellt Bilaga 8
anslag för belastning av utgifter för detta ändamål; Åtgärder för att stärka
det finansiella systemet. I detta sammanhang upprättades även ett anslag
för Bankstödsnämndens förvaltningskostnader.

Ekonomisk redovisning av bankstödet

En fullständig redovisning av bankstödets ekonomiska effekter för staten
kräver dels att hänsyn tas till vissa kostnader som ännu inte gett upphov
till några utgifter för staten, dels att hänsyn tas till tillgångar respektive
åtaganden som bankstödet har medfört för staten.

De totala kostnaderna för bankstödet har t.o.m. budgetåret 1992/93
uppgått till drygt 56 miljarder kronor. Skillnaden mellan kostnaderna för
bankstödet på drygt 56 miljarder kronor och de utgifter som belastat
statsbudgeten på knappt 40 miljarder kronor består främst i kostnader
som kan härledas till garantiåtagandet gentemot Gota Bank. En annan
väsentlig post består i upplupna räntekostnader. I nedanstående tabell
åskådliggörs bankstödet t.o.m. budgetåret 1992/93 enligt en kost-
nadsmässig ansats.

147

1993/94:100

Ekonomiska konsekvenser av bankstödet budgetåren 1991/92 och 1992/93

Miljoner kronor	1991/92	1992/93
Aktieköp Nordbanken	4 191	2 055
Kapitaltillskott - Nordbanken		10 000
- Securum garanti 1		9 850
- Securum garanti 2		13 150
Gota banks ianspråktagande av garanti		13 020
Infriade garantier		400
Räntekostnader		3 900
Förvaltningskostnader		4
Konsultkostnader	5	100
Totala kostnader	4 196	52 479
Garantiavgifter		100
Driftskostnadsintäkter		80
Totala intäkter		180
Redovisade nettokostnader	4 196	52 299
Invärderat kapital avseende aktier i Nordbanken		12 900
Regressfordran på Sparbanksstiftelserna för infriad garanti		400
Delsumma		13 300
Bankstödet totalt, netto	4 196	38 999

Garantiåtagandena till Securum uppgående till totalt 23 miljarder kronor
har placerats under rubriken Kapitaltillskott eftersom dessa från början
var avsedda att infrias.

Infriandet av del av garantiåtagande 2 till Securum, uppgående till
13,15 miljarder kronor, lånefinansierades ursprungligen i Riksgäldskonto-
ret. Vid fastställandet av Bankstödsnämndens bokslut har statens aktier
i Securum upptagits till ett värde av 1 miljard kronor. Detta motsvarar
statens anskaffningskostnad för aktierna. Då det angivna kapitaltillskottet
på 13,15 miljarder kronor inte ansetts kunna öka det bokförda värdet av
aktierna i Securum, har kostnaden för tillskottet belastat nämndens
resultat. Lånet till Riksgäldskontoret har därför återbetalats genom
belastning av anslaget Åtgärder för att stärka det finansiella systemet.

Av de 15 miljarder kronor som staten utfäste i garanti till Gota Bank
hade banken per den 30 juni 1993 i sitt resultat utnyttjat 13,02 miljarder
kronor för reserveringar av befarade kreditförluster. Bankstödsnämnden
har i sitt resultat upptagit motsvarande summa som kostnad. Några
utbetalningar med avseende på garantin skedde inte under budgetåret
1992/93 vilket gör att statsbudgeten för budgetåret 1992/93 inte har
påverkats av dessa kostnader.

148

I samband med lånet på 3,5 miljarder kronor till Sparbanksstiftelser-
na lämnade staten ett borgensåtagande uppgående till 4,2 miljarder
kronor. Posten Infriade garantier avser del av detta borgensåtagande.

Posten Räntekostnader består av räntekostnader och kursförluster på lån
upptagna av Bankstödsnämnden i Riksgäldskontoret. Räntekostnaderna
härrör dels från finansiering av lån till Sparbanksstiftelserna, dels för
finansiering av kapitaltillskott till Securum. Kursförlusten uppkom vid
förtida lösen av det senare nämnda lånet.

Bankstödsnämnden har även tagit upp intäker från bankstödet
uppgående till totalt 180 miljoner kronor. Dessa består av dels inkomna
garantiavgifter, dels beräknade intäkter för kostnadsersättningar.

1 anslutning till de redovisade kostnaderna och intäkterna bör även
värdet av tillgångar som i Bankstödsnämndens bokslut inte lånefinansieras
beaktas. Dessa utgörs av aktier i Nordbanken, som har åsatts ett värde
motsvarande bankens redovisade eget kapital per den 30 juni 1993, och
regressfordran på sparbanksstiftelserna avseende infriad garanti.

De på detta sätt beräknade totala nettokostnaderna för bankstödet
budgetåren 1991/92 och 1992/93 uppgår således till drygt 43 miljarder
kronor. Om hänsyn tages till beslutet i december 1993 vad avser
rekonstruktionen av Gota Bank och kapitaliseringen av Retriva-koncernen
kommer de totala kostnaderna för Gota Bank att uppgå till 20 miljarder
kronor. Detta innebär att de totala kostnaderna, netto, för bankstödet kan
komma att stanna vid ungefär den nivå som då nås, dvs. drygt 50
miljarder kronor. Försäljningen av Nordbanken/Gota Bank och, på lång
sikt, avvecklingen av Securum och Retriva kan leda till högre intäkter än
vad aktierna i dessa bolag tagits upp till i nämndens bokslut vilket ger en
möjlighet till att de totala kostnaderna, netto, för bankstödet blir något
lägre än den nyss nämnda nivån.

1993/94:100

Bilaga 8

149

Bankstödsnämndens balansräkning såg per den 30 juni 1993 i samman- 1993/94:100
drag ut enligt nedan. Bilaga 8

Bankstödsnämndens balansräkning 1993-06-30 i miljoner kronor, sammandrag

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Aktier i Nordbanken

Aktier i Gota Bank

Fordran Sparbanksstiftelserna

12 900

400

Anläggningstillgångar

Aktier i Securum

Lån till Sparbanksstiftelserna

1 000

3 800

Skulder och Eget kapital

Långfristiga skulder

Skuld till Riksgäldskontoret

4 800

Balanserat kapital

Invärderat kapital avseende
aktier i Nordbanken

Regressfordran Sparbanksstiftelserna

12 900

400

Ansvarsförbindelser

Utestående ej infriade garantier

Borgensåtagande

2 980

13 800

Innehavet av aktier i Nordbanken och Gota Bank betraktas som omsätt-
ningstillgångar eftersom dessa avses att avyttras. Nordbanken har, som
nämnts, värderats till ett värde motsvarande bankens redovisade egna
kapital den 30 juni 1993. Gota Bank har upptagits till ett värde av 1
krona.

Fordran på Sparbanksstiftelserna avser den infriade garantin.

Bankstödsnämndens skuld till Riksgäldskontoret består av dels ett lån
uppgående till 3,8 miljarder kronor som använts för finansiering av lånet
till Sparbanksstiftelserna, dels ett lån uppgående till 1 miljard kronor som
använts till finansiering av köp av aktier i Securum.

Ansvarsförbindelserna avser utestående, ej infriade och utnyttjade
garantier till Gota Bank (1,98 miljarder kronor) och Securum (1 miljard
kronor). Borgensåtagandet avser borgen för Securums lån i Nordbanken
(10 miljarder kronor) och borgen för lån som Sparbanksstiftelserna
upptagit (3,8 miljarder kronor).

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse över Bankstödsnämndens
årsredovisning innehåller inga invändningar.

Regeringens överväganden

Under hösten 1992 hotades stabiliteten i det finansiella systemet och det
rådde stor osäkerhet på den svenska finansmarknaden. Bankernas
möjlighet att sköta sin lånefinansiering och riskkapitalförsörjning hotades.

150

Riksdagen beslutade att ge regeringen ett långtgående bemyndigande att 1993/94:100
besluta om stödåtgärder till banker och vissa andra kreditinstitut. Bilaga 8

Sedan dess har situationen förbättrats. Bankernas upplåning såväl inom
som utom landet har normaliserats. Bankernas resultat har förbättrats.
Riskkapitalmarknadens tilltro till bankerna är sådan att kapitalförsörjning
genom nyemissioner har möjliggjorts. Att situationen nu ser ljusare ut är
en kombination av olika faktorer där den statliga garantin får anses vara
en faktor som har haft avsedd effekt. Den fallande räntan är naturligtvis
en annan mycket betydelsefull faktor i sammanhanget.

Regeringen har inget att erinra mot det sätt på vilket Bankstödsnämn-
den har hanterat de ansökningar som inkommit om statligt stöd.

Den mycket grundliga genomgång som genom bl.a. Bankstödsnämn-
dens försorg har genomförts av en stor del av det svenska banksystemet,
bör innebära att bankerna ifråga nu står väsentligt bättre rustade inför
framtiden.

Det synes vara för tidigt att bedöma om bankstödet har hanterats så att
statens kostnader för stödet har minimerats. Målet är att kostnaderna för
bankstödet i möjligaste mån skall återvinnas.

Hur Bankstödsnämndens verksamhet kommer att utvecklas är svårt att
bedöma. Om den allmänekonomiska situationen inte åter försämras och
därmed leder till ökade förluster i banksystemet, bör Bankstödsnämndens
arbete under budgetåret 1994/95 främst kunna inriktas på förvaltning av
de tillgångar som Bankstödsnämnden förvaltar för statens räkning.

Slutsatser

Regeringen anser att syftet med det statliga stödet till banker och andra
kreditinstitut, nämligen att trygga stabiliteten i betalningssystemet och
säkra kreditförsörjningen, får anses vara uppfyllt. Regeringen föreslår
därför inte någon ändring av de övergripande målen och riktlinjerna för
Bankstödsnämndens verksamhet.

G 1. Bankstödsnämnden

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

2 709 000

1 000

14 031 000

Anslaget får användas för löne- och andra förvaltningskostnader som
uppkommer vid beredning av ansökan om stöd och hantering av beviljat
stöd. Anslaget får inte användas för utgifter för konsulter som anlitas för
att skapa underlag för beslut om stöd och hantering av beviljat stöd.

Bankstödsnämndens verksamhet skall finansieras med avgifter.
Avgifterna skall bestämmas i enlighet med 7 § förordningen (1993:890)
om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut. Inkomster i form av

151

avgifter skall föras mot inkomsttitel 2552 — Övriga offentligrättsliga
avgifter.

Bankstödsnämnden har i sin anslagsframställning för budgetåret
1994/95 anfört bl.a. följande. Den nuvarande organisationen omfattar tio
anställda tjänstemän och därutöver fyra personer på konsultbasis, varav
tre på deltid. Organisationen har successivt utvecklats i takt med ställda
krav men kan inte sägas fullt återspegla de krav en uppföljning av hittills
utfört arbete ställer. För att så långt som möjligt gardera den osäkerhet
som föreligger har budgetmässigt beaktats ytterligare två personer varvid
en utgångspunkt varit den situation nämnden får som ägare till banker
och avvecklingsbolag. Mot bakgrund av det anförda har Bankstödsnämn-
den i sin anslagsframställning budgeterat en reserv på 2 995 000 kronor.

Bankstödsnämnden har i sin anslagsframställning för budgetåret
1994/95 hemställt att nämnden anvisas dels ett ramanslag på 17 miljoner
kronor dels en låneram i Riksgäldskontoret på 2 miljoner kronor för
investering i anläggningstillgångar.

Regeringens övervägande

Med hänsyn till osäkerheten avseende omfattningen och inriktningen av
Bankstödsnämndens fortsatta verksamhet är det svårt att beräkna
nämndens förvaltningskostnader. Regeringen kan emellertid inte
tillmötesgå Bankstödsnämndens hemställan om ett ramanslag på 17
miljoner kronor. Anslaget bör minskas med det av Bankstödsnämnden
uppförda reservbeloppet på 2 995 000 kronor. Om utvecklingen av
Bankstödsnämndens verksamhet blir sådan att nämnden är i behov av
ytterligare resurser kommer regeringen att då pröva ett sådant krav.

Om det i framtiden visar sig att antalet institut, vars ansökan om stöd
bereds av Bankstödsnämnden eller som beviljats stöd, är mycket litet kan
det bli aktuellt att ändra förutsättningarna för finansieringen av Bank-
stödsnämndens verksamhet vad gäller uttag av avgifter för nämndens
förvaltningskostnader. Är det endast ett eller ett fåtal stödsökande institut
kan det anses oskäligt att kräva att detta/dessa institut skall finansiera hela
Bankstödsnämndens verksamhet. Olika lösningar kan tänkas. En
möjlighet är att avgift i stället uttas från samtliga banker och kreditinstitut
som omfattas av det statliga stödet. Vilken lösning som slutligen skall
väljas är i dagsläget svårt att ange. Därför föreslås att regeringen får
riksdagens bemyndigande att vid behov meddela nya föreskrifter vad
gäller uttag av avgifter för finansiering av Bankstödsnämndens verksam-
het.

1993/94:100

Bilaga 8

152

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Bankstödsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 14 031 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att vid behov meddela nya föreskrifter för
uttag av avgifter för finansiering av Bankstödsnämndens verksamhet.

G 2. Åtgärder för att stärka det finansiella systemet

1992/93 Utgift 23 518 000 000
1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Anslaget skall användas för att täcka utgifter för åtgärder som avser att
stärka det finansiella systemet och som uppkommer vid infriandet av
utställda garantier, betalningar av ränta på lån i Riksgäldskontoret som
tagits för att finansiera stöd samt återbetalning av lån i Riksgäldskontoret
när lån eller tillgång skrivs ned eller tillgångar säljs till ett lägre pris än
dess bokförda värde. Anslaget får även användas för utgifter för
konsulter som anlitas för att skapa underlag för beslut om stöd och
hantering av beviljat stöd.

Löpande inkomster som skall redovisas under anslaget är influtna
garantiavgifter, räntebetalningar på lån som staten lämnat, aktieutdel-
ningar, återbetalningar av stöd som erhållits med anledning av garantier,
ersättningar till staten för att lån har löpt med ränta som understiger
marknadsräntan, återvinningar av förluster på lån som skrivits ned samt
vinster när tillgångar sålts till ett högre pris än vad de förvärvats till.
Vidare skall inkomster från ersättning för konsultinsatser redovisas under
anslaget. Eventuellt överskott av verksamheten skall föras till in-
komsttiteln 2125 Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka det
finansiella systemet.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 har Bankstödsnämn-
den uppgett bl.a. följande. Det är behäftat med stor osäkerhet att
uppskatta anslagsbelastningen för anslaget Åtgärder för att stärka det
finansiella systemet. Omfattningen av åtgärder beror bl.a. på kon-
junkturutvecklingen och prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. En
uppskattning av anslagsbelastningen för ett enskilt budgetår är vidare
omöjlig att beräkna på grund av att skilda stödformer får olika konse-
kvenser beroende av när i tiden belastningen på anslaget kommer.

Bankstödsnämnden har hemställt att det för budgetåret 1994/95 anvisas
ett förslagsanslag om 1 000 kronor till Åtgärder för att stärka det
finansiella systemet.

1993/94:100

Bilaga 8

153

Regeringens övervägande

Hur budgetbelastningen av det statliga stödet utvecklas i framtiden är
fortfarande svårt att förutsäga. Det kan inte anses vara meningsfullt att
nu budgetera ett visst belopp. Det får därför för budgetåret 1994/95 anses
lämpligt att anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kronor.

1993/94:100

Bilaga 8

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Åtgärder för att stärka det finansiella systemet för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

154

H. Bidrag och ersättningar till kommunerna

1993/94:100

Bilaga 8

Som regeringen tidigare i dag har redogjort för har den kommunala
sektorn, som helhet och i jämförelse med andra sektorer i samhället,
acceptabla ekonomiska förhållanden. Förhållandena kan dock variera
kraftigt mellan enskilda kommuner och landsting. Det finns inte
förutsättningar att sanera de offentliga finanserna enbart genom reduktion
av statens konsumtion eller statens transfereringar till hushåll och företag.
Tilldelningen av ekonomiska resurser till kommuner och landsting måste
därför utvecklas mycket restriktivt. Ett stort ansvar vilar på statsmakterna
vad gäller att ange stabila finansiella ramar. Handlingsutrymmet för
kommuner och landsting kommer till stor del att bestämmas av möjlig-
heterna att omfördela resurser samt att effektivisera och öka avgifts-
finansieringen.

Regeringen avser att i vårens kompletteringsproposition återkomma
med en bedömning av och förslag beträffande det finansiella utrymmet
för kommunsektorn i samband med att regeringen redovisar sitt förslag
till inriktning av den ekonomiska politiken på medellång sikt.

Statligt utjämningsbidrag till kommuner

Bestämmelser om statligt utjämningsbidrag till kommunerna finns i lagen
(1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner och förordningar-
na (1992:1591) om statligt utjämningsbidrag till kommuner och
(1992:678) om skattesatser vid beräkning av skatteutjämningsbidrag och
statligt utjämningsbidrag.

Ett viktigt syfte med utjämningsbidraget är att skapa mer likvärdiga
ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Bidraget är ett
komplement till kommunernas skatteinkomster och är inte kopplat till den
verksamhet som den enskilda kommunen bedriver. Utjämningsbidraget
består av tre delar:

— ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp till en
generell garantinivå, uttryckt i procent av en uppräknad medel-
skattekraft för bidragsåret,

— tillägg till respektive avdrag från bidraget på grund av opåverkbara
skillnader i strukturella förhållanden samt

— tillägg för befolkningsminskning.

Särskilda övergångsregler gäller för utjämningsbidraget åren 1993 och
1994. Övergångsreglerna innebär att ingen kommun år 1993, till följd av
det nya statsbidragssystemet jämfört med ett referensbidrag som fastställts
av regeringen i december 1992, skall få eller mista bidrag överstigande
1,5 % av kommunens beräknade sammantagna inkomster av kommunal-
skattemedel år 1993 och referensbidraget. För år 1994 får skillnaden
mellan utjämningsbidraget för år 1994 och ett referensbidrag som
fastställts av regeringen i december 1993, uppgå till högst 1,5 % av

155

summan av de beräknade skatteinkomsterna år 1994 och referensbidraget.
De huvudsakliga motiven för övergångsreglerna är dels att undvika alltför
stora förändringar i enskilda kommuners bidrag, dels att åstadkomma en
successiv infasning av det nya bidragssystemet.

Såväl utjämningen av strukturellt betingade kostnadsskillnader som
utjämningen av skatteinkomster har nyligen varit föremål för utredning
som redovisats i betänkandet Kostnadsutjämning mellan kommunerna
(SOU 1993:53) respektive i rapporten Kommunal inkomstutjämning -
alternativa modeller (Ds 1993:68). Utredningarna har remissbehandlats.
Vidare pågår en utredning om utjämningssystemet för landstingen (Fi
1993:14, dir 1993:63). För att kunna samordna förändringarna i
utjämningen för kommuner och landsting och för att ytterligare överväga
och utreda presenterade förslag har en parlamentarisk beredning tillkallats
(dir 1993:137). Beredningen skall föreslå hur statsbidrags- och ut-
jämningssystemen för kommuner och landsting bör vara utformade
fr.o.m. år 1996.

Regeringen avser att återkomma i kompletteringspropositionen med
förslag om hur bidragsfördelningen mellan kommunerna bör ske år 1995.

Skatteutjämningsbidrag till landsting

Bestämmelser om skatteutjämningsbidrag till landsting finns i lagen
(1992:671) om skatteutjämningsbidrag till landsting och förordningarna
(1992:677) om skatteutjämningsbidrag till landsting och (1992:678) om
skattesatser vid beräkning av skatteutjämningsbidrag och statligt utjäm-
ningsbidrag.

Skatteutjämningsbidrag ges till landsting i syfte att utjämna skattekraft
och garantera medborgarna likvärdig service oavsett i vilket landsting
man bor. Varje landstings garanterade skattekraft anges i procent av
medelskattekraften och omfattar följande delar:

— grundgaranti,

— tillägg eller avdrag för åldersstrukturens inverkan på landstingets
kostnader för sjukvård,

— tillägg för befolkningsminskning.

Skatteutjämningsbidraget för landsting och landstingsfria kommuner är
för närvarande föremål för översyn av en särskild utredare. Den tidigare
nämnda parlamentariska beredningen skall därefter föreslå hur systemen
för landsting och kommuner skall vägas samman.

Finansiering av skatteutjämningsbidrag

Skatteutjämningsbidragen till landstingen följer automatiskt skatteunderla-
gets förändringar, eftersom bidragen är knutna till medelskattekraften.

1993/94:100

Bilaga 8

156

Tidigare år har den prognostiserade ökningen av bidraget i huvudsak 1993/94:100
finansierats av landstingen själva. För år 1994 görs detta genom att Bilaga 8
skattemedlen minskas med ett visst belopp per invånare. Bidragsökningen
mellan år 1993 och år 1994 beräknades i 1993 års kompletteringsproposi-
tion till 175 miljoner kronor. Det nu kända utfallet för år 1994 innebär
i stället en minskning med 260 miljoner kronor. Differensen uppgår
således till 435 miljoner kronor. Mellan åren 1994 och 1995 beräknas
bidraget bli oförändrat.

H 1. Statligt utjämningsbidrag till kommuner

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

20 192 062 000

39 041 000 000

37 954 000 000

Anslaget disponeras för utgifter för statligt utjämningsbidrag till
kommunerna enligt lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till
kommuner. Ytterligare föreskrifter för bidragsgivningen finns i för-
ordningarna (1992:1591) om statligt utjämningsbidrag till kommuner och
(1992:678) om skattesatser vid beräkning av skatteutjämningsbidrag och
statligt utjämningsbidrag.

Riksrevisionsverkets budgetprognos nr 2/3 för budgetåret 1993/94 visar
på en utgiftsutveckling som överstiger det belopp med vilket anslaget
förts upp i statsbudgeten för budgetåret 1993/94. Det prognostiserade
utfallet är 39 050 miljoner kronor, vilket skulle innebära att anslaget
överskrids med 0,02 %, eller 9 miljoner kronor. För att underlätta
övergången från det tidigare statsbidragssystemet till det nya utjämnings-
systemet infördes övergångsregler. Kostnaderna för övergångsreglerna år
1993 bedömdes uppgå till ca 320 miljoner kronor. Utfallet blir 18
miljoner kronor högre än beräknat. Halva kostnaden, dvs. 9 miljoner
kronor, belastar budgetåret 1993/94.

Regeringens överväganden

Utjämningsbidraget till kommuner fastställs för ett kalenderår i sänder.

I 1993 års kompletteringsproposition angavs den totala bidragsramen
för år 1994 till 37 954 miljoner kronor inkl, kostnader för
övergångsregler, varav hälften faller på budgetåret 1993/94 och hälften
på 1994/95.

Regeringen kommer senare att under avsnittet Övriga frågor inom
Finansdepartementets område redovisa de kommande ekonomiska regle-
ringar år 1994 och år 1995 mellan staten och kommunsektorn som nu kan
överblickas.

Regeringen avser att återkomma i kompletteringspropositionen med
förslag om hur kommande ekonomiska regleringar skall behandlas.
Därför beräknas inte nu några förändringar av medel på anslaget.

157

För år 1995 beräknar regeringen preliminärt kostnaderna för bidrag 1993/94:100
från detta anslag till 37 954 miljoner kronor. Hälften av beloppen Bilaga 8
kalenderåren 1994 respektive 1995, sammanlagt 37 954 miljoner kronor,
betalas ut under budgetåret 1994/95.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 37 954 000 000 kr.

H 2. Skatteutjämningsbidrag till landsting

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

3 692 187 000

7 922 000 000

7 574 000 000

Anslaget disponeras för utgifter för skatteutjämningsbidrag till landstingen
och de landstingfria kommunerna enligt lagen (1992:671) om skatteutjäm-
ningsbidrag till landsting och förordningarna (1992:677) om skatteutjäm-
ningsbidrag till landsting och (1992:678) om skattesatser vid beräkning
av skatteutjämningsbidrag och statligt utjämningsbidrag.

Riksrevisionsverkets budgetprognos 2/3 för budgetåret 1993/94 visar
på en utgiftsutveckling som understiger det belopp med vilket anslaget
förts upp i statsbudgeten för budgetåret 1993/94. Det prognostiserade
utfallet är 7 713 miljoner kronor, vilket skulle innebära att anslaget
underskrids med 2,6 %, eller 209 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Bidraget antas bli oförändrat år 1995 jämfört med år 1994.

Medelsbehovet under budgetåret 1994/95 avser bidrag som utbetalas
under andra halvåret 1994 och första halvåret 1995. Bidraget under år
1994 uppgår preliminärt till 7 574 miljoner kronor. Hälften av
beloppen för kalenderåren 1994 respektive 1995, sammanlagt 7 574
miljoner kronor, betalas ut under budgetåret 1994/95.

Regeringen avser att återkomma i kompletteringspropositionen med en
ny bedömning och den ekonomiska regleringen mellan staten och lands-
tingen som bör göras för såväl år 1994 som år 1995.

158

Förslag till riksdagsbeslut

1993/94:100

Bilaga 8

Regeringen föreslår att riksdagen

till Skatteutjämningsbidrag till landsting förbudgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 7 574 000 000 kr.

159

11 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 100 Bilaga 8

I. Övriga ändamål

I 1. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

1993/94:100

Bilaga 8

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

19 186 670

6 000 000

2 000 000

Enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av
motorfordon, som enligt SFS 1988:358 upphört att gälla vid utgången av
september 1988 men alltjämt tillämpas övergångsvis i vissa fall, betalas
bidrag till sådana handikappade motorfordonsägare som har ett gällande
beslut om befrielse från fordonsskatt. Bidragen motsvarar skattekost-
naderna för viss mängd bensin som för ägare av bil uppgår till 700 liter
och för ägare av motorcykel till 250 liter för helt år. Bidragen betalas i
efterskott för budgetår.

Ärenden om bidrag handläggs fr.o.m. den 1 juli 1993 av Skattemyn-
digheten i Kopparbergs län.

En ny form av bilstöd för handikappade som börjat tillämpas den 1
oktober 1988 medför att utbetalningarna på detta anslag minskar
successivt. Förbrukningen på anslaget budgetåret 1992/93 var visserligen
nästan dubbelt så stor som budgeterat belopp. Det hänger emellertid bl.a.
samman med att bidragsbelopp för budgetåret 1991/92 delvis har belastat
anslaget för budgetåret 1992/93. Regeringen finner därför inte skäl att nu
ändra tidigare gjorda antaganden om den framtida förbrukningen på
anslaget. För budgetåret 1994/95 beräknar regeringen kostnaderna för
bidrag enligt detta anslag till 2 000 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 000 000 kr,

I 2. Exportkreditbidrag

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 199 000

1 000

Från detta anslag bekostas exportkreditbidrag enligt lagen (1978:401) om
exportkreditstöd.

En förutsättning för att exportkreditstöd skall komma i fråga är bl. a.
att exportkreditavtalet ingåtts före utgången av år 1981. Ansökan om stöd
görs i första hand hos Exportkreditnämnden. Nämnden prövar om de

160

allmänna förutsättningarna för stöd föreligger. Stödet kan ges i form av 1993/94:100
antingen ett avdrag vid inkomsttaxeringen eller ett skattefritt bidrag. Bilaga 8
Bidrag ges bara om avdraget inte kan utnyttjas skattemässigt. Ansökan
om utbetalning av bidrag skall göras hos Riksskatteverket senast en
månad efter det att exportföretagets taxeringar för beskattningsåret har
vunnit laga kraft.

Någon tillförlitlig beräkning av kostnaderna för denna bidragsform kan
inte göras. Ett av skälen till detta är att yrkandena om bidrag är beroende
av taxeringsutfallet. Med hänsyn till osäkerheten om vilket medelsbehov
som kan bli aktuellt föreslår regeringen att anslaget förs upp med ett
formellt belopp på 1 000 kr också i statsbudgeten för budgetåret 1994/95.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Exportkreditbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 kr.

I 3. Kostnader för vissa nämnder m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

2 757 033

3 187 000

3 112 000

Från anslaget betalas kostnader — i regel arvoden till ledamöter och
ersättare m.m. — för Statstjänstenämnden (såvitt avser statsverket),
Statens tjänstebostadsnämnd, Statens trygghetsnämnd, Skiljenämnden i
vissa trygghetsfrågor, Skiljenämnden för arbetsmiljöfrågor, Statens
ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Statsförvaltningens
centrala förslagsnämnd, Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd (såvitt
avser statsverket), Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Nämnden
för vissa pensionsfrågor, Statens utlandslönenämnd, Ekonomiska rådet,
Statens krigsförsäkringsnämnd, Statens krigsskadenämnd och Prövnings-
nämnden för bankstödsfrågor. Från anslaget betalas även Sveriges bidrag
till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet.

Under innevarande budgetår har två nämnder upphört, nämligen Statens
chefslönenämnd och Nämnden för lokalanställda. Prövningsnämnden för
bankstödsfrågor har tillförts detta anslag. Regeringen föreslår att anslaget
förs upp med 3 112 000 kr.

161

Förslag till riksdagsbeslut

1993/94:100

Bilaga 8

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 3 112 000 kr.

I 4. Bokföringsnämnden

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

3 822 000

4 297 000

4 446 000

Bokföringsnämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god
redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning.

Nämnden består av en ordförande och tio andra ledamöter. Nämndens
kanslifunktion fullgörs av Finansinspektionen.

Bokföringsnämnden

Bokföringsnämndens (BFN) kanslifunktion fullgörs av Finansinspek-
tionen.

Det finns ett stort behov av normgivning på redovisningsområdet.
Särskilt under perioder med ekonomiska svårigheter för företagen är det
viktigt att dessa har en välordnad bokföring som underlag för beslut.

BFN har ett särskilt ansvar för att utveckla redovisningsstandarden hos
de små företagen. Nämnden har lagt ned betydande resurser på att
utarbeta en bokföringshandledning för nyblivna företagare. En första
upplaga trycktes i juni 1993.

I frågor avseende löpande bokföring, ADB och arkivering har nämnden
initierat projekt för att utarbeta rekommendationer avseende löpande
bokföring med ADB-hjälpmedel, elektroniskt överfört räkenskapsmate-
rial och telefax samt nya lagringsmedia. Som ett resultat av dessa projekt
har nämnden under våren 1993 publicerat ett uttalande om användning av
optiska lagringsmedier medan övriga projekt kommer att vara avslutade
tidigast under våren 1994. I anslutning till rekommendationerna på ADB-
området avser nämnden att utarbeta en broschyr med råd till små företag
som använder datorhjälpmedel vid bokföringen. Ett annat angeläget
område där det finns ett stort behov av vägledning är enskilda
näringsidkares löpande bokföring och bokslut, särskilt med inriktning på
gränsdragningen mellan företagarens näringsverksamhet och
privatekonomi. Liknande behov finns beträffande handelsbolagens
bokföring samt generellt för de mindre företagen. En annan fråga av
större format där det finns behov av rekommendationer är bokföring i
samband med olika samarbetsformer, exempelvis vid kommisionärsför-
hållanden.

BFN:s verksamhet som remissorgan kan inte planeras långsiktigt men
det kan förväntas att det behövs betydande insatser för denna verksamhet.

162

Den verksamhet som planeras kommer enligt nämndens bedömning att 1993/94:100
medföra ungefär samma personalbehov som för budgetåret 1993/94. Bilaga 8

Regeringens överväganden

En kommitté med uppgift att göra en översyn av redovisningslagstift-
ningen tillkallades under år 1991 (dir. 1991:71). Kommittén skall bl.a.
överväga vilka principer som bör gälla för sådan kompletterande norm-
givning som sker genom rekommendationer av olika expertorgan på
redovisningsområdet. Genom tilläggsdirektiv (dir. 1992:19) har kom-
mittén fått i uppdrag att också utreda frågan om Bokföringsnämndens
ställning. Den övergripande inriktningen av BFN:s verksamhet i avvaktan
på kommitténs ställningstagande bör vara oförändrad.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår riksdagen

att till Bokföringsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsan-
slag på 4 446 000 kr.

I 5. Stöd till idrotten

1992/93 Utgift 512 173 0001 Reservation 11 945

1993/94 Anslag 511 173 000

1994/95 Förslag 512 173 000

1 Varav 1 miljon kronor över Tilläggsbudget I (prop. 1992/93:105,
bet. 1992/93:KrU9 , rskr. 1992/93:193).

Anslaget används för bidrag till Sveriges riksidrottsförbund (RF) för den
verksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna
organisationer. Från anslaget lämnas också bidrag till vissa utanför RF
stående organisationer och till motionsverksamhet för studerande vid
kårortema. För anslagets användning gäller i huvudsak de av 1970 års
riksdag beslutade riktlinjerna för organisationsstöd till idrotten (prop.
1970:79, bet. 1970:SU122, rskr. 1970:291, prop. 1992/93:100 bil. 8,
bet. 1992/93:KrU14, rskr. 1992/93:254). Från anslaget lämnas vidare
bidrag till riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov samt
bidrag till mindre föreningsanläggningar för idrott och friluftsliv.
Därutöver lämnas bidrag till lokal ungdomsverksamhet på idrottens
område (prop. 1989/90:100 bil. 13, s. 80, bet. 1989/90:KrU15, rskr.
1989/90:161) och bidrag till RF som stöd för den forskning och
utveckling m.m. som bedrivs av förbundet.

163

12 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 8

Sveriges riksidrottsförbund (RF) m fl

Svensk idrottsrörelse engagerar ca 2 500 000 medlemmar i 22 000
idrottsföreningar och 18 000 korpklubbar. Framför allt är idrotten en
ungdomsrörelse. Bland högstadieungdom är cirka 60 % av pojkarna och
40 % av flickorna med i en eller flera idrottsföreningar. Tillsammans
bedrivs verksamhet som förutom det idrottsliga utvecklar hundratusentals
ungdomar i samarbete, ledarskap och demokratiska spelregler.

RF avser att prioritera arbetet med att stärka idrottens trovärdighet,
förbättra idrottens framtida finansiering och stärka idrottens
internationella agerande.

Trovärdighet skall stärkas genom fortsatta satsningar på ökat jämställd-
hetsarbete och ungdomars inflytande i beslutande församlingar samt
insatser för en god etik såväl inom den idrottsliga- som den ekonomiska
verksamheten. RF pekar på att idrottsrörelsen aktivt bidrar till en god
friskvård.

Under punkten, den framtida finansieringen för idrotten, pekar RF på
att de genomfört undersökningar som visar på att ett försämrat stöd till
idrotten från det allmänna försvårar föreningarnas möjligheter att bedriva
idrottsverksamhet. Detta förhållande har till en del motverkats genom en
förbättring på lotterimarknaden genom BingoLotto. RF menar att
idrottsrörelsens intäkter från lotteri verksamhet måste förbättras samtidigt
som bidraget från staten till RF, liksom i stor utsträckning till de olika
specialidrottsförbunden (SF), ej försämras. Vid riksidrottsmötet (RIM) år
1993 beslutade idrottsrörelsen att bestämt ta avstånd från de förslag som
innebär att statens stöd till olika folkrörelser skulle reduceras i samma
takt som egna intäkter från exempelvis lotterier ökar. RIM påpekar det
viktiga i att det egna engagemanget för att skapa ekonomiska resurser
stimuleras - inte motverkas.

Idrottens viktigaste resurskälla är det ideella arbetet. RF pekar på att
samhället får tiofalt igen för varje satsad krona, genom det ideella arbete
som 100 OOO-tals idrottsledare utför i verksamhet för barn och ungdom.
Stödet till de lokala idrottsföreningarnas barn- och ungdomsverksamhet
är särskilt viktigt i dag då föreningslivet har det svårare än tidigare att
rekrytera ungdomar till idrotten.

Idrottsrörelsen har flera gemensamma uppgifter. Vid RIM år 1993
beslutades att tillsätta utredningar som inför nästa RIM år 1995 skall
utarbeta program på flera områden. Däribland kan nämnas en översyn av
dels idrottens organisation och dels idrottens bidragsformer och penning-
strömmar.

RF pekar vidare på vikten av att samla landets resurser för idrotts-
forskning och deltar i styrelsen för och bidrar till det av regeringen
inrättade Centrum för idrottsforskning. Under året har riksidrottsstyrelsen
anslagit 5 miljoner kronor för detta ändamål. Tillsammans med Sveriges
Olympiska Kommitté bedrivs projekt till stöd för svensk elitidrotts
utveckling inom ramen för Centrum för Prestationsutveckling.

Vikten av ett kraftfullt anti-dopningsarbete betonas. RF redovisar att
dess dopningskommission under förra verksamhetsåret tog 2 300 tester,

1993/94:100

Bilaga 8

164

ungefär lika fördelade mellan träning och tävling. Resultatet blev att 56
personer avstängdes för dopning. Då mängden dopningspreparat i landet
är mycket stort visar detta att den stora marknaden för dopningspreparat
finns utanför den organiserade idrottsrörelsen. Inrättandet av en dop-
ningsjour med stöd från Folkhälsoinstitutet har förbättrat möjligheterna
att angripa det ökade dopningsproblemet i samhället.

För de 63 specialidrottsförbunden inriktas den planerade verksamheten
främst på att stärka idrottens tävlingsverksamhet och friskvårdsarbete med
basen i det ideella ledarskapet. Friskvårdsarbetet genom bredd- och
motionsverksamhet har fått en allt mer framträdande roll i special-
idrottsförbundens verksamhet. Hela idrottsrörelsen är aktiv i kampen för
ett sunt levnadssätt mot droger, alkohol, tobak och narkotika som bryter
ned det vilket fysisk träning bygger upp. Samarbetet med Cancerfonden
för att organisera och genomföra "Riksmarschen" 1993 är ett exempel på
idrottsrörelsens intresse för friskvårdsarbete.

RF begär medel, att användas över en flerårsperiod, för att utveckla
riksanläggningen Bosön som den svenska idrottsrörelsens centralanlägg-
ning för träning, tävling, utbildning och utveckling.

Under en följd av år har verksamheten vid riksanläggningen Vålådalen
gett ett otillfredsställande resultat. Under året försattes Vålådalsstiftelsen
i konkurs. En av stiftarna, Svenska Turistföreningen, driver nu verksam-
heten vidare i egen regi. Riksidrottsförbundets engagemang i Vålådalen
är nu avslutat och anläggningen avförd som riksanläggning.

För uppförande, tillbyggnad eller upprustning av ett antal mindre
idrottsanläggningar som ägs av idrottsförening lämnas bidrag av RF.

RF:s anslagsframställan uppgår sammanlagt till 782 miljoner kronor
och innefattar nuvarande stödform från AB Tipstjänst. Framställan
omfattar i huvudsak tre utgiftsområden. RF begär 430 miljoner kronor
för stöd till gemensam verksamhet och idrottens organisationer, 100
miljoner kronor för stöd till utveckling av Bosön som den svenska
idrottsrörelsens centralanläggning samt 252 miljoner kronor för stöd till
lokala organisationer.

1993/94:100

Bilaga 8

Idrottens jämställdhetsarbete

Riksidrottsmötet 1989 antog ett program med konkreta mål för jämställd-
hetsarbetet som avses att uppnås fram till 1995. Dessa mål är:

* inom rådgivande och beslutande organ på alla nivåer skall kvinnor
och män vara representerade med minst 40 % år 1995

* valberedningar på alla nivåer vilka väljs från och med 1989 skall
bestå av lika antal kvinnor och män

* andelen kvinnliga och manliga tränare skall senast 1995 motsvara
könsfördelningen bland de aktiva inom respektive idrott

* andelen kvinnlig personal på högre befattning, typ konsulent,
generalsekreterare och liknande skall uppgå till minst 30 % år 1995

165

Under tiden sedan programmet antogs har kvinnorepresentationen i
specialidrottsförbundens styrelser ökat från 11 till 21 %. I de förbund där
speciella satsningar har gjorts med RF:s stöd har utvecklingen gått ännu
snabbare och i dessa SF är 27 % av styrelseledamöterna kvinnor.
Resultatet av en enkätundersökning visar på att 33 % av idrottens
föreningsledare är kvinnor.

RF har på uppdrag av regeringen redovisat att avseende budgetåret
1992/93 genomfördes inom idrottsföreningarna 7 235 948 bidragsberät-
tigade lokala ungdomsaktiviteter med 55 312 409 deltagartillfällen. Av
dessa utgjorde 40 % deltagartillfällen för flickor och 60 % för pojkar.
Denna fördelning motsvarar den könsmässiga fördelningen av medlem-
marna i aktuell ålder.

1 den rapport som antogs av RIM år 1993 framgår att RF avser att följa
upp det statliga lokala aktivitetsstödets fördelning mellan idrott som
utövas av flickor respektive pojkar för att därefter ge förslag till åtgärder.
Vidare kommer man att årligen sammanställa uppgifter utifrån jämställdh-
etsplanens delmål och att använda dessa uppgifter vid fördelningen av det
statliga bidraget till SF. I rapporten pekar man på att det fram till år 1995
är särskilt viktigt att fokusera insatser på områdena forskning, utbildning
och nätverk/idrottspolitiskt arbete.

Idrottens internationella agerande

Idrottens internationella agerande är ett område idrottsrörelsen anser även
fortsättningsvis bör prioriteras. I det nya Europa med sina öppna gränser
finns en mängd frågor där RF anser att man tillsammans med SF måste
införskaffa kompetens och ges resurser att förmedla denna nöd-vändiga
kunskap inom idrottsrörelsen. Grunden för arbetet är att verka för ett
samlat idrotts-Europa där idrotten utvecklas på sina egna villkor och på
demokratiska grunder. Svensk idrott vill utifrån en bred nordisk sam-
verkan tillsammans med olika europeiska idrottsorganisationer slå vakt
om den europeiska idrottens ställning.

Som ett led i målsättningen att stödja demokratiseringsprocessen vill
den svenska idrottsrörelsen fortsätta sitt arbete främst i Lettland och
övriga Baltikum men också i andra länder i Central- och Östeuropa.
Samarbete av denna typ bedrivs redan i dag av RF i Tanzania och
föreslås att utvecklas också i projekt till andra länder i Södra Afrika.

SF vill vidare utveckla idrottens internationella engagemang och verka
för en ökad representation i olika internationella organ, vilket även aktivt
kan bidra till att öka förutsättningarna att få stora internationella
idrottsarrangemang till Sverige.

Stöd till utanför RF stående organisationers idrottsverksamhet

1993/94:100

Bilaga 8

De sex utanförstående organisationerna; Friluftsfrämjandet, Sveriges
Sportfiske- och fiskevårdsförbund, Svenska Livräddningssällskapet-

166

Simfrämjandet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Båtunionen och 1993/94:100
Cykel främjandet, har tillsammans äskat drygt 22 miljoner kronor. Detta Bilaga 8
för bidrag till respektive organisations verksamhet och som stöd för
bidrag till lokal ungdomsverksamhet på idrottens område. Anslags-
framställan har inlämnats till RF som sammanställt och vidarebefordrat
dem utan prioritering till regeringen för ställningstagande.

RF har vidarebefordrat förslag från Sveriges Förenade Studentkårer
(SFS) som äskande av statligt stöd för studenternas motionsverksamhet
vid landets studentkårer vid universitet och högskolor. SFS pekar på att
de för sin del föredrar att anslaget beräknas som ett anslag per student.
För kommande budgetår uppgår detta äskande till 20 miljoner kronor.

Sammanfattning

Sammantaget uppgår idrottens samlade anslagsframställan till ett belopp
om drygt 824 miljoner kronor. Detta innebär ett ökat anslag, inberäknat
stödet från AB Tipstjänst, med drygt 258 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Inledning

Idrottsrörelsen är vårt lands största ideella folkrörelse och aktiverar fler
ungdomar än någon annan föreningsverksamhet. Idrottsrörelsens förmåga
att engagera medborgare i idrottsaktiviteter, social verksamhet och i
demokratiska beslutsprocesser spelar en viktig roll i utvecklingen av det
svenska samhället. Idrottsrörelsens frihet och oberoende utgör en
väsentlig del för dess funktion som en ideell och demokratisk folkrörelse
vilken i sin verksamhet bidrar till att engagera befolkningen i aktiviteter
som bidrar till en god friskvård och stimulerande fritidsverksamhet. De
centrala organisationerna byggd på medlemmarnas frivilliga medlemskap
spelar en viktig roll för att utveckla detta. Regeringens förslag till bidrag
under detta anslag skall ses som ett stöd till denna verksamhet.

För att stärka idrottsrörelsens frihet och oberoende är det viktigt att
stärka dess möjligheter till egenfinansiering. De ideella organisationernas
andel av spelmarknaden har under flera år sjunkit, även om ett positivt
trendbrott har inträffat på senare tid. Nettointäkterna efter olika skatter
och kostnader har inte utvecklats på ett önskvärt sätt. Lotteriutredningens
slutbetänkande Vinna eller Försvinna (SOU 1992:130), dess delrapport
Kasino-spelverksamhet i folkrörelsernas tjänst (SOU 1992:33) och
rapporten Regelverk för Kasinospel av internationellt slag i Sverige
(Ds 1992:118) har samtliga remissbehandlats och regeringen avser att i
vår återkomma till riksdagen i en särskild lotteriproposition med förslag
som förbättrar de ideella organisationernas möjlighet till ökad egenfinan-
siering genom lotterier. I det sammanhanget kommer också förslag om
AB Tipstjänst och dess stöd till idrotten att särskilt redovisas.

167

Regeringen har strävat efter att ompröva skatter och avgifter, vilka 1993/94:100
försvårar idrottsrörelsens verksamhet, som en väg att stärka Bilaga 8
idrottsrörelsen och dess ekonomi. Slopandet av mervärdesskatt på tillhan-
dahållande av idrottsanläggningar och förändringen i kommunalskatte-
lagen för att höja gränsen för skattepliktig tävlingsvinst är exempel på
genomförda reformer vilka innebär förbättringar för idrottsrörelsen. På
detta sätt åtnjuter idrottsföreningar vissa lättnader i skattehänseende.
Samma effekt har även sänkt mervärdesskatt på hotelltjänster och
personresor inneburit. Den sänkning till 12 % som genomfördes den
1 juli innebär att idrottens kostnader, utifrån idrottsrörelsens egna
antaganden, kan beräknas minska med ca 80 miljoner kronor per år.

Det finns alltjämt skatter och avgifter som upplevs som byråkratiska,
krångliga och minskar utbytet av aktiviteter syftande till att stärka
idrottsrörelsens ekonomi, ett exempel är spelskatten på Bingo.

Anslagets fördelning

Den roll som RF har i fördelningen av statens stöd till idrotten förutsätter
att nödvändiga prioriteringar redovisas. RF har i årets anslagsframställan
fast större uppmärksamhet än tidigare på denna uppgift.

RF har i anslagsframställan pekat på sina ambitioner. Däribland stödet
till det lokala föreningslivets ungdomsaktiviteter och till special-
idrottsförbunden och distriktsidrottsförbunden. Vidare pekar man på
stödet till studieverksamheten i idrottens eget studieförbund - SISU och
RF:s ambitioner vad gäller idrottens internationella agerande. Regeringen
noterar med tillfredsställelse idrottens ambitioner inom dessa områden.

Idrotten har stor betydelse i rehabiliteringen av handikappade liksom
vid integrering av handikappade i de ickehandikappades värld. Arbetet
med att integrera invandrare sker naturligt inom idrotten och tjänar som
förebild i det svenska samhället. Regeringen vill betona vikten av att
ungdomar rekryteras till idrottens beslutande församlingar. Idrottens
utveckling och möjlighet att rekrytera ledare bygger på att idrotten ger
utrymme i olika positioner för ledare som är representativa för sina
medlemmar.

RF har redovisat såväl uppnådda resultat som fortsatta insatser vad
gäller arbetet för en jämställd idrott. Regeringen anser att detta arbete är
av särskild vikt. Insatserna bör vara av sådan omfattning att idrottens
egna mål i det gällande Jämställdhetsprogrammet som skall utvärderas vid
RIM år 1995 kan uppnås.

Regeringen noterar att RF har minskat sina administrationskostnader
och att RIM nu beslutat att gå vidare med att se över idrottsrörelsens
organisation i syfte att frigöra nya resurser genom lägre kostnader och
högre effektivitet.

Elitidrotten är en liten men betydelsefull del av det totala idrottsut-
budet. Den bidrar i betydande omfattning till medborgarnas positiva
upplevelser och känsla av samhörighet på olika nivåer. Genom medias
bevakning når elitidrotten också ut till alla människor. Idrottens etiska

168

hållning och avståndstagande från dopning och det idrottsanknutna våldet 1993/94:100
är viktig inte minst då elitidrottare utgör förebilder för många barn och Bilaga 8
ungdomar. Det är en fråga för RF och dess specialidrottsförbund att med
stöd av anslaget och i samarbete med Sveriges Olympiska Kommitté sörja
för att erforderligt stöd till elitidrotten ges. RF bör vid fördelningen av
anslaget prioritera specialidrottsförbundens verksamhet.

Det är av stort värde att de lokala föreningarna ges möjlighet att
uppföra anläggningar av olika slag. För att stimulera till och möjliggöra
detta finns under detta anslag stödet till s.k. mindre anläggningar. Det
bör ankomma på RF att fördela medlen på ett för idrotten lämpligt sätt.

Forsknings- och utvecklingsarbetet är av stor betydelse för att idrotten
skall kunna fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt. Det gäller såväl från
folkhälsosynpunkt som från rent idrottslig synpunkt. Regeringen ser
förstärkta insatser på idrottsutbildningens område och en mera långsiktig
kunskapsuppbyggnad inom idrottsforskningen som betydelsefulla förut-
sättningar för utvecklingen av svensk idrott. RF:s beslut att av årets
anslag fördela 5 miljoner kronor till verksamheten inom Centrum för
idrottsforskning finner regeringen vara en angelägen prioritering även
framgent.

Lagen mot dopning är nu i kraft. Idrottsrörelsen gör stora ansträng-
ningar för att motverka användningen av dopningsmedel och andra droger
inom idrotten. Dopningen är i dag främst ett problem utanför den
organiserade idrottsrörelsen. Idrottsrörelsens kunskaper och erfarenheter
utgör en viktig del i arbetet med att bekämpa den ökade spridningen av
dopningsmedel. Regeringen delar RF:s strävan att även fortsättningsvis
prioritera idrottens arbete på detta område.

RF äskar medel för att kunna utveckla riksanläggningen Bosön till en
komplett anläggning för svensk och internationell idrott. Regeringen är
positiv till RF:s planer för Bosön men finner att det över detta anslag i
första hand ankommer på RF att inom den ram som ges prioritera att
förverkliga denna vision. Med bakgrund i den till regeringen redovisade
utvecklingen avseende riksanläggningen Vålådalen instämmer regeringen
i förslaget att nu avföra anläggningen Vålådalen som riksanläggning.

Regeringen har beräknat ett oförändrat anslag för de sex utanförstående
organisationerna samt till studentkårernas motionsverksamhet för
studenter vid universitet och högskolor.

Det finns för närvarande angelägna insatser som bör göras på främst
internationell nivå på idrottens område utöver det som faller inom
idrottsorganisationemas ram att fatta beslut om. Med bakgrund i detta har
regeringen beräknat 1 000 000 kronor till stöd för intemationaliseringsar-
bete m.m. Dessa medel bör disponeras av regeringen.

Sammanfattningsvis föreslås anslaget uppgå till totalt ca 512 mkr.

Övriga huvudtitlar

Regeringen vill slutligen ge en samlad redovisning av hela det statliga
stödet till idrotten. Sammanlagt kan de statliga anslagen till idrotten

169

beräknas uppgå till väsentligt mer än 1 000 miljoner kronor. Utöver det 1993/94:100
stöd som redovisas under detta anslag har idrotten erhållit medel under Bilaga 8
följande huvudtitlar.

Under tredje huvudtiteln har anvisats medel för idrottsrörelsens
internationella deltagande, t.ex. i samarbetet inom idrottens område i
Norden och i Europarådet samt för vissa biståndsinriktade insatser och
demokratiutvecklande verksamhet i främst Lettland.

Under fjärde huvudtiteln har anvisats medel för de idrottsplutoner som
finns upprättade vid förband i olika delar av landet. Här ingår vämplikts-
kostnader för den del av utbildningstiden som ägnas åt idrottsverksamhet.
Därtill kommer bidrag till Sveriges Militäridrotts- och Mångkamps-
förbund och Svenska Sportskytteförbundet samt medel till Försvarets
civila idrottsförbund och Svenska Pistolskytteförbundet.

Under femte huvudtiteln har utgått vissa projektmedel för idrot-
tsrörelsens deltagande i samhällsarbetet mot droger och missbruk.

Under åttonde huvudtiteln har anvisats medel för professurer med
anknytning till idrott samt för forskning och verksamheten vid Centrum
för idrottsforskning och Idrottshögskolan i Stockholm m.m. Inom ramen
för statens stöd till folkbildningsrådet har idrottens studieförbund SISU,
folkhögskolorna i Lillsved och Bosön samt Hästsportens folkhögskola i
Kolbäck erhållit medel.

Av medel som anvisats under tionde huvudtiteln till lönebidrag för
arbetshandikappade ingår bidrag till lönebidragsanställda som huvudsak-
ligen är verksamma i idrottsföreningar. Statens bidrag har beräknats till
mer än 800 miljoner kronor för detta ändamål. I nuvarande
arbetsmarknadsläge anslås ytterligare medel för andra former av
sysselsättningsfrämjande åtgärder där idrottsföreningar deltar.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis föreslås anslaget Stöd till idrotten uppgå till ca
512 miljoner kr. Det bör ankomma på regeringen att efter förslag från
RF besluta om närmare fördelning av anslaget. Till detta kommer att
regeringen i vår återkommer till riksdagen med förslag till formerna för
stöd till idrotten från AB Tipstjänst.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till idrotten förbudgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 512 173 000 kronor.

170

I 6. Höjning av grundkapitalet i Nordiska
investeringsbanken

1993/94:100

Bilaga 8

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

27 355 754

31 000 000

41 868 000

Riksdagen godkände i enlighet med regeringens förslag, genom beslut
den 9 april 1992 (prop. 1991/92:100 bil. 8, bet. 1991/1992:FiU12, rskr.
1991/92:198) att svenska staten åtar sig betalningsansvaret för Sveriges
andel, uppgående till 300 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR) av en
mellan medlemsländerna överenskommen höjning av Nordiska
investeringsbankens grundkapital (en SDR motsvarade 11,70 svenska
kronor den 3 december 1993). Beslutet innebär att 11,25 miljoner SDR
skall ställas till bankens förfogande inom överenskomna tidsfrister.
Riksdagen beslöt samtidigt att anvisa ett förslagsanslag på 31 miljoner kr
avseende 1993 års inbetalning. Vidare beslöt riksdagen den 28 april 1993
(prop 1992/93:100 bil. 8, bet. 1992/93:FiU21, rskr. 1992/93:303), att
anvisa ett förslagsanslag på 31 miljoner kr för 1994 års inbetalning.

Medlemsländernas överenskommelse om höjning av Nordiska
investeringsbankens grundkapital innebär att medlemsländerna förutom
inbetalningarna 1993 och 1994 även skall göra en tredje inbetalning
1995.

Enligt beslut av Nordiska ministerrådet (samarbetsministrama) den 14
maj 1992 övergick Nordiska investeringsbanken den 1 mars 1993 till
ECU som räkenskapsvaluta. Inbetalningarna från medlemsländerna i
samband med grundkapitalförhöjningen skall enligt beslutet ske i ECU.
1995 års inbetalning uppgår till 4 423 474 ECU (en ECU motsvarade
9,45 svenska kronor den 3 december 1993).

Regeringens överväganden

Årets inbetalning är en konsekvens av riksdagens beslut den 9 april 1992.
Vi föreslår därför att svenska staten, i enlighet med medlemsländernas
överenskommelse om höjning av Nordiska investeringsbankens
grundkapital, ställer medel till förfogande genom ett förslagsanslag om
41 868 000 kr för att finansiera den svenska inbetalningen för år 1995.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Höjning av grundkapitalet i Nordiska investeringsbanken för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 41 868 000 kr.

13 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 100 Bilaga 8

171

I 7. Bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social
utjämning

1993/94:100

Bilaga 8

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

540 000 000

410 000 000

Inom ramen för EES-avtalet skall Sverige tillsammans med andra EFTA-
länder inrätta en fond för ekonomisk och social utjämning inom EES-
området (EFTA Financial Mechanism). Fonden skall under en femårs-
period användas för projektfinansiering i Portugal, Grekland och vissa
regioner i Spanien samt på Irland. Vid projektvalet skall prioritet ges åt
verksamhet inriktad på miljö, transporter och utbildning.

Sedan det stod klart att Schweiz inte skulle bli part i EES omförhand-
lades EES-avtalet varvid det överenskoms att de övriga EFTA-ländema
skulle bära cirka två tredjedelar av den framräknade schweiziska andelen
av kostnaderna. Ett tilläggsprotokoll till EES-avtalet med den innebörden
undertecknades den 17 mars 1993.

EFTA-ländema och den Europeiska investeringsbanken, som skall
administrera fonden, ingick ursprungligen ett samarbetsavtal den 30 juni

1992. Avtalet reviderades i form av ett tilläggsprotokoll den 18 juni

1993. Samarbetsavtalet träder i kraft den 1 januari 1994,i samband med
att EES-avtalet träder ikraft.

En särskild kommitté inom EFTA (EFTA Financial Mechanism
Committee) skall besluta om finansieringen i enskilda låneärenden,
utifrån förslag från den Europeiska investeringsbanken. EG-kommis-
sionen skall även höras i alla ärenden.

Fonden uppgår efter omförhandlingarna till 1 500 miljoner ecu för
utlåning på subventionerade villkor (2 procentenheters räntesubvention)
samt 500 miljoner ecu i direkta bidrag.

Beräkningar av EFTA-ländemas samlade inbetalningar till fonden
grundas på antaganden om räntesats, årlig utlåningsvolym och ut-
betalningstakt. De sammanlagda inbetalningarna under femårsperioden
har tidigare beräknats till ca 565 miljoner ecu. Det första årets in-
betalning skall enligt samarbetsavtalet uppgå till 110 miljoner ecu.

Fördelningen mellan EFTA-ländema fastställs årligen utifrån ländernas
relativa BNP-storlek. Enligt en preliminär fördelningsnyckel skall Sverige
bidra med knappt 37 % under 1994. Detta innebär ett budgetåtagande
under 1993/94 på ca 380 miljoner kr. I statsbudgeten för innevarande år
finns uppfört ett förslagsanslag på 540 miljoner kr, beräknat på ett
ikraftträdande av fonden per 1 juli 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 8 och
prop. 1992/93:225). För budgetåret 1994/95 bör en beredskap för ökade
utgifter föreligga varför en viss uppräkning av 1993/94 års beräknade
inbetalning är påkallad.

172

Föredragandens överväganden

Åtagandet följer av EES-avtalet. De svenska inbetalningarna till fonden
bestäms dels av storleken på det samlade årliga bidraget från EFTA-
ländema, dels av den relativa fördelningen mellan EFTA-ländema.
Dessutom påverkas de av kursen på kronan gentemot ecun. Jag föreslår
att ett förslagsanslag på 410 miljoner kr tas upp på budgeten för
budgetåret 1994/95 för att finansiera Sveriges andra inbetalning till
EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till EFTA.s fond för ekonomisk och social utjämning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 410 000 000 kr.

I 8. Samarbete avseende informationstjänster inom ramen
för EES-avtalet

1993/94 Anslag 7 500 000

1994/95 Förslag 11 000 000

Anslagets ändamål är att finansiera de bidrag till EU:s budget som skall
lämnas via EFTA under budgetåret 1994/95 för programsamarbete inom
området informationstjänster. Sverige och svenska intressenter ges häri-
genom möjligheter att delta i samarbete avseende säkerheten i informa-
tionssystem (INFOSEC), elektroniska informationstjänster (IMPACTII)
samt i ett informationsprogram för främjande av innovationer och tek-
nikspridning (SPRINT).

Förslag till riktlinjer och nytt gemenskapsprogram för att understödja
införandet av transeuropeiska data- och telekommunikationsnät för infor-
mationsutbyte mellan förvaltningarna inom EG- och EES-ländema (TNA
och IDA) behandlas för närvarande i ministerrådet. Ett ställningstagande
från svensk sida till ett antagande av riktlinjerna och till medverkan i pro-
grammet kommer att ske inom ramen för EES-samarbetet först när ett
rådsbeslut föreligger. För 1994/95 har under anslaget medel beräknats för
ett eventuellt svenskt deltagande.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Samarbete avseende informationstjänster inom ramen för EES-
avtalet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 11 000 000
kronor.

1993/94:100

Bilaga 8

173

Övriga frågor inom Finansdepartementets område

1993/94:100

Bilaga 8

1 Kommande ekonomiska regleringar år 1994 och år 1995
mellan staten och kommunsektorn

I 1992 års kompletteringsproposition föreslogs att en s.k. kommunal
finansieringsprincip fortsättningsvis bör tillämpas i förhållandet mellan
staten och kommunsektorn. Riksdagen har biträtt denna princip (bet.
1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345).

Finansieringsprincipen innebär att kommuner och landsting inte bör
åläggas nya uppgifter utan att samtidigt få möjlighet att finansiera dessa
med annat än höjda skatter. Om statsmakterna fattar beslut som gör att
den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare bör statsmakterna
på motsvarande sätt minska de statliga bidragen. På liknande sätt har
hänsyn också tagits till statliga åtgärder som inte direkt tar sikte på, men
som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn.

I det följande redovisas av riksdagen beslutade förändringar som bör
föranleda ekonomiska regleringar år 1994 och år 1995 mellan staten och
kommunsektorn. Förslag till sådana regleringar kommer att lämnas i
samband med 1994 års kompletteringsproposition.

Regleringen till följd av förstatligandet av bostadsbidrag fr.o.m. år
1994 innefattar en permanent återföring från kommunerna till staten
(prop. 1992/93:174, bet. 1992/93:BoU21, rskr. 1992/93:365). På grund
av ökade kostnader för bostadsbidragen under år 1993 bör en korrigering
av regleringen mellan staten och kommunerna göras.

Riksdagen har godkänt att den statliga delen av finansieringen av
gymnasiereformen inleds budgetåret 1993/94 (prop. 1991/92:100 bil. 9,
bet. 1991/92:UbU10, rskr. 1991/92:190). Riksdagsbeslutet innebar att
bidraget skall höjas under en treårsperiod.

Riksdagen har beslutat om valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230, bet.
UbU17, rskr. 1992/93:406). Det offentliga stödet till fristående gym-
nasieskolor, med utbildningar som kan anses motsvara gymnasieskolans
utbildning på nationella program eller specialutformade program, skall
lämnas av hemkommunen.

Riksdagen har fattat beslut (prop. 1993/94:4, bet. 1993/94:SoU10, rskr.
1993/94:58) om familjerådgivning. I dag är familjerådgivningen frivillig
och bedrivs till största delen i landstingens regi. Från den 1 januari 1995
skall kommunerna vara skyldiga att sörja för att de som önskar får
tillgång till familjerådgivning. Denna skyldighet förs in i socialtjänst-
lagen. Lagstiftningen innebär ökade kostnader för kommunerna och
minskade kostnader för landstingen.

Utöver dessa av riksdagen fattade beslut föreslår regeringen i denna
proposition ytterligare förändringar som kan föranleda ekonomiska
regleringar.

De ovan aviserade ekonomiska regleringarna mellan staten och
kommunsektorn avser verksamhetsförändringar. I det följande aviseras

174

av riksdagen beslutade förändringar som påverkar skatteunderlaget för
den kommunala sektorn åren 1994 och 1995.

Den fortsatta reformeringen av företagsbeskattningen fr.o.m. den 1
januari 1994 innebär bl.a. ändrade regler för beskattning av enskilda
näringsidkare (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, rskr.

1993/94:108). Dessa medför ett minskat skatteunderlag för den kommu-
nala sektorn.

Avdraget för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa i utlandet (prop.
1993/94:90, bet. 1993/93:SkU10, rskr. 1993/94:104) skall bli närmare
anpassat till vad som gäller för motsvarande avdrag vid inrikes för-
rättning. Förändringen träder i kraft den 1 januari 1994 och innebär en
sänkning av avdragen, vilket ökar kommunsektorns skatteunderlag.

En ny allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (prop.
1993/94:80, bet. 1993/94:Au6, rskr. 1993/94:101) avses att finansieras
bl.a. genom en egenavgift som skall vara avdragsgill vid taxeringen. Den
nya försäkringen träder i kraft fr.o.m. den 1 juli 1994 och innebär
sammantaget ett minskat kommunalt skatteunderlag.

Fr.o.m. inkomståret 1994 skall en sänkning av grundavdraget ske
(prop. 1992/93:50, bet. 1992:93:FiUl, rskr. 1992/93:134). Sänkningen
leder till en ökning av det kommunala skatteunderlaget och skulle redan
år 1994 ha reglerats genom att 4 142 miljoner kronor förts till staten från
kommunsektorn. I prop. 1992/93:150 föreslog regeringen att staten
tillfälligt skulle avstå från denna reglering för de kommuner och landsting
som år 1994 bibehåller eller sänker sin skattesats i jämförelse med år
1993. För år 1995 bör dock en ekonomisk reglering genomföras.

Riksdagen har tidigare beslutat (prop. 1992/93:123, bet. 1992/93:FiU2,
rskr. 1992/93:119) om vissa ekonomiska regleringar år 1993 mellan
staten och kommunsektorn. Ändringar i skattesystemet, sjukförsäkringen
och pensionssystemet medför att den ekonomiska regleringen mellan
staten och de kyrkliga kommunerna bör ökas år 1995. Detta beror på den
tvååriga eftersläpningen i utbetalningssystemet av skattemedel för de
kyrkliga kommunerna.

2 Utbetalning av skattemedel till kyrkliga
kommuner

1993/94:100

Bilaga 8

Regeringens förslag: Vid utbetalning av skattemedel till kyrkliga
kommuner skall fr.o.m. år 1995 förskottet minskas motsvarande det
belopp som avser lindring i skattskyldigheten för dem som inte
tillhör Svenska kyrkan.

Skälen för regeringens förslag: Den som inte är medlem i Svenska
kyrkan betalar endast den del av församlingsskatten som är avsedd att
täcka kostnaderna för kyrkans begravningsverksamhet. Denna andel utgör
25 % av den kyrkliga utdebiteringen.

175

Enligt nuvarande regler för utbetalning av skattemedel till kyrkliga 1993/94:100

kommuner erhåller dock de kyrkliga kommunerna ett förskott av Bilaga 8
skattemedel, som beräknas utan att skattemedlen minskas med hänsyn till
dem som inte är medlemmar. Minskningen görs i stället i slutavräkningen
två år senare. Andelen skatteunderlag som avser icke medlemmar
utgjorde vid den senaste taxeringen ca 12 % av det totala skatteunder-
laget. Andelen har ökat genom åren.

Regeringens förslag innebär att minskningen av skattemedel avseende
icke medlemmar fr.o.m. år 1995 görs redan i förskottet. För de kyrkliga
kommunerna medför detta övergångseffekter på så sätt att under åren
1995 och 1996 görs vid utbetalningen av skattemedel avdrag dels i
förskottet i enlighet med det nu framlagda förslaget, dels i slutavräknin-
gen avseende inkomståren 1993 och 1994 enligt nu gällande lagstiftning.
Det uppstår således en dubbeleffekt under två övergångsår. För vardera
året beräknas skattemedlen av detta skäl minska med ca 700-800 miljoner
kronor.

De kyrkliga kommunerna hade vid 1992 års bokslut ett sammanlagt
rörelsekapital på över 5 miljarder kronor. Rörelsekapitalet kan förväntas
öka ytterligare under åren 1993 och 1994, bl.a. på grund av att skatte-
sänkningar med anledning av överföringen av folkbokföringen till
skattemyndigheterna endast har gjorts i begränsad utsträckning. Mot
denna bakgrund gör regeringen bedömningen att ändringen av utbetal-
ningsreglema kan genomföras utan att skatteuttaget ökar. Regeringen är
medveten om att de ekonomiska förutsättningarna och andelen icke
medlemmar varierar mellan de kyrkliga kommunerna, men eventuella
problem i anledning av ändringen bör kunna klaras utan alltför be-
svärande konsekvenser.

Vid överläggningar med Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund har framförts önskemål om att
även de kyrkliga kommunerna skall omfattas av det nya utbetalnings-
system för skattemedel som gäller för kommuner och landsting fr.o.m.
år 1993. Regeringen tar inte nu upp denna fråga eftersom konsekvenserna
av en sådan ändring, bl.a. vad avser det kyrkliga utjämningssystemet, nu
inte kan överblickas. Frågan kräver således ytterligare analys innan några
överväganden kan göras.

Upprättat lagförslag

Inom Finansdepartementet har upprättats förslag till lag om ändring i
lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.m. Lagförslaget finns i bilaga 8.1

Förslaget är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle
sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

176

Förslag till riksdagsbeslut

1993/94:100

Bilaga 8

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med
särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering
av skatt, m.m.

177

Förslag till

1993/94:100

Bilaga 8.1

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering
av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4a § lagen (1965:269) med särskilda bestäm-
melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4a §'

Församling är berättigad att under visst år av staten uppbära försam-
lingsskatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av
antalet skattekronor och skatteören i församlingen enligt skattemyndig-
hetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) vid det före-
gående årets (taxeringsåret) taxering, beräknat efter den skattesats som
har bestämts för året före taxeringsåret. Har skattskyldig enligt lagen
(1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som inte tillhör
Svenska kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten till församlingen,
skall belopp, som församlingen annars skulle ha varit berättigad att upp-
bära av staten, nedsättas i motsvarande mån.

Har enligt 19 kap. 7 § kyrkolagen (1992:300) någon annan skattesats
slutligt fastställts än den som har bestämts tidigare, skall till grund för
utbetalningen läggas den utdebitering som har bestämts i samband med

att budgeten fastställdes.

Församling är berättigad att
under ett visst år av staten såsom
förskott uppbära ett belopp som
motsvarar produkten av den skatte-
sats som har beslutats för året och
det antal skattekronor och skatte-
ören, som enligt skattemyndig-
hetens beslut enligt 4 kap. 2 §
taxeringslagen rörande det före-
gående årets taxering till kommu-
nal inkomstskatt har påförts de
skattskyldiga. Det nu nämnda
beloppet ingår i församlingens
fordran hos staten vid ingången av
året efter det år, då beslutet fatta-
des. Förskottet avräknas mot den
församlingsskatt, som församlingen
har rätt att uppbära av staten på
grundval av taxeringen under året
efter det, då förskottet enligt
bestämmelserna i nästföljande
stycke utanordnas.

Församling är berättigad att
under ett visst år av staten såsom
förskott uppbära ett belopp som
motsvarar produkten av den skatte-
sats som har beslutats för året och
det antal skattekronor och skatte-
ören, som enligt skattemyndig-
hetens beslut enligt 4 kap. 2 §
taxeringslagen rörande det före-
gående årets taxering till kommu-
nal inkomstskatt har påförts de
skattskyldiga. Förskottet skall
nedsättas i motsvarande mån som
skattskyldiga i församlingen åtnjutit
lindring i skattskyldigheten enligt
lagen om viss lindring i skattskyl-
digheten för den som inte tillhör
Svenska kyrkan. Det återstående
beloppet ingår i församlingens
fordran hos staten vid
ingången av året efter det år, då
beslutet fattades. Förskottet avräk-
nas mot den församlingsskatt, som

178

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

församlingen har rätt att uppbära
av staten på grundval av taxeringen
under året efter det, då förskottet
enligt bestämmelserna i nästfölj-
ande stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos
staten enligt denna paragraf skall skattemyndigheten under samma år
utanordna till församlingen med en tolftedel den 18 i varje kalender-
månad. Är församlingens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfällena
i månaderna januari och februari, skall vid dessa tillfällen utbetalas
samma belopp som har utbetalats i december månad det föregående året.
När särskilda skäl föranleder det får skattemyndigheten dock förordna att
utbetalning skall ske med annat belopp. Om något av de belopp som
utbetalades i månaderna januari och februari inte motsvarar en tolftedel
av församlingens fordran, skall den jämkning som föranleds härav ske i
fråga om det belopp, som utbetalas i mars månad.

Vad som har sagts om församling tillämpas på motsvarande sätt i fråga
om kyrklig samfällighet.

1993/94:100

Bilaga 8.1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Senaste lydelse 1992:341.

179

Register Sid.		Prop. 1993/94:100 Bilaga 8
1		Huvudsakligt innehåll
3	1	Effektivisering och utveckling av den offentliga förvaltningen
3	1.1	Utgångspunkter
4	1.2	Strukturförändringarna inom statsförvaltningen
4		1.2.1 Statsförvaltningens förändring under de senaste åren
6		1.2.2 Programmet för omställning och minskning av den statliga administrationen
8		1.2.3 Bedömningar av personalkonsekvenser vid strukturförändringar
10		1.2.4 Rapporter från avvecklare
11		1.2.5 Förnyelseprojekt på myndigheterna
12	1.3	Inriktning av det fortsatta arbetet
12		1.3.1 Åtgärder för en förbättrad uppföljning och styrning av organisationsförändringar
14		1.3.2 Effektivare ledningsformer för statliga myndigheter
15		1.3.3 Statlig personalpolitik och chefsförsörjning
17		1.3.4 Arbetsgivarverkets framtida ställning och styrning
18		1.3.5 Utveckling av arbetsrätten inom staten
19		1.3.6 Den statliga företagshälsovården
19		1.3.7 En öppen elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning
21		1.3.8 Effektivare statistikstyming
21		1.3.9 Offentlig upphandling i konkurrens
22		1.3.10 Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning
23	2	Departementens redovisningar av personalkonsekvenserna
33	3	Reglers kvalitet, språkvård och samhällsinformation
33	3.1	Regelreformering
35	3.2	Språkvård
35	3.3	Samhällsinformation
36	A	Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet
36	1	Riksskatteverket 356 296 000
36	2	Skattemyndigheterna 4 345 149 000
36	3	Kronofogdemyndigheterna 1 168 844 000
36	4	Förrättningskostnader m.m. 97 648 000 Summa 5 967 937 000

180

Prop. 1993/94:100

Bilaga 8

45 B Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

46	1	Statens lokalförsörjningsverk	34 048 000
47	2	Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m.	95 000 000
48	3	Statens fastighetsverk	1 000
52	4	Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar	50 000 000
53	5	Byggnadsstyrelsen; Avvecklingskostnader Summa	1 000 179 050 000
54	C	Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning Riksgäldskontoret:
63	1	Förvaltningskostnader	71 149 000
64	2	Kostnader för upplåning och låneförvaltning	586 030 000
66	3	Garantiverksamhet	1 000
68	4	In- och utlåningsverksamhet Summa	1 000 657 181 000
71	D	Vissa centrala myndigheter m.m.
71	1	Tullverket	1 223 406 000
74	2	Konj unkturinstitutet	28 017 000
77	3	Finansinspektionen	98 147 000
82	4	Riksrevisionsverket	173 743 000
85	5	U tveckl ingsarbete	32 570 000
86	6	Uppdrag till Statskontoret	58 308 000
87	7	Statskontoret; Uppdragsverksamhet Statistiska centralbyrån;	1 000
90	8	Statistik, register och prognoser	342 634 000
98	9	U ppdragsverksamhet	1 000
100	10	Nämnden för offentlig upphandling Summa	6 317 000 1 963 144 000
102	E	Statliga arbetsgivarfrågor
102	1	Statens arbetsgivarverk	1 000
106	2	Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter	3 830 000
106	3	Till regeringens disposition för omställningskostnader	21 300 000
107	4	Statens löne- och pensionsverk	1 000
111	5	Vissa avtalsstyrda anslag	132 501 000
113	6	Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m.	103 000 000

181

114	7	Tjänstepensioner för skolledare och lärare Summa	2 444 492 000 2 705 125 000	Prop. 1993/94:100 Bilaga 8
115	F	Bostadsväsendet
123	1	Boverket; Förvaltningskostnader	138 879 000
128	2	Boverket; Uppdragsverksamhet	1 000
128	3	Räntebidrag m.m.	25 600 000 000
132	4	Investeringsbidrag för bostadsbyggande	800 000 000
133	5	Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus	50 000 000
134	6	Vissa lån till bostadsbyggande Statens bostadskreditnämnd:	1 000 000
135	7	Förvaltningskostnader	13 198 000
137	8	Garantiverksamhet	1 000
138	9	Bonusränta för ungdomssparande	2 000 000
138	10	Statlig kreditgaranti för bostads- anskaffningslån	1 000
		Summa	26 605 080 000
140	G	Bankstödsnämnden och åtgärder för att stärka
		det finansiella systemet
151	1	Bankstödsnämnden	14 031 000
153	2	Åtgärder för att stärka det finansiella systemet	1 000
		Summa	14 032 000
155	H	Bidrag och ersättningar till kommunerna
157	1	Statligt utjämningsbidrag till kommuner	37 954 000 000
158	2	Skatteutjämningsbidrag till landsting	7 574 000 000
		Summa	45 528 000 000

182

160	I	Övriga ändamål	Prop. 1993/94:100 Bilaga 8
160	1	Bidrag till vissa handikappade
		ägare av motorfordon	2 000 000
160	2	Exportkreditbidrag	1 000
161	3	Kostnader för vissa nämnder m.m.	3 112 000
162	4	Bokföringsnämnden	4 446 000
163	5	Stöd till idrotten	512 173 000
171	6	Höjning av grundkapitalet i
		Nordiska investeringsbanken	41 868 000
172	7	Bidrag till EFTA:s fond för
		ekonomisk och social utjämning	410 000 000
173	8	Samarbete avseende informationstjänster
		inom ramen för EES-avtalet	11 000 000
		Summa	984 600 000
		Totalt för Finansdepartementet	84 604 149 000

174 Övriga frågor inom Finansdepartementets

område

174 1 Kommande ekonomiska regleringar år 1994

och år 1995 mellan staten och kommunsektorn

175 2 Utbetalning av skattemedel till kyrkliga kommuner

178 Bilaga 8.1 Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets ut-
debitering av skatt, m.m.

183

gotab 45522, Stockholm 1993

Regeringens proposition

1993/94:100 Bilaga 9

Utbildningsdepartementet

(åttonde huvudtiteln)

Bilaga 9 till budgetpropositionen 1994

Utbildningsdepartementet

(åttonde huvudtiteln)

Prop.

1993/94:100

Bil. 9

1 Inledning

Villkoren för utbildningen och forskningen förändras just nu snabbare
än någon gång tidigare under detta århundrade. Det har flera orsaker.

Internationaliseringen, inte bara av kunskap, utan också av ekono-
mier, handel och information, är kanske den viktigaste faktorn i denna
förändring. Informationsteknologins utveckling underlättar dramatiskt
ett snabbt utbyte av kunskap över stora avstånd. Öppnandet av tidigare
slutna samhällen vitaliserar den internationella växelverkan ytterligare.

Internationell öppenhet och lättillgängliga informationskanaler ska-
par helt nya möjligheter. Samtidigt skärper de nya villkoren kraven på
alla samhällen som har ambitioner att ligga i frontlinjen. Sverige utgör
därvidlag inte något undantag.

I en tid när förändring är nyckelordet blir centraliserade utbildnings-
system av det slag Sverige tidigare haft, såväl när det gäller skola som
högre utbildning, omöjliga att bibehålla.

Denna insikt är utgångspunkten för den aktiva reformpolitik som
präglat de senaste årens utbildningspolitik. Unika kombinationer, flex-
ibilitet och förändringsförmåga måste ersätta övertro på central plane-
ring.

Sveriges förvandling från ett av Europas fattigaste jordbrukssamhällen
till ett ledande industrisamhälle åtföljdes och möjliggjordes av en bred
kompetenshöjning, ett högkvalitativt utbildningsväsende och forskning
som lade grunden till högteknologiska företag. Vi står i dag inför en
motsvarande utmaning.

Vår förmåga att möta denna och att vidmakthålla vår ställning som
välfärdsnation avgörs i hög grad av kompetensuppbyggnaden i dag.

Utbildningsdepartementet har därför initierat ett brett arbete i syfte
att ställa kompetensfrågorna i fokus. Ambitionen är att stimulera en dis-
kussion om vilken kompetens framtiden kräver och hur kompetensbe-
hoven tillgodoses. Detta arbete, som bedrivs under namnet Agenda 2000
- kunskap och kompetens för nästa århundrade, har engagerat en rad in-

stitutioner, akademier, organisationer, företag och fristående debattörer.
Resultaten av arbetet kommer att redovisas i etapper under 1994.

Ett syfte med att uppmärksamma just kompetensperspektivet är att
övervinna traditionella murar och vattentäta skott mellan de olika nivå-
erna och utbildningsanordnarna. I allt högre grad kommer de övergri-
pande kompetensfrågorna att bli viktigare än de som direkt kan hänfö-
ras till de olika utbildningsnivåerna. Därför har Utbildningsdeparte-
mentet under 1993 organiserats om för att kunna belysa och hantera
övergripande kompetensperspektiv. Forskningspolitiken i stort har sam-
tidigt fått en starkare ställning.

Tendenserna till närmare relationer mellan olika utbildningsnivåer
och anordnare förmärks i en närmare samverkan mellan förskola och
skola, en ökad samverkan mellan grundskola och gymnasieskola samt
en mer kursutformad gymnasieskola som skapar möjligheter till sam-
verkan med vuxenutbildning, yrkesliv och högre utbildning. Även den
starkare betoningen av universitetsutbildningens anknytning till forsk-
ning är ett uttryck för en växande samverkan.

En viktig fråga i detta sammanhang är gränssnittet mellan gymnasie-
skola och yrkesliv samt mellan gymnasial och högre utbildning med en
mer utpräglad yrkesförberedande inriktning, där det är viktigt att en
närmare samverkan kommer till stånd. Regeringen finner det angeläget
att framhålla att mottagaren - vare sig det är gymnasieskola, högre ut-
bildning eller yrkesliv - har ett ansvar inte bara för att informera och
vägleda, utan också för att ställa krav och därmed bidra till att höja kva-
liteten på avlämnande utbildningsform. De nya reglerna för intagning
till gymnasieskolan, som börjar gälla 1998, och för antagning till den
högre utbildningen är formulerade för att möjliggöra detta.

Det är också viktigt att skapa en bred samverkan mellan gymnasie-
skolan, den högre utbildningen och yrkeslivet i syfte att åstadkomma en
högkvalitativ, relevant och integrerad utbildning. Intressanta initiativ
inom det området har tagits bl.a. genom ett samarbete mellan högsko-
lan, gymnasieskolan och Volvo för att skapa ett motortekniskt centrum
i Skövde. Också andra mindre och medelstora högskolor söker på mot-
svarande sätt främja en profilerad industriell utbildning. Regeringen fäs-
ter stor vikt vid dessa initiativ.

I gränssnittet mellan gymnasieskolan och den högre utbildningen
finns ett antal utbildningsvägar som inte fullt går att hänföra till vare sig
gymnasieutbildningar eller högre utbildningar. Hit hör några av de s.k.
påbyggnadsutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen,
vissa kompletterande gymnasieskolor och eftergymnasiala utbildningar.

I flera fall rör det sig om renodlade yrkesutbildningar som har hög
kvalitet och stort existensberättigande men som får svårt att utvecklas
just genom att de i kurslängd, förkunskapskrav eller elevernas ålder och
sammansättning inte motsvarar den typiska gymnasieskolan eller den
högre utbildningen. På sikt är det viktigt att det skapas utrymme för en
mellannivå mellan den treåriga gymnasieskolan och den rena universi-

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

tetsutbildningen. Dessa frågor bereds nu inom Utbildningsdepartemen-
tet.

Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompe-
tens och självförtroende nog att i förändringar se möjligheter i stället
för hot. Kunskap blir därför speciellt viktig i en tid när förändringarna
är stora och genomgripande.

Det gäller den teknologiska utvecklingen, som i en allt snabbare takt
gör att kunskaper måste förnyas och revideras inom många områden.
Detta medför bl.a. att utbildningens funktion förändras från att vara en
ungdomens introduktion till yrkeslivet till att bli en livslång process,
där det traditionella utbildningsväsendet endast står för en del av det
livslånga lärandet.

För att en livslång kompetensutveckling skall kunna förverkligas
krävs förändringar ifråga om såväl institutioner som incitament. Utbild-
ningsinstitutionerna, men också utbildning i företagen, måste stå öppna
och organiseras på ett sådant sätt, att lärande också efter ungdomsåren
blir självklart. Incitamenten för lärande måste förstärkas för att insatser
inom utbildning och forskning skall löna sig.

Lärandet är alltid personligt. Men det är också en kultur. Skall Sveri-
ge kunna ta sig an den nya tidens utmaningar, måste just den kulturen
bli viktigare än allt annat.

En snabbt föränderlig arbetsmarknad där möjligheten att prognostice-
ra framtidens efterfrågan på olika yrkeskategorier blir alltmer illusorisk,
när många av morgondagens yrken och verksamhetsområden kanske
ännu inte ens finns i sinnevärlden, understryker behovet av flexibilitet
och förändringsförmåga. Alltfler kommer dessutom att byta arbete och
yrke och därmed att behöva förnya sin kompetens under sin aktiva yr-
kestid. Det kräver i ökad utsträckning kunskaper som har ett bestående
värde alldeles oavsett framtida yrke och sysselsättning. Samtidigt blir det
allt viktigare att lära sig att lära, för att möjliggöra den ständiga förnyel-
se och komplettering av kompetens som är det livslånga lärandets kän-
netecken.

I framtiden kommer alltfler såväl privat som i yrkeslivet att få kontakt
med andra nationer och språk. Många kommer dessutom att studera
och arbeta i andra länder. Detta kräver bättre språkkunskaper och att
ett internationellt perspektiv anläggs i all undervisning liksom i utbild-
ningssystemets organisation.

En särskild redogörelse för EES-avtalets och den europeiska integra-
tionens effekter på utbildningsväsendet finns i avsnitt 6 i denna inled-
ning. I det sammanhanget bör det också påpekas att det nordiska samar-
betet inom utbildnings- och forskningsområdet har intensifierats under
året, delvis som en följd av de nya förutsättningarna för europeiskt sam-
arbete. Från och med höstterminen 1994 öppnas den högre utbildning-
en i de nordiska länderna för studenter från hela Norden på lika vill-
kor. Detta är ett viktigt genombrott för insikten att de nordiska länder-
na är små och har mycket att vinna på samverkan och därför bör be-

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

trakta utbildningsväsendet och forskningen som en gemensam angelä-
genhet.

Vi vet med säkerhet att förändringar inom teknologi och arbetsmark-
nad kommer att inträffa samt att utvecklingen går mot ökad internatio-
nalisering. Dagens utbildningsväsende måste anpassa sig till detta. Det
innebär att kravet på kompetens växer för alla, vilket också återspeglas i
en allt längre genomsnittlig tid i utbildning.

Att förlänga tiden i utbildning är dock inte hela svaret på hur framti-
dens krav på kompetens skall mötas. Kvalitetsnivån måste också höjas.
Målet är att på varje nivå sätta kvalitet främst. Ambitionen att skapa Eu-
ropas bästa skola, som regeringen slog fast i 1991 års regeringsdeklara-
tion, är ett uttryck för regeringens beredskap att möta de stora krav som
utbildningsväsendet ställs inför. Den är också ett uttryck för uppfatt-
ningen att det svenska utbildningsväsendets prestationer i en allt högre
grad kommer att jämföras och mätas i förhållande till andra länders ut-
bildningsväsende.

I de senaste årens reformarbete har en viktig utgångspunkt varit att de
nya och högre kvalitetsambitionerna endast kan uppnås, om vi kan
åstadkomma större mångfald och variation inom utbildningsväsendet -
när det gäller utbildningsvägar, upplåtelseformer och pedagogiska meto-
der. Detta kan i sin tur endast uppnås, om de enskilda aktörerna - sko-
lor, universitet och högskolor - och ytterst de närmast berörda - lärare,
familjer, elever och studenter - får ett avgörande inflytande över utbild-
ningarna.

Erfarenheterna visar att monopol och andra enhetliga system blir in-
effektiva, tungrodda och svårstyrda samt att risken och kostnaden för
misstag i sådana system är hög. Ett minst lika viktigt skäl till avreglering
är att framtiden kräver just mångfalden av kombinationer och lösning-
ar, där förmågan till lyhördhet, kvalitetsmedvetande och snabb anpass-
ning är av avgörande betydelse. Ett utbildningsväsende vars uppgift är
att förbereda människor för den verkligheten måste präglas av samma
egenskaper.

Enligt denna reformstrategi har nu avgörande steg tagits. Möjligheter
till alternativ och fria val har införts eller utvidgats. Riktlinjer för läro-
planer har antagits och den högre utbildningens linjesystem har ersatts
med en flexiblare ordning. Friare skolor och högskolor berikar utbild-
ningen ytterligare och främjar kvaliteten. System för utvärdering och
kvalitetsgranskning har införts. Med dessa steg är reformarbetet inte av-
slutat, men en väsentlig förutsättning har skapats för ett modernt och
framtidsinriktat utbildningsväsende.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

2 Skolområdet och folkbildningen

Den övergripande målsättningen för de senaste årens skolreformer har
varit att flytta skolans kraftfält från relationen mellan statlig och kom-

munal skolförvaltning till relationen mellan skolans professionella och
hemmen.

Skälen till denna ambition är framför allt två.

För det första, om skolans kvalitet skall höjas, måste det skapas ut-
rymme och incitament för pedagogisk professionalism och lokalt ut-
vecklingsarbete. I den granskning av det svenska utbildningsväsendet
som OECD genomförde 1992 påpekades just bristen på lokalt utveck-
lingsarbete i skolorna. För att stimulera till ett sådant krävs förändring-
ar såväl i regelsystem och styrinstrument som i de enskilda skolornas
kultur. Detta förutsätter i sin tur att skolorna i större utsträckning blir
autonoma enheter med eget ansvar.

För det andra är ett ökat engagemang från föräldrar och elever i sko-
lan angeläget. Synen på skolan som en institution som tar över ansvaret
för barns och ungdomars utbildning och uppfostran är en farlig vrång-
bild. I stället måste skolan ses som ett stöd för familjer i deras ansvar för
att ge nästa generation en god grund att stå på. Ett sådant synsätt kräver
inte bara information till hemmen utan aktivt engagemang från föräld-
rar och elever i skolans arbete.

En flyttning av kraftfältet till dem som är närmast berörda av skolan
- eleverna och deras familjer samt skolans personal - förutsätter den
avreglering och decentralisering av skolan som genomförts under senare
år. Den kräver också organisatoriska förändringar, eftersom den natio-
nella styrningen av skolan övergår från detalj- och regelstyrning till
mål- och resultatstyrning.

Detta nya styrsystem är nu i princip infört. De två centrala myndighe-
terna Statens skolverk och Statens institut för handikappfrågor i skolan
(SIH) har byggt upp sina organisationer. Under året kom den första
samlade rapporten från Skolverkets uppföljningsverksamhet, Bilden av
skolan 1993. Rapporten utgör det samlade resultatet av Skolverkets till-
syns- och uppföljningssystem under perioden. I rapporten dras slutsat-
ser om såväl starka sidor som kvalitetsmässiga brister i skolan. Rappor-
tens påpekanden om brister i bl.a. skolans undervisning i naturveten-
skapliga ämnen (framför allt fysik), sexårsverksamheten och elevernas
inflytande över undervisningen har rönt stor uppmärksamhet. Dessa på-
pekanden är riktade till skolans alla intressenter - stat, kommun, skol-
ledare, lärare, föräldrar, elever och avnämare. Statsmaktens slutsatser
och överväganden till följd av de påpekanden som görs i Skolverkets
fördjupade anslagsframställan skall enligt riksdagens beslut läggas fram i
en Utvecklingsplan för skolan. Regeringen avser att förelägga riksdagen
denna under början av 1994.

En annan förutsättning för ett nytt kraftfält för skolan är rätten att
välja skola. Riksdagen fattade under 1992 och 1993 beslut om att ge fri-
stående skolor villkor likvärdiga med de kommunala skolornas. Sedan
denna reform genomfördes har antalet fristående skolor mer än för-
dubblats.

Från och med den 1 januari 1994 finns rätten att välja grundskola
även inom det kommunala skolväsendet eller i annan kommun inskri-

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

ven i skollagen. Enligt en undersökning presenterad av Skolverket an-
ser 9 föräldrar av 10 denna rätt vara viktig eller mycket viktig. Den sto-
ra vikt föräldrar tillmäter rätten att välja återspeglas visserligen inte i
antalet familjer som verkligen väljer en annan skola än den skola deras
barn annars skulle placerats i. Viktigt är däremot att det fria skolvalet
genom sin blotta existens stärker familjens röst och delaktighet i skolans
planering och arbete.

Det tredje steget i skapandet av ett nytt kraftfält är att ge skolans rek-
torer, lärare, övrig personal, föräldrar och elever ett större ansvar och
beslutsutrymme. Det är inte minst i detta avseende de nya läroplanerna
är en viktig milstolpe. Genom dem blir den nationella styrningen av
skolans innehåll tydligt inriktad på mål och resultat, så som dessa ut-
trycks i läroplaner och kursplaner. I gengäld blir friheten stor för ele-
ver, föräldrar och skola att fatta beslut om arbetsmetoder, tidsanvänd-
ning och resultatrapportering.

Efter riksdagens beslut pågår nu i Utbildningsdepartementet arbetet
med läroplanerna för de obligatoriska och de frivilliga skolformerna
och med kursplanerna för grundskolan. Regeringsbeslut om dessa kom-
mer att tas i början av 1994.

Genomförandet av en ny läroplan är på många sätt lika viktigt som
beslutet om den. Speciellt gäller detta de nya läroplanerna som i många
stycken innebär en kulturförändring i skolan, från regelstyrning till
målstyrning och från timplanestyrning till kursplanestyrning.

Regeringens strävan är att ägna införandet av de nya läroplanerna stor
uppmärksamhet. Under våren 1994 genomförs informationsinsatser rik-
tade till kommuner, skolledare, lärarutbildare, studievägledare och lära-
re. Regeringen ser det också som angeläget att bred information når ut
till elever och familjer.

De nya läroplanerna ställer krav på fortbildning av skolans lärare
och, framför allt, ledare. Internationell och svensk forskning pekar ock-
så på att kompetent skolledning är den enskilt viktigaste faktorn bakom
framgångsrika skolor. Skolledarnas kompetensutveckling såväl inom det
pedagogiska området som inom ledarskapsområdet måste därför tillmä-
tas stor betydelse.

I första hand är naturligtvis kompetensutveckling ett ansvar för skol-
ledarnas arbetsgivare - kommunerna och i förekommande fall lands-
tingen - men en så viktig fråga för skolans kvalitet kräver också att sta-
ten engagerar sig. Ett arbete med frågor kring lärares och ledares kom-
petensutveckling i skolan pågår nu i regeringskansliet. Särskilda medel
föreslås också i denna budgetproposition.

I det sammanhanget finns det anledning att nämna att skolans försörj-
ning med kompetenta lärare för gymnasiala yrkesutbildningar är ett
område där en särskild utredare har givits i uppdrag att lägga förslag.
Uppdraget skall vara slutfört under 1994.

Med de organisatoriska förändringarna, det nya styr- och uppfölj-
ningssystemet, valfrihetsreformerna, betygssystemet och de nya läropla-
nerna genomgår skolan nu den mest omfattande förändringen under

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

detta sekel. Likväl är detta i första hand bara en förutsättning och ett
ramverk för det lokala utvecklings- och förnyelsearbetet.

Statens uppgift blir i det sammanhanget inte att föreskriva färdiga lös-
ningar men väl att följa och initiera utvecklingen genom att sprida kän-
nedom om erfarenheter och goda exempel. Med detta syfte har statsrå-
det Ask tillkallat en arbetsgrupp om frågor kring kursutformning i
gymnasieskolan. Gruppen har under hösten 1993 utgivit en rapport och
skall redovisa sitt arbete under 1995.

Ett liknande syfte har tillsättandet av referensgruppen om föräldrars
inflytande över placering och utbildning i särskolan, arbetsgruppen för
finska språkets ställning i skolan samt arbetsgruppen om kvinnligt och
manligt i skolan. De två sistnämnda grupperna kommer att slutredovisa
sina resultat under 1994.

Vissa frågor kräver särskild belysning och analys. Dit hör frågorna
kring den obligatoriska skolans längd och därmed gränssnittet mellan
skolan och skolförberedande verksamhet samt mellan grundskola och
gymnasieskola. En särskild utredare gavs under 1993 i uppdrag att bely-
sa ekonomiska, organisatoriska, arbetsmarknadsmässiga och pedagogiska
konsekvenser av grundskolans längd och skolstartsåldern. En första re-
dovisning, framför allt inriktad på den demografiska utvecklingens in-
verkan på olika alternativ, presenterades under hösten 1993 och en slut-
rapport skall avges under 1994.

Till utbildningsformer med en stor outnyttjad utvecklingspotential
hör distansutbildningen. I betänkandet Kunskapens krona (SOU
1993:23) redovisas förslag för att åstadkomma en klarare ansvarsfördel-
ning och målstyrning även inom distansutbildningen. Efter remiss be-
reds dessa förslag inom Utbildningsdepartementet i syfte att förelägga
riksdagen förslag under våren 1994.

De kärva ekonomiska omständigheterna till trots, föreslår regeringen
i årets budgetproposition betydande förstärkningar för att förbättra skol-
situationen för elever med vissa funktionshinder. Satsningarna avser ut-
byggnad av konsulentorganisationen, utveckling och utökning av läro-
medelsproduktionen och en försöksverksamhet med utgivning av läro-
medel för bl.a. dyslektiker.

Till de viktigaste utmaningarna för skolan hör utvecklingen mot en
allt större rörlighet över nationsgränserna. Den utvecklingen gör att
språkutbildningen i skolan ställs i fokus i de nya läro- och kursplaner-
na.

Denna utveckling ställer också nya krav på invandrarundervisningen.
En kraftigt ökad flyktinginvandring under de senaste åren kräver en
översyn av utbildningsinsatserna för invandrare i syfte att förbättra de-
ras möjligheter att snabbt fungera som självständiga medborgare i Sveri-
ge. En proposition om vissa förändringar inom svenskundervisningen
för invandrare (sfi) kommer att föreläggas riksdagen under våren 1994.

Det gångna året har, till följd av arbetsmarknadsläget, inneburit en av
de största statliga satsningarna på folkbildningen någonsin. Samtidigt
går nu den första treårsperioden med det nya styr- och resurssystemet

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

för folkbildningen mot sitt slut. Det innebär, enligt riksdagens beslut,
att denna ordning och dess resultat skall utvärderas dels av Folkbild-
ningsrådet, dels av staten i en fristående utvärdering. Regeringen tillkal-
lade 1992 en särskild utredare för att närmare klargöra efter vilka prin-
ciper en sådan utvärdering borde göras. Förslaget, som lades och remiss-
behandlades under 1993, skall nu ligga till grund för regeringens beslut
om den statliga utvärderingen av folkbildningen.

3 Den högre utbildningen

Liksom skolan har villkoren för den högre utbildningen de senaste åren
förändrats i grunden. Från den 1 juli 1993 har varje universitet och
högskola det avgörande inflytandet över - och ansvaret för - den utbild-
ning universitetet eller högskolan erbjuder. En grundbult i frigörelsen
är varje universitets och högskolas beslutsrätt ifråga om tillträdeskrav.

Förändringen bort från det centraliserade högskolesystemet utgår från
tre väsentliga motiv.

Ett centralstyrt universitets- och högskolesystem är för det första en
motsägelse i sig. Universiteten måste vid sidan av sina uppgifter att er-
bjuda utbildning och sörja för forskning också kunna vara centra för
det kritiska tänkandet och samtalet. Med de snabba förändringar som
hör vår tid till får fritt tänkande och öppen debatt särskild betydelse.

Det andra motivet för att universitet och högskolor bäst kan lösa sina
uppgifter i ett friare förhållande till staten är just föränderligheten. Det
går helt enkelt inte att centralt planera utbildningars inriktning och
omfattning, eftersom själva framtiden inte låter sig planeras. Obalansen
när det gäller den yngre arbetskraftens kompetensinriktning mot offent-
lig sektor, där någon ökning av personalbehovet inte föreligger, är ett
tecken på centralplaneringens misslyckande.

Valet av högre utbildning är ett av de viktigaste besluten i många
unga människors liv. Att ge den enskilde ett större inflytande över detta
är det tredje motivet för den frigörelse av universitet och högskolor som
nu genomförs. Genom att göra universitetens och högskolornas resurser
beroende av detta val ökar lyhördheten för studenternas intressen och
krav.

Universitet och högskolor med eget ansvar för utbildningen skapar ett
nytt utrymme för verkligt studentinflytande. Mångfalden utbildningsal-
ternativ gör det möjligt för studenterna att hitta de kombinationer av
kunskaper som för var och en framstår som mest ändamålsenliga.

Det nya förhållandet mellan staten och de statliga högskolorna kom-
pletteras av den överföring i stiftelseform av Chalmers och Högskolan i
Jönköping som genomförs den 1 juli 1994. Stiftelseformen skapar en
konstruktiv spänning gentemot de statliga universiteten till gagn för
kvaliteten.

De helt fria högskolor, som kan få examinationsrätt enligt den ord-
ning som riksdagen beslutade om 1993, tjänar samma syfte.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Under 1993 har regeringen, på förslag av Universitetskanslern, beslu-
tat ge tre teologiska högskolor examinationsrätt på 80-poängsnivå. Ytter-
ligare fria högskolor prövas för närvarande av Kanslersämbetet.

1993 års universitets- och högskolereform utvärderas på flera sätt. En
särskild utredare har till uppgift att följa hur universitet och högskolor
utnyttjar friheten. Utredningsuppdraget skall redovisas under 1996.

Genom det resurstilldelningssystem som riksdagen fattat beslut om
1993 får studenternas val av lärosäte även ekonomisk betydelse. I resurs-
tilldelningssystemet finns också incitament som främjar universitetens
och högskolornas omsorg om studenternas tid och engagemang genom
en god grundutbildning.

Resursberedningen presenterade i november 1993 ett förslag till den
tredje direkt kvalitetsrelaterade delen av resurstilldelningssystemet. För-
slaget remissbehandlas för närvarande. Regeringen avser att lämna för-
slag till riksdagen i denna del i mars 1994.

Också Resursberedningen har i uppdrag att följa genomförandet av
den nya ordningen för den högre utbildningen. En första rapport kom-
mer att avlämnas till regeringen under våren 1994.

Studenterna och deras val är det nya universitets- och högskolesyste-
mets viktigaste kvalitetsgaranter. Kanslersämbetet har emellertid också
en nyckeluppgift. På regeringens uppdrag skall Universitetskanslern år-
ligen redovisa sina bedömningar av kvaliteten vid universiteten och
högskolorna. Särskild vikt skall fästas vid kvaliteten i ett internationellt
perspektiv. I det nya universitetssystemet kommer Kanslersämbetets ar-
bete med fortlöpande utvärdering av kvaliteten i den högre utbildning-
en att spela en väsentlig roll för att garantera en hög kvalitativ standard
på utbildningen.

För att ge flera möjlighet till högre utbildning på rimliga villkor mås-
te distansutbildningen byggas ut. Regeringen avser att stimulera en ut-
veckling av distansutbildningen genom att särskilt främja denna utbild-
ningsform vid universitet och högskolor som tar egna initiativ i den vä-
gen.

Vårdhögskolornas framtida relationer till landstingen respektive sta-
ten har utretts. Regeringens utgångspunkt vid bedömningen av dessa
frågor är att kvalitetsfrågorna är av avgörande betydelse. Ett förslag
kring principerna för vårdhögskolornas framtida relationer till staten
och landstingen kommer att framläggas för riksdagen i mars 1994.

Strukturförändringarna av den högre utbildningen förenas med en
betydande utbyggnad av universitetens och högskolornas utbildningska-
pacitet. Sedan höstterminen 1991 uppgår kapacitetsökningen till hela
30 procent.

Utbyggnaden av den högre utbildningen avser att säkerställa att Sveri-
ge så snabbt som möjligt får tillgång till en minst lika välutbildad ar-
betskraft som andra länder. Vid ingången till 1990-talet var Sveriges po-
sition i detta hänseende mycket utsatt. Regeringen avser att i en propo-
sition i mars 1994 ange riktlinjer för hur en fortsatt utbyggnad av högre

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

utbildning kan ske, och vilka krav en sådan utbyggnad ställer från bl.a.
kvalitativa utgångspunkter.

Frågan om studiefinansieringen har under 1993 beretts av Studie-
stödsberedningen. Beredningen fullföljs på basis av den diskussionspro-
memoria som beredningen avlämnat.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

4 Forskningen

Genom 1993 års forskningspolitiska beslut förstärktes Sveriges insatser
för att främja utvecklingen av avancerad kunskap. Att detta kunde ske,
trots de ekonomiska svårigheterna, är ett viktigt besked om regeringens
beslutsamhet att, parallellt med den ekonomiska saneringspolitiken, läg-
ga en stabil grund för framtida utveckling.

1993 års forskningspolitiska beslut underströk betydelsen av att Sveri-
ge satsar särskilt och koncentrerat på områden som har förutsättningar
att nå högsta internationella klass. 10 miljarder kronor ur de tidigare
löntagarfonderna skulle särskilt användas för detta syfte.

Stiftelserna för strategisk forskning inom naturvetenskap, teknik och
medicin respektive miljöstrategisk forskning är nu under uppbyggnad.
De inleder sin verksamhet i början av 1994.

Detsamma gäller för Riksbankens Jubileumsfond vad avser den kul-
turvetenskapliga forskningen. En särskild prioriteringsgrupp inom Jubi-
leumsfonden för den forskning som kommer att stödjas med tidigare
löntagarfondsmedel har inrättats för att understryka att donationen är
en finansieringskälla.

De nu nämnda satsningarna innebär genom sin organisatoriska ut-
formning och inriktning att en förstärkning sker av de resurser som
skall fördelas i konkurrens mellan forskare men utan att detta sker på
bekostnad av universitetens basorganisation - fakulteterna. Inte heller
forskningsråden, vars uppgift är att finansiera projekt inom grundforsk-
ningen, eller övriga offentliga forskningsfinansiärer, berörs härav.

Den förstärkning av forskningens resurser som nu sker minskar inte
behovet av förnyelse genom omprövning och omprioritering. För att
förbättra möjligheterna i detta avseende fullföljs nu principbeslutet i
den forskningspolitiska propositionen att överföra ansvaret för vissa sto-
ra forskningsanläggningar till Naturvetenskapliga forskningsrådet.

I syfte att stärka forskningens infrastruktur framläggs i denna proposi-
tion förslag om åtgärder rörande högpresterande datorsystem, samt den
vetenskapliga informationsförsörjningen.

I det forskningspolitiska beslutet våren 1993 underströks betydelsen
av att främja en bredare rekrytering till forskarutbildning.

Sammanlagt 130 miljoner kronor anslogs för att förbättra doktoran-
dernas studiefinansiering. Regeringen studerar för närvarande hur över-
gången från en kombination av doktorandtjänster och utbildningsbidrag
till enbart doktorandtjänster har utfallit. Vidare innebar det forsknings-
politiska beslutet att alla statliga forskningsfinansiärer uppfordrades att

medverka till finansiering av forskarutbildningen. Målet att fördubbla
antalet doktorsexamina mellan åren 1990 och 2000 ligger fast. Stöd till
finansiering skall enligt riksdagsbeslutet om forskning med medel från
de tidigare löntagarfonderna även ges av de två nyinrättade forsknings-
stiftelserna respektive av Riksbankens Jubileumsfond. Forskarskolor
kommer att få särskilt stöd.

Särskilt betydelsefullt är det att företagen får tillgång till - och kan in-
tresseras att engagera - flera forskarutbildade medarbetare. En sådan ut-
veckling underlättar också den kunskapsöverföring mellan universitet
och högskolor å ena sidan och företagen å den andra som i det forsk-
ningspolitiska beslutet angavs som särskilt betydelsefull.

Samma syfte har de teknikbrostiftelser som inrättades under 1993. De
kommer under 1994 att kompletteras med särskilda forskningsbolag.

Genom särskilda insatser främjas rekryteringen av flera kvinnor till
den högre utbildningen och forskningen. Utgångspunkten är det pro-
gram för ökad jämställdhet på detta område som på regeringens förslag
fastställdes av riksdagen 1993.

I 1993 års forskningspolitiska beslut förstärktes anslaget för forsk-
ningsstödjande åtgärder till de mindre och medelstora högskolorna.
Dessutom ingick ett erbjudande till dessa högskolor att förstärka sina
forskningsmiljöer dels genom att bilda nätverk med universitet och hög-
skolor med fast forskningsorganisation, dels genom att vidga forsknings-
samarbetet med den lokala industrin. Särskilda medel för sådana forsk-
ningsförstärkningar kommer att fördelas av regeringen under året. Det
är väsentligt att universitet och tekniska högskolor för egen del känner
ett ansvar för att främja nätverkssamarbetet med de mindre och medel-
stora högskolorna.

Genom EES-avtalet kommer Sverige att bli delaktigt i EG-samarbetet
inom utbildning. För forskningen innebär det att Sverige deltar på s.k.
programnivå och inte enbart - som tidigare - på s.k. projektnivå.

Fördjupningen av forskningssamarbetet ger svenska forskare stora
möjligheter till utvecklande relationer. Men det ställer också krav på
framförhållning och goda kontaktytor. Regeringen avser att ta initiativ
till en förstärkning av den svenska forskningsbevakningen av EG.

EG:s forskningsfinansiering har en stark inriktning mot industriell
tillämpning. Det har Sverige möjlighet att dra nytta av. Samtidigt är det
betydelsefullt att balansera den EG-finansierade forskningen med tek-
nisk forskning av mera grundläggande karaktär. Regeringen föreslår
mot denna bakgrund, och för att stärka den svenska teknikvetenskapliga
forskningen, att det teknikvetenskapliga forskningsrådet förstärks med
20 miljoner kronor.

Att stärka svenska universitets och högskolors relationer med de mest
framstående lärosätena i världen är av stor betydelse. Regeringen kom-
mer under våren 1994 att fördela särskilda resurser för detta ändamål. I
detta sammanhang kommer också vissa speciella etableringar vid fram-
stående utländska lärosäten att aktualiseras.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

5 Nya utbildningsinitiativ

Utbildning och forskning tillhör ett lands intellektuella infrastruktur,
utan vilken inget välstånd är möjligt. De utgör i hög grad även jordmå-
nen för den kulturella utvecklingen.

Utbildningsväsendet och forskningen är därmed också en av de mest
långsiktiga tillgångar ett land har. Tiden från det att en förändring i ut-
bildningsväsendet beslutas till dess att den slår igenom och resultaten av
denna förändring till sist kommer till användning för den enskilda
människan, kan ofta räknas i decennier snarare än i år. Detta konstate-
rande innebär att utbildningsväsendet inte primärt är ett redskap för att
lösa dagens problem. Däremot är det en av de viktigaste förutsättningar-
na för framtida välstånd.

Detta faktum gör att utbildningspolitiken har en annan roll och upp-
gift än arbetsmarknadspolitiken.

Insikten om denna skillnad är viktig, även om det inte motsäger att
utbildning för många har blivit den bästa lösningen under arbetslöshe-
ten. Det motsäger heller inte att utbildningssatsningar är kloka och rim-
liga även inom arbetsmarknadspolitiken.

När utbildningslösningar utformas för ett svårt arbetsmarknadsläge är
det dock av avgörande vikt att dessa får en utformning som ansluter till
utbildningsväsendets långsiktiga uppgift, men också ger en möjlighet att
introducera nya, moderna utbildningsformer.

Regeringen aktualiserar nu tre nya utbildningsformer som bedöms
kunna bidra till ökad kompetens på kort sikt i dagens arbetsmarknads-
läge men som också förväntas kunna ha långsiktig strukturell betydelse.

”Utbildningscheck”

Som ett led i kompetensutvecklingen av arbetslösa introduceras ett sy-
stem med ”utbildningscheck” inriktad på t.ex. språkutbildning. Förde-
len med denna inriktning är att risken för att utbildningsinsatsen är
missriktad minskas, genom att den begränsas till kompetensområden
som generellt sätt förbättrar förutsättningarna för den enskilde på ar-
betsmarknaden.

Detta system ger den enskilde möjlighet att lösa in sin ”check” hos ett
stort antal godkända utbildningsanordnare - det kan vara t.ex. studie-
förbund, utbildningsföretag, universitet och högskolor eller komvux.

”Utbildningschecken” kan genom sin utformning vidga utbudet av
utbildningsanordnare också vid sidan av det reguljära utbildningssyste-
met till gagn för mångfalden.

Trainee-utbildning

En trainee-utbildning introduceras i syfte att skapa en kombination av
arbetsplats- eller företagspraktik och kvalificerad teoretisk utbildning
på universitet, högskola, i komvux eller på andra håll. Utbildningen
vänder sig till arbetslösa som har genomgått gymnasieskola men skall
också ses som ett kommande mera stadigvarande inslag i utbildningssy-
stemet.

Trainee-utbildningen är en lärlingsutbildning men på eftergymnasial
nivå. Det bör vara en fråga om spetsutbildning som ökar kompetensen
inom något ämne som är relevant för den praktiska utbildningen på fö-
retaget. Inte minst för mindre och medelstora företag ger detta samtidigt
en möjlighet att rekrytera högkvalificerad arbetskraft som kan få en
möjlighet till kompetensutveckling i en omfattning som vanligtvis bara
är vanligt i stora organisationer. Det är därför som regeringen ser detta
som en utveckling av en kombination av praktik och teori på hög nivå
som har ett intresse även bortom de omedelbara arbetsmarknadspolitis-
ka motiven.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Sommaruniversitet

Svenska universitet och högskolor utnyttjas sämre än lärosäten i många
andra länder under sommarperioden. I ett läge när studenttillström-
ningen, bl.a. till följd av arbetsmarknadsläget, är extremt stor kan därför
lärosäten som erbjuder utbildning hela året - dvs. sommaruniversitet -
vara ett sätt att möta den stora tillströmningen utan att sänka kvalitets-
anspråken.

Förslaget innebär att universiteten och högskolorna skall kunna er-
bjuda kurser ur det reguljära utbudet under sommartid. Medel för ut-
bildningen bör ställas till förfogande för högre läroanstalter och de stu-
derande bör kunna få studiemedel för utbildningstiden.

Övriga insatser

Utöver dessa nya utbildningsinitiativ fortsätter en rad insatser som er-
bjuds detta budgetår också under nästa.

Under innevarande budgetår har medel anvisats för 40 000 platser i
gymnasieskolan, 33 000 platser i komvux och 10 000 i folkhögskolan.
Dessutom har folkbildningen fått 100 miljoner kronor av arbetsmark-
nadspolitiska skäl.

Förlängningen av pågående insatser bör också innebära att även de in-
nehållsmässiga prioriteringar som gjorts tidigare bör ligga fast - dvs.
svenska, främmande språk, naturvetenskap, teknik och det s.k. tredje
gymnasieåret för ungdomar som genomgått en tvåårig yrkeslinje.

Regeringen anser det vara angeläget att på detta sätt redan nu klargöra
för alla berörda utbildningsanordnare vilka insatser som blir aktuella
under budgetåret 1994/95. Den totala omfattningen på dessa utbildning-

ar, omräknat till helårsplatser, har regeringen beräknat till 77 000 plat-
ser. Vad gäller fördelningen av denna utbildningskapacitet på insatser
av olika slag gäller följande riktvärden för planeringen.

- 26 100 platser i gymnasieskolan

- 28 000 platser i komvux och med utbildningscheck

- 20 000 platser i sommaruniversitetet under fem till tio veckor

- 8 900 platser i folkhögskolan

- 1 500 platser utöver innevarande års 3 000 som basår eller distans-
utbildning i universitet och högskolor

- 3 000 platser - uppskattningsvis - inom folkbildningen

- 1 000 platser i trainee-utbildning.

Regeringen avser återkomma i kompletteringspropositionen med för-
slag till beslut i denna fråga.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

6 EES-avtalet, utbildning och forskning

EFTA-länderna och Europeiska gemenskaperna (EG) undertecknade i
maj 1992 ett avtal om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde -
EES. Efter Schweiz frånträde och omförhandlingar har EES-avtalet ju-
sterats och undertecknats den 17 mars 1993. Sedan nu alla berörda sta-
ter ratificerat avtalet, gäller det från den 1 januari 1994.

EES-avtalet innebär att ett antal nya steg kan tas i internationalise-
ringen av svensk utbildning. En av de grundläggande avsikterna med
EES är att medborgare i EES-länderna skall kunna röra sig fritt över
gränserna inom samarbetsområdet. På skolans område kan vi därmed se
fram mot en ökad rörlighet för personal och elever.

Vad EES-avtalet i stort betyder för svensk utbildning och forskning
kan sammanfattas så här.

Förändringar den 1 januari 1994

Den betydelse EES-avtalet får för kraven för anställning som lärare be-
handlades redan i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 9
s. 20-27). Där fastslogs att lärarutbildningarna inom den krets av länder
som EES-avtalet avser generellt får anses hålla sådan kvalitet, att de i
princip kan ligga till grund för verksamhet som lärare i vårt land. Skol-
lagen (1985:1100) har sedan efter riksdagens godkännande (bet.
1992/93:UbUll, rskr. 1992/93:274, SFS 1993:326) ändrats så att det för
anställning som lärare i princip skall krävas att den sökande har ge-
nomgått svensk eller därmed jämställd lärarutbildning i andra nordiska
länder, EFTA-länder eller EG-länder.

Värdering av utländska universitets- och högskoleutbildningar görs av
Verket för högskoleservice (VHS). I detta sammanhang vill regeringen
anmärka följande. I ljuset av de praktiska erfarenheterna av EES-avtalet
är det nödvändigt att förutsättningslöst överväga hur vi på utbildnings-
och forskningsområdet skall organisera den informationsverksamhet
och de kanaler för kontakter som är ett svenskt intresse i en europeisk

samverkan. Det kan då också finnas anledning att se på den uppgift som Prop. 1993/94:100

VHS för närvarande har att i vissa sammanhang bedöma utländska uni- Bil. 9

versitets- och högskoleutbildningar.

Svenska studenter deltar sedan budgetåret 1990/91 i EG:s program för
samverkan mellan högre utbildning och näringsliv, COMETT, och se-
dan budgetåret 1992/93 i EG:s utbytesprogram för studenter, lärare och
administratörer vid universitet och högskolor, ERASMUS. I och med
EES-avtalet kommer EFTA-länderna att få samma rättigheter och skyl-
digheter som EG-länderna. Detta innebär bl.a. säte och stämma i pro-
grammens kommittéer.

Den 1 januari 1994 börjar Sverige också som EFTA-land att delta i
EURYDICE och ARION. EURYDICE är EG:s nätverk för utbildnings-
information och dess informationsbas innehåller framför allt data om
utbildningssystem och utbildningspolitik inom EG. Av särskilt intresse
i EURYDICE:s verksamhet är den jämförande information som nätver-
ket börjat producera. Under 1993 etablerade EFTA-länderna ett tillfäl-
ligt nätverk för samarbete med EURYDICE. Inom ramen för detta sam-
arbete har varje EFTA-land framställt ett dokument som beskriver dess
utbildningsstruktur samt ett dokument om grund- och fortbildning för
lärare. Dessa dokument kommer att publiceras av EURYDICE under
första hälften av 1994. Inför Sveriges medverkan har en nationell dos-
sier börjat förberedas inom Utbildningsdepartementet.

ARION är ett program för information och erfarenhetsutbyte genom
studiebesök mellan utbildningsexperter på nationell, regional och lokal
nivå.

TEMPUS-programmet för samarbete med länderna i Östeuropa täcks
inte av EES-avtalet. EG-kommissionen har dock välkomnat EFTA-län-
dernas deltagande i detta nätverkssamarbete mellan högskolor och före-
tag respektive organisationer.

Det svenska deltagandet i EG:s forskningssamarbete sker för närva-
rande på projektnivå inom ramen för EG:s tredje ramprogram för
forskning och utveckling. Sverige deltar också som observatör i styr-
grupperna för de olika särprogrammen liksom också i Joint Research
Centers (JRC).

Det svenska deltagandet i dessa samarbetsprojekt finansieras för närva-
rande enbart genom bidrag från svenska forskningsfinansiärer.

EES-avtalet innebär att Sverige ansluts till det tredje ramprogrammet.
Därmed får svenska forskare och företag delta med samma rättigheter
som medlemsländerna i EG. Enligt EES-avtalet skall Sverige också bi-
dra till budgeten för JRC:s basverksamhet.

EES-avtalet innebär att Sverige erlägger en BNP-baserad andel av
EG:s forskningsbudget motsvarande ca 300 miljoner kronor under det
första året. Sverige får rätt att delta i prioriteringarna av projekt som
stöds med dessa medel. EES-avtalet ger Sverige full insyn i och inflytan-
de på utvecklingen av EG:s fjärde ramprogram för forskning och ut-
veckling.

2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

EES-avtalet ställer krav på en anpassning av svenska studiestödsbe-
stämmelser på så vis att en EES-medborgare i vissa fall bör kunna få
svenskt studiestöd på samma villkor som svenska medborgare. Till detta
återkommer regeringen under avsnitt E Studiestöd m.m.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Den 1 januari 1995

Från årsskiftet 1994/95 kommer EFTA-länderna att kunna delta i alla
då existerande och därutöver eventuellt beslutade EG-program på ut-
bildningsområdet. Det är här värt att uppmärksamma att under de se-
naste åren har EG genomfört en omfattande utvärdering av hela sin
programverksamhet inom utbildningsområdet. Vissa förändringar är att
vänta under det kommande året.

Vidare utveckling av samarbetet

Enligt EES-avtalet skall medlemsländerna precisera vilka EG-projekt
och aktiviteter inom utbildningsområdet som kan berikas och stärkas av
ett EFTA-deltagande. Vidare stadgas att, när EG-kommissionen plane-
rar för nya program, skall den informellt rådgöra med EFTA-experter
på samma sätt som den rådgör med EG:s egna experter. Under besluts-
processen i Rådet skall dessutom kontinuerlig information och konsul-
tation äga rum mellan EG och EFTA. EG:s och EFTA:s utbildningsex-
perter har också uttalat sig för att en arbetsgrupp skall bildas kring ut-
bildnings- och ungdomsfrågor.

A Skolväsendet

1 Utvecklingsplan för skolväsendet

De grundläggande styrdokumenten för skolväsendet är skollag, läropla-
ner och kursplaner. Dessutom skall i anslutning till den statliga budget-
processen och med prövning av verksamheten i treårsintervaller, under-
lag och riktlinjer för utvecklingen på skolområdet tas fram i en särskild
nationell utvecklingsplan för skolområdet. Utvecklingsplanen skall
framför allt vara statsmakternas policydokument för skolverksamheten
och skall i viktiga delar underställas riksdagen (prop. 1990/91:18, bet.
1990/91 :UbU4, rskr. 1990/91:76).

Regeringen har i inledningen till denna huvudtitel (avsnitt 2) redovi-
sat sin avsikt att lämna en sådan utvecklingsplan till riksdagen under
början av 1994.

Utgångspunkterna för planen kommer att vara riksdagens beslut med
anledning av propositionerna om en ny läroplan och ett nytt betygssy-
stem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska
särskolan samt om en ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymna-
sieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux (prop. 1992/93:220,
bet. 1993/94:UbUl, rskr. 1993/94:82 respektive prop. 1992/93:250, bet.
1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93) samt delar av Skolverkets och Statens
instituts för handikappfrågor i skolan fördjupade anslagsframställningar
för perioden 1994/95 - 1996/97.

Regeringen redovisar därför endast kortfattat de övergripande frågor-
na inom skolväsendet i denna proposition.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

2 Genomförande av läroplansreformerna

Riksdagen har i december 1993 fattat beslut med anledning av proposi-
tionerna En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sa-
meskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan respektive En
ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux,
gymnasiesärskolan och särvux. Besluten innebär dels en reformering av
hela det obligatoriska skolväsendet med nya läroplaner, nya tim- och
kursplaner och ett nytt betygssystem, dels en gemensam läroplan och ett
nytt betygssystem för de frivilliga skolformerna.

Tillämpliga delar av läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet
skall kunna gälla redan den 1 juli 1994, medan läroplanen i sin helhet,
kursplanerna, timplanerna och betygssystemet träder i kraft läsåret
1995/96 för årskurserna 1-7 i grundskolan, särskolan och specialskolan
och i hela sameskolan. Nuvarande läroplan (Lgr 80) kommer således att
tillämpas för eleverna i årskurserna 8 och 9 läsåret 1995/96 och för ele-
verna i årskurs 9 även läsåret 1996/97. Det innebär att reformen är helt
genomförd i grundskolan och den obligatoriska särskolan läsåret
1997/98 och i specialskolan läsåret 1998/99.

För de frivilliga skolformerna kommer den nya läroplanen att gälla
fr.o.m. den 1 juli 1994 medan det nya betygssystemet skall tillämpas en-
bart för de reformerade frivilliga utbildningarna. För elever som går på
linjer och specialkurser i gymnasieskolan tillämpas det gamla betygssy-
stemet.

Införandet av nya läroplaner, tim- och kursplaner och nya betygssy-
stem ställer stora krav på särskilda insatser för information och fortbild-
ning.

Ansvaret för att genomföra reformerna åvilar kommuner och andra
skolhuvudmän, men Statens skolverk har en viktig uppgift när det gäl-
ler att stödja genomförandet och både följa upp och utvärdera detta. I
Skolverkets uppgifter ingår att fortsätta utvecklingen av kursplaner, ut-
veckla, utpröva och fastställa betygskriterier, utarbeta referensmaterial,
stödja införandet av nya måldokument och betygssystem samt utveckla
nya nationella prov. Skolverket behöver också utveckla tillsynsinstru-
ment utifrån de nya måldokumenten för skolan.

I Utbildningsdepartementets och Skolverkets gemensamma planering
för hur stödet till genomförandet av reformerna skall utformas ingår en
rad olika informationsåtgärder och fortbildningsinsatser, bl.a. informa-
tion om de nya läroplanerna till samtliga lärare samt informationskon-
ferenser för skolhuvudmän och skolledare. I samarbete med Svenska
Kommunförbundet anordnas en särskild utbildning av resurspersoner,
som i sin tur kan anlitas av kommunerna för lokala informations- och
fortbildningsinsatser. Skolverket ansvarar för informationskonferenser
och utbildning för skolledare, lärarutbildare m.fl., medan Utbildnings-
departementet avser att rikta särskilda informationsinsatser till lärare,
föräldrar och elever.

3 Kontinuerlig översyn av kursplaner

Skolans huvuduppgift är att ge utbildning av god kvalitet. Kvalitetsfrå-
gorna kommer framöver att kräva ökad uppmärksamhet, om svensk ut-
bildning skall kunna hävda sig internationellt. I en mål- och resultat-
styrd skola ökar kursplanernas betydelse som styrdokument. Det blir
allt viktigare att kontinuerligt se över kursplanerna med tanke på den
snabba kunskapsutvecklingen, förändringarna på arbetsmarknaden och
erfarenheterna från utvärderingar. För den mål- och resultatstyrda sko-
lans kvalitet är det också viktigt att det skapas en miljö där erfarenheter
från lärare, elever, universitet och högskolor, yrkesliv och många andra
kanaliseras i en kontinuerlig förbättring av målformulering och kurs-
planer. En modell för rullande kursplaneöversyn kommer därför att
presenteras i utvecklingsplanen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

4 Ändring av bestämmelser

4.1 Hemspråksundervisningen

Hemspråksundervisning, som omfattar både undervisning i hemspråket
och studiehandledning på hemspråket, kan i dag ges i stället för under-
visning i annat ämne eller utanför timplanebunden tid i grundskolan. I
gymnasieskolan kan den ges i form av utökad studiekurs, som individu-
ellt val eller ersätta undervisning i språk 2 eller 3.

I propositionen (1992/93:220) En ny läroplan och ett nytt betygssy-
stem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska
särskolan föreslogs att skolans språkprogram också bör omfatta hem-
språksundervisningen. Detta innebär framför allt att hemspråksunder-
visningen i stor utsträckning blir ett alternativ till B-språk i grundsko-
lan. Undervisningen får därmed en naturlig plats på schemat för den
enskilde eleven. För skolhuvudmannen och för den enskilda skolan un-
derlättas planeringen samtidigt som den därmed blir en del av skolans
ordinarie utbud av tillval. Därutöver föreslogs att hemspråksundervis-
ningen skall kunna ges inom ramen för elevens eget val, inom ramen
för en lokal profilering eller utanför timplanebunden tid. I propositio-
nen föreslogs också att skolhuvudmannen skall få besluta om när stu-
dier i B-språk skall inledas. Riksdagen har nyligen (bet. 1993/94:UbUl,
rskr. 1993/94:82) fattat beslut i enlighet härmed.

Hemspråksundervisningen består som tidigare konstaterats av såväl
undervisning i hemspråket som studiehandledning på hemspråket. Stu-
diehandledning ger elever med annat hemspråk än svenska bättre möj-
ligheter att följa med i undervisning i andra ämnen som bedrivs på
svenska. I takt med att elevens kunskaper i svenska ökar minskar emel-
lertid denna funktion i betydelse. Studiehandledning på hemspråk är
alltså en, av flera möjliga, stödformer som efter en pedagogisk bedöm-
ning ges till de elever som behöver sådant stöd. Den är i denna mening
likställd med andra former av stödinsatser i skolan. Studiehandledning
på hemspråk skall alltså, då behov föreligger, ges till elever oberoende
av deltagande i undervisning i hemspråket.

Hemspråksundervisningen, i det fortsatta avses därmed undervisning i
hemspråket, utgör en del av främst de yngre barnens identitetsutveck-
ling. Den bidrar också till elevens möjligheter att få kännedom om sin
kulturella bakgrund och att utveckla en tvåspråkig och kulturell identi-
tet.

Inom skolan fungerar hemspråksundervisningen också, främst för
mer nyanlända elever med begränsade kunskaper i svenska och om den
svenska skolan och samhället i övrigt, som en länk till den svenska sko-
lans kultur.

För att skolan skall kunna fullgöra dessa uppgifter kan, enligt vår be-
dömning, elevens rätt till undervisning i hemspråket begränsas till sju
år. Detta är en minimireglering och elev som har särskilda behov kan
delta i sådan undervisning under längre tid. Undervisning bör, i enlig-
het med nu gällande regler, även under läsåret 1994/95 kunna ges i stäl-

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

let för undervisning i andra ämnen eller utanför timplanebunden tid. Prop. 1993/94:100
När den av riksdagen nyligen beslutade timplanen för grundskolan in- Bil. 9
förs (bet. 1993/94:UbUl, rskr. 1993/94:82), med början läsåret 1995/96,
ges möjlighet att ge undervisningen inom ramen för elevens val, dvs.

inom timplanen.

Den nuvarande möjligheten för kommunerna att avstå från att anord-
na undervisning i hemspråk om det inte går att åstadkomma undervis-
ningsgrupper om minst fem elever bör kvarstå.

Det finska språkets särställning i Sverige utgör enligt vår bedömning
skäl att undanta elever med finska som hemspråk från den föreslagna
begränsningen till sju års rätt till hemspråksundervisning. Enligt det
nordiska kulturavtalet har vi åtagit oss att söka tillgodose nordiska med-
borgares, som vistas i ett annat nordiskt land, önskemål om undervis-
ning på modersmålet. Det är därför, enligt vår uppfattning, rimligt att
då behov föreligger detta undantag också tillämpas för övriga nordiska
språk. Detsamma gäller samiska, tornedalsfinska och zigenska elever.
Dessa elever bör fortsättningsvis också undantas från kravet på minst
fem elever per undervisningsgrupp.

Regleringen av hemspråksundervisningen har förordningsform och
regeringen har för avsikt att ta in de undantag som behandlats ovan i
grundskole- respektive gymnasieförordningen.

Genom den här föreslagna begränsningen av elevernas rätt till hem-
språksundervisning torde kommunernas kostnader komma att minska
med minst 120 miljoner kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits till
att studiehandledningen inte påverkas av förslagen.

4.2 Ersättning för elever i specialskolan och
sameskolan

Enligt 7 kap. 7 § skollagen (1985:1100, omtryckt 1991:1111) skall hem-
kommunen betala ersättning till staten för vissa kostnader för elever i
specialskolan. Detta gäller dock inte en elev som går i sådan särskild
klass av specialskolan som är förlagd till hemkommunens grundskola
(externa klasser). Regeringen eller den myndighet som regeringen be-
stämmer får meddela föreskrifter om ytterligare undantag samt om er-
sättningens storlek.

Enligt förordningen (SKOLFS 1993:18) om ersättning för elever i spe-
cialskolan utgör ersättningen budgetåret 1992/93 per termin 11 450 kr
för elever i årskurserna 1-6 och 13 425 kr för övriga elever. Från och
med budgetåret 1993/94 skall beloppen räknas upp med skolindex.

För elever i sameskolan betalar hemkommunen ingen ersättning till
staten.

Regeringen anser att kommunerna i fortsättningen bör betala en er-
sättning till staten för en elev i de statliga motsvarigheterna till grund-
skolan - specialskolan och sameskolan - med ett belopp som motsvarar
den genomsnittliga kostnaden i riket för en elev i grundskolan. Detta
genomsnitt är för närvarande ca 51 000 kr.

Regeringen avser därför att ändra förordningen om ersättning för ele- Prop. 1993/94:100
ver i specialskolan i överensstämmelse härmed. En reducerad avgift bör Bil. 9
därvid tas ut även för elever som går i s.k. extern klass av specialskolan
som är förlagd till hemkommunens grundskola. Detta kräver ändring
av 7 kap. 7 § skollagen.

Regeringen avser att fortlöpande se över kostnadsnivån och kostnads-
fördelningen mellan stat och kommun vid undervisning av elever med
handikapp.

Vi föreslår även att en bestämmelse om skyldighet för hemkommu-
nen att betala ersättning till staten för elever i sameskolan tas in i 8 kap.
skollagen i en ny paragraf, 7 §.

Våra förslag till ändringar i skollagen finns samlade under avsnittet

4.5 Vissa överklagandefrågor.

Förslaget ökar de statliga intäkterna med ca 24 miljoner kronor per
budgetår. Den nya avgiften innebär inte att finansieringsprincipen bör
tillämpas, utan åtgärden är snarast att se som ett tillrättaläggande i för-
hållande till den kostnadsrelation som gällde vid övergången till skolans
sektorsbidrag, då ju staten och kommunerna i stort sett delade lika på
kostnaderna. Därför bör hälften av de ökade statliga intäkterna återföras
till kommunerna.

4.3 Ersättning till kommunerna

Den statliga ersättningen till kommunerna bör således minska med 120
miljoner kronor och öka med 12 miljoner kronor. De tekniska frågor-
na behandlas av Finansdepartementet, som avser återkomma till dessa
vid senare tillfälle.

4.4 Rationalisering

Ett produktivitets- och effektivitetskrav har beräknats på myndighetsan-
slagen inom skolväsendet.

4.5 Vissa överklagandefrågor

För att få anställas som lärare i det offentliga skolväsendet utan tidsbe-
gränsning skall enligt 2 kap. 4 § skollagen (1985:1100, omtryckt
1991:1111) den sökande dels behärska svenska språket, om det inte
finns synnerliga skäl att medge annat, dels ha nödvändiga insikter i de
föreskrifter som gäller beträffande det offentliga skolväsendet, särskilt de
föreskrifter som anger målen för utbildningen, dels också uppfylla ett
av följande krav:

1. Sökanden har genomgått svensk lärarutbildning med huvudsaklig
inriktning mot den undervisning anställningen avser eller en därmed
jämställd lärarutbildning i ett annat nordiskt land eller ett annat land

som tillhör Europeiska frihandelssammanslutningen eller Europeiska Prop. 1993/94:100
gemenskaperna. Bil. 9

2. Sökanden har genomgått annan högskoleutbildning som av Verket
för högskoleservice förklarats i huvudsak motsvara sådan lärarutbild-
ning som avses under 1.

Beslut av Verket för högskoleservice kan i dag överklagas till rege-
ringen.

Ärenden om att jämställa utbildningar är inte av den art att det bör
ankomma på regeringen att avgöra dem. Med hänsyn härtill och till
den strävan som finns att föra bort ärenden från regeringen bör beslut i
dessa ärenden inte få överklagas till regeringen. En bestämmelse om att
överklagande inte får ske bör således införas som en ny bestämmelse i
skollagen, 2 kap. 4 a §.

Upprättade lagförslag

De förslag som regeringen nu lagt fram i avsnitt 4.2 och i detta avsnitt
kräver i fråga om skollagen (1985:1100) dels att 7 kap. 7 § ändras, dels
att det införs två nya paragrafer, 2 kap. 4 a § och 8 kap. 7 §. I enlighet
med vad regeringen anfört har inom Utbildningsdepartementet utarbe-
tats förslag till ändring i skollagen. Förslaget bifogas som underbilaga
9.1.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar ett inom Utbildningsdepartementet upprättat förslag

till lag om ändring i skollagen (1985:1100).

5 Kompletteringskurser inom gymnasieskolan

I propositionen Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxen-
utbildningen (prop. 1990/91:85) föreslogs att elever skulle få möjlighet
att i stället för det tredje året av ett nationellt program välja en komplet-
teringskurs. Kompletteringskurser skulle finnas av tre slag, nämligen
humanistisk-samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig-teknisk samt mer-
kantil kompletteringskurs. Kompletteringskurserna syftade till att ge
eleverna möjlighet att ändra studieinriktning och få behörighet för vissa
utbildningar vid universitet och högskolor. Den naturvetenskaplig-
tekniska kompletteringskursen skulle t.ex. ge behörighet för högre ut-
bildning inom det naturvetenskapliga och tekniska området och kom-
pletteringskursen med humanistisk-samhällsvetenskaplig inriktning ge
behörighet för lärarutbildning. Riksdagen hade ingenting att erinra mot
förslaget (bet. 1990/9l:UbU 16, rskr. 1990/91:356).

Frågan om kompletteringskurser har behandlats även i samband med
propositionen om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.

(prop. 1991/92:157, bet. 1991/92:UbU26, rskr. 1991/92:311). Riksdagen
gjorde härvid ett tillkännagivande.

Riksdagens avsikt får anses ha varit att regeringen skall fastställa tim-
plan och programmål för kompletteringskurserna. Skolverket skall fast-
ställa kursplaner. Skolverket har på regeringens uppdrag redovisat för-
slag till timplaner och programmål. Eftersom kompletteringskurserna
skulle väljas inför elevernas tredje studieår, har Skolverket måst utgå
från en bedömning av vilka kunskaper eleverna har inhämtat under de
båda första studieåren. Enligt regeringens mening visar redan nödvän-
digheten av att ha en sådan utgångspunkt då timplaner för komplette-
ringskurserna skall göras, att dessa kurser är artfrämmande i den nya
gymnasieskolan. Det finns nu stadietimplaner för gymnasieskolan, dvs.
sammanslagna timplaner för de tre gymnasieåren. Uppdelningen mel-
lan läsåren görs av kommunen. Vad eleverna läst under de båda första
åren skiftar således - och skall kunna göra det - mellan olika kommu-
ner och skolor.

Skolverket har utgått från att eleverna som avses gå de båda studieför-
beredande kompletteringskurserna slutfört hela kärnan under de två
första åren. Enligt regeringens bedömning torde detta snarare bli un-
dantag än regel. En kompletteringskurs som dessutom skall ge utrymme
för att slutföra kärnämneskurserna blir antingen av för låg kvalitet eller
tar längre tid än ett år.

I den reformerade gymnasieskolan finns specialutformade program,
förutom de 16 nationella och de individuella programmen. De special-
utformade programmen skall vara jämförbara med de nationella i fråga
om omfattning och kärnämnen. För övrigt kan innehållet sättas sam-
man av kurser på ett friare sätt än vad som är möjligt i de nationella
programmen. Specialutformade program kan antingen sättas samman
och erbjudas av kommunen eller sättas samman efter den enskilde ele-
vens behov av kunskaper. En elev kan välja ett specialutformat program
från början av gymnasietiden eller byta till ett sådant program från ett
nationellt program i princip när som helst under gymnasietiden. Ge-
nom riksdagens beslut i anledning av förslagen om en mer kursutfor-
mad gymnasieskola i propositionen om ny läroplan och ett nytt betygs-
system för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux
(prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93) har elevernas
möjligheter att välja studieinriktning m.m. efter sina individuella fram-
tidsplaner förbättrats ytterligare.

Specialutformade program ger således eleverna möjligheter att få de
kompetenser som kompletteringskurserna är avsedda att ge. Utöver des-
sa möjligheter kan elever efter gymnasieskolan komplettera sin utbild-
ning inom komvux.

Regeringen bedömer mot denna bakgrund att nationellt beslutade
kompletteringskurser inte är behövliga eftersom motsvarande kompe-
tens kan inhämtas inom specialutformade program. Dessa kurser är
dessutom ett främmande inslag i den reformerade gymnasieskolan, som
bygger på kurser och har stadietimplaner.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringen finner därför anledning föreslå att riksdagen nu - med
ändring av sitt tidigare tillkännagivande - godkänner vad regeringen nu
anfört om behovet av nationellt fastställda kompletteringskurser i den
reformerade gymnasieskolan.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2. godkänner vad regeringen anfört om behovet av nationellt
fastställda kompletteringskurser i den reformerade gymnasiesko-
lan.

6 Viss utbildning i landstingsregi

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen Växa med kunskaper - om
gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet.
1990/91:UbU16, rskr. 1990/91:356) infördes en ny punkt, punkt 20, i
övergångsbestämmelserna till lag (1991:1107) om ändring i skollagen
(1985:1100). Av denna punkt framgår att ett landsting, som vid ikraft-
trädandet inom sin gymnasieskola eller komvux bedrev utbildning på
andra områden än som kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad,
får fortsätta med den utbildningen även efter den 1 juli 1992, förutsatt
att utbildningen stod öppen för sökande från hela landet och förblir
det.

I utbildningsutskottets betänkande har nämnts den yrkesförberedande
utbildningen i musik i Falun.

Syftet bakom bestämmelsen är att bevara några få helt unika och riks-
rekryterande utbildningar, som vid tidpunkten för 1991 års gymnasiere-
form och införandet av den reformerade gymnasieskolan, bedrevs i
landstingsregi. Genom bestämmelsens avfattning får det anses vara klart
att det är möjligheten för landstingen att fortsätta med utbildning på
områdena ifråga som är det centrala, inte den organisatoriska formen
eller den exakta utformningen av respektive utbildning. Hinder kan
därför inte möta mot att utbildningar som hör till denna lilla, mycket
speciella kategori och som därför saknar direkt motsvarighet i de natio-
nella programmen, såsom den gymnasiala yrkesförberedande utbild-
ningen i musik i Falun, i stället anordnas som ett specialutformat pro-
gram.

7 Förutsättningar att anordna gymnasial
vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning

Riksdagen har (bet. 1992/93:UbUll, rskr. 1992/93:274) gett regeringen
tillkänna vad utskottet anfört beträffande förutsättningar att anordna
gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Utskottet finner

det "angeläget att regeringen för riksdagen redovisar dels vilka utbild-
ningar som---kommer att omfattas av regeringens föreskrifter om in-

terkommunal ersättning inom komvux, dels vilka av nuvarande påbygg-
nadsutbildningar som i framtiden bör anordnas inom komvux och vilka
som kommer att förläggas till högskolan, dels ock vilka ytterligare möj-
ligheter kommunerna kan ges för att de skall kunna erbjuda sina ung-
domar en adekvat yrkesutbildning inom komvux med hänsyn till såväl
arbetsmarknadsmässiga som individuella behov."

Regeringen fick genom en ändring i skollagen bemyndigande att
fr.o.m. den 1 juli 1993 föreskriva en skyldighet att betala interkommu-
nal ersättning för viss gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbild-
ning inom komvux. Regeringen har utnyttjat detta bemyndigande i frå-
ga om teknikerutbildning. Regeringen har inga planer för närvarande
att utvidga denna föreskrift att gälla för ytterligare utbildningar.

Beträffande påbyggnadsutbildningar gäller att intagning till hittillsva-
rande specialkurser i gymnasieskolan (inklusive påbyggnadsutbildning-
ar) får ske sista gången under läsåret 1994/95. Fr.o.m. läsåret 1992/93 in-
fördes påbyggnadsutbildningar som en del av komvux och dittillsvaran-
de särskilda yrkesinriktade kurser upphörde. Skolverket har ännu inte
utfärdat kursplaner för nya påbyggnadsutbildningar i komvux utöver
teknikerutbildning, men verket har föreskrivit att ett antal kursplaner
för särskilda yrkesinriktade kurser får tillämpas för påbyggnadsutbild-
ning i komvux under en övergångstid.

Under hösten 1993 har Skolverket på uppdrag av regeringen gjort en
genomgång av specialkurserna i gymnasieskolan och de särskilda yrkes-
inriktade kurser som övergångsvis får tillämpas i komvux. Skolverket
har delat in kurserna i fyra olika kategorier. Det i särklass största anta-
let kurser skall avvecklas, därför att innehållet i dem återfinns inom ra-
men för nationella program. Utbildningen kan därmed anordnas i både
gymnasieskolan och komvux. Andra kurser har redan övergått till hög-
skoleutbildning eller bör i framtiden göra det. Dit hör utbildningar för
tandtekniker och för optiker. Vissa kurser har ett innehåll som bygger
på slutförd utbildning i gymnasieskolan. Sådana utbildningar kan finnas
kvar inom ramen för påbyggnadsutbildning i komvux. Vidare finns det
ett mindre antal kurser, som inte förutsätter slutförd gymnasieutbild-
ning, men som har speciella krav på ålder eller yrkeserfarenhet och
därmed riktar sig enbart till vuxna. Även sådana kurser bör finnas kvar
inom komvux. Beredningen av dessa frågor fortsätter i Utbildningsde-
partementet och Skolverket. Avsikten är att nya eller aktualiserade
kursplaner för påbyggnadsutbildningar inom komvux skall föreligga i
god tid före läsåret 1995/96.

När det gäller kommunernas möjligheter att erbjuda yrkesutbildning-
ar för sina ungdomar vill regeringen först konstatera, att alla ungdomar
upp till 20 år numera har rätt till en gymnasial utbildning, däremot inte
till flera. Den som efter avslutad gymnasieskola behöver ytterligare ut-
bildning räknas som vuxenstuderande. Någon absolut rätt till gymnasial
utbildning eller påbyggnadsutbildning finns inte för vuxna enligt skoila-

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

gen. Enligt skollagen är kommunernas ansvar dock klart och entydigt.
De skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning
och de skall sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrå-
gan och behov.

Av Skolverkets rapport Bilden av skolan 1993 framgår bl.a. att den
synliga efterfrågan på grundläggande vuxenutbildning tillgodoses av
kommunerna. När det gäller gymnasial vuxenutbildning och påbygg-
nadsutbildning är situationen en annan. Där är efterfrågan på utbild-
ning just nu större än tillgången. Skolverket anser det inte uteslutet att
kommunerna genom rationaliseringar och effektiviseringar kan bereda
utrymme för fler vuxna att delta i utbildning. Det är också möjligt att
ett bättre samarbete mellan olika utbildningsformer och utbildningsan-
ordnare kan bidra härtill.

En viktig orsak till den stora efterfrågan på vuxenutbildning just nu
är givetvis arbetsmarknadsläget. I det sammanhanget vill vi erinra om
att riksdagen har beslutat om betydande extra resurser under budgetåret
1993/94 i både gymnasieskolan, komvux och folkhögskolan till särskilda
utbildningsåtgärder mot arbetslösheten. I inledningen till denna huvud-
titel anger regeringen att dessa åtgärder bör fortsätta nästa år.

8 Kunskaper i och intresse för
naturvetenskaplig och teknisk utbildning

Intresset för teknisk och naturvetenskaplig utbildning har under de se-
naste åren minskat, samtidigt som ett flertal utredningar pekar på ett
ökat behov av kvalificerade tekniker, ingenjörer och naturvetare. Reger-
ingen har därför tagit flera initiativ i syfte att öka rekryteringsbasen för
dessa utbildningar.

Skolverket och Verket för högskoleservice har fått i uppdrag att un-
der en femårsperiod inventera och genomföra åtgärder som långsiktigt
kan öka ungdomars intresse och förutsättningar för utbildningar med
teknisk och naturvetenskaplig profil. För att genomföra uppdraget får
verken 3,5 miljoner kronor per år i fem år. Medlen skall inte användas
för att finansiera direkt skolverksamhet. Ansvaret för denna verksamhet
ligger på kommunerna.

Verken skall genom att skapa reguljära kanaler för information mel-
lan olika skolor/högskolor och olika nivåer inom utbildningsorganisa-
tionen bidra till ökad spridning av goda idéer och pågående aktiviteter.
En annan uppgift blir att utarbeta förslag till övergripande strategier för
metodutveckling vad gäller innehåll och arbetssätt i undervisningen.
Dessa förslag skall ses som ett stöd för kommunerna och de enskilda
skolorna. Vidare skall verken kontinuerligt följa upp hur kommande
verksamheter inom ramen för det s.k. basåret utvecklas. Basåret inrätta-
des för att ge de förhållandevis stora grupper av ungdomar som genom-
gått gymnasieskolans samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildning-
ar möjlighet att bli behöriga till bl.a. högre teknisk utbildning.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Befintliga och blivande teknik/naturvetarcentra (science centra) spelar
en betydelsefull roll i arbetet med nyskapande och aktiverande fortbild-
ning av lärare inom området teknik/naturvetenskap. För att stödja de
verksamheter som av en arbetsgrupp (U 1993:C) bedömts ha bl.a. de or-
ganisatoriska förutsättningarna att utveckla denna roll, ställer regering-
en totalt 6 miljoner kronor till förfogande för en tvåårsperiod. Inför
budgetåret 1995/96 kommer en förnyad prövning att ske av verksamhe-
ten inom befintliga och nytillkomna centra.

9 Riksrekryterande idrottsgymnasier

Den nya gymnasieskolan och den förändrade styrningen av skolan stäl-
ler krav på en översyn av hela regelsystemet.

I den reformerade gymnasieskolan finns det större flexibilitet och
större möjligheter att anpassa utbildningen efter elevens önskemål. Det
finns ett tilltagande intresse från kommuner att profilera sitt utbild-
ningsutbud inom olika områden. I många kommuner finns också ett
stort intresse för profileringar med idrottsinriktning. Regeringen har
mot denna bakgrund uppdragit åt Skolverket att göra en förutsättnings-
lös översyn av regelsystemet kring idrottsgymnasier.

Uppdraget skall redovisas senast den 15 april 1994.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

A 1. Statens skolverk

1992/93	Utgift	210 871 025
1993/94	Anslag	223 383 000
1994/95	Förslag	242 922 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Statens skolverks arbetsuppgifter och organisation framgår av förord-
ningen (1991:1121) med instruktion för Statens skolverk. Skolverket är
central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet (exklusive
statliga specialskolor).

Det övergripande målet för Skolverket är att verka för att de mål och
riktlinjer för skolan som riksdagen och regeringen har fastställt skall
förverkligas inom givna ramar.

Skolverket skall särskilt följa och utvärdera skolan, lägga fram förslag
till utveckling av skolan och medverka till sådan utveckling. Skolverket
skall även ha tillsyn över skolan.

Skolverket skall därutöver svara för kansliresurser åt Skolväsendets
överklagandenämnd.

Från anslaget täcks kostnader för nationell utvärdering och prov, sta-
tistikproduktion samt kostnader för viss personal vid statliga realskolor.

Statens skolverk

Årsredovisning

Skolverket har av regeringen fått dispens från kravet att lämna årsredo-
visning för verksamhetsåret 1992/93. Skolverket har dock, som ett led i
utvecklingen av sin resultatuppföljning, kommit in med en frivillig års-
redovisning.

Verksamheten redovisas i fem programområden, nämligen Uppfölj-
ning, Utvärdering, Nationell skolutveckling, Forskning och Tillsyn.

Skolverkets egna utgifter finansieras med anslag. Intäkterna är för-
sumbara. Verket har inte använt tilldelat anslag fullt ut. Det beror bl.a.
på att samtliga tjänster inte varit tillsatta under hela budgetåret. Den 30
juni 1993 hade Skolverket 254 fast anställda.

Kostnaderna för verksamheten fördelar sig på programområden med
ca 21 % på Uppföljning, ca 10 % på Utvärdering, ca 25 % på Utveck-
ling, ca 1 % på vardera Forskning och Tillsyn, ca 29 % på Stödfunktio-
ner samt ca 12 % på Övriga skolfrågor.

Under verksamhetsåret 1992/93 har Skolverket slutfört 86 projekt, be-
svarat 104 remisser, behandlat 48 tillsynsärenden samt handlagt 97 ären-
den om fristående skolor.

Till Skolväsendets överklagandenämnd har under verksamhetsåret
1992/93 inkommit 1 125 ärenden. 1 513 ärenden har avgjorts.

Resultatanalys

Statens skolverk har för budgetåren 1991/92 - 1992/93 redovisat verk-
samheten inom programområdena Uppföljning, Utvärdering, Utveck-
ling, Tillsyn och Forskning. Fristående skolor redovisas särskilt.

De mest synliga resultaten av Skolverkets insatser återfinns inom
Uppföljnings- och Utvecklingsprogrammen. Det är också inom dessa
områden som arbetet med ett antal regeringsuppdrag har krävt stora in-
satser. Inom Forskningsprogrammet har en omstrukturering av sektors-
forskningsstödet påbörjats. Utvärderings- och Tillsynsprogrammen är
under uppbyggnad. Detta innebär att Skolverkets resultat tidigast om ett
par år kan präglas av egeninitierat arbete.

Utvecklingsprogrammet och Forskningsprogrammet redovisas under
anslagen A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet respektive A 5. Forsk-
ning inom skolväsendet.

Uppföljningsprogrammet

Skolverket har, i enlighet med regeringens uppdrag, utvecklat ett natio-
nellt uppföljningssystem som tagits i full drift budgetåret 1992/93.

Ett avtal har utarbetats som reglerar förhållandet mellan Skolverket
och Statistiska centralbyrån vad gäller insamling och bearbetning av da-
ta.

Data ur uppföljningssystemet redovisas årligen i fyra publikationer.
Förutom "Beskrivande data om skolverksamheten" redovisas varje år
"Jämförelsetal för skolhuvudmän" både som delårsrapport och som års-
rapport. Dessutom publiceras ett mer omfattande tabellmaterial kallat
"Grundfakta om svensk skola".

Skolverket har redovisat underlag för ett nytt provsystem. En fördju-
pad analys av kommunernas skolkostnader har genomförts. En model!
för att närmare analysera skolkostnader har tagits fram.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Utvärderingsprogrammet

Skolverket har under verksamhetsåret 1992/93 bedrivit 37 utvärderings-
projekt, varav 17 har avslutats. Det resursmässigt största projektet, Den
nationella utvärderingen av grundskolan 1992 (NU-projektet), avsluta-
des hösten 1993. En närmare beskrivning av NU-projektet och dess re-
sultat har lämnats i rapporten Bilden av skolan 1993 (Rapport nr 32).

En plan för det fortsatta Utvärderingsprogrammet har tagits fram. Va-
let av områden för utvärderingsstudier har främst skett utifrån två över-
väganden. Det ena avser angelägna områden inom ramen för det nya
styrsystemet, t.ex. valfrihetsfrågan, den flexibla skolstarten, hemspråks-
undervisningen samt kommunernas principer för resursfördelning. Det
andra utgår från behovet att skapa en kunskapsgrund för det komman-
de utvärderingsarbetet.

Tillsynsprogrammet Prop. 1993/94:100

Skolverkets praxis i tillsynsärenden har varit att i första hand ge skolhu-
vudmannen i fråga möjlighet att själv rätta till eventuella missförhållan-
den. De huvudsakliga insatserna inom programområdet har gällt an-
mälningsärenden. Skolverket har också genomfört tillsynsutredningar
vid fristående skolor som varit i drift mer än två år.

Övrig verksamhet

Skolverket har tagit fram kriterier som används inför beslut om god-
kännande av fristående skolor på grundskolenivå. Antalet fristående
skolor för skolpliktiga elever har mer än fördubblats. Under verksam-
hetsperioden har Skolverket godkänt 127 fristående skolor för skolplik-
tiga elever.

Framtids- och omvärldsanalys

Skolverket framhåller att en analys av de mest betydelsefulla faktorerna
som påverkar skolan och dess framtida villkor måste behandla såväl den
omvärld skolan verkar i som de förändringar som sker och kan förvän-
tas ske inom skolväsendet. Skolverket pekar bl.a. på internationalise-
ringsprocesser, utvecklingen på arbetsmarknaden, sociala och kulturella
förändringar i samhället, medie- och teknologiutveckling m.m. som vik-
tiga faktorer för utvecklingen av skolan. Bland pågående och förväntade
förändringar inom skolväsendet lyfter Skolverket fram några områden
som framöver bedöms som särskilt väsentliga. Dessa områden är dels de
förändrade kompetenskrav och krav på livslångt lärande som skolan
måste möta, dels utvecklingen i den kommunala sektorn, dels den pågå-
ende reformeringen av skolan.

Resursanalys och planerad inriktning för verksamheten

Skolverket konstaterar att inga större förändringar behöver göras vad
gäller fördelningen av resurserna. Organisationen är dimensionerad och
uppbyggd för att fullgöra de uppgifter som ålagts verket. Även lokalsi-
tuationen är tillfredsställande.

Under Skolverkets två första år har arbetet i hög grad präglats av att ta
fram verktyg och metoder för att följa upp och utvärdera skolverksam-
heten. Detta arbete ser verket som investeringar och utvecklingskostna-
derna betraktas som engångskostnader. Uppföljningsverksamheten inne-
fattar dock stora statistiksystem, som även fortsättningsvis kommer att
kräva relativt omfattande resurser för drift och löpande underhåll. Vissa
rationaliseringsvinster bör, enligt verkets mening, kunna göras i framti-
den. Utvecklingsinsatserna är emellertid inte helt avslutade inom denna
del av verkets arbete. Fortfarande återstår att ta fram ett nytt nationellt
provsystem samt att utveckla tillståndsbeskrivningarna och de återkom-
mande attitydmätningarna.

Tyngdpunkten i uppföljningsprogrammet kommer att ligga på tre typer
av uppgifter; löpande arbete, fortsatta utvecklingsinsatser samt olika ty-
per av insatser för fördjupade uppföljningsanalyser.

Vad gäller fortsatta utvecklingsinsatser kommer Skolverket bl.a. att
utveckla ett nytt nationellt provprogram liksom system för återkom-
mande uppföljning av elevers, föräldrars och avnämares attityder till
skolan. En kvalitetssäkring av alla delar av uppföljningssystemet plane-
ras. Statistiksystemet skall följas upp för att minimera kostnaderna. Ett
s.k. signalsystem planeras för att verket skall få underlag till priorite-
ringar och styrning av den egna verksamheten.

En central uppgift inom ramen för fördjupade uppföljningsanalyser
är att följa effekterna av reformerna inom skolsektorn. Skolverket kom-
mer att prioritera fördjupade analyser av kommunernas skolkostnadsut-
veckling, resursfördelningssystem och produktivitetsutveckling.

I övrigt räknar Skolverket med att tyngdpunkten successivt kommer
att förskjutas dels från uppföljning mot utvärdering, dels från insamling
av data till mer av analys och sökande efter förklaringar och samband.

Skolverket räknar med att arbetet med nationell skolutveckling även i
fortsättningen kommer att kräva relativt stora resurser. Betydande ut-
vecklingsinsatser krävs under de närmaste åren för införandet av nya lä-
roplaner och nya betygssystem. Ambitionen är emellertid att mot slutet
av treårsperioden kunna föra över resurser från utvecklingsinsatser till
utvärdering av de genomförda reformerna. För att kunna öka insatserna
för strategisk skolutveckling kommer verket att försöka rationalisera de
mer rutinartade uppgifterna som t.ex. stipendieförmedling.

Skolverket kommer att inrikta utvärderingsprogrammet dels mot en
fortsatt utveckling av programmet och dess samband med Skolverkets
övriga program, dels mot insatser med anledning av reformer som är
aktuella eller brister som har identifierats inom skolväsendet. Utvärde-
ring kommer också att göras av styrsystemet och dess effekter.

Under treårsperioden kommer även tillsynsprogrammet att präglas av
det pågående reformarbetet, bl.a. de beslut som fattats om nya läropla-
ner och nya betygssystem. Tillsynen av fristående skolor kommer enligt
Skolverkets bedömning att växa snabbt under anslagsperioden.

Under anslagsperioden kommer Skolverket bl.a. att följa och utvärde-
ra utvecklingen inom friskoleområdet. En strategi för utvärdering och
utveckling av jämställdheten i skolan har utformats. Arbetet med att
återföra information från det nationella uppföljningssystemet, tillstånds-
beskrivningarna, tillsynen m.m. till regering och riksdag samt skolhu-
vudmännen fortsätter, liksom arbetet med att genomföra den nationella
datapolitiken på skolområdet.

Under treårsperioden kommer Skolverket vidare att arbeta med att
utveckla mått på produktiviteten inom myndigheten, såväl för den ru-
tinartade verksamheten som för utredningsverksamheten.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

Anslagsframställning

1. Skolverket föreslår att anslaget tillförs resurser motsvarande ett per-
sonår för arbetet med Skolväsendets överklagandenämnd (+ 300 000
kr).

2. Skolverket föreslår att anslaget utökas med 55 miljoner kronor under
treårsperioden, varav 17 miljoner kronor för budgetåret 1994/95, 24
miljoner kronor för budgetåret 1995/96 samt 14 miljoner kronor för
budgetåret 1996/97 avseende ökade kostnader för ett nytt provsystem.

3. Skolverket föreslår att besparingen om 5 % under anslagsperioden tas
ut med 3 723 000 kr per budgetår.

4. Skolverket beräknar medelsbehovet under anslaget till 714 880 000
kr för perioden 1994/95-1996/97, varav 236 960 000 kr för budgetåret
1994/95 (exklusive löne- och prisomräkning).

Regeringens överväganden

S ammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

De övergripande målen bör ligga fast.

Resurser

Ramanslag 1994/95

242 922 000 kr

Resultatbedömning

Skolverkets frivilliga årsredovisning ger en god bild av verksamheten.

Riksrevisionsverket (RRV) har granskat årsbokslutet för Skolverket
avseende verksamhetsåret 1992/93. Enligt RRV:s bedömning är årsbok-
slutet rättvisande.

Den fördjupade anslagsframställningen visar att verksamheten hittills
har bedrivits med en sådan inriktning att de uppsatta verksamhetsmålen
kan nås.

Skolverkets insatser inom uppföljnings- och utvärderingsområdena
har bl.a. resulterat i flera rapporter av stort värde för såväl den lokala
som den centrala nivån. Den bild av grundskolan som den nationella
utvärderingen ger, kommer att ha stor betydelse för beslutsfattare på
olika nivåer i det fortsatta arbetet med reformeringen av grundskolan.
Regeringen utgår från att Skolverket utvecklar motsvarande uppfölj-
nings- och utvärderingssystem för de frivilliga skolformerna.

Skolverket har redovisat att mängden ärenden, främst tillsyns- och
överklagandeärenden, har ökat under de två verksamhetsåren. Skolver-
ket har byggt upp en organisation för sin verksamhet i enlighet med de
mål som satts upp och de resurser som getts. Den resursanalys som
Skolverket gör finner regeringen vara väl avvägd med hänsyn till fram-
tids- och omvärldsanalysen.

Fördjupad prövning

Under avsnittet Resursanalys och planerad inriktning för verksamheten
har ingående redovisats vilken inriktning Skolverket avser ge verksam-
heten. Verket har också förändrat organisationen för att bättre möta
dessa krav. Regeringen har ingenting att erinra mot den av verket angiv-
na inriktningen. Den bör därför läggas fast.

Skolverket har redovisat nyckeltal som visar produktivitetsutveckling-
en i delar av myndighetens verksamhet. För den utredande verksamhe-
ten saknas för närvarande mått och jämförelser. Regeringen ser positivt
på Skolverkets ambitioner att utveckla sådana mått.

Slutsatser

Regeringens slutsats är att Skolverkets valda programstruktur med in-
riktning på verksamhetsmålen bör ligga till grund för verkets arbete för
kommande treårsperiod.

Skolverket skall därutöver inrikta sitt arbete på sådana arbetsinsatser
som kommer att föranledas av den nationella utvecklingsplan, som re-
geringen kommer att presentera för riksdagen under våren 1994. I ut-
vecklingsplanen kommer bl.a. rapporten Bilden av skolan att behand-
las.

Skolverkets verksamhet finansieras från i huvudsak fyra anslag, A 1.
Statens skolverk, A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet, A 6. Fort-
bildning m.m. och A 7. Genomförande av skolreformer. Planeringsra-
mar för Skolverkets del är enligt regeringens bedömning endast me-
ningsfulla om de innefattar alla dessa anslag. I fråga om den verksamhet
som anslaget Genomförande av skolreformer är avsett för, är arbetsför-
delningen mellan regeringskansliet och verket mycket flexibel och va-
rierande över tiden på ett sätt som inte kan förutses i detalj. Redan av
det skälet blir en planeringsram mindre meningsfull. Dessutom avser
regeringen att genomföra vissa förändringar som rör ledarskapsutveck-
ling och kompetensförsörjning i skolan. Detta kan komma att beröra
anslaget Fortbildning m.m. Dessa osäkerhetsfaktorer vad beträffar Skol-
verkets totala ekonomiska utrymme gör att regeringen inte finner det
meningsfullt att denna gång sätta upp några planeringsramar för verket.

Vid beräkningen av anslaget till Skolverket har regeringen beaktat
verkets påtagligt sänkta lokalkostnader.

Antalet ärenden för Skolväsendets överklagandenämnd har väsentligt
överstigit det som uppskattades när Överklagandenämnden inrättades.
Med hänsyn till att regeringen endast har beräknat ett besparingskrav
på 2 674 000 kr för budgetåret 1994/95, är regeringen emellertid inte
beredd att tillföra anslaget ytterligare resurser för detta ändamål. Enligt
vår uppfattning ryms den begärda personalökningen inom ramen för
tillgängliga resurser. (1 och 3)

Regeringen beräknar för budgetåret 1994/95 11 miljoner kronor för
ökade kostnader för ett nytt provsystem enligt de riktlinjer som redovi-

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

sats för riksdagen i propositionerna om nya läroplaner och betygssystem
(prop. 1992/93:220 och 250). ( 2)

För budgetåret 1993/94 finns under anslaget B 4. Stöd för utveckling
av skolväsendet 2 miljoner kronor avsatta för råd och stöd till skolor
och huvudmän när det gäller internationella kontakter samt för Skol-
verkets administration och utökade tillsyn m.m. av utlandsskolorna. Re-
geringen förordar att dessa medel förs över till detta anslag.

Övrigt

Redan vid Skolverkets tillkomst överfördes Statistiska centralbyråns
(SCB) medel för skolstatistik till Skolverket som samtidigt fick bestäl-
laransvar. Det var då fråga om en försöksverksamhet under pågående
utredningsarbete. Nu är detta arbete avslutat och regeringen har tagit
slutlig ställning till ansvarsfördelningen vad gäller statlig statistik. För
Skolverkets del innebär dessa ställningstaganden att beställaransvaret för
skolstatistiken inte längre har försökskaraktär utan blir en permanent
uppgift. Därutöver utvidgas beställaransvaret, med undantag för viss
övergripande publicering, till att gälla all publicering av skolstatistik
och utvecklingsarbete. Därvid ankommer det på Skolverket att också
beakta behovet av längre tidsserier.

I den nu gällande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun har
staten genom lärarutbildningen påtagit sig ett ansvar för lärarförsörj-
ningen. I dimensioneringen av lärarutbildningen har ett viktigt under-
lag varit lärarprognoser, dvs. kalkyler över tillgång på och behov av lä-
rare. Arbetet med lärarprognoser har till viss del utförts av prognosinsti-
tutet vid SCB. Skolverket föreslås nu få beställaransvaret för denna
verksamhet. I denna roll har Skolverket självfallet att beakta den nya
ansvarsfördelningen som lägger ett större ansvar på kommuner å ena si-
dan och universitet och högskolor å den andra. Regeringen avser att be-
handla denna fråga närmare i den kommande utvecklingsplanen för
skolan.

I enlighet med det principbeslut riksdagen har fattat om ansvar för
den statliga statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har
2 357 000 kr förts över till detta anslag för Skolverkets beställaransvar
för skolstatistik från sjunde huvudtitelns anslag D 8. Statistiska central-
byrån: Statistik, register och prognoser. Regeringens överväganden avse-
ende ansvarsfördelningen mellan SCB och andra myndigheter återfinns
i bilaga 8 anslaget D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser.

I övrigt räknar regeringen endast med förändringar under anslaget av
automatisk natur.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

3. till Statens skolverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ram-
anslag på 242 922 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

A 2. Statens institut för handikappfrågor i skolan Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1992/93	Utgift	92 911 758
1993/94	Anslag	97 815 000
1994/95	Förslag	106 966 000

Arbetsuppgifter och organisation för Statens institut för handikappfrå-
gor i skolan (SIH) framgår av förordningen (1991:1081) med instruk-
tion för Statens institut för handikappfrågor i skolan.

De övergripande målen för myndigheten är att ge hjälp och stöd til!
kommunerna och till sådana fristående skolor som står under statlig
tillsyn, för att underlätta skolgången för elever med funktionshinder i
skolan samt ge stöd till eleverna i skolarbetet. Institutet skall som en
särskild uppgift utveckla, framställa och distribuera läromedel för syn-
skadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva samt elever med utveck-
lingsstörning. Vidare skall institutet informera om lämpliga läromedel.

Institutet är central förvaltningsmyndighet för specialskolorna och
Tomtebodaskolans resurscenter.

Till institutets ansvarsområde hör också att främja forsknings- och ut-
vecklingsarbete rörande stödinsatser för elever med funktionshinder i
skolan.

Statens institut för handikappfrågor i skolan

Resultatanalys

SIH har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat verksamheterna
inom områdena specialpedagogiskt stöd och läromedelsproduktion. För
dessa verksamhetsområden har SIH fastlagt följande mål. SIH skall er-
bjuda barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder samt kommu-
ner och föräldrar ändamålsenliga tjänster och produkter, så att funk-
tionshindrade elever får en likvärdig utveckling och utbildning med öv-
riga i samhället. Resultatanalysen visar att detta mål inte har uppnåtts.

SIH:s resultatanalys för budgetåren 1991/92-1992/93 visar att den spe-
cialpedagogiska stödorganisationens insatser har efterfrågats och fyllt ett
viktigt behov i samhället. SIH framhåller t.ex. att SIH:s konsulenter, i
samråd med kommunerna, så gott som alltid lyckats finna goda lösning-
ar för elever med svåra fysiska funktionshinder. De begränsade konsu-
lent- och stödresurserna som finns för elever med flerhandikapp i sär-
skolan gör att detta område enligt SIH:s bedömning markant skiljer sig
från den i övrigt i stort sett positiva bilden.

SIH:s redovisning av läromedelsproduktionen visar att läromedelsen-
heterna i allmänhet inte har kunnat täcka behovet för sina målgrupper.
SIH har på olika sätt genomfört behovsanalyser och menar att bristen
på läromedel inom samtliga områden varit så uppenbar och akut att en
analys av behovstäckningen fått anstå. SIH hänför i princip alla dessa
problem till bristande resurser.

SIH har, i syfte att kunna bedöma effektiviteten och vilka effekter
myndighetens insatser haft i samhället, sökt utarbeta relevanta instru-

ment för effektbedömning. Dessa mått är enligt myndigheten under ut-
veckling. När det gäller den specialpedagogiska stödorganisationen anser
institutet bl.a. att det ekonomisystem som utarbetats gör det möjligt att
kombinera uppgifterna om konsulenternas tidsanvändning med resurs-
åtgången för varje aktivitet. SIH strävar efter att även utveckla ett kvali-
tetsmått som anger effekten av gjorda insatser. När det gäller lärome-
delsproduktionen anser SIH att myndigheten nu har de instrument som
behövs för en effektiv uppföljning av verksamheten. De resultatmått
som tagits fram har utvecklats under budgetåret 1992/93 och ligger till
grund för uppföljningen av verksamheten. Vilka resultatmåtten är har
dock inte redovisats. Institutet anser att den jämförelse som gjorts med
andra läromedelsproducenter visar att myndighetens läromedelsproduk-
tion i allmänhet är konkurrenskraftig.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Framtidsanalys

I sin framtidsanalys framhåller SIH bl.a. att de förändringar som sker i
samhället medför att också konsulenternas arbetsuppgifter förändras.
Barn till invandrare och flyktingar är en elevgrupp som ökar. En ny
personalgrupp, som efterfrågar konsulenternas råd och stöd, är t.ex. den
fritidspersonal som genom utbyggd skolbarnomsorg finns i skolan. Den
snabba tekniska utvecklingen av datoriserade hjälpmedel ställer nya och
stora krav på konsulenterna som pedagogiska rådgivare. SIH framhåller
att det även krävs allt mer tid till att informera beslutsfattare om behov
av stöd och resurser. Konsulenternas arbete inriktas allt mer mot att ge
specialpedagogisk handledning till personalen och råd och stöd till för-
äldrarna, vilket enligt SIH, ger möjlighet att öka effekterna av insatserna
till enskilda individer. SIH beräknar att effektivitetsvinsterna i den spe-
cialpedagogiska konsulentorganisationen under de första verksamhets-
åren varit betydande och kan förväntas öka ytterligare, bl.a. på grund av
ett utökat utnyttjande av modern teknik såsom t.ex. datorer, telefax och
mobiltelefoner.

När det gäller läromedelsproduktionen är bl.a. den tekniska utveck-
lingen av betydelse för att ge ökade möjligheter till kompensation för
olika funktionsnedsättningar. Datoranvändningen ökar och interaktio-
nen mellan text, talsyntes/digitalt tal, ljud och bild kommer att utnyttjas
allt mer. Ett viktigt område är såväl särskilda och anpassade datorpro-
gram som tryckta läromedel överförda till diskett. Video och multime-
dia är ett annat teknikområde av allt större betydelse för elever med
funktionsnedsättningar enligt SIFl:s uppfattning.

Resursanalys

SIH presenterar, vad avser konsulentorganisationen, en översikt över al-
la konsulenters samlade tidsredovisning under 1992/93, vilken visar att
70% av konsulenternas insatser riktats till elever med funktionshinder.
Övrig tid utgör olika former av administration samt utvecklings- och
projektarbete. SIH redovisar även hur personalresurserna fördelas mel-

lan olika handikappgrupper. När det gäller konsulentstödet för elever
med hörselskada eller dövhet konstaterar SIH dock att institutet först
under de kommande tre åren kommer att utvärdera om nuvarande ord-
ning med köp av tjänster från landstingen erbjuder ett adekvat pedago-
giskt stöd till hörselskadade elever samt om organisationsmodellerna på
ett kostnadseffektivt sätt svarar mot de medel staten tillskjuter.

Av SIH:s redovisning av personalkostnaderna för läromedelsproduk-
tion framgår att nästan hälften av kostnaderna avsätts för utvecklingsar-
bete och mindre än en femtedel till produktion. Enligt SIH:s bedöm-
ning är resurserna effektivt nyttjade och väl avvägda mot de olika verk-
samhetsgrenarnas behov.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

A tislagsframställning

1. SIH föreslår att medel för 3,5 konsulenttjänster (1,4 miljoner kronor)
förs över från anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet till detta
anslag.

2. SIH föreslår att 20,3 miljoner kronor för lokala konsulentinsatser
för elever med flerhandikapp i särskolan tillförs detta anslag. SIH anser
att förslaget kan finansieras genom motsvarande minskning av skatteut-
jämningsbidraget till landstingen.

3. SIH begär utökade medel för lokalkostnader med 2,1 miljoner kro-
nor.

4. SIH föreslår att 0,5 miljoner kronor anvisas som engångsanvisning
för en analys av samverkansprojekt och erfarenhetsutbyte inom det spe-
cialpedagogiska området och den europeiska gemenskapen.

5. SIH föreslår att 12 miljoner kronor anvisas för upprustning och ut-
veckling av läromedelsenheterna samt förnyelse av läromedelsframställ-
ningen. Medlen föreslås fördelade på tre budgetår med 4 miljoner kro-
nor per budgetår 1994/95-1996/97.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast.

Resurser

Ramanslag 1994/95 106 966 000 kr

Resultatbedömning

SIH har för budgetåret 1992/93 inte behövt lämna någon årsredovis-
ning. Riksrevisionsverket (RRV) har i sin granskning av årsbokslutet
för budgetåret 1992/93 funnit att årsbokslutet för SIH är rättvisande.

Den resultatanalys SIH presenterar i sin fördjupade anslagsframställ-
ning ger inte tillräckligt underlag för en bedömning av effektiviteten
inom verksamhetens olika grenar. SIH visar emellertid en strävan att
utarbeta relevanta mått för att kunna mäta verksamhetens effektivitet
och effekt.

SIH:s tidsredovisning för konsulentorganisationen visar att konsulent-
resurserna totalt sett används på ett målinriktat sätt. Regeringen anser
dock att sådana insatser som kommer elever med funktionshinder till
del bör öka. SIH redovisar hur personalresurserna fördelar sig mellan
olika handikappgrupper. Det framgår dock inte vilken effekt konsulent-
insatserna haft för de olika elevgrupperna eller i vilken utsträckning en
mer flexibel användning av konsulentresurser prövats. Regeringen avser
att verka för att framtida resultatanalyser bl.a. utvecklar dessa aspekter.

När det gäller läromedelsframställningen påvisar SIH att instrument
för ekonomisk uppföljning av produktiviteten och effektiviteten är un-
der utvecklande. Regeringen anser att detta är ett viktigt utvecklingsom-
råde för att möjliggöra en bedömning av resultatet av läromedelspro-
duktionen.

Fördjupad prövning

Genom de åtgärder för förbättrad resultatuppföljning som SIH planerar
bör verksamheten kunna bedrivas alltmer effektivt.

RRV har i en förvaltningsrevisionen rapport (F 1993:17) bl.a. påvisat,
vad gäller den specialpedagogiska konsulentorganisationen, att fördel-
ningen av antalet tjänster på olika län och handikappgrupper bör ses
över inom en snar framtid. Regeringen delar RRV:s bedömning och vill
i sammanhanget betona vikten av att konsulentorganisationen och orga-
nisationen i dess helhet ses i ett helhetsperspektiv där resurserna an-
vänds flexibelt mellan de olika handikappgrupperna. Vidare anser RRV
att SIH bör utreda förutsättningarna för en flyttning av ekonomienhe-
ten i Stockholm till Härnösand. När det gäller lokaliseringsfrågan anser
regeringen att ekonomienheten bör flyttas till Härnösand. Som RRV på-
pekar torde detta för övrigt stå i överensstämmelse med riksdagens be-
slut om SIH:s lokalisering.

Med anledning av SIH:s beskrivning av konsulenternas målgrupper
och arbetssätt vill regeringen betona att SIH:s tjänster i första hand skall
utgöra ett komplement till och inte ersättning för kommunernas stöd
till elever i det offentliga skolväsendet.

SIH fick i de särskilda direktiven för den fördjupade anslagsframställ-
ningen ett antal uppdrag. Bland annat skulle SIH med hjälp av under-
lag från Statskontoret redovisa en jämförelse mellan myndigheter och
organisationer som har uppgifter som rör elever med funktionshinder i

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

skolan. Denna redovisning saknas. Regeringen avser att vidta åtgärder Prop. 1993/94:100
för att få en sådan redovisning till stånd. Regeringen anser att det bör Bil. 9
vara möjligt att i vissa frågor utveckla samarbetet med andra instanser
och organisationer som arbetar med handikappfrågor.

Slutsatser

De övergripande målen för SIH:s verksamhet bör ligga fast. SIH bör
härutöver utveckla separata utvärderingsbara verksamhetsmål för verk-
samhetsgrenarna för att underlätta en bedömning av verksamhetens re-
sultat. Regeringen betonar att myndighetens arbete med att utveckla
produktivitets- och effektivitetsmått för verksamhetsgrenarna bör priori-
teras och avrapporteras till regeringen. Regeringen är därför inte beredd
att förorda en treårig planeringsram för SIH.

SIH föreslår i sin anslagsframställning att totalt 21,7 miljoner kronor
tillförs den special pedagogiska konsulentorganisationen. Regeringen vill
med anledning av SIH:s redovisade effekter av kommunaliseringen av
särskolan betona att ansvaret för elever med flerhandikapp i det offent-
liga skolväsendet primärt ligger på skolhuvudmannen. Regeringen beto-
nar att SIH, i enlighet med vad som föreskrivits i förordningen
(1991:1081) med instruktion för Statens institut för handikappfrågor i
skolan, skall utgöra ett komplement till och inte ersättning för det stöd
skolhuvudmannen skall erbjuda. Regeringen anser dock att SIH:s upp-
gift att ge hjälp och stöd till kommunerna för att underlätta skolgången
för elever med funktionshinder är viktig och förordar därför att den
specialpedagogiska konsulentorganisationen ges en allmän förstärkning
med 6,6 miljoner kronor. I sammanhanget vill regeringen framhålla att
det är SIH:s uppgift att fördela konsulentresurser inom ett givet ansvars-
område utifrån behoven. Regeringen förutsätter att SIH gör nödvändiga
prioriteringar och regelbundet omprövar dem.

Regeringen föreslår att 500 000 kronor avsätts för fortbildningsinsat-
ser, bl.a. i anslutning till användandet av ny teknik i läromedelsproduk-
tionen. Övriga medel som SIH föreslagit för upprustning och utveck-
ling av läromedelsenheterna samt förnyelse av läromedelsframställning-
en utgör investeringar som skall lånefinansieras. Regeringen avser att
beakta detta i den låneram som kommer att fastställas för SIH.

SIH har föreslagit att specialskolorna tilldelas ytterligare medel för in-
rättande av ekonomiadministrativa tjänster. Regeringen anser att SIH i
stället bör tilldelas vissa medel under detta anslag för att stödja special-
skolorna i administrativa frågor enligt vad som redovisas under anslaget
All. Specialskolor m.m. Vi har beräknat 700 000 kronor för detta än-
damål. Regeringen vill därvid betona att förstärkningen avser SIH:s ser-
vice till specialskolorna. Det förutsätter en stor lyhördhet från SIH:s si-
da till specialskolornas önskemål och behov.

I övrigt räknar regeringen endast med förändringar av automatisk na-
tur under anslaget.

Förslag till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

4. till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budget-
året 1994/95 anvisar ett ramanslag på 106 966 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

A 3. Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

13 712 9841

13 774 000

17 712 000

Reservation 7 620 3691

1 Anslaget Utveckling och produktion av läromedel.

Ur anslaget betalas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om
statsbidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveck-
ling och produktion av samt information om läromedel för elever med
funktionshinder. Från anslaget finansieras även kostnader för arvoden
till externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta tjäns-
ter för denna verksamhet.

Vidare bekostas av anslaget olika utvecklingsinsatser enligt bedöm-
ning av Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).

Statens institut för handikappfrågor i skolan

SIH föreslår i sin fördjupade anslagsframställning följande:

1. SIH föreslår att ett nytt förslagsanslag, med medgivande för institu-
tet att få överskrida anslaget, skapas för att elever med synskador skall
få tillgång till läromedel på punktskrift eller som talbok i erforderlig
omfattning. Till det nya anslaget föreslår SIH att 3,5 miljoner kronor
förs över från anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet. SIH före-
slår även att 1,5 miljoner kronor överförs från detta anslag till det nya
anslaget.

2. För att lösa behovet av talböcker för dyslektiker i grundskolan och
gymnasieskolan föreslår SIH att staten svarar för framställningen av kas-
settböcker som sedan säljs till kommuner/skolor. SIH beräknar fram-
ställningskostnaden till 3 miljoner kronor.

3. SIH hemställer att det fortsättningsvis skall ankomma på institutet
att besluta om hur många tjänster som får inrättas inom anslaget.

Regeringens överväganden

I likhet med SIH finner regeringen det angeläget att synskadade elevers
tillgång till läromedel förbättras. Regeringen anser dock inte att ett nytt
förslagsanslag skall inrättas för denna verksamhet. Regeringen föreslår i
stället att SIH tilldelas ytterligare 3,5 miljoner kronor som en förstärk-

ning av utveckling och produktion av läromedel för elever med funk- Prop. 1993/94:100
tionshinder, framför allt för synskadade. Bil. 9

Regeringen behandlar frågan om kassettböcker för dyslektiker under
anslaget A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet. Regeringen vill dock
understryka att SIH bör tillhandahålla tillgängliga talböcker och andra
läromedel som bedöms som lämpliga läromedel för dyslektiker.

Syftet med anslaget är att tillhandahålla medel för utveckling och pro-
duktion av läromedel. Anslaget är inte avsett för inrättandet av tjänster.
Regeringen avstyrker därför förslaget att SIH får inrätta tjänster med
medel från anslaget.

Övrigt

Regeringen har med anledning av utbildningsutskottets betänkande
(bet. 1992/93:UbU9), uppdragit åt SIH att redovisa underlag som gör det
möjligt att belysa både de praktiska följderna och kostnadskonsekven-
sema för kommuner m.fl. av att staten genom SIH bekostar utveckling-
en av läromedel medan kommuner och landsting svarar för huvuddelen
av de kostnader som kan hänföras till mångfaldigande, lagerhållning,
distribution och försäljning.

SIH har i skrivelse den 8 oktober 1993 inkommit med en promemo-
ria där ett förslag till full kostnadstäckning för utlåningsavgifter presen-
teras. Detta skulle, enligt SIH:s beräkningar och med utgångspunkt i
1992/93 års läromedelsbeställningar, generera intäkter på ca 1 260 000
kr för punktskriftsböcker och ca 300 000 kr för talböcker. Om punkt-
skriftsböckerna och talböckerna skulle försäljas skulle intäkterna öka
till 1 500 000 kr respektive 775 000 kr.

SIH redovisar hur de genomsnittliga kostnaderna för kommunerna
skulle se ut för olika elever läsåren 1992/93 och 1993/94, vilket visar att
kostnaderna skulle öka kraftigt för kommunerna.

Regeringen anser att staten även fortsättningsvis bör stå för hela ut-
vecklingskostnaden, men att stat och kommun bör dela på framställ-
ningskostnaderna. Detta kan ske antingen genom utlåning mot avgift el-
ler försäljning. Utifrån uppgifter från SIH skulle detta innebära en total
genomsnittskostnad för kommunerna respektive intäkter för SIH på ca
420 000-500 000 kr för punktskriftsböcker och ca 100 000-260 000 kr
för talböcker. Utslaget per elev vid olika stadier och skolformer kom-
mer genomsnittskostnaderna på det viset att ligga i nivå med lärome-
delskostnaderna för icke funktionshindrade elever i den ordinarie un-
dervisningen. Regeringen avser att meddela föreskrifter om detta.

SIH anser i den fördjupade anslagsframställningen det vara angeläget
att myndigheten får tillstånd av regeringen, enligt 18 § andra stycket
(fr.o.m. den 1 januari 1994 17 § andra stycket) lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, att utan upphovsman-
nens medgivande få producera talböcker för utlåning. Upphovsrättsla-
gen medger inte att sådan rätt ges för annat ändamål än utlåning och
över huvud taget inte beträffande verk av vilka ljudupptagning har
kommit ut i handeln. För SIH Läromedels del utgör utlåning endast en

del av verksamheten. SIH är tvunget att för läromedel som avses säljas Prop. 1993/94:100
eller hyras ut komma överens med eventuella upphovsmän. Ett och Bil. 9
samma verk kan alltså genom SIH komma att användas såväl för utlå-
ning som för försäljning och uthyrning. Enligt regeringens mening är
det vid sådant förhållande lämpligare att de upphovsrättsliga frågorna
rörande verk som SIH avser att framställa exemplar av liksom hitintills
löses i ett sammanhang genom avtal mellan myndigheten och upphovs-
männen eller deras företrädare. Regeringen anser det väsentligt att SIH
beaktar vikten av att träffa avtal som möjliggör att ifrågavarande läro-
medel kan användas av behövande även utanför de primära målgrup-
perna.

Förslag till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

5. till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever
med handikapp för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsan-
slag på 17 712 000 kr.

A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet

1992/93	Utgift	42 777 830	Reservation 11 608 793
1993/94	Anslag	71 477 000
1994/95	Förslag	76 728 000

Ur anslaget bekostas utvecklingsinsatser enligt bedömning av Statens
skolverk.

Från anslaget utgår också vissa specialdestinerade medel för utveck-
lingsinsatser för finskspråkiga elever, bidrag till kostnader för teknik-
kurser för flickor samt för insatser för skolans internationalisering. Ut-
över detta lämnas bidrag till vissa organisationer samt till utvecklingsar-
bete om datoranvändning.

Statens skolverk

Resultatredovisning

Skolverket redovisar i sin fördjupade anslagsframställning att medel un-
der budgetåret 1992/93 i huvudsak har avsatts för utvecklingsinsatser på
tre områden; kursplanearbete för de frivilliga skolformerna, ekono-
miskt stöd till landets kommuner i deras utvecklingsarbete med anled-
ning av det förändrade ansvaret för skolan samt åtgärder mot mobb-
ning. Skolverket har lämnat stöd för ett antal miljöprojekt, utveckling
inom datorområdet, en metodikbok i undervisning i främmande språk
samt stimulans- och informationsmaterial. Verket har också avsatt me-
del för utvecklingsinsatser för att stödja elever med läs- och skrivsvårig-
heter samt för insatser mot drogmissbruk. Särskilda utvecklingsinsatser
för finskspråkiga elever har i likhet med tidigare år riktats till lägersko-

lor och till ett pedagogiskt utvecklingsarbete, i vilket för närvarande 17 Prop. 1993/94:100
kommuner är aktiva. Bil. 9

Inom ramen för insatser för skolans internationalisering har Skolver-
ket givit stöd till ett antal skolor och kommuner för särskilda program.
Vidare har ett praktiskt nordiskt samarbete i internationella frågor in-
letts liksom ett projekt - Europa i samverkan - mellan Skolverket och
Utbildningsradion.

Resultatanalys

Skolverket redovisar i sin resultatanalys att inriktningen vid fördelning-
en av medlen för strategiska utvecklingsinsatser har varit att fullfölja ti-
digare beslutade åtaganden, exempelvis internationella nätverksprojekt,
att ge stöd för lokala utvecklingsinsatser vid införandet av ett nytt
ansvars- och styrsystem samt att ge stöd för utvecklingen av den refor-
merade gymnasieskolan. Den generella inriktningen har varit att stödja
sådant utvecklingsarbete som kan ge spridningseffekter i skolorna.

Skolverket redovisar från en studie av statliga utvecklingssatsningar
under perioden 1985/86 - 1990/91 att resultaten inte är entydiga och att
det är svårt att se tydliga effekter på den nationella skolutvecklingen.
Medlen har, konstaterar man, haft sin främsta betydelse som markering-
ar av olika frågors vikt. De har också haft en stimulerande effekt på
skolornas arbete och olika grupper av lärare har tillfälligt fått utrymme
för eget utvecklingsarbete. Grundtanken att skapa nätverk och utökade
kontakter mellan skolor har varit svår att uppnå.

Skolverket gör bedömningen att utvecklingsmedel i första hand skall
beviljas projekt inom områden som är av ett relativt stabilt nationellt
intresse. Mer traditionella satsningar eller kampanjer under kortare tid
skall så långt som möjligt undvikas eller begränsas till påtagligt akuta
frågor.

Anslagsframställning

1. Skolverket hemställer om en anslagsram för treårsperioden 1994/95-
1996/97 om totalt 216 210 000 kr, varav för budgetåret 1994/95
72 070 000 kr.

2. Skolverket föreslår att medlen för försöksverksamhet med tvåspråkig
undervisning i grundskolan i Haparanda förs över från anslaget A 9. Bi-
drag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet, till detta
anslag, anslagsposten 2.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Skolverkets årsredovisning anger att verket strävar efter att koncentrera
tillgängliga resurser till strategiska utvecklingsområden och till projekt
som ligger inom områden med ett relativt stabilt nationellt intresse. Re-

geringen bedömer denna inriktning som relevant. De exempel på områ-
den inom vilka projektmedel har beviljats - miljö, mobbning, kommu-
nernas arbete med skol- och arbetsplaner och utvecklingen mot en
kursutformad gymnasieskola - finner regeringen väl valda och i linje
med våra intentioner. ANT, internationalisering i ett Europaperspektiv
och resurscentra för dyslexi, är allt angelägna områden för utvecklings-
insatser. Någon utvärdering som kan utgöra grunden för en bedömning
av resultatet av gjorda satsningar presenteras dock inte i resultat- eller
årsredovisningen.

Inom minoritets- och invandrarområdet har arbetet främst koncentre-
rats på nya flyktinggruppers behov av läromedel, vilket enligt vår be-
dömning är en riktig inriktning med tanke på den aktuella flykting-
situationen. Inte heller på detta område presenteras något material
kring de hittills gjorda satsningarnas resultat, varför regeringen inte kan
göra någon bedömning av dessa eller av insatsernas effektivitet.

Slutsatser

Skolverket startade sin verksamhet den 1 juli 1991. Verket presenterar
en genomarbetad strategi för verkets utvecklingsinsatser och en långsik-
tig plan för den fortsatta inriktningen. Denna plan ligger enligt rege-
ringens bedömning väl i linje med de givna direktiven och bör fullföl-
jas. Däremot saknas ännu en redovisning av eventuella kvalitativa effek-
ter av gjorda satsningar. I det fortsatta arbetet bör Skolverket komplette-
ra sina redovisningar av hur medlen under anslaget har fördelats dels
med redovisningar av den uppföljnings- och utvärderingsverksamhet
som kan ge information om uppnådda effekter, dels i görligaste mån
med konkreta resultatredovisningar.

Riksdagen har i samband med beslutet om nya läroplaner m.m. ock-
så beslutat att undervisningen i svenska som andraspråk inte längre
skall följa en särskild nationell kursplan. Regeringen kommer att sam-
råda med Skolverket om möjligheterna för verket att prioritera arbetet
med att ta fram ett kommentarmaterial för den undervisning i svenska
som andraspråk som elever har rätt till enligt grundskoleförordningen.

Regeringen delar Skolverkets uppfattning att medlen för försöksverk-
samhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan i Haparanda bör fö-
ras över från anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommu-
nala skolväsendet till detta anslag. Vi har beräknat 617 000 kr för ända-
målet.

Utbildningsutskottet har i betänkandet 1988/89:UbU3 begärt att reger-
ingen överväger kostnadsfördelningen mellan stat och kommun för pro-
duktion av talböcker för elever med grava läs- och skrivsvårigheter. Sta-
tens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har föreslagit att anpas-
sade läromedel för elever med dyslexi skulle produceras vid SIH Läro-
medel i Solna och hemställer under anslaget A 3. Skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med handikapp om 3 miljoner kro-
nor för framställning av ljudinspelning av studielitteratur för dyslekti-
ker m.m. Regeringen ser det som angeläget att elever med läs- och

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

skrivsvårigheter får tillgång till läromedel inlästa på band. En hjälp för Prop. 1993/94:100
många elevers läsinlärning skulle vara att som ett komplement till den Bil. 9
vanliga läroboken få lyssna till en uppläsning av lärobokens text, dvs.
kunna lyssna på en kassett och följa med i läroboken samtidigt. Tillgång
till kassettbok skulle emellertid vara värdefullt inte bara för elever med
läs- och skrivsvårigheter utan även för andra grupper som ännu inte
nått så hög läsförmåga, t.ex. synskadade och vissa invandrare. Målgrup-
pen kan alltså vara ganska stor och behovet av kassettböcker borde - i
likhet med övriga läromedel - kunna tillgodoses på en öppen lärome-
delsmarknad. En försöksverksamhet bör startas för att underlätta utgiv-
ningen av läromedel i såväl tryckt som intalad form samtidigt. Det är
naturligt att Skolverket som redan bedriver utvecklingsarbete kring läs-
och skrivsvårigheter ansvarar för sådan försöksverksamhet. En utökning
av detta anslag med 3 miljoner kronor föreslås för ändamålet.

Inom anslaget A 6. Fortbildning m.m. finns för budgetåret 1993/94
medel beräknade för lärarstipendier m.m. om sammanlagt 5 436 000 kr.
Av dessa medel används ca 2 miljoner kronor för att främja internatio-
nella kontakter inom skolan. Enligt vår mening bör detta belopp föras
över från anslaget A 6. Fortbildning m.m. till detta anslag och där sam-
manföras med den resurs om 14 miljoner kronor som innevarande bud-
getår disponeras för att främja internationella kontakter.

Vidare finns under anslaget C 45. (1993/94 D 42.) Vissa särskilda ut-
gifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94
1 580 000 kr anvisade för resestipendier åt lärare i ungdomsskolan för
studiebesök i utländska skolor. Även dessa medel bör enligt regeringens
uppfattning föras över till resurserna för internationella kontakter un-
der detta anslag. Medlen har efter prisomräkning beräknats till
1 620 000 kr.

Som regeringen nyss har redovisat förordar vi att de 2 miljoner kro-
nor som utgår från detta anslag för att finansiera råd och stöd till skolor
och huvudmän när det gäller internationella kontakter samt för Skol-
verkets administration och utökade tillsyn av utlandsskolorna, förs över
från detta anslag till anslaget A 1. Statens skolverk.

Förslag till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

6. till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 76 728 000 kr.

A 5. Forskning inom skolväsendet

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1992/93	Utgift	22 769 445	Reservation 5 206 791
1993/94	Anslag	25 494 000
1994/95	Förslag	26 134 000

Anslaget disponeras dels av Statens skolverk, dels - efter beslut av
Skolverket om medelsfördelning - av högskoleenheter och Statens insti-
tut för handikappfrågor i skolan.

Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskolan och vuxenut-
bildningen samt informationsåtgärder i samband härmed. Skolverket
ansvarar för planering, samordning, utvärdering och spridning av infor-
mation om verksamheten.

Statens skolverk

Resultatredovisning

Skolverket arbetar under perioden 1992/93-1994/95 med en treårsbudget
för forskningen inom skolväsendet. Riktlinjerna för forskningsprogram-
met beslutades av riksdagen efter förslag i den forskningspolitiska pro-
positionen (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388).

Skolverket redovisar nu att genomförandet av forskningsprogrammet
har påbörjats och bedrivs i nära samråd med Forskningsnämnden och
Skolverkets forskningsråd. Ett mål har varit att skapa förutsättningar för
goda miljöer för skol- och utbildningsforskning samt skapa förutsätt-
ningar för fruktbara nätverk. En stor del av Skolverkets forskningsan-
slag har inriktas mot det nya programmet.

Skolverket anger som ett viktigt syfte med forskningsprogrammet att
stimulera samspelet mellan dem som producerar forskningsbaserad
kunskap och dem som är direkt ansvariga för verksamheten i skolan.
För att öka kunskapen om hur forskningsresultat utnyttjas har Skolver-
ket inlett studier som behandlar kunskaps- och forskningsanvändningen
i skolan. En studie om hur teoretiska kunskaper kan omsättas i praktik
har också påbörjats. En översyn av tryckt information om skolforskning
har genomförts. Skolverket har under 1992/93 fördjupat sitt forsknings-
samarbete med Europarådet och OECD.

Anslagsframställning

Med hänvisning till den fördjupade anslagsframställningen för forsk-
ning inom skolväsendet som lämnades hösten 1992, föreslår Skolverket
en uppräkning av anslaget till 26 miljoner kronor för budgetåret
1994/95 (+ 506 000 kr).

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Skolverkets årsredovisning visar att det beslutade forskningsprogrammet
för perioden 1992/93-1994/95 har påbörjats. Ett antal forskningsprojekt
har avslutats och nya igångsatts. Arbetet bedrivs i nära samråd med den
av regeringen inrättade Forskningsnämnden och Skolverkets forsk-
ningsråd.

Slutsatser

Regeringens bedömning är att Skolverkets forskningsprogram har
igångsatts med den inriktning som har angetts i regeringens forsknings-
politiska proposition. Programmet bör fortsätta med denna inriktning
under den resterande delen av treårsperioden 1992/93-1994/95.

Förslag till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

7. till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvi-
sar ett reservationsanslag på 26 134 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

A 6. Fortbildning m.m.

1992/93	Utgift	75 887 255	Reservation 14 724 658
1993/94	Anslag	85 280 000
1994/95	Förslag	98 416 000

Under anslaget beräknas medel för statlig rektorsutbildning samt för
sådan fortbildning av personal inom skolan som Statens skolverk beslu-
tar om.

Från anslaget utgår vidare bidrag till lärarorganisationer m.fl. för fort-
bildningsverksamhet och publikationer. Ur anslaget bekostas även ut-
bildning för lärare i svenskundervisning för invandrare samt lärarsti-
pendier för individuellt motiverad fortbildning. Från anslaget utbetalas
medel till Sveriges Utbildningsradio AB för produktion av utbildnings-
program för fortbildning.

Statens skolverk

Resultatredovisning

I sin fördjupade anslagsframställning har Skolverket redovisat resultaten
under respektive anslagspost. Bland resultaten kan nämnas följande.

Den nya rektorsutbildningen om 30 dagar fördelad på två eller tre år
har startat för sammanlagt 635 rektorer från alla skolformer. Från och
med den 1 juli 1993 kommer utbildningen att genomföras vid ett antal
universitet. Utbildningen är efterfrågad. Den äldre skolledarutbildning-

4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

en kommer att avslutas under 1993/94. Kostnaderna för statlig rektors-
utbildning och skolledarutbildning uppgick budgetåret 1992/93 till 14,9
miljoner kronor respektive 7,9 miljoner kronor.

Fortbildning för personal inom grundskolan har huvudsakligen inrik-
tats mot kompletteringsfortbildning. Kostnaderna för dessa insatser upp-
gick budgetåret 1992/93 till 20,4 miljoner kronor.

Introduktionsutbildning och andra fortbildningsinitiativ med anled-
ning av gymnasieskolans och vuxenutbildningens reformering har fått
ekonomiskt stöd med totalt 12,5 miljoner kronor.

Den femåriga satsningen på fortbildning i teckenspråk för lärare vid
specialskolorna genomförs sedan 1989/90 årligen för 20 lärare.

984 000 kr har fördelats till ett 40-tal organisationer och ämnesför-
eningar som stöd för 43 periodiska tidskrifter eller andra publikationer
samt för ett trettiotal olika fortbildningsaktiviteter.

Fortbildning och kompletterande undervisning för lärare i svenskun-
dervisning för invandrare genomförs enligt en plan upprättad av dåva-
rande Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Vid fördelningen av stipendier för individuellt motiverad fortbildning
- 407 stycken till en kostnad av drygt 5 miljoner kronor - har Skolver-
ket prioriterat insatser inom områdena skolans miljöundervisning,
språkundervisning, stöd till elever med svårigheter, elevinflytande och
skoldemokrati samt studier inom yrkeslivet. Drygt hälften av stipendie-
medlen har tilldelats för fortbildningsinsatser i annat land än Sverige.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Resultatanalys

Skolverket har under sina första år främst fördelat medel enligt tidigare
åtaganden. Som exempel nämns kompletteringsfortbildningen för
grundskolans lärare. Utökade och förnyade samarbetsformer mellan
högskolor och kommuner har ändå kunnat ske, liksom utprovning av
alternativa kursformer som distansundervisning, ökad utlokalisering,
anpassning av innehåll och uppläggning till kommunernas behov.

Skolverket har vidare genomfört fortbildning för reformering av gym-
nasieskolan samt gett stöd till fortbildning riktad till små målgrupper.
För att garantera kommunerna tillgång till fortbildning av hög kvalitet
har vissa fortbildningsmedel tilldelats högskolan för att utveckla kompe-
tensen inom de av regering och riksdag prioriterade fortbildningsområ-
dena.

Anslagsframställning

Skolverket hemställer om en anslagsram för treårsperioden 1994/95-
1996/97 om totalt 255 840 000 kr, varav 85 280 000 kr för budgetåret
1994/95.

Medlen under anslaget skall enligt Skolverket användas aktivt för att
på nationell nivå stödja skolans utveckling. Underlaget för beslut om
medelsanvändning utgörs främst av den kunskap Skolverket tar fram
om läget i svensk skola, analyser av tidigare gjorda satsningar samt ana-

lyser av pågående forsknings- och utvecklingsinsatser. De genomgripan- Prop. 1993/94:100
de förändringarna av skolväsendet som pågår kommer också i hög grad Bil. 9
att påverka medlens disposition.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Regeringen finner det förståeligt att Skolverket under sina första år för-
delat medel huvudsakligen enligt tidigare åtaganden. Verkets resultatre-
dovisning ger en god översikt av fortbildningsmedlens användning. Den
utveckling av alternativa kursformer som prövats inom kompletterings-
fortbildningen med bl.a. distansundervisning är ett steg i rätt riktning
för att utnyttja resurserna effektivt.

För övrigt ger dock redovisningen inte underlag för någon bedöm-
ning av vilken effekt insatta resurser haft. Kommande redovisningar bör
därför, förutom en kvantitativ redovisning, även innehålla mer av infor-
mation som gör det möjligt att bedöma olika fortbildningsinsatsers ef-
fekter. Effekterna av att särskilt satsa på uppbyggnad av högskolors
kompetens bör belysas mot bakgrund av att högskolor i minskad om-
fattning anlitas av kommunerna som fortbildningsanordnare.

Flera utvärderingar från såväl externa utvärderare t.ex. OECD, som
Skolverkets egna utvärderingar har, som påpekats i inledningen till
denna huvudtitel (avsnitt 2), konstaterat att skolan i alltför liten omfatt-
ning arbetar med pedagogisk utveckling, att traditionella arbetsformer
dominerar och att undervisningen inte förändrats särskilt mycket på
två och ett halvt decennium. I alltför liten omfattning har fortbildning
använts som verktyg för att utveckla skolan. De resurser som hittills sat-
sats på fortbildning har inte lett till önskvärd utveckling. Det nya styr-
systemet för skolan har inte medfört någon förändring i statens sätt att
använda sina resurser för fortbildning, trots att detta borde vara ett ef-
fektivt medel i styrningen mot nationella mål.

Slutsatser

Kommunerna och landstingen har enligt 2 kap. 7 § skollagen
(1985:1100) skyldighet att se till att fortbildning anordnas för den perso-
nal som har hand om utbildningen. Det är av stor vikt att fortbildning-
en verkligen används som ett led i utvecklingen av skolan.

Utbildning av rektorer och andra skolledare, fortbildningsansvariga,
kursledare och andra nyckelpersoner som i sin tur kan påverka skolans
pedagogiska utveckling och förmedla sådan fortbildning som är av sär-
skilt nationellt intresse bör prioriteras. För att förstärka ledarskapsut-
veckling och kompetensförsörjning bör ytterligare 15 miljoner kronor
tillföras anslaget i enlighet med vad som anförts i inledningen till denna
huvudtitel (avsntitt 2). Medlen bör stå till regeringens disposition.

Skolverket har betonat att underlag för beslut om medelsanvändning
utgörs bl.a. av utvärderingsresultat om skolan. Här finns anledning att

understryka vikten av insatser inom det naturvetenskapliga området. Prop. 1993/94:100
Under den närmaste tiden kommer fortbildningsresursen vidare att till Bil. 9
stor del behöva tas i anspråk för att stödja genomförandet av nya läro-
planer, kursplaner och betygssystem.

Anslaget har minskats med 2 miljoner kronor avseende medel beräk-
nade för individuellt motiverad fortbildning. Resursen har, enligt vad vi
nyss anfört, överförts till anslaget A 4. Stöd för utveckling av skolväsen-
det, för att ingå i en sammanslagen resurs för att främja internationella
kontakter.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

8. till Fortbildning m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett re-
servationsanslag på 98 416 000 kr.

A 7. Genomförande av skolreformer

1993/94 Anslag 125 000 000

1994/95 Förslag 128 975 000

Anslaget skall användas för information och fortbildning om nya lä-
roplaner och betygssystem för skolväsendet. För detta ändamål dispone-
rar Utbildningsdepartementet innevarande budgetår 16 miljoner kronor
och Statens skolverk 26 miljoner kronor för centrala informationsinsat-
ser.

Anslaget skall vidare användas för genomförande av den nya gymna-
sieskolan. Enligt förordningen (SKOLFS 1993:16) om statsbidrag till
kommunerna för planering och information vid införandet av de nya
programmen i gymnasieskolan lämnas bidrag med 500 kr per elev och
årskurs.

Resterande medel under anslaget fördelas till kommuner och lands-
ting för information och fortbildning för gymnasieskolan, komvux,
gymnasiesärskolan och särvux.

Statens skolverk

Enligt Skolverkets prognos beräknas statsbidraget till kommunerna för
planering och information vid genomförande av de nya programmen i
gymnasieskolan för 1994/95 till 53 miljoner kronor, för 1995/96 till 40
miljoner kronor samt för 1996/97 till 5 miljoner kronor. Totalt för pe-
rioden 1994/95-1996/97 beräknas utbetalningarna till 98 miljoner kro-
nor.

Regeringens överväganden

Det är viktigt att informera alla berörda om de nya läroplanerna, kurs-
planerna och de nya betygssystemen. I inledningen till littera A. Skolvä-
sendet (avsnitt 2) redovisas de centrala informationsinsatser som kom-
mer att ske under våren 1994. Även under följande budgetår behövs
särskilda resurser för genomförandet av skolreformerna.

För budgetåret 1994/95 beräknar regeringen detta anslag till
128 975 000 kr. Härvid beräknas 55 miljoner kronor för bidrag enligt
förordningen (SKOLFS 1993:16) om statsbidrag till kommunerna för
planering och information vid införandet av de nya programmen i gym-
nasieskolan. Vi har därvid inräknat ett motsvarande bidrag för gymna-
siesärskolan fr.o.m. budgetåret 1994/95.

För bidrag till utbildning av handledare vid den arbetsplatsförlagda
delen av gymnasieutbildningen beräknas ca 20 miljoner kronor.

Resterande medel skall användas för fortsatta informations- och fort-
bildningsinsatser vid införande av nya läroplaner och nya betygssystem
inom såväl det obligatoriska som det frivilliga skolväsendet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Förslag till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

9. till Genomförande av skolreformer för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 128 975 000 kr.

A 8. Särskilda insatser på skolområdet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

180 400 404

203 914 000

230 170 000

Från anslaget betalas kostnader dels enligt förordningen (1991:931)
om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet, dels för ett elevba-
serat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå
kommuner för speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelse-
hindrade elever dels ock till Örebro kommun för utbildningar i gymna-
sieskolan för döva och hörselskadade elever. Ur anslaget bekostas också
särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands, Västman-
lands respektive Örebro läns landsting om bidrag till kostnader för viss
riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning. Ur an-
slaget utgår därutöver ersättning till Örebro kommun enligt avtal mel-
lan staten och kommunen om viss statlig ersättning avseende gymnasial
utbildning i Örebro för döva och hörselskadade elever.

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) fördelar anvisade
medel under de anslagsposter som institutet disponerar mellan kommu-
ner för sådana regionala utbildningsinsatser som en kommun gör för
elever med funktionshinder eller med särskilda behov i grundskolan

och gymnasieskolan, för elever med flera funktionshinder i särskolan
samt för elever i grundskolan som får särskild undervisning på sjukhus
eller motsvarande.

Regeringen fastställer det elevbaserade tilläggsbidraget till Göteborgs,
Kristianstads, Stockholms, Umeå och Örebro kommuner för anpassad
gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever respektive för döva
och hörselskadade elever. Statens skolverk utbetalar bidragen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Statens institut for handikappfrågor i skolan

Verksamhetsredo visning

Av de medel som SIH fördelar avser en del samordnade utbildningsin-
satser avseende särskild undervisning på sjukhus och behandlingshem.
Medlen till behandlingshem gäller elever med särskilda behov på be-
handlingshem som är knutna till en barn- och ungdomspsykiatrisk kli-
nik. De ca 200 tjänsterna som sjukhuslärare är placerade vid region-
och länssjukhus i 45 kommuner. Undervisningen ger eleven kontinu-
itet i inlärningen och minskar behovet av stödinsatser vid återkomsten
till den egna klassen. Övriga medel används för en rad olika ändamål
såsom åtgärder för elever med flerhandikapp i särskolan, regionala un-
dervisningsinsatser för elever med rörelsehinder, regionala undervis-
ningsinsatser för elever med synskador, verksamhet vid nio kunskaps-
centra varav fyra centra för elever med rörelsehinder och fem för hör-
selskadade eller döva elever.

Anslagsframställning

l. SIH föreslår att 5,5 miljoner kronor förs över till anslaget A 2. Sta-
tens institut för handikappfrågor i skolan för utökade konsulentinsatser

m. m. samt till det föreslagna nya anslaget för punktskriftsproduktion.

Statens skolverk

Verksamhetsredovisning

Skolverket redovisar från en undersökning, dels i landets kommuner,
dels en fördjupad studie i ett antal grundskolor i åtta kommuner om
skolsituationen för elever med behov av särskilt stöd, att dessa elever
som regel omnämns i de kommunala skolplanerna men att konkreta
mål för stödinsatserna sällan anges. De lokala arbetsplanerna är visserli-
gen något tydligare, men utvärderingar av gjorda stödinsatser försvåras
av att mål ofta saknas. Specialundervisning är den helt dominerande
stödinsatsen. Stödet är mera omfattande i lägre årskurser och ges i första
hand i svenska och matematik och i högre årskurser även i engelska.
Det finns en tendens till att specialundervisningsresursen i ökad ut-
sträckning går till färre och mycket resurskrävande elever. Skolpersona-
len har en tydlig vilja och ambition att utifrån tillgängliga resurser hjäl-

pa de elever som har svårigheter i skolan. Eleverna har också i allmän-
het en positiv inställning till specialundervisning.

Med syfte att visa i vilken utsträckning skolhuvudmännen uppfyller
de skyldigheter som ställs i skollag och andra förordningar om elever
med fysiska handikapp har Skolverket gjort en undersökning i vissa
kommuner om skolsituationen för denna elevgrupp. Av denna framgår
bl.a. att ett samlat grepp om resursbehov och resursåtgång liksom en
kommunal helhetssyn på verksamheten saknas.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Anslagsframställning

2. Statens skolverk föreslår, vad gäller de anslagsposter som verket dis-
ponerar, en uppräkning med hänsyn till belastningen (+ 20 024 000
kr).

Nämnden for vårdartjänst

3. Till Nämnden för vårdartjänst finns knutet den särskilda nämnden
för Rh-anpassad utbildning, vars uppgift är att pröva frågor om intag-
ning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frå-
gor om rätt till sådan utbildning (SFS 1990:1110). Riksgymnasieverk-
samheten för svårt rörelsehindrade elever finns fr.o.m. innevarande läs-
år på fyra orter i landet. Införandet av treårig gymnasieskola leder suc-
cessivt till ytterligare behov av platser under 1990-talet. Antalet elever
innevarande läsår är 104. Nämnden beräknar antalet elever läsåret
1994/95 till 120. Verksamhet kan behöva startas på någon ytterligare ort
fr.o.m. läsåret 1994/95.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Den kvantitativa redovisning som SIH har gjort ger inte underlag för en
bedömning av insatsernas värde för eleven. Målet för Skolverkets un-
dersökning om skolsituationen för elever med behov av särskilt stöd har
varit att ge en övergripande bild av det sätt, på vilket kommuner och
skolor tar föreskriven hänsyn till sådana elever. Regeringen anser att en
sådan beskrivning har ett värde i sig, men inte heller den ger underlag
för en bedömning av det pedagogiska värdet av insatsen. Vad gäller un-
dersökningen om skolsituationen för elever med fysiska handikapp, re-
dovisar Skolverket, att behov finns av en mera ingående analys av huru-
vida elever med fysiska handikapp får en i jämförelse med övriga elever
likvärdig utbildning, liksom av frågor kring integration och villkoren
för dessa elevers studieval i gymnasieskolan. Redovisning saknas av ut-
bildningen vid riksgymnasierna dels för döva och hörselskadade elever,
dels för svårt rörelsehindrade elever med behov av speciellt anpassad
gymnasieutbildning.

Slutsatser

Skolverkets ansatser till undersökningar av skolsituationen för elever
med behov av särskilt stöd eller elever med funktionshinder behöver ut-
vidgas. Regeringen räknar med att en sådan uppföljning och utvärde-
ring sker kontinuerligt.

Övrigt

Antalet elever vid riksgymnasierna för döva och hörselskadade i Örebro
är innevarande läsår 437 och beräknas läsåret 1994/95 ha i stort sett
samma omfattning.

Enligt gymnasieförordningen skall bestämmelser som gäller gymna-
sieskolan tillämpas i fråga om utbildning vid riksgymnasierna i Örebro
för döva och hörselskadade elever. I vissa fall har elever efter genom-
gången gymnasieutbildning haft behov av en ettårig påbyggnadsutbild-
ning främst inom data/teknikområdet. Intagning till specialkurser, som
tidigare tillhörde gymnasieskolan, får inte ske efter läsåret 1994/95. Re-
geringen anser det viktigt att behålla möjligheten till ettårig teknikerut-
bildning för elever som genomgått gymnasial utbildning vid riksgymna-
sierna i Örebro för döva och hörselskadade elever. Dessa utbildningar
kan dock fortsättningsvis anordnas inom komvux.

Antalet elever med särskild Rh-anpassad utbildning vid gymnasieskola
beräknas läsåret 1994/95 till 115 (+ 11).

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

10. till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 230 170 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet

1992/93

1993/94

1994/95

Utgift 21 843 618 593>

Anslag 1 994 849 000

Förslag 48 187 000

1 Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet.

Från anslaget utbetalas

- särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala
utbildningar och till vuxenutbildning som är av riksintresse,

- bidrag till kostnader för gymnasiala utbildningar som övervägs att
överföras till annan utbildningsform,

- bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisa-
tionen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Geneve, samt

särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner till kost- Prop. 1993/94:100
nader för IB-utbildning, Bil. 9

- ersättning till kommun och landsting för merkostnader för nordis-

ka elever på gymnasial nivå,

- ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning,

- bidrag till konsumentekonomiska utbildningar vid tre lanthus-
hållsskolor.

Från anslaget har vidare innevarande budgetår utbetalats särskilt stats-
bidrag till kommuner och landsting för ett tredje gymnasieår samt för
extra platser inom den kommunala vuxenutbildningen.

Statens skolverk

Verksamhetsredovisning

Extra statsbidrag för ett tredje utbildningsår i gymnasieskolan läsåret
1992/93 har utbetalats till 254 kommuner. 31 kommuner har ej begärt
statsbidrag. Värmlands och Norrbottens län har flest kommuner som
inte rekvirerat statsbidrag. Verksamheten omfattade 11 929 elever som
deltog i utbildningar under minst 8 månader och 758 elever i utbild-
ningar under 4-8 månader. Av de långtidsstuderande deltog ca 50 % i
kurser i svenska och/eller främmande språk och ca 40 % i tekniska ut-
bildningar. Utbildningarna inom bygg- och elområdena har dominerat.
I många av de tekniska utbildningarna har svenska och/eller engelska
också ingått.

Verksamheten innevarande läsår beräknas preliminärt omfatta drygt

25 000 elever i gymnasieskolan och ca 23 000 studerande i komvux. De
flesta kursdeltagarna i komvux är kvinnor medan männen överväger i
gymnasieskolan, totalt sett är det en jämn könsfördelning. Svenska,
främmande språk och naturvetenskap är i högre grad prioriterat i kom-
vux medan gymnasieskolan har flest utbildningar med tekniska ämnen.
Av de studerande i tekniska ämnen i komvux utgör kvinnorna 65 %
jämfört med 35 % i gymnasieskolan. Ungefär hälften av eleverna i gym-
nasieskolan går i utbildningar inriktade mot språk, såväl svenska som
främmande språk samt naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Till ra-
men tekniska ämnen räknas såväl tekniska ämnen som tekniskt-
industriella ämnen och datautbildningar.

A nslagsframställning

1. Skolverket anmäler ökat medelsbehov under anslagsposten Särskilt
verksamhetsstöd till vissa utbildningar till följd av utökning med två
klasser av dansundervisning på grundskolenivå i Malmö (+ 2 220 000
kr).

2. Skolverket föreslår att medel som anvisats under detta anslag för för-
söksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan i Haparan-
da förs över till anslaget A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet och

där sammanförs med medel för särskilda utvecklingsinsatser för finsk-
språkiga elever (- 593 000 kr).

3. Vid en satsning liknande den som skett för innevarande budgetår
med särskilt bidrag till kommuner för ytterligare platser i gymnasiesko-
lan för ett tredje gymnasieår för ungdomar som gått ut tvåårig gymna-
sieutbildning beräknar Skolverket för budgetåret 1994/95 ett medelsbe-
hov motsvarande 31 000 platser.

Göteborgs kommun har i en särskild skrivelse anhållit om statsbidrag
fr.o.m. budgetåret 1994/95 för den försöksverksamhet med förberedande
dansundervisning på grundskolenivå som kommunen startat hösttermi-
nen 1993.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Anslagsberäkning

1993/94 Beräknad ändring 1994/95

1. Särskilt verksamhets-
stöd till vissa

utbildningar	27 757 000	+	2 727 000
2. Gymnasiala utbildning- ar planerade att över- föras till annan utbildningsform	6 380 000	+	263 000
3. Kostnader för vissa gymnasieutbild- ningar m.m.	8 702 000	+	2 358 000
4. Särskilt bidrag för anordnande av ett tredje utbildningsår i gymnasieskolan	1 200 000 000		1 200 000 000
5. Särskilt bidrag för anordnande av extra platser inom den kommunala vuxen- utbildningen	752 010 000		752 010 000
Summa	1 994 849 000	-	1 946 662 000

I enlighet med vad som anförts under anslaget A 4. Stöd för utveck-
ling av skolväsendet har medel för försöksverksamhet med tvåspråkig
undervisning i Haparanda, som innevarande budgetår beräknats under

detta anslag, förts över till anslaget A 4. Stöd för utveckling av skolvä-
sendet (- 617 000 kr inkl, prisomräkning). (2)

Enligt förordningen (SKOLFS 1991:15) om försöksverksamhet med
förberedande dansundervisning i grundskolan får sådan undervisning
anordnas på grundskolans mellan- och högstadier i Stockholm, Göte-
borg och Malmö. Hittills har sådan undervisning bedrivits i Stockholm
och särskilt statsbidrag lämnats till verksamheten. Från och med inne-
varande budgetår har verksamheten kommit igång i Malmö och särskilt
statsbidrag lämnas också till Malmö kommun. Eftersom dansutbildning
nu startas i Göteborg, bör statsbidrag lämnas också till denna kommun
fr.o.m. budgetåret 1994/95. Anslaget har därför räknats upp med 2,2
miljoner kronor. Regeringen kan dock inte biträda Skolverkets förslag
om höjning av statsbidraget till Malmö kommun fr.o.m. budgetåret
1994/95. (1)

Regeringen konstaterar med tillfredsställelse att verksamheten med
sysselsättningsskapande åtgärder i gymnasieskolan och komvux verkar
ha haft avsedd effekt. Den större omfattningen innevarande läsår kan
delvis förklaras av att kommunerna erhöll besked om åtgärderna betyd-
ligt tidigare än året före, vilket gav bättre planeringsförutsättningar. Vad
gäller medel för sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret
1994/95 hänvisas till vad som anförts i inledningen till denna huvudtitel
(avsnitt 5).

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

11. till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolvä-
sendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
48 187 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

A 10. Sameskolor

1992/93	Utgift	28 390 867
1993/94	Anslag	30 284 000
1994/95	Förslag	31 058 000

Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i sameskolförordning-
en (1967:216) och i förordningen (SKOLFS 1991:23) om försöksverk-
samhet med sameskola i Kiruna.

Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge samers
barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar ut-
bildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan.

Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet sa-
miska förekommer i samtliga årskurser.

Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk
och Tärnaby. I Kiruna anordnas sameskola på försök.

Integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola bedrivs vid Prop. 1993/94:100
grundskolan i Gällivare, Härjedalens, Jokkmokks, Kiruna, Krokoms, Bil. 9
Storumans, Strömsunds och Åre kommuner.

Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk.

Från anslaget utgår även bidrag till Samernas folkhögskola.

Statens skolverk

Resultatredovisning

Skolverkets resultatredovisning innehåller endast uppgift om elevantalet
perioden 1992/93 - 1996/97.

Elevantalet vid sameskolorna uppgick läsåret 1992/93 till 115. Antalet
lärartjänster var 18, övrig personal 13,7 tjänster och kanslipersonal 6,5
tjänster.

I den integrerade sameundervisningen deltog 124 elever läsåret
1992/93.

Anslagsframställning

Skolverkets fördjupade anslagsframställning innebär i huvudsak följan-
de:

1. Skolverket föreslår att sameskolstyrelsen tilldelas medel för dels
ökade hyreskostnader, dels ökade resurser inom skolledning och under-
visning samt för anställning av fritidsledare/fritidspedagog (+ 1 105 000
kr).

2. Till Samernas folkhögskola föreslås en ökning av bidraget
( + 2 633 000 kr).

Regeringens överväganden

Sammanfattning

De övergripande målen för sameskolorna bör ligga fast.

Resurser

Ramanslag 1994/95

31 058 000 kr

Resultatbedömning

Riksrevisionsverket (RRV) har granskat årsbokslutet för Sameskolstyrel-
sen avseende verksamhetsåret 1992/93. Enligt RRV:s bedömning är bok-
slutet rättvisande. Bokslutet visar att kostnaderna väl ryms inom ansla-
get.

Någon bedömning av effektiviteten i verksamheten har inte kunnat
göras eftersom underlag för sådan prövning saknas.

Slutsatser

De övergripande målen för sameskolorna bör ligga fast. För samesko-
loma har inte utarbetats några resultatmått för att göra nödvändiga ana-
lyser av skolornas resultat eller mäta effektiviteten i verksamheten. Sa-
meskolstyrelsen bör påbörja ett arbete för att utveckla sådana mått.
Skolverket bör stödja styrelsen i arbetet.

Sameskolstyrelsen bör vidare lämna en fördjupad anslagsframställning
för budgetåret 1996/97. Skolverket skall yttra sig över denna. Först där-
efter avser regeringen pröva om annan ordning skall gälla för avläm-
nande av anslagsframställning för sameskolorna och Samernas folkhög-
skola.

Elevantalet vid sameskolorna beräknas i stort sett vara oförändrat
1994/95 jämfört med förhållandet budgetåret 1992/93. En ökning beräk-
nas av antalet elever i den integrerade samiska undervisningen.

Enligt regeringens mening bör verksamheten vid vardera sameskolor-
na och Samernas folkhögskola bedrivas inom nuvarande resursramar
för respektive verksamhet. Det får ankomma på Sameskolstyrelsen att
göra erforderliga prioriteringar inom ramen för tilldelade medel.

Regeringen har i inledningen till littera A. Skolväsendet (avsnitt 4.2)
föreslagit att hemkommunen blir skyldig att betala ersättning till staten
för elever i sameskolan. De influtna medlen skall tillföras inkomsttiteln
Övriga inkomster av statens verksamhet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övrigt

I Kiruna bedrivs sedan läsåret 1985/86 försöksverksamhet med samesko-
la. Försöksverksamheten upphör med utgången av läsåret 1993/94. Sa-
meskolstyrelsen har till regeringen överlämnat en utvärdering av för-
söksverksamheten. Enligt Sameskolstyrelsens uppfattning bör samesko-
lan i Kiruna bli permanent inrättad fr.o.m. läsåret 1994/95.

Enligt 2 § sameskolförordningen (1967:216, omtryckt 1992:741) be-
stämmer regeringen på vilka orter det skall finnas sameskola.

Sameskolstyrelsen har ansvar för sameskolorna på liknande sätt som
en kommun har ansvar för det kommunala skolväsendet. En skillnad är
att den totala kostnadsramen för sameskolorna beslutas av riksdagen.
Enligt regeringens mening bör dock Sameskolstyrelsen få besluta på vil-
ka orter sameskola skall finnas. Sådana beslut får emellertid inte medfö-
ra ökade kostnader för staten. Regeringen har för avsikt att ändra same-
skolförordningen i överensstämmelse härmed.

En ändring av sameskolförordningen med den innebörd vi här före-
slagit innebär att Sameskolstyrelsen själv kan besluta om inrättande av
en sameskola i Kiruna.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

12. till Sameskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett raman-
slag på 31 058 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

A 11. Specialskolor m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

331 795 8551

346 523 0001

376 839 000

1 Avser anslagen Specialskolor: Utbildning m.m. och Specialskolor: Utrustning

m.m.

Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i specialskolförord-
ningen (1965:478) samt i förordningen (1988:1384) med instruktion för
Tomtebodaskolans resurscenter.

Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen
(1987:721) om lärarresurser i specialskolan m.m. I förordningen
(SKOLFS 1991:37) meddelas bestämmelser om utveckling av verksam-
heten vid specialskolan m.m.

Utbildningen i specialskolan har som övergripande mål att ge barn
och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller talskada en till
varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möj-
ligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan.

Undervisningen för synskadade elever med eller utan ytterligare funk-
tionshinder bedrivs vid en skolenhet i Örebro (Ekeskolan). Döva och
hörselskadade elever undervisas antingen vid någon av de fem regionala
skolenheterna belägna i Stockholm (Manillaskolan), Lund (Östervångs-
skolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnö-
sand (Kristinaskolan), eller i särskilda klasser förlagda till grundskolan
(s.k. externa klasser). Skolenheten i Gnesta (Åsbackaskolan) tillhanda-
håller undervisning för döva och hörselskadade elever som också har en
utvecklingsstörning. Vid skolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervi-
sas normalbegåvade barn med grava språkstörningar samt döva och hör-
selskadade barn med beteendestörningar eller andra komplikationer.

Det finns specialpedagogiska resurscenter vid Tomtebodaskolan, Eke-
skolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan.

Statens institut för handikappfrågor i skolan

Resultatredovisning

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har i sin fördjupade
anslagsframställning redovisat specialskolornas verksamhet. SIH fram-
håller att specialskolorna under senare år utvecklats på ett sätt som gör
att de i allt högre grad svarar mot det samlade skolväsendets behov av

stödinsatser och specialpedagogisk kompetens. Specialskolorna har
emellertid, enligt SIH:s mening, funnit det svårt att fastställa några re-
sultatmått och utforma en resultatanalys. SIH påpekar att specialskolor-
na finner det komplicerat att göra en utvärdering av genomförda presta-
tioner och dess effekter. SIH kommer därför att arbeta tillsammans med
specialskolorna för att utveckla användbara resultatmått som grund för
nödvändiga analyser av skolornas resultat. Specialskolorna har vidtagit
generella åtgärder, t.ex. infört månatlig budgetuppföljning, för att mot-
verka överskridanden.

Specialskolorna räknar med en ökning av elevantalet med samman-
lagt närmare 100 elever läsåren 1994/95 - 1996/97. SIH påpekar att spe-
cialskolan med sin unika metodik och samlade kompetens framstår som
ett positivt och efterfrågat alternativ. Efterfrågan på externa klasser har
därför, enligt SIH:s redovisning, minskat och specialskolorna har mar-
kerat en stor restriktivitet när det gäller inrättandet av nya externa klas-
ser.

Av specialskolornas separata fördjupade anslagsframställningar och
årsbokslut för budgetåret 1992/93 framgår att ca 80 % av specialskolans
utgifter utgör kostnader för undervisning samt boende och service, var-
av drygt hälften utgör undervisningskostnader. Knappt 10 % avser kost-
nader för administration. Ca 10 % utgör kostnader för resurscenter-
verksamheten.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Anslagsframställning

1. SIH föreslår i den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren
1994/95-1996/97 att medel för 13,5 tjänster avsedda för ekonomiadmi-
nistrativ förstärkning tillförs specialskolorna. SIH beräknar kostnaden
till 3,4 miljoner kronor.

2. Hällsboskolan, Manillaskolan och Birgittaskolan har i separata skri-
velser till Utbildningsdepartementet redovisat utökade lokalkostnader
på grund av om- och tillbyggnad.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

De övergripande målen för verksamheten ligger fast.

Resurser

Ramanslag 1994/95 376 839 000 kr

Resultatbedömning

Specialskolorna har för budgetåret 1992/93 inte behövt lämna några års-
redovisningar. Riksrevisionsverket (RRV) har i sin granskning av års-
boksluten för budgetåret 1992/93 funnit att årsboksluten för specialsko-
lorna och Tomtebodaskolans resurscenter är rättvisande. Regeringen
vill betona vikten av att specialskolorna utvecklar resultatmått för att
möjliggöra en utvärdering av genomförda prestationer. Regeringen fin-
ner det viktigt att SIH stöder skolorna i det arbetet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Slutsatser

Regeringen anser att de övergripande målen för verksamheten bör ligga
fast. Specialskolornas arbete med att utveckla resultatmått för verksam-
heten skall, med stöd av SIH, prioriteras och avrapporteras till regering-
en. I avvaktan på detta föreslår regeringen ingen flerårig planeringsram
för specialskolorna och Tomtebodaskolans resurscenter.

Regeringen finner det nödvändigt, bl.a. på grund av ökade krav på re-
sultatredovisning, att specialskolorna får stöd inom framför allt det eko-
nomiska uppföljnings- och analysområdet, men även inom det juridiska
området. Däremot anser regeringen inte att det är ekonomiskt rationellt
att varje specialskola bygger upp en egen sådan kompetens. Regeringen
har beräknat medel för inrättandet av tjänster med ekonomisk och juri-
disk kompetens för stöd till samtliga specialskolor och Tomtebodasko-
lans resurscenter med 700 000 kr under anslaget A 2. Statens institut för
handikappfrågor i skolan. Tjänsterna skall även kunna utnyttjas av SIH
för att bl.a. samordna specialskolornas återrapportering och att ge rege-
ringen underlag för fördelning av medel till specialskolorna.

Till följd av om- och tillbyggnader vid specialskolorna kommer den
årliga hyreskostnaden för dessa att öka. Det uppstår även utgifter för
räntor och amorteringar för investeringar i inredning och utrustning.
Regeringen har beräknat dessa kostnader under anslaget men avser att
inte fördela ut resurser för detta ändamål till berörda myndigheter förr-
än kostnaderna uppkommer.

Regeringen har, med hänsyn till beräknat utökat elevantal, räknat
upp anslaget med 6 320 000 kr. Dessa medel bör få utnyttjas av skolor-
na endast i den mån elevantalet utökas enligt gjorda beräkningar.

Övrigt

RRV har i en granskning (F1993:17) av SIH bl.a. föreslagit att en över-
syn av specialskolornas organisationstillhörighet övervägs och att SIH:s
roll som central förvaltningsmyndighet ges en praktisk tolkning. Rege-
ringen har övervägt de synpunkter som lämnats och är medveten om de
problem som föreligger vad avser ansvarsförhållanden och roller mellan
SIH och specialskolorna. Regeringen avser för närvarande inte att göra
några väsentliga förändringar av myndighetskonstruktionen. Däremot
vill regeringen i sammanhanget påpeka att vi avser att i gällande in-

struktioner och förordningar ytterligare precisera SIH:s roll som central
förvaltningsmyndighet.

Regeringen föreslår vidare att specialskolorna tilldelas ramanslag.
Ramanslaget skall innehålla en anslagspost för varje specialskola. Dessa
anslagsposter fastställs av regeringen efter underlag från SIH. Dessutom
skall ramanslaget innehålla en anslagspost till regeringens disposition
för att finansiera oförutsedda fluktuationer när det gäller elevutveckling
och utökade kostnader på grund av om- och tillbyggnader av special-
skolorna. Varje specialskola ges även en låneram inom vilken för sko-
lorna nödvändiga investeringar i anläggningstillgångar finansieras. Vissa
specialskolors låneramar blir relativt omfattande då dessa inkluderar
utrustnings- och inredningskostnader till följd av om- och tillbyggda lo-
kaler.

Anslagsomläggningen innebär att nuvarande anslag B 11. Specialsko-
lor: Utbildning m.m. och B 12. Specialskolor: Utrustning m.m förs
samman till ett anslag.

Regeringen har i inledningen till littera A. Skolväsendet (avsnitt 4.2)
föreslagit att ersättningen från hemkommunen till staten för specialsko-
lans elever i fortsättningen skall uppgå till den genomsnittliga kostna-
den i riket för en elev i grundskolan. Vidare har föreslagits att en redu-
cerad avgift bör tas ut av hemkommunen även för elever som går i s.k.
extern klass av specialskolan. I samband därmed har föreslagits vissa
ändringar i 7 kap. 7 § skollagen (1985:1100).

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Förslag till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

13. till Specialskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 376 839 000 kr.

A 12. Statens skola för vuxna i Härnösand

A 13. Statens skola för vuxna i Norrköping

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under Utbildningsdepar-
tementets huvudtitel, littera B, uppförda följande anslag som avser stat-
lig vuxenutbildning :

B 13. Statens skola för vuxna i Härnösand

B 14. Statens skola för vuxna i Norrköping

Medelsanvisningen under anslaget B 13. Statens skola för vuxna i
Härnösand uppgår innevarande budgetår till 18 849 000 kr och under
anslaget B 14. Statens skola för vuxna i Norrköping till 18 688 000 kr. I
regeringskansliet bereds för närvarande frågor om distansutbildning.
Arbetet bedrivs med sikte på att en proposition skall kunna föreläggas
riksdagen under 1994.

I avvaktan på att beredningen slutförs föreslår regeringen att nämnda

5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

anslag förs upp med preliminärt beräknade belopp. Vid beräkningen av Prop. 1993/94:100
anslagsbeloppen har hänsyn tagits till vissa tekniska justeringar. Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen,

14. i avvaktan på en särskild proposition, till Statens skola för
vuxna i Härnösand anvisar ett ramanslag på 19 025 000 kr och till
Statens skola för vuxna i Norrköping anvisar ett ramanslag på
18 667 000 kr.

A 14. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

48 579 544

56 501 000

78 080 000

Från anslaget utbetalas statsbidrag enligt förordningen (1978:591) om
statsbidrag till svensk undervisning i utlandet.

Statsbidrag till utlandsskola lämnas i form av bidrag till kostnader för
lärarlöner med belopp som i princip motsvarar lönen för motsvarande
lärartjänst vid svensk grundskola (grundresurs) samt för kompletterande
undervisningstimmar (kompletteringsresurs). Bidrag lämnas vidare till
pensionskostnader för lärare. Bidrag till skolans lokalkostnader lämnas
med 60 % av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler. Stats-
bidrag i form av särskilt driftbidrag lämnas med 16 % av lönekostnader
och vissa pensionskostnader. Vidare lämnas statsbidrag till korrespon-
densundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk un-
dervisning vid internationell skola.

Från anslaget betalas vidare statsbidrag till kostnader för resor och
flyttning för lärare vid utlandsskolor (SKOLFS 1991:34).

Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan Finland,
Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område
(ändrad 1991-06-20).

I propositionen om skolans internationalisering (prop. 1992/93:158)
drogs riktlinjerna upp för ett nytt schabloniserat statsbidragssystem till
utlandsundervisningen. Riksdagen hade inget att invända mot förslaget
(bet. 1992/93:UbU 12, rskr. 1992/93:329).

Statens skolverk

Verksamhetsredovisning

Läsåret 1992/93 uppgick antalet elever vid svenska utlandsskolor till
1 226. Av dessa var 1 040 svenska, 96 norska och 90 finska elever.

Antalet elever i korrespondensundervisning utgjorde samma läsår 264
och antalet elever i kompletterande svensk undervisning utgjorde 2 568.

Organisationen vid de svenska utlandsskolorna innevarande läsår Prop. 1993/94:100
framgår av följande sammanställning. Bil. 9

Statsunderstödda svenska utlandsskolor läsåret 1993194

Låg- och Hög-

mellan- stadium

stadium

Europa	Belgien England	(Bryssel) (London)	X X	X X
	Frankrike	(Paris)	X	X
	Italien	(Milano)	X
	II	(Modena)	X
	Portugal	(Lissabon)	X
	Ryssland	(Moskva)	X
	Schweiz	(Geneve)	X
	Spanien	(Fuengirola)	X	X
	II	(Madrid)	X	X
	II	(Maspalomas)	X
	II	(Palma de Mallorca)x
	Tyskland	(Berlin)	X
	II	(Hamburg)	X
Asien	Bangladesh	(Dhaka)	X
	Indien	(Kashmir)	X
	Kina	(Beijing)	X
	Saudi-Arabien	(Jeddah)	X
	II	(Riyadh)	X
Afrika	Angola	(Luanda)	X
	Botswana	(Gaborone)	X
	Etiopien	(Addis Abeba)	X
	Guinea Bissau	(Bissau)	X
	Kenya	(Nairobi)	X	X
	Mocambique	(Maputo)	X
	Tanzania	(Dar es Salaam)	X
	11	(Nzega)	X
	Zambia	(Lusaka)	X
Amerika	Argentina	(Tucumån)	X
	Bolivia	(Cochabamba)	X
	Brasilien	(Sao Paulo)	X
	Ecuador	(Quito)	X
	Nicaragua	(Managua)	X
	Peru	(Lima)	X

Anslagsframställning Prop. 1993/94:100

I avvaktan på regeringens beslut om ett nytt statsbidragssystem för ut-
landsundervisningen föreslår Skolverket oförändrat anslag.

Svenska institutet

Svenska institutet föreslår för bidrag till Riksföreningen Sverigekontakts
verksamhet motsvarande uppräkning som föreslogs i den fördjupade an-
slagsframställning som institutet lämnade inför budgetåret 1993/94. För
budgetåret 1994/95 föreslogs ett bidrag om 795 000 kr för Riksförening-
ens verksamhet.

Regeringens överväganden

Nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen

I propositionen om skolans internationalisering (prop. 1992/93:158)
drogs riktlinjerna upp för ett nytt statsbidragssystem för utlandsunder-
visningen. Riksdagen godkände förslaget (bet. 1992/93:UbU12, rskr.
1992/93:329).

Beslutet innebär bl.a. att Skolverket skall besluta om en utlandsskola

skall vara berättigad till statsbidrag för årskurserna 1-6 och regeringen
beslutar om en statsbidragsberättigad skola skall få fullt och självständigt
ansvar för högre årskurser i grundskolan respektive för gymnasieunder-
visning.

De nuvarande bestämmelserna om vilka barns undervisning som stö-
det skall avse skall gälla även i fortsättningen. För att undanröja vissa
tolkningssvårigheter avser regeringen dock att förtydliga formuleringar-
na på några punkter.

Vidare skall statsbidraget till utlandsskolorna enligt riktlinjerna be-
räknas med ett belopp per elev i dels grundskoleundervisning, dels
gymnasieundervisning dels ock kompletterande svensk undervisning.
Statsbidraget skall utgöra ett finansiellt stöd till verksamheten och hu-
vudmannen beslutar själv hur bidraget skall användas.

Medelvärdet av elevantalet under de tre närmast föregående läsåren
skall utgöra grund för beräkning av undervisningsbidragen för såväl
grundskole- som gymnasieundervisning för ett visst läsår.

Vid inrättande av nya skolor beräknas bidraget på elevantalet det för-
sta läsåret. Därefter sker en successiv anpassning av beräkningsunderla-
get till att gälla det genomsnittliga elevantalet under de tre närmast före-
gående läsåren.

Skolor på grundskolenivå

Det elevrelaterade bidrag som nu föreslås för utlandsskolorna skall er-
sätta nuvarande bidrag för

- lärartjänster (grundresurs),

- kompletteringsresurs,

- pensionskostnader (lönekostnadspålägg och tilläggspensionsavgifter),

- särskilt driftbidrag,

- rese- och flyttningskostnadsersättning.

Regeringen föreslår att bidraget för budgetåret 1994/95 beräknas med
55 000 kr per elev för skolor med högst 10 elever. För skolor med lägst
11 och högst 49 elever reduceras detta belopp med 600 kr per elev, vil-
ket innebär att vid 11 elever lämnas bidrag med 54 400 kr per elev och
vid 12 elever med 53 800 kr per elev osv. En sådan beräkning minskar
de tröskeleffekter som skulle uppstå med ett fast belopp vid detta elev-
antal. För skolor med 50 elever och däröver föreslås ett bidrag på
27 000 kr per elev.

Den föreslagna beräkningen av undervisningsbidraget innebär en ök-
ning av bidraget till utlandsskolorna med ca 12,2 miljoner kronor. In-
ternationaliseringsutredningen har i betänkandet (SOU 1992:3) Svensk
skola i världen redovisat att för läsåret 1991/92 var det genomsnittliga
statsbidraget ca 30 % av de samlade driftkostnaderna. Återstående kost-
nader täcks till största delen av elevavgifter. Dessa varierar kraftigt mel-
lan skolorna, men utgjorde läsåret 1991/92 i genomsnitt ca 20 000 kr
för en elev på låg- och mellanstadierna och ca 37 000 kr för en elev på
högstadiet. Regeringen anser det motiverat med den föreslagna uppräk-
ningen av bidraget för att utlandsskolorna skall kunna minska elevavgif-
terna.

Enligt riktlinjerna skall en indexberäkning av bidraget inte ske, bl.a.
beroende på att orättvisor kan uppstå även vid en indexberäkning. Re-
geringen anser emellertid att det med en så kraftig uppräkning av bidra-
get bör vara möjligt att genomföra en indexberäkning utan att den får
alltför stora negativa effekter för skolorna. Regeringen föreslår därför
nu att 75 % av undervisningsbidraget indexberäknas med utgångspunkt
i levnadskostnaderna i de länder där skolorna ligger. Det bör ankomma
på regeringen att besluta om vilket indexsystem som skall användas.

Det nya elevbaserade undervisningsbidraget inkluderar även nuvaran-
de bidrag för lönekostnadspålägg och tilläggspensionsavgifter. Skolorna
får själva ansvaret för lärarnas pensionsförmåner.

Det bör vara möjligt för lärare som har anställning vid utlandsskola
att även i fortsättningen tillhöra det statliga tjänstepensionssystemet, fö-
rutsatt att lärarens tjänstgöring uppgår till minst 40 %. Huvudmannen
för skolan får i så fall betala erforderliga pensionsavgifter till staten. Re-
geringen har för avsikt att ändra förordningen (1991:1427) om tjänste-
pension för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning för att göra
detta möjligt.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Skolor på gymnasienivå

På gymnasienivå är det endast Skandinaviska skolan i Bryssel som har
reguljär gymnasieundervisning med rätt att sätta betyg. Innevarande
budgetår lämnas statsbidrag för denna undervisning med ett belopp på
429 000 kr. Skolan hade 50 elever i årskurserna 1-3 läsåret 1992/93.
Dessutom anordnas IB-utbildning under ett fjärde gymnasieår.

Regeringen föreslår att statsbidrag till Skandinaviska skolan i Bryssel Prop. 1993/94:100
budgetåret 1994/95 lämnas för elever i årskurserna 1-3 med 25 000 kr Bil. 9
per elev.

Distansundervisning

Enligt riktlinjerna skall Skolverket som hittills träffa överenskommelse
med en huvudman för distansundervisning (korrespondensundervis-
ning) om ersättning till denne för sådan undervisning. Skolverket skall
pröva vilka elever som har rätt att kostnadsfritt få korrespondensmateri-
al för distansundervisning samt besluta om bidrag för handledning vid
sådan undervisning.

För handledning åt elever vid korrespondensstudier lämnas för närva-
rande statsbidrag till lönekostnader för ett fastställt antal veckotimmar
vid olika elevintervaller.

Regeringen föreslår att bidrag för handledning i fortsättningen beräk-
nas med ett fastställt belopp per elev det aktuella läsåret. För budgetåret
1994/95 föreslås följande belopp per elev:

Antal elever

I- 5

6-10

II- 15

Belopp

19 000 kr

14 000 kr

12 000 kr

16-20

21 -

10 000 kr

8 000 kr.

Hela bidraget för handledning bör indexberäknas med hänsyn till lev-
nadskostnaderna.

Kompletterande svensk undervisning och undervisning vid utländsk skola

Kompletterande svensk undervisning kan bedrivas antingen vid en ut-
landsskola eller med en särskild lokal huvudman. Enligt riktlinjerna
bör ett högre bidrag lämnas för den undervisning som anordnas med lo-
kal huvudman, eftersom sådan undervisning har kostnader för lokaler
m.m. som inte finns på motsvarande sätt för den undervisning som är
knuten till utlandsskolor. En analys av nuvarande bidrag för komplette-
rande svensk undervisning visar dock att genomsnittskostnaden för så-
dan undervisning är högre vid utlandsskola än vid skola med en lokal
huvudman. Regeringen anser det därför rimligt att samma belopp per
elev utgår för kompletterande svensk undervisning oavsett huvudman.

Bidraget bör beräknas på antalet elever under det pågående läsåret.
Regeringen föreslår för budgetåret 1994/95 ett belopp om 3 000 kr per
elev. Regeringen anser inte att detta belopp bör indexberäknas. Belop-
pet skall täcka såväl kostnader för lärares löner som godtagbart under-
visningsmaterial för eleverna.

Vid kompletterande svensk undervisning sätts inga betyg. I vissa fall
önskar eleverna ett betyg i svenska för att t.ex. kunna söka vidare till ut-

bildningar i Sverige. Eftersom betyg sätts vid distansutbildning bör det
därför vara möjligt att använda resursen för kompletterande svensk un-
dervisning för distansutbildning i svenska.

Svensk undervisning vid utländsk skola bedrivs för närvarande endast
vid den svenska sektionen vid Lycée International i S:t Germain-en-
Laye, Frankrike. Statsbidrag utgår enligt särskilt regeringsbeslut dels
med belopp motsvarande kostnaderna för två lärare på låg- och mellan-
stadierna och två lärare på högstadiet, dels som allmänt driftbidrag. Läs-
året 1992/93 hade den svenska sektionen 115 elever.

Regeringen föreslår att även bidraget till Lycéet beräknas per elev. Bi-
draget bör beräknas på medelvärdet av det genomsnittliga elevantalet
under de tre närmast föregående läsåren. För budgetåret 1994/95 före-
slås ett bidrag på 9 000 kr per elev.

Lokalkostnader

Bidraget till lokalkostnader skall enligt riktlinjerna räknas upp från
60 % till 75 % av årskostnaden för de lokaler som behövs för undervis-
ningen. Det bör ankomma på regeringen, eller den myndighet som re-
geringen bestämmer, att utfärda erforderliga föreskrifter härom.

Regeringen vill i detta sammanhang anmäla för riksdagen att skolan i
London genom beslut den 1 juli 1993 beviljats ett engångsbidrag svaran-
de mot £ 523 185 för omläggning av skolans tak samt inlösen av ett
banklån i samband med tidigare ombyggnads- och reparationsarbeten
vid skolan.

Vidare har regeringen genom beslut den 19 augusti 1993 beviljat
Skandinaviska skolan i Bryssel ett bidrag om 25 miljoner kronor för ett
fastighetsförvärv för att säkerställa skolans framtida lokalbehov. Som
motprestation har skolan genom avtal förbundit sig att avstå från an-
språk på lokalkostnadsbidrag från staten under tolv år.

Utbetalning av statsbidrag samt beräknade kostnader

Nuvarande bidrag för utlandsundervisningen beräknas i form av för-
skott och slutreglering. För budgetåret 1994/95 bör därför en slutregle-
ring ske av bidraget för verksamhetsåret 1993/94. Den beräknade kost-
naden för slutregleringen uppgår till ca 3,4 miljoner kronor.

Bidragen för undervisning och lokalkostnader till skolorna bör i fort-
sättningen utbetalas kvartalsvis under månaderna september, december,
mars och juni. Eftersom bidraget för lokalkostnader beräknas på de
verkliga kostnaderna måste även i fortsättningen någon form av
förskotts- och slutregleringsförfarande ske. Det bör ankomma på rege-
ringen att utfärda närmare bestämmelser härom.

Bidragen för handledning vid distansutbildning och för kompletteran-
de svensk undervisning bör betalas ut halvårsvis i månaderna december
och juni.

Enligt regeringens beräkningar medför de här redovisade förslagen en

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

uppräkning av bidraget till utlandsundervisningen för budgetåret Prop. 1993/94:100

1994/95 med ca 22 miljoner kronor. Bil. 9

Skolgång i Sverige

Enligt förordningen (SKOLFS 1993:2) om statsbidrag till kostnader i
vissa fall för skolgången för utlandssvenskars barn (ändrad SKOLFS
1993:30) utgör den ersättning som staten betalar till kommunerna bud-
getåret 1993/94 följande per elev och termin:

- i grundskolan 14 100 kr,

- i gymnasieskolan 20 200 kr.

Regeringen anser att i fortsättningen bör samma belopp gälla för
grundskolan som för gymnasieskolan.

Riksföreningen Sverigekontakt

För bidraget till Riksföreningen Sverigekontakt föreslås endast prisom-
räkning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

15. godkänner redovisade förslag om nytt statsbidragssystem
för utlandsundervisningen,

16. till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 78 080 000 kr.

A 15. Bidrag till driften av fristående skolor

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

184 804 913

222 257 000

181 965 000

Från anslaget lämnas bidrag till driften av fristående skolor i följande
fall, nämligen,

- internationella skolor,

- fristående gymnasieskolor,

- kompletterande skolor,

- fristående särskolor,

- riksinternatskolor.

Vidare utgår särskilt statsbidrag till kostnader för undervisningsinsat-
ser vid Frälsningsarméns internatskola Sundsgården, Ekerö.

Statens skolverk

Verksamhelsredovi.sni.ng

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Antalet internatelever vid riksinternatskolorna läsåret 1992/93 var 422,
vilket motsvarade ca 56 % av det totala elevantalet. Av internateleverna
hade ca 60 % utlandssvenska föräldrar, ca 5 % hade behov av miljöbyte
och 0,5 % kom från glesbygd.

Anslagsframställning

I enlighet med riksdagens beslut med anledning av förslag i propositio-
nen Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230, bet. 1992/93:UbU17, rskr.
1992/93:406) skall fristående gymnasieskolor fr.o.m. den 1 juli 1994 till-
delas resurser från elevens hemkommun. Bidrag till sådana skolor bör
därför avräknas från detta anslag och inräknas i det statliga utjämnings-
bidraget till kommunerna.

Regeringens överväganden

A nslagsberäkning

	1993/94	Beräknad ändring 1994/95
Anslag
1. Fristående skolor	172 281 000	- 42 587 000
2. Riksinternatskolor	48 976 000	+ 2 295 000
3. Till regeringens disposition	1 000 000	of
Summa	222 257 000	- 40 292 000

Från och med den 1 juli 1994 skall fristående gymnasieskolor tilldelas
resurser från elevens hemkommun (prop. 1992/93:230, bet.
1992/93:UbU17, rskr. 1992/93:406). Regeringen kommer senare att fast-
ställa vilka av de skolor som i dag har statligt stöd, som skall anses be-
rättigade till offentligt stöd. Medel som innevarande budgetår beräknats
för statsbidrag till fristående gymnasieskolor under detta anslag har där-
för avräknats från anslaget. Hänsyn har tagits till detta vid beräkning av
det statliga utjämningsbidraget till kommunerna för år 1994 (prop.
1992/93:150 bil. 7, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447). Finansdepar-
tementet avser att återkomma till regleringen för år 1995.

Utbildningen vid Bergsskolan i Filipstad omfattar sex terminer varav
de tre sista terminerna leder till ingenjörsexamen för järn- och stålin-
dustrin, verkstadsindustrin, gruv- och mineralindustrin samt anlägg-

ningsindustrin. Denna sista del av utbildningen vid Bergsskolan har
fr.o.m. innevarande läsår utökats till fyra terminer och studierna följer
en studieplan godkänd av fakultetsnämnden vid högskolan i Falun/Bor-
länge. Utbildningen, som även fortsättningsvis avses ske vid Bergsskolan
med lärare i vissa ämnen från högskolan, bör fr.o.m. budgetåret 1994/95
föras över till högskolan. Medel motsvarande det statsbidrag som hittills
lämnats från detta anslag till Bergsskolan för de tre sista terminernas ut-
bildning har avräknats från detta anslag och förts till anslaget C 22.
Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning (- 3 670 000 kr).

Intresset för utökning eller nyetablering av utbildningar vid komplet-
terande skolor är stort. I enlighet med riksdagens beslut med anledning
av förslag i propositionen Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230, bet.
1992/93:UbU17, rskr. 1992/93:406) skall värdet av sådana utbildningar
ur samhällssynpunkt väga tungt vid bedömning om statligt stöd skall
medges. Regeringen har den 21 oktober 1993 uppdragit åt Skolverket
att göra en översyn av utbildningar vid nuvarande kompletterande sko-
lor med statligt stöd. Genomgången skall syfta till att ge underlag och
kriterier för bedömning av vilka skolor som i framtiden bör bli berätti-
gade till statligt stöd i form av antingen statlig tillsyn eller både statlig
tillsyn och statsbidrag.

Regeringen anser att beredskap behöver finnas för att vid prövningen
av ansökningar om statligt stöd kunna medge sådant stöd antingen i
form av enbart statlig tillsyn eller i vissa fall också statsbidrag till sådana
utbildningar som bedöms särskilt värdefulla ur samhällssynpunkt. Hän-
syn till detta har tagits vid medelsberäkningen under anslaget E 4. Stu-
diemedel m.m. för stöd till eleverna i sådana utbildningar som av reger-
ingen bedöms värdefulla.

Riksdagen fastställde efter förslag i 1993 års budgetproposition ramen
årselevplatser för statsbidrag under budgetåret 1993/94 till fristående
skolor över grundskolenivån, till internationella skolor över grundsko-
lenivån och till riksinternatskolor till 4 754. Efter föreslagna föränd-
ringar vad gäller stöd till fristående gymnasieskolor, Bergsskolan i Filip-
stad samt för utrymme för ökning av bidragsgrundande organisation vid
vissa skolor med statligt stöd eller till nytillkommande utbildningar bör
ramen för budgetåret 1994/95 fastställas till 3 014 årselevplatser.

Den nya gymnasieskolan får i enlighet med riksdagens beslut införas
fr.o.m. budgetåret 1992/93. Det innebär att utbildningar i gymnasiesko-
lan inom den tidigare s.k. lilla ramen avvecklas i motsvarande takt. I
vissa fall kan det vara fördelaktigt att omvandla en viss utbildning till
en fristående skola över grundskolenivån som kompletterar det offentli-
ga skolväsendet. Regeringen föreslår därför - i likhet med förra året - att
regeringen bemyndigas att få utöka den av riksdagen fastställda ramen
för statsbidragsberättigade årselevplatser vid fristående kompletterande
skolor för sådana fall.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

17. godkänner förslaget till ram för budgetåret 1994/95 för
statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående kompletteran-
de skolor, riksinternatskolor och internationella skolor över
grundskolenivån,

18. bemyndigar regeringen att, enligt vad som anförts, i vissa
fall utöka den av riksdagen fastställda ramen för årselevplatser
budgetåret 1994/95,

19. till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 181 965 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

B Folkbildning

Medlen under det för budgetåret 1993/94 uppförda reservationsanslaget
Bidrag till kontakttolkutbildning används för kontakttolkutbildning vid
studieförbund och folkhögskolor enligt förordningen (1991:976) om
statsbidrag till kontakttolkutbildning. Av statsfinansiella skäl anser re-
geringen att anslaget bör upphöra med utgången av innevarande budget-
år.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

B 1. Bidrag till folkbildningen

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 942 344 000

2 456 463 000

1 865 328 000

Statsbidraget utbetalas till Folkbildningsrådet som ett samlat finan-
siellt stöd till folkbildning. Enligt förordningen (1991:977) om statsbi-
drag till folkbildningen lämnar Folkbildningsrådet statsbidrag till folk-
högskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet beslutar vilka som
skall tilldelas statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem.

Från detta anslag utbetalas även bidrag till Nordens folkhögskola i
Geneve.

Syftet med statsbidrag till folkbildningen är att stödja en verksamhet
som syftar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssi-
tuation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.

Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja
utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamheter som
anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta grup-
per.

Folkbildningsrådet

Resultatredovisning

I den fördjupade anslagsframställningen redovisar Folkbildningsrådet
den verksamhet som har bedrivits av studieförbund och folkhögskolor
under verksamhetsåren 1991/92 och 1992/93. Som ett första steg i det
utvärderingsuppdrag som Folkbildningsrådet har fått av riksdag och re-
gering har alla studieförbund och folkhögskolor uppmanats att utarbeta
lokala måldokument och utvärderingsplaner samt att utveckla och prö-
va metoder som är tillämpliga vid utvärdering av folkbildningen. Folk-
bildningsrådet mehar dock att det krävs ytterligare tid för att de nya för-
utsättningarna enligt riksdagens beslut år 1991 ska få fullt genomslag i
den lokala verksamheten. Därför är det först under nästa treårsperiod
möjligt att belysa effekterna av de nya villkoren för statsbidrag. De loka-
la måldokument som Folkbildningsrådet tagit del av visar, enligt rådet,
att såväl studieförbund som folkhögskolor, utan att göra avkall på den
egna profilen, är beredda att leva upp till de förväntningar som anges i

1991 års riksdagsbeslut med anledning av propositionen om folkbild- Prop. 1993/94:100

ning (prop. 1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Folk- Bil. 9

bildningsrådet betonar angelägenheten av en fortgående diskussion om
folkbildningens etik och avgränsningsfrågor, och avser att vidta olika åt-
gärder för att initiera en fortsatt och intensifierad debatt i dessa frågor.

Folkbildningsrådet har valt att spegla utvecklingen inom folkhögsko-
lor och studieförbund genom att göra statistiska jämförelser mellan
verksamhetsåren 1988/89 och 1991/92.

Studieförbund

Folkbildningsrådet konstaterar att studieförbundens verksamhetsutveck-
ling under perioden 1988/89 - 1991/92 överlag visar på en ökning av vo-
lymantalen. Enligt Folkbildningsrådets bedömning är verksamheten för
personer med funktionshinder och invandrare inom studieförbunden
av samma omfattning vid slutet av perioden som vid dess början. Folk-
bildningsrådets uppfattning är att studieförbunden, med tillgängliga
ekonomiska resurser, genomfört en verksamhet som väl svarar mot de
mål som anges i propositionen om folkbildning.

Efter den 1 juli 1991 redovisas studieförbundens verksamhet i form
av studiecirklar, kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet.
Den verksamhet som tidigare har redovisats som kulturgrupper har för-
delats på dels studiecirklar och dels övrig folkbildningsverksamhet.

Antalet studiecirklar har, sedan budgetåret 1991/92, ökat med drygt

4 %. Alla studieförbund utom två uppvisar ett ökat antal studiecirklar.
Studiecirkelverksamhetens fördelning på huvudämnesgrupper visar på
en stor stabilitet.

Av en undersökning, som Folkbildningsrådet har genomfört, framgår
att alla åldersgrupper över 16 år är mycket jämnt representerade bland
studiecirkeldeltagarna. Det framgår även att närmare 30 % av deltagar-
na saknar grundskolekompetens och närmare 60 % saknar treårig gym-
nasiekompetens.

Antalet deltagare i kulturprogram har, jämfört med budgetåret

1988/89 minskat med drygt 10 %.

Folkbildningsrådet konstaterar att studieförbunden har lyckats hålla
verksamhetens omfattning tämligen oförändrad. Folkbildningsrådets be-
dömning är att studieförbundens verksamhet 1992/93 väl uppfyllt de
mål som angivits för statsbidragets användning. De preliminära resulta-
ten från Folkbildningsrådets deltagarundersökning visar bl.a. att studie-
förbunden har haft sina flesta deltagare ur gruppen människor med
kort och bristfällig utbildning.

Folkhögskolor

Folkbildningsrådet konstaterar att den utveckling som ägt rum under
verksamhetsåret 1991/92 står i god samklang med de mål som anges i
propositionen om folkbildning för den samlade folkhögskoleverksam-
heten.

Det totala antalet genomförda deltagarveckor, exklusive folkhögskol- Prop. 1993/94:100
lärarledda studiecirklar, ökade jämfört med budgetåret 1991/92 med ca Bil. 9

6 %. Sex nya självständiga folkhögskolor har tillkommit, vilka har till-
godosett nya utbildningsbehov inom folkrörelserna och vidgade insatser
för de prioriterade grupperna.

Antalet deltagare har ökat på såväl de allmänna som särskilda kurser-
na. På de allmänna kurserna har antalet deltagare som saknade grund-
skolekompetens och gymnasiekompetens ökat. Antalet deltagare i ål-
dern 30 - 60 år har likaså ökat. Fler deltagare med invandrarbakgrund
har antagits och antalet deltagare med funktionshinder och språkliga el-
ler sociala handikapp har ökat på de långa kurserna.

Den s.k. kortkursverksamheten har minskat uttryckt i antalet delta-
garveckor. En stor del av denna minskning kan dock förklaras med att
de kriterier som tidigare gällde för dessa kurser har ändrats från tidigare
15 veckor till 15 dagar.

Särskilda kurser för arbetslösa m.m.

Budgetåret 1992/93 anslogs sammanlagt 206 miljoner kronor som en-
gångsbidrag för arbetsmarknadsanpassad utbildning respektive för kom-
pletterande utbildningar för arbetslösa (prop. 1991/92:100, bil. 9, bet.
1991/92:KrU12, rskr. 1991/92:189 samt prop. 1992/93:50 bil. 7, bet.
1992/93:FiUl, 1992/93:AU2y, 1992/93:KrU5y, rskr. 1992/93:134). Av
dessa medel anvisades 156 miljoner kronor till folkhögskoleverksamhet
och 50 miljoner kronor till studieförbundsverksamhet. För folkhögsko-
lornas del har de särskilda kurserna för arbetslösa sammantaget omfattat
ca 7 700 deltagare. I de ca 8 500 studiecirklar som studieförbunden har
genomfört för arbetslösa under budgetåret 1992/93 har preliminärt ca
72 000 deltagare registrerats. Utöver studiecirkelverksamheten har stu-
dieförbunden t.ex. genomfört föreläsningar, kurser och informationsin-
satser. För att finansiera nämnda aktiviteter har studieförbunden använt
såväl det särskilda anslaget på 50 miljoner kronor som ordinarie an-
slagsmedel.

Innevarande budgetår har ett statsbidrag om 438 920 000 kr anslagits
för 10 000 extra platser inom folkhögskolan och 100 miljoner kronor
för särskilda kurser för arbetslösa förlagda till folkhögskolor eller stu-
dieförbund (prop. 1992/93:150 bil. 7, bet. 1992/1993:FiU30, rskr.
1992/93:447).

Anslagsframställning

I sin anslagsframställning för budgetperioden 1994/95 - 1996/97 föreslår

Folkbildningsrådet:

- att statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor utgår i form av
ett samlat folkbildningsanslag som i sin helhet fördelas av Folkbild-
ningsrådet,

- att vid fastställandet av anslagets storlek bör beaktas det behov som
finns av arbetsmarknadsanpassade utbildningar,

- att vid fastställandet av anslagets storlek bör beaktas de behov som
finns av utökade insatser för människor med funktionshinder, sociala
eller språkliga handikapp,

- att för den händelse regeringen överväger att, i likhet med föregåen-
de år och med hänsyn till arbetsmarknadsläget ge särskilda anslag vid si-
dan av själva folkbildningsanslaget, i stället utgå från de medel som sam-
manlagt anvisats för budgetåret 1993/94, dvs. för budgetåret 1994/95 be-
räkna ett samlat folkbildningsanslag på 2 500 000 000 kr (exkl. pris- och
löneomräkning),

- att med utgångspunkt från rådets beräkning av ett anslagsbehov om
2 500 000 000 kr för budgetåret 1994/95 (exkl. pris- och löneomräk-
ning) tillämpa pris- och löneomräkning även för budgetåren 1995/96
och 1996/97.

Föreningen Nordisk folkhögskola i Geneve (Genéveskolan) har i sär-
skild skrivelse redovisat sin verksamhet. Av skrivelsen framgår bl.a. att
skolan under budgetåret 1994/95 kommer att genomföra sin 59:e kurs
sedan starten år 1931.

För budgetåret 1994/95 föreslår föreningen Nordisk folkhögskola att
det svenska statsbidraget skall uppgå till 288 855 kr vilket innebär en
pris- och löneomräkning med 5 %.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Utvärdering av folkbildningen

Den 22 oktober 1992 bemyndigade regeringen statsrådet Ask att tillkalla
en särskild utredare med uppdrag att föreslå principer för utvärdering
av folkbildningen m.m. Utredaren lämnade i juni 1993 betänkandet
(SOU 1993:64) Frågor för folkbildningen.

I betänkandet föreslås att den statliga utvärderingen av folkbildningen
bör genomföras av en statlig kommitté eller enmansutredare. Utvärder-
ingen föreslås få en kostnadsram om 5-6 miljoner kronor, motsvarande
en promille av anslagen till statsbidragen under en treårsperiod.

Utredaren lämnar också i sitt betänkande en prioriteringslista över
förslag på områden som utvärderingen bör omfatta. De olika förslagen
sammanfattas och graderas efter angelägenhet. Dessutom lämnas förslag
om vilka delprojekt som lämpligen kan sammanföras.

Betänkandet har remitterats till ett antal instanser för yttrande. Re-
missammanställningen bifogas som underbilaga 9.4.

Remissinstanserna är i huvudsak positiva till betänkandet. I en del
frågor har dock remissopinionen varit splittrad. Detta gäller framför allt
utredarens prioriteringslista över utvärderingsförslag och vad utvärder-
ingen bör omfatta.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Det nya statsbidragssystemet för folkbildningen infördes den 1 juli 1991
(prop. 1990/91:82, bet. 1990/91 :UbU 18, rskr. 1990/91:358). Vid tidpunk-

ten för riksdagsbeslutet var verksamheten för budgetåret 1991/92 redan
fastlagd av studieförbund och folkhögskolor. Det faktum, att Folkbild-
ningsrådet endast har haft möjlighet att följa förändringar i verksamhe-
ten under ett budgetår, 1992/93, medför att det saknas förutsättningar
att dra slutsatser om effekter av det nya statsbidragssystemet.

I den fördjupade anslagsframställningen redovisar Folkbildningsrådet
uppgifter som beskriver den verksamhet som har bedrivits samt uppgif-
ter om deltagare vid dessa. Denna redovisning visar att såväl studieför-
bund som folkhögskolor har bedrivit verksamheter som stämmer väl
överens med de syften som statsmakterna har ställt upp för statsbidraget.
Resultaten påvisar en stor andel korttidsutbildade deltagare i studieför-
bundens och folkhögskolornas verksamheter. Andelen deltagare med
invandrarbakgrund liksom den med funktionshinder har ökat vid folk-
högskolekurserna, och förefaller vara konstant vad gäller studieför-
bundsverksamheten.

Av de preliminära resultat som finns tillgängliga från de verksamheter
som, med särskilda medel, har anordnats av arbetsmarknadspolitiska
skäl, framgår att folkbildningen har gjort betydande insatser. Såväl folk-
högskolor som studieförbund har visat att de genom flexibla organisa-
tioner och arbetssätt snabbt har kunnat erbjuda utbildningsaktiviter
som har samlat ett stort antal deltagare.

Slutsatser

De resultat som redovisas i den fördjupade anslagsframställningen tyder
på att såväl studieförbund som folkhögskolor i stor utsträckning har an-
vänt de resurser, som statsmakterna har ställt till förfogande, för sådana
aktiviteter som åsyftas i statsbidragsbestämmelserna. Nuvarande syften
med statsbidraget till folkbildningen skall vara oförändrade under den
kommande treårsperioden, dvs. budgetåren 1994/95-1996/97.

Folkbildningsrådet skall fördela det statsbidrag som anslås för folk-
bildningen.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget ser regeringen det nödvändigt
att föreslå en minskning av statsbidraget till folkbildningen med 100
miljoner kronor. Från anslaget har även förts bort 538 920 000 kr som,
av arbetsmarknadspolitiska skäl, anvisats för budgetåret 1993/94.

Efter det att anslaget således har minskats med 638 920 000 kr har an-
slaget till folkbildningen beräknats till 1 865 043 000 kr (inkl, pris- och
löneomräkning).

Under innevarande budgetår har studieförbund och folkhögskolor
disponerat betydande arbetsmarknadspolitiska resurser för insatser med
särskild inriktning på arbetslösa. Eftersom detta är en värdefull verk-
samhet, är det naturligt att så sker även under nästa budgetår.

Som framgått tidigare kommer den exakta fördelningen av de arbets-
marknadspolitiska medlen för utbildningsinsatser att redovisas i kom-
pletteringspropositionen. Underhandsbesked kommer dock att kunna
lämnas till berörda utbildningssamordnare för att underlätta deras pla-
nering. Regeringens avsikt är således att både studieförbund och folk-

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

högskolor skall få disponera sådana medel nästa budgetår. Regeringen
avser att, i kompletteringspropositionen, återkomma till dessa frågor.

Till föreningen Nordisk folkhögskola i Geneve föreslås ett anslag om
285 000 kr.

Utbetalningen av statsbidrag sker i dag kvartalsvis i förskott. Regering-
en avser att ändra utbetalningsreglerna till att ske månadsvis i efterskott.

Utifrån de förslag som överlämnats till regeringen i betänkandet
(SOU 1993:64) Frågor för folkbildningen samt remissyttranden, har re-
geringen för avsikt att inom kort tillsätta en utredning med uppgift att
planera och låta genomföra en kvalitativ utvärdering av folkbildningen.
De statliga utvärderingarna skall, i enlighet med riksdagens beslut med
anledning av propositionen om folkbildning, omfatta treårsperioder.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisar
ett anslag på 1 865 328 000 kr,

B 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen

1992/93

1993/94

1994/95

Utgift

Anslag

Förslag

44 884 545

53 867 000'

63 959 000

1 Prop. 1992/93:100 bil. 9, 45 117 000 kr och

prop. 1992/93:159, därutöver 8 750 000 kr. fr.o.m. den 1 januari 1994.

Från anslaget utbetalas statsbidrag till Nämnden för vårdartjänst (NV)
för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, forsknings- och ut-
vecklingsarbete samt förvaltningskostnader.

De övergripande målen för nämndens verksamhet är att förbättra för-
utsättningarna för utbildning och studier för i första hand unga och
vuxna personer med funktionshinder samt administrera och utveckla
olika stöd som behövs i och omkring studiesituationen.

Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet ansva-
rar för fördelningen av statsbidrag till tolkutbildning för döva, dövblin-
da och vuxendöva samt teckenspråkslärarutbildningen. Dessa utbild-
ningar skall planeras i samverkan med berörda handikapporganisatio-
ner.

Riksdagens beslut med anledning av propositionen om stöd och servi-
ce till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159, bet. 1992/93:KrUlly,
rskr. 1992/93:321) innebar att 8 750 000 kr anvisades under förevarande
anslag fr.o.m. den 1 januari 1994. Budgetåret 1994/95 utgår dessa medel
med s.k. helårseffekt, varför ytterligare 8 750 000 kr påförs anslaget det-
ta budgetår.

6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

Nämnden för vårdartjänst (NV)

I sin förenklade anslagsframställning, för NV inte fram några frågor
som kräver beslut av regeringen eller riksdagen utöver vad som har be-
slutats i samband med behandlingen av NV:s fördjupade anslagsfram-
ställning för perioden 1993/94 - 1995/96.

NV har tagit fram preliminär statistik över antalet deltagare med olika
funktionshinder i långa folkhögskolekurser läsåret 1992/93 som har fått
tilläggsbidrag. Materialet antyder att antalet rörelsehindrade deltagare
har större behov av assistans än tidigare, dvs. att fler har svåra rörelse-
hinder. Deltagare med hjärnskador, som behöver stora insatser i form
av t.ex. elevassistans, har ökat i antal. Däremot förefaller antalet deltaga-
re med syn- eller hörselskada att minska liksom antalet personer med
utvecklingsstörning, medicinskt funktionshindrade och deltagare med
psykisk ohälsa.

NV kommer fortlöpande att uppmärksamma frågor kring hur olika
grupper med funktionshinder skall kunna få sina behov av personlig
praktisk hjälp i studiesituationen tillgodosedda. NV kommer likaså att
följa upp och kontinuerligt utvärdera anslagsanvändningen i förhållan-
de till olika handikappgrupper på folkbildningsområdet. NV framhåller
också vikten av ett fortsatt samarbete med Folkbildningsrådet för att ta
fram statistik och analysera uppgifter om antalet deltagare med olika
funktionshinder i förhållande till de olika statsbidragen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

En fördjupad anslagsframställning för Tolk- och översättarinstitutet vid
Stockholms universitet (TOI) inlämnades till regeringen hösten 1992.
TOI har inte begärt någon förändring av nuvarande anslag, varför rege-
ringen endast beräknar pris- och löneomräkning för den del av anslaget
som TOI ansvarar för.

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för treårs-
perioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser

Anslag 1994/95 63 959 000 kr

Anslagsberäkning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1993/94 Beräknad ändring

1994/95

1.Bidrag för vissa

handikappåtgärder	31 685 000	+	2 290 000
2.Bidrag för tolk- utbildning samt teckenspråkslärar- utbildning	21 742 000	+	7 791 000
3.Bidrag till Stock- holms universitet för förvaltnings- kostnader vid TÖI	440 000	+	11 000
Summa	53 867 000	+	10 092 000

Slutsats

Regeringen anser att de riktlinjer för handikappåtgärder inom folkbild-
ningen som lades fast i 1993 års budgetproposition samt i propositionen
om stöd och service till vissa funktionshindrade bör gälla även för bud-
getåret 1994/95.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2. till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för
budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 63 959 000 kr.

C Universitet och högskolor m.m.

Riksdagen fattade hösten 1992 respektive våren 1993 på regeringens för-
slag beslut som tillsammantagna på ett avgörande sätt förändrat villko-
ren för den högre utbildningen och forskningen. Statens detaljinflytan-
de över universitet och högskolor har avvecklats. Studenternas val och
kvalitetskrav kommer i stället att få avgörande betydelse för den högre
utbildningens utveckling. 1993 års universitets- och högskolereform,
som stärker universitetens och högskolornas möjligheter att skapa ut-
bildningar av hög kvalitet, kompletterades våren 1993 med beslut om
treåriga ekonomiska ramar för respektive universitets och högskolas
verksamhet.

För att få en fristående syn på utvecklingen av reformen över en läng-
re tidsperiod har regeringen i december 1993 beslutat om direktiv till
en särskild utredare. Uppdraget är att studera hur den nya friheten och
det ökade ansvaret som kännetecknar reformen utnyttjats av universite-
ten och högskolorna under den innevarande treårsperioden. Utredarens
arbete kommer att översiktligt redovisas fortlöpande och slutredovisas
den 1 mars 1996.

Under budgetåret 1992/93 har beslut fattats om att tillföra universitet
och högskolor resurser för forskningsinformation, för utveckling av lä-
rarnas pedagogiska kompetens och för uppbyggnad av samverkan i nät-
verk mellan universitet och högskolor med fasta resurser för forskning
och forskarutbildning samt mindre och medelstora högskolor.

Regeringen kommer att inom ramen för det reguljära uppföljningsar-
betet särskilt uppmärksamma utvecklingen i dessa avseenden.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1 Organisationsfrågor m.m.

1.1 Grafiska institutet och Institutet för högre
kommunikations- och reklamutbildning

Regeringens förslag: Grafiska institutet och Institutet för högre
kommunikations- och reklamutbildning (GI/IHR) överförs till
Stockholms universitet vid utgången av juni 1994.

Resurser motsvarande verksamheten vid GI/IHR beräknas
fr.o.m. budgetåret 1994/95 för Stockholms universitet.

Regeringens överväganden: GI/IHR:s bedömning är att fakultetstillhö-
righet och samverkan med andra utbildningar är angeläget för den
verksamhet som bedrivs vid institutet.

Regeringen föreslog i propositionen Högre utbildning för ökad kom-
petens (prop. 1992/93:169 s. 150, bet. 1992/93:UbU 14, rskr. 1992/93:363)
ett organisatoriskt samgående mellan GI/IHR och Stockholms universi-
tet fr.o.m. den 1 juli 1994. Vissa inledande kontakter har redan tagits

mellan parterna för att förbereda organisationsförändringen. Regeringen
föreslår nu ett samgående som innebär att institutet fullständigt inord-
nas i Stockholms universitet fr.o.m. den 1 juli 1994.

Den som i samband med överförandet innehar tjänst vid GI/IHR skall
efter överförandet ha motsvarande tjänst vid Stockholms universitet.

Det ankommer på regeringen att fatta de övriga beslut som kan behö-
vas för att avveckla GI/IHR som självständig myndighet.

Vid anmälan av anslagen C 7. Stockholms universitet och C 46.
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor kommer regeringen
att beräkna medel för GI/IHR:s verksamhet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1.2 Avveckling av de statliga myndigheterna
Chalmers tekniska högskola och Högskolan i
Jönköping

Riksdagen har med anledning av propositionen Högskolor i stiftelse-
form (prop. 1992/93:231, bet. 1992/93:UbU18, rskr. 1992/93:405) be-
myndigat regeringen att till privaträttslig form överföra två högskolor.
Regeringen har därefter den 16 september 1993 beslutat att Chalmers
tekniska högskola och Högskolan i Jönköping skall övergå i stiftelse-
form.

I samband med att dessa högskolor överförs till privaträttslig form bör
de statliga myndigheterna organisatoriskt kvarstå som awecklingsmyn-
digheter och särskilda s.k. 1 000-kronorsanslag föras upp i statsbudgeten
budgetåret 1994/95. På anslagen skall bokföras på respektive högskole-
myndigheter ankommande in- och utbetalningar som inträffar efter den
30 juni 1994. Före årets slut bör samtliga transaktioner på anslagen ha
avslutats och saldot reglerats av respektive stiftelsehögskola.

Regeringen kommer senare vid anmälan av anslagen C 54. Kostnader
för Chalmers tekniska högskolas awecklingsorganisation och C 53.
Kostnader för Högskolans i Jönköping awecklingsorganisation att före-
slå att s.k. 1 000-kronorsanslag förs upp för awecklingen av dessa hög-
skolor. Respektive awecklingsmyndighet föreslås få bl.a. arbetsgivaran-
svaret för sådan personal som eventuellt inte övergår till tjänst vid hög-
skolorna i deras nya form.

Regeringen kommer vidare vid anmälan av anslaget C 43. Enskild
och kommunal högskoleutbildning m.m. att föreslå att medel anvisas
till Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönkö-
ping.

1.3 Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna

Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna har utretts ett flertal gånger.
När frågan behandlades av 1991 års riksmöte (bet. UbU 1990/91:12,
med anledning av proposition 1990/91:100 bil. 10, rskr. 1990/91:355)

var det riksdagens mening att tiden var mogen för en ny utredning om Prop. 1993/94:100
huvudmannaskapet. Bil. 9

Landshövding Anita Bråkenhielm fick våren 1992 ett utredningsupp-
drag avseende huvudmannaskapet för vårdhögskolorna som också om-
fattade vårdhögskolornas forskningsanknytning och kvaliteten i utbild-
ningarna.

I betänkandet SOU 1993:12 Vårdhögskolor - kvalitet, utveckling och
huvudmannaskap presenterades ett flertal utvecklingsmöjligheter för de
högre vårdutbildningarna. Betänkandet har nu remissbehandlats och re-
geringen återkommer till riksdagen med förslag i frågan under mars
1994.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen

1. förordat om samgåendet mellan Stockholms universitet och
Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations- och
reklamutbildning.

2 Anslagen till vissa utbildningsområden

2.1 Förutsättningar

De nya relationerna mellan regering och riksdag å ena sidan och uni-
versiteten och högskolorna å den andra ger de senare stor frihet när det
gäller att fördela platser för nyantagna studenter på olika utbildnings-
områden. I utbildningsuppdragen anges för varje budgetår det högsta
antal helårsstudenter som universiteten och högskolorna får ersättning
för. Vidare anges det högsta antalet helårsprestationer inom respektive
utbildningsområde eller grupp av områden som kan ge ersättning under
treårsperioden. Inom dessa ramar finns möjligheter för högskolorna att
fördela studenterna på olika utbildningsområden. Därmed har universi-
teten och högskolorna givits ett ansvar för erbjudanden av olika utbild-
ningar och för fördelningen av dessa på ett lämpligt sätt under en tre-
årig period.

Vid de bedömningar som varje universitet och högskola har att göra
som bas för beslut om utbildningsutbudet skall universiteten och hög-
skolorna låta studenternas efterfrågan få stor betydelse.

De treåriga ramarna skall respekteras. Vid beslut om de treåriga ut-
bildningsuppdragen angavs emellertid att regeringen då inte kunde be-
döma hur utbildningsuppdragen för tandläkar- och läkarutbildningen
borde formuleras. Dessa utbildningar är dessutom så specifikt yrkesin-
riktade att det finns anledning att vara särskilt varsam vid formulering-
en av utbildningsuppdragen. Regeringen har för avsikt att återkomma
till dessa frågor senare under våren 1994 efter ytterligare analys men
vill här kort redogöra för hittillsvarande diskussioner.

2.2 Tandläkarexamen

I propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop.
1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) redogjorde rege-
ringen för diskussioner som aktualiserats om tillgång och efterfrågan
på tandläkare. Regeringen aviserade att en ny bedömning skulle göras
liksom en utredning om tandläkarnas allmäntjänstgöring (AT). Denna
bedömning skulle kunna komma att påverka utbildningsuppdragen för
de resterande två åren i budgetperioden.

Anledningen till detta var de problem som vissa landsting angett med
att anordna tillräckligt många AT-tjänster inom folktandvårdskliniker-
na. Sedan dess har svårigheterna för landstingen förvärrats och flera för-
bereder neddragningar inom folktandvården av samtliga yrkesgrupper
utom tandhygienister. Allt talar för att möjligheterna att placera tandlä-
kare för allmäntjänstgöring kommer att minska drastiskt under de när-
maste åren.

Det kan härutöver konstateras att det utbildningssystem fram till legi-
timation, som planerades och infördes i en tid då det rådde brist på
tandläkare och de allmäntjänstgörande tandläkarna sågs som en stor re-
surs i tandvården, inte fungerar bra i tider då motsatt förhållande råder.

I detta läge är det nödvändigt att göra en förändring av villkoren för
tandläkarlegitimationen så att de unga tandläkarna utan onödig fördröj-
ning kan få ut sin legitimation och verka inom sitt yrke på samma vill-
kor som gäller för andra utbildningar. Regeringen har under femte hu-
vudtiteln föreslagit att den särskilda allmäntjänstgöringen avskaffas. Det-
ta förslag förutsätter en förlängning av grundutbildningen fram till
tandläkarexamen från fyra och ett halvt år till fem år.

Denna reform kommer att innebära att svenska tandläkare redan efter
tandläkarexamen får legitimation och oinskränkt rätt att utöva yrket
och därmed jämställs med tandläkare från EG-länderna och kan utnytt-
ja sin rätt till fri rörlighet enligt EES-avtalet.

Regeringen har under femte huvudtiteln utförligt redogjort för vissa
överväganden om behovet av tandläkare i framtiden. Mycket tyder på
att behovet av allmäntandläkare kommer att minska åtminstone fram
till år 2005. De utbildningsuppdrag för det odontologiska utbildnings-
området som regeringen angav i propositionen Högre utbildning för
ökad kompetens kan mot denna bakgrund synas vara för stora och en
nedskrivning av dessa önskvärd. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen senare under våren 1994 med ett sådant förslag.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

2.3 Läkarexamen

Regeringen behandlade i propositionen Högre utbildning för ökad
kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363)
frågan om utbildningsuppdragen för läkarutbildningen och konstatera-
de att ett visst överskott av läkare började skönjas. Överskottet beräknas
nu bli än större till följd av de nya organisations- och styrformer som

införs i flera landsting i kombination med landstingens alltmer begrän-
sade resurser.

Tillgängliga prognoser från Sveriges Läkarförbund visar en fortsatt
kraftig ökning av tillgången på läkare fram till år 2010 då pensionsav-
gångarna ökar. Tillgången överstiger vida den förväntade efterfrågan i
en beräkningsprognos som förutsätter en kontinuerligt ökad efterfrågan.
Balans uppnås inte förrän efter år 2015. Regeringen ser allvarligt på
denna situation och avser att senare i vår lägga fram förslag om ändrade
och mer begränsade utbildningsuppdrag vad avser läkarutbildningen.

I detta sammanhang är det nödvändigt att också se över allmäntjänst-
göringen för läkare och villkoren för legitimation.

3 Examensrätt m.m.

3.1 Inledning

I högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1993:952) ingår examensord-
ningen (bilaga 3) som en väsentlig del. I den anges dels vilka examina
som får avläggas inom den grundläggande högskoleutbildningen vid lä-
rosäten med offentlig huvudman, dels vilka examina som de olika uni-
versiteten och högskolorna har rätt att utfärda. Riksdagen har vidare be-
slutat en lag (1993:792) om tillstånd att utförda vissa examina. Lagen,
som reglerar enskilda utbildningsanordnares rätt att ge sådana examina
som avses i examensordningen, trädde i kraft den 1 juli 1993.

Till regeringen har kommit in både ansökningar om utökad examens-
rätt för offentliga lärosäten och ansökningar enligt den särskilda lagen
för enskilda utbildningsanordnare.

Sådana ärenden behandlas på följande sätt. Ansökan inlämnas till Ut-
bildningsdepartementet. Kanslersämbetet gör på departementets upp-
drag en helhetsbedömning av utbildningsanordnarens förutsättningar att
upprätthålla den kvalitet som krävs för att examensrätt skall kunna be-
viljas. Vid sin bedömning ser Kanslersämbetet till följande kriterier:

* lärarkompetens och kompetensutveckling

* behörighet och antagning

* utbildningens organisation och omfattning

* ämnesdjup och ämnesbredd

* kritisk och kreativ miljö

* bibliotek och litteraturförsörjning

* lokaler och utrustning

* internationalisering

* övergångsmöjligheter till forskarutbildning

* utvärdering och kvalitetssäkring.

Därutöver är för vissa examina frågor om forskningsaktivitet och ut-
bildningsaktivitet på högre nivåer inom grundläggande utbildning av
stor betydelse.

Regeringen fattar sitt beslut efter Kanslersämbetets rekommendation
och lägger utomordentlig vikt vid denna.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

3.2 Offentliga universitet och högskolor

Flera universitet och högskolor har ansökt om rätt att utfärda examina
enligt högskoleförordningen utöver de rättigheter som gavs i anslutning
till reformen 1993.

Högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro, Mitthögskolan och Lärar-
högskolan i Stockholm har efter Kanslersämbetets prövning givits rätten
att utfärda magisterexamen i vissa ämnen.

Också högskolorna i Gävle/Sandviken, Halmstad, Jönköping, Kalmar,
Karlskrona/Ronneby och Skövde samt Mälardalens högskola har ansökt
om rätt att utfärda magisterexamen i vissa ämnen.

Vidare har flera vårdhögskolor ansökt om rätt att utfärda kandidat-
och/eller magisterexamen.

Följande universitet och högskolor har ansökt om rätt att utfärda vis-
sa yrkesexamina: Uppsala universitet för psykoterapeutexamen, Göte-
borgs universitet för teologie kandidatexamen, högskolorna i Jönkö-
ping, Kalmar, Gävle/Sandviken och Mitthögskolan för grundskollärar-
examen med inriktning på årskurserna 4-9 och Högskolan i Örebro för
grundskollärarexamen med inriktning på årskurserna 1-7 samt för spe-
cialpedagogexamen, Högskolan i Gävle/Sandviken har ansökt om exa-
mensrätt för civilingenjörsexamen och Lunds universitet för konstnärlig
högskoleexamen.

Kanslersämbetets bedömning vad gäller magisterexamen har inkom-
mit till Utbildningsdepartementet och det ankommer nu på regeringen
att fatta beslut. Övriga ansökningar är föremål för Kanslersämbetets be-
dömning.

Beträffande beslut om nya examensrätter för yrkesexamina under på-
gående treårsperiod bör särskilda överväganden göras om examensrätten
skulle medföra resursanspråk av en avgörande omfattning. Erfarenheter
bör ha vunnits av effekterna av den nya studieordningen och resurstill-
delningssystemet innan beslut som eventuellt kan medföra ökade per-
manenta kostnader fattas. Därutöver bör prövas om nya examensrätter
bör leda till omfördelning mellan utbildningsområden.

Vårdhögskolornas framtida examensrättigheter påverkas av vilka orga-
nisatoriska lösningar som väljs vad gäller huvudmannaskapet. Kanslers-
ämbetet avvaktar prövningen av ansökningar från vårdhögskolor med
hänsyn till detta.

3.3 Enskilda utbildningsanordnare (fristående
högskolor)

Som nyss nämnts kan enskilda utbildningsanordnare enligt lagen
(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ges examensrätt för ex-
amina som finns i examensordningen. Med hänvisning till lagens över-
gångsbestämmelser har vissa enskilda utbildningsanordnare direkt fått
examensrätt utan särskild prövning enligt den nya lagen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringen har därefter och efter Kanslersämbetets prövning givit tre Prop. 1993/94:100
teologiska utbildningsanordnare vissa examensrättigheter. I avtal mellan Bil. 9
staten och var och en av dessa tre har det stadgats om villkor för statsbi-
drag. Vidare har uppställts krav på att utbildningsanordnarna deltar i
sådana uppföljningar och utvärderingar som staten anordnar för offent-
liga universitet och högskolor samt avger redovisningar som tillgodoser
väsentligen samma krav som statliga myndigheter har att avge. Därut-
över har bl.a. överenskommits villkor för att avgifter skall få tas ut samt
för antagning av studenter.

Diskussioner pågår med ytterligare enskilda utbildningsanordnare om
villkor för statsbidrag.

Vidare är ansökningar om examenrätt från vissa enskilda utbildnings-
anordnare för närvarande föremål för Kanslersämbetets bedömning.

Regeringen kommer senare vid anmälan av anslaget C 43. Enskilda
och kommunala högskoleutbildningar m.m. att beräkna medel för an-
givna ändamål.

3.4 Examenskrav för de högre konstnärliga
utbildningarna

Under anslagen till universitet och högskolor har i denna proposition
också intagits föreskrifter om visst antal examina som bör avläggas inom
de högre konstnärliga utbildningarna.

Skälet till att införa examenskrav för de högre konstnärliga utbild-
ningarna är att statsmakterna även inom detta utbildningsområde vill
försäkra sig om ett utbildningsutbud som omfattar längre sammanhåll-
na utbildningar. Det är självfallet också av intresse att säkra en hög
kompetensnivå hos de konstnärer som utbildas.

I propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop.
1992/93:169, s. 63, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) framhölls att
möjligheter finns att införa en differentierad utbildningslängd i form av
en etappindelning av de högre konstnärliga utbildningarna. För att möj-
liggöra en sådan etappindelning bör det lägsta poängantalet för examina
som avslutar högre konstnärliga utbildningar inte sättas högre än 80,
dvs. det lägsta poängantal som krävs för att erhålla en konstnärlig hög-
skoleexamen. Detta kan skapa en större flexibilitet för såväl studenter
som universitet och högskolor.

4 Professurer vid forskningsråd

I propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop.
1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) konstaterades att de
professurer som är inrättade vid forskningsråden bör överföras till de
universitet och högskolor där tjänsterna nu är placerade.

I enlighet med detta har i föreliggande budgetförslag medel överförts
från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Medi-

cinska forskningsrådet (MFR) och Naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) till universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg och
Umeå samt till Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och
Chalmers tekniska högskola AB. Vid medelsberäkningen har utöver lö-
nekostnader även vissa kringkostnader beaktats.

Innehavarna av rådsprofessurer har ofta haft en form av nationellt
ansvar för sina forskningsområden. Regeringen förutsätter att de profes-
sorer vars tjänster nu överförs ges möjlighet att i förekommande fall
fortsatt upprätthålla ett sådant ansvar för sina områden och att de tills
vidare får forska i oförändrad utsträckning. På sikt kan dock en anpass-
ning ske av dessa professorers anställningsvillkor till vad som gäller för
övriga professorer vid universitet och högskolor.

Den donationsprofessur i numismatik som finns inrättad vid HSFR
överförs i enlighet med överenskommelse med donatorn, Gunnar Ek-
ströms stiftelse, till Stockholms universitet, där professuren är placerad.

I likhet med vad som gäller för professurerna vid forskningsråden
kommer de professurer som finns inrättade vid Styrelsen för u-
landsforskning (SAREC) nu att föras över till de universitet där de är
placerade. Åtgärden framstår som konsekvent, eftersom SAREC i detta
sammanhang fungerar som en forskningsrådsliknande finansiär. Till
universiteten i Uppsala, Stockholm och Göteborg har i enlighet med
detta ställningstagande förts medel från SAREC.

Överföringen av SAREC-professurerna till universiteten innebär att
de fortsättningsvis tillsätts av respektive universitet. Om SAREC i fram-
tiden särskilt vill befästa ett forskningsområde, blir det naturligt att sty-
relsen kommer överens med lämpligt universitet/högskola om inrättan-
de av en professur.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

5 Jämställdhet

Det tiopunktsprogram för jämställdhet som fastställts efter förslag i pro-
positionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170) hål-
ler nu på att genomföras. Ett stort seminarium om jämställdhet inom
universitet och högskolor har hållits med kvinnliga professorer. Där
framfördes konkreta förslag till åtgärder och redovisades initiativ som
tagits vid några universitet och högskolor för att bryta det nuvarande
mönstret, där kvinnornas kapacitet utnyttjas allt mindre ju högre upp
man kommer inom utbildningsväsendet. Regeringen ser mycket positivt
på att sådana åtgärder vidtas vid högskolorna. För innevarande budgetår
och för de två följande budgetåren finns särskilda medel avsatta för in-
satser som syftar till att nå en jämnare fördelning av kvinnor och män i
grundutbildningen och forskarutbildningen samt bland lärarna.

Arbetsgruppen för jämställdhet inom högre utbildning och forskning
(JÄST-gruppen) fortsätter sitt arbete. En utvärdering av de jämställd-
hetsprojekt som på senare år har genomförts inom universitet och hög-
skolor kommer att färdigställas under våren 1994. Regeringen avser att

senare återkomma angående resultatet av utvärderingen och eventuella Prop. 1993/94:100

behov av ytterligare insatser. Bil. 9

6 Fullföljande av nya resurstilldelningssystem
för grundutbildning samt forskning och
forskarutbildning

6.1 Bakgrund

I proposition Högre utbildning för ökad kompetens presenterades större
delen av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleut-
bildning, vilket efter riksdagens godkännande (prop. 1992/93:169 bet.
1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) började tillämpas den 1 juli 1993.
Principerna för det nya systemet hade dragits upp i proposition
1992/93:1 Universitet och högskolor - Frihet för kvalitet, vari också öv-
riga principer för 1993 års universitets- och högskolereform presentera-
des för riksdagen.

Förslag till utformning av resurstilldelningssystemen för såväl grund-
utbildning som forskning och forskarutbildning framläggs successivt av
den s.k. Resursberedningen i enlighet med direktiven till kommittén
(dir. 1992:85). Vissa frågor rörande resurstilldelningen har dock beretts
inom Utbildningsdepartementet. Förutom de förslag beträffande inte-
greringen av lokalkostnaderna som presenteras i denna proposition vill
regeringen ta tillfället i akt att samlat redogöra också för de övriga för-
ändringar i resurstilldelningssystemen som regeringen avser att åter-
komma till riksdagen om senare i vår.

6.2 Integrerade lokalkostnader för grundutbildning
samt forskning och forskarutbildning

6.2.1 Bakgrund

Regeringen föreslog våren 1993 i propositionen Högre utbildning för
ökad kompetens att medel för lokalhyror inte skulle ingå i de anslag
som anvisas till grundläggande högskoleutbildning respektive forskning
och forskarutbildning utan att denna anslagsomläggning skulle anstå till
budgetåret 1994/95.

Regeringen föreslår nu att också medel för lokalhyror skall ingå i an-
slagen till såväl grundläggande högskoleutbildning som till forskning
och forskarutbildning fr.o.m. budgetåret 1994/95. Anslaget G 2. Lokal-
kostnader m.m. för universitet och högskolor m.m. upphör och medlen
under detta anslag anvisas i stället under respektive universitets eller
högskolas anslag för grundutbildning respektive forskning och forskar-
utbildning samt under anslagen till Forskningsrådsnämnden, forsk-
ningsråden under Utbildningsdepartementet och vissa andra myndig-
hetsanslag under Utbildningsdepartementets huvudtitel.

Anslagsberäkningarna för universitet och högskolor kommer fortsätt-
ningsvis att utgå från det samlade behovet av resurser för grundutbild-
ning respektive forskning och forskarutbildning och inte explicit knytas
till vissa kostnadsslag, exempelvis lokalhyrornas storlek. Tidigare fattade
beslut om ökade resurser för att täcka kostnader för ökade lokalhyror
kommer att fullföljas. För de mindre och medelstora högskolorna ersät-
ter det nedan föreslagna nya beräkningssättet de beslut som enligt tidi-
gare ordning fattades om resursförstärkningar för lokalhyror.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

6.2.2 Grundläggande högskoleutbildning

Regeringens förslag innebär att en hyrespeng per helårsstudent och ut-
bildningsområde läggs till den nu gällande ersättningen för helårsstu-
denter - studentpengen. De angivna totala högsta möjliga ersättningarna
för grundutbildning för treårsperioden höjs i motsvarande grad. Hyres-
pengen ingår därefter som en integrerad del av studentpengen.

För det konstnärliga utbildningsområdet beräknas lokalhyra per uni-
versitet eller högskola under budgetåret 1994/95 och ingår i anslaget för
grundutbildning.

Hyrespengen för budgetåret 1994/95 har framräknats med utgångs-
punkt från genomsnittlig beräknad lokalhyra budgetåret 1995/96 för de
mindre och medelstora högskolorna, planerat antal helårsstudenter
samt förhållandet mellan lokalhyra per student för olika utbildnings-
områden budgetåret 1995/96. Underlaget för beräkningen av detta för-
hållande har hämtats från högskoleutredningens betänkande Resurser
för högskolans grundutbildning (SOU 1992:44).

Utbildningsområde	Hyrespeng, kr
Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt	5 758
Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt, vård	16 862
Odontologiskt1	7 917
Medicinskt1	8 431
Undervisning2	5 758
Övrigt3	13 778
1 Utgångspunkt för beräkningen är hyreskostnaden för den teore- tiska undervisningen, som bedrivs i statliga lokaler. Kostnaden
har fördelats på hela utbildningens längd.
2 Avser den praktisk pedagogiska delen i lärarutbildningen.
3 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar exklusive kurser
som tillhör det konstnärliga utbildningsområdet.

Ersättningen för lokalhyra för grundutbildning vid universitet och
högskolor har beräknats med utgångspunkt från hyrespengen och ut-
ifrån beräknat antal helårsstudenter per utbildningsområde. Denna in-
går som en icke urskiljbar del i takbeloppet. Detta innebär att ersätt-
ningen för hyreskostnader automatiskt kommer att korrigeras med hän-
syn till förändringar i studentantalet. Ersättning för lokalhyror för
grundutbildning beräknas på samma sätt för universitet och högskolor
med fakultetsanslag.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

6.2,3 Forskning och forskarutbildning

För universitet och högskolor med anslag för forskning och forskarut-
bildning (fakultetsanslag) beräknas lokalhyran i en gemensam post för
samtliga universitetets eller högskolans fakulteter. Regeringen förutsät-
ter i det följande att forskningsråden skall svara för de lokalkostnader
som är hänförliga till den verksamhet som de finansierar.

För grundutbildningen har de förväntade intäkterna av hyrespengen
beräknats utifrån det studentantal som räknades fram för varje budgetår
när utfallet av det nya resurstilldelningssystemet beräknades inför pro-
positionen Högre utbildning för ökad kompetens. För fakultetsanslaget
har sedan ett så stort belopp tagits upp under den beräknade posten för
lokalhyror att den samlade ersättningen till lokalhyror, med hänsyn ta-
gen till förväntade överföringar från forskningsråden under Utbild-
ningsdepartementet och Forskningsrådsnämnden, blir lika stor som den
ett bibehållet lokalkostnadsanslag skulle ha inneburit.

Totalt för grundutbildning, forskning och forskarutbildning erhåller
därigenom respektive universitet och högskola med fakultetsanslag ett
lika stort belopp för lokalhyror budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
universitetet eller högskolan hade kunnat påräkna enligt tidigare system
för resurstilldelning under förutsättning att takbeloppet uppnås. Till vis-
sa universitet och högskolor, där av regering och riksdag givna utfästel-
ser om resursförstärkningar motiveras med lokalförbättringar, kommer
ett tillskott på fakultetsanslagets lokalhyrespost att tillföras det budgetår
kostnadsökningen uppstår.

Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning är pre-
stationsrelaterad och grundas huvudsakligen på ersättning som beräknas
i förhållande till antalet registrerade studenter och deras studieresultat.
Genom medelstilldelningen till forskning och forskarutbildning styrs
inriktning och omfattning av dessa verksamheter. De resurser för loka-
ler som innevarande budgetår anvisas på ett särskilt anslag är fritt utbyt-
bara mot andra resurser och är inte uppdelade på grundutbildning re-
spektive forskning och forskarutbildning. Det är regeringens mening att
lokalkostnadsanslagets integrering med grundutbildnings- och fakultets-
anslagen inte skall medföra att universitetens och högskolornas frihet
att disponera sina resurser härigenom inskränks.

6.2.4 Planeringsförutsättningar

Det nya sättet att beräkna resurser för lokalhyror medför för flertalet
högskolor utan fakulteter relativt små förändringar i resurstilldelning-
en. Dock inträffar initialt för vissa högskolor en relativt märkbar ök-
ning eller minskning av de medel som erhålls genom hyrespengen jäm-
fört med nuvarande lokalkostnadsanslag. De högskolor som med den
nya hyrespengen får en märkbar minskning av hyresmedel föreslås få
ett tillfälligt medelstillskott budgetåren 1994/95 och 1995/96 för att däm-
pa de omedelbara effekterna. För Lärarhögskolan i Stockholm görs
övergångsperioden längre. På samma sätt får de högskolor som får en
påtaglig ökning av hyresmedel inte tillgång till hela beloppet före nästa
treåriga anslagsperiod.

De universitet och högskolor som inte kan utnyttja hela sitt takbelopp
får därmed i regel inte heller tillräckligt stora intäkter i form av stu-
dentpeng för att lärosätets lokalkostnader för grundutbildning skall
kunna täckas fullt ut. Då universiteten och högskolorna är bundna av
sina tidigare upplåtelseavtal med Byggnadsstyrelsen fram till och med
den 30 juni 1996 föreslår regeringen därför en övergångsregel för bud-
getåren 1994/95 och 1995/96. Denna innebär följande.

De belopp som lagts till respektive takbelopp för att hyresmedel för
grundutbildning skall kunna inrymmas i detta kommer att anges i reg-
leringsbreven för budgetåren 1994/95 respektive 1995/96. Om antalet
helårsstudenter för vilka ersättning erhålls inom takbeloppet inte är så
stort att hyrespengen inom studentpengen täcker den i regleringsbrevet
angivna ramen för hyresmedel för grundutbildningen, får lärosätet ock-
så tillgodoräkna sig skillnaden mellan detta belopp och den hyreskost-
nadsersättning som ingår i den erhållna ersättningen för helårsstuden-
ter.

Den under fakultetsanslaget uppförda anslagsposten för lokalhyror
korrigeras som tidigare nämnts för kommande budgetår med av reger-
ing och riksdag tidigare särskilt beslutade resurstillskott. Belopp och
tidpunkt för tidigaste utfall av sådana förstärkningar anges särskilt för
respektive universitet eller högskola. Regeringen avser att i samband
med förslag om en viss aktivitetsrelatering av anslagen till forskning och
forskarutbildning även beakta den beräknade posten för lokalhyror.

För nästa budgetår kommer således ersättning för konsekvenser av
statsmakternas särskilda beslut angående resurstillskott för lokaler att
ingå i anslagsberäkningarna för såväl grundutbildning som forskning
och forskarutbildning. Vidare skall den enhetliga hyrespengen ses som
en viktig planeringsförutsättning då större delen av hyresavtalen för
universitet och högskolor skall tecknas om inför nästa treåriga anslags-
period. Hyresavtal med Statens fastighetsverk måste sägas upp före den
1 juli 1994 om de inte skall fortsätta att gälla efter den 1 juli 1996. Hy-
resavtalen för lokaler i fastigheter som tidigare ägts av Byggnadsstyrelsen
skall, om förhyrningen skall fortsätta, senast den 30 juni 1996 ha ersatts
av nya civilrättsliga hyresavtal.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Med utgångspunkt i riksdagens beslut om ombildningen av verksam-
heten vid Byggnadsstyrelsen har regeringen bildat de två fastighetskon-
cernerna - Vasakronan AB och Statliga Akademiska Hus AB - och två
myndigheter - Statens fastighetsverk och Statens lokalförsörjningsverk.
Akademiska Hus har av staten den 30 september 1993 förvärvat den del
av de statliga fastigheterna som idag huvudsakligen har universiteten
och högskolorna som hyresgäster. Förvärven har skett till antingen ett
bedömt marknadsvärde eller ett värde baserat på den av Byggnadsstyrel-
sen tidigare aviserade kostnadsbaserade hyran. Vägledande för val av
metod har främst varit graden av ändamålsanpassning. För de fastighe-
ter som har marknadsvärderats har de senaste årens fallande hyresnivå-
er samt en viss förväntad ökning av vakansgraden beaktats. Värderingen
har genomförts av flera från staten oberoende värderingsinstitut. I köpe-
avtalet har även specificerats ett antal fastigheter på en s.k. väntelista.
Inriktningen är att Akademiska Hus skall förvärva de på väntelistan
upptagna fastigheterna, men ytterligare utredningar av t.ex. donations-
villkor eller förhandlingar med tredje part krävs för att staten skall kun-
na överlåta fastigheterna. I avvaktan på detta förvaltar Statens fastighets-
verk dessa fastigheter. Fastigheterna beräknas löpande kunna överlåtas
till Akademiska Hus allteftersom förutsättningarna för överlåtelserna
klarläggs.

Statliga Akademiska Hus-koncernen har i samband med förvärvet av
fastigheter m.m. erhållit olika former av kapitaltillskott från staten.
Sammantaget innebär tillskotten att koncernen givits en stark ekono-
misk ställning. Koncernen har initialt en soliditet på cirka 50 procent
inklusive reserver för bland annat eftersatt underhåll. Soliditeten beräk-
nas sjunka ner till en långsiktig nivå på cirka 35 procent till följd av ett
inledningsvis stort investeringsbehov och att reserverna tas i anspråk.
Koncernen bör inom ramen för sedvanliga lönsamhetskrav verka för att
dess fastighetsbestånd förvaltas, anpassas och förnyas för att tillgodose i
första hand universiteten och högskolorna med ändamålsenliga och ef-
fektiva lokaler. För att skapa en lokal förankring i koncernen har varje
regionalt dotterbolag en styrelse med förankring i universitets- och hög-
skolesektorn.

Statens ägande och förvaltning av fastigheter på universitets- och hög-
skoleområdet bygger därmed på två organisationer

- Statliga Akademiska Hus AB som äger f.d. statliga fastigheter med
huvudsaklig inriktning på universitets- och högskoleområdet och

- Statens fastighetsverk (SFV) som förvaltar de fastigheter som förut-
sätter statligt ägande, t.ex. via donationer eller där staten av andra sär-
skilda skäl, t.ex. kulturhistoriska, bedöms vara den lämpligaste ägaren.

Som ovan angivits kommer huvuddelen av hyresavtalen med Akade-
miska Hus och SFV att sägas upp och nya villkor att gälla fr.o.m. den 1
juli 1996. Regeringens intentioner är att de avkastningskrav och de övri-
ga förutsättningar som gäller för lokaler som universitet och högskolor
hyr från Akademiska Hus och SFV då skall medge en hyressättning som
kan förväntas vara marknadsmässigt konkurrenskraftig. Lokalkostnads-

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

komponenten i anslagen till universitet och högskolor kommer inför Prop. 1993/94:100
budgetåret 1996/97 att anpassas till den därvid väntade allmänna hyres- Bil. 9
nivån vid universiteten och högskolorna.

6.2.5 Externfinansierad verksamhet

Enligt avgiftsförordningen (1992:191, ändrad 1993:431) skall principen
om full kostnadstäckning tillämpas för externfinansierad verksamhet.
Verksamhet som finansieras av Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet samt
Naturvetenskapliga forskningsrådet har historiskt sett kunnat bedrivas i
lokaler som universitet och högskolor disponerar. Denna verksamhet
har också ingått i underlaget för dimensioneringen av universitetens
och högskolornas lokaler. Den förordning om externt finansierad verk-
samhet som bl.a. gav forskningsråden under Utbildningsdepartementet
en särställning har upphört att gälla. En anpassning till principen om
full kostnadstäckning förutsätter att medel för lokalhyror förs från uni-
versitet och högskolor till dessa forskningsråd. Det är förenat med vissa
svårigheter att nu bestämma beloppens storlek. Regeringen föreslår där-
för en stegvis omföring med början budgetåret 1994/95 från universitet
och högskolor till dessa forskningsråd. Det första steget bör innebära att
forskningsrådens anslag ökas med 10 procent. Överföringen av dessa be-
lopp från universiteten och högskolorna grundas på erhållna projekt-
medel från forskningsråden under de tre senaste kända åren. Därmed
utgörs 9,09 procent av respektive råds disponerade medel för fördelning
till forskning av medel för lokalhyror. Dessa 9,09 procent får tills vidare
endast användas för lokalhyror. Givetvis får därutöver även andra me-
del som råden fördelar användas för ändamålet. I avvaktan på att en
slutlig överföring av medel till forskningsråden kunnat genomföras, bör
det tioprocentiga pålägget betraktas som en gällande schablon för lokal-
hyresersättningar från dessa forskningsråd.

Den forskningsverksamhet som stöds av vissa privata bidragsgivare
har i praktiken åtnjutit samma subvention vad gäller hyreskostnaderna
som verksamhet finansierad av forskningsråden. Den förändring som
nu genomförs syftar till en generellt bättre anpassning till de gällande
bestämmelserna om full kostnadstäckning. De medel som insamlats från
allmänheten och som efter fördelning med grund i inomvetenskapliga
kriterier ställs till förfogande för forskning bör dock kunna ges en sär-
ställning. Det stöd som denna forskning erhållit genom att lokalkostna-
derna betalats av staten bör kunna kvarstå. Rektorerna bör således även
i fortsättningen kunna medge att anslag av den typ som angivits ovan
undantas från kravet på full kostnadstäckning. Sådana medgivanden bör
göras inte bara på grund av vem som är finansiären utan också utifrån
bedömningar av forskningens inriktning och kvalitet.

7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

6.3 Nya belopp för studentpeng och ersättning för
helårsprestation

De ovan redovisade beloppen för hyrespeng har inkluderats i student-
pengen för respektive utbildningsområde. Därutöver har vissa justering-
ar av såväl beloppen för studentpeng som för ersättning för helårspresta-
tioner gjorts. Justeringar med anledning av att Statens arbetsgivarverk
blir uppdragsmyndighet och med anledning av ändring i avtal avseende
avsättning till Trygghetsstiftelsen innebär en viss ökning av beloppen.
Överföringen av ansvaret för SUNET till Verket för högskoleservice
samt en smärre besparing för att finansiera nya uppgifter inom grundut-
bildning och forskning innebär en viss minskning av beloppen. Därut-
över har medel för antagning inkluderats i studentpengen. Slutligen har
beloppen för studentpeng och ersättning för helårsprestationer inom de
medicinska och odontologiska utbildningsområdena justerats då det
framkommit att underlaget för beräkningen av de nu gällande beloppen
var felaktigt.

De nya beloppen för studentpeng och ersättning för helårsprestationer
blir, med de ovan redovisade justeringarna:

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Utbildningsområde	Studentpeng (kr)	Ersättning för en helårs- prestation (kr)
Humanistiskt, teologiskt, juri- diskt, samhällsvetenskapligt	13 357	14 450
Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt, vård-	36 062	34 089
Odontologiskt	33 934	42 331
Medicinskt	46 048	59 732
Undervisnings-	26 789	33 784
Övrigt	30 331	26 966

6.4 Kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för
grundutbildningen

Resursberedningen har under hösten 1993 i samråd med Kanslersämbe-
tet framlagt ett förslag till hur resurstilldelning till grundutbildningen
skall kunna baseras på en bedömning av universitetens och högskolor-

nas program för att utveckla kvaliteten och genomförandet av dessa. Prop. 1993/94:100
Detta förslag presenteras i betänkandet (SOU 1993:102) Kvalitet och dy- Bil. 9
namik, som remitterats till ett femtiotal remissinstanser för synpunkter.

Regeringen räknar med att återkomma till riksdagen med förslag be-
träffande principerna för utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldel-
ningssystemet i en proposition under mars månad i år. Denna del av
systemet bör kunna tillämpas fr.o.m. budgetåret 1995/96.

6.5 Översyn av principerna för beräkning av resurser
till konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar

Inom Utbildningsdepartementet har under hösten 1993 gjorts en över-
syn av principerna för beräkning av resurser till de konstnärliga och id-
rottsliga högskoleutbildningarna. Skälet för denna översyn har varit er-
farenheterna av den speciella ordning som nu gäller för dessa utbild-
ningar. För dessa infördes nämligen den 1 juli 1993 en högskolespecifik
studentpeng. Den valda modellen har dock i huvudsak medfört följande
två problem:

1. Till skillnad från övriga utbildningsområden tillämpas inte samma
ersättningsbelopp för alla universitet och högskolor för likartad utbild-
ning.

2. Den hundraprocentiga studentpengen medför att problemet med
avhopp, studieuppehåll etc. blir särskilt allvarliga vid de berörda uni-
versiteten och högskolorna, då de dels inte kan kompensera med en för-
bättrad prestationsgrad, dels i vissa fall kan ha större svårigheter att göra
överintag vid utbildningarnas början.

Förslaget har nyligen remitterats till de berörda tretton universiteten
och högskolorna, vilka också haft tillfälle att följa utredningsarbetet.
Detta förslag, som innehåller ett antal olika nivåer på studentpengen för
olika typer av utbildningar, inkluderar också lokalkostnader.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i mars 1994
med förslag till ändrade principer för beräkning av resurser till de
konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningarna. De nya principer-
na kommer att kunna tillämpas fr.o.m. budgetåret 1995/96. För budge-
tåret 1994/95 har pris- och löneomräkning och vissa tekniska justering-
ar gjorts avseende den högskolespecifika studentpengen. De nya belop-
pen framgår under respektive universitets och högskolas anslag.

6.6 Resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning
till fakulteterna

Det tidigare nämnda betänkandet från Resursberedningen (SOU
1993:102) Kvalitet och dynamik innehåller också förslag om hur stats-
makternas resurstilldelning till forskning och forskarutbildning till viss
del skall kunna relateras till resultat- och aktivitetsmått. Dessa förslag

ingår också i den remissbehandling som pågår av beredningens betän-
kande.

Även i denna fråga räknar regeringen med att återkomma till riksda-
gen i mars 1994 beträffande principerna. De nya principerna för beräk-
ning av fakultetsanslagen kommer att kunna tillämpas fr.o.m. budgetå-
ret 1995/96.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

6.7 Uppföljning och utvärdering av
resurstilldelningssystemet för grundutbildning

Resursberedningen har enligt sina direktiv i uppgift att följa införandet
av det nya resurstilldelningssystemet för grundutbildning och vid behov
föreslå justeringar av systemet. Beredningen har inlett detta arbete, som
i huvudsak kommer att omfatta de erfarenheter som universitet och
högskolor gör under det första verksamhetsåret.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2. godkänner de belopp för studentpeng och ersättning för hel-
årsprestationer som regeringen ovan har förordat för de olika ut-
bildningsområdena under budgetåret 1994/95.

7 Kapitalförsörjning

Budgetåret 1993/94 är universitet och högskolor undantagna från kravet
att tillämpa lånemodellen enligt kapitalförsörjningsförordningen
(1992:406, omtryckt 1993:430). I stället anvisas innevarande budgetår
medel särskilt för investeringar i inredning och utrustning - anlägg-
ningstillgångar - under anslagen G 1. och G 3., samt under anslaget E
34. samt delvis under E 17., E 19., E 21. och E 23. Universitet och hög-
skolor får vidare använda övriga av myndigheten disponibla anslagsme-
del för investeringar i anläggningstillgångar.

Regeringen föreslår att lån i Riksgäldskontoret för finansiering av an-
läggningstillgångar för förvaltningsändamål tillämpas för universitet och
högskolor fr.o.m budgetåret 1994/95. Dock görs undantag från lånekra-
vet för anskaffningar vars värde uppgår till högst fyra basbelopp. Inve-
steringar för högre belopp skall alltid lånefinansieras. Tidigare anslag
för inredning och utrustning utgår. De medel som fördelas av Forsk-
ningsrådsnämnden och forskningsråden för finansiering av investering-
ar i anläggningstillgångar föreslås i fortsättningen finansiera kostnaden
för investeringen.

Omläggningen genomförs på så sätt att de anläggningstillgångar som
ägs av universitet och högskolor lånefinansieras räknat per den 1 juli
1994. Därvid skall lärosätena ta upp lån i Riksgäldskontoret som ersät-
ter det statskapital som dittills finansierat investeringarna. Ett belopp

100

motsvarande lånebeloppet skall inbetalas på statsverkets checkräkning.
Lånebeloppet fastställs utifrån de bokförda värdena av anläggningstill-
gångar i lärosätenas redovisning. Värderingen görs enligt bestämmelser-
na i bokföringsförordningen (1979:1212, ändrad 1991:1026). Donerad
utrustning eller utrustning som finansierats med donerade medel skall
dock inte omfattas av lånefinansieringen. Sammantaget beräknas preli-
minärt universitetens och högskolornas låneramar behöva uppgå till
högst 3 500 miljoner kronor.

Vissa tekniska anslagsjusteringar erfordras för att genomföra omlägg-
ningen till den nya finansieringsformen på ett för statsbudgeten neutralt
vis. Anslagen skall därvid minskas för att kompensera för den ökade
köpkraft som rätten till lånefinansiering medför. De skall å andra sidan
ökas för att kunna täcka kostnaderna för amorteringar och räntor för
alla vid övergången lånefinansierade anläggningstillgångar. Förändring-
en påverkar storleken av studentpengen, ersättningen för helårspresta-
tioner och takbeloppen för grundutbildningen och respektive beräkna-
de poster på anslagen för forskning och forskarutbildning. Normalt
kommer justeringen att innebära en ökning av anslagsnivån, även från-
sett ränteeffekten.

Efter förändringen kommer anslagen till grundläggande utbildning att
med den nya nivån på studentpeng och ersättning för helårsprestationer
kunna finansiera samma utbildningsutbud som före omläggningen. För
fakultetsanslagen till forskning och forskarutbildning omräknas ansla-
gen grundat på förhållandena vid varje universitet eller högskola.

Övergången förutsätter att god information finns tillgänglig om värdet
av lärosätenas tillgångar per den 1 juli 1994. Övergångsproceduren skall
vara helt avslutad genom att lån hos Riksgäldskontoret tas upp senast
den 31 oktober 1994.

Eftersom Forskningsrådsnämnden (FRN), forskningsråden och
Rymdstyrelsen finansierar viss utrustning vid lärosätena påverkar för-
ändringen även dessa forskningsstödjande organ. Medel för utrustnings-
anskaffningen kan liksom i nuvarande system anslås vid ett tillfälle. Ut-
rustningen anskaffas av lärosätet och lånefinansieras enligt de regler
som skall gälla. De utbetalade medlen står därvid till universitetets eller
högskolans förfogande på dess räntekonto och kan allteftersom tas i an-
språk för att täcka utbetalningar av räntor och amorteringar på respek-
tive lån.

Befintlig forskningsrådsfinansierad utrustning skall tas upp i respekti-
ve lärosätes balansräkning och lånefinansieras i samband med övergång-
en till den nya kapitalförsörjningen. Den angivna beräkningsmetoden
medför att lärosätenas anslag kommer att räknas upp för att kompense-
ra denna merkostnad. Enligt tidigare brukliga avtal mellan forsknings-
råden och universiteten och högskolorna bibehöll råden äganderätten
till den utrustning råden finansierat.

Den nya ordningen med lånefinansiering förutsätter att lärosätena
äger utrustning som finansierats av forskningsråden och FRN. Regering-
en förutsätter att villkoren i äldre avtal kommer att anpassas härtill och

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

101

att äganderätten till befintlig rådsfinansierad utrustning utan vederlag
överförs till universiteten och högskolorna senast den 30 juni 1994.

Innevarande budgetår finansieras från inrednings- och utrustningsan-
slag även anläggningstillgångar för pågående om- och tillbyggnad för
Kungl. biblioteket i Humlegården. Detta investeringsutrymme utgår så-
ledes och ersätts av medel för räntor och amorteringar. Det kapital som
redan gjorda investeringar motsvarar konverteras inte till lån i Riks-
gäldskontoret.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

3. beträffande kapitalförsörjning bemyndigar regeringen att gö-
ra de tekniska justeringar av anslagen och ersättningen för stu-
dentpeng och helårsprestationer som följer av att angivna princi-
per för lånefinansiering tillämpas.

8 Kostnadsansvar och ansvar för
gemensamma system

Genom 1993 års universitets- och högskolereform har universiteten och
högskolorna fått väsentligt utökade beslutsbefogenheter. Lärosätenas be-
stämmande över sin verksamhet och deras inflytande på de gemensam-
ma förutsättningarna för denna är hörnstenar i reformen. Ansvar, be-
slutsbefogenheter och kostnadsansvar bör hållas samman. Ansvaret för
den högre utbildningens och forskningens infrastruktur kan i vissa fall
behöva samlas nationellt för att medge en bättre samordning och möj-
lighet till snabbare beslut om utbyggnad och modernisering.

8.1 SUNET

SUNET är de svenska universitetens och högskolornas nätverk för data-
kommunikation. Genom SUNET är universiteten och högskolorna in-
ternationellt anknutna till Internet.

Förvaltningen och utvecklingen av SUNET är beroende av universite-
tens och högskolornas efterfrågan på kommunikationstjänster men bör
också koordineras med utvecklingen av högpresterande datakraft
(HPD). Ansvaret för SUNET bör läggas på det HPD-råd som regeringen
föreslår i det följande under littera D. Tills vidare bör det finansiella an-
svaret läggas på Verket för högskoleservice (VHS). Medel har för detta
ändamål överförts från universitetens och högskolornas anslag till VHS
anslag.

102

8.2 Antagningssystem

Antagningen av studenter är numera de enskilda universitetens och
högskolornas ansvarsområde. I enlighet med detta har medel avsedda att
täcka samtliga kostnader för den antagning som VHS gör på lärosätenas
uppdrag inkluderats i studentpengen. Takbeloppen har därvid också
höjts.

8.3 Försäkring av universitetens och högskolornas
egendom

Statens egendom får för närvarande inte försäkras. Detta följer av för-
ordningen (1954:325) om försäkring av statens egendom, m.m. ändrad
genom förordningen (1989:397). För tjänsteresor gäller särskilda regler
vilka återfinns i förordningen (1993:674) om försäkringsskydd m.m. vid
statliga tjänsteresor. Försvarets civilförvaltning (FCF) tillhandahåller en
försäkringsliknande möjlighet där FCF mot avgift övertar kostnadsan-
svaret för skador och skadestånd vid olyckor orsakade av statligt ägda
fordon.

I finansplanen för budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:100 bil. 1) an-
mäldes riktlinjer för ett beredningsarbete rörande riskfinansiering vid
statliga myndigheter. Riktlinjerna innebär att det hittillsvarande gene-
rella förbudet mot försäkringslösningar tas bort även om en viss restrik-
tivitet mot försäkringar anbefalls. Vidare framgår som ett viktigt mo-
ment i riktlinjerna att myndigheterna skall vara skyldiga att göra risk-
analyser och anstränga sig att förebygga skador. En tredje och för myn-
digheterna väsentlig punkt är att de normalt själva får bära kostnaderna
för uppkomna skador.

Föredragande statsrådet anmälde också sin avsikt att under budgetåret
1993/94 återkomma till regeringen med förslag till regler för risk- och
skadehanteringen i staten. Sådana regler har ännu inte beslutats.

Universiteten och högskolorna bör emellertid i sin planering utgå
från att försäkringslösningar inte generellt får tillgripas annat än när det
gäller trafikförsäkring. Vidare bör lärosätena inrikta sig på krav på risk-
bedömning och på att planera för hur eventuella skador skall finansie-
ras. Detta kan normalt ske genom att reserver budgeteras eller att läro-
sätets kredit eller låneram i Riksgäldskontoret utnyttjas. Endast mycket
stora skador kan föranleda prövning av medelstillskott genom beslut av
regeringen.

8.4 Etiska kommittéer

Vid de medicinska fakulteterna finns regionala forskningsetiska kom-
mittéer inrättade. Deras uppgift är att granska forskningsprojekt som in-
nefattar försök på människor. I första hand är deras uppgift att gran-

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

103

ska forskningsprojekt vid respektive lärosäte. Det finns inga författ-
ningsföreskrifter om att etiska kommittéer skall finnas. De har inrättats
av universiteten och högskolorna på eget initiativ och deras ställning är
formellt sett endast rådgivande.

En klinisk läkemedelsprövning på människor skall enligt 13 § läke-
medelslagen (1992:859) vara etiskt försvarlig. Detta krav har i praktiken
lett till att ett läkemedelsföretag som vill genomföra en sådan prövning
är hänvisad till att få en granskning och bedömning från någon av de
etiska kommittéerna innan Läkemedelsverket tar ställning till om pröv-
ningen skall tillåtas (prop. 1991/92:107 s. 96). Kostnaden för en gransk-
ning som görs för ett läkemedelsföretag bör rimligen falla på läkeme-
delsföretaget. Regeringen föreslår därför att universitet och högskolor
får ta ut en avgift för sådan forskningsetisk granskning av en klinisk lä-
kemedelsprövning. Det bör ankomma på regeringen att besluta om av-
giftens storlek. Avgiften skall beräknas så att universiteten och högsko-
lorna får full kostnadstäckning för den externa provningsverksamheten.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

4. bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om avgifter
för forskningsetisk granskning vid statliga universitet och högsko-
lor.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

9 Sammanfattning av förslaget till budget för
universitet och högskolor m.m. (litt. C)

I denna budgetproposition tas anslagen till grundläggande högskoleut-
bildning samt till forskning och forskarutbildning vid universitet och
högskolor upp i en annan ordningsföljd än i tidigare propositioner. I
det följande återfinns samlat per lärosäte de anslag som detta dispone-
rar. Gemensamma upplysningar rörande respektive universitet eller
högskola redovisas endast under dess anslag för Grundläggande högsko-
leutbildning. I likhet med tidigare år följs anslagen till universiteten
och högskolorna av anslag för vissa myndigheter och kostnader av ge-
mensam karaktär. Regeringen föreslår i det följande endast undantagsvis
ändringar i den planering som riksdagen beslutat om för treårsperioden
1993/94 - 1995/96.

För universiteten och högskolorna har full pris- och löneomräkning
beräknats till 2,51 procent för grundutbildningsanslagen och 2,57 pro-
cent för forskningsanslagen. Den löneomräkningsfaktor som ingår i des-
sa är 2,27 procent. För lokalhyror är prisomräkningen 2,82 procent.

En uppräkning har också skett för att beakta vissa tillkommande kost-
nader för elektricitet.

Generellt kompenseras inte myndigheterna för effekten av kronans
depreciering. De ökade kostnaderna för inköp av utländsk litteratur

104

och tidskrifter har därför beaktats genom en omfördelning av prisom-
räkningsutrymmet med tio miljoner kronor från grundutbildningsansla-
gen till fakultetsanslagen. Vissa andra omfördelningar - från grundut-
bildningsanslagen mindre än en procent och från anslagen till forskning
och forskarutbildning mindre än en halv procent - har gjorts för att
bl.a. finansiera insatser inom den vetenskapliga infrastrukturen och vis-
sa nya uppgifter inom utbildning och forskning.

Kapitalförsörjningsförordningens regler om lånefinansiering av inve-
steringar i anläggningstillgångar föreslås med vissa särregler bli tillämp-
liga på universitet och högskolor fr.o.m. budgetåret 1994/95. Beräkning-
arna av hur stora låneramar lärosätena skall disponera har ännu inte
avslutats. Den totalt erforderliga låneramen för universitet och högsko-
lor kan dock beräknas till 3 500 000 000 kr.

Som redovisats skall grundutbildnings- och fakultetsanslagen fr.o.m.
budgetåret 1994/95 också täcka lokalkostnader och kostnader för inred-
ning och utrustning. Tidigare anslag som skulle belastas med dessa kost-
nader utgår med undantag för anslaget D 21. Medel för dyrbar veten-
skaplig utrustning.

De reservationer från budgetåret 1992/93 som uppstått på de s.k. än-
damålsinriktade anslagen till grundläggande utbildning samt forskning
och forskarutbildning skall tillföras de nya universitets- och högskolevis
anvisade anslagen för grundutbildning respektive forskning och forskar-
utbildning. Till följd av tekniska svårigheter i samband med övergången
har denna överföring ännu inte kunnat genomföras.

Förslagen till anslagsbelopp under littera C uppgår sammantaget till
16 451 858 000 kronor.

Sammanställning av förslaget till anslag för universitet och högskolor
budgetåret 1994/95:

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

105

Universitet och högskolor	Grundutbildning	Forskning/ forskarutbildn	Prop. 1993/94:100 Bil. 9
Uppsala universitet	705 191 000	868 152 000
Lunds universitet	1 165 472 000	895 383 000
Göteborgs universitet	864 062 000	671 353 000
Stockholms universitet	582 914 000	692 595 000
Umeå universitet	594 723 000	484 066 000
Linköpings universitet	511 845 000	276 737 000
Karolinska institutet	324 374 000	466 321 000
Kungl. Tekniska högskolan	552 840 000	465 045 000
Högskolan i Luleå	283 136 000	159 279 000
Danshögskolan	18 220 000	-
Dramatiska institutet	41 832 000	-
Högskolan i Borås	97 472 000	-
Högskolan i Falun/Borlänge	130 529 000	-
Högskolan i Gävle/Sandviken	123 318 000	-
Högskolan i Halmstad	68 306 000	-
Högskolan i Kalmar	134 962 000	-
Högskolan i Karlskrona
/Ronneby	56 157 000	-
Högskolan i Karlstad	212 235 000	-
Högskolan i Kristianstad	87 976 000	-
Högskolan i Skövde	64 784 000	-
Högskolan i Trollhättan
/Uddevalla	50 942 000	-
Högskolan i Växjö	149 020 000	-
Högskolan i Örebro	189 055 000	-
Högskoleutbildning
på Gotland	15 007 000	-
Idrottshögskolan	31 847 000	-
Konstfack	69 169 000	-
Konsthögskolan	34 267 000	-
Lärarhögskolan i Stockholm	278 576 000	-
Mitthögskolan	237 919 000	-
Kungl. Musikhögskolan	61 751 000	-
Mälardalens högskola	145 417 000	-
Operahögskolan	10 133 000	-
Teaterhögskolan	17 377 000	-
Summa kronor	7 910 828 000	4 978 930 000

106

Sammanställning av förslaget till budget för vissa myndigheter m.m.: Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Anslag

Belopp kronor

C 43. Enskilda och kommunala
högskolor m.m.

C 44. Europeisk utbildnings-
samverkan

C 45. Vissa särskilda utgifter
inom universitet och högskolor

C 46. Konstnärligt utvecklings-
arbete vid vissa högskolor

C 47. Forskningsstödjande åtgärder
vid mindre och medelstora högskolor

C 48. Vissa ersättningar för
klinisk utbildning och forskning

C 49. Kanslersämbetet

C 50. Verket för högskoleservice

C 51. Överklagandenämnden

C 52. Rådet för grundläggande
högskoleutbildning

C 53. Kostnader för Chalmers
tekniska högskolas avvecklings-
organisation

C 54. Kostnader för Högskolans i

Jönköping awecklingsorganisation

1 240 936 000

58 767 000

468 572 000

13 344 000

151 538 000

1 487 495 000

25 861 000

70 480 000

3 233 000

41 871 000

1 000

Summa kronor

3 562 099 000

107

C 1. Uppsala universitet: Grundutbildning

1993/94 Anslag 531 500 000

1994/95 Förslag 705 191 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för
lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad
med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Uppsala universitet.

Uppsala universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt
att utfärda följande examina:

Magisterexamen
Kandidatexamen

Högskoleexamen

Apotekarexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Civilingenjörsexamen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

Gymnasielärarexamen

Ingenjörsexamen

Juris kandidatexamen
Läkarexamen

Psykologexamen
Receptarieexamen

Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd)
Teologie kandidatexamen

Uppsala universitet

Uppsala universitet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för
universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättning-
arna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom
1993 års reform. Universitetet skall avge sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet
omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevi-
sionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till an-
märkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde universitetet en utnyttjandegrad
om 98 procent och en prestationsgrad om 81 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 2 procentenheter i båda fallen.

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning begärt rätt att
utfärda psykoterapeutexamen och har begärt ökade resurser för detta.

Universitetet framhåller att det är viktigt att täckning erhålls för kost-
nader som tidigare bestridits av centrala myndigheter eller genom sär-

108

skilda anslag och som nu överförs till universiteten, exempelvis kostna-
der för den samordnade antagningen genom Verket för högskoleservice.

Universitetet har i november 1993 redovisat ett program för utveck-
ling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 705 191 000 kr

Planeringsram 1995/96 716 788 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för universitetet.

Det särskilda åtagande som Uppsala universitet haft under
budgetåret 1993/94 att ställa lärarresurser till förfogande vid
vårdhögskolan kommer inte att gälla under budgetåret 1994/95.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i universitetets grundläggan-
de utbildning har förbättrats.

Slutsatser

Universitetet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

5. till Uppsala universitet: Grundutbildning: för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 705 191 000 kr.

109

C 2. Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning

1993/94 Anslag 663 827 000

1994/95 Förslag 868 152 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för
lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad
med forskarutbildningen och viss forskning vid Uppsala universitet.

Forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet bedrivs inom
humanistisk, teologisk, juridisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, far-
maceutisk och teknisk-naturvetenskaplig (före 1993-07-01 matematisk-
naturvetenskaplig) fakultet.

Uppsala universitet

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning begärt en för-
stärkning om 50,4 miljoner kronor för nya doktorandtjänster.

Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen
1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet
1989/90 - 1991/92 framgår av följande sammanställning:

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Fakultet	Forskarstudenter
Humanistisk	424
Teologisk	135
Juridisk	49
Samhällsvetenskaplig	381
Medicinsk	409
Farmaceutisk	115
Matematisk-naturvetenskaplig 642
Summa	2 152

Doktorsexamina

199

110

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen
beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet.
1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden 1993/94 -
1995/96 bör ligga fast.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 868 152 000 kr

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följan-
de belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de
belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansie-
ring inom forskarutbildningen:

	1994/95	1994/95	1995/96
Fakultet m.m.	Anslag	Studiefin.	Plane-
Humanistisk	108 806 000	26 893 000	ringsram 108 806 000
Teologisk	17 043 000	4 272 000	17 043 000
Juridisk	16 539 000	3 845 000	16 539 000
Samhällsvetenskaplig	102 526 000	23 583 000	102 526 000
Medicinsk	126 966 000	17 286 000	126 966 000
Farmaceutisk	36 811 000	10 721 000	36 811 000
Teknisk-naturveten- skaplig	273 266 000	68 985 000	273 266 000
Ersättning för lokalhyror	186 195 000		195 552 000
Summa	868 152 000		877 509 000

I planeringsramen har 10,3 miljoner kronor beräknats för
ökade hyreskostnader för en första etapp av nybyggnad för Ma-
terialcentrum under förutsättning att inflyttning sker fr.o.m.
budgetåret 1995/96.

111

Övrigt

I enlighet med vad som angavs i propositionen Forskning för
kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15,
rskr. 1992/93:388) överförs till universitetet följande professurer:
från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

- professur i vetenskapshistoria, innehavare Tore Frängsmyr,

- professur i retorik, innehavare Kurt Johannesson,

- professur i sociolingvistik, innehavare Bengt Nordberg,

- professur i bysantinologi, innehavare Lennart Rydén,

- professur i miljörätt, innehavare Staffan Westerlund,

- professur i ekonometri, innehavare Anders Klevmarken

- professur i multivariat statistisk analys, innehavare Karl
Gustav Jöreskog,

- från Medicinska forskningsrådet:

- professur i biologisk beroendeforskning, innehavare Fred
Nyberg

från Naturvetenskapliga forskningsrådet:

- professur i molekylär immunologi, innehavare Hans Ben-
nich,

- professuren i orogen dynamik, innehavare David Gee,

- professur i kondenserade materiens teori, innehavare Börje
Johansson,

- professur i strukturell molekylärbiologi, innehavare Alwyn
Jones,

- professur i teoretisk geokemi, innehavare Surendra Saxena,

- professur i mikropaleontologi, innehavare Gonzalo Vidal.
från Styrelsen för u-landsforskning (SAREC):

- professur i tillämpad miljökonsekvensanalys, innehavare
Lennart Strömquist.

Överföringarna har beaktats vid anslagsberäkningen.

Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridis-
ka konsekvenser. Med anledning av de krav som därigenom
ställs på svensk rättsvetenskap görs i enlighet med förslag i pro-
positionen Forskning för kunskap och framsteg (prop.
1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) en förstärk-
ning för den juridiska forskningen med 1,6 miljoner kronor.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

112

Enligt regeringens förslag, närmare beskrivet under anslaget E
7. Naturvetenskapliga forskningsrådet, skall ansvaret för led-
ningen av The Svedberg-laboratoriet i Uppsala överföras till rå-
det. I samband med detta reduceras fr.o.m. budgetåret 1994/95
förevarande anslag med 18 720 000 kronor. Lokaler, el, vatten
och värme skall dock tillhandahållas av Uppsala universitet. Re-
geringen avser att återkomma till sistnämnda fråga.

I enlighet med förslag i propositionen Samhällsvetenskaplig
bostads- och byggforskning (prop. 1993/94:82, bet.
1993/94:BoU7) görs en kraftig förstärkning av anslaget till den
samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Bo-
stads- och byggsektorn utgör en viktig del av landets ekonomi
och har stor betydelse för enskilda människors levnadsförhål-
landen och samhällsutvecklingen i stort. En långsiktig uppbygg-
nad av kunskap och kompetens behövs när det gäller dessa frå-
gor. En samhällsvetenskaplig institution för bostads- och bygg-
forskning i Gävle, knuten till Uppsala universitet, kommer där-
för att skapas. Genom anknytningen till universitetets forsk-
ning, forskarutbildning och grundutbildning skapas förutsätt-
ningar för verksamhet av hög vetenskaplig kvalitet vid den nya
institutionen. Förevarande anslag har räknats upp med 14 mil-
joner kronor för ändamålet.

För driften av ett centrum för biologisk mångfald, gemensamt
för Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, i en-
lighet med propositionen Strategi för biologisk mångfald (prop.
1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9) har anslaget vidare räknats upp
med 2 miljoner kronor. För samma ändamål har medel också
beräknats under nionde huvudtiteln.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Resultatbedömning

Budgetåret 1991/92 var Uppsala universitets andel av det totala antalet
avlagda doktorsexamina i riket högre än universitetets andel av de tota-
la fakultetsanslagen när det gällde humanistisk, teologisk, juridisk, och
samhällsvetenskaplig fakultet. När det gällde övriga fakulteter överens-
stämde andelen av doktorsexamina i riket med andelen av de totala fa-
kultetsanslagen.

Slutsatser

I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs
finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen.

113

8 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 100 Bilaga 9

Förslag till riksdagsbeslut	Prop. 1993/94:100
Regeringen föreslår att riksdagen	Bil. 9

6. till Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 868 152 000
kr.

C 3. Lunds universitet: Grundutbildning

1993/94 Anslag 870 889 000

1994/95 Förslag 1 165 472 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Lunds universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att
utfärda följande examina:

Magisterexamen
Kandidatexamen
Högskoleexamen

Arkitektexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Brandingenjörsexamen

Civil i ngenjörsexamen

Grundskollärarexamen 1-7
Grundskollärarexamen 4-9

Gymnasielärarexamen
Ingenjörsexamen
Juris kandidatexamen

Konstnärlig högskoleexamen i musik

Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier

Logopedexamen
Läkarexamen
Musiklärarexamen

Organistexamen
Psykologexamen
Psykoterapeutexamen

Sjukgymnastexamen
Socionomexamen
Specialpedagogexamen *

Studie- och yrkesvägledarexamen
Tandläkarexamen

Teologie kandidatexamen

Yrkesteknisk examen

* Gäller inriktning mot komplicerad inlärningssituation samt inriktning mot
utvecklingsstörning.

114

Lunds universitet

Lunds universitet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för
universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättning-
arna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom
1993 års reform. Universitetet skall avge sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet
omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevi-
sionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till an-
märkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde universitetet en utnyttjandegrad
om 100 procent och en prestationsgrad om 83 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 1 respektive 2 procentenheter.

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att tak-
beloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör
ligga fast för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

Universitetet förutsätter vidare att kompensation ges för fördyringar
med anledning av kårobligatoriets avskaffande och vidare att Verkets
för högskoleservice avgiftsbeläggning för samordnad antagning kompen-
seras. Vidare att universitetets hyresavtal inte skall påverkas av de kost-
nader den nye fastighetsägaren, Statliga Akademiska Hus i Lund AB, får
för försäkring av fastigheterna.

Universitetet anmäler att ett riskanalysarbete förbereds inför de even-
tuella möjligheterna att fr.o.m. budgetåret 1994/95 försäkra egendom
mot förluster i samband med stöld och haverier m.m. Universitetet be-
dömer att försäkringskostnaderna för ett utrustningsinnehav om 2 500
miljoner kronor kommer att bli betydande även med avsevärda själv-
riskbelopp.

Universitetet har ansökt om examensrätt för konstnärlig högskoleexa-
men i konst och design. Ansökningen är föremål för Kanslersämbetets
bedömning.

Universitetet har i november 1993 redovisat ett program för utveck-
ling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

115

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet exami-
na inom det konstnärliga området som omfattar minst 80 poäng
skall uppgå till minst 135 under perioden.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 1 165 472 000 kr

Planeringsram 1995/96 1 180 746 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för universitetet.

För det konstnärliga området erhåller universitetet en ersätt-
ning om 102 572 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror)
under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för det
konstnärliga området ingår dock i beloppen ovan.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i universitetets grundläggan-
de utbildning har förbättrats.

Sökandetrycket till universitets samtliga utbildningar har varit mycket
stort. Situationen vad gäller undervisningslokaler och tillgången på stu-
dentbostäder är sådan att universitetet inte anser det vara möjligt att ta
emot ytterligare studenter.

Slutsatser

Universitetet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

7. till Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 165 472 000 kr.

116

C 4. Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

715 369 000

895 383 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Vid Lunds universitet bedrivs forskning och forskarutbildning inom
humanistisk, teologisk, juridisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, odon-
tologisk, matematisk-naturvetenskaplig och teknisk fakultet. Därutöver
bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete.

Lunds universitet

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning begärt kompen-
sation för kostnadsfördyringar om 70 miljoner kronor med anledning
av den svenska kronans depreciering.

Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakulteter hösttermi-
nen 1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet
1989/90 - 1991/92 framgår av följande sammanställning:

Forskarstudenter Doktorsexamina

Fakultet

Humanistisk	390	20
Teologisk	87	4
Juridisk	50	2
Samhällsvetenskaplig	631	29
Medicinsk	500	76
Odontologisk	35	5
Matematisk-naturvetenskaplig	431	45
Teknisk fakultet	605	42
Summa	2 729	223

117

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen
beslöt om med anledning av propositionen Forskning för kun-
skap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr.
1992/93:388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 895 383 000 kr

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande
belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de be-
lopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering
inom forskarutbildningen:

Fakultet m.m.	1994/95	1994/95	1995/96
	Anslag	Studiefin.	Plane-
Humanistisk	91 017 000	25 013 000	ringsram 91 017 000
Teologisk	16 957 000	4 000 000	16 957 000
Juridisk	11 978 000	2 934 000	11 978 000
Samhällsvetenskaplig	92 364 000	28 257 000	92 364 000
Medicinsk	148 366 000	19 529 000	148 366 000
Odontologisk	24 049 000	3 860 000	24 049 000
Matematisk- naturvetenskaplig	181 494 000	48 331 000	181 494 000
Teknisk fakultet	159 493 000	44 701 000	159 493 000
Konstnärligt utveck- lingsarbete	3 854 000		3 854 000
Ersättning för lokalhyror	165 811 000	-	175 352 000
Summa	895 383 000		904 924 000

I planeringsramen har beräknats 11,3 miljoner kronor som ett
tillskott för ökade hyreskostnader.

118

Övrigt

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

I enlighet med vad som angavs i 1993 års proposition Forskning
för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170 s. 188-189, bet.
1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) överförs till universitetet föl-
jande professurer:

från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

- i barnspråksforskning, innehavare R. Söderberg,

- i empirisk konfliktforskning, innehavare S. Tägil,

- i kognitionsforskning, innehavare P. Gärdenfors

- i kultursociologi, innehavare J. Asplund

från Medicinska forskningsrådet:

- i kirurgisk patafysiologi, innehavare Kjell Ohlsson

- i medicinsk etik, innehavare G. Hermerén,

- i nervsystemets ämnesomsättning, innehavare B. Siesjö.

från Naturvetenskapliga forskningsrådet:

- i teoretisk elementarpartikelfysik, innehavare Bo Anders-
son,

- i teoretisk partikelfysik (särskilt svag växelverkan), inneha-
vare Cecilia Jarlskog.

Överföringarna har beaktats vid anslagsberäkningen.

Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridis-
ka konsekvenser. Med anledning av de krav som därigenom
ställs på svensk rättsvetenskap görs i enlighet med förslag i
forskningspropositionen (prop. 1992/93:170 s. 294, bet.
1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) en förstärkning för juridisk
forskning med 2 100 000 kr.

Enligt regeringens förslag, närmare beskrivet under anslaget D
7. Naturvetenskapliga forskningsrådet, skall ansvaret för ledning
av MAX-laboratoriet i Lund överföras till rådet. I samband med
detta reduceras från och med budgetåret 1994/95 förevarande
anslag med 8 016 000 kr. Kostnader för lokaler, el, vatten och
värme skall bestridas av Lunds universitet. Regeringen avser att
återkomma till sistnämnda fråga.

Resultatbedömning

Andelen examinerade doktorer under budgetåret 1991/92 är högre än
universitetets andel av fakultetsanslagen i riket vid samhällsvetenskap-
lig, medicinsk och teknisk fakultet. Vid humanistisk, juridisk, odonto-
logisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet motsvarar andelen ex-
aminerade doktorer universitetets andel av fakultetsanslagen. Vid teolo-
gisk fakultet är andelen examinerade lägre än andelen fakultetsanslag.

119

Slutsatser

I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs
finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen.

För om- och tillbyggda lokaler för Institutionen för astronomi har be-
slut fattats om ett tillskott på 6,1 miljoner kronor för ökade hyreskost-
nader samt om 5,2 miljoner kronor för nya lokaler för Biomedicinskt
centrum, etapp 2, i båda fallen under förutsättning att inflyttning sker
fr.o.m. budgetåret 1995/96. För universitetet har ytterligare ökningar av
resurserna om sammanlagt 15,4 miljoner kronor beräknats från de tid-
punkter därefter då etapperna 3, 4 och 5 av Biomedicinskt centrum kan
tas i bruk.

Förslaget att integrera även lokalkostnaderna i anslagen för grundut-
bildning kan innebära en underskattning av lokalkostnaderna för forsk-
ning och forskarutbildning vid Lunds universitet. Redan beslutade re-
surstillskott för tillkomsten av Biomedicinskt centrum kommer, som en
följd av resurstilldelningssystemet, i sin helhet att beräknats på anslagen
för forskning och forskarutbildning. Konsekvenserna av de vidtagna åt-
gärderna kommer att följas upp i samband med ställningstaganden inför
den kommande treåriga anslagsperioden.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

8. till Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 895 383 000
kr.

C 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning

1993/94 Anslag 637 435 000

1994/95 Förslag 864 062 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)

Göteborgs universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt
att utfärda följande examina:

Magisterexamen

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

120

Gymnasielärarexamen

Hushållslärarexamen

Juris kandidatexamen

Konstnärlig högskoleexamen i konst och design

Konstnärlig högskoleexamen i musik

Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier
Logopedexamen

Läkarexamen

Musiklärarexamen

Organistexamen

Psykologexamen

Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd)
Socionomexamen

Specialpedagogexamen’

Tandläkarexamen

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

* med inriktning mot komplicerad inlärningssituation och inriktning mot ut-
vecklingsstörning

Göteborgs universitet

Göteborgs universitet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde
för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsätt-
ningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats
genom 1993 års reform. Universitetet skall avge sin första årsredovis-
ning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning
och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Universitetet har
dock valt att redan för 1992/93 inge ett årsbokslut som omfattar en full-
ständig resultatredovisning.

Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har föranlett viss kri-
tik i revisionsberättelsen. Bl.a. har den ekonomiska uppföljningen vid
Göteborgs universitet under hösten 1992 varit bristfällig på grund av
svårigheter vid införandet av ett nytt redovisningssystem. Dessa brister
har åtgärdats under våren 1993 varför Göteborgs universitet i dagsläget
bedöms ha ett tekniskt väl fungerande redovisningssystem.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde universitetet en utnyttjandegrad
om 102 procent och en prestationsgrad om 82 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 2 procentenheter i båda fallen.

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att tak-
beloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör
höjas med 56 840 000 kr budgetåret 1994/95 (exkl. lokaler).

Universitetet har ansökt om examensrätt för teologie kandidatexamen.

Universitetet har i november 1993 redovisat ett program för utveck-
ling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

121

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet exami-
na inom det konstnärliga området som omfattar minst 80 poäng
skall uppgå till minst 325 under treårsperioden.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 864 062 000 kr

Planeringsram 1995/96 873 216 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för universitetet.

Det särskilda åtagande som Göteborgs universitet haft under
budgetåret 1993/94 att ställa lärarresurser till förfogande vid
vårdhögskolan kommer inte att gälla under budgetåret 1994/95.

För det konstnärliga området erhåller universitetet en ersätt-
ning om 97 789 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) un-
der budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för det konst-
närliga området ingår dock i beloppen ovan.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i universitetets grundläggan-
de utbildning har förbättrats.

Slutsatser

Universitetet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

9. till Göteborgs universitet: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 864 062 000 kr.

122

C 6. Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning

1993/94 Anslag 498 530 000

1994/95 Förslag 671 353 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet bedrivs
inom humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, odontologisk och
matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt
utvecklingsarbete.

Göteborgs universitet

Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen
1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet
1989/90-1991/92 framgår av följande sammanställning:

Fakultet

Forskarstudenter

Doktorsexamamina

Humanistisk

382

Samhällsvetenskaplig	650	20
Medicinsk	539	71
Odontologisk	80	5
Matematisk-naturvetenskaplig	400	32
Summa	2 051	145

123

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen
beslöt om med anledning av propositionen Forskning för kun-
skap och framsteg ( prop.1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr.
1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast.

Resurser

Reservationsanslag

1994/95

671 353 000 kr

Fakulteter m.m.	1994/95	1994/95	1995/96
	Anslag	Studiefin.	Plane-
			ringsram
Humanistisk	91 879 000	21 939 000	91 879 000
Samhällsvetenskaplig 116 983 000		28 966 000	116 983 000
Medicinsk	147 870 000	18 732 000	147 870 000
Odontologisk	18 974 000	3 826 000	18 974 000

Matematisk-naturveten-

skaplig	118 626 000	32 114 000 118 626 000
Konstnärligt
utvecklingsarbete	6 437 000	6 437 000
Botaniska trädgården	4 729 000	4 729 000
Ersättning för
lokalhyror	165 855 000	- 212 948 000
Summa	671 353 000	718 446 000 k

I ersättning för lokalhyror för budgetåret 1994/95 ingår 2,3
miljoner kronor som ett tillskott för ökade lokalkostnader till
följd av nya lokaler vid Botaniska institutionen.

I planeringsramen har 49,2 miljoner kronor beräknats som ett
tillskott för ökade hyreskostnader.

124

Övrigt

Till universitetet överförs professuren i utvecklingsekonomi, in-
nehavare Arne Bigsten från SAREC samt professuren i infektio-
ner och immunitet, innehavare Ann-Mari Svennerholm från
Medicinska forskningsrådet.

Överföringarna har beaktats vid anslagsberäkningen.

Göteborgs universitet skall ombesörja att Botaniska trädgår-
den i Göteborg erhåller medel i enlighet med avtal mellan sta-
ten och Göteborgs kommun. Regeringen har i sin anslagsberäk-
ning för universitetet tagit hänsyn till den ränteskillnad som
uppstår genom att utbetalningarna till Botaniska trädgården en-
ligt avtalet sker kvartalsvis i förskott.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Resultatbedömning

Budgetåret 1991/92 var Göteborgs universitets andel av det totala antalet
avlagda doktorsexamina i riket högre än universitetets andel av de totala
fakultetsanslagen när det gällde medicinsk, odontologisk samt matema-
tisk-naturvetenskaplig fakultet. Den var dock lägre än andelen fakultets-
anslag vid humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet.

Slutsatser

I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs
finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen.

Beslut har fattats om 16,1 miljoner kronor som tillskott för ökade hy-
reskostnader till följd av ny- och ombyggnader för ekonomutbildningar
m.m., om 29,3 miljoner kronor för nybyggnad för Djurhus m.m. samt
om 1,5 miljoner kronor för nybyggnad för Matematiskt centrum etapp
2, i samtliga fall fr.o.m. budgetåret 1995/96 och under förutsättning att
inflyttning sker fr.o.m. budgetåret 1995/96.

Vidare har beräknats ytterligare 2,3 miljoner kronor budgetåret
1995/96 som ett tillskott för ökade lokalkostnader till följd av nya loka-
ler vid Botaniska institutionen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

10. till Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
671 353 000 kr.

125

C 7. Stockholms universitet: Grundutbildning

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

419 502 000

582 914 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Stockholms universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100)
rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen

Kandidatexamen
Högskoleexamen

Juris kandidatexamen

Psykologexamen
Socionomexamen
Yrkesteknisk examen

Stockholms universitet

Stockholms universitet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde
för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsätt-
ningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats
genom 1993 års reform. Universitetet skall avge sin första årsredovis-
ning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning
och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna
årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning.
Bokslutet för Stockholms universitet har varit kraftigt försenat varför
Riksrevisionsverkets granskning av detta inte har kunnat slutföras. Riks-
revisionsverket avser att avge sin revisionsberättelse i mitten av januari
1994.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde universitetet en utnyttjandegrad
om 110 procent och en prestationsgrad om 75 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år i båda fallen med en procentenhet.

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att tak-
beloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör
höjas med ett belopp motsvarande 600 platser för budgetåret 1994/95.

Universitetet har i november 1993 redovisat ett program för utveck-
ling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

126

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 582 914 000 kr

Planeringsram 1995/96 589 062 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för universitetet.

Med anledning av att regeringen föreslagit att Grafiska institu-
tet och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbild-
ning (GI/IHR) från och med den 1 juli 1994 överförs till Stock-
holms universitet har inom anslaget för grundutbildning vid
Stockholms universitet beräknats medel för GI/IHR:s verksam-
het. För denna utbildning erhåller universitetet en ersättning
om 39 686 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under
budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyra för denna utbild-
ning ingår dock i beloppen ovan.

Med anledning av vad som anförts i proposition (1992/93:159
bil. 2 bet. 1992/93:SoU19, rskr. 1992/93:321) om stöd och servi-
ce till vissa funktionshindrade har en utökning av påbyggnads-
utbildningen för tolkar vid universitet och högskolor beaktats
vid anslagsberäkningarna.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i universitetets grundläggan-
de utbildning har förbättrats.

Slutsatser

Universitetet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94-1995/96.

127

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

11. till Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 582 914 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

C 8. Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning

1993/94 Anslag 530 519 000

1994/95 Förslag 692 595 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitetet bedrivs
inom humanistisk, juridisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-
naturvetenskaplig fakultet, samt vid Internationella meteorologiska in-
stitutet i Stockholm. Under anslaget anvisas också medel för forskning
och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Stockholms universitet

Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen
1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet under
1989/90-1991/92 framgår av följande sammanställning:

Forskarstudenter Doktorsexamina

Fakultet

Humanistisk	600	25
Juridisk	56	3
Samhällsvetenskaplig	509	36
Matematisk-naturvetenskaplig	514	58
Summa	1 679	122

128

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag

1994/95 692 595 000 kr

Fakultet m.m.

1994/95

Anslag

Humanistisk

108 882 000

Juridisk 19 410 000

Samhällsvetenskaplig 124 274 000
Matematisk-

naturvetenskaplig 283 404 000

Internationella mete-

1994/95

Studiefin.

27 492 000

2 805 000

25 514 000

50 915 000

orologiska institutet
Viss forskning vid
Lärarhögskolan i
Stockholm
Ersättning för
lokalhyror*

1 628 000

6 759 000

148 238 000

1995/96

Plane-
ringsram
108 882 000

19 410 000
124 274 000

283 404 000

1 628 000

6 759 000

181 919 000

Summa**

692 595 000

726 276 000

* Ersättning för lokalhyror inkluderar 1 108 000 kr för lokalkostnader
för den forskningsverksamhet som bedrivs vid Lärarhögskolan i Stock-
holm.

** Medel för konstnärligt utvecklingsarbete vid GI/IHR har beräknats
under anslaget C 46. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högsko-
lor.

I planeringsramen har beräknats högst 31,8 miljoner kronor
som tillskott för ökade hyreskostnader.

9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

129

Övrigt

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Till universitetet överförs från Humanistisk-samhällsvetenskap-
liga forskningsrådet

- professuren i rättsinformatik, innehavare Peter Seipel

- professuren i demografi, särskilt demometri, innehavare J
M Hoem

- efter överenskommelse med donator överförs även den av
Gunnar Ekströms stiftelse finansierade professuren i nu-
mismatik till universitetet, innehavare Kenneth Jonsson

från SAREC

- professuren i marin ekotoxikologi, innehavare Nils Kaut-
sky

- professuren i utvecklingsekonomi, innehavare Peter Sved-
berg

från Naturvetenskapliga forskningsrådet

- professuren i logik, innehavare Per Martin-Löf
Överföringarna har beaktats vid anslagsberäkningen.

Resultatbedömning

Budgetåret 1991/92 var Stockholms universitets andel av det totala anta-
let avlagda doktorsexamina i riket högre än universitetets andel av av de
totala fakultetsanslagen för humanistisk och samhällsvetenskaplig fakul-
tet. För juridisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet överens-
stämmer antalet avlagda doktorsexamina med andelen av det totala fa-
kultetsanslaget.

Slutsatser

I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs
finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen.

Beslut har fattats om resurstillskott för budgetåret 1995/96 om högst
17,1 och 14,7 miljoner kronor för ökade hyreskostnader till följd av ny-
byggnader för geologi respektive kemiskt övningslaboratorium, i båda

130

fallen under förutsättning att inflyttning sker fr.o.m. budgetåret 1995/96. Prop. 1993/94:100
Regeringen har vidare givit planeringsförutsättningar för ett med Kungl. Bil. 9
Tekniska högskolan gemensamt Fysikcentrum i Stockholm. Det angiv-
na sammanlagda resurstillskottet för universitetet och högskolan uppgår
till 30,8 miljoner kronor tidigast från nästa treårsperiod.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

12. till Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
692 595 000 kr.

C 9. Umeå universitet: Grundutbildning

1993/94 Anslag 456 821 000

1994/95 Förslag 594 723 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal-
hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med
det utbildningsuppdrag som skall gälla för Umeå universitet.

Umeå universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att
utfärda följande examina:

Magisterexamen

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Bildlärarexamen

Civilingenjörsexamen

Grundskollärarexamen 1-7
Grundskollärarexamen 4-9

Gymnasielärarexamen
Hushållslärarexamen
Ingenjörsexamen
Juris kandidatexamen

Konstnärlig högskoleexamen i konst och design

Läkarexamen

Psykologexamen
Psykoterapeutexamen
Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd)
Socionomexamen

Specialpedagogexamen*

Studie- och yrkesvägledarexamen

Tandläkarexamen

* (med inriktning mot komplicerad inlärningssituation och inriktning mot ut-
vecklingsstörning)

131

Umeå universitet

Umeå universitet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för
universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättning-
arna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom
1993 års reform. Universitet skall avge sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet
omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevi-
sionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till an-
märkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde universitetet en utnyttjandegrad
om 93 procent och en prestationsgrad om 87 procent, vilket är en ök-
ning av utnyttjandegraden i förhållande till föregående år med 5 pro-
centenheter och en oförändrad prestationsgrad.

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att tak-
beloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer sanno-
likt kommer att utnyttjas budgetåret 1994/95.

Universitetet har i november 1993 redovisat ett program för utveck-
ling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet avlag-
da examina inom det konstnärliga området som omfattar minst
80 poäng skall uppgå till minst 60 under treårsperioden.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 594 723 000 kr

Planeringsram 1995/96 600 435 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för universitetet.

Det särskilda åtagande som Umeå universitet haft under bud-
getåret 1993/94 att ställa lärarresurser till förfogande vid vård-
högskolan kommer inte att gälla under budgetåret 1994/95.

För det konstnärliga området erhåller universitetet en ersätt-
ning om 126 587 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror)
under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för det
konstnärliga området ingår dock i beloppen ovan.

132

Resultatbedömning

Utnyttjandegraden i universitetets grundläggande utbildning har förbätt-
rats medan prestationsgraden är oförändrad.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Slutsatser

Universitetet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

13. till Umeå universitet: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 594 723 000 kr.

CIO. Umeå universitet: Forskning och
forskarutbildning

1993/94 Anslag 404 413 000

1994/95 Förslag 484 066 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Umeå universitet bedriver forskning och forskarutbildning inom hu-
manistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, odontologisk och matema-
tisk-naturvetenskaplig fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utveck-
lingsarbete.

Umeå universitet

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bl.a. begärt en re-
sursförstärkning med 2 miljoner kronor motsvarande två professurer lä-
såret 1994/95 på det juridiska området. För läsåret 1995/96 behövs ytter-
ligare 1 miljon kronor för motsvarande ändamål.

Vidare anhåller universitetet om 1,5 miljoner kronor för att täcka
merkostnaden för professuren i idrottsmedicin, 750 000 kronor för att
täcka merkostnad för professuren i immunkemi samt fr.o.m. 1994/95
resurser för Demografiska databasen i dess egenskap av nationell forsk-
ningsresurs.

Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakulteter hösttermi-
nen 1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet
1989/90-1991/92 framgår av följande sammanställning:

133

Doktorsexamina

Fakultet

Forskarstudenter

Humanistisk	129	9
Samhällsvetenskaplig	242	11
Medicinsk	135	31

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Odontologisk	23	3
Matematisk-naturvetenskaplig	256	22
Summa	785	76

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 484 066 000 kr

Fakulteter m.m.	1994/95	1994/95	1995/96
	Anslag	Studiefin.	Plane-
Humanistisk	47 584 000	9 237 000	ringsram 47 584 000
Samhällsvetenskaplig	79 817 000	13 102 000	79 817 000
Medicinsk	121 615 000	12 353 000	121 615 000
Odontologisk	23 104 000	3 003 000	23 104 000
Matematisk- naturvetenskaplig	137 338 000	23 380 000	137 338 000
Konstnärligt utvecklingsarbete	605 000		605 000
Ersättning för lokalhyror	74 004 000	-	73 499 000
Summa	484 066 000		483 561 000

134

I ersättning för lokalhyror för budgetåret 1994/95 har beräk-
nats 2,5 miljoner kronor som tillskott för ökade hyreskostnader
till följd av utbyggnad av lokaler för preklinisk forskning och
utbildning.

Övrigt

I enlighet med vad som angavs i 1993 års proposition Forsk-
ning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) överförs till universitetet föl-
jande professurer:

från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

- professur i implementationsforskning, innehavare Benny
Hjern

- professur i historisk demografi, innehavare Lars-Göran Te-
debrand

från Naturvetenskapliga forskningsrådet:

- professur i molekylär genetik, innehavare Thomas Edlund.
Överföringarna har beaktats vid anslagsberäkningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Resultatbedömning

Budgetåret 1991/92 var Umeå universitets andel av det totala antalet av-
lagda doktorsexamina i riket lika stor som universitetets andel av de to-
tala fakultetsanslagen vid humanistisk fakultet. För övriga fakulteter var
antalet avlagda doktorsexamina lägre än motsvarande andel av de totala
fakultetsanslagen.

Slutsatser

I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs
finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

14. till Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 484 066 000
kr.

135

C 11. Linköpings universitet: Grundutbildning

1993/94 Anslag 384 586 000

1994/95 Förslag 511 845 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Linköpings universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100)
rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen
Kandidatexamen
Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Civilingenjörsexamen
Folkhögskollärarexamen
Grundskollärarexamen 1-7
Grundskollärarexamen 4-9
Gymnasielärarexamen
Ingenjörsexamen

Läkarexamen

Slöjdlärarexamen (med inriktning mot trä- och metallslöjd)
Yrkesteknisk examen

Linköpings universitet

Linköpings universitet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde
för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsätt-
ningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats
genom 1993 års reform. Universitet skall avge sin första årsredovisning
enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och an-
slagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbok-
slutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Till
följd av tekniska problem har Linköpings universitets årsbokslut fast-
ställts så sent att Riksrevisionsverket inte hunnit avge revisionsberättel-
se.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde universitetet en utnyttjandegrad
om 95 procent och en prestationsgrad om 87 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 2 respektive 6 procentenheter.

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning framhållit att
för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 överenstämmer takbeloppet väl
med universitetets bedömning av medelsbehov.

Universitetet har i november 1993 redovisat ett program för utveck-
ling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

136

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 511 845 000 kr

Planeringsram 1995/96 519 073 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för universitetet.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i universitetets grundläggan-
de utbildning har förbättrats.

Slutsatser

Universitetet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

15. till Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 511 845 000 kr.

137

C 12. Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1993/94 Anslag 231 402 000

1994/95 Förslag 276 737 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet bedrivs
inom filosofisk, medicinsk och teknisk fakultet samt vid institutionen
för temaorienterad forskning.

Linköpings universitet

Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning aktualiserat att
medlen för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster är
otillräckliga.

Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen
1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet
1989/90 - 1991/92 framgår av följande sammanställning:

Fakultet

Forskarstudenter Doktorsexamina

Filosofisk inkl, tema 174

Medicinsk

231

Teknisk fakultet 474

Summa

879

138

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 276 737 000 kr

Fakultet m.m.	1994/95	1994/95	1995/96
	Anslag	Studiefin.	Plane-
Filosofisk	9 581 000	2 097 000	ringsram 9 581 000
Medicinsk	71 604 000	6 437 000	71 604 000
Teknisk	110 024 000	31 642 000	110 024 000
Tema orienterad forskning	42 940 000	8 294 000	42 940 000
Ersättning för lokalhyror	42 588 000	-	71 253 000
Summa	276 737 000	305 402 000 kr

I planeringsramen har beräknats högst 28,8 miljoner kronor
som ett tillskott för ökade hyreskostnader.

Övrigt

Som följd av förslag i 1990 års forskningsproposition har en
professur i allmänmedicin, särskilt kvinnoforskning, inrättats
vid Linköpings universitet. Till dess att professuren är tillsatt
förutsätter regeringen att de medel som avsätts för ändamålet
även framgent används för kunskapsuppbyggnad inom området.

Regeringen förutsätter att samarbetet mellan Linköpings uni-
versitet och Väg- och transportforskningsinstitutet fortsätter och
utvecklas. Det gäller såväl utbildning som forskning.

139

Resultatbedömning

Budgetåret 1991/92 var universitetets andel av det totala antalet avlagda
doktorsexamina i landet lägre än universitetets andel av de totala fakul-
tetsanslagen vid medicinsk fakultet. För den tekniska fakulteten är an-
delen avlagda doktorsexamina lika med andelen fakultetsanslag. Kombi-
nationen filosofisk fakultet och temaorienterad forskning finns endast
vid Linköpings universitet varför en jämförelse ej är möjlig.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Slutsatser

I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs
finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen.

Beslut har fattats om vissa byggnadsåtgärder som förbättrar lokalstan-
darden för verksamheten vid Institutionen för fysik och mätteknik m.fl.
institutioner. För budgetåret 1995/96 har beräknats ett tillskott om
högst 28,8 miljoner kronor för ökade hyreskostnader med anledning
härav. Därefter kommer hyreskostnaderna stegvis att öka till följd av
fullföljandet av byggnadsåtgärderna.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

16. till Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
276 737 000 kr.

C 13. Karolinska institutet: Grundutbildning

1993/94 Anslag 269 008 000

1994/95 Förslag 324 374 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Karolinska insitutet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt
att utfärda följande examina:

Magisterexamen
Kandidatexamen

Högskoleexamen

Logopedexamen

Läkarexamen

Psykoterapeutexamen

140

Sj ukgymnastexamen
Tandläkarexamen

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Karolinska institutet

Karolinska institutet (Kl) har avgivit årsbokslut enligt de regler som
gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. För-
utsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har änd-
rats genom 1993 års reform. Kl skall avge sin första årsredovisning en-
ligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och an-
slagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbok-
slutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riks-
revisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till
anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde Kl en utnyttjandegrad om 94
procent och en prestationsgrad om 88 procent, vilket är en ökning i
förhållande till föregående år med 3 respektive 2 procentenheter.

Kl har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet
för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer kommer att ut-
nyttjas i allt väsentligt och föreslår ingen ändring. Kl räknar emellertid
med att balansen kommer att ändras mellan å ena sidan de fasta utbild-
ningsprogrammen och å andra sidan de kortare programmen och kur-
serna som kan kombineras mer flexibelt med andra kurser och utbild-
ningar, inom och utom Kl.

Kl har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvali-
teten i den grundläggande högskoleutbildningen.

141

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-
1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten
under resten av perioden. I utbildningsuppdraget ingår att Kl
från och med budgetåret 1994/95 skall anordna utbildning som
leder mot optikerexamen.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 324 374 000 kr

Planeringsram 1995/96 325 530 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för Kl.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad vid Kl i grundläggande ut-
bildning har förbättrats.

Slutsatser

Kl förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbild-
ningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut
för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

17. till Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 324 374 000 kr.

142

C 14. Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

342 264 000

466 321 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för
lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förena-
de med forskarutbildningen och viss forskning vid Karolinska institutet
(Kl).

Forskning och forskarutbildning vid Kl bedrivs inom medicinsk och
odontologisk fakultet.

Karolinska institutet

Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen
1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet under
1989/90 - 1991/92 framgår av följande sammanställning:

Fakultet

Forskarstudenter Doktorsexamina

Medicinsk

Odontologisk

Summa

1 214

1 272

134

142

143

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 466 321 000 kr

Fakultet	1994/95 Anslag	1994/95 Studiefin.	1995/96 Plane- ringsram
Medicinsk	320 828 000	30 611 000	320 828 000
Odontologisk	31 335 000	5 892 000	31 335 000
Ersättning för
lokalhyror	114 158 000	-	125 718 000
Summa	466 321 000		477 881 000

Ett tillskott för ökade hyreskostnader till följd av planerad
upprustning av KI:s lokaler i Solna om 3,2 miljoner kronor har
beräknats under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.

I planeringsramen har beräknats ett tillskott om 11,5 miljoner
kronor för ökade hyreskostnader.

Övrigt

Till Kl överförs professuren i epidemiologi, särskilt kemiska
hälsorisker, innehavare Kari Hemminki, från Medicinska forsk-
ningsrådet. Överföringen har beaktats vid anslagsberäkningen.

144

Resultatbedömning

Budgetåret 1991/92 var KI:s andel av det totala antalet avlagda doktors-
examina från medicinsk fakultet lika stor som andelen fakultetsanslag i
riket vid medicinsk fakultet. För odontologisk fakultet är andelen ex-
aminerade doktorer högre än genomsnittet.

Slutsatser

I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs
finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen.

Riksdagen har godkänt regeringens förslag rörande ett åtgärdsprogram
för upprustning av KI:s lokaler i Solna (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:UbU22, rskr. 1992/93:390). Förslaget innebär en höjning av
KI:s resurser med sammanlagt 92,5 miljoner kronor och en genomfö-
randetid om ca tio år. Genomförandet av programmet kommer att föl-
jas upp i särskild ordning. Regeringen räknar med att åtgärderna kan
påbörjas inom kort. Ett tillskott om 3,2 miljoner kronor för ökade hy-
reskostnader för budgetåret 1994/95 har beräknats under anslaget C 45.
Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. För bud-
getåret 1995/96 har beräknats ett resurstillskott om ytterligasre 7,4 mil-
joner kronor. I planeringsramen har vidare beräknats 0,9 miljoner kro-
nor för ökade hyreskostnader till följd av ombyggnad av KI:s lokaler i
Kungl. Tekniska högskolans huvudbyggnad.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

18. till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 466 321 000
kr.

C 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

1993/94 Anslag 381 443 000

1994/95 Förslag 552 840 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Kungl. Tekniska högskolan har enligt högskoleförordningen
(1993:100) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen
Kandidatexamen
Högskoleexamen

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

145

10 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

Arkitektexamen

Civilingenjörsexamen
Ingenjörsexamen
Yrkesteknisk examen

Kungl. Tekniska högskolan

KTH har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten
och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för uni-
versitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års
reform. KTH skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen
(1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning
avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar såle-
des inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets
granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i
revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde KTH en utnyttjandegrad om 91
procent och en prestationsgrad om 89 procent, vilket är oförändrat re-
spektive en minskning med 1 procentenhet i förhållande till föregående
år.

KTH har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet
för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer inte bör höjas
budgetåret 1994/95.

KTH har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av
kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

146

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 552 840 000 kr

Planeringsram 1995/96 563 402 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för KTH.

Resultatbedömning

Utnyttjandegrad i KTH:s grundläggande utbildning är oförändrad me-
dan prestationsgraden har sjunkit något.

Slutsatser

KTH kommer sannolikt att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårspe-
rioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

19. till Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 552 840 000 kr.

147

C 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och Prop. 1993/94:100

forskarutbildning Bil. 9

1993/94 Anslag 301 090 000

1994/95 Förslag 465 045 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Vid KTH bedrivs forskning och forskarutbildning inom teknisk fa-
kultet.

Kungl. Tekniska högskolan

KTH har i sin förenklade anslagsframställning aktualiserat frågan om
en ny institution för bygg- och fastighetsförvaltning med anledning av
avvecklingen av Statens institut för byggnadsforskning. Vidare har KTH
anmält frågan om ny organisation för Institutet för mikroelektronik
(IM) och i tillägg till anslagsframställningen hemställt om medel för lo-
kalkostnader för arbetsenheten Halvledarlaboratoriet i f.d. IM. För
Manne Siegbahnlaboratoriet (MSL), som kommande nationell anlägg-
ning, har KTH tagit på sig värdskapet för sommaruniversitetet i Stock-
holm för International Space University. KTH begär 3 miljoner kronor
som ett engångsanslag för detta.

Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen
1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet
1989/90 - 1991/92 framgår av följande sammanställning:

Fakultet Forskarstudenter Doktorsexamina

Teknisk fakultet 829 70

148

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 465 045 000 kr

Fakultet m.m.	1994/95 Anslag	1994/95 Studiefm.	1995/96 Plane- ringsram
Teknisk fakultet	306 543 000	68 527 000	306 543 000
Ersättning för
lokalhyror	158 502 000	-	193 286 000
Summa	465 045 000		499 829 000

I ersättning för lokalhyror ingår för budgetåret 1994/95 14,4
miljoner kronor som tillskott för ökade lokalhyror.

I planeringsramen har beräknats 37,0 miljoner kronor som
tillskott för ökade lokalhyror.

Övrigt

Till KTH överförs professuren i industriminnesforskning, inne-
havare M Nisser från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådet. Överföringen har beaktats vid anslagsberäkningen.

Resultatbedömning

Budgetåret 1991/92 var KTH:s andel av det totala antalet avlagda doktor-
sexamina i riket högre än KTH:s andel av de totala fakultetsanslagen för
teknisk fakultet.

149

Slutsatser

I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs
finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen.

Beslut har fattats om ombyggnad av huvudbyggnaden (hus 43:3). För
ökade hyreskostnader har beräknats ett resurstillskott om 12,5 miljoner
kronor budgetåret 1994/95 och högst 10,1 miljoner kronor budgetåret
1995/96 och därefter ytterligare 8,2 miljoner kronor. Vidare har beslut
fattats om insatser för förbättring av lokaler för Institutionen för aku-
stik. Ett tillskott om 1,9 miljoner kronor för vartdera budgetåren
1994/95 och 1995/96 har beräknats.

För att ge KTH bättre förutsättningar att anpassa de fysiska resurserna
m.m. till den nyligen beslutade mycket genomgripande omorganisatio-
nen av verksamheten bör högskolan utöver redan beslutade resursför-
stärkningar kunna räkna med en resursförstärkning om ytterligare 25
miljoner kronor tidigast fr.o.m. budgetåret 1995/96.

Vidare har regeringen som planeringsförutsättning angivit att Stock-
holms universitet och KTH bör räkna ett resurstillskottet om 30,8 mil-
joner kronor tidigast från nästa treårsperiod för ett gemensamt fysik-
centrum.

Lokalkostnader för Halvledarlaboratoriet ingår i de totala resurser
som tilldelats KTH för forskning och forskarutbildning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

20. till Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbild-
ning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
465 045 000 kr.

C 17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning

1993/94 Anslag 207 971 000

1994/95 Förslag 283 136 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Högskolan i Luleå har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att
utfärda följande examina:

Magisterexamen
Kandidatexamen

Högskoleexamen

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

150

Barn- och ungdomspedagogisk examen
Civilingenjörsexamen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

Ingenjörsexamen

Musiklärarexamen

Organistexamen

Yrkesteknisk examen

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Högskolan i Luleå

Högskolan i Luleå har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för
universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättning-
arna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom
1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet
omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevi-
sionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till an-
märkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 83 procent och en prestationsgrad om 90 procent, vilket är en
minskning i förhållande till föregående år med 1 procentenhet vad gäl-
ler prestationsgraden. Utnyttjandegraden för budgetåret 1992/93 innebar
ingen förändring från föregående år.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer inte
kommer att utnyttjas fullt ut. Budgetåret 1994/95 räknar högskolan med
att 8,5 miljoner kronor av takbeloppet kommer att förbli orört.

Högskolan har i november 1993 redovisat ett program for utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

151

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 283 136 000 kr

Planeringsram 1995/96 287 430 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

För det konstnärliga området erhåller högskolan en ersättning
om 85 476 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under
budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för det konstnärli-
ga området ingår dock i beloppen oven.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad för högskolans grundläggan-
de utbildning är oförändrad.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget men kommer sannolikt inte att utnyttja sitt takbe-
lopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

21. till Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 283 136 000 kr.

152

C 18. Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning m.m.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1993/94 Anslag 116 690 000

1994/95 Förslag 159 279 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Vid Högskolan i Luleå bedrivs forskning och forskarutbildning inom
teknisk fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete.

Högskolan i Luleå

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning föreslagit att hög-
skolan tilldelas 4 miljoner kronor per år under anslaget E 12. Forsk-
ningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för hu-
manistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen
1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal 1989/90-1991/92:

Fakultet Forskarstudenter Doktorsexamina

Teknisk fakultet 205 10

153

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 159 279 000 kr

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande
belopp. Av den fakultetsvis beräknade posten bör minst det be-
lopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering
inom forskarutbildningen:

Fakultet m.m.	1994/95 Anslag	1994/95 Studiefin.	1995/96 Planerings- ram
Teknisk fakultet	117 824 000	12 696 000	117 824 000
Konstnärligt
utvecklingsarbete	677 000		677 000
Ersättning för
lokalhyror	40 778 000	-	40 Tlå 000
Summa	159 279 000		159 275 000

Resultatbedömning

Budgetåret 1991/92 var högskolans andel av det totala antalet avlagda
doktorsexamina i landet lägre än högskolans andel av de totala fakul-
tetsanslagen vid teknisk fakultet.

Slutsatser

I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs
finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

22. till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 159 279 000
kr.

154

C 19. Danshögskolan: Grundutbildning

1993/94 Anslag 10 318 000

1994/95 Förslag 18 220 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Danshögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att ut-
färda följande examina:

Högskoleexamen

Konstnärlig högskoleexamen i dans

Danshögskolan

Danshögskolan har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för
universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättning-
arna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom
1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet
omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevi-
sionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till an-
märkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 82 procent och en prestationsgrad om 97 procent, vilket är en
minskning av utnyttjandegraden med 9 procentenheter i förhållande till
föregående år. Prestationsgraden var oförändrad.

Danshögskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att
takbeloppet för ersättning för helårsstudenter är väl avpassat för verk-
samhetens omfattning.

Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

155

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet avlag-
da examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst
60 under treårsperioden.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 18 220 000 kr

Planeringsram 1995/96 18 220 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Högskolan ersätts med 111 628 kr per helårsstudent (exklusive
lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror
ingår dock i beloppen ovan.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande
utbildning är tillfredsställande. Små förändringar i antalet studenter ger
i en liten verksamhet som Danshögskolans kraftigt utslag i utnyttjande-
graden.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

23. till Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 18 220 000 kr.

156

C 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning

1993/94 Anslag 30 487 000

1994/95 Förslag 41 832 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Dramatiska institutet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt
att utfärda följande examina:

Högskoleexamen

Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier

Dramatiska institutet

Dramatiska institutet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde
för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsätt-
ningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats
genom 1993 års reform. Institutet skall avge sin första årsredovisning
enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och an-
slagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbok-
slutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riks-
revisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till
anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde institutet en utnyttjandegrad om
96 procent och en prestationsgrad om 100 procent, vilket är en minsk-
ning i förhållande till föregående år med 4 procentenheter vad gäller
utnyttjandegraden. Minskningen beror på det ettåriga uppehåll med den
allmänpraktiska medieutbildningen som regeringen fattat beslut om.
Prestationsgraden för budgetåret 1992/93 innebar ingen förändring från
föregående år.

Institutet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter är väl avpassat för verksamhe-
tens omfattning.

Institutet har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av
kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

157

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet exami-
na som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 75 under
treårsperioden.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 41 832 000 kr

Planeringsram 1995/96 41 832 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för institutet.

Högskolan ersätts med 269 760 kr per helårsstudent (exklusive
lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror
ingår dock i beloppen ovan.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i institutets grundläggande
utbildning är hög.

Slutsatser

Institutet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i ut-
bildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

24. till Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 41 832 000 kr.

158

C 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning

1993/94 Anslag 71 388 000

1994/95 Förslag 97 472 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Högskolan i Borås har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att
utfärda följande examina:

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk examen

Högskolan i Borås

Högskolan i Borås har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för
universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättning-
arna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom
1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet
omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevi-
sionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till an-
märkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 107 procent och en prestationsgrad om 76 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 7 procentenheter respektive
en minskning med 7 procentenheter. Den försämrade prestationsgraden
beror bl.a. på nystartade distanskurser inom bibliotekarieutbildningen
och skärpning av examinationskraven inom ekonomutbildningen.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör hö-
jas med 20 693 000 kr budgetåret 1994/95 (exkl. lokaler).

Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

159

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 97 472 000 kr

Planeringsram 1995/96 99 285 000 kr

Fyra miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig ökning av
anslagsbeloppen för de båda budgetåren på grund av ändrade
former för ersättning för kostnader för lokalhyror. Inför nästa
treårsperiod bör ställningstagande till ev. tillfälliga ökningar av
anslagsbeloppet göras på nytt.

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Högskolan har begärt att regeringen skall pröva huruvida de
konstnärliga inslagen i högskolans designutbildningar motiverar
resurstilldelning enligt normerna för konstnärliga utbildningar.
Regeringen är dock inte beredd att ersätta högskolan för konst-
närliga inslag i utbildningarna. Nödvändiga resursförstärkningar
får ske genom interna omprioriteringar vid högskolan.

Resultatbedömning

Utnyttjandegraden har ökat medan prestationsgraden i högskolans
grundläggande utbildning har försämrats.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att mer än väl utnyttja sitt
takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

160

Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1993/94:100

Regeringen föreslår att riksdagen

25. till Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 97 472 000 kr.

C 22. Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning

1993/94 Anslag 96 513 000

1994/95 Förslag 130 529 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Högskolan i Falun/Borlänge har enligt högskoleförordningen

(1993:100) rätt att utfärda följande examina:

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Grundskollärarexamen 1-7

Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk examen

Högskolan i Falun/Borlänge

Högskolan i Falun/Borlänge har avgivit årsbokslut enligt de regler som
gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. För-
utsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har änd-
rats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovis-
ning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning
och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna
årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning.
Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har föranlett anmärk-
ningar i revisionsberättelsen avseende högskolans förvaltning.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad

om 86 procent och en prestationsgrad om 82 procent.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör hö-
jas med ett belopp motsvarande 335 helårsstudenter för budgetåret
1994/95. För 1995/96 föreslår högskolan en höjning med ett belopp som
motsvarar ytterligare 335 helårsstudenter. Högskolan har begärt kom-
pensation för den verksamhet högskolan bedriver vid Bergsskolan i Fi-
lipstad.

161

11 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

Högskolan har i december 1993 redovisat ett program för utveckling Prop. 1993/94:100

av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 130 529 000 kr

Planeringsram 1995/96 126 700 000 kr

En miljon kronor utgör förslag till en tillfällig ökning av an-
slagsbeloppen för de båda budgetåren på grund av ändrade for-
mer för ersättning för kostnader för lokalhyror. Inför nästa tre-
årsperiod bör ställningstagande till ev. tillfälliga ökningar av an-
slagsbeloppet göras på nytt.

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Högskolans verksamhet vid Bergsskolan i Filipstad har beak-
tats vid anslagsberäkningarna.

Resultatbedömning

Utnyttjandegraden i högskolans grundläggande utbildning är god.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

26. till Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budge-
tåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 130 529 000 kr.

162

C 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

94 805 000

123 318 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Högskolan i Gävle/Sandviken har enligt högskoleförordningen
(1993:100) rätt att utfärda följande examina:

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Ingenjörsexamen

Y rkestekniskexamen

Högskolan i Gävle/Sandviken

Högskolan i Gävle/Sandviken har avgivit årsbokslut enligt de regler som
gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. För-
utsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har änd-
rats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovis-
ning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning
och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna
årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning.
Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning
till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 82 procent och en prestationsgrad om 88 procent, vilket är en
minskning respektive ökning i förhållande till föregående år med 3 re-
spektive 12 procentenheter.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör hö-
jas med 8 800 000 kr budgetåret 1994/95.

Högskolan har ansökt om examensrätt för magisterexamen i vissa äm-
nen och civilingenjörsexamen samt grundskollärarexamen med inrikt-
ning på årskurserna 4-9.

Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

163

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 123 318 000 kr

Planeringsram 1995/96 120 586 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Resultatbedömning

Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har förbättrats
jämfört med 1991/92, medan utnyttjandegraden har försämrats.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

27. till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 123 318 000 kr.

164

C 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1993/94 Anslag 53 823 000

1994/95 Förslag 68 306 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Högskolan i Halmstad har enligt högskoleförordningen (1993:100)

rätt att utfärda följande examina:

Kand idatexamen

Högskoleexamen

Ingenjörsexamen

Högskolan i Halmstad

Högskolan i Halmstad har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde
för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsätt-
ningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats
genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning
enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årssredovisning och
anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna års-
bokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning.
Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning
till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 103 procent och en prestationsgrad om 88 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 7 respektive 2 procentenheter.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör hö-
jas med 5 177 000 kr för budgetåret 1994/95.

Högskolan har ansökt om rätt att utfärda magisterexamen.

Högskolan har i december 1993 redovisat ett program för utveckling

av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

165

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 68 306 000 kr

Planeringsram 1995/96 65 215 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande
utbildning har förbättrats.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

28. till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 68 306 000 kr.

166

C 25. Högskolan i Kalmar:. Grundutbildning Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1993/94 Anslag 109 706 000

1994/95 Förslag 134 962 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Högskolan i Kalmar har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt

att utfärda följande examina:

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Ingenjörsexamen

Maskinteknikerexamen

Sjöingenjörsexamen
Sjökaptensexamen

Styrmansexamen

Högskolan i Kalmar

Högskolan i Kalmar har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde
för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsätt-
ningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats
genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning
enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och an-
slagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbok-
slutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riks-
revisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till
anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 89 procent och en prestationsgrad om 89 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 6 procentenheter respektive
en minskning med 2 procentenheter.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter är väl avpassat för verksamhe-
tens omfattning.

Högskolan har ansökt om examensrätt för magisterexamen i biologi
och kemi samt för grundskollärarexamen 4-9.

Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling

av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

167

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 134 962 000 kr

Planeringsram 1995/96 137 409 000 kr

6,5 miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig minskning av
anslagsbeloppen för de båda budgetåren på grund av ändrade
former för ersättning för kostnader för lokalhyror.

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Resultatbedömning

Utnyttjandegraden i högskolans grundläggande utbildning har förbätt-
rats och prestationsgraden har försämrats.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

29. till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 134 962 000 kr.

168

C 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Prop. 1993/94:100

Grundutbildning B11-9

1993/94 Anslag 41 207 000

1994/95 Förslag 56 157 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Högskolan i Karlskrona/Ronneby har enligt högskoleförordningen

(1993:100) rätt att utfärda följande examina:

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk examen

Högskolan i Karlskrona/Ronneby

Högskolan i Karlskrona/ Ronneby har avgivit årsbokslut enligt de regler
som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93.
Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har
ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredo-
visning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning
och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna
årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning.
Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning
till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 90 procent och en prestationsgrad om 72 procent, vilket är en
minskning i förhållande till föregående år med 2 procentenheter vad
gäller uttnyttjandegraden. Prestationsgraden var oförändrad.

Högskolan framhåller i sin förenklade anslagsframställning att man
sannolikt redan det första året under treårsperioden kommer att nå sitt
takbelopp. Högskolan har bedömt att takbeloppet för ersättning för hel-
årsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 10 320 000 kronor
budgetåret 1994/95. Högskolan föreslår att takbeloppet för 1995/96 skall
höjas med ytterligare 6 810 00 kronor.

Högskolan har ansökt om examensrätt för magisterexamen i vissa äm-
nen.

Högskolan har i december 1993 redovisat ett program för utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

169

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 56 157 000 kr

Planeringsram 1995/96 56 399 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Resultatbedömning

Utnyttjandegraden i högskolans grundläggande utbildning har försäm-
rats medan prestationsgraden är oförändrad.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

30. till Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 56 157 000
kr.

170

C 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1993/94 Anslag 173 110 000

1994/95 Förslag 212 235 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Högskolan i Karlstad har rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*

Kandidatexamen
Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7
Grundskollärarexamen 4-9
Gymnasielärarexamen**
Ingenjörsexamen
Yrkesteknisk examen

* Gäller följande ämnen vid högskolan i Karlstad: engelska, franska, historia,
litteraturvetenskap, religionsvetenskap, ADB, företagsekonomi, kulturgeografi,
nationalekonomi, pedagogik, sociologi, statskunskap, kemi.

" Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka
krävs minst 80 poäng kan endast ges i ämnen för vilka högskolan givits rätt att
utfärda magisterexamen.

Högskolan i Karlstad

Högskolan i Karlstad har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde
för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsätt-
ningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats
genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning
enligt förordningen om myndigheters årsredovisning och anslagsfram-
ställning (1993:134) avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna års-
bokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning.
Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning
till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 94 procent och en prestationsgrad om 79 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 4 procentenheter respektive
en minskning med 1 procentenhet.

171

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe- Prop. 1993/94:100
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör hö- Bil. 9
jas med 20 047 000 kr budgetåret 1994/95 (exkl. lokaler).

Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 212 235 000 kr

Planeringsram 1995/96 207 333 000 kr

Sex miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig minskning
av anslagsbeloppen för de båda budgetåren på grund av ändrade
former för ersättning för kostnader för lokalhyror.

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Resultatbedömning

Utnyttjandegraden har ökat i högskolans grundläggande utbildning me-
dan prestationsgraden har försämrats något.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

172

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

31. till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 212 235 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

C 28. Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning

1993/94 Anslag 73 030 000

1994/95 Förslag 87 976 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Högskolan i Kristianstad har enligt högskoleförordningen (1993:100)
rätt att utfärda följande examina:

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Ingenjörsexamen

Högskolan i Kristianstad

Högskolan i Kristianstad har avgivit årsbokslut enligt de regler som gäll-
de för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förut-
sättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har änd-
rats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovis-
ning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning
och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna
årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning.
Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning
till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 93 procent och en prestationsgrad om 86 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 1 respektive 3 procentenheter.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt det tro-
ligt att takbeloppet kommer att utnyttjas. Enligt högskolan finns be-
gränsade möjligheter att ytterligare öka antalet studenter fram till
1995/96 när högskolan flyttar in i nya lokaler på tidigare P 6-området.

Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

173

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 87 976 000 kr

Planeringsram 1995/96 96 501 000 kr

Sex miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig minskning
av anslagsbeloppet för budgetåret 1994/95 på grund av ändrade
former för ersättning för kostnader för lokalhyror.

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande
utbildning har förbättrats.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

32. till Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budget-
året 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 87 976 000 kr.

174

C 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1993/94 Anslag 43 205 000

1994/95 Förslag 64 784 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Högskolan i Skövde har enligt högskoleförordningen (1993:100)rätt

att utfärda följande examina:

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk examen

Högskolan i Skövde

Högskolan i Skövde har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde
för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsätt-
ningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats
genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning
enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och an-
slagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbok-
slutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Det
för Riksrevisionsverket företedda årsbokslutet har föranlett anmärk-
ningar i revisionsberättelsen avseende högskolans förvaltning.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 99 procent och en prestationsgrad om 83 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 3 respektive 8 procentenheter.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer för vart
och ett av budgetåren 1994/95 och 1995/96 bör höjas med ett belopp
som motsvarar 100 helårsstudenter inom humaniora, juridik och sam-
hällsvetenskap.

Högskolan i Skövde har ansökt om rätt att utfärda magisterexamen i
vissa ämnen.

Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

175

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 64 784 000 kr

Planeringsram 1995/96 65 038 000 kr

Fyra miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig ökning av
anslagsbeloppen för de båda budgetåren på grund av ändrade
former för ersättning för kostnader för lokalhyror.

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegraden som prestationsgraden i högskolans grundläg-
gande utbildning har förbättrats.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

33. till Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 64 784 000 kr.

176

C 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Prop. 1993/94:100

Grundutbildning B11- 9

1993/94 Anslag 38 395 000

1994/95 Förslag 50 942 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för
lokalhyror och kostnder för inredning och utrustning - som är förenad
med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Trollhät-
tan/Uddevalla.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har enligt högskoleförordningen
(1993:100) rätt att utfärda följande examina:

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Ingenjörsexamen

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har avgivit årsbokslut enligt de reg-
ler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret
1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verk-
samhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin
första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters
årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94.
Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig re-
sultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har
inte givit anledning till anmärkning i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 88 procent och en prestationsgrad om 86 procent, vilket i bägge fal-
len är en ökning i förhållande till föregående år med en procentenhet.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har i sin förenklade anslagsfram-
ställning bedömt att takbeloppet inte inrymmer den expansion som öns-
kats. Högskolan är angelägen om att få en utökad totalram för hela bud-
getperioden. Utökningen är motiverad av efterfrågetrycket inom såväl
grundutbildningen som fortbildning och vidareutbildning. Efterfrågan
är störst inom samhällsvetenskap och humaniora. För att på ett bättre
sätt tillgodose efterfrågan på utbildningsplatser hemställer högskolan
om en höjning av takbeloppet som minst motsvarar 60 helårsstudenter.

Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

177

12 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 50 942 000 kr

Planeringsram 1995/96 51 897 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande
utbildning har förbättrats något.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

34. till Högskolan i Trollhättan!Uddevalla: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 50 942 000
kr.

178

C 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning

1993/94 Anslag 120 986 000

1994/95 Förslag 149 020 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Högskolan i Växjö har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att
utfärda följande examina:

Magisterexamen *
Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9
Gymnasielärarexamen * *
Ingenjörsexamen

* Gäller följande ämnen vid högskolan i Växjö: engelska, franska, historia, lit-
teraturvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi, pedagogik, sociologi,
statskunskap, matematik/tillämpad matematik

** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka
krävs minst 80 poäng kan endast ges i de ämnen för vilka högskolan givits rätt
att utfärda magisterexamen

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Högskolan i Växjö

Högskolan i Växjö har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för
universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättning-
arna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom
1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt
förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags-
framställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet
omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevi-
sionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till an-
märkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 101 procent och en prestationsgrad om 80 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 8 respektive 5 procentenheter.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör hö-
jas med 11 miljoner kronor budgetåret 1994/95. För 1995/96 föreslår

179

högskolan att takbelopppet skall höjas med ytterligare 11 miljoner kro- Prop. 1993/94:100
nor. Bil. 9

Högskolan har redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i

den grundläggande högskoleutbildningen.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 149 020 000 kr

Planeringsram 1995/96 155 389 000 kr

5,5 miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig minskning av
anslagsbeloppet för budgetåret 1994/95 på grund av ändrade for-
mer för ersättning för kostnader för lokalhyror. För budgetåret
1995/96 föreslås den tillfälliga minskningen uppgå till 0,5 miljo-
ner kronor.

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande
utbildning har förbättrats.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

180

Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1993/94:100

Regeringen föreslår att riksdagen

35. till Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 149 020 000 kr.

C 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning

1993/94 Anslag 142 006 000

1994/95 Förslag 189 055 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Högskolan i Örebro har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt

att utfärda följande examina:

Magisterexamen *

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 4-9

Gymnasielärarexamen**

Idrottslärarexamen

Ingenjörsexamen
Musiklärarexamen
Socionomexamen

* Examensrätten gäller följande ämnen: engelska, historia, litteraturvetenskap,
företagsekonomi, nationalekonomi, pedagogik, psykologi, socialt arbete, sociolo-
gi, statistik och statskunskap.

** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka
krävs minst 80 poäng kan endast ges i de ämnen för vilka högskolan har givits
rätt att utfärda magisterexamen.

Högskolan i Örebro

Högskolan i Örebro har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde
för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsätt-
ningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats
genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning
enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och an-
slagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbok-
slutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riks-

181

revisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till
anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 92 procent och en prestationsgrad om 88 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 5 respektive 1 procentenheter.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör hö-
jas med 3 835 000 kronor motsvarande 50 helårsstudenter inom det
konstnärliga området budgetåret 1994/95. Om högskolan dessutom får
rätt att utfärda grundskollärarexamen 1-7 bör takbeloppet höjas med yt-
terligare 3 miljoner kronor budgetåret 1994/95.

Högskolan har ansökt om examensrätt för grundskollärarexamen 1-7.

Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 189 055 000 kr

Planeringsram 1995/96 189 902 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

För musik och idrott erhåller högskolan en ersättning med
78 048 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under bud-
getåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för musik och idrott
ingår dock i beloppen ovan.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande
utbildning har förbättrats.

182

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

36. till Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 189 055 000 kr.

C 33. Högskoleutbildning på Gotland:
Grundutbildning

1993/94 Anslag 11 506 000

1994/95 Förslag 15 007 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Verksamheten är knuten till Länsstyrelsen på Gotland och leds av en
styrelse till vilken ett kansli som svarar för det direkta arbetet med pla-
nering, uppföljning m.m. är knutet. Under anslaget beräknas all ersätt-
ning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning
och utrustning - som är förenad med upphandling av utbildning från
ett eller flera universitet och högskolor.

Högskoleutbildning på Gotland

Högskoleutbildning på Gotland har avgivit årsbokslut enligt de regler
som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93.
Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har
ändrats genom 1993 års reform. Högskoleutbildning på Gotland skall
avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myn-
digheters årsredovsining och anslagsframställning avseende budgetåret
1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon full-
ständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbok-
slutet har inte givit anledning till anmärkning i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde Högskoleutbildning på Gotland
en utnyttjandegrad om 80 procent och en prestationsgrad om 82 pro-
cent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 11 re-
spektive en ökning med 13 procentenheter. Den minskade utnyttjan-
dedgraden beror bl.a. på att antalet fristående kurser har minskat till
förmån för längre sammanhållen utbildning.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

183

Högskoleutbildning på Gotland har i sin förenklade anslagsframställ- Prop. 1993/94:100
ning bedömt att takbeloppet bör höjas med 1 miljon kronor. Högsko- Bil. 9
leutbildning på Gotland räknar med en ökning av motsvarande 15 hel-
årsstudenter inom de tekniska och naturvetenskapliga ämnesområdena
och 40 helårsstudenter inom de humanistiska och samhällsvetenskapli-
ga ämnesområdena.

Motsvarande förslag gäller även för budgetåret 1995/96.

Högskoleutbildning på Gotland har i november 1993 redovisat ett
program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleut-
bildningen.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-
1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) bör utgöra en bas för verksamheten under resten
av perioden.

Resurser

Reservationsanslag

Planeringsram

Övrigt

Regeringen kommer
bildning på Gotland.

1994/95

1995/96

att fastställa en

15 007 000 kr

16 756 000 kr

låneram för Högskoleut-

Resultatbedömning

Utnyttjandegraden har försämrats medan prestationsgraden i Högsko-
leutbildning på Gotlands grundläggande utbildning har förbättrats.

Slutsatser

Högskoleutbildning på Gotland förefaller att komma att fullfölja de åta-
ganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att ut-
nyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94-1995/96.

184

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

37. till Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 15 007 000
kr.

C 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning

1993/94 Anslag 16 529 000

1994/95 Förslag 31 847 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Idrottshögskolan i Stockholm har rätt att utfärda följande examina:

Högskoleexamen

Idrottslärarexamen

Idrottshögskolan i Stockholm

Idrottshögskolan i Stockholm har avgivit årsbokslut enligt de regler som
gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. För-
utsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har änd-
rats genom 1993 års reform. Idrottshögskolan i Stockholm skall avge sin
första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters
årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94.
Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig re-
sultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har
inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde Idrottshögskolan i Stockholm en
utnyttjandegrad om 98 procent och en prestationsgrad om 94 procent.
En jämförelse med föregående år är svår att göra eftersom utbildningar-
na vid Idrottshögskolan i Stockholm då hade sin organisatoriska hem-
vist i en institution vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Idrottshögskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att
takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör
höjas med ersättning för 20 helårsstudenter.

Högskolan har ansökt om examensrätt för kandidatexamen.

Idrottshögskolan i Stockholm har i november 1993 redovisat ett pro-
gram för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbild-
ningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

185

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 31 847 000 kr

Planeringsram 1995/96 31 862 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

För idrott erhåller högskolan en ersättning med 55 967 kr per
helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95.
Ersättning för lokalhyror för idrott ingår dock i beloppen ovan.

Resultatbedömning

Då Idrottshögskolan i Stockholm är en ny självständig högskola är det
svårt att jämföra utnyttjandegrad och prestationsgrad med tidigare år,
men statistiken för 1992/93 visar att Idrottshögskolan i Stockholm har
en god utnyttjandegrad och prestationsgrad.

Slutsatser

Idrottshögskolan i Stockholm förefaller att komma att fullfölja de åta-
ganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att ut-
nyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

38. till Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 31 847 000 kr.

186

C 35. Konstfack: Grundutbildning

1993/94 Anslag 44 172 000

1994/95 Förslag 69 169 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Konstfack har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda
följande examina:

Högskoleexamen

Bildlärarexamen

Konstnärlig högskoleexamen i konst och design

Konstfack

Konstfack har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universi-
teten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för
universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993
års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsfram-
ställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet om-
fattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisions-
verkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärk-
ningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 93 procent och en prestationsgrad om 100 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år av utnyttjandegraden med 4 pro-
centenheter. Prestationsgraden för budgetåret 1992/93 innebar ingen
förändring från föregående budgetår.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt det möj-
ligt att högskolan kan fullfölja de åtaganden som ingår i utbildnings-
uppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för
treårsperioden. Konstfack har också anmält att utrymmesbristen vid
högskolan kan göra det svårt att nå de uppsatta målen och föreslår att
högskolan skall få ekonomiska möjligheter att utöka sin lokalyta.

Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

187

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94 -
1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) bör, förutom de delar som tas upp nedan under
"Slutsatser", utgöra en bas för planeringen av verksamheten un-
der resten av perioden.

Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet exami-
na som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 300 un-
der treårsperioden.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 69 169 000 kr

Planeringsram 1995/96 69 173 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

För det konstnärliga området erhåller högskolan en ersättning
med 82 017 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under
budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för det konstnärli-
ga området ingår dock i beloppen ovan.

Resultatbedömning

Utnyttjandegraden i högskolans grundläggande utbildning har förbätt-
rats medan prestationsgraden är oförändrad.

Slutsatser

Det utbildningsåtagande om högst 1 775 ersättningsberättigande hel-
årsstudenter under treårsperioden som angavs inför budgetåret 1993/94
bör ändras till 1 715 ersättningsberättigande helårsstudenter.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

39. till Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvi-
sar ett reservationsanslag på 69 169 000 kr.

188

C 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning

1993/94 Anslag 20 521 000

1994/95 Förslag 34 267 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Kungl. Konsthögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100)
rätt att utfärda följande examina:

Högskoleexamen

Konstnärlig högskoleexamen i konst och design

Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Konsthögskolan har avgivit årsbokslut enligt de regler som gäll-
de för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förut-
sättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har änd-
rats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovis-
ning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning
och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna
årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning.
Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning
till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 91 procent och en prestationsgrad om 82 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 2 respektive 4 procentenheter.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning beräknat att anta-
let helårsstudenter under budgetåret 1993/94 kommer att uppgå till 178.
Denna siffra skall ställas emot det utbildningsuppdrag om 600 helårsstu-
denter för treårsperioden som gäller för högskolan. Kungi. Konsthög-
skolan har också hemställt om en förändring av den examensbenäm-
ning som är aktuell för högskolan.

Högskolan har i november 1993 redovisat ett program for utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

189

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet examina
som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 70 under
treårsperioden.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 34 267 000 kr

Planeringsram 1995/96 42 596 000 kr

I planeringsramen ingår högst 8,3 miljoner kronor som tillskott
för ökade hyreskostnader.

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Högskolan ersätts med 98 807 kr per helårsstudent (exklusive
lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror
ingår dock i beloppen ovan.

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande
utbildning har förbättrats.

Slutsatser

Riksdagen har tidigare fattat beslut om inkomstgaranti för konstnärer.
Regeringen föreslår att antalet garantirum för nästa budgetår ökas med
ett. Detta bör tilldelas professorn i grafisk konst vid Kungl. Konsthög-
skolan, Karl Gustaf Nilson, vars förordande upphörde vid utgången av
september 1993. Karl Gustaf Nilson omfattas av riksdagens beslut om

190

inkomstgaranti för konstnärer. Medel för ändamålet anvisas under elfte
huvudtiteln.

Beslut har fattats om samlade lokaler för högskolan på Skeppshol-
men. Därigenom ökar hyreskostnaderna fr.o.m. budgetåret 1995/96.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

40. till Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 34 267 000 kr.

C 37. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

1993/94 Anslag 226 135 000

1994/95 Förslag 278 576 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Lärarhögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen
(1993:100) rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Flyglärarexamen

Grundskollärarexamen 1-7

Grundskollärarexamen 4-9

Gymnasielärarexamen

Specialpedagogexamen**

Studie- och yrkesvägledarexamen

* Med pedagogik som huvudämne
** Samtliga inriktningar

Lärarhögskolan i Stockholm

Lärarhögskolan i Stockholm har avgivit årsbokslut enligt de regler som
gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. För-
utsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har änd-
rats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovis-
ning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning
och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna

191

årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning.
Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning
till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 86 procent och en prestationsgrad om 91 procent, vilket är en
minskning i förhållande till föregående år med 3 respektive en ökning
med 5 procentenheter.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör ligga
fast för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 278 576 000 kr

Planeringsram 1995/96 270 605 000 kr

18,9 miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig ökning av
anslagsbeloppet för budgetåret 1994/95 på grund av ändrade for-
mer för ersättning för kostnader för lokalhyror. För budgetåret
1995/96 föreslås den tillfälligas ökningen uppgå till 15,9 miljo-
ner kronor. Även för budgetåren 1996/97-2001/02 bör tillfälliga
ökningar av anslagsbelopen beräknas.

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Högskolan bör på försök fr.o.m. budgetåret 1994/95 anordna
grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade. För detta
åtagande har regeringen beräknat en ersättning om 1,8 miljoner
kronor. Inom ramen för denna ersättning bör även utrymme
finnas för övrigt utvecklingsarbete vad gäller lärarutbildning för
döva och hörselskadade samt utbildning för teckenspråk. Ut-
vecklingsarbetet bör ske i samråd med berörda intressenter.
Verksamheten bör utvärderas.

192

Resultatbedömning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Utnyttjandegraden har försämrats medan prestationsgraden i högskolans
grundläggande utbildning har förbättrats.

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

41. till Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 278 576 000 kr.

C 38. Mitthögskolan: Grundutbildning

1993/94 Anslag 181 734 000

1994/95 Förslag 237 919 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Mitthögskolan har, enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att ut-
färda följande examina:

Magisterexamen *

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen

Grundskollärarexamen 1-7

Ingenjörsexamen

Socionomexamen

Yrkesteknisk examen

* Examensrätten gäller följande ämnen: företagsekonomi, psykologi, socialt ar-
bete, sociologi, statskunskap, systemvetenskap/ADB och kemi

Mitthögskolan

Högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund har avgivit årsbok-
slut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m.
budgetåret 1992/93. Mitthögskolan inrättades den 1 juli 1993 och har så-
ledes inte kunnat avge något årsbokslut. Förutsättningarna för universi-

193

13 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

tetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års re-
form. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen
(1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning
avseende budgetåret 1993/94. De nu ingivna årsboksluten omfattar såle-
des inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets
granskning av årsboksluten har inte givit anledning till anmärkningar i
revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolorna i Sundsvall/Härnö-
sand och Östersund en utnyttjandegrad om 89 respektive 133 procent
och en prestationsgrad om 83 repektive 85 procent vilket är oförändrat
i förhållande till föregående år vad gäller utnyttjandegraden och en höj-
ning vad gäller prestationsgraden.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör vara
oförändrat budgetåren 1994/95 och 1995/96. Högskolan har därefter
framfört önskemål om att takbeloppet skall höjas med 8 miljoner kro-
nor för budgetåret 1994/95.

Högskolan har ansökt om examensrätt för grundskollärarexamen med
inriktning på årskurserna 4-9.

Högskolan har i december 1993 redovisat ett program for utveckling
av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 237 919 000 kr

Planeringsram 1995/96 236 440 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

Resultatbedömning

Utnyttjandegraden i högskolans grundläggande utbildning är oföränd-
rad och prestationsgraden har ökat.

194

Slutsatser

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget för treårsperioden 1993/94-1995/96. Högskolan
kommer väl att utnyttja sitt takbelopp för treårsperioden.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

42. till Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 237 919 000 kr.

C 39. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning

1993/94 Anslag 45 830 000

1994/95 Förslag 61 751 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Kungl. Musikhögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100)
rätt att utfärda följande examina:

Högskoleexamen

Konstnärlig högskoleexamen i musik

Musiklärarexamen

Organistexamen

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har avgivit årsbokslut enligt de re-
gler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret
1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verk-
samhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin
första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters
årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94.
Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig re-
sultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har
inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 98 procent och en prestationsgrad om 96 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 5 respektive 1 procentenheter.

195

Högskolan har i en skrivelse och i sin förenklade anslagsframställning
framhållit att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårs-
prestationer bör höjas med 4,5 miljoner kronor budgetåret 1994/95.
Högskolan har också anmält att antalet ersättningsberättigande helårs-
studenter bör sänkas.

Högskolan har till regeringen redovisat de ekonomiska svårigheter
som högskolan haft under ett antal år samt de problem som övergången
till det nya resurstilldelningssystemet medför för högskolans del. För att
underlätta ett fullföljande av de åtaganden som ingår i utbildningsupp-
draget har högskolan hemställt om en sänkning av antalet ersättningsbe-
rättigande helårsstudenter, vilket innebär en höjning av studentpengen
samt en höjning av takbeloppet.

Högskolan har i november 1993 redovisat ett preliminärt program för
utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-
1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) bör, förutom de delar som tas upp nedan under
"Slutsatser", utgöra en bas för planeringen av verksamheten un-
der resten av perioden.

Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet examina
som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 325 under
treårsperioden.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 61 751 000 kr

Planeringsram 1995/96 62 377 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

För det konstnärliga området erhåller högskolan en ersättning
med 94 329 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under
budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för det konstnärli-
ga området ingår dock i beloppen ovan.

196

Resultatbedömning Prop. 1993/94:100

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande
utbildning är hög.

Slutsatser

I avvaktan på resultatet av den pågående utredningen om nytt resurstill-
delningssystem för konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar be-
dömer regeringen att en tillfällig minskning av antalet ersättningsberät-
tigande helårsstudenter under treårsperioden är nödvändig vid Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm. Minskningen bör underlätta för Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm att fullgöra sitt utbildningsuppdrag.

Högskolan bör genomföra översyn av såväl den ekonomiska styrning-
en som av utbildningens organisation och innehåll. Regeringen kom-
mer senare i särskild ordning att följa upp förändringsarbetet vid hög-
skolan.

Det utbildningsåtagande om högst 1 685 ersättningsberättigande hel-
årsstudenter under treårsperioden som gavs inför budgetåret 1993/94
bör ändras till 1 613 ersättningsberättigande helårsstudenter.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

43. till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
61 751 000 kr.

C 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning

1993/94 Anslag 105 398 000

1994/95 Förslag 145 417 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Mälardalens högskola har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt

att utfärda följande examina:

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk examen

197

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde
för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsätt-
ningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats
genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning
enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och an-
slagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbok-
slutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riks-
revisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till
anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad
om 101 procent och en prestationsgrad om 82 procent, vilket är en ök-
ning i förhållande till föregående år med 6 respektive 5 procentenheter.

Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbe-
loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör hö-
jas med ett belopp som motsvarar 300 helårsstudenter under treårspe-
rioden.

Högskolan har ansökt om rätt att utfärda magisterexamen med engels-
ka som huvudämne.

Högskolan har i december 1993 redovisat ett program för utveckling
av kvaliteten i den grundläggande utbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 145 417 000 kr

Planeringsram 1995/96 141 392 000 kr

Fem miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig minskning
av anslagsbeloppen för de båda budgetåren på grund av ändrade
former för ersättning för kostnader för lokalhyror.

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan.

198

Resultatbedömning

Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande
utbildning har förbättrats.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Slutsatser

Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i
utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp
fullt ut för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

44. till Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 145 417 000 kr.

C 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning

1993/94 Anslag

7 623 000

1994/95 Förslag 10 133 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Operahögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen
(1993:100) rätt att utfärda följande examina:

Högskoleexamen

Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier

Operahögskolan i Stockholm

Operahögskolan i Stockholm har avgivit årsbokslut enligt de regler som
gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. För-
utsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har änd-
rats genom 1993 års reform. Operahögskolan i Stockholm skall avge sin
första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters
årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94.
Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig re-
sultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har
givit anledning till anmärkning i revisionsberättelsen, föranledd av fel-
aktigt utbetalda arvoden.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde Operahögskolan i Stockholm en
utnyttjandegrad om 89 procent, vilket är en minskning i förhållande till

199

föregående år med 17 procentenheter. När det gällde allmänna linjer
återvände ovanligt många studenter 1991/92 för att slutföra sin utbild-
ning efter studieavbrott. Prestationsgraden är oförändrat 100 procent.

Operahögskolan i Stockholm har i sin förenklade anslagsframställ-
ning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och hel-
årsprestationer under treårsperioden 1993/94 - 1995/96 kommer att ut-
nyttjas fullt ut.

Operahögskolan i Stockholm har i november 1993 redovisat ett pro-
gram för utveckling av kvaliteten i den grundläggande utbildningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Antalet examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till
minst 25 under treårsperioden.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 10 133 000 kr

Planeringsram 1995/96 10 133 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för Operahögsko-
lan i Stockholm.

Högskolan ersätts med 204 126 kr per helårsstudent (exklusive
lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror
ingår dock i beloppen ovan.

Resultatbedömning

Utnyttjandegraden i Operahögskolans i Stockholm grundläggande ut-
bildning har försämrats medan prestationsgraden är oförändrad.

Slutsatser

Operahögskolan i Stockholm förefaller att komma att fullfölja de åta-
ganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att ut-
nyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

200

Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1993/94:100

Regeringen föreslår att riksdagen

45. till Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för bud-

getåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 10 133 000 kr.

C 42. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

1993/94 Anslag 11 144 000

1994/95 Förslag 17 377 000

(I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)

Teaterhögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen
(1993:100) rätt att utfärda följande examina:

Högskoleexamen

Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier

Teaterhögskolan i Stockholm

Teaterhögskolan i Stockholm har avgivit årsbokslut enligt de regler som
gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. För-
utsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har änd-
rats genom 1993 års reform. Teaterhögskolan skall avge sin första årsre-
dovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovis-
ning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ing-
ivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovis-
ning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit an-
ledning till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Under budgetåret 1992/93 uppnådde Teaterhögskolan i Stockholm en
utnyttjandegrad om 87 procent och en prestationsgrad om 100 procent,
vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 9 procen-
tenheter vad gäller utnyttjandegraden och en oförändrad prestations-
grad.

Teaterhögskolan har i sin förenklade anslagsframställning begärt en
ändring av sitt utbildningsuppdrag. Kravet på att minst 30 examina om-
fattande minst 140 poäng skall avläggas under treårsperioden bör av-
skaffas. Enligt Teaterhögskolan motverkar detta krav flexibiliteten mel-
lan grundutbildning och fortbildning och därmed en anpassning till ef-
terfrågan på arbetsmarknaden.

Teaterhögskolan har i november 1993 redovisat ett program för ut-
veckling av kvaliteten i den grundläggande utbildningen.

201

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet exami-
na som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 30 under
treårsperioden.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 17 377 000 kr

Planeringsram 1995/96 17 377 000 kr

Övrigt

Regeringen kommer att fastställa en låneram för Teaterhögsko-
lan i Stockholm.

Högskolan ersätts med 153 247 kr per helårsstudent (exklusive
lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror
ingår dock i beloppen ovan.

Resultatbedömning

Prestationsgraden vid Teaterhögskolan är fortsatt hög. Små förändringar
i antalet antagna ger i en liten verksamhet som Teaterhögskolans kraf-
tigt utslag i utnyttjandegraden.

Slutsatser

Teaterhögskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som
ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt tak-
belopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

46. till Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 17 377 000 kr.

202

C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar
m.m.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1993/94 Anslag 284 660 000

1994/95 Förslag 1 240 936 000

Under detta anslag beräknas vissa utgifter som kan bli aktuella med
anledning av de avtal som staten ingått eller kommer att ingå med en-
skilda utbildningsanordnare samt statsbidrag till kommuner och land-
sting för grundläggande högskoleutbildning. Vissa medel har även be-
räknats under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. samt under anslaget C 47. Forskningsstödjande åt-
gärder vid mindre och medelstora högskolor. Regeringen har under av-
snitt 3 Examensrätt m.m. berört vissa principiella ställningstaganden
som ligger till grund för beräkningarna.

Medel till enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. har
för budgetåret 1993/94 anvisats över anslaget D 37. Kommunal högsko-
leutbildning m.m.

Anslagsfördelning

	Anslag 1993/94	Förslag 1994/95
1. Chalmers tekniska högskola AB grundutbildning forskning och forskarutbildning	301 607 000 ’ 255 780 000 ’	424 804 000 332 361 000
2. Handelshögskolan i Stockholm (HHS)	27 487 000	51 841 000
3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping grundutbildning forskning och forskarutbildning	87 671 000 i	114 619 000 3 240 000
4. Teologiska Högskolan i Stockholm (THS)	1 720 000 2	1 764 000
5. Örebromissionen/Örebro Missionsskola	1 075 000 2	1 103 000

6. Evangeliska Fosterlands
Stiftelsen/Johannelunds
Teologiska Institut

860 000 2

882 000

203

------------------------- Prop. 1993/94:100

Anslag Förslag Bil. 9

1993/94 1994/95

7. Utbildning för vårdyrken 216 658 000 222 226 000

8. Till regeringens disposition 40 515 000 88 096 000

(för Ericastiftelsen, Ingesunds

Musikhögskola, Stiftelsen

Edsbergs Musikinstitut, Stiftelsen

Stora Sköndal, Stockholms

Musikpedagogiska Institut m.m.)

Summa 1 240 936 000

1 Anslagen avser de statliga högskolorna Chalmers tekniska högskola och Hög-
skolan i Jönköping. I anslagen för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.

2 Medel för budgetåret 1993/94 har anvisats från anslaget D 42. Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.

3 Medel för budgetåret 1993/94 har anvisats under särskilda anslagsposter.

Vissa enskilda utbildningsanordnare har utvärderats och erhållit ex-
amensrätt samt statsbidrag. Vissa erhåller sedan tidigare statsbidrag. Med
några har avtal tecknats om villkor för statsbidrag, med andra pågår dis-
kussioner.

Anslagen beräknas som det högsta belopp som kan betalas ut, motsva-
rande takbeloppet för statliga universitet och högskolor. Ersättning ut-
går för helårsstudenter och helårsprestationer samt i vissa fall för forsk-
ning och forskarutbildning.

Enskilda utbildningsanordnare

1. Chalmers tekniska högskola AB

Anslag 1993/94 till Chalmers tekniska högskola: 753 074 000 kr.

Chalmers tekniska högskola AB har ansökt om examensrätt motsva-
rande den examensrätt som Chalmers tekniska högskola har. Ansök-
ningen är för närvarande föremål för Kanslersämbetets prövning.

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som fastställts för Chalmers tekniska högskola
för treårsperioden 1993/94-1995/96 i propositionen Högre utbildning för
ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.

204

1992/93:363) bör övertas av Chalmers tekniska högskola AB och utgöra Prop. 1993/94:100
en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Detta Bil. 9
bör framgå av de avtal som skall slutas mellan staten och högskolan.

Resurser

Det högsta belopp som bör kunna utgå budgetåret 1994/95 beräknas för

- grundutbildning till 424 804 000 kr.

- forskning och forskarutbildning till 332 361 000 kr.

I avtalet bör vidare beaktas ett resurstillskott fr.o.m. budgetåret
1995/96 om 36 respektive 1,5 miljoner kronor för ökade hyreskostnader
till följd av tillbyggnad för Mikroelektroniskt centrum respektive ny-
byggnad för Matematiskt centrum etapp 2 under förutsättning att in-
flyttning sker fr.o.m. budgetåret 1995/96.

Övrigt

I enlighet med vad som angavs i propositionen Forskning för kunskap
och framsteg (prop. 1992/93:170 s. 188-189, bet. 1992/93:UbU15, rskr.
1992/93:388) bör från Naturvetenskapliga forskningsrådet överföras till
Chalmers tekniska högskola AB professurerna i teoretisk elementar-
partikelfysik, innehavare Lars Brink, och i kondenserade materiens
elektronstruktur, innehavare Per- Olof Nilsson.

Överföringarna har beaktats vid anslagsberäkningen.

Enligt regeringens förslag, närmare beskrivet under anslaget D 7. Na-
turvetenskapliga forskningsrådet, skall ansvaret för Onsala rymdobser-
vatorium överföras till rådet. I samband med detta reduceras från och
med budgetåret 1994/95 förevarande anslag med 10 686 000 kr. Kostna-
derna för lokaler, el, värme och vatten skall bestridas av Chalmers tek-
niska högskola AB. Regeringen avser att återkomma till sistnämnda frå-
ga-

2. Handelshögskolan i Stockholm

Statsbidrag 1993/94: 27 487 000 kr

Handelshögskolan har enligt förordning (1993:956, ändrad 1993:1095)
om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda följande examina:

Doktorsexamen
Licentiatexamen

Magisterexamen

Kandidatexamen

205

Högskoleexamen

Handelshögskolan begär slutjustering av bidraget för 1991/92 med
678 000 kr.

Det avtal mellan staten och Handelshögskolan som godkändes av re-
geringen i juni 1993 och som gäller fr.o.m. 1 juli 1994 t.o.m. 30 juni
2009 innebär att det högsta belopp som kan utgå är 50 000 000 kr per
år (inkl, bibliotek, studiestöd i forskarutbildningen samt ersättning per
avlagd doktorsexamen).

Enligt avtalet skall årlig korrigering av bidraget ske med hänsyn till
förändringar i basbeloppet sedan föregående år.

Handelshögskolan skall vidare ersättas med 678 000 kr som slutjuster-
ing av bidraget för budgetåret 1991/92 enligt tidigare överenskommelser.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Med hänsyn till förändringarna i basbeloppet samt slutjustering för
budgetåret 1991/92 beräknar regeringen det maximala bidrag som kan
utgå till Handelshögskolan budgetåret 1994/95 till 51 841 000 kr.

3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Anslag 1993/94 till Högskolan i Jönköping: 110 365 000 kr.

Högskolan i Jönköping har enligt högskoleförordningen (1993:100)
rätt att utfärda vissa examina. Examensrätt för enskilda utbildningsan-
ordnare regleras genom lag (1993:792) om tillstånd att utfärda examina.
Examensrätt motsvarande den högskolan har bör sökas av den nya ut-
bildningsanordnaren.

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Det utbildningsuppdrag som fastställts för Högskolan i Jönköping för
treårsperioden 1993/94-1995/96 i propositionen Högre utbildning för
ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) bör övertas av Stiftelsen Högskolan i Jönköping och utgö-
ra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden.
Detta bör framgå av de avtal som skall slutas mellan staten och högsko-
lan.

Resurser

Det högsta belopp som bör kunna utgå budgetåret 1994/95 beräknas för

- grundutbildning till 114 619 000 kr.

- forskning och forskarutbildning till 3 240 000 kr.

206

Under anslaget C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och Prop. 1993/94:100
medelstora högskolor har beräknats 10 000 000 kr för forskning och Bil. 9
forskarutbildning. Vidare har engångsvis under anslaget C 45. Vissa sär-
skilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. beräknats

10 000 000 kr för inredning och utrustning.

4. Teologiska Högskolan i Stockholm

Statsbidrag 1993/94: 1 720 000 kr

Teologiska Högskolan i Stockholm (THS) har enligt förordning
(1993:956, ändrad 1993:1095) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt
att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning.

Det avtal mellan staten och THS som godkändes av regeringen i okto-
ber 1993 och som gäller fr.o.m. 1 juli 1993 t.o.m. 30 juni 1998 innebär
att det högsta belopp som kan utgå per år till THS är 1 720 000 kr.

Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer
som gäller för statliga lärosäten.

Regeringens överväganden

Det högsta belopp som kan utgå till Teologiska Högskolan i Stockholm
budgetåret 1994/95 beräknas till 1 764 000 kr.

5. Örebromissionen för Örebro Missionsskola

Statsbidrag 1993/94: 1 075 000 kr

Örebromissionen har för Örebro Missionsskola enligt förordning
(1993:956 ändrad 1993:1095) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt
att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning.

Det avtal mellan staten och Örebromissionen som godkändes av re-
geringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m.
den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå är
1 075 000 kr per år till Örebro Missionsskola.

Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer
som gäller för statliga lärosäten.

Regeringens överväganden

Det högsta belopp som kan utgå till Örebromissionen för Örebro Mis-
sionsskola 1994/95 beräknas till 1 103 000 kr.

207

6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds Teologiska
Institut

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Statsbidrag 1993/94: 860 000 kr

Evangeliska Fosterlands Stiftelsen har för Johannelunds Teologiska
Institut enligt förordning (1993:956 ändrad 1993:1095) om tillstånd att
utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning
på teologisk utbildning.

Det avtal mellan staten och Evangeliska Fosterlands Stiftelsen som
godkänts av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli
1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan ut-
gå per år till Johannelunds Teologiska Institut är 860 000 kr.

Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer
som gäller för statliga lärosäten.

Regeringens överväganden

Det högsta belopp som kan utgå till Evangeliska Fosterlands Stiftelsen
för Johannelunds Teologiska Institut beräknas budgetåret 1994/95 till
882 000 kr.

Kommunala högskoleutbildningar

7. Utbildning för vårdyrken

Statsbidrag 1993/94: 216 658 000 kr

Denna anslagspost avser statsbidrag för grundläggande högskoleutbild-
ning inom den kommunala högskolan. Olika landstings/kommuners ex-
amensrätt framgår av högskoleförordningens (1993:100) bilaga 3.

För den kommunala högskolan fastställs inte ett takbelopp per lands-
tingskommun. Istället fastställs ett maximalt antal statsbidragsberättigade
årsstudieplatser för varje landsting/kommun.

Regeringens överväganden

För budgetåret 1994/95 bör fastställas följande högsta antal bidragsberät-
tigade årsstudieplatser för kommunal högskoleutbildning:

Stockholms LL

Uppsala LL
Södermanlands LL
Östergötlands LL
Jönköpings LL

Blekinge LL
Kalmar LL

Kronobergs LL

3 159*

1 011

401

966

1 034

334

348

453

208

Kristianstads LL	509
Malmöhus LL	1 148
Malmö kommun	800
Hallands LL	305
Göteborg och Bohus LL	226
Vårdskoleförbundet	1 588
Alvsborgs LL	698
Skaraborgs LL	494
Värmlands LL	432
Örebro LL	935
Västmanlands LL	335
Kopparbergs LL	455
Gävleborgs LL	496
Västernorrlands LL	591
Jämtlands LL	284
Västerbottens LL	1 256
Norrbottens LL	665
Summa	18 923

* Varav 36 årsstudieplatser avser Gotlands kommun.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

8. Till regeringens disposition

Med följande enskilda och kommunala utbildningsanordnare pågår dis-
kussioner om villkor för statsbidrag - Ericastiftelsen, Stiftelsen Edsbergs
Musikinstitut, Stiftelsen Stora Sköndal, Stockholms Musikpedagogiska
Institut och Ingesunds Musikhögskola.

Enskilda utbildningsanordnare

Ericastiftelsen erhåller 5 046 000 kr i statsbidrag för innevarande bud-
getår. Stiftelsen har enligt förordning (1993:956 ändrad 1993:1095) om
tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda psykoterapeutexamen.
Stiftelsen bedriver också viss annan utbildning.

Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut erhåller för innevarande budgetåret
4 088 000 kr. Vid institutet ges utbildning med kammarmusikalisk in-
riktning. Stiftelsen har ingen examensrätt och har inte begärt sådan.

Stiftelsen Stora Sköndal erhåller för innevarande budgetår 3 830 000
kr i statsbidrag. Stiftelsen har enligt förordningen (1993:956 ändrad
1993:1095) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda socio-
nomexamen.

Stockholms Musikpedagogiska Institut erhåller för innevarande bud-
getår 7 107 000 kr. Vid institutet ges musikpedagogisk utbildning. Insti-
tutet har ingen examensrätt och har för närvarande inte begärt sådan.

209

14 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

Kommunala utbildningsanordnare

Värmlands läns landsting erhåller för musik- och musiklärarutbildning
vid Ingesunds Musikhögskola 20 444 000 kr i statsbidrag innevarande
budgetår.

Enligt högskoleförordningen (1993:100) har landstinget för musikhög-
skolan rätt att utfärda musiklärarexamen.

Regeringen bedömning

Under anslagsposten har medel beräknats för nuvarande avtal inklusi-
ve viss omräkning. Medel för kostnader som kan bli aktuella med an-
ledning av de nya avtal som bör slutas har beräknats under anslaget
C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Vidare har medel beräknats för momsmerkostnader för Chalmers tek-
niska högskola AB samt Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

47. som bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbild-
ningar m.m. anvisar ett reservationsanslag på 1 240 936 000 kr

C 44. Europeisk utbildningssamverkan

1993/94 Anslag 47 545 000

1994/95 Förslag 58 767 000

Under anslaget beräknas alla kostnader för Sveriges deltagande i den
EG:s utbildningsprogram Comett, Erasmus och Tempus.

Regeringens överväganden

Sverige deltar som medlem i EFTA sedan budgetåret 1990/91 i EG:s
program för samarbete mellan universitet och företag inom det tekniska
området, Comett (Community Action Programme in Education and
Training for Technology). Vidare deltar Sverige, också som EFTA-
medlem, sedan budgetåret 1992/93 i EG:s utbytesprogram för studenter,
lärare och administratörer vid universitet och högskolor, Erasmus (Eu-
ropean Community action programme for mobility of university stu-
dents). Samma år påbörjade Sverige sitt deltagande i EG:s särskilda pro-
gram för utbildningssamarbete med Östeuropa, Tempus. Programmen
administreras i Sverige av Verket för högskoleservice (VHS).

Avtalet om Europeiska unionen (EU), det s.k. Maastricht-avtalet, har
nyligen ratificerats. Detta avtals artiklar 126 och 127 ger EG ett utökat
kompetensområde till att omfatta också allmänna utbildningsfrågor re-
spektive frågor om yrkesutbildning. De flesta av EG:s utbildningspro-
gram upphör att gälla vid utgången av 1994. Med anledning därav har

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

210

EG-kommissionen under våren 1993 lagt fram riktlinjer för den framti- Prop. 1993/94:100
da utformningen av utbildningsprogrammen. Riktlinjerna utgår från Bil. 9
ovan nämnda delar av Maastricht-avtalet. Utgångspunkten för EG är att
medlemsländerna är suveräna när det gäller utformningen av sina ut-
bildningssystem. De framtida programmen skall emellertid främja sam-
arbete och införandet av en "europeisk dimension" i all utbildning. Be-
slut om den framtida utformningen av utbildningsprogrammen är att
vänta under 1994.

Comett

Den starka expansionen vad gäller det svenska deltagandet i Comett-
programmet under 1990 och 1991 har under det gångna budgetåret
mattats något. Verksamheten intäktsfinansieras delvis med medel från
näringslivet. I det mindre gynnsamma ekonomiska klimat som har rått
har de svenska nätverkscentra haft svårare att få avsättning för de kurser
som ges i vidareutbildningssyfte.

Erasmus

Innevarande budgetår är det andra året som Sverige deltar i Erasmus
och även detta år har en mycket stor del av de svenska ansökningarna
beviljats av EG. Föregående budgetår godkändes nätverksansökningar
avseende drygt 1 400 svenska studenter. Motsvarande siffra i år är 2 500,
vilket är en ökning med drygt 75%. Ökningen avspeglar bl.a. de mindre
och medelstora högskolornas ökade deltagande. Vissa konstnärliga hög-
skolor och vårdhögskolor deltar också. En ökad aktivitet inom de delar
av programmet som avser lärarutbyte och gemensamt utformande av
kursplaner minskar den koncentration till programmets studentutbytes-
del som förra året präglade Sveriges deltagande. Innevarande budgetår
har nätverksökningar avseende omkring 2 150 EG-studenter som vill
studera i Sverige godkänts av EG.

Tempus

Tempus ingår i EG:s särskilda biståndsprogram för Central- och Östeu-
ropa (PHARE-programmet).

Syftet med Tempus (Trans-European Mobility Scheme for University
Studies) är att stödja utvecklingen och förnyelsen av den högre utbild-
ningen i Central- och Östeuropa. Budgetåret 1992/93 var det första
verksamhetsåret för Tempus i Sverige. Intresset har varit mycket stort.
Sveriges deltagande uppgick under det första verksamhetsåret till 23
projekt av totalt över 500, och under hösten 1993 godkändes ytterligare
5 projekt med svenskt deltagande.

EG har fattat beslut om en andra fas av programmet, Tempus II. I
detta kommer ytterligare östeuropeiska länder att ingå varför anspråk
på medel ökar. Den skall löpa från 1994 till 1998.

211

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande be- Prop. 1993/94:100
lopp: Bil. 9

Anslagspost	1993/94	1994/95
1. Comett	14 950 000	18 479 000
2. Erasmus	23 150 000	28 614 000
3. Tempus	9 445 000	11 674 000
Summa kronor	47 545 000	58 767 000

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

48. till Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 58 767 000 kr.

C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m.

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

239 871 000

468 572 000

Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken me-
del inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser
även bidrag till Stiftelsen Svenska institutet samt för Svenska student-
hemmet i Paris.

Anslagsfördelning

Anslagspost	1993/94	1994/95
1. Stiftelsen Svenska institutet	4 237 000	4 346 000
2. Svenska student- hemmet i Paris	747 000	766 000
3. Distansutbild- ning	66 000 000	64 433 000

212

Anslagspost	1993/94	1994/95	Prop. 1993/94:100 Bil. 9
4. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål*		176 550 000
5. Till regeringens disposition	168 887 000	222 477 000
Summa kronor	239 871 000	468 572 000

* Medel under denna anslagspost beräknades för budgetåret 1993/94 under an-
slaget E: 13 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Anslagsframställning har avgivits av Stiftelsen Svenska institutet och
Svenska studenthemmet i Paris.

Stiftelsen Svenska institutet

Stiftelsen Svenska institutet (SI) hemställer i sin anslagsframställning
om oförändrat anslag på 4 237 000 kr för budgetåren 1994/95 och
1995/96.

Svenska studenthemmet i Paris

Svenska studenthemmet i Paris hemställer i sin anslagsframställning om
795 200 kr till driftskostnader för budgetåret 1994/95 samt om 497 000
kr för renovering och nyinköp av möbler.

Regeringens överväganden

Stiftelsen Svenska institutet

Regeringen avser att återkomma till SI:s uppdrag i fråga om NAMIC
(National Academic Mobility Information Center) med anledning av ut-
redningen Utlandsstudier och internationella utbildningskontakter. Vad
ska göras centralt, vem ska göra det och hur? (Ds 1993:76). I avvaktan
härpå bör ett oförändrat anslag på 4 346 000 kr föras upp för budgetåret
1994/95.

Distansutbildning

Riksdagen beslutade med anledning av förslag i prop. 1992/93:150 bil. 7
om medel för distansutbildning. De avsatta medlen skulle motsvara ut-
bildning för 1 500 helårsstudenter.

213

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål Prop. 1993/94:100

Medel har beräknats för internationalisering, stöd till forskarutbildning
av universitets- och högskolelärare utan doktorsexamen, särskilda åtgär-
der för stöd till forskarutbildning, åtgärder för jämställdhet inom uni-
versitet och högskolor, fora för kvinnliga forskare, forskningsinforma-
tion m.m.

Till regeringens disposition

Medel har beräknats för behörighetsgivande förutbildning, pedagogisk
utveckling av lärare vid universitet och högskolor samt för kostnader
som kan bli aktuella med anledning av de nya avtal som bör slutas med
enskilda utbildningsanordnare m.m. Vidare har engångsvis beräknats
10 000 000 kr för inredning och utrustning för Stiftelsen Högskolan i
Jönköping. (C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar
m.m.)

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

49. till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på

468 572 000 kr.

C 46. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor

1993/94 Anslag 12 975 000

1994/95 Förslag 13 344 000

Under detta anslag beräknas medel för konstnärligt utvecklingsarbete
vid nedan angivna universitet och högskolor.

Regeringens överväganden

Övergripande mål

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om
med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.
1992/93:388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

214

Resurser

Reservationsanslag

Planeringsram

1994/95

13 344 000 kr

1995/96 13 344 000 kr

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och
överväganden som redovisats i ovan nämnda proposition.

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande be-
lopp.

Anslagspost	1994/95	1995/96
Stockholms
universitet (GI/IHR)	1 120 000	of.
Danshögskolan	2 226 000	of.
Dramatiska institutet	1 849 000	of.
Konstfack	2 235 000	of.
Kungl. Konsthögskolan	937 000	of.
Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm	2 288 000	of.
Operahögskolan i
Stockholm	1 753 000	of.
Teaterhögskolan i
Stockholm	936 000	of.
Summa kronor	13 344 000

Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under ansla-
gen till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt
Högskolan i Luleå.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

50. till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och
högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
13 344 000 kr.

215

C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och Prop. 1993/94:100
medelstora högskolor Bil. 9

1993/94 Anslag 103 733 000

1994/95 Förslag 151 538 000

Under detta anslag beräknas medel för forskningsstödjande åtgärder
vid de mindre och medelstora högskolorna.

Dessa medel är betydelsefulla för att stärka forskningsmiljöerna vid de
mindre och medelstora högskolorna.

Regeringen föreslog i propositionen Forskning för kunskap och fram-
steg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) en all-
män förstärkning av anslaget till forskningsstödjande åtgärder vid de
mindre och medelstora högskolorna. Regeringen föreslog i samma pro-
position dessutom att 40 miljoner kronor skulle avsättas till stöd för
nätverk för forskning mellan å ena sidan en eller flera mindre och me-
delstora högskolor och å andra sidan ett eller flera universitet och hög-
skolor med fasta forskningsresurser. Ansökningar om medelstilldelning
har kommit in från mindre och medelstora högskolor. En beredning
inom Utbildningsdepartementet med företrädare för forskningsråden
samt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har lämnat förslag
till fördelning av dessa medel. Regeringen avser att besluta om fördel-
ning för detta ändamål under perioden 1993/94-1995/96 senast i början
av 1994. Medel för detta har beräknats under anslagsposten 16. Till re-
geringens disposition.

Regeringen framlade våren 1993 förslag rörande förändringar i utbild-
ningsutbudet vid några av de mindre och medelstora högskolorna som
syftar till att stärka dessas möjligheter att spela en viktig roll för främst
näringslivets utveckling. Vidare föreslogs att en sådan förändring skulle
kombineras med ett långsiktigt forskningssamarbete med t ex en grupp
företag eller annan organisation med egen vetenskaplig kompetens. För
forskningssamverkan med näringslivet avsattes 40 miljoner kronor
fr.o.m. budgetåret 1994/95. Riksdagen följde regeringens förslag (prop.
1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363 och
prop.1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388). Även dessa
medel har beräknats under posten 16. Till regeringens disposition.

Under anslaget C 45 har medel beräknats för att förstärka tillgången
på vetenskapligt meriterade lärare. Denna resurs skall fördelas på uni-
versitet och högskolor på grundval av redovisad användning av de me-
del som anvisats under 1992/93 samt sakliga och kvalitativa bedömning-
ar.

216

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Resurser

Reservationsanslag 1994/95			151 538 000 kr
Anslagsposter			Belopp
1.	Högskolan	i Borås	3 231 000
2.	Högskolan	i Falun/Borlänge	3 155 000
3.	Högskolan	i Gävle/Sandviken	3 197 000
4.	Högskolan	i Halmstad	3 179 000
5.	Högskolan	i Kalmar	3 166 000
6.	Högskolan	i Karlskrona/
	Ronneby		2 065 000
7.	Högskolan	i Karlstad	7 989 000
8.	Högskolan	i Kristianstad	3 195 000
9.	Högskolan	i Skövde	3 170 000
10.	Högskolan	i Trollhättan/
	Uddevalla		2 126 000
11.	Högskolan	i Växjö	8 081 000
12.	Högskolan	i Örebro	7 828 000
13.	Idrottshögskolan i
	Stockholm		2 003 000
14.	Mitthögskolan		9 483 000
15.	Mälardalens högskola		3 230 000
16.	Till regeringens disposition		86 439 000
Summa			151 538 000
Planeringsram		1995/96	151 538 000 kr

Övrigt

Från och med budgetåret 1994/95 tillförs anslaget 40 000 000 kr
för långsiktigt forskningssamarbete med näringslivet.

För forskning och forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i
Jönköping har beräknats 10 000 000 kr under anslagsposten 16.
Till regeringens disposition.

217

Resultatbedömning

Medlen för forskningsstödjande åtgärder utgör en viktig resurs i det ar-
bete som pågår med att stärka forskningsmiljöerna vid de mindre och
medelstora högskolorna.

Vid vissa mindre och medelstora högskolor har nya inriktningar vuxit
fram som en följd av samarbete mellan högskolorna och ett eller flera
företag eller organisationer med kvalificerad forskning. Denna typ av
samarbete medför gynnsamma förändringar som är angelägna för både
högskolornas och näringslivets fortsatta utveckling.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Slutsatser

De profiler som har vuxit fram som en följd av ett samarbete mellan
vissa högskolor och ett eller flera företag eller organisationer med ve-
tenskaplig kompetens skapar en samlad och kraftfull forskningsmiljö.

Regeringen anser att den förstärkning om 40 000 000 kr som riksda-
gen fattat beslut om bör fördelas på långsiktig forskningssamverkan
mellan å ena sidan högskolor med profiler riktade mot privata sektorn
och näringslivet och å andra sidan företag och organisationer med kva-
lificerad vetenskaplig verksamhet. Fördelningen skall baseras på verk-
samhetens kvalitet och angelägenhet ur forskningssynpunkt, näringsli-
vets relativa finansieringsbidrag, samt vissa regionala hänsyn.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

51. för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
151 538 000 kr.

C 48. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och
forskning

1993/94 Anslag 1 446 778 000

1994/95 Förslag 1 487 495 000

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner enligt av-
tal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om sam-
arbete om tandläkarutbildning och forskning m.m.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.

218

Universitet/ högskola	1993/94	Beräknad ändring 1994/95	Varav löne- och pris- omräkning	Prop. 1993/94:100 Bil. 9
Medicinsk forskning och utbildning Uppsala universitet	168 172 000	5 593 000	3 986 000
Lunds universitet	278 020 000	6 589 000	6 589 000
Göteborgs universitet	278 881 000	8 216 000	6 609 000
Umeå universitet	133 194 000	4 764 000	3 157 000
Linköpings universitet	100 766 000	3 995 000	2 388 000
Karolinska institutet	396 361 000	9 394 000	9 394 000
Odontologisk utbildning och forskning Göteborgs universitet	53 568 000	1 270 000	1 270 000
Umeå universitet	37 816 000	896 000	896 000
Summa	1 446 778 000	40 717 000	34 289 000

Regeringen föreslår att riksdagen

52. till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
1 487 495 000 kr.

C 49. Kanslersämbetet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

4 928 270

25 328 000

25 861 000

Kanslersämbetet har till uppgift att på nationell nivå granska kvalite-
ten i verksamheten vid universitet och högskolor samt främja utveck-
lingen av kvalitet och kvalitetssystem i högskoleverksamheten. Kanslers-
ämbetets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen
(1993:886) med instruktion för Kanslersämbetet.

219

Kanslersämbetet

Kanslersämbetet har i sin förenklade anslagsframställning redovisat för-
slag till verksamhetsmål, som kortfattat kan beskrivas enligt följande.

Kanslersämbetet bedriver sin verksamhet inom följande fyra program:
strategiska projekt, nationella utvärderingar, kvalitetsutveckling och
uppföljning samt examensrätt. Kanslersämbetet redovisar i sin anslags-
framställning mål för vart och ett av programmen.

Kanslersämbetet har till uppgift att utveckla och etablera en nationell
referensram i fråga om kvalitet samt att tillföra universitet och högsko-
lor information, kunskap och kompetens som bidrar till att etablera ett
system för verksamhets- och kvalitetsutveckling på internationellt kon-
kurrenskraftig nivå.

Syftet med verksamhetsprogrammet Nationella utvärderingar är att
komplettera universitetens och högskolornas egna utvärderingar genom
att göra rikstäckande utvärderingar för att ge nationell överblick och
möjliggöra jämförelser. Programmets mål är att kunna redovisa resultat
och effekter av genomförda utvärderingar.

Verksamhetsprogrammet Kvalitetsutveckling och uppföljning har till
syfte att granska och främja utvecklingen av universitetens och högsko-
lornas kvalitetssystem.

Verksamhetsprogrammet Examensrätt m.m. innefattar prövning av
frågor om examensrätt och är till skillnad från de övriga programmen
mer normativ och kontrollerande.

Kanslersämbetet har avgivit årsredovisning avseende räkenskapsåret
1992/93. Riksrevisionsverkets granskning av årsredovisningen har inte
givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande målen för verksamheten budgetåren 1994/95
och 1995/96 som Kanslersämbetet redovisar i sin anslagsfram-
ställning är enligt regeringens mening väl avvägda och bör ligga
fast under den aktuella tvåårsperioden.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 25 861 000 kr

Planeringsram 1995/96 25 861 000 kr

220

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

53. till Kanslersämbetet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reser-
vationsanslag på 25 861 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

C 50. Verket för högskoleservice

1992/93	Utgift	73 992 660
1993/94	Anslag	67 806 000
1994/95	Förslag	70 480 000
Arbetsuppgifter och		organisation för Verket för högskoleservice

(VHS) framgår av förordningen (1992:397) med instruktion för Verket
för högskoleservice.

De övergripande målen för VHS är att i enlighet med de uppdrag som
lämnas av regeringen samt av universitet och högskolor inom Utbild-
ningsdepartementets och Jordbruksdepartementets områden,

- utföra uppgifter, som med fördel kan göras samordnat för universi-
tet och högskolor,

- biträda universitet och högskolor med specialistkunskap,

- följa upp verksamheten vid universitet och högskolor i samarbete
med dessa och i anslutning till detta ha beställarkompetens för statistik.

Verket skall främja internationalisering av den högre utbildningen,
bedriva ekonomiskt gynnsam upphandling samt informera i samhället
om verksamheten vid universitet och högskolor.

Årsredovisning

Verket för högskoleservice har lämnat årsredovisning för verksamhets-
året 1992/93 enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredo-
visning och anslagsframställning.

Riksrevisionsverket har granskat årsredovisningen för VHS avseende
verksamhetsåret 1992/93. Enligt Riksrevisionsverkets bedömning är års-
redovisningen rättvisande.

VHS är en serviceorganisation inom högskolesystemet. Verksamheten
skall huvudsakligen finansieras genom uppdrag från universitet och
högskolor. I takt med att den uppdragsfinansierade verksamheten byggs
ut skall stödet via anslagsfinansiering successivt minska. VHS har det
första verksamhetsåret analyserat kravet på uppdragsfmansiering och
vilka åtgärder som behöver vidtas för att leva upp till det samlade upp-
draget.

Utvecklingen av systemet för antagning av studenter till universitet
och högskolor H 91 har slutförts och systemet har tagits i drift.

VHS uppföljningsuppdrag har konkretiserats i samarbete med univer-
sitet, högskolor och andra intressenter. Uppbyggnaden av en databas
har påbörjats och beräknas kunna tas i drift under budgetåret 1994/95.

221

Under verksamhetsåret 1992/93 hade VHS en omslutning på ca 780,9 Prop. 1993/94:100
miljoner kronor, varav transfereringar till EG:s utbildningsprogram Bil. 9
samt transfereringar och utbetalningar till leverantörer för utrustning
till universitet och högskolor m.fl. utgjorde sammanlagt 678,4 miljoner
kronor. Den totala kostnaden för verksamhetsgrenarna var, inklusive
avskrivningar, 102,6 miljoner kronor. Intäkterna var 22,5 miljoner kro-
nor, varav huvuddelen för högskoleprovet. VHS hade 121 anställda den

1 juli 1993.

Kostnaderna för verksamheten fördelade sig på programområden med
ca 59 % på antagning och högskoleprov, ca 15 % på upphandling, ca 10
% på vardera information och internationalisering, ca 4 % på uppfölj-
ning och ca 2 % på juridik.

VHS var under budgetåret 1992/93 kansli för Högskolans avskiljande-
nämnd. Verksamheten har fr.o.m. budgetåret 1993/94 överförts till
Överklagandenämnden.

Verkets för högskoleservice fördjupade anslagsframställning

Resultatanalys för budgetåret 1992/93

VHS har för vart och ett av sina verksamhetsområden redovisat resultat-
och omvärldsanalyser vad avser dels uppdrag från regering och riksdag,
dels uppdrag från universitet och högskolor.

Uppdrag från regering och riksdag:

Uppföljning

En samlad årlig verksamhetsberättelse för universitet och högskolor och
vissa rapporter har avgivits.

I omvärldsanalysen framhålls att uppföljningsbehovet ökar till följd
av decentraliseringen inom högskoleområdet och införandet av presta-
tionsrelaterad resurstilldelning.

Internationalisering

Studentutbytet har ökat kraftigt under senare år. VHS har genom ut-
bildning och rådgivning stött denna process, bl.a. för EG-programmen
Comett, Erasmus och Tempus. För ekvivaleringsarbetet redovisar VHS
minskade handläggningstider och ökat antal avgjorda ärenden per årsar-
betskraft.

I omvärldsanalysen framhålls att den internationella rörligheten san-
nolikt kommer att öka och att detta leder till större behov av värdering
av utländsk utbildning.

Information

Förändringar inom högskoleområdet har ställt extra stora krav på infor-
mationsinsatser under 1992/93. VHS har börjat bygga upp en informa-

222

tionsdatabas. I samverkan med Utbildningsdepartementet har VHS ar- Prop. 1993/94:100
betat med att öka intresset för naturvetenskaplig och teknisk utbildning Bil. 9
och informerat om 1993 års universitets- och högskolereform.

I omvärldsanalysen framhålls att den ökade mångfalden och universi-
tetens och högskolornas profilering medför större svårigheter för samtli-
ga aktörer inom området att skaffa sig överblick. Förutsättningarna för
VHS att arbeta med studentinformation förändras därmed helt.

Uppdrag från universitet och högskolor:

Antagning

Kostnaden per sökande har minskat kraftigt det senaste året bl.a. genom
ökad användning av datorstöd. En bred specialistkompetens för att be-
döma utländska gymnasiala utbildningar har byggts upp. Förberedelser
har gjorts för att anpassa verksamheten till uppdragsfinansiering. Uni-
versitetens och högskolornas delaktighet i antagningen har ökat. Antag-
ningsprocessen har på begäran av universitet och högskolor förkortats
med en månad samtidigt som antalet ansökningar fortsatt att vara högt.

Framställningen och administrationen av högskoleprovet har effekti-
viserats. Analyser visar på nära samband mellan provresultat och gym-
nasiebetyg. Högskoleprovet ger ändock viss omfördelning vid antagning.

I omvärldsanalysen förutser VHS följande utvecklingslinjer för antag-
n ingsverksamheten:

• variation i behörighets- och urvalsregler ökar

• universitet och högskolor tar en mer aktiv del i antagningsarbetet

• clearing mellan olika antagningssystem ökar

• konkurrensen om högskoleplatser från ungdomsstuderande mins-
kar

•. antalet sökande med utländsk förutbildning ökar.

VHS räknar med att högskoleprovet även i framtiden kommer att ha
en central roll.

Upphandling

Genom upphandlingsverksamheten har universitet och högskolor er-
hållit bl.a. bättre produkter, tryggare avtalsvillkor och avsevärda rabat-
ter.

I omvärldsanalysen framhålls att:

• uppdragsfinansiering införs successivt

• upphandlingsansvaret överförs till universitet, högskolor och forsk-
ningsråd

• ny upphandlingslag kommer att påverka verksamheten.

223

Juridik

Juristerna vid VHS har en konsultroll. Verksamhetsområdet har vidgats
från arbets- och förvaltningsrätt till att även omfatta rådgivning inom
avtals- och immaterialrätt.

I omvärldsanalysen framhålls att avregleringen och decentraliseringen
inom högskoleområdet leder till att universitetens och högskolornas be-
hov av egna regler och rutiner ökar. Genom att särbestämmelser för
högskoleområdet minskats har den övergripande juridiken fått en mer
framträdande roll. Båda dessa faktorer kan positvt påverka efterfrågan
av juridisk service från VHS.

Samtidigt framhålls att rätten att föra process, särskilt i arbetsrättsfrå-
gor, och att i övrigt företräda staten inte har överlämnats till universitet
och högskolor. Därmed är det inte möjligt för VHS att bedriva juridisk
rådgivning på lika villkor som andra myndigheter.

Resursanalys

VHS har vidtagit flera åtgärder för att anpassa organisationen till de nya
uppgifterna. Verket har påbörjat kompetensutveckling och ledningsut-
veckling.

Det ekonomiadministrativa stödet har effektiviserats. De nya lokaler-
na har inneburit en omfattande besparing i lokalkostnader. VHS har vi-
dare gjort en stor ADB- satsning.

Verksamhetens inriktning för budgetåret 1994/95

Uppföljning

VHS uppföljningsarbete skall vara den främsta källan till en allsidig,
översiktlig och samlad information om högskolesektorn. Uppföljnings-
arbetet skall utföras så att resultatet snabbt blir lätt tillgängligt och åt-
komligt för användarna och så att det kan utgöra ett av flera beslutsun-
derlag i frågor om högre utbildning och forskning.

Internationalisering

Den genomsnittliga handläggningstiden för ekvivaleringsärenden skall
minska till 4 månader. (EG rekommenderar högst 4 månaders väntetid
för erkännande av yrkesinriktade högskoleutbildningar.)

Antalet utländska studenter som kommer till Sverige inom ramen för
Erasmusprogrammet skall öka till 80 procent av antalet utsända studen-
ter.

Information

En ny informationsstrategi skall utarbetas.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

224

Antagning

Den tekniska samordningen av antagningen skall öka servicegraden till
studenterna genom utbyggd clearing och genom modern teknik som
t.ex. talsvar och öka servicegraden till universitet och högskolor genom
att öka deras delaktighet i antagningsarbetet.

Kostnaderna per ansökan skall minska ytterligare.

Upphandling

VHS skall tillgodose och stödja universitets, högskolors och forsknings-
råds behov av professionell upphandling samt uppnå full uppdragsfi-
nansiering under budgetåret 1995/96.

Anslagsframställning

VHS har i den fördjupade anslagsframställningen för perioden 1994/95 -
1995/96 hemställt att regeringen

anvisar VHS ett ramanslag på 35,8 miljoner kronor för vart och ett av
budgetåren,

under VHS anslag härutöver beräknar resurser för drift av SUNET i
enlighet med förslag från syreisen för SUNET,

beräknar medel för den tekniska samordningen av antagning under
universitetens och högskolornas anslag,

bemyndigar VHS att ta ut avgifter, bestämma avgifternas storlek och
disponera avgiftsinkomsterna,

godkänner VHS förslag till vilka verksamhetsområden som skall upp-
dragsfinansieras respektive anslagsfinansieras,

bemyndigar VHS att bygga upp en utredningstjänst inom högskolesek-
torn,

överför rätten att i och utom domstol företräda staten inom det egna
verksamhetsområdet till respektive universitet eller högskola,

i övrigt godkänner de riktlinjer som lagts upp för verksamheten vid
VHS.

15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

225

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övergripande mål

De övergripande målen för VHS är att i enlighet med de upp-
drag som lämnas av regeringen samt av universitet och högsko-
lor inom Utbildningsdepartementets och Jordbruksdepartemen-
tets områden,

- utföra uppgifter, som med fördel kan göras samordnat för
universitet och högskolor,

- biträda universitet och högskolor med specialistkunskap,

- följa upp verksamheten vid universitet och högskolor i
samarbete med dessa och i anslutning till detta ha beställarkom-
petens för statistik.

Verket skall främja internationalisering av den högre utbild-
ningen, bedriva ekonomiskt gynnsam upphandling samt infor-
mera i samhället om verksamheten vid universitet och högsko-
lor.

Resurser

Ramanslag 1994/95 70 480 000 kr

Planeringsram 1995/96 70 480 000 kr

Resultatbedömning

Den fördjupade anslagsframställningen visar att verksamheten under
verkets första år har bedrivits huvudsakligen enligt de uppsatta målen.
Eftersom myndigheten är ny har det varit nödvändigt för VHS att ägna
viss tid åt att analysera förutsättningarna för verksamheten och att tydli-
gare klargöra hur arbetsuppgifterna fördelar sig mellan de olika upp-
dragsgivarna. Underlag saknas ännu för att göra en bedömning av effek-
tiviteten inom de olika verksamhetsområdena.

Enligt den budgetering som verket redovisat i den fördjupade anslags-
framställningen kommer ca 60 % av verksamheten att vara avgiftsfinan-
sierad den 1 juli 1994, vilket med god marginal överstiger de krav som
regeringen ställt.

Slutsatser

De övergripande målen för VHS verksamhet ligger fast.

226

VHS förefaller att för budgetåret 1994/95 kunna uppfylla de krav på-
avgiftsfinansiering som regeringen ställt i de myndighetsspecifika direk-
tiven.

För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att kostnaderna för antag-
ningen av studenter motsvarande 29 000 000 kr skall föras bort från
VHS ramanslag. Motsvarande belopp beräknas under universitetens och
högskolornas grundutbildningsanslag.

Övrigt

Inom den ram som anvisas skall VHS genomföra det utvecklingsarbete
rörande uppföljningsverksamheten som redovisats.

I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den
statliga statistiken (prop. 1992/93:101, bet. 1992/93:FiU7, rskr.
1992/93:122) får VHS beställaransvaret för högskolestatistik och som
följd härav har 8 399 000 kronor beräknats under VHS ramanslag.

För att stärka organisationen av SUNET har regering och riksdag
(prop. 1992/93:170 avsnitt 8, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) be-
slutat att VHS skall vara ansvarigt administrativt organ. VHS bör därför
tilldelas ett driftsanslag för SUNET motsvarande 18 928 000 kronor. Be-
loppet motsvarar användaravgiften för berörda universitet och högsko-
lor och har förts bort från respektive grundutbildningsanslag och fakul-
tetsanslag. Regeringen behandlar under avsnittet D Nationella och in-
ternationella forskningsresurser bl.a. frågan om organisation för resur-
ser för högpresterande datorsystem. Mellan den verksamheten och
SUNET finns viktiga beröringspunkter. Regeringen avser att återkom-
ma under 1994 till ev. organisatoriska konsekvenser av detta förhållan-
de.

Regeringen kommer att behandla frågan om rätt för universitet och
högskolor att företräda staten i domstol i särskild ordning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

54. godkänner att den övergripande målsättningen för verk-
samheten inom Verkets för högskoleservice ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad regeringen förordat i avsnittet Slutsatser,

55. till Verket för högskoleservice för budgetåret 1994/95 anvi-
sar ett ramanslag på 70 480 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

227

C 51. Överklagandenämnden för högskolan

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

2 655 813

3 162 000

3 233 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Överklagandenämnden för högskolan inrättades den 1 juli 1992. Se-
dan den 1 juli 1993 har nämnden i uppdrag att också fullgöra kansli-
funktioner åt Högskolans avskiljandenämnd. Från anslaget bestrids
kostnader för löner, arvoden till ordförandena och ledamöterna i Över-
klagandenämnden och Högskolans avskiljandenämnd samt lokalkostna-
der och övriga kostnader.

Överklagandenämnden har avgivit årsbokslut för budgetåret 1992/93.
Bokslutet omfattar inte någon resultatredovisning. Riksrevisionsverkets
granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i
revisionsberättelsen.

Överklagandenämnden för högskolan

Överklagandenämnden räknar med en ökad arbetsbelastning för
nämndkansliet på grund av övertagandet av kanslifunktionen för Hög-
skolans avskiljandenämnd och hemställer om en ökning av sitt anslag
till 3 500 000 kronor.

Regeringens överväganden

Mål

Överklagandenämnden skall handlägga inkommande ärenden
så snabbt som det är möjligt med iakttagande av kravet på rätts-
säkerhet.

Resurser

Ramanslag

1994/95

3 233 000 kr

Planeringsram

1995/96

3 233 000 kr

Övrigt

Vid medelsberäkningen för överklagandenämnden för budget-
året 1993/94 beaktades den ökade arbetsbelastning som överta-
gandet av kanslifunktionen för Högskolans avskiljandenänmd
skulle medföra.

228

Resultatbedömning

Mot bakgrund av karaktären i Överklagandenämndens verksamhet och
de stora förändringar i bestämmelserna om rätt att överklaga beslut
inom högskolans område som skett under 1993 har regeringen medgivit
att nämnden inte lämnar någon resultatredovisning i årsbokslutet för
räkenskapsåret 1992/93. Av anslagsframställningen för 1994/95 framgår
att nämnden har avgjort så gott som samtliga ärenden som inkom under
1992/93.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Slutsatser

Överklagandenämnden förefaller att uppfylla sitt verksamhetsmål på ett
tillfredsställande sätt.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

56. till Överklagandenämnden för högskolan för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 3 233 000 kr.

C 52. Rådet för grundläggande högskoleutbildning

1993/94 Anslag 40 599 000

1994/95 Förslag 41 871 000

Rådet för grundläggande högskoleutbildning inrättades som en själv-
ständig myndighet den 1 juli 1992.

Enligt förordningen (1992:817) med instruktion för rådet har rådet
till uppgift att främja och stödja insatser för att utveckla den grundläg-
gande högskoleutbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse. Rådet
skall särskilt fördela medel till utvecklingsinsatser, inhämta och sprida
kunskaper om planerade, pågående och avslutade utvecklingsinsatser av
principiell och nydanande karaktär i Sverige och i utlandet. Rådet skall
vidare utvärdera de utvecklingsinsatser som rådet har fördelat medel
till.

Rådet för grundläggande högskoleutbildning

Rådet för grundläggande högskoleutbildning har i sin årsredovisning i
de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i två
programområden, nämligen experimentbetonade utvecklingsprojekt
inom den akademiska grundutbildningen och stöd till utveckling av en
integrerad miljöutbildning.

Härutöver har rådet förberett två nya programområden för budgetåret
1993/94, ett program för lärarutbyte och ett program i syfte att perma-
nent säkerställa en bättre rekrytering av kvinnliga studenter till teknisk
och matematisk/naturvetenskaplig utbildning. För dessa verksamhets-

229

områden har följande mål lagts fast. Rådet skall främja utvecklingen av
den grundläggande högskoleutbildningen genom att fördela anslag till
experimentbetonade utvecklingsprojekt, som ligger utom ramen för vad
som normalt kan och bör bekostas. Rådet skall vidare fortsätta att in-
hämta och sprida kännedom om avslutade, pågående och planerade ut-
vecklingsinsatser av principiell och nydanande karaktär i Sverige och
utomlands. Härutöver bör särskilda insatser göras på följande fyra om-
råden:

- datorstöd i grundläggande högskoleutbildning,

- miljöutbildning,

- jämställdhetsfrågor,

- ökad internationalisering av utbildningen.

Resultatredovisningen indikerar att målet när det gäller experiment-
betonade utvecklingsprojekt har uppnåtts. Rådet påpekar emellertid att
endast ca 10 % av det sökta totalbeloppet har kunnat beviljas. Rådet har
överlämnat en rapport om integration av miljöinslag i högskolans
grundläggande utbildningar. Av rapporten framgår att intresset och en-
gagemanget för att integrera miljöinslag i de prioriterade utbildnings-
sektorerna varit stort. Rådet framhåller dock att detta arbete måste be-
drivas långsiktigt med längre planeringsperioder än ett budgetår. De
projekt som initierades budgetåret 1991/92 kan först hösten 1994 visa
upp konkreta resultat i form av nya miljöinslag i utbildningarna.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

I sin enkla anslagsframställning har rådet redovisat förslag till verk-
samhet för budgetåret 1994/95. Rådet har även föreslagit att en ram för
budgetåret 1995/96 fastställs.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller bör ligga fast.

Resurser

Reservationsanslag 1994/95 41 871 000 kr

Planeringsram 1995/96 41 871 000 kr

Resultatbedömning

Rådets årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan in-
riktning att de uppsatta målen kan nås.

230

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i
propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169
bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör gälla även för budgetåret
1994/95.

Myndighetens verksamhet har utvärderats av en internationell expert
under 1992/93 och därvid fått positiva omdömen. Det finns goda förut-
sättningar för att verksamheten skall kunna bedrivas i nuvarande om-
fattning med de resurser som beräknats för budgetåret 1994/95.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

57. till Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budget-
året 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 41 871 000 kr.

C 53. Kostnader för Chalmers tekniska högskola
awecklingsorganisation

1994/95 Nytt anslag (förslag) 1 000

På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för Chalmers tek-
niska högskola.

I propositionen om stiftelsehögskolor (prop. 1992/93:231, bet.
1992/93:UbU18, rskr. 1992/93:405) föreslog regeringen att Chalmers tek-
niska högskola (CTH) samt Högskolan i Jönköping fr.o.m. 1 juli 1994
skulle övergå i stiftelseform. CTH kvarstår som awecklingsmyndighet
till dess CTH helt kan avvecklas.

Under budgetåret 1994/95 kommer vissa avvecklingskostnader att
uppstå. Det är i första hand fråga om förvaltningskostnader förknippade
med myndighetens verksamhet hänförliga till budgetåret 1993/94. Det
kan också uppkomma kostnader för viss personal som inte övergår till
anställning hos det ombildade lärosätet.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att det för redovisning av Chalmers tekniska hög-
skolas avvecklingskostnader uppförs ett särskilt anslag, samt att eventu-
ell behållning på räntekontot från den statliga myndigheten Chalmers
tekniska högskola efter avvecklingen förs över till Chalmers tekniska
högskola AB. Likaledes amorterar bolaget fullt eventuellt underskott
på räntekontot.

Det ankommer på regeringen att fatta de övriga beslut som kan bli
nödvändiga i samband med avvecklingen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

231

Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1993/94:100

Regeringen föreslår att riksdagen

58. till Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklings-
organisation för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.

C 54. Kostnader för Högskolans i Jönköping
awecklingsorganisation

1994/95 Nytt anslag (förslag) 1 000

På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för Högskolan i
Jönköping.

I propositionen om stiftelsehögskolor (prop. 1992/93:231, bet.
1992/93:UbU18, rskr. 1992/93:405) föreslog regeringen att Chalmers tek-
niska högskola samt Högskolan i Jönköping fr.o.m. 1 juli 1994 skulle
övergå i stiftelseform. Högskolan i Jönköping kvarstår som avvecklings-
myndighet till dess högskolan helt kan avvecklas.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att det för redovisning av Högskolans i Jönköping
avvecklingskostnader uppförs ett särskilt anslag, samt att eventuell be-
hållning på räntekontot från den statliga myndigheten Högskolan i Jön-
köping efter avvecklingen förs över till Stiftelsen högskolan i Jönkö-
ping. Likaledes amorterar stiftelsen fullt eventuellt underskott på ränte-
kontot.

Det ankommer på regeringen att fatta de övriga beslut som kan bli
nödvändiga i samband med avvecklingen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

59. till Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorgani-
sation för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000
kr.

232

D Nationella och internationella
forskningsresurser

Riksdagen fattade våren 1993 på regeringens förslag beslut om forsk-
ningspolitiken. Viktiga förstärkningar gjordes därvid av forskningsinsat-
serna, inte minst med avseende på sådan forskning som var av - eller
hade förutsättningar att nå - högsta internationella klass. Andra viktiga
områden som gavs prioritet var ett förbättrat kunskapsflöde mellan uni-
versiteten och högskolorna å den ena sidan och företagen å den andra,
forskarrekryteringen, insatser för att öka flexibiliteten i forskningssyste-
met, jämställdhet mellan män och kvinnor i högre utbildning och
forskning samt internationell forskningssamverkan.

Ett inom Utbildningsdepartementet nyligen inrättat forskningspoli-
tiskt sekretariat biträder utbildningsministern i den forskningspolitiska
samordningen inom regeringskansliet. Internationellt forskningssamar-
bete är likaså en huvuduppgift för det forskningspolitiska sekretariatet.
Sekretariatet är ansvarig enhet för anslagen under littera D.

De samlade nationella resurserna för forskning är en strategisk resurs.
Forskningsråden, som fördelar resurser för inomvetenskapligt genererad
forskning med utgångspunkt i nationella prioriteringar, är ett viktigt in-
strument för att upprätthålla vetenskapliga kvalitetskrav med utgångs-
punkt i internationella jämförelser. Forskningsråden har en viktig roll i
satsningen för att väsentligt öka antalet forskarutbildade. De riktlinjer
för forskningsrådens och vissa nationella verksamheter, som riksdagen
beslutade om med anledning av 1993 års forskningsproposition (prop.
1992/93:170, bet. 92/93:UbU15, rskr. 388) bör ligga fast. Regeringen fö-
reslår en förstärkning av det teknikvetenskapliga forskningsrådets resur-
ser.

Svenska forskares deltagande i internationellt forskningssamarbete
ökar. Även kostnaderna för detta deltagande förutses öka väsentligt un-
der de närmaste budgetåren, främst inom EES-avtalets ram. Det fjärde
ramprogrammet för forskning beräknas starta under 1995, vilket påver-
kar resursbehovet under budgetåret 1994/95. Effekterna av den svenska
kronans minskade värde är särskilt märkbara inom det internationella
forskningssamarbetet. För att motverka de negativa konsekvenserna av
detta, föreslår regeringen en omfördelning av resurser från universite-
tens och högskolornas anslag för forskning och forskarutbildning samt
forskningsrådens anslag, till förmån för europeisk forskningssamverkan.

Regeringen har i det föregående redovisat behovet av en väl utbyggd
infrastruktur för forskning. Mot denna bakgrund föreslår regeringen en
ökning av anslagen till de nationella biblioteken, främst Kungl. bibliote-
ket (KB). KB föreslås också få en ökad roll för att stimulera samverkan
mellan de vetenskapliga biblioteken.

Tillgången på beräkningsresurser för extremt krävande beräknings-
problem - högpresterande datorsystem (HPD) - är en strategisk resurs
för svensk forskning och svenskt näringsliv. Uppbyggnaden av sådana
system bör ske kontinuerligt och i enlighet med långsiktiga planer. Re-

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

233

geringen föreslår en självständig organisation, knuten till det Naturve-
tenskapliga forskningsrådet (NFR), med uppgift att främja samverkan
mellan producenter, finansiärer och användare av högpresterande da-
torsystem. Organisationen, benämnd HPD-rådet, bör få ett övergripande
ansvar för fördelning av tillgängliga medel för högpresterande datorsys-
tem.

Tre nationella anläggningar, som hittills finansierats via resp, univer-
sitets och högskolas anslag för forskning och forskarutbildning, föreslås
fortsättningsvis finansieras av NFR. Regeringen föreslår en överföring
av resurser för detta ändamål från resp, universitets eller högskolas an-
slag till anslaget D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet.

Resurserna för forskningsråden, de nationella biblioteken, internatio-
nellt forskningssamarbete m.m. för budgetåret 1994/95 framgår av föl-
jande sammanställning.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Nationella och internationella forskningsresurser	(milj, kr)
D 1. Forskningsrådsnämnden:	88.0
Forskning och forskningsinformation
D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning	9.1
D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga	212.8
forskningsrådet: Forskning
D 4. HSFR: Förvaltning	7.2
D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning	378.7
D 6. MFR: Förvaltning	12.8
D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning	584.2
D 8. NFR: Förvaltning	17.3
D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning	267.9
D 10. TFR: Förvaltning	7.3
D 11. Rymdforskning	42.8
D 12. Rådet för forskning om universitet och	7.8
högskolor
D 13. Kungl. biblioteket	147.1
D 14. Statens psykologisk-pedagogiska	7.6
bibliotek
D 15. Arkivet för ljud och bild	21.5
D 16. Institutet för rymdfysik	38.4
D 17. Polarforskningssekretariatet	21.1
D 18. Europeisk forskningssamverkan	477.3
D 19. Vissa särskilda utgifter för forskning	110.5
D 20. Vissa bidrag till forskningsverksamhet	36.6
D 21. Dyrbar vetenskaplig utrustning	112.8

234

Vissa anslagstekniska frågor

I avsnitt 6.2 redovisar regeringen vissa anslagstekniska frågor, nämligen
avskaffandet av det särskilda lokalkostnadsanslaget för universitet och
högskolor samt övergång till lånefinansiering av investeringar. Dessa
förändringar berör forskningsråd och andra externa finansiärer av
forskning. I det följande har anslagen till Forskningsrådsnämnden
(FRN), Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR),
Medicinska forskningsrådet (MFR) och Naturvetenskapliga forsknings-
rådet (NFR) justerats med anledning av att lokalkostnaderna för av rå-
den finansierade projekt vid universitet och högskolor framgent skall
betalas av råden som en integrerad del av projektbidragen. Övergången
till lånefinansiering av investeringar föranleder ingen nivåförändring av
forskningsrådens medel för vetenskaplig utrustning. Nivån på det sär-
skilda anslaget för dyrbar vetenskaplig utrustning påverkas inte heller.
Den nya ordningen för kapitalförsörjning förutsätter emellertid att uni-
versitet och högskolor äger utrustningen. FRN och forskningsråden har
fr.o.m. budgetåret 1993/94 överfört äganderätten till rådsfinansierad ut-
rustning till de universitet och högskolor där utrustningen är placerad.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Resurser för högpresterande datorsystem

Regeringen redovisade i prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.
388) behoven av god och samordnad tillgång till avancerad beräknings-
kraft. Dessa behov finns inom såväl svensk forskning som industri.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har på regeringens upp-
drag utarbetat förslag till hur en avsevärd förbättring i detta avseende
bör åstadkommas och föreslagit en organisation för högpresterande da-
torsystem - HPD. NFR påpekar att den hittillsvarande utbyggnaden av
beräkningsresurser skett utan samordning och till stor del finansierats
genom donationer. NFR redovisar ett årligt resursbehov på cirka 75
miljoner kr för att tillgodose behoven av avancerad beräkningsutrust-
ning.

NFR föreslår att en organisation bör skapas som har till uppgift att
med hänsyn till nationella behov och resurser på bästa sätt förse det
svenska forskarsamhället med adekvata beräkningsresurser för extremt
krävande beräkningsproblem. Organisationen bör inte ansvara för så-
dan utrustning som endast är avsedd att användas lokalt. I organisatio-
nens uppgift ingår bl.a. att bevaka teknisk utveckling på området, beva-
ka behovsutveckling och utforma strategi samt ansvara för fördelning av
tillgängliga resurser för högpresterande beräkningsresurser.

Regeringens överväganden

Som regeringen tidigare redovisat är svensk forskning och svenskt när-
ingsliv beroende av en väl utbyggd och fungerande infrastruktur för
forskning och utvecklingsarbete. Högpresterande beräkningsresurser är
en viktig del av denna infrastruktur.

235

En väl avvägd uppbyggnad och ett effektivt utnyttjande av avancerade
beräkningsresurser kräver dels resurser för investering och drift dels en
sammanhållen strategi för utbyggnaden av svensk kapacitet.

Regeringen avser att under Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR)
inrätta ett råd för högpresterande datorsystem - HPD-rådet. I HPD-
rådets uppgifter kommer att ingå att ha ett övergripande ansvar för för-
delning av tillgängliga resurser för detta ändamål.

HPD-rådets organisation, utformning och hemvist bör ordnas så att
en god samverkan åstadkommes mellan de aktörer som producerar, till-
handahåller, finansierar och använder högpresterande datorsystem. I ett
inledningsskede bör rådet knytas till NFR. Det ankommer på regering-
en att utfärda instruktioner för rådet.

Regeringen avser att under 1994 pröva frågan om eventuella organisa-
toriska konsekvenser av en nödvändig samverkan mellan HPD-rådet
och SUNET-organisationen.

Regeringen bedömer att HPD-rådet för sin verksamhet under budget-
året 1994/95 kommer att behöva disponera medel endast i begränsad
omfattning. Vissa medel beräknas för detta ändamål under anslaget D
19. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål.

Tillgången på HPD-resurser är en gemensam angelägenhet för univer-
sitet och högskolor, statliga forskningsfinansiärer och för näringslivet.
Finansieringsformen för försörjning medHPD-resurser bör konstrueras
från denna utgångspunkt. Vidare bör finansieringsformen vara sådan att
uppbyggnad och utveckling av HPD-systemen - till skillnad mot vad
som hittills ofta varit fallet - kan ske kontinuerligt och i enlighet med
långsiktiga planer.

Regeringen avser att uppdra åt HPD-rådet att utarbeta ett förslag till
finansieringssystem. En utgångspunkt kan vara att en viss andel av det
s.k. omkostnadspålägg som externa finansiärer av forskning och utveck-
lingsarbete erlägger till universitet och högskolor avsätts för utbyggnad
av högpresterande datorsystem. Denna form av gemensam finansiering
bör kunna tillämpas fr.o.m. budgetåret 1995/96.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen förordat beträffande svensk forsk-
nings försörjning med högpresterande beräkningsresurser.

236

D 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1992/93	Utgift	94 957 052 ’	Reservation 6 703 387
1993/94	Anslag	80 073 000
1994/95	Förslag	88 003 000
'omfattar	såväl forskning	som förvaltning

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Forsknings-
rådsnämnden (FRN) finansierar.

Regeringens överväganden

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 92/93:UbU15, rskr. 388)
för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

FRN har utförligt redovisat sin verksamhet och hur de av regeringen
angivna målen har uppnåtts, bl.a. det särskilda ansvar för kvinno- och
jämställdhetsforskning som åvilar FRN. Stöd till yngre forskare, forskar-
rörlighet, forskningsinformation och internationellt samarbete ingår i
betydande omfattning i FRN:s verksamhet. Redovisningen visar på goda
möjligheter för FRN att intensifiera ansträngningarna på dessa områ-
den.

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 88 003 000

Planeringsram 1995/96 of

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

1993/94 Beräknad ändring
1994/95

1. Initiering, samordning 71 871 000 + 7 606 000

och stöd av forskning

2. Forskningsinformation 8 202 000 + 324 000

Av anslaget skall minst 4 763 000 kr användas för lokalkostnader för
av FRN finansierade forskningsprojekt vid universitet och högskolor.
Dessa resurser har beräknats under anslagsposten 1.

Under anslaget har 3 077 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar
vetenskaplig utrustning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2. till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinfor-
mation för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
88 003 000 kr.

237

D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning

1993/94 Anslag (nytt) 8 772 000

1994/95 Förslag 9 135 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Medlen disponeras för Forskningsrådsnämndens (FRN) förvaltning.

Regeringens överväganden

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95

Planeringsram 1995/96

9 135 000

Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning
till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Regeringen kommer att fastställa en låneram för FRN.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

3. till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 9 135 000 kr.

D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning

1992/93	Utgift	206 085 408 1	Reservation 38 791 666
1993/94	Anslag	202 403 000
1994/95	Förslag	212 816 000

1omfattar såväl forskning som förvaltning

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

I enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1992/93:170
har HSFR lämnat kostnadsberäkningar som underlag för överföring av
16 tjänster som professor till de universitet och högskolor där tjänsterna
nu är placerade.

Regeringens överväganden

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om
med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för
treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

238

HSFR har i särskild ordning avrapporterat sin verksamhet med ut-
gångspunkt i av regeringen angivna mål. Inom HSFR pågår arbete med
att utveckla och analysera de uppställda verksamhetsmålen. Ett forsk-
ningsråds verksamhet bör beskrivas i såväl kvalitativa som kvantitativa
former. Effekterna av olika stödformer och åtgärder bör analyseras och
värderas. Det är viktigt att rådet även fortsättningsvis ägnar dessa frågor
stor uppmärksamhet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Resurser

Anslagsbelopp

Planeringsram

1994/95 212 816 000

1995/96 of

I enlighet med riksdagens beslut om de vid forskningsråden inrättade
professurerna, föreslås att medel för dessa tjänster fr.o.m. budgetåret
1994/95 anvisas under respektive universitets eller högskolas anslag till
forskning och forskarutbildning. Förevarande anslag bör minskas med
motsvarande belopp (- 11 200 000 kr).

Överföringen av tjänster föreslås ske i enlighet med följande uppställ-
ning.

Innehavare	Ämnesinnehåll	Univ.
T. Frängsmyr	Vetenskapshistoria	Uppsala
K. Johannesson	Retorik	Uppsala
B. Nordberg	Sociolingvistik	Uppsala
L. Rydén	Bysantinologi	Uppsala
S. Westerlund	Miljörätt	Uppsala
K. G. Jöreskog	Multivariat statistisk analys	Uppsala
A. Klevmarken	Ekonometri	Uppsala
P. Gärdenfors	Kognitionsforskning	Lund
R. Söderbergh	Barnspråksforskning	Lund
S. Tägil	Empirisk konflikt- forskning	Lund
J. Asplund	Kultursociologi	Lund
P. Seipel	Rättsinformatik	Stockholm
J. Hoem	Demografi, särskilt demometri	Stockholm
L.-G. Tedebrand	Historisk demografi	Umeå
B. Hjern	Implementations- forskning	Umeå
M. Nisser	Industriminnes- forskning	KTH

239

Den till rådet knutna professuren i numismatik med penninghistoria, Prop. 1993/94:100
placerad vid Stockholms universitet, bekostas helt med donationsmedel. Bil. 9
Efter samråd med donator, Gunnar Ekströms stiftelse, föreslås att pro-
fessuren förs till Stockholms universitet.

I prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) gavs HSFR ett
särskilt ansvar för utveckling och uppbyggande av kriminalvetenskaplig
forskning. I enlighet med riksdagens tidigare fattade beslut beräknas un-
der förevarande anslag medel för kriminalvetenskaplig forskning
(+ 1 500 000 kr).

HSFR har under en följd av år i samråd med Byggforskningsrådet
(BFR) från anslaget F 11. Byggforskning under tolfte huvudtiteln (Nä-
ringsdepartementet) fördelat medel till grundforskning av relevans för
byggforskning. Regeringen förordar i prop. 1993/94:82 om samhällsve-
tenskaplig bostads- och byggforskning en ny organisation inom detta
område. Forskarna kommer i större utsträckning att behöva finansiera
sina projekt med medel som kvalitetsprövats av forskningsråd och andra
forskningsfinansierade organ. Forskningsområdet är nu väl etablerat
inom ramen för HSFR:s verksamhet. Särskilda medel för byggforskning
föreslås under förevarande anslag (+ 4 000 000 kr).

Av anslaget skall minst 11 029 000 kr användas för lokalkostnader för
av HSFR finansierade forskningsprojekt vid universitet och högskolor.

Under anslaget har beräknats 6 154 000 kr för finansiering av dyrbar
vetenskaplig utrustning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

4. till Humanistisk-samhållsvetenskapliga forskningsrådet: Forsk-
ning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
212 816 000 kr.

D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning

1993/94 Anslag (nytt) 6 739 000

1994/95 Förslag 7 283 000

Medlen disponeras för Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-
rådets (HSFR) förvaltning.

Regeringens överväganden

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 7 283 000

Planeringsram 1995/96 of

240

Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anled- Prop. 1993/94:100
ning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Bil. 9

Regeringen kommer att fastställa en låneram för HSFR.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

5. till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: För-
valtning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 283 000
kr.

D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning

1992/93	Utgift	342 008 937
1993/94	Anslag	351 760 000
1994/95	Förslag	378 691 000

'omfattar såväl forskning som förvaltning

Reservation 31 147 171

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Medicinska
forskningsrådet (MFR) finansierar.

Medicinska forskningsrådet

Enligt riksdagens beslut med anledning av proposition 1992/93:170 om
forskning föreslår MFR en överföring av sex tjänster som professor till
de universitet där tjänsterna nu är placerade.

Regeringens överväganden

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.
388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

MFR har redovisat hur de av regeringen angivna målen har uppnåtts.
Rådet redovisar vissa nya aktiviteter i syfte att nå dessa mål. Det gäller
t.ex. programmet för lovande unga forskare, mentorsprogrammet för
unga kvinnliga forskare och utlandsvistelse inom ramen för forskarassi-
stenttjänsterna. Det internationella forskningssamarbete som rådet fi-
nansierar inriktas i ökad utsträckning mot Europa.

Resurser

Anslagsbelopp

Planeringsram

1994/95 378 691 000

1995/96 of

241

16 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

forskning och forskarutbildning. Förevarande anslag bör minskas med
motsvarande belopp (- 7 200 000 kr).

Överföringen av tjänster föreslås ske i enlighet med följande uppställ-
ning.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Innehavare	Ämnesinnehåll	Univ.
F. Nyberg	Biologisk bero- endeforskning	Uppsala
K. Hemminki	Epidemiologi särskilt kemiska hälso- risker	Kl
G. Hermerén	Medicinsk etik	Lund
K. Ohlsson	Kirurgisk pato- fysiologi	Lund
B. Siesjö	Nervsystemets ämnesomsättning	Lund
A.M. Svennerholm	Infektioner och immunitet	Göteborg

Av anslaget skall minst 27 554 000 kr användas för lokalkostnader för
av MFR finansierade forskningsprojekt vid universitet och högskolor.

Under anslaget har 18 463 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar
vetenskaplig utrustning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

6. till Medicinska Forskningsrådet: Forskning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 378 691 000 kr.

D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning

1993/94 Anslag (nytt) 12 335 000

1994/95 Förslag 12 770 000

Medlen disponeras för Medicinska forskningsrådets (MFR) förvalt-
ning.

242

Regeringens överväganden

Resurser

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Anslagsbelopp 1994/95 12 770 000

Planeringsram 1995/96 of

Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anled-
ning till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Regeringen kommer att fastställa en låneram för MFR.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

7. till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 12 770 000 kr.

D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

1992/93	Utgift	468 324 775 1	Reservation 29 315 624
1993/94	Anslag	499 767 000
1994/95	Förslag	584 169 000

1omfattar såväl forskning som förvaltning

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Naturveten-
skapliga forskningsrådet (NFR) finansierar.

Naturvetenskapliga forskningsrådet

NFR har i särskild ordning avrapporterat sin verksamhet med utgångs-
punkt i av regeringen angivna mål. Rådet har funnit dessa ändamålsen-
liga för att beskriva NFR:s verksamhet. Därmed finns god grund för att
formulera relevanta riktlinjer för verksamheten.

NFR har på regeringens uppdrag i enlighet med prop. 1992/93:170
(bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) i samråd med respektive värduniversitet
och högskola bedömt medelsbehoven för de nationella anläggningarna
samt redovisat en ny form för finansiering av dem. Enligt förslaget bör
NFR fortsättningsvis ha ansvaret för finansiering av verksamheten vid
de nationella anläggningarna. Förslag till överföring av medel har även
framtagits i samråd med berörda universitet och högskola. Därutöver
bedömer NFR att ett tillskott av medel erfordras för att möjliggöra fort-
satt uppbyggnad och drift med tillräcklig kvalitet i verksamheten.

NFR har vidare redovisat kostnaderna för tre naturvetenskapliga labo-
ratorier av intresse för den humanistiska forskningen, s. k. nationella
forskningsresurser. I ett av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådet utarbetat avsnitt i utredningen har föreslagits att dessa labo-
ratorier förs in i organisationen för de nationella anläggningarna.

243

Regeringens överväganden

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.
388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

NFR har genom att beskriva sin verksamhet med kvantifierbara mått
på kvalitet och kvantitet lagt god grund för ytterligare utveckling mot
målstyrning. Denna utveckling bör fortsätta.

Rådets förslag till former för finansiering av de nationella anlägning-
arna innebär ett effektivare utnyttjande av dessa. Som ett första steg bör
NFR från den 1 juli 1994 få ansvaret för finansiering av MAX-
laboratoriet, The Svedberg-laboratoriet samt Onsala rymdobservatori-
um. NFR bör sålunda svara för den vetenskapliga bedömningen, sam-
ordna utarbetandet av och inlämna anslagsframställning för anläggning-
arna samt fördela medlen. Verksamheten vid anläggningarna bör regle-
ras genom avtal mellan NFR och respektive värduniversitet eller hög-
skola.

Tandemacceleratorn vid The Svedberg-laboratoriet bör dock i enlig-
het med NFR:s förslag även fortsättningsvis tillhöra Uppsala universitet.
Regeringen har i det föregående redovisat förslag till uppbyggnad av ett
system för svensk forsknings försörjning med högpresterande beräk-
ningsresurser. Nationellt superdatorcentrum i Linköping bör behandlas
i detta sammanhang.

Formerna för finansiering av Manne Siegbahnlaboratoriet (CRY-
RING) bör avgöras i samband med fortsatta överväganden om resurser
för fysik i Stockholm. Det ankommer på Stockholms universitet att sva-
ra för att Manne Siegbahnlaboratoriet ges tillräckliga resurser.

Frågan om de nationella forskningsresurserna bör ytterligare övervä-
gas. Det gäller miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå samt laboratorier-
na för keramisk forskning och för vedanatomi och dendrokronologi i
Lund. Det ankommer på respektive värduniversitet att tillföra laborato-
rierna de resurser som erfordras för att en verksamhet med god kvalitet
skall kunna upprätthållas.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Resurser

Anslagsbelopp

Planeringsram

1994/95 584 169 000

1995/96 of

I enlighet med riksdagens beslut om de vid forskningsråden inrättade
professurerna föreslås att medel för dessa tjänster fr.o.m. budgetåret
1994/95 anvisas under resp, universitets eller högskolas anslag till forsk-
ning och forskarutbildning. Förevarande anslag bör minskas med mot-
svarande belopp (-13 900 000 kr). Överföringen av tjänster föreslås ske i
enlighet med följande uppställning.

244

--------------------------------------------------------------- Prop. 1993/94:100

Innehavare Ämne Universitet Bil. 9

P. Martin-Löf	Logik	Stockholm
B. Andersson	Teor. elementar- partikelfysik	Lund
C. Jarlskog	Teor. partikel- fysik	Lund
H. Bennich	Molekylär immunologi	Uppsala
D. Gee	Orogen dynamik	Uppsala
B. Johansson	Kondenserade materiens teori	Uppsala
A. T. Jones	Strukturell molekylärbiologi	Uppsala
S. Saxena	Teoretisk geokemi	Uppsala
G. Vidal	Mikropaleontologi	Uppsala
T. Edlund	Molekylär genetik	Umeå
L. Brink	Teor. elementar- partikelfysik	CTH
P-O. Nilsson	Kondenserade materiens elektronstruktur	CTH

Regeringen föreslår att NFR fr.o.m. budgetåret 1994/95 övertar ansva-
ret för de nationella anläggningar som ovan redovisats. För detta ända-
mål överföres för budgetåret 1994/95 till förevarande anslag 8 016 000
kr från anslaget till Lunds universitet, 18 720 000 kr från anslaget till
Uppsala universitet samt 10 686 000 kr från anslaget till Chalmers tek-
niska högskola.

Kostnader för lokaler, el, värme och vatten för de nationella anlägg-
ningarna betalas för närvarande av respektive värduniversitet och hög-
skola. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.

Av anslaget skall minst 37 784 000 kr användas för lokalkostnader för
av NFR finansierade forskningsprojekt.

Under anslaget har 47 182 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar
vetenskaplig utrustning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

8. till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budget-
året 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 584 169 000 kr.

245

D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

1993/94 Anslag (nytt) 17 716 000

1994/95 Förslag 17 341 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Medlen disponeras för Naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR)
förvaltning.

Regeringens överväganden

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 17 341 000

Planeringsram 1995/96 of

Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anled-
ning till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Regeringen kommer att fastställa en låneram för NFR.

Förslag till regeringsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

9. till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 17 341 000 kr.

D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

1992/93	Utgift	177 800 741 1	Reservation 24 293 500
1993/94	Anslag	224 778 000
1994/95	Förslag	267 936 000

'omfattar såväl forskning som förvaltning

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Teknikveten-
skapliga forskningsrådet (TFR) finansierar.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet

Inom TFR pågår arbete för att utveckla mått som enligt rådets mening
på ett relevant sätt beskriver dess verksamhet.

TFR har i sin förenklade anslagsframställning understrukit att rådets
möjligheter att ge medel till nya projekt starkt begränsats. Bakgrunden
är att den uppbyggnad av rådets resurser som förutsågs vid bildandet
1990 inte fullt ut genomförts. TFR redovisar att endast 20 procent av in-
komna ansökningar kan ges stöd. Jämfört med övriga forskningsråd är
denna andel mycket låg.

246

Regeringens överväganden

De riktlinjer för verksamheten som riksdagen beslutade om med anled-
ning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för treårspe-
rioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

De av regeringen fastställda målen bör, tillsammans med av TFR ut-
vecklade mått på kvalitet och kvantitet, användas för att följa upp och
avrapportera verksamheten.

Genom EES-avtalet och genom deltagande i EG:s fjärde ramprogram
från 1995 ökar den andel av svensk forskning, i första hand teknisk,
som sker i samverkan med EG. EG:s FoU-program har till övervägande
del andra motiv än vetenskapliga: industriell konkurrenskraft, stöd för
sektorsutveckling, exempelvis miljö, jordbruk, transport. Bl.a. mot den-
na bakgrund är det angeläget att den grundläggande tekniska forskning-
en stärks.

TFR bör i sitt fortsatta arbete tillse att den framtida förmågan att satsa
på nya projekt inte äventyras.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Resurser

Anslagsbelopp

Planeringsram

1994/95 267 936 000

1995/96 of

Under anslaget har 34 874 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar
vetenskaplig utrustning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

10. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 267 936 000 kr.

D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning

1993/94 Anslag (nytt) 7 028 000

1994/95 Förslag 7 303 000

Medlen disponeras för Teknikvetenskapliga forskningsrådets (TFR)
förvaltning .

Regeringens överväganden

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 7 303 000

Planeringsram 1995/96 of

247

Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anled- Prop. 1993/94:100
ning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Bil. 9

Regeringen kommer att fastställa en låneram för TFR.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

11. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 303 000 kr.

D 11. Rymdforskning

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

26 211 403

41 722 000

42 815 000

Reservation 17 462 934

Från anslaget betalas kostnader för forskning inom Rymdstyrelsens
verksamhetsområde.

Regeringens överväganden

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.
388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

Regeringen förutsätter att de av regeringen angivna målen, tillsam-
mans med mått på kvantitet och kvalitet som Rymdstyrelsen därutöver
finner lämpliga, används för att följa upp och avrapportera verksamhe-
ten.

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 42 815 000

Planeringsram 1995/96 of

Under anslaget har 3 077 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar
vetenskaplig utrustning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

12. till Rymdforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reser-
vationsanslag på 42 815 000 kr.

248

D 12. Rådet för forskning om universitet och Prop. 1993/94:100

högskolor Bil.9

1993/94

1994/95

Anslag (nytt) 7 556 000

Förslag 7 846 000

Rådet har till uppgift att främja och stödja forskning och utvecklings-
arbete rörande universitet och högskolor.

Regeringens överväganden

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.
388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

Rådet för forskning om universitet och högskolor har redovisat hur
de av regeringen angivna målen för verksamheten har uppfyllts. Rådet
och rådets forskare är engagerade i ett omfattande internationellt samar-
bete. Rådet avser att i högre utsträckning initiera forskning inom sitt
verksamhetsområde vilket torde stärka sambandet mellan forskningen
om och verksamheten vid universitet och högskolor.

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 7 846 000

Planeringsram 1995/96 of

Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anled-
ning till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

13. till Rådet för forskning om universitet och högskolor för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 7 846 000 kr.

D 13. Kungl. biblioteket

1992/93	Utgift1	83 487 260	Reservation 2 441 602
1993/94	Anslag1	89 866 000
1994/95	Förslag	147 132 000

11 anslagen för budgetåren 1992/93 och 1993/94 ingår ej lokalkostnader.

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. För KB gäller
förordningen (1988:678) med instruktion för Kungl. biblioteket. KB
skall bl.a. samla, förvara och tillhandahålla svenska böcker och annat
tryck enligt lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (prop.
1993/94:10, bet. 1993/94:KrU8, rskr. 25).

249

Kungl. biblioteket

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

KB har i särskild ordning avrapporterat sin verksamhet med utgångs-
punkt i av regeringen angivna mål. KB:s slutsats är att verksamheten väl
svarar mot de krav som kan ställas på ett nationalbibliotek. Den påbör-
jade om- och tillbyggnaden av biblioteket har satt sin prägel på verk-
samheten under det senaste budgetåret.

Regeringens överväganden

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade
med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för
treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

KB:s roll vad avser svensk vetenskaplig och teknisk informationsför-
sörjning har tidigare berörts. I egenskap av nationalbibliotek har KB
bl.a. ett övergripande ansvar för samordning och utveckling av det
svenska forskningsbiblioteksväsendet. KB skall även upprätthålla en
kvalitativt högtstående samling utländsk vetenskaplig litteratur. Prisut-
vecklingen för utländsk vetenskaplig litteratur har under en följd av år
varit större än för böcker i allmänhet. Valutakursförändringarna har
påverkat KB:s möjligheter när det gäller utländska förvärv särskilt nega-
tivt, eftersom KB till skillnad från universitetsbiblioteken inte kan få
del av omfördelningar inom en större ekonomisk ram.

Regeringen anser det angeläget att KB tar ett ökat nationellt ansvar
för såväl litteraturförsörjning som utveckling av samverkan mellan
forskningsbiblioteken bl.a. vad avser fortsatt utnyttjande och utveckling
av informationsteknologi.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen därför att anslaget förstärks
med 4 600 000 kr.

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 147 132 000

Planeringsram 1995/96 of

Regeringen har under anslaget beräknat medel för Stiftelsen svenska
barnboksinstitutet (3 714 000 kr).

Under KB:s om- och tillbyggnad måste stora delar av bibliotekets
verksamhet tillfälligt bedrivas inom andra lokaler. Vid beräkningarna
av anslaget har hänsyn tagits till detta.

Hyreskostnaderna till följd av om- och tillbyggnad för KB i Humle-
gården ökar stegvis även under nästa treårsperiod.

Övrigt

Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning
till anmärkningar i revisionsberättelsen.

250

Regeringen kommer att fördela särskilda medel i enlighet med det
ramavtal om löner m.m. som gäller för kulturmyndigheter.

Regeringen kommer att fastställa en låneram för Kungl. biblioteket.

Regeringen kommer att justera anslaget i regleringsbrevet vad avser
viss kompensation för räntor och amorteringar.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

14. till Kungl. biblioteket för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 147 132 000 kr.

D 14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1993/94 Anslag1 (nytt) 5 819 000

1994/95 Förslag 7 598 000

1 1 anslaget för budgetåret 1993/94 ingår ej lokalkostnader.

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) har ett nationellt
ansvar inom ämnesområdena psykologi och pedagogik.

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

SPPB har begärt ökade resurser för ett biblioteksdatasystem. SPPB begär
även ökade medel för att trots prisutvecklingen kunna uppfylla sitt na-
tionella ansvar när det gäller den utländska vetenskapliga litteraturför-
sörjningen.

Regeringens överväganden

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade
med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för
treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Vid beräkningen av an-
slaget har hänsyn tagits till de fördyringar som uppkommit genom de-
precieringen av den svenska kronan.

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 7 598 000

Planeringsram 1995/96 of

Övrigt

Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning
till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Regeringen kommer att fördela särskilda medel i enlighet med det
ramavtal om löner m.m. som gäller för kulturmyndigheter.

251

Regeringen kommer att fastställa en låneram för SPPB.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Förslag till riksdagbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

15. till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 598 000 kr.

D 15. Arkivet för ljud och bild

1992/93	Utgift1	15 986 700
1993/94	Anslag	20 794 000
1994/95	Förslag	21 478 000

1 Omfattar såväl förvaltningskostnader som insamlingsverksamhet m.m.

Arkivet för ljud och bild (ALB) har i första hand till uppgift att beva-
ra och tillhandahålla sådana ljud- och bildupptagningar som anges i lag
(1993:1392) om pliktexemplar av dokument (prop. 1993/94:10, bet.
1993/94:KrU8, rskr. 25).

Arkivet för ljud och bild

Den nya lagen om pliktleverans av dokument innebär nya uppgifter
och ett utökat ansvarsområde för ALB. ALB ser emellertid ingen anled-
ning att föreslå förändringar av målen. Verksamhetens omfattning kom-
mer dock att öka.

Regeringens överväganden

ALB har i särskild ordning avrapporterat sin verksamhet med hänsyn
till av regeringen angivna mål. ALB har arbetat med såväl kvantitativa
som kvalitativa mått. Genomgången visar att det svenska systemet för att
bevara och tillgängliggöra ljud och rörliga bilder håller en hög interna-
tionell nivå.

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen besluta-
de med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388)
för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 21 478 000

Planeringsram 1995/96 of

Övrigt

Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning
till anmärkningar i revisionsberättelsen.

252

Regeringen kommer att fördela särskilda medel i enlighet med det Prop. 1993/94:100
ramavtal om löner m.m. som gäller för kulturmyndigheter. Bil. 9

Regeringen kommer att fastställa en låneram för ALB.

Förslag till riksdagbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

16. till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1994/95 anvisar
ett ramanslag på 21 478 000 kr.

D 16. Institutet för rymdfysik

1992/93	Utgift	36 948 515	Reservation	357 591
1993/94	Anslag	37 584 000
1994/95	Förslag	38 405 000

Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver och främjar forskning och
mätning inom området rymdfysik.

Regeringens överväganden

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.
388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

De av regeringen angivna målen bör, tillsammans med av IRF utveck-
lade mått på kvalitet och kvantitet, användas för att följa upp och avrap-
portera verksamheten.

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 38 405 000

Planeringsram 1995/96 of

Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anled-
ning till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Regeringen kommer att fastställa en låneram för Institutet för rymdfy-
sik.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

17. till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1994/95 anvisar
ett ramanslag på 38 405 000 kr.

253

D 17. Polarforskningssekretariatet Prop. 1993/94:100

Utgift	1992/93	4 244 775	Reservation 6 658 392
Anslag	1993/94	20 557 000
Förslag	1994/95	21 100 000
Från	anslaget betalas	kostnader för	planering, genomförande och

främjande av svensk polarforskning i Arktis och Antarktis.

Polarforskningssekretariatet

Polarforskningssekretariatet (PFS) framhåller att de två expeditionerna -
antarktisexpeditionen och den arktiska tundraexpeditionen - 1993/94
och 1994/95 kommer att ta i anspråk huvudparten av resurserna under
treårsperioden. PFS anhåller därför om att få ta i anspråk en större del
av resterande planeringsram redan under budgetåret 1994/95. PFS hän-
visar vidare till ökat medelsbehov på grund av de fördyringar som upp-
stått genom deprecieringen av den svenska kronan.

Regeringens överväganden

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade
om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr.
388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

Regeringen kommer att i särskild ordning pröva frågan om hur kost-
naderna för verksamheten fördelas mellan budgetåren 1994/95 och
1995/96 med anledning av arktiska tundraexpeditioner. Eventuellt ökat
behov av medel under budgetåret 1994/95 motsvaras av ett minskat be-
hov under budgetåret 1995/96. Sådana förskjutningar kan tillgodoses ge-
nom tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella forsk-
ningsresurser.

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 21 100 000

Planeringsram 1995/96 of

Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anled-
ning till anmärkningar i revisionsberättelsen.

Regeringen kommer att fastställa en låneram för Polarforskningssek-
retariatet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

18. till Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1994/95 anvi-
sar ett ramanslag på 21 100 000 kr.

254

19. bemyndigar regeringen att genom tillfälliga omdispositio-
ner av nationella och internationella forskningsresurser täcka de
eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1994/95
och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret
1995/96.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

D 18. Europeisk forskningssamverkan

1992/93	Utgift	326 249 858
1993/94	Anslag	445 895 000
1994/95	Förslag	477 355 000

Anslaget skall täcka kostnader för svenskt deltagande i sådan europe-
isk forskningssamverkan som regleras genom regeringsavtal.

Från anslagspost 1. betalas kostnader för svenskt deltagande i dels den
europeiska rymdorganisationen ESA:s vetenskapliga program dels sond-
raketprojekt vid Esrange. Rymdstyrelsen disponerar medlen.

Från anslagspost 2. betalas kostnader för Sveriges bidrag till den euro-
peiska kärnforskningsorganisationen (CERN), den europeiska organisa-
tionen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO),
det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för mole-
kylärbiologi (CEBM), CEBM:s program för ett europeiskt laboratorium
för molekylärbiologi (EMBL) samt den europeiska synkrotronljuskällan
(ESRF).

Vidare betalas från anslagspost 2. kostnader för svenskt deltagande i
EG:s ramprogram för forskning, främst särprogrammen Biotechnology,
Human Capital and Mobility samt Thermonuclear Fusion. Naturveten-
skapliga forskningsrådet disponerar medlen under anslagspost 2.

Från anslagspost 3. betalas kostnader för svenskt deltagande i EG:s
forskningsprogram Biomedicine and Health. Medicinska forskningsrå-
det disponerar medlen.

Från anslagspost 4. betalas kostnader enligt EES-avtalet för Sveriges
bidrag till EG:s Joint Research Centre. Kammarkollegiet utbetalar med-
len efter särskilda beslut av regeringen.

Från anslagspost 5. betalas kostnader för Sveriges bidrag till Interna-
tionella institutet för tillämpad systemanalys (HASA). Forskningsråds-
nämnden disponerar medlen.

Från anslagspost 6. betalas kostnader för tull och mervärdesskatt på
varor och tjänster för European Incoherent Scatter Facility (EISCAT).
Länsstyrelsen i Norrbottens län disponerar medlen.

Medel från anslagspost 7. utbetalas av Kammarkollegiet efter särskilda
beslut av regeringen.

255

Anslagspost

Anslag

1993/94

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Rymdforskning

Samarbete inom NFR:s område
Samarbete inom MFR:s område
EG:s Joint Research Centre
HASA

EISCAT

Till regeringens disposition

99 200 000

303 600 000

10 100 000

10 500 000

4 900 000

1 410 000

16 185 000

Summa

445 895 000

Regeringens överväganden

Verksamheten regleras av avtal mellan regeringar. Budget och verksam-
het beslutas i internationell samverkan. En dominerande del av kostna-
derna betalas i utländsk valuta. De svenska bidragen till de olika organi-
sationerna påverkas således av variationer i kronans värde vilket i sin
tur, om än med betydande eftersläpning, påverkar den svenska betal-
ningsandelen.

Medelsbehovet för det svenska EG-samarbetet påverkas dessutom av
osäkerheterna i vad gäller omfattning och innehåll i EG:s fjärde ram-
program för forskning och utveckling vilket avses träda i kraft vid bör-
jan av 1995.

Vid beräkning av medelsbehoven har förutsatts att EES-avtalet träder
i kraft i början av 1994 samt att EG:s fjärde ramprogram får omfattning
och utseende i enlighet med föreliggande av kommissionen utarbetade
planer. Det fjärde ramprogrammet kommer att vara mer omfattande än
det nu löpande tredje ramprogrammet. Med hänsyn till nämnda osäker-
heter har medel för programavgifter som enligt EES-avtalet skall betalas
under budgetåret 1994/95 beräknats under anslagsposten 7. Detta inne-
bär att ansvariga myndigheter under budgetåret från anslagsposten 7
tillförs ytterligare medel när programavgifterna kan fastställas.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att förevarande anslag ökas
med 20 miljoner kr. Denna ökning finansieras genom omfördelning
från berörda forskningsråd och fakulteter. Verksamheter inom dessa
områden kommer framledes att ha möjligheter till finansiering ur EG:s
budget.

Ansvariga myndigheter bör, med utgångspunkt i de av regeringen an-
givna målen, utveckla metoder för att redovisa resultaten av verksamhe-
ten.

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 477 355 000

Planeringsram 1995/96 of

256

Anslagspost

Förslag

1994/95

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1. Rymdforskning

2. Samarbete inom NFR:s område

3. Samarbete inom MFR:s område

106 100 000

274 200 000

4 800 000

4. EG:s Joint Research Centre

27 000 000

5. HASA

5 000 000

6. EISCAT

1 400 000

7. Till regeringens disposition

58 855 000

Summa

477 355 000

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

20. till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 477 355 000 kr.

D 19. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

1992/93 Utgift 136 417 556 1993/94 Anslag 305 650 000 1994/95 Förslag 110 517 000	Reservation 149 239 760
Regeringens överväganden
Ändamål	1994/95
1. Forskarutbyte med utlandet	16 240 000
2. Bilateralt forskningssamarbete	7 573 000
3. Till regeringens disposition	86 704 000

Summa 110 517 000

Anslagspost 1. Forskarutbyte med utlandet avser medel för forskarsti-
pendier. Medlen disponeras av Svenska institutet.

Anslagspost 2. Bilateralt forskningssamarbete avser medel för bilate-
ralt forskningssamarbete med främst länderna i Central- och Östeuropa.
Medlen disponeras av Svenska institutet.

Under anslagspost 3. Till regeringens disposition, betalas vissa kostna-
der för infrastrukturella åtgärder samt lokalkostnader för Nordiska in-
stitutet för samhällsplanering.

Vidare betalas kvarstående kostnader för aktiekapital i de bolag som
instiftas för att etablera nya former för samverkan mellan universitet
och högskolor å den ena sidan och näringslivet å den andra. Under

257

17 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

denna anslagspost föreslås slutligen vissa medel som efter särskilda be- Prop. 1993/94:100

slut ställs till förfogande för inköp av vetenskaplig utrustning. Bil. 9

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 110 517 000

Planeringsram 1995/96 of

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

21. till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budget-
året 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 110 517 000 kr.

D 20. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

1992/93	Utgift	32 325 000
1993/94	Anslag	35 678 000
1994/95	Förslag	36 595 000

Regeringens överväganden

De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade
med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för
treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 36 595 000

Planeringsram 1995/96 of

Ändamål

1994/95

1. Bidrag till Vetenskapsakademien 27 920 000

2. Bidrag till Svenska institutet i Rom 4 281 000

3. Bidrag till Svenska institutet i Athen 1 282 000

4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i Istanbul 590 000

5. Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte 2 522 000

Summa

36 595 000

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

22. till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 36 595 000 kr.

258

D 21. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning Prop. 1993/94:100

Bil. 9
1993/94 Anslag (nytt) 110 000 000

1994/95 Förslag 112 827 000

Medlen disponeras och fördelas av Forskningsrådsnämnden (FRN)
för dyrbar vetenskaplig utrustning framför allt i anslutning till projekt
finansierade av forskningsråd.

Forskningsrådsnämnden

FRN hemställer att nämnden och övriga forskningsråd för budgetåret
1994/95, utöver tidigare anvisade medel, tillförs 17 700 000 kr som ett
engångsanslag för anskaffning av dyrbar vetenskaplig utrustning. Med-
len avses täcka kostnader för utrustning som beslutats före den 1 juli
1993, då ett nytt system för beslut om och finansiering av dyrbar veten-
skaplig utrustning infördes. Vidare anhåller FRN att rullande treårsan-
slag införs för förevarande anslag.

Regeringens överväganden

I enlighet med riksdagens beslut med anledning av proposition 1992/93
om forskning ändrades systemet för finansiering av dyrbar vetenskaplig
utrustning den 1 juli 1993. Systemförändringen innebar att det tidigare
samlade ansvar för dyrbar vetenskaplig utrustning som åvilade FRN nu-
mera delas av FRN, forskningsråden under utbildningsdepartementet
och Rymdstyrelsen.

Förändringen innebar dessutom att de tidigare kostnadsramarna av-
skaffades och ersattes med årliga utrustningsanslag till FRN och till rå-
den. Detta innebar att ännu ej upphandlad utrustning, för vilken fördel-
ningsbeslut fattats inom tidigare års kostnadsramar, skulle belasta FRN:s
och forskningsrådens utrustningsanslag för budgetåret 1993/94 och, vid
behov, följande budgetår.

FRN, forskningsråden och Rymdstyrelsen har i regleringsbrevet för
innevarande budgetår ålagts att betala kostnaderna för beslutade men
ännu inte slutbetalda inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning i propor-
tion till respektive organs andel av det tidigare anslaget för dyrbar ve-
tenskaplig utrustning. Det sammanlagda beloppet uppgår till 141,7 mil-
joner kr.

De problem som FRN redovisar i samband med övergången till ett
nytt system för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning avser
framför allt innevarande budgetår. Samtidigt har deprecieringen av den
svenska kronan bidragit till en fördyring av den vetenskapliga utrust-
ningen. I syfte att upprätthålla en god försörjning av forskningsutrust-
ning kommer regeringen i annat sammanhang som ett engångsanslag att
anvisa ytterligare medel för dyrbar vetenskaplig utrustning innevarande
budgetår.

259

Regeringen har under avsnittet 6.2 redovisat förslag till tillämpning av
gällande regler för lånefinansiering av investeringar. Detta innebär att
dyrbar vetenskaplig utrustning fr.o.m. budgetåret 1994/95 lånefinansie-
ras.

Förslaget i övrigt innebär ingen förändring i medelstilldelningen eller
anslagsnivån för den vetenskapliga utrustningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Resurser

Anslagsbelopp 1994/95 112 827 000

Planeringsram 1995/96 of

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

23. till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 112 827 000 kr.

260

E Studiestöd m.m.

1 Anpassning av svensk
studiestödslagstiftning till EES-avtalet

Inom EG har utvecklats en rättspraxis rörande rätt till studiestöd för
vissa personer från ett annat medlemsland. Denna praxis utgår från
Romfördragets artikel 48 och rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av
den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenska-
pen. I samband med att EES-avtalet träder i kraft införlivas också
nämnda EG-förordning med svensk rätt genom lagen (1992:1163) och
förordningen (1992:1164) om arbetskraftens fria rörlighet inom Euro-
peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det åligger enligt EES-
avtalet svenska myndigheter och domstolar att tolka de införlivade be-
stämmelserna i enlighet med avgöranden som meddelats av EG-
domstolen före undertecknandet av avtalet i maj 1992 (artikel 6). Detta
har föranlett en översyn av om ändringar behöver göras i svensk stu-
diestödsreglering.

Svenska bestämmelser om studiestöd före EES-avtalet

Bestämmelser om rätt till olika former av studiestöd ges huvudsakligen
i studiestödslagen (1973:349) och studiestödsförordningen (1973:418).
Det finns också bestämmelser i lagen (1983:1030) och förordningen
(1983:1031) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Enligt studiestödslagen utgår studiehjälp, studiemedel och särskilt
vuxenstudiestöd för studier vid en svensk läroanstalt till svensk stude-
rande samt till annan studerande som är bosatt i riket. Motsvarande gäl-
ler för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Till studerande som inte
är svensk medborgare utgår nämnda studiestöd dock endast om han el-
ler hon har bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än att här vin-
na utbildning (3 kap. 2 §, 4 kap. 4 § och 7 kap. 2 § studiestödslagen
samt 2 § lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa).

Syftet bakom bestämmelserna är att rätten till svenskt studiestöd skall
vara beroende av den studerandes anknytning till Sverige. Föredragan-
den anförde i prop. 1971:81 angående studiesocialt stöd till utländska
studerande följande. "Huvudprincipen bör alltjämt vara att endast den
som är inlemmad i det svenska samhället bör ha rätt till svenskt studie-
stöd. Den utlänning som bosatt sig här i landet huvudsakligen i syfte att
skaffa sig utbildning bör däremot inte ha rätt till studiestöd. En tillämp-
ning av det sagda innebär att utlänning som mottagits under sådana om-
ständigheter att det klart kan förutsättas att han kommer att stanna i
Sverige bör kunna få studiestöd. Till denna kategori bör hänföras flyk-
tingar, statslösa personer eller utländska medborgare som utan att vara
flyktingar av humanitära skäl får fristad i Sverige samt icke asylsökande
flyktingar som uttas eller överförs hit av svenska myndigheter i samråd
med internationella flyktingorgan. Här avses sålunda grupper som bort-
sett från studie- och studiefinansieringsfrågan har fått tillstånd att vistas

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

261

i Sverige. I övriga fall bör som villkor för rätt till studiestöd gälla att
personen med vederbörliga tillstånd vistats och förvärvsarbetat i Sverige
under en sammanhängande period av två år, om ej särskilda omständig-
heter föreligger, t.ex. en nära familjeanknytning. Givetvis bör studeran-
de som är under 20 år och är barn till invandrare som fått arbetstill-
stånd liksom hittills omedelbart få rätt till studiestöd."

Allmänna råd från Centrala studiestödsnämnden om utländska med-
borgares principiella rätt till svenskt studiestöd för studier i Sverige har
utformats i överensstämmelse med dessa riktlinjer.

För andra former av studiestöd än som nämnts saknas bestämmelser
om medborgarskap som förutsättning för rätt till studiestöd.

Mellan de nordiska länderna har träffats en särskild överenskommelse
om samarbete såvitt gäller studiestöd.

När det gäller rätt till svenskt studiestöd (studiehjälp och studiemedel)
för studier i utlandet ställs enligt studiestödslagen krav på svenskt med-
borgarskap för rätt till stöd (3 kap. 22 § och 4 kap. 36 § studiestödsla-
gen). Dessutom krävs enligt studiestödsförordningen för studier i land
utanför Norden att den studerande har varit folkbokförd i Sverige un-
der de senaste två åren. Andra begränsningar i rätten till studiestöd för
studier utomlands berörs inte här.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Rätten till studiestöd inom EG

Frågor om studiestöd som sådana omfattas inte direkt av bestämmelser-
na i Romfördraget. Rätt till studiestöd har t.ex. inte ansetts falla under
det allmänna diskrimineringsförbudet i artikel 7 i Romfördraget (som
motsvaras av artikel 4 i EES-avtalet) utom i sådana fall då studiestödet
är avsett att täcka avgifter för tillträde till yrkesutbildning (jfr domsto-
lens mål C 293/83 Gravier och C 39/86 Lair).

EG-domstolen har dock inom området för personers fria rörlighet ut-
vecklat en rättspraxis rörande studiestöd för migrerande arbetstagare
och deras familjer som grundar sig på förbudet mot diskriminering av
arbetstagare på grund av nationalitet i artikel 48 (som motsvaras av arti-
kel 28 i EES-avtalet) och därtill hörande sekundärlagstiftning, främst
rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbets-
kraftens fria rörlighet inom gemenskapen (ändrad genom rådets förord-
ning (EEG) nr 312/76). Denna rättspraxis omfattar dock inte sådana
personer, som kommer till ett annat land direkt i syfte att studera. Såda-
na studerande har liksom andra s.k. icke-ekonomiska personer rätt att
bo i ett annat land, under förutsättning att de kan försörja sig själva,
men de saknar rätt till studiestöd från värdmedlemsstaten.

Enligt artikel 48 i Romfördraget innefattar den fria rörligheten för ar-
betstagare rätt att anta faktiska erbjudanden om anställningar, att för-
flytta sig fritt inom medlemsstaternas territorium för detta ändamål, att
uppehålla sig i en medlemsstat för att inneha anställning där i överens-
stämmelse med landets bestämmelser för medborgare i den staten och
att stanna kvar i staten efter att ha innehaft anställning där. Åliggandena
för medlemsstaterna preciseras i sekundärlagstiftning om rätt till bosätt-

262

ning, uppehållstillstånd m.m. I nämnda förordning (EEG) nr 1612/68
stadgas att en arbetstagare inte på grund av sin nationalitet får behandlas
annorlunda än värdlandets egna medborgare när det gäller anställnings-
och arbetsvillkor. Han eller hon skall åtnjuta samma sociala och skatte-
mässiga förmåner och skall ha tillgång till utbildning i yrkesskolor och
omskolningscentra (artikel 7). Med arbetstagaren har vissa familjemed-
lemmar oavsett nationalitet rätt att bosätta sig, bl.a. make samt barn
som är under 21 år eller som är beroende av föräldrarna för sin försörj-
ning (artikel 10). Värdstaten skall ge barnen rätt att gå i landets skolor
utan diskriminering och skall främja alla bemödanden att göra det möj-
ligt för dessa barn att delta i utbildningen under bästa möjliga förhållan-
den (artikel 12). Sambor omfattas inte formellt av förordningen. EG-
domstolen har dock uttalat att om en medlemsstat tillåter utländska
sambor till medborgare i det egna landet att bosätta sig i landet bör mot-
svarande gälla för utländska sambor till migrerande arbetstagare (C
59/85 Reed).

Den rättspraxis som EG-domstolen har utvecklat innebär i huvudsak
följande. Studiestöd för en arbetstagare eller dennes barn kan utgöra en
sådan social förmån som en arbetstagare enligt artikel 7 i förordning
(EEG) nr 1612/68 har rätt till. Rätt till studiestöd för en arbetstagares
barn kan också härledas från värdlandets skyldigheter enligt artikel 12 i
förordningen att göra allt det kan för att underlätta barnens tillgång till
utbildning. Rätten till förmåner av detta slag anknyter således till be-
greppet arbetstagare och principen att alla hinder för en arbetstagares
fria rörlighet skall undanröjas, särskilt när det gäller möjligheterna till
integrering i värdlandet och social utveckling för arbetstagaren med fa-
milj.

Som arbetstagare anses kort uttryckt den som under någon annans
ledning utför arbete mot betalning, om det är fråga om en faktisk verk-
samhet som inte är av så obetydlig omfattning att den är rent marginell.
Begreppet arbetstagare har en gemenskapsrättslig betydelse och får inte
tolkas ensidigt av varje land. Som förutsättning för olika förmåner kan
därför t.ex. inte uppställas några generella krav på viss minsta tids arbe-
te eller vistelse i landet. En arbetstagare som påbörjar en yrkesutbild-
ning behåller sin status som arbetstagare och har därmed rätt till stu-
diestöd under förutsättning att det finns ett samband mellan det tidigare
arbetet och studierna. Enligt EG-domstolen kan bedömningen i varje
enskilt fall av om ett sådant samband föreligger avse såväl den tidigare
verksamhetens och studiernas art och innehåll som tidsrymden mellan
verksamhetens avslutande och tidpunkten för studiernas påbörjande (C
3/90 Bernini). Krav på ett sådant samband uppställs dock inte om ar-
betstagaren ofrivilligt har blivit arbetslös.

Rättsfallen från EG-domstolen har behandlat frågan om rätt till stu-
diestöd för tillträde till s.k. yrkesutbildning (jfr artikel 128 Romfördra-
get). Detta begrepp har av domstolen tolkats vitt och anses numera om-
fatta utbildning som oberoende av studenternas ålder och nivå på stu-
dierna leder fram till en examen eller annars förbereder för ett visst yr-

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

263

ke eller anställning (profession, trade or employment). Universitetsut-
bildning skall i allmänhet anses som yrkesutbildning med undantag för
sådan utbildning som mer är avsedd för personer som snarare vill ut-
veckla sitt allmänna kunnande än att förbereda sig för ett visst yrke (C
293/83 Gravier och C 24/86 Blaizot).

Av några rättsfall från senare år, vilka utgår från en tolkning av arti-
kel 7 och 12 i förordning (EEG) nr 1612/68, får dras slutsatsen att en
arbetstagare och dennes barn inte bara har rätt till lika behandling med
inländska medborgare såvitt avser rätt till studiestöd för studier inom
värdlandet utan också bör kunna få stöd för studier utomlands om värd-
landets egna medborgare har rätt till det samt att detta gäller även om
studierna bedrivs i den studerandes tidigare hemland (bl.a. C 308/89
Carmina di Leo och C 3/90 Bernini).

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Förslag till förändring av svenska studiestödsbestämmelser

Våra bestämmelser om studiestöd är inte i alla delar förenliga med våra
förpliktelser enligt EES-avtalet. Visserligen följer av EES-lagen att rätts-
akter som införlivas med svensk rätt skall tillämpas utan hinder av vad
som föreskrivs i svenska bestämmelser på motsvarande nivå. Det är
emellertid naturligt och avsevärt enklare att direkt anpassa bestämmel-
serna i studiestödsförfattningarna. De regler som berörs är de som för
utländska medborgare ställer krav på en viss tids arbete eller vistelse i
Sverige för rätt till studiestöd eller på svenskt medborgarskap för stöd
vid studier utanför Sverige. Såvitt avser rätt till stöd för studier i Sverige
har kraven på viss tids arbete eller vistelse inte kommit till uttryck i lag-
textens ordalydelse utan i tillämpningen grundad på uttalanden i lagens
förarbeten, men en anpassning bör ändå tydliggöras i en lagändring.
Kravet på svenskt medborgarskap vid studier utomlands kräver att stu-
diestödslagen ändras.

Rätten till likabehandling med svenska medborgare när det gäller stu-
diestöd bör inte nu utsträckas längre än som direkt betingas av EES-
avtalet. I förhållande till utländska medborgare som inte berörs finns
det inte anledning att ändra de nuvarande svenska studiestödsbestäm-
melserna. Den lämpligaste lösningen är därför att i studiestödslagen in-
föra en regel i vilken anges att vissa utländska medborgare som härleder
rättigheter från EES-avtalet under vissa förutsättningar skall ha rätt till
studiestöd på samma villkor som svenska medborgare. Det bör sedan
ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer att med hänsyn till den praxis som kan utläsas av EG-domstolens
domar och kommande domstolsavgöranden närmare precisera villko-
ren.

Utifrån det rättsläge som hitintills etablerats inom EG torde huvud-
punkterna i denna precisering få innebära följande.

De personer som kan komma i fråga för studiestöd på samma villkor
som svenska medborgare är för det första EES-medborgare som enligt
EES-avtalet har bosatt sig i Sverige och här har utövat eller utövar så-
dan verksamhet att han eller hon kan betraktas som en arbetstagare.

264

Personer som kommit hit i syfte att studera skall således liksom hittills
inte kunna få svenskt studiestöd. Det är inte möjligt att som en förut-
sättning för stöd uppställa något generellt krav på att en person skall ha
vistats eller arbetat i Sverige en viss tid. I stället får de närmare reglerna
ta sikte på att ange sådana faktorer som bör vägas in i en helhetsbe-
dömning av om personen utövar en sådan verksamhet att han eller hon
är att betrakta som arbetstagare. Den tid arbetet varat är bara en sådan
faktor.

För att en arbetstagare skall vara berättigad till studiestöd bör det i det
enskilda fallet finnas ett såväl innehållsmässigt som tidsmässigt samband
mellan det tidigare arbetet och studierna. I sådana fall då arbetstagaren
ofrivilligt har blivit arbetslös kan dock även utbildningar utan ett sådant
samband med det tidigare arbetet kunna komma i fråga.

När det gäller frågan om vilka studier som skall berättiga till studie-
stöd gäller enligt hittillsvarande rättspraxis inom EG att stöd till en ar-
betstagare skall kunna utgå för alla slag av utbildningar som leder fram
till en examen eller på annat sätt är inriktade mot ett visst yrke eller an-
ställning. Det torde i praktiken innebära att de flesta slag av utbildning-
ar kan komma i fråga.

Studiestöd skall vidare kunna lämnas till arbetstagarens närmaste fa-
milj, nämligen barn och rimligen också make. Med make bör jämställas
en person som lever i ett dokumenterat etablerat och stabilt samboför-
hållande med arbetstagaren och som har rätt att vistas i landet. En fa-
miljemedlem behöver inte vara medborgare i ett EES-land.

Barn och andra familjemedlemmar bör kunna ha rätt till studiestöd
för alla studiestödsberättigande utbildningar i Sverige och som regel
också för studier i utlandet. Även arbetstagaren själv bör kunna få stu-
dera utomlands med svenskt stöd. Rätten till studiestöd bör dock upp-
höra om arbetstagaren vid flyttningen till ett annat land helt släpper sin
anknytning till Sverige och således inte längre kan anses vara etablerad
här som arbetstagare.

Avslutningsvis kan nämnas att det i Maastrichtöverenskommelsen
görs en uppdelning mellan begreppen utbildning och yrkesutbildning
som inte synes svara mot EG-domstolens sätt hitintills att använda be-
greppet yrkesutbildning. I vad mån förändringen som utvidgar EG:s
kompetens på utbildningsområdet kan komma att påverka domstolens
uttolkning av rätten till studiestöd för de migrerande arbetstagarna och
deras familjer är dock inte möjligt att nu bedöma.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Övrigt

Förslag till ändringar i studiestödslagen och lagen om särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa finns samlade under anslaget E 8. Särskilt vuxen-
studiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar.

265

E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.

1992/93	Utgift’	46 211 819
1993/94	Anslag	167 072 000
1994/95	Förslag	159 058 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

1 I bokslutet 1992/93 har hänsyn tagits till ett antal faktorer som inte bokförts
tidigare. Orsaken till de ändrade redovisningsprinciperna är en anpassning till
den statliga bokföringsförordningen. För E 1 betyder det att de fordringar som
finns av administrativa avgifter per den 30 juni 1993 har uppbokats för samtliga
lån. De periodiserade avgifter som därvid uppbokats uppgår till 95 605 291 kr.
Om samma redovisningsprincip som tidigare år tillämpats skulle utgiften ha
varit 141 817 291 kr.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är enligt förordningen (1992:813)
med instruktion för Centrala studiestödsnämnden (CSN) central förvalt-
ningsmyndighet för studiesociala frågor. CSN fullgör också uppgifter
enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flykting-
ar och vissa andra utlänningar, lagen (1993:719) om särskilt studielån
för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning, förordningen
(1993:722) om särskilt studielån och särskild dagpenning för den som
genomgår arbetsmarknadsutbildning och förordningen (1987:406) om
arbetsmarknadsutbildning.

CSN får vidare mot ersättning åta sig vissa uppdrag av en kommun
enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och
vissa andra utlänningar.

CSN består av ett huvudkontor och en regional organisation. Den re-
gionala organisationen består av sex regioner med ett lokalkontor i var-
je län.

De övergripande målen för CSN är att som förvaltningsmyndighet för
studiesociala frågor

- följa upp och utvärdera de skilda studiestödssystemen,

- ta fram underlag och förslag för utveckling av det studiesociala
området,

- på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt svara för hante-
ringen av beviljning och återbetalning av studiestöd,

- fullgöra uppgifter enligt förordningen (1990:1361) om lån till hem-
utrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar,

- fullgöra uppgifter enligt förordningen (1993:722) om särskilt stu-
dielån och särskild dagpenning för den som genomgår arbetsmarknads-
utbildning.

Inkomster vid CSN, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida un-
der inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till
64,5 miljoner kronor för nästa budgetår.

266

Centrala studiestödsnämnden

1. Pris- och löneomräkning sker i regeringskansliet.

2. Centrala studiestödsnämnden (CSN) anmäler förändringar och kom-
pletteringar av verksamhetsinriktning och plan för den administrativa
och organisatoriska utvecklingen t.o.m. budgetåret 1995/96.

3. CSN föreslår att en särskild överklagandenämnd inrättas för överkla-
gande av beslut om studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349).

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1993/94- 1995/96.

Resurser

Ramanslag 1994/95

Planeringsram:

1994/95

159 058 000 kr

1995/96

159 058 000 kr

Resultatbedömning

CSN anger i sin anslagsframställning att våren och sommaren 1993 varit
den mest arbetstyngda i organisationens historia. Utvecklingsarbetet har
trots detta kunnat genomföras inom den tid som stått till förfogande
och behandlingstiderna i allt väsentligt kunnat hållas inom uppsatta
mål. Det största problemet har varit att upprätthålla en tillfredsställande
telefonservice. Målsättningen för telefonservicen till kunderna har inte
kunnat uppnås trots att tekniken har moderniserats och fler linjer öpp-
nats. CSN arbetar med detta problem med ambitionen att uppnå målen
snarast möjligt. Bland annat har väsentligt mera resurser avsatts för det-
ta ändamål samt har vissa organisatoriska anpassningar gjorts. Samtliga
kontor har sammanbundits i ett eget telenät, med möjligheter till en
flexibel styrning av samtal mellan kontoren. CSN bedömer att nu gjor-
da och planerade åtgärder skall möjliggöra en förbättrad servicegrad i
telefon.

I samband med förändringen av utbildningsbidraget och de kraftigt
ökade medlen för det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa (svuxa)
har nyanställningar gjorts motsvarande ca 40 årstjänster, fördelat på
samtliga kontor. Vidare har ca 40 årstjänster rekryterats för att minime-
ra behovet av övertid och korttidsanställningar.

267

CSN gör den samlade bedömningen att organisationen står väl rustad Prop. 1993/94:100
för framtida nya och förändrade arbetsuppgifter. Bil. 9

Regeringen delar CSN:s bedömning av resultatet av verksamheten.

Slutsats

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetpropo-
sition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Övrigt

Regeringen biträder inte nu CSN:s förslag om införande av en särskild
överklagandenämnd för överklaganden av beslut om studiestöd enligt
studiestödslagen.

Från anslaget har förts bort 11 miljoner kronor som anvisats som för-
stärkning av CSN:s organisation för hantering främst av den ökade
ärendemängden svuxa under budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:150 bil.
7, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447). Regeringen avser att senare i
samband med kompletteringspropositionen för budgetåret 1994/95 prö-
va behovet av förstärkningar vid CSN för budgetåret 1994/95. Den sam-
manlagda belastningen på anslaget beräknas till 159 058 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Centrala studiestödsnämnden m.m. anvisar ett ramanslag
på 159 058 000 kr.

E 2. Centrala studiestödsnämndens
återbetalningsverksamhet

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Kostnaderna för återbetalning av studiestöd skall i princip täckas genom
avgifter. Bestämmelserna om avgifter för administrativa kostnader finns
angivna i 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349) och i 8 kap. 1 § studie-
stödsförordningen (1973:418) samt i övergångsbestämmelser till studie-
stödslagen.

Bestämmelser finns också om avgifter för administrativa kostnader i
samband med återkrav i 9 kap. 2 § studiestödslagen och 9 kap. 1 § stu-
diestödsförordningen.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) beräknar inkomsterna från avgif-
terna till ca 125 miljoner kronor och kostnaderna för återbetalnings-

268

verksamheten till ca 122 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. CSN
föreslår inte nu några förändringar av avgifternas storlek.

CSN upprepar sitt förslag om att införa en kravavgift på 240 kr som
skall tas ut vid krav i stället för en andra påminnelse. CSN redovisar
också ett förslag till inriktning av den fortsatta kravverksamheten.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

I likhet med CSN beräknar regeringen att inkomsterna från avgifterna i
stort sett täcker kostnaderna för återbetalningsverksamheten under näs-
ta budgetår. Mot den bakgrunden är det inte nu motiverat att införa en
kravavgift på 240 kr som ersätter en andra påminnelse. Såvitt gäller att
ersätta den andra påminnelsen med ett krav avser regeringen att pröva
den frågan i samband med översynen av studiestödssystemet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2. till Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet
anvisar ett anslag på 1 000 kr.

E 3. Studiehjälp m.m.

1992/93

1993/94

1994/95

Utgift
Anslag

Förslag

2 605 343 489

2 350 780 000

2 209 357 000

Från anslaget betalas utgifter enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349)
för studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra
tillägg. Vidare betalas från anslaget, enligt särskild förordning (CSNFS
1983:17), ersättning till svenska elever utomlands för dagliga resor.

Riksrevisionsverkets budgetprognos 2 för budgetåret 1993/94 visar på
en utgiftsutveckling som överstiger det belopp med vilket anslaget förts
upp i statsbudgeten för budgetåret 1993/94. Det prognosticerade utfallet
är 2 397 miljoner kronor, vilket skulle innebära att anslaget överskrids
med ca 2 %, eller 46 miljoner kronor.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden föreslår att inkomstgränserna för det extra
tillägget skall höjas med 5 000 kr till respektive 85 000, 105 000 och
125 000 kr per år. Vidare föreslås att beloppen höjs till 855, 570 respek-
tive 285 kr per månad.

Det statliga inackorderingstillägget föreslås lämnas med lägst 1 200
och högst 2 400 kr per månad.

CSN föreslår att studiehjälp skall utgå generellt vid studier på indi-
viduella program i gymnasieskolan.

269

CSN beräknar det totala medelsbehovet under anslaget till Prop. 1993/94:100

2 210 800 000 kr för budgetåret 1994/95. Bil. 9

Regeringens överväganden

Studiebidrag

Studiebidraget är beloppsmässigt samordnat med det allmänna barnbi-
draget. Studiebidraget är 750 kr per månad och utgår under högst tio
månader per år.

Regeringen har vid sin bedömning, i enlighet med CSN, beräknat
kostnaderna utifrån 308 600 elever. Kostnaden för studiebidraget beräk-
nas till 2 083 100 000 kr under budgetåret 1994/95.

Regeringen biträder inte CSN:s förslag om att studiehjälp skall lämnas
generellt vid studier på individuella program i gymnasieskolan. Försla-
get som innebär ökade kostnader för staten bör inte genomföras i det
nu rådande statsfinansiella läget. Frågan har tidigare prövats av riksda-
gen våren 1992 i samband med ställningstagande till prop. 1991/92:157
om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. (bet.
1991/92:UbU26, rskr. 1991/92:311).

Extra tillägg

CSN lämnade i samband med sin anslagsframställning för budgetåret
1992/93 en rapport Från studiehjälp till ungdomsstudiebidrag. I rappor-
ten föreslogs bl.a. att det extra tillägget i studiehjälpen skulle avskaffas
och att ett motsvarande stöd i stället skulle föras in i bostadsbidraget.
Regeringen biträdde inte detta förslag (prop. 1992/93:100 bil. 9 s. 96).
Riksdagen för sin del gav regeringen till känna att ytterligare försök att
samordna det extra tillägget borde göras i anslutning till de pågående
övervägandena beträffande stödet till ensamföräldrarna (bet. 1992/93:
SfU13, rskr. 1992/93:208).

Regeringen avser att senare i samband med sina överväganden med
anledning av Underhålls- och bidragsutredningens - 93 (S 1993:09) för-
slag även pröva möjligheterna att samordna det extra tillägget. I avvak-
tan härpå anser regeringen att extra tillägg under nästa budgetår bör be-
kostas under detta anslag.

CSN bedömer att antalet elever med extra tillägg kommer att uppgå
till ca 14 000 under nästa budgetår. Regeringen gör samma bedömning.

Enligt nuvarande regler beviljas extra tillägg med 825, 550 respektive
275 kr per månad. I enlighet med CSN:s förslag föreslår regeringen att
extra tillägg beviljas med 855, 570 respektive 285 kr per månad. Försla-
get kräver ändring av 3 kap. 11 § studiestödslagen (1973:349).

Vidare anser regeringen, liksom CSN, att det ekonomiska underlaget
bör höjas med 5 000 kr. Detta innebär att maximalt tillägg kommer att
beviljas om det ekonomiska underlaget är lägre än 85 000 kr, medan
inget tillägg beviljas om underlaget överstiger 125 000 kr per år. Det an-
kommer på regeringen att utfärda närmare bestämmelser om detta.

270

Utgiften för extra tillägg beräknas till 82,057 miljoner kronor under Prop. 1993/94:100
budgetåret 1994/95. Bil. 9

Inackorderingstillägg

Enligt nu gällande regler beviljas inackorderingstillägg med lägst 1 150
kr och högst 2 300 kr per månad. Regeringen föreslår att inackorde-
ringstillägget lämnas med lägst 1 170 och högst 2 350 kr per månad.
Förslaget kräver en ändring av 3 kap. 13 § studiestödslagen.

Medelsbehovet för inackorderingstillägg beräknas till 43,7 miljoner
kronor. Tillägget beräknas uppbäras av ca 3 500 elever under budgetåret
1994/95.

Dagliga resor till studerande utomlands

I likhet med CSN beräknas kostnaderna för dagliga resor till och från
skolan för studerande utomlands till 500 000 kr.

Övrigt

Regeringen avser att i samband med kompletteringspropositionen för
1994/95 överväga behovet av ytterligare medel för studiehjälp för nästa
budgetår.

Förslag till ändringar av studiestödslagen fmns samlade under anslaget
E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

3. till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett för-
slagsanslag på 2 209 357 000 kr.

E 4.	Studiemedel m.m.
1992/93	Utgift	5 637 116 457
1993/94	Anslag	6 389 095 000
1994/95	Förslag	6 631 000 000

Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4 kap. samt ränte-
subventioner för och avskrivning av studielån enligt 3, 4 och 7 kap. stu-
diestödslagen (1973:349) samt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa.

Återbetalning av studielån regleras i 8 kap. studiestödslagen.

Från anslaget betalas dessutom kostnader för avskrivning och inlösen
av vissa studielån med statlig kreditgaranti i enlighet med kungörelsen
(1961:384) om avskrivning av lån för studier eller på grund av att lånta-
garen avlidit eller varit varaktigt betalningsoförmögen.

271

Riksrevisionsverkets budgetprognos nr 2 för budgetåret 1993/94 visar
på en budgetutveckling som understiger det belopp med vilket anslaget
förts upp i statsbudgeten för budgetåret 1993/94. Det prognosticerade ut-
fallet är 6 240 miljoner kronor, vilket skulle innebära att anslaget inte
kommer att utnyttjas fullt ut.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslår en ändrad minimigräns för
beviljning av studiemedel för att minska vissa problem vid avskrivning
på grund av vuxenstudier.

Beträffande återbetalning av äldre studiemedel föreslås en höjd mini-
miavgift till 500 kr för preliminär avgift samt motsvarande differens för
ändring av preliminär till slutlig avgift.

Höjd gräns till 10 000 kr föreslås vidare för omräkning av årsbelopp i
det gamla systemet vid frivillig betalning, avskrivning eller beslut om
återkrav.

För återbäring av studiemedelsavgift bör enligt CSN krävas ansökan
på samma sätt som för vanliga anståndsärenden även efter beslut om an-
stånd på grund av studier eller anstånd tills vidare.

CSN beräknar det totala medelsbehovet under anslaget för budgetåret
1994/95 till 7 143 200 000 kr, fördelat på utbetalning av studiebidrag
med 3 550 100 000 kr och räntesubventioner och avskrivningar med
3 593 100 000 kr.

Regeringens överväganden

Studiestödssystemet är för närvarande föremål för en översyn inom re-
geringskansliet. Regeringen föreslår därför inte nu några förändringar
av studiemedels- eller återbetalningsreglerna.

Studiemedel beviljas för år 1994 med ett belopp på 6 864 kr per må-
nad. Av beloppet utgörs 1 908 kr av bidrag.

Regeringen beräknar att ca 229 000 studerande kommer att uppbära
studiemedel under höstterminen 1994 och ca 227 000 under vårtermi-
nen 1995. Utgiften för studiebidrag beräknar vi mot denna bakgrund
till 3 723 miljoner kronor och kostnaden för avskrivningar och ränte-
subventioner till 2 908 miljoner kronor. Därvid har beräknats att stu-
dielån kommer att utbetalas med sammanlagt 7 191 miljoner kronor. I
detta belopp inkluderas studielån som del av särskilt vuxenstudiestöd.

Övrigt

Regeringen avser att i samband med kompletteringspropositionen för
1994/95 överväga behovet av ytterligare resurser för studiemedel för näs-
ta budgetår.

Frågan om bl.a. framtida avskrivningar av studiemedel övervägs för
närvarande inom ramen för den ovan angivna studiestödsöversynen.
Den av CSN föreslagna ändringen av minimigränsen för beviljning av

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

272

studiemedel för att minska vissa problem med avskrivning på grund av Prop. 1993/94:100
vuxenstudier bör prövas i det sammanhanget. Bil. 9

CSN föreslår vidare vissa ändringar i 8 kap. studiestödslagen i dess ly-
delse före den 1 januari 1989. Inom regeringskansliet övervägs för när-
varande en teknisk omarbetning av den reglering som gäller för återbe-
talning av dessa äldre studielån. Regeringen är mot den bakgrunden in-
te beredd att för närvarande biträda de av CSN framlagda förslagen till
ändringar.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

4. till Studiemedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett för-
slagsanslag på 6 631 000 000 kr.

E 5. Vuxenstudiestöd m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 365 730 187

3 867 435 000

1 084 500 000

Reservation 122 456 522

Från anslaget betalas utgifter för korttidsstudiestöd, internatbidrag och
särskilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag enligt 5, 6 och 7
kap. studiestödslagen (1973:349).

Från anslaget betalas också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för ar-
betslösa enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbets-
lösa.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslår införande av ett nytt sam-
ordnat studiestöd i form av timstudiestöd för studerande i grundläggan-
de vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare och särvux.
Timstudiestödet föreslås utgå för varje timme som en studerande på
grund av studierna förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshets-
kassa eller kontant arbetsmarknadssstöd. Stödet skall ersätta andra stu-
diestöd som utges för studier på denna nivå.

Beloppet i timstudiestöd föreslås vara 61 kr per timme. För en hel-
tidsstuderande innebär det 10 736 kr per månad före skatt. Utgiften för
budgetåret 1994/95 beräknas till 1 412 miljoner kronor. Som delfinan-
siering föreslår CSN att resurserna för särskilt vuxenstudiestöd (svux)
och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) sänks.

CSN föreslår att 50 miljoner kronor av resurserna för svux används
till ett nytt statsbidrag för rekrytering av korttidsutbildade till kompe-
tenshöjande studier. Bidrag skall kunna lämnas till exempelvis intresse-
organisationer och ideella föreningar.

273

18 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

CSN föreslår att nämnden skall få större frihet att fördela medlen för
korttidsstudiestöd, internatbidrag och svux mellan länen.

CSN föreslår att korttidsstudiestödet höjs från 70 till 81 kr per timme.
Det motsvarar den genomsnittliga timlönen för industriarbetare. Inter-
natbidraget bör anpassas till kostnadsutvecklingen och höjas från 315
till 390 kr per dygn. Det kollektiva ansökningsförfarandet bör återinfö-
ras.

Svuxa kan enligt nuvarande regler beviljas för studier som beräknas
pågå under högst två terminer. CSN föreslår att svuxa skall kunna bevil-
jas också för längre utbildningar.

CSN föreslår att klarare hänvisningar görs mellan återbetalningsreg-
lerna i 8 kap. studiestödslagen och reglerna för särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa (svuxa) samt för utbildningsbidrag med lånedel. Enligt
nämndens mening bör lagarna för de nämnda studiestödsformerna tas
in som egna kapitel i studiestödslagen.

Regeringens överväganden

Fördelning av medel

Enligt principer som godkänts av riksdagen fördelas resurserna för vux-
enstudiestöd med hänsyn till utbildningsstrukturen i länen. CSN har
begärt att föreskrifterna härom skall upphöra.

Det är stora variationer mellan länen när det gäller konkurrens om
vuxenstudiestöden, beroende på bl.a. arbetsmarknadsläget. I en del län
är antalet sökande med kort tidigare utbildning inte så stort i förhållan-
de till medelstillgången. Det medför att stöd kan beviljas även till sö-
kande med jämförelsevis god utbildningsbakgrund. I andra län däremot
måste man på grund av otillräckliga resurser avslå ansökningar från
personer med stort behov av utbildning och stöd. Genom de handlägg-
ningsrutiner som CSN nu utvecklat är det möjligt att basera fördelning-
en efter mer enhetliga kriterier för hela landet, vilket innebär att man
uppnår ett rättvisare utnyttjande av resurserna. Möjligheten att få stöd
påverkas alltså inte av var i landet man är bosatt. Regeringen anser att
CSN bör få bestämma om den regionala fördelningen av anvisade me-
del. Det ankommer på regeringen att meddela bestämmelser i frågan.

Korttidsstudiestöd och internatbidrag

Regeringen förordar att korttidsstudiestödet höjs från 70 till 73 kr per
timme och att internatbidraget räknas upp från 315 till 327 kr per dygn.
Förslagen kräver en ändring i 5 kap. 5 § och i 6 kap. 5 § studie-
stödslagen.

Särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

Särskilt vuxenstudiestöd (svux) kan beviljas för studier på grundskole-
och gymnasieskolenivå. På högskolenivå kan svux beviljas för s.k. YTH-

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

274

utbildning, dvs. utbildningsprogram som leder fram till en yrkesteknisk Prop. 1993/94:100
examen med inriktning mot områdena byggnadsteknik, industriell tek- Bil. 9
nik, handel, kontor samt storhushåll och restaurang.

Uppföljningsundersökningar visar att flertalet av dem som genomgått
YTH-utbildning har fått mer kvalificerade arbetsuppgifter och högre in-
komster än om de stannat kvar i tidigare sysselsättning. Det finns alltså
anledning anta att en YTH-utbildning ger lika god ekonomisk avkast-
ning för den enskilde som många andra högskoleutbildningar. Mot den-
na bakgrund och med hänsyn till behovet av besparingar i statens utgif-
ter anser regeringen att vuxenstudiestöd inte längre skall lämnas till stu-
derande vid YTH. Den som börjat utbildningen före den 1 juli 1994 bör
emellertid erhålla fortsatt vuxenstudiestöd för slutförande av studierna.
Enligt 7 kap. 1 § studiestödslagen ankommer det på regeringen att be-
sluta om vilka utbildningar som skall berättiga till särskilt vuxenstudie-
stöd.

Belastningen på anslaget beräknas minska med 36 miljoner kronor
under 1994/95 och med 36 miljoner kronor under 1995/96. I stället
ökar utgifterna under anslaget E 4. Studiemedel m.m. med ca 11 miljo-
ner kronor.

Regeringen föreslår att resurser avsätts till särskilt vuxenstudiestöd för
studier på grundskole- och gymnasieskolenivå med 951 miljoner kro-
nor.

CSN:s förslag om att de nuvarande studiestöden till studerande i
grundläggande vuxenutbildning i form av studiemedel och vuxenstu-
diestöd skall ersättas med ett timstudiestöd är regeringen inte beredd att
biträda.

När det gäller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa har särskilda re-
surser anvisats under innevarande budgetår. Regeringen avser att i sam-
band med kompletteringspropositionen för 1994/95 överväga behovet av
sådana riktade åtgärder under nästa budgetår.

Medelsdisposition

Under anslaget för budgetåret 1994/95 bör tas upp 1 084,5 miljoner kro-
nor med följande fördelning:

	Mkr
Korttidsstudiestöd och internatbidrag	63,4
Särskilt vuxenstudiestöd	951,0
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa	70,1
Summa	1 084,5

Förslag till ändring av studiestödslagen finns samlade under anslaget
E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar.

275

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

5. till Vuxenstudiestöd m.m för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 1 084 500 000 kr,

6. godkänner vad regeringen förordat om fördelning av medel
för vuxenstudiestöd.

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

1992/93	Utgift	55 049 640
1993/94	Anslag	76 925 000
1994/95	Förslag	71 000 000

Från anslaget betalas utgifter för timersättning till deltagare i svensk-
undervisning för invandrare (sfi) och vuxenutbildning för utvecklings-
störda (särvux) enligt förordningen (1986:395) om timersättning vid vis-
sa vuxenutbildningar.

Från anslaget betalas även studiesocialt stöd vid vissa kurser i tecken-
språk.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslår att ett nytt timstudiestöd
införs för studerande i grundläggande vuxenutbildning omfattande även
deltagare i sfi och särvux.

CSN har i en särskild rapport redovisat verksamheten med studiesoci-
alt stöd vid vissa kurser i teckenspråk. CSN föreslår att nämndens hand-
läggning av stöd upphör och att medlen fördelas till organisationerna
Riksförbundet för döva och hörselskadade barn (DHB), Hörselskadades
riksförbund (HRF) och Sveriges Dövas Riksförbund (SDR).

Regeringens överväganden

Beloppet i timersättning bör räknas upp från nuvarande 70 kr till 73 kr
per timme. Det ankommer på regeringen att utfärda bestämmelser om
detta.

Kostnaden för timersättning till studerande i sfi beräknas till 58,4 mil-
joner kronor och för studerande i särvux till 3,1 miljoner kronor.

För försöksverksamhet med studiesocialt stöd vid vissa kurser i teck-
enspråk är beräknat 9,5 miljoner kronor. Stödet är avsett för föräldrar
till döva eller gravt hörselskadade barn som deltar i sådana kurser. Av
resurserna anvisas 6,3 miljoner kronor för koncentrerad teckenspråks-
utbildning som anordnas av Sveriges Dövas Riksförbund. Resterande
3,2 miljoner kronor handhas av CSN för korttidsstudiestöd, internatbi-
drag och resekostnadsersättning till deltagare i kurser som anordnas av
vissa folkhögskolor och landsting. Myndigheten föreslår att dessa medel
fördelas direkt till berörda organisationer.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

276

De båda formerna av försöksverksamhet redovisades i propositionen Prop. 1993/94:100

om stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159 bil. Bil. 9

2, bet. 1992/93:SoU19, rskr. 1992/93:321). Regeringen anser att de paral-
lella systemen bör fortgå under ytterligare någon tid innan ställning tas
till den framtida verksamheten.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

7. till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 71 000 000 kr.

E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Inom regeringskansliet bereds för närvarande frågor som gäller Bidrag
till vissa studiesociala ändamål. Avsikten är att dessa frågor skall be-
handlas i en särskild proposition som skall föreläggas riksdagen under
våren 1994.

Medelsanvisningen under anslaget Bidrag till vissa studiesociala ända-
mål uppgår under innevarande budgetår till 105 060 000 kr, varav
750 000 kr anvisats som engångsanvisning till Talboks- och punktskrifts-
biblioteket (TPB) för ett projekt med ny talboksteknik. För att slutföra
arbetet med detta projekt har, i enlighet med TPB:s förslag, beräknats
125 000 kr som engångsanvisning under nästa budgetår. I avvaktan på
att beredningen av den särskilda propositionen slutförs, föreslås att an-
slaget förs upp med ett i förhållande till nuvarande budgetår oförändrat
belopp, minskat med 625 000 kr, dvs. 104 435 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

8. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1994/95 beräknar ett
förslagsanslag på 104 435 000 kr.

E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
lärarutbildningar

1992/93	Utgift	180 892 858
1993/94	Anslag	100 000 000
1994/95	Förslag	57 000 000

Från anslaget betalas utgifter för särskilt vuxenstudiestöd i form av
vuxenstudiebidrag vid utbildning till gymnasielärare med inriktning på
yrkesämnen inom områdena handel och kontor, industri och hantverk
eller vård, vid specialpedagogisk utbildning samt vid praktisk-

277

19 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

pedagogisk utbildning som utgör en del av utbildning till gymnasielä-
rarexamen och som genomgås av forskarutbildade studerande eller stu-
derande som har civilingenjörsexamen.

Riksrevisionsverkets budgetprognos för budgetåret 1993/94 visar på en
utgiftsutveckling som överstiger det belopp med vilket anslaget förts
upp i statsbudgeten. Utgiften för året beräknas till 129 miljoner kronor,
vilket skulle innebära att anslaget överskrids med 29 miljoner kronor.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Centrala studiestödsnämnden

CSN beräknar att utflödet av vuxenstudiebidrag under budgetåret
1993/94 kommer att uppgå till 129 miljoner kronor. För 1994/95 beräk-
nas utgiften till 135,4 miljoner kronor vid ett oförändrat studerandean-
tal.

Regeringens överväganden

Enligt 7 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349) får regeringen föreskriva
om rätt till särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid sådana lärarut-
bildningar till vilka det finns ett behov av att förbättra rekryteringen.
Särskilt vuxenstudiestöd lämnas för närvarande till studerande vid gym-
nasielärarutbildningar med inriktning på yrkesämnen inom områdena
handel och kontor, industri och hantverk och vård. Stödet lämnas även
för specialpedagogisk utbildning samt för den praktisk-pedagogiska de-
len av gymnasielärarutbildning som genomgås av forskarutbildade stu-
derande eller studerande som har civilingenjörsexamen.

Vid oförändrat studerandeantal beräknas utgifterna under anslaget
uppgå till 134 miljoner kronor under budgetåret 1994/95.

När det gäller områdena handel och kontor, industri och hantverk
samt vård gör regeringen den bedömningen att en god rekrytering kan
upprätthållas även om de studerande erbjuds studiemedel som finansie-
ringsform. Avsikten är därför att rätten till särskilt vuxenstudiestöd för
studerande vid dessa utbildningar skall upphöra. Detsamma avses gälla
för forskare och civilingenjörer som genomgår den praktisk-
pedagogiska delen av gymnasielärarutbildningen. Den som börjat ut-
bildningen före den 1 juli 1994 bör emellertid få vuxenstudiestöd för att
slutföra studierna.

Belastningen på anslaget beräknas minska med 77 miljoner kronor.
En ökning av utflödet av studiemedel har beräknats under anslaget E 4.
Studiemedel m.m.

Medelsbehovet för 1994/95 beräknas uppgå till 57 miljoner kronor.

Upprättade lagförslag

De förslag som regeringen nu lagt fram under inledningen av littera E
om anpassning av studiestödsreglerna till EES-avtalet samt förslagen un-
der anslagen E 3. Studiehjälp m.m. och E 5. Vuxenstudiestöd m.m. krä-
ver ifråga om studiestödslagen (1973:349) dels ändring av 3 kap. 11 och

278

13 §§, 5 kap. 5 § samt 6 kap. 5 §, dels att det införs en ny paragraf, 1 Prop. 1993/94:100

kap. 8 § samt i fråga om lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd Bil. 9

för arbetslösa ändring av 2 §. Förslag om detta har upprättats inom Ut-
bildningsdepartementet. Lagförslagen bifogas som underbilagor 9.2 och
9.3.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

9. antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödsla-

gen (1973:349),

10. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

11. till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarut-
bildningar anvisar ett förslagsanslag på 57 000 000 kronor.

279

F Övriga ändamål

F 1. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

m.m.

1992/93

1993/94

1994/95

Utgift

Anslag

Förslag

26 174 000

22 370 000

23 982 000

Är 1950 anslöt sig Sverige till Förenta Nationernas organisation för
utbildning, vetenskap och kultur, Unesco (Sveriges överenskommelse
med främmande makter 1950:114).

Enligt förordningen (1988:1462) med instruktion för Svenska unesco-
rådet har rådet till uppgift att för Sveriges del vara ett sådant nationellt
samarbetsorgan enligt stadgan för Förenta Nationernas organisation för
utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) som förutsätts finnas för att
samordna de viktigaste nationella organen inom Unescos område med
organisationens verksamhet. Rådet skall främja Unescos verksamhet i
Sverige och stödja svenska insatser inom ramen för organisationens pro-
gram.

Medel för den upplysningsverksamhet i Sverige om Unesco, för vil-
ken svenska FN-förbundet ansvarar, anvisas över tredje huvudtiteln.

1993/94

Beräknad ändring

1994/95

1. Årsbidrag till Unesco 21

2. Svenska unescorådet
för utrednings- och
programverksamhet,
inkl, möten

3. Avgift till konven-
tionen om världens kultur-
och naturarv

4. Medlemsavgift till
International Centre for
the Study och Preservation
and the restoration of
Cultural Property in Rome,
ICCROM

5. Bidrag till Unescos
Internationella
kulturfond

000 000	+ 1 5	i20 000
850 000	+	62 000
210 000	+	15 000
210 000	+	15 000
100 000		of

+ 1 612 000

Summa

22 370 000

280

Svenska unescorådet

Medlemsländernas bidrag till Unescos reguljära budget fastställs av ge-
neralkonferensen. Vid Unescos 27:e generalkonferens hösten 1993 fast-
ställdes organisationens budget för 1994-95 till ca US$ 460 miljoner.
Den svenska andelen kalenderåret 1994 kommer enligt nu föreliggande
uppgifter att utgöra drygt 1%. Unescorådet uppskattar medelsbehovet
för Sveriges årsbidrag till Unesco med hänsyn till de flytande växelkur-
serna till 22 520 000 kr.

Avgiften till konventionen om världens natur och kulturarv uppgår
till 1% av Sveriges årsbidrag till Unesco, 225 000 kr. Bidraget till
ICCROM föreslås uppgå till 1% av årsbidraget, 225 000 kr. Bidraget till
Unescos Internationella kulturfond föreslås uppgå till 100 000 kr.

Svenska unescorådet begär en ökning av bidraget för utrednings- och
programverksamhet för bl.a. höjda resekostnader och för att fortsätta en
kampanj för att öka antalet prenumeranter i Sverige av den internatio-
nella versionen av UNESCO - Courier.

Regeringens överväganden

Regeringen har prisomräknat anslaget med hänsyn till de flytande väx-
elkurserna.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 23 982 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

F 2. Sametinget

1993/94	Anslag	7 500 000
1994/95	Förslag	9 677 000
Fr.o.m.	budgetåret	1994/95 övergår reservationsanslaget A 4. Same-

tinget till att vara ramanslag.

Sametinget är en ny statlig förvaltningsmyndighet. Enligt sametingsla-
gen (1992:1433), som trädde i kraft den 1 januari 1993, har Sametinget
till uppgift att verka för en levande samisk kultur och därvid ta initiativ
till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Same-
tinget skall bl.a. medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samis-
ka behov beaktas.

Det första valet till Sametinget genomfördes i maj månad 1993. Same-
tinget invigdes den 26 augusti 1993.

281

Anslagsframställning

Sametinget beräknar i sin anslagsframställning följande anslagsförstärk-
ningar

1. 4 miljoner kronor till samiskt språkarbete,

2. 2 580 000 kr i ytterligare medel för produktion av informationsma-
terial, utredningar, utbildning, arkivkostnader samt partistöd.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Regeringens överväganden

Eftersom myndigheten bedrivit verksamheten under så kort tid att nå-
gon egentlig resultatredovisning inte har kunnat lämnas, saknar reger-
ingen underlag för att göra en bedömning av verksamheten.

Sametinget skall tillämpa kapitalförsörjningsförordningen (1992:406).
För investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål har
därför regeringen beräknat en låneram i Riksgäldskontoret för Same-
tinget till 150 000 kronor.

Anslaget har justerats med hänsyn till konsekvenser av införande av
låneram, Statens arbetsgivarverks ombildning till uppdragsmyndighet
samt upphörandet av trygghetsåtgärdsanslag.

Under anslaget har regeringen gjort en prisomräkning. Vidare har an-
slaget tillförts 2 miljoner kronor för att stärka det samiska språket
(Prop. 1992/93:32, bet. 1992/93:Kul7, rskr. 1992/92:114). Det står Same-
tinget fritt att pröva olika vägar för att utveckla och stödja det samiska
språket med dessa medel.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2. till Sametinget för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 9 677 000 kr.

F 3. Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

15 700 000

16 538 000

Regeringens överväganden

Myndigheterna inom Utbildningsdepartementets område arbetar allt-
mer med utvecklings- och rationaliseringsfrågor. Det gäller t.ex. utveck-
ling av system som skall leda till effektiviseringar och kostnadsminsk-
ningar i myndigheternas verksamhet eller av system som ger ökad till-
gång till information nationellt och internationellt. Anslaget avser me-
del till tillfälliga förstärkningar för sådana ändamål.

282

I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den Prop. 1993/94:100
statliga statistiken (prop. 1992/93:101, bet. 1992/93:FiU7, rskr. Bil. 9
1992/93:122) har 419 000 kr beräknats under anslaget för statistik vad
gäller utbildningsstatistisk årsbok och fickskolan i stället för under sjun-
de huvudtiteln anslaget D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register
och prognoser. Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen
mellan Statistiska centralbyrån och andra myndigheter återfinns i bilaga

8 anslaget D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser.

Anslaget har prisomräknats.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

3. till Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
16 538 000 kr.

283

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga 9.1 Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:110g)1
dels att 7 kap. 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 4 a § och
8 kap. 7 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

4a§

Beslut av Verket för högskoleser-
vice i ärenden som avses i 4 § första
stycket 2 får inte överklagas.

7 kap.

7 §

Hemkommunen skall betala er-
sättning till staten för vissa kostna-
der för den som är elev i special-
skolan. Detta gäller dock inte om
eleven går i en sådan särskild klass
av specialskolan som är förlagd till
hemkommunens grundskola.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ytterligare
undantag samt om ersättningens
storlek.

Hemkommunen skall betala er-
sättning till staten för vissa kostna-
der för den som är elev i special-
skolan.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag
från bestämmelsen i första stycket
samt om ersättningens storlek.

8 kap.

7 §

Hemkommunen skall betala er-
sättning till staten för vissa kostna-
der för den som är elev i samesko-
lan.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om ersättningens
storlek.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Lagen omtryckt 1991:1111.

284

Förslag till Bilaga 9.2 Prop. 1993/94:100

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)*

dels att 3 kap. 11 och 13 §§, 5 kap. 5 § och 6 kap. 5 § skall ha följan-
de lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 8 §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

8 §

Utländska medborgare som på
grund av anställning här i landet
kan härleda rättigheter från avtalet
om Europeiska ekonomiska samar-
betsområdet (EES) i fråga om socia-
la förmåner skall när det gäller rätt
till studiestöd enligt denna lag jäm-
ställas med svenska medborgare un-
der de förutsättningar som anges i
föreskrifter av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer. Detsamma gäller make, sambo
och barn till sådana utländska med-
borgare.

3 kap.

11 §2

Extra tillägg utgår med 825, 550 Extra tillägg lämnas med 855,
eller 275 kronor i månaden. 570 eller 285 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om extra tillägg meddelas av regeringen.

13 §3

Inackorderingstillägg utgår med
lägst 1 150 och högst 2 300 kronor
i månaden. Närmare föreskrifter
om inackorderingstillägg meddelas
av regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer.

Inackorderingstillägg lämnas
med lägst 1 170 och högst 2 350
kronor i månaden. Närmare före-
skrifter om inackorderingstillägg
meddelas av regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer.

1 Lagen omtryckt 1987:303.

2 Senaste lydelse 1993:220.

3 Senaste lydelse 1993:220.

285

20 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 9

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

5 kap.

5 §4

Korttidsstudiestöd utgör 70 kro- Korttidsstudiestöd utgör 73 kro-
nor för varje timme. nor för varje timme.

6 kap.

5 §5

Internatbidrag utgör 315 kronor Internatbidrag utgör 327 kronor
för varje dygn. för varje dygn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

4 Senaste lydelse 1993:220.

5 Senaste lydelse 1993:220.

286

Förslag till Bilaga 9.3 Prop. 1993/94:100

Lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

Särskilt vuxenstudiestöd för ar-
betslösa lämnas enligt bestämmel-
serna i 7 kap. 7 a-7 c §§ studie-
stödslagen (1973:349) vare sig den
studerande är medlem i en arbets-
löshetskassa eller inte. I övrigt
skall bestämmelserna i 7 kap. 1, 2,
4-5 a, 8 b-9 och 16-20 §§ samt
9 kap. 1-3 och 7 §§ studiestödsla-
gen tillämpas på särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa.

2 §*

Särskilt vuxenstudiestöd för ar-
betslösa lämnas enligt bestämmel-
serna i 7 kap. 7 a-7 c §§ studie-
stödslagen (1973:349) vare sig den
studerande är medlem i en arbets-
löshetskassa eller inte. I övrigt
skall bestämmelserna i 1 kap. 8 §,
7 kap. 1, 2, 4-5 a, 8 b-9 och 16-20
§§ samt 9 kap. 1-3 och 7 §§ stu-
diestödslagen tillämpas på särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Senaste lydelse 1993:871.

287

Bilaga 9.4

Sammanfattning av och remissyttranden över
betänkandet (SOU 1993:64) Frågor för
folkbildningen

Efter remiss har yttranden över betänkandet kommit in från Statskonto-
ret, Statistiska centralbyrån (SCB), Statens kulturråd, Universitetet i
Linköping, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS), Högsko-
lan i Jönköping, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,
Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation (RIO), De handikappades riksförbund (DHR), Lu-
leå kommun, Stockholms stad, Örebro kommun och Halmstads kom-
mun.

Dessutom har yttranden inkommit från Svenska folkhögskolans lärar-
förbund (SFHL), Synskadades riksförbund (SRF) samt Handikappför-
bundens samarbetsorgan.

1 Allmänt

De flesta remissinstanserna är i huvudsak positiva till betänkandet. I en
del frågor har dock remissopinionen varit splittrad. Detta gäller framför
allt utredarens prioriteringslista över utvärderingsförslagen och vad ut-
värderingen bör omfatta.

Förutom att flera remissinstanser har olika invändningar och påpe-
kanden av varierande slag, finns en allmän oro över att dubbelarbete
och överlappande redovisning kommer att uppstå mellan Folkbild-
ningsrådets utvärdering och den utvärdering som staten skall ta initiativ
till.

2 Förslagens räckvidd. Vissa avgränsningar

2.1 Folkbildningen i dess helhet under en
treårsperiod

Utredaren föreslår i sitt betänkande att den nationella utvärderingen i
första hand bör avse folkbildningen i dess helhet, inte de enskilda delar-
na. Utvärderingen bör också avse treårsperioden 1994/95-1996/97 och
ligga till grund för fortsatt verksamhet.

Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet och RIO har kommenterat
och tillstyrkt förslaget.

2.2 Kvalitativ utvärdering av verksamheten

I betänkandet föreslås att utvärderingen bör vara kvalitativt inriktad och
att den endast bör avse sådan verksamhet som får del av statsbidraget i

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

288

enlighet med förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildning- Prop. 1993/94:100
en. Bil. 9

En betydande del av de remissinstanser som yttrat sig i frågan om
kvalitativ utvärdering har tillstyrkt förslaget. Högskolan i Jönköping,
Folkbildningsförbundet, Folkbildningsrådet, RIO, SFHL samt Svenska
kommunförbundet delar utredarens uppfattning att utvärderingen bör
vara av kvalitativ art.

SFHL beklagar att de flesta av de föreslagna projekten är mer kvanti-
tativt än kvalitativt inriktade.

Universitetet i Linköping framhåller vikten av att utredarens synpunk-
ter vad gäller kvalitativa studier förverkligas. Universitetet påpekar även
att nationella utvärderingar alltför ofta givit prov på en glidning i in-
riktningen; ambitioner att fånga en verksamhet i kvalitativa termer ten-
derar mycket lätt att ersättas av det lätt mätta och objektivt beskrivbara.

Vad gäller förslaget om att utvärderingen bör avse verksamhet som får
del av statsbidrag i enlighet med förordningen (1991:977) om statsbidrag
till folkbildningen är remissopinionen mer splittrad. Folkbildningsrådet
och Folkbildningsförbundet samt Svenska kommunförbundet instämmer i
att utvärderingen bör avse verksamhet som bedrivs med statsbidrag.
Svenska kommunförbundet understryker att offentligt obundet stöd till
folkbildningen i hög grad är en fråga om förtroende för folkbildningens
fria ställning och inriktning på just fritt bildningsarbete. Förekomsten
av annan verksamhet, dess karaktär och omfattning i förhållandet till
bildningsarbetet, bör därför vara en del av utvärderingen.

Statskontoret, SCB och Landstingsförbundet delar inte utredarens för-
slag. Enligt Statskontoret bör den statliga utvärderingen av folkbildning-
en främst inriktas mot hur riksdagens och regeringens intentioner och
målsättning fullgjorts under treårsperioden. Utgångspunkten bör vara
de mål som staten angett för verksamheten.

SCB ställer sig tveksam till avgränsningen i betänkandet till att bara
gälla effekter av det statliga stödet, eftersom deltagarna i folkbildningen
rimligen inte kan skilja på om stat, landsting eller någon annan finan-
siär bekostar den utbildning de är intresserade av. Landstingsförbundet
menar att den statliga utvärderingen bör omfatta även sådan verksamhet
som i framtiden kan komma att bedrivas med statsbidrag från andra de-
partement.

3 Kvalitetsutvärdering och genomförande

3.1 Perspektivet

Utredaren föreslår i sitt betänkande att den statliga kvalitetsutvärdering-
en av folkbildningen bör utgå från deltagarens perspektiv.

En övervägande del av de remissinstanser som yttrat sig över detta för-
slag är positiva. Några remissinstanser anser att förslaget får ett mycket
litet genomslag i de konkreta förslag till och prioriteringar av studier
som föreslås ingå i utvärderingen.

289

Örebro kommun menar att man med utgångspunkt i verksamheten Prop. 1993/94:100
och deltagarnas uppfattning om denna kan arbeta fram ny kunskap om Bil. 9
området. Kommunen anser också att rådande kvantitativa mätmetoder
som främst redovisar antal studiecirkeldeltagare, antal studietimmar el-
ler antal kulturprogram endast ger en ytlig bild av folkbildningens
funktion i samhället.

Handikappförbundens samarbetsorgan tycker att det är positivt att del-
tagarnas uppfattning om verksamheten förs fram i fokus. Samarbetsor-
ganet anser att de prioriterade gruppernas uppfattning bör ägnas sär-
skild uppmärksamhet, dvs. personer med olika typer av funktionsned-
sättningar.

SCB anser att det behövs en modell att arbeta utifrån som anger vilka
faktorer som man är intresserad av och hur de påverkar verksamheten
på individnivå men också på organisationsnivå. SCB menar att en sådan
överblick saknas i utredningen. SFHL och HLS delar utredarens upp-
fattning att utvärderingen bör utgå från den enskildes perspektiv men
uttrycker sitt missnöje över att så få av de föreslagna forskningsprojek-
ten uppfyller detta krav.

3.2 Genomförande

I betänkandet föreslås att den statliga utvärderingen av folkbildningen
bör genomföras av en statlig kommitté eller en enmansutredning.

SCB, HLS, Folkbildningsförbundet och RIO anser att utvärderingen
bör genomföras av en statlig kommitté i stället för en enmansutredning.
Flera av de remissinstanser som yttrat sig vill själva delta i den föreslag-
na kommittén.

SCB anser det viktigt att verka för en nära samverkan mellan de olika
aktörerna i en utvärdering och förordar därför en arbetande kommitté
med tvärvetenskaplig kompetens i stället för en enmansutredning.
Halmstads kommun ser det som nödvändigt men också mycket positivt
att företrädare för bl.a. kommunerna föreslås delta i eller få insyn i ar-
betet med utvärderingen. Halmstads kommun föreslår att detta bör gö-
ras i form av att kommunerna får bli företrädda i den föreslagna
utvärderingskommittén.

Svenska kommunförbundet anser att det är mycket viktigt att företräda-
re för kommunerna får möjlighet att följa och delta i utvärderingen.
SRF och Handikappförbundens samarbetsorgan anser att det är nödvän-
digt att de får vara med i en kommande kommitté som skall utvärdera
folkbildningen eftersom människor med funktionshinder är en av de
prioriterade grupperna för folkbildningen.

290

3.3 Kostnadsramen

Utredaren föreslår att utvärderingen av folkbildningen bör till sitt förfo-
gande få en kostnadsram om 5-6 miljoner kronor, motsvarande en pro-
mille av anslagen till statsbidragen under en treårsperiod.

De få remissinstanser som yttrat sig i frågan är negativa till förslaget.
Statskontoret menar att först när man fastställt vilka områden som skall
belysas i utvärderingen är det möjligt att ange en kostnadsram för arbe-
tet. Statskontoret menar vidare att utredningen inte har angett hur ut-
redningsarbetet skall finansieras. Statskontoret utgår ifrån att medlen tas
från anslaget för folkbildning. Folkbildningsförbundet anser att det inte
klart framgår av betänkandet att medel för utvärderingen skall tas av
folkbildningsanslaget. Folkbildningsförbundets uppfattning är att folk-
bildningen inte skall betala statens utvärdering samtidigt som Folkbild-
ningsrådet årligen har avsatt fem miljoner kronor till utvecklings- och
utvärderingsprojekt inom folkbildningen.

RIO hänvisar i sitt yttrande till betänkandet Organisationernas bidrag
(SOU 1993:71) där det föreslås att statsmakterna skall bekosta och bygga
ut sin egen utvärderingskapacitet och att kostnaderna för utvärderingen
inte skall räknas in i bidraget till organisationerna.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

4 Prioritetslista över utvärderingsförslagen

I betänkandet sammanfattas och angelägenhetsgraderas de olika försla-
gen i en prioritetslista. Dessutom lämnas förslag om vilka delprojekt
som lämpligen kan sammanföras. Angelägenhetsgraderingen görs i en
tregradig skala, där "1" betecknar de mest angelägna projekten och "3"
de projekt som bedömts att ha lägst prioritet.

Remissopinionen är i denna fråga splittrad. En knapp majoritet av de
instanser som yttrat sig tillstyrker förslaget. Det är främst de instanser
som företräder folkbildningen som tillstyrker prioriteringslistan.

Folkbildningsrådet har inte några invändningar mot enskilda delar i
utredarens förslag om vilka områden som skall omfattas av den natio-
nella utvärderingen. Folkbildningsrådet vill däremot starkt understryka
utredarens förslag att den statliga utvärderingen till stora delar bör be-
gränsas till att inhämta uppgifter från ett urval av lokala anordnare.
Svenska kommunförbundet anser att de frågor utredaren föreslår att ut-
värderingen skall omfatta är bra. Förbundet tycker dock att folkbild-
ningens förhållande till folkrörelserna är en central fråga som, enligt
förbundets uppfattning, inte kan avgränsas till ett visst ämnesområde
som gjorts i utredarens förslag. Folkbildningsförbundet tillstyrker försla-
gen angående vilka områden inom studieförbundens verksamhet som
skall ingå i den statliga utvärderingen, men vill liksom Luleå och Halm-
stads kommuner göra en omprioritering mellan projekten.

Statens kulturråd förordar att en omprioritering görs så att man tar
större hänsyn till kulturområdet vid valet av utvärderingprojekt. HLS
konstaterar att man i betänkandet i förvånansvärt liten utsträckning

291

uppmärksammar den viktiga frågan huruvida folkbildningen åstadkom-
mer förändringar av de slag som ställts upp som mål för verksamheten
enligt ovan.

SFHL anser att det saknas ett forskningsprojekt i utvärderingen kring
folkhögskolans inre demokrati, speglat i bl.a. olika dokument, samråds-
organ och beslutsorgan på skolorna. SFHL vill också starkt poängtera
vikten av att bitarna "Erfarenheter från tidigare folkhögskoleelever"
och "deltagare i studiecirklar" prioriteras om från prioritetsgrupp 3 till
grupp 1 om man vill åstadkomma det deltagarperspektiv man förordar i
betänkandet. SRF menar att det klart bör framgå vilka som avses när
man talar om "prioriterade grupper", dvs. handikappade och invandra-
re. Handikappförbundens samarbetsorgan föreslår ett antal ompriorite-
ringar och anser att en viktig uppgift är att redovisa i vilken utsträck-
ning studieförbunden engagerar sig i cirkelverksamheten för människor
med funktionsnedsättningar och vad de gör för att göra sitt ordinarie ut-
bud tillgängligt för denna grupp.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

292

Rättsdatablad

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Författningsrubrik

Bestämmelser
som inför,
ändrar, upphäver
eller upprepar ett
normgivnings-
bemyndigande

Celexnummer för
bakomliggande
EG-regler

Lag om ändring i
skollagen
(1985:1100)

Lag om ändring i
studiestödslagen
(1973:349)

7 kap. 7 §,

8 kap. 7 §

1 kap. 8 §,

3 kap. 11 och 13 §§

293

VIII. Utbildningsdepartementet

Sid.

Prop. 1993/94:100

Bil. 9

Anmalan till budgetpropositionen 1994

1 Inledning

2 Skolområdet och folkbildningen

3 Den högre utbildningen

4 Forskningen

5 Nya utbildningsinitiativ

6 EES-avtalet, utbildning och forskning

Anslag kr

A Skolväsendet

Inledning

1 Utvecklingsplan för skolväsendet

2 Genomförande av läroplansreformerna

3 Kontinuerlig översyn av kursplaner

4 Ändring av bestämmelser

5 Kompletteringskurser inom gymnasieskolan

6 Viss utbildning i landstingsregi

7 Förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning

8 Kunskaper i och intresse för naturvetenskaplig och teknisk
utbildning

9 Riksrekryterande idrottsgymnasier

Myndigheter

1. Statens skolverk, ramanslag

2. Statens institut för handikappfrågor
i skolan, ramanslag

Utveckling av skolväsendet m.m.

3. Skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med handikapp, reservationsanslag

4. Stöd för utveckling av skolväsendet,
reservationsanslag

5. Forskning inom skolväsendet, reservations-
anslag

6. Fortbildning m.m., reservationsanslag

7. Genomförande av skolreformer,
reservationsanslag

8. Särskilda insatser på skolområdet,
förslagsanslag

Verksamhetsbidrag

9. Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet, förslagsanslag

242 922 000

106 966 000

17 712 000

76 728 000

26 134 000

98 416 000

128 975 000

230 170 000

48 187 000

294

59	10.	Sameskolor, ramanslag	31 058 000	Prop. 1993/94:100
62	11.	Specialskolor m.m., ramanslag	376 839 000	Bil. 9
65	12.	Statens skola för vuxna i Härnösand, ramanslag *19 025 000
65	13.	Statens skola för vuxna i Norrköping, ramanslag 667 000
66	14.	Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m., förslagsanslag	78 080 000
72	15.	Bidrag till driften av fristående skolor, förslagsanslag	181 965 000
		Summa littera A	1 681 844 000
76		B Folkbildning
76	1.	Bidrag till folkbildningen, anslag	1 865 328 000
81	2.	Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, anslag	63 959 000
		Summa littera B	1 929 287 000
84		C Universitet och högskolor m.m.
		Inledning
84	1	Organisationsfrågor m.m.
86	2	Anslagen till vissa utbildningsområden
88	3	Examensrätt m.m.
90	4	Professurer vid forskningsråd
91	5	Jämställdhet
92	6	Fullföljande av nya resurstilldelningssystem för grundutbild-
		ning samt forskning och forskarutbildning
100	7	Kapitalförsörjning
102	8	Kostnadsansvar och ansvar för gemensamma system
104	9	Sammanfattning av förslaget till budget för högskolor m.m. (litt. C)	universitet och
		Universitet och högskolor m.m.
108	1.	Uppsala universitet: Grundutbildning, reservationsanslag	705 191 000
110	2.	Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag	868 152 000
114	3.	Lunds universitet: Grundutbildning, reservationsanslag	1 165 472 000
117	4.	Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag	895 383 000
120	5.	Göteborgs universitet: Grundutbildning, reservationsanslag	864 062 000
123	6.	Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag	671 353 000
126	7.	Stockholms universitet: Grundutbildning, reservationsanslag	582 914 000

295

8. Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning, reservationsanslag

9. Umeå universitet: Grundutbildning,
reservationsanslag

10. Umeå universitet: Forskning och
forskarutbildning, reservationsanslag

11. Linköpings universitet: Grundutbildning,
reservationsanslag

12. Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning, reservationsanslag

13. Karolinska Institutet: Grundutbildning,
reservationsanslag

14. Karolinska Institutet: Forskning och
forskarutbildning, reservationsanslag

15. Kungl. Tekniska högskolan:
Grundutbildning, reservationsanslag

16. Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och forskarutbildning,
reservationsanslag

17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning,
reservationsanslag

18. Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning m.m., reservationsanslag

19. Danshögskolan: Grundutbildning,
reservationsanslag

20. Dramatiska institutet: Grundutbildning,
reservationsanslag

21. Högskolan i Borås: Grundutbildning,
reservationsanslag

22. Högskolan i Falun/Borlänge:
Grundutbildning, reservationsanslag

23. Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning, reservationsanslag

24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning,
reservationsanslag

25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning,
reservationsanslag

26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning, reservationsanslag

27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning,
reservationsanslag

28. Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning,
reservationsanslag

29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning,
reservationsanslag

30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning, reservationsanslag

Prop. 1993/94:100

692 595 000 Bil. 9

594 723 000

484 066 000

511 845 000

276 737 000

324 374 000

466 321 000

552 840 000

465 045 000

283 136 000

159 279 000

18 220 000

41 832 000

97 472 000

130 529 000

123 318 000

68 306 000

134 962 000

56 157 000

212 235 000

87 976 000

64 784 000

50 942 000

296

31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning,		Prop. 1993/94:100 Bil. 9
reservationsanslag	149 020 000	Prop. 1993/94:100 Bil. 9
32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning, reservationsanslag	189 055 000
33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning, reservationsanslag	15 007 000
34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag	31 847 000
35. Konstfack: Grundutbildning, reservationsanslag	69 169 000
36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag	34 267 000
31. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag	278 576 000
38. Mitthögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag	237 919 000
39. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag	61 751 000
40. Mälardalens högskola: Grundutbildning, reservationsanslag	145 417 000
41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag	10 133 000
42. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag	17 377 000
43. Enskilda och kommunala högskoleut- bildningar m.m., reservationsanslag 1	240 936 000
44. Europeisk utbildningssamverkan, ramanslag	58 767 000
45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., reservationsanslag	468 572 000
46. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, reservationsanslag	13 344 000
47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor, reservationsanslag	151 538 000
48. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag 1	487 495 000
49. Kanslersämbetet, reservationsanslag	25 861 000
50. Verket för högskoleservice, ramanslag	70 480 000
51. Överklagandenämnden för högskolan, ramanslag	3 233 000
52. Rådet för grundläggande högskoleutbildning, reservationsanslag	41 871 000
53. Kostnader för Chalmers tekniska högskola awecklingsorganisation, förslagsanslag	1 000
54. Kostnader för Högskolans i Jönköping awecklingsorganisation, förslagsanslag	1 000
Summa littera C 16 451 858 000

297

D Nationella och internationella forskningsresurser		Prop. 1993/94:100
Forskningsråd m.m. 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation, reservationsanslag	88 003 000	Bil. 9
2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, ramanslag	9 135 000
3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag	212 816 000
4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag	7 283 000
5. Medicinska forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag	378 691 000
6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag	12 770 000
7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag	584 169 000
8. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag	17 341 000
9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag	267 936 000
10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag	7 303 000
11. Rymdforskning, reservationsanslag	42 815 000
12. Rådet för forskning om universitet och högskolor, reservationsanslag	7 846 000
13. Kungliga biblioteket, ramanslag	147 132 000
14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, ramanslag	7 598 000
15. Arkivet för ljud och bild, ramanslag	21 478 000
16. Institutet för rymdfysik, ramanslag	38 405 000
17. Polarforskningssekretariatet, ramanslag	21 100 000
18. Europeisk forskningssamverkan, ramanslag	477 355 000
19. Vissa särskilda utgifter för forsknings- ändamål, reservationsanslag	110 517 000
20. Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag	36 595 000
21. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, reservationsanslag	112 827 000
Summa littera D	2 609 115 000

298

E Studiestöd m.m.		Prop. 1993/94:100 Bil. 9
Inledning
1 Anpassning av svensk studiestödslagstiftning till EES-avtalet
Studiestöd m.m. 1. Centrala studiestödsnämnden m.m., ramanslag 2. Centrala studiestödsnämndens	159 058 000
återbetalningsverksamhet, anslag	1 000
3. Studiehjälp m.m., förslagsanslag	2 209 357 000
4. Studiemedel m.m., förslagsanslag	6 631 000 000
5. Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,	1 084 500 000
förslagsanslag 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål,	71 000 000
förslagsanslag 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid	*104 435 000
vissa lärarutbildningar, förslagsanslag	57 000 000
Summa littera E	10 316 351 000
F Övriga ändamål
1. Kostnader för Sveriges medlemskap i
UNESCO m.m., förslagsanslag	23 982 000
2. Sametinget, ramanslag 3. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepar-	9 677 000
tementets område, reservationsanslag	16 538 000
Summa littera F	50 197 000
SUMMA VIII - Utbildningsdepartementet	33 038 652 000

Bilagor

9.1 Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

9.2 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

9.3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudie-
stöd för arbetslösa

9.4 Sammanfattning av och remissyttranden över betänkan-
det (SOU 1993:64) Frågor för folkbildningen

Rättsdatablad

* Särproposition under 1994

299

gotab 45518, Stockholm 1993

Regeringens proposition

1993/94:100 Bilaga 10

J ordbruksdepartementet

(nionde huvudtiteln)

1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 10

Bilaga 10 till budgetpropositionen 1994

Jordbruksdepartementet

(nionde huvudtiteln)

Prop.

1993/94:100

Bilaga 10

Inledning

1 Allmänt

Jordbruket skall producera livsmedel av hög kvalitet och av rena råvaror. De
areella näringarna spelar en viktig roll som en resurs i miljöarbetet. Det öppna
och varierade kulturlandskapet liksom det mångskiftande skogslandskapet är
beroende av det personliga engagemang som visas av de som verkar inom
dessa näringar.

Sverige siktar på en fullständig integrering med EG:s gemensamma jord-
brukspolitik från den dag Sverige blir medlem i EU. Ambitionen är att inga
övergångsåtgärder skall behöva tillämpas. Sveriges avsikt är också att delta i
den gemensamma fiskepolitiken från medlemskapets första dag.

I de pågående medlemskapsförhandlingama med EU utgör jordbruks- och
fiskeffågoma en betydande del. Viktiga mål i förhandlingarna är bl.a. att slå
vakt om det goda svenska miljö-, djurhälso- och djurskydds läget och att ska-
pa ett tillräckligt produktionsutrymme för det svenska jordbruket genom de
kvoter m.m. som finns inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

På det regionalpolitiska området är det väsentligt att kunna behålla möjlig-
heterna att ge norrlandsjordbruket stöd på nuvarande nivå och att kunna ge
stöd till södra Sveriges skogs- och mellanbygder samt till Öland och Gotland.
Dessa stöd bör i största möjliga omfattning finansieras genom EG:s fonder.

På fiskets område är det av särskilt intresse för Sverige att fullt ut bevara
de traditionella fiskemönstren, införa EG:s marknadsorganisation från med-
lemskapets första dag samt upprätthålla och utveckla de regionalpolitiska åt-
gärderna.

Sveriges ansökan om medlemskap i EU förändrade förutsättningarna som
låg till grund för det jordbrukspolitiska beslutet i riksdagen år 1990. Den
svenska politiken måste därför stämmas av mot EG:s gemensamma jord-
brukspolitik. Regeringen har således lämnat förslag till justeringar av 1990
års livsmedelspolitiska beslut. Riksdagen har nyligen beslutat i dessa frågor.
I huvudsak går politiken ut på att sänka kostnaderna inom produktionen,
sänka priser och minska det ekonomiska stödet. Sänkningar av produktions-
kostnaderna skall kunna leda till lägre livsmedelspriser för konsumenterna.

Deprecieringen av den svenska kronan har gjort att en del av de skillnader
som tidigare fanns mellan Sverige och närliggande länder har utjämnats.

Ett kommande svenskt medlemskap i EU stimulerar en ökad handel mellan
Sverige och EU-ländema. För att förbereda livsmedelsindustrin på den nya
situationen som det innebär att agera på en mera konkurrensutsatt marknad,
har riksdagen under det gångna året anslagit medel till stöd av export av för-
ädlade livsmedel. Sedan tidigare finns också ett stöd till marknadsföringsåt-
gärder inom livsmedelsområdet.

Konsumentpriserna inom livsmedelssektorn steg från december 1992 till
oktober 1993 med 2,0 %, medan KPI totalt steg med 4,4 %. För jordbruks-
prisreglerade varor sjönk priserna med 0,3 %. Den momshöjning på livsme-
del som skedde den 1 januari 1993 motsvarar en prisökning på 2,5 %. Om
momshöjningen räknas bort har alltså livsmedelspriserna totalt sett sjunkit
med 0,5 % och priserna för jordbruksprisreglerade varor sjunkit med 2,8 %.
Det innebär att det trendbrott i prisutvecklingen för jordbruksreglerade och
övriga livsmedel som skedde under år 1992 består. En viktig orsak till detta
är att den livsmedelspolitiska reformen har brutit automatiken i prisökningar-
na. Prisutvecklingen i olika led följer inte samma mönster som tidigare. Mark-
nadskrafterna har fått större betydelse i konsumentledet. Konkurrensen har
ökat och nya försäljningskanaler i form av lågprisbutiker har tillkommit. För
konsumenterna har reformen medfört relativt sett lägre livsmedelspriser.

Regeringen har även vidtagit olika åtgärder för att sänka kostnaderna i pro-
duktionen. Så t.ex. har proteinfoderregleringen tagits bort. Som en följd av
dessa kostnadssänkande åtgärder har också gränsskyddet sänkts för flera jord-
bruksprodukter. Detta skall kunna leda till kostnadssänkningar i konsument-
ledet. De led i livsmedelskedjan som ligger efter det prisreglerade ledet har
dock ett stort ansvar för att åtgärder som vidtagits i prisregleringsledet faktiskt
kommer konsumenterna till del. Regeringen har bedömt att det finns behov av
att följa livsmedelskedjans olika led. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämn-
den (LES) har därför fått i uppdrag att redovisa prisutvecklingen i olika led
och bedöma vilka faktorer som kan ha påverkat denna. LES har även fått i
uppdrag att se över gränsskyddets funktion. Bl.a. skall översynen innehålla
en analys av om tillämpningen av gränsskyddet medför att också syftet med
skyddet uppnås.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i fråga om stödet till
jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige under våren 1994.

Det ekologiska lantbruket är en spjutspets i arbetet med att utveckla lant-
bruket i en miljövänlig riktning. Genom den forskning och utveckling som
bedrivs inom denna odlingsform tillförs hela jordbruket nya viktiga kun-
skaper. För budgetåren 1993/94 och 1994/95 har anvisats 10 miljoner kronor
årligen för tillämpad forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och
kontroll. Den utredning (dir. 1993:129) som skall utreda ett svenskt kom-
pletterande miljöstöd inom ramen för EG:s gemensamma jordbrukspolitik har
också till uppgift att lämna förslag om stöd till omläggning till ekologisk pro-
duktion. För budgetåret 1994/95 bör stödet till ekologisk odling förstärkas

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

ytterligare. Regeringen bereder för närvarande frågan om hur ett ökat stöd bör
utformas.

Jordbruket har en avgörande roll för bevarandet av ett öppet och varierat
kulturlandskap. De goda möjligheter som finns att använda åkermark till pro-
duktion av miljövänliga råvaror för energi- och industriproduktion skall tas
tillvara. En utredning har tillsatts för att se över förutsättningarna för en ökad
produktion och användning av biologiska råvaror (dir. 1993:124). Den skall
redovisa sina förslag senast i juni 1994.

En minskad användning av fossila bränslen är positiv för miljön och mot-
verkar växthuseffekten. De skador som fossila bränslen ger upphov till måste
speglas i deras pris. Ekonomiska styrmedel bör utnyttjas för att tillgodose
detta. Regeringen föreslår att det under budgetåret anvisas närmare 75 miljo-
ner kronor till forskning och utveckling av miljövänlig bioenergi. Till investe-
ringsstöd avsätts 200 miljoner kronor. Åkermark som inte används för pro-
duktion av livsmedel kan utnyttjas för produktion av andra miljövänliga rå-
varor för energi- och industriändamål.

Statens jordbruksverk har presenterat ett förslag om en ny organisation av
den veterinära verksamheten. Förslaget bygger på att behålla den statliga
distriktsveterinärorganisationen och att göra besparingar i denna. För när-
varande handläggs ansvarsfrågor rörande veterinärer bl.a. i en särskild
nämnd inom Jordbruksverket. Ett förslag rörande en ny behörighetslagstift-
ning för veterinärer samt inrättande av en fristående nämnd för veterinära
ansvarsfrågor bereds för närvarande. Regeringen kommer under våren 1994
att förelägga riksdagen ett förslag på dessa områden.

Den nya skogspolitiken ger skogsägaren en ökad frihet och ett ökat an-
svar. Ett miljömål har formulerats med samma tyngd som produktionsmålet.
Sektorsansvaret för naturvården har utvecklats och förstärkts.

Utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter har presenterat
sitt slutbetänkande (SOU 1993:103) Svenskt fiske under hösten 1993. För-
slagen remissbehandlas för närvarande. Regeringen avser att presentera för-
slag under våren 1994.

En utredning har tillsatts som skall kartlägga förutsättningarna för en
levande skärgård (dir. 1993:62). Utredningen skall bedöma behovet av och
föreslå de förändringar som är angelägna för att underlätta bosättning och
företagande i skärgårdsområdena.

Det förslag till utgiftsram för Jordbruksdepartementets verksamhetsområde
för budgetåret 1994/95 som läggs fram i budgetpropositionen omfattar
6 252 miljoner kronor. De ökningar av anslag som föreslås är finaniserade ge-
nom omprioriteringar inom huvudtiteln samt överföringar från andra huvud-
titlar.

Anslaget till direktbidrag till jordbruket för budgetåret 1994/95 reduceras
med 500 miljoner kronor. Sammanlagt kommer därmed budgetmedlen till di-
rektbidragen att uppgå till 1 050 miljoner kronor. Minskningen möjliggörs ge-
nom att det generella bidraget till mjölkkor tas bort budgetåret 1994/95 samt
att tillgängliga regleringsmedel tas i anspråk för att täcka kostnaderna för di-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

rektstöden till jordbruket. Vidare föreslås minskningar av beredskapslagring-
en av livsmedel m.m. samt ett genomförande av de förslag som lämnats av
utredningen om sociala åtgärder inom jordbruket. Sammanlagt blir besparings-
effekten av dessa åtgärder ca 300 miljoner kronor. Det sistnämnda förslaget
ger besparingseffekt fullt ut först budgetåret 1996/97.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Sammanställning m.m.

Anslagsförändringar totalt inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområ-
de i förhållande till anvisat belopp för budgetåret 1993/94 framgår av följande
sammanställning uttryckt i miljoner kronor.

	Anvisat enligt regle- ringsbrev 1993/94	Förslag 1994/95	Föränd- ring
A. Internationellt samarbete	136,0	36,0
B. Jordbruk och trädgårds-
näring	3 850,7	3 169,5	-	681,2
C. Skogsbruk	469,9	438,4	-	31,5
D. Fiske	89,3	93,4	+	4,1
E. Rennäring m.m.	61,3	77,6	4-	16,3
F. Djurskydd och djurhälsovård	230,4	252,6	+	22,2
G. Växtskydd och jordbrukets
miljöfrågor	41,0	47,8	+	6,8
H. Livsmedel	623,5	556,3	-	67,2
I. Utbildning och forskning	1 264,7	1 305,9	+	41,2
J. Biobränslen	276,4	274,7	-	1,7
Totalt för Jordbruks-
departementet	6 943,3	6 252,0	-	691,3

1 Exkl. anslagen Jordbruksdepartementet, Lantbruksråd och Utredningar m.m.

2 Den internationella utvecklingen

2.1 Svenskt jordbruk och fiske i ett europasamarbete

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) beräknas träda i
kraft den 1 januari 1994. För jordbruket innebär EES att t.ex. livsmedelsbe-
stämmelser samt veterinär-, fodermedels- och växtskyddsregler med vissa un-
dantag blir gemensamma. Möjligheterna till handel med bearbetade jordbruks-
produkter förbättras. Den svenska jordbrukspolitiken och fiskepolitiken be-
rörs dock inte av EES-avtalet.

Ett bilateralt jordbruksavtal mellan Sverige och EG trädde i kraft den
15 april 1993. Det ger möjligheter till tullfri handel med bl.a. nötkött, ost och
frysta grönsaker inom vissa begränsade kvoter. Andra bilaterala avtal om vis-
sa lättnader i handeln med jordbruks- och trädgårdsprodukter har ingåtts med
Estland, Lettland, Litauen, Finland, Tjeckien, Slovakien, Israel och Turkiet.

Liknande avtal har också slutits med Polen, Ungern, Bulgarien och Ru-
mänien.

Vid ett EU-medlemskap skall Sverige delta i EG:s gemensamma jord-
brukspolitik som inkluderar trädgårdssektom och EG:s gemensamma fiskeri-
politik. Medlemskapsförhandlingama för jordbruk och fiske är omfattande
och utgör för närvarande den viktigaste arbetsuppgiften för Jordbruksdeparte-
mentet.

Mer än hälften av EG:s gemensamma budgetmedel används för den ge-
mensamma jordbrukspolitiken. Stödet är i produktomfång och former mer
omfattande än Sveriges. Den sammanvägda stödnivån har dock legat något
högre i Sverige, en skillnad som bl.a genom deprecieringen av svenska kro-
nan tenderar att utjämnas. Detta underlättar anpassningen av det svenska jord-
bruket. I förhandlingarna med EU är ett viktigt krav att Sverige tilldelas
kvoter och basareal som tar hänsyn till svenska förhållanden. Centrala frågor
för förhandlingarna är också möjligheterna att bevara vårt stöd till jordbruket i
norra Sverige samt att upprätthålla hög svensk standard på områdena livs-
medelskontroll, livsmedelskvalitet och djurhälsa. I samband med EG:s senas-
te reform av den gemensamma jordbrukspolitiken infördes s.k. komplette-
rande stöd som bl.a. syftar till ett miljövänligt jordbruk och till att bevara land-
skapet. Regeringen har tillsatt en utredning med uppgift att utforma ett
svenskt program för sådant stöd. Behovet och utformningen av insatserna
skall analyseras mot bakgrund av konsekvenserna av ett svenskt EU-med-
lemskap, särskilt med hänsyn till den gemensamma jordbrukspolitikens effek-
ter på de svenska miljömålen. I utredningsuppdraget ingår också att ta fram
förslag till stöd för omläggning till ekologiskt jordbruk.

På fiskets område är det av särskilt intresse för Sverige att fullt ut bevara
de traditionella svenska fiskemönstren, införa EG:s marknadsorganisation för
fiske och vattenbruk från och med anslutningsdagen och inom ramen för
EG:s politik upprätthålla och utveckla regionalpolitiska åtgärder. Sverige har
presenterat förhandlingspositioner för EG-kommissionen som omfattar bl.a.
svenska krav på fasta andelar av fiskeresursema, avskaffande av tullar och bi-
behållande av det betydelsefulla svenska foderfisket.

2.2 Samarbetet med länder i Central- och Östeuropa

Sverige har vidareutvecklat och fördjupat kontakterna och samarbetet med de
central- och östeuropeiska staterna på jordbruks-, skogs- och fiskeområdena
under det senaste året. Det har främst skett med de baltiska staterna men
också med andra länder i Central- och Östeuropa. Önskemål om ett närmare
samarbete med Sverige har också framförts från länder som inte tillhör vårt
närområde, t.ex. Vitryssland och Ukraina.

Regeringen har sålunda på olika sätt under det gångna året stött såväl de
baltiska staterna som andra länder i närområdet i anpassningen av jordbruks-,
skogs- och fiskesektorerna till ett marknadsekonomiskt system. Liksom un-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

der tidigare år har detta skett genom de bilaterala handelsavtalen, besöksut-
byte, utbildningsprogram och stöd till reformeringen och uppbyggnaden av
en effektiv förvaltning. Kontakterna och erfarenhetsutbytet mellan myndig-
heter, utbildningsinstitutioner, organisationer och företag i Sverige och grann-
länderna har ökat i omfattning under året. Det väntas intensifieras under det
kommande året. Bl.a. är Skogsvårdsorganisationen engagerad i arbetet med
utformningen av en ny skogspolitik för flera länder liksom i arbetet med att in-
föra nya metoder för skogsbruket Ett samarbete har också etablerats med den
ryska skogsförvaltningen.

Utbildnings- och forskarkontakterna har utvecklats ytterligare. Sveriges
lantbruksuniversitet har fått särskilda medel för miljöinsatser på jordbruks-
området i de baltiska staterna inom ramen för programmet för Östersjöns
miljö.

Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa sker också via mellan-
statliga organisationer som OECD, FN:s ekonomiska kommission för Europa
och FAO. Verksamheten planeras fortsätta i liknande former under det kom-
mande budgetåret.

2.3 Kontakter med utomeuropeiska länder

Även om den internationella verksamheten på jordbruksområdet under året i
hög grad dominerats av EU-medlemskapsförhandlingama, har de bilaterala
kontakterna med länder utanför närområdeskretsen och Europa vidmakthållits
och befästs.

På skogsområdet har kontakterna intensifierats både med länder med bo-
reala skogstillgångar och med länder i Asien, Afrika och Latinamerika med
andra typer av skogar. Det har delvis skett som ett led i uppföljningen av de
skogsprinciper som antogs vid FN-konferensen om miljö och utveckling
(UNCED). Dessa kontakter planeras fortsätta under det kommande verksam-
hetsåret.

2.4 FAO

FAO fick en ny generaldirektör i november 1993. FAO väntas fortsätta sitt
operativa och normativa arbete utan någon markant kursförändring, åtminsto-
ne inte på kort sikt. Jordbrukskommittén kommer att följa upp besluten som
togs vid UNCED. Fiskerikommittén kommer bl.a. att diskutera en uppföran-
dekod för ansvarsfullt fiske. Ett första steg var avtalet mot utflaggning av
fiskefartyg. Skogskommittén skall förstärkas och kommer bl.a. att intensi-
fiera uppföljningen av UNCED:s skogsprinciper. Likaså intensifieras för-
beredelserna för 1995 års konferens om växtgenetiska resurser. Vidare skall
FAO följa upp den deklaration och det handlingsprogram för ett förbättrat
näringstillstånd hos världens befolkning som antogs vid FAO:s och WHO:s
gemensamma nutritionskonferens (ICN).

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

2.5 OECD

Tre områden ges ökat utrymme inom OECD:s jordbrukskommitté, nämligen
jordbruksproblemen i Öst- och Centraleuropa och deras effekter på OECD-
ländema, varaktig jordbruksutveckling och jordbruksproduktionens miljö-
effekter samt landsbygdsutveckling.

Den centrala uppgiften för jordbrukskommittén är dock att övervaka och
underlätta jordbrukspojitiska reformer i medlemsländerna i enlighet med 1987
års åtaganden. Således fortsätter ansträngningarna att förbättra metoderna för
att mäta jordbruksstödets storlek, att ytterligare belysa strukturanpassnings-
och sysselsättningseffekterna och att studera alternativ användning av jord-
bruksmark och varor producerade i jordbruket. Ett högnivåmöte äger rum i
början av år 1994. Senare under året skall en studie av strukturomvandlingen
i Sverige behandlas av jordbrukskommittén.

I OECD:s fiskerikommitté koncentreras arbetet kring en förvaltnings-
studie, vars övergripande mål blir utbyte av information, erfarenhet och forsk-
ningsresultat vid förvaltning av levande marina resurser.

2.6 GATT

Jordbruket har varit ett nyckelområde i GATT:s nyligen i allt väsentligt
avslutade multilaterala handelsförhandling, den s.k. Uruguay-rundan. Det
främsta syftet med förhandlingarna på jordbruksområdet har varit att libera-
lisera handeln och stärka konkurrensen. Intemstöd, gränsskydd och export-
subventioner för jordbruksprodukter skall därför reduceras. Alla gränsskydd
omvandlas till vanliga tullar och sänks med i genomsnitt 36 %. Intemstödet
sänks med 20 % och exportsubventionema med 36 % i värde och 21 % i
kvantitet. Reformperioden är sex år. Visst stöd med begränsad effekt på pro-
duktionen undantas från neddragningsförpliktelsema. Överenskommelsen av-
ses träda i kraft med början år 1995.

3 Miljöfrågor

Miljömålet inom 1990 års beslut om livsmedelspolitiken innebär bl.a. att vi
skall slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap, bevara landskapets
natur- och kulturmiljövärden samt minimera jordbrukets miljöbelastning på
grund av växtnäringsläckage och användning av bekämpningsmedel. Riks-
dagen beslutade år 1988 att målet skulle vara att halvera kväveutlakningen
från jordbruket till år 2000. Till följd av internationella överenskommelser har
detta mål tidigarelagts. Halveringen skall sålunda omfatta alla utsläpp till
haven längs med hela väst- och sydkusten upp t.o.m. Stockholms skärgård
till år 1995. Riksdagen beslutade år 1988 att användningen av bekämpnings-
medel skulle halveras till år 1990. Denna halvering uppnåddes. Riksdagen
lade år 1990 fast målet att ytterligare en gång halvera användningen av be-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

kämpningsmedel till strax efter mitten av 1990-talet. Statens jordbruksverk
gör bedömningen att de uppsatta målen kommer att nås inom ramen för de
olika åtgärdsprogrammen.

På statsbudgeten anvisades 32,9 miljoner kronor budgetåret 1992/93 för
miljöförbättrande åtgärder i jordbruket under budgetåren 1992/93-1993/94.
Genomförandet av dessa åtgärder fortskrider som planerat. Det stöd till land-
skapsvård som infördes i samband med 1990 års livsmedelspolitiska beslut
redovisas i Miljö- och naturresursdepartementets bilaga till budgetproposi-
tionen. Det uppgår till 250 miljoner kronor budgetåret 1994/95

Riksdagen har år 1993 beslutat om riktlinjer för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling som för jord- och skogsbrukets del bl.a. innebär en in-
riktning på ett resurssnålt kretslopp, vidareutveckling av industriråvaror med
biologiskt ursprung och övergång till biobränslen. Regeringen har, som tidi-
gare nämnts, tillsatt en utredning som skall se över hur produktion och an-
vändning av biologiska råvaror kan öka.

Det ekologiska jordbruket bygger på en helhetssyn som omfattar de eko-
logiska och sociala sidorna av jordbruksproduktionen. Det ekologiska jord-
bruket är därför en spjutspets i utvecklingen mot ett framtida, mer miljövän-
ligt jordbruk i balans med naturen.

För att minska miljö- och hälsoproblem till följd av ökade halter av tung-
metallen kadmium har riksdagen, efter regeringens förslag, tagit beslut om att
införa en miljöavgift på kadmium i handelsgödsel den 1 januari 1994. En
utvärdering bör ske för att bl.a. bedöma avgiftens effektivitet. I detta samman-
hang bör även behovet av ytterligare åtgärder för att styra kadmiumhalterna
mot ännu lägre nivåer övervägas.

Ett arbete pågår i OECD och GATT om handelns effekter på miljöområdet.
Inom OECD har en gemensam arbetsgrupp för jordbruk och miljö inrättats
där bl.a. frågor rörande ett uthålligt jordbruk skall behandlas. Ytterligare inten-
sifiering av detta arbete väntas.

De beslut som togs vid FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de
Janeiro berör i hög grad de areella näringarna. Det gäller dels konventionerna
om klimat och biologisk mångfald, dels åtgärdsprogram i Agenda 21 och de
s.k. skogsprincipema. Regeringen har lagt fram en proposition om en strategi
för biologisk mångfald som lägger fast vissa grundläggande principer för be-
varande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. En informationsinsats
om biologisk mångfald bör genomföras inom jordbruksområdet. Jordbruks-
departementet medverkar i uppföljningsåtgärdema både på nationell och inter-
nationell nivå genom bl.a. berörda myndigheter och Sveriges lantbruks-
universitet. När det gäller de s.k. skogsprincipema planeras olika insatser i
aktivt samarbete med flera internationella organisationer med ansvar för
skogliga frågor, bl.a. FAO, ECE, ITTO för att förankra och genomföra
principerna på nationell och internationell nivå. Jordbruksdepartementet
organiserade hösten 1993 ett skogsseminarium i Sverige för deltagare från
länder med tropiska skogstillgångar.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

4 Jordbrukspolitiken

4.1 Det jordbruks- och livsmedelspolitiska beslutet år
1990

Riksdagen fattade i juni 1990 beslut om en ny jordbruks- och livsmedels-
politik (prop. 1989/90:146, bet. 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327). Inne-
börden av detta beslut är att jordbruksnäringen i princip skall vara under-
kastad samma villkor som andra näringar. Producenterna skall endast ersättas
för varor och tjänster som efterfrågas på marknaden eller av samhället i form
av kollektiva nyttigheter. Denna målsättning innebär att produktionen måste
anpassas till vad som efterfrågas inom landet och lönsam export. I de fall
efterfrågan gäller kollektiva varor och tjänster, t.ex. beredskap, landskaps-
vård och regionalpolitik är offentliga ingripanden befogade och dessa betalas
därför med offentliga medel.

Marknadsanpassningen av jordbruket skall enligt 1990 års jordbruks- och
livsmedelspolitiska beslut ske successivt. Vissa marknadsregleringar avskaffa-
des redan år 1991 medan andra regleringsinslag sträcker sig fram t.o.m. den
30 juni 1996. Övergångsreglerna innebär att anpassningsperioden är kortare
för animalier än för vegetabilier.

Vidare innebär den nya livsmedelpolitiken att de riktade åtgärderna på
beredskaps-, miljö- och regionalområdena förstärks. Beredskapslagringen av
insatsvaror ökar för att motsvara beredskapskraven avseende omställningen
av livsmedelproduktionen i kris och krigstid. Det särskilda prisstödet till jord-
bruket i norra Sverige behålls men knyts närmare till lönsamhetsutvecklingen
i dessa delar av landet. Stödet har också höjts avsevärt. På miljöområdet inför-
des ett nytt stöd för att bevara ett öppet och rikt varierande kulturlandskap.
Övergången till en avreglerad marknad skall enligt riksdagsbeslutet ske under
socialt acceptabla former. Därför vidtas vissa övergångsåtgärder under en fem-
årig övergångsperiod.

4.2 Effekter av den livsmedelspolitiska reformen

Genom olika regeringsbeslut har Statens jordbruksverk, Statens livsmedels-
verk, Konkurrensverket, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES),
Konsumentberedningen och Statens naturvårdsverk fått i uppdrag att följa
den livsmedelspolitiska reformens effekter inom sina resp, ansvarsområden.
Riksrevisionsverket har granskat omställningsstödet och överlämnat en rap-
port med synpunkter till regeringen inför utformningen av framtida bidrag.

Uppföljningsrapporter från bl.a. Jordbruksverket och LES har lämnats till
Jordbruksdepartementet den 1 oktober 1993. I det följande redovisas några
sammanfattande bedömningar baserade i huvudsak på LES uppföljnings-
rapport.

Antalet mjölkkor uppgick år 1989 till knappt 570 000. Därefter har antalet
minskat till 525 000 år 1993. I norra Sverige har minskningen varit något

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

större än i riket som genomsnitt och i skogsbygderna har antalet mjölkkor
minskat något mer än i slättbygderna. Som en följd av det särskilda om-
ställningsprogrammet för mjölkföretag minskade antalet foretag med mjölk-
kor kraftigt mellan åren 1990 och 1991. Det totala antalet mjölkföretag upp-
gick år 1992 till 21 500. Medelkoantalet har ökat från 21 till närmare 25 djur
under perioden 1989 till 1992. Mjölkinvägningen ökade med ca 5 % budget-
året 1992/93. Den senaste prognosen (september 1993) pekar mot en ytter-
ligare ökning budgetåret 1993/94. Ökningen är större i södra Sverige än i
norra. Detta innebär att det åter produceras ett överskott av mjölk. Det finns
dessutom tecken på att många producenter investerar för att kunna öka antalet
mjölkkor.

Det fanns 64 000 kor för köttproduktion år 1989. För år 1993 redovisas
preliminärt 157 000 kor, vilket innebär en ökning med 145 % på fyra år.

Anpassningsproblemen har inom kött-, ägg- och fjäderfäköttproduktionen
varit relativt små beroende på att djuren har en relativt kort uppfödningstid.
För nötkött, griskött och fjäderfäkött råder på årsbasis i stort sett marknads-
balans. För ägg har under slutet av år 1992 och början av år 1993 ett visst
överskott förekommit. Inom mjölkproduktionen har problemen med över-
skott varit relativt små åren 1991 och 1992. Under år 1993 har produktionen
på nytt börjat att öka.

Med nuvarande spannmålsareal kan spannmålsöverskottet under ett normal-
år beräknas uppgå till ca 1 miljon ton. Obalansen på spannmålssidan är enligt
LES bl.a. kopplad till åkerarealens storlek. En minskning av produktionen
inom vegetabiliesektom tar längre tid än inom animaliesektom och minsk-
ningen är beroende av att det finns lönsamma alternativ för användningen av
åkermarken. Arealen spannmål har sjunkit från 1 335 000 ha år 1990 till ca
1 155 000 ha år 1993. Grovfoderarealen har under samma period ökat från
940 000 ha till ca 1 070 000 ha.

Intresset för att ställa om till annan produktion än livsmedelsproduktion
har minskat, vilket framgår av bl.a. anslutningen till omställningsprogrammet
och jordbrukarnas tveksamhet till andra alternativ än spannmålsodling. Netto-
anslutningen till omställningsprogrammet var enligt Jordbruksverket ca
345 000 ha år 1991, 21 000 ha år 1992 och 5 000 ha år 1993. Omställnings-
arealen uppgår då till ca 371 000 ha, vilket medför en väsentlig reducering av
spannmålsöverskottet. Enligt preliminära uppgifter avseende förhållandena
den 10 juni 1993 anger Jordbruksverket i sin rapport att drygt hälften av om-
ställningsarealema (ca 55 %) var omställda, medan resten låg i s.k. vänteläge.
Av de omställda arealerna utgjorde 71 % extensivt bete, 13 % var omställd till
skog, energiskog och våtmark och 16 % till nischgrödor m.m. samt industri-
och energigrödor.

Under odlingssäsongen 1993 har ca 2 400 företag eller ca 10 % av före-
tagen med beviljat eller sökt omställningsstöd kontrollerats på fältet. Utöver
dessa ordinarie kontroller har ca 300 gårdar kontrollerats så att dessa inte
skördar grovfoder på omställningsareal. Det vanligaste felet har varit att jord-
brukarna har odlat mer av s.k. prisreglerade grödor (spannmål, sockerbetor,

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

potatis etc.) än vad som varit tillätet. Det har varit ovanligt att omställnings-
arealen varit lägre än för vad man erhållit stöd eller att arealen inte godkänts
som omställningsareal.

Ett anläggningsstöd lämnas utöver omställningsstöd vid anläggning av
energiskog, lövskog och våtmarker. Den 30 juni 1993 hade ca 4 350 företag
beviljats anläggningsstöd för ca 32 400 ha till ett belopp om ca 415 miljoner
kronor. Under samma period har 182 miljoner kronor betalats ut. Totalt till-
gängligt belopp är 500 miljoner kronor.

Jordbruksföretagens ekonomiska situation påverkas förutom av den livs-
medelspolitiska reformen av andra faktorer såsom torkan år 1992, lågkonjunk-
turen. Resultatet från typjordbruksberäkningama visar för mjölkföretagen på
en försämrad lönsamhet efter år 1989 för företagen i södra och mellersta
Sveriges slättbygder. I skogsbygderna är lönsamheten enligt beräkningarna
ungefär oförändrad.

Den information som beräkningarna ger bör enligt LES mening vägas sam-
man med annan information om utvecklingen. LES konstaterar att trots att
typjordbruksberäkningama visar på försämrad lönsamhet i de södra och mel-
lersta slättbygderna är intresset för investeringar i mjölkproduktionen stort i
denna typ av bygder.

Konkursstatistik, som kan vara en indikation på större förändringar av de
ekonomiska förutsättningarna i en bransch tyder inte på några allvarliga eko-
nomiska effekter. Antalet konkurser inom jordbruket är fortfarande relativt
litet. Det ekonomiska stödet till högt skuldsatta jordbrukare, som infördes i
samband med reformen, har efterfrågats i mycket liten omfattning. Jordbruks-
verket har inte erfarit att det under de senaste månaderna skett någon påtaglig
ökning av antalet företag som är på väg in i en obeståndssituation. Förluster-
na på statens kreditgarantier har minskat under 1992/93 jämfört med före-
gående år. För många av de potentiella obeståndsföretagen, företag som ofta
har en hög skuldsättning och lån med rörliga räntor, har den sjunkande ränte-
nivån underlättat situationen. Den förbättrade skördesituationen år 1993 har
också haft stor betydelse.

Tillgänglig statistik över fastighetsförvärv tyder enligt Jordbruksverket på
en sänkning av de löpande priserna på lantbruksfastigheter med i genomsnitt
drygt 10 % från år 1991 till år 1992. Prissänkningen är större ju större jord-
bruksandelen är jämfört med andelen skogsmark.

LES har konstaterat att investeringarna i maskiner och redskap har fortsatt
att falla. Minskade investeringar är dels en följd av omställningsprogrammet
som medfört en minskad produktion, dels ett sätt att anpassa kostnaderna till
ett nytt kostnadsläge. Minskade investeringar torde också vara ett uttryck för
osäkerhet inför framtiden. Investeringar i inomgårdsutrustning för mjölkpro-
duktion har dock ökat under år 1992.

Det trendbrott i prisutvecklingen för både jordbruksreglerade livsmedel
och övriga livsmedel som kunde konstateras vid 1992 års avrapportering sy-
nes bestå. Avregleringen har dessutom medfört att prisutvecklingen i olika led
inte längre följer samma mönster som tidigare. Även om enskilda faktorers be-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

tydelse for utvecklingen inte kan mätas finns det dock anledning att peka på
några faktorer som hittills kan haft stor betydelse.

Den påbörjade övergången till en fri marknad inom landet var en klar sig-
nal att produktionen måste anpassas till vad som kan avsättas inom landet. En
neddragning av kapaciteten inom såväl förädlingsföretagen som insatsvaru-
företagen har skett Detta har lett till effektiviseringar och kommer att medföra
ytterligare effektiviseringar.

Att kvantifiera de ekonomiska effekterna av reformen för producenter
resp, konsumenter går knappast att göra med någon större säkerhet. En viktig
effekt av reformen är att automatiken i prisökningarna har brutits liksom pro-
ducenternas förväntningar om kommande prisökningar.

För konsumenterna har reformen medfört relativt sett lägre livsmedels-
priser. Marknadskrafterna har fått större betydelse i konsumentledet. Kon-
kurrensen har utvecklats och nya försäljningskanaler i form av lågprisbutiker
har tillkommit. Denna utveckling är inte enbart en följd av den livsmedels-
politiska reformen, men den kan ha bidragit till denna utveckling.

Även om det är möjligt att peka på ett antal faktorer som under det senaste
året har påverkat jordbrukets långsiktiga förutsättningar i positiv riktning har
osäkerheten om framtiden också ökat. Vad ett kommande EU-medlemskap
innebär for villkoren för jordbruket i form av kvoter, basareal, regionalpoli-
tiskt stöd etc. är ovisst. Jordbrukarnas och förädlingsföretagens medvetenhet
om Sveriges ökade beroende av den internationella utvecklingen samt beroen-
det av den allmänekonomiska utvecklingen i Sverige har ökat. Tillgängligt
material tyder på att osäkerhet inför framtiden lättare leder till pessimism och
passivitet i skogsbygder än i slättbygder. En bestående osäkerhet kan därför
på sikt bidra till att produktionen minskar i skogsbygder och ökar i slätt-
bygder.

Deprecieringen av kronan och fallande ränta har stärkt jordbrukets konkur-
renskraft inför ett EU-inträde. Detta har medfört att behovet av anpassnings-
åtgärder har minskat. LES understryker dock behovet av fortsatt effekti-
visering inom såväl primärproduktionen som i efterföljande led.

En uppföljningsrapport av miljöeffekterna av den nya livsmedelspolitiken
har lämnats gemensamt av Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Riksan-
tikvarieämbetet.

4.3 EG-anpassning av den livsmedelspolitiska reformen
Förutsättningarna för jordbrukspolitiken har på flera punkter ändrats sedan
det livsmedelspolitiska beslutet togs. Främsta orsaken till detta är den svenska
ansökan om medlemskap i EU liksom de åtgärder som vidtagits för att anpas-
sa den svenska politiken. Förhållandena i jordbruket har också i hög grad
påverkats av utvecklingen när det gäller valutakurser, räntor, den allmänna
lågkonjunkturen m.m. Härtill kommer att jordbrukssektorn påverkats starkt
av torkan sommaren 1992.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

De förändringar som ägt rum sedan det livsmedelspolitiska beslutet år
1990 både i fråga om jordbrukspolitiken och genom den allmänna ekono-
miska utvecklingen, har enligt både Jordbruksverkets och LES bedömning
försvårat möjligheterna att utvärdera de direkta effekterna av den livsmedels-
politiska reformen.

Regeringens mål har varit att anpassa svenskt jordbruk så att Sverige vid
integrationen med EG skall uppnå så stora positiva samhällsekonomiska
effekter som möjligt med hänsyn tagen till både behovet av en stark och kon-
kurrenskraftig jordbruksnäring och till konsumenternas och skattebetalarnas
intressen. Sverige siktar på en fullständig integrering med EG:s gemensamma
jordbrukspolitik från den dag Sverige blir medlem. I det följande redovisas de
förändringar som riksdagen beslutat om med anledning av 1993 års budget-
proposition (prop. 1992/93:100 bil. 10, bet. 1992/93:JoU13, rskr. 1992/93:-
231), propositionen om vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäring-
en (prop. 1992/93:183, bet. 1992/93:JoU20, rskr. 1992/93:330) och proposi-
tionen om villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94
(prop. 1993/94:3, bet. 1993/94:JoU6, rskr. 1993/94:43).

- Inlösensystemet för spannmål behålls även för 1994/95. Inlösenprisema
för 1993 och 1994 års skörd är fastställt till 1,05 kr per kg.

- För budgetåret 1993/94 skall ett arealbidrag om 700 kr per ha lämnas och
för budgetåret 1994/95 ett arealbidrag med 900 kr per ha.

- Budgetåret 1994/95 skall även oljeväxtema omfattas av systemet med in-
lösenpriser och arealbidrag i stället för ett anbudsförfarande. Relationen
mellan odlarpriset för oljeväxter och inlösenpriset för spannmål skall vara
2,5:1.

- Gränsskyddet för proteinfodermedel sänktes med 30 % den 1 januari 1993
och avskaffades helt den 1 juli 1993. Tillsammans med en gränsskydds-
sänkning på spannmål leder detta till lägre foderkostnader i animaliepro-
duktionen.

- 10 miljoner kronor per år avsätts till ökat stöd för främjande av ekologisk
odling under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Stödet skall även kunna an-
vändas inom trädgårdsnäringen.

- Producenter av grönmjöl får ett bidrag med 45 öre per kg levererad foder-
vara för en maximal kvantitet om 15 000 ton inom en ram av 7 miljoner
kronor budgetåren 1993/94 och 1994/95.

- Referenspriserna på spannmål sänktes med 9 öre per kg den 1 juli 1993.
För griskött, ägg och fågelkött sänktes referenspriset med 80, 20 resp.
50 öre per kg.

- Exportstöd infördes för förädlade livsmedel baserade på svenska råvaror,
t.ex. ost och förädlade köttprodukter, under tiden den 1 juli 1993-den
31 december 1994. Den totala kostnaden blir 150 miljoner kronor. Det tem-
porära systemet för export av nöt- och griskött förstärks med 100 miljoner
kronor till totalt 550 miljoner kronor. Medlen får användas till utgången av
år 1994.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

- Direktstödet till mjölkproduktionen sänks till 1 200 kr per mjölkko budget-
året 1993/94 och avskaffas helt budgetåret 1994/95.

- Stödnivån till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige är oför-
ändrad under budgetåret 1993/94. Det ger en beräknad kostnad för stödet
på 971 miljoner kronor, varav 65 miljoner kronor tillförs förädlings-
industrin.

- För att främja produktutveckling, utveckling av marknadsprognoser, in-
troduktion av ny teknik och insatser för att effektivisera marknadssidan
inom svensk trädgårdsnäring avsätts 25 miljoner kronor.

- Omställningsprogrammet ändrades så att odlingsbegränsningen av pris-
reglerade grödor såsom spannmål, oljeväxter och potatis samt kvoteringen
av arealbidraget baserad på 1990 års odling upphör fr.o.m. budgetåret
1994/95.

Ansökan om medlemskap i EU, vidtagna och aviserade jordbrukspolitiska
åtgärder i Sverige i syfte att anpassa svenskt jordbruk inför ett EU-inträde i
kombination med deprecieringen av kronan och fallande räntor har gjort att de
förutsättningar för en framtida jordbruksdrift, som förelåg år 1990 i dag är
radikalt förändrade. Jordbrukare i framfor allt bättre jordbruksbygder ser nu
en möjlighet att utnyttja tillgängliga produktionsresurser i en lönsam jord-
bruksdrift. Marknaden bedöms inte heller vara begränsad till vad som kan av-
sättas inom landet. Inom framför allt mjölkproduktionen finns en betydande
investeringsvilja, som redan resulterat i en ökning av mjölkproduktionen. Ett
fortsatt inlösenåtagande för spannmål innebär, jämfört med 1990 års beslut,
ett ökat åtagande från statens sida. Kostnaderna för inlösen skulle ha blivit
ännu större om även omställningsarealen hade kunnat användas för spannmåls-
odling. Även om programmet inte hittills medfört en varaktig omställning av
500 000 ha, vilket bedömdes som sannolikt när beslutet fattades, kommer
programmet ändå att medföra att minskningen av exportkostnadema över-
stiger kostnaderna för omställningsbidragen sett över hela omställnings-
perioden.

5 Forskning och utbildning

Inom Jordbruksdepartementet har ett förslag till en högskoleutbildning inom
hästområdet utarbetats. Utbildningen bör enligt förslaget vara tvåårig med ett
grundläggande år och ett inriktningsår. Frågan bereds för närvarande inom
regeringskansliet.

Regeringen har i prop. 1993/94:30 föreslagit att det skapas ett centrum för
biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet. Centrumet skall arbeta
med forskning, informationsspridning samt samordning och planering av
forskning och kunskapsutbyte. Databanken för hotade arter skall ingå i detta
centrum. Särskilda medel föreslås nu för ändamålet.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

EES-avtalet innebär att Sverige kommer att medverka på lika villkor som
medlemsländerna i EG:s forskningsprogram. Skogs- och jordbrukets forsk-
ningsråd har det svenska samordningsansvaret för det agroindustriella pro-
grammet AAIR.

6 Skogspolitik

Som en följd av riksdagens beslut våren 1993 ändras skogsvårdslagstiftning-
en den 1 januari 1994. Genom den nya politiken ges skogsägaren en större
handlingsfrihet samtidigt som ansvaret både för produktion och miljö är klart
uttalat. Skogsvårdsorganisationen får ett klart definierat planerings- och till-
synsansvar för att miljöintressena blir tillgodosedda i skogsbruket i linje med
1991 års miljöpolitiska beslut. En genomgripande rationalisering och omorga-
nisation har skett under året inom de regionala skogsvårdsstyrelsema. En
översyn av Skogsstyrelsens organisation pågår. Den statliga produktionen av
skogsfrö och skogsplantor bolagiseras inom kort.

7 Rennäringen

Sametinget har under hösten 1993 trätt i verksamhet. Det har bl.a. till uppgift
att bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen. Same-
tinget har av regeringen fått flera utredningsuppdrag på rennäringens område.
Vid överläggningarna med staten om användningen av vissa medel för främ-
jande av rennäringen och prisstödet till rennäringen bör därför Sametinget i
fortsättningen företräda rennäringsintresset.

8 Bioenergi

Det är nödvändigt att ställa om samhället så att vi får en utveckling som är
långsiktigt hållbar. Biobränslen och bioråvaror från jordbruk och skogsbruk
kan ersätta fossila bränslen och andra icke fömybara naturresurser. Denna ut-
veckling främjas på flera sätt. Bioenergiforskning är en väsentlig del av ener-
giforskningsprogrammet. Den miljöinriktade energibeskattningen gynnar bio-
bränslen eftersom de inte ger något nettotillskott av koldioxid till atmosfären.

Inom ramen för 1991 års energipolitiska beslut avsattes betydande sum-
mor för att främja utveckling av biobränslen, bl.a. 625 miljoner kronor till ny
teknik för elproduktion med biobränslen. Inom ramen för dessa medel kan
Programstyrelsen för främjande av biobränsleanvändningen i fortsättningen
lämna stöd också till demonstrationsanläggningar för framställning av etanol
ur cellulosarika råvaror. Industrins intresse för investeringar i biobränslebase-
rad elproduktion begränsas i viss mån av den goda tillgången på elkraft på
marknaden. Trots detta går utvecklingen framåt inom främst förgasnings-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 10

området och projektering av anläggningar med ny teknik pågår i några
kommuner.

Det är nödvändigt att en fortsatt övergång från fossila bränseln till bio-
bränslen och bioråvaror sker på ett framsynt och kostnadseffektivt sätt och
med hänsyn tagen till olika miljöaspekter. Mot denna bakgrund har Jordbruks-
verket, Skogsstyrelsen och Närings- och teknikutvecklingsverket på rege-
ringens uppdrag redovisat hur jordbruket och skogsbruket mest effektivt kan
bidra till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid. Vidare har Närings- och tek-
nikutvecklingsverket och Naturvårdsverket gemensamt utrett förutsättning-
arna för att minska utsläppen av kolväten vid eldning av biobränslen i mindre
eldstäder. Båda rapporterna remissbehandlas för närvarande.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

A. Internationellt samarbete

A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

44 303 466

36 000 000

Från anslaget betalas utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella
organisationer och för internationellt samarbete inom Jordbruksdepartemen-
tets verksamhetsområde.

För budgetåret 1994/95 har medelsbehovet beräknats enligt följande.

1994/95

1. FAO - Världslivsmedels-

rådet	29 500 000
2. Internationella råvaru-
organisationer 3. Internationella rådet för	170 000
havsforskning 4. Internationella organisa- tioner och förhandlingar	1 400 000
på fiskets område 5. Unionen för skydd av växt-	700 000
förädlingsprodukter	400 000
6. Nordiskt samarbete	700 000
7. Bilateralt samarbete 8. Diverse internationella organisationer och kon-	920 000
gresser	2 210 000 36 000 000

Med hänvisning till sammanställningen föreslår regeringen att riksdagen
till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 36 000 000 kr.

B. Jordbruk och trädgårdsnäring

B 1. Statens jordbruksverk

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

121 643 313

110 973 000

112 250 000

Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att ver-
ka för en positiv utveckling av jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och ren-
näringen på ett sätt som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushåll-
ning med naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional utjämning av
sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift att dels handlägga frågor
kring den av riksdagen beslutade omställningen av jordbruket, dels följa ut-
vecklingen inom sitt område med anledning av denna.

Regeringen har satt upp följande mål för Jordbruksverkets verksamhet:

- att vidta åtgärder för att främja en marknadsanpassning och omställning
av jordbruksnäringen under socialt acceptabla former. I första hand
skall detta ske genom informations- och utbildningsinsatser samt ge-
nom övriga omställnings- och övergångsåtgärder som beslutas.

- att följa och analysera utvecklingen i jordbrukssektorn och på markna-
derna för jordbrukets produkter.

- att medverka i arbetet med internationella frågor och förhandlingar inom
sitt verksamhetsområde.

- att medverka till att förutsättningar skapas för ett livskraftigt jordbruk i
norra Sverige.

- att vidta åtgärder för att förebygga och bekämpa växtskadegörare och
smittsamma husdjurssjukdomar.

- att säkerställa genomförandet av skärpta djurskyddskrav och verka för
ett gott hälsotillstånd bland husdjuren.

- att i enlighet med myndighetens sektorsansvar för miljön verka för ett
rikt och varierat odlingslandskap med en biologisk mångfald och enligt
fastställda program tillse att jordbrukets belastning på miljön blir så li-
ten som möjligt.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverket har lämnat en årsredovisning för budgetåret 1992/93. Riks-
revisionsverket (RRV) har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen
avseende denna.

Jordbruksverket har delat in målen för verksamheten i fem verksamhets-
områden:

- omställning av jordbruksnäringen samt övriga åtgärder inom näringar-
na. (Redovisas under anslagen B 9. Omställningsåtgärder i jordbruket
m.m. och B 10. Rådgivning och utbildning).

- god miljö och långsiktig hushållning med naturresurser. (Redovisas un-
der anslaget G 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket).

- gott hälsotillstånd bland djuren och säkerställda djurskyddskrav. (Redo-
visas under anslagen F 6. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åt-
gärder och F 8. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar).

- beredskap. (Redovisas under anslaget H 4. Inköp av livsmedel m.m.
för beredskapslagring).

- EES/EG och övriga internationella frågor. (Redovisas under detta an-
slag).

Jordbruksverket föreslår inga förändringar av inriktningen på verksamhe-
ten för perioden.

Verksamhetsområdena har i sin tur indelats i elva verksamhetsgrenar för
vilka utarbetats mer detaljerade mål. Verksamheten för att nå dessa mål redo-
visas bl.a. i form av utförda prestationer. Jordbruksverket har i sin uppfölj-
ning av omställningens effekter redovisat den omställning som pågår inom
jordbrukssektorn dels generellt, dels med koppling till de olika åtgärdspro-
gram som verket har att administrera. Detta redovisas i Jordbruksverkets års-
redovisning där resultaten kommenteras och värderas av verket.

Verksamhetens omslutning exkl. bidrag m.m. var under budgetåret 1992/
93 1 856 miljoner kronor. I detta belopp ingår, utöver normal förvaltnings-
verksamhet, bl.a. inlösen av oljeväxter med 1 157 miljoner kronor och inlö-
sen av spannmål med ca 62 miljoner kronor.

Omslutningen av verksamheten har minskat med 1 536 miljoner kronor i
förhållande till verksamhetsåret 1991/92. Av förändringen sammanhänger
1 739 miljoner kronor med en kraftigt minskad kvantitet spannmål på grund
av den extrema torkan sommaren 1992. Kostnaderna för inlösen av oljeväxt-
frö har ökat med 219 miljoner kronor. Under verksamhetsåret har arbetet med
EG-frågor ökat i stor omfattning, från 8 miljoner kronor 1991/92 till 25 miljo-
ner kronor 1992/93. Denna ökning har finansierats genom ökad tilldelning av
anslag och tidigare sparade medel under anslaget. Övrig verksamhet har mins-
kat netto med 33 miljoner kronor.

Under verksamhetsåret 1992/93 har bidrag m.m. uppgått till 9 507 miljo-
ner kronor.

Totalbeloppet för bidrag m.m. har minskat med 3 390 miljoner kronor i
förhållande till verksamhetsåret 1991/92. Förändringen sammanhänger med
minskade utbetalningar för omställningsstöd, 2 976 miljoner kronor och avbe-
talning på kredit hos Riksgäldskontoret för 1990 års skörd, 930 miljoner kro-
nor. Övriga bidrag m.m. har ökat netto med 516 miljoner kronor.

Av de totala utgifterna på 11 363 miljoner kronor finansierades 5 823 miljo-
ner kronor med anslag och 5 540 miljoner kronor med avgifter m.m.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Antalet anställda vid verksamhetsårets utgång var 408 personer. Härutöver
tillkommer 330 fast anställda veterinärer och 100 årspersoner för vikariat och
beredskap inom det veterinära området.

Verksamhetsområde - att medverka i arbetet med internationella frågor och
förhandlingar inom sitt verksamhetsområde

Jordbruksverket har följt utvecklingen inom EG och medverkat i arbetet med
förhandlingarna om medlemskap. Verket har också analyserat konsekvenser
för olika produktionsgrenar inom jordbrukets produktionsled och för livsme-
delsindustrin. Analyser av de administrativa konsekvenserna av ett EU-med-
lemskap har påböijatS. Anpassning till EES-avtalet har gjorts. Kunskapsupp-
byggnaden och analysarbetet har tagit stor del av verkets samlade resurser i
anspråk. Arbetet har bedrivits dels i projektform som redovisats i 13 rappor-
ter under året och dels genom ett aktivt deltagande i förhandlingsarbetet.

Genomgången av EG:s regelverk på jordbrukets område har gett underlag
för ställningstagandena om svenska positioner inför förhandlingarna med
EU. Verket deltog även i Jordbruksdepartementets förhandlingsförberedelser
och de tekniska genomgångar med EG-kommissionen som genomförts under
budgetåret. Sammanlagt deltog verket vid 40 förhandlingsdagar i Bryssel un-
der våren 1993.

I Sveriges internationella samarbete på jordbruksområdet har de bilaterala
handelsavtalen fått en ökad betydelse. Verket har under perioden medverkat i
arbetet med flertalet avtal bl.a. med tillämpningsfrågor och frågor om bevak-
ning, uppföljning m.m. Det bilaterala jordbruksavtalet med EG, som trädde i
kraft den 15 april 1993, har på grund av sin konstruktion med import- och
exportkvoter medfört ett omfattande arbete med nya rutiner.

Den totala resursförbrukningen för arbetet med internationella frågor har
mellan budgetåren 1991/92-1992/93 ökat med 18,2 miljoner kronor till

25,4 miljoner kronor.

Anslagssparande

Statens jordbruksverks anslagssparande uppgick för budgetåret 1992/93 till
42 739 000 kr. Verket har ej fullt kunnat utnyttja de anvisade medlen för för-
valtningskostnader för budgetåren 1991/92-1992/93. Det beror dels på att
rekryteringen till verket inte var helt genomförd förrän efter årsskiftet 1991/
92, dels på att rekryteringen av personal inför EG/EES-förberedelsema pågått
successivt under budgetåret 1992/93. Vidare föreligger en eftersläpning över
budgetår av utbetalningar inom området miljöinriktad växtodlingsrådgivning.

Anslagssparandet kommer under budgetåren 1993/94 och 1994/95 att an-
vändas till ökade arbetsinsatser för EU-förberedelser såsom utformning av ad-
ministrativa system.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Skötsellagen

Jordbruksverket föreslår att de 3 miljoner kronor som budgetåret 1993/94 an-
visats under anslaget Statens jordbruksverk och som är avsedda för tillsyn en-
ligt 6 a och 6 b §§ lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark skall an-
visas under anslaget Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Avgiftsfinansierad verksamhet

Avgiftsinkomsterna inom växtinspektion, foderkontroll, vattenhushållning, in-
försel av djur till Sverige, inkomster till följd av försäljning av material och
avgift för köttklassificering uppgick budgetåret 1993/94 till 28,3 miljoner kro-
nor. Verket föreslår att verksamheten under budgetåret 1994/95 bör få bedri-
vas i oförändrad omfattning.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål:

De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96
bör ligga fast

Resurser:

Ramanslag 1994/95 112 250 000 kr

Planeringsram:

1994/95 1995/96

112 250 000 kr 112 250 000 kr

Medel för tillsyn enligt 6 a och 6 b §§ lagen (1979:425) om skötsel av jord-
bruksmark bör även fortsättningsvis anvisas under detta anslag.

Resultatbedömning

Regeringen anser att årsredovisningen för budgetåret 1992/93 uppfyller de
krav som ställts. Verket har för avsikt att återkomma i nästa årsredovisning
med en redovisning av prestationernas kvalitet inom verksamheten vilket bör
öka värdet av årsredovisningen ytterligare.

Slutsatser

Jordbruksverket har i en väl sammanhållen och strukturerad årsredovisning
presenterat resultaten av sin verksamhet. De analyser som finns i årsredovis-
ningen kan förbättras ytterligare när verket kompletterar med kvalitetsredo-
visning och fler styckkostnader som är relevanta för att beskriva effekterna av
verksamheten i nästa års redovisning. Verket har bedrivit ett konstruktivt ar-
bete med att uppfylla de verksamhetsmål som regeringen satt för verksam-
heten både på kort och lång sikt.

Regeringen medger att Jordbruksverket får bedriva den avgiftsfinansierade
verksamheten i samma storleksordning som tidigare budgetår. Återstående
amorteringsbelopp för den rörliga krediten för 1990 års spannmålsöverskott
bör finansieras med återbetalda etableringsstöd.

Jordbruksverkets planeringsperiod har genom regeringsbeslut den 10 juni
1993 förlängts till att omfatta budgetåren 1993/94-1995/96. Skälet är att det i
nuläget inte går att förutse behovet av förändringar inom Jordbruksverkets
verksamhetsområde vid ett EU-medlemskap. Regeringen har för att belysa
detta i beslut den 26 augusti 1993 gett Jordbruksverket i uppdrag att analysera
de ekonomiska och administrativa konsekvenserna som uppkommer för ver-
ket vid ett svenskt EU-medlemskap. Verket lämnade den 16 december 1993
en delredovisning av de administrativa konsekvenserna. En slutlig rapport
lämnas den 1 april 1994.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av ut-
gifterna om 1,9 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens jordbruksverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
112 250 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

B 2. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

12 151 266

10000 000

10 000 000

Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt förord-
ningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt
1988:999).

Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt regionalt
stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver används anslaget för vis-
sa speciella ändamål.

Statens jordbruksverk

Bidragsram för inre rationalisering

Anslaget är i detta avseende aktuellt endast för utbetalning av redan tidigare be-
viljade bidrag.

Bidragsram för yttre rationalisering

Den skogliga rationaliseringen är från allmän synpunkt mycket angelägen. Bi-
draget utgör en viktig förutsättning för att större omarronderingsprojekt skall
komma i gång och kunna genomföras. I anslutning till ändringarna av jordför-
värvslagen som trädde i kraft den 1 juli 1991 har ett antal omarronderingsom-
råden utpekats.

För budgetåret 1992/93 uppgick bidragsramen till yttre rationalisering till
5 miljoner kronor. För nya projekt får inga medel beviljas.

Jordbruksverket föreslår för budgetåret 1994/95 att bidragsramen för yttre
rationalisering uppgår till 5 miljoner kronor och att anslaget förs upp med
10 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Bidragsramen för yttre rationalisering bör vara 5 miljoner kronor. För närva-
rande lämnas framför allt stöd till vissa omarronderingsprojekt i Kopparbergs
län. Stöd till dessa projekt bör lämnas i den utsträckning det är möjligt.

För budgetåret 1994/95 bör anslaget föras upp med 10 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1994/95 statsbidrag beviljas till jord-
brukets rationalisering med sammanlagt högst 5 000 000 kr,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.

B 3. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

1992/93 Utgift 1 000 Reservation

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Jordfonden används för att betala länsstyrelsernas lantbruksverksamhets
kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalise-
ring på lantbrukets område.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Jordfondsfastighetema skall främst användas för att främja en från allmän
synpunkt lämplig utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och
trädgårdsnäringen. Fastigheterna skall också användas för att främja bosätt-
ning och sysselsättning i glesbygd.

För budgetåret 1993/94 disponeras en rörlig kredit om 35 miljoner kronor
för jordfondsändamål.

Statens jordbruksverk

Jordfonden är ett effektivt medel i arbetet med att åstadkomma bättre arronde-
ring i starkt ägosplittrade områden. Att stödja omarronderingsprojekt i sådana
områden ingår bland resultatmålen för Jordbruksverket. Fonden har också be-
tydelse i arbetet för glesbygdsutvecklingen och sysselsättningen på företagen
där. Fonden används även för inlösen av fastigheter enligt 10 a och 14 §§
jordförvärvslagen (1979:230) samt för inlösen av vissa fastigheter vid hög
skuldsättning hos jordbrukare. Dessutom kommer fonden till användning för
att underlätta från samhällets synpunkt viktiga arbeten som väg- och järnvägs-
byggen.

Ett uttalat mål är att omsättningshastigheten i jordfonden skall vara hög.
För att uppnå resultatkravet på en ökad omsättningshastighet på jordfonden
har Jordbruksverket under året kartlagt åldersstrukturen för fastighetsinneha-
vet. Samtliga länsstyrelser har treårsplaner för avveckling av de fastigheter
som förvärvades före år 1987.

Jordfondsverksamheten har, genom avyttring av äldre fastighetsinnehav,
en längre tid genererat överskott. På kort sikt kommer verksamheten att fort-
sätta ge betydande vinster, speciellt i samband med avslutning av omfattande
omarronderingsprojekt i Kopparbergs län. Därefter kan förluster komma att
uppstå. Utvecklingen är främst beroende av dels vilka förluster som kan upp-
komma vid försäljningarna efter inlösen till följd av reglerna om stöd till
skuldsatta jordbrukare, dels i vilken utsträckning de fastigheter som köptes in
till 1980-talets höga fastighetspriser inte kan säljas till samma höga pris.

Jämfört med föregående budgetår har likviditeten förbättrats. Den är för
närvarande tillfredsställande på grund av försäljning av äldre fastighetsinne-
hav. Det föreligger dock en risk för att fondens likviditet kan komma att bli
ansträngd till följd av inlösen av fastigheter. Den rörliga krediten på 35 mil-
joner kronor bör därför vara kvar även budgetåret 1994/95.

Regeringens överväganden

Med tanke på osäkerheten om jordfondens likviditet bör en rörlig kredit på
35 miljoner kronor ställas till Jordbruksverkets förfogande för jordfondsända-
mål även under budgetåret 1994/95. Härigenom behålls en beredskap för in-
lösen av fastigheter enligt jordförvärvslagen samt för inlösen av fastigheter
från skuldtyngda jordbrukare.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att en rörlig kredit på 35 000 000 kr i Riksgäldskontoret får
disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1994/95,

2. till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

B 4. Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

41 651 337

19 928 000

40 000 000

Från anslaget betalas utgifter för att täcka förluster på grund av statlig ga-
ranti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av
jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens rationalisering
m.m. och rennäringens rationalisering m.m. samt regionalt stöd till jordbruks-
och trädgårdsföretag i norra Sverige.

Statens jordbruksverk

Anslag m.m.

Av de redovisade förlusterna budgetåret 1992/93 hänför sig 24 miljoner kro-
nor till jordbruksföretag och 16 miljoner kronor till trädgårdsföretag.

Förlusterna kommer troligen att fortsätta att öka under de närmaste åren till
följd av påfrestningar i samband med jordbrukets omställning. Därtill kom-
mer förluster på statliga garantier för lån till trädgårdsföretag, rennäringen och
delar av det regionala stödet.

Jordbruksverket uppskattar därför medelsbehovet för budgetåret 1994/95
till totalt 40 miljoner kronor.

Kreditgarantiramar

Utestående kreditgarantier, miljoner kronor

1992/93		1993/94	1994/95
Ram	Utfall	Ram	Beräknat utfall	Ram, förslag
3 791	2 043	3 771	2000	3 730

Efterfrågan på lånegarantier har minskat under senare år främst beroende
på låg investeringsverksamhet i jordbruket och god tillgång på medel på kre-
ditmarknaden. Efter de senaste årens kreditförluster hos de svenska bankerna
har dessa stramat åt utlåningen. Det bör leda till ökad efterfrågan på lånegaran-
tier.

Jordbruksverket bedömer att nuvarande engagemangsram kommer att vara
tillräcklig för efterfrågan under budgetåret 1994/95 under förutsättning att för-
hållandena på kreditmarknaden inte förändras radikalt.

Regeringens överväganden

Utgifterna för att täcka förlusterna hos företag med statliga kreditgarantier upp-
går till 41 miljoner kronor för budgetåret 1992/93.1 enlighet med riksdagens
tidigare ställningstagande skall garantiramen reduceras med motsvarande be-
lopp.

Engagemangsramen uppgår för budgetåret 1993/94 till 3 771 miljoner kro-
nor. Enligt de bedömningar som gjorts kommer ramen att vara tillräcklig un-
der nästa budgetår. Anslaget bör föras upp med 40 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

B 5. Stöd till skuldsatta jordbrukare

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

893 024

10 000 000

Från anslaget betalas stöd för räntebidrag och awecklingsbidrag enligt för-
ordningen (1990:1092) om stöd till vissa skuldsatta jordbrukare.

Statens jordbruksverk

Stödformen har ännu ringa omfattning, bl.a. beroende på de omställningsstöd
som har lämnats under de gångna budgetåren. När dessa minskar i omfatt-
ning eller upphör kan behovet av det här aktuella stödet väntas öka. Vidare
har vissa lättnader gjorts i villkoren för att få stöd.

Med hänsyn till osäkerheten om medelsbehovet föreslår Jordbruksverket
oförändrat anslag på 10 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Regeringens överväganden

Anslaget bör i enlighet med Jordbruksverkets förslag föras upp med oföränd-
rat belopp.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1994/95 anvisar ett för-
slagsanslag på 10 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

B 6. Startstöd till jordbrukare

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

28 978 903

38 000 000

42 000 000

Från anslaget utbetalas stöd enligt förordningen (1990:980) om startstöd
till jordbrukare.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverket har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1994/95 till
42 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Anslaget bör i enlighet med Jordbruksverkets förslag föras upp med 42 miljo-
ner kronor för budgetåret 1994/95.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags-
anslag på 42 000 000 kr.

B 7. Stöd till avbytarverksamhet m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

435 000 000

535 000 000

Anslaget disponeras med 210 miljoner kronor för avbytarverksamhet,
30 miljoner kronor för företagshälsovård, 120 miljoner kronor för ett social-
försäkringsskydd och 75 miljoner kronor för produktionsanpassningsåt-
gärder.

Statens jordbruksverk

I avvaktan på behandlingen av utredningen av den framtida finansieringen av
vissa sociala åtgärder föreslår Jordbruksverket oförändrat belopp för budget-
året 1994/95.

Lantbrukarnas riksförbund har i skrivelse den 30 november 1993 föresla-
git följande preliminära fördelning för budgetåret 1994/95, nämligen för avby-
tartjänst 200 miljoner kronor, företagshälsovård 30 miljoner kronor, socialför-
säkringsskydd 135 miljoner kronor och produktionsanpassningsåtgärder
70 miljoner kronor.

Utredningen sociala åtgärder för jordbrukare

Regeringen bemyndigade den 14 mars 1991 chefen för Jordbruksdepartemen-
tet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda den framtida finansi-
eringen av vissa sociala åtgärder för jordbrukare. Utredningen överlämnade
sitt betänkande (SOU 1993:25) Sociala åtgärder för jordbrukare våren 1993.
Utredningen har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren finns
tillgänglig i Jordbruksdepartementet. Utredningen föreslår i korthet följande
vad gäller de olika verksamheter den hade att utreda.

Avbytartjänst

Staten bör även i fortsättningen lämna ett stöd så att förutsättningar ges för att
en rikstäckande avbytarverksamhet kan upprätthållas. Med hänsyn till dels det
statsfinansiella läget, dels behovet av EG-anpassning föreslår utredningen
dock att subventionsgraden minskas till 45 % av kostnaderna. Av konkurrens-
skäl och for att främja effektiviteten bör det statliga stödet ges på ett sådant
sätt att konkurrensförutsättningarna för Lantbrukarnas Avbytartjänst AB och
andra företag blir likvärdiga. Detta innebär att anslaget av budgetmedel beräk-
nas minska till 200 miljoner kronor.

Företagshälsovård

Utredningen bedömer det som angeläget att Skogs- och Lantbrukshälsans
verksamhet som en branschhälsa för jordbrukare kan ges finansiella möjlig-
heter att bestå även på sikt. Möjligheten för detta kan bedömas bli starkt be-
gränsad om både det allmänna bidraget och det särskilda bidraget inom de
sociala insatserna för jordbrukare tas bort. Förutsättningar för fortsatt verk-
samhet torde dock i viss mån kunna ges genom det särskilda småföretagsstöd
som utredningen om företagshälsovården föreslagit (SOU 1992:103). Utred-
ningen föreslår, i avvaktan på att nämnda stöd införs, att ett stöd om 25 mil-
joner kronor per år ges inom ramen för de sociala åtgärderna för jordbrukare.
Förslaget innebär en minskning av anslagsposten med 5 miljoner kronor.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Socialförsäkringsskyddet

Socialförsäkringsskyddet har tillkommit efter modell från det försäkrings-
skydd som löntagarna har i anslutning till kollektivavtalen. Lantbrukarnas av-
talsbundna socialförsäkringar infördes år 1978.

Utredningen föreslår att om det från jordbrukarnas sida bedöms att det i
fortsättningen finns behov av ett socialförsäkringsskydd får det finansieras
genom individuella avgifter eller genom en kombination av individuella av-
gifter och kollektiv finansiering genom lantbrukarnas organisationer. För att
övergången skall ske under socialt acceptabla former bör staten dock fortsätta
att subventionera försäkringskostnaden för de lantbrukare som på grund av
hälsostatus inte kan erhålla en individuell försäkring. Det rör sig om ca
20 000 lantbrukare eller 20 % av lantbrukarkollektivet och utredningen före-
slår att en fondering på motsvarande 520 miljoner kronor görs för att täcka
försäkringskostnaden för dessa.

Till skillnad från nu kommer ingen subventionering att ske av försäkrings-
kostnaden totalt för lantbrukarkollektivet utan således endast för den som inte
kan erhålla någon försäkring eller en försäkring mot en högre premie.

Utredningen föreslår att statens ansvar för verksamheten löses bort med ett
engångsbelopp om 260 miljoner kronor och att verksamheten därutöver till-
förs de ca 260 miljoner kronor som finns inom en särskild premieutjämnings-
fond inom nuvarande skydd.

Besparingar

Besparing i årliga tillskott av budgetmedel när det gäller avbytarverksamheten
och socialförsäkringsskyddet föreslås av utredningen ske fr.o.m. budgetåret
1994/95. Besparingar i fråga om awecklingsersättningar till mjölkproducen-
ter (produktionsanpassningsåtgärder) uppnås fr.o.m. budgetåret 1996/97. To-
talt beräknar utredningen besparingarna fr.o.m. 1996/97 till 210 miljoner
kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att de av utredningen föreslagna förändringarna bör genom-
föras. Ett fortsatt socialförsäkringsskydd för jordbrukare förutsätter att ansva-
ret för verksamheten tas över från staten. Överläggningar om ett sådant över-
tagande pågår för närvarande med Lantbrukarnas riksförbund. Besparingen
på statsbudgeten bör därmed uppgå till 210 miljoner kronor fr.o.m. budget-
året 1996/97. För att möjliggöra förändringen inom socialförsäkringsskyddet
bör 100 miljoner kronor anvisas engångsvis för budgetåret 1994/95.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett för-
slagsanslag på 535 000 000 kr.

B 8. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra
Sverige

Regeringen gav den 2 september 1993 Statens jordbruksverk i uppdrag att be-
räkna stödbehovet för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1994/95. Upp-
draget redovisades i november 1993 och remissbehandlas för närvarande.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i fråga om över-
väganden om stödet och anslagsberäkning i särskild ordning. Anslaget bör
därför tas upp med oförändrat belopp.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i
ämnet,

till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för budget-
året 1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 971 000 000 kr.

B 9. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

3 479 842 331

2212 001 000

1 407 003 000

Anslaget disponeras huvudsakligen för de olika omställningsåtgärder som
vidtas inom jordbruket, bl.a. inkomststöd, omställningsstöd och anläggnings-
stöd inom vegetabilieproduktionen samt omställningsåtgärder inom mjölk-
och köttproduktionen.

	1993/94	Beräknad ändring 1994/95 Regeringen
Anslag Omställningsstöd	100 000 000	99 999 000
Anläggningsstöd	200 000 000	199 999 000
Exportkostnad för spannmål	1000	+ 99 999 000
Inlösen av oljeväxter	210 000 000	-
Köttexport	100 000 000	99 999 000
Awecklingsersättning till mjölkproducenter	30 000 000	5 000 000
Vallfröstöd, m.m.	22 000 000	-
Direktbidrag	1 550 000000	- 500 000 000
Summa	2 212 001 000	804 998 000

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Statens jordbruksverk

Under detta anslag förs två stycken tusenkronorsposter upp för omställnings-
stöd och anläggningsstöd. Stödramen för anläggningsstödet är maximerad till
500 miljoner kronor och är fulltecknad. Villkor m.m. för stöden finns i för-
ordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till
jordbrukare m.m. (omtryckt 1991:1177).

Inlösensystemet för spannmål skall enligt beslutet om en ny livsmedelspo-
litik behållas övergångsvis men med successivt sänkt inlösenpris. I den ut-
sträckning det uppstår spannmålsöverskott under denna period och dessa inte
kan finansieras av de interna avgifter som också behålls övergångsvis skall
kostnaderna belasta statsbudgeten. En förslagsvis anslagspost på 1 000 kr
bör tas upp för ändamålet. Från denna anslagspost täcks kostnaderna för de
objektiva skördeuppskattningama i avvaktan på framtagande av en alternativ
skördeuppskattningsmetod.

Den svenska oljeväxtodlingen skall enligt riksdagens beslut bibehållas på
oförändrad nivå. Staten skall under en övergångstid av fyra år fr.o.m. budget-
året 1991/92 täcka kostnaderna för detta. Finansieringen av inlösen av den
svenska oljeväxtskörden sker delvis med intäkter från försäljning av och fett-
varuavgifter på inhemsk olja. Därutöver beräknas ett behov av ca 280 miljo-
ner kronor som bör anvisas under en förslagsvis anslagspost.

Enligt riksdagsbeslut har tidigare beslut om ett tillfälligt köttexportåtagande
ändrats. För detta ändamål disponeras sammanlagt 550 miljoner kronor under
perioden den 1 juli 1991 till den 31 december 1994. Förslagsvis bör för bud-
getåret 1994/95 anslagsposten föras upp med 100 miljoner kronor. Beroende
på marknadsförhållanden m.m. kan dock ett verkligt utfall komma att avvika
för aktuellt regleringsår. Detta belopp skall också täcka kostnaderna för galt-
och betäckningsstatistiken.

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 10

Awecklingsersättning till mjölkproducenter beräknas för budgetåret 1994/
95 till ca 100 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor skall belasta detta
anslag.

Anslutningen till systemet påverkas inte bara av ersättningens storlek utan
framför allt av produktionens lönsamhet. Det är därför svårt att bedöma den
framtida anslutningen och därmed kostnaden.

Från anslagsposten Vallfröstöd m.m. lämnas stöd till odling av konserv-
ärter som fr.o.m. budgetåret 1991/92 erhåller stöd i form av exportbidrag,
med 30 öre/kg, dock högst 10 miljoner kronor. Jordbruksverket föreslår oför-
ändrat belopp for budgetåret 1994/95 under förutsättning att nuvarande regler
för handeln med EU är oförändrade.

Enligt förordningen (1990:941) lämnas stöd till odling av bruna bönor och
vallväxtfrö under perioden 1991/92-1993/94 med 2 resp. 10 miljoner kronor
per år. Enligt gällande beslut löper således stödperioden ut i och med ut-
gången av innevarande budgetår.

Om odlingen av vallväxtfrö och bruna bönor skall bevaras på nuvarande
nivå fram till ett eventuellt svenskt EU-inträde bedömer Jordbruksverket att
stödperioden behöver förlängas. Verket tar dock inte upp något belopp på
dessa poster.

Direktbidrag

För budgetåret 1993/94 beräknas att arealbidrag betalas ut till ett belopp av ca
870 miljoner kronor för en areal om ca 1 250 000 ha till ca 55 000 jord-
brukare.

För budgetåret 1994/95 har beslut fattats att arealbidrag skall utgå.

Djurbidrag föreslås i prop. 1993/94:3 om villkoren för vegetabilieproduk-
tionen efter budgetåret 1993/94 utgå för am- och dikor, köttdjur samt lamm
på en oförändrad nivå medan bidraget för mjölkkor föreslås försvinna. Totalt
för budgetåret 1994/95 beräknas kostnaden för djurbidragen till 369,2 miljo-
ner kronor.

Stöd till grönmjölsproduktionen utgår enligt prop. 1992/93:183 Vissa frå-
gor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen med högst 7 miljoner kronor
för budgetåren 1993/94 och 1994/95.

För främjandet av ekologisk produktion skall enligt prop. 1992/93:100
bil. 10 anvisas 10 miljoner kronor för budgetåren 1993/94 och 1994/95 ut-
över nuvarande budgetmedel.

Från anslagsposten Omställningsstöd bör också täckas kostnaderna för att
upprätthålla lantbruksregistret med oförändrad omfattning.

Jordbruksverket disponerar under budgetåret 1993/94 en rörlig kredit på
700 miljoner kronor för inlösen av spannmål och oljeväxter. Verket beräknar
att denna kan sänkas till 500 miljoner kronor budgetåret 1994/95. Möjlighet
bör finnas för regeringen att höja krediten om så krävs. För finanseringen av
underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års skörd fick verket disponera

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

en rörlig kredit på 1 050 miljoner kronor som delvis amorterats. Jordbruks-
verket beräknar att under budgetåret 1993/94 slutamortera huvuddelen av den
kvarstående krediten. Eventuell kvarstående kredit per den 30 juni 1994 bör
rymmas inom ramen för krediten avseende inlösen av oljeväxter och spann-
mål.

Verksamhetsområde - omställning av jordbruksnäringen samt övriga åtgärder
inom näringarna

När det gäller omställning av jordbruksnäringen samt övriga åtgärder inom
näringarna följer Jordbruksverket upp verksamheten enligt uppdrag från rege-
ringen och redovisar i rapporter och övriga utredningar/uppföljningar om ut-
vecklingen inom näringarna.

Sedan beslutet om ny jordbrukspolitik våren 1990 har förutsättningarna
ändrats i flera avseenden för jordbruksnäringen. Den främsta orsaken är den
svenska medlemsansökan till EG vilken har lett till ett antal åtgärder för att
harmonisera svensk jordbrukspolitik med den som bedrivs inom EG.

Den extrema torkan sommaren 1992 påverkade jordbruket och bidrog till-
sammans med det försämrade konjunkturläget till en låg inkomstnivå för delar
av jordbruksnäringen. Av verkets redovisning framgår att detta har lett till att
den produktionsnedgång som skedde på animaliesidan, under inlednings-
fasen av den nya jordbrukspolitiken, åter igen börjat öka. Främst är det inom
mjölk- och fläsksektom som produktionsökningarna äger rum. Detta leder i
sin tur till att om inte produktionsökningarna kan avsättas inom landet kom-
mer detta att leda till sjunkande producentpriser.

Jordbruksverket betalar ut stöd/bidrag till jordbruket inom omställnings-
programmet m.m. En nedgång i antalet ärenden har ägt rum inom områdena
omställningsstöd och djurbidrag. Ett visst utökat arbete för kontrollverk-
samheten har riktats mot tilläggsbeloppet för Norrland och uppföljning av
alternativ markanvändning inom omställningsprogrammet.

Regeringens överväganden

Allmänt om utvecklingen 1993/94 och 1994/95

Övergångsåtgärdema enligt 1990 års jordbruks- och livsmedelspolitiska be-
slut fasas i stort sett ut under budgetåren 1993/94-1994/95. Endast smärre
program och permanenta åtgärder kvarstår budgetåret 1994/95. Samtidigt
sker en avtrappning av direktbidragen. Sammantaget ger detta relativt kraftiga
reduktioner av anslagen.

Perioden påverkas emellertid också av de beslut som fattats av regering
och riksdag i syfte att gradvis överbrygga perioden fram till ett EU-medlem-
skap med utgångspunkt i att ett sådant träder i kraft den 1 januari 1995. De

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

beslut som fattats påverkar i viss utsträckning kostnaderna för det ursprung-
liga omställningsprogrammet.

Kostnaderna för spannmålsexporten låg utanför den beräknade kostnadsra-
men för 1990 års beslut. På grund av omställningens omfattning och skördar-
nas storlek åren 1991 och 1992 belastades statsbudgeten endast med 22 miljo-
ner kronor dessa år.

De uteblivna exportkostnadema till följd av omställningsprogrammet be-
räknas för hela perioden 1991/92-1994/95 (vid normal skörd år 1994) till ca
3 700 miljoner kronor.

Osäkerheten i kalkylerna över de ekonomiska balanserna för budgetåren
1993/94 och 1994/95 ökade i samband med de förändringar som vidtogs av
riksdagen under våren 1993. Höjningen av inlösenpriset med 15 öre per kg i
förhållande till regeringens förslag innebar ett större beroende av årsmåns-
variationer.

Särskilt om budgetåret 1993/94

Spannmålsexporten

Nuvarande prognoser över skörd och världsmarknadspriser kommer sanno-
likt innebära att inflytande förmalningsavgifter inte kommer att täcka kost-
naderna för spannmålsexporten. Nuvarande anslagskonstruktion innebär att
en särskild förslagsvis anslagspost på 1 000 kr tagits upp för exportkost-
nader. Till skillnad från de tidigare två budgetåren kan således statsbudgeten
komma att belastas med exportkostnader under budgetåret 1993/94.

Direktbidrag

Direktbidragens omfattning och användning har beslutats i samband med reg-
leringsbrev för budgetåret 1993/94. I förhållande till anvisat belopp om
1 550 miljoner kronor har en viss underbudgetering skett. Anslagsposten är
emellertid obetecknad och får således inte överskridas. Underskottet skall en-
ligt planen tas av det överskott av regleringsmedel som finns under anslaget
från tidigare budgetår.

Sedan underskottet vad gäller direktbidragen för budgetåret 1993/94 täckts
av tillgängliga regleringsmedel under anslaget skall resterande reglerings-
medel i sin helhet disponeras för att täcka kostnader för spannmålsexport.
Anslagsposten för spannmålsexport bör således inte få disponeras förrän
samtliga regleringsmedel tagits i anspråk.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Särskilt om budgetåret 1994/95

Spannmålsexporten

Kostnaderna for spannmålsexporten har i tidigare kalkyler vid normala skör-
deförhållanden och en exportkostnad av 50-60 öre per kg beräknats till 610—
732 miljoner kronor. Som en följd av det förlängda inlösenförfarandet kom-
mer detta troligen att leda till en belastning på den särskilda anslagsposten för
export. Sammantaget bedöms emellertid de olika åtgärderna som vidtagits inte
leda till ökade kostnader för omställningen.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Direkibidrag

Anslagsposten för direktbidrag bör minskas med 500 miljoner kronor till
1 050 miljoner kronor.

I prop. 1993/94:3 Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret
1993/94 föreslogs ett arealbidrag på 900 kr/ha för budgetåret 1994/95 samt
aviserades nivån på övriga direktbidrag. Riksdagen har beslutat om arealbi-
draget i enlighet med förslaget (bet. 1993/94:JoU6, rskr. 1993/94:43)

Som anfördes i prop. 1993/94:3 bör direktbidragskostnadema finansieras
inom ramen för anvisade direktbidrag och tillgängliga regleringsmedel inkl, in-
flytande förmalningsavgifter budgetåret 1994/95.

Direktbidrag bör fördelas enligt följande:

Mkr

Arealbidrag	900 kr/ha	1 350
Am- och dikobidrag	1 000 kr/djur	180
Ungnötsbidrag	155 kr/djur	180
Får och lamm	90 kr/djur	20
Bekämpning av djursjukdomar		20
Ekologisk odling		10
Grönmjölsproduktion		7

1 767

Regeringens förslag innebär som tidigare aviserats att direktbidraget till
mjölkproduktionen tas bort. Riksdagens jordbruksutskott har vid sin behand-
ling av prop. 1993/94:3 anfört att utskottet inte utesluter att det kan finnas ett
behov av att ompröva nivån på det nuvarande gränsskyddet när hela kobidra-
get avskaffas från den 1 juli 1994 (bet. 1993/94:JoU6).

Som regeringen anförde i 1993 års budgetproposition (bil. 10 s. 25) skall
justeringen av direktstöd och gränsskydd kunna vidtas i syfte att anpassa
pris-, stöd- och kostnadsnivåer inom animalieproduktionen till EG:s nivåer.
Det framhölls i detta sammanhang att åtgärdernas omfattning till viss del är
beroende av valutakursförändringar men också av behovet av strukturella för-

ändringar inom livsmedelssektorn. Regeringen kommer således att följa ut-
vecklingen på området och i mån av behov vidta de åtgärder som kan bidra till
målsättningen att Sverige vid ett EU-inträde skall ha en konkurrenskraftig
jordbruks- och livsmedelssektor.

I betänkandet (SOU 1992:119) Svensk trädgårdsnäring framhålls att me-
dan långsiktiga förutsättningar finns för en konkurrenskraftig svensk träd-
gårdsnäring så föreligger ett betydande anpassningsproblem under de år som
närmast följer efter ett EU-inträde.

Problemet för svensk odling är, enligt utredningen, att anpassningen till
EG:s lägre producentpriser vid ett EU-inträde kommer att ske snabbare än
utjämningen för de dominerande kostnaderna, dvs. kapital, arbetskraft och
energi. Mot bakgrund av utredningens förslag föreslog regeringen att 25 mil-
joner kronor skulle anvisas för perioden fram t.o.m. den 31 december 1994
för vissa anpassningsåtgärder, som t.ex. stöd för produktutveckling. Riks-
dagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (prop. 1992/93:183, bet.
1992/93:JoU20, rskr. 1992/93:330). Samtidigt uppdrog riksdagen åt rege-
ringen att utreda vissa ytterligare frågor rörande trädgårdsnäringen.

Mot bakgrund av riksdagsbeslutet uppdrog chefen för Jordbruksdeparte-
mentet åt en särskild arbetsgrupp att utreda förutsättningarna för ytterligare
skattelättnader på energiområdet för trädgårdsföretag. Arbetsgruppen skall
också utreda omfattningen av fruktodlingens ekonomiska problem och föreslå
lämpliga åtgärder. Vidare skall gruppen överväga behovet av insatser för att
underlätta den svenska trädgårdsnäringens anpassning till EG-förhållanden.

Arbetsgruppen överlämnade den 1 oktober rapporten (Ds 1993:73) Växt-
husnäringens energibeskattning.

De övriga delarna av utredningsuppdraget redovisas inom kort.

Regeringen avser att vid sin behandling av redovisade förslag ta ställning
till lämpliga former för ytterligare stöd till trädgårdsnäringen.

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning vars uppgift är att lämna för-
slag till ett svenskt program för stöd enligt EG:s förordning om miljövänliga
jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet. Regeringen angav i direkti-
ven att det inom ramen för dessa program bör ingå ett förslag till stöd för
omläggning till ekologisk produktion. Ytterligare medel för stöd till den ekolo-
giska odlingen bör emellertid anvisas redan budgetåret 1994/95, bl.a. genom
en förstärkning av resurserna för information och marknadsföring. Regering-
en återkommer till denna fråga inom kort.

För anslagsposten Export av kött har av Jordbruksverket tagits upp en
post på 100 miljoner kronor motsvarande den ramökning som beslutades vå-
ren 1993. Det mesta tyder emellertid på att belastningen för denna åtgärd i
huvudsak kommer att uppstå budgetåret 1993/94.1 konsekvens med fattade
beslut och vad som anförts i det föregående är det en rimligare budgetering att
anvisa motsvarande belopp under anslagsposten för spannmålsexport. Kost-
naderna för de objektiva skördeuppskattningarna bör liksom hittills täckas
från anslagsposten. I linje med övriga åtgärder på vegetabilieområdet bör inte
bidragen till bruna bönor och vallfrö tas bort. Av lantbruksregistrets kost-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

nåder bör 3 miljoner kronor motsvarande kostnaderna för det extra behov av
uppgifter som krävs för administration av bl.a. omställningsåtgärder täckas
från anslagsposten Omställningsbidrag.

Belastningen på anslagsposterna styrs antingen genom fastställda ramar
eller beslutade regelsystem. Belastningen för ett enskilt år kan därför vara
svår att uppskatta.

För att amortera den rörliga kredit som ställts till Jordbruksverkets förfo-
gande för att finansiera exportkostnader för 1990 års spannmålsöverskott får
verket i mån av behov liksom budgetåret 1993/94 disponera återbetalda medel
avseende etableringsstöd. Den rörliga kredit som Jordbruksverket föreslagit
bör ställas till verkets förfogande.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att medge att Statens jordbruksverk för inlösen
av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskottet i
spannmålsregleringen för 1990 års skörd under budgetåret 1994/95
får disponera en rörlig kredit på 500 000 000 kr i Riksgäldskontoret,

2. bemyndigar regeringen att vid behov höja de rörliga krediter som
Statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spann-
mål samt för finansiering av underskott i spannmålsregleringen,

3. till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 1 407 003 000 kr.

B 10. Rådgivning och utbildning

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

36 478 454

29 785 000

Reservation

24 305 647

Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-, utbildnings-
och utvecklingsinsatser för att underlätta jordbrukets omställning och för land-
skapsvård som ett led i omställningen av jordbruket.

Statens jordbruksverk

Rådgivning

Rådgivningen inriktas mot att sprida information om konsekvenserna av det
livsmedelspolitiska beslutet och möjligheterna för en EG-anpassning av jord-
bruket inför ett medlemskap.

Utvecklingsprojekt

Ett antal projekt prioriteras. Med de erfarenheter som finns i dag av pågående
projektverksamhet är bl.a. ytterligare satsningar inom bioenergiproduktion,
småskalig livsmedelsproduktion och landsbygdsturism angelägna.

Verksamhetsuppföljning

Verket har fortsatt utvecklingsarbetet med framtagande av längre utbildningar
under det gemensamma namnet ”Företagsutveckling på landsbygden”. Ytter-
ligare fem utbildningar har färdigställts under året. Det pågår också ett antal ut-
vecklingsprojekt både på riksnivå och länsnivå som syftar till att erfarenheter
och resultat från projekten kan utnyttjas i rådgivnings- och utbildningsverk-
samheten.

Antalet jordbrukare som har deltagit i längre utbildningar har ökat. Ök-
ningen är dock mindre än väntat. Orsaken är i första hand svårigheten att re-
krytera deltagare och i viss mån beroende av personalbrist på länsstyrelserna.
Under kommande verksamhetsår kommer ytterligare resurser läggas på mark-
nadsföring och rekrytering.

Antal jordbrukare som erhållit individuell rådgivning har minskat kraftigt
men tidsåtgången per företag har ökat från i genomsnitt två till fem timmar per
företag.

Behovet av individuella insatser till högt skuldsatta jordbrukare har ökat un-
der året men efterfrågan är fortfarande relativt låg.

Antalet informationsdagar har minskat dels på grund av ett minskat behov,
dels på grund av satsningarna på längre utbildningar.

Ökade resurser kommer att läggas på uppföljning av utbildningar och ut-
vecklingsprojekt samt en successivt ökad utgivning av informationsblad och
rapporter.

Programmet för rådgivning och utbildning bör fullföljas men inriktas mer
på EG-frågor som berör jordbruket.

Natur bruks!lantbruksskolor

För att ytterligare utveckla skoloma bör, utöver de medel som riksdagen be-
slutade om för budgetåret 1993/94, ytterligare 5 miljoner kronor tillföras
naturbruks/lantbruksskoloma av tillgängliga prisregleringsmedel för budget-
året 1994/95.

Regeringens överväganden

De utökade rådgivnings- och utbildningsinsatser som enligt det livsmedelspo-
litiska beslutet skall genomföras under omställningsperioden är mycket ange-
lägna. Det är också viktigt att utbildning i och information om EU-frågoma

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

lyfts fram i arbetet. Prisregleringsmedel bör dock inte tillföras verksamheten. Prop. 1993/94:100

Anslaget bör föras upp med 29 785 000 kr för budgetåret 1994/95. Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 29 785 000 kr.

Bli. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m.

1992/93

1993/94

1994/95

Utgift

Anslag

Förslag

>24 500 000

12 500 000

1 Anslaget Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m.

Under detta anslag har anvisats stöd till sockerbruken på Öland och Got-
land. Enligt riksdagens beslut skall stöd lämnas under en övergångsperiod.
Mörbylånga sockerbruk har lagts ned. Det statliga stödet till Roma socker-
bruk lämnas längst t.o.m. 1995 års betkampanj.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverket föreslår att 12,5 miljoner kronor tas upp för budgetåret
1994/95 under förutsättning att Roma sockerbruk är i drift

Regeringens överväganden

Anslaget bör i likhet med Jordbruksverkets förslag föras upp med 12,5 miljo-
ner kronor som stöd för driften av Roma sockerbruk.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 12 500 000 kr.

C. Skogsbruk

C 1. Skogsvårdsorganisationen

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp på 1 000 kr till Skogsvårdsorga-
nisationens uppdragsverksamhet. På anslaget redovisas all verksamhet vid
Skogsvårdsorganisationen som omfattar Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrel-
serna.

Skogsstyrelsen

Enligt Skogsstyrelsens årsredovisning omsatte Skogsvårdsorganisationen
1,3 miljarder kronor under budgetåret 1992/93. Det är en minskning med 6 %
jämfört med föregående år. Det ekonomiska utfallet för den samlade verksam-
heten var negativt och sämre än föregående år. Orsaken härtill var främst att
försäljningen av skogsffö och skogsplantor minskade som en följd av lågkon-
junkturen. Vidare påverkas resultatet av att försäljningen av skogsplantor in-
om ramen för jordbrukets omställningsprogram blev väsentligt mindre än be-
räknat. Den övriga verksamhetens resultat belastas, till följd av ändrade redo-
visningsprinciper, av att Skogsstyrelsen på revisorernas inrådan fört upp en
ackumulerad semesterlöneskuld.

Enligt Skogsstyrelsen har osäkerheten om organisationens framtida uppgift
och dimensionering påverkat arbetet negativt. Insatserna inom såväl uppdrags-
verksamheten som i myndighetsverksamheten har minskat i volym samtidigt
som inriktningen har förändrats. Medan uppdragen åt skogsbruket har mins-
kat har uppdragen åt arbetsmarknadsmyndigheterna ökat. Det statliga stödet
till skogsbruket minskade med ca 75 % under perioden 1989/90-1992/93.
Lagtillsynens omfattning har minskat. Verksamheten har i stället inriktats mer
på uppföljning av miljöhänsyn. Verksamheten med rådgivning och informa-
tion har ändrat inriktning mot mer naturvård och ekologi. Genom kampanjen
Rikare Skog har ca 85 000 skogsägare utbildats. Skogsstyrelsen avser att ut-
värdera effekterna av kampanjen. Den översiktliga skogsinventeringen som
startades år 1980 avslutas under innevarande budgetåret. Totalt har 90 % av
landets privatskogar inventerats. Antalet skogsbruksplaner som framställts i
samband med inventeringen har successivt minskat. Inventeringen av nyckel-
biotoper övergick under året från metodutveckling till storskalig försöksin-
ventering i samtliga län. 1992/93 års återväxttaxering visar att den areal som
föryngras genom plantering har minskat kraftigt medan arealen naturlig för-
yngring har ökat, främst inom privatskogsbruket.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Skogsstyrelsen har lämnat en enkel anslagsframställning för budgetåret
1994/95 som tar sin utgångspunkt i riksdagsbeslutet för perioden 1993/94—
1995/96 om en ny skogspolitik. Skogsstyrelsen har kompletterat sin anslags-
framställning med en rapport om resultaten från försöksverksamheten med
skogsmarkskalkning. Skogsstyrelsens bedömning är att den verksamheten be-
höver öka i omfattning successivt och att ytterligare medel härför behövs un-
der innevarande treårsperiod.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål:

Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationens verksamhet,
som lades fast i den skogspolitiska propositionen 1993, är att verka för
att landets skogar vårdas och brukas på ett sådant sätt att de av stats-
maktema beslutade målen för skogspolitiken kan uppnås.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 278 952 000 kr

Planeringsram:

1994/95 1995/96

278 952 000 kr 278 952 000 kr

Resultatbedömning

Riksdagen beslutade våren 1993 om en ny skogspolitik (prop. 1992/93:226,
bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352).

Skogsstyrelsen har för första gången lämnat en årsredovisning. Verksam-
heten under det redovisade budgetåret, 1992/93, präglades av översynen av
skogspolitiken och myndighetens organisation.

Regeringen bedömer att resultatredovisningen är i huvudsak god men ännu
inte av sådan kvalitet att det enbart med utgångspunkt i årsredovisningen går
att göra de avvägningar som resultatstyrningen kräver. En fördjupad pröv-
ning av verksamheten gjordes emellertid i anslutning till propositionen om
den nya skogspolitiken.

Slutsatser

Riksdagen beslutade i maj 1993 om Skogsvårdsorganisationens verksamhet
för treårsperioden 1993/94—1995/96. De övergripande mål och riktlinjer för
verksamheten som gäller för treårsperioden bör ligga fast. Det övergripande

målet för Skogsvårdsorganisationens verksamhet är att verka för ett ansvars-
fullt nyttjande av landets skogstillgångar i enlighet med de av statsmakterna
beslutade målen för skogsbruket.

Skogsvårdsorganisationens verksamhet ges i linje med detta en starkare in-
riktning mot miljöfrågorna. De nya uppgifter som har tillkommit med myndig-
hetens sektorsansvar för miljön understryker detta. Förutom de uppgifter som
följer direkt härav kommer behovet av rådgivning, information och utbildning
att prägla organisationens verksamhet de närmaste åren. Därtill kommer den
viktiga uppgiften att följa upp, utvärdera och redovisa hur de nya skogspolitis-
ka målen uppfylls. En förändring av organisationen pågår till följd av minska-
de resurser inom den allmänna verksamheten. Organisationen påverkas vidare
av att den statliga frö- och plantverksamheten bolagiseras inom kort.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags-
anslag på 1 000 kr.

C 2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

321 577 354

274 906 000

278 952 000

Myndighetsanslaget till Skogsvårdsorganisationen är anpassat till de för-
ändrade arbetsuppgifter som den nya skogspolitiken innebär.

I enlighet med det principbeslut som riksdagen har fattat om ansvar för den
statliga statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har 1 104 000 kr
beräknats under detta anslag för statistik inom skogsområdet i stället för un-
der sjunde huvudtitelns anslag Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser. Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan
Statistiska centralbyrån och andra myndigheter finns i bil. 8 under nämnda
anslag.

Anslaget bör föras upp med sammanlagt 278 952 000 kr. Medelsbehovet
har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 1,9 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 278 952 000 kr.

C 3. Bidrag till skogsvård m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

188 045 096

90 000 000

60 000 000

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Från anslaget täcks kostnaderna för bidrag till skogsvård m.m. som har be-
viljats före den 1 juli 1993 och kostnaderna för avsyning av aktuella projekt
före utbetalning av de beslutade bidragen.

Skogsstyrelsen

Medelsbehovet för budgetåret 1994/95 beräknas minska med 30 miljoner kro-
nor i förhållande till innevarande budgetår. Anslaget bör uppgå till 60 miljo-
ner kronor.

Regeringens överväganden

I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp med 60 miljo-
ner kronor nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags-
anslag på 60 000 000 kr.

C 4. Stöd till byggande av skogsvägar

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

9 871 349

6000 000

400 000

Möjligheten att bevilja nya bidrag från detta anslag upphörde den 1 juli
1992. Från anslaget täcks kostnaderna för tidigare beslutade bidrag och av-
syning av dessa projekt.

Skogsstyrelsen

Medelsbehovet för budgetåret 1994/95 beräknas minska med 5,6 miljoner
kronor i förhållande till innevarande budgetår. Anslaget bör uppgå till
400 000 kr.

Regeringens överväganden

I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp med 400 000
kr nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett för-
slagsanslag på 400 000 kr.

C 5. Insatser för skogsbruket

1993/94 Anslag 99 000 000

1994/95 Förslag 99 000 000

Anslaget finansierar statligt stöd till insatser av olika slag för skogsbruket.
Från anslaget bekostas sålunda bidrag till naturvårds- och kulturvårdsåtgär-
der, bidrag till ädellövskogsbruk, statens kostnader för försöksverksamheten
med skogsmarkskalkning, kostnader för vissa civilrättsliga avtal på natur-
vårdsområdet, intrångsersättningar som följer av skogsvårdsstyrelsemas be-
slut samt projektmedel för slutförande av inventeringarna av småbiotoper och
sumpskogar.

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen har i en rapport om skogsmarkskalkning föreslagit att det nu-
varande programmet successivt utvidgas. I avvaktan på att styrelsens uppdrag
att närmare utreda skogsskadorna har färdigställts sommaren 1994 föreslår
styrelsen efter samråd med Statens naturvårdsverk en fortsatt försöksverk-
samhet. Medelsbehovet beräknas öka med 11 miljoner kronor i förhållande
till innevarande budgetår. Hela anslaget bör uppgå till 110 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Försöksverksamheten med skogsmarkskalkning bör i avvaktan på ställnings-
tagandena till Skogsstyrelsens slutrapport fortsätta på oförändrad nivå. Skogs-
styrelsen bör bemyndigas att disponera reserverade medel under nionde hu-
vudtitelns äldre anslag Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare och
Särskilda skogsvårdsinsatser i norra Sverige för insatser som syftar till att
minska antalet olycksfall i privatskogsbruket resp, för att täcka kostnader för
fördjupade verksamhetsplaner i fjällnära skogar. Beloppen uppgår till 2,8
resp. 1,1 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Insatser för skogsbruket för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 99 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

D. Fiske

D 1. Fiskeriverket

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

57 147 656

49 221 000

53 272 000

Fiskeriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskerinäring-
en, fritidsfisket och fiskevården. Verket skall bl.a. leda de statliga åtgärderna
för att främja fiskerinäringen, fritidsfisket och fiskevården. Fiskeriverkets or-
ganisation m.m. framgår av förordningen (1991:827) med instruktion för
Fiskeriverket.

Fiskeriverket

I sin enkla anslagsframställning finner Fiskeriverket ingen anledning att före-
slå avvikelser från den inriktning av verksamheten och den budgetram för
budgetåren 1993/94-1995/96 som har fastställts av riksdagen (prop. 1992/
93:100 bil. 10, bet. 1992/93:JoU13, rskr. 1992/93:231). Verket påpekar
dock bl.a. att ett medlemskap i EU kan komma att innebära omfattande föränd-
ringar i förutsättningarna för verkets arbete under planeringsperioden.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål:

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller
för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 53 272 000 kr

Planeringsram:

1994/95 1995/96

53 272 000 kr 53 272 000 kr

Fiskeriverket redovisar innan årsskiftet till Jordbruksdepartementet de eko-
nomiska och administrativa konsekvenserna för verket till följd av ett EU-
medlemskap.

I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga
statistiken (bet. 1992/93 FiU:7, rskr. 1992/93:122) har 3 828 000 kr beräk-
nats under anslaget för fiskestatistik i stället för som hittills under sjunde hu-

vudtitelns anslag Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser.
Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan Statistiska
centralbyrån och andra myndigheter återfinns i bil. 8 anslaget Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av ut-
gifterna om 1,9 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Fiskeriverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
53 272 000 kr.

D 2. Främjande av fiskerinäringen

D 3. Särskilda insatser för fisket

D 4. Stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland

D 6. Bidrag till fiskevård

Inom regeringskansliet bereds för närvarande frågor som har behandlats av
Utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter. Beståndsvariationer
för den naturreproducerade laxen i Östersjön är en av frågorna. Arbetet be-
drivs med sikte på att en proposition i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen
under våren 1994.

I avvaktan på att beredningen slutförs bör ifrågavarande anslag föras upp
med oförändrade belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i
ämnet,

1. till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1994/95 beräknar ett
reservationsanslag på 4 084 000 kr,

2. till Särskilda insatser for fisket för budgetåret 1994/95 beräknar ett för-
slagsanslag på 26 391 000 kr,

3. till Stöd till fiskare pä syd- och ostkusten och pä Gotland för
budgetåret 1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 5 000 000 kr,

4. till Bidrag till fiskevård för budgetåret 1994/95 beräknar ett reservations-
anslag på 3 612 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

D 5. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.		Prop. 1993/94:100 Bilaga 10
1992/93 Utgift	13 583 622	Prop. 1993/94:100 Bilaga 10
1993/94 Anslag	1 000 000
1994/95 Förslag	1 000 000

Från anslaget täcks kostnader för bl.a. ersättningar enligt lagen (1985:139)
om ersättning för intrång i enskild fiskerätt och för bidrag enligt förordningen
(1985:145) om statsbidrag till fritidsfisket inom vissa områden.

Fiskeriverket

Fiskeriverket föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Regeringens överväganden

Fiskeriverket överlämnade i januari 1992 på regeringens uppdrag en utvärde-
ring av konsekvenserna av det fria handredskapsfisket. Ytterligare underlag
behövs innan regeringen kan ta ställning i frågan. Den bereds bl.a. inom ra-
men för Utredningen om förutsättningarna för en levande skärgård. Utred-
ningen skall vara klar den 1 april 1994.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen förslår att riksdagen

till Ersättning för inträng i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.

4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 10

E. Rennäring m.m.

E 1. Främjande av rennäringen

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

10 556 480

11 017 000

Reservation

4 517 753

En del av anslaget fördelas på användningsområden genom beslut av Jord-
bruksverket efter årliga överläggningar mellan staten och företrädare för ren-
näringsutövama. Användningsområdena avser åtgärder till främjande av ren-
näringen såsom upplysning och rådgivning, katastrofskadeskydd vid svåra
renbetesförhållanden, konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksför-
bund, inventering och kartläggning av vinterbetesmarker, utvecklingspro-
gram för samebyar samt särskilda ändamål i övrigt som gagnar renskötande
samer. Anslaget används också för underhåll av riksgränsstängsel med anled-
ning av bl.a. 1972 års svensk-norska renbeteskonvention, för underhåll av
vissa renskötselanläggningar samt för statens del av kostnaderna för sameby-
arnas utvecklings- och markanvändningsplanering.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverket föreslår att anslaget förs upp med 11 017 000 kr och anför
bl.a. följande.

Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige och Norge om
renbetning m.m. anslutande protokoll skall Sverige och Norge bekosta och
underhålla vissa stängsel. Vidare ankommer det på Sverige att underhålla riks-
gränsstängsel i Jämtlands län enligt särskilt protokoll mellan Sverige och Nor-
ge om uppförande och underhåll av dessa stängsel. Stängslen utsätts för stora
skador främst i samband med snösmältningen. Vissa sträckningar bör byggas
om. Mot bakgrund av konventionen bör staten fortlöpande betala de verkliga
kostnaderna för att hålla stängslen.

Framtagandet av underlag för renbetesinventeringar fortsätter. Arbetet sker
i samarbete med forskare och företrädare för berörda intressen. Den rådgiv-
ning till rennäringen som bedrivs av länsstyrelserna i samverkan med Jord-
bruksverket håller på att utvecklas genom samarbete med såväl svenska som
norska forskare. Rådgivningen är huvudsakligen inriktad på att uppnå en bätt-
re hjordsammansättning genom individmärkning och strategiskt slaktuttag.
Inom många samebyar har nu intresset för individmärkning ökat kraftigt. Ge-
nom individuell vägning av djur får samebyarna bättre förutsättningar att in-
rikta näringen på hög köttproduktion och samtidigt begränsa renantalet till vad
markerna tål. För den långsiktiga hushållningen och rennäringens ekonomis-
ka avkastning är det väsentligt att denna rådgivning kan fortsätta i samma om-
fattning som för närvarande.

Kostnaderna för såväl konsulentverksamheten vid Svenska samernas riks-
förbund som trygghetsförsäkringen ökar. Omfattningen av försäkringen har
förändrats för att begränsa premiehöjningama.

Regeringens överväganden

Det är angeläget att underlaget för renbetesinventering fortlöpande kommer till
utnyttjande i praktiska inventeringar så att renantalet kan anpassas till vad
betesmarkerna tål långsiktigt

Vid de årliga överläggningarna mellan staten och företrädare för rennäring-
en om användningen av de medel under detta anslag som inte disponeras för
underhåll av stängsel och för vissa andra av statens kostnader har rennäringen
hittills företrätts av Svenska samernas riksförbund. Sametinget har numera
trätt i verksamhet. Sametinget har bl.a. till uppgift att bevaka att rennäringens
behov beaktas. Med hänsyn till detta och då alla samebyar inte är medlemmar
i Svenska samernas riksförbund bra Sametinget i fortsättningen företräda ren-
näringen vid överläggningarna med staten.

Sammanlagt bör anslaget föras upp med 11 017 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Främjande av rennäringen förbudgetåret 1994/95 anvisar ett reservations-
anslag på 11 017 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

E 2. Prisstöd till rennäringen

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

28 639 950

38 000 000

Anslaget används för pristillägg på renkött. Bestämmelser om prisstödet
finns i förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött Enligt riksdagens
beslut skall reella överläggningar föras mellan staten och företrädare för ren-
näringen om nivån på prisstödet (bet. 1989/90:JoU14, rskr. 1989/90:194).

Statens jordbruksverk

Antalet slaktade renar under budgetåret 1992/93 var ca 84 100. Av dessa god-
kändes ca 76 200 vid köttbesiktning. Kassationen uppgick således till knappt
8 000 renar. Budgetåret 1991/92 uppgick kassationen till ca 22 000 djur. Den
minskade kassationen förklaras bl.a. av ökad utfodring av slaktren. Utbetal-

ningama av prisstöd har ökat på grund av den kraftigt minskade kassationen
av renar med för hög cesiumhalt.

Mot bakgrund av att renantalet är allför högt i vissa områden och att av-
räkningspriset på renkött fallit under de senaste åren har Jordbruksverket efter
överläggningar med Svenska samernas riksförbund beslutat att 50 öre per
kilo av pristillägget för såväl vuxen ren som renkalv skall avsättas för mark-
nadsföringsåtgärder. Det är angeläget att dessa marknadsföringsinsatser kan
fortsätta även budgetåret 1994/95.

Prisstödets differentiering, där prisstödet är 6 kr högre för renkalv än för
vuxen ren, bör tills vidare behållas. På så sätt uppnås en samverkan med de
rådgivningsinsatser som görs och som skall leda till att begränsa renantalet till
vad renbetesmarkema tål. Samtidigt stimuleras en ökad köttproduktion.

En stor del av renskötselföretagens kostnader utgörs av transportkostna-
der. Ett renskötselföretag har ett litet behov av insatsvaror som t.ex. foder. Så-
väl kostnader för inköp av transportmedel som drivmedelskostnader har ökat
kraftigt genom växelkursförändringar och höjd bensinskatt. Renskötselföre-
tagens produktionskostnader bedöms därför ha ökat mer än inom t.ex. jord-
bruket. Jordbruksverket föreslår mot denna bakgrund och efter överläggning-
ar med Svenska samernas riksförbund att prisstödet till rennäringen kostnads-
uppräknas med 1 kr per kilo till 11 kr per kilo för vuxen ren och till 17 kr per
kilo för renkalv.

Regeringens överväganden

Prisstödet till rennäringen lämnades tidigare som ett fast belopp per slaktad
ren. Den 1 juli 1993 övergick prisstödet till att vara ett kilorelaterat stöd
(prop. 1992/93:32, bet. 1992/93:BoU8, rskr. 1992/93:115). Pristillägget be-
räknas på slaktkroppens vikt och lämnas med 10 kr per kilo för vuxen ren
och med 16 kr per kilo för kalv. Pristillägget får användas till de stödformer
som Jordbruksverket beslutar efter överläggningar med Svenska samernas
riksförbund. Jordbruksverket har efter sådan överläggning beslutat att av pris-
tillägget skall 50 öre per kilo slaktad vikt avsättas för ett kollektivt marknads-
stöd.

Prisstödet är ett medel i rationaliseringen av renskötseln. Regeringen före-
slog därför i prop. 1992/93:32 om samema och samisk kultur m.m. att pris-
stöd vid slakt av ren endast borde lämnas till renägare som har renskötsel som
stadigvarande yrke. Något prisstöd borde enligt propositionen därför inte läm-
nas till de som närmast bedriver renskötsel som hobbyverksamhet Mot den-
na bakgrund föreslogs att prisstöd inte skulle lämnas till renägare som har fär-
re än 50 renar.

Riksdagen fann vid behandlingen av propositionen att det borde övervägas
att i fortsättningen ge prisstöd endast till renägare för vilka reninnehavet utgör
ett väsentligt inslag i försörjningen. I de fall renägandet endast är att betrakta
som något av en hobby eller ett sätt att förse det egna hushållet med renkött

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

bör enligt riksdagens beslut något prisstöd inte lämnas. Systemet skall vara
administrativt enkelt. Regeringen borde göra de närmare överväganden som
erfordras (bet. 1992/93:BoU8, rskr. 1992/93:115).

Med anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt Jordbruksver-
ket att redovisa förslag till den närmare utformningen av villkoren för att aktu-
ella renägare skall erhålla prisstöd vid slakt. Verket konstaterar i sin redovis-
ning av uppdraget att det är svårt att ur den grupp renägare som har under 50
renar särskilja dem som bedriver renskötseln som ett väsentligt inslag i försörj-
ningen och att det i vart fall inte kan förenas med kravet på att systemet skall
vara administrativt enkelt. Att särskilja vilka renägare med lågt reninnehav
som skulle bli prisstödsberättigade skulle kräva utredning i varje enskilt fall.
Intäkterna från rennäringen skulle då behöva sättas i relation till renägarens
eller familjens totala intäkter under ett visst år. Verket bedömer att ett sådant
förfarande från såväl administrativ synpunkt som kostnadssynpunkt är mind-
re lämpligt De renägare som inte blir berättigade till prisstöd torde komma att
anpassa sig till ett förändrat system. De kan strax före slakt sälja slaktdjuren
till någon anhörig eller vän som tillhör gruppen stödberättigade. Priset på re-
nen kan sedan bestämmas när avräkning från slakteriet nått den nya ren-
ägaren. Jordbruksverket anser att det inte går att finna en lösning som förenar
kravet på att särskilja renägare vars reninnehav utgör ett väsentligt inslag i
försöijningen med kravet om att systemet skall vara administrativt enkelt. Ver-
kets slutsats är därför att förslaget att särskilja de renägare som har ren-
skötseln som hobby från de som bedriver den som ett väsentligt inslag i för-
söijningen inte är praktiskt genomförbart.

Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har yttrat
sig över förslaget. De delar Jordbruksverkets uppfattning. Också regeringen
delar Jordbruksverkets bedömning. Det torde vara närmast ogörligt att åstad-
komma ett fungerande administrativt system för att pröva om reninnehavet ut-
gör ett väsentligt inslag i försöijningen. Prisstöd bör tills vidare därför lämnas
enligt samma grunder som tidigare. Vid ett EU-medlemskap kommer dock frå-
gan om prisstödet och dess utformning att behöva prövas på nytt.

Regeringen har för avsikt att, under förutsättning att riksdagen anvisar me-
del under detta anslag, fastställa prisstödet i annat sammanhang.

Sametinget bör i fortsättningen företräda rennäringen vid överläggningarna
med Jordbruksverket om vilka stödformer pristillägget skall användas till.

Anslaget bör föras upp med 38 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags-
anslag på 38 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

E 3. Ersättningar för viltskador m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

37 693 569

12 320 000

27 000 000

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Från anslaget betalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av
angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser om
ersättning finns i förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av
rovdjur. Från anslaget lämnas vidare viss ersättning enligt förordningen
(1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom bekostas från
anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt m.m.

Genom Statens naturvårdsverks kungörelse (SNFS 1992:13 NV 56) med
föreskrifter om kontroll vid anmälan om rovdjursriven ren infördes en be-
stämmelse om att ersättning för rovdjursriven ren får lämnas endast om fun-
nen sådan ren anmäls till länsstyrelsen senast dagen efter det renägaren eller
sameby fått kännedom om fyndet Länsstyrelsen skall enligt kungörelsen ge-
nom stickprov kontrollera de uppgifter som lämnats i ansökningen om ersätt-
ning. De nya bestämmelserna, som trädde i kraft den 1 november 1992, resul-
terade i en kraftig ökning av antalet anmälda rovdjursrivna renar före detta da-
tum. Antalet ersatta rovdjursrivna renar uppgick till ca 12 500 under budget-
året 1992/93 mot drygt 8 100 renar budgetåret 1991/92.

Anslaget bör föras upp med 27 miljoner kronor för att bättre anpassas till
den väntade belastningen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett för-
slagsanslag på 27 000 000 kr.

E 4. Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall

1992/93 Utgift 38 336 773

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Från detta anslag täcks kostnader med anledning av beslut om ersättning
enligt förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och
renskötselföretag samt till vissa fiskare med anledning av Tjemobylolyckan
och förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och förluster
med anledning av Tjemobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroen-
de av fiske, jakt, bär- eller svampplockning.

Kämkraftsolyckan i Tjemobyl i dåvarande Sovjetunionen inträffade i april
1986. Kort tid efter olyckan stod det klart att nedfallet av radioaktiva ämnen i

Sverige var mer omfattande än i de flesta länder i Västeuropa. Många jord-
bruks-, trädgårds- och renskötselföretag drabbades hårt som en följd av de be-
stämmelser som beslutades om förbud mot saluförande av livsmedelsproduk-
ter med hög halt av radioaktiva ämnen. Beslutet innebar till en böljan att inget
livsmedel med mer än 300 Bq/kg fick saluhållas. Den 1 juni 1987 höjdes
gränsvärdet till 1 500 Bq/kg med undantag för kött av tamboskap, spannmåls-
produkter, frukt, bär, köksväxter, mejeriprodukter, barnmat och havsfisk. Be-
stämmelserna innebar bl.a. att den tillåtna cesiumhalten i kött av ren, vilt och
insjöfisk höjdes. Den 1 juli 1988 höjdes gränsvärdet även för bär till 1 500
Bq/kg. Företagen drabbades av merkostnader och inkomstförluster på grund
av saluförbudet och genom de åtgärder som vidtogs i syfte att tillförsäkra kon-
sumenterna livsmedel av god kvalitet.

I syfte att minska skadeverkningarna av olyckan lämnar staten i vissa fall
ersättning för inkomstbortfall och merkostnader till följd av olyckan (prop.
1986/87:100 bil. 11, bet. 1986/87:JoU 16, rskr. 1986/87:184). Enligt förord-
ningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföre-
tag samt till vissa fiskare med anledning av Tjemobylolyckan får ersättning
lämnas till de aktuella företagarna för att dessa såvitt möjligt skall hållas ska-
delösa för merkostnader och inkomstbortfall som uppstått på grund av
olyckan. Enligt förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och
förluster med anledning av Tjemobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är
beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning kan också ersättning erhål-
las till följd av olyckan.

Från detta anslag betalas ersättningar enligt de nämnda förordningarna. En-
ligt förordningen (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga hal-
ter av radioaktivitet lämnades under 1986 års älgjakt även ersättning för fällda
älgar som hade för hög halt av cesium.

Bestämmelserna om ersättning innebär i korthet följande. Enligt förordning-
en (1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag
samt till vissa fiskare med anledning av Tjemobylolyckan får ersättning av
statsmedel, i mån av tillgång på medel, lämnas till de nämnda företagen för
merkostnader och inkomstförluster till följd av åtgärder som har vidtagits i
syfte att förebygga hälsorisker från livsmedel. Ersättningsmöjligheten för fisk-
are avser endast de som har licens för yrkesfiske. Frågor om ersättning till
jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag prövas av Statens jordbruksverk
medan frågor om ersättning till fiskare prövas av Fiskeriverket. Myndighe-
terna får meddela ytterligare föreskrifter om ersättning och bemyndiga läns-
styrelsen att pröva frågor om ersättning. Enligt förordningen (1987:64) om er
sättning för merkostnader och förluster med anledning av Tjemobylolyckan
till dem som för sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller svamp-
plockning får ersättning av statsmedel, i mån av tillgång på medel, lämnas för
merkostnader och inkomstförluster till den som fiskar eller jagar till husbehov
eller för försäljning, plockar bär eller svamp för försäljning, säljer fiskekort
eller odlar sättfisk för försäljning. Som villkor för att ersättning skall lämnas

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

gäller att det skall finnas ett direkt och påtagligt samband med Tjemobyl-
olyckan.

Under de närmare åtta år som har gått sedan olyckan har omfattande åtgär-
der vidtagits för att förhindra att livsmedel med för höga halter av radioaktivt
cesium når konsumenterna. Åtskilliga åtgärder har haft till syfte att före slakt
få ned cesiumhalten till en godtagbar nivå. Åtgärderna, som i första hand av-
ser rennäringen, är emellertid administrativt och ekonomiskt betungande.

Nedfallet av radioaktivt cesium från Tjemobyl kommer att påverka i första
hand rennäringen men även produktionen av nötkött och fårkött i vissa delar
av norra Sverige under lång tid framåt. Problemen med för höga halter av
radioaktivt cesium i det naturliga fodret för ren, nötdjur och får kan, med nu-
varande gränsvärde för cesium i livsmedel, beräknas kvarstå i ytterligare
10-20 år. Det är enligt regeringens uppfattning därför angeläget att ersättning
kan lämnas till berörda företag och personer även i fortsättningen för merkost-
nader och inkomstförluster till följd av det radioaktiva nedfallet

Regeringen anmälde mot den nu angivna bakgrunden i budgetpropositio-
nen 1993 att Jordbruksverket skulle ges i uppdrag att göra en översyn av ut-
formningen av de bestämmelser som reglerar ersättningarna till följd av Tjer-
nobylolyckan och hemställde att riksdagen skulle godkänna vad regeringen
förordat om utformningen av ersättningarna (prop. 1992/93:100 bil. 10).
Riksdagen ansåg att ett godkännande av regeringsförslaget i den delen bör an-
stå i avvaktan på Jordbruksverkets översyn och regeringens fortsatta bered-
ning av frågan. Riksdagen förutsatte att regeringen återkommer i ärendet, i
den mån det därefter kan anses erforderligt och önskvärt med ett godkännande
av utformningen av ersättningarna till följd av Tjemobylolyckan (bet. 1992/
93:BoU12, rskr. 1992/93:215).

Regeringen uppdrog åt Jordbruksverket att göra den nämnda översynen.
Översynen vad gäller ersättning till vissa fiskare skulle ske i samråd med
Fiskeriverket. Eftersom ersättningarna till rennäringen står för den helt do-
minerande delen av de totala kostnaderna skulle översynen i första hand inrik-
tas på de åtgärder som vidtas i fråga om rennäringen. Jordbruksverket skulle
särskilt undersöka om det är möjligt att minska de kostnader som, utöver för-
lorat avräkningspris och pristillägg, uppkommer vid kassering av renkött. Det
borde därför övervägas om de förebyggande åtgärderna kan upphöra eller
minska i omfattning.

Jordbruksverket har redovisat uppdraget till regeringen. Förslaget har re-
missbehandlats.

Ersättning till jordbruktföretag

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Regeringens bedömning: Nuvarande bestämmelser om ersättning
till jordbruksföretag behålls. Det skall dock kunna ställas krav på att
rimliga skadeförebyggande åtgärder vidtas för att ersättning skall läm-
nas för kasserat kött.

Jordbruksverkets förslag: Ersättningsnivån för djur som har kasse-
rats som livsmedel på grund av for höga halter av cesium bör sänkas till 80 %
av avräkningspriset. Ersättning till djurägaren för skadeförebyggande åtgär-
der bör inte lämnas med högre belopp än vad som skulle ha lämnats vid kasse-
ring av slaktkroppen. Länsstyrelsen bör ges möjlighet att besluta om villkor
om skadeförebyggande åtgärder för att ersättning skall lämnas för kasserat
kött.

Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Gävleborgs län delar Jordbruksver-
kets uppfattning att kassationsersättningen bör sänkas till 80 % av avräknings-
priset men anser att full ersättning bör lämnas för skadeförebyggande åtgär-
der. Övriga berörda länsstyrelser och Lantbrukarnas riksförbund anser att full
ersättning bör lämnas även i fortsättningen. Länsstyrelserna i Gävleborgs och
Västerbottens län delar Jordbruksverkets uppfattning att krav på skadeföre-
byggande åtgärder skall kunna föreskrivas för att ersättning för kassation
skall lämnas.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt Jordbruksverkets före-
skrifter kan ersättning till jordbruksföretag lämnas för produkter som kasse-
rats som livsmedel på grund av för hög halt av radioaktivitet, för utebliven
eller minskad produktion eller skörd, för sanering och andra kostnader och
förluster som företagare åsamkats för åtgärder som vidtagits för att förebygga
hälsorisker från livsmedel. För slaktkropp som har kasserats kan ersättning
lämnas motsvarande avräkningspriset för kroppen och för eventuell destruk-
tionskostnad. Har skadeförebyggande åtgärder vidtagits kan ersättning läm-
nas för att slaktdjuret måste stå på stall viss tid eller om slakten skett på annan
tid än normalt samt för merkostnader, eget merarbete och eventuellt försämrat
ekonomiskt utbyte av slaktdjuret. Till getmjölksproducenter kan ersättning
lämnas för inköp av ersättningsfoder, för eget merarbete och för produkter
som kasserats på grund av för hög halt av radioaktivitet. Jordbruksföretag
kan även få ersättning för foder som har kasserats, för plöjning av vall och
för inköp av handelsgödsel, om det sker i skadeförebyggande syfte. Ersätt-
ning lämnas även för blodprovstagning och strålningsmätning av levande
djur.

De åtgärder som har vidtagits med stöd av Jordbruksverkets föreskrifter är
bl.a. förlängning av uppfödningsperioden, utfodring med cesiumfritt foder
och mineraltillskott under betesperioden innehållande något cesiumbindande
ämne, t.ex. Giesesalt. Genom dessa skadeförebyggande åtgärder och åtgär-
der i form av tillskottsarrenden, övergång till annan produktion än får, in-
hägnad av nya betesmarker m.m. har antalet företag med problem minskats
kraftigt. Företag som har djur på betesmarker som kan plöjas har genom
denna åtgärd kunnat hålla cesiumhalten i betesväxtema på en låg nivå.

Endast ett tjugotal jordbruksföretag i Gävleborgs, Västemorrlands, Jämt-
lands och Västerbottens län har i dag problem med så höga cesiumhalter att
åtgärder behöver vidtas. Det gäller främst de får- och getföretag som i stor ut-
sträckning baserar sin köttproduktion på magra marker såsom fjäll- och skogs-
bete. Statens kostnader för åtgärderna uppgick budgetåret 1992/93 till

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

492 000 kr. Kostnaden och antalet företag varierar något mellan olika år be-
roende på cesiumhaltema i svamp och betesväxter. De problem som dessa
företag har kommer att bestå under lång tid med nuvarande gränsvärde för
cesium i livsmedel. Ytterligare ett problem är att nya gårdar med höga cesium-
halter kan tillkomma vissa år. Det är vanligen först i samband med stickprovs-
analysema på slakterierna som de höga cesiumhaltema upptäcks. Möjligheter-
na att redan samma säsong vidta åtgärder är då små och ersättning for kassa-
tioner blir följden. Hos de drabbade företag som länsstyrelserna känner till
sker i regel inga eller få kassationer.

Det begränsade antalet företag som kräver fortsatta insatser motiverar enligt
Jordbruksverkets uppfattning att de nuvarande ersättningsformerna i princip
behålls. Nuvarande ersättning för förebyggande åtgärder är ca 5 kr per dag
och lamm för foder, arbete, stallkostnad m.m. Ersättningstidens längd varie-
rar mellan 20 och 40 dagar. Ersättningarna för skadeförebyggande åtgärder
har aldrig överstigit avräkningspriset. Jordbruksverket anser att ersättnings-
nivån för kasserade djur bör sänkas till 80 % av avräkningspriset för att
stimulera företagarna till att genom förebyggande åtgärder minska kassationer-
na. Vidare bör enligt verket länsstyrelsen ges möjlighet att kunna föreskriva
villkor för att ersättning för kassation skall lämnas. Detta skall ske genom att
avtal upprättas med varje företag om vilka åtgärder som skall vidtas för att
förhindra kassation. En översyn av ersättningen till slakterierna bör också ske
enligt verket

Regeringen gör följande bedömning. De skadeförebyggande åtgärder som
har vidtagits inom jordbruket har för en rimlig kostnad haft mycket god ef-
fekt. Länsstyrelsen i Jämtlands län har påpekat att åtgärder i form av plöjning
och omläggning av vallar har gett så goda resultat att det finns förutsättningar
att helt upphöra med skadeförebyggande åtgärder. Antalet jordbruksföretag
som fortfarande påverkas av Tjemobylolyckan är således litet. Det är emeller-
tid nödvändigt att ersättning även i fortsättningen kan lämnas till de jordbruks-
företag som fortfarande har problem med höga halter av cesium. Åtgärderna
bör inriktas på skadeförebyggande åtgärder. Kasseras köttet vid slakt på
grund av för hög cesiumhalt bör ersättning motsvarande avräkningspriset be-
talas.

Det är vidare rimligt att som villkor för att ersättning skall lämnas för kasse-
rat kött företagaren har vidtagit lämpliga skadeförebyggande åtgärder. Detta
bör, som Jordbruksverket har föreslagit, avtalas med vaije företagare eller ge-
nom att föreskrifter ges om skadeförebyggande åtgärder. Det kan självfallet
inte bli fråga om så långtgående åtgärder som t.ex. att företagaren inte får an-
vända vissa marker för bete eller att företagarens arbetsinsats blir orimligt
stor. Kostnaderna för åtgärderna skall inte heller behöva överstiga det be-
räknade avräkningspriset för slaktdjuren. Vidtar inte företaget de avtalade eller
föreskrivna åtgärderna bör ersättning inte lämnas. Ersättning skall givetvis
lämnas till de företag där kassationer inte kunnat förutses, exempelvis för ny-
startade företag.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Ersättning till trädgårdsföretag

Regeringens bedömning: De särskilda bestämmelserna om ersätt-
ning till trädgårdsföretag upphävs.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Jordbruksverkets förslag: Jordbruksverket har inte behandlat träd-
gårdsföretagen särskilt.

Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Norrbottens län konstaterar att träd-
gårdsföretagen i länet inte berörs av Tjemobylolyckan. Övriga remissinstan-
ser har inte tagit upp frågan om ersättning till trädgårdsföretag.

Skälen för regeringens bedömning: Ersättning till trädgårdsföretag
kan enligt Jordbruksverkets föreskrifter lämnas för produkter som kasserats
på grund av för hög halt av radioaktivitet. Ersättningen lämnas med det beräk-
nade försäljningsvärdet, minskat med inbesparade skördekostnader, samt för
kostnader för destruktion, provtagning och undersökning. Berörda länsstyrel-
ser har uppgett att någon ersättning inte har betalats ut till trädgårdsföretag un-
der senare år. Några nya ersättningsanspråk är inte att vänta. Det saknas där-
för skäl att behålla den särskilda bestämmelsen om ersättning till trädgårds-
företag.

Ersättning till renskötselföretag

Regeringens bedömning: Ersättning till renskötselföretag lämnas
enligt Jordbruksverkets gällande föreskrifter om ersättning. Det skall
dock kunna ställas krav på att rimliga skadeförebyggande åtgärder i
form av utfodring eller tidigareläggning av slakt har vidtagits för att er-
sättning för kasserat kött skall lämnas.

Jordbruksverkets förslag: För att stimulera renägarna att vidta skade-
förebyggande åtgärder bör ersättningen för kasserade renar sänkas till 80 pro-
cent av avräkningspriset. Detsamma bör gälla pristillägget Ersättning för ut-
fodring bör inte lämnas med högre belopp än vad staten betalar till renägaren
vid kassation av renen. Ersättning bör inte längre lämnas för lavplockning
eller för tidigareläggning av renslakt. Ersättningen för slakteriernas kostnader
och kostnaderna för analyser m.m. bör ses över.

Remissinstanserna: Berörda länsstyrelser och Svenska samernas riks-
förbund anser att nuvarande ersättningsbestämmelser bör behållas för kasse-
rade renar och vid utfodring av renar. De anser också att ersättningen för lav-
plockning kan slopas. I de mest utsatta samebyarna bör dock enligt Länsstyrel-
sen i Norrbottens län sådan ersättning kunna lämnas efter särskild prövning.
Länsstyrelsen i Jämtlands län och Svenska samernas riksförbund anser att
möjligheten till ersättning vid tidigareläggning av slakt bör behållas. Länssty-

relsen i Västerbottens län däremot tillstyrker Jordbruksverkets förslag i den
delen medan Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att ersättning för tidigare-
läggning av slakt bör kunna lämnas efter särskild prövning. Förslaget att se
över ersättningarna för slakteriernas kostnader tillstyrks allmänt.

Skälen för regeringens bedömning: Det ersättningssystem som nu
tillämpas tillkom i sina huvuddrag i samband med att olyckan i Tjemobyl in-
träffade år 1986. Systemet har efter hand kompletterats och ersättningsregler-
na har blivit mycket detaljerade. Utgångspunkt för ersättningarna har varit en
fullständig ekonomisk kompensation för intäktsbortfall och merkostnader. Ett
ersättningssystem med alltför detaljerade regler och där fullständig ekonomisk
kompensation lämnas under lång tid kan enligt Jordbruksverket medföra att
näringens utövare efterhand anpassar sig efter regelsystemet. Genom att ren-
ägarnas ekonomiska utbyte påverkas i liten utsträckning av om renköttet kas-
seras eller inte blir incitamenten att själv vidta åtgärder svaga. Enligt verkets
uppfattning bör utgångspunkten för en reformering av ersättningssystemet
vara en minskad detaljreglering. Det är vidare viktigt att förebyggande åtgär-
der ger ekonomiskt utbyte. Samtidigt är det viktigt att företag i de områden
där möjligheterna för renägarna att själva vidta åtgärder är små inte drabbas i
alltför hög utsträckning. Enligt Jordbruksverkets uppfattning bör därför ersätt-
ningarna till renägarna sänkas för kasserade renar till 80 % av avräkningspri-
set exkl. slaktkostnader m.m. Detta bör även gälla pristilllägget för renkött.
Genom att ersättningarna sänks kommer de renar som avsätts på marknaden
att ge renägaren en högre kompensation än renar som kasseras.

Cesiumhalten i renköttet kan sänkas genom utfodring. En slopad ersättning
för utfodring skulle medföra en kraftig ökning av antalet kasserade djur. En-
ligt Jordbruksverkets uppfattning bör därför ersättningen för utfodring finnas
kvar. Ersättning bör dock inte lämnas med högre belopp än vad som motsva-
rar kostnaden för kassering.

Jordbruksverket anser att ersättning för lavplockning och tidigareläggning
av renslakt skall slopas. I den utsträckning samebyarna kan få slaktkroppama
godkända som livsmedel genom att tidigarelägga slakten kommer renägarna
att erhålla full betalning för kropparna och därmed undvika en nedsättning av
ersättningen till föreslagna 80 %.

Vid utfodring lämnades tidigare ersättning enligt schablon för foder, trans-
porter, hantering på foderplatsen m.m. Utöver schablonen ersattes kostnader
för foderkrubbor, mätningar av cesiumhalt m.m. De verkliga kostnaderna för
utfodring av ren har minskat. De investeringar som behövs i foderkrubbor
och andra anläggningar är i stort sett redan gjorda. Ersättning för utfodring
bör enligt Jordbruksverket anpassas till den föreslagna ersättningsnivån för
kasserade renar och till djurens värde. En alltför låg ersättning skulle medföra
att antalet utfodrade djur minskar kraftigt och att kassationema ökar.

Staten betalar bl.a. kostnaderna för slakt, fiyslagring, analys, veterinär ser-
vice m.m. direkt till vederbörande slakteri, analyslaboratorium och veterinär.
Jordbruksverket har för avsikt att se över ersättningsnivåerna. Kostnaderna

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

för analyser kan hållas låga genom samordning. Ett laboratorium kan i avtal
med staten åta sig att utföra alla analyser.

Sveriges lantbruksuniversitet utvecklar i samråd med Livsmedelsverket
effektivare mät- och analysmetoder som skall göra det möjligt för personal att
efter kort utbildning mäta cesiumhalten direkt på slaktkroppama i slakterierna.
Härigenom kan kostnaderna hållas nere och antalet mätningar och analyser be-
gränsas. Med utgångspunkt i prognosverksamhet avseende cesium i renkött
avgör Livsmedelsverket vilka områden som efterhand kan friklassas och vilka
områden som kan omfattas av en begränsad provtagning.

Regeringen gör följande bedömning. Lantbruksuniversitetet har gjort vissa
beräkningar om cesiumhaltema i renar på längre sikt. Enligt dessa beräkning-
ar kommer ca 1 000 renar att behöva kasseras år 2007 om inga åtgärder vidtas
och gränsvärdet fortfarande är 1 500 Bq/kg. Problemet med höga halter av
cesium i renkött kommer således att finnas kvar under mycket lång tid. I stora
delar av renskötselområdet är det för rennäringens fortlevnad nödvändigt att
staten även i fortsättningen betalar ersättning för de inkomstförluster och mer-
kostnader som renägarna kan drabbas av till följd av att renar med hög halt av
cesium inte godkänns som livsmedel. Men det är också angeläget att renkött
kan bjudas ut på marknaden i den omfattning som efterfrågas. Det är därför
nödvändigt att utfodring sker så att tillräcklig mängd renkött med låg cesium-
halt produceras. Den del av statens kostnader till följd av Tjemobylolyckan
som avsåg rennäringen uppgick budgetåret 1991/92 till 54,4 miljoner kronor.
Budgetåret 1992/93 hade kostnaden sjunkit till 37,8 miljoner kronor. Antalet
kasserade renar minskade från ca 22 000 till knappt 8 000.

Vissa av de åtgärder som Jordbruksverket har redovisat har redan vidtagits
genom ändringar i verkets föreskrifter. Ersättningssystemet har förenklats och
ersättningsnivåerna har anpassats till de rådande marknadsförutsättningarna.
Kostnader för stängsel, krubbor och fodersilor ersätts inte längre. Staten läm-
nar inte längre någon ersättning för lavplockning. Möjligheten att erhålla ersätt-
ning för flyttning av renar till marker med låg cesiumhalt har slopats.

För att säkerställa renägarnas ekonomi och för att möjliggöra avsättning för
den nödvändiga årliga renslakten bör staten även i fortsättningen betala ren-
ägarnas merkostnader för utfordringen liksom hela avräkningspriset vid even-
tuell kassation av köttet. En utfodring och tidigareläggning av slakt i enlighet
med Jordbruksverkets föreskrifter medför lägre kostnader för staten än då
köttet kasseras. Utfodringen medför dessutom att tillgången på renkött förbätt-
ras. Ersättning för kasserat renkött bör därför lämnas endast om renägaren har
vidtagit rimliga skadeförebyggande åtgärder i form av utfodring eller tidiga-
reläggning av slakt.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Ersättning till yrkesfiskare

Regeringens bedömning: Den särskilda bestämmelsen om ersätt-
ning till yrkesfiskare upphävs.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Jordbruksverkets förslag: Det saknas skäl att införa nya regler om er-
sättning till yrkesfiskare.

Remissinstanserna delar Jordbruksverkets uppfattning.

Skälen för regeringens bedömning: Under de tre första åren betala-
des ersättning till som mest tre yrkesfiskare om året Sedan gränsvärdet för ce-
sium i insjöfisk höjdes år 1987 från 300 till 1 500 Bq/kg har någon ersättning
inte betalats ut Några nya ersättningsanspråk väntas inte. Det saknas därför
skäl att behålla den särskilda bestämmelsen om ersättning till yrkesfiskare.

Ersättning till dem somför sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller
svampplockning, säljer fiskekort eller odlar såttfisk för försäljning

Regeringens bedömning: De särskilda bestämmelserna om ersätt-
ning för merkostnader och förluster till den som fiskar eller jagar till
husbehov eller för försäljning, plockar bär eller svamp för försäljning,
säljer fiskekort eller odlar sättfisk för försäljning upphävs utom såvitt
avser ersättning till den som fiskar till husbehov eller för försäljning.

Jordbruksverkets förslag: Jordbruksverket anser att bestämmelserna
bör gälla tills vidare.

Remissinstanserna delar Jordbruksverkets uppfattning. Fiskeriverket
anser att även fiskevårdsområden bör kunna få ersättning för merkostnader
och förluster.

Regeringens bedömning: Ersättning lämnas numera i mycket liten om-
fattning enligt förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och
förluster med anledning av Tjemobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är
beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning. Det gäller främst samer
och innehavare av fjällägenheter i Jämtlands och Västerbottens län som är be-
roende av fiske för sin försörjning. De berörda länsstyrelserna har uppgett att
ersättning inte har lämnats för annat än fiske under senare år. De särskilda be-
stämmelserna om ersättning för merkostnader och inkomstförluster för annat
än fiske till husbehov eller fiske för försörjningen kan därför upphävas. Cesi-
umhalten i insjöfisk kan variera kraftigt även mellan närbelägna sjöar. Det är
därför angeläget att länsstyrelserna vid upplåtelse av rätt till fiske i statens vat-
ten till bl.a. fjällägenhetsinnehavare undersöker möjligheten att upplåta fiske i
vatten med låg cesiumhalt i fisken. Medlem i sameby har rätt att fiska i alla vat-
ten i samebyns betesområde inom renbetesfjällen och lappmarkerna. För same-

bymedlem är det därför inte annat än undantagsvis aktuellt att lämna ersätt-
ning.

Fiskeriverket anför i sitt remissyttrande att många fiskevårdsområdesför-
eningar har lidit ekonomisk skada då fiskekortsförsäljningen har minskat dras-
tiskt till följd av olyckan. Enligt verket bör sådan ersättning kunna lämnas.

Regeringen gör följande bedömning. Riksdagen har uttalat att de grupper
vilkas försörjningssituation lidit direkt skada genom det radioaktiva nedfallet
skall vara berättigade till kompensation (prop. 1986/87:18, bet. 1986/87:
NU12, rskr. 1986/87:97). Det saknas enligt regeringens uppfattning skäl att
nu införa en bestämmelse om att ersättning skall kunna lämnas till fiskeorga-
nisationer som säljer fiskekort.

Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare och Svenska jägareförbundet
har i skilda skrivelser hemställt att staten skall bekosta cesiumanalys av fällt
vilt Enligt Jägareförbundet bör staten i alla fall betala kostnaderna för analys
av fällda älgar och rådjur.

Regeringen gör följande bedömning. Höga halter av cesium i viltkött före-
kommer framför allt i delar av Gävleborgs och Västemorrlands län samt i
mindre omfattning i delar av Uppsala, Västmanlands, Jämtlands och Norr-
bottens län. De högsta cesiumvärdena finns i rådjur, skogshare och gråfågel.
Värdena är vanligen högst under hösten. Under 1986 års älgjakt lämnades er-
sättning med 2 200 kr för vuxen älg och 1 000 kr för älgkalv om cesiumhalten
i älgköttet översteg det gällande riktvärdet för cesium i livsmedel. Eftersom
cesiumhalten i älgens föda snabbt sjönk fann regeringen inte anledning att läm-
na ersättning för tiden därefter. Cesiumhaltema i rådjur är vanligen låga under
våren. För områden med höga cesiumhalter har regeringen beslutat om allmän
jakt på hombärande rådjur under våren. I flertalet av de drabbade kommuner-
na infördes efter Tjemobylolyckan cesiumanalyser i kommunal regi. Analyser-
na, som inte enbart avser viltkött, betalades till en början i allmänhet av kom-
munen. Kommunerna har nu böljat ta betalt för analyserna. I Gävle kommun
kostar analyserna uppemot 150 kr, i Hudiksvall bara 25 kr. Gävle kommun
samarbetar med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet om cesiumupptag i
vilt.

Det finns alltså möjligheter för jägarna att få mätningar utförda till väsent-
ligt lägre kostnader än vad som gäller i Gävle kommun. Dessa låga kostnader
bör kunna bäras av jägarna själva. Om vissa forskningsprojekt kräver dyrare
mätmetoder får kostnaderna härför täckas med de medel som står till de aktu-
ella projektens förfogande.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1994/95 an-
visar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

E 5. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

2 124 129

1 538 000

Reservation

1 726 191

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och
andra fasta anläggningar på fjällägenheter, till underhåll och upprustning av
lägenheter, till awecklingsbidrag och avträdesersättning åt innehavare av fjäll-
lägenheter, till gästgiveribestyr samt till inlösen av byggnader m.m. i vissa
fall.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverket bedömer behovet av medel för budgetåret 1994/95 till
2,5 miljoner kronor. Därvid har hänsyn tagits till såväl beräknade utgifter för
inlösen av byggnader på bestående fjällägenheter som de inkomster om ca
200 000 kr på arrendeavgifter m.m. som redovisas under anslaget Mot bak-
grund av reservationen på anslaget föreslår verket dock oförändrat anslag.

Regeringens överväganden

Regeringen uppdrog den 13 maj 1993 åt Jordbruksverket att göra en översyn
av dispositionen av statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetes-
fjällen som har bebyggelse för permanent bruk. Uppdraget har redovisats och
regeringen avser att i annat sammanhang återkomma till riksdagen med sina
överväganden i frågan.

Anslaget för budgetåret 1994/95 bör föras upp med 1 538 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 1 538 000 kr.

F. Djurskydd och djurhälsovård

F 1. Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag 1000

1994/95 Förslag 1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till uppdragsverk-
samhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

SVA är ett expert- och serviceorgan åt Statens jordbruksverk och andra
myndigheter samt åt enskilda organisationer och allmänheten, med uppgift att
bl.a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt.
SVA skall vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt utföra viss ru-
tinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt medverka i djur-
sjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd för dessa funktioner
skall SVA utföra forsknings- och utvecklingsarbete.

SVA:s organisation m.m. framgår av förordningen (1988:864) med in-
struktion för Statens veterinärmedicinska anstalt.

Verksamheten består av myndighetsuppgifter som finansieras med bidrags-
anslag från staten samt uppdragsverksamhet som finansieras med avgiftsin-
täkter.

Statens veterinärmedicinska anstalt

SVA framhåller i sin enkla anslagsframställning att det under det senaste året
inte har inträffat något som föranleder SVA att föreslå några förändringar
beträffande verksamhetens inriktning eller resurstilldelning. SVA föreslår där-
för att den verksamhetsinriktning och de planeringsramar som lades fast i
1993 års budgetproposition får ligga till grund för verksamheten budgetåret
1994/95.

SVA har för budgetåret 1992/93 uppfyllt avkastningskravet på statskapi-
talet

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Övergripande mål:

Det har inte funnits skäl till att förändra den verksamhetsinriktning som
gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Resurser:

Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet 1994/95
1000 kr

Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt 1994/95 67 834 000 kr
(förslagsanslag)

Planeringsram:

1994/95 1995/96

67 834 000 kr 67 834 000 kr

Kostnaderna för SVA:s verksamhet beräknar regeringen för budgetåret
1994/95 till 154 934 000 kr. Dessa finansieras dels genom bidrag över stats-
budgeten med 67 834 000 kr, dels med intäkter från uppdragsverksamheten
med 87 100 000 kr.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposi-
tion för treårsperioden 1993/94—1995/96 bör ligga fast.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budget-
året 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

F 2. Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

64 989 991

66 284 000

67 834 000

Reservation

303 009

Under detta anslag anvisas medel för centrallaboratorieuppgifter m.m. vid
Statens veterinärmedicinska anstalt.

Regeringens överväganden

Med hänvisning till vad regeringen anfört under punkten F 1 beräknas bidra-
get till 67 834 000 kr.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av ut-
gifterna om 1,9 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 67 834 OOO kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

F 3. Distriktsveterinärorganisationen:

Uppdragsverksamhet

F 4. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen

F 5. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård
Inom regeringskansliet bereds for närvarande frågor om distriktsveterinäror-
ganisationen bl.a. mot bakgrund av det förslag till ny organisation m.m. som
lämnades av Jordbruksverket till regeringen den 27 oktober 1993. Arbetet be-
drivs med sikte på att en proposition i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen
under våren 1994.

I avvakten på att beredningen slutförs föreslår regeringen att ifrågavarande
anslag förs upp med oförändrat belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i
ämnet,

1. till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budget-
året 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

2. till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 75 055 000 kr.

3. till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 6 000 000 kr.

F 6. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

31 595 099

25 757 000

25 911 000

Reservation

7 905 030

Under anslaget anvisas medel för kostnader för prövning från djurskydds-
synpunkt av djurhållningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar, m.m. och ut-
bildning i djurskyddstillsyn.

Under anslaget anvisas också medel för en del av den djurhälsovård som
tidigare finansierats inom ramen för jordbruksprisregleringen.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverkets verksamhet beträffande djurskyddsfrämj ande åtgärder har
under budgetåret 1992/93 främst inriktats mot forskning, försök och utveck-
lingsarbete för framtagning av alternativa inhysningssystem för värphöns.
Dessutom har medel gått till den vidareutbildning i djurskydd som Sveriges
lantbruksuniversitet anordnar för djurskyddsinspektörer samt till projekt för
olika djurslag inom animalieproduktionen.

För att täcka kostnader för provning från djurskyddssynpunkt av djurhåll-
ningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar m.m. och kostnader för utbildning i
djurskyddstillsyn bör 5 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1994/95.

För den del av den djurhälsovård som tidigare finansierats inom ramen för
jordbruksprisregleringen bör anvisas 21 757 000 kronor, vilket är en ökning
med 1 miljon kronor. Ökningen avser uppbyggandet av en organisation för
registrering och central ledning av hjorthälsovård. Övriga medel skall dispo-
neras för arbetet med djurhälsovård hos Svensk husdjursskötsel och hos
Sveriges slakteriförbund samt för djursjukdata, fårhälsovård och stöd till bi-
odlingen.

Regeringens överväganden

Enligt verksamhetsmålen skall Jordbruksverket säkerställa genomförandet av
de skärpta djurskyddskraven och verka för ett gott hälsotillstånd bland hus-
djuren. Regeringen anser att Jordbruksverkets insatser för att ta fram alterna-
tiva inhysningssystem för höns är mycket viktiga mot bakgrund av att för-
budet mot att inhysa värphöns i bur träder i kraft den 1 januari 1999.

Det är enligt regeringens mening viktigt att så snart som möjligt bygga upp
en central organisation för hjorthälsovård. Denna uppbyggnad skall finansie-
ras inom ramen för befintliga resurser.

Regeringen beräknar anslaget för budgetåret 1994/95 till 25 911 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 25 911 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

F 7. Centrala försöksdj ursnämnden

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

6 466 706

5 585 000

5 613 000

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Riksdagen beslutade våren 1988 (prop. 1987/88:93, bet. 1987/88:JoU22,
rskr. 1987/88:327) om Centrala försöksdjursnämndens (CFN) roll som myn-
dighet Nämndens uppgifter framgår av förordningen (1988:541) med instruk-
tion för Centrala försöksdjursnämnden. Nämnden har bl.a. till uppgift att ver-
ka för att användningen av försöksdjur begränsas genom att främja utveckling-
en av alternativa metoder samt svara för planeringen av försöksdjursverksam-
heten och företa åtgärder för att förbättra situationen inom försöksdjursom-
rådet, sammanställa statistik över försöksdjursförbrukningen samt följa de
djurförsöksetiska nämndernas arbete och bedömning av frågor om använd-
ning av försöksdjur.

Centrala försöksdjursnämnden

CFN har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redo-
gjort för resultaten inom de tre områden i vilka verksamheten kan indelas.

I fråga om finansiellt stöd och initiering av forskning kring alternativa
metoder ull djurförsök har insatserna inriktats främst mot sådana forsknings-
områden som bedömts som särskilt viktiga för att nå försöksdjursbesparande
effekter. De områden som prioriterats är bl.a. toxikologi och farmakologi. I
september 1993 har CFN genomfört en internationell kongress om immuno-
toxikologi bl.a. för att initiera forskning inom allergiområdet i syfte att på sikt
kunna ersätta djurtester. Vidare gjordes under hösten 1993 en utvärdering av
CFN:s forskningsinsatser av en utomstående expert.

Den djurförsöksetiska prövningen har under budgetåret utvärderats av
nämnden. Utvärderingen har som helhet gett ett positivt svar om synen på
prövningen och visar också att den etiska medvetenheten höjts inom forskar-
samhället

Den redovisade statistiken över försöksdjursanvändningen tyder på att för-
brukningen av fåglar ökat under perioden 1989-1992. Den övervägande de-
len av dessa fåglar har använts för framställning av hyaluronsyra ur tuppkam-
mar samt för selektionsstudier och produktionsförsök vad gäller höns och
kycklingar. För tiden före år 1990 redovisades sådan användning av försöks-
djur endast i liten utsträckning. Användningen av övriga försöksdjur har varit
relativt konstant under tidsperioden.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar.

Under den senaste treårsperioden har läkemedelsföretagen AB Astra och
Kabi Pharmacia AB enligt avtal bidragit med sammanlagt 3 miljoner kronor
för forskning i fråga om alternativa metoder till djurförsök. I förhandlingar
med CFN har läkemedelsföretagen förklarat sig inte vara beredda att ingå ett

nytt avtal om forskningsstöd. Om något nytt avtal inte träffas kommer CFN:s
stöd till altemativforskningen att lida ett allvarligt avbräck. Med undantag för
vad som tidigare sagts om forskningsstöd bedömer CFN att dess verksamhet
för budgetåret 1994/95 i sin helhet behöver finansieras genom anslag. CFN
föreslår i sin enkla anslagsframställning att regeringen anvisar nämnden ett
ramanslag enligt den tidigare fastställda planeringsramen.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller
för treårsperioden 1992/93-1994/95. Regeringen har den 4 november
1993 beslutat att de riktlinjer för verksamhetsinriktningen som gällt för
perioden 1992/93-1994/95 samt att de övergripande mål och verksam-
hetsmål som anges i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 även skall
gälla för budgetåret 1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 5 613 000 kr

Planeringsram:

1994/95 1995/96

5613000kr 5613000kr

Resultatbedömning

CFN:s årsredovisning visar med tydlighet att verksamheten under budgetåret
1992/93 bedrivits i enlighet med nämndens instruktion och de övergripande
mål och verksamhetsmål som angivits i regleringsbrevet. Ett av de verksam-
hetsmål som anges i regleringsbrevet är att nämnden skall verka för att mins-
ka försöksdjursanvändningen bl.a. genom att främja utvecklingen av alter-
nativa metoder. Regeringen konstaterar att det vid bedömningen av hur för-
söksdjursanvändningen förändrats under en följd av år är viktigt att hänsyn
tas till dels vilka kriterier som under olika år gällt för inrapporteringen av för-
söksdjursanvändningen, dels hur omfattningen av den forskning inom vilken
djurförsök eller alternativa metoder är aktuella har förändrats. Med beaktande
av detta bedömer regeringen att utvecklingen av försöksdjursanvändningen
varit tillfredsställande under senare år. Regeringen noterar med tillfredsställel-
se att utvärderingen av den djurförsöksetiska prövningen, visat på ett positivt
gensvar liksom att CFN:s informationsverksamhet utökats ytterligare bl.a.

genom utgivningen av ett nyhetsbrev rörande alternativ till djurförsök inom
den högre utbildningen, avsett för utbildningsansvariga vid högskolorna.

Regeringen noterar att något fortsatt avtal med läkemedelsföretagen AB
Astra och Kabi Pharmacia AB, avseende forskningsstöd i fråga om alterna-
tiva metoder till djurförsök, ännu inte kunnat slutas. Det slutliga utfallet av
avtalsförhandlingarna samt rapporten avseende utvärderingen av CFN:s tidi-
gare forskningssatsningar, som har presenterats under hösten 1993, får ligga
till grund for CFN:s ställningstagande i fråga om den framtida inriktningen på
forskningsstödet.

Slutsatser

Regeringen anser att resultaten av CFN:s verksamhet är positiva och bedömer
därför att de riktlinjer för verksamhetsinriktningen som lades fast i 1992 års
budgetproposition samt de övergripande mål och verksamhetsmål som senast
angivits i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 bör gälla även för budget-
året 1994/95. Regeringen beslutade också den 4 november 1993 att gällande
riktlinjer skall förlängas och omfatta även budgetåret 1995/96.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av ut-
gifterna om 1,9 %.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ram-
anslag på 5 613 000 kr.

F 8. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

61 054 202

51 766 000

72 150 000

Anslaget finansierar kostnader och ersättningar i samband med bekämpan-
de av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget ut-
betalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut om förin-
tande av bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m.m. Vidare anvisas un-
der anslaget medel för bekämpande av leukos och Aujeszkys sjukdom.

Statens jordbruksverk

Budgetåret 1992/93 innebar ett omfattande arbete för att kontrollera och följa
upp eventuell spridning från det konstaterade fallet av tuberkulos hos hjort i

maj 1991. Pä salmonellaområdet har den fortsatta läga frekvensen av smitta i
husdjursproduktionen kunnat vidmakthållas. De pågående kontrollprogram-
men avseende leukos hos nötkreatur och Aujeszkys sjukdom hos svin följer
de uppgjorda tidsprogrammen. När det gäller den senare sjukdomen har an-
slutningsfrekvensen till och med varit högre än förutsett.

Jordbruksverket har beräknat kostnaderna för bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar till 25 miljoner kronor. Jordbruksverket anpassar därmed
anslaget ull utfallet av anslagsposten, vilken för budgetåret belastas med kost-
nader till följd av tuberkulosbekämpningen hos hägnade hjortar.

Jordbruksverket har hemställt om att 4 750 000 kr anslås som bidrag till
obduktionsverksamhet, vilket innebär en ökning med 2,6 miljoner kronor.
Bakgrunden till detta är att verket för budgetåret 1994/95 beräknar att den
ordinarie obduktionsverksamheten ökar och att obduktionsverksamheten in-
om tuberkulosbekämpningsprogrammet kommer i gång i full skala.

Jordbruksverket har beräknat de årliga kostnaderna för de sjukdomskon-
troller som krävs med anledning av ett EES-avtal till 10 miljoner kronor.

För bekämpande av leukos, Aujeszkys sjukdom och maedi-visna hos får
har Svensk husdjursskötsel och Sveriges slakteriförbund, som är huvudmän
för bekämpningsprogrammen, beräknat kostnaderna för budgetåret 1994/95
till 40,0, 28,6 resp. 4,0 miljoner kronor.

Programmen för bekämpning av leukos och Aujeszkys sjukdom fortgår
även under budgetåret 1994/95. Kostnaderna för bekämpningsprogrammen
förväntas dock att minska under budgetåret 1995/96 allteftersom djurbesätt-
ningar kan friförklaras. Jordbruksverket föreslår därför att 35 miljoner kronor
anslås till anslagsposten. Inom ramen för anslagsposten bör även bekämp-
ningsprogrammen för maedi-visna och bovin virusdiarré bekostas.

Regeringens överväganden

Regeringen beräknar kostnaderna för bekämpande av smittsamma husdjurs-
sjukdomar till 25 miljoner kronor vilket innebär en anpassning till tidigare års
utfall av anslagsposten.

Bekämpningsprogrammen för leukos och Aujeszkys sjukdom löper under
5 resp. 10 år. Bekämpningen sker inom ramen för lagen (1985:342) om kon-
troll av husdjur m.m. Sjukdomarna kan orsaka betydande produktionsförlus-
ter och förekomst av sjukdomarna i landet kan leda till handelsrestriktioner
från andra länder. Regeringen anser det viktigt att bekämpningsprogrammen
fullföljs. Under förevarande anslag bör beräknas en oförändrad post på
35 miljoner kronor för bekämpning av djursjukdomar.

Regeringen har liksom budgetåret 1992/93, inom ramen för anvisade di-
rektbidrag för budgetåret 1993/94, anvisat 40 miljoner kronor för bekämp-
ningsprogrammen av leukos, Aujeszkys sjukdom och maedi-visna. Medlen
avser kostnader under budgetåret 1994/95. Av direktbidragen för budgetåret
1994/95 har i det föregående beräknats ytterligare 20 miljoner kronor för

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

bekämpning av djursjukdomar. Sammanlagt disponeras således 95 miljoner
kronor för ändamålet.

Sverige har i ett internationellt perspektiv ett mycket gott läge i fråga om an-
talet fall av smittsamma husdjurssjukdomar. Obduktioner av djur är ett viktigt
medel för att kontrollera och dokumentera sjukdomsläget i landet Regeringen
föreslår därför att 2 150 000 kr avsätts som bidrag till obduktionsverksam-
heten. Obduktionerna med avseende på tuberkulos hos hjortdjur får således
rymmas inom ramen för dessa medel.

Regeringen bedömer att 10 miljoner kronor bör anvisas för utveckling av
sjukdomskontrollprogram och genomförande av sjukdomskontroller som
krävs för att infria de krav som förväntas med anledning av EES-avtalet

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 72 150 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 72 150 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor

G 1. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till uppdragsverk-
samhet vid Statens utsädeskontroll (SUK).

SUK är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten med
uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och
certifiering m.m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöksverk-
samhet i syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK bedriver vidare
rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och förord-
ningar på området samt arbetar för samordning av kontrollverksamheten.

SUK:s organisation m.m. framgår av förordningen (1988:860) med in-
struktion for Statens utsädeskontroll.

Statens utsädeskontroll

Under budgetåret 1993/94 beräknas kostnaderna för den allmännyttiga verk-
samheten uppgå till 2 850 000 kr och kostnaderna för uppdragsverksamheten
till 19 895 000 kr. Kostnaderna beräknas bli finansierade genom intäkter för
uppdragsverksamheten med 20 840 000 kr och genom ett bidrag över stats-
budgeten med 2 850 000 kr.

SUK redovisar en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1994/
95-1996/97. SUK utgår i anslagsframställningen från att inga förändringar
sker i verksamheten till följd av den översyn Statskontoret genomförde år
1992.1 stället bör nuvarande kontrollorganisation och kontrollformer bestå i
avvaktan på de förändringar som kan förutses inträffa inom EG.

SUK:s avgiftsbelagda verksamhet består av certifiering, analysering av frö-
varukvalitet, sortprovning och sortkontroll och utgör ca 90% av SUK:s verk-
samhet. En fortsatt minskad spannmålsproduktion och en ökad användning
av hemmarensat utsäde och därmed en vikande efterfrågan på certifierat ut-
säde har resulterat i ett underskott i den avgiftsbelagda verksamheten. Under
perioden har SUK vidtagit rationaliseringsåtgärder, främst i form av perso-
nalminskningar. Som en effekt av vidtagna åtgärder konstateras i resultatana-
lysen att kostnadstäckningsgraden har förbättrats under slutet av perioden för
alla dessa verksamhetsområden. I samtliga fall utom beträffande analyserings-
området är kostnadstäckningsgraden över 100 %. Således har underskottet i
den avgiftsfinansierade delen av SUK kunnat elimineras. Den positiva resul-
tatutvecklingen har åstadkommits utan menlig inverkan på kvalitet och utan
omotiverade prishöjningar.

Den anslagsfinansierade delen av SUK:s verksamhet omfattar deltagande i
internationella fora som Internationella frökontrollorganisationen (ISTA) och

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

OECD, tillsyn av lagar på området samt information. Under treårsperioden
haren större andelav informations-och uppföljningsverksamheten koncentre-
rats på verksamhet inom certifieringssystemet och därmed avgiftsbelagts. En-
ligt SUK bör även fortsättningsvis en ökad andel av den verksamhet som i
dag finansieras via anslag i stället finansieras via avgifter. Sammantaget inne-
bär detta ett minskat anslagsbehov med 1 585 000 kr.

I Framtids- och resursanalysen tar myndigheten utgångspunkt i den interna-
tionella utvecklingen och den svenska utsädesmarknaden. Slutsatsen är att så-
väl for den avgiftsbelagda som den anslagsfinansierade veiksamheten bör den
nuvarande organisationen, med gjorda och planerade rationaliseringar, stå bra
rustad för att möta omvärldens krav på en effektiv organisation.

Enligt SUK innebär resultatet för budgetåret 1992/93 en förbättring med
nästan 1,9 miljoner kronor i förhållande till föregående verksamhetsår och en
avkastning om 7 % på statskapitalet. SUK uppnådde således inte statens av-
kastningskrav om 12,25 %. SUK räknar dock med att de ackumulerade för-
luster myndigheten hittills har redovisat kommer att kunna tas igen till 1995/
96 och att det skall bli möjligt att även ta igen den uteblivna förräntningen av
statskapitalet.

Resultatkravet att öka andelen certifierat utsäde av stråsäd och potatis med
5 % har inte kunnat nås. SUK menar att myndigheten endast har begränsad
möjlighet att påverka måluppfyllelsen i denna del. Priset är ofta utslagsgivan-
de for lantbrukarens val av utsäde. Kontrollkostnaden för certifierat utsäde,
som myndigheten direkt kan påverka, utgör endast en liten del av den totala
kostnaden för utsäde. SUK pekar dock på arbetet med fortlöpande effektivi-
seringar av SUK för att därigenom minska styckkostnadema. Under våren
1993 har SUK fattat ytterligare beslut i syfte att rationalisera verksamheten.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål:

För perioden 1994/95-1996/97 skall målet för Utsädeskontrollen vara
att verka för att fullgott utsäde används för att bl.a. minimera använd-
ningen av bekämpningsmedel. Därmed kan en effektiv växtodling främ-
jas.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 819 000 kr

Planeringsram:

1994/95

819000 kr

1995/96

819000 kr

1996/97

819000 kr

Riksdagen har gett regeringen till känna att vissa frågor beträffande SUK
bör utredas (bet. 1991/92:JoU12, rskr. 1991/92:212). Regeringen har med
anledning härav uppdragit åt Statskontoret att med utgångspunkt i riksdagens
beslut utreda och föreslå en lämplig organisation för den officiella utsädeskon-
trollen. Statskontoret har i november 1992 till regeringen överlämnat rappor-
ten Utsädeskontroll i nya former - förslag till organisation. Rapporten har
remissbehandlats.

Resultatbedömning

Av SUK:s årsredovisning framgår att resultatkraven inte har kunnat upp-
fyllas. Även om kontrollkostnaden för certifierat utsäde är liten i förhållande
till det totala utsädespriset bör fortlöpande rationaliseringar på området göras
vilket också SUK har aviserat. Den nyligen beslutade förändringen av utsädes-
förordningen ger möjligheter till kostnadsbesparingar och effektiviseringar.
Som exempel kan nämnas att det certifierande organet kan använda sig av de
utsädesproducerande företagens egna analysresultat som ett underlag för certi-
fieringen. Detta förutsätter att företagen i fråga av Jordbruksverket har be-
dömts ha en tillförlitlig produktionskontroll. Det faktum att de flesta utsädes-
företag i dag gör kontinuerliga kontrollanalyser under produktionsprocessen i
stället för att vänta på det officiella analysresultatet, är ett tydligt exempel på
hur myndigheten genom sitt informationsarbete har kunnat påverka produk-
tionskostnaden för certifierat utsäde. Arbetet för att nå resultat- och verksam-
hetsmålen kan således ske på flera sätt. Regeringen bedömer att det sätt som
myndigheten har valt att närma sig verksamhetsmålet, med fortlöpande ratio-
naliseringar, förändringar i regelsystem, information och rådgivning är en
framkomlig väg.

Fördjupad prövning

Av den fördjupade anslagsframställningens resultatanalys framgår att verk-
samheten drivs på ett sådant sätt att målen för verksamheten bör kunna nås.
Trots en trendmässigt minskande volym inom i princip alla delområden inom
den avgiftsfinansierade delen av SUK:s verksamhet har myndigheten genom
besparingar och rationaliseringar lyckats vända resultatutvecklingen. Fortsatta
rationaliseringar kan bli nödvändiga för att klara avkastningskrav i framtiden.
Regeringen har erfarit att SUK har för avsikt att flytta verksamheten från
Lund och att man därigenom räknar med ytterligare besparingar. Inom den an-
slagsfinansierade delen av SUK:s verksamhet bör i likhet med vad SUK före-
slår dessa tjänster i ökad utsträckning avgiftsbeläggas.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Slutsatser

I Statskontorets rapport föreslås att SUK avvecklas som myndighet och att
näringen får ta ett ökat ansvar för provning, analysering och certifiering av ut-
säde. Enligt rapporten bör Jordbruksverket ha tillsynsansvaret för att certifie-
ringen fungerar, de internationella uppgifterna samt föreskriftsarbetet på om-
rådet Vidare bör områdesindelningen för certifiering avskaffas liksom den en-
hetliga taxan.

Jordbruksutskottet har i sitt betänkande över statsbudgeten för budgetåret
1992/93 anfört att regeringen bör låta utreda förutsättningarna för en lösning
av Utsädeskontrollens organisation som inte berövar de lokala frökontrollan-
staltema deras certifieringsrätt. En sådan lösning torde enligt utskottet förut-
sätta att nuvarande bestämmelser om taxesättning och områdesindelning för
certifiering upphör.

Mot bakgrund av Statskontorets rapport och den fördjupade prövning rege-
ringen har gjort av verksamheten gör regeringen bedömningen att SUK även
fortsättningsvis bör vara det centrala statliga organet på utsädesområdeL Verk-
samheten inom Utsädeskontrollen betingas i stor utsträckning av gjorda inter-
nationella åtaganden inom EU, ISTA och OECD. Inte minst genom EES-av-
talet och de svenska positionerna på utsädesområdet inom ramen för EU-för-
handlingama har Sverige accepterat den ordning som råder på detta område
inom EU. Sverige är vidare sedan ett antal år godkänt som s.k. tredje land
gentemot EG beträffande fröbuma växtslag, vilket innebär att vi accepterar
EU:s system för certifiering av jordbruksutsäde. Sverige har således förbun-
dit sig att tillse att allt jordbruksutsäde som säljs i Sverige är officiellt certifie-
rat i enlighet med de regler som EU, ISTA och OECD anger. EU-medlem-
skap, liksom åtagande enligt EES-avtalet, förutsätter för certifiering officiell
sortkontroll samt officiell analysering av teknisk renhet och grobarhet. Sam-
ma krav ställs också för certifiering enligt OECD-systemet vid export

Det faktum att Sverige har gjort dessa internationella åtaganden gör att
Statskontorets förslag att låta näringen själv stå för utsädescertifieringen ge-
nom tillverkardeklaration, inte är genomförbart i dag.

Riksdagen härvid sin behandling av EES-propositionen (prop. 1991/92:
170, bet. 1992/93:EU1, rskr. 1992/93:18) uttalat att provning och kontroll i
princip skall ske i system öppna för konkurrens. En följd av det är bl.a. att de
statliga monopol för provning och kontroll som finns på ett antal områden,
det s.k. riksprovplatssystemet, avskaffas. Alla kompetenta organ som så öns-
kar kommer att få möjlighet att prova produkter och att certifiera bl.a. produk-
ter och kvalitetssäkringssystem enligt EN 45 000-serien. En kompetenspröv-
ning av de myndigheter och bolag som önskar få status som kompetent organ
görs av Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC).

Standarder enligt EN 45 000-serien är emellertid inte utvecklade för certifie-
ring av utsäde. Ett arbete har påböijats inom EU för att få sådana till stånd.
Det är således inte möjligt att i dag införa ett sådant system på utsädesområ-
det, vilket har föreslagits av vissa remissinstanser. Däremot är det rimligt att

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

de laboratorier som utför analyser som ligger till grund för den certifiering
som SUK och de lokala frökontrollanstaltema utför skall vara ackrediterade
enligt EN 45 000-serien. Därigenom skapas enhetliga kompetenskrav för
dessa laboratorier liksom klara spelregler för de laboratorier som vill böija
analysera utsäde. Förutsättningarna för konkurrens på lika villkor kommer
därmed att öka. Regeringen bedömer att ett sådant krav bör ställas. SWEDAC
bör svara för den erforderliga kompetensprövningen.

Det faktum att Sverige har internationella åtaganden beträffande utsädescer-
tifiering och därmed bör kunna tillgodose vissa kontinuitetskrav är ett skäl till
varför SUK även fortsättningsvis bör handha utsädescertifieringen.

Den områdesindelning av marknaden för certifiering, som jordbruksutskot-
tet haft synpunkter på i sitt betänkande, har en rent historisk bakgrund och har
i dag ingen praktisk betydelse. Regeringen har erfarit att Jordbruksverket,
som utfärdar föreskrifter på området, har för avsikt att inför den kommande
certifieringssäsongen avskaffa uppdelningen. Den förändring av utsädeslagen
som regeringen föreslår i det följande innebär att det blir möjligt for fler organ
än de nu verksamma att få certifiera utsäde. Detta kommer att befrämja kon-
kurrensen och effektiviteten inom denna sektor.

Taxan för certifiering av utsäde sätts av SUK efter samråd med Riksrevi-
sionsverket (RRV). Beslut om taxa är ett beslut om föreskrift. Enligt rege-
ringsformen kan inte uppgiften delegeras till ett enskilt organ.

Även med beaktande av de rent nationella bevekelsegrundema för en statlig
utsädeskontroll, bl.a. som ett led i arbetet att minimera bekämpningsmedels-
användningen och att uppnå ett kostnadseffektivt jordbruk, är det rationellt att
ansvaret for dessa frågor även fortsättningsvis ligger centralt på en myndig-
het. Det är då naturligt att SUK som har den samlade kompetensen på områ-
det får behålla sitt nuvarande ansvar.

Utsädeskontrollen skall under treårsperioden 1994/95-1996/97 verka för
att ett fullgott utsäde används i landet, med syfte att bl.a. få till stånd en mini-
merad användning av bekämpningsmedel för att på så sätt främja en effektiv
växtodling. Regeringen anser att en minskning av på bidraget till SUK, i en-
lighet med myndighetens förslag, bör genomföras.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Regeringens förslag: I utsädeslagen (1976:298) införs en bestäm-
melse enligt vilken en för uppgiften godkänd juridisk person får certi-
fiera utsäde och därmed fullgöra en förvaltningsuppgift som innebär
myndighetsutövning.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 § utsädeslagen (1976:298)
får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela före-
skrifter om att utsäde av visst slag får släppas ut på marknaden endast om
certifiering av utsädet har skett. Av 1 § 2 samma lag framgår vad som avses

med certifiering av utsäde. Därmed förstås förvaltningsuppgift som bl.a. inne-
bär kvalitetskontroll av utsäde. Uppgiften innebär myndighetsutövning.

Enligt utsädesförordningen får utsäde certifieras av Statens utsädeskontroll
eller av sådana ffökontrollanstalter som Jordbruksverket har förklarat behöri-
ga att certifiera utsäde. En frökontrollanstalt kan få sådan behörighet om an-
stalten har tillgång till lämplig lokal och utrustning och förbinder sig att upp-
fylla vissa krav som framgår av utsädesförordningen. Jordbruksverket kan
återkalla en behörighetsförklaring om det finns särskilda skäl.

För närvarande finns i landet två ffökontrollanstalter, en i Linköping och
en i Örebro. Frökontrollanstaltema är privata stiftelser som ägs av vederbö-
rande hushållningssällskap men utgör fristående ekonomiska enheter.

Den nuvarande ordningen med obligatorisk certifiering av utsäde eller,
med den hittillsvarande benämningen, statsplombering av utsäde har pågått
sedan böijan av 1960-talet. En central myndighet på området, Statens utsä-
deskontroll, har under denna tid haft huvudansvaret för certifieringen. Pa-
rallellt med Utsädeskontrollens verksamhet har certifiering utförts av lokala
ffökontrollanstalter.

Frökontrollanstaltemas verksamhet är inte reglerad i utsädeslagen. En möj-
lig förklaring till att detta inte har skett kan vara att frökontrollanstaltemas cer-
tifiering inte har uppfattats som en i förhållande till Utsädeskontrollen själv-
ständig verksamhet. Övervägande skäl talar dock för att anstalternas certifie-
ring bör betraktas som fristående i förhållande till Utsädeskontrollen. Det är
då fråga om en myndighetsutövning av ett enskilt organ som enligt regerings-
formen kräver lagstöd. Ett ytterligare skäl för en lagregel som ger stöd för att
överlämna certifiering till enskilda organ är den utveckling som sker i Europa
på kontrollområdet och som har berörts i det föregående.

Regeringen föreslår därför att det i utsädeslagen införs en bestämmelse en-
ligt vilken en för uppgiften godkänd juridisk person får certifiera utsäde och
därmed fullgöra en förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning (se
underbilaga 10.1).

Bestämmelsen, som i och för sig faller inom Lagrådets granskningsom-
råde, är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i utsädeslagen
(1976:298),

2. godkänner de riktlinjer för verksamheten inom Statens utsädeskontroll
som regeringen har föreslagit i avsnittet Slutsatser,

3. till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

G 2. Bidrag till Statens utsädeskontroll

1992/93 Utgift 2 758 300

1993/94 Anslag 2 385 000

1994/95 Förslag 819 000

Reservation

464 700

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Under anslaget anvisas medel för den allmännyttiga verksamheten vid Sta-
tens utsädeskontroll.

Regeringens överväganden

Med hänvisning till vad som har anförts under punkten G 1 beräknar regering-
en bidraget till 819 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i
en real minskning av utgifterna om 1,9 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Statens utsädeskontroll för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 819 000 kr.

G 3. Statens växtsortnämnd

1992/93 Utgift 478 253

1993/94 Anslag 639 000

1994/95 Förslag 647 000

Nämnden skall enligt sin instruktion handha uppgifter enligt växtförädlar-
rättslagen (1971:392) och utsädesförordningen (1993:1375). Nämnden full-
gör de skyldigheter som åligger myndighet enligt konventionen den 2 decem-
ber 1961 för skydd av växtforädlingsprodukter.

Växtsortnämndens inkomster härrör från den avgiftsbelagda registreringen
av nya växtsorter for växtförädlarrätt. Nämndens kostnader för godkännande
av nya växtsorter och for omprövning av godkända sorter for statsplombering
finansieras över statsbudgeten.

Under budgetåret 1993/94 beräknas förvaltningskostnaderna uppgå till
1 135 000 kr, varav 698 000 kr avser lönekostnader. Kostnaderna finansieras
dels genom beräknade avgifter med 489 000 kr, dels genom anslag över stats-
budgeten med 646 000 kr. Växtsortnämnden har av regeringen undantagits
från reglerna om resultatredovisning i förordningen (1993:134) om myndig-
heters årsredovisning och anslagsframställning.

I sin enkla anslagsframställning förutser inte nämnden nu några föränd-
ringar i sin verksamhet som kan komma att påverka anslaget

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Övergripande mål:

Det har inte funnits skäl att ändra pä de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1993/94-1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 647 000 kr

Planeringsram:

1994/95 1995/96

647 000 kr 647 000 kr

Resultatbedömning

Den ekonomiska rapportering som upprättats bedömer regeringen vara till-
fredsställande. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte
haft några invändningar i revisionsberättelsen. Regeringen bedömer att målen
för verksamheten kan uppnås.

Slutsatser

Planeringsperioden för Växtsortnämnden bör omfatta treårsperioden 1993/
94—1995/96. Det har inte funnits skäl att ändra verksamhetsmålen för Växt-
sortnämnden.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av ut-
gifterna om 1,9 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
647 000 kr.

G 4. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till uppdragsverksam-
het vid Statens maskinprovningar.

6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 10

Maskinprovningama har till uppgift att åt allmänheten prova maskiner, for-
don och redskap för jordbruket, skogsbruket, trädgårdsnäringen och för vår-
den av grönytor samt publicera resultaten. Maskinprovningama skall vidare
enligt särskilda föreskrifter utföra kontroll som avses i lagen (1992:1119) om
teknisk kontroll. Maskinprovningama utför också uppdragsprovning på be-
gäran av myndighet eller enskild. Maskinprovningama har också att bistå
allmänheten och berörda myndigheter med råd och upplysningar inom maskin-
provningarnas verksamhetsområde samt verka för upplysning om en ända-
målsenlig maskinanvändning.

Maskinprovningarnas organisation m.m. framgår av förordningen
(1988:858) med instruktion för Statens maskinprovningar.

Statens maskinprovningar

Under budgetåret 1993/94 beräknas kostnaderna för provning och myndig-
hetsuppgifter m.m. uppgå till 11,8 miljoner kronor, för besiktning till
18,1 miljoner kronor och för certifiering till 3,4 miljoner kronor. Kostna-
derna beräknas bli finansierade med 15,2 miljoner kronor som flyter in som
inkomster från provning och certifiering m.m., 7 280 000 kr i bidrag över
statsbudgeten och 18,1 miljoner kronor i intäkter från besiktning.

Myndigheten har i sin årsredovisning redogjort för resultaten inom de två
verksamhetsgrenar som myndighetens arbete kan indelas i, nämligen Allmän
provning och Obligatorisk kontroll.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Inom verksamhetsgrenen Allmän provning redovisas en kraftig nedgång i
antalet uppdrag och en ökning av totalt arbetad tid under den senaste treårs-
perioden. Samtidigt redovisas en ökning av den tid Maskinprovningama kan
ta betalt för dvs. debiteringsgraden av verksamheten inom enheten. Detta
skall ses mot bakgrund av den kraftiga nedgången i försäljningen av lant-
bruksmaskiner som har inträffat samtidigt som det omfattande Typ 93-pro-
jektet inneburit ökade intäkter.

Den andra verksamhetsgrenen, Obligatorisk kontroll, består i huvudsak av
revisionsbesiktningar av grävmaskiner och typbesiktningar enligt föreskrifter
från Arbetarskyddsstyrelsen och Vägverket Beträffande arbetarskyddsbesikt-
ningar har volymen varit i stort sett konstant under den senaste fyraårsperio-
den medan en tillbakagång kan noteras för trafiksäkerhetsbesiktningar. Inom
denna verksamhetsgren har andelen tid som myndigheten kan ta betalt för
minskat. Enligt SMP beror detta på att antal maskiner i arbete har minskat till
följd av lågkonjunkturen. Arbetskraftsproduktiviteten har dock ökat med 7 %
under perioden jämfört med resultatkravet på en 6-procentig ökning.

Statens maskinprovningar redovisaren fördjupad anslagsframställning för
budgetåren 1994/95-1996/97. Av resultatanalysen framgår att myndigheten
de två senaste åren inte uppnått statens avkastningskrav på statskapitalet vad
avser Obligatorisk kontroll.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

En jämförelse mellan tysk och svensk olycksfallsstatistik visar att SMP:s
arbete med regelbunden återkommande opartisk teknisk kontroll av gräv-
maskiner och grävlastare är ett effektivt sätt att minska arbetsskadorna på
svenska arbetsplatser där dessa typer av maskiner förekommer. Enligt SMP
har arbetet med obligatorisk provning av skyddsramar och traktorhytter och
ett aktivt deltagande i OECD:s arbete med att fastställa provningsmetoder för
dessa maskindelar påtagligt nedbringat olycksfrekvensen på området.

Även olika produktivitetsmått som Maskinprovningama har tagit fram redo-
visas.

Maskinprovningama anger att hela verksamheten kommer att konkurrens-
utsättas i och med EES-avtalets ikraftträdande och riksprovplatsverksamhe-
tens avskaffande. Maskinprovningama avser att även under kommande treårs-
period fokusera den allmännyttiga verksamheten på områden som är föremål
för ökade samhälleliga krav såsom maskiners påverkan på natur- och arbets-
miljö. Information om EG:s krav på olika internationella standarder i syfte att
skapa förutsättningar för svensk mekanisk verkstadsindustri att konkurrera på
Europamarknaden lyfts också fram som viktigt. Slutsatsen är att myndigheten
står väl mstad för att möta omvärldens krav på en effektiv organisation.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål:

De övergripande målen för verksamheten skall för budgetåret 1994/95
vara att prova och redovisa maskinegenskaper som kan minska maski-
ners negativa effekter på miljön, på arbetsmiljön för maskinförare samt
på djurmiljön.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 5 165 000 kr

Planeringsram:

1994/95

5 165 000 lo-

Övrigt:

I avvaktan på den översyn som regeringen senare föreslår bör verksam-
heten prövas endast för ett år och genomföras enligt de mål som gäller
förbudgetåret 1993/94.

Resultatbedömning

Av Maskinprovningamas årsredovisning framgår att resultatkraven har upp-
fyllts liksom det återrapporteringskrav om hur de medel används som myn-
digheten disponerar för genomförande av Typ 93-projektet. För att Typ 93-
projektets resultat skall kunna omsättas i standard for den svenska marknaden
är det nödvändigt att de får internationell acceptans. Så förefaller också bli fal-
let. Det bortfall i provningsuppdrag som registrerats kan förklaras av det rå-
dande konjunkturläget Med en återhämtning av ekonomin i sikte och EES-
avtalet som inom kort träder i kraft, finns förutsättningar för SMP att återta
den tappade volymen. Även för besiktnings- och certifieringsverksamhetema
bör det finnas möjligheter att under det kommande budgetåret öka den debiter-
bara arbetstiden så att självfinansiering i dessa delar uppnås.

Fördjupad prövning

Av den fördjupade anslagsframställningens resultatanalys framgår att verk-
samheten drivs på ett sådant sätt att de verksamhetsmål som gällt bör kunna
nås. De konkreta exempel på SMP:s verksamheter som lämnats visar att det
är möjligt att med konsekvent provnings- och besiktningsverksamhet driva ut-
vecklingen på miljö- och arbetarskyddsområdena i den riktning som verksam-
hetsmålen ger uttryck för. Det är emellertid inte alltid enkelt att utifrån det un-
derlag som presenteras i den fördjupade anslagsframställningen avgöra till
vilken del det är SMP:s insatser som har varit avgörande för ett visst resultat.

Vidare är det otillfredsställande att en förräntning av statskapitalet inte i alla
enskilda delar har uppnåtts under den tidigare treårsperioden.

Slutsatser

Mot bakgrund av den lämnade årsredovisningen och den fördjupade anslags-
framställningen gör regeringen sammantaget bedömningen att verksamheten
vid SMP har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt Till följd av en ökad konkur-
rensutsättning av myndighetens verksamhet är det dock naturligt att det stat-
liga engagemanget i SMP avtrappas. Därför bör det bidrag som utgår till SMP
reduceras med 2 miljoner kronor.

I finansplanen (prop. 1991/92:100 bil. 1) anför regeringen att ”konkurrens-
utsatt verksamhet bör om inte särskilda skäl talar för detta, inte bedrivas i
myndighetsform och i normalfallet ej av staten”. Tidigare utredare har gjort
bedömningen att möjligheterna för en framtida privatisering av SMP är små
och att en bolagisering av SMP därför inte är aktuell. Med ett avskaffande av
SMP:s monopolställning beträffande besiktningsverksamheten och en ökad
konkurrens även till följd av EES-avtalet, är det dock angeläget att få en
aktuell bild av förutsättningarna för myndighetens verksamhet. Frågan om en
förändring av SMP:s verksamhetsform bör därför belysas ytterligare. Det

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

gäller även storleken på det statskapital som myndigheten disponerar. Även
huvudmannaskapsfrågan bör behandlas. Av det skälet är regeringen inte i dag
beredd att föreslå en treårsram för SMP. De nu redovisade frågeställningarna
bör utredas skyndsamt. Avsikten är att ett förslag skall kunna föreläggas riks-
dagen senare under våren 1994. De övergripande mål som riksdagen tidigare
fastställt (prop. 1990/91:100 bet 1990/91 :JoU22, rskr. 1990/91:202) bör gäl-
la för det kommande budgetåret.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

G 5. Bidrag till Statens maskinprovningar

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

6 914 140

7 280 000

5 165 000

Reservation

173 976

Under anslaget anvisas medel för den allmännyttiga verksamheten vid Stat-
ens maskinprovningar.

Regeringens överväganden

Med hänvisning till vad som har anförts under punkten G 4 beräknar rege-
ringen anslaget till 5 165 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med utgångs-
punkt i en real minskning av utgifterna om 1,9 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Statens maskinprovningar förbudgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 5 165 000 kr.

G 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

42 807 351

28 315 000

38 513000

Reservation

64 413 393

Medel ur anslaget disponeras för att genom försöks-, utvecklings-, infor-
mations- och rådgivningsverksamhet styra utvecklingen inom jordbruket mot

minskat växtnäringsläckage samt säkrare och minskad användning av kemis-
ka bekämpningsmedel och till åtgärder för att bevara biologisk mångfald samt
natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskap.

För budgetåret 1993/94 har anvisats 28,3 miljoner kronor, varav 5,4 miljo-
ner kronor för minskat växtnäringsläckage, 15,2 miljoner kronor för minska-
de risker vid användning av bekämpningsmedel samt 7,7 miljoner kronor för
ekologisk produktion. Därutöver används medel som anvisats under tidigare
budgetår för bl.a. tillsyn och information enligt skötsellagen.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverkets arbete för en god miljö och långsiktig hushållning med
naturresurser styrs av långsiktiga program med inriktning på minskat växt-
näringsläckage, säkrare och minskad användning av kemiska bekämpnings-
medel, ökad ekologisk produktion samt bevarad biologisk mångfald och be-
varade natur- och kulturvärden i odlingslandskapet Verksamheten utgörs av
dels utrednings- och utbildningsinsatser, dels försöks- och utvecklingsinsat-
ser för att finna t.ex. mer miljövänliga odlingsmetoder. Via länsstyrelserna
förmedlas rådgivning om bl.a. reducerade doser vid bekämpningsinsatser,
bättre teknik vid spridning samt hänsyn till natur- och kulturmiljövärden i od-
lingslandskapet. Många av dessa verksamheter är av en sådan karaktär att det
är svårt att dra säkra slutsatser om hur effektiva insatserna är på kort sikt. I
fråga om programmet för minskade risker vid användning av bekämpnings-
medel visar statistiken dock att användningen fortsätter att minska och nu
ligger på 35 % av den totala användningen åren 1981-1985.

Jordbruksverket bedömer att den nuvarande omfattningen av verksamhe-
ten är tillräcklig för att uppnå de av riksdagen beslutade miljömålen för jord-
bruket. Särskilda resurser för denna verksamhet har anvisats vid flera till-
fällen under de senaste åren. Jordbruksverket bedömer att vid oförändrad am-
bitionsnivå behöver anslaget höjas med 12,8 miljoner kronor jämte pris- och
löneomräkning. Medlen är avsedda att användas huvudsakligen inom ramen
för programmet för minskade risker vid användning av bekämpningsmedel
samt för information och utbildning om biologisk mångfald i odlingslandska-
pet. Av anslagsökningen avser 3 miljoner kronor en överföring av medel för
tillsyn och information enligt skötsellagen från anslaget Statens jordbruksverk
till förevarande anslag.

Jordbruksverket föreslår vidare att 0,6 miljoner kronor tillförs för verkets
deltagande i det arbete med standardisering av spridningsutrustning för be-
kämpningsmedel och gödselmedel som pågår inom ramen för den europeiska
standardiseringsorganisationen (CEN).

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Riksdagen beslutade år 1988 att målet skall vara att halvera kväveutlakningen
från jordbruket till år 2000. Till följd av internationella överenskommelser har
detta mål tidigarelagts och riksdagen beslöt år 1990 att en halvering skall om-
fatta alla utsläpp till haven längs hela väst- och sydkusten upp till Stockholms
skärgård till år 1995.

Riksdagen beslutade år 1988 att användningen av bekämpningsmedel
skulle halveras till år 1990 räknat på mängden försålda medel åren 1981—
1985. Riksdagen lade år 1990 fast målet att ytterligare en gång halvera an-
vändningen av bekämpningsmedel till strax efter mitten av 1990-talet räknat i
aktiv substans. Dessutom skall ammoniakavgången från jordbruket minska
med 25 % till år 1995 i södra och västra Götaland. Den ökade insikt om de
natur- och kulturmiljövärden, såsom öppna landskap och biologisk mångfald,
som jordbruket i vårt land bidrar med ser regeringen som mycket positiv. Det
är väsentligt att dessa värden och de mål som har satts upp värnas.

Under anslaget Statens jordbruksverk har sedan budgetåret 1988/89 an-
visats medel för miljöinriktad växtodlingsrådgivning. Jordbruksverket har be-
dömt att anslaget behöver höjas för att bibehålla den nuvarande ambitions-
nivån i pågående program. Vidare föreslås ytterligare resurser som skall till-
föras för det europeiska standardiseringsarbetet. Regeringen anser att åt-
gärderna är mycket angelägna men att det med hänsyn till det statsfinansiella
läget är nödvändigt att bedriva verksamheten inom ramen för befintliga resur-
ser. Regeringen är således inte beredd att föreslå utökade resurser för detta
ändamål.

Regeringen har i proposition (1993/94:30) om en strategi för biologisk
mångfald gjort den bedömningen att en informationskampanj om biologisk
mångfald bör genomföras inom jordbruksområdet. Information och utbild-
ning är bland de viktigaste insatserna i en samlad strategi för bevarande av
biologisk mångfald. Inom skogsområdet har kampanjen Rikare skog, som
genomförts i studiecirkelform och i samarbete med bl.a. skogsägarorganisa-
tionema, inneburit en betydande förstärkning av skogsbrukarnas kunskaper
på det ekologiska området och ökat förståelsen för betydelsen av bl.a. en
bevarad biologisk mångfald i skogsekosystemet. Med tanke på den centrala
betydelse som jordbruket har för den biologiska mångfalden är det motiverat
att genomföra en liknande insats på jordbruksområdet. Regeringen föreslår att
10 miljoner kronor anvisas som ett engångsanslag under här ifrågavarande
anslag för en informationskampanj som skall genomföras av Jordbruksverket
i samarbete med Naturvårdsverket och företrädare för näringen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 38 513 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

G 7. Bekämpande av växtsjukdomar

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 940 085

2 429 000

2 629 000

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Från anslaget utbetalas ersättningar för kostnader till följd av åtgärder mot
växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster
till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder mot karantäns-
skadegörare betalas också från detta anslag, liksom kostnader för undersök-
ningar av växtprover som av växdnspektionen överlämnas för laboratoriemäs-
sig diagnostisering.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverket föreslår att verket bemyndigas att använda högst 600 000 kr
för brådskande undersökningar i samband med växtinspektion.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget tas upp med 2 629 000 kr. Regeringen har
därvid räknat med högst 600 000 kr för brådskande undersökningar i sam-
band med växtinspektion. Detta innebär en ökning med 200 000 kr jämfört
med innevarande budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår an riksdagen

till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 2 629 000 kr.

H. Livsmedel

H 1. Statens livsmedelsverk

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

76 543 693

91 635 000

91 420 000

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att
handlägga frågor om livsmedel, i den mån sådana frågor inte skall handläggas
av någon annan myndighet Verket är chefsmyndighet för besiktningsveteri-
närorganisationen. Livsmedelsverkets organisation m.m. framgår av förord-
ningen (1988:857) med instruktion för Statens livsmedelsverk.

De huvudsakliga uppgifterna för verket är att bevaka konsumentintresset
inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511)
samt leda och samordna livsmedelskontrollen, verkställa utredningar och prak-
tiskt vetenskapliga undersökningar om livsmedel och kostvanor, medverka
till att statsmakternas riktlinjer i fråga om kost och hälsa fullföljs, informera
om sådana förhållanden på livsmedelsområdet som är viktiga för konsumen-
terna samt godkänna laboratorier for livsmedelsundersökningar.

Statens livsmedelsverk

Livsmedelsverkets inkomster består bl.a. av avgifter för köttbesiktning m.m.,
kontroll av läkemedelsrester och bekämpningsmedelsrester i animaliska och
vegetabiliska livsmedel, avgiftsmedel för central tillsyn som överförs till ver-
ket från kommunerna, avgifter för provtagning och undersökning vid större
livsmedelsanläggningar samt avgifter för tillstånd m.m. Dessutom erhålls in-
komster för uppdragsverksamhet, publikationer och kursverksamhet. In-
komsterna utgör ca 65 % av verkets finansiering.

I årsredovisningen redovisar Livsmedelsverket resultatredovisningen i
verksamhetsområdena tillsyn och kontroll, information och påverkan, norm-
givning, kunskapsuppbyggnad samt övrigt. För dessa har följande mål lagts
fast. Verket skall:

- samordna den offentliga livsmedelskontrollen, samtidigt som kontrollen i
högre grad skall bygga på företagens egentillsyn,

- bedriva tillsyn av större livsmedelsanläggningar,

- utveckla nya metoder för kontroll och analys,

- förenkla reglerna och harmonisera dem med främst EG:s regelsystem så
långt detta är möjligt med hänsyn till våra egna säkerhetskrav. Normer och
nya föreskrifter skall endast fastställas om det finns tungt vägande konsu-
mentskäl eller om det krävs med hänsyn till Sveriges internationella förplik-
telser,

- stärka informationsinsatserna gentemot lokal och regional livsmedelskon-
troll, företag som producerar och hanterar livsmedel etc.

Livsmedelsverket understryker att arbetet med att anpassa den svenska livs-
medelslagstiftningen till EG:s regler har varit mycket arbetskrävande. Så gott
som samtliga av verkets nu gällande föreskrifter har setts över och reviderats
och ett flertal nya kungörelser har beslutats. Verkets mål att förenkla regel-
verket har mot bakgrund av anpassningen till EG:s regler inte kunnat uppnås.

Av resultatredovisningen framgår bl.a. att Livsmedelsverket har utarbetat
ett trettiotal nya kungörelser som kan träda i kraft när EES-avtalet träder i
kraft, att egenkontrollprogram har fastställts för samtliga anläggningar som
verket har tillsynsansvar för samt att ett rapporteringssystem för uppföljning
av den kommunala och regionala livsmedelskontrollen har utarbetats. Vidare
har bl.a. en omprioritering av verksamheten gjorts och den besparingsplan
som verket fastställt har fullföljts.

Inom besiktningsveterinärorganisationen har genomgripande rationalise-
ringsåtgärder vidtagits som innebär rationellare besiktning till lägre kostnader.
Dessa effekter har enligt verket ännu inte fullt uppnåtts och verksamheten
som är avgiftsfinansierad har ännu inte uppnått full kostnadstäckning.

Livsmedelsverkets anslagssparande uppgår till 13 772 947 kr, vilket utgör
drygt 15 % av det tilldelade ramanslaget.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Livsmedelsverket konstaterar i sin förenklade anslagsframställning att verk-
samheten bedrivs enligt den beslutade inriktningen och mot de fastlagda må-
len. I avvaktan på verkets fördjupade anslagsframställning år 1994 tar dock
verket upp vissa förändringar som verket förutser inom ramen för EES-av-
talet och inför ett eventuellt medlemskap i EU. Förändringarna rör dels att
ökade krav kommer att ställas på verket att under en övergångstid stödja
slakteriers och styckningsanläggningars anpassning till de nya EES-anpassa-
de föreskrifterna om köttkontroll som verket utarbetat, dels utformningen och
finansieringen av kontrollen av importerade vegetabilier och animalier från
EG-länder vid ett svenskt medlemskap i EU.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål:

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller
för perioden 1991/92-1994/95.

Resurser:

Statens livsmedelsverk 1994/95 91 420 000 kr (ramanslag)
Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning 1994/95 1 000 kr

Planeringsram:

1994/95

91 420 000 kr

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Resultatbedömning

Livsmedelsverkets årsredovisning visar, enligt regeringens mening, att verk-
samheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås.
Regeringen noterar dock att mot bakgrund av Sveriges internationella åtagan-
den har en förenkling av reglerna på livsmedelsområdet inte varit möjlig.

Regeringen beslöt den 1 juli 1993 om särskilda direktiv inför verkets för-
djupade anslagsframställning år 1994. Enligt direktiven skall verket bl.a. i sin
resultatanalys särskilt belysa områdena livsmedelstillsyn och kontroll samt
redovisa sina erfarenheter av samarbetet med andra myndigheter. I direktiven
anges att det är viktigt att den statliga verksamheten på det konsumentpolitiska
området bedrivs effektivt och att berörda myndigheter inte utför något dubbel-
arbete. Livsmedelsverket bör därför samordna bevakningen av konsument-
frågorna på livsmedelsområdet med andra myndigheter i syfte att få till stånd
effektiviseringsvinster. I omvärldsanalysen skall verket särskilt belysa arbetet
med harmoniseringen med EG:s regelverk på livsmedelsområdet samt kon-
sekvenserna av ett EES-avtal och ett medlemskap i EU.

Den bedömning regeringen nu gör av Livsmedelsverkets årsredovisning
innebär att dessa direktiv kan stå oförändrade.

Besiktningsveterinärorganisationen redovisar ett underskott i verksamhe-
ten med 1 731 189 kr. Det ekonomiska målet full kostnadstäckning har såle-
des inte uppnåtts. Verket har infört en ny bemanningsstruktur som bl.a. inne-
bär att veterinärvikarier rekryteras lokalt. Vidare har verket haft som avsikt att
avbytare för ordinarie besiktningsassistenter skall utgöras av särskilt utbildad
slakteripersonal som deltidsanställs av verket. Huvudarbetsgivare skall dock
slakteriföretagen vara. Justitiekanslem härefter anmälan av Statstjänstemanna-
förbundet yttrat sig i frågan. Justitiekanslem anför i sitt beslut i maj 1993
efter an ha analyserat frågan från jävs- och bisysslesynpunkt an han inte anser
att Livsmedelsverket bör genomföra den tilltänkta ordningen på egen hand.
Vidare att problemet bör, om verket i någon form vill söka fullfölja sina av-
sikter, underställas regeringen. Livsmedelsverket har därför kommit in med
en framställning till regeringen och anför bl.a. att om anställningarna för av-
bytama inte kan lösas på föreslaget sätt kommer personalkostnaderna att öka
med nödvändiga höjningar av avgifterna som följd. Framställningen har re-
missbehandlats. Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet.

Slutsatser

De riktlinjer som lades fast i 1991 års budgetproposition bör gälla även för
budgetåret 1994/95. Mot bakgrund av Livsmedelsverkets anslagsframställ-
ning beräknar regeringen anslaget för budgetåret 1994/95 till 91 420 000 kr.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av ut-
gifterna om 1,9 %.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
91 420 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

H 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning vid kontroll-

slakterierna m.m. Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. Sta-

tens utgifter för ändamålet täcks enligt särskild taxa av bl.a. slakteriföretagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

H 3. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

2 516 176

3 733 000

3 825 000

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att göra kalkyler
och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket och de
senare leden i livsmedelskedjan.

Samarbetsnämndens sammansättning framgår av förordningen (1988:862)
med instruktion för Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES) har i sin årsredovisning i
de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i olika hu-
vudområden. Dessa avser utvecklingen inom det egentliga jordbruket, pris-
utvecklingen för jordbrukets produkter och insatsvaror samt produkter i för-
ädlingskedjans olika led, utvecklingen i de senare leden i livsmedelskedjan
samt analys av den livsmedelspolitiska reformen. Redovisningen av presta-
tionernas kvalitet avser LES att återkomma till i nästa års resultatredovisning.

I sin enkla anslagsframställning begär Livsmedelsekonomiska samarbets-
nämnden ett ramanslag för budgetåret 1994/95 i enlighet med den fastställda
planeringsramen.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål:

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller
för treårsperioden 1992/93-1994/95. Gällande riktlinjer förlängs till att
omfatta även budgetåret 1995/96. Livsmedelsekonomiska samarbets-
nämndens planeringsperiod omfattar därmed treårsperioden 1993/94-
1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 3 825 000 kr

Planeringsram:

1994/95 1995/96

3 825 000 kr 3 825 000 kr

Resultatbedömning

Årsredovisningen visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att
de uppgifter som åligger LES genom dess instruktion kan fullgöras. Emeller-
tid finns det inte underlag för att göra en bedömning av kvaliteten och effekti-
viteten for något av verksamhetsområdena.

Slutsatser

Regeringens bedömning innebär att de riktlinjer som lades fast i 1992 års bud-
getproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Riktlinjerna bör även
omfatta budgetåret 1995/96. Skälet är att det i nuläget inte går att förutse
behovet av förändringar inom samarbetsnämndens verksamhetsområde vid ett
EU-medlemskap.

Samarbetsnämndens årsredovisning visar ett anslagssparande på
1 177 000 kr.

Regeringen förutser ett ökat utredningsbehov inom nämndens verksam-
hetsområde inför ett EU-medlemskap. Regeringen bedömer att de kostnader
som detta ökade utredningsbehov medför bör kunna rymmas inom det här
föreslagna anslagsbeloppet samt sparade medel.

I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga
statistiken (bet 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har 100 000 kr beräknats
under detta anslag för kostnader för gratisdistribution m.m. i enlighet med
SOS-ansvaret i stället for som hittills under sjunde huvudtitelns anslag Sta-
tistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Regeringens över-
väganden avseende ansvarsfördelningen mellan Statistiska centralbyrån och
andra myndigheter återfinns i bil. 8 anslaget Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en
real minskning av utgifterna om 1,9 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1994/95 an-
visar ett ramanslag på 3 825 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

H 4. Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

71 173 281

87 398 000

64 725 000

Reservation

24 832 000

Under anslaget anvisas medel for bruttoinvesteringar i beredskapslager av
livsmedel, insatsvaror till jordbruket m.m. Vidare anvisas medel för produk-
tionsförberedelser.

Statens jordbruksverk

Med anledning av de nya planeringsförutsättningarna har Jordbruksverket
reviderat sin lageruppbyggnadsplan fr.o.m. budgetåret 1994/95. Lagringsmå-
let för kvävegödselmedel har kunnat sättas lägre. Lagringsmålet för kvävegöd-
selmedel var i juni 1993 uppfyllt till 55 % och bedöms, med nuvarande lager-
uppbyggnadstakt, vara uppnått budgetåret 1995/96. För proteinfoder är lag-
ringsmålet uppfyllt till 80 % och bedöms vara helt uppnått budgetåret 1996/
97. Lagringsmålet för veterinära läkemedel bedöms vara uppnått budgetåret
1998/99. Lagringsmålen för övriga insatsvaror är redan uppnådda. Lagren av
livsmedel är tillräckliga mätt i varuvärde. Statens jordbruksverk föreslår där-
för inga medel för investeringar under anslaget. För att uppnå lagringsmålen
finns dock ett fortsatt behov av att omstrukturera (förändra varusamman-
sättningen) livsmedelslagren. Omstruktureringen finansieras under anslaget
Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. Omstruktureringsarbetet
kommer att vara slutfört budgetåret 1997/98.

För beredskapslagring av insatsvaror har Statens jordbruksverk beräknat
ett medelsbehov om 77 325 000 kr under budgetåret 1994/95.

Jordbruksverket föreslår att 70 325 000 kr tilldelas verket för lagerupp-
byggnad av kvävegödsel- och proteinfodermedel samt 7 miljoner för investe-
ringar i veterinära läkemedel.

Jordbruksverket anvisades 20 256 000 kr för budgetåret 1992/93 till lager-
uppbyggnad av kemikalier för dricksvattenberedning (prop. 1991/92:102,
bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337). Dessa medel har ännu inte tagits i
anspråk. De ändrade planeringsförutsättningarna och studier inom Livsmedels-
verket har resulterat i ett lägre lagringsbehov. Jordbruksverket föreslår därför
bl.a., i samråd med Livsmedelsverket, att av dessa medel 5 miljoner kronor
får användas för andra beredskapsåtgärder inom vattenområdet, 5 256 000 kr
för lagring av veterinära läkemedel och 1 miljon kronor för åtgärder inom
ABC-området Inga ytterligare medel för ABC-åtgärder föreslås.

Vissa s.k. nytillkommande åtgärder (åtgärder inom vattenområdet, lagring
av veterinära läkemedel och ABC-skydd) har sedan år 1990 finansierats inom
den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. Detta har ut-
gjort endast en mindre del av anslaget. Då de nya planeringsförutsättningarna
medför ett lägre medelsbehov än väntat anser Jordbruksverket och Över-
styrelsen för civil beredskap att utrymme finns att finansiera dessa verksam-
heter utanför planeringsramen. Förbudgetåret 1994/95 berör detta 7 miljoner
kronor för lagring av veterinära läkemedel.

Regeringens överväganden

Målet för livsmedelsberedskapen är att trygga landets livsmedelsförsörjning i
kriser och i krig. Beredskapen skall grundas på de fredstida resurserna inom
livsmedelssektorn och dess förmåga till omställning, kompletterad med sär-
skilda beredskapsåtgärder. Med utgångspunkt från situationen på livsmedels-
området och från regeringens planeringsförutsättningar skall Jordbruksverket
som funktionsansvarig myndighet inom funktionen Livsmedelsförsörjning
vidta åtgärder för att uppnå det övergripande målet. Ett antal andra myndig-
heter har deluppgifter inom funktionen. Beredskapsåtgärdema kan delas in i
planläggningsåtgärder, åtgärder för att skapa flexibilitet (t.ex. ransonerings-
och regleringssystem) samt åtgärder som kompletterar livsmedelssektorns
resurser, dvs. lagring. Beredskapslagringen av livsmedel och insatsvaror ut-
gör en av de mer kostnadskrävande åtgärderna. Jordbruksverket har utarbetat
en plan över lagringsmål och lageruppbyggnadstakt för beredskapslagringen.

Regeringen bedömer lagringsmålen som rimliga. När samtliga lagringsmål
uppnåtts, kommer det att finnas en godtagbar förmåga att trygga livsmedels-
försörjningen med utgångspunkt från de planeringsförutsättningar som råder.
Lageruppbyggnaden bör emellertid inte ske i enlighet med verkets förslag.
Regeringen anser i motsats till Jordbruksverket och Överstyrelsen för civil
beredskap att de s.k. nytillkommande åtgärderna inom livsmedelsfunktionen
också fortsättningsvis bör ingå i den ekonomiska planeringsramen för totalför-
svarets civila del.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 64 725 000 kr. Därav utgör
6 288 000 kr medel från den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del.
Dessa medel bör användas för beredskapslagring av veterinära läkemedel. Av
de reserverade medlen bör 5 miljoner kronor användas för andra beredskaps-
åtgärder än lagring, 5 256 000 kr för lagring av veterinära läkemedel och
1 miljon kronor för ABC-åtgärder.

Regeringens förslag innebären minskning av anslaget med 52 673 000 kr
för budgetåret 1994/95 jämfört med de kostnader för lageruppbyggnad som
förutsattes i det livsmedelspolitiska beslutet år 1990. Den totala besparingen,
inkl, pris- och löneomräkning, kan därmed beräknas till 54701 000 kr. Rege-
ringen kommer senare, i perspektivet av ett medlemskap i EU och gällande
planeringsförutsättningar, att låta genomföra en översyn av beredskapen på
livsmedelsområdet

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 64 725 000 kr.

H 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

220 345 000

247 280 000

216 500 000

Från anslaget betalas driftkostnaderna för beredskapslagring av livsmedel
m.m. samt kostnader för andra beredskapsåtgärder än lagring i form av plane-
ring m.m. Under anslaget Statens jordbruksverk anvisas medel för lönekost-
nader m.m. för viss personal.

Statens jordbruksverk

Enligt Statens jordbruksverk föreligger ett fortsatt behov av att omstrukturera
livsmedelslagren. Verket har beräknat kostnaderna för beredskapslagring till
217 900 000 kr. Räntekostnaderna beräknar verket till 127 miljoner kronor.
Vidare beräknas kostnaderna för ersättning för beredskapslagring till
85 960 000 kr och för övergripande planering m.m. till 4 940 000 kr.

Regeringens överväganden

Anslaget bör föras upp med sammanlagt 216 500 000 kr, varav 2 000 000 kr
avser medel inom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del. Vårt
förslag innebär en minskning med 30 780 000 kr för budgetåret 1994/95 jäm-

fört med innevarande budgetår. Den totala besparingen, inkl, pris- och löne-
omräkning, beräknas till 36 517 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 216 500 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

H 6. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

166 337 877

172 001 000

156 001 000

Från anslaget täcks dels delar av kostnaderna för industrins råvarukostnads-
utjämning (RÅK), dels kostnaderna för rabatteringssystemet för svensktill-
verkad stärkelse för tekniskt bruk.

Statens jordbruksverk

Enligt nu aktuella planer skall EES-avtalets protokoll 3 träda i kraft den 1 janu-
ari 1994. Förhandlingarna om prisutjämningsförfarandet är dock inte helt
avslutade. Anslagsberäkningarna har dock baserats på antagandet att RÅK-
protokollet träder i kraft den 1 januari 1994. För RÅK torde avtalet komma att
innebära betydande förändringar i form av nettokompensation (prisutjämning
till lägsta EES-pris i stället för till världsmarknadspris) och utvidgad varuom-
fattning. Det är för närvarande svårt att bedöma de finansiella effekterna av
dessa förändringar eftersom de nya utjämningsbeloppen kommer att faststäl-
las först sedan samtliga EES-parter anmält sina hemmamarknadspriser och
EES-kommittén fastställt lägsta EES-priser.

Jordbruksverket har beräknat kostnaderna för industrins råvarukostnads-
utjämning m.m. till 125 miljoner kronor, en sänkning med 10 miljoner kro-
nor. Kostnaderna för rabatteringssystemet för stärkelse beräknas till 38 miljo-
ner kronor, en höjning med 1 miljon kronor.

Sammanlagt föreslår Jordbruksverket att anslaget förs upp med totalt
163 001 000 kr.

Regeringens överväganden

Inom ramen för EES-förhandlingarna har de deltagande länderna arbetat med
att utforma ett gemensamt system för utjämning av industrins kostnader för
jordbruksråvaror. Den slutgiltiga utformningen av ett sådant system påverkas

7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 10

emellertid också av de pågående GATT-förhandlingama. Ett gemensamt sy-
stem kommer, förutom att det påverkar själva utformningen av det svenska
systemet för råvarukostnadsutjämning, också sannolikt att påverka kostna-
derna för detsamma. Regeringen beräknar kostnaderna för industrins råvaru-
kostnadsutjämning m.m. till 118 miljoner kronor. Huvuddelen av sänkningen
är automatiska kostnadsförändringar. En del är dock effekter av regelföränd-
ringar och därmed en besparing. Denna besparing har beräknats till 3 miljoner
kronor.

Vad gäller kostnaderna för rabatteringssystemet för svensktillverkad stär-
kelse för tekniskt bruk beräknar regeringen dessa, i likhet med Jordbruks-
verket, till 38 miljoner kronor.

Den till RÅK-systemet knutna utjämningskassans behållning uppgår för
närvarande till ca 230 miljoner kronor. Av dessa bör 100 miljoner kronor
föras till statsbudgetens inkomstsida.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen förordat om dispositionen av medel i
råvarukostnadsutjämningskassan,

2. medger att Statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning under
budgetåret 1994/95 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000
kr i Riksgäldskontoret,

3. till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. förbudgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 156 001 000 kr.

H 7. Livsmedelsstatistik

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

16 966 000

21 434 000

23 790 000

Genom riksdagsbeslut våren 1993 gavs Livsmedelsekonomiska samarbets-
nämnden beställaransvaret för statistik på jordbruksområdet och viss livsme-
delsstatistik (prop. 1992/93:182, bet. 1992/93:FiU22, rskr. 1992/93:304).
Medel för jordbruks- och livsmedelsstatistik finns i dag anvisade på anslagen
Livsmedelsstatistik, Utredningar m.m. samt Omställningsåtgärder i jordbru-
ket m.m.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

Som en konsekvens av att LES getts beställaransvaret för jordbruks- och viss
livsmedelsstatistik bör anslagen som avser statistik inom området samman-

föras till ett anslag. För att uppnå bästa ekonomi och effektivitet över tiden
bör anslaget anvisas som ett ramanslag.

I riksdagsbeslut (prop. 1991/92:96, bet. 1991/92:JoU15, rskr. 1991/92:
253) har vissa besparingar på statistiken inom verksamhetsområdet beslutats.
Nedskärningen avseende lantbruksregistret har dock ännu inte genomförts
fullt ut beroende på behovet av fullständiga registeruppgifter för utbetalning
av bidrag. De potentiella besparingar beträffande de objektiva skördeuppskatt-
ningama som bedömdes möjliga att genomföra har inte kunnat göras med
hänsyn till behovet av ytterligare utrednings- och utvecklingsarbete. SCB har
fått i uppdrag att utreda frågan och arbetet skall redovisas senast i december
1994.

Med hänsyn till den betydande osäkerhet som råder beträffande behov och
kostnader för statistik vid ett EU-medlemskap samt de förändringar som ge-
nomförts fr.o.m. den 1 juli 1993 om beställaransvar för statistik har LES i
dagsläget inget annat underlag för bedömningen av resursbehovet än det som
fastställdes av riksdagen 1992. LES föreslår därför att ett anslag på 39,5 miljo-
ner kronor anvisas för budgetåret 1994/95, varav 15,2 miljoner kronor avser
täckande av kostnaderna för de objektiva skördeuppskattningama. LES har
därvid utgått från att eventuella kostnader för komplettering av statistiken som
kan behövas för administrativa ändamål belastar de anslag för vilka upp-
gifterna krävs.

Regeringens överväganden

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har getts beställaransvaret för jord-
bruks- och viss livsmedelsstatistik. Regeringen anser att anslagen som avser
statistik inom området, i så stor utsträckning som möjligt, bör sammanföras
till ett anslag. Medel under anslaget Utredningar m.m. föreslås därför föras
över till anslaget Livsmedelsstatistik. Medlen täcker kostnaderna för den jord-
bruksekonomiska undersökningen samt ett livsmedelsstatistiskt program.
Kostnaderna för de objektiva skördeuppskattningama bör dock även fortsätt-
ningsvis finansieras från anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
Sammantaget innebär förslaget en besparing på 1,9 miljoner kronor.

Regeringen anser att anslaget, liksom under innevarande budgetår, bör
vara ett förslagsanslag.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av ut-
gifterna om 1,9 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
23 790 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

I. Utbildning och forskning

II. Sveriges lantbruksuniversitet

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

573 402 351

980 933 000

1 014 964 000

Reservation

65 608 481

Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt
djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Sveriges lantbruksuniversitet skall genom utbildning, forskning och infor-
mation öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och effektiv bio-
logisk produktion och om hur denna skall bedrivas och nyttjas.

Sveriges lantbruksuniversitet

SLU har i sin anslagsframställning redogjort för vissa kostnader som upp-
kommit i samband med förändringar av anslagskonstruktionen och för kost-
nader som har samband med förändringar i fastighetsförvaltningen. Vidare
har SLU redovisat behov av en utökad låneram för investeringsbehovet vid
universitetet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål:

Det har inte funnits något skäl till att förändra de övergripande mål som
gäller för perioden 1993/94-1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 1014 964 000 kr

Planeringsram:

1994/95 1995/96

1014 964 000 kr 1 014 964 000 kr

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska
proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Under hösten 1993 presenterade en arbetsgrupp inom Jordbruksdeparte-
mentet promemorian (Ds 1993:60) En högskoleutbildning inom hästområdet.

Förslaget innebär bl.a. att det inrättas en tvåårig högskoleutbildning inom häst-
området. SLU föreslås bli huvudman för utbildningen som föreslås starta
höstterminen 1994.1 ärendet har det till regeringen kommit in skrivelser från
Jämtlands läns landsting, Krokoms kommun, Uppsala universitet, Stiftelsen
Wången, Föreningen Nordsvenska Hästen och Föreningen Skogshästen.

För att den föreslagna utbildningen skall kunna genomföras krävs att både
staten och branschen ställer resurser till förfogande. Frågan bereds för närva-
rande inom regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i ärendet under
våren 1994.

Regeringen har i proposition 1993/94:30 förordat att det vid SLU skapas
ett centrum för forskning om biologisk mångfald. Centrumet, som skall vara
gemensamt för SLU och Uppsala universitet, skall arbeta med forskning, in-
formationsspridning samt samordning och planering av forskning och kun-
skapsutbyte. Regeringen beräknar för detta ändamål 6 miljoner kronor, varav
2 miljoner kronor anvisas via anslag till Uppsala universitet på åttonde huvud-
titeln. SLU bör dessutom tillföras ett engångsbelopp på 800 000 kr för vissa
investeringskostnader i samband med bildandet av detta centrum. Verksam-
heten vid databanken för hotade arter kommer att ingå som en del av centrum-
bildningen och de medel, 3 miljoner kronor, för databanken som hittills an-
visats via anslaget Statens naturvårdsverk på fjortonde huvudtiteln bör nu an-
visas över SLU:s anslag.

Våren 1993 beslutade riksdagen att professurerna vid forskningsråden
skall flyttas över till universiteten (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU13,
rskr. 1992/93:389). I enlighet härmed bör 1 865 000 kr överföras från
Skogs- och jordbrukets forskningsråd till SLU.

Under anslaget har beräknats 1 680 000 kr för att täcka kapitalkostnaderna
för tidigare beslutade ombyggnader (prop. 1989/90:90, bet. JoU 1989/90:17,
rskr. 1989/90:336), 256 000 kr för Studenthälsan och 2 772 000 kr för elkost-
nader för biotronen i Alnarp och fytotronen i Uppsala. SLU har i sin anslags-
framställning påtalat att konstruktionen med utbetalning av anslaget med 1/12
den 20:e dagen i vaije månad medför en merkostnad för universitetet Rege-
ringen avvaktar i den frågan Riksrevisionsverkets redovisning av uppdrag av-
seende genomförandet av räntebeläggning av statliga medelsflöden.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av ut-
gifterna om 1,9 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att rikdagen

till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ram-
anslag på 1 014 964 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

I 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

i 177 806 775

181 123 000

183 960 000

Reservation 141 219 394

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

1 Anslaget Skogs- och jordbrukets forskningsråd.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion
främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som
gagnar ett hållbart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inrikt-
ning på de areella näringarna. Rådet skall verka för att informationen om
forskning och forskningsresultat sprids.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Skogs- och jordbrukets forskningsråd har i sin anslagsframställning i enlighet
med statsmakternas beslut (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU 13, rskr.
1992/93:389) beräknat kostnaderna för överföring av rådets professurer till
Sveriges lantbruksuniversitet. Beloppet uppgår till 1 865 000 kr.

Rådet har vidare hemställt att 9,8 miljoner kronor för dyrbar vetenskaplig
utrustning överförs från aktuella anslag under Utbildningsdepartementets an-
svarsområde till SJFR:s anslag. SJFR har också pekat på de ökade kostnader-
na för forskningssamarbetet med EU i samband med ett ikraftträdande av
EES-avtalet. I en särskild skrivelse har SJFR redovisat fortsättningen av sitt
livsmedelsforskningsprogram t.o.m. budgetåret 1995/96.

SJFR har den 26 november 1993 redovisat en lägesrapport rörande det
träfiberforskningsprogram som aviserades i 1993 års forskningspolitiska pro-
position. Rapporten kommer att ligga till grund för rådets slutliga forsknings-
program inom området.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål:

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller
för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Resurser:

Reservationsanslag 1994/95 183 960 000 kr

Planeringsram:

1994/95 1995/96

183 960 000 kr 183 960 000 kr

100

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska
proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Enligt vad som redovisats under anslaget Sveriges lantbruksuniversitet bör
medel för de professurer som har inrättats vid SJFR överföras till SLU. Vi-
dare bör 421 000 kr överföras till anslaget Skogs- och jordbrukets forsknings-
råd: Förvaltningskostnader.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen förslår att riksdagen

till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 183 960 000 kr.

I 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader

1993/94 Anslag 6 092 000

1994/95 Förslag 18 097 000

Anslaget skall täcka SJFR:s förvaltningskostnader.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

SJFR har i sin anslagsframställning pekat på att moderniseringen av statens
redovisningssystem medfört att frågan om bokföringen av rådets och
kansliets kostnader blivit aktuella. Rådet föreslår därför att det överförs ett be-
lopp på 421 000 kr till detta anslag från anslaget Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål:

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller
för treårsperioden 1993/94—1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 18 097 000 kr

Planeringsram:

1994/95 1995/96

18 097 000 kr 18 097 000 kr

101

Genom omfördelning från SJFR:s anslag till forskning bör detta anslag till-
föras 421 000 kr för att täcka kostnader för utvärderingar och information. Vi-
dare bör anslaget genom omfördelningar räknas upp med 11,5 miljoner kro-
nor för att täcka kostnaderna för Sveriges medverkan i EG:s tredje rampro-
gram för forskning avseende agroindustriella forskningsprogrammet AAIR.

Medelsbehovet har vad avser förvaltningskostnaderna beräknats med ut-
gångspunkt i en real minskning av utgifterna om 1,9 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Skogs- och jordbrukets forskningsråd : Förvaltningskostnader för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 18 097 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

I 4. Stöd till kollektiv forskning

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

100 327 014

88 000 000

Reservation

1 816 135

Från anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forsk-
ning samt stöd till viss skogsforskning. Vidare anvisas medel för kollektivt
forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsom-
rådena.

Kollektiva program

	1993/94	1994/95
Jordbruksteknik	3 700 000	3 700 000
Skogsforskning	24 300 000	24 300 000
Trädgårdsforskning	11 000 000	11000 000
Växtförädling	7 000 000	7000 000
Stiftelsen Lantbruksforskning	42 000 000	42 000 000
Summa program	88 000 000	88 000 000

SJFR har träffat avtal med Stiftelsen Jordbruksteknisk forskning om ge-
mensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jord-
brukstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1993-den 30 juni 1996.
Enligt avtalet medverkar SJFR i finansiering av verksamheten genom att un-
der avtalsperioden bidra med 11,1 miljoner kronor, varav 3,7 miljoner kronor
under budgetåret 1994/95. Stiftelsen åtar sig att under samma period tillskjuta

102

lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt minst 7,5 miljoner kronor i
form av direkt bidrag. Jordbrukstekniska institutet har ansvaret för genom-
förandet av det avtalade programmet. Tilläggsavtal har träffats om viss kom-
petensuppbyggnad vid institutet.

SJFR har vidare träffat avtal med Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinsti-
tut om gemensam finansiering av viss skogsforskning. Avtalet avser tiden
den 1 juli 1993-den 30 juni 1996. Enligt avtalet medverkar SJFR i finansie-
ring av verksamheten genom att under avtalsperioden bidra med 72,9 miljo-
ner kronor, varav 24,3 miljoner kronor under budgetåret 1994/95. Stiftelsen
åtar sig att under samma period tillskjuta lägst motsvarande belopp i form av
direkt bidrag.

För insatser inom områdena hemträdgårdar och grönytemiljöer, inkl, verk-
samheten inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet vid Sveriges lantbruksuniver-
sitet i Alnarp, har beräknats 11 miljoner kronor.

Vidare har det beräknats 7 miljoner kronor för insatser för förädling av spe-
cifika norrlandsgrödor och trädgårdsväxter samt för viss annan jordbruks-
forskning.

Medel till Stiftelsen Lantbruksforskning bör i likhet med föregående år an-
visas över detta anslag. Beloppet beräknar regeringen till 42 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 88 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

I 5. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

772 000

811 000

832 000

Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och
praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt där-
till knuten verksamhet. Från anslaget betalas kostnader för akademiens ordi-
narie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m.m.
samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkon-
takter.

Skogs- och lantbruksakademien

Under det gångna året har akademien belyst aktuella skogs- och jordbruksfrå-
gor vid ordinarie månadssammankomster, vid seminarier samt genom arbete

103

inom och rapporter från utskott, kommittéer och arbetsgrupper. Akademien
har under året satsat väsentliga personella resurser på att i första hand medver-
ka till den kunskapsöverföring som sker till de baltiska staterna. För budget-
året 1994/95 hemställs om ett anslag på 990 000 kr för bidrag till lönekostna-
der. I en särskild skrivelse har akademien anmält behovet av FoU om land-
skapsvård med betesdjur med akademiens tidigare arbete på området som
förebild.

Regeringens överväganden

Anslaget bör räknas upp med 21 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 832 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

104

J. Biobränslen

J 1. Bioenergiforskning

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

43 029 051

76 377 000

74 697 000

Reservation

14098 181

Från anslaget finansieras forskning och utveckling på biobränsleområdet.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)

Inom biobränsleområdet bedriver NUTEK programmen Trädbränslen och
dess miljöeffekter, Energiodling och ekologi, Alternativa drivmedel, Av-
fall/Biogas/Miljö, Torv, Kol, Bioenergi/klimat, Etanolutveckling samt Små-
skalig förbränning av biobränslen. De två sistnämnda programmen har kom-
mit till stånd genom att riksdagen våren 1993 anslog 25 miljoner kronor för
ändamålet (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Det
är avsikten att motsvarande summa skall anvisas ytterligare två år.

NUTEK föreslår i sin enkla anslagsframställning oförändrat anslag för
budgetåret 1994/95.

Programrådet vid Studsvik

Programrådet vid Studsvik verkar som statens beställare av ett basforsknings-
program för icke kärnteknisk forskning och utveckling. Forskningen om för-
gasning och förbränning genomförs i bolaget TPS Termiska Processer AB.
De forskningsresultat som tas fram inom den av programrådet styrda bas-
forskningen är fritt tillgängliga.

Programrådet föreslår i sin enkla anslagsframställning oförändrat anslag
för budgetåret 1994/95. Verksamheten föreslås även i fortsättningen inriktad
på områdena Miljökemi, Strömningsteknik/modellering, Förbrännings-/för-
gasningskemi och Metodikstudier. Den föreslagna inriktningen överensstäm-
mer i sina huvuddrag med NUTEK:s motsvarande energiforskning. Pro-
gramrådet anför att en samordning av de konkreta forskningsinsatserna kom-
mer att ske så att anslagen utnyttjas optimalt.

Regeringens överväganden

Viktigt i arbetet för en hållbar utveckling är en övergång från användning av
knappa råvaror till att använda fömybara råvaror från skogsbruket och jord-
bruket, både som industriråvara och bränsle. Ett mål bör därför vara att i de
samhällssektorer som är tänkbara användare av biobränslen stimulera till en
fortsatt övergång från fossila bränslen till biobränslen. Det måste ske på ett

105

kostnadseffektivt sätt. Kostnaderna måste minskas bl.a. för produktions- och
transportledet, framställning av drivmedel och omvandling till värme och
elkraft. Den strategiska, långsiktiga forskningen som detta anslag finansierar
är viktig bl.a. för att stimulera framväxten av nya teknologier och för att tidigt
belysa miljöaspekter.

Anslaget bör minskas med 3 miljoner kronor för delfinansiering av Sveri-
ges deltagande i EG:s forskningsprogram AAIR.

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd till
energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och efter det
beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även för
budgetåret 1994/95 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsk-
nings- och utvecklingsverksamhet. Detta är av särskild vikt med hänsyn till
att energiforskningen under den senaste programperioden har fått en mer lång-
siktig inriktning, bl.a. genom ett utökat stöd till grundläggande forskning.
Regeringen beräknar behovet av åtaganden inom bioenergiområdet för budget-
åren 1995/96-2000/01 till 60, 30, 25, 20, 15 resp. 10 miljoner kronor. Riks-
dagen bör bemyndiga regeringen att lämna sådana bemyndiganden.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 låta staten ta på
sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och ut-
veckling inom energiområdet som innebär åtaganden om 60 000 000
kr för budgetåret 1995/96, 30 000 000 kr för budgetåret 1996/97,
25 000 000 kr för budgetåret 1997/98, 20 000 000 kr för budgetåret
1998/99, 15 000 000 kr för budgetåret 1999/2000 samt 10 000 000 lo-
för budgetåret 2000/01.

2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservations-
anslag på 74 697 000 kr.

J 2. Bidrag för ny energiteknik

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

237 976 900

200 000 000

Reservation

156 023 100

Från anslaget finansieras bidrag för att främja investeringar i anläggningar
för kraftvärmeproduktion med biobränsle och för att förbättra konkurrens-
kraften för befintlig biobränslebaserad kraftvärme. Stödet är en del av 1991
års energipolitiska beslut.

Stödet som administreras av Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) kan lämnas under en sexårsperiod fr.o.m den 1 juli 1991. För stö-

106

det har avsatts 1 miljard kronor. Medlen anvisas med 200 miljoner kronor om Prop. 1993/94:100
året i fem år. Bilaga 10

Regeringens överväganden

I prop. 1990/91:88 framhölls att det från principiella utgångspunkter är rim-
ligt med ett energiskattesystem i vilket skatten på fossila bränslen är beroende
av de utsläpp förbränningen ger upphov till men oberoende av till vad energin
används. Sådana beskattningsprinciper skulle dock höja totalkostnaderna i
den svenska elproduktionen och för den elintensiva industrin. Det betonades
att i avvaktan på en internationell samordning av åtgärder mot koldioxid-
utsläpp måste andra styrmedel än koldioxidskatten utnyttjas för att främja de
fömybara energislagen och kraftvärmen. Mot denna bakgrund förordades ett
stöd till investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk.

NUTEK har i uppdrag att årligen utvärdera programmen för omställning
och utveckling av energisystemet, m.m. samt att årligen redovisa resultatet av
utvärderingen till regeringen. I årets redovisning, Energirapport 1993, kritise-
rar NUTEK stödet for att inte bidra till den tekniska utvecklingen. Det finns,
enligt NUTEK, en risk att det blir svårare att förmå energibolag att satsa på
nya tekniska lösningar när de samtidigt får stöd för att investera i konven-
tionell teknik. NUTEK föreslår att kvarvarande medel förs över till i första
hand energiforskningsprogrammet, i andra hand energiteknikfonden.

Energirapport 1993 har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser tillstyr-
ker NUTEK:s förslag. Regeringens överväganden avseende de energipoli-
tiska programmen redovisas i bil. 13.

I början av december 1993 var 695 miljoner kronor av den totala ramen på
1 000 miljoner kronor tagna i anspråk. Dessutom är ett antal ärenden bord-
lagda. Deras samlade anspråk överstiger återstoden av tillgängliga medel. Nå-
gon ändrad disposition av anslaget är sålunda inte aktuell.

I sammanhanget vill vi anmäla följande. Som en följd av 1991 års energi-
politiska beslut anvisades fr.o.m. budgetåret 1992/93 för en femårsperiod
625 miljoner kronor för utveckling av ny teknik för elproduktion med bio-
bränsle. Medlen fördelas av Programstyrelsen för främjande av biobränslean-
vändningen. Regeringen beslutade den 2 december 1993 att ge Programstyrel-
sen bemyndigande att disponera medlen också för demonstrationsanlägg-
ningar för tillverkning av etanol ur cellulosarika råvaror.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 200 000 000 kr.

107

Förslag till ^P- 1993/94:100

Bilaga 10

Lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)

Underbilaga 10.1

Härigenom föreskrivs att det i utsädeslagen skall införas en ny bestämmelse,

5 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5§

Sddan myndighetsutövning som av-
ses i 1 § 2 får av regeringen överläm-
nas till en juridisk person som rege-
ringen har godkänt för uppgiften.
Regeringen får överlåta åt en förvalt-
ningsmyndighet att besluta om så-
dant överlämnande eller godkännan-
de.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

108

Rättsdatablad

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

Författningsrubrik

Bestämmelser som	Celexnummer för	Underbilaga 10.2
inför, ändrar, upp-	bakomliggande EG-	Underbilaga 10.2
häver eller upprepar ett normgivningsbemyn- digande	regler

Lag om ändring i
utsädeslagen
(1976:298)

109

Sid.

1 Inledning

Prop. 1993/94:100

Bilaga 10

	A.	Internationellt samarbete
17	1	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., förslagsanslag	36 000 000 36 000 000
	B.	Jordbruk och trädgårdsnäring
18	1	Statens jordbruksverk, ramanslag	112 250 000
22	2	Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., förs lagsans lag	10 000 000
23	3	Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag	1 000
25	4	Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag	40 000 000
26	5	Stöd till skuldsatta jordbrukare, förslagsanslag	10 000 000
27	6	Startstöd till jordbrukare, förslagsanslag	42 000 000
27	7	Stöd till avbytarverksamhet m.m., förslagsanslag	535 000 000
30	8	Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, förslagsanslag	*971 000 000
30	9	Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., förslagsanslag	1 407 003 000
37	10	Rådgivning och utbildning, reservationsanslag	29 785 000
39	11	Stöd till sockerbruket på Gotland m.m., förslagsanslag	12 500 000
			3 169 539 000
	C.	Skogsbruk
40	1	Skogsvårdsorganisationen, förslagsanslag	1000
42	2	Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter, ramanslag	278 952 000
43	3	Bidrag till skogsvård m.m., förslagsanslag	60 000 000
43	4	Stöd till byggande av skogsvägar, förslagsanslag	400 000
44	5	Insatser för skogsbruket, reservationsanslag	99 000 000
			438 353 000

* Beräknat belopp.

110

	D.	Fiske	Prop. 1993/94:100
45	1	Fiskeriverket, ramanslag	53 272 000 Bilaga 10
46	2	Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag	*4 084 000
46	3	Särskilda insatser för fisket, förslagsanslag	*26 391 000
46	4	Stöd till fiskare på syd- och ostkusten och
		på Godand, förslagsanslag	*5 000 000
47	5	Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.,
		förslagsanslag	1000 000
46	6	Bidrag till fiskevård, reservationsanslag	♦3 612 000
			93 359 000
	E.	Rennäring m.m.
48	1	Främjande av rennäringen, reservationsanslag	11 017 000
49	2	Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag	38 000 000
52	3	Ersättningar för viltskador m.m., förslagsanslag	27 000 000
52	4	Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall,
		förslagsanslag	1 000
62	5	Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.,
		reservationsanslag	1 538 000
			77 556 000
	F.	Djurskydd och djurhälsovård
63	1	Statens veterinärmedicinska anstalt:
		Uppdragsverksamhet	1 000
64	2	Bidrag till Statens veterinärmedicinska
		anstalt, förslagsanslag	67 834 000
65	3	Distriktsveterinärorganisationen:
		Uppdragsverksamhet	*1 000
65	4	Bidrag till distriktsveterinärorganisationen,
		förslagsanslag	*75 055 000
65	5	Bidrag till avlägset boende djurägare för
		veterinärv ård, förslagsanslag	*6 000 000
65	6	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder,
		reservationsanslag	25 911 000
67	7	Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag	5 613 000
69	8	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
		förslagsanslag	72 150 000
			252 565 000

* Beräknat belopp.

111

	G.	Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor	Prop. 1993/94:100
72	1	Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet	1 000 Bilaga 10
78	2	Bidrag till Statens utsädeskontroll,
		förslagsanslag	819 000
78	3	Statens växtsortnämnd, ramanslag	647 000
79	4	Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet	1 000
83	5	Bidrag till Statens maskinprovningar,
		förslagsanslag	5 165 000
83	6	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket,
		reservationsanslag	38 513 000
86	7	Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag	2 629 000

47 775 000

	H.	Livsmedel
87	1	Statens livsmedelsverk, ramanslag	91420 000
90	2	Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m.	1 000
90	3	Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag	3 825 000
92	4	Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring, reservationsanslag	64 725 000
94	5	Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m., förslagsanslag	216 500 000
95	6	Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m., förslagsanslag	156 001 000
96	7	Livsmedelsstatistik,/örs/agjans/ag	23 790 000
			556 262 000
	I.	Utbildning och forskning
98	1	Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag	1 014 964 000
100	2	Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning, reservationsanslag	183 960 000
101	3	Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader, ramanslag	18 097 000
102	4	Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag	88 000 000
103	5	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag	832 000

1 305 853 000

* Beräknat belopp.

112

	J.	Biobränslen	Prop. 1993/94:100
105	1	Bioenergiforskning, reservationsanslag	74 697 000	Bilaga 10
106	2	Bidrag för ny energiteknik, reservationsanslag	200 000 000
			274 697 000
		Summa kr	6 251 959 000

108 Underbilaga 10.1

Förslag till Lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)

109 Underbilaga 10.2
Rättsdatablad

113

gotab 45531, Stockholm 1993

Proposition 1993/94:100

F inansdepartementet

Prop.

1993/94:100

Bilaga 8

1.1 Utgångspunkter

1.2 Strukturförändringarna inom statsförvaltningen

1.2.1 Statsförvaltningens förändring under de senaste åren

1.2.2 Programmet för omställning och minskning av den statligaadministrationen

1.2.3 Bedömningar av personalkonsekvenserna vidstrukturförändringar

1.2.4 Rapporter från avvecklare

1.2.5 Förnyelseprojekt på myndigheterna

1.3 Inriktning av det fortsatta arbetet

1.3.1 Åtgärder för en förbättrad uppföljning och styrning avorganisationsförändringar

1.3.2 Effektivare ledningsformer för statliga myndigheter

1.3.3 Statlig personalpolitik och chefsförsörjning

1.3.4 Arbetsgivarverkets framtida ställning och styrning

1.3.5 Utveckling av arbetsrätten inom staten

1.3.6 Den statliga företagshälsovården

1.3.7 En öppen elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning

1.3.8 Effektivare statistikstyrning

1.3.9 Offentlig upphandling i konkurrens

1.3.10 Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

3.1 Reglers kvalitet

3.2 Språkvård

3.3 Samhällsinformation

A 1. Riksskatteverket

A 2. Skattemyndigheterna

A 3. Kronofogdemyndigheterna

Förrättningskostnader m.m.

Riksskatteverket

Skatteförvaltningen

Exekutionsväsendet

RSV:s resultatredovisning

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Resurser

Förslag till riksdagsbeslut

B 1. Statens lokalförsörjningsverk

Förslag till riksdagsbeslut

B 2. Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m.

Förslag till riksdagsbeslut

B 3. Statens fastighetsverk

Förslag till riksdagsbeslut

B 4. Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och riketsfästningar

Förslag till riksdagsbeslut

B 5. Byggnadsstyrelsen; Avvecklingskostnader

Förslag till riksdagsbeslut

Övergripande mål

Resurser:

Upplåningsverksamheten och kostnaderna för statens skuld 1993/94:100

Regeringens överväganden

C 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

C 2. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning ochlåneförvaltning

Regeringens övervägande

Förslag till riksdagsbeslut

C 3. Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

C 4. Riksgäldskontoret: In- och utlåningsverksamhet

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

Dl. Tullverket

Generaltullstyrelsen

Regeringens överväganden

Övergripande mål:

Resurser:

Övrigt:

Förslag till riksdagsbeslut

D 2. Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutet

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Resurser:

Planeringsram:

Förslag till riksdagsbeslut

D 3. Finansinspektionen

Regeringens överväganden

1.2.2 Programmet för omställning och minskning av den statliga
administrationen

1.2.3 Bedömningar av personalkonsekvenserna vid
strukturförändringar

1.3.1 Åtgärder för en förbättrad uppföljning och styrning av
organisationsförändringar

B 4. Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets
fästningar

C 2. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning

D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser

Godkännande av allmännyttiga bostadsföretag och godkännandets
återkallelse vid fondemission