Regeringens proposition

1993/94:100 Bilaga 11

Arbetsmarknadsdepartementet
(tionde huvudtiteln)

>.*.4>A4

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 11

Bilaga 11 till budgetpropositionen 1994

Arbetsmarknadsdepartementet

(tionde huvudtiteln)

Prop.

1993/94:100

Bilaga 11

Inledning

Allt fler tecken tyder på att den svenska konjunkturen nu befinner sig i
slutfasen av den djupaste lågkonjunkturen under efterkrigstiden. Ned-
gången har blivit både djupare och mer långvarig än väntat. Det beror
främst på mycket svåra sviter från överhettnings- och spekulationseko-
nomin under 1980-talets senare hälft och den internationella konjunktu-
ren.

Den öppna arbetslösheten har hittills bl.a. begränsats av en mycket
stark ökning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna samt ökade
satsningar på infrastruktur, s.k. ROT-projekt och statliga byggen samt
inom utbildningsområdet. De regionala skillnaderna i arbetslöshet är
alltjämt betydande.

Tecknen på en ljusning i efterfrågan på arbetskraft är allt flera. Inom
industrin stiger produktionen och orderingången växer. Antalet nyan-
mälda lediga platser har börjat stiga. Ökningen sker dock från en mycket
låg nivå. Både antalet varsel om uppsägning och antalet nyanmälda
arbetssökande vid arbetsförmedlingen har minskat under hösten. Räntorna
har sjunkit kraftigt' och hushållens framtidstro har blivit ljusare.
Förbättringen sker främst inom den konkurrensutsatta delen av ekonomin.
Den inhemska efterfrågan är fortfarande svag. Trots de positiva tecknen
väntas situationen på arbetsmarknaden vara fortsatt besvärlig under nästa
budgetår.

Inom arbetsmarknadspolitiken har den ökade arbetslösheten främst
mötts med åtgärder som underlättar anpassningen på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadspolitiken har fått ta ett mycket stort stabiliseringspolitiskt
ansvar. De nyligen beslutade reformerna avseende arbetsrätten, arbetslös-
hetsförsäkringen, ungdomspraktiken och införandet av ett generellt
anställningsstöd syftar till att underlätta övergången till den reguljära
arbetsmarknaden samt stimulera och tidigarelägga en sysselsättningsök-
ning. Den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden föranleder ingen
väsentlig förändring av inriktningen nästa budgetår. För nästa budgetår
föreslås att politiken, liksom innevarande budgetår, inriktas på att
förebygga långtidsarbetslöshet och utslagning, utnyttja den reguljära
arbetsmarknaden och stimulera rekryteringen till näringslivet, öka
jämställdheten på arbetsmarknaden och effektivisera medelsanvändningen. 1

Inom arbetslivspolitiken behövs fortsatta kraftfulla insatser för att upp- Prop. 1993/94:100
rätthålla säkerhet och hälsa i arbetet och för att förnyelsen av arbetslivet Bilaga 11
skall fortsätta. En allt viktigare del i arbetslivspolitiken är att underlätta
spridningen av goda exempel på hur teknik, arbetsorganisation och
arbetsinnehåll kan utformas samt uppbyggnaden av kunskap och kompe-
tens. Sådana åtgärder minskar utslagningen och ökar produktiviteten och
främjar tillväxten. De arbetshandikappades ställning på arbetsmarknaden
behöver stärkas ytterligare. Det gäller främst för dem som har svårare
funktionshinder.

Inom regionalpolitiken behövs fortsatta insatser för att stärka och ut-
veckla näringslivet i hela Sverige. De är viktiga inslag i tillväxtpolitiken
och en förutsättning för att hela Sverige skall leva. Under våren 1994
läggs en regionalpolitisk proposition. I avvaktan på den föreslås oför-
ändrade anslag.

Med hänsyn till de viktiga kraven på konjunkturanpassning av de ar-
betsmarknadspolitiska insatserna kommer regeringen att noga följa
utvecklingen och återkomma till riksdagen när förändringar är motivera-
de.

Sammanfattning av de viktigaste förslagen

De förslag som läggs i denna budgetproposition innebär en fortsatt hög
nivå på insatser som underlättar omställningen på arbetsmarknaden,
stärker arbetskraftens kompetens, motverkar utslagning och förebygger
arbetsskador samt motverkar regionala obalanser. Bl.a. föreslås följande:

- Oförändrad hög ni vå på de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna.

- Att utbildningsbidrag utan lånedel beviljas vid arbetsmarknadsut-
bildning som är kortare än 15 kalenderdagar.

- De avtalade inskolningsplatserna för ungdomar avskaffas.

- En särskild arbetsplatsförlagd praktik för invandrare införs.

- Målgruppen för skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA)

vidgas till vissa grupper med svårare funktionshinder.

- Lönebidrag kan i vissa fall lämnas för anställda med arbetshandikapp

som löper risk att bli uppsagda.

- Att näringshjälp till arbetshandikappade för att starta eget skall kunna

lämnas med upp till 60 000 kr.

- Oförändrade regionalpolitiska medel i avvaktan på en regionalpolitisk
proposition våren 1994.

Utgiftsutvecklingen inom tionde huvudtiteln blir sammantaget följande Prop. 1993/94:100
(miljoner kronor): Bilagall

Anvisat enligt
regleringsbrev Förslag
1993/94 1994/95

Förändring

A. Arbetsmarknad	31 226,3	31 474,4	+	248,1
B. Arbetslivsfrågor	13 278,7	13 430,6	+	151,9
C. Regional utveckling	2 569,5	2 569,5		0
Totalt för tionde huvudtiteln	47 074,5	47 474,5	+	400,0

Arbetsmarknad

Ar betsmarknadsutvecklingen

Arbetsmarknadsläget har i snabb takt försämrats sedan andra hälften av
år 1990. Flera tecken tyder dock på att botten nu är nådd och att en ökad
aktivitet sprider sig i ekonomin. Statistiken över varsel pekar på en
nedåtgående trend för antalet varsel, antalet nyanmälda platser ökar och
tillströmningen av nyanmälda arbetssökande vid arbetsförmedlingen har
under hösten avtagit markant. Inom industrin ökar produktionen som
följd av god orderingång och sänkt räntenivå. En växande optimism
bland hushållen kan på sikt höja privat konsumtion. Flera faktorer har
bidragit till att en återhämtning nu har möjliggjorts. Den enskilt största
orsaken är exportindustrins förbättrade kostnadsläge till följd av sänkta
arbetsgivaravgifter, höjd produktivitet och det sjunkande värdet på den
svenska kronan. Internt har förutsättningarna för en ökad sysselsättning
stärkts genom de effektivitetshöjande rationaliseringar som genomförts
av näringslivet samt de åtgärder i kostnadssänkande riktning som om-
läggningen av den ekonomiska politiken medfört.

Till följd av den historiskt låga efterfrågan på arbetskraft har syssel-
sättningen fallit mycket kraftigt. Antalet sysselsatta var i november 1993
över 550 000 färre än vid inledningen av år 1990 och är nu nere på
samma nivå som i mitten av 1970-talet. Av de ca 550 000 arbetstillfällen
som har gått förlorade kan närmare hälften hänföras till industrin.
Sysselsättningen, mätt som antal arbetade timmar, minskade under åren
1991 och 1992 med 2,3 % respektive 3,4 %.

Antalet nyanmälda platser har minskat tre år i rad. Inflödet av nyan-
mälda platser sedan sommaren 1993 visar emellertid på en motsatt
utveckling med en begynnande ökning jämfört med samma tid föregående
år. Ökningen sker dock från en mycket låg nivå. Den svaga efterfrågan
på arbetskraft kan utöver den låga aktivitetsnivån i ekonomin förklaras
av låg personalomsättning samt av en mycket kraftigt sjunkande sjukfrån-
varo. Härtill kommer en snabb produktivitetsförbättring som inneburit en
kraftigt minskad efterfrågan på arbetskraft men som på längre sikt är
nödvändig för att upprätthålla industrins konkurrenskraft.

Den minskande efterfrågan på arbetskraft gav i inledningen av kon-
junkturnedgången år 1990 utslag i stigande antal varsel om uppsägning.
Utvecklingen under år 1993 visar däremot på en entydig minskning av
antalet varslade personer. Under de tre första kvartalen 1993 varslades
ca 98 000 personer. Motsvarande period året före varslades 124 000
personer.

Under höstmånaderna augusti till november 1993 har antalet varsel
minskat med 31 000 eller med närmare 50 % jämfört med samma period
år 1992.

Som vid tidigare konjunkturuppgångar är det först i industrisektorn
man tydligast kan märka en minskning av antalet varsel. Industrins andel
av det totala antalet lagda varsel har sjunkit från ca hälften till en
fjärdedel.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Antalet personer i arbetskraften har minskat. Vid årsskiftet 1989/90 Prop. 1993/94:100
uppgick antalet till 4 500 000, tre år senare hade arbetskraftsdeltagandet Bilaga 11
sjunkit till 4 300 000 personer. Den kraftfulla satsningen på olika former
av utbildning och arbetsplatspraktik, då deltagarna inte räknas in i
arbetskraften, förklarar delvis det minskade arbetskraftsdeltagandet,
speciellt bland ungdomar.

De mycket omfattande satsningarna på konjunkturberoende arbets-
marknadspolitiska åtgärder har bromsat uppgången av arbetslösheten men
trots dessa insatser har det inte gått att hindra en utveckling som lett till
mycket hög arbetslöshet. I november 1993 var 357 000 personer öppet
arbetslösa enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Det motsvarar
8,4 % av arbetskraften. Under samma månad befann sig ca 220 000
personer, eller 5,2 % av arbetskraften, i någon form av konjunkturbero-
ende åtgärd. Aldrig tidigare har antalet personer i arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärder uppnått dagens omfattning.

Redan i inledningsskedet av den rådande lågkonjunkturen ökade
arbetslösheten bland män snabbare än bland kvinnor. Skillnaden i relativ
arbetslöshetsnivå mellan män och kvinnor kvarstår. Arbetslöshetsnivån
i november 1993 var 10,2 % för män och 6,6 % för kvinnor.

Det svåra läget på arbetsmarknaden har särskilt hårt drabbat nytill-
trädande ungdomar, arbetshandikappade och utomnordiska medborgare.
Arbetslösheten bland ungdomar har efter sommarens höga nivåer dämpats
som en följd av de kraftfulla insatser som gjorts inom arbetsmarknads-
och utbildningsområdena. Antalet arbetslösa ungdomar i åldrarna 16 - 24
år var 89 000 i november 1993, vilket är en nedgång jämfört med
sommarmånaderna med över 40 000 personer.

De allt längre arbetslöshetstidema bland de arbetslösa har lett till en
ökad andel långtidsarbetslösa. I november 1993 hade 36 % av de
arbetslösa varit utan arbete i mer än sex månader.

Utvecklingen på arbetsmarknaden under budgetåret 1994/95 är svår-
bedömd med hänsyn till att likartade erfarenheter saknas. Härtill kommer
att nya åtgärder för att främja sysselsättningstillväxten nyligen har
beslutats. Det gäller bl.a. det generella anställningsstödet och de vidgade
möjligheterna till prov- och visstidsanställning.

Arbetsmarknadsverkets resultat

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har inför treårsperioden 1994/95 -
1996/97 kommit in med en fördjupad anslagsframställning och en sär-
skild rapport enligt regeringens myndighetsspecifika direktiv. För verk-
samheten under budgetåret 1992/93 har AMS lämnat en årsredovisning.
I den fördjupade anslagsframställningen görs en resultatanalys där
arbetsförmedlingens verksamhet fr.o.m. år 1990 redovisas, vilken sam-
manfattas i det följande. Därefter redovisas Arbetsmarknadsverkets
(AMV) uppnådda resultat under budgetåret 1992/93.

Antalet inskrivna vid arbetsförmedlingen, dvs. personer som var
arbetssökande eller deltog i någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd,
minskade under senare delen av 1980-talet och nådde sin lägsta nivå i

början av år 1990, och uppgick då till drygt 300 000 personer. Under de Prop. 1993/94:100
två senaste åren har antalet inskrivna ökat med över 200 000 personer Bilaga 11
under resp. år. Första kvartalet 1993 var i genomsnitt ca 820 000
personer inskrivna vid förmedlingen. Av dessa saknade 444 000
personer arbete, 199 000 personer fick del av åtgärder, 99 000 var
deltidsarbetslösa och 77 000 sökte arbete men hade ett arbete som varade
mer än 3 månader. Mellan våren 1990 och våren 1993 minskade andelen
inskrivna i åldrarna 55 - 64 år medan andelen i åldrarna 16 - 24 år
ökade. I övriga åldrar var andelarna relativt konstanta. Andelen
arbetshandikappade minskade från årsskiftet 1989/90, då andelen var
18 % till knappt 10 % under första halvåret 1993. Samtidigt låg andelen
utomnordiska medborgare på en ungefär oförändrad nivå, omkring 10 %.

Under första halvåret 1993 ökade antalet sökande som fick arbete men
andelen som fick arbete av samtliga inskrivna vid arbetsförmedlingen
minskade. I början av år 1990 fick varje månad ca 12 - 13 % av de
inskrivna en anställning. Våren 1993 hade denna andel sjunkit till mellan
4 och 5 %.

Drygt 320 000 personer fick någon gång under budgetåret 1992/93 del
av konjunkturberoende åtgärder. Jämfört med år 1990 var de som fick
en åtgärd tre gånger fler medan andelen av samtliga inskrivna var
oförändrad. Andelen långtidssökande som påbörjade en arbetsmarknads-
politisk åtgärd ökade successivt under lågkonjunkturen. Under första
halvåret 1993 utgjorde andelen långtidssökande ca 35 % av dem som
placerades i åtgärder, vilket kan jämföras med 20 % ett år tidigare.

Rundgången mellan åtgärd och arbetslöshet har ökat. Första halvåret
1993 återkom ca tre fjärdedelar av dem som slutade en åtgärd till
arbetsförmedlingen. I början av 1990 var motsvarande andel knappt
50 %.

Under första halvåret 1993 hade 38 % av de arbetssökande varit in-
skrivna i mer än ett år. Den genomsnittliga inskrivningstiden för en
arbetssökande uppgick till ca ett år. Inskrivningstiden var något längre
bland kvinnor än män, 380 dagar mot 360 dagar. Ungdomarnas genom-
snittliga inskrivningstid låg första halvåret 1993 på ca 340 dagar vilket
är nära nog en fördubbling jämfört med början av 1990-talet. I åldrarna
55 - 64 år låg den genomsnittliga inskrivningstiden på ca 425 dagar.

Arbetsförmedlingen kompletterar sin löpande verksamhetsuppföljning
med årliga servicemätningar riktade till arbetsgivare och arbetssökande.
I 1993 års undersökning fick arbetsförmedlingen ett bättre betyg än i
undersökningarna för åren 1991 och 1992 av både arbetsgivare och
arbetssökande. Betyget bland arbetsgivarna uppgick till ett genomsnitt på
3,6 poäng och bland arbetssökande till 3,4 poäng, på en skala mellan 1
och 5 poäng.

Förstärkningar under budgetåret 1992/93

Till följd av utvecklingen på arbetsmarknaden under budgetåret anvisades
vid flera tillfällen ytterligare resurser för att motverka arbetslösheten.
Medlen avsåg arbetsmarknadspolitiska åtgärder men dessutom fick AMV

möjlighet att utöka personalen inom arbetsförmedlingsorganisationen.
Totalt anvisades ca 10 miljarder kronor ytterligare under budgetåret i
förhållande till 1992 års budgetproposition. Mot slutet av budgetåret
tillfördes AMS även ett nytt anslag på 800 miljoner kronor för bidrag till
reparation, om- och tillbyggnad (ROT) av kommunala fastigheter.

Vidare infördes två nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder - ungdoms-
praktik och arbetslivsutveckling (ALU). AMS fick även möjlighet att
tidigarelägga affärsverksinvesteringar och ge bidrag till extra utbild-
ningsinsatser för arbetslösa inom komvux, gymnasieskolan och folkhög-
skolor.

AMV:s uppnådda resultat under budgetåret 1992/93

Regeringen angav inför budgetåret 1992/93 följande verksamhetsmål för
AMV:

- arbetslinjen skulle hävdas och långtidsarbetslösheten motverkas,

- insatserna och åtgärderna skulle ytterligare koncentreras till grupper
med en redan svag ställning på arbetsmarknaden,

- jämställdheten på arbetsmarknaden måste öka, och

- de arbetsmarknadspolitiska resurserna och åtgärderna skulle utnyttjas
effektivt.

I det följande refereras årsredovisningens avsnitt om AMV:s resultat
i förhållande till regeringens uppställda resultatkrav. Därefter följer
regeringens bedömning av de uppnådda resultaten.

Enligt det första resultatkravet skulle ungdomar i åldrarna 18 - 19 år
och 20 - 24 år anvisas arbete eller någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd
senast när de hade varit arbetssökande vid arbetsförmedlingen i två
respektive fyra månader. Under budgetåret 1992/93 fanns det i genom-
snitt ca 110 000 ungdomar kvarstående vid förmedlingen utan arbete. Av
dessa hade ca 28 % eller 30 800 ungdomar en längre kvarståendetid än
två respektive fyra månader.

Vidare angav regeringen att ökningstakten för andelen långtidsarbets-
lösa av samtliga arbetslösa skulle minska påtagligt jämfört med budget-
året 1991/92. Ökningstakten var i genomsnitt 6,0 % under budgetåret
1991/92 och 6,3 % under budgetåret 1992/93.

När det gäller grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden var
kravet att långtidssökandes, ungdomars, utomnordiska medborgares samt
arbetshandikappades andelar av åtgärderna skulle vara större än deras
andelar av det totala antalet arbetssökande. Resultatet visas i följande
tabell.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Andel ungdomar, invandrare, arbetshandikappade samt
långtidssökande i åtgärder och arbetssökande utan
arbete (%) under budgetåret 1992/93

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Grupp	Åtgärder	Arbets- sökande utan arbete
Ungdomar	49	26
Invandrare	10	9
Arbetshandikappade	11	10
Långtidssökande	34	28

Resultatkravet, som anknöt till målet att jämställdheten på arbetsmark-
naden måste öka, var att antalet personer som genomgick en för sitt kön
otraditionell arbetsmarknadsutbildning under budgetåret skulle öka med
minst 20 % jämfört med budgetåret 1991/92. Resultaten för budgetåret
1992/93 visar att jämfört med budgetåret innan minskade det genom-
snittliga antalet kvarstående män och kvinnor i otraditionell arbetsmark-
nadsutbildning.

Som ett mått för hur effektivt de arbetsmarknadspolitiska medlen ut-
nyttjades ställdes ett krav på hur många personer som skulle ges lämplig
utbildning eller sysselsättning i genomsnitt per månad för de anvisade
medlen under anslaget. I takt med att ytterligare medel anvisades till
AMV skärptes kravet på omfattning. Den ökade omfattningen avsåg
emellertid endast att ge effekt under den del av budgetåret som återstod.
Det ursprungliga kravet i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 var att
medlen skulle ge minst 135 000 personer i genomsnitt per månad lämplig
utbildning eller sysselsättning. I december 1992 ändrades kravet till
231 000 personer och i januari 1993 till 272 000 personer per månad. En
omräkning av dessa mål till ett månadsgenomsnitt för hela budgetåret ger
ca 200 000 personer per månad. I kravet angavs även en lägsta nivå på
omfattningen av platser inom ALU och utbildningsvikariat. En motsva-
rande omräkning till ett månadsgenomsnitt för hela budgetåret ger att
minst 30 000 personer skulle få möjlighet att delta i ALU och ut-
bildningsvikariat per månad.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Resultatet blev följande:

Genomsnittligt antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder varje månad under budgetåret 1992/93
Arbetsmarknadsutbildning	72 100
Beredskapsarbete	15 300
Ungdomspraktik	56 000
Rekryteringsstöd	10 800
Avtalade inskolningsplatser	1 900
Vidgad arbetsprövning	3 200
Jobbsökaraktiviteter	7 000
Företagsutbildning	4 300
Bidrag för att starta eget	4 300
Otraditionella insatser	2 000
Affarsverksinvesteringar	2 300
Reguljär utbildning	8 600
Summa B 2. anslaget	187 800
Utbildningsvikariat	8 200
Arbetsl i vsutveckl ing1	11 800
Totalt	207 800

1 Infördes den 1 januari 1993

De medel som AMS har disponerat för utbildning inom det reguljära
utbildningsväsendet har medfört att 17 100 personer i genomsnitt per
månad har fått utbildning inom komvux, gymnasieskolan och folkhög-
skolan fr.o.m. årsskiftet 1992/93 vilket motsvarar ca 8 600 årsplatser.

Ett annat krav gällde deltagares studieavbrott inom arbetsmarknadsut-
bildningen. Resultatkravet var att andelen deltagare i arbetsmarknadsut-
bildning inom sektorerna tillverkning, service och handel som avbröt
utbildningen av andra skäl än erhållet arbete skulle minska påtagligt
under budgetåret 1992/93. Kursavbrotten minskade kraftigt jämfört med
föregående budgetår.

Som ett resultatkrav för AMV:s insatser för arbetshandikappade
angavs att antalet arbetshandikappade, som fick arbete eller utbildning
inte fick minska jämfört med budgetåret 1991/92. Enligt AMS årsredo-
visning ökade antalet arbetshandikappade som fick arbete från 20 000
budgetåret 1991/92 till 21 800 budgetåret 1992/93. Samtidigt minskade
dock antalet som gick till utbildning med 400 personer till 12 900 per-
soner.

Ett annat resultatkrav för de arbetshandikappade var att antalet
arbetshandikappade personer som sysselsattes med hjälp av lönesubven-
tioner skulle uppgå till i genomsnitt 51 000 per månad. Det genomsnitt-
liga antalet personer i anställning med lönebidrag uppgick till ca 42 500
medan ca 5 600 sysselsattes i skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare.

AMS konstaterar i sina slutsatser att, sett i ljuset av den dramatiskt
negativa utvecklingen på arbetsmarknaden, får de uppnådda resultaten
under budgetåret 1992/93 anses som tillfredsställande. Bl.a. nämner
AMS att trots en accelererande ökning av den totala arbetslösheten har
ökningstakten på långtidsarbetslösheten kunnat hållas i det närmaste
oförändrad jämfört med budgetåret innan. Vidare anger AMS att de mål
och resultatkrav som regeringen satt upp när det gäller de utsatta grupp-
erna på arbetsmarknaden har klarats.

Slutligen påpekar AMS att AMV mycket snabbt, under pågående
verksamhets- och planeringsperiod, har kunnat ändra sammansättningen
av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Två helt nya åtgärder, ung-
domspraktiken och ALU, har på mycket kort tid nått en betydande
omfattning. Ungdomarna och de som riskerat utförsäkring eller utslag-
ning har således, enligt AMS, givits hög prioritet.

Resultatbedömning

AMV:s resultat påverkas till stor del av den allmänna konjunkturutveck-
lingen. Vid en bedömning av resultatet är det därför svårt att avgöra i
vilken grad resultatet är en följd av det ekonomiska läget eller av effek-
tiviteten i AMS verksamhet. Det regeringen kan konstatera är att ut-
vecklingen blev mer dramatisk på arbetsmarknaden än vad som kunde
förutsägas i början av budgetåret 1992/93 och att det gjorde det svårt för
AMS att uppnå de uppställda kraven fullt ut.

De krav som inte har uppfyllts är följande: antalet långtidsarbetslösa
ungdomar skulle begränsas, ökningstakten för andelen långtidsarbetslösa
skulle minska, antalet personer som genomgick otraditionell utbildning
skulle öka, de arbetsmarknadspolitiska medlen skulle omfatta ett visst
antal personer och ett visst antal arbetshandikappade skulle sysselsättas
med lönesubventioner.

Mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93 ökade antalet långtidsarbets-
lösa snabbare än det totala antalet arbetslösa. Det höga antalet inskrivna
vid arbetsförmedlingen ledde till att andelen som lämnade förmedlingen
förblev relativt konstant under budgetåret 1992/93, trots att det skedde
en ökning av antalet personer som fick arbete eller åtgärd. Detta med-
förde att de som skrevs in vid förmedlingen förblev inskrivna under allt
längre tider. AMS påpekar i sina slutsatser att de arbetslösa som riskerat
utförsäkring eller utslagning har givits hög prioritet. Denna höga prioritet
måste vidmakthållas och förstärkas för att motverka långtidsarbetslöshet.
Det gäller särskilt ungdomar, vars arbetslöshetstider måste hållas korta.

Antalet deltagare i otraditionella utbildningar minskade under slutet av
budgetåret 1992/93. Detta kan delvis förklaras av att den totala omfatt-
ningen på arbetsmarknadsutbildningen minskade kraftigt under budgetåret

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

1992/93. Även i en dålig konjunktur måste ansträngningarna att nå
jämställdhet på arbetsmarknaden hållas på en hög nivå.

Resultatet, när det gäller kravet på en viss omfattning av åtgärderna,
måste ses mot bakgrund av att de arbetsmarknadspolitiska medlen an-
visades vid tre olika tillfällen och att två nya åtgärder infördes under
budgetåret. Detta medförde bl.a. att AMV:s planering av verksamheten
försvårades. AMS beredskap och flexibilitet i sin organisation för att
snabbt ställa om verksamheten till förändrade krav har ställts på prov.
För att underlätta planeringen av verksamheten är det viktigt att AMS
kontinuerligt följer kostnadsutvecklingen för åtgärderna for att kunna
göra nödvändiga avvägningar mellan kostnader och omfattning i valet
mellan olika åtgärder.

Sammantaget kan sägas att AMS i huvudsak har bedrivit verksamheten
med den inriktning som statsmakterna har angivit. Ökade ansträngningar
måste dock vidtas för att särskilt motverka långtidsarbetslösheten. De nya
åtgärderna ungdomspraktik och ALU måste utnyttjas i ännu högre grad
i detta syfte.

När det gäller årsredovisningen har AMS av Riksrevisionsverket
(RRV) fått dispens från kraven i bokföringsförordningen gällande den
löpande bokföringen av fordringar och skulder, tillgångsredovisning och
årsbokslut för budgetåret 1992/93. RRV har bedömt att AMV:s
årsredovisning är rättvisande.

Årsredovisningen för budgetåret 1992/93 var den andra årsredovis-
ningen som AMS har lämnat till regeringen. Det har skett en klar för-
bättring mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93. I 1993 års budget-
proposition angav regeringen att årsredovisningen för budgetåret 1992/93
borde innehålla en sådan resultatinformation som gör det möjligt att klart
bedöma produktivitet och effektivitet inom organisationen. I detta
avseende måste redovisningen förbättras. AMS måste således fortsätta att
utveckla sina produktivitets- och effektivitetsmått och göra en grundlig
analys av dessa. Framför allt måste AMS vidareutveckla och förbättra
kvaliteten på kostnadsuppgifterna främst för de olika arbetsmark-
nadspolitiska åtgärderna men också för den totala kostnaden att anvisa en
person till en åtgärd eller ett arbete.

AMS måste också utveckla en statistikredovisning som gör det möjligt
att i både framtida anslagsframställningar och årsredovisningar få en klar
koppling mellan verksamhetens resultat och insatta resurser. AMS måste
dessutom utveckla metoder för att klarare redovisa konjunkturför-
ändringars inverkan på resultaten.

Arbetsmarknadspolitiken våren 1994 och budgetåret 1994/95

- En politik för arbete och tillväxt

Arbetslösheten har många orsaker. Dessa är konjunkturberoende men de
är inte minst en följd av långsiktiga brister i ekonomin och i samhället
som kräver stora ansträngningar för att rättas till. Målkonflikterna är
svåra. Det enda varaktiga sättet att öka sysselsättningen är att bygga på
en sund och hållbar ekonomi i snabb teknisk utveckling, kraftfull

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

miljöpolitik, regional balans och goda förutsättningar för arbete och
investeringar.

Det är i det perspektivet reformerna av arbetsrätt, försäkringssystem,
skatter, utbildning m.m. skall ses. De innebär ingen omedelbar lösning
av problemen på arbetsmarknaden men behövs för att skapa ett bättre
företagsklimat och därmed tillväxt och förutsättningar för nya arbeten.
Det gäller att forma villkor för företagandet så att nya verksamheter
uppstår och att små och medelstora företag inom alla sektorer kan
expandera och vågar nyanställa.

Nettotillskottet av nya arbeten måste komma inom den privata sektorn.
Sverige skall emellertid mte konkurrera med låga löner. I stället skall den
utvecklingskraft inom näringslivet tillvaratas, som kan generera nya idéer
och utveckla högteknologiska produkter och högkvalitativa och kunskaps-
intensiva tjänster. Det är nödvändigt för att klara omställningen till ett
hållbart samhälle. Det kräver bl.a. kompetens, riskkapital och vilja att
satsa på framtiden.

Hållbar tillväxt och nyskapande kan inte planeras av regering och
myndigheter. Det kan emellertid främjas genom en politik som stöder
kreativitet och risktagande och premierar initiativ hos den enskilde.
Därigenom kan nya arbeten och robusta välfärdssystem, som tål långa
perioder av stagnation, utvecklas.

- Förutsättningarna

Finansplanens prognos över den ekonomiska utvecklingen år 1994 visar,
trots en osäker internationell bild, på flera ljuspunkter. Botten i den
svåraste recessionen på över ett halvsekel förefaller vara nådd. Export-
orderingången växer snabbt och nedgången på hemmamarknaden har
brutits. Produktionen stiger, industriinvesteringarna ökar och räntan har
fallit.

På arbetsmarknaden finns svaga men likartade signaler. Varslen om
uppsägningar minskar och de nyanmälda platserna ökar långsamt.
Ökningen av övertiden inom industrin är ett tecken på behovet av nyan-
ställningar. Länsarbetsnämnderna bedömer att minskningen av syssel-
sättningen efterhand kommer att dämpas. Förbättringen är emellertid
koncentrerad till vissa sektorer inom näringslivet. Behov av nyrekrytering
uppstår först hos företag inriktade på export samt underleverantörer och
serviceföretag knutna till dessa områden. Arbetslösheten vänder sannolikt
under år 1994, för att sedan successivt börja sjunka. Läget på arbets-
marknaden kommer således även under år 1994 att vara mycket
bekymmersamt - en situation som Sverige delar med övriga Europa.

Det är nu viktigt att tilltron till den ekonomiska politikens långsiktighet
och därmed till Sverige som attraktivt lokaliseringsaltemativ för
framtids inriktade investeringar, befästs inom och utom landet. Kon-
kurrensen gör att företagen lokaliserar produktionen till länder med
stabila förutsättningar på lång sikt.

De stora underskotten i statens finanser är det största hindret för att
fler skall få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Regeringens politik

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

har därför inriktats såväl på att rätta till de långsiktiga obalanserna i Prop. 1993/94:100
ekonomin, som på att förbättra incitament och regler så att de stimulerar Bilaga 11
till företagande och arbete.

- Förändringar inom arbetsmarknadspolitiken

De av riksdagen helt nyligen beslutade reformerna av arbetsrätten,
ungdomspraktiken och den nya åtgärden generellt anställningsstöd (GAS)
har gemensamt syftet att underlätta övergången till och att öka sysselsätt-
ningen på den reguljära arbetsmarknaden.

Den senast tillgängliga statistiken över hur stor andel som arbetade
30 dagar efter att de lämnat någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd visar
också att ALU och ungdomspraktik ger ett förhållandevis gott resultat.
Statistiken avser dem som lämnat arbetsförmedlingen eller åtgärd under
tredje kvartalet 1993. Av denna statistik framgår emellertid inte någon-
ting om skillnader i bakgrunden hos de olika grupperna. Av dem som
varit inskrivna vid arbetsförmedlingen som arbetssökande utan arbete och
lämnat arbetsförmedlingen hade 39 % ett arbete efter 30 dagar.
Fördelningen bland dem som övergick i arbete efter att tidigare ha be-
funnit sig i någon åtgärd var följande:

Andel i arbete 30 dagar efter åtgärd	%
Arbetsmarknadsutb ildning	22
Beredskapsarbete	25
Utbildningsvikariat	43
ALU	34
Ungdomspraktik	34

Regeringen har i propositionen om en allmän och obligatorisk arbetslös-
hetsförsäkring (prop. 1993/94:80) aviserat att den skall återkomma under
våren 1994 med ytterligare förslag rörande arbetslöshetsförsäkringen och
det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS). Förslagen kommer att påverka
kostnaderna för arbetslöshetsersättningarna. Regeringen kommer därför
att i det sammanhanget redovisa sin bedömning av statens kostnader för
dessa understöd. Målet är en successiv utbyggnad av en allmän och
obligatorisk försäkring där premiema från arbetsgivare och arbetstagare
medger finansiering av ett tillfredsställande skydd vid arbetslöshet.

Reformerna av arbetsrätten skapar mer flexibla regler, som bl.a. ger
arbetslösa ökad möjlighet till provanställning. Det är av särskild be-
tydelse för små- och nyföretagandet och för ungdomar och andra ny till-
trädande. Till detta kommer en rad insatser i fråga om utbildning och
investeringar. Det generella anställningsstödet är en åtgärd för att inför
konjunkturuppgången förmå företagare att anställa personal tidigare än
de annars skulle ha gjort, och för att växla in övertid mot nyanställ-

ningar. Åtgärderna syftar sammantaget till att stimulera till arbete och
motverka utslagning.

- Resurserna

Under innevarande budgetår har arbetsmarknadspolitiken tilldelats
utomordentligt stora stabiliseringspolitiska uppgifter. AMV har givits
större resurser än någonsin tidigare. Totalt beräknas medlen medge att
i genomsnitt över 300 000 personer per månad kan omfattas av olika
konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska insatser. Därutöver har
medel avsatts för ytterligare ca 90 000 platser inom det reguljära
utbildningsväsendet. Stora satsningar görs även på statliga byggen,
infrastruktur och ROT-sektom.

Utvecklingen hittills tyder emellertid på att den beräknade omfatt-
ningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte kommer att uppnås under
innevarande budgetår. Det är otillfredsställande men bottnar i en
kombination av olika förhållanden. Det finns därför anledning att peka
på det problem som råder i det praktiska genomförandet av arbetsmark-
nadspolitiken.

De flesta åtgärder förutsätter, även när subventionerna är höga, att
kommuner, landsting, myndigheter, organisationer och privat näringsliv
engagerar sig och skapar de öppningar och möjligheter som krävs för att
initiera och genomföra åtgärderna. Den pågående omstruktureringen i
kommunerna och de privata arbetsgivarnas osäkerhet och försiktighet
inför framtiden gör det svårt för AMV att, nu när behovet är som störst,
i tillräcklig omfattning engagera olika anordnare för arbetsmarknadspoli-
tiska åtgärder. Det stora tillflödet av arbetssökande medför också
betydande påfrestningar på arbetsförmedlingens personal.

Arbetet med att effektivt utnyttja tilldelade resurser för aktiva åtgärder
måste intensifieras inom AMS och i samspelet med olika aktörer.
Rationaliseringsmöjligheter skall tillvaratas. Nytänkande och nya arbets-
sätt, som ökar åtgärdernas omfattning och effektivitet, måste stimuleras.
Kommuner och myndigheter måste bearbetas så att planerade sysselsätt-
ningspolitiskt motiverade investeringar kommer till stånd. Regeringen
erinrar i detta sammanhang om den helt nyligen inrättade kommittén som
skall se över arbetsmarknadspolitiken och de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna. En viktig uppgift blir där att se över de olika åtgärdernas roll
inom arbetsmarknadspolitiken.

Det bör vidare nämnas att riksdagen nyligen har beslutat om en ökning
av ROT-programmet med 500 miljoner kronor samt av bidrag till
äldrebostäder med 100 miljoner kronor inom ramen för medlen för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Ramar för budgetåret 1994/95

Även om det finns positiva tecken ger utvecklingen på arbetsmarknaden
inte anledning till att förändra inriktningen av arbetsmarknadspolitiken i
något väsentligt avseende under nästa budgetår. Riktlinjerna för inne-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

varande budgetår bör därför i stort ligga fast även för nästa budgetår.
Vid den bedömningen har beaktats dels utfallet av insatserna under såväl
förra budgetåret som det innevarande, dels den förväntade utvecklingen
på arbetsmarknaden och de krav som den ställer. Det kan dock finnas
anledning att göra nya överväganden i samband med vårens komplette-
ringsproposition.

För budgetåret 1994/95 föreslås en total omfattning för arbets-
marknadspolitiken, i det närmaste motsvarande den för innevarande
budgetår. Det innebär i korthet att för beräknade medel skall ca 400 000
människor per månad kunna erbjudas en arbetsmarknadspolitisk åtgärd
eller en utbildningsplats. Motivet är att även vid en förbättrad ekonomi
kommer de positiva effekterna på arbetsmarknaden med en viss
fördröjning. Det finns därför starka skäl att ha en ambitiös målsättning
och att hålla en mycket hög arbetsmarknadspolitisk beredskap. Omfatt-
ningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör dock successivt
minskas i takt med att sysselsättningsläget förbättras.

Inom ramen för statsmakternas mål och riktlinjer har AMV stor frihet
vid disponeringen av de konjunkturberoende åtgärderna. De anvisade
medlen för dessa åtgärder på statsbudgeten resp, förbrukningen i arbets-
marknadsfonden får inte överskridas. Ett effektivt resursutnyttjande skall
eftersträvas vilket innebär att om de beräknade totala volymerna inte kan
nås får motsvarande medel inte förbrukas. Detta kräver en kontinuerlig
uppföljning och prognos över verksamhetens resultat i förhållande till
insatta resurser.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen följande:

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Antal personer i genomsnitt per månad	1993/94	1994/95
Åtgärder via budgeten	241 000	229 000
Arbetsmarknadsfonden	70 000	94 000
Summa arbetsmarkn.åtg.	311 000	323 000
Utbildningsåtg.	89 000	77 000
Totalt	400 000	400 000

Förslaget beräknas skapa produktiva alternativ för ca 400 000 människor
per månad under ett år. Det totala antalet berörda blir väsentligt större,
eftersom åtgärdernas varaktighet för varje individ oftast är maximerade
till sex månader. Kostnaderna härför beräknas till ca 45 miljarder kronor.
Till detta kommer kostnaderna för arbetslöshetsersättningarna, som med
nuvarande prognos kan uppskattas till ca 39 miljarder kronor under nästa
budgetår.

En mindre del av anslaget bör tills vidare ställas till regeringens
disposition och fördelas när den slutliga bedömningen av behoven görs.
AMV och andra berörda måste utnyttja dessa betydande resurser som
samhället ställer till deras förfogande för att så snabbt och effektivt som

2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 11

möjligt bistå de arbetslösa att komma in på den reguljära arbetsmarkna- Prop. 1993/94:100
den. Alternativet blir i många fall annars passivt kontantbidrag och Bilaga 11
bristande kontakt med arbetsmarknaden.

Övergripande mål

Det är ett övergripande mål för arbetsmarknadspolitiken att, i ett nära
samspel med den ekonomiska politiken och andra politikområden, verka
för en balanserad ekonomisk utveckling där produktivt arbete och del-
tagande i arbetslivet stimuleras. Det innebär att genom olika åtgärder
försöka förbättra arbetsmarknadens funktionsförmåga och de arbets-
sökandes möjligheter att få arbete. Genom insatser för både individerna
och företagen eller arbetsplatserna inom alla sektorer av samhälls-
ekonomin förebyggs och motverkas arbetslöshet. Aktiva insatser
prioriteras framför passiva.

Riktlinjer för budgetåret 1994/95

Utifrån den prognos som gjorts över utvecklingen för nästa budgetår bör
följande riktlinjer gälla:

- Förebygg långtidsarbetslöshet och utslagning

Många OECD-länder har erfarit att arbetslöshetsökningar under lågkon-
junktur inte följs av motsvarande minskningar under högkonjunktur. Den
långsiktiga arbetslöshetsnivån - främst på grund av förlängda
arbetslöshetstider - har stigit. De bakomliggande orsakerna till den
observerade utvecklingen är omdiskuterade. Det finns risk för att den
snabba arbetslöshetsökningen även i Sverige kan vara mer svårbemästrad
än tidigare. Internationellt sett är emellertid den svenska långtidsarbets-
lösheten låg.

Risken för att den höga arbetslösheten blir bestående, och att ut-
slagningen från arbetsmarknaden ökar, gör det nödvändigt att särskilt
fokusera på de grupper som riskerar att helt förlora kontakten med
arbetsmarknaden. Förtidspensioneringarna stiger oroväckande. Den
trenden måste brytas av både humanitära och samhällsekonomiska skäl.

Internationell forskning tyder på att möjligheten till kontantstöd under
mycket långa perioder kan motverka en snabb återgång i arbete. De
arbetslösa måste också kunna se ett medvetet mönster även i återkom-
mande insatser och kunna uppfatta dem som meningsfulla och inriktade
på arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Kvalitetskraven i åtgärderna
skall alltid vara högt ställda.

Dessa frågor måste ägnas mycket stor uppmärksamhet. AMV skall
samverka intensivt med andra samhällsorgan för att motverka långtids-
arbetslöshet, utslagning och förtidspensionering. Ungdomspraktik och
arbetslivsutveckling är åtgärder väl lämpade för detta.

- Utnyttja den reguljära arbetsmarknaden och stimulera rekryteringen
till näringslivet

Vid en konjunkturuppgång, och med en efterhand ökad efterfrågan på
arbetskraft, underlättas förmedlingens kontakter med arbetsgivarna. Det
ger en bättre kännedom om nyrekryteringsbehoven. Placeringsmöj-
lighetema måste tas tillvara. Förmågan att möta arbetsgivares och
arbetssökandes anspråk avgör den framtida efterfrågan på privata
förmedlingsaltemativ. Arbetsförmedlingen måste, genom en aktiv och
kontaktskapande verksamhet och ett offensivt förhållningssätt, öka
medvetenheten hos företagen om nödvändigheten att vara väl rustade med
personal inför en kommande konjunkturuppgång och om vilka arbets-
kraftsresurser som finns tillgängliga.

Det är samhällsekonomiskt viktigt att i inledningsskedet av konjunk-
turuppgången underlätta rekryteringen till expanderande företag. Tillväxt
och anställningsbehov kan därmed, via en självgenererande dynamik,
spridas till allt fler företag och sektorer. I dagens läge är det särskilt
viktigt att det finns ett aktivt samspel mellan förmedling och företag så
att potentiella flaskhalsar kan identifieras och motverkas. Det behövs för
att bevara arbetsmarknadens och lönebildningens flexibilitet även vid hög
arbetslöshet.

- Effektivisera medelsanvändningen

AMV:s resurser skall användas för att uppnå verkningsfulla resultat. Det
innebär en fokusering på träffsäkerheten vid valet av åtgärder, på att
förfina och vidareutveckla de verktyg som står till förfogande och på att
göra tidsanpassningen och ordningsföljden av insatser rätt ur individens
och samhällets synvinkel.

För att kunna upprätthålla en nödvändig servicenivå för alla sökande
måste särskilt de gruppinriktade metoderna utvecklas vidare. Jobb-
sökaraktiviter ger bättre resultat än traditionell arbetsförmedling. Dessa
aktiviteter, som är förhållandevis billiga, måste därför fa större spridning
och finnas tillgängliga inom i stort sett hela arbetsförmedlingsorganisa-
tionen.

Hushållningen med resurser måste utvecklas. Resurserna måste styras
så att avkastningen blir optimal. Förutsättningen för en ansvarsfull
budgetering är en medvetenhet om vad olika åtgärder kostar och en
ekonomisk uppföljning och utvärdering där kostnader och effekter av
fattade beslut kan följas.

I en revisionsrapport (Arbetsmarknadspolitik, rapport 1993/94:1) har
riksdagens revisorer framställt frånvaron av regelbunden resultatanalys
och en alltför begränsad intemkontroll och intemrevision som den
allvarligaste svagheten i AMV:s inre styrning. Sådana grundläggande
förhållanden måste självfallet fungera väl i en så stor och komplicerad
verksamhet som AMV bedriver.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

- Öka jämställdheten på arbetsmarknaden

Vägen till jämställdhet i arbetslivet är lång. Erfarenheten visar, trots
många försök och insatser, att arbetsmarknadpolitiken är ett otillräckligt
medel för att uppnå detta. Genom att samverka med andra samhälls-
organ, att informera, att direkt påverka arbetsgivare inom näringsliv och
offentlig sektor, och genom väglednings- och utbildningsinsatser kan
arbetsförmedlingen bidra till ökad jämställdhet på arbetsmarknaden.

Omstruktureringen inom den offentliga sektorn innebär en viss minsk-
ning av kvinnornas traditionella arbetsmarknad. Många kvinnor måste nu
bredda sin kompetens och sitt yrkesval. Det kan underlättas genom
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa möjligheter skall utnyttjas. Det
är emellertid först när attityden bland män förändras i grunden som
jämställdhet kan etableras.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Arbetslivsfrågor

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Den aktuella utvecklingen

Det mycket besvärliga arbetsmarknadsläget medför ändrade förutsätt-
ningar även för arbetslivspolitiken. Den låga efterfrågan på arbetskraft
och den höga nivån på arbetslösheten riskerar att ha en återhållande
effekt på de anspråk som ställs på arbetet och på arbetsmiljöarbetet på
arbetsplatserna. Insatser från samhällets sida krävs därför för att
upprätthålla säkerhet och hälsa i arbetet och för att förnyelsen av
arbetslivet skall fortsätta.

Den fortsatt kraftiga minskningen av antalet anmälda arbetsskador (ca
90 000 år 1992) - en minskning sedan slutet av 1980-talet med mellan
30 och 40 % - kan återspegla en förändrad risksituation på arbetsplat-
serna. Fortfarande finns det emellertid många arbetsplatser där riskerna
för ohälsa och olycksfall är mycket stora. Tekniska förändringar och
andra rationaliseringsåtgärder, som i många fall tvingas fram av ökade
krav på effektivitet och minskade kostnader medför såväl förbättringar
av arbetsmiljön som ökad fysisk och psykisk belastning i många arbeten.
Den ohälsa som uppstår syns troligen inte lika tydligt i nuvarande arbets-
marknadsläge som annars.

Det pågår ett viktigt förändringsarbete på många arbetsplatser för att
skapa en förbättrad arbetsmiljö, i många fall med stöd från Arbetslivs-
fonden. Under inflytande av krav på intemkontroll, dvs. krav på syste-
matisk planering, ledning och kontroll av verksamheten, stärks arbets-
givarnas ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering och arbetsmiljöfrågoma
integreras i produktionsplanering och ledningen av verksamheten. I
många fall kan detta ske i samspel med de rationaliseringar som i dag
genomförs i många verksamheter. Det är emellertid en viktig uppgift att
se till att även de arbetsmiljöproblem som kan uppstå i förändringspro-
cessen och i den rationaliserade verksamheten uppmärksammas på ett
tidigt stadium. Förändringar av verksamheten medför inte heller auto-
matiskt en bättre arbetsmiljö.

Av central betydelse vid alla förändringar och vid utförande av det
löpande arbetsmiljöarbetet är arbetstagarnas inflytande och deltagande.
Resultatet av förändrings- och utvecklingsarbete är också beroende av att
arbetstagarnas deltagande kan ske på ett så tidigt stadium som möjligt.

Arbetarskyddsverket har den viktiga myndighetsuppgiften att se till att
arbetsmiljölagstiftningen med de förstärkta kraven på arbetsmiljön och
arbetsmiljöarbetet efterlevs. I uppgiften ingår att beakta utvecklingen och
de nya risker för ohälsa och olycksfall som kan uppstå i arbetslivet.

En allt viktigare del i arbetslivspolitiken är att stödja spridningen av
goda exempel på hur teknik, arbetsorganisation och arbetets innehåll kan
utformas och att även i övrigt understödja spridningen av kunskap och
uppbyggnaden av kompetens. Arbetslivsfonden liksom Arbetsmiljöfonden
har i det sammanhanget en viktig funktion. En särskild utredare har
också tillsatts för att utreda kunskapsspridningen inom arbetslivsområdet.
Forskningen inom Arbetsmiljöinstitutet och sådan annan forskning vid

universitet, högskolor och andra institut, som stöds av Arbetsmiljöfonden Prop. 1993/94:100
har stor betydelse för att den nödvändiga kunskapen utvecklas och sprids. Bilaga 11

Sjukfrånvaro, arbetsskador mm.

Ohälsotalet anger det genomsnittliga antal dagar per försäkrad och år som
ersatts med sjukpenning, rehabiliteringspenning, arbetsskadesjukpenning
eller förtidspension. På grund av att arbetsgivaren fr.o.m. år 1992 i regel
står för sjukersättningen under de första 14 dagarna i ett sjukfäll beräknas
ohälsotalet numera först fr.o.m. dag 15. För att få jämförelse med
tidigare år har motsvarande tal beräknats för åren 1990 och 1991.

Ohälsotalet ökade under större delen av 1980-talet, en trend som bröts
år 1990. Fr.o.m. sista kvartalet 1992 ökar dock ohälsotalet svagt, trots
att sjukpenningdelen i ohälsotalet fortsätter att minska.

Nedgången i ohälsotalet kan ha sin orsak i flera faktorer. En förklaring
kan vara att de ökade insatserna från samhällets och arbetsgivares sida
för att begränsa frånvaron på grund av ohälsa har börjat ge effekt.
Erfarenheter från försäkringskassornas arbete, liksom från Arbetslivs-
fonden, talar för detta. Samtidigt kan en bedömning av ohälsotalets
utveckling inte ske utan hänsyn till arbetsmarknadens utveckling och en
bidragande orsak till nedgången i ohälsotalet är sannolikt arbetslöshetens
utveckling under de senaste åren. Analyser från Riksförsäkringsverket
tyder också på att den kraftigt ökade arbetslösheten i vissa fall utgör ett
hinder för en framgångsrik rehabilitering.

Antalet nybeviljade förtidspensioner ökade kraftigt under år 1992 efter
en minskning under åren 1989 - 1991. För både män och kvinnor var
ökningen kraftigast i åldern 30 - 49 år. Den minskning i långa sjukfall
som kunnat konstateras torde vara direkt knuten till den kraftiga förtids-
pensioneringen under år 1992. År 1992 uppgick antalet nybeviljade för-
tidspensioner till drygt 58 000 mot i genomsnitt 50 000 per år under hela
1980-talet.

Det anmäls allt färre arbetsskador. Sedan början av 1980-talet har
antalet arbetsolyckor halverats. Under år 1992 anmäldes ca 50 000
arbetsolyckor. Minskningen är större bland män än bland kvinnor.

Arbetsolyckorna är ojämnt fördelade över näringsgrenarna. Det kan
dock konstateras att olycksfallsfrekvensen inom högriskbranscher, såsom
byggnadsverksamhet och gruv- och tillverkningsindustri, minskat
väsentligt under slutet av 1980-talet, dvs. redan under rådande högkon-
junktur.

Även antalet anmälda arbetssjukdomar forsätter att minska och låg år
1992 på samma nivå som i mitten 1980-talet, dvs. drygt 30 000. Drygt
70 % av anmälda arbetssjukdomar är belastningssjukdomar.

Anmälningarna av arbetssjukdomar ökade under år 1992. Det gäller
t.ex. sjukdomar orsakade av sociala och organisatoriska skäl. Totalt
anmäldes ca 1 500 sådana fall under år 1992. De senaste åren har även
antalet anmälningar där som orsak angivits elöverkänslighet, elallergi
eller liknande problem ökat.

Arbetstid

EU:s ministerråd antog den 23 november 1993 ett direktiv om arbetstid.
Direktivet innehåller regler om veckoarbetstid, veckovila, dygnsvila,
raster, normalarbetstid för nattarbete och skyddsregler för nattarbetare
samt semesterledighet.

Den genomsnittliga arbetstiden per vecka, inkl, övertid, får enligt
direktivet uppgå till högst 48 timmar. En arbetstagare skall därvid ha
minst elva timmars sammanhängande vila per dygn och 35 timmars
oavbruten vila för varje period om sju dagar. Veckovilan skall i princip
inkludera söndagen. Normalarbetstiden för nattarbete är enligt direktivet
begränsad till åtta timmar per dygn. Direktivet föreskriver även att en
arbetstagare skall ha rätt till betald semester om fyra veckor. Undantag
och övergångsbestämmelser från huvudreglerna om veckoarbetstid,
dygnsvila, veckovila, m.m. kan enligt direktivet medges på vissa villkor.

Den 29 november 1993 tillsattes en arbetsgrupp inom Arbetsmark-
nadsdepartementet med uppgift att analysera direktivet i förhållande till
gällande lagstiftning. Uppdraget skall genomföras efter samråd med
arbetsmarknadens parter och vara slutfört senast den 1 april 1994.
Regeringen kommer därefter att ta ställning till hur arbetet bör bedrivas
vidare.

Arbetstidsförkortning

Diskussionen om arbetstidsförkortning som ett medel att förhindra
arbetslöshet och öka sysselsättningen har intensifierats i Europa under år
1993.

I några EG-länder har förslag till åtgärder presenterats. I Belgien har
de fackliga organisationerna i den allmänna debatten lagt fram olika
modeller för en arbetstidsförkortning, bl.a. ett förslag om fyradagars-
vecka. Nya regler har införts i Danmark som ger alla yrkesarbetande rätt
att under vissa förutsättningar ta ut ett års betald tjänstledighet från den
1 januari 1994. De vikariat som då uppstår skall tillsättas med arbetslösa.

Den franska senaten antog i november 1993 ett förslag om 32 timmars
arbetsvecka. Förslaget innebär att de företag, som frivilligt inför 32
timmars arbetsvecka befrias från viss del av arbetsgivaravgiften, förutsatt
att dessa medel i stallet används till att skapa nya arbeten. Om nyanställ-
ning sker har den franska staten förklarat sig beredd att svara för 40 %
av de sociala avgifterna det första året och 30 % det andra året för resp,
arbetstagare. För att erhålla dessa lönebidrag krävs enligt förslaget att
företaget i fråga nyanställer ett antal personer, som motsvarar minst
10 % av den ordinarie personalstyrkan. Avsikten är att förslaget skall
genomföras som ett försök och till en början inte beröra mer än 5 000
arbeten.

I Sverige pågår också en diskussion om arbetstidsförkortning och
arbetsdelning kan vara ett sätt att komma tillrätta med den höga arbets-
lösheten. Erfarenheterna av de studier, som gjorts på området och de
arbetstidsförkortningar, som genomfördes i en rad länder under 1980-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

talet, är entydiga. Det finns inte något systematiskt samband mellan Prop. 1993/94:100
arbetstid och sysselsättning. En generell förkortning av arbetstiden leder Bilaga 11
inte automatiskt till lägre arbetslöshet. Det är också regeringens upp-
fattning att arbetsförkortning och arbetsdelning inte långsiktigt är ett sätt
att trygga välfärden.

Översyn av arbetsmiljölagen m.m.

Arbetsmiljölagsutredningen (A 1991:03) har avslutat sitt arbete och har
lämnat betänkandet Översyn av arbetsmiljölagen (SOU 1993:81). I
betänkandet har lämnats förslag som avser de grundläggande bestäm-
melserna i arbetsmiljölagen, bestämmelser om gemensamma arbets-
ställen, bestämmelser om produktsäkerhet och möjligheterna att ingripa
mot produkter på marknaden, sanktionssystemet, bestämmelser om
överklagande samt arbetsställebegreppet. Betänkandet har remissbehand-
lats. Förslagen skall behandlas i en proposition under våren 1994. I
samma proposition skall behandlas de förslag om ändringar i arbets-
miljölagen som har lämnats i rapporten (Ds 1993:82) Nya EG-regler på
arbetsmiljöområdet (se avsnittet om europeiska integrationsfrågor).

Våren 1993 beslutade riksdagen att införa tobakslagen (1993:581) efter
förslag i prop. 1992/93:185. Lagen innehåller regler om vissa miljöer där
tobaksrökning inte skall få äga rum eller där vissa utrymmen skall hållas
fria från tobaksrök. I en bestämmelse om begränsning av rökning i
arbetslokaler har arbetsgivare och arbetstagare ålagts att samverka för att
arbetslokaler och liknande utrymmen i allt väsentligt blir rökfria. De
skall särskilt verka för att de som vistas på en arbetsplats inte ofrivilligt
utsätts för tobaksrök.

En viss del av tillsynen enligt tobakslagen skall utövas av Arbetar-
skyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen. En följdändring har därför gjorts
i Arbetarskyddsverkets instruktion (1988:730).

Riksdagen beslutade i samband med att tobakslagen antogs att rege-
ringen snarast borde återkomma med lagförslag om rätt till en rökfri
arbetsmiljö. Riksdagen ansåg det otillräckligt med rekommendationer och
en i lag föreskriven skyldighet för arbetsgivare och arbetstagare att
samverka för att åstadkomma rökfria arbetsmiljöer (bet. 1992/93 :SoU26,
rskr. 1992/93:356).

Regeringen har nyligen i prop. 1993/94:98 föreslagit en ny bestäm-
melse i tobakslagen om rätt till en rökfri miljö enligt vilken arbetsgivaren
svarar för att en arbetstagare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök i den
arbetslokal eller liknande utrymme där arbetstagaren är verksam.

Förhandsbedömningar

Med anledning av ett uppdrag av regeringen i juni 1991 överlämnade
Arbetarskyddsstyrelsen i maj 1992 en rapport Utredningen om förhands-
bedömning. I rapporten föreslog styrelsen att kravet på Yrkesinspektio-
nens utlåtande i bygglovsärenden tas bort i plan- och bygglagen

(1987:10), dvs. att Yrkesinspektionens obligatoriska förhandsbedömning Prop. 1993/94:100
upphör. Vissa följdändringar föreslogs också. Ett av de huvudsakliga Bilaga 11
skälen för förslaget var att ett arbetsmiljöansvar vid projekteringen har
införts och att Yrkesinspektionens tillsyn alltmer inriktas mot systemtill-

syn.

Arbetarskyddsstyrelsens rapport har ingått i underlaget för Plan- och
byggutredningen, som i oktober 1993 har lämnat ett delbetänkande
Anpassad kontroll av byggandet (SOU 1993:94). Utredningen har i
betänkandet lämnat förslag bl.a. om tillsyn och kontroll av de tekniska
egenskapskraven vid byggandet. Förslagen innebär att bygglovspröv-
ningen när det gäller dessa krav ersätts med ett anmälnings- och sam-
rådsförfarande. Kravet på ett utlåtande från Yrkesinspektionen försvinner
därmed. Yrkesinspektionens medverkan kommer i stället att ske bl.a. i
samrådsförfarandet.

Medicinska kontroller

Riksdagen har givit regeringen till känna att det finns anledning att på
lämpligt sätt uppmärksamma frågan om medicinska kontroller i arbets-
livet (bet. 1993/94:AU2, rskr. 1993/94:2). Inom Arbetsmarknadsdepar-
tementet har det påbörjats ett arbete för att i samarbete med bl.a. ar-
betsmarknadens parter och Arbetarskyddsstyrelsen kartlägga i vilken
omfattning och på vilket sätt sådana kontroller sker. I arbetet beaktas
bl.a. det arbete med att ta fram allmänna råd om medicinska kontroller
som pågår hos Arbetarskyddsstyrelsen.

Elektromagnetiska fält

Forskningen om elektromagnetiska fält och deras påverkan på människan
har sedan ett tiotal år alltmer kommit i fokus för miljöforskningens
intresse över hela världen. Uppnådda resultat har summerats i olika
sammanhang, här i Sverige vid tre brett upplagda seminarier åren
1990 - 1992 i regi av Arbetsmiljöinstitutet, Arbetsmarknadsdepartementet
resp. Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien. Våren
1993 publicerade Forskningsrådsnämnden en översikt över det aktuella
forskningsläget.

Svensk forskning kring elektromagnetiska fält bedrivs bl.a. vid Ar-
betsmiljöinstitutet och några andra forskningsinstitutioner. Värdefulla
resultat har kommit fram genom denna forskning bl.a. i internationellt
uppmärksammade studier av samband mellan magnetfältsexponering och
vissa cancerformer. I sammanhanget skall även nämnas studier över s.k.
elöverkänslighet, såväl vad gäller möjliga orsaksfaktorer som be-
handlingsformer. Vid Arbetsmiljöinstitutet kommer man också att fort-
sätta analysera den ganska omfattande information som finns vad gäller
exponering i olika yrkesgrupper.

Stöd till forskning om elektromagnetiska fält är ett prioriterat område 23

inom Arbetsmiljöfonden och sedan början av år 1993 har fonden en

särskild prioriteringskommitté för projekt som rör elektromagnetiska fält. Prop. 1993/94:100
Ansvariga myndigheter inom området engagerar sig starkt i denna Bilaga 11

fråga. Arbetarskyddsstyrelsen gjorde i juni 1993 i samråd med Boverket
en framställning till regeringen om ytterligare finansiellt stöd till forsk-
ning om hälsoeffekter av lågfrekventa elektromagnetiska fält.

Regeringen konstaterar att kunskapsbehovet kring elektromagnetiska
fält och den effekt de kan ha på människors hälsa är stort. Med anledning
av den nämnda framställningen från Arbetarskyddsstyrelsen om att
initiera nya forskningsinsatser pågår inom Arbetsmarknadsdepartementet
i samråd med berörda myndigheter ett kartläggningsarbete för att bedöma
behovet av ytterligare insatser utöver dem som redan pågår eller planeras
inom arbetsmiljöforskningen och angränsande forskningsområden.

Den arbetsrättsliga lagstiftningen

I början av maj 1993 avgav 1992 års arbetsrättskommitté sitt delbe-
tänkande Ny anställningsskyddslag (SOU 1993:32). På grundval av
delbetänkandet föreslog regeringen (prop. 1993/94:67, bet.
1993/94:AU4, rskr. 1993/94:103) vissa förändringar i den arbetsrättsliga
lagstiftningen. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 1994. Kommittén
fortsätter nu sitt arbete som innefattar en översyn av återstående delar av
medbestämmandelagen samt viss annan arbetsrättslig lagstiftning. Slutbe-
tänkandet kommer att avges under våren 1994.

Översyn av ledighetslagstiftningen

Regeringen tillsatte i november 1992 en särskild utredare för att göra en
översyn av ledighetslagstiftningen. Utredaren skall enligt direktiven för
översynen (dir. 1992:98) föreslå enklare och mer enhetliga regler i
ledighetslagstiftningen. Utredningen skall emellertid inte begränsas till
rent lagtekniska aspekter utan även omfatta reglernas materiella innehåll.
Av direktiven framgår vidare att rätten till studieledighet bör avgränsas
och att reglerna om rätt till semesterlön vid olika slags ledighet bör ses
över. Vid översynen skall särskilt de små företagens villkor beaktas.
Uppdraget beräknas vara slutfört under första kvartalet 1994.

F öre tagshälsovård

Våren 1992 tillkallades en särskild utredare (dir. 1992:17) för att se över
företagshälsovårdens organisation och finansiering. Utredningen var
föranledd av riksdagens beslut (prop. 1991/92:100 bil. 11, bet.
1991/92:AU12, rskr. 1991/92:251) om avveckling av det generella
statsbidraget till företagshälsovården fr.o.m. den 1 januari 1993.

Utredaren har avslutat sitt arbete och överlämnade i oktober 1992

betänkandet FHU92 (SOU 1992:103) till regeringen. 24

Utredaren föreslår som huvudalternativ att den offentliga styrningen

av företagshälsovården upphör. Förslaget utgår från att arbetsmarknadens Prop. 1993/94:100
parter träffar sådana kollektivavtal, som stödjer en flexibel och effektiv Bilaga 11
resursanpassning för arbetet med arbetsmiljö och rehabilitering.

Utredarens alternativa förslag innebär att bestämmelser med krav på
företagshälsovård förs in i arbetsmiljölagen. Detta förslag läggs fram
under förutsättning att en avtalsreglering, som täcker den helt övervä-
gande delen av arbetsmarknaden, inte finns.

Betänkandet har remissbehandlats. Flertalet av remissinstanserna anser

att frågan om företagshälsovård bör lösas avtalsvägen.

Avtal om företagshälsovård har hittills träffats inom några avtalsom-
råden. Statens arbetsgivarverk (SAV) och de feckliga organisationerna
inom den statliga sektorn träffade i november 1991 ett nytt avtal om
företagshälsovården med ikraftträdande den 1 juli 1992. Avtalet reglerar
bl.a. företagshälsovårdens mål, uppgifter och arbetssätt samt partsrepre-
sentation. På det kommunala området har parterna i en särskild överens-
kommelse, träffad i maj 1993, redovisat ett gemensamt synsätt om
kompetens inom arbetsmiljö- och rehabiliteringsområdet, där företags-
hälsovården kan vara en sådan resurs. Inom den privata sektorn har
träffats ett antal avtal och förhandlingar pågår inom ytterligare ett antal
avtalsområden.

Förhandlingar om nya avtal om företagshälsovård pågår således
fortfarande. Regeringen avser därför att ytterligare en tid avvakta resul-
taten av de pågående förhandlingarna och tar inte nu ställning till frågan
om en eventuell ändrad lagstiftning på området. Det är angeläget att
parterna inom områden, som för närvarande inte är föremål för för-
handlingar, snarast kommer fram till en lösning avtalsvägen. Genom en
avtalsreglering kan flexibla lösningar åstadkommas för t.ex. företag i
olika branscher samt med olika storlek och skiftande lokala förutsätt-
ningar.

Regeringen har i november 1993 uppdragit åt Arbetsmiljöfonden att
stödja utvecklingen av ett system för kvalitetssäkring inom företagshäl-
sovården. Genom ett sådant system skulle företagshälsovården i fram-
tiden vara en identifierbar verksamhet där kvalitet och kompetens kan
säkerställas.

Arbetslivsfonden

En sammanfattande redogörelse för Arbetslivsfondens uppbyggnad och
uppgift samt dittillsvarande verksamhet lämnades i 1993 års budget-
proposition (prop. 1992/93:100 bil. 11, s. 24 - 26).

Genom beslut av riksdagen våren 1992 (bet. 1992/93:AU12, rskr.
1992/93:203) med anledning av förslagen i den nämnda propositionen
gäller att Arbetslivsfondens verksamhet - liksom dess administration -
skall avvecklas successivt med sluttidpunkt den 1 juli 1995.

Regeringen har genom särskilt beslut uppdragit åt Centrala arbetslivs-
fonden att ansvara för avvecklingen. Beslutet innebär samtidigt att
bidragsgivningen skall vara avslutad senast den 31 mars 1994. Efter 25

särskild prövning av Centrala arbetslivsfonden får bidrag dock beviljas

därefter på villkor att en uppföljning kan vara avslutad under avveck-
lingstiden. I uppdraget ingår bl.a. att successivt genomföra nödvändiga
uppsägningar av personalen. Avvecklingsarbetet skall avslutas med en
rapport.

Centrala arbetslivsfonden har lämnat en berättelse och årsredovisning
av fondens verksamhet budgetåret 1992/93.

Centrala arbetslivsfonden och de regionala arbetslivsfondema har
t.o.m. november 1993 beslutat om ca 8,8 miljarder kronor som bidrag
till drygt 15 500 arbetsplatsprogram. Programmen berör numera omkring
2,4 miljoner anställda, dvs. omkring 56 % av arbetskraften. För-
delningen mellan kvinnor och män är 53 % resp. 47 %.

Beviljade bidrag efter åtgärd

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Arbetsorganisation ca 50 %

Fysisk arbetsmiljö ca 23 %

Rehabilitering ca 20 %

Utveckling av ny teknik ca 4 %

Metoder/rutiner m.m. ca 3 %

Den privata sektorn har fått ca 72% av de beviljade bidragen (ca 6,3
miljarder kronor till omkring 12 200 arbetsplatsprogram) varav de små
företagen (högst 50 anställda) har fått ca 15 % (ca 1,3 miljarder kronor
till omkring 8 400 arbetsplatsprogram). Återstoden, ca 28 % (ca 2,5
miljarder kronor till omkring 3 300 arbetsplatsprogram) har gått till den
offentliga sektorn. Den största andelen av de beviljade bidragen har gått
till verkstadsindustrin.

Genom beslut i september 1991 uppdrog den dåvarande regeringen åt
Centrala arbetslivsfonden att utreda förutsättningarna att inrätta lokala/-
regionala kunskapscentra. Centrala arbetslivsfonden har i juni 1993
överlämnat sin slutrapport till Arbetsmarknadsdepartementet. Rapporten
har överlämnats till den särskilde utredaren (A 1993:03) med uppdrag
att se över frågan om kunskapsspridning m.m. inom arbetslivsområdet.

Utredning om kunskapsspridning m.m.

Regeringen tillsatte i februari 1993 en särskild utredare (A 1993:03) med
uppdrag att se över frågan om kunskapsspridning m.m. inom arbets-
livsområdet (dir. 1993:15). Utredarens uppgift är att lämna förslag till
hur ett system för kunskapsspridning inom arbetslivsområdet skall
organiseras och finansieras. Företagshälsovårdens roll i sammanhanget
skall belysas. Utredaren skall särskilt uppmärksamma frågan om
spridning av kunskaper på det lokala och regionala planet liksom de
mindre företagens behov. I uppdraget ingår vidare att föreslå hur erfa-
renheterna från Arbetslivsfondens verksamhet skall kunna föras vidare
efter fondens avveckling. Utredaren skall också se över den utbildning
och information som finansieras av Arbetsmiljöfonden. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 april 1994.

Europeiska integrationsfrågor

Inom ramen för EES-processen har en interdepartemental arbetsgrupp för
arbetsmiljö- och arbetslivsfrågor under år 1993 bevakat och följt upp
nyantagna och planerade direktiv på arbetsmiljöområdet. De arbets-
miljödirektiv, som tillkommit efter EES-avtalets "brytdatum" den 31 juli
1991, har därvid särskilt beaktats.

Efter EES-avtalets ikraftträdande kommer Gemensamma EES-kom-
mittén att ta ställning till vilka rättsakter, antagna efter ovan nämnda
datum, som skall tillföras EES-avtalet. Ett beslut av Gemensamma EES-
kommittén kommer att innebära en skyldighet för Sverige att införliva
dessa rättsakter i svensk rätt.

För att göra en översyn av behovet av ändringar i svensk arbetsmil-
jölagstiftning vid ett krav på införlivande av rättsakterna på arbetsmil-
jöområdet bildades under hösten 1993 en arbetsgrupp inom Arbetsmark-
nadsdepartementet. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete i oktober 1993
och redovisade sina förslag i rapporten Nya EG-regler på arbetsmil-
jöområdet (Ds 1993:82). Arbetsgruppen har granskat åtta nyantagna
arbetsmiljödirektiv och föreslagit vissa ändringar i arbetsmiljölagen.
Rapporten har remissbehandlats. Förslagen kommer tillsammans med
förslagen från Arbetsmiljölagutredningen att föreläggas riksdagen i en
proposition under våren 1994.

Regeringen gav i april 1991 Arbetarskyddsstyrelsen i uppdrag att
utföra det förberedelsearbete som behövs för att anpassa föreskrifterna
på arbetsmiljöområdet till åtagandena enligt EES-avtalet. Uppdraget har
i huvudsak slutförts under hösten 1993. Av styrelsens drygt 200 för-
fattningar har ett 60-tal ändrats, ett 50-tal upphävts och ett 80-tal kvarstår
oförändrade. Ca 10 nya författningar tillkommer. De nya reglerna
kommer att träda i kraft vid EES-avtalets ikraftträdande.

ILO-frågor

I Arbetsmarknadsdepartementet handläggs ärenden som rör förhållandet
till Internationella arbetsorganisationen (ILO). För beredning av vissa
ärenden som rör samarbetet med ILO finns en trepartiskt sammansatt
kommitté, ILO-kommittén.

ILO:s budget omfattar för perioden 1994 - 1995 totalt 676 miljoner
schweizerfranc. Sveriges medlemsavgift uppgår för år 1994 till 1,10 %
av budgeten vilket innebär ca 3,7 miljoner schweizerfranc.

Vid 1993 års arbetskonferens antogs en konvention (nr 174) och en
rekommendation (nr 181) om förebyggande av storolyckor inom indu-
strin. Dessa instrument kommer att föreläggas riksdagen våren 1994.

Nya ämnen på 1994 års arbetskonferens är dels arbetarskydd i gruvor,
i syfte att år 1995 anta ett eller flera nya instrument, dels för allmän
diskussion ämnet privata arbetsförmedlingsbyråers roll för arbets-
marknadens funktion. Då skall även den nya konventionen och rekom-
mendationen om deltidsarbete slutbehandlas.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

ILO:s styrelse beslöt i november 1993 att suspendera tillämpningen av Prop. 1993/94:100
ILO:s deklaration om åtgärder mot apartheid, att sätta frågan om Bilaga 11
revidering av deklarationen på konferensens dagordning år 1994 samt
godkände en handlingsplan för ILO:s arbete i Sydafrika.

Vid arbetskonferensens möte i juni 1993 förrättades val till ILO:s
styrelse för perioden 1993 - 1996. Norge invaldes därvid på den
nordiska platsen på regeringssidan. Inför varje styrelsemöte äger nordiskt
samråd rum.

Under 1991 riktades två anmälningar mot Sverige beträffande till-
lämpningen av vissa ILO-konventioner. Tjänstemännens centralorganisa-
tion (TCO) påtalade i en, senare kompletterad, skrivelse till ILO bris-
tande tillämpning av ILO-konventionema (nr 87) om föreningsfrihet och
skydd för organisationsrätten, (nr 98) om organisationsrätten och den
kollektiva förhandlingsrätten, (nr 151) om offentligt anställda och (nr
154) om främjande av kollektiva förhandlingar. Anmälan föranleddes av
de ändringar i sjukförsäkringen m.m., som trädde i kraft den 1 mars
1991 innebärande sänkt ersättning från det statliga ersättningssystemet.
Det svenska arbetsgivarombudet till ILO:s 78:e arbetskonferens ingav ett
klagomål mot Sverige beträffande tillämpningen av konventionerna nr 87,
98 samt konventionen (nr 147) om miniminormer i handelsfartyg.
Klagomålet grundar sig på de ändringar i lagen om medbestämmande i
arbetslivet som trädde i kraft den 1 juli 1991 ("lex Britannia").

År 1993 har Landsorganisationen i Sverige (LO), TCO och Fria
fackföreningsintemationalen (FFI) riktat en anmälan beträffande Sveriges
tillämpning av konventionen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada.
Anmälan föranleddes av införandet fr.o.m. den 1 april 1993 av en
karensdag i sjukersättningssystemen. Genom samordningen mellan dessa
system och arbetsskadeförsäkringen hade reglerna om karensdag kommit
att gälla också arbetsskadeförsäkringen. I anmälan påtalades också det
förändrade arbetsskadebegreppet.

Den förstnämnda anmälan behandlades av ILO:s expertkommitté våren
1993. Kommittén kunde inte finna någon kränkning av de åberopade
konventionerna, men frågan blev ändå föremål för en omfattande debatt
i arbetskonferensens trepartiska utskott för konventionstillämpning.
Regeringen uppmanades att till ILO lämna detaljerad rapport om den
fortsatta utvecklingen. Behandlingen av den andra anmälan har av ILO:s
styrelse bordlagts i avvaktan på ytterligare utredningsmaterial. Den tredje
anmälan behandlades av ILO:s styrelse i november 1993.

Styrelsen konstaterade att en karensdag i arbetsskadeförsäkringen inte
är förenlig med Sveriges åtagande enligt konventionen nr 121 och re-
kommenderade Sverige att ändra lagstiftningen ifråga och att senast den
15 oktober 1994 rapportera om vidtagna eller planerade åtgärder för att
uppfylla konventionens bestämmelser. Styrelsen konstaterade ingen
avvikelse från konventionen såvitt gäller det ändrade arbetsskadebegrep-
pet men beslöt att begära ytterligare upplysningar från Sverige beträf-
fande den praktiska tillämpningen av ändringarna i lagstiftningen. Ären-
det bereds forsättningsvis av ILO:s särskilda organ för granskning av
konventionstillämpning. 28

Förslag av 1989 års Handikapputredning

Regeringen har i Socialdepartementets bilaga (bil. 6) till 1994 års bud-
getproposition i vissa delar behandlat betänkandet Ett samhälle för alla
(SOU 1992:52) med förslag avgivna av 1989 års Handikapputredning.

Remissyttrandena över betänkandet har ställts samman och publicerats
(Ds 1993:95). Betänkandet har, i de delar som det behandlar förslag på
arbetsmarknadsområdet, överlämnats till Arbetsmarknadsdepartementet.

Utredningen har bl.a. lagt fram förslag om en ny lag om arbetslivets
tillgänglighet för personer med funktionshinder. Lagen avses ersätta
lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder i de delar som
behandlar åtgärder för äldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt
arbetsförmåga.

1992 års arbetsrättskommitté (A 1991:05) skall enligt sina direktiv
(dir. 1991:118) göra en översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen.
Uppdraget omfattar även främjandelagen. Översynen beräknas vara
slutförd under våren 1994. Det finns därför enligt regeringens mening
skäl att avvakta med ett ställningstagande till Handikapputredningens
lagförslag tills Arbetsrättskommitténs överväganden har lagts fram och
en mer samlad bedömning kan göras.

Därmed skulle också ytterligare erfarenheter kunna inhämtas av de
förändringar som genomförts dels i arbetsmiljölagen (AML), dels i lagen
om allmän försäkring (AFL) i fråga om arbetsgivarnas ansvar för
arbetsanpassning och rehabilitering. Enligt uppgift pågår ett arbete inom
Arbetarskyddsstyrelsen med att ta fram tillämpningsföreskrifter till
AML:s bestämmelser (3 kap. § 2a, tredje st.) om arbetsanpassnings- och
rehabiliteringsverksamhet på arbetsstället. Regeringen bedömer att sådana
föreskrifter kan bli ett bra stöd för arbetsgivarnas verksamhet på området
och samtidigt stärka de ytterligare insatser som görs av försäkringskas-
sor, företagshälsovård m.fl. De bestämmelser om rehabilitering och
rehabiliteringsersättning som tillförts lagen (1962:381) om allmän
försäkring har gett både arbetsgivare och försäkringskassor ett vidgat
ansvar på detta område.

Andra förslag på arbetslivsområdet

Handikapputredningen har konstaterat att viss basrehabilitering, som
tidigare bedrevs vid arbetsmarknadsinstitut med särskilda resurser (Ami-S),
numera avvecklats. Utredningen förordar att Ami-S skall kunna erbjuda
vissa inslag av sådan grundrehabilitering som ett led i en arbetsförbere-
dande rehabilitering. AMS har redovisat verksamhet m.m. vid Ami-S i
den fördjupade anslagsframställningen samt i en särskild rapport till
denna. Bl.a. framgår att Ami-S erbjuder olika grupper funktionshindrade
träning i tekniker som skall kompensera handikappet, arbetsplatsan-
passning, utprovning av hjälpmedel m.m., ofta i samverkan med andra
berörda som exempelvis socialtjänst och hälso- och sjukvård. Enligt AMS
kommer strävandena att lösa problem rörande ansvarsområden mellan
olika huvudmän att fortsätta centralt och lokalt. Det gäller bl.a. ansvar

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

för grundrehabilitering, ekonomiskt ansvar för olika rehabiliteringsinsat-
ser och andra problemområden där samverkan krävs för att motverka
skarpa gränsdragningar. Regeringen finner det angeläget att AMV
fortsätter att utveckla en väl fungerande samverkan i rehabiliterings-
arbetet. En förutsättning för att den yrkesinriktade rehabiliteringen skall
bli framgångsrik är att grundläggande funktionsträning och annan bas-
rehabilitering fungerar väl.

Några av Handikapputredningens förslag har redan behandlats av
regering och riksdag. Förslaget om försök med bidrag till stödpersoner
för personer med funktionshinder ("supported employment") har godkänts
av riksdagen (prop. 1992/93:100 bil. 11, bet. 1992/93:AU12, rskr.
1992/93:203) och såväl AMS som Samhall förbereder nu sådana försök.
Förslaget om lagstadgad skyldighet för privata arbetsförmedlingar att ge
service till personer med funktionshinder behandlades i prop.
1992/93:218 om avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet (s. 24 - 25),
som därefter godkänts av riksdagen (bet. 1992/93:AU16, rskr.
1992/93:345). Arbetsmiljöfonden har beslutat att inrätta ett särskilt
program för analys- och utvecklingsinsatser inom området integrering av
funktionshindrade personer i arbetslivet. Under de närmaste två åren
kommer 6 miljoner kronor ur fonden att satsas på programmet.

Åtgärder för att stärka handikappades ställning på arbetsmarknaden

En betydande del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är särskilt
inriktade på sökande med funktionshinder. Det gäller sysselsättnings-
skapande åtgärder som anställning med lönebidrag, Samhalls verksamhet,
skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, näringshjälp till start av verk-
samhet som egen företagare. Bidrag till arbetshjälpmedel och arbetsbiträ-
de eller stödpersoner i arbetet, skall öka möjligheterna för personer med
funktionshinder att utföra arbete. Arbetet med arbetshandikappade
sökande har hög prioritet inom AMV, vilket också är regeringens krav
på verket. Särskilt arbetet med unga handikappade har varit mycket
ambitiöst och framgångsrikt.

Men det finns goda skäl att gå vidare och pröva ytterligare vägar för
att öka möjligheterna till arbete främst för dem som har svårare funk-
tionshinder. Regeringen delar Handikapputredningens uppfattning att
svårt funktionshindrade behöver särskilt stöd för att få praktisk arbets-
livserfarenhet och arbete. De förslag som regeringen lägger fram i det
följande (avsnitt Arbetslivsfrågor, Särskilda åtgärder för arbetshandikap-
pade) skall ses mot den bakgrunden.

Arbetsmiljöfonden

Regeringens förslag: Användningen av Arbetsmiljöfondens
tillgångar regleras i fortsättningen endast i myndighetens instruk-
tion.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Skälen för regeringens förslag: Arbetsmiljöfondens verksamhet Prop. 1993/94:100
finansieras enligt lagen (1981:691) om socialavgifter genom den arbe- Bilaga 11
tarskyddsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften. Både i denna lag och i
förordningen (1991:1158) med instruktion för Arbetsmiljöfonden anges
vilka slag av verksamheter som fondens tillgångar skall finansiera.

Arbetsmiljöfonden, som tidigare kallades arbetarskyddsfonden, har
funnits i över 20 år. Dess uppgift är att initiera och stödja forskning,
utveckling och kunskapsspridning i frågor som rör arbetsmiljö och
arbetsliv i övrigt. Arbetsmiljöfonden är i dag den största finansiären av
forskning och utveckling inom arbetslivsområdet. En närmare redogö-
relse for fondens verksamhet finns i prop. 1992/93:170 Forskning för
kunskap och framsteg (avsnitt 10, s. 398-401). Fondens verksamhet har
under årens lopp breddats avsevärt i takt med att arbetslivet och synen
på arbetsmiljö och arbetslivsfrågor i övrigt har förändrats. Förändringar-
na kan avläsas i de ändringar som skett i instruktionen för fonden. När
fondens uppgifter har förändrats har det dock inte varit tillräckligt att
göra ändringar i instruktionen, utan det har varje gång även krävts en
ändring i lagen om socialavgifter, eftersom fondens uppgifter kommit att
regleras i detalj även där.

Det finns nu återigen ett behov av att se över Arbetsmiljöfondens
instruktion i en rad olika avseenden. Fondens uppgifter bör formuleras
på ett sätt som återspeglar den utveckling som skett de senaste åren, bl.a.
den helhetssyn på arbetsmiljö och rehabilitering och det arbetsmil-
jöbegrepp som numera gäller enligt arbetsmiljölagen. Terminologin och
sättet att ange fondens uppgifter behöver också moderniseras. Det är
önskvärt att detta slags ändringar i fortsättningen kan genomföras på ett
enklare sätt än hittills.

Det bör vara fullt tillräckligt att i lagen om socialavgifter ange att den
aktuella delen av arbetarskyddsavgiften förs till Arbetsmiljöfonden.
Någon ytterligare precisering i lagen av hur fondens medel skall an-
vändas är inte nödvändig. Fondens uppgifter skall liksom hittills finnas
utförligt angivna i myndighetens instruktion.

I enlighet med detta har inom Arbetsmarknadsdepartementet upprättats
ett förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.
Förslaget har upprättats i samråd med Socialdepartementet och bör fogas
till protokollet i detta ärende som underbilaga 11.1.

Lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 1994.

Lagförslaget faller under Lagrådets granskningsområde. Det är dock
av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande inte är påkallat.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till 4 kap. 8 § lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter.

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 11

Regional utveckling

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Inom regionalpolitiken föreslås följande:

Som underlag för en regionalpolitisk proposition våren 1994 har ett
omfattande material tagits fram av bl.a. Regionalpolitiska rådet, NUTEK
och Glesbygdsmyndigheten. Materialet som har remissbehandlats bereds
för närvarande inom regeringskansliet. I avvaktan på den regionalpolitis-
ka propositionen föreslås oförändrade anslag inom regionalpolitiken
jämfört med innevarande budgetår.

Anslag Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

I den följande redogörelsen för respektive anslag behandlas resultaten för
olika åtgärder och olika myndigheters anslagsframställningar samt andra
förslag m.m. till regeringen. Förslag som inte redovisas tillstyrks inte av
regeringen.

De anslag som rör Arbetsmarknadsdepartementets egen verksamhet har
t.o.m. innevarande år förts upp under ett eget littera. Fr.o.m. budgetåret
1994/95 förs dessa anslag, med undantag för anslaget Internationella
avgifter, upp under första huvudtitelns anslag för Regeringskansliet.

Anslaget Internationella avgifter förs upp under litterat för Arbetslivs-
frågor m.m.

A. Arbetsmarknad m.m.

Anslagen för Arbetsdomstolen, Statens förlikningsmannaexpedition och
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar har t.o.m. innevarande
budgetår förts upp under litterat för Arbetsmarknad m.m. Fr.o.m.
budgetåret 1994/95 bör dessa anslag föras upp under litterat för Arbets-
livsfrågor. Vidare bör anslaget för bidrag till vissa afFärsverksinveste-
ringar upphöra. Med hänsyn till osäkerheten om utvecklingen på arbets-
marknaden föreslås för Arbetsmarknadsverket (AMV) en endast ettårig
budgetram.

AMU-gruppen ombildades till aktiebolag den 1 juli 1993 (prop.
1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175). Koncernen utgörs
av ett moderbolag, AmuGruppen AB, och ett antal dotterbolag. För
koncernen finns ännu inga resultat att redovisa.

A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

1992/93 Utgift 2 860 973 000
1993/94 Anslag 2 834 142 000
1994/95 Förslag 2 861 516 000

Från anslaget betalas utgifterna för AMV:s förvaltningskostnader, exkl.
utgifterna för den yrkesinriktade rehabiliteringen vid arbetsmarknads-
instituten (Ami). Utgifterna avser löner m.m. för verksamheten vid
arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnderna och AMS. I utgifterna ingår
verkets kostnader för planering av hur landets arbetskraft skall utnyttjas
under beredskaps- och krigstillstånd.

För AMV gäller förordningen (1988:1139) med instruktion för
Arbetsmarknadsverket.

1993/94

Beräknad ändring 1994/95

Regeringens förslag

Budget

Förvaltningskostnader
(därav lönekostnader)

Aske kursgård

2 834 142 000

(1 764 891 000

2 834 142 000

+ 27 374 000

+ 36 857 000)

+ 27 374 000

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

1 AMS

Resultatuppföljning

AMS har i sin årsredovisning redogjort för den omfördelning av personal
som successivt har skett till fler anställda vid arbetsförmedlingen och
färre vid AMS och länsarbetsnämnden. Detta har möjliggjorts dels
genom en överföring av resurser från AMS och länsarbetsnämnderna till
arbetsförmedling och arbetsmarknadsinstitut, dels genom tillfälliga medel
för personalförstärkning under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Den tillfälliga förstärkningen under sistnämnda anslag uppgick i juni
1993 till 1 064 årsarbetare. En minskning av länsarbetsnämndernas
kanslier har kunnat genomföras trots den större mängd administrativa
arbetsuppgifter som den kraftigt ökade omfattningen på åtgärderna har
medfört.

Sammanställning över antalet årsarbetare i juli budgetåren 1988/89 - 1992/93

	1988/89		1989/90		1990/91		1991/92		1992/93
Arbetsförmedling	5	609	4	970	5	447	5	630	6	592
Arbetsmarknadsinstitut	2	256	2	036	2	239	2	305	2	268
Länsarbetsnämnder	1	862	1	652	1	647	1	534	1	502
AMS		426		471		437		409		406
Aske kursgård		24		22		22		23		22
Övrigt		126		108		58		227		317
Totalt	10	303	9	259	9	850	10	128	11	107

Sammanställning över antalet årsarbetare och lönekostnad under budgetåret Prop. 1993/94:100

1992/93 finansierade dels över anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltnings- Bilaga 11
kostnader, dels över andra anslag

Placering	Antal års- arbetare	Lönekostnad (1 OOO-tal kr.)
AMS	406	130 626
Länsarbetsnämnder	1 502	392 519
Arbetsfö rmedl ing	6 592	1 559 395
Ami	2 268	538 775
Övriga	339	62 049
Summa	11 107	2 683 364

Av det totala antalet årsarbetare finansierades 325 genom uppdragsverk-
samhet inom den yrkesinriktade rehabiliteringen, s.k. arbetslivstjänster.

AMS påpekar att de senaste årens utveckling på arbetsmarknaden
dramatiskt har ökat kraven på både arbetsförmedlingen och övriga delar
av AMV. Antalet arbetssökande har mer än tredubblats och motsvarande
ökning har även skett av antalet personer placerade i arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder. Detta har lett till en kraftigt ökad administrativ
belastning på länsarbetsnämnderna samtidigt som besparingskraven
inneburit en minskning av resurserna. De tillfälliga förstärkningarna av
arbetsförmedlingen har underlättat situationen men har inte på långt när
motsvarat den ökade belastningen. En arbetsplatsundersökning som
omfattar all personal inom AMV visar att den hårda arbetsbelastningen
skapar tydliga stressymptom. Endast en fjärdedel av personalen anser
enligt undersökningen att man hinner med sina arbetsuppgifter.

AMS gör en beräkning i årsredovisningen som visar att förvaltnings-
kostnaden per uppdrag har minskat med ca 20 % sedan budgetåret
1989/90. Med uppdrag menas både antalet arbetssökande och antalet
lediganmälda platser samt antalet åtgärdsbeslut. Beräkningen är gjord
utifrån 1990 års prisnivå enligt konsumentprisindex. Det totala antalet
uppdrag har ökat från 1,7 miljoner budgetåret 1989/90 till 2,3 miljoner
budgetåret 1992/93.

För att få fram ett mått på "servicekvalitet" uppdrar AMS årligen åt
fristående opinionsinstitut att göra kundundersökningar. Både arbetsgivare
och arbetssökande gav år 1993 ett högre sammanfattande betyg för
arbetsförmedlingen jämfört med åren 1991 och 1992.

AMS beskriver i sin särskilda rapport till den fördjupade anslags-
framställningen arbetstidens fördelning på arbetsförmedlingen under en
normalvecka.

Av arbetstiden ägnas 21 % åt gruppaktivitet, 40 % åt individuell
service för arbetssökande och 24 % åt företagsinriktad verksamhet.

Antalet arbetssökande som deltagit i jobbsökaraktiviteter har ökat från
ca 2 100 per vecka våren 1992 till 3 100 per vecka våren 1993.

AMS egna undersökningar visar att den genomsnittliga inskrivnings-

tiden vid arbetsförmedlingen för samtliga sökande minskar i takt med att
deltagandet i gruppvisa jobbsökaraktiviteter ökar.

AMS föreslår i sin fördjupade anslagsframställning för perioden
1994/95 - 1996/97 att anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskost-
nader tillförs 320 miljoner kronor årligen för en permanent förstärkning
av arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten. AMS räknar med
att ungefär var femte person i arbetskraften kommer att vara arbets-
sökande eller sysselsatt i någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd
under budgetåret 1994/95. Situationen kommer enligt AMS bedömning
att förvänas under budgetåren 1994/95 och 1995/96. Mot bakgrund av
den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden under treårsperioden
anser AMS att resurstillskottet inte skall betraktas som tillfälligt. AMS
anser också att en del av tillskottet bör kunna användas för att förstärka
länsarbetsnämndernas administration av den kraftigt ökade omfattningen
på åtgärderna.

I övrigt framgår av årsredovisningen att anslagssparandet från bud-
getåret 1992/93 under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskost-
nader uppgick till 137 miljoner kronor.

AMS föreslår en höjning av låneramen för investeringar från
290 miljoner kronor till 320 miljoner kronor. De planerade investe-
ringarna avser främst ADB-området. Ett väl fungerande teknikstöd är
enligt AMS en förutsättning för att länsarbetsnämnderna skall klara av att
hantera den stora omfattningen på åtgärderna.

2 Regeringens överväganden

Slutsatser och förslag

2.1 Fortsatt minskning av kostnaderna för administration

AMS fördjupade anslagsframställning visar att arbetet med att minska
kostnaderna för administrationen fortskrider. Kostnaderna för ADB-
tjänstema har kunnat sänkas bl.a. genom rationaliseringar och förbättrad
extern upphandling samt genom införande av en ökad styrning av efter-
frågan på tjänster i form av intemdebitering. Statskontoret har gjort en
jämförelse mellan ADB-systemets kostnader per användare vid några
statliga myndigheter. Enligt denna jämförelse är AMV:s kostnader
relativt låga.

AMV har under den senaste treårsperioden genomfört den besparing
på 70,6 miljoner kronor, som beslutades av riksdagen våren 1991 med
anledning av förslagen i prop. 1990/91:150 bil. 11:9 rörande omställning
och minskning av den statliga administrationen (bet. 1990/91 :FiU30,
rskr. 1990/91:386). Därutöver har genomförts en besparing på
15 miljoner kronor på arbetsmarknadsinstituten.

Regeringens bedömning är att besparingen på förvaltningsmedlen bör
fortsätta. Det bör vara möjligt att omförhandla hyresavtal och i övrigt
pressa priserna vid upphandling. Kostnadsslagen lokaler och övriga
kostnader inom AMV (exkl. arbetsmarknadsinstituten) bör kunna minskas
med 2 %, vilket skulle innebära en minskning av kostnaderna med

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

21 miljoner kronor. Lönekostnaderna för länsarbetsnämnderna och
arbetsförmedlingen bör undantas från kostnadsminskningen. Däremot bör
lönekostnaderna vid AMS kunna minska med minst 1,9 % eller
2,5 miljoner kronor i och med att allt fler uppgifter har delegerats till
länsarbetsnämnderna.

2.2 Fortsatt tillfällig förstärkning av personalen vid arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsläget under budgetåret 1994/95 kommer att innebära en
fortsatt hög belastning för arbetsförmedlingen. Även under nästa budgetår
bör AMV därför ha möjlighet att i särskild ordning förstärka personal-
resurserna vid främst arbetsförmedlingen. För att markera att denna
personalförstärkning är konjunkturberoende bör den liksom under
innevarande budgetår finansieras inom ramen för anslaget för de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Regeringen kommer därför, som vi
strax återkommer till, att föreslå att AMS av medlen under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får disponera högst 320 miljoner
kronor under budgetåret 1994/95 för personalförstärkning i första hand
vid arbetsförmedlingen. En mindre del av den föreslagna tillfälliga per-
sonalförstärkningen bör avsättas för utvärdering av arbetsförmedlingens
resultat och åtgärdernas effektivitet inkl, arbetslöshetsersättningarna.

De utomnordiska invandrarnas situation på arbetsmarknaden har
försämrats. AMV:s insatser i detta avseende måste intensifieras. De för-
stärkta förmedlingsinsatserna för invandrare och flyktingar bör därför -
och mot bakgrund av den aktuella invandringssituationen - fortsätta i
oförminskad omfattning även under nästa budgetår och beräknas till
49,7 miljoner kronor.

2.3 Förnyelse och effektivisering av arbetsförmedlingen

AMS har som central myndighet ansvaret för utveckling och uppföljning
av teknikstöd, arbetsorganisation och metodutvecklingsarbete vid
länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingen. Olika arbetssätts effekter
måste följas upp systematiskt. Regeringen kommer senare under våren
1994 att ge AMS i uppdrag att göra en utvärdering. En av utgångs-
punkterna skall vara att utvärderingen skall ge underlag för att bedöma
skillnaderna i effektivitet mellan individinriktat och gruppinriktat
arbetssätt.

En effektivisering av arbetsförmedlingsverksamheten förutsätter att det
finns ett gott samarbete mellan AMS och de institutioner som berörs av
verksamheten. Det gäller bl.a. arbetslöshetskassornas medverkan för att
få de arbetslösa att så snabbt som möjligt välja aktiva åtgärder framför
passivt kontantstöd. Där finns stora möjligheter till ett effektivare
utnyttjande av de arbetsmarknadspolitiska medlen.

Utifrån de resultat AMS redovisar för jobbsökaraktiviteterna är rege-
ringens bedömning nu liksom tidigare att satsningen på ett mer gruppin-
riktat arbetssätt bör intensifieras. Under nästa budgetår bör jobbsökar-
aktiviteter kunna erbjudas kontinuerligt vid alla arbetsförmedlingar som

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

inte endast har ett fåtal anställda. Verksamheten bör omfatta minst Prop. 1993/94:100
dubbelt så många sökande som under budgetåret 1992/93 då de uppgick Bilaga 11
till drygt 58 000 personer. För att bygga ut och utveckla detta arbetssätt
inom arbetsförmedlingen bör AMV även under nästa budgetår ges
särskilda medel. Regeringen beräknar för detta ändamål 408,3 miljoner
kronor budgetåret 1994/95, dvs. samma belopp som för innevarande
budgetår uppräknat, med pris- och löneomräkning.

De sammanlagda lönekostnaderna under anslaget Arbetsmarknads-
verkets förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 beräknar regeringen
till 1 801,7 miljoner kronor (+ 36,9 miljoner kronor) Av lönemedlen bör
5 miljoner kronor få användas för tillfällig förstärkning av
arbetsförmedlingen först efter särskilt beslut av regeringen.

2.4 Utökning av låneramen

AMS investeringar i anläggningstillgångar for förvaltningsändamål
finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. Enligt AMS är det gemen-
samma statliga redovisningssystemet COSMOS inte tillräckligt för AMS
behov utan styrelsen har investerat i ett kompletterande system för
återföring av ekonomisk information till budgetansvariga. Under inne-
varande budgetår har AMS dessutom nödgats att investera 43 miljoner
kronor i utbyggnad av kapaciteten i centraldatorn för platsförmedlings-
sytemet AF 90:2 för att kunna få utrymme för det ökande antalet regist-
rerade arbetssökande. Regeringen föreslår därför att låneramen höjs från
290 miljoner kronor till 320 miljoner kronor. Under budgetåret 1994/95
beräknas räntekostnaderna till 40 miljoner kronor och amorteringarna till
148 miljoner kronor.

2.5 Övrigt

För innevarande budgetår har AMS eller, efter AMS beslut, länsarbets-
nämnderna bemyndigats att på vissa villkor avskriva lånefordringar
uppkomna inom AMV som uppgår till högst 75 000 kr. Regeringen
föreslår att motsvarande bemyndigande lämnas även för budgetåret
1994/95.

Verksamheten vid Aske kursgård bekostas genom intäkter vid upp-
låtelse av kurslokaler m.m. Några medel behöver därför inte anvisas för
denna verksamhet.

I likhet med vad som gäller under innevarande budgetår bör högst
50 miljoner kronor under detta anslag få utnyttjas för insatser inom den
yrkesinriktade rehabiliteringen. Förutsättningen är att detta bedöms som
mest angeläget vid en prioritering mellan förmedlingsinsatser resp,
väglednings- och rehabiliteringsinsatser.

3 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att regeringen får bemyndiga AMS, eller efter AMS be-
stämmande, länsarbetsnämnderna att under budgetåret 1994/95 be-
sluta om avskrivning av lånefordran som inte överstiger 75 000 kr
uppkommen inom Arbetsmarknadsverket under de förutsättningar
som gäller för budgetåret 1993/94 (avsnitt 2.5),

2. godkänner att högst 50 000 000 kr av medlen under anslaget får
användas för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen (av-
snitt 2.5),

3. till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 2 861 516 000 kr.

A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

1992/93 Utgift 28 026 599 000 Reservation 1 942 518 000

1993/94 Anslag 28 389 655 000

1994/95 Förslag 28 608 931 000

Från anslaget finansieras åtgärderna ungdomspraktik, bidrag till att starta
egen näringsverksamhet, arbetsmarknadsutbildning, bidrag till utbildning
i företag, vidgad arbetsprövning, jobbsökaraktiviteter samt resebidrag.
Vid flertalet av åtgärderna lämnas utbildningsbidrag till de personer som
deltar i åtgärderna. Undantagen är bidrag till utbildning i företag och
resebidrag. Vid utbildning i företag lämnas bidraget till arbetsgivare som
anordnar utbildning för de anställda.

Vidare finansieras från anslaget åtgärderna beredskapsarbete, rek-
ryteringsstöd, insatser för flyktingar och invandrare samt otraditionella
insatser.

Vid beredskapsarbete och rekryteringsstöd får arbetsgivaren bidrag för
en viss del av lönekostnaderna. De otraditionella insatserna skall
stimulera till förnyelse av arbetsmetoderna inom arbetsförmedlingsorgani-
sationen och av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

1 AMS

I den fördjupade anslagsframställningen för treårsperioden 1994/95 -
1996/97 redovisar AMS ett förslag med en annan omfattning och
inriktning av de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
för budgetåret 1994/95 än den statsmakterna har angivit för innevarande
budgetår. AMS föreslår en högre omfattning på arbetsmarknadsutbild-
ning, rekryteringsstöd och beredskapsarbete samt en successiv ned-
trappning av ungdomspraktikplatser. Vidare föreslår AMS att anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder tillförs medel som avser ALU och
utbildningsvikariat vars finansiering i dag ligger utanför anslaget. I AMS
förslag ingår vissa förändringar av ungdomspraktiken, åtgärderna för
invandrare och flyktingar samt arbetsmarknadsutbildningen.

2 Regeringens överväganden

2.1 Inledning

Under de senaste budgetåren har det i takt med det försämrade arbets-
marknadsläget skett en kraftig förstärkning av resurserna för konjunk-
turberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I följande tabell redovisas
de konjunkturberoende åtgärdernas kostnader för budgetåren 1991/92 och
1992/93, anvisade medel för budgetåret 1993/94 samt regeringens förslag
för budgetåret 1994/95. Vidare redovisas kostnaderna för åtgärderna
som andel av statsbudgetens utgifter.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

	Budgetår 1991/92	1992/93	1993/94	1994/95
Kostnader, mkr	20 006	28 027	28 390	28 609
% av statbudgetens
utgifter	4,2	5,0	5,2	_1

1 Uppgifter saknas

Förutom att de konjunkturberoende åtgärdernas andel av statsbudgetens
utgifter har ökat bör noteras att de totala kostnaderna för åtgärderna,
mellan budgetåren 1991/92 och 1993/94, beräknas öka med 42 % vilket
kan jämföras med statsbudgetens totala utgifter som samma period
beräknas öka med 15 %.

Arbetsmarknadsläget under nästa budgetår är mycket svårbedömt. Av
denna anledning anser regeringen att samtliga medel under anslaget inte
bör fördelas på åtgärd i budgetpropositionen. Ett belopp om 1 941 miljo-
ner kronor bör därför "hållas inne" i avvaktan på att regeringen kan göra
en säkrare bedömning av arbetsmarknadsläget m.m. För den händelse det
då skulle visa sig att medlen skulle ge bäst sysselsättningseffekt om de
används för insatser som normalt inte finansieras från anslaget föreslår
regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en sådan
användning av de innehållna medlen.

Vid bedömningen av regeringens förslag under anslaget måste man
således hålla i minnet att alla medel under anslaget inte är fördelade på
åtgärderna. Detta påverkar jämförelsen mellan innevarande budgetårs
omfattning på de olika åtgärderna och den föreslagna för nästa budgetår.

I följande tabell redovisas fördelat på konjunkturberoende åtgärder,
anvisade medel för budgetåret 1993/94 och av regeringen beräknade
kostnader och antal personer i åtgärd i genomsnitt per månad för bud-
getåret 1994/95.

Åtgärd	Bå 93/94 Kostnad tkr	Bå 94/95 Kostnad tkr	Antal personer per månad
Arbetslivsutveckling, kringkostnader1	320 000	445 000	80 000
ALU-delegationen	5 000	5 000
Ungdomspraktik	7 675 912	7 275 029	90 000
Högskolepraktik	286 000	292 864	3 000
Starta-eget-bidrag	450 000	460 800	4 000
Särskilt anordnad arbetsmarknads-
utbildning	4 664 869	4 811 470	42 100
Utbildningsbidrag vid särskilt anord-
nad arbetsmarknadsutbildning	4 552 742	4 662 008
Arbetsmarknadsutbildning i det
reguljära utbildningsväsendet	1 490 758	1 076 536	11 400
Elevsocial verksamhet vid arbets-
marknadsutbildning	60 597	_2
Bidrag till utbildning i företag	2 649 917	1 521 852	15 800
Vidgad arbetsprövning	27 318	201 970	2 200
Jobbsökaraktiviteter	100 480	402 892	5 500
Utbildningsvikariat1		-	14 000
Utredningskostnader	9 445	9 672
Resebidrag m.m.	117 516	52 275
Beredskapsarbete	2 697 663	1 511 667	10 000
Rekryteringsstöd	1 796 662	3 453 000	30 000
Avtalade inskolningsplatser	369 161	-	-
Insatser för flyktingar och invandrare	150 615	476 296	5 000
Bidrag till tidigareläggningar av
affarsverksinvesteringar	200 000	-	-
Bidrag till skogsbilvägar	90 000	-	-
Bidrag till allmänna samlingslokaler
och trossamfund	65 000	-	-
ROT-insatser	500 000	-	-
Ombyggnadsbidrag för äldrebostäder	100 000	-	-
Försöksverksamhet med sysselsätt-
ningsskapande åtgärder	10 000	10 000
Ej fördelade medel		1 940 600	10 000
Totalt	28 389 6553	28 608 9314	323 000

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

' Kostnaderna för deltagare i utbildningsvikariat och arbetslivsutveckling, 11,1
miljarder kronor, bekostas inte från anslaget utan från arbetsmarknadsfonden men
dessa åtgärder räknas in i de konjunkturberoende åtgärderna.

2 Medel för verksamheten har inräknats i medlen för den särskilt anordnade
arbetsmarknadsutbildningen.

3 Vid fördelningen av medlen har hänsyn tagits till riksdagens beslut (bet.

1993/94:AU5, rskr. 1993/94:102) med anledning av prop. 1993/94:66. Prop. 1993/94:100

4 Av de totala medlen föreslås högst 250 miljoner kronor få användas för otraditio- Bilaga 11
nella insatser.

Av medlen under anslaget bör regeringen disponera 310 miljoner kronor.

Av dessa beräknas 300 miljoner kronor för särskilda arbets-
marknadspolitiska insatser på utsatta orter m.m. och 10 miljoner kronor
för olika utvecklingsprojekt inom arbetsmarknadspolitiken (Försöksverk-
samhet med sysselsättningsskapande åtgärder).

2.2 Arbetslivsutvecklingen (ALU)

Resultatuppföljning

TEMO:s uppföljning

Arbetsmarknadsdepartementet gav i augusti 1993 konsultföretaget TEMO
i uppdrag att göra en uppföljning av arbetslivsutvecklingen (ALU). ALU-
anvisade, ALU-anordnare och arbetsförmedlingar har svarat på frågor i
uppföljningen, som främst visar de tillfrågades attityder till åtgärden.
TEMO redovisade resultaten i november 1993. Uppföljningen pekar bl.a.
på att drygt tre av fyra av samtliga i tillfrågade grupper tyckte att ALU
var en bra arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

ALU-platsema hade av de tillfrågade huvudsakligen uppfattats som en
tillfällig verksamhet för att slippa gå arbetslös. ALU sågs även som en
utvecklingsmöjlighet att få pröva på ett nytt område. Framför allt
kvinnor, ungdomar och högutbildade hade sett åtgärden som en ut-
vecklingsmöjlighet. Endast en av fem anvisade hade främst sett ALU
som enbart en nödvändig verksamhet för att kvalificera för en ny period
med arbetslöshetsersättning.

ALU-projekten hade inte, enligt de intervjuade, haft någon större
undanträngningseffekt på reguljära arbeten. En av sex anvisade trodde sig
ha ersatt någon som i stället borde ha varit anställd. Däremot uppgav tre
av tio anvisade inom offentlig sektor att de trott sig ersätta någon annan.
Endast 7 % av anordnarna (3 % inom offentlig sektor) uppgav att de
skulle ha anställt någon i fall de inte fått en ALU-anvisad. Samtidigt kan
nämnas att tre av fyra av de lokala fackklubbarna hade, enligt anordnar-
na, reagerat positivt på att anordnarna tagit emot en ALU-anvisad.

Nio av tio ALU-anvisade ansåg att uppgifterna som de hade utfört
varit viktiga och meningsfulla, att de hade haft tillräckligt att göra och
att de hade trivts på sin "arbetsplats". En lika stor andel av ALU-anord-
narna var nöjd med de anvisades insatser. Av anordnarna hade 95 % inte
upplevt något problem att hitta meningsfull sysselsättning åt de anvisade.

Sex av tio ALU-anvisade ansåg sig ha fått tillfälle att pröva ett nytt
arbetsområde genom sin ALU-anvisning. Huvuddelen (80 %) av dessa
tyckte att verksamheten hade varit så intressant att de skulle kunna tänka
sig att fortsätta med den i framtiden.

Ungefär sex av tio ALU-anordnare såg ALU som en möjlighet att Prop. 1993/94:100
pröva en person för en eventuell framtida anställning. Runt hälften av de Bilaga 11
ALU-anvisade trodde att anvisningen givit dem ökade möjligheter att
hitta ett arbete i framtiden.

Sex av tio ALU-anvisade sade sig aktivt, utan förmedlingens hjälp, ha
sökt arbete under sin anvisningstid. Majoriteten av de anvisade uppgav
att de hade besökt (65 %) och/eller ringt (40 %) arbetsförmedlingen
under tiden. En av fyra anvisade hade, enligt dessa, fått besök av
arbetsförmedlingen på sin ALU-plats.

Arbetsförmedlingen uppgav att den använder åtgärden främst för att
förhindra långtidsarbetslöshet (80 %) och utförsäkring (70 %), men i stor
utsträckning också för att de anvisade skall kunna förbereda starta-eget-
verksamhet (50 %). (Varje förmedling gav i genomsnitt två svar.) Tre av
fem förmedlingar upplevde att de hade fått ett större kontaktnät med
myndigheter, företag och organisationer i regionen genom att arbeta med
ALU-platser.

Övrigt

Av AMS årsredovisning framgår att de sökande som börjat i ALU varit
arbetslösa i genomsnitt 197 dagar före anvisningen. Av de arbetslösa som
börjat i ALU var hälften långtidsarbetslösa.

Slutsatser

Omfattningen

Antalet ALU-platser steg kraftigt under våren 1993 och nådde i början
av juli en omfattning av ca 43 000. Därefter minskade antalet ALU-
platser för att åter öka till 48 000 i slutet av september. Antalet platser
nådde i början av december ca 51 000. Ökningstakten har planat ut under
de senaste månaderna, vilket kan förklaras av att förmedlingarna har
varit fullt sysselsatta med att ersätta avslutade ALU-platser med nya.

Regeringen bedömer - inte minst mot bakgrund av resultaten av
TEMO:s uppföljning - att ALU är en mycket lämplig åtgärd i detta
fortfarande problematiska arbetsmarknadsläge, där det är av största vikt
att få ner framför allt långtidsarbetslösheten. ALU ger, precis som är
avsikten med åtgärden, arbetslösa möjlighet att bryta sin passiva arbets-
löshet och pröva på något nytt, den är kostnadseffektiv, obyråkratisk, lätt
att justera i omfattning och kan användas flexibelt inom många områden
i samhället. ALU-verksamheten bör även i fortsättningen inriktas på
insatser inom skogs-, natur-, miljö-, kultur- och kulturmiljövården m.fl.
områden där den har visat sig vara en kraftfull och samhällsnyttig åtgärd.

ALU-platsema har totalt sett inte påvisats ge några större undanträng-
ningseffekter. Detta är naturligt eftersom platserna skall ligga utanför den
reguljära arbetsmarknaden. De, av de anvisade, upplevda undanträng- 43

ningseffektema inom offentlig sektor måste emellertid tas på allvar och

ökade ansträngningar göras för att se till att ALU-platsema inte ersätter
reguljära arbeten.

Enligt TEMO:s uppföljning hade en stor majoritet av deltagarna haft
kontakt med arbetsförmedlingen och tre av fem aktivt sökt arbete utan
förmedlingens hjälp. Det är av största vikt att arbetsförmedlingen upp-
manar de anvisade att kontinuerligt hålla kontakt med arbetsförmedlingen
och dessutom söka arbete på egen hand under tiden i ALU eftersom
åtgärden endast innebär en tillfällig lösning.

Endast varannan deltagare har, som tidigare nämnts, varit långtidsar-
betslös före anvisning till en ALU-plats. Ungdomar (13 %) utgjorde en
betydligt lägre andel i ALU än deras andel av de arbetssökande i
november 1993. Andelen flyktingar och invandrare (10 %) och arbets-
handikappade (9 %) i åtgärden utgjorde ungefär en lika stor andel som
deras andel av de arbetssökande. Kvinnor var sämre representerade
(37 %) i åtgärden än deras andel av de arbetslösa. Deras andel i åtgärden
har dock ökat under hösten 1993. Såväl långtidsarbetslösa som utsatta
grupper, liksom kvinnor, måste prioriteras inom den utökade ram för
ALU som regeringen föreslår.

Förslag

Även under nästa budgetår kräver det ansträngda arbetsmarknadsläget att
ett stort antal människor bereds aktiva åtgärder inom ramen för arbets-
marknadspolitiken. De traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
klarar emellertid inte att nå upp till den nödvändiga omfattningen.
Regeringen bedömer mot denna bakgrund att ALU-verksamheten måste
hållas på en hög nivå. För nästa budgetår beräknar regeringen att det
behövs ca 80 000 ALU-platser per månad. Kostnaderna för ersättningen
till de ALU-anvisade som uppgår till ca 8,8 miljarder kronor bör, liksom
för närvarande, inte belasta anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder
utan finansieras från arbetsmarknadsfonden.

Vid ALU-verksamhet kan i begränsad omfattning ersättning lämnas för
materiel, lokaler eller liknande, s.k. kringkostnadsmedel. Riksdagen har
beslutat (prop. 1993/94:66, bet. 1993/94:AU5, rskr. 1993/94:102) att
dessa medel skall uppgå till högst 325 miljoner kronor inom ramen för
anslaget för innevarande budgetår. För nästa budgetår gör regeringen den
bedömningen att högst 450 miljoner kronor bör beräknas för kringkost-
nader vid en omfattning av i genomsnitt ca 80 000 deltagare per månad.

Regeringen föreslår att högst 30 miljoner kronor av kringkostnads-
medlen får användas under nästa budgetår för reseersättning till ALU-
anvisade med särskilt lång resväg. Detta gäller främst ALU-anvisade i
glesbygd som inte kan få en anvisning på hemorten eller inom normalt
pendlingsavstånd.

ALU-delegationen, som presenterades i proposition 1993/94:66, och
som helt nyligen inrättades av regeringen, kommer att bedriva sitt arbete
fram t.o.m. den 30 juni 1995. För delegationens verksamhet bör högst
5 miljoner kronor av kringkostnadsmedlen få disponeras under budgetåret
1994/95.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

2.3 Ungdomspraktiken

Resultatuppföljning

Ungdomspraktik m.m.

Ungdomspraktiken infördes den 1 juli 1992. AMS redovisade i oktober
1993 erfarenheterna och resultaten av ungdomspraktiken från juli 1992
till september 1993. I september 1993 hade drygt 137 000 beslut om
ungdomspraktik fattats.

Något fler män (53 %) än kvinnor hade ungdomspraktik under denna
period. De arbetshandikappades andel var något större än deras andel av
de arbetslösa, 5,1 % mot 4,5 %. Andelen utomnordiska medborgare var
mindre än deras andel av de arbetslösa, 3,5 % mot 5,6 %.

Av de ungdomar i 18 - 19-årsåldem, som började ungdomspraktik
under budgetåret 1992/93, hade 47 % omedelbart före ungdomspraktiken
varit arbetssökande utan arbete i minst åtta veckor. Av ungdomarna i
20 - 24-årsåldem hade 32 % av dem, som började i ungdomspraktik
under budgetåret 1992/93, varit arbetssökande utan arbete i minst
16 veckor före ungdomspraktiken.

I genomsnitt fick 21,2 % av dem, som deltagit i ungdomspraktik under
budgetåret 1992/93, arbete på den reguljära arbetsmarknaden, även om
de var kvar som sökande vid arbetsförmedlingen, hade arbete med
lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare eller arbete hos
Samhall.

Ju högre utbildningsnivå de arbetssökande hade, desto större andel fick
arbete. Av de 80 % som hade gymnasiekompetens fick 23 % arbete mot
14 % av dem som endast hade grundskolekompetens.

Något fler kvinnor fick arbete, 23 %, jämfört med män, 20 %. Dock
fick en högre andel av kvinnorna jämfört med männen ett arbete som var
kortare än tre månader eller ett arbete som innebar att de stod kvar vid
arbetsförmedlingen som deltidsarbetslösa.

Av de 5 % som hade arbetshandikapp fick 13,7 % mot 21,6 % av de
icke arbetshandikappade arbete, inbegripet arbete med lönebidrag,
skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare eller arbete hos Samhall. Av
de 3,5 % som var utomnordiska medborgare fick 16,8 % arbete i någon
av de tidigare nämnda formerna.

AMS har uppskattat ungdomspraktikplatsemas undanträngningseffekter
på arbetsmarknaden till ca 15 %.

Ungdomar i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

I Sverige fanns i november 1993 ca 793 500 ungdomar i åldern
18-24 år. Av de 57 %, som räknas till arbetskraften, var ca 87 200
arbetslösa. 22,7 % av männen i åldern 18 - 24 år var arbetslösa mot
15,6 % av kvinnorna i samma ålder. 13 % av alla ungdomar åldern 18
- 24 år befann sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Ungdomspraktik har varit den vanligaste åtgärden. Av alla ungdomar Prop. 1993/94:100
i åldern 18 - 24 år i åtgärder har nära tre fjärdedelar befunnit sig i ung- Bilaga 11
domspraktik. Fördelningen av dessa ungdomar i olika åtgärder i novem-
ber 1993 jämfört med november 1992 framgår av följande sammanställ-
ning.

Arbetsmarknadspolitisk åtgärd	Antal november 1992	Antal november 1993	Ändring i %
Ungdomspraktik	73 939	73 757	0
Utbildningsvikariat	3 606	4 405	+ 22
Arbetsmarknadsutbildning	27 056	9 191	- 66
Arbetslivsutveckling	-	6 830	-
Beredskapsarbete (20 - 24 år)	312	240	- 23
Ami (20 - 24 år)	1 338	1 132	- 15
Rekryteringsstöd, oktober (20 - 24 år)	4 430	4 189	- 5
Lönebidrag, oktober (20 - 24 år)	3 466	1 300	- 62
Avtalade inskolningsplatser, oktober
(20 - 24 år)	130	94	- 28
Skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare, oktober
(20 - 24 år)	265	90	- 66
Totalt	114 542	101 228	- 12

Akademikerpraktik

Fr.o.m. innevarande budgetår kan nyutexaminerade 25 - 29-åriga ung-
domar med högskoleutbildning om minst 120 poäng få ungdomspraktik
för akademiker. Praktiken bör efter tre månader övergå till anställning
med rekryteringsstöd. I november 1993 fanns nära 500 personer i denna
särskilda form av ungdomspraktik.

Slutsatser och förslag

De ungdomar som för första gången skall träda ut på arbetsmarknaden
påverkas mest av konjunkturförändringar. Under den långa högkonjunk-
turen kunde många ungdomar utan längre utbildning och arbetslivserfar-
enhet få arbete. I lågkonjunktur ökar däremot arbetslivserfarenhet och
utbildning i betydelse för möjligheterna att få arbete. Lågutbildade ung-
domar med eller utan arbetslivserfarenhet får därmed särskilt svårt att
hävda sig på arbetsmarknaden.

Ofrivillig arbetslöshet är negativ för alla men särskilt allvarlig för
ungdomar som befinner sig i ett skede då de skall bilda sig en uppfatt-
ning om sitt egenvärde, skall lära sig att ta till vara sin initiativförmåga

och skall utveckla sitt oberoende. Prop. 1993/94:100

Regeringen och riksdagen har därför satt in åtgärder för ungdomar Bilaga 11
som snabbt skall ge dem möjligheter till en meningsfull sysselsättning.
Ungdomspraktiken infördes den 1 juli 1992 för att förhindra långtids-
arbetslöshet hos ungdomar. Ungdomspraktiken är i första hand avsedd
för ungdomar som fullföljt en treårig gymnasieutbildning. Arbetslösa
ungdomar med kortare gymnasieutbildning skall i första hand erbjudas
ett tredje gymnasieår i stället.

Kommunerna har för innevarande budgetår fått möjlighet att inrätta
ytterligare 40 000 platser för ett tredje gymnasieår. Avsikten med det
tredje gymnasieåret är att ge ungdomar som inte har en treårig gymna-
sieutbildning en utökad kompetens så att de kan konkurrera med sina
något yngre kamrater som har genomgått en treårig gymnasieskola.

Erfarenheterna av ungdomspraktiken är genomgående goda. Det har
varit stor efterfrågan på ungdomspraktik från såväl arbetsgivare som
ungdomar. På så sätt har ungdomspraktiken motsvarat sitt syfte, att
snabbt få ned den stora ungdomsarbetslösheten. Många ungdomar har
genom ungdomspraktiken fått chansen till ovanliga och löftesrika prak-
tikplatser som under andra omständigheter inte stått dem till buds.

Det är väsentligt att fler långtidsarbetslösa ungdomar får möjlighet att
delta i ungdomspraktiken. Det är väl känt att långtidsarbetslöshet kan ge
bestående negativa effekter och den som är ung löper större risk än äldre
att bli svårplacerad efter en lång tid utanför arbetslivet. AMS bör därför
vid anvisning till ungdomspraktik i högre grad prioritera de ungdomar
som har varit arbetslösa en längre tid. Bland de långtidsarbetslösa utgör
de utomnordiska medborgarna en allt för stor grupp i förhållande till sin
andel av de arbetslösa. Intensifierade åtgärder måste riktas till dem.

Antalet ungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har sjunkit sedan
år 1992. Denna minskning har skett samtidigt som de arbetslösa ung-
domarna under samma period ökat med 32 500 enligt SCB:s arbets-
kraftsundersökningar, en ökning med 60 %. Mot denna bakgrund måste
AMS använda sina tillgängliga medel till att avsevärt öka antalet ung-
domar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Akademikerpraktiken har ännu inte nått den beräknade omfattningen
på 3 000 platser i genomsnitt per månad. Nya åtgärder kräver en viss tid
för att få genomslag i arbetsförmedlingens arbete. Det är angeläget att
arbetsförmedlingen aktivt använder denna åtgärd för att unga akademiker
skall få omsätta sina teoretiska kunskaper i relevant praktiskt arbete.
Speciellt bör AMS arbeta för att akademikers praktik kommer till
användning vid mindre och medelstora företag.

Ungdomspraktiken är en tidsbegränsad åtgärd som bör leda till regul-
järt arbete. Ett antal ungdomar får också arbete när deras praktikplats
upphör, hos samma eller annan arbetsgivare. I genomsnitt har drygt
20 % av ungdomarna fått arbete omedelbart efter att de avslutat sin
ungdomspraktik.

Den ändring av ungdomspraktiken (prop. 1993/94:66, bet.
1993/94:AU5, rskr. 1993/94:102), som innebär att en arbetsgivare
betalar ett finansieringsbidrag med 1 000 kr per månad under de första 47

sex månaderna och därefter kan behålla ungdomspraktikanten mot en

4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 11

avgift på 3 000 kr per månad under de nästkommande sex månaderna, Prop. 1993/94:100

har bl.a. införts med avsikten att ungdomspraktiken mer än tidigare skall Bilaga 11

leda till en anställning.

Praktikanordnare kan i ett tidigt skede finna att en ungdomspraktikant
lämpar sig för anställning. Regeringen föreslår att den praktikanordnare
som väljer att anställa en ungdomspraktikant redan efter de första sex
månaderna skall, genom möjlighet till eftergift befrias från kravet på
finansieringsbidrag för denna period.

Regeringen beräknar att antalet ungdomar som behöver få tillgång till
ungdomspraktikplats under budgetåret 1994/95 kommer att uppgå till i
genomsnitt ca 90 000 per månad. Kostnaden härför beräknas till
7 275,0 miljoner kronor. Av beloppet har 30 miljoner kronor beräknats
för att kunna ge reseersättning till ungdomar som har särskilt höga
resekostnader. För akademikerpraktik har för nästa budgetår beräknats
en oförändrad omfattning, dvs. 3 000 platser per månad. Kostnaden för
detta uppgår till 292,9 miljoner kronor.

2.4 Starta-eget-bidraget

Resultatuppföljning

AMS har i skrivelse den 1 oktober 1993 redovisat AMV:s arbete med
starta-eget-bidraget och insatser som planeras för att förbättra stöd-
formen. För att tillgodose behovet av kvalitet och kompetens i arbetet
med bidraget föreslår AMS i skrivelsen en normalmodell där ambitions-
nivån inte skall underskridas även om regionala skillnader kan före-
komma. För att säkerställa en hög kvalitet i hela landet kommer AMS att
ge länen stöd genom att erbjuda genomarbetade kravspecifikationer för
olika led i arbetet. Med hjälp av specifikationerna skall expert- och
konsulttjänster, efter strikt affärsmässiga principer, upphandlas av läns-
arbetsnämnderna och arbetsförmedlingen.

Konkurrensverket, som på regeringens anmodan yttrat sig över AMS
redovisning, konstaterar att starta-eget-bidrag medför konkurrensfördelar
för de subventionerade företagen vilket kan verka snedvridande på
konkurrensen. Samtidigt kan bidrag av detta slag främja ekonomisk
tillväxt och vitalisera konkurrensen på marknaden. Verkets principiella
inställning till starta-eget-bidraget är därför att bidraget så långt som
möjligt skall stimulera nyföretagande på marknader där de bidrar till en
förbättrad konkurrenssituation och i övrigt hanteras så att riskerna för
snedvridning av konkurrensen minimeras. Konkurrensverket ser positivt
på att konkurrensaspekterna tagits upp särskilt i AMS strategi men saknar
uttalade riktlinjer för vilka kriterier med avseende på marknadsför-
hållanden som bör ligga till grund för inriktningen av bidragsgivningen.

På Arbetsmarknadsdepartementets och Näringsdepartementets uppdrag
har Öhrlings Reveko utvärderat vissa aspekter på starta-eget-bidraget.
Utvärderingen - som baseras på intervjuer med bidragsmottagare,
arbetsförmedlare och konkurrerande företagare - visar att åtgärden i stort
fungerar väl. Bidragsmottagama är till övervägande del nöjda med

arbetsförmedlingens insatser och även bland konkurrerande företagare är
huvuddelen positiva eller neutrala till bidraget.

Slutsatser

Bidrag till arbetslösa för att starta egen näringsverksamhet har fått ökad
betydelse och ökad omfattning. Under senare år har de arbetslösas
intresse för starta-eget-bidraget ökat påtagligt. För många arbetslösa är
möjligheten att starta egen näringsverksamhet ett nytt sätt att skaffa
sysselsättning och inkomst.

Det är också av största vikt att från samhällets sida stimulera nyföre-
tagande när bärkraftiga och utvecklingsbara idéer finns. Det är i hög grad
inom de små och medelstora företagen som framtidens sysselsätt-
ningstillväxt kommer att skapas. Inte minst är det väsentligt att erbjuda
stöd till nyföretagande inom branscher som traditionellt har drivits i
offentlig regi. Det stöd som erbjuds måste förutom bidraget bestå av
realistiska bedömningar av bärkraften i de företagsidéer som de arbets-
lösa presenterar.

Starta-eget-bidraget är också betydelsefullt som ett redskap för att
stimulera företagande i regioner där arbetsmarknaden och anställnings-
möjligheterna är mycket begränsade. Det är angeläget att främja den
initiativkraft och den kreativitet som finns hos arbetslösa kvinnor och att
öka andelen kvinnor bland företagarna. Starta-eget-bidraget kan därvid
spela en betydelsefull roll. Av de personer som fick bidraget i januari
1993 var ca en fjärdedel kvinnor.

Starta-eget-bidrag är i dag en prioriterad åtgärd. Regelsystemet har
under senare år ändrats i syfte att underlätta för fler människor att
använda bidraget. Under år 1992 ändrades reglerna så att bidraget blev
tillgängligt också för individer som riskerar att bli arbetslösa. Numera
kan bidraget även beviljas personer som vill bedriva verksamhet på
deltid. Möjligheter finns också att förbereda nyföretagandet före bi-
dragsperioden genom arbetsmarknadsutbildning och ALU.

Den utvärdering som Öhrlings Reveko genomfört tyder på att åtgärden
i stort fungerar väl. Den normalmodell som AMS redovisar i sin strategi
bör kunna bidra till en effektivisering och jämnare kvalitet i hand-
läggningen. Det är angeläget att AMS i detta arbete särskilt uppmärksam-
mar risken för att konkurrensen kan snedvridas.

Regeringen beräknar kostnaderna för starta-eget-bidraget under
budgetåret 1994/95 till 461 miljoner kronor vilket räcker till ca 4 000
årsbidrag.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

2.5 Arbetsmarknadsutbildningen

Resultatuppföljning

Inriktningen

Den särskilda rapport över verksamheten som AMS har redovisat för
perioden 1987/88 - 1991/92 behandlar bl.a. arbetsmarknadsutbildningen.
Av denna och av AMS årsberättelse över arbetsmarknadsutbildningen
under budgetåret 1992/93 framgår att utbildningens kraftigt utökade
omfattning under budgetåren 1991/92 och 1992/93 också medförde en
kraftig ökning av förberedande, allmänteoretiska och administrativa
utbildningar. Yrkesutbildningarnas andel av arbetsmarknadsutbildningen,
exkl. utbildning i företag, sjönk till 64 %. Det innebär en minskning med
tio procentenheter jämfört med budgetåret 1990/91. Bidragande orsaker
till detta var enligt AMS att allt fler av de arbetssökande redan hade en
yrkesutbildning och redan var etablerade på arbetsmarknaden samt
svårigheten att ange vilka yrkesområden som kommer att efterfråga
arbetskraft.

Tre yrkesområden, tillverkningsindustrin, vårdsektorn och adminis-
tration/ADB dominerade inom arbetsmarknadsutbildningen. Utbildningar
för dessa yrkesområden har under lång tid svarat för totalt 60 - 70 % av
den yrkesinriktade utbildningen. Under de två senaste budgetåren ökade
utbildningar inom administration och databehandling kraftigt sina andelar.
Av dem som påbörjat en yrkesutbildning var det ungefär hälften som
bytte yrkesområde. Under budgetåret 1991/92 var det hela 66 respektive
69 % av dem som utbildades inom administration/databehandling och
serviceområdena som kom från andra yrkesområden.

Omfattningen

Av årsberättelsen framgår att totalt 176 000 personer deltog i arbets-
marknadsutbildning under budgetåret 1992/93. Av dessa deltog 86 % i
den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen och 14 % i utbild-
ningar inom det reguljära utbildningsväsendet. Jämfört med budgetåret
1991/92 är det en minskning med 14 000 deltagare. I genomsnitt om-
fattade arbetsmarknadsutbildningen, exkl. utbildning i företag, 72 000
deltagare varje månad under budgetåret.

Det har aldrig tidigare varit så många deltagare i arbetsmarknadsut-
bildningen som under de två senaste budgetåren. Omfattningen på ut-
bildningen utökades kraftigt under budgetåret 1991/92 för att som mest
några veckor under våren 1992 omfatta 100 000 deltagare. Det med-
förde, trots den säsongmässiga neddragningen under sommaren, att ca
50 000 deltagare befann sig i utbildning redan vid ingången av budgetåret
1992/93.

Utbildningens omfattning utökades återigen kraftigt under hösten 1992
för att nå sin kulmen under senhösten med drygt 100 000 deltagare.
Därefter genomfördes av AMS under våren 1993 en drastiskt ned-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

skärning av utbildningens omfattning till ca 24 000 deltagare i slutet av Prop. 1993/94:100
budgetåret. Bilaga 11

Utbildningens omfattning under budgetåret 1992/93, mätt i totalt antal
veckor, blev till slut ungefär så stor som beräknats vid medelstill-
delningen till AMS. Det totala antalet deltagare blev emellertid färre än
vad som beräknats beroende på att deltagarnas genomsnittliga utbild-
ningstid var längre än den beräknade.

Kursanordnama och kostnaderna

Av den särskilda rapporten och årsberättelsen framgår vidare att antalet
utbildningsanordnare ökade. Det innebar en ökad konkurrens och med-
förde att länsarbetsnämnderna kunde sprida sin upphandling på fler
kursanordnare.

AMU-gruppen förlorade härigenom, samt på grund av den förändrade
sammansättningen av utbildningsutbudet, sin tidigare helt dominerande
roll som anordnare av arbetsmarknadsutbildning. I stället ökade den
kommunala uppdragsutbildningen och de privata utbildningsanordnama
sina andelar av antalet deltagare till 18 resp. 22 % budgetåret 1992/93.
AMU-gruppen hade dock fortfarande 52 % av deltagarna, vilket genom
utbildningens stora omfattning innebar ett ökat antal kursdeltagare.

Den genomsnittliga kurskostnaden ökade marginellt under perioden
1989/90 - 1991/92, för att under budgetåret 1992/93 minska kraftigt,
mätt i såväl fasta som löpande priser. Minskningen berodde enligt AMS
till viss del på att andelen teoretiska kurser ökade, men även på den
ökade konkurrensen på utbildningsmarknaden som medförde att läns-
arbetsnämnderna kunde göra bättre upphandlingar. Kurskostnaden varie-
rade emellertid starkt mellan olika utbildningsanordnare. AMS framhåller
att arbetet med att förbättra upphandlingen bedrivs fortlöpande genom
utbildning, seminarier och konsultinsatser inför länsgenomgångama.
Upphandlingen skall även effektiviseras ytterligare genom att AMS
kommer att utarbeta ett åtgärds- och uppföljningssystem som förbättrar
beslutsunderlaget.

Den genomsnittliga kostnaden per person i arbete efter fullföljd ut-
bildning ökade under perioden 1987/88 - 1991/92. Den ökning som
skedde av kostnaden per person i arbete förklaras nästan uteslutande av
att andelen personer som fick arbete efter utbildningen minskade kraftigt.

Kostnaderna för utbildningsbidragets dagpenning ökade markant mellan
budgetåren 1991/92 och 1992/93. Detta berodde enligt AMS dels på de
högre ersättningsnivåerna under våren 1993, dels på att andelen deltagare
som var medlemmar i arbetslöshetskassa ökade. Det genomsnittliga ut-
bildningsbidraget ökade från 403 kr per dag under budgetåret 1991/92 till
478 kr per dag under budgetåret 1992/93, varav dagpenningen utgjorde
447 kr. Den genomsnittliga kostnaden för s.k. särskilt bidrag, som utgör
ersättning för kursavgifter, läromedel, resor och traktamenten m.m. har
varit ca 30 kr per dag under de senaste budgetåren.

Anmälningstiden, kursavbrotten och arbetsplaceringama

Den genomsnittliga tiden i arbetslöshet före placering i utbildning har
enligt AMS ökat under senare budgetår. Mellan budgetåren 1991/92 och
1992/93 ökade denna tid med 31 dagar till 141 dagar. Det har också skett
en förskjutning av kursdeltagarnas utbildningsbakgrund mot en högre
formell utbildning. Andelen deltagare med gymnasial och eftergymnasial
utbildning var 60 % under budgetåret 1992/93 mot 53 % under
budgetåret 1991/92.

I de årliga urvalsundersökningar som AMS genomför med deltagare
i arbetsmarknadsutbildning ställs bl.a. frågor om kursavbrott och orsak-
erna till dessa. Vid den senaste undersökningen som avsåg situationen i
slutet av år 1992 låg avbrottsfrekvensen på 10 %. Det är den lägsta nivå
som uppmätts sedan undersökningarna startade i slutet av 1970-talet. En
tredjedel av avbrotten gjordes på grund av att kursdeltagaren hade fått
arbete medan hälften av avbrotten förklaras av personliga skäl. AMS
menar i sin analys av avbrotten att endast den resterande delen av
avbrotten, 1,8 % av samtliga deltagare, orsakades av faktorer som kan
påverkas av arbetsförmedling och kursanordnare, vilket enligt styrelsen
får betraktas som ett mycket bra resultat.

Undersökningen visar också att den andel av kursdeltagarna som fick
arbete efter utbildningen sjönk drastiskt under år 1992. Sex månader efter
utbildningens slut hade 29 % av deltagarna fått arbete, vilket kan
jämföras med 60 % vid förra lågkonjunkturen. Andelen av de utbildade
som var arbetslösa var 39 %, medan 20 % befann sig i nya åtgärder.
Resterande 12 % hade lämnat arbetskraften i slutet av år 1992, sex
månader efter utbildningens slut.

De särskilda medlen för bidrag till kommuner och folkhögskolor

AMS tilldelades under budgetåret 1992/93 särskilda medel för att under
våren 1993 kunna lämna bidrag till kommuner och folkhögskolor som
anordnade kurser för arbetslösa. Av medlen fördelades 210 miljoner
kronor till länsarbetsnämnderna för bidrag till utbildningar motsvarande
5 000 platser i gymnasieskolan och 13 000 platser i komvux. För ut-
bildning motsvarande 5 000 platser vid folkhögskolor fördes 106 miljoner
kronor över till Folkbildningsrådet. Av AMS redovisning framgår att
17 100 arbetslösa, varav 11 500 vid gymnasieskola och komvux och
5 600 vid folkhögskola, fick tillgång till utbildning genom dessa medel
under våren 1993. Detta var 5 900 färre deltagare än vad som hade bud-
geterats. Folkbildningsrådet har använt hela sin medelstilldelningen för
statsbidrag till utbildningsplatser. Av de medel som tilldelades läns-
arbetsnämnderna har ca 140 miljoner kronor utbetalats i statsbidrag för
utbildningsplatser, varav 29,9 miljoner kronor efter regeringsbeslut har
överförts till Skolverket för extra gymnasieplatser, medan 48 miljoner
kronor efter regeringens medgivande har förts över till Centrala studie-
stödsnämnden (CSN) för studiestöd till deltagarna.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Redovisning av AMS särskilda medel för bidrag till utbildningsplatser under Prop. 1993/94:100
budgetåret 1992/93 Bilaga 11

	Antal deltagare halvårsplatser	Bidrag till utbildn. tkr
Gymnasieskolan	1 084	15 505
Skolverket	1 981	29 208
Komvux	8 430	94 792
Folkhögskolan	5 583	106 000
Summa	17 078	245 505
utg. reservation, AMS		22 495
, CSN		48 000
Totalt		316 000

Källa: AMS

Slutsatser

Av den lämnade redovisningen av antalet deltagare i arbetsmarknadsut-
bildning under de senaste två budgetåren framgår tydligt den starkt
varierande omfattningen av utbildningen. Brister i planering, budgetering
och uppföljning som detta tyder på har fått konsekvenser för utbild-
ningens omfattning även under innevarande budgetår. Den allt för höga
omfattningen på utbildningen under hela år 1992 tvingade länsar-
betsnämnderna till drastiska nedskärningar av omfattningen under våren
1993. Det var nödvändigt för att AMV skulle klara av att hålla givna
budgetramar samt nå de mål och resultatkrav som formulerats för
verksamheten i stort. Detta innebar emellertid att ett väldigt lågt antal
deltagare, i förhållande till disponibla medel, befann sig i utbildning vid
innevarande budgetårs början.

Det faktum att utbildningens omfattning rusade i höjden under år 1992
innebar bl.a. att andra billigare åtgärder trängdes undan och att färre
arbetslösa därmed fick tillgång till en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den
bristande förmågan att planera utbildningens omfattning har även medfört
kedjereaktioner som inneburit en låg omfattning av åtgärderna under år
1993. Bristerna måste dock ses i ljuset av svårigheterna att förutse
utvecklingen på arbetsmarknaden och att snabbt få fram lämpliga
åtgärdsal temativ.

Regeringen vill understryka att om arbetsmarknadsutbildningen under
budgetåret 1994/95 skall få den omfattning i totalt antal deltagare, som
beräknas, får den beräknade genomsnittliga kurstidens längd inte öka.

Regeringen vill också understryka att arbetsmarknadsutbildningen i
första hand skall ha en klar yrkesinriktning. Allmänteoretisk utbildning
skall ges när den är en nödvändig förutsättning för eller en del av en
yrkesutbildning. Regeringen vill i detta sammanhang också hänvisa till
den beredskap som finns för extra ordinära insatser inom andra utbild-

ningsformer och som vi tidigare redovisat under Utbildningsdeparte-
mentets huvudtitel. Dessa innebär i korthet en fortsättning på innevarande
budgetårs satsning med extra studieplatser inom gymnasieskolan,
komvux, folkhögskolan och högskolan. Vidare gäller det ytterligare
platser vid sommaruniversitet, s.k. utbildningscheckar och traineeutbild-
ning. För budgetåret 1994/95 har regeringen beräknat en total omfattning
för dessa av arbetsmarknadspolitiska skäl motiverade ytterligare
utbildningsinsatser som motsvarar ca 77 000 helårsstudieplatser.

Det är nödvändigt med ett fortlöpande utvecklingsarbete inom AMV
för att effektivisera upphandlingen, förbättra marknadsanpassningen, öka
platsutnyttjandet och förbättra uppföljningen. Regeringen vill därför bl.a.
betona vikten av det arbete som AMS bedriver för att stärka upp-
handlarkompetensen inom AMV.

Mot bakgrund av de redovisade resultaten och vad som nyss framförts
föreslår regeringen en något lägre omfattning på arbetsmarknadsut-
bildningen under budgetåret 1994/95 jämfört med vad som beräknats för
innevarande budgetår.

2.5.1 Den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen

Den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen bör under nästa
budgetår beräknas för en omfattning på 42 100 deltagare i genomsnitt per
månad. Det är samma omfattning som beräknats för innevarande
budgetår. Regeringen har vid medelsberäkningen utgått från att den
genomsnittliga utbildningstiden under budgetåret inte skall överstiga
17 veckor. Totalt kommer därigenom ca 129 000 personer att få tillgång
till särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1994/95.
Kostnaden för denna utbildning, exkl. utbildningsbidrag, under nästa
budgetår beräknas till 4 811 miljoner kronor. I detta belopp ingår även
kostnader för elevsocial verksamhet i form av hälsovårdande och kurativ
verksamhet som vid behov kan upphandlas tillsammans med utbild-
ningen. Dessa medel har tidigare särredovisats men bör i fortsättningen
ingå som en del i kostnaden för upphandlingen.

2.5.2 Arbetsmarknadsutbildningen inom det reguljära utbildnings-
väsendet

Regeringen bedömer att medel för utbildningsbidrag med lånedel för
utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet eller hos vissa andra
utbildningsanordnare bör beräknas för 11 400 deltagare i genomsnitt per
månad. Det är 4 800 mindre än under innevarande budgetår och mot-
svarar totalt 593 000 utbildningsveckor vid en genomsnittlig utbildnings-
tid av 29 veckor under budgetåret. Därmed kan ca 20 500 personer få
tillgång till denna utbildningsmöjlighet under budgetåret. Kostnaden
härför, som avser endast utbildningsbidrag, beräknas till 1 077 miljoner
kronor under nästa budgetår.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

2.5.3 Bidraget till utbildning i företag

Resultatuppföljning

Under budgetåret 1992/93 uppgick antalet personer som deltog i före-
tagsutbildning till i genomsnitt ca 11 000 per månad. Enligt AMS års-
berättelse över arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret deltog totalt
52 000 personer i utbildningen under året, varav knappt en fjärdedel
kvinnor. Bidraget har främst riktats till tillverkningsföretag och dessutom
i hög grad till små företag. Bidrag har under budgetåret lämnats främst
vid risk för permittering och uppsägning. Av de beslutade bidragen avsåg
70 % detta villkor för åtgärden.

Slutsatser

Regeringen bedömer att det kommer att finnas ett stort behov av bidrag
till utbildning i företag även under budgetåret 1994/95. Utbildning och
kompetensutveckling är av central betydelse för företagens möjligheter
att hävda sig i den internationella konkurrensen och för den nödvändiga
förnyelsen av näringslivet. Genom utbildning står företagen och de
enskilda bättre rustade inför konjunkturuppgången. Genom utbildning kan
också anpassningen inom offentlig sektor till förändrade arbetsuppgifter
underlättas. Utbildning av anställda är ett alternativ till att lagda varsel
om permitteringar och uppsägningar verkställs.

Med bidrag till utbildning i företag avses att underlätta en långsiktig
strukturomvandling, vilket främjar en rationell organisation, samtidigt
som den enskildes kompetens förstärks.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att omfattningen på bidrag till
utbildning i företag beräknas till i genomsnitt 15 800 personer per
månad. Bidraget bör även under nästa budgetår uppgå till högst
60 kronor per timme. Den totala kostnaden för bidrag till utbildning i
företag beräknar vi till 1 522 miljoner kronor.

2.6 Utbildningsbidragen

Frågan om nivån på utbildningsbidragen under nästa budgetår kommer
att behandlas i samband med att regeringen under våren 1994 tar ställ-
ning till nivån på arbetslöshetsersättningarna. Med anledning av riks-
dagens helt nyligen fattade beslut om att höja det kontanta arbetsmark-
nadsstödet (KAS) till 245 kr per dag har regeringen dock beslutat att höja
den lägsta nivån på utbildningsbidragen från 239 kr till 245 kr. Följande
beräkningar av kostnaderna för utbildningsbidragen utgår från en
schablonmässig uppräkning.

Innan vi går in på medelsberäkningen vill vi ta upp en särskild fråga.
Det gäller korta utbildningar. Enligt reglerna för utbildningsbidrag med
lånedel skall en utbildning omfatta minst 15 kalenderdagar för att särskilt
studielån och särskild dagpenning skall kunna beviljas. AMS har i

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

skrivelse den 30 augusti 1993 hemställt om att 15-dagarsgränsen slopas Prop. 1993/94:100
och att det liksom tidigare inte skall finnas någon nedre gräns för det Bilaga 11
antal dagar en upphandlad kurs skall innehålla.

Regeringen anser att det - i likhet med vad som i allmänhet gäller
inom studiemedelssystemet - inte bör komma i fråga att bevilja lån för
så kortvariga utbildningar. Problemet bör i stället lösas på det sättet att
ungdomar under 25 år skall få utbildningsbidrag utan lånedel när det är
fråga om arbetsmarknadsutbildning som är kortare än 15 kalenderdagar.
För utbildning av detta slag skall i stället utbildningsbidrag utan lånedel
lämnas. Förslaget föranleder en ändring i lagen (1993:719) om särskilt
studielån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning. Ett förslag till
ändring i lagen har upprättats inom Arbetsmarknadsdepartementet.
Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 11.1.
Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1994. Den nya bestämmelsen bör
gälla när utbildningen påbörjas efter ikraftträdandet.

2.6.1 Arbetsmarknadsutbildning

Regeringen beräknar den totala kostnaden för utbildningsbidrag vid
arbetsmarknadsutbildning till 5 739 miljoner kronor under nästa budgetår.
Härav avser 4 662 miljoner kronor utbildningsbidrag vid särskilt
anordnad arbetsmarknadsutbildning och 1 077 miljoner kronor vid
utbildning i det reguljära utbildningsväsendet. Regeringen har därvid
beräknat det totala antalet deltagare till 129 000 i särskilt anordnad
utbildning med en genomsnittlig utbildningstid på 17 veckor och 20 500
i utbildning i det reguljära utbildningsväsendet med en genomsnittlig
utbildningstid på 29 veckor.

De medel, 5 200 miljoner kronor, som regeringen har beräknat för
utbildningsbidrag till personer som uppfyller medlems- och arbets-
villkoren i lagen om arbetslöshetsförsäkring bör liksom tidigare föras
över från influtna arbetsmarknadsavgifter, eller från den s.k. arbets-
marknadsfonden, till inkomsttitel 1251 Övriga socialavgifter.

2.6.2 Vidgad arbetsprövning

Det har under de två senaste budgetåren visat sig att vidgad arbetspröv-
ning (VAP) har varit en mycket användbar och välutnyttjad åtgärd bl.a.
för att låta unga sökande prova på olika arbeten på arbetsmarknaden.
Den faktiska omfattningen har klart överskridit regeringens beräkningar.
För att omfattningen bättre skall överensstämma med faktiska behovet
bedömer regeringen att utbildningsbidrag vid VAP bör beräknas för i
genomsnitt 2 200 deltagare varje månad under nästa budgetår. Det är ca
1 900 deltagare fler än vad som beräknats för innevarande budgetår.
Kostnaderna för dessa utbildningsbidrag beräknas till 202 miljoner
kronor.

2.6.3 Jobbsökaraktiviteter

Regeringen bedömer att utbildningsbidrag för jobbsökaraktiviteter (JSA)
för ungdomar under 25 år, under nästa budgetår, bör beräknas för i
genomsnitt 5 500 deltagare varje månad. Det är en ökning med 4 100
deltagare jämfört med den omfattning som beräknats för innevarande
budgetår. Den beräknade omfattningen speglar bättre de faktiska behov
som finns till följd av regeringens riktlinjer beträffande användningen av
åtgärden. JSA som skall stödja och hjälpa ungdomarna att aktivt söka
arbete på den reguljära arbetsmarknaden har precis som VAP visat sig
vara en mycket användbar och välutnyttjad åtgärd. Regeringen beräknar
kostnaden för dessa utbildningsbidrag till 403 miljoner kronor.

2.7 Utbildningsvikariaten

Resultatuppföljning

Under budgetåret 1992/93 uppgick antalet utbildningsvikarier till i
genomsnitt ca 8 000 per månad. Enligt AMS årsberättelse över arbets-
marknadsutbildningen under budgetåret deltog totalt ca 35 000 personer
som utbildningsvikarier under året, vilket var en ökning med 15 000
personer jämfört med budgetåret 1991/92. Av deltagarna var 60 %
kvinnor. AMS beräknar att ca 80 % av vikarierna fanns inom den
offentliga sektorn. AMS beskriver i sin fördjupade anslagsframställning
att AMV har genomfört omfattande informationsinsatser om åtgärden,
bl.a. med inriktning på små tillverkningsföretag, utan att omfattningen
inom privat sektor har ökat nämnvärt. En förklaring kan enligt AMS vara
att denna sektor saknar den "vikariatskultur" som är vanlig inom den
offentliga sektorn.

Enligt den senaste uppföljningen av systemet med utbildningsvikariat,
vilken omfattade det fjärde kvartalet 1991, var såväl arbetsgivare som
deltagare i utbildning mycket nöjda med utbildningens resultat vad avser
kompetensen hos de anställda. De som deltog i utbildningen hade van-
ligtvis en kort formell utbildning men en lång arbetslivserfarenhet.
Vikarierna hade en relativt god formell utbildning och en relativt kort
arbetslivserfarenhet.

Slutsatser

Möjligheten till avdrag från arbetsgivaravgifterna vid utbildningsvikariat
bör finnas även under budgetåret 1994/95. Åtgärden har visat sig vara
särskilt användbar inom den offentliga sektorn. Satsningar på utbildning
av anställda är en viktig del i den strukturförändring som nu genomförs
inom kommunerna.

Det avdrag från arbetgivaravgifterna som arbetsgivarna får göra för
lönekostnader för vikarien bör även under nästa budgetår uppgå till
475 kr per arbetsdag. I fråga om avdrag för utbildningskostnader bör

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

likaså nuvarande regler gälla. Dessa innebär att för av länsarbetsnämnden
godkänd utbildning får avdrag göras med högst 75 kr per utbildnings-
timme, dock med högst 30 000 kr per arbetstagare som utbildas.

Regeringen beräknar omfattningen av utbildningsvikariaten under nästa
budgetår till ca 14 000 personer per månad till en kostnad på 1 596
miljoner kronor. Avdragen från arbetsgivaravgifterna som i vissa fall kan
medges för utbildningskostnader beräknar vi till 684 miljoner kronor.

Regeringens förslag i fråga om utbildningsvikariat föranleder en lag
om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagen bör
gälla under budgetåret 1994/95. Förslaget föranleder också att en
hänvisning görs till denna lag i 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om
socialavgifter. Lagförslag har upprättats inom Arbetsmarknadsdeparte-
mentet. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som under-
bilaga 11.1.

Lagförslagen faller under Lagrådets granskningsområde. Förslaget om
tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter överensstämmer med 2 -
5 §§ i den nuvarande lagen (1993:237) om tillfällig avvikelse från lagen
(1981:691) om socialavgifter. Ändringen i lagen om socialavgifter avser
endast en konsekvensändring. Förslagen får därför sägas vara av sådan
enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande inte erfordras.

2.8 Utredningskostnadema

Medelbehovet för utredningskostnader beräknar regeringen till 9,7 miljo-
ner kronor.

2.9 Resebidragen m.m.

Flyttningsbidragen har använts i mycket liten utsträckning under det
gångna budgetåret. Endast 70 miljoner kronor av de beräknade medlen,
200 miljoner kronor, har tagits i anspråk. Regeringen föreslog i 1993 års
kompletteringsproposition att vissa bidragsformer skulle slopas och
anförde att den avsåg att se över de resterande bidragsformerna. Sam-
tidigt begärde regeringen riksdagens bemyndigande att genomföra de
ändringar som översynen kunde föranleda. Riksdagen godkände förslaget
och gav regeringen det begärda bemyndigandet.

Verksamheten med flyttningsbidrag m.m. omfattar fr.o.m. den 1 juli
1993 sökande- och tillträdesresor, bohagstransporter, starthjälp för s.k.
nyckelpersoner, inlösen av egna hem och bostadsrätter samt medflyttan-
debidrag. De stora posterna har under det gångna budgetåret varit resor
och bohagstransporter som tillsammans förbrukat 78 % av medlen.

Under hösten 1993 har de olika formerna av flyttningsbidrag setts över
inom Arbetsmarknadsdepartementet. Regeringen överväger följande
ändringar av flyttningsbidragen. Starthjälp och ersättning för bohags-
transporter föreslås upphöra. Den nya förordningen kommer då att
betecknas som en förordning om respenning och medflyttandebidrag.
Förändringarna kommer att innebära en kostnadsminskning på 68 miljo-
ner kronor på årsbasis. Förordningen om inlösen av egnahemsfastigheter

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

och bostadsrätter påverkas inte. Prop. 1993/94:100

Kostnaderna för resor och medflyttandebidrag m.m. under nästa Bilaga 11
budgetår beräknar regeringen till 52 miljoner kronor, varav 1 miljon
kronor avser inlösen av fastigheter och bostadsrätter.

2.70 Beredskapsarbetena och rekryteringsstöden

Resultatuppföljning

Inriktningen och omfattning

Enligt AMS särskilda rapport inför perioden 1994/95 - 1996/97 variera-
de antalet personer i beredskapsarbete mellan 8 000 och 14 000 under
budgetåren 1987/88 - 1991/92. Under perioden ökade andelen sysselsätt-
ningsdagar i investeringsarbeten och tjänstearbeten av det totala antalet
sysselsättningsdagar i beredskapsarbeten, medan andelen skogliga arbeten
samt natur- och fomvårdsarbeten minskade. Tjänstearbeten svarade för
ca 80 % av antalet dagar, skogliga arbeten och natur- och fomvårds-
arbeten för mellan 12 och 16 % och investeringsarbeten för mellan 3 och
6 %.

Arbeten inom kommuner och landsting svarade under perioden för mer
än hälften av personerna sysselsatta i beredskapsarbete, och arbeten inom
staten för ca en fjärdedel. Enskilda beredskapsarbeten hade en mycket
begränsad omfattning. Ungefär hälften av de anvisade medlen gick till
staten eftersom bidrag till statliga beredskapsarbeten lämnades med i
genomsnitt 95 % av lönekostnaderna. Till kommunala beredskapsarbeten
lämnades bidrag med i genomsnitt ca 60 %.

Den genomsnittliga tiden i beredskapsarbete ökade under perioden,
från i genomsnitt 102 dagar budgetåret 1987/88 till i genomsnitt
135 dagar budgetåret 1991/92. Antalet personer med socialmedicinskt
handikapp i åtgärden ökade också. Den förändrade sammansättningen
gjorde det svårare att hitta annan sysselsättning för de anvisade efter
åtgärden. Andelen personer som fick arbete direkt efter ett beredskaps-
arbete av det totala antalet i åtgärden minskade kraftigt från budgetåret
1988/89 till budgetåret 1991/92, från 40,2 till 17,4 %.

Antalet personer i beredskapsarbete var i genomsnitt 11 700 per månad
under budgetåret 1988/89 och sjönk till i genomsnitt 8 300 per månad
under följande budgetår. Därefter ökade antalet igen, till i genomsnitt
13 900 per månad under budgetåret 1991/92 och ett motsvarande
genomsnitt under hösten 1992. Under hela våren 1993 höll sig antalet
personer i beredskapsarbete runt 16 000 per månad, men föll kraftigt
under sommaren. Under tredje kvartalet 1993 hade i genomsnitt 10 300
personer beredskapsarbete per månad. Under perioden 1988/89 -
1992/93 varierade de arbetshandikappades andel i åtgärden mellan 18 och
29 %. De utomnordiska medborgarna utgjorde mellan 9 och 17 %.
Kvinnornas andel minskade under samma period från 47 till 31%.

Antalet platser med rekryteringsstöd har följt en utveckling liknande
den för beredskapsarbeten. Antalet platser med rekryteringsstöd minskade $9

under högkonjunkturen och var i genomsnitt 2 200 per månad under
budgetåret 1989/90. De ökade successivt fram till hösten 1992, då i
genomsnitt 13 600 personer per månad hade plats med rekryteringsstöd.
Under år 1993 har antalet inte överstigit i genomsnitt 10 000 platser per
månad. De arbetshandikappades andel i åtgärden var 3 % under perioden
1988/89 - 1992/93. Det s.k. förhöjda rekryteringsstödet för flyktingar
och invandrare utgjorde en lika stor andel. Andelen kvinnor i åtgärden
varierade mellan 32 och 35 %.

De avtalade inskolningsplatsema ökade successivt från budgetåret
1988/89 till budgetåret 1991/92, från i genomsnitt 1 600 till i genomsnitt
4 400 per månad. Därefter sjönk antalet drastiskt. Tredje kvartalet 1993
fanns i genomsnitt 400 personer per månad i åtgärden. Både de arbets-
handikappades och de utomnordiska medborgarnas andel i åtgärden
utgjorde under perioden 1988/89 - 1992/93 vardera 1 till 3 %. Kvinnor-
nas andel i åtgärden minskade under samma period från 52 till 41 %.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Kostnadsutvecklingen tredje kvartalet 1992 - tredje kvartalet 1993

Från juli till september 1992 till motsvarande period 1993 ökade bi-
dragskostnaden för enskilda beredskapsarbeten inom skogs- och naturvård
samt för enskilda investeringsarbeten med 3 700 respektive 2 000 kr per
person och månad. Statsbidragen för kommunala beredskapsarbeten
minskade, medan bidragskostnaden för de statliga beredskapsarbetena i
stort sett var oförändrad. Statsbidragskostnadema för rekryteringsstödet
ökade från andra kvartalet 1992 till andra kvartalet 1993 (senare
uppgifter finns ej att tillgå) med i genomsnitt 500 kr per person och
månad för kommunala arbetsgivare och minskade med i genomsnitt
200 kr per person och månad för enskilda företag. Kostnaden för det
förhöjda rekryteringsstödet minskade med i genomsnitt 1 100 kr per
person och månad under samma period.

Nya regler

Fr.o.m. den 1 juli 1993 har ett antal förändringar av reglerna för be-
redskapsarbete, rekryteringsstöd och avtalade inskolningsplatser införts.
Statsbidrag lämnas nu med högst 65 % av lönekostnaderna under högst
sex månader. För skogliga beredskapsarbeten och beredskapsarbeten
inom natur-, miljö- och fomvård lämnas ett belopp som motsvarar högst
hela kostnaden för arbetet. Beredskapsarbeten av investeringskaraktär
ersätts med högst 1 500 kr per dag, i stödområden med högst 2 500 kr.
Rekryteringsstöd för flyktingar och invandrare, s.k. förhöjt rekryte-
ringsstöd, kan lämnas med högst 75 % under högst tolv månader. Dess-
utom finns det ett högstbestämt bidragstak, för närvarande högst
14 300 kr per månad. Lönekostnaderna har bestämts till kontant bruttolön
inkl, sjuklön och semesterersättning samt avgifter enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter. För alla beredskapsarbeten gäller också att statsbidrag 60

endast lämnas för en arbetstid som är fyra timmar kortare än normal

veckoarbetstid.

Bidragets storlek i kronor fastställs redan vid beslutstillfället och gäller
för hela bidragsperioden. Bidraget reduceras vid frånvaro.

Slutsatser

Omfattningen

Regeringen har beräknat att i genomsnitt 41 900 personer per månad
skall kunna anvisas beredskapsarbete, platser med rekryteringsstöd och
avtalade inskolningsplatser under budgetåret 1993/94. Under september
1993 fanns i genomsnitt 22 100 personer per månad i åtgärderna, dvs.
ett avsevärt lägre antal. Detta är ett tecken inte bara på ekonomiska
svårigheter för arbetsgivarna att ta emot fler arbetslösa i åtgärder utan
också på en viss "mättnad" beroende på det totalt sett stora antalet
personer som nu finns i olika åtgärder. För att kunna pressa ned den
öppna arbetslösheten måste emellertid åtgärderna utnyttjas till fullo.
Ytterligare ansträngningar måste därför göras for att få fram de nödvän-
diga platserna. Detta måste dock ske utan att störa rekryteringen till
arbeten som ändå skulle ha tillsatts eller att arbetslösa "låses in" i åtgär-
der vid konjunkturuppgången i stället för att komma ut på den reguljära
arbetsmarknaden.

Antalet beredskapsarbeten har minskat inom samtliga sektorer, dock
främst inom det statliga området. Det sistnämnda är sannolikt en följd av
de nya statsbidragsbestämmelsema för denna sektor. Minskningen av
antalet kommunala beredskapsarbeten torde främst kunna förklaras av
kommunernas försämrade ekonomi och de omställningar av verksamheten
som sker inom många kommuner. Kommunerna anser att i det om-
struktureringsarbete som nu pågår kan de inte motiveras att ta emot ett
stort antal beredskapsarbeten. Införandet av nya arbetsmarknadspolitiska
åtgärder kan också i viss mån ha påverkat kommunernas vilja att inrätta
beredskapsarbeten.

Den främsta anledningen till att det har varit svårt för arbetsförmed-
lingen att motivera arbetsgivarna att ta emot arbetslösa på platser med
rekryteringsstöd är det osäkra konjunkturläget. Företagens rekryterings-
behov är fortfarande svagt. Många företagare vågar ännu inte nyanställa
och låter i stället sina medarbetare arbeta övertid. Dessutom har före-
tagen genomfört, och genomför ännu, omfattande rationaliseringar och
effektiviseringar som gör att de avvaktar med att nyanställa.

Dessutom bör nämnas att andelen förhöjda rekryteringsstöd av det
totala antalet platser med rekryteringsstöd har minskat under hösten
1993. Detta trots att villkoren för statsbidrag har ändrats fr.o.m. den
1 juli 1993, från högst 85 % under högst sex månader eller högst 50 %
under högst tolv månader, till högst 75 % under högst tolv månader. I
september 1993 var 67 personer, dvs. 0,6 % av samtliga personer
placerade med rekryteringsstöd, anvisade med förhöjt rekryteringsstöd.
Det förhöjda rekryteringsstödet bör i ökad utsträckning utnyttjas för att
få in flyktingar och invandrare på arbetsmarknaden.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Även antalet avtalade inskolningsplatser har, som tidigare nämnts, Prop. 1993/94:100
minskat. Den främsta förklaringen till minskningen står sannolikt att Bilaga 11
finna i införandet av ungdomspraktiken.

Statsbidragskostnadema

Fördyringen av de enskilda beredskapsarbetena från perioden juli -
september 1992 till samma period 1993 kan sannolikt förklaras av att
privata arbetsgivare, som t.ex. skogsägare, har prioriterat kostnads-
krävande arbeten, som t.ex. avverkning, som måste utföras. Kommun-
ernas försämrade ekonomi - med t.ex. billigare investeringsobjekt som
följd - kan ha bidragit till de minskade statsbidragskostnadema för
kommunala beredskapsarbeten. De minskade kostnaderna för det förhöjda
rekryteringsstödet beror sannolikt på den ändrade statsbidragskon-
struktionen. Regeringen vill betona att arbetsförmedlingen och läns-
arbetsnämnden i sina förhandlingar med arbetsgivarna måste eftersträva
att begränsa nivån på statsbidraget så att fler platser skall kunna erbjudas
de arbetslösa för de anvisade medlen.

Förslag

Regeringen föreslår att de avtalade inskolningsplatsema avskaffas fr.o.m.
den 1 juli 1994. Dessa kom till år 1986 och bygger på avtal mellan den
privata sektoms arbetsmarknadsparter. Syftet var att åstadkomma ett
alternativ till ungdomslagen för 18 - 19-åringar som avsåg främst den
offentliga sektom. De avtalade inskolningsplatsema är främst inriktade
mot arbeten inom det privata näringslivet, men får numera användas även
inom den offentliga sektom, som kan leda till fortsatt anställning. Antalet
avtalade inskolningsplatser har minskat successivt.

Regeringen gör bedömningen att främst rekryteringsstödet och ung-
domspraktiken bör kunna ersätta de avtalade inskolningsplatsema. Stats-
bidragskonstruktionen för de avtalade inskolningsplatsema är dessutom
utformad på samma sätt som för rekryteringsstödet, som även det främst
är inriktat mot det privata näringslivet. Något egentligt behov av de
avtalade inskolningsplatsema finns således inte längre. Avtalade
inskolningsplatser som har påbörjats före den 1 juli 1994 bör få slutföras
även efter detta datum om anvisningstiden sträcker sig över
budgetårsskiftet.

Regeringen beräknar behovet av antalet beredskapsarbeten och platser
med rekryteringsstöd till i genomsnitt 10 000 resp. 30 000 per månad
under nästa budgetår till en beräknad kostnad av 4 965 miljoner kronor.
Mot bakgrand av vändningen i ekonomin är det angeläget att rekryte-
ringsstödet prioriteras framför beredskapsarbeten. Varje tillfälle till
reguljärt arbete måste nu tas till vara. Rekryteringsstödet utgör till-
sammans med det generella anställningsstödet utomordentliga möjligheter
för arbetsgivarna att stå väl rastade med arbetskraft inför en kommande
konjunkturuppgång.

2.11 Insatserna för flyktingar och invandrare

Resultatuppföljning

Arbetsmarknadssituationen for invandrare och flyktingar försämrades
kraftigt under budgetåret 1992/93 jämfört med budgetåret innan. Andelen
arbetslösa och arbetssökande av den utomnordiska arbetskraften ökade
ytterligare mellan dessa budgetår. Detta medförde att andelen sysselsatta
av befolkningen under förste halvåret 1993 sjönk till endast drygt 40 %
för de utomnordiska medborgarna, jämfört med 74 % för svenskar.
Arbetslöshetsutvecklingen var mest dramatiskt för den utomeuropeiska
gruppen. Under samma period steg den relativa arbetslösheten för
utomeuropeiska medborgare från 7 till 35 %. En större andel av de
utomnordiska medborgarna var långtidsarbetslösa respektive
långtidssökande jämfört med övriga sökande. Inskrivningstiden vid
arbetsförmedlingen har för utomnordiska medborgare ökat kraftigt under
de senaste åren.

AMS har i skrivelse den 4 oktober 1993 redogjort för effekterna av de
arbetsmarknadspolitiska insatserna för flyktingar och invandrare under
budgetåret 1992/93. Särskilda medel avsattes under budgetåret för
åtgärder för dessa grupper. Medlen skulle användas för att underlätta
inträdet för invandrare och flyktingar på arbetsmarknaden.

Medlen för dessa särskilda insatser beräknades till 147 miljoner
kronor. AMS förbrukade ca 33 miljoner kronor för insatserna. Härav
utbetalades ca 30 miljoner kronor i rekryteringsstöd och ca 3 miljoner
kronor för andra åtgärder.

Ett av målen för AMS under budgetåret 1992/93 var att insatser och
åtgärder skulle koncentreras till och intensifieras för de utsatte grupperna
på arbetsmarknaden - däri ingick flyktingar och invandrare.

Utomnordiska medborgares andel av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna översteg endast marginellt deras andel av de arbetssökande.
Andelen utomnordiska medborgare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
under perioden 1990 - 1993 minskade från ca 65 % till ca 45 % av
samtliga utomnordiska arbetssökande. Minskningen av de utomnordiska
medborgarnas andel i åtgärder var enligt AMS en följd av att de i relativt
liten utsträckning kom i fråga för ALU, där andelen dock successivt
ökade under våren 1993. Enligt AMS var orsaken till den låga andelen
att deltagande i ALU förutsätter att man har rätt till arbetslöshetsersätt-
ning. Närmare hälften av de arbetslösa utomnordiska medborgarna
saknade arbetslöshetsersättning, mot endast 19 % av övriga medborgare.
Andelen utomnordiska medborgare i ALU var under budgetåret 1992/93
ca 3 %. I övriga åtgärder ökade andelen flyktingar och invandrare något.

Arbetsmarknadsutbildning har alltid varit den mest betydelsefulla in-
satsen för utomnordiska medborgare, där andelen under budgetåret
1992/93 uppgick till ca 18 %. De utomnordiska medborgarna var väl
representerade vid beredskapsarbete i förhållande till deras andel av de
arbetssökande. I alla andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder var de
utomnordiska medborgarna klart underrepresenterade.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 11

Utomnordiska ungdomar utgjorde en liten del av ungdomar i åtgärder Prop. 1993/94:100
beroende på deras förhållandevis låga deltagande i ungdomspraktik. På Bilaga 11
grund av den stora omfattningen på ungdomspraktiken påverkades deras
andelar av det totala antalet personer i åtgärder starkt. Andelen utom-
nordiska ungdomar av dem som började ungdomspraktik ökade dock
successivt under budgetåret 1992/93. Utomnordiska ungdomar fick i
mycket hög grad sina praktikplatser inom de traditionella invandrarbran-
schema såsom restaurang och övrig service.

Slutsatser

Regeringen bedömer att arbetslösheten bland flyktingar och invandrare
kommer att vara fortsatt hög under nästa budgetår. De hittillsvarande
resultaten för dessa grupper är inte tillfredsställande. De särskilda medlen
till insatser för flyktingar och invandrare har inte använts i den omfatt-
ning regeringen anser önskvärt. Åtgärderna för dessa grupper måste
sättas in snabbare och i större omfattning för att motverka långtidsarbets-
löshet och utslagning.

Ett förslag till försöksverksamhet - praktik för invandrare

Regeringen föreslår att det, som en försöksverksamhet under nästa
budgetår, införs en ny åtgärd inom ramen för arbetsmarknadsutbildning
i form av arbetsplatsförlagd praktik för invandrare - benämnd praktik för
invandrare - efter modell ungdomspraktik. Tanken med praktiken är att
invandrare som har yrkesutbildning men liten eller ingen svensk arbets-
livserfarenhet skall få en chans att skaffa sig värdefull arbetslivs- och
yrkeslivserfarenhet inom sitt utbildningsområde. Det bör understrykas att
syftet med praktiken inte är att fylla ett produktionsbehov hos arbetsgiva-
ren.

Praktiken bör förläggas till en arbetsplats som är relevant för den
yrkesutbildning som invandraren redan har. Praktiken bör kunna genom-
föras hos såväl privata som offentliga arbetsgivare. Praktikanten bör dock
i första hand anvisas plats inom det privata näringslivet. Platserna skall
inte användas för att ersätta annan arbetskraft. Praktikanten bör få
inskolning, handledning och praktisk yrkesutbildning på arbetsplatsen.
Under deltagande i praktik för invandrare och inom ramen för denna bör
praktikanten fortlöpande delta i olika former av jobbsökaraktiviteter som
arbetsförmedlingen erbjuder. Praktiktiden bör i princip vara på heltid och
få uppgå till högst sex månader. Praktiken bör kunna genomföras på
deltid i det fall praktikanten är funktionshindrad, får föräldrapenning på
deltid eller deltar i utbildning i svenska på deltid. Om så bedöms lämpligt
kan praktiken följas av arbete med rekryteringsstöd. Genom att praktiken
för invandrare är en form av arbetsmarknadsutbildning kommer
praktikanten under praktiktiden att omfattas av samma försäkringsskydd
som gäller för t.ex. ungdomspraktik. 64

Under praktiken bör praktikanten få utbildningsbidrag enligt samma

regler som gäller vid ungdomspraktik. Något bidrag till arbetsgivaren bör Prop. 1993/94:100
däremot inte utgå. Finansieringsbidrag bör ej erläggas av den arbetsgiva- Bilaga 11
re som anordnar praktik för invandrare.

Under praktiktiden kan praktikanten i utbildningssyfte komma att
utföra vissa arbetsuppgifter. Detta innebär dock inte att det råder ett
anställningsförhållande mellan praktikanten och den arbetsgivare som
upplåter praktikplatsen. I klargörande syfte bör dock genom en särskild
lag slås fast att den som anvisats praktikplats inte skall anses som arbets-
tagare när denne fullgör praktiken. Lagen bör gälla under budgetåret
1994/95. Ett förslag till lag har upprättats inom Arbetsmarknadsdeparte-
mentet. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som under-
bilaga 11.1.

Lagförslaget fäller under Lagrådets granskningsområde. Förslaget
överensstämmer emellertid med motsvarande reglering i lagen (1992:322)
om ungdomspraktikanter. Det får därför sägas vara av sådan enkel
beskaffenhet att Lagrådets hörande inte erfordras.

Kostnaden och omfattningen

Kostnaden för förslaget om praktik för invandrare beräknas till 476 mil-
joner kronor. Detta ger tillfälle till praktik för totalt 5 000 personer i
genomsnitt per månad. Finansieringen av invandrarpraktiken bör ske till
del med de särskilda medel som hittills har beräknats för insatser för in-
vandrare och flyktingar. Dessa uppgår under innevarande budgetår till
151 miljoner kronor. Resterande 325 miljoner kronor bör finansieras
inom ramen för anslaget.

Regeringen vill i detta sammanhang betona att flyktingars och invand-
rares inträde på arbetsmarknaden i huvudsak skall lösas inom ramen för
de ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

2.72 Jämställdheten på arbetsmarknaden

Resultatuppföljning

Det ansträngda läget på arbetsmarknaden drabbar såväl kvinnor som
män. Arbetslösheten bland kvinnorna var under budgetåret 1992/93
emellertid lägre än bland männen. Under 1990-talet har det skett en
kraftig omsvängning vad gäller andelen kvinnor bland de inskrivna vid
arbetsförmedlingen. I början av år 1990 var av de inskrivna 56 %
kvinnor och 44 % män. Därefter förändras bilden kraftigt. Under första
halvåret 1993 var andelen inskrivna kvinnor och män 47 respektive
53 %. Fler män än kvinnor tog del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder
men andelen män i åtgärder var i förhållande till deras arbetslöshet
betydligt lägre än kvinnornas. Männen var således underrepresenterade
i åtgärder i förhållande till deras arbetslöshet men kvinnorna var in-
skrivna vid arbetsförmedlingen under längre tid än männen.

Lågkonjunkturen har slagit särskilt hårt mot många starkt mans-

dominerade näringsgrenar. I flera av dessa näringsgrenar bedöms
sysselsättningstillväxten framöver vara begränsad. Nedskärningar och
rationaliseringar inom landsting och kommuner har i hög grad drabbat
kvinnor. Många kvinnor riskerar att förlora sina arbeten inom t.ex. vård
och omsorg. Minskad offentlig service kan också i särskilt hög grad
drabba kvinnorna. Denna utveckling ställer krav på vägledning för att
förbereda såväl män som kvinnor för nya yrkesområden.

AMS har i skrivelse den 25 oktober 1993 redovisat AMV:s strategi för
att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. I skrivelsen pekar AMS
bl.a. på behovet av att motverka fördomar om manliga och kvinnliga
yrkesval redan i tidig ålder. Den värld som omger små barn är fort-
farande i hög grad kvinnodominerad. Inom barnomsorg och skolans låg-
och mellanstadier arbetar mest kvinnor vilket kan befästa uppfattningar
om manligt och kvinnligt. Här har AMV en viktig uppgift genom
väglednings- och utbildningssatsningar for såväl kvinnor som män.

AMV pekar också på behovet av insatser för att stödja män och
kvinnor som vill etablera sig som företagare inom verksamheter som
traditionellt bedrivits i offentlig regi. Vidare avser AMS att stimulera
projekt som syftar till att förbättra villkoren för dem som är sämst ställda
på arbetsmarknaden, t.ex. lågutbildade och arbetshandikappade kvinnor
samt kvinnor med invandrarbakgrund.

För budgetåret 1993/94 har 30 miljoner kronor av medlen beräknade
för arbetsmarknadsutbildning ställts till AMS förfogande för projekt-
verksamhet i syfte att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden samt för
utbildningsinsatser för verkets egen personal i samband med projekten.
Denna projektverksamhet kommer enligt AMS att ge erfarenheter som
kommer att ligga till grund för att revidera AMV:s fortsatta strategi för
jämställdhetsarbetet.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Slutsatser

En väl fungerande arbetsmarknad är inte könsuppdelad. Det är den
enskilda människans kompetens och intresse som måste vara avgörande
i yrkesvalet. När alla människors kompetens och utvecklingsmöjligheter
tas till vara, oavsett kön, främjas också tillväxten i ekonomin.

Arbetet med att åstadkomma en mindre könsuppdelad arbetsmarknad
måste bedrivas både i ett kortsiktigt och i ett långsiktigt perspektiv.
Gamla strukturer kan inte förändras över en natt men behöver ständigt
påverkas. Arbetet måste bedrivas lika intensivt i såväl låg- som högkon-
junktur. I varje konjunkturläge finns det förhinder men också möjlig-
heter. Det behövs en mängd olika åtgärder och nya uppslag måste
prövas. Men långsamheten i förändringstakten får inte bli ett hinder i sig.
Bristen på enkla och effektiva åtgärder kan aldrig tas till intäkt för att
arbetet saknar angelägenhet - tvärtom.

Den höga arbetslösheten och det dramatiska läget på arbetsmarknaden
medför att många människor hamnar i svåra valsituationer. Man måste
ta ställning till om det yrkesval man tidigare gjort - och som kanske 66

resulterat i arbetslöshet - bör omprövas. I den situationen är det viktigt

att de individuella valen inte påverkas av slentrianmässiga uppfattningar
om s.k. manliga och kvinnliga yrken. Åtgärder som ungdomspraktik och
ALU ger män och kvinnor möjlighet att pröva nya och annorlunda
uppgifter. En angelägen tillväxtbefrämjande åtgärd är också att stimulera
kvinnors nyföretagande t.ex. genom rådgivning, utbildningsinsatser och
starta-eget-bidrag.

Unga flickor och kvinnor som genomgått utbildning till mansdomine-
rade yrken har ofta svårare än männen att få anställning inom det yrke
de utbildats till. Det är därför angeläget att denna grupp uppmärksammas
från arbetsförmedlingens sida.

Nedskärningar och rationaliseringar inom den offentliga sektom kan
drabba kvinnor särskilt hårt i regionalpolitiskt prioriterade områden
eftersom sysselsättningsaltemativen för dessa kvinnor ofta är begränsade.
Särskild uppmärksamhet måste därför ägnas åt att bredda arbetsmarkna-
den för kvinnor i dessa områden.

Regeringen föreslår att AMS, av medlen beräknade för arbetsmark-
nadsutbildning, även budgetåret 1994/95 får använda 30 miljoner kronor
enbart för projektverksamhet med syfte att bryta den könsuppdelade
arbetsmarknaden samt för utbildningsinsatser för den egna personalen i
samband med projekten.

2.13 De otraditionella medlen

Resultatuppföljning

AMS disponerade 450 miljoner kronor under budgetåret 1992/93 för
otraditionella insatser. Tillsammans med en ingående reservation på
55 miljoner kronor disponerades totalt 505 miljoner kronor. AMS har
fördelat dessa medel till länen för egna beslut.

Utifrån insatsernas art fördelades de regionalt och lokalt beslutade
medlen på följande sätt. Av tilldelade medel förbrukade AMV knappt
159 miljoner kronor.

	Tkr	%
Jobbsökaraktiviteter	6 375	4
Rehabiliteringsinsatser	13 951	9
Ungdomsprojekt	17 505	11
Särskilda insatser för kvinnor	9 497	6
Flykting- och invandrarprojekt	24 953	16
Projekt för deltidsarbetslösa	1 168	1
Företags- och näringslivsinriktade åtgärder	35 448	22
Övriga projekt	49 964	31
Summa	158 861	100

De projekt som tog störst enskild andel av insatserna var riktade till

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

företag och näringsliv. Av övriga projekt riktades några till konstnärliga Prop. 1993/94:100
utövare, ett till arbetslösa jordbrukare och ett inom kriminalvården. Bilaga 11

AMV:s bidrag till projekten avsåg oftast en delfinansiering. En av de
få reglerna för de otraditionella insatserna är att de skall gå till projekt
som inte får annat statligt stöd. Totalkostnaden för de olika projekten
uppgick till drygt 393 miljoner kronor, dvs. AMV:s bidrag utgjorde
40 % av de totala kostnaderna.

Slutsatser

Det nuvarande arbetsmarknadsläget ställer stora krav på nytänkande.

Därför behövs medel för otraditionella insatser som skall göra det möjligt
att firma nya vägar att minska arbetslösheten. Inom ramen för anslaget
bör for nästa budgetår 250 miljoner kronor få användas för otraditionella
insatser.

2.14 Försöksverksamheten med sysselsättningsskapande åtgärder

Regeringen disponerade 10 miljoner kronor under budgetåret 1992/93 för
försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder. Försöks-
verksamheten bedrevs inom ett flertal områden. Drygt 6 miljoner kronor
avsattes för att utveckla arbetsmarknadspolitiken i Öst- och Central-
europa. I övrigt användes medlen till projekt med EG-anknytning, studier
om ungdomspraktik, stipendier för ungdomar på landet m.m.

Regeringen disponerar samma belopp under innevarande budgetår för
detta ändamål och beräknar ett oförändrat belopp för denna försöks-
verksamhet under nästa budgetår.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till

- lag om ändring i lagen (1993:719) om särskilt studielån för den

som genomgår arbetsmarknadsutbildning,

- lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialav-
gifter,

- 1 kap. 1 § lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

- lag om praktik för invandrare,

2. bemyndigar regeringen att besluta om användningen av

högst 1 940 600 000 kr av medlen under anslaget för insatser
som normalt inte finansieras från anslaget (avsnitt 2.1),

3. godkänner det som regeringen föreslår om

- befrielse från skyldighet att betala finansieringsbidrag vid
ungdomspraktik (avsnitt 2.3),

- avskaffande av de avtalade inskolningsplatsema (avsnitt 2.10),

- praktik för invandrare (avsnitt 2.11),

4. U\\ Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar gg

ett reservationsanslag på 28 608 931 000 kr.

A 3. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

5 500 000

4 500 000

4 000 000

Reservation

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten skall under åren 1994, 1995 och 1996
få bidrag för att dels finansiera personalutvecklings- och marknadsfö-
ringsinsatser samt sociala insatser för eleverna, dels anpassa utbildningen
till de olika ländernas behov (prop. 1993/94:64, bet. 1993/94:AU8, rskr.
1993/94:29). Bidraget skall uppgå till 4 miljoner kronor per år. För
budgetåret 1994/95 bör därför anvisas 4 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 4 000 000 kr.

A 4. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som
myndighet, m.m.

1993/94 Anslag1 1 000

1994/95 Förslag 1 000

1 Förslag i prop. 1993/94:105

AMU-gruppen ombildades till aktiebolag den 1 juli 1993 (prop.
1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175). Koncernen består
av ett moderbolag, AmuGruppen AB, och ett antal dotterbolag. Över-
låtelsen av verksamheten regleras i ett avtal mellan staten och Amu-
Gruppen AB.

I proposition 1993/94:105 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1993/94 föreslås att ett förslagsanslag om 1 000 kr förs
upp på statsbudgeten för att täcka statens kostnader för övertalig personal
och för vissa övertaliga lokaler från myndigheten inom Amu-koncemen.
Även för nästa budgetår bör det finnas ett formellt anslag för detta
ändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet,
m.m. anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B. Arbetslivsfrågor m.m.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Anslaget Internationella avgifter har t.o.m. innevarande budgetår förts
upp under litterat för Arbetsmarknadsdepartementet m.m. Fr.o.m.
budgetåret 1994/95 bör anslaget föras upp under litterat för Arbetslivs-
frågor m.m. Även anslagen till Arbetsdomstolen, Statens förliknings-
mannaexpedition och Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar förs
upp under samma littera.

B 1. Arbetarskyddsverket

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

361 859 000

381 411 000

385 710 000

Anslaget avser Arbetarskyddsverkets (AV) verksamhet. Verket består av
Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) och Yrkesinspektionen (Yl).

ASS och Yl har enligt förordningen (1988:730, ändrad senast
1993:709) med instruktion för Arbetarskyddsverket till uppgift att se till
att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen samt, inom arbetsmil-
jöområdet, lagstiftningen om kemikaliekontroll och om tobak efterlevs.
Vidare skall verket bl.a. utarbeta och sprida information i syfte att
förbättra arbetsmiljön.

ASS är central förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö- och arbetstids-
frågor, utom i fråga om fartygsarbete, samt chefsmyndighet för Yl.

Yl är regional tillsynsmyndighet på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet.

I regleringsbreven för budgetåren 1992/93 och 1993/94 lades ett antal
övergripande mål och verksamhetsmål fäst för AV:s verksamhet.

De övergripande målen är sammanfattningsvis:

- riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet skall minska och

- arbetsmiljön skall förbättras sedd ur ett helhetsperspektiv.

Verksamhetsmålen innebär i stort:

- genomslag för det förstärkta arbetsmiljöansvaret,

- ökad inriktning mot frågor om arbetsorganisation och arbetets innehåll,

- stärkt kontrollerande roll,

- prioriterad tillsyn mot de mest belastade arbetsställena och

- deltagande i det europeiska standardiseringsarbetet.

AV:s totala omslutning för budgetåret 1994/95 beräknas uppgå till ca
440 000 000 kr. AV:s inkomster i den avgiftsfinansierade verksamheten
beräknas för budgetåret 1994/95 uppgå till 48 400 000 kr. Inkomsterna
består i huvudsak av intäkter av informationsverksamhet och försäljning
av publikationstryck. Vissa mindre intäkter kommer från ersättning för
uttag ur Informationssystemet om arbetsskador (ISA) samt ersättning för
provnings- och granskningsverksamhet.

1 Arbetarskyddsstyrelsen

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

l. 1 Årsredovisning

ASS har givit in sin första årsredovisning. Den avser budgetåret 1992/93.
I årsredovisningen ingår en resultatredovisning för AV. Resultatredovis-
ningen avser verksamhetsgrenarna central tillsyn, regional tillsyn och
särskild informationsverksamhet. Strukturen överensstämmer med den
som redovisades i den fördjupade anslagsframställningen år 1991. ASS
påpekar att de i regleringsbreven för budgetåren 1992/93 och 1993/94
fastställda övergripande målen och verksamhetsmålen gäller för vardera
av de tre verksamhetsgrenarna men i olika grad för respektive gren.

Resultatredovisningen indikerar att en hög grad av måluppfyllelse
föreligger beträffande de flesta av verksamhetsmålen. ASS bedömer att
det finns ett samband mellan AV:s verksamhet, bättre arbetsmiljö och
färre arbetsskador. ASS framhåller emellertid att det är viktigt att
orsakerna till de senaste årens minskning av antalet anmälda arbetso-
lyckor och arbetssjukdomar noga analyseras.

Tyngdpunkten i resultatredovisningen ligger i en redogörelse för ett
antal väsentliga prestationer av AV. Prestationerna utgör det grund-
läggande resultatmåttet för verksamheten. ASS påpekar att verkets
samtliga utåtriktade insatser syftar till att på både kort och lång sikt bidra
till att minska eller förebygga riskerna för ohälsa och olycksfall i
arbetslivet. ASS framhåller att utvärdering av orsakssamband mellan
AV:s prestationer och dess effekter är komplicerad och dessutom
synnerligen resurskrävande. Utvecklingen av ohälsan måste följas under
långa tidsperioder eftersom effekterna av insatserna i många fall visar sig
först efter många år. Det finns dessutom svårigheter att direkt hänföra
effekterna till insatser från verket. För styrningen av verksamheten har
ASS utarbetat ett antal interna dokument. I årsredovisningen omnämns
AV:s tillsynsprogram för perioden 1992-1995, vilket är det andra i
ordningen som verket har lagt fest. I programmet har ASS, inom ramen
för de övergripande målen och verksamhetsmålen som gäller för AV,
bl.a. angivit vissa områden där behovet av insatser från verket är stort
och/eller insatta resurser ger god effekt. Som exempel på interna
dokument omnämns vidare planeringsdirektiv för Yl, planer för
författningsarbetet samt verkets informationspolicy. ASS menar att de
prioriteringar som görs i tillsynsprogram och andra interna dokument är
viktiga styrmedel i verksamheten och förutsättningar för dess effektivitet.

I regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 fick ASS i uppdrag dels att
utveckla metoder och system för uppföljning av mål och resultat i
verksamheten, dels att belysa sambandet mellan avgifts- och anslags-
finansierad informationsverksamhet och hur kostnaderna i informations-
verksamheten fördelar sig mellan den anslagsfinansierade respektive den
avgiftsbelagda delen. ASS har redovisat uppdragen i två rapporter
benämnda Uppföljning av mål och resultat inom Arbetarskyddsverket och
Sambandet mellan avgifts- och anslagsfinansierad informationsverksamhet

m. m. inom Arbetarskyddsverket.

1.2 Revisionsberättelse

Riksrevisionsverket (RRV) har vid sin granskning av AV:s årsredovis-
ning bedömt att informationen i årsredovisningens resultatredovisning inte
strider mot av RRV kända förhållanden. RRV har vidare bedömt att
övriga delar av årsredovisningen är rättvisande.

1.3 Anslagsframställning

ASS har lämnat en förenklad anslagsframställning för budgetåret
1994/95. ASS:s uppfattning från föregående år beträffande behovet av
resursförstärkning kvarstår. ASS lyfter fram bl.a. följande områden som
påverkar resursbehovet under perioden nämligen omfattningen av det
pågående och fortsatta deltagandet i det europeiska standardiserings-
arbetet och följderna av en avveckling av riksprovplatsema. Vidare har
osäkerheten kring företagshälsovårdens dimensionering lett till att
arbetsbelastningen på Yl har ökat. Frågor som tidigare ställdes till
företagshälsovården hamnar nu hos inspektionen. ASS framhåller vidare
att de insatser inom europaharmoniseringen som redan görs har skett
genom att resurser omdisponerats inom styrelsen. Detta har lett till att
vissa områden, t.ex. utvärdering av tillsynens effekter för närvarande inte
kan bevakas i tillräcklig omfattning. ASS framställer dock inte något
annat yrkande än att nuvarande resurser får behållas.

ASS föreslår inte några förändringar av den beslutade inriktningen för
verksamheten.

Ett besparingsmål på 5 miljoner kronor för treårsperioden 1992/93 -
1994/95 gäller för AV med anledning av riksdagens beslut våren 1991
rörande omställning och minskning av den statliga administrationen
(prop. 1990/91:150 bil. 11:9. bet. 1990/91 :FiU30, rskr. 1990/91:386). På
förslag av ASS lades besparingen ut med 3,42 miljoner kronor på
budgetåret 1993/94. Vidare skulle den återstående delen av besparingen,
1,58 miljoner kronor, läggas ut för budgetåret 1994/95.

För budgetåret 1994/95 föreslår ASS ett ramanslag på 381 411 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

2 Regeringens överväganden

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

2.1 Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1992/93 -
1994/95 bör ligga fast. Regeringen har den 23 september 1993
beslutat, dels att de övergripande mål och verksamhetsmål som
gällt för perioden 1992/93 - 1994/95 utsträcks till att omfatta även
budgetåret 1995/96, dels att beräkna planeringsramen för AV:s
verksamhet under perioden 1993/94 - 1995/96 till

1 120 357 000 kr.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 385 710 000 kr

2.2 Resultatbedömning

Uppgifterna i årsredovisningen ger uttryck för att verksamheten bedrivs
med en sådan inriktning som anges i verksamhetsmålen.

2.2.1 Verksamhetsgrenen central tillsyn

Det i regleringsbreven för budgetåren 1992/93 och 1993/94 fastlagda
verksamhetsmålet avseende deltagande i det europeiska standardiserings-
arbetet har uppfyllts planenligt. ASS medverkar i dag i ett stort antal
sådana standardiseringskommittéer/grupper. Nämnda område, till-
sammans med genomförandet av harmoniseringen av svenska arbets-
miljöregler till EG-direktiv inför ikraftträdandet av EES-avtalet utgör ca
15 % av verksamheten vid den centrala tillsynen.

Mot bakgrund av det i arbetsmiljölagen förstärkta ansvaret för
arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet har utbildningen av handläggande
personal intensifierats och utökats. Samtidigt har rådgivningen till Yl
ökat. Vidare har handläggningstiden för ärenden kortats. ASS pekar i
övrigt bl.a. på att kontinuerliga insatser har gjorts under perioden för att
utveckla och effektivisera verksamheten inom den centrala tillsynen. För
att kunna göra en mer samlad bedömning av verksamhetsgrenen central
tillsyn behövs redovisningsmässigt ytterligare uppgifter.

2.2.2 Verksamhetsgrenen regional tillsyn

För verksamhetsgrenen regional tillsyn har ASS redovisat bl.a. att YI:s
verksamhet har ändrats till en mer kontrollerande roll. Andelen tid för
inspektionsverksamhet har ökat. Samtidigt har precisionen när det gäller
att finna och inspektera de arbetsmiljöer som från hälso- och olycks-
fällssynpunkt är de mest belastade ökat väsentligt. Vidare har antalet
inspektioner och även s.k. systeminspektioner ökat under perioden
samtidigt som inspektionsbesöken blivit alltmer präglade av ett hel-
hetsperspektiv på arbetsmiljön. ASS framhåller att systeminspektionema,
som i sig är resurs- och tidskrävande, stärker det enskilda arbetsställets
förutsättningar att utveckla och vidmakthålla en bättre arbetsmiljö. I
redovisningen påpekas vidare att utvecklingen vid Yl även har inneburit
att ärendehanteringen har förbättrats, att rutinerna för uppföljning av mål
och resultat i verksamheten har vidareutvecklats samt att väl fungerande
samverkansformer har etablerats med andra berörda lokala/regionala
myndigheter.

Såvitt gäller arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på
arbetsställena framgår av det redovisade materialet att utvecklingen på
detta område har påverkats negativt av det rådande arbetsmarknadsläget.
Vidare visar redovisad statistik över behandlade ämnesområden vid
inspektionsbesök att frågor om bl.a. intemkontroll och arbetsorganisation
bör ges fortsatt uppmärksamhet i inspektionsverksamheten.

Redovisningen beträffande verksamhetsgrenen regional tillsyn pekar
enligt regeringens uppfattning på en ökad effektivitet och en förbättrad
kvalitet i YI:s verksamhet.

2.2.3 Verksamhetsgrenen särskild informationsverksamhet

Av årsredovisningen och den av ASS avlämnade särskilda rapporten -
Sambandet mellan avgifts- och anslagsfinansierad informationsverksamhet
m.m. inom Arbetarskyddsverket - framgår, såvitt gäller den del av
informationsverksamheten som finansieras med avgifter - att skillnaderna
i resultat mellan i verksamheten ingående produktområden har varit
betydande under den aktuella perioden. Några av produktområdena visar
underskott, men för den samlade verksamheten kan ett mindre överskott
noteras. Information om intäkter och kostnader per produktområde bör
redovisas fortlöpande.

2.3 Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast vid
den fördjupade prövningen och som redovisades i 1992 års budget-
proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Resultatredovisningen i årsredovisningen för budgetåret 1993/94 bör
emellertid enligt regeringens mening innehålla sådan information som gör

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

det möjligt att kunna göra en mer samlad bedömning av verksamheten
inom verksamhetsgrenen central tillsyn.

För att kunna göra en så allsidig bedömning som möjligt av den
särskilda informationsverksamheten bör ASS fortlöpande i årsredovis-
ningarna lämna information om intäkter och kostnader för de produktom-
råden som finansieras med avgifter.

I sin rapport Uppföljning av mål och resultat inom Arbetarskyddsver-
ket redovisar ASS de metoder och system som används i dag. ASS måste
emellertid utveckla metoderna och systemen för att utvärdera effekterna
av AV:s insatser. Inriktningen bör vara att kunna visa på mer utförliga
bedömningar av effekterna av både den centrala och regionala till-
synsverksamheten. ASS skall i årsredovisningarna redovisa den fortsatta
utvecklingen av metoder och system for uppföljning av mål och resultat
i verksamheten.

2.4 Medelsberäkning

ASS har inte framfört något annat yrkande än att få behålla nuvarande
resurser. Det finns goda förutsättningar för att verksamheten skall kunna
bedrivas i nuvarande omfattning med de resurser som nu beräknas för
budgetåret 1994/95.

Förslaget till ramanslag för AV har, jämte pris- och löneomräkning,
beräknats med hänsyn dels till ett rationaliseringskrav på 1,9 %, dels till
den återstående besparingen i den administrativa verksamheten på 1,58
miljoner kronor till följd av riksdagens beslut rörande omställning och
minskning av den statliga administrationen (prop. 1990/91:150 bil. 11:9,
bet. 1990/91 :FiU30, rskr. 1990/91:386). Förslaget har vidare justerats
ned med 4,57 miljoner kronor till följd av det slopade arbetsgivarinträdet
beträffande sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring fr.o.m. den
1 juli 1992. Med anledning av de tekniska justeringar av anslaget som
gjordes inför det innevarande budgetåret till följd av bl.a. övergången till
lån i Riksgäldskontoret har vid beräkningen av förslaget återförts 1,28
miljoner kronor.

I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den
statliga statistiken (bet. 1992/93 :FiU7, rskr. 122) har i förslaget till
ramanslag för AV 5 294 000 kr beräknats för statistik om arbetsskador
och arbetsmiljö i stället för under sjunde huvudtitelns anslag D 8.
Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Regeringens
överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan Statistiska central-
byrån och andra myndigheter återfinns i bilaga 8, anslaget D 8.
Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser.

Regeringen avser att senare uppdra åt ASS att i nära samarbete med
Arbetsmiljöinstitutet närmare redovisa en planering för statistikansvaret.

Slutligen har vid beräkningen av anslaget vissa tekniska justeringar
gjorts. Härvid har för avsättning till trygghetsåtgärder för statsanställda
beräknats 991 000 kr och för avgifter till Statens arbetsgivarverk
230 000 kr. Detta finns närmare beskrivet i regeringens finansplan under
avsnittet särskilda frågor.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

3 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Regeringen föreslår att riksdagen

till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ram-
anslag på 385 710 000 kr.

B 2. Arbetsmiljöinstitutet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

174 582 000

170 612 000

172 744 000

Arbetsmiljöinstitutets uppgift är att bedriva och främja forskning,
utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att
förbättra arbetsmiljön.

Det övergripande målet för Arbetsmiljöinstitutet är att institutets
verksamhet skall bidra till ökad kunskap om arbetsmiljön.

1 Arbetsmiljömstitutet

Arbetsmiljöinstitutet, vars anslag i sin helhet behandlas i forsknings-
propositionerna, ingår i budgetcykel 2, dvs. perioden 1992/93 - 1995/96.
Att budgetcykeln omfattar fyra i stället för tre år motiveras av att denna
skall komma i fas med forskningspropositionerna.

Riksdagen har beslutat om inriktningen av Arbetsmiljöinstitutets
verksamhet för perioden 1992/93 - 1995/96 (prop. 1991/92:100 bil. 11,
bet,1192/93:AU12, rskr. 1992/93:251, prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:AU14, rskr. 1992/93:400).

Arbetsmiljöinstitutet skall, enligt vad som angavs i 1992 års budget-
proposition och i den senaste forskningspolitiska propositionen, under
planeringsperioden i större utsträckning än tidigare skapa förutsättningar
för att forskningsresultaten sprids och kan användas för att åtgärda
problemen i arbetsmiljön, öka forskningens relevans med hänsyn till
problemen i arbetsmiljön samt sträva efter att antalet doktorander och
disputationer ökar under planeringsperioden.

1.1 Årsredovisning

Arbetsmiljöinstitutet har lämnat en fullständig årsredovisning för
räkenskapsåret 1992/93. Strukturen i redovisningen överensstämmer med
den som redovisades i den fördjupade anslagsframställningen inför
budgetperioden 1992/93 - 1995/96.

Arbetsmiljöinstitutet har i årsredovisningen redovisat hur tilldelade
resurser använts under verksamhetsåret samt utvecklingen under de

senaste 3-5 åren. Institutet har redovisat verksamheten i följande Prop. 1993/94:100
verksamhetsgrenar: forskning, bibliotek, utbildning, information, Bilaga 11
administration samt Hybrid-DNA-delegationen.

Verksamheten har beskrivits bl.a. med avseende på resurstilldelning,
finansiering och volym, t.ex. antal forskningsrapporter, konferenser,
utbildningstimmar. Dessutom framgår hur resurserna fördelas på särskilt
prioriterade forskningsområden och andra områden samt satsningen på
programområden.

Av redovisningen framgår att 76 % av resurserna går till forskning.
En ökad andel av resurserna tilldelas breda programområden. Utbildning
av bl.a. företagshälsovårdens personal tar i anspråk 10 % av resurserna.
6 % används till administration.

Under perioden 1992/93 - 1995/96 prioriteras forskning om följande
tvärvetenskapliga områden: belastningsskador, lungsjukdomar, cancer och
genetiska skador, hudsjukdomar, olycksfall, datorn som hjälpmedel samt
elektromagnetiska fält. Vidare arbetar institutet inom fyra s.k. pro-
gramområden: god arbetsmiljö för ungdomar, god arbetsmiljö för äldre,
god arbetsmiljö i vården samt yrkesföramas arbetsmiljö. Det senare har
påbörjats i enlighet med målet att utöka forskningen inom breda
programområden.

Riksdagen har uttalat att Arbetsmiljöinstitutet i sin forskning bör ta upp
faktorer och förhållanden som ligger bakom långa sjukskrivningar och
förtidspensioneringar. Institutet framhåller att belastningsskadorna, ett
prioriterat forskningsområdet inom institutet, står för en mycket stor del
av arbetsskade- och sjukförsäkringskostnadema.

Den samlade forskningsverksamheten har under budgetåret bl.a.
resulterat i 690 vetenskapliga rapporter och artiklar. Institutet har också
ett omfattande internationellt samarbete. Under budgetåret har bedrivits
54 forskningsprojekt i samarbete med andra länder, varav 22 inom
Norden. Fyra projekt har ingått i EG:s ramprogram för forskning.

I samverkan med universitet och högskolor ansvarar institutet för att
nya forskare kommer fram inom arbetsmiljöområdet. Av årsredovis-
ningen framgår bl.a. att antalet doktorander, i linje med riksdagens
intentioner, har ökat kraftigt under de senaste åren. Forskare vid
institutet handleder för närvarande 78 doktorander. Av de forskarstude-
rande vid institutet avlägger årligen 5-8 doktorsexamen vid olika
universitet.

Ett av institutets verksamhetsmål är att institutets vidare- och
efterutbildning av arbetsmiljöexperter skall breddas till områden utöver
företagshälsovården och anpassas till varierande behov. Mot bakgrund
härav har en ny utbildningspolicy utarbetats. Samtidigt har en genomgri-
pande omorganisation gjorts av utbildningsverksamheten, framför allt i
syfte att uppnå en bättre koppling till forskningsverksamheten.

Arbetsmiljöinstitutet tillämpar ett system för bedömning av forsknings-
enheternas prestationer och resultat i syfte att höja forskningens kvalitet
och produktivitet. Olika prestationer, såsom antalet publikationer,
tidskrifter, antal handledda doktorander, antal disputationer m.fl.
prestationer, tillmäts olika vikter i ett poängsystem. Systemet innebär att 77

forskningsenheternas tilldelning av omkostnadsmedel står i direkt relation

till deras prestationer/resultat. Prop. 1993/94:100

Någon form av nyckeltal för beskrivning av effekterna av verksam- Bilaga 11
heten, för produktivitet och kvalitet saknas dock i årsredovisningen. Den
vetenskapliga kvaliteten och relevansen i forskningen bedöms främst vid
de återkommande utvärderingarna.

1.2 Revisionsberättelse

Riksrevisionsverket har vid sin granskning av Arbetsmiljöinstitutets
årsredovisning bedömt att informationen i årsredovisningens resultatredo-
visning inte strider mot av Riksrevisionsverket kända förhållanden.
Verket har vidare bedömt att övriga delar av årsredovisningen är
rättvisande.

1.3 Anslagsframställning

I sin förenklade anslagsframställning hemställer Arbetsmiljöinstitutet att
budgetramen för 1993/94 - 1995/96 kvarstår. Institutet anför, att de
under budgetåret 1992/93 påbörjade neddragningarna i verksamheten,
bl.a. genom uppsägningar och genom att vissa vakanser inte återbesätts,
gör det möjligt att klara institutets budget inom planeringsramen.

1.4 Utvärdering av verksamheten

En omfattande utvärdering har ägt rum av den forskning som bedrivits
vid institutet under perioden 1985-1991. Utvärderingen, som slutförts i
augusti 1992, har utförts av från institutet fristående sakkunniga,
huvudsakligen vetenskaplig expertis från Sverige och övriga Norden.
Utvärderingen omfattade forskningens vetenskapliga kvalitet och
relevans.

I huvudsak är de sakkunniga mycket positiva till institutets forsknings-
verksamhet. Viss kritik framfördes dock och utvärderingen har utmynnat
i ett antal rekommendationer. Regeringen uppdrog i april 1993 åt
Arbetsmiljöinstitutet att i samband med anslagsframställningen för
budgetåret 1994/95 komma in med en redovisning av hur institutet avser
att följa upp rekommendationerna från utvärderingen.

Institutet redovisar med anledning av detta vilka åtgärder som har
vidtagits respektive planeras för att ytterligare förbättra verksamheten i
enlighet med rekommendationena. Detta innebär bl.a. att:

- Organisatioriska förändringar har vidtagits som bl.a. innebär att antalet
forskningsenheter minskar.

- Neddragningar av verksamheten har i huvudsak drabbat de enheter
som fått låga betyg i utvärderingen.

- Principer och riktlinjer har utarbetats för framtida prioriteringar i

forskningen och utformning av forskningsprogram. Prop. 1993/94:100

- En omorganisation av utbildningsverksamheten har genomförts, Bilaga 11

framför allt i syfte att få en bättre koppling mellan utbildning och
forskningsverksamhet.

Institutet anför vidare att de inför den fördjupade anslagsframställ-
ningen avseende treårsperioden 1995/96-1997/98 kommer att arbeta
vidare med prioriteringar och program i forskningsverksamheten och med
att ytterligare öka institutets internationella forskningssamarbete.

2 Regeringens överväganden

2.7 Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som
gäller för fyraårsperioden 1992/93-1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 172 744 000 kr.

2.2 Resultatbedömning

Årsredovisningen ger en överskådlig beskrivning av verksamhetsåret
1992/93. Uppgifterna i årsredovisningen ger också uttryck för att
verksamheten bedrivs med en sådan inriktning som anges i verksamhets-
målen.

Årsredovisningen ger vid handen att Arbetsmiljöinstitutet har en hög
produktionen i de olika verksamhetsgrenarna och att denna i flera
avseenden har förbättras under budgetåret.

Den nyligen genomförda utvärderingen visar att huvuddelen av
verksamheten bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet och relevans. Den
redovisning, som institutet avgivit med anledning av regeringens
uppdrag, visar att institutet noga följt upp utvärderingens resultat och att
en rad åtgärder redan har vidtagits eller planeras i syfte att ytterligare
förbättra verksamheten i enlighet med utvärderingens rekommendationer.
Bl.a har organisatoriska förändringar genomförts i syfte att effektivisera
verksamheten samtidigt som neddragningar gjorts framför allt i verksam-
heter som fått låga betyg i utvärderingen. Arbetsmiljöinstitutet ger vidare
hög prioritet åt arbetet med att förbättra underlaget för prioriteringar i
forskningsverksamheten.

Det interna styrsystemet, som används av institutet i syfte att höja
forskningens kvalitet och produktivitet, är värdefullt bl.a. för att förstärka

6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 11

resultattänkandet inom organisationen. Data som visar hur olika Prop. 1993/94:100
prestationer/resultat har utvecklats över tiden bör dock utvecklas vidare Bilaga 11
och kopplas till olika projekt/forskningsområden. Dessutom bör
prestationer/resultat relateras till insatta resurser.

Det finns ännu inte någon möjlighet att bedöma effekterna inom något
av verksamhetsområdena. Eftersom institutets verksamhet ytterst syftar
till att åstadkomma förbättringar i arbetsmiljön måste insatserna även
bedömas i ljuset av detta.

Utvärdering av forskningens effekter är svårt. Det kan bl.a. vara svårt
att särskilja just effekten av institutets insatser. Detta får dock inte tas till
intäkt för att sådana utvärderingar inte skall göras. Det är angeläget att
det utvecklas ett systematiskt arbete och metodutveckling för att
utvärdera forskningens effekter på arbetsmiljön. Detta gäller inte bara
sluteffekten i form av bättre arbetsmiljö utan också hur kunskapen har
förts ut i arbetslivet.

2.3 Slutsatser

Arbetsmiljöinstitutet är ett av de större forskningsinstituten utanför
högskoleorganisationen. Institutet har som den nyligen genomförda
utvärderingen visar, också producerat högkvalitativ forskning inom
arbetsmiljöområdet och internationellt vunnit respekt inom vetenskapliga
kretsar.

Regeringens bedömning är att Arbetsmiljöinstitutet på ett förtjänstfullt
sätt följt upp och vidtagit åtgärder med anledning av den utförda
utvärderingen. Detta arbete bör fortsätta samtidigt som underlaget för
prioriteringar i forskningsverksamheten ytterligare bör förbättras. De
riktlinjer och mål som har lagts fast i den forskningspolitiska proposi-
tionen och i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 skall gälla även för
budgetåret 1994/95.

2.4 Medelsberäkning

Det sammanlagda resursbehovet för Arbetsmiljöinstitutet beräknar
regeringen för budgetåret 1994/95 till 172 744 000 kr, varav 1 040 000
kr beräknas för Delegationen för hybrid-DNA-frågor. Förslaget till
ramanslag för Arbetsmiljöinstitutet har, jämte pris- och löneomräkning,
beräknats med hänsyn till ett rationaliseringskrav på 1,9 %. Förslaget har
vidare justerats ned med 1,58 miljoner kr till följd av det slopade
arbetsgivarinträdet beträffande sjukpenning enligt lagen om allmän
försäkring fr.o.m. den 1 juli 1992. Med anledning av de tekniska
justeringar av anslaget som gjordes inför det innevarande budgetåret till
följd av bl.a. övergången till lån i Riksgäldskontoret har vid beräkningen
av förslaget återförts 2,2 miljoner kr.

Vidare har vid beräkning av anslaget vissa tekniska justeringar gjorts. §q

Härvid har för avsättning till trygghetsåtgärder för statsanställda

beräknats 373 000 kr och för avgifter till Statens arbetsgivarverk Prop. 1993/94:100

93 000 kr. Detta finns närmare beskrivet i regeringens finansplan under Bilaga 11
avsnittet särskilda frågor.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Arbetsmiljöinstitut et för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 172 744 000 kr.

B 3. Yrkesinriktad rehabilitering

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

821 900 000

769 895 000

781 448 000

Från anslaget betalas anordnande och drift av arbetsmarknadsinstitut
(Ami) samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den
yrkesinriktade rehabiliteringen.

1 AMS

7.7 Resultatredovisning

AMS framhåller i sin årsredovisning att Ami har ett gemensamt uppdrag
med arbetsförmedlingen som innebär att deras insatser skall komplettera
varandra och bidra till slutresultatet för den sökande.
Sökandeomsättningen för utsatta grupper, hur många som erhållit arbete,
åtgärd m.m., redovisas därför som ett för arbetsförmedlingen och Ami
gemensamt resultat.

Sökande med utbildningsbidrag vid Ami samt resultat av insatser för Prop. 1993/94:100
arbetshandikappade Bilaga 11

	1990/91	1991/92	1992/93
Antal sökande med utbild-	6 686	7 178	8 063
ningsbidrag vid Ami
(snitt/mån)
- därav arbetshandikappade	3 832	3 415	4 574
- arbetshandikappade %	57 %	48 %	57 %
Inskrivningstid i genomsnitt
- samtliga som lämnat Ami	105 dgr	93 dgr	90 dgr
- arbetshandikappade	120 dgr	109 dgr	97 dgr
Arbetshandikappade som fått
- arbete (kat 1 och 7)	21 181	18 738	20 284
- arbetsmarknadspolitisk
åtgärd	12 422	18 485	26 150
därav: arbetsmarknadsut-
bildning	8 102	12 830	12 569
beredskapsarbete	3 711	4 479	4 443
ungdomspraktik 1)	609	783	4 192
arbetslivsutveckling	-	-	4 259
utbildningsvikariat	-	393	687

1) Särskild inskolningsplats före den 1 juli 1992

Antalet inskrivna sökande med utbildningsbidrag vid Ami har ökat
samtidigt som tiden vid Ami har minskat jämfört med tidigare budgetår.
Budgetåret 1992/93 var i genomsnitt per månad 8 063 personer in-
skrivna. Av dessa var 57 % arbetshandikappade vilket är en ökning med
nio procentenheter jämfört med föregående budgetår. Vidare framgår att
antalet arbetshandikappade som fått arbete har ökat jämfört med
föregående budgetår medan antalet som gått till arbetsmarknadsutbildning
minskat till förmån för andra åtgärder.

7.2 Regional organisation av arbetsmarknadsinstitut med särskilda
resurser

Den 4 april 1991 bemyndigade regeringen AMS att besluta om den
regionala organisationen för arbetsmarknadsinstitut med särskilda resurser
(Ami-S). AMS har redovisat organisationsförändringen i en rapport till
regeringen.

Under budgetåret 1992/93 lämnade 2 100 personer (kat 7) Ami-S. Av
dessa gick 23 % till arbete eller utbildning. Föregående budgetår lämnade
2 000 personer Ami-S varav 40 % fick arbete eller utbildning. AMS
menar att en förklaring till minskningen kan vara att Ami-S numera

arbetar mer konsultativt och att ärendena sedan fullföljs av arbetsförmed- Prop. 1993/94:100
lingen och att resultaten därför tillgodoräknas förmedlingen. Bilaga 11

Insatser för personalutbildning, stöd till teknikutveckling och metod-
utveckling har också utvecklats under budgetåret.

1.3 Xbrksamhetens inriktning

Utbudet av tjänster för yrkesinriktad rehabilitering skall enligt AMS
göras tydligt i varje län. Därigenom skall de personella resurserna för
verksamheten också lättare kunna definieras i organisationen. Styrelsen
understryker vikten av att säkra och utveckla den specialistkompetens
som finns inom Ami så att tjänsterna kan erbjudas stora grupper av
sökande med olika slag av arbetshinder. Utöver bastjänster som
vägledning, arbetsträning och -orientering, arbetspsykologiska insatser,
funktionsbedömning m m skall olika grupper av funktionshindrade
erbjudas träning i kompensatoriska tekniker, utprovning av arbets-
hjälpmedel och arbetsanpassning. Tjänster har också utvecklats för
personer med afasi, hjärnskada, dyslexi och smärtproblematik.

2 Regeringens överväganden

2.7 Sammanfattning

Resurser

Ramanslag 1994/95 781 448 000 kr.

2.2 Resultatbedömning

AMV har uppfyllt regeringens krav på att fler av dem som lämnade
arbetsförmedlingen/Ami budgetåret 1992/93 skulle gå till arbete eller
utbildning än budgetåret innan. Vidare har antalet inskrivna vid Ami
liksom andelen arbetshandikappade av dessa ökat under budgetåret.
Samtidigt har den genomsnittliga inskrivningstiden kontinuerligt minskat
under den nu redovisade treårsperioden.

2.3 Fördjupad prövning

Det nu tillgängliga underlaget ger inte möjlighet att närmare värdera
Ami:s samlade resultat. I december 1992 uppdrog regeringen åt AMS att
bl.a. föreslå indikatorer som kan utgöra resultatmått för den verksamhet

och de prestationer som utförs vid Ami. Vidare skulle styrelsen lägga Prop. 1993/94:100
fram förslag om hur vissa arbetsformer och försöksverksamheter vid Ami Bilaga 11
kan utvärderas. AMS har redovisat uppdraget i juni 1993. Regeringen
har därefter i juni 1993 uppdragit åt AMS att med utgångspunkt i de
avgivna förslagen redovisa institutens resultat och prestationer samt vissa
särskilda arbetsformer/försöksverksamheter. Av redovisningen skall även
framgå hur resultaten förhåller sig till insatta resurser. Redovisningen bör
ge ett bättre underlag för framtida bedömningar av verksamheten.

Vad som ytterligare försvårar en resultatbedömning i nuläget är att
ungefär hälften av Ami:s personalresurser används till insatser för icke
inskrivna sökande. Det är därför inte möjligt att nu göra en samlad
bedömning av hur verksamhetens effektivitet utvecklas eller att beräkna
kostnaderna för en inskrivning vid Ami. Även RRV har i sin rapport
över AMS årsredovisning ansett det önskvärt att förvaltningskostnaderna
kunde slås ut på de olika åtgärderna så att en bättre bild av åtgärdskost-
nadema kunde erhållas. Regeringen erinrar om att bl.a. Ami-verksam-
heten kommer att behandlas i utredningen om arbetsmarknadspolitiken
roll, omfattning, inriktning och avgränsning.

2.4 Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövning regeringen gjort av verksam-
heten dras följande slutsatser. AMS bör fortsätta arbetet med att
formulera resultatmått som gör det möjligt att beräkna kostnaderna för
en inskrivning vid Ami. I avvaktan på AMS ytterligare redovisning av
pågående försöksverksamheter inom den yrkesinriktade rehabiliteringen
bör nuvarande riktlinjer för verksamheten ligga fast.

2.5 Medelsberäkning

Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till pris- och löneutveck-
lingen. Förslaget har justerats ned med 15,4 miljoner kr till följd av det
slopade arbetsgivarinträdet beträffande sjukkpenning enligt lagen om
allmän försäkring fr.o.m. den 1 juli 1992. Vidare har viss teknisk
justering gjorts. För avsättning till trygghetsåtgärder för statsanställda har
beräknats 1 946 000 kr. Detta finns närmare beskrivet i regeringens
finansplan under avsnittet särskilda frågor. Anslaget har undantagits från
det generella rationaliseringskravet på 1,9 %. Avgift till Statens arbets-
givarverk har beräknats under anslaget Arbetsmarknadsverkets för-
valtningskostnader.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Regeringen föreslår att riksdagen

till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 781 448 000 kr.

B 4. Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Anslaget avser uppdragsverksamhet inom den yrkesinriktade rehabilite-
ringen s.k. arbetslivstjänster, riktad till företag och förvaltningar som vill
använda sig av de kunskaper och erfarenheter inom området yrkesin-
riktad rehabilitering som finns inom Arbetsmarknadsverket.

1 AMS

1.1 Resultatredovisning

AMS har i den fördjupade anslagsframställningen redovisat intäkter och
kostnader för Arbetslivstjänster under budgetåren 1990/91 - 1992/93.
Av följande tabell framgår de aktuella beloppen samt antalet konsulttim-
mar och avslutade uppdrag.

Intäkter, kostnader och resultat samt antalet konsulttimmar, helårs-
arbetare och avslutade uppdrag för Arbetslivstjänster under budgetåren
1990/91 till 1992/93 (1 000-tal kronor)

	1990/91	1991/92	1992/93
Intäkter	139 371	193 166	197 316
Kostnader	137 435	184 785	183 136
Resultat (efter avskrivningar	1 707	7 008	13 245
finansiella och extraordinära
intäkter och kostnader)
Antal konsulttimmar	*	316 181	301 692
Antal årsarbetande	*	300	325

* uppgift saknas

Länen skiljer sig åt när det gäller att nå balans mellan kostnader och
intäkter.

Den intäktsfinansierade verksamheten har genererat ett överskott under
den gångna treårsperioden. I AMS årsredovisning anges omsättningen
under räkenskapsåret 1992/93 till 197 315 563 kr vilket gör att det
ackumulerade överskottet motsvarar 11 % av omsättningen.

Av 14 437 avslutade ärenden under budgetåret 1992/93 utmynnade
32 % i en rekommendation om återgång till arbete, hos samma eller
arman arbetsgivare. Vidare rekommenderades 27 % en utbildning.
Resterande antal ärenden återgick till försäkringskassan eller arbetsgiva-
ren för en pensionsutredning eller rekommendation om annan åtgärd
m.m.

Försäkringskassan är Arbetslivstjänsters största uppdragsgivare och
svarar för ca 80 % av intäkterna. Kommuner, landsting och företag har
vardera genererat ca 6 % av intäkterna.

Antalet anställda uttryckt som årsarbetare var 325 under budgetåret
1992/93, vilket är en ökning med 25 personer jämfört med föregående
budgetår. I AMS särskilda rapport till den fördjupade anslagsfram-
ställningen redovisas hur tio länsarbetsnämnder har bedömt att upp-
dragsverksamheten påverkat kompetensen inom den ordinarie verksam-
heten vid arbetsförmedlingen och Ami. Enligt redovisningen är sam-
verkan mellan den anslagsfinansierade respektive uppdragsfinansierade
verksamheten under uppbyggnad. Utbytet av medarbetare går åt båda
hållen och därmed tillförs verksamheterna nya kunskaper och erfaren-
heter.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

1.2 Omfattning under den kommande treårsperioden

AMS bedömer att försäkringskassan även framöver kommer att bli den
största uppdragsgivaren och att möjlighet finns för Arbetslivstjänster att
öka sin försäljning till kassorna. AMS bedömer vidare att försäljningen
till mindre företag kommer att öka med 20 % per budgetår. Arbets-
livstjänsters intäkter beräknas därmed kunna uppgå till ca 260 mkr under
budgetåret 1996/97. AMS uppfattning är att detta är nivåer som
möjliggör kvalitativt god service till kunderna inom såväl den anslags-
som den intäktsfinansierade verksamheten.

Arbetslivstjänsters beräknade försäljningsvolymer (mkr)

Budgetår

Försäkrings-
kassan

Företag/ Totalt

Myndigheter

1994/95	175
1995/96	175
1996/97	175

60	235
72	247
87	262

2 Regeringens överväganden

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

2.1 Resultatbedömning

Som framgått av föregående avsnitt gav verksamheten med Arbets-
livstjänster budgetåret 1992/93 ett överskott på drygt 13 mkr. Till-
sammans med tidigare överskott uppgick det samlade överskottet till
21 960 000 kr eller 11 % av omsättningen. Enligt 10 § kapitalförsörj-
ningsförordningen (1992:406) får en myndighet med inkomster av
avgiftsfinansierad verksamhet balansera räkenskapsårets resultat i ny
räkning förutsatt att det ackumulerade överskottet uppgår till högst 10 %
av verksamhetens omsättning. I annat fall skall myndigheten lämna
regeringen förslag till disposition av hela överskottet. Regeringen har
bifallit en ansökan av AMS om att få avsätta det nämnda beloppet till
kompetensutveckling och konsolidering av verksamheten.

Som framgår av tabellen med uppgifter om intäkter, kostnader och
resultat m.m. har antalet konsulttimmar minskat budgetåret 1992/93
jämfört med föregående budgetår, samtidigt som intäkterna ökat. Antalet
omfattade personer har dock ökat med ca 1 250 jämfört med budgetåret
1991/92.

AMS har inte explicit redovisat hur stor del av den totala arbetstiden
som utgörs av debiterade konsulttimmar. Men om man ser på antalet
årsarbetare i relation till antalet konsulttimmar finner man att debiterings-
graden har sjunkit budgetåret 1992/93 jämfört med föregående år. Enligt
AMS är emellertid siffoma osäkra varför det är svårt att dra några
bestående slutsatser härav.

RRV konstaterar i sin granskning av årsredovisningen att Arbets-
livstjänster redovisas mycket kortfattat. Resultatredovisningen bör i
framtiden inriktas så att kraven på särskild redovisning per verksamhets-
gren uppfylls enligt 9 § förordningen (1993:134) om myndigheters
årsredovisning och anslagsframställning.

2.2 Fördjupad prövning

Av AMS redovisning framgår att intäkterna av den avgiftsfinansierade
verksamheten har ökat under treårsperioden 1990/91-1992/93 och att
verksamheten ger ett avsevärt överskott. Samtidigt finns tecken på att
effektiviteten i verksamheten kan ha minskat. Regeringens bedömning är
att AMS bör försöka förbättra redovisningen, öka effektiviteten och se
över prissättningen på tjänsterna så att överskottet inte överstiger vad
som anges i 10 § kapitalförsörjningsförordningen. Vidare är det angeläget
att nå bättre balans mellan kostnader och intäkter i län med obalanser.

2.3 Slutsatser

Arbetslivstjänster kommer liksom AMV:s övriga verksamhet som nämnts
att bli föremål för utredning. Tills vidare bör den nuvarande inriktningen
av arbetslivstjänstema ligga fast.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 OOO kr.

B 5. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

1992/93 Utgift 5 674 401 000 Reservation 1 038 127 OOO

1993/94 Anslag 6 956 220 000

1994/95 Förslag 7 123 169 000

Anslaget omfattar arbetshjälpmedel och arbetsbiträde åt handikappade,
näringshjälp, anställning med lönebidrag och statsbidrag till skyddat
arbete hos offentliga arbetsgivare. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 betalas
även utbildningsbidrag till inskrivna vid arbetsmarknadsinstituten från
anslaget.

Arbetshjälpmedel åt handikappade avser bidrag till arbetshjälpmedel
eller anordningar på arbetsplatsen som behövs för att den handikappade
skall kunna utföra sitt arbete, bidrag till arbetsbiträde samt expertmed-
verkan i sådana ärenden. Bidrag till arbetsbiträde skall göra det möjligt
för handikappade att med hjälp av sådant biträde kunna utföra i stort sett
normala arbetsinsatser. Näringshjälp i form av bidrag skall ge en
handikappad arbetssökande, för vilken det inte finns någon annan lämplig
åtgärd som arbetsförmedlingen kan vidta, möjlighet att starta ett eget
företag. Vidare betalas expertutredningar i ärenden rörande näringshjälp
från anslaget.

Anställning med lönebidrag är en stödform som syftar till att stimulera
arbetsgivare att ge anställning åt arbetshandikappade för vilka andra
åtgärder inte kan vidtas för att underlätta en arbetsplacering. Inom ramen
för försöksverksamhet med stödpersoner åt handikappade kan bidrag i
stället lämnas för en sådan stödperson.

Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare avser bidrag
till kommuner och i vissa fall andra offentliga myndigheter för att
anordna skyddat arbete för personer som har särskilt stora svårigheter att
få arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

1 AMS

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

1.1 Resultatredovisning

AMS har i en särskild rapport till den fördjupade anslagsframställningen
för budgetåren 1994/95 - 1996/97 bl.a. redovisat utvecklingen av
stödformen lönebidrag för arbetshandikappade. Styrelsen har även lämnat
årsredovisning.

1.1.1 Sysselsättningsmål

Det genomsnittliga antalet sysselsatta per månad med lönebidrag ökade
under de senare åren på 1980-talet och var som högst - drygt 45 000
personer - budgetåret 1990/91. Antalet har därefter minskat. Budgetåret
1992/93 sysselsattes i genomsnitt per månad 42 517 personer med
lönebidrag, vilket är en minskning med ca 1 000 personer jämfört med
budgetåret 1991/92. Samtidigt var antalet som började en sådan
anställning 9 217 under 1992/93, vilket är en betydande ökning jämfört
med 6 048 budgetåret innan. Antalet sysselsatta i skyddat arbete hos
offentliga arbetsgivare (OSA) var i genomsnitt per månad 5 725 personer
budgetåret 1992/93, dvs. ungefär samma antal som under de närmast
föregående åren.

1.1.2 Avgångar från anställning med lönebidrag, m.m.

I den särskilda rapporten redovisas avgångar från anställning med
lönebidrag samt avgångsorsaker. Länsarbetsnämnderna har lämnat
uppgifter om de personer som lämnade en lönebidragsanställning
budgetåret 1991/92. Av totalt 5 710 personer gick 9,2 % till en
anställning utan bidrag och 7,2 % till en annan subventionerad an-
ställning, inklusive Samhall. Återstående 83,6 % utgjordes av personer
som pensionerats (5,4 %) eller lämnat arbetet efter egen uppsägning
(31,3 %) eller uppsägning från arbetsgivarens sida (46,9 %).

Vidare rapporterar AMS att det skett en markant förändring efter den
1 juli 1991 i fråga om beslutstidens längd för lönebidrag. Drygt hälften
har kortare beslutstid än ett år och för ytterligare 26 % ligger tiden
mellan ett och två år. Endast 6 % har längre beslutstid än tre år.
Motsatta förhållandet gäller för de beslut som fattades före budgetåret
1991/92. Drygt 60 % av de tidigare besluten avsåg perioder på minst
fyra år.

1.1.3 Unga handikappade

Ett verksamhetsmål för AMV är att de särskilda insatserna för unga
handikappade skall fortsätta i minst samma omfattning som tidigare.
Insatserna har dels avsett ungdomar med sjukbidrag/förtidspension, födda
1962 och senare, dels skolungdomar med handikapp.

Budgetåret 1992/93 har verksamhetens omfattning fortsatt att öka. Av
2 017 ungdomar gick 996 eller knappt 50 % till aktiva åtgärder, främst
inskolningsplats eller ungdomspraktik (485), anställning med lönebidrag
eller hos Samhall (250), eller utbildning (235). 17 av ungdomarna fick
arbete utan lönesubventioner. Samtidigt har 2 171 skolungdomar fått
feriearbete eller praktik eller vägledning inför val av fortsatt utbildning
m.m. eller information om arbetstekniska hjälpmedel och andra
anpassningsåtgärder, bl.a. genom insatser av arbetsmarknadsinstituten.

1.2 Kostnadsredovisning

I årsredovisningen för budgetåret 1992/93 har AMS redovisat kost-
naderna för de olika åtgärder, som betalas av anslaget till Särskilda
åtgärder för arbetshandikappade. Hur utgifterna fördelade sig framgår av
nedanstående tabell.

Utgifter b.å. 1992/93 för Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

Åtgärd	Utgift (mkr)
Lönebidrag	4 962,4
Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare	607,3
(OSA)	20,4
Arbetshjälpmedel	19,0
Arbetshjälpmedel, datorbaserade	14,8
Näringshjälp	44,0
Arbetsbiträde	2,2
Otraditionella insatser	4,3
Övrigt
SUMMA	5 674,4

Som framgår av den följande tabellen gick 47 % av utbetalda medel till
lönebidrag budgetåret 1992/93 till allmännyttiga organisationer och
motsvarande, vilket är en minskning jämfört med tidigare budgetår, då
hälften av de anvisade medlen gick till dessa arbetsgivare. I fråga om
övriga kategorier arbetsgivare har fördelningen har varit relativt konstant
över åren.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Antal anställa med lönebidrag (per 31 maj 1993) resp, utgifter för Prop. 1993/94:100
lönebidrag fördelade på arbetsgivarkategori b.å. 1992/93 Bilaga 11

Arbetsgivare	Antal an- ställda med lönebi- drag. 31/5 -93	Andel av samtliga med bidrag 31/5 -93 %	Utbetalt bå 1992/93 (mkr)	Andel av utgifter- na 1992/93 %
Statliga	5 696	13	1 027	21
Allm. nytt.	16 410	38	2 341	47
Landsting	2 022	5	115	2
Kommuner	5 480	12	342	7
Enskilda	13 442	31	1 122	23
Övriga	521	1	15	0

SUMMA

43 571

100,0

4 962

100,0

I årsredovisningen anger AMS den genomsnittliga månadskostnaden för
en anställning med lönebidrag budgetåret 1992/93 till 9 700 kr. Av den
särskilda rapporten framgår utbetalningarna per sysselsättningsmånad hos
olika arbetsgivare under perioden 1989/90 - 1991/92.

Utbetalningar per sysselsättningsmånad hos olika arbetsgivarkategorier
(1987 års priser)

År	Statliga	Allm.- nytt. org.	Kom- muner	Lands- ting	En- skilda foretag	Samt- liga
1989/90	10 120	9 594	2 801	2 620	5 206	6 956
1990/91	10 078	9 097	3 126	2 718	4 722	6 650
1991/92	12 736	9 322	3 618	3 396	4 972	7 400

Utbetalda bidrag per sysselsättningsmånad har ökat under perioden, mätt
i fasta priser. Ökningen förklaras dels av att den genomsnittliga
bidragsnivån har ökat något till följd av utvecklingen på arbetsmarkna-
den, dels av att registren över anställda med lönebidrag rensats från dem
som under lång tid inte omfattats av bidrag.

Utvecklingen av den genomsnittliga bidragsnivån för flexibelt lönebidrag Prop. 1993/94:100

i procent av lönesumman hos olika kategorier arbetsgivare framgår av Bilaga 11
följande tabell

Tid	Statliga	Allm.- nytt. org.	Kom- muner	Lands- ting	En- skilda foretag	Samt- liga
1 juli 1992	95,4	84,6	44,6	49,6	60,1	66,8
1 nov. 1992	94,6	84,3	46,2	37,6	60,8	69,9
1 juni 1993	91,6	84,4	47,4	38,9	60,9	67,0

AMS redovisar även i den särskilda rapporten genomsnittskostnader för
nybeviljade flexibla lönebidrag resp, för "gamla" lönebidrag, som
beviljats före den 1 juli 1991 enligt äldre bestämmelser. Uppgifterna
visar bara små förändringar vad gäller bidragskostnadema för olika
kategorier arbetsgivare. De stora skillnaderna i bidragskostnader mellan
olika slags arbetsgivare kvarstår således i fråga om bidrag som beviljats
enligt de nya reglerna om flexibelt bidrag.

1.3 AMS förslag för budgetåret 1994/95

1.3.1 Arbetshjälpmedel och näringshjälp

Arbetsförmedlingen kan lämna bidrag till arbetsgivare för arbetsbiträde
åt handikappade, om arbetsgivaren har utgifter för sådant biträde som
överstiger vad som är normalt för befattningen eller verksamheten. AMS
upprepar nu ett förslag om att bidrag till arbetsbiträde även skall kunna
lämnas till arbetsgivare som tar emot en grupp arbetshandikappade för
arbetsträning. Stödet skall i första hand sättas in då grupper från
omsorgsverksamhet får arbetsträning på en arbetsplats. Vidare åter-
kommer styrelsen till sitt tidigare förslag om slopande av den gällande
begränsningen att lönebidrag och bidrag till arbetsbiträde inte samman-
taget får överstiga lönekostnaden för den arbetshandikappade.

AMS föreslår att näringshjälp till handikappade som börjar verksamhet
som egen företagare skall höjas från 30 000 kr. till 50 000 kr. Styrelsen
erinrar om att förslaget överensstämmer med ett förslag som har lagts
fram av 1989 års Handikapputredning i betänkandet Ett samhälle för alla
(SOU 1992:52). Näringshjälp bör kunna komma i fråga utan att andra
åtgärder, t.ex. lönebidrag, först skall ha uteslutits. Dessutom föreslår

AMS att egna företagare med grava handikapp skall kunna kompenseras
för merkostnader som uppstår till följd av handikappet inom ramen för
ett vidgat näringshjälpsbegrepp. Som exempel nämner styrelsen kostnader
för dövtolk. Det föreslagna bidraget skulle kunna lämnas i form av ett
årligt bidrag till styrkta merkostnader på högst 100 000 kr.

1.3.2 Otraditionella medel

AMS föreslår att högst 3 % av anslaget skall få användas för otraditionel-
la insatser för att främja handikappades rätt till arbete.

Vidare föreslår styrelsen att alternativa driftsformer med arbets-
uppgifter som är specifikt anpassade för arbetshandikappade byggs upp
med bidrag från AMS. Alternativa former bör utvecklas vid sidan av de
arbetstillfällen som skapas på marknaden där gängse företagsekonomiska
principer gäller. Det finns arbetsuppgifter, särskilt inom tjänstesektorn,
som efterfrågas och som skulle kunna utföras utanför kretsen av
etablerade företag och myndigheter inklusive Samhall. Arbetsuppgifterna
skulle kunna utföras av stiftelse, kooperativ eller annan alternativ
driftsform, som styrs och drivs av flera parter, anställda, offentlig sektor,
näringsliv, folkrörelser m. fl.

Till sådan verksamhet skall, enligt AMS förslag, särskilt samhällsstöd
kunna lämnas som alternativ till lönebidrag eller Samhall. Ett krav skall
vara att arbetsförmedlingen anvisar till anställningarna och att verksam-
heten har vissa stipulerade regler om anställningsförhållanden som
garanterar arbete åt handikappade på deras egna villkor. För att undvika
segregerade arbetsplatser kan villkor ställas på att ett visst antal anställda
skall vara icke handikappade och att arbetsplatsen skall ha en viss
åldersspridning bland de anställda. Socioekonomiska mål skall styra
verksamheten och grunden skall utgöras av samhällsekonomiska kalkyler
för kostnader och intäkter. Altemativkostnadema skall ingå när bokslut
för verksamheten upprättas.

I första hand förordar AMS att ändamålet med anslaget Bidrag till
Samhall Aktiebolag vidgas, så att anslaget får utnyttjas för den föreslagna
verksamheten. I andra hand bör medlen till otraditionella insatser under
anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade användas. Intäkter
från uppdragsverksamhet skall komplettera statsbidraget. AMS avser att
medverka till den föreslagna verksamheten så att minst ett projekt startas
i varje län. Verksamheten skall noga följas och avrapporteras till
regeringen.

1.3.3 Anställning med lönebidrag m.m.

AMS föreslår att arbetsförmedlingen skall kunna lämna lönebidrag för
anställda vilkas handikapp inte medger att de kan arbeta kvar när
förändringar på arbetsplatsen eller i produktionsprocessen genomförs
eller när en varselsituation uppstår.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

1.3.4 Utbildningsbidrag till inskrivna vid Ami

För budgetåret 1994/95 har AMS beräknat kostnaderna för utbildnings-
bidrag till inskrivna vid Ami till 800 miljoner kronor.

2 Regeringens överväganden

2.1 Resultatbedömning

2.1.1 Anställning med lönebidrag m.m.

Av AMS årsredovisning framgår att det genomsnittliga antalet personer
i lönebidragsanställning har fortsatt att minska jämfört med budgetåret
1990/91 efter att dessförinnan ha ökat fortlöpande. Detta har skett trots
att fler fick en lönebidragsanställning budgetåret 1992/93 än budgetåret
innan. Att det totala antalet minskar sammanhänger med att många
lämnar lönebidragsanställningar, bl.a. i samband med driftsinskränk-
ningar och nedläggningar.

Sammantaget var 48 243 personer sysselsatta med dessa stödformer
vid utgången av budgetåret 1992/93. Detta innebär att AMV inte fullt ut
kunnat nå det av regeringen uppställda kravet på att minst 51 000
personer i genomsnitt skall ges arbete med lönebidrag och inom OSA.

AMS redovisning av utbetalningarna per sysselsättningsmånad hos
olika arbetsgivarkategorier visar främst effekterna av de tidigare
bidragsreglerna med högre bidragsnivåer för statliga arbetsgivare och
allmännyttiga organisationer. Kostnadsvariationer mellan 12 700 och

3 400 kr per månad visar också att ett mått, som anger kostnaden för en
genomsnittlig sysselsättningsmånad vid anställning med lönebidrag, bara
är begränsat användbart. I verkligheten beror kostnaderna i hög grad på
inom vilken sektor anställningen finns.

Allt eftersom det nya systemet med flexibla lönebidrag införs kommer
skillnaderna sannolikt att utjämnas allt mer. Men som framgått av
tabellen ovan gäller också för det flexibla bidraget att de genomsnittliga
bidragsnivåema ligger väsentligt högre för statliga arbetsgivare och
allmännyttiga organisationer. Ingenting tyder på att skillnaderna i
bidragsnivåer skulle avspegla systematiska skillnader i fråga om de
anställdas arbetsförmåga.

Den redovisning som AMS har lämnat av avgångar från anställning
med lönebidrag budgetåret 1991/92 visar att ytterst få lämnade ett
subventionerat arbete för arbete på vanliga villkor. Under året gick ca
525 personer till arbete utan bidrag, vilket kan relateras till hela antalet
anställda med lönebidrag, som var 44 800 vid budgetårets utgång.
Kortare beslutsperioder och fler anställningar hos enskilda företag kan
bidra till en utveckling där fler övergår till icke subventionerade
anställningar. Det är angeläget att utvecklingen följs.

RRV kommer i en revisionsrapport i januari 1994 att redovisa en
undersökning av hur det flexibla lönebidraget använts av arbetsförmed-

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

lingama, effekter för handikappades sysselsättningsmöjligheter, bidragsni- Prop. 1993/94:100
våer m.m. Bilagall

Riksdagen beslutade (bet. 1992/93:AU:12, rskr. 192/93:203) med
anledning av 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 11) om
viss omfördelning av medel från anslaget Särskilda åtgärder för arbets-
handikappade till vissa kulturinstitutioner under Försvars- resp. Kulturde-
partementet. AMS skall redovisa de åtgärder som vidtagits med
anledning av beslutet senast den 1 februari 1994. Effekterna av reformen
kommer även att följas av den särskilda arbetsgruppen som bildats för att
behandla vissa frågor inom Kultur- och Arbetsmarknadsdepartementens
ansvarsområden.

2.1.2 Utbildningsbidrag till inskrivna vid Ami

Som redovisats i 1993 års kompletteringsproposition (prop. 1992/93:150
bil. 8, avsnitt C. Arbetslivsfrågor) översteg kostnaderna för utbildnings-
bidrag till inskrivna sökande vid Ami budgetåret 1992/93 anvisade
medel. Regeringen har genom beslut den 15 april 1993 medgivit att
under det dåvarande förslagsanslaget Yrkesinriktad rehabilitering: Ut-
bildningsbidrag anvisat belopp 506 miljoner kronor fick överskridas med
högst 268 miljoner kronor. Genom beslut den 28 oktober 1993 medgavs
ett ytterligare överskridande på 178 601 kr som en bokföringsmässig
slutjustering. Till medgivandet om överskridande var knutet ett volymkrav
på 370 000 deltagarveckor. AMS har uppskattat att volymen budgetåret
1992/93 var ca 379 700 deltagarveckor.

2.2 Fördjupad prövning

De resultat som AMS har redovisat vad gäller de särskilda åtgärderna för
arbetshandikappade visar att målen i stort har uppnåtts. Det finns dock
anledning att följa kostnadsutvecklingen för anställning med lönebidrag
samt hur övergångarna till icke subventionerat arbete utvecklas. Kortare
beslutsperioder, handlingsplaner för de anställdas utveckling m.m. bör
kunna medverka till en ökad kontroll av kostnadsutvecklingen och till fler
övergångar till icke subventionerat arbete.

2.3 Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövning regeringen gjort av verksam-
heten dras följande slutsatser. Insatser för arbetshandikappade skall
fortsatt prioriteras och inriktas på att fler skall kunna få arbete eller
utbildning. Inriktningen bör vara att söka minska den genomsnittliga
åtgärdskostnaden per sysselsättningsmånad. Insatserna för unga handikap-
pade skall fortsätta i minst oförändrad omfattning. Övergångarna till
reguljära anställningar utan lönesubventioner bör följas upp, liksom
insatserna för personer med svårare funktionshinder.

7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 11

2.4 Regeringens förslag för budgetåret 1994/95

2.4.1 Sysselsättningsfrämjande åtgärder

Inriktningen av regeringens förslag för budgetåret 1994/94 avseende de
särkilda åtgärderna för arbetshandikappade är följande:

- arbetsmöjligheterna för personer med funktionshinder skall öka,

- särskilda insatser skall göras för sökande med svårare funktionshinder,

- utslagning av arbetshandikappade från arbetslivet skall motverkas.

Såväl AMS som Handikapputredningen har föreslagit att näringshjäl-
pen till handikappade som vill börja verksamhet som egna företagare
skall höjas. AMS anser även att denna åtgärd inte skall behöva prövas
först när andra åtgärder ansetts mindre lämpliga, utan likvärdigt med
andra åtgärder. Regeringen tillstyrker förslagen. Funktionshindrade
personer har ofta större svårigheter att fa en anställning än icke
funktionshindrade. För dem som har förutsättningar att driva ett eget
företag skulle bättre villkor för näringshjälp kunna öka arbetsmöjlig-
heterna. Inte minst för många invandrare/flyktingar med funktionshinder
kan ett eget företag vara en möjlighet att få arbete och försörjning.

I dag lämnas näringshjälp med högst 30 000 kr till den som även är
berättigad till starta-eget-bidrag, vilket i stort sett alla är. De som inte får
starta-eget-bidraget kan få näringshjälp med upp till 42 000 kr. Regering-
en föreslår att näringshjälp skall kunna lämnas med upp till 60 000 kr.
Det bör liksom hittills kunna kombineras med starta-eget-bidrag. Det
kompletterande bidraget på 12 000 kr. föreslås bli slopat. Även med den
föreslagna höjningen är bidraget väsentligt billigare än lönebidrag, som
dessutom vanligen lämnas under mycket lång tid. I likhet med AMS
anser regeringen att en ansökan om näringshjälp skall kunna prövas som
ett alternativ till andra åtgärder och inte först då andra åtgärder uteslutits.
Liksom idag bör självfallet verksamhetens företagsekonomiska förut-
sättningar prövas. AMV har möjlighet att betala expertundersökningar i
näringshjälpsärenden.

Regeringen är inte beredd att tillstyrka AMS förslag om ett årligt
bidrag till företagare som har extra kostnader på grund av ett funktions-
hinder.

Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA)
infördes år 1985 efter beslut av riksdagen (prop. 1984/85:45, bet.
1984/85:AU7, rskr. 1984/85:100). Stödformen har som målgrupp haft
socialmedicinskt arbetshandikappade, som under lång tid sysselsatts i
främst kommunala beredskapsarbeten. Det framhölls att insatserna skulle
nära knytas till kommunens sociala omsorger enligt socialtjänstlagen.

Regeringen föreslår nu att målgruppen för OSA vidgas till att även
omfatta personer som är berättigade till insatser enligt lagen (1993:387)
om stöd och service åt vissa funktionshindrade samt personer med
psykiskt betingade handikapp. Den sistnämnda gruppen bör definieras
och avgränsas på samma sätt som skett för psykiskt handikappade i
överenskommelser mellan AMS och Samhall om rekrytering av

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

prioriterade grupper. För de grupper som nu föreslås tillkomma bör
bidrag kunna lämnas med upp till 100 % av lönekostnaden, men på nu
gällande sätt beräknat med ett krontalsbelopp. Också för dessa grupper
är det angeläget att arbetet ges en anknytning till kommunens eller
landstingets övriga sociala insatser för de berörda. Möjligheterna för dem
som sysselsätts inom OSA att övergå till annan anställning, med eller
utan lönebidrag, bör prövas regelbundet. Regeringen bedömer att
sysselsättningsmöjligheterna för de berörda grupperna skall öka med ett
genomförande av förslaget. Eftersom skyddat arbete inte omlättas av
reglerna i lagen om anställningsskydd kan sådant arbete även avse en
begränsad tid och vara en förberedelse för en reguljär anställning, med
eller utan lönebidrag.

Regeringen tillstyrker AMS förslag (avsnitt 1.3.3) om att lönebidrag
skall kunna lämnas för arbetshandikappade anställda, som löper risk att
slås ut från arbetsmarknaden, när deras arbetsgivare drar ner på sin
verksamhet eller strukturerar om den. Regeringen ser emellertid detta
som en tillfällig åtgärd under budgetåret 1994/95 i avvaktan på att
arbetsmarknadsläget förbättras. AMS har bedömt att lönebidrag på de
nämnda grunderna skulle kunna avse ca 500 personer. Regeringen
förutsätter att volymen inte blir större. För lönebidrag som beviljas
budgetåret 1994/95 för uppsägningshotade arbetshandikappade bör gälla
samma regler som för övriga lönebidrag. Bidraget skall således omprövas
regelbundet och kunna förlängas efter 1994/95 för de personer som
omfattats. AMS bör redovisa erfarenheterna av åtgärden senast i
anslagsframställningen för budgetåret 1996/97.

Regeringens förslag innebär att fler arbetshandikappade kan beredas
arbete med lönebidrag eller inom ramen för OSA. Därigenom kan
svårigheterna att få fram arbetstillfällen kompenseras.

AMS har föreslagit (avsnitt 1.3.2) försök med särskilt anordnad
sysselsättning för personer med svårare funktionshinder. Regeringen
tillstyrker förslaget. I stället för att lönebidrag lämnas för de arbets-
handikappade personerna bör bidrag kunna lämnas till en anordnare av
arbete med för handikappade särskilt anpassade uppgifter. Bidraget får
dock inte överstiga vad som skulle ha utgått som lönebidrag för dem som
sysselsätts i verksamheten. Verksamheterna får heller inte vara av den
arten att de konkurrerar med marknadsutsatt verksamhet genom
prisdumpning eller eljest på ett sätt som snedvrider konkurrensförhållan-
dena. Regeringen förutsätter att verksamheterna inriktas på sökande med
omfattande funktionshinder samt att möjligheterna för dem att övergå till
reguljära arbetsplatser prövas fortlöpande. Försöksverksamheten
förutsätts bli finansierad inom ramen för de s.k. otraditionella medlen.
Regeringen är inte beredd att tillstyrka AMS förslag om en höjning av
medelsramen för otraditionella insatser. För budgetåret 1994/95 beräknas
oförändrat 30 miljoner kronor.

Försöksverksamhet med stödpersoner i arbetet åt arbetshandikappade
- "supported employment” - som alternativ till lönebidrag eller arbete
inom Samhall planeras av såväl AMS som Samhall. Regeringen
återkommer i frågan, när AMS och Samhall har redovisat erfarenheterna
av sina försök.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

2.4.2 Högsta bidragsgrundande månadslön

Högsta bidragsgrundande lönesumma vid anställning med lönebidrag och
OSA är 13 700 kr per månad. Den nuvarande möjligheten att i särskilda
fall medge att ett högre lönebelopp läggs till grund för bidrag bör
upphöra den 1 juli 1994. Fortsatt medgivande om undantag från
begränsningsregeln bör få gälla för dem som är undantagna vid den
tidpunkten. Begränsningen avses inte bli tillämplig för stödpersoner åt
handikappade.

När begränsningen av hur stor lönesumma som läggs till grund for
bidrag infördes (jämför prop. 1983/84: 100 bil 12, s. 164, bet.
1983/84:AU19, s. 20 - 21) var motivet främst att frigöra medel till fler
lönebidragsplatser. De då framförda skälen är fortforande relevanta.
Dessutom finns skäl att utforma bidrags- och åtgärdssystemen så att
risken för inlåsningseffekter minimeras och de berörda har incitament att
övergå till reguljärt arbete utan stöd. Lönenivåer över 13 700 kr gäller
främst personer med yrkeserfarenhet, ofta också bra utbildning, som bör
ha vissa möjligheter att övergå till icke lönesubventionerat arbete. I de
fäll ett lönebidrag kombineras med bidrag till arbetsbiträde för en
handikappad person kan bidragen sammantagna högst motsvara lönekost-
naden för den handikappade. Detta gäller även om lönen överstiger
13 700 kr per månad. Det innebär i praktiken att en arbetsgivare kan få
bidrag med upp till hela lönekostnaden även om lönen är högre än
13 700 kr per månad, om han har utgifter för särskilt biträde åt den
handikappade arbetstagaren.

2.4.3 Arbetshjälpmedel

Regeringen anmäler för riksdagens kännedom att förordningen
(1987:409) om bidrag till arbetshjälpmedel m.m. har tillförts en be-
stämmelse (1993:329) som innebär att handikappade personer kan få
tillgång till arbetshjälpmedel då de deltar i arbetslivsutveckling (ALU).
Enligt samma förordning (11 §) kan AMS besluta om bidrag till
arbetsbiträde åt gravt handikappade, som behöver personlig hjälp på
arbetsplatsen, trots att lönebidrag lämnas för dem. Rätten att besluta om
en sådan kombination av bidrag bör tillkomma länsarbetsnämnden.

2.5 Medelsberäkning

Som framgått av AMS ekonomiska redovisning har under förevarande
anslag för budgetåret 1992/93 anvisade medel inte kunnat utnyttjas fullt
ut. Anslaget har således en betydande reservation. Regeringen har mot
bakgrund härav den 16 december 1993 beslutat att 800 miljoner kronor
av den ingående reservationen per den 1 juli 1993 skall föras bort från
anslaget och således inte får disponeras av AMV.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Till utbildningsbidrag till inskrivna vid Ami beräknas 755 000 000 Prop. 1993/94:100
kronor vilket bör medge en volym på 370 000 deltagarveckor budgetåret Bilaga 11
1994/95.

Sammantaget beräknas till Särskilda åtgärder for arbetshandikappade

7 123 169 000 kr för budgetåret 1994/95.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att inriktningen av de särskilda åtgärderna för arbets-
handikappade skall vara i enlighet med vad regeringen förordat
(avsnitt 2.3),

2. godkänner de ändrade regler som regeringen förordat i fråga om
näringshjälp (avsnitt 2.4.1),

3. godkänner de ändrade regler som regeringen förordat i fråga om
skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) (avsnitt 2.4.1),

4. godkänner de ändrade regler som regeringen förordat i fråga om
anställning med lönebidrag (avsnitt 2.4.1),

5. godkänner vad regeringen har förordat i fråga om bidragsgrundande
månadslön (avsnitt 2.4.2),

6. till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 7 123 169 000 kr.

B 6. Bidrag till Samhall Aktiebolag

1992/93 Utgift 4 974 750 000

1993/94 Anslag 4 934 274 000

1994/95 Förslag 4 900 297 000

Från anslaget utgår bidrag till Samhall Aktiebolag för täckande av
merkostnaderna i verksamhet för att ge arbete åt arbetshandikappade som
anvisats skyddat arbete hos företagsgruppen och hos andra huvudmän
som anordnar sådant arbete åt arbetshandikappade med bidrag från
Samhall AB.

Samhall AB har som uppgift att anordna, leda och samordna verksam-
het, som bedrivs inom koncernen för att ge meningsfullt och utvecklande
arbete åt arbetshandikappade där behoven finns.

1 Samhall Aktiebolag

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

1.1 Resultatredovisning

1.1.1 Resultat 1992/93

Trots den omfattande lågkonjunkturen har Samhall lyckats uppnå
sysselsättningsmålet om en minsta timvolym på 31,9 miljoner arbets-
timmar eller samma nivå som budgetåret innan. Antalet anställda
arbetshandikappade var 28 421 per den 30 juni 1993, vilket kan jämföras
med 29 191 ett år tidigare. Antalet direkt anställda minskade från 4 286
till 3 850, bl.a. till följd av de förändringar som genomförts i före-
tagsstrukturen. Resultatutvecklingen framgår av den följande tabellen,
som även visar planeringen för budgetåren 1994/95 och 1996/97.

Samhallkoncemen resultat/mål

Nyckeltal	1979/80 utfall	1992/93 utfall	1994/95 förslag	1996/97 mål
Arbetshandikappade
anställda	20 900	28 421	28 000	29 000
Timmar (milj.)	22,8	31,9	31,9	33
Prioriterad rekrytering		46 %	40 %	40 %
Direkt anställda	5 450	3 850		<4 000
Antal arbetsställen	370	ca 700		Ca 900
Övergångar (antal)	300	787	800 - 1 700	900 - 1 800
(%)	1,4	2,8	3 - 6	3 - 6
Fakturering (mkr)	893	3 121	3 300	3 700
Resultat efter
finansnetto	157	187	174	190

Sjukfrånvaron bland de arbetshandikappade anställda var 18,8 % under
budgetåret 1992/93 jämfört med 20,1 % året innan. Närvaroförbättringen
motsvarar arbete för ytterligare ca 850 personer.

Trots det svåra arbetsmarknadsläget har antalet övergångar från
Samhall-gruppen till arbete på den reguljära arbetsmarknaden uppgått till

100

787 vilket är en ökning med 20 % eller 155 personer i förhållande till
föregående år. Resultatet är främst en effekt av att Samhall fr.o.m. den
1 juli 1992 fick ett väsentligt större ansvar för arbetet med övergångar
än tidigare, då resultaten primärt varit beroende av arbetsförmedlingarna.

Faktureringen har blivit 120 miljoner kronor lägre än beräknat. Vidare
minskades merkostnadsersättningen med 82 miljoner kronor genom att
Samhall inte fick tillgodoräkna sig sänkningen av arbetsgivaravgiften
fr.o.m. år 1993. Koncemresultatet blev 80 miljoner kronor svagare än
vad som bedömdes erforderligt enligt koncemplaneringen, trots positiva
resultat av effektiviseringama och ett mycket positivt finansnetto.

Lönekostnaderna för de arbetshandikappade uppgick under året till
3 831 miljoner kronor, vilket är en ökning med 57 miljoner kronor
jämfört med föregående år. Övertagandet av sjuklönen har ökat
lönekostnaderna för arbetshandikappade anställda med 154 miljoner
kronor efter hänsyn till den sänkta arbetsgivaravgiften. Samhall kompen-
serades budgetåret 1992/93 med 180 miljoner kronor för övertagandet av
sjuklönen. I redovisningen av merkostnadsersättningen för budgetåret
1992/93 har ersättningen reducerats med mellanskillnaden 26 miljoner
kronor.

Samhall erbjuder tidsbegränsade arbetstränings- och rehabiliteringsplat-
ser i reell miljö till personer som är långtidssjukskrivna och/eller
arbetshandikappade. Samhalls kunder är försäkringskassor, företag,
kommuner och andra arbetsgivare. För att inte riskera att denna
verksamhet skall gå ut över den ordinarie verksamheten har antalet
träningsplatser maximerats och får inte överstiga 5 % av antalet ordinarie
arbetstillfällen inom företagsgruppen. Full kostnadstäckning erhålls för
uppdragen. Samhall utvecklar och säljer även kunskapstjänster. Verksam-
heterna organiseras som ett särskilt affärsområde Rehabtjänster inom
affärsgruppen Service och tjänster. Under budgetåret 1992/93 var
omsättningen inom affärsområdet 37 miljoner kronor. 1 143 personer
hade arbetsträningsplats hos Samhall.

1.1.2 Konkurrensfrågor

Huvudprincipen för Samhalls marknadsagerande är konkurrens på lika
villkor med övrigt näringsliv i kombination med marknadsmässig
prissättning och kalkylering. Samhall har utvecklat en konkurrenspolicy
och riktlinjer för merkostnadsmässig prissättning. De konkurrensöverva-
kande myndigheterna, tidigare NO och nu Konkurrensverket, har inte
haft några erinringar mot dessa. Prövning av enskilda prissättningsbeslut
sker också av Kontaktrådet Samhall - näringslivet, som inrättades år
1980 genom en överenskommelse mellan Samhall och näringslivsorgani-
sationema Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges Industriförbund
och Företagarnas Riksorganisation. Under år 1993 har rådet utökats med
en representant för Sveriges Köpmannaförbund mot bakgrund av
Samhalls ökade engagemang inom service- och tjänstesektorn. Konkur-
rensfrågorna har fått en allt större tyngd i nuvarande konjunkturläge och
kan även utifrån ett EES/EU-perspektiv antas få fortsatt stor betydelse.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

101

Under året har därför Samhall etablerat en samverkan med Konkurrens-
verkets ledning för ömsesidigt informationsutbyte i pris- och konkur-
rensfrågor.

l. 1.3 Förändringsarbete m.m.

Lågkonjunkturen har starkt påverkat Samhalls underleverantörsåtaganden.
I första hand har koncernen tvingats minska omfattningen av mekanisk
lego. Den redan tidigare inledda omstruktureringen mot en ökad andel
service och tjänster har därför påskyndats liksom satsningen på egna
produkter och ökad internationalisering.

Samhalls koncemplanering inför verksamhetsåret 1992/93, som gjordes
sommaren 1991, utgick från en väntad konjunkturuppgång under
1992/93. Nu vet vi att Sverige befinner sig i en recession, den svåraste
sedan 1930-talet. Samhall har fått anpassa sin verksamhet efter de kraftigt
försämrade konjunkturförutsättningama.

För att möta den lägre fäktureringsnivån och riksdagens krav på en allt
lägre merkostnadsersättning har en kraftfull kostnadsanpassning
genomförts. Vidare har ett antal regionala bolag fusionerats och en övrig
anpassning av koncernens verksamhet genomförts. För budgetåret
1992/93 har detta inneburit engångskostnader på ca 300 miljoner kronor
för personalavveckling, nedskrivningar av fastighetsbeståndets värde

m. m.

1.2 Verksamhetsinriktning fram till och med budgetåret 1996/97

Inriktningen är att fortsätta omstruktureringen mot ökad service- och
tjänsteverksamhet, i första hand genom minskning av mekanisk lego. För
andra affärsområden eftersträvas väsentlig ekonomisk resultatförbättring,
men en begränsad ökning av sysselsättningen. För att nå de uppställda
målen krävs en betydande försäljningsökning inom samtliga affärs-
grupper. Den huvudsakliga strategin är att koncentrera ansträngningarna
till de områden som idag ger tillfredsställande resultat och som kan
stärkas genom effektiviseringar och/eller kompletteras med företags- eller
produktförvärv. Vidare krävs en fortsatt satsning på internationalisering.
Nya marknader öppnas för flera av Samhalls affärsområden. Samtidigt
väntas konkurrensen öka på hemmamarknaden. Särskilda exportsats-
ningar kommer att göras inom affärsområden som möbler, handikapp-
hjälpmedel, kontorsprodukter, inredningsprodukter, byggprodukter,
kablage m.m. Samhall exporterar i dag ca 16 % av sin produktion, vilket
motsvarar arbete för ca 4 000 - 5 000 arbetshandikappade. Det
kortsiktiga målet är att exporten skall svara för minst 20 % av produk-
tionen.

Inriktningen vad gäller rekrytering, personalutveckling och rehabilite-
ring och den utvecklande arbetsplatsen fortsätter. Den utvecklande

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

102

arbetsplatsen utgår från en arbetsorganisation som bygger på arbetslag
och ett grupporienterat arbetssätt. Att förverkliga ett grupporienterat
arbetssätt innebär en stor potential för arbetshandikappade, som
rekryteras från de prioriterade grupperna. Även personer med särskilda
stödbehov kan finna sig till rätta i en verksamhet som samtidigt utvecklar
individen, arbetslaget och arbetsledaren med ökad delaktighet, laganda
och gott ledarskap. Utöver de generella insatserna finns särskilda behov
av individuell arbetsanpassning hos medarbetare med grava arbets-
handikapp, som kan vara både fysiska, psykiska, förståndsmässiga och
socialmedicinska.

Rekryteringen är en nyckelfråga för Samhalls verksamhet. Under de
senaste åren har minst 40 % av nyrekryteringen kommit från de priorite-
rade grupperna. För att ytterligare förbättra möjligheterna att anställa
arbetshandikappade med särskilda stödbehov skall samarbetet med
handikapporganisationerna intensifieras.

Jämställdhetsplaner har tagits fram inom koncernens samtliga företag.
Kvinnornas arbetsvillkor kommer att lyftas fram. Ett exempel är
Samhalls medverkan i det s.k. handverktygsprojektet för att få fram
anpassade verktyg.

Vidare avser Samhall att öka rekryteringen av ungdomar under 30 år
från de prioriterade grupperna samt arbetshandikappade invandrare, inte
minst de som har svåra psykiska handikapp efter tortyr och krigsskador.

Samhall eftersträvar en utveckling till morgondagens miljömarknad,
t.ex. i fråga om varor tillverkade av förnyelsebara material eller material
som kan återanvändas. Enskilda verksamhetsledningars miljöbeteende är
betydelsefullt - exempelvis att utesluta engångsmuggar, städa med
miljögodkända kemikalier, källsortera och återanvända. De anställdas
stolthet över att arbeta miljöriktigt och producera miljögodkända
produkter är ett viktigt inslag också i rehabiliteringsarbetet. Samhalls
strategi är att inom ramen för en miljörevision på ett systematiskt och
objektivt sätt jämföra policy, planer, lagstiftning, kundkrav m.m. med de
verkliga förhållandena inom verksamheten.

1.3 Förslag för budgetåret 1994/95

1.3.1 Sysselsättningsutvecklingen

Statsmakterna har fr.o.m. budgetåret 1992/93 lagt ett långsiktigt
besparingskrav på koncernen, som innebär att statens ersättning skall
trappas ner, så att den för budgetåret 1996/97 motsvarar högst lönekost-
naden för de arbetshandikappade arbetstagarna samt vissa kostnader för
fastighetsfonden. Förutsättningar för att koncernen skall kunna infria
ägarens krav på resultat är att såväl den svenska som den internationella
ekonomin utvecklas i positiv riktning. Samhall är beroende av ut-
vecklingen i både Sverige och övriga världen, främst Europa. Koncernen
är dessutom beroende av utvecklingen i Östeuropa, där konkurrenstrycket
nu troligen ökar inom branscher, där Samhall-gruppen av tradition är

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

103

stor. Vidare är EES-avtalet av betydelse. Tendenser börjar skönjas på en Prop. 1993/94:100
begynnande diskriminering mellan länder som tillhör respektive inte Bilaga 11
tillhör "den inre marknaden".

Behovet av arbetstillfällen för arbetshandikappade inom Samhall är
stort. Samhall pekar på det ökade antalet arbetshandikappade sökande
utan arbete, som registreras vid arbetsförmedlingarna, men även på
ökningen av förtidspensioneringen, bl.a. i yngre åldersgrupper. Samhall
erinrar också om de behov av arbetstillfällen för personer som har
svårare funktionshinder eller psykiska störningar men som inte är
registrerade som sökande hos förmedlingarna, som Handikapputredningen
resp. Psykiatriutredningen har redovisat.

Samhall har det senaste året kunnat behålla en årsvolym arbetstillfällen
motsvarande statsmakternas krav på 31,9 miljoner arbetstimmar. En del
produktionsenheter har dock haft betydande svårigheter att upprätthålla
nödvändiga produktionsvolymer. Närvaroförbättringen har successivt
minskat antalet möjliga arbetstillfällen. Med dagens besvärliga kon-
junktursituation är Samhall inte berett att redan i nuläget utlova en ökad
volym budgetåret 1994/95. En utökning kan diskuteras först när en
kommande konjunkturuppgång tagit mer säker fart.

1.3.2 Behov av statlig ersättning

För budgetåret 1994/95 begär Samhall en ersättning på 5 004 miljoner
kronor, varav 70 miljoner kronor utgör kompensation för en minskning
av bidraget till följd av sänkta arbetsgivaravgifter från år 1993. Samhalls
bedömning av medelsbehovet för budgetåret 1994/95 utgår dels från
utfallet 1992/93, dels en prognos för resultatet budgetåret 1993/94.

För budgetåret 1994/95 beräknas lönekostnaden för de arbetshandikap-
pade arbetstagarna uppgå till 4 150 miljoner kronor, varav 150 miljoner
kronor utgör löneomräkning. Samhall räknar med en resultatförbättring
på 150 miljoner kronor.

Omstruktureringarna leder till ett ökat investeringsbehov, som får
effekt på de planenliga avskrivningarna. Beräkningarna av finansnettot
utgår från att räntenivån går ner samt på försämrad likviditet på grund
av ändrade utbetalningsterminer för statsbidraget från 1993/94. Samhall
har vidare förutsatt att villkoren för utbetalningarna inte försämras
ytterligare. Koncernen bedömer att ett resultat efter finansnetto på ca 170
miljoner kronor behövs för att täcka koncernens kalkylmässiga merkost-
nader, vilket är nödvändigt för att kunna återinvestera i ny produktionsut-
rustning.

104

Beräknad resultaträkning för budgetåren 1993/94 och 1994/95 (miljoner Prop. 1993/94:100
kronor) Bilaga 11

Resultaträkning	1993/94 prognos	1994/95 prognos
Fakturering	3 200	3 300
Statlig merkostnads- ersättning	4 934	5 004
Summa rörelseintäkter	8 134	8 304
Lön arbetshandikappade	-3 950	-4 100
Övriga kostnader	-3 790	-3 800
Summa rörelsekostnader	-7 740	-7 900
Planenliga avskrivningar	- 300	- 300
Finansnetto	70	70
Resultat efter finansnetto	164	174

1.4 Samhall Fastigheter

Samhalls lokaltillgångar i 253 egna fastigheter och 170 förhyrda
fastigheter uppgår till ca 1 200 000 kvm. För budgetåret 1993/94
beräknas avskrivningarna på egna fastigheter till 240 miljoner kronor och
hyror, räntor samt övriga kostnader till 235 miljoner kronor. Hyresin-
täkterna beräknas uppgå till 15 miljoner kronor. Nettokostnaden uppgår
därmed till 460 miljoner kronor. Kostnader och intäkter för fastighetsför-
valtningen ingår i beräkningen av merkostnadsersättningen för budgetåret
1994/95.

2 Regeringens överväganden

2.1 Resultatbedömning

De krav som ställs på Samhall-koncernen är

- en minsta sysselsättningsvolym för arbetshandikappade anställda på
31,9 miljoner arbetstimmar,

- minst 40 % av rekryteringen skall ske från de s.k. prioriterade
grupperna, dvs utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och flerhandikappade,

- andelen övergångar till arbete på den reguljära arbetsmarknaden skall

105

uppgå till minst 3 % och

- ökad kostnadseffektivitet.

Av Samhalls resultatredovisning för budgetåret 1992/93 framgår att
företagsgruppen uppfyllt samtliga krav utom kravet på att minst 3 % av
de arbetshandikappade anställda skulle övergå till arbete utanför Samhall.
787 personer gick till annat arbete. Det är 155 fler än året innan, men
inte tillräckligt för att nå volymen 3 %. För detta skulle behövts att ca
850 personer kunnat få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Med
hänsyn till det svåra arbetsmarknadsläget får resultatet ändå anses
godtagbart. Det ekonomiska utfallet blev efter planenliga avskrivningar
och finansnetto 174 miljoner kronor.

Samhallbolagen fortsätter nu arbetet med att förändra verksamhetens
struktur. Det gäller både branschinriktningar och organisationstrukturen.
Det sker således en minskning av tillverkning och en motsvarande ökning
av tjänster och service samtidigt som organisationsstrukturen förändras
med sammanslagning av regionala företag, bildande av särskilda
branschföretag m.m. Arbetet är ett led i strävandena att bredda arbets-
uppgifterna för de arbetshandikappade och samtidigt förbättra det
ekonomiska resultatet.

2.2 Slutsats

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast genom riksdagens
behandling (bet. 1991/92:AU16, rskr 1991/92:249) av prop. 1991/92:91
om omvandling av Samhall till aktiebolag m.m. samt 1993 års budget-
proposition (bet. 1992/93:AU12, rskr. 1992/93:203) bör gälla även för
budgetåret 1994/95.

2.3 Medelsberäkning m.m.

Regeringen har inhämtat att Samhall avser att låta en intern projektgrupp
utvärdera service- och tjänsteområdet. Till projektet knyts en referens-
grupp med AMS, handikapporganisationer, fackliga organisationer samt
företrädare för de regionala Samhall-företagen. Utvärderingen beräknas
vara avslutad den 1 maj 1994. Regeringen förutsätter att den får del av
utvärderingen.

För Samhall gäller ett besparingskrav, som innebär att behovet av
ersättning från staten successivt skall minska under en femårsperiod, så
att bidraget budgetåret 1996/97 högst svarar mot lönekostnaden för de
arbetshandikappade arbetstagarna samt vissa kostnader för fastighets-
fonden. Till följd av besparingskravet har vid medelsberäkningen en
neddragning med 150 miljoner kronor gjorts efter pris- och löneom-
räkning. För budgetåret 1994/95 beräknas därmed 4 900 297 000 kr.
Neddragningen skall även ses mot bakgrund av företagsgruppens
förbättrade likviditet.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

106

3 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 4 900 297 000 kr.

B 7. Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m.

1993/94 Anvisat

1994/95 Förslag

1 000

Anslaget avser medel för betalning dels av vissa skatter som har samband
med ombildningen av stiftelseorganisationen Samhall till aktiebolag, dels
av vissa kvarstående skatter som påförts den tidigare stiftelseorganisatio-
nen till följd av reformerad företagsbeskattning.

1 Samhall Aktiebolag

Samhall har begärt att anslaget till Bidrag till Samhall Aktiebolag för
vissa skatter skall bibehållas även budgetåret 1994/95, eftersom viss
skattebelastning som anslaget avser att betala kan kvarstå från tidigare
budgetår.

2 Regeringens överväganden

Genom beslut den 30 september 1993 har regeringen medgett att
förslagsanslaget Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m. får
överskridas med 180 709 000 kr samt bemyndigat Kammarkollegiet att
utbetala detta belopp till Samhall som ett särskilt ägartillskott. Medlen
avsågs täcka kostnader dels för skatteinbetalningar till följd av ändrad
företagsbeskattning, dels skattekostnader till följd av företagsgruppens
omvandling från stiftelseorganistaion till aktiebolag. (Jämför prop.
1991/92:91, avsnitt 4.10). Mot bakgrund av att alla skattefrågor i
samband med ombildningen till aktiebolag ännu inte avslutats förordar
regeringen att ett anslag för ändamålet tas upp även för budgetåret
1994/95.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

107

B 8. Arbetslivscentrum

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

34 147 000

34 209 000

34 512 000

Arbetslivcentrum (ALC) har till uppgift att bedriva arbetsmarknads- och
arbetslivsforskning som rör relationerna på arbetsmarknaden och i
arbetslivet samt produktivitets- och inflytandeffågor och arbetsorganisa-
tion.

1 Arbetslivscentrum

Efter beslut i riksdagen våren 1991 har ALC under budgetåret 1991/92
genomgått en omfattande omstrukturering. Denna har bl.a. inneburit att
ALC har omvandlats till ett renodlat forskningsinstitut.

Riksdagen har våren 1993 beslutat om inriktningen av ALC:s
verksamhet för perioden 1992/93 - 1994/95 genom antagandet av den
forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:AU14, rskr. 1992/93:400). Ett antal verksamhetshetsmål har
lagts fäst i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94. ALC skall under
planeringsperioden koncentrera sina insatser till uppbyggnad av forsk-
ningsprojekt inom ramen för ett antal sammanhållna forskningsområden,
intensifiera arbetet med forskarutbildning och öka antalet doktorander,
aktivt medverka till att sprida forskningsresultaten till berörda målgrupper
samt vidga och fördjupa det internationella forskningsutbytet och
samarbetet med högskolan och andra forskningsinstitut.

1.1 Årsredovisning

Arbetslivscentrum får fr.o.m. innevarande budgetår sin basfinansiering
över anslag. Tidigare har ALC erhållit hela sin finansiering från
Arbetsmiljöfonden som i sin tur får sin finansiering från arbetarskyddsav-
giften.

Detta innebär att ALC kan lämna årsredovisning enligt förordningen
om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning först för
innevarande budgetår. ALC har därför erhållit dispens av Riksrevi-
sionsverket från att följa bokföringsförordningen i dess nya lydelse för
budgetåret 1992/93. Detta innebär att en bedömning av uppnådda resultat
kan göras först i nästa års budgetbehandling

108

1.2 Anslagsframställning

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Arbetslivscentrum anger i sin anslagsframställning att man under den
närmaste tre- till femårsperioden koncentrerar sina forskningsinsatser
inom fyra områden: Internationaliseringen och Europapolitiken,
Kompetens, produktivitet och arbetsplatsutveckling, Arbetsmark-
nadspolitiken och partsintressenas omvandling samt Kvinnoforskningen.

En viktig insats i uppbyggnaden av ALC till en ren forskningsin-
stitution är enligt institutet uppbyggnad av forskarutbildningen vid ALC.
Fr.o.m. hösten 1993 har institutet ett femtontal doktorander i tjänst och
under de närmaste åren skall forskarutbildningskursema utvecklas och
permanentas i organisationen. Centrum avser vidare att ytterligare stärka
samarbetet med universitet, högskolor och andra forskningsinstitutioner.

ALC kommer att vidta åtgärder för att förbättra spridningen av
forskningsresulten, bl.a. genom att kontinuerligt ge ut forsknings- och
arbetsrapporter samt anordna seminarier och konferenser. ALC avser
vidare att vidareutveckla det internationella forskningsutbytet, bl.a.
genom uppbyggnad av nätverk och internationellt forskarutbyte.

I syfte att öka forskningens kvalitet och kostnadsmedvetandet inom
organisationen har ALC infört nya rutiner för projekthantering. Bl.a.
kommer alla projektansökningar att bedömas såväl internt som av
etablerade forskare utanför ALC. Alla projekt kommer fortlöpande att
följas upp och utvärderas. Man avser också att påbörja ett arbete med att
utveckla resultatstyrning for verksamheten.

Omstruktureringen av ALC har inneburit att antalet fasta tjänster vid
ALC reducerats kraftigt, från 61 den 1 juli 1991 till 35 den 1 juli 1993.
Antalet tidsbegränsade anställningar (forskare och doktorander) har under
samma tid ökat från 15 till 25.

ALC har begärt oförändrat anslag för budgetåret 1994/95.

2 Regeringens överväganden

2.1 Sammanfattning

Övergripande mål:

Arbetslivscentrums verksamhet skall bidra till ökad kunskap om
förhållanden i arbetslivet.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 34 512 000 kr.

109

2.2 Resultatbedömning

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Regeringens bedömning är att de riktlinjer som har lagts fast i den
forskningspolitiska propositionen och de verksamhetsmål som lagts fast
i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 skall gälla även för budgetåret
1994/95.

Beskrivningen i anslagsframställningen visar att verksamheten bedrivs
med denna inriktning. Det är emellertid ännu inte möjligt att göra en
bedömning av effektiviteten i verksamheten eftersom underlag saknas för
en sådan prövning.

2.3 Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer och mål
som har lagts fast i den forskningspolitiska propositionen och i regle-
ringsbrevet för budgetåret 1993/94 skall gälla för budgetåret 1994/95.

Det är angeläget att arbetet med att utveckla metoder för att på ett
bättre sätt redovisa verksamheten i relation till de nya kraven på mål- och
resultatstyrning ges hög prioritet.

2.4 Medelsberäkning

ALC har inte framfört något annat yrkande än att få behålla nuvarande
resurser. Det finns goda förutsättningar för att verksamheten skall kunna
bedrivas i nuvarande omfattning med de resurser som nu beräknas för
budgetåret 1994/95.

Förslaget till ramanslag för ALC har, jämte pris- och löneomräkning,
beräknats med hänsyn till ett rationaliseringskrav på 1,9 %.

Vidare har vid beräkning av anslaget vissa tekniska justeringar gjorts.
Därvid har 75 000 kr beräknats för avsättning till trygghetsåtgärder för
statsanställda och 16 000 kr för avgifter till Statens arbetsgivarverk.
Detta finns närmare beskrivet i regeringens finansplan under avsnittet
särskilda åtgärder.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Arbetslivscentrum för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 34 512 000 kr.

110

B 9. Arbetsdomstolen

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

14 954 000

14 253 000

14 903 000

Arbetsdomstolen (AD) prövar mål rörande kollektivavtal samt andra
arbetstvister enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. För
domstolen gäller förordningen (1988:1137) med instruktion för Arbets-
domstolen.

De övergripande målen for Arbetsdomstolen är att snabbt och effektivt
samt med iakttagande av höga krav på rättssäkerhet avgöra de arbets-
tvister som förs till domstolen samt leda rättsutvecklingen och främja en
enhetlig rättstillämpning.

1 Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen har i sin årsredovisning redovisat produktivitetsutveck-
lingen inom domstolen. Produktiviteten mäts genom att följa antalet
avgjorda mål under ett budgetår i förhållande till den genomsnittliga
årsarbetskraften hos domstolen.

Måltillströmning, målbalans samt i genomsnitt avgjorda mål per
årsarbetskraft

	1990/91	1991/92	1992/93
Under året inkomna mål	400	499	565
Under året avgjorda mål	356	400	572
Inneliggande mål vid budgetårets slut	214	314	307
Årsarbetskrafter i genomsnitt	18, 3	18, 0	23,4
Avgjorda mål per antal	19,4	22,2	24,4

årsarbetskrafter i genom-
snitt

Antalet inkomna mål har under senare år ökat kraftigt. Under budgetåret
1992/93 kom det in 565 mål vilket är en ökning med 41 % jämfört med
budgetåret 1990/91. Under våren 1993 upphörde dock måltillströmningen
att öka och ökningen mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93 stannar
därför på ca 13 %. Domstolens avverkning av mål har ökat med 61 %

111

8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 11

mellan budgetåren 1990/91 och 1992/93. Målbalansen, dvs. antal
inneliggande ännu inte avgjorda mål, har också börjat minska. Domstolen
eftersträvar en målbalans på ca 200 mål.

Domstolen har som ett verksamhetsmål att minska handläggnings-
tidema för mål som förs till domstolen. Domstolen konstaterar dock att
det endast finns ett begränsat utrymme för att kunna påverka hand-
läggningstidema. Arbetet med målen styrs främst genom processuella
regler i rättegångsbalken. För mål som avgjorts efter huvudförhandling
under första halvåret 1993 var den genomsnittliga handläggningstiden för
A-mål 9 månader och B-mål 11 månader. Med A-mål avses mål som
anhängiggjorts i Arbetsdomstolen som första och enda instans. Med B-
mål avses mål som fullföljts till Arbetsdomstolen från tingsrätt.

I sin fördjupade anslagsframställning konstaterar Arbetsdomstolen att
nuvarande resurser är tillräckliga för att kunna bemästra den arbetsbörda
som bedöms föreligga under de närmaste åren. Måltillströmningen för de
närmast kommande åren beräknas ligga på en fortsatt hög nivå, mellan
500 och 600 mål per år.

Arbetsdomstolen hemställer att ramanslaget för budgetåren 1994/95 -
1996/97 fastställs till 47 100 000 kr samt att för budgetåret 1994/95
anvisas ett ramanslag på 15 700 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

2 Regeringens överväganden

2.1 Sammanfattning

Övergripande mål

Arbetsdomstolen skall snabbt och effektivt samt med iakttagande av
höga krav på rättssäkerhet avgöra de arbetstvister som förs till
domstolen.

Arbetsdomstolen skall leda rättsutvecklingen och främja en enhetlig
rättstillämpning inom det arbetsrättsliga området.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 14 903 000 kr

Planeringsram:

1994/95 1995/96 1996/97

14 903 000 kr 14 903 000 kr 14 903 000 kr

112

2.2 Resultatbedömning

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

De övergripande mål som gällt för Arbetsdomstolen under budgetåret
1993/94 bör ligga fast för den kommande treårsperioden. Som verksam-
hetsmål har angivits att domstolen skall sträva efter att begränsa
handläggningstidema. Arbetsdomstolen uppger att domstolen har haft
kontroll över handläggningstidema trots en kraftig måltillströmning. Av
den redovisade genomsnittliga handläggningstiden av mål är det
emellertid svårt att dra några slutsatser då uppgiften endast avser en del
av ett budgetår.

Av Arbetsdomstolens redovisning framgår vidare att måltillström-
ningen ökat kraftigt under budgetåren 1990/91 - 1992/93 för att därefter
kulminera mot slutet av budgetåret 1992/93. Det kan konstateras att
domstolen klarat att hålla en rimlig målbalans trots en hög arbetsbe-
lastning under denna treårsperiod, vilket tyder på en effektiv mål-
hantering.

2.3 Fördjupad prövning

Domstolen har under en längre tid haft en mycket ansträngd arbets-
situation till följd av den mycket kraftiga måltillströmningen. Emellertid
har AD på ett ambitiöst sätt kunnat hålla en rimlig målbalans. Trots att
måltillströmningen kulminerade först under våren 1993 har målbalansen
inte ökat ytterligare under föregående budgetår. Arbetssituationen för
domstolen kan under den närmaste treårsperioden förväntas återgå till ett
normalt läge. Domstolen bör eftersträva en målbalans av 150 - 200 mål.

Vidare måste domstolen fortsätta arbetet med att begränsa hand-
läggningstidema. Detta bör vara möjligt mot bakgrund av att måltill-
strömningen bedöms ha stabiliserats och inte förväntas öka ytterligare.

2.4 Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövning regeringen gjort av verksam-
heten dras följande slutsatser. De övergripande målen för den verksamhet
Arbetsdomstolen skall ligga fast även för den kommande treårsperioden.
Handläggningstidema bör fortsätta att minska och Arbetsdomstolen bör
eftersträva att under treårsperioden uppnå en målbalans på 150 - 200 mål
per år.

2.5 Medelsberäkning

Något särskilt besparingskrav bör inte åläggas Arbetsdomstolen för
budgetåret 1994/95. Anslaget bör vidare räknas upp med 450 000 kr för
ökade arvodeskostnader. Mot bakgrund härav bör anslaget för budgetåret

113

1994/95 fastställas till 14 903 000 kr. Vid beräkning av anslaget har
vissa tekniska justeringar gjorts. Därvid har 34 000 kronor beräknats för
avsättning till trygghetsåtgärder för statsanställda och 8 061 kronor för
avgifter till Statens arbetsgivarverk. Detta finns närmare beskrivet i
regeringens finansplan under avsnittet särskilda frågor.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Arbetsdomstolen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
14 903 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

B 10. Statens förlikningsmannaexpedition

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 505 000

1 654 000

1 657 000

Statens förlikningsmannaexpedition är en central myndighet för det
statliga förlikningsväsendet. Expeditionen anvarar vidare för statistiken
över arbetsinställelser i riket. För förlikningsmannaexpeditionen gäller
förordningen (1988:653) med instruktion för Statens förlikningsmannaex-
pedition.

1 Statens förlikningsmannaexpedition

I anslagsframställningen föreslår förlikningsmannaexpeditionen att
inriktningen av verksamheten bör ligga fast. Utfallet för förvaltningskost-
naderna har understigit anvisat belopp under budgetåret 1992/93. Stora
svårigheter föreligger när det gäller att förutse behovet av förlikningsin-
satser på central nivå. Detta medför problem att beräkna medelsbehovet
för verksamheten. Expeditionen har på försök avstått från att återbesätta
en tjänst efter en pensionsavgång. Det är även svårt att beräkna
ersättningen till särskilt förordnade förlikningsmän. Förlikningsmannaex-
peditionen anser att ersättningen för de fästa förlikningsmannen bör ses
över och avser återkomma i denna fråga.

För budgetåret 1994/95 föreslår myndigheten ett förslagsanslag på
1 654 000 kr.

2 Regeringens överväganden

Med hänsyn till svårigheterna att bedöma omfattningen av antalet
arbetskonflikter bör expeditionen anvisas medel i samma utsträckning

114

som tidigare. Vid beräkning av anslaget har emellertid vissa tekniska Prop. 1993/94:100
justeringar gjorts. Härvid har för avsättning till trygghetsåtgärder för Bilaga 11
statsanställda beräknats 3 000 kr. Detta finns närmare beskrivet i
regeringens finansplan under avsnittet särskilda frågor.

Anslaget för budgetåret 1994/95 bör föras upp med 1 657 000 kr.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens förlikningsmannaexpediton för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 1 657 000 kr.

Bli. Statens nämnd för arbetstagares uppfinnningar

1992/93 Utgift 62 000

1993/94 Anslag 73 000

1994/95 Förslag 55 000

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor
som avser tillämpningen av lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares
uppfinningar. Nämnden består av ordföranden och sex ledamöter.
Nämnden har en sekreterare som erhåller fäst arvode. I övrigt har inte
nämnden någon personal. Nämnden har av regeringen fått dispens från
kravet att lämna resultatredovisning. Något sammanträde har inte hållits
under budgetåret. Anslaget för budgetåret 1994/95 bör tas upp med
55 000 kr.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 55 000 kr.

B 12. Internationella avgifter

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

16 842 000

16 130 000

Från anslaget betalas Sveriges andel av kostnaderna för ILO:s
verksamhet.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Internationella avgifter för budgetåret 1994/95 anvisar ett för-
slagsanslag på 16 130 000 kr.

115

9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 11

C. Regional utveckling

I statsbudgeten för innevarande budgetår har medel för regional ut-
veckling ställts till regeringens förfogande under följande anslag och med
angivna belopp.

1. Lokaliseringsbidrag m.m.

350 000 000 kr.

2. Regionala utvecklingsinsatser

1 012 000 000 kr.

3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till
företag i glesbygder m.m.

1 000 kr.

4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

500 000 000 kr.

5. Sysselsättningsbidrag

200 000 000 kr.

6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

179 900 000 kr.

7. Glesbygdsmyndigheten

17 000 000 kr.

8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling

6 065 000 kr.

9. Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

4 200 000 kr.

10. Transportstöd

300 300 000 kr.

11. Lokaliseringslån

1 000 kr.

Regeringen avser att i en särskild proposition våren 1994 redovisa
förslag om regionalpolitiken för riksdagen. Anslagen bör i avvaktan på
en sådan proposition föras upp med oförändrade belopp för nästa bud-
getår.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

116

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1994/95
beräkna till,

1. Lokaliseringsbidrag m.m. ett reservationsanslag på 350 000 000
kr,

2. Regionala utvecklingsinsatser ett reservationsanslag på
1 012 000 000 kr,

3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m.m. ett förslagsanslag på 1 000 kr,

4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter ett förslagsanslag på
500 000 000 kr.

5. Sysselsättningsbidrag ett förslagsanslag på 200 000 000 kr,

6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. ett reser-
vationsanslag på 179 900 000 kr,

7. Glesbygdsmyndigheten ett reservationsanslag på 17 000 000 kr,

8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling ett reserva-
tionsanslag på 6 065 000 kr,

9. Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden ett förslags-
anslag 4 200 000 kr,

10. Transportstöd ett förslagsanslag på 300 300 000 kr,

11. Lokaliseringslån ett reservationsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

117

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:719) om särskilt studielån för den
som genomgår arbetsmarknadsutbildning;

Prop. 1993/94:100

Underbilaga 11.1

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1993:719) om särskilt studielån
for den som genomgår arbetsmarknadsutbildning skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Särskilt studielån får enligt denna lag den som beviljats rätt till arbets-
marknadsutbildning för vilken statligt utbildningsbidrag lämnas, och som

1. inte har fyllt 25 år, eller

2. har fyllt 25 år, om arbetsmarknadsutbildningen avser utbildning
inom det reguljära utbildningsväsendet.

Särskilt studielån enligt första
stycket 1 lämnas dock inte om
utbildningen avser arbetsmark-
nadsutbildning som understiger 15
kalenderdagar.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om undantag från bestämmelsen i första stycket 2.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den nya bestämmelsen skall
inte gälla om arbetsmarknadsutbildningen har påbörjats före ikraft-
trädandet.

118

2 Förslag till

Lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter

Prop. 1993/94:100

Underbilaga 11.1

Härigenom föreskrivs följande.

1 § En arbetsgivare som låter en anställd delta i utbildning på arbetstid
med bibehållna anställningsförmåner och som efter anvisning av läns-
arbetsnämnden anställer en ersättare för den som deltar i utbildningen,
får göra avdrag enligt bestämmelserna i 2 och 3 §§ från de arbetsgivar-
avgifter som han enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall betala.

2 § För en ersättare som avses i 1 § får arbetsgivaren göra avdrag med
475 kronor per arbetsdag som ersättaren har varit anställd.

3 § Arbetsgivaren får göra avdrag med högst 75 kronor per utbild-
ningstimme, dock sammanlagt högst 30 000 kronor, för varje arbets-
tagare som deltar i av länsarbetsnämnden godkänd yrkesinriktad utbild-
ning eller utbildning som ökar arbetstagarens förutsättningar att till-
godogöra sig ny teknik eller utföra nya arbetsuppgifter.

4 § Vid fördelningen av influtna arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 §
lagen (1981:691) om socialavgifter skall de avdrag som görs enligt 2 och
3 §§ minska det belopp som förs till staten enligt 4 kap. 7 § nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och gäller till utgången av juni
1995.

119

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Prop. 1993/94:100

Underbilaga 11.1

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 4 kap. 8 § lagen (1981:691)
om socialavgifter1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §2

I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den
allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål.

Att denna lag tillämpas även i fråga om arbetsmiljöavgift och särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster framgår av lagen (1989:484) om
arbetsmiljöavgift och lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster.

Om nedsättning av socialavgifter
som regionalpolitiskt stöd finns
särskilda bestämmelser. Före-
skrifter om avdrag vid beräkning
av arbetsgivaravgifter finns i lagen
(1993:1503) om generellt anställ-
ningsstöd.

4 kap.

8 §3

Av influtna arbetarskyddsavgifter enligt 2 kap. 1 § förs 53,5 procent till
staten för finansiering av Arbetarskyddsverkets, Arbetsmiljöinstitutets och
Arbetslivscentrums verksamhet.

Återstoden av influtna arbetar-
skyddsavgifter enligt 2 kap. 1 §
förs till en fond, benämnd Ar-
betsmiljöfonden, vars tillgångar
skall utgöra bidrag till

1. kostnader i övrigt för forsk-
ning och utveckling samt ut-

1 Lagen omtryckt 1989:633.

Återstoden av arbetarskyddsav-
giftema förs till Arbetsmiljö-
fonden.

2 Senaste lydelse 1993:1504.

3 Senaste lydelse 1993:660.

120

bildning och information beträf-
fande arbetarskydd,

2. kostnader för forskning och
utveckling samt utbildning och
information beträffande medbe-
stämmande i arbetslivet och
arbetslivsfrågor i övrigt,

3. kostnader för skyddsarbete
som utförs av skyddsombud som
har utsetts enligt 6 kap. 2 §
tredje stycket arbetsmiljölagen
(1977:1160),

4. kostnader för utbildning av
styrelserepresentanter för de
anställda,

5. kostnader för arbetstagaror-
ganisationernas forskningsini-
tierande verksamhet.

Prop. 1993/94:100

Underbilaga 11.1

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

121

4 Förslag till

Lag om praktik för invandrare

Härigenom föreskrivs följande.

De som av länsarbetsnämnden anvisats praktikplatser för invandrare
skall inte anses som arbetstagare när de fullgör praktiken.

Prop. 1993/94:100

Underbilaga 11.1

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och gäller till utgången av juni
1995.

122

Arbetsmarknadsstatistik

Prop. 1993/94:100

Underbilaga 11.2

Tabell 1 Nyanmälda lediga platser, 1 000-tal

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	56,4	80,4	64,2	43,8	37,0	42,8
1991	33,6	46,4	40,2	24,5	23,2	26,3
1992	24,7	32,8	31,1	18,7	16,0	18,0
1993		22,4	29,8	19,1		20,5

Tabell 2	Antal personer i arbetskraften, 1 OOO-tal
	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	4 577	4 536	4 545	4 658	4 569	4 562
1991	4 552	4 549	4 551	4 617	4 493	4 471
1992	4 464	4 454	4 479	4 531	4 394	4 392
1992*	4 440	4 418	4 487	4 495	4 359	4 357
1993		4 296	4 338	4 398		4 234

Tabell 3 Antal sysselsatta personer, 1 OOO-tal
	Helår		KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	4 508	4	471	4 493	4 582	4 486	4	474
1991	4 430	4	445	4 453	4 478	4 346	4	329
1992	4 250	4	272	4 282	4 286	4 160	4	156
1992*	4 203	4	216	4 260	4 230	4 106	4	102
1993		3	983	3 987	3 991		3	877

Tabell 4	Relativ arbetslöshet, %
	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	1,5	1,4	1,2	1,6	1,8	1,9
1991	2,7	2,3	2,1	3,0	3,3	3,2
1992	4,8	4,1	4,4	5,4	5,3	5,4
1992*	5,3	4,5	5,1	5,9	5,8	5,9
1993		7,3	8,1	9,3		8,4

123

Tabell 5 Långtidsarbetslöshet (längre än sex månader) som
andel av total arbetslöshet, %

Prop. 1993/94:100

Underbilaga 11.2

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	15,7	15,4	18,6	15,2	14,4	16,7
1991	17,6	15,8	19,9	16,1	18,7	18,4
1992	25,7	20,5	25,9	27,0	28,0	26,6
1992*	25,5	20,4	25,9	26,8	27,9	26,5
1993		26,5	31,1	32,7		35,7
* Tabellerna 2-5		. Justerade värden med		hänsyn tagen till förändringar
metod m	.m. som	ägt rum fr.o.m.	1993.

Tabell 6	Antal personer i arbetsmarknadsutbildning
	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	38 600	42 500	38 300	33 100	40 500	41 800
1991	58 600	49 300	53 000	53 500	78 700	82 900
1992	86 300	93 000	85 700	73 800	92 600	97 900
1993		73 600	54 900	33 000		55 800

Tabell 7 Antal personer placerade med rekryteringsstöd

	Helår		KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	2 300	2	100	2 600	2 300	2 300	2	400
1991	4 800	2	400	3 400	4 700	8 800	9	300
1992	12 500	7	900	15 200	14 700	12 100	12	200
1993		7	600	8 800	8 800

Tabell 8	Antal personer i beredskapsarbete
	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	8 100	9 300	9 100	5 800	8 000	8 300
1991	10 800	9 500	11 500	8 600	13 400	13 800
1992	15 900	15 600	18 200	13 100	16 500	17 100
1993		16 400	15 300	10 300		14 400

124

Tabell 9 Antal personer i utbildningsvikariat (åtgärd som infördes den Prop. 1993/94:100

1 juli 1991) Underbilaga 11.2

_________Helår KvI KvII KvIII KvIV Nov

1991 5 300 5 900

1992 8 300 10 800 9 500 5 000 8 000 8 800

1993 10 000 9 700 7 400 13 100

Tabell 10 Antal personer i avtalade inskolningsplatser

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	1 900	2 200	1 700	1 200	2 300	2 500
1991	3 200	2 800	2 500	2 700	4 900	5 200
1992	4 000	5 400	4 800	3 400	2 300	2 400
1993		1 200	700	400

Tabell 11 Antal personer i särskilda inskolningsplatser/ungdoms-
praktik (ungdomspraktik infördes den 1 juli 1992)

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	3 000	2 700	2 600	2 000	4 500	4 900
1991	9 600	7 400	8 700	7 500	14 800	15 300
1992	30 800	18 000	17 400	17 200	70 400	73 900
1993		87 000	49 200	23 900		73 800

Tabell 12 Totala antalet personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder (exklusive handikappåtgärder, Ami och
företagsutbildning)

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	53 900	58 800	54 300	44 400	57 600	59 900
1991	87 000	71 400	79 100	77 000	25 900	132 400
1992	157 800	150 700	150 800	127 200	201 900	212 300
1993	205 300	176 400	127 400

Tabell 13 Antal personer placerade med lönebidrag
	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	45 000	44 700	45 200	45 100	45 000	45 200
1991	44 500	45 100	45 000	44 600	43 400	44 400
1992	42 600	43 200	43 100	42 600	41 500	42 300
1993		42 500	42 900	42 500

125

Tabell 14 Antal personer anställda i Samhall

Prop. 1993/94:100

Underbilaga 11.2

Helår KvI KvII KvIII KvIV Nov

1990	30 600	31 000	30 700	30 300	30 200	30 300
1991	29 600	30 100	29 700	29 400	29 300	29 300
1992	29 100	29 400	29 200	29 000	28 800	28 700
1993		28 500	28 500	28 200

Tabell 15 Antal personer i skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA)

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	5 700	5 700	5 800	5 700	5 600	5 700
1991	5 400	5 400	5 400	5 400	5 500	5 600
1992	5 600	5 600	5 600	5 500	5 500	5 600
1993		6 100	5 800	5 500

Tabell 16 Antal personer inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut (AMI)

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990**	6 800	7 300	7 300	5 600	7 000	7 300
1991	6 700	7 100	7 100	5 400	7 000	7 400
1992	7 700	8 000	8 400	6 300	8 100	8 700
1993		9 300	8 700	5 200		7 000

** Ny statistik fr.o.m. juli 1990

Tabell 17 Antal personer som någon gång under månaden
deltagit i företagsutbildning

	juli	aug	sept
1990	2 137	5 528	4 845
1991	4 873	8 750	9 528
1992	5 988	11 719	14 009
1993	1 392	4 036	4 465

126

Tabell 18 Antal sysselsatta inom olika branscher i
januari-november, 1 OOO-tal

Prop. 1993/94:100

Underbilaga 11.2

	1992*	1993	Förändring
Industri	846	773	-73
Jord-skogsbruk	141	136	- 5
Byggnadsindustrin	273	237	-36
Privata tjänster	1 556	1 476	-80
Kommunal verksamhet	1 234	1 178	-56
Statlig verksamhet	364	325	-39

Tabell 19 Relativa arbetskraftstal. Andel av befolkningen i åldern
16-64 år som tillhör arbetskraften i november

Ålder	1992*	1993	Förändring
16-19	32,4	23,9	-8,5
20-24	69,9	64,7	-5,2
25-54	90,1	88,6	-1,5
55-64	67,7	65,4	-2,3
16-64	79,8	77,5	-2,3
Kvinnor	77,3	75,8	-1,5
Män	82,3	79,1	-3,2

* Tabellerna 18-19. Justerade värden med hänsyn tagen till förändringar i
metod m.m. som ägt rum fr.o.m. 1993.

Tabell 20 Relativ arbetslöshet i vissa OECD-länder samt EU september 1993

	Relativ arbetslöshet	Kvinnor	<24år
Danmark	10,2	11,4	11,4
Irland	18,1	19,9	27,3
Italien	11,2	17,2	28,8
Sverige	8,4 *	6,6 *	18,6 *
Belgien	10,1	14,6	22,4
Tyskland	5,6	6,2	4,9
Spanien	21,4	27,9	37,4
Frankrike	11,3	13,6	25,3
Storbritannien	10,3	8,0	15,6
EG	10,5	12,4	20,0

* November 1993, övriga siffror avser september 1993

127

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

Sid

1 Inledning

4 Arbetsmarknad

19 Arbetslivsfrågor

32 Regional utveckling

X. Arbetsmarknadsdepartementet

A. Arbetsmarknad

33 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,
ramanslag

39 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, reservations-
anslag

69 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten,
reservationsanslag

69 Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen
som myndighet, m.m.,

förslagsanslag

B. Arbetslivsfrågor m.m.

70 Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen,
ramanslag

76 Arbetsmiljöinstitutet, ramanslag

81 Yrkesinriktad rehabilitering, ramanslag

85 Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag

88 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, reserva-
tionsanslag

99 Bidrag till Samhall Aktiebolag, reservationsanslag

107 Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter,
förslagsanslag

108 Arbetslivscentrum, ramanslag

111 Arbetsdomstolen, ramanslag

114 Statens förlikningsmannaexpedition, förslagsanslag

115 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,
förslagsanslag

115 Internationella avgifter, förslagsanslag

2 861 516 000

28 608 931 000

4 000 000

1 000

31 474 448 000

385 710 000

172 744 000

781 448 000

1 000

7 123 169 000

4 900 297 000

1 000

34 512 000

14 903 000

1 657 000

55 000

16 130 000

13 430 627 000

128

Prop. 1993/94:100

Bilaga 11

C. Regional utveckling

Lokaliseringsbidrag m.m., reservationsanslag*	350	000	000
Regionala utvecklingsinsatser, reservationsanslag* 1	. 012	000	000
Täckande av förlust på grund av kreditgarantier
till företag i glesbygder m.m., förslagsanslag*		1	000
Ersättning för nedsättning av socialavgifter,
förslagsanslag*	500	000	000
Sysselsättningsbidrag, förslagsanslag*	200	000	000
Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.,
reservationsanslag*	179	900	000
Glesbygdsmyndigheten, reservationsanslag*	17	000	000
Expertgruppen för forskning om regional utveckling,
reservationsanslag *	6	065	000
Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden,
förslagsanslag*	4	200	000
Transportstöd, förslagsanslag*	300	300	000
Lokaliseringslån, reservationsanslag*		1	000

2 569 467 000

Summa kr

47 474 542 000

Underbilaga 11.1 (1 Förslag till lag om ändring

1 lagen (1993:719) om särskilt studielån för
den som genomgår arbetsmarknadsutbildning.

2 Förslag till lag om tillfällig avvikelse
från lagen (1981:691) om socialavgifter.

3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter.

4 Förslag till lag om praktik för invandrare)

Underbilaga 11.2 Arbetsmarknadsstatistik

129

gotab 45536, Stockholm 1993

Regeringens proposition

1993/94:100 Bilaga 12

Kulturdepartementet

(elfte huvudtiteln)

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

Bilaga 12 till budgetpropositionen 1994

Kulturdepartementet

(elfte huvudtiteln)

Prop.

1993/94:100

Bil. 12

Inledning

För tredje året i rad föreslår regeringen en ökning av de statliga insatserna på
kulturområdet. Förslaget innebär markanta förstärkningar av det regionala
nätverket och insatser görs som syftar till att stärka kulturens ställning i hela
landet. Bland annat kan nämnas att stödet till Göteborgsoperan ökar liksom
stödet till de mindre länsteatrama och kammarorkestrama. Insatser görs också
för att förbättra kulturskaparnas villkor samt för att öka möjligheterna för barn
och ungdom att ta del av kulturutbudet. Därutöver föreslås en del insatser för
de centrala kulturinstitutionerna, bl.a. åtgärder som syftar till att skapa ökade
möjligheter för Konstmuseerna att hantera bevakningsfrågor. Dessutom
kommer regeringen i början av år 1994 att fatta beslut om byggstart för det
nya Moderna museet och Arkitekturmuseet.

Inom medieområdet föreslås rationaliseringskrav och begränsade be-
sparingar på drifts- och utvecklingsstöd till dagspressen samt på anslaget för
filmkulturella ändamål. TV-avgiften hålls på en oförändrad nivå. För åren
1993-1996 har den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten en
reformram om 150 miljoner kronor per år. Omfattande reforminsatser görs
för att öka tillgängligheten av massmedieutbudet och kultur för människor
med funktionshinder.

Inom invandrarområdet minskar förläggningsverksamheten kraftigt jäm-
fört med innevarande budgetår. Regeringen presenterade hösten 1993 förslag
till mer flexibelt och humant mottagande av asylsökande. Ett mycket stort
antal personer med uppehållstillstånd behöver placeras ut i kommunerna.
Utbetalningarna av statsbidrag till kommunerna ökar till följd av detta. Stats-
bidragsberäkningama baseras på ändrade ersättningsregler som bl.a. innebär
fler utbetalningstillfällen och höjda ersättningsbelopp. Behovet av kommun-
platser budgetåret 1994/95 beror endast i ringa grad på den bedömda till-
strömningen av asylsökande utan är till största delen en följd av att så många,
främst bosnier, tidigare sökt sig till Sverige och kommer att få stanna här
samt den omfattande invandringen av anhöriga till dessa. Regeringen föreslår
betydande insatser i syfte att motverka rasism och främlingsfientlighet.

Förslaget innebär sammantaget strukturella besparingar på ca 200 miljoner
kronor.

Sammanfattning

Prop. 1993/94: 100

Bil. 12

Fördelning av Kulturdepartementets budgetförslag för
budgetåret 1994/95

A. Diverse

Anslagsförändringarna inom Kulturdepartementets verksamhetsområde i
förhållande till motsvarande anslag på statsbudgeten för budgetåret 1993/94
framgår av följande sammanställning (miljoner kronor).

	Anvisat 1993/94	Förslag 1994/95	Förändring
A. Diverse	1,3	1,3	0,0
B. Kulturverksamhet m.m.	3 126,6	3 198,7	72,1
C. Massmedier m.m.	956,6	955,3	-1,3
D. Invandring m.m.	11 769,4	10 604,4	-1 165,0
Totalt for Kulturdepartementet	15 853,9	14 759,7	-1 094,2

A. Diverse

Al. Internationellt samarbete m.m.

Prop. 1993/94: 100

Bil. 12

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

545 109

1 345 000

Reservation

799 891

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 1 345 000 kr. Inom
anslaget har beräknats kostnader för bl.a. svenskt deltagande i det interna-
tionella samarbetet inom departementets verksamhetsområde.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Internationellt samarbete m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 1 345 000 kr.

B. Kulturverksamhet m.m.

Allmänna utgångspunkter

Förslagen i 1993 års budgetproposition innebar på kulturområdet en avstamp
för det kulturpolitiska utvecklingsarbetet under den nu aktuella treårsperio-
den. Budgetprövningen kunde göras på grundval av kulturinstitutionernas
fördjupade anslagsframställningar och budgetförslaget kunde därmed i bety-
dande utsträckning ges karaktären av målprecisering och riktlinjegivning. De
ekonomiska förutsättningarna gav - liksom i tidigare budgetprövningar -
vissa utrymmen för nya insatser på kulturområdet.

Under våren 1993 har regeringen tillsatt fyra parlamentariskt sammansatta
kommittéer, med uppgift att belysa och analysera i stort sett hela det kultur-
politiska fältet.

Tre av kommittéerna fokuserar på vissa sektorer inom kulturområdet,
nämligen Översynen av mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och
statsunderstödda museiväsendet (Ku 1993:05), Översynen av Riksteaterns
betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och läns-
teatrama (Ku 1993:04) samt kommittén rörande det internationella perspekti-
vet i kulturpolitiken (Ku 1993:07). Den fjärde kommittén om kulturpolitikens
inriktning (Ku 1993:03) har mer övergripande uppgifter och skall bl.a. utvär-
dera den hittills förda kulturpolitiken och lämna förslag om kulturpolitikens
framtida inriktning och utformning.

Denna synnerligen omfattande utredningsverksamhet inom kulturområdet
kommer att sätta sin prägel på den kulturpolitiska debatten under lång tid
framöver. Även om de kommittéer som utför de mer sektoriella översynerna
skall redovisa sina överväganden och förslag redan under våren 1994
kommer den övergripande kulturutredningen inte att vara färdig förrän vid
årsskiftet 1994/95. Det måste förutsättas att kommitténs förslag blir föremål
för en omfattande remissbehandling innan den slutligen kan beredas med
sikte på ställningstagande under våren 1996.

Trots de pågående utredningarna menar regeringen att det finns anledning
till resursförstärkningar och omprioriteringar inom kulturområdet. Kulturens
roll som kraft för kreativitet och framtidstro har vuxit sig allt starkare under
senare år.

Det kan illustreras genom de många kommuner och landsting som arbetar
aktivt med kulturfrågorna för att förstärka identiteten och attraktionskraften i
den egna bygden. Det har kommit till uttryck i den statliga kulturverksamhe-
ten, där regeringen trots de ekonomiskt besvärliga tiderna klart har markerat
sin ambition att upprätthålla och förstärka insatserna på kulturområdet.

Det har också markerats i det internationella samarbetet. Bland annat
kommer det nordiska samarbetet i framtiden i betydande utsträckning att
innehålla satsningar på kultur. Liknande prioritering av kulturområdet finner
vi i det utvecklingsarbete inom Europarådet och i det regionala samarbetet,
bl.a. kring Östersjön och Barents hav, som numera har etablerats. Att Stock-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

holm av EU:s kulturministrar har utsetts till europeisk kulturhuvudstad år
1998 - som den första staden utanför EU-kretsen - måste ses som en inter-
nationell uppskattning av kulturens ställning i vårt land. Regeringen åter-
kommer senare i denna inledning med en mer fördjupad information om de
internationella kulturfrågorna.

De redovisade förutsättningarna leder regeringen till slutsatsen att det är
angeläget att fortsätta det offensiva kulturpolitiska utvecklingsarbetet i enlig-
het med de riktlinjer som gäller för kulturpolitiken men också i samklang med
de direktiv som ligger till grund för det pågående översynsarbetet.

Därför innehåller årets budgetförslag förstärkningar av det regionala
nätverket men också andra insatser som syftar till att stärka kulturens ställning
i hela landet. Förslagen tar också sikte på att förbättra kulturskaparnas villkor
liksom möjligheterna för barn och ungdomar att få ta del av ett kulturutbud.

Ökad decentralisering

Mot bakgrund av den debatt som då och då förs om balansen mellan de statli-
ga insatserna i huvudstadsregionen och i landet i övrigt finns det anledning att
redovisa några iakttagelser.

Underlaget för bedömning av balansfrågan är för närvarande begränsat.
Ett försök till analys har gjorts i den rapport, som lades fram år 1989 i an-
slutning till granskningen av den svenska kulturpolitiken inom ramen för
samarbetet i Europarådet.

Analysen, som grundar sig på material fram till mitten av 1980-talet, pekar
på att de resurser som har kunnat tillföras kulturområdet i större utsträckning
har gått till landet i övrigt än till Stockholm.

Regeringen utgår ifrån att kommittén om kulturpolitikens inriktning, som
har som en huvuduppgift att utvärdera den hittills förda politiken, kommer att
ta upp denna fråga, särskilt som regeringen i sina direktiv har föreskrivit att
utredningen skall fästa särskild uppmärksamhet vid decentraliseringsmålet.

I det förra budgetförslaget tog regeringen i hög grad sikte på insatser
ägnade att förstärka kulturens ställning i hela landet. Även årets budgetförslag
har dessa ambitioner i fokus. Betydande nya insatser föreslås sålunda för
länsinstitutionema, landsarkiven och länsstyrelserna.

Regeringen övergår nu till att ge en översiktlig redovisning av huvud-
momenten i budgetförslaget.

Sammanfattning av budgetförslaget

Allmänna förutsättningar

Ramen för nya insatser på kulturområdet för nästa budgetår uppgår till ca 45
miljoner kronor. Den har åstadkommits genom omprioriteringar. Inom kul-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

tursektom föreslås sålunda en besparing på Riksteaterns anslag på 10 miljo-
ner kronor. Riksteatern, Operan och Dramaten förutsätts vidare kunna balan-
sera en bidragsminskning på sammanlagt 5 miljoner kronor genom ökade
biljettintäkter m.m. En engångsanvisning på 3 miljoner kronor vid Dramaten
föreslås utnyttjad för nya ändamål. Ett statsbidrag på 500 000 kr för hant-
verksstöd föreslås avvecklas.

Som ett led i ambitionen att begränsa den statliga konsumtionen har de
statliga kulturinstitutionerna - liksom övriga statsverksamheter - påförts ett
produktivitets- och effektivitetskrav. För de statliga kulturinstitutionerna upp-
går detta till totalt 10 miljoner kronor. Uttaget redovisas under resp, statsan-
slag.

Förutom omprioriteringama inom Kulturdepartementet påverkas kultur-
sektorns totala budgetomslutning också av vissa överföringar från andra
departement.

Särskilt märks detta inom arkivsektom, där systemet med fördelat kost-
nadsansvar för de olika arkivproducentema nu har fått fullt genomslag. Sek-
torn har sålunda tillförts 5 miljoner kronor för mikrofilmning av kyrkoskriv-
ningshandlingar och 0,5 miljoner kronor för mottagande av arkivleveransema
från vissa arkivbildare. Även det klartecken som nu ges för att skapa en
landsarkivfunktion i Karlstad skall ses i detta perspektiv.

En annan viktig överföring sker inom statistikområdet, där en decentrali-
sering av statistikansvaret nu sker från Statistiska centralbyrån till vissa
sektorsmyndigheter, bl.a. Statens kulturråd.

Till Naturhistoriska riksmuseet kommer en vetenskaplig kommitté för bio-
logisk mångfald under en treårig försöksperiod att knytas, som en upp-
följning av propositionen (prop. 1993/94:30) Strategi för en biologisk mång-
fald.

Nya insatser

Förslagen till nya insatser på kulturområdet innebär bl.a. följande.

Verksamheten vid den nya GöteborgsOperan beräknas komma igång
under hösten 1994. Det nuvarande stödet till Göteborgs musikteater, som
uppgår till ca 33 miljoner kronor, föreslås därför öka väsentligt. Ökningen
uppgår till ca 10 miljoner kronor.

En fortsatt utbyggnad av vissa länsinstitutioner föreslås; bidraget till i
första hand länsteatrama i Bohuslän, Kalmar och Halland ökar med samman-
lagt tolv grundbelopp och till kammarorkestrama i Sundsvall och Jönköping
ökar bidraget med sammanlagt fyra grundbelopp.

Regeringen beräknar därutöver att 26 grundbelopp skall stå till Kultur-
rådets disposition och kunna användas som en rörlig resurs för att stimulera
länsteatrama att i ökad utsträckning utveckla verksamheten för barn och
ungdom.

För stöd till det arbete som länsmuseerna gemensamt driver för att utveckla
museernas insatser för att levandegöra kulturmiljöer beräknas en engångsin-
sats på 850 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Etablering av en ny landsarkivsfunktion i Karlstad är ett viktigt steg i nät-
verksbygget på arkivområdet. Ett annat viktigt förslag i det avseendet är för-
stärkningen av länsstyrelsernas kulturmiljövårdsverksamhet, som åstadkom-
mes bl.a. genom en överföring av 3 miljoner kronor från kulturbudgeten till
Civildepartementets huvudtitel. Förstärkningen innebär att samtliga länssty-
relser kan utökas med ytterligare en handläggare på kulturmiljövårdsområdet.
Därmed möjliggörs en fortsatt ärendedecentralisering från Riksantikvarie-
ämbetet och bättre förutsättningar för länsstyrelserna att kunna hantera anbud
och upphandling av arkeologiska uppdrag.

Den sistnämnda frågan har aktualiserats i betänkandet (SOU 1992:137)
Arkeologi och exploatering och de yttranden som har inkommit med anled-
ning av remissbehandling.

Enligt regeringens uppfattning bör arkeologiska uppdrag upphandlas i
konkurrens när det är motiverat. Uppdragsverksamheten föreslås bibehållas
inom myndigheten Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer i
avvaktan på museiutredningens förslag om myndighetens framtida organisa-
tion.

Genom omprioritering anvisas Historiska museet ett engångsbelopp på 1
miljon kronor för eftersatt fyndkonservering. I framtiden bör dock konserve-
ring inbegripas i företagens kostnadsansvar för en arkeologisk undersökning.

Inom konstnärsområdet föreslås insatser för såväl författare och översätta-
re som bild- och formkonstnärer. Enligt förslaget i prop. 1993/94:54 om
Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.
för budgetåret 1993/94 (bet. 1993/94:KrU9, rskr. 1993/94:26) ökade grund-
beloppet till biblioteksersättningen från 83 öre till 86 öre. Förutsättningen för
biblioteksersättningen för budgetåret 1994/95 kommer att beredas genom
sedvanlig förhandling. Insatserna för bild- och formkonstnärer föreslås för-
stärkas genom en ökning av visningsersättningen med 1,5 miljoner kronor
och konstnärsbidrag med 1 miljon kronor. Till bild- och formkonstnärer kan
räknas målare, grafiker, skulptörer, textilkonstnärer, konsthantverkare, form-
givare, tecknare/illustratörer samt fotografer. Dessutom föreslås att den
utställningsersättning som utgår till konstnärerna via Sveriges konstförening-
ars riksförbund skall förstärkas med 500 000 kr.

Svenska konstnärers möjlighet att nå en internationell publik är i hög grad
beroende av vilka resurser som står till förfogande för att utjämna de geogra-
fiska avstånden. Det är en aspekt som bl.a. utredningen om det internationella
perspektivet i kulturpolitiken torde komma att beröra. I årets budgetförslag
föreslås en ökning med 500 000 kr av de resurser som Svenska institutet har
för att kunna stödja utgivningen av svensk litteratur i utlandet.

I enlighet med det avtal som staten har träffat med Stockholms stad före-
slås en fortsatt uppbyggnad av stödet till Dansens Hus. Förutsättningarna för
dansverksamheten i landet påverkas också av förslaget att öka bidraget till fria
teater- och dansgrupper med 1,5 miljoner kronor.

Statens stöd till samiska kulturändamål har ökat under en följd av år. Arets
budgetförslag innebär att kulturstödet förstärks med ytterligare 500 000 kr för
att öka samemas möjligheter att ordna sin teaterförsöijning.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Ett ökat stöd med 750 000 kr föreslås för verksamheten vid Vadstena-
akademien. Dessutom föreslås ett ökat statsbidrag med 250 OOO kr till
Drottningholms teatermuseum för den föreställningsverksamhet vid Ulriks-
dals Slottsteater som bedrivs av vänföreningen Confidencen Rediviva.

Över kulturbudgeten utgår för närvarande statsbidrag för två organisatio-
ner inom invandrarkulturområdet, nämligen Riksförbundet Invandrarnas
kulturcentrum och Immigrantinstitutet för arkiv- och dokumentationsverk-
samhet. I budgetförslaget föreslås att ytterligare en organisation skall få stats-
bidrag, nämligen Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och museum i Bot-
kyrka. Statsbidrag föreslås utgå med 500 000 kr.

Vad gäller de centrala kulturinstitutionerna föreslås i budgetförslaget en rad
åtgärder inom skilda områden.

På museiområdet är uppmärksamheten delvis fokuserad på uppföljningen
av beslutet att bygga ett nytt Modernt museum. Det föreslås att drygt 5 miljo-
ner kronor skall beräknas för projektering av inredning och utrustning för
Moderna museet och för Arkitekturmuseet.

Vidare föreslås att det kvarvarande besparingskravet på 2 miljoner kronor
per år för Statens konstmuseer skall reduceras till hälften för att skapa ökade
möjligheter för museerna att hantera bevakningsfrågor.

Basbudgeteringen av statsanslaget till Statens musiksamlingar föreslås
justerad med drygt 700 000 kr. Därutöver föreslås myndigheten erhålla en
årlig resurs på 500 000 kr per budgetår under en tioårsperiod för att vidta
åtgärder rörande förslitning och ersättningsanskaffning i notbiblioteket.

Waldemarsudde är enligt testamente statlig egendom, men Stockholms
stad har i enlighet med ett särskilt avtal under en följd av år lämnat verksam-
hetsbidrag. Avtalet har nu sagts upp och det kommunala bidraget kommer att
upphöra. Statens åtagande - och ansvar - kommer därigenom att öka. Ett
belopp på 2 miljoner kronor har beräknats stå till regeringens disposition för
detta ändamål.

När det gäller de nationella teatrarna har redan redovisats de åtgärder i
form av besparingar och ökade intäktskrav som föreslås.

Låneramar och kapitalkostnader

Enligt kapitalförsörjningsförordningen (1992:406) skall anläggningstillgångar
finansieras genom att myndigheterna själva tar upp lån i Riksgäldskontoret. I
samband med omläggningen till denna nya rutin, vilket skedde i reglerings-
brevet för budgetåret 1993/94, genomfördes vissa förändringar av myndighe-
ternas anslag. Sålunda korrigerades anslagen för belopp som hade använts
för investeringar samt för de kapitalkostnader som framtida lån i Riksgälds-
kontoret skulle medföra.

Utgångspunkten för denna omläggning är kostnadsneutralitet, dvs.
myndigheten skall nu ha samma utrymme för investeringar som tidigare.

För kulturmyndighetemas vidkommande har budgetberedningen inneburit
vissa justeringar när det gäller basbudgeteringen för kapitalkostnader. Bland
annat har beaktats de centrala resurser för investering i inredning och utrust-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

ning, som Statens kulturråd och Byggnadsstyrelsen har disponerat men som Prop. 1993/94:100
inte återfinns i statsbudgeten för budgetåret 1993/94. Bil. 12

Under resp, anslag redovisas hur mycket anslaget har räknats upp för att
öka förmågan att klara kapitalkostnader. Därvid bör noteras, att Naturhisto-
riska riksmuseet har påförts ett extra belopp på 660 000 kr för kapitalkostna-
der i samband med inredning av de nya lokalerna för spritlagda samlingar.

Samtidigt redovisas under anslagen vilka låneutrymmen - låneramar - som
myndigheten bör ha i Riksgäldkontoret. Förslagen till låneramar innebär
genomgående att myndighetens förslag har godtagits.

Det bör betonas att en beviljad låneram inte innebär att regeringen är
beredd att ikläda sig ett ansvar för de kapitalkostnader som följer av ett utnytt-
jande av ramen. Det ankommer på resp, myndighet att bedöma vilka resurser
för kapitalkostnader, som kan avsättas inom statsanslaget eller täckas av
övriga inkomster i verksamheten och utifrån denna bedömning avgöra hur
stort låneutrymme som skall utnyttjas.

Resultatbedömning och slutsatser

Myndigheterna inom kulturverksamheten ingår i den budgetcykel som om-
fattar budgetåren 1993/94-1995/96. Med anledning av de tillsatta parlamenta-
riska kommittéerna med uppgift att bl.a. se över kulturområdet och det statli-
ga kulturstödet, valde regeringen att inte föreslå riksdagen planeringsramar
för myndigheternas medelstilldelning föregående år. Av samma anledning
väljer regeringen att inte heller i år föreslå planeringsramar. Regeringen har
för avsikt att genomföra en fördjupad mål- och resultatbedömning av myn-
digheternas verksamhet samt ge planeringsramar så snart underlag föreligger
från utredningsarbetet.

Vissa frågor om kultur- och arbetsmarknadspolitik

Lönebidrag

Som anmäldes i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12 s.
10) arbetar en interdepartemental arbetsgrupp, med representanter för Kultur-
och Arbetsmarknadsdepartementen, med att följa frågor som är av gemensamt
intresse för kultur-, arbetsmarknads- och regionalpolitik. Arbetsgruppen
föreslog vidare vissa åtgärder beträffande s.k. flexibla lönebidrag vid vissa
kulturinstitutioner med hög andel lönebidragsanställd personal.

Vid behandlingen av propositionen fastslog riksdagen (bet.
1992/93:KrU17, rskr. 1992/93:249) att medel från Arbetsmarknadsdeparte-
mentets huvudtitel skulle överföras till bl.a. Kulturdepartementets huvudtitel
för att ge dessa kulturinstitutioner ett incitament till att fortsatt anställa arbets-
handikappade. Denna budgetering innebar samtidigt att en mera rättvisande
bild av statens kostnader för kulturinstitutionerna ges.

I arbetsgruppens uppgifter ingår att noga följa effekterna av denna reform.
Regeringen kommer i det följande, under anslagen Centrala Museer: Myndig-

heter, Centrala museer: Stiftelser resp. Bidrag till vissa museer, att redovisa
vissa tekniska justeringar av dessa medel, vilka föreslås beräknas direkt
under resp, kulturinstitutions anslag.

Försöksverksamhet med kulturvårdsföretag

Under år 1993 har arbetsgruppen i första hand behandlat frågor om hur man
inom regionalpolitiskt intressanta områden skall kunna skapa en större konti-
nuitet i verksamheter som bedrivs med stöd av arbetsmarknadsmedel vid s.k.
kulturvårdsföretag. Ett gemensamt drag för dessa har varit att de helt eller till
större delen har varit beroende av medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Verksamheten har ofta kommit att präglas av viss osäkerhet om den mera
långsiktiga finansieringen.

Sedan två år bedrivs en försöksverksamhet med en alternativ modell för att
förlägga arbete från centrala kulturinstitutioner till arbetsmarknadspolitiskt
och regionalpolitiskt prioriterade områden. Riksarkivet och Nordiska museet
har genom detta projekt erhållit möjlighet att lägga ut uppdrag, beträffande
bl.a. digitalisering och registrering, till ett dataföretag i Pajala. I avtalen
mellan parterna har t.ex. produktkrav, kvalitetskontroll, ersättningsregler
samt resp, parters prestationer och ansvar tydligt reglerats. Större delen av
kostnaderna för uppdragen har finansierats med projektmedel från Arbets-
marknadsdepartementet.

Regeringen avser senare i vår, i samband med behandlingen av vissa re-
gionalpolitiska frågor, återkomma med förslag om en fortsatt försöksverk-
samhet på detta område.

Övrigt

Regeringen vill även för riksdagens kännedom meddela att den interdeparte-
mentala arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete. Den skall därvid i
första hand arbeta med den fortsatta försöksverksamheten med kulturvårds-
företag men även, som nämnts, följa upp de åtgärder som tidigare beslutats
om särskilda medel för lönebidrag. Vidare kommer gruppen att studera frågor
om beredskapsarbete inom kulturmiljövården och insatser för konstnärliga
yrkesutövare. Särskild uppmärksamhet kommer därvid att ägnas åt formerna
för de insatser som sker genom kulturarbetsförmedlingama (se vidare direktiv
(dir. 1993:132) till utredning om arbetsmarknadens roll, omfattning, inrikt-
ning och avgränsning).

Vissa internationella kulturfrågor

För riksdagens information redovisas i det följande några aktuella frågor
inom det internationella kultursamarbetet på regeringsnivå.

Kultursamarbetet i biorden påverkas alltmer av den europeiska integra-
tionsprocessen samtidigt som utvecklingen i Östeuropa har skapat nya förut-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

sättningar för ett breddat regionalt kultursamarbete, omfattande samtliga
länder kring Östersjön.

Den nya europeiska situationen har riktat uppmärksamheten på behovet att
markera Nordens kulturella gemenskap. Kulturen har därför fått ökad tyngd i
det officiella nordiska samarbetet. Genom omprioriteringar i Nordiska minis-
terrådets verksamhetsbudget får kultursamarbetet fr.o.m. år 1994 kraftigt
ökade resurser. Möjlighet ges därmed till nysatsningar på ett antal kulturpoli-
tiskt angelägna samarbetsområden.

På svenskt och polskt initiativ hölls i maj 1993 i Stockholm den första
konferensen i sitt slag mellan kulturministrar i Östersjöområdet. Huvudsyftet
med konferensen var att skapa kontakter på hög politisk nivå för att kunna
utveckla och underlätta kulturförbindelsema i regionen. Vid konferensen
betonades vikten av att öka informations- och kunskapsutbytet på kulturens
område, att undanröja kvarstående formella hinder för kulturutbytet samt att
samarbeta inom ramen för befintliga internationella organisationer. Vidare
lämnades avsiktsförklaringar om konkreta insatser, bl.a. inom ramen för
kulturprogrammet Ars Baltica. Nästa kulturministerkonferens för Östersjö-
området förväntas äga mm i Estland under år 1995.

På förhösten 1993 hölls ett kulturministermöte för Barentsregionen i
Kirkenes, Norge. Vid mötet enades man om att vidareutveckla det kultursam-
arbete som redan inletts mellan de åtta län som ingår i regionen.

Kultursamarbetet i Europa präglas självfallet i mycket hög grad av skeen-
det inom EU samt förhållandena i Öst- och Centraleuropa.

Med Maastrichtöverenskommelsens ikraftträdande har en formell bas ska-
pats för att låta EES-avtalet omfatta även kulturområdet. Informella samtal har
under hösten 1993 förts mellan företrädare för EFTA:s särskilda arbetsgrupp
för kulturfrågor och EG-kommissionen om ett avtalsreglerat kultursamarbete.
Resultatet av sonderingarna är så goda att realförhandlingar om en tilläggs-
artikel till EES-avtalet sannolikt kommer att kunna inledas våren 1994. Det är
regeringens bedömning att det, oavsett om Sverige blir medlem av EU, finns
starka skäl för ett formaliserat kultursamarbete som omfattar hela EES-
området.

Hösten 1993 publicerades en informationsskrift i regeringskansliets skrift-
serie Fakta Europa (1993:2 - EG, kulturen och medierna).

I budgetpropositionen 1993 redovisades att det pågick en översyn av
reglerna om statligt stöd till kulturverksamhet och massmedier, påkallad av
EES-avtalets artikel 4 om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet.
Utgångspunkten var att regler i nuvarande stödförfattningar som innebär att
mottagare av sådana bidrag skall vara svenska medborgare eller svenska före-
tag, ersätts med krav på att den stödda verksamheten i huvudsak skall bedri-
vas i Sverige, på svenska språket, ha betydelse för svenskt kulturliv eller
liknande. Riksdagen godkände vad som anfördes om EES-anpassningen av
reglerna (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 4, bet. 1992/93:KrU 16, rskr.
1992/93:197). Till följd av översynsarbetet har följande författningar inom
kultur- och medieområdet ändrats enligt regeringens beslut den 16 december
1993: förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond, förordningen

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

(1976:528) om bidrag till konstnärer, förordningen (1982:505) om statsbi-
drag för framställning och utgivning av fonogram, förordningen (1982:600)
om Sveriges bildkonstnärsfond, förordningen (1985:525) om statligt stöd till
bokhandeln, förordningen (1989:500) om vissa särskilda insatser på kultur-
området, presstödsförordningen (1990:524), förordningen (1993:449) om
statligt litteraturstöd och förordningen (1993:567) om statligt stöd till kultur-
tidskrifter.

Inom ramen för medlemskapsförhandlingama har bl.a. frågan om utförsel
och återförande av kulturföremål färdigbehandlats. Från svensk sida har EU:s
gemensamma regler på detta område kunnat accepteras mot bakgrund av att
den svenska utförsellagstiftningen inte påverkas och att vissa kontrollåtgärder
tillåts i syfte att säkra efterlevnaden.

Regeringen konstaterar med tillfredsställelse, att EU:s kulturministrar har
utsett Stockholm till europeisk kulturhuvudstad år 1998.

I Europarådet fortsätter arbetet med att anpassa kulturverksamheten till de
nya krav som följer av det ökade antalet länder som numera är anslutna till
den europeiska kulturkonventionen. Det kan noteras att Europarådet tillmäter
kultursamarbetet stor betydelse som plattform för rådets strävan att fungera
som en sammanhållande politisk kraft i ett breddat Europa. Denna hållning
bekräftades vid stats- och regeringschefsmötet i Wien i oktober 1993. Vad
gäller Europarådets löpande kommittéarbete i kultur- och kulturarvsfrågor
hänvisar regeringen till den allmänna redogörelse för ministerkommitténs
verksamhet, som kommer att lämnas senare i vår.

I den svenska samordningskommittén för FN:s kulturårtionde ingår före-
trädare för Statens kulturråd, SIDA, Statens invandrarverk, Statens skolverk,
Statens ungdomsråd, Svenska institutet och Svenska unescorådet. Mot bak-
grund av de mål och riktlinjer för årtiondet som fastställts av FN och Unesco
arbetar kommittén eller de i kommittén ingående myndigheterna med såväl
nationellt baserade projekt som internationella samverkansprojekt inom ramen
för ett antal övergripande teman. Insatserna på det nationella planet görs
främst under rubriken Det mångkulturella samhällets möjligheter och
problem. Kommittén har i sin verksamhetsberättelse till regeringen för år
1993 lämnat en ingående redogörelse för alla de projekt som Sverige genom-
för eller medverkar i inom ramen för kulturårtiondet.

Den av Unesco på nordiskt initiativ tillsatta Världskommissionen för kultur
och utveckling höll sitt första arbetsmöte i Sverige sommaren 1993. Kom-
missionen, som leds av förre generalsekreteraren i FN Pérez de Cuéllar, har
till uppgift att utarbeta en rapport om hur samhällsutveckling och kulturut-
veckling påverkar varandra. Regionala delrapporter kommer att utarbetas.
Europarådets kulturkommitté har åtagit sig att svara för att en europeisk
rapport tas fram under år 1994. Svensk expertis tar aktiv del i detta arbete.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Särskilda lotterimedel

Under budgetåret 1992/93 har ur behållningen av de särskilda lotterier som
anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturändamål anvisats medel
med sammanlagt 4 940 000 kr. Medlen har fördelats enligt följande:

3 400 000 kr till Statens kulturråd för fördelning till investeringar m.m.

240 000 kr till investeringar m.m. inom konst-, musei- och utställnings-
området,

650 000 kr till investeringar inom kulturmiljövården,

650 000 kr till andra ändamål.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Allmän kulturverksamhet m.m.

B 1. Statens kulturråd

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

25 213 015

25 358 000

27 309 000

Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet.

Enligt förordningen (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd skall
rådet följa utvecklingen inom kulturområdet och ge ett samlat underlag för
den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen vid genomförandet av
denna. Rådet handlägger ärenden om statliga bidrag för kulturell verksamhet
och om andra statliga åtgärder som rör teater, dans, musik, konst, museer,
utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser i den mån
sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Rådet skall varje
år i anslutning till sin anslagsframställning göra en sammanfattande bedöm-
ning av utvecklingen inom dessa delar av kulturområdet och lämna förslag till
de åtgärder som kan föranledas av bedömningen.

Under den senaste femårsperioden har Kulturrådet genom rationalisering
minskat antalet anställda med ca 20 %.

Statens kulturråd

För investeringar i ADB och kommunikationsutrustning begär Kulturrådet en
låneram hos Riksgäldskontoret på 300 000 kr.

Regeringens överväganden

Statistikansvar

I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga
statistiken (prop. 1992/93:101, bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har
1 451 000 kr beräknats under förevarande anslag för statistik inom kultur-
området i stället för under sjunde huvudtitelns anslag D 8. Statistiska central-
byrån: Statistik, register och prognoser. Regeringens överväganden om an-
svarsfördelningen mellan Statistiska centralbyrån och andra myndigheter
redovisas under sistnämnda anslag.

Låneramar och kapitalkostnader

För innevarande budgetår disponerar Kulturrådet en låneram i Riksgäldskon-
toret på 345 000 kr. Regeringen föreslår att Kulturrådet för nästa budgetår
beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 300 000 kr. Anslaget bör tillföras
393 000 kr för att förstärka Kulturrådets kapacitet att klara de ränte- och
amorteringskostnader som kan uppkomma vid ett utnyttjande av beviljade

låneramar. Regeringens syn på förutsättningarna för myndigheterna att ta upp Prop. 1993/94:100

lån och finansieringen av dessa redovisas under inledningen till detta avsnitt. Bil. 12

Anslagsberäkningar

Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till pris- och löneutvecklingen.
Medel har tillförts anslaget med anledning av förändringen av den statliga
arbetsgivarorganisationen och för avtalade avsättningar till Trygghetsstiftel-
sen. Anslaget har minskats till följd av det slopade arbetsgivarinträdet. Som
ett led i begränsningen av den offentliga konsumtionen har en besparing tagits
ut med 405 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens kulturråd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
27 309 000 kr.

B 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m.

1992/93

1993/94

1994/95

Utgift

Anslag

Förslag

186 988 0101 Reservation 45 001 401

118 572 000

124 672 000

'Varav 100 mkr anvisats som engångsbelopp för investeringar
(prop. 1991/92:150 bil. 1:9, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350).

Från detta reservationsanslag anvisas bidrag för skilda ändamål till organi-
sationer och institutioner på kulturområdet samt till visst internationellt kul-
turutbyte.

2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

1993/94 Beräknad ändring

1994/95

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Till Statens kulturråds

disposition för utvecklings- verksamhet	24 509 000	of.
Bidrag till organisationer och institutioner inom kulturområdet
Centrala amatörorganisationer (varav för amatörteater- verksamhet 1 082 000 kr)	5 943 000		of.
Centrumbildningar	10 291 000		of.
Folkparkerna i Sverige för kulturverksamhet	5 017 000		of.
Folkets husföreningamas riksorganisation för kulturverksamhet	2 201 000		of.
Bygdegårdamas riksförbund för kulturverksamhet	504 000		of.
Våra gårdar för kultur- verksamhet	229 000		of.
Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum	298 000		of.
Baltiska institutet	625 000		of.
Immigrantinstitutet för arkiv- och dokumentations- verksamhet	773 000		of.
Sveriges invandrarinstitut och museum		+	500 000
Svenska pennklubben för gäststipendium till flyktingförfattare	88 000		of.
Organisationer inom bild- och formkonstområdet	7 628 000	+	500 000
Bidrag till vissa ändamål inom teater, dans och musik
Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för före- ställningsverksamhet vid Drottningholmsteatem och Ulriksdals Slottsteater	6 621 000	+	250 000
Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreställnings- verksamheten	1 452 000	+	750 000
Dansens Hus	10 784 000	+	1 350 000
Marionetteatem	1 062 000		of.
Skådebaneverksamhet	4 282 000		of.

		1993/94	Beräknad ändring 1994/95
4	Bidrag till internationellt
	kulturutbyte
4.1	Till Statens kulturråds
	disposition	3 624 000	+	500 000
4.2	Till Stiftelsen Svenska
	institutets disposition	1 572 000	+	500 000
4.3	Svenska föreningen Norden	7 128 000		of.
4.4	Svenskhemmet Voksenåsen A/S	6 828 000	+	250 000
4.5	Svensk-norska samarbetsfonden
	för stipendier för vistelse vid Svenskhemmet Voksenåsen	218000		of.
4.6	Hanaholmens kulturcentrum
	för Sverige och Finland	718000		of.
4.7	Östersjöns författar- och
	översättarcentrum	1 500 000		of.
5	Bidrag till övriga ändamål
	inom kulturområdet
5.1	Kultur i arbetslivet	3 331 000		of.
5.2	Vissa gemensamma ändamål
	i folkbibliotekens verksamhet	1 118000		of.
5.3	Bidrag till länsbildnings-
	förbund m.fl.	5 932 000		of.
5.4	Information, utveckling m.m.
	för hantverkare	500 000	-	500 000
6	Till regeringens disposition	3 796 000	+	2 000 000
		118 572 000	+	6 100 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Statens kulturråd

Statens kulturråd har i sin förenklade anslagsframställning tagit upp endast de
anslagsposter som rör verksamhet för vilka förutsättningarna väsentligt för-
ändrats sedan den fördjupade anslagsframställningen avlämnades.

2.72 Organisationer inom bild- ochformkonstområdet m.m.

I september 1992 gick Konstfrämjandets riksförbund i konkurs. För budget-
året 1993/94 har anslaget minskat för organisationer inom bild- och form-
konstområdet med det belopp som tidigare utgick till Konstfrämjandet, dvs.
ca 7,8 mkr.

Av de 20 distrikt som ingick i det tidigare Konstfrämjandets riksförbund
har tolv distrikt - spridda över hela landet - fortsatt sina aktiviteter. Dessa
distriktsorganisationer bildade i april 1993 en ny gemensam huvudorganisa-
tion med namnet Folkrörelsernas konstfrämjande. Denna organisation har
inlett samarbete med andra intressenter inom konstbildningsområdet, i första

hand med Sveriges konstföreningars riksförbund (SKR). Kulturrådet har
stött samarbetet mellan SKR och det nybildade Folkrörelsernas konstfräm-
jande med medel som stod till rådets disposition budgetåret 1992/93.

Genom Konstfrämjandets konkurs har bildkonstnärernas möjligheter till
såväl utställningar som ersättningar minskat.

Kulturrådet föreslår att anslagsposten Organisationer inom bild- och form-
konstområdet ökas med 1,5 mkr för budgetåret 1994/95 att utbetalas till Sve-
riges konstföreningars riksförbund för att användas till i första hand utställ-
ningsersättning till konstnärer inom ramen för samarbetet mellan SKR och
Folkrörelsernas konstfrämjande.

Ny post. Sveriges invandrarinstitut och museum

Kulturrådet föreslår att Sveriges invandrarinstitut och museum i Botkyrka
skall erhålla statsbidrag och föreslår att det för budgetåret 1994/95 skall
uppgå till 500 000 kr.

3.1 Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten
vid Drottningholmsteatem

Kulturrådet föreslår att anslaget till Stiftelsen Drottningsholms teatermuseum
1994/95 ökas med 500 000 kr för den föreställningsverksamhet vid Ulriks-
dals Slottsteater som för närvarande drivs av föreningen Confidencen
Rediviva.

4.1 Till Statens kulturråds disposition för internationellt kulturutbyte

Kulturrådet har i en till Kulturdepartementet i april 1993 avlämnad rapport
belyst konsekvenserna för kulturlivet av ett svenskt medlemskap i EG. I
rapporten konstateras att behovet av kulturutbyte och kulturpolitiskt erfaren-
hetsutbyte kommer att öka, liksom kravet på ökade resurser för detta ända-
mål.

Med hänvisning till rapporten och till att kronans värdeminskning väsent-
ligt fördyrat det internationella kulturutbytet begär kulturrådet en anslags-
ökning med 3 mkr.

Kulturrådet begär efter förslag av Svenska riksteatem och Svensk Teater-
union/ITI att de medel motsvarande 500 000 kr som Riksteatem disponerar
för bamteaterkonsulentens verksamhet skall tillföras Svensk Teaterunion/ITI
som får bidrag under denna anslagspost.

2.7 Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum

Invandrarnas kulturcentrum begär en ökning av statsbidraget med
300 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

2.9 Immigrantinstitutet för arkiv- och
dokumentationsverksamhet

Immigrantinstitutet begär en uppräkning av bidraget med 887 000 kr.

3.2 Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien

Vadstena-akademien begär en ökning av bidraget med 1 mkr.

3.3 Dansens Hus

För nästa budgetår begär Dansens Hus en ökning av statsbidraget med 1 mkr
utöver kompensation för automatiska kostnadsökningar.

4.2 Svenska institutet

Institutet föreslår en uppräkning av anslagsposten med 1 mkr främst för
ökade kulturutbytesinsatser i Västeuropa.

4.3 Svenska föreningen Norden

Svenska föreningen Norden begär ett bidrag på 8 mkr, en ökning med ca
900 000 kr. Därmed möjliggörs bl.a. tätare utgivning av Nordens Tidning.

Stiftelsen Nordens Biskops-Amö

Stiftelsen Nordens Biskops-Amö begär ett årligt anslag på 200 000 kr för
utveckling av stiftelsens nordiska bibliotek. Medlen avses täcka kostnaden för
en halv bibliotekarietjänst samt medge ökade bokinköp.

4.4 Svenskhemmet Voksenåsen A/S

Svenskhemmet Voksenåsen begär för budgetåret 1994/95 ett anslag på
7 433 000 kr, varav för hyreskostnader 4 337 000 kr, för verksamhetsme-
del 2 296 000 kr och för inventarier 800 000 kr.

4.5 Svensk-norska samarbetsfonden

Med hänvisning till bl.a. höjda vistelsekostnader vid Svenskhemmet Voksen-
åsen begär fondstyrelsen en ökning av stipendiemedlen från 218 000 kr till
400 000 kr.

Vidare föreslås, med hänvisning till att den norska samarbetsfonden
fr.o.m. den 1 januari 1993 gått upp i den svenska, att ifrågavarande stipen-
dier får tilldelas både svenska och norska medborgare.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

4.6 Hanaholmens kulturcentrum

Hanaholmens kulturcentrum anhåller om ett anslag motsvarande 550 000
FIM för det svensk-finländska kulturutbytet och bilaterala samarbetsprojekt.

Den 1 juni 1995 kommer Hanaholmens kulturcentrum att fira 20-årsjubi-
leum. I samband härmed kommer centrumet att i seminarier och på annat sätt
uppmärksamma de mångsidiga formerna för samarbetet mellan Finland och
Sverige samt belysa kulturens roll i ett större europeiskt perspektiv.

4.7 Östersjöns författar- och översättarcentrum

Östersjöns författar- och översättarcentrum invigdes i maj 1993. Centrumet
drivs som en ideell förening med Sveriges författarförbund, Länsstyrelsen i
Gotlands län och Gotlands kommun som medlemmar. Ändamålet för verk-
samheten är att aktivt fungera som en arbets- och mötesplats för författare och
översättare främst från länderna i Östersjöområdet.

Centrumet begär att statsbidraget, som för budgetåret 1993/94 uppgår till
1,5 mkr, ökas med 200 000 kr exkl. pris- och löneomräkning.

Närings- och teknikutvecklingsverket

5.4 Information, utveckling m.m. för hantverkare

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) disponerar under denna
anslagspost 500 000 kr. Medlen används främst för insatser vid hantverks-
företag med industriell anknytning och kommersiell bärkraft bl.a. för olika
typer av riktade insatser såsom utveckling av kursmaterial, genomförande av
utbildningar samt information och rådgivning. Samverkan med hantverks-
organisationer och branschförbund prioriteras.

Regeringens överväganden

Invandrarkultur

Staten ger under detta anslag bidrag till Riksförbundet Invandrarnas kultur-
centrum och Immigrantinstitutet för arkiv- och dokumentationsverksamhet.
Verksamheten inom organisationerna har delvis olika profil. Inriktningen vid
Invandrarnas kulturcentrum är huvudsakligen kulturverksamhet, medan
Immigrantinstitutet bedriver dokumentation och informationsverksamhet.

Under senare år har frågan väckts om statsbidrag till Stiftelsen Sveriges
invandrarinstitut och museum i Botkyrka. Detta institut är ett mångkulturellt
kunskapscentrum, vars verksamhet omfattar dokumentation, forskning, ut-
bildning och utställningar. Kulturutskottet har i betänkandet 1992/93:KrU18
(s. 9-10) framhållit att institutet med ett statligt bidrag skulle kunna bli en
viktig resurs i utvecklingen av ett mångkulturellt samhälle och för debatten i
dessa frågor. Regeringen instämmer i denna bedömning och föreslår att

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Sveriges invandrarinstitut och museum för nästa budgetår skall erhålla ett
statsbidrag på 500 000 kr. Institutet bör även kunna spela en viktig roll i
ansträngningarna att motverka främlingsfientlighet och rasism. Regeringen
vill också i detta sammanhang hänvisa till vad som anförs under anslaget
Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism.

Organisationer inom bild- och formkonstområdet

Efter Konstfrämjandets konkurs i september 1992 har en ny organisations-
struktur för den konstbildande verksamheten vuxit fram. De berörda organi-
sationerna Sveriges konstföreningars riksförbund och Folkrörelsernas konst-
främjande har goda förutsättningar att genom ett ökat engagemang av aktiva
konstnärer nå nya publikgrupper inom bildkonstområdet. Den utställningser-
sättning som utgår till konstnärerna via Sveriges konstföreningars riksför-
bund är av stor betydelse för konstnärerna och det är angeläget att den kan
förstärkas. Regeringen räknar med en ökning av medlen för detta ändamål
med 500 000 kr.

Drottningholmsteatem

Efter förslag i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 12 s. 21)
erhöll Stiftelsen Drottningholms teatermuseum en ökning av statsbidraget
med drygt 2 miljoner kronor för föreställningsverksamheten vid Drottning-
holmsteatem. Ungefär vid samma tidpunkt slöt stiftelsen ett förmånligt spon-
sorsavtal. Detta har medfört att verksamheten vid Drottningholmsteatem har
goda ekonomiska förutsättningar.

Statens kulturråd har i sin anslagsframställning föreslagit att även före-
ställningsverksamheten vid Ulriksdals S lottsteater skall erhålla ett årligt
statsbidrag och att detta skall tas upp under anslagsposten till föreställnings-
verksamheten vid Drottningholmsteatem. Verksamheten vid Ulriksdals
Slottsteater bedrivs av vänföreningen Confidencen Rediviva och baseras för
närvarande på sponsring i kombination med ideella insatser. Stiftelsen Drott-
ningholms teatermuseum är ansvarig för verksamheten vid båda slottsteatrar-
na och föreställningsverksamheten i Ulriksdal bedrivs enligt ett avtal mellan
vänföreningen och stiftelsen.

Ulriksdals Slottsteater (Confidencen) är liksom Drottningholmsteatem en
del av vårt kulturarv inom teaterområdet. För att förstärka Drottningholms
teatermuseums möjligheter att bedriva en föreställningsverksamhet vid
Ulriksdals Slottsteater föreslår regeringen en ökning av anslagsposten med
250 000 kr.

Vadstena-akademien

Vadstena-akademien bedriver en mångfasetterad verksamhet, som innefattar
både utbildning, forskning och föreställningar. I verksamheten bereds många
unga artister kvalificerade uppgifter. Därtill kommer betydelsen av att en
högtstående verksamhet inom operakonsten har kunnat utvecklas utanför

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

storstäderna. Vadstena-akademien kan således ur flera olika aspekter sägas
vara ett riksintresse. För att ge akademien en tryggare ekonomisk situation
och för att stimulera en vidareutveckling av verksamheten föreslår regeringen
att statsbidraget ökar med 750 000 kr.

Dansens Hus

Regeringen anmälde i tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1992/93 att ett avtal hade slutits mellan staten och Stockholms läns landsting
om det ekonomiska ansvaret m.m. för Skansen, Konserthuset i Stockholm
och Dansens Hus (prop. 1992/93:105 bil. 8). Avtalet innebar att staten
övertog landstingets ekonomiska åtagande för Dansens Hus, vilket innebär
att staten står för 75 % och Stockholms stad för 25 % av det samhälle
liga stödet till verksamheten. Riksdagen har därefter godkänt avtalet (bet.
1992/93:KrU9, rskr. 1992/93:193).

Staten har sedermera slutit ett avtal med Stockholms stad om det framtida
stödet till Dansens Hus. Enligt avtalet skall prisomräkningen av bidraget
göras genom överenskommelse mellan staten och staden. En sådan överens-
kommelse har träffats under hösten 1993. Denna innebär att bidraget till
Dansens Hus skall öka med 3 %. Enligt avtalet skall vidare 4 miljoner
kronor, utöver kompensation för prishöjningar, tillföras Dansens Hus under
tre år. Av detta belopp skall staten stå för 3 miljoner kronor och staden för
1 miljon kronor. Till följd av detta har statsbidraget till Dansens Hus ökat
med 1 miljon kronor för innevarande budgetår. Regeringen föreslår att
statsbidraget till Dansens Hus ökar med ytterligare 1 miljon kronor för nästa
budgetår. Stockholms stad har för sin del för kalenderåret 1994 ökat
kommunbidraget med 333 000 kr utöver prisomräkning.

Bidrag till internationellt kulturutbyte

Till Statens kulturråds disposition

Regeringen biträder förslaget om att de medel motsvarande 500 000 kr för
bamteaterkonsulentens verksamhet, som för närvarande finns upptagna under
bidraget till Svenska riksteatem, fr.o.m. nästa budgetår tillförs Svensk
Teaterunion/ITI. Svensk Teaterunion/TTI erhåller verksamhetsbidrag under
Kulturrådets anslagspost till internationellt kulturutbyte under detta anslag.

Till Stiftelsen Svenska institutets disposition

Inom ramen för sitt program för allmänt kulturutbyte ger Svenska institutet
visst stöd till utgivning av svensk litteratur i utlandet. Stödet uppgår till
400 000 kr och medger för närvarande översättning av ett 60-tal titlar per år.
Institutet bör ges möjlighet att öka sina insatser för spridning av svensk
skönlitteratur i bl.a. Europa och Nordamerika. Regeringen föreslår därför
en uppräkning av anslagsposten till Svenska institutets disposition med
500 000 kr. Institutet bör således under nästa budgetår kunna avsätta minst
900 000 kr för utgivningsstödet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Svenska föreningen Norden

Sedan budgetåret 1990/91 beräknas under detta anslag ett samlat bidrag till
Svenska föreningen Nordens olika verksamhetsgrenar. Stöd till föreningarna
Nordens gemensamma projektverksamhet lämnas också inom ramen för
Nordiska Ministerrådets budget. Regeringen är mot den bakgrunden inte
beredd att förorda en särskild medelsanvisning till biblioteket vid Stiftelsen
Nordens Biskops-Amö.

Svensk-norska samarbetsfonden

Fondet for Svensk-norsk samarbeid i Norge gick den 1 januari 1993 upp i
Svensk-norska samarbetsfonden. Den nya gemensamma fonden består såle-
des av de båda tidigare fondernas samlade kapital. Härutöver har den norska
regeringen tillskjutit vissa medel. Mot den bakgrunden finner regeringen det
naturligt att de stipendiemedel som tillförs fonden från förevarande anslag kan
komma såväl svenska som norska sökande till godo.

Östersjöns författar- och översättarcentrum

Regeringen konstaterar med tillfredsställelse, att Östersjöns författar- och
översättarcentrum i Visby nu inlett sin verksamhet. Det är regeringens för-
hoppning att centrumet skall bli den naturliga samlingspunkt för litterärt
verksamma inom Östersjöområdet som var grundtanken bakom centrumets
tillblivelse. Ett statsbidrag för verksamheten på 1,5 miljoner kronor bör
lämnas även för nästa budgetår. I detta sammanhang finns det vidare anled-
ning att peka på regeringens beslut våren 1993 om att anvisa ett engångsbe-
lopp på 2 miljoner kronor för kultursamarbete mellan länderna i Östersjö-
regionen. Regeringen räknar med att medlen, som belastar tredje huvudtitelns
anslag till samarbete med länderna i Central- och Östeuropa, skall kunna
disponeras för projekt bl.a. med anknytning till Visbycentrumets verksamhet.

Bidrag till övriga ändamål inom kulturområdet

Information, utveckling m.m. för hantverkare

Mästarbrev är ett kompetensbevis som kan tilldelas skickliga hantverksutöva-
re. Kungörelsen (1973:596) om mästarbrev för hantverksutövare reglerar
förutsättningarna för utfärdandet av mästarbrev. Enligt denna förordning
utfärdas mästarbrev av Företagarnas Riksorganisation efter handläggning och
yttrande av Mästarbrevsnämnden, en nämnd sammansatt av företrädare
för Företagarnas Riksorganisation, Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) och Konsumentverket. Mästarbrevsnämnden finansieras via Före-
tagarnas riksorganisation med medel från anslagsposten Information, utveck-
ling m.m. för hantverkare.

Regeringen arbetar för en renodling av de verksamhetsformer i vilka statlig
verksamhet skall bedrivas enligt riktlinjer fastlagda i 1992 års budgetproposi-
tion (prop. 1991/92:100 bil. 1, bet. 1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128). Till

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

följd härav sker en omprövning av offentliga regleringar som hämmar kon- Prop. 1993/94:100
kurrensen och som inte kan försvaras av andra samhälleliga intressen. Rege- Bil. 12
ringen har även tillkallat en särskild delegation för genomförandet av ett
avregleringsprogram för 1993/94 m.m. (dir. 1993:113).

Från olika hantverksorganisationer har gjorts framställningar om att tiller-
kännas samma rätt som Företagarnas Riksorganisation har att utfärda mästar-
brev. Konkurrensverket har uttalat att systemet med utfärdandet av mästar-
brev inte är förenligt med konkurrensintresset.

Regeringen avser att inom kort uppdra åt en särskild utredare att överväga
den offentligrättsliga regleringen av mästarbreven. En framtida organisation
för utfärdande av mästarbrev kan utformas utan att särskilda statliga medel
behövs. Det anslag på för närvarande 500 000 kr som utgår till NUTEK för
finansiering av bl.a. Mästarbrevsnämnden via Företagamas Riksorganisation
bör därför i fortsättningen inte utgå.

Till regeringens disposition

Waldemarsudde

Regeringen kommer senare under anslaget Bidrag till vissa museer m.m. att
redovisa vissa frågor om huvudmannaskapet för Waldemarsudde. I avvaktan
på slutligt ställningstagande bör 2 miljoner kronor reserveras härför under
anslagsposten Till regeringens disposition.

Reservationen

Till följd av beslut med anledning av regeringens proposition med förslag till
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (prop.
1991/92:150 bil. 1:9, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350) anvisades
under förevarande anslag ett belopp på 100 miljoner kronor till regeringens
disposition för sysselsättningsskapande investeringar inom kulturområdet.
Beloppet har genom särskilda regeringsbeslut använts för att rusta upp
kulturminnen och kulturmiljöer samt för investeringar i icke-statliga kulturlo-
kaler. Den reservation som hänför sig till anslaget beror till stor del på att de
byggnadsarbeten som är beslutade och igångsatta ännu inte är färdigställda,
varför slututbetalning inte kunnat göras.

Anslagsberäkningar

Utöver den redovisning som gjorts om beräkningen av medel under vissa
anslagsposter har kompensation beräknats för lokalkostnaderna vid Svensk-
hemmet Voksenåsen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 124 672 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

B 3. Bidrag till samisk kultur

1992/93 Utgift 7 444 045

1993/94 Anslag 9 372 000

1994/95 Förslag 10 515 000

Reservation

821 338

Medlen under detta anslag fördelas av Samefondens kulturdelegation.
Riksdagen har (prop. 1992/93:32, bet. 1992/93:KU32, rskr. 1992/93:114
samt yttr. 1992/93 :KrU2y, bet. 1992/93:BoU8, rskr. 1992/93:115) inrättat
en särskild myndighet - Sametinget - med uppgift främst att bevaka frågor
som rör samisk kultur.

Med anledning av förslag i prop. 1989/90:90 om forskning (avsnitt 17,
bet. 1989/90:KrU23, rskr. 1989/90:334) finns för samisk forskning under
innevarande budgetår uppfört 627 000 kr under anslaget Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet.

Styrelsen för Samefonden

Utöver uppräkning för automatiska kostnadsökningar hemställer styrelsen för
Samefonden om en ökning av anslaget med 2 850 000 kr. Ökningen begärs
framför allt för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av den samiska teatern,
särskilda insatser för det samiska språket och litteraturen, särskilda barn- och
ungdomsinsatser samt regionala insatser inom kulturmiljöområdet.

Regeringens överväganden

Den positiva särbehandlingen av stödet till den samiska kulturverksamheten
har under de tre senaste åren inneburit att bidraget har ökat från 6 191 000 kr
budgetåret 1991/92 till 9 999 000 kr budgetåret 1993/94. I regeringens se-
naste budgetförslag föreslogs en ökning med 2 532 000 kr. Det blev också
riksdagens beslut.

I enlighet med vad som föreslås under anslaget Forsknings- och utveck-
lingsinsatser inom kulturområdet bör medlen för den samiska forskningen be-
räknas under detta anslag. Detta innebär att anslaget ökar med 643 000 kr
inkl, prisomräkning.

Den reservation som vid utgången av budgetåret 1993/94 kan finnas kvar
under anslaget Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet,
anslagsposten Samefondens kulturdelegation bör tillföras detta anslag.

Medlen under anslaget har hittills disponerats och fördelats av Samefon-
dens kulturdelegation. Riksdagen har inrättat en särskild myndighet - Same-
tinget. Enligt regeringens beslut den 16 december 1993 skall Sametinget
fr.o.m. den 1 januari 1994 fördela medlen under detta anslag.

Styrelsen för Samefonden har begärt ökade resurser bl.a. för en fortsatt
utbyggnad av den samiska teatern. Regeringen erinrar om den princip som är
vägledande för detta anslag nämligen att det bör ankomma på samema själva
att svara för fördelningen av det särskilda stödet till samisk kultur. För att öka
möjligheterna att ge ökat stöd till samisk teaterverksamhet föreslår regeringen
att anslaget räknas upp med 500 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 10 515 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

B 4. Stöd till icke-statliga kulturlokaler

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

19 335 969

25 000 000

35 000 000

Från anslaget betalas bidrag för ny- eller ombyggnad - inbegripet stan-
dardhöjande reparationer, handikappanpassning samt utbyte och komplette-
ring av inventarier - av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon
annan än staten. Bidrag lämnas med högst 30 % av kostnaderna vid nybygg-
nad och med högst 50 % vid ombyggnad.

Frågor om bidrag prövas av Boverkets samlingslokaldelegation efter hö-
rande av Statens kulturråd. Närmare bestämmelser för stödet finns i förord-
ningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler.

För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om bidrag.
Ramen för budgetåret 1992/93 fastställdes till 25 mkr. Därutöver tillfördes ett
engångsbelopp på 20 mkr för sysselsättningsskapande åtgärder (prop.
1991/92:150 bil. 1:9, bet. 199l/92:FiU30, rskr. 1991/92:350).

Beslut om bidrag fattas innan aktuella byggnadsarbeten påbörjas, och
utbetalas när arbetena är avslutade, vilket kan ta flera år. Av denna anledning
fluktuerar storleken på utbetalningarna år från år och kan ibland vara betydligt
större eller mindre än ramen, beroende på beslut som ligger flera år bakåt i
tiden.

Boverket

Under budgetåret 1992/93 inkom ansökningar på 200 mkr. Ur den ordinarie
ramen på 25 mkr beviljades knappt 15,5 mkr till museer, 7,5 mkr till teatrar
och 2 mkr till andra icke-statliga kulturlokaler.

För budgetåret 1992/93 tillfördes ett engångsbelopp om 20 mkr utöver
ramen för sysselsättningsskapande investeringar. Som villkor för använd-
ningen av dessa medel gällde att byggnadsarbetena skulle bedrivas med
arbetskraft som rekryterats och godkänts av arbetsförmedlingen. Av det extra
anslaget beviljades ca 10 mkr till länsmuseerna i Härnösand, Jönköping,
Gävle, Dalarna och Lödöse. Bohusläns teater och Ystads teater beviljades
7,5 mkr och Stiftelsen Wiraspelen i Åkersberga 2,5 mkr.

Boverkets erfarenhet av stöd till kulturlokaler i kombination med syssel-
sättningsskapande åtgärder för byggsektorn är goda. Intresset för att rusta
upp kulturlokaler är stort samtidigt som det eftersatta underhållet är omfattan-
de i kultursektorns lokaler.

Boverket rekommenderar fortsatt stöd till i första hand renovering och
ombyggnad för att skapa mer ändamålsenliga verksamhetslokaler och för-
bättra arbetsmiljön.

Boverket föreslår oförändrad ram, men att anslaget räknas upp med
10 mkr för budgetåret 1994/95.

Yttrande från Statens kulturråd

Kulturrådet anför i sin anslagsframställning att bidraget till icke-statliga kul-
turlokaler har stor kulturpolitisk betydelse och att det enligt bidragsbestäm-
melsema krävs att projekt i första hand skall vara kulturpolitiskt angelägna.
Kulturrådet anser därför att frågan om ansvaret för stödet bör prövas på nytt
och övergå från Boverket till Kulturrådet.

Regeringens överväganden

Att stödja uppbyggnaden av livaktiga kulturinstitutioner på regional nivå har
varit en central del av kulturpolitiken sedan 1970-talet. Bra lokaler är en
grundförutsättning för att driva och utveckla teater-, konsert- och museiverk-
samhet. Stödet till icke-statliga kulturlokaler har därför visat sig vara ett
effektivt komplement till statens stöd till den regionala kulturverksamheten.
Ett antal angelägna insatser har kunnat komma till stånd med stöd av de resur-
ser som har budgeterats till icke-statliga kulturlokaler. Stödformen har samti-
digt medverkat till att skapa meningsfull sysselsättning inom byggsektorn i
olika delar av landet. Staten ger då ett investeringsstöd medan ansvar för
finansiering av löpande drift m.m. tas av lokal huvudman. Erfarenheterna av
hittillsvarande lokalstöd är goda. Som Boverket har redovisat finns ett stort
intresse för bidragen och verket har ansökningar om betydligt större belopp
än de medel man förfogar över. I den mån sysselsättningsläget även fram-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

deles föranleder särskilda insatser från statens sida, finns det anledning att
beakta denna obalans.

I prop. 1992/93:172 föreslog regeringen att ansvaret för handläggningen av
stödet till icke-statliga kulturlokaler borde överföras från Boverket till Statens
kulturråd. Riksdagen (bet. 1992/93:BoU20, rskr. 1992/93:301) fann dock att
någon förändring av handläggningsordningen för närvarande inte borde
genomföras, utan framhöll att resultatet av de utredningar som pågår inom
kulturområdet och den kommande beredningen av dem skall avvaktas. I de
kommittéer som tillsatts, kommittén om kulturpolitikens inriktning (Ku
1993:03) och kommittén om översyn av mål- och strukturfrågor m.m. inom
det statliga och statsunderstödda museiväsendet (Ku 1993:05) kommer också
sektorns strukturer och verksamhetsformer att analyseras. Regeringen utgår
från att frågan om den praktiska hanteringen av föreliggande stödordning
kommer att belysas i det sammanhanget.

Regeringen förordar att det även för nästa budgetår fastställs en beslutsram
för stödet till icke-statliga kulturlokaler på 25 miljoner kronor. Vidare be-
räknas behovet av medel för utbetalningar av bidrag för budgetåret 1994/95
till 35 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att ramen för beslut om stöd till vissa icke-statliga kultur-
lokaler fastställs till 25 000 000 kr för budgetåret 1994/95,

2. till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1994/95 an-
visar ett förslagsanslag på 35 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Ersättningar och bidrag till konstnärer

B 5. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

56 785 000

58 285 000

Från anslaget lämnas ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras
verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på
annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Till bild- och formkonstnärer
kan räknas målare, grafiker, skulptörer, textilkonstnärer, konsthantverkare,
formgivare, tecknare/illustratörer samt fotografer.

Visningsersättningen anvisas i form av ett fast årligt belopp som tillförs
Sveriges bildkonstnärsfond, inrättad den 1 juli 1982. Fondmedlen får använ-
das dels för ändamål som syftar till att ge yrkesverksamma konstnärer eko-
nomisk och arbetsmässig trygghet, dels för andra ändamål som berör verk-
samhet inom bildkonstens område. Med fondmedel betalas också viss del av
Konstnärsnämndens förvaltnings- och lokalkostnader.

Frågor rörande fonden och fondmedlens användning handläggs av ett
organ inom Konstnärsnämnden, kallat styrelsen för Sveriges bildkonstnärs-
fond. Styrelsens verksamhet regleras i förordningen (1988:831) med instruk-
tion för Konstnärsnämnden och i förordningen (1982:600) om Sveriges bild-
konstnärsfond.

Konstnärsnämnden

Konstnärsnämnden hänvisar till föredragandens överväganden i föregående
års budgetproposition, i vilka det framhålls att Konstnärsnämnden i högre
grad än tidigare bör prioritera de bidrags- och ersättningsformer som syftar
till att främja konstnärligt nyskapande och internationellt utbyte. Som en kon-
sekvens av detta har Bildkonstnärsfondens styrelse alltmer gått in för en kon-
centration av stipendie- och bidragsgivningen. Enligt styrelsens beslut har
den från anslaget Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer utbetalade,
s.k. individuella visningsersättningen på 3 000 kr per mottagare och år upp-
hört fr.o.m. den 1 juli 1993. Härigenom frigörs drygt 8 mkr, vilka styrelsen
beslutat överföra till

- fler och större arbetsstipendier,

- fler stipendier och bidrag till svenska konstnärers medverkan i internatio-
nellt kulturutbyte,

- förstärkning av pensionsbidragen.

För 1994/95 begärs en ökning av anslaget med 1,5 mkr.

Regeringens överväganden

I budgetpropositionen 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 61) framhöll rege-
ringen att det mot bakgrund av gjorda undersökningar av konstnärernas eko-
nomiska och sociala förhållanden är särskilt angeläget att staten medverkar till
att förbättra arbetssituationen för bildkonstnärer och konsthantverkare. Rege-
ringen framhöll vidare att visningsersättningen utgör den resurs där de mest
konstruktiva insatserna kan göras för dessa konstnärskategorier.

Bildkonstnärsfondens styrelse har i överensstämmelse med regeringens i
nämnda proposition redovisade uppfattning ytterligare betonat den konstnär-
liga kvalitetsaspekten vid bidragsfördelningen. Vi anser därför att det finns
förutsättningar för en förstärkning av anslaget i enlighet med vad Konstnärs-
nämnden begärt och föreslår en uppräkning med 1,5 miljoner kronor.

Enligt lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Kulturdepartementets verksamhetsområde utses vissa ledamöter och supple-
anter i Bildkonstnärsfondens styrelse av konstnärsorganisationer inom områ-
det. Om en styrelse har till huvuduppgift att göra konstnärliga kvalitetsbe-
dömningar är det en fördel om dess ledamöter kan arbeta obundet i förhållan-
de till fackliga organisationer eller intresseorganisationer. Regeringen erinrar i
detta sammanhang om den förändring som år 1988 genomfördes i organisa-
tionen av Konstnärsnämndens styrelse och arbetsgrupper och att nämnda
styrelse och arbetsgrupper enligt nuvarande instruktion (1988:831) inte har
någon organisationsanknytning. För Bildkonstnärsfonden bör samma för-
hållande gälla. På grund härav behöver vissa följdändringar av formell natur
göras i den nämnda lagen samt i förordningen med instruktion för Konst-
närsnämnden. Ett förslag om lagändring har upprättats inom Kulturdeparte-
mentet. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 12.1.
Innebörden av ändringarna är sådana att ett yttrande av Lagrådet skulle sakna
betydelse.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar ett inom Kulturdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom Kulturdepartementets verksamhetsområde,

2. till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 58 285 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

B 6. Bidrag till konstnärer

1992/93	Utgift	31 780 834	Reservation	3 983 646
1993/94	Anslag	31 548 000
1994/95	Förslag	32 615 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Från anslaget lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till
konstnärer. Bidragen kan ha formen av konstnärsbidrag, projektbidrag eller
långtidsstipendier. Stipendierna behandlas under anslaget Inkomstgarantier
för konstnärer m.m.

Konstnärsbidrag kan beviljas för att ge aktiva konstnärer ekonomisk
trygghet. Konstnärsbidrag kan också tilldelas konstnärer för andra ändamål,
t.ex. för resor och internationell kontaktverksamhet. Det kan ges till samma
konstnär för högst fem år i sänder utan omprövning. Bidrag av pensions-
karaktär och bidrag till efterlevande får beviljas årligen utan tidsgräns.

Projektbidrag skall avse målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av mer
kostnadskrävande natur. Bidrag kan ges för avgränsade projekt som kan
antas få betydelse för utvecklingen inom det aktuella konstområdet eller som
utgör försök att vidga användningen av konstnärlig verksamhet till nya områ-
den i samhället.

Konstnärsbidrag och projektbidrag utdelas av styrelsen för Sveriges för-
fattarfond till dramatiker, författare, översättare och kulturjournalister och av
Konstnärsnämnden till övriga konstnärer.

Eftersom upphovsmän på musikområdet och fonogramartister inte ersätts
för den fria biblioteksutlåningen av deras verk finns under detta anslag medel
för särskilda insatser till förmån för nämnda konstnärsgrupper. Medlen dis-
poneras av Konstnärsnämnden enligt förordningen (1989:500) om vissa sär-
skilda insatser på kulturområdet.

Enligt samma förordning kan bidrag lämnas till projekt på filmområdet.
Medel för detta ändamål anvisas under anslaget Filmstöd.

Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag och er-
sättningar till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer. Nämnden skall
vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala
förhållanden och tillsammans med styrelsen för Sveriges författarfond avge
förslag till innehavare av inkomstgaranti för konstnärer. Konstnärsnämnden
leds av en styrelse. Inom nämnden finns vidare fyra organ för handläggning
av ärenden rörande bidrag och ersättningar till konstnärer, nämligen styrelsen
för Sveriges bildkonstnärsfond, arbetsgruppen för upphovsmän på
musikområdet, arbetsgruppen för musiker och sångare samt arbetsgruppen
för scen- och filmkonstnärer.

Styrelsen för Sveriges författarfond har till uppgift att besluta om ersätt-
ning till författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek, vidare att
besluta om statliga bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och
dramatiker samt att tillsammans med Konstnärsnämnden avge förslag till
innehavare av inkomstgaranti för konstnärer.

3 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 100 Bilaga 12

Anslagets fördelning budgetåret 1993/941

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1. Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister

2. Bidrag till dramatiker

3. Bidrag till bild- och formkonstnärer

4. Bidrag till upphovsmän på musikområdet

5. Bidrag till scen- och filmkonstnärer samt

musiker och sångare

6. Särskilda insatser för upphovsmän på

musikområdet samt musiker och sångare

7. Särskilda insatser för enskilda konstnärers

deltagande i internationellt kulturutbyte
på bild-, form-, ton- och scenområdena

2 123 000

2 284 000

5 186 000

3 579 000

12 320 000

3 628 000

2 428 000

31 548 000

'Anslaget får även användas för att betala förvaltningskostnader hos de
medelsfördelande myndigheterna..

Styrelsen för Sveriges författarfond

Styrelsen begär en höjning av bidragsmedlen till författare, översättare och
kulturjournalister med 427 000 kr. Vidare begärs att medlen till dramatiker
räknas upp med 510 000 kr.

Konstnärsnämnden

Konstnärsnämnden hänvisar i sin förenklade anslagsframställning till den i
föregående års anslagsframställning lämnade beskrivningen av konstnärernas
situation mot bakgrund av den ekonomiska krisen. Sedan dess har konstnä-
rernas arbets- och levnadsvillkor ytterligare försämrats. Ansökningstrycket
har ytterligare förstärkts - antalet ansökningar till nämnden har under budget-
åren 1991/92 och 1992/93 ökat med nästan en tredjedel medan anslagen legat
på en i stort ett oförändrad nivå.

Nämnden erinrar om de allmänna mål för verksamheten som sattes upp i
föregående års fördjupade anslagsframställning. Enligt dessa skall koncentre-
rade insatser prioriteras i bidragsgivningen varvid nämnden skall

- värna om kvalitet, kreativitet och nyskapande,

- söka skapa arbetsmöjligheter för konstnärer,

- stödja och främja samarbete mellan konstområden och över gränserna.

1. Nämnden begär att bidraget till bild- och formkonstnärer räknas upp
med 1 mkr.

2. För bidrag till upphovsmän på musikområdet begärs en uppräkning
med 1 mkr.

3. Nämnden begär en uppräkning av bidraget till scen- och filmkonstnärer
med 2 260 000 kr.

4. Nämnden föreslår att beteckningen av anslagsposten för Särskilda
insatser för upphovmän på musikområdet samt musiker och sångare ändras
till Ersättning till komponister och musiker för användning av noter och
fonogram på bibliotek. Nämnden begär en höjning av anslaget med
2 370 000 kr.

5. För särskilda insatser för enskilda konstnärers deltagande i internatio-
nellt kulturutbyte på bild-, form- och scenområdena begärs en ökning med
1 570 000 kr.

6. Nämnden föreslår att en ny anslagspost benämnd Konferenser angåen-
de konstnärers sociala och ekonomiska förhållanden m.m. inrättas och att
under ifrågavarande anslagspost anvisas 150 000 kr.

Regeringens överväganden

Med hänvisning till vad som redovisats under anslaget Visningsersättning åt
bild- och formkonstnärer om behov av förstärkta insatser inom bild- och
formkonstområdena föreslås en ökning av förevarande anslag med 1 miljon
kronor.

I avvaktan på pågående utredningsarbete om kulturpolitikens inriktning
(Ku 1993:03) är regeringen inte beredd att tillstyrka den av Konstnärsnämn-
den föreslagna ändringen av beteckningen av anslagsposten Särskilda insatser
för upphovsmän inom musikområdet samt musiker och sångare.

Konstnärsnämnden har föreslagit att en ny anslagspost för konferenser
angående konstnärers sociala och ekonomiska situation skall inrättas. Rege-
ringen erinrar om att den typ av detaljreglering som ett tillmötesgående av
detta önskemål skulle innebära inte är förenlig med den utveckling som nu
kännetecknar den statliga budgetprocessen. Det bör alltså ankomma på
Konstnärsnämnden att på lämpligt sätt finna utrymme inom de anslagsposter
som står till nämndens förfogande för detta ändamål.

Anslagsberäkningar, låneramar m.m.

Medel har tillförts anslaget med anledning av förändringen av den statliga
arbetsgivarorganisationen. Vidare har anslaget minskats med anledning av det
slopade arbetsgivarinträdet.

För innevarande budgetår disponerar Konstnärsnämnden en låneram i
Riksgäldskontoret på 50 000 kr. Regeringen föreslår att Konstnärsnämnden
för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 50 000 kr.
Anslaget bör tillföras 116 000 kr för att förstärka Konstnärsnämndens kapaci-
tet att klara de ränte- och amorteringskostnader som kan uppkomma vid ett
utnyttjande av beviljade låneramar. Regeringens syn på förutsättningarna för
myndigheterna att ta upp lån och finansieringen av dessa redovisas under
inledningen till detta avsnitt.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1994/95 anvisar ett reser-
vationsanslag på 32 615 OOO kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

B 7. Inkomstgarantier för konstnärer m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

18 990 332

21 467 000

21 395 000

Enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer kan
inkomstgaranti beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av
hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om innehavare av
inkomstgaranti fattas av regeringen efter gemensamt förslag av Konstnärs-
nämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller efter yttrande av dessa
organ.

Inkomstgaranti kan per år uppgå till högst fem gånger det basbelopp som
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gällde vid kalenderårets ingång.
Basbeloppet för kalenderåret 1994 beräknas bli 35 200 kr. Garantins maxi-
mibelopp för år 1994 uppgår således till 176 000 kr. Detta maximibelopp
minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75 %
av årsinkomsten i övrigt.

Regeringen har för budgetåret 1993/94 fastställt antalet inkomstgarantier
till 156. Härav avser tio garantirum personer som innehaft tidsbegränsade
lärartjänster inom högre konstnärlig utbildning. Långtidsstipendier enligt för-
ordningen (1976:528) för konstnärer utgår under högst tio år och motsvarar
tre basbelopp per år. För budgetåret 1993/94 utgår 45 långtidsstipendier, som
fördelas av Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond.

Konstnärsnämnden

Nämnden hemställer att antalet långtidsstipendier att fördela bland konstnärs-
grupper inom Konstnärsnämndens område ökas med 20 budgetåret 1994/95.

Styrelsen för Sveriges författarfond

Fondstyrelsen föreslår för sitt ansvarområde en ökning med åtta långtids-
stipendier budgetåret 1994/95.

Regeringens överväganden

Karl Gustaf Nilson, som under tiden den 1 oktober 1983 till den 30 septem-
ber 1993 varit förordnad som professor i grafisk konst vid Konsthögskolan,
hör i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1984/85:57, bet. 1984/85:UbU9,
rskr. 1984/85:115) till dem som efter avslutad tidsbegränsad tjänst som pro-
fessor inom konstnärlig utbildning är berättigade till inkomstgaranti. Rege-
ringen har därför beslutat att Nilson skall inneha inkomstgaranti fr.o.m. den 1
januari 1994. För ändamålet har medel förts över från åttonde huvudtitelns
anslag till förevarande anslag. Antalet inkomstgarantier uppgår därmed till
157. Anslaget för budgetåret 1994/95 har budgeterats med hänsyn till nämnda
antal.

Regeringen vill erinra om att systemet med långtidsstipendier etablerades
fr.o.m. budgetåret 1991/92 och att resurserna därefter har ökat med
3 588 000 kr. För nästa år föreslås oförändrat antal långtidsstipendier.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 21 395 000 kr.

B 8. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

84 294 000

86 451 0001

84 304 000

‘Prop. 1993/94:54 85 973 000 kr

Gällande bestämmelser om biblioteksersättning finns i förordningen
(1962:652) om Sveriges författarfond. Ersättning ges för utlåning genom
folkbibliotek och skolbibliotek av litterärt verk i original av upphovsman som
skrivit på svenska eller av upphovsman som har sin vanliga vistelseort i
Sverige. Ersättning ges även för böcker som ingår i folk- och skolbibliote-
kens referenssamlingar.

Mellan regeringen och de upphovsmannaorganisationer som berörs av
biblioteksersättningen ingicks den 12 september 1985 en överenskommelse
om förhandlingar angående det belopp (s.k. grundbelopp) som skall utgå för
varje hemlån från bibliotek av litterärt verk i original. Enligt över-
enskommelsen åtar sig regeringen att som ett led i beredningen av sitt förslag
till statsbudget förhandla med organisationerna om storleken av nämnda
grundbelopp. När avtal träffats skall regeringen lägga fram förslag till
riksdagen om anslagsberäkning på grundval av det avtalade grundbeloppet.

För närvarande uppgår grundbeloppen i fråga om originalverk till 86 öre
för hemlån och till 3 kr 44 öre för referensexemplar samt i fråga om översatt
verk till 43 öre för hemlån och till 1 kr 72 öre för referensexemplar. Medel
som beräknats på grundval av nämnda grundbelopp för biblioteksersättningen
överförs årligen från detta anslag till Sveriges författarfond.

Av fondens medel utbetalas individuell ersättning till författare och över-
sättare (författarpenning och översättarpenning). Författarpenningen uppgår
till 52 öre för hemlån och 2 kr 8 öre för referensexemplar samt översättar-
penningen 26 öre för hemlån och 1 kr 4 öre för referensexemplar. För
upphovsmän med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. Styrelsen
för Sveriges författarfond kan också bestämma att ersättning till viss
upphovsman skall utgå med högre belopp än det statistiskt beräknade. Denna
möjlighet använder styrelsen för att utse innehavare av s.k. garanterad
författarpenning, vilken för kalenderåret 1994 har fastställts till 105 500 kr.
För närvarande utgår garanterad författarpenning till 236 upphovsmän.
Återstoden av fondens medel, den s.k. fria delen, används efter styrelsens
bestämmande till pensioner, understöd, stipendier och andra för författare,
översättare m.fl. gemensamma ändamål.

Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form
av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges författarförbund enligt
regler som förbundet fastställer.

Från anslaget utgår också medel till Sveriges författarfond för resestipen-
dier till svenska författare för vistelse i annat nordiskt land samt medel till
Sveriges författarförbund för nordiskt författarsamarbete.

Anslagets fördelning budgetåret 1993/94

1. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av

deras verk genom bibliotek 82 273 OOO1

2. Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande

av deras verk i form av talböcker och taltidningar 4 086 000

3. Nordiska författarstipendier 69 000

4. Nordiskt författarsamarbete 23 000

86 451 000

'Prop. 1993/94:54 81 795 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Styrelsen för Sveriges författarfond

Fondstyrelsen förutser att den sammanlagda utlåningen vid folk- och skol-
biblioteken kommer att uppgå till 98 miljoner lån under år 1993. Liksom tidi-
gare har styrelsen i sin beräkning inbegripit en schablonmässig uppskattning
av lån i folkbibliotekens uppsökande verksamhet. Lånen i den uppsökande
verksamheten har på grundval av föreliggande statistik uppskattats till 11,1
miljoner utöver det antal som registreras via lånekort. Beståndet av referens-
böcker i folk- och skolbiblioteken uppskattar styrelsen till 7,1 miljoner voly-

mer. Vid grundbelopp i enlighet med senast träffade överenskommelse som
omfattar innevarande budgetår, beräknar styrelsen medelsbehovet för biblio-
teksersättningen till 80 126 000 kr.

Fondstyrelsen anhåller om att bidraget till nordiska författarstipender skall
ökas med 19 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Sveriges författarförbund

Författarförbundet räknar med att talboksframställningen för budgetåret
1994/95 kommer att ligga på samma nivå som tidigare. Förbundet yrkar en
uppräkning av talboksersättningen som motsvarar höjningen av bibliotekser-
sättningen. Sammanlagt begär förbundet 4 536 000 kr vilket innebär en
ökning med 450 000 kr.

För nordiskt författarsamarbete begärs en ökning med 23 000 kr till
46 000 kr med hänvisning till att verksamheten har intensifierats.

Regeringens överväganden

Biblioteksersättningen är en viktig del av konstnärspolitiken och ger många
författare, översättare m.fl. väsentligt förbättrade förutsättningar för sin
yrkesutövning.

Mot den bakgrunden är det tillfredsställande att notera att betydande för-
stärkningar av grundbeloppet under senare år har kunnat åstadkommas.
Utvecklingen sedan budgetåret 1983/84 framgår av följande redovisning.

År

Grundbelopp
öre

1983/84	37
1984/85	40
1985/86	42
1986/87	45
1987/88	48
1988/89	55
1989/90	63
1990/91	69
1991/92	77
1992/93	83
1993/94	86

Regeringen har i prop. 1993/94:54 om Ersättning åt författare m.fl. för
utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1993/94 redovi-
sat den överenskommelse om grundbelopp för innevarande budgetår som
träffats mellan regeringen och upphovsmannaorganisationema på området.
Riksdagen har godkänt överenskommelsen (bet. 1993/94:KrU9, rskr.
1993/94:26). Enligt nämnda överenskommelse skall ett ökat utnyttjande av

bibliotekens inkl, skolbibliotekens referensexemplar i stället för utlåning utre- Prop. 1993/94:100
das. Regeringen har därför den 3 september 1993 uppdragit till Statens Bil. 12
kulturråd att i samarbete med bl.a. berörda upphovsmannaorganisationer
kartlägga utnyttjandet av folkbibliotekens bokbestånd m.m. Uppdraget som
redovisats till regeringen den 15 december 1993 kommer att ingå i underlaget
för förhandlingar om biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåret
1994/95. Regeringen kommer i enlighet med den överenskommelse som år
1985 träffats mellan regeringen och vissa upphovsmannaorganisationer att
tillkalla en förhandlingsman med uppgift att med ifrågavarande organisationer
förhandla om förutsättningarna för biblioteksersättningen för nästa budgetår.

Regeringen anser att det är angeläget att förhandlingarna om bibliotekser-
sättningens grundbelopp för budgetåret 1995/96 kan tidigareläggas så att
riksdagen kan föreläggas förslag till grundbelopp utifrån träffad överens-
kommelse i samband med 1995 års budgetproposition. Den ordningen bör
givetvis också eftersträvas generellt för framtiden.

Anslagsberäkningar

Vid beräkningen av anslaget för budgetåret 1994/95 har regeringen utgått från
det av riksdagen fastställda grundbeloppet för innevarande budgetår jämte
Styrelsens för Sveriges författarfond prognos angående utlåning m.m. år
1993.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
84 304 000 kr.

B 9. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

3 375 000

Från anslaget utgår ekonomisk kompensation till rättighetshavare på
musikområdet för verkningarna av privatkopiering av fonogram. Efter över-
läggningar med berörda organisationer har medlen för budgetåret 1993/94
fördelats på följande sätt.

Mottagare	Belopp 1993/94
Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM)	1 350 000
Svenska gruppen av the International Federation
of Producers of the Phonographic Industry (IFPI)	957 500
Svenska oberoende musikproducenter	55 000
Svenska artisters och musikers
intresseorganisation (SAMI)	1 012 500
	3 375 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 3 375 000 kr.

Teater, dans och musik

B 10. Bidrag till Svenska riksteatem, Operan och
Dramatiska teatern

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93	Utgift	609 540 000'	Reservation -
1993/94	Anslag	605 452 000
1994/95	Förslag	598 343 000

'Anslagen Bidrag till Svenska riksteatem, Bidrag till Operan och Bidrag till
Dramatiska teatern.

Under detta anslag beräknas medel för Svenska riksteatem, Operan och
Dramatiska teatern.

Medlen är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Svenska riksteatem är en riksorganisation för lokala teaterföreningar. Till
Riksteatem är även länsteaterföreningar knutna.

Enligt de av Kungl. Maj:t den 28 juni 1974 utfärdade bestämmelserna an-
gående statsbidraget till Svenska riksteatems verksamhet skall bidraget an-
vändas för

- central produktion och distribution av teater till komplettering av regional
och lokal teaterverksamhet,

- regional produktion och distribution av teater,

- förmedling av teaterföreställningar och gästspel av andra svenska och ut-
ländska teaterinstitutioner och ensembler,

- allmän information om teaterverksamhet samt information och rådgiv-
ning till yrkesmässigt arbetande teatrar och amatörteatrar i tekniska och andra
frågor.

Svenska riksteatem har under spelåret 1992/93 framfört 1 821 föreställ-
ningar. Antalet besök var 324 965. Riksteatems utbud bestod av 65 turnéer,
varav den egna produktionen omfattade 40.

Riksteatems ekonomiska omslutning uppgick budgetåret 1992/93 till
263 236 000 kr, varav 212 106 000 kr utgjordes av statsbidrag,
26 214 000 kr av gager och 24 916 000 kr av övriga intäkter.

Operan bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verksamheten vid
teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade bestämmelserna om
statsbidraget till Operan (KRFS 1977:23).

Under spelåret 1992/93 gav Operan 286 föreställningar och konserter i
Operahuset, på Drottningholmsteatem och på andra scener, varav 18 före-
ställningar under turnéer. Dessutom har ett antal specialevenemang getts.
Antalet premiärer eller andra nyuppsättningar uppgick till 14. Genomsnittligt
har 85 % av platserna varit belagda. Antalet besök vid Operans föreställ-
ningar och turnéer uppgick sammanlagt till 205 113.

Operans ekonomiska omslutning uppgick budgetåret 1992/93 till
297 269 000 kr, varav 251 644 000 kr utgjordes av statsbidrag (varav
35 842 000 kr avser hyror), 29 527 800 kr av recetter och 16 097 500 kr
av övriga intäkter.

Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verk-
samheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade
bestämmelserna om statsbidrag till Dramatiska teatern (KRFS 1977:22).

Dramatiska teatern hade under spelåret 1992/93 30 premiärer och gav
sammanlagt 1 365 föreställningar, inkl, föreställningar på andra än teaterns
egna scener. Det sammanlagda antalet besök uppgick till 329 218. Belägg-
ningen var 88 % utslagen på samtliga scener.

Dramatiska teaterns ekonomiska omslutning uppgick budgetåret 1992/93
till 186 319 000 kr, varav 145 790 000 kr utgjordes av statsbidrag (varav
22 115 000 kr avser hyror), 28 630 000 kr av recetter och 11 899 000 kr
av övriga intäkter.

Från anslaget utgår bidrag enligt följande sammanställning.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

		1993/94	Beräknad ändring 1994/95
1.	Bidrag till Svenska riksteatem	203 025 000	- 8 475 000
2.	Bidrag till Operan	251 373 000	+ 2 315000
2.	Bidrag till Dramatiska teatern	151 054 000	949 000
		605 452 000	- 7 109 000

Svenska riksteatem

1. Riksteatem begär en ökning av bidraget med 10 mkr utöver prisomräk-
ning. Ökningen avser fortsatt satsning på mångkulturell verksamhet bl.a. med
en mångkulturell ensemble.

2. Vidare hänvisar Riksteatem till sin fördjupade anslagsframställning,
som inlämnades förra året om medel för bl.a. ökad musikteaterproduktion,
dansproduktion, Tyst teater och Finsk teater.

Operan

1. För automatiska kostnadsökningar begär Operan en ökning av bidraget
med 5 %.

2. För ökade kostnader för internationellt utbyte till följd av lägre kronkurs
begärs 3,4 mkr.

3. Kostnader för övergång från tariff- till minimilön beräknar Operan till
5 mkr, för vilket Operan begär kompensation.

4. Operan begär kompensation för ökade hyreskostnader för dekor- och
verkstadslokaler med 2,7 mkr.

5. Operan upprepar de reformönskemål som framfördes i förra årets för-
djupade anslagsframställning om bl.a. ökade resurser för sångsolister, kören,
balettsektionen, musiksektionen, tekniska sektionen och marknadssektionen.

6. Operan redovisar en plan för återanskaffning av utrustning under åren
1994—2001, som totalt uppgår till 85 mkr.

Dramatiska teatern

1. För automatiska kostnadsökningar begär Dramatiska teatern en ökning
av bidraget med 5 %.

2. För utveckling av barn- och ungdomsteatem och för en satsning på den
unga vuxna publiken begärs 3,5 mkr.

3. Dramatiska teatern begär för vidareutbildning av unga skådespelare,
regissörer och scenografer en ökning med 700 000 kr.

4. För utveckling av svensk dramatik genom korttidsanställning av yngre
författare begär Dramatiska teatern 1 mkr.

5. Dramatiska teatem begär 3 mkr för föreställningsverksamhet i Strind-
bergs Intima Teatem, Strindbergssalen, i samarbete med Grafiska fackför-
eningen.

6. För internationell verksamhet begär Dramatiska teatem dels 2 mkr för
ökat internationellt samarbete, dels 600 000 kr för deltagande i Europeiska
Teaterunionens festival i Rom. Vidare vill teatem aktualisera behov av bidrag
för värdskap för festival år 1995 inom ramen för den europeiska teaterunio-
nens arbete (totalkostnad 7 mkr).

7. För att kunna ersätta ridån på stora scenen redovisar Dramatiska teatem
ett bidragsbehov på 3 mkr.

Regeringens överväganden

Inledning

Regeringen har under våren 1993 tillsatt fyra parlamentariska kommittéer
inom kulturområdet, varav tre mer eller mindre berör teaterområdet. Kommit-
tén om kulturpolitikens inriktning (Ku 1993:03) skall göra en utvärdering av
kulturpolitikens hittillsvarande inriktning samt med utgångspunkt i denna
lämna förslag om den framtida inriktningen av kulturpolitiken. Kulturens
internationella frågor (Ku 1993:07) behandlas av en särskild kommitté. Den
kommitté som framför allt behandlar teaterområdet är kommittén om översyn
av Riksteatems betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen mellan
Riksteatem och länsteatrama (Ku 1993:04). Denna kommitté kommer att
redovisa sina förslag under våren 1994. Ett omfattande underlag för ställ-
ningstagande om den framtida teaterförsörjningen kommer således inom kort
att finnas tillgängligt.

Riksteatem har under det senaste året byggt upp en verksamhet med en
mångkulturell ensamble, som har börjat tumera i landet. Regeringen har
lämnat ett särskilt bidrag till denna verksamhet som ett led i ansträngningarna
att motverka främlingsfientlighet och rasism.

I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12) behandlade
regeringen Svenska riksteatems, Operans och Dramatiska teaterns fördjupade
anslagsframställningar avseende tidsperioden 1993/94—1995/96. Teatrarna
har nu presenterat förenklade anslagsframställningar. Dessa innehåller förslag
om kraftiga bidragsökningar. Enligt regeringens uppfattning bör dock teatrar-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

na inom ramen för befintligt statsbidrag och övriga intäkter kunna göra de
omprioriteringar, som är nödvändiga för att genomföra viktiga projekt och
nysatsningar.

Operan och Dramatiska teatem har redovisat problem när det gäller nuva-
rande dekor- och verkstadslokaler och anhållit om ökade resurser för att lösa
dessa. Regeringen förutsätter att detta kan ske inom ramen för befintligt
statsbidrag.

Anslagsberäkningar

Riksdagen har begärt att regeringen skall presentera förslag till ett ökat stöd
till operaverksamheten i Göteborg med anledning av att det nya operahuset
skall öppna under nästa budgetår. Ett sådant förslag måste finansieras. Rege-
ringen, som senare vid anmälan av anslaget Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner kommer att behandla frågan om statsbi-
draget till GöteborgsOperan, finner det rimligt att vissa omprioriteringar för
detta ändamål också berör bidragen till Svenska riksteatem, Operan och
Dramatiska teatem. En total minskning på 5 miljoner kronor av detta anslag
föreslås därför. Det bör vara möjligt för teatrarna att helt eller delvis kompen-
sera detta bortfall genom att öka intäktsandelen av teatrarnas verksamhet.
Vidare har en ytterligare minskning på 10 miljoner kronor gjorts av bidraget
till Svenska riksteatem. Det är regeringens bedömning att en viss neddrag-
ning av Riksteatems produktionsresurser kan göras utan att allvarligt skada
verksamheten. Det är dessutom rimligt att den pågående utbyggnaden av
länsinstitutioner i landet i någon mån påverkar Riksteatems statsbidrag.
Regeringen erinrar vidare om att riksdagens revisorer nyligen i en rapport
(Teatem och svenska folket, 1993/94.2) har noterat, att Riksteatem besöker i
stort sett samma orter som länsteatrama och erbjuder ett liknande utbud. Det
är i övrigt en fråga för kommittén om översyn av Riksteatems betydelse för
teaterlivet och ansvarsfördelningen mellan Riksteatem och länsteatrama att
lämna förslag om hur det framtida statsbidraget till regional teaterverksamhet
bör fördelas mellan Riksteatem och regionala och lokala teatrar.

Vid beräkningen i övrigt av verksamhetsmedlen har viss pris- och löneom-
räkning skett för de tre teatrarna samt föll kompensation beräknats för ökade
hyreskostnader för Operan och Dramatiska teatem.

En minskning av anslaget har skett med totalt 4 686 000 kr avseende
engångsbelopp som anvisades efter förslag i budgetpropositionen 1993
(s. 74-77) rörande intäktsbortfall på Dramatiska teatem och vissa medel för
verksamhetsanknutna ombyggnadsåtgärder vid Operan och Dramatiska
teatem. Efter förslag av Svenska riksteatem och Svensk Teaterunion/ITI före-
slår regeringen att 500 000 kr för bamkonsulentverksamhet fr.o.m. nästa
budgetår beräknas under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet, anslagsposten Till Statens kulturråds disposition för inter-
nationellt kulturutbyte. Detta anslag bör därför minska med motsvarande
belopp.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Regeringen föreslår att det totala statsbidraget till Svenska riksteatem,
Operan och Dramatiska teatern för nästa budgetår skall uppgå till
598 343 000 kr, varav 194 550 000 kr avser Svenska riksteatem,
253 688 000 kr Operan och 150 105 000 kr Dramatiska teatem.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Svenska riksteatem, Operan och Dramatiska teatem för
budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 598 343 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

B 11. Bidrag till Svenska rikskonserter

1992/93	Utgift	71 066 000	Reservation	460 000
1993/94	Anslag	68 576 000
1994/95	Förslag	68 753 000

Medel till Svenska rikskonserter är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Svenska rikskonserter är en stiftelse, vars stadgar fastställdes av rege-
ringen den 3 december 1987.

Till Svenska rikskonserters huvuduppgifter hör musikpolitiskt, konstnär-
ligt och musikpedagogiskt utvecklingsarbete, service till landsting, kommu-
ner, musikinstitutioner, artister m.m., internationell kontaktverksamhet,
internationella och nationella produktioner. Vidare skall Svenska rikskonser-
ter bl.a. genom Stockholmsmusiken svara för musikproduktion i Stockholms
län, bl.a. inom försvarsmakten och i statsceremoniella sammanhang.

Medel till Stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige är anvisade under
detta anslag.

Svenska rikskonserter

Svenska rikskonserter framför i sin förenklade anslagsframställning följande
förslag till resursökningar utöver pris- och löneomräkning:

1. Ett resurstillskott på 500 000 kr till utgivning av tidskrift på engelska
kring svenskt musikliv, som vänder sig till personer i andra länder som
yrkesmässigt ägnar sig åt musik eller informerar om musik.

2. Svenska rikskonserters internationella verksamhet har påverkats av den
svenska kronans minskade värde och till följd av detta begärs en kraftig pris-
kompensation.

Regeringens överväganden

Den nuvarande regionala musikorganisationen och Svenska rikskonserter har
funnits sedan den 1 januari 1988. Såsom regeringen anmälde i 1993 års bud-
getproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 35) har ett uppdrag lämnats till
Statens kulturråd att göra en utvärdering av den regionala musikverksamheten
och Svenska rikskonserters roll i detta sammanhang. Uppdraget kommer att
redovisas under januari 1994.

Medel för Stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS) beräknas
under detta anslag. Svenska rikskonserter beslutar om storleken på statsbi-
draget till EMS och utser även tre ledamöter i stiftelsens styrelse. Det finns
således en nära koppling mellan Svenska rikskonserter och EMS. Med
hänsyn till detta anser regeringen att det bör övervägas att närmare inordna
EMS i Svenska rikskonserters organisation. Svenska rikskonserter bör kunna
ta initiativ till att en diskussion i detta syfte kommer till stånd. Regeringen
utgår från att en redovisning av de slutsatser, som därvid dras, kommer att
redovisas för regeringen.

Anslagsberäkningar m.m.

Vid beräkningen av anslaget har löne- och prisomräkning skett liksom även
kompensation för hyresökningar. Regeringen har inte kunnat ta hänsyn till
framtida kostnadsökningar till följd av statliga löneavtal samt förändrade
sociala avgifter. Som ett led i begränsningen av den offentliga konsumtionen
har en besparing tagits ut med 1 096 000 kr.

Statens kulturråd har under hösten 1993 redovisat förslag när det gäller
den statliga inriktningen av stödet till fonogramutgivning (Digitala drömmar -
med fonogrammen mot 2000-talet. KUR 1993:5). Kulturrådet föreslår en
minskning av bidraget till Caprice med 1,7 miljoner kronor som i stället bör
beräknas under anslaget till fonogramstöd. Regeringen föreslår att en sådan
överföring sker med ett belopp på 1,5 miljoner kronor. Minskningen av
bidraget till Svenska rikskonserters fonogramutgivning bör medföra att
inriktningen ytterligare koncentreras till ny svensk musik och relativt oetable-
rade artister. Denna fråga redovisas mer utförligt under anslaget Stöd till
fonogram och musikalier under denna huvudtitel.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 68 753 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

B 12. Täckning av vissa kostnader vid Svenska
rikskonserter

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93	Utgift	-
1993/94	Anslag	1 000
1994/95	Förslag	1 000

Ur detta anslag får medel utgå för täckning av löneavtal, motsvarande
genomsnittlig statlig nivå, m.m. för Svenska rikskonserter.

Regeringens överväganden

Anslaget bör beräknas med oförändrat belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter budget-
året 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 13. Bidrag till regional musikverksamhet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

229 315 000

226 270 000

233 270 000

Riksdagen har med anledning av prop. 1984/85:1 (bet. 1984/85:KrU7,
rskr. 1984/85:53) beslutat om omorganisation av regionmusiken och Riks-
konserter fr.o.m. den 1 januari 1988. Riksdagen har därefter med anledning
av prop. 1985/86:114 (bet. 1985/86:KrU22, rskr. 1985/86:330) godkänt
statens ekonomiska förpliktelser i överenskommelsen mellan Statens förhand-
lingsnämnd och Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den
regionala musikverksamheten.

Regeringen har vidare för sin del genom beslut den 23 oktober 1986 god-
känt överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet och de avtal
som Statens förhandlingsnämnd träffat med samtliga landstingskommuner,
utom Stockholms, samt med Gotlands kommun om ändrat huvudmannaskap
för den regionala musikverksamheten.

Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten skall fastställas
genom årliga förhandlingar mellan staten och Landstingsförbundet.

Regeringens överväganden

Regeringen har uppdragit till Statens kulturråd att göra en utvärdering av den
regionala musikverksamheten och Svenska rikskonserters roll i detta sam-
manhang. I uppdraget ingår också att redovisa behovet av och formerna för
en samordning av statens stöd till länsmusikorganisationema resp, symfoni-
orkestrarna. Uppdraget kommer att redovisas under januari 1994.

Statsbidragets storlek till den regionala musikverksamheten för kalender-
året 1994 har fastställts den 17 november 1993 efter förhandlingar mellan
staten och Landstingsförbundet. Regeringen har den 16 december 1993 god-
känt den gjorda överenskommelsen. Enligt överenskommelsen skall stats-
bidraget under detta anslag för kalenderåret 1994 uppgå till 233 270 000 kr.
Förhandlingar avseende kalenderåret 1995 har inte inletts. Regeringen har
därför preliminärt beräknat det statliga bidraget för budgetåret 1994/95 till
233 270 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 233 270 000 kr.

B 14. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

345 672 828

371 035 000

378 518 000

Enligt förordningen (1974:451) om statsbidrag till teater-, dans- och
musikinstitutioner får institution, som bedriver yrkesmässig teater-, dans-
eller musikverksamhet och som uppbär bidrag från kommun eller landstings-
kommun, statsbidrag till kostnader för verksamheten, om regeringen förklarat
institutionen berättigad till sådant.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen av
grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som vaije år fastställs för insti-
tutionen. Enligt beslut av regeringen är för närvarande 26 teater- och dansin-
stitutioner och 11 musikinstitutioner berättigade till bidrag. Grundbeloppet för
teater- och dansinstitutioner är innevarande budgetår preliminärt 220 700 kr
och för musikinstitutioner 257 400 kr, varav 16 426 kr resp. 19 155 kr
avser kostnader för lönekostnadspålägg. För institutioner där lönekostnads-
pålägg ej skall beräknas är grundbeloppet 204 300 kr resp. 238 200 kr.
Regeringen har bemyndigat Statens kulturråd att besluta om fördelningen av
grundbeloppen på de enskilda statsbidragsberättigade institutionerna. För-
delningen skall redovisas för påföljande års riksmöte.

4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

Bidragsunderlaget för varje institution motsvaras i första hand av de tillde-
lade grundbeloppen.

Statsbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget. Till nyinrättade institu-
tioner kan efter regeringens prövning statsbidrag utgå med 60 % av bidrags-
underlaget under högst tre år.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Statens kulturråd

Institution	Av Kulturrådet beslutad för- delning av an- talet grundbe- lopp 1993/94	Av Kulturrådet föreslagen ökning av an- talet grund- belopp 1994/95
Teater- och dansinstitutioner
Bohusläns Teater	24
Borås stadsteater	51
Byteatem i Kalmar	22
Folkoperan	45
Folkteatern i Gävle	35
Folkteatern i Göteborg	64
Göteborgs Musikteater AB	286
Göteborgs stadsteater	211
Helsingborgs stadsteater	68
Kronobergsteatem	64
Länsteatem i Dalarna	35
Länsteatem i Jönköping	36
Länsteatem i Örebro	38,5
Malmö stadsteater	387
Norrbottensteatem	60
Norrlandsoperan	70
Skaraborgs länsteater	35
Stockholms stadsteater	300
Teater Halland	10
Teater Västernorrland	51
Upsala stadsteater	80
Värmlands teater- och musikstiftelse	57
V ästerbottensteatem	39
Västmanlands länsteater	37
Älvsborgsteatem	23
Östergötlands länsteater	168
Särskilda insatser för dramatiker-
och koreografanställningar samt
för barn- och ungdomsprojekt	7
	2 303,5	+ 231

Institution	Av Kulturrådet beslutad för- delning av an- talet grundbe- lopp 1993/94	Av Kulturrådet föreslagen ökning av an- talet grund- belopp 1994/95
Musikinstitutioner
Göteborgs konsert AB	135
Helsingborgs konsertförening	65
Jönköpings orkester- och
kammarmusikförening	9
Kalmar läns musikstiftelse för
kammarorkestem	21
Musik i Uppland för Uppsala
kammarorkester	17
Musik i Västernorrland för
Sundsvalls kammarorkester	12
Stiftelsen Gävleborgs symfoniorkester	71
Stiftelsen Malmö symfoniorkester	85
Symfoniorkestern i Norrköping	84
Västerås musiksällskap	19
Örebro orkesterstiftelse	32
Särskilda insatser för barn- och
ungdomsverksamhet,
tonsättaranställningar m.m.	2
	552	+ 6

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Statens kulturråd föreslår en uppräkning av antalet grundbelopp med totalt
237, varav 209 avser verksamheten vid GöteborgsOperan samt 12 avser
teatrar och 6 orkestrar som är under uppbyggnad. Vidare begär Kulturrådet
10 nya grundbelopp till Bryggeriteatem, som har ansökt om att få bidrag
under detta anslag.

Regeringens överväganden

Inledning

Xn de kulturpolitiska kommittéer som regeringen tillsatte under år 1993
kommer i första hand kommittén om kulturpolitikens inriktning (Ku 1993:03)
och kommittén om översyn av Riksteatem och länsteatrama (Ku 1993:04) att
beröra de regionala kulturinstitutionerna inom teater- och musikområdet.

Den pågående utredningsverksamheten rörande bl.a. de regionala kultur-
institutionerna skulle i och för sig kunna motivera att läget under utrednings-
tiden bibehålls oförändrat så att statsmakternas ställningstagande till struktu-
ren och dimensioneringen av det regionala nätverket kunde ske i ett samman-
hang.

Enligt regeringens uppfattning finns det dock frågor inom detta område
som inte bör skjutas på framtiden.

Regeringen finner det sålunda angeläget att upprätthålla ambitionen att
svara på regionala initiativ när det gäller etableringen och uppbyggnaden av
nya länsinstitutioner. Frågan om statens stöd till den nya GöteborgsOperan

bör också behandlas med förtur. En ökad satsning på barn- och ungdoms- Prop. 1993/94:100
teater är också angelägen. Bil. 12

Teater- och musikinstitutioner

Under senare år har ett antal teatrar och orkestrar blivit upptagna som nya
bidragstagare under detta anslag. Dessa institutioner befinner sig fortfarande i
ett uppbyggnadsskede, som staten bör medverka i. Regeringen har därför
beräknat totalt 16 nya grundbelopp, varav 12 avser teatrar och 4 orkestrar.

Gotlands kommun har ansökt om att statsbidrag till de fria teatergrupperna
Bryggeriteatem och Teaterensemblen skall ges som grundbeloppstöd till
regional teaterverksamhet under detta anslag. Kulturrådet har avstyrkt an-
sökan med hänvisning till att detta inte är möjligt enligt det nuvarande stats-
bidragssystemet. Enligt uppgift pågår diskussioner mellan Kulturrådet och
Gotlands kommun i syfte att hitta en lösning. Resultatet av diskussionerna
bör presenteras för regeringen.

GöteborgsOperan

Den nya GöteborgsOperan skall invigas hösten 1994. Det nya operahuset har
kunnat uppföras tack vare ett statligt bidrag på 347 miljoner kronor. Den
utökade verksamheten i det nya huset kommer att kräva ökade ekonomiska
resurser. Regeringen har i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100
bil. 12 s. 31-32) framhållit vikten av att den västsvenska regionen tar ett
gemensamt ekonomiskt ansvar för den framtida verksamheten i det nya
operahuset. Även riksdagen har i kulturutskottets betänkande 1992/93:KrU20
betonat att så sker. Enligt vad regeringen har inhämtat pågår för närvarande
sådana diskussioner i regionen. GöteborgsOperan kommer utan tvivel att få
stor betydelse for Västsveriges och hela landets kulturliv. Det är därför viktigt
att verksamheten får en nationell, regional och lokal förankring både ekono-
miskt och publikt. Staten lämnar redan stöd till Göteborgs musikteater, vars
verksamhet kommer att flytta över till det nya operahuset. Det nuvarande
stödet uppgår till ca 33 miljoner kronor eller motsvarande 286 grundbelopp.
Som redan har redovisats under anslaget till Svenska riksteatem, Operan och
Dramatiska teatem måste tillkomsten av den nya GöteborgsOperan uppfattas
vara ett prioriterat kulturpolitiskt ändamål. Därför föreslår regeringen att
ytterligare 10 miljoner kronor, motsvarande 86 grundbelopp utgår i statligt
bidrag. Det nuvarande antalet årsverken vid Göteborgs musikteater är enligt
uppgift 370.

Barn- och ungdomsverksamhet

Våra kulturvanor grundläggs tidigt. Det är därför viktigt att stimulera kultur-
aktiviteter bland barn och ungdom. De samhällsstödda kulturinstitutionerna
har ett särskilt ansvar för barn och ungdom. Många institutioner har också
gjort stora ansträngningar inom detta område.

I Sverige har teater för barn och ungdom en hög konstnärlig standard. Det
är viktigt att denna kan bibehållas och utvecklas.

Kulturrådet har i sin fördjupade anslagsframställning föreslagit att ett antal
s.k. rörliga grundbelopp skall inrättas som under ett eller flera år kan använ-
das för särskilda tidsbegränsade projekt. Insatser för barn och ungdom är ett
område som Kulturrådet särskilt har lyft fram i detta sammanhang.

En sådan modell utgör enligt regeringens uppfattning ett bra instrument för
att stimulera en ökad satsning på de regionala kulturinstitutionernas barn- och
ungdomsverksamhet. Härigenom ges också möjligheter att pröva nya arbets-
metoder och olika former för samarbete t.ex. med fria teater- och dans-
grupper.

Regeringen föreslår att medel för 26 nya rörliga grundbelopp för barn- och
ungdomsverksamhet beräknas under detta anslag.

Anslagsberäkningar

Grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner har för budgetåret 1994/95
preliminärt beräknats till 224 100 kr i de fall där lönekostnadspålägg skall
beräknas. För de institutioner där lönekostnadspålägg inte skall beräknas är
grundbeloppet preliminärt 207 400 kr.

För musikinstitutioner med lönekostnadspålägg har grundbeloppet för
budgetåret 1994/95 preliminärt beräknats till 261 400 kr. För sådana institu-
tioner där lönekostnadspålägg inte skall beräknas är grundbeloppet preli-
minärt 241 900 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musik-
institutioner för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
378 518 000 kr.

B 15.	Bidrag till	fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.
1992/93	Utgift	61 913 149 Reservation	348 333
1993/94	Anslag	57 756 000
1994/95	Förslag	59 256 000

Enligt förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och
musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper utgår efter beslut av
Statens kulturråd bidrag till ensemble eller grupp som bedriver sin verksam-
het i yrkesmässiga former eller under liknande förhållanden.

Statens kulturråd	Prop. 1993/94:100
Kulturrådet föreslår att statsbidraget ökar med 5 mkr med hänvisning till de svårigheter de fria grupperna har mött vid omorganisationen av den kommu- nala verksamheten.	Bil. 12

Regeringens överväganden

Som regeringen redovisade i 1993 års budgetproposition (prop.
1992/93:100 bil. 12) har anslaget till de fria grupperna ökat med närmare
9 miljoner kronor under de senaste två budgetåren. Några fria teatergrupper,
bl.a. Byteatem och Folkoperan, har vidare blivit berättigade till stöd som
länsteater.

Mot bakgrund av de fria gruppernas betydelse för ett levande kulturliv
föreslår regeringen att statsbidraget för nästa budgetår ökar med 1,5 miljoner
kronor. Ökningen bör avse fria teater- och dansgrupper.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 59 256 000 kr.

B 16. Bidrag till Musikaliska akademien

1992/93 Utgift 2 826 000

1993/94 Anslag 3 424 000

1994/95 Förslag 3 429 000

Medel till Musikaliska akademien är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Musikaliska akademien skall enligt sina av regeringen den 13 december
1990 fastställda stadgar främja tonkonsten och vårda musiklivet. Akademien
skall även följa utvecklingen inom det svenska och internationella musiklivet,
ta initiativ som främjar den svenska musikkulturen och inom musikens områ-
den stödja konstnärligt utvecklingsarbete m.m.

Musikaliska akademien

Musikaliska akademien föreslår en ökning av verksamhetsmedlen med
445 000 kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår ingen ökning av bidraget utöver kompensation för hyres-
ökningar. En minskning av anslaget har skett med 34 000 kr för den en-
gångsanvisning för verksamhetsanknutna ombyggnadsåtgärder som utgått
under innevarande budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1994/95 anvisar
ett anslag på 3 429 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Bibliotek

B 17. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift 35 292 440

1993/94 Anslag 35 292 000

1994/95 Förslag 35 944 000

Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt förordningen
(1985:528) om statsbidrag till folkbibliotek.

Underlaget för statsbidrag till kostnader för länsbiblioteken utgör 252
grundbelopp. Grundbeloppets storlek fastställs årligen av regeringen. Inneva-
rande budgetår uppgår beloppet preliminärt till 183 200 kr. För verksamhe-
ten vid varje länsbibliotek beräknas lägst sex grundbelopp. Statsbidrag utgår
med 55 % av grundbeloppen. Av grundbeloppen avser tio lånecentralsverk-
samhet i enlighet med vad riksdagen har uttalat härom (bet. 1987/88:KrU14
s. 20).

Under anslaget har beräknats medel till lånecentraler och depåbibliotek
samt en invandrarlånecentral med 9 596 000 kr.

Medlen under detta anslag fördelas av Statens kulturråd.

Statens kulturråd

Kulturrrådet föreslår en ökning av anslaget till lånecentaler och depåbibliotek
med 1 mkr.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkningen av medelsbehovet utgått från ett preliminärt
beräknat grundbelopp på 190 100 kr, varav statsbidraget är 55 %. För låne-
centraler, depåbibliotek och invandrarlånecentral beräknas oförändrat
9 596 000 kr. Tio grundbelopp skall även i fortsättningen tillföras låne-
centralerna.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 35 944 000 kr.

Bildkonst, konsthantverk m.m.

B 18. Statens konstråd

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

5 172 363

4 983 000

5 139 000

Statens konstråd har till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten
till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att
konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön.

Rådet skall vidare lämna statliga, kommunala och landstingskommunala
myndigheter samt enskilda personer och företag information om förvärv av
konstnärliga arbeten som är av betydelse för samhällsmiljön samt i övrigt om
konsten i denna miljö.

Medel för konstrådets förvärv av konst anvisas under anslaget Förvärv av
konst för statens byggnader m.m.

Statens konstråd

Statens konstråd hemställer om ett förvaltningsanslag som inom treårsramen
preliminärt anvisats till 4 983 000 kr, exkl. pris- och löneomräkningar. Rådet
vill dock påminna om de ytterligare behov av resurser för den konstpedago-
giska och informerande verksamheten som fördes fram i den fördjupade
anslagsframställningen.

Konstrådets förslag redovisas i övrigt under anslaget Förvärv av konst för
statens byggnader m.m.

Regeringens överväganden

Anslagsberäkningar, låneramar m.m.

Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till pris- och löneutvecklingen.
Medel har tillförts anslaget med anledning av förändringen av den statliga
arbetsgivarorganisationen och för avtalade avsättningar till Trygghetsstiftel-
sen. Som ett led i begränsningen av den offentliga konsumtionen har en
besparing tagits ut med 40 000 kr.

För innevarande budgetår disponerar Statens konstråd en låneram i Riks-
gäldskontoret på 50 000 kr. Regeringen föreslår att Statens konstråd för
nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 25 000 kr. Ansla-
get bör tillföras 60 000 kr för att förstärka Statens konstråds kapacitet att
klara de ränte- och amorteringskostnader som kan uppkomma vid ett utnytt-
jande av beviljade låneramar. Regeringens syn på förutsättningarna för
myndigheterna att ta upp lån och finansieringen av dessa redovisas under
inledningen till detta avsnitt.

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:100

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens konstråd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

Bil. 12

5 139 OOO kr.

B 19. Förvärv av konst för statens byggnader m.m.

1992/93 Utgift 27 078 794

1993/94 Anslag 28 038 000

1994/95 Förslag 28 038 000

Reservation 1 426 735

Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och
andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av Statens konstråd. För-
värven kan avse dels konst som särskilt beställts i anslutning till olika bygg-
nader, dels stafflikonst, skulptur, grafik, konsthantverk m.m. Till dessa
ändamål har för budgetåret 1993/94 anvisats 24 133 000 kr. Utöver beställ-
ningar som är möjliga inom anslagets ram får Konstrådet innevarande bud-
getår beställa konst intill ett belopp av högst 8 mkr för betalning under följan-
de budgetår. Under budgetåret 1993/94 har av de medel som Konstrådet
disponerar under anslaget avdelats sammanlagt 600 000 kr för inköp och
beställningar hos Föreningen Handarbetets vänner.

Från anslaget utgår vidare bidrag med sammanlagt 3 905 000 kr för
konstinköp till folkparker, Folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisa-
tionemas samlingslokaler. För budgetåret 1993/94 har bidrag utgått med
1 374 000 kr till Folkparkerna i Sverige och med 2 531 000 kr till Sam-
lingslokalorganisationemas samarbetskommitté att fördelas mellan allmänna
samlingslokaler inom Folkets husföreningamas riksorganisation, Bygdegår-
damas riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar.

Statens konstråd

Konstrådet påpekar att den bolagisering som genomförts av delar av den
statliga fastighetsförvaltningen leder till förändringar vid förvärv av fast konst
som enligt jordabalken tillfaller fastigheten. En grundläggande ambition är att
dessa förändringar inte skall leda till försämrade förutsättningar för den
offentliga konsten. Med de nya statliga fastighetsbolagen och andra bolag
som bygger för statliga verksamheter vill Konstrådet därför utveckla former
för samfinansiering av den fasta konsten. Detta bör enligt Konstrådet kunna
ske när förhyrningarna för statlig verksamhet är mycket långsiktiga och när
miljöernas offentlighet och särskilda kvaliteter motiverar det. I övriga fall bör
finansieringen av den fasta konsten läggas på bolagen. Enligt Konstrådet
anger enprocentregeln fortfarande en lämplig generell ambitionsnivå, dvs. en
konstnärlig satsning som motsvarar minst 1 % av byggkostnaden.

Konstrådet önskar även i fortsättningen att genom detta anslag total-
finansiera konstnärliga satsningar i samband med byggande i Statens fastig-
hetsverks och Fortifikationsförvaltningens regi. Likaledes räknar rådet med
att liksom hittills genom detta anslag svara för förvärven av lös konst till
statens arbetsplatser.

Affärsdrivande verk som bolagiseras kommer inte längre att kunna räkna
med bidrag till lös konst från Statens konstråd. Rådet kommer emellertid att
erbjuda bolagen konsulttjänster. Kontakter har tagits i syfte att klargöra for-
merna för detta.

Statens konstråd vill också i enlighet med sitt uppdrag att söka nya sätt att
stimulera tillkomsten av monumentalkonst i den offentliga miljön, utveckla
satsningar som med en större frihet inriktar sig på det gemensamma rummet
eller platsen, utan nödvändig koppling till byggande. Här har också anslaget
för bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden en viktig funktion
med Konstrådet i en informerande och kvalitetsgranskande roll. Rådet före-
slår att detta anslag bibehålls.

Regeringens överväganden

I 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 331) konstaterade
regeringen att insatserna för utsmyckning av nya statliga byggnader följande
budgetår skulle uppgå till en procent av den totala statliga byggkostnaden.
Motsvarande konstaterande har därefter gjorts vid olika tillfällen fram till år
1990. Som beskrivits i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil.
12 s. 93-94) har formerna för statlig lokalförsöijning emellertid ändrat karak-
tär till följd av bolagiseringen av Byggnadsstyrelsen och andra fastighetsför-
valtande myndigheter. Bolagiseringen innebär bl.a. att byggandet av nya
lokaler för statlig verksamhet i stor utsträckning kommer att ske i enskild
regi. Denna nya ekonomiska ansvarsfördelning medför att den statliga ambi-
tionsnivån för konstnärlig utsmyckning och gestaltning inte på samma sätt
som tidigare kan jämföras med en bestämd andel av kostnaderna för det
statliga byggandet. Behovet av statliga insatser bör i stället i första hand
bedömas utifrån det övergripande kulturpolitiska målet att skapa en offentlig
miljö, där konst är ett naturligt och framträdande inslag. Ytterligare skäl till att
det är mindre lämpligt att relatera insatserna för konstnärlig utsmyckning till
statligt byggande är en viss osäkerhet i bedömningen av hur mycket lokaler
för statlig verksamhet som kommer att byggas under de närmaste åren.

Som framhållits i 1993 års budgetproposition (s. 94) kommer bolagise-
ringen av statligt byggande och fastighetsförvaltning inte att ändra Konst-
rådets arbete med anskaffande av lösa konstverk eller s.k. byggnadsanknuten
konst. Sådan konst ägs av staten i egenskap av hyresgäst. När det gäller
förvärv av sådana fasta konstverk som enligt jordabalkens bestämmelser
kommer att tillhöra fastigheten bör huvudansvaret för finansieringen i princip
åvila fastighetsägaren. Konstrådets roll i samband med sådana förvärv bör
vid nybyggnad i enskild regi vara begränsad till rådgivning. En del av den

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

nybyggnation som sker i enskild regi avser emellertid ändamålsfastigheter, i
vilka staten under överskådlig tid förutsätts vara hyresgäst. När det gäller
sådana fastigheter bör staten via Konstrådet under en övergångsperiod kunna
erbjuda bidrag till utsmyckning av fast konst. Statens konstråd bör i sin resul-
tatredovisning ange storleken av eventuella bidrag i förhållande till den totala
inköpskostnaden.

Det är i sammanhanget viktigt att framhålla de offentliga konstinköpens
betydelse för att skapa arbetstillfällen för bild- och formkonstnärer. De
kommunala konstinköpen torde ha minskat under år 1993. Det är angeläget
att en ytterligare försämring av arbetsmarknadsläget för konstnärerna inte
sker. De statliga medel som avsätts för konstinköp bör även av detta skäl
hållas på oförändrad nivå.

Regeringen gav år 1992 Statens konstmuseer i uppdrag att förteckna de
byggnadsanknutna konstverk som har ett sådant konstnärligt eller ekonomiskt
värde att det kan finnas motiv för särskilda beslut i samband med ändrade
förvaltningsformer för statliga fastigheter. Uppdraget har redovisats till rege-
ringen. Ansvaret för fasta och byggnadsanknutna konstverk i de fastigheter
som förts över till bolag har reglerats i avtal per den 1 oktober 1993.

Konstrådet bör enligt samma principer som gäller för innevarande budget-
år medges att utöver beställningar som blir möjliga inom anslagets ram be-
ställa konst till ett belopp av högst 8 miljoner kronor för betalning under
följande budgetår.

För Statens konstråds förvärv beräknas 24 133 000 kr. Bidraget för
konstförvärv till samlingslokaler och folkparker bör utgå med 3 905 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen förordar om beställningar av konst som
föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1994/95,

2. till Förvärv av konst för statens byggnader m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 28 038 000 kr.

B 20. Bidrag för konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

10 830 908

20 000 000

10 000 000

Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden lämnas enligt för-
ordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområ-
den. Riksdagen fastställer årligen en ram för beslut om bidrag till konstnärlig
utsmyckning.

För budgetåret 1992/93 beviljades ingen bidragsram. Bidraget har enligt
riksdagens beslut (bet. 1992/93:BoU16, rskr. 1992/93:282) återinförts inne-
varande budgetår med en ram på 15 mkr.

Boverket

Boverket föreslår att anslaget budgetåret 1993/94 fastställs till 10 mkr.

Regeringens överväganden

Riksdagen fattade med anledning av förslag i 1992 års budgetproposi-
tion beslut om att avveckla stödet till konstnärlig utsmyckning i bostads-
områden (prop. 1991/92:100 bil. 12 s. 61-62, bet. 1991/92:BoUl 1, rskr.
1991/92:152). Som skäl till avvecklingen anfördes att bidragsformen inte
kunde anses förenlig med de nya förutsättningarna för bostadsfinansieringen.

I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 96-97) utgick
regeringens förslag från att den beslutade avvecklingen genomförs.

Enligt riksdagens beslut (bet. 1992/93:BoU16, rskr. 1992/93:282) har
bidraget till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden återinförts med
hänvisning till riksdagens beslut om ett ROT-program för bostäder (bet.
1992/93:BoU10, rskr. 1992/93:206). Som en del i detta program ingår att
bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden fr.o.m. budgetåret
1993/94 skall kunna beviljas inom en bidragsram på 15 miljoner kronor per
budgetår.

Med hänsyn till de förändrade förutsättningar för bidraget till konstnärlig
utsmyckning som uppkommit genom riksdagens beslut under budgetåret
1992/93 föreslår regeringen att bidraget bibehålls under budgetåret 1994/95.
Ytterligare skäl härtill är de möjligheter som genom bidraget kan åstad-
kommas för att skapa arbetstillfällen åt bild- och formkonstnärer, vilket blir
särskilt betydelsefullt i det besvärliga arbetsmarknadsläge som för närvarande
råder.

I enlighet med Boverkets förslag föreslås ett anslag på 10 miljoner kronor
för nästa budgetår. Bidragsramen föreslås vara oförändrat 15 miljoner
kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att ramen för beslut om konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden fastställs till 15 000 000 kr budgetåret 1994/95,

2. till Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

B 21.	Utställningar av nutida svensk konst i utlandet			Prop. 1993/94:100
1992/93	Utgift	1 414 237	Reservation 15 750	Bil. 12
1993/94	Anslag	1 520 000
1994/95	Förslag	1 560 000

Enligt förordningen (1988:744) med instruktion för nämnden för utställ-
ningar av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU) har nämnden till uppgift
att anordna utställningar i utlandet av nutida svensk konst samt att vara det
organ som enligt stadgarna för nordiskt biennalråd har att planlägga och
genomföra svenskt deltagande i biennalutställningama i Venedig. Anslaget
används av nämnden för direkta utställnings- och administrationskostnader.

Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet

Nämnden föreslår att anslaget för nästa budgetår höjs med 180 000 kr. Höj-
ningen motiveras av ökade kostnader för internationella transporter, tryck-
saksproduktion och resor.

Regeringens överväganden

Anslaget bör föras upp med 1 560 000 kr. Som ett led i begränsningen av
den offentliga konsumtionen har en besparing tagits ut med 12 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utställningar av nutida svensk konst i utlandet för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 560 000 kr.

B 22. Bidrag till Akademien för de fria konsterna

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 580 000

Medel till Akademien för de fria konsterna är budgeterade inkl, mervärdes-
skatt.

Akademien för de fria konsterna har till uppgift att inom Sverige främja ut-
vecklingen av målar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och övriga till den
bildande konsten hänförliga konstarter samt att yttra sig i frågor som hör till
akademiens verksamhetsområde.

Akademien för de fria konsterna

Akademien föreslår som kompensation för kostnadsutvecklingen en uppräk-
ning av 1993/94 års anslagsbelopp med 4 % eller 63 200 kr. Härutöver
äskas ytterligare 100 000 kr för vård, upprustning och uppordnande av sam-
lingar och arkiv.

Regeringens överväganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat 1 580 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 1 580 000 kr.

B 23. Främjande av hemslöjden

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

14 795 483

15 398 000

15 709 000

Enligt förordningen (1988:315) med instruktion för nämnden för hem-
slöjdsfrågor skall nämnden, som inrättades den 1 juli 1981, ta initiativ till,
planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i den mån sådana
uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämnden skall inom sitt
verksamhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet.

Nämnden står som samordnare av konsulentverksamheten och har
bemyndigandet att pröva frågan om huvudmannaskap för konsulenterna.

Närings- och teknikutvecklingsverket skall svara för nämndens medels-
förvaltning och personaladministration samt lämna det biträde i övrigt som
behövs för dess verksamhet.

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämnden har lämnat in en förenklad anslagsframställning för budgetåret
1994/95. Nämndens verksamhet skall bedrivas med den profilering av de
insatsområden som nämnden föreslog i den fördjupade anslagsframställning-
en år 1992 och som godkänts av regering och riksdag.

Nämnden redovisar i sin förenklade anslagsframställning två alternativa
förslag vad gäller verksamhet för att främja hemslöjden, dels ett första alter-
nativ med föreskriven minskning av anslaget, dels ett andra alternativ som
innehåller en utökning av medlen till kansliverksamheten med 200 000 kr,

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

och en förstärkning av projektmedlen med 1 119 000 kr. Nämnden för
hemslöjdsfrågor hemställer att regeringen anvisar medel i enlighet med alter-
nativ 2.

Regeringens överväganden

Vid beräkningen av anslaget Främjande av hemslöjden har hänsyn tagits till
pris- och löneutvecklingen. Som ett led i begränsningen av den offentliga
konsumtionen har en besparing tagits ut med 20 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 15 709 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Arkiv

B 24. Riksarkivet och landsarkiven

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

139 872 803

183 152 000

194 228 000

Målen för den statliga arkivverksamheten finns angivna i arkivlagen
(1990:782, prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307) och
kan sammanfattas så att myndigheternas arkiv utgör en del av det nationella
kulturarvet och att dessa arkiv skall hanteras så att de tillgodoser:

- rätten att ta del av allmänna handlingar,

- behovet av information för rättskipningen och förvaltningen,

- forskningens behov.

Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkivmyndigheter med det sär-
skilda ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet
som framgår av arkivlagen, arkivförordningen (1991:446) samt av förord-
ningen (1991:731) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. I de
statliga arkivmyndigheternas uppgifter ingår att vara arkivdepåer, att främja
forskning och att på begäran ge kommunala myndigheter och enskilda råd i
arkivfrågor.

De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnö-
sand och Östersund är regionala arkivmyndigheter. I Stockholms län fullgörs
landsarkivfunktionen av Stockholms stadsarkiv.

Riksarkivet

1. Riksarkivet föreslår att ytterligare medel tillförs myndigheten för mikro-
filmning av folkbokföringshandlingar samt för dessa handlingars överförande
till landsarkiv.

2. Riksarkivet föreslår att myndighetens anslag räknas upp i enlighet med
avtal som träffats med ett antal statliga myndigheter till följd av mottagna
arkivleveranser. Riksarkivet föreslår vidare att myndigheten därutöver tillförs
625 000 kr för mottagande av arkiv utan ersättning.

3. Riksarkivet föreslår att myndigheten tillförs 400 000 kr för vård av
Statistiska centralbyråns långtidsarkiverade personregister.

4. Riksarkivet föreslår inrättande av ytterligare en ekonomiadministrativ
tjänst till en kostnad av 370 000 kr.

5. För investeringar i anläggningstillgångar föreslår Riksarkivet en låne-
ram på 26 000 000 kr.

5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

Utbyggnad av landsarkivorganisationen

I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 102-111) med-
delade regeringen sin avsikt återkomma i frågan om en eventuell ytterligare
utbyggnad av regionala arkivdepåer.

De förslag till förändringar av organisationen som redovisades i proposi-
tionen har nu resulterat i att avtal har slutits mellan staten och Stockholms
kommun med innebörden att Stockholms stadsarkiv fr.o.m. den 1 december
1993 skall vara landsarkiv för Stockholms län. Stadsarkivet har fram till
denna tidpunkt genom avtal haft en funktion som landsarkiv för Stockholms
kommun. Vidare har avtal slutits med Malmö kommun med innebörden att
Malmö stadsarkiv ej längre utgör landsarkiv för Malmö kommun. Denna
funktion upprätthålls i stället av landsarkivet i Lund. Enligt avtalet kvarstår
Malmö stadsarkiv som depå för statliga arkivhandlingar härrörande från
Malmö kommun.

Regeringen uppdrog den 25 februari 1993 åt Riksarkivet att redovisa en
bedömning av behoven av en eventuell ytterligare utbyggnad av arkivdepåer
samt de organisatoriska konsekvenserna av en sådan utbyggnad. Som bak-
grund för sina bedömningar har Riksarkivet kunnat utnyttja de beräkningar
som gjorts i betänkandet (SOU 1991:31) Statens arkivdepåer, en utveck-
lingsplan till år 2000. För den långsiktiga finansieringen av en utbyggnad har
Riksarkivet även kunnat väga in effekterna av den princip om resursöver-
föring till arkivmyndighet, vid mottagande av arkivleveranser, som fastställ-
des av riksdagen vid behandlingen av budgetpropositionen 1993 (bet.
1992/93:KrU22, rskr. 1992/93:316).

Riksarkivet har i skrivelsen den 26 oktober 1993 visat under vilka förut-
sättningar nya landsarkiv torde kunna etableras. Riksarkivet bedömer att en
lämplig lokaliseringsort bör vara en residensstad med viss befolkningsstorlek
och med goda kommunikationer, helst försedd med en högskola med ut-
byggd forskning. För att göra en sådan nyetablerad, relativt liten, arkivinsti-
tution mindre sårbar, bör det även på lokaliseringsorten finnas en befintlig
arkivorganisation, av viss omfattning, att samverka med. En sådan samver-
kan sänker dessutom de initiala kostnaderna för en etablering. Om ett nytt
arkiv etableras bör - på samma sätt som skedde när Stockholms stadsarkiv
övertog landsarkivfunktionen för hela Stockholms län - länets äldre arkiv-
handlingar överföras från det landsarkiv där handlingarna i dag finns.

En arkivinstitution av detta slag kan vara ett landsarkiv med staten som
huvudman, alternativt kan huvudmannafrågan frågan lösas på samma sätt
som skett i Stockholms län, dvs. att den befintliga institution man väljer att
samverka med genom avtal får uppdraget att - mot ersättning - fullgöra
landsarkivuppgiften.

Den i första hand kostnadsmässigt billigaste lösningen är, enligt Riks-
arkivets bedömning, att bygga ut nuvarande landsarkiv genom förhyrningar
eller tillbyggnad av ytterligare arkivlokaler. Riksarkivet anser dock att det
finns viktiga fördelar med en fortsatt utbyggnad av den regionala arkivorgani-
sationen, i synnerhet genom den ökade tillgänglighet detta innebär för den

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

som utnyttjar arkivets tjänster. Att i samarbete med andra huvudmän kunna
utnyttja möjliga samverkans vinster är även en faktor av betydelse.

Riksarkivet redovisar att förutsättningar för och intresse av en etablering
av ett nytt arkiv enligt de angivna kriterierna redovisats i Jönköpings, Krono-
bergs, Kalmar och Värmlands län. I samtliga fall innebär förslagen en etable-
ring av ett länslandsarkiv i en tänkt samverkan med befintlig arkivverksamhet
i residensstaden. Kostnaderna för att uppfylla de rent statliga uppgifterna vid
en sådan etablering redovisas av Riksarkivet för respektive ort enligt följande
sammanställning:

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Ort	Län	Kostnad	Varav engångsvis
Jönköping	Jönköpings län	5 700 000 kr	2 400 000 kr
Växjö	Kronobergs län	5 300 000 kr	2 100 000 kr
Kalmar	Kalmar län	5 300 000 kr	2 100 000 kr
Karlstad	Värmlands län	3 900 000 kr	1 900 000 kr

I ekonomiskt hänseende är en etablering i Karlstad därmed mest fördel-
aktig. Den lägre kostnaden i detta alternativ föranleds av att det i Karlstad
redan finns en arkivinstitution - Värmlandsarkiv - i samverkan mellan kom-
munala och enskilda intressenter och med landstinget som huvudman. I de
övriga tre fallen saknas ännu arkivinstitutioner av denna omfattning att sam-
verka med.

Riksarkivet finner därför, med hänsyn till kostnadsaspekterna och möjlig-
heterna till samverkan med Värmlandsarkiv, att Karlstad är det lämpligaste
alternativet och föreslår att ett landsarkiv inrättas i Värmlands län i samverkan
med Värmlandsarkiv.

Regeringens överväganden

Vissa frågor om bolagisering

I samband med att verksamheter som statliga myndigheter hittills har svarat
för har överförts eller kommer att överföras till privaträttsliga organ har vissa
arkivfrågor aktualiserats. Som exempel på sådan s.k. bolagisering kan näm-
nas Affärsverket frfrV, Domänverket, Televerket och Vattenfall. Även på det
kommunala området har motsvarande skett.

Enligt arkivlagen (1990:782) skall, när en statlig myndighet läggs ned,
dess arkiv överlämnas till arkivmyndighet inom tre månader om inte någon
annan myndighet övertagit den nedlagda myndighetens verksamhet. Lagen
reglerar även motsvarande förhållande på likartat sätt hos kommunerna.

Rent praktiskt har dessa frågor på det statliga området lösts så att vid en
bolagsbildning har arkivet från den myndighet som har upphört formellt
överlämnats till arkivmyndigheten samtidigt som det av arkivmyndigheten
lånats ut till det nybildade bolaget. Detta förfaringssätt har kommit att medföra
problem vad gäller prövningen av utlämnande av sekretessbelagda uppgifter

ur dessa arkiv. En begäran om att få ut allmänna handlingar prövas enligt
tryckfrihetsförordningens (1991:1500) och sekretesslagens (1980:100) regler
av myndighet. Om den uppgiften skall läggas över på ett privaträttsligt organ
fordras ny lagstiftning. Riksarkivet har uppmärksammat regeringen på effek-
terna av detta relativt komplicerade förhållande och påtalat nödvändigheten av
att en reglering av frågan kommer till stånd.

Regeringen delar denna uppfattning och bedömer att det därvid bör efter-
strävas en lösning som inte försvårar bolagens möjligheter att arbeta effektivt
samtidigt som offentligintresset måste värnas. Regeringen beslutade den 9
december 1993 en proposition om förvaring av allmänna handlingar hos
andra organ än myndigheter. Den föreslagna regleringen innefattar dels en
ändring i tryckfrihetsförordningen, dels en ny lag om överlämnande av
allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring, dels
ändringar i sekretesslagen och i arkivlagen. Då förslaget innefattar en grund-
lagsändring kan den nya regleringen inte träda i kraft förrän den 1 januari
1995.

Lönebidrag

Regeringen vill erinra om de särskilda medel som tillfördes Riksarkivet i
anslutning till förslag i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil.
12, bet. 1992/93:KrU17, rskr. 1992/93:249). Reformen syftade till att på ett
mera rättvisande sätt budgetera bl.a. Riksakivets anslag med hänsyn till den
stora andelen lönebidraganställda vid framförallt landsarkiven. Effekterna av
denna reform kommer, som redovisats i inledningen till kulturavsnittet i före-
liggande proposition, att följas av den särskilda arbetsgrupp som bildats för
att behandla vissa frågor inom Kultur- och Arbetsmarknadsdepartementens
verksamhetsområden.

Utbyggnad av arkivdepåer

I direktiven (dir. 1989:41) till Organisationskommittén för statliga arkivdepå-
er betonades vikten av samverkan och samfinansiering vid etablering av
ytterligare arkivdepåer. Detta synsätt illustreras väl av de positiva erfarenheter
som sedan länge finns av att landsarkivfunktionen i Stockholms kommun
fullgörs av Stockholms stadsarkiv. Man har därvid kunnat utnyttja den kom-
petens som finns inom en existerande institution och man har med denna som
bas kunna utveckla verksamheten efter de behov som uppgifterna kräver.
Befintliga resurser från de skilda huvudmännen kan utnyttjas på ett effektivt
sätt. Vi vill erinra om att Stockholms stadsarkivs funktion som landsarkiv
från den 1 december 1993 har utvidgats till att omfatta Stockholms län.

Även det faktum att de nuvarande landsarkivdistrikten varierar i omfattning
från ett till fem län kan utgöra ett argument för en fortsatt utveckling av den
regionala arkivorganisationen med sikte på en länsarkivorganisation. Rege-
ringens bedömning är dock att det knappast är möjligt att ens på sikt bygga ut
en fullständig länsarkivstruktur. Till grund för ett sådant ställningstagande
ligger dels bedömningen av de behov av kompetens och basresurser som en

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

institution av detta slag oundgängligen måste ha, dels de möjligheter som ny
teknik på sikt innebär för arkiven att alltmer kunna ge service oberoende av
geografisk placering av själva arkivet.

Riksarkivet har redovisat övertygande skäl för att etablera ett landsarkiv
för Värmlands län i samverkan med Värmlandsarkiv i Karlstad. Med de erfa-
renheter som finns av samverkan i bl.a. Stockholms län bör verksamheten
arrangeras på motsvarande sätt som avtalats beträffande Stockholms stads-
arkiv. Detta innebär att Värmlandsarkiv ges landsarkivs uppgifter avseende
Värmlands län. De arkivhandlingar som nu förvaras i Göteborgs landsarkiv
och som härstammar från myndigheter i Värmlands län bör, i den mån de
enkelt kan identifieras och urskiljas, överföras till Värmlandsarkiv.

Det bör ankomma på Riksarkivet att förhandla med berörda parter om det
avtal som behövs för att genomföra denna åtgärd. Regeringen återkommer i
denna fråga under avsnittet anslagsberäkningar.

Den av riksdagen (bet. 1992/93:KrU22 s. 8, rskr. 1992/93:316) förutsatta
fortsatta beredningen av frågan om en fortsatt utbyggnad av vallarna vid
Vadstena slott är ännu inte avslutad.

Anslagsberäkningar

För den fortsatta mikrofilmningen och överföringen till landsarkiv av folk-
bokföringshandlingar beräknas ytterligare 5 miljoner kronor.

För mottagande av arkivleveranser från Vägverket, Statistiska centralby-
rån, Statskontoret resp. Universitets- och högskoleämbetet beräknas 532 000
kr. Medlen har tidigare beräknats under Kommunikations-, Finans- och
Utbildningsdepartementens huvudtitlar.

För de kostnader som uppstår till följd av förhandlingar om etablering av
en landsarkivfuntion i samverkan med Värmlandsarkiv i Karlstad beräknas
högst 3 900 000 kr, av vilka minst 1 900 000 kr föreslås utgå som en-
gångsanvisning.

Bidraget till Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv bör föras upp med
oförändrat 8 092 000 kr.

Medel har tillförts anslaget med anledning av förändringen av den statliga
arbetsgivarorganisationen och för avtalade avsättningar till Trygghetsstiftel-
sen. Vidare har anslaget minskats med anledning av det slopade arbetsgivar-
inträdet. Som ett led i begränsningen av den offentliga konsumtionen har en
besparing tagits ut med 1 384 000 kr. Slutligen har anslaget minskat med
den engångsanvisning på minst 2,5 miljoner kronor som innevarande budget-
år anvisats för transporter m.m.

Låneramar och kapitalkostnader

För innevarande budgetgår disponerar Riksarkivet en låneram i Riksgälds-
kontoret på 7 490 000 kr. Regeringen föreslår att Riksarkivet för nästa
budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 18 510 000 kr. Anslaget
bör tillföras 1 028 000 kr för att förstärka Riksarkivets kapacitet att klara de
ränte- och amorteringskostnader som kan uppkomma vid ett utnyttjande av

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

beviljade låneramar. Regeringens syn på förutsättningarna för myndigheterna Prop. 1993/94:100
att ta upp lån och finansieringen av dessa redovisas under inledningen till Bil. 12
detta avsnitt.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 194 228 000 kr.

B 25. Språk- och folkminnesinstitutet

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

29 310 000

29 745 000

Språk- och folkminnesinstitutet har till uppgift att samla in, bevara, veten-
skapligt bearbeta och ge ut material om dialekter, personnamn, ortnamn, folk-
minnen, visor, folkmusik och den svenska jazzens historia. Vidare skall insti-
tutet avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn och granska för-
slag till namn på allmänna kartor.

De övergripande målen för institutet är att på vetenskaplig grund öka kun-
skaperna om ortnamn, dialekter och folkminnen m.m. i Sverige samt att vid-
makthålla, levandegöra och sprida detta kulturarv.

Språk- och folkminnesinstitutet

1. I sin förenklade anslagsframställning redovisar institutet att det förny-
else- och utvecklingsarbete som uppsatts som mål för verksamheten har
påbörjats. Institutet anser att möjligheterna att leva upp till verksamhetsmålen
har förbättrats av den omständigheten att institutet har befriats från de bespa-
ringskrav som var en av förutsättningarna för arbetet med den fördjupade
anslagsframställningen.

2.1 enlighet med den plan för avvecklingen av fastighetsdatareformen som
redovisades i den fördjupade anslagsframställningen föreslår institutet en
minskning av anslaget med 500 000 kr.

3. Inför en eventuell förändring av huvudmannaskapet för Svenskt vis-
arkiv (SVA) och Ordbok över Sveriges medeltida personnamn (SMP) har
kostnaderna för dessa redovisats till 4 791 000 kr resp. 1 368 000 kr. I
beloppen ingår inte gemensamma kostnader för ekonomi- och personaladmi-
nistration.

4. Institutet avstyrker en ändrad organisationstillhörighet för SVA och
SMP. Institutet menar att det skulle vara olyckligt om de viktiga delar av insti-
tutets profil som dessa representerar lyfts bort från myndigheten. När det
gäller SVA skiljer sig visarkivet inte så mycket från den övriga verksamheten

att det motiverar en organisatorisk förändring. I alla organisationer gäller
enligt institutet att verksamhetsgrenar i varierande grad skiljer sig från varan-
dra och har olika samband med varandra.

5. För investeringar i inredning och utrustning samt nyanskaffning och
underhåll av ADB-utrustning begär institutet en låneram på 900 000 kr.

Regeringens överväganden

Svenskt visarkiv och Sveriges medeltida personnamn

Regeringen redovisade i kompletteringspropositionen 1993 (prop.
1992/93:150 bil. 9) sina ställningstaganden till betänkandet Det dolda kultur-
arvet (SOU 1992:142). I fråga om ändrad organisationstillhörighet för
Svenskt visarkiv och Sveriges medeltida personnamn anmäldes att frågorna
krävde ytterligare överväganden innan ett slutligt förslag kunde presenteras.

När det gäller Svenskt visarkiv föreslogs i betänkandet att huvudmanna-
skapet för arkivet kunde övervägas och att ett möjligt alternativ var att flytta
verksamheten till Statens musiksamlingar. De remissinstanser som yttrat sig i
frågan redovisade skilda synpunkter. Språk- och folkminnesinstitutet avstyr-
ker i sin förenklade anslagsframställning en ändrad organisationstillhörighet
för Svenskt visarkiv.

Vid den fortsatta beredningen har sådana skäl inte framkommit att Svenskt
visarkivs organisationstillhörighet bör ändras. Regeringen anser att Svenskt
visarkiv även i fortsättningen bör höra till Språk- och folkminnesinstitutet.

Vid remissbehandlingen av betänkandet framförde Universitetet i Uppsala
att verksamheten skulle knytas till universitetet och Riksantikvarieämbetet
föreslog att projektet Sveriges medeltida personnamn skulle föras över till
Universitetet i Uppsala. Regeringen har emellertid inte heller i detta fall
kunnat finna skäl som talar för att en överföring till universitetet vore att
föredra. Regeringen föreslår med anledning härav att projektet skall vara kvar
i den nuvarande organisationen vid Språk- och folkminnesinstitutet.

Låneramar och kapitalkostnader

För innevarande budgetår disponerar institutet en låneram i Riksgäldskontoret
på 900 000 kr, varav 700 000 kr har utnyttjats. Regeringen föreslår att insti-
tutet för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 900 000
kr. Anslaget bör tillföras 266 000 kr för att förstärka institutets kapacitet att
klara de ränte- och amorteringskostnader som kan uppkomma vid ett utnytt-
jande av beviljade låneramar. Regeringens syn på förutsättningarna för myn-
digheterna att ta upp lån och finansieringen av dessa redovisas under inled-
ningen till detta avsnitt.

Anslagsberäkningar

Vid beräkningen av anslaget har tagits hänsyn till pris- och löneutvecklingen.
I enlighet med den plan som redovisades i 1993 års kompletteringsproposi-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

tion (bil. 9 s. 8) för avvecklingen av fastighetsdatareformen har anslaget
minskats med 500 000 kr. Medel har tillförts anslaget med anledning av för-
ändringen av den statliga arbetsgivarorganisationen och för avtalade avsätt-
ningar till Trygghetsstiftelsen. Vidare har anslaget minskats till följd av det
slopade arbetsgivarinträdet. Som ett led i begränsningen av den offentliga
konsumtionen har en besparing tagits ut med 194 000 kr.

Förslag til! riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Språk- och folkminnesinstitutet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 29 745 000 kr.

B 26. Svenskt biografiskt lexikon

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

2 998 681

3 170 000

3 404 000

Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra utgi-
vandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.

För myndigheten gäller förordningen (1988:630) med instruktion för
Svenskt biografiskt lexikon.

Regeringens överväganden

Låneramar och kapitalkostnader

För innevarande budgetår disponerar Svenskt biografiskt lexikon en låneram i
Riksgäldskontoret på 60 000 kr. För nästa budgetgår begärs ingen ny låne-
ram. Anslaget bör tillföras 47 000 kr för att förstärka lexikonets kapacitet att
klara de ränte- och amorteringskostnader som kan uppkomma vid ett utnytt-
jande av beviljade låneramar. Regeringens syn på förutsättningarna för myn-
digheterna att ta upp lån och finansieringen av dessa redovisas under inled-
ningen till detta avsnitt.

Anslagsberäkningar m.m.

Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till pris- och löneutvecklingen.
Inkomsterna vid Svenskt biografiskt lexikon växlar mellan de år ett band ges
ut och mellanliggande år då enbart häften produceras. För att få en jämnare
budgetering av anslaget har den genomsnittliga inkomsten för de två kom-
mande budgetåren beräknats till 265 000 kr per budgetår. Ramanslagets
möjligheter till anslagssparande och anslagskredit bör göra att detta inte inne-
bär några nackdelar för lexikonet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Medel har tillförts anslaget med anledning av förändringen av den statliga
arbetsgivarorganisationen och för avtalade avsättningar till Trygghetsstiftel-
sen. Som ett led i begränsningen av den offentliga konsumtionen har en be-
sparing tagits ut med 25 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 3 404 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Kulturmiljövård

Utredningen arkeologi och exploatering

1 Bakgrund

Genom beslut den 12 december 1991 bemyndigade regeringen chefen för
Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över
organisationen och huvudmannaskapet för Riksantikvarieämbetets (RAÄ)
arkeologiska undersökningsverksamhet. Utredaren skulle lämna förslag om
ett nytt huvudmannaskap för undersökningsverksamheten. Uppdraget gavs
mot bakgrund av önskemålet att åstadkomma en åtskillnad mellan RAÄ:s
uppgift att både svara för den överordnade tillsynen över landets kulturmiljö-
vård och den uppdragsfinansierade arkeologiverksamheten.

Utredaren gavs vidare i uppdrag att utreda förutsättningarna för länsstyrel-
serna att tillämpa anbudsförfarande i samband med att arkeologiska uppdrag
lämnas samt utreda lämpligheten att inrymma kostnaderna för omhänder-
tagande av fynden från uppdragsundersökningar i det kostnadsansvar som
åvilar den som vill exploatera marken.

Utredaren, som antog benämningen HUR-utredningen, avlämnade i
december 1992 betänkandet (SOU 1992:137) Arkeologi och exploatering.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 12.2.

2 Ansvar och roller vid arkeologiska uppdragsundersökningar

Arkeologiska uppdragsundersökningar utförs som ett led i det skydd som
lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) ger fasta fomlämningar.
Som villkor för att den som vill utföra ett arbetsföretag (i fortsättningen kallad
företagaren) skall få göra ingrepp i eller förstöra en fast fomlämning kan före-
tagaren åläggas att svara för kostnaden för att fomlämningen först undersöks
och dokumenteras.

Med utgångspunkt från HUR-utredningens redovisning kan förhållandet
mellan dem som medverkar vid en arkeologisk uppdragsundersökning be-
skrivas som ett trepartsförhållande mellan

- den kulturmiljövårdande myndigheten,

- markexploatören eller arbetsföretaget och

- den arkeologiska undersökningsinstitutionen.

RAÄ har såsom central myndighet för kulturmiljövården ansvar för den
allmänna utvecklingen inom denna samhällssektor. RAÄ har också det över-
gripande ansvaret för att bevaka kulturmiljövården i samhällsplaneringen,
inbegripet frågor om fasta fomlämningar. Länsstyrelsen har under RAÄ
ansvaret för kulturmiljövården på regional nivå och prövar ansökningar om
tillstånd från företag och markexploatörer som vill använda mark med fasta
fomlämningar, oftast för byggenskap. Länsstyrelsen får enligt KML lämna

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

tillstånd till ingrepp i en fornlämning endast om fomlämningen medför
hinder eller olägenhet som inte står i rimligt förhållande till dess betydelse.

Som villkor för ingreppet får länsstyrelsen ställa krav på t.ex. en särskild
arkeologisk undersökning för att dokumentera fomlämningen innan den för-
störs. Länsstyrelsen avgör omfattningen av undersökningen, genom att fast-
ställa kostnaden eller genom att precisera det område som skall undersökas.

Företagaren får i de flesta fall stå för kostnaderna för den arkeologiska
undersökningen och är formellt ansvarig för att den utförs enligt länsstyrel-
sens beslut. För detta anlitar företagaren en arkeologisk institution som
sålunda arbetar på företagarens uppdrag, på de villkor som beslutats av läns-
styrelsen. Det finns inga skäl att utgå från att företagarna i gemen inte är
intresserade av att undersökningarna utförs med hög vetenskaplig kvalitet så
att den ger ett bra arkeologiskt och kulturellt utbyte. Samtidigt ligger det i
sakens natur att företagaren inte vill belastas med högre undersökningskost-
nader än nödvändigt.

Den undersökande institutionen är formellt företagarens konsult och upp-
dragstagare. Samtidigt har de förekommande institutionerna av hävd och
såsom de arkeologiska uppdragsundersökningama utvecklats under efter-
krigstiden, varit en del av myndighetssfären. Huvuddelen av uppdragen i
landet utförs av RAÄ:s undersökningsverksamhet (UV) som är en uppdrags-
finansierad organisation, knuten till myndigheten. Även om UV arbetar under
de villkor som följer av dess ställning av uppdragsverksamhet betyder detta
att dubbla funktioner finns knutna till myndigheten, dels den att svara för den
överordnade tillsynen av KML:s tillämpning och arkeologisk undersöknings-
verksamhet, dels den som landets dominerande undersökande institution.

Vid sidan av UV utförs undersökningarna i övrigt av länsmuseer och vissa
kommunala museer. De länsmuseer som bedriver arkeologisk uppdragsverk-
samhet har liksom RAÄ en dubbel roll, eftersom museerna samtidigt uppbär
statsbidrag för att biträda länsstyrelsen i den statliga regionala kulturmiljö-
vården. Det innebär att länsmuseet kan ha formulerat underlaget för länssty-
relsens beslut, t.ex. om en undersökning som villkor för ingrepp i en fom-
lämning.

De undersökande institutionerna har sålunda uppgifter både i förhållande
till de tillståndsprövande myndigheterna och till företagaren. Detta förhållande
skall givetvis ses mot bakgrund av att de arkeologiska uppdragen uppfattats
som en del av myndighetsutövningen som RAÄ och länsmuseerna svarade
för utifrån fomminneslagens (senare inordnad i KML) bestämmelser.

Numera finns också ett par enskilda arkeologiföretag som utför uppdrags-
undersökningar i Mälardalsområdet.

3 HUR-utredningens förslag om nytt arkeologisystem

HUR-utredningen har redovisat förslag som avses syfta till att skapa en klara-
re rollfördelning mellan undersökningsverksamhetens olika medverkande, att
effektivisera myndigheternas tillsyn och uppföljning av verksamheten, att öka

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

mångfalden i den arkeologiska verksamheten, att ge incitament till att effekti-
visera och rationalisera utförandet av undersökningarna samt att skapa balans
mellan produktion och omhändertagande av fynd från undersökningarna. Den
nuvarande organisationen av arkeologiverksamheten har enligt HUR-utred-
ningen medfört att uppdragsarkeologin inte utvecklats på ett så positivt sätt
som skulle ha varit önskvärt.

För att främja utvecklingen inom området har utredningen föreslagit

- att RAÄ:s undersökningsverksamhet skiljs från myndigheten genom att
UV ombildas till ett fristående helstatligt aktiebolag med uppgift att bedriva
extemfinansierad arkeologisk uppdragsverksamhet. Jämsides med bolaget
kan museer och andra organ som har erforderlig kompetens utföra uppdrags-
undersökningar. Det statliga bolaget bör arbeta utan krav på vinst.

- att RAÄ:s myndighetsuppgifter i fråga om arkeologiska undersökningar
begränsas till dem som hänger samman med den överordnade tillsynen av hur
den lagreglerade arkeologiska verksamheten i landet fungerar.

- att den nuvarande ordningen för att bestämma kostnaden för en arkeo-
logisk undersökning ändras. Nu sker detta i princip genom att länsstyrelsen
inhämtar ett kostnadsunderlag från den institution den anser skall utföra
undersökningen, antingen UV eller länsmuseet. Länsstyrelsen beslutar där-
efter om undersökningen, samt uppdrar år företagaren att träffa avtal med
undersökningsinstitutionen på denna grund. HUR-utredningen föreslår att
länsstyrelsen i stället skall begära in anbud från de arkeologiska institu-
tionerna och såsom en avgiftsbelagd tjänst upphandla det arkeologiska
uppdraget åt exploatören. Ett sådant förfarande gör det möjligt för andra
arkeologiföretag - privata eller under annan huvudman - att etableras vid
sidan av de befintliga institutionerna. Därmed skulle nya förutsättningar
skapas för undersökningsverksamheten att utvecklas genom konkurrens.

- att länsstyrelsen ges en resursförstärkning som sätter den i stånd att via
utformningen av anbudsunderlag och på annat sätt styra arkeologiverksamhe-
ten. Denna styrning bedömer utredningen vara nödvändig för att garantera att
upphandlingen resulterar inte bara i priskonkurrens, utan även i höjd veten-
skaplig kvalitet. Länsstyrelsen bör också på ett annat sätt än såsom nu sker,
kunna följa upp och värdera hur de olika undersökningarna utförs. RAÄ:s
roll för att följa och löpande utvärdera resultaten av den samlade arkeologi-
verksamheten betonas samtidigt.

- att företagaren ges kostnadsansvaret för nykonservering och registrering
av fynden från en undersökning. Kostnaden för företagaren bör därvid inte
tillåtas öka, utan bör täckas genom att länsstyrelsen i tillståndsbesluten
minskar omfattningen av det arkeologiska fältarbetet.

4 Remissinstansernas synpunkter

Som framgår av remissammanställningen har utredningen mötts av hård kritik
vid remissbehandlingen, varvid den absoluta merparten av företrädarna för
kulturmiljövården, museiväsendet och universiteten till stor del avvisar för-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

slagen. Företrädarna för andra intressen - exploateringsintressen, kommuner
m.fl. - har en mer positiv uppfattning om förslagen, även om invändningar
inte saknas. Karaktären av kritiken från kulturmiljöintressena är dock av den
arten att det finns skäl att inte bara redovisa den i anslutning till de enskilda
förslagen, utan också försöka sammanfatta den i principiella termer.

Inledningsvis kan därvid konstateras att såväl utredningen - jämlikt sina
direktiv - och remisskritikerna är ense i fråga om det grundläggande syftet
med fomlämningsskyddet och de därtill kopplade uppdragsundersökning-
ama. Kulturminneslagen syftar till att så långt möjligt skydda och bevara fasta
fomlämningar. När tyngden i ett motstående intresse ändå motiverar intrång
eller ingrepp i en fast fomlämning är det rimligt att fomlämningen först
undersöks och dokumenteras, fornfynd tas till vara och resultatet görs till-
gängligt för vidare forskning och den intresserade allmänheten. Företagamas
kostnadsansvar för undersökningarna är viktigt för balansen i detta system
men det är betydelsefullt att de kostnader som läggs ned på undersökningarna
ger ett gott kultur- och forskningspolitiskt utbyte.

Remisskritikens huvudsakliga innebörd är att HUR-utredningens förslag
till förändrat arkeologisystem inte kan antas leda till att detta utbyte blir bättre,
utan att förslagen tvärtom är förenade med betydande risker för en försämrad
och förflackad uppdragsarkeologi.

Framför allt uppfattar kritikerna arkeologiska undersökningar i icke-
offentlig regi som ett hot mot undersökningarnas kvalitet. Man ser de offent-
liga huvudmännens kulturpolitiska engagemang och målsättningar som den
långsiktiga garanten för att undersökningarna utförs med kulturmiljövårdens
och den arkeologiska forskningens bästa för ögonen. Ett enskilt företag där-
emot, löper risk att komma i situationer där det kulturella och vetenskapliga
ansvaret får träda tillbaka för företagets vinstbehov, önskan att tillmötesgå
exploatörsintresset eller någon annan omständighet som företaget inte klarar
att bemästra. Eftersom undersökningarna utförs för att tillgodose ett allmänt
intresse bör de också utföras av institutioner som företräder detta allmänna
intresse, och inte av privata företag.

Det finns från den offentliga kulturmiljövården och museiväsendet redovi-
sat en djupt rotad misstro mot att i arkeologiverksamhetens system av "bestäl-
lare och utförare" använda privata alternativ.

Mot utredningens förslag om förtydligade roller och ansvarsgränser mellan
de medverkande ställer kritikerna betydelsen av nätverket och informella
kontakter, samrådet mellan museer, länsstyrelser och UV, och den samman-
hållna arkeologiprocessen inom institutionernas ram. Med det senare avses
vikten av att arkeologiverksamhetens olika led - fältarbete, omhändertagande
av fynd, rapportering och vidare vetenskaplig bearbetning, liksom museernas
arkeologiska utställningar och andra informationsinsatser för allmänheten,
hålls samman på regional nivå inom länsmuseerna och på den centrala nivån
inom RAÄ. Institutionernas nära kontakter med universiteten framhålls i detta
sammanhang. Förslagen om konkurrerande arkeologiföretag riskerar att slå
sönder detta väl fungerande nätverk, samtidigt som de preciserade ansvars-
gränserna i olika avseenden kan förväntas ge upphov till en fragmentisering

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

av den sammanhängande arkeologiprocessen. Framför allt riskerar privata
arkeologiföretag - med vinstsyften - att föra in ett kortsiktigt synsätt som är
främmande för institutionernas arbetssätt.

Skepsisen mot privata alternativ färgar också remisskritikernas uppfattning
om lämpligheten att bolagisera UV, även om det som utredningen föreslagit
bör vara fråga om ett av staten helägt bolag. En bolagsbildning strider också
mot idén om de institutionella sambanden. Flera viktiga remissinstanser
framhåller de funktionella banden mellan UV och Statens historiska museum
(SHM).

Däremot har HUR-utredningens uppfattning om att RAÄ med dess över-
ordnade myndighetsroll inte längre bör vara huvudman för UV vunnit
anklang. RAÄ:s egen slutsats i denna fråga är att UV och SHM kan bibe-
hållas i en gemensam organisation från vilken RAÄ avskiljes.

Avståndstagandet till privata arkeologiföretag och ett bolagiserat UV med-
för att man anser att ett system med anbud och upphandling via länsstyrelsen
knappast blir meningsfullt. Som alternativ framhålls det i stället vara angelä-
get att undersökningarna i högre utsträckning tas om hand av länsmuseerna.

5 Regeringens syn på förändringsbehoven

I arbetet med att utveckla statsförvaltningen är det en bärande tanke att de
bästa resultaten uppnås när de som har ansvar har tydliga roller, mål och
mandat för sina uppgifter. Verksamheterna bör drivas i de associationsformer
och med de villkor och incitament som ger de bästa förutsättningarna för att
nå resultat och mål. Effektivitet och kvalitet under god resurshushållning skall
prägla verksamheten.

HUR-utredningens förslag innebär med dessa utgångspunkter en anpass-
ning av arkeologisystemet till organisations- och verksamhetsformer som
präglar arbetet med att utveckla statsförvaltningen och den offentliga sektorn.

De arkeologiska uppdragsundersökningama bedrivs under villkor som
förutsätter en fortlöpande anpassning till föränderliga förutsättningar. Kun-
skaperna om fomlämningarna och deras förekomster har vuxit mycket
snabbt, bl.a. som en följd av framgångsrikt genomförda undersökningar runt
om i landet. Samtidigt utvecklas den arkeologiska vetenskapen, både tek-
niskt, teoretiskt och metodiskt. Den fältarkeolgiska arbetsmetodiken tillförs
nya moment. Ny teknik kan tas i anspråk på ett sätt som gör det möjligt att
både rationalisera arbetet och öka mängden av uppgifter som registreras.

Allt detta medför att en arkeologisk undersökning i dag endast i viss
utsträckning kan genomföras efter ett standardiserat schema. I stället träder
möjligheterna till alternativa angreppssätt, undersökningsmetoder och veten-
skapliga frågeställningar allt mer i förgrunden. Detta accentueras när det är
större fomlämningsområden som skall undersökas och när undersökningen
avser mer komplexa fomlämningstyper.

Undersökningarnas yttre villkor förändras också. Växlingen mellan kon-
junkturer och markexploateringamas inriktning ställer stora krav på flexibilitet

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

och omställning. Den nu aktuella satsningen på utbyggnad av infrastrukturen
innebär t.ex. att uppdragsundersökningar måste utföras med en större volym
än någonsin tidigare.

Enligt regeringens bedömning förefaller en undersökningsverksamhet av
den art HUR-utredningen velat främja kunna ha goda förutsättningar att klara
av de krav på utveckling och anpassning som rimligen kommer att ställas på
den framtida uppdragsarkeologin. En förutsättning är därvid att den kan
utvecklas och verka under rätt betingelser.

Det har samtidigt funnits tendenser till obalanser i den hittillsvarande
undersökningsverksamheten som pekar mot att en viss förnyelse behövs.
Sålunda har det uppstått en besvärande eftersläpning i rapporteringen av
utförda undersökningar, särskilt hos UV. HUR-utredningen har pekat på att
insatserna för omhändertagande av fynden från undersökningarna inte står i
paritet med fältarbetena. Det finns också skäl att vara uppmärksam på i vilken
utsträckning undersökningarnas resultat kommer till vidare användning i den
högre akademiska forskningen. Bland annat från universitetens sida har
redovisats vissa brister i detta avseende.

Dessa problem kan enligt regeringens bedömning delvis sättas i samband
med att systemet för målstyrning, resultatkontroll och utvärdering inte utveck-
lats tillräckligt inom uppdragsarkeologin. Därmed understryks åter behovet av
att ansvarsrollerna preciseras. Det är i första hand RAÄ och länsstyrelserna
som måste utveckla ansvaret för att undersökningarna uppfyller höga kvali-
tets- och resultatkrav.

Utifrån dessa ställningstaganden finns det likväl skäl att ta allvarligt på
remissinstansernas kritik av HUR-utredningen. Arkeologiska undersökningar
kan självfallet aldrig jämställas med kommersiella entreprenadarbeten, utan
måste kunna bedrivas utifrån sina egna förutsättningar. Trepartsförhållandet
mellan myndigheter, exploateringsföretag och undersökande institutioner är
av speciell art och arkeologisystemet måste vara utformat så att det förmår att
balansera de olika intressena. Detta talar för att förändringar av arkeologi-
systemet bör ske med eftertänksamhet och med möjligheter att kontinuerligt
följa upp och värdera förloppet.

5.1 Länsstyrelsernas roll

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Regeringens bedömning: Länsstyrelsens resurser förstärks bl.a.
för arkeologifrågoma. Härigenom ges länsstyrelserna större möjlig-
heter att upphandla arkeologiska uppdrag. Därvid är det angeläget att
olika arkeologiska enheter ges möjlighet att lämna anbud.

Utredningens förslag: HUR-utredningen har föreslagit att anbud och
upphandling skall tillämpas generellt. Upphandlingen bör skötas av länssty-
relsen såsom en avgiftsbelagd tjänst åt företagaren. Länsstyrelsens ansvar för
arkeologiprocessen bör stärkas.

Remissinstansernas synpunkter: De kulturmiljövårdande myndighe-
terna motsätter sig att anbud och upphandling tillämpas då det anses strida
mot KML:s grundidé. Svenska kommunförbundet anser att staten bör överta
kostnadsansvaret. Riksrevisionsverket (RRV) varnar för att anbud och upp-
handling utan erforderlig konkurrens kan leda till ökade kostnader. Övriga
remissinstanser tillstyrker förslagen. Remissopinionen är i princip enig i upp-
fattningen om att länsstyrelsens ansvar för de arkeologiska undersökningarna
bör göras tydligare.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen konstaterar att
underlaget och formerna för att bestämma uppdragsundersökningamas in-
riktning och utformning behöver utvecklas. Eftersom länsstyrelsen har ansva-
ret att fatta beslut om undersökningarna enligt KML, måste det också
ankomma på länsstyrelsen att se till att den har ett tillräckligt underlag för sitt
beslut.

Det innebär att länsstyrelsen bör ha de resurser och den kompetens som
behövs för att föra en dialog med de undersökande institutionerna om hur en
undersökning skall utföras. Institutionernas förslag om undersökningens
utformning och kostnad bör baseras på ett förfrågningsunderlag från länssty-
relsen. Länsstyrelsen bör därefter ha möjlighet att ytterligare utveckla och
avgränsa institutionernas önskemål om utförande så att den undersökning
som sedan kommer till utförande motsvarar KML:s krav. I detta ingår själv-
fallet också att bedöma vilken kostnad för undersökningen som kan anses
skälig.

Länsstyrelserna är underbemannade inom kulturmiljövården, vilket bety-
der att länsstyrelsen i allt för hög grad varit hänvisade till att grunda sina
beslut på de undersökande institutionernas bedömningar och kompetens.
Denna kompetens är av stor betydelse, men länsstyrelsen bör ges bättre
möjligheter att själv avgöra och styra hur en undersökning skall komma till
utförande.

Regeringen kommer därför under redovisningen av sina förslag rörande
trettonde huvudtitlen (Civildepartementet) att föreslå att anslaget till länssty-
relserna höjs så att länsstyrelserna kan inrätta ytterligare en tjänst vardera
inom kulturmiljöområdet. Därmed kan länsstyrelserna utveckla sitt arbete
inom kulturmiljövården, inkl, arkeologifrågoma. Regeringen återkommer
senare till detta.

När det finns mer än en institution för ett arkeologiskt uppdrag behöver
länsstyrelsen ha en teknik för att välja den bäst lämpade. Hittills har valet
mellan undersökningsinstitutioner oftast undvikits genom att man t.ex. mellan
UV och ett länsmuseum sinsemellan delat upp undersökningarna utifrån art,
storlek eller lokalisering. Det har också förekommit att företagaren själv har
fått utse den som skall göra undersökningen. Inget av förfarandena svarar
mot den överordnade principen om konkurrens vid prissättning och kvalitets-
val av varor och tjänster eller mot principen att länsstyrelsen skall styra och
besluta om utformningen av de arkeologiska uppdragsundersökningama.

Länsstyrelsen bör i stället använda sig av anbud och upphandling för att
kunna välja mellan olika undersökningsaltemativ. Därvid är det angeläget att

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

flera anbud lämnas. I vissa fall kan det emellertid vara mindre lämpligt att
infordra flera anbud, t.ex. när det är fråga om mindre undersökningar eller
om en undersökning som måste arrangeras under stor tidspress. Företagarens
synpunkter på hur upphandlingen skall ske bör givetvis tillmätas betydelse.
Enligt regeringens synsätt bör upphandlingen ses som instrument både för att
skapa undersökningar av god kvalitet och för att undvika att de kostar mer än
vad som är motiverat.

Genom att länsstyrelsen har möjlighet att - utifrån förhållandena kring det
enskilda arkeologiuppdraget - bedöma hur upphandlingen skall göras, anser
regeringen att viktiga invändningar mot HUR-utredningens förslag beaktats.
Konkurrens om uppdragen kan etableras i den takt och under de former som
områdets speciella karaktär kan klara. Riskerna för att en bristande konkur-
rens driver upp kostnaderna bör därmed kunna undvikas. Länsstyrelsen kan
också beakta om undersökande institutioner - t.ex. länsmuseer med en
mindre utvecklad undersökningsverksamhet - riskerar att slås ut.

HUR-utredningen har föreslagit att länsstyrelsen bör utföra upphandlingen
såsom en avgiftsbelagd tjänst åt företagaren. Upphandling bör alltså inte
ombesörjas av exploatören själv, eftersom det strider mot principen att läns-
styrelsen skall besluta om vem som skall utföra en undersökning. Regeringen
delar utredningens bedömning att länsstyrelsen bör ombesörja upphandling-
en. Om länsstyrelsen utför upphandlingen är det emellertid lämpligare att
betrakta den som ett led i den process som leder fram till ett beslut enligt
KML. Reglerna i KML medger redan i dag att upphandling sker. Det behövs
således inte något ytterligare lagstöd för att detta skall ske i större omfattning.
Det är givetvis angeläget att länsstyrelserna utvecklar rutiner för hur upp-
handling skall gå till. Det är också angeläget att erfarenheter på området tas till
vara och att de olika länsstyrelserna agerer utifrån någorlunda enhetliga prin-
ciper. Regeringen utgår från att RAÄ som tillsynsmyndighet bistår länsstyrel-
serna och utfärdar de allmänna råd som behövs. De kostnader som samman-
hänger med själva upphandlingen bör alltså inte såsom HUR-utredningen
föreslagit läggas på företagaren.

Det bör betonas att ordet upphandling här används i en snävare betydelse
än definitionen enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. Denna lag
torde för övrigt inte bli aktuell i dessa fall eftersom det här närmast är fråga
om att länsstyrelsen använder sig av en upphandlingsteknik för att fastställa
kostnaden för den undersökning som sedan en annan part, dvs. företagaren
åläggs att bekosta.

Länsstyrelsens agerande i ärendet torde dessutom vara att betrakta som ett
led i dess myndighetsutövning.

Om ett uppdrag skall lämnas till ett enskilt arkeologiföretag måste läns-
styrelsen som ett villkor för tillståndet föreskriva att staten skall ha rätt och
omedelbar tillgång till den dokumentation som företaget upprättar vid under-
sökningen. HUR-utredningen har redovisat vad som måste beaktas därvid.
All arkeologisk information från en undersökning som sker med stöd av
KML måste sålunda garanteras såsom statens egendom. I enlighet med upp-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

hovsrättslig lagstiftning kan dock företaget ha rätt till ersättning om materialet
- t.ex. fotografier - används i kommersiellt syfte.

Kravet på en insyn bör undanröja remissinstansernas farhågor om att
enskilda arkeologiföretag inte offentligt skulle redovisa resultaten av under-
sökningarna. Det har bl.a. anförts att enskilda arkeologiföretag skulle kunna
leda till att den öppna vetenskapliga diskussionen hämmades genom företa-
gens strävan efter yrkeshemligheter i syfte att nå konkurrensfördelar.

RAÄ har anfört att enskilda arkeologiföretag bör kunna delta i undersök-
ningsverksamheten som konsulter till de offentliga institutionerna, under
förutsättning att vederbörande institution påtar sig det fulla ansvaret för
undersökningarnas kvalitet.

Enligt den syn på ansvarsfrågorna vid de arkelogiska uppdragen som
regeringen givit uttryck åt är det viktigt att den som utför en arkeologisk
undersökning - offentlig institution eller ett enskilt företag - uppfattar sig ha
ansvar för att undersökningen utförs väl. Det ankommer på länsstyrelsen att
löpande kontrollera att undersökningarna uppfyller de krav som ställs. Med
denna ansvarsfördelning synes det inte lämpligt att föra över det ansvar som
ett enskilt arkeologiföretag skall ha på någon annan offentlig institution.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

5.2 Organisationsfrågor för RAA och länsmuseerna

Regeringens bedömning: Uppdragsverksamheten (UV) bibehålls
inom myndigheten Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer
i avvaktan på museiutredningens förslag om myndighetens framtida
organisation. Inga formella ändringar i förhållandet mellan länsstyrel-
sen och länsmuseet vidtas heller i avvaktas på utredningens förslag.

Utredningens förslag: UV skiljs från RAÄ och görs om till ett statligt
bolag. Länsmuseernas uppgifter i arkeologisystemet preciseras.

Remissinstansernas synpunkter: Instämmer i utredningens förslag i
fråga om att skilja UV från RAÄ. De har i övrigt dock ej varit beredda att
godta utredningens förslag.

Skälen för regeringens bedömning: Enighet torde råda om att RAÄ
inte längre bör vara huvudman för landets dominerande arkeologiska upp-
dragsverksamhet. Det torde i längden vara omöjligt för RAÄ att förena detta
huvdmannaskap med uppgiften att utöva den överordnade tillsynen över upp-
dragsarkeologin. Detta synsätt förs fram av RAÄ i myndighetens remissytt-
rande. Enligt vad regeringen erfarit kommer RAÄ att aktualisera en omorga-
nisation i syfte att tills vidare ge UV en självständigare ställning inom
myndigheten för att på så sätt tydliggöra skillnaderna mellan myndighets-
uppgifterna och uppdragsverksamheten.

Många remissinstanser har anfört att ett slutligt ställningstagande till UV:s
framtida associationsform bör avvaktas. Den parlamentariska kommitté (Ku
1993:05) som i mars 1994 skall redovisa resultatet av sin översyn av mål-

och strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda museiväsen-
det har sålunda i uppgift att lämna förslag om lämpligheten av fortsatt
myndighetssamband mellan RAÄ och de historiska museerna. Flera remiss-
instanser har förordat ett framtida samband mellan UV och Statens historiska
museer. Regeringen finner mot denna bakgrund att museiutredningens arbete
bör avvaktas i denna fråga. Därmed skapas också ytterligare utrymme för
överväganden om lämpligheten av att bolagisera UV.

HUR-utredningen har också anfört att länsmusemas roll visavi länsstyrel-
sen bör renodlas då museerna knappast både kan biträda länsstyrelsen i dess
myndighetsuppgifter vid tillämpningen av KML och uppträda som uppdrags-
tagande institutioner.

Regeringen erinrar om att museiutredningen också har givits i uppdrag att
se över frågan om ansvarsförhållandet inom kulturmiljövården mellan läns-
styrelsen och länsmuseet. Riksrevisionsverket har under hösten år 1993
presenterat en studie över hur samspelet mellan dessa institutioner utvecklats.
Studien bör vara av stort värde såsom underlag för utredningen. Regeringen
anser inte att oklarheterna kring länsmuseernas uppgifter i arkeologifrågoma
är av sådan art att de motiverar förslag om ändringar i länsmuseernas formella
ansvarsuppgifter inom kulturmiljövården. Även i denna fråga bör museiut-
redningens beredning avvaktas.

Regeringen önskar dock med anledning av de synpunkter som har förts
fram från länsmuseernas sida, betona att sambanden mellan svensk kultur-
miljövård och museiväsende är av grundläggande betydelse för bägge sakom-
rådenas utveckling. De förstärkningar som nu genomförs för länsstyrelserna
minskar inte museernas ansvar. Ytterst motiveras förstärkningarna av att
kulturmiljövården behöver ges en starkare ställning i samhället och att den
regionala verksamheten behöver byggas ut. I sammanhanget kan erinras om
riksdagens beslut med anledning av 1990 års budgetproposition om att öka
statsbidraget till länsmuseerna med uppgifterna inom kulturmiljövården som
ett av de främsta motiven. Genom detta beslut tillfördes länsmuseerna ett ökat
statsstöd om sammanlagt 225 s.k. grundbelopp. Regeringen redovisar under
anslaget Bidrag till regionala museer utfallet av denna satsning.

I de speciella arkeologifrågoma anser regeringen att det är naturligt att
förutsätta en viss renodling från länsmuseernas sida. Om ett länsmuseum
väljer att bygga upp en mer omfattande arkeologisk uppdragsverksamhet kan
detta knappast undgå att inverka på museets möjligheter att biträda länsstyrel-
sen inom det arkeologiska myndighetsfältet.

Saken bör dock ses i relation till omfattningen av museets undersöknings-
verksamhet. Det finns inte skäl enligt regeringens mening att avgränsa
museets bistånd till länsstyrelsen med utgångspunkt från att museet utför
arkeologiska undersökningar över huvud taget. Svensk kulturmiljövård har
en alltför liten organisation och bemanning för att ett så strikt principiellt syn-
sätt skall kunna anläggas.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

5.3 Fyndhantering, konservering, rapportering och vidare forskning

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Regeringens bedömning: Nykonservering av arkeologiska fynd
bör inbegripas i företagens kostnadsansvar för en arkeologisk under-
sökning. Dessa kostnader bör dock inte tillåtas öka, utan konserve-
ringskostnadema bör täckas genom omfördelningar eller rationalise-
ringar inom undersökningskostnadema i övrigt.

RAÄ:s ansvar betonas för att balans uppnås mellan arkeologiproces-
sens olika delar. SHM anvisas 1 miljon kronor som engångsanvisning
för att åtgärda föremålsregistrering och eftersatt fyndkonservering.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstansernas synpunkter: De kulturmiljövårdande remiss-
instanserna är tveksamma till möjligheterna att genomföra den föreslagna
omprioriteringen utan att undersökningarna påverkas negativt.

Skälen för regeringens bedömning: Av 2 kap. 14 § KML framgår
att företagaren svarar för kostnaderna för åtgärder enligt 13 §, dvs. särskild
un dersökning för att dokumentera fomlämningen eller särskild åtgärd för att
bevara den. Emellertid har praxis utvecklats så att företagens kostnadsansvar
enligt KML kommit att omfatta fältarbeten och rapportskrivning, medan kost-
naden för föremålens konservering och vidare vård ansetts åvila det museum
vars samlingar föremålen tillförs. I takt med att undersökningarna ökat i
omfattning har inte museernas anslag räckt till för att bekosta den nödvändiga
konserveringen. Samtidigt har de arkeologiska fältarbetena utvecklats på ett
sådant sätt att konserveringsarbeten med fördel kan utföras i direkt anslutning
till fältarbetet. Det blir då svårt att dra en skarp gräns mellan vilken kostnad
som är hänförlig till resp, åtgärd.

HUR-utredningen har beräknat att konserveringskostnadema skulle be-
höva uppgå till ungefär 7 % av undersökningskostnadema för att inte obalan-
sen skall kvarstå. Det är sålunda fråga om relativt marginella kostnader. Det
är viktigt att konserveringsåtgärder kommer till stånd. Resultatet av en arkeo-
logisk undersökning går uppenbart delvis till spillo om fynden sedermera
förstörs genom konserveringsbrister. Ett förtydligande bör göras i KML så
att det klart framgår att företagaren skall svara för denna kostnad.

Ett förslag till ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. har upp-
rättats inom Kulturdepartementet. Förslaget bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 12.3. Det upprättade förslaget till ändring i 2 kap. 13 §
KML faller inom ramen för vad som skall granskas av lagrådet. Då ändringen
är av så okomplicerad karaktär skulle lagrådets hörande sakna betydelse. Det
bör därför kunna undvaras.

Det är emellertid av stor vikt att det förhållandet att konserveringskostna-
den i fortsättningen skall bäras av företagaren inte medför en kostnadsökning
för denne. Regeringen avser att uppdra åt RAÄ att utveckla kostnadsuppfölj-
ningen av arkeologiverksamheten i landet på ett sådant sätt att det kan säker-
ställas att så inte sker.

Ett annat problem i arkeologiprocessen har gällt eftersläpningen med
rapporter från undersökningarna. Den eftersläpningen har också menligt
inverkat på ekonomiredovisningen hos UV. Enligt vad RAÄ anmält har nu
erforderliga åtgärder vidtagits för att komma till rätta med problemen. Oredo-
visade rapporter slutförs nu i snabb takt genom extraordinära insatser. UV:s
arbetsrutiner har lagts om så att ytterligare rapporteftersläpningar inte skall
uppkomma. Enligt regeringens mening bör länsstyrelsen och RAÄ framdeles
bättre följa upp de undersökande institutionernas rapportarbeten.

HUR-utredningen har slutligen diskuterat sambandet mellan uppdrags-
arkeologin och forskningen. Inom detta område är det ett huvudintryck att
den populärvetenskapliga redovisningen av undersökningarna - genom t.ex.
tidningsartiklar och uppsatser och genom museernas arkeologiska utställ-
ningar - har en god omfattning. Däremot borde den högre akademiska
forskningen ha ett bättre samspel med uppdragsundersökningarna. Det är
sålunda naturligt att universitetsinstitutionerna i högre grad än nu medverkar
till att formulera de vetenskapliga frågeställningarna för uppdragsarkeologin
liksom att de tar ett större ansvar för att resultaten förs vidare in i forsknings-
processen.

Som redan nämnts tas ett mycket omfattande arkeologiskt material fram
genom de undersökningar som nu pågår i anslutning till satsningarna på
utbyggnad av infrastrukturen. Ur forskningspolitisk synvinkel finns det skäl
att ställa höga krav på att svensk arkeologi skall kunna utnyttja detta nya
material för forskning av hög internationell standard. Universiteten har i
denna uppgift ett stort ansvar för att uppdragsarkeologins resultat omsätts i
vetenskapliga landvinningar.

RAÄ bör verka för att en bättre integration med universiteten kommer till
stånd i detta avseende. RAÄ bör bl.a. överväga behovet av att låta genomföra
externa utvärderingar av uppdragsarkeologins resultat.

Regeringen föreslår under anslaget Centrala museer: Myndigheter att 1
miljon kronor engångsvis anvisas till SHM för budgetåret 1994/95. Medlen
ger museet möjlighet att åtgärda den uppkomna eftersläpningen av nykonser-
vering och registrering av fynd från redan utförda uppdragsundersökningar.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar ett inom kulturdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Övriga anmälningar om kulturmiljövården

1 Utredningsarbeten m.m. som berör kulturmiljövården

För riksdagens kännedom lämnas en kort översikt över pågående och plane-
rade översynsarbeten som berör kulturmiljövården. Av de pågående parla-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

mentariska kulturutredningarna finns det skäl att särskilt erinra om museiut-
redningen som har i uppgift att överväga viktiga frågor om hur sambanden
mellan museiväsendet och kulturmiljövården skall utformas. Utredningen
skall redovisa sina förslag under våren 1994.

Plan- och Byggutredningen (M 1992:03) har i uppgift att göra en bred
översyn av frågor som sammanhänger med plan- och bygglagen och dess
tillämpning. Utredningen skall bl.a. föreslå åtgärder som är ägnade att stärka
kulturmiljöhänsynen vid tillämpningen av lagen. Utredningen har fått
tilläggsdirektiv med uppgift att se över skyddet för och hanteringen av parker
och grönområden i planeringen, en fråga som är av väsentlig betydelse för
städernas kulturmiljövärden.

Såsom redovisas under femtonde huvudtiteln (Miljö- och naturresurs-
departementet) avser regeringen under våren 1994 att lägga fram en proposi-
tion om Miljöbalk för riksdagen. Förslaget kommer på flera punkter att beröra
skyddet för kulturmiljöer. En särskild utredare (M 1993:04) utreder för när-
varande myndighetsansvaret för tillämpningen av den kommande balken.

Inom jordbruksdepartementets området (nionde huvudtiteln) har regering-
en nyligen beslutat att tillkalla en särskild utredare för att utreda anpassningen
av jordbrukets miljöstöd vid ett EU-inträde. Utgångspunkten för uppdraget -
som skall redovisas våren 1994 - är de svenska miljömålen och de behov
som finns inom natur- och kulturmiljövården i förhållande till jordbruks-
politiken.

Den parlamentariska Kyrkoberedningen (C 1992:02) skall under våren
1994 redovisa sina fortsatta överväganden om förhållandet mellan staten och
Svenska kyrkan. Beredningen har därvid bl.a. att beakta villkoren för beva-
rande av kyrkans kulturegendomar vid förändringar i kyrkans relation till
staten.

Vid sina beslut om bolagiseringar av statliga myndigheter och affärsverk
har riksdagen vid flera tillfällen tagit ställning till riktlinjer för hur de kultur-
historiskt värdefulla egendomar som har berörts skall behandlas. Som en
följd av detta har ett omfattande arbete genomförts för att förse de kvalificera-
de byggnaderna med byggnadsminnesskydd innan de överlåts till bolag.
Sammanlagt har regeringen under år 1993 fattat beslut om 196 nya bygg-
nadsminnen. Vidare har en beredning genomförts för att skilja ut de egen-
domar som har sådan karaktär att de vid bolagiseringar bör bibehållas i direkt
statlig ägo, via Statens fastighetsverk. Beredningen har genomförts så långt
att regeringen fattat beslut om vilka fastigheter som av detta skäl undantas vid
bolagiseringen av Byggnadsstyrelsen och Domänverket. Också äldre befäst-
ningsverk av kulturhistoriskt värde har i samband med omorganisationen av
försvarets fastighetsförvaltning överförts till Fastighetsverket.

Genom att statens kulturegendomar av betydelse för det nationella kultur-
arvet på detta sätts samlats i Fastighetsverkets förvaltning anser regeringen att
frågan om bildandet av en svensk stiftelse för förvaltningen av värdefulla
kulturmiljöer delvis kommit i ett förändrat läge. Regeringen anmälde i bud-
getpropositionen 1993 (bil. 12 s. 128) sin avsikt att utreda denna fråga.
Enligt regeringens bedömning är det emellertid nu lämpligt att först vinna

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

erfarenheter av hur Fastighetsverkets kulturförvaltning utfaller, innan ställ-
ning tas till det lämpliga att dessutom bilda en stiftelse.

Åtgärder för att underlätta förvaltningen av enskilda kulturegendomar har
nyligen föreslagits riksdagen i regeringens prop. 1993/94:91 om vissa fastig-
hetsskattefrågor m.m. Regeringen har där föreslagit att skatteavdrag skall få
göras för vård- och underhållskostnader av värdefulla slott och herrgårdar i
lantbruksföretag.

Med anledning av Sveriges förhandlingar om medlemskap i den euro-
peiska unionen (EU) har en arbetsgrupp inom Utrikesdepartementet utrett
frågan om gränskontroller och gränsformaliteter i ett EU-perspektiv. Gruppen
har därvid även behandlat frågan om utförsel av kulturföremål från landet.
Arbetsgruppen presenterade sin rapport i november 1993. Arbetsgruppen har
dragit slutsatsen att en viss vaksamhet från tullmyndighetens sida krävs vid
gräns mot EU-land för att upprätthålla respekten för de svenska utförsel-
bestämmelserna.

Riksdagen har nyligen (bet. 1993/94:KrU2, rskr. 1993/94:12) begärt att
regeringen överväger en komplettering till skydd för ortnamn i KML. Bered-
ningen av frågan sker nu i regeringskansliet. Därvid övervägs behovet att se
över KML också från andra utgångspunkter.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

2 Länsstyrelsernas arbete med kulturmiljövård

Som regeringen redovisat med anledning av HUR-utredningens förslag bör
länsstyrelserna förstärkas på kulturmiljöområdet. Genom att vatje länsstyrelse
ges möjlighet att inrätta ytterligare en tjänst på kulturmiljöområdet skapas
förutsättningar för att - utöver ökade insatser inom arkeologiområdet -
genomföra en fortsatt ärendedecentralisering från RAÄ. I budgetpropositio-
nen 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 125) uttalade regeringen att länssty-
relserna på några års sikt borde överta handläggningen av ärenden enligt 4
kap. KML om kyrkliga kulturminnen från RAÄ. RAÄ har regeringens upp-
drag att förbereda förändringen. Under förutsättning av beslut om erforder-
liga författningsändringar och med den nu föreslagna resursförstärkningen
räknar regeringen med att länsstyrelsena skall kunna överta den aktuella
ärendegruppen fr.o.m. budgetåret 1995/96. Regeringen avser att senare åter-
komma med förslag i denna fråga. Det förutsätts att länsstyrelserna - liksom
hittills RAÄ - i hög grad kan grunda sina beslut på länsmuseernas kompetens
i frågor om vård och underhåll av kyrkor och kyrkliga inventarier. Resurs-
förstärkningen till länsstyrelserna bör därutöver ge dem möjligheter att till-
godose också andra angelägna utvecklingsfrågor inom kulturmiljövården.

Om RAÄ befrias från uppgiften att handlägga enskilda beslutsärenden om
kyrkor ges myndigheten möjlighet att utveckla de uppgifter som svarar mot
kulturmiljövårdens centrala myndighetsfunktioner. Regeringens syn på hur
RAÄ borde utveckla sin verksamhet redovisades i budgetpropositionen 1993.

B 27. Riksantikvarieämbetet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

93 004 729

125 690 000

129 254 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

För myndigheten gäller förordningen (1988:1 131) med instruktion för
riksantikvarieämbetet och statens historiska museer.

Myndigheten Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer omfat-
tar Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museum, Kungl. myntkabinet-
tet, Medelshavsmuseet, Institutionen för konservering och ett bibliotek.
Myndighetens förvaltningskostnader upptas dels under detta anslag, varifrån
förvaltningskostnaderna för riksantikvarieämbetet (RAÄ) och biblioteket beta-
las, dels under anslaget Centrala museer: Myndigheter.

RAÄ svarar för myndighetens uppgifter inom kulturmiljövård. Biblioteket
är ett specialbibliotek inom ämnesområdena arkeologi, medeltidens konsthis-
toria, numismatik och kulturmiljövård. Det skall svara för biblioteksservice
inom dessa områden till myndigheten och till forskning, utveckling och ut-
bildning.

Riksantikvarieämbetet

1. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) föreslår att ramanslaget tillförs 950 000
kr för att täcka olika slag av kostnader. I beloppet ingår medel för bibliotekets
behov, kostnader för en lokaldispositionsplan och för en informationskam-
panj om utförsel av kulturföremål. RAÄ föreslår också att myndigheten får
behålla de resurser som den anvisats för registerbeteckningsreformen även
när denna genomförts år 1994.

2. RAÄ föreslår att anslaget med särskild hänsyn till sysselsättningsläget
tillförs 10 mkr som ett engångsbelopp för byggnadsarbeten som avser upp-
rustning och underhåll av de kulturminnen som ingår i RAÄ:s fastighetsför-
valtning.

Regeringens överväganden

Låneramar och kapitalkostnader

För innevarande budgetår disponerar Riksantikvarietämbetet (RAÄ) en låne-
ram i Riksgäldskontoret på 11 640 000 kr. Regeringen föreslår att RAÄ för
nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 6 310 000 kr.
Anslaget bör tillföras 1 409 000 kr för att förstärka RAÄ:s kapacitet att klara
de ränte- och amorteringskostnader som kan uppkomma vid ett utnyttjande av
beviljade låneramar. Regeringens syn på förutsättningarna för myndigheterna
att ta upp lån och finansieringen av dessa redovisas under inledningen till
detta avsnitt.

Anslagsberäkningar m.m.

Regeringen har beräknat ramanslaget med hänsyn tagen till pris- och löne-
utvecklingen. Medel har tillförts anslaget med anledning av förändringen av
den statliga arbetsgivarorganisationen och för avtalade avsättningar till
Trygghetsstiftelsen. Anslaget har minskats till följd av det slopade arbets-
givarinträdet. Som ett led i begränsningen av den offentliga konsumtionen har
en besparing tagits ut med 2 010 000 kr.

Anslaget har tillförts 850 000 kr såsom en engångsanvisning. Ökningen
gör det möjligt för RAÄ att lämna ett särskilt stöd till det arbete som läns-
museerna gemensamt driver för att utveckla museernas insatser för att levan-
degöra kulturmiljöer.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ram-
anslag på 129 254 000 kr.

B 28. Kulturmiljövård

1992/93	Utgift	116 551 977	Reservation	23 149 092
1993/94	Anslag	95 213 000
1994/95	Förslag	72 600 000

Från anslaget utgår bidrag enligt förordningen (1993:379) om bidrag till
kulturmiljövård. Medel får även utgå till vård och underhåll av vissa kyrkliga
inventarier. Frågor om bidrag prövas av Riksantikvarieämbetet eller, efter
Riksantikvarieämbetets bemyndigande, av länsstyrelsen.

Från anslaget utgår också ersättning enligt 2 kap. 7, 8, 14-16 §§ samt 3
kap. 10 och 12 §§ lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

		1993/94	Beräknad ändring 1994/95
1.	Byggnadsvård	44 684 000	+ 1 519000
2.	Fomminnes- och kulturlandskapsvård	25 529 000	+ 868 000
3.	Extra medel för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer	25 000 000	- 25 000 000
		95 213 000	-22 613 000

Riksantikvarieämbetet

1. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) föreslår att anslaget med särskild hänsyn
till sysselsättningsläget tillförs ett engångsbelopp på 150 mkr för bidrag till
byggnadsarbeten som avser upprustning och underhåll av kulturminnen och
kulturmiljöer.

2. RAÄ föreslår att anslaget, nu ett reservationsanslag, ombildas till ett
förslagsanslag med samma konstruktion som anslaget Kulturstöd vid om-
byggnad m.m.

Regeringens överväganden

Beslut om bidrag till byggnadsvård och till vård av kulturlandskap och fom-
lämningar fattas fr.o.m. innevarande budgetår, efter Riksantikvarieämbetets
(RAÄ) bemyndigande, av länsstyrelserna. Länsstyrelserna fattar också beslut
om medel till kulturstöd vid ombyggnader av bostäder. Det är lämpligt att
medlen under de bägge anslagen anvisas under likartade former. Erfaren-
hetsmässigt har det visat sig att det ofta tar upp till två år från det att ett bygg-
nadsvårdsbidrag har beslutats till dess arbetena är slutligt genomförda och
bidraget kan betalas ut. Detta medför att reservationer tenderar att uppstå
under anslaget. Därför är det lämpligare att även bidragen till kulturmiljövård i
fortsättningsen anvisas under ett förslagsanslag. Omfattningen av de bidrag
som lämnas bör därvid styras av en beslutsram som riksdagen årligen fast-
ställer.

Regeringen föreslår att denna ram för budgetåret 1994/95 fastställs till
72 600 000 kr. Beloppet svarar mot 1993/94 års reservationsanslag men
med viss kompensation för prisutvecklingen. Anslagsbeloppet har minskats
med de 25 miljoner kronor som anvisats av sysselsättningsskäl för upprust-
ning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer (bet. 1992/93:KrU23, rskr.
1992/93:253).

Under anslaget Kulturstöd vid ombyggnad m.m. föreslår regeringen att
vissa möjligheter bör finnas att utnyttja de resurser som anvisas under detta
anslag för byggnadsvårdsåtgärder enligt anslaget Kulturmiljövård. Denna
möjlighet förutsätter en väl utvecklad ekonomisk redovisning från RAÄ:s
sida. För vård av kulturlandskap vill regeringen redovisa att under fjortonde
huvudtiteln till Miljö- och naturresursdepartementet kommer att föreslås 250
miljoner kronor för landskapsvårdande åtgärder. Dessa medel används för
bevarande av jordbruksmark av nationellt intresse för natur- och kulturmiljö-
vården. Som ett led i förberedelserna för ett svenskt EU-medlemskap har
regeringen tillkallat en särskild utredare med uppgift att se över hur miljö-
stödets - inkl, stödet till jordbrukets kulturmiljöer - skall vara utformat vid ett
EU-inträde.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att ramen för beslut om bidrag till kulturmiljövård fast-
ställs till 72 600 000 kr budgetåret 1994/95,

2. till Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags-
anslag på 72 600 OOO kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

B 29. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag 1 OOO

1994/95 Förslag 1 OOO

Under detta anslag tas upp ett formellt belopp av 1 OOO kr för sådana
undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m. och som på uppdrag av statlig eller kommunal myndighet
eller enskild utförs av riksantikvarieämbetet mot avgift.

Regeringens överväganden

Regeringen har tidigare under rubriken Kulturmiljövård redovisat sina ställ-
ningstaganden till betänkandet (SOU 1992:137) Arkeologi och exploatering
samt de frågor som därvid berör Riksantikvarieämbetets uppdragsverksam-
het.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 30. Kulturstöd vid ombyggnad m.m.

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

120 000 000

160 000 000

Från anslaget utgår bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av
kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse enligt 2 § förordningen
(1993:379) om bidrag till kulturmiljövård.

Under budgetåret 1993/94 får åtgärder beslutas som motiveras av antikva-
riska skäl inom en ram motsvarande 160 000 000 kr. Av ramen får högst
10 000 OOO kr disponeras för arkeologiska undersökningskostnader i sam-

band med bostadsbyggande enligt 7 § förordningen (1993:379) om bidrag till Prop. 1993/94:100
kulturmiljövård. Bil. 12

Medel för ändamålet har tidigare anvisats som tilläggslån för ombyggnad
av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. Anslag anvisades
t.o.m. budgetåret 1992/93 under elfte huvudtitelns förslagsanslag B 33.
Tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m.
Beviljade lån är ännu inte helt avräknade varför Boverket disponerar medel i
enlighet med förordningen (1983:102) om tilläggslån för ombyggnad av
bostadshus m.m. och förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag för
ny- och ombyggnad av bostäder.

Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet föreslår oförändrat anslag.

Regeringens överväganden

Det nya systemet för kulturstöd vid ombyggnad av bostadshus har verkat
sedan den 1 juli 1993. Riksantikvarieämbetet har genomfört den delegering
av beslut om stödet till länsstyrelserna som var avsedd. Arbetet med att ta
fram ändamålsenliga former för uppföljning och utvärdering pågår.

Regeringen förordar att det även för nästa budgetår fastställs en beslutsram
för anslaget Kulturstöd vid ombyggnad på 160 miljoner kronor. Högst 10
miljoner kronor av dessa bör få disponeras för bidrag till arkeologiska under-
sökningskostnader i samband med bostadsbyggande.

Behovet av medel för utbetalningar av bidrag för budgetåret 1994/95
beräknas till 160 miljoner kronor.

Lågkonjunkturen innebär att bostadsbyggandet för närvarande har excep-
tionellt låg omfattning. Därför är efterfrågan på kulturstöd vid bostadsom-
byggnad också låg. Däremot är efterfrågan på det generella byggnadsvårds-
bidraget under anslaget Kulturmiljövård fortsatt mycket stor. Detta bidrag
lämnas till renovering av andra byggnader än bostadshus, t.ex. kvarnar,
industribyggnader, lador, caféer o.dyl. men har en väsentligt mindre ram. Det
är viktigt, bl.a. från sysselsättningssynpunkt, att de befintliga ramarna utnytt-
jas effektivt. Eventuellt ramutrymme under detta anslag som på grund av den
låga ombyggnadsverksamheten inte tas i anspråk, bör därför under första
hälften av budgetåret 1994/95 tillfälligt kunna användas till byggnadsvårds-
bidrag under anslaget Kulturmiljövård.

Denna möjlighet ställer särskilda krav på en väl utvecklad ekonomisk
redovisning från Riksantikvarieämbetets sida.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att ramen för beslut om kulturstöd vid ombyggnad av
kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. fastställs till
160 000 000 kr för budgetåret 1994/95,

2. medger tillfällig omfördelning av medel mellan anslaget Kultur-
stöd vid ombyggnad m.m. och anslaget Kulturmiljövård t.o.m. den 31
december 1994,

3. till Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 160 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Museer och utställningar

Centrala museer

De centrala museernas verksamhet redovisas samlat under denna rubrik.
Medlen beräknas under två anslag, Centrala museer: Myndigheter och Centra-
la museer: Stiftelser.

För de centrala museer som är statliga myndigheter anges de övergripande
målen för verksamheten i följande bestämmelser: förordningen (1988:1131)
med instruktion för Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer,
förordningen (1988:677) med instruktion för Statens konstmuseer, förord-
ningen (1988:1183) med instruktion för Livrustkammaren, Skoklosters slott
och Hallwylska museet, förordningen (1988:1249) med instruktion för
Naturhistoriska riksmuseet, förordningen (1990:571) med instruktion för
Statens sjöhistoriska museer, förordningen (1988:1185) med instruktion för
Folkens museum - etnografiska, förordningen (1988:1186) med instruktion
för Arkitekturmuseet samt förordningen (1988:1184) med instruktion för
Statens musiksamlingar.

För stiftelserna Nordiska museet och Tekniska museet gäller stadgar som
har fastställts av regeringen den 7 juni 1990 resp, den 24 juni 1993.

Statens historiska museum, Statens konstmuseer, Naturhistoriska riks-
museet, Folkens museum - etnografiska samt Nordiska museet har vart och
ett inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

För statens historiska museer begärs sammanlagt 3 420 000 kr i ökade
anslag. Härav äskas 2 mkr till Statens historiska museum för att tillgodose
kraven på konservering och fyndhantering till följd av utbyggnaden av vägar
och järnvägar och en därmed sammanhängande ökad leverans av undersök-
ningsrapporter. För Kungl. myntkabinettet begärs 750 000 kr till följd av
museets ändrade verksamhetsinriktning och förestående flyttning till nya
lokaler. För Medelhavsmuseet begärs 670 000 kr för finansiering av
planerade nya magasinslokaler.

För investeringar i anläggningstillgångar föreslår myndigheten en låneram
på 3 750 000 kr.

Statens konstmuseer

Statens konstmuseer begär att undantas från rationaliseringskrav. För att
utreda en övergång till elektronisk bevakning begärs 800 000 kr som en en-
gångsanvisning. Vidare begärs viss täckning av kapitalkostnader för investe-
ringar i anläggningstillgångar. Myndigheten har även i särskild ordning
redovisat de behov man bedömer föreligga för utrustning, inredning och ut-
ökad verksamhet vid ett nytt modernt museum.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

För investeringar i anläggningstillgångar föreslår myndigheten en låneram
på 1 mkr.

Naturhistoriska riksmuseet

1. Med hänvisning till konventionen om biologisk mångfald, fastställd vid
Förenta Nationernas konferens 1992 i Rio de Janeiro om miljö och utveck-
ling, föreslår museet att ett nationellt centrum för sammanställning och över-
vakning av utvecklingen inom den svenska biologiska mångfalden förläggs
till museet. Det resurstillskott som erfordras för detta beräknas till 1 355 000
kr.

2. Museet begär medel för utökade hyreskostnader samt för täckning av
kapitalkostnader till följd av inredning av lokaler för spritlagda samlingar.

3. För investeringar i anläggningstillgångar föreslår myndigheten en låne-
ram på 14 mkr.

Folkens museum - etnografiska

1. Museet föreslår utökade anslag med 300 000 kr för projektering av
basutställningar samt ytterligare 300 000 kr för datorisering.

3. För investeringar i anläggningstillgångar föreslår myndigheten en låne-
ram på 650 000 kr.

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

1. Myndigheten begär att den skall undantas från rationaliseringskrav.

2. Myndigheten föreslår en utökning av anslaget med 1 781 000 kr för
finansiering av planerade nya magasinslokaler.

Statens sjöhistoriska museer

Statens sjöhistoriska museer föreslår en anslagsförstärkning med 690 000 kr
för finansiering av ökade hyreskostnader för planerade nya magasinslokaler.
Därutöver begär myndigheten engångsvis 1,6 mkr för flyttning till och in-
redning av dessa lokaler. Museet begär vidare 64 000 kr för kapitalkostnads-
täckning för befintliga lån i Riksgäldskontoret samt utökad kapitalkostnads-
täckning för ytterligare lån. Museet föreslår dessutom att särskilda medel
beviljas för kostnader för anställda med s.k. flexibla lönebidrag.

För investeringar i anläggningstillgångar föreslår myndigheten en låneram
på 755 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg

Fr.o.m. budgetåret 1990/91 används viss del av överskottet från Vasa-
museets verksamhet till stöd för bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla
segelfartyg. Vid behandlingen av 1993 års budgetproposition bedömde riks-
dagen (prop. 1992/93:100 bil. 12, bet. 1992/93 :KrU24, rskr. 1992/93:317)
att det, med hänsyn till variationerna i intäkter för Vasamuseet, nu är motive-
rat att överväga inrättandet av ett särskilt anslag för detta ändamål.

Arkitekturmuseet

Främst med anledning av den utökade verksamhet museet planerar för i nya
lokaler, föreslås en uppräkning av anslaget med ca 3,5 mkr, varav 1 mkr
engångsvis. Därutöver begärs kompensation för otillräcklig löneomräkning.

För investeringar i anläggningstillgångar föreslår myndigheten en låneram
på 300 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Statens musiksamlingar

Utredning omförslitet notmaterial

Riksdagen uttalade, i behandlingen av budgetpropositionen år 1991 (prop.
1991/92:100 bil. 12, bet. 1991/92:KrU23, rskr. 1991/92:218), att regeringen
borde göra en översyn av tillgången på noter vid Musikbiblioteket inom
Statens musiksamlingar. I regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 uppdrogs
åt Statens musiksamlingar att redovisa en analys av verksamheten med ut-
låning av noter.

Myndigheten redovisar i sin anslagsframställning att en sådan analys har
gjorts och att man därvid koncentrerat undersökningen till de delar av bestån-
den som är tillgängliga för hemlån. Denna del utgör ca 3/4 av notbestånden
och är dessutom i princip möjlig att åtgärda eller ersätta.

Problemet med att notmaterialet slits ut har vuxit fram under de senaste 4-5
decennierna och myndigheten konstaterar att ersättningsbehovet kan upp-
skattas till drygt 20 % av beståndet. Kostnaderna för att komma till rätta med
problemet bedöms vara ca 24,5 mkr. Myndigheten drar slutsatsen att resurs-
förstärkningar av denna omfattning är orealistiska i dagens finansiella situa-
tion varför man väljer att föreslå en prioritering till vissa delar av samlingarna,
i första hand till orkestermaterialet. Myndigheten bedömer medelsbehovet för
en på detta sätt riktad insats till 5 mkr utlagt över en femårsperiod med följan-
de fördelning:

Budetår mkr

1994/95 1,5

1995/96 1,5

1996/97 0,5

1997/98 0,5

1998/99 0,5

I en särskild skrivelse har Sveriges orkesterföreningars riksförbund under-
strukit vikten av att medel för detta ändamål ställs till myndighetens för-
fogande.

Övrigt

Myndigheten begär i övrigt en uppräkning av anslaget med 1 150 000 kr.
Som skäl anför myndigheten en redan tidigare påtalad obalans mellan dimen-
sioneringen av förvaltningsanslaget och den existerande organisationens
adekvata behov. I det äskade beloppet ingår även medel för en tjänst som
biblioteksassistent samt kompensation för kronans depreciering och täckning
av kapitalkostnader för lån i Riksgäldskontoret.

För investeringar i anläggningstillgångar föreslår myndigheten en låneram
på 500 000 kr.

Nordiska museet

Museet har påtalat flera behov, bl.a. beträffande lokalfrågor, men avstår, med
hänvisning till att anslagsframställningen avser det andra året i en treårs-
budgetcykel, från särskilda yrkanden.

Tekniska museet

Engångsvis begär museet 4 230 000 kr för utrustningsinvesteringar samt
700 000 kr för insatser beträffande utredning och planering av verksam-
heten.

Regeringens överväganden

Inledning

Den parlamentariska utredningen om en översyn av mål- och strukturfrågor
m.m. inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet (Ku 1993:05)
utgör en del av den större kulturpolitiska genomgång som för närvarande
sker. Regeringen har i inledningen till det kulturpolitiska avsnittet i föreligg-
ande budgetförslag redovisat detta arbete. Utredningen har till övergripande
uppgift att skapa bättre förutsättningar för en effektivare användning av de
totalt tillgängliga resurserna på museiområdet.

Utredningen skall enligt sina direktiv redovisa resultatet av sitt arbete före
utgången av mars 1994.

Förekomsten av denna utredning samt den fördjupade prövning som -
med ett treårsperspektiv - företogs inför innevarande budgetår, har medfört
att de centrala museerna i sina anslagsframställningar i första hand har redovi-
sat sådana behov som förorsakats av förändrade omständigheter.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

Lönebidrag

Regeringen vill erinra om de särskilda medel för lönebidrag som över ansla-
get Bidrag till vissa museer tillfördes Naturhistoriska riksmuseet, Nordiska
museet, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, och Tekniska museet vid
behandlingen i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12, bet.
1992/93:KrU 17, rskr. 1992/93:249). Effekterna av denna åtgärd kommer,
som redovisats i inledningen till kulturavsnittet, att följas av den särskilda
arbetsgrupp som bildats för att behandla vissa frågor inom Kultur- och
Arbetsmarknadsdepartementens verksamhetsområden.

Dessa medel beräknas nu inkl, viss prisomräkning för de ovannämnda
museerna under resp, anslagspost.

Bevakning

Sedan resurserna för museernas bevakningskostnader i slutet på 1980-talet -
på den förra regeringens initiativ - omvandlades från en från museets syn-
punkt "fri" nyttighet - dvs. de hade utgjort en del av den förslagsvis beteck-
nade lokalkostnadsposten - till en prioriteringsfråga inom museets totala för-
valtningskostnader, har bevakningsfrågan utgjort ett stående inslag på den
museipolitiska dagordningen.

De basbudgeteringar som gjordes vid själva omläggningen var uppenbarli-
gen för snålt tilltagna och den tidigare regeringen fann anledning att vid flera
tidpunkter föreslå betydande korrigeringar av museianslagen, i första hand
för att öka förutsättningarna för museema att kunna ordna sin bevakning på
ett tillfredsställande sätt. Totalt sett tillfördes den statliga museisektorn 25
miljoner kronor under åren 1989/90-1990/91, huvuddelen i form av nivåhöj-
ande insatser.

Flera museer fann det emellertid svårt - av olika skäl - att anpassa sin
bevakningsverksamhet till de nya förutsättningar som gäller. Sålunda ådrog
sig bl.a. Statens konstmuseer ett underskott på 16 miljoner kronor, som den
förra regeringen ålade myndigheten att återbetala med 4 miljoner kronor per år
under fyra år.

I 1993 års budgetproposition noterades denna skuldbörda och förslag
redovisades om att skulden borde skrivas ned till hälften, dvs. till 2 miljoner
kronor under de år som återstod av betalningsplanen.

Regeringen har under mandatperioden också fattat beslut om att projektera
nya lokaler för Moderna museet. Det kommer givetvis i framtiden att leda till
en väsentligt förbättrad säkerhet för samlingarna vid det museet.

Den stöld som i november 1993 inträffade vid Moderna museet har åter-
igen fokuserat bevakningsfrågan i den museipolitiska debatten. Frågan röran-
de ansvar och resurser har diskuterats bl.a. i riksdagen.

Från regeringens sida är det uppenbart att det reella ansvaret i frågor av
den typ som bevakningen representerar måste ligga hos myndigheten, i det
här fallet museema. Introduceringen av rambudgeteringen förstärker myndig-
hetens roll i detta avseende. Endast hos museet finns den expertis och kompe-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

tens som erfordras för att avgöra t.ex. bevakningens organisation och dimen-
sionering.

Riksdag och regering bör dock tillse att museet har rimliga ekonomiska
förutsättningar för de beslut som man har att fatta.

Enligt regeringens uppfattning måste de ekonomiska tillskott som för
ändamålet tillförts museema i princip anses ha givit museema rimliga förut-
sättningar för planering och åtgärder. Regeringen utgår ifrån att den musei-
politiska utredningen kommer att belysa denna fråga utifrån effektivitetssyn-
punkt.

Om den inträffade stölden vid Modema museet hade kunnat undvikas
genom en annan budgetering av konstmuseernas anslag är givetvis osäkert.
Tillgreppet visar dock på sådana brister i säkerhetssystemet att regeringen
förutsätter en ordentlig intem genomgång.

I det sammanhanget är det inte orimligt att den interna genomgången och
de åtgärder den föranleder sker mot bakgrund av förändrade ekonomiska
förutsättningar för myndigheten. Regeringen förordar därför att det kvar-
varande besparingskravet på 2 miljoner kronor per år reduceras till hälften,
dvs. 1 miljon kronor per år under budgetåren 1994/95-1996/97.

Regeringen uppdrog den 20 februari 1992 åt Statens kulturråd att ta initia-
tiv till en samordnad upphandling av bevakningstjänster för de centrala
museema. Kulturrådet har den 22 november 1993 redovisat att rådet, bl.a.
mot bakgrund av stölden på Modema museet, bedömer det vara nödvändigt
att göra vissa kompletterande undersökningar innan man slutligt avlämnar
rapport.

Vissa lokalfrågor

Statens historiska museer har anmält behov av ytterligare magasinslokaler för
Medelhavsmuseets räkning. Statens sjöhistoriska museer resp. Livrustkam-
maren, Skoklosters slott och Hallwylska museet har på samma sätt redovisat
behov av och förslag till ersättningslokaler for nuvarande magasin. Regering-
en har remitterat dessa förslag till Statens lokalförsörjnings verk för yttrande.

Nya lokaler för Moderna museet och Arkitekturmuseet

Regeringen fattade i november 1992 beslut om projektering av nya lokaler för
Modema museet och Arkitekturmuseet. Regeringen bedömer att beslut om
byggstart m.m. för det nya museet kommer att kunna fattas i januari 1994,
dvs. så snart regeringen från Statens fastighetsverk erhållit det samlade
underlag som erfordras för beslutet.

För bl.a. projektering av inredning och utrustning för Modema museet
beräknas 4 350 000 kr för Statens konstmuseer. För motsvarande kostnader
för Arkitekturmuseet beräknas 900 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

För konservering och fyndhantering avseende föremål från arkeologiska
uppdragsundersökningar beräknas 1 miljon kronor som en engångsanvis-
ning. Detta möjliggörs genom en tillfällig omdisposition av medel till anslaget
Bidrag till vissa museer m.m. under anslagsposten Vissa kostnader för
centrala museer m.m. till förevarande anslag.

Naturhistoriska riksmuseet

I propositionen Strategi för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30 s. 37)
föreslås inrättandet av en svensk vetenskaplig kommitté för biologisk mång-
fald. Regeringen föreslår att en sådan kommitté inrättas under en treårig för-
söksperiod. Med hänsyn till den centrala betydelse Naturhistoriska riks-
museet har på området föreslås att kommittén administrativt knyts till museet.

Kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg

Stödet till de kulturhistoriskt värdefulla segelfartygen har hittills betalats av
Statens sjöhistoriska museer från intäkterna av Vasamuseets verksamhet.

Riksdagen har påpekat (bet. 1992/93:KrU24, rskr. 1992/93:317) att det
kan vara en olägenhet att stödet enligt denna ordning blir beroende av de
variationer som naturligt kan förekomma i Vasamuseets intäkter. Riksdagen
har därför anmodat regeringen att pröva förutsättningarna för inrättande av ett
särskilt bidrag för detta ändamål.

Regeringen bedömer att ändamålet för ett sådant bidrag är angeläget men
har inte funnit det vara möjligt att föreslå en förändrad finansiering av ett
sådant bidrag. Det bör i stället, även i fortsättningen, ankomma på Statens
sjöhistoriska museer att av intäkterna från Vasamuseets verksamhet finansiera
och fördela ett sådant årligt bidrag på 500 000 kr till kulturhistoriskt värde-
fulla segelfartyg.

Arkitekturmuseet

Arkitekturmuseet har redovisat omfattande behov för utökad verksamhet och
för inredning och utrustning av de nya lokaler museet kommer att erhålla.

Det är ännu för tidigt att redovisa något ställningstagande till Arkitektur-
museets framställning. Det bör ske när det finns möjlighet att få en samlad
bild av inrednings- och utrustningsbehoven vid de nya lokalerna för Modema
museet och Arkitekturmuseet och en samlad prövning av verksamheternas
förutsättningar.

Denna samlade prövning kommer givetvis att ske med de behov av åter-
hållsamhet som det ekonomiska läget kräver.

Statens musiksamlingar

Statens musiksamlingar har ingående redovisat en situation där man, till följd
av neddragningar och besparingar inte har haft möjlighet att upprätthålla en

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

100

för sina arbetsuppgifter adekvat basverksamhet. Regeringen har noga prövat Prop. 1993/94:100
dessa förhållanden och bedömer det vara rimligt för detta ändamål att räkna Bil. 12
upp myndighetens anslag med 724 000 kr.

Statens musiksamlingar har redovisat särskilda behov vad gäller förslit-
ning och ersättningsanskaffning i myndighetens notbibliotek. Regeringen
bedömer att åtgärder på detta område är angelägna, särskilt med hänsyn till att
landsortsorkestramas försörjning med orkestemoter är starkt beroende av
detta material. Vi anser samtidigt att de föreslagna åtgärderna bör kunna ut-
föras under en något längre tidsperiod och beräknar därför att 500 000 kr per
budgetår under en tioårsperiod bör tillföras anslaget för detta arbete.

Finansiering av vissa investeringar i anläggningstillgångar

För innevarande budgetår disponerar vissa av de centrala museer, som ej är stiftelser, låneramar i Riksgäldskontoret på sammanlagt 20 747 000 kr enligt nedanstående sammanställning.
Museum	Medgiven låneram 1993/94
Statens historiska museer	6 550 000
Statens konstmuseer	1 300 000
Naturhistoriska riksmuseet	9 437 000
Folkens museum - etnografiska	1 060 000
Statens sjöhistoriska museer	1 550 000
Arkitekturmuseet	350 000
Statens musiksamlingar	500 000

Regeringen föreslår att de nedan uppräknade centrala museer, som inte är
stiftelser, för nästa budgetår beviljas låneramar i Riksgäldskontoret enligt
nedanstående förslag. Vidare föreslår regeringen att resp, anslagspost bör till-
föras medel enligt nedanstående förslag för att förstärka resp, museums
kapacitet att klara de ränte- och amorteringskostnader som kan uppkomma vid
ett utnyttjande av beviljade låneramar. Regeringens syn på förutsättningarna
för myndigheterna att ta upp lån och finansieringen av dessa redovisas under
inledningen till detta avsnitt.

Museum	Föreslagen låneram 1994/95	Anslagsförstärkning
Statens historiska museer	3 750 000	109 000
Statens konstmuseer	1 000 000	1 113000
Naturhistoriska riksmuseet	9 000 000	967 0001
Folkens museum - etnografiska	650 000	250 000
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet		308 000
Statens sjöhistoriska museer	755 000	323 000
Arkitekturmuseet	300 000	64 000
Statens musiksamlingar	500 000	292 000

'Varav 660 000 kr för inredning av lokaler för spritlagda samlingar.

101

Begränsning av den offentliga konsumtionen	Prop. 1993/94:100
Som ett led i begränsningen av den offentliga konsumtionen har en besparing tagits ut på de centrala museema. Besparingen fördelas på följande sätt:	Bil. 12

Museum	Kronor
Statens historiska museer	707 000
Statens konstmuseer	1 076 000
Naturhistoriska riksmuseet	191 000
Folkens museum - etnografiska	241 000
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet	298 000
Statens sjöhistoriska museer	313 000
Arkitekturmuseet	42 000
Statens musiksamlingar	282 000
Nordiska museet	950 000
Tekniska museet	412000

Anslagsberäkningar

Medel har tillförts de statliga museema med anledning av förändringen av den
statliga arbetsgivarorganisationen och för avtalade avsättningar till Trygg-
hetsstiftelsen. Minskningar har i förekommande fall gjorts med anledning av
det slopade arbetsgivarinträdet.

102

Sammanställning över medelsfördelningen till de centrala museema

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1993/94 Beräknad ändring

1994/95

Centrala museer

Statens historiska museer	69 184 000	+	2 038 000
Statens konstmuseer	88 368 000	+	7 296 000
Naturhistoriska riksmuseet	97 808 000	+	7 618 000
Folkens museum - etnografiska	22 601 000	+	583 000
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet	26 032 000	+	592 000
Statens sjöhistoriska museer	53 960 000	+	1 315 000
Arkitekturmuseet	5 285 000	+	976 000
Statens musiksamlingar	23 804 000	+	3 455 000
Totalt för myndigheterna	387 042 000	+	23 873 000
Stiftelser (inkl, mervärdeskatt)
Stiftelsen Nordiska museet	74 686 000	+	6 367 000
Stiftelsen Tekniska museet	25 791 000	+	3 472 000
Totalt för stiftelserna	100 477000	+	9 839 000
Totalt för samtliga centrala museer	487 519 000	+ 33 712 000

B 31. Centrala museer: Myndigheter

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

387 042 000

410915000

Regeringens överväganden

Regeringen hänvisar till vad som redovisats om de centrala museimyndig-
hetemas verksamhet och medelsbehov.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 410 915 000 kr.

103

B 32. Centrala museer: Stiftelser

1993/94 Anslag 100 477 000

1994/95 Förslag 110 316 000

Medlen är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Regeringens överväganden

Regeringen hänvisar till vad som redovisats om de centrala stiftelsemuseemas
verksamhet och medelsbehov.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1994/95 anvisar ett
anslag på 110 316 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

B 33. Bidrag till vissa museer m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

28 669 000

113 610000

99 638 000

Medlen under anslagsposterna 1-8 är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Från anslaget lämnas innevarande budgetår bidrag till stiftelserna Arbetets
museum, Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms teatermuseum,
Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Strindbergsmuseet,
Thielska galleriet, Föremålsvård i Kiruna och Skansen.

1993/94 Beräknad ändring

1994/95

1.	Arbetets museum	9 000 000	of.
2.	Dansmuseet	7 556 000	+	572 000
3.	Drottningholms teatermuseum	4 700 000	+	173 000
4.	Millesgården	1 163 000	+	40 000
5.	Strindbergsmuseet	412 000	+	14 000
6.	Thielska galleriet	1 227 000	+	17 000
7.	Föremålsvården i Kiruna	5 401 000	+	592 000
8.	Skansen	44 600 000	+	1 516 000
9.	Vissa kostnader för centrala
	museer m.m.	3 301 000	-	888 000
10.	Kostnader för lönebidrags-
	anställda vid regionala museer1	36 250 000	-	16 008 000
		113 610 000	-	13 972 000

1 Budgetåret 1993/94 benämnt Kostnader för lönebidragsanställda vid vissa
museer.

104

1. Arbetets museum

Stiftelsen begär bidragsuppräkning med hänsyn till pris- och löneutveckling
samt därutöver medel till kostnader för s.k. flexibla lönebidrag.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

2. Dansmuseet

För att kunna stärka den publikinriktade verksamheten samt för två tekniker-
tjänster begär stiftelsen en uppräkning, utöver bidragsomräkning, av bidraget
med 970 000 kr.

3. Drottningholms teatermuseum

Utöver sedvanlig bidragsomräkning föreslår stiftelsen att bidraget uppräknas
med 346 000 kr för att verksamheten vid teatermuseets klipparkiv ska kunna
upprätthållas samt för utökande av magasinslokaler och som kompensation
för extra lönekostnader.

I särskild skrivelse har institutionen för teater- och filmvetenskap vid
Stocholms universitet framhållit vikten av att Drottningholms teatermuseums
bibliotek tillförs ny personal så att biblioteket kan hållas öppet i oförminskad
omfattning.

4. Millesgården

Stiftelsen begär sedvanlig bidragsomräkning.

5. Strindbergsmuseet

Museet begär sedvanlig bidragsomräkning.

6. Thielska galleriet

Stiftelsen begär sedvanlig bidragsomräkning samt förstärkning av anslaget
för täckning av museets ökade bevakningskostnader.

7. Föremålsvården i Kiruna

Stiftelsen begär sedvanlig bidragsomräkning.

8. Skansen

Stiftelsen begär för budgetåret 1994/95 ett anslag på 46,5 mkr.

Statens kulturråd

Statens kulturråd föreslår ett årligt verksamhetsstöd till Judiska museet.
Bidraget bör beräknas till 300 000 kr för budgetåret 1994/95.

Ett nytt bidrag till s.k. samverkansmuseer bör utgå fr.o.m. budgetåret
1994/95. Med samverkansmuseer avses museer utanför storstadsregionerna

105

som - i samspel med ett centralt museum inom samma sektor - uppvisar Prop. 1993/94:100
samlingar eller verksamheter av riksintresse. Bil. 12

Waldemarsudde

Egendomen Waldemarsudde tillföll genom testamente svenska staten vid
Prins Eugens död år 1947. Med egendomen följde byggnader, trädgård,
parkanläggningar, konstverk och andra lösören samt värdepapper. I enlighet
med prinsens önskan uppdrog staten åt Stockholms stad att genom en sär-
skild styrelse sköta såväl byggnader som samlingar och parkanläggningar.
Den ursprungliga avsikten att helt finansiera verksamheten genom de medel
som åtföljde donationen visade sig vara svår att genomföra varför kommunen
under en följd av år lämnat verksamhetsbidrag.

Verksamheten vid Waldemarsudde regleras för närvarande av villkoren i
prinsens testamente. År 1983 kompletterades detta med ett avtal mellan staten
och Stockholms stad om hur den fortsatta verksamheten skulle bedrivas och
finansieras.

Avtalet har nu sagt upp. Vissa informella samtal har därefter förts mellan
företrädare för regeringskansliet och Stockholms stad i syfte att undersöka
förutsättningarna för en ny överenskommelse om ansvarsförhållanden m.m.
Mycket talar för att dessa samtal kan komma att resultera i förhandlingar som
leder fram till att staten övertar ett odelat ansvar för verksamheten vid
Waldemarsudde.

Regeringens överväganden

Pris- och löneomräkning

För pris- och löneomräkningen hänvisas till tabellöversikten. Anslaget till
Dansmuseet har därutöver minskats med den engångsanvisning på 44 000 kr
som för innevarande budgetår utgår för verksamhetsanknutna ombyggnads-
åtgärder.

Vissa kostnader för centrala museer

Enligt vad som tidigare redovisats under avsnittet Centrala museer bör 1
miljon kronor av anslagsposten 9. Vissa kostnader för centrala museer m.m.
för nästa budgetår omdisponeras och därför beräknas under nämnda anslag
anslagsposten Statens historiska museer. Förevarande anslag bör därför
minskas med nämnda belopp.

Lönebidrag

Regeringen vill erinra om de särskilda medel för lönebidrag som över detta
anslag tillfördes ett stort antal museer vid behandlingen i 1993 års
budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12, bet. 1992/93:KrU 17, rskr.
1992/93:249). Effekterna av denna åtgärd kommer, som redovisats i inled-

106

ningen till kulturavsnittet, att följas av den särskilda arbetsgrupp som bildats
för att behandla vissa frågor inom Kultur- och Arbetsmarknadsdeparte-
mentens verksamhetsområden.

Medel för detta ändamål beräknas innevarande budgetår under anslags-
posten 10. Kostnader för lönebidragsanställda vid vissa museer. Medlen för
Naturhistoriska riksmuseet, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar,
Nordiska museet och Tekniska museet bör beräknas under resp, anslag.
Medlen för Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet och Föremålsvården
i Kiruna bör beräknas under resp, anslagspost under detta anslag.

Resterande medel avser bidrag till regionala museer. De föreslås uppgå till
20 242 000 kr. Anslagsposten bör rubriceras Kostnader för lönebidragsan-
ställda vid regionala museer.

Dansmuseet

I samband med etableringen av Dansens Hus i Folkets hus i Stockholm
genomfördes också en omlokalisering av verksamheten vid Dansmuseet.

Dansmuseum har därmed på ett naturligt sätt kommit att ingå i det kraftcen-
trum för dans som denna lokalisering har inneburit. Anslaget till Dansmuseet
har skrivits upp kraftigt under senare år för att möjliggöra för institutionen att
betala den hyra som följer av den nya lokaliseringen.

Dansmuseet har nu uppmärksammat regeringen på vissa problem beträf-
fande sina lokaler, bl.a. från säkerhets- och kostnadssynpunkt. Regeringen
har informerats om att diskussioner pågår mellan museet och Dansens Hus i
dessa frågor.

Thielska galleriet

Liksom Statens konstmuseer har Thielska galleriet värdefulla samlingar som
är känsliga från bevakningssynpunkt. Regeringen - och Statens kulturråd -
har också beaktat detta i anslutning till budgeteringen av bevakningskostnader
under senare år.

Sålunda har Statens kulturråd vid fördelningen av medlen under anslags-
posten Vissa kostnader för centrala museer m.m. under förevarande anslag
årligen fr.o.m. 1991 tilldelat Thielska galleriet ca 1 miljon kronor för bevak-
ningsändamål.

Enligt vad regeringen har erfarit är det Kulturrådets ambition att även nästa
budgetår tilldela institutionen extra bidragsmedel för bevakningskostnader.
Det finns därför för närvarande inte anledning till initiativ från regeringens
sida i frågan.

Waldemarsudde

Prins Eugen testamenterade sin egendom Waldemarsudde till svenska staten
som därmed i princip har ett odelat ansvar för egendomen. Staten har dock i
enlighet med testamentet uppdragit åt Stockholms stad att genom en särskild

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

107

styrelse sköta såväl byggnader som samlingar och parkanläggningar. Staden
har också under en följd av år lämnat verksamhetsbidrag.

Det avtal som sedan år 1983 har reglerat hur verksamheten vid Walde-
marsudde skall bedrivas och finansieras har nu sagts upp. Detta innebär bl.a.
att det kommunala verksamhetsbidraget kommer att upphöra, vilket gör det
angeläget att åtgärder vidtas så att verksamheten vid Waldemarsudde säkras.

Det har därvid blivit nödvändigt för staten att helt eller delvis täcka bort-
fallet av det kommunala bidraget. Samtidigt är det naturligt att staten tillför-
säkrar sig ett dominerande inflytande över verksamheten.

Som regeringen tidigare har föreslagit bör de resurser som ställs till rege-
ringens disposition under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. beräknas så, att de ger regeringen en möjlighet att agera i
frågan.

Regeringen återkommer till riksdagen i samband med budgetförslaget för
budgetåret 1995/96 med en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits till
följd av vad som här redovisats.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
anslag på 99 638 OOO kr.

B 34. Bidrag till regionala museer

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

79 267 815

79 268 000

81 313000

Statsbidrag utgår enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regio-
nala museer till regionalt verksamt museum som regeringen har förklarat be-
rättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast till museum som också får
bidrag från landstingskommun eller kommun.

Enligt beslut av regeringen är 26 museer berättigade till bidrag. Underlaget
för beräkningen av statsbidraget är det antal grundbelopp som varje år fast-
ställs för museema. Antalet grundbelopp för budgetåret 1993/94 har fast-
ställts till 729. Grundbeloppet för innevarande budgetår har preliminärt be-
räknats till 195 400 kr. Statens kulturråd fördelar grundbeloppen mellan de
bidragsberättigade museema. Statsbidraget uppgår till 55 % av grundbelop-
pet.

108

Statens kulturråds fördelning av grundbelopp budgetåret 1993/94

Museum	Fördelning 1993/94
Stockholms läns museum	20
Upplandsmuseet	24
Södermanlands museum	22
Östergötlands länsmuseum	26
Jönköpings läns museum	24
Smålands museum	20
Kalmar läns museum	25
Gotlands fomsal	24
Blekinge läns museum	20
Kristianstads länsmuseum	25
Kulturen i Lund	47
Malmö museer	40
Hallands länsmuseer	25
Bohusläns museum	26
Göteborgs museer	102
Älvsborgs länsmuseum	24
Skaraborgs länsmuseum	24
Värmlands museum	20
Örebro läns museum	21
Västmanlands läns museum	20
Dalarnas museum	24
Länsmuseet i Gävleborg	24
Länsmuseet - Murberget	20
Jämtlands läns museum	29
Västerbottens museum	26
Norrbottens museum	21
Totalt	723
Rörliga grundbelopp efter särskild ansökan	6
Summa	729

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Statens kulturråd

I enlighet med regeringens förslag i 1993 års budgetproposition (prop.
1992/93:100 bil. 12 s. 176) fick Statens kulturråd regeringens uppdrag att
redovisa i vad mån de för budgetåren 1990/91 och 1991/92 anvisade 225 nya
grundbeloppen till länsmuseerna har lett till att nya tjänster har inrättats och
vilka verksamhetsgrenar som härigenom har kunnat förstärkas. Kulturrådet
har i maj 1993 redovisat uppdraget i rapporten Utvärdering av grundbelopps-
ökningen för regionmuseema.

Av rapporten framgår att av de 225 nya grundbeloppen har 219 fördelats
till de regionala museema, medan sex grundbelopp avsatts som s.k. rörliga
grundbelopp och disponeras av Länsmuseernas samarbetsråd för gemen-
samma ändamål.

Av de 219 grundbelopp som gått direkt till länsmuseerna har 133,5 nya
tjänster inrättats fr.o.m. år 1991 t.o.m. januari 1993, dvs. 61 % av grundbe-
loppen har omvandlats till nya, fasta tjänster. Huvudmännen har tillskjutit
medel för att nya tjäster skall kunna inrättas på samtliga museer utom fyra.

109

Regering och riksdag har framhållit fyra prioriterade ämnesområden: kul-
turmiljövård, barn och ungdom, natur/ekologi och konst. Kulturrådet har
därutöver förordat en satsning på ökade marknadsförings- och informations-
insatser vid museema.

Prioriterade ämnesområden - utfall av nya tjänster

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Kulturmiljövårdstjänster 24

Barn- och ungdomspedagoger 13

Naturvetartjänster 9

Konstpedagoger 8,5

Konstantikvarier 5

Marknadsförings- och informationstjänster 11

Summa 70,5

Inom de prioriterade områdena har alltså 70,5 nya tjänster inrättats, eller ca
32 % av de nya grundbeloppen har resulterat i nya tjänster.

"Basverksamhet" - utfall av nya tjänster

Administrativ personal 14,75

Tekniker 14

Arkiv-, bibliotekspersonal 12

Övriga antikvarier (teknik, industri m.m.) 11,25

Fotografer 6

Konservatorer 5

Summa 63

I s.k. basverksamhet har 63 nya fasta tjänster inrättats, dvs. ca 28 % av
de nya grundbeloppen har resulterat i nya tjänster.

De regionala museema kan indelas i tre grupper relaterade till bidrags-
nivån. De mindre museema har använt 73 % av av de nya grundbeloppen till
nya tjänster. Motvarande siffra för de mellanstora museema är 65 % och för
de stora museema (Göteborg, Malmö och Kulturen i Lund) 36 %.

Enligt Kulturrådet är det väntat att de mindre museema främst förstärker
sin basverksamhet. De mellanstora museema har redan tidigare en tryggad
basverksamhet och har i stället förstärkt kulturmiljöområdet väsentligt, liksom
konstområdet och den utåtriktade verksamheten. De tre stora museema har
har inrättat förhållandevis få tjänster för de erhållna grundbeloppen.

Av de nya grundbeloppen har närmare 40 %, eller 85,5, inte använts till
att inrätta fasta tjänster. Grundbeloppssystemet erbjuder möjlighet att av hela
antalet årsverken använda 20 % till köpta tjänster.

Några av grundbeloppen har vid mer än hälften av museema använts till
projekt eller visstidsanställningar. Därutöver säger sig museema ha höjt sin
ambitionsnivå under de senaste åren så att konstområdet har förstärkts,
utställningsutbytet ökat och ekologi blivit en del av den länsomfattande verk-
samheten.

110

Sex rörliga grundbelopp för utbildningsändamål

Länsmuseernas samarbetsråd har startat ett Publik- och Profilprojekt den 1
juli 1992. För de gemensamma utbildningsinsatser som ingår i projektet har
man innevarande budgetår erhållit sex rörliga grundbelopp. Det har resulterat
i elva olika kurser med inriktning på utåtriktad verksamhet som marknads-
föring, utställningsteknik o.d. Kurserna är mycket efterfrågade och är till-
gängliga för all museipersonal i Sverige.

Statens kulturråd hävdar att det är viktigt att det utvecklingsarbete som
kommit igång vid de regionala museema inte stannar upp i avvaktan på att
inledda utredningar slutförs.

Kulturrådet föreslår att de regionala museema tilldelas ytterligare 10 s.k.
rörliga grundbelopp att använda för gemensamma ändamål.

Regeringens överväganden

Riksrevisionsverket (RRV) har genomfört en förvaltningsrevisionen gransk-
ning av den decentraliserade kulturmiljövården. RRV har bl.a. föreslagit att
tydligare krav ställs på kulturmiljövårdens aktörer vad gäller arbets- och
ansvarsfördelning och att rollerna tydliggörs. Vidare anser RRV att läns-
museernas uppgifter inom kulturmiljövården bör preciseras inom ramen för
statsbidraget till regionala museer. En öronmärkning av hur stor del av bidra-
gen som skall gå till kulturmiljövården föreslås.

De frågor RRV tar upp ingår också i uppdraget till den kommitté som arbe-
tar med översyn av mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och stats-
understödda museiväsendet (Ku 1993:05). RRV:s rapport har överlämnats till
utredningen. I utredningens uppdrag ingår också att överväga om statsbidra-
get lämnas till länsmuseerna under de former och på de villkor som är bäst
ägnade att främja en effektiv regional kulturmiljövård.

Statens kulturråd har redovisat fördelningen av de nya grundbelopp som
under de senaste åren har tilldelats länsmuseiområdet. Regeringen utgår från
att denna redovisning utgör ett underlag för de överväganden om den nya
museipolitiken som museikommittén kommer att göra.

Regeringen erinrar om det belopp på 850 000 kr som har beräknats under
anslaget till Riksantikvarieämbetet, och som skall göra det möjligt för ämbetet
att lämna ett stöd till det arbete som länsmuseerna gemensamt driver för att
utveckla sina insatser för att levandegöra kulturmiljöer.

Regeringen föreslår ingen ändring av antalet grundbelopp för nästa bud-
getår.

För budgetåret 1994/95 beräknas följdaktligen statsbidrag till 729 grund-
belopp om vardera 202 800 kr. Bidragsdelen är 55 % av grundbeloppet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

111

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 81 313 OOO kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

B 35. Riksutställningar

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

32 029 550

32 800 000

33 355 OOO

Reservation

778 678

Medel till Riksutställningar är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Stiftelsen Riksutställningar har enligt sina stadgar, fastställda genom rege-
ringsbeslut den 23 juni 1976, till uppgift att främja utställnings- och konst-
bildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda
med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställ-
ningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kommu-
nala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är
verksamma i samhälls- och kulturlivet.

Inom Riksutställningar pågår ett projekt för utvärdering av verksamheten.

Riksutställningar

1. Riksutställningar föreslår att regeringen uppdrar åt Riksutställningar att
utreda förutsättningarna för en utbildning i ämnet Utställningen som medium.

2. För utveckling av teknisk service, etablerande av ett utvecklingscentrum
för modem informationsteknik samt för täckande av lånekostnader för inves-
teringar begärs reformmedel med sammanlagt 1 515 000 kr.

Regeringens överväganden

Anslaget har minskats med den engångsanvisning på 129 000 kr som för
innevarande budgetår utgår för verksamhetsanknutna ombyggnadsåtgärder.
Vidare har medel tillförts anslaget för avtalade avsättningar till Trygghetsstif-
telsen. Som ett led i begränsningen av den offentliga konsumtionen har en
besparing tagits ut med 301 000 kr. Därutöver beräknas anslaget med viss
hänsyn till pris- och löneutvecklingen.

112

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksutställningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på
33 355 OOO kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

B 36. Inköp av vissa kulturföremål

1992/93 Utgift 1OOOOO

1993/94 Anslag 80 OOO

1994/95 Förslag 80 OOO

Ur detta anslag utgår medel till inköp av kulturföremål, som har sådant
konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att
de införlivas med offentliga samlingar. Anslaget, som disponeras efter beslut
av regeringen, kan belastas med högre belopp än vad som finns beräknat i
statsbudgeten. Regeringen har att i efterhand för riksdagen anmäla den
medelsförbrukning som erfordrats.

Riksarkivet

Riksarkivet föreslår en uppräkning av anslaget.

Regeringens överväganden

Anslaget till inköp av kulturföremål bör föras upp med oförändrat belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 80 000 kr.

113

8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

Forskning

B 37. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93	Utgift	28 363 319	Reservation	9 774 274
1993/94	Anslag	36 548 000
1994/95	Förslag	36 806 000

Ur anslaget utgår medel för verksamhetsforskning och utvecklingsarbete
inom kultursektorn. Medlen har utnyttjats för projekt inom Statens kultur-
råds, ansvarsmuseemas (Statens historiska museum, Statens konstmuseer,
Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum - etnografiska och Nordiska
museet), Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och folkminnes-
institutets ansvarsområden. Vidare betalas kostnader för projektbidrag från
Samefondens kulturdelegation till samisk forskning samt för grundforskning
vid Naturhistoriska riksmuseet.

	1993/94	Beräknad ändring 1994/95
1. Statens kulturråd	2 268 000	+	57 000
2. Ansvarsmuseema	2 097 000	+	53 000
3. Riksarkivet	10 052 000	+	252 000
4. Riksantikvarieämbetet	15 728 000	+	395 000
5. Samefondens kulturdelegation	627 000	—	627 000
6. Naturhistoriska riksmuseet	5 250 000	+	115 000
7. Språk-och folkminnesinstitutet	526 000	4-	13000
	36 548 000	+	258 000

Myndigheterna

Myndigheterna begär oförändrade anslag. I en särskild skrivelse har Riks-
arkivet föreslagit att anslaget bör förändras till ett ramanslag.

Regeringens överväganden

Med hänsyn till att medlen i huvudsak står till statliga myndigheters disposi-
tion och att den verksamhet som utförs med stöd av anslaget utgörs av för-
valtningskostnader är det lämpligt att detta ges formen av ett ramanslag.
Anslaget som under budgetåret 1993/94 har formen av ett reservationsanslag
bör sålunda från budgetåret 1994/95 vara ett ramanslag.

Medlen som anvisats under anslagsposten till Samefondens kulturdelega-
tion bör dock sammanföras med anslaget Bidrag till samisk kultur. Föreva-

114

rande anslag föreslås därför minskat med det belopp som anvisats till kultur-
delegationen medan regeringen förslår motsvarande anslagsökning under
anslaget Bidrag tilll samisk kultur.

Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till prisutvecklingen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 36 806 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

115

C. Massmedier m.m.

Under mandatperioden har en rad åtgärder vidtagits som syftar till att öka
friheten och mångfalden på radio- och TV-området.

- Ett fristående programföretag har fått rätt att bedriva reklamfinansierade
TV-sändningar.

- Kravet på tillstånd för kabelsändningar har tagits bort samtidigt som
möjligheten har öppnats att finansiera verksamheten med reklam.

- Privata lokalradiosändningar har inletts.

- Närradion har fått möjlighet till reklamfinansiering.

Regeringen avser också att i större utsträckning öppna TV-marknaden för
konkurrens. En utredning har i uppdrag att undersöka de tekniska förutsätt-
ningarna för utökade sändningar av marksänd TV. Uppdraget omfattar både
en kartläggning av möjligheterna att ta i anspråk outnyttjade frekvenser för
sändningar med nuvarande teknik och en redovisning av utvecklingen av nya
digitala system för överföring av TV. Resultatet skall rapporteras senast den
28 februari 1994.

1992 års riksdagsbeslut om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verk-
samheten gäller för perioden 1993-1996 och innebär att Sveriges Radio,
Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio skall arbeta som själv-
ständiga och fristående programföretag med en tryggad finansiering som gör
det möjligt för företagsledningarna att långsiktigt planera för en sändnings-
verksamhet i allmänhetens tjänst. För åren 1993-1995 får programföretagen
tillsammans en reformram om 150 miljoner kronor per år. I och med att
aktierna i programföretagen den 1 januari 1994 förs över till tre nybildade
stiftelser har den sista delen av reformen genomförts. I budgetpropositionen
föreslås att Sveriges Radios sändningar till utlandet i fortsättningen skall
finansieras med TV-avgiftsmedel.

Den avgiftsfinansierade radion och televisionen påverkas av förändringar
för annan radio- och TV-verksamhet. Det är därför rimligt att överväga vilka
villkor som skall gälla efter den nuvarande avtalsperiodens slut. Regeringen
avser att under våren 1994 publicera en skrift som skall tjäna som utgångs-
punkt för en offentlig diskussion om vilken inriktning den avgiftsfinansierade
ljudradion och televisionen bör ha efter år 1996. Också den tidigare nämnda
utredningens rapport kommer att kunna tjäna som underlag för en sådan
diskussion.

Regeringen har för avsikt att i en särskild proposition i början av år 1994
föreslå vissa ändringar av myndighetsstrukturen inom rundradioområdet.
Syftet med förslagen, som föregåtts av ett betänkande av utredningen om
myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten, är att få till stånd en
mer sammanhållen och överskådlig organisation än den nuvarande.

När EES-avtalet träder i kraft den 1 januari 1994 kommer också lagen
(1992:1356) om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten att
börja gälla. Lagen gäller för satellitprogramföretag och satellitentreprenörer
med hemvist i Sverige och innehåller bl.a. regler om programverksamheten.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

116

Regeringen föreslår att giltighetstiden för den särskilda lagen om rund-
radiosändningar av finländska televisionsprogram förlängs till utgången av år
1995.

Den statsfinansiella situationen har nödvändiggjort en mycket restriktiv
budgetprövning. På många områden, det gäller bl.a. stödet till litteratur,
kulturtidskrifter och bokhandel samt dokumentation av medieutvecklingen
bör emellertid resurserna behållas på oförändrad nivå. Däremot har regering-
en ansett det nödvändigt att anslagen minskas för driftsstöd och utvecklings-
stöd till dagspressen samt för filmkulturella ändamål. Ett av de reformområ-
den som har prioriterats i förslaget till statsbudget för budgetåret 1994/95
avser åtgärder för att uppnå mer jämställda förhållanden för funktionshin-
drade.

Regeringen har tillsatt en kommitté med parlamentarisk medverkan med
uppgift att utreda den framtida presspolitiken. Mot bakgrund av den roll som
dagspressen och övriga massmedier bör spela i den svenska demokratin skall
kommittén analysera behovet av samtliga statliga stödåtgärder till dags-
pressen. Därmed avses både det direkta presstödet och de indirekta statliga
förmånerna för dagstidningsbranschen i form av befrielse från mervärdeskatt
och reducerad reklamskatt. Uppdraget skall slutligt redovisas senast den 30
november 1994.

På sätt som sker inom andra samhällssektorer finns det skäl att ställa ratio-
naliserings- och effektivitetskrav inom pressområdet. Därför föreslår rege-
ringen att bidragsbeloppen i driftsstöd till dagspressen sänks med 3 %. Dess-
utom föreslås att några medel inte tillförs anslaget för utvecklingsstöd till
dagspressen. Härigenom förstärks statsbudgeten med drygt 20 miljoner
kronor.

För stöd till svensk filmproduktion föreslås oförändrat bidrag. Det är
glädjande att svenska filmer nu tycks ha fått en väsentligt större publik.
Genom bidragssystemets konstruktion kan denna utveckling emellertid leda
till att relationen förskjuts mellan förhandsstöd och efterhandsstöd. Skulle
denna förskjutning bli bestående över en längre tid bör reglerna för efter-
handsstödet ses över. Det bör ske i samband med de kontrollstationer som
förutses i avtalet mellan staten och film- och videobranschema.

När det gäller den filmkulturella verksamhet som bedrivs av Svenska
Filminstitutet bedömer regeringen att det inom ramen för de riktlinjer som
gäller för verksamheten finns utrymme för en besparing på anslaget med
drygt 7 miljoner kronor. Bidraget till Konstnärsnämndens produktionsstöd
för konstnärligt inriktad film föreslås vara oförändrat.

En samordning bör ske av det statliga stödet till fonogramverksamhet
genom att vissa medel förs över till Kulturrådet. Detta blir möjligt genom att
fonogramverksamheten inom Svenska rikskonserter renodlas. Kulturrådet
bör också svara för stödet till fonogramdistribution. Genom att utgivningen
av den musikhistoriska fonogramantologin Musica Sveciae enligt avtalet skall
avslutas kan det statliga engagemanget för stöd till fonogramverksamhet
minskas.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

117

På grundval av Handikapputredningens betänkande Ett samhälle för alla
(SOU 1992:52) föreslås omfattande resursförstärkningar för åtgärder för
funktionshindrade.

Den produktion av videogram på teckenspråk som sedan början av 1970-
talet bedrivs av Sveriges Dövas Riksförbund har stor betydelse för att ge
döva med teckenspråk som första språk tillgång till kultur och information.
Staten bör ta ett större ekonomiskt ansvar för verksamheten så att ambitioner-
na kan höjas avsevärt. I budgetpropositionen föreslås att statsbidraget ökas
med 7 miljoner kronor till 17,5 miljoner kronor. I samband med bidragshöj-
ningen kommer videogramverksamheten inom Sveriges Dövas Riksförbund
att stå under en särskild styrelse. Verksamheten behöver därmed inte längre
stå under tillsyn av Talboks- och punktskriftsbiblioteket.

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen) har till
syfte att förse begåvningshandikappade och vissa andra grupper av läshandi-
kappade med nyhetsinformation och litteratur. Stiftelsen ger ut en nyhetstid-
ning för begåvningshandikappade (8 SIDOR) samt ger ut lättlästa böcker. I
budgetpropositionen föreslås att statsbidraget till stiftelsen ökas med 4,5 mil-
joner kronor till 13 miljoner kronor. Härigenom kan tidskriften ges ut oftare
och bokproduktionen få större omfattning. Större resurser kan användas för
marknadsföring.

Hittills har stöd till radio- och kassettidningar endast kunnat lämnas för
utgivning till synskadade. Fr.o.m. den 1 juli 1994 bör stöd även kunna utgå
för utgivning till afatiker och dyslektiker, under förutsättning att de kan till-
godogöra sig de taltidningsversioner som produceras för synskadade. För
anskaffning och service av radiotidningsmottagare för afatiker och dyslektiker
föreslås en förstärkning av anslaget med 2,5 miljoner kronor.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket bör få möjlighet att använda ny teknik
för att förbättra sin service till landets bibliotek och till enskilda synskadade.
Elektroniskt lagrad information skall kunna nås både genom talsvar på telefon
och genom att den sänds till datorer med punktskriftsdisplay eller talsyntes.
För ändamålet föreslås en anslagshöjning med 1 miljon kronor.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

118

Film m.m.

C 1. Statens biografbyrå

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

7 831 630

7 809 000

7 726 000

Statens biografbyrå skall enligt lagen (1990:886) om granskning och kon-
troll av filmer och videogram samt enligt sin instruktion (1990:994) granska
filmer och videogram avsedda för offentlig visning. Byrån skall också vara
tillsynsmyndighet för videogrammarknaden.

Målet för byrån är att minska förekomsten av rörliga bilder som kan verka
förråande eller vålla barn och ungdom psykisk skada. Byråns granskning
skall dels leda till att offentlig visning av filmer med förråande innehåll för-
bjuds, dels att barn och ungdom inte får tillträde till filmer som kan vålla
psykisk skada. Vidare skall tillsynen över videogrammarknaden hindra att
videogram med olaga våldsskildringar säljs eller hyrs ut. Byråns gransk-
ningsverksamhet bekostas med avgifter. Inkomster vid Statens biografbyrå
som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2522 Avgifter
för granskning av filmer och videogram, beräknas till ca 6,5 miljoner kr för
nästa budgetår. (Budgetåret 1992/93 var inkomsterna 7 499 000 kr.)

Rådet mot skadliga våldsskildringar (Våldsskildringsrådet) har i uppdrag
att samordna insatser mot skadliga våldsskildringar i rörliga bilder.

Statens biografbyrå

Biografbyrån har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1994/95—
1996/97 redovisat verksamheten på områdena filmgranskning och tillsyn över
videogrammarknaden.

Byrån konstaterar i sin resultatanalys när det gäller gransknings- och till-
synsverksamheten att målen för verksamheten generellt sett nåtts. I huvudsak
hindras således filmer med förråande innehåll och filmer som kan vålla
psykisk skada för personer under 15 år från att visas offentligt. Videogram-
marknadens reguljära del är också, bl.a. till följd av biografbyråns regionala
tillsynsorganisation, tämligen fri från olagliga våldsskildringar. Antalet video-
gram som lämnas in för frivillig granskning har minskat avsevärt och även
andra kategorier filmer som granskas minskar. Med rent mekaniska mått på
produktivitetens utveckling kan den således när det gäller själva gransk-
ningsarbetet sägas ha minskat något. Samtidigt har arbetsinsatserna ökat för
informationsinsatser i anslutning till granskningen.

Byråns ekonomiska redovisning och årsredovisning i övrigt ansluter till
anslagsframställningens redogörelse.

Byrån bedömer i sin framtidsanalys att verksamheten rent praktiskt
kommer att fortsätta som hittills, med reservation för att ny lagstiftning teore-
tiskt kan komma att innebära helt förändrade förutsättningar för byråns verk-

119

samhet. Organisationen beräknas kunna minskas något under kommande år
eftersom omfattningen av granskningen beräknas minska något. Byrån före-
slår också att avgiften för granskning av den första kopian av en film sänks
med 15 % från budgetåret 1994/95.

Med hänsyn till beredningen av de förslag som överlämnades från Vålds-
skildringsrådet till regeringen i maj 1993 föreslår byrån inga förändringar av
vare sig mål för verksamheten eller formerna för byråns arbete. Byrån före-
slår dock en lagändring som gör det möjligt för byrån att befria arrangörer av
vissa evenemang, där filmer skall visas för personer under 15 år, från avgift
för granskning av sådana filmer.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Att minska förekomsten av skadliga våldsskildringar i rörliga bilder.
Målen för Statens biografbyrå skall vara oförändrade.

Resurser

Ramanslag 1994/95: 7 726 000 kr

Planeringsram: 1994/95 1995/96 1996/97

7 726 000 kr 7 726 000 kr 7 726 000 kr

Resultatbedömning:

Byråns fördjupade anslagsframställning visar att de uppsatta målen för verk-
samheten i huvudsak nås. Regeringen anser att byråns verksamhet både när
det gäller filmgranskningen och tillsynen över videogrammarknaden i huvud-
sak svarar mot ett effektivt bruk av de insatta resurserna.

Fördjupad prövning

De resultat som Biografbyrån redovisat visar att verksamheten bedrivs effek-
tivt. Beredningen av Våldsskildringsrådets betänkande En gräns för filmcen-
suren (SOU 1993:39) har tillsammans med den fördjupade anslagsframställ-
ningen från byrån givit underlag för en fördjupad prövning av hela filmcen-
surverksamheten och därmed Biografbyråns roll. Regeringen har inte funnit
anledning att nu ändra på reglerna för filmcensuren och inte heller Biograf-
byråns verksamhetsformer. Riksrevisionsverket har inte haft invändningar
mot byråns ekonomiska redovisning.

Enligt 3 § lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och
videogram kan Biografbyrån för en viss filmfestival eller ett visst annat
konstnärligt eller ideellt evenemang medge att framställningar i filmer och
videogram visas för personer över femton år, även om framställningen inte
har granskats och godkänts för visning. Regeringen anser att man nu bör

120

kunna befria arrangörer av filmfestivaler eller liknande, där filmer visas för
personer som inte fyllt 15 år, från avgift för filmgranskningen. En avgiftsbe-
frielse har en obetydlig effekt från ekonomisk synpunkt för staten, men kan
vara av stor betydelse för den enskilde arrangören. Den kan leda till ett bättre
iakttagande av de lagliga förpliktelserna om granskning av filmer i dessa
sammanhang. Antalet bamfilmfestivaler är få. Arrangörer för sådana festiva-
ler bör inte från kostnadssynpunkt behandlas annorlunda än arrangörer av
filmfestivaler för vuxna, även om förpliktelsen att granska filmerna före
visning för personer som inte fyllt 15 år kvarstår.

Enligt 9 § lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram tas
avgift för granskning ut med grundavgift 200 kr, tidsavgift 45 kr per spel-
minut vid normal visningstid samt avgift för varje tillståndskort utöver det
första med 1 550 kr. Regeringen anser att Biografbyråns förslag om en
sänkning av avgiften för granskningen med ca 15 procent kan genomföras.
Ändringen bör genomföras genom att tidsavgiften sänks.

Slutsatser

Biografbyråns verksamhet bör fortsätta enligt tidigare fastlagda mål och rikt-
linjer. Resurserna för byrån kan minskas något, eftersom granskningen av
filmer har mindre omfattning. Tidsavgiften för granskning av film bör därför
sänkas från 45 till 40 kronor per spelminut.

Arrangörer av filmfestivaler eller annat konstnärligt eller ideellt evenemang
där framställningar förekommer som godkänts för visning för personer under
femton år, bör kunna medges befrielse från avgiften för granskningen.

På grund av dessa förslag behöver ändringar göras i 9 § lagen om gransk-
ning och kontroll av filmer och videogram. Ett förslag om detta har upprättats
inom Kulturdepartementet. Förslaget finns i bilaga 12.4. Innebörden av
ändringarna är sådana att ett yttrande av Lagrådet skulle sakna betydelse.

Biografbyrån bör för budgetåret 1994/95 få en sammanlagd låneram i
Riksgäldskontoret på 2 200 000 kr (+1 000 000 kr). En utgiftsminskning
på 81 000 kr genom rationaliseringar har beräknats.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:886)
om granskning och kontroll av filmer och videogram.

2. till Statens biografbyrå för budgetåret 1994/95 anvisar ett ram-
anslag på 7 726 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

121

C 2. Stöd till svensk filmproduktion m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

30 750 0001

61 500 000

Reservation

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1 Beloppet avser tiden från 1 januari - 30 juni 1993, anvisat på tilläggsbudget.

Den 1 januari 1993 trädde det nya finansieringsavtalet för Stiftelsen
Svenska Filminstitutet i kraft. Innehållet i avtalet redovisas i prop.
1992/93:10 om film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verk-
samhet.

Avtalet, som är träffat mellan staten, film- och videobranschen samt TV-
företagen Sveriges Television AB och Nordisk Television AB, reglerar dels
hur Filminstitutets stöd till svensk filmproduktion skall utformas dels hur
parterna skall finansiera denna verksamhet.

För kalenderåret 1993 beräknas avtalet generera ca 180 miljoner kronor,
varav drygt 160 miljoner beräknas utgå till stöd för svensk filmproduktion.
Av produktionsstödet är 75 % avsett att utgå som förhandsstöd och 25 %
avsett som efterhandsstöd.

Stiftelsen Svenska Filminstitutet skall inom sin produktionsstödjande del
verka för att upprätthålla och utveckla en värdefull svensk filmproduktion.

Svenska Filminstitutet

Filminstitutet har valt att i sin anslagsframställning endast mycket kortfattat
beröra anslaget C 2. Stöd till svensk filmproduktion m.m.

Filminstitutet framhåller dock att prognoserna för den produktionsstödjan-
de verksamheten tyder på att kraven på efterhandsstöd för innevarande år
sammantaget kommer att överstiga de 25 % av disponibla medel som är av-
satta för detta ändamål. Därmed måste medel från förhandsstödet tas i anspråk
för att finansiera efterhandsstödet.

Av Filminstitutets verksamhetsberättelse framgår att de totala intäkterna
från avtalet under perioden 1 januari - 31 juli 1993 varit ca 90 miljoner kro-
nor. Av dessa medel har ca 75 miljoner kronor avsatts för stöd till filmpro-
duktion och ca 15 miljoner kronor till annan verksamhet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Det finns inte skäl att förändra de övergripande mål för verksamheten som
regeringen angav i prop. 1992/93:10 om film- och videoavtalet och statens
stöd till filmkulturell verksamhet.

122

Resultatbedömning

Regeringen har i prop. 1992/93:10 om film- och videoavtalet och statens stöd
till filmkulturell verksamhet presenterat ett nytt film- och videoavtal samt
redogjort för sin syn på utformningen av den framtida filmpolitiken. Avtalet
innebär att staten årligen skall bidra med 61 500 000 kr till Filminstitutets
produktionsstödjande verksamhet. Enligt avtalet avser staten att uppräkna sitt
bidrag enligt de regler som gäller för statliga bidragsanslag. Mot bakgrund av
det ansträngda statsfinansiella läget sker ingen generell uppräkning av
bidragsanslag för budgetåret 1994/95.

Det nya film- och videoavtalet har bara varit i kraft sedan den 1 januari
1993. De erfarenheter Filminstitutet kunnat redovisa i sin anslagsframställ-
ning är därför begränsade. Institutet framhåller emellertid att efterhands-
stödets andel kan komma att bli större än de i avtalet beräknade 25 %.
Anledningen är den stora ökningen av antalet svenska filmer som beräknas få
fler än 30 000 besökare.

Regeringen anser det glädjande att svenska filmer nu tycks ha fått en
väsentligt bredare publik; det nya filmavtalet gavs mot bakgrund av tidigare
erfarenheter en sådan konstruktion att en sådan utveckling skulle främjas. Det
är dock samtidigt av vikt att den relation mellan för- och efterhandsstöd som
avtalet syftar till inte på sikt rubbas allt för mycket. Den kvalitetsinriktade och
ännu inte lönsamma filmen är för sin existens beroende av ett effektivt och
generöst förhandsstöd. Skulle utvecklingen bli sådan att efterhandsstödet
över en längre tid får en omfattande fordran på förhandsstödet, bör man se
över de regler som gäller för efterhandsstödet. En sådan översyn görs lämpli-
gen i samband med de kontrollstationer som avtalet anger. Den första plane-
ras inträffa hösten 1994.

Slutsats

Regeringen anser att de övergripande mål som angavs i 1993 års budgetpro-
position (prop. 1992/93:100 bil. 12) bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 61 500 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

123

C 3. Stöd till filmkulturell verksamhet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

16 035 0001

68 298 OOO

61 000 000

Reservation

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

'Beloppet avser tiden från 1 januari - 30 juni 1993, anvisat på tilläggsbudget.
Därutöver utgick för samma period och för samma ändamål 18 114 000 kr
från anslaget Filmstöd.

Som berörts under anslaget C 2. Stöd till svensk filmproduktion m.m. har ett
nytt finansieringsavtal för Stiftelsen Svenska Filminstitutet trätt i kraft från
den 1 januari 1993. Till skillnad från tidigare avtal berör det nya avtalet inte
Filminstitutets filmkulturella verksamhet. Denna finansieras i stället i sin hel-
het av staten.

Filminstitutet skall inom ramen för sin filmkulturella verksamhet främja en
aktiv filmkultur samt bevara och levandegöra det svenska filmkulturella arvet.

Den 1 april 1993 fastställde regeringen särskilda direktiv för Filminstitutets
fördjupade anslagsframställning. Enligt direktiven skulle institutet göra en
översyn av den filmkulturella verksamheten och mot bakgrund av en sådan
analys lämna förslag till hur den framtida verksamheten bör utformas. I
direktiven anges att det statsfinansiella läget gör att Filminstitutet bör presen-
tera tre ambitionsnivåer för den filmkulturella verksamheten: en som innebär
oförändrad anslagstilldelning, en som innebär en besparing på 7 miljoner
kronor och en som innebär en besparing på 15 miljoner kronor.

Svenska Filminstitutet

Filminstitutet anger i sin fördjupade anslagsframställning att den översyn av
den filmkulturella verksamheten som regeringen efterlyst i direktiven till den
fördjupade anslagsframställningen har inletts, men att denna översyn inte be-
räknas vara färdig förrän senvåren 1994.

Filminstitutet gör i anslagsframställningen en genomgång av samtliga
filmkulturella verksamheter som man bedriver. Institutet föreslår mot denna
bakgrund förstärkningar av stödet till den filmkulturella verksamheten med
sammanlagt 15 miljoner kronor, fördelat på följande verksamheter:

Regionalt verksamhetsstöd	+ 5 mkr
Spridning och visning av oberoende film	+ 3 mkr
Renoveringsverksamhet	+ 3 mkr
Göra filmen tillgänglig för forskning	+ 1 mkr
Filmdatabas (engångsbelopp)	+ 1 mkr
Filmmuseum	+ 1 mkr
Filmen 100 år (engångsbelopp)	+ 1 mkr
Summa:	+ 15 mkr

124

Filminstitutet redogör avslutningsvis för de konsekvenser man anser att de Prop. 1993/94:100
angivna sparbetingen skulle få för den filmkulturella verksamheten. Bespa- Bil. 12
ringarna bör enligt institutet fördelas enligt nedan:

Arkivverksamhet

Publikationer och information

Verksamhet riktad till barn och ungdom
Främja spridning och visning av värdefull film
Styrelse och ledning

Administrativ service och övrig verksamhet

-7 mkr

-0,5 mkr

-0,2 mkr

-4,25 mkr

-1,2 mkr

-0,85 mkr

-15 mkr

-1,9 mkr

-3,0 mkr

-5,8 mkr

-2,3 mkr

-0,3 mkr

-1,7 mkr

En besparing på 7 miljoner kronor anser Filminstitutet på ett allvarligt sätt
skulle begränsa institutets förmåga att täcka det ansvarsområde som staten
angivit för den filmkulturella verksamheten. En besparing på 15 miljoner
kronor anser man skulle slå sönder den filmkulturella verksamheten och till-
foga det filmkulturella livet i Sverige obotlig skada. Vid en oförändrad
medelstilldelning föreslår inte institutet någon förändring av verksamheten.

Konstnärsnämnden

Konstnärsnämnden refererar i sin anslagsframställning till vad man framhållit
i förra årets fördjupade anslagsframställning, nämligen vikten av att det finns
institutioner som inriktar sig på att stödja enbart konstnärligt syftande film.
Vidare betonar man värdet av att det finns en institution vid sidan av Film-
institutet från vilken fria filmare kan söka stöd för sina produktioner. Detta
garanterar, enligt nämnden, en sund mångfald i det svenska filmutbudet.

Konstnärsnämnden begär för budgetåret 1994/95 en fördubbling av an-
slagsposten Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Regeringen anser att det finns utrymme för en besparing på drygt 7 miljoner
kronor inom ramen för Filminstitutets filmkulturella verksamhet samt att
Konstnärsnämndens verksamhet bör bedrivas i oförändrad omfattning.

Resultatbedömning

Regeringen beklagar att Filminstitutet inte har hunnit genomföra den översyn
av den filmkulturella verksamheten som efterlystes i regeringens proposition
1992/93:10 och i direktiven till den fördjupande anslagsframställningen och
utgår från att resultatet av denna översyn kommer att presenteras i nästa an-
slagsframställning.

125

Slutsats

Det ansträngda statsfinansiella läget har gjort det nödvändigt att se över be-
sparingsmöjligheterna också inom filmområdet.

I proposition 1992/93:10 om film- och videoavtalet och statens stöd till
filmkulturell verksamhet anger regeringen tre utgångspunkter för den film-
kulturella verksamheten, vilka kan sammanfattas som nedan:

A. Den filmkulturella verksamhetens inriktning bör bestämmas av vad som
från statlig filmpolitisk utgångspunkt är motiverat. Verksamheter som
kan betecknas som branschfrämjande eller som ansvarsmässigt hör
hemma hos andra myndigheter skall inte bedrivas av Filminstitutet
såvida inte finansiella resurser för sådan verksamhet kan tillföras uti-
från.

B. Sådan kommersiell filmverksamhet som Filminstitutet bedriver och som
kan anses ligga utanför det statliga filmpolitiska område, t.ex. studio-
verksamhet, filmlaboratorier och biografverksamhet skall vara själv-
finansierande.

C. Filminstitutet bör inte bedriva sådan filmkulturell verksamhet som inne-
bär att man konkurrerar med med andra organisationer och institutioner
inom filmområdet som bedriver liknande verksamhet.

Regeringen bedömer att det finns utrymme för en besparing på drygt 7
miljoner kronor inom den nuvarande verksamheten. Regeringen anser
emellertid att de förslag till besparingar som Filminsitutet presenterar i sin
anslagsframställning inte helt stämmer överens med de ovan angivna ut-
gångspunkterna. Verksamhet riktad till barn och ungdom liksom verksamhet
som skall främja spridning och visning i områden utanför Stockholm bör få
en gynnsammare behandling än vad institutet har föreslagit. Däremot anser vi
att ett större besparingskrav kan ställas på anslagsposten Publikationer och
information.

I uppställningen nedan framgår vilka förändringar regeringen föreslår för
anslagsposterna inom den filmkulturella verksamhetsområdet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

	1993/94	Beräknad ändring 1994/95
	1993/94	Regeringens förslag
1. Arkivverksamhet	18 000 000	- 1 000 000
2. Publikationer och information	8 500 000	- 3 000 000
3. Verksamhet riktad till barn och ungdom	22 000 000	- 1 000000
4. Främjande av spridning och visning av
värdefull film	12 000 000	- 1 500 000
5. Styrelse och ledning	4 000 000	200 000
6. Administrativ service	1 570 000	598 000
7. Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd	2 228 000	of.
68 298 000		- 7 298 000

126

Regeringen förutsätter att Filminstitutet inom varje anslagspost fördelar
besparingen på sådant sätt att verksamheten kan bedrivas enligt de utgångs-
punkter som lagts fast för den filmkulturella verksamheten.

Konstnärsnämndens filmstöd bör kvarstå oförändrat.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 61 000 000 kr.

C 4. Stöd till fonogram och musikalier

1992/93	Utgift	11 465 635	Reservation	4 641 275
1993/94	Anslag	12 377 000
1994/95	Förslag	10918000

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1982:505) om statsbidrag för
framställning och utgivning av fonogram. Bidraget fördelas av Statens kultur-
råd. Under anslaget utgår också bidrag till Musikaliska akademien för notut-
givning av äldre svenska tonsättares verk. Stöd till Svenska rikskonserters
fonogramutgivning föreslås för budgetåret 1994/95 även under anslag Bil.
Bidrag till Svenska rikskonserter.

Vidare finns under anslaget medel för information och utgivning av noter
samt till distribution av fonogram. Distributionsstödet regleras i ett avtal
mellan staten och Compact Distribution AB (CDA) träffat den 16 maj 1991.
Avtalet gäller till utgången av juni 1994.

1993/94 Beräknad ändring
1994/95

Regeringens
förslag

1. Stöd till fonogramproduktion	5 980 000	+	1 550 000
2. Stöd till fonogramdistribution	1 082 000	+	26 000
3. Stöd till utgivning av en musik- historisk fonogramantologi	3 112000		3 112 000
4. Stöd till utgivning av äldre svenska tonsättares verk	361 000	+	19 000
5. Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) - Svensk Musik för information och utgivning av noter	1 842 000	+	58 000
12	377 000	-	1 459 000

1. Kulturrådet har i enlighet med regeringens uppdrag av den 1 april 1993
överlämnat en rapport med en översyn av situationen inom fonogramsektom i

127

Sverige. (Rapport från Statens kulturråd 1993:5). Samråd har skett med be-
rörda instanser. I rapporten föreslås

• en överföring av medel som anslagits till Musikaliska akademien för
den svenska musikhistoriska fonogramantologin Musica Sveciae till Kultur-
rådets fonogramproduktionsstöd och en samordning av uppföljningsverk-
samheten för antologin

• en överföring av 1,7 miljoner kronor från Svenska rikskonserters
fonogrammedel till samma anslag under Kulturrådet

• en samordning av produktions- och distributionsstödet under Kultur-
rådets ansvar

• en utökad satsning på projektmedel inom rådets fonogramstödsverk-
samhet

2. Compact Distribution AB (CDA) har, i enlighet med ovannämnda avtal,
begärt 1 082 000 kr för distribution av kvalitetsfonogram.

3. Musikaliska akademien föreslår att statsbidrag skall utgå med 1,4 miljo-
ner kronor till en ny serie fonogram under tre år avseende svensk folkmusik.

4. Musikaliska akademien begär för utgivning av äldre svenska tonsättares
verk en ökning med 47 000 kronor för budgetåret 1994/95.

5. För allmän information till utlandet om svensk musik samt medel för
katalogisering, notutgivning, utskrifter och tryckning av noter m.m. begär
Svensk Musik (STIM) en uppräkning med 1 842 000 kr för budgetåret
1994/95. Därtill föreslår Svensk Musik att medel motsvarande det tidigare
anslaget till Musica Sveciae eller 3 miljoner kronor skall ges i bidrag till en ny
antologi med svensk 1900-talsmusik "Musica Nova", utgiven av STIM.

Regeringens överväganden

Staten stöder fonogramverksamhet i Sverige under två anslag. Under det här
behandlade anslaget fördelas medel till fonogramproduktion samt till distribu-
tion av kvalitetsfonogram. Under anslaget till Svenska rikskonserter (prop.
1992/93:100 bil. 12 s. 77-80) beräknas för innevarande budgetår 6 miljoner
kronor gå till produktion av fonogram under märket Caprice. Omslutningen
av fonogramverksamhet inom Svenska rikskonserter omfattar sammanlagt ca
10 miljoner kronor.

Regeringen har följande kommentarer till den redovisning över fono-
grammarknaden och de förslag till förändringar som Kulturrådet lämnat.

Det stöd som staten kunnat ge till utgivning av fonogram har haft betydelse
trots relativt små ekonomiska insatser i förhållande till marknadens omfatt-
ning. Det statliga stödet, främst till de mindre svenska bolagen på marknaden,
har därför också inneburit ett stöd till mångfald och valfrihet i fonogramutbu-
det. Uppdelningen av ansvaret mellan Kulturrådets mer generella stöd till
utgivning av fonogram och Svenska rikskonserters utgivning av fonogram
har i huvudsak fungerat tillfredsställande. Dock finns det anledning att ytterli-
gare renodla Svenska rikskonserters utgivning till att i första hand omfatta ny
svensk musik och oetablerade artister verksamma i landet. Det finns en del

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

128

vinster att göra genom en avgränsning av Svenska rikskonserters roll i detta Prop. 1993/94:100
avseende. Därigenom kan en del medel föras över till det mer allmänna stöd Bil. 12
till fonogramproduktion vilket fördelas av Kulturrådet. En avgränsning av
ansvaret för den statligt stödda fonogramutgivningen i överensstämmelse med
vad som anförts skall enligt regeringens mening inte leda till att stödet till
större och mer långsiktiga projekt försummas.

Musikaliska akademiens utgivning av en svensk musikhistorisk fono-
gramantologi (Musica Sveciae) avslutas inom kort och det statliga stödet till
verksamheten upphör i och med detta budgetår. Verksamheten fortsätter dock
i form av marknadsföring av de utgivna fonogrammen. Statens avtal med
Akademien löper ut först den 1 juli 2003 vilket innebär att Akademien har
ansvar för att antologin på lämpligt sätt lagerhålls och görs tillgänglig för
allmänheten inom och utom Sverige. Regeringen har inhämtat att Akademien
har avsatt särskilda resurser för detta ändamål.

Enligt regeringens mening bör en samordning ske av det statliga stödet till
fonogramverksamhet genom att verksamheten inom Svenska rikskonserter
inriktas på utgivning av ny svensk musik och fonogram med i Sverige verk-
samma men oetablerade artister, medan Kulturrådet svarar för stödet även till
annan utgivning av kvalitetsfonogram. Detta innebär att 1,5 miljoner kronor
av Svenska rikskonserters medel för fonogramutgivning kan föras över till
Kulturrådets anslag.

Kulturrådets medel bör i fortsättningen till en större del än tidigare kunna
ges som stöd till mer långsiktiga projekt. Det är väsentligt att rådet i sin för-
delning tillgodoser olika intressen och genrer. De personer som beslutar om
fördelningen av stödet bör ha god kontakt med musiklivet och ges uppgiften
för en begränsad tid.

Distributionen av fonogram är av stor betydelse och det statliga stödet till
utgivning av vissa kvalitetsfonogram bör liksom hittills kompletteras av ett
distributionsstöd. Även distributionsstödet bör i fortsättningen disponeras av
Kulturrådet. I fortsättningen bör dock detta stöd samordnas med det övriga
fonogramstödet och således avtal mellan distributörer och staten slutas genom
Statens kulturråd. Regeringen anser att stödet till fonogramdistribution också
i fortsättningen bör vara tillräckligt långfristigt för att distributionen skall
kunna fungera kontinuerligt.

En viss uppräkning med hänsyn till kostnadsutvecklingen har gjorts.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 10 918 000 kr.

129

9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

Dagspress och taltidningar

C 5. Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

3 583 298

5 191 000

5 266 000

Presstödsnämnden har enligt förordningen (1988:673) med instruktion för
presstödsnämnden i huvudsak till uppgift att fördela det statliga stödet till
dagspressen i enlighet med presstödsförordningen (1990:524). Nämnden dis-
ponerar anslagen C 5-C 9.

Taltidningsnämnden har enligt förordningen (1988:674) med instruktion
för taltidningsnämnden i huvudsak till uppgift att fördela det statliga stödet till
radio- och kassettidningar i enlighet med förordningen (1988:582) om statligt
stöd till radio- och kassettidningar. Nämnden prövar enligt sin instruktion
bl.a. även frågor om tillstånd att sända radiotidningar i rundradiosändning
och om återkallelse av sådant tillstånd. Nämnden disponerar anslaget C 10.

De två nämndernas förvaltningsuppgifter fullgörs av Presstödsnämndens
kansli.

Presstödsnämnden

Presstödsnämnden räknar med att de båda nämndernas förvaltningsuppgifter
kan fullgöras inom ramen för nuvarande anslag. För budgetåret 1994/95 bör
anslaget föras upp med oförändrat belopp. Nämnden begär en låneram i Riks-
gäldskontoret på 100 000 kr för investeringar i anläggningstillgångar.

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Det finns inte skäl att förändra de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1993/94- 1995/96.

Resurser

Ramanslag 1994/95: 5 266 000 kr

Planeringsram: 1994/95 1995/96

5 266 000 kr 5 266 000 kr

Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till pris- och löneutvecklingen.
Det årliga rationaliseringskravet har beräknats till 53 000 kr.

Regeringen föreslår att Presstödsnämnden för nästa budgetår beviljas en
låneram i Riksgäldskontoret på 100 000 kr.

För budgetåret 1994/95 bör anslaget föras upp med 5 266 000 kr.

130

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 266 OOO kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

C 6. Driftsstöd till dagspressen

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

421 699 300

420 000 000

410 700 000

Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna
i presstödsförordningen (1990:524). Anslaget får överskridas av nämnden.

Presstödsnämnden

För kalenderåret 1992 beviljades 76 dagstidningar driftsstöd med sammanlagt
421 699 300 kr. För år 1993 har t.o.m. augusti månad 75 dagstidningar be-
viljats sammanlagt 423 393 500 kr i stöd. Ytterligare driftsstöd för delar av
år 1993 förutses av nämnden.

För innevarande budgetår räknar nämnden med ett utfall på anslaget som
överskrider det anslagna beloppet med ca 3 miljoner kronor. Förändringen
beror i huvudsak på ett ökat antal stödberättigade tidningar.

Nämnden konstaterar att dagstidningsföretagens ekonomiska resultat för år
1992 som helhet var överraskande gott mot bakgrund av den minskade
annonsvolym som drabbat branschen de senaste åren. Även andratidningama
noterade totalt sett förbättringar år 1992 jämfört med året innan. Prishöjningar
följda av måttliga upplageminskningar samt återhållsamhet på kostnadssidan
ligger bakom de goda resultaten. Ett 15-tal andratidningar försattes i konkurs
under år 1992. Efter rekonstruktion har samtliga, utom två lågfrekventa tid-
ningar, kunnat fortsätta utgivningen.

Trots den för många tidningar förbättrade ekonomin är lågtäckningstid-
ningama fortfarande i hög grad beroende av driftsstödet för sin existens. För
dessa tidningar svarar presstödet för 15-35 % av utgivningskostnadema.

Nämnden beräknar att anslagsbehovet förbudgetåret 1994/95 kommer att
vara 423,4 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Det ansträngda statsfinansiella läget och lågkonjunkturen har framtvingat krav
på effektiviseringar och rationaliseringar inom olika sektorer av samhället.
Regeringen ser det mot den bakgrunden som naturligt att ställa motsvarande
krav på de dagstidningar som erhåller statligt stöd. Bidragsbeloppen till tid-
ningsföretagen bör därför sänkas något.

131

För hög- och medelfrekventa tidningar beräknas driftsstöd genom att en
tidnings upplaga och antal nummer per vecka multipliceras med en bidrags-
sats. Stödet får dock inte överstiga ett maximibelopp. Regeringen föreslår att
dessa bidragssatser och maximibelopp sänks med 3 %. Motsvarande ned-
skrivning bör göras av stödbeloppen för lågfrekventa dagstidningar med all-
mänt driftsstöd och för dagstidningar med begränsat driftsstöd eller driftsstöd
i särskilt fall (jfr prop. 1989/90:78 s. 17 ff., bet. 1989/90:KU31, rskr.
1989/90:302).

Driftsstöd avser tidningsföretagens verksamhet per kalenderår, men
betalas ut efter den 1 juli det kalenderår stödet avser och belastar det statliga
anslaget för det budgetår som inleds den 1 juli samma år. För att uppnå en
helårseffekt på statsanslaget för budgetåret 1994/95 bör därför de nya beräk-
ningsgrunderna gälla för stöd som avser kalenderåret 1994.

Mot denna bakgrund, och med antagande om ett oförändrat antal stödbe-
rättigade tidningar, kan kostnaderna för driftsstöd till dagspressen beräknas
minska nästa budgetår med 12 700 000 kr jämfört med det utfall som annars
skulle bli fallet. Anslaget bör därför föras upp med 410 700 000 kr för bud-
getåret 1994/95.

I anslutning till sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94—
1995/96 lämnade nämnden en särskild rapport om behovet av regler för
reduktion av stödbelopp i särskilda fall. Rapporten har remissbehandlats.
Remissopinionen är splittrad i frågan. Tillsammans med avgivna remiss-
yttranden har rapporten överlämnats till kommittén (Ku 1993:10) om den
framtida presspolitiken.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner förändringen av beräkningsgrunderna för driftsstöd till
dagspressen,

2. till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 410 700 000 kr.

C 7. Utvecklingsstöd till dagspressen

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

32 196 209

7 800 000

1 000

Reservation 17 164 699

Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna
i presstödsförordningen (1990:524).

132

Presstödsnämnden

Under budgetåret 1992/93 beviljades 15 tidningsföretag utvecklingsstöd för
förpressinvesteringar med sammanlagt 20 052 110 kr. I flera fall avsåg
stödet samverkan mellan två eller flera tidningar. Av anslaget för innevarande
budgetår har nämnden t.o.m. augusti månad fördelat 6,3 mkr. När det gäller
beslut om samverkansbidrag enligt den tidigare stödordningen återstår totalt
0,5 mkr att utbetala under innevarande budgetår.

Tidningsföretagens behov av rationaliseringar i förpressledet är fortfarande
stort. Nämnden begär därför att anslaget räknas upp med 10 mkr. Med skri-
velse den 14 september 1993 har nämnden överlämnat en rapport av en
särskild utredare om utvecklingsstödets betydelse för dagstidningarnas eko-
nomi.

För budgetåret 1994/95 begär nämnden att anslaget förs upp med
17,8 mkr (+ 10 mkr).

Regeringens överväganden

Utvecklingsstödet infördes den 1 juli 1990 och ersatte då de tidigare stöd-
formerna utvecklingsbidrag och samverkansbidrag. Hittills har anslaget till-
förts sammanlagt 116,2 mkr. Av dessa medel har nämnden t.o.m. november
månad fördelat 115,9 mkr, varav minst 3,2 mkr avser utbetalningar under
kommande budgetår.

Regeringen föreslår att några nya medel inte tillförs anslaget under budget-
året 1994/95. De reservationer som finns kvar under anslaget vid utgången av
innevarande budgetår bör dock disponeras av nämnden.

Den särskilde utredarens rapport om utvecklingsstödets betydelse för
dagstidningarnas ekonomi har överlämnats till kommittén (Ku 1993:10) om
den framtida presspolitiken.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

133

C 8. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift 0

1993/94 Anslag 1 OOO

1994/95 Förslag 1 OOO

Anslaget disponeras av Presstödsnämnden för infriande av statliga garan-
tier i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524).
Anslaget får överskridas av nämnden.

Presstödsnämnden får bevilja kreditgarantier till dagspressen i sådan om-
fattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier uppgår till
högst 300 miljoner kronor. Förluster till följd av infriade garantier minskar
det tillåtna rambeloppet i motsvarande mån.

Presstödsnämnden

Det sammanlagda beloppet för utestående garantier är oförändrat 6,3 miljoner
kronor jämte räntekostnader (jfr prop. 1992/93:100 s. 203). För budgetåret
1994/95 förutser nämnden ingen belastning på anslaget och begär oförändrat
1 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen for
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C 9. Distributionsstöd till dagspressen

1992/93 Utgift 72 667 157

1993/94 Anslag 75 000 000

1994/95 Förslag 73 000 000

Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna
i presstödsförordningen (1990:524). Anslaget får överskridas av nämnden.

Presstödsnämnden

Under budgetåret 1992/93 betalade nämnden ut sammanlagt 72 667 157 kr i
distributionsstöd för 969 miljoner samdistribuerade tidningsexemplar. För
budgetåret 1993/94 räknar nämnden med ett utfall på 73 miljoner kronor.

Nämnden framhöll i sin fördjupade anslagsframställning för perioden
1993/94—1995/96 att dagstidningarnas samdistributionssystem var utsatt för

134

betydande påfrestningar. Nämnden har därefter givit en särskild sakkunnig i
uppdrag att studera utvecklingen i Skåne. Med skrivelse den 1 november
1993 har nämnden överlämnat utredarens rapport till regeringen.

För budgetåret 1994/95 beräknar nämnden att anslaget bör föras upp med
73 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

För budgetåret 1994/95 bör anslaget i enlighet med nämndens förslag föras
upp med 73 miljoner kronor.

Den särskilde utredarens rapport om samdistributionssystemet för dagstid-
ningar har överlämnats till kommittén (Ku 1993:10) om den framtida press-
politiken.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Distributionsstöd till dagspressen förbudgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 73 000 000 kr.

C 10. Stöd till radio- och kassettidningar

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

90 640 663

101 974 000

114 367 000

Anslaget disponeras av Taltidningsnämnden i enlighet med bestämmelser-
na i förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.
Anslaget får överskridas av nämnden.

Den övergripande målsättningen för statens stöd till radio- och kassettid-
ningar är att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade
och sådana funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en tid-
ning.

Taltidningsnämnden

Nämnden har lämnat en enkel anslagsframställning förbudgetåret 1994/95.

Budgetåret 1992/93 förbrukades totalt 90,6 mkr under anslaget. Därav
avser 77,7 mkr bidrag till tidningsföretagen för utgivningen av redigerade och
intalade taltidningar. Resterande belopp avser inköp av analoga och digitala
radiotidningsmottagare, sändningskostnader, utgifter för utbildning och ut-
veckling samt ersättning till Teracom Svensk Rundradio AB för service m.m.

För innevarande budgetår räknar nämnden med ett utfall på anslaget som
ligger inom ramen för det belopp som förts upp i statsbudgeten.

135

Nämnden aviserade i sin fördjupade anslagsframställning för perioden
1993/94-1995/96 att man avsåg att återkomma med förslag om att vidga mål-
gruppen för att ge ytterligare grupper av funktionshindrade, främst afatiker
och dyslektiker, möjlighet att få teckna taltidningsabonnemang. Nu föreslår
nämnden att en tvåårig försöksverksamhet inleds den 1 juli 1994. Under
denna tid bör totalt 600 helårsabonnemang få tecknas av afatiker och dyslekti-
ker. En förutsättning är att de nya abonnenterna kan tillgodogöra sig taltid-
ningarna i den form som de nu produceras. Något tillrättaläggande av inne-
hållet eller någon vidareutveckling av den tekniska utrustningen bör inte
komma i fråga under försöksverksamheten. Genom att antalet abonnemang
begränsas kommer försörjningen av radiotidningsmottagare enligt nämnden
inte att påverkas på något avgörande sätt. Tidningsföretagens kostnader är i
huvudsak fasta och oberoende av nya gruppers inträde. Vissa merutgifter kan
uppstå i samband med installationen av mottagare hos nya abonnenter.

Nämnden föreslår även en ändring i stödordningen vad avser kraven på en
stödberättigad taltidnings redaktionella utformning (jfr prop. 1987/88:145
s. 25, bet. 1987/88:KU39, rskr. 1987/88:291). Enligt gällande ordning finns
det två varianter som berättigar till stöd. Huvudalternativet är separata,
förlagetrogna utgåvor som ges ut i enskilda tidningsutgivares egen regi.
Därutöver kan stöd under vissa förutsättningar lämnas för sammanställda
taltidningar som ges ut gemensamt av två eller flera dagstidningar i samver-
kan. Ett sådant krav är att material till sammanställningen endast får hämtas ur
tidningar, av vilka versioner sänds som radio- eller kassettidningar (jfr prop.
1984/85:138, bet. 1984/85:KU33, rskr. 1984/85:294).

Nämnden redovisar två exempel på hur de nuvarande reglerna om
redaktionell utformning har förhindrat en väl lokalanpassad produktion och
distribution av radiotidningar och hur de därmed också har begränsat antalet
abonnenter. I det ena fallet har det inte varit möjligt att använda material från
en lokaltidning, vilken inte själv utges i talversion, som bidrag till en befintlig
taltidning. I det andra fallet har en existerande taltidning inte kunnat delas upp
i två versioner, vilka skulle ha innehållit material från var sin lokal edition av
samma dagstidning och som i övrigt skulle ha gemensamt material. Nämnden
föreslår att stödordningen ändras så att även dagstidningar som inte själva ges
ut som separata taltidningar skall kunna bidra till en stödberättigad samman-
ställning och så att även editioner av en och samma dagstidning kan bilda
underlag för separata taltidningsversioner.

Nämnden bedömer att det under de närmaste tre åren kommer att finnas ett
behov av att köpa 1 000-1 200 analoga radiotidningsmottagare per år till en
kostnad av drygt 4 000 kr exkl. moms per mottagare. För detta ändamål
begär nämnden 5 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Mot denna bakgrund beräknar Taltidningsnämnden att anslagsbehovet för
budgetåret 1994/95 kommer att vara 111 867 000 kr (+ 9 893 000 kr).

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

136

Regeringens överväganden

Regeringen anser att de riktlinjer för stödet till radio- och kassettidningar som
lades fast i 1993 års budgetproposition inför perioden 1993/94-1995/96 i
huvudsak bör vara oförändrade. Beredningen av Handikapputredningens
slutbetänkande Ett samhälle för alla (SOU 1992:52) föranleder inte heller
någon annan slutsats. Remissinstanserna stöder närmast enhälligt utredning-
ens uppfattning om att det nuvarande systemet med stöd till taltidningsverk-
samheten över statsbudgeten tills vidare bör bibehållas. En sammanställning
av remissinstansernas yttranden har publicerats i en särskild departements-
stencil (Ds 1993:95).

I 1993 års budgetproposition noterade föredraganden nämndens avsikt att
under perioden 1993/94-1995/96 pröva frågan om möjligheten för andra
grupper av funktionshindrade än synskadade att prenumerera på taltidningar.
Det förutsattes därvid att nämnden skulle beakta vad som anförts om mål-
gruppen för taltidningsverksamheten i propositionen 1987/88:145 om stöd till
radio- och kassettidningar. Konstitutionsutskottet anförde i betänkandet
1992/93:KU27 att en utvidgning av målgruppen - framför allt till dyslektiker
och afatiker - skulle kunna fylla ett viktigt behov. Enligt utskottet borde
emellertid nämndens överväganden bl.a. i fråga om kostnadsaspekten avvak-
tas innan ställning tas i frågan. Nämndens förslag i årets anslagsframställning
innebär att kostnaderna för de nytillkommande grupperna begränsas, i
huvudsak genom att dessa förutsätts kunna tillgodogöra sig taltidningarna i
den form som de nu produceras och genom att antalet nya abonnenter
begränsas.

Regeringen anser att tiden nu är mogen att även låta afatiker och dyslekti-
ker få del av det statliga stödsystemet för radio- och kassettidningar. Det bör
inte vara fråga om en försöksverksamhet. Från och med den 1 juli 1994 bör
utgivaren av en radio- och kassettidning även kunna få stöd för utgivning till
afatiker och dyslektiker. En förutsättning är dock att dessa kan tillgodogöra
sig de taltidningsversioner som produceras för synskadade. I utgångsläget
bör riksdagen och regeringen inte föreskriva ett högsta antal abonnenter inom
dessa grupper som berättigar till stöd. Det bör ankomma på Taltidnings-
nämnden att göra de prioriteringar som behövs. Särskilda medel inom ramen
för de handikappolitiska reformer som regeringen föreslår i årets budget-
proposition bör avsättas för anskaffning och service av mottagare för de
nytillkommande grupperna. En utvärdering av utvidgningen bör utföras av
nämnden efter två år.

När det gäller den redaktionella utformningen av stödberättigade taltid-
ningar anser regeringen att huvudalternativet även i fortsättningen bör vara
separata, förlagetrogna utgåvor som ges ut i enskilda tidningsutgivares egen
regi. Under vissa omständigheter bör även talutgåvor som bygger på partiell
redaktionell samverkan liksom hittills kunna erhålla stöd. Kraven på dessa
samproducerade taltidningar bör dock modifieras något såsom nämnden före-
slagit. I den mån taltidningsutbudets geografiska spridning kan förbättras
ytterligare och antalet abonnenter kan ökas bör även lokala dagstidningar som

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

137

inte själva ges ut som separata taltidningar kunna bidra till en stödberättigad
sammanställning, liksom lokala editioner av samma dagstidning bör kunna
bilda underlag för separata taltidningsversioner. Detta föranleder en ändring i
lagen (1981:508) om radiotidningar. Förslaget skall fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 12.5. Lagförslaget faller inom ramen för Lagrådets
granskning. Då ändringen är av okomplicerad karaktär bör Lagrådets hörande
kunna avvaras.

Såväl utvidgningen av den stödberättigande gruppen som modifieringen av
kraven på den redaktionella utformningen ligger i linje med konstitutions-
utskottets uttalande i betänkandet 1990/9 LKU29 om att stödet borde vara
sådant att det stimulerar till marknadsföringsåtgärder från tidningsföretagens
sida i syfte att få ett större antal abonnenter.

Av de medel som nämnden beräknar kommer att förbrukas under anslaget
under nästa budgetår utgör 5 miljoner kronor första delen i större nyanskaff-
ning av radiotidningsmottagare. Nämnden bör få ett bemyndigande att full-
följa anskaffningen så att anslaget för vart och ett av budgetåren 1995/96 och
1996/97 belastas av högst 5 miljoner kronor för detta ändamål.

Anslaget bör därutöver tillföras 2,5 miljoner kronor för anskaffning och
service av radiotidningsmottagare för afatiker och dyslektiker.

Mot denna bakgrund beräknar regeringen att anslaget för budgetåret
1994/95 bör föras upp med 114 367 000 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1981:508) om radio-
tidningar,

2. godkänner att stöd till radio- och kassettidningar kan utgå för ut-
givning till afatiker och dyslektiker,

3. medger att regeringen lämnar Taltidningsnämnden ett beställ-
ningsbemyndigande på 5 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren
1995/96 och 1996/97,

4. till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 114 367 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

138

Litteratur och tidskrifter

C 11. Litteraturstöd

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift 40 807 031

1993/94 Anslag 40 866 000

1994/95 Förslag 41 000 000

Reservation

5 655 375

Från anslaget utgår stöd till utgivning av litteratur enligt förordningen
(1993:449) om statligt litteraturstöd. Frågor om utgivningsstöd prövas av
Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och förordningen
(1988:676) med instruktion för statens kulturråd. Vidare utgår från anslaget
stöd till En Bok För Alla AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur
till lågpris enligt avtal mellan staten och bolaget, samt stöd till Expert-
kommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska.

Den övergripande målsättningen för den statliga litteraturpolitiken är att till-
försäkra allmänheten ett rikt och varierat utbud av kvalitetslitteratur.

1993/94 Beräknad ändring

1994/95_________

Regeringens
förslag

1.	Stöd till utgivning av litteratur	32 599 000	+	101 000
2.	En Bok För Alla AB för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom	8 179 000	+	21 000
3.	Kommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska	88 000	+	12 000
	40 866 000		+	134 000

Statens kulturråd

Kulturrådet har lämnat en enkel anslagsframställning förbudgetåret 1994/95.
Därtill har Kulturrådet överlämnat en redovisning av utfallet under budgetåret
1992/93 av stödet till utgivning av litteratur på olika litteraturkategorier.
Sammanlagt 894 titlar tilldelades stöd.

För utgivningen av klassisk litteratur för skolans behov, skolklassiker-
serien, är målet att under perioden 1993/94-1995/96 uppnå totalt 100 utgivna
titlar. För innevarande budgetåret har 2,5 miljoner kronor avsatts under an-
slagsposten 1 för detta ändamål. Hittills har sammanlagt 72 titlar producerats i
serien och under våren 1994 kommer ytterligare åtta titlar att ges ut. För att
kunna uppnå det totala målet under perioden begär Kulturrådet att 3 miljoner
kronor (+ 500 000 kr) anvisas för skolklassikerserien budgetåret 1994/95.

Kulturrådet begär att anslagsposten 1, förutom prisomräkning, förs upp
med sammanlagt 41 366 000 kr (+ 500 000 kr).

139

En Bok För Alla AB

Det gällande avtalet mellan staten och En Bok För Alla AB om fortsatt utgiv-
ning och spridning av kvalitetslitteratur till lågpris avser tiden den 1 juli 1993
- den 30 juni 1996. Med hänvisning till avtalet begär bolaget att anslags-
posten 2 för budgetåret 1994/95 räknas upp enligt den praxis som gäller för
statliga bidragsanslag.

Expertkommittén för översättning av finskspråkig facklitteratur
till svenska

Mot bakgrund av målsättningen att ett oförändrat antal titlar skall kunna över-
sättas och principen om ömsesidiga bidrag från Sverige och Finland, begär
kommittén att anslagsposten 3 för budgetåret 1994/95 förs upp med 130 000
kr (+ 42 000 kr).

Regeringens överväganden

Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de riktlinjer för litteraturstö-
det som lades fast i 1993 års budgetproposition inför perioden 1993/94—
1995/96. Det innebär bl.a. att regeringen inte är beredd att förorda sådana nya
stödändamål på litteraturområdet som förutsätter ökade resurser. Vissa om-
prioriteringar bör dock kunna göras inom ramen för anslagsposten 1. Mot
denna bakgrund och med beaktande av Kulturrådets bedömning av resurs-
behovet för att uppnå målsättningen med skolklassikerserien bör 3 miljoner
kronor av anslagsposten 1 anvisas för detta ändamål budgetåret 1994/95.

För riksdagens information kan nämnas att regeringen givit Kulturrådet i
uppdrag att utvärdera kravet på maximipris för litteraturstödda titlar, den s.k.
prispressen, som finns i stödordningen. Uppdraget skall redovisas för rege-
ringen senast den 1 september 1994.

En begränsad kompensation för prisutvecklingen har beräknats under
anslaget. För budgetåret 1994/95 bör anslaget föras upp med 41 000 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Litteraturstöd för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservations-
anslag på 41 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

140

C 12. 1992/93	Stöd till kulturtidskrifter			Prop. 1993/94:100 Bil. 12 440 485
C 12. 1992/93	Utgift	21 746 174	Reservation	Prop. 1993/94:100 Bil. 12 440 485
1993/94	Anslag	19 450 000
1994/95	Förslag	19 500 000

Anslaget disponeras för produktionsstöd och utvecklingsstöd enligt för-
ordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter. Frågor om stöd
prövas av Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och förord-
ningen (1988:676) med instruktion för statens kulturråd.

Den övergripande målsättningen för statens stöd till kulturtidskrifter är att
garantera en kulturellt värdefull mångfald i tidskriftsutbudet.

	1993/94	Beräknad ändring 1994/95
	1993/94	Regeringens förslag
1. Produktionsstöd	17 500 000	+	50 000
2. Utvecklingsstöd	2 000 000		of.
	19 500 000	+	50 000

Statens kulturråd

För budgetåret 1992/93 beviljades 205 tidskrifter stöd med belopp mellan
10 000 och 610 000 kr. Därav har 31 tidskrifter erhållit bidrag för inläsning
på kassett med sammanlagt 667 050 kr.

I sin enkla anslagsframställning begär Kulturrådet att anslaget för budget-
året 1994/95 förs upp med oförändrat belopp.

Regeringens överväganden

Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de riktlinjer för statens stöd
till kulturtidskrifter som lagts fast av riksdagen (prop. 1992/93:100 bil. 12,
bet. 1992/93:KrU26, rskr. 1992/93:319) inför perioden 1993/94-1995/96.

En begränsad kompensation för prisutvecklingen har beräknats under
anslaget. För budgetåret 1994/95 bör anslaget föras upp med 19 500 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1994/95 anvisar ett reser-
vationsanslag på 19 500 000 kr.

141

C 13. Stöd till bokhandel

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93	Utgift	7 401 200'	Reservation	3 973 180
1993/94	Anslag	8 030 000
1994/95	Förslag	8 101 000

'Anvisat under anslagen Stöd till bokhandel och Lån för investeringar i bok-
handel m.m.

Anslaget disponeras för kreditstöd, sortimentsstöd, stöd till rådgivning
samt katalogdatorstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till
bokhandeln. Vidare utgår från anslaget bidrag till Bokbranschens Finansie-
ringsinstitut AB (BFI) för dess kostnader för administration av den statliga
stödverksamheten.

Den övergripande målsättningen för statens stöd till bokhandeln är dels att
vidmakthålla och om möjligt förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät, dels att
öka tillgängligheten av kvalitetslitteratur i bokhandeln.

1993/94 Beräknad ändring
1994/95__________

Regeringens
förslag

1. Lån till investeringar i bokhandel m.m.	2 382 000		of.
2. Sortimentsstöd	3 500 000		of.
3. Katalogdatorstöd	1 519000		of.
4. Bokbranschens Finansierings- institut AB	629 000	+	71 000
	8 030 000'	+	71 000

'Av beloppet får BFI omfördela högst 200 000 kr mellan anslagsposterna.
Beloppet under anslagsposten 4 får dock inte överskridas.

Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI)

BFI har lämnat en enkel anslagsframställning för budgetåret 1994/95. Därtill
har BFI överlämnat rapporten Bokhandelsbranschen 1992/93. Rapporten
innehåller en beskrivning av utvecklingen under det senaste året när det gäller
affarsvillkoren mellan förlag och bokhandel, bokhandelsbeståndet, den eko-
nomiska situation för bokhandelsbranschen samt en redogörelse för fördel-
ningen av de olika statliga stödformerna. När det gäller bokhandelsbeståndet
har endast marginella förändringar skett. Det totala antalet bokhandlar - om-
fattande de tidigare kategorierna fackbokhandel och servicebokhandel - var
323, jämfört med 322 året innan.

För budgetåret 1994/95 begär BFI att anslaget förs upp med sammanlagt
8 499 000 kr (+ 469 000 kr) fördelade på följande ändamål: 2 625 000 kr
(+ 243 000 kr) för lån till investeringar i bokhandel m.m., 3 500 000 kr

142

(of.) för sortimentsstöd, 1 519 000 kr (of.) för katalogdatorstöd, samt Prop. 1993/94:100

855 000 kr (+ 226 000 kr) för BFI:s administrationsbidrag. Bil. 12

Regeringens överväganden

Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de riktlinjer för statens stöd
till bokhandeln som lades fast i 1993 år budgetproposition inför perioden
1993/94—1995/96. Det innebär bl.a. att de statliga insatserna för stöd till bok-
handeln under perioden måste bygga på att de befintliga resurserna inte
kommer att kunna ökas.

Vid beräkningen av anslagsposten 4 har hänsyn tagits till pris- och
löneutvecklingen. För budgetåret 1994/95 bör anslaget föras upp med
8 101 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till bokhandel för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 8 101 000 kr.

C 14. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

8 168 000

8 576 000

13 000 000

Reservation

Enligt stiftelsens stadgar, som fastställdes av regeringen den 22 juni 1988,
har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvnings-
handikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten skall
drivas utan vinstsyfte och inom ramen för ett avtal som träffas mellan staten
och stiftelsen. Det gällande avtalet avser perioden den 1 juli 1993 - den 30
juni 1996.

Det övergripande målet för verksamheten är att förse begåvningshandi-
kappade och vissa andra grupper av läshandikappade med nyhetsinformation
och litteratur.

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur (LL-stiftelsen)

LL-stiftelsen har lämnat en enkel anslagsframställning för budgetåret
1994/95. Under budgetåret 1992/93 producerades 15 LL-böcker och 45 num-
mer av nyhetstidningen 8 SIDOR, med en upplaga på 6 500 exemplar (mars
1993).

143

En utgivning av minst 20 böcker per år och en veckoutgivning av 8
SIDOR är enligt stiftelsen nödvändigt för att tillfredsställande nyhetsförmed-
ling och varierad bokutgivning skall kunna uppnås. Med oförändrade an-
slagsmedel för budgetåret 1994/95 kommer nedskärningar i verksamheten att
göras.

Stiftelsekapitalet uppgår till 600 000 kr. Enligt stiftelsens bedömning är de
ekonomiska resurserna för att möta tillfälliga kostnadsökningar eller andra
oförutsedda utgifter otillräckliga.

Stiftelsen begär mot bakgrund av det ovan nämnda att anslaget förs upp
med 12 036 000 kr (+ 3 460 000 kr) och att stiftelsekapitalet höjs till 2 mil-
joner kronor (+ 1 400 000 kr). Vidare betonar stiftelsen att ökade resurser
till information och marknadsföring kommer att leda till intäktsökningar och
därmed förbättrad ekonomi längre fram.

Regeringens överväganden

Övergripande mål har fastställts för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop.
1992/93:100 bil. 12 s. 223, bet. 1992/93:KU27, rskr. 1992/93:239). Mot
bakgrund av dessa träffade staten och stiftelsen den 10 juni 1993 ett avtal som
gäller t.o.m. den 30 juni 1996.

Handikapputredningen lade år 1992 fram sitt slutbetänkande Ett samhälle
för alla (SOU 1992:52). Utredningen föreslog att nuvarande system med bi-
drag till LL-stiftelsens verksamheten över statsbudgeten bör bibehållas men
omprövas efter fem år. Utredningen underströk vikten av att ytterligare stat-
liga medel anslås för att utveckla och öka utgivningen av LL-böckema samt
nyhetstidningen 8 SIDOR. En sammanställning av remissvaren har publice-
rats i en departementsstencil (Ds 1993:95).

Ett av de reformområden som har prioriterats i förslaget till statsbudget för
budgetåret 1994/95 avser åtgärder för att uppnå bättre förhållanden för funk-
tionshindrade. Genom jämförelsevis begränsade men strategiskt placerade in-
satser kan människor med funktionshinder ges ökade möjligheter till delak-
tighet i vårt samhälle.

De begåvningshandikappade har svårt att tillgodogöra sig informationen i
vanliga nyhetsmedier och har begränsad tillgång till kultur. Tidningen 8
SIDOR och LL-böckema fyller därför en viktig uppgift genom att de på ett
anpassat och enkelt språk presenterar nyhetsinformation och litterära upple-
velser. Tidningen och LL-böckema fungerar också utmärkt för andra läsare
med begränsad färdighet i det svenska språket.

Regeringen bedömer det angeläget att LL-stiftelsen får tillfälle att både öka
verksamhetens omfattning i väsentlig mån och att utveckla innehållet. Rege-
ringen föreslår därför att bidraget till stiftelsen ökar med 4,5 miljoner kronor
för budgetåret 1994/95. Med en resursförstärkning av denna storleksordning
kommer stiftelsen att kunna få till stånd en mer frekvent tidningsutgivning
och en betydligt ökad utgivning av LL-böcker. Inte minst viktigt är att ytterli-
gare kraft kommer att kunna avsättas till de angelägna marknadsföringsinsat-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

144

serna. För att LL-stiftelsen i fortsättningen skall kunna bedriva sin verksam-
het rationellt bör under budgetåret 1994/95 minst 1 miljon kronor avsättas till
det egna kapitalet.

Vid beräkningen av anslaget har ett rationaliseringskrav på 1 % tillämpats.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 13 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

C 15. Talboks- och punktskriftsbiblioteket

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

59 469 0001

62 300 000

53 534 000

Reservation

5 399 803

'Anvisat under anslagen C16. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvalt-
ningskostnader och C17. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktions-
kostnader.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) skall enligt sin instruktion
(1988:341) i samverkan med andra bibliotek förse synskadade och andra läs-
handikappade med litteratur. Biblioteket skall särskilt framställa och låna ut
talböcker och punktskriftsböcker, sälja punktskriftsböcker samt ge upplys-
ningar och råd inom sitt verksamhetsområde till främst folkbibliotek. Biblio-
teket fungerar som lånecentral för talböcker. Biblioteket har vidare en central
utskrivningstjänst för dövblinda och svarar för framställning av studielittera-
tur för läshandikappade högskolestuderande (anslaget anvisas under åttonde
huvudtiteln F 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål). Till biblioteket är
knuten en punktskriftsnämnd som enligt sin instruktion (1985:391) har att
främja och utveckla punktskriften för synskadade.

Det statliga bidraget till Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för produk-
tion av videogram på teckenspråk förmedlas för närvarande genom biblio-
teket.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har lämnat en enkel anslagsfram-
ställning för budgetåret 1994/95.

I sin fördjupade anslagsframställning hösten 1992 förde TPB fram önske-
mål om resurser till en central utskrivningstjänst på punktskrift för synska-
dade, liknande den som TPB har för de dövblinda punktskriftsläsama. TPB
anser att idén bör vidareutvecklas till att omfatta ett elektroniskt bibliotek.

145

10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

Mycket av det material som finns på ett allmänt bibliotek finns inte direkt
tillgängligt för de läshandikappade låntagarna utan materialet måste läsas in
eller skrivas ut i punktskrift. Det handlar främst om tidskrifter och informa-
tionsmaterial men också om olika uppslagsverk och avancerad facklitteratur.
Eftersom biblioteken datoriseras allt mer och allt flera läshandikappade har
tillgång till anpassade datorer på arbetsplatsen och/eller hemma kan resurserna
utnyttjas effektivare om informationen lagras elektroniskt. Den som inte har
tillgång till dator skall på ett enkelt sätt kunna få tillgång till denna information
per telefon. Genom att informationen lätt nås både genom talsvar på telefon
och genom att den kopplas upp till datorer utrustade med punktskriftsdisplay
eller talsyntes blir material sökbart och hämtbart direkt för den läshandi-
kappade. Också de bibliotek som önskar bygga upp ett komplement till in-
läsningstjänsten och fördjupa sin låntagarservice till den läshandikappade
gruppen kan utnyttja de nya tekniska möjligheterna. Innehållet i ett elek-
troniskt bibliotek skulle enligt TPB kunna byggas upp på grundval av såväl
individuella önskemål som generellt med innehållsförteckningar till tidskrif-
ter, litteraturtips inom olika ämnesområden samt aktuell information. Ökade
resurser krävs för uppbyggnaden.

Utöver en viss kompensation för prisutvecklingen begär biblioteket, i lik-
het med tidigare år, att beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och in-
formationsmaterial får läggas ut för betalning under budgetåret 1995/96 inom
en kostnadsram av 11 000 000 kr.

Vidare begär TPB en låneram i Riksgäldskontoret på 800 000 kr för vi-
dareutveckling av datasystemet och för övriga anläggningskostnader för för-
valtningsändamål.

Regeringens överväganden

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Övergripande mål

Det finns inte skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1993/94-1995/96.

Resurser

Ramanslag 1994/95: 53 534 000 kr

Planeringsram 1994/95 1995/96

53 534 000 kr 53 534 000 kr

Övrigt

Beställningsbemyndigande på 11 000 000 kr för budgetåret 1995/96

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetpro-
position för TPB:s verksamhet och som godkänts av riksdagen (bet.
1992/93:KrU26, rskr. 1992/93:319) bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Handikapputredningen, som år 1992 lade fram sitt slutbetänkande Ett
samhälle för alla (SOU 1992:52), föreslog att ytterligare medel tillförs TPB

146

för att förbättra servicen till synskadade och andra människor med funktions-
nedsättningar. Remissinstanserna stöder utredningens förslag.

Regeringen anser i likhet med utredningen att servicen till synskadade bör
förbättras. Det förslag som TPB för fram om ett elektroniskt bibliotek utveck-
lar påtagligt skriv- och inläsningstjänstsfunktionen för synskadade och andra
läshandikappade samtidigt som resurserna tas till vara på ett rationellt sätt.
Regeringen föreslår därför en anslagshöjning till TPB med 1 miljon kronor.

Regeringen beslutade i juli 1987 att medge TPB rätt att, i enlighet med vad
kulturutskottet anfört (bet. 1986/87:KrU 17, rskr. 1986/87:209), träffa avtal
för högst tre år med ett eller flera företag angående utnyttjande av bibliotekets
masterbandsarkiv för försäljning och leverans av talböcker till biblioteken.
Genom avtalen ådrar TPB inte staten några förpliktelser. Avtalen torde
rymmas inom TPB:s ordinarie verksamhet. Anledning saknas därför att
riksdagen lämnar särskilt medgivande till avtalen eller att de görs beroende av
regeringens godkännande.

Biblioteket bör få ett bemyndigande att göra beställningar av talböcker,
punktskriftsböcker och informationsmaterial som kommer att belasta anslaget
budgetåret 1995/96. Bemyndigandet bör avse högst 11 000 000 kr.

Biblioteket bör för budgetåret 1994/95 få en sammanlagd låneram i
Riksgäldskontoret på 3 000 000 kr (+ 800 000 kr).

Vid beräkning av anslaget har utöver sedvandlig pris- och löneomräkning
hänsyn tagits till de ränte- och amorteringskostnader som uppkommer vid ut-
nyttjande av låneramen. Medel har också tillförts anslaget med anledning av
förändringen av den statliga arbetsgivarorganisationen och för avtalade av-
sättningar till Trygghetsstiftelsen. Vidare har anslaget minskats till följd av det
slopade arbetsgivarinträdet och att ett rationaliseringskrav på 1 % har tilläm-
pats.

Bidraget till SDR:s videogramproduktion (10 461 000 kr) som inneva-
rande budgetår anvisats under anslaget C 15. Talboks- och punktskrifts-
biblioteket, kommer fr.o.m. budgetåret 1994/95 att utgå under C 16. Bidrag
till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på tecken-
språk. Som framgår under detta anslag skall TPB dock även i fortsättningen
svara för katalogisering av videogrammen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen anfört om TPB:s avtal om utnyttjande
av bibliotekets masterbandsarkiv,

2. medger att regeringen lämnar Talboks- och punktskriftsbiblioteket
ett beställningsbemyndigande på 11 000 000 kr för budgetåret 1995/96,

3. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket budgetåret 1994/95 anvi-
sar ett ramanslag på 53 534 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

147

C 16. Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för
produktion av videogram på teckenspråk

1994/95 Nytt anslag (förslag) 17 500 000

Från anslaget skall utgå bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för
produktion av videogram på teckenspråk. Innevarande budgetår betalas stödet
ut av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) som sedan budgetåret
1981/82 varit tillsynsmyndighet och bidragsförmedlare.

Regeringens överväganden

Bakgrund

I SDR:s regi och i anslutning till Västanviks folkhögskola i Leksand bedrivs
sedan böijan av 1970-talet videoproduktion på teckenspråk för döva (SDR
Video). Verksamheten bedrevs i mycket blygsam omfattning och finansiera-
des så gott som helt av SDR fram till år 1979. Barnprogrammen var priori-
terade och det var till dessa som SDR år 1980 fick sitt första statliga produk-
tionsbidrag med 250 000 kr. Våren 1986 beslöt riksdagen att staten skulle ta
det ekonomiska huvudansvaret för SDR:s framtida videoproduktion och an-
slaget räknades samtidigt upp kraftigt för att inledningsvis möjliggöra nöd-
vändiga investeringar och en successiv ambitionshöjning. Bidraget förmedlas
via TPB, som också har tillsyn över verksamheten.

Anslaget till SDR Video uppgår innevarande budgetår till 10 461 000 kr.
Inriktningen och ambitionen för SDR Video är att producera nyheter, infor-
mation, kultur för döva (och med döva) på teckenspråk. Barn- och ungdoms-
program prioriteras. Videoavdelningen distribuerar sina videogram via döv-
föreningar ute i landet. Nyhets-, informations- och debattprogram, samt
fr.o.m. år 1993 även barnprogram, sänds dessutom via Sveriges Television
(TV 2).

Under de 20 år som videogrammen producerats har SDR Video utvecklat
verksamheten självständigt. Den erfarenhet och kompetens som finns inom
organisationen gör att videoverksamheten i dag kännetecknas av en hög am-
bition och kvalitet.

Handikapputredningen har i sitt slutbetänkande Ett samhälle för alla (SOU
1992:52) inte särskilt behandlat videogramverksamheten i Leksand.

U tgångspunkter

De döva som har teckenspråket som sitt första språk har en begränsad tillgång
till samhällets kulturyttringar. Genom att teckenspråket är visuellt kan det bara
förmedlas genom rörliga bilder. Den verksamhet som SDR i dag bedriver i
Leksand med videoproduktion på teckenspråk anser regeringen är angelägen,
inte minst med tanke på döva barn och ungdomar.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

148

För att verksamheten skall kunna utvecklas krävs nu ytterligare resurser så
att de teckenspråkiga döva får förbättrad tillgång till och i högre grad kan ta
del av informations- och kulturliv.

Regeringens förslag innebär att det statliga anslaget till verksamheten ökar
från nuvarande 10 461 000 kr till 17 500 000 kr. Denna ökning bör medge
en kraftig ambitionshöjning av verksamheten. Inledningsvis kan medel
behöva användas för investeringar.

Verksamhetsform

Som tidigare nämnts har hittills det statliga bidraget till SDR:s videoverksam-
het förmedlats via TPB, som också har haft ett tillsynsansvar för verksamhe-
ten.

Videoverksamheten inom SDR har funnit sin form och fått en betydande
omfattning. När nu en ytterligare förstärkning är aktuell är det enligt re-
geringen lämpligt att se över verksamhetsformer och relationer mellan SDR
och staten.

Staten bör endast ge allmänna riktlinjer för den videogramverksamhet som
bedrivs med statsbidrag. Uppdraget bör vara långsiktigt och stor frihet skall
ges att inom givna ramar bestämma hur verksamheten skall bedrivas. Med en
sådan utgångspunkt och med tanke på det ekonomiska ansvarstagande som
staten ikläder sig är det naturligt att staten vill försäkra sig om att SDR Video
har en styrelse som har betryggande kompetens och erfarenhet. Även bra
kontroll- och uppföljningsmöjligheter måste finnas.

Styrelsen för SDR har uppgett att man har för avsikt att vid en extra kon-
gress under våren föreslå sådana ändringar av förbundets stadgar att video-
verksamheten kan organiseras som en särskild sektion med en särskild
styrelse. Sektionen skall också ha egen redovisning. Styrelsen för videoverk-
samheten skall enligt vad SDR:s styrelse ämnar föreslå, bestå av en ord-
förande och sex ledamöter av vilka SDR utser tre ledamöter och regeringen
ordföranden och övriga tre. Om dessa förändringar genomförs bedömer re-
geringen att den statsunderstödda produktionen av videogram på teckenspråk
helt kan anförtros SDR. Verksamheten behöver inte längre stå under tillsyn
av TPB. Regeringen är beredd att bistå vid utseendet av styrelseledamöter i
sektionen på det sätt SDR:s styrelse sagt sig vilja föreslå.

SDR Video skall vatje år lämna anslagsframställning, resultatredovisning
och verksamhetsberättelse till Kulturdepartementet i enlighet med förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsfram-
ställning. Staten skall även beredas möjlighet till revision. En utvärdering av
verksamheten bör lämpligen ske efter en period om 5 år.

TPB har tidigare skött katalogiseringen av videogrammen så att de lätt kan
rekvireras från de allmänna biblioteken. Denna verksamhet behövs alltjämt
och bör även i fortsättningen bedrivas av TPB. Det bör därför vara ett villkor
för bidraget att SDR lämnar ett exemplar av varje framställt videogram till
TPB.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

149

Det bör ankomma på regeringen att fatta de beslut och vidta de åtgärder
som behövs för att den nya videogramverksamheten skall kunna starta senast
den 1 juli 1994.

Verksamhetens inriktning och mål

SDR Video skall producera videogram på teckenspråk i syfte att tillgodose de
dövas behov av nyheter, information, kultur m.m. Videogram för barn och
ungdomar skall särskilt prioriteras.

Anslag

Regeringens föreslår att anslaget till Sveriges Dövas Riksförbund förs upp
med 17 500 000 kr. Medlen bör anvisas under ett reservationsanslag.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av video-
gram på teckenspråk budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 17 500 000 kr.

C 17. Bidrag till Svenska språknämnden och

Sverigefinska språknämnden

1992/93 Utgift 3 026 357

1993/94 Anslag 3 128 000

1994/95 Förslag 3 219 000

Från anslaget utgår bidrag till Svenska språknämndens och Sverigefinska
språknämndens verksamhet. Svenska språknämndens verksamhet bekostas
även av anslag från olika fonder, prenumerationsavgifter för tidskriften
Språkvård m.m.

Sverigefinska språknämnden har bidrag även från den finska staten.

1993/94 Beräknad ändring

1994/95

Regeringens
förslag

1. Bidrag till Svenska språknämnden	2 448 000	+	28 000
2. Bidrag till Sverigefinska
språknämnden	680 000	+	63 000
	3 128 000	+	91 000

150

Svenska språknämnden

Svenska språknämnden föreslår i sin anslagsframställning en mindre juste-
ring av anslaget till 2 773 OOO kronor som kompensation för kostnads-
ökningar.

Sverigefinska språknämnden

Sverigefinska språknämnden föreslår att bidraget till nämnden höjs med
115 000 kronor, främst för att möjliggöra att nämndens vetenskapliga perso-
nal skall kunna avlastas administrativa uppgifter.

Regeringens överväganden

För Svenska språknämnden har beräknats vissa justeringar för prisökningar
och en viss utgiftsminskning genom rationaliseringar.

Sverigefinska språknämndens uppgift att vårda och utveckla finska språket
i Sverige genom telefonrådgivning, publikationsverksamhet m.m., både för
den finskspråkiga ursprungsbefolkningen i Tomedalen och personer som
invandrat till Sverige, motiverar enligt regeringens mening en viss uppjuste-
ring av nämndens resurser. Genom den ökade resurstilldelningen bör nämn-
dens rådgivningskapacitet och vetenskapliga standard kunna vidmakthållas.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska
språknämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
3 219 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

151

Radio och television

Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

Allmänna riktlinjer för den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten

Genom 1992 års riksdagsbeslut (bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329)
godkändes regeringens förslag i prop. 1991/92:140 om den avgiftsfinan-
sierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.

Riksdagen fattade den 2 juni 1993 beslut (prop. 1992/93:236, bet.
1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377) om ägandet av den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten (public service-verksamheten). Beslutet innebär
att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildnings-
radio AB skall ägas av tre för ändamålet bildade stiftelser. Den nya ägarord-
ningen skall träda i kraft den 1 januari 1994.

Genom 1992 års riksdagsbeslut lades riktlinjer för public service-verksam-
heten fast för en fyraårsperiod. Regeringen har ingått avtal med de tre public
service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges
Utbildningsradio AB om deras verksamhet under perioden den 1 januari 1993
- den 31 december 1996.

I enlighet med riksdagsbeslutet år 1992 gäller följande allmänna riktlinjer
under avtalsperioden 1993-1996.

Verksamheten regleras främst genom radiolagen (1966:755), lagen
(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-
hetsgrundlagens områden och förordningen (1988:339) med instruktion för
Radionämnden. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1989:41) och
förordningen (1989:46) om TV-avgift.

I enlighet med avtalen mellan staten och programföretagen är public
service-uppdraget i huvudsak oförändrat i förhållande till det uppdrag som
har gällt under den senaste avtalsperioden. I avtal som träffats mellan staten
och programföretagen regleras verksamheten under krig eller vid krigsfara.
Samtliga avtal omfattar perioden den 1 januari 1993 - den 31 december 1996.

Regeringen har meddelat programföretagen tillstånd enligt 5 § radiolagen
att under tiden den 1 januari 1993 - den 31 december 1996 sända radiopro-
gram i rundradiosändning. Som villkor för sändningsrätten gäller att de avtal
som träffas mellan staten och företagen alltjämt är i kraft. Närmare bestäm-
melser om rättigheter och skyldigheter beträffande sändningsrätten och pro-
gramverksamheten finns i radiolagen och i avtalen.

Radionämnden övervakar genom efterhandsgranskning att programföreta-
gen iakttar bestämmelserna i radiolag och avtal.

TERACOM Svensk Rundradio AB (nedan kallat Teracom) är huvudman
för rundradionätet. Teracom skall ge sändningsberättigade programföretag
tillgång till sändamätet på likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal
mellan Teracom och public service-företagen.

Public service-företagen utgör tillsammans med Radionämnden den s.k.
rundradiorörelsen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

152

Public service-verksamheten finansieras med TV-avgiftsmedel som riks-
dagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Medel
för programverksamheten för utlandet anvisas dock över statsbudgeten under
anslaget Radioprogramverksamhet för utlandet (tredje huvudtiteln).

Även Radionämndens verksamhet finansieras med TV-avgifter.

Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i Sveriges Televisions
och Sveriges Radios sändningar.

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och
avgiftskontrollen. I avtal som träffades år 1989 mellan staten och Radiotjänst
i Kiruna AB regleras bolagets uppgifter. RIKAB kommer att ägas gemensamt
av de tre programföretagen fr.o.m. den 1 januari 1994 när stiftelserna bildas.

Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning, det s.k. rundradio-
kontot, hos Riksgäldskontoret. Utbetalningen av medlen värdesäkras med ut-
gångspunkt i ett särskilt kompensationsindex. Staten tillhandahåller genom
Riksgäldskontoret det rörelsekapital rundradiorörelsen behöver om avgifts-
medlen inte räcker till.

Sveriges Televisions ansvar för förvaltning av rundradiomedlen regleras i
ett avtal som trädde i kraft den 1 januari 1993 och gäller tills vidare.

Verksamheten år 1992

Genom 1991 års riksdagsbeslut (prop. 1990/91:149, bet. 1990/91:KU39,
rskr. 1990/91:370) anvisades Sveriges Radio, Televerket (Teracom fr.o.m.
den 1 juli 1992) samt Radionämnden medel för kalenderåret 1992. Redovis-
ningen i det följande avser kalenderåret 1992.

Sammanlagt togs 4 513,4 mkr av avgiftsmedlen i anspråk under år 1992.
Sveriges Radio-koncernen disponerade drygt 3 779,8 mkr för programverk-
samheten i dess helhet, med undantag av utlandsprogramverksamheten. Tele-
verket (Teracom fr.o.m. den 1 juli 1992) utnyttjade totalt 611,4 mkr. Kostna-
derna för Radionämndens verksamhet var 4,8 mkr. Övriga kostnader bestå-
ende av vissa avskrivningar till följd av att intäkterna bruttoredovisas uppgick
till 117,4 mkr.

Under år 1992 uppgick de totala intäkterna i form av TV-avgifter, inkl,
påminnelse- och tilläggsavgifter, samt ränteintäkter till 4 615,5 mkr, vilket i
förhållande till de avgiftsmedel som togs i anspråk innebär ett positivt resultat
om 102,1 mkr. Det samlade underskottet i rundradiorörelsen har mer än hal-
verats jämfört med 1991 och uppgår för 1992 till 114 mkr.

Antalet TV-avgiftsbetalande hushåll uppgick 1992 till drygt 3,3 miljoner.

Programföretagens verksamhet år 1993 och plan för år 1994

Nedan följer en sammanfattning av programföretagens redovisning av verk-
samheten år 1993 samt för planerna inför år 1994.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

153

Sveriges Television

Verksamheten 1993

Sveriges Televisions totala sändningstid år 1993 uppgick till 173 timmar per
vecka, vilket är en ökning med 39 timmar per vecka jämfört med år 1991. Av
den totala sändningstiden år 1993 utgjorde ca 12 timmar per vecka regionala
sändningar.

Medverkandekostnadema beräknas för år 1993 uppgå till 222,9 mkr, en
ökning med 24 mkr jämfört med år 1992. Kostnaderna för samproduktioner
och produktionsutläggningar samt avtalsbundna kostnader beräknas under år
1993 uppgå till 211,9 mkr, vilket är en ökning med 11,8 mkr jämfört med år
1992.

Den totala distriktsproduktionen beräknas år 1993 uppgå till 1 478 timmar,
vilket är en ökning med 468 timmar, eller 46 %, jämfört med år 1992. Under
perioden 1987-1991 ökade allmänproduktionen i distrikten med ca 40 %.

Av Sveriges Televisions totala utbud under verksamhetsåret avser ca 60%
program på svenska språket.

Av Sveriges Televisions totala utbud är ca 50 % tillgängligt för de döva
och hörselskadade tittarna. Under verksamhetsåret 1993 beräknas totalt drygt
15 timmar per vecka av de svenska programmen textas. Sedan den 1 mars
1993 sänds en 5-minuters nyhetssändning på teckenspråk måndag-fredag.

Sveriges Televisions samlade sändningstid på minoritetsspråk uppgick år
1993 till 182 timmar. Det finskspråkiga programutbudet i TV omfattar dagliga
nyhetssändningar (måndag-fredag).

Reformverksamheten 1993

Sveriges Televisions andel av reformtillskottet för 1993 uppgår till 123,5
mkr. Av reformmedlen har 20,6 mkr använts för att förstärka den gestaltande
produktionen, 20,6 mkr för barn- och ungdomsprogram, 22,7 mkr för
nyhetsverksamheten, 20,6 mkr till morgonsändningar exkl. nyheter och 24,7
mkr till bl.a. nöjesprogram för ungdomar och distriktens nöjesverksamhet.
Dessutom har 4,1 mkr använts till en förstärkning av nyhets- och sam-
hällsmagasin, 4,9 mkr till en utökning av de regionala sändningarna, 3,1 mkr
har tillförts den finskspråkiga redaktionen, 1,2 mkr till nyhetssändningar på
teckenspråk och 1 mkr till en utökning av text-TV:s sändningstid.

Rationaliseringsåtgärder 1993

Rationaliseringsåtgärdema redovisas gemensamt för åren 1992 och 1993 och
beräknas sammanlagt uppgå till 132 mkr.

Rationaliseringar till följd av koncemawecklingen beräknas till ca 27 mkr.

Genom organisationsförändringar och en rad mindre riktade åtgärder be-
räknas ca 60 mkr sparas under åren 1992 och 1993. Överföringen av drifttek-
niken i Stockholm till Kanal 1 och drifttekniken i Göteborg och Malmö till
TV 2 som genomfördes den 1 januari 1992 har gett en besparing om
sammanlagt 20 mkr. En minskning av personalen under 1992 beräknas ge en

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

154

besparing på 20 mkr. En rad små rationaliseringsåtgärder inom TV 2:s
övriga distrikt har under 1992 och 1993 frigjort ca 4 mkr. Under 1993 skall
reporterfotografer införas i distrikten, vilket beräknas ge en rationaliserings-
vinst motsvarande 2 mkr. Genom kostnadsminskningar inom servicedivisio-
nen i Stockholm har 14 mkr sparats under 1992.

Omorganisationen av nyhetsverksamheten 1993 innebär att antalet nyhets-
sändningar ökades med drygt 30 % eller ca 200 timmar på årsbasis. Denna
ökning genomfördes utan ökad medelstilldelning till nyhetsverksamheten.
Sveriges Television uppskattar produktivitetsökningens värde för morgonny-
hetema till 20 mkr och för morgonsändningarna till 25 mkr.

Verksamheten 1994 - förutsättningar och planer

1 enlighet med 1993 års riksdagsbeslut anvisas Sveriges Television

2 798,1 mkr för år 1994 (i 1991 års prisläge).

Sveriges Televisions andel av rationaliseringskraven uppgår till 137 mkr
för perioden 1992-1994. Rationaliseringsåtgärdema 1992 och 1993 beräknas
som nämnts ge en sammanlagd besparing om 132 mkr. Sveriges Television
har därmed i stort sett uppnått rationaliseringskravet. Några genomgripande
eller strukturella åtgärder av den typ som genomförts under 1992 och 1993 är
inte aktuella och några målsättningar för de fortsatta rationaliseringssträvan-
dena har ännu inte definitivt fastlagts.

Sveriges Television redovisar sina reformplaner för 1994 mycket översikt-
ligt av i första hand konkurrensskäl. Sveriges Television avser dock att lämna
detaljerade redovisningar av genomförd verksamhet i efterhand.

Sveriges Televisions del av reformtillskottet uppgår till 410,9 mkr för pe-
rioden 1992-1996. Sammanlagt återstår 175,4 mkr av reformtillskottet att
disponera under avtalsperioden. Reformtillskottet fördelas med 55,7 mkr för
1994 och 104,2 mkr för 1995.

1994 och 1995 års reformtillskott kommer att användas för att öka produk-
tionen och kvaliteten av svenska program, i synnerhet den gestaltande pro-
duktionen, att stärka programutbudet för barn och ungdom, att kvalitativt och
kvantitativt stärka nyhetsverksamheten, att stärka den allmänna programkvali-
teten, att förbättra servicen för olika publikgrupper genom en ökad sänd-
ningstid samt att utveckla text-TV-verksamheten.

Sveriges Radio

Verksamheten 1993

I enlighet med 1992 års riksdagsbeslut bildades programföretaget Sveriges
Radio AB den 1 januari 1993 genom en sammanslagning av Sveriges Riksra-
dio och Sveriges Lokalradio. Den 18 januari 1993 genomfördes förändringar
i programtablån till följd av Sveriges Radios beslut att profilera radiokanaler-
na mot tydliga målgrupper.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

155

I huvuddelen av landet sänder Sveriges Radio i fyra kanaler, Pl, P2, P3
och P4. P4 innehåller dels ett rikstäckande gemensamt program, P4-Riks,
dels lokala program från 25 olika lokalredaktioner. Dessutom sänder Radio
Sweden utlandsprogram. I Stockholm är programmen fördelade på annat sätt.
P2 Stockholm sänder seriös musik dygnet runt. Radio Stockholm sänder
egna program 06.00-24.00. Program på minoritetsspråk, som i övriga landet
sänds i P2, sänds i Stockholm tillsammans med Radio Sweden i Stockholm
International. Även utbildningsradions program sänds i P2 i övriga landet,
men sänds i Stockholm i P4.

Det totala antalet sändningstimmar för år 1993 beräknas uppgå till
122 375 timmar, en ökning med ca 6 000 timmar jämfört med riksradions
och lokalradions sammanlagda sändningstid år 1992. De lokala kanalerna
beräknas år 1993 svara för 74,9 % av den totala sändningstiden.

I de fyra rikskanalema produceras sammantaget 38,2 % av programmen
utanför Stockholm.

Av Sveriges Radios sammanlagda resurser för programverksamheten be-
räknas nära 60 % läggas på nyheter, aktualitets- och samhällsprogram och
kultur. Dessa program utgör samtidigt 40 % av den totala sändningstiden.

Sveriges Radios sändningstid under 1993 för samiska program beräknas
uppgå till totalt 230 timmar och för finska rikssändningar 667 timmar. Sänd-
ningstiden för övriga minoritetsspråk beräknas till 602 timmar under 1993.

Reformverksamheten 1993

Sveriges Radios andel av reformmedlen för 1993 uppgår till 69,3 mkr, varav

46,2 mkr skall finansieras genom interna rationaliseringar. Således tillförs ett
nettoreformtillskott på 23,1 mkr. Rationaliseringar till följd av sammanslag-
ningen av riksradion och lokalradion beräknas uppgå till 33 mkr och tillförs
programverksamheten i form av reformmedel.

Reformmedel på drygt 76 mkr har fördelats med 3,8 mkr till Pl, 6,8 mkr
till P2, 11,4 mkr till P3, 40,3 mkr till P4-Riks samt 13,7 mkr till de lokala
kanalerna. Pl har satsat reformmedel för att öka kvaliteten inom områdena
kultur, nyheter och aktualiteter/samhälle samt för att öka utomståendes med-
verkan i programmen. P2 har till stor del använt reformmedlen för att öka an-
delen egenproducerad musik och för att ta in fler utomståendes medverkan,
Vidare har P2 fått medel för att genomföra P2 Stockholm. P3:s reformmedel
har satsats på ökad egenproducerad musik och på en utveckling av kultur-,
nyhets- och samhällsprogram, speciellt med inriktning på den yngre publiken
med uppdraget att skapa ett alternativ till den kommersiellt finansierade radi-
on. Den nya kanalen P4-Riks finansieras dels med reformmedel, dels med
medel som frigjorts genom rationaliseringar inom P3. De lokala kanalerna har
tillförts nya medel för att bygga upp och höja kvaliteten på den egna produk-
tionen samt för att utöka nyhetsservicen.

Genom koncemavvecklingen har 3 mkr frigjorts för ett särskilt projekt för
kompetenshöjning och kvalitetsutveckling.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

156

Rationaliseringsåtgärder 1993

Sveriges Radios rationaliseringsåtgärder under 1993 beräknas leda till bespa-
ringar på sammanlagt 68 mkr.

Rationaliseringseffekten av sammanslagningen av riksradion och lokalra-
dion beräknas sammanlagt uppgå till 33 mkr, varav 12,7 mkr motsvaras av
minskade personalkostnader, 11 mkr av ett minskat återanskaffningsbehov av
teknisk utrustning, 5,5 mkr av minskade hyreskostnader fr.o.m. den 1 janua-
ri 1994, samt 1 mkr som motsvaras av minskade kostnader för programin-
samling i samband med en samlokalisering på distriktsortema.

Genom sammanslagningen har rationaliseringar även kunnat genomföras
inom P3 där 35,2 mkr har frigjorts.

Sammanslagningen har vidare medfört en effektivisering av programverk-
samheten. Den totala sändningstiden har kunnat utökas samtidigt som perso-
nalen minskats med drygt 100 personer. Sammanslagningen har även möjlig-
gjort en effektivare nyhetsförmedling genom ett samarbete mellan rikskanaler-
nas och de lokala kanalernas nyhetsredaktioner.

Verksamheten 1994 - förutsättningar och planer

I enlighet med 1993 års riksdagsbeslut kommer Sveriges Radio att för år
1994 anvisas 1 571,5 mkr (1991 års prisläge).

En handlingsplan för program för och om funktionshindrade för avtalspe-
rioden 1993-1996 har beslutats av Sveriges Radios företagsledning. I enlig-
het med planen skall under åren 1994 och 1995 avsättas 12,2 mkr respektive

10,6 mkr för åtgärder för funktionshindrade. Under 1994 startas ett dagligt
(måndag-fredag) nyhetsprogram på lätt svenska riktade till förståndshandi-
kappade och hörselskadade.

När lokala sändningar på minoritetsspråk, förutom samiska och finska,
upphörde årsskiftet 1992/93 frigjordes 4,5 mkr. Medlen skall användas för
att utöka rikssändningama på finska, för att starta rikssändningar på tome-
dalsfinska och för att förstärka de lokala kanalernas resurser för sändningar
på finska och tomedalsfinska. Vidare skall sameradion ges ökade resurser
och sändningar på albanska och arabiska skall inledas.

För att kanalerna tillsammans skall uppnå kravet i 1992 års riksdagsbeslut
att minst 40 % av allmänproduktionen i Sveriges Radios rikssändningar skall
produceras utanför Stockholm, skall resurser avsättas för att öka produktio-
nen ute i landet. Under 1993 producerades sammantaget 38,2 % av program-
men utanför Stockholm. Sveriges Radio räknar med att målet 40 % är
uppnått vid ingången av 1995.

Under 1996 avser Sveriges Radio att påbörja utbyggnaden av den nya sän-
dartekniken DAB (digital ljudradio) i storstäderna, för att under 1997 uppnå
rikstäckning. Sveriges Radio prioriterar i ett första steg utbyggnaden av DAB
för de nationella kanalerna. När DAB införs avser Sveriges Radio att erbjuda
hela landet en dygnet-runt kanal för seriös musik samt om möjligt en finsk-
språkig och samisk kanal.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

157

Sveriges Utbildningsradio

Verksamheten 1993

Sveriges Utbildningsradios totala sändningstid för år 1992 uppgick till 1 977
timmar, varav 547 timmar TV-sändning och 1 430 timmar radiosändning.
Från och med år 1993 disponerar utbildningsradion egna fasta tider i Sveriges
Radios och Sveriges Televisions kanaler. Detta beräknas medföra att utbild-
ningsradions sändningstid för år 1993 ökar till 623 timmar TV-sändning och
1 634 timmar radiosändning, vilket motsvarar en ökning med 13 % respekti-
ve 14 % jämfört med år 1992.

Av Utbildningsradions sändningar är ca 75 % på svenska språket och ca
70 % är av svenska upphovsmän.

Utbildningsradions program för funktionshindrade utgörs till största delen
av TV-program på teckenspråk. Utbildningsradions utbud för funktionshind-
rade beräknas år 1993 uppgå till totalt 34 timmar, vilket är en ökning med
8 timmar jämfört med år 1992.

Utbildningsradions sändningar på minoritetsspråk beräknas år 1993 uppgå
till totalt 65 timmar, en ökning med 17 timmar jämfört med år 1992.

Reformverksamheten 1993

Sveriges Utbildningsradios andel av reformmedlen uppgår för år 1993 till

6.7 mkr, inklusive rationaliseringskravet på 4,6 mkr. Reformmedlen används
till ytterligare utbyggnad av den regionala verksamheten (1,7 mkr), utökade
sändningar för gymnasieskolan (2,5 mkr), utökade sändningar av program på
minoritetsspråk och program för funktionshindrade (1,4 mkr), samt kvalitets-
höjande åtgärder (1,1 mkr). Ett särskilt projekt för döva barn som behöver ut-
veckla och träna teckenspråk produceras 1993 för sändning 1994.

Rationaliseringsåtgärder 1993

Sveriges Utbildningsradio har ålagts ett rationaliseringskrav som motsvarar

4.7 mkr för år 1993. Mot bakgrund av att programbolagen, i enlighet med
1992 års riksdagsbeslut, får tillgodoräknas rationaliseringar som tidigarelagts
till 1992 vid redovisningen av vilka åtgärder som vidtagits, anger utbildnings-
radion att 1992 års rationaliseringar uppgick till 4 mkr och avsåg personal-
reduktion, produktivitetshöjning i programverksamheten och minskade admi-
nistrativa kostnader.

Rationaliseringar under år 1993 har främst åstadkommits genom effektivi-
seringar av programproduktionen för att möta åtagandet att öka sändningsti-
den i såväl radio som TV. Den ökade sändningstiden skulle ha motsvarat en
kostnadsökning på drygt 6 mkr, men har i stället finansierats genom interna
rationaliseringar. Moderbolagets avveckling har medfört ökade anslag för ut-
bildningsradion, vilka huvudsakligen kommer att användas för ökade insatser
inom forskning och utvärdering.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

158

Verksamheten 1994 - förutsättningar och planer

I enlighet med 1993 års riksdagsbeslut kommer Sveriges Utbildningsradio
AB att för år 1994 anvisas 210,7 mkr (i 1991 års prisläge).

Under 1994 planerar utbildningsradion rationaliseringsåtgärder som leder
till besparingar på 4,6 mkr. Rationaliseringar åstadkoms genom fortsatt effek-
tivisering av programproduktionen som medger en ökning av sändningstiden
utan motsvarande kostnadsökning. Vidare skall utbildningsradion under 1994
flytta till nya gemensamma lokaler, vilket beräknas medföra ökad effektivitet i
verksamheten. Under 1995 planeras ytterligare rationaliseringar på 3 mkr.

Utbildningsradions reformmedel för år 1994 uppgår till 6,7 mkr inklusive
ett rationaliseringskrav på 4,6 mkr. Reformmedlen skall användas till en fort-
satt utbyggnad av den regionala verksamheten, till en förstärkning av TV-pro-
duktion för gymnasieskolan och till utökade sändningar av program på mino-
ritetsspråk och program för funktionshindrade. En del av reformmedlen skall
reserveras för kvalitetshöjande åtgärder som bl.a. innefattar förbättrade kon-
takter med utbildningsradions användare, en utökning av utomståendes med-
verkan, förbättrad teknisk kvalitet genom övergång till digital teknik 1994
samt utveckling av s.k. multimediaprojekt (ett samspel mellan olika medier
som distribueras t.ex. via datadisketter, CD-ROM och CD-I).

1995 uppgår Utbildningsradions reformram till 7,2 mkr. Reformtillskottet
planeras användas till kvalitetshöjande åtgärder, tillgänglighet och ny teknik.
Utbildningsradion har inlett ett antal utvecklingsprojekt i syfte att producera
multimedieproduktioner för skola och vuxenutbildningen. Utgångspunkten är
att tillgängligheten och återanvändningen av utbildningsradions program skall
förbättras samtidigt som nya kvaliteter kan tillföras undervisningen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Rundradiokontot och TV-avgiften

Rundradiokontots intäkter består huvudsakligen av TV-avgiftsmedel. TV-
avgiften skall i enlighet med riksdagens beslut höjas från 1 404 kr per år till
1 440 kr per år fr.o.m. den 1 januari 1994.

Antalet registrerade TV-avgifter hos RIKAB uppgick till drygt 3,3 miljo-
ner i juni 1993. Nettointäkterna från TV-avgiften uppgick till 2,5 mdkr under
första halvåret 1993. Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning,
det s.k. rundradiokontot, hos Riksgäldskontoret.

I enlighet med 1992 års riksdagsbeslut skall Teracom tillföra medel till
rundradiokontot på två sätt. Teracom skall årligen till rundradiokontot överfö-
ra 213,6 mkr (i 1992 års prisläge) under perioden den 1 januari 1993 - den
31 mars 2 000. Vidare skall Teracom årligen, i den mån aktiebolagslagens ut-
delningsregler tillåter det, fr.o.m. år 1994 betala ett belopp som motsvarar
0,75 % av genomsnittet under föregående år av bolagets egna kapital.

Rundradiokontot tillförs fr.o.m. år 1992 intäkter från TV 4 genom en fast
och en rörlig koncessionsavgift. Enligt lagen (1992:72) om koncessionsavgift
på televisionens område utgör den fasta avgiften 50 mkr per kalenderår. Den
rörliga avgiften skall beräknas på grundval av TV 4:s annonsintäkter. Den

159

skall utgöra 20 % av de intäkter som överstiger 750 men inte 1 OOO mkr,
40 % av intäkter som överstiger 1 000 men inte 2 000 mkr, och 50 % av
intäkter som överstiger 2 000 mkr. Den fasta avgiften och beloppsgränsema
för den rörliga avgiften avser år 1992 och skall för tiden efter 1992 index-
regleras. Den fasta avgiften för 1993 har justerats till 51 mkr och för 1994 till
ca 53,3 mkr. Den rörliga avgiftens beloppsgränser för 1993 har justerats till
765 mkr, 1 046 mkr resp. 2 092 mkr, och för 1994 till ca 799,2 mkr,
1 065,6 mkr resp. 2 131,3 mkr.

Sveriges Television har sedan den 1 januari 1993 ansvaret för rundradio-
rörelsens finansiella samordning. Däri ingår att ansvara för förvaltningen av
TV-avgiftsmedlen, rundradiorörelsens likviditetsplanering och utbetalningar-
na från rundradiokontot samt ansvaret för bedömningen av avgiftsuttagets
storlek på kort och lång sikt. Bolaget skall även redovisa medelsförvaltning
och upplåning samt upprätta bokslut för rundradiorörelsen.

På rundradiokontot redovisas rundradiorörelsens samlade kostnader och
intäkter. Rundradiokontots resultat för första halvåret 1993 uppgår till

119.3 mkr, vilket är en förbättring med 134,4 mkr jämfört med motsvarande
period 1992. Det positiva resultatet innebär att det ackumulerade resultatet för
rundradiokontot, som varit negativt sedan 1985/86, vänts till ett överskott på

5.3 mkr under första halvåret 1993 då rundradiokontot beräknas vara i resul-
tatmässig balans. Likviditetsmässigt har den positiva resultatutvecklingen
inneburit att saldot på rundradiokontot uppgick till 208,5 mkr per den 30 juni
1993, vilket är en förbättring med 164,3 mkr sedan den 30 juni 1992.

Den enskilda förändring som haft störst betydelse för rundradiorörelsens
förbättrade likviditet är övergången till förskottsinbetalning av TV-avgiften.
Den ackumulerade resultatpåverkan till följd av införandet av förskottinbetal-
ning uppgick under perioden 1989-1992 till ca 110 mkr. Vidare har rundra-
diokontot under 1992 engångsvis tillförts ca 95 mkr till följd av att 550 000
gamla ärenden om obetalda TV-avgifter överförts till kronofogdemyndighet
för indrivningsåtgärder. Dessutom har det särskilda kompensationsindex som
styr medelstilldelningen till de tre programbolagen sjunkit till 3,14 % under
1992, medan det under perioden 1982-1991 uppgått till i genomsnitt 6,8 %
per år. En indexförändring på 1 % innebär en förändring av medelstilldel-
ningen till de tre programbolagen på ca 50 mkr.

Sveriges Television föreslår en höjning av den årliga TV-avgiften med
48 kr fr.o.m. den 1 januari 1995 för att fullt ut täcka den sista delen av re-
formtillskottet år 1995. TV-avgiften skulle därmed komma att uppgå till
1 488 kr år 1995.

Radio Sweden

Radio Sweden är en enhet inom Sveriges Radio AB. Enligt avtalet mellan
staten och Sveriges Radio skall program för sändning till utlandet ge dels
svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

160

information om och upprätthålla kontakt med Sverige. Teracom svarar för
utsändningen av ljudradioprogram på kortvåg och mellanvåg.

Sveriges Radio begär 54,53 mkr (+15 mkr) för Sveriges Radios utlands-
prgramverksamhet för att täcka kostnader för programverksamheten, pro-
gramutsändning och programinsamling.

Teracom begär 14,2 mkr (+3 mkr) för kapitalkostnader för investeringar i
Radio Swedens kortvågs- och mellanvågssändare. 10,1 mkr avser kapital-
kostnader för utbyte av kortvågssändare enligt tidigare beslutad kapitalkost-
nadsplan under perioden 1995-2003 (jfr prop 1992/93:100 bil. 4, s. 199,
bet. 1992/93:UU14, rskr. 1992/93:296). 1,5 mkr avser ersättning för kapital-
kostnader för Sölvesborgs mellanvågssändare. Den återstående delen av av-
betalningsplanen för denna sändare avser perioden 1995-2005. Under 1995
tillkommer en engångskostnad om 2,6 mkr för destruktion av miljögiftet PCB
i samband med skrotningen av de gamla kortvågssändama.

Anslaget för radioprogramverksamhet för utlandet uppgick för kalender-
året 1993 till 60,809 mkr, men har för kalenderåret 1994 ålagts ett sparbeting
på 15 mkr. Sveriges Radio beslutade därför att fr.o.m. den 1 juli 1993 lägga
ned de franska och spanska sändningarna.

Under 1994 kommer Radio Sweden att fortsatt prioritera sändningar till
Europa (svenska, engelska och tyska), förbättra informationen till lyssnare i
närområdet Tyskland, Ryssland och Baltikum (tyska, ryska, estniska och
lettiska) och ge kontinuerlig programservice för lyssnare i andra delar av värl-
den (engelska och svenska). Sveriges Radio avser även att rationellt utnyttja
alla distributionsmöjligheter, bl.a. satellit, i syfte att utöka samverkan med
radiosttioner i målområden. Vidare avser man att utöka samarbetet med Sveri-
ges Radios kanaler i syfte att i högre grad använda Sveriges Radios material
samt erbjuda Radio Sweden-program till Sveriges Radios kanaler.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Regeringens överväganden

Public service-företagen

Riksdagen fattade i juni 1992 beslut (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:
KrU28, rskr. 1991/92:329) om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verk-
samheten 1993-1996 m.m. Riksdagen fattade den 2 juni 1993 beslut (prop.
1992/93:236, bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377) om ägandet av den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten (public service-verksam-
heten). Beslutet innebär att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB skall ägas av tre för ändamålet bildade stiftel-
ser. Den nya ägarordningen skall träda i kraft den 1 januari 1994.

Regeringen betonade i föregående års budgetproposition att programföre-
tagen bör lämna utförligare redovisningar i sina anslagsframställningar. I pro-
gramföretagens regleringsbrev för år 1994 föreskrivs att anslagsframställ-
ningarna särskilt skall redovisa planer och utfall av verksamheten i förhållan-
de till det uppdrag och de riktlinjer som gäller, bl.a. beträffande användning-
en av reformmedel, åtgärder med anledning av rationaliseringskraven samt in-

11 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

satser för såväl programutbudet i stort som för åtgärder för funktionshindra-
de, invandrare och språkliga minoriteter. Programföretagen skall även redovi-
sa vilka insatser som görs för att åstadkomma ett mångsidigt programutbud
som kännetecknas av en hög kvalitet.

Regeringen konstaterar att public service-företagens anslagsframställningar
även för år 1995 brister i vissa avseenden. Företagen bör kunna lämna utför-
ligare redovisningar av sina planer och utfallet av dessa, utan att för den skull
programföretagens integritet hotas eller att uppgifter offentliggörs som kan ge
andra aktörer konkurrensfördelar. Regeringen anser vidare att programföreta-
gen bör lämna en mer utförlig redovisning av vilka insatser som görs för att
åstadkomma ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av en hög kva-
litet.

Sveriges Radio redovisar att man avser påbörja utbyggnaden av den nya
sändartekniken DAB (digital ljudradio) under år 1996. Regeringen konsta-
terar att de tekniska förutsättningar som anges i avtalet mellan staten och
Sveriges Radio avser nuvarande sändarteknik. Frågan om utnyttjandet av
digital sändarteknik bereds för närvarande av regeringen. Sveriges Radio bör
avvakta regeringens ställningstagande i fråga om utnyttjandet av digital
sändarteknik.

Det är rimligt att uppgifterna för public service-verksamheten påverkas av
förändringar för annan radio- och TV-verksamhet. Vid övervägandena om
vilka villkor som skall gälla efter den nuvarande avtalsperiodens slut är det
därför naturligt att ta hänsyn till att det har tillkommit nya programföretag
inom både ljudradio och TV och till att ny teknik kan komma att radikalt för-
ändra förutsättningarna för radio- och TV-verksamheten. Regeringen avser att
under våren 1994 publicera en skrift som skall tjäna som utgångspunkt för en
offentlig diskussion om vilken inriktning public service-verksamheten bör ha
efter år 1996.

I enlighet med 1992 års riksdagsbeslut skall medelstilldelningen till de tre
programbolagen för de resterande åren av avtalsperioden endast anpassas till
förändringar i det särskilda indexet och justeras enligt det aktuella årets re-
formtillskott respektive rationaliseringskrav. Den värdesäkrade nivån på me-
delstilldelningen skall således ligga fast och relationerna mellan programbola-
gens medelstilldelning vara oförändrade under avtalsperioden.

För åren 1993-1995 får public service-företagen tillsammans en reform-
ram om 150 mkr per år i tre års tid, sammanlagt 450 mkr. Vidare ställs ett ra-
tionaliseringskrav på public service-företagen om 100 mkr för vart och ett av
åren 1993 och 1994. De medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar
får behållas för reforminsatser.

Den sammanlagda medelsanvisningen för år 1994 till de tre programföre-
tagen är 4 580,3 mkr (i 1991 års prisläge). Tillgängliga medel för år 1994
fördelas enligt en s.k. fördelningsnyckel med 2 798,1 mkr, eller 61,09 %, till
Sveriges Television, 1 571,5 mkr, eller 34,31 %, till Sveriges Radio och

210,7 mkr, eller 4,60 %, till Utbildningsradion. Denna relation mellan pro-
grambolagens medelstilldelningar skall vara oförändrad under avtalsperioden.
Programföretagen redovisar att man i samförstånd har justerat medelsfördel-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

162

ningen. Regeringen avser dock inte att föreslå en justering av fördelnings-
nycklarna med anledning av förändringarna.

Vid beräkningarna av medelstilldelningen för år 1995 har regeringen utgått
från de ekonomiska förutsättningar som gäller för avtalsperioden 1993-1996

1 enlighet med 1992 års riksdagsbeslut. Förslagen innebär dels en uppskriv-
ning av programföretagens medelstilldelning för år 1994 i förhållande till in-
dexförändringen, dels ett resurstillskott om 150 mkr (i 1989 års prisläge).

Kompensation för kostnadsutvecklingen skall fr.o.m. den 1 januari 1993
ges på följande grunder: 50 % av kostnaderna (löner) skall räknas upp med
genomsnittspåslaget enligt slutet avtal för hela SAF/PTK-området, medan
50 % (priser) räknas upp enligt konsumentprisindex med effekterna av livs-
medels- och boendekostnaderna frånräknade.

Medelstilldelningen till Sveriges Television AB bör för år 1995 uppgå till

2 994,1 mkr i 1992 års prisnivå.

Medelstilldelningen till Sveriges Radio AB bör för år 1995 uppgå till
1 681,6 mkr i 1992 års prisnivå.

Medelstilldelningen till Sveriges Utbildningsradio AB bör för år 1995
uppgå till 225,5 mkr i 1992 års prisnivå.

Regeringen har därvid räknat med ett reformtillskott om 150 mkr (i 1989
års prisläge) för de tre programföretagen tillsammans.

Regeringen föreslår att Sveriges Radios sändningar till utlandet i fortsätt-
ningen skall finansieras med TV-avgiftsmedel (jfr bil. 4, Utrikesdepartemen-
tet, Litt. D). Det statliga stödet, för vilket medel under kalenderåret 1994 an-
visats under Utrikesdepartementets reservationsanslag D 2. Radioprogram-
verksamhet till utlandet, föreslås avskaffas. Medel för utlandssändningama
föreslås i stället anvisas via rundradiokontot fr.o.m. den 1 januari 1995.

Under Utrikesdepartementets reservationsanslag D 2. Radioprogramverk-
samhet till utlandet har anvisats medel till Teracom för kapitalkostnader för
investeringar i kortvågs- och mellanvågssändare för Sveriges Radios utlands-
program. Regeringen föreslår att Teracoms investeringskostnader för kort-
vågs- och mellanvågssändare bör avskrivas i sin helhet fr.o.m. år 1995. Vid
ingången av år 1995 är den återstående fordran som Teracom har på staten
sammanlagt 54,75 mkr. Därav står kortvågssändama i Hörby för 48,08 mkr
och Sölvesborgs mellanvågsstation för 6,67 mkr. Därutöver bör 2,6 mkr
anvisas för destruktion av miljögiftet PCB i samband med skrotning av äldre
kortvågssändare. Staten bör således ersätta Teracom via rundradiokontot med
sammanlagt 57,35 mkr vid ingången av år 1995.

Medelstilldelningen till Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet avse-
ende Radio Swedens programverksamhet, programutsändning och program-
insamling bör med hänsyn till pris- och löneutvecklingen för år 1995 uppgå
till 40,486 mkr. Därmed bör programverksamheten inom Radio Sweden
under 1995 kunna ges samma inriktning och minst samma omfattning som
under 1994.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

163

TV-avgiften

Regeringens förslag till medelstilldelning för den med TV-avgifter finansiera-
de radio- och TV-verksamheten under år 1995, för Radionämnden samt för
radioprogramverksamhet till utlandet framgår av följande sammanställning. I
avvaktan på att beredningen av frågan om den framtida myndighetsorganisa-
tionen på radio- och TV-området slutförs föreslår regeringen att medelsanvis-
ningen till Radionämnden förs upp med oförändrat belopp. Beloppen anges i
mkr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

	Beräknat		Förslag
	1993/94	1994	1994/95	1995
Sveriges Television AB		2 798,1'		2 994,P
Sveriges Radio AB		1 571,5'		1 681,62
Sveriges Utbildningsradio AB		210,7'		225,52
Radionämnden	4,3653		4,3653
Radio Sweden				40.4864
Teracom				57,35

'Prisläge 1991
2Prisläge 1992
3Prisläge 1992/93
4Prisläge 1995

Det samlade underskottet på rundradiokontot var 239,7 mkr vid utgången
av år 1991 och 113,9 mkr vid utgången av år 1992. Rundradiokontots resul-
tat för första halvåret 1993 uppgår till 119,3 mkr. Rundradiokontots ackumu-
lerade resultat har därmed vänts till ett överskott på 5,3 mkr under första halv-
året 1993 då rundradiokontot beräknas vara i resultatmässig balans.

De faktorer som är avgörande för behållningen på rundradiokontot är dels
storleken på public service-företagens kompensationsindex, dels antalet TV-
avgiftsbetalare. Även intäkterna av koncessionsavgiften från TV 4 samt över-
föringarna från Teracom påverkar rundradiokontot.

Vid regeringens bedömningar av TV-avgiftsutvecklingen under de närma-
ste åren har regeringen utgått från att antalet TV-avgiftsbetalare förblir oförän-
drat ca 3,3 miljoner under 1993 och 1994, att Teracom tillför 213,6 mkr (i
1992 års prisläge) per år under perioden den 1 januari 1993 - den 31 mars
2000, att Teracom överför 0,75 % av genomsnittet av bolagets eget kapital till
rundradiokontot fr.o.m. år 1994, att TV 4 tillför en fast koncessionsavgift på
50 mkr per kalenderår (i 1992 års prisläge) samt att TV 4:s annonsintäkter
kommer att överstiga 750 mkr åren 1993 och 1994, vilket medför att en rörlig
koncessionsavgift kommer att överföras till rundradiokontot 1994 och 1995.
Regeringen har också utgått från att kompensationsindex under åren 1993 och
1994 inte överstiger 3 %. Därutöver har regeringen haft som riktmärke att
rundradiokontot på sikt bör ha en behållning på 50-100 mkr.

Mot bakgrund av de angivna förutsättningar för rundradiokontots utveck-
ling bör TV-avgiften förbli oförändrad för år 1995.

164

Regeringen förordar således att TV-avgiften fr.o.m. den 1 januari 1995
förblir oförändrat 1 440 kr per år. Avgiften för en tremånadersperiod blir
därmed fortsatt 360 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner regeringens förslag till medelsberäkning avseende
kalenderåret 1995 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksam-
het som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB,

2. godkänner regeringens förslag till medelsberäkning avseende
kalenderåret 1995 för Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,

3. godkänner regeringens förslag till avbetalning av Teracoms
investeringskostnader m.m. för kortvågs- och mellanvågssändare för
Sveriges Radios utlandsprogram vid ingången av år 1995.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

165

Myndigheter på radio- och TV-området

Frågan om den framtida myndighetsorganisationen på radio- och TV-området
har behandlats av en särskild utredare. I betänkandet Radio och TV i ett (SOU
1992:36) föreslås att Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden
förs samman till en myndighet. Denna myndighet skulle få uppgifter som
omfattar olika former av radio- och TV-sändningar till allmänheten. Inom
myndigheten skulle finnas en särskild nämnd med uppgift att bl.a. granska
efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll.

Betänkandet har remissbehandlats. Som redovisades i förra årets budget-
proposition (1992/93:100 bil. 12 s. 185) är meningarna delade bl.a. när det
gäller om uppgiften att meddela olika slags tillstånd skall hanteras inom
samma organisation som granskningen eller om dessa olika uppgifter skall
bedrivas inom skilda organisationer.

Sedan den 1 april 1993 finns ännu en myndighet på radio- och TV-områ-
det (jfr prop. 1992/93:70, bet. 1992/93:KU15, rskr. 1992/93:168). Det är
Styrelsen för lokalradiotillstånd som inrättats tillfälligt för att pröva frågor om
tillstånd att sända lokalradio enligt lokalradiolagen (1993:120) och om avgift
enligt samma lag.

För innevarande budgetår har följande medel avsatts för de fyra myndighe-
terna på radio- och TV-området:

Radionämnden (medelsanvisning från rundradiokontot) 4 365 000 kr
Kabelnämnden (förslagsanslag) 4 137 000 kr

Närradionämnden (förslagsanslag) 4 637 000 kr

Styrelsen för lokalradiotillstånd (ramanslag) 2 100 000 kr

I avvaktan på att beredningen av frågan om den framtida myndighetsorga-
nisationen på radio- och TV-området slutförs föreslår regeringen att anslagen
förs upp med oförändrade belopp. Regeringen har för avsikt att lägga fram en
proposition i ämnet i början av år 1994.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i
ämnet,

1. till Radionämnden beräknar en medelsanvisning från rundradio-
kontot för budgetåret 1994/95 på 4 365 000 kr,

2. till Kabelnämnden förbudgetåret 1994/95 beräknar ett förslagsan-
slag på 4 137 000 kr,

3. till Närradionämnden för budgetåret 1994/95 beräknar ett för-
slagsanslag på 4 637 000 kr,

4. till Styrelsen för lokalradiotillstånd för budgetåret 1994/95 beräk-
nar ett ramanslag på 2 100 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

166

C 20. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige
och Finland

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

26 243 000

27 132 000

27 810 000

Från anslaget bekostas TERACOM Svensk Rundradio AB:s (nedan be-
nämnt Teracom) kostnader för rundradiosändning i Storstockholmsområdet
av finländska TV-program och för tillhandahållande och överföring av en
svensk programkanal till Finland, Svenska Kabel-TV AB:s kostnader för
överföring av dessa program till kabelnät på ett antal orter i Sverige, samt
Sverigefinska Riksförbundets kostnader i samband med utsändning av den
finländska programkanalen i Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig
på överenskommelser mellan riksförbundet och förhandlingsorganisationen
Copyswede såsom företrädare för vissa rättighetshavarorganisationer.

Utsändningen av ett finländskt TV-program i Sverige sker med stöd av
lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram.
Regeringen får för tiden intill utgången av år 1994 medge rätt till rundradio-
sändning från radiosändare av TV-program i radio- eller trådsändning från
Finland.

Regeringen har den 16 december 1993 meddelat Sverigefinska Riksför-
bundet tillstånd att också under år 1994 bedriva sådana sändningar. Som vill-
kor för tillståndet gäller bl.a. att en sändare i Nacka med viss räckvidd skall
användas, att sändningarna skall ske i en kanal och att sändningarna skall
bestå av vidaresändning av program som samtidigt sänds eller kort dessförin-
nan har sänts i Finland med stöd av tillstånd från Finlands regering. Sänd-
ningstillståndet förenas också med villkor som avser föreskrifter om kommer-
siell reklam.

1993/94 Beräknad ändring

1994/95_________

Regeringens

förslag

1.	Teracom för tekniska kostnader m.m.	11 132 000	+	334 000
2.	Svenska Kabel-TV för tekniska kostnader m.m.	12 900 000	+	279 000
3.	Bidrag till Sverigefinska Riksförbundet för sändningsverksamhet	3 100 000	+	65 000
		27 132 000	+	678 000

Teracom

För budgetåret 1994/95 behövs dels 2 211 000 kr för utsändning av ett fin-
ländskt program över Storstockholmsområdet, dels 9 658 000 kr för tillhan-

167

dahållande och överföring av ett svenskt TV-program till Finland, varav
4 560 000 kr avser ersättning till Sveriges Television AB. Sammanlagt
begär Teracom 11 869 000 kr (+ 737 000 kr), varav 7 309 000 kr avser er-
sättning till Teracom inklusive kompensation för mervärdesskatt. Beloppet
avser även att täcka Sveriges Televisions kostnader för förlängd sändningstid
(+ 490 000 kr) samt kostnader för en semestervikarie (+ 70 000 kr).

Svenska Kabel-TV AB

Svenska Kabel-TV AB begär 13 179 000 kr för överföring av en finländsk
TV-kanal via fiberoptiskt nät till 24 orter i landet.

Regeringens överväganden

Den finländska TV-kanalen tillhandahålls dels via marksändningar över Stor-
stockholmsområdet, dels via fiberoptiskt nät till 24 orter i landet där kabel-
mottagning är möjlig. Orterna började kopplas in i juni år 1991 och utbygg-
naden avslutades i januari 1992.

Regeringen har i 1992 och 1993 års budgetpropositioner informerat om att
kabeldistributionsmodellen även är möjlig att tillämpa för Storstockholmsom-
rådet, men att det ännu inte finns någon anledning att lägga ned marksänd-
ningarna över Stockholm. Regeringen gör nu inte någon annan bedömning.
Någon permanentning av marksändningarna över Stockholm är inte heller ak-
tuell bl.a. mot bakgrund av framtida överväganden om hur sändningsmöjlig-
heterna för TV bör användas. Därför bör den tidsbegränsade lagen om rund-
radiosändning av finländska televisionsprogram förlängas med ytterligare ett
år. Förslag härom bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 12.6.

Lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram
har ändrats genom SFS 1993:378 (jfr prop. 1992/93:235, bet.
1992/93:KU34, rskr. 1992/93:346). Ändringarna innebär dels att sändningar
med stöd av lagen får avse alla program som samtidigt sänds eller kort dess-
förinnan har sänts i Finland med stöd av tillstånd från Finlands regering, dels
att bestämmelser införts som medger sändning av reklam under vissa förut-
sättningar. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 1993. Samtidigt ändrade re-
geringen genom beslut villkoren i Sverigefinska Riksförbundets sändnings-
tillstånd för år 1993 så att tillståndet förenades med villkor som avser före-
skrifter om kommersiell reklam. Villkoren överensstämmer i huvudsak med
de regler som gäller för reklamsändningar enligt lagen om kabelsändningar till
allmänheten (1991:2027) och lagen om satellitsändningar av televisionspro-
gram till allmänheten (1992:1356).

Enligt avtalet mellan staten och Teracom om TV-utbytet mellan Sverige
och Finland skall Teracom tillhandahålla en programkanal från Sveriges Tele-
vision AB och överföra den till Finland samt svara för de tekniska kostnader-
na för rundradiosändning i Stockholmsområdet av en finländsk programka-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

168

nal. Medel för det svensk-finska TV-utbytet utbetalas till Teracom respektive
utbetalas till och vidarebefordras av Teracom till Sveriges Television AB.

Teracom bör för budgetåret 1994/95 erhålla 11 466 000 kr, vilket innebär
en ökning med 334 000 kr. Av beloppet avser 4 157 000 kr ersättning till
Sveriges Television AB och 7 309 000 kr ersättning till Teracom, inklusive
kompensation för mervärdesskatt.

Enligt avtalet mellan staten och Svenska Kabel-TV AB om TV-utbytet
mellan Sverige och Finland skall staten betala ersättning till Svenska Kabel-
TV AB för överföring av en finländsk programkanal via fiberoptiskt nät från
Kaknästomet i Stockholm till kabelnät på 24 orter i landet.

Svenska Kabel-TV AB bör för budgetåret 1994/95 anvisas 13 179 000 kr,
dvs. en ökning med 279 000 kr, för överföring av en finländsk TV-kanal till
kabelnät på ett antal orter i landet.

Bidraget till Sverigefinska Riksförbundet utbetalas till förbundet av rege-
ringen. Resultatet av de förhandlingar som förts mellan företrädare för riks-
förbundet och berörda rättighetshavarorganisationer om ersättning för utsänd-
ningen över Storstockholmsområdet är en viktig utgångspunkt för bedöm-
ningen av medelsbehovets storlek. Vid tidpunkten för regeringens beslut om
budgetpropositionen 1992/93 hade något avtal för kalenderåret 1993 ännu
inte undertecknats varför bidraget fördes upp med senast kända belopp. Riks-
dagen informeras nu om att regeringen den 17 december 1992 tilldelade för-
bundet 3 165 100 kr för detta ändamål, varav 247 100 kr utgjorde ett över-
skridande av anslaget i fråga.

Förhandlingar pågår för närvarande om ett motsvarande avtal för kalender-
året 1994 mellan Sverigefinska Riksförbundet och företrädare för berörda
rättighetshavarorganisationer avseende ersättning för utsändningen. Då något
avtal ännu inte har redovisats för regeringen bör bidraget till riksförbundet
föras upp med det senast kända beloppet, nämligen 3 165 100 kr. Regeringen
avser att senare redovisa om utfallet av förhandlingarna har inneburit änd-
ringar i bidraget till förbundet.

Framställningarna i övrigt föranleder inga åtgärder från regeringens sida.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

2. till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 27 810 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

169

C 21. Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och prOp. 1993/94:100
till europeiskt mediesamarbete Bil. 12

1992/93 Utgift 8 923 000

1993/94 Anslag 16 287 000

1994/95 Förslag 16 310 000

Reservation

3 187 622

Från anslaget utgår stöd till svenska avdelningen av Nordiska Doku-
mentationscentralen för masskommunikationsforskning (NORDICOM) vid
universitetet i Göteborg dels för information om forskningsresultat och dels
för att utarbeta mediestatistik. Från anslaget bekostas också svensk med-
verkan i vissa utredningsprojekt och samarbete inom det s.k. audiovisuella
Eureka, samt svensk medverkan i EG:s program MEDLA 95.

1993/94 Beräknad ändring

1994/95_________

Regeringens
förslag

1.	Basresurs för mediepolitisk forskning (NORDICOM)	577 000	+	23 000
2.	Dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen m.m.	310000		of.
3.	Bidrag till europeiskt medie- samarbete	15 400 000		of.
		16 287 000	+	23 000

NORDICOM

NORDICOM begär en ökning med 273 000 kr dels för att förstärka
NORDICOM:s roll som samordnare av kontaktfunktioner med europeisk och
annan internationell massmedieforskning, dels för att svara för samordning
av det statistikarbete som utförts inom ramen för den s k Mediebarometem
vilken utarbetats inom dåvarande Sveriges Radios Program- och publik-
forskningsavdelning (PUB).

Regeringens överväganden

Sverige har ett starkt intresse av att följa utvecklingen inom medieområdet ge-
nom att stödja både nationell och internationell dokumentation och bearbet-
ning av data. Ett fortsatt stöd till arbetet vid Nordiska dokumentationscentra-
len för Masskommunikationsforskning, NORDICOM, är ett viktigt led i detta
arbete.

Regeringen har genom beslut den 29 oktober 1993 anslagit medel till
NORDICOM för att under innevarande och kommande budgetår svara för
samordningen av Mediebarometem. Regeringen har samma dag tillkallat en

170

utredare om sektorsforskning om massmedierna, vilken enligt sina direktiv
(dir. 1993:107) bl.a. kommer att ta upp frågor som rör forskning av den typ
som bedrevs inom PUB.

Sverige bör fortsätta att aktivt delta i studier och utredningar och annat
europeiskt mediesamarbete inom Europarådet, det audiovisuella Eureka och
andra europeiska institutioner.

Vad beträffar MEDIA 95 är totalkostnaden för svensk medverkan under
åren 1994 och 1995 inte fastställd i alla detaljer. Utgångspunkten för beräk-
ningen av anslagsbehovet för nästa budgetår har varit en jämfört med år 1993
oförändrad volym. Liksom vid anslagsberäkningen förra året bör det finnas
en marginal för oförutsedda utgifter.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till euro-
peiskt mediesamarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservations-
anslag på 16 310 000 kr,

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

171

D. Invandring m.m.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Fördelning av budgetförslaget för området Invandring m.m. för
budgetåret 1994/95

Övrigt, 7 %

Förläggningskostnader, 19 %

Kommunersättningar, 74 %

Skrivelse om invandrar- och flyktingpolitiken

Regeringen avser att i likhet med tidigare år överlämna en skrivelse till riks-
dagen i vilken redogörs för invandrar-, invandrings- och flyktingpolitiken,
huvudsakligen under förra budgetåret. Riksdagen får härigenom en samlad
information om utvecklingen inom politikområdet.

Asylprövning och flyktingmottagande

Troliga volymutvecklingar budgetåren 1993/94 och 1994/95

Tillströmningen av asylsökande.

Förra budgetåret sökte närmare 81 000 personer asyl i Sverige. Drygt 80% av
de asylsökande kom från f.d. Jugoslavien, varav hälften från Bosnien-
Hercegovina. Under de tre månaderna april-juni 1993 kom ca 16 500 asyl-
sökande bosnier. I samband med regeringens praxisbildande beslut i juni
1993 att asylsökande bosnier som då befann sig i Sverige efter individuell
prövning skulle kunna få permanent uppehållstillstånd, infördes viserings-
plikt för medborgare från Bosnien-Hercegovina. Kravet på visering föran-
leddes av att många av de bosnier som sökte sig till Sverige hade skydd i
närområdet. Tillströmningen av asylsökande sjönk därefter kraftigt. Under
nästa tremånadersperiod, juli-september 1993, kom totalt 3 700 asylsökande,
varav 760 bosnier.

Antalet asylsökande under perioden juli t.o.m. november 1993 uppskattas
av Statens invandrarverk uppgå till ca 6 000 personer. Detta motsvarar
omkring 1 200 asylsökande per månad.

Invandrarverkets och Utlänningsnämndens planering för resterande del av
innevarande budgetår och för budgetåret 1994/95 bör ha sin utgångspunkt i
nuvarande nivå på asyltillströmningen. Händelser i omvärlden kan dock

172

mycket snabbt leda till ökad tillströmning av asylsökande och komma att
omfatta nya nationalitetsgrupper. Sådana förändringar får snabbt genomslag
hos Invandrarverket, dels i det första mottagandet av asylsökande där det
gäller att ordna mat och inkvartering, dels i asylprövningsprocessen. Kraven
på beredskap och flexibilitet hos Invandrarverket är därför höga. Utlännings-
nämnden, som är överprövningsinstans i bl.a. asylärenden, påverkas av för-
ändringarna med några månaders och upp till ett halvårs eftersläpning.

Regeringens vägledande beslut den 21 juni 1993

Genom att regeringen i somras fattade ett vägledande beslut gällande asylsök-
ande medborgare från Bosnien-Hercegovina som vistades i Sverige, väntas
Invandrarverket under budgetåret 1993/94 bevilja 40 000-45 000 permanenta
uppehållstillstånd på humanitära grunder. Enligt verkets planering skall över-
vägande delen av dessa ärenden vara färdigbehandlade till månadsskiftet
mars/april 1994.

Flyktingkvoten

Regeringen räknar med att innevarande budgetår vid behov kunna överföra ca
7 300 skyddsbehövande och flyktingar från f.d. Jugoslavien till Sverige.
Ytterligare 500 personer kommer att kunna överföras hit från andra områden i
världen. De anslagsmedel som beräknats för den s.k. flyktingkvoten bör
alternativt kunna användas till insatser i närområden.

För budgetåret 1994/95 bör medelsberäkningama grundas på en återgång
till en kvot om ca 1 800 flyktingar.

Asylärenden

Under innevarande budgetår räknar Invandrarverket med att i första instans
avgöra 76 000 asylärenden, omfattande lika många personer. Utlännings-
nämnden kan komma att besluta i 13 700 överklagade asylärenden, mot-
svarande 36 000 personer. Invandrarverket beräknas vid ingången av
budgetåret 1994/95 ha en balans på icke avgjorda grundärenden som omfattar
5 400 personer. För Utlänningsnämndens del skulle balansen omfatta 3 400
personer.

Med de gjorda antagandena om antalet asylsökande under detta och nästa
budgetår, beräknas Invandrarverket budgetåret 1994/95 komma att besluta i
17 000 grundärenden. Utlänningsnämnden bedöms komma att avgöra över-
prövningsärenden för 7 300 personer. Balanserna hos de båda myndigheterna
skulle sedan vid utgången av budgetåret 1994/95 kunna komma att omfatta
4 000 respektive 2 300 asylsökande som ännu inte fått sina ärenden av-
gjorda.

Anhöriginvandringen

En effekt av att så många personer från Bosnien-Hercegovina kommer att få
stanna i Sverige kan bli en relativt omfattande anhöriginvandring hit. Rege-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

173

ringen bedömer att anhöriginvandringen från Bosnien-Hercegovina kan
komma att bli totalt 20 000-30 000 personer under innevarande och nästa
budgetår. Dessa anhöriga omfattas liksom många andra anknytningar till
flyktingar av det kommunala flyktingmottagandet.

Frivilliga återresor

Under förra budgetåret återtog 7 200 asylsökande sina ansökningar och reste
frivilligt ut ur Sverige till ett annat land eller till hemlandet. För innevarande
budgetår räknar Invandrarverket med att dessa frivilliga återresor skall om-
fatta ca 3 000 personer. Under budgetåret 1994/95 bedömer verket, mot bak-
grund av antalet asylsökande, att en minskning sker ned till färre än 1 000
frivilliga återresor.

Antal kommunplatser - utplaceringar från Invandrarverkets förläggningar

Invandrarverket har bedömt, med hänsyn tagen till troliga beslut i asyl-
prövningen samt tidpunkten för när kvotflyktingar och anhöriga faktiskt reser
in i Sverige, att kommunerna under innevarande budgetår skulle behöva ta
emot drygt 74 000 personer med uppehållstillstånd inom ramen för det
kommunala flyktingmottagandet. Antalet tillgängliga kommunplatser väntas
dock inte bli så stort, utan understiga behovet med ca 23 000. Det kan inne-
bära att ca 16 000 utlänningar med uppehållstillstånd kommer att bo kvar på
förläggningarna vid budgetårsskiftet. Överskjutande utplaceringsbehov från
innevarande budgetår och nya beslut om uppehållstillstånd under budgetåret
1994/95 leder, enligt Invandrarverkets bedömning, till ett behov av kom-
munalt flyktingmottagande som nästa budgetår omfattar ca 50 000-55 000
personer.

Förläggningssituationen

Den stora tillströmningen av asylsökande som började hösten 1991 och på-
gick under drygt ett och ett halvt års tid avspeglar sig i beläggningen på
Invandrarverkets förläggningar. Under budgetåret 1992/93 ökade antalet
inskrivna med 73% och vid ingången av budgetåret 1993/94 fanns ca 90 000
asylsökande och flyktingar på SIV:s förläggningar. Omkring 1 000 av dem
hade fått uppehållstillstånd och var på väg att flytta ut i någon kommun,
medan uppskattningsvis ca 1 500 av dem som vistades där hade fått avvis-
ningsbeslut och var skyldiga att snarast lämna förläggningen och resa ut ur
Sverige.

Under innevarande budgetår räknar Invandrarverket med att kunna
avveckla ca 56 000 platser på förläggningarna så att man vid budgetårets
utgång har ca 36 000 belagda platser. Genomsnittligt beräknas verkets
beläggning komma att uppgå till ca 65 000 årsplatser.

Av de 36 000 personer som väntas finnas kvar på förläggningarna vid
utgången av budgetåret 1993/94, kan ca 16 000 komma att ha sina uppehålls-
tillstånd klara och vänta på kommunplacering.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

174

I planeringen för budgetåret 1994/95 räknar SIV med en genomsnittlig
beläggning omfattande 21 400 årsplatser och att förläggningsavvecklingen
skall kunna fortsätta. Vid utgången av budgetåret skulle man därvid disponera
10 000 belagda platser.

Planeringsförutsättningar och antaganden: sammanfattning

Med utgångspunkt i nuvarande antal asylsökande, antas att det nästa budgetår
kommer 15 000 sådana personer som skall få sina ärenden prövade.

Invandrarverket har nu en basorganisation för att klara av 30 000 asyl-
sökande. En neddragning av kapaciteten till motsvarande 25 000 asylsökande
innebär att verket har handlingsberedskap. Genom att Utlänningsnämnden
nås betydligt senare av förändringar i antalet asylärenden, kan Nämnden
övergå från nuvarande tillfälligt stora organisation till en kapacitet för ca
15 000 asylsökande, men ändå vid behov hinna göra tillfälliga förstärk-
ningar.

Invandrarverket väntas avgöra 17 000 asylärenden i första instans medan
Utlänningsnämnden väntas avgöra 3 200 överklaganden, motsvarande ca
7 300 personer.

Invandrarverkets förläggningar har bedömts omfatta 36 000 belagda
platser vid ingången av budgetåret 1994/95 och 10 000 vid budgetårets ut-
gång. Det genomsnittligt antalet belagda platserna har antagits vara 21 400
under budgetåret 1994/95. Förläggningsdygnskostnaden, inklusive avveck-
lingskostnader, har antagits vara ca 240 kronor.

Invandrarverket väntas kunna placera ut 50 000 flyktingar och andra ut-
länningar i kommunerna.

Uttagningen av kvotflyktingar budgetåret 1994/95 antas ligga i nivån ca
1 800 personer.

Anslagskonsekvenser vid de bedömda volymutvecklingarna

Vid ett givet antal asylsökande styrs förläggningskostnadema främst av
snabbheten i asylprövningen och av hur länge en person som fått sitt ärende
avgjort bor kvar på förläggning. Drar verkställigheten av avvisningar eller
utflyttning till en kommunplats ut på tiden uppstår onödiga kostnader.

Invandrarverket har i samband med sin kvartalsvisa rapportering till
regeringen den 17 november i år gjort en överslagsvis redovisning av hur
förläggningskostnadema fördelar sig per den 30 september 1993. Utgångs-
punkten är att det då bodde 82 000 personer på verkets anläggningar till en
beräknad flyktingdygnskostnad av 235 kronor. Den totala dygnskostnaden,

19,3 miljoner kronor, fördelar sig därvid på följande sätt:

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Ärenden som vilar i avvaktan på vägledande regeringsbeslut 0,6

Utlänningsnämnden 6,3

Personer som väntar på verkställighet vid avvisning 1,0

Bosnier som väntar på SIV:s beslut 7,2

Övriga som väntar på SIV:s beslut 2,7

Personer som skall flytta ut till kommunplats 1,5

175

Förutsatt att 51 000-52 000 personer kan kommunplaceras under inne-
varande budgetår - med tyngdpunkten förlagd till senare delen av budgetåret
- beräknas utgifterna under förläggningsanslaget budgetåret 1993/94 uppgå
till ca 5 630 miljoner kronor, dvs. ca 750 miljoner mindre än vad som an-
visats. För budgetåret 1994/95 ligger beräkningarna på nästan 2 000 miljoner
kronor.

Kommunersättningarna - både de som faller på anslaget för överföring av
kvotflyktingar och på själva kommunersättningsanslaget - beräknas inne-
varande budgetår komma att uppgå till närmare 4,2 miljarder kronor. Att
utgifterna inte blir större än så, beror på dels att flertalet kommunplaceringar
väntas ske under senare delen av budgetåret, dels gällande ersättningsregler
som därvid i många fall leder till utbetalningar till kommunerna först under
budgetåret 1994/95. Till detta belopp kommer utbetalningarna av det särskilda
stimulansbidraget som riksdagen nyligen anslagit medel till. Dessa ersätt-
ningsutbetalningar beräknas innevarande budgetår uppgå till 1 250 miljoner
kronor. Under nästa budgetår blir ersättningsutbetalningama till kommunerna
desto större. Dels blir det fråga om eftersläpande utbetalningar för personer
som kommunplacerades budgetåret 1993/94, dels tillkommer ca 50 000 nya
kommunutplaceringar budgetåret 1994/95. Dessa kommunersättningar be-
räknas till 7 890 miljoner kronor. Hänsyn har vid denna beräkning tagits till
de förändrade utbetalningsregler fr.o.m. budgetåret 1994/95 och det särskilda
konjunkturtillägg på 470 miljoner kronor för flyktingar mottagna år 1991 som
regeringen kommer att föreslå.

Härtill kommer utbetalningar med 500 miljoner kronor för det särskilda
stimulansbidraget som anvisats på reservationsanslag innevarande budgetår.

Invandrarverkets anslagsbehov för asylprövningar, integrationsåtgärder
etc beräknas minska från omkring 586 miljoner kronor innevarande budgetår
till 413 miljoner kronor budgetåret 1994/95. Utlänningsnämndens anslags-
behov beräknas minska från 70 till 58 miljoner kronor.

Statens utgifter för hemutrustningslån för flyktingar m.fl. bedöms öka från
knappt 83 miljoner kronor innevarande budgetår till 109 miljoner kronor
budgetåret 1994/95.

Asylprövningen: "Ny ansökan"

Enligt nu gällande regler kan en utlänning som fått ett lagakraftvunnet beslut
om avvisning eller utvisning lämna in en ny ansökan. Detta gäller om
utlänningen kan åberopa omständigheter som tidigare inte prövats. Den nya
ansökan prövas av Invandrarverket, vars beslut inte får överklagas.

I prop. (1993/94:94) om mottagande av asylsökande m.m. har regeringen
föreslagit ändrade regler vad gäller möjligheten att få en ansökan om uppe-
hållstillstånd prövad trots att lagakraftvunnet beslut om avvisning eller
utvisning föreligger. Liksom hittills skall detta endast kunna ske i undantags-
fall. Kriterierna för bifall föreslås skärpas.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

176

Regeringen har vidare föreslagit att ansökan fr.o.m. den 1 juli 1994 skall
prövas av Utlänningsnämnden i stället för som nu av Invandrarverket.
Möjligheterna att få rättshjälp genom offentligt biträde i dessa ärenden
inskränks enligt regeringens förslag. Rättshjälp bör endast beviljas om Ut-
länningsnämnden efter en ny ansökan meddelat inhibition i ärendet.

Överflyttningen av ärendeprövningen från Invandrarverket till Utlännings-
nämnden beräknas bli kostnadsneutral.

Den minskade möjligheten att få rättshjälp beräknas leda till besparingar
inom Justitiedepartementets huvudtitel på närmare 13 miljoner kronor (jfr
Justitiedepartementets bilaga, anslaget F 1. Rättshjälpskostnader).

Överföring av flyktingar

I budgetpropositionen 1993 angav regeringen att Sverige inte på samma sätt
som hittills borde ange en preciserad storlek på flyktingkvoten, utan en
avvägning skulle göras mot andra angelägna insatser som skulle komma att
initieras av bl.a. FN:s flyktingkommissarie (UNHCR). Mot denna bakgrund
föreslog regeringen att de resurser som fanns avsatta för överföring och
mottagande av kvotflyktingar, således även de ersättningar som kommunerna
får för mottagande av kvotflyktingar, borde läggas samman och kunna
disponeras på ett flexibelt sätt. De medel som totalt beräknades för detta
ändamål i budgetpropositionen motsvarade en överföring av ca 1 800
personer. Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag (bet.
1992/93:SfU7, rskr. 1992/93:261).

Efter riksdagens beslut och mot bakgrund av utvecklingen i f.d.
Jugoslavien beslutade regeringen den 1 juli 1993 att ca 1 800 flyktingar och
andra personer i behov av skydd skulle överföras från f.d. Jugoslavien.

Därefter har regeringen i prop. (1993/94:51) om överföring och mot-
tagande av flyktingar från f.d. Jugoslavien m.m. bl.a. föreslagit en ytterligare
överföring till Sverige av upp till 6 000 skyddsbehövande personer under
budgetåret 1993/94, varav ca 5 500 från f.d. Jugoslavien och ca 500 från
andra områden i världen. Kvotplatserna för budgetåret 1993/94 uppgår
således till 7 800.

I propositionen anförs att på grund av den allvarliga situationen och den
svårförutsebara utvecklingen i f.d. Jugoslavien måste utformningen av beslut
om den aktuella kvoten möjliggöra flexibilitet vad gäller antal, situationens
utveckling, eventuella internationella överenskommelser etc.

Riksdagen beslöt den 8 december 1993 i enlighet med regeringens förslag
(bet. 1993/94:6, rskr. 1993/94:76).

UNHCR har, liksom tidigare år, behov av snabba och flexibla lösningar
på flyktingproblemen i världen. Många gånger rör det sig om att kunna
ingripa snabbt i olika nödsituationer. Det behövs också ekonomiska resurser
för denna verksamhet. När det gäller överföring av flyktingar till tredje land,
s.k. "resettlement", ser flyktingkommissarien också detta som ett instrument
för att hjälpa flyktingar i en svår situation. Men först bör andra hjälpinsatser

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

177

12 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

vara uttömda, t.ex. insatser i närområdet. Sverige är ett av de tiotal länder
som många år ställt ett antal "resettlement"-platser till UNHCR:s förfogande.

Inom UNHCR pågår ett utvecklingsarbete där behoven av "resettlement"
ställs mot andra angelägna ändamål. I diskussionerna med UNHCR har dock
framkommit att behoven av "resettlement" till ett tredje land även fortsätt-
ningsvis bedöms stora.

För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att medel, liksom i förra årets
budgetproposition, beräknas för att möjliggöra en överföring av ca 1 800 per-
soner. Regeringen kommer i samråd med UNHCR att noga följa utveck-
lingen i bl.a. f.d. Jugoslavien för att uppmärksamma om det finns ett ytter-
ligare behov av överföring av skyddsbehövande till Sverige. Om ett väsentligt
ökat behov skulle uppstå, har regeringen för avsikt att återkomma i frågan till
riksdagen.

Anslagsmedlen för budgetåret 1994/95 beräknas så att de skall kunna
användas på samma flexibla sätt som riksdagen beslutade om för innevarande
budgetår, dvs. inte bara för överföring och mottagande av kvotflyktingar utan
också för insatser i närområdet eller andra åtgärder som UNHCR förordar.
Genom att lägga samman medlen för överföringen och den del av ersätt-
ningarna till kommunerna som avser kvotflyktingar, uppnås alltså den flexi-
bilitet i medelsanvändningen som möjliggör att man kan hjälpa skydds-
behövande även på annat sätt än genom organiserad överföring hit.

Förändringar i mottagandet av asylsökande

I prop. (1993/94:94) om mottagande av asylsökande m.m. föreslås flera för-
ändringar som rör mottagandet av asylsökande.

Statens invandrarverk skall även i fortsättningen vara huvudman för
mottagandet av asylsökande och se till att det finns förläggningar. Driften av
alla förläggningar skall vara öppen för entreprenad. Till skillnad mot vad som
gäller i dag skall alla asylsökande ha rätt till bistånd oberoende om de vistas
på en förläggning eller bor på egen hand. Vidare föreslås att hyresersättning
utgår till asylsökande som själv ordnar sin bostad; 500 kr per månad för
ensamstående och 1 000 kronor per månad sammanlagt för en familj. Utred-
ningen om mottagandet av asylsökande och flyktingar har i sitt betänkande
(SOU 1992:133) uppskattat att 10 procent av de asylsökande själva kommer
att kunna ordna bostad hos släktingar eller vänner. Med nuvarande nivå på
antalet asylsökande skulle den årliga besparingen då kunna bli 45-50 miljoner
kronor.

Förslaget om att driften av alla förläggningar skall vara öppen för entre-
prenad och att Invandrarverket aktivt bör arbeta för att öka inslaget av entre-
prenader, bör på sikt kunna leda till minskade kostnader. Detsamma gäller ett
förslag i propositionen om att asylsökande i ökad omfattning skall engageras i
skötseln av förläggningarna.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

178

Vidare lämnas förslag om en viss sänkning av nivån på dagbidraget till
barnfamiljer. En sådan sänkning beräknas innebära en besparing i storleks-
ordningen 10-15 miljoner kronor.

I propositionen lämnas också vissa förslag som rör hälso- och sjukvård
för asylsökande. Bl.a. föreslås att asylsökande till skillnad mot idag skall
betala en patientavgift för sjukvårds- och tandvårdsbesök. Asylsökande skall
även betala en egen avgift för receptförskriven medicin. Asylsökande som har
ett mer omfattande behov av akut vård eller medicin kan beviljas särskilt
bidrag. En egenavgift förväntas dämpa efterfrågan på vård jämfört med idag
när vård och medicin i praktiken varit kostnadsfri för den enskilde. Förslaget
om egenavgift beräknas leda till inkomster på mellan 3 och 4 miljoner kronor.
En sannolik effekt av avgiftsbeläggningen blir att färre söker vård när det rör
sig om bagatellartade åkommor. Kostnadsbesparingarna för detta kan ligga på
omkring 8 miljoner kronor.

Det kommunala flyktingmottagandet; ersättning till kommunerna

Behovet av kommunplatser

Regeringsbeslutet den 21 juni 1993 leder till att det stora flertalet av dem som
flytt från Bosnien-Hercegovina kommer att få sina asylansökningar prövade
av Invandrarverket före utgången av mars 1994.1 de flesta fall väntas verkets
beslut innebära tillstånd för bosättning i Sverige. Detta ställer stora krav på
kommunerna att ta emot flyktingar i avsevärt större omfattning än vad som
hittillsvarande planering utgått ifrån. Invandrarverket har som ambition att
kunna träffa överenskommelser med kommunerna om ca 70 000 kommun-
platser under kalenderåret 1994. Det sammanlagda behovet av kommun-
platser under budgetåren 1993/94 och 1994/95 bedöms till drygt 100 000.
Platsbehovet avser såväl kvotflyktingar som sådana utlänningar som flyttat ut
från en förläggning. Även kommunplatser för anhöriga till flyktingar ingår i
det bedömda platsbehovet.

Tillfälligt stimulansbidrag

Ett väsentligt ökat flyktingmottagande under relativt kort tid ställer stora krav
på kommunernas mottagningsresurser. Om inte kommunerna förmår öka sitt
mottagande riskerar många flyktingar under lång tid att bo kvar på förlägg-
ningar. Mot denna bakgrund och med hänsyn till de initialt ökade kostnaderna
för kommuner som kraftigt ökar sitt flyktingmottagande, har riksdagen på
förslag från regeringen nyligen beslutat om ett tillfälligt stimulansbidrag som
syftar till att flyktingar och andra utlänningar snabbare skall kunna tas emot i
en kommun (prop. 1993/94:51, bet. 1993/94:SfU6, rskr. 1993/94:76).
Stimulansbidraget skall vara 25 000 kronor per mottagen flykting och lämnas
till kommuner som senast den 31 mars 1994 träffar överenskommelse med
Invandrarverket om ett kraftigt ökat flyktingmottagande under år 1994.
Bidrag skall också lämnas till kommuner som redan har ett stort mottagande

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

179

och som ökar det. Förutsättningen för att ett helt bidrag skall lämnas är att
kommunerna tar emot de flyktingar man träffat överenskommelse om med
Invandrarverket före den 1 oktober 1994.

Nivån på schablonersättningar

Efter överläggningar med Svenska kommunförbundet har regeringen beslutat
att schablonersättningen till kommunerna för mottagande av flyktingar skall
höjas den 1 januari 1994 från 138 300 kronor till 144 200 kronor för vuxna
och från 84 800 kronor till 88 400 kronor för barn under 16 år med hänsyn
tagen till kostnadsutvecklingen.

Konjunkturtillägg m.m.

Vid överläggningarna har Kommunförbundet därutöver begärt kompensation
därför att kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd till flyktingar ökat
väsentligt som en följd av arbetsmarknadssituationen.

Utgångspunkten för nuvarande ersättningssystem har varit att kostnads-
utvecklingen mellan stat och kommun i allt väsentligt skulle vara oförändrad
jämfört med tidigare. Behovet av kontinuerlig uppföljning poängterades när
ersättningssystemet infördes. Därvid framhölls också att en justering av
schablonersättningen skulle göras i den mån uppföljningen skulle visa att
kommunerna på grund av exempelvis arbetsmarknadssituationen inte får den
täckning av kostnaderna för mottagandet som varit avsedd.

Av de uppföljningar som hittills redovisats för regeringen framkommer att
schablonersättningen normalt inte är förbrukad efter två år. Variationerna i
bidragsutnyttjande och socialbidragsberoende är stora mellan olika kommuner
och schablonen räcker längre i kommuner med stor utflyttning än i kommuner
med stor inflyttning av flyktingar som först tagits emot i en annan kommun,
s.k. sekundärinflyttning. Regeringen finner att det av de hittills presenterade
uppföljningarna inte går att dra några generella slutsatser om i vilken utsträck-
ning schablonersättningen täcker de kostnader den är avsedd att täcka för de
flyktingar som tagits emot i kommunerna sedan det nya ersättningssystemet
infördes år 1991.

Bidragsförbrukningen i de tolv kommuner som följts upp under de två
första åren och den rådande arbetsmarknadssituationen tyder dock på att
schablonersättningen inte kommer att ge avsedd kostnadstäckning för de
flyktingar som togs emot under år 1991. Regeringen bedömer därför, efter
överläggningar med Svenska Kommunförbundet, att ett särskilt konjunktur-
tillägg bör beviljas till kommuner för flyktingar mottagna i en kommun under
år 1991 för att ersätta den hittills uppskattade genomsnittliga merkostnaden
för socialbidrag som inte täcks av schablonersättningen. Konjunkturtillägget
föreslås bli 35 000 kronor för en vuxen flykting och 5 000 kronor för barn
under 16 år och skall utbetalas till den kommun där flyktingen bor den 1 juli
1994. En förutsättning för att en kommun skall få konjunkturtillägget bör
vara att den även under år 1994 har en överenskommelse med Invandrar-
verket om flyktingmottagande. Konjunkturtillägget bör inte utgå för utlän-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

180

ningar som tagits emot i en kommun under år 1991 och som tillhör gruppen
äldre, handikappade och sjuka och för vilka kommunerna erhåller ersättning i
särskild ordning.

Regeringen avser att i samråd med Svenska kommunförbundet fortsätta
följa socialbidragskostnadema under åren 1993 och 1994 för flyktingar mot-
tagna år 1991 för en fortsatt bedömning av om konjunkturtillägget ger avsedd
kostnadsfördelning mellan stat och kommun. Vid behov skall en slutlig
reglering ske, som kan komma att innebära ytterligare statligt bidrag eller att
kommunerna får återbetala en del av konjunkturtillägget i samband med
utbetalning av framtida schablonersättning.

Regeringen avser att ta initiativ till en intensifierad kostnadsuppföljning för
flyktingar mottagna efter år 1991 för att erhålla underlag för bedömning av
om konjunkturtillägg enligt samma modell som för flyktingar mottagna år
1991 skall utgå även för dessa flyktingar. Utgångspunkten för denna bedöm-
ning bör vara att staten även fortsättningsvis skall ha det fulla ansvaret för de
kostnader schablonersättningen är avsedd att täcka.

Formerna för den fortsatta uppföljningen kommer att diskuteras närmare
med Svenska kommunförbundet med syfte att få ett bättre beslutsunderlag.
Uppföljningen bör avse såväl kommunernas kostnader, som innehåll och
kvalitet i verksamheten. Även Arbetsmarknadsverkets insatser skall följas
upp.

I dag ersätts de faktiska socialbidragskostnadema för flyktingar som är
över 60 år när de kommer till Sverige och för flyktingar som inte kan försörja
sig på grund av sjukdom eller handikapp. Mot bakgrund av bl.a. rådande
arbetsmarknadssituation, föreslås att de faktiska socialbidragskostnadema
ersätts på motsvarande sätt även för flyktingar i åldern 55-60 år som tas emot
under fjärde kvartalet 1993 och under år 1994. Sänkningen av åldersgränsen
är tillfällig och tas upp för förnyad prövning tillsammans med Svenska
kommunförbundet hösten 1994. Den får inte uppfattas som en signal till
kommunerna att sluta försöka hjälpa flyktingar över 55 år att skaffa sig
arbete.

Andringar av ersättningsreglerna

En arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av vissa regler i förordningen
(1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. har redovisat
sina förslag i departementspromemorian Översyn av vissa regler i förord-
ningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (Ds
1993:75). I arbetet med promemorian har arbetsgruppen inhämtat synpunkter
på förslagen från 18 kommuner.

I promemorian föreslås bl.a. en förändring av utbetalningsreglema och en
fördelning av schablonersättningen mellan kommuner som bättre avspeglar
var i tiden de faktiska kostnaderna ligger. Den kommun som först tar emot en
flykting skall enligt förslaget, liksom i dag, alltid få en halv schablon-
ersättning. Resterande del delas upp på två utbetalningar och om flyktingen
flyttar 6-12 månader efter det första mottagandet får den första mottag-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

181

ningskommunen mindre ersättning än för närvarande, medan den kommun
flyktingen flyttar till skall få högre ersättning.

Vidare föreslås att hel schablonersättning i stället för halv bör utbetalas för
handikappade, sjuka och äldre flyktingar och att ersättning för faktiska
kostnader för ekonomisk hjälp m.m. till sådana flyktingar bör lämnas efter ett
år i stället för som nu efter fyra månader. Arbetsgruppen föreslår också vissa
förändringar i fråga om ersättning av extraordinära kostnader. I promemorian
föreslås slutligen att kravet på att kommuner skall upprätta en introduk-
tionsplan för flyktingars introduktion i det svenska samhället bör gälla alla
personer för vilka schablonersättning lämnas, dvs. även för flyktingar som
flyttar efter sex månader från det första mottagandet i en kommun.

Regeringen ansluter sig till arbetsgruppens förslag och redovisar under
anslaget D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. de
förändringar som bör genomföras och de anslagsmässiga konsekvenserna
under budgetåret 1994/95. Den mest betydelsefulla förändringen jämfört med
i dag är att utbetalningen av schablonersättningar skall göras vid tre tillfällen i
stället för som nu vid två och att reglerna för ersättning vid flyttning ändras i
vissa fall. Därigenom kompenseras storstäderna och andra kommuner till
vilka flyktingar flyttar på egen hand från de kommuner där de först placerats.

Utredningar och översyner

Skärpta åtgärder mot människosmuggling

I prop. (1993/94:52) om skärpta åtgärder mot människosmuggling föreslog
regeringen ändringar i utlänningslagen som innebär en straffskärpning för
den som i strid med utlänningslagstiftningen hjälper någon att ta sig in i
landet. Riksdagen beslutade den 8 december 1993 i enlighet med regeringens
förslag (bet. 1993/94:SfU7, rskr. 77). Förändringarna i utlänningslagen
(1989:529) träder i kraft den 1 januari 1994.

I juni 1993 överlämnade Utredningen om översyn av reglerna om utvis-
ning på grund av brott m.m. delbetänkandet Utvisning på grund av brott
(SOU 1993:54). Förslaget innebär bl.a. att det inte längre krävs att brottets
straffskala upptar mer än ett års fängelse för att det skall vara möjligt att utvisa
en utlänning. Det skall räcka med att fängelse ingår i straffskalan. Förslaget
bereds för närvarande i regeringskansliet.

Översyn av utlänningslagstiftningen

En särskild utredare tillsattes i början av år 1992 för att se över vissa delar av
utlänningslagstiftningen (Ku 1992:05). Den 27 oktober 1992 redovisade
utredaren en promemoria Förslag till legal reglering av massflyktssituationer.
Den 25 februari 1993 redovisades ett delbetänkande Utlänningslagen - en
partiell översyn (SOU 1993:24) med följande innehåll:

- frågan om riktlinjer och praxisbildning med Utlänningsnämnden som
sista instans,

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

182

- ny ansökan om uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet avvisnings- eller
utvisningsbeslut,

- överklagande av avslagsbeslut i fråga om resedokument och flykting-
förklaring.

I prop. (1993/94:94) om mottagande av asylsökande m.m. har regeringen
bl.a. föreslagit att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd skall kunna beviljas för
en hjälpsökande som kan bedömas ha ett tillfälligt behov av skydd här i landet
samt att arbetstillstånd bör beviljas för samma tid. Tidsbegränsat uppehålls-
tillstånd skall också kunna lämnas medlemmar av kärnfamiljen som söker sig
till Sverige för att förena sig med någon som beviljats tidsbegränsat uppe-
hållstillstånd.

Vissa delar av översynen återstår och förslag väntas under början av år
1994 i fråga om bl.a. möjligheterna att få uppehållstillstånd efter inresan samt
viseringsreglema.

Praxis i asylärenden

Den 24 juni 1993 tillsatte regeringen två särskilda utredare (Ku 1993:08) för
att belysa hur praxis i asylärenden utvecklats sedan Utlänningsnämnden tog
över ansvaret från regeringen för överprövningen av dessa ärenden.
Utredarna kommer att lämna sin rapport under mars månad 1994.

Asylpolitiken i andra länder

Kommittén om översyn av invandrarpolitiken samt invandrings- och flykting-
politiken (Ku 1993:01) har nyligen i en rapport redovisat invandrings- och
asylpolitiken i tolv länder.

Invandrarpolitiken

Åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet

Det finns starka skäl att reagera när främlingsfientligheten tar sig så starka
uttryck som i en del fall på sistone. Under vart och ett av budgetåren 1992/93
och 1993/94 har riksdagen efter förslag från regeringen anvisat 10 miljoner
kronor för att långsiktigt påverka normer, attityder och förhållningssätt hos i
första hand ungdomar. Regeringen har använt 12 miljoner kronor av dessa
anslag till att uppdra åt Statens invandrarverk, Statens skolverk, Statens
ungdomsråd och Statens kulturråd att enligt vissa riktlinjer genomföra olika
former av verksamhet som syftar till att förebygga och motverka främlings-
fientlighet och rasism. De fyra myndigheterna har gemensamt rapporterat om
det första årets verksamhet och med hänvisning till rapporten hemställt om att
uppdraget förlängs och att medel anvisas för fortsatta insatser under
budgetåret 1994/95.

Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet har fått särskilda medel
för att utvärdera de fyra myndigheternas arbete för att förebygga främlings-
fientlighet och rasism.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

183

Regeringen har även uppdragit åt Centrum för invandringsforskning vid
Stockholms universitet att göra en riksrepresentativ undersökning av
svenskars förhållningssätt till invandring och invandrare samt invandrares
förhållningssätt till Sverige och svenskarna. En första preliminär rapport
lämnades i november 1993. Rapporten visade att jämfört med tidigare
undersökningar har främlingsfientligheten inte ökat i Sverige, vilket ibland
görs gällande i den allmänna debatten.

Oberoende om situationen förvärrats eller ej bedömer regeringen det ändå
nödvändigt att vidta kraftiga åtgärder mot främlingsfientlighet, rasism och
antisemitism. Regeringen har därför för avsikt att inom kort tillkalla en
särskild kommission mot främlingsfientlighet och rasism. Kommissionen
skall verka opinionsbildande och den skall aktivt och på olika sätt och på
skilda områden motverka främlingsfientlighet och rasism.

Regeringen föreslår i det följande att 32 miljoner kronor under nästa
budgetår avsätts för insatser mot främlingsfientlighet och rasism.

Åtgärder mot etnisk diskriminering

En proposition (1993/94:101) om åtgärder mot rasistisk brottslighet och
etnisk diskriminering i arbetslivet förelädes riksdagen i december 1993.
Regeringen har härvid föreslagit dels att det i brottsbalken införs en särskild
straffskärpningsgrund för sådana fall där ett motiv för brottet varit att kränka
en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av
bl.a. ras eller hudfärg, dels en lagstiftning med förbud mot etnisk diskrimi-
nering i arbetslivet. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) föreslås
därvid få en processförande roll. Detta, samt behovet av informationsåtgärder
med anledning av den föreslagna lagen, leder till ca 1 miljon kronor i ökat
anslagsbehov för DO. Kostnaderna för rättshjälp, som ligger inom Justitie-
departementets huvudtitel, beräknas öka med ca 0,5 miljoner kronor.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Svenskt medborgarskap

Ansökan om naturalisation kan göras hos alla polismyndigheter och hos
svensk ambassad eller svenskt konsulat i utlandet. Ansökan om naturalisation
av adoptivbarn under 15 år görs hos Invandrarverket. Svenskt medborgar-
skap kan också i vissa fall erhållas genom anmälan. När det gäller nordbor
kan anmälan göras till länsstyrelsen och för icke nordbor görs anmälan till
Invandrarverket.

I samband med ansökan om svenskt medborgarskap erläggs en
ansökningsavgift på för närvarande 750 kronor (fastställd den 1 juli 1992).
Ogifta barn under 18 år till sökanden betalar ingen avgift. I fråga om anmälan
ligger avgifterna i intervallet 150-400 kronor. Avgift tas dock inte ut av flykt-
ingar eller statslösa som erhållit flyktingförklaring eller resedokument utfärdat
av svensk myndighet. Bedömningen är att ca en tredjedel av de sökande i dag

184

är befriade från avgift. Innevarande budgetår kan det röra sig om 8 300
flyktingar, varav ca 700 statslösa.

Regeringen avser att höja avgiften vid ansökan om naturalisation från 750
till 1 300 kronor och att vidga kretsen av betalande, så att endast statslösa
skall vara befriade från att betala avgift. Regeringen bedömer att avgifts-
höjningen och utvidgningen av personkretsen av betalande leder till en
förstärkning av statsbudgeten med 19-20 miljoner kronor.

Andelen anmälningsärenden är inte så stor. Regeringen avser inte att höja
avgifterna för dessa.

Utredningar och översyner

Kommittén om översyn av invandrarpolitiken samt invandrings- och
flyktingpolitiken

Regeringen tillkallade våren 1993 en kommitté (Ku 1993:01) för översyn av
invandrarpolitiken samt invandrings- och flyktingpolitiken (Dir. 1993:01). En
huvuduppgift för kommittén är att lägga fram förslag om hur invandrar-
politiken bör vara utformad för att ge bättre förutsättningar för invandrare att
integreras i det svenska samhället. Särskilt intresse bör ägnas invandrarnas
situation på arbetsmarknaden liksom svenskkunskapemas betydelse för inte-
grationen. En annan huvuduppgift är att se över invandrings- och flykting-
politiken. Kommitténs arbete skall vara avslutat den 1 mars 1995. Kommittén
har, som tidigare nämnts, nyligen publicerat en rapport om invandrings- och
asylpolitiken i 12 länder. Ytterligare rapporter och delbetänkanden från
kommittén torde komma att redovisas under år 1994.

Migrationsjubileum 1996

En kommitté kommer inom kort att tillkallas för att förbereda ett migrations-
jubileum år 1996. Jubiléet som skall behandla "Utvandrare och invandrare i
Sveriges historia 1846-1996" skall ha två teman. Det ena skall ha inriktning
på emigrationen till USA och dess betydelse för såväl det svenska som det
amerikanska samhället. Det andra temat riktas in på immigrationen till
Sverige, främst efter andra världskriget, och dess betydelse för det svenska
samhället.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

D 1. Statens Invandrarverk

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

550 951 000

606 893 000

412 509 000

185

Verksamhetsområde och finansiering

Statens invandrarverk är central myndighet för invandrar- och medborgar-
skapsfrågor och huvudman på den statliga sidan för överföring och mot-
tagande av flyktingar och asylsökande. Verket skall bevaka behovet av
åtgärder för invandrare och språkliga minoriteter samt ha kontakt med invand-
rarnas organisationer.

Från anslaget finansieras verkets förvaltning i Norrköping samt verkets
regionala funktioner för asylprövning, flyktingmottagande och integration.

Övergripande mål

Den reglerade invandringen till Sverige skall upprätthållas i enlighet med gäl-
lande författningar och internationella åtaganden. Prövning av ärenden enligt
utlänningslagstiftningen och lagen om svenskt medborgarskap skall ske på ett
rättssäkert sätt.

Mottagande av asylsökande och flyktingar skall präglas av respekt för in-
dividen och dennes vilja och förmåga att ta ansvar.

Invandrarnas integration i det svenska samhället skall ske i enlighet med de
invandrarpolitiska målen jämlikhet, valfrihet och samverkan.

Under kriser och i krig skall så långt som möjligt med hänsyn till bl.a.
inströmningen av skyddssökande tillämpas i fredstid gällande principer för
mottagande och omhändertagande av flyktingar och asylsökande. Dessa skall
beredas nödvändig samhällsservice med beaktande av kris- och krigsmiljöns
särskilda krav. De flyktingar som behövs och som passar härför skall
utnyttjas på arbetsmarknaden.

Statens invandrarverk

Invandrarverket har lämnat en förenklad anslagsframställning där verket bl.a.
föreslår en anslagteknisk förändring som går ut på att asylprövningen finansi-
eras från förslagsanslaget Förläggningskostnader i stället för ramanslaget
Statens invandrarverk. Detta skulle, enligt Invandrarverkets mening, öka
verkets flexibilitet vid variationer i tillströmningen av asylsökande. Statens
invandrarverk föreslår vidare förenklingar i rutinerna för arbetstillstånd för
asylsökande samt anger vad man anser vara några angelägna översyns-
områden - regelsystem och organisation för utseende av offentligt biträde,
krav på kunskaper i svenska för svenskt medborgarskap samt invandrade
religioners eventuella konflikter med svensk lagstiftning och regeltillämpning.

Regeringens överväganden

Dimensionering och anslagsbehov

Med de antaganden som tidigare redovisats i fråga om tillströmningen av
asylsökande m.m. bör Statens invandrarverk successivt kunna bringa ned sin

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

186

organisation, framför allt vad gäller asylprövning. Oförutsägbarheten i
omfattning och riktning av flyktingrörelsema i omvärlden gör det dock
nödvändigt att verket har en viss flexibilitet. Tills vidare bör verket därför ha
en potential för att klara av en ökad asyltillströmning i storleksordningen
10 000 personer.

Anslagsbehovet för en sådan organisation har beräknats till 394 493 000
kronor. Genom att Utlänningsnämnden fr.o.m. den 1 juli 1994 skall överta
utredning och beslutsfattande med anledning av s.k. ny ansökan i asyl-
prövningen, kan Invandrarverkets anslag minskas med 2,6 miljoner kronor.
Nämndens anslag räknas i stället upp med samma belopp.

Regeringen bedömer att Statens invandrarverk har en icke oväsentlig
rationaliseringspotential. Den kraftiga neddragning av organisationen som nu
äger rum, talar dock för att i Invandrarverkets fall begränsa det generella
rationaliseringskravet till 1,5% eller 5 878 000 kronor.

Organisationsförändringarna för med sig avvecklingskostnader budgetåret
1994/95 som har beräknats till 23,7 miljoner kronor.

I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga
statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 122) har 575 000 kronor beräknats för
statistik inom invandrings- och flyktingområdet i stället för under sjunde
huvudtitelns anslag D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser. Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan
Statistiska centralbyrån och andra myndigheter återfinns i bilaga 8, under det
nyssnämnda anslaget.

För avgifter till Trygghetsstiftelsen och till Statens arbetsgivarverk har
Invandrarverket tillförts 1 287 000 och 932 000 kronor.

Sammantaget har SIV:s ramanslag beräknats till 412 509 000 kronor.

Anslagsstruktur; ramutrymme för extraordinära situationer

Någon förändring av anslagsstrukturen bör för närvarande inte göras. Det
kan dock finnas skäl att inför budgetåret 1995/96 närmare överväga
förutsättningarna för och konsekvenserna av den förändring som Invandrar-
verket föreslagit. Därvid bör då också behovet av anslagsförändringar eller
omfördelning av medel mellan anslag som en följd av genomförandet av
förslagen i prop. (1993/94:94) om mottagande av asylsökande m.m. beaktas.

Regeringen bedömer det nödvändigt att SIV, i likhet med vad som gällt
under senare budgetår, ges möjlighet att snabbt kunna anpassa utrednings-
och mottagningskapaciteten till oväntade och kraftiga förändringar i antalet
asylsökande och ärendemängder. Verket bör därför bemyndigas att vid extra-
ordinära anspråk på myndighetens utrednings- och beslutskapacitet få över-
skrida ramanslaget - utöver sedvanlig anslagskredit - med 25 miljoner kronor
utan föregående regeringsbeslut.

Låneram hos Riksgäldskontoret

Verkets låneram hos Riksgäldskontoret bör budgetåret 1994/95 omfatta
14 997 000 kronor. Investeringarna avser huvudsakligen ADB-ändamål.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

187

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens invandrarverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ram-
anslag på 412 509 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

D 2. Förläggningskostnader m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

6 355 474 000

6 383 110 000

2 031 947 000

Finansiering

Från anslaget finansieras Invandrarverkets förläggningsverksamhet med mot-
tagningscentra vid utredningsslussar och asylförläggningar samt kostnaderna
för asylsökande som bor enskilt i kommunerna. Även Invandrarverkets tolk-
och översättningskostnader för verksamheten med asylprövningar finansieras
fr.o.m. budgetåret 1993/94 från anslaget.

Anslagsprognos för budgetåret 1993/94

Anslagsbelastningen innevarande budgetår bedöms komma att bli ca 750 mil-
joner kronor lägre än vad som anvisats Invandrarverket i regleringsbrev. Be-
dömningen bygger bl.a. på förutsättningen att kommunerna kan ta emot det
stora antal flyende från Bosnien-Hercegovina som fått eller kommer att få
uppehållstillstånd i Sverige, men som nu vistas på statliga förläggningar för
asylsökande.

Statens invandrarverk

Statens invandrarverk har föreslagit att verket från polisen skall överta an-
svaret för merparten av verkställighetema av avlägsnandebeslut. Verksam-
heten skulle, enligt Invandrarverkets mening, effektiviseras genom förlägg-
ningspersonalens nära kontakter med de asylsökande samt genom det tydliga
sambandet mellan tidsutdräkt vid avvisningar av personer som inte längre
skall vistas i Sverige och förläggningskostnadema.

Regeringens överväganden

Anslagsbehovet för en förläggningsdimensionering om genomsnittligt 21 400
årsplatser beräknas till 1 872 947 000, varav avgifter till Trygghetsstiftelsen
ingår med sammanlagt 2 880 000 kronor. Vid beräkningarna har dygnskost-
naden antagits vara närmare 240 kronor i genomsnitt och innehålla vissa
avvecklingskostnader. Regeringens förslag i prop. (1993/94:94) om motta-
gande av asylsökande m.m. innebär att Invandrarverket i stället för kommu-

188

nema skall betala ut ekonomiskt bistånd även åt asylsökande som bor utanför
förläggning och att dessa asylsökande skall vara registrerade på en förlägg-
ning. Omfattningen av detta kommunboende är för närvarande svår att be-
döma, men torde i kostnader räknat ligga någonstans mellan 100 och 200 mil-
joner kronor. Regeringen räknar vidare med att det behövs 10 miljoner
kronor till driften av förvarslokaler i Carlslund och 19 miljoner kronor för
tolk- och översättningskostnader i samband med asylprövningen. Det sam-
manlagda anslagsbehovet budgetåret 1994/95 uppgår till 2 031 947 000 kr.

Beräkningen av förläggningskostnadema och andra kostnader för mot-
tagandet av asylsökande har gjorts mot bakgrund av de förslag till åtgärder
för att öka effektiviteten i flyktingmottagandet som nyligen lagts fram i prop.
(1993/94:94) om mottagande av asylsökande m.m. Det gäller ökat eget
boende i kommunerna under asylprövningstiden, sänkt dagbidrag för barn-
familjer samt införande av patientavgift i sjukvården för asylsökande. Kost-
nadsbesparingarna på förläggningsanslaget budgetåret 1994/95 har överslags-
vis beräknats till drygt 100 miljoner kronor.

Regeringen är för närvarande inte beredd att tillstyrka Invandrarverkets
förslag om att från polisen överta verkställigheten av avvisningar. Förut-
sättningarna för en sådan överföring påverkas genom de förändringar som
föreslås i prop. (1993/94:94) om mottagande av asylsökande m.m. Frågan
måste bl.a. därför utredas närmare innan ställning kan tas till förslaget.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Förläggningskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 2 031 947 000 kr.

D 3. Åtgärder för invandrare

1992/93	Utgift	22 418 000	Reservation	131 000
1993/94	Anslag	20 926 000
1994/95	Förslag	21 326 000

Finansiering

Från anslaget bekostas bidrag enligt förordningen (1986:472) om statsbidrag
till invandrarnas riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan för sådana
riksorganisationer. Vidare finansieras från anslaget sådana bidrag som lämnas
enligt förordningen (1990:632) om bidrag till avgränsade invandrarpolitiska
projekt Regeringen har i ett särskilt beslut medgivit att de reserverade medlen
under anslaget får användas av Invandrarverket för verkets långsiktiga arbete
med valinformation genom invandrarnas organisationer.

189

Statens invandrarverk

Statens invandrarverk beräknar medelsbehovet för stöd till central verksamhet
vid invandrarnas riksorganisationer och för samarbetsorgan mellan vissa
sådana organisationer för budgetåret 1994/95 till totalt 15 746 000 kronor.
Härav avser 334 000 kronor stöd till samarbetsorganen och 1 miljon kronor
ett nyinrättat s.k. etableringsstöd till nyare riksorganisationer bland in-
vandrare.

Medelsbehovet för bidrag till avgränsade invandrarpolitiska projekt anges
uppgå till 14 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor för att underlätta
återvändandet.

Regeringens överväganden

Anslaget har räknats upp med 400 000 kronor, i första hand för att tillgodose
behovet av stöd till projekt för att underlätta frivilligt återvändande.
Därigenom ges Invandrarverket möjlighet att ge bidrag till Sociala Missionens
återvändandeprojekt i samma utsträckning som under närmast föregående
budgetår. Frågan om en mer långsiktig finansiering av denna typ av projekt
övervägs för närvarande av en arbetsgrupp inom regeringskansliet.

Vid medelsberäkningen i övrigt har hänsyn tagits till konsekvenserna av
medlemsutvecklingen i vissa av de tidigare statsbidragsberättigade riksorga-
nisationerna, vilka nu föreslås komma i fråga för organisationsstöd. Mot
bakgrund av pågående utredningsarbete bör några större förändringar i
principerna för organisationsstöd inte nu vara aktuella. Till följd av medlems-
utvecklingen kommer viss procentuell nedräkning av de bidragsbelopp som
lämnas till riksorganisationer enligt förordningen 1986:472 att aktualiseras.
För några tidigare statsbidragsberättigade organisationer beräknas inte längre
sådant stöd.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 21 326 000 kr.

D 4. Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

28 292 000

269 960 000

277 960 000

190

Finansiering

Från anslaget bekostas organiserad överföring av flyktingar och deras mot-
tagande i Sverige samt bidrag till vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför
Sverige. Vidare bekostas bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till
flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land, bidrag enligt för-
ordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas
resor till Sverige samt bidrag till resor från Sverige för vissa asylsökande som
vill lämna landet innan asylärendet är avgjort.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Statens invandrarverk

Invandrarverket har redovisat beräkningar utifrån en kvotöverföring till
Sverige av 2 000 flyktingar.

Statens invandrarverk har vidare i en särskild skrivelse den 4 november
1993 hemställt om att sådana bosnier som har fått uppehållstillstånd i Sverige
skall undantas från villkoren i 1 och 2 §§ förordningen (1984:936) om bidrag
till flyktingars kostnader för anhörigas resor till Sverige. Den sammanlagda
kostnaden för detta under budgetåren 1993/94 och 1994/95 har av
Invandrarverket beräknats till 74 250 000 kronor.

Övriga beräkningar under anslaget avser endast smärre avvikelser från vad
som låg till grund för budgeten för budgetåret 1993/94.

Regeringens överväganden

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår, bör ändamålet för
åtgärder under detta anslag omfatta bidrag till lösningar av flyktingsituationer
utanför Sverige också på annat sätt än genom organiserad överföring hit. I
första hand bör sådana insatser komma i fråga som initieras av FN:s flykting-
kommissarie eller av de mellanstatliga organisationer som är verksamma inom
flyktingområdet.

Överföringskostnaden för ca 1 800 kvotflyktingar beräknas till 9,7 mil-
joner kronor, medan ersättningskostnadema till kommunerna kan komma att
uppgå till 258 miljoner kronor.

För s.k. återvändanderesor beräknas ett oförändrat medelsbehov om
3,5 miljoner kronor.

Behovet av bidrag till anhörigas resor till Sverige beräknas även det till
oförändrad nivå, 2 760 000 kronor. Någon utökning av personkretsen enligt
Invandrarverkets förslag bör för närvarande inte göras.

Regeringen delar SIV:s bedömning att hemresorna för vissa asylsökande
torde komma att minska i omfattning och att anslaget för detta ändamål därför
kan räknas ned med 2 miljoner till 4 miljoner kronor.

191

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m. för budget-
året 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 277 960 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

3 467 419 000

4 295 OOO OOO

7 632 141 OOO

Finansiering

Från anslaget betalas ersättning till kommuner och landstingskommuner enligt
förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.

Anslagsprognos för budgetåret 1993/94

Anslagsbelastningen innevarande budgetår beräknas ligga omkring 350 mil-
joner kronor under vad som anvisats för ändamålet. Att så kan komma att
ske, trots en väntad mycket stor utflyttning till kommunerna av bosnier med
anhöriga, beror på en bedömning att huvuddelen av utflyttningarna kommer
att ske under budgetårets senare del. Regelsystemet för utbetalning av kom-
munersättningarna gör då att kostnaderna till stor del kommer att falla på
1994/95 års anslag.

Statens invandrarverk

Statens invandrarverk har under hösten 1993 redovisat beräkningsaltemativ
för olika omfattning av kommunutplaceringar under budgetåren 1993/94 och
1994/95.

Villkoren för den ekonomiska kompensation som utgår till kommunerna
bör enligt Invandrarverkets mening ses över för att dels medge effektivare
integration av flyktingarna, dels ge kommunerna rättvisare ersättning.

Regeringens överväganden

Anslagsberäkningarna baseras på att kommunutplaceringama budgetåret
1993/94 kommer att omfatta 51 000-52 000 personer som i huvudsak flyttar
ut under senare delen av budgetåret. Under budgetåret 1994/95 väntas
kommunerna ta emot ytterligare 50 000 personer, med koncentration till
budgetårets första del.

De angivna beräkningsförutsättningarna avser det totala behovet av
kommunutplaceringar. I likhet med förra årets budgetproposition redovisar

192

regeringen här hur det sammantagna anslagsbehovet för kommunersättningar
räknats fram. Därefter anges hur detta anslagsbehov fördelar sig på kvot-
överförda flyktingar och övriga. De medel som beräknats motsvara ersätt-
ningsbehoven för kvotflyktingar tas upp under anslaget D 4. Överföring av
och andra åtgärder för flyktingar m.m.

Efter nyligen genomförda överläggningar med Svenska kommun-
förbundet har regeringen beslutat om vissa justeringar av ersättningsnivåerna
fr.o.m. den 1 januari 1994. Vissa ändringar av ersättningsreglerna bör också
genomföras på basis av de överväganden som tidigare gjorts av en arbets-
grupp inom Kulturdepartementet och efter de överläggningar som skett med
Svenska kommunförbundet. Vidare föreslås ett särskilt konjunkturtillägg för
flyktingar mottagna år 1991. I det följande redovisas anslagsberäkningarna
för budgetåret 1994/95. Här anges också regeringens förslag till regel-
ändringar och de anslagskonsekvenser som följer av de föreslagna regel-
ändringarna.

1. Grundersättning

Utifrån de schablonersättningsbelopp som avses gälla fr.o.m. den 1 januari
1994 beräknas grundersättningarna under budgetåret 1994/95 till 287 kom-
muner till 124 156 000 kronor.

2. Schablonersättningar

2.1 Ersättningsbelopp

Schablonersättningen för år 1994 har, som tidigare nämnts, höjts från
138 300 till 144 200 kronor för vuxna och från 84 800 till 88 400 kronor för
barn under 16 år.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

2.2 Utbetalning och fördelning av schablonersättningen

Enligt nuvarande regler får den kommun som först tar emot en flykting och
som gör en plan för hans introduktion i det svenska samhället alltid ett halvt
schablonbelopp. Om flyktingen bor kvar i den första mottagningskommunen
och är folkbokförd där i sex månader, utbetalas ytterligare ett halvt schablon-
belopp till samma kommun. Flyttar flyktingen från den första mottagnings-
kommunen till en annan lämnas under vissa förutsättningar också ersättning
till denna kommun.

Ett problem med nuvarande regelverk är om flyktingen flyttar vidare till en
annan kommun efter drygt sex månader. Detta innebär en ekonomisk vinst
för den första kommunen då hela schablonersättningen kan utbetalas redan
efter sex månader trots att i genomsnitt endast ca 40% av kostnaderna då har
uppstått. Samtidigt kan den nya inflyttningskommunen få dålig täckning för
sina kostnader eftersom denna kommun enligt nuvarande regler endast är
berättigad till halv schablonersättning om flyktingen flyttar till denna kommun
strax efter det att sex månader gått från det att flyktingen första gången togs
emot i en kommun. Kostnaderna för denna kommun torde dock normalt vara

13 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

högre. Flyttningarna har dessutom varit något fler än vad man kalkylerade
med när nuvarande ersättningssystem konstruerades, vilket kan leda till ökade
statliga kostnader. Orättvisan mellan in- och utflyttningskommuner vid många
flyttningar är också ett tecken på bristande kostnadseffektivitet i ersättnings-
systemet.

För att åstadkomma en fördelning av schablonersättningen som bättre
avspeglar var i tiden kostnaderna ligger, föreslår regeringen efter överlägg-
ningar med Svenska kommunförbundet att ersättningen i enlighet med det
tidigare redovisade förslaget från en arbetsgrupp (Ds 1993:75) utbetalas vid
tre tillfällen i stället för två och att tiden för utbetalningen utsträcks ett halvt år.
Liksom i dag bör den första mottagningskommunen alltid få ett halvt scha-
blonbelopp. Samtidigt bör reglerna för ersättning för flyktingar som flyttar
ändras på grundval av arbetsgruppens förslag. Därigenom blir det bättre
kompensation än i dag för storstadskommuner och andra kommuner med stor
inflyttning av flyktingar som bott en tid i en annan kommun. Även kostnads-
fördelningen mellan inflyttnings- och utflyttningskommuner blir mer rättvis
än i dag.

Med hänsyn till att den första delutbetalningen av schablonersättningen
skall ligga fast kan de nya utbetalningsreglema, vid ett ikraftträdande den 1
juli 1994, börja att tillämpas på flyktingar som tagits emot fr.o.m. den 1
oktober 1993. Det bör ankomma på regeringen att efter överläggningar med
Svenska kommunförbundet fastställa de närmare utbetalningsreglema och de
särskilda övergångsregler som kan komma att erfordras.

En övergång till tre utbetalningar i stället för två skulle kunna leda till ökad
administration. Detta bör dock gå att undvika. Inom Invandrarverket pågår
för närvarande ett arbete i syfte att förenkla administrationen av ersättningen.
Bl.a. bör utbetalningarna från Invandrarverket i större utsträckning än hittills
kunna ske på grundval av en samköming mellan olika register och ett för-
enklat ansökningsförfarande från kommunerna. Detta bör också kunna leda
till snabbare utbetalning av schablonersättningen.

2.3 Introduktionsplan

De flyktingmottagande myndigheterna skall för varje flykting, så snart som
möjligt, upprätta en introduktionsplan för hans eller hennes introduktion i det
svenska samhället. Syftet med planen är att ge varje flykting de nödvändiga
förutsättningarna för att kunna leva och verka normalt och självständigt i det
svenska samhället. Det är också ett krav att en sådan plan skall finnas för att
schablonersättning skall kunna betalas ut till kommunerna. Detta gäller dock
inte när flyttningar skett efter sex månader från mottagandet i den första
kommunen. Regeringen anser att det är rimligt att kravet på introduktionsplan
även bör gälla för flyktingar som flyttar efter sex månader från det första
mottagandet i en kommun. För de flesta flyktingarna torde introduktions-
insatser vara aktuella även efter sex månader från det att flyktingen första
gången togs emot i en kommun.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

194

2.4 Anslagsbehov

Med de antaganden Invandrarverket gjort om antalet kommunmottagna och
med beaktande av de förslag som lämnats i fråga om utbetalningsreglema
beräknas anslagsbehovet för schablonersättningar till 6 766 985 000 kronor.

3. Ersättningar för äldre och handikappade

För flyktingar, som till följd av handikapp eller hög ålder bedöms inte komma
att stå till arbetsmarknadens förfogande eller på annat sätt bli självförsöijande,
får kommunen enligt nuvarande regler särskild ersättning för kostnader av-
seende ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen samt stöd och hjälp i
boende och färdtjänst. I dessa fall utbetalas endast en halv schablon-
ersättning. Det halva schablonbeloppet skall täcka mottagningskommunens
kostnader för särskilda åtgärder i samband med inflyttningen, svensk-
undervisning, tolkservice, administration samt kostnader för ekonomisk hjälp
under fyra månader. Fr.o.m. den femte månaden efter mottagandet ersätts de
faktiska kostnaderna för ekonomisk hjälp.

Regeringen anser att det för gruppen handikappade, äldre och sjuka som
tas emot i en kommun bör ske en anpassning av utbetalningsreglema till
samma utbetalnings- och fördelningsregler som enligt regeringens förslag
skall gälla för övriga flyktingar som kommunen erhåller ersättning för.
Härigenom underlättas administrationen för såväl Statens invandrarverk som
kommunerna väsentligt. Ersättning för de faktiska kostnaderna för ekono-
misk hjälp bör sedan kunna ske efter ett år.

Svenska kommunförbundet har i samband med överläggningar om nivån
på schablonersättningen för år 1994 framfört att kommunerna, med hänsyn
till nuvarande arbetsmarknadsläge, i regel får stå för försörjningsbidrag till
utlänningar i åldern 55-60 som tas emot inom ramen för det kommunala
flyktingmottagandet. Regeringen anser att det för närvarande är rimligt att
staten för utlänningar i åldern 55-60 år som tas emot under fjärde kvartalet
1993 och under hela år 1994 bör lämna samma ersättning till kommunerna
som för utlänningar över 60 år. Detta innebär inte någon generell sänkning av
åldersgränsen, utan frågan får prövas på nytt för personer som tas emot efter
år 1994.

Förslaget om ersättning av de faktiska socialbidragskostnadema för flykt-
ingar äldre än 55 år som tas emot i kommuner under sista kvartalet 1993
påverkar inte anslagsbelastningen budgetåret 1994/95.

Anslagsbehovet för ersättningar för äldre och handikappade budgetåret
1994/95 beräknas, i enlighet med förslag från Invandrarverket, till 123 mil-
joner kronor.

4. Ersättning för kostnader för barn utan egna vårdnadshavare

Anslagsbehovet beräknas i enlighet med Invandrarverkets bedömning till
80 miljoner kronor.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

195

5. Extraordinära kostnader

Enligt nuvarande regler får Statens invandrarverk inom ramen för anvisade
medel lämna ersättning till kommuner som haft betydande extraordinära
kostnader för flyktingmottagandet. Ramen för extraordinära kostnader är
under innevarande budgetår 100 miljoner kronor. Ersättningen betalas i efter-
skott efter ansökan. I prop.(1989/90:105) om samordnat flyktingmottagande
och nytt system för ersättning från staten till kommunerna m.m. utvecklas
närmare för vilka ändamål ersättning kan lämnas. Det kan exempelvis vara
frågan om särskild ekonomisk ersättning till kommuner som ökar sitt
flyktingmottagande genom att vidta särskilda kostnadskrävande åtgärder för
att få fler bostäder till flyktingar eller extraordinära kostnader som av andra
skäl åsamkas kommuner och som inte kan anses rymmas i schablon-
ersättningen eller den särskilda ersättningen för bl.a. äldre och handikappade
m.fl. Från flera kommuner har framförts önskemål om en ytterligare
precisering om när och på vilka grunder man kan få ersättning för extra-
ordinära kostnader. Även Statens invandrarverk har påpekat att bedömningen
av vad som är betydande extraordinära kostnader många gånger är svår och
att den tar tid.

Regeringen anser att någon form av pott för ersättning av extraordinära
kostnader bör finnas kvar för att stimulera kommuner att ta emot särskilt
kostnadskrävande grupper och för att hänsyn skall kunna tas till särskilda
förhållanden i vissa kommuner. Regeringen bedömer dock att det är svårt och
mindre lämpligt att göra några mer preciserade beskrivningar för vilken typ av
extraordinära kostnader ersättning skall utgå. Regeringen finner emellertid att
Statens invandrarverk redan i förväg bör kunna göra en bedömning huruvida
t.ex. vissa grupper av flyktingar kan komma att medföra betydande mer-
kostnader för kommunen. Invandrarverket bör exempelvis redan i samband
med överenskommelsen med kommunen om mottagande av vissa kostnads-
krävande grupper kunna besluta om extra medel utöver schablonersättningen.
Ersättningen bör normalt utbetalas efter redovisning från kommunerna när
kostnaderna verkligen har uppstått. För kommunerna bör det vara en klar
fördel att redan från början ha vetskap om att man bör kunna få extra
ersättning från Invandrarverket för särskilt kostnadskrävande grupper.

Ersättningen bör även kunna lämnas till kommuner som träffar över-
enskommelse med Invandrarverket om att ha en beredskap för att ta emot
flyktingar. Invandrarverket bör dessutom även fortsättningsvis ha möjlighet
att ersätta betydande merkostnader i efterhand för kostnadskrävande flykting-
grupper.

Regeringen anser att det i anslutning till behovet av ökat kommun-
mottagande av asylsökande från främst Bosnien-Hercegovina är nödvändigt
med en utökning av anslagsposten för extraordinära kostnader dels därför att
flyktingmottagandet i kommunerna i princip kan komma att fördubblas, dels
därför att det i gruppen mottagna kan finnas personer som har särskilda
behov. Regeringen föreslår att 150 miljoner kronor avsätts för ersättning för
extraordinära kostnader under budgetåret 1994/95. Vissa behov av extra-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

196

ordinära sjukvårdsinsatser från landstingens sida kan också bli aktuella och
Statens invandrarverk bör därför också ha möjlighet att använda medlen för
detta ändamål. Frågan om ersättning av sjukvårdskostnader behandlas ytter-
ligare i ett särskilt avsnitt.

6. Ersättning för kostnader för asylsökande m.fl.

Regeringen har i prop. (1993/94:94) om mottagande av asylsökande m.m.
föreslagit att bistånd till asylsökande som bor utanför förläggning fr.o.m. den
1 juli 1994 skall betalas ut av Invandrarverket i stället för av vistelse-
kommunen. Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag
kommer medelsbehovet för ersättning till kommunerna för bistånd åt asyl-
sökande som tidigare anvisats på detta anslag att minska. Motsvarande medel
bör i stället anvisas på anslaget D 2. Förläggningskostnader m.m.

Med hänsyn till att utbetalning av ersättning till kommunerna lämnas
kvartalsvis i efterskott skall dock medel för ett kvartals utbetalningar belasta
detta anslag nästa budgetår. Vidare skall kommunerna även fortsättningsvis
betala ut bistånd enligt lagen om bistånd till asylsökande m.fl. till andra
utlänningar än asylsökande som har rätt att vistas här under den tid deras
ansökan prövas. Dessa kostnader skall som nu ersättas av staten och bör då
belasta detta anslag.

Totalt beräknas anslagsbehovet för ersättning till kommunerna för asyl-
sökande m.fl. till 70 miljoner kronor under budgetåret 1994/95.

7. Ersättning för sjukvårdskostnader m. m.

Statlig ersättning lämnas för närvarande för bl.a. akut- och förlossningsvård
till asylsökande och andra utlänningar som sökt uppehållstillstånd för bosätt-
ning i Sverige och har rätt att vistas här under den tid ansökan prövas.

Regeringen har nyligen i propositionen om mottagande av asylsökande
m.m. (1993/94:94) lämnat vissa förslag om hälso- och sjukvården för asyl-
sökande, vilka påverkar kostnaderna för den statliga ersättningen under
budgetåret 1994/95. Bl.a. införs patientavgift. Vidare föreslås att asylsökande
barn i princip skall få tillgång till samma hälso- och sjukvård som de barn
som är bosatta i Sverige får och att ersättningsreglerna skall anpassas härtill.
Slutligen föreslås att statlig ersättning inte längre skall lämnas för sjukvård åt
andra utlänningar än asylsökande som sökt uppehållstillstånd i Sverige och
har rätt att vistas här under den tid ansökan prövas.

Vård till flyktingar som beviljats uppehållstillstånd för bosättning ersätts
normalt inte av Invandrarverket utan för dessa har landstingen det fulla
kostnadsansvaret på samma sätt som för andra som är bosatta inom lands-
tinget. Statlig ersättning lämnas dock för vården av sådana flyktingar med
uppehållstillstånd som på grund av en sjukdom eller ett handikapp direkt efter
ankomsten till Sverige eller efter inkvartering på en förläggning måste beredas
varaktig vård på sjukhus eller annan vårdinstitution. Bakgrunden härtill är
främst att underlätta att vid behov överföra flyktingar med stort vårdbehov till
Sverige inom ramen för flyktingkvoten och att enskilda landsting inte skall

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

197

belastas av höga kostnader i de fall en flykting som tillåts stanna i Sverige har
ett mycket stort behov av kostnadskrävande vård. Invandrarverket har tidi-
gare också kunnat lämna särskilda bidrag till landstingen inom en begränsad
kostnadsram.

Landstingsförbundet har i en skrivelse till regeringen i oktober 1993 hem-
ställt om särskild ersättning till sjukvårdshuvudmännen för hälso- och sjuk-
vårdskostnaderna i samband med mottagandet av det stora antalet flyktingar
från främst Bosnien år 1994. En motsvarande skrivelse har också kommit
från Stockholms läns landsting, som därefter också i en särskild skrivelse
hemställt om medel till ett projekt för mottagande av bosniska flyktingar inom
hälso- och sjukvården i Stockholms län.

Regeringen bedömer inte att det finns tillräckliga skäl för att lämna någon
generell ersättning till sjukvårdshuvudmännen med anledning av att ett stort
antal bosnier kommer att tas emot i kommunerna under det närmaste året.
Visserligen kommer antalet bosatta i landstingen att stiga och därmed också
sjukvårdskostnaderna att öka. Med hänsyn till ålderssammansättningen i den
bosniska flyktinggruppen och de undersökningar av vårdbehov som gjorts
under vistelsen på förläggning är emellertid regeringens bedömning att kost-
nadsökningarna för flertalet landsting kommer att bli relativt begränsade och
att det generellt inte kommer att bli fråga om större vårdbehov än hos andra
flyktinggrupper.

För en mindre del av de bosniska flyktingarna finns det emellertid ett
direkt behov av extraordinära sjukvårdsinsatser. I en hel del sådana fall torde
det bli fråga om sådan varaktig vård för vilken statlig ersättning lämnas redan
i dag. I vissa landsting som får ta emot ett större antal bosnier kan det också
finnas behov av andra särskilda sjukvårdsinsatser, t.ex. inom psykiatrin,
som inte är direkt individrelaterade och som kan vara kostsamma. Regeringen
har mot denna bakgrund redan i prop. (1993/94:51) om överföring och
mottagande av flyktingar från f.d. Jugoslavien m.m. förordat att Statens
invandrarverk bör ha möjlighet att använda de medel som anvisats för ersätt-
ning till kommunerna för extraordinära kostnader även för motsvarande
ändamål hos landstingen. Genom den föreslagna utökningen av medlen för
extraordinära kostnader med 50 miljoner kronor skapas ökat utrymme för
sådan ersättning till landstingen under nästa budgetår.

Vid bedömning av behovet av särskilda sjukvårdsinsatser bör Invandrar-
verket samråda med Socialstyrelsen. I den mån de båda myndigheterna skulle
finna det lämpligare att Socialstyrelsen beslutar om medel till sjukvårds-
huvudmännen för extraordinära insatser inom sjukvården och att en viss del
av de totala medel som anslås för ersättning för extraordinära kostnader redan
vid budgetårets ingång avsätts speciellt för detta ändamål, bör regeringen
kunna besluta om att Socialstyrelsen får disponera denna del av anslaget.

Mot bakgrund av vad som här anförts finner regeringen inte att det för
närvarande finns skäl till någon ytterligare form av särskild ersättning till
sjukvårdshuvudmännen med anledning av mottagandet av bosnier. Rege-
ringen har dock för avsikt att noga följa utvecklingen vad gäller vårdbehov
hos bosnierna och kostnaderna för vården.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

198

Anslagsbehovet för ersättning av sjukvårdskostnader under budgetåret
1994/95 beräknas till 105 miljoner kronor med utgångspunkt i gjorda an-
taganden om antalet asylsökande, förslagen i prop. (1993/94:94) om mot-
tagandet av asylsökande m.m. samt de bedömningar som nu kan göras av i
vilken omfattning de bosnier som tas emot i kommunerna kommer att vara i
behov av varaktig vård som skall ersättas av staten. Härutöver kan som nyss
nämnts en del av de medel som beräknats för ersättning av extraordinära
kostnader också komma att avse sjukvårdskostnader hos landstingen.

8. Konjunkturtillägg

Som tidigare redovisats, bör det betalas ut ett särskilt konjunkturtillägg för
flyktingar mottagna i en kommun år 1991. Regeringen föreslår att det skall
vara 35 000 kronor för vuxna och 5 000 kronor för barn under 16 år . Kon-
junkturtillägget bör utbetalas i juli 1994 till den kommun i vilken utlänningen
då är bosatt. En förutsättning bör vara att kommunen även under år 1994 tar
emot flyktingar enligt överenskommelse med Invandrarverket. För sådana
äldre och handikappade flyktingar för vilka Invandrarverket ersätter de
faktiska socialbidragskostnadema skall inte något konjunkturtillägg lämnas.
Anslagsbehovet budgetåret 1994/95 beräknas till 470 miljoner kronor.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

9. Uppföljning av ersättningssystemet

Som tidigare nämnts, bör det komma till stånd en intensifierad uppföljning av
kommunernas kostnader för de flyktingar som tagits emot sedan nuvarande
ersättningssystem infördes år 1991. För detta ändamål bör 1 miljon kronor
avsättas till regeringens disposition.

10. Sammanfattning

De sammanfattande beräkningarna uppgår i enlighet med nedanstående speci-
fikation till ett totalt anslagsbehov på 7 890 141 000 kronor för budgetåret
1994/95.

Ändamål	Anvisat 1993/94	Förändring	Förslag 1994/95
Grundersättning	119 000 000	5 156 000	124 156 000
Schablonersättning och sekundärflyttningsbidrag	4 079 000 000	2 687 985 000	6 766 985 000
Äldre och handikappade	60 000 000	63 000 000	123 000 000
Barn utan egna vårdnadshavare	40 000 000	40 000 000	80 000 000
Extraordinära kostnader	100 000 000	50 000 000	150 000 000
Bistånd åt asylsökande	75 000 000	-5 000 000	70 000 000
Sjukvårdskostnader	70 000 000	35 000 000	105 000 000
Konjunkturtillägg	0	470 000 000	470 000 000
Uppföljning	0	1 000 000	1 000 000
Summa	4 543 000 000	3 347 141 000	7 890 141 000

199

11 Kostnadsfördelning till anslag

Av de beräknade kostnaderna - 7 890 141 000 kronor - avser 258 000 000
mottagning av s.k. kvotflyktingar. Denna kostnadsandel bör föras upp på
anslaget D 4. Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m., medan
resterande kostnadsandel om 7 632 141 000 kronor bör tas upp under
förevarande anslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna det som regeringen förordar om ändrade ersättnings-
regler och om utbetalning av ett särskilt konjunkturtillägg för flyktingar
mottagna år 1991

2. till Ersättningar till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 7 632 141 000 kr.

D 6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

15 589 000

15 355 000

Finansiering

Från anslaget bekostas statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen.

Stiftelsen Invandrartidningen

I sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 har Stiftelsen Invandrar-
tidningen begärt att statsbidraget skall höjas med 1 296 000 kronor. Detta
motsvarar den förlust, efter finansiella intäkter, som Stiftelsen annars
beräknar skulle uppstå vid oförändrat statsbidrag.

Balansräkningen i Stiftelsens bokslut för budgetåret 1992/93 anger att det
egna kapitalet, som till övervägande del byggts upp med ränteintäkter, ökat
med ytterligare 725 000 kronor till drygt 9,6 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Stiftelsen har under tidigare budgetår kunnat disponera statsbidrag på ett
sådant sätt att det egna kapitalet ökat kraftigt och nu uppgår till 65 % av
balansräkningens skulder och eget kapital.

Det statsfinansiella läget gör det nödvändigt att dels skära ned på
statsbudgetens utgifter, dels öka inkomsterna. Mot den bakgrunden kan inte
statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen öka budgetåret 1994/95.

200

Tvärtom måste Stiftelsen, i likhet med vad som generellt gäller för statens
myndigheter, minska sina kostnader och/eller öka inkomsterna. Regeringen
bedömer det rimligt att statsbidraget till Stiftelsen sänks något (med 1,5 %) till
15 355 OOO kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 15 355 OOO kr.

D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

3 089 000

3 767 000

4 834 000

Finansiering

Från anslaget betalas kostnader för Ombudsmannen mot etnisk diskrimine-
ring med kansli samt Nämnden mot etnisk diskriminering.

Övergripande mål

Ombudsmannen skall verka för att etnisk diskriminering inte förekommer i
arbetslivet eller på andra områden av samhällslivet. Ombudsmannen skall
särskilt motverka att arbetssökande utsätts för etnisk diskriminering.

Myndigheternas anslagsframställningar

Ombudsmannen begär förstärkning av kansliet med en handläggartjänst till en
årskostnad av 350 000 kronor. För Nämnden mot etnisk diskriminering
begärs ytterligare 27 000 kronor.

Regeringens överväganden

För Ombudsmannen och Nämnden bör anvisas ett ramanslag på
4 834 000 kronor. Anslaget innehåller en pris- och löneomräknad del på
3 796 000 kronor till Ombudsmannen med kansli. I beloppet ligger också
medel som tillförts anslaget för avgifter till Trygghetsstiftelsen (6 000 kronor)
och till Statens arbetsgivarverk (1 000 kronor). Anslaget har vidare beräknats
öka med 1 miljon kronor med anledning av den lag mot etnisk diskriminering
som regeringen nyligen föreslagit riksdagen i prop. (1993/94:101) om
åtgärder mot rasistisk brottslighet och etnisk diskriminering i arbetslivet.
Anslagsförstärkningen avser att tillgodose dels det ökade informationsbehov

201

som följer av att lagen skall introduceras, dels juridisk kompetens för att
kunna få eventuella överträdelser av lagen prövade vid domstol.

I ramanslaget ingår ett oförändrat belopp på 38 000 kronor avsett för
utgifter för Nämnden mot etnisk diskriminering.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 4 834 000 kr.

D 8. Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

58 242 000

92 264 000

108 962 000

Finansiering

Från anslaget finansieras Centrala studiestödsnämndens (CSN) kostnader för
lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar.

Övergripande mål

Flyktingar och vissa andra utlänningar skall kunna få låna till hemutrustning.

Centrala studiestödsnämnden

CSN har redovisat beräkningsaltemativ för lån vid olika nivåer av kommun-
utplacerade flyktingar. Förutsatt 51 000-52 000 kommunplaceringar inne-
varande budgetår och 50 000 budgetåret 1994/95, beräknar CSN att ute-
löpande lån skall öka från 466 miljoner kronor den 1 juli 1993 till 834 den
1 juli 1994 och till 1 178 miljoner den 1 juli 1995.

Statens utgifter för räntesubventioner och avskrivningar beräknas för
budgetåret 1994/95 till 97 306 000 kronor. CSN:s driftkostnader för att
administrera lånen beräknas tills vidare till 11 530 000 kronor.

Intäkterna från avi- och uppläggningsavgifter avräknas inte under anslaget,
utan inlevereras till statsbudgetens inkomstsida. De beräknas uppgå till
5 920 000 kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen delar CSN:s bedömning av lånestockens utveckling och beräknar
härvid i likhet med CSN kostnaderna för räntesubventioner och avskrivningar
budgetåret 1994/95 till 97 306 000 kronor. Regeringen delar även CSN:s

202

bedömning av vilka avgifter som kan beräknas inflyta på statsbudgetens Prop. 1993/94:100
inkomstsida. Vad gäller driftkostnaderna har regeringen utgått ifrån CSN:s Bil. 12
beräkning och därefter kompenserat myndigheten med 304 000 kronor i pris-
och löneomräkning. I likhet med vad som gäller för Invandrarverket och
Utlänningsnämnden har sedan ett generellt rationaliseringskrav om 1,5 %
lagts på CSN. Sammantaget leder detta till ett driftkostnadsanslag på

11 656 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 108 962 000 kr.

D 9. Utlänningsnämnden

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

65 966 000

69 863 000

58 047 000

Finansiering

Från anslaget finansieras Utlänningsnämnden.

Övergripande mål

Utlänningsnämnden skall svara för att överprövningen av ärenden enligt ut-
länningslagen och lagen om svenskt medborgarskap sker på ett rättssäkert
sätt.

Utlänningsnämnden

Utlänningsnämnden har lämnat en förenklad anslagsframställning som kom-
pletterats med beräkningsaltemativ för olika dimensioneringsnivåer av
myndigheten.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av tidigare redovisade planeringsantaganden bör Utlännings-
nämnden under innevarande och nästa budgetår successivt bringa ned
organisationen till en nivå om 10-11 utredningsgrupper. Nämnden dispo-
nerar förhållandevis stora fasta resurser i fråga om lokaler och ADB-nät,
varför beredskapen bör vara god om ärendemängdema ökar igen. Eftersom
Nämnden utgör överprövningsinstans för SIV:s asylprövnings- m.fl. beslut,
dröjer det också en viss tid innan förändrade ärendemängder får genomslag

203

på myndighetens ärendeavverkningskapacitet och man har därför möjlighet att Prop. 1993/94:100
i god tid göra nödvändiga förstärkningar. Bil. 12

En dimensionering som omfattar 10-11 utredningsgrupper gör det också
möjligt för Utlänningsnämnden att från SIV överta ansvaret för s.k. ny
ansökan.

Utlänningsnämnden har beräknat anslagsbehovet till 58,7 miljoner kronor,
inklusive de avvecklingskostnader som följer av den organisatoriska ned-
dragningen.

Regeringen godtar Nämndens beräkningar men bedömer att myndigheten
nu kommit in i ett skede där det är möjligt att rationalisera i verksamheten.
Från de 58,7 miljoner kronorna görs därför ett rationaliseringsavdrag på
1,5 %. Anslaget har tillförts 187 000 kronor för avgifter till Trygghets-
stiftelsen och 41 000 kronor för avgifter till Statens arbetsgivarverk. Er-
forderligt anslag uppgår därmed till 58 047 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utlänningsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 58 047 000 kr.

D 10. Internationell samverkan inom ramen för flykting-
och migrationspolitiken m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 537 000

2 000 000

Reservation

5 335 000

Finansiering

Från anslaget betalas kostnader för särskilda migrationspolitiska projekt och
för Sveriges deltagande i internationellt samarbete med syfte att utveckla och
tillämpa nya flykting- och migrationspolitiska strategier. Av särskild bety-
delse är samarbetet med öst- och centraleuropeiska länder samt frågor inför en
svensk Europaintegration.

Regeringens överväganden

Regeringen beräknar, mot bakgrund av nuvarande anslagsbehållning, ett
oförändrat anslagsbehov på 2 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Internationell samverkan inom ramen för flykting- och migra-
tionspolitiken m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservations-
anslag på 2 000 000 kr.

204

D 11. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

9 800 000

10 000 000

32 000 000

Reservation 542 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Finansiering

Från anslaget bekostas insatser som skall motverka och förhindra främlings-
fientlighet, rasism och antisemitism.

Regeringens överväganden

De olika uttryck för främlingsfientlighet och rasism som finns i det svenska
samhället är oroande och regeringen anser det nödvändigt att reagera mot
dessa. Under de båda föregående budgetåren har de fyra myndigheterna
Statens invandrarverk, Statens skolverk, Statens ungdomsråd och Statens
kulturråd haft i uppdrag att utföra åtgärder som i första hand syftat till att
långsiktigt påverka normer, attityder och förhållningssätt hos ungdomar.
Myndigheterna har hemställt om en fortsättning av uppdraget. Regeringen har
för avsikt att inom kort tillsätta en kommission mot främlingsfientlighet och
rasism. Kommissionen skall verka opinionsbildande och aktivt och på olika
sätt och på skilda områden motverka främlingsfientlighet och rasism.
Regeringen föreslår att väsentligt utökade medel skall ställas till regeringens
disposition för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 32 000 000 kr.

D 12. Särskilda åtgärder i flyktingmottagandet m.m.

1993/94 Anslag 1

1994/95 Förslag 7 300 000

'Anslag har anvisats på tilläggsbudget med 1 758 700 000 kronor.

Finansiering

Från anslaget betalas tillfälliga stimulansbidrag till kommunerna för kraftigt
utökat flyktingmottagande under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Från
anslaget bekostas dessutom tillfälliga förstärkningar av vissa ambassader,
bl.a. för den i Zagreb.

205

Regeringens överväganden

Som riksdagen nyligen beslutat med anledning av prop. (1993/94:51) om
överföring och mottagande av flyktingar från f.d. Jugoslavien m.m. skall
kommuner som kraftigt ökar sitt flyktingmottagande - och därmed gör det
möjligt att påskynda avvecklingen av flyktingförläggningar - kunna ersättas
för detta med tillfälliga stimulansbidrag. Regeringen räknar med att huvud-
delen av ersättningsutbetalningama till kommunerna kommer att ske under
innevarande budgetår, men att ca 30 % utbetalas under budgetåret 1994/95.
Det reservationsanslag på 1 750 miljoner kronor som anvisats under inne-
varande budgetår skall tillgodose utbetalningsbehoven för såväl budgetåret
1993/94 som 1994/95.

Anslaget för tillfälliga ambassadförstärkningar under innevarande budgetår
uppgår till 8,7 miljoner kronor. Medlen har anvisats med anledning av för-
väntad ökning av anknytningsärenden från f.d. Jugoslavien till följd av att
många bosnier nu får uppehållstillstånd i Sverige. Förstärkningen sker främst
av svenska ambassaden i Zagreb samt i viss omfattning även av beskick-
ningarna i Belgrad, Prag och Sofia. För nästa budgetår bedömer regeringen
att återstoden av anknytningsfallen skall aktualiseras och räknar med ett
medelsbehov om 7,3 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Särskilda åtgärder i flyktingmottagandet m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 7 300 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

206

Bilaga 12.1

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Kulturdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:318) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde

dels att 3 och 4 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 2 och 11 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Föreningen svenska tecknare
utser och entledigar en ledamot och
en suppleant för denne dels i styrel-
sen för Sveriges författarfond, dels i
styrelsen för Sveriges bildkonst-
närsfond.

Föreningen svenska tecknare
utser och entledigar en ledamot och
en suppleant för denne i styrelsen för
Sveriges författarfond.

Svenska Fotografernas Förbund
utser och entledigar en ledamot och
en suppleant för denne dels i styrel-
sen för Sveriges författarfond, dels i
styrelsen för Sveriges bildkonst-
närsfond.

Svenska Fotografernas Förbund
utser och entledigar en ledamot och
en suppleant för denne i styrelsen för
Sveriges författarfond.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

207

Bilaga 12.2

Förteckning över remissinstanser och sammanställning av
remissyttranden över betänkandet (SOU 1992:137)
Arkeologi och exploatering

Remissinstanser

Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1992:137) Arkeologi och
exploatering avgetts av Vägverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket
(RRV), Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer (RAÄ och
SHMM) och RAA:s regionala kontor för uppdragsverksamheten (UV), Kon-
kurrensverket, Universitetet i Uppsala (historisk-filosofiska sektionen och
institutionen för arkeologi), Universitetet i Umeå, Länsstyrelserna i Kalmar
län, Malmöhus län samt Göteborgs och Bohus län, Uppsala och Malmö
kommuner (fastighetsnämnden och museinämnden), Svenska kommunför-
bundet, Föreningen Sveriges länsantikvarier, Länsmuseernas samarbetsråd,
Östergötlands länsmuseum, Hallands länsmuseer, Länsmuseet Murberget i
Härnösand och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO).

Yttranden har också inkommit från Universiteten i Stockholm och Göte-
borg (Institutionen för arkeologi och institutionen för kulturvård), Länsstyrel-
serna i Norrbottens län, Gävleborgs län, Jämtlands län och Västerbottens län,
Föreningen Sveriges landsantikvarier, Stockholms stadsmuseum, Jönköping
läns museum, Smålands museum, Kalmar läns museum, Dalarnas museum,
Jämtlands läns museum, Norrbottens museum, Örebro läns museum, Stiftel-
sen Västmanlands läns museum, Södermanlands museum, Bohusläns
museum, Äjtte - Svenskt fjäll- och samemuseum, Svenska arkeologiska sam-
fundet, Svenska museiarkeologiska föreningen, Svenska fornminnesföre-
ningen, Arkeologi i Västsverige, Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Sveriges
hembygdsförbund, Vallentuna hembygdsförening, Stockholms läns hem-
bygdsförbund, Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, DIK-förbun-
det, Statstjänstemannaförbundets avdelning 319/ST-Museer, Institut for för-
historisk arkaelogi vid Aarhus Universitet i Danmark, Landesamt fur Vor-
und Friihgeschichte von Schleswig-Holstein, Institut fur Ur- und Friih-
geschichte der Christian-Albrechts-Universität Kiel och Verband der Landes-
archäologen i Tyskland. Därutöver har ytterligare skrivelser inkommit i
ärendet.

Övergripande synpunkter

Flertalet remissinstanser framhåller att utredningen på ett förtjänstfullt sätt har
presenterat en kartläggning av lagbestämmelser och nuvarande ordning. Flera
anser dock att utredningen borde ha utrett alternativ till förslaget om anbud
och upphandling av arkeologiska tjänster. Den ekonomiska analysen av kon-
sekvenserna av förslaget, främst vid länsstyrelserna, anses av många vara
bristfällig. Förslaget om att grävningarna skall begränsas till förmån för ny-

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

208

konservering avstyrks i allmänhet, även om kostnadsansvaret anses skall
åligga exploatören. De flesta instanser förordar att Statens historiska museum
blir huvudman för uppdragsverksamheten om museet skiljs från RAÄ och att
en större andel av undersökningarna bör utföras av länsmuseerna.

Utredningsuppdraget

Föreningen Sveriges landsantikvarier anser att de tre målen i direktiven, att
begränsa utgrävningskostnadema, att öka det vetenskapliga och populär-
vetenskapliga värdet och att sprida uppdragen mellan flera aktörer, är ofören-
liga, eftersom det vetenskapliga utbytet och tillgängligheten för allmänheten
blir lidande av uppsplittringen. Länsmuseerna i Jönköping, Småland och
Kalmar är i gemensamt remissvar av samma uppfattning.

Utländsk rätt, praxis och erfarenhet

Svenska fornminnesföreningen, Föreningen Sveriges landsantikvarier,
Hallands länsmuseer, Länsstyrelserna i Kalmar län och Malmöhus län, Göte-
borgs universitet och Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige är kri-
tiska till att utredningen refererar till förhållandena i England eftersom upp-
fattningarna är delade om huruvida systemet lyckats. Institut for förhistorisk
arkaelogi vid Aarhus Universitet i Danmark vill peka på att utredningen inte
utrett den danska arkeologimodellen. Statskontoret påpekar att med det engel-
ska systemet skulle statens ansvar för fomlämningar kunna begränsas till dem
av riksintresse, och arkeologiföretag skulle få agera friare på lokal och regio-
nal nivå, med länsstyrelsena som upphandlare.

Nuvarande ordning och kulturmiljövårdens lagbestämmelser

Flertalet remissinstanser framhåller att utredningen på ett förtjänstfullt sätt har
presenterat en kartläggning av lagbestämmelser och nuvarande ordning. För-
eningen Sveriges landsantikvarier anser emellertid att beskrivningen av kul-
turmiljövårdens arkeologisystem och avsnittet om levandegörande är otill-
fredsställande.

Huvudmannaskap för UV och RAÄ:s centrala
myndighetsfunktion

Flertalet remissinstanser avstyrker förslaget om att UV överförs till ett aktie-
bolag. Bland andra RAÄ:s UV-kontor stödjer sig på att undersökningsverk-
samhet är myndighetsutövning och anser därför att den skall ha institutionellt
huvudmannaskap. De flesta anser dock att UV:s undersökningsverksamhet
bör skiljas från RAÄ:s myndighetsfunktion och att det i dag är en svaghet att
RAÄ både har en verkställande och en kontrollerande funktion.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

209

14 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

Flera länsstyrelser och företrädare för kulturmiljövården samt Riksrevi-
sionsverket avstyrker förslaget om aktiebolag och förordar att UV knyts till
Statens historiska museum, vilket i sin tur bör frikopplas från ämbetet.
Endast institutionsformen anses kunna ge en helhetsyn över arkeologiverk-
samheten som en sammanhållen processkedja från undersökning till bevaran-
de och levandegörande samt garantera intresset för forskning och tillgänglig-
het för allmänhet och forskare. Om inte institutionsformen väljs förordar
7?A4 ett helstatligt aktiebolag.

Några länsmuseer, Umeå universitet, Länsstyrelsen i Gävleborgs län,
Svenska fornminnesföreningen, Arkeologiska samfundet samt Kulturhisto-
riskaföreningen förespråkar någon form av decentraliserat huvudmannaskap
möjligen frikopplat från RAÄ, eventuellt under Statens historiska museum
eller regionala eller kommunala museer för regional kunskapsuppbyggnad.
Åjtte anser att det som huvudmuseum för den samiska kulturen i Sverige skall
vara huvudinstans för inventering, undersökningsverksamhet och forskning
inom det samiska området, eftersom museet har kunskap, vilja och förståelse
for bevarande av forntida samiska spår.

DIK-förbundet avstyrker förslaget om bolagsbildning, då UV inte är
affärsdrivande utan har vidare uppgifter än andra arkeologiföretag och att i så
fall offentlighetsprincipen inte skulle gälla. DIK-förbundet och Länsstyrelsen
i Gävleborgs län föreslår att frågan om huvudmannaskap överlämnas till den
museiutredning som regeringen nyligen har tillsatt, eftersom den i mycket
berör museernas organisation.

RAA anser att UV bör behållas inom RAÄ:s organisation, med ett när-
mande till Statens historiska museum. Historisk-filosofiska sektionen vid
Uppsala universitet avstyrker förslaget om bolag då uppdragsverksamheten
annars inte skulle få samma prestigemässiga tyngd som den har kopplad till
RAÄ. Universitetet förordar att ett rådgivande organ inrättas för att säkerställa
vetenskaplig kvalitet.

Hembygdsförbunden och Vallentuna hembygdsförening ställer sig posi-
tiva till reservanterna Åke Hyenstrand och Gustaf Trotzigs förslag om stif-
telse.

Ett fåtal remissinstanser tillstyrker förslaget om en bolagsbildning.
Svenska kommunförbundet anser att om UV avskiljs till aktiebolag, blir RAÄ
roll som ansvarig tillsynsmyndighet tydligare. Institutionen för kulturvård vid
Universitet i Göteborg tillstyrker att UV i ett första steg ombildas till ett hel-
statligt aktiebolag. Konkurrensverket tillstyrker att UV ombildas till aktiebo-
lag, då bolagsbildning utgör den bästa garantin för att kraven på särredovis-
ning av kostnaderna för undersökningsverksamheten uppfylls, samt att den
konkurrensutsatta UV-verksamheten verkligen är skild från annan verksam-
het, så att korssubventionering inte kan förekomma. Konkurrensverket för-
ordar dock att UV för att säkra konkurrensen delas upp i ett antal mindre
undersökningsföretag, enligt den regionala indelning som finns i dag inom
UV, och att dessa statliga företag på sikt överlåts på andra aktörer. Kon-
kurrensverket avråder dock från att ett statligt monopol ersätts med ett privat
monopol. Länsstyrelsen i Kalmar län tillstyrker förslaget om ett fristående

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

210

helstatligt aktiebolag, men anser att en knytning till ett från RAÄ fristående Prop. 1993/94:100

SHM är att föredra. Bil. 12

Anbud och upphandling

Flera remissinstanser anser att utredningen strider mot kulturminneslagens
bevarandefilosofi, dvs. att utgrävningsverksamheten skall syfta till kun-
skapsuppbyggnad om Sveriges förflutna och att fomlämningar i första hand
skall bevaras. Många befarar att arkeologerna för att minska kostnaderna
kommer att gräva mindre eller bevara färre och mer spektakulära föremål,
medan enklare fynd kommer att prioriteras lågt. Statskontoret anser att en
omprövning av det kulturpolitiska bevarandemålet kan ge besparingar och att
anbudskonkurrens kan införas om ett par år.

Flera instanser bedömer att även om konkurrensen i viss mån kan leda till
nyetableringar av privata arkeologiföretag, kommer konsekvensen i stort att
bli utslagning av arkeologiföretag. RAÄ anser att relativt många undersök-
ningar är mindre eller genomförs med kort varsel, vilket gör anbudsförfa-
rande olämpligt. Länsstyrelsen i Västerbottens län bedömer att anbudsförfa-
rande endast lönar sig vid projekt som kostnadsberäknas till mer än 200 000
ecu. Föreningen Sveriges länsantikvarier anser att anbudsförfarande endast
skall användas vid större undersökningar eller när exploatören begär det.

En utbredd uppfattning är att anbudskonkurrensen slår sönder det samar-
bete och informationsutbyte som finns uppbyggt mellan de institutionella
arkeologiföretag som finns i dag, RAÄ, länsmuseerna, större kommunala
museer och universiteten, ett samarbete som präglas av kontinuitet, veten-
skaplig kvalitet, kompetens och kulturpolitisk medvetenhet med kunskaps-
uppbyggnad och kunskapsförmedling som syfte. Flertalet remissinstanser
hävdar att helhetssynen i den arkeologiska processen från utredning och pro-
jektering till fyndhantering och bevarande kommer att omintetgöras av utred-
ningens förslag. Vetenskapligheten anses bli lidande om olika aktörer har
ansvar för olika uppdrag. Aktörerna antas fjärma sig från varandra i kon-
kurrenssituationen.

Museema har generellt inte något intresse av att konkurrera med varandra
om uppdrag, särskilt inte utanför respektive region, och tvingas hålla inne
med kunskaper.

Några företrädare för museiintressen är positiva till konkurrens mellan
institutioner, t.ex. ickekommersiella lokala, regionala och centrala museer och
universitet, som genom nära samarbete garanterar det allmänna intresset för
dokumentation, bevarande och levandegörande. Några remissinstanser anser
att utredningen inte har uppfattat att det föreligger en etisk skillnad mellan
institutionell verksamhet på kulturpolitisk basis och enskilda arkeologiföre-
tags verksamhet baserad på vinstintresse. Även de tyska instanserna bedömer
att privata arkeologifirmor inte har intresse för forskning och betonar det
internationella erkännande som det svenska systemet har med nuvarande
ordning.

211

En allmän uppfattning är att det redan finns ett system med många aktörer
och utrymme för anbud. Humanistiska forsknings- och utbildningsnämnden
vid universitet i Umeå anser att privata firmor endast skall erhålla grävnings-
tillstånd genom museum eller institution. Kulturhistoriska föreningen för
södra Sverige anser att privata företag skall förbindas att lämna full insyn i
alla delar av sin verksamhet. RRV påpekar att kostnaderna kan höjas där det i
dag inte finns konkurrerande undersökare. Stockholms stadsmuseum påtalar
också risken för fåtalskonkurrens och att förfarandet innebär ökade kostnader
och byråkrati, bl.a. genom att själva förfarandet tar tid. Exempelvis Örebro
läns museum bedömer att kostnaden ökar av att privata företag räknar in en
vinstmarginal.

Svenska kommunförbundet anser att staten skall svara för kostnaderna för
arkeologiska undersökningar, för att bevarandet är av nationellt intresse.
Svenska kommunförbundet, Länsmuseernas samarbetsråd, Föreningen Sve-
riges landsantikvarier, Svenska museiarkeologiska föreningen, Stockholms
stadsmuseum, Dalamas museum, Smålandsmuseema, Stockholms läns hem-
bygdsförbund samt Länsstyrelserna i Malmöhus län och Jämtlands län anser
att utredningens förslag att länsmuseerna inte skall underprissätta undersök-
ningsverksamheten genom subventionering strider mot direktivet att minska
kostnadsökningarna, men Konkurrensverket anser att en översyn av taxe-
sättningen behövs för att bekämpa konkurrenssnedvridningar. UV anser även
att den skyldighet som aktiebolaget enligt utredningen skulle åläggas att åta
sig även olönsamma och oattraktiva uppdrag hämmar dess konkurrenskraft.
Länsstyrelsen i Malmöhus län och några universitetsinstitutioner hävdar att
tidsplanering eller mer forskarinriktad och kunskapsuppbyggande högskole-
utbildning skulle sänka kostnaderna mer än konkurrens.

Föreningen Sveriges landsantikvarier anser att utredningen inte anger hur
kontrollen skall ske av att arkeologiföretag inte missbrukar sitt ansvar och gör
för låga kostnadsberäkningar. Arkeologiska institutionen vid Uppsala uni-
versitet påpekar frågan om hur missbruk av konkurrenssituationer skall und-
vikas och hur kvaliteten skall upprätthållas.

Fastighetsnämnden i Malmö kommun har ingenting att erinra mot anbuds-
konkurrens och omfördelning av kostnaderna, men anser att exploatören skall
göra upphandlingen för att myndighets- och verksamhetsutövningen skall
skiljas. Uppsala kommun är i huvudsak positiv till upphandling men anser,
precis som Svenska kommunförbundet, att upphandlingen skall ske av
exploatören enligt anvisningar av länsstyrelsen. Konkurrensverket påtalar att
kvaliteten inte sänks på andra områden där konkurrens införts och därför kan
förväntas upprätthållas inom arkeologin, t.ex. genom yrkesetikmekanismen
och länsstyrelsernas tillståndsprövning. Vägverket tillstyrker förslaget om
anbudskonkurrens, under förutsättning att RAÄ och länsstyrelsen utövar
kontroll av kvaliteten. SABO tillstyrker förslaget om anbudskonkurrens, men
anser att exploatören skall ansvara för upphandlingen och att länsstyrelsen
endast skall bistå med sakkunskap.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

212

Offentlighet och upphovsrätt

Flertalet instanser anser att rättsliga problem med offentlighet och upphovsrätt
uppstår av bolagsformen och av att flera aktörer involveras. Svenska forn-
minnesföreningen motsätter sig att fyndmaterial och fotodokumentation skall
bli privata firmors egendom, därför att firmorna kan gå i konkurs och
materialet säljas eller förstöras. Riksrevisionsverket anser att det i en särskild
förordning borde föreskrivas hur dokumentationsmaterialet skall behandlas.

Beräkning av konserveringsbehov

Föreningen Sveriges landsantikvarier och Historiska forsknings- och ut-
bildningsnämnden vid universitet i Umeå anser att konserveringskostnaden är
omöjligt att beräkna innan föremålen är kända till karaktär och omfattning.
RRV är tveksam till om länsstyrelsen är kompetent att i förfrågningsunderla-
get bedöma konserveringskostnaden.

RAA tillstyrker föreslagen översyn av bestämmelserna samt utvecklande
av befintliga allmänna råd om rapporterna och redovisning av tillämpade
metoder.

Den regionala myndighetsfunktionen

Kompetens och resurser

Flertalet remissinstanser hävdar att utredningens bedömning om det perso-
nella och ekonomiska resursbehovet på länsstyrelserna är orealistisk. Några
anser att ansvaret som läggs på länsstyrelserna inom arkeologiområdet inte
står i proportion till annan verksamhet på länsstyrelserna. Många anser att
länsstyrelserna inte har resurser och kompetens att sköta upphandling,
granskning av exploatörernas rapporter och kontroll av undersökningsverk-
samheten. Kostnaden anses öka både för exploatören och samhället.
Museinämnden i Malmö kommun anser att länsstyrelsens handläggningstider
kommer att bli för långa.

De flesta instanser anser dock att oavsett om anbudskonkurrens infors, bör
kompetens- och resurshöjande åtgärder göras på länsstyrelserna. Några är
positiva till länsstyrelsens nya funktioner, särskilt det större ansvaret för upp-
följning.

Konkurrensverket är positivt till att kompetensen och ansvaret på läns-
styrelserna stärks men föreslår att länsmuseernas rådgivande funktion flyttas
till självständiga juridiska enheter separerade från deras uppdragsverksamhet.

RAA bedömer att en permanent personalförstärkning skulle behövas på
vissa av länsstyrelsernas kulturmiljöenheter samt att även RAÄ behöver ut-
ökade resurser. Stockholms stadsmuseum anser att den resursförstärkning
som utredningen föreslår motsvarar mindre än en halv tjänst per länsstyrelse,
vilket bedöms vara för litet. Länsstyrelsen i Malmöhus län påpekar att den
kontroll som länsstyrelserna måste utöva, måste ske genom praktiskt delta-
gande för att kvaliteten skall kunna bedömas, vilket i Malmöhus län skulle

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

213

15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 12

innebära ett behov av 1-2 nya tjänster på kulturmiljöenheten. Föreningen
Sveriges landsantikvarier bedömer att länsstyrelserna inte kan besöka ut-
grävningsplatsema för kontroll av kvaliteten.

Flertalet remissinstanser bedömer att länsstyrelserna inte kommer att kunna
upprätthålla kompetensen, då museema utan sin rådgivande roll inte kan åter-
föra kunskapen till dessa.

Referensgrupper

Flera av aktörerna i dagens system påpekar att de av konkurrensskäl ej skulle
kunna ingå i referensgrupper och att referensgrupper inte kan ersätta läns-
museernas samordnande roll i nuvarande ordning. RAÄ tillstyrker förslaget
om referensgrupper, men påpekar kostnadsaspekten och konsekvenserna för
museema.

Museer

Svenska kommunförbundet framhåller att kommunala museer och länsmuseer
kommer att få svårt att konkurrera på kommersiella grunder. Flertalet remiss-
instanser anser att länsmuseerna är de enda vid sidan av länsstyrelsen som har
kompetens på regional nivå och bredd och helhetsperspektiv på arkeologi-
verksamheten. Att inte utnyttja länsmuseernas kompetens anses vara ett
oerhört slöseri. Flera museer ger exempel på det samarbete som finns upp-
byggt mellan länsstyrelser, museer och universitet eller som planeras i regio-
nerna och påpekar att det slås sönder i anbudskonkurrens.

Jävsförhållanden

Flertalet remissinstanser anser att utredningen bortser från risken för jävsför-
hållanden mellan länsstyrelsen som tillståndsgivare, exploatören som upp-
dragsgivare och arkeologiföretaget som uppdragstagare i anbudsförfarandet.
RRV påtalar att länsstyrelsen tvingas avstå från UV:s kompetens i handlägg-
ningen av fomminnesärenden, och av länsmuseernas kompetens i handlägg-
ningen av ärenden där länsmuseet är anbudsgivare. Uppfattningen är att
jävssituationer med stor sannolikhet kommer att uppstå hur referensgrupperna
än konstrueras, eftersom de flesta som är kompetenta att sitta i grupperna kan
vara inblandade i ärendet. Flera museer anser att museema blir lidande av att
på grund av jävssituation inte kunna samarbeta med länsstyrelsen, att kvalite-
ten på undersökningarna kommer att sänkas och att kunskap inte kommer att
byggas upp och förmedlas till allmänheten. Även universiteten befaras bli
jäviga både i egenskap av fristående aktörer och som samarbetsparter med
andra aktörer.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

214

Fyndhantering

Kostnadsansvar och prioritering

Några instanser anser att kostnader för konservering och registrering bör
bekostas av samhället för att de arkeologiska intressena skall beaktas, bl.a.
SABO som föreslår att någon form av tilläggslån täcker konserveringskost-
naden.

De flesta instanser tillstyrker att kostnaden för fyndhanteringen belastar
undersökningssidan, då en arkeologisk undersökning bör innefatta även
bevarande- och dokumentationsåtgärder. Av den anledningen är de flesta
positiva till att kostnaden för konservering inkluderas i exploatörens total-
kostnad.

RAA har i översiktliga studier funnit att kostnaden för nykonservering
åtminstone i ett övergångsskede måste tillåtas medföra en ökning av total-
kostnaden för exploateringsföretagen om inte kvaliteten skall skadas men att
kostnaderna på sikt kan sänkas både genom forskning om selektiv konserve-
ring och differentierad dokumentation av fynd. Föreningen Sveriges läns-
antikvarier påpekar att typen av fynd och konserveringsbehovet varierar i
landet. Bohusläns museum anser att exploatören inte ensam kan besluta om
konservering, då ansvar för förvaring och vård av fyndet kommer att åligga
annan institution. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län är av samma upp-
fattning och betonar att undersökningens omfattning skall bedömas i förhål-
lande till formnlämningens art och betydelse och inte konserveringsbehovet.

Prioritering

Vägverket och Riksrevisionsverket tillstyrker förslaget om att begränsa
undersökningarna till förmån för nykonserveringen, för att minska eftersläp-
ningen inom fyndhanteringen och skapa balans mellan de två verksamheter-
na. Institutionen för arkeologi vid universitet i Göteborg och Kulturhisto-
riska föreningen för södra Sverige är frågande till hur och när prioritering
mellan undersökning och konservering skall ske. Norrbottens museum anser
att utredningen borde ha betonat att prioritering bör ske på vetenskapliga
grunder. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser det olämpligt att begränsa
grävningsinsatsen till förmån för konservering i Norrbottens län, eftersom så
få undersökningar genomförts.

Föreningen Sveriges landsantikvarier och Historiska forsknings- och
utbildningsnämnden vid universitetet i Umeå anser att konserveringskostna-
den är omöjligt att beräkna innan föremålen är kända till karaktär och omfatt-
ning, varför den senare föreslår en skälighetsklausul. RRV är tveksam till
om länsstyrelsen är kompetent att bedöma konserveringskostnaden.

Konserveringsuppdrag på anbud

De flesta remissinstanser avstyrker förslaget om att lägga ut konserveringen
på anbud, då konserveringen frikopplas från den arkeologiska processen och
helhetssynen försvinner.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

215

Östergötlands länsmuseum påpekar vikten av att institutioner med helhets-
syn står för konservering, och prövar nu möjligheten att bygga upp en egen
konserveringsverkstad för att tillgodose behovet. Arkeologi i Västsverige
påpekar att det samarbete som sker för metodutveckling och erfarenhetsutbyte
i Västsverige inom exempelvis Stiftelsen Västsvensk Konservatorsatelje
kommer att tillintetgöras i konkurrens. Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna anser
sig dock vara en konkurrenskraftig konserveringsateljé med utrymme för
konserveringsuppdrag utan att totalkostnaden ökar.

Fyndregistrering

Föreningen Sveriges landsantikvarier påpekar att museema troligen inte har
intresse av att ansvara för förvaring av fynd över vilkas utgrävning de inte har
haft inflytande.

Några remissinstanser tillstyrker förslaget om likformigt fyndregistre-
ringssystem, men Föreningen Sveriges landsantikvarier påpekar att dess
utformning ej tas upp av utredningen. Länsstyrelsen i Malmöhus län förut-
sätter att registreringssystemet görs enkelt och endast tar upp ett fåtal varia-
bler.

Forskning, utveckling och levandegörande

Flertalet remissinstanser bedömer att konkurrensen kommer att bli ekonomisk
och inte kvalitativ. Uppfattningen är att utredningen bortser från att arkeolo-
gisk undersökning är en forskningsinsats. RAA föreslår att ett expertråd
inrättas vid ämbetet för vetenskaplig bedömning av undersökningars upp-
läggning, och betonar att forskning kopplad till undersökningsverksamhet är
en förutsättning för att den skall bli effektivare och mer kvalitetsinriktad.

Några länsmuseer anser att om den naturliga koppling från undersökning
till utställning som finns i dag, bryts, riskerar kunskapen om resp, läns särart
att utarmas. Ajtte varnar för att privata arkeologiföretag får uppdrag att utföra
en undersökning av t.ex. en exploatering vid ett samiskt viste, utan den
regionala kunskapsuppbyggnad som en lokal institution har. Arkeologiska
institutionen vid Stockholms universitet anser att konkurrensen ger mindre tid
till frågeformulering och tanketid. DIK-förbundet befarar att företagen av
kostnads- och tidsskäl måste prioritera beprövade metoder, som i sin tur på-
verkar kvaliteten och kunskapsuppbyggnaden negativt. Hembygdsförening-
arna befarar att amatörarkeologin och folkbildningen inte kommer att priorite-
ras vid anbudsförfarande.

Bohusläns museum, Östergötlands länsmuseum, Stiftelsen Hallands
länsmuseer, Ajtte, Länsmuseernas samarbetsråd samt Svenska kommunför-
bundet bedömer att levandegörandet kommer att eftersättas vid ett anbudsför-
farande och att forskare och allmänhet får sämre tillgång till dokumentations-
material när det blir de enskilda arkeologiföretagens egendom. Länsstyrelsen i
Malmöhus län anser därför att krav måste ställas på de undersökande institu-
tionerna att producera populärvetenskap till allmänheten. Föreningen Sveriges

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

216

landsantikvarier anser att exploatörer inte kan levandegöra utgrävningsresulta-
ten och involvera allmänheten på det sätt som länsmuseerna kan genom
kulturpolitiska ställningstaganden. Flertalet remissinstanser anser att det
endast är museema som kan garantera att kunskaperna levandegörs.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

217

Bilaga 12.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 13 § lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m. skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

13 §

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Som villkor för tillstånd enligt
12 § får länsstyrelsen ställa upp
skäliga krav på särskild undersök-
ning för att dokumentera fomläm-
ningen eller särskilda åtgärder för att
bevara den. I beslutet om tillstånd
skall såvitt möjligt anges den kost-
nad som åtgärderna beräknas med-
föra.

Innan länsstyrelsen prövar en an-
sökan enligt 12 § får den besluta om
en arkeologisk förundersökning av
fomlämningen, om det behövs för
att få ett tillfredsställande underlag
för prövningen eller för att bedöma
behovet av att ställa krav på särskild
undersökning.

Länsstyrelsen skall i beslutet om
arkeologisk förundersökning eller
särskild undersökning ange vem
som skall utföra undersökningen.

Som villkor för tillstånd enligt
12 § får länsstyrelsen ställa upp
skäliga krav på särskild undersök-
ning för att dokumentera fomläm-
ningen och på att fornfynd tas till-
vara eller på särskilda åtgärder för att
bevara fomlämningen. I beslutet om
tillstånd skall såvitt möjligt anges
den kostnad som åtgärderna beräk-
nas medföra.

Länsstyrelsen skall i beslutet om
arkeologisk förundersökning eller
särskild undersökning ange vem
som skall utföra undersökningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

218

Bilaga 12.4 Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om
granskning och kontroll av filmer och videogram

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:886) om granskning och kon-
troll av filmer och videogram skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §'

Avgift för granskning enligt denna lag tas ut med

1. grundavgift 200 kr,

2. tidsavgift 45 kr per spelminut 2. tidsavgift 40 kr per spelminut

vid normal visningshastighet, dock vid normal visningshastighet, dock
minst 200 kr, minst 200 kr,

3. avgift för vaije tillståndskort utöver det första med 1 550 kr.

Tidsavgift tas inte ut om en film eller ett videogram till väsentlig del är en
dokumentär framställning.

Om en film eller ett videogram har en speltid under trettio minuter vid
normal visningshastighet utgår avgiften för varje tillståndskort utöver det
första med 500 kr, eller, om speltiden understiger fem minuter, med 150 kr.

Om en film eller ett videogram
endast skall visas vid en fdmfestival
eller ett annat konstnärligt eller ideellt
evenemang där sådana framställ-
ningar förekommer som godkänts
för personer under femton år, får
Biografbyrån medge befrielse från
avgift för granskningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

'Senaste lydelse 1992:315

219

Bilaga 12.5 Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Förslag till lag om ändring i lagen (1981:508) om
radiotidningar

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1981:508) om radiotidningar skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §*

En radiotidning enligt denna lag föreligger om följande villkor är upp-
fyllda:

1. Radiotidningen skall vara ett radioprogram avsett för synskadade.

2. Radiotidningen får innehålla endast

a) en version av en sådan allmän nyhetstidning som trycks, har dags-
presskaraktär och ges ut här i landet (förlaga) eller

b) dels en version av en förlaga, dels en sammanställning av material från
samma förlaga och ur ytterligare en eller flera förlagor, av vilka versioner
sänds som radiotidningar.

Taltidningsnämnden får tillåta att
lokala dagstidningar eller lokala edi-
tioner av dagstidningar ingår i en
sådan sammanställning som avses i
första stycket 2 b) även om de inte
sänds som radiotidningar, under för-
utsättning att den geografiska sprid-
ningen av taltidningsutbudet kan för-
bättras eller antalet abonnenter däri-
genom kan ökas.

Med radioprogram avses detsamma som i radiolagen (1966:755)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

lenaste lydelse 1986:1214

220

Bilaga 12.6

Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosändning av
finländska televisionsprogram

dels att lagen som gäller till utgången av år 1994, skall fortsätta att gälla till
utgången av år 1995,

dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Regeringen får för tiden intill ut-
gången av år 1995 medge rätt till
rundradiosändning från radiosändare
av televisionsprogram i radio- eller
televisionsprogram från Finland.

Regeringen får för tiden intill ut-
gången av år 1994 medge rätt till
rundradiosändning från radiosändare
av televisionsprogram i radio- eller
televisionsprogram från Finland.

Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås det-
samma som i radiolagen (1966:755).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Senaste lydelse 1993:340.

221

Register

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

Sid.

3	Inledning
5	A.	Diverse	Anslag kr
5	1.	Internationellt samarbete m.m., reservationsanslag	1 345 000
	Summa littera A		1 345 000
6	B.	Kulturverksamhet m.m.
16		Allmän kulturverksamhet m.m.
16	1.	Statens kulturråd, ramanslag	27 309 000
17	2.	Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., reservationsanslag	124 672 000
27	3.	Bidrag till samisk kultur, reservationsanslag	10515 000
28	4.	Stöd till icke-statliga kulturlokaler, förslagsanslag	35 000 000
31		Ersättningar och bidrag till konstnärer
31	5.	Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer	58 285 000
31	6.	Bidrag till konstnärer, reservationsanslag	32 615 000
36	7.	Inkomstgarantier för konstnärer m.m., förslagsanslag	21 395 000
37	8.	Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m., förslagsanslag	84 304 000
40	9.	Ersättning till rättighetshavare på musikområdet	3 375 000
42		Teater, dans och musik
42	10.	Bidrag till Svenska riksteatem, Operan och Dramatiska teatem	598 343 000
46	11.	Bidrag till Svenska rikskonserter, reservationsanslag	68 753 000
48	12.	Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter, förslagsanslag	1 000
48	13.	Bidrag till regional musikverksamhet, förslagsanslag	233 270 000
49	14.	Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner,förslagsanslag	378 518 000
53	15.	Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m., reservationsanslag	59 256 000
54	16.	Bidrag till Musikaliska akademien	3 429 000

222

56 56	17.	Bibliotek Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag	35 944 000	Prop. 1993/94:100 Bil. 12
57		Bildkonst, konsthantverk m.m.
57	18.	Statens konstråd, ramanslag	5 139 000
58	19.	Förvärv av konst för statens byggnader m.m., reservationsanslag	28 038 000
60	20.	Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, förslagsanslag	10000 000
62	21.	Utställningar av nutida svensk konst i utlandet, reservationsanslag	1 560 000
62	22.	Bidrag till Akademien för de fria konsterna	1 580 000
63	23.	Främjande av hemslöjden, förslagsanslag	15 709 000
65		Arkiv
65	24.	Riksarkivet och landsarkiven, ramanslag	194 228 000
70	25.	Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag	29 745 000
72	26.	Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag	3 404 000
74		Kulturmiljövård
88	27.	Riksantikvarieämbetet, ramanslag	129 254 000
89	28.	Kulturmiljövård, förslagsanslag	72 600 000
91	29.	Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag	1 000
91	30.	Kulturstöd vid ombyggnad m.m., förslagsanslag	160 000 000
94		Museer och utställningar
103	31.	Centrala museer: Myndigheter, ramanslag	410915000
104	32.	Centrala museer: Stiftelser	110316000
104	33.	Bidrag till vissa museer m.m.	99 638 000
108	34.	Bidrag till regionala museer, förslagsanslag	81 313 000
112	35.	Riksutställningar	33 355 000
113	36.	Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag	80 000
114		Forskning
114	37.	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, ramanslag	36 806 000
	Summa littera B 3		198 665 000

223

116	C.	Massmedier m.m.	Prop. 1993/94:100
119		Film m.m.	Bil. 12
119	1.	Statens biografbyrå, ramanslag	7 726 000
122	2.	Stöd till svensk filmproduktion m.m., reservationsanslag	61 500 000
124	3.	Stöd till filmkulturell verksamhet, reservationsanslag	61 000 000
127	4.	Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag	10918 000
130		Dagspress och taltidningar
130	5.	Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag	5 266 000
131	6.	Driftsstöd till dagspressen, förslagsanslag	410 700 000
132	7.	Utvecklingsstöd till dagspressen, reservationsanslag	1 000
134	8.	Täckande av förluster vid statlig kredit- garanti till dagspressen, förslagsanslag	1 000
134	9.	Distributionsstöd till dagspressen, förslagsanslag	73 000 000
135	10.	Stöd till radio- och kassettidningar, förslagsanslag	114 367 000
139		Litteratur och tidskrifter
139	11.	Litteraturstöd, reservationsanslag	41 000 000
141	12.	Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag	19 500 000
142	13.	Stöd till bokhandel, reservationsanslag	8 101 000
143	14.	Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, reservationsanlag	13 000 000
145	15.	Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag	53 534 000
148	16.	Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk, reservationsanslag	17 500 000
150	17.	Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden, förslagsanslag	3219000
152		Radio och television
152		Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
166	18.	Kabelnämnden, förslagsanslag	*4 137 000
166	19.	Närradionämnden, förslagsanslag	*4 637 000
167	20.	Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, förslagsanslag	27 810000
170	21.	Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete, reservationsanslag	16310000
166	22.	Styrelsen för lokalradiotillstånd, ramanslag	*2 100 000

Summa littera C

* beräknat belopp

955 327 000

224

172	D.	Invandring m.m.		Prop. 1993/94:100
185	1.	Statens invandrarverk, ramanslag	412 509 000	Bil. 12
188	2.	Förläggningskostnader m.m., förslagsanslag	2 031 947 000
189	3.	Åtgärder för invandrare, reservationsanslag	21 326 000
190	4.	Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m., förslagsanslag	ni 960 000
192	5.	Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m., förslagsanslag	7 632 141 000
200	6.	Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen	15 355 000
201	7.	Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m.,
		ramanslag	4 834 000
202	8.	Lån till hemutrustning för flyktingar, m.fl., förslagsanslag	108 962 000
203	9.	Utlänningsnämnden, ramanslag	58 047 000
204	10.	Internationell samverkan inom ramen för
		flykting- och migrationspolitiken m.m., reservationsanslag	2 000 000
205	11.	Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism, reservationsanslag	32 000 000
205	12.	Särskilda åtgärder i flyktingmottagandet m.m., reservationsanslag	7 300 000
	Summa littera D 10		604 381 000
	Summa Kulturdepartementet 14		759 718 000

225

Bilagor
207	12.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde
208	12.2	Förteckning över remissinstanser och sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU 1992:137) Arkeologi och exploatering
318	12.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
319	12.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram
220	12.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1981:508) om radiotidningar
221	12.6	Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram

Prop. 1993/94:100

Bil. 12

226

gotab 45527, Stockholm 1993

Regeringens proposition

1993/94:100 Bilaga 13

Näringsdepartementet

(tolfte huvudtiteln)

».♦.4>A4
>A4

1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 13

Bilaga 13 till budgetpropositionen 1994

N är ings departementet

(tolfte huvudtiteln)

Prop.

1993/94:100

Bil. 13

Inledning

Näringspolitiken

Till Näringsdepartementet hör bl.a. frågor inom följande områden:

- de allmänna riktlinjerna för näringspolitiken,

- övergripande näringspolitiska frågor,

- företagens allmänna utvecklingsbetingelser, service, utbildning m.m.,

- näringslivets riskkapitalförsöijning,

- förvaltning och avyttring av aktier eller andra tillgångar i vissa helt
eller delvis statligt ägda företag,

- näringsfrihet och inrikeshandel,

- pris- och konkurrensförhållanden,

- tekniska krav på byggnader och byggprodukter samt viss
byggforskning,

- mineralfrågor,

- teknisk forskning och utveckling,

- patent- och registreringsverksamhet,

- skydd för varumärken, mönster och namn,

- teknisk kontroll, provning och mätning, vissa säkerhetsfrågor,

- turism,

- energiförsörjning, energiforskning och beredskap inom energiområdet.

Näringspolitikens uppgift är att skapa goda förutsättningar för pro-
duktiva investeringar och produktivt arbete i Sverige. För detta krävs
drivkrafter. Det privata näringslivet måste ges förbättrad konkurrenskraft
och bättre förutsättningar att växa. Prioriterade områden i näringspoli-
tiken är enskilt ägande, företagande och sparande, avskaffandet av
tillväxthämmande skatter, avreglering och ökad konkurrens, effektivise-
ring och privatisering av de statliga företagen, forskning och utveckling
samt ett svenskt medlemskap i EU.

Regeringen har gjort kraftfulla insatser för att komma till rätta med
strukturproblemen i svensk ekonomi. Sålunda har stabiliseringspolitiken
stramats åt. 1991 års program för att främja småföretagen och 1992 års
skattereform har kompletterats med åtgärder för att lätta på skattetrycket
för småföretag och aktieägare samtidigt som regelsystemet för småföretag
förenklas. För att öka effektiviteten i resursfördelningen har
verksamheter inom den offentliga sektorn öppnats för konkurrens,
konkurrenshinder och regleringar har avvecklats samt en privatisering av

statliga företag inletts. Dessutom har viktiga insatser gjorts för att
förstärka den industrirelaterade forskningen och förbättra infrastrukturen.
Regeringen ämnar utveckla de samlade näringspolitiska insatserna för att
stärka marknadsekonomin och ytterligare förbättra förutsättningarna för
näringslivet.

Den ökande internationaliseringen skärper kraven ytterligare på den
svenska ekonomin och politiken. Internationell konkurrens skapar ett
starkt omvandlingstryck. För att Sverige skall kunna hävda sig i
konkurrensen räcker det inte längre att kunna producera exportvaror till
konkurrenskraftiga priser. Lönsamheten måste vara minst lika hög för
investeringar i Sverige som i andra länder. Villkoren för entreprenörer
måste vara jämförbar med vad andra länder kan erbjuda. Det är
avgörande för att vi skall kunna attrahera de investeringar och den
produktion som krävs för ett fortsatt högt välstånd.

Dessa krav förstärks av Sveriges anknytning till EG:s inre marknad
genom EES-avtalet. Det innebär att svenska företag och svenska
konsumenter kan dra nytta av den europeiska inre marknadens ökade
utbud och avsättningsmöjligheter. Konkurrensen skärps på såväl export-
som hemmamarknaderna, vilket bidrar till en för konsumenterna
gynnsam prispress samtidigt som strukturomvandlingen förstärks, särskilt
inom sektorer som tidigare varit avskärmade från internationell konkur-
rens.

Deprecieringen av den svenska kronan tillsammans med en gynnsam
produktivitetsutveckling sedan hösten 1992 har lett till en markant för-
bättring av industrins konkurrenskraft. Detta har visat sig bl.a. i ökad
orderingång till den svenska industrin i synnerhet från exportmarknaden
men också från hemmamarknaden.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Industrins orderingång

Källa: SCB

Den kraftiga lönsamhetsförbättringen i industrin som skedde under
första halvåret 1993 innebär att två tredjedelar av minskningen i
industrins rörelsemarginal sedan 1989 har återhämtats. Lönsamheten
förväntas öka ytterligare under senare delen av 1993 och under år 1994
vilket skapar utrymme för ökade investeringar.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Lönsamheten för större industriföretag

Källa: SCB

Den svenska ekonomin är nu på väg att återhämta sig men vägen
tillbaka till uthållig tillväxt och full sysselsättning är lång. Därför måste
den ekonomiska politiken under hela 1990-talet inriktas på att återställa
den samhällsekonomiska balansen.

Exporten och investeringarna i det privata näringslivet måste under
överskådlig tid vara de främsta drivkrafterna för tillväxten i ekonomin.
Regeringens ekonomiska politik skapar nu steg för steg förutsättningarna
för detta.

Det största hotet mot en återhämtning i ekonomin är osäkerheten
huruvida genomförda förändringar blir bestående. Regeringen avser
därför att fortsätta föra sin konsekventa linje inom näringspolitiken.

De delar av näringspolitiken som Näringsdepartementet har
direktansvar för är följande sex huvudområden:

- Nyföretagande och tillväxtföretag

- Privatisering av statligt ägda företag

- Konkurrenspolitik

- Teknologisk infrastruktur

- Teknisk forskning och utveckling

- Energipolitik

Nyföretagande och tillväxtföretag

Tillväxten och utvecklingen i näringslivet måste i hög grad komma från
de små och medelstora företagen. Nya och små foretag kan med rätta
förutsättningar svara for en stor del av den innovativa kraften och
tillväxtmöjligheterna. Regeringen lade hösten 1991 fram ett program för
att främja småföretagen. Programmet omfattar bl.a. avreglering, sänkta
skatter, effektivare konkurrens och förbättrad riskkapitalförsörjning. En
stor del av programmet har nu genomförts.

Regeringen har under hösten 1993 tillsatt en avregleringsdelegation för
att intensifiera arbetet med att kartlägga och genomfora åtgärder i syfte
att ta bort och förenkla onödiga och fördyrande regler. Vidare har en ny
konkurrenslag stiftats som kommer att underlätta bl.a. de små och
medelstora företagens verksamhet.

Regeringen har under hösten 1993 föreslagit en rad ytterligare åtgärder
för att generellt underlätta småföretagens utveckling. Det gäller ex-
empelvis arbetsrätten, där enklare och mer flexibla regler föreslagits.
Riksdagen fattade i december 1993 beslut om sådana åtgärder (prop.
1993/94:67, bet. 1993/94:AU4, rskr. 1993/94:103). Vidare har en
omfattande proposition om fortsatt reformering av företagsbeskattningen
lagts fram och behandlats av riksdagen (prop. 1993/94:50, bet.
1993/94:SkU15, rskr. 1993/94:108 och 109). Besluten innebär bl.a.
väsentliga förbättringar på skatteområdet för företag som drivs av
enskilda näringsidkare.

Vissa åtgärder som beslutades under hösten 1992 för att främja
småföretagens försöijning med riskkapital har genomförts och börjat
verka. Det gäller bl.a. den struktur med två portföljförvaltande bolag -
Atle Förvaltnings AB och Bure Förvaltnings AB - och sex riskkapital-
bolag som har byggts upp med medel från de förutvarande löntagarfon-
derna.

Vidare arbetar den ombildade Industri- och nyföretagarfonden sedan
februari 1993 med en ny typ av ny företagarlån som riksdagen beslutade
om hösten 1992. Över 800 personer har hittills startat egna företag med
hjälp av nyföretagarlån på totalt ca 190 miljoner kronor. Vidare ges s.k.
starta-eget-bidrag inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Sådana bidrag
har under budgetåret uppgått till ca 500 miljoner kronor.

Sverige deltar sedan februari 1993 i Euro-Info Centerprojektet som är
en del av EG:s småföretagsprogram. Projektet syftar till att ge de
europeiska småföretagen information om EU. Vid Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) finns ett s.k. Euro Information Corre-
spondence Center, som i sin tur samordnar aktiviteter vid 14 regionala
informationscentra i landet.

Riksdagen har på förslag av regeringen beslutat om ny organisation
rörande insatser för småföretagsutveckling. Det innebär att länens ut-
vecklingsfonder skall ersättas av regionala utvecklingsbolag, vilka som
ägare får dels ett centralt moderbolag, dels landsting och andra in-
tressenter som vill medverka som ägare och finansiärer på det regionala
planet. Verksamheten skall drivas i nära samverkan med näringslivets
egna organisationer.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Regeringen har i beslut den 1 juli 1993 gett NUTEK i uppdrag att i
samarbete med utvecklingsfonder, länsstyrelser och andra offentliga och
privata organ genomföra vissa åtgärder för att främja kvinnors före-
tagande. Åtgärderna skall avse utveckling av befintlig rådgivnings- och
utbildningsverksamhet, insatser för att främja kunskapsuppbyggnad om
kvinnors företagande och internationellt samarbete på området. Vidare
skall insatser riktade till särskilda grupper genomföras, däribland
rådgivning för kvinnor inom offentlig sektor vilka vill starta företag. För
projektet har 5 miljoner kronor anvisats för budgetåret 1993/94. NUTEK
skall redovisa genomförda åtgärder och lämna förslag som rör den
framtida inriktningen till regeringen senast den 15 maj 1994.

Bristen på information kan verka som ett hinder för dem som avser att
starta företag. Regeringen beslöt den 25 november 1993 att ge i uppdrag
åt NUTEK att inrätta en särskild telefonlinje för nyföretagare. Syftet med
linjen är att ge snabb information och hänvisningar till nyföretagare.
Linjen skall vara etablerad senast den 1 februari 1994.

En särskild utredare har i betänkandet Innovationer for Sverige (SOU
1993:84) föreslagit en rad åtgärder för att främja innovationer m.m.
Regeringen ger sin syn på dessa ffågor under littera A. Näringspolitik
m.m.

Vad gäller varvsnäringen har regeringen givit Exportkreditnämnden
(EKN) i uppdrag att undersöka möjligheterna att lämna garantier för
finansiering av fartyg inom ramen för exportkreditgarantier. Uppdraget
inkluderar även garantier för export av flygplan.

Deprecieringen av den svenska kronan sedan hösten 1992 har haft
positiva effekter för resenäringen. Tillsammans med sänkningen av
mervärdeskatten till 12% för hotelltjänster, camping och persontrans-
porter m.m. per den 1 juli 1993 innebär detta att turistnäringen i Sverige
har fått betydande stimulans och åter utvecklas positivt.

Privatisering av statligt ägda företag

Statligt ägda företag representerar ett antal skilda verksamhetsinrikt-
ningar, alltifrån små bolag med speciell verksamhet till stora industriföre-
tag med kommersiell inriktning. Till detta kommer ett antal affärsverk
och finansinstitutioner. Totalt omfattar den statliga företagssektorn ett 40-
tal aktiebolag som i flertalet fall är moderbolag i en koncern, sex
affärsverk samt sex finansinstitut där staten äger minst 50% av aktiekapi-
talet. De hel- eller delägda statliga företagen äger helt eller delvis ca 450
bolag. Den sammanlagda omsättningen i företagen uppgick år 1992 till
216 miljarder kronor. Totalt sysselsatte företagen år 1992 ca 250 000
personer. Närmare uppgifter har lämnats i regeringens skrivelse
(1993/94:20) med 1993 års redogörelse för de statliga företagen.
Uppgifter om företag där staten är minoritetsägare ingår numera i
redovisningen.

Regeringens privatiseringsprogram inleddes sedan riksdagen i
december 1991 bifallit regeringens proposition om privatisering av
statligt ägda företag, m.m. och bemyndigat regeringen att sälja statens

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

aktier i 34 helt eller delvis ägda bolag (prop. 1991/92:69,
bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). I riksdagsbeslutet om nyteckning
av aktier i Nordbanken (prop. 1991/92:21, bet. 1991/92:NU4, rskr.
1991/92:8) fick regeringen bemyndigande att sälja aktierna i banken.

Arbetet med bolagisering av statlig verksamhet som en förberedelse
for privatisering har fortsatt. I föregående års budgetproposition nämndes
bolagiseringama av Statens vattenfallsverk, Domänverket och Statens
hundskola. Under år 1993 har vidare vaccinproduktionen vid det tidigare
Statens bakteorologiska laboratorium (SBL) överförts till
aktiebolagsform, SBL Vaccin AB.

Vidare har verksamheterna vid Televerket och Statens provningsanstalt
den 1 juli 1993 överförts till aktiebolagsform, Telia AB resp. Sveriges
Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP). Riksdagen beslutade i
december 1993 att Postverket skall bolagiseras. I de sistnämnda fallen
föreligger för närvarande inga konkreta planer på privatiseringar.

I enlighet med riksdagens beslut skall regeringen varje år i budgetpro-
positionen lämna en redogörelse över privatiseringsprogrammet. I förra
årets budgetproposition redovisades privatiseringarna av SSAB Svenskt
Stål AB, Svalöf AB, Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) och
Nordiska Satellitaktiebolaget (NSAB). I det sistnämnda fallet har
försäljningen återgått och NSAB har under år 1993 till 100% förvärvats
av Svenska Rymdaktiebolaget.

Under år 1993 har följande privatiseringar genomförts. Under våren
1993 såldes 75 % av aktierna i försvarsindustrikoncemen Celsius
Industrier AB ut till allmänhet, anställda samt svenska och utländska
institutioner. Tillsammans med de drygt tre miljoner aktier som Nobel
Industrier AB tecknade i en samtidig nyemission motsvarade detta 75%
av det totala aktiekapitalet. Staten har efter transaktionen kvar 25% av
aktiekapitalet. Intäkterna från statens försäljning uppgick till 1,9 miljarder
kronor. Allmänhetens tilldelning på 5,5 miljoner aktier utgjorde drygt
20% av det som såldes ut men 46% av det som ej var förplacerat. Den
tilldelning som institutionerna fick motsvarade 6,5 miljoner aktier.

I november 1993 sålde SKD-företagen AB huvuddelen av sina
dotterbolag till SGFM Sweden AB, som ägs av Serna Group plc. SKD-
foretagen AB är moderbolag i en företagsgrupp som främst varit verksam
inom områdena datordrift, konsultverksamhet och informationsförmed-
ling. Koncernen har ca 1 400 anställda och omsätter ca 1,8 miljarder
kronor per år. Serna Group plc. är ett av Europas större
dataserviceföretag och är registrerat och börsnoterat i England. Genom
försäljningen privatiserades tre fjärdedelar av SKD-koncemen.
Huvuddelen av SKD-koncemen får nu en ny ägare som har ett långsiktigt
ägarintresse, kompetens och finansiell förmåga att utveckla företagen och
som dessutom är väl etablerad på den europeiska marknaden. Arbetet
med att försälja kvarstående dotterbolag fortsätter. Regeringen har med
stöd av riksdagens bemyndigande om kapitaltillskott m.m. uppdragit åt
Riksgäldskontoret att utfärda sedvanliga sälj argarantier gentemot köparen
och att - om så skulle behövas for att fullfölja privatiseringen av
koncernen - lämna ägartillskott till SKD-företagen AB. Företagskapital
AB - som ägdes till 50 % av svenska staten och 50 % av nio

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

affärsbanker - är ett renodlat riskkapitalbolag vars affärsidé är att
medverka i tidsbegränsande minoritetsinvesteringar i utvecklingsbara,
icke börsnoterade aktiebolag. I november 1993 sålde staten och sju av
bankerna sitt aktieinnehav i Företagskapital AB till Atle Förvaltnings AB.
Atle förvärvade 35% av aktierna för egen räkning i ett mer långsiktigt
innehav. Härutöver förvärvades tillfälligt drygt 40 % av aktierna som
skall placeras till andra långsiktiga ägare. Den nya ägarbilden bedöms ge
goda framtidsutsikter för Företagskapital AB och därmed att ytterligare
utveckla konkurrens och mångfald på riskkapitalmarknaden.

Under åren 1992 och 1993 har alla rörelsedrivande dotterbolag till
Sveriges Geologiska AB sålts. Moderbolagets personal har sagts upp och
moderbolaget kommer senare att avvecklas. De regionala investment-
bolagen AC-Invest och Z-Invest har sålts till stiftelser med förankring i
respektive län. Under år 1993 såldes också statens aktieinnehav i invest-
mentbolaget Rödkallen AB till IDK Frontec AB. Statens aktier i
investmentbolaget Troponor AB såldes till Bure Förvaltnings AB.

Vidare kan nämnas att verksamheten vid myndigheten Försvarets
datacenter per den 1 april 1993 överlåtits till WM-data. Även verksam-
heten vid myndigheten Försvarets mediacenter har överlåtits till annan
ägare. Den 1 juli 1993 övergick verksamheten till det av Celsius
Industrier AB ägda Telub AB.

Under hösten har regeringen analyserat flera av företagen med statligt
ägande som kandidater för privatisering under våren 1994. Under
december månad 1993 har regeringen aviserat att man planerar att under
våren 1994 erbjuda aktier i skogskoncemen ASSI/Domän/Ncb samt
Pharmacia till bred försäljning på marknaden i syfte att uppnå ett spritt
ägande. I det förstnämnda fallet inkluderar planerna avsikten att även
börsnotera företaget.

Marknads- och konkurrensfrågor

Avreglering

Konkurrens är den bästa garantin för att konsumenterna skall få så bra
varor och tjänster som möjligt till rimliga priser. Det är också centralt
för den internationella konkurrenskraften hos svenskt näringsliv att
konkurrensen upprätthålls på hemmamarknaden.

Många marknader har avreglerats eller står inför omfattande av-
regleringar. Detta arbete är centralt i regeringens strategi för ekonomisk
tillväxt och ökad sysselsättning. Det handlar om att öka den konkurrens-
utsatta sektorn och vidga området för privat näringsverksamhet, att
avveckla offentliga monopol och minska offentligt ägande i näringsverk-
samhet, att främja konkurrens på lika villkor och att underlätta för
företag att driva sin verksamhet samt att ta bort hinder för att nya företag
skall kunna etablera sig. Regeringen har intensifierat avregleringsarbetet
genom att tillsätta en avregleringsdelegation (dir. 1993:113). Delegatio-
nen skall skaffa sig en överblick över det avregleringsarbete som
genomförs och planeras inom samtliga departements ansvarsområden,
ställa samman detta till ett avregleringsprogram för 1993 - 1994 samt

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

verka för att det genomfors. Delegationen kan ta initiativ till utredningar
samt sprida information och bilda opinion för avreglering. Delegationen
har den 29 november 1993 Lämnat sin första rapport till regeringen. En
mer utförlig redovisning skall lämnas senast den 31 mars 1994.

Det pågår också ett systematiskt och långsiktigt avregleringsarbete på
myndighetsnivå. Konkurrensverket skall årligen senast den 15 oktober
lämna förslag till regeringen om nya avregleringar. Verket har för
närvarande ett flertal projekt pågående eller under planering. Också
länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen senast den 15
september lämna avregleringsförslag. Länsstyrelserna har till regeringen
redovisat en förteckning över de regler man tillämpar som kan ha
konkurrensbegränsande effekter.

Konkurrens inom den offentliga sektorn

Enligt regeringens bedömning bör i så stor utsträckning som möjligt den
offentliga sektorn utsättas för konkurrens. Konkurrens leder till ständig
omprövning och effektivisering samt gör det lättare att värdera en
verksamhets omfattning och innehåll. Regeringen har uttalat att det bör
vara ett riktmärke för kommuner och landsting att den andel som utsätts
för konkurrens stegvis bör öka och i en första etapp uppgå till ungefär
20% av kostnaden för den sammanlagda tjänsteproduktionen inom hela
kommun- och landstingssektorn. Konkurrens och mångfald kan uppnås
bl.a. genom upphandling, checksystem och olika typer av pengasystem.

Kommunförbundets styrelse har i november 1993 antagit ett hand-
lingsprogram för ökad anbudskonkurrens inom kommunal sektor.
Förbundet anser att ökad konkurrens inom den kommunala sektorn bör
utnyttjas som ett medel för att nå högre effektivitet, bättre kvalitet och
ökad välfärd för medborgarna. Landstingsförbundet avser att anta ett
liknande handlingsprogram. Regeringen har uppdragit åt Konkurrens-
verket och länsstyrelserna att följa det utvecklingsarbete som pågår för
att öka konkurrensen och studera i vilken omfattning kommuner och
landsting upphandlar tjänster och produkter genom anbudstävlingar.
Statskontoret har ett motsvarande uppdrag när det gäller statlig verksam-
het. Uppdragen skall avrapporteras senast den 31 december 1994.

Konkurrenslagen m.m.

Fasta spelregler och konkurrens på lika villkor är viktigt för att
marknadsekonomin skall fungera. Genom den nya konkurrenslagen
(1993:20) som trädde i kraft den 1 juli 1993 och genom förändringarna
i myndighetsstrukturen på konkurrensområdet har möjligheterna att
ingripa mot konkurrensbegränsningar stärkts. Konkurrenslagen och
regeringens tillämpningsföreskrifter till lagen kommer successivt att följas
upp.

EES-avtalets konkurrensregler skapar rättsliga förutsättningar för en
effektiv konkurrensbevakning inom hela samarbetsområdet. Vidare följer
med avtalet mer strikta regler på statsstödsområdet. Bl.a. måste allt

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

offentligt stöd underställas EFTA:s övervakningsmyndighet for god-
kännande innan det får verkställas. Samordningsfunktionen i regerings-
kansliet för beredning av statsstödfrågor har förstärkts och uppgifterna
för berörda myndigheter preciserats. EES-avtalet innehåller också andra
regler, exempelvis när det gäller upphandling och statliga handelsmono-
pol, som är ägnade att stärka konkurrensen.

Ett problem som uppmärksammats allt oftare under senare tid är att
konkurrensen snedvrids i samband med konkurser. Behov av ändringar
i konkurslagstiftningen m.m. har lagts fram i promemorian Företagande
och konkurrens på likvärdiga villkor, som utarbetats inom regerings-
kansliet Ytterligare näringsrättsliga regler ses över för närvarande.
Utredningsbetänkandet (SOU 1993:69) Revisorerna och EG har remissbe-
handlats och ärendet bereds nu i Näringsdepartementet. Avsikten är att
en proposition skall lämnas till riksdagen under våren 1994.

Konkurrenstillsynen har förstärkts. Konkurrensverket har under sitt
första verksamhetsår i princip avslutat alla ärenden som skulle prövas
enligt den gamla konkurrenslagen. Verket har lämnat förslag till
avregleringar och arbetat med att effektivisera den offentliga sektom.
Den nya konkurrenslagen trädde i kraft den 1 juli 1993. Ett antal företag
utnyttjade möjligheten att redan före den 1 juli söka undantag från
konkurrenslagens förbudsbestämmelser. Parallellt med arbetet med att
handlägga ärenden har en viktig del av arbetet inriktats på utbildning och
utveckling av personalen inför den nya lagen samt att skapa arbetsrutiner
för att säkerställa rättssäkerhet och likformighet vid tillämpningen av den
nya lagen. Verket har också lagt ned betydande resurser på att informera
företag, branschföreningar och media om den nya konkurrenslagen och
dess effekter för företagen. Länsstyrelserna kompletterar Konkurrensver-
kets arbete med insatser på lokal och regional nivå.

Konkurrensregler för verksamhet inom lantbrukets primärföreningar

Frågan om konkurrenslagens tillämpning på jordbruksområdet kommente-
ras i förarbetena till den nya konkurrenslagen (prop. 1992/93:56, bet.
1992/93:NU 17). Det slogs fast att en svensk konkurrenslag bör vara
generell och sålunda avse näringslivets alla områden och att jord-
bruksområdet inte skulle utgöra något undantag från denna princip. Detta
innebär att jordbruksföretag på samma sätt som andra företag hindras att
missbruka sin dominerande ställning och ha samarbete som ger skadliga
konkurrensbegränsningar. Det framhölls dock, med hänsyn till de
särskilda förutsättningarna som gäller för jordbruksnäringen att det är
naturligt och oftast nödvändigt för enskilda jordbrukares och enskilda
primärproducenters konkurrenskraft att de sluter sig samman i föreningar
för produktion eller försäljning av jordbruksprodukter, utnyttjande av
gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller förädling av
jordbruksprodukter. Statsmakternas bedömning var att samverkan mellan
jordbrukare och andra råvaruproducenter i många fall skulle omfattas av
konkurrenslagen men att denna samverkan sammantaget hade så positiva
effekter att den borde kvalificera för undantag enligt lagens bestämmelser

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

om detta.

Konkurrensverket som tillämpar konkurrenslagen har i en skrivelse till
regeringen den 26 november 1993 redovisat sin bedömning att det
praktiskt taget inte föreligger några möjligheter att meddela undantag
enligt konkurrenslagens bestämmelser för enskilda jordbrukares sam-
verkan i föreningar främst för att få avsättning för sina produkter.
Konkurrensverket förordar en särlagstiftning där vissa slag av samverkan
mellan jordbrukare och andra råvaruproducenter inom jordbruket och
trädgårdsnäringen undantas från förbudet mot konkurrensbegränsande
samarbete i 6 § konkurrenslagen.

Regeringen har beslutat (dnr 2402/93) att en interdepartemental arbets-
grupp skall utreda vilka speciella lagregler som krävs för att enskilda
jordbrukares och andra råvaruproducenters samverkan i föreningar
(primärföreningar) inom lantbrukets område inte onödigtvis skall komma
i konflikt med konkurrenslagen. Utredningen omfattar jordbruket,
trädgårdsnäringen och skogsbruket. I avvaktan på den jordbrukspolitiska
översyn som görs inför ett medlemskap i EU skall arbetsgruppen utgå
ifrån att reglerna for samarbete inom dessa föreningar inte skall ge
onödiga begränsningar med hänsyn till de konkurrensregler som gäller
inom EG.

Arbetsgruppen skall redovisa förslag till lagstiftning på de aktuella
områdena senast den 31 januari 1994. Förslaget kommer att remissbe-
handlas. Regeringen avser att lägga fram en proposition senast den 31
mars 1994. De nya konkurrensreglerna för samverkan inom enskilda
jordbrukares och andra rå varuproducenters föreningar inom jordbruket,
trädgårdsnäringen och skogsbruket, bör träda i kraft den 1 juli 1994.

Konkurrenslagens övergångsbestämmelser ger möjligheter för
lantbruksföretagen att få skydd mot konkurrenslagens rättsverkningar. En
fullständig ansökan om undantag eller s.k. icke-ingripandebesked som
kommer in till Konkurrensverket före den 1 januari 1994 skjuter upp
verkningarna av förbudet mot konkurrensbegränsande samverkan i sex
månader efter verkets beslut med anledning av ansökningen.

Teknologisk infrastruktur

Näringslivets effektivitet är beroende av att likartade regler tillämpas i
Sverige och utomlands när det gäller standardisering, provning, kontroll
och kvalitetssäkring. Vidare krävs regler och lagstiftning för att skydda
rätten till uppfinningar, varumärken och mönster samt mineralfyndigheter
liksom för att skydda liv, hälsa, egendom och miljö mot risker som bl.a.
tekniken medför.

Regelsystemen är ständigt föremål för översyn och måste utformas så
att de inte medför hinder och kostnader för teknisk utveckling, före-
tagande och handel. Många av de åtgärder som initieras inom detta
område är föranledda av Sveriges närmande till EU.

En utredning om den svenska standardiseringens organisation och
arbetssätt har genomförts i Industriförbundets regi. I anslutning till detta
behöver staten analysera flera frågor med anknytning till deltagande i och

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

finansiering av standardiseringsarbetet. Prop. 1993/94:100

Inom området provning och kontroll har regeringskansliet och de Bil. 13
myndigheter som föreskriver om kontroll av produkters säkerhet gjort
betydande insatser för att anpassa de svenska regelsystemen till EG:s
system med kontrollordningar öppna för konkurrens. Styrelsen för
teknisk ackreditering (SWEDAC) har granskat de organ som önskar bli
anmälda for att fullgöra uppgifter i samband med bedömning av
överensstämmelse enligt de bestämmelser som gäller inom EES. Sverige
har anmält organen till EG och EFTA. SWEDAC har genomfört en
utredning om de förändringar i fråga om marknadsövervakning av
produkter som EES-avtalet medför. Regeringen kommer under våren
1994 att förelägga riksdagen en proposition med förslag om organisatio-
nen av marknadskontrollen i Sverige. Med marknad skontroll avses
övervakning av de produkter som finns på marknaden och ingripanden
när dessa inte uppfyller ställda krav på säkerhet eller i övrigt inte är
säkra.

Statens provningsanstalt och Typgodkännandekontoret vid Boverket
bolagiserades den 1 juli 1993 och blev Sveriges Provnings- och Forsk-
ningsinstitut AB med dotterbolaget Svensk Byggodkännande AB.
Bolagiseringen genomfördes för att möjliggöra ytterligare effektivisering
av verksamheten på en öppnare marknad för provning och kontroll.

Efter hand överförs handels- och föreningsregistren vid länsstyrelserna
till bolagsavdelningen vid Patent- och registreringsverket. De första över-
föringarna gjordes den 1 januari 1993 och avsåg registren i Stockholms
respektive Västemorrlands län. De sista överföringarna planeras ske den
1 november 1994. Därmed samlas all registrering av olika slags företag
på en hand, vilket skapar förutsättningar för enhetlighet och minskar
risken för t.ex. namnförväxlingar.

I en under våren 1993 framlagd promemoria (Ds 1993:34) Special-
domstolarna i framtiden har bl.a. föreslagits att Patentbesvärsrätten skall
upphöra som självständig domstol den 1 juli 1995 och att dess verksam-
het skall föras över till Länsrätten i Stockholm. Promemorian, som
remissbehandlats, bereds i regeringskansliet.

På elsäkerhetsområdet inrättades Elsäkerhetsverket den 1 januari 1993
i enlighet med riksdagens beslut hösten 1992 (prop. 1992/93:21, bet.
1992/93:NU5, rskr. 1992/93:34). Verksamheten vid Elsäkerhetsverket
har under året i hög grad präglats av att, parallellt med sakverksamheten,
bygga upp ändamålsenliga administrativa rutiner.

Vad gäller mineralområdet beslutade riksdagen våren 1993 (prop.
1992/93:238, bet. 1992/93:NU33, rskr. 1992/93:385) om ändringar i
minerallagen (1991:45) med syfte att skapa bättre generella förut-
sättningar för prospektering och gruvdrift i Sverige genom en anpassning
av regelsystemet till vad som gäller i konkurrerande länder. Bland annat
avvecklades kronoandelsinstitutet, dvs. statens rätt till hälftenandel i
brytningsrätt. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 1993. Nämnden för
statens gruvegendom upphörde som myndighet den 30 juni 1993 och den
statliga prospekteringsverksamheten avvecklades samtidigt. NUTEK har
fått regeringens uppdrag att förvalta och avveckla kvarvarande statlig 13

gruvegendom m.m.

EES-avtalet medför ett stort antal betydelsefulla förändringar inom
byggsektorn. Bl.a. kommer harmoniserade krav på byggprodukter att
gälla inom hela EES-området.

Med anledning av att Sverige i EES-avtalet förbinder sig att genomföra
EG:s byggproduktdirektiv (89/106/EEG) antog riksdagen den 17
december 1992 en ny byggproduktlag (1992:1535), BPL. I anslutning till
denna lag har regeringen den 23 september 1993 utfärdat en byggpro-
duktförordning (1993:1051), BPF, med vissa närmare föreskrifter om
förutsättningarna för att byggprodukter skall åtnjuta fri cirkulation i
enlighet med lagen och direktivet. Boverket bemyndigas i förordningen
att meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för genomförande av
direktivet.

Regeringen har den 15 november 1993 medgivit Boverket att utfärda
nya bygg- och konstruktionsregler (BBR 94 och BKR 94) i enlighet med
ett av Boverket framlagt förslag. Boverket beslöt den 15 november 1993
att utfärda de nya reglerna med giltighet från och med den 1 januari
1994. De nya reglerna innehåller föreskrifter till egenskapskraven på
byggnader i PBL och vissa andra bestämmelser, men har anpassats till
BPL:s disposition och dess regler om fri cirkulation för byggprodukter.
I övrigt innebär de i huvudsak att tekniska detalj föreskrifter, så långt
möjligt, har ersatts med funktionskrav. Vissa sakliga förändringar har
också gjorts.

Plan- och byggutredningen har den 8 oktober 1993 lämnat delbe-
tänkandet Anpassad kontroll av byggandet (SOU 1993:94). Där föreslås
att bygglovprövningen inskränks till att avse endast en tillståndsprövning
av lokaliseringen och den närmare placeringen och utformningen av
byggnader m.m. Beträffande de tekniska egenskapskraven på byggnader
och andra anläggningar föreslås ett från tillståndsprövningen fristående
tillsyns- och kontrollförande som mer liknar vad som gäller på andra
områden, bl.a. byggprodukter. Bestämmelserna om de tekniska egen-
skapskraven föreslås flyttas från PBL och sammanföras med reglerna i
BPL till en ny lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. En
proposition i ärendet kommer under våren 1994 att föreläggas riksdagen.

I olika undersökningar redovisas att inomhusklimatet i många av våra
byggnader bör förbättras. Ventilationen i många bostäder är dålig. Astma
och överkänslighet hos bl.a. barn ökar. Vid årsskiftet 1993/94 skall dock
första etappen av en av riksdagen beslutad funktionskontroll av ventila-
tionssystemen i barndaghem, skolor och vissa vårdlokaler vara avslutat.
I senare etapper innefattas bostäderna. För nya flerbostadshus gäller, vid
bygglovsansökan efter den 1 oktober 1993, att en byggfelsförsäkring skall
ha tecknats innan byggnadsarbetena påbörjas (prop. 1992/93:121, bet.
1992/93:BoU 22, rskr. 1992/93:302). Ytterst är lagen ett skydd för de
boende mot ohälsa på grund av byggfel.

Teknisk forskning och utveckling

En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under det närmaste
decenniet måste ske genom tillväxt av forsknings- och kunskapsintensiv

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

industri. Kunskap är på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn. Den
övervägande delen av forsknings- och utvecklingsinsatserna finansieras
av och utförs i företagen, eftersom dessa bär huvudansvaret for den
tekniska förnyelsen av produktionsapparaten och produkterna. Statens
uppgift är att skapa gynnsamma generella förutsättningar for näringslivet
genom att bidra till en konkurrenskraftig forskningsmiljö. Generellt
verkande insatser från statens sida innebär bl.a. en betoning av grund-
läggande forskning och en utveckling av basteknologier för breda
tillämpningar.

Regeringen lade under våren 1993 fram en proposition om forskning
för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr.
1992/93:399). I propositionen lämnades förslag till forskningsprogram för
perioden 1993/94 - 1995/96. De övergripande målen för statens insatser
inom forskning och utveckling av långsiktig betydelse för näringslivet är
att bidra till att:

- stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den svenska
ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell verksamhet,

- stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förut-
sättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och industriin-
riktad FoU-miljö i landet,

- skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt för näringslivets
teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra viktigaste konkur-
rentländer.

Det av riksdagen antagna programmet syftar till att förnya och
effektivisera den tekniska forskningen främst genom omprioriteringar och
vissa organisatoriska förändringar.

En kraftfull satsning sker nu på forskning och utveckling kring nya
basteknologier och de prioriterade områdena är informationsteknologi,
materialteknik och bioteknik.

Insatser för forskning och utveckling inom utvecklingsområden där
Sverige har särskilt goda förutsättningar för tekniska genombrott, har hög
prioritet. Det är samtidigt områden där Sverige kan bedömas vara starkt
teknikdrivande och som därmed har väsentlig betydelse för näringslivet.
Prioriterade områden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, pro-
cessteknik, transportteknik, miljöteknik och vidareförädling av skogs-
råvara.

Under år 1993 har ett avtal tecknats för samverkan inom det fordons-
tekniska forskningsområdet, som innebär att användningen av de resurser
som finns tillgängliga koordineras av berörda företag och myndigheter.
Motsvarande arbete pågår inom det flygtekniska forskningsområdet. Ett
program för det skogsindustriella området har utarbetats i samråd mellan
företrädare för regeringskansliet, berörda myndigheter och näringslivet.

Svenska företag och forskningsinstitutioner har under de senaste fem
åren deltagit på projektnivå i EG:s forsknings- och utvecklingsprogram,
varav de industrirelaterade programmen utgör 60%. I och med EES-
avtalets ikraftträdande associeras Sverige till EG:s tredje ramprogram.
Inom Näringsdepartementets verksamhetsområde finns programmen för
informationsteknologi, kommunikationsteknologi, telematik, industritek-
nologier och material, marin teknik, icke nukleär energi samt spridning

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

och exploatering av forskningsresultat.

Huvuddelen av statens satsningar på rymdforskning bedrivs inom
ramen för det europeiska samarbetet inom European Space Agency
(ESA). Det nationella programmet har utvecklats i riktning mot allt större
internationell samverkan.

Energiforskningen syftar till att skapa vetenskaplig och teknisk
kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringsli-
vet för utvecklingen och omställningen av energisystemet för att på kort
och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden
konkurrenskraftiga villkor.

Byggforskningen omorganiseras och effektiviseras bl.a. genom att
statens resurser för byggforskning koncentreras till Statens råd för
byggnadsforskning och de tekniska högskolorna. Statens institut för
byggnadsforskning avvecklades den 31 december 1993 i enlighet med
riksdagens beslut våren 1993. En ny institution för bygg- och festighets-
forskning bildas vid Kungliga tekniska högskolan, men med lokalisering
i Gävle. Riksdagen har vidare fettat beslut om en samhällsvetenskaplig
institution för bostads- och byggforskning.

Hösten 1993 tillsattes en styrgrupp för att leda ett arbete för utveckling
och förnyelse av industriforskningssystemet. Avsikten är att anpassa
verksamhetens inriktning till de övergripande prioriteringar som gäller
för den tekniska forskningen och utvecklingen och för att öka effektivite-
ten och utbytet för såväl näringslivet som samhället i övrigt. Gruppen
redovisar ett strukturförslag för systemet i januari 1994. Omstrukture-
ringsarbetet skall vara genomfört senast den 30 juni 1995 och genomföras
successivt av NUTEK.

Insatser görs för att underlätta små och medelstora företags medverkan
i FoU-aktiviteter. Det sker med olika medel, t.ex. NUTEK:s särskilda
program, underleverantörsmedverkan inom det fordonstekniska program-
met och programmet som är inriktat på att låta arbetslösa civilingenjörer
utföra projektarbete inom mindre företag.

Nya former för forskningssamverkan mellan universitet/högskolor och
industrin utvecklas. Ett exempel är de sju teknikbrostiftelser som
regeringen beslutade om hösten 1993, och som syftar till att skapa bl.a.
kontaktfunktioner, god utvecklingsmiljö och licensförmedling. Ett annat
exempel är NUTEK:s arbete med kompetenscentra.

Den träråvaruinriktade forskningen stöds av myndigheter under såväl
Näringsdepartementets som Utbildningsdepartementets och Jordbruks-
departementets verksamhetsområden. De närmast berörda statliga
organen - NUTEK, Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) och
Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) - har i samverkan med
industrin utarbetat program och projektförslag. NUTEK har presenterat
ett programförslag inom ramen för de 10 miljoner kronor som har
anvisats under anslaget Fl. Teknisk forskning och utveckling. Industrin
har förklarat sig beredd att delta i finansieringen av dessa program. TFR,
som är ett forskningsråd för grundvetenskaplig teknisk forskning inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, har för de närmaste åren
beviljat sammanlagt ca 11 miljoner kronor för teknisk grundforskning
inom området skogsteknik. SJFR har, som redovisats under Jordbruks-

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

departementets bilaga, den 26 november 1993 redovisat en lägesrapport
rörande det träfiberforskningsprogram som aviserades i propositionen om
forskning för kunskap och framsteg. Rapporten kommer att ligga till
grund för rådets slutliga forskningsprogram inom området.

Energipolitiken

Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken (prop.
1990/91:88, bet. 1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373). Beslutet grundades
i allt väsentligt på en överenskommelse mellan företrädare för Socialde-
mokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. I regeringsför-
klaringen i oktober 1991 ställde sig regeringen bakom energiöverenskom-
melsen.

Enligt riksdagens beslut skall regeringen årligen redovisa de resultat
som har uppnåtts genom de eneigipolitiska programmen för omställning
och utveckling av energisystemet samt förelägga riksdagen förslag om
ytterligare åtgärder som är motiverade. En redovisning av de energipoli-
tiska programmen lämnas i denna bilaga under littera E. Energi.

Energiskatter

Regeringen bemyndigade i juni 1992 chefen för Finansdepartementet att
tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en teknisk översyn av
energibeskattningen (Fi 1992:15). Resultatet av arbetet skall redovisas i
mars 1994.

Riksdagen beslutade hösten 1992 (prop. 1992/93:50, bet.
1992/93:FiUl, rskr. 1992/93:134) att slopa avdragsrätten för den
allmänna energiskatten för det bränsle som åtgår för värmeproduktion i
kraftvärmeanläggningar. Beslutet utformades så att avdragsrätten
begränsas till hälften från den 1 januari 1994 och upphör helt den 1
januari 1995. Därefter beskattas alltså värmeproduktion med både energi-
och koldioxidskatt. Riksdagen har i december 1993 beslutat (bet.
1993/94:SkU18, rskr. 1993/94:52) att, i avvaktan på arbetsgruppens
förslag i slutrapporten, skjuta på ikraftträdandet av detta beslut till den
1 juli 1994 respektive den 1 januari 1995.

Våren 1993 tillkallades en interdepartemental arbetsgrupp för att
utreda frågor om beskattningen av kraftvärme. Gruppens arbete redovisas
inom kort.

Elmarknaden

Arbetet med att reformera den svenska elmarknaden fortsätter. Målet för
reformen är att genom ökad konkurrens nå ett än mer rationellt utnyttjan-
de av produktions- och distributionsresursema och att tillförsäkra
kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser.

Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) har genomfört första etappen
av sitt arbete och överlämnade den 1 juli 1993 betänkandet Elkonkurrens
med nätmonopol (SOU 1993:68). Affärsverket svenska kraftnät redovisa-

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 13

de samtidigt en utredning om förutsättningarna för en svensk kraftbörs
i rapporten Handelsplats för el. Utredningarna har remissbehandlats. En
proposition om en reformerad elmarknad planeras att föreläggas
riksdagen under våren 1994.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Klimatpolitiken

Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för den svenska klimat-
politiken (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93:JoU 19, rskr. 1992/93:361).
En nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen
stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990 års nivå år 2000.
Beslutet omfattar en klimatstrategi för energiområdet. En utgångspunkt
för denna strategi är att klimatpolitiken måste utformas i ett internatio-
nellt perspektiv och i samarbete mellan jordens stater. De klimatpolitiska
åtgärderna måste också utgå från högt ställda krav på kostnadseffektivi-
tet. Rangordningen mellan åtgärderna bör därför bestämmas av deras
effekt för att minska klimatpåverkan i förhållande till kostnaden.

Koldioxidutsläppen från det svenska energisystemet har halverats under
de senaste tjugo åren som en följd av en långtgående energieffektivisering
och en övergång från fossila bränslen till andra energikällor. Kostnaderna
för ytterligare utsläppsbegränsningar i Sverige är därför i många fall
högre än kostnaderna i bl.a. de östeuropeiska länderna. Energisystemen
i dessa länder kännetecknas av avsevärt lägre energieffektivitet och större
andel fossila bränslen i eneigibalansen.

De svenska klimatpolitiska insatserna inom energiområdet koncentreras
därför till två områden, dels forskning och utveckling i Sverige av
energieffektiv teknik och teknik för att utnyttja fömybara energikällor
dels insatser för energieffektivisering och övergång till fömybara energi-
källor i Baltikum och Östeuropa.

Försörjningsberedskap

För närvarande pågår en översyn av beredskapslagringen av olja och kol
genom 1993 års oljelagringsutredning (N 1993:02). Utredningen har i
delbetänkandet Beredskapslagring av olja (SOU 1993:87) lagt fram
förslag om lagringen för neutralitets- och krigssituationer. Förslaget
innebär en anpassning till den planeringsinriktning för totalförsvaret som
nu gäller. Regeringen avser att våren 1994 i särskild proposition föreslå
riktlinjer for den fortsatta oljelagringen m.m.

En interdepartemental arbetsgrupp har föreslagit att fastbränslelagen
(1981:599) skall upphävas. Förslag i frågan planeras att föreläggas
riksdagen under våren 1994.

Ellagstiftningsutredningen skall i sin andra arbetsetapp se över frågor
om bl.a. ansvarsfördelning, organisation och finansiering av elbe-
redskapen, mot bakgrund av den pågående reformeringen av elmarkna-
den. Utredningens arbete i denna del kommer att pågå till slutet av år
1994.

Internationella frågor

Sveriges energiförsörjning är i hög grad beroende av den internationella
utvecklingen. Den pågående internationaliseringen av elmarknaderna och
den ökande ekonomiska integrationen förstärker detta förhållande.

Det internationella energiorganet IEA har vid ett ministermöte i juni
1993 beslutat om nya riktlinjer för organisationens verksamhet. Ökad vikt
har lagts vid energirelaterade miljöfrågor och fördjupat samarbete med
icke-medlemsländer, i synnerhet Korea, Mexiko och länder i Central-
och Östeuropa.

I december 1991 undertecknade Sverige jämte ett trettiotal andra
länder den s.k. Europeiska energistadgan. Stadgans syfte är främst att
genom internationella överenskommelser förbättra de marknadsekonomis-
ka förutsättningarna för en stark ökning av kommersiellt samarbete och
handel på energiområdet mellan de västliga industriländerna och de
central- och östeuropeiska f.d. planekonomierna inklusive OSS-statema.

Förhandlingarna om ett legalt bindande basavtal har förts sedan år
1991 men har visat sig svåra att slutföra. Under hösten 1993 har en
öppning i förhandlingarna visat sig möjlig och kan resultera i ett avtal på
en något lägre ambitionsnivå än vad som ursprungligen planerades.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Sammanfattning av budgetförslaget

Budgetförslaget inom Näringsdepartementets ansvarsområde påverkas i
hög grad av det strama ekonomiska läget.

Deprecieringen av den svenska kronan får genomslag på anslag för
internationellt forskningssamarbete. När det gäller rymdforsknings-
samarbete och forskningssamarbete inom ramen för EG:s forskningspro-
gram medför detta kraftiga kostnadsökningar för dessa ändamål.

I övrigt bygger budgetförslaget till stora delar på av riksdagen fattade
beslut om fleråriga program för forskning och utveckling och energipoli-
tiken.

Innovationer som leder till nya produkter och processer i befintliga
eller nystartade företag är en viktig drivkraft for tillväxt och förnyelse.
Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen i mars 1994 med
förslag om stöd till innovationsverksamhet.

För att bidra till att uppfylla målen i det av riksdagen antagna
saneringsprogrammet för de offentliga finanserna har ett produktivitets-
och effektivitetskrav motsvarande ca 3% lagts ut på utgifter för statlig
konsumtion inom Näringsdepartementets ansvarsområde (vissa mindre
myndigheter undantagna).

Vidare har ett antal omprioriteringar och besparingar gjorts för att
finansiera kostnadsökningarna inom departementets ram. Större be-
sparingar (5 miljoner kronor eller mer) har därför gjorts på anslagen till
Styrelsen för Sverigebilden och SIS-Standardiseringskommissionen.
Omprioriteringar föreslås bl.a. inom anslagen för teknisk forskning och
utveckling samt rymdverksamhet. Innevarande budgetår anvisas medel
för finansiering av det svenska deltagandet i EG:s program för utveckling 19

av energisystemet. Eftersom frågan om EFTA-ländemas deltagande i

programmen ännu inte har klarats ut föreslår regeringen en minskad
medelstilldelning för detta ändamål under 1994/95 med 20 miljoner
kronor.

För att bl.a. finansiera uppbyggnaden av en samhällsvetenskapligt
inriktad institution för bygg- och bostadsforskning i Gävle, knuten till
Uppsala universitet, har 18 miljoner kronor överförts till Utbildnings-
departementets huvudtitel.

Anslagen som innevarande budgetår anvisas för departementets löner
och förvaltningskostnader, utredningsverksamhet och industriråd/industri-
attaché har överförts till ett gemensamt anslag under huvudtiteln för
statschefen och regeringen.

Anslagen som innevarande budgetår anvisas för kostnader för
statsstödd exportkreditgivning har överförts till Utrikesdepartementets
huvudtitel.

Anslagsförändringar totalt inom Näringsdepartementets verksamhets-
område i förhållande till anvisat belopp för budgetåret 1993/94 framgår
av följande sammanställning uttryckt i miljoner kronor.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Tolfte huvudtiteln	Anvisat	Förslag Förändring
(mkr)	1993/941	1994/95

A.	Näringspolitik m.m.	406,6	328,0	- 78,6
B.	Närings- och teknikutvecklings- verket	176,4	183,5	+ 7,1
C.	Teknologisk infrastruktur m.m.	406,0	396,2	-9,8
D.	Marknads- och konkurrensfrågor	72,6	71,9	-0,7
E.	Energi	958,1	829,0	- 129,1
F.	Teknisk forskning och utveckling	2 135,9	2 192,4	+ 56,5
Totalt för Näringsdepartementet		4 155,6	4 001,0	- 154,6

’En ny litteraindelning har gjorts inför budgetåret 1994/95. Anslagen för 1993/94
har anpassats till den nya indelningen för jämförbarhetens skull.

A. Näringspolitik m.m

Innovationsstöd

Regeringens bedömning och förslag:

Innovationer som leder till nya produkter och processer i befintliga
eller nystartade företag är en viktig drivkraft for tillväxt och för-
nyelse. Det finansiella stödet till innovationer bör utvecklas.
Regeringen avser att under mars 1994 lägga fram förslag om hur
medel för ändamålet skall tillföras. Regeringen avser att bl.a. ge
NUTEK i uppdrag att lämna förslag på olika insatser för att
stimulera innovationsverksamhet. Vidare utvärderas olika former
av utbildningsverksamhet inriktad på uppfinnare. Produktråd och
rådgivningsverksamhet vidareutvecklas.

Innovationsutredningen

Regeringen beslutade i juni 1993 att bemyndiga chefen för Närings-
departementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över
insatserna för att främja innovationsverksamhet. Professor Bengt-Ame
Vedin förordnades som utredare. Utredaren har redovisat utrednings-
arbetet i betänkandet Innovationer för Sverige (SOU 1993:84).

Innovationsprocessen kan se mycket olika ut och skall ses som en del
av ett större sammanhang, menar utredaren. Det är de generella förut-
sättningarna, såsom allmänt stabila ekonomiska förhållanden, låg ränta,
låg inflation, väl fungerande marknader och likartade spelregler för små
och stora företag, som är de överlägset viktigaste faktorerna för att främ-
ja innovationer. Vissa direkta åtgärder kan vara motiverade för att bl.a.
främja det psykologiska innovationsklimatet. Utredaren har härvid lämnat
förslag om bl.a. en årlig innovationsvecka, adjungerade uppfinnare vid
högskolorna, undervisning i skolorna om innovationernas betydelse, infö-
rande av ett s.k. bruksmönster, ett innovationsetiskt råd, främjande av
avknoppningar från större företag samt en ny associationsform för
långsiktiga investeringar. Vidare presenterar utredaren ett antal förslag
som har direkt ekonomisk betydelse för innovatören, däribland förslag
inom skatteområdet. Dessutom föreslår utredaren bl.a. inrättandet av ett
innovationscentrum med ett årligt anslag om 100 miljoner kronor, utökad
satsning av upphandling av forskning och utveckling från små företag
samt utveckling av den s.k. produktrådsverksamheten.

Utredaren har belyst internationella aspekter på innovationsprocessen.
I allt fler länder framhålls innovationernas betydelse för den ekonomiska
utvecklingen. Ofta formuleras en från FoU-politiken fristående innova-
tionspolitik. Denna politik innebär oftast att skapa förutsättningar och
generella system som främjar innovationer.

Vid en s.k. hearing den 19 oktober 1993 lämnades synpunkter på ut-
redarens betänkande. Även skriftliga synpunkter har lämnats. Flertalet re-

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

missinstanser är positiva till grundtankarna i utredarens forslag men avvi- Prop. 1993/94:100
kande meningar föreligger på flera punkter. En remissammanställning Bil. 13
finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr 1790/93).

Regeringens bedömning och förslag

Den svenska ekonomin befinner sig i en svår situation. Den ekonomiska
politiken måste verka för att skapa ett klimat som främjar företagande
och konkurrenskraft så att det blir möjligt att bibehålla och utveckla väl-
färden. Regeringen har därvid vidtagit en rad åtgärder. Regeringen har
redogjort för dessa åtgärder i bl.a. propositionen (1993/94:40) om små-
företagsutveckling.

Innovationer som leder till nya produkter och processer i befintliga
eller nystartade företag är en viktig drivkraft för tillväxt och förnyelse av
svenskt näringsliv. Nya företag innebär bl.a. att befintligt utbud konkur-
rensutsätts. Därigenom skapas effektivitet på marknaden. Avancerade
produkter med högt förädlings- och nyhetsvärde ökar konkurrenskraften
för svenskt näringsliv utomlands och främjar därigenom uppkomst av nya
arbetstillfällen.

Innovationer skapas både av enskilda individer och som ett resultat av
forsknings- och utvecklingsarbete inom näringsliv och högskola. För att
öka tillgången på kommersiellt gångbara idéer krävs att den allmänna ut-
bildnings- och kompetensnivån höjs samt att det föreligger ett klimat som
främjar och premierar företagande, kreativitet och förnyelse.

Steget från idé till kommersialisering kan ofta vara svårt och riskfyllt.
Riskerna och kapitalinsatsen överstiger många gånger enskilda uppfin-
nares och små och nystartade företags förmåga. Vidare kan det föreligga
behov av rådgivning, utbildning och förmedling av kontakter. Att un-
derlätta för innovatörer att föra idéer vidare till kommersialisering är där-
för en viktig näringspolitisk uppgift. De generella åtgärder som ger de
grundläggande förutsättningarna måste kompletteras med riktade insatser
från statens sida.

Regeringen anser i likhet med utredaren att olika åtgärder behöver vid-
tas för att påverka innovationsklimatet och inställningen till uppfinnare.

Regeringen avser att senare uppdra åt NUTEK att lämna förslag på
olika insatser för att inom ramen för verkets resurser stimulera innova-
tionsverksamhet. De åtgärder som kan övervägas är t.ex. utredarens för-
slag om en årlig innovationsvecka, stipendier och framtagning av under-
visningsmaterial avseende innovationer och uppfinnares arbete. I uppdra-
get bör även ingå att närmare belysa behovet av forskning om innova-
tionsprocessen.

Regeringen anser i likhet med utredaren och flertalet remissinstanser
att stödet till verksamheten vid Grimslövs folkhögskola och andra former
av utbildningsverksamhet inriktad på uppfinnare bör utvärderas. Det bör
ankomma på NUTEK att genomföra detta arbete.

Utredaren menar att ett enklare registreringsförfarande än patent - ett
s.k. bruksmönster - bör införas. Detta kan ha sitt särskilda intresse för
enskilda uppfinnare och mindre företag. Frågan om införandet av ett

bruksmönsterskydd bevakas i Justitiedepartementet mot bakgrund bl.a.
av den utveckling av det industriella rättsskyddet som pågår i EU.

Vidare föreslår utredaren inrättandet av ett s.k. etiskt råd för innova-
tionsfrågor med uppgift att utarbeta riktlinjer för hur förhållandet mellan
å ena sidan köpare och investerare och å andra sidan uppfinnare skall
regleras. PRV och Industriförbundet pekar på att det redan finns olika or-
gan för att lösa eventuella tvister som kan uppkomma i relationen mellan
dessa parter.

Utredaren menar att s.k. avknoppningar från storföretag bör främjas.
Chalmers Tekniska högskola anser att avknoppningar från storföretag är
minst lika viktiga som de foretag som växer fram vid högskolorna. Rege-
ringen avser att uppdra till NUTEK att lägga fram förslag om hur av-
knoppningar från stora företag kan underlättas.

Vid de regionala utvecklingsfonderna finns produktråd som erbjuder
rådgivning, kontaktförmedling och bidrag i ett mycket tidigt skede i idé-
utvecklingsprocessen. Svenska Uppfinnareföreningen (SUF) har vidare
ett nätverk av ca 20 uppfinnarrådgivare i olika delar av landet. Såväl
SUF:s rådgivningsverksamhet som produktråden finansieras av NUTEK.
Utredaren förordar en utveckling av dessa verksamheter. Rådgivarna bör
även fortsättningsvis ges en oberoende ställning och bör, som en följd
härav, inte heller medverka vid beslut om bidrag. Deras olika kompetens
bör tillvaratas genom specialisering. Vidare anser utredaren att rådgi-
varnas arbete bör marknadsföras bättre. Produktrådsverksamheten bör
ges ett ökat inslag av mångfald och konkurrens, bl.a. genom att främja
etablering av sådana funktioner inom andra organ än utvecklingsfon-
derna. Många av remissinstanserna anser att produktråden och SUF:s
rådgivare bör utvecklas och förstärkas. NUTEK menar att den nuvarande
organisationen med produktråd bör konsolideras innan nya alternativa
produktråd skapas.

Regeringen delar utredarens uppfattning om att produktrådens och
SUF-rådgivamas verksamhet bör utvecklas. NUTEK bör även fortsätt-
ningsvis kunna ge SUF i uppdrag att driva och utveckla sitt rådgivar-
nätverk. Det kan också vara lämpligt att lämna andra uppdrag som rör
information och rådgivning för att främja innovationer. Organisations-
kommittén för de regionala utvecklingsbolagen har enligt sina direktiv
(dir. 1993:139) att lägga fram förslag om hur de regionala produktråden
skall inordnas i bolagens organisation.

Utredaren föreslår att ett innovationscentrum med ett årligt anslag om
100 miljoner kronor bildas för stöd till projekt i tidiga utvecklingsstadier.
Organet skulle utgöra en fristående enhet med egen styrelse inom
NUTEK. Vidare menar utredaren att en patenteringsfond bör bildas med
stöd från innovationscentrum för finansiering av patenteringskostnader.

Många remissinstanser anser att det är angeläget att bygga upp den
finansieringsfunktion som ett innovationscentrum skulle fullgöra. I stort
sett alla remissinstanser, som behandlat frågan, är dock negativa till att
skapa ett nytt organ. NUTEK är av uppfattningen att ett innovations-
centrum knutet till verket skulle innebära att NUTEK :s kompetens tas till
vara och välkomnar därvid förslaget som innebär en ökad ambitionsnivå
för stödet till produktutveckling.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

För att öka stödet till innovationer bör enligt regeringens mening en
verksamhet komma till stånd motsvarande den som enligt utredaren skall
bedrivas av det s.k. innovationscentret. Syftet skall vara att i första hand
bidra till finansiering av innovationer i tidiga utvecklingsskeden. De in-
satser som skall finansieras kan vara dels olika former av tekniska ut-
värderingar, tester, prototyper o.dyl., dels kommersiell utveckling av ett
projekt bl.a. i form av marknadskartläggningar, kontakter med primär-
kunder etc. Insatserna kräver i regel begränsade belopp men är ofta av
strategisk betydelse för att föra ett projekt vidare. Risknivån i projekten
skall vara så hög att det är motiverat att staten deltar i finansieringen.

Regeringen avser att under mars månad 1994 förelägga riksdagen för-
slag om hur medel skall tillföras. I det sammanhanget behandlas även
frågan om verksamhetens organisatoriska hemvist.

Utredaren har presenterat vissa förslag inom skatteområdet, bl.a. en
ny associationsform, som skulle innebära att investerare initialt skulle
kunna tillföra obeskattat kapital. Med beaktande av att riksdagen (bet.
1993/94:SkU15, rskr. 1993/94:108 och 1993/94:109) har beslutat i en-
lighet med regeringens proposition (1993/94:50) om fortsatt reformering
av företagsbeskattningen, om skattefrihet för mottagen utdelning och
erhållet belopp vid utskiftning av ett bolags tillgångar, ter sig emellertid
införandet av en ny associationsform överflödigt.

Utredaren föreslår även att avdrag skall medges vid taxeringen vid in-
friande av ett borgensåtagande. Ett infriande av borgensåtagande utgör
enligt gällande rätt i normalfallet en icke avdragsgill kapitalförlust. Det
är enligt regeringens mening inte motiverat att genom särlösningar för-
ändra gällande rätt i detta avseende.

Vidare föreslår utredaren att en avdragsrätt under tio år införs för upp-
finnarkostnader i inkomstslaget tjänst. Eftersom avdrag för underskott av
aktiv näringsverksamhet, enligt riksdagens nyligen fattade beslut om
fortsatt reformerad företagsbeskattning, får kvittas mot inkomst av tjänst
under de fem första verksamhetsåren är utredarens förslag delvis tillgo-
dosett. Att utsträcka perioden för avdragsrätt till tio år, som utredaren fö-
reslår, ter sig däremot bl.a. praktiskt svårgenomförbart. Vidare föreslår
utredaren att royaltyinkomster skall undantas från beskattning under de
första två åren eller alternativt beskattas som inkomst av kapital. Att helt
eller delvis undanta vissa inkomster från beskattningsunderlaget skulle
vara ett klart avsteg från de grundläggande principerna om breddande av
skattebasen och lägre skattesatser, som 1990 års skattereform vilar på.
Royaltyinkomster bör, med hänsyn till inkomstens karaktär, även fort-
sättningsvis beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet eller i vissa fall
som inkomst av tjänst.

Avslutningsvis föreslår utredaren en skattestimulans för satsningar i
innovationsprojekt. Drygt hälften av de remissinstanser som berört
förslaget är tveksamma. Förslaget om skattestimulans för satsningar i in-
novationsprojekt anknyter till frågan om ett eventuellt riskkapitalavdrag.
I en departementspromemoria har förslag och synpunkter lämnats på hur
ett sådant avdrag kan utformas. Promemorian har remissbehandlats och
regeringen avser att senare redovisa sitt ställningstagande i denna fråga.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

NUTEK avser att under sista hälften av budgetåret 1993/94 påbölja en Prop. 1993/94:100
verksamhet med ett program för upphandling av FoU-tjänster från små Bil. 13
och medelstora företag kallat Små och nya företags innovationsutveckling
med teknikbeställningsstöd (SNITS). Verket har avsatt ett belopp om
högst 10 miljoner kronor för programmet. Utredaren anser att det i stället
bör avsättas 30 miljoner kronor och att sådan upphandling bör komma
även enskilda uppfinnare till del. Vidare föreslås att minst 1% av all
statlig teknikupphandling kanaliseras till små och medelstora företag.
Modellen har prövats med stor framgång i USA. Flertalet remissinstanser
anser att SNTTS-programmet bör förstärkas. NUTEK betonar att
programmet bör betraktas som en försöksverksamhet. Regeringens
bedömning är att FoU-upphandling från små och medelstora företag kan
vara ett lämpligt sätt att främja innovationer. I ett första steg bör
NUTEK:s försöksverksamhet fullföljas.

Utredaren menar att teknikbrostiftelsema bör dels ha funktionen som
en börs eller marknadsplats för innovationer, dels utgöra en kanal då
forskare och uppfinnare skall anlitas. Teknikbrostiftelsema har nu bildats
och kommer att ha möjlighet att verka i enlighet med utredarens förslag.

Regionala investmentbolag m.m.

I propositionen (1991/92:69) om privatisering av statligt ägda företag,
m.m. behandlades bl.a. frågan om statens aktier i sex regionala invest-
mentbolag, vilka tillskapats i regionalpolitiskt syfte. Vid beslut om för-
säljning av statens aktieinnehav i dessa bolag är det enligt propositionen
viktigt att se till att syftet med det statliga engagemanget inte går förlorat.
Riksdagen anslöt sig till detta (bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92).
I samband med privatiseringen av de regionala investmentbolagen har re-
geringen funnit att det regionalpolitiska syftet i vissa fall bäst skulle till-
godoses genom att överföra statens tillgångar i dessa bolag till regionala
stiftelser, som har till uppgift att på olika sätt främja utveckling av nä-
ringslivet i regionen eller FoU-verksamhet. Regeringen bör därför be-
myndigas att genomföra sådana överföringar.

I enlighet med riksdagens nyligen fattade beslut om småföretagsutveck-
ling (prop. 1993/94:40, bet,1993/94:NUll, rskr. 1993/94:80) skall
överföring ske av statens aktier i Atle Förvaltnings AB och Bure Förvalt-
nings AB till Industri- och nyföretagarfonden, det nya moderbolaget för
de regionala utvecklingsfonderna samt teknikbrostiftelsema. Efter dessa
överföringar äger staten direkt ca 7% av det totala antalet aktier i
respektive bolag. Enligt regeringens mening bör statens ägarandel i
bolagen reduceras. Regeringen bör därför nu bemyndigas att avyttra de
aktier som inte överförts till annan genom riksdagens tidigare be-
myndigande.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner den övergripande inriktningen för innovationsstödet i
enlighet med vad regeringen har förordat,

2. bemyndigar regeringen att i samband med privatisering av
regionala investmentbolag överföra statens tillgångar i dessa
bolag till regionala stiftelser, som verkar för näringslivsutveck-
ling eller FoU-verksamhet, när detta bäst främjar det regionalpo-
litiska syftet,

3. bemyndigar regeringen att avyttra en andel av statens aktier i
Atle Förvaltnings AB och Bure Förvaltnings AB motsvarande ca
7 % av respektive bolags samtliga aktier.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

A 1. Småföretagsutveckling

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

194 663 965

170 000 000

164 000 000

Reservation

139 650 940

Anslaget disponeras för kostnader för dels de regionala utvecklings-
fondernas verksamhet med information, rådgivning, utbildning och finan-
siering riktad till små och medelstora företag, dels vissa centrala insatser
för småföretagsutveckling vid NUTEK, bl.a. inom områdena interna-
tionalisering, nyetablering och industriell design.

Närings- och teknikutvecklingsverket

NUTEK föreslår i sin enkla anslagsframställning ett oförändrat anslag för
budgetåret 1994/95.

Regeringens överväganden

Regeringen har i inledningen till denna bilaga, avsnittet Nyföretagande
och tillväxtföretag, redogjort för synen på de små och medelstora företa-
gens betydelse och för vikten av bl.a. generella åtgärder för att stimulera
utvecklingen i denna företagsgrupp. Under litt. B. Närings- och teknik-
utvecklingsverket lämnas en närmare redogörelse för verksamhetsområdet
Företagsutveckling inom NUTEK.

Anslaget Småföretagsutveckling används till stor del för att finansiera
insatser via de regionala utvecklingsfonderna. Som tidigare nämnts har
riksdagen nyligen beslutat om bl.a. en ny organisation rörande insatser
för småföretagsutveckling (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr.
1993/94:80). De nuvarande länsvisa utvecklingsfonderna skall ersättas av
regionala utvecklingsbolag. Statens ägande skall ske via ett centralt mo-
derbolag, som får till uppgift att bl.a. samordna och fördela medel till de
regionala bolagen för deras löpande verksamhet. NUTEK skall årligen

fora över resurser för ändamålet till moderbolaget från anslaget Småfö-
retagsutveckling. Vidare skall moderbolaget förvalta de statligt ägda med-
len för finansieringsverksamheten och avgöra hur medlen inom ett system
med regionala ramar skall fördelas över landet för att på bästa sätt bidra
till att finansiera små och medelstora foretag.

Såväl NUTEK som moderbolaget får möjlighet att stimulera verksam-
het hos privata organisationer som ger råd och information till nyföre-
tagare. Som hittills skall NUTEK också ha uppgiften att bedriva och
samordna vissa projekt på småföretagsområdet. Inom ramen for detta an-
slag finansieras bl.a. Sveriges medverkan i EG:s småföretagsprogram och
andra frågor som rör internationalisering samt projekt angående industri-
design, kvinnors företagande m.m.

En organisationskommitté har nyligen tillkallats för att förbereda den
nya organisationen för företagsutvecklande insatser. Organisationskom-
mittén skall bl.a. verka för att moderbolaget och de olika regionala bola-
gen bildas med den struktur och inriktning som framgår av statsmak-
ternas beslut. Vidare avses organisationskommittén och det nya moderbo-
laget ta upp överläggningar med övriga tänkbara ägare till de regionala
bolagen, främst landstingen, om villkoren för deras medverkan.

Inom ramen för den nya strukturen bör verksamheten bedrivas i un-
gefär samma omfattning som för närvarande. Anslaget beräknas till 164
miljoner kronor, varav huvuddelen bör användas för att finansiera de re-
gionala utvecklingsbolagens verksamhet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Småföretagsutveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 164 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

A 2. Styrelsen for Sverigebilden

1992/93

1993/94

1994/95

Utgift 87 076 0441

Anslag 99 937 000

Förslag 88 000 000

Reservation 15 378 716

1 Anslaget Stöd till turism.

Styrelsen för Sverigebilden inrättades den 1 juli 1992. Styrelsen har till
uppgift att upphandla tjänster med inriktning på marknadsföring utom-
lands av Sverige som turistland i syfte att öka turismen till Sverige. Sty-
relsen skall vidare informera om Sveriges fördelar som investeringsland
och ha ett övergripande ansvar för att lägga fast en strategi vad gäller in-
formationsinsatsernas inriktning inom detta område.

Förutom upphandling av informations- och marknadsföringstjänster
skall Styrelsen för Sverigebilden bl.a. delta i långsiktig kunskapsupp-

byggnad genom att ombesörja erforderlig statistikproduktion avseende tu-
rism och ansvara for internationella kontakter med avseende på turism,
i den mån dessa inte faller under någon annan myndighets eller organisa-
tions ansvarsområde. Styrelsen for Sverigebilden skall också upphandla
tjänster i syfte att särskilt främja de handikappades behov av rekreation.

Styrelsen för Sverigebilden

Verksamheten vid Styrelsen för Sverigebilden påböljades under hösten
1992 genom bl.a. upphandling av informations- och marknadsförings-
tjänster inom turistområdet.

Styrelsen för Sverigebilden har lämnat verksamhetsberättelse och års-
redovisning bestående av balansräkning, resultaträkning, anslagsredovis-
ning och finansieringsanalys. RRV:s revisionsberättelse innehåller dock
en invändning, eftersom Styrelsen for Sverigebilden inte har upprättat en
resultatredovisning enligt vad som menas i förordningen (1993:134) om
myndigheters årsredovisning och anslagsframställning.

I sin anslagsframställning har Styrelsen för Sverigebilden hemställt om
ett anslag på totalt 130 miljoner kronor for budgetåret 1994/95. Av detta
belopp avser 115 miljoner kronor turistfrämjande verksamhet. Ett höjt
anslag behövs enligt styrelsen för att kompensera för dels kostnadsför-
dyringar i Sverige och utlandet, dels effekterna av valutaförändringar. 15
miljoner kronor avser projektet Invest in Sweden.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Ett övergripande mål för Styrelsen för Sverigebilden är att bidra till
spridandet av information om Sverige utomlands och bistå med
sådana marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv och
då särskilt turistbranschen till godo. Styrelsen skall vidare ha ett
huvudansvar för presentationen utomlands av Sverige som investe-
ringsland.

Resurser:

Reservationsanslag 1994/95 88 000 000 kr

Resultatbedömning

Under våren 1993 meddelade regeringen Styrelsen för Sverigebilden sär-
skilda direktiv för en fördjupad anslagsframställning för budgetåren
1995/96 - 1997/98.

Styrelsens årsredovisning innehåller ingen resultatredovisning. Efter-
som styrelsen startade sin verksamhet under år 1992 torde resultatet av
beslutade insatser till väsentlig del kunna avläsas först under innevarande
år. Det är viktigt att styrelsen upprättar sådana rutiner att de långsiktiga
resultateffekterna kan belysas. Ett sådant arbete har inletts.

Den ekonomiska rapportering som har upprättats är tillfredsställande.
Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades
fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Vissa frågor rörande Sverigeinformationen utomlands har nyligen ut-
retts och redovisats i betänkandet Svenska Bilder - Översyn av Sverige-
informationen (Ds 1993:72). I betänkandet redovisas även förslag be-
träffande verksamheten vid Styrelsen för Sverigebilden. Regeringen avser
att under våren 1994 ta ställning till nämnda förslag.

I enlighet med regeringens uppdrag skall Styrelsen for Sverigebilden
lägga fram en övergripande strategi for informationsinsatser avseende
Sverige som investeringsland.

NUTEK:s slutrapport om skattereformens inverkan på turistbranschen
på vissa turistorter har överlämnats till regeringen i juni 1993.

Regeringen anser, i likhet med NUTEK, att såväl valutakursföränd-
ringama som nedsättningen av mervärdeskatten till 12% på hotelltjänster,
camping och persontransporter (inkl, skidliftar) innebär betydande
stimulanser för turistnäringen.

NUTEK pekar på behovet av kunskaps- och kompetenshöjning i turist-
näringen. Styrelsen för Sverigebilden skall delta i långsiktig kunskaps-
uppbyggnad inom turistområdet och följa utvecklingen i branschen bl.a.
genom att ombesörja att erforderlig statistik produceras. Med anledning
av NUTEK:s förslag avseende utbildningsverksamhet inriktad på bran-
schen konstaterar regeringen att den utbildningsverksamhet som bedrivs
inom småföretagsområdet, bl.a. av utvecklingsfonderna, är tillgänglig
även för turistbranschen. Ansvaret för en branschanpassad utbildning,
som går utöver nämnda företagsekonomiska utbildning, bör ligga på
näringen själv. Regeringen har för avsikt att redovisa sitt ställnings-
tagande till NUTEK :s förslag till infrastrukturinsatser inriktade på
turistnäringen i stödområdena i samband med att förslag om regionalpoli-
tikens framtida inriktning läggs fram.

Anslaget är beräknat med hänsyn till det allvarliga statsfinansiella lä-
get. I anslagsberäkningen ingår ett produktivitets- och effektivitetskrav
om ca 3 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets bud-
getförslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Styrelsen for Sverigebilden för budgetåret 1994/95 anvisar ett re-
servationsanslag på 88 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

A 3. Avgifter till vissa internationella organisationer

1993/94 Anslag 4 638 000

1994/95 Förslag 7 020 0001

'Avgifter till COST och Eureka anvisas innevarande budgetår under anslaget F 13.
Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer och är upptaget till
1 994 000 kr.

Anslaget disponeras för avgifter för Sveriges deltagande i vissa inter-
nationella organ.

För budgetåret 1994/95 beräknar regeringen medel enligt följande.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

	1994/95
Internationella byrån för mått och vikt (BIPM) och Internationella organisationen för legal metrologi (OIML)	982 000
Europeiska organisationen för provning och kontroll (EOTC)	50 000
Organisationen för intellektuell äganderätt (WIPO)	3 290 000
Internationella bly- och zinkstudiegruppen (ILZSG), Internationella nickelstudiegruppen (INSG), Internationella kopparstudiegruppen (ICSG) och Internationella tennstudiegruppen (ITSG)	460 000
Eureka	698 000
COST	1 540 000

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Avgifter till vissa internationella organisationer för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 020 000 kr.

A 4. Kostnader for omstrukturering av vissa statligt ägda
foretag, m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

6 010 8931

1 000

1 Kostnaderna för omstrukturerings- och försäljningsaktiviteter m.m. uppgick till
6 010 893 kr. Utöver detta har anslaget belastats med 4 miljarder kronor. I
samband med utskiftning av tillgångarna i Förvaltningsaktiebolaget Fortia i
likvidation uppkom en skatteskuld baserad på skillnaden mellan det bokförda värdet
och marknadsvärdet av tillgångarna. Fortia saknade likvida medel för att
genomföra skatteinbetalningen eftersom tillgångarna till största delen bestod av
aktier. Denna skatteskuld beräknades till 4 miljarder kronor och har för Fortias
räkning inbetalats till staten såsom preliminär skatt. Transaktionen har sålunda inte
påverkat budgetsaldot trots att den har belastat detta anslag.

Anslaget disponeras för kostnader för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag, m.m.

Riksdagen beslöt i december 1991 (prop. 1991/92:69, bet.
1991/92.NU10, rskr. 1991/92:92) att bemyndiga regeringen att sälja
statens aktier m.m., delar av verksamheter inkl, fast egendom i vissa
angivna företag. I propositionen har regeringen anfört att omstrukture-
ringsåtgärder i vissa företag kan komma att kräva betydande kapitalinsat-
ser innan en försäljning är möjlig. Vidare krävs vid försäljning av större
aktieinnehav i vissa fall att kostnader för försäljningsinsatser, reklam
etc. betalas av säljaren. Kostnaderna för omstrukturerings- samt
försäljningsaktiviteter m.m. är svåra att i förväg beräkna eftersom de i
hög grad beror på hur försäljningen organiseras.

Mot denna bakgrund beslöt riksdagen på tilläggsbudget till statsbud-
geten för budgetåret 1991/92 och på statsbudgeten för budgetåren
1992/93 och 1993/94 under tolfte huvudtiteln för respektive år att anvisa
ett förslagsanslag på 1 000 kr. Ett förslagsanslag på 1 000 kr bör anvisas
även för budgetåret 1994/95. I enlighet med riksdagens beslut och vad
som anmäldes i föregående års budgetproposition avser regeringen
årligen i budgetpropositionen att redovisa genomförda privatiseringar.
Denna redovisning återfinns i avsnittet om privatisering av statligt ägda
företag i inledningen till denna bilaga.

Anslaget avser i första hand de företag som framgår av bilaga till pro-
positionen (1991/92:69) om privatisering av statligt ägda företag, m.m.
Riksdagen har dock i särskilda beslut bemyndigat regeringen att sälja
andra företag såsom t.ex. Nordbanken. Anslaget bör kunna utnyttjas även
för dessa företag. För riksdagens kännedom anmäls att anslaget under
innevarande budgetår utnyttjats för kostnader i samband med försäljning
av aktier i andra bolag än de som nämnts i ovan angivna proposition.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag,
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

A 5. Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens prop. 1993/94:100
vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. Bil. 13

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 000

Anslaget disponeras for kostnader för eventuella förluster i samband
med infriandet av borgensförbindelser som ställts ut genom Statens
vattenfalls verk. Från anslaget betalas även utgifter för att fullgöra
skyldigheter som avser riksgäldslån och statslån som har upptagits av
Statens vattenfallsverk och vid årsskiftet 1991/92 övertagits av Vattenfall
AB. Från anslaget betalas vidare utgifter för staten som kan uppstå i
samband med skadestånd eller liknande för ansvar mot tredje man till
följd av verksamhet i Statens vattenfallsverks rörelse.

Regeringens överväganden

Anslaget inrättades i samband med riksdagens beslut (prop. 1990/91:87,
bet. 1990/91 :NU38, rskr. 1990/91:318) att överföra verksamheten vid
Statens vattenfallsverk med vissa undantag till ett av staten ägt aktiebolag
vid årsskiftet 1991/1992.

Riksdagens beslut innebär bl.a. att staten fortsätter att ansvara för de
borgensförbindelser som Statens vattenfallsverk har ingått och som kan
hänföras till den del av rörelsen som överförs till Vattenfall AB.
Vattenfall AB skall ersätta staten för dess kostnader vid ett eventuellt
infriande.

Regeringen har vidare med stöd av riksdagens beslut bemyndigat
Riksgäldskontoret att under en övergångsperiod förvalta Vattenfall AB:s
riksgäldslån. Dessa lån har tagits upp av Statens vattenfallsverk och har
vid årsskiftet 1991/92 övertagits av Vattenfall AB. Regeringen har med
stöd av riksdagens beslut bemyndigat Riksgäldskontoret att lämna lån till
Vattenfall AB inom en ram om 5 miljarder kronor som skall kunna
utnyttjas för kortfristiga ändamål.

Några förluster med anledning av statens borgensåtaganden och
Riksgäldskontorets utlåning till Vattenfall AB förutses inte under
budgetåret 1992/93. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp på
1 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

att till Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens
vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

A 6. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

4 519 793

5 000 000

4 000 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Anslaget disponeras för att:

1. infria statliga garantier enligt förordningen (1978:507) om industri-
garandlån m.m. (upphävd 1987:424),

2. infria statliga strukturgarantier, särskilda strukturgarantier for textil-
och konfektionsindustriema samt särskilda strukturgarantier för ma-
nuell glasindustri som har lämnats enligt förordningen (1981:661) om
strukturgarantier m.m. (upphävd 1985:434),

3. bekosta bidrag till regionala utvecklingsfonder för att till viss del
täcka förluster i anledning av sådana garantier - enligt förordningen
(1982:682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond
(upphävd 1987:894) - som fondema har beslutat om t.o.m. år 1983
(jfr prop. 1983/84:40 bil. 10, bet. 1983/84:NU8, rskr. 1983/84:94).

Tidigare har även kostnader till följd av vissa andra typer av garantier
betalats med medel från detta anslag. Inom ramen för dessa andra stöd-
system kvarstår nu inga lånegarantier.

Regeringens överväganden

Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från detta anslag
görs inte längre. Anslaget för budgetåret 1994/95 beräknas till 4 miljoner
kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 000 000 kr.

A 7. Räntestöd m.m. till varvsindustrin

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

131 367 338

100 000 000

50 000 000

Våren 1989 beslöt riksdagen (prop. 1988/89:100 bil. 14, bet.
1988/89:NU22, rskr. 1988/89:177) att avskaffa dåvarande räntestöd till
varvsindustrin fr.o.m. den 1 januari 1990. Fram till detta datum kunde
räntestöd utgå till såväl inhemska beställare som vid export. Även kredit-
garantier upphörde som stödform vid detta datum. I stället skulle s.k.
kontantstöd kunna utgå under perioden 1990-1992 för order som teckna-

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 13

des före utgången av år 1992. Ansökning om sådant stöd skulle ha kom-
mit in till NUTEK före den 15 januari 1993. Därefter upphörde även
denna stödform.

Kostnaderna budgetåret 1994/95 och de närmast kommande budgetåren
hänför sig till tidigare beviljade stöd. Löptiden för lån med räntestöd
kunde maximalt uppgå till 15 år. Statens utgifter sjunker dock successivt
och kommer att upphöra helt år 2004.

NUTEK, som är beslutande myndighet i ärenden om statligt stöd till
fartygsfinansiering, har beräknat kostnaden för beviljat ränte- och kon-
tantstöd till 50 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Ett förslagsanslag om 50 miljoner kronor för räntestöd m.m. till varvs-
industrin bör föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1994/95.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 50 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

A 8. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och
drift av kanalen

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

15 000 000

Anslaget disponeras för kostnader i samband med upprustning och drift
av Göta kanal.

I samband med riksdagens beslut våren 1992 om riktlinjer för
överföring av verksamheten vid Domänverket till aktiebolagsform (prop.
1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) behandlades även
det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag. Riksdagen ansåg att det
är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i framtiden rustas
upp och drivs så att kanalens värden som ett kulturhistoriskt byggnads-
verk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall därför
även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och
kanalfastigheten skall vara en sammanhållen enhet. Finansieringen av
kanalens upprustning skall tillförsäkras genom statsmakternas försorg.
Riksdagens beslut innebar också att den skogsmark omfattande ca 3 800
ha som ägs av kanalbolaget skulle överföras till Domän AB.

Efter riksdagsbeslutet om Domänverkets bolagisering har förvaltningen
av aktierna i AB Göta kanalbolag överförts från Domänverket till
Kammarkollegiet. Fr.o.m. den 1 juli 1992 är Näringsdepartementet
huvudman for AB Göta kanalbolag.

I propositionen (1992/93:51) om medel till AB Göta kanalbolag för Prop. 1993/94:100
upprustning och drift av kanalen budgetåret 1992/93 har närmare Bil. 13
beskrivits kanalbolaget och kanalen samt hittillsvarande och kommande
upprustningsbehov av kanalen. I propositionen föreslog regeringen att
riksdagen skulle anvisa ett reservationsanslag på 15 miljoner kronor för
upprustning och drift av kanalen budgetåret 1992/93. Fr.o.m. budgetåret
1993/94 har motsvarande medel anvisats genom anslag i budgetpro-
positionen. Totalt har sålunda riksdagen anvisat 30 miljoner kronor för
upprustning och drift av kanalen budgetåren 1992/93 - 1993/94.

AB Göta kanalbolag har i en skrivelse den 1 oktober 1993 begärt att
ett anslag för upprustning och drift av kanalen uppförs med 15 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95.

Även för budgetåret 1994/95 bedöms 15 miljoner kronor vara
tillräckligt för att klara av nödvändig upprustning och drift av kanalen
inför säsongen 1995.

AB Göta kanalbolags skogsmarksinnehav har alltsedan kanalens
tillkomst utgjort en tillgång i bolaget. Avkastningen från skogsmarken har
årligen bidragit med ett par miljoner kronor för att delvis täcka kost-
naderna för driften av kanalen. I syfte att även i fortsättningen bidra med
att täcka del av driftskostnaderna och underlätta finansieringen av
upprustningen av kanalen bör därför skogsmarksinnehavet kvarstanna i
kanalbolaget och inte överföras till Domän AB. Den tillgång som
skogsmarksinnehavet utgör för kanalbolaget bör kunna medföra att den
statliga finansieringen av upprustningen av kanalen kraftigt kan reduceras
fr.o.m. budgetåret 1996/97.

Mot bakgrund av ovan anförda föreslås - med ändring av riksdagens
beslut i denna del - att AB Göta kanalbolags skogsmarksinnehav skall
kvarstanna i bolaget.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av
kanalen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag
på 15 000 000 kr,

2. godkänner att den skogsmark som ägs av AB Göta kanalbolag
kvarstannar i bolagets ägo.

B. Närings- och teknikutvecklingsverket

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bildades den 1 juli 1991
och är central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt
och förnyelse samt för omställning av energisystemet. Utgångspunkten
för verksamheten skall vara den ökade internationaliseringen samt den
breddning av näringspolitiken som har ägt rum. Det innebär bl.a. en
inriktning mot mer generella medel och färre selektiva åtgärder. Verket
skall därvid svara för statliga insatser för att främja

- teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete,

- etablering och utveckling av små och medelstora företag,

- en balanserad regional utveckling,

- energiförsörjning och effektiv energianvändning.

I anslutning till insatserna skall verket ansvara för utrednings- och ut-
värderingsverksamhet avseende sådana insatser i ett samhällsekonomiskt
perspektiv, följa den internationella utvecklingen samt främja svenskt
deltagande i internationellt samarbete inom sina verksamhetsområden.
Inom sina verksamhetsområden skall verket uppfylla de miljömål som
regeringen har beslutat.

Inom NUTEK är verksamheten indelad i fem verksamhetsområden
med inriktning på

- utredningar och utvärderingar,

- teknisk forskning och utveckling,

- företagsutveckling,

- regional utveckling,

- energiförsörjning och energianvändning.

Därutöver finns en administrativ enhet och en informationsenhet.

NUTEK:s verksamhet finansieras med anslag under Jordbruks-
Arbetsmarknads- Kultur- och Näringsdepartementens huvudtitlar.
Anslagen till täckande av förvaltnings- och utredningskostnader m.m. i
NUTEK hör i sin helhet till Näringsdepartementets område.

Medel för de olika verksamhetsområdena anvisas innevarande budgetår
under följande anslag:

Gemensamt

Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln

B 1. Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader 168 913 000

Utredningar och utvärderingar

Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln

B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket:

Utredningar 7 500 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Teknisk forskning och utveckling

Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln

F 1. Teknisk forskning och utveckling

F 2. Informationsteknologi

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

F 9. Energiforskning

Bil. Särskilda insatser inom industriforskningssystemet
Jordbruksdepartementet, nionde huvudtiteln

J 1. Bioenergiforskning

560 700 000

358 000 000

211 000 0001

99 000 000

10 000 000

63 958 000

1 302 658 000

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Företagsutveckling

Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln

B 5. Småföretagsutveckling

B 7. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.

B 8. Räntestöd m.m. till varvsindustrin

Kulturdepartementet, elfte huvudtiteln

B 2:5 Information, utveckling m.m. för hantverkare

168 000 000

5 000 000

100 000 000

500 000

273 000 000

Regional utveckling

Arbetsmarknadsdepartementet, tionde huvudtiteln

D 1. Lokaliseringsbidrag m.m.

D 5. Sysselsättningsbidrag

D 6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. 20 000 000

D 10. Transportstöd

D 11. Lokaliseringslån

350 000 000

200 000 000

300 300 000

1 000

870 301 000

Energiförsörjning, energianvändning
Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln
E 1. Drift av beredskapslager
E 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder
E 3. Särskilda kostnader för lagring av olja,
motorbensin m.m.

E 4. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft

E 5. Täckande av förluster i anledning av statliga
garantier inom energiområdet

E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi
E 7.

E 8.

E 9. Åtgärder för energieffektivisering m.m. i

bl.a. Östeuropa och Baltikum

E 10. Insatser för utbyggnad av fjärrvärmenäten
Jordbruksdepartementet, nionde huvudtiteln
J 2. Bidrag för ny energiteknik

Insatser for ny energiteknik
Bidrag till Energiteknikfonden

330 118 OOO

10 054 OOO

1 000

63 946 000

1 000

100 000 000

225 000 000

72 000 OOO2

95 OOO OOO

50 000 000

200 000 000
1 146 120 000
‘Regeringen har i tilläggsbudget for budgetåret 1993/94 föreslagit att ytterligare
80 000 000 kr tillförs anslaget.

2Enligt regeringsbeslut 1991-06-20 om disposition av medel ur Energiteknikfonden.

I sin enkla anslagsframställning menar NUTEK att de övergripande mål
som gäller för verksamheten och de mål som lades fäst för verksamhets-
områdena Utredningar och utvärderingar, Teknisk forskning och
utveckling, Företagsutveckling, Regional utveckling samt Energiforsöij-
ning och energianvändning, i regeringens fördjupade prövning, är på väg
att uppnås.

NUTEK anser att inriktningen på verksamheten bör ligga fäst, eftersom
de hittillsvarande resultaten kan bedömas vara sådana att korrigeringar
ej ter sig nödvändiga.

När NUTEK bildades fänns verksamhetsmål och resultatmått endast i
begränsad omfattning. Verket har dock successivt initierat ett antal pro-
jekt med syfte att främst utveckla och konkretisera verksamhetsmål och
resultatmått. Arbetet har under år 1993 resulterat i strategier för de olika
verksamhetsområdena. NUTEK:s utvecklingsarbete fortgår, särskilt med
sikte på kommande resultatredovisning i verkets årsredovisning.

Den årliga redovisningen av de resultat som har uppnåtts genom de
energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energi-
systemet lämnas under Uttera E. Energi. I samband därmed redovisas
även regeringens ställningstaganden i fråga om dessa program.

Verksamhetsområde Utvärderingar och utredningar

Det övergripande målet för verksamhetsområdet Utredningar och
utvärderingar är att tillgodose i första hand regeringens och riksdagens
behov av underlag i form av kvalificerade utredningar, utvärderingar och
analyser. Behovet av underlag för NUTEK:s egna arbete skall även
tillgodoses. NUTEK delar in utredningsverksamheten i fyra områden:
strukturpolitik, teknikpolitik, energipolitik och regionalpolitik. Ut-
redningsverksamheten är uppdelad på basverksamhet och särskilda
utredningar.

I basverksamheten ingår löpande utredningar och återkommande
rapportering, dvs. uppgifter som beräknas återkomma under flera år. Till
detta hör att upparbeta och vidmakthålla en god kompetens i fråga om
ekonomisk teori, analysmetoder och kunskaper om näringslivet.

Utöver basverksamheten skall NUTEK genomföra särskilda ut-
redningar på uppdrag av regeringen, NUTEK och andra beställare.
Dessa utredningar skall betalas av kunden. Detta gäller även upp-
följningar och utvärderingar av NUTEK:s egna åtgärdsprogram, vilka
bör finansieras inom ramen för medel som anvisats för programmen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller for NUTEK :s utredningsverksamhet för treårsperioden
1993/94 - 1995/96.

Resurser:

Följande medel föreslås för verksamhetsområdet under reserva-
tionsanslaget

B 2. Utredningar 19 350 000 kr

övrigt:

Inriktningen av utredningsverksamheten under budgetåret 1994/95
anges närmare i den utredningsplan for NUTEK som fästställs av
regeringen.

Resultatbedömning

Under budgetåret 1992/93 har flera viktiga bidrag lämnats som underlag
till regeringens arbete, bl.a. analyser för den s.k. Lindbeckskommissio-
nen och för Långtidsutredningen 1994, en studie av europaintegrationens
konsekvenser för gänstenäringama, årlig utvärdering av programmen för
omställning och utveckling av det svenska energisystemet, en under-
sökning av elmarknaderna i Europa, utredningar på ellagstiftningsområdet
samt analyser i samband med Affärsverket svenska kraftnäts utredning
om en kraftbörs i Sverige. Bland publikationer som vänder sig till en
bredare allmänhet kan nämnas årsrapporten ”Svenskt näringsliv och
näringspolitik” som också kommit ut i en engelsk upplaga samt ”Energi-
läget 1992”.

Vidare har NUTEK bedrivit en omfattande utvärdering av olika
regionalpolitiska stödformer vilken är ett av underlagen för den regional-
politiska proposition som regeringen kommer att förelägga riksdagen.

Utredningsverksamheten har i allt väsentligt bedrivits på ett ändamåls-
enligt sätt och ett tillfredsställande resultat har uppnåtts.

Från budgetåret 1993/94 är NUTEK:s utredningsverksamhet (NUTEK-
Analys) en egen resultatenhet, för vilken målet är en självfinansierings-
grad på 25 %.

Som ett instrument för resultatuppföljning skall NUTEK årligen göra
en särskild verksamhetsberättelse för utredningsarbetet. Av denna skall
framgå i vilken utsträckning åtagandena i utredningsplanen har ge-
nomförts, om utredningar har utförts åt andra än Näringsdepartementet,
Arbetsmarknadsdepartementet och NUTEK, liksom intäkter och

kostnader för sådan verksamhet samt resultat av samråd och samarbete
med övriga myndigheter och organisationer på det näringspolitiska
området.

Slutsatser

De riktlinjer som lades fest i 1993 års budgetproposition bör gälla även
för budgetåret 1994/95.

Emellertid tillkommer fr.o.m. budgetåret 1994/95 vissa uppgifter. För
det första skall NUTEK svara för den löpande uppföljningen av stöd till
näringslivet inom ramen för olika internationella avtal som rör t.ex. EES,
EFTA och GATT. EES-avtalet ställer krav på insyn i tillämpningen av
befintliga stödprogram, vilket är nödvändigt för att EFTA:s över-
vakningsmyndighet ska kunna se till att avtalets regler om statsstöd
efterlevs. Regeringen har genom ändring i förordningen (1988:764) om
statligt stöd till näringslivet bemyndigat NUTEK att svara för denna
rapportering och att samordna rapporteringen i förväg av stöd inom
ramen för befintliga program.

Vidare blir NUTEK i enlighet med riksdagens beslut om ansvar för den
officiella statistiken fr.o.m. budgetåret 1994/95 beställarmyndighet för
viss officiell statistik, närmare bestämt statistik på energiområdet samt
statistik över utlandsägda företag, nyetableringar, konkurser och
offentliga ackord samt statistik om informationsteknologi. Medel för
produktion av dessa statistikprodukter, som innevarande budgetår anvisas
över anslaget Övriga utredningar under sjunde huvudtiteln, föreslås
budgetåret 1994/95 anvisas över NUTEK:s utredningsanslag.

Utredningsmedlen skall finansiera basverksamheten, bl.a. löpande
utredningar och årligen återkommande rapportering. Övriga utredningar
görs på uppdrag av Näringsdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet,
NUTEK och andra beställare och bör betalas av kunden. Detta bör även
gälla uppföljningar och utvärderingar av NUTEK:s egna verksam-
hetsprogram, vilka bör finansieras inom ramen för de medel som anvisats
för programmen. Verket bör i ökad utsträckning samfinansiera utred-
ningsprojekt med andra institut.

Verksamhetsområde Företagsutveckling

Målet för verksamhetsområdet Företagsutveckling vid NUTEK är att
underlätta och stimulera företagsetablering och tillväxt i små och
medelstora företag. Det sker genom att dels komplettera marknaden vad
avser information, rådgivning och finansiering, dels samla in och
bearbeta uppgifter om företagssektorn inom ramen för NUTEK: s
utredningsverksamhet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller verksamhetsområdet Företagsutveckling för treårsperioden
1993/94 - 1995/96.

Resurser:

Följande medel föreslås för verksamhetsområdet under reser-
vationsanslaget

A 1. Småföretagsutveckling 164 000 000 kr

Resultatbedömning

Inom NUTEK pågår ett arbete med att ta fram underlag för resultatanalys
i verkets kommande årsredovisning. Regeringen återkommer i 1995 års
budgetproposition eftersom de tekniska förutsättningarna för en resultat-
bedömning då föreligger bl.a. i form av NUTEK:s årsredovisning.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fäst i 1993 års budgetpro-
position bör gälla även för budgetåret 1994/95. Riksdagen har nyligen
fattat beslut om åtgärder som förändrar NUTEK:s arbete med bl.a. de
operativa insatserna på småföretagsområdet (prop. 1993/94:40, bet.
1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80). De nuvarande utvecklingsfonderna
skall ersättas av regionala utvecklingsbolag. Statens ägande skall ske via
ett centralt moderbolag, som får till uppgift att bl.a. samordna och
fördela medel till de regionala bolagen för deras löpande verksamhet.
NUTEK skall årligen föra över resurser för ändamålet till moderbolaget
från anslaget Småföretagsutveckling. Vidare skall moderbolaget förvalta
medlen för finansieringsverksamheten och avgöra hur medlen inom ett
system med regionala ramar skall fördelas över landet för att på bästa
sätt bidra till att finansiera små och medelstora företag.

Det innebär att NUTEK kommer att ha mer begränsade uppgifter på
sistnämnda områden. Moderbolaget förutsätts dock samråda med NUTEK
när det gäller de regionala bolagens verksamhet i stort. Vidare har
NUTEK möjlighet att stimulera verksamhet hos privata organisationer
som ger råd och information till nyföretagare.

Som hittills bör NUTEK ha kvar uppgiften att bedriva och samordna
vissa projekt på småföretagsområdet. Det gäller bl.a. Sveriges medverkan
i EG:s småföretagsprogram och andra frågor som rör internationalisering
samt projekt angående teknikspridning, kvinnors företagande m.m.

Prop. 1993/94:100

Verksamhetsområde Regional utveckling Bil. 13

Regeringen avser att i en särskild proposition våren 1994 redovisa förslag
om regionalpoliken och i denna återkomma med riktlinjer för NUTEKis
roll inom regional utveckling.

Verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling

Målet för verksamhetsområdet Teknisk forskning och utveckling vid
NUTEK är att bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrens-
kraft och den svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell
verksamhet samt att skapa kunskap och kompetens inom det teknikveten-
skapliga området på universitet, högskolor samt i näringslivet för
utvecklingen och omställningen av energisystemet i enlighet med de
riktlinjer för energipolitiken som riksdagen har beslutat.

NUTEK initierar och finansierar således projekt inom forskning och
utveckling samt tillhandahåller tjänster och resurser som bidrar till
näringslivets förnyelse och tillväxt samt energisystemets långsiktiga
utveckling.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande målen
som gäller för teknisk forskning och utveckling respektive energi-
forskningsprogrammet för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser:

Medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen på tolfte

huvudtiteln

F 1. Teknisk forskning och utveckling

F 2. Informationsteknologi

F 7. Europeiskt FoU-samarbete

F 8. Energiforskning

580 320 000 kr

352 920 000 kr

272 300 000 kr

210 582 000 kr1

samt under anslagen på nionde huvudtiteln
J 1. Bioenergiforskning

74 697 000 kr1

'NUTEK disponerar del av anslaget. Fördelningen av anslagsmedel på olika
myndigheter och programorgan sker genom regleringsbrev.

Resultatbedömning

Inom NUTEK pågår ett arbete med att utveckla ett system med resultat-
mått som indikerar framgången hos olika FoU-program. Vissa resultat
skall redovisas i den kommande årsredovisningen.

Slutsatser

Regeringen anser att teknisk forskning och utveckling är av grund-
läggande betydelse för ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i
näringslivet. Det är samtidigt viktigt att denna utveckling leder till
miljövänliga produkter och processer. Genom sina insatser fyller NUTEK
en viktig funktion i det medellånga och långa tidsperspektivet.

De riktlinjer som lades fast i prop. (1992/93:170) om forskning for
kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Verksamhetsområde Energiförsörjning och energianvändning

Målet för verksamheten inom området Energiförsörjning och energian-
vändning är att främja en säker, effektiv och miljövänlig tillförsel och
användning av energi.

På myndighetsnivå har NUTEK ansvaret for de energipolitiska
programmen för omställning och utveckling av energisystemet. Inom
NUTEK omfattar verksamheten insatser främst under verksamhetsom-
rådena Energiförsörjning och energianvändning samt Teknisk forskning
och utveckling. Vissa insatser görs också under verksamhetsområdet
Utredningar och utvärderingar. Den årliga redovisningen av de energipo-
litiska programmen lämnas under littera E. Energi i denna bilaga.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som
gäller för verksamhetsområdet Energiförsöijning och energian-
vändning för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser:

Följande medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen

E 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder 9 154 000 kr
E 4. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft 58 258 000 kr

E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning

av energi 100 000 000 kr

E 9. Åtgärder för energieffektivisering m.m.

i bl.a. Östeuropa och Baltikum 87 500 000 kr

Övrigt:

Förslag om medel till beredskapslagring av olja avses komma att
läggas fram i särskild proposition våren 1994.

Resultatbedömning

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetpro-
position bör gälla även för budgetåret 1994/95.

NUTEK är ansvarig myndighet för funktionen Energiförsöijning inom
totalförsvarets civila del. Delar av verksamheten ses nu över på grundval
bl.a. av de gällande riktlinjerna för totalförsvarets utveckling. Regeringen
avser att under våren förelägga riksdagen förslag om beredskapslagringen
av olja för krigs- och neutralitetssituationer.

Regeringen avser att under våren förelägga riksdagen förslag om en
förändrad ellagstiftning som medger en ökad konkurrens på elmarknaden.
Förslagen kan komma att beröra NUTEK:s verksamhet inom området.

B 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskost- Prop. 1993/94:100
nader Bil. 13

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

186 720 821

168 913 000

164 190 000

Anslaget disponeras för löne- och övriga förvaltningskostnader samt
lokalkostnader vid NUTEK.

Närings- och teknikutvecklingsverket

I sin enkla anslagsframställning har NUTEK föreslagit en nivå om
165 535 000 kr för detta anslag. Verket har i juli 1993 tecknat ett
femårsavtal med dåvarande Byggnadsstyrelsen för de lokaler som myn-
digheten tidigare har disponerat. Hyresavtalet innebär en mer kost-
nadseffektiv lösning av verkets lokalförsörjning.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 164 190 000 kr

Övrigt:

Inkomster från avgifter för koncessionsärenden skall redovisas
under inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter täcks från
ramanslaget.

Resultatbedömning

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i 1993 års budgetpro-
position bör gälla även för budgetåret 1994/95.

NUTEK har under år 1993 bedrivit ett omfattande internt program-
arbete avseende administrativ utveckling. Väl fungerande interna rutiner
för bl.a. uppföljning av verksamheten är en förutsättning för att verket
skall kunna utveckla resultatmått och resultatanalys.

Utöver pris- och löneuppräkning har ett produktivitets- och effektivi-
tetskrav om ca 3% beräknats på anslaget, i enlighet med den princip som
tillämpas generellt i årets budgetförslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 164 190 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

18 637 826

7 500 000

19 350 000

Reservation

21 225 627

Anslaget disponeras för kostnader (lönekostnader för experter och pro-
jektanställda, reseersättningar, publikationstryck m.m.) för den del av
NUTEK:s utredningsverksamhet som utgör basverksamheten. I enlighet
med det principbeslut riksdagen fettat om ansvar för den statliga
statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har 12 071 000 kr
beräknats under anslaget för statistik på energiområdet samt statistik över
utlandsägda företag, nyetableringar, konkurser och offentliga ackord samt
statistik och informationsteknologi i stället för under sjunde huvudtitelns
anslag D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser.
Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan
Statistiska centralbyrån och andra myndigheter återfinns i Finans-
departementets bilaga under anslaget D 8. Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser.

Övriga utredningar bör uppdragsfinansieras. Basverksamhetens
innehåll, inriktning och omfattning redovisas i NUTEK:s årliga ut-
redningsplan som festställs av regeringen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar for budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 19 350 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

C. Teknologisk infrastruktur m.m.

C 1. Patent- och registreringsverket

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 000

Patent- och registreringsverket (PRV) är central förvaltningsmyndighet
för frågor om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt
för registrering av aktiebolag och filialer. Efter hand tar PRV också över
ansvaret för registreringen av handelsbolag och ekonomiska föreningar
från länsstyrelserna (prop. 1992/93, bet. 1992/93 :LU 10, rskr.
1992/93:75). Denna överföring skall vara fullt genomförd senast den
31 december 1994. PRV registrerar även kommunala vapen och utgivare
av periodisk skrift samt tar emot anmälningar om vem som utsetts till
utgivare av vissa radioprogram i trådsändningar m.m. PRV är inter-
nationell myndighet enligt den internationella konventionen om patent-
samarbete.

Utom myndighetsuppgifter utför PRV uppdragstjänster inom sitt
verksamhetsområde, t.ex. kartläggande undersökningar beträffande
patent, patentinnehav, varumärken och mönster samt därmed samman-
hängande utvecklingstendenser.

Det övergripande målet för PRV:s verksamhet är att erbjuda en
ändamålsenlig och kvalitativt högtstående service i immaterialrättsliga och
associationsrättsliga frågor.

PRV:s verksamhet är avgiftsfinansierad och skall med undantag av
namnverksamheten ge full kostnadstäckning. Avgifterna är därutöver
beräknade så att patent- och varumärkesavdelningamas verksamheter
skall ge ett överskott, som motsvarar kostnaden för Patentbesvärsrättens
verksamhet. Detta överskott minskat med underskottet i namnverksam-
heten redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2529
Avgifter vid Patent- och registreringsverket.

Patent- och registreringsverket

I sin årsredovisning för budgetåret 1992/93 har PRV med sina verksam-
hetsgrenar som indelningsgrund redovisat följande beträffande de fyra
produktionsavdelningarnas verksamhetsmål och verksamhetsutveckling.

Patentavdelningen erbjuder näringslivet en ändamålsenlig, konkurrens-
kraftig och kvalitativt högtstående service i patentfrågor. Antalet in-
kommande nationella patentärenden per år har stadigt minskat sedan
Europeiska patentverket började sin verksamhet år 1978, medan de
internationella ökat varje år. Under år 1992 skedde dock en vändning be-
träffande nationella patentärenden. Ökningen håller i sig även under år
1993. Arbetsproduktiviteten uttryckt som antalet expedierade ärenden per
personår har varierat något under de senaste fyra åren. Kostnadspro-
duktiviteten har under samma period visat en långsam men stadig
förbättring. 4g

Varumärkesavdelningen utfor, utgående från kundernas krav på snabb
handläggning och hög kvalitet, tjänster beträffande varumärken, mönster
och namn. Antalet oavgjorda nya varumärkesansökningar har minskat till
följd av särskilda arbetsinsatser. Antalet avgjorda varumärkesärenden per
personår har ökat från 195 for budgetåret 1989/90 till 349 för 1992/93.
Även kostnadsproduktiviteten har förbättrats kraftigt under samma period
om än med en utplåning under det sista året. Verksamheterna vad gäller
mönster och namn har i jämförelse inte undergått samma förändringar.

Uppdragsavdelningen erbjuder näringsliv och övriga intressenter en
heltäckande informations- och konsultservice inom det immaterialrättsliga
området, särskilt inom patent-, varumärkes- och mönsterområdena. Det
industriella rättsskyddet som strategisk resurs har diskuterats livligare än
tidigare inom näringslivet. Detta har tillsammans med den rådande låg-
konjunkturen medfört ett ökat intresse för verksamheten. Nya kundkate-
gorier har tillkommit och efterfrågan på avdelningens tjänster har ökat.

Bolagsavdelningen utför tjänster inom sitt verksamhetsområde - regi-
strering av företag, ekonomiska föreningar m.m. - utifrån kundernas
berättigade krav på och önskemål om snabbhet och kvalitet. Med undan-
tag av semesterperioden har målet om i genomsnitt högst två veckors
handläggningstid kunnat uppnås för bolagsärenden. Totalt har antalet
registreringsärenden ökat från föregående år, men antalet nybildnings-
ärenden har minskat med knappt 10 %. Den 1 januari 1993 började en
överföring län för län av länsstyrelsernas handels- och föreningsregister
till bolagsavdelningen. Avdelningen har under året inte uppnått full kost-
nadstäckning. Orsaken är dels lägre intäkter till följd av minskad efter-
frågan på registreringsbevis, dels särskilda kostnader för uppbyggnaden
av handels- och föreningsregistret.

RRV:s revisionsberättelse för PRV innehåller inga invändningar.

I sin enkla anslagsframställning for budgetåret 1994/95 föreslår PRV
att verksamhetens inriktning skall vara oförändrad jämfört med inne-
varande år.

Den största förväntade förändringen i verksamhetsvolymen redovisar
PRV för bolagsavdelningen. Övertagandet av länsstyrelsernas handels-
och föreningsregister fortsätter och skall således vara slutfört före
utgången av år 1994. Vidare finns beslut (prop. 1993/94:43, bet.
1993/94:LU7, rskr. 1993/94:54) om att PRV från tingsrätterna skall
överta ansvaret för vissa likvidationsbeslut enligt 13 kap. 4 § aktiebolags-
lagen (1975:1385). Denna ändring skall gälla fr.o.m. den 1 april 1994.
Slutligen väntas den av aktiebolagskommittén föreslagna höjningen av det
lägsta aktiekapitalet för aktiebolag från 50 000 kr till 100 000 kr träda i
kraft den 1 januari 1995, vilket skulle resultera i en stor mängd ärenden.

PRV framhåller den ökande strategiska betydelsen av patent och
patentskydd. För att sprida kunskap om dessa förhållanden har PRV i
samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien låtit genomföra en
vetenskaplig undersökning, där man bl.a. jämför svenska och japanska
företag och deras patentverksamhet. Resultatet visar bl.a. att svenska
företags patentering har en svag tillväxt i internationell jämförelse. Mot
denna bakgrund avser PRV att genomföra en kampanj beträffande
patentens strategiska betydelse med svenska industriföretag och deras

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 13

ledningar som målgrupp.

För sin totala verksamhet redovisar PRV följande resultatöversikt.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Budgetår	1992/93 Utfall	1993/94 Budget	1994/95 Beräknat
Intäkter tkr	314 687	347 846	385 565
Kostnader tkr	326 453	350 758	372 691
Verksamhetens utfall tkr	- 11 767	- 2 912	+12 874
Finansiellt netto tkr	6 039	-	-
Årets resultat	-5 728	—	-

Vid slutet av budgetåret 1992/93 var PRV:s verkskapital 25 780 000
kr mot 31 680 OOO kr året innan.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för PRV:s verksamhet för
perioden 1992/93 - 1994/95 bör ligga fäst. Regeringen har den
3 juni 1993 beslutat att de övergripande mål och verksamhetsmål
som gällt för perioden 1992/93 - 1994/95 skall utsträckas till att
omfatta även budgetåret 1995/96.

Resurser:

Anslag 1994/95 1 000 kr

Resultatbedömning

PRV:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan
inriktning att de uppsatta målen kan nås. De mått på arbets- och kost-
nadsproduktivitet som PRV använder har gett en god utgångspunkt i
arbetet mot ökad effektivitet och förbättrad kvalitet. Trots det negativa
ekonomiska resultatet under budgetåret 1992/93 har PRV en sund eko-
nomi. Anslagsårets beräknade positiva resultat, som bygger på att
aktiebolagskommitténs förslag träder i kraft den 1 januari 1995,
förstärker ytterligare denna bild.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende PRV.

Regeringen delar PRV:s bedömning beträffande den ökande strategiska
betydelsen av patent och noterar med tillfredsställelse de åtgärder som
PRV vidtar för att aktivera den svenska industrin på detta område.

Slutsatser

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fäst i 1992
års budgetproposition bör gälla även för budgetåren 1994/95 och 1995/96
med de ändringar och tillägg som kan följa av utökade uppgifter för
PRV.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Patent- och registreringsverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett
anslag på 1 000 kr.

C 2. Patentbesvärsrätten

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

9 791 342

10 300 000

10 610 000

Patentbesvärsrätten (PBR) är en fristående förvaltningsdomstol.
Verksamheten regleras genom lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten.
Det övergripande målet för PBR är att pröva överklaganden av beslut
meddelade av Patent- och registreringsverket enligt vad som föreskrivs
i patentlagen (1967:837) eller med stöd därav utfärdade bestämmelser
samt i mönsterskyddslagen (1970:485), varumärkeslagen (1960:644),
namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryck-
frihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Som verk-
samhetsmål gäller att överklaganden i patentärenden skall avgöras inom
en genomsnittlig handläggningstid på 1,5 år och att övriga överklagnings-
ärenden skall avgöras i sådan omfattning att antalet oavgjorda mål inte
ökar.

I ett betänkande (Ds 1993:34) från Justitiedepartementet om special-
domstolarna i framtiden föreslås bl.a. att PBR skall upphöra som fri-
stående förvaltningsdomstol den 1 juli 1995 och att dess uppgifter skall
föras över till Länsrätten i Stockholm. Frågan bereds inom regerings-
kansliet.

Patentbesvärsrätten

I sin årsredovisning för budgetåret 1992/93 noterar PBR att verksamhets-
målen i den fördjupade anslagsframställningen från år 1991 är oförändra-
de. För patentmålen anger PBR rimliga behandlingstider, rättssäkerhet
och samklang med internationell praxis som de viktigaste delfrågorna i
detta sammanhang.

Antalet patentmål har minskat under en lång följd av år, främst till
följd av att Sverige år 1978 tillträdde den europeiska patentkonventionen.
PBR redovisar en negativ produktivitetsutveckling under redovisnings-
året, vilken förklaras av dels en underbemanning vad gäller tekniska
ledamöter, dels att PBR samtidigt varit ovanligt hårt belastad som remiss-
instans i lagstiftningsfrågor.

Övriga besvärsmål består till 85 % av varumärkesmål. För hela mål-
gruppen har antalet inkommande mål mer än fördubblats sedan budget-
året 1989/90. Trots väsentligt ökad produktion har antalet oavgjorda mål
inom detta område ökat. Samtidigt har emellertid såväl arbets- som kost-
nadsproduktiviteten också ökat.

RRV:s revisionsberättelse för PBR innehåller inga invändningar.

I sin enkla anslagsframställning redovisar PBR att medelbehandlings-
tiden för patentmål beräknas bli 1,6 år för budgetåret 1993/94 och 1,1
år för 1994/95. På övriga områden räknar PBR med liten ökning av
antalet oavslutade mål under 1993/94, varefter antalet bedöms minska
under 1994/95. Medelbehandlingstiden för dessa mål väntas då ha
minskat till strax under ett år.

Vid sin planering har PBR utgått från att dess verksamhet skall fortgå
i oförändrad form även efter den 1 juli 1995. Om det beslutas att PBR
skall upphöra som fristående förvaltningsdomstol bedömer dock PBR att
därtill hörande frågor om planering m.m. måste prioriteras i PBR:s
arbete under budgetåret 1994/95.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1992/93 - 1994/95.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 10 610 000 kr

Resultatbedömning

PBR:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs på sådant sätt att de
uppsatta målen bör kunna nås under anslagsåret. Genom de använda
effektivitetsmåtten bör det vara möjligt att utläsa resultatet av åtgärder,
som syftar till rationalisering av verksamheten. Fortsatta svängningar,
som kan inträffa i tillströmningen av ärenden, ställer dock särskilda krav
på förmåga till anpassning och omfördelning av resurser.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i sin
revisionsberättelse för PBR.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fäst i 1992
års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Regeringen beräknar anslaget efter pris- och löneomräkning, till
10 610 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 10 610 000 kr.

C 3. Bidrag till Standardiseringskommissionen

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

43 356 000

39 328 000

33 964 000

Från anslaget utgår bidrag till standardiseringen för att med Standardi-
seringskommissionen i Sverige (SIS) som centralorgan tillsammans med
nio fackorgan verka för svensk standardisering nationellt, europeiskt och
globalt.

De övergripande målen för bidraget är att standardiseringsverksam-
heten skall bidra till att öppna marknader, höja produktiviteten och
konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt bidra till att statens
specifika ansvar när det gäller medborgarnas skydd for liv, hälsa, miljö
och egendom tillgodoses.

SIS skall som centralorgan verka for att den svenska standardiserings-
organisationen utvecklas så att den utgör en kompetent, flexibel och
rationell resurs för deltagande i framför allt globalt och europeiskt
standardise ringsarbete.

Standardiseringskommissionen

SIS har ansökt om bidrag med 49 325 000 kr. Medelsbehovet har
beräknats med hänsyn till att bidraget utgör 50 % av samtliga intressen-
ters budgeterade kontantbidrag till SIS och fackorganen för budgetåret
1994/95. Detta innebär 43,3 miljoner kronor inklusive en justeringspost
beroende på skillnad mellan budgeterat och faktiskt intressentbidrag
avseende budgetåret 1992/93. Därutöver har SIS begärt 6 miljoner
kronor för standardiseringsprojekt avseende säkerhet, infrastruktur,
arbetsmiljö, konsumentprodukter och miljö samt allmänt grundläggande
standardiseringsuppgifter av stor betydelse för hela samhället.

SIS har redovisat olika åtgärder för att bidra till en ändamålsenlig
prioritering av arbetet med de standarder som anknyter till EG-direktiv
och där EG och EFTA lämnat parallella uppdrag till de europeiska
standardiseringsorganen. Vidare har SIS i redovisningen av svenska
aktörers kompetens, deras möjlighet att ta ansvar för sekretariat samt

möjligheterna till allsidigt deltagande pekat på att svenska aktörers
kompetens väl kan mäta sig med kompetensen hos delegater från andra
länder. De svenska representanterna håller hög nivå vad gäller teknisk
kompetens, språkkunskaper och förhandlingsvana i en jämförelse med
europeiska kolleger. Vidare konstateras att svenska myndigheter hittills
prioriterat sina resurser till egna personal- och resekostnader och inte till
administrativa kostnader för sekretariatsåtagande. Sekretariatsåtagande
anses ge en strategisk fördel i internationellt standardiseringsarbete. SIS
pekar på att vissa nya intressenter har viljan att delta men saknar den
ekonomiska förmågan att delta fullt ut.

Nuvarande finansieringsmodell

För närvarande beräknas anslaget enligt principen 50 % av vad närings-
livet, kommuner, landsting, affärsverk och statliga myndigheter med
uppdragsfinansierad verksamhet beräknas satsa på standardiseringen
samma år som bidraget utgår, dock högst 30 miljoner kronor per år i
1989 års penningvärde. Bidraget justeras i efterhand beroende på
skillnader mellan budgeterat och faktiskt intressentbidrag.

Anslaget för innevarande budgetår på 39,3 miljoner kronor har
fördelats enligt följande:

- 3 miljoner kronor till arbetsmiljörelaterade standardiseringsprojekt,

- 2 miljoner kronor till konsumentrelaterade standardiseringsprojekt,

- 34,3 miljoner kronor till industrirelaterade standardiseringsprojekt.

De arbetsmiljö- och konsumentrelaterade medlen fördelas av de två
särskilda råden för dessa frågor inom SIS. De medel som avsatts till
industrirelaterade projekt skall i princip fördelas till de projekt som
näringslivet, kommuner, landsting, affärsverk och statliga myndigheter
med uppdragsfinansierad verksamhet prioriterat. Därvid skall beaktas att
standardiseringsverksamheten skall bidra till bättre säkerhet, arbetsmiljö,
konsumentskydd och miljöskydd. Inriktningen skall vidare vara att
hänsyn till miljökonsekvenser skall tas inom all standardisering. Inom
SIS finns en särskild policygrupp för miljöfrågor bestående av företrädare
för bl.a. näringslivet och myndigheter. Denna policygrupp har givits
möjlighet att fördela 0,5 miljoner kronor till milj örelate rade standardise-
ringsprojekt.

Utredning om standardiseringes organisation och arbetssätt

Sedan våren 1993 pågår en översyn av organisationen för standardi-
seringen i Sverige. Sveriges Industriförbund har på begäran av SIS
styrelse tillsatt en styrgrupp från näringslivet och staten som under
januari 1994 presenterar förslag till nödvändiga förändringar.

Styrgruppens förslag bygger i korthet på en ökad decentralisering samt
enklare och tydligare uppgiftsfördelning byggd på ömsesidigt ansvar i
avtal. Nya styrelser i SIS och fackorganen skall presentera rationalise-
ringsprogram som skall leda till besparingar på 20-35 miljoner kronor
per år. Förslagen förutses att behandlas i SIS och fackorganens be-

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

slutande organ med siktet inställt på ny organistion från och med den 1 Prop. 1993/94:100
juli 1994. Bil. 13

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att ändra de övergripande mål som gäller
för bidrag till standardiseringen.

Resurser:

Bidragsanslag 1994/95 33 964 000 kr

Övrigt:

I avvaktan på en analys av den förutsedda organisationsförändring-
en inom standardiseringen bör bidraget till SIS prövas endast for
ett år och verksamheten genomföras med de övergripande mål som
angivits för verksamheten.

Resultatbedömning

Underlag saknas för att kunna göra en bedömning av effektiviteten i
verksamheten. Regeringen återkommer i 1995 års budgetproposition, då
de tekniska förutsättningarna för en sådan prövning bör föreligga bl.a.
genom en redovisning av organisationsförändring och resultat inom den
svenska standardiseringsorganisationen.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budget-
proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Sverige har genom EFTA/EG-samarbetet och EES-avtalet förbundit sig
att harmonisera tekniska regler och standarder inom Europa-samarbetet.
Utarbetande och harmonisering av standarder både globalt och europeiskt
sker genom standardiseringsorganen i Sverige, dvs. via SIS och fack-
organen. SIS och feckorganen har skyldighet att behandla, rösta på och
festställa all europastandard som svensk standard samt hålla den
tillgänglig. Denna skyldighet gäller oberoende av finansieringsformer och
finansieringsbidrag.

De mål och den ambitionsnivå som anges för de svenska standardise-
ringsorganen, och de resultat som uppnås, är dock till viss del beroende
av prioriteringar och medelstilldelning från svenska intressenter. SIS har
som centralorgan ansvar för att den svenska standardiseringsorganisation-

en utvecklas så att den utgör en väl fungerande resurs för svenska Prop. 1993/94:100
intressenters deltagande i det internationella standardiseringsarbetet. Bil. 13

Den omorganisation som väntas för standardiseringen i Sverige leder
till att formerna för statens roll och finansiering av standardiseringsorga-
nisationen bör analyseras med syftet att öka möjligheterna till en mer
effektiv resultatstyrning.

Analys av effekterna av den nya organisationen jor statens roll och
finansiering

Standardiseringsverksamheten har genom sin roll i genomförandet av
EG:s inre marknad givits stor betydelse för offentlig reglering genom att
EG i sina produktdirektiv anger de övergripande säkerhetsmålen och
överlämnar till de europeiska standardiseringsorganen att utarbeta de
tekniska specifikationer som skall överensstämma med dessa säkerhets-
mål. Den huvudsakliga kanalen för svenska myndigheter att påverka
utformningen av dessa standarder går via den svenska standardiseringsor-
ganisationen. Förvaltningsmyndigheterna skall inom sina respektive
ansvarsområden och ramar prioritera ekonomiskt bidrag och teknisk
expertmedverkan i standardiseringsarbetet. Det tekniska standardise-
ringsarbetet bygger på frivilligt deltagande från intressenterna och
konsensusbeslut vilket bl.a. ställer stora krav på saklighet, objektivitet
och öppenhet. Detta måste den svenska standardiseringsorganisationen
möta med att agera professionellt, enhetligt, kostnadseffektivt och med
stor lyhördhet för bl.a. nya aktörers behov och intresse.

Regeringen har för avsikt att under våren 1994 aktivt följa utveck-
lingen av den nya organisationen för standardiseringen i Sverige och låta
analysera vilka effekter detta får för statens roll och finansiering.
Berörda intressenter inom framför allt statens ansvarsområde kommer att
involveras i detta arbete. Regeringen avser att återkomma till riksdagen
beträffande finansieringsmodellen för bidraget till den svenska standardi-
seringsorganisationen inför budgetåret 1995/96.

Anslaget beräknas enligt nuvarande finansieringsmodell till 38,9
miljoner kronor, inklusive en justeringspost på 2,7 miljoner kronor.
Regeringen vill, för att understryka betydelsen av att standardiseringens
intressenter når resultat i sina rationaliseringssträvanden, föreslå en
minskning av bidraget med ca 5 miljoner kronor. Denna minskning är
avsedd för den del av bidraget till standardiseringen som avser
industrirelaterade standardiseringsprojekt och bör leda till att standardise-
ringsorganisationen trimmas och samordnas för uppgiften att vara en god
plattform för svenska aktörer i det internationella standardiseringsarbetet.
Mot bakgrund härav bör anslaget fästställas till 33,9 miljoner kronor.
Den fördelning av medel på olika standardiseringsprojekt som gäller för
innevarande budgetår bör även gälla för budgetåret 1994/95. Det bör
ankomma på regeringen att besluta om detta. Därvid skall särskilt beaktas
att standardiseringsverksamheten skall bidra till bättre säkerhet, arbets-
miljö, konsumentskydd och miljöskydd.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret 1994/95
anvisar ett anslag på 33 964 OOO kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

C 4. Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverk-
samhet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

11 859 585

10 892 OOO

13 566 000

Reservation

2 369 697'

‘Reservationsanslaget Styrelsen for teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet.

Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) är central förvaltnings-
myndighet för teknisk kontroll och mätteknik. Dessutom har SWEDAC
vissa uppgifter beträffande handeln med ädelmetallarbeten och den legala
metrologin. Det övergripande målet för SWEDAC är att verka för att den
omställning som det svenska systemet för teknisk kontroll står inför,
genomförs så kostnadseffektivt som möjligt utan att eftersträvade
säkerhetsnivåer efterges, samtidigt som de krav som Europaintegrationen
ställer tillgodoses.

Styrelsen för teknisk ackreditering

SWEDAC har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovis-
ningen redovisat myndighetsverksamheten i verksamhetsområdena
nationellt arbete och internationellt arbete. Strukturen överensstämmer i
princip med den som redovisades i den fördjupade anslagsframställ-
ningen.

Som verksamhetsmål för det nationella arbetet har följande lagts fast.

SWEDAC skall i samråd med berörda myndigheter bereda ansökningar
från organ som önskar anmälas för uppgifter i samband med bedömning
av överensstämmelse enligt bestämmelser som gäller inom EES. Normalt
bör - under förutsättning att organen i fråga uppfyller ställda krav -
SWEDAC :s handläggning kunna slutföras inom tre månader från
ansökan. Målet för SWEDAC:s verksamhet med tillsyn av riksmätplatser
är att främja och utveckla en effektiv mätplatsorganisation.

Verksamhetsmålet för det internationella arbetet är att delta i in-
ternationellt samarbete och därvid aktivt ta del i arbetet med att utveckla
system som underlättar internationella erkännanden av bedömningar av
överensstämmelse samt verka för internationellt erkännande av svenska
organs provningar och certifieringar.

Resultatredovisningen visar att verksamheten under budgetåret 1992/93
anpassats och bedrivits så att verksamhetsmålen kan uppnås. Verksam-
heten har i hög grad präglats av förberedelser inför ikraftträdandet av

EES-avtalet. Genom att tidpunkten för ikraftträdandet förskjutits har det
varit möjligt att sprida förberedelserna inför arbetet med anmälda organ
över en längre tid. Detta innebär att SWEDAC hunnit göra preliminära
bedömningar av anmälda organ innan EES-avtalets ikraftträdande.

SWEDAC har under budgetåret varit starkt engagerat internationellt
i uppbyggnaden av ett europeiskt system för ömsesidigt godtagande av
provning, mätning, kontroll och certifiering.

SWEDAC anser att det ekonomiska resultatet i verksamheten är
tillfredsställande. De ekonomiska resurser som anvisats under anslaget får
disponeras för dels myndighetsuppgifter, dels teckning av underskott i
SWEDAC:s uppdragsverksamhet under ett uppbyggnadsskede. Av
anslagets 12,1 miljoner kronor har 9,4 miljoner kronor disponerats för
att täcka kostnader i myndighetsverksamheten, 2,0 miljoner kronor för
att täcka underskott i uppdragsverksamheten samt 0,7 miljoner kronor för
att redovisa ett överskott i uppdragsverksamheten.

I sin enkla anslagsframställning påpekar SWEDAC att det anslag som
ställts till förfogande för budgetåret 1993/94 väsentligt understiger vad
som angetts i den fördjupade anslagsframställningen. SWEDAC
förutsätter att anslaget korrigeras och att myndighetsverksamheten för
budgetåret 1994/95 skall bedrivas i den omfattning som föreslogs i den
fördjupade anslagsframställningen. Mot bakgrund av detta hemställer
SWEDAC om ett ramanslag på 11 miljoner kronor for budgetåret
1994/95.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra det övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1992/93 - 1994/95.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 13 566 000 kr

Övrigt:

Under anslaget har 2,3 miljoner kronor beräknats för nya uppgifter
inom marknadskontroll m.m., vilket regeringen avser att under
våren 1994 återkomma till under våren 1994.

Resultatbedömning

SWEDAC :s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan
inriktning att de uppsatta målen kan nås. Det är dock inte möjligt att

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

ännu dra några slutsatser om de effekter som SWEDAC:s verksamhet Prop. 1993/94:100
kommer att få. Anledningen är att det svenska systemet för teknisk Bil. 13
kontroll fortfarande är under omställning, vilket starkt påverkar
SWEDAC:s verksamhet. Under budgetåret 1993/94 har SWEDAC böijat
verka som central förvaltningsmyndighet for dels handeln med ädelme-
tallarbeten, dels den legala metrologin.

SWEDAC :s ekonomiska resultat visar att myndigheten har klarat att
rationalisera sin verksamhet enligt de förutsättningar som gavs för
budgetåret 1992/93.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen. Regeringen instämmer i RRV:s rekommendation att
SWEDAC bör göra en mer komplett resultatredovisning.

I särskilda direktiv for den fördjupade anslagsframställningen för bud-
getåren 1995/96 - 1997/98 har regeringen uppdragit åt SWEDAC att
analysera verksamhetens resultat vad gäller såväl prestationer som
effekter. Resultaten bör ställas i relation till utnyttjade resurser.
SWEDAC har vidare fått i uppdrag att föreslå vilka resultatmått som bör
utvecklas och användas under de närmaste åren.

Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades
fäst i 1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.
SWEDAC har endast beviljats medel för ett budgetår i taget, medan
gällande riktlinjer avser en treårsperiod. Konsekvenserna av Europainte-
grationen på detta område är ännu ej helt klarlagda. SWEDAC bör därför
ges en förnyad ettårig budgetram.

Resultatredovisningen i årsredovisningen för budgetåret 1993/94 skall
innehålla sådan resultatinformation att nyckeltal, produktivitetsmått,
volymangivelser och jämförelsesiffror med tidigare år avseende såväl
myndighetsverksamheten som uppdragsverksamheten ingår i underlaget.
Verksamhetens resultat bör analyseras vad gäller såväl prestationer som
effekter.

Regeringen kommer under våren 1994 att förelägga riksdagen en
proposition om marknadskontroll. Förslagen kan komma att påverka
SWEDAC :s verksamhet. Med marknadskontroll avses övervakning av de
produkter som finns på marknaden och ingripanden när dessa inte
uppfyller ställda krav på säkerhet eller i övrigt inte är säkra. Under
anslaget har 2,3 miljoner kronor beräknats för nya uppgifter inom
marknadskontroll m.m.

Regeringen beräknar anslaget för SWEDAC :s myndighetsverksamhet
till 13 566 000 kr efter pris- och löneomräkning.

Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1993/94:100

Regeringen föreslår att riksdagen

till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet for

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 13 566 000 kr.

C 5. Styrelsen for teknisk ackreditering: Uppdragsverksam-
het

1992/93 Utgift 25 764 000

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Under detta anslag redovisas intäkter och kostnader for SWEDAC:s
uppdragsverksamhet.

Styrelsen för teknisk ackreditering

SWEDAC har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovis-
ningen redovisat uppdragsverksamheten i verksamhetsområdena
ackreditering av laboratorier, av certifieringsorgan och av kontrollorgan
samt tillsynsverksamhet. Strukturen överensstämmer i princip med den
som redovisades i den fördjupade anslagsframställningen.

Som verksamhetsmål för ackrediteringsverksamheten har följande lagts
fäst.

Målet är att fortsätta utvecklingen och uppbyggnaden av ackredite-
ringsverksamheten, så att denna kan svara mot de behov som uppkommer
till följd av Europaintegrationen och en övergång till öppna system i
nationella kontrollordningar.

Normalt bör - under förutsättning att organen i fråga uppfyller kraven
för ackreditering - SWEDAC kunna meddela beslut om ackreditering
inom tre månader efter ansökan.

Resultatkravet är att det svenska ackrediteringssystemet skall utformas
enligt internationella normer så att internationell acceptans av svenska
provningar och certifieringar uppnås samtidigt som de kostnader som
ackrediteringen medför för de berörda organen inte får överstiga
motsvarande kostnader i andra länder.

Resultatredovisningen visar att målen för ackrediteringsverksamheten
uppnåtts för certifieringsorgan och kontrollorgan. Dock föreligger
svårigheter avseende laboratorieverksamheten. Orsakerna är dels kon-
junkturnedgången, dels att teknikområdet visat sig vara mer komplext än
väntat och dels förskjutningen av EES-avtalets ikraftträdande.

De tillsynsinsatser som förutsetts för budgetåret har genomförts.

SWEDAC menar att det ekonomiska resultatet i uppdragsverksamheten
är tillfredsställande. Uppdragsintäktema har under budgetåret ökat med
9 miljoner kronor eller 68 %. Självfinansieringsgraden, dvs. den andel
av kostnaderna som täcks av intäkter från kunder, har därmed ökat med

9 % från föregående budgetår till 92 %. SWEDkC framhåller att detta Prop. 1993/94:100
är en mycket hög självfinansieringsgrad i internationell jämförelse. Bil. 13

I sin enkla anslagsframställning hemställer SWEDAC om ett för-
slagsanslag på 1 000 kr för uppdragsverksamheten under budgetåret
1994/95.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra det övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1992/93 - 1994/95.

Resurser:

Anslag 1994/95 1 000 kr

Resultatbedömning

SWEDAC :s årsredovisning visar att uppdragsverksamheten bedrivs med
en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Uppdragsverksamheten
har ökat i volym, men har trots detta givit ett underskott på 2,0 miljoner
kronor. Underskottet har täckts av medel från dåvarande anslaget G 4.
Styrelsen for teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet. Av anslaget
har därutöver 0,7 miljoner kronor använts for att redovisa överskott i
uppdragsverksamheten.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende uppdragsverksamheten. Regeringen
instämmer i RRV:s rekommendation att SWEDAC bör lämna en mer
komplett resultatredovisning.

Slutsatser

Regeringen är medveten om att uppdragsverksamheten inte har uppnått
full kostnadstäckning. I särskilda direktiv för styrelsens fördjupade
anslagsframställning för budgetåren 1995/96 - 1997/98 har regeringen
uppdragit åt SWEDAC att senast till den 1 april 1994 bl.a. göra en
jämförande studie av hur andra europeiska ackrediteringsorgan finans-
ierar sin verksamhet. Regeringen kommer att ta ställning till om full
kostnadstäckning skall vara ett krav, efter det att SWEDAC lämnat sin
studie om andra europeiska ackrediteringsorgan.

Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1993/94:100

Regeringen föreslår att riksdagen

till Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet för bud-

getåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

C 6. Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmät-
platsverksamhet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

7 706 641

8 800 000

8 400 000

Reservation

1 497 368

Anslaget disponeras för bidrag till verksamheten vid riksmätplatsema.
Dessa är Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, Flygtekniska
försöksanstalten, Telia Research AB, Statens strålskyddsinstitut och FFV
Metech AB. Av bidraget används cirka två tredjedelar till att täcka
riksmätplatsemas kostnader för att kalibrera riksnormalema mot de
internationella normalema och för att kalibrera de normaler som används
i praktiken mot riksnormalema. Resterande medel används till investering
i och underhåll av normaler och mätutrustningar.

Styrelsen för teknisk ackreditering

SWEDAC har i sin enkla anslagsframställning hemställt om att det för
kommande budgetår anvisas ett reservationsanslag om 9 150 000 kr,
vilket innebär en uppräkning med 4 % med hänsyn till prisutvecklingen
jämfört med innevarande budgetår.

SWEDAC har anmält sin avsikt att upprätta långtidskontrakt mellan
staten och de bolag som riksmätplatsema tillhör. Kontrakten skall
långsiktigt reglera det ekonomiska förhållandet mellan SWEDAC och
riksmätplatsema.

Regeringens överväganden

Med hänsyn till det statsfinansiella läget är regeringen inte beredd att
tillstyrka en uppräkning av anslaget. Regeringen beräknar anslaget för
budgetåret 1994/95 till 8 400 000 kr. Ett produktivitets- och effektivitets-
krav om ca 3 % har beräknats på anslaget i enlighet med den princip
som tillämpas generellt i årets budgetförslag.

Enligt regeringens mening är det en fördel om SWEDAC tecknar
långsiktiga avtal med riksmätplatsema. För att få ett enhetligt system, bör
långsiktiga avtal tecknas med samtliga riksmätplatser, dvs. även med dem
som inte ägs av bolag. Fördelen med avtal är dels att de garanterar
långsiktighet i den svenska normaliehållningen, dels att SWEDAC kan
avtala om redovisning och uppföljning av riksmätplatsemas verksamhet. 62

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Styrelsen for teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatsverksam-
het for budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 8 400 000
kr.

C 7. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m.

1993/94 Anslag 51 772 000

1994/95 Förslag 48 950 000

Anslaget disponeras för bidrag till teknisk forskning och utveckling av
mät- och provningsteknik, normaliehållning samt därtill anknuten standar-
disering och rådgivning.

Uppgifterna fullgörs av det sedan den 1 juli 1993 statligt helägda
bolaget Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) tidigare
Statens provningsanstalt (prop. 1992/93:239, bet. 1992/93:NU32, rskr.
1992/93:384).

SP skall i detta sammanhang utföra följande tjänster

- forskning och utveckling inom mät- och provningsteknik syftande till
generell och tillämpad utveckling av mätmetodik och provningsme-
toder,

- utarbetande av harmoniserade mät- och provningsmetoder, normalt
inom ramen för det internationella och europeiska standardiserings-
arbetet,

- rådgivning till myndigheter i deras föreskrivande verksamhet speciellt
vad gäller mät- och provningsteknik,

- internationellt samarbete inom mät- och provningsteknik och FoU,

- normaliehållning innefattande etablerande och upprätthållande av
nationella normaler och säkerställande av den internationella spårbar-
heten.

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

SP har i sin ansökan om bidrag bedömt medelsbehovet till 54 308 000
kr. Medlen prioriteras mot internationellt samarbete, närmare samverkan
med högskolor och små och medelstora företag samt mot de utpekade
teknikområdena yttre miljö, informationsteknik, grundläggande mättek-
nik, materialteknik och transportsäkerhet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Övergripande mål

SP skall genom effektiv projekthantering och internationellt sam-
arbete utveckla tvärtekniska projekt över branschgränser, forsk-
ningsdiscipliner och teknikområden. SP skall vidare aktivt med-
verka till att FoU-resultat överförs i industriella tillämpningar med
särskild inriktning på små och medelstora företag samt stärka mät-
och provningsteknikens betydelse för FoU-processen genom
samverkan med NUTEK, andra forskningsråd och sektorsorgan
samt industri och högskola.

Resurser:

Reservationsanslag 1994/95 48 950 000 kr

Resultatbedömning

Regeringen bedömer SP som ett kompetent och effektivt FoU-organ inom
sitt område. Bolagsformen bör ge SP möjligheter till ytterligare ut-
veckling och effektivisering av verksamheten.

Slutsatser

I det europeiska integrationsarbetet är mätteknik och provning med
forskning och utveckling prioriterade områden. Som den dominerande
nationella resursen för FoU inom området provning och mätteknik är SP
en betydelsefull länk i bl.a. teknikspridning, standardiseringsarbete och
kvalitetssäkring för aktörer inom näringslivet, myndigheter och organisa-
tioner.

Enligt EG:s byggproduktdirektiv får bl.a. produkter som överensstäm-
mer med ett europeiskt tekniskt godkännande förses med EG-märket.
Europeiska tekniska godkännanden meddelas inom EG av härför utsedda
godkännandeorgan i enlighet med riktlinjer som tagits fram av organens
samarbetsorganisation European Organization for Technical Approvals
(EOTA). Enligt EES-avtalet får godkännandeorgan från EFTA-statema
inte vara medlemmar av EOTA. De får däremot medverka i EOTA:s
arbete på teknisk nivå. För att europeiska tekniska godkännanden skall
kunna utfärdas inom EFTA, krävs att ett EFTA-organ bildas enligt
samma regler som gäller för EOTA. Ett sådant organ, Association for
Technical Approval bodies on Construction Products (ATAC), är nu
under bildande.

SP ansvarar för och samordnar svensk medverkan i ECTA. SP har
överlåtit uppgifterna vad gäller godkännande och certifiering till ett

dotterbolag, Svenskt Byggodkännande AB (SBG), och den 16 december
1993 utsåg regeringen SBG att vara godkännandeoigan enligt EES-
avtalets och byggproduktdirektivets regler.

Verksamheten inom EOTA och ATAC är resp, kommer att vara av
betydelse för den svenska byggindustrins effektivitet och internationella
konkurrenskraft. Verksamhetens roll i det europeiska harmoniserings-
arbetet bör också understrykas. Regeringen föreslår därför ett bidrag till
verksamheten med tekniska godkännanden avseende byggområdet inom
EES på 400 000 kr för budgetåret 1994/95. Beloppet är en engångsan-
visning. Regeringen avser att till budgetåret 1995/96 återkomma i frågan
om eventuella framtida bidrag till verksamheten.

Regeringen beräknar bidraget till provnings- och mätteknisk FoU,
m.m. för budgetåret 1994/95 till 48 950 000 kr. Av detta belopp avser
400 000 kr bidrag till verksamheten med tekniska godkännanden avse-
ende byggområdet inom EES. Utöver pris- och löneuppräkning har ett
produktivitets- och effektivitetskrav om 3 % beräknats i enlighet med den
princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 48 950 000 kr.

C 8. Elsäkerhetsverket

1993/94 Anslag 44 592 000

1994/95 Förslag 39 651 000

I enlighet med riksdagens beslut hösten 1992 (prop. 1992/93:21, bet.
1992/93 :NU5, rskr. 1992/93:34) inrättades en ny myndighet, Elsäker-
hetsverket, på elsäkerhetsområdet den 1 januari 1993.1 Elsäkerhetsverket
ingår de delar av NUTEK som tidigare ansvarat för elsäkerhetsområdet.
Den tidigare regionala tillsynsorganisationen, Statens elektriska in-
spektion, utgör vidare en del av den nya elsäkerhetsmyndigheten.
Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor
på elområdet. Det övergripande målet för elsäkerhetsarbetet är att
förebygga skada på person och egendom orsakad av elektricitet. Verket
skall därvid i enlighet med sin instruktion (1992:1139) svara för statliga
insatser för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå
för elektriska anläggningar och elektrisk materiel.

Inkomster hos Elsäkerhetsverket, som redovisas på statsbudgetens
inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter,
beräknas till ca 43 miljoner kronor för nästa budgetår.

Elsäkerhetsverket skall inkomma med en fördjupad anslagsfram-
ställning senast den 1 april 1994 för treårsperioden 1995/96 - 1997/98.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 13

Regeringen har i beslut medgivit att Elsäkerhetsverket befrias från
skyldigheten att lämna årsredovisning for första halvåret 1993.

I sin enkla anslagsframställning anför verket bl.a. att arbetet har
påbörjats med att ta fram en fördjupad anslagsframställning och att i det
arbetet ingår att göra en djupare analys av verksamheten. Mot den
bakgrunden föreslår verket inga större förändringar av verksamheten för
budgetåret 1994/95. Inom området marknadskontroll av elmateriel räknar
dock verket med ökade insatser. Elsäkerhetsverket föreslår att
45 000 000 kr anvisas för verksamheten under anslaget Elsäkerhetsverket
för budgetåret 1994/95.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller för budgetåret 1993/94.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 39 651 000 kr

Övrigt:

Avgifterna som tas ut för Elsäkerhetsverkets verksamhet skall
redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter
täcks från ramanslaget.

Resultatbedömning

Regeringen delar Elsäkerhetsverkets bedömningar vad gäller de hittills-
varande erfarenheterna av verksamheten.

Slutsatser

Regeringens bedömning är att verksamheten inom myndigheten under det
kommande budgetåret bör bedrivas enligt de riktlinjer som lades fast i
1993 års budgetproposition.

I anslutning till insatserna skall verket följa den internationella
utvecklingen samt främja svenskt deltagande i internationellt samarbete
inom sitt verksamhetsområde.

För genomförande av nämnda insatser skall verket samverka med
berörda myndigheter samt med näringslivs-, arbetstagar- och intresseor-
ganisationer. Elsäkerhetsverket fullgör de uppgifter som tillsynsmän över
elektriska starkströmsanläggningar och elektrisk materiel har enligt lag

eller annan författning. Inom Elsäkerhetsverket är verksamheten indelad
i en central del - med ansvar för föreskrifter, elanläggningssäkerhet och
elmaterielsäkerhet - och en distriktsorganisation med ansvar för den
lokala tillsynsverksamheten.

EES-avtalet medför att Sverige frångår obligatorisk förhandskontroll
som utförs av tredjepartsorgan. Avtalet medför vidare att Sverige
kommer att avskaffa registreringssystemet för elektrisk materiel. I
enlighet med riksdagens beslut våren 1993 om ändring i lagen (1902:71
s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar och
regeringens beslut i september 1993 om förordning (1993:1068) om
elektrisk materiel upphör skyldigheten att registrera elektrisk materiel.
Mot bl.a. denna bakgrund har vissa besparingar beräknats under anslaget.

Fr.o.m. budgetåret 1993/94 infördes en avgiftsfinansiering av
verksamheten i form av en elabonnentavgiff. I enlighet med förordning
(1993:560) om elabonnentavgift skall elabonnenter årligen efter debite-
ring inbetala elabonnentavgiften till elleverantören. Intäkterna från
elabonnentavgiftema tillförs inkomsttitel.

För budgetåret 1994/95 beräknas medelsbehovet för Elsäkerhetsverket
till 39 651 000 kr. Utöver pris- och löneomräkning har ett produktivitets-
och effektivitetskrav om 3 % beräknats på anslaget i enlighet med den
princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Elsäkerhetsverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 39 651 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

C 9. Sprängämnesinspektionen

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

13 562 297

14 964 000

15 499 000

Sprängämnesinspektionen (SÄI) är central förvaltningsmyndighet för
frågor som rör brandfarliga och explosiva varor. Det övergripande målet
för verksamheten är att förebygga att personer och egendom kommer till
skada vid hantering av sådana varor.

Inkomster hos SÄI, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under
inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till ca
15 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår 14,5 miljo-
ner kronor).

Sprängämnesinspektionen

SÄI har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten i verksamhetsområdena regelarbete, tillsyn,
tillståndsfrågor, förlagsverksamhet, utredningsarbete samt extern
utbildning. Strukturen överensstämmer i huvudsak med den som
redovisades i den fördjupade anslagsframställningen. Verksamhetsmål
och resultatkrav har lagts fäst.

Resultatredovisningen indikerar att de fastlagda målen och resultat-
kraven i allt väsentligt har klarats. SÄI menar att de avvikelser som finns
inte är av den arten och omfattningen att särskilda åtgärder behöver
vidtas. SÄI påpekar att av de särskilda studier som skett av icke
föranmäld tillsyn, ca 4 % av resurserna inom tillsynsområdet, framgår
att inspektionen bör överväga att prioritera komplicerade anläggningar.
Vad gäller tillsynsområdet påpekar inspektionen att uppföljningssystemet
skall utvecklas ytterligare till nästa års resultatredovisning. Detta gäller
även förlagsverksamheten, som SÄI har ansvar för sedan nyåret 1993.

SÄI menar att det ekonomiska resultatet i verksamheten är till-
fredsställande. Kostnaderna för verksamheten har hållits under den
budgeterade ramen, vilket ytterligare förbättrat likviditeten. Inspektionen
påpekar att avgiftsintäkterna för budgetåret 1992/93 minskat med ca

2,6 miljoner kronor jämfört med föregående budgetår. Minskningen
beror på att SÄI inför övergången till ramanslag den 1 juli 1993 genom
nedsättning av avgiftsuttaget för första halvåret 1993 strävat efter att
uppnå ett ackumulerat nollresultat. Detta har dock av olika skäl inte
lyckats utan det ackumulerade överskottet uppgår till ca 3,6 miljoner
kronor. Räntenettot blev 347 000 kr.

RRV redovisar inga invändningar i sin revisionsberättelse.

I sin enkla anslagsframställning menar SÄI utan att hänvisa till
resultaten i årsredovisningen att inriktningen på verksamheten bör ligga
fäst under budgetåret 1994/95.

SÄI föreslår i sin enkla anslagsframställning att anslaget fästställs i
enlighet med fästlagd resursram. Inspektionen redovisar ett utökat
resursbehov vad gäller medel för deltagande i det europeiska standardise-
ringsarbetet till följd av ett av EG våren 1993 antaget direktiv om
explosiva varor (+200 000 kr).

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1991/92 - 1994/95
bör ligga last. Regeringen har den 27 maj 1993 beslutat att de
övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för perioden
1991/92 - 1994/95 utsträcks till att omfatta även budgetåret
1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95

Planeringsram:

1994/95

15 499 000 lo-

lS 499 000 kr

1995/96

15 499 000 kr

Resultatbedömning

SAI:s årsredovisning visar enligt regeringens mening att verksamheten
bedrivs med sådan inriktning att de uppsatta målen och kraven i allt
väsentligt kan nås. Det har emellertid ännu inte varit möjligt att göra en
totalbedömning av effektiviteten av verksamheten, eftersom underlaget
för sådan prövning inte kommer att vara komplett förrän till budgetåret
1994/95.

SAI:s ekonomiska resultat är tillfredsställande. Kostnaderna för
verksamheten har hållits under den av regeringen budgeterade ramen.
Räntenettot var klart positivt mot att det under tidigare budgetår har varit
negativt eller i närheten av noll.

Regeringen konstaterar att RRV inte anfört några invändningar i
revisionsberättelsen avseende SÄI.

Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades
fest i 1991 års budgetproposition bör gälla även för budgetåren 1994/95
och 1995/96. Anslaget bör efter vissa tekniska justeringar festställas i
enlighet med den planeringsram som beräknades i 1993 års budget-
proposition. Regeringen beräknar anslaget till 15 499 000 kr efter pris-
och löneomräkning.

Under budgetåret 1993/94 har SÄI infört en kontinuerlig tidredovis-
ning samtidigt som alla de gemensamma kostnaderna fördelas på den
operativa verksamheten. Härigenom skapas förutsättningar för in-
spektionen att i årsredovisningen för 1993/94 års verksamhet redovisa

effektiviteten i sitt interna arbete genom att relatera alla prestationer till
kostnader, som bl.a. kan anges i form av nyckeltal som produktivitets-
mått för hela och delar av verksamheten.

Regeringen anser att resultatuppföljningen bör utvecklas i enlighet med
de planer som SÄI redovisat så att åtgärder och insatser inom olika
verksamhetsgrenar så långt möjligt kan kopplas till de mål och krav som
angetts.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ram-
anslag på 15 499 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

C 10. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk under-
sökningsverksamhet m.m.

1992/93 Utgift

1993/93 Anslag

1994/95 Förslag

123 975 777

130 354 000

130 680 000

Reservation1

1 085 928

'Reservationsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m.
från budgetåret 1990/91.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyn-
dighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineral-
hantering. Det övergripande målet för SGU:s verksamhet är att under-
söka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi för att tillhandahålla
geologisk information som behövs särskilt inom områdena miljö och
hälsa, fysisk planering och hushållning med naturresurser, naturresurs-
försörjning, jord- och skogsbruk och totalförsvar samt att marknadsföra
denna information.

SGU är chefsmyndighet för Bergsstaten, som är regional förvaltnings-
myndighet för frågor om landets mineralhantering. Målet för Bergsstatens
verksamhet är att möjliggöra eftersökande och utvinning av främst
malmer, att förhindra misshushållning med våra mineralresurser samt att
förebygga att personer och egendom kommer till skada vid gruvdrift.

Inkomster vid SGU och Bergsstaten, som redovisas på statsbudgetens
inkomstsida under inkomsttiteln 2528 Avgifter vid Bergsstaten, beräknas
till 3,0 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår 3,4
miljoner kronor).

Sveriges geologiska undersökning

SGU har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten i verksamhetsområdena geologisk undersök-
ningsverksamhet, utökad undersökningsverksamhet i Västerbottens och

Norrbottens län, myndighetsverksamhet inkl. Bergsstaten, mineralin-
formationskontor i Malå, intäktsfinansierad verksamhet samt forskning
och utveckling. Med undantag för under budgetåret 1992/93 nytillkom-
mande verksamheter överensstämmer strukturen i allt väsentligt med den
som redovisades i den fördjupade anslagsframställningen.

Som verksamhetsmål för den anslagsfinansierade verksamheten exkl.
stöd till geovetenskaplig forskning har följande lagts fast.

De långsiktiga målen för den regionala systematiska undersök-
ningsverksamheten innebär att modem information anpassad till
samhällets olika behov inom skilda regioner skall finnas tillgänglig för
75 % av Sveriges landyta år 2020. För de prospekteringsintressanta
delarna av Västerbottens och Norrbottens län skall informationen finnas
år 2010. För de flygbaserade geofysiska undersökningarna skall 75 %-
målet uppnås år 2002. Informationen om de lösa avlagringama på hela
den svenska kontinentalsockeln skall finnas tillgänglig år 2050.

Som mål för den intäktsfinansierade verksamheten gäller att den skall
ökas med 15 % under treårsperioden fram t.o.m. budgetåret 1993/94.
Denna verksamhet skall bedrivas med full kostnadstäckning.

I fråga om Bergsstatens verksamhet gäller att införandet av den nya
minerallagstiftningen skall prioriteras och att tillsynsverksamheten skall
hållas på en fortsatt hög nivå.

Resultatredovisningen visar att verksamheten under budgetåret 1992/93
anpassats och bedrivits på ett sådant sätt att de långsiktiga verksamhets-
målen och de övriga målen kan uppnås.

Vad gäller den geologiska undersökningsverksamheten har dock i flera
fall årsmålen inte kunnat uppnås fullt ut. Detta beror i huvudsak på att
vissa program på grund av senarelagd nyrekrytering inte haft möjlighet
att disponera personal i den omfattning som planerats. Senareläggningen
orsakades av de minskade anslagen till SGU:s verksamhet som aviserades
i 1993 års budgetproposition. SGU valde då att avvakta med nyrekryte-
ring till dess det klarlagts att de nödvändiga kostnadsminskningarna
kunde uppnås. Det ledde till att de ekonomiska resurser som anvisats till
verksamheten inte helt förbrukats. Eftersläpningen i den geologiska
undersökningsverksamheten beräknas hämtas in under budgetåret
1993/94. Det uppstår därigenom, påpekar SGU, inga avvikelser i
förhållande till de uppställda långsiktiga målen.

SGU påpekar vidare att de av statsmakterna våren 1992 beslutade nya
eller utökade verksamheterna, dvs. uppbyggnad och drift av ett mineral-
informationskontor i Malå samt ökad undersökningsverksamhet i de
prospekteringsintressanta områdena i Västerbottens och Norrbottens län,
har satts i gång och bedrivits i förutsatt omfattning.

Investeringar i system och utrustning för den maringeologiska
verksamheten togs under året i full produktion. Det innebär att undersök-
ningstakten ökade med en faktor tre jämfört med läget före investeringar-
na.

SGU anser att det ekonomiska resultatet i verksamheten är till-
fredsställande. Den anslagsfinansierade verksamheten har av skäl som
nyss nämnts inte helt förbrukat de ekonomiska resurser som anvisats till
verksamheten. Anslagssparandet uppgår till 17 miljoner kronor, vilket

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

utgör 19 % av det tilldelade ramanslaget. Därutöver finns under ett s.k. Prop. 1993/94:100
äldreanslag en reservation på 1,1 miljoner kronor, avseende ännu ej Bil. 13
ianspråktagna engångsanvisade medel för två särskilda ändamål. Vidare
har den intäktsfinansierade verksamhetens omsättning ökat till 13,6
miljoner kronor och överskottet efter finansnetto uppgår till 0,4 miljoner
kronor. Den ökade volymen har lett till högre bidrag till täckning av
gemensamma kostnader. Det balanserade överskottet från uppdragsverk-
samheten är 2,4 miljoner kronor. SGU har vidare tagit upp lån i
Riksgäldskontoret för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar
till ett sammanlagt belopp av 36,1 miljoner kronor. RRV redovisar inga
invändningar i sin revisionsberättelse.

I sin enkla anslagsframställning redovisar SGU regeringens uppdrag
om översyn av de gällande långsiktiga verksamhetsmålen med anledning
av riksdagens beslut våren 1993 om minskade ekonomiska ramar för
verksamheten. Med utgångspunkt i redovisningen hemställer SGU i första
hand om ytterligare 11,5 miljoner kronor per år för att kunna bibehålla
fastställda målår for undersökningsverksamheten och i andra hand om att
målåren ändras till 2004 för flyggeofysisk undersökning, till 2025 för
geologisk undersökning till lands och till 2060 för maringeologisk
undersökning. SGU anser att det inte är möjligt att öka produktiviteten
utöver gällande krav på 1,5 % per år.

SGU menar att inriktningen av verksamheten i övrigt bör ligga fast.

SGU tar vidare i sin enkla anslagsframställning upp ett antal frågor
som enligt verket inte lämpligen kan anstå till nästa fördjupade anslags-
framställning. Bland annat föreslår SGU efter samråd med berörda
myndigheter förändrad finansiering av två verksamheter, nämligen för
regionala inventeringar av naturgrus och alternativa material, främst
krossberg (+2 miljoner kronor från täktavgifter) samt för verkets
medverkan med redovisning av blockmark på Lantmäteriverkets nya
topografiska karta T5 (+1 miljon kronor från Försvarsdepartementets
huvudtitel). SGU redovisar ett utökat medelsbehov på sammanlagt 10,7
miljoner kronor för budgetåret 1994/95 för de nya eller utökade
verksamheterna digitalisering av moderna men manuellt framställda
kartor, marin berggrundsgeologisk undersökning, prospekteringsinriktad
malmgeologisk forskning, åtgärder mot kvalitetsproblem vid enskild
vattenförsörjning och borrkämearkivet.

Med utgångspunkt i regeringens uppdrag att se över verksamheten
inom Bergsstaten konstaterar SGU att Bergsstaten i dag har en väl
fungerande organisation och finns lokaliserad i orter som ger bästa
tillgänglighet för kunderna. Den totala arbetsbelastningen förväntas
minska något under kommande år även om den fulla effekten av den nya
minerallagen ännu inte kan överblickas fullständigt. Personalen kommer
därför att reduceras något under budgetåret 1993/94. SGU:s slutsats är
att det inte finns skäl att ändra Bergsstatens organisation och lokalisering.
För Bergsstatens verksamhet föreslår SGU att medel anvisas i enlighet
med gällande riktlinjer.

SGU redovisar slutligen regeringens uppdrag om förutsättningarna för
och konsekvenserna av en snabbare undersökningsverksamhet i de 72

prospekteringsintressanta områdena i Västerbottens och Norrbottens län

genom att ändra målåret från 2010 till 2002. Detta kräver ett resurstill-
skott av 16 miljoner kronor per år for att SGU:s övriga verksamhet inte
skall påverkas. En ddigareläggning utan denna ökade ram är inte möjlig
utan att konsekvenserna för den av statsmakterna prioriterade undersök-
ningsverksamheten i de befolkningstäta områdena skulle bli förödande.
SGU påpekar att all övrig verksamhet avseende berggrund och jordarter
i övriga Sverige skulle behöva läggas ned under perioden.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1991/92 - 1994/95
bör ligga fast utom såvitt avser de långsiktiga verksamhetsmålen
för flyggeofysisk undersökning, geologisk undersökning till lands
och maringeologisk undersökning. Målåren för dem bör ändras till
2004, 2025 resp. 2060. Regeringen har den 10 juni 1993 beslutat
att de övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för perioden
1991/92 - 1994/95 utsträcks till att omfatta även budgetåret
1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 130 680 000 kr

Planeringsram:

1994/95

130 680 000 kr

1995/96

130 680 000 kr

Resultatbedömning

SGU:s resultatredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan
inriktning att de uppsatta målen kan nås. Statsmakterna beslutade våren
1992 om en ökad undersökningsverksamhet i de prospekteringsintressanta
områdena i Västerbottens och Norrbottens län samt om uppbyggnad av
ett mineralinformationskontor i Malå. Båda dessa verksamheter har satts
i gång och bedrivs i förutsatt omfattning. SGU:s ekonomiska resultat
visar att myndigheten väl klarat att rationalisera sin verksamhet enligt de
förutsättningar som getts. Uppdragsverksamheten har trots en fortsatt
svag marknad ökat i volym och gett ett visst överskott. Den ökade
volymen har bidragit till en högre täckning av gemensamma kostnader.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende SGU.

Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades
fast i 1991 års budgetproposition och som kompletterades av riksdagen
våren 1992 bör, efter justering av vissa av de långsiktiga verksamhets-
målen, gälla även för budgetåren 1994/95 och 1995/96. Den justering av
gällande långsiktiga verksamhetsmål som behöver göras har sin grund i
riksdagens beslut våren 1993 om minskade ekonomiska ramar för SGU.
Med utgångspunkt i SGU:s förslag till anpassning bör enligt regeringen
balansen mellan verksamhetsmål och resurstilldelning återställas genom
en justering av tre av de långsiktiga verksamhetsmålen så att målåren
ändras till 2004 för flyggeofysisk undersökning (f.n. 2002), till 2025 för
geologisk undersökning till lands (f.n. 2020) och till 2060 för maringeo-
logisk undersökning (f.n. 2050). Den föreslagna ändringen av verksam-
hetsmålen ger enligt regeringens bedömning också utrymme för vissa
besparingar.

Regeringen delar SGU:s uppfattning att det för närvarande inte finns
skäl att förändra Bergsstatens organisation och lokalisering. Frågan bör
tas upp till övervägande efter några års ytterligare tillämpning av den nya
minerallagen (1991:45). Lagen trädde i kraft den 1 juli 1992 och den
ändrades på ett antal väsentliga punkter den 1 juli 1993 (1993:690).

Regeringen föreslår att 130 680 000 kr anvisas for budgetåret 1994/95
för SGU:s och Bergsstatens verksamhet. Förslaget har beräknats med
utgångspunkt i ett besparingskrav på 3 %, vilket till stor del motsvaras
av det utrymme som skapas genom den ovan föreslagna ändringen av tre
långsiktiga verksamhetsmål. Vidare innehåller förslaget en överföring av
ytterligare 1 miljon kronor från Försvarsdepartementets huvudtitel för
SGU:s medverkan i den nya topografiska kartan T5.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att de långsiktiga målen för verksamheten inom

Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde ändras i
enlighet med vad regeringen förordat,

2. till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings-
verksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
130 680 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

C 11. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

1992/93 Utgift

1993/84 Anslag

1994/95 Förslag

4 833 894

5 000 000

4 880 000

Reservation

154 983

Anslaget disponeras av Sveriges geologiska undersökning (SGU) för
att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad
forskning.

Sveriges geologiska undersökning

I sin årsredovisning konstaterar SGU att stöd till riktad geovetenskaplig
grundforskning och tillämpad forskning nu har lämnats i två och ett halvt
år. Genom stödet har förutsättningarna för att ta till vara den kunskaps-
potential som genereras vid universitet och högskolor väsentligt för-
bättrats. Stödet har givit SGU möjligheter att systematiskt och långsiktigt
bygga upp kunskap och kompetens av betydelse för användning av
geologisk information i det svenska samhället. Medlen används för sådan
forskning som SGU identifierar behoven av och som kan anses vara av
vikt för SGU:s verksamhet.

De flesta projekt som hittills har fått stöd är fleråriga. Merparten av
projekten kommer att slutrapporteras först under budgetåret 1993/94,
vilket ger underlag till utvärdering av forskningens betydelse för SGU:s
verksamhet.

SGU föreslår i sin enkla anslagsframställning att medel till geoveten-
skaptig forskning anvisas i enlighet med den av riksdagen våren 1993
antagna treårsplanen för forskning.

Regeringens överväganden

Regeringen är medveten om att det ännu är för tidigt att göra en
redovisning av hittills gjorda satsningar som i kvantitativa och kvalitativa
termer beskriver uppnådda resultat. Regeringen avser, som framhölls i
propositionen (prop. 1992/93:170 avsnitt 12) om forskning för kunskap
och framsteg, uppdra åt SGU att under år 1995 redovisa en utvärdering
av gjorda satsningar.

Riksdagen har vid behandlingen av nämnda forskningsproposition (bet.
1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399) lagt fäst riktlinjer för resursramar
inom anslaget. Regeringen beräknar i enlighet med dessa riktlinjer och
efter pris- och löneuppräkning samt ett produktivitets- och effektivitets-
krav om 3 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets
budgetförslag anslaget för budgetåret 1994/95 till 4 880 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 4 880 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

C 12. Bidrag till Fonden for fukt- och mögelskador

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

70 000 000

Anslaget disponeras för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador.
Fonden förvaltas av Kammarkollegiet som, efter beslut av fondens
styrelse, ombesörjer utbetalning av medel från fonden.

Fondens medel disponeras för sådana bidrag till enskilda som följer av
förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögelska-
dor i småhus, m.m. samt för bidrag för vissa forskningsändamål. Ur
fonden får också bestridas kostnader för kansli- och utredningskostnader.

Beslut om bidrag får under budgetåren 1985/86 - 1993/94 meddelas
inom en ram av 435 miljoner kronor.

Kammarkollegiet tillhandahåller sedan den 1 juli 1993 kansliresurser
för beredning och föredragning av ärenden åt den statliga fonden.

Fonden för fukt- och mögelskador

Den 31 juli 1993 hade totalt 4 523 ärenden kommit in till fonden. För
avgörande i småhusskadenämnden har totalt 605 ärenden inkommit och
avslutats. Av de till fonden inkomna ärendena har 3 615 avgjorts slutligt
och lett till positivt beslut om bidrag i 1 888 ärenden till en kostnad av
305 miljoner kronor inklusive mervärdeskatt. Beslutsramen bedöms
beträffande delvis avgjorda ärenden, dvs. sådana där anbud ännu inte
kommit in, belastas med ca 30 miljoner kronor. Antalet ärenden där
beslut ännu inte meddelats uppgår till ca 780.

Under budgetåret 1992/93 har beslut om bidrag till reparationskost-
nader i enskilda småhus lättats till ett belopp av ca 37 miljoner kronor,
vilket innebär ett genomsnittligt belopp om ca 126 000 kronor per hus.
Till detta skall i varje enskilt ärende med positivt beslut läggas konsult-
kostnader för utredning av skadan, upphandling, besiktning m.m.

Fondstyrelsen bedömer att beslutsvolymen under budgetåret 1993/94
kommer att uppgå till ca 75 miljoner kronor. Beträffande budgetåret
1994/95 bedömer styrelsen att ärendevolymen blir oförändrad, att
genomsnittsåtagandena i bifallsärendena minskar och att något fler
ärenden än tidigare kommer att avskrivas efter utredning och upphandling
samt att beslutsramen kommer att belastas med ca 82 miljoner kronor.
Detta innebär att beslutsramen bör vidgas med 70 miljoner kronor till
505 miljoner kronor.

Behovet av medel för utbetalning av beslutade bidrag, tekniska Prop. 1993/94:100
utredningar, besiktningar, kanslikostnader m.m. bedömer fondstyrelsen Bil. 13
till sammanlagt 100 miljoner kronor under budgetåret 1994/95.

Regeringens överväganden

Antalet ansökningar om bidrag till åtgärder för att avhjälpa fukt- och
mögelskador i småhus ligger fortfarande på en hög nivå. Riksdagen har
medgett att sammanlagt 435 miljoner kronor tas i anspråk för bidrag till
fonden. Vid ingången av budgetåret 1993/94 fanns ett tillgängligt
utrymme för beslut på ca 87 miljoner kronor. Regeringen bedömer med
hänsyn till förväntad nivå på bidragsbeloppen per hus, att ramen för
beslut om bidrag bör vidgas med 25 miljoner kronor.

Behovet av medel för utbetalning under budgetåret 1994/95 beräknas
till 70 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att ramen för bidrag till Fonden for fukt- och mögelska-
dor vidgas till 460 miljoner kronor,

2. till Bidrag till Fonden for fukt- och mögelskador för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 70 000 000 kr.

C 13. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

9 714 000

20 000 000

Anslaget disponeras av Boverket för bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder enligt förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot
radon i egnahem. Bidrag lämnas om radondotterhalten i huset överstiger
det gränsvärde som Socialstyrelsen anger som godtagbart ur hälsoskydds-
synpunkt. Bidrag lämnas med 50 % av skälig kostnad för de åtgärder
kommunen finner nödvändiga. Bidraget är maximerat till 15 000 kr per
hus.

Gränsvärdena är satta för radondöttrar. Vanligen mäter man dock
radongashalten beroende på att detta som regel är enklare, billigare och
säkrare. Radongashalten räknas om till radondotterhalt med hjälp av en
F-faktor, som varierar beroende på hur bra ventilationen är i det aktuella
huset. Statens strålskyddsinstitut (SSI) bedömer numera att den genom-
snittliga F-faktom i Sverige är 0,4. EG:s rekommendationer på området
anges som radongashalt.

Boverket

Bidragsgivningen i dess nuvarande form infördes den 1 juli 1988.
Hittills, t.o.m. den 30 juni 1992, har bidrag lämnats till totalt 3 700
egnahem till ett sammanlagt bidragsbelopp om ca 41,9 miljoner kronor.
I 45 % av bidragsärendena har maximalt bidragsbelopp beviljats, dvs.
15 000 kr. Vanligen vidtas olika slag av ventilationsåtgärder för att
komma till rätta med radon.

Under hela budgetåret 1992/93 beviljades 867 bidrag till ett samman-
lagt belopp av 9,4 miljoner kronor. Den i förra årets anslagsframställning
förväntade ökningen av bidragsverksamheten har inte inträffat. Boverket
föreslår nya metoder för att komma till rätta med radonproblemen i våra
bostäder.

Boverkets förslag till förändring av insatserna för att komma till rätta
med radon omfattar alla bostäder med radondotterhalter över 200 Bq/m3
(motsvarar radongashalt på 400 Bq/m3) i såväl hyres- och bostadsrättshus
som egnahem och avser en kraftigt förstärkt information.

Information erfordras riktad till allmänheten om

- de hälsorisker som är förknippade med radon,

- var riskområdena finns,

- vilka saneringsåtgärder som kan vidtas samt kostnader.

Information riktad speciellt till potentiella bostadsköpare för att de
skall kräva uppgifter om eventuell radonförekomst i fastigheter.

I förra årets budgetproposition (prop. 1992/93:100, bil. 13 s. 123)
redovisades huvuddragen i en lägesrapport om arbetet med radon som de
ansvariga myndigheterna m.fl. utarbetat, dvs. SSI, Boverket, Socialsty-
relsen, Arbetarskyddsstyrelsen samt Kommunförbundet. Rapporten,
Radon 1993, har överlämnats till regeringen samt ett åtgärdsprogram för
arbetet mot radon utarbetat av SSI. Materialet har remissbehandlats och
ärendet bereds för närvarande i de olika berörda departementen.

Regeringens överväganden

Sverige var det första land som uppmärksammade problemet med radon
i vanliga bostäder. I arbetet mot radon har under årens lopp ingått,
förutom statligt ekonomiskt stöd och forskning, information till allmän-
heten, myndigheter, konsulter m.fl. Samhällets totala kostnader i arbetet
med radon uppskattas sedan slutet av 1970-talet ha uppgått till närmare
900 miljoner kronor.

Statligt ekonomiskt stöd till att komma till rätta med radonproblem i
bostäder har funnits sedan år 1980. Boverket konstaterar i sin anslags-
framställning att bidraget till åtgärder i egnahem inte efterfrågas i någon
större omfattning, trots att erforderliga åtgärder fortfarande i många hus
ännu inte vidtagits. Boverket menar därför att upplysning om hälsorisker
m.m. bör lämnas till allmänheten.

Mycket tyder på att åtgärder mot radon i flertalet fall inte i första hand
är ett ekonomiskt problem. Många åtgärder för att komma till rätta med
radon är enkla och betingar en liten kostnad. Åtgärder är ofta motiverade
också av andra skäl, främst för att få en bättre ventilation i bostäderna.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Förklaringen till det låga intresset hos fastighetsägarna att vidta åtgärder
i sina hus, i varje fall mätt i antalet bidragsansökningar, torde bl.a. vara
oro for en sänkning av marknadsvärdet. Av detta skäl finns det all
anledning anta att åtgärder mot radon vidtas i samband med andra
reparations- och ombyggnadsarbeten. Vidare är radon inte synligt och har
ingen lukt. Det bedöms ta mellan 15 och 40 år av radonexponering för
att riskera att utveckla lungcancer.

Kommunerna har en central roll i arbetet med radon. Ett omfattande
arbete har utförts i kommunerna med mätning i byggnader samt
upprättande av radonriskkartor. Radonriskkartor har framställts i 187
kommuner motsvarande 65 % av landets yta. Vidare har kommunerna
ansvaret för den fysiska planeringen. Radonriskkartor är ett underlag för
denna planering. Kartorna utgör en sammanställning och tolkning av
befintlig information i form av geologiska kartor, flygmätningar, vissa
markmätningar m.m. Utförda radonmätningar kan visa på områden med
särskilda problem. Vanligen behövs dock kompletterande fältmätningar
av radonhalter m.m. Radonriskkartoma används också för att visa vilka
områden i kommunen som är aktuella för spåming av befintliga
radonhus. Kommunerna har också att enligt hälsoskyddslagen bevaka
frågor om sanitär olägenhet i byggnader. Kommunerna deltar i den
nuvarande bidragsgivningen till åtgärder mot radon. Bidraget lämnas med
visst belopp till kostnader för åtgärder som kommunen funnit nödvändiga
för att inte gällande gränsvärden skall överskridas. Det är betydelsefullt
att om kommunernas systematiska arbete med radon liksom planer för
detta kommer till fastighetsägarnas kännedom.

De uppskattningar av hälsorisker vid exponering för radon som redovi-
sats hittills har varit behäftade med osäkerhet. Våren 1993 presenterades
resultatet av en mycket omfattande nationell radonepidemiologisk
undersökning utförd av Institutet för miljömedicin. Syftet med studien var
bl.a. att klarlägga sambanden mellan radonexponering och lungcancer.
Undersökningen har omfattat ca 1 400 lungcancerfall i 109 av landets
kommuner. Totalt har i ca 9 000 bostäder radonhalten uppmätts. Cirka
15 % av lungcancerfallen i den studerade gruppen beräknas vara radon-
betingade, vilket innebär att ca 400 cancerfall årligen kan förväntas i den
svenska befolkningen. Beräkningen torde, enligt undersökningen, utgöra
en viss underskattning.

En viss spridning i riskuppskattningen kan noteras mellan experterna
i de olika undersökningar och bedömningar som utförts. Risktalen ligger
mellan 300 (svenska cancerkommitten år 1984) och 900 (SSI år 1993)
lungcancerfall per år. Expertbedömningar pågår alltjämt av hittills redo-
visade riskuppskattningar.

Boverket har, som redovisats, i sin anslagsframställning föreslagit att
omfattande informationsinsatser riktade till fastighetsägare och boende
bör genomföras. Informationen skulle gälla hälsorisker, var riskområden
finns samt lämpliga saneringsåtgärder. Dessa informationsinsatser måste
dock anses i huvudsak ligga inom ansvariga myndigheters normala
arbetsuppgifter samt vara en viktig uppgift för berörda intresseorganisa-
tioner. Vad gäller riskområden torde kommunerna på lämpligt sätt
behöva sprida kunskap om upprättade radonriskkartor. Information om

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

saneringsåtgärder har utarbetats av SSI, Boverket, Socialstyrelsen och
Byggforskningsrådet gemensamt. Insamling och spridning av exempel på
goda tekniska och kostnadseffektiva saneringsåtgärder bör ingå som en
del i det normala arbetet med uppföljning av effekterna av radonbidraget.

Det måste dock, enligt regeringens mening, också betonas att fastig-
hetsägarna har ett ansvar för att bostäderna är fullt brukbara som
bostäder. Vid boende i enfamiljshus har vuxna ett ansvar för och
självklart intresse av att barnen får en så bra omvårdnad och uppväxt-
miljö som möjligt. Boverket menar att radonmätningar bör göras i
samband med funktionskontrollen av ventilationssystemen i hyres- och
bostadsrättshus. Det kan noteras att fungerande ventilationssystem i sig
kan råda bot mot radon främst från byggnadsmaterial. Det måste anses
praktiskt att i samband med tekniska ingrepp av olika slag i en byggnad
klarlägga radonsituationen. Initiativet att så sker bör ligga hos fastig-
hetsägaren.

Sammantaget bedömer regeringen att bidragsverksamheten inte spelat
ut sin roll. Information från myndigheter m. fl. om nya riskuppskatt-
ningar, radonriskområden m.m. måste bedömas leda till en större
motivation att vidta åtgärder mot radon. Behovet av bidragsmedel
bedöms till oförändrat 20 miljoner kronor under nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

D. Marknads- och konkurrensfrågor

D 1. Marknadsdomstolen

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

4 451 000

6 046 000

6 175 000

Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt konkurrenslagen
(1993:20), marknadsföringslagen (1975:1418), konsumentkreditlagen
(1992:830), lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknads-
föring av alkoholdrycker, tobakslagen (1993:581), konsumentforsäk-
ringslagen (1980:38), lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentför-
hållanden, lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare,
produktsäkerhetslagen (1988:1604), prisinformationslagen (1991:601)
samt lagen (1992:138) om tillämpning av avtal mellan Sverige, Norge
och EEG om civil luftfart.

Det övergripande målet för Marknadsdomstolen är att på ett rättssäkert
sätt och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som den har att
handlägga samt att leda rättsutvecklingen och främja en enhetlig rätts-
tillämpning inom det marknadsrättsliga området.

Marknadsdomstolen

I sin enkla anslagsframställning konstaterar Marknadsdomstolen att några
väsentligt ändrade förhållanden som påverkar inriktningen av verksam-
heten eller prövningen av det ramanslag som domstolen erhållit inte
föreligger.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra det övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 6 175 000 kr

6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 13

Resultatbedömning

Marknadsdomstolen skall enligt övergångsbestämmelserna till förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsfram-
ställning lämna årsredovisning med resultatredovisning första gången år
1994.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i 1993 års budget-
proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Regeringen beräknar anslaget efter pris- och löneomräkning till
6 175 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Marknadsdomstolen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 6 175 000 kr

D 2. Konkurrensverket

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

59 484 000

60 548 000

59 900 000

Konkurrensverket är en central förvaltningsmyndighet för konkurrens-
frågor.

Det övergripande målet för Konkurrensverket är att verka för en
effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för kon-
sumenterna.

Konkurrensverket

Konkurrensverket har i sin årsredovisning i de delar som avser resultat-
redovisningen redovisat verksamheten inom respektive verksamhetsgren;
att tillämpa konkurrenslagen, föreslå avregleringar, effektivisera den of-
fentliga sektorn, sprida kunskap om konkurrenslagen samt stimulera
forskningen på konkurrensområdet.

I årsredovisningen finns en överskådlig redovisning av varje verksam-
hetsgren och principiellt viktigare ärenden som avgjorts eller behandlats
under året utifrån de mål som satts upp. Slutprestationema har redovi-
sats i såväl kvantitativa som kvalitativa termer och den utnyttjade tiden
och den nedlagda kostnaden har angetts för varje verksamhetsgren liksom
för utbildning/utveckling och administration. Produktivitetsmåttet som an-
vänds visar att den genomsnittliga handläggningstiden av ett ärende enligt
gamla konkurrenslagen var 137 dagar och kostnaden för slutprestationen

var 37 OOO kr. Genomsnittskostnaden for ett remissvar har beräknats till
14 000 kr.

Vidare har Konkurrensverket under det gångna verksamhetsåret slut-
fört alla ärenden från Näringsfrihetsombudsmannen (NO) och Statens
pris- och konkurrensverk (SPK). En viktig del av arbetet har vidare
varit att bygga upp en intern kompetens för att säkerställa en rättsäker,
likformig och snabb behandling av ärenden enligt nya konkurrenslagen
samt informera olika målgrupper om lagen, dess innehåll och konse-
kvenser i god tid innan den trädde i kraft. Konkurrensverket har även
lämnat förslag till avreglering ull regeringen samt föreslagit konkurrens-
lösningar på det kommunala området.

Verksamhetsresultatet har inte kunnat relateras bakåt i tiden då det är
myndighetens första verksamhetsår som redovisas. I arbetet med att be-
döma effekt och kvalitet har Konkurrensverket tillsammans med SIFO
utvecklat en metod för att mäta kunskaper och attityder bland de
viktigare intressentgruppema som berörs av den nya konkurrenslagen.
Undersökningen visade på en allmän positiv inställning till lagen även om
det fanns brister när det gällde kännedom och kunskap om lagen. Särskilt
gruppen företag med mindre än 200 anställda hade dålig kännedom om
den nya lagstiftningen vilket har medfört riktade informationsinsatser från
Konkurrensverket. Avsikten är att utvärderingar skall göras regelbun-
det. Även de interna attityderna har utvärderats.

RRV anser i sin kommentar till årsredovisningen att den är ett
överskådligt beslutsunderlag som i huvudsak är kortfattat och kon-
centrerat och RRV ser positivt på den centrala roll som framtagandet av
årsredovisning har fått.

I sin enkla anslagsframställning konstaterar Konkurrensverket att
verksamheten inriktats, dimensionerats och organiserats för att i första
hand kunna tillämpa den nya svenska konkurrenslagen som trädde i kraft
den 1 juli 1993. Konkurrensverket är också den behöriga svenska
myndigheten på konkurrensområdet när EES-avtalet träder i kraft.
Riksdagen har under våren 1993 även beslutat om en treårsram för
främjande av forskning på konkurrensområdet samt tillsatt ett råd för
konkurrensfrågor. Då några erfarenheter från ovannämnda områden ännu
inte har vunnits anser Konkurrensverket att det inte finns någon anled-
ning att föreslå någon ändring av verksamhetsinriktning och planerings-
ram för myndigheten för budgetåret 1994/95.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra det övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 59 900 000 kr

Resultatbedömning

Konkurrensverket har i sin årsredovisning på ett överskådligt sätt beskri-
vit resultatet av verksamhetens olika delar och har försökt att skapa ett
system för att mäta och följa upp resursinsatser på olika områden.
Konkurrensverket har vidare utvecklat en metod att genom åter-
kommande utvärderingar försöka värdera hur de viktigaste intressenterna
uppfattar verksamheten. Regeringen anser liksom RRV att Kon-
kurrensverkets årsredovisning ger en god bild av verksamheten och delar
Konkurrensverkets bedömning att det är viktigt att fortsätta att
vidareutveckla metoderna för mål- och kvalitetsuppföljning. RRV har
även lämnat vissa förslag på utvecklingsmöjligheter av årsredovisningen.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års
budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Verksamheten
är inriktad och dimensionerad för att i första hand kunna tillämpa den
nya svenska konkurrenslagen och det som ankommer på Konkurrens-
verket som behörig svensk myndighet på konkurrensområdet när EES-
avtalet träder i kraft. Då det ännu inte finns några erfarenheter från
ovannämnda områden anser regeringen i likhet med Konkurrensverket att
det inte finns någon anledning att föreslå någon ändring av verksam-
hetsinriktning och planeringsram för myndigheten för budgetåret 1994/
95. Den nya konkurrenslagen kan medföra en viss initial ärende-
anhopning. Det kan i det uppkomna läget bli nödvändigt för Kon-
kurrensverket att använda en betydande del av sina resurser för
tillämpningen av konkurrenslagen. Förutom de resurser som krävs för en
snabb ärendehandläggning är informationen och dialogen med företag,
branschföreningar och media av stor vikt för att klargöra lagens effekter
för företagen. Som framhölls redan i föregående års budgetproposition
är det angeläget att det under planeringsperioden råder balans mellan
verkets olika huvudarbetsuppgifter. Regeringen bedömer att Konkurrens-
verkets nuvarande dimensionering är tillräcklig. Utöver pris- och löneom-
räkning har ett produktivitets- och effektivitetskrav om ca 3 % beräknats

på anslaget i enlighet med den princip som tillämpats generellt i årets Prop. 1993/94:100
budgetförslag. Bil. 13

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Konkurrensverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
59 900 000 kr.

D 3. Konkurrensforskning

1993/94 Anslag 6 000 000

1994/95 Förslag 5 850 000

Anslaget disponeras av Konkurrensverket för att främja och stödja
forskningen inom konkurrensområdet.

Det övergripande målet för konkurrensforskningen är att ge kunskap
om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar
samt verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel.

Den offentliga sektorns problem bör särskilt uppmärksammas. Medlen
får i övrigt användas av Konkurrensverket för anordnande av seminarier
och för informationsinsatser på konkurrensområdet.

I sin enkla anslagsframställning konstaterar Konkurrensverket att några
erfarenheter ännu inte vunnits när det gäller att främja forskningen på
konkurrensområdet. Några väsentligt ändrade förhållanden som påverkar
inriktningen av verksamheten eller prövningen av det ramanslag som
anvisats föreligger inte.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra de mål som gäller för
treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser:

Reservationsanslag 1994/95 5 850 000 kr

Resultatbedömning

Konkurrensverket skall senast den 15 april 1994 till regeringen lämna en
redovisning av verkets stöd till och främjandet av konkurrensforskningen
under planeringsperioden samt ange hur en uppföljning av denna verk-
samhet bör kunna ske.

Slutsats

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i propositionen
1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för
budgetåret 1994/95. Utöver pris- och löneomräkning har ett produktivi-
tetskrav om ca 3 % beräknats på anslaget i enlighet med den princip som
tillämpats generellt i årets budgetförslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Konkurrensforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 5 850 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

E. Energi

1 Redovisning av de energipolitiska programmens
resultat, m.m.

1.1 Bakgrund

Riksdagen beslutade år 1991 om riktlinjer for energipolitiken (prop.
1990/91:88, bet. 199O/91:NU4O, rskr. 1990/91:373). Enligt riktlinjerna
måste omställningen av energisystemet, vid sidan om säkerhetskraven,
ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av
sysselsättning och välfärd. När kämkraftsavvecklingen kan inledas och
i vilken takt den kan ske, avgörs av resultaten av hushållningen med el,
tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna
att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser.

Riksdagens beslut innefattade bl.a. särskilda program för omställningen
och utvecklingen av energisystemet. Från den 1 juli 1991 kan stöd enligt
förordningen (1991:1099) om vissa investeringar inom energiområdet
lämnas för investeringar i kraftvärmeproduktion med biobränslen och för
att säkerställa en fortsatt användning av biobränslen i befintliga kraftvär-
meverk. Vidare kan stöd lämnas för investeringar i vindkraftverk och
anläggningar för utnyttjande av solvärme. För stödsystemet anvisades
totalt 1 300 miljoner kronor att fordelas över en femårsperiod. Stödsyste-
met handhas i huvudsak av NUTEK. Boverket ansvarar för stöd till
investeringar i solvärmeanläggningar för bostäder. Riksdagen har sedan
år 1991 beslutat om vissa mindre förändringar i programmen. Föränd-
ringarna redovisas i avsnitt 1.3.

Riksdagens beslut om riktlinjer för energipolitiken innefattar även ett
program för effektivare användning av energi. Programmet innehåller
bl.a. stöd enligt förordningen (1988:806) om statligt stöd till utveckling,
upphandling och introduktion av energieffektiv teknik. Stödsystemet
trädde i kraft den 1 juli 1991 och avsåg ursprungligen en femårsperiod.
Riksdagen har sedan beslutat om en förlängning av programmet med två
år t.o.m. budgetåret 1997/98 inom en oförändrad anslagsram på 750
miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr.
1992/93:362).

Vidare disponerar NUTEK totalt 200 miljoner kronor under en
femårsperiod för stöd till energieffektiva pilot- och demonstrationsanlägg-
ningar inom industrin samt i lokaler och bostäder enligt förordningen
(1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m. NUTEK
disponerar därutöver 10 miljoner kronor för samordning och utveckling
av information rörande effektiv energianvändning till mindre och
medelstor industri. Konsumentverket disponerar 5 miljoner kronor för
arbetet med energideklarationer m.m.

Enligt beslut av regeringen inrättades ett energianvändningsråd den 1
juli 1991. Rådets uppgift är att svara för samordningen av sektormyndig-
hetemas verksamhet för energieffektivisering. I Energianvändningsrådet
ingår företrädare for NUTEK, Konsumentverket, Statens naturvårdsverk,
Boverket, Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och Statens råd
för byggnadsforskning (BFR).

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Programmen for omställning och utveckling av energisystemet
innefattar också ett medelstillskott till Energiteknikfonden genom anslag
på 110 miljoner kronor per år under fem år. Därutöver tillfors fonden,
liksom tidigare, medel som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av
skatten på olja. Dessa medel beräknades t.o.m. budgetåret 1992/93
utifrån den allmänna energiskatten på olja. Fr.o.m. budgetåret 1993/94
tillförs fonden i stället ett belopp som motsvarar 10 kronor per kubik-
meter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter (prop. 1992/93:100 bil.
13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362).

Ett viktigt inslag i 1991 års energipolitiska beslut är att riksdagen och
regeringen skall ha möjlighet att bedöma resultatet av insatserna för
energihushållning och för ny kraft- och värmeproduktion. Det förutsätts
att de resultat som uppnås genom de energipolitiska programmen årligen
skall redovisas till riksdagen i budgetpropositionen. Regeringen skall
samtidigt förelägga riksdagen förslag om de ytterligare åtgärder som är
motiverade. Det är därför, enligt beslutet, nödvändigt att de enei^ipolitis-
ka programmen fortlöpande följs upp och utvärderas.

NUTEK har regeringens uppdrag att utvärdera programmen för
omställning och utveckling av energisystemet m.m. samt att årligen
redovisa resultatet av utvärderingen till regeringen. NUTEK:s redovis-
ning Energirapport 1993 (NUTEK B 1993:6) överlämnades den 1
september 1993. Rapporten har remissbehandlats. En remissammanställ-
ning finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr 1570/93, 1672/93 samt
1718/93).

Energianvändningsrådet har inkommit med rapporten Utvärdering av
programmet för effektivare energianvändning. Vidare har rådet inkommit
med rapporten Redovisning av sektormyndighetemas verksamhet inom
energihushållningsprogrammet och rapporten Rapportering av över-
läggningar med större lokalförvaltare. Även dessa rapporter har
remissbehandlats. En remissammanställningar finns tillgängliga i Närings-
departementet (dnr 1570/93, 1672/93 samt 1718/93).

Regeringen uppdrog den 26 november 1992 åt NUTEK att samman-
ställa och redovisa resultaten av de utvärderingar som har gjorts av de
statliga energipolitiska insatserna samt att utifrån de gjorda utvärderingar-
na ge en samlad bedömning av insatserna. NUTEK inkom i april 1993
med rapporten Utvärderingar av svensk energipolitik 1975 - 1993.

Riksdagen beslutade våren 1993 om åtgärder mot klimatpåverkan,
innefattande bl.a. vissa klimatpolitiska insatser inom energiområdet
(prop. 1992/93:179 bil. 4, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362).
Enligt beslutet skall de svenska insatserna koncentreras till två områden:
forskning, utveckling och demonstration av energieffektiv teknik och
teknik för att utnyttja fömybara energikällor i Sverige samt energieffek-
tivisering och övergång till fömybara energikällor i Baltikum, Polen och
övriga Östeuropa.

Det klimatpolitiska beslutet innefattade inom Näringsdepartementets
verksamhetsområde bl.a. ett program för energieffektiviseringsåtgärder
och ökat utnyttjande av fömybara energislag i Baltikum och Östeuropa.
Insatserna skall enligt beslutet pågå under en längre tid. För budgetåret
1993/94 anvisades 95 miljoner kronor.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Vidare innefattade det klimatpolitiska beslutet ett tidsbegränsat Prop. 1993/94:100
investeringsstöd för anslutning av mindre block-och gruppcentraler samt Bil. 13
småhus till befintliga fjärrvärmenät. För stödsystemet, som enligt beslutet
skall vara i kraft under budgetåret 1993/94, anvisades 50 miljoner
kronor. För utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon
och drivmedel anvisades 15 miljoner kronor. Medlen tillfördes Energi-
teknikfonden.

1.2 NUTEKts redovisning Energirapport 1993

1.2.1 Inledning

I Energirapport 1993 redovisar NUTEK den aktuella eneigisituationen i
Sverige och en bedömning av utvecklingen till år 2005. Vidare redovisas
det aktuella läget på elmarknaden i Sverige och bedömningar av bl.a.
elanvändningens, elproduktionens och elkostnadernas utveckling. Därtill
redovisas resultatet av insatserna inom de energipolitiska programmen
samt förslag till förändringar av dessa program.

1.2.2 Den svenska energiförsörjningen

Under de senaste årtiondena har Sveriges energiförsöijning karakterise-
rats av en minskande oljeanvändning och en ökande användning av el för
uppvärmning av bostäder och industriella behov. Inom transportsektorn
har dock oljeanvändningen ökat. Transportsektorns andel av landets
oljeanvändning uppgår för närvarande till ca 50%. I bötjan av 1980-talet
var motsvarande andel endast ca 25%. Denna ökning beror dels på
transportsektorns expansion, dels på att oljeanvändningen avsevärt
minskat i övriga sektorer.

Prognosförutsättningar

NUTEK har i Energirapport 1993 valt att arbeta med ett hög- och ett
lågaltemativ för att markera den osäkerhet som alltid finns i samband
med framtidsbedömningar. NUTEK:s högaltemativ innebär att BNP-
tillväxten uppgår till 2,7% per år och tillväxttakten i industriproduktionen
till 3,0% per år för perioden 1993 till år 2005. Lågaltemativet innebär
en tillväxt av 0,7% respektive 1,1% per år. NUTEK räknar vidare med
att den privata konsumtionen ökar med 3,0% per år i det höga
alternativet och 1,7% i det låga alternativet. Här kan nämnas som
jämförelse att den faktiska tillväxten under 1980-talet var for BNP 1,8%
per år och för industriproduktionen 1,9% per år.

Enligt NUTEK :s bedömning blir utvecklingen på olje- och kolmarkna-
den relativt lugn på längre sikt.

För den totala energianvändningen inom industrin antas att det är
främst industriproduktionens volymmässiga utveckling som är avgörande.
Också den tekniska utvecklingen påverkar industrins energianvändning.

Ny och mer energisnål teknik kommer in via ny- och reinvesteringar. Prop. 1993/94:100

NUTEK bedömer att den totala energianvändningen for Bil. 13
inrikestransporter ökar långsammare än den antagna BNP-utvecklingen.
En spontan övergång från dagens bensin och diesel till alternativa
drivmedel, inom den prognosticerade framtiden, är enligt NUTEK ytterst
osannolik.

För sektorn bostäder, service m.m. antas energiförbrukningen sjunka
med 0,3 till 0,4% per år. En konvertering från bränslepanna till elkom-
bipanna leder till ökad användning av elvärme.

Flera remissinstanser lämnar synpunkter på NUTEK: s prognosmeto-
dik. Konjunkturinstitutet framhåller att ett lägre högaltemativ skulle ha
varit mer relevant mot bakgrund av den hittills mycket svaga utveck-
lingen i svensk ekonomi under 1990-talet samt prognoserna om måttlig
tillväxt de allra närmaste åren. Vidare borde känslighetsanalyser för
prognosen med avseende på olika relativa priser för energislagen ha
gjorts. Även Elverksföreningen efterlyser känslighetsanalyser eftersom en
betydande del av marknaden kan växla mellan olika energislag. BFR
ifrågasätter om elanvändningen kommer att öka i den omfattning som
NUTEK prognosticerat. Affärsverket svenska kraftnät anser bl.a. att
effektbalansen bör analyseras mer ingående mot bakgrund av erfaren-
heten av köldperioden 1986/87 i kombination med tillfälligt avställda
kärnkraftverk. Störningar i kämkraftsproduktionen på kontinenten kan
skapa problem för elförsörjningen i hela Europa.
Ingenjörsvetenskapsakademien (TVA) menar däremot att det bör finnas en
beredskap för att den verkliga energianvändningen år 2005 överstiger
NUTEK:s prognos. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Svenska
Bioenergiforeningen ifrågasätter fossilbränsleanvändningen inom
elsektorn och rekommenderar förändringar av energiskattesystemet.

Tillförsel

Utvecklingen av energitillförseln framgår av följande tabell. I tabellen
redovisas även NUTEK:s prognos för år 2005. I fallet med hög ekono-
misk tillväxt väntas bränslenas andel av den totala tillförseln öka från 67
till 69 %. Det är främst tillförseln av oljor samt biobränslen och torv som
bedöms öka. Även i alternativet med låg ekonomisk tillväxt väntas
bränslenas andel öka, men i en något långsammare takt.

Energitillförsel år 1970, 1980, 1991 och 1992 samt prognos for år 2005 Prop. 1993/94:100
(TWh) Bil. 13

Energislag	1970	1980	1991	1992	2005 låg		2005 hög
Olja	350	285	188	186	193		211
Naturgas	0	0	7	8	12		13
Kol/Koks	18	19	28	27	30		33
Biobränslen 1	43	48	71	71	85		94
Vattenkraft	41	59	64	75
Kärnkraft	0	26	77	63
Spillvärme och					15	3 2	159 2
värmepumpar		1	8	8
Nettoimport av el	4	1	-1	-2
Summa tillförsel	457	439	442	436	473		511

1 Inkl, torv och avfall

2 Elproduktion och elanvändning redovisas nedan
Källa: NUTEK och Värmeverksföreningen

Energianvändning Prop. 1993/94:100

NUTEK: s bedömning av energianvändningens utveckling framgår av
följande tabell.

Energianvändning år 1970, 1980, 1991 och 1992 samt prognos för år
2005 (TWh)

Användarkategori	1970	1980	1991	1992	2005 låg	2005 hög
Industri	154	148	135	132	149	169
Transporter	56	68	83	85	91	101
Bostäder, service m.ir	1.165	165	152	151	154	159
Total slutlig inhemsk
energianvändning	375	380	370	368	394	429
Utrikes sjöfart och
energi för icke
energiändamål	33	25	31	29	79 1	83 1
Förluster	49	34	41	39
Summa	457	439	442	436	473	511

1 inkl, förluster

Källa: NUTEK

Industrins energianvändning är knuten till den ekonomiska aktiviteten.
Mellan åren 1991 till 1992 minskade industrins användning med ca
2,5%. Användningen av koks ökade, vilket enligt NUTEK kan hänföras
till den ökade aktiviteten inom järn- och stålverken. Användningen av kol
minskade med ca 10% till följd av den minskade produktionen inom jord-
och stenindustrin. Användningen av olja har fortsatt att minska under år
1992.

Transportsektorns användning sjönk under år 1991 men ökade med
4,7% under år 1992. Den kraftiga ökningen under år 1992 har NUTEK
analyserat och funnit till stora delar skenbar. De aviserade skattehöj-
ningarna på bensin och dieselolja under sommaren och hösten medförde
en omfattande lageruppbyggnad. Med hänsyn till denna anser NUTEK
att den faktiska ökningen uppgår till ca 2%.

Sektorn bostäder, service m.m. minskade sin energianvändning något
mellan åren 1991 och 1992. NUTEK påpekar dock att det inom denna
sektor finns stora statistiska osäkerheter. Det föreligger stora skillnader
mellan leverans- och användarstatistik.

I alternativet med hög ekonomisk tillväxt bedömer NUTEK att
energianvändningen kommer att öka med 61 TWh fram till år 2005. I
fallet med låg ekonomisk tillväxt bedöms användningen öka med 26
TWh.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Elproduktion och elanvändning

Elproduktion och elanvändning under perioden samt prognos for år 2005
redovisas i följande tabeller.

Elproduktion exkl. egenförbrukning år 1970, 1980, 1991 och 1992 samt
prognos för år 2005 (TWh)

	1970	1980	1991	1992	2005 låg	2005 hög
Vattenkraft	41	58	62	73	64	64
Kärnkraft	-	25	74	61	72	72
Konventionell
värmekraft
Ind.mottryck		-	3	3	4	4
Kraftvärme	5 1	10 1	3	4	8	10
Kondenskraft	13 2	l2	O2	l2	22	32
Gasturbin/Diese lkraft	-	-	0	0	0	0
Netto elproduktion	59	94	142	141	151	154
Nettoimport av el	4	1	-1	-2	3	9

1 Inkl. ind. mottryck

2 Inkl, gasturbin/dieselkraft

Källa: NUTEK, Kraftsam och Värmeverksfö reningen

Elanvändning år 1970, 1980, 1991 och 1992 samt prognos för år 2005 Prop. 1993/94:100
(TWh) Bil. 13

Användarkategori	1970	1980	1991	1992	2005 låg	2005 hög
Industri	33	40	51	49	55	60
Transporter	2	2	2	2	3	3
Bostäder, service m.m	i. 22	43	68	68	80	83
Fjärrvärme, m.m.	1	1	11	10	5	6
Distributionsförluster	6	8	9	10	11	11
Total användning	63	95	141	138	154	163
varav avkoppl.bara
elpannor	-	-	8	8	1	1

Källa: NUTEK, Kraftsam

Elförsörjningen

Elproduktionen i Sverige baseras på vattenkraft, kärnkraft och bio-
bränsle- eller fossilbränsleeldad värmekraft. Vattenkraften och kärnkraf-
ten svarar normalt for över 90% av elproduktionen.

Handeln med elenergi har under år 1992 varit större än år 1991.
Elutbytet med grannländerna uppgick till ca 20 TWh, en ökning med ca
6 TWh. Större delen av importen utgjordes av norsk vattenkraft.
Nettoutbyte för Sverige blev en export på drygt 2 TWh. Hittills har
handeln med el inom Norden präglats av tillfälliga kraftutbyten mellan
kraftföretagen inom ramen för samarbetsorganisationen Nordel och av
avtal mellan kraftföretag om leveranser av fäst kraft. Den pågående
omstruktureringen av elmarknaderna väntas leda till att också andra
aktörer deltar i utbytet.

Elproduktionen i Sverige uppgick år 1992 till ca 141 TWh varav
vattenkraften svarade för ca 73 TWh och kärnkraften för ca 61 TWh.
Vattenkraften svarade således för över 50% av produktionen detta år. År
1992 blev ett utpräglat våtår med större tillrinning än normalt.
Elproduktionen från kraftvärme och mottryckskraft ökade med 10%
under året till ca 6,8 TWh.

Även om andelen vindkraft i elproduktionssystemet fördubblades
mellan åren 1991 och 1992 till 0,03 TWh utgör den endast ca 0,2
promille av Sveriges elproduktion.

Elproduktionssystemets utveckling

Den följande redovisningen bygger på NUTEK:s Energirapport 1993.

Vattenkraftens totala installerade effekt uppgick vid årsskiftet 1992/93
till ca 16 400 MW. Vattenkraftsproduktionen för år 1992 uppgick till

72,7 TWh. Under ett normalt år produceras ca 63,5 TWh. Under torrår
eller våtår kan produktionen minska respektive öka med ca 10 TWh.
Under extrema fall kan variationen vara större. Beräkning av
normalårsproduktion baseras på ett medelvärde av den åriliga
vattentillrinningen under perioden 1950 - 1990.

Det finns enligt NUTEK:s bedömning en ekonomisk utbyggnadspoten-
tial på ca 27 TWh. Därtill kommer små vattenkraftverk vars tekniskt
ekonomiska potential beräknas uppgå till ca 3 - 4 TWh. Emellertid finns
större delen av potentialen inom områden som är skyddade från
vattekraftsutbyggnad. Av den återstående potentialen för stora kraftverk,
ca 6 TWh, är hälften upptagen i den s.k. vattenkraftsplanen. Av planens
projekt har ca 1 TWh inte kunnat genomföras av miljöskäl. Riksdagen
har vidare beslutat att undanta ytterligare älvar och älvsträckor från
utbyggnad med en potential om ca 1 TWh (prop. 1992/93:80, bet.
1992/93:BoU7, rskr. 1992/93:214). Regeringen har även beslutat att
tillsätta en utredning för att pröva om även andra älvar och älvsträckor
bör undantas enligt naturresurslagen. Den totala vattenkraftsproduktionen
förutses öka endast marginellt, eftersom samtidigt befintliga
vattenkraftverk omprövas enligt vattenlagen.

NUTEK bedömer därför att den totala vattenkraftsproduktionen under
ett normalår uppgår till ca 64 TWh år 2005.

För kämkraftsproduktionen bedömer NUTEK att något kämkrafts-
aggregat eventuellt kan ha kortare teknisk-ekonomisk livslängd än till år
2005. Å andra sidan kan energiuttaget från de återstående aggregaten
ökas genom olika åtgärder. Energibortfallet kommer även att minska om
kraftslag med högre rörlig kostnad introduceras i kraftsystemet. Ringhals
ånggeneratorbyte ger vidare ett energitillskott. Sammantaget gör
NUTEK bedömningen att produktionsförmågan i kärnkraftverken
kommer att ligga på nivån 72 TWh år 2005.

Den befintliga kapaciteten i de kommunala kraftvärmeverken uppgår
till ca 1 700 MW varav ca hälften baseras på fästa bränslen. Den teknis-
ka energiproduktionspotentialen uppgår till 7 - 8 TWh och den ekono-
miska till ca 6 TWh. Tidpunkten vid vilken ny kraftvärme kommer in i
elproduktionssystemet beror på flera faktorer, däribland värmeunderlaget,
elpriset och elanvändningens nivå. Likaså har beskattningen av kraft-
värmen stor betydelse. NUTEK bedömer att utbyggnaden av kraftvärme
fram till år 2005 skulle kunna öka med 8-11 TWh beroende på pro-
gnosaltemativ. Även i NUTEK: s lågaltemativ beräknas alltså kraftvär-
men ge ett väsentligt bidrag i kraftsystemet.

I NUTEK:s bedömningar av energisystemets utveckling förutsätts att
energibeskattningen inte förändras under perioden.

Regeringen tillsatte i mars 1993 en interdepartemental arbetsgrupp för
att se över kraftvärmebeskattningen. En delrapport överlämnades till
regeringen i oktober och arbetsgruppens slutrapport överlämnas inom

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

kort till regeringen. Riksdagen beslutade i december 1993 (bet. 1993/94:
SkU18, rskr. 1993/94:52) att första steget i återinförandet av den
allmänna energiskatten i kraftvärmeproduktion skall skjutas upp till den
1 juli 1994 i avvaktan på arbetsgruppens förslag i slutrapporten.

Den befintliga industriella mottryckskraften har en potential på 6,5 ä
7 TWh, varav hälften utnyttjades under 1992. Tekniska och ekonomiska
skäl begränsar elproduktionen. Enligt NUTEK väntas en liten utbyggnad
fram till år 2005. I energibalansen för år 2005 uppskattas det industriella
mottrycket till 4,4 TWh vilket är en ökning med ca 1 TWh jämfört med
dagens produktionsnivå.

Andelen vindkraft beräknas nästan tiofaldigas fram till år 2005. Trots
detta kommer vindenergin i elproduktionssystemet att få en endast
marginell betydelse. Dess andel beräknas uppgå till mindre än 2
promille.

Totalt finns ca 3 200 MW installerad effekt i oljekondenskraft främst
i Karlshamn och Stenungsund. Den årliga produktionskapaciteten uppgår
för närvarande till ca 22 TWh. Anläggningarna utnyttjas huvudsakligen
som reservkapacitet i elproduktionssystemet. Fram till år 2005 bedömer
NUTEK att vissa kondensanläggningar kan falla bort på grund av ålder.
Någon ny utbyggnad räknar inte NUTEK med före 2005. I prognoserna
för år 2005 utgör kondenskraftproduktionen 2,2 - 2,6 TWh.

NUTEK:s program for den totala elproduktionen och elanvändningen
år 2005 innebär att produktionen inte täcker efterfrågan. Differensen
uppgår till mellan 3 TWh i alternativet med låg ekonomisk tillväxt och
9 TWh i alternativet med hög ekonomisk tillväxt. Enligt NUTEK är det
omöjligt att ge ett klart svar på hur den ökade efterfrågan skall till-
godoses. Elmarknadens organisation förändras både i Sverige och i
grannländerna. Kraftbehovet kan tillgodoses både med import och med
ytterligare utbyggnad inom landet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Klimatpolitiken och elproduktionssystemet

Enligt Naturvårdsverkets uppskattningar var koldioxidutsläppen från
elproduktionen år 1990 1,5 miljoner ton vilket motsvarar ca 5% av
Sveriges totala koldioxidutsläpp. Enligt NUTEK: s beräkningar har
utsläppen av koldioxid från elproduktionen ökat med ca 0,8 miljoner ton
mellan åren 1990 och 1992. Enligt NUTEK kommer koldioxidutsläppen
år 2005 att öka i lågaltemativet med ca 3,2 miljoner ton och i hög-
alternativet med ca 3,6 miljoner ton jämfört med år 1990. Ökningen
förklaras av en ökad användning av fossila bränslen. I dessa beräkningar
har inte tagits hänsyn till det ytterligare kraftbehov som krävs för att
täcka det prognosticerade underskottet i elbalansen.

1.2.3 E>e energipolitiska programmen

Inledning

De energipolitiska programmen för omställning och utveckling av

energisystemet infördes den 1 juli 1991. NUTEK har i Energirapport
1993 analyserat stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen samt
stöden till vindkraft och solvärme. Dessutom har programmet för
effektivare energianvändning utvärderats. Totalt förfogar dessa program
över knappt 2,3 miljarder kronor under programperioden.

Energiteknikfonden har inte utvärderats i årets rapport. NUTEK har
aviserat en utvärdering av fonden i nästa års Energirapport.

Programmet för effektivare energianvändning

Medelsramen under programperioden för programmet för effektivare
energianvändning är 965 miljoner kronor. NUTEK har inom ramen för
programmet per den 30 juni 1993 beviljat 360 miljoner kronor i stöd till
894 projekt. Verksamheten inom programmet syftar till att föra ut
energieffektiv teknik på marknaden vilket huvudsakligen sker genom
konkurrensneutral teknikupphandling och demonstration av produkter och
processer. Programmet skall bidra till att marknadsintroduktionen av
energieffektiva produkter tidigareläggs. NUTEK:s uppfattning är att
staten genom programmet lyckats främja och påskynda utvecklingen och
spridningen av energieffektiv teknik, åtminstone på de områden där
förutsättningar och drivkrafter i övrigt verkar åt samma håll. På tre av
de sex delområden som NUTEK har studerat bedöms denna positiva
effekt helt klar. Det gäller högffekvensdon i lysrör, självsläckande
monitorer samt ventilation i flerbostadshus och lokaler.

Remissinstanserna är överlag positiva. Naturvårdsverket anser att
programmet bör fortsätta med nuvarande inriktning och att programmet
är ett utomordentligt viktigt led i ansträngningarna att begränsa
koldioxidutsläppen. Landstingsförbundet konstaterar att
ramöverenskommelser träffats med ett flertal landsting vilket förbundet
anser har lett till positiva effekter. Från förbundet vill man påpeka risken
att utformningen av avtalen leder till en mer avancerad teknik i stället för
att fokusera på drift och underhåll vilket ger större effekter på energian-
vändningen. Svenska Bioenergiföreningen påpekar att det är viktigt att
intresset inte enbart fokuseras på eleffektivisering av apparater utan även
på uppvärmningssystem. Konkurrensverket framhåller att det är väsentligt
att vidtagna åtgärder utformas konkurrensneutralt när myndigheter
ingriper i marknadens funktion t.ex. genom teknikupphandling. Verket
finner det positivt att sådana aspekter betonas i rapporten. IVA anför en
avvikande åsikt om värdet av programmet. IVA rekommenderar att stödet
avskaffas och resurserna överförs till mer grundläggande forskning och
utveckling.

Kraftvärmeproduktion med biobränslen

Medelsramen för programperioden är 1 000 miljoner kronor. Intresset för
stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen har varit stort. Vid tid-
punkten för NUTEK:s rapportering hade beslut fettats om stöd med
omkring 530 miljoner kronor. Därutöver fenns inneliggande ansökningar

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

7 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 13

om drygt 870 miljoner kronor. T.o.m. den 2 december 1993 har beslut
om stöd fattats med 695 miljoner kronor. Dessutom är ett antal ärenden
bordlagda, vilka tillsammans ger ett anspråk som överstiger den
tillgängliga ramen med 120 miljoner kronor.

NUTEK uppger i Energirapport 1993 att stödet har gett upphov till en
ökad biobränsleanvändning på omkring 1 TWh per år.

Sammanfattningsvis anser NUTEK att investeringsstödet har haft
begränsade effekter på bl.a. den tekniska utvecklingen och kommersia-
liseringen av biobränsleeldad kraftvärme. Enligt NUTEK talar detta,
liksom den för närvarande goda kraftbalansen, for att stödet bör avslutas
i förtid eller att stödreglema i vart fall bör ändras. NUTEK påpekar
dock att möjligheterna är begränsade att avveckla stödet eller vidta större
förändringar, eftersom medlen inom kort kommer att ha förbrukats.

NUTEK föreslår att en mindre del av investeringsmedlen förs över till
energiforskningsanslaget för insatser inom kraftvärmeområdet. Vidare
bör, enligt NUTEK, medel föras över till Eneigiteknikfonden om det
skulle visa sig möjligt att begränsa investeringsstödet i mer betydande ut-
sträckning.

Flertalet remissinstanser instämmer i NUTEK:s förslag att medel bör
föras över från investeringsprogrammet till forskning och utveckling.
Konkurrensverket påpekar t.ex. att stöd till tidigare led medför mindre
risker för negativa effekter på konkurrensen. LRF, Svenska
Trädbränsleföreningen och Folkkampanjen mot kärnkraft - kärnvapen
anser dock att stödet skall behållas. Statens naturvårdsverk pekar på att
investeringsstödet faktiskt har ökat användningen av biobränslen och
bedömer, liksom Värmeverksföreningen, att stödet ändå snart kan ha
intecknats. Svenska Bioenergijoreningen anser att en överföring av medel
från investeringsstödet till teknikutveckling måste förenas med en
koldioxidbeskattning inom elsektorn.

Stöd till investeringar i vindkraftverk

Efterfrågan på stödet till investeringar i vindkraftverk har varit för-
hållandevis liten. Vid redovisningstillfället hade ansökningar motsvarande
hälften av det anslagna beloppet kommit in.

Drygt 70 vindkraftverk har erhållit stöd. Den installerade effekten
uppgår till cirka 14 MW med en elproduktion på omkring 0,035 TWh
per år.

NUTEK bedömer att investeringsstödet har lett till investeringar i
vindkraftverk som annars inte hade blivit av. Detta har ökat erfaren-
heterna av vindkraft hos myndigheter och allmänhet.

Enligt NUTEK är orsaken till den låga efterfrågan på stödet att den i
dag etablerade tekniken är för dyr för svenska förhållanden. Den starka
kraftbalansen i Sverige gör att ersättningen för kraft i nya anläggningar
är relativt låg.

NUTEK drar slutsatsen att marginalnyttan är liten av att bygga fler
små och medelstora vindkraftverk. För att vindkraften på sikt skall bli
intressant från elförsöijningssynpunkt måste en storskalig introduktion

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

ske, vilket förutsätter billigare och mer arealeffektiva verk. Det
nuvarande investeringsstödet främjar enligt verket inte en sådan
utveckling.

NUTEK föreslår därför bl.a. att stödet förändras i syfte att underlätta
en storskalig introduktion av vindkraft genom att 50 till 100 miljoner
kronor förs över till Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser som
syftar till att få fram billigare och mer arealeffektiva aggregat.

Vidare anser NUTEK att 5 miljoner kronor årligen skall överföras till
energiforskningsanslaget och utnyttjas för vindkraftteknisk forskning.
NUTEK föreslår även att verket skall få disponera medel från
investeringsstödet för tekniska utvärderingar av anläggningar som har
erhållit stöd.

Flertalet remissinstanser, såsom Statskontoret, Konkurrensverket, IVA,
Svenska Gasföreningen, Kraftverksföreningen och Nordic Windpower AB,
delar NUTEK: s bedömning att medel bör föras över från investeringspro-
grammet till teknikutveckling och forskning. Som skäl anges främst att
detta skulle innebära en effektivare användning av statens resurser och
att stöd i tidigare led inte snedvrider konkurrensen. LRF anser dock att
den satsning som görs i dag, inte minst på små- och mellanskalig
vindkraft, är tillfredsställande.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Stöd till investeringar i solvärmeanläggningar

Solvärmestödet har bidragit till att omkring 11 000 kvadratmeter
solfångare har installerats. Det motsvarar en årlig värmeproduktion på
omkring 0,004 TWh.

Intresset för stödet till solvärme i bostäder har varit stort. Vid
redovisningstillfället hade bidrag på totalt 17 miljoner kronor beviljats.

Däremot har intresset för stöd till stora solvärmeanläggningar varit
ringa. Endast 160 000 kr hade betalats ut vid redovisningstillfället.

NUTEK bedömer att solvärmetekniken har relativt långt kvar till
lönsamhet. Endast solfångare för självbygge och för mer udda
uppvärmningsändamål, såsom simbassänger, kan enligt verket förväntas
nå lönsamhet utan större utvecklingsinsatser.

De företag som tillverkar solfångare är förhållandevis små och utan
egna utvecklingsresurser. Enligt NUTEK bidrar stödet därför inte till att
fora utvecklingen framåt. Stödet har däremot stor betydelse för att vissa
av de nuvarande tillverkarna skall överleva på marknaden.

NUTEK anser att omkring 5 miljoner kronor per år under minst en
femårsperiod bör avsättas för stöd till teknikutveckling avseende
solvärme. Verket rekommenderar även att stödnivån för solvärme i
bostäder skall sänkas från högst 35% till högst 25% av investerings-
kostnaden.

Många remissinstanser, såsom Konkurrensverket, IVA, Svenska
Elverksföreningen och Svenska Gasföreningen instämmer i stort i
NUTEK:s rekommendationer. Boverket anser att NUTEK:s bedömning
av solvärmens framtida möjligheter är väl pessimistisk. Boverket menar
att NUTEK inte har redovisat några övertygande skäl för att sänka

stödnivån till 25 %. Även Statens naturvårdsverk och Svenska Solenergi-
föreningen anser att det är olämpligt att sänka stödnivån. BFR anser att
det behövs ytterligare medel för utvecklingsinsatser inom solvärmeom-
rådet.

1.3 Regeringens överväganden

1.3.1 Utvecklingen inom elförsöriningsområdet

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Regeringens bedömning: Kraftbalansen under de kommande åren
är stark. Under de två senaste åren har tillgängligheten i de
svenska kärnkraftverken minskat. Huruvida detta är ett trendbrott
eller ett tillfälligt fenomen är för tidigt att svara på. Elförsöij ningen
kommer framöver att tryggas inte enbart med nationella pro-
duktionsanläggningar. En ökad internationell handel med el kan
väntas och bör uppmuntras.

Elanvändningen ökade kraftigt under första hälften av 1980-talet till följd
av en ökande användning av el för uppvärmning av bostäder och
industriella behov. Ökningen orsakades av bl.a. höjda priser på
oljeprodukter och en aktiv oljeersättningspolitik. Under de senaste åren
har ökningstakten avtagit och snarast stagnerat. Industrins elanvändning
minskade år 1992 för tredje året i rad vilket sammanhänger med den låga
ekonomiska aktiviteten i många branscher. Sannolikt minskade eller
stagnerade även den temperaturkorrigerade elanvändningen inom bostä-
der, service och samfärdsel under år 1992. Kraftbalansen är för
närvarande stark vilket medför små incitament för kapacitetsutbyggnader.
Detta läge väntas bestå under de närmaste åren.

Sedan år 1990 har alltså läget inom elförsörjningen präglats av den
internationella lågkonjunkturen och den mycket svåra ekonomiska
situationen i Sverige. En viss återhämtning kan dock nu ses inom vissa
branscher i industrin.

NUTEKrs framtidsbedömningar baseras på två scenarier, ett lågal-
temativ och ett högaltemativ. Högaltemativet står för en gynnsam
ekonomisk tillväxt med förhållandevis höga bränslepriser, snabb BNP-
tillväxt, större industriproduktion etc. I det låga alternativet är den
ekonomiska tillväxten svag. Ett prognosintervall belyser inverkan av
alternativa prisutvecklingar och ekonomisk tillväxt.

NUTEK:s prognos innebär en ökning till år 2005 av den prima
elanvändningen inom industrin med 1 % per år i lågaltemativet och med
2% per år i högaltemativet. Inom bostads- och servicesektorn innebär
prognosen en ökning med 1,1 respektive 1,4% i genomsnitt.

För bedömningar av energi- och elanvändningen är de grundläggande
antagandena om bl.a. den ekonomiska tillväxten och
bränsleprisutvecklingen av avgörande betydelse för resultaten. Vi vill
även understryka beroendeförhållandena mellan prognosens antaganden,
metod och resultat. En sådan faktor som påverkar modellen är den svåra

100

ekonomiska situationen som präglar Sverige för närvarande, vilken har
medfört bl.a. sjunkande industriproduktion och negativ BNP-utveckling
under de senaste åren. Dessa faktorer påverkar givetvis prognosen över
framtida elanvändning. NUTEK:s prognos måste naturligtvis tolkas med
hänsyn tagen till detta.

Under hösten 1992 var fem kämkraftsblock, Barsebäck 1 och 2,
Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1, avställda på grund av brister i
säkerhetssystemen. De fem reaktorerna svarar för ca 30 % av
kärnkraftskapaciteten eller ca 10 % av landets totala
elproduktionskapacitet.

Tillfälliga ombyggnader genomfördes och samtliga block utom
Oskarshamn 1 togs successivt i drift i böljan av år 1993.

Under revisionen år 1993 har därefter permanenta ombyggnader
genomförts. Oskarshamn 1, det minsta av kämkraftsblocken, har dock
ännu inte tagits i drift. Omfattande utredningar och prov pågår
fortfarande och resultatet av dessa beräknas redovisas till sommaren
1994. Det är därefter kraftföretagets uppgift att ta ställning till om det är
ekonomiskt rimligt att göra ytterligare investeringar i detta
kämkraftsblock eller om andra åtgärder bör vidtas.

I mitten av oktober 1993 var sex av tolv kämkraftsblock avställda och
elförsörjningen försvårades tillfälligt i södra Sverige. Efter några veckor
var samtliga reaktorer utom ett block i Barsebäck, Ringhals 2 samt det
tidigare nämnda Oskarshamn 1 åter i drift. Det som inträffade visar att
risken för störningar i elsystemet är relativt stor i landets södra del.
Södra Sverige är beroende av överföring på stamnätet norrifrån, av
förbindelserna med Danmark och av egna reservanläggningar. Över-
föringskapaciteten på stamnätet kommer att höjas genom byggandet av
en ny ledning på västkusten. Vidare pågår en utbyggnad av en för-
bindelse mellan Skåne och Tyskland, Baltic Cable.

De senaste två åren har alltså inneburit avbrott i utvecklingen mot en
kontinuerligt förbättrad tillgänglighet i de svenska kämkraftsverken. Det
är för tidigt att ge ett definitivt svar på frågan om detta är ett trendbrott
eller en tillfällighet. Det råder därför osäkerhet beträffande kämkraftspro-
duktionens storlek under prognosperioden.

Enligt NUTEK :s bedömning väntas utbyggnaden av kraftvärme öka
med omkring 10 TWh fram till år 2005. Denna bedömning baseras på
nuvarande energibeskattning. Arbetsgruppen om kraftvärmebeskattning
avser att inom kort överlämna sin slutrapport till regeringen. I arbets-
gruppens uppdrag ingår att lämna förslag till de förändringar som är
nödvändiga för att undanröja hinder för en ekonomiskt försvarbar
utbyggnad av kraftvärme och användning av biobränslen, vilket
medverkar till en omställning av energisystemet.

Den framtida elförsörjningen kommer att tryggas inte enbart med ut-
byggnad av nationella produktionsanläggningar. Den nordiska elproduk-
tionen har en sammansättning som skapar goda förutsättningar för handel
med el. Av 1992 års nordiska kraftproduktion var ungefär tre femtedelar
vattenkraft och en femtedel kärnkraft. Den resterande delen var till större
delen fossilbränslebaserad värmekraft. De rörliga produktionskostnaderna
är i allmänhet lägst för vattenkraften och kärnkraften. En elmarknad som

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

101

möjliggör en omfattande internationell handel med elkraft leder till att de
samlade produktionsresurserna kan utnyttjas bättre. Detta innebär bl.a.
fördelar för miljön.

I en internationalisering ligger också att beskattningen av
elproduktionen i ett enskilt land inte kan utformas så att den väsentligt
avviker från beskattningen i andra länder. En strävan bör därför vara att
uppnå en internationell harmonisering av energibeskattningen.

Vi ser stora fördelar med en utvidgad handel med el. Den pågående
reformeringen av elmarknaden kommer att underlätta det internationella
utbytet av elkraft. En fortsatt utbyggnad av utlandsförbindelserna och en
integration av elsystemen i norra Europa kan förutses. Utlandsför-
bindelserna till kontinenten torde dock inte få någon större betydelse för
den svenska kraftbalansen under detta decennium.

1.3.2 De energipolitiska programmen

Allmänna överväganden

Regeringens bedömning: De energipolitiska programmen löper i
stort sett som planerat och resultaten så här långt synes motsvara
de mål som låg till grund för 1991 års energipolitiska beslut.

De energipolitiska programmen har nu pågått under två och ett halvt år,
dvs. hälften av den ursprungliga programperioden. När det gäller
programmet för effektivare energianvändning, som har förlängts t.o.m.
budgetåret 1997/98, återstår större delen av programperioden.

Genomförda utredningar visar att programmen löper i stort sett som
planerat och att resultaten så här långt synes motsvara de mål som låg till
grund för 1991 års energipolitiska beslut.

Programmen avser emellertid i många fall energiproduktionsanlägg-
ningar med långa byggtider. När det gäller programmet för effektivare
energianvändning har NUTEK bedömt att det är för tidigt att uppskatta
hur mycket energi som sparats till följd av programmet. Det är bl.a. av
dessa skäl inte möjligt att dra några helt säkra slutsatser avseende
programmens resultat.

NUTEKrs Energirapport 1993 visar att intresset är mycket stort för
såväl stödsystemen för främjande av utveckling och introduktion av ny
energiteknik som stöd inom ramen för energieffektiviseringsprogrammet.
Däremot visar genomförda utredningar att investeringsstödens effekter
vad avser den tekniska utvecklingen är begränsade. Regeringen vill här
erinra om att investeringsprogrammet infördes som ett styrmedel för att
främja de fömybara energislagen och kraftvärmen i avvaktan på en
internationell samordning av åtgärder mot koldioxidutsläpp från
elproduktion. Syftet med investeringsstöden var således inte att åstadkom-
ma en teknisk utveckling inom dessa områden. För detta ändamål finns
andra styrmedel. Mer än hälften av de medel som anvisades av riksdagen
i 1991 års energipolitiska beslut är avsedda för teknikutveckling inom

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

102

energiområdet. Det gäller bl.a. Energiteknikfonden, programmet för Prop. 1993/94:100
effektivare användning av energi och programmet for främjande av Bil. 13
biobränsleanvändningen.

Regeringen kommer i det följande att föreslå vissa mindre förändringar

i de energipolitiska programmen. Regeringens ställningstaganden
avseende stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen redovisas i
bilaga 10.

Programmet för effektivare energianvändning

Regeringens bedömning: Programmet för effektivare energian-
vändning bör fortsätta med nuvarande omfattning och inriktning.

En alltmer effektiv energianvändning och en ökad energihushållning är
förutsättningar för att viktiga energi- och miljöpolitiska mål skall kunna
nås. 1991 års energipolitiska beslut om ett program för effektivare
användning av energi innebär ökade insatser från statens sida i syfte att
öka kunskapen om och stimulera marknadens intresse för ekonomiskt
motiverade energieffektiviseringsåtgärder. Programmet omfattar en total
medelsram på 965 miljoner kronor.

Teknikupphandling av energieffektiva produkter och processer är det
dominerande inslaget i programmet. Sammanlagt har 750 miljoner kronor
avsatts för detta stöd under en sjuårsperiod. NUTEK har lämnat stöd till
upphandlingar inom ett antal produktområden, t.ex. vitvaror, belysning,
fönster och datorskärmar.

Regeringen anser att programmet bör fortsätta med nuvarande
omfattning. I Energianvändningsrådets rapport Utvärdering av program-
met för effektivare energianvändning påpekas att programmet uppfyller
sina mål och att stödet har visat att det finns former för marknadspå-
verkan som ger effekter även i fråga om produktutformning och
fortlöpande aktörsbeteende. Rådet föreslår att programmet därför bör
fortsätta enligt nuvarande inriktning och omfattning.

Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 6. Vissa åtgärder för
effektivare användning av energi.

Berörda sektormyndigheter har ansvar för de statliga energieffektivise-
ringsinsatsema inom sina områden. Härigenom kan åtgärder för att
främja en god energihushållning integreras med andra åtgärder inom
myndigheternas ansvarsområden. Samordningsansvaret för sektormyndig-
hetemas verksamhet för energieffektivisering vilar på NUTEK.

103

Stödet till investeringar i vindkraftverk

Regeringens förslag: Medel förs över från investeringsprogrammet
för vindkraft till teknikutveckling och forskning avseende vindkraft.
Teknikupphandling bör prövas inom ramen för investerings-
bidraget. I de fall teknikupphandling tillämpas bör stödandelen
utgöra högst 50% av investeringskostnaden. Medel från investe-
ringsprogrammet får disponeras för tekniska utvärderingar av de
anläggningar som har erhållit stöd samt i vissa fall för rådgivnings-
verksamhet.

För stödet till vindkraft avsattes i 1991 års energipolitiska beslut (prop.
1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) 250 miljoner
kronor. Medlen utbetalas från anslaget Insatser för ny energiteknik. Den
1 januari 1993 höjdes stödnivån från högst 25% till högst 35% av
investeringskostnaden (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:NU20, rskr.
1992/93:137).

Enligt NUTEK krävs det utveckling av produktionsanläggningar med
lägre såväl investerings- som driftkostnader, om vindkraften skall kunna
få betydelse för omställningen av energisystemet. NUTEK och flertalet
remissinstanser anser, bl.a. mot bakgrund av den låga efterfrågan på
stödet, att medel bör föras över från investeringsprogrammet för
vindkraft till teknikutveckling och forskning avseende vindkraft.

Enligt regeringens mening bör 5 miljoner kronor årligen tillföras
Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende vindkraft. Ut-
vecklingsinsatserna bör göras i nära samverkan med branschens
aktörer.

För stöd till investeringar i vindkraftverk bör 45 miljoner kronor
anvisas. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny
energiteknik.

Erfarenheterna vad gäller teknikupphandling inom programmet för
effektivare energianvändning är goda. Energianvändningsrådet har i sin
rapport Utvärdering av programmet for effektivare energianvändning
föreslagit att teknikupphandling bör prövas på andra områden inom
omställningsprogrammet. Regeringen anser att teknikupphandling bör
prövas inom ramen för investeringsbidraget för vindkraft. I de fall
teknikupphandling tillämpas bör stödandelen utgöra högst 50 % av
investeringskostnaden. Det bör dock påpekas att det bara är i särskilda
fall där så är lämpligt som den högre stödnivån ska tillämpas.

Riksdagen har beslutat att medel från investeringsstödet får utnyttjas
för rådgivningsverksamhet inom vindkraftsområdet (prop. 1992/93:100
bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Om en enskild sökande
utnyttjar rådgivningen minskas investeringsbidraget med motsvarande
summa. Regeringen anser att, i de fall rådgivningen leder fram till ett
beslut att inte investera i ett vindkraftverk bör rådgivningen kunna
finansieras direkt från de medel som avsatts för investeringsbidraget.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

104

Regeringen anser att det är väsentligt att det genomförs tekniska
utvärderingar av de anläggningar som har erhållit stöd. Medel från
investeringsprogrammet bör få disponeras för detta ändamål.

De förändringar som regeringen nu har föreslagit innebär ändring av
gällande riktlinjer för stödet.

El från vindkraft med en installerad effekt mindre än 500 kW är
undantagen från energibeskattning, under förutsättning att vindkraftpro-
ducenten inte yrkesmässigt distribuerar elektrisk kraft. Vissa oklarheter
råder beträffande tolkningen av lagen om allmän energiskatt för små
vindkraftverk. Utredningen om en teknisk översyn av energibeskattningen
(Fi 1992:80) arbetar bland annat med dessa frågor. Utredningen skall
redovisa resultatet av sitt arbete under våren 1994.

Stödet till investeringar i solvärmeanläggningar

Regeringens förslag: Stödnivån för solvärmeanläggningar i
bostäder sänks den 1 juli 1994 från 35% till 25% av investerings-
kostnaden. Anslagsnivån är dock oförändrad 12 miljoner kronor
budgetåret 1994/95.

För stödet till investeringar i solvärmeanläggningar avsattes 50 miljoner
kronor i 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet.
1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373). Medlen utbetalas från anslaget E 7.
Insatser för ny energiteknik.

Riksdagen har beslutat att stödnivån för stöd till solvärmeanläggningar
i bostäder skall höjas från 25 % till 35 % av investeringskostnaden (prop.
1992/93:99, bet. 1992/93:NU20, rskr. 1992/93:137). Detta bedömdes
medföra en ökad belastning på anslaget med 7 miljoner kronor per år.
Riksdagen har därför beslutat om ett tillskott på 3,5 miljoner kronor för
budgetåret 1992/93 (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:NU20, rskr.
1992/93:137) och 7 miljoner kronor för budgetåret 1993/94 (prop.
1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362).

Boverket ansvarar för stöd till solvärme i bostäder. NUTEK ansvarar
för stöd till solvärmeanläggningar inom andra användningsområden.

Det finns ett stort intresse för stöd till solvärme i bostäder, sammanlagt
17 miljoner kronor har givits i stöd, varav drygt 12 miljoner kronor
budgetåret 1992/93. Däremot har intresset för stöd till storskalig
solvärmeteknik varit litet.

Mot denna bakgrund har riksdagen beslutat att ytterligare medel för
stöd till storskalig solvärmeteknik inte bör anvisas (prop. 1992/93:100
bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Samtidigt beslutade
riksdagen att de medel som tidigare anvisades för detta ändamål fr.o.m.
budgetåret 1993/94 skall överföras till Energiteknikfonden för ut-
vecklingsinsatser avseende storskalig solvärmeteknik.

Boverket föreslår i sin anslagsframställning att 15 miljoner kronor
skall anvisas för stöd till solvärme i bostäder för budgetåret 1994/95.
Detta är en ökning med tre miljoner kronor jämfört med föregående år.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

105

Boverket föreslår vidare att verkets beslutsram för den femåriga
programperioden skall utökas från 35,5 till 46,6 miljoner kronor.

Utvärderingen av programmet visar att intresset för stödet varit stort
och den större volymen installerade anläggningar leder till vissa
kostnadsminskningar. Mot bakgrund av den genomförda utvärderingen
rekommenderar NUTEK att stödnivån för solvärme i bostäder skall
sänkas från 35% till den ursprungliga nivån 25% av investeringskost-
naden. Genom att sänka stödnivån kommer anslaget att ge fler an-
läggningar än om den nuvarande nivån behålls. Regeringen instämmer i
NUTEK:s bedömning i denna fråga. Den lägre stödnivån 25% bör enligt
regeringens mening tillämpas vid stödgivningen fr.o.m. den 1 juli 1994.
Detta innebär en ändring av gällande riktlinjer för stödet.

Den föreslagna sänkningen av stödnivån från 35% till 25% av
investeringskostnaden innebär att belastningen på anslagsposten för stöd
till solvärmeanläggningar inom anslaget Insatser för ny energiteknik
kommer att bli lägre än vad Boverket bedömer i sin anslagsframställning
men på samma nivå som för innevarande budgetår, 12 miljoner kronor.

Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny energitek-
nik.

Utveckling av ny energiteknik

Regeringens ställningstaganden avseende energiforskningsprogrammet
återfinns i denna bilaga under anslaget F 8. Energiforskning.

Stöd för att utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny
energiteknik lämnas ur Energiteknikfonden. NUTEKis Energirapport
1993 innefattar inte utvärdering av Energiteknikfonden. NUTEK har
aviserat att en sådan utvärdering skall göras år 1994.

Regeringen anser att det för närvarande inte finns anledning att föreslå
mer omfattande förändringar vad gäller Energiteknikfonden.

Regeringen har tidigare i denna bilaga föreslagit att medel skall föras
över från stödet för investeringar i vindkraftverk till Energiteknikfonden.
Detta innebär att NUTEK får ökade möjligheter att via fonden stödja ut-
vecklingsinsatser avseende vindkraft. Det bör dock påpekas att NUTEK
redan inom nuvarande ramar har goda möjligheter att göra insatser på
detta område.

Medel för utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon
och drivmedel bör ställas till förfogande även för budgetåret 1994/95.
15 miljoner kronor bör tillföras Energiteknikfonden för detta ändamål.
Energiteknikfonden bör även tillföras 5 miljoner kronor för utveck-
lingsinsatser avseende solenergi. Anslagsfrågan behandlas under anslaget
E 7. Insatser för ny energiteknik.

En redogörelse för programmet för främjande av biobränslean-
vändningen återfinns i bilaga 10.

Riksdagen har för budgetåren 1992/93 och 1993/94 under anslaget
E 7. Insatser för ny energiteknik anvisat medel för finansiering av det
svenska deltagandet i EG:s program för utveckling av energisystemet.
Dessa medel har inte utnyttjats till fullo, eftersom frågan om

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

106

EFTA-ländemas deltagande i programmen ännu inte har klarats ut.
Regeringen föreslår att 10,2 miljoner kronor av dessa medel förs bort för
att finansiera vissa åtgärder inom Miljö- och naturresursdepartementets
verksamhetsområde (fjortonde huvudtitelns anslag A2. Utredningar
m.m.). Av återstående medel bör 2,3 miljoner kronor utnyttjas för
internationellt energisamarbete.

1.3.3 Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energieffekti-
visering och fömybara energislag

Regeringens bedömning: Programmet syftar till att bidra till
främst energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av
fömybara energislag i Baltikum och Östeuropa och är en central
del av den energirelaterade klimatpolitiken.

I den av riksdagen fastställda klimatstrategin (prop. 1992/93: 179 bil. 4,
bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362) lades stor vikt vid det in-
ternationella arbetet. Det framhölls att industriländerna har en särskild
roll och ett särskilt ansvar för att minska klimatpåverkan. Det in-
ternationella arbetet för att uppnå globala mål för begränsningar av
klimatpåverkan bör utgå från ett internationellt rättvist synsätt. Detta
gäller mellan i-länder och u-länder men även inom den industrialiserade
världen. Kraven på länderna bör ställas så att åtgärder kan vidtas på ett
kostnadseffektivt och rättvist sätt med hänsyn till bl.a. nuvarande utsläpp
per invånare och till tidigare åtgärder som har minskat utsläppen.

De klimatpolitiska åtgärderna på energiområdet måste utgå från högt
ställda krav på kostnadseffektivitet. Kostnadskillnadema när det gäller att
begränsa utsläppen av koldioxid mellan länder eller samhällssektorer kan
vara mycket stora. Länder som redan har genomfört långtgående
minskningar av användningen av fossila bränslen eller av andra orsaker
tillgodoser sitt energibehov huvudsakligen utan fossilbränslen uppvisar
ofta jämförelsevis höga marginalkostnader för att ytterligare minska
koldioxidutsläppen. Länder med stor andel olja eller kol i sin energiför-
söijning eller ineffektiv energianvändning har däremot ofta små kostnader
för en minskning av utsläppen från en ofta hög nivå.

I samband med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de
Janeiro i juni 1992 undertecknades en ramkonvention om klimatföränd-
ringar. Konventionen innebär att de industrialiserade länderna som ett
första steg åtar sig att till år 2000 försöka stabilisera utsläppen av
koldioxid och andra växthusgaser. Enligt klimatkonventionen skall
åtagandena mot klimatförändringar kunna vidtas gemensamt av kon-
ventionens parter. Den första partskonferensen skall utarbeta kriterier för
gemensamt genomförande, s.k. joint implementation. Möjligheten till
gemensamt genomförande har tagits in klimatkonventionen för att möta
kravet på kostnadseffektivitet. Detta innebär att konventionens parter inte
ser någon motsättning mellan nationella ansträngningar och t.ex.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

107

regionalt samordnade insatser for att minska globala miljöproblem.

Utsläppen av koldioxid från fossilbränsleanvändning har i Sverige
minskat med drygt 40% under den senaste tjugoårsperioden. Förklaringen
till detta är främst att Sveriges oljekonsumtion i stort halverats under
tidsperioden bl.a. genom energieffektivisering.

Kostnaden att begränsa utsläppen av koldioxid varierar starkt såväl
mellan sektorer som länder. Energisystemen i Baltikum är till mer än
90% baserade på fossila bränslen. De karakteriseras av stora miljömäs-
siga brister och låg energieffektivitet. Liknande förhållanden råder i
Östeuropa. Koldioxidutsläppen från energisektorn per capita i Östeuropa
var år 1991 mer än dubbelt så höga som i Sverige.

Marginalkostnaderna för att minska koldioxidutsläppen i Sverige är
höga medan de i flera av våra grannländer och i utvecklingsländerna är
låga. Detta innebär att det är samhällsekonomiskt mer lönsamt för
Sverige att göra insatser där kostnaderna är lägst. Det svenska näringsli-
vet har inom området stora kunskaper som skulle kunna foras över i form
av anläggningar och system. I framtiden kan sådana svenska insatser i
utlandet, s.k. joint implementation, till del räknas som svenska insatser.

Kommittén om internationellt miljösamarbete (M 1993:34) har
regeringens uppdrag att lämna förslag till hur Sverige kan samarbeta med
andra länder för att uppfylla åtaganden i internationella konventioner.
Kommittén skall kartlägga och jämföra kostnader för att minska utsläpp
av koldioxid och andra föroreningar från Sverige och andra europeiska
länder. Vidare skall utredaren belysa hur avtal mellan länder kan
formuleras och hur utsläppsminskningar skall räknas respektive land till
godo. Utredaren bör presentera alternativ till att finansiera åtgärder i
andra länder. Resultatet av arbetet skall vara klart i april 1994.

Riksdagen anvisade 45 miljoner kronor på tilläggsbudget för bud-
getåret 1992/93 (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93 :JoUl 1, rskr.
1992/93:138) för att stödja ett miljöanpassat energisystem i Baltikum.
Våren 1993 beslutade riksdagen (prop. 1992/93: 179 bil.4, bet.
1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361) om ett program med syfte att bidra
främst till energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av
fömybara energislag i Baltikum och Östeuropa. Även insatser i ut-
vecklingsländerna kan finansieras inom ramen for programmet. In-
satserna skall pågå under en längre tid. För budgetåret 1993/94 anvisades
95 miljoner kronor. Stödet administreras av NUTEK. Stödet ges i
huvudsak som lån till företag i mottagarlandet som driver anläggning som
producerar, överför eller använder energi. Projekt som kan förutses ge
multiplikatoreffekter prioriteras. Upphandlingen av leverantörer till
anläggningarna sker i konkurrens och genomförs av den lokala be-
ställaren men med bistånd från NUTEK. Svensk industri har en stor
kompetens inom detta område och har stora möjligheter att spela en aktiv
roll i detta sammanhang.

En effektivisering och miljöanpassning av energisystemen i syfte att
minska koldioxidutsläppen i Baltikum, Östeuropa och utvecklingsländerna
kräver mycket stora investeringar. Tillräckliga ekonomiska resurser
saknas inom dessa stater. Även om investeringar i åtgärder för att ersätta
olja som bränsle är mycket lönsamma, kräver de investeringskapital. De

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

108

pågående svenska stödinsatserna bör därför, enligt regeringens mening,
fortsätta.

Programmet bör fortsätta med samma inriktning. En justering bör dock
göras av anslaget.

Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 9. Åtgärder för energieffek-
tiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa.

2 Affärsverket svenska kraftnät

Verksamheten

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar
sedan den 1 januari 1992 det svenska storkraftnätet för el, inklusive de
statligtägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38,
rskr. 1990/91:318).

Enligt instruktionen för Svenska kraftnät (SFS 1991:2013) har verket
till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett
kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem,
sälja överföringskapacitet samt i övrigt bedriva verksamheter som är
anknutna till kraftöverföringssystemet. Verket skall därvid bl.a. främja
konkurrens inom elöverföringsområdet, främja forskning, utveckling och
demonstration av ny teknik av betydelse för verksamheten samt svara för
den operativa beredskapsplaneringen inom sitt verksamhetsområde under
kris- och krigsforhållanden.

Avsikten är att Svenska kraftnät skall bedriva sin verksamhet på ett
sådant sätt att det bidrar till att öka konkurrensen på hela elmarknaden.

Våren 1992 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag
(prop. 1991/92:133, bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322) om vissa
ytterligare riktlinjer för Svenska kraftnäts verksamhet. Bl.a. angavs att
Svenska kraftnät har till uppgift att ansvara för driften av storkraftnätet,
den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets
övergripande driftsäkerhet.

Staten är genom Svenska kraftnät delägare med 25% av aktierna i
Swedish Transmission Research Institute AB (STRI AB) som är ett
forskningsbolag för starkström där övriga delägare är ABB med 50% och
Vattenfall AB med 25% av aktierna. Vidare förvaltar verket för staten
25% av aktierna i ett branschforskningsorgan, Svenska Elföretagens
Forsknings- och Utvecklingsaktiebolag (Elforsk AB), som har till uppgift
att samordna och effektivisera branschens forsknings- och utveck-
lingsinsatser. Övriga delägare i Elforsk AB är, med en fjärdedel vardera,
Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen och Vattenfall
AB.

Den ekonomiska styrningen av Svenska kraftnät sker genom att
regeringen fastställer ett avkastningskrav och ett soliditetsmål för verket.
Avkastningskravet har fastställts till 12% på justerat eget kapital efter
skatt och soliditetsmålet till 38%. Verkets drift och investeringar skall
finansieras genom inkomster från verksamheten och genom upplåning
direkt från Riksgäldskontoret. Investeringarna belastar således inte
statsbudgeten.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

109

Den del av storkraftnätet, exklusive utlandsförbindelserna, som ligger
söder om Skellefteälven kallas stamnätet. Avgifter och villkor för
utnyttjande av stamnätet har tidigare reglerats genom det s.k. stam-
nätsavtalet. Det tecknades år 1979 av Statens vattenfallsverk och de
övriga kraftföretag - transitörema - som utnyttjade stamnätet. Sedan
Svenska kraftnät övertagit storkraftnätet har i stället verksamheten på
stamnätet reglerats genom det s.k. kraftnätsavtalet, som i huvudsak
baseras på stamnätsavtalets regler. Genom kraftnätsavtalets tillkomst
justerades dock vissa villkor varigenom tillträde för nya aktörer på
storkraftnätet underlättades.

Regeringen avser att våren 1994 lämna förslag till riksdagen om
ändrad ellagstiftning i syfte att öka konkurrensen och effektiviteten inom
elsektorn. Mot den bakgrunden har regeringen bl.a. tillkallat en särskild
förhandlare med uppgift att för staten överlägga med transitörema om
stamnätsavtalet. Konkurrensverket har den 26 november 1993 avslagit en
ansökan från kraftforetagen om ett s.k. icke-ingripandebesked enligt 20 §
konkurrenslagen (1993:20) avseende stamnätsavtalet. Som grund för
beslutet anger verket att avtalet begränsar konkurrensen på stamnätet.

Regeringens avsikt är att ett nytt avgiftssystem som är helt anpassat till
en öppen elmarknad skall införas senast då ändrad ellagstiftning träder
i kraft. Detta planeras ske den 1 januari 1995.

På regeringens uppdrag har Svenska kraftnät utrett förutsättningarna
for att i samband med en elmarknadsreform införa en börs för handel
med el. Verkets utredningsrapport, Handelsplats för el, överlämnades till
regeringen i juli 1993.

I EES-avtalet ingår bl.a. det s.k. eltransiteringsdirektivet (EG-direktiv
nr 90/547/EEC) som avser att underlätta gränsöverskridande elhandel
inom EG/EFTA-området. I en bilaga till detta direktiv skall anges vilka
nätansvariga enheter som i respektive land skall ha de befogenheter och
skyldigheter som anges i direktivet. För Sverige har Svenska kraftnät
angivits som sådan ansvarig enhet.

Svenska kraftnät bidrar, tillsammans med andra företag och organisa-
tioner inom elsektorn, till finansieringen av de forskningsprogram som
bedrivs om eventuella hälsorisker i samband med magnetfält, bl.a. från
kraftledningar. Redan framkomna forskningsresultat ger anledning till
satsningar på att minska magnetfälten kring kraftledningar vid be-
byggelse.

Investeringar under perioden 1994 - 1996

Svenska kraftnäts investeringar under perioden avser dels storkraftnätet,
dels viss telekommunikation.

Investeringarna i storkraftnätet avser både åtgärder för att bibehålla en
hög driftsäkerhet i befintliga ledningar och åtgärder för att öka kapacite-
ten i systemet.

Följande tre större projekt, överstigande 100 miljoner kronor vardera,
skall enligt planerna inledas under treårsperioden.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

110

- En ny 400 kV-ledning Horred-Breared på Västkusten för att förstärka
överföringskapaciteten till södra Sverige.

- Installation av teknisk utrustning för att kunna höja överföringskapaci-
teten från Norrland till Mellansverige i befintliga ledningar.

- En ny ledning mellan Sverige och Sydnorge.

Investeringarna i telekommunikation avser dels det telekommunika-
tionsnät som erfordras för drift och skötsel av storkraftnätet, kontrollsys-
temverksamheten, dels fortsatt installation av s.k. optokablar i storkraft-
nätet. En omfattande modernisering av kontrollsystemets anläggningar,
Driftdatanät 90, pågår. Optokablamas telekapacitet säljs främst till tredje
part.

För år 1994 planeras investeringar för sammanlagt 505 miljoner
kronor. För perioden 1994 - 1996 planeras investeringar för sammanlagt
1 594 miljoner kronor.

Verkets förslag till investerings- och finansieringsplan samt behov av
riksgäldslån för investeringar sammanfattas i nedanstående tabell.

Tabell. Svenska kraftnäts investeringar, m.m., åren 1993 - 1996.

	1993	1994	1995	1996
Investeringar, totalt	364 1	505	554	531
Egen finansiering	364	505	554	531
Upplåningsbehov	0	0	0	0

1 Utfallsprognos i november 1993

Samtliga investeringar 1994 - 1996 täcks således genom egen
finansiering. Därutöver täcks genom egen finansiering även amorteringar
enligt plan av tidigare riksgäldslån, 500 miljoner kronor, vilket innebär
att räntekostnaderna minskar under perioden.

Regeringens överväganden

Svenska kraftnäts förslag till investerings- och finansieringsplan är delvis
en fortsättning på den långsiktiga investeringsplanering som gällde för
storkraftnätet redan under Statens vattenfallsverks förvaltning. Det beror
på att investeringarna till stor del avser en förnyelse av ett väl utvecklat
system där överföringsbehoven ökar endast långsamt. En fortlöpande
strukturförändring genomförs för att anpassa systemet till dagens krav
och förutsättningar. Stora investeringar görs för att höja överföringskapa-
citeten dels till Sydsverige, dels från Norrland till Mellansverige. Vidare
planeras en ökning av överföringskapaciteten mellan Sverige och Norge.

De i investeringsplanen upptagna beloppen har i enlighet med verkets
rullande treårsplanering beräknats kalenderårsvis. Omperiodiserade till
budgetåret 1994/95 blir de planerade investeringarna sammanlagt ca 527

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

111

miljoner kronor. Det finns inte något behov av nyupplåning i Riks-
gäldskontoret för investeringsändamål under budgetåret 1994/95. Verket
bör dock, liksom tidigare, få ta upp riksgäldslån för rörlig kredit inom
en ram av 100 miljoner kronor.

Den redovisade investerings- och finansieringsplanen för Svenska
kraftnät för treårsperioden 1994 - 1996 bör godkännas som en ram för
verksamheten.

För budgetåret 1994/95 bör ramen för regeringens bemyndigande att
teckna borgen för bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier
vara samma som den nuvarande ramen, 175 miljoner kronor. Likaså bör
ramen för regeringens bemyndigande att besluta i frågor om förvärv av
aktier eller bildande av bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde
vara oförändrad, 135 miljoner kronor. Svenska kraftnät har numera rätt
att självt besluta om förvärv av aktier om högst 10 miljoner kronor och
om avvyttring av aktier som verket har förvärvat.

Det är angeläget att Svenska kraftnät fortsätter att nära följa forsk-
ningen kring magnetfältens eventuella hälsorisker samt utvecklar och
tillämpar tekniska lösningar som minskar magnetfälten kring kraft-
ledningar.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av stöd till
investeringar i vindkraftverk (avsnitt 1.3.2),

2. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av stöd till
investeringar i solvärmeanläggningar (avsnitt 1.3.2),

3. godkänner vad regeringen förordat om användning av anslaget
E 7. Insatser för ny energiteknik for internationellt energisam-
arbete (avsnitt 1.3.2),

4. godkänner den föreslagna investerings- och finansieringsplanen
för Affärsverket svenska kraftnät som en ram for perioden
1994 - 1996 (avsnitt 2),

5. godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram for
rörlig kredit under budgetåret 1994/95 får uppta riksgäldslån om
högst 100 000 000 kr (avsnitt 2),

6. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 teckna
borgen till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar
statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175 000 000 kr
(avsnitt 2),

7. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 besluta i
frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom
Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram
av 135 000 000 kr (avsnitt 2).

112

E 1. Drift av beredskapslager

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik tagits
upp ett förslagsanslag på 330 118 000 kr.

Frågan om den statliga beredskapslagringen av olja för krigs- och
neutralitetssituationer bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Regeringen avser att i en särskild proposition våren 1994 redovisa förslag
i frågan. I avvaktan på en sådan proposition bör anslaget föras upp med
oförändrat belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Drift av beredskapsla-
ger för budgetåret 1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 330 118 000
kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

E 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

5 960 187

10 054 000

9 154 000

Reservation

23 587 792

Anslaget diponeras för investeringar i produkter och anläggningar, för
industriella åtgärder samt för åtgärder för att vidmakthålla och vidare-
utveckla handlingsberedskapen. Anslaget ingår i den ekonomiska
planeringsramen för totalförsvarets civila del.

Närings- och teknikutvecklingsverket

NUTEK begär 10 miljoner kronor under anslaget för beredskapsplanering
och för stöd till industriella åtgärder i syfte att stärka försörjningssäker-
heten med inhemska alternativ.

Regeringens överväganden

De medel som begärs av NUTEK överensstämmer med programplanen
för det civila försvaret. Behov av medel från anslaget beräknas enligt
planen inte uppkomma för investeringar i produkter och anläggningar
under programperioden.

På anslaget fanns vid ingången av innevarande budgetår en betydande
reservation. Med hänsyn härtill bör anslaget för nästa budgetår kunna
minskas i förhållande till programplanen. Regeringen avser att i de
kommande anvisningarna för programplaner för myndigheter inom
totalförsvaret för perioden 1995/96 - 1999/2000 föreskriva att myndig-
heterna i sina överväganden om fördelning av den ekonomiska plane-

113

8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 13

ringsramen skall ta ökad hänsyn till förekomsten av reservationer. Prop. 1993/94:100

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 9 154 000 kr efter Bil. 13

pris- och löneomräkning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 9 154 000 kr.

E 3. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin
m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
tagits upp ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

i avvaktan på särskild proposition i ämnet till, Särskilda kostnader for
lagring av olja, motorbensin m.m. för budgetåret 1994/95 beräknar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.

E 4. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

18 856 985

63 946 000

58 258 000

Reservation

105 849 037

Anslaget disponeras för beredskapsåtgärder på elområdet. Bl.a. lämnas
bidrag till investeringar för att minska känsligheten för störningar i
produktions-, överförings- och distributionssystemen. Anslaget ingår i
den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del.

Närings- och teknikutvecklingsverket

NUTEK begär 64 miljoner kronor under anslaget. Förutom för bidrag till
beredskapsinvesteringar i elsystemet avser NUTEK att använda medlen
för utbildning av vapenfria tjänstepliktiga.

114

Regeringens överväganden

De medel som begärs av NUTEK överensstämmer med programplanen
för det civila försvaret.

Utredningen för översyn av lagstiftningen på elområdet m.m.
(EUagstiftningsutredningen) har genom tilläggsdirektiv (dir. 1993:93) fått
i uppdrag att överväga vilka principer som i fortsättningen skall gälla for
beredskapsverksamheten på elförsörjningens område. Därvid skall bl.a.
prövas om de nuvarande statliga åtgärderna på området kan avlösas med
ett mer generellt krav på elsystemets funktion i kris- och krigssituationer.
Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 15
december 1994.

Sedan budgetåret 1988/89 har regeringen haft riksdagens bemyndigan-
de att inom vissa ramar låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i
samband med planering av sådana beredskapsåtgärder till vilka bidrag
kan lämnas från detta anslag. Bemyndigandet har avsett en rullande
femårig planeringsperiod. Det senast lämnade bemyndigandet avser
perioden t.o.m. budgetåret 1997/98. Med hänsyn till den pågående
översynen genom EUagstiftningsutredningen avser regeringen inte att nu
begära en förlängning av bemyndigandet.

På anslaget fanns vid ingången av innevarande budgetår en betydande
reservation. Med hänsyn härtill bör anslaget för nästa budgetår kunna
minskas i förhåUande tiU programplanen. Såvitt gäHer frågan om
reservationer på totalförsvarsanslagen i aUmänhet hänvisar regeringen till
vad som har anförts under anslaget E 2. Beredskapslagring och indu-
strieUa åtgärder.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 58 258 000 kr
efter pris- och löneomräkning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 58 258 000 kr.

E 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier
inom energiområdet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Anslaget disponeras för utgifter för förluster i samband med lånegaran-
tier som har lämnats enligt förordningen (1981:717) om statlig garanti för
utvinning m.m. av olja, naturgas eUer kol, förordningen (1983:1107) om
statiigt stöd för att ersätta olja, m.m. samt förordningen (1988:805) om
stadigt stöd ur energiteknikfonden, m.m.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

115

Anslaget omfattade t.o.m. budgetåret 1993/94 även förluster i samband
med lånegarantier som har lämnats enligt förordningen (1986:191) om
statligt stöd för utveckling och introduktion av ny energiteknik, m.m.
Denna förordning har upphört att gälla och inga utestående garantier
finns inom programmet.

Regeringens överväganden

Lånegarantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur energi-
teknikfonden, m.m. får lämnas intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt
belopp av 300 miljoner kronor, inräknat lämnade garantier inom pro-
grammet för utveckling och introduktion av ny energiteknik samt minskat
med ett belopp som motsvararar infriade garantier i systemet under
föregående år (prop. 1987/88:90, bet. 1987/88:NU4O, rskr.
1987/88:375). Den 30 juni 1993 uppgick summan av utestående garantier
enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur energiteknikfonden till
ca 3,2 miljoner kronor.

Förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja, m.m.
har upphört att gälla. Den 30 juni 1993 var summan av utestående
garantier inom oljeersättningsprogrammet ca 130,7 miljoner kronor.

Ställda garantier enligt förordningen (1981:717) om statliga garantier
för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol har avvecklats successivt
och avser numera enbart verksamhet inom naturgasområdet, huvud-
sakligen för Sydgas AB:s lån. Dessa garantier är bundna genom avtal
(prop. 1987/88:72). Garantiramen uppgår till 1 000 miljoner kronor
(prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92:NU25, rskr. 1991/92:271). Den
30 juni 1993 uppgick summan av utestående garantier till ca 557 miljoner
kronor.

Det har inte uppkommit några förluster till följd av infriade garantier
inom något av de nämnda programmen under budgetåret 1992/93. Det
ligger i sakens natur att förluster kan komma att uppstå under följande
budgetår. Anslaget bör därför föras upp med ett formellt belopp på 1 000
kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom
energiområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

116

E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

46 725 747

100 000 000

Reservation 377 702 381

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Anslaget disponeras for utgifter för stöd enligt förordningen
(1988:806) om statligt stöd till utveckling, teknikupphandling och
introduktion av energieffektiv teknik. Stöd kan lämnas i form av bidrag
eller lån. Teknikupphandlingsstödet tillkom år 1988 (prop. 1987/88:90,
bet. 1987/88:NU4O, rskr. 1987/88:375). Det ursprungliga stödet avsåg
teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, processer
och system. 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet.
1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373) innebar att stödet utvidgades till att
omfatta all energieffektiv teknik. Detta stödsystem infördes den 1 juli
1991 och avsåg ursprungligen en femårsperiod. Riksdagen har sedan
beslutat om en förlängning av programmet med två år, dvs. t.o.m.
budgetåret 1997/98, inom en oförändrad anslagsram på 750 miljoner
kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr.
1992/93:362). NUTEK får inom denna ram fritt fördela sina åtaganden
över sjuårsperioden.

Regeringens överväganden

Regeringen har i avsnitt 1.3.2 under detta littera redovisat sina över-
väganden om de energipolitiska programmen för omställning och
utveckling av energisystemet. Programmet för effektivare energian-
vändning bör fortsätta t.o.m. budgetåret 1997/98 med nuvarande
inriktning inom en oförändrad anslagsram för teknikupphandlingsstödet
på 750 miljoner kronor. För budgetåret 1994/95 bör anvisas 100 miljoner
kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.

E 7. Insatser för ny energiteknik

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

136 622 541

237 000 000

172 000 000

Reservation

98 471 459

Anslaget disponeras för utgifter för stöd enligt förordningen
(1991:1099) om bidrag till vissa investeringar inom energiområdet, m.m.

117

9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 13

Rättelse: S. 119 rad 17 Står: 140 Rättat till: 115

Vidare fors från anslaget medel till Energiteknikfonden. Föreskrifter för
användningen av medel ur Energiteknikfonden har meddelats i
förordningen (1988:805) om statligt stöd ur energiteknikfonden, m.m.

Enligt 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet.
1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373) skall investeringsbidrag lämnas för
kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraftverk och solvärmean-
läggningar. Detta stödsystem infördes den 1 juli 1991 och skall gälla
under en femårsperiod. Stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen
gäller dock under en sexårsperiod (prop. 1992/93:100 bil. 10, bet.
1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Medelsramen för stödet till
kraftvärmeproduktion med biobränslen är 1 000 miljoner kronor. Fr.o.m.
budgetåret 1992/93 anvisas medel för stödet till kraftvärmeproduktion
med biobränslen under nionde huvudtiteln. Medelsramama för stöden till
investeringar i vindkraftverk och solvärmeanläggningar har redovisats i
avsnitt 1.3 under detta littera. Medel anvisas i form av årliga anslag.
Anslagsposterna behandlas som särskilda reservationsanslag och
anvisades för budgetåret 1993/94 enligt följande.

För bidrag till investeringar i vindkraftverk anvisades 50 miljoner
kronor. Medlen disponeras av NUTEK.

För bidrag till investeringar i solvärmeanläggningar anvisades 12
miljoner kronor. Dessa medel disponeras av Boverket för bidrag till
investeringar i solvärmeanläggningar i bostäder.

För bidrag till investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk an-
visades 200 miljoner kronor under nionde huvudtitelns anslag J 2. Bidrag
för ny energiteknik.

Myndigheterna får inom angivna ramar fritt fördela sina åtaganden
över femårsperioden. Utbetalningarna får dock inte överstiga det belopp
som finns tillgängligt på respektive anslagspost.

För överföring till Energiteknikfonden anvisades 160 miljoner kronor
efter förslag i 1993 års budgetproposition. Dessa medel skall enligt
riksdagens beslut även användas för att finansiera Sveriges deltagande i
EG:s program för utveckling av energisystemet. Efter förslag i proposi-
tionen (1992/93:179) om åtgärder mot klimatpåverkan, m.m. (bil. 4)
anvisade riksdagen ytterligare 15 miljoner kronor att överföras till
Energiteknikfonden för utveckling och klimatupphandling av miljöanpas-
sade fordon och drivmedel (bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362).
Enligt 1991 års beslut om riktlinjer för energipolitiken skall 550
miljoner kronor från anslaget tillföras Energiteknikfonden under
femårsperioden.

Regeringens överväganden

Regeringens överväganden om det energipolitiska programmet för
omställning och utveckling av energisystemet har redovisats i avsnitt 1.3.

Av de medel som enligt 1991 års energipolitiska beslut har avsatts för
stöd till investeringar i vindkraftverk under femårsperioden bör
5 miljoner kronor årligen tillföras Energiteknikfonden för
utvecklingsinsatser avseende vindkraft. För stöd till investeringar i vind-

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

118

kraftverk bör därför för budgetåret 1994/95 anvisas 45 miljoner kronor Prop. 1993/94:100
under detta anslag. Bil. 13

För stöd till investeringar i solvärmeanläggningar bör ett oförändrat
belopp, 12 miljoner kronor, anvisas under detta anslag.

För utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon och
drivmedel bör 15 miljoner kronor tillföras Energiteknikfonden. Av de
medel som enligt 1991 års energipolitiska beslut avsatts för stöd till
investeringar i solvärmeanläggningar bör 5 miljoner kronor överföras till
Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende storskalig
solvärmeteknik. Vidare bör Energiteknikfonden tillföras 5 miljoner
kronor för utvecklingsinsatser avseende solenergi. Sedan år 1988 har
Statens naturvårdsverk disponerat 25 miljoner kronor per år ur
Energiteknikfonden för stöd till utveckling och demonstration av ny
miljöskyddsteknik utanför energiområdet. Medel för detta ändamål bör
nu tas upp under fjortonde huvudtiteln. Sammantaget bör medel avseende
överföring till Energiteknikfonden föras upp med ett belopp på
115 miljoner kronor och anvisas under detta anslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 172 000 OCX) kr.

E 8. Bidrag till Energiteknikfonden

1993/94 Anslag 72 000 000

1994/95 Förslag 72 000 000

Från anslaget lämnas bidrag till Energiteknikfonden.

Regeringens överväganden

Energiteknikfonden tillförs fr.o.m. budgetåret 1993/94 medel som
motsvarar 10 kr per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter
(prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362).
Vidare tillförs fonden under budgetåren 1991/92 - 1995/96 särskilda
medel (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373).
Regeringens överväganden avseende dessa medel redovisas under
anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik.

Föreskrifter för användningen av medel ur Energiteknikfonden har
meddelats i förordningen (1988:805) om statligt stöd ur energiteknik-
fonden, m.m.

119

Liksom under budgetåret 1993/94 bör medel som motsvarar 10 kr per
kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter anvisas under detta
anslag. Anslaget bör föras upp förslagsvis med ett belopp på 72 miljoner
kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Energiteknikfonden för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 72 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

E 9. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Balti-
kum och Östeuropa

1993/94 Anslag 95 000 000

1994/95 Förslag 87 500 000

NUTEK skall som en del av den svenska klimatpolitiken arbeta för att
öka energieffektiviteten i de baltiska länderna och Östeuropa.

Anslaget disponeras för stöd till insatser för energieffektivisering och
introduktion av fömybara energislag i Baltikum och Östeuropa.

Stöd får lämnas till beställare i mottagarländerna i form av lån till
energieffektiv teknik för distribution och användning samt till introduk-
tion av fömybara energislag i dessa länder. En mindre del av medels-
ramen kan lämnas i form av bidrag.

Regeringens överväganden

Regeringen har i avsnitt 1.3.3 under detta littera redovisat sina över-
väganden om insatser för energieffektivisering och introduktion av
fömybara energislag i bl.a. Baltikum och Östeuropa. Senast den 1
september 1994 skall en redogörelse lämnas av NUTEK för stödinsatser-
na inklusive en uppskattning av varaktiga minskningar av koldioxidutsläp-
pen.

Stödet bör förlängas och för budgetåret 1994/95 bör anvisas
87,5 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa och
Baltikum för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
87 500 000 kr.

120

F. Teknisk forskning och utveckling

F 1. Teknisk forskning och utveckling

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

744 905 3851

575 548 OOO2

580 320 OOO2

Reservation

318 392 724

1 Utgifterna inkluderar anslag till informationsteknologi men ej till materialteknik.

2 Inkluderar materialteknik men ej informationsteknologi som redovisas under
anslaget F 2. Informationsteknologi.

Anslaget disponeras bl. a. av NUTEK for att främja och stödja teknisk
forskning och utveckling. Medel anvisas till prioriterade områden såsom
basteknologierna materialteknik, bioteknik och teknik för komplexa
system samt utvecklingsområdena biomedicinsk teknik, produktionstek-
nik, processteknik, transportteknik och miljöteknik. Under anslaget ryms
även medel for tvärvetenskapliga materialkonsortier och program for for-
donsteknik, flygteknik, träråvarubaserad industri samt för små och
medelstora företag.

Från anslaget finansieras dessutom vissa verksamheter inom området
teknisk vetenskaplig informationsförsörjning, däribland forsknings- och
utvecklingsarbete. Under anslaget anvisas för detta ändamål medel till
Forskningsrådsnämnden, Tekniska nomenklaturcentralen och Tekniska
litteratursällskapet.

Medel för insatser inom området informationsteknologi anvisas
innevarande budgetår över anslaget F2. Informationsteknologi.

Närings- och teknikutvecklingsverket

I sin enkla anslagsframställan refererar NUTEK till det förslag till
treårsplan som NUTEK lämnade för budgetåren 1993/94 - 1995/96 samt
de beslut som statsmakterna fattat med anledning därav. NUTEK
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anvisa medel enligt detta
förslag.

Verksamhetens inriktning for budgetåret 1994/95 skall i allt väsentligt
följa den treårsplan som NUTEK lämnat.

NUTEK har för budgetåret 1994/95 hemställt om 120 miljoner kronor
för tekniskt nyskapande utvecklingsprojekt, s.k. såddfinansiering.

NUTEK har i diskussion med företrädare för berörd industri arbetat
fram ett forskningsprogram avseende den träråvarubaserade industrin.
Programmet påbörjas under innevarande budgetår.

En av regeringen utsedd förhandlare har tillsammans med berörda
industriföretag och myndigheter arbetat fram ett program för fordonstek-
nisk forskning.

Motsvarande arbete pågår på området flygteknisk forskning.

Programmet för små och medelstora företag är i sina respektive delar
inne i en planerings- eller initieringsfas.

121

Regeringen beslutade den 10 juni 1993 att tillsätta en styrgrupp for att
leda ett arbete för utveckling och förnyelse av industriforskningssystemet.
Arbetet som nu pågår skall vara genomfört senast den 30 juni 1995 och
genomföras av NUTEK.

Regeringens överväganden

Under littera B. Närings- och teknikutvecklingsverket lämnas en närmare
redogörelse för NUTEKs verksamhetsområde Teknisk forskning och
utveckling.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen
(1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för
budgetåret 1994/95.

Under anslagen F 1. och F 2. Informationsteknologi har beräknats
medel för statens andel av kostnader för fortsättning av RTI-programmet
(Road Traffic Informatics) som tidigare finansierats över anslaget F 7.
Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete.

För den verksamhet som finansieras över anslaget Fl. Teknisk
forskning och utveckling beräknas ett medelsbehov om totalt 580,3
miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Beräkningen av anslaget har
gjorts med utgångspunkt i de förslag som lämnades i prop. 1992/93:170.
Utöver pris- och löneuppräkning har ett produktivitets- och effektivi-
tetskrav om 3 % beräknats på den del av anslaget som avser utgifter för
statlig konsumtion i enlighet med den princip som tillämpas generellt i
årets budgetförslag.

För budgetåret 1993/94 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår,
av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till
teknisk forskning och utveckling m.m. vilka innebär åtaganden för flera
budgetår. Även under budgetåret 1994/95 bör det skapas möjlighet att för
delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis
omfattar långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig
planeringsperiod.

Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret
1994/95 få fetta beslut om stöd till teknisk forskning och utveckling, som
inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 295
miljoner kronor under budgetåret 1995/96, högst 250 miljoner kronor
under budgetåret 1996/97, högst 210 miljoner kronor under budgetåret
1997/98 och högst 175 miljoner kronor under budgetåret 1998/99.

Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för
medlens användning.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

122

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 580 320 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som har anförts,
under budgetåret 1994/95 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och
utvecklingsarbete m.m. som inberäknat löpande avtal och beslut,
innebär åtaganden om högst 295 000 000 kr under budgetåret
1995/96, högst 250 000 000 kr under budgetåret 1996/97, högst
210 000 000 kr under budgetåret 1997/98 och högst 175 000 000
kr under budgetåret 1998/99.

F 2. Informationsteknologi

1993/94 Anslag 358 000 000

1994/95 Förslag 352 920 000

Anslaget disponeras av NUTEK för att främja och stödja teknisk
forskning och utveckling inom området informationsteknologi (IT).
Verksamheten bedrivs inom fyra delområden: Mikroelektronik, Datave-
tenskap och kommunikation, IT:s användning samt Industriinriktade
kompetenscentra.

Närings- och teknikutvecklingsverket

I sin enkla anslagsframställning refererar NUTEK till det förslag till
treårsplan som NUTEK lämnade för budgetåren 1993/94 -1995/96 samt
de beslut som statsmakterna har fattat med anledning därav. NUTEK
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anvisa medel enligt detta
förslag.

Regeringens överväganden

Under littera B. Närings- och teknikutvecklingsverket lämnas en närmare
redogörelse för NUTEK: s verksamhetsområde Teknisk forskning och
utveckling.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i propositionen
(1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för
budgetåret 1994/95.

För den forskning som finansieras över anslaget F 2. Informationstek-
nologi beräknas ett medelsbehov om ca 353 miljoner kronor. Be-
räkningen har gjorts med utgångspunkt i det förslag som lämnades i
prop. 1992/93:170. Utöver pris- och löneomräkning har ett produktivi-
tets- och effektivitetskrav om 3% beräknats på den del av anslaget som
avser utgifter för statlig konsumtion i enlighet med den princip som

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

123

tillämpas generellt i årets budgetförslag.

Inom ramen för detta anslag bör det liksom inom ramen för anslaget
F 1. Teknisk forskning och utveckling, skapas möjlighet att för delar av
verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar
långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig planerings-
period. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under
budgetåret 1994/95 få fatta beslut om stöd till teknisk forskning och
utveckling inom IT-området som, inberäknat löpande avtal och beslut,
innebär åtaganden på högst 179 miljoner kronor under budgetåret
1995/96, högst 154 miljoner kronor under budgetåret 1996/97, högst 125
miljoner kronor under budgetåret 1997/98 och högst 107 miljoner kronor
under budgetåret 1998/99.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Informationsteknologi för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 352 920 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 låta staten
ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk
forskning och utveckling m.m. inom IT-området som, inberäknat
löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 179 000 000
kr under budgetåret 1995/96, högst 154 000 000 kr under
budgetåret 1996/97, högst 125 000 000 kr under budgetåret
1997/98 och högst 107 000 000 kr under budgetåret 1998/99.

F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

35 630 000

33 560 000

Anslaget disponeras för bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-veten-
skapliga attachéverksamhet (STATT). STATT är en stiftelse med
svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som huvudmän.
STATT har till uppgift att följa den tekniska utvecklingen inom olika
industrinationer och rapportera till svenska företag, myndigheter och
forskningsorganisationer om denna utveckling. Syftet är att därigenom
bidra till ökad produktivitet och kunskapskraft i svenskt näringsliv.

124

Det övergripande målet är en ökad teknikspridning genom en liten
administrativ organisation, renodling och profilering av verksamheten
samt en ökad inriktning mot analys och utvärdering av den tekniska
utvecklingen. Vidare skall anslags- och uppdragsverksamhet hållas isär,
kontinuerlig kvalitetskontroll genomföras och nyttoeffekter påvisas av den
kunskap som STATT förmedlar till regeringskansli och myndigheter.

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet

STATT har i sin anslagsframställning i huvudsak följt de riktlinjer som
utarbetats i dess plan för treårsperioden 1993/94 - 1995/96, kallad
Plan 96. Mot bakgrund av arbetet med denna plan har bl.a. attachéverk-
samhetens målsättning, effektivitet och kostnader granskats. Verksam-
heten avses renodlas och profileras tydligare och insatserna koncentreras.

Den uttalade verksamhetsinriktningen för de närmaste åren bedöms i
huvudsak ligga i linje med uttalade mål för verksamheten.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

I regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 anmodades STATT att under
budgetåret bölja utveckla starkare mål- och resultatstyrning för verk-
samheten. I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 ålades STATT att
införa sådan styrning under innevarande budgetår. Underlag saknas ännu
för att kunna göra en enhetlig bedömning av effektiviteten i verksam-
heten. Regeringen återkommer i 1995 års budgetproposition, då resultatet
av mål- och resultatstyrning för hela innevarande budgetår föreligger.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetpropo-
sition bör gälla även för budgetåret 1994/95. I regleringsbrevet för
budgetåret 1993/94 ställs som villkor att verksamheten skall självfinan-
sieras totalt till minst 30 %.

Regeringen beräknar anslaget till 33 560 000 kronor för budgetåret
1994/95. Detta är lägre än anslaget för innevarande budgetår och för-
anleds av det allvarliga statsfinansiella läget. STATT bör dock ha möj-
ligheter att täcka bl. a. deprecieringskostnader med fonderade medel.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksam-
het för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
33 560 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

125

10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 13

F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader

1993/94 Anslag 5 655 000

1994/95 Förslag 5 648 000

Under detta anslag anvisas medel till löne- och övriga förvaltningskost-
nader samt lokalkostnader vid Rymdstyrelsen.

De övergripande näringspolitiska målen för Rymdstyrelsens verksam-
het är att åstadkomma ökad

- konkurrenskraft genom att svensk industri ges förutsättningar att
utveckla konkurrenskraftiga rymdprodukter och rymdtjänster,

- teknikspridning som skall ge positiva näringspolitiska effekter även
utanför rymdindustrin,

- Europasamverkan innebärande att Sverige skall vara en attraktiv
partner i det europeiska industrisamarbetet,

- regional utveckling som bidrar till näringslivets utveckling i Kiruna-
regionen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Rymdstyrelsen

I sin enkla anslagsframställning för budgetåret 1994/95 begär Rymd-
styrelsen oförändrade resurser.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 5 648 000 kr

Resultatbedömning

Baserat på det underlag som Rymdstyrelsen har presenterat i sin
fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1993/94 - 1995/96 har
resultatmått utarbetats som kan utnyttjas innevarande år för en till-
fredsställande resultatredovisning i årsredovisningen nästa år.

126

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i 1993 års forsknings-
politiska proposition bör gälla även for budgetåret 1994/95.

Regeringen beräknar anslaget till 5 648 CXX) kr för budgetåret 1994/95
efter pris- och löneomräkning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 5 648 000 kr.

F 5. Rymdverksamhet

Nytt anslag (förslag) 539 130 000

Under detta anslag anvisas medel för rymdforskning, fjärranalys och
industriutveckling samt för det europeiska rymdsamarbetet inom
European Space Agency, ESA, och Sveriges bilaterala samarbete främst
med Frankrike och Tyskland.

För rymdverksamhet har under Näringsdepartementets huvudtitel för
budgetåret 1993/94 anvisats medel under två anslag, F 5. Nationell
rymdverksamhet och F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m. om 54,3
resp. 450,1 miljoner kronor.

Rymdstyrelsen

Utgångspunkt för Rymdstyrelsens begäran om resurser för budgetåret
1994/95 är riksdagens beslut med anledning av proposition om forskning
för kunskap och framsteg (1992/93:170, bet. 1992/93:NU3O, rskr.
1992/93:399). Merparten av Rymdstyrelsens utgifter inom detta anslag
utgörs av avtalsbundna bidrag till internationella organisationer. Dessa
utgifter är föremål för såväl pris- som valutajusteringar enligt bestämda
regler. På grund av det minskade värdet på kronan i förhållande till flera
europeiska valutor har Sveriges kostnader för att delta i det europeiska
rymdsamarbetet i ESA ökat kraftigt fr.o.m. budgetåret 1992/93. För
budgetåret 1994/95 beräknas kostnaderna för pris- och valutajusteringar
till 1993 års prisnivå till 96 872 530 kr.

Baserad på oförändrad anslagsnivå till 1993 års prisnivå hemställer
Rymdstyrelsen om anslag för rymdverksamhet på 601 272 000 kr för
budgetåret 1994/95. Rymdstyrelsen hemställer därutöver om bemyndigan-
de för regeringen beträffande nya förpliktelser inom anslaget om högst
274 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

127

Regeringens överväganden

Regeringen anser att det europeiska rymdsamarbetet är viktigt för
Sverige. ESA:s framtida program diskuterades senast på ministernivå i
november 1992 i Granada. Man beslöt då om fortsatt europeiskt rymd-
samarbete av ungefär samma omfattning som tidigare. Det planerade,
mycket ambitiösa programmet för bemannad rymdverksamhet om-
orienteras för att nyttiggöra de ökade möjligheterna till ett vidare
internationellt samarbete som den nya politiska situationen i världen
öppnar. Den framtida utformningen av rymdstationsprogrammet kommer
att anpassas till även ett ryskt deltagande.

Del av anslaget avser bilaterala samarbeten. Främst samarbetar Sverige
med Frankrike i fjärranalysprogrammet SPOT där diskussioner pågår om
nästa generation av satelliter, SPOT 5 och 6. Ett beslut om det svenska
deltagandet i detta program beräknas tas under år 1994.

Det nationella programmet har utvecklats positivt i riktning mot större
internationell samverkan.

För svenskt vidkommande innebär deprecieringseffekten stora
kostnadsökningar för ESA-samarbetet. För att finansiera dessa måste
möjligheter att göra besparingar tas till vara. Inom ESA pågår dis-
kussioner om att förändra vissa av de program som Sverige för närvaran-
de deltar i. Detta kan leda till att kostnaderna för Sverige i dessa delar
kommer att minska. Rymdstyrelsen kan vidare utnyttja bl.a. anslagskredi-
ten för att fördela kostnadsökningarna över flera år. Regeringen beräknar
således anslaget för budgetåret 1994/95 till 539 130 000 kr.

För rymdverksamhet anvisas innevarande budgetår under tolfte
huvudtiteln medel under två anslag, reservationsanslaget F 5. Nationell
rymdverksamhet och ramanslaget F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m.
Med hänsyn till den nära koppling som finns mellan de program som
hittills finansierats med dessa anslag bör all rymdverksamhet finansieras
med ett gemensamt ramanslag. Eventuell reservation på anslaget
Nationell rymdverksamhet vid utgången av budgetåret 1993/94 bör
tillföras det nya ramanslaget Rymdverksamhet. Även eventuellt an-
slagssparande och utnyttjade krediter på det nuvarande ramanslaget
Europeiskt rymdsamarbete m.m. bör föras över till det nya ramanslaget.

För budgetåret 1993/94 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår,
av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut, som rör stöd till
rymdverksamhet, vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Ingående
bemyndigandeskuld 1994/95 är 2 057 miljoner kronor. Skulden fördelar
sig på budgetår enligt nedan (miljoner kronor).

1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 1999/2000 Totalt

514 469 359 252 241 222 2 057

Även under budgetåret 1994/95 bör det skapas möjlighet att för delar
av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar
långsiktiga program inom ESA m.m. under en flerårig planeringspriod.
Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret
1994/95 få fatta beslut om stöd till rymdverksamhet som innebär
åtaganden om högst 274 miljoner kronor under kommande budgetår.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

128

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Rymdverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag
på 539 130 OOO kr,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 ikläda staten
nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom
rymdverksamhet om högst 274 OOO OOO kr,

3. medger att utgående reservation på reservationsanslaget Nationell
rymdverksamhet får disponeras i enlighet med vad som anförts,

4. godkänner det som regeringen förordar om överföring av
anslagssparande och anslagskrediter på ramanslaget Europeiskt
rymdsamarbete m.m. till ramanslaget Rymdverksamhet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

F 6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

7 020 000

5 520 000

Från anslaget lämnas statens bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademiens
(TVA) grundläggande verksamhet. Denna omfattar FVA:s ledningsfunk-
tion, kontakt- och rådgivningsverksamhet och bibliotek, delar av IVA:s
utredningsverksamhet, IVA:s utlandssekretariat, dess ekonomisekretariat
samt informationsverksamhet. IVA är ett samfund av invalda ledamöter
som är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och
ekonomi. IVA:s huvuduppgift är, såsom det uttrycks i dess stadgar, att
till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksam-
heten inriktas på att följa, analysera och informera om den tekniska och
industriellt-ekonomiska utvecklingen samt att skapa och initiera sam-
verkan mellan olika teknikområden.

Ingenjörsvetenskapsakademien

För budgetåret 1994/95 har IVA begärt en uppräkning av bidraget till
7 500 000 kr. Akademien anser att det i ökad utsträckning blir stats-
makterna som kommer att dra nytta av IVA:s olika aktiviteter.

Regeringens överväganden

För budgetåret 1994/95 beräknas det stattiga bidraget till IVA:s grund-
läggande verksamhet till 5 520 000 kr.

129

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1994/95
anvisar ett anslag på 5 520 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

174 181 580

211 000 0001

272 300 000

Reservation 221 321 396

1 Regeringen föreslår i tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 att ytterligare
80 000 000 kr anvisas.

Anslaget disponeras för forsknings- och utvecklingssamarbete med EG
inom ramen för EG:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling,
samt utbetalningar till EG som en följd av EES-avtalet.

En redogörelse, ur industriell synvinkel, för EG:s program för
forskning och teknisk utveckling samt för motiven för svenskt del-
tagande, lämnades i regeringens proposition om forskning för kunskap
och framsteg (prop. 1992/93:170 s. 433-436, bet. 1992/93: NU 30, rskr.
1992/93:399).

Närings- och teknikutvecklingsverket

NUTEK beräknar i sin anslagsframställning det totala medelsbehovet till
ca 360 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Därav avser 20 miljoner
kronor europeiskt trafiktekniskt samarbete som bedrivs inom det svenska
RTI-programmet (Road Traffic Informatics) för säkrare, effektivare och
mera miljövänliga vägtransportsystem. NUTEK har i sin beräkning av
det totala medelsbehovet inkluderat kostnader för EG:s fjärde rampro-
gram för forskning och teknisk utveckling. NUTEK framhåller att
beräkningsgrunden är osäker då budgeten för det fjärde ramprogrammet
ännu inte har beslutats.

Regeringens överväganden

Genom EES-avtalet har Sverige associerats till EG:s tredje ramprogram
för forskning och teknisk utveckling och alla dess delprogram utom de
två program som styrs av Euratomfördraget, dvs. fusionsenergiforskning
och kämkraftssäkerhet. Sverige har förbundit sig att betala en BNP-
baserad andel av budgeten för de program som ingår i avtalet. Av de
program som Sverige förbundit sig att betala andelar för, faller följande
inom Näringsdepartementets verksamhetsområde: informationsteknologi,
kommunikationsteknologi, telematik, industriteknologier och material,
marinteknik, icke nukleär energi samt programmet för spridning och

130

exploatering av forskningsresultat. Sveriges bidrag till EG for dessa
program beräknas för budgetåret 1994/95 totalt till 117,3 miljoner
kronor.

Svenska deltagare i EG-projekt som startar efter EES-avtalets
ikraftträdande får upp till 50 % av projektkostnaden täckt ur EG:s
budget. Svenska deltagare i EG-projekt som startat före EES-avtalets
ikraftträdande erhåller statligt stöd motsvarande det EG ger. NUTEK
svarar för det statliga stödet till projekt inom de ovan nämnda program-
men. Dessa projekt måste finansieras nationellt under hela projekt-
perioden. Behovet av nationellt stöd kommer att minska i takt med att de
projekt som startat före EES-avtalets ikraftträdande avvecklas. Det
statliga stödet till sådana projekt beräknas för budgetåret 1994/95 uppgå
till 155 miljoner kronor.

Beslut om EG:s fjärde ramprogram för forskning och teknisk
utveckling beräknas tas under våren 1994. Först när så har skett kan det
fjärde ramprogrammet inkluderas i EES-avtalet. Tills vidare bör därför
detta anslag belastas endast med kostnader som kan kopplas till EES-
avtalet, EG:s tredje ramprogram för FoU samt återstående kostnader
relaterade till tidigare ramprogram.

De medel som här har beräknats for FoU-samarbete inom ramen för
EG:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling skall täcka dels
nationellt finansierade projekt, dels de programavgifter som uppkommer
genom EES-avtalet. En del av dessa programavgifter specificeras först
i EG:s budget för 1995, vilken presenteras under våren 1994. Program-
avgifterna kommer att debiteras Sverige i utländsk valuta. Förändringar
i växelkursen påverkar därför i hög grad detta anslag. Dessa båda fakto-
rer gör att beräkningen av programavgifter blir något osäker. Anslaget
kan därför behöva justeras i ett senare skede.

Tills vidare beräknar regeringen 272,3 miljoner kronor för dessa
ändamål.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 272 300 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

131

F 8. Energiforskning

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

290 814 730

213 650 000

210 582 000

Reservation

78 109 991

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Anslaget disponeras for bidrag till stöd för forskning och utveckling
på energiområdet inom ramen for energiforskningsprogrammet. Stöd för
forskning och utveckling inom biobränsleområdet anvisas under nionde
huvudtiteln.

Följande myndigheter eller programorgan är ansvariga för olika delar
av energiforskningsprogrammet; Naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR), NUTEK, Statens råd för byggnadsforskning (BFR), Kommunika-
tionsforskningsberedningen (KFB), Studsvik AB och Programrådet vid
Studsvik. NUTEK har samordningsansvar för programmet.

De övergripande målen för eneigiforskningsprogrammet är att skapa
vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten,
högskolorna och i näringslivet för utvecklingen och omställningen av
energisystemet i enlighet med riksdagens riktlinjer för energipolitiken.

De gällande riktlinjerna för energiforskningen beskrivs i propositionen
om forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170,
1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399).

Med undantag av KFB har samtliga myndigheter eller programorgan
hemställt om i stort oförändrade anslag för budgetåret 1994/95. KFB har
hemställt om en ökning av sin del av anslaget från innevarande 5,5
miljoner kronor till 15 miljoner kronor. Som motiv anger KFB bl.a. att
större insatser krävs för att minska energianvändningen inom transport-
sektorn. Elsäkerhetsverket har hemställt om att 1,5 miljoner kronor
anvisas för verkets räkning under anslaget Energiforskning.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Regeringen har uppdragit åt ifrågavarande myndigheter och program-
organ att under innevarande budgetår utveckla resultatmått samt inleda
en redovisning av verksamheten som svarar mot angivna verksam-
hetsmål. Denna övergång till ökad mål- och resultatstyrning skall i
huvudsak vara genomförd under innevarande budgetår, och skall därefter
kunna tillämpas från och med budgetåret 1994/95.

Regeringen återkommer till resultatbedömning i 1995 års budgetpro-
position, då förutsättningarna för en sådan prövning föreligger bl.a. i
form av myndigheternas och programorganens årsredovisning.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen om
forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret
1994/95. Regeringen är därför inte beredd att tillmötesgå den av KFB

132

begärda ökningen av anslaget. Vad beträffar Elsäkerhetsverkets hem-
ställan anser regeringen att det är en fråga för NUTEK att ta ställning
till.

Med hänsyn till energiforskningsprogrammets långsiktiga inriktning
bör det skapas möjlighet att for delar av verksamheten göra ekonomiska
åtaganden även for flera år efter det aktuella budgetåret. Regeringen bör
därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1994/95 få fatta
beslut om stöd till energiforskning som, inberäknat löpande avtal och
beslut, innebär åtaganden på högst 170 miljoner kronor för budgetåret
1995/96, högst 140 miljoner kronor for budgetåret 1996/97, högst 110
miljoner kronor för budgetåret 1997/98, högst 90 miljoner kronor för
budgetåret 1998/99 samt högst 60 miljoner kronor för budgetåret
1999/2000.

För den verksamhet som finansieras över anslaget F 8. Energiforsk-
ning beräknas ett medelsbehov om ca 210 miljoner kronor. Beräkningen
har gjorts med utgångspunkt i det förslag som lämnades i prop.
1992/93:170. Utöver pris- och löneomräkningen har ett produktivitets-
och effektivitetskrav om 3 % beräknats på den del av anslaget som avser
utgifter för statlig konsumtion, i enlighet med den princip som tillämpas
generellt i årets budgetförslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Energiforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 210 582 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 låta staten

ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till
forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan
fettade beslut, innebär åtaganden på högst 170 000 000 kr för
budgetåret 1995/96, högst 140 000 000 kr för budgetåret

1996/97, högst 140 000 000 kr för budgetåret 1996/97, högst
110 000 OOO kr för budgetåret 1997/98, högst 90 000 000 kr för
budgetåret 1998/99 samt högst 60 000 000 kr för budgetåret
1999/2000.

F 9. Statens råd for byggnadsforskning: Förvaltningskost-
nader

1993/94 Anslag 25 451 000

1994/95 Förslag 22 960 000

Över detta anslag anvisas medel till löne- och övriga förvaltningskost-
nader samt lokalkostnader för Statens råd för byggnadsforskning (BFR).

BFR har till uppgift att initiera samt främja och stödja forsknings- och
utvecklingsarbete inom planläggnings-, byggnads- och anläggnings-
områdena.

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

133

Det övergripande målet för BFR:s satsningar på forskning och Prop. 1993/94:100
utveckling är att bidra till att stärka och utveckla den byggda miljöns Bil. 13
kvalitet med syfte att bidra till en bärkraftig utveckling av samhället och
till att stärka vårt lands ekonomi, välfärd och internationella konkurrens-
kraft.

Statens råd för byggnadsforskning

BFR har i sin enkla anslagsframställning för budgetåret 1994/95 utgått
ifrån riksdagens beslut med anledning av propositionen om forskning för
kunskap och framsteg (1992/93:170, bet. 1992/93:BoU23, rskr.
1992/93:401). BFR:s organisation anpassas till den minskade personal-
styrkan och översyn av administrativa rutiner, arbetsformer m.m.
genomfors. För budgetåret 1994/95 hemställer BFR om ett ramanslag på
24,1 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller for treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 22 960 000 kr

Resultatbedömning

Inom BFR pågår arbete med att utveckla resultatmått avseende såväl den
vetenskapliga kvaliteten som relevansen i BFR:s FoU-satsningar, som
kan tillämpas så att regeringen i årsredovisningen nästa år kan göra en
bedömning av vilka resultat som BFR har uppnått under budgetåret
1993/94.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fäst i propositionen
(1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även for
budgetåret 1994/95. Regeringen beräknar anslaget till 22 960 000 kr efter
vissa tekniska justeringar och pris- och löneomräkning. Beräkningen har
gjorts med utgångspunkt i det förslag som lämnades i proposition
1992/93:170.

134

Kostnaderna under budgetåret 1993/94 for uppsagd personal bör inte Prop. 1993/94:100
i sin helhet belasta detta budgetår utan bör slås ut över en femårsperiod Bil. 13
genom att BFR bl.a. får disponera en utökad anslagskredit.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader for
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 22 960 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att under anslaget Statens råd för
byggnadsforskning: Förvaltningskostnader få medge en an-
slagskredit under budgetåret 1994/95 på högst 2 500 000 kr,
motsvarande ca 11 procent av anslagsbeloppet.

F 10. Byggforskning

1993/94 Anslag 174 000 000

1994/95 Förslag 169 430 000

Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete inom
markanvändnings-, byggnads-, anläggnings- och förvaltningsområdena
samt bidrag enligt förordningen (1990:818) om stöd till experiment-
byggande m.m. Medlen fördelas av Statens råd för byggnadsforskning
(BFR).

Statens råd för byggnadsforskning

BFR:s anslagsframställning ansluter i huvudsak till riktlinjerna i BFR:s
fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94 - 1995/96. För
budgetåret 1994/95 hemställer BFR om ett reservationsanslag om 174
miljoner kronor. BFR hemställer vidare om att återbetalningar av ex-
perimentbyggnadsstöd från och med budgetåret 1994/95 skall få
disponeras av BFR.

I likhet med vad som gäller innevarande budgetår har BFR hemställt
om bemyndigande att göra åtaganden för kommande budgetår.

135

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser:

Reservationsanslag 169 430 00 kr

Resultatbedömning

Inom BFR pågår arbete med att utveckla resultatmått avseende såväl den
vetenskapliga kvaliteten som relevansen i BFR:s FoU-satsningar som kan
tillämpas så att regeringen i årsredovisningen kan göra en bedömning av
vilka resultat som BFR har uppnått under budgetåret 1993/94.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i 1993 års forsknings-
politiska proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Regeringen uppdrog i mars 1993 åt BFR att träffa avtal med Tekniska
högskolan i Stockholm (KTH) om inrättande av en institution för bygg-
och festighetsforskning i Gävle. Arbetet med att bygga upp en sådan
institution har pågått sedan i våras i samarbete mellan BFR, KTH och
Statens institut för byggnadsforskning (SIB). I slutet av september 1993
träffades överenskommelse mellan BFR och KTH som innebär att en
institution för bygg- och festighetsforskning inrättas i Gävle den 1 januari
1994. Institutionen skall inledningsvis innehålla fyra professurer och ca
30 forskare samt administrativ personal. Upphandling av forskningsupp-
drag från byggsektorn pågår. Institutionens slutliga dimensionering blir
beroende av i vilken omfattning man kan intressera sektorn för att
finansiera forskningsprojekt hos institutionen.

Riksdagen har med anledning av propositionen om samhällsvetenskap-
lig bostads- och byggforskning (1993/94:82, bet. 1993/94:BoU7, rskr.
1993/94:116) beslutat om uppbyggnad av en samhällsvetenskaplig
institution för bostads- och byggforskning i Gävle, knuten till Uppsala
universitet. Beslutet innebär bl.a. att 4 miljoner kronor överförs från
BFR:s anslag till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Därutöver överförs 14 miljoner kronor från tolfte huvudtiteln till åttonde
huvudtiteln för att finansiera nämnda institution.

För budgetåret 1993/94 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår,
av riksdagen bemyndigats att låta staten ta på sig förpliktelser i samband
med stöd till byggforskning vilka innebär åtaganden för flera budgetår.

136

Även under budgetåret 1994/95 bör det skapas möjlighet att göra Prop. 1993/94:100
ekonomiska åtaganden under en sexårig planeringsperiod. För åtaganden Bil. 13
som avser de fem budgetåren efter budgetåret 1994/95 beräknar
regeringen högst 100 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, högst

60 miljoner kronor under budgetåret 1996/97, högst 25 miljoner kronor
under budgetåret 1997/98, högst 25 miljoner kronor under budgetåret
1998/99 och högst 25 miljoner kronor under budgetåret 1999/2000.

BFR skall, i enlighet med tidigare regeringsbeslut, inom ramen för
anslaget för budgetåret 1994/95 och kommande år, finansiera ackumule-
rade åtaganden sedan tidigare år.

Regeringen beräknar anslaget efter pris- och löneomräkning, till

169 430 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Byggforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservations-
anslag på 169 430 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under
budgetåret 1994/95, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser
i samband med stöd till byggforskning som innebär åtagande om
högst 100 000 000 kr under budgetåret 1995/95, högst
60 000 000 kr under budgetåret 1996/97, högst 25 000 000 kr
under budgetåret 1997/98, högst 25 000 000 kr under budgetåret
1998/99 och högst 25 000 000 kr under budgetåret 1999/2000.

F 11. Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för
byggnadsforskning

1993/94 Anslag 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Anslaget disponeras för kostnader for löner, lokaler och viss övrig
förvaltning i samband med avvecklingen av Statens institut för byggnads-
forskning (SIB).

SIB upphörde den 31 december 1993. Regeringen har från den 1
januari 1994 tillkallat en särskild utredare (dir. 1993:125) för att ansvara
för avvecklingen av SIB. Arbetet skall vara avslutat och redovisat till
regeringen senast den 31 mars 1995. Anslaget för särskilda avveck-
lingskostnader bör föras upp med 1 000 kronor även för budgetåret
1994/95.

137

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:100

Regeringen föreslår att riksdagen

till Särskilda awecklingskostnader för Statens institut för byggnads-

Bil. 13

forskning for budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000
kr.

138

Prop. 1993/94:100

Bil. 13

Sid.

3 Inledning

3 19	Näringspolitiken Sammanfattning av budgetförslaget
21	A. Näringspolitik m.m.
21	Innovationsstöd
25	Regionala investmentbolag m.m.
26	1. Småföretagsutveckling	164 000 000
27	2. Styrelsen för Sverigebilden	88 000 000
30	3. Avgifter till vissa internationella organisationer	7 020 000
31	4. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt
	ägda företag, m.m.	1 000
32	5. Täckande av eventuella förluster i anledning av
	Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.	1 000
33	6. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.	4 000 000
33	7. Räntestöd m.m. till varvsindustrin	50 000 000
34	8. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och
	drift av kanalen	15 000 000 328 022 000
36	B. Närings- och teknikutvecklingsverket Närings- och teknikutvecklingsverket:
45	1. Förvaltningskostnader	164 190 000
46	2. Utredningar	19 350 000 183 540 000
48	C Teknologisk infrastruktur m.m.
48	1. Patent- och registreringsverket	1 000
51	2. Patentbesvärsrätten	10 610 000
53	3. Bidrag till Standardiseringskommissionen Styrelsen för teknisk ackreditering:	33 964 000
57	4. Myndighetsverksamhet	13 566 000
60	5. Uppdragsverksamhet	1 000
62	6. Bidrag till riksmätplatsverksamhet	8 400 000
63	7. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m.	48 950 000
65	8. Elsäkerhetsverket	39 651 000
67	9. Sprängämnesinspektionen Sveriges geologiska undersökning:	15 499 000
70	10. Geologisk undersökningsverksamhet m.m.	130 680 000
75	11. Geovetenskaplig forskning	4 880 000
76	12. Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador	70 000 000
77	13. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder	20 000 000

396 202 OOO

81	n	Marknads- och konkurrensfrågor
81	i.	Marknadsdomstolen	6 175 000
82	2.	Konkurrensverket	59 900 000
85	3.	Konkurrensforskning	5 850 000

71 925 OOO

139

Sid. 87 87 109	E. Energi		Prop. 1993/94:100 Bil. 13
Sid. 87 87 109	1 Redovisning av de energipolitiska programmens resultat, 2 Affärsverket svenska kraftnät	m.m.	Prop. 1993/94:100 Bil. 13
112	3 Förslag till riksdagsbeslut
113	1. Drift av beredskapslager	*330 118 000
113	2. Beredskapslagring och industriella åtgärder	9 154 000
114	3. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin m.m.	*1 000
114	4. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft	58 258 000
115	5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier
	inom energiområdet	1 000
117	6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi	100 000 000
117	7. Insatser för ny energiteknik	172 000 000
119	8. Bidrag till Energiteknikfonden	72 000 000
120	9. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a.
	Östeuropa och Baltikum	87 500 000 829 032 000
121	F. Teknisk forskning och utveckling
121	1. Teknisk forskning och utveckling	580 320 000
123	2. Informationsteknologi	352 920 000
124	3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
	attachéverksamhet	33 560 000
126	4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader	5 648 000
127	5. Rymdverksamhet	539 130 000
129	6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien	5 520 000
130	7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete	272 300 000
132	8. Energiforskning	210 582 000
133	9. Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader	22 960 000
135	10. Byggforskning	169 430 000
137	11. Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för
	byggnadsforskning	1 000 2 192 371 000
	Totalt för Näringsdepartementet	4 001 092 000

* Beräknat belopp

gotab 45517, Stockholm 1993

140

Regeringens proposition

1993/94:100 Bilaga 14

Civildepartementet

(trettonde huvudtiteln)

t,!/

1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 14

Bilaga 14 till budgetpropositionen 1994

Civildepartementet

(trettonde huvudtiteln)

Prop.

1993/94:100

Bil. 14

INLEDNING

1 Allmänt

Det svenska samhället befinner sig i ett intensivt förändrings- och
fömyelseskede. En grundläggande utgångspunkt är att medborgarnas
ökade kompetens skall tas till vara inom olika verksamheter. De enskil-
da människomas kunskaper, engagemang och erfarenheter utgör en
positiv kraft för att vidareutveckla demokratin i Sverige. I strävan att
finna mera effektiva arbetsformer är det viktigt att utgå från medborgar-
perspektivet. Ett väsentligt syfte med den reformverksamhet som i dag
pågår inom skilda samhällsområden är därför att stärka medborgarnas
möjligheter till inflytande, insyn, medansvar och valfrihet.

Ett mjukt samhälle

Det är angeläget att arbeta för ett mjukt samhälle, där varje människa
får utvecklas till en individ med personlig värdighet i gemenskap med
andra människor. En viktig del av den utvecklingen sker i små naturliga
gemenskaper varav familjen är den viktigaste. Insikten om att varje
människa är ansvarig för sina handlingar inför medmänniskor och kom-
mande generationer är den bästa utgångspunkten för ett hållbart sam-
hällsbygge.

Etikens betydelse

Varje samhälle behöver en bärande etik. Vårt nuvarande kunskapssam-
hälle ställer mer än tidigare krav på ett uttalat etiskt förhållningssätt.
Olika yrkesgrupper arbetar i ökad utsträckning fram etiska regler och en
livlig etisk debatt förs om vad som är rätt eller orätt, gott eller ont. En
fördjupad kunskap behövs om de etiska normer som tillämpas inom
olika områden och om hur de växer fram. De normer om tolerans och
respekt för varje människas lika och okränkbara värde som grundas i
kristen etik och västerländsk humanism har en avgörande betydelse för
den svenska samhällsutvecklingen.

Subsidiaritetsprincipen

En viktig grund för maktfördelningen i samhället är att beslut skall
fattas på lägsta möjliga effektiva nivå, dvs. i första hand av dem som
befinner sig närmast uppgiften. Den s.k. subsidiaritetsprincipen ger
uttryck för ett sådant förhållningssätt. En utgångspunkt för fördelningen
av ansvar och befogenheter är således att besluten bör fattas på den nivå
som bäst garanterar medborgarna valfrihet och trygghet.

Sunda normer till barn och ungdomar

Regeringens politik har som målsättning att alla barn och ungdomar
skall få växa upp under trygga förhållanden och med god omsorg.
Huvudansvaret för vård och fostran ligger på familjen medan statens
och kommunernas insatser i första hand skall vara stödjande och
kompletterande och bygga på ett nära samarbete med föräldrarna.

Vi har av olika skäl fått ett alltmer generationsuppdelat samhälle. För
att skapa samhällsgemenskap behövs åtgärder som underlättar samvaro
mellan olika generationer liksom åtgärder för att stärka familjen och de
små sociala nätverken. Förmedling av sunda normer till barn och ung-
domar bör genomsyra allt ungdomsarbete. Regeringen avser att under
våren 1994 förelägga riksdagen en särskild proposition om ungdoms-
politiken.

Utvecklingsarbete om den ideella sektorn

De ideella insatserna tillför samhället kvaliteter som vi inte kan vara
utan. Allt fler människor vill i dag samverka för att lösa gemensamma
uppgifter. Det är därför angeläget att utveckla verksamheter inom den
ideella sektorn så att nya möjligheter ges till engagemang och personligt
ansvar. Det ideella arbetet kan bli ett viktigt komplement till det arbete
som traditionellt utförs i en välfärdsstat. Den ideella sektorn kan också
tillhandahålla alternativ till offentligt driven verksamhet. Genom en
sådan utveckling blir det ideella engagemanget ett viktigt led i förverkli-
gandet av en ökad valfrihet för medborgarna. Regeringen har tillsatt en
beredning för att främja utvecklingen av den ideella sektorn.

Lokal demokrati i utveckling

I den lokala samhällsförvaltningen möter vi många frågor som handlar
om människomas vardagliga problem. Att hitta vägar för att öka den
lokala demokratin är därför en av de viktigaste framtidsfrågorna. De-
mokratin måste ständigt vitaliseras och fördjupas för att kunna överleva.
Det är inte minst betydelsefullt att så många medborgare som möjligt
deltar i samhällsdebatten och engagerar sig i den offentliga sektoms
uppgifter och verksamhet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

En väsentlig del av den lokala demokratin gäller kontakterna mellan
medborgarna och den offentliga förvaltningen. Framväxten av informa-
tions- och datasamhället innebär risk för ökade klyftor och maktförskjut-
ning i samhället. För många människor blir verkligheten allt svårare att
överblicka. Regeringen avser att under våren 1994 förelägga riksdagen
förslag om att förbättra den lokala demokratin och underlätta medbor-
garnas myndighetskontakter.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Förbättrad samverkan inom den offentliga sektorn

En viktig utgångspunkt för förändringsarbetet inom den offentliga sek-
torn är att låta andra aktörer i samhället ta ett större ansvar. Det kan
gälla privata entreprenörer, folkrörelser, trossamfund och föreningar av
olika slag. I fråga om serviceproduktionen är huvudsaken att det offent-
liga svarar för kontroll och finansiering. Däremot bör större utrymme
ges för enskilda, ideella och kooperativa lösningar när det gäller att
tillhandahålla vår framtida välfärd.

Samspelet mellan offentligt och privat liksom mellan statlig och
kommunal verksamhet intar en central plats när förändringar i samhälls-
förvaltningen övervägs. En särskild beredning (Stat-kommunberedning-
en) har därför inrättats för att samordna kontakterna mellan regeringen
och företrädarna för kommunerna och landstingen. Beredningen skall
särskilt uppmärksamma behovet av samordning och prioritering mellan
olika samhällsområden samt stimulera till förnyelse och utveckling.

Uppföljning och utvärdering

Frågor om uppföljning och utvärdering av offentlig verksamhet har
blivit allt viktigare. Vid sidan av decentralisering, avreglering och
privatisering är utvärdering en av nyckelstrategiema i den pågående
reformeringen av den offentliga sektorn. Utvärdering innebär att en
bedömning av genomförda reformer görs i efterhand. De resultat som
kommer fram utgör ett betydelsefullt underlag för omprövningar och
förbättringar av den förda politiken. För att få fram ändamålsenliga
former för statens styrning av kommunal verksamhet har Stat-kommun-
beredningen påböljat ett arbete om de här frågorna. En studie kommer
att göras om erfarenheter och problem av huvudmannaskapsförändringar
mellan staten, kommunerna och landstingen. Vidare har en arbetsgrupp
tillsatts för att under våren 1994 utarbeta ett förslag till underlag för en
årlig rapport till riksdagen om utvecklingen i den kommunala sektorn.
En statsvetenskaplig studie om utvärdering av offentlig politik kommer
att redovisas inom kort.

Utbyte av erfarenheter och kunskap Prop. 1993/94:100

Utbyte av erfarenheter och kunskap mellan företrädare for olika sam-
hällsområden är av stor betydelse. I det praktiska förnyelsearbetet är det
viktigt att ta till sig ny kunskap och vara lyhörd för nytänkande. Olika
initiativ kommer att tas för att skapa former för information och dis-
kussion om aktuella fömyelsefrågor.

Civildepartementets ansvarsområden

Civildepartementets verksamhet omfattar Kammarkollegiet, länsstyrel-
serna, kommunerna och landstingen, Svenska kyrkan och andra tros-
samfund, konsumentpolitik, ungdomsfrågor, folkrörelserna och koopera-
tionen samt frågor om allmänna samlingslokaler. Verksamheten om-
fattar även de kungliga hov- och slottsstatema.

Till Civildepartementet hör Revisionskontoret vid regeringskansliet.

2 Regional samhällsförvaltning

Den offentliga förvaltningen på regional nivå består av både statliga och
kommunala organ. Länsstyrelserna är regeringens företrädare och
statens samordningsorgan i länen. Vid sidan av länsstyrelserna finns
vissa regionala organ för statliga sektorsmyndigheter, t.ex. länsarbets-
nämnderna. En nära samverkan i frågor som rör regional utveckling
behövs mellan de statliga länsorganen, kommunerna och landstinget. I
frågor av övergripande karaktär etableras i ökande omfattning tillfälliga
eller mer permanenta samverkansmönster oberoende av länsgränsema.

Länsstyrelserna

Länsstyrelsen har tre huvuduppgifter. Den första är att utifrån ett samlat
regionalt perspektiv fullfölja den nationella politiken inom ett stort antal
verksamhetsområden inom länet. Inom dessa områden skall länsstyrel-
sen svara för tillsyn samt uppföljning och utvärdering av hur de natio-
nella målen nås med hänsyn tagen till de regionala behoven och förut-
sättningarna.

Den andra huvuduppgiften för länsstyrelsen är att främja länets ut-
veckling och på regional nivå ta ansvar för samordning av statens regio-
nala utvecklingsinsatser. Länsstyrelsen skall också verka för att statlig,
landstingskommunal och kommunal verksamhet i länet samordnas och
anpassas efter de övergripande miljö- och regionalpolitiska målen samt
att kravet på en långsiktig god hushållning med naturresurserna upp-
rätthålls.

Den tredje huvuduppgiften är att svara för en effektiv förvaltning
även på områden som inte har direkt koppling till de båda övriga hu-
vuduppgifterna.

Länsstyrelsernas verksamhet spänner över många sektorer och om-
fattar verksamhetsgrenarna näringsliv och infrastruktur, areella näringar
och veterinära frågor, livsmiljö, social omvårdnad, civil beredskap och
räddningstjänst, regional polisverksamhet och allmän förvaltning och
bostadsfinansiering.

Möjligheterna att till länsstyrelserna sammanföra ytterligare regionala
statliga myndighetsuppgifter övervägs fortlöpande. Det gäller främst
uppgifter som kräver samordning för att nå en långsiktigt hållbar tillväxt
och god livsmiljö eller där inriktningen är tillsyn, uppföljning och ut-
värdering av den nationella politikens genomslag.

Verksamhet i förändring

Utvecklingen i samhället med bl.a. ett allt större kommunalt ansvar för
viktiga samhällsområden har förändrat länsstyrelsernas arbete och ställer
nya krav. Inom flera områden sker en tyngdpunktsförskjutning mot stöd
och samverkan kombinerat med tillsyn, uppföljning och utvärdering
utifrån såväl ett nationellt som ett samlat regionalt perspektiv. Detta bör
underlätta möjligheterna att åstadkomma goda helhetslösningar. Myn-
dighetsutövningen koncentreras till områden där nationella intressen
behöver säkras.

I 1993/94 års budgetproposition betonades vikten av att länsstyrelser-
na under de kommande två åren särskilt utvecklar formerna för upp-
följning och utvärdering av den nationella politikens genomslag. Flera
länsstyrelser genomför nu samlade uppföljningar av kommunernas
verksamhet. Detta utvecklingsarbete är viktigt mot bakgrund av den
ökade decentraliseringen av uppgifter till kommunerna.

Det samhällsekonomiska läget ställer stora krav på insatser över alla
områden för att tillförsäkra tillväxt i svensk ekonomi. De regionala
utvecklingsinsatserna, där länsstyrelsen har en pådrivande roll, är vikti-
ga inslag i strävandena att skapa förutsättningar för tillväxt i hela lan-
det. Det breda arbetssätt som länsstyrelserna under senare år tillämpat
har stor betydelse inte minst vad gäller det länsövergripande arbetet. I
länsstyrelsernas verksamhet ägnas också det internationella perspektivet
ökad uppmärksamhet.

Inom länsstyrelseområdet pågår och initieras insatser för att ge bättre
underlag och metodik för mål- och resultatstyrningen. Övergången till
denna styrform innebär väsentliga fördelar i en verksamhet som i stor
utsträckning präglas av sammanvägning mellan olika intressen och
strävan mot helhetslösningar. Att konkretisera länsstyrelsens roll och
verksamhetsidé utifrån statsmakternas intentioner är viktiga steg på
vägen mot att utveckla en ändamålsenlig uppföljning av verksamheten.
Dessa frågor har behandlats i skriften "Länsstyrelsen - i idé och prak-
tik" som också tar upp de arbetsformer som länsstyrelserna förfogar
över för att fullgöra sin roll. På motsvarande sätt diskuteras i rapporten
"Tvärsektoriellt arbetssätt" olika metoder att hantera de sektorsövergri-
pande frågorna.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Viktiga steg har vidare tagits genom den samlade verksamhetsinrikt- Prop. 1993/94:100
ning som presenterades i förra årets budgetproposition - som resultat av Bil. 14
fördjupad verksamhetsprövning - och regleringsbrevet för innevarande
budgetår. En grundstruktur för en årsredovisning för länsstyrelserna har
tagits fram liksom en grundläggande redovisningsstruktur.

Mål- och resultatdialogen mellan regeringen och länsstyrelserna
vidareutvecklas successivt. En utvecklingsgrupp för länsstyrelsefrågor
finns i Civildepartementet för att bl.a. arbeta med den här frågan. Un-
der år 1994 kommer ytterligare åtta länsstyrelsers arbete att följas upp
vid de länsbesök som genomförs av Civildepartementet med företrädare
för berörda departement. Efter vaije besök har civilministern ett upp-
följande samtal med landshövdingen om mål och resultat i verksam-
heten.

Även utvecklingen av metoder och underlag för ledning och upp-
följning av verksamheten fortsätter. Under föregående år gjordes försök
med jämförande nyckeltal med åtta deltagande länsstyrelser. Nästan
samtliga länsstyrelser har anmält intresse av att delta i ett projekt för att
ta fram jämförande nyckeltal för innevarande budgetår.

Särskilda utvecklingsinsatser görs riktade mot vissa delar av verksam-
heten, bl.a. miljöområdet, social omvårdnad, näringsliv och infrastruk-
tur samt risk och sårbarhet. Det sker genom bl.a. utveckling av arbets-
former, kompetensutveckling och idé- och erfarenhetsspridning.

Arbetet med att effektivisera länsstyrelsernas verksamhet med för-
valtningsärenden fortsätter med beaktande av kraven på rättssäkerhet
och god service.

Översyn av den regionala nivåns uppbyggnad och indelning

Den parlamentariska Regionberedningen (C 1992:06) har i uppdrag att
utforma förslag om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och
indelning på regional nivå. För beredningens arbete gäller enligt direkti-
ven (dir. 1992:86) vissa grundläggande utgångspunkter. Beredningen
skall sålunda utgå från subsidiaritetsprincipen och att offentlig verksam-
het skall vara styrd i demokratiska former. En annan utgångspunkt är
att verka för en långsiktigt hållbar utveckling som kan säkerställa en
hälsosam miljö, livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald. Be-
redningen skall vidare i sitt arbete tillmäta den internationella utveck-
lingen och kraven på hushållning med de ekonomiska resurserna stor
betydelse.

Beredningen skall överväga ansvarsfördelningen i stort mellan den
statliga och den kommunala sektorn. Vidare skall uppgiftsfördelningen
inom de båda sektorerna behandlas. Det gäller såväl ansvarsfördelning-
en mellan olika nivåer som mellan olika organ på samma nivå. Den
administrativa indelningen på regional nivå skall också övervägas.
Beredningen skall i det sammanhanget ta upp frågan om hur statliga
myndigheters regionala organisation kan anpassas till en eventuellt ny
indelning. Beredningen bör bedriva sitt arbete så att problem, önskemål

och synpunkter i olika delar av landet fångas upp. Resultatet av arbetet Prop. 1993/94:100
skall redovisas under våren 1994. Bil. 14

Regionberedningen har haft att med fortur behandla en begäran om
försöksverksamhet med ändrad regional uppgiftshantering i Skåne. Till
beredningen har också överlämnats Västsverigeutredningens betänkande
Västsverige - region i utveckling (SOU 1992:66) med remissvar för
fortsatta överväganden. Dessa två frågor redovisas i Regionberedning-
ens delbetänkande Västsverige och Skåne - regioner i förändring (SOU
1993:97). I betänkandet föreslås att kommuner och landsting i Skåne
och i den västsvenska regionen skall få möjlighet att bilda regionför-
bund för samverkan i regionala utvecklingsfrågor. I överensstämmelse
med de önskemål som har förts fram i de nu aktuella områdena föreslås
att det regionala självstyrelseorganet i ett första steg skall vara indirekt
valt. Om på sikt ett regionalt organ skall finnas för de regionala utveck-
lingsfrågorna, bör detta enligt Regionberedningen vara direktvalt. För-
slaget är utformat så att den föreslagna samverkansmodellen skall kunna
prövas även i andra regioner. Ett grundläggande krav för att ett region-
förbund skall få bildas är att det finns en bred lokal och regional upp-
slutning bakom en sådan samverkan.

Regionberedningens delbetänkande remissbehandlas för närvarande.
Därefter kommer regeringen att ta ställning till om det finns förutsätt-
ningar för en försöksverksamhet.

3 Kommunal självstyrelse och demokrati

Den kommunala verksamheten har väsentlig betydelse för de enskilda
människomas välfärd. Kommunerna och landstingen har ansvar for att
tillgodose de behov av service, trygghet och omsorg som inte enskilda
individer och familjer klarar själva.

Decentraliseringen av ansvar och befogenheter till den kommunala
sektom har skett i ökande takt under de senaste decennierna. Ett ökat
ansvar för samhällsutvecklingen på lokal och regional nivå innebär att
besluten läggs närmare medborgarna. En sådan utveckling är naturlig
och bör fortsätta.

Kommuner och landsting står i dag inför nya utmaningar. Den ekono-
miska situationen kräver att olika verksamheter omprövas och att mer
långtgående prioriteringar görs. Arbetet med att utveckla och pröva nya
verksamhetsformer kommer att intensifieras. Medborgarnas önskemål
om service och omsorg är därvid en viktig utgångspunkt.

Stärkt lokal demokrati

Kommunallagen (1991:900), som trädde i kraft den 1 januari 1992, ger
kommunerna och landstingen en betydande frihet att utforma sin organi-
sation och att välja former för ekonomisk styrning och förvaltning. Med
den nya lagstiftningen som grund pågår ett omfattande förändringsarbete

i kommuner och landsting. Dessa förändringar kan komma att få stora Prop. 1993/94:100
effekter för den kommunala demokratin. Det finns därför ett särskilt Bil. 14
intresse för statsmakterna att noga följa utvecklingen.

Den nya kommunallagen följs upp bl.a. i fråga om konsekvenserna
för den kommunala demokratin. En uppföljning har gjorts av den parla-
mentariskt sammansatta Lokaldemokratikommittén (C 1992:01, dir.
1992:12). Kommittén har under hösten 1993 avslutat sitt arbete. I hu-
vudbetänkandet Lokal demokrati i utveckling (SOU 1993:90) lämnar
kommittén en rad olika förslag som syftar till att öka medborgarnas
insyn i och inflytande över den kommunala verksamheten. Exempel på
sådana förslag är öppna nämndsammanträden, inrättande av självför-
valtningsorgan med företrädare för användarna vid kommunala institu-
tioner och vidgad användning av kommunala folkomröstningar. Kom-
mittén har också redovisat aktuella utvecklingstendenser i kommuner
och landsting bl.a. vad avser organisationsstrukturen, antalet förtroende-
valda och deras representativitet samt alternativa verksamhetsformer.

Efter den pågående remissbehandlingen av Lokaldemokrati-
kommitténs huvudbetänkande avser regeringen att under våren 1994
förelägga riksdagen en proposition om den lokala demokratin.

Lokaldemokratikommittén har också redovisat delbetänkandena Det
kommunala medlemskapet (SOU 1992:72), Kommunal uppdragsverk-
samhet (SOU 1992:128), Sekretesslagen i en fri kommunal nämndorga-
nisation (SOU 1992:140) samt Kommunal tjänsteexport och internatio-
nellt bistånd (SOU 1993:77). Dessa delbetänkanden har remissbehand-
lats och bereds för närvarande i Civildepartementet. Kommitténs förslag
Handlingsoffentlighet hos kommunala företag (SOU 1992:134) har legat
till grund för regeringens proposition (prop. 1993/94:48) med samma
namn. Lokaldemokratikommitténs delbetänkande De förtroendevaldas
ansvar vid domstolstrots och lagtrots (SOU 1993:109) remissbehandlas
för närvarande.

Ett sätt på vilket den lokala demokratin kan stärkas är att dela kom-
muner där det finns demokratiska, ekonomiska och andra förutsättningar
för detta samt ett starkt önskemål hos befolkningen. Regeringen ser
positivt på lokala initiativ till kommundelningar. Beslut har fattats om
delning av Borås och Örebro kommuner så att Bollebygd och Lekeberg
åter blir egna kommuner fr.o.m. den 1 januari 1995.

En medborgarnära förvaltning

Regeringen anser det angeläget att medborgarnas kontakter med den
offentliga förvaltningen underlättas. Ett led i detta arbete är att inrätta
s.k. medborgarkontor där kommuninvånarna kan komma i kontakt med
såväl kommunala som statliga myndigheter. Det finns i dag medborgar-
kontor på ett tiotal orter och i ett 20-tal kommuner övervägs att starta
sådan verksamhet.

Civildepartementets arbetsgrupp (C 1992:B) om medborgarkontor har
i rapporten Servicesamverkan vid medborgarkontor (Ds 1993:67) läm-

nat förslag som syftar till att stödja utvecklingen av medborgarkontor.
Efter remissbehandlingen av rapporten avser regeringen att förelägga
riksdagen förslag som syftar till att underlätta en fortsatt utveckling av
medborgarkontor.

Avreglering

En fortsatt avreglering av den kommunala verksamheten är nödvändig
för att kommunerna och landstingen skall kunna anpassa sin verksamhet
till rådande ekonomiska förhållanden och lokala förutsättningar. Genom
1991 års kommunallag och det nya statsbidragssystemet ges kommuner-
na och landstingen bättre förutsättningar att bedriva en effektiv verk-
samhet.

Försöksverksamhet kan vara ett bra sätt för att finna nya vägar till
effektivisering och avreglering av den offentliga sektorn. Även i fort-
sättningen bör därför försöksverksamhet bedrivas inom olika områden i
kommuner och landsting som ett medel för att praktiskt pröva föränd-
ringar och föra en diskussion om den fortsatta utvecklingen.

Utvecklingen mot en minskad statlig reglering av den kommunala
verksamheten gör det nödvändigt för riksdagen och regeringen att mera
samlat kunna följa och utvärdera hur verksamheten i landets kommuner
och landsting utvecklas i förhållande till de nationella målen. Inom Stat-
kommunberedningen (C 1990:B) har en särskild arbetsgrupp inrättats
för att utveckla formerna för statens uppföljning och utvärdering av
kommunal verksamhet. Ett förslag om utformning av en årlig redovis-
ning om den kommunala verksamheten kommer att arbetas fram under
våren 1994. Särskild uppmärksamhet skall ägnas såväl demokratiaspek-
ter som frågor om den kommunala verksamhetens kvalitet och effektivi-
tet samt utveckling i förhållande till olika nationella huvudmål.

Begränsningsförordningen (1987:1347) innebär att statliga myndig-
heter skall utreda kostnadsmässiga och andra konsekvenser av de regler
som man avser att utfärda. Regler som medför mer än oväsentligt ökade
kostnader skall underställas regeringen. Det finns exempel som visar att
begränsningsförordningen inte fungerar på avsett sätt. Riksrevisionsver-
ket har på regeringens uppdrag föreslagit åtgärder för att förbättra
efterlevnaden av förordningen. Förslagen bereds för närvarande i rege-
ringskansliet.

Det är angeläget att regelreformeringsarbetet i fråga om kommuner-
nas och landstingens egna regler drivs vidare. I promemorian Regel-
reformering (Ds 1991:32) har en arbetsgrupp i Stat-kommunberedning-
en redovisat hur ett arbete med att reformera reglerna i kommuner och
landsting kan bidra till att verksamheten blir effektivare och bättre
anpassad till tidens krav och människomas behov.

Frågan om den kommunala regelgivningen har också behandlats av
Riksdagens revisorer (förslag 1991/92:19). Med anledning härav har
riksdagen gett regeringen till känna att frågan om skyldighet för kom-
muner och landsting att publicera sina författningar bör bli föremål för

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

närmare överväganden (bet. 1992/93:KU1, rskr. 1992/93:6). Mot den Prop. 1993/94:100
här bakgrunden pågår ett arbete i Civildepartementet om den kommuna- Bil. 14
la regelgivningen.

Konkurrens och marknadsorientering

Kommuner och landsting möter i allt större utsträckning den nya ekono-
miska situationen genom att utsätta verksamheter för konkurrens och
genom ett ökat inslag av marknadsorientering. Skilda lösningar prövas,
t.ex. överförande av verksamhet till bolag eller till privata och koopera-
tiva entreprenörer. Inom den kommunala verksamheten blir det också
allt vanligare att nya organisationsformer prövas. En av dessa är den
s.k. beställar-utförarmodellen. I forändringsprocessen tillmäts frågor om
uppföljning och kvalitetskontroll ökad betydelse.

Regeringen kommer på olika sätt att stödja och underlätta den ut-
veckling som sker mot nya verksamhetsformer för att rationalisera och
effektivisera driften av verksamheter inom de kommunala ansvarsom-
rådena oavsett om de bedrivs i egen eller annans regi.

Riksdagen har (bet. 1992/93:SoU9, rskr. 1992/93:105) fattat beslut
om vissa lagändringar med anledning av regeringens förslag (prop.
1992/93:43) om ökad konkurrens i kommunal verksamhet. Beslutet
innebär ett klarläggande av de rättsliga förutsättningarna för entrepre-
nadverksamhet i kommuner och landsting.

Framväxten av alternativ inom den kommunala verksamheten kräver
särskild uppmärksamhet för att medborgarnas berättigade krav på insyn,
sekretess och demokratisk styrning skall tillgodoses. Därför har rege-
ringen lagt fram förslag (prop. 1993/94:48) till regler som säkerställer
insyn och kontroll for kommuninvånarna när kommunens verksamhet
bedrivs genom hel- eller delägda bolag eller i privat eller kooperativ
regi. Riksdagen har i december 1993 beslutat (bet. 1993/94:KU13, rskr.
1993/94:46) om dessa förslag. Inom regeringskansliet bereds också som
tidigare nämnts Lokaldemokratikommitténs förslag (SOU 1992:140) om
vilka förändringar som bör ske i sekretesslagstiftningen för att denna
skall kunna anpassas till avregleringen av den kommunala nämndorgani-
sationen. Lokaldemokratikommittén har i sitt huvudbetänkande (SOU
1993:90) föreslagit ytterligare åtgärder som syftar till att garantera
medborgarnas insyn i verksamhet som bedrivs på entreprenad.

Lokaldemokratikommittén har i betänkandet Kommunal uppdrags-
verksamhet (SOU 1992:128) föreslagit att en treårig försöksverksamhet
inleds där kommuner och landsting ges möjlighet att sälja tjänster till
andra kommuner och landsting, privata företag och organisationer eller
statliga myndigheter. Betänkandet bereds för närvarande.

En särskild arbetsgrupp (C 1992:A) inom Civildepartementet har lagt
fram förslaget Avgifter inom kommunal verksamhet - förslag till modi-
fierad självkostnadsprincip (Ds 1993:16). Förslaget har remissbehand-
lats och bereds för närvarande.

Kommunal tjänsteexport och biståndsverksamhet

I ett öppet Europa är det viktigt att kommuner och landsting har möjlig-
het att verka på det internationella planet. Samhällsförändringarna i
Central- och Östeuropa har medfört ett ökat intresse hos de svenska
kommunerna och landstingen att bidra med både kunnande och direkt
hjälp.

Lokaldemokratikommittén har föreslagit (SOU 1993:77) att reglerna
om kommunal tjänsteexport förenklas och att kommuner och landsting
ges vidgade möjligheter att lämna bistånd till kommunala organ i andra
länder. Förslagen har remissbehandlats och bereds för närvarande i
Civildepartementet.

4 Kyrkopolitiska frågor

Det reformarbete i fråga om Svenska kyrkans organisation och verk-
samhetsformer som har pågått sedan kyrkomötesreformen i början av
1980-talet fortsätter. Den 1 januari 1993 trädde den nya kyrkolagen i
kraft och genom den samlade reglering av Svenska kyrkans förhållanden
som den lagen innebär har en god grund lagts för det fortsatta reform-
arbetet. Det drivs nu vidare i parlamentariska former genom Kyrkobe-
redningen (1992:02, dir. 1992:45).

Reformarbetet i fråga om Svenska kyrkan

Kyrkoberedningen har hittills behandlat bl.a. frågorna om Svenska
kyrkans finansförmögenhet, det kyrkliga utjämningssystemet, en an-
passning av lagstiftningen om kyrkliga kommuner till 1991 års kom-
munallag och frågan om prästernas tjänstebostäder. Beredningen är nu
inne i slutfasen av sitt arbete med den mer övergripande frågan om de
framtida relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Beredningens
arbete skall vara avslutat senast den 31 mars 1994. Förslagen kommer
därefter att remissbehandlas.

På grundval av propositionen (1993/94:73) Förvaltningen av Svenska
kyrkans finansförmögenhet har riksdagen beslutat om ändringar i kyrko-
lagen i syfte att förbättra avkastningen och öka värdebeständigheten av
den specialreglerade kyrkliga egendomen. Härmed avses den egendom
av stiftelse karaktär som Svenska kyrkan har fått genom donationer
m.m. för att garantera prästernas uppehälle och kyrkans bestånd. Den
nya ordningen träder i kraft den 1 januari 1995.

Kyrkoberedningens förslag i betänkandet Vissa kyrkofrågor (SOU
1993:46) om en anpassning av lagstiftningen om kyrkliga kommuner till
1991 års kommunallag och om ändringar i det kyrkliga utjämningssyste-
met remissbehandlas för närvarande. Avsikten är att förslag i dessa
delar skall läggas fram för 1994 års kyrkomöte. Frågan om det kyrkliga
utjämningssystemet kan komma att påverkas av förslagen i betänkandet
Kommunal inkomstutjämning - alternativa modeller (Ds 1993:68). De

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

nya modeller for inkomstutjämning for kommuner och landsting som
beskrivs där kan få konsekvenser även for det kyrkliga utjämningssyste-
met. Därför görs för närvarande ett kompletterade utredningsarbete i
den delen inom Civildepartementet.

Frågan om huvudmannaskapet för begravningsväsendet och dess
finansiering är en av huvudfrågorna i Kyrkoberedningens överväganden
om de framtida relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. På
uppdrag av Kyrkoberedningen har Statskontoret utarbetat ett förslag till
en framtida finansiering av begravningsväsendet. Statskontoret har
därvid visat på konsekvenserna av en statlig respektive en kommunal
begravningsavgift. I det sammanhanget berörs också systemet med s.k.
begravningsclearing, som är ett system för att utjämna kostnaderna för
begravningar mellan pastoraten. Dessa frågor har också, åtminstone
indirekt, ett samband med den enskildes kostnader för begravningar. En
kartläggning av sådana begravningskostnader och förslag till vissa för-
ändringar av samhällets stöd till de enskilda har presenterats i Begrav-
ningskostnadsutredningens betänkande Vad kostar begravningar (SOU
1990:82). Remissbehandlingen har visat att utredningens förslag rym-
mer en rad problem, bl.a. av statsfinansiell natur. Regeringen är därför
inte beredd att förelägga riksdagen något förslag i denna fråga. Det
utesluter inte att frågan åter kan aktualiseras i samband med behand-
lingen av Kyrkoberedningens förslag om begravningsverksamheten och
dess finansiering. Den kan då avgöras i ett större sammanhang där såväl
huvudmannaskap, skatte- eller avgiftsfinansiering som clearingsystem
och enskildas kostnader kan vägas in.

Andra trossamfund än Svenska kyrkan

De svenska frikyrkosamfunden och andra s.k. fria trossamfund får visst
statligt stöd över statsbudgeten i form av verksamhetsbidrag, lokalbi-
drag och utbildningsbidrag. På grund av medlemsökningen i de trossam-
fund som är verksamma bland invandrare och ändrade principer för
fördelningen av statsbidrag har varje år en allt större andel av bidraget
till de fria trossamfunden tillfallit sådana samfund.

I samband med övervägandena om Svenska kyrkans framtida ställ-
ning, främst genom remissen av ERK-utredningens betänkande Ekono-
mi och rätt i kyrkan (SOU 1992:9), har de fria trossamfunden fört fram
synpunkter och förslag i syfte att uppnå en större jämställdhet mellan
dem och Svenska kyrkan. Där återfinns bl.a. förslag om en grundläg-
gande lagstiftning om trossamfund liksom önskemål om en komplette-
ring av statsbidragen med uppbördshjälp för de trossamfund som så
önskar. Frågorna behandlas nu av Kyrkoberedningen och regeringen
avser att återkomma till riksdagen efter remissbehandling.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

5 Konsumentpolitik Prop. 1993/94:100

En aktiv konsumentpolitik spelar en viktig roll för en väl fungerande
marknadsekonomi och medborgarnas välfärd. I Sverige har konsument-
politiken utvecklats fortlöpande. Konsumentpolitiken har inriktats på att
underlätta för hushållen att utnyttja sina resurser på bästa sätt och att
stärka konsumenternas ställning på marknaden. Konsumenter som är
särskilt utsatta skall därvid ägnas speciell uppmärksamhet.

Sedan början av 1970-talet har lagstiftning utgjort ett viktigt inslag i
utvecklingen. Men ett annat betydelsefullt kännetecken for framväxten
av en effektiv konsumentpolitik har varit frivilliga överenskommelser
mellan konsumentorgan och näringsliv. Utvecklingen har i hög grad
möjliggjorts genom stor politisk enighet och ett gott och förtroendefullt
samarbete mellan de berörda aktörerna på marknaden.

Det finns ett nära samband mellan konsumentpolitiken och konkur-
renspolitiken. Syftet med den senare är ytterst att ta till vara konsumen-
ternas intressen. Omvänt skapar konsumentpolitiskt betingade regler för
företagens handlande på marknaden likartade konkurrensförutsättningar.
För att konsumenterna skall kunna tillgodogöra sig fördelarna av den
fria konkurrensen och den ökade avregleringen krävs i sin tur att de
själva är både aktiva och välinformerade.

Konsumenternas situation är ständigt i förändring. Detta kommer
under den närmaste tiden att bli särskilt påtagligt genom den tilltagande
internationaliseringen. En annan faktor är utvecklingen av den svenska
ekonomin, som givetvis också påverkar de enskilda hushållens ekono-
miska förutsättningar. Andra förändringsfektorer är tillkomsten av nya
varor och tjänster, nya marknadsföringsmetoder och ny teknik. Vidare
skapar den ökade konkurrensen till följd av avregleringen ändrade
förutsättningar i olika hänseenden. Avregleringen av sektorer som tidi-
gare inte har varit utsatta för konkurrens innebär bl.a. att dessa sektorer
blir underkastade nya regler och att därmed också nya problem kan
uppkomma för konsumenterna.

Många av de förändringar som hushållen möter är positiva. Men
utvecklingen inrymmer även problem.

Reformeringen av konsumentpolitiken

Konsumentpolitiken måste anpassas till de förändringar som äger rum.
Det är också bakgrunden till det arbete som pågår i den parlamentariska
kommitté som gör en översyn av konsumentpolitiken i Sverige (Konsu-
mentpolitiska kommittén, C 1992:04, dir. 1992:63). Kommittén kom-
mer inom kort att överlämna sitt betänkande. Förslaget kommer att
utgöra grund för de överväganden om den framtida konsumentpolitiken
som regeringen kommer att göra under innevarande budgetår. Avsikten
är att en proposition skall lämnas till riksdagen under första halvåret
1994.

Konsumentpolitiken och det europeiska samarbetet Prop. 1993/94:100

Närmandet till EG genom EES-avtalet har fått betydelsefulla återverk-
ningar på det konsumentpolitiska området. Flera nya lagar och andra
författningar har trätt i kraft. Konsumentskyddet har breddats och för-
djupats i flera viktiga hänseenden. Förutsättningarna för näringsidkamas
och konsumenternas handlande har därmed kommit att förändras. En
annan följd av avtalet blir att den gränsöverskridande handeln med bl.a.
tjänster kommer att öka. Konsumenterna ställs alltså inför ett ökat utbud
och större valfrihet, medan företagen på den svenska marknaden utsätts
för ökad konkurrens.

Dessa utvecklingstendenser kommer att förstärkas. Konsumentfrågor-
na har i linje med detta fortlöpande kommit att tillmätas allt större
betydelse inom EG. Den tydligaste förändringen i det hänseendet in-
träffade den 1 november 1993, då traktaten om Europeiska unionen
(EU) trädde i kraft. Genom Maastrichtfördraget har ett särskilt avsnitt
om konsumentskydd för första gången tagits in i Romfördraget (avdel-
ning XI, artikel 129 a). Här slås bl.a. fäst att gemenskapen skall bidra
till att en hög konsumentskyddsnivå uppnås.

De rättsakter på konsumentområdet som omfattas av EES-avtalet
träder samtliga i kraft samtidigt med avtalet. Andra rättsakter av senare
datum kommer att omfattas av tilläggsavtalet till EES-avtalet.

Det finns skäl att räkna med att konsumentpolitiken fortsätter att
utvecklas inom EG/EU, som en följd av den ökade betoning som denna
således har fått genom Maastrichtfördraget. Man kan då också räkna
med att det sker i linje med den handlingsplan för konsumentpolitiken
för åren 1993-1995 som EG-kommissionen lade fest under sommaren
1993. Insatsområden som pekas ut här är bl.a. konsumentinformation -
bl.a. genom utgivning av en konsumentguide och inrättandet av s.k.
informationscentra vid gränserna - ett utbyggt rättsligt konsumentskydd
- "access to justice", bl.a. genom att man skapar former för tvistlösning
utanför domstolarna - och ett förbättrat konsumentskydd när det gäller
finansiella tjänster.

Konsumentskyddet i Sverige är välutvecklat, och vi har på många
områden uppnått lösningar som ännu inte har någon motsvarighet inom
EG (exempelvis tvistlösning i reklamationsnämnder). Sverige kan därför
bidra till utvecklingen inom Europa genom konstruktiva insatser som
grundas på egna, nationella erferenheter. En sådan påverkan är till
fördel inte bara för konsumenterna i övriga Europa utan också för dem
i Sverige.

Flera modeller för konsumentskydd i Sverige har motsvarigheter i de
andra nordiska länderna. Sedan länge pågår ett nordiskt samarbete på
konsumentområdet. Det bidrar till bättre lösningar men ger också effek-
tivitetsvinster av olika slag, liksom lägre kostnader. Det nordiska sam-
arbetet på området har alltmer kommit att inriktas på frågor med en
europeisk dimension. Som exempel kan nämnas spörsmål som har att
göra med gränsöverskridande marknadsföring och handel, liksom med
marknadskontroll. Antalet frågor med en sådan dimension kommer att

öka, och redan av den anledningen finns det skäl att fortsätta att för-
djupa det nordiska samarbetet på området. Ett nytt nordiskt handlings-
program, som gäller från ingången av år 1994, utgör utgångspunkt för
detta samarbete.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Lokal konsumentverksamhet

Den lokala konsumentverksamheten spelar en viktig roll för konsumen-
terna. Genom den kan konsumenterna utan omvägar och byråkratiska
hinder på sina bostadsorter få råd och vägledning och hjälp att klara av
problem av olika slag. De kommunala konsumentvägledama bidrar
också med att medla i tvister som uppkommer mellan konsumenter och
näringsidkare. Att konsumenterna kan få stöd på nära håll på ett in-
formellt sätt har särskilt stor betydelse för utsatta och svaga grupper.
Under de senaste åren har inte minst verksamheten med budgetrådgiv-
ning visat sig vara särskilt betydelsefull för hushåll med ekonomiska
problem. I januari år 1993 fanns det konsumentverksamhet i 237 av
landets 286 kommuner.

Budgetrådgiviimg och skuldsanermg

Många hushåll har stora ekonomiska problem. Det hänger bl.a. samman
med en kreditgivning som ofta har varit alltför lättsinnig, i kombination
med att hushållen har överskattat sin förmåga att bära en omfattande
lånebörda. En ytterligare faktor är att många hushåll har svårigheter att
överblicka sin ekonomi och i rätt tid vidta sådana ekonomiska disposi-
tioner som minskar risken for problem.

Regeringen har enligt en nyligen beslutad lagrådsremiss föreslagit att
en lag om skuldsanering för privatpersoner infors. En sådan lag bör
kunna tjäna som ett viktigt instrument för att råda bot på de värst drab-
bade hushållens ekonomiska problem. Detta har tidigare berörts i bilaga
3 till denna budgetproposition. Likaså har budgetrådgivningen på kom-
munal nivå visat sig vara en värdefull verksamhet för att bemästra
problemen. Budgetrådgivning erbjuds i 179 kommuner och skuldsane-
ring i 107 kommuner.

Den kommunala budgetrådgivningen kommer att spela en ännu vikti-
gare roll - inte minst förebyggande - när skuldsaneringslagen träder i
kraft.

Den försöksverksamhet med budgetrådgivning och skuldsanering som
Konsumentverket på regeringens uppdrag bedriver i Stockholm och
Skellefteå håller för närvarande på att utvärderas. Konsumentverket
skall senast den 1 februari 1994 lämna en rapport om verksamheten till
regeringen.

2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 14

Ny marknadsföringslagstiftning m.m

Marknadsföringsutredningen (C 1991:10) har i augusti 1993 lagt fram
ett förslag till en ny marknadsföringslag (SOU 1993:59) som är avsedd
att ersätta 1975 års marknadsföringslag (1975:1418). Efter remissbe-
handling bereds förslaget för närvarande inom Civildepartementet. En
ny lag kan tidigast träda i kraft den 1 januari 1995. Utredningen anser
att förslaget bör kunna genomföras utan ökade kostnader för det allmän-
na.

Frågan om möjligheten att ingripa mot marknadsföring som är
diskriminerande på grund av kön, ras, religion osv. har tilldragit sig
uppmärksamhet. Frågan har givits en bredare belysning vid en hearing
som Civildepartementet anordnade under sommaren 1993. Möjligheten
och lämpligheten att införa lagstiftning på området utreds for närvaran-
de inom Civildepartementet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Översyn av produktsäkerhetslagen

Produktsäkerhetsutredningen (C 1993:01) har i september 1993 lagt
fram ett förslag till ändringar i produktsäkerhetslagen (1988:1604,
ändrad senast 1991:358). Utredningens delbetänkande Produktsäker-
hetslagen och EG (SOU 1993:88) behandlar sådana förslag till ändring-
ar som är betingade av EG-regler på området. Ändringarna är i prakti-
ken avsedda att genomföras den dag tilläggsavtalet till EES-avtalet
träder i kraft.

Utredningen förutser att Konsumentverket kommer att behöva utvidga
sin marknadskontroll på grund av kraven i berörda EG-rättsakter.

Utredningen fortsätter sitt arbete med att pröva om produktsäker-
hetslagens tillämpningsområde bör utvidgas, så att lagen inte bara, som
i dag, gäller varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet
utan också varor och tjänster på det offentliga området. Arbetet skall i
denna del vara slutfört senast den 1 juli 1994.

Översyn av resegarantilagen

Chefen för Civildepartementet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att
se över resegarantilagen (1972:204, ändrad senast 1992:1673). Över-
synen skall främst göras mot bakgrund av den ändring av lagen som
trädde i kraft den 1 juli 1993 och som gjordes med anledning av EG:s
direktiv om paketresor. Arbetsgruppen skall överväga om systemet med
resegarantier kan utformas på ett mera flexibelt sätt så att man bl.a.
uppnår konkurrensneutralitet mellan stora och små researrangörer när
det gäller ställande av säkerhet. Arbetsgruppen skall redovisa resultatet
av sitt arbete senast den 31 mars 1994.

Miljömärkningen

Det blir allt viktigare att miljöaspekter läggs på den privata konsum-
tionen. Miljömärkning ger konsumenten möjlighet att välja produkter
med mindre negativ miljöpåverkan än andra motsvarande produkter och
härigenom också att påverka produktutvecklingen.

År 1989 beslutade riksdagen att en positiv frivillig miljömärkning
skulle införas inom ramen för ett nordiskt samarbete. Verksamheten
leds av en miljömärkningsstyrelse inom SIS - Standardiseringskommis-
sionen i Sverige. Miljömärkningssystemet innebär att en produkt som
uppfyller vissa miljö- och kvalitetskrav skall kunna få märkas med en
särskild symbol (en stiliserad svan).

Arbetet med att ta fram kriterier för miljömärkningen är komplicerat
och har tagit längre tid än som ursprungligen förutsågs. Det är viktigt
att kriterierna är väl underbyggda och motiverade. Vid val av produkt-
grupper har Miljömärkningsstyrelsen prioriterat grupper med väsentliga
miljöproblem.

Sedan den 1 maj 1992 gäller en EG-förordning om miljömärkning.
Den återspeglar i stort de principer som gäller för den nordiska miljö-
märkningen. Genom ett tilläggsavtal till EES-avtalet kommer Sverige att
förpliktas införa också EG:s miljömärkningssystem.

6 Ungdomspolitik

Ungdomspolitiken berör flera olika politikområden. Den handlar om att
se politiken dels över traditionella sektorsgränser, dels utifrån ungdo-
mars perspektiv. En helhetssyn på ungdomars situation förutsätter sam-
ordning över sektorsgränsema. Vidare är det viktigt att målen för ung-
domspolitiken blir tydligare. Regeringen avser att återkomma till detta i
en särskild ungdomspolitisk proposition som kommer att föreläggas
riksdagen under våren 1994.

Ungdomars uppväxtvillkor

Ungdomstiden är en tid då man ställs inför en rad vägval inför fram-
tiden och samtidigt skapar sig en egen identitet.

De snabba förändringar som sker i samhället innebär att livsvillkoren
för den yngre generationen i dag skiljer sig avsevärt i förhållande till de
som gällt för tidigare generationer. Det finns en risk att generationerna
fjärmar sig från varandra. Det finns därför anledning att i högre grad
uppmärksamma det generationsövergripande arbetet. Insatser som kan
bidra till att minska ålderssegregationen och öka vuxennärvaron i ung-
domsmiljöer bör understödjas. Syftet bör vara att öka förståelsen och
stärka solidariteten mellan generationerna.

Det saknas i dag återkommande undersökningar om attityd- och
värderingsförändringar i ungdomsgenerationen som också belyser hur

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

föräldrar och andra vuxna lyckas med att rusta unga människor inför Prop. 1993/94:100
vuxenlivet. Regeringens Barn- och ungdomsdelegation (Ju 1983:01) och Bil. 14
Statistiska centralbyrån har fått i uppdrag att genomföra en omfattande
undersökning som belyser ungdomars attityder och värderingar. Syftet
är att få kunskap om hur normöverföring sker och om grundläggande
värderingar har förändrats. Undersökningen kommer att presenteras
under första halvåret 1994.

Hög arbetslöshet och svårighet att skaffa sig en egen bostad är ett
problem för allt fler av dagens ungdomar. Regeringen har tillkallat en
särskild utredare om ungdomars levnadsvillkor och framtidsutsikter
(Generationsutredningen, C 1992:07, dir. 1992:107). Utredaren skall
studera ungdomars etableringsmöjligheter på arbets- och bostadsmarkna-
derna samt belysa unga hushålls ekonomiska situation och ungdomars
konsumtionsmönster. Syftet är att få fram konkreta förslag till effektiva-
re åtgärder samt tekniker för hur ungdomsperspektivet skall kunna
beaktas i större utsträckning i den politiska beslutsprocessen. Resultatet
av utredningsarbetet skall redovisas under andra kvartalet 1994.

Den ökande ungdomsarbetslösheten kräver insatser på flera områden.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder. Under budgetåret 1992/93
anvisades ca 120 000 ungdomar sysselsättning i form av ungdomsprak-
tik. Försöksverksamheten med ungdomspraktik har förlängts t.o.m.
halvårsskiftet 1995 och till viss del modifierats. Syftet med föränd-
ringarna är att få ungdomspraktiken att i ännu högre grad leda till regul-
jär anställning efter praktikperiodens slut.

Även de sociala nätverken kring arbetslösa ungdomar behöver stär-
kas. Stöd till okonventionella insatser och spridande av kunskap, in-
spiration och idéer är angeläget. Statens ungdomsråd har fått i uppdrag
att stimulera det ideella föreningslivet till ökade insatser för att motver-
ka negativa effekter av ungdomsarbetslöshet.

Ungdomars eget engagemang

Ungdomars eget engagemang är en viktig resurs som bör utnyttjas i
större utsträckning. Det handlar om att se ungdomarna som en positiv
resurs. Detta har kännetecknat bl.a. senare års insatser mot läktarvåld.
Supporterklubbamas engagemang har kanaliserats till ett arbete mot det
idrottsrelaterade våldet.

För att ungdomar skall känna engagemang krävs att de också får
inflytande och känner sig delaktiga. Statens ungdomsråd driver ett
projekt för att utveckla metoder för ungdomars möjligheter till ökat
inflytande. De erfarenheter som gjorts i projekten som nu pågår ute i
kommunerna kommer att ligga till grund för ytterligare insatser.

Många ungdomar engagerar sig i föreningar av olika slag. Det är
angeläget att föreningslivet ges goda möjligheter att utveckla sitt arbete
och nå fler ungdomar. Det är därför viktigt att på olika sätt stödja det
förnyelsearbete som pågår inom föreningslivet.

Bidragen till barn- och ungdomsorganisationerna har flera syften. Prop. 1993/94:100
Statens ungdomsråd har lämnat ett förslag till modell for ett målrelaterat Bil. 14
bidragssystem. Syftet är att få fram ett mer målstyrt system och tekni-
ker for en bättre uppföljning och utvärdering. En departementsprome-
moria baserad på ungdomsrådets modell har varit föremål för remissbe-
handling. Frågan kommer att behandlas i den ungdomspolitiska proposi-
tionen.

Särskilt angelägna ungdomsfrågor

De flesta ungdomar i Sverige växer upp under goda förhållanden. Häl-
sotillståndet har kraftigt förbättrats under de senaste femtio åren.

Den psykiska ohälsan har dock framträtt som ett allt större problem.
Det är social otrygghet och därmed sammanhängande förändringar i
levnadsförhållanden och livsstil som utgör hoten mot hälsan. Problem
som mobbning har hittills inte uppmärksammats tillräckligt. Företeelser
som anorexia och bulimi och användningen av dopingpreparat är andra
allvarliga problem som nu blir föremål för åtgärder. Det stora antalet
självmord bland ungdomar visar också på behovet av insatser.

Det förebyggande arbetet mot alkohol och droger skall prioriteras.
Folkhälsoinstitutet kommer under våren 1994 att starta en bred kampanj
mot drogmissbruk. Kampanjen skall i första hand rikta sig till ungdo-
mar.

Våldsskildringar i bl.a. videofilmer påverkar särskilt ungdomar utan
goda vuxna förebilder och insatser behövs for att motverka skadliga
effekter.

Den psykiska ohälsan och de livsstilsideal som vissa ungdomar för-
söker uppnå kan vara tecken på rotlöshet och ensamhet, bristande
vuxenkontakter och otrygghet. För att komma till rätta med detta räcker
det inte med statliga åtgärder. Det handlar framför allt om att underlätta
för föräldrar, andra vuxna, föreningsliv och kamrater, dvs. de män-
niskor som finns i ungdomarnas omgivning, att ta sitt ansvar. Det är
också nödvändigt med en nära samverkan mellan de offentliga och de
frivilliga insatserna när det gäller att nå ungdomar med svårigheter eller
som av olika anledningar hamnat snett i tillvaron. Ett omlättande pro-
jekt, Plus-projektet, som bygger på sådan samverkan pågår i tolv stads-
delar i storstäderna. Projektet kommer att delredovisas under första
halvåret 1994 och slutredovisas i början av år 1995.

Främlingsfientlighet och rasism har diskuterats flitigt under de senas-
te åren. Centrum för invandringsforskning (CEEFO) vid Stockholms
universitet har på uppdrag av regeringen genomfört en undersökning
rörande svenskarnas förhållningssätt till invandrare och invandring samt
invandrarnas förhållningssätt till Sverige och svenskarna. I detta sam-
manhang har Barn- och ungdomsdelegationen beställt en specialstudie
som innebär en vidgning av undersökningens omfattning vad gäller
ungdomar. Av den rapport som särskilt behandlar ungdomens syn på

invandring framgår att främlingsfientligheten eller rasismen inte ökat
bland ungdomar under de senaste åren.

Regeringen ser allvarligt på företeelser som främlingsfientlighet och
våld bland ungdomar. Den rädsla dessa fenomen for med sig riskerar att
leda till en upptrappning av våldet i samhället. Insatserna på dessa
områden kommer därför att intensifieras.

Vid Europarådets ungdomsministermöte i april och stats- och rege-
ringschefsmöte i oktober 1993 fattades beslut om att bedriva en ung-
domskampanj mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och in-
tolerans under perioden 1994-96. Kampanjen syftar till att utveckla och
stödja aktiviteter av och med unga människor riktade mot rasistiska och
främlingsfientliga attityder och värderingar, för förståelse och respekt
för ett mångkulturellt Europa. Ungdomar och ungdomsorganisationer
kommer att gå i bräschen för kampanjen och också vara dess målgrupp.
Sverige kommer att ta en aktiv del i kampanjen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Forskning om ungdom m.m.

Stöd till forskning om ungdom sker bl.a. genom Forskningsrådsnämn-
den. Omfattningen av och inriktningen på ungdomsforskningen behand-
lades i den forskningspolitiska propositionen våren 1993. Regeringens
förslag, som antogs av riksdagen, innebär en förstärkning inom om-
rådet.

Ungdomsforskningen har fått en allt viktigare roll i det internationella
ungdomssamarbetet. Gemensamma nordiska aktiviteter inom ramen för
Nordiska ministerrådet har utvecklats och inom såväl Europarådet som
EG planeras internationella program för ungdomsforskning.

I dag finns det luckor i kunskaperna om ungdomars villkor. För att
möjliggöra en effektivare uppföljning av ungdomars uppväxtvillkor har
Statens ungdomsråd fått i uppdrag att under innevarande år utreda
statistikproduktionen och initiera ett samarbete mellan de statistikprodu-
center som finns på ungdomsområdet.

Internationella ungdomsfrågor

Det internationella ungdomsutbytet bidrar till en ökad förståelse mellan
människor från olika länder. Det innebär också en personlig och social
utveckling av de unga människorna som också kommer hela samhället
till del.

Svenska ungdomar kan i och med EES-avtalets ikraftträdande delta i
EG:s ungdomsutbytesprogram Ungdom för Europa. En central databas
med information om ungdomsutbyte m.m. underlättar för ungdomar
som vill skaffa sig internationell erfarenhet. Stiftelsen för internationellt
ungdomsutbyte svarar för programmet. Stiftelsen har också ansvar för
ett utbytesprogram med tredje världen, det s.k. World Youth-program-
met. Detta program innebär att ungdomar från Sverige och tredje värl-

den deltar i projektarbete dels i Sverige, dels i utvecklingsländerna. Prop. 1993/94:100
Under våren 1994 kommer ett trettiotal svenska ungdomar och lika Bil. 14
många ungdomar från Costa Rica och Thailand att ingå i det första
utbytet inom programmet.

Ungdomsorganisationernas egna internationella kontakter och utbyten
bör stimuleras. I detta sammanhang spelar Landsrådet för Sveriges
Ungdomsorganisationer (LSU) en viktig roll. Det gäller inte minst deras
kontakter med Central- och Östeuropa.

Det nordiska samarbetet på ungdomsområdet kommer att få ökad
betydelse. Barnkulturen och ungdomssamarbetet har särskilt framhållits
i detta sammanhang. Det är vidare väsentligt att säkerställa en nordisk
koordinering inför det ökade europeiska samarbetet.

Arbetet i Europarådet ges fortsatt hög prioritet. Den 1 januari 1993
inrättades ett särskilt ungdomsdirektorat. Av särskilt intresse är insatser-
na i Central- och Östeuropa, bl.a. för att utbilda ungdomsledare. Vidare
fortsätter arbetet med att underlätta för ungdomar att resa i Europa samt
att delta i ungdomsutbyte. Genom Europarådet har Sverige också arbe-
tat för att behålla Interrailkortet.

År 1995 sammanfaller firandet av Förenta Nationernas 50-års jubi-
leum med 10-års jubiléet av världsungdomsåret. Det svenska firandet av
FN-jubiléet kommer i hög grad att vara ungdomsinriktat. En rad ung-
domsinriktade projekt har redan initierats.

7 Folkrörelse- och föreningsfrågor

I Sverige finns sedan länge en omfattande folkrörelseverksamhet. I en
mängd föreningar och andra sammanslutningar engagerar sig hundratu-
sentals människor kring gemensamma idéer. En undersökning utförd av
Sköndalsinstitutet visar att frivilligt arbete är mycket vanligt i Sverige.

Föreningsengagemanget spänner över många områden. Det kan gälla
miljöfrågor, nykterhet, fred, nedrustning, internationell solidaritet,
scouting eller idrottsverksamhet, men också en angelägen lokal fråga.
Det kan även gälla engagemang kring en trosuppfattning eller en ge-
mensam politisk idé.

Föreningslivet fyller en viktig funktion i många människors liv ge-
nom att skapa helhet och gemenskap i tillvaron. Fritiden fylls med en
meningsfull verksamhet och samtidigt ges möjligheter för enskilda och
grupper att påverka samhällsutvecklingen. Arbetet i folkrörelser och
andra frivilliga organisationer innebär också en skola i demokrati, där
man lär sig att fatta beslut i samverkan och att ta ansvar.

Föreningslivets villkor förändras

Många organisationer brottas i dag med vikande medlemstal och har
svårt att attrahera nya grupper. Samhällsutvecklingen, inte minst den
nya mediasituationen, har bidragit till detta.

För folkrörelserna är det angeläget att anpassa sig till dagens situation
och morgondagens behov. Omfattande förändringar sker for närvarande
inom det svenska organisationslivet. Nya typer av ideella organisationer
- kooperativ, grupper och nätverk av olika slag - håller på att växa
fram. På landsbygden utvecklar man med gemensamma krafter byns
angelägenheter. I tätorterna sker samma sak i människors närområden.
Samtidigt pågår det en omfattande förnyelse i de traditionella organisa-
tionerna.

Förnyelsen i föreningslivet påverkas bl.a. av att människor är mer
självständiga än tidigare och har högre utbildningsnivå. Härigenom är
de också mer benägna och kompetenta att ta ett större ansvar. Det går
även att skönja en utveckling där dels den lokala, dels den internationel-
la nivån allt mer står i centrum för föreningslivets förnyelse.

Föreningslivet spelar i dag en aktiv roll inom många angelägna sam-
hällsområden. Det gäller exempelvis i fråga om sysselsättning där 55
procent (ca 26 000 personer) av alla anvisade i ALU (arbetslivsutveck-
ling) är i föreningar och organisationer enligt en uppföljning hösten
1993.

Beredning om den ideella sektorn

Folkrörelser, föreningar, kooperativ och enskilda - det vi i Sverige allt
oftare brukar kalla den ideella sektorn - deltar i allt högre grad i för-
nyelsen av samhällslivet. För att förnyelsearbetet skall fungera bra
behöver samspelet mellan den offentliga och den ideella sektorn för-
bättras. Regeringen har därför tillsatt Beredningen (C 1993:A) för
främjande av den ideella sektorns utveckling.

De senaste decenniernas expansion av den offentliga verksamheten
har medfört att många av den ideella sektorns traditionella uppgifter har
tagits över av statliga och kommunala organ. Det har bidragit till att
utrymmet för den ideella sektorns engagemang inom olika samhällsom-
råden har förändrats. Regeringens målsättning är att ta till vara och
främja det intresse för inbrytning på nya verksamhetsområden som nu
växer fram inom föreningslivet.

Beredningens arbete skall inriktas på att ge den ideella sektorn ökade
möjligheter att ta ansvar för olika verksamheter där det allmännyttiga
intresset och människors egna behov kan förenas. Beredningen skall
fortlöpande analysera och utarbeta förslag om hur den ideella sektorn
kan komplettera eller tillhandahålla alternativ till offentligt bedrivna
verksamheter. Olika samverkansformer mellan offentlig, ideell och
privat sektor skall belysas. Beredningen bör undersöka om lagstiftning-
en lägger hinder i vägen för en utveckling av den ideella sektorn samt
kartlägga den ideella sektorns samhällsekonomiska betydelse. I bered-
ningens uppdrag ingår vidare att belysa hur kunskapen om den ideella
sektorn kan förbättras inom olika offentliga utbildningar, att främja
frågor om ledarskap inom ideella organisationer och att finna former för
hur erfarenheter och kunskap om den ideella sektorn kan spridas. Rege-

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

ringen har gett stöd till tre kunskapscentrum med inriktning på lands- Prop. 1993/94:100
bygdsutveckling, lokalt utvecklingsarbete i tätort respektive frivilligt Bil. 14
socialt arbete. För utbyte av information och erfarenheter om ideell
verksamhet kommer initiativ att tas till ett fördjupat nordiskt samarbete.

Resultatet av beredningens arbete skall redovisas senast den 30 juni
1996. Delrapporteringar skall göras senast den 31 mars 1994 och den
31 mars 1995.

Forskning och utvecklingsarbete om den ideella sektorn

Det finns ett starkt behov av att utveckla forskningen kring den ideella
sektorn. Okad kunskap behövs om bl.a. de områden där de ideella
rörelserna kan komplettera statens, landstingens och kommunernas
arbete. Forskningen kan vidare ge värdefulla bidrag om föreningarnas
roll i samhället. Föreningslivet som livsform reser också intressanta
frågeställningar. Mot den här bakgrunden har regeringen gett Bered-
ningen för främjande av den ideella sektorn i uppdrag att utarbeta ett
forskningsprogram om den ideella sektorn. En utgångspunkt är att
forskningsprojekt med mångvetenskaplig inriktning skall stimuleras.

Regeringen har vidare beslutat att ekonomiskt stödja ett svenskt
deltagande i en internationellt jämförande studie om den ideella sektorn.
Det är en forskargrupp vid Handelshögskolan i Stockholm som deltar i
ett forskningsprojekt initierat av Johns Hopkins University i USA. I
projektet behandlas bl.a. medlemmarnas funktion i organisationerna och
statens roll för utvecklingen av den ideella sektorn.

För att få bättre kunskap om den ideella sektorn har därutöver olika
studier initierats. Inom kort kommer en fallstudie att redovisas om
ideella föreningars engagemang i tre kommuner och ett landsting. Stu-
dien genomförs i samarbete med Svenska kommunförbundet och Lands-
tingsförbundet. Vidare kommer Statistiska centralbyrån i samarbete med
Civildepartementet att publicera en studie av föreningslivet i Sverige.
Regeringen avser även att ge Statskontoret i uppdrag att genomföra en
undersökning av olika samhällssektorers möjligheter att öka den ideella
sektorns engagemang i förvaltningen och att identifiera verksamhetens
samhällsekonomiska effekter. I undersökningen skall även frågan om
etableringar av frivilligcentraler i landet behandlas.

Statligt stöd till föreningslivet

Staten, landstingen och kommunerna stöder föreningslivets verksamhet
med ekonomiska bidrag men också på annat sätt, t.ex. genom att upp-
låta lokaler. Det statliga stödet finns under flera huvudtitlar i statsbud-
geten. Exempel är stöd till idrott, ungdomsverksamhet, handikapporga-
nisationer, humanitära ändamål och fria trossamfund.

En särskild utredare (C 1992:05) har haft i uppdrag att utarbeta ett
förslag till de framtida principer som bör gälla för statens bidrag till

folkrörelser och andra ideella organisationer. Bidragsutredningen över-
lämnade i augusti 1993 betänkandet Organisationernas bidrag (SOU
1993:71). Förslagen innebär bl.a. att rollfördelningen mellan staten och
organisationerna görs tydligare. Det föreslås att organisationernas själv-
ständighet stärks genom att de gruppvis får ansvar för bidragsfördel-
ningen inom respektive verksamhetsområde. Vidare föreslås att den
olikhet som gäller mellan idrottsrörelsen och andra organisationer i
fråga om sociala avgifter ändras så att alla organisationer får arbeta på
lika villkor. Ett viktigt mål för utredningsarbetet har varit att åstadkom-
ma en större självfinansieringsgrad inom föreningslivet. Bidragsutred-
ningen föreslår att avdragsrätt införs vid beskattning av gåvor till ideella
organisationer. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närva-
rande i Civildepartementet. Regeringen avser att lägga fram en proposi-
tion till riksdagen under första halvåret 1994.

En fråga om mervärdesskatt på porto som har aktualiserats i utred-
ningsarbetet har tagits upp i regeringens proposition (1993/94:38) Post-
lag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m. Regeringen
har därvid föreslagit att Posten AB får i uppdrag att tillhandahålla ett
föreningsporto för ideella föreningar. Riksdagen har ställt sig bakom
förslaget (bet. 1993/94:TU9 ochTUll, rskr. 1993/94:119).

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Föreningslotterier

Folkrörelserna är för sin verksamhet beroende av främst frivilliga in-
satser från medlemmarna men även av bidrag från samhället samt in-
komster från bl.a. lotterier.

Lotterilagen (1982:1011), som reglerar föreningslotteriema, har setts
över av en parlamentariskt sammansatt kommitté. Lotteriutredningen (C
1991:01) överlämnade i december 1992 sitt slutbetänkande Vinna eller
försvinna - Folkrörelsernas lotterier och spel i framtiden (SOU
1992:130). I betänkandet föreslås bl.a. att nya spelformer tillåts inom
ramen för ett folkrörelsedominerat spelföretag, att folkrörelserna ges
möjlighet att anordna lotterier med en större andel penningvinster, att
bingoskatten tas bort, att vissa onödiga regler tas bort för att göra lotte-
rierna attraktivare och minska kostnaderna samt att Lotterinämnden får
en starkare kontroll- och tillsynsfunktion och byter namn till Lotteri-
inspektionen. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närva-
rande i Civildepartementet. Regeringen avser att lägga fram en proposi-
tion om lotterifrågor till riksdagen under första halvåret 1994.

Allmänna samlingslokaler

De allmänna samlingslokalerna spelar en central roll när det gäller att
utveckla ideell verksamhet. Det gäller inte minst i fråga om aktiviteter
som sker både i föreningsregi och i offentlig regi, t.ex. äldrevård,
bibliotek och barnomsorg. En satsning på samlingslokaler har under de

två senaste åren gjorts inom ramen för regeringens strävan att minska
arbetslösheten.

En särskild utredare (C 1993:03) med uppgift att granska statens stöd
till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler för religiös
verksamhet tillkallades våren 1993 (dir. 1993:65). Utredaren skall
redovisa alternativa förslag när det gäller stödet i framtiden. Ett mål är
att stödet får en sådan utformning att effektiviteten och måluppfyllelsen
förbättras. Utredaren skall lämna sitt förslag under våren 1994.

Kooperativa frågor

Enskilda småföretag och konsumenter bör genom samverkan i ekono-
miska föreningar och andra typer av kooperativa företag kunna bedriva
ekonomisk verksamhet på likvärdiga villkor med andra aktörer på mark-
naden. Nya kooperativa företag har kommit att spela en stor roll i
samband med omstruktureringen i kommuner och landsting samt i det
regionala utvecklingsarbetet. Staten främjar genom särskilt stöd utveck-
lingen av kooperationen i landet bl.a. för att det skall finnas en mång-
fald av konkurrerande företagsformer. Arbetet bygger i hög grad på
utvecklingen av kooperationen inom EG.

Regeringen avser att ge Statskontoret i uppdrag att utföra samhälls-
ekonomiska fallstudier av organisationer som vilar på ideell eller koope-
rativ grund. Studierna skall bl.a. avse de olika kooperativa företag som
ibland går under beteckningen nykooperation. Regeringen har vidare
beslutat om ekonomiskt stöd till ett institut för social ekonomi i Öster-
sund.

Lokala kooperativa utvecklingscentrum fungerar i många fall som
spjutspetsar för kooperativt utvecklingsarbete på det regionala och
lokala planet. Statens ekonomiska stöd ges i huvudsak som ett bidrag
för att kunna ge gratis information och rådgivning till dem som vill
starta nya kooperativa företag. De lokala utvecklingscentrumens verk-
samhet finansieras förutom av det statliga stödet genom medlemsavgifter
från de etablerade kooperativa företagen och ofta också från kommuner,
landsting, länsstyrelser, enskilda människor och genom olika typer av
uppdragsersättning. Erfarenheterna visar att den kooperativa utveck-
lingen blomstrar där det finns livaktiga och väl fungerande lokala koo-
perativa utvecklingscentrum. Stödet till kooperativ utveckling har på
regeringens uppdrag utvärderats av Riksrevisionsverket. Utvärderingen
visar att nya företag och över 1 000 nya arbetstillfällen skapats genom
stödet.

Genom ett särskilt beslut (C93/855/FOK) i regeringen har inriktning-
en av Kooperativa rådets verksamhet renodlats. Rådet skall i framtiden
i större utsträckning vara en arena där den samlade kooperationen möter
regeringsrepresentanter för att diskutera gemensamma frågor. Rådet har
också fått en breddad sammansättning genom att fler berörda departe-
ment finns direkt representerade i rådet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

8 Forskningsfrågor

Förtroendevalda och anställda i både stat och kommun måste i större
utsträckning än tidigare ta till vara forskningsresultat som underlag för
beslut i olika samhällsfrågor. Det gäller således att genom ökad forsk-
ning få fram ny kunskap om den offentliga verksamheten. Detta är
särskilt betydelsefullt i tider när den ekonomiska situationen kräver att
olika verksamheter omprövas.

Genom riksdagens beslut i november 1991 har resurser fördelats till
två forskningscentrum i Stockholm och Göteborg och två nationella
disciplinforskningsprogram för forskning om förändringsprocessen i den
offentliga sektorn (prop. 1991/92:16, bet. 1991/92:FiU4, rskr.
1991/92:14). Båda centrumen har till uppgift att bedriva mångveten-
skaplig forskning med inriktning på den offentliga sektorns ledning,
styrning, organisation och utvärdering. Ett av forskningsprogrammen
avser statsvetenskap och benämns "Demokrati i förändring - svenska
kommuner och landsting i det lokala välfärdssamhället". Det andra
programmet avser företagsekonomi och har betecknats "Institutionell
omvandling i den offentliga sektorn".

En utgångspunkt i det forskningspolitiska beslutet våren 1993 är att
förändringarna och förnyelsen inom den offentliga sektorn skapar ett
behov av ytterligare forskning (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93 :UbUl 5, rskr. 1992/93:388). Riksdagen delar regeringens
bedömning att forskning om den offentliga sektorn bör ges hög prioritet
även i fortsättningen. Viktiga forskningsområden gäller den offentliga
verksamhetens faktiska innehåll och praktiska konsekvenser för med-
borgarna. I detta sammanhang är bl.a. frågor om kvalitet och etik i den
offentliga verksamheten av stor betydelse. Ett annat centralt område
gäller gränszonen mellan offentlig, privat och ideell verksamhet.

Betydelsen av ett förstärkt samspel mellan universitet och högskolor
och samhället i övrigt betonas starkt i det forskningspolitiska beslutet.
För att få till stånd en samverkan om forskningsfrågor inom hela den
offentliga sektorn har Arbetsgruppen (C 1991:A) for forskningsfrågor
inrättats i Civildepartementet. En referensgrupp med forskare från olika
ämnesområden har också knutits till departementet.

I arbetsgruppens uppdrag ingår bl.a. att följa upp de forskningspro-
jekt som fått ekonomiskt stöd från den tidigare Delegationen (C
1984:A) för forskning om den offentliga sektorn. En avrapportering av
vissa projekt har gjorts i antologin "Forskning om den offentliga sek-
torn". En fråga som arbetsgruppen skall ägna speciell uppmärksamhet åt
är hur forskningsresultat skall göras mer tillgängliga för dem som är
praktiskt verksamma. För att tillgodose detta behov ger arbetsgruppen
ut tidskriften I Blickpunkten där forskningsfrågor av allmänt intresse tas
upp.

Arbetsgruppen har också tagit initiativ till kunskaps- och forsknings-
översikter om olika ämnen. Studier har genomförts om kompetens-
utveckling i offentlig verksamhet (Ds 1993:65) och forskning om ideella
organisationer. Inom kort kommer forskningsöversikter att redovisas om

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

självstyrelse och demokrati, regiondebatten och omvärldsanalys. För att
befrämja kontakter mellan forskare och praktiker planeras ett nordiskt
seminarium under sommaren 1994. Vidare har ekonomiskt stöd bevil-
jats för att genomföra två internationella konferenser om etik i offentlig
verksamhet samt om samverkan sformer mellan offentligt och privat.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

9 Internationella frågor

Den fortgående internationaliseringen, där Europaintegrationen för
Sveriges del utgör det dominerande inslaget, påverkar vårt samhälle i
allt större utsträckning. Genom EES-avtalets ikraftträdande ställs långt-
gående krav inte bara på statliga myndigheter utan också på kommuner
och landsting. Det gäller avtalets tillämpning på en rad områden, t.ex.
i fråga om offentlig upphandling. Även när det gäller konsumentpolitik
och ungdomsfrågor har som tidigare redovisats avtalet fått betydelseful-
la återverkningar för Sverige. Förändringarna kommer att bli ännu mer
långtgående om Sverige blir medlem i EU.

En väl samordnad och förankrad politik inom statsförvaltningen är en
grundläggande förutsättning för att Sverige vid ett EU-medlemskap skall
kunna utöva inflytande och påverka EG/EU-organens beslut. Inom
Civildepartementets verksamhetsområden pågår liksom i övriga departe-
ment ett arbete med att kartlägga hur EG/EU:s verksamhet inom res-
pektive område är organiserad och bedrivs samt redovisa hur arbetet
från svensk sida i de olika EG/EU-organen skulle kunna bedrivas. I
samband därmed övervägs bl.a. arbetsfördelningen mellan departement
och förvaltningsmyndigheter samt organisatoriska, ekonomiska och
personella konsekvenser. Även möjligheten till administrativ samverkan
mellan de nordiska länderna kommer att undersökas.

Sveriges närmande till EG/EU innebär också att analyser behöver
göras av samarbetets effekter för den kommunala sektorn. Regeringen
har därför tillkallat en särskild utredare (C 1993:02, dir. 1993:49) för
att belysa konsekvenserna för kommuner och landsting vid olika former
av deltagande i den västeuropeiska integrationen. Utredaren kommer
inom kort att överlämna sitt betänkande.

På det kommunala området är också samarbetet inom Europarådet
och mellan de nordiska länderna av stor betydelse. Det gäller inte minst
i förhållande till de nya demokratierna i Central- och Östeuropa som
ännu står utanför EG/EU-samarbetet. En europeisk konvention finns om
de grundläggande principerna för kommunal självstyrelse. Konventionen
bör utgöra en viktig grund för diskussionen om den kommunala själv-
styrelsens roll i ett internationellt perspektiv. Mellan Danmark, Finland,
Norge och Sverige finns en särskild överenskommelse om kommunalt
samarbete över nordiska riksgränser. Sverige har också godkänt en
europeisk ramkonvention för att främja samarbetet över riksgränsema
mellan lokala och regionala samhällsorgan.

Frågan om kommuners och landstings och länsstyrelsers möjligheter
att samarbeta över riksgränsema har fått ökad aktualitet både i ett

EG/EU-perspektiv och när det gäller samarbetet med länderna i
Central- och Östeuropa. För att överväga åtgärder som kan underlätta
samarbetet har en särskild arbetsgrupp (C 1991 :D) om samarbete över
riksgränser inrättats inom Civildepartementet. Arbetsgruppen har nyli-
gen redovisat en rapport (Ds 1993:86) med en översikt av gränsregiona-
la samarbetsformer i Europa. I en annan studie görs en jämförelse av
den lokala och regionala samhällsförvaltningen i de nordiska länderna.
En rapport om det arbetet kommer att publiceras inom kort. När det
gäller utredningsuppdraget i övrigt avser arbetsgruppen att lägga fram
ett betänkande under våren 1994. I detta skall bl.a. en redovisning
lämnas för svenska kommuners, landstings och länsstyrelsers samarbete
över riksgränsema. För utbyte av information och erfarenheter om
gränssamarbete i olika delar av landet kommer ett nordiskt seminarium
att arrangeras under sommaren 1994.

Inom länsstyrelserna pågår en kompetensuppbyggnad i internationella
frågor, framför allt om forhållandena i EG/EU och Östersjöländerna.
Det sker bl.a. genom experttjänstgöring vid regionala organ i EU:s
medlemsländer och vid EG-kommissionen. Med denna kunskap som bas
har länsstyrelserna särskilda förutsättningar att sprida information i
respektive län om EES-avtalets betydelse bl.a. på konkurrensområdet
samt att informera inför folkomröstningen om vad ett medlemskap i EU
skulle innebära.

Länsstyrelsernas kontakter med Östersjöländerna har utvecklats ge-
nom en försöksverksamhet med regionalt samarbete med regionala
organ i Baltikum. Nyligen har en liknande verksamhet inletts avseende
Barentsregionens ryska del.

Som tidigare har framhållits (avsnitt 5) innebär EES-avtalet att
Sverige åtar sig att överföra åtskilliga rättsakter på det konsumentpoli-
tiska området till svensk rätt. Konsumentfrågorna har genom tillägg till
Romfördraget fått en självständig ställning inom EG/EU och kan kom-
ma att anses som mera betydelsefulla än tidigare. För Sverige ligger i
detta en fördel, eftersom konsumentskyddet här är väl utbyggt. Detta
innebär att Sverige, liksom de övriga nordiska länderna, bör kunna
spela en aktiv roll på området inom ramen för det europeiska samarbe-
tet och bidra med förslag till lösningar och modeller som kan vinna
efterlevnad inom EG/EU.

Ungdomsfrågorna har genom Maastrichtfördraget blivit ett formellt
politikområde för EG/EU. Det innebär att EG/EU: s arbete med ung-
domsfrågor troligtvis kommer att intensifieras under de närmaste åren.
Svenska ungdomar kommer som tidigare redovisats (avsnitt 6) genom
EES-avtalet att kunna delta i ungdomsutbytesprogrammet Ungdom för
Europa. Ett särskilt informationsmaterial har tagits fram om EG/EU:s
insatser på ungdomsområdet.

Europarådet har länge arbetat aktivt med ungdomsfrågor och det
svenska arbetet i Europarådets ungdomsorgan kommer även i fortsätt-
ningen att ges hög prioritet. Den 1 januari 1993 inrättades ett särskilt
ungdomsdirektorat inom Europarådet och under hösten beslutades att ett

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

andra ungdomscenter, med inriktning mot Central- och Östeuropa,
skulle placeras i Budapest. Även i Nordiska ministerrådets verksamhet
har ungdomsfrågor framhållits som ett viktigt samarbetsområde.

Som tidigare nämnts (avsnitt 7) har regeringen tillsatt en beredning
för främjande av den ideella sektorns roll i samhället. Ett viktigt inslag
i beredningens arbete är att tillgodogöra sig erfarenheter från andra
länder och stimulera till internationellt samarbete, inte minst när det
gäller forskning om den ideella sektorn. I internationella sammanhang
nämns ofta begreppen "economie sociale" och "the third sector".

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

10 Jämställdhetsfrågor

Inom Civildepartementets verksamhetsområden ägnas jämställdhets-
frågoma uppmärksamhet på olika sätt. Utvecklingen av andelen kvinnli-
ga ledamöter i beslutande församlingar visar att kvinnors kunskaper och
erfarenheter tas till vara på ett bättre sätt i samhället i dag än tidigare.
Sedan mitten av 1970-talet har andelen kvinnor i landstingsfullmäktige
ökat med nästan 20 procent, dvs. från 24 till 43 procent. När det gäller
kommunfullmäktige uppgår ökningen för den nämnda tidsperioden till
elva procent, dvs. från 23 till 34 procent.

Lokaldemokratikommittén redovisar i sitt slutbetänkande Lokal de-
mokrati i utveckling (SOU 1993:90) olika undersökningar om de för-
troendevalda och representativiteten, När det gäller andelen kvinnor i
olika kommunala nämnder redovisas vissa uppgifter i nedanstående
sammanställning.

Kommunal nämnd

Andel kvinnor i procent

Kommunstyrelsen	28
Tekniska nämnder	23
Utbildningsnämnder	44
Kultur- och fritidsnämnder	38
Vård- och omsorgsnämnder	50
Kommundelsnämnder	42
Övriga nämnder	39

Kvinnorna är generellt sett underrepresenterade i kommunernas nämn-
der. Representationen är något bättre bland ersättare än ordinarie leda-
möter. Skillnaderna mellan olika verksamhetsområden är betydande. I
vård- och omsorgsnämndema är hälften av ledamöterna kvinnor medan
motsvarande andel för de tekniska nämnderna uppgår till knappt en
fjärdedel. När det gäller kommunala förtroendeuppdrag på heltid eller
deltid är kvinnorna klart underrepresenterade. Av kommunernas totalt
550 förtroendevalda på heltid innehar kvinnor cirka en femtedel av
posterna. Andelen kvinnliga deltidspolitiker är något högre och uppgår

till 27 procent. I jämförelse med år 1989 har för båda grupperna en
ökning ägt rum med cirka fem procent. Den bästa kvinnliga representa-
tionen i fråga om hel- och deltidsengagerade förtroendevalda finns i
storstäder och förortskommuner.

Det är viktigt att den lokala demokratin bärs upp av ett stort antal
förtroendevalda och att sammansättningen av de kommunala beslutsor-
ganen speglar befolkningen så bra som möjligt. För att förbättra repre-
sentationen för kvinnor har inte minst de politiska partierna en betydel-
sefull roll. I samband med organisationsförändringar i kommuner och
landsting är det också viktigt att konsekvenserna för kvinnors represen-
tation ägnas uppmärksamhet. En diskussion om de här frågorna liksom
jämställdhetspolitiken i stort har tagits upp i Stat-kommunberedningen
med företrädare för kommunerna och landstingen.

Under de två senaste åren har kvinnorepresentationen i styrelserna
för Civildepartementets centrala och regionala myndigheter ökat. Det-
samma gäller för sammansättningen av departementets kommittéer. På
regional statlig nivå arbetar länsstyrelserna på olika sätt med att främja
jämställdheten i länet. För arbetet får länsstyrelserna använda projekt-
medel för regionala utvecklingsinsatser liksom medel för särskilda
jämställdhetsåtgärder. Även inom programområden som finansieras
genom särskilda infrastrukturmedel sker viktiga insatser för kvinnors
utvecklingsmöjligheter. I en del län upprättas strategidokument för
arbetet och på andra håll delas pris ut till personer som gjort betydelse-
fulla insatser på området. För att omsätta de nationella målen för jäm-
ställdhetspolitiken krävs ett långsiktigt arbete över många samhällssekto-
rer och med en tydlig regional och lokal förankring. Med de många
anknytningspunkter som finns mellan målen för jämställdhetspolitiken,
målen för den regionala utvecklingen och länsstyrelsens uppgifter i stort
är länsstyrelsen väl ägnad att ta sig an uppgifter i detta sammanhang.
Inom ramen för länsstyrelsernas interna jämställdhetsarbete sker särskil-
da kompetenshöjande satsningar med inriktning bl.a. på chefskap för
kvinnor inom länsstyrelseområdet. För assistentpersonalens kompetens-
utveckling ordnas bl.a. utbildning på högskolenivå.

Jämställdhetsfrågoma behöver också uppmärksammas i folkrörelser
och föreningsliv. För att främja kvinnors engagemang i ideella organisa-
tioner vidtas olika åtgärder. Ett särskilt stöd utgår till kvinnoorganisa-
tionernas centrala verksamhet. Regeringen har i beslutet om att tillsätta
Beredningen för främjande av den ideella sektorns utveckling angett att
jämställdhetsfrågor skall belysas när uppgifter och ansvar överförs från
stat och kommun till ideella organisationer. Det bör också nämnas att
alltfler kvinnor är verksamma inom kooperativt företagande. Den ut-
vecklingen främjas bl.a. genom stöd till fri information och rådgivning
om kooperativa frågor.

Projekt som syftar till att motivera fler flickor att engagera sig i
föreningslivet har fått särskilt stöd inom ramen för ett utvecklingspro-
jekt. Projektet som bedrivs av Statens ungdomsråd skall leda till att
erfarenheter och nya metoder i arbetet gentemot flickor på fritidsom-

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

rådet skall kunna spridas i landet. En viktig målgrupp är kommunerna.
Frågan om flickors och unga kvinnors situation kommer att uppmärk-
sammas även på andra områden, bl.a. i den ungdomspolitiska proposi-
tion som regeringen avser att lämna till riksdagen under våren 1994.

En ökad kunskap behövs om frågor som rör jämställdhet mellan
kvinnor och män. I forskningsprogrammet "Demokrati i förändring -
svenska kommuner och landsting i det lokala välfärdssamhället" är
kvinnors makt och inflytande en av de frågor som särskilt skall behand-
las. I samarbete med Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR) kommer Arbetsgruppen för forskningsfrågor i Civildepartemen-
tet att följa forskningsprogrammet och medverka till att resultaten förs
ut till dem som är praktiskt verksamma inom olika samhällsområden.
Av intresse i det här sammanhanget är också det arbete som pågår med
att utarbeta ett handlingsprogram om forskning kring den ideella sek-
torn. Avsikten är att programmet bl.a. skall ta upp frågor om kvinnors
roll i föreningslivet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 14

11 Sammanfattning av huvudtiteln

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Utgiftsutvecklingen inom Civildepartementets område blir sammantaget
följande (miljoner kronor):1

Anvisat enligt Förslag Förändring

regleringsbrev 1994/95

1993/94

A. Länsstyrelserna m.m.	1 737,0	1 807,2	+	70,2
B. Trossamfund m.m.	70,0	69,5	-	0,5
C. Konsumentfrågor	95,1	102,9	+	7,8
D. Ungdomsfrågor	124,0	124,0	+	0
E. Folkrörelsefrågor,
kooperativa frågor m.m.	112,9	113,1	+	0,2
Totalt för Civildepartementet	2 139,0	2 216,7	+	77,7

Beloppen för 1993/94 avser anvisade medel enligt regleringsbreven för
1993/94 och inkluderar de tekniska justeringar av anslagen som
aviserades i budgetpropositionen 1992/93 (prop. 1992/93:100, bet.
1992/93:FiU2O, rskr. 1992/93:89).

Vid anslagsberäkningen for budgetåret 1994/95 har, utöver sedvanlig
pris- och löneomräkning, anslagen räknats upp med hänsyn till att varje
myndighet enligt gällande avtal för statligt anställda (RALS 1993-95)
från och med den 1 april 1995 skall göra avtalad avsättning till Trygg-
hetsstiftelsen. Vidare har anslagen justerats med hänsyn till att Statens
arbetsgivarverk (SAV) tidigare denna dag (bilaga 1, Statsbudgeten och
särskilda frågor, avsnitt 7) föreslås bli avgiftsfinansierad myndighet
fr.o.m. budgetåret 1994/95.

1 Anslaget för Civildepartementet beräknas numera under första huvudtiteln
(bil. 2, C. Regeringen).

A. Länsstyrelserna m.m.

A 1. Länsstyrelserna m.m.

1992/93 Utgift 1 739 146 709
1993/94 Anslag 1 718 180 000
1994/95 Förslag 1 789 346 000

Länsstyrelserna är regeringens företrädare och statens samordningsorgan
i länen. Länsstyrelsernas uppgifter framgår av förordningen (1990:1510)
med länsstyrelseinstruktion (omtryckt 1993:1294).

Länsstyrelserna har följande verksamhetsgrenar:

A. Näringsliv och infrastruktur

- Regionalekonomi och näringslivsutveckling

- Konkurrensfrämjande verksamhet och näringsrättsliga frågor

- Kommunikationer

- Utbildning

B. Areella näringar och veterinära frågor

- Lantbruk

- Rennäring

- Jakt och fiske

- Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor

C. Livsmiljö

- Miljövård

- Planväsende, hushållning med naturresurser och bostadsförsörjning

- Kulturmiljövård

D. Social omvårdnad

E. Civil beredskap och räddningstjänst

E Regional polisverksamhet

G. Allmän förvaltning och bostadsfinansiering

En fördjupad prövning av länsstyrelsernas verksamhet gjordes inför
budgetåret 1993/94. Riksdagen beslutade om länsstyrelsernas övergri-
pande mål och inriktning av verksamheten för tvåårsperioden 1993/94 -
1994/95 (prop. 1992/93:100 bil. 14, bet. 1992/93:BoU17, rskr.
1992/93:283 och prop. 1992/93:150 bil. 10, bet. 1992/93:FiU30, rskr.
1992/93:447).

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

De övergripande målen för länsstyrelsernas verksamhet är att Prop. 1993/94:100

- fullfölja de nationella målen genom att dels vara regionalt statligt Bil. 14
organ inom ett antal sektorer, dels göra sammanvägningar mellan sekto-
rerna,

- främja länets utveckling dels genom att samordna statens regionala
utvecklingsinsatser, dels genom att verka för att statlig, kommunal och
landstingskommunal verksamhet samordnas i länet och anpassas efter de
övergripande miljö- och regionalpolitiska målen och till kravet på en
långsiktig, god hushållning med naturresurserna samt

- bedriva en effektiv förvaltning.

Länsstyrelserna skall under budgetåren 1993/94 och 1994/95 särskilt

- inom sina verksamhetsområden utveckla formerna för uppföljning och
utvärdering av den nationella politikens genomslag,

- ytterligare utveckla det tvärsektoriella arbetssättet samt

- ytterligare utveckla arbetet med förvaltningsärenden så att det utförs
på ett rättssäkert, effektivt och serviceinriktat sätt med en tydlig kopp-
ling till de nationella målen inom olika samhällssektorer.

Inkomster hos länsstyrelserna, som redovisas på statsbudgetens in-
komstsida under olika inkomsttitlar, beräknas till ca 150 miljoner kro-
nor for nästa budgetår.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna skall lämna årsredovisningar första gången för bud-
getåret 1993/94. Regeringen har i regleringsbrev angivit en enhetlig
redovisningsstruktur som gör en samlad intäkts- och kostnadsredovis-
ning möjlig. För budgetåret 1992/93 fanns ingen sådan enhetlig redovis-
ningsstruktur. Det är därför inte möjligt att lämna någon samlad resurs-
redovisning for budgetåret 1992/93.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelser över länsstyrelserna innehål-
ler i två fall (Värmlands län och Norrbottens län) invändningar beträf-
fande användningen av medel från anslaget Regionala utvecklingsinsat-
ser under tionde huvudtiteln. I övrigt innehåller revisionsberättelserna
inga invändningar.

Länsstyrelserna har lämnat enkla anslagsframställningar med utgångs-
punkt i vad som angavs i föregående års budgetproposition. Åtskilliga
länsstyrelser har pekat på svårigheterna att genom fortsatta rationalise-
ringar genomföra generella besparingar. Fortsatta besparingar måste
därför enligt länsstyrelsernas uppfattning grundas på förändrade arbets-
uppgifter. De flesta länsstyrelserna har vidare föreslagit att den särskil-
da minimiramen för lantbruksverksamheten skall slopas.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för tvåårsperioden 1993/94 -
1994/95 bör ligga fast.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 1 789 346 000 kr

Resultatbedömning

Eftersom länsstyrelserna lämnar årsredovisningar första gången hösten
1994 för budgetåret 1993/94, saknas ännu tillräckligt underlag för en
resultatbedömning. Intrycket av iakttagelser vid sidan av de formella doku-
menten - främst vid de uppföljningsbesök som regelbundet genomförs - är
att det inom alla länsstyrelser pågår ett utvecklingsarbete med den inrikt-
ning som angavs i föregående års budgetproposition.

Det innebär bl.a. att man på olika sätt försöker finna former att utveckla
det tvärsektoriella arbetssättet. Vidare genomför flera länsstyrelser samlade
uppföljningar av kommunernas verksamhet på de områden där länsstyrel-
serna har ett uppföljnings- och tillsynsansvar.

Slutsatser

Länsstyrelseverksamheten präglas av

- nationella mål och riktlinjer,

- länets förutsättningar och behov samt

- snabb, kostnadseffektiv och rättssaker förvaltning.

Länsstyrelsen verkar genom

- samhällspåverkan och intressesamordning,

- kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling,

- uppföljning, utvärdering och tillsyn samt

- beslut i enskilda ärenden.

Regeringen har inte funnit skäl att förändra de övergripande mål som
gäller för länsstyrelserna. Målen bör därför ligga fast.

Målstyrningen av länsstyrelserna bör nu utvecklas ytterligare. Riksrevi-
sionsverket har i en rapport till regeringen (F 1993:28) framhållit att det
finns behov av att se över länsstyrelsernas finansieringskällor och styrfor-
merna på områden som finansieras med anslag under andra huvudtitlar. Ett
arbete med denna inriktning kommer att påbörjas inom kort.

Som framgått av det föregående är länsstyrelsen den ansvariga regionala Prop. 1993/94:100
statliga myndigheten inom en rad olika samhällssektorer. Förändringar och Bil. 14
tyngdpunktsförskjutningar sker ständigt i länsstyrelsernas verksamhet.
Arbetsuppgifter försvinner och nya tillkommer som ett resultat av de om-
prövningar som löpande sker av den statliga verksamheten inom olika
samhällssektorer. I det följande anges nu aktuella sådana förändringar.

A. Näringsliv och infrastruktur

1. Regionalekonomi och näringslivsutveckling

I regeringens proposition (1993/94:40) Småföretagsutveckling framhålls att
Närings- och teknikutvecklingsverket och de regionala utvecklingsbolagen
skall samråda med länsstyrelserna om den statliga regionala näringspoliti-
ken.

En regionalpolitisk proposition med förslag till inriktning av länsstyrel-
sernas arbete på området kommer att presenteras för riksdagen under
våren 1994.

2. Kommunikationer

Regeringen avser att inom kort lägga fram en proposition som innebär att
prövningen av körkorts ingripanden skall göras av länsstyrelserna som
första instans, i stället för som nu av länsrätterna.

Den översyn av bil- och körkortsregistren m.m. som aviserades i propo-
sitionen (1992/93:161) om trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet har
nyligen påbörjats. Uppdraget har getts till Riksrevisionsverket, Statskonto-
ret, Vägverket samt länsstyrelserna i Stockholms, Örebro och Norrbottens
län och skall redovisas till regeringen i februari 1994. Länsstyrelserna är
också regionala samordnare av olika organs insatser för att främja trafiksä-
kerheten. Ökade krav ställs på länsstyrelsernas arbete med tillsyns- och
tillståndsprövningen av den yrkesmässiga trafiken till följd av de förslag
som regeringen inom kort kommer att förelägga riksdagen.

B. Areella näringar och veterinära frågor

Omställningsprogrammet inom jordbruket fasas ut samtidigt som åtgärder
vidtas för att Sverige internationellt sett skall ha en konkurrenskraftig
jordbruksnäring och livsmedelsindustri.

Statens jordbruksverk har presenterat ett förslag om en ny organisation
av den veterinära verksamheten. Förslaget bygger på att behålla den stat-
liga distriktsveterinärorganisationen och att göra besparingar i denna.
Regeringen kommer under våren 1994 att förelägga riksdagen ett förslag
på detta område.

C. Livsmiljö

Den 1 juli 1993 trädde förordningen (1993:191) om tillämpning av lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. i kraft. Här utvecklas
länsstyrelsens uppgifter beträffande tillsyn i länet över hushållningen med
naturresurser. Länsstyrelsen skall i samverkan med de centrala förvalt-
ningsmyndigheterna följa utvecklingen av frågor om hushållningen med
marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt, särskilt frågor som har
stor betydelse i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Länsstyrelsen
skall bl.a. ta de initiativ som behövs för att bestämmelserna i 2 och 3 kap.
naturresurslagen skall beaktas i tidiga skeden av planerings- och besluts-
processen. I förordningen betonas att underrättelse till regeringen enligt 4
kap. 2 § naturresurslagen skall lämnas i ett tidigt skede.

I propositionen 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling ställs krav
på att samtliga länsstyrelser skall ha väl förankrade regionala miljöprogram
första gången senast under år 1994. Länsstyrelserna bör vidare på regional
nivå svara för att utveckla ett samarbete med kommunerna både avseende
internationella överenskommelser och nationella miljömål.

Genomförandet av riksdagens beslut om investeringar i trafikens in-
frastruktur m.m. ställer stora krav på samhällsplaneringen. Ett genomtänkt
program för ett miljöanpassat trafiksystem i landets olika delar skall vara
en viktig utgångspunkt för det långsiktiga arbetet för regional utveckling
och förnyelse av trafikens infrastruktur. Regeringen har därför gett samt-
liga länsstyrelser i uppdrag att utarbeta en regional trafik- och miljöanalys
som skall redovisas till Boverket den 1 april 1995. Sambanden mellan
miljöproblemen i storstäderna och planeringen av bebyggelse och trafiksys-
tem har påpekats i flera utredningar. Regeringen har därför gett länsstyrel-
serna i storstadslänen i uppdrag att analysera hur den planerade markan-
vändningen medverkar till att nå miljömålen inom områdena luftkvalitet
och buller, kulturmiljövård, biologisk mångfald och grönstruktur. Analy-
sen skall redovisas till regeringen den 1 april 1995.

Länsstyrelserna förutsätts ha ett alltmer samlat ansvar för beslut om
enskilda kulturminnen och kulturmiljöer. Länsstyrelserna bör utarbeta
program för kulturmiljöarbetet i länet tillsammans med länsmuseet. Detta
motiverar de ökade resurser som föreslås i det följande.

Höstens ymniga vattenflöden främst i norra Sverige ger länsstyrelserna
anledning att uppmärksamma sitt ansvar enligt vattenlagen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

D. Social omvårdnad

Länsstyrelsernas roll på det sociala området har övervägts av ett flertal
utredningar på senare tid. Gemensamt är att de anser att tyngdpunkten i
länsstyrelsemas arbete bör förskjutas från individuell ärendehandläggning
till uppföljning, utvärdering, tillsyn och utveckling.

I regeringens proposition 1993/94:97 föreslås att lagen (1988:870) om
vård av missbrukare i vissa fall (LVM) ändras på så sätt att kommunerna
tar över länsstyrelsernas nuvarande uppgifter i enskilda ärenden om be-

redande av vård enligt LVM. I samband med övertagandet kommer läns-
styrelserna att behöva medverka med vissa utbildningsinsatser. Lagänd-
ringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994. Genom att avlasta länssty-
relserna de löpande ärendena inom denna ärendegrupp skapas utrymme för
en mera aktiv och effektiv tillsyn inom det sociala området.

På motsvarande sätt kan resurser för uppföljning, utvärdering och tillsyn
frigöras om kommunen blir tillståndsprövande myndighet enligt lagen
(1977:293) om handel med drycker i stället för länsstyrelsen. Förslag att
tillståndsgivningen flyttas över till kommunerna har lagts fram av
LHD/LVM-utredningen (SOU 1993:31) och Alkoholpolitiska kommissio-
nen (SOU 1993:50). Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.

E. Civil beredskap och räddningstjänst

Vissa förändringar beträffande länsstyrelsernas arbete inom verksamhets-
området har föreslagits av utredningen om lednings- och myndighetsotga-
nisationen för försvaret (LEMO) i ett delbetänkande (SOU 1993:95) An-
svars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret. LEMO redovisar
ett antal områden inom vilka en decentralisering av beslutsbefogenheter
från centrala myndigheter till länsstyrelserna bör ske eller övervägas.
Utredningen tar bl.a. upp frågan om organisatorisk hemvist för de utbild-
ningsledare som är anställda vid Statens räddningsverk men stationerade
vid länsstyrelserna med uppgift att medverka i utbildnings- och övnings-
verksamheten. Som en naturlig konsekvens av utredningens syn i fråga om
decentralisering av bl.a. ansvaret för övningsverksamheten till länsstyrelser
och kommunerna, föreslås att utbildningsledama fortsättningsvis skall vara
anställda vid respektive länsstyrelse. Regeringen, som delar utredarens
uppfattning, anser att förslaget beträffande utbildningsledama bör genom-
föras den 1 juli 1994.

En särskild arbetsgrupp (AG kommun) har utarbetat en modell för
överföringen av uppgifter inom det civila försvaret från staten till kommu-
nerna. Modellen som presenteras i promemorian Kommunal beredskap
inkluderar ett förslag till ersättningssystem och former för statens stöd,
uppföljning och utvärdering av det civila försvaret på lokal nivå. Kommu-
nernas nya roll inom det civila försvaret påverkar i stor utsträckning läns-
styrelsernas framtida uppgifter, som blir av samordnande, stödjande och
uppföljande karaktär. Regeringen avser att inom kort inbjuda Svenska
kommunförbundet till överläggningar i frågan.

I LEMO:s delbetänkande Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det
civila försvaret (SOU 1993:95) understryks också vikten av att mer fokuse-
ra kraven på kvalitet än på kvantitativa aspekter när det gäller de personel-
la resurser som en länsstyrelse är beredd att avdela för beredskapsfrågor-
na. Arbetet med att skapa en ny kompetensprofil bör fortsätta. Viktiga
uppgifter inom området är att vidga förståelsen om innebörden av civil
beredskap och att ta hänsyn till sårbarhetsaspekter i samhällsplaneringen.
Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

F. Regional polisverksamhet

Länsstyrelsen ansvarar såsom högsta polisoigan i länet för att polisens
verksamhet i länet bedrivs enligt gällande föreskrifter och riktlinjer och
inom ramen för tilldelade medel. I detta ligger ett ansvar för de rationali-
seringar som erfordras mot bakgrund av statsmakternas beslut om bespa-
ringar inom polisens område och om en oförändrat hög ambitionsnivå i
polisverksamheten.

G. Allmän förvaltning och bostadsfinansiering

Fr.o.m. den 1 januari 1994 sköter länsstyrelserna den regionala admini-
strationen av statens stöd för bostadsfinansiering.

Förändringar som rör verksamhetsgrenen är bl.a. följande. En ny ord-
ningslag träder i kraft den 1 april 1994. Den innebär bl.a. att länsstyrelser-
nas befattning med ärenden enligt lagen begränsas till en kontroll av vissa
kommunala beslut.

I propositionen Stiftelser (prop. 1993/94:9) har lämnats förslag till
registreringsbestämmelser samt utökade krav på länsstyrelsernas tillsyns-
plikt.

I en promemoria om Ny Fastighetsmäklarlag (Ds 1989:87) föreslås bl.a.
en ändring av ansvaret för tillsynen. Förslaget bereds för närvarande i
regeringskansliet.

Förslag till ändringar av det statliga lönegarantisystemet vid konkurs har
lagts fram av 1993 års lönegarantiutredning (SOU 1993:96). Bl.a. föreslås
att länsstyrelserna även i fortsättningen bör svara för utbetalning av löne-
garanti. Kostnaderna för utbetalningsfunktionen bör belasta lönegarantifon-
den. Förslagen bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Myndighetsövergripande verksamhet

Arbetet med reformering av länsstyrelsernas regler har inneburit att antalet
regler ytterligare har begränsats. Särskilda insatser för att länsstyrelsernas
regler skall utformas kortfattat, korrekt och begripligt planeras. Samtliga
länsstyrelser är också engagerade i arbetet med avreglering. Länsstyrelser-
na har nyligen redovisat en förteckning över regler som man tillämpar och
som kan ha konkurrensbegränsande effekter till regeringen. En värdering
kommer att göras utifrån det redovisade materialet av i vad mån reglerna
bör ändras. Härutöver skall konkurrensintresset tas till vara vid handlägg-
ningen av ärenden inom länsstyrelserna. Dessa har regeringens uppdrag att
årligen lämna avregleringsförslag. Även internationaliseringen innebär att
en regelöversyn behöver göras. Regeringen avser därför att ge länsstyrel-
serna i uppdrag att göra en genomgång av länsstyrelsernas egna föreskrif-
ter samt de bemyndiganden som ligger till grund för föreskrifterna med
beaktande av de krav som ett EU-medlemskap skulle ställa. Inför folkom-
röstningen om ett medlemskap i EU har länsstyrelserna ett informations-
ansvar. Detta kan fullgöras med länsvisa behovsinventeringar som grund.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Länsstyrelserna har också ett uppdrag att informera om innebörden av
EES-avtalets konkurrensregler.

För närvarande pågår en kartläggning på detaljnivå av EG:s organisation
inom samtliga myndighetsområden som berörs av ett EU-medlemskap och
syftar till en redovisning av följderna av ett medlemskap i en rad hänseen-
den, t.ex. i fråga om vilka ekonomiska och administrativa konsekvenser
som ett EU-medlemskap för med sig för myndigheterna. Kartläggningen
sker inom vaije sakansvarigt departement. Det förutsätts dock att också
länsstyrelsernas kompetens tas till vara i detta arbete.

Det är angeläget att länsstyrelserna liksom andra myndigheter upprättar
nätverk och utnyttjar informationsteknologin på ett effektivt sätt, exempel-
vis genom att bidra till utvecklingen av centrala informationsdatabaser med
basfakta och uppgift om kompetensen hos länets egna informatörer.

Internationaliseringen ökar också behovet av gränsregionalt samarbete
mellan länsstyrelserna och motsvarande myndigheter i de övriga nordiska
länderna. Försöksverksamheten med ett regionalt samarbete genom länssty-
relserna med regionala organ i Estland och Lettland har följts upp och
regeringen överväger om ett sådant samarbete skall inledas också med
Litauen. I anslutning till den s.k. Kirkenesdeklarationen om samarbete i
den euroarktiska Barentsregionen bildades ett regionalt Barentsråd, i vilket
Sverige är representerat genom landshövdingen i Norrbottens län. Länssty-
relsen i Norrbottens län samordnar också försöksverksamheten avseende
regionalt samarbete med regionala organ i Barentsregionens ryska del.

För att målen för jämställdhetspolitiken skall kunna omsättas ute i landet
krävs ett långsiktigt arbete över många samhällssektorer. Genom sin strate-
giska roll i länens utvecklingsplanering är det naturligt för länsstyrelserna
att ta sig an olika regionala utvecklingsprojekt - ofta med stöd från central
nivå - för att främja kvinnors utvecklingsmöjligheter och ställning i arbets-
livet.

Resurs- och anslagsfrågor

För verksamheten vid länsstyrelserna har regeringen utgått från det nuva-
rande anslagsbeloppet och gjort en pris- och löneomräkning med 2,4
procent av detta belopp. Beloppet har sedan minskats med 33,8 miljoner
kronor, vilket motsvarar ett krav på produktivitetshöjning och effektivitets-
förbättring med 2 procent. Dessutom har ett allmänt besparingskrav på 2,3
miljoner kronor lagts på anslaget. Vidare har vissa tekniska justeringar av
anslagsbeloppet gjorts (sammanlagt -11,6 miljoner kronor) till följd av
ändrade budgeteringsprinciper för investeringar, arbetsgivarinträde vid
sjukdom, finansiering av Statens arbetsgivarverk och av avtalad ersättning
till Trygghetsstiftelsen.

För budgetåret 1993/94 ökades anslaget med sammanlagt 48 miljoner
kronor för utökade verksamheter fr.o.m. den 1 januari 1994 (bostadsfi-
nansiering respektive tillsyn m.m. enligt lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade). Nu räknas anslaget upp med ytterligare 48 miljo-
ner kronor för helårseffekten av den utökade verksamheten.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Överföringen av ansvaret för handels- och föreningsregistren från läns-
styrelserna till Patent- och registreringsverket fortsätter enligt den fastlagda
planen. Det innebär att anslaget minskas med 20 miljoner kronor.

Ökade krav ställs på länsstyrelsemas arbete med tillsyn och tillstånds-
prövning av den yrkesmässiga trafiken. Anslaget räknas upp med 6 miljo-
ner kronor så att länsstyrelserna kan öka sin resursinsats på området.
Anslagshöjningen motsvaras av ökade avgiftsintäkter från trafikföretagen.

Ökade krav ställs också på länsstyrelsernas arbete inom kulturmiljö-
vården. Under elfte huvudtiteln (Kulturdepartementet) har regeringen
utvecklat skälen för resursförstärkningen. Länsstyrelserna tillförs nu ytter-
ligare 7 miljoner kronor så att varje länsstyrelse kan finansiera ytterligare
en handläggare inom området.

Regeringen, som instämmer i LEMO-utredningens uppfattning att ut-
bildningsledama skall vara anställda vid länsstyrelserna, beräknar medel
för kostnader motsvarande 34 utbildningsledare samt för vissa ändrade
administrativa rutiner inom området Civil beredskap och räddningstjänst
(15,5 miljoner kronor) under detta anslag. Motsvarande minskning görs av
anslag under fjärde huvudtiteln (Försvarsdepartementet). Avsikten är att
samtliga berörda utbildningsledare skall erbjudas anställning vid den läns-
styrelse där de för närvarande är placerade.

På grundval av bl.a. en utredning av Statskontoret beräknar regeringen
att länsstyrelserna på helårsbasis bör tillföras 21,6 miljoner kronor för att
täcka ökade kostnader för prövningen av ärenden om körkortsingripanden.
Regeringen har vid resursberäkningen gjort bedömningen att verksamheten
kan skötas med något lägre resursinsats än vad Statskontoret föreslagit.
Vidare har regeringen tagit hänsyn till att länsstyrelsernas uppgifter
minskar med anledning av den nya ordningslagen. Eftersom reformen
beräknas träda i kraft den 1 oktober 1994 räknas anslaget för budgetåret
1994/95 upp med 16,1 miljoner kronor. Vidare beräknas 1 miljon kronor
engångsvis i samband med organisationsförändringen. Sammantaget in-
nebär reformen att betydande besparingar kan göras utan att rättssäker-
heten eftersätts.

I propositionen Strategi för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30 bil. 1)
anges att den riksomfattande våtmarksinventeringen bör slutföras genom
inventering av Norrbottens län. Länsstyrelsen i Norrbottens län bör nu
engångsvis under detta anslag tillföras 8 miljoner kronor för projektet, som
beräknas ta 5-6 år att genomföra. Medlen överförs från de 500 miljoner
kronor som avsattes i samband med eneigiskatteomläggningen (prop.
1991/92:150 bil. 1:5 s. 13 och bil. 1:12 s. 20).

Den särskilda minimiram för lantbruksverksamheten som infördes bud-
getåret 1991/92 syftar till att ge stadga i det omställningsarbete inom jord-
bruket som påbörjades vid samma tidpunkt. Ett svenskt medlemskap i EU
innebär stora förändringar i den statliga verksamheten på detta område.
Regeringen anser därför att det inte nu bör göras några förändringar i
styrningen av lantbruksverksamheten.

Det ankommer på regeringen att besluta om anslagets fördelning mellan
länsstyrelserna. För riksdagens kännedom och för att underlätta länsstyrel-

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

semas verksamhetsplanering redovisas i det följande den fördelning som
regeringen - om riksdagen godtar medelsberäkningen under anslaget -
senare avser att besluta om. Vid fördelningen mellan länsstyrelserna har en
viss differentiering gjorts när kravet på produktivitetshöjning och effektivi-
tetsförbättring har beräknats. Vidare bedöms anslagssparandet på rampos-
ten Utvecklingsåtgärder och gemensamma ändamål bli av sådan omfattning
att behovet av nya medel för ändamålet kan begränsas till 1,6 miljoner
kronor.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Ramanslagets fördelning på ramposter 1994/95 (1 OOO-tal kronor)

Länsstyrelse

Rampost

AB	Stockholms län	193 085
C	Uppsala län	58 666
D	Södermanlands län	57 826
E	Östergötlands län	75 972
F	Jönköpings län	62 431
G	Kronobergs län	55 446
H	Kalmar län	63 757
I	Gotlands län	35 191
K	Blekinge län	49 898
L	Kristianstads län	67 248
M	Malmöhus län	113 721
N	Hallands län	56 107
O	Göteborgs och Bohus län	10 789
P	Älvsborgs län	79 823
R	Skaraborgs län	63 957
S	Värmlands län	68 234
T	Örebro län	64 778
U	Västmanlands län	62 021
w	Kopparbergs län	72 249
X	Gävleborgs län	67 734
Y	Västemorrlands län	77 216
Z	Jämtlands län	59 572
AC	Västerbottens län	74 996
BD	Norrbottens län	97 025

(varav 8 000
engångsvis)
Utvecklingsinsatser m.m. 1 604

Summa

1 789 346

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Länsstyrelserna m.m. for budgetåret 1994/95 anvisar ett
anslag på 1 789 346 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Kammarkollegiet Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Kammarkollegiet är central förvaltningsmyndighet med uppgift att
handlägga frågor om statlig och kyrklig egendom, rikets indelning samt
permutation av stiftelser. Vidare har kollegiet till uppgift att i vissa
ärenden bevaka statens rätt och allmänna intressen, svara for medels-
och fondförvaltning, bistå med risk- och skadehantering samt lämna
juridisk och administrativ service till små och medelstora myndigheter.
Kollegiet fullgör kansligöromål för Kyrkofondens styrelse, Fideikom-
missnämnden, Resegarantinämnden, Ansvarsnämnden för biskopar samt
Statens fond för fukt- och mögelskador.

Som ett led i den fördjupade prövningen av Kammarkollegiets verk-
samhet föreslog regeringen i förra årets budgetproposition (1992/93:100
bil. 14, bet. 1992/93:FiU14, rskr. 1992/93:242) att kollegiets verksam-
het skulle redovisas under två anslag. Riksdagen godkände förslaget
som innebär att Kammarkollegiet fr.o.m. budgetåret 1993/94 redovisar
sina myndighetsuppgifter bestående av handläggning av mål och
ärenden under anslaget Myndighetsuppgifter. Verksamhet som helt
finansieras genom avgifter, bl.a. fondförvaltning, juridisk och admi-
nistrativ service till olika myndigheter samt risk- och skadehantering
redovisas under anslaget Uppdragsverksamhet.

Kammarkollegiet har lämnat en förenklad anslagsframställning for
perioden 1994/95 - 1995/96.

Utdrag ur Kammarkollegiets bokslutsredovisning:

Intäkter	1992/93	1991/92
Anslag*)	20 181 000	18 357 500
Administrativ service	14 555 418	11 143 891
Fondförvaltning	20 250 462	18 757 839
Allmänna arvsfonden	5 530 000	5 165 000
Kyrkofonden	381 000	320 000
Övriga intäkter	1 831 793	1 553 357
Summa intäkter	62 729 673	55 297 587

*) Inklusive merkostnader för löneavtal.

A 2. Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

18 808 006

18 794 000

17 828 000

Från anslaget finansieras Kammarkollegiets myndighetsuppgifter vad Prop. 1993/94:100
avser bl.a. frågor om statlig och kyrklig egendom, permutationer av Bil. 14
stiftelser samt rikets indelning.

De övergripande målen for kollegiet vad avser myndighetsuppgifter
är konsekvent rättstillämpning, snabb och korrekt handläggning samt en
lämplig avvägning av resursinsatser.

Under planeringsperioden skall särskilt beaktas frågor rörande möj-
ligheterna att ompröva villkor för tillstånd till vattenföretag. Det är
angeläget att Kammarkollegiet i första hand ägnar särskild uppmärksam-
het åt större och principiella mål.

Kammarkollegiet

I sin förenklade anslagsframställning har kollegiet redovisat inriktning
och finansiering av den verksamhet som lades fast vid den fördjupade
prövningen av kollegiets verksamhet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser:

Ramanslag 1994/95

17 828 000 kr

Planeringsram:

1994/95

17 828 000 kr

1995/96

17 828 000 kr

Resultatbedömning

Kammarkollegiets redovisning visar på ett omfattande förändringsarbete
under 1992/93. Kammarkollegiet kommer först hösten 1994 att lämna
en fullständig årsredovisning med utgångspunkt från riksdagens beslut
våren 1993.

Riksrevisionsverket har granskat kollegiets årsbokslut för räkenskaps-
året 1992/93 inklusive redovisning och förvaltning. Riksrevisionsverket
har inte haft några invändningar mot Kammarkollegiets redovisning.

Slutsats

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetpropo-
sition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Under anslaget är medel (300 000 kronor) beräknade för uppgiften
utredningar i indelningsärenden. I anslaget ingår också medel (50 000
kronor) för Ansvarsnämnden for biskopar och Resegarantinämnden.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 17 828 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

A 3. Kammarkollegiet: Uppdragsverksamhet

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 000

Under anslaget redovisas kostnader for medels- och fondförvaltning,
administrativ service till andra myndigheter, bevakning av Allmänna
arvsfondens rätt, Statens fond för fukt- och mögelskador, risk- och
skadehantering m.m. Kostnaderna för verksamheten betalas med av-
gifter enligt principen om full kostnadstäckning.

De övergripande målen innebär att kollegiets uppdragsverksamhet
skall utföras enligt marknadsmässiga principer och med full kostnads-
täckning.

Kammarkollegiet

I den förenklade anslagsframställningen har kollegiet pekat på att vissa
delar av den uppdragsfinansierade verksamheten är starkt konjunktur-
och marknadsberoende. Intäkterna från den uppdragsfinansierade verk-
samheten var budgetåret 1992/93 drygt 40 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande målen som
gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resultatbedömning Prop. 1993/94:100

Verksamheten har bedrivits enligt marknadsmässiga principer och med
full kostnadstäckning. Riksrevisionsverket har ingen invändning vad
avser redovisningen.

Slutsats

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i 1993 års budgetpropo-
sition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kammarkollegiet: Uppdragsverksamhet for budgetåret 1994/95

anvisar ett anslag på 1 000 kr.

4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 14

B. Trossamfund m.m.

B 1. Stöd till trossamfund m.m.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

91 936 000 1

70 000 000

69 500 000

Reservation

816 529

‘Varav 20 000 000 kr engångsanvisning for att stimulera sysselsättningen.

Från anslaget betalas statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyr-
kan för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag), lokaler för sådan verk-
samhet (lokalbidrag) och teologiska seminarier m.m. (utbildnings-
bidrag). Föreskrifter om dessa statsbidrag finns i förordningen
(1989:271, ändrad 1989:688 och 786 samt 1993:570) om statsbidrag till
andra trossamfund än Svenska kyrkan. I förordningen anges vilka tros-
samfund som har bedömts vara berättigade till statsbidrag enligt de
grunder som riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:100 bil. 15, bet.
1988/89:KrU10, rskr. 1988/89:111) och till vilka utbildningar bidrag
får beviljas. Ursprungligen betalades statsbidrag endast till församlingar
som var anslutna till Sveriges frikyrkoråd. Bidrag betalas numera också
till Anglikanska kyrkan, Estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de isla-
miska församlingarna i Sverige, de judiska församlingarna i Sverige, de
ortodoxa och österländska kyrkorna, Katolska kyrkan i Sverige och
Ungerska protestantiska kyrkan.

Frågor om bidrag till de i förordningen angivna samfunden prövas av
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Nämnden består av
företrädare för alla dessa samfund. Ledamöterna i samarbetsnämnden
utses av regeringen efter förslag från samfunden.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund yrkar att anslaget
räknas upp enligt följande.

Verksamhetsbidrag +9 472 000

Lokalbidrag +24 520 000

Tillägg för höjning av bidragstak +5 000 000

Utbildningsbidrag +668 000

Som motivering för den föreslagna uppräkningen av verksamhetsbidra-
get framhåller samarbetsnämnden bl.a. att invandringen från f.d. Jugo-
slavien kommer att ställa extraordinära krav på service från församling-
arna. Vidare begärs kompensation om mervärdesskatt skulle införas på
portokostnader samt ökade bidrag för verksamhet på sjukhus och bland
arbetslösa.

I fråga om lokalbidraget redovisar samarbetsnämnden att den för
budgetåret 1993/94 har att behandla 120 ansökningar motsvarande en
sammanlagd byggkostnad på 295 miljoner kronor. Nämnden räknar
vidare med ett preliminärt bidragsbehov om 5,6 miljoner kronor för
inventarier. För budgetåret 1994/95 räknar samarbetsnämnden med en

byggnadsvolym motsvarande genomsnittet för de senaste fem åren och Prop. 1993/94:100
ett medelsbehov på 37 miljoner kronor. Bil. 14

Den begärda uppräkningen av utbildningsbidraget motiveras bl.a.
med att Örebro missionsskola tagits upp bland de teologiska seminarier
som får beviljas utbildningsbidrag ur anslaget Stöd till trossamfund
m.m.

Ur anslaget betalas även statsbidrag till de norska och danska för-
samlingarna i Sverige, till ekumenisk verksamhet och till restaurering
av äldre domkyrkor m.m. För nästa budgetår finns ansökningar om
statsbidrag till restaureringsarbeten på domkyrkorna i Uppsala, Sträng-
näs och Växjö.

Regeringens överväganden

Regeringen har efter Kanslersämbetets prövning gett Teologiska hög-
skolan i Stockholm, Örebromissionen för Örebro missionsskola och
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska institut
examensrätt för högskoleexamen med teologisk inriktning. Enligt avtal
mellan staten och var och en av dessa tre skall statsbidrag utgå för
denna utbildning. Medel har beräknats under Utbildningsdepartementets
huvudtitel (anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbild-
ningar m.m.). Medelsbehovet för utbildningsbidrag ur anslaget Stöd till
trossamfund m.m. kommer härigenom att minska för budgetåret
1994/95.

Funktionen Kyrklig beredskap har som tidigare redovisats under
Försvarsdepartementets huvudtitel (anslaget C 1. Överstyrelsen för civil
beredskap: Civil ledning och samordning) upphört och Överstyrelsen för
civil beredskap är inte längre funktionsansvarig myndighet (prop.
1992/93:100 bil. 5 s. 139, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333).
Vissa kostnader för kyrklig beredskap beräknas därför fr.o.m. nästa
budgetår komma att belasta förevarande anslag. Medel har därför förts
över från fjärde huvudtitelns anslag C 1.

Utöver de ordinarie anslagen till lokalbidrag åt trossamfund har av
arbetsmarknadspolitiska skäl anvisats för budgetåret 1992/93 20 miljo-
ner kronor ur förevarande anslag och för budgetåret 1993/94 15 miljo-
ner kronor från det under Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel
uppförda anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De extra
anslagen motsvarar ungefär bidragsbehovet för de arbeten till en be-
räknad produktionskostnad av 300 miljoner kronor, för vilka samarbets-
nämnden fått in ansökningar om lokalbidrag för budgetåret 1993/94. En
stor del av samfundens byggprojekt har kunnat tidigareläggas genom de
extra anslagen, som fått en mycket god sysselsättningseffekt. Tidigare-
läggandet av dessa projekt gör att medelsbehovet för lokalbidrag
minskar något budgetåret 1994/95.

Frågan om lokalbidragets utformning övervägs i samband med pågå-
ende översyn av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknas för nästa
budgetår till 69 500 OCX) kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till trossamfund m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 69 500 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

C. Konsumentfrågor

C 1. Konsumentverket

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

75 889 118

72 598 000

80 284 000

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor
med uppgift att stödja hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina
resurser samt att stärka konsumenternas ställning på marknaden. I an-
slutning till detta fullgörs de uppgifter som ankommer på
Konsumentombudsmannen (KO) enligt lagen (1971:112) om avtalsvill-
kor i konsumentförhållanden, marknadsföringslagen (1975:1418) och
produktsäkerhetslagen (1988:1604).

Verket fullgör vidare uppgifter enligt lagen (1971:1081) om bestäm-
ning av volym och vikt, konsumentförsäkringslagen (1980:38), prisin-
formationslagen (1991:601) och konsumentkreditlagen (1992:830).

Verkets organisation m.m. ffamgår av förordningen (1990:1179) med
instruktion för Konsumentverket.

Konsumentverket

Konsumentverket har i sin första årsredovisning redovisat resultatet av
verksamheten uppdelat på verksamhetsgrenarna utredning/utveckling/
forskning, provning/metodutveckling, rättslig marknadsbevakning, ut-
bildning, lokal konsumentverksamhet, förlagsproduktion, Råd & Rön
och internationell verksamhet. För varje verksamhetsgren har de mål
som skall uppnås angivits.

Verket har särskilt prioriterat frågor som rört marknadens internatio-
nalisering och hushållens ekonomi. Vidare har verket prioriterat den
lokala konsumentverksamheten.

Årsredovisningen indikerar att de angivna målen har uppnåtts. Riks-
revisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar mot
redovisningen.

Mot bakgrund av den pågående konsumentpolitiska översynen menar
verket i sin anslagsframställning att det inte finns anledning att nu om-
pröva vare sig verksamhetens inriktning eller anslagsnivå.

Tidskriften Råd & Rön kommer redan under budgetåret 1994/95 att
ge full kostnadstäckning.

5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 14

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Övergripande mål

I avvaktan på resultatet av den pågående översynen av konsu-
mentverksamheten bör verksamheten för Konsumentverket prövas
endast för ett år och verksamheten genomföras med de övergri-
pande mål som gäller för verksamhetsåret 1993/94.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 80 284 000 kr

övrigt:

Med anledning av den pågående översynen av konsumentverksam-
heten har regeringen inte fastställt någon flerårig planeringsram för
Konsumentverket.

Resultatbedömning

Konsumentverkets årsredovisning visar att de av verket uppsatta målen
för vissa verksamhetsgrenar behöver utvecklas för att möjliggöra en
kvalificerad resultat- och effektivitetsmätning.

Regeringen konstaterar samtidigt att Riksrevisionsverket inte har haft
några invändningar i revisionsberättelsen avseende Konsumentverket.
Riksrevisionsverket har till Konsumentverket i en revisionsrapport
framfört vissa synpunkter på årsredovisningen. Konsumentverket bör
inför nästa årsredovisning beakta dessa synpunkter.

Slutsatser

Med anledning av den pågående översynen av konsumentverksamheten
föreslår regeringen att de övergripande mål som gäller för budgetåret
1993/94 även bör gälla for budgetåret 1994/95.

Inom ramen för de övergripande målen vill regeringen ange några
särskilt viktiga verksamhetsområden.

EES-avtalet ställer krav på insatser från Konsumentverkets sida i
form av bl.a. marknadskontroll. Verket blir i och med EES-avtalets
ikraftträdande tillsynsmyndighet enligt flera nya lagar, som träder i
kraft samtidigt med EES-avtalet. Här kommer nya insatser att krävas
med bl.a. systematiska kontroller på produktsäkerhetsområdet. För
budgetåret 1994/95 kommer tillsynen framför allt att omfatta hushålls-
apparater, maskiner för personligt bruk, textilier och leksaker. Med
hänsyn till bl.a. Sveriges åtaganden enligt EES-avtalet är det viktigt att

Konsumentverket av anslaget avsätter tillräckliga resurser för denna
tillsynsverksamhet.

Konsumentverket har framgångsrikt fort ut svenska synpunkter och
lyckats påverka det internationella standardiseringsarbetet på konsu-
mentvaruområdet. Enligt regeringens mening bör verket även fortsätt-
ningsvis spela en aktiv och viktig roll i detta sammanhang. Det hänger
bl.a. samman med att de närmare säkerhetskrav som olika konsument-
produkter skall uppfylla enligt EG-rättsakter på produktsäkerhetsom-
rådet skall fastställas i standarder. Dessa utarbetas av de europeiska
standardiseringsorganen. En av förutsättningarna för en effektiv mark-
nadsbevakning och -kontroll är att standarderna är realistiska och väl-
definierade. Det är också viktigt att standarderna är utformade med ut-
gångspunkt i brukamas/konsumentemas intresse. Frågan om konsument-
medverkan i standardiseringsarbetet blir därmed vital.

SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige tilldelas över Närings-
departementets huvudtitel ett anslag som bl.a. syftar till att öka konsu-
mentinflytandet på området. Därutöver bör, liksom hittills, Konsument-
verket inom ramen för sitt ordinarie anslag anslå medel för fortsatt
medverkan i standardiseringsarbetet.

Konsumentverket har en viktig funktion vad beträffar de hushållseko-
nomiska frågorna, särskilt i fråga om budgetrådgivning och skuldsane-
ring. Ytterligare arbetsinsatser från verkets sida kommer att krävas med
anledning av den skuldsaneringslag som regeringen föreslår skall införas
enligt en nyligen beslutad lagrådsremiss. Regeringen avser att ge Kon-
sumentverket i uppdrag att, i samarbete med Riksskatteverket, Dom-
stolsverket och Socialstyrelsen, planera och genomföra de informations-
och utbildningsinsatser som krävs i samband med skuldsaneringslagens
ikraftträdande. Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor anvisas som
ett engångsanslag för ändamålet på anslaget till Konsumentverket. För
kostnader i samband med de uppgifter som skall ankomma på Riks-
skatteverket, Domstolsverket och Socialstyrelsen vad gäller bl.a. ut-
bildning skall verket avsätta medel ur detta belopp. Regeringen avser att
i kompletteringspropositionen återkomma om ytterligare medel för att
effektivisera och förstärka den kommunala verksamheten inom området
för budgetrådgivning på anslaget för Konsumentverket.

Frågor om tillgänglighet till varor och tjänster är av avgörande be-
tydelse för många konsumenters välfärd. Problem på detta område kan
uppstå särskilt i glesbygd. Regeringen avser att i den kommande regio-
nalpolitiska propositionen närmare behandla frågor kring dagligvaruför-
söijningen i glesbygd och Konsumentverkets roll i detta sammanhang.

Den lokala konsumentverksamheten spelar en betydelsefull roll. Det
är på den lokala nivån som konsumenterna som enskilda individer i de
flesta fall kan stödjas bäst. Verksamheten måste därför få stöd i form av
bl.a. informations- och utbildningsinsatser från verkets sida. Budgetråd-
givnings-och skuldsaneringsfrågoma kommer att få en ännu större be-
tydelse på den lokala nivån. Det kommer också att återspeglas i ökad
efterfrågan på underlagsmaterial av olika slag. Det får ankomma på

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

verket att överväga vilka ökade insatser på området som kan bli Prop. 1993/94:100
nödvändiga eller lämpliga i ljuset av de ökade satsningar på området Bil. 14
som regeringen och riksdagen beslutar om.

Konsumentverket och Handikappinstitutet har i rapporten Service på
lika villkor i juni 1992 med anledning av ett regeringsuppdrag föreslagit
ett program för anpassning av teknikstyrd service till funktionshindrades
och äldres behov. Programmet är tänkt att genomföras under en
femårsperiod till en totalkostnad av 15 miljoner kronor.

Civildepartementet anordnade i juni 1993 en hearing med anledning
av rapporten. Av rapporten och hearingen har framkommit att det är
angeläget att åtgärder vidtas så att teknikstyrd service bättre kan
utnyttjas av funktionshindrade och äldre.

Regeringen avser att uppdra åt Konsumentverket att i samverkan med
berörda organ överväga möjligheterna att genomföra programmet eller
delar av det.

Konsumentverket bör, mot bakgrund av vad som sagts tidigare under
rubriken Resultatbedömning, i nästa årsredovisning redovisa produk-
tivitet, kvalitet och effektivitet inom de olika verksamhetsgrenarna.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Konsumentverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

80 284 000 kr.

C 2. Allmänna reklamationsnämnden

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

13 298 333

13 354 000

13 437 000

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har enligt förordningen
(1988:1583, ändrad senast 1993:1151) med instruktion för Allmänna
reklamationsnämnden till uppgift att pröva tvister mellan konsumenter
och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som
tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk, s.k. konsumenttvister,
och ge rekommendationer om hur tvisterna bör lösas.

Allmänna reklamationsnämnden

ARN har i sin första årsredovisning delat upp verksamheten i två
grenar, en som omfattar prövningen av konsumenttvister och yttranden
till domstolar (den egentliga nämndverksamheten) och en som omfattar
stödet till den kommunala konsumentverksamhetens medling i konsu-
menttvister och informationen till konsumenter och näringsidkare om
nämndens praxis.

För båda verksamhetsgrenarna har nämnden ställt upp mål. Resultat-
redovisningen indikerar att målen huvudsakligen har uppnåtts. Riks-
revisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar mot
redovisningen.

ARN anför i sin anslagsframställning bl.a. att den i allt väsentligt
lever upp till målen, utom vad det gäller kravet på snabbhet. Trots
betydande rationaliseringar har nämnden inte uppnått någon påtaglig
förkortning av handläggningstidema. Detta beror främst på att antalet
ärenden har ökat och nämndens resurser har minskat. Nämnden har som
mål en genomsnittlig väntetid på fyra månader. För att kunna nå det
målet och möta den ökade ärendetillströmningen begär nämnden
250 000 kronor extra för att kunna anställa ytterligare en handläggare.

Med anledning av den pågående översynen av konsumentverksam-
heten har regeringen inte fastställt någon flerårig verksamhetsplan för
nämnden. Nämnden föreslår inte någon ändring av verksamhetens
inriktning och omfattning.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

I avvaktan på resultatet av den översyn av konsumentverksamhe-
ten som pågår bör verksamheten för Allmännareklamationsnämn-
den prövas endast for ett år och verksamheten genomföras med de
övergripande mål som gäller for budgetåret 1993/94.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 13 437 000 kr

Övrigt:

Med anledning av den pågående översynen av konsumentverksam-
heten har regeringen inte fastställt någon flerårig planeringsram för
Allmänna reklamationsnämnden.

Resultatbedömning

ARN:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan
inriktning att de uppsatta målen till stora delar har uppnåtts.

Gjorda rationaliseringar har lett till att ärendeavverkningen har ökat
väsentligt. Styckkostnaden per avgjord tvist har minskat. Antalet
inkomna ärenden till nämnden har däremot ökat. Sammantaget är nämn-
dens genomsnittliga väntetid för att få en tvist avgjord med intresseleda-

möter drygt sex månader, vilket innebär att nämndens mål på snabbhet Prop. 1993/94:100
inte har uppfyllts. Bil. 14

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några
invändningar i revisionsberättelsen avseende Allmänna reklamations-
nämnden.

Slutsatser

Med anledning av den pågående översynen av konsumentverksamheten
föreslår regeringen att de övergripande mål för nämndens verksamhet
som gäller for budgetåret 1993/94 även skall gälla för budgetåret
1994/95.

Regeringen anser att väntetiden för att få en tvist avgjord med in-
tresseledamöter bör förkortas. Det bör ankomma på nämnden att, inom
ramen för befintliga resurser, åtgärda problemet eller, om så behövs,
återkomma till regeringen med förslag om hur frågan skall lösas utan att
nya resurser krävs.

ARN har sedan den 1 juli 1991 med stöd av förordningen (1991:194)
om försöksverksamhet med grupptalan vid Allmänna reklamationsnämn-
den prövat tvister mellan en grupp konsumenter och en näringsidkare
efter anmälan av Konsumentombudsmannen (KO). Verksamheten upp-
hörde vid utgången av juni månad 1993.

Nämnden och KO har i skrivelse till regeringen begärt att verksam-
heten, med vissa förändringar, skall få fortsätta.

Regeringen anser att verksamheten bidrar till att belysa värdet av
kollektiv tvistlösning och har därför beslutat att verksamheten, i väntan
på Grupptalanutredningens (Ju 1991:04) arbete, skall fortsätta. Försöks-
verksamheten återupptas den 15 januari 1994 och avslutas vid utgången
av juni månad 1995.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Allmänna reklamationsnämnden förbudgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 13 437 000 kr.

C 3. Stöd till konsumentorganisationer

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 139 000

2 100 000

Reservation

1 723 000

Riksdagens beslut om livsmedelspolitiken år 1990 (prop. 1989/90:146,
bet. 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327) innebar att ett särskilt stöd till
ideella konsumentorganisationer inrättades. Syftet med stödet var att

stimulera och stärka konsumenternas möjligheter att utöva inflytande på
livsmedelskedjans olika led i frågor som rör livsmedelspolitiken.

Riksdagen har därefter beslutat (prop. 1992/93:100 bil. 14, bet.
1992/93 :LU32, rskr. 1992/93:229) att stödet under budgetåret 1993/94
inte längre skall vara begränsat till att avse verksamhet inom livsme-
delsområdet utan även användas inom andra konsumentområden. Med-
len skall också kunna användas för att, i ett initialskede, stödja och
stimulera uppbyggandet av nya organisationer.

Medlen disponeras av Konsumentverket.

Konsumentverket

Konsumentverket anger i sin årsredovisning för budgetåret 1992/93 att
stöd till konsumentorganisationer har lämnats till 13 projekt med totalt
1 706 000 kronor. Stöd har främst lämnats till organisationernas arbete
med prisfrågor, livsmedelskvalitet och tillgänglighet till service. Reser-
vationsbeloppet beror på att alla medel inte utbetalas förrän projekten
avslutats.

Verket föreslår i sin anslagsframställning ett oförändrat anslag för
budgetåret 1994/95.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Regeringens överväganden

Regeringen anser att konsumentorganisationerna måste spela en större
roll i konsumentpolitiken. Det innebär att fler människor engageras i
verksamheten och att de personer som själva direkt berörs av
konsumentpolitiken får möjlighet att påverka denna.

I avvaktan på resultatet av den konsumentpolitiska översynen föreslår
regeringen att anslaget förs upp till ett oförändrat belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till konsumentorganisationer for budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 2 100 OCX) kr.

C 4. Konsumentforskning

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

2 516 359

2 100 000

Reservation

1 230 781

Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 (prop.
1992/93:170, bet. 1992/93:LU48, rskr. 1992/93:392) anvisades
2 100 000 kronor till Konsumentverket för att utveckla forskningen på
konsumentområdet. I avvaktan på den konsumentpolitiska översynen

beslöt riksdagen att anslaget till konsumentforskning tills vidare skulle
uppgå till ett i huvudsak oförändrat belopp på 2 100 000 kronor for
budgetåret 1993/94.

Medlen disponeras av Konsumentverket.

Konsumentverket

Konsumentverket anger i sin årsredovisning för budgetåret 1992/93 att
verket har beviljat 1 691 000 kronor till 13 forskningsprojekt. Vid
budgetårsskiftet pågick 25 projekt. Huvuddelen av de beviljade medlen
har gått till forskning om hushållsekonomi och konsumentteknik samt
till ett program för utvärdering av kommunal konsumentverksamhet.
Reservationsbeloppet beror på att alla medel inte utbetalas förrän pro-
jekten har avslutats.

Verket föreslår i sin anslagsframställning ett oförändrat anslag for
budgetåret 1994/95.

Regeringens överväganden

Det är enligt regeringens mening angeläget att forskningen på konsu-
mentområdet kan utvecklas. Ett viktigt problemområde är hur konsu-
menternas resurser, attityder och beteenden påverkas av olika åtgärder
och förändringar i samhället. Det behövs även forskningsinsatser på de
konsumenttekniska och konsumenträttsliga områdena. Det senare sär-
skilt i ljuset av den europeiska integrationen.

I avvaktan på resultatet av den konsumentpolitiska översynen föreslår
regeringen att anslaget förs upp med ett oförändrat belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Konsumentforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva
tionsanslag på 2 100 000 kr.

C 5. Stöd till miljömärkning av produkter1

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

3 000 000

5 000 000

1 Tidigare D 5. Bidrag till miljömärkning av produkter.

Ett harmoniserat nordiskt system för miljömärkning av produkter inför-
des under hösten 1989 (Svanmärket). Den frivilliga miljömärkningen
i Sverige, inom ramen för detta system, organiseras och drivs av SIS -

Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) och leds av Miljömärk-
ningsstyrelsen inom SIS. Verksamheten regleras genom ett avtal mellan
staten och SIS.

Miljömärkningen är tänkt att på sikt i huvudsak finansieras genom
avgifter och ersättningar från de företag som får sina produkter miljö-
märkta. Verksamheten befinner sig emellertid fortfarande i ett uppbygg-
nadsskede, vilket kräver att medel tillhandahålls över statsbudgeten.
T.o.m. budgetåret 1993/94 har sammanlagt 13,6 miljoner kronor an-
slagits. Statsstödet är förenat med återbetalningsskyldighet när verksam-
heten ger överskott.

SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige

Miljömärkningsarbetet har hittills resulterat i att kriterier har fastställts
för 15 produktgrupper, bl.a. pappersprodukter, textila tvättmedel, båt-
motorer samt oljepannor och brännare. Antalet miljömärkta produkter
och produktvarianter på den svenska marknaden uppgår till cirka 230.

Miljömärkningsstyrelsen beräknar i sin anslagsframställning att krite-
rier för ytterligare sex produktgrupper kommer att fastställas under år
1994.

Under budgetåret 1992/93 har betydande insatser gjorts för att mark-
nadsföra miljömärkningen till både företag och konsumenter.

Utgångspunkten för den ursprungliga överenskommelsen mellan
staten och SIS var att miljömärkningen efter en igångsättningsperiod om
fem år och ett villkorligt återbetalningsskyldigt statsbidrag skulle bli
självbärande. Det har visat sig vara mer tids- och resurskrävande att
utarbeta kriterier och bygga upp en trovärdig miljömärkning än vad som
förutsattes när avtalet ingicks. Enligt styrelsen visar erfarenheterna att
miljömärkningen till sin helhet inte kan bli självfinansierande och hän-
visar i sammanhanget till erfarenheterna från de nationella miljömärk-
ningssystemen i Tyskland och Kanada. Verksamheterna där finansieras
till största delen genom statsanslag.

Miljömärkningsstyrelsen anser att kriteriearbetet och informations-
verksamheten i första hand måste täckas av statsanslag, medan certi-
fieringsverksamheten (prövningen av ansökningar och kontroll) kan
täckas av märkningsavgifter. Överskott från certifieringsverksamheten
skall tillföras kriteriearbetet och i övrigt användas för att utveckla och
stärka verksamheten.

Ett informellt samarbete med EG:s miljömärkningsverksamhet pågår
och en överenskommelse om samarbete på expertnivå mellan EG:s och
Nordens kriteriegrupper träffades år 1992. Styrelsen framhåller vikten
av att man utifrån vunna erfarenheter och genom aktivt deltagande
påverkar utvecklingen inom EG:s miljömärkningsarbete. Syftet är bl.a.
att verka för att EG:s kriterier, certifieringsverksamhet m.m. uppnår
samma höga nivå som det nordiska miljömärkningsprogrammet. Målet
är att det nordiska och EG:s system på sikt så långt som möjligt skall
koordineras.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

6 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 14

Enligt styrelsen bör målsättningen vara att SIS Miljömärkning utses Prop. 1993/94:100
till behörigt organ (Competent Body). För detta talar bl.a. den kom- Bil. 14
petens som har byggts upp i miljömärkningsfrågor och de samordnings-
vinster detta skulle innebära jämfört med att man bygger upp en helt ny
organisation för detta ändamål.

Ett deltagande i uppbyggnaden av EG:s miljömärkningssystem in-
nebär ökade kostnader, främst för det arbete som läggs ned av olika
experter som deltar i EG:s kriteriearbete, samt för resor.

Kostnaden för den planerade verksamheten under budgetåret 1994/95
har beräknats till 10 283 000 kronor. Märkningsintäktema beräknas
uppgå till 3 miljoner kronor.

Arbetet med den nordiska miljömärkningen beräknas kunna bedrivas
under budgetåret 1994/95 med oförändrat statsanslag, dvs. 5 miljoner
kronor.

För att klara funktionerna inom EG-verksamheten, i första hand som
behörigt organ, uppstår behov av ytterligare resurser. Enligt styrelsens
beräkning kommer arbetsinsatser för miljöexperter som motsvarar tre
heltidsanställda att krävas. Till detta kommer kostnader för resor och
deltagande i möten.

För budgetåret 1994/95 bedömer Miljömärkningsstyrelsen behovet av
statsanslag för sin verksamhet till 7 283 000 kronor.

Regeringens överväganden

De beslut om en frivillig, enhetlig och positiv miljömärkning som riks-
dagen fattade hösten 1989 har böijat ge resultat. I dag finns ett stort
antal svanmärkta produkter på marknaden och konsumenterna kan få
vägledning för val av de minst miljöbelastande produkterna. Detta kan
i sin tur leda till en produktutveckling som på sikt kommer att bidra till
en hållbar utveckling.

Regeringen anser att en enhetlig officiell miljömärkning - det nordis-
ka miljömärkningssystemet - är av ett så stort allmänintresse att verk-
samheten tills vidare bör få statligt stöd.

Inom EG gäller sedan den 1 maj 1992 en förordning om miljömärk-
ning. Den återspeglar i stort de principer som gäller för den nordiska
miljömärkningen. Kriterier för två produktgrupper, tvätt- och disk-
maskiner, har fastställts av medlemsländerna. Genom tillägg till EES-
avtalet kommer Sverige med största sannolikhet att förpliktas införa
också EG:s miljömärkningssystem.

Inom regeringskansliet övervägs för närvarande på vilket sätt EG:s
system skall införas i Sverige, liksom dess ekonomiska konsekvenser.
Också frågan om de framtida formerna för handhavandet av den nordis-
ka miljömärkningen i Sverige övervägs för närvarande. Regeringens
avtal med SIS har bland annat av den anledningen sagts upp med verkan
från den 1 juli 1994 för att möjliggöra nödvändiga anpassningar till
EG:s miljömärkningssystem.

En strävan bör vara att de nordiska och svenska regelverken och Prop. 1993/94:100
kriterierna tjänar som förebild på områden där EG ännu inte har fast- Bil. 14
ställt sin ordning. Ett praktiskt samarbete med EG:s expertgrupper har
redan startat. Det är av stor vikt att detta samarbete fortsätter och utvid-

gas.

Arbetet med att införa ett miljömärkningssystem inom EG och att
utveckla kriterier har tagit avsevärd tid. Det kan knappast förväntas att
takten i arbetet kommer att öka påtagligt under budgetåret 1994/95. Mot
denna bakgrund och med hänsyn till att det nordiska systemet ligger
relativt långt framme gör regeringen den preliminära bedömningen att
kostnaderna för att införa EG:s miljömärkningssystem kommer att bli
förhållandevis begränsade under budgetåret 1994/95. De kostnader som
inte täcks av intäkter av verksamheten får finansieras inom anslaget.

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med ett oförändrat belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till miljömärkning av produkter för budgetåret 1994/95 an-

visar ett anslag på 5 000 000 kr.

D. Ungdomsfrågor

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Inom Civildepartementet bereds för närvarande frågor rörande den
framtida ungdomspolitiken, statsbidragen till barn- och ungdomsorgani-
sationerna samt Statens ungdomsråds roll och uppgifter. Arbetet bedrivs
med sikte på att en ungdomspolitisk proposition skall kunna föreläggas
riksdagen under våren 1994.

I avvaktan på att beredningen slutförs förs ifrågavarande anslag upp
med oförändrat totalbelopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Anslag till
myndigheten och bidrag till ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret
1994/95 beräknar ett anslag på 124 037 000 kr.

E. Folkrörelsefrågor, kooperativa frågor m.m.

E 1. Lotterinämnden

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 768 821

2 176 000

2 350 000

Lotterinämnden är central förvaltningsmyndighet för frågor om tillämp-
ning av lotterilagen (1982:1011, ändrad senast 1992:311).

Nämnden har bl.a. till uppgift att som sista instans pröva överklagan-
den av kommuners och länsstyrelsers beslut i lotteriärenden, pröva
ärenden om tillstånd till riksomfattande lotterier samt meddela före-
skrifter och allmänna råd för tillämpningen av lagstiftningen. Vidare
skall nämnden i övrigt verka för en ändamålsenlig tillsyn över och
kontroll av efterlevnaden av lotteribestämmelsema, bl.a. genom utbild-
ning. Lotterinämndens organisation m.m. framgår av förordningen
(1988:1135) med instruktion för Lotterinämnden.

Lotteriutredningen

Lotteriutredningen överlämnade i december 1992 sitt slutbetänkande
Vinna eller försvinna - folkrörelsernas lotterier och spel i framtiden
(SOU 1992:130). Utredningen föreslår bl.a. att Lotterinämndens an-
svarsområde skall utvidgas och att nämndens tillsynsroll skall förstärkas
väsentligt.

Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av remiss-
svaren finns i departementspromemorian Ds 1993:74.

Lotterinämnden

Lotterinämnden har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatre-
dovisningen redovisat verksamheten i verksamhetsområdena utbildning,
typgodkännande, spelkontroll, överklagande, tillsyn, tillstånd, rådgiv-
ning, författningsinformation och ekonomiadministration. Ärendemäng-
den har nästan fördubblats jämfört med tidigare år, främst beroende på
den ökade kasinospelskontrollen.

Lotterinämnden har under verksamhetsåret 1992/93 genomfört ett
stort antal utbildningar. Nämnden anser att det måste göras en avväg-
ning mellan å ena sidan önskemålen om fler utbildade för att få en
bättre handläggning och beslutsordning till stånd och å andra sidan
kravet på full kostnadstäckning. Full kostnadstäckning bedöms som
möjlig att uppnå, men måste enligt nämnden införas successivt under ett
antal år.

Lotterinämnden anser att nämnden med undantag för tillsynen löst de
uppgifter som åligger den enligt instruktionen. Tillsynsverksamheten har
liksom tidigare år fått lägre prioritet än övriga verksamhetsgrenar.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Nämnden framhåller att den mycket snabba utvecklingen av lotterier Prop. 1993/94:100
och spel i radio, TV, tidningar och via s.k. 071-telefonnummer har Bil. 14
nödvändiggjort att resurser avdelats till detta område. I flera fall har
ärenden överlämnats till polis och åklagare för utredning och eventuellt
åtal. Avsikten är bl.a. att utveckla rättspraxis som i stort sett saknas på
detta område.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar.

I en särskild rapport har verket dock lämnat synpunkter på nämndens
årsredovisning. Dessa synpunkter bör beaktas inför nästa årsredovis-
ning.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1991/92-
1993/94 bör ligga fast. Regeringen har den 10 september 1992
beslutat att riktlinjerna för verksamhetens inriktning för nämnda
tidsperiod skall gälla också for budgetåret 1994/95. De övergripan-
de mål, verksamhetsmål och resultatkrav som anges i reglerings-
brevet för budgetåret 1992/93 utsträcks till att även omfatta bud-
getåret 1994/95.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 2 350 000 kr

Resultatbedömning

Lotterinämndens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en
sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Emellertid finns det,
bl.a. beroende på den nya indelningen i verksamhetsgrenar, ännu inte
underlag för att göra en grundlig bedömning av effektiviteten och kvali-
teten inom de olika verksamhetsgrenarna över en längre tid. Graden av
kostnadstäckning för vissa verksamhetsgrenar, bl.a. utbildningen, är
inte tillfredsställande. De borde tämligen omgående kunna göras själv-
finansierade.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen avseende Lotterinämnden.

Regeringen anser att Lotterinämndens administration kan och bör för-
bättras med hjälp av bl.a. ytterligare ADB-stöd.

Slutsatser

På grundval av Lotteriutredningens förslag avser regeringen att under
första halvåret 1994 lägga fram en proposition till riksdagen med för-
slag till ny lotterilag m.m. I den kommer regeringen också att för riks-
dagen redovisa sina närmare överväganden om den statliga tillsynsmyn-
dighetens organisation och arbetsuppgifter. Det kan förutsättas att en
särskild organisationskommitté tillkallas som får till uppgift att lämna ett
mer detaljerat förslag till hur den nya myndigheten skall organiseras.
Man får räkna med att myndighetens resurser måste förstärkas betyd-
ligt. För att myndigheten skall kunna lösa sina arbetsuppgifter på ett
tillfredsställande sätt bör det hos den nya myndigheten finnas kompetens
på olika områden såsom juridik, teknik, datateknologi och ekonomi.
Regeringen anser att det är av stor vikt att tillsynsfunktionen byggs ut
för att stävja förekomsten av otillåtna lotterier på marknaden. I avvak-
tan på regeringens proposition bör Lotterinämnden tillföras ett i princip
oförändrat anslag.

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i
1991 års budgetproposition bör gälla i avvaktan på ny lotterilagstiftning,
således tills vidare även för budgetåret 1994/95. Lotterinämndens verk-
samhet följer de riktlinjer som är fastlagda. En förlängning av gällande
riktlinjer, som omfattar ytterligare ett budgetår utöver slutåret 1993/94,
har gjorts. Det finns även i övrigt skäl att avvakta det slutliga ställ-
ningstagandet till de förslag som bl.a. rör nämndens framtida verksam-
het.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Lotterinämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
2 350 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

E 2. Stöd till kooperativ utveckling

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

5 360 600

4 500 000

Reservation

614 400

Från anslaget betalas kostnader för stöd till kooperativ utveckling.
Bidragsbestämmelsema finns i förordningen (1993:569) om statsbidrag
till kooperativ utveckling. Statsbidrag kan enligt förordningen ges för
dels kostnadsfri information och rådgivning till allmänheten om koope-
rativt företagande och dels för kooperativa projekt. Kooperativa rådet
(I 1983:G) är regeringens organ för kontakt och dialog med koopera-
tionen.

Merparten av stödet går till de 18 lokala kooperativa utvecklingscent- Prop. 1993/94:100
rum, LKU, som finns geografiskt spridda i landet. Utvecklingscentru- Bil. 14
men sprider information om de kooperativa företagsformerna samt ger
stöd och råd till dem som vill starta kooperativa småföretag. Den råd-
givning som ges motsvarar i stort sett den som ges av de regionala
utvecklingsbolagen till andra företagsformer.

Som villkor för bidrag ur anslaget gäller att verksamheten finansieras
också på annat sätt med minst lika mycket. Detta kan ske genom med-
lemsavgifter, bidrag från de etablerade kooperativa företagen och ofta
också från kommuner, landsting och länsstyrelser samt inkomster från
uppdrag av konsultkaraktär. Uppdragsdelen har med åren i allmänhet
blivit större och varierar rätt mycket mellan olika LKU:n. Regeringen
bedömer att ett livaktigt och väl fungerande LKU är en förutsättning för
kooperativ småföretagsutveckling.

Statens ekonomiska stöd är i de flesta fall inte helt avgörande för ut-
vecklingscentrumens fortbestånd men utgör ändå en väsentlig del av
finansieringen. Statens totala anslag for kooperativ utveckling minskade
budgetåret 1993/94 som en följd av det statsfinansiella läget. Antalet
utvecklingscentrum har stadigt ökat varje år vilket innebär att flera
måste dela på samma medel.

Stödet till kooperativ utveckling har enligt regeringens beslut utvärde-
rats av Riksrevisionsverket under våren 1993. Riksrevisionsverket har
redovisat resultatet av utvärderingen i en rapport (F 1993:23). Av redo-
visningen framgår att bidraget varit mycket kostnadseffektivt. Riksrevi-
sionsverket har bl.a. funnit att det under 1992 bildats omkring 300 nya
kooperativa foretag med åtminstone 1 300 arbetstillfällen. Många av
dessa arbetstillfällen skulle enligt Riksrevisionsverkets mening inte
kommit till stånd utan den rådgivning som ges av LKU.

För att i framtiden uppnå ännu bättre resultat föreslår Riksrevisions-
verket ett bättre samarbete med andra organ som arbetar med småföre-
tagsrådgivning, t.ex. regionala utvecklingsbolag, nyföretagarcentrum
m.fl.

Riksrevisionsverket anser också att det bör ställas upp tydligare mål
för bidraget för att underlätta en kvalitetsbedömning.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

De positiva effekterna av kooperativt småföretagande som Riksrevi-
sionsverket funnit är mycket tillfredsställande. Dessa effekter har också
i stor utsträckning gjort sig gällande i den regionala utvecklingen, där
t.ex. byar kunnat överleva tack vare de nya arbetstillfällena.

Slutsatser

De riktlinjer som har lagts fäst tidigare bör gälla även för budgetåret
1994/95. Metoder för att bättre kunna bedöma effekterna av stödet
kvalitativt bör prövas på försök. Olika samarbetsprojekt mellan före-
tagsrådgivare av olika slag bör uppmuntras.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 4 500 000 kr.

E 3. Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

96 124 477

85 000 000

80 000 000

Föreningar, aktiebolag eller stiftelser som är fristående från kommuner
och kommunala företag kan få statligt stöd för ny- och ombyggnad samt
för köp av allmänna samlingslokaler, enligt förordningen (1989:288,
ändrad senast 1992:623) om stöd till allmänna samlingslokaler. Stödet
lämnas i form av bidrag eller som eftergift av äldre statslån.

Stöd kan även ges till handikappanpassning av folkparksteatrar som
uppförts eller byggts om med stöd av bygglov som beviljats före den
1 juli 1977. Bidrag lämnas till skäliga kostnader för åtgärderna, dock
sammanlagt med högst 165 000 kronor enligt förordningen (1987:317,
ändrad senast 1993:571) om bidrag till handikappanpassning av folk-
parksteatrar.

Stödet enligt de båda förordningarna handläggs inom Boverket av en
särskild samlingslokaldelegation.

Riksdagen fästställer för vaije budgetår en ram för beslut om statligt
stöd till allmänna samlingslokaler samt en ram för beslut om bidrag för
handikappanpassning av folkparksteatrar. Bidrag för handikappanpass-
ning av allmänna samlingslokaler får lämnas utan rambegränsning.

Ramen för beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler under bud-
getåret 1993/94 uppgår till 45 miljoner kronor. Ramen för beslut om
bidrag för handikappanpassning av folkparksteatrar uppgår till 800 000
kronor.

Riksdagen har därutöver, av sysselsättningsskäl, anvisat 50 miljoner
kronor av arbetsmarknadspolitiska medel för byggande av allmänna
samlingslokaler (prop. 1992/93:150 bil. 8, bet. 1992/93:FiU30, rskr.
1992/93:447). Bidrag enligt detta beslut medges till 65-75 procent av
arbetskraftskostnaden, vilket är en begränsning vid jämförelse med de
regler som anges i förordningen om stöd till allmänna samlingslokaler.
Riksdagen beslutade dock den 16 december 1993 (prop. 1993/94:66,

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

bet. 1993/94:AU5, rskr. 1993/94:102), med ändring av det tidigare Prop. 1993/94:100
beslutet, att ge Boverket möjlighet att besluta att de medel som beviljats Bil. 14
av sysselsättningspolitiska skäl skall kunna fördelas i enlighet med de
regler som finns angivna i förordningen om stöd till allmänna samlings-
lokaler.

Boverket

De omkring 3 400 föreningsägda allmänna samlingslokalerna i landet
har central betydelse för lokalt kultur-, förenings- och nöjesliv, särskilt
på landsbygden och i mindre orter.

Hos Boverket fanns den 1 juli 1993 inneliggande 165 ansökningar om
bidrag till köp samt om- eller nybyggnad av allmänna samlingslokaler
till en sammanlagd kostnad av ca 1 300 miljoner kronor.

Under budgetåret 1992/93 beviljades bidrag för 46 miljoner kronor
till allmänna samlingslokaler och 26,4 miljoner kronor till 246 ärenden
om handikappanpassning.

Budgetåret 1992/93 beviljade riksdagen av sysselsättningsskäl ett
engångsanslag om 30 miljoner kronor till projekt som skulle avslutas
under budgetåret. Av engångsanslaget utbetalades ca 6 miljoner kronor
budgetåret 1993/94 till följd av att byggstrejker under våren 1993 för-
senade många samlingslokalbyggen.

Underskridandet av anslaget 1992/93 kommer att innebära motsva-
rande överskridande 1993/94. Boverket föreslår att beslutsramen fast-
ställs till 45 miljoner kronor för statsbidrag till allmänna samlingslokaler
och 800 000 kronor för bidrag till handikappanpassning av folkparks-
teatrar och beräknar att anslagsbelastningen 1994/95 blir 85 miljoner
kronor.

Bidraget till riksorganisationerna för allmänna samlingslokaler för att
täcka kostnaderna för att biträda Samlingslokaldelegationen inom Bo-
verket med handläggning av byggärenden, består främst av lönekostna-
der, och föreslås bli oförändrat 3,75 miljoner kronor. Av bidraget avser
330 000 kronor sådant tekniskt/ekonomiskt utrednings- och utvecklings-
arbete som utförs gemensamt av riksorganisationerna.

Kötiden för byggande är ungefär sju år och det finns ett stort behov
av handikappanpassning och löpande underhåll.

Stöd till reparation och underhåll samt byggande av allmänna sam-
lingslokaler har stor betydelse även för sysselsättningen.

Regeringens överväganden

Våren 1993 tillkallades en särskild utredare (C 1993:03, dir. 1993:65)
med uppgift att granska statens stöd till allmänna samlingslokaler och
till trossamfundens lokaler för religiös verksamhet. Utredaren skall
under våren 1994 överlämna sitt förslag till principer för statens stöd till
allmänna samlingslokaler.

I avvaktan på resultatet av utredarens arbete föreslås inte någon Prop. 1993/94:100
förändring av anslagets konstruktion. När det gäller ramen för beslut Bil. 14
om bidrag till allmänna samlingslokaler föreslår regeringen i likhet med
Boverket att den festställs till 45 miljoner kronor för budgetåret
1994/95.

Bidrag för handikappanpassning av allmänna samlingslokaler bör
liksom tidigare få lämnas utan rambegränsning. När det gäller bidrag
för handikappanpassning av folkparksteatrar föreslår regeringen att
ramen festställs till 800 000 kronor.

Bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler för att bistå Bo-
verket med bygghandläggning av ärenden har beräknats till 3,75 miljo-
ner kronor. Boverket skall ansvara för fördelningen av anslaget till
berörda organisationer.

Mot bakgrund av Boverkets beräkning av medelsbehovet och efter
överläggning med verket förordar regeringen att anslaget festställs till
80 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler med-

delas inom en ram om 45 000 000 kr,

2. medger att beslut om bidrag till handikappanpassning av folkparks-
teatrar meddelas inom en ram om 800 000 kr,

3. till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 80 000 000 kr.

E 4. Utveckling av ideell verksamhet1

1993/94 Anslag 17 800 000

1994/95 Förslag 22 800 000

1 Tidigare F 4. Stöd till ideell verksamhet.

Stödet är en del i det sammanhållna utvecklingsarbete om den ideella
sektorn som regeringen påbörjade under hösten 1993.

Anslaget infördes budgetåret 1993/94. Regeringen avsåg därmed att
stimulera, underlätta och stödja nyskapande barn- och ungdomsverksam-
het inom den ideella sektorn. Föreskrifter om stödet finns i förordning-
en (1993:568) om statsbidrag till ideell verksamhet.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Ett sextiotal organisationer har ansökt om stöd till utveckling av verk-

samhet inom den ideella sektorn. Ett femtontal projekt har hittills be-
viljats stöd. Projekt som beviljats stöd kommer att utvärderas och erfa-
renheterna återföras till Beredningen (C 1993:A) for främjande av den
ideella sektorns utveckling.

Regeringen har också beslutat att stödja uppbyggnaden av nationella
och regionala erfarenhetsbanker med inriktning på utveckling av lokal
barn- och ungdomsverksamhet och att ge stöd till organisationer som
avser starta, vidareutveckla eller på annat sätt komplettera barn- och
ungdomsverksamhet som vanligtvis bedrivs i offentlig regi.

Slutsatser

Vid behandlingen av de ansökningar om stöd som har kommit in har det
blivit tydligt att inriktningen av stödet mot barn- och ungdomsverksam-
het har varit alltför begränsad. Enligt regeringens mening bör inrikt-
ningen av stödet vidgas till att omfatta också andra typer av verksam-
heter som syftar till att utveckla och förnya den ideella sektorn.

Inom den ideella sektorn pågår på många håll ett förnyelse- och
förändringsarbete när det gäller både verksamhetsformer och verksam-
hetsområden. I takt med förnyelsen och förändringarna i den offentliga
verksamheten ges utrymme för ett ökat ansvarstagande för de ideella
organisationerna. Samtidigt uppstår behov av ett förbättrat samspel
mellan den ideella, privata och offentliga sektorn.

För att kunna möta de behov som finns och ta till vara de möjligheter
som ges krävs i många fall att de ideella organisationerna utvecklar och
förnyar sina egna verksamhetsformer. Det kan gälla frågor om t.ex.
medlemsinflytande, medlemsrekrytering och ledarutveckling. Det kan
också gälla samverkansformer mellan offentlig och ideell sektor i gräns-
landet mellan dessa verksamhetsområden. Enligt regeringens mening är
det angeläget att genom stöd stimulera och underlätta en sådan förnyelse
och utveckling av de ideella organisationernas verksamhetsformer.

Det är enligt regeringens mening också angeläget att stimulera ut-
vecklingen av ideell verksamhet på sådana områden som av tradition
har skötts av stat eller kommun, men som inte nödvändigtvis behöver
skötas eller finansieras i offentlig regi. På flera sådana områden finns
utrymme för ett ideellt engagemang och ansvarstagande.

På senare tid har olika organisationer bildat s.k. kunskapscentrum
och frivilligcentraler. De utför ett värdefullt arbete genom att i olika
former sprida information om och ge metodstöd för olika utvecklings-
projekt. Frivilligcentralema bedriver dessutom en värdefull förmed-
lingsverksamhet som innebär att de som önskar hjälp i någon form och
de som vill bidra med hjälpinsatser kan anmäla sina önskemål och
intressen till centralen. Stöd ur anslaget bör kunna ges för att stimulera
etableringen av verksamheter av sådant slag som kunskapscentrumen
och frivilligcentralema bedriver.

Frivilligcentralema spelar en viktig roll för utvecklingen av den
ideella sektom. Deras verksamhet har också samhällsekonomisk be-

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

tydelse. Regeringen avser därför att ge Statskontoret i uppdrag att ge-
nomfora en studie av bl.a. de samhällsekonomiska effekterna av frivil-
ligcentralemas arbete.

En väg att ytterligare främja ideellt arbete är att anordna en samord-
nad studiekampanj om den ideella sektorn och dess möjligheter. Rege-
ringen avser att ta initiativ till en sådan kampanj.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utveckling av ideell verksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 22 800 000 kr.

E 5. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

3 295 953

3 432 000

Reservation

136 047

Från anslaget fördelas bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verk-
samhet. Medlen disponeras av Civildepartementet efter särskilda beslut
av regeringen enligt de riktlinjer som anges i proposition 1981/82:155
om stöd till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Föreskrifter
om bidragen finns i förordningen (1982:865, omtryckt 1987:1053,
ändrad senast 1992:661) om statsbidrag till kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet.

Statsbidraget består av ett grundbidrag och för organisationer med
fler än 3 000 medlemmar av ett rörligt bidrag.

Bidraget anvisas sedan budgetåret 1992/93 som ett reservationsanslag
och fördelas i mån av tillgång på medel för ett år i sänder.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Verksamhetsåret 1992 minskade antalet medlemmar bland kvinnoorgani-
sationerna med totalt 15 000. Av sjutton statsbidragsberättigade kvinno-
organisationer kunde endast sex behålla eller något öka sitt medlemsan-
tal.

I dag pågår en generationsväxling inom kvinnoorganisationerna. Det
förklarar till en del trenden med medlemsminskning. Många av de nya
och yngre grupper av kvinnor som organisationerna vänder sig till blir
inte medlemmar i organisationerna trots att de är aktiva inom dem. En
strävan bland kvinnoorganisationerna i dag är att arbeta på ett mer
otraditionellt sätt när det gäller att stärka kvinnornas ställning i sam-
hället, främst genom olika typer av nätverk.

Den ekonomiska basen för att bedriva ett effektivt opinionsbildande
arbete när det gäller att stärka kvinnors ställning i samhället och att
verka för jämställdhet mellan kvinnor och män har totalt sett krympt,
främst genom att andra bidrag som organisationerna är beroende av har
minskat. Det är därför angeläget att det statliga verksamhetsstödet kan
ges på en bibehållen ekonomisk nivå för att inte ytterligare försvåra för
kvinnoorganisationerna att driva jämställdhetsfrågoma. Budgetåret
1993/94 har regeringen vid fördelningen av statsbidraget höjt grundbe-
loppet, vilket inneburit att flertalet kvinnoorganisationer trots minskat
medlemsantal kunnat behålla eller något öka sina inkomster.

Slutsatser

Den utvärdering av stödets betydelse för kvinnoorganisationernas
centrala veksamhet under en tioårsperiod som redovisades hösten 1992
(Ds 1992:114) har följts upp av Utredningen (C 1992:05) om bidrag till
ideella organisationer i betänkandet Organisationernas bidrag (SOU
1993:71). Den proposition om organisationernas bidrag som regeringen
avser att presentera för riksdagen under första halvåret 1994 kommer
även att beröra principerna för det framtida stödet till kvinnoorganisa-
tionerna.

Ökade kunskaper behövs om vilken betydelse kvinnoorganisationerna
har för att stärka kvinnornas ställning och för att öka jämställdheten. I
det långsiktiga forskningsprogram om den ideella sektorn som skall
utarbetas genom Beredningen (C 1993:A) för främjande av den ideella
sektorns utveckling skall även ingå forskning om kvinnors roll i före-
ningslivet.

Det övergripande målet bör även i framtiden vara att genom stödet
till kvinnoorganisationerna medverka till att stärka kvinnornas ställning
i samhället och att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.

Det statliga bidraget bör även i fortsättningen avse kvinnoorganisa-
tionernas centrala verksamhet. Ett syfte med stödet bör också i fortsätt-
ningen vara att stimulera till förnyelse av organisationernas verksamhet.
Regeringen förordar att stödet behålls på en oförändrad nivå under
budgetåret 1994/95.

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 3 432 000 kr.

Register

Prop. 1993/94:100

Bil. 14

3 Inledning

35	A. Länsstyrelserna m.m.
35	1 Länsstyrelserna m.m.	1 789 346 000
46	Kammarkollegiet:
46	2 Myndighetsuppgifter	17 828 000
48	3 Uppdragsverksamhet	1 000 1 807 175 000
50	B. Trossamfund m.m.
50	1 Stöd till trossamfund m.m.	69 500 000 69 500 000
53	C. Konsumentfrågor
53	1 Konsumentverket	80 284 000
56	2 Allmänna reklamationsnämnden	13 437 000
58	3 Stöd till konsumentorganisationer	2 100 000
59	4 Konsumentforskning	2 100 000
60	5 Stöd till miljömärkning av produkter	5 000 000 102 921 000
64	D. Ungdomsfrågor
64	1 Anslag till myndigheten och
	bidrag till ungdomsverksamhet m.m.	*124 037 000 124 037 000
65	E. Folkrörelsefrågor, kooperativa frågor m.m.
65	1 Lotterinämnden	2 350 000
67	2 Stöd till kooperativ utveckling	4 500 000
69	3 Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.	80 000 000
71	4 Utveckling av ideell verksamhet	22 800 000
73	5 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala
	verksamhet	3 432 000 113 082 000

Totalt för Civildepartementet

2 216 715 000

* Beräknat belopp

gotab 45516, Stockholm 1993

Regeringens proposition

1993/94:100 Bilaga 15

Miljö- och
naturresursdepartementet
(fjortonde huvudtiteln)

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 15

Bilaga 15 till budgetpropositionen 1994

Milj ö- och naturresursdepartementet

(Fjortonde huvudtiteln)

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Inledning

Alla har rätt att fä leva i en god miljö. Därför ligger det i allas intresse
att vi skyddar och förbättrar miljön. Alla har också del i ansvaret för att
värna om miljön och se till att kommande generationer inte skall bli
lidande av våra försummelser mot miljön.

En av regeringens viktigaste uppgifter är att forma en långsiktig och
hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk luft och rent vatten, lev-
ande hav, sjöar och skogar.

Sveriges höga tekniska och ekonomiska nivå ger oss goda möjligheter
att gå före internationellt i miljöarbetet, t.ex. att kretsloppsanpassa både
produktion och konsumtion. Syftet med kretsloppsanpassningen är att
utnyttja naturresurserna på effektivaste sätt genom att hushålla, återan-
vända och återvinna dem.

Miljöhänsynen måste påverka beslutsfattandet på alla nivåer och inom
alla delar av samhället. I det offentliga beslutsfattandet innebär detta att
miljökonsekvenserna måste redovisas före varje beslut som kan ge en
större påverkan på miljön. Försiktighetsprincipen måste tillämpas i
större utsträckning, dvs. brist på vetenskaplig säkerhet får inte skjuta
upp åtgärder som hindrar miljöförstöring eller återställer skadad miljö.

Sambandet mellan ekonomi och ekologi behöver förtydligas ytterlig-
are. Information om miljötillståndet skall ingå som en självklar del i
våra ekonomiska nationalräkenskaper. Ekonomiska styrmedel skall
användas för att stimulera näringslivet att vidta långtgående skyddsåt-
gärder.

Den som förorenar miljön skall också betala kostnaderna för miljö-
förstöringen. Den s.k. miljöskulden, dvs. kostnaden för att återställa
uppkomna miljöskador, måste uppmärksammas. Miljöskulden får inte
öka. Regeringen har i bilaga 1.4 Uthållig utveckling redovisat samband-
en mellan ekonomi och ekologi.

En förutseende samhällsplanering har stor betydelse for att främja
målen om en god livsmiljö och en hållbar samhällsutveckling. Det
innebär att planeringen bör ha sin utgångspunkt i en långsiktigt god
hushållning med naturresurser och en uthållig användning av mark- och
vattenområden.

Den 1 januari 1994 träder EES-avtalet i kraft. Det kommer att ge
Sverige möjlighet att på ett annat sätt än hittills påverka EU:s miljöpoli-

tik. Genom avtalet kommer Sverige att på samma sätt som EU:s egna
medlemsländer kunna delta i kommissionens expertgrupper.

Genom ett svenskt medlemskap i EU kommer Sverige att få möjlig-
het att fullt ut påverka och delta i gemenskapens miljöbeslut. Tillsam-
mans med likasinnade länder kommer Sverige att vara pådrivande i
EU:s miljöarbete i syfte att få till stånd tvingande regler; något som
kommer att gagna även svensk miljö.

Regeringen har nyligen på riksdagens bord lagt propositionen
(1993/94:111) Med sikte på hållbar utveckling; Genomförande av be-
sluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling - UNCED. I propo-
sitionen redovisas allmänna riktlinjer for utvecklingen i Sverige inom
olika problemområden och samhällssektorer. Tillsammans formar de en
nationell strategi för hållbar utveckling och därmed en svensk Agenda
21. Som grund ligger redan beslutade miljöpolitiska mål och priorite-
ringar. I propositionen redovisas vidare riktlinjer och strategi for Sveri-
ges fortsatta arbete med de globala miljö- och utvecklingsfrågorna for
en hållbar utveckling. Propositionen kommer att behandlas av riksdagen
under samma period som budgetpropositionen behandlas. Däri angivna
riktlinjer för miljöpolitiken återupprepas därför inte här.

En redovisning av den aktuella miljösituationen - regeringens årliga
miljöredovisning till riksdagen - är bifogad den nämnda propositionen.

Riktlinjer for en kretsloppsanpassad samhällsutveckling har lagts fast
av riksdagen i enlighet med de förslag som presenterades av regeringen
under våren 1993 (prop. 1992/93:180, bet. 1993/94:JoU14, rskr.
1993/94:344). Generellt skall för miljöpolitiken gälla att alla beslut skall
vara inriktade mot ett kretsloppssamhälle. Besluten skall skapa förut-
sättningar för en mer effektiv resurshushållning inom alla samhällssek-
torer. Detta kan ske genom övergång till fömybara resurser och an-
vändning av eneigisnåla processer samt återanvändning och återvinning.
Detta är särskilt viktigt inom den industriella sektom.

Olika åtgärder inom jord- och skogsbruket, i transportsektorn, inom
energiforsöijningen och i industrin skall vara inriktade mot ett krets-
loppssamhälle. Kretsloppsprincipen bör även få genomslag i kommuner-
nas arbete för att bl.a. i lokala program omsätta och konkretisera hand-
lingsprogrammet Agenda 21 från FN:s konferens om miljö och utveck-
ling år 1992. Vidare skall som riktlinjer gälla att kostnadseffektiva
ekonomiska styrmedel i ökad omfattning utvecklas och används i miljö-
politiken.

Riksdagen har under våren 1993 i enlighet med regeringens förslag
beslutat om åtgärder mot klimatpåverkan m.m. (prop. 1993/94:179, bet.
1993/94:JoU19, rskr. 1993/94:361). Regeringen har i propositionen
angett att en nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossi-
la bränslen stabiliseras i enlighet med FN:s klimatkonvention till 1990
års nivå år 2000. Åtgärdsprogram för att minska utsläppen av växthus-
gaser skall utgöra en integrerad del av det framtida samhällsbyggandet
och i arbetet med att miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Klimat-
aspekter skall beaktas ingående inför energi- och transportsystemens
framtida utbyggnad, bostädernas och arbetsplatsernas lokalisering och
utformning och bli en drivkraft for den tekniska utvecklingen.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

I propositionen (1993/94:30) En strategi för biologisk mångfald har
regeringen under hösten 1993 föreslagit en svensk strategi med grund-
läggande principer för bevarande av biologisk mångfald och hållbart
nyttjande av biologiska resurser. Strategin innebär att miljömålen skall
ges samma vikt och betydelse som skilda ekonomiska överväganden i
syfte att bygga mänsklig verksamhet på ekologisk grund. En helhetssyn
skall tillämpas vad gäller åtgärder för att upprätthålla ekologiska proces-
ser och säkra arters långsiktiga överlevnad. Behovet av och förutsätt-
ningarna för att skydda och säkerställa parker och grönområden i städer
och tätorter behandlas också i propositionen. Riksdagen har godkänt
denna strategi för biologisk mångfald (bet. 1993/94:JoU9, rskr.
1993/94:87).

Huvuddragen i budgetförslaget

Budgetförslaget inom Miljö- och naturresursdepartementets ansvarsom-
råde påverkas av uppgiften att forma en långsiktig och hållbar utveck-
ling mot ett samhälle med frisk luft och rent vatten, levande sjöar,
skogar och odlingslandskap. Det påverkas också av det kärva ekonomi-
ska läget.

För att bidra till att uppfylla målen vad gäller statsmakternas beslut
om dels nya budgetprinciper för myndigheternas förvaltningskostnader,
dels saneringsprogrammet för den svenska ekonomin har ett produktivi-
tets- och effektivitetskrav motsvarande 1,9 % lagts ut på i princip alla
myndigheter som hör till departementets ansvarsområde.

Budgetförslaget bygger vidare till stora delar på av riksdagen fettade
beslut om fleråriga program, t.ex. för forskningen.

I propositionen om en strategi för biologisk mångfeld har aviserats
vissa särskilda satsningar for att stärka arbetet med biologisk mångfeld.
Regeringen föreslår nu att 1 miljon kronor anvisas budgetåret 1994/95
för en vetenskaplig kommitté för biologisk mångfeld. Vidare föreslås att
ett Centrum för forskning om biologisk mångfeld inrättas vid Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU). Regeringen föreslår att sammanlagt 6,8
miljoner kronor anvisas härför under nionde huvudtitelns anslag till
SLU. Härutöver skall i centrumbildningen också ingå den av Natur-
vårdsverket och SLU gemensamt finansierade Databanken för hotade
arter. En informationskampanj om biologisk mångfeld aviserades också
i propositionen om biologisk mångfeld. Regeringen föreslår nu att 10
miljoner kronor anvisas som ett engångsanslag för denna verksamhet
under nionde huvudtitelns anslag till Statens jordbruksverk. Regeringen
föreslår att 8 miljoner kronor anvisas som ett engångsanslag for den
sista fesen av en landsomfattande våtmarksinventering under trettonde
huvudtitelns anslag till Länsstyrelserna. Regeringen föreslår också att 6
miljoner kronor anvisas som ett engångsanslag till stöd for uppbyggna-
den av Nordens Ark för bevarande av utrotningshotade djurarter. Sam-
mantaget innebär förslagen en förstärkning inom området biologisk
mångfeld med 31,8 miljoner kronor. Härav har 25,8 miljoner kronor

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

finansierats via de 500 miljoner kronor som aviserades i samband med
energiskatteomläggningen (prop. 1991/92:150). Återstående delar har
finansierats genom omprioriteringar inom Utbildningsdepartementets,
Jordbruksdepartementets och Miljö- och naturresursdepartementets
huvudtitlar.

De nämnda 500 miljoner kronor som aviserades i samband med
energiskatteomläggningen har för nästa budgetår i övrigt fördelats på
följande ändamål.

Under Kommunikationsdepartementets huvudtitel har 30 miljoner
kronor föreslagits för flottförsök med el- och elhybridfordon. Under
Jordbruksdepartementets huvudtitel har 25 miljoner kronor föreslagits
för teknikutveckling av små biobränsleeldade pannor (10 mkr) och
etanolproduktion (15 mkr). Under Näringsdepartementets huvudtitel har
föreslagits sammanlagt 114,5 miljoner kronor för stöd till energiåtgär-
der i Baltikum (87,5), solvärmestöd (7 mkr), miljöanpassade drivmedel
(15 mkr) och teknikutveckling av solceller (5 mkr). För åtgärdspro-
grammen for att återställa Östersjöns ekologiska balans (126,3 mkr), för
kunskapsuppbyggnad inom miljöområdet i Baltikum (10 mkr), för kärn-
säkerhet och strålskydd såtgärder i Östeuropa (55,5 mkr) och för arbete
med Östersjövisionen 2000 (0,7 mkr) samt för Klimatdelegationens
arbete och för information och utbildning om klimatrelaterade frågor
(6,2 mkr) föreslås sammanlagt 198,7 miljoner kronor under Miljö- och
naturresursdepartementets huvudtitel.

I det kärva ekonomiska läge som råder föreslås vidare att sammanlagt
106 miljoner kronor under departementets huvudtitel för budgetåret
1994/95 finansieras via de nämnda 500 miljoner kronorna för att bl.a.
hålla en oförändrad ambitionsnivå vad gäller det nationella miljööver-
vakningsarbetet (10 mkr), stödet till Stockholms internationella miljö-
institut (12 mkr), stödet till demonstration av ny miljöskyddsteknik (25
mkr), EU-forskningen inom strå!skyddsområdet (2,4 mkr) och departe-
mentets förvaltningskostnader (2,1 mkr). Vidare finansieras på samma
sätt dels tillkommande medelsbehov för att uppfylla åtaganden enligt
nytillkomna internationella konventioner och avtal inom miljöområdet
(2,9 mkr), dels förstärkningar som gäller lantmäteriområdet (18,4 mkr),
vård av naturvårdsobjekt (9 mkr) och departementets resurser (2,2
mkr). För att inleda ett femårigt program för omhändertagande av
kvicksilveravfall föreslås 10 miljoner kronor.

Mot bakgrund av förslagen i propositionen om UNCED-uppfÖljning-
en föreslår regeringen att 7 miljoner kronor anvisas for att stödja arbetet
med att utarbeta lokala handlingsprogram for en hållbar utveckling.
Vidare föreslås 5 miljoner kronor för internationellt utvecklingsarbete
inom miljöövervakningsområdet. Medlen härför finansieras för nästa
budgetår inom ramen för sistnämnda 106 miljoner kronor.

Arbetet med att slå vakt om odlingslandskapet fortsätter i enlighet
med statsmakternas beslut med anledning av det livsmedelspolitiska
beslutet år 1990. Ett oförändrat anslag om 250 miljoner kronor föreslås
for landskapsvårdande åtgärder nästa budgetår.

Försurning av mark och vatten är ett av våra allvarligaste miljö-
problem. Därför är fortsatt kalkningsverksamhet nödvändig för att

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

minska försurningens effekter i sjöar och vattendrag. Statens utgifter for
kalkningsverksamheten beräknas till 198 miljoner kronor för budgetåret
1994/95.

För kemikaliekontrollen föreslås, i avvaktan på särskild proposition i
ämnet, oförändrade anslag.

För festighetsdataverksamheten föreslås ingen förändring av den fest-
ställda inriktningen enligt gällande treårsplan. Arbetet med att komplet-
tera festighetsdatasystemet med byggnadsidentiteter har inletts.

För lantmäteriverksamheten har en fördjupad budgetprövning gjorts.
I avvaktan på den pågående organisationsöversynen föreslås inga för-
ändrade mål för festighetsområdet. Vidare föreslås ingen planeringsram
för den anslagsfinansierade verksamheten. Inom landskapsinformations-
området föreslås att en t.o.m. innevarande budgetår gällande tioårig
plan följs av festslagen inriktning for en ny period om nio år. Förslaget
innebär bl.a. att ytterligare resurser tillförs produktion av geografiska
databaser.

Utgiftsutvecklingen inom miljö- och naturresurssektorn blir sam-
mantaget följande (miljoner kronor):

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

	Anvisat enligt regleringsbrev 1993/94	Förslag 1994/95	Förändring
A. Miljövård	1 413,0	1 645,9	+ 232,9
B. Strålskydd, kärnsäkerhet
m.m.	225,4	225,3	-0,1
C. Fastighetsdataverksamheten	100,4	105,0	+4,6
D. Lantmäteriet	415,3	423,6	+ 8,3
E. Övriga ändamål	7,8	6,5	-1.3
Totalt för Miljö- och
naturresursdepartementet	2 161,9*	2 406,3	+244,4

‘exkl. littera A Miljö- och naturresursdepartementet m.m., som för budgetåret
1994/95 redovisas under anslaget Regeringskansliet m.m. under första huvud-
titeln.

A. Miljövård

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Statens naturvårdsverk

Det övergripande målet för Statens naturvårdsverk är att vara samlande
och pådrivande i miljövårdsarbetet - nationellt och internationellt. Ver-
kets arbete skall syfta till att säkerställa en god miljö och biologisk
mångfald.

Verket skall i sitt arbete i förhållande till sektorsmyndigheter samt
regionala och lokala myndigheter särskilt arbeta med mål, vägledning,
samordning och uppföljning som rör miljöarbetet. Verket skall vidare
verka för att miljöforskning genomförs med god kvalitet och på om-
råden som är relevanta för samhället samt att resultaten sprids och
används. Verket skall genom miljöövervakning följa tillståndet i miljön,
bedöma hotbild, lämna underlag for åtgärder och formulering av miljö-
mål samt följa upp och lämna underlag för analys av miljötillståndet.
Verket skall även bidra med underlag för svenska ställningstaganden i
det internationella miljöarbetet och medverka med expertkunskaper samt
analysera och väga in ekonomiska, juridiska och internationella aspekter
på åtgärder inom miljöområdet, miljöskydds- och naturvårdsintressena
vid tillämpningen av plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1987:12)
om hushållning med naturresurser m.m. samt tillhandahålla underlag for
tillämpningen av dessa lagar. Det är vidare verkets uppgift att verka
pådrivande och samordnande i arbetet för ett kretsloppsinriktat, avfalls-
snål t samhälle.

Årsredovisning

Naturvårdsverket har i sin årsredovisning, i de delar som avser resultat-
redovisning mot bakgrund av de krav som återfinnes i regleringsbrevet
for budgetåret 1992/93, redovisat verksamheten fördelat i miljöhotsom-
råden. Fr.o.m. budgetåret 1992/93 bedriver Naturvårdsverket sin verk-
samhet baserad på en särskild verksamhetsplanering. Som en bas för
verkets insatser enligt denna planering har en lista över tretton olika
miljöhot upprättats. De tretton miljöhoten är följande.

1. Klimatpåverkande gaser

2. Uttunning av ozonskiktet

3. Försurning av mark och vatten m.m. på grund av nedfall av försur-
ande luftföroreningar

4. Fotokemiska oxidanter/marknära ozon

5. Tätorternas luftföroreningar och buller

6. Övergödning av våra hav, sjöar och vattendrag

7. Påverkan genom metaller

8. Påverkan av organiska miljögifter

9. Introduktion och spridning av främmande organismer

10. Nyttjandet av fömybara naturresurser - jord - och skogsbruksmark,
vatten - samt utarmning av naturtyper, biotoper och arter

11. Nyttjandet av ändliga naturresurser - berg, grus, torv och mineraler Prop. 1993/94:100

12. Exploatering av mark och vatten för bebyggelse, anläggningar och Bil. 15
infrastruktur

13. Avfall och miljöfarliga restprodukter

För vart och ett av hoten anges mål och insatser för att nå målen,-
samt uppnådda resultat och en bedömning av genomförd verksamhet.
Under resp, mål anger verket att man i varierande utsträckning är på
väg mot måluppfyllelse. Naturvårdsverket redovisar dock att sett ur ett
helhetsperspektiv är den samlade miljösituationen fortsatt allvarlig. Det
kommer att krävas betydande omställningar inom olika samhällssektorer
både i Sverige och i världen för att en långsiktigt hållbar utveckling
skall bli möjlig.

Verket understryker också att Naturvårdsverket är bara en av många
aktörer i det samlade miljöarbetet.

Naturvårdsverket redovisar vidare sin verksamhet i en funktionsin-
delning. Funktionsområdena är följande.

1. Forsknings- och utvecklingsverksamhet

2. Nationell miljöövervakning

3. Naturresursinventeringar

4. Aktionsprogram och större utredningar

5. Internationellt arbete

6. Föreskrifter och allmänna råd

7. Tillsyn

8. Markinvesteringar och bidragshantering

9. Ärendehandläggning

10. Information och utbildning

För resp, funktionsområde redovisas mål, viktigare insatser, resurs-
insatser vissa prestationer samt Naturvårdsverkets bedömning.

Naturvårdsverket redovisar slutligen en tredje indelning avseende
sektorer. De olika sektorerna är

1. Energi

2. Trafik

3. Industri

4. Vatten och avlopp

5. Jord och skogsbruk

6. Naturvård

7. Varor och kemikalier.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändning-
ar. Verket anför emellertid att man vid bedömningen av resultatredovis-
ningen inte använder begreppet rättvisande. Verket anför också att
informationen i Naturvårdsverkets resultatredovisning dock inte strider
mot av Riksrevisionsverket kända förhållanden. Enligt Rikrevisions-
verkets bedömning är övriga delar av årsredovisningen rättvisande.

Förenklad anslagsframställning

I sin förenklade anslagsframställning redovisar Naturvårdsverket att
verket arbetar med utgångspunkt från de nationella mål som är fastlagda
för miljövården och som verket i sin verksamhetsplanering har fördelat

under de tretton olika miljöhot som nyss har angetts. Arbetet skall
prioriteras med avseende på den miljönytta aktiviteten beräknas ge.
Resultatet av verkets arbete kommer att redovisas i termer av miljöhot.

Naturvårdsverket anger att arbetet, för att bemästra de angivna
miljöhoten, skall präglas av den inriktning mot sektorisering, decentrali-
sering och internationalisering som har angetts för det samlade miljö-
arbetet under 1990-talet.

Naturvårdsverket redovisar ett visst utökat resursbehov på 13 miljo-
ner kronor vad gäller medel för vård och förvaltning av naturreservat
samt kapitalkostnader på 2,2 miljoner kronor for lån i Riksgäldskontoret
avseende inredning och utrustning av lokaler.

För att ge en helhetsbild av Naturvårdsverkets anslag redovisas här
verkets hemställan för samtliga anslag. Behandlingen av dessa anslag
sker sedan under resp, anslagsrubrik. Anslag under Jordbruksdeparte-
mentets huvudtitel har behandlats i bil. 9.

Naturvårdsverket hemställer i sin förenklade anslagsframställning
för budgetåret 1994/95 att följande medel anvisas fördelat på olika
anslag.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Fjortonde huvudtiteln

Statens naturvårdsverk, ramanslag

Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag

Investeringar inom miljöområdet, reservations-
anslag

Miljöforskning, reservationsanslag

Landskapsvårdande åtgärder, reservationsanslag

Sanering och återställning av

miljöskadade områden, reservationsanslag

Miljöinsatser i Östersjöregionen,reservationsanslag

Nionde huvudtiteln

Ersättning för viltskador m.m., förslagsanslag

422 081 000 kr

45 000 000 kr

190 445 000 kr

156 218 000 kr

250 000 000 kr

19880000 kr

5 000 000 kr

12 320 000 kr

Regeringens överväganden

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande mål som gäller för tvåårsperioden 1992/93-
1993/94 bör utsträckas till att gälla budgetåret 1994/95.

Resurser m.m. för budgetåret 1994/95

A 1. Statens naturvårdsverk, ramanslag 421 202 000 kr

A 2. Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag 89 850 000 kr

A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och

vattendrag, reservationsanslag
A 4. Investeringar inom miljöområdet,
reservationsanslag

A 5. Miljöforskning, reservationsanslag
A 6. Landskapsvårdande åtgärder,
reservationsanslag

A 7. Sanering och återställning av miljö-
skadade områden, reservationsanslag

A 8. Miljöinsatser i Östersjöregionen,
reservationsanslag

198 000 000 kr

190 445 000 kr

157 096 000 kr

250 000 000 kr

29 880 000 kr

191 800 000 kr

Övrigt

Regeringen bör bemyndigas att under budgetåret 1994/95 ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med förvärv av eller
intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtagan-
den om högst 60 000 000 kr för budgetåret 1995/96.

Resultatbedömning

Naturvårdsverkets årsredovisning visar enligt regeringens uppfattning att
verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen i
de flesta fall kan nås. Emellertid är det ännu inte möjligt att göra en
bedömning av effektiviteten av verksamheten, eftersom underlag för
sådan prövning saknas. Naturvårdsverkets ekonomiska resultat visar att
myndigheten väl klarat att rationalisera sin verksamhet enligt de förut-
sättningar som gavs i kompletteringspropositionen 1990/91:150 bil. 2:13
(bet. 1990/91 :FiU37, rskr. 1990/91:390) och budgetpropositionen
1991/92:100 bil. 15 (bet. 1991/92:JoU13, rskr. 1991/92:213).

Regeringen ser med tillfredsställelse på att Naturvårdsverket har be-
slutat lyfta fram kretslopps- och planeringsfrågorna genom att bilda en
ny avdelning för kretslopps- och samhällsplaneringsfrågor.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några in-
vändningar i revisionsberättelsen avseende Naturvårdsverket.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fest i
1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Under budgetåret 1992/93 tog Naturvårdsverket ett nytt redovisnings-
system i bruk. Detta bör kunna ge förutsättningar för verket att i års-
redovisningen för 1993/94 års verksamhet redovisa effektiviteten i det
interna arbetet genom att relatera prestationer till kostnader t.ex. genom
att ange nyckeltal som produktivitetsmått och styckkostnader.

Regeringens uppfettning är att resultatuppföljningen bör utvecklas så
att åtgärder och insatser på olika områden kan kopplas till de olika mål
som har angivits. Härigenom kan man på sikt erhålla en effektiv och
korrekt prioriterad insats av statsmaktens miljöinsats.

Anslag

A 1. Statens naturvårdsverk

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

395 631 034

419 081 000

421 202 000

Under anslaget anvisas medel för nationell miljöövervakning, miljöut-
redningar och vård av naturreservat. Anslaget används också till Natur-
vårdsverkets informationsinsatser, löne- och lokalkostnader.

Statens naturvårdsverk

Genom bolagiseringen av Domänverket kommer ett antal områden av
intresse för naturvården att överföras från Domänfonden till naturvårds-
fonden. Naturvårdsverket framhåller att detta innebär en utökning av
markinnehavet på naturvårdsfonden med ungefär 10 %. Enligt Natur-
vårdsverket förorsakar detta ökade kostnader för vård och förvaltning
med 13 miljoner kronor.

Naturvårdsverket föreslår att Sveriges geologiska undersökning
(SGU) övertar det centrala ansvaret for den fortsatta inventeringen av
naturgrus och alternativa material. SGU redovisar i sin förenklade
anslagsframställning for budgetåret 1994/95 att SGU och Naturvårdsver-
ket är överens om att SGU bör ta över ansvaret for inventeringar av
naturgrus och alternativa material.

Fr.o.m. budgetåret 1993/94 infördes som generell modell lån i Riks-
gäldskontoret för finansiering av de statliga myndigheternas investering-
ar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. En kostnadsneutral

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

modell för kompensation for kapitalkostnaden för dessa lån infördes. Prop. 1993/94:100
Fr.o.m. budgetåret 1993/94 upphörde anslaget till inredning och ut- Bil. 15
rustning av lokaler vid vissa myndigheter. Naturvårdsverkets låneram i
Riksgäldskontoret för finansiering av anläggningstillgångar höjdes i
stället med 5 miljoner kronor. Samtidigt höjdes verkets ramanslag med

500 000 kronor for den tillkommande kapitalkostnaden for budgetåret
1993/94.

Den kostnadsneutrala modell för kaptialkostnaden som infördes för
förvaltningsmyndigheternas anläggningstillgångar kom inte att tillämpas
för kapitalkostnaden for lånen avseende inredning och utrustning av
lokaler. Naturvårdsverket hemställer att den kostnadsneutrala modellen
även skall gälla för det s.k. utrustningsanslaget.

Naturvårdsverket och Boverket har inlett ett samarbete för att utveck-
la för de båda verken väsentliga frågor rörande miljö och planering i
projektform. Verken berör frågan i sina resp, anslagsframställningar.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av det förväntade utökade behovet för vård och förvalt-
ning av naturreservat anser regeringen att Naturvårdsverket skall till-
delas ytterligare 9 miljoner kronor.

Anslaget bör vidare höjas med 2,2 miljoner kronor avseende kapital-
kostnader för lån i Riksgäldskontoret för inredning och utrustning av
Naturvårdsverkets lokaler. Därmed tillämpas samma kostnadsneutrala
lånemodell som för finansiering av kapitalkostnader for anläggningstill-
gångar.

Frågan om Centrum for biologisk mångfeld är behandlad i propositio-
nen 1993/94:30 om strategi for biologisk mångfeld (bet. 1993/94:JoU9,
rskr. 1993/94:87). Från anslaget överföres 5 miljoner kronor till Sveri-
ges Lantbruksuniversitet för detta ändamål. Av dessa utgör 3 miljoner
kronor medel som tidigare finansierat delar av verksamheten vid Data-
banken för hotade arter.

För att bidra till att uppfylla målen i statsmakternas beslut dels om
nya budgeteringsprinciper for myndighetens förvaltningskostnader, dels
om saneringsprogrammet för den svenska ekonomin skall ett produktivi-
tets- och effektivitetskrav läggas ut på myndigheterna. För Naturvårds-
verkets del beräknar regeringen att detta motsvarar en minskning av
anslaget med drygt 8 miljoner kronor.

Regeringen tar ej ställning till frågan om överföring av det centrala
ansvaret för inventering av naturgrus från Naturvårdsverket till SGU,
eftersom frågan om finansiering ej är löst.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens naturvårdsverk for budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 421 202 000 kr.

A 2. Bidrag till miljöarbete

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

189 108 560

143 584 000

89 850 000

Reservation

344 565 764

Under detta anslag anvisas medel för miljöåtgärder som bedrivs av
andra myndigheter än Statens naturvårdsverk, till organisationer för
arbete inom Naturvårdsverkets ansvarsområde samt till bidrag för ut-
vecklingen av ny miljöskyddsteknik. Det gäller exempelvis medel till
länsstyrelserna för regional miljöövervakning. Över detta anslag anvisas
vidare medel för viss miljöstatistik samt bidrag till ideella organisationer
inom miljövårdens område.

Regeringens överväganden

Nordens Ark är en stiftelse som vid sin anläggning vid Åby Säteri i
Sotenäs kommun bedriver avelsarbete för att söka rädda och bevara
utrotningshotade svenska och utländska djurarter. I enlighet med vad
som anförts i propositionen 1993/94:30 Strategi for biologisk mångfeld
föreslår regeringen att 6 miljoner kronor tillförs verksamheten som ett
engångsbelopp.

I propositionen 1993/94:111 Med sikte på en hållbar utveckling; Ge-
nomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling -
UNCED - behandlas frågan om stöd till arbetet med lokala Agenda 21.
I Agenda 21 (handlingsprogrammet efter UNCED) finns en rekommen-
dation om att alla lokala myndigheter i världen skall utarbeta lokala
handlingsprogram för en hållbar utveckling inför nästa århundrade. För
att markera att Sverige har en hög ambitionsnivå i uppföljningen av
besluten i UNCED bör ekonomiskt stöd utgå under budgetåren 1994/95
och 1995/96 för att stimulera arbetet med lokala Agenda 21 i kommu-
nerna och i ideella organisationer. Regeringen föreslår att anslaget för
budgetåret 1994/95 utökas med 7 miljoner kronor för denna verksam-
het.

I den nämnda propositionen om uppföljning av besluten vid UNCED
behandlas frågan om det internationella samarbetet med miljöövervak-
ning. Enligt regeringens bedömning bör verksamheten tillföras 5 miljo-
ner kronor per år under en uppbyggnadsfas på tre år enligt intentionerna

1 Agenda 21.

Den reservation som vid utgången av budgetåret 1993/94 kan finnas
under anslaget B 2. Bidrag till miljöarbete, anslagsposten C. Kalknings-
bidrag, biologisk återställning i kalkade vatten bör tillföras anslaget
A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet for sjöar och vattendrag.

1 enlighet med det principbeslut riksdagen fettat om ansvar för den
statliga statistiken (bet. 1992/93 :FiU7, rskr. 1992/93:122) har

2 466 000 kr beräknats under detta anslaget i stället for under sjunde
huvudtitelns anslag D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser. Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen

mellan Statistiska centralbyrån och andra myndigheter återfinns i bil. 8
anslaget D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser.

Naturvårdsverket har sedan år 1988 ur energiteknikfonden disponerat
25 miljoner kronor per år för bidrag till utveckling och demonstration
av ny miljöskyddsteknik utanför energiområdet. De medel som Natur-
vårdsverket disponerat har tidigare anvisats via tolfte huvudtitelns an-
slag E 7. Insatser for ny energiteknik. Stöd till projekt har skett inom
ett brett teknikområde och inneburit betydelsefulla framsteg for det
tekniska miljöskyddet. Medel för dessa ändamål bör nu tas upp under
fjortonde huvudtiteln och anvisas under anslaget A 2. Bidrag till miljö-
arbete. Anslaget bör tillföras sammanlagt 25 miljoner kronor för bud-
getåret 1994/95.

Regeringen har under anslaget beräknat 2 miljoner kronor till inter-
nationella fÖrsumingssekretariatet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 89 850 000 kr.

A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vatten-
drag

Nytt anslag (förslag) 198 000 000

Anslaget disponeras för statsbidrag för återställning av skador
förorsakade av försurande luftföroreningar. Medel för ändamålet har
tidigare tagits upp under anslaget B 2. Bidrag till miljöarbete.

Statens naturvårdsverk

Naturvårdsverket föreslår att 200 miljoner kronor anslås till kalkning av
sjöar och vattendrag och biologiskt återställningsarbete för budgetåret
1994/95.

Regeringens överväganden

Försurningen av mark och vatten är ett av våra allvarligaste och tyd-
ligaste miljöproblem. I Sverige beräknas 14 000 sjöar och 120 000 km
rinnande vatten ha biologiska skador orsakade av luftföroreningar.
Uppskattningsvis är mellan 1/3 och 1/4 av alla vattendrag påtagligt
försurade. De allvarligt skadade vattnen finns spridda över nästan hela
Sverige, dock är skadorna värst i sydvästra Sverige.

Kalkningen har inneburit att skadorna har minskat betydligt i ca
5 000 sjöar. Kalkning i stor skala av sjöar och vattendrag har pågått

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

sedan mitten av 1970-talet. Resultaten är positiva och visar att det går
att reparera försurningsskador med kalkning.

Fortsatt kalkningsverksamhet är nödvändig för att minska försurning-
ens effekter.

I samband med 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil.
15, bet. 1992/93 :JoUl 2, rskr. 1992/93:243) aviserade regeringen en
omprövning av finansieringen av kalkningsverksamheten. En ut-
gångspunkt härvid skulle vara att kalkningsprogrammet fortsätter i minst
oförminskad omfattning. Statens utgifter för kalkningsverksamheten
beräknades under budgetåret till ca 200 miljoner kronor.

I avvaktan på dessa överväganden tillfördes for budgetåret 1993/94
hälften av medelsbehovet, vilket innebar att länsstyrelserna för detta
budgetår disponerade 97,5 miljoner kronor för kalkningsverksamheten.
Genom ett mer effektivt utnyttjande av tilldelade medel och användning
av odisponerade medel från tidigare budgetår beräknas länsstyrelserna
ha tillräckligt utrymme för att utbetala de bidrag till kalkningsverksam-
heten som krävdes enligt de planer som förelåg för budgetåret 1993/94.

Regeringen beslutade den 13 maj 1993 om direktiv till en särskild ut-
redare (M 1993:07) om ekonomiska styrmedel vad avser kväveoxider
m.m. Utredaren fick även i uppdrag att utreda möjliga miljöskatter/av-
gifter med grundprincipen att fororenaren skall betala. Utredaren över-
lämnade den 29 oktober 1993 till regeringen ett delbetänkande om
finansiering av kalkningsverksamheten. Utredaren föreslog alternativa
finansieringsmöjligheter med utgångspunkten att kostnaderna för kalk-
ningsverksamheten bör belasta de verksamheter som svarar för de in-
hemska utsläppen av försurande ämnen. Ett slutbetänkande kommer att
föreligga i början av 1994.

För budgetåret 1994/95 bör 198 miljoner kronor tillföras kalknings-
verksamheten i enlighet med vad regeringen tidigare har anfört om
kalkningsverksamhetens omfattning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 198 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

A 4. Investeringar inom miljöområdet

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

144 695 201

190 445 000

Reservation

790 540

Från anslaget betalas statens förvärv av värdefulla naturområden. De
naturvårdsobjekt i statens ägo som förvärvas med medel från anslaget
redovisas på naturvårdsfonden. Naturvårdsfonden förvaltas av Statens
naturvårdsverk.

Från anslaget betalas vidare ersättningar till markägare för intrång i
pågående markanvändning enligt naturvårdslagen (1964:822) samt 86
och 122 §§ byggnadslagen (1947:385) i lydelse intill den 1 januari
1965. Från anslaget kan lämnas bidrag till kommuner eller kommunala
stiftelser för skydd av värdefulla naturområden. Dessutom får anslaget
användas för utrednings-, förhandlings-, och värderingskostnader i
samband med säkerställande av värdefulla naturområden.

Statens naturvårdsverk

Behovet av skydd av olika naturtyper har redovisats i verkets aktions-
program for naturvård och innebär bl.a. att 1 miljon hektar (motsvaran-
de 5 % av totalarealen) produktiv skogsmark skall undantas från skogs-
bruk inom 15 år och att en tredjedel av återstående våtmarker skyddas
mot markav vattning till år 2000.

Under budgetåret 1992/93 har anslaget använts huvudsakligen för ur-
skogar, ädellövskogar, skogar av särskilt värde för flora och fauna,
myrar och skogs- och myrmosaiker, främst inom områden av riks-
intresse för naturvården. Av investerade medel har 84 % använts för
skydd av skogsområden.

För 19 olika objektkategorier har verket i samråd med länsstyrelserna
upprättat länsvisa fördelningsplaner för investeringsanslagets använd-
ning. Vidare har genomförandebeskrivningar utarbetats för att effektivi-
sera arbetet.

Homborgasjöns slutmål har under året i stort sett uppnåtts. Vatten-
nivån har höjts med 45 av planerade 85 cm. Helt slutförd beräknas
restaureringen vara våren 1995. Verket konstaterar att gjorda insatser
redan medfört flera positiva förändringar i fågelfaunan.

Verket bedömer att arbetet effektiviserats på ett betydande sätt tack
vare att genomförandebeskrivningar lagts till grund for arbetet. Skyddet
av urskogar har varit en stor framgång. För att klara skyddet av ytter-
ligare naturtyper kommer dock att krävas ytterligare insatser. Vidare
påpekar verket att nu tilldelade medel för vård och förvaltning inte
räcker för att sköta områden enligt länsstyrelsernas önskemål. Natur-
vårdsinsatsema har därför prioriterats på bekostnad av insatser för
friluftslivet.

Myndigheten redovisar ett ökat anslagsbehov om totalt 22 miljoner
kronor. Ett säkerställande av 5 % av den produktiva skogsmarken
nedanför odlingsgränsen inom 15 år beräknas for budgetåret 1994/95
innebära ett ökat behov av 10 miljoner kronor. Ersättningar enligt 21 §
naturvårdslagen beräknas kosta 2 miljoner kronor. För att under bud-
getåret 1994/95 kunna påbölja ett planmässigt skydd av myr- och skogs-
mosaiker beräknas behoven till ytterligare 10 miljoner kronor. Myndig-
heten hemställer dock om ett oförändrat anslag för budgetåret 1994/95.

Regeringens bedömning

Regeringen har nyligen i propositionen om en strategi för biologisk
mångfald (prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87)

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 15

gjort bedömningen att en hög ambitionsnivå bör gälla för inrättande av
skyddade områden även fortsättningsvis. Skyddet syftar framfor allt till
att bevara arter och ekosystem som tål endast liten eller ingen mänsklig
påverkan eller som är kulturbetingade och därför kräver särskild skötsel
för sin överlevnad. Skyddsområdena skall utgöra tillflyktsorter för dessa
arter och vara kärnområden för arters återkolonisering av omkringlig-
gande områden som påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Därför är
dessa områdens inplanering i landskapet viktig och måste ske med
hänsyn till bl.a. omgivande verksamheter. I det korta perspektivet har
skyddsområden också en viktig funktion att fylla för bevarande av
hotade arter och ekosystem i avvaktan på att det nu påböljade arbetet
med naturanpassning av olika samhällssektorer når längre.

De akuta behoven är särskilt tydliga inom skogslandskapet. Efter
riksdagens beslut med anledning av propositionen om en ny skogspolitik
(prop. 1992/93:226, bet. 1992/93 :JoU15, rskr. 1992/93:352) höjdes
anslaget med 55 miljoner kronor, till 190 445 000 kr budgetåret
1993/94.

Vad gäller en festställd målsättning för den totala andelen skyddad
mark har följande anförts i regeringens proposition om en strategi för
biologisk mångfeld (prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9, rskr.
1993/94:87). Vid bedömningen av hur stor andel mark eller vatten som
behöver skyddas i reservat måste hänsyn tas till andra åtgärder som
vidtas för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfelden.
Ökad tyngd måste läggas på att miljöanpassa olika samhällsverksam-
heter. Hur den miljanpassningen lyckas har stor betydelse för omfatt-
ningen av det skyddsbehov som måste tillgodoses genom reservatsbild-
ning. Vidare är skyddsbehoven troligen mycket varierande inom olika
naturtyper. Våra kunskaper om de långsiktiga skyddsbehoven är också
mycket varierande för olika naturtyper. Mot den bakgrunden är rege-
ringen nu inte beredd att föreslå något långsiktigt generellt arealmål för
re serva tsavsättningar.

För nästa budgetår bör anslaget bibehållas på denna nivå och skydds-
arbetet följa det förslag till prioritering som Naturvårdsverket gjort till
regeringen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen förslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 ikläda staten
ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångs-
ersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om
högst 60 000 000 kr för budgetåret 1995/96,

2. till Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1994/95 an-
visar ett reservationsanslag på 190 445 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

A 5. Miljöforskning

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

127 935 202

156 218 000

157 096 000

Reservation

29 215 099

Medlen disponeras av Statens naturvårdsverk för forskning inom miljö-
området.

Prioriteringarna inom miljöforskningen for perioden 1993/94-
1995/96 har lagts fest i den forskningspolitiska proposition som besluta-
des i böijan av 1993 (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93 :UbUl 5, rskr.
1992/93:388 samt bet. 1992/93 :JoUl 8, rskr. 1992/93:398). Där anges
det att miljöforskningen i huvudsak bör följa förslagen i Miljöforsk-
ningsutredningens betänkande Långsiktig miljöforskning (SOU
1992:68). Vidare anges att för att fullfölja intentionerna i konventioner-
na om biologisk mångfeld och om klimatfrågor som undertecknades i
samband med FN-konferensen i Rio de Janeiro om miljö och utveckling
(UNCED) i juni 1992 kommer det att krävas ytterligare forskning såväl
nationellt som i internationellt samarbete. Särskilt framhålls betydelsen
av forskningssatsningar som berör biologisk mångfeld, klimatet och
kretsloppsfrågor.

För att bidra till att uppfylla målen i det av riksdagen antagna sane-
ringsprogrammet skall ett produktivitets- och effektivitetskrav läggas ut
på myndigheterna. För miljöforskningens del beräknar regeringen att
detta motsvarar en nedskrivning av anslaget med 3 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Miljöforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsan-
slag på 157 096 000 kr.

A 6. Landskapsvårdande åtgärder

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

202 672 803

250 000 000

Reservation 255 417 399

Anslaget används for bevarande av jordbruksmark av riksintresse för
natur-och kulturmiljövården. Anslaget har sin bakgrund i riksdagens
beslut om en ny livsmedelspolitik (prop. 1989/90:146, bet.
1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327) där miljömål fastställdes för jord-
bruket som bl.a. innebär att slå vakt om ett rikt och varierat odlings-
landskap, att bevara odlingslandskapets natur- och kulturvärden och den
biologiska mångfalden. Som en central del i den nya politiken infördes

ett system med ersättning för landskapsvård. Naturvårdsverket, Jord-
bruksverket och Riksantikvarieämbetet ansvarar for den centrala admini-
strationen av medlen. Genom civilrättsliga avtal mellan staten (länssty-
relserna) och enskilda jordbrukare utbetalas medlen som ersättning for
att upprätthålla hävden av aktuella marker. Syftet är dels att bevara
natur- och kulturvärden, dels att upprätthålla ett öppet landskap.

Myndigheterna

En fördjupad anslagsframställning för anslaget överlämnades till rege-
ringen förra året avseende budgetåren 1993/94-1995/96. För budgetåret
1994/95 har myndigheterna därvid beräknat behoven för en fortsatt
utbyggnad av systemet till 350 miljoner kronor.

De centrala myndigheterna har redovisat en analys av medlens an-
vändning. Den 30 juni 1993 hade 11 046 avtal om landskapsvård ingåtts
omfattande en total areal av 266 015 hektar mark. Avtalen fördelas
ungefar jämnt mellan åker och betesmark/slåttermark. Medel uppbundna
i avtal var 176 miljoner kronor. Ersättningsnivåerna varierar med mark-
slag men uppgår i genomsnitt till ca 660 kr per hektar och år. En ten-
dens till sjunkande ersättningsnivåer har kunnat märkas i vissa län.
Denna utveckling bedöms bero på att omställningen av jordbruksmark i
vissa län inte längre är lika aktuell.

Länsstyrelsernas arbete med att ta fram länsvisa bevarandeprogram
som grund för prioritering av insatserna är nu i det närmaste klara för
de flesta län. På basis av bevarandeprogrammen kan konstateras att
arealen skyddsvärd mark i landet omfattar totalt ca 1 200 000 hektar,
vilket motsvarar ca 40% av jordbruksmarken. För drygt 400 000 hektar
av de utvalda markerna sammanfaller naturvårdens och kulturmiljö vår-
dens högsta bevarandeklasser.

De centrala verken har koncentrerat sina insatser under det gångna
året till att utarbeta dataprogram för registrering och uppföljning, ut-
bildning till länsstyrelsernas personal och underlag för fördelning av den
regionala fördelningen av medlen. En särskild revision av åtta länssty-
relsers arbete med landskapsvård har också inletts, bl.a. med syfte att
närmare analysera träflbild och måluppfyllelse.

Länsstyrelserna redovisar en stor reservation på anslaget. Skälen är
enligt de centrala myndigheterna att länsstyrelserna, när systemet inför-
des, inte var tillräckligt förberedda på den stora arbetsbelastning som
jordbrukets omställning medförde och att ett omfattande förberedande
arbete visade sig vara nödvändigt innan avtal kunde tecknas och medel
börja betalas ut. Det första året utbetalades därför bara en liten del av
anvisade 100 miljoner kronor. Personal och resurser frigjordes heller
inte i den omfattning som förväntades när lantbruksstyrelsema inför-
livades i länsstyrelserna. Det är en entydig bedömning från länsstyrel-
serna att det varit en hämsko för verksamheten att inte en något större
andel av resurserna fått användas för arbetet med att teckna avtal samt
att följa upp och informera om verksamheten. Utöver tilldelade medel
på 8,4 miljoner kronor har länsstyrelserna själva genom omprioritering-
ar avsatt ca 6 miljoner kronor. Totalt har alltså 14,4 miljoner kronor

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

använts för att ta fram underlag för verksamheten och för att teckna
avtal. Långsiktigt bedömer de centrala verken att minst 5 % av medlen
årligen behövs för administration och uppföljning.

I sin förenklade anslagsframställning for budgetåret 1994/95 begär
Naturvårdsverket att länsstyrelserna under uppbyggnadsskedet får ta i
anspråk sammanlagt 25 miljoner kronor av tilldelade medel för arbetet
med att teckna avtal.

Regeringens överväganden

Efter den inledande försöksperioden med systemet med ersättning for
landskapsvårdande åtgärder utvärderades systemet med avseende på
inriktning, administrativ uppbyggnad och framtida behov av insatser.
Regeringen bedömde i budgetpropositionen 1993 (prop. 1992/93:100
bil. 15) att systemet med landskapsvårdande åtgärder är ett väl funge-
rande sätt att med relativt begränsad ekonomisk insats från staten genom
ersättning till aktiva brukare bevara de för samhället betydande natur-
och kulturmiljövärden som det svenska odlingslandskapet hyser. Vidare
konstaterade regeringen att systemet är så utformat och riktas mot såda-
na värden att det är förenligt med EU:s regelverk genom att det upp-
visar betydande likheter med det obligatoriska system som för närvaran-
de byggs upp inom EU. Riksdagen ställde sig bakom regeringens be-
dömning. Jordbruksutskottet framhöll (bet. 1992/93:JoU12, rskr.
1992/93:243) att landskapsvården är en integrerad del av den livsme-
delspolitiska reformen. Vidare anförde utskottet att en fortsättning av
systemet med landskapsvård är nödvändig från både odlingslandskaps-,
kultur-, miljö-, och naturvårdssynpunkt. Utskottet menade också att
systemet är ett i princip väl fungerande sätt att med en relativt begrän-
sad ekonomisk insats från staten genom ersättning till aktiva brukare
bevara det värde som odlingslandskapet utgör. Utskottet framhöll också
att, vid ett eventuellt medlemskap i EU, denna typ av system måste
bibehållas även om en viss förändring av formerna kan komma att
behövas.

Under det senaste året har avtalstecknandet ökat kraftigt. Antalet
avtal har mer än fördubblats. Arealen värdefull mark som nu omfattas
av systemet utgör en betydande del av den areal som av länsstyrelserna
i deras bevarandeplaner bedöms som särskilt skyddsvärd. Den sista juni
1993 var totalt ca 176 miljoner kronor per år uppbundna i avtal, van-
ligtvis omfettande fem år, med brukare. Beräknat på hela avtalens löptid
skulle det innebära ca 880 miljoner kronor. Enligt vad regeringen erfer
sker dock avtalstecknandet i hög takt och den resursnivå som anvisats
kommer att vara uppbundna inom kort.

De särskilda problem som har lett till förseningar i uppbyggnaden av
systemet torde i och med att verksamheten har nått fullt omfång kunna
lösas. I fortsättningen handlar det främst om att förnya avtal som löper
ut. Uppföljning av avtalen måste också göras. Regeringen anser att
dessa arbetsuppgifter skall klaras inom ramen for befintliga administ-
rativa resurser.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

I fråga om ett kommande svenskt medlemskap i Europeiska unionen
(EU) har regeringen nyligen beslutat om en utredning om ett svenskt
program for stöd enligt EU:s förordning om miljövänliga jordbruks-
metoder och bevarande av landskapet. Förslag skall presenteras senast
den 1 april 1994. Behovet av och utformningen av olika insatser skall
analyseras mot bakgrund av konsekvenserna av ett svenskt EU-med-
lemskap, särskilt med hänsyn till den gemensamma jordbrukspolitikens
effekter på de svenska miljömålen. Härvid skall bl.a. utredas hur de
avtal som tecknas för landskapsvårdsersättning och naturvårdsåtgärder i
odlingslandskapet före medlemstidpunkten påverkas av det nya regelsys-
temet.

I avvaktan på bl.a. utredningens förslag bör en viss beredskap finnas
for en anpassning av tillkommande avtal. De avtal som i fortsättningen
tecknas av länsstyrelserna bör förses med en klausul som möjliggör
omförhandling vid behov av anpassning till införandet av ett nationellt
program enligt EU:s förordning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 250 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

A 7. Sanering och återställning av miljöskadade områden

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

23 382 078

19 880 000

29 880 000

Reservation

38 093 641

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:90, bet.
1990/9l:JoU30, rskr. 1990/91:338) skall anslaget i huvudsak användas
till genomförande av ett femårigt program for sanering och återställning
av miljöskadade områden. En eventuell fortsättning av programmet efter
budgetåret 1995/96 skall föregås av en utvärdering mot slutet av fem-
årsperioden.

Statens naturvårdsverk

Statens naturvårdsverk begär i sin förenklade anslagsframställning för
budgetåret 1994/95 att 19 880 000 kr anvisas till sanering och återställ-
ning.

Naturvårdsverket redovisar härutöver behov av 18 miljoner kronor
per år for att säkerställa insamling och slutligt förvar av kasserade
kvicksilverhaltiga produkter och varor. Medelsbehovet fördelar sig på
15 miljoner kronor per år under fem år for stöd till insamlingskampan-
jer, 1 miljon kronor per år for lagring av insamlat kvicksilveravfall i

avvaktan på att ett slutförvar kan inrättas samt 2 miljoner kronor per år
under tre år för framtagning av närmare förslag om inrättandet av ett
sådant slutförvar i Sverige. Naturvårdsverket har i en rapport till rege-
ringen den 15 februari 1993 närmare redovisat miljöproblemen och
erforderliga åtgärder för ett miljöriktigt omhändertagande av uttjänta
produkter och varor som innehåller kvicksilver.

Regeringens överväganden

Sanering och återställning

Naturvårdsverkets arbete för sanering och återställning av miljöskadade
områden bör fortsätta i enlighet med den inriktning och det program
som riksdagen lagt fest. Anslaget bör därför tillföras medel för sanering
och återställning i enlighet med Naturvårdsverkets framställan.

Åtgärder beträffande kvicksilverhaltigt avfall

Stora områden i Sverige är allvarligt påverkade av kvicksilver. Riks-
dagen beslutade år 1991 (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91 :JoU30, rskr.
1990/91:338) att användningen av kvicksilver bör avvecklas på sikt.
Den avvecklingsplan som lades fest kommer att successivt minska ny-
tillförseln av kvicksilver till samhället. En stor mängd varor och pro-
dukter som innehåller kvicksilver finns emellertid redan i bruk och
fortfarande tillkommer nya sådana. När dessa varor och produkter
tjänat ut finns risk att de hamnar osorterat på avfallsanläggningar och
därifrån bidrar till spridning av ytterligare kvicksilver till miljön.

Ett långsiktigt fungerande och säkert system behövs, från insamling
av kasserade kvicksilverhaltiga produkter till slutligt omhändertagande
av kvicksilvret, för att risken för kvicksilverläckage till miljö skall
minskas.

Regeringen har redogjort närmare för behov av åtgärder beträffande
bl.a. insamling och slutförvar av kvicksilverhaltigt avfell i proposition
1993/94:110 Bättre kontroll över miljöfarligt avfell.

Naturvårdsverket bör tillföras 10 miljoner kronor per år under fem
år för åtgärder i huvudsak i enlighet med Naturvårdsverkets redovis-
ning, inbegripet framtagning av närmare förslag till slutförvar för kvick-
sil veravfell.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret
1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 29 880 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

A 8. Miljöinsatser i Östersjöregionen

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

1993/94 Anvisat 122 500 000
1994/95 Förslag 191 800 000

Under detta anslag anvisas medel till de miljöinsatser inkl, kärnsäkerhet
och strålskydd i Östersjöregionen som belastar Miljö- och naturresurs-
departementets huvudtitel.

Hittills, budgetåren 1992/93 och 1993/94, har totalt närmare 450
miljoner kronor anvisats for stöd i olika former till miljöförbättrande
åtgärder i Östersjöregionen med anslagsmedel från Miljö- och natur-
resursdepartementet. Därmed har det blivit möjligt att ge stöd till kon-
vertering av oljeeldade pannor till biobränslen och för energieffekti-
visering av bostäder, kraftigt öka den bilaterala kunskapsöverföringen
som bedrivs av Statens naturvårdsverket, bistå de baltiska länderna med
stöd till färdigställande av avloppsreningsverk samt utbildning och
demonstration av hur miljöanpassat jordbruk bör bedrivas. Dessa verk-
samheter påbötjades våren 1993 varför en utvärdering av stödet ännu
inte är möjlig. Kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete har pågått
sedan år 1991. Sammanlagt har ca 200 miljoner kronor anvisats for
dessa ändamål, varav ca hälften finansierats från Utrikesdepartementets
huvudtitel. Härutöver finansieras andra miljörelaterade insatser i Öster-
sjöregionen i storleksordningen 100 miljoner kronor per år under Ut-
rikesdepartementets huvudtitel.

Utöver vad regeringen föreslår under detta anslag för budgetåret
1994/95 planeras det miljörelaterade stödet under Utrikesdepartementets
huvudtitel få samma omfattning som tidigare år. För budgetåret 1994/95
har regeringen under Näringsdepartementets huvudtitel i bil. 12 före-
slagit att 87,5 miljoner kronor anvisas för fortsatt stöd till svenska
insatser för energieffektivisering och introduktion av fömybara energi-
slag.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att stödet till miljöinsatser i Östersjöregionen bör vara
av minst samma omfattning som hittills. Stödet är nytt varför fortsatta
insatser inte kan grundas på utvärderingar. Insatser genomförs dock
alltid i nära samarbete med mottagarlandet och till övervägande del med
krav på att mottagarlandet gör egna ekonomiska åtaganden för insatsen.
Hittills vunna erfarenheter tyder på att avsatta medel planeras och an-
vänds på ett kostnadseffektivt och väl prioriterat sätt.

Kunskapsuppbyggnad och förvaltningstöd i Central- och Östeuropa

Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor anslås för fortsatt stöd till
kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd till länder i Central- och
Östeuropa. Stödet redovisades i propositionen om vissa åtgärder inom
klimatområdet och i Östersjöregionen (prop. 1992/93:99, bet.

1992/93 :JoUll, rskr. 1992/93:138). Det är angeläget att detta stöd kan
fortsätta så att det bilaterala och praktiskt inriktade samarbetet mellan
miljömyndigheter i Sverige och dessa länder kan fortsätta och utvecklas
vidare.

Kommunerna kan i dag få stöd från BITS-medel som administreras
av Kommunförbundet till särskilda projekt i Central- och Östeuropa
förutom att de i egen regi har vänortssamarbete med dessa länder. Den
vanligaste projekttypen inom detta stöd är miljöprojekt. Detta stöd kan
bara utgå för kunskapsöverföring.

Lokaldemokratikommittén föreslår i sitt betänkande (SOU 1993:77)
Kommunal tjänsteexport och internationellt bistånd, att kommuner och
landsting skall få bedriva systemexport och tjänsteproduktion - inom de
områden som kommuner och landsting verkar - for export på egen hand
eller som underleverantör åt svenska företag eller åt staten. Vad gäller
investeringar för tjänsteexportverksamhet anser Lokaldemokrati-
kommittén att det skulle medföra ett alltför stort risktagande för kom-
munerna och att det därför inte skall få göras inom kommunernas ra-
mar. Betänkandet remissbehandlas och kommer därefter beredas i rege-
ringskansliet.

Östersjöns rening

I propositionen till riksdagen om vissa åtgärder inom klimatområdet
(prop. 1992/93:99) beskrivs det åtgärd sprogram för Östersjön som tagits
fram gemensamt av länderna runt Östersjön. I mars 1993 hölls en re-
sursmobiliseringskonferens i Gdansk i Polen där framför allt de bilatera-
la insatserna med finansiellt stöd till länderna i öst, samt de internatio-
nella finansieringsinstitutens (Världsbanken, Europeiska investerings-
banken, Europeiska utvecklingsbanken och Nordiska investeringsban-
ken) pågående arbete med genomförandet av åtgärdsprogrammet redovi-
sades. Från svensk och dansk sida gjordes konkreta utfästelser om
ytterligare finansiellt stöd till framför allt projektförberedelser för att
möjliggöra for bankerna att fullfölja projektens finansiering. Vid kon-
ferensen antog ministrarna också en deklaration där bl.a. länderna runt
Östersjön rekommenderas använda avgifter for bl.a. miljöskadliga
utsläpp. Vidare skall enligt deklarationen alla tänkbara finansieringslös-
ningar användas på effektivast möjliga sätt och gåvor och annat finan-
siellt stöd ställas till förfogande for projektförberedelser. I deklaratio-
nen uppmanas länderna att ta samordningsansvar för olika områden,
s.k. lead-party ansvar. Sverige har åtagit sig samordningsansvaret for
avloppsreningsanläggningar.

I ovan nämnda proposition (1992/93:99) föreslog regeringen att 108
miljoner kronor skulle användas till finansiellt stöd till en eller flera
avloppsreningsanläggningar i de baltiska länderna. Åtgärdsprogrammet
innehåller ett flertal avloppsreningsanläggningar. Det är viktigt att valet
av anläggning/ar grundas på att mottagarlandet självt prioriterar valet av
anläggning så att de ekonomiska åtagandena landet självt måste göra
verkligen uppfylls. En förutsättning är också att det finansiella stödet
används på ett kostnadseffektivt sätt. En särskild utredare (M 1993:10)

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

har tillsatts för att föreslå vilken eller vilka anläggningar som bör kom- Prop. 1993/94:100
ma i fråga. Utredaren har avgivit en delrapport och det slutliga förslaget Bil. 15
skall lämnas senast den 1 mars 1994. I delrapporten görs den preliminä-
ra bedömningen att det blir en anläggning i vardera baltiskt land som
kommer att erhålla finansiellt stöd från Sverige i kombination med lån
från de internationella finansieringsinstituten.

Regeringen anser att det är angeläget att Sverige fortsätter att ta sitt
ansvar för åtgärdsprogrammet för Östersjön. Den totala kostnaden för
genomförande av åtgärdsprogrammet uppskattas till 150 miljarder kro-
nor, varav ca 30 miljarder kronor anses behövas i extern finansiering
till de baltiska länderna, Polen och Ryssland. Med extern finansiering
avses såväl lån som annat finansiellt stöd som t.ex. gåvomedel.

Stöd till avloppsreningsanläggningar, i första hand i de baltiska län-
derna, är ett kostnadseffektivt sätt att förbättra Östersjöns miljö. Av-
loppsreningsanläggningar kan sannolikt heller inte komma i fråga för
enbart kommersiell finansiering via finansieringsinstitut. Ett anslag om

126,3 miljoner kronor föreslås för åtgärdsprogrammet budgetåret
1994/95 för i första hand finansiellt stöd till sådana anläggningar. Stöd
skall också kunna lämnas till genomförande av andra programelement
inom åtgärdsprogrammet.

Östersjövisionen och regionalt utvecklingsarbete

Kunskapen om Östersjöområdet är i dag mycket splittrad. Kartmaterial
och befolkningsstatistik saknas. Kunskapen om näringsliv, naturresur-
ser, miljösituation och infrastruktur är bristfällig. De senaste 50 åren
har länderna runt Östersjön utvecklats utan samordning över gränserna,
och detta har lett till dålig hushållning med naturresurserna och allvarli-
ga skador på miljön.

En nödvändig del av Östersjöregionens utveckling är att hela sam-
hället måste anpassas i en miljövänlig och resurshushållande riktning.
Det krävs omfettande fysisk planering for att säkerställa långsiktig
hushållning med mark och vatten. Sedan år 1992 pågår ett gemensamt
projekt mellan länderna runt Östersjön och i Norden - "Vision and
Strategies around the Baltic Sea 2010". Samtliga länder kommer inom
detta projekt att bidra till att bygga upp ett gemensamt planeringsunder-
lag. Nära kontakter kommer att upprätthållas med bl.a. Östersjörådet,
Helsingforskommissionen, Europeiska utvecklingsbanken och Nordiska
ministerrådet.

Anslag för arbetet med Östersjövisionen anvisas under rubriken
Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m.
(El.).

Kärnsäkerhet och strålskydd

Regeringen föreslår att 55,5 miljoner kronor anslås för fortsatt sam-
arbete med Östeuropa och de baltiska staterna på kärnsäkerhets- och
strålskyddsområdet samt for bidrag till den multilaterala kämsäkerhets-
fond (Nuclear Safety Account) som upprättats och administreras av

Europeiska utvecklingsbanken (EBRD). Samarbetet och Sveriges med-
verkan i den multilaterala kämsäkerhetsfonden redovisades i proposi-
tionen om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen
(prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:NU20, rskr. 1992/93:137) och i propo-
sitionen om åtgärder mot klimatpåverkan m.m. (prop. 1992/93:179,
bet. 1992/93:JoUl9, rskr. 1992/93:36).

Sedan hösten 1991 pågår ett intensivt samarbete med Central- och
Östeuropa och stater i det forna Sovjetunionen för att minska risken för
olyckor i kärnkraftverk och spridning av radioaktiva ämnen i miljön.
Sverige har intagit en pådrivande roll i kärnsäkerhets- och strålskydds-
samarbetet i Östersjöregionen. Hittills har Sverige avsatt sammanlagt ca
200 miljoner kronor för dessa ändamål. Av dessa medel har ca 60
miljoner kronor avsatts som bidrag till den multilaterala kämsäkerhets-
fonden för åren 1993 och 1994. Fonden bildades våren 1993 och uppgår
för närvarande till ca 1 200 miljoner kronor. Den är avsedd att finan-
siera angelägna säkerhetsinsatser i östeuropeiska kärnkraftverk som
komplement till bilaterala samarbetsprojekt.

De svenska kämsäkerhetsinsatsema, som samordnas och administ-
reras av Statens kämkraftinspektion (SKI), har främst koncentrerats till
Litauen och till kärnkraftverket Ignalina samt till visst samarbete med
Ryssland, Ukraina och Kaszakstan. För fortsatt stöd till kämsäkerhets-
samarbetet har beräknats 43,5 miljoner kronor under detta anslag, varav
Sveriges bidrag till fonden för år 1995 har beräknats till 30 miljoner
kronor dvs. oförändrad nivå i förhållande till tidigare år.

De svenska strålskyddsinsatsema, som samordnas och administreras
av Statens strålskyddsinstitut (SSI), riktar sig främst till Estland, Lett-
land och Litauen. Samarbete pågår också med Ryssland, Vitryssland
och Ukraina. Strålskyddsinsatsema inriktas främst på åtgärder för att
höja beredskapen mot kämenergiolyckor, stöd till nationella strål-
skyddsmyndigheter samt sanering och omhändertagande av radioaktivt
avfell. För fortsatt stöd till strålskyddssamarbetet budgetåret 1994/95
beräknas 12 miljoner kronor under detta anslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Miljöinsatser i Östersjöregionen för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 191 800 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

A 9. Koncessionsnämnden for miljöskydd

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

17 637 000

17 895 000

17 835 000

Koncessionsnämnden för miljöskydd är en central förvaltningsmyndig-
het med huvudsaklig uppgift att pröva frågor rörande miljöfarlig verk-

samhet enligt miljöskyddslagen (1969:387). Nämnden bereder vidare Prop. 1993/94:100
vissa frågor åt regeringen enligt naturresurslagen (1987:12) om hus- Bil. 15
hållning med naturresurser m.m. och har också uppgifter som besvärs-
instans enligt bilavgaslagen (1986:1386).

Koncessionsnämnden för miljöskydd

Koncessionsnämnden har för budgetåret 1992/93 lämnat en årsredovis-
ning enligt förordningen 1993:134 om myndigheters årsredovisning och
anslagsframställning.

Koncessionsnämnden pekar i sin förenklade anslagsframställning på
vissa investeringsbehov i anslutning till byte av lokaler. Nämnden avi-
serar med anledning härav behov av en låneram om totalt 150 000 kr.
Nämnden disponerar sedan tidigare ett räntekonto på Riksgäldskontoret.

Koncessionsnämnden hemställer i sin förenklade anslagsframställning
om ett ramanslag om 18 000 000 kr för budgetåret 1994/95 (exkl.
tekniska justeringar).

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1992/93 - 1994/95
bör ligga fast.

Resurser

Ramanslag 1994/95 17 835 000 kr

Resultatbedömning

Nämndens instruktion har under budgetåret 1993/94 förenklats for att
möjliggöra en utveckling av de interna arbetsformerna. Nämnden har
under budgetåret 1993/94 även fortsatt försöken med ett nytt system for
prestationsuppfoljning. Regeringens bedömning är att systemet på sikt
kan ge tillfredsställande information om nämndens resultat. Viss vikt
bör läggas vid att utveckla kvantitativa resultatmått. Regeringen förut-
sätter att nämnden fullföljer utvecklingen av det nya systemet med
prestationsuppfoljning samt de möjligheter till utveckling av de interna
arbetsformerna som den förändrade instruktionen medför.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några in-
vändningar i revisionsberättelsen angående Koncessionsnämnden för
miljöskydd.

Slutsatser

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fest i
1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Den
pågående översynen av miljölagstiftningen kan på sikt leda till
förändringar av Koncessionsnämndens verksamhet. Vid beräkningen av
ramanslaget for budgetåret 1994/95 har regeringen i övrigt utgått från
att verksamheten skall kunna bedrivas med i princip oförändrade
resurser.

För att bidra till att uppfylla målen vad gäller statsmakternas beslut
om dels nya budgetprinciper för myndigheternas förvaltningskostnader,
dels saneringsprogrammet för den svenska ekonomin skall ett produkti-
vitets- och effektivitetskrav läggas ut på myndigheterna. För Konces-
sionsnämndens del beräknar regeringen att detta motsvarar nedskrivning
av anslaget med 344 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1994/95 an-
visar ett ramanslag på 17 835 000 kr.

A 10. Kemikalieinspektionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett anslag på 1 000 kr.

Inom regeringskansliet bereds for närvarande vissa frågor om inrikt-
ningen av den framtida kemikaliekontrollen. Arbetet bedrivs med sikte
på att en proposition i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen under
februari 1994.

I avvaktan på att beredningen slutförs föreslår regeringen att anslaget
fors upp med oförändrat belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen,

i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kemikalieinspektionen
för budgetåret 1994/95 beräknar ett anslag på 1 000 kr.

All. Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 10 426 000 kr.

I enlighet med vad som anförts under anslaget A 10. Kemikaliein- Prop. 1993/94:100
spektionen bereds for närvarande inom regeringskansliet vissa frågor Bil. 15
om inriktningen av den framtida kemikaliekontrollen.

I avvaktan på att beredningen slutförs föreslår regeringen att anslaget
förs upp med oförändrat belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen,

i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Särskilda projekt inom
bekämpningsmedelskontrollen for budgetåret 1994/95 beräknar ett reser-
vationsanslag på 10 426 000 kr.

A 12. Bidrag enligt internationella miljökonventioner och
avtal m.m.

Nytt anslag (förslag) 7 950 000

Anslaget disponeras för kostnaderna för bidrag och medlemsavgifter
enligt Sveriges åtaganden inom ramen för internationella miljökon-
ventioner och avtal. Medel för dessa ändamål har under innevarande
budgetår beräknats under förslagsanslaget B 10. Visst internationellt
miljösamarbete.

Det internationella marina miljöskyddsarbetet fortsätter med stor
aktivitet. Medlemsavgifterna till Helsingfors- och OSPAR-kommissio-
nema betalas från detta anslag.

Från anslaget bekostas medlemsavgiften till den internationella
naturvårdsunionen (IUCN).

Arbetet med konventionen om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar fortsätter. Det nya svavelprotokollet, som
faidigförhandlats år 1993, är av speciell vikt for att motverka det
försurande nedfallet i Sverige. Sveriges bidrag till det internationella
mätprogrammet (EMEP) inom ramen för konventionen bekostas från
anslaget.

För tillämpningen av den svensk-finska gränsälvsöverenskommelsen
från år 1971 finns en ständig kommission. Sveriges bidrag till
kommissionens verksamhet belastar anslaget.

Medelsbehoven för klimatsamarbetet kommer att öka under
budgetåret 1994/95. Från anslaget bekostas bidrag till UNEP:s program
för information i klimatfrågan och bidrag till den mellanstatliga panelen
om klimatförändringar (IPCC). Klimatkonventionen väntas träda i kraft
år 1994 och ytterligare kostnader kommer att uppkomma för det nya
sekretariatet.

Parterna till Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet och
Montrcalprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet har etablerat

en fond för att finansiera sekretariats- och möteskostnader. Det svenska
bidraget till denna fond betalas från anslaget.

Arbetet med konventionen om biologisk mångfald pågår med att
bygga upp samarbetet mellan de stater som signerat konventionen.
Konventionen träder i kraft den 29 december 1993. Kostnader for
konventionens arbete, bl.a. upprättande av ett sekretariat, betalas från
anslaget.

ECE-konventionen om gränsöverskridande vattendrag och sjöar och
konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande
sammanhang väntas träda i kraft inom en snar framtid. De svenska
medlemsavgifterna inom ramen för konventionerna föreslås betalas från
anslaget.

Vidare bekostas från anslaget medlemsavgifter till följande
konventioner:

- konventionen om gränsöverskridande transporter av miljöfarligt
avfell,

- konventionen om handel med utrotningshotade djur och växter,

- konventionen om skydd av Europas vilda djur och växter samt
naturliga boplatser,

- konventionen om skydd av våtmarker,

- internationella valfångstkommissionen samt

- konventionen om bevarandet av de levande marina resurserna i
Antarktis.

Anslaget tillförs 1 200 000 kr för att bekosta bidrag enligt nya
milj ökonventioner.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m.
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 7 950 000 kr.

A 13. Visst internationellt miljösamarbete

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

‘Anslagen Bidrag till

39 792 711*

38 687 000

36 947 000

Förenta nationernas miljöfond och Visst internationellt

miljösamarbete

Anslaget disponeras for utgifter för Sveriges deltagande i vissa interna-
tionella organisationer och för internationellt samarbete inom
departementets ansvarsområde.

Från anslaget betalas kostnader för deltagande i möten inom ramen
för bl.a. de internationella miljökonventioner och avtal som redovisas
under anslaget A 12. Vidare betalas kostnader för deltagande i miljö-

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

samarbetet inom ramen for FN-systemet och inom organisationer såsom
OECD, ECE, Europarådet samt i miljösamarbetet i fråga om Arktis.

Inom ramen for EES-samarbetet och vid ett svenskt medlemskap i
EU kommer det att krävas ökade resurser för deltagande i kommissio-
nens expertgruppper och kommittéer och i rådets arbetsgrupper. Sveri-
ge har gjort framställning om deltagande i Europeiska miljöbyrån.
Kostnaderna för dessa ändamål betalas från anslaget.

Förenta nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972 års
generalförsamling för att inom ramen för FN:s miljöprogram (UNEP)
helt eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövård sinitiativ inom
FN:s olika organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s
miljöstyrelse. Bidraget till miljöfonden belastar anslaget och bör för
nästa budgetår bibehållas på en oförändrad nivå.

Från anslaget lämnas bidrag till vissa ideella miljöorganisationers in-
ternationella verksamhet. 2 miljoner kronor föreslås gå till detta ända-
mål under budgetåret 1994/95.

Under anslaget betalas också vissa kostnader för bilateralt miljösam-
arbete.

Under anslaget föreslås ett bidrag till vissa kostnader för Sveriges
deltagande i internationellt standardiseringsarbete inom miljöområdet.

Anslaget tillförs 1 700 000 kr för att bl.a. bekosta deltagandet i nya
milj ökonventioner.

Anslaget tillförs 3 309 930 kr genom att förhandlingsreseanslaget
som tidigare redovisats under tredje huvudtiteln upphör och fördelas på
berörda feckdepartements anslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Visst internationellt miljösamarbete for budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 36 947 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

A 14. Stockholms internationella miljöinstitut

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

25 000 000

12 000 000

Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till Stockholms
internationella miljöinstitut (SEI) (prop. 1987/88:85, bet.
1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373).

SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera, genomföra och föra ut
resultatet av studier och forskning vad gäller värdering och utveckling
av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyr-
ning och strategier för en hållbar utveckling.

SEI har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre övriga kontor, ett
i Boston, ett i York och ett i Tallin.

SEI har byggt upp en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat
forskningen inom områden som är relevanta för de globala miljöproble-
men. Institutet har inriktat sin verksamhet på bl.a. energistudier, klimat-
frågor, bioteknik, ekonomi med etik och miljövärden. SEI har engagerat
sig alltmer i miljöfrågor i Östersjöregionen, främst de baltiska staterna.

Med hänsyn till att SEI har etablerat sig som en internationellt er-
känd kraft på miljöområdet bedömer regeringen att det bör finnas ett
intresse hos andra länder och organisationer att medverka till finan-
sieringen av den framtida verksamheten vid SEI.

Regeringen föreslår att SEI anvisas 12 miljoner kronor för budgetå-
ret 1994/95.

Förslag tiU riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 12 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

A 15. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveck-
ling

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

13 137 069

32 290 000

32 497 000

Reservation

18 696 868

Medlen disponeras av Programrådet för forskning för ett avfellssnålt
samhälle, Avfallsforskningsrådet (AFR).

Det övergripande målet för verksamheten inom avfallsområdet är att
avfallets volym och farlighet skall begränsas och att behandlingen av det
avfell som ändå uppkommer skall förbättras. Skadligt avfell skall und-
vikas genom att innehållet av miljöskadliga ämnen i produkter och varor
minskas.

Vid sidan av, och som komplettering till, den forskningsverksamhet
i landet som sker inom avfallsområdet skall AFR stödja forskning for
att utveckla teknik och styrmedel som leder till miljöanpassade produk-
ter, minskade avfallsmängder och mindre ferligt avfell.

Avfallsforskningsrådet

Avfellsforskningsrådets program genomförs i samverkan med universitet
och högskolor, industri, organisationer samt statliga och kommunala
organ inom och utom Sverige. Förutom stöd till forskningsprojekt
lämnar AFR också stöd till universitet och högskolor för ökade utbild-
ningsinsatser inom rådets verksamhetsområde. Rådet lämnar även stöd
till utvecklingsprojekt av mera tillämpad karaktär.

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 15

AFR har inför innevarande treårsperiod 1993/94-1995/96 tillsatt fyra
programkommittéer med uppgift att leda och utveckla resp, forsknings-
område.

I AFR:s anslagsframställning för budgetåret 1994/95 har rådet valt
att prioritera fyra nyckelområden för en kretsloppsanpassad samhälls-
utveckling nämligen: Systemkunskap, Miljöanpassade produkter, Miljö-
anpassad restproduktanvändning och Miljöanpassad avfellsdeponering.

AFR:s verksamhet utgår från den av riksdagen godkända proposition
1992/93:170 (bet. 1992/93:JoUl8, rskr. 1992/93:398) om forskning för
kunskap och framsteg.

AFR anser att inriktningen på verksamheten bör ligga fest eftersom
de hittillsvarande resultaten kan bedömas vara sådana att korrigeringar
ej ter sig nödvändiga.

Regeringens överväganden

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Reservationsanslag 1994/95 32 497 000 kr

Planeringsram

AFR:s anslagsframställan för budgetåret 1994/95 utgår från den
av riksdagen godkända proposition 1992/93:170 (bet.
1992/93:JoUl8, rskr. 1992/93:398) om forskning förkunskap och
framsteg. I propositionen angav regeringen att avfallsområdet från
budgetåret 1994/95 kommer att kräva betydligt större belopp än
vad som for närvarande står till förfogande. Regeringens bedöm-
ning vid denna tidpunkt var att frågan om finansiering av en
ökning anslagen var beroende av löntagarfondernas användning.
Enligt vad regeringen erfar har AFR tagit inledande kontakter
med företrädare for Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, i syfte
att få till stånd en sådan ökning av medlen för forskningsinsatser
inom avfallsområdet. I avvaktan på resultatet av dessa kontakter
bedömer regeringen att anslagsnivån bör hållas i huvudsak oför-
ändrad.

Resultatbedömning

Regeringen delar AFR:s bedömning av resultatet av verksamheten.

Slutsats

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i proposition
1992/93:170 (bet. 1992/93:JoUl8, rskr. 1992/93:398) om forskning för
kunskap och framsteg bör gälla för budgetår 1994/95.

För att bidra till att uppfylla målen vad gäller statsmakternas beslut
om dels nya budgetprinciper för myndighetens förvaltningskostnader,
dels saneringsprogrammet för den svenska ekonomin skall ett produkti-
vitets- och effektivitetskrav läggas ut på myndigheterna. För AFR:s del
beräknar regeringen att detta motsvarar nedskrivning av anslaget med
drygt 600 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 32 497 000 kr.

B. Strålskydd, kärnsäkerhet

B 1. Statens strålskyddsinstitut

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

67 883 OOO

79 988 OOO

80 043 OOO

Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central förvaltningsmyndighet med
uppgift att verka for att intentionerna i strålskyddslagen (1988:220)
uppfylls. Institutet handlägger frågor om skydd för människor, djur och
miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning.

Institutet skall ge råd och upplysningar i strålskyddsfrågor, utöva
tillsyn över verksamhet med joniserande och icke-joniserande strålning,
öka kunskaperna inom området genom att bedriva och finansiera forsk-
ning samt i övrigt verka för säker användning av strålning.

SSI skall ha en beredskap att vid olyckor, särskilt i kärnteknisk verk-
samhet, ge råd och information i strålskydds- och saneringsfrågor till
berörda myndigheter.

SSI skall även uppmärksamma andra strålskyddsproblem som berör
stora samhälleliga värden.

Inkomster hos Statens strålskyddsinstitut som redovisas på statsbud-
getens inkomstsida under inkomsttitel 2511 Ansökningsavgifter och
2551 Avgifter från kämkraftföretagen beräknas till 5 000 000 resp.
41 220 000 kr för nästa budgetår.

Statens strålskyddsinstitut

SSI har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten i verksamhetsgrenarna allmän tillsyn, strålskydd
för kärnenergi vid normaldrift, strålskydd för kärnenergi och beredskap,
allmän strålskyddsforskning samt strålskydd öst.

För vardera av dessa fem verksamhetsgrenar har följande mål lagts
fest:

\krksamhetsgren 1: Allmän tillsyn: Genom forskning och tillsyn för-
hindra akuta skador och minska risken för sena skador till följd av
strålning.

\krksamhetsgren 2: Strålskydd för kärnenergi, normaldrift: Drift och
underhåll av kärntekniska anläggningar skall vara förenade med en
säker strålmiljö för människor, djur och miljö.

Wrksamhetsgren 3: Strålskydd för kärnenergi, beredskap: Upprätthålla
och vidareutveckla en samordnad nationell beredskap inom strålskydds-
området mot utsläpp av radioaktiva ämnen.

Wrksamhetsgren 4: Allmän strålskyddsforskning: Genom forsknings-,
utvecklings-, beräknings- och mätinsatser dels ge underlag för institutet
i dess strävan att uppnå bästa möjliga strålskydd enligt SSl:s övergrip-

ande mål, dels utveckla och upprätthålla kvalificerad kompetens for att
kunna förutse och möta framtida frågor inom strålskyddet.

Mrksamhetsgrenen Strålskydd öst: Programmet skall ge ett bättre strål-
skydd i berörda länder i Central- och Östeuropa.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

SSI har för budgetåret 1994/95 lämnat en förenklad anslagsframställ-
ning. Institutet anser att de övergripande målen som gäller for sektorn
och de mål som lades fest for verksamhetsgrenarna 1-4 i regeringens
fördjupade prövning har kunnat nås eller är på väg att nås. SSI anser att
inriktningen på verksamheten bör ligga fest.

SSI begär 3 miljoner kronor for projektet MKB-95 som syftar till att
bygga upp myndighetens kompetens inför kommande granskningar av
miljökonsekvensbedömningar utförda av industrin.

SSI föreslår vidare att Sverige gör två punktinsatser på strålskydds-
området i utvecklingsländer och begär 1,7 miljoner kronor för dessa
insatser.

Kostnaden för det svenska deltagandet i EU-forskningen har ökat
med 900 000 kr som en följd av att kronans värde har sjunkit. Dess-
utom har kostnaden för budgetåret 1994 blivit betydligt högre än beräk-
nat, som en följd av att medlemsländerna enats om ett mer omfettande
program än vad som förutskickats. Institutet begär totalt ytterligare
(inkl, valutakurskompensation) 5,7 miljoner kronor för EU-forskningen
budgetåret 1994/95.

SSI införde den 1 juli 1993 avgifter for tillsynen utanför kärnenergi-
området. Som en följd härav har administrativa kostnader uppstått och
institutet begär att ramanslaget ökas med 600 000 kr som en kompensa-
tion för dessa ökade kostnader.

Vidare räknar SSI med att spara uppskattningsvis 800 000 kr per år
som en följd av att verksamheten flyttat till nya lokaler.

En ytterligare följd av myndighetens flyttning är, enligt myndig-
hetens bedömning, att ett investeringsbehov uppstår för bl.a. nytt snabb-
telefonsystem och datorutrustning. Därför föreslår institutet att lånera-
men i Riksgäldskontoret ökas från 9 647 000 kr till 12 050 000 kr.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller for treårsperioden 1992/93-
1994/95 bör ligga fast.

Resurser

Ramanslag 1994/95 80 043 000 kr

Resultatbedömning

Regeringen delar SSI:s bedömning av struktur för verksamheten.

Det är angeläget att myndigheten bygger upp sin kompetens bl.a.
vad gäller miljökonsekvensbeskrivningar, inför den granskning av indu-
strins ansökan om lokaliseringstillstånd for slutförvar av använt kärn-
bränsle och andra anläggningar som kan komma att ske om några år.
Regeringens bedömning är att myndigheten får bekosta detta genom
omprioriteringar inom den egna verksamheten och i samråd med andra
berörda myndigheter.

Slutsatser

Med hänsyn till att myndigheten har ett ramanslag och har påverkats
negativt av en flytande kronkurs tillfors SSI ytterligare 900 000 kr för
sitt deltagande i EU-forskningen. SSI skall särredovisa den kostnadsök-
ning som uppstått. Regeringen förordar att myndigheten till viss del
skall kompenseras for kostnaden för EU-forskningen budgetåret
1994/95. Regeringen föreslår att institutet som engångsanvisning tillförs
2,4 miljoner kronor för den kämkraftrelaterade EU-forskningen.

Regeringen tillstyrker att myndighetens låneram ökas från 9 647 000
kr till 12 050 000 kr.

De riktlinjer som lades fest i 1992 års budgetproposition bör gälla
även för verksamhetsåret 1994/95.

För att bidra till att uppfylla målen i statsmakternas beslut om dels
nya budgetprinciper för myndigheternas förvaltningskostnader, dels
saneringsprogrammet for den svenska ekonomin skall ett produktivitets-
och effektivitetskrav läggas ut på myndigheterna. För SSI:s del beräk-
nar regeringen att detta motsvarar nedskrivning av anslaget med
1 483 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 80 043 000 kr.

B 2. Statens kämkraftinspektion: Förvaltningskostnader

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

53 247 000

58 998 000

59 614 000

B 3. Statens kämkraftinspektion: Kämsäkerhetsforskning

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

51 163 000

67 007 000

66 281 000

Statens kämkraftinspektion (SKI) är central förvaltningsmyndighet med
uppgift att övervaka dels säkerheten vid kärnteknisk verksamhet, dels
genomförandet av den forskning och utveckling och det program för
bl.a. sådana frågor som avses i 11 och 12 §§ lagen (1984:3) om kärn-
teknisk verksamhet. Dessutom skall SKI handlägga vissa finansierings-
frågor på kämavfallsområdet.

De övergripande målen for SKI är att verksamheten skall inriktas på
att

- hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och att SKI i
detta syfte tar initiativ till säkerhetshöjande åtgärder,

- Sveriges internationella åtaganden på det kärntekniska området upp-
fylls,

- kärnavfall slutförvaras på ett säkert sätt,

- tillräcklig bredd uppnås i industrins forsknings- och utvecklingsverk-
samhet avseende slutförvaring av använt kärnbränsle,

- beslutsfattare och allmänhet är väl informerade om kärnteknisk risk
och säkerhet samt om omhändertagande och slutförvaring av använt
kärnbränsle.

Statens kämkraftinspektion

Statens kämkraftinspektion har i sin årsredovisning i de delar som avser
resultatredovisningen redovisat verksamheten i fem huvudprogram.
Strukturen överensstämmer med den som redovisades i den fördjupade
anslagsframställningen.

Den grandläggande förutsättningen för SKI:s mål och inriktning av
verksamheten är att de som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verk-
samhet också har det fulla och odelade ansvaret for säkerheten. SKI
skall övervaka hur tillståndsinnehavama lever upp till detta ansvar
genom att skapa sig en egen välgrundad bild av säkerhetsläget vid
anläggningarna och av kvaliteten i tillstånd sinnehavamas säkerhetsarbe-
te.

SKI skall i det sammanhanget

- driva på i säkerhetsarbetet när drifterfarenheter, forskningsresultat
och teknisk utveckling så motiverar, såväl gentemot tillståndsinneha-
vare som i det internationella säkerhetssamarbetet,

- verka for att en allsidighet upprätthålls i kämkraftindustrins forsk-
ning och utveckling för hantering och slutförvaring av kärnavfall och
för avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar i vilka

verksamhet inte längre skall bedrivas samt att tillse att erforderliga
medel sätts av för framtida kostnader,

- verka for att kompetensen i säkerhetsarbetet vidmakthålls och ut-
vecklas inom SKI likaväl som hos till stånd sinnehavama och i övrigt
inom landet,

- utfärda och fastställa villkor och föreskrifter för kärnteknisk verk-
samhet i den utsträckning som bedöms nödvändig för säkerheten och
till följd av Sveriges internationella åtaganden samt

- aktivt informera om förhållanden och händelser av säkerhetsintresse
samt om omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle
och kärnavfall.

I prioritering av myndighetens uppgifter skall den säkerhetsmässiga
betydelsen vara avgörande. Även de uppgifter som följer av Sveriges
internationella åtaganden skall beaktas.

Resultatredovisningen indikerar att dessa mål i tillfredsställande grad
har uppnåtts. SKI påpekar samtidigt i sin redovisning att en säkerhets-
fråga, det s.k. silärendet dvs. den genetiska säkerhetssvaghet i de äldre
kokvattenreaktorema som uppdagades i samband med incidenten i Bar-
sebäcksverket den 28 juli 1992, dominerat säkerhetsarbetet under bud-
getåret. Detta har bl.a. fått till följd att den långsiktiga kämsäkerhets-
forskningen tillfälligt fått nedprioriteras och har medfört ett ökat an-
slagssparande. SKI påpekar att anslagssparandet i huvudsak är intecknat
i planerad verksamhet.

SKI menar att det ekonomiska resultatet i verksamheten är tillfreds-
ställande. En kostnadsjämförelse med tillsynsverksamheter i några andra
kämkraftsländer har gjorts i årsredovisningen av vilken framgår att
Sveriges kostnader för tillsyn av kärnteknisk verksamhet är relativt sett
låga. Anslagssparandet uppgår till sammanlagt 35 648 000 kr, varav
24 550 000 kr avser kärnsäkerhetsforskning. Totalt utgör anslagsspa-
randet 29 % av det tilldelade ramanslaget i huvudsak som en följd av
den nödvändiga resurskoncentrationen till det s.k. silärendet. SKI har
vidare upptagit lån i Riksgäldskontoret for inlösen av skulder hos Stats-
kontoret för tidigare centralt finansierad anskaffning av ADB-utrustning
till ett sammanlagt belopp av 689 000 kr. Regeringen beslutade i regle-
ringsbrev den 10 juni 1993 att SKI for budgetåret 1993/94 får disponera
en låneram i Riksgäldskontoret på högst 1 800 000 kr. SKI har i sin
anslagsframställning föreslagit en höjning av låneramen till högst
4 000 000 kr fr.o.m. budgetåret 1994/95.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

I sin enkla anslagsframställning anser SKI att de övergripande mål
som lades fest for verksamheten i regeringens fördjupade prövning har
kunnat nås, eller är på väg att kunna nås. SKI påpekar att riksdagens
beslut den 18 november 1992 om att avskaffa riksprovplatsfunktionen
kommer att leda till att vissa myndighetsuppgifter, bl.a. avseende kon-
troll och provning, som SKI i dag har delegerat till Svensk anläggnings-
provning AB måste återtas till SKI. Förändringen bedöms träda i kraft
under år 1994. Erfarenheten visar också på ökande behov av kontroll
och provning med åtföljande myndighetsinsatser allteftersom reaktorerna
blir äldre. SKI bedömer att nödvändiga omfördelningar av resurser för

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

detta ändamål under innevarande anslagsperiod är möjliga att genomföra Prop. 1993/94:100

inom en totalt oförändrad resursram. Bil. 15

Finansieringsfrågor

SKI svarar för verksamhet avseende förvaltning av inbetalade avgifter
m.m. enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för
använt kärnbränsle m.m. (finansieringslagen).

Av redovisningen för år 1992 framgår att inbetalade avgifter uppgick
till sammanlagt 1 146 miljoner kronor (1 396 miljoner kronor år 1991).
Utbetalade ersättningar uppgick till 346 miljoner kronor (310 miljoner
kronor). Ränteintäkterna uppgick till 1 016 miljoner kronor (878 miljo-
ner kronor) och överskottet av förvaltningen 1 816 miljoner kronor
(1 950 miljoner kronor). Behållningen den 31 december 1992 var
11 523 miljoner kronor (9 707 miljoner kronor).

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1992/93 -
1994/95 bör ligga fast. Regeringen har den 10 juni 1993 beslutat
att de övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för perio-
den 1992/93 - 1994/95 utsträcks till att omfatta även budgetåret
1995/96.

Resurser

B 2. Ramanslag 1994/95 59 614 000 kr

B 3. Ramanslag 1994/95 66 281 000 kr

Planeringsram

B 2.

B 3.

1994/95

59 614 000 kr

66 281 000 kr

1995/96

59 817 000 kr

66 731 000 kr

Resultatbedömning

SKI:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan
inriktning att de uppsatta målen kan nås.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några in-
vändningar i revisionsberättelsen avseende SKI.

Slutsatser

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i
1992 års budgetproposition bör gälla även for budgetåret 1994/95.

Regeringen tillstyrker att myndighetens låneram ökas från
1 800 000 kr till 4 000 000 kr.

För att bidra till att uppfylla målen vad gäller statsmakternas beslut
om dels nya budgetprinciper, dels saneringsprogrammet for den svenska
ekonomin, skall ett produktivitets-och effektivitetskrav läggas ut på
myndigheterna. För SKI:s del beräknar regeringen att detta motsvarar
nedskrivning av anslag B 2. Statens kämkraftinspektion: Förvaltnings-
kostnader med 1 152 000 kr och en nedskrivning av anslaget B 3. Sta-
tens kämkraftinspektion: Kämsäkerhetsforskning med 1 305 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Statens kämkraftinspektion'. Förvaltningskostnader for bud-
getåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 59 614 000 kr,

2. till Statens kämkraftinspektion: Kämsäkerhetsforskning för bud-
getåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 66 281 000 kr.

B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet
m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

20 872 416

19 360 000

Från anslaget betalas kostnader, i amerikanska dollar och österrikiska
shilling, för deltagande i internationellt samarbete på kämenergiom-
rådet, såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella Atom-
energiorganet (IAEA), bidraget till IAEA:s Technical Assistance and
Cooperation Fund samt kostnader i samband med övrigt internationellt
kämsäkerhetssamarbete.

Medelsbehovet för nästa budgetår under detta anslag har beräknats
till oförändrat 19 360 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 19 360 000 kr.

C. Fastighetsdataverksamheten

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Allmänt

Genom den pågående fastighetsdatareformen byggs ett nytt, för land och
stad enhetligt, ADB-baserat festighetsdatasystem upp. Systemet ersätter
de manuella fastighets- och inskrivningsregistren. Det togs först i bruk
med rättsverkan i Uppsala län den 1 januari 1976. Reformarbetet har
sedan genomförts i femåriga etapper. Reformen beräknas kunna avslutas
under hösten 1995.

Hittills har ca 3,9 miljoner fastigheter anslutits till fastighetsdatasys-
temet, vilket motsvarar ca 90 % av landets fastighetsbestånd. Systemet
återstår att föra in i Kronobergs, Gotlands och Blekinge län samt i delar
av Jönköpings och Kopparbergs län. Uppgifter om planer och bestäm-
melser, koordinater samt taxeringsuppgifter finns dock redan i dag
tillgängliga via terminal för hela landet. Ett arbete med att komplettera
fastighetsdatasystemet med identiteter för byggnader inleddes under
budgetåret 1992/93.

Organisation m.m.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har ansvaret för genomföran-
det av fastighetsdatareformen i samverkan med firämst Domstolsverket
och Statens lantmäteriverk.

CFD skall, förutom att genomföra reformen, också svara for driften
av fåstighetsdatasystemet. Vidare har CFD till uppgift att utveckla
system och metoder som gör det möjligt att utnyttja fastighetsdatasyste-
met inom olika verksamhetsområden. CFD bedriver också en omfattan-
de uppdragsverksamhet. Uppdragsverksamheten utomlands bedrivs
genom det statligt ägda bolaget Swedesurvey AB.

Verksamheten är i huvudsak förlagd till Gävle och sysselsätter där
ca 200 personer. I Kiruna och Ronneby finns enheter for utvecklings-
verksamhet m.m. med tillsammans ca 20 anställda.

Vid CFD finns ett råd för behandling av utvecklingsfrågor av be-
tydelse för kommunerna.

Det övergripande målet för CFD är att medverka till att rationalise-
ra och minska kostnaderna for hanteringen och användningen av fastig-
hetsdata inom olika verksamhetsområden.

Översyn av organisationen för lantmäteri-, fastighetsdata-
och inskrivningsverksamhet m.m.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare (dir. 1993:11) med uppgift
att lämna förslag om en ny organisation för fastighetsbildning, festig-
hetsregistrering, fastighetsdataverksamhet samt produktion av kartor och
annan landskapsinformation m.m. Utredaren skall även överväga om
inskrivningsverksamheten bör integreras med denna organisation och
undersöka förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan land- och
sjökarteverksamhetema. Arbetet skall slutredovisas före den 1 juni

1994.

Utredaren har lämnat ett principbetänkande, Kart- och fastighets-
verksamhet i myndighet och bolag (SOU 1993:99). I betänkandet före-
slås att berörda myndigheter förs samman till ett centralt kart- och
fastighetsverk och 24 regionala myndigheter för kartor och fastigheter.
Dessutom föreslås bildande av ett statligt bolag för uppdragsverksamhet
och kartproduktion. Den nya organisationen föreslås träda i kraft den 1
juli 1995. Betänkandet remissbehandlas fram till den 1 februari 1994.
Regeringen avser att redovisa sitt ställningstagande till utredarens för-
slag i en proposition till vårriksdagen.

Centralnämnden för fastighetsdata

CFD har kommit in med en förenklad anslagsframställning för bud-
getåret 1994/95. Av framställningen framgår att arbetet med att kom-
plettera fastighetsdatasystemet med byggnadsidentiteter har inletts. CFD
räknar med att finansieringen skall kunna klaras genom omprioriteringar
och besparingar inom den ordinarie verksamhetens ram. Det totala
medelsbehovet för uppläggningen har CFD beräknat till 57,5 miljoner
kronor. Enligt gällande planering slutförs en första etapp omfettande
landets småhus under hösten 1995 för att kunna användas som underlag
for taxeringen av småhus år 1996.

CFD har upprättat ett årsbokslut enligt förordningen (1979:1212)
med föreskrifter om statliga myndigheters bokföring. Av redovisningen
framgår bl.a. att från budgetåret 1992/93 kvarstående medel under
anslaget D 1. Centralnämnden för fastighetsdata uppgår till 9 449 919
kr. CFD har begärt att medlen får disponeras för arbetet med byggnads-
registret innevarande budgetår.

Riksrevisionsverket bedömer att årsbokslutet är rättvisande.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Resurser

1994/95

C 1. Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata,
ramanslag, 104 995 000 kr.

C 2. Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata,
anslag, 1 000 kr.

Planeringsram

1994/95 1995/96

104 995 000 kr

94 600 000 kr

1 000 kr

Resultatbedömning

CFD:s förenklade anslagsframställning visar att verksamheten bedrivs
i överensstämmelse med beslutad inriktning for innevarande treårs-
period. Fastighetsdatareformen följer planerna. Tillgängligheten till
fastighetsdatasystemet är mycket hög. Arbetet med att komplettera
fastighetsdatasystemet med identiteter for landets byggnader har snabbt
kunnat inledas som planerats med målsättning att i fråga om småhus
kunna användas för 1996 års allmänna fastighetstaxering.

Slutsatser

Regeringen föreslår ingen förändring av den fastställda inriktningen av
verksamheten.

Anslag

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

C 1. Förvaltningskostnader for Centralnämnden för fastig-
hetsdata

1992/93 Utgift1

1993/94 Anslag2

1994/95 Förslag

85 336 081

100 360 000

104 995 000

‘Anslaget XTV Dl. Centralnämnden för fastighetsdata

2Anslaget XIV Dl. Förvaltningskostnader för Centralnämnden for fastighetsdata

Anslaget skall främst finansiera genomförandet av fastighetsdatarefor-
men och driften av fastighetsdatasystemet.

Centralnämnden för fastighetsdata

CFD föreslår att 106 213 000 kr anvisas för verksamheten budgetåret
1994/95. Av medlen avser CFD att reservera 18 miljoner kronor för
arbetet med att komplettera fastighetsdatasystemet med byggnadsidenti-
teter.

Fastighetsdatareformen kommer under budgetåret 1994/95 att av-
slutas i Jönköpings, Kronobergs och Kopparbergs län. Efter budgetårets
slut återstår endast att fora in fastighetsdatasystemet i Gotlands län.

Regeringens överväganden

Regeringen beräknar, med hänvisning till vad som framförts i det in-
ledande avsnittet, anslaget för nästa budgetår till 104 995 000 kr, vilket
innefattar vissa tekniska justeringar och en pris- och löneomräkning av
medelstilldelningen enligt gällande planeringsram. För att bidra till att
uppfylla målen vad gäller statsmakternas beslut om dels nya budgetprin-
ciper for myndigheternas förvaltningskostnader, dels saneringsprogram-
met för den svenska ekonomin skall ett produktivitets- och effektivi-
tetskrav läggas ut på myndigheterna. För nämndens del beräknar rege-
ringen att detta motsvarar en nedskrivning av anslaget med drygt 2 mil-
joner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 104 995 000 kr.

C 2. Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden for fastig-
hetsdata

1993/94 Anslag* 1 000

1994/95 Förslag 1 000

‘Anslaget D2. Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata

CFD bedriver en omfattande uppdragsverksamhet inom landet.
Uppdragsverksamhet utomlands sker genom det nybildade stadigt ägda
bolaget Swedesurvey AB. En närmare beskrivning av bolaget återfinns
under litt. D. Lantmäteriet.

Uppdragsverksamheten beräknas innevarande budgetår omsätta ca 48
miljoner kronor. Uppdragsverksamheten under budgetåren 1992/93-
1994/95 framgår av följande sammanställning.

Resultat av uppdragsverksamheten (1000-tal kronor)

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

	1992/93 Utfall	1993/94 Beräknat	1994/95 Beräknat
Intäkter*	45 479	48 000	60 000
Kostnader*	42 953	48 000	60 000
Resultat	2 526	0	0
Balanserat resultat	4 843	4 843	4 843

‘Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte
fakturerade tjänster. I kostnaderna ingår avsättningar för osäkra fordringar och
avskrivningar.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata för
budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

D. Lantmäteriet

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Allmänt

Det statliga lantmäteriets huvudsakliga myndighetsuppgifter är att svara
för fastighetsbildning, fastighetsregistrering och framställning av all-
männa kartor och annan landskapsinformation. Lantmäteriet bedriver
också uppdragsverksamhet i form av fastighetsvärdering, kartproduk-
tion, flygfotografering, mätningar m.m.

Verksamheten, som bedrivs enligt riksdagens beslut för treårsperioden
1991/92-1993/94, omsatte budgetåret 1992/93 totalt ca 1 270 miljoner
kronor. Härav svarade den avgiftsfinansierade verksamheten, främst
uppdrag och festighetsbildningsåtgärder, för ca 865 miljoner kronor,
vilket motsvarar nära 70 % av den totala omsättningen. Återstoden
finansieras genom anslag som huvudsakligen används för bidrag till
fastighetsbildningsverksamheten, fastighetsregistrering, framställning av
allmänna kartor och annan landskapsinformation samt utvecklings- och
rådgivningsverksamhet.

Fastlagda mål

De övergripande målen för det statliga lantmäteriet är att verka för en
ändamålsenlig fastighetsindelning och tillhandahålla grundläggande land-
skapsinformation. Verksamhetsmålen under innevarande treårsperiod
innebär bl.a. att fastighetsdatareformen skall vara avslutad under hösten

1995. För fastighetsbildningen och fastighetsregistreringen har regering-
en angett målet att handläggningstiden skall minska med 15 % under
den innevarande treårsperioden. Lantmäteriet skall intensifiera arbetet
med att finna rationaliseringsmöjligheter inom fåstighetsregistreringen.

Produktionen av allmänna kartor m.m. bedrivs t.o.m. budgetåret
1993/94 enligt den tioåriga plan som riksdagen beslutade om våren
1984 och kompletterade våren 1991. Enligt planen skall den digitala
tekniken införas inom produktionen så snabbt som det är ekonomiskt
och praktiskt möjligt. Upprustningen av de konventionella registerkar-
torna skall avvecklas och resurserna utnyttjas för produktion av digitala
registerkartor.

Organisation m.m.

Det statliga lantmäteriet omfattar Statens lantmäteriverk, en överlant-
mätarmyndighet i vaije län, de statliga fastighetsbildningsmyndighetema
och en statlig fastighetsregistermyndighet i vaije län.

Lantmäteriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om
fastighetsbildning, fastighetsbestämning, fastighetsvärdering, fastighets-
sam verkan, fastighetsregistrering, mätningsverksamhet och allmän

kartläggning. Lantmäteriverket har också samordnande uppgifter be-
träffande ortnamnsfrågor, geografiska databaser och inom totalförsvaret.

För att ge Lantmäteriverket råd i frågor om de allmänna kartorna
finns ett kartråd. Vidare finns ett ortnamnsråd som har till uppgift att
stödja verket i arbetet med att främja ett ändamålsenligt och vårdat
ortnamnsskick.

Verksamheten vid Lantmäteriverket är i huvudsak förlagd till Gävle.
En del av verksamheten är dock lokaliserad till andra orter. Produktion
av den ekonomiska kartan sker också i Karlskrona, Luleå och Lycksele.
I Ånge finns en kartvårdscentral. I Kiruna finns dels en enhet for upp-
rustning av storskaliga registerkartor, dels en enhet for produktion av
tematiska kartor. I Lindesberg finns en enhet för uppbyggnad av digitala
databaser med geografisk information. I Stockholm finns en enhet för
uppdragsfinansierad produktion av kartor och en kartbutik.

överlantmäi armyndigheten har som uppgift att inom länet leda den
verksamhet som skall skötas av de statliga festighetsbildningsmyndig-
hetema, utöva tillsyn över mätningsverksamheten samt verka för sam-
ordning av grundläggande mätning och kartläggning. Overlantmätar-
myndigheten tillhandahåller också lantmäteritjänster inom länsstyrelsen.

Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för festighetsbildningsverksam-
heten. Lantmäteridistriktet är fastighetsbildningsmyndighetens verksam-
hetsområde. Landet är indelat i 69 lantmäteridistrikt. För särskilda
fastighetsbildningsuppgifter finns ytterligare 12 statliga fastighetsbild-
ningsmyndigheter, s.k. specialenheter, vilka arbetar främst med frågor
med anknytning till jord- och skogsbruk och infrastruktur.

Fastighetsregistermyndigheten registrerar förändringar i fastighets-
förhållandena. Det finns en statlig fastighetsregistermyndighet i vaije
län.

Det stadiga lantmäteriet sysselsatte den 1 juli 1993 ca 3 100 personer,
varav ca 900 vid Lantmäteriverket.

Utanför den nu beskrivna statliga lantmäteriorganisationen, men un-
derordnad denna i tillsynshänseende, finns 41 kommunala fastighets-
bildningsmyndigheter och 29 kommunala fastighetsregistermyndigheter.

Lantmäteriets verksamhet är för närvarande indelad i fyra program,
nämligen (1) Uppdragsverksamhet, (2) Plangenomförande, (3) Land-
skapsinformation och (4) Försvarsberedskap. Medel tas innevarande
budgetår upp under anslag E 1. Lantmäteriet, E 2. Förvaltningskost-
nader för lantmäteriet och E 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan. Dessutom
tillförs programmet Landskapsinformation innevarande budgetår medel
från nionde huvudtitelns anslag C 4. Bidrag till skogsvård m.m.

Uppdragsverksamheten bedrivs på affärsmässiga grunder. Verksam-
heten omsatte budgetåret 1992/93 ca 425 miljoner kronor.

I programmet Plangenomförande ingår bl.a. fastighetsbildningen,
vilken så gott som helt finansieras med avgifter som tas ut enligt lant-
mäteritaxan (1971:1101). Avgifterna skall täcka lantmäteriets kostnader
för verksamheten. Denna verksamhet omsatte budgetåret 1992/93 ca
400 miljoner kronor. I programmet ingår vidare lantmäteriets medver-
kan i fastighetsdatareformen, utveckling och rådgivning, fastighetsregi-
strering och lantmäteritjänster inom länsstyrelserna.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 15

Programmet Landskap sinformaiion omfattar framställning av grund-
läggande landskapsinformation i både analog och digital form som skall
täcka behov inom olika samhällssektorer. Huvudprodukterna utgörs av
de allmänna kartorna, grundmaterial till dessa samt databaser med
geografisk och kartografi sk information. Verksamheten inom program-
met omspänner hela kartläggningsprocessen. Här ingår bl.a. geodetiska,
fotogrammetriska, kartografiska och datatekniska arbeten samt utveck-
lings- och rådgivningsverksamhet. I verksamheten ingår också flyg-
fotografering och bildframställning såväl för den allmänna kartlägg-
ningens behov som för att tillgodose efterfrågan på flygbilder, ortofoton
m.m. inom olika samhällssektorer. Vidare ingår s.k. geodetiska riks-
nätsarbeten och särskilda geodetiska projekt, bl.a. i form av internatio-
nellt forskningssamarbete.

Programmet Försvarsberedskap omfattar främst sekretessåtgärder i
form av granskning av kartor och flygbilder. Programmet omfattar
dessutom sådana uppgifter som det åligger lantmäteriet att utföra för att
tillgodose totalförsvarets behov av landskaps- och fastighetsinformation.
Uppgifterna gäller främst beredskapsplanläggning och förberedelser för
tryckning av kartor för totalförsvaret under beredskap och i krig.

Översyn av organisationen för lantmäteri-, fastighetsdata-
och inskrivningsverksamhet m.m.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare (dir. 1993:11) med uppgift
att lämna förslag om en ny organisation för fastighetsbildning, fastig-
hetsregistrering, fastighetsdataverksamhet samt produktion av kartor och
annan landskapsinformation m.m. Utredaren skall även överväga om in-
skrivningsverksamheten bör integreras med denna organisation och
undersöka förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan land- och
sjökarteverksamhetema. Arbetet skall slutredovisas före den 1 juni

1994.

Utredaren har lämnat ett principbetänkande, Kart- och fastighetsverk-
samhet i myndighet och bolag (SOU 1993:99). I betänkandet föreslås att
berörda myndigheter förs samman till ett centralt kart- och fastighets-
verk och 24 regionala myndigheter för kartor- och fastigheter. Dess-
utom föreslås bildande av ett statligt bolag för uppdragsverksamhet och
kartproduktion. Den nya organisationen föreslås träda i kraft den 1 juli

1995. Betänkandet remissbehandlas fram till den 1 februari 1994. Rege-
ringen avser att redovisa sitt ställningstagande till utredarens förslag i en
proposition till vårriksdagen.

Fördjupad anslagsframställning

Lantmäteriverket har kommit in med en fördjupad anslagsframställning
för budgetåren 1994/95-1996/97. Inom området landskapsinformation

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

omfattar förslaget ett tidsperspektiv om nio år, dvs. budgetåren Prop. 1993/94:100
1994/95-2002/03. Den nuvarande tioåriga planen for produktionen av Bil. 15
de allmänna kartorna m.m. föreslås således följas av en motsvarande
nioårig plan. Lantmäteriverket erhöll inför arbetet med den fördjupade
anslagsframställningen myndighetsspecifika direktiv. Enligt direktiven
skulle Lantmäteriverket, med hänsyn till att den tioåriga planen för
försörjning av kartor och annan landskapsinformation (prop.
1983/84:100 bil. 13, bet. 1983/84:BoU18, rskr. 1983/84:192) är i sitt
slutskede, analysera denna verksamhet mera utförligt och belysa den
samhällsekonomiska betydelse verksamheten haft under perioden. Lant-
mäteriverket skulle vidare överväga vilken typ av landskapsinformation
som bör produceras som allmänna kartor eller motsvarande produkter
samt pröva i vilken omfattning det är möjligt att med avgifter finansiera
denna verksamhet. Lantmäteriverket skulle även lämna förslag på hur
ett statligt uppdrag till Lantmäteriverket inom landskapsinformationsom-
rådet kan formuleras samt redovisa ett budgetförslag som omfattar den
period beställningen bör avse.

Lantmäteriverket lämnade sin rapport till regeringen i mars 1993.
Rapporten har av regeringen remitterats till ett 60-tal närmast berörda
myndigheter och organisationer. Rapporten med remissvar har därefter
legat till grund för verkets fördjupade anslagsframställning. När det i
det följande hänvisas till Lantmäteriverkets förslag avses rapporten och
den fördjupade anslagsframställningen sammantagna. Verkets förslag
redovisas i ett huvudalternativ innebärande en anslagsförstärkning med
ca 140 miljoner kronor jämfört med budgetåret 1993/94. Som jämförel-
se redovisar verket även ett nollaltemativ, vilket innebär en oförändrad
anslagsnivå jämfört med budgetåret 1993/94, och ett besparingsaltema-
tiv. Utöver vad som föranleds av Lantmäteriverkets rapport och för-
djupade anslagsframställning lämnas i det följande också redovisningar
för bolagiseringen av utlandsverksamheten och för utvecklingen inom
GIS-området.

Statens lantmäteriverk

Verksamhetens inriktning

Lantmäteriverket ser som lantmäteriets övergripande mål för verksam-
heten att utveckla och vidmakthålla lantmäteriets del av statens ansvar
för en väl fungerande infrastruktur i samhället genom att

garantera det svenska fastighetssystemets effektivitet och uthållighet,
bidra till att fastighetsindelningen och informationen om fastigheter
gagnar ett ändamålsenligt nyttjande av mark och fastigheter samt
omsättning, belåning och taxering av fastigheter,
se till att grundläggande geografisk information tillhandahålls i den
form och med den standard och aktualitet som tillgodoser angelägna
samhällsbehov.

Verket föreslår en indelning av verksamheten i två områden - fastig-
hetsområdet och landskapsinformationsområdet.

Fas tighetsområdet

Fastighetsområdet föreslås omfatta de anslags- och avgiftsfinansierade
verksamheterna inom det nuvarande programmet Plangenomförande.
Vidare ingår konkurrensutsatt uppdragsverksamhet inom fastighets-
området.

Lantmäteriverket föreslår att forskning och utveckling inom fastig-
hetsområdet utökas. Det gäller bl.a. i syfte att förbättra förrättningsför-
ferandet och genomförandelagstiftningen. Omprioritering av resurser
bör ske for att rationalisera fastighetsbildningen och fastighetsregistre-
ringen. Vidare föreslår verket att ytterligare medel satsas på omläggning
till digital registerkarta. Verket föreslår även att nedsättningsbeloppen
enligt lantmäteritaxan skall höjas från 550 kronor till 1 100 kronor.
Sammanlagt föreslår verket att 722 miljoner kronor tillförs fastighets-
området under treårsperioden, dvs. 154 miljoner kronor mer än nuvar-
ande anslagsnivå.

Resultatanalys

Resultatanalysen omfattande den senaste femårsperioden visar enligt
verket att de uppsatta målen i sina väsentliga delar har uppfyllts. Hand-
läggningstiden inom förrättningsverksamheten har varit oförändrad
under perioden. Efterfrågan av förrättningar har successivt ökat fram
till budgetåret 1991/92 då en vikande tendens inleddes. Som en följd
härav har en förhållandevis hög ärendebalans kunnat minskas.

Landskapsinformationsområdet

Gällande plan

Landskapsinformationsområdet omfattar de anslagsfinansierade verk-
samheterna inom det nuvarande programmet Landskapsinformation
såsom framställning av de allmänna kartorna, geografiska databaser
m.m. Även den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten inom kart- och
mätningsområdet m.m. ingår.

Produktionen av kartor och annan landskapsinformation inom lant-
mäteriet bedrivs t.o.m. innevarande budgetår enligt den nämnda 10-
åriga planen. I planen är festlagt vilka kartor som skall vara allmänna
kartor. Huvudseriema i den svenska allmänna kartverksamheten är den
ekonomiska kartan i skala 1:10 000, den topografiska kartan i skala
1:50 000 (Gröna kartan), vägtopografiska kartan i skala 1:100 000 (Blå
kartan), översiktskartan i skala 1:250 000 (Röda kartan) och översikts-
kartan i skala 1:500 000. Den ekonomiska kartan ges ut som en tryckt
förlagskarta i skala 1:20 000 (Gula kartan). Kartoriginalen finns dock
att få i skala 1:10 000 för att utnyttjas som arbetsmaterial och som
underlag för specialkartor m.m.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Vidare bedrivs flygfotografering från flyghöjderna 3 000 m, 4 600 m
och 9 200 m. Dessutom innefattar planen en rikstäckande flygfotografe-
ring i infraröd färg och framställning av ortofoto som underlag för bl.a.
ekonomiska och topografiska kartor. Anslagsmedel delfinansierar även
vegetationskartering. Vegetationskartan utgör dock inte en allmän karta.

Inom geodesiområdet innebär planen bl.a. framtagande av ett modernt
riksnät i plan och höjd samt ett tyngdkraftnät. Planen innefattar även en
rikstäckande höjddatabank med normalt 50 m punktavstånd.

En svensk ADB-baserad nationalatlas ges ut under perioden 1987-

1996. Atlasen omfattar totalt 17 tematiska bokband samt en geografisk
databas for översiktlig beskrivning av landet. Huvudmän for projektet är
Lantmäteriverket, Statistiska centralbyrån och Svenska Sällskapet for
Antropologi och Geografi.

Under senare delen av perioden har betydande resurser lagts ned på
att bygga upp databaser med kartinformation som underlag för datortill-
lämpningar och kartproduktion.

Den närmare inriktningen av landskapsinformationsverksamheten
avgörs av Lantmäteriverket i samråd med i första hand de myndigheter
och organisationer som är företrädda i verkets kartråd.

Lantmäteriverket redovisar enligt de myndighetsspecifika direktiven
en utvärdering av kartplanen och ett förslag inkluderande budgetförslag
till en ny statlig beställning inom området, omfettande nio år. Förslaget
har i huvudsak ett brett stöd bland intressenterna. Det gäller särskilt
uppbyggnad av databaser med kartinformation anpassade för geografis-
ka informationssystem, satellitbaserad teknik för lägesbestämning (Glo-
bal Positioning System, GPS) samt satsningar på en ny omgång flyg-
bilder i infraröd färg och på vegatationskartering.

Huvudalternativet omsluter under nioårsperioden 2 544 miljoner
kronor, nollaltemativet 1 968 miljoner kronor och besparingsaltemativet
1 764 miljoner kronor i det pris- och löneläge som gäller för budgetåret
1993/94. Huvudförslaget innebär följande.

Bildinformation

Lantmäteriverket föreslår en oförändrad planmässig flygfotografering
av en femtedel av Sveriges yta per år. Detta innebär att åldern på flyg-
bilder tagna från normalhöjd eller höghöjd blir högst 7-8 år, med un-
dantag för fjällområdet där flygfotograferingen styrs av fjällsäkerhetens
krav.

För att bl.a. tillgodose behovet av en bättre miljö- och naturresurs-
övervakning föreslås en ny tidsserie flygbilder i infraröd färg. Behovet
av anslagsförstärkning uppgår till 60 miljoner kronor under nioårsperio-
den. Ett digitalt ortofoto föreslås tillföras ekonomiska kartans databaser.

Digitala databaser med grundläggande geografisk information

Den pågående uppbyggnaden av databaser i en förenklad version för
skalområdet 1:10 000 - 1:20 000 föreslås slutföras enligt gällande plan
till år 1997. Vidare föreslås att de förenklade databaserna kompletteras
med sådan information som gör det möjligt att återuppta den temporärt
avbrutna utgivningen av en fullständig tryckt ekonomisk karta i skala

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 15

1:20 000 (Gula kartan). Behovet av anslagsforstärkning for komplette- Prop. 1993/94:100
ringen uppgår till 107 miljoner kronor under perioden. Bil. 15

En fortsatt uppbyggnad av databaser föreslås vidare för skalområdet
1:50 000 för bl.a. den topografiska kartan och för skalområdet
1:100 000 för bl.a. den vägtopografiska kartan. Databaserna inom
skalområdet 1:100 000 beräknas kunna vara färdiga år 2000. Huvudför-
slaget möjliggör även en databas inom skalområdet 1:250 000 som
underlag för bl.a. översiktskartan (Röda kartan). Vidare föreslås att
databaser med vegetationsinformation för halva Sveriges yta skall byg-
gas upp under nioårsperioden. Behovet av anslagsforstärkning uppgår
totalt till 127 miljoner kronor under nioårsperioden.

Tryckta kartor

För den tryckta kartan i skala 1:20 000 föreslås att förnyelsen succes-
sivt läggs över till en 12-årscykel efter det att den förenklade versionen
av databaserna är klar. För topografiska kartan föreslås att högst 10 år
gamla kartor skall godtas i sortimentet. För fjällkartan föreslås att tids-
gränsen, med hänsyn taget till bl.a. fjällsäkerheten, skall vara två till
fem år. Vägtopografiska kartan och kartor i mindre skalor skall vara
högst åtta år gamla. Verket föreslår vidare att översiktskartan i skalom-
rådet 1:500 000 avvecklas.

Huvudalternativet innebär ett behov av anslagsökning med totalt

110 miljoner kronor under perioden.

Grundläggande geodetisk verksamhet

Verket föreslår en ökad satsning på satellitbaserad teknik för läges-
bestämning (Global Positioning System, GPS). Det innebär att uppbygg-
naden av ett nationellt nät av festa referensstationer för navigering,
positionsbestämning och vetenskapliga tillämpningar fullföljs. Förslaget
innefettar också etablering av en driftlednings- och informationcentral i
Gävle m.m.

Lantmäteriverket föreslår vidare att arbetet med första ordningens
tyngdkraftnät och detalj nät fullbordas under perioden, att riksawäg-
ningen sker enligt plan, att förberedelser för slututjämningen av riksav-
vägningens mätningar påbörjas samt att ett nytt nationellt höjdsystem
etableras.

Huvudalternativet innebär ett ökat anslagsbehov med totalt 39 miljo-
ner kronor.

Riksgränsarbeten

Lantmäteriverket föreslår en anslagsforstärkning med 5 900 000 kr
under perioden för att finansiera Sveriges del av underhållet av riks-
gränsen mot Norge.

Forskning och utveckling

Lantmäteriverket föreslår etablering av en forskningsnämnd med
uppgift att efter samråd med berörda intressenter utarbeta FoU-program
inom alla lantmäteriinriktade feekområden. Forsknings- och utveck-

lingsverksamheten inom landskapsinformationsområdet föreslås erhålla
en ökad resursram med 90 miljoner kronor under perioden.

Sveriges nationalatlas

Lantmäteriverket föreslår att atlasen efter avslutad förstagångsutgiv-
ning under budgetåret 1995/96 får en fortsatt utgivning av två temaband
årligen samt en årlig uppdatering av PC-atlasen. Dessutom föreslår
verket att ett regionalt band framställs per år med regional delfinansie-
ring. Anslagsökningen beräknas till 16 miljoner kronor under perioden.

Resultatanalys

Enligt verkets resultatanalys har den tioåriga planen i sina huvuddrag
kunnat genomföras. Det har enligt verket varit en styrka för både an-
vändare och för verkets interna planering att arbeta enligt en långsiktig
plan. Verket konstaterar också att användarna i huvudsak är nöjda med
den påverkan som de haft i planering och genomförande av planen.

Den geodetiska verksamheten har minskats till förmån för kart- och
databasframställning och för GPS-tekniken. Slutförandet av bl.a.
riksavvägningen har därför senarelagts.

Den ekonomiska kartläggningen har förändrats under perioden. År
1992 skedde en omläggning av produktionen till förmån för en mer
forcerad databasuppbyggnad. Ett tillfälligt stopp för tryckningen av den
Gula kartan infördes också. Trots de ökade satsningarna som genom-
förts inom den geografiska databasuppbyggnaden och som även omfattar
s.k. intressentfinansiering från Telia AB m.fl., anser verket att använ-
darnas krav ändå inte har kunnat tillgodoses.

Verket hävdar i sin redovisning av den tioåriga planens samhällseko-
nomiska betydelse att metoder saknas för att bestämma den totala sam-
hällsekonomiska nyttan av den grundläggande geografiska informatio-
nen. Mindre studier utomlands stöder dock enligt verket uppfattningen
att insatser inom landskapsinformationsområdet har stor samhällsekono-
misk betydelse. Vinsterna av att använda digital teknik inom detta om-
råde är vidare betydande enligt utförda cost-benefitkalkyler.

Verket har i prövningen av i vilken omfattning det är möjligt att med
avgifter finansiera produktion av landskapsinformation funnit att över-
gången till ADB-teknik snarare ökat skälen för anslagsfinansiering.
Verket har inte föreslagit en ökad avgiftsfinansiering för produktionen
av landskapsinformation.

Årsredovisningen

Lantmäteriverket har kommit in med en fullständig årsredovisning.
Resultatredovisningen är gjord i överensstämmelse med den under
budgetåret 1992/93 gällande verksamhetsindelningen och mot bakgrund
av regeringens fastställda mål.

Resultatredovisningen stöder och kompletterar övrig redovisning med
anknytning till den fördjupade anslagsframställningen och visar också att

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

målen i huvudsak kan uppnås under treårsperioden. Kravet att handlägg- Prop. 1993/94:100
ningstiden för fastighetsbildning och fastighetsregistrering skall minska Bil. 15

med 15 % kan dock enligt verket bli svårt att tillgodose. Konjunktur-
svängningarna bidrar till detta. Balanserna har dock minskat under den
sista tiden.

Verket redovisar följande resultat för de avgiftsfinansierade uppdrags-
och fåstighetsbildningsverksamhetema under budgetåren 1992/93-
1994/95.

Resultat av uppdragsverksamheten (1 OOO-tal kronor)

1992/93 1993/94

Utfall Beräknat

1994/95

Beräknat

Intäkter1	426 334	368 554	433 500
Kostnader1	410 865	368 554	433 500
Resultat	15 469	0	0
varav inrikes uppdrag	13 434	0	0
varav utlandsuppdrag	2 266	0	0
varav fastighetstaxering	- 231	0	0
Balanserat resultat	52 399	52 399	52 399

1 Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte
fakturerade uppdrag. I kostnaderna ingår beräknat behov av avsättningar för
osäkra fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och for
att tillgodose avkastningskravet på statskapitalet. I intäkter och kostnader ingår
inte transaktioner som görs vid köp och försäljning av tjänster m.m. internt inom
lantmäteriet.

Resultat av fastighetsbildningsverksamheten (1 OOO-tal kronor)

	1992/93 Utfall	1993/94 Beräknat	1994/95 Beräknat
Intäkter1	400 661	352 077	350 000
varav anslag	13 511	6 900	6 900
Kostnader1	396 801	352 077	350 000
Resultat	3 860	0	0
Balanserat resultat	35 993	35 993	35 993

1 Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte
fakturerade ärenden. I kostnaderna ingår beräknade avsättningar för osäkra ford-
ringar, for realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för att till-
godose avkastningskravet på statskapitalet.

Verket redovisar även följande sammandrag ur balans- och resultaträk- Prop. 1993/94:100
ningen samt finansieringsanalysen för budgetåren 1991/92 och 1992/93 Bil. 15
(1 OOO-tal kronor).

Balansräkning

Tillgångar	1992/93	1991/92
Omsättningstillgångar	480 953	366 515
Anläggningstillgångar	106 948	124 849
Summa	587 901	491 364

Skulder och kapital

1992/93

1991/92

Kortfristiga skulder	175 254	115 384
Långfristiga skulder	62 447	53 994
Verkskapital	350 200	321 986
Summa	587 901	491 364

Resultaträkning

1992/93

1991/92

Intäkter från anslag

Övriga intäkter

Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Finansiellt netto
Verksamhetsresultat

Realiserade prisför-
ändringar

Ränta statskapitalet

Resultat efter kapital-
disposition

405 583	394 913
865 480	869 588
1 186 006	1 169 349
49 435	40 474
11 155	2J01
46 777	56 979
- 6 991	- 8 303
- 20 285	- 19 887
19 501	28 789

Finansieringsanalys	1992/93	1991/92
Internt tillförda medel	46 777	56 979
Ökning av skulder	51 528	12 774
Minskning av rörelsekapital	17 808	0
Övriga tillförda medel	49 435	40 473
Summa tillförda medel	165 548	110 226
Investeringar	32 679	37 342
Amorteringar	43 076	5 936
Ökning av rörelsekapital	0	55 116
Övriga använda medel	18 563	1 035
Summa använda medel	94 318	99 429
Förändringar av saldo hos Riksgäldskontoret	71 230	10 797

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Lantmäteriets omsättning budgetåret 1992/93 ökade med 0,6 %. Den
avgiftsfinansierade verksamheten, som utgör 68 % av den totala om-
sättningen, minskade något. Efterfrågan på festighetsbildningsåtgärder
har minskat med 17 %. Konjunkturläget har även under detta budgetår
tvingat lantmäteriet till personalreduceringar. Under året har personalen
reducerats med ca 200 personer, varav 129 genom uppsägning.

Utfallet for 1992/93 har inneburit att Lantmäteriets anslagskredit ej
behövt utnyttjats. Verket har tillgång till räntekonto med kredit på 50
miljoner kronor i Riksgäldskontoret. Verket har vidare utestående lån i
Riksgäldskontoret till ett sammanlagt belopp av 62 447 000 kr.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Regeringens överväganden

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Sammanfattning

Övergripande mål

Det finns, med hänsyn till den pågående översynen av organisatio-
nen för lantmäteriverksamheten m.m., inte skäl att nu förändra de
mål for fastighetsområdet som lagts fast för treårsperioden
1991/92-1993/94.

Övergripande mål inom landskapsinformationsområdet för den
kommande nioårsperioden skall vara att tillhandahålla
grundläggande geografisk information i den form, standard och
aktualitet som tillgodoser angelägna samhällsbehov.

Övrigt

I avvaktan på den pågående översynen av organisationen för bl.a.
lantmäteriet prövas fastighetsområdet endast for ett år. Vidare
fastställs ingen planeringsram.

Resurser

D 1. Lantmäteriet, anslag 1994/95 1 000 kr

D 2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ramanslag 1994/95
416 742 000 kr

D 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag 1994/95

6 900 000 kr

Resultatbedömning

Lantmäteriverkets fördjupade anslagsframställning och verkets årsredo-
visning visar att verksamheten uppnått ett resultat som i allt väsentligt
svarar mot uppsatta mål. Metoder för att följa upp resultaten bör dock
utvecklas mer. Det gäller bl.a. i syfte att följa kvaliteten i fastighets-
bildningen och att bedöma produktivitet och nytta inom landskapsinfor-
mationsområdet.

Handläggningstiden per ärende inom fastighetsbildningsverksamheten
har under de senaste fem budgetåren varit i stort sett oförändrad. Be-
tydande insatser torde därmed återstå för att uppnå målet att förbättra
handläggningstiden med 15 % under innevarande treårsperiod.

Lantmäteriets medverkan i fastighetsdatareformen har följt den av
regering och riksdag fastställda planen. Antalet insatta persondagar
inom fästighetsregistreringen har under den senaste tioårsperioden mins-
kat med 20 % samtidigt som innehållet i registret har ökat.

De avgiftsfinansierade verksamheterna inom fastighetsområdet, dvs.
den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten och förrättningsverksam-

heten, skall i ekonomiskt avseende bedrivas med kostnadstäckning som
mål. Kostnaderna har också under den gångna femårsperioden täckts av
intäkter och balanserade överskott finns för att klara av tider med sämre
resultat. Den under periodens senare del kraftigt vikande konjunkturen
inom bl.a. bostadsbyggandet har i betydande utsträckning minskat efter-
frågan inom förrättningsverksamheten.

Det har varit svårt att beräkna landskapsinformationsverksamhetens
samhällsekonomiska betydelse. Lantmäteriverkets redovisning samt
remissbehandlingen visar dock att användarna av den producerade
landskapsinformationen överlag varit positiva till resultatet av verksam-
heten och fort fram många önskemål om ytterligare satsningar. Den
avgiftsfinansierade verksamheten inom landskapsinformationsområdet
har även den bedrivits med gott ekonomiskt resultat. Lågkonjunkuren
har dock i många fall kraftigt minskat efterfrågan på mätningstekniska
tjänster.

Fördjupad prövning

Allmänt

Som nämnts är lantmäteri-, fastighetsdata- och inskrivningsverksam-
heten föremål for en omfettande översyn. En ny organisation kan kom-
ma att skapas inom en snar framtid. Förändringar torde inte minst
beröra fastighetsbildningen och anknytande frågor. Förutsättningarna
kan komma att förändras i väsentliga avseenden. Regeringen gör därför
den bedömningen att verksamheten inom fastighetsområdet inte nu bör
ges någon ny inriktning. Verksamheten bör i princip drivas oförändrat
det kommande budgetåret. Det innebär exempelvis att fortsatta an-
strängningar bör göras för att effektivisera förrättningsförferandet. Av
direktiven till organisationsöversynen framgår att förrättningsförferandet
har många fördelar vid hantering av markfrågor. Någon ny treårsram
bör inte läggas fest.

Översynen kan även leda till att organisationen for produktion av den
med allmänna medel bekostade landskapsinformationen kan komma att
förändras. Innehållet i samhällets beställning av landskapsinformation
skall däremot i princip inte påverkas. Regeringen gör därför den be-
dömningen att det nu är lämpligt att lägga fest inriktningen inom land-
skapsinformationsområdet for en ny period av nio år. Anslaget bör
däremot, liksom för övrig lantmäteriverksamhet, läggas fest för endast
nästa budgetår.

Ny plan för landskapsinformation

Den plan som lades fest av regering och riksdag genom ett kartpoli-
tiskt beslut våren 1984 avslutas med utgången av innevarande budgetår.
Enligt regeringens direktiv och Lantmäteriverkets därav föranledda
förslag skall riktlinjer nu övervägas för en ny etapp, i detta fell för en
nioårsperiod.

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Det kan konstateras att fastläggandet av en långsiktig kartpolitik har
varit av mycket stor betydelse. Beslutet år 1984 innebar en kraftsamling
som bl.a. kom till uttryck i en omfördelning av ekonomiska medel från
flera berörda samhällssektorer och resulterade i en påtaglig resursför-
stärkning för Lantmäteriverkets arbete med kartor och annan landskap-
sinformation. Verkets samordnande roll stärktes också.

Bakgrunden till denna nödvändiga nivåhöjning var i korthet följande.
En mycket lång period av forstagångsframställning av ekonomiska och
topografiska kartor hade förutsatts kunna övergå i en betydligt mindre
resurskrävande ajourhållning. Det visade sig emellertid att ett sådant
agerande skulle ha konsoliderat ett allmänt kartmaterial av alltför låg
kvalitet. Övergången till den så kallade ortofototekniken - möjligheten
att framställa skalriktiga flygbilder - visade att de äldre kartorna hade
alltför låg geometrisk kvalitet. I praktiken blev en nyutgivning av kar-
torna nödvändig, vilket den fastlagda kartplanen tog sikte på.

Inriktningen av planen präglades för övrigt främst av de nya möjlig-
heter på kartområdet som ADB-tekniken hade öppnat. Detta har också i
successivt ökande grad präglat verksamheten under perioden. Databas-
tekniken har gjort det möjligt att använda landskapsinformationen på ett
mera flexibelt och för olika användare bättre anpassat sätt än tidigare.
Slutprodukterna i form av tryckta kartor är naturligtvis viktiga för
många användare men inte av så dominerande intresse att en plan for
kartläggning kan definieras enbart utifrån dem.

Riktlinjer bör nu läggas fest för den fortsatta verksamheten på land-
skapsinformationsområdet. Utgångsläge och problem är emellertid nu
annorlunda än vad som gällde for tio år sedan. Några generella behov
av grundläggande kvalitetsförbättringar föreligger inte. Pågående verk-
samheter kan drivas vidare enligt gällande riktlinjer. Den ajourhållni-
ngssituation som man hade sett fram emot omkring år 1980 bör nu efter
hand kunna bli verklighet på område efter område. Vad som krävs är
ett fullföljande av kraftsamlingen för att helt gå över i en digital teknik.
Efterhand som detta uppnås ökar förutsättningarna for en kostnadseffek-
tiv verksamhet, hög kvalitet, flexibilitet och stora utvecklingsmöjlig-
heter. Det samlade resultatet bör bli både kostnadssänkningar och kvan-
titativa eller kvalitativa förbättringar.

Den långsiktiga politiken när det gäller produktion av kartor och
annan landskapsinformation bör fullföljas med en bibehållen hög am-
bitionsnivå. Detta bör vara möjligt även om regeringen inte kan ansluta
sig till Lantmäteriverkets huvudalternativ. För detta talar bl.a. den
potential till rationalisering och ökad produktivitet som alltjämt följer
med nya ADB-tillämpningar och successiva förbättringar av redan
införda system m.m. Ett bra exempel på detta är det av Lantmäteriver-
ket redovisade positiva utfallet av den forcerade databasuppbyggnaden
för den ekonomiska kartan.

En annan viktig fektor - och den kanske mest påtagliga tekniska för-
ändringen under den gångna tioårsperioden - är de nya förutsättningar
som ges på det geodetiska området tack vare genombrottet for GPS-
tekniken, dvs. mätning med utnyttjande av satelliter. Samtidigt som
denna teknik ställer krav på vissa basinsatser för en bred tillämpning

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

6 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 100 Bilaga 15

öppnar den stora möjligheter för utveckling, förenklingar och kostnads-
besparingar. Detta gäller både inom själva mätningsverksamheten och
efterhand inom andra grenar av landskapsinformationen, t.ex. arbetet
med geografiska informationssystem (GIS). Utbyggnaden av infrastruk-
turen på marken i form av s.k. festa referensstationer bör ske samlat
för att minimera kostnaderna. Miljö- och naturresursdepartementet
kommer därför att aktivt verka för att nå en erforderlig samordning
mellan av GPS-tekniken berörda myndigheter.

Ett näraliggande område där teknikutveckling och andra ändrade för-
hållanden kan komma att innebära större möjligheter för kostnadsbespa-
ringar m.m. än vad som framgår av Lantmäteriverkets bedömning är
satellitbildstekniken. Ökad tillgång till bildmaterial med bättre detaljupp-
lösning än för närvarande skulle kunna få stor betydelse for t.ex. vege-
tationskartering och miljöanalyser.

Regeringen anser att frågan om intressentmedverkan i finansieringen
av landskapsinformationen även i fortsättningen bör drivas aktivt av
Lantmäteriverket. Efterfrågan på landskapsinformation är som verket
har visat mycket stor. Den omspänner allt från en bred efterfrågan från
allmänheten till speciella - och ofta sammanfallande behov - från tunga
intressenter som försvaret, skogsbruket samt verksamheter inom trans-
port- och kommunikationssektorn. Förutsättningarna bör fortlöpande
prövas för lämpligt utformad medfinansiering av strategiska insatser.

Produktionen av landskapsinformation under den kommande nioårspe-
rioden bör i stort utgöra en fortsättning av den nu pågående produktio-
nen med de förändringar som anges i det följande. Grunden for för-
slaget är verkets nollaltemativ.

De kartserier som nu ges ut som allmänna bör bibehållas. Översikts-
kartan i skala 1:500 000 bör dock, som Lantmäteriverket föreslagit och
som remissinstanserna tillstyrkt, inte längre utges som allmän karta.

Anslaget bör förstärkas så att de förenklade databaserna i skalområdet
1:10 000-1:20 000 snabbare kan kompletteras så att de blir fullständiga.
Det innebär att tryckningen av ekonomiska kartan i skala 1:20 000
(Gula kartan) kan återupptas tidigare. Behovet av detta har påtalats bl.a.
i remissbehandingen.

De äldre svenska lantmäterikartorna är i internationellt perspektiv
unika. De har tidigare uppmärksammats inom kulturmiljövården och har
under senare år böijat användas också i olika planeringssituationer. För
att öka tillgängligheten och säkra en tryggare förvaring av det äldre
kartmaterialet bör det överföras till digital form. I anslaget bör därför
beräknas medel för att fortsätta ett sådant arbete som på försök påbör-
jats i Segersta.

Uppbyggnad av databaser är en engångsåtgärd, även om den är tids-
krävande. Förvaltningen av databaserna är dock en löpande verksamhet.
Mot den senare delen av perioden bör det finnas förutsättningar för att
Lantmäteriverket, efter hörande av verkets kartråd, omprioriterar medel
som i böljan av perioden används för databasuppbyggnad. Det finns
angelägna ändamål som inte nu kan finansieras genom tillskott av an-
slagsmedel inom den föreslagna satsningen. Det gäller t.ex. en ny om-
gång infraröda färgbilder och vegetationsdatabaser. Inte minst för miljö-

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

arbetet är det angeläget att få fram en ny omgång flygbilder i infraröda
färg över landet för att kunna göra jämförelser bakåt i tiden. På sikt bör
det vidare finnas en vegetationskartläggning som täcker hela landet. Det
är naturligt att uppbyggnaden sker i databasform.

Regeringens förslag innebär att inga medel nu föreslås for en komma-
nde revidering av nationalatlasen med början år 1996. Förslaget rym-
mer dock medel for att ajourhålla underlaget for atlasen och den person-
datorbaserade versionen.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen som regeringen gjort av
verksamheten anser regeringen att ett ettårsbeslut bör fettas för festig-
hetsområdet. Övergripande mål bör liksom tidigare vara att verka för en
ändamålsenlig fastighetsindelning.

För landskapsinformationsverksamheten anser regeringen att den
tioåriga planen for produktion av allmänna kartor m.m. bör följas av en
för nio år festslagen inriktning för verksamheten. Övergripande mål
inom landskapsinformationsområdet skall vara att tillhandahålla grund-
läggande geografisk information i den form, standard och aktualitet som
tillgodoser angelägna samhällsbehov.

Bolagisering av utlandsverksamheten

På förslag av regeringen beslutade riksdagen (prop. 1992/93:100 bil.
15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217) att den uppdragsverksam-
het som Lantmäteriverket och Centralnämnden för fastighetsdata be-
driver utomlands fr.o.m. den 1 juli 1993 bör bedrivas i aktiebolags-
form. Regeringen bemyndigades att vidta de åtgärder som fordras för
att ombilda verksamheten. Konstituerande bolagsstämma hölls den 10
juni 1993. Enligt bolagsordningen är bolagets firma Swedesurvey AB.
Syftet med verksamheten är att bolaget skall bedriva verksamhet utom-
lands inom fastighetsområdet, mätnings- och kartläggningsområdet samt
därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall därvid i första hand utnyttja
resurser från det statliga lantmäteriet och Centralnämnden för fastighets-
data. Regeringen bedömer att marknadsförutsättningarna för bolaget är
goda på den för närvarande kraftigt växande internationella marknaden
inom området. Bolaget har under år 1993 tillförts ett totalt eget kapital
på 4 550 000 kronor, varav 3 800 000 kronor som aktiekapital. Kapita-
let har hämtats från det av Lantmäteriverket disponerade avkastnings-
pliktiga statskapitalet för att finansiera vissa omsättningstillgångar.
Regeringen överväger för närvarande om bolaget behöver tillföras
ytterligare kapital.

Utveckling för geografiska informationssystem

Geografiska informationssystem (GIS) är ADB-system för att lagra,
bearbeta och presentera lägesbunden information. Vanligen innehåller

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

systemen geometriska data och därtill kopplade egenskapsdata. GIS
möjliggör att på olika sätt ta fram och analysera den lagrade
informationen och presentera den på ett användbart sätt. GIS-tekniken
har under senare år utvecklats i takt med att tillgången på kraftfulla
datorer till rimligt pris har ökat.

Användningen av GIS för olika ändamål i samhället beräknas öka
mycket kraftigt under de närmaste åren. Betydande rationaliseringar be-
döms vara möjliga i många olika sammanhang där man har stora data-
mängder med lägesbunden anknytning att hålla reda på. Skogsbruket är
ett sådant exempel, den fysiska planeringen ett annat.

GIS-användningen är dock av flera skäl fortfarande i ett inledande
skede. Kompetensen är inte tillräckligt hög for en bred användning.
Grundläggande geografiska data som täcker hela landet saknas ännu i de
större skalområdena. Standard för klassificering och överföring av data
är ännu inte färdigutvecklad.

I syfte att skynda på utvecklingen har ett stort antal myndigheter och
organisationer bildat Utvecklingsrådet för landskapsinformation (ULI).
På initiativ av ULI bedrivs vid SIS Standardisering sedan flera år till-
baka ett standardiseringsprojekt. Staten har på flera sätt stött projektet.
I syfte att åstadkomma samordning har också bildats en nationell sam-
verkansgrupp kring GIS-firågor (SamGIS) samt motsvarande regionala
samverkansgrupper.

Lantmäteriet är på flera sätt berört av och engagerat i GIS-teknikens
utveckling. Grundläggande geografiska data behövs som grund för GIS.
Lantmäteriverket lägger därför nu ner omfettande resurser i syfte att
överföra den information som tidigare endast redovisades på de ritade
kartorna till databaser. Dessa databaser skall utgöra utgångspunkt både
for geografiska informationssystem och för att framställa tryckta kartor.
Många andra statliga myndigheter och organisationer förväntar sig att
lantmäteriet inom en snar framtid skall kunna tillhandahålla sådana
databaser för hela landet.

Lantmäteriet är vidare ansvarigt for festighetsregistret med tillhöran-
de registerkarta. Registret ingår i det ADB-baserade festighetsdatasyste-
met som år 1995 blir rikstäckande. Om även registerkartan överförs i
digital form och lämpliga ADB-hjälpmedel utvecklas får festighetsregis-
tret ökad användning och betydelse. Bl.a. väntas det kunna bidra till att
väsentligt rationalisera fastighetsbildning, fastighetstaxering och sam-
hällsplanering.

Arbetet med att digitalisera festighetsregisterkartan har påböljats.
Regeringen har genom ändringar i festighetsregisterkungörelsen
(1974:1079) medgett att kartan får föras med hjälp av ADB från och
med den 1 januari 1994. Arbete har vidare påböljats i syfte att se över
författningsregleringen i stort av festighetsdatasystemet. Genom riks-
dagens beslut (prop. 1992/93:150 bil. 10, bet. 1992/93:FiU30, rskr.
1992/93:447 och 453) har vidare 6 miljoner kronor ställts till Lant-
mäteriverkets förfogande för arbetet med digital registerkarta. Kost-
naderna för den totala uppbygnaden av digital registerkarta har beräk-
nats till 150 miljoner kronor. Lantmäteriverket har bedömt det lämpligt
att uppbyggnaden sker under en femårsperiod. Det har inte varit möjligt

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

att nu föreslå några särskilda anslagsmedel för ändamålet. Möjligheterna
att via länsarbetsnämnderna få del av arbetsmarknadspolitiska medel bör
prövas. Regeringen har i proposition 1993/94:66 angett att det finns
goda förutsättningar för att använda s.k. ALU-medel för engångsin-
satser inom bl.a. lantmäteriområdet.

GIS-tekniken bör inte minst vara intressant vid uppbyggnad av nya
register. Nyuppbyggnad av sådant slag är högaktuellt i bl.a. östra Euro-
pa - Ryssland, Baltikum och Polen - exempelvis i anslutning till privati-
sering av marken. Tekniken kan vidare vara intressant vid insamling av
miljödata internationellt. Det pågående miljösamarbetet kring Östersjön
är ett sådant exempel. Sverige kan här bidra till framför allt kompetens-
utveckling.

Forskning om GIS är angelägen. Det är emellertid inte självklart
vilket forskningsråd som skall svara för forskningsmedel eftersom GIS-
tekniken kan användas inom ett mycket vitt fält. Byggforskningsrådet
har nu i samverkan med ULI inlett ett arbete med att samla närmast
berörda forskningsråd for samverkande insatser. Regeringen finner
initiativet värdefullt. Det bör kunna leda till att forskningsresursbehovet
kan tillgodoses bättre än for närvarande. Några särskilda åtgärder från
regeringens sida i fråga om forskning inom GIS-området är därför inte
påkallade nu.

Avgörande för om GIS-teknik skall bli fullt använd är att prissätt-
ningen på lagrade data är lämpligt utformad. Det är inte rationellt att
olika myndigheter och organisationer var för sig samlar in samma slags
data för sina resp, informationssystem. Det ligger stor samhällsnytta i
fleranvändning av data, men for att åstadkomma detta fordras bl.a. en
enhetlig och rimlig prissättning. Statskontoret har med stöd av den
nationella SamGIS-gruppen strukturerat problemen och lämnat förslag
till principer for prissättning. Det är väsentligt att berörda myndigheter
och organisationer tar del av föreslagna principer och så långt möjligt
anpassar sin egen policy till dessa.

Samverkan är som nämnts nödvändig för att olika användare av GIS
skall kunna utnyttja tekniken till rimlig kostnad. Det är angeläget att
olika GIS-användare som har behov av ett visst slag av data samordnar
sig i fråga om insamling och förvaltning, allt i syfte att minimera kost-
naderna och höja kvaliteten på informationen. Det är naturligt att Lant-
mäteriverket, med sitt ansvar för att tillhandahålla grundläggande data,
inom ramen för sina samordningsuppgifter tar initiativ till sådan sam-
verkan. Detta gäller t.ex. information om vägnätet, fastighetsinforma-
tion och information som behövs inom miljöarbetet.

Regeringen (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91 :JoU30, rskr.
1990/91:338) har ställt sig bakom det nationella handlingsprogram som
Statskontoret m.fl. myndigheter och organisationer presenterade år 1990
i syfte att åstadkomma ökad samverkan inom GIS-området. Statskonto-
ret bör nu få i uppdrag att utvärdera utvecklingen och lämna förslag till
fortsatt arbete.Vidare bör Statskontoret få i uppdrag att utveckla meto-
der för analys av landskapsinformationens samhällsekonomiska betydel-

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

se.

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att den övergripande målsättningen skall vara i enlighet
med vad regeringen förordat i avsnittet Slutsatser.

Anslag

D 1. Lantmäteriet

1992/93 Utgift' 0

1993/94 Anslag' 1 000

1994/95 Förslag 1 000

1 Anslaget XTV E 1. Lantmäteriet

Under anslaget redovisas samtliga in- och utbetalningar för lantmäteriets
olika verksamheter. Anslaget tas upp med ett formellt belopp och får
normalt inte belastas.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Lantmäteriet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

D 2. Förvaltningskostnader for lantmäteriet

1992/93 Anslag' 392 071 000

1993/94 Anslag' 408 631 000

1994/95 Förslag 416 742 000

1 Anslaget XIV E 2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet

Under anslaget redovisas kostnaderna för feistighets- och landskaps-
informationsområdet till de delar dessa verksamheter finansieras över
statsbudgeten.

Lantmäteriverket

Lantmäteriverket föreslår i sitt huvudförslag att 535 879 000 kr anvisas
för verksamheten budgetåret 1994/95, dvs. en ökning med 127 248 000
kr i förhållande till innevarande budgetår. Förslaget har närmare
redovisats i det inledande avsnittet under avsnittet Statens lant-
mäteriverk.

Regeringens överväganden

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Regeringen beräknar, med hänvisning till vad som anförts i det
inledande avsnittet, anslaget för nästa budgetår till 416 742 000 kr.

För att bidra till att uppfylla målen i det av riksdagen antagna
saneringsprogrammet för den svenska ekonomin skall ett produktivitets-
och effektivitetskrav läggas ut på myndigheterna. För Lantmäteriverkets
del beräknar regeringen att detta motsvarar nedskrivning av anslaget
med närmare 7,7 miljoner kronor.

Förutom vissa tekniska justeringar och en sedvanlig pris- och
löneomräkning har regeringen beräknat ett tillskott på anslaget om
16 400 000 kr som skall möjliggöra en ökad satsning på uppbyggnad
och komplettering av databaser. I detta belopp ligger också
kompensation för att verket inte längre tillförs medel for
landskapsinformationsverksamhet från nionde huvudtiteln. Vidare har
beräknats 2 miljoner kronor för digitalisering av historiska kartor
syftande till att bevara och tillgängliggöra informationen i Sveriges
unika äldre kartserier. Enligt vad regeringen erfarit kan stöd till
projektet också komma att kunna erhållas från myndigheter under
Kultur- och Arbetsmarknadsdepartementens områden.

Anslaget har slutligen tillförts 100 000 kr för att användas som bidrag
till organisationer som representerar Sverige i internationellt samarbete
m.m. inom lantmäteri- och fastighetsdataområdet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Förvaltningskostnader för lantmäteriet for budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag på 416 742 000 kr.

D 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan

1992/93 Utgift*

1993/94 Anslag

1994/95 Anslag

13 511 000

6 900 000

1 Anslaget XTV E 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan

Från anslaget betalas utgifter för de s.k. nedsättningsbeloppen enligt
lantmäteritaxan. Avgiften för en förrättning skall sättas ned i sådana fäll
då beslut i ett fastighetsbildningsärende medför att fastigheter m.m. av
mindre betydelse inte längre behöver redovisas i fastighetsregistret.
Taxebeloppen skall också sättas ned för sådana äganderättsutredningar
som länsstyrelsen förordnar om.

Regeringens överväganden

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Regeringen beräknar med hänvisning till vad regeringen framfört i det
inledande avsnittet anslaget till 6 900 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 6 900 000 kr.

E. Övriga ändamål

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

E 1. Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda
miljön m.m.

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

1 447 252

1 200 0001

1 800 000

Reservation

1 960 405

1 Härtill kominer på tilläggsbudget 1 500 000 kr (prop 1992/93:99, bet.
1992/93:JoUll, rskr. 1992/93:138) samt 1 500 000 kr (prop 1992/93:179, bet.
1992:JoU19, rskr 1992/93:361, bet. 1992/93:JoU28, rskr. 1992/93:439.)

Från anslaget betalas kostnader for Sveriges deltagande i det
internationella samarbetet kring den byggda miljön och den fysiska
planeringen inom organisationer såsom t.ex. Nordiska ministerrådet,
OECD, ECE, Europarådet samt FN:s boende- och bebyggelsecenter
UNCHS (Habitat). Från anslaget betalas även kostnader for arbetet för
att åstadkomma en god planering av utnyttjandet av naturresurserna i
området kring Östersjön (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:JoUll, rskr.
1992/93:138 resp, prop 1992/93:179, bet. 1992:JoU19, rskr.
1992/93:361, bet. 1992/93:JoU28, rskr. 1992/93:439).

Regeringens överväganden

För det kommande budgetåret föreslås att 700 000 kr tillförs anslaget
för arbetet för att åstadkomma en god planering av utnyttjandet av
naturresurserna i området kring Östersjön.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av verksamheten bör
anslaget uppgå till 1 800 000 kr under nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m.
for budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 800 000 kr.

E 2. Statens va-nämnd

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

5 463 400

5 127 000

4 703 000

Statens va-nämnd handlägger med hela landet som verksamhetsområde
mål enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanlägg-
ningar samt mål enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem.
Nämnden är lokaliserad till Stockholm. I nämnden finns en ordförande,
två ersättare för ordföranden - varav en anställd - samt fem ledamöter
med två ersättare for var och en.

Statens va-nämnd

Va-nämnden har lämnat en förenklad anslagsframställning för budget-
året 1994/95. De hittillsvarande resultaten visar enligt nämnden att de
mål för verksamheten som lagts fast kan uppnås.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1992/93-1994/95.

Resurser

Ramanslag 1994/95 4 703 000 kr.

Resultatbedömning

Regeringen delar Va-nämndens bedömning av resultatet av verksam-
heten.

Slutsats

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i 1993 års budgetpropo-
sition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens va-nämnd for budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
4 703 000 kr.

Register

Prop. 1993/94:100

Bil. 15

Sid.

Inledning

A. Miljövård

1. Statens naturvårdsverk, ramanslag

2. Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag

3. Bidrag till kalkningsverksamhet for sjöar och
vattendrag, reservationsanslag

4. Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag

5. Miljöforskning, reservationsanslag

6. Landskapsvårdande åtgärder, reservationsanslag

7. Sanering och återställning av miljöskadade områden,
reservationsanslag

8. Miljöinsatser i Östersjöregionen, reservationsanslag

9. Koncessionsnämnden for miljöskydd, ramanslag

10. Kemikalieinspektionen

11. Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen,
reservationsanslag

Anslag kr

421 202 000

89 850 000

198 000 000

190 445 000

157 096 000

250 000 000

29 880 000

191 800 000

17 835 000

*1 000

*10 426 000

12. Bidrag enligt internationella miljökonventioner och

avtal m.m., förslagsanslag 7 950 000

13. Visst internationellt miljösamarbete, reservationsanslag 36 947 000

14. Stockholms internationella miljöinstitut,

reservationsanslag

12 000 000

15. Forskning for en kretsloppsanpassad samhällsutveckling,

reservationsanslag

32 497 000

Summa littera A

1 645 929 000

36 B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

36 1. Statens strålskyddsinstitut, ramanslag

38 2. Statens kämkraftinspektion: Förvaltningskostnader,

ramanslag

39 3. Statens kämkraftinspektion: Kämsäkerhetsforskning,

ramanslag

42 4. Visst internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m.m., förslagsanslag

80 043 000

59 614 000

66 281 000

19 360 000

Summa littera B

225 298 000

•Beräknat belopp

Prop. 1993/94:100

C Fastighetsdataverksamheten Bil. 15

1. Förvaltningskostnader för Centralnämnden för
fastighetsdata, ramanslag

104 995 000

2. Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighets-

data	1 000
Summa littera C	104 996 000

D Lantmäteriet

1. Lantmäteriet

2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ramanslag

3. Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag

1 000

416 742 000

6 900 000

Summa littera D

423 643 000

E Övriga ändamål

1. Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda
miljön m.m., reservationsanslag

2. Statens va-nämnd, ramanslag

1 800 000

4 703 000

Summa littera E

6 503 000

Summa Miljö- och naturresursdepartementet 2 406 369 000

gotab 45533, Stockholm 1993

Bilaga 16 till budgetpropositionen 1994

Riksdagen och cless myndigheter

m.m.

(femtonde huvudtiteln)

Prop.

1993/94:100

Bilaga 16

Sammanfattning

Riksdagens budget omfattar dels den inre förvaltningen med ersätt-
ningar till ledamöterna och deras resor, partibidrag, förlagsverksamhet,
byggnader och övrig förvaltning, dels riksdagens myndigheter utom
Riksbanken.

Riksdagens förvaltningskontor (RFK) skall enligt sina övergripande
mål för verksamheten medverka till att det parlamentariska arbetet
kan bedrivas effektivt och rationellt samt till att skapa goda arbetsför-
hållanden för riksdagens ledamöter. Vidare skall RFK aktivt informera
om riksdagens arbete och dess arbetsformer samt medverka till att det
internationella parlamentariska arbetet underlättas.

Dessa övergripande mål har varit vägledande för budgetarbetet. Mot
bakgrund av att budgetåret 1994/95 inleds med ett val till riksdagen
har extra resurser avsatts för teknisk utrustning m.m. för nya ledamö-
ter samt för särskilda informationsinsatser.

Under budgetåret kommer riksdagen att ta en ny fastighet i bruk i
kvarteret Neptunus. Fastigheten genomgår för närvarande en genom-
gripande renovering, och inflyttning beräknas kunna ske under våren
1995.

Budgeten för den inre förvaltningen uppgår för 1994/95 enligt
förslaget till 795 miljoner kronor vilket innebär en ökning med ca 16
miljoner kronor (dvs. en ökning med drygt 2 %). Driftkostnaderna
beräknas till 660 miljoner kronor, en ökning med 20 miljoner kronor.
Investeringarna beräknas uppgå till 135 miljoner kronor vilket är
ungefär på samma nivå som innevarande budgetår. Av investeringarna
avser 90 miljoner kronor ombyggnaden av riksdagens hus enligt tidiga-
re riksdagsbeslut, 34 miljoner kronor ADB- och teknikinvesteringar
samt 11 miljoner kronor övriga investeringar.

Medel till riksdagens ledamöter och partier m.m. (arvoden, pensio-
ner, inkomstgaranti, resor, partibidrag m.m.) beräknas till 372 miljo-
ner kronor. Häri ligger en beräknad ökning på ca 18 miljoner kronor
främst beroende på pensioner och inkomstgarantier till avgående leda-
möter.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 16

För utskottens resor utom Sverige har medel beräknats för hela
mandatperioden.

Kostnaderna för förlagsverksamheten beräknas minska med ca 6
miljoner kronor främst till följd av fortsatt rationalisering av produk-
tionen av riksdagstrycket och en ökad försäljning. Medel finns även
avsatta för en fortsatt utbyggnad av riksdagens publika databaser (Rix-
lex).

Förvaltningen av riksdagens fastigheter har fatt en ny inriktning
sedan riksdagen den 1 juli 1992 från dåvarande Byggnadsstyrelsen
övertog fastigheterna i kvarteren Cephalus, Neptunus och Mercurius
samt Villa Bonnier. Den 1 december 1993 övertog riksdagen även
fastigheten i kvarteret Kungl. Trädgården, där JO-ämbetet har sina
lokaler.

I budgeten finns avsatt medel för en fortsatt ombyggnad av fastighe-
terna i kvarteren Neptunus och Mercurius i enlighet med riksdagens
beslut våren 1993.

Förvaltningskostnaderna beräknas, jämfört med innevarande budget-
år, öka med ca 12 miljoner kronor till följd av beräknade effekter av
valet, ökade aktiviteter bl.a. på informations- och dataområdena, ian-
språktagande av en ny fastighet samt avtalade ökningar av lönekostna-
derna. I förslaget ingår även en fortsatt reinvestering av ADB-tekni-
ken, vilken är en förutsättning för fortsatt rationalisering av verksam-
heten.

För riksdagens myndigheter har anslagen beräknats enligt de riktlin-
jer som gäller för statliga myndigheter.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 16

	Anvisat 1993/94	Förslag 1994/95	Förändring 1994/95
A. Riksdagen	778 814 000	794 873 (XX)	+ 16 059 (XX)
B. Riksdagens myndigheter	65 164 000	68 828 (XX)	+ 3 664 (XX)
Summa	843 978 000	863 701 000	+ 19 723 000

Anslagen

A. Riksdagen

Prop. 1993/94:100

Bilaga 16

Anslag A 1. Riksdagens ledamöter och partier m.m.

1992/93

1993/94

1994/95

Utgift 312 864 000*

Anslag 354 926 000

Förslag 372 625 000

* Tidigare Anslag A 1. Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m., A 3.
Bidrag till studieresor, A 4. Bidrag till 1PU, R1FO m.m., A 5. Bidrag till
partigrupper, A 10. Bidrag till internationella konferenser samt del av A 6.
Förvaltningskostnader.

Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamen-
ten till riksdagens ledamöter, arbetsgivaravgifter samt pensioner och
inkomstgarantibelopp åt f.d. riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras
reseersättningar vid resor inom Sverige, sjukvårdskostnader och utbild-
ning för riksdagens ledamöter. Kostnader för ledamöternas deltagande
i internationellt parlamentariskt samarbete såsom Europarådet, EFTA,
ESK, IPU liksom bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finan-
sieras även från anslaget. Särskilda medel har avsatts för
EG-delegationens och EES gemensamma parlamentarikerkommittés
verksamhet. I anslaget ingår slutligen även bidrag till riksdagsledamö-
ternas föreningar/organisationer (bl.a. RIFO) liksom bidraget till parti-
grupperna.

Ledamöternas arvoden kommer fr.o.m. den 1 januari 1994 att
bestämmas av en utomstående nämnd. Vad nämnden kommer fram
till beträffande arvodenas storlek kommer att belasta detta anslag.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budgetåret
1994/95 anvisas ett förslagsanslag på 372 625 000 kr.

A 2. Riksdagsutskottens resor utom Sverige

1992m	Utgift	9 155 000
1993/94	Anslag	800 000
1994/95	Förslag	18 500 000

Ingående reservation 8 197 081

Från anslaget finansieras utskottens utrikes resor. För verksamheten
har beräknats oförändrat belopp. I detta anslag ingår numera även
kostnaderna för medföljande tjänstemän vilka tidigare belastat annat
anslag. Medlen disponeras under en treårsperiod som reservationsan-
slag i enlighet med regler som fastställs av talmanskonferensen.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret
1994/95 anvisas ett reservationsanslag på 18 500 000 kr.

1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 16

A 3. Riksdagens förlagsverksamhet

1992/93 Utgift 25 882 OOO*

1993/94 Anslag 39 600 OOO

1994/95 Förslag 33 914 OOO

*Tidigare anslag A 7. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, A 9. Riksdags-
tryck samt del av A 6. Förvaltningskostnader.

Under detta anslag har samlats alla kostnader och intäkter för de
förlagsprodukter som riksdagen ger ut liksom information i elektro-
nisk form, bl.a. riksdagens publika databaser (Rixlex). Huvuddelen av
kostnaderna avser riksdagstrycket som har budgeterats för en volym
om 60 000 sidor.

Nettokostnaderna för tidningen Från Riksdag & Departement beräk-
nas fortsätta att minska främst till följd av ökade intäkter från prenu-
merationer och annonser. En höjning av prenumerationspriset på
tidningen planeras under budgetåret.

Utbyggnaden av Rixlex fortsätter. I budgetförslaget ingår att databa-
ser över Statens offentliga utredningar (SOU) och Departementsserien
(Ds) införlivas. På sikt syftar utbyggnaden av Rixlex till ett samhällsin-
formationssystem med fler databaser, t.ex. myndighetsföreskrifter och
andra databaser med juridisk/samhällsvetenskaplig inriktning. Därmed
ges användarna av Rixlex tillgång till register och fulltext över samtliga
dokument i lagstiftningskedjan, från regeringsdirektiv över utredning
och riksdagsbeslut till lag och föreskrifter. I budgetförslaget ingår
vidare medel för att i Rixlex koppla EG:s lagstiftning till SFS och
rättsakter i EES-avtalet och att samtidigt tillhandahålla faktadatabaser
om EG och Europasamarbetet.

Övriga publikationer som finansieras under anslaget är bl.a. Riksda-
gens årsbok och Ledamotsförteckningen.

Totalt beräknas anslagsbehovet för förlagsverksamheten minska med
ca 5,7 miljoner kronor främst till följd av rationaliseringar och ök-
ningar av intäkterna.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens förlagsverksamhet anvisas ett förslagsanslag
på 33 914 000 kr.

A 4. Riksdagens byggnader m.m.

1992/93 Utgift 24 655 000* Ingående reservation 18 488 728
1993/94 Anslag 152 600 000

1994/95 Förslag 127 733 000

* Tidigare del av anslaget A 8. Riksdagens byggnader samt del av anslaget A 6.
Förvaltningskostnader.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 16

Riksdagens lokalbestånd omfattar

eget fastighetsbestånd:

Riksdagshuset, Kv. Mars/Vulcanus (Ledamotshuset), Kv. Cephalus
(Förvaltningshuset), Kv. Neptunus Större 4-10, Kv. Mercurius, Villa
Bonnier och från 1993-12-01 Kungl. Trädgården.

förhyrda lokaler:

Kv. Aurora, Brandkontoret, parkeringsgarage, förråd och bokmagasin

bostäder (95 st):

Kv. Cephalus, kv. lason, kv. Ormsaltaren, brf Jungfrun, brf Algen och
Hornsbruksgatan

Totalt disponerar riksdagen lokaler till en omfattning av ca 100 000 nr
BTA (totalarea). Uppgiften exkluderar bostäder.

Ombyggnad av riksdagens hus

Arbetet med projektering och ombyggnad av lokalerna i kv. Neptunus
och Mercurius samt servicekulvertar under Mynttorget och Storkyrko-
brinken pågår med den inriktning och enligt den tids- och kostnads-
plan som redovisades i anslagsframställningen för 1993/94. Kostnads-
planen justerades dock i samband med riksdagens beslut (KU
1992/93:33, rskr. 1992/93:367/368) enligt följande:

1993/94: 100 miljoner kronor

1994/95: 90 miljoner kronor

1995/96: 8 miljoner kronor

Medelsbehovet för 1994/95 uppgår således, i enlighet med den justera-
de kostnadsplanen, till 90 miljoner kronor.

Utrednings- och projekteringsarbetet av åtgärder för att långsiktigt
säkra grundvattennivån på Helgeandsholmen pågår och kommer att
fortsätta under 1994/95. Hela projektet kan sannolikt vara slutfört
under 1995/96, då medel kommer att erfordras för produktionsskedet.
Medelsbehovet för det fortsatta arbetet under 1994/95 har beräknats till
7 miljoner kronor.

Övriga investeringar

Insatser beräknas för vissa arbetsmiljö- och ventilationsinvesteringar i
entréer samt i en av restaurangerna.

Medel har även beräknats för reinvestering i en ny telefonväxel,
fortsatt modernisering av voteringsanläggningen och övrig kammartek-
nik, utbyte av TV-apparaterna i ledamöternas rum och vissa säkerhets-
investeringar i fastigheterna.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 16

Fastighetsunderhåll och hyror

Nettokostnaderna för fastighetsdrift, fastighetsunderhåll, reparationer
m.m. avseende riksdagens egna fastigheter och bostadshus har beräk-
nats till 6 214 000 kr. Kostnaderna för riksdagens inhyrda lokaler
uppgår till 7 143 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvi-
sas ett reservationsanslag på 127 733 000 kr.

A 5. Riksdagens förvaltningskostnader

1992/93 Utgift 221 183 000*

1993/94 Anslag 230 888 000

1994/95 Förslag 242 101 000

*Tidigare del av anslag A 6. Förvaltningskostnader, del av anslag A 8.
Riksdagens byggnader samt anslag A 9. Publika databaser.

Från anslaget utgår medel för riksdagsförvaltningen exkl. kostnaderna
för förlagsverksamhet och fastighetsförvaltning. Kostnaderna avser bl.a.
löner, administration, intern service, säkerhet, datateknik, bibliotek
och informationsverksamhet.

Budgetförslaget syftar till att det parlamentariska arbetet kan bedri-
vas effektivt och rationellt samt till att skapa goda arbetsförhållanden
för riksdagens ledamöter. Dessutom skall information ges om riksda-
gens arbete och dess arbetsformer. Särskilda medel har reserverats för
de extra kostnader som regelmässigt följer efter ett val (teknisk utrust-
ning m.m. till nya ledamöter).

Inom administrationen fortsätter arbetet med utveckling av de admi-
nistrativa rutinerna i syfte att rationalisera verksamheten. Bl.a. avsätts
medel för utveckling av system för ledamöternas rese- och trakta-
mentsredovisning.

Inom utbildningsområdet avsätts medel för en fortsatt kompetensut-
veckling. Stora satsningar både på ledamöter och personal kommer att
göras inom ADB-utbildningen till följd av att riksdagen byter datasys-
tem.

Tillkommande aktiviteter har under senare år klarats genom omför-
delning av befintliga personalresurser. Målsättningen är densamma
även inför nästa budgetår. lanspråktagandet av en ny fastighet (lokal-
vård, våningsservice, bevakning m.m.), nytt informationscentrum samt
nya behov inom data- och dokumentationsverksamheten kommer
emellertid att ställa krav på viss personalförstärkning, dock huvudsak-
ligen övergångsvis. Medel härför har beräknats. Det bör nämnas att en
ökad försäljning av riksdagstrycket i såväl traditionell som elektronisk
form ställer ökade krav på resurser men ger också betydande intäkter.

Önskemål om nya permanenta föredragandetjänster i utskottsorgani-
sationen bör anstå i avvaktan på riksdagens beslut senare i vår med

Prop. 1993/94:100

Bilaga 16

anledning av Riksdagsutredningens förslag. Medel avsätts för en fortsatt
försöksverksamhet inom utskottsorganisationen med utvärdering av
riksdagsbelut.

Vid bedömningen av behovet av personal bör även beaktas ett
konstant mycket högt övertidsuttag för olika personalgrupper inom
riksdagsförvaltningen.

I budgetförslaget ingår medel för en fortsatt reinvestering i
ADB-systemet. Målsättningen är att under 1995 ersätta det nu centrali-
serade minidator- och terminalbaserade ADB-stödet inom riksdagen
med ett system där datorkraften flyttas till användarna, dvs. terminaler-
na ersätts av persondatorer. De nya investeringarna i ADB-systemet
skapar förutsättningar för en fortsatt rationalisering av riksdagens
verksamhet. Dessutom läggs grunden till en kostnadsbesparande om-
läggning av dokumenthantering och tryckeriprocess.

Medel har också anvisats för förbättring av den externa informatio-
nen till ledamöterna bl.a. från databaser över dagstidningar.

Efterfrågan på information om riksdagen ökar kraftigt. I budget-
förslaget finns därför medel för aktiviteter som syftar till en förbättrad
information. Medel finns avsatta för informationsaktiviteter till följd av
valet, bl.a. en ny video om riksdagen avsedd för främst skolorna och
nytt informationsmaterial. Vidare finns medel för ett informationscent-
rum i Konstfrämjandets gamla lokaler i kvarteret Neptunus. Här skall
allmänheten få tillgång till information om riksdagen och dess arbete.
Informationscentrum skall bli en samlingspunkt som ger möjlighet till
kommunikation mellan riksdagen och allmänheten. Här skall besöka-
re kunna fa svar på frågor, lämna synpunkter, följa den aktuella
debatten, söka uppgifter i databaserna och köpa riksdagstryck, böcker
och andra skrifter som riksdagen ger ut. 1 lokalerna planeras också en
permanent historisk utställning om riksdagen.

Medel finns även avsatt för partipolitiskt neutral information där
syftet är att öka särskilt ungdomars kunskaper om de demokratiska
rättigheterna inför valet 1994 och öka medvetenheten om riksdagens
funktion.

För riksdagsbiblioteket och utredningstjänsten har beräknats medel
för att förbereda inflyttningen i nya lokaler och för en ökad internatio-
nalisering.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95
anvisas ett ramanslag på 242 101 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 16

B. Riksdagens myndigheter

B 1. Riksdagens ombudsmän. Justitieombudsmännen

1992/93 Utgift 28 609 000

1993/94 Anslag 30 008 000

1994/95 Förslag 32 280 000

Riksdagens ombudsmän övervakar att de som utövar offentlig verksam-
het efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina
åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lagstift-
ningen avhjälps.

Justitieombudsmännen

Ämbetet har i anslagsframställningen redovisat ett ettårigt budgetför-
slag för 1994/95 och hemställt att verksamheten även i fortsättningen
skall finansieras med förslagsanslag. Det gäller för JO-ämbetet att lika
effektivt som tidigare kunna handlägga inkommande klagomål från
enskilda trots att antalet klagomål för fjärde året i följd ökat markant
(sammanlagd ökning 57,7 %) och under innevarande och närmast
kommande verksamhetsår beräknas överstiga 4 500. Verksamhetsmålet
för 1994/95 är att, med bibehållen kvalitet i ärendehandläggningen,
hålla ärendebalanserna på nuvarande nivå och bedriva inspektions-
verksamhet, som har klar rättsbefrämjande effekt, i ungefär samma
omfattning som hittills. Det är inte möjligt att uppnå det angivna
verksamhetsmålet med oförändrat antal föredragande. Det är därför
nödvändigt att JO erhåller begärda medel till personalförstärkning —
en föredragande. Vidare måste JO erhålla tillräckliga resurser för att
kunna ta de initiativ som föranleds av sådana särskilda händelser i
samhället som naturligen bör bli föremål för JO:s uppmärksamhet.
För att ytterligare effektivisera JO:s ärendehandläggning kommer JO
att i samarbete med Riksdagens förvaltningskontors ADB-enhet fort-
sätta att byta ut ordbehandlarna mot persondatorer under 1994/95. JO
har — som en effekt av datoriseringen — fr.o.m. januari 1993 minskat
personalstyrkan på ärendekanslierna med två personer.

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor har inget att erinra mot Justitieombuds-
männens medelsberäkning men anser att även denna verksamhet bör
kunna bedrivas med ramanslag.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, för bud-
getåret 1993/94 anvisas ett ramanslag på 32 280 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 16

B 2. Riksdagens revisorer

1992/93 Utgift 12 060 000

1993/94 Anslag 11 651 000

1994/95 Förslag 15 791 000

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska
statlig verksamhet. Uppgiften är till övervägande delen av förvaltnings-
revisionen karaktär, och syftet med revisorernas granskning är att
främja ett effektivt utbyte av de statliga insatserna. Dessutom granskar
revisorerna som externrevisorer Riksbanken, den inre riksdagsförvalt-
ningen, Riksdagens ombudsmän och Nordiska rådets svenska delega-
tion samt Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Riksdagens revisorer

I slutet av 1992/93 presenterade Riksdagsutredningen sitt betänkande
med förslag om bl.a. betydande utbyggnad av Riksdagens revisorers
kansli och ett fastare samarbete med utskotten.

Utan att vilja föregripa riksdagens ställningstagande till utredningens
förslag har Riksdagens revisorer funnit det motiverat att lämna en
fördjupad anslagsframställning för 1994/95—1996/97, grundad på ut-
redningens förslag. Riksdagsutredningen har föreslagit att utbyggnaden
av revisorernas resurser skall prövas successivt under en treårig upp-
byggnadsperiod. Revisorernas redovisning av resursbehovet är därför
mer konkret och specificerad avseende det första budgetåret i den
kommande treårsperioden. För de båda senare åren redovisas en
översiktlig bedömning, och revisorerna avser att i kommande anslags-
framställningar återkomma med förslag om budgetramen för 1995/96
och 1996/97.

Resultatredovisning

1 anslagsframställningen lämnar revisorerna en särskild resultatredovis-
ning avseende de tio skrivelser som revisorerna överlämnade till riks-
dagen budgetåret 1991/92. Revisorerna har valt att belysa resultatet av
verksamheten utifrån två mått: Dels hur revisorernas förslag mottagits
och behandlats i riksdagen, dels vilken uppmärksamhet förslagen rönt
i övrigt bl.a. i massmedia. Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna
att de granskningsärenden som avslutats under 1991/92 fick en ingå-
ende riksdagsbehandling och stor uppmärksamhet i massmedia. Revi-
sorerna gör också den bedömningen att resultatet av deras verksamhet
tillmäts en successivt ökad betydelse av statsmakterna.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 16

Resursbehov

Sammanfattningsvis innebär revisorernas förslag till förstärkning av
resurserna följande:

Prop. 1993/94:100

Bilaga 16

Ramanslag 1993/94			11	651	000	kr
Förstärkning 1994/95			+ 4	140	000	kr
6 nya tjänster 3	040	000
Hyra	100	000
Externa expenser	500	000
Övr. omkostnader	400	000
Investeringar	100	000
Ramanslag 1994/94, förslag			15	791	000	kr
Förstärkning 1995/96 (prel.)			+ 5	808	000	kr
Förstärkning 1996/97 (prel.)			+ 3	601	000	kr

När det gäller utbyggnaden av kansliets resurser har inte Riksdagsut-
redningen lämnat något förslag till finansiering. Riksdagens revisorer
utgår dock från att utbyggnaden finansieras genom en besparing inom
statsförvaltningen i övrigt.

Totalt sett ligger i förstärkningsförslaget medel för ytterligare 18
tjänster, inkl, resurser för utlåning till riksdagsutskott. Beräkningarna i
övrigt grundas på erfaren hetsmässig kunskap om kostnadsstrukturen
vid revisorernas kansli. Kostnadsberäkningarna är dock av naturliga
skäl osäkra och bl.a. beroende av hur lokalfrågorna kommer att lösas.

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens revisorer har lämnat en årsredovisning avseende budgetåret
1992/93 och en fördjupad anslagsframställning för perioden
1994/95—1996/97. Resursbehovet i anslagsframställningen grundas på
Riksdagsutredningens förslag till utbyggnad av revisorernas kansli.
Riksdagsutredningens förslag kommer att behandlas av riksdagen un-
der våren 1994. Det får ankomma på finansutskottet att i samband
med ställningstagandet till Riksdagsutredningens förslag bedöma beho-
ven av utbyggnad av Riksdagens revisorers kansli. Riksdagens förvalt-
ningskontor för i avvaktan på denna behandling upp Riksdagens
revisorers anslag med föreslaget belopp för 1994/95.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret
1994/95 anvisas ett ramanslag på 15 791 000 kr.

B 3. Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli

Prop. 1993/94:100

Bilaga 16

1992/93 Utgift 7 177 000

1993/94 Anslag 9 330 000

1994/95 Förslag 7 960 000

Nordiska rådet, vars verksamhet regleras i samarbetsöverenskommelsen
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavta-
let) 1962 med ändringar 1971, 1974, 1983, 1985, 1991 och 1993 är ett
samarbetsorgan för de nordiska ländernas parlament och regeringar.
Rådet tar initiativ i nordiska samarbetsffågor och är ett rådgivande och
kontrollerande organ i frågor som rör samverkan mellan några eller
alla de fem nordiska länderna inkl, de självstyrande områdena Färöar-
na, Grönland och Åland. Rådet avger rekommendationer och yttran-
den till Nordiska ministerrådet och till de nordiska ländernas regering-
ar.

Nordiska rådets svenska delegation

I förvaltningskontorets direktiv för riksdagen och dess myndigheters
anslagsframställning för budgetåret 1994/95 har anförts att ett nytt
riksdagens internationella kansli kommer att inrättas fr.o.m. den 1 juli
1994. Mot bakgrund av att såväl principiella som praktiska frågor
måste klarläggas innan slutligt beslut fattas om delegationens framtida
samordning med riksdagens övriga internationella verksamhet lämnas
en anslagsframställning med utgångspunkt i att delegationen kvarstår
som egen myndighet.

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor avser att under våren återkomma till
riksdagen med ett förslag om organisationen av riksdagens internatio-
nella verksamhet och föreslår därför i avvaktan på detta

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för
budgetåret 1994/95 anvisas ett förslagsanslag av 7 960 000 kr.

B 4. Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska
rådet

1992/93 Utgift 12 895 000

1993/94 Anslag 14 175 000

1994/95 Förslag 12 797 000

Nordiska rådets presidium har för 1993 antagit en preliminär budget
om 33 240 000 kr. Sveriges andel av rådets budget är 38,5 % från den
1 januari 1994.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel
i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret
1994/95 anvisas ett förslagsanslag på 12 797 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bilaga 16

gotab 45499, Stockholm 1993

Bilaga 17 till budgetpropositionen 1994

Räntor på statsskulden

(sextonde huvudtiteln)

Prop.

1993/94:100

Bilaga 17

Utgifterna för räntorna på statsskulden, m.m. under det kommande
budgetåret och det anslag som förs upp i statsbudgeten för att täcka
underskottet i den inkomst- och utgiftsstat rörande statsskuldräntoma som
riksdagen godkänner, är av naturliga skäl svåra att beräkna. Utvecklingen
av bl.a. ränteläge och valutakurser påverkar beräkningarna och det
återstår ett halvt år innan utbetalningen börjar. Beräkningen av stats-
skuldräntoma baseras på underlag från Riksgäldskontoret och på de
ränteantaganden som redovisas i den preliminära nationalbudgeten (bilaga
1, avsnitt 4). Regeringen har därmed frångått den tidigare beräknings-
modellen som baserades på stoppräntan. De redovisade ränteutgifterna
påverkas också av de stora inkomster i form av överkurser som
Riksgäldskontoret erhåller i samband med emissioner av statsobliga-
tionslån. De inkomster som dessa överkurser genererar leder till
minskade ränteutgifter under emissionsåret men högre ränteutgifter under
följande år.

Under senare år har förslagen i budgetpropositionerna reviderats i
kompletteringspropositionema. Regeringen förordar att även i år endast
ett preliminärt belopp förs upp i förslaget till statsbudget för nästa
budgetår. Regeringen kommer i stället, på grundval av förnyade
beräkningar från Riksgäldskontoret, att återkomma till riksdagen i
kompletteringspropositionen med förslag till anslag för räntor på stats-
skulden. I avvaktan härpå har, mot bakgrund av statsbudgetförslaget i
övrigt, anslaget Räntor på statsskulden, m.m. preliminärt förts upp med
85 miljarder kronor i statsbudgetförslaget.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

i avvaktan på slutligt förslag i ämnet, till Räntor på statsskulden, m.m.
för budgetåret 1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 85 000 000 000 kr.

1 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 100 Bilaga 17

gotab 45524, Stockholm 1993

Bilaga 18 till budgetpropositionen 1994

Oförutsedda utgifter

(sjuttonde huvudtiteln)

Prop.

1993/94:100

Bilaga 18

För täckande av oförutsedda utgifter finns i statsbudgeten, vid sidan av
de utgiftsanslag som finns uppförda under de olika huvudtitlarna, ett
särskilt förslagsanslag uppfört. Anslaget är i statsbudgeten för inne-
varande budgetår uppfört med 1 miljon kronor. Det tas i anspråk efter
beslut av regeringen i varje särskilt fall.

Ianspråktaganden av anslaget under år 1993

Först redovisas de utgifter som under år 1993 har täckts genom medel
som enligt regeringsbeslut har anvisats från detta anslag. Redovisningen
är uppställd departementsvis efter de departement i vilka ärendena har
beretts:

Utrikesdepartementet

Utbetalning av medel enligt resolution av

Europarådets ministerkommitté,

regeringsbeslut 1993-01-14 ..................... 18 000

Ersättningar för förlust av egendom,

regeringsbeslut 1993-03-11 ...................... 94 914

Utbetalning av medel enligt resolution antagen av

Europarådets ministerkommitté,

regeringsbeslut 1993-05-13 ..................... 70 000

Utbetalning av medel på grund av skadegörelse vid

utländska ambassader,

regeringsbeslut 1993-06-24 .................... 1 325 358

Utbetalning av medel efter förlikning enligt den
europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna m.m.,

regeringsbeslut 1993-09-09 ...................... 50 000

Utbetalning av medel enligt resolution antagen

av Europarådets ministerkommitté,

regeringsbeslut 1993-10-07 ...................... 10 000

Utbetalning av medel efter förlikning i mål mot

Sverige enligt den europeiska konventionen angående

skydd för de mänskliga rättigheterna m.m.,

regeringsbeslut 1993-10-14 ...................... 10 000

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 100 Bilaga 18

Utbetalning av medel på grund av resolution Prop. 1993/94:100

antagen av Europarådets ministerkommitté i mål mot Bil. 18

Sverige enligt den europeiska konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna m.m.,
regeringsbeslut 1993-10-14 ...................... 10 000

Utbetalning av medel enligt dom av Europeiska

domstolen för de mänskliga rättigheterna,
regeringsbeslut 1993-12-16 ...................... 60 000

Försvarsdepartementet

Ersättning till Evald Hallisk,

regeringsbeslut 1993-03-25 ..................... 500 000

Jordbruksdepartementet

Utbetalning av medel till rennäringens

katastrofskadeskydd m.m.,
regeringsbeslut 1993-02-25 .................... 4 000 000

Civildepartementet

Utbetalning av medel till Länstyrelsen i

Västmanlands län,

regeringsbeslut........................... 1 196 765

Summa kr 7 345 037

Dessutom fattades ett regeringsbeslut under år 1992, som inte ingick i
redovisningen i prop. 1992/93:100, bil. 18.

Socialdepartementet

Ersättning till T. Nilsson,
regeringsbeslut 1992-12-10 ...................... 22 000

Bakgrund och förutsättningar

Regeringen bör även i fortsättningen kunna disponera medel för täckande
av utgiftsbehov som inte kan överblickas vid statsbudgetens fastställande.
Regeringen förordar därför att det i förslaget till statsbudget för nästa
budgetår förs upp ett anslag för ändamålet. Anslaget bör i princip få
disponeras endast för utgifter som är av så brådskande art att respektive
ärende inte hinner underställas riksdagen och att utgifterna inte lämpligen
kan täckas av andra medel som står till regeringens förfogande. Härmed
avses även att anslaget inte får tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3§
tredje stycket regeringsformen, dvs. behov av medel för rikets försvar
under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.

Vissa speciella ändamål bör vidare få tillgodoses med medel från
anslaget till oförutsedda utgifter.

Under en lång följd av år har riksdagen bemyndigat regeringen att, Prop. 1993/94:100
under förutsättning att andra medel inte står till förfogande för ändamålet, Bil. 18
från detta anslag utbetala belopp, som staten genom lagakraftvunnen dom
har ålagts att betala. Detta bemyndigande har med verkan fr.o.m.
budgetåret 1961/62 utvidgats till att omfatta också belopp som staten till
följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har
åtagit sig att ersätta. Motsvarande bemyndigande, som innefattar bl.a.
ersättningar på grund av dom meddelad av den europeiska domstolen för
mänskliga rättigheter i mål som handläggs enligt den europeiska
konventionen angående mänskliga rättigheter m.m., liksom förliknings-
ersättningar i sådana mål, bör ges åt regeringen för nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1948:282 medgav riksdagen (bet.l948:SU207,
rskr. 1948:406) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare
under budgetåret 1948/49 få utgå ersättning för förlust av eller skada på
egendom utom riket till personer, som uppehöll sig utomlands och som
var i rikets tjänst, liksom till deras familjemedlemmar och personliga
tjänare. Ersättning skulle utgå efter samma grunder som under budgetåren
1943/44-1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar för
förluster som hade uppkommit på grund av krigsförhållandena (prop.
1944:183, bet. 1944:SU147, rskr. 1944:329). Förbudgetåren 1949/50-
1993/94 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Regeringen
bör få bemyndigande att på samma villkor betala ut ersättning för skador
av ifrågavarande natur under nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1951:38 medgav riksdagen (bet. 1951:SU422,
rskr. 1951:63) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare
under budgetåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på
egendom inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare
krigsförhållandena. För budgetåren 1952/53-1993/94 har riksdagen
lämnat motsvarande bemyndiganden. Med hänsyn till att krigsskador,
exempelvis genom minsprängning, fortfarande kan tänkas förekomma,
bör regeringen få riksdagens bemyndigande att även under nästa budgetår
på oförändrade villkor betala ut krigsskadeersättningar.

Regeringen anser att anslaget till oförutsedda utgifter, i likhet med in-
nevarande budgetår, bör tas upp med 1 miljon kronor.

Det bör ankomma på regeringen att i efterhand anmäla till riksdagen
vilka utgifter som täckts genom att medel anvisats från anslaget.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1994/95 under sjuttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr. att stå till
regeringens förfogande för de ändamål och på de villkor som förordats
i det föregående.

gotab 45523, Stockholm 1993

Bilaga 19 till budgetpropositionen 1994

Beredskap sbudget

för totalförsvarets civila del

Prop.

1993/94:100

Bil. 19

Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen skall riksdagen företa budgetreglering
for närmast följande budgetär eller, om särskilda skäl föranleder det,
för annan budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen
beakta behovet av medel för rikets försvar under krig, krigsfara eller
andra utomordentliga förhållanden.

Utgifter för förstärkning av försvarsberedskapen kan täckas på
principiellt fyra olika sätt.

Utgifterna kan täckas genom att förslagsanslag på statsbudgeten
överskrids. Detta gäller dock inte utgifter för åtgärder som skall belasta
sådana anslagsposter som riksdagen har maximerat.

Regeringen kan vidare i proposition hemställa att riksdagen beviljar
särskilda medel på tilläggsbudget. Detta förutsätter att riksmöte pågår
och att regeringen bedömer att det finns tid för en normal
budgetbehandling.

Regeringen kan också ta i anspråk medel som har anvisats på
beredskapsbudgeten, om förutsättningarna härför - krig, krigsfara eller
andra utomordentliga förhållanden - föreligger. Regeringen beslutar om
detta.

Slutligen kan utgifter för beredskapsförstärkningar täckas på annat sätt
än från anslag på beredskapsbudgeten eller förslagsanslag på
statsbudgeten. Regeringen har sålunda bemyndigats att vid krig,
krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikt för rikets
försvarsberedskap disponera rörliga krediter i Riksgäldskontoret om
högst 60 miljoner kr för Jordbruksdepartementets och högst 1 200
miljoner kr för dåvarande Handelsdepartementets verksamhetsområde
(prop. 1970:1 bil. 11, bet. 19970/71 :JoU3, rskr. 1970/71:125, prop.
1970:1 bil. 12, bet. 1970/71:SU10, rskr. 1970/71:10, prop. 1973:1 bil.
12, bet. 1973/74:FöU9, rskr. 1973/74:63, prop. 1974:8,

bet. 1974/75:FöU8, rskr. 1974/5:34, prop. 1987/88:100 bil. 20,
1987/88:FöU6, rskr. 1987/88:128 och prop. 1992/93400 bil 19, bet.
1992/93:FöU6, rskr. 1992/93:170).

1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 100 Bilaga 19

Regeringen anser att den rörliga krediten i Riksgäldskontoret bör föras
upp med oförändrat belopp, dvs 1 260 miljoner kr. Krediten bör
disponeras av regeringen, varvid högst 500 miljoner kr bör på
disponeras inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, högst

60 miljoner kr för Jordbruksdepartementets och högst 700 miljoner kr
för Näringsdepartementets verksamhetsområde.

Det åligger regeringen att anvisa hur utgifter för höjningar av
försvarsberedskapen skall täckas. Avgörande för vilka medel som skall
tas i anspråk är omfattningen och arten av de åtgärder som man avser
att vidta och hur snabbt åtgärderna måste genomföras.

Beredskapsbudgeten skall säkerställa att nödvändiga beredskaps-
höjningar inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte
disponerar erforderliga betalningsmedel.

Den beredskapsbudget för totalförsvarets civila del som gäller för
innevarande budgetår (prop. 1992/93:100 bil. 19, bet. 1992/93:FöU6,
rskr. 1992/93:178) tar upp anslagsmedel om sammanlagt 27 600
miljoner kr.

Anslagen på beredskapsbudgeten är beräknade för de utgifter för civila
ändamål som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av
försvarsberedskapen med undantag för sådana utgifter som inte skall
belasta av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen är beräknade för
en tid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap.

För budgetåret 1994/95 bör på beredskapsbudgeten föras upp anslag om
sammanlagt 17 190 000 miljoner kr. Anslagen bör fördelas på huvud-
titlar enligt bilaga 19.1. Förändringarna i beloppen jämfört med
föregående budgetår för Försvarsdepartementet och
Justitiedepartementet hänför sig till att tidigare budgeterade medel för
dagpenning till militära värnpliktiga, 8 850 miljoner kr, i fortsättningen
skall belasta anslagen inom den militära delen av totalförsvaret samt att
budgeterade medel för dagpenning till beredskapspolisen flyttas från
Försvarsdepartementets huvudtitel till Justitiedepartementets huvudtitel.

Alla anslag på beredskapsbudgeten bör vara förslagsanslag.

Prop. 1993/94:100

Bil. 19

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner förslaget till beredskapsbudget för totalförsvarets
civila del för budgetåret 1994/95 (bilaga 19.1).

2. bemyndigar regeringen att för detta ändamål få disponera en
rörlig kredit på 1 260 000 000 kr.

Prop. 1993/94:100

Bil. 19

Förslag till beredskapsbudget för totalförsvarets civila del för budgetåret Prop. 1993/94:100
1994/95. Bil. 19.1

II. Justitiedepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

600 000 000 kronor

IV. Försvarsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

2 600 000 000 kronor

V. Socialdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

8 190 000 000 kronor

VI. Kommunikationsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

2 250 000 000 kronor

VII. Finansdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

1 900 000 000 kronor

VIH. Utbildningsdepartementet

Utgifter for totalförsvarets civila del, förslagsvis

80 000 000 kronor

IX. Jordbruksdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

370 000 000 kronor

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Utgifter för totalsförsvarets civila del, förslagsvis

580 000 000 kronor

XII. Näringsdepartementet

Utgifter for totalförsvarets civila del, förslagsvis

590 000 000 kronor

XIV. Miljö- och naturresursdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

30 000 000 kronor

Summa 17 190 000 000 kronor

gotab 45520, Stockholm 1993

Proposition 1993/94:100

Arbetsmarknadsdepartementet

(tionde huvudtiteln)

Sammanfattning av de viktigaste förslagen

Ar betsmarknadsutvecklingen

Arbetsmarknadsverkets resultat

Arbetsmarknadspolitiken våren 1994 och budgetåret 1994/95

Ramar för budgetåret 1994/95

Övergripande mål

Riktlinjer för budgetåret 1994/95

Den aktuella utvecklingen

Sjukfrånvaro, arbetsskador mm.

Arbetstid

Arbetstidsförkortning

Översyn av arbetsmiljölagen m.m.

Förhandsbedömningar

Medicinska kontroller

Elektromagnetiska fält

Den arbetsrättsliga lagstiftningen

Översyn av ledighetslagstiftningen

F öre tagshälsovård

Arbetslivsfonden

Utredning om kunskapsspridning m.m.

Europeiska integrationsfrågor

ILO-frågor

Förslag av 1989 års Handikapputredning

Arbetsmiljöfonden

Förslag till riksdagsbeslut

A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

1 AMS

2 Regeringens överväganden

A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

1 AMS

2 Regeringens överväganden

3 Förslag till riksdagsbeslut

A 3. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

A 4. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen sommyndighet, m.m.

B 1. Arbetarskyddsverket

1 Arbetarskyddsstyrelsen

2 Regeringens överväganden

Övergripande mål

Resurser:

3 Förslag till riksdagsbeslut

B 2. Arbetsmiljöinstitutet

1 Arbetsmiljömstitutet

2 Regeringens överväganden

Övergripande mål

Resurser:

3 Förslag till riksdagsbeslut

B 3. Yrkesinriktad rehabilitering

1 AMS

2 Regeringens överväganden

Resurser

3 Förslag till riksdagsbeslut

B 4. Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet

1 AMS

2 Regeringens överväganden

3 Förslag till riksdagsbeslut

B 5. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

1 AMS

SUMMA

43 571

100,0

4 962

100,0

2 Regeringens överväganden

3 Förslag till riksdagsbeslut

B 6. Bidrag till Samhall Aktiebolag

1 Samhall Aktiebolag

2 Regeringens överväganden

3 Förslag till riksdagsbeslut

B 7. Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m.

1 Samhall Aktiebolag

2 Regeringens överväganden

3 Förslag till riksdagsbeslut

B 8. Arbetslivscentrum

1 Arbetslivscentrum

2 Regeringens överväganden

Övergripande mål:

Resurser:

A 4. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som
myndighet, m.m.

Fördelning av Kulturdepartementets budgetförslag för
budgetåret 1994/95

B 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m.

2.9 Immigrantinstitutet för arkiv- och
dokumentationsverksamhet

B 8. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m.