Bilaga 10 till budgetpropositionen 1992

Jordbruksdepartementet

(nionde huvudtiteln)

Prop.

1991/92:100

Bil. 10

Översikt

Till jordbruksdepartementet hör frågor rörande jordbruk, skogsbruk, fis-
ke, trädgårdsnäring och rennäring samt högre utbildning, forskning och
försök för dessa näringar, livsmedelsberedskap, djurskydd, djurens hälso-
och sjukvård, livsmedelskontroll och utsädeskontroll samt jakt och
viltvård. Sedan den 1 december 1991 hör även frågor rörande biobränslen
till jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Det förslag till utgiftsram för jordbruksdepartementets verksamhetsom-
råde för budgetåret 1992/93 som läggs fram i budgetpropositionen omfat-
tar 6 965 milj. kr.

Genomförandet av den nya livsmedelspolitiken är på det nationella
planet huvudfrågan för jordbruksdepartementets arbete de närmaste åren.
Belastningen på statsbudgeten för omställningsåtgärderna minskar dock
kraftigt i enlighet med den plan som tidigare fastställts av regering och
riksdag. Genom omfördelningar inom huvudtiteln kan förslag om nya
utgiftsåtaganden läggas fram. Således föreslås ökningar av anslag som en
följd av ett EES-avtal och förberedelsearbete inför ett EG-medlemskap.
Vidare föreslås ytterligare medel för miljöförbättrande åtgärder i jordbru-
ket bl. a. för att nå upp till målet om en halvering av bekämpningsmedels-
användningen till år 1996. Därutöver föreslås som ett led i regeringens
utgiftsstrategi besparingar på ca 205 milj. kr. för budgetåret 1992/93.

I särskilda propositioner kommer förslag att lämnas om vissa jordbruks-
politiska frågor, däribland stödet till jordbruket i norra Sverige samt om
biobränslen.

Sammanställning m. m.

Anslagsförändringar totalt inom jordbruksdepartementets verksamhets-
område i förhållande till anvisat belopp förbudgetåret 1991/92 framgår av
följande sammanställning uttryckt i milj. kr.

1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

	Anvisat 1991/92	Förslag 1992/93	Föränd- ring
A. Jordbruksdepartementet m. m.	73,4	78,3	+ 4,9
B. Jordbruk och trädgårdsnäring	7 462,5	3 905,4	-3557,1
C. Skogsbruk	530,2	507,4	- 22,8
D. Fiske	106,2	114,9	+ 8.7
E. Rennäring m. m.	55,9	56,3	+ 0,4
F. Djurskydd och djurhälsovård	222,6	229,6	+ 7,0
G. Växtskydd och jordbrukets
miljöfrågor	71,0	46,5	- 24,5
H. Livsmedel	556,0	550,3	5,7
I. Utbildning och forskning	1 194,9	1 228,0	+ 33,0
J. Biobränslen	-	248,9	+ 248,9
Totalt för jordbruksdepartementet	10 272,8	6965,7	-3307,1

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991

Föredragande: statsrådet Olsson

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Anmälan till budgetpropositionen 1992

Inledning

1 Allmänt

Jordbruket skall producera livsmedel av hög kvalitet och miljövänliga
råvaror, det skall dessutom utnyttjas som en resurs i miljöarbetet. Vårt
geografiska läge och våra klimatförhållanden ger förutsättningar för pro-
duktion av livsmedel till hög kvalitet med låga insatser av kemiska be-
kämpningsmedel. Detta tillsammans med en bättre teknik och högt kun-
nande ger svenska producenter goda förutsättningar att lyckas i konkur-
rensen på EG-marknaden.

Regeringen har i regeringsförklaringen slagit fast att omställningen av
svenskt jordbruk skall fullföljas. Den avreglering och marknadsanpassning
som skall ske innebär att jordbrukarna kommer att betraktas som vanliga
företagare och endast ersättas för den produktion som finner avsättning på
marknaden. Om detta resulterar i att det öppna och levande kulturland-
skapet äventyras skall regeringen pröva frågan om arealersättning som en
metod att bevara landskapsbilden.

Regeringens vilja att stimulera till och underlätta småföretagandet ger
goda förutsättningar för jordbrukarna att utveckla sina företag på en
avreglerad och marknadsorienterad livsmedelsmarknad. Sänkta skatter,
minskade avgifter, förenklat regelverk för småföretag och ökad konkurrens
ger de förutsättningar som krävs för att jordbruket och livsmedelsindu-
strin skall vara konkurrenskraftiga vid ett EG-inträde.

Inom jordbruksdepartementets område koncentreras arbetet på att full-
följa omställningen av jordbruket enligt det livsmedelspolitiska beslutet
1990 samt på förberedelser inför ett svenskt inträde i EG. De pågående
förhandlingarna i Uruguayrundan inom ramen för GATT är också av
mycket stor betydelse för den svenska jordbruksnäringen. Vad gäller om-
ställningen av jordbruket följs frågan mycket noggrant bl. a. genom att
uppdrag lagts ut på flera myndigheter med syfte att följa och analysera
utvecklingen. Det är ännu för tidigt att dra slutsatser av konsekvenserna
på olika områden, varför jag senare återkommer till regeringen i denna
fråga.

Jordbruket har en avgörande roll för att vi skall kunna bevara ett öppet
och levande kulturlandskap. Som en följd av anpassningen av livsmedels-
produktionen till den inhemska efterfrågan friställs mark för andra ända-
mål. På den bör andra miljövänliga råvaror kunna produceras. Det energi-

politiska beslutet våren 1991 leder till att det skapas en marknad för
biobränslen. Den åkermark som omställs kommer till stor del att kunna
användas för produktion av biomassa för energiändamål. Sedan december
1991 handläggs frågor som rör biobränslen i jordbruksdepartementet.

Biobränslekommissionen som tillsattes efter riksdagens energipolitiska
beslut våren 1991 har bl. a. till uppgift att lägga förslag om samordning och
förstärkning av pågående utvecklingsinsatser för biobränslen. Kommissio-
nen har överlämnat ett delbetänkande (SOU 1991:93) om produktion av
el från biobränslen, vilket remissbehandlas för närvarande. Avsikten är att
förslaget skall ligga till grund för en proposition under våren 1992.

En särskild omställningskommission har tillsatts för att följa och stäm-
ma av det livsmedelspolitiska beslutet. Kommissionen skall också följa
hur arbetet med en ny gemensam jordbrukspolitik (CAP) fortgår inom EG
och föreslå eventuella förändringar av den svenska jordbrukspolitiken för
att Sverige skall få en bra övergång vid ett medlemskap i EG. Till kommis-
sionens uppgifter hör också att pröva arealersättning som en metod för att
bevara öppna landskap.

Hittills har omställningen inneburit positiva effekter både i fråga om
produktionsanpassning och prisutveckling i konsumentledet. För anima-
lieproduktionen har omställningen lett till produktionsminskningar som
har resulterat i en ungefärlig balans på detta område. Däremot finns det
fortfarande ett relativt stort spannmålsöverskott, som måste nedbringas
för att nå en balans även inom vegetabilieområdet. Prisutvecklingen i
konsumentledet har varit långsammare under 1991 än på mycket länge.
Genomsnittligt har priserna på de prisreglerade livsmedlen ökat med 2,0%
under perioden januari —november 1991. Ökningen beror till stor del på
att mjölksubventionerna tagits bort. Om denna effekt räknas bort har
priserna på jordbruksprisreglerade varor minskat med 0,4% under samma
period. Jämförelsevis har KPI under perioden ökat med 8,3%.

Konsumentberedningens uppdrag att följa och utvärdera den livsme-
delspolitiska reformen ur ett brett konsumentperspektiv ger viktiga under-
lag för ett fortsatt reformarbete på detta område.

Skogspolitiken granskas för närvarande av en parlamentarisk kommitté.
Kommittén har fått tilläggsdirektiv bl. a. med anledning av beslutet att
skogsvårdsavgiften skall slopas. Beslutet är ett led i en avreglering av
skogsbruket. Näringen kommer i fortsättningen att få bekosta sådana
åtgärder som finansierats med skogsvårdsavgiften.

Skogsnäringen påverkas starkt av den lågkonjunktur som råder. Den
minskade lönsamheten ger näringen betydande svårigheter. Det är nu
viktigt att agera så att Sverige har en stark skogsnäring som är väl rustad
när högkonjunkturen inträder. Den avreglering och de minskade skattebe-
lastningarna som de nyligen fattade riksdagsbesluten innebär ger bättre
förutsättningar för detta. En proposition om skogspolitiken planeras till
våren 1993.

Det internationella samarbetet och ett svenskt medlemskap i EG ger
jordbruksnäringen nya möjligheter men ställer också stora krav på en
internationellt konkurrenskraftig näring. Inom departementets område

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

innebär den ökade internationaliseringen att krav ställs på ytterligare
resurser för att klara de nya uppgifter som detta innebär.

2 Den internationella utvecklingen

2.1 Svenskt jordbruk i Europa

EFTA-länderna och EG har slutit en principöverenskommelse om ett
Europeiskt Ekonomiskt Samarbetsområde (EES). Sverige blir i och med
detta del av en större europeisk marknad där varor, kapital, arbetskraft
och tjänster tillåts röra sig fritt över gränserna. Avtalet skall träda i kraft
den 1 januari 1993.

Det stod tidigt klart att avtalet inte skulle omfatta EGs gemensamma
jordbrukspolitik och fiskeripolitik. Jordbruks- och livsmedelsområdet be-
rörs emellertid av avtalet genom gemensamma veterinära och fytosanitära
regler samt utsädes- och fodermedelsregler. Handeln med bearbetade
jordbruksprodukter samt livsmedelslagstiftningen ingår även. Sverige har
även förhandlat om ett bilateralt jordbruksavtal.

Under förhandlingarna blev det klart att för vissa frågor inom det
veterinära området och fodermedelsområdet måste Sverige få vissa un-
dantag från EGs regelverk. Det gäller bl. a. regelverket för sjukdomen BSE,
användningen av antibiotika m. m. som fodermedelstillsatser samt synen
på s. k. kadavermjöl.

Ett bilateralt jordbruksavtal mellan Sverige och EG ökar möjligheterna
för svensk livsmedelsindustri att komma in på EGs marknad. I avtalet
ingår bl. a. tullfria kvoter för nötkött, beredda nötköttsprodukter, ost,
frysta grönsaker och vodka (utan kvotbegränsning) samt vissa ensidiga
tullättnader för ett antal produkter av intresse för de sydliga EG-länderna.
Det senare är ett led i den ekonomiska och sociala utjämningen inom EES.

För beredda jordbruksvaror sker en harmonisering och förenkling av
nuvarande frihandelssystem med råvarukostnadsutjämning. Detta leder
till ökad frihandel för ett utökat antal produkter.

Sveriges geografiska läge och speciella klimatförhållanden minskar ris-
ken för sjukdomsangrepp och innebär bl. a. mindre användning av be-
kämpningsmedel än på kontinenten. Ren miljö, teknik, kunnande och de
naturliga förutsättningarna ger svenska producenter chansen att göra sig
gällande på EG-marknaden.

Inom ramen för de frihandelsavtal som håller på att slutas mellan EFTA
och de östeuropeiska länderna, Ungern, Polen och Tjeckoslovakien samt
Turkiet och Israel förhandlas också om bilaterala jordbruksavtal mellan
Sverige och dessa länder. Avtalet med Turkiet undertecknades i december
1991.

2.2 OECD

Ett ministermöte inom OECDs jordbrukskommitté äger rum i mars 1992.
På dagordningen står bl. a. en redovisning av läget i den jordbrukspolitiska
reformprocess som OECD startade år 1987. Vidare skall diskuteras en

Prop. 1991/92: 100

Bil. 10

integrerad anpassningspolitik för framtiden med betoning på sambanden
mellan strukturanpassning, miljö och landsbygdsutveckling samt utveck-
lingen utanför OECD-området. Första halvåret 1992 övervägs om det skall
anordnas ett gemensamt Sverige/OECD-seminarium i Stockholm om jord-
brukspolitik i Baltikum.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

2.3 GATT

Jordbruket är ett nyckelområde i den stora multilaterala handelsförhand-
ling som nu äger rum i GATT. Förhandlingarna omfattar samtliga åtgär-
der som direkt och indirekt påverkar jordbrukshandeln. De syftar bl. a. till
att liberalisera handeln och förbättra konkurrenssituationen genom ökad
användning av GATTs regelverk även inom internationell handel med
jordbruksprodukter och en gradvis neddragning av stöden till jordbruket.
Enighet råder om att göra åtaganden om reduceringar av internstöd,
gränsskydd och exportstöd. En utgångspunkt är vidare att alla gränsskydd
skall omvandlas till vanliga tullar. Vissa stöd med begränsad effekt på
produktionen kommer att undantas från neddragningsförpliktelserna.
Förhandlingarna är i ett slutskede. Syftet är att reformen skall börja
genomföras år 1993.

2.4 FAO

Sverige är som medlem i FAOs råd samordnare för de nordiska länderna.
Viktiga arbetsuppgifter är uppföljningen av 1991 års konferens, miljöfrå-
gor (bl. a. förberedelser infor FNs miljökonferens år 1992), uthålligt jord-
bruk, en nutritionskonferens år 1992, skogsfrågor (skogskonvention och
handlingsprogrammet för de tropiska skogarna), upprättandet av ett glo-
balt informationssystem på jordbruksområdet och fortsatt reformering av
organisationen.

2.5 Samarbetet med Central- och Östeuropa

Kontakterna och samarbetet mellan Sverige och de Central- och Östeuro-
peiska staterna på jordbruks-, skogs- och fiskeområdena har ökat under
det senaste året. Detta gäller främst länderna och områdena i det svenska
närområdet, särskilt de baltiska republikerna. Regeringen har fastslagit vår
skyldighet att ge dem hjälp och stöd i deras svåra omställningsprocess.
Också med andra Central- och Östeuropeiska länder som Ungern, Polen,
Tjeckoslovakien och Ryssland har kontakterna vidgats.

Regeringen stödjer de nya baltiska staterna i förvandlingen från ett i
huvudsak statligt eller kollektivt jordbruk till ett privatägt marknadsinrik-
tat jordbruk. Kontakterna har intensifierats, inte minst genom de stora
insatser i fråga om maskinleveranser och utbildning som kommit till stånd
genom insatser av Lantbrukarnas riksförbund, andra organisationer,
landsting och kommuner. Ett stort antal studerande och praktikanter från
främst de baltiska staterna har under året fått utbildning i Sverige. Liknan-

de program har utvecklats for Polen och under senare tid för den Ryska
rådsrepubliken.

Bistånd på jordbruksområdet har förmedlats via SIDA och BITS, bl. a.
för att bygga upp en demokratisk föreningsrörelse i de baltiska staterna.
Polen och i den Ryska rådsrepubliken. Genom Skogs- och lantbruksakade-
mien har ett forskningsutbyte ägt rum med flera Central- och Östeurope-
iska länder. Det kommer att fortsätta och fördjupas under det kommande
året. På skogsområdet har närmare kontakter utvecklats bl. a. av skogssty-
relsen i form av utbytesprogram, seminarier och annan verksamhet. Lik-
nande aktiviteter förekommer på fiskesidan. Bl. a. har stöd lämnats för
omvandling av fiskeadministrationerna i de baltiska republikerna.

3 Livsmedelspolitiken

Regeringen har i regeringsförklaringen understrukit vikten av att omställ-
ningen av jordbruket fullföljs. Syftet är att Sverige vid ett inträde i EG
skall ha en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring. Jordbruket skall
producera livsmedel av hög kvalitet och andra miljövänliga råvaror. Kon-
sumenternas krav på tillgång till ett varierat utbud av livsmedel av god
kvalitet och till rimliga priser skall tillgodoses.

Ett framgångsrikt omställningsarbete är avgörande för möjligheterna att
nå dessa mål.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

3.1 Omställningskommission

En avstämning av omställningsbesluten skall ske efter det att EG har lagt
fast principerna för sin kommande jordbrukspolitik. För att förbereda
denna avstämning har en särskild kommission tillsatts. Kommissionen
skall beakta effekter och faktorer som inte var kända eller förutsedda vid
tidpunkten för det livsmedelspolitiska beslutet, i första hand konsekven-
serna av en anslutning till EG. Man skall också pröva frågan om arealer-
sättning som en metod att bevara öppna landskap.

Kommissionen skall också behandla stödet till jordbruket i norra Sveri-
ge i ett långsiktigt perspektiv. En parlamentarisk arbetsgrupp har nyligen
redovisat vissa överväganden om detta stöd i delbetänkandet (Ds
1991:80) Jordbruket i norra Sverige. Avsikten är att ta upp denna fråga i
en proposition våren 1992.

Andra viktiga underlag för kommissionens arbete är resultatet av Uru-
guayrundan i GATT och de redovisningar av uppföljningsuppdrag som
lämnas av olika myndigheter.

3.2 Uppföljning av den livsmedelspolitiska reformen

Genom olika regeringsbeslut har statens jordbruksverk, statens pris- och
konkurrensverk (SPK), livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES)
och statens naturvårdsverk fått i uppdrag att följa den livsmedelspolitiska

reformens effekter inom sina resp, ansvarsområden. Samtidigt har en
särskild konsumentberedning tillsatts med uppgift att följa den livsmedels-
politiska reformens effekter ur ett brett konsumentperspektiv.

Regeringen har uppdragit åt statens livsmedelsverk att följa och analyse-
ra utvecklingen med anledning av det livsmedelpolitiska beslutet inom
områdena kost och hälsa samt småskalig livsmedelsproduktion.

Jordbruksverket, SPK och LES skall till regeringen redovisa sina upp-
drag den 1 oktober varje år under omställningsperioden. Konsumentbe-
redningen skall löpande avrapportera utvecklingen till regeringen. En
samlad utvärdering av utvecklingen under hela omställningsperioden skall
av dessa myndigheter redovisas den 1 oktober 1994. Naturvårdsverket
skall i samverkan med riksantikvarieämbetet redovisa en första utvärde-
ring senast den 30 juni 1992. Därefter skall naturvårdsverket årligen
redovisa utvecklingen i samband med anslagsframställningen. Livsmedels-
verket skall vad gäller kost och hälsa redovisa sitt uppdrag senast den 30
oktober 1994 och vad gäller aspekterna på småskalig livsmedelsproduk-
tion årligen i samband med anslagsframställningen.

De första uppföljningsrapporterna har överlämnats till jordbruksverket,
SPK, LES och konsumentberedningen den 1 oktober i år.

Effekterna av den livsmedelspolitiska reformen är i huvudsak av lång-
siktig karaktär. Med hänsyn till den korta tid som har gått sedan huvud-
momentet i reformen — den interna avregleringen — påbörjades den 1 juli
1991 är det inte möjligt att redan nu i någon större omfattning statistiskt
belysa reformens effekter. De rapporter som har överlämnats har därför i
stor utsträckning karaktären av en nulägesbeskrivning av situationen före
avregleringens början. Inom områden där förändringar redan kunnat
skönjas har detta givetvis avrapporterats.

I det följande redovisas några sammanfattande bedömningar baserade i
huvudsak på LES uppföljningsrapport. LES har en samordnande funktion
i uppföljningsarbetet och skall i sin rapport bl. a. sammanställa det materi-
al som övriga myndigheter tar fram. Syftet är att underlätta en samlad
utvärdering av den livsmedelspolitiska reformen.

Produktionsutveckling på vegetabilieområdet

Situationen på vegetabilieområdet präglas givetvis i hög grad både av det
pågående omställningsprogrammet och den interna avregleringen.

I Sverige fanns år 1990 totalt 96 500 brukningsenheter med mer än 2 ha
åker, en minskning med 2000 från år 1989. I de tre nordligaste produk-
tionsområdena hade antalet brukningsenheter minskat med 800 till
26 700. Den totala arealen åker i landet har under samma period minskat
med endast 8 000 ha till 2 845 000 ha.

Odlingen av spannmål har minskat under senare år till följd av de
produktionsbegränsande åtgärder som vidtagits. Arealen spannmål och
oljeväxter var 1 500000 ha år 1990 och minskade år 1991 med 125000 ha.
Grovfoderarealen har under senare år ökat. Arealen i träda har minskat
medan sockerbets- och potatisarealerna har varit relativt oförändrade.

Omställningsprogrammet inom vegetabilieproduktionen omfattar fram-

Prop. 1991/92: 100

Bil. 10

för allt det s.k. omställningsstödet och anläggningsstödet. Omställnings- Prop. 1991/92: 100
stödet ges for att stimulera en snabb och varaktig omställning av åkermark Bil. 10
till annan produktion än livsmedel. Anläggningsstödet syftar till att ytterli-
gare stimulera en varaktig övergång till annan produktion än livsmedel.

Det lämnas för anläggning av lövskog, energiskog och våtmarker.

Anslutningen till omställningsstödet har under första året varit större än
vad som ursprungligen beräknades. Den omfattar nu ca 350000 ha. Om-
ställningsarealen finns främst i slättbygderna i mellersta Sverige.

Ansökningarna om anläggningsstöd omfattar ca 62 000 ha. Ramen om

500 milj. kr. som disponeras för detta stöd tas därmed i anspråk helt.
Intresset för anläggningsstöd har varit störst i södra Sverige.

Trots att omställningsprogrammet nu omfattar ca 350000 ha ger den
nuvarande produktionen ett årligt överskott av spannmål som vid normal
skörd uppgår till ca 1 miljon ton.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att fortsatta överskott inom
denna sektor kommer att leda till sjunkande priser för producenterna. Det
är således mycket angeläget för ekonomin i vegetabilieproduktionen att
omställningen fullföljs så att balans kan uppnås på spannmålsmarknaden.

Produktionsutvecklingen för animalier

Inom animalieområdet har produktionsminskningen gått snabbare än
väntat. Sedan det livsmedelspolitiska beslutet i juni 1990 har antalet
mjölkkor minskat med ca 47000 till 529000. Produktionen av mjölk har
minskat med ca 10%. Produktionen av mjölk motsvarar nu ungefär kon-
sumtionen i landet.

Grisköttsproduktionen har minskat med ca 9 % under år 1991. Allt tyder
på en fortsatt minskning under år 1992. Produktionen av nötkött har
minskat med ca 3 %. Mellan åren 1990 och 1991 beräknas dock produktio-
nen minska. För både nötkött och griskött är marknaden ungefär i balans.

Strukturella och ekonomiska effekter

Genom att syftet med den livsmedelspolitiska reformen bl. a. är att anpas-
sa produktionen till efterfrågan kommer reformen att få effekter på såväl
primärproduktionen som insats- och förädlingsföretagens struktur och
lokalisering. Fusioner förekommer redan, framför allt bland företag på
förädlingssidan.

Under omställningsperioden kommer det att bli svårt att mäta ekono-
miska förändringar och ekonomiskt utfall inom jordbruket. Detta beror
enligt LES på att jordbrukarna har en mycket stor anpassningsförmåga. Så
t. ex. har man mycket snabbt startat maskinringar, turistprojekt och ca 130
farmartjänstlag som bedriver verksamhet utanför jordbruket. Utgifterna
reduceras snabbt på olika sätt. Inköpen av insatsvaror och maskiner har
minskat kraftigt under år 1991.

Hittills tillgänglig information tyder enligt LES på att marknadens aktö-
rer snabbt försöker att hitta principer för prissättning, kontraktsformer

etc. Osäkerheten på området är fortfarande stor och ett intensivt arbete Prop. 1991/92: 100

pågår för att finna fungerande lösningar på marknaden. Bil. 10

Konsumentpriser

Ett viktigt trendbrott har skett i prisutvecklingen på livsmedel. Under
1980-talet ökade livsmedelspriserna betydligt snabbare än priserna på
övriga varor och tjänster. Prisökningarna var särskilt stora för de jord-
bruksprisreglerade livsmedlen. Till de stora prisökningarna bidrog den
successiva minskningen av livsmedelssubventionerna och andra beslut
som ökar kostnaderna i primärproduktionen. Ett trendbrott inträffade
enligt SPK under slutet av 1980-talet. Livsmedelspriserna totalt ökade inte
längre mer än konsumentprisindex (KPI). Detta gällde dock inte för de
reglerade livsmedlen. Först under år 1990 hade dessa en lägre prisöknings-
takt än KPI-totalt. Denna positiva utveckling har fortsatt under år 1991.

Enligt SPKs senaste rapport har prisutvecklingen i konsumentledet från
årsskiftet 1990/91 1, o. m. november 1991 varit långsammare än på mycket
länge. I genomsnitt har priserna på de jordbruksprisreglerade livsmedlen
ökat med 2,0% (KPI-totalt med 8,3%). Prisrörelserna har för de flesta
produkterna varit små och prissänkningar kan noteras för flera produkter.
Undantag är matpotatis och vissa mejeriprodukter. De stora prisökningar-
na på vissa mejeriprodukter beror på att mjölksubventionerna har tagits
bort. Om dessa prisökningar räknas bort har priserna på de jordbrukspris-
reglerade livsmedlen sjunkit med i genomsnitt 0,4%. Under motsvarande
period år 1990 ökade priserna på reglerade livsmedel med 8,0%.

Under perioden från årsskiftet t. o. m oktober i år har de s. k. avräknings-
priserna (priserna till lantbrukarna för t. ex. spannmål, mjölk till mejerier,
djur till slakt) ökat med 2,3%. I det följande s. k. prisregleringsledet som
mäter prisutvecklingen i det s. k. reglerade ledet har priserna ökat med
5,0%. Prisregleringsledet avser i vissa fall helt oförädlade livsmedel som
spannmål, i andra fall delvis förädlade produkter som slaktade djur-
kroppar eller färdigförädlade livsmedel som dryckesmjölk. Priserna i in-
dustriledet, dvs. prisutvecklingen på livsmedlen när de lämnar livsmedels-
industrin, har under den aktuella perioden ökat med 4,2%.

Huvuddelen av prisökningarna i prisreglerings- och industriledet beror
på att subventionerna på mjölk har tagits bort.

3.3 Gränsskyddet

Riksdagen beslutade i juni 1990 om en sänkning av gränsskyddet med i
genomsnitt 10%. Beslutet förutsatte att priserna på jordbrukets produkter
inte skulle sjunka under den nivå som blev en följd av den interna avregle-
ringen. Regeringen har gett statens jordbruksverk i uppdrag att utreda
vilka importförändringar som gränsskyddssänkningen den 1 juli 1991
medfört och hur denna sänkning påverkat eller kan komma att påverka
producentpriserna i jordbruket. Jordbruksverket konstaterar att eftersom
gränsskyddssänkningen genomförs samtidigt som avregleringen inleddes
är det svårt att särskilja vilka effekter som beror på den ena eller den andra

förändringen. Verket konstaterar, bl. a. mot denna bakgrund, att det nu är Prop. 1991/92: 100
för tidigt att bedöma de långsiktiga effekterna. Jag har därför för avsikt att Bil. 10
noga följa utvecklingen.

3.4 Direktbidrag till jordbruket

Riksdagen beslutade våren 1989 att 1 170 milj. kr. skulle tillföras jordbru-
ket under regleringsåret 1989/90 som kompensation för kostnadsökningar
m. m. Till följd av en överenskommelse i GATT i april 1989, som bl. a.
innebar att stödpriserna till jordbruket inte skulle höjas fram till dess att
förhandlingarna avslutats, beslutades att jordbrukets ersättning i huvud-
sak skulle lämnas genom ett bidrag per djur av olika slag eller per hektar av
olika grödor. För regleringsåret 1990/91 beslutade riksdagen att höja kom-
pensationsbeloppet med 600 milj. kr. till sammanlagt 1 770 milj. kr. Av
dessa medel har jordbruket — med stöd av tidigare beslut — tillförts 56,5
milj. kr. genom höjda priser. Resterande medel har betalats ut i huvudsak
som ett bidrag per ko m.m. Därutöver tillfördes jordbruket 730 milj. kr.
som en del av inkomststödet för budgetåret 1990/91. Det totala kompensa-
tionsbeloppet i form av direktbidrag uppgick alltså till 2443,4 (2 500—
56,6) milj. kr. budgetåret 1990/91. Hur ersättningen skulle utgå efter detta
budgetår skulle enligt riksdagens beslut avgöras med hänsyn till resultatet
av GATT-förhandlingarna.

För budgetåreL1991/92 beslutade riksdagen att 715 milj. kr. av direkt-
bidragen skall disponeras för att amortera av den rörliga kredit m. m. som
ställts till jordbruksnämndens förfogande för att finansiera 1990 års
spannmålsexport m. m. Enligt riksdagens beslut skulle resterande bidrag
för budgetåret 1991/92 utgå på i princip samma sätt som budgetåret
1990/91 och utbetalas under år 1991, allt under förutsättning att GATT-
förhandlingarna inte motiverade förändringar i systemet. Då någon över-
enskommelse inom ramen för pågående GATT-förhandlingar inte bedöm-
des kunna komma till stånd förrän tidigast vid årsskiftet 1991/92, föreslog
regeringen i prop. 1991/92:25 om tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 att resterande direktbidrag för budgetåret 1991/92
skall anvisas och utbetalas i huvudsak i form av djurbidrag. Regeringen
föreslog därvid också att en besparing skulle göras med 50 milj. kr. och att
200 milj.kr. skall avsättas för en ytterligare amortering av den räntefria
rörliga kredit som ställts till förfogande för att täcka kostnaderna för 1990
års spannmålsexport. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens för-
slag (JoU7, rskr. 49). För budgetåret 1991/92 uppgår således kompensa-
tionsbeloppet till 2500 — 56,5 — 50 = 2393,5 milj.kr., varav 1 478 milj.kr.
betalas ut som djurbidrag.

Ett ställningstagande till kompensationsbeloppet för budgetåret 1992/93
får anstå tills dess förhandlingarna i GATT är avslutade. Övervägandena
bör då också göras med beaktande av att anpassningen av svenskt jordbruk
och svensk jordbrukspolitik till EG inte får försvåras.

3.5 Stödet till jordbruket i norra Sverige

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:99, JoU27, rskr.276) har
en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp genomfort en översyn av stö-
det till jordbruket i norra Sverige. Förslaget remissbehandlas för närvaran-
de. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag rörande stödets
utformning och omfattning för budgetåret 1992/93.

Som jag tidigare nämnt skall den kommission som har fått i uppdrag att
förbereda en avstämning av jordbrukets omställning även behandla stödet
till jordbruket i norra Sverige i ett långsiktigt perspektiv. Därvid måste
beaktas att det fortsatta stödet måste vara förenligt med reglerna i ett
kommande GATT-avtal och även utformas med hänsyn tagen till konse-
kvenserna av ett medlemskap i EG.

4 Miljöfrågor inom jordbruket

En viktig del i den livsmedelspolitiska reformen är miljömålet. Miljömålet
innebär bl. a. att vi skall slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap
och att minimera jordbrukets miljöbelastning på grund av växtnärings-
läckage och användningen av bekämpningsmedel. I syfte att bevara natio-
nellt intressanta natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet har
särskilda medel anvisats till landskapsvård. Totalt 550 milj. kr. anvisas för
budgetåren 1990/91 — 1992/93.

Frågeställningar rörande ett rikt och varierat odlingslandskap bör emel-
lertid fortlöpande prövas mot omställningsprogrammet. I omställnings-
kommissionens arbete ingår att göra en avstämning av besluten avseende
mål och medel för att tillgodose möjligheterna att bevara ett öppet och
levande kulturlandskap samt att pröva frågan om arealersättning som en
metod att bevara öppna landskap. I avvaktan på regeringens ställningsta-
gande beträffande landskapsvårdens omfattning och form är statens na-
turvårdsverks totala ram för fördelningsbeslut enligt tidigare riksdagsbe-
slut 550 milj. kr. för budgetåren 1990/91 — 1992/93. Kommissionen skall
som grund för sina bedömningar i första hand utgå från resultatet av
uppdragen som lagts till naturvårdsverket, statens jordbruksverk och riks-
antikvarieämbetet i december 1990. Kommissionen skall dessutom följa
och utvärdera miljöeffekterna av den nya livsmedelspolitiken. Detta upp-
drag skall redovisas kontinuerligt med början den 30 juni 1992. Det ingår
dock inte i uppdraget till bl. a. statens naturvårdsverk att direkt pröva
arealersättning som en metod att bevara öppna landskap utan endast att
utvärdera formerna för samt behovet, hanteringen och omfattningen av
landskapsvårdsersättningen.

Våren 1990 beslutade riksdagen om en rad åtgärder för att ytterligare
minska jordbrukets miljöbelastning. Medel anvisades bl. a. för framtagan-
de av teknik för typgodkännande av handels- och stallgödselspridare,
information om höst- och vinterbevuxen mark, försöks- och utvecklings-
verksamhet rörande metoder för att minska jordbrukets växtnäringsläcka-
ge. Dessa åtgärder vidtas för att kunna nå målen om att halvera växtnä-
ringsläckaget och minska ammoniakavgången med 25% i särskilt belasta-

Prop.1991/92:100

Bil. 10

de områden till år 1995 och att ytterligare halvera användningen av Prop. 1991/92: 100

bekämpningsmedel till strax efter mitten av 1990-talet. För att kunna Bil. 10

uppnå dessa mål är det nu viktigt att gå vidare med nya åtgärder.

Nu föreslås att ytterligare 32,9 milj. kr. anvisas för miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket de kommande två budgetåren. Vidare föreslås 27,1
milj. kr. till miljöinriktad växtodlingsrådgivning.

Statens jordbruksverk har nyligen utarbetat nya föreskrifter till 6 a §
lagen (1979:426) om skötsel av jordbruksmark. I lagen anges att vid
skötsel av jordbruksmark och vid annan markanvändning skall hänsyn tas
till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen. Verkets tillämpnings-
föreskrifter har tidigare varit svåra att tolka och de har inte varit entydiga.

I detta sammanhang vill jag anföra följande.

Det är enligt min mening av väsentlig betydelse för såväl rättsmedvetan-
det som rättstryggheten i vårt samhälle att lagar, förordningar och tillämp-
ningsföreskrifter får en sådan utformning att inga oklarheter föreligger
beträffande innebörden i dessa regler. Lika viktigt för att gällande regler
inte skall uppfattas som godtyckliga är att berörda myndigheter erhåller
resurser för tillämpningen.

Samtidigt bör vi enligt min mening sträva efter en gemensam syn i för
vårt samhälle viktiga frågor som minskar behovet av ytterligare regler.
Detta bör naturligtvis gälla såväl på jordbrukets område som generellt.

Det är för jordbrukaren naturligt att bedriva sin produktion under
hänsynstagande till miljökonsekvenserna av verksamheten. Jordbrukarna
lever och verkar i den miljö de själva bidrar till att skapa. Hur odlingsland-
skapet utvecklas, hur kemikalieanvändningen och luftföroreningar påver-
kar skog, mark, vatten, växande grödor och fauna är således något som i
allra högsta grad bör angå och oroa jordbrukarna. De vet också bättre än
de flesta av oss att en kontinuerlig, uthållig biologisk produktion och en
natur med bevarad biologisk mångfald ställer krav på hur vi utnyttjar vår
miljö och våra naturresurser. Jordbrukarna har också visat att de har
förståelse för de miljökrav som under senare år ställts på jordbruket och
har enligt min mening på ett positivt sätt medverkat i arbetet med att nå
uppsatta miljömål.

I ett jordbruk under stark förändring vad gäller miljöpåverkan från såväl
yttre som inre faktorer är det dock väsentligt att jordbrukarna även får
information och ökad kunskap om de möjligheter och förutsättningar som
finns för att natur- och kulturmiljön skall kunna bibehållas. Av de anvisa-
de 32,9 milj. kr. föreslår jag därför att 9 milj. kr. anvisas för information
och tillsyn vad gäller skötsellagen.

Vidare anser jag att 27,1 milj. kr. bör anvisas till miljöinriktad växtod-
lingsrådgivning. Dessa medel används för att på olika sätt minska växtnä-
ringsläckaget och bekämpningsmedelsanvändningen samt till rådgivning
och marknadsföring av ekologiskt lantbruk. Miljöavgifterna på handels-
gödsel och bekämpningsmedel finansierar bl. a. forskning inom de areella
näringarna, åtgärder mot försurning, naturvårdsåtgärder i naturlandska-
pet samt åtgärder för att minska användningen av bekämpningsmedel.
Detta program uppgår till ca 110 milj. kr. Jag avser att återkomma till
regeringen med redovisning av dessa medel.

Sektorsansvaret för miljöfrågorna har lagts fast. Det ankommer därför
på statens jordbruksverk att verka för att jordbruket bedrivs med hänsyns-
tagande till intresset av att vårda miljön, naturen och kulturmiljön. Jag
anser att det är viktigt att sektorsansvaret i större utsträckning än hittills
tillämpas fullt ut. Det är väsentligt att det finns en klar ansvarsfördelning
mellan berörda centrala myndigheter, vilket är en förutsättning för att
miljöfrågorna skall kunna hanteras effektivt. Ett vidgat sektorsansvar in-
nebär vidare att en konstruktiv och positiv dialog myndigheterna emellan
är angelägen.

5 Skogsbruk

Skogsnäringen har en mycket stor betydelse för landets ekonomi och
välstånd. Efter en lång högkonjunktur drabbas nu skogsnäringen av en
mycket djup lågkonjunktur. Bedömningarna om dess långvarighet skiftar.

Lågkonjunkturens effekter på skogsbruket kommer bl. a. till uttryck i
minskad avverkning, sänkta virkespriser och därmed också minskat ut-
rymme för finansiering av skogsvård och andra åtgärder. En fortsatt ut-
veckling och rationalisering av verksamheter i skogsbruket framstår där-
med tydligt som nödvändig.

Den av regeringen föreslagna och av riksdagen beslutade avvecklingen
av skogsvårdsavgiften den 1 juli 1992 leder till förbättrade ekonomiska
förutsättningar för stora delar av skogsbruket. Skogsvårdsavgiften finansi-
erar olika bidrag och verksamheter till ett sammanlagt belopp av ca 450
milj. kr. Dessa måste nu omprövas. För nästa budgetår föreslås sålunda att
bidragen till skogsfröplantager, skogsvägar och skogsbrukarnas trygghets-
försäkring slopas och att anslaget till översiktliga skogsinventeringar mins-
kas.

Övriga verksamheter som finansieras med skogsvårdsavgiften har an-
knytning till naturvården, skogsbruk i glesbygd och forskningen. Frågan
om omfattningen och finansieringen av dessa verksamheter måste om-
prövas inför budgetåret 1993/94.

6 Fiske

Torsk och sill/strömming är de dominerande arterna i den svenska fiske-
zonen. Situationen för bestånden av torsk i Östersjön är för närvarande
mycket bekymmersam medan bestånden av strömming är relativt god.
Marknaden för sill var under år 1990 fortsatt svag medan marknaden för
torsk och annan vitfisk var god. Marknaden för laxartad fisk var svag
beroende på ett ökat utbud av odlad lax och ökad import av lax.

Saltsjöfiskets fångster uppgick år 1990 till 239000 ton. Det är en ökning
jämfört med föregående år. Fångstvärdet ökade med 20% till 858 milj. kr.
Torskfångsten ökade sin andel av värdet till ca 50%. Det yrkesmässiga
fisket i sötvatten uppgick till 2 200 ton. I första handelsledet var fångstvär-
det på insjöfisk ca 36 milj. kr. Gös, siklöja och ål var de värdemässigt mest
betydelsefulla arterna.

År 1990 producerades inom svenskt vattenbruk 8000 ton matfisk, varav

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

ca 90% regnbåge. Det sammanlagda produktionsvärdet var 189 milj.kr. Prop. 1991/92: 100
Den viktigaste exportprodukten var fryst regnbåge. Ca 2000 ton exporte- Bil. 10
rades, merparten till Japan.

Till följd av att den svenska andelen av den totala tillåtna fångstmäng-
den för lax fiskats upp beslutade fiskeriverket den 29 september 1991 att
allt svenskt fiske efter lax är förbjudet i Sveriges sjöterritorium och fiske-
zon i Östersjön till utgången av år 1991.

Vid årets förhandlingar om fisket i Östersjön enades man om högsta
tillåtna fångstmängder när det gäller lax, sill/strömming och skarpsill.
Senare har enighet nåtts även om att minska den totalt tillåtna fångst-
mängden torsk med drygt 40 %. Den svenska zonen tilldelas dock en något
större andel av denna kvot än tidigare. Estland, Lettland och Litauen
deltog i årets överläggningar som observatörer.

Bilaterala uppgörelser om fisket nästa år har hittills slutits med EG,
Finland, Norge, Lettland och Litauen. Ett trilateralt avtal har ingåtts för år
1992 med EG och Norge avseende fisket i Skagerrak och Kattegatt. Ge-
nom avtalet fastställs högsta tillåtna fångstmängden i dessa vatten och
dessas fördelning mellan parterna.

EES-fÖrhandlingarna på fiskets område har varit utdragna. Den lösning
som nu är aktuell innebär att EG får tillgång till betydande kvoter av
främst torsk särskilt i norska vatten medan EFTA-länderna får tullfrihet
för ett stort antal beredda och oberedda fiskvaror. Viktiga fiskslag som sill,
makrill och lax har dock undantagits från frihandeln. Vidare innebär den
en ökad harmonisering av regler för statsstöd och konkurrens inom EES.
För Sverige innebär en uppgörelse med detta innehåll en konsolidering av
existerande koncessioner på resurssidan mot ökad frihandel for betydande
fiskprodukter.

Mot denna bakgrund har regeringen gett fiskeriverket i uppdrag att
lämna förslag till prisreglering på fiskets område för regleringsåret 1992/93
samt till hur de fiskeripolitiska medlen skall anpassas till de internationella
överenskommelserna.

7 Rennäring

Åtgärder för att minska cesiumhalten i renkött kommer att vidtas även
nästa budgetår.

Regeringen kommer senare att lägga fram förslag rörande prisstödet till
rennäringen. Statens naturvårdsverk har redovisat ett förslag till nytt
ersättningssystem för rovdjursdödade renar. Förslaget har remissbehand-
lats. Även på detta område kommer regeringen att lämna förslag till
riksdagen under våren 1992.

8 Forskning och utbildning

En omfattande utvärdering av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) avslu-
tas inom kort. Förslaget i utvärderingen skall efter remissbehandling till
berörda myndigheter och organisationer ligga till grund för förslag i den
forskningspolitiska propositionen våren 1993.

Genom omorganisation av statens naturvårdsverk (SNV) överfors vissa Prop. 1991/92:100
verksamheter till SLU i enlighet med regeringens tidigare redovisade in- Bil. 10
tentioner. Sålunda överfors verksamheten vid Grimsö forskningsstation,
miljöövervakningen, radioekologi och delar av databanken för hotade
arter till SLU. Vidare tillförs SLU medel för fortsatt omvandling av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster. SLU föreslås medverka till bespa-
ringar på statsbudgeten med 30 milj. kr.

För att stärka internationaliseringen av forskningen tillförs skogs- och
jordbrukets forskningsråd ett anslag på 8 milj. kr. för medverkan i EGs
agroindustriella forskningsprogram AIR.

9 Biobränslen

Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:88, NU40, rskr. 373) om
riktlinjer för energipolitiken. Beslutet innebär bl. a. ett stöd för forskning
och utveckling av biobränsleteknik samt stöd till kraftvärmeproduktion
med biobränslen.

Den s. k. energiöverenskommelsen ligger fast. Omställningen av energi-
systemet måste komma vid sidan av säkerhetskraven och ske med hänsyn
tagen till behovet av elkraft. Miljövänlig energi från biobränsle, solenergi
och vindkraft måste utvecklas och stimuleras.

Biobränslekommissionen har avgett ett delbetänkande (SOU 1991:93)
om produktion av el från biobränslen. Regeringen avser att våren 1992 i en
proposition om biobränslefrågor närmare utveckla frågor om den framtida
biobränslepolitiken.

10 Besparingar och strukturella åtgärder

I prop. 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken redovi-
sas en utgiftsstrategi och plan för att minska de offentliga utgifterna.

De åtgärder som föreslås inom jordbruksdepartementets verksamhets-
område kommer att begränsa statens utgifter för budgetåret 1992/93 med
ca 205 milj. kr. Därutöver föreslås besparingar om ytterligare 35 milj. kr.
för att finansiera resursförstärkningar till följd av EES-avtalet och förbere-
delsearbetet inför ett EG-medlemskap.

Direktbidragen bör som ett led i det nödvändiga besparingsarbetet redu-
ceras med 175 milj.kr. förbudgetåret 1992/93. Effekterna för jordbruket
av en sådan besparing är till viss del avhängiga hur produktionen utvecklas
i landet.

Besparingar på den översiktliga skogsinventeringen, rådgivningen inom
jordbruket och länsstyrelsernas lantbruksverksamhet samt utbildning och
forskning inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde beräknas
minska budgetbelastningen med ytterligare 65 milj. kr.

För budgetåret 1991/92 har nivån på det kompensationsbelopp som
utgått till jordbruket i form av direktbidrag sänkts med 50 milj. kr. Genom
att disponera 200 milj. kr. av direktbidragen för en avbetalning av den
räntefria rörliga krediten som ställts till förfogande för exportkostnaderna

för 1990 års spannmålsskörd gör staten ytterligare en besparing på 20
milj. kr.

I regeringens proposition om inriktningen av den ekonomiska politiken
och i prop. 1991/92:60 om skattepolitik för tillväxt ges näringspolitiken ett
nytt innehåll. Skattelättnader som påverkar företagande och ägande före-
slås samtidigt som ett antal besparingar i existerande företags- och
branschstöd aviseras.

Inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde kommer bl. a. bi-
dragen till jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering att trappas
ner och avvecklas successivt. Bidragen till fiskeorganisationerna halveras
budgetåret 1992/93 och fr. o. m. budgetåret 1993/94 avvecklas bidragen
helt. Bidraget till fiskevård halveras. Skogsvårdsavgiften halveras den 1

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

januari 1992 och avvecklas helt den 1 juli 1992. Åtgärder som finansieras
med skogsvårdsavgifterna avvecklas successivt. Vissa naturvårdande in-
satser som hittills finansierats inom denna ram kan komma att inrymmas
under andra anslag. Möjligheten att uttnyttja skogsvårdsavgiftsmedel för
att finansiera åtgärder i skogsbruket upphör helt den 1 juli 1994.

I prop. 1990/91:150 del II med förslag till den slutliga regleringen av
statsbudgeten förbudgetåret 1991/92 presenterades de allmänna riktlinjer-
na för det treåriga programmet för omställning och minskning av den
statliga administrationen. De åtgärder som redovisades inom jordbruksde-
partementets område beräknades leda till en minskning av den statliga
administrationen under budgetåren 1991 /92 — 1993/94 som minst motsva-
rar 115 milj. kr.

För budgetåret 1991/92 har genom hittills fattade beslut besparingar om
ca 60 milj. kr. genomförts i den statliga administrationen. Det har i huvud-
sak skett genom en omfattande förnyelse och omstrukturering av myndig-
hetsorganisationen inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
På jordbrukets område har de statliga insatserna samordnats genom att
statens jordbruksverk bildades den 1 juli 1991 samtidigt som lantbrukssty-
relsen och statens jordbruksnämnd lades ner.

Verksamheten vid lantbruksnämnderna och fiskenämnderna inordna-
des vid samma tidpunkt i den nya länsstyrelseorganisationen. Verksamhe-
ten hos statens lantbrukskemiska laboratorium har inordnats i lantbruks-
universitetet. Den statliga fiskeadministrationen har genom omorganisa-
tion och förändrade arbetsuppgifter minskat kraftigt på både central och
regional nivå.

För budgetåret 1992/93 räknar jag med besparingar om 14 milj. kr. till
följd av den förändrade jordförvärvslagstiftningen. Förändringen innebär
att ett avsevärt mindre antal jordförvärvsärenden kommer att behöva
prövas vid länsstyrelserna.

Huvuddelen av de återstående besparingarna bedömer jag kunna ge-
nomföras under budgetåret 1993/94. Inom jordbruksdepartementets verk-
samhetsområde pågår eller har nyligen genomförts utredningsuppdrag
kring olika myndigheters verksamhet som bör leda fram till utgiftsminsk-
ningar. En omfattande utvärdering av Sveriges lantbruksuniversitet avslu-
tas inom kort. Frågan om myndighetsorganisationen inom skogsbrukets
område behandlas av den skogspolitiska kommittén. Vidare pågår en

2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

översyn av veterinärväsendet. Utredningen skall analysera behovet av
veterinär verksamhet och lämna förslag till en framtida organisation av
veterinärväsendet. Slutligen vill jag också nämna den pågående översynen
av ansvarsfördelningen och samordningsmöjligheterna på rådgivningsom-
rådet.

11 Det administrativa resursbehovet inför ett EG-
medlemskap

Ett svenskt medlemskap i EG leder till att den svenska livsmedelspolitiken
måste fasas in i EGs gemensamma jordbrukspolitik. Inför ett medlemskap
finns ett stort behov av kunskap om EGs jordbrukspolitik, beslutsproces-
sen i Bryssel samt om konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion av
ett medlemskap. Jordbrukspolitiken har, med några undantag, hållits
utanför EES-avtalet. För närvarande behandlas också inom EG ett förslag
till reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket gör att vi i
dag vet mycket lite om vad ett medlemskap innebär på jordbruksområdet.
Samtidigt kommer troligen medlemskapsförhandlingarna att inledas un-
der budgetåret 1992/93. En framgångsrik förhandling förutsätter att Sveri-
ge snabbt skaffar sig de nödvändiga kunskaperna på området. För att det
skall vara möjligt krävs kraftigt ökade resurser till såväl jordbruksdeparte-
mentet som förvaltningsmyndigheter. Dessutom kräver EES-avtalet också
vissa anpassningar och åtgärder inom livsmedelsområdet, på fiskeområdet
samt på det fytosanitära och veterinära området. Mot denna bakgrund
föreslås en resursförstärkning hos berörda myndigheter på 35 milj. kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

A. Jordbruksdepartementet m. m.

A 1. Jordbruksdepartementet

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

1992/93 Förslag

26098734

25875000

25 258 784

30482000

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Föredraganden
Personal	70	+ 6
Anslag
Förvaltningskostnader	'25 258 784	+ 5223216
(därav lönekostnader)	'(22738000)	( + 3446164)
	'25258784	+ 5223216

1 Omräknat belopp enligt regleringsbrev den 14 november 1991.

Av de medel som dras in genom tillämpningen av ett generellt rationali-
seringskrav bör medel motsvarande en procent av anslaget få disponeras
av departementet för effektivitetshöjande åtgärder under budgetåret.

Genomförandet av EES-avtalet och förberedelser inför en EG-anslut-
ning berör departementets verksamhetsområde i mycket stor omfattning.
Detta ligger till grund för min bedömning av behovet av personalförstärk-
ning inom departementet. Totalt har jag för detta ändamål beräknat
4950000 kr. Resursförstärkningen finansieras genom omprioriteringar
inom huvudtiteln.

Genom förordningen (1991:1468) om ändring i departementsförord-
ningen (1982:1 177) har jordbruksdepartementet tillförts ärenden om bio-
energi. Regeringen har därvid, med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1991 /92:100 bil. 2, FiU20, rskr. 132) att vid organisatoriska föränd-
ringar inom regeringskansliet som hänger samman med ändrad fördelning
av ärenden mellan departementen kunna disponera om anvisade anslag
till departement och utredningar, den 14 november 1991 meddelat ändra-
de bestämmelser om dispositionen av förevarande anslag under budget-
året 1991/92.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagsbehovet för
nästa budgetår till 30 482 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 30482000 kr.

A 2. Lantbruksråd

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

6625428

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

5 435000

5 288 636

5 521000

Lantbruksråden har till uppgift att inhämta och förmedla kunskaper om
jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande näring-
ar i de länder eller internationella organisationer som ingår i deras verk-
samhetsamråden. För närvarande är lantbruksråden placerade i Bonn,
Bryssel, Moskva, Rom och Washington.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksråd för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsan-
slag på 5 521 000 kr.

A 3. Utredningar m. m.

1990/91	Utgift	9070203	Reservation	‘4378 233
1991/92	Anslag	9 349000
1991/92	Anslag exkl. mervärdeskatt	10243 722
1992/93	Förslag	9313000
1 Exkl. mervärdeskatt.

Utöver utgifterna för departementets kommittéer och arbetsgrupper
betalas från anslaget kostnaderna för den jordbruksekonomiska undersök-
ningen. Under anslaget täcks även kostnaderna för konsumentberedning-
en.

Som jag nyss anförde under punkten A 1 har under innevarande budget-
år skett vissa förändringar beträffande jordbruksdepartementets verksam-
hetsområde och regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande
omfördelat anvisade anslagsmedel mellan berörda departement. Med ut-
gångspunkt i detta och med hänsyn till den beräknade omfattningen av
utredningsverksamheten förordar jag att detta anslag tas upp till 9 313000
kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reser-
vationsanslag på 9 313 000 kr.

A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

29264 777

32 880000

33 000000

Prop. 1991/92: 100

Bil. 10

Från anslaget betalas utgifter för Sveriges deltagande i vissa internatio-
nella organisationer och för internationellt samarbete inom jordbruksde-
partementets verksamhetsområde.

För budgetåret 1992/93 har jag beräknat medelsbehovet enligt följande.

1991/92 Beräknad ändring

1992/93

1.	FAO — Världslivsmedelsrådet	26500000	—
2.	Internationella råvaruorganisationer	170000	-
3.	Internationella rådet för havsforsk- ning	1400000
4.	Internationella organisationer och förhandlingar på fiskets område	600000
5.	Unionen för skydd av växtföräd- lingsprodukter	400000	_
6.	Nordiskt samarbete	700000	—
7.	Bilateralt samarbete	800000	+ 120000
8.	Diverse internationella organisatio- ner och kongresser	2210000	—
		32880000	+ 120000

Under anslagsposten 7 bekostas främst samarbete med länderna i Öst-
och Centraleuropa. Detta samarbete kan väntas öka under kommande
budgetår, varför en uppräkning av posten gjorts.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 33 000000 kr.

B. Jordbruk och trädgårdsnäring

B 1. Statensjordbruksverk

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

1991/92 Anslag
1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

115576000

112046 781

1992/93 Förslag

127045000

Statens jordbruksverk skall verka för en positiv utveckling av jordbruks-
näringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt som tar hänsyn till
kraven på en god miljö, en god hushållning med naturresurserna, ett gott
djurskydd och en regional utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket
har i uppgift att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade
omställningen, dels att följa utvecklingen inom sitt område med anledning
av detta.

Statens jordbruksverk ingår fr. o. m. budgetåret 1991/92 i en treårsbud-
getperiod. En förenklad anslagsframställning har därför lämnats för bud-
getåret 1992/93. Fördetta budgetår har verket begärt totalt 110276000 kr.

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Föredraganden
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader	86671 781	+ 17368219
(därav lönekostnader)	(49000000)	(+ 5 587000)
Övergångskostnader	1 500000	- 1500000
Växtinspektion	1000	1000
Foderkontroll	1000	1000
Vattenhushållning Miljöinriktad växtodlings-	1000	1000
rådgivning	27 560000	- 451000
Inkomster Ersättning för beredskaps-	115734781	+ 15414219
åtgärder	3 688000	+ 416000
Nettoutgift	112046781	+ 14998219

Föredragandens överväganden

Förslag:

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Övergripande mål:

Statens jordbruksverks verksamhetsinriktning och övergripande
mål skall vara oförändrade. Jordbruksverket skall verka för en posi-
tiv utveckling av de areella näringarna i enlighet med den nya
livsmedelspolitiken.

Resurser:

För budgetåret 1992/93 bör jordbruksverket tilldelas ett raman-
slag på 127 045 000 kr.

Riksdagsbeslutet (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327) om en ny livs-
medelspolitik ligger fast. Jordbruksverkets verksamhetsinriktning och
övergripande mål skall vara oförändrade. Jordbruksverket skall verka för
en positiv utveckling av de areella näringarna i enlighet med den nya
livsmedelspolitiken.

Förbudgetåret 1992/93 föreslår jag ett ramanslag på 127045000 kr. för
jordbruksverket. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till att
resurser förts över från jordbruksverket till fiskeriverket. Trots en mindre
neddragning av resurserna avsedda för Miljöinriktad växtodlingsrådgiv-
ning bör det enligt min uppfattning vara möjligt att genom rationalisering-
ar bedriva verksamheten med bibehållen ambitionsnivå. Jag avser även
återkomma till förslag om miljöåtgärder under punkten G 6. Kostnader
hänförliga till avvecklingen av lantbruksstyrelsen och statens jordbruk-
nämnd under budgetåret 1991/92 får belasta anslaget. Jordbruksverkets
uppdragsverksamhet skall liksom hittills omfatta växtinspektion, foder-
kontroll samt vattenhushållning. Några särskilda anslagsposter för dessa
verksamheter är inte nödvändiga.

Ökade resurser inför ett EG-medlemskap

Förberedelserna inför ett EG-medlemskap och ett genomförande av ett
EES-avtal kräver en betydande insats från jordbruksverkets sida. De öka-
de arbetsuppgifterna omfattar bl. a. förstärkt bevakning av EGs gemen-
samma jordbrukspolitik, utbildning av personal, anpassningar till följd av
ett EES-avtal m. m. För dessa ändamål behövs dels omprioriteringar inom
jordbruksverkets anslag, dels en resursförstärkning. För budgetåret
1992/93 har kostnaderna för jordbruksverket preliminärt uppskattas till
20 milj. kr. Jag har räknat med 5,5 milj. kr. för detta ändamål. Resterande
resursbehov får finansieras genom omprioriteringar och ianspråktagande
av anslagssparande.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de övergripande målen för verksamheten inom sta-

tens jordbruksverks ansvarsområde i enlighet med vad jag förordat, Prop. 1991/92: 100

2. till Statens jordbruksverk för budgetåret 1992/93 anvisa ett Bil. 10
ramanslag på 127045000 kr.

B 2. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

10845957

15 000000

14842000

Från anslaget utbetalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt
förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering
(omtryckt 1988:999).

Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt regio-
nalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver används anslaget
för vissa speciella ändamål. Anslaget får disponeras för att utjämna över-
skott och underskott i jordfondsverksamheten.

Statens jordbruksverk

Utfallet för budgetåret 1990/91 har liksom tidigare år påverkats av de
överskott som har uppkommit i jordfondsverksamheten.

Bidragsram för inre rationalisering

Anslaget är i detta avseende aktuellt endast för utbetalning av redan
tidigare beviljade bidrag.

Bidragsram för yttre rationalisering

Den skogliga rationaliseringen är från allmän synpunkt mycket angelägen.
Bidraget utgör en viktig förutsättning för att större omarronderingsprojekt
skall komma i gång och kunna genomföras. I anslutning till ändringarna av
jordförvärvslagen som trädde i kraft den 1 juli 1991 har ett antal omarron-
deringsområden utpekats.

Mot denna bakgrund föreslår jordbruksverket att anslaget och bidragsra-
men för yttre rationalisering behålls oförändrade under budgetåret
1992/93 i avvaktan på vilka resultaten blir av fastighetsbildningskostnads-
utredningens förslag och av översynen av de skogspolitiska målen.

Föredragandens överväganden

Bidragsramen för yttre rationalisering bör vara 5 milj. kr. För närvarande
lämnas stöd till vissa omarronderingsprojekt i Kopparbergs län. Stöd till

dessa projekt bör lämnas i den utsträckning det är möjligt. Stöd till nya
projekt bör inte beviljas från detta anslag. Anslaget kan därför på sikt
avvecklas.

Över- och underskott i jordfondsverksamheten bör fr. o. m. budgetåret
1992/93 regleras i särskild ordning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till
jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 5000000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 14842000 kr.

B 3. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

1990/91 Utgift 1000 Reservation -

1991/92 Anslag 1000

1992/93 Förslag 1000

Jordfonden används för att betala länsstyrelsernas (lantbruksenheter-
nas) kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre
rationalisering på lantbrukets område.

Jordfondsfastigheterna skall främst användas för att främja en från
allmän synpunkt lämplig utveckling av företag inom jordbruket, skogsbru-
ket och trädgårdsnäringen. Därvid skall eftersträvas att från regionalpoli-
tisk synpunkt ändamålsenliga företag bildas.

För budgetåren 1990/91 och 1991/92 disponeras en rörlig kredit om 50
milj. kr. för jordfondsändamål.

Statens jordbruksverk

Jordfonden är ett effektivt medel i arbetet med att åstadkomma bättre
arrondering i starkt ägosplittrade områden. Att stödja omarronderings-
projekt i sådana områden ingår bland resultatmålen för jordbruksverket.
Fonden har också betydelse i arbetet för glesbygdsutvecklingen och syssel-
sättningen på företagen där. Fonden används även för inlösen av fastighe-
ter enligt 10a§och 14 § jordförvärvslagen (1979:230, omtryckt 1991:670)
samt för inlösen av vissa fastigheter vid hög skuldsättning hos jordbrukare.
Dessutom kommer fonden till användning för att underlätta från samhäl-
lets synpunkt viktiga arbeten som väg- och järnvägsbyggen och bildande av
naturreservat.

Förutom dessa användningsområden används fonden för att på den fria
marknaden förvärva fastigheter i konkurrens med andra köpare, vilket ger
fonden också en från jordförvärvslagen och annan lagstiftning fristående
funktion.

Jordfonden har inte förstärkts under 1980-talet. Under denna tid har
fastighetspriserna fördubblats, vilket innebär att fondens kapacitet halve-

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

rats. Detta i förening med statens skyldighet att lösa in fastigheter och att
försäljningen av vissa jordfondsfastigheter gått långsammare än väntat har
lett till att fondens likviditet försämrades i början av år 1991. Lantbruks-
styrelsen/jordbruksverket har därför beviljats en rörlig kredit på 50
milj. kr. att disponeras för jordfondsändamål för budgetåren 1990/91 och
1991/92.

Svårigheterna att avyttra fastigheter beror framför allt på den osäkerhet
som råder inom såväl jordbruket som skogsbruket vilket i sin tur leder till
ökad försiktighet att med nuvarande prisnivå investera i jord- och skogs-
bruksfastigheter. Ett uttalat mål är dock att omsättningshastigheten i jord-
fonden skall vara hög. För att uppnå resultatkrav på en ökad omsättnings-
hastighet på jordfonden kommer jordbruksverket under året att kartlägga
den genomsnittliga innehavstiden för fastighetsinnehavet samt eftersträva
kvantifierbara mål för den fortsatta verksamheten.

Jordbruksverket anser det helt nödvändigt att den rörliga krediten på 50
milj. kr. kan disponeras även under budgetåret 1992/93.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Föredragandens överväganden

Med tanke på jordfondens ansträngda likviditet bör en rörlig kredit på 35
milj. kr. ställas till jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål un-
der budgetåret 1992/93. Härigenom behålls en beredskap för inlösen av
fastigheter enligt jordförvärvslagen samt för inlösen av fastigheter från
skuldtyngda jordbrukare.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att en rörlig kredit på 35000000 kr. i riksgäldskontoret
får disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93,

2. till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 1 000 kr.

B 4. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

1992/93 Förslag

17227672

15000000

14928 295

19 928000

Från anslaget betalas utgifter för att täcka förluster på grund av statlig
garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och
drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. och rennäringens rationalisering m. m. samt regio-
nalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige.

Statens jordbruksverk

A. Anslag m. m.

Av de redovisade förlusterna budgetåret 1990/91 hänför sig 9,0 milj. kr.
till jordbruksföretag och 5,4 milj. kr. till trädgårdsföretag.

Förlusterna kommer troligen att öka under de närmaste åren till följd av
påfrestningar i samband med jordbrukets omställning. Därtill kommer
förluster på statliga garantier för lån till trädgårdsföretag, rennäringen och
delar av det regionala stödet.

Jordbruksverket uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1992/93 till
totalt 25 milj. kr.

Prop. 1991/92: 100

Bil. 10

B. Kreditgarantiramar

Utestående kreditgarantier, milj. kr.

1990/91		1991/92		1992/93
Ram	Utfall	Ram	Beräknat utfall	Ram, förslag
3862	2145	3 825	2000	3 830

Efterfrågan på lånegarantier har minskat under senare år främst beroen-
de på låg investeringsverksamhet i jordbruket och god tillgång på medel på
kreditmarknaden.

Jordbruksverket bedömer att nuvarande engagemangsram kommer att
vara tillräcklig för efterfrågan under budgetåret 1992/93 under förutsätt-
ning att förhållandena på kreditmarknaden inte förändras radikalt.

Föredragandens överväganden

Engagemangsramen uppgår under budgetåret 1991/92 till 3 825 milj. kr.
Jag bedömer i likhet med jordbruksverket att ramen kommer att vara
tillräcklig för efterfrågan under nästa budgetår. Anslaget bör föras upp
med 19 928 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 19 928000 kr.

B 5. Stöd till skuldsatta jordbrukare

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

3 650

10000000

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Från anslaget betalas stöd för räntebidrag och avvecklingsbidrag enligt
förordningen (1990:1 092) om stöd till vissa skuldsatta jordbrukare.

Statens jordbruksverk

Stödformen har ännu ringa omfattning, bl. a. beroende på de omställnings-
stöd som utgått under det gångna budgetåret. När dessa minskar eller
upphör kan behovet av det här aktuella stödet väntas öka.

Med hänsyn till osäkerheten om medelsbehovet föreslår jordbruksverket
oförändrat anslag, 10 milj. kr. för budgetåret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i enlighet med jordbruksverkets förslag föras upp med oför-
ändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 10000000 kr.

B 6. Startstöd till jordbrukare

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

1 300 560

30000000

Från anslaget utbetalas stöd enligt förordningen (1990:980) om start-
stöd till jordbrukare.

Statens jordbruksverk

Vid nyetablering i oförändrad omfattning beräknar jordbruksverket me-
delsbehovet för budgetåret 1992/93 till 30 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i enlighet med jordbruksverkets förslag föras upp med oför-
ändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 30000000 kr.

B 7. Stöd till avbytarverksamhet m. m.

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

445000000

435000000

Statens jordbruksverk

Medlen under detta anslag uppgår för budgetåret 1991 /92 enligt riksdagens
beslut till 445 milj. kr. och disponeras i enlighet med regeringens beslut
med 297 milj. kr. för avbytarverksamhet, 30 milj. kr. för företagshälso-
vård, 33 milj. kr. för ett socialförsäkringsskydd, 75 milj. kr. för produk-
tionsanpassningsåtgärder och 10 milj. kr. för etableringsstöd.

Behovet av medel för etableringsstöd upphör efter budgetåret 1991/92.

Statens jordbruksverk föreslår därför att 435 milj. kr. tas upp för budget-
året 1992/93.

Föredragandens överväganden

I en skrivelse den 18 december 1991 har Lantbrukarnas riksförbund före-
slagit följande preliminära fördelning för budgetåret 1992/93.

Avbytarverksamhet 265 milj. kr.

Företagshälsovård 30

Socialförsäkringsskydd 65 ”-

Produktionsanpassningsåtgärder 75 ”-

Anslaget bör i enlighet med statens jordbruksverks förslag föras upp
med 435 milj.kr. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till rege-
ringen med förslag till definitiv fördelning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till avbytarverksamhet m. m. för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 435 000000 kr.

B 8. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra

Sverige

En parlamentarisk arbetsgrupp har nyligen lämnat betänkandet (Ds
1991:80) Jordbruket i norra Sverige med förslag till utformningen av
stödet till jordbruket i norra Sverige, bl. a. med avseende på budgetåret
1992/93. Förslaget remissbehandlas för närvarande.

Jag har för avsikt att återkomma till regeringen i fråga om överväganden

om stödet och anslagsberäkning efter det att remissbehandlingen är avslu-
tad.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på sär-
skild proposition i ämnet,

till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för

budgetåret 1992/93 beräkna ett förslagsanslag på 873 000000 kr. 29

B 9. Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

1992/93 Förslag

1 Exkl. mervärdeskatt.

1 693 299

1 700000

1 538018

1 538 000

Reservation

‘1 839261

Prop.1991/92: 100

Bil. 10

Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader
och andra fasta anläggningar på fjällägenheter, till underhåll och upprust-
ning av lägenheter, till avvecklingsbidrag och avträdesersättning åt inneha-
vare av fjällägenheter, till gästgiveribestyr samt till inlösen av byggnader
m.m. i vissa fall.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverket bedömer behovet av medel för budgetåret 1992/93 till
oförändrat 1,7 milj. kr.

Vid beräkningen av anslagsbeloppet har hänsyn tagits till såväl beräkna-
de utgifter för inlösen av byggnader på bestående fjällägenheter som de
inkomster om ca 200000 kr. på arrendeavgifter m. m. som redovisas under
anslaget. Vidare har beaktats att en del av ingående reservation budgetåret
1991/92 skall föras bort från anslaget enligt regleringsbrevet för detta
budgetår.

Föredragandens överväganden

Anslaget för budgetåret 1992/93 bör föras upp med 1 538000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m. för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 1 538000 kr.

B 10. Omställningsåtgärder i jordbruket m. m.

1991/92 Anslag 5 837 752000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 5836155802

1992/93 Förslag

2 335 502000

Anslaget disponeras huvudsakligen för de olika omställningsåtgärder
som vidtas inom jordbruket, bl. a. inkomststöd, omställningsstöd och an-
läggningsstöd inom vegetabilieproduktionen samt omställningsåtgärder
inom mjölk- och köttproduktionen.

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93	Prop. 1991/92:100 Bil. 10
	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Föredraganden	Prop. 1991/92:100 Bil. 10
Anslag Inkomststöd	1 400000000	- 400000000
Omställningsstöd	2698403 802	-2 398403 802
Anläggningsstöd	200000000	-
Exportkostnad för spannmål	1000	_
Inlösen av oljeväxter	600000000	— '
Omställningsprogram för mjölkproduktion	1000	_
Köttexport	200000000	- 50000000
Avvecklingsersättning till mjölkproducenter	50000000	_
Pristillägg får- och lamm- kött	23000000	- 11000000
Sveriges potatisodlares riksförbund, m. m.	2750000	2 750000
Potatiskontroll	15000000	- 15000000
Vallfröstöd, m. m.	32000000	8 500000
Skördeskadefonden	60000000	- 60000000
Avbetalning på kredit	555000000	- 555000000
Suntma	5836155802	-3500653802

Statens jordbruksverk

För budgetåret 1992/93 bör under detta anslag beräknas 1,0 miljarder
kronor för inkomststöd, 300 milj. kr. för omställningsstöd samt 200
milj. kr. för anläggningsstöd. Beloppen har beräknats utifrån de prognoser
för arealstöden som statens jordbruksverk gjort. Stödramen för anlägg-
ningsstödet är maximerad till 500 milj. kr. och är fulltecknad i och med
redan inkomna ansökningar. Villkor m. m. för stöden finns i förordningen
(1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till jordbruka-
re.

Inlösensystemet för spannmål skall enligt beslutet om en ny livsmedels-
politik behållas övergångsvis men med successivt sänkt inlösenpris. I den
utsträckning det uppstår spannmålsöverskott under denna period och
dessa inte kan finansieras av de interna avgifter som också behålls över-
gångsvis skall kostnaderna belasta statsbudgeten. Det är omöjligt att nu
beräkna exportöverskottets storlek då många faktorer ännu inte är kända.
Betydande arealer har dock anmälts till omställning och vid normalskörd
beräknas ett exportöverskott på ca 0,9 milj. ton. Vid oförändrade världs-
marknadspriser på spannmål och oförändrade inkomster från de interna
avgifterna bör exportkostnaderna vid normalskörd kunna hållas inom
denna ram. Vid stor skörd eller fallande priser på världsmarknaden kan
dock behovet av medel bli större, varför en förslagsvis anslagspost på 1 000
kr. tas upp. Från denna anslagspost bör också täckas kostnaderna för de
objektiva skördeuppskattningarna.

Den svenska oljeväxtodlingen skall enligt riksdagens beslut bibehållas på
oförändrad nivå, och samhället skall under en övergångstid av fyra år

fr. o. m. budgetåret 1991/92 åta sig kostnaden for detta. Finansieringen av
inlösen av den svenska oljeväxtskörden sker delvis med intäkter från
försäljning och fettvaruavgifter på inhemsk olja. Därutöver beräknas ett
behov av ca 600 milj. kr. som bör anvisas under en förslagsvis anslagspost.

Omställningsprogrammet för mjölkproduktionen omfattar 360 milj, kr.,
varav 250 milj. kr. har anslagits för mjölkproducenter som upphör med
mjölkproduktionen och 110 milj. kr. har anslagits för bl. a. konsumtions-
stimulerande åtgärder och export av nötkött. Omställningsprogrammet för
mjölkproduktionen genomförs under budgetåren 1990/91 — 1992/93. Det
är inte möjligt att närmare beräkna hur utbetalningarna kommer att förde-
la sig mellan budgetåren varför kostnaden för budgetåret 1992/93 bör tas
upp som en förslagsvis post på 1 000 kr.

Riksdagen har beslutat om ett tillfälligt köttexportåtagande vilket inne-
bär att 150 milj. kr. skall anvisas fördetta ändamål förbudgetåret 1992/93.
Detta belopp skall också täcka kostnaderna för galt- och betäckningsstati-
stiken.

Avvecklingsersättning till mjölkproducenter beräknas för budgetåret
1992/93 kosta ca 125 milj.kr., varav 50 milj.kr. (vilket motsvarar en
höjning av ersättningen från 60 öre till 75 öre per kg mjölk fr. o. m. den 1
juli 1990) skall belasta detta anslag.

Pristillägget på får- och lammkött skall successivt avvecklas under en
treårsperiod, samtidigt som gränsskyddet skall höjas med belopp motsva-
rande nedtrappningen. För detta ändamål bör förslagsvis 12 milj.kr. be-
räknas förbudgetåret 1992/93.

Det stöd som tidigare lämnats till Sveriges potatisodlares riksförbund
och Stiftelsen Vår Näring skall fr. o. m. budgetåret 1992/93 ej längre läm-
nas. Den nybildade organisationen för kontroll av matpotatiskvalitet har
fått ett startkapital i form av ett engångsbelopp på 15 milj.kr., något
ytterligare finansieringsbehov finns därför inte.

Stödet till odling av bruna bönor uppgår under budgetåret 1991/92 till 2
milj. kr. Inga större arealförändringar är att vänta nästa år varför jord-
bruksverket föreslår oförändrat belopp förbudgetåret 1992/93.

Odlingen av konservärter erhåller för budgetåret 1991/92 stöd i form av
exportbidrag, vilket utgår med 30 öre/kg, dock högst 10 milj. kr. Jord-
bruksverket föreslår oförändrat belopp för budgetåret 1992/93 under för-
utsättning att nuvarande regler för handel med EG är oförändrade.

Stöd utgår under budgetåret 1991/92 till odling av vallväxtfrö. Stödet
utgår dels i form av ett arealbidrag, dels i form av ett prisstöd och ges med
sammanlagt högst 10 milj. kr. Några större förändringar på vallfrömarkna-
den och av den odlade arealen väntas inte för nästa år och jordbruksverket
föreslår oförändrat belopp för budgetåret 1992/93.

Valltorksföretagen får stöd för den areal som år 1987 utnyttjades för
produktion av grönmjöl. För perioden 1990/91 — 1992/93 utgår stödet med
ett bidrag per hektar som motsvarar inkomststödet. Jordbruksverket be-
räknar kostnaden för detta stöd under budgetåret 1992/93 till 1,5 milj. kr.

Skördeskadefonden skall enligt riksdagsbeslut (prop. 1987/88:74,
JoU16, rskr. 130) om skördeskadeskyddet tills vidare byggas upp med 60

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

milj.kr. per år och jordbruksverket föreslår att detta belopp ställs till Prop. 1991/92: 100
förfogande under budgetåret 1992/93. Bil. 10

Den amortering med 555 milj. kr. som den 1 juli 1991 gjordes på den
kredit som staten ställt till förfogande för att finansiera exportkostnaderna
för 1990 års skörd är ett engångsbelopp och tas därför ej upp för budgetåret
1992/93.

Jordbruksverket disponerar under budgetåret 1991/92 en rörlig kredit
på 1 600 milj. kr. för inlösen av spannmål och oljeväxter. Jordbruksverket
beräknar att denna rörliga kredit behövs även under budgetåret 1992/93.
Möjlighet bör finnas för regeringen att höja denna kredit om så krävs. För
finanseringen av underskottet i spannmålsregleringen budgetåret 1990/91
har jordbruksverket disponerat en rörlig kredit på 1050 milj. kr. som
amorterats delvis. Efter de ytterligare amorteringar som beräknas ske
budgetåret 1991/92 bedömer verket att en rörlig kredit på 350 milj.kr.
behövs under budgetåret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Under detta anslag har som jag tidigare redovisat anvisats medel för s.k.
direktbidrag som utgör ett kompensationsbelopp till jordbruket. Till de
åtgärder som finansierats med dessa bidrag hör bl. a. bidrag till skördeska-
defonden med 60 milj. kr. och 555 milj. kr. för avbetalning av den rörliga
kredit som staten ställt till förfogande för att finansiera exportkostnaderna
för 1990 års skörd och 100 milj. kr. för anläggningsstödet. Som jag tidigare
har anfört måste frågan om hur detta kompensationsbelopp skall hanteras
för budgetåret 1992/93 anstå till våren 1992 då GATT-förhandlingarna
beräknas vara avslutade. Jag återkommer således till regeringen i denna
fråga i det sammanhanget. Genom den ytterligare avbetalning med 200
milj. kr. av den nyss nämnda rörliga krediten beräknar jag att denna kan
minskas till 150 milj. kr. förbudgetåret 1992/93.

I prop. 1989/90:146 om livsmedelspolitiken behandlas vissa särskilda
personalfrågor i samband med avvecklingen av Svensk matpotatiskontroll
(SMAK). Kostnaderna för de åtgärder som kan bli aktuella skulle täckas av
tillgängliga medel inom regleringsekonomin. Det är för närvarande oklart
vilket det slutliga beloppet för statens åtagande blir samt tidpunkten för när
ett utbetalande av medlen kan bli aktuell. När kostnaderna uppstår bör de
belasta förevarande anslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och
spannmål under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit
på 1 600000000 kr. i riksgäldskontoret,

2. medge att statens jordbruksverk för finansiering av underskott

i spannmålsregleringen budgetåret 1990/91 under budgetåret
1992/93 får disponera en rörlig kredit på 150000000 kr. i riksgälds-
kontoret, 33

3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

3. bemyndiga regeringen att vid behov höja de rörliga krediter
som statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och
spannmål samt för finansiering av underskott i spannmålsreglering-
en,

4. till Omställningsåtgärder i jordbruket m. m. för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 2 335 502000 kr.

Bil. Rådgivning och utbildning

1991/92 Anslag
1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

40000000

39 785000

29785000

1992/93 Förslag

Statens jordbruksverk

I riksdagsbeslutet om livsmedelspolitiken anförs att rådgivnings- och ut-
bildningsinsatser är av grundläggande betydelse i den kommande omställ-
ningsprocessen i jordbruket. Under hösten 1990 genomfördes ett intensivt
informationsarbete kring den nya livsmedelspolitiken och de olika stöd-
formerna. De olika stödens utformning och tillämpning i olika situationer
har inneburit ett mycket omfattande behov av rådgivning.

Den nya livsmedelspolitiken ställer nya krav på jordbrukaren som före-
tagare. Därför har utbildningsinsatser prioriterats högt. Ett samarbete har
etablerats mellan statens jordbruksverk och bl. a. Sveriges lantbruksuni-
versitet (SLU), statens skola för vuxna, skogsstyrelsen, arbetsmarknads-
verket, lantbruksskolorna och jordbrukets organisationer. Målet är att
insatserna för rådgivning och utbildning under kommande år skall ha sin
tyngdpunkt i utbildningar i verksamhet för ny sysselsättning och ny mark-
användning. Därigenom får programmet en långsiktig inriktning mot kun-
skapsutveckling på landsbygden. Under budgetåret 1990/91 har ca 20% av
tilldelade medel använts för att genomföra olika utvecklingsprojekt inom
områdena

— företagsledning och marknadsföring

— ny markanvändning genom bioenergigrödor, lövskogsodlingeller land-
skapsvård — extensivt bete

— ny sysselsättning genom småskalig vidareförädling, turism eller ökad
verksamhet i skogen

— omställning av ekonomi och produktion i växtodling ochanimaliepro-
duktion

— särskilda insatser för kvinnor och ungdomar i jordbruket.

Även i fortsättningen bör en del av medlen för rådgivning och utbildning
disponeras för sådana utvecklingsprojekt, som ger resultat som kan utnytt-
jas i utbildningar och rådgivningen under omställningsperioden.

Under det gångna verksamhetsåret har insatsbehovet för högt skuldsatta
jordbrukare varit litet.

Statens jordbruksverk bedömer att programmet för rådgivning och ut-
bildning bör fullföljas enligt riksdagens beslut om livsmedelspolitiken

Prop.1991/92:100

Bil. 10

våren 1990 och föreslår att 40 milj. kr. anslås för rådgivning och utbildning Prop. 1991/92: 100
under budgetåret 1992/93. Bil. 10

Föredragandens överväganden

För närvarande pågår en översyn av den statliga rådgivningen till jordbru-
ket och trädgårdsnäringen. Översynen avser rådgivningsverksamheten ef-
ter omställningsperioden och berör därför inte detta anslag.

Jag anser att de utökade rådgivnings- och utbildningsinsatser som enligt
det livsmedelspolitiska beslutet skall genomföras under omställningsperio-
den är mycket angelägna. Enligt min mening bör programmet för rådgiv-
ning och utbildning fullföljas. Dock bör av hänsyn till det statsfinansiella
läget anslaget föras upp med 29 785 000 kr., vilket innebär en besparing på
10 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1992/93 anvisa

ett reservationsanslag på 29 785 000 kr.

B 12. Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m. m.

1991/92 Anslag 24 500000

1992/93 Förslag 24 500000

Som ett led i strukturrationaliseringen av den svenska sockernäringen
avser Sockerbolaget att efter en övergångsperiod lägga ned sockerbruken
på Öland och Gotland. Under detta anslag utgår under övergångsperioden
stöd till sockerbruken på Öland och Gotland. Det statliga stödet till Mör-
bylånga sockerbruk lämnas längst t. o. m. 1992 års kampanj och till Roma
sockerbruk längst t. o. m. 1995 års kampanj. För att underlätta anpassning-
en i samband med nedläggningen och finna alternativ sysselsättning för
berörd personal disponeras 3,5 milj. kr. för att förstärka länsanslaget i
resp. län.

Föredragandens överväganden

Jordbruksutskottet anförde i anslutning till behandlingen av regeringens
förslag (prop. 1990/91:87, JoU25, rskr. 283) om stödet till sockerbruken
att i fråga om sockerbruket i Mörbylånga borde de resurser som länsstyrel-
sen och Sockerbolaget förfogade över tillsammans med de medel, 10
milj, kr., som bolaget avsett att ställa till förfogande för olika omställnings-
åtgärder i samband med nedläggningen kunna medverka till att de nega-
tiva verkningarna av nedläggningen av sockerbruket minskades. Riksda-
gen förutsatte vidare att Sockerbolaget skulle ta sin del av ansvaret såväl
för att utveckla alternativ till dagens produktion som för att skapa alterna-
tiva sysselsättningsmöjligheter.

Jag har erfarit att Sockerbolaget hösten 1991 gjort en överenskommelse
med sockerbetsodlare resp, anställda vid Mörbylånga sockerbruk med
innebörden att driften vid bruket upphör efter 1991 års sockerkampanj
och att Sockerbolaget härför ger särskild kompensation till odlare och
anställda med ett belopp, vilket väsentligt överstiger det belopp som
bolaget skulle ha erhållit vid ytterligare ett års drift av bruket. Härtill
kommer de 10 milj. kr. som Sockerbolaget avsett att ställa till förfogande
för olika omställningsåtgärder. Överenskommelsen förutsätter att Socker-
bolaget erhåller den del av det statliga stödet till sockerbruken som avser
Mörbylånga sockerbruk förbudgetåret 1992/93.

Det är enligt min mening tillfredsställande att Sockerbolaget på detta
sätt medverkar till en lösning som kan accepteras av såväl samhället som
näringen, anställda och Sockerbolaget. Jag föreslår därför att, under förut-
sättning att överenskommelsen mellan parterna fullföljs, Sockerbolaget
tillförs 6 milj. kr. för budgetåret 1992/93 för de åtgärder som omfattas av
överenskommelsen, medan 6 milj. kr. bör tillföras länet för andra åtgärder
som underlättar anpassningen i samband med nedläggningen av socker-
bruket.

Till sockerbruket i Roma bör det statliga stödet utgå i enlighet med det
riksdagsbeslut som fattats i fråga om sockerbruken.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m. m. för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 24 500000 kr.

B 13. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

12 940834

5000000

4300000

Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och
till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag enligt förordningen
(1979:427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (om-
tryckt 1988:998).

Statens jordbruksverk

Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering

Behovet av bidrag till rationaliseringsåtgärder inom trädgårdsnäringen
kvarstår. Intresset för bidrag till ny teknik är stort inom flera områden,
bl. a. miljöområdet, arbetsmetodik/arbetsmiljö och energi. Energibespa-
rande åtgärder genomförs främst i samband med att äldre växthus ersätts
med nya. Det finns fortfarande många äldre växthus som borde bytas ut
mot växthus med lägre energiförbrukning och med en bättre arbetsmiljö.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Jordbruksverket föreslår en oförändrad ram på 4,3 milj. kr. till träd-
gårdsnäringens rationalisering.

Främjande av trädgårdsnäringen

Efterfrågan på bidrag till trädgårdsnäringens främjande är stort. Budget-
året 1990/91 uppgick ansökningarna till 4,1 milj. kr. Jordbruksverket före-
slår en oförändrad ram på 0,7 milj. kr. för främjande av trädgårdsnäring-
en.

Föredragandens överväganden

Jag delar jordbruksverkets bedömning om en oförändrad ram till träd-
gårdsnäringens rationalisering, dvs. 4,3 milj.kr. förbudgetåret 1992/93.

En mindre del av anslaget, 0,7 milj. kr. för budgetåret 1991/92, har
använts för främjande av trädgårdsnäringen. Bidraget har framför allt
använts för att marknadsföra svenska trädgårdsprodukter.

Som redovisades i prop. 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomis-
ka politiken bör branschstöd i princip upphöra. Jag anser därför att bidra-
get till trädgårdsnäringens främjande bör avvecklas. Med hänsyn till bety-
delsen av stimulans till strukturförändringar inom trädgårdsnäringen inför
ett EG-medlemskap bör bidraget till trädgårdsnäringens rationalisering
dock behållas t. o. m. budgetåret 1992/93.

En utredning om den svenska trädgårdsnäringen skall tillsättas. Bl. a.
skall näringens produktions- och konkurrensförhållanden såväl i ett natio-
nellt som internationellt perspektiv utredas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till
trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. med sammanlagt högst
4300000 kr.,

.2. till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 4 300000 kr.

Prop. 1991/92: 100

Bil. 10

C. Skogsbruk

C 1. Skogsvårdsorganisationen

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag 1000

1992/93 Förslag 1000

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet for skogsbruket och
chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna. Det åligger skogsstyrelsen sär-
skilt att leda de statliga åtgärderna för att främja skogsbruket, och i
enlighet med myndighetens sektorsansvar för miljön verka för en rik och
varierande skogsmiljö. Styrelsen har tillsyn över virkesmätningen och
bedriver den skogliga prognosverksamhet som behövs som underlag bl. a.
för utformning och tillämpning av skogspolitiken. Styrelsen vidtar åtgär-
der som behövs för att bevara den ärftliga variationen hos våra skogsträd
samt tillgodoser skogsbrukets behov av skogsodlingsmaterial i den mån
det inte sker på annat sätt. Skogsvårdsstyrelserna skall inom sina verksam-
hetsområden följa skogsbrukets tillstånd och utveckling och vidta eller
föreslå åtgärder för att åstadkomma en ändamålsenlig utveckling av skogs-
näringen.

Skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas organisation m. m. framgår
av förordningen (1988:855) med instruktion för skogsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelserna.

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till skogsvårdsor-
ganisationens uppdragsverksamhet exkl. frö- och plantverksamheten. På
anslaget redovisas all verksamhet vid skogsvårdsorganisationen utom frö-
och plantverksamheten.

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen har lämnat en fördjupad anslagsframställning inför peri-
oden 1992/93 — 1994/95. Anslagsframställningen utgår ifrån de generella
föreskrifterna. Några särskilda direktiv har inte lämnats eftersom en utvär-
dering och översyn av skogspolitiken för närvarande görs av en skogspoli-
tisk kommitté. Samråd om anslagsframställningen har skett med skogspo-
litiska kommittén och när det gäller skogsvårdsorganisationens framtida
ADB-verksamhet med statskontoret.

Utvecklingen av den allmänna uppdragsverksamheten hos skogsvårds-
styrelserna har varit vikande men stabiliserats. De vanligaste uppdragen
består i planläggning och projektering av bidragsföretag, skogsbruksplan-
läggning, värdering, utsyning och rådgivning. Även för treårsperioden
1992/93—1994/95 beräknar skogsstyrelsen att verksamheten skall ge full
kostnadstäckning under förutsättning av i huvudsak oförändrad verksam-
het. Uppdragsverksamhetens omfattning har av skogsstyrelsen beräknats
uppgå till 695 milj. kr. under budgetåret 1992/93. Skogsstyrelsen har
redovisat förutsättningarna för uppdragsverksamheten i en särskild pro-
memoria.

De skogliga beredskapsarbetena har däremot minskat kraftigare i om-

Prop.1991/92:100

Bil. 10

fattning än vad som förutsågs inför verksamhetsperioden 1989/90 —
1991/92. Orsaken har varit förändring i arbetsmarknadspolitiken och en
hög sysselsättning. Utvecklingen medför för skogsvårdsorganisationens
del ett betydande ekonomiskt bortfall på grund av minskat bidrag till
täckning av samkostnader, friställning av personal och dåligt utnyttjande
av investerat kapital. Därtill försvåras verksamhetens planering. Den reala
kostnaden för ett dagsverke i beredskapsverksamheten har ökat endast
obetydligt trots den halvering av verksamheten som har skett under peri-
oden 1985/86 — 1989/90. Skogsstyrelsen räknar med en viss ökning av
beredskapsverksamheten under den kommande treårsperioden med an-
ledning av rådande lågkonjunktur.

Uppdragsverksamheten åt andra myndigheter består i förvaltning av
naturreservat, inventering, planläggning och utbildning m. m. Verksamhe-
ten har minskat de senaste åren. I samband med jordbrukets omställning
har dock nya uppdrag tillkommit. På det internationella området har
skogsstyrelsen ambitionen att aktivt medverka med bl. a. konsulttjänster.

Den av skogsstyrelsen gjorda resultatanalysen visar att det har skett en
omfördelning av verksamheten från bidragshantering till olika projekt och
rådgivning. Insatser av resurser till skogsvård har minskat och resurserna
till naturvård har ökat. Den totala produktivitetsutvecklingen har allmänt
sett varit positiv för perioden 1985/86—1989/90. Skogsstyrelsen redovisar
samband som speglar insatsen av resurser och effekter av dessa insatser.
Sammanfattningsvis anger skogsstyrelsen att effekterna är särskilt tydliga
när det gäller beståndsanläggning, röjning, avverkning och skogsskydd.
Effekterna är större inom områden där den översiktliga skogsinventering-
en har utförts.

Skogsstyrelsens förslag om verksamhetens inriktning för den kommande
treårsperioden utgår från dels resultatanalysen i huvudsak för perioden
1985/86—1989/90 och framtidsanalysen, dels vad som sägs om den fram-
tida skogspolitiken och skogsmyndigheten i direktiven till den skogspoliti-
ska kommittén. Skogsstyrelsen anger behov av följande prioriteringar och
ändringar av verksamhetens inriktning.

— Verksamheten måste i högre grad inriktas på insatser för en ökad
naturvårdsanpassning av olika åtgärder i skogsbruket.

— Inventeringarna av skyddsvärda och hänsynskrävande objekt måste
utvecklas, öka i omfattning och på sikt utvecklas till en allomfattande
skoglig naturresursinventering.

— Omprioriteringar måste göras till åtgärder för en ökad kvalitetsproduk-
tion i skogen.

— Åtgärderna inom området beståndsanläggning bör minska och i viss
mån styras mot lövskogsodling.

— Resurserna på avverkningsområdet bör omprioriteras, viss del till sä-
kerhetsfrågor inom avverkningsarbetet.

— Information till skolor och allmänhet bör öka.

— Uppdragsverksamheten inkl, frö- och plantverksamheten bedöms få
oförändrad omfattning under treårsperioden.

Förutom de detaljerade förslag som skogsstyrelsen lämnar och som
redovisas under punkten C 2 i det följande redovisar skogsstyrelsen ett

Prop.1991/92: 100

Bil. 10

antal förslag till utvecklingsinsatser som inte ryms inom de finansiella
ramarna. Sammanfattningsvis är det följande.

— Upprustning och utbyggnad av skogsvägnätet.

— Skogsmarkskalkning i full skala.

— Ökade resurser till tillämpad skogsproduktionsforskning.

— Fortbildning av lärare inom ramen för Rikare Skog.

— Ett program för ökad andel löv- och tallskog i Syd- och Mellansverige.

— Försök m. m. rörande skötsel av sumpskogar.

— Åtgärder i fråga om plantering av nedlagd jordbruksmark.

— Resurser för hjälpplantering m. m. av ädellövskog.

— Digitalisering av äldre skogskartor.

Skogsstyrelsen begär i sin fördjupade anslagsframställning resurser för
bl. a. inventering av sumpskogar och nyckelbiotoper, information, nya
uppgifter i fjällskogar och tillsyn enligt reglerna om biotopskydd.

Föredragandens överväganden

1990 års skogspolitiska kommitté (Jo 1990:03) har i uppdrag att utvärdera
skogspolitikens mål och medel och föreslå de förändringar som utvärde-
ringen och bedömningarna om den framtida utvecklingen kan föranleda.
Kommittén skall redovisa sina förslag senast den 31 augusti 1992.1 avvak-
tan på resultatet av kommitténs arbete bör någon treårsbudget för skogs-
styrelsen inte läggas fast.

Med hänsyn till pågående utvärdering tar jag alltså inte nu ställning till
om ändringar av verksamhetsinriktningen skall göras. Skogsstyrelsens
verksamhet med övervakning av skogsskador och försöksverksamhet med
skogsmarkskalkning bör i fortsättningen finansieras över denna huvudti-
tel.

Skogsstyrelsen föreslår en resursförstärkning på 10 milj. kr. med anled-
ning av de nya uppgifter som skogsvårdsorganisationen har fått, bl. a.
genom beslutet om det ökade skyddet för fjällskogar och tillsyn enligt
reglerna om biotopskydd. Jag bedömer att dessa uppgifter kan utföras
inom ramen för tillgängliga medel.

För att tillgodose behovet av likvida medel i uppdragsverksamheten och
i frö- och plantverksamheten disponerar skogsstyrelsen under innevarande
budgetår en rörlig kredit på 65 milj. kr. i riksgäldskontoret. Jag föreslår att
skogsstyrelsen får disponera en rörlig kredit på 40 milj.kr. under nästa
budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att skogsstyrelsen under budgetåret 1992/93 får dispo-
nera en rörlig kredit på 40000000 kr. i riksgäldskontoret,

2. till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisa
ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

C 2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

1 Exkl. mervärdeskatt.

282 562092

281118000

278131279

310080000

Anslagssparande 19462 740

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen föreslår att av det 5-procentiga rationaliseringsavdraget för
treårsperioden 1992/93 — 1994/95, totalt 13,8 milj, kr., fördelas över tre-
årsperioden med 2, 2 och 1 % för första, andra resp, tredje budgetåret. Det
skall så långt möjligt tillgodoses genom effektivisering av lagtillsynen,
främst vad gäller beståndsanläggning. Skogsstyrelsen föreslår att rationali-
seringsutrymmet utnyttjas enligt följande.

Budgetår	1992/93	1993/94	1994/95
Inventering av sumpskogar	3,6	3,5	0,7
Information	1,0	1,0	1,0
Regionala projekt	1,0	1,0	1,0

Det är enligt skogsstyrelsen angeläget att påskynda inventeringen av
landets sumpskogar för att undvika att objekt med höga naturvärden
dikas. Ökade insatser för information till skolor och allmänhet behövs
också. Dessutom behövs en resursförstärkning på 2 milj.kr. för de nya
uppgifterna med anledning av beslut om det ökade skyddet för rennäring-
en, 3 milj.kr. för inventering av nyckelbiotoper med anledning av riks-
dagsbeslutet om ändring i naturvårdslagen och 5 milj. kr. för de nya
uppgifterna med tillsyn enligt reglerna om biotopskydd. Vidare föreslås en
omfördelning från anslaget Bidrag till skogsvård m. m. av 4 milj. kr. för
inventering av nyckelbiotoper.

Föredragandens överväganden

Anslaget är ett ramanslag. Det bör för budgetåret 1992/93 minskas realt
med 2 % efter prisomräkning.

Med hänvisning till vad jag anfört under punkten C 1 föreslår jag vidare
följande.

Av rationaliseringsutrymmet bör 4460000 kr. återföras för de ändamål
som skogsstyrelsen har föreslagit. Anslaget bör vidare räknas upp med
6177000 kr. för övervakning av skogsskador och med 8077000 kr. för
försöksverksamhet med skogsmarkskalkning. I övrigt bör anslaget räknas
upp med 13 234000 kr. Någon omfördelning av medel för nyckelbiotoper
bör inte ske. Sammanlagt innebär mina förslag att anslaget räknas upp
med 31948 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budget-
året 1992/93 anvisa ett ramanslag på 310 080000 kr.

C 3. Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag 1000

1992/93 Förslag 1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till skogsvårdsor-
ganisationens frö- och plantverksamhet.

Skogsstyrelsen

Efterfrågan på skogsplantor har minskat under de senaste åren. Försälj-
ningen av tall och contortatall har minskat medan försäljningen av gran-
plantor och lövträdsplantor har ökat. Produktionen i skogsvårdsorganisa-
tionens plantskolor bedöms dock bli oförändrad under de kommande tre
åren.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 1 000 kr.

I detta sammanhang vill jag ta upp frågan om finansieringen av
skogsvårdsorganisationens investeringar. Dessa har hittills finansierats
över anslaget Skogsvårdsorganisationen: Investeringar. Chefen för finans-
departementet har tidigare denna dag presenterat en försöksverksamhet
som innebär en ny beslutsordning och en förändrad finansieringsmodell
för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar. Skogsstyrelsen
omfattas av denna försöksverksamhet. För investeringar i anläggningstill-
gångar beräknas skogsstyrelsen ta upp lån i riksgäldskontoret på högst
182,7 milj. kr. Av detta belopp beräknas 5,2 milj. kr. användas för lösen av
återstående skuld hos statskontoret för ADB-utrustning som anskaffats
t. o. m. innevarande budgetår. Några särskilda medel för investeringar
behöver därför inte anvisas över statsbudgeten för nästa budgetår. De
reservationer som finns under anslaget vid utgången av budgetåret
1991/92 och som hänför sig till bidrag till skogsfröplantager bör få utnytt-
jas för avsett ändamål.

Enligt riksdagens beslut hösten 1991 kommer skogsvårdsavgiften att
halveras den 1 januari 1992 och avvecklas helt den 1 juli 1992 (prop.
1991/92:60, SkUlO, rskr. 97). Bidraget till anläggning av skogsfröplanta-
ger som hittills har anvisats över anslaget Skogsvårdsorganisationen: Inve-
steringar finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel. Som ett led i de samla-
de besparingarna på statsbudgeten föreslår jag att anslaget för bidrag
avvecklas helt fr. o. m. nästa budgetår.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C 4. Bidrag till skogsvård m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

238053432

153 300000

152691582

142492000

Från anslaget bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det
skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd, vissa natur- och kulturvårdsåtgärder, ädellövskogsbruk och åtgär-
der mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga skogs-
inventeringar från anslaget och eventuella kostnader för ersättningar enligt
19 c § skogsvårdslagen (1979:429). Bidragsbestämmelserna finns i förord-
ningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket (omtryckt 1988:1 000)
och i ädellövskogsförordningen (1984:120).

Skogsstyrelsen

Av de för budgetåret 1990/91 tillgängliga rambeloppen har bidrag till
skogsvård beviljats till följande åtgärder.

Återväxtåtgärder inom stödområdet 25 339 ha

Åtgärder i lågproducerande bestånd 31253 ha

Ädellövskogsbruk (exkl. skogsbruksplaner) 1 540 ha

Den treåriga försöksverksamheten med en annorlunda utformning av
statsbidragen som pågått i Norrbottens och Västerbottens län har utvärde-
rats av Forskningsstiftelsen Skogsarbeten. Den bild som framkommit är
entydig. Stora aktivitetsökningar har skett på de i programmet ingående
fastigheterna, främst i fråga om röjning, förstagallring och stamkvistning.
Vissa andra åtgärder har minskat, främst slutavverkning och skogsodling.
Sammantaget för alla åtgärder blir aktivitetsökningen räknat på arealen
42%. Skogsstyrelsen anser att effekterna och erfarenheterna av försöks-
verksamheten är så goda att det finns anledning och utöka den till större
delar av Norrlands inland. Skogsstyrelsen bedömer att detta skulle ge stora
sysselsättningseffekter.

Skogsstyrelsen föreslår oförändrade anslagsramar för de olika anslagsde-
larna. Vad gäller anslagsdelen för vissa naturvårdsåtgärder föreslås att de 4
milj, kr., som för budgetåret 1991/92 disponeras för inventering av nyckel-
biotoper överförs till myndighetsanslaget. Skogsstyrelsen anser vidare att
medel för översiktlig skogsinventering fr. o. m. budgetåret 1992/93 bör
anvisas på ett särskilt ramanslag och att verksamheten bör utvecklas till en
grundläggande skoglig naturresursinventering/miljödatabank.

1991 /92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt ----------------

Föredraganden

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Rambelopp

1. Särskilda skogsvårds-
åtgärder inom det

skogliga stödområdet	58000000
2. Ädellövskogsbruk	15000000	+ 800000
3. Vissa naturvårdsåt-
gärder	16000000	—
4. Översiktliga skogsin-
venteringar	61000000	-11000000
	150000000	-10 200000
Anslag	152691582	-10 200000

Föredragandens överväganden

Den treåriga försöksverksamhet med en annorlunda utformning av stats-
bidragen som har pågått efter beslut av riksdagen har nu avslutats och
utvärderats (prop. 1987/88:64 bil. 3 och 86 bil. 5, JoU 15 och 20, rskr. 150
och 355). Frågan om en fortsättning av försöksverksamheten eller perma-
nentning av verksamheten med statsbidragen till särskilda skogsvårdsin-
satser i Västerbottens och Norrbottens inland får prövas av den skogspoli-
tiska kommittén.

Kostnaderna för bidrag till anläggning av ädellövskog har ökat. Den
ändrade definitionen av ädellövskog (SFS 1991:645) har lett till ökat
behov av medel. Ramen för detta bidrag bör därför räknas upp med 0,8
milj. kr. till 15,8 milj. kr. Någon omfördelning av medel för inventering av
nyckelbiotoper är jag inte beredd att förorda.

Anslagsposten till översiktliga skogsinventeringar finansieras helt med
skogsvårdsavgiftsmedel. Finansieringskällan bortfaller i huvudsak fr. o. m.
budgetåret 1993/94. Redan nu bör som ett led i besparingsarbetet anslags-
posten till dessa inventeringar minskas med 11 milj. kr.

Med hänvisning till sammanställningen över rambeloppen för olika
ändamål föreslår jag att för budgetåret 1992/93 tas upp en sammanlagd
ram av 139,8 milj. kr. förbidrag till skogsvård m. m. Regeringen bör kunna
jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under
anslaget beräknar jag 142492000 kr.

I detta sammanhang vill jag ta upp frågan om anslaget Bidrag till
skogsbrukarnas trygghetsförsäkring. Bidraget finansieras helt med
skogsvårdsavgiftsmedel. Denna finansieringsmöjlighet upphör nu. Som ett
led i besparingsarbetet bör bidraget avvecklas helt redan fr. o. m. nästa
budgetår. Reserverade medel under anslaget vid utgången av budgetåret
1991/92 bör få användas för avsett ändamål.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas med

sammanlagt högst 139 800000 kr. till skogsvård m. m., Prop. 1991/92:100

2. till Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1992/93 anvisa Bil. 10
ett förslagsanslag på 142 492000 kr.

C 5. Stöd till byggande av skogsvägar

1990/91	Utgift	60925225
1991/92	Anslag	40000000
1991/92	Anslag exkl. mervärdeskatt	39 962017
1992/93	Förslag	39 962000

Från anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar enligt
förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket (omtryckt
1988:1000).

Skogsstyrelsen

Tillgängliga bidragsmedel har under en följd av år varit avsevärt lägre än
behov och efterfrågan. I skogsstyrelsens utredning Vägplan 90 anges att
samordningen och naturvårdshänsynen blir bättre och att vägarnas sträck-
ning blir rationellare och milj ovänligare i samband med planering och
beviljande av statsbidrag. Behovet av investeringar i skogsvägar är stort
även för framtiden. Styrelsen föreslår oförändrat ramanslag.

Föredragandens överväganden

Hela anslaget finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel. Möjligheten att
lämna nya bidrag för detta ändamål bör upphöra redan fr. o. m. nästa
budgetår som ett led i besparingsarbetet. Jag beräknar utbetalningarna
under anslaget till 39 962 000 kr. för nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 39 962 000 kr.

C 6. Främjande av skogsvård m.m.		Prop. 1991/92
1990/91 Utgift	12 891 814 Reservation	'1 977 191 B11- 10
1991/92 Anslag	14 900000
1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt	14868958
1992/93 Förslag	14868000
1 Exkl. mervärdeskatt.

Anslaget används för tillämpad skogsproduktionsforskning samt för
särskilda utredningar och undersökningar i syfte att främja bl. a. skogsvår-
den och arbetsmiljön inom skogsbruket.

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen har beslutat att ge den miljöinriktade skogsforskningen
ökad tyngd vid bidragsgivningen och föreslår oförändrat anslag för nästa
budgetår.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår oförändrat anslag för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1992/93
anvisa ett reservationsanslag på 14868000 kr.

D. Fiske

Dl. Fiskeriverket

Prop.1991/92: 100

Bil. 10

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

‘49679512

39 632000

38347174

1992/93 Förslag

1 Anslaget Fiskeristyrelsen.

55816000

Fiskeriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskenä-
ringen, fritidsfisket och fiskevården. Verket skall bl. a. leda de statliga
åtgärderna för att främja fiskenäringen, fritidsfisket och fiskevården.

Fiskeriverkets organisation m.m. framgår av förordningen (1991:827)
med instruktion för fiskeriverket.

Fiskeriverket

Anslaget bör ökas med 2 milj. kr. för att återställa nödvändig drifttid på
undersökningsfartyget Argos. En engångsanvisning på 6 milj. kr. bör tillfö-
ras anslaget för att bekosta upprustning av Argos av bl. a. arbetsmiljöskäl.

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Föredraganden
Personal	202	-22
Anslag
Förvaltningskostnader	26948174	+ 14511998
(därav lönekostnader)	(20231000)	(+ 5911528)
Lokalkostnader	11397000	+ 2 957 000
Kostnader for utredningar i vattenmål	1000
Kostnader för övertalig personal	1000	—
	38347174	+ 17468998

Föredragandens överväganden

Av de medel som dras in genom tillämpningen av ett generellt rationalise-
ringskrav bör medel motsvarande en procent av anslaget få disponeras av
myndigheten för effektivitetshöjande åtgärder under budgetåret.

Anslaget bör tillföras dels 2 milj. kr. för driften av Argos, dels ett
engångsbelopp på 5 milj. kr. för upprustning av fartyget.

Överenskommelsen mellan EFTA-länderna och EG om ett EES-avtal
innefattar bl. a. fisket. Vidare utgör fisket en inte obetydlig del vid de
kommande medlemskapsförhandlingarna och förberedelserna inför dessa.
Mot denna bakgrund är det nödvändigt att fiskeriverket förstärker sin
kompetens på detta område väsentligt. Verket bör därför tillföras 5,9

milj. kr. för bl. a. kompetensförstärkning, informationsinsatser och inves- Prop. 1991/92: 100
teringar i dataprogram. Bil. 10

Sammanlagt bör anslaget räknas upp med 17 468 998 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Fiskeriverket för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsan-

slag på 55 816000 kr.

D 2. Främjande av fiskerinäringen

1990/91 Utgift	8 302653	Reservation	'1 990 372
1991/92 Anslag	7 479000
1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt	7 479 264
1992/93 Förslag	4 541 000
1 Exkl. mervärdeskatt.

Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen och för att
betala kostnader för forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet
på fiskets område.

Fiskeriverket

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör minskas med 2,5 milj. kr. 1 enlighet med vad som redovisades
i prop. 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken bör
bidragen till fiskeorganisationer halveras budgetåret 1992/93 och avveck-
las helt fr. o. m. budgetåret 1993/94.

Hemställan

Sammanlagt bör anslaget föras upp med 4541 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av fiskerinäringen for budgetåret 1992/93 anvi-
sa ett reservationsanslag på 4 541 000 kr.

D 3. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

1990/91 Utgift 1830

1991/92 Anslag 1000

1992/93 Förslag 1000

Från anslaget lämnas bidrag och ersättning i samband med isbrytning
for fiskets och fiskarbefolkningens behov.

Fiskeriverket

Anslaget bör foras upp med oförändrat belopp.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

D 4. Bidrag till fiskets rationalisering m. m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

8031549

9 388000

Från anslaget lämnas bidrag till investeringar i fiskeföretag, vid fångst-
begränsning, vid skada på fiskeredskap samt skrotningspremier för äldre
fiskefartyg som tas ur fiskeflottan. Bestämmelserna härom finns i förord-
ningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m.

Fiskeriverket

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör foras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till
fiskets rationalisering med sammanlagt högst 9 388 000 kr.,

2. till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 9 388 000 kr.

D5. Lån till fiskerinäringen

1990/91 Utgift 21 643 000 Reservation 36104 356

1991/92 Anslag 40000000

1992/93 Förslag 40000000

Från anslaget beviljas fiskerilån enligt förordningen (1985:439) om stat-
ligt stöd till yrkesfisket m. m.

Fiskeriverket

Anslaget bör ökas med 20 milj.kr. till 60 milj.kr. för att rationalisera
fiskeflottan och förbättra fiskets konkurrenskraft infor ikraftträdandet av
den beslutade frihandeln inom EFTA.

4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 40000000 kr.

D 6. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske

1990/91 Utgift 986431

1991/92 Anslag 1000

1992/93 Förslag 1000

Från anslaget betalas utgifter för att täcka förluster på grund av statlig
garanti för lån till fiskeföretag och fiskberedningsföretag enligt förordning-
en (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m.

Fiskeriverket

Anslaget bör föras upp med oförändrat 1 000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

D 7. Prisreglerande åtgärder på fiskets område

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag 1000

1992/93 Förslag 1000

Mot bakgrund av EFTA-överenskommelsen om frihandel med fisk och
fiskprodukter och EES-avtalet har regeringen uppdragit åt fiskeriverket att
lämna förslag till fortsatta anpassningar av regleringen av priserna på fisk
under budgetåret 1992/93. Kostnaderna för regleringen förutsätts helt
täckas av regleringsmedel.

Anslaget bör föras upp med oförändrat 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

D 8. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

4208803

1000000

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Från anslaget betalas kostnader för bl. a. ersättningar enligt lagen
(1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt och för bidrag
enligt förordningen (1985:145) om statsbidrag till fritidsfisket inom vissa
områden.

Fiskeriverket

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m. för budget-
året 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000000 kr.

D 9. Bidrag till fiskevård m. m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

5316600

8 324000

4174000

Reservation

248117

Från anslaget lämnas bidrag bl. a. till fiskevård och till kostnader för
bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om stats-
bidrag till fritidsfisket.

Fiskeriverket

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Som redovisades i prop. 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska
politiken bör detta anslag halveras för nästa budgetår. Anslaget bör sålun-
da föras upp med 4174000 kr. Det innebär bl. a. att kostnaderna för
förrättningar vid bildande av fiskevårdsområden får täckas av vattenägar-
na i större utsträckning än hittills. Vidare bör bidraget till fiskeorganisatio-
nerna halveras för att avvecklas helt fr. o. m. budgetåret 1993/94.

Regeringen uppdrog den 6 juni 1991 åt generaldirektören Per Wramner
att utreda frågan om en allmän fiskevårdsavgift. Uppdraget har redovisats.
Utredaren föreslår att det införs en allmän fiskevårdsavgift för att finansi-
era bl. a. förrättningskostnader för bildande av fiskevårdsområden, fiske-
vård och fisketillsyn. Enligt min uppfattning bör någon allmän avgift inte

införas. Kostnaderna för fiskevården bör i princip bäras av fiskevatten- Prop. 1991/92:100
ägarna själva och finansieras t. ex. med inkomster av fiskekortförsäljning Bil. 10
och arrendeavgifter. Som jag förordat i det föregående bör dock vissa
medel anvisas även i fortsättningen for att möjliggöra bidrag till förrätt-
ningskostnaderna för bildande av fiskevårdsområdesföreningar.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till fiskevård m. m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 4 174 000 kr.

E. Rennäring m. m.

E 1. Främjande av rennäringen

1990/91 Utgift 10723964 Reservation 6516388

1991/92 Anslag 10 593000

1992/93 Förslag 11017000

Huvuddelen av anslaget fördelas på användningsområden genom beslut
av jordbruksverket efter årliga överläggningar mellan staten och företräda-
re för rennäringsutövarna. Användningsområdena avser åtgärder till främ-
jande av rennäringen såsom upplysning och rådgivning, katastrofskade-
skydd vid svåra renbetesförhållanden, konsultverksamhet vid Svenska
samernas riksförbund (SSR), inventering och kartläggning av vinterbetes-
marker, utvecklingsprogram för samebyar samt särskilda ändamål i övrigt
som gagnar renskötande samer. Anslaget används också för underhåll av
riksgränsstängsel med anledning av bl. a. 1972 års svensk-norska renbetes-
konvention, för underhåll av vissa renskötselanläggningar samt för statens
del av kostnaderna för samebyarnas utvecklings- och markanvändnings-
planering.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverket föreslår att anslaget förs upp med 12 093 000 kr. och anför
bl. a. följande.

Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige och Norge om
renbetning m. m. anslutande protokoll skall Sverige och Norge bekosta och
underhålla vissa stängsel. Vidare ankommer det på Sverige att underhålla
riksgränsstängsel i Jämtlands län enligt särskilt protokoll mellan Sverige
och Norge om uppförande och underhåll av dessa stängsel. Sammanlagda
stängselsträckan som det ankommer på Sverige att underhålla uppgår nu
till 724 km, varav 309 km avser stängsel mot Finland.

Riksgränsstängslens återanskaffningsvärde beräknades år 1985 uppgå
till ca 39,5 milj.kr. Stängslen utsätts för stora skador främst i samband
med snösmältningen. Vissa sträckningar bör byggas om. Vanliga långsikti-
ga beräkningar av hur länge ett stängsel skall hålla kan därför inte tjäna
som underlag för beräkning av de verkliga underhållskostnaderna. Mot
bakgrund av konventionen bör statens fortlöpande betala de verkliga
kostnaderna för att hålla stängslen. Om man utgår från länsstyrelsernas
yrkanden kommer kostnaderna då att uppgå till 6,3 milj.kr. per år för
riksgränsstängslen. Jordbruksverket föreslår att anslagsposten höjs med 1
milj. kr. för att åtagandena enligt konventionen skall kunna uppfyllas.

1 milj. kr. står till förfogande för markanvändningsplanering. Medlen
används i huvudsak för att täcka kostnaderna för tjänstemän som arbetar
med planeringen. Kunskaperna om markanvändningen och rennäringens
områden av riksintresse utgör underlag för den kommunala översiktspla-
neringen och tillämpningen av lagen (1987:12) om hushållning med natur-
resurser m. m. (omtryck 1987:247). Kunskapsunderlaget kan också utnytt-
jas för markanvändningsplaneringen i de fjällnära skogsområdena och får

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

viss betydelse för samråd mellan rennäringen och skogsbruket inom hela
renskötselområdet. Jordbruksverket föreslår oförändrat belopp för nästa
budgetår.

Renbetesinventering pågår baserad på kartor som framtagits bl. a. ge-
nom fjärranalys. Sådana s. k. vegetationskartor har upprättas över stora
delar av Norrbottens län och har nu påbörjats även i Jämtlands län.
Renbetesinventeringen används bl. a. som beslutsunderlag vid fastställelse
av högsta tillåtna renantal för samebyar. Om renantalet blir högre än vad
betesresurserna medger kan detta få allvarliga följder för berörda same-
byar och även medföra negativa konsekvenser för skogsbruket och andra
intressen. Frågorna om betesresursernas omfattning och om vilket renan-
tal som bör tillåtas blir allt viktigare.

Renslakten har ökat kraftigt under budgetåret 1990/91. Mot bakgrund
av att det finns ett alltför högt renantal i vissa områden bör renslakten i
fortsättningen hållas på en hög nivå. Problem finns dock för samerna att få
tillräcklig avsättning för renköttet. Problemen har ännu i viss mån sam-
band med Tjernobylolyckan. För jordbruksverket är det angeläget att ha
en samlad bild av rennäringens produktions- och avsättningsproblem samt
av näringens konflikter med andra markanvändningsintressen. Den för-
stärkta renforskningen kommer att så småningom ge ett allt bättre kun-
skapsunderlag i bl. a. dessa frågor. Det belopp som avsatts för katastrofska-
deskyddet för budgetåret 1990/91 förbrukades på grund av ogynnsamma
väderleksförhållanden. Kostnaderna för konsulentverksamheten vid SSR
fortsätter att öka.

Jordbruksverket föreslår mot denna bakgrund att anslaget räknas upp
med sammanlagt 1,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Under budgetåret 1990/91 slaktades 112000 renar. Detta var en kraftig
men samtidigt nödvändig ökning av slakten jämfört med tidigare år.
Eftersom renantalet fortfarande är allt för högt i vissa områden är det
angeläget att slakten även i fortsättningen hålls på en hög nivå. Antalet
slaktade renar som har haft för hög cesiumhalt har minskat till 18 000 djur.
De åtgärder som har vidtagits för att minska cesiumhalten i renkött har
således haft en mycket positiv effekt. Det stora antalet slaktade djur med
låg cesiumhalt har medfört att tillgången på renkött är god. Vissa problem
har emellertid uppkommit med avsättningen för renköttet. Det är angelä-
get att jordbruksverket arbetar för att få en samlad bild av rennäringens
produktions- och avsättningsproblem. Vid dispositionen av den del av
anslaget som avser att främja rennäringen bör därför åtgärder för ökad
avsättning av renkött prioriteras. Jag utgår från att näringen själv också
gör kraftfulla insatser på detta område.

Svenska staten har genom en konvention åtagit sig att uppföra och
underhålla vissa riksgränsstängsel mot Norge. Med hänsyn till underhålls-
behovet för stängslen bör anslaget för detta ändamål räknas upp med
424000 kr. till 4 513 000 kr.

Sammanlagt bör anslaget föras upp med 11 017000 kr.

Prop.1991/92:100

Bil. 10

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av rennäringen för budgetåret 1992/93 anvisa
ett reservationsanslag på 11017 000 kr.

E2. Prisstöd till rennäringen

Regeringen har för avsikt att senare förelägga riksdagen förslag rörande
prisstöd till rennäringen. I avvaktan härpå föreslår jag att ifrågavarande
anslag förs upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på sär-
skild proposition i ämnet,

till Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1992/93 beräkna ett
förslagsanslag på 33000000 kr.

E 3. Ersättningar för viltskador m. m.

Statens naturvårdsverk har redovisat ett förslag till nytt ersättningssystem
för rovdjursdödade renar. Förslaget har remissbehandlats. Regeringen har
för avsikt att senare förelägga riksdagen förslag rörande ersättningar för
viltskador. I avvaktan härpå föreslår jag att ifrågavarande anslag förs upp
med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på sär-
skild proposition i ämnet,

till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1992/93 be-
räkna ett förslagsanslag på 12 320 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

F. Djurskydd och djurhälsovård

F 1. Statens veterinärmedicinska anstalt:
Uppdragsverksamhet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag 1000

1992/93 Förslag 1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverk-
samhet vid statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

SVA är ett expert- och serviceorgan åt statens jordbruksverk och andra
myndigheter samt åt enskilda organisationer och allmänheten, med upp-
gift att bl. a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och
spridningssätt m. m. SVA skall vara ett veterinärmedicinskt centrallabora-
torium samt utföra viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall
SVA aktivt medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande.
Till stöd för dessa funktioner skall SVA utföra forsknings- och utvecklings-
arbete.

SVAs organisation m.m. framgår av förordningen (1988:864) med in-
struktion för statens veterinärmedicinska anstalt.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Statens veterinärmedicinska anstalt

SVA bör för budgetåret 1992/93 tilldelas ett anslag som utgör pris- och
löneomräknat anslag för budgetåret 1991/92 minskat med 1,5%. Driftbi-
draget bör därvid tas upp med 60280000 kr. exkl. pris- och löneomräk-
ning.

1991/92 Beräknad ändring

1992/93

Föredraganden

Personal 256 —

Plan

Kostnader

1. Centrallaboratorie-

uppgifter, m. m.	86270000	+ 9467000
2. Övrig service	34746000	+ 7 539000
	121016000	+ 17006000
Intäkter
1. Driftbidrag	61 198000	+ 4095000
2. Uppdragsverksamhet	59818000	+ 12 911000
	121016000	+ 17006000

Föredragandens överväganden

Omslutningen för SVAs verksamhet budgetåret 1992/93 beräknas till
138022000 kr. Driftbidraget bör räknas upp med 4095000 kr. Jag har
därvid räknat med en rationalisering motsvarande 1,5%.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före-
slår riksdagen

att till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

F 2. Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

57751000

61 198000

65 293000

Reservation

Under detta anslag anvisas medel för centrallaboratorieuppgifter m.m.
vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Statens veterinärmedicinska anstalt

Anslaget bör föras upp med ett belopp motsvarande 60280000 kr. i det
pris- och löneläge som låg till grund för anslagsberäkningarna i budgetpro-
positionen 1991.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 1 bör anslaget
föras upp med 65 293 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budget-
året 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 65 293000 kr.

F 3. Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet

1990/91 Utgift '170

1991/92 Anslag 1000

1992/93 Förslag 1000

1 Anslaget Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet.

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverk-
samhet vid statens jordbruksverk för djurens hälso- och sjukvård.

Statens jordbruksverk är chefsmyndighet för distriktsveterinärorganisa-
tionen och skall bl. a. säkerställa genomförandet av skärpta djurskydds-
krav och verka for ett gott hälsotillstånd bland husdjuren.

Länsstyrelsen svarar för distriktsveterinärorganisationen i länet och ut-
övar tillsyn över andra praktiserande veterinärers verksamhet samt leder
och samordnar åtgärder mot djursjukdomar.

Antalet tjänster inom distriktsveterinärorganisationen får uppgå till
högst 390.

Distri+tsveterinärorganisationen är avpassad främst för att tillgodose Prop. 1991/92:100
behovet av sjukvård och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen Bil. 10
och hästar som används i jordbruket och skogsbruket. Om djurskyddsskäl
föreligger eller där annan veterinärvård inte kan anvisas är distriktsveteri-
när skyldig att även utöva djursjukvård för övriga husdjur. Distriktsveteri-
närorganisationen skall i samarbete med främst den organiserade hälso-
kontrollverksamheten medverka vid förebyggande åtgärder.

I veterinärtaxeförordningen (1975:539) föreskrivs att vid varje förrätt-
ning som utförs av en distriktsveterinär utgår en särskild djursjukvårdsav-
gift, vars storlek bestäms av regeringen.

Statens jordbruksverk

Intäkterna av djursjukvårdsavgifter härför budgetåret 1990/91 uppgått till
ca 18,7 milj.kr. Djursjukvårdsavgifterna beräknas uppgå till 22 milj.kr.
1992/93.

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Föredraganden
Personal	390	-
Plan
Kostnader
Distriktsveterinärorga-
nisationen m. m.	107977000	+ 6183000
Inrättande av flervete-
rinärstationer	500000	—
Veterinärutbildning m. m.	300000	-
	108777000	+ 6183000
Intäkter
Bidrag till djurens
hälso- och sjukvård	84232000	- 9 595000
Djursjukvårdsavgifter	24545000	+ 15778000
	108777000	+ 6183000

Föredragandens överväganden

Regeringen har beslutat en utredning (dir. 1991:35) med uppgift att se
över veterinärväsendet, vilket innebär att även distriktsveterinärorganisa-
tionen utreds. Utredningen skall vara avslutad senast den 1 juli 1992. I
avvaktan på utredningens resultat får distriktsveterinärorganisationen till
stor del finansieras över statsbudgeten.

Kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård beräknar jag för budgetåret
1992/93 till 114960000 kr. Mina beräkningar beträffande lönekostnader-
na för organisationen baserar sig på preliminära uppgifter.

Av det belopp som anvisas över statsbudgeten för finansiering av di-
striktsveterinärorganisationen budgetåret 1991/92 utgör 52,7 milj. kr. me-
del som jordbruket skall tillföras i form av budgetmedel sedan reglerings-

ekonomin avskaffats den 1 juli 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 11 s. 10—12).
Enligt min mening bör de djurägare som utnyttjar organisationens tjänster
stå for en större andel av kostnaderna än vad de för närvarande gör.

För budgetåret 1992/93 bör djursjukvårdsavgifterna därför höjas till 100
kr. för animalieproducerande djur och 150 kr. för övriga djur vilket
medför ökade intäkter på på ca 16 milj. kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

F 4. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen

1990/91	Utgift	26 646 364	Reservation	‘2328 159
1991/92	Anslag	84984000
1991/92	Anslag exkl.
	mervärdeskatt	84231504
1992/93	Förslag	74637000

1 Exkl. mervärdeskatt.

2 Anslaget Bidrag till djurens hälso- och sjukvård.

Under anslaget anvisas medel för bidrag till distriktsveterinärorganisa-
tionen, viss veterinärutbildning samt stöd vid inrättande av flerveterinär-
stationer.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen under punkten F 3 beräknar jag
bidraget till 74 637 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 74637 000 kr.

F 5. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

6 139994

2217000

Under anslaget anvisas medel för att bestrida kostnader för veterinär-
vård för avlägset boende djurägare. Länsstyrelsen disponerar medlen i

enlighet med vad som framgår av veterinärtaxeförordningen (1975:539),
m. m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Statens jordbruksverk

Statens jordbruksverk föreslår att anslaget räknas upp med 4000000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör beräknas till oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 2217000 kr.

F 6. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

1991/92 Anslag
1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

29300000

29 189275

30357000

Statens jordbruksverk

Under anslaget anvisas medel för främjande av förebyggande åtgärder
samt medel för kostnader för prövning från djurskyddssynpunkt av djur-
hållningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar, m. m. och utbildning i djur-
skyddstillsyn. För de båda åtgärderna bör 5 resp. 5 milj.kr. anvisas för
budgetåret 1992/93.

Under anslaget anvisas också medel för en del av den djurhälsovård som
tidigare finansierats inom ramen för jordbruksprisregleringen. För detta
ändamål bör 2 105000 kr. anvisas. Medlen skall disponeras för arbetet
med djurhälsovård hos Svensk husdjursskötsel och hos Slakteriförbundet
samt för djursjukdata, fårhälsovård och stöd till biodlingen.

Föredragandens överväganden

Sammanlagt beräknar jag anslaget efter prisomräkning till 30357000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för bud-
getåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 30357000 kr.

F 7. Centrala försöksdjursnämnden

1990/91 Utgift	24615 319	Reservation
1991/92 Anslag	5112000
1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt	5 047 763
1992/93 Förslag	5 370000
1 Exkl. mervärdeskatt.

2 Anslaget Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder.

‘5286 565

Prop. 1991/92: 100

Bil. 10

Riksdagen beslutade våren 1988 (prop. 1987/88:93, JoU22, rskr. 327)
om centrala försöksdjursnämndens roll som myndighet. Nämndens upp-
gifter framgår av förordningen (1988:541) med instruktion för centrala
försöksdjursnämnden. Nämnden har bl. a. till uppgift att verka för att
användningen av försöksdjur begränsas genom att främja utvecklingen av
alternativa metoder samt svara för planeringen av försöksdjurs verksamhe-
ten och företa åtgärder för att förbättra försöksdjurssituationen, samman-
ställa statistik över försöksdjursförbrukningen samt följa de djurförsöks-
etiska nämndernas arbete och bedömning av frågor om användning av
försöksdjur.

Centrala försöksdjursnämnden

Centrala försöksdjursnämnden framhåller, i sin fördjupade anslagsfram-
ställan, att ökad kunskap om försöksdjursverksamhet och etiska frågor i
samband med djurförsök kommer att spridas när nämndens kungörelse
om utbildningskrav vid användning av djur för vetenskapligt ändamål
träder i kraft. Nämnden kommer, i takt med att principiella, övergripande
försöksdjursfrågor initieras att, fortsätta med sin normgivande verksam-
het genom att bl. a. utfärda allmänna råd för att nå enhetlighet i landet vid
bedömning av planerade djurförsök. Nämnden bedömer att verksamheten
under den kommande treårsperioden kommer att präglas av att nämndens
roll som samordnande och planerande myndighet för försöksdjursfrågor
fördjupas och förstärks.

Centrala försöksdjursnämnden har på regeringens uppdrag undersökt de
praktiska och principiella förutsättningarna för ett förbud mot djurtester
vid framställning och testning av kosmetika. I uppdraget ingick även att
föreslå eventuella åtgärder som bör vidtas. Nämnden redovisade uppdra-
get i en rapport i juni 1991. Av rapporten framgår att några alternativa
metoder till djurförsök inte finns tillgängliga för mätning av produkternas
allergiska effekter. Enligt nämnden finns inom immuntoxikologin ett stort
intresse för in vitro-forskning som skulle gagnas av att en internationell
konferens anordnades. Härigenom skulle goda förutsättningar ges för ett
ökat intresse inom denna forskning mot in vitro-metoder för mätning av
allergiska effekter. En sådan konferens bör enligt nämnden anordnas un-
der budgetåret 1992/93 till en beräknad kostnad av 350000 kr.

För att främja utvecklingen av forskning med alternativa och komplette-
rande metoder till djurförsök m. m. har staten genom centrala för-
söksdjursnämnden och AB Astra och Kabi Pharmacia AB gemensamt

finansierat viss verksamhet genom ett avtal mellan nämnden och bolagen.
Avtalsperioden sträcker sig fram till den 30 juni 1993.

Budgetramen for perioden 1992/93—1994/95 har beräknats till
15 144000 kr., vilket motsvarar en oförändrad årlig anslagsnivå i förhål-
lande till budgetåret 1991/92. Utöver budgetramen hemställer centrala
försöksdjursnämnden om 350000 kr. för anordnande av en immuntoxiko-
logisk konferens under budgetåret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Förslag:

Övergripande mål:

För budgetperioden 1992/93—1994/95 bör centrala försöksdjurs-
nämnden inrikta verksamheten mot åtgärder som är ägnade att
minska försöksdjursanvändningen och främja att alternativa meto-
der till djurförsök utvecklas och används.

Resurser m.m.:

Ramanslag 1992/93 5370000kr.

Planeringsram:

Planeringsramen för perioden 1992/93 — 1994/95 har beräknats till
15 322000 kr., vilket motsvarar en real minskning med 5% under peri-
oden, fördelat över treårsperioden med 1,5, 2 och 1,5% för första, andra
resp, tredje budgetåret.

Resultatbedömning:

Av försöksdjursstatistiken framgår att antalet försöksdjur minskade
under år 1990 i jämförelse med tidigare år. Bedömningen av denna utveck-
ling måste dock göras med beaktande av att underlaget för statistiken
lämnats med utgångspunkt i andra kriterier än de som gällt tidigare. Några
bestämda slutsatser kan därför inte dras av försöksdjursstatistiken.

Centrala försöksdjursnämnden sprider information om försöksdjursfrå-
gor genom normgivning i form av allmänna råd samt genom konferenser
och informationsskrifter. Effekterna av denna information kan inte med
säkerhet mätas, men omfattningen av den allmänna debatten i bl. a. mass-
media är intensiv vad gäller frågor om försöksdjur, vilket till en del får
tillskrivas centrala försöksdjursnämndens verksamhet.

Centrala försöksdjursnämndens rapport om de praktiska och principiel-
la förutsättningarna för ett förbud mot djurtester vid framställning och
testning av kosmetika bör tillsammans med konsumentverkets rapport om
märkning av kosmetika kunna ligga till grund för regeringens ställningsta-
gande i frågan. Den föreslagna konferensen om immuntoxikologi får fi-
nansieras inom ramen för anslaget.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Den föreslagna utbildningen om användning av djur for vetenskapligt Prop. 1991/92: 100
ändamål bör genomföras. Bil. 10

Fördjupad prövning:

En aktiv och seriös verksamhet är nödvändig när det gäller de svåra frågor
som en etisk prövning av djuranvändning vid vetenskapliga försök med-
för. Centrala försöksdjursnämnden har därvid en viktig roll när det gäller
att samordna och planera frågor som rör försöksdjur. De förslag som
nämnden redovisat och de åtgärder som vidtagits är ägnade att förbättra
situationen för försöksdjuren. Undersökning av produkters allergiska ef-
fekter sker för närvarande genom djurförsök. Ökade insatser inom detta
område är nödvändiga om försöksdjursanvändningen skall kunna minska.
Anordnandet av en immuntoxikologisk konferens innebär en markering
av områdets betydelse och ett viktigt kunskapsutbyte i strävan mot att
finna nya alternativa metoder till djurförsök.

Slutsatser:

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen av verksamheten drar jag
följande slutsatser.

Övergripande mål för centrala försöksdjursnämnden är att inrikta verk-
samheten mot åtgärder som är ägnade att minska försöksdjursanvändning-
en och främja att alternativa metoder till djurförsök utvecklas och an-
vänds. Under budgetperioden 1992/93 — 1994/95 bör därför inte den andel
av anvisade medel som används till forskningsändamål understiga vad
som använts under budgetåret 1990/91. Nämnden bör årligen i sin an-
slagsframställning redovisa försöksdjursanvändningen i landet och därvid
om möjligt ange på vad sätt och i vilken omfattning centrala försöksdjurs-
nämnden påverkat försöksdjursanvändningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna målsättningen för verksamheten inom centrala för-
söksdjursnämnden i enlighet med vad jag förordat under avsnittet
Slutsatser,

2. till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1992/93 an-
visa ett ramanslag på 5 370000 kr.

F 8. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

1990/91 Utgift ‘28 988 354

1991/92 Anslag 39 750000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 39 615 625

1992/93 Förslag 51 766000

1 Anslaget Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurssjukdomar.

Anslaget är avsett for kostnader och ersättningar i samband med bekäm-
pande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från ansla-
get utbetalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut
om förintande av bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m. m. Vida-
re anvisas under anslaget medel för bekämpande av leukos och Aujeszkys
sjukdom som tidigare bekostats inom ramen för regleringsekonomin.

Statens jordbruksverk

Verket bör för innevarande budgetår få använda 2 milj. kr. av anslaget för
särskilda undersökningar, bl. a. avseende salmonella, samt för bidrag till
vissa obduktioner och bakteriologisk undersökning med avseende på sal-
monella i samband med obduktion.

I särskild skrivelse har jordbruksverket hemställt att 3,5 milj. kr. anslås
som bidrag till obduktionsverksamhet bl. a. för att en anpassning skall ske
till den sjukdomsövervakning EG kräver. Bidraget är avsett att täcka viss
del av obduktionsverksamheten. Resterande kostnader finansieras genom
avgifter från djurägarna och jordbruksnäringens organisationer.

Jordbruksverket har beräknat de årliga kostnaderna för de sjukdoms-
kontroller som krävs för en anpassning till vad som krävs enligt EES-
avtalet till 60 — 70 milj. kr.

För bekämpande av leukos och Aujeszkys sjukdom har Svensk husdjurs-
skötsel resp. Sveriges slakteriförbund, som är huvudmän för bekämpnings-
programmen, beräknat kostnader budgetåret 1992/93 till ca 71 resp, ca 36
milj. kr.

Med hänsyn till att programmet för leukosbekämpning budgetåret
1992/93 tillfälligt ökar väsentligt föreslår jordbruksverket att anslagspos-
ten räknas upp från 35 till 50 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar kostnaderna för bekämpande av smittsamma husdjurssjuk-
domar till 4 750 000 kr.

Bekämpningsprogrammen för leukos och Aujeszkys sjukdom löper un-
der 5 resp. 10 år. Bekämpningen sker inom ramen för lagen (1985:342) om
kontroll av husdjur m. m. Bekämpningsprogrammen har godkänts av lant-
bruksstyrelsen. Sjukdomarna kan orsaka betydande produktionsförluster
och förekomst av sjukdomarna i landet kan leda till handelsrestriktioner
från andra länder. Regeringen har nyligen inom ramen för de s. k. direkt-
bidragen till jordbruket, anvisat 30 milj. kr. för bekämpande av Aujeszkys

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

sjukdom och 20,8 milj. kr. för leukosbekämpning. Medlen avser kostna- Prop. 1991/92:100
derna för budgetåret 1992/93. Under förevarande anslag bör beräknas en Bil. 10
oförändrad post på 35 milj. kr. Medlen bör i sin helhet disponeras för
bekämpningen av leukos. Sammanlagt tillfors detta program således 55,8
milj. kr. for budgetåret 1992/93.

Sverige har i ett internationellt perspektiv ett mycket gott läge i fråga om
antalet fall av smittsamma husdjurssjukdomar. Obduktioner av djur är ett
viktigt medel för att kontrollera och dokumentera sjukdomsläget i landet.
Jag föreslår därför att 2 150000 kr. avsätts som bidrag till obduktionsverk-
samheten.

Jag bedömer att 10 milj. kr. bör anvisas för utveckling av sjukdomskon-
trollprogram och genomförande av sjukdomskontroller som krävs för att
infria de krav som förväntas med anledning av ett EES-avtal.

Jag föreslår att anslaget förs upp med 51 766000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för bud-

getåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 51 766000 kr.

5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor

G 1. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag 1000

1992/93 Förslag 1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverk-
samhet vid statens utsädeskontroll (SUK).

SUK är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten
med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning
och plombering m. m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och
försöksverksamhet i syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK
bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad
av lagar och förordningar på området samt arbetar för samordning av
kontrollverksamheten. SUK har hand om uppbörden av växtförädlingsav-
gifter.

SUKs organisation m.m. framgår av förordningen (1988:860) med in-
struktion för statens utsädeskontroll.

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Föredraganden
Personal Plan Kostnader	106
Allmännyttig verksamhet	2691 872	+ 531128
Uppdragsverksamhet	29121000	-5243000
Intäkter	31812872	-4711872
Uppdragsverksamhet	29121000	-5243000
Driftbidrag	2691 872	+ 531128
	31812872	-4711872

Statens utsädeskontroll

Statens utsädeskontroll föreslår i sin anslagsframställning att de förslag
myndigheten förde fram i förra årets fördjupade anslagsframställning ge-
nomförs. Det innebär bl. a. att kontrollen av bruksutsäde i fortsättningen
sker stickprovsmässigt och att ansvaret för den obligatoriska statsplombe-
ringen överförs helt till staten genom SUK. Jordbruksverkets nuvarande
befogenheter inom utsädesområdet föreslås överföras till SUK. SUKs
förslag förutsätter vissa förändringar i utsädeslagen (1976:298), utsä-
desförordningen (1980:438) samt förordningen (1970:300) om skydd mot
flyghavre.

SUK föreslår vidare att nuvarande organisation ändras så att potatisen-
heten och sortkontrollenheten slås samman fr. o. m. den 1 juli 1992. För-
slaget förutsätter en förändring av utsädeskontrollens instruktion.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Om SUKs förslag genomförs i sin helhet minskar behovet av rörlig Prop. 1991/92:100

kredit med 1 milj.kr. per år under budgetperioden från nuvarande 6 Bil. 10

milj. kr. Om den föreslagna omstruktureringen inte genomförs måste kre-
diten behållas på nuvarande nivå.

Bakgrund

Obligatorisk statsplombering av lantbruksutsäde som är avsett för försälj-
ning infördes år 1961. Enligt utsädeslagen (1976:298) och utsädesförord-
ningen (1980:438) gäller att utsäde av potatis, strå- och trindsäd, baljväxt,
vallgräs, beta som inte är sockerbeta, kålrot och rova, foderkål, grönfoder-
raps, raps, rybs eller vitsenap inte får överlämnas till någon som kan antas
använda det till utsäde utan att statsplombering först har skett.

Enligt 8 § utsädesförordningen är statsplombering obligatorisk för de
flesta lantbruksutsäden. För andra sorter kan statsplombering ändå ske,
om sortägaren så begär, förutsatt att sorten är provad i föreskriven omfatt-
ning. Statsplombering är inte obligatorisk om lantbrukaren använder egen
skörd till utsäde eller vid enstaka försäljning, s. k. grannhandel, till annan
odlare utan offentligt utbud, om säljaren har odlat utsädet och inte yrkes-
mässigt driver handel med utsädesvaror.

I dag är ca 60% av allt utsäde av strå- och trindsäd statsplomberat.
Motsvarande siffror for oljeväxter är 100%, medan av vallväxter och
potatis 100 resp. 30% är statsplomberat. Totalt statsplomberas ca 260000
ton utsäde i Sverige varav spannmål svarar för merparten. Kostnaden for
den officiella kontrollen utgör ca 2% av utsädespriset. Statsplombering av
utsäde utförs av statens utsädeskontroll eller av lokala frökontrollanstalter
som statens jordbruksverk förklarat behöriga att utföra statsplombering.

SUK har i sin fördjupade anslagsframställning avseende budgetåren
1991/92— 1993/94 pekat på att kapaciteten för officiell utsädeskontroll i
landet är för stor i förhållande till efterfrågan. Den totala statsplomberade
kvantiteten av lantbruksutsäde i landet har sjunkit med ca 23% under
perioden 1984/85— 1989/90. De rationaliseringsvinster för SUK som om-
organisationen 1984/85—1985/86 innebar har nu förbrukats på grund av
minskad arbetsvolym till följd av vikande efterfrågan på statsplomberat
utsäde. Den av riksdagen nyligen beslutade reformeringen av livsmedels-
politiken innebär att denna överkapacitet ytterligare ökar.

Vidare konstateras i anslagsframställningen att huvudmannaskapet för
officiell kontroll i landet är splittrat, vilket sammantaget leder till onödigt
dyr utsädeskontroll.

SUK föreslår i sin fördjupade anslagsframställning åtgärder för att kom-
ma till rätta med dessa problem.

Till följd av en vikande efterfrågan på statsplomberat utsäde och trots
fortlöpande rationaliseringar inom SUK redovisas en förlust i upp-
dragsverksamheten under budgetåret 1990/91 motsvarande 2,1 milj. kr.
Det beräknade ackumulerade underskottet per den 31 juni 1992 beräknas
uppgå till ca 3,5 milj.kr. Orsaken till den kraftiga resultatförsämringen
ligger enligt SUK på intäktssidan som har minskat ca 3,5 % medan kostna-

derna för verksamheten har stigit med mindre än 1 % under budgetåret Prop. 1991/92:100
1990/91. Intäktsbortfallet avser huvudsakligen spannmålssidan. Bil. 10

SUK förutser en fortsatt nedgång beträffande såväl analyser, faltbesikt-
ningar, kontrollodlingar som statsplombering under perioden 1991/92 —
1992/93. Man bedömer dock inte från SUKs sida att det blir fråga om
ytterligare resultatförsämringar om de föreslagna åtgärderna genomförs.
Från år 1993 räknar SUK med att plomberingsverksamheten i så fall når
en stabil nivå och kan drivas utan underskott. SUK har för att möta den
minskade arbetsvolymen avvecklat enheten i Umeå samt minskat perso-
nalstyrkan med totalt sett 15 personer jämfört med 1990/91.

Statens utsädeskontrolls förslag

I den fördjupade anslagsframställningen för SUK fram långtgående förslag
till omstrukturering och rationalisering av den officiella kontrollen av
bruksutsäde i Sverige. Även andra förslag inom myndighetens verksam-
hetsområde förs fram i syfte att förenkla och förbilliga för myndigheten
och för myndighetens avnämare.

Förslagen innebär att ansvaret för kontrollen av bruksutsäde av spann-
mål överförs till producenten. SUK utövar tillsyn, men av de prov som
SUK tar ut kommer fortsättningsvis endast ca 20% att analyseras. Ansva-
ret för plomberingen överförs helt till staten genom SUK och möjligheter-
na för lokala frökontrollanstalter att statsplombera bruksutsäde upphör.
SUKs nuvarande organisation förändras på så sätt att sortkontrollenheten
slås samman med potatisenheten och verksamheten förläggs till Lund.
SUK föreslår vidare att grannhandelsmedgivandet i utsädesförordningen
slopas liksom att värdeprövningen för sort vid intagande i sortlista slopas
för de jordbruksväxter som inte omfattas av statsplomberingsobligatoriet.
Beträffande köksväxtfrö föreslår SUK att ett system för kontroll av denna
typ av utsäde införs som överensstämmer med det som tillämpas inom
EG. SUK föreslår också att myndighetens författningsenliga medverkan i
flyghavrebekämpningen avvecklas och att det delade tillsynsansvar som i
dag finns mellan jordbruksverket och SUK i utsädesfrågor renodlas. Vida-
re bör enligt myndigheten uppbörd och fördelning av växtförädlingsavgif-
ten förenklas och effektiviseras. Kravet på in- och utförseltillstånd av frö
av vall- och rotfruktsväxter samt tillsynsansvaret beträffande köks- och
prydnadsväxter bör slopas.

Förslagen har remissbehandlats av SUK i den del de berör anpassning
av officiell utsädeskontroll till efterfrågan, huvudmannaskapet och frågan
om växtförädlingsavgifter. Rent generellt är remissinstanserna positiva till
SUKs förslag. Frökontrollanstalterna i Linköping och Örebro motsätter sig
förslaget.

Föredragandens överväganden

Kontroll av utsäde är en viktig uppgift för samhället. På den kontrollen bör
ställas samma krav på effektivitet och rationellt bedrivande som på all
annan statlig verksamhet. Det är därför av vikt att kontrollen organiseras

på ett sådant sätt att fortlöpande rationaliseringar och anpassningar till
marknaden kan genomföras. Det är viktigt inte minst med tanke på
omställningen av jordbruket. Den överkapacitet som i dag råder på utsä-
desområdet, och som konsumenterna av utsäde får betala för, är ett
exempel på de svårigheter som föreligger att anpassa verksamheten efter
det behov som finns. Denna överkapacitet kan dessutom komma att
förstärkas när systemet med stickprovskontroller av bruksutsäde efter
hand införs. Jag återkommer i det följande till den frågan.

För att ge utsädeskontrollen möjlighet till kontinuerlig rationalisering
och samtidigt upprätthålla objektivitet och oberoende i kontrollen är det
enligt min mening olämpligt med ett delat huvudmannaskap på detta
område. Utsädeskontrollen bör således i sin helhet läggas under statligt
huvudmannaskap. Därmed bör möjligheten i utsädesförordningen att för-
klara lokala frökontrollanstalter behöriga att plombera bruksutsäde slopas.
Även möjligheten för W. Weibull AB att statsplombera utsäde bör slopas.
Möjligheten för frökontrollanstalterna eller andra laboratorier att utföra
föranalyser av utsäde åt företag eller s. k. jordbrukarprov påverkas inte av
mitt förslag.

Beträffande förslaget om införande av en stickprovskontroll för bruksut-
säde vill jag anföra följande. Genom de förändringar i statsplomberings-
systemet som infördes år 1984 kan ett utsädesföretag efter ansökan hos
SUK få tillstånd att leverera utsädet till odlarna innan det slutliga analys-
resultatet föreligger. För att ett-sådant tillstånd skall lämnas krävs att
företaget har en väl utvecklad produktionskontroll. Nuvarande system har
inneburit att hanteringen i magasinen i betydande omfattning har kunnat
rationaliseras med kostnadsbesparingar som följd. Enligt min mening
finns det i dag förutsättningar för rationaliseringar genom ett system med
stickprovskontroll. I enlighet med SUKs förslag bör således utsädesprodu-
centen själv svara för att kraven för frövarukvaliteten uppfylls. SUK
utövar sin tillsyn genom att utföra stickprovskontroll i samband med
förpackningen av officiellt uttagna prover.

Det planerade EES-avtalet, där utsädesfrågorna ingår som en del, inne-
bär att de direktiv på utsädesområdet som gäller inom EG också får verkan
i Sverige. Av den anledningen pågår för närvarande en omarbetning av de
svenska utsädesbestämmelserna. Målsättningen är att de skall vara helt
harmoniserade med de gällande EG-direktiven i god tid före ikraftträdan-
det av ett EES-avtal den 1 januari 1993.

Det innebär att vissa av de förslag som SUK har fört fram med beaktan-
de av ett EES-avtal redan får betraktas som lösta. Dit hör bl. a. frågorna
om kontrollen av köksväxtfrö, växtförädlingsavgifterna och grannhandeln.
Inom EG regleras marknadsföring av frö till köksväxter i ett speciellt
direktiv som slår fast kravet på obligatorisk statsplombering. Även frö till
kryddväxter omfattas av detta direktiv. Dessutom har jag erfarit att .man
inom EG diskuterar möjligheten att även låta frö till prydnadsväxter
omfattas av statsplomberingsobligatoriet. Enligt min mening bör utsädes-
lagen och utsädesförordningen ändras så att de överensstämmer med
berörda direktiv. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen i dessa
frågor.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

EES-avtalet innebär att av EG certifierat utsäde kommer att accepteras i
Sverige i fortsättningen utan omplombering med svensk statsplombering.
Därmed försvinner förutsättningarna att på ett enkelt sätt uppbära växt-
förädlingsavgifter eftersom avgiften tas ut vid själva statsplomberingen.
Avgiften infördes år 1961 för att stödja växtförädlingen i Sverige. År 1971
fick växtförädlarna genom växtförädlarrättslagen (1971:392) möjlighet att
skydda nya växtförädlingsprodukter och att ta ut licensavgift för skyddade
sorter.

Växtförädlingsavgifternas betydelse som stöd till svensk växtförädling
har successivt minskat och har i dag i stort sett ersatts av den royalty som
växtförädlingsföretagen kan ta ut med stöd av växtförädlarrätten som ett
sätt att finansiera svensk växtförädling. Enligt min mening bör därför
växtförädlingsavgiften avskaffas och utsädeslagen ändras i enlighet här-
med.

S. k. grannhandel, dvs. när någon utan offentligt utbud säljer egen skörd
att användas till utsäde, är inte tillåten inom EG. Utsädesförordningen bör
därför ändras i överensstämmelse med berörda direktiv.

Även förslagen beträffande in- och utförseltillstånd för frö av vall- och
rotfruktsväxter, liksom slopande av värdeprövningen som krav för stats-
plombering av vissa lantbruksväxter, bör i och med EES-avtalet leda till en
ändring som bör ske av utsädesförordningen.

EES-avtalet kommer att betyda ett visst merarbete för myndigheten. En
del av detta bör kunna finansieras inom ramen för myndighetens anslag.
För bl. a. resor i samband med detta arbete bedömer jag dock att SUK
behöver ett visst resurstillskott. Jag återkommer till det i det följande.

Beträffande renodling av tillsynsansvaret för utsädesfrågor och frågan
om utsädeskontrollens författningsenliga medverkan i analysering av flyg-
havreprover är jag i dag inte beredd att biträda myndighetens förslag. Jag
har för avsikt att återkomma till den frågan i samband med att regeringen
beslutar om nya särskilda direktiv för nästa budgetperiod. Jag biträder
SUKs förslag beträffande utformningen av den interna organisationen.

De förslag som omfattas av EES-avtalet beräknas nu genomföras senast
den 1 januari 1993.

Eftersom mitt ställningstagande beträffande huvudmannaskapet för ut-
sädeskontrollen innebär att tillstånden att plombera bruksutsäde dras in
för de lokala frökontrollanstalterna i Örebro och Linköping och W. Wei-
bull AB kan det komma att innebära att personal vid dessa laboratorier
blir övertaliga. Med hänsyn bl. a. härtill bör denna avveckling ske under en
övergångstid av ett år. Det bör ankomma på SUK att i samråd med
berörda parter fastställa en avvecklingsplan för statsplomberingsverksam-
heten vid de berörda laboratorierna.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före-
slår riksdagen

att till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budget-
året 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

G 2. Bidrag till statens utsädeskontroll

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

2 540000

2 748000

2 691 872

Reservation

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

1992/93 Förslag

3223 000

Under anslaget anvisas medel för den allmännnyttiga verksamheten vid
statens utsädeskontroll.

Statens utsädeskontroll

Anslaget bör föras upp med 2 640000 kr. exkl. pris- och löneomräkning.
Förslaget förutsätter att SUK tillåts tillföra influtna växtförädlingsavgifter
till räntekonto och gottgöra sig räntan av dessa avgifter. I annat fall bör
anslaget föras upp med 2 690000 kr. under budgetåret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör räknas upp med 531 128 kr. Jag har därvid räknat med
400000 kr. för SUKs arbete med att implementera EES-avtalet på utsädes-
området.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1992/93
anvisa ett reservationsanslag på 3 223 000 kr.

G 3. Statens växtsortnämnd

Prop. 1991/92:100

1990/91	Utgift	256171	Bil. 10
1991/92	Anslag	592000
1991/92	Anslag exkl. mervärdeskatt 587 642
1992/93	Förslag	628000

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Föredraganden
Personal Anslag Utgifter	2
Förvaltningskostnader	1027120	+ 50913
(därav lönekostnader)	(697 000)	( + 18732)
Inkomster	1027120	+ 50913
Avgifter	439478	+ 10555
Nettoutgift	587642	+ 40358

Statens växtsortnämnd föreslår inga förändringar av verksamheten i sin
anslagsframställning.

Föredragandens överväganden

Förslag:

Övergripande mål:

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1991/92—1993/94.

Resurser:

Ramanslag 1992/93 628000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1992/93 anvisa ett
ramanslag på 628 000 kr.

G 4. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag 1000

1992/93 Förslag 1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverk-
samhet vid statens maskinprovningar.

G 5. Bidrag till statens maskinprovningar

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

5972210

7020000

7268 000

Reservation

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

1991/92 Beräknad ändring

1992/93

Föredraganden

Personal 72

Plan

Kostnader

Myndighetsuppgifter, prov-

ningsverksamhet, m. m. Riksprovplatsverksamhet	12620000 19690000 32310000	+ 1248000 + 985000 + 2233000
Intäkter
Uppdragsverksamhet, m. m.	5600000	+ 1000000
Driftbidrag	7020000	+ 248000
Intäkter från riksprovplats-
verksamheten	19690000	+ 985000
	32310000	+ 2233000

Statens maskinprovningar

Statens maskinprovningar föreslår ingen förändring av verksamhetens
omfattning eller inriktning.

Föredragandens överväganden

Europaintegrationens konsekvenser för området provning och certifiering
har berörts i ett antal utredningar under senare år. Utvecklingen mot
öppna system och ökad konkurrens mellan kompetenta organ leder till att
behovet av statligt engagemang inom området provning och certifiering inte
längre är lika självklart som tidigare.

Mot bakgrund av behovet av ett ökat engagemang från branschen och
den europeiska utvecklingen inom området provning och certifiering med
öppna system och ökad konkurrens mellan kompetenta organ avser jag att
föreslå regeringen att tillkalla en särskild utredare som skall överväga en
begränsning av statens engagemang inom provning- och mätteknik samt
anslutande verksamheter bl. a. inom statens maskinprovningar. Utredaren
skall som underlag för detta redovisa infrastrukturen i EFTA- och EG-
länderna inom teknisk utvärdering, provning, mätteknik och kvalitetssäk-
ring samt analysera det nationella behovet av dessa tjänster.

Utredningen bör genomföras skyndsamt så att resultatet kan ligga till
grund för övervägande i nästa års budgetproposition.

Vid min bedömning av statens maskinprovningars medelsbehov har jag
räknat med att rationaliseringar motsvarande 2 % av anslaget skall genom-
föras.

Förslag:

övergripande mål:

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som
gäller för treårsperioden 1991 /92 — 1993/94.

Resurser:

Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet 1992/93 1 000 kr.
(förslagsanslag)

Bidrag till statens maskinprovningar 1992/93 7268000 kr. (re-
servationsanslag)

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för bud-
getåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.,

2. till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 7 268000 kr.

G 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

1992/93 Förslag

' Exkl. mervärdeskatt.

33275225

58100000

57 301 872

32 900000

Reservation '164182 888

Medel ur anslaget disponeras för att genom försöks-, utvecklings-, infor-
mations- och rådgivningsverksamhet styra utvecklingen i jordbruket mot
minskat växtnäringsläckage samt säkrare och minskad användning av
kemiska bekämpningsmedel och till åtgärder för att bevara odlingsland-
skapets natur- och kulturmiljövärden. Från anslaget betalas även kostna-
der för tillsyn av skötsellagens bestämmelser.

I riksdagens beslut (prop. 1990/91:90) om en god livsmiljö anvisades
statens jordbruksverk för budgetåret 1991 /92 20 milj. kr. för utveckling av
teknik och metodik för typgodkännande av gödselspridare, 15 milj. kr. för
teknikutveckling för att minska växtnäringsläckaget och 14,8 milj.kr. för
information samt försöks- och utvecklingsverksamhet rörande höst- och
vinterbevuxen mark. Därutöver anvisades 8,3 milj. kr. för information om
besprutningsfria kantzoner, tillsyn av skötsellagen och serieprovning av
gödselspridare. Medlen anvisades engångsvis för perioden 1991/92 —
1993/94.

Statens jordbruksverk

Minskat växtnäringsläckage

För att i fortsättningen kunna bedriva långsiktiga utlakningsförsök med
avseende på höst- och vinterbevuxen mark bör jordbruksverket tilldelas 4
milj.kr. jämte pris- och löneomräkning 0,2 milj.kr. för perioden
1992/93-1993/94.

Tillsyn enligt skötsellagen

Från anslaget får täckas kostnaderna för tillsyn enligt 6 a och 6 b §§ lagen
(1979:425) om skötsel av jordbruksmark. 6 a § reglerar skyldigheten att ta
hänsyn till natur- och kulturminnesvårdens intressen vid jordbruksdrift. 6
b § behandlar djurtäthet, spridning och lagring av stallgödsel samt höst-
och vinterbevuxen mark vid lantbruksföretag. För budgetåret 1991/92
disponeras för nämnda ändamål 3 milj. kr.

En särskild arbetsgrupp med företrädare för lantbruksstyrelsen, statens
naturvårdsverk, Svenska kommunförbundet och näringen beräknade år
1989 bl. a. att kostnaden för tillsyn, inventeringar och information om
skötsellagen skulle uppgå till nära 6 milj. kr. för budgetåret 1992/93.

För tillsyn av skötsellagens samtliga bestämmelser bör jordbruksverket
tilldelas 12 milj. kr. för budgetåret 1992/93. Härvid har beräknats kostna-
derna för verksamhet vid länsstyrelserna och centralt vid jordbruksverket.
Tillsynskostnaderna har ökat på grund av att tillsynen omfattar fler be-
stämmelser bl. a. utökade krav på höst-och vinterbevuxen mark och för att
regeringen i uppdrag till jordbruksverket den 20 juni 1991 angett att
ambitionsnivån för tillsynen av 6 a § skall höjas, att informationen skall
förbättras och att kunskapsuppbyggnaden hos jordbrukarna när det gäller
olika småbiotopers betydelse för flora och fauna skall förbättras.

Säkrare och minskad användning av bekämpningsmedel

Lantbruksstyrelsen förutsåg i anslagsframställningen för budgetåret
1991/92 ett årligt medelsbehov om 14 milj.kr. förbudgetåret 1991/92 och
åren framöver för en utvidgning och intensifiering av programmet för
minskad kemisk bekämpning. Enligt regleringsbrev den 13 juni 1991 får
kvarstående medel från verksamheten med bidrag till gödselvårdsanlägg-
ningar disponeras för bekämpningsmedelsprogrammet för budgetåren
1991/92—1993/94. Dessa medel beräknades uppgå till 15 — 20 milj. kr. Vid
bidragsperiodens slut beräknas emellertid nu samtliga tillgängliga medel
för bidragsgivningen till gödselvårdsanläggningar att bli utnyttjade.

Det är viktigt att resursramarna för bekämpningsmedelsprogrammet nu
läggs fast för perioden t.o. m. budgetåret 1993/94 så att uppställda mål i
fråga om minskade risker, en halverad användning till år 1996 och skydd
för flora och fauna i åkerns kantzoner kan uppnås. Jordbruksverket förslår
att 18,4 milj.kr. anvisas för dessa ändamål för budgetåren 1992/93 —
1993/94.

För förslagen i lantbruksstyrelsens, kemikalieinspektionens och na-

Prop. 1991/92: 100

Bil. 10

turvårdsverkets utredning Problemområden vid kemisk bekämpning —
förslag till åtgärder bör jordbruksverket tillföras 3 milj. kr. och 1,5 milj. kr.
för programmet om Biförgiftningar för treårsperioden t. o. m. budgetåret
1994/95.

Alla förslagen föreslås liksom hittills finansieras av miljöavgiftsmedel.

Föredragandens överväganden

Riksdagen beslutade år 1988 att som mål halvera kväveutlakningen från
jordbruket till år 2000. I internationella överenskommelser har detta mål
tidigarelagts och riksdagen beslöt år 1990 att en halvering skall omfatta
alla utsläpp till haven längs med hela väst- och sydkusten upp till emot
Stockholms skärgård till år 1995.

Riksdagen lade år 1990 fast målet att ytterligare en gång halvera använd-
ningen av bekämpningsmedel till strax efter mitten av 1990-talet, räknat i
aktiv substans och med år 1990 som basår. Dessutom skall ammoniakav-
gången från jordbruket minska med 25% till år 1995 i södra och västra
Götaland. Den ökade insikt om de natur- och kulturmiljövärden, såsom
öppna landskap och biologisk mångfald, som jordbruket i vårt land bidrar
med ser jag som mycket positivt. Det är väsentligt att dessa värden och
mål värnas. Riksdagen anvisade våren 1991 58,1 milj.kr. (prop.
1990/91:90, JoU30, rskr. 338) till miljöförbättrande åtgärder inom jord-
bruket. Dessa medel anvisades framför allt till åtgärder för att minska
växtnäringsläckaget. För att nå uppsatta mål är det nödvändigt att nu
anvisa ytterligare medel till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.

Att hålla marken höst- och vinterbevuxen är för närvarande den mest
kostnadseffektiva åtgärden för att minska kväveläckaget. Riksdagen anvi-
sade 12,8 milj. kr. för information, försöks- och utvecklingsverksamhet
rörande höst- och vinterbevuxen mark samt 2 milj. kr. för ett långsiktigt
utlakningsförsök. Jag anser att 4 milj. kr. för budgetåren 1992/93 —
1993/94 bör anvisas för detta projekt.

För tillsyn enligt 6 a och 6 b §§ lagen (1979:425) om skötsel av jord-
bruksmark har tidigare anvisats 3 milj. kr. per år. Skötsellagens omfattning
rörande 6 a och 6 b §§ har utökats de senaste åren och för att tillsynsnivån
skall kunna upprätthållas anser jag att statens jordbruksverk bör tilldelas 6
milj. kr. för budgetåret 1992/93 för detta ändamål. För att skärpa tillsynen
av natur- och kulturmiljövårdsbestämmelserna i skötsellagen begär statens
jordbruksverk ytterligare 6 milj. kr. per år. Jag tillstyrker inte detta utan
anser i stället att 3 milj. kr. bör anvisas för budgetåren 1992/93—1993/94
för information och utbildningsverksamhet rörande de nya föreskrifterna
till 6 a § skötsellagen.

För att nå målet om en ytterligare halvering av bekämpningsmedelsan-
vändningen till strax efter mitten av 1990-talet anvisade riksdagen våren
1991 kvarstående medel från anslaget avseende bidrag till gödselvårdsan-
läggningar, som beräknades till 15 milj. kr. — 20 milj. kr. Vid bidragsperio-
dens slut sommaren 1991 fanns inga kvarstående medel för ändamålet.
Detta på grund av en kraftigt ökad efterfrågan av bidrag till utbyggnad av
gödselvårdsanläggningar vid bidragsperiodens slut. Jag anser därför att

Prop. 1991/92: 100

Bil. 10

18,4 milj. kr. för budgetåren 1992/93— 1993/94 bör anvisas för att minska
användningen och reducera riskerna vid användningen av bekämpnings-
medel.

För information om obesprutade kantzoner disponerar jordbruksverket
2 milj.kr. för budgetåren 1991/92—1993/94. Jag bedömer därmed att
erforderliga medel har anvisats för detta ändamål. För forsknings- och
utvecklingsinsatser bl. a. rörande biförgiftningar bedömer jag att totalt 1,5
milj.kr. bör anvisas för budgetåren 1992/93—1994/95. Detta på grund av
att antalet biförgiftningar tycks ha stigit under slutet av 1980-talet och
trenden med minskat antal biförgiftningar sedan början av 1980-talet
således har brutits. Det är viktigt att orsaken till detta kartläggs och
åtgärdas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 32 900000 kr.

G 7. Bekämpande av växtsjukdomar

1991/92 Anslag 2 429000

1992/93 Förslag 2429000

Från anslaget utbetalas ersättningar för kostnader till följd av åtgärder
mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa
förluster till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder
mot karantänsskadegörare betalas också från detta anslag, liksom kostna-
der för undersökningar av växtprover som av växtinspektionen överläm-
nas för laboratoriemässig diagnostisering.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverket föreslår att verket bemyndigas att använda högst 400000
kr. för brådskande undersökningar i samband med växtinspektion.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att anslaget tas upp med 2429000 kr. Jag har därvid räknat
med högst 400000 kr. för brådskande undersökningar i samband med
växtinspektion.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 2 429 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

H. Livsmedel

Hl. Statens livsmedelsverk

Prop.1991/92: 100

Bil. 10

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

1992/93 Förslag

90468 672

89959000

86 722000

88 486000

Livsmedelsverkets inkomster består i huvudsak av de avgiftsmedel för
central tillsyn och kontroll som överförs till verket från kommunerna.
Verket erhåller också ersättning för besiktningsveterinärorganisationens
administration.

Livsmedelsverkets organisation m. m. framgår av förordningen
(1988:857) med instruktion för statens livsmedelsverk.

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Föredraganden
Personal Anslag Utgifter	246
Förvaltningskostnader	99069000	+ 2271 814
(därav lönekostnader)	(59815000)	( + 3949814)
Inkomster	99069000	+ 2271814
Diverse ersättningar Ersättning för tillsyn	447000	-
och kontroll	11900000	+ 508000
Nettoutgift	86722 000	+ 1764000

Livsmedelsverkets inriktning och dess budgetram för budgetåren
1991/92—1993/94 har fastställts av riksdagen (prop. 1990/91:100 bil. 11,
JoU22, rskr. 202). Livsmedelsverket föreslår i huvudsak ingen förändring
av inriktning eller budgetram. Verket föreslår dock att

— 1,8 milj. kr. anslås för fyra tjänster för internationellt arbete,

— 2 milj.kr./år anslås för en samverkansgrupp för vattenkvalitet och
vattenförsörjning,

— 2,5 milj. kr. anslås för tekniska åtgärder mot surt brunnsvatten.

H 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag 1000

1992/93 Förslag 1000

Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning vid kon-
trollslakterierna m. m. Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000
kr. Statens utgifter för ändamålet täcks enligt särskild taxa av bl. a. slakte-
riföretagen.

Föredragandens överväganden

Förslag:

Övergripande mål:

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som
gäller treårsperioden 1991/92—1993/94.

Resurser:

Statens livsmedelsverk 1992/93 88 486000 kr. (ramanslag)

Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning 1992/93 1 000 kr.
(förslagsanslag)

Livsmedelsverkets redovisade resultat för budgetåret 1990/91 har inte
givit mig anledning att föreslå någon förändring av den redan fastställda
inriktningen.

För budgetåret 1992/93 har jag räknat med att rationaliseringar motsva-
rande 2 % av anslaget skall genomföras.

Anslaget har beräknats utifrån följande utgångspunkter. Behovet av
resurser för internationellt arbete, främst EG-anpassning, bör tillgodoses
genom omprioriteringar inom statens livsmedelsverks anslag. Vad gäller
en samverkansgrupp för vattenkvalitet och vattenförsörjning har regering-
en i oktober 1991 anvisat medel för verksamheten under budgetåren
1991/92—1993/94. I samråd med chefen för miljö- och naturresursdepar-
tementet har ett anslag om åtgärder för surt brunnsvatten överflyttats från
miljö- och naturresursdepartementet till förevarande anslag. I enlighet
med en tidigare fastställd plan beräknar jag 2 milj. kr. för dessa åtgärder.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1992/93 anvisa ett
ramanslag på 88 486 000 kr.,

2. till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m. för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

H 3. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

1990/91	Utgift	‘2 983 945
1991/92	Anslag	3 482000
1991/92	Anslag exkl.
	mervärdeskatt	3425 000
1992/93	Förslag	3 646000

1 Anslaget Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att göra kalkyler
och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket
och de senare leden i livsmedelskedjan.

Samarbetsnämndens sammansättning framgår av förordningen (1988:
862) med instruktion for livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

Samarbetsnämnden har begärt realt oförändrade resurser mot bakgrund
av de vidgade arbetsuppgifter och den förstärkta utredningsverksamhet
som statsmakterna beslutat om dels genom ett särskilt uppföljningsupp-
drag, dels genom ny instruktion.

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Föredraganden
Personal	3	-
Anslag
Förvaltningskostnader	3425000	+ 220616
(därav lönekostnader)	(1479000)	(+ 66220)
	3425000	+ 220616

Föredragandens överväganden

Förslag:

Övergripande mål:

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES) skall genom att
göra kalkyler och utredningar belysa den ekonomiska utvecklingen
inom livsmedelsområdet. Samarbetsnämnden skall särskilt redovisa
sammanställningar av uppgifter för att belysa de effekter som en ny
livsmedelspolitik får i lantbruket och i senare led i livsmedelsked-
jan.

Resurser m.m.:

Ramanslag 1992/93: 3 646000 kr.

Planeringsram: Prop. 1991/92:100

Planeringsramen för perioden 1992/93—1994/95 beräknas till 10609 860
kr. Vid min bedömning av LES medelsbehov har jag räknat med att
rationaliseringar motsvarande 5% av anslaget skall göras fördelade över
treårsperioden med 2, 2 och 1 % för första, andra resp, tredje budgetåret.

Resultatbedömning:

Genom beslut av 1969 års riksdag inrättades den 1 juli 1969 en särskild
samarbetsnämnd, lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, för att sam-
ordna kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen
inom lantbruket. LES skulle särskilt redovisa sammanställningar för belys-
ning av den faktiska och förväntade utvecklingen inom lantbrukssektorn
samt låta verkställa utredningar som behövdes för jordbrukspolitiska över-
väganden och beslut.

Dessa uppgifter kvarstod till den 1 mars 1991 då samarbetsnämnden
gavs vidgade arbetsuppgifter som redovisas i det följande.

LES har under sin verksamhetstid svarat för omfattande utredningar för
att få fram material till de jordbruksprisöverläggningar som fördes fram
t.o. m. våren 1989. Som underlag för prissättningen på jordbruksproduk-
ter upprättades bl. a. särskilda normkalkyler som syftade till att belysa
jordbrukets intäkter och kostnader under antagande om normala väder-
leksförhållanden. Vidare togs omfattande material fram i syfte att belysa
jordbrukarnas inkomstförhållanden och jämförelser med andra grupper.
En särskild index beräknades för att mäta jordbrukarnas kostnader för
inköpta produktionsmedel (PM-index). Förutom denna index har för var-
je månad beräknats prisutvecklingen i olika produktions- och handelsled
för jordbruksprisreglerade varor.

Förutom det mycket omfattande underlag som tagits fram till jordbruks-
prisöverläggningarna har LES även gjort analyser av de rationaliseringspo-
litiska medlens verkningar samt tagit initiativet till en rad undersökningar
för att belysa utvecklingen inom lantbruket på längre sikt och jordbrukspo-
litikens inflytande på denna utveckling. I arbetet har ingått att utveckla
analys- och beräkningsmetoder.

Under de senaste fem åren (1986—1990) har dels prisindexmeddelan-
den med 11 nummer per år, dels ett 30-tal rapporter publicerats.

Arbetet har bedrivits främst genom särskilda arbetsgrupper i vilka ingått
experter från såväl statliga myndigheter på området som från jordbrukets
och konsumenternas organisationer. Härigenom har den eftersträvade
samordningen åstadkommits. Den institutionaliserade samordning som
LES utgör är vidare i sig ett rationaliseringsinstrument genom att det
möjliggör en effektiv samordning av tillgängliga resurser.

Fördjupad prövning:

Genom att det livsmedelspolitiska beslutet våren 1990 innebar ändrade
förutsättningar för LES verksamhet gjordes redan i fjol en form av fördju- 81

6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

pad prövning av LES verksamhet. Denna prövning redovisades för riksda- Prop. 1991/92:100
gen i budgetpropositionen och resulterade i ny instruktion med vidgade Bil. 10
arbetsuppgifter enligt följande.

Våren 1990 beslutade riksdagen om en reformering av den svenska
livsmedelspolitiken. En utgångspunkt för den framtida politiken skall
enligt riksdagsbeslutet vara att jordbruket i princip skall vara underkastat
samma villkor som andra näringar. Jordbruket skall successivt avregleras
och marknadsanpassas. Producenterna skall endast ersättas för efterfråga-
de varor och tjänster. I de fall efterfrågan gäller kollektiva varor och
tjänster är offentliga ingripanden befogade. Dessa varor och tjänster skall
då betalas med offentliga medel.

I den nya livsmedelspolitiken betonas konsumentaspekterna och förhål-
landena i de senare leden i livsmedelskedjan.

I beslutet om livsmedelspolitiken understryker riksdagen vidare dels
nödvändigheten av att reformen följs upp på olika områden och utifrån
olika aspekter, dels LES viktiga roll i detta uppföljningsarbete.

Flera myndigheter, däribland LES, har fått i uppdrag att följa reformens
effekter. Uppdragen innefattar allt från effekter på markanvändning och
miljö till effekter på livsmedlens pris och kvalitet samt hälsoeffekter. Den
särskilt tillkallade konsumentberedningen skall följa och utvärdera refor-
mens effekter ur ett brett konsumentperspektiv.

LES uppföljningsarbete skall ske i nära samråd med övriga myndigheter
inom livsmedelsområdet. LES skall härvid följa det uppföljningsarbete
som sker vid andra myndigheter och komplettera med egna analyser och
utredningar. Med utgångspunkt i detta skall LES redovisa en sammanställ-
ning över reformens effekter utifrån olika perspektiv. Resultatet av arbetet
skall redovisas den 1 oktober varje år under den s. k. omställningsperioden
med en första rapportering den 1 oktober 1991. En samlad utvärdering
skall redovisas den 1 oktober 1994.

Stora krav kommer att ställas på samordning mellan de olika myndighe-
terna så att dubbelarbete undviks och så att en samlad bild av reformens
effekter i hela livsmedelskedjan kan erhållas.

Mot denna bakgrund fick LES fr. o. m. den 1 mars 1991 vidgade arbets-
uppgifter och skall arbeta med hela livsmedelskedjan och således inte
enbart, som tidigare, med lantbruket. LES namn har som följd härav
ändrats till livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. LES instruktion
ändrades också och enligt den nya instruktionen skall LES genom att göra
kalkyler och utredningar belysa den ekonomiska utvecklingen inom livs-
medelsområdet. LES skall särskilt redovisa sammanställningar och uppgif-
ter för att belysa de effekter som en ny livsmedelspolitik får i lantbruket
och senare led i livsmedelskedjan samt låta verkställa utredningar som
behövs för livsmedelspolitiska överväganden och beslut.

Även sammansättningen av LES styrelse har ändrats och styrelsen har
utökats.

Slutsatser:

Den nya inriktning som jag nu redovisat och som lades fast av regeringen
och riksdagen så sent som våren 1991 bör gälla under den kommande
treårsperioden.

Den nationella politiken kan under den närmaste tiden komma att
påverkas av förändringar i livsmedelspolitiken internationellt till följd av
ett EES-avtal, pågående GATT-förhandlingar samt ett svenskt medlem-
skap i EG. De närmaste åren kan således förväntas innebära stora föränd-
ringar för svensk livsmedelssektor. Det blir därför en viktig uppgift för
LES att hålla sig informerad om och belysa effekterna av dessa förändring-
ar för livsmedelssektorn. Genom LES sammansättning finns goda möjlig-
heter att följa dessa effekter så fullständigt som möjligt. En uppgift för LES
blir också att utveckla analysmetoder som belyser förändringarna.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört bör LES tilldelas för budgetåret
1992/93 ett ramanslag på 3 646000 kr. För budgetåret 1992/93 har jag
räknat med rationaliseringar motsvarande 2% av anslaget.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att

1. godkänna att den övergripande målsättningen för verksamhe-
ten inom livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden skall vara den
som jag har förordat i avsnitten Fördjupad prövning och Slutsatser,

2. till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret
1992/93 anvisa ett ramanslag på 3 646 000 kr.

H 4. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring

H 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.

I regeringskansliet förbereds för närvarande en särskild proposition om
totalförsvarets utveckling under perioden 1992/93—1996/97. Propositio-
nen skall föreläggas riksdagen under våren 1992.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på sär-
skild proposition i ämnet,

1. till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring för budget-
året 1992/93 beräkna ett reservationsanslag på 42 876000 kr.,

2. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m. för bud-
getåret 1992/93 beräkna ett förslagsanslag på 223 077 000 kr.

H 6. Industrins råvarukostnadsutjämning, m. m.

1991/92 Anslag 183000000

1992/93 Förslag 179000000

Från anslaget betalas i enlighet med förordningen (1991:914) om avgif-
ter på vissa jordbruksprodukter m. m. dels delar av kostnaderna för indu-

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

strins råvarukostnadsutjämning (RÅK), dels kostnaderna för rabatterings-
systemet för svensktillverkad stärkelse för tekniskt bruk.

Från anslaget betalas vidare ett stöd till Sveriges exportråd för export-
främjande verksamhet.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverket har beräknat kostnaderna för industrins råvarukostnads-
utjämning till 172,5 milj, kr., en ökning med 32,5 milj. kr. Kostnaderna för
rabatteringssystemet för stärkelse beräknas till oförändrade 39 milj. kr.
Stödet till exportrådet föreslås behållas oförändrat på 4 milj. kr. Ökningen
på 32,5 milj. kr. beror dels på det beslut om ändrad varuomfattning i RÅK
som regeringen beslutade om våren 1991 i enlighet med riksdagens beslut
(prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327) om livsmedelspolitiken, dels på en
bedömning av konsekvenserna av ett kommande EES-avtal.

Sammanlagt hemställer jordbruksverket om att anslaget förs upp med
totalt 215,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Inom ramen för EES-förhandlingarna har de deltagande länderna arbetat
med att utforma ett gemensamt system för utjämning av industrins kostna-
der för jordbruksråvaror. Den slutgiltiga utformningen av ett sådant sy-
stem påverkas emellertid också av de pågående GATT-förhandlingarna.
Ett gemensamt system kommer, förutom att det påverkar själva utform-
ningen av det svenska systemet för råvarukostnadsutjämning, också san-
nolikt att påverka kostnaderna för detsamma. Mot denna bakgrund före-
slår jag att kostnaderna för detta förs upp med oförändrat belopp.

Vad gäller kostnaderna för rabatteringssystemet för svensktillverkad
stärkelse för tekniskt bruk beräknar jag dessa, i likhet med jordbruksver-
ket, till oförändrat 39 milj. kr.

Några ytterligare medel till Sveriges exportråd anvisas inte under detta
anslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning
under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på högst
20000000 kr. i riksgäldskontoret,

2. till Industrins råvarukostnadsutjämning, m. m. för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 179000000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

H 7. Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall

1990/91 Utgift 70390 879

1991/92 Anslag 1000

1992/93 Förslag 1000

Från detta anslag betalas kostnader med anledning av beslut om ersätt-
ning enligt förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, träd-
gårds- och renskötselföretag samt till vissa fiskare med anledning av Tjer-
nobylolyckan och förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader
och förluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt
uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.

Prop.1991/92:100

Bil. 10

H 8. Livsmedelsstatistik

Regeringen har för avsikt att senare förelägga riksdagen förslag om beho-
vet av statistik rörande jordbruk och livsmedel.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på sär-
skild proposition i ämnet,

till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1992/93 beräkna ett för-
slagsanslag på 13 229 000 kr.

7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

I. Utbildning och forskning

II. Sveriges lantbruksuniversitet

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

1990/91	Utgift	507259299
1991/92	Anslag	616512000
1991/92	Anslag exkl.
	mervärdeskatt	591874000
1992/93	Förslag	627275000

1 Exkl. mervärdeskatt.

Reservation 142 893 497

Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet
samt djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Lantbruksuniversitetets verksamhet bedrivs vid 54 institutioner, elva
försöksdistrikt, en till Skara förlagd försöksgård, sex försöksparker samt
ett antal jordbruksegendomar och fältstationer. Verksamheten är förlagd
till sammanlagt 33 orter.

Sveriges lantbruksuniversitet

Lantbruksuniversitetet föreslår för budgetåret 1992/93 att anslaget räknas
upp med sammanlagt 28 534000 kr. exkl. pris- och löneomräkning enligt
följande.

Anslaget bör tillföras 7 milj. kr. i enlighet med 1990 års forskningspoliti-
ska beslut.

Ytterligare 3,4 milj.kr. behövs för att göra det ekonomiskt möjligt att
omvandla två tredjedelar av utbildningsbidragen till doktorandtjänster.

För att täcka kostnaderna vid förändrat huvudmannaskap för praktikut-
bildningen i jägmästare- och skogsmästareutbildningen
och för det propedeutiska året i agronomutbildningen behövs 850000 kr.
resp. 3 180000 kr.

För att täcka merkostnaderna i samband med inordnandet av statens
lantbrukskemiska laboratorium i SLU behövs 3 836000 kr.

Anslaget bör vidare tillföras 10, 3 milj. kr. för att förstärka riksskogstaxe-
ringen.

Föredragandens överväganden

Den övergripande översyn av SLU som har gjorts av en särskild utredare
redovisas inom kort. Förslagen kommer att remissbehandlas. De skall
utgöra ett av underlagen för den forskningsproposition som skall presente-
ras år 1993.

Anslaget bör förutom för pris- och löneomräkning räknas upp med 7
milj. kr. för förstärkning av forskningen i enlighet med vad som förordades
i forskningspropositionen 1990. Jag är däremot inte beredd att föreslå
medel till förstärkning av riksskogstaxeringen. Eventuella förändringar av
riksskogstaxeringen och finansieringen härav får behandlas av den kom-
mitté som utvärderar och ser över skogspolitiken.

Av de medel som dras in genom tillämpningen av ett generellt rationali-

seringskrav bör medel motsvarande en procent av anslaget disponeras av Prop. 1991/92: 100
SLU for att möjliggöra en fortsatt omvandling av utbildningsbidrag till Bil. 10
doktorandtjänster. För att täcka kostnader vid ett ändrat huvudmanna-
skap för praktikutbildningen för jägmästare och for det propedeutiska
året i agronomutbildningen bör anslaget räknas upp med 2 920000 kr.

Medel för SLUs medverkan i TEMPUS (Trans-European Mobility Sche-
me for University Studies) anvisas på åttonde huvudtiteln.

Följande planeringsram för statlig högskoleutbildning inom jordbruks-
och skogsbrukssektorn bör gälla för nästa budgetår. Möjligheterna till
omfördelningar bör betonas.

Utbildningslinje/poäng	Antal utbildningsplatser
Lantbruksvetenskapliga fakulteten
Agronomlinjen, 200 poäng	130
Hortonomlinjen, 200 poäng	25
Landskapsarkitektlinjen, 200 poäng	30
Lantmästarlinjen, 40 poäng	140
Trädgårdsteknikerlinjen, 40 poäng	44
Skogsvetenskapliga fakulteten
Jägmästarlinjen, 200 poäng	60
Skogsmästarlinjen, 40 poäng	45
Skogsteknikerlinjen, 80 poäng	135
Veterinärmedicinska fakulteten
Veterinärlinjen, 220 poäng	65
Djursjukvårdarlinjen, 40 poäng	20
Summa	694
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande föreskrivit änd-
rat ämnesinnehåll för tjänster enligt följande (jfr prop. 1966:1 bil. 10 s.
361, SU42, rskr. 125).
Tidigare ämnesinnehåll	Ändrat ämnesinnehåll
Livsmedelsmikrobiologi	Livsmedelshygien
Husdjurens sjukdomsgenetik	Sjukdomsgenetik

Vid sidan av omfördelningar av forskningsresurser är omprövningen av
professurer eller ämnesinnehållet i dem väsentligt för förnyelsen av forsk-
ningen.

I enlighet med förslagen i betänkandet (SOU 1991:32) Naturvårdsver-
kets uppgifter och organisation bör SLU från naturvårdsverket tillföras
resurser för verksamheten inom miljöövervakning, radioekologi, Grimsö
forskningsstation och databanken för hotade arter. Kostnaderna härför
uppgår till 7 129 729 kr. Vidare bör SLU med anledning av byggnadsstyrel-
sens omorganisation tillföras 10052 110 kr. för verksamhetsanknutna om-
byggnader.

Mot bakgrund av de omfattade besparingar som måste göras på stats-
budgeten bör anslaget till SLU räknas ned med 30 milj. kr. Det ankommer
på SLU att självt besluta om hur besparingarna skall göras.

De bör kunna tas ut på sådant sätt att förändringar grundade på den

nämnda utvärderingen inte försvåras. Ett exempel på område för bespa-
ringar kan vara den skogliga utbildningen som bör anpassas till markna-
dens krav. Ett annat är försöksverksamhet och utpräglad tillämpad forsk-
ning.

Sammanlagt bör anslaget till SLU för budgetåret 1991/92 räknas upp
med 35 401 000 kr. till 627 275000 kr. Därvid har hänsyn tagits tagits till
att SLU skall medverka till finansiering av telefonväxlar.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisa
ett reservationsanslag på 627 275 000 kr.

I 2. Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

261631378

265 704000

265617000

295336000

Från anslaget bekostas lokalhyror vid Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) och ersättningar till domänverkets fond för upplåten mark. Vidare
redovisas här de byggnadsarbeten för SLU som tidigare redovisades under
anslaget Byggnadsarbeten vid SLU m. m.

Huvuddelen av SLUs lokalinnehav förvaltas för närvarande av bygg-
nadsstyrelsen. Lokalbeståndet uppgår till ca 400800 m2. SLU disponerar
under budgetåret 1991/92 ca 265 milj. kr. för lokalkostnader. Det motsva-
rar 31 % av anslagen till förvaltningskostnader och lokaler för SLU.

Byggnadsstyrelsen föreslår för perioden 1992—1993 som nytt investe-
ringsprojekt upprustning av de tidigare lokalerna for mikrobiologi. Bygg-
nadsstyrelsen beräknar kostnaderna till 28,1 milj. kr. motsvarande en
hyresökning på 1,9 milj. kr.

Föredragandens överväganden

För upprustning av nuvarande lokaler för mikrobiologi har medel anvisats
i annan ordning.

Anslaget bör räknas upp med 29719000 kr. till 295 336000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 295 336000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

1992/93 Förslag

1 Exkl. mervärdeskatt.

35771363

55 450000

53 771000

33 700000

Reservation ‘25 672590

Från anslaget bekostas inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet och andra institutioner som har anknytning till forsk-
nings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksam-
hetsområde.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen hemställer att 4,7 milj. kr. anvisas för budgetåret
1992/93, att kostnadsramen för genetiskt centrum räknas upp med 400000
kr. till 6 735 000 kr., att en ny kostnadsram för inredning av institutionen
för landskapsarkitektur resp, lantbruksbyggnadsteknik förs upp till ett
belopp av 2,2 milj.kr. samt att kostnadsramen för byggnadsstyrelsens
fördelning räknas upp med ca 3,2 milj. kr. till 5,6 milj. kr.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) föreslår att den
för dess verksamhetsområde avsedda anslagsposten för budgetåret
1992/93 beräknas till 32 milj, kr., att kostnadsramen för telefonväxlar
räknas upp med 2,1 milj. kr. till 11,9 milj, kr., att en ny kostnadsram på 3,4
milj. kr. för ombyggnad av djurstallar förs upp, att en ny kostnadsram på
3,6 milj.kr. för datorutrustning m.m. till riksskogstaxeringen förs upp
samt att kostnadsramen för SLUs fördelning räknas upp med 1 milj. kr. till
30.1 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Kostnadsramen för inredning som disponeras av byggnadsstyrelsen bör
prisomräknas. Dessutom bör den räknas upp med 91 000 kr. med anled-
ning av överföringar av verksamhet från naturvårdsverket till SLU. Det
innebär en kostnadsram för byggnadsstyrelsens fördelning på sammanlagt
2 638 000 kr. Vidare bör ramen för inredning av genetiskt centrum räknas
upp med 400000 kr.

Kostnadsramen För SLUs fördelning bör räknas upp med 1 milj.kr.
motsvarande automatiska kostnadsökningar. Vidare bör den tillföras
1 850000 kr. med anledning av överföringar av verksamhet från natur-
vårdsverket. Sammanlagt bör kostnadsramen För SLUs fördelning nästa
budgetår föras upp med 31 520000 kr. Delramen för telefonväxlar bör
räknas upp med 2,1 milj. kr. till 11,9 milj. kr. Slutligen bör utrustningsra-
men för genetiskt centrum räknas upp med 220000 kr. till 10620000 kr.

Mot bakgrund bl. a. av de bedömda medelsreservationerna beräknar jag
anslagsbehovet till 33,7 milj. kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.
inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruks-
universitet m. m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsan-
slag på 33 700000 kr.

I 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

1990/91	Utgift	127248430	Reservation	'49162011
1991/92	Anslag	156 725 000
1991/92	Anslag exkl. mervärdeskatt	150676000
1992/93	Förslag	169 680000
1 Exkl. mervärdeskatt.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion
främja och stödja i första hand sådan grundlägga och långsiktig forskning
som gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

SJFR föreslår att rådets grundläggande anslag i enlighet med forsknings-
propositionen 1990 räknas upp med 5 milj.kr. för budgetåret 1992/93.
Därtill kommer medel för de särskilda forskningsprogram som finansieras
med miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel. En större
utvärdering av programmen har påbörjats under hösten 1990.

Föredragandens överväganden

SJFR skall enligt 1987 års forskningsproposition kompenseras för löne-
och prisökningar fr. o. m. budgetåret 1988/89 enligt samma principer som
gäller för anslagen till högskolan. Avtalsenliga löneökningar, som inte är
kända i sådan tid att de kan beaktas i detta sammanhang, kompenseras
från det s. k. täckningsanslaget. Dessa principer har tillämpats vid anslags-
beräkningen för nästa budgetår. Av de medel som dras in genom tillämp-
ningen av ett generellt rationaliseringskrav bör medel motsvarande en
procent av anslaget få disponeras av SJFR för effektivitetshöjande åtgär-
der under budgetåret. Anslaget bör dessutom tillföras 5 milj. kr. i enlighet
med vad som förordades i forskningspropositionen 1990. För delfinansi-
ering av Sveriges medverkan i EGs agroindustriella forskningsprogram
AIR bör anslaget tillföras 8 milj. kr.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har ansvarat för ett tidsbegränsat
program avseende tvärvetenskaplig skogsforskning. Programmet upphör
nu och därmed det naturvetenskapliga forskningsrådets åtaganden inom

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

detta område. Detta innebär att SJFR måste ägna ökad uppmärksamhet åt
forskning av detta slag.

Sammanlagt bör anslaget räknas upp med 19004000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 169680000 kr.

I 5. Stöd till kollektiv forskning

1990/91 Utgift 45 960244

1991/92 Anslag 99800000

1992/93 Förslag 101200000

' Inkl, mervärdeskatt.

Reservation

‘1 898 149

Medlen är budgeterade inkl, mervärdeskatt.

Under anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk
forskning och skogsteknisk forskning samt kollektiv forskning om skogs-
trädsförädling och skogsgödsling m. m. Vidare anvisas medel till stöd för
kollektivt forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtför-
ädlingsområdena.

Kollektiva program
(1 000-tal kr. )

	1991/92	1992/93
Jordbruksteknik	3400	3 600
Skogsteknik	15200	16000
Skogsträdsförädling, skogsgödsling, m. m.	8200	8 600
Jordbruksforskning	2000	2000
Växtförädling	19000	19000
Stiftelsen Lantbruksforskning	52000	52000
Summa program	99800	101200

Statens stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning regleras i ett mellan
staten och Stiftelsen Jordbruksteknisk forskning träffat avtal om gemen-
sam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jord-
brukstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1990 —den 30 juni
1993. Enligt avtalet medverkar SJFR i finansieringen av verksamheten
genom att under avtalsperioden bidra med sammanlagt 10,3 milj.kr.,
varav 3,6 milj.kr. under budgetåret 1992/93. Stiftelsen åtar sig att under
avtalsperioden tillskjuta lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt
minst 7 milj. kr. i form av direkt bidrag. Jordbrukstekniska institutet har
ansvaret för genomförandet av det avtalade programmet. Tilläggsavtal har
träffats om viss teknik för alternativa produktionsformer och alternativ
användning av åkermark.

Statens stöd till kollektiv skogsteknisk forskning regleras i ett mellan

staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU träffat avtal om gemensam finansi-
ering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det skogstekniska om-
rådet. Avtalet avser tiden den 1 juli 1990 —den 30 juni 1993. Enligt avtalet
åtar sig SJFR att medverka i finansieringen av verksamheten genom att
under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt 46 milj, kr., varav 16 milj. kr.
under budgetåret 1992/93. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden
tillskjuta sammanlagt lägst 46 milj, kr., varav minst 44 milj. kr. som direkt,
kontant bidrag. Ett tilläggsavtal om teknikutveckling har träffats. En mer
omfattande utvärdering av verksamheten har nyligen gjorts.

Statens stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och
skogsgödsling, m. m. regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsför-
bättring träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utveck-
lingsverksamhet för skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m. Avtalet
avser tiden den 1 juli 1990 —den 30 juni 1993. Enligt avtalet åtar sig SJFR
att medverka i finansieringen av verksamheten genom att under avtalspe-
rioden tillskjuta sammanlagt 24,7 milj, kr., varav 8,6 milj. kr. under bud-
getåret 1992/93. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta sam-
manlagt lägst 24,7 milj, kr., varav minst 23,7 milj. kr. som direkt, kontant
bidrag. Ett tilläggsavtal har träffats om bl. a. metodutveckling avseende
skogsträdsförädling.

I syfte att effektivisera skogsforskningen planerar företrädarna for skogs-
näringen att slå samman Institutet för skogsförbättring och Forskningsstif-
telsen Skogsarbeten inom vilka den huvudsakliga verksamheten i de två
senaste nämnda ramprogrammen bedrivs. Sammanslagningen är avsedd
att ske den 1 juli 1992, dvs. ett år innan de nu löpande avtalen löper ut. Jag
föreslår att det nya institutet får träda i de gamlas ställe som utförare av
verksamheter inom programmen.

Institutet för skogsförbättring har tillkommit med statens medverkan
(prop. 1967:51, JoU12, rskr. 164). Vid en sammanslagning av institutet
och Forskningsstiftelsen Skogsarbeten bör skogsnäringen överta samtliga
förpliktelser som staten kan ha i fråga om personal och ekonomi. Därmed
kommer det nya institutet att bli helt branschägt.

Statens stöd till växtförädling regleras i ett avtal mellan staten och
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) om gemensam finansiering av visst
växtförädlingsarbete. Enligt avtalet som omfattar tiden den 1 januari
1990 —den 30juni 1993 bidrar staten med sammanlagt 66,5 milj. kr. under
avtalsperioden, varav 19 milj. kr. under budgetåret 1992/93. LRF bidrar
under avtalsperioden med sammanlagt 59,5 milj.kr. Enligt avtalet skall
SJFR ställa ytterligare 7 milj. kr. av tillgängliga medel till verksamhetens
förfogande.

Medel till Stiftelsen Lantbruksforskning bör i likhet med föregående
budgetår anvisas över detta anslag. Medlen utgör näringens bidrag till
forskning som tidigare bekostats inom ramen för regleringsekonomin.
Beloppet beräknar jag till 52 milj. kr.

Anslaget för nästa budgetår bör föras upp med 101,2 milj. kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om Institutet för skogsförbätt-
ring,

2. till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1992/93 anvisa
ett reservationsanslag på 101 200000 kr.

I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1990/91 Utgift 713000

1991/92 Anslag 742000

1992/93 Förslag 772000

Medlen till Skogs- och lantbruksakademien är budgeterade inkl, mervär-
deskatt.

Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap
och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk
samt därtill knuten verksamhet. Från anslaget betalas kostnader för akade-
miens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bib-
liotek m. m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländs-
ka forskarkontakter.

Skogs- och lantbruksakademien

Under det gångna året har akademien belyst aktuella skogs- och jordbruks-
frågor vid ordinarie månadssammankomster, vid seminarier samt genom
arbete inom och rapporter från utskott, kommitté- och arbetsgrupper. För
budgetåret 1992/93 hemställs om ett anslag av 1,4 milj. kr. för bidrag till
lönekostnader.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör räknas upp med 30000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 772000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

J. Biobränslen

J 1. Bioenergiforskning

Nytt anslag (förslag) 48 930000

Under anslaget tas upp statens stöd för forskning och utveckling på
bioenergibränsleområdet inom ramen för Huvudprogram Energiforsk-
ning. Huvudprogrammet är uppdelat i olika teknikområden.

Enligt departementsförordningen (1982:1177) skall bl. a. ärenden som
gäller biobränsle föredras av chefen för jordbruksdepartementet.

Inom biobränsleteknikområdet lämnas stöd till forskning och utveckling
som rör produktion och distribution av trädbränslen, energiskog och and-
ra energigrödor, torv, kol, avfall och biogas. Medlen härför disponeras av
närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Under detta anslag anvi-
sas även medel för energirelaterad transportforskning och forskning om
förbränning och förgasning vid Studsvik AB. Det ankommer på regeringen
att ta ställning till fördelningen av medel mellan teknikområdena samt till
ansvarsfördelningen för huvudprogrammet mellan berörda myndigheter.

Genom riksdagens energipolitiska beslut våren 1991 (prop. 1990/91:88,
NU40, rskr. 373) infördes en möjlighet att utnyttja det särskilda jord-
brukspolitiska omställningsstödet direkt till anläggningar för produktion
av etanol ur spannmål. Enligt tidigare beslut kunde omställningsstöd utgå
till odlare av grödor for etanolproduktion. I den energipolitiska propositio-
nen angavs som förutsättning för att stödet skulle få användas på föreslaget
sätt att de handelspolitiska konsekvenserna först klarats ut. I riksdagens
beslut förutsattes (NU40 s. 121) att regeringen till riksdagen skulle redovi-
sa resultatet av de konsultationer i frågan som pågick.

Företrädare för UDs handelsavdelning, jordbruksdepartementet och då-
varande industridepartementet har under våren 1991 genomfört överlägg-
ningar med företrädare för EG-kommissionen i syfte att klarlägga om EGs
konkurrensregler lägger hinder i vägen för ett stöd till etanolproduktion
med den utformning som angivits i det föregående. Av genomförda över-
läggningar framgår att några sådana hinder inte torde föreligga för ifråga-
varande stöd.

Bioenergiforskningen bör under nästa budgetår bedrivas i huvudsak i
enlighet med riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990. Budgetåret
1992/93 utgör det tredje året i den treåriga programperiod riksdagen
fattade beslut om våren 1990.

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd till
energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och efter
det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs en-
ligt de ansvariga myndigheterna även under budgetåret 1992/93 för att
möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverk-
samhet. Detta är av särskild vikt med hänsyn till att energiforskningen
under den senaste programperioden har givits en mer långsiktig inriktning,
bl. a. genom ett utökat stöd till grundläggande forskning.

Prop.1991/92:100

Bil. 10

Förutom medel under detta anslag disponerar NUTEK reserverade
medel under tolfte huvudtitelns anslag Energiforskning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda
staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning
och utveckling inom energiområdet som innebär åtagande om
35000000 kr. för budgetåret 1993/94, 30000000 kr. för budgetåret
1994/95, 25 000000 kr. för budgetåret 1995/96, 20000000 kr. för
budgetåret 1996/97, 15000000 kr. för budgetåret 1997/98 samt
10000000 kr. förbudgetåret 1998/99,

2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1992/93 anvisa ett reser-
vationsanslag på 48 930000 kr.

J 2. Bidrag för ny energiteknik

Nytt anslag (förslag) 200000000

Riksdagen beslutade våren 1991 om ett stöd för att främja investeringar
i anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobränsle och för att för-
bättra konkurrenskraften för befintlig biobränslebaserad kraftvärme
(prop. 1990/91:88, NU40, rskr. 373). Detta stöd ingår som ett led i
energiöverenskommelsen.

Stödet som administreras av NUTEK kan lämnas fr. o. m den 1 juli 1991
och är avsett att gälla under en femårsperiod. För stödet har avsatts 1
miljard kronor för femårsperioden. Medlen skall anvisas i form av årliga
anslag över statsbudgeten på 200 milj. kr. per budgetår. Den stödgivande
myndigheten får, inom den totala medelsramen 1 miljard kronor, fritt
fördela sina åtganden över femårsperioden. Utbetalningarna får dock inte
överstiga det belopp som finns tillgängligt på anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 200000000 kr.

Prop. 1991/92: 100

Bil. 10

Sid.

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

Översikt

A. Jordbruksdepartementet m. m.

1 Jordbruksdepartementet, förslagsanslag

2 Lantbruksråd,förslagsanslag

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Bidrag till vissa internationella organisationer

m.m., förslagsanslag

B. Jordbruk och trädgårdsnäring

1 Statens jordbruksverk, ramanslag

2 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m.,
förslagsanslag

3 Markförvärv för jordbrukets rationalisering,
reservationsanslag

4 Täckande av förluster på grund av statlig kredit-
garanti, förslagsanslag

5 Stöd till skuldsatta jordbrukare, förslagsanslag

6 Startstöd till jordbrukare, förslagsanslag

7 Stöd till avbytarverksamhet m. m., förslagsanslag

8 Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin

i norra Sverige, förslagsanslag

9 Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.,
reservationsanslag

10 Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.,
förslagsanslag

11 Rådgivning och utbildning, reservationsanslag

12 Stöd till sockerbruken på Öland och

Gotland m. m., förslagsanslag

13 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,

m. m., förslagsanslag

C. Skogsbruk

1 Skogsvårdsorganisationen, förslagsanslag

2 Skogsvårdsorganisationen:
Myndighetsuppgifter, ramanslag

3 Skogsvårdsorganisationen:

Frö- och plantverksamhet, förslagsanslag

4 Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag

5 Stöd till byggande av skogsvägar,
förslagsanslag

* Beräknat belopp.

30482000

5 521000

9313000

33000000

78316000

127045000

14842000

1000

19928000

10000000

30000000

435000000

*873000000

1538000

2 335 502000

29 785000

24500000

4 300000

3905441000

1000

310080000

1000

142 492000

39 962000

46 6 Främjande av skogsvård m. m.,

reservationsanslag 14 868 000

507404000

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

D. Fiske

47	1	Fiskeriverket, förslagsanslag	55816000
48	2	Främjande av fiskerinäringen, reservations- anslag	4 541000
48	3	Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag	1 000
49	4	Bidrag till fiskets rationalisering m. m, förslagsanslag	9388000
49	5	Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag	40000000
50	6	Täckande av förluster vid statlig kredit- garanti till fiske, förslagsanslag	1000
50	7	Prisreglerande åtgärder på fiskets område, förslagsanslag	1000
51	8	Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m., förslagsanslag	1000000
51	9	Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag	4174000 114922000

E. Rennäring m. m.

53	1	Främjande av rennäringen, reservationsanslag	11017000
55	2	Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag	*33000000
55	3	Ersättningar for viltskador m. m., förslagsanslag	*12 320000
			56337000
	F.	Djurskydd och djurhälsovård
56	1	Statens veterinärmedicinska anstalt: U ppdrags verksamhet, förslagsanslag	1000
57	2	Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag	65293000
57	3	Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag	1000
59	4	Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, reservationsanslag	74637000
59	5	Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvärd, förslagsanslag	2217000
60	6	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag	30357000
61	7	Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag	5370000
64	8	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag	51766000

229642000

Beräknat belopp.

G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor

66	1	Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag	1000
71	2	Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag	3223000
72	3	Statens växtsortnämnd, ramanslag	628000
72	4	Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag	1000
73	5	Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag	7268000
74	6	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reservationsanslag	32900000
77	7	Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag	2429000 46450000

Prop. 1991/92:100

Bil. 10

H. Livsmedel

78	1	Statens livsmedelsverk, ramanslag	88486000
79	2	Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m., förslagsanslag	1000
80	3	Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag	3 646000
83	4	Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag	*42876000
83	5	Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanslag	*223077000
83	6	Industrins råvarukostnadsutjämning, m. m., förslagsanslag	179000000
85	7	Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall, förslagsanslag	1000
85		Livsmedelsstatistik, förslagsanslag	*13229000

550316000

I. Utbildning och forskning

86	1	Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag	627275000
88	2	Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruks- universitet, förslagsanslag	295336000
89	3	Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m., reservationsanslag	33700000
90	4	Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag	169680000
91	5	Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag	101200000
93	6	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag	772000 1227963000

* Beräknat belopp.

J. Biobränslen

94 1 Bioenergiforskning, reservationsanslag

95 2 Bidrag för ny energiteknik, reservationsanslag

48 930000

200000000

Prop. 1991/92: 100

Bil. 10

248930000

Summa kr. 6965721000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991

Regeringens proposition

1991/92:100 Bilaga 11

Arbetsmarknadsdepartementet

(tionde huvudtiteln)

1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Bilaga 11 till budgetpropositionen 1992

Arbetsmarknadsdepartementet

(tionde huvudtiteln)

Prop.

1991/92:100

Bil. 11

Översikt

Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde omfattar frågor om
arbetsmarknad och arbetsliv samt sedan den 1 december 1991 även regio-
nalpolitik. Frågor om invandring och flyktingpolitik har vid samma tid-
punkt forts över från arbetsmarknadsdepartementet till kulturdeparte-
mentet.

Utgångspunkter

Sverige står nu inför de svåraste arbetslöshetsproblemen sedan mellan-
krigstiden. De strukturella bristerna blottläggs och förstärks under den
pågående djupa lågkonjunkturen. För att stärka utvecklingskraften i sam-
hällsekonomin och i landets alla delar ställs krav på långsiktighet och
uthållighet i den ekonomiska politiken. Kort- och långsiktiga åtgärder
måste därför stå i samklang med varandra.

Arbetsmarknads-, arbetslivs- och regionalpolitiken, vilka samtliga om-
råden handlar om att hushålla med människor och resurser, är viktiga
beståndsdelar i den ekonomiska politiken för att skapa förutsättningar för
tillväxt och full sysselsättning i hela landet. Regeringen avser att föra en
arbetsmarknadspolitik med arbetslinjen som ledstjärna. Avsikten är att
underlätta för de enskilda individerna att finna arbete och att underlätta
för arbetsgivarna att finna arbetskraft samt att långtidsarbetslöshet skall
motverkas.

Arbetsmarknad

Resultat

Den snabbt försämrade konjunkturen under förra budgetåret försvårade
för arbetsförmedlingen att uppfylla ambitionen att hålla nere långtids- och
deltidsarbetslösheten. Målet att öka antalet placeringar av utomnordiska
medborgare i arbete eller utbildning uppnåddes med god marginal. Mål-
sättningen att jobb-sökar-aktivitetema skulle byggas ut så att denna form
av förmedlingsservice skulle kunna tillhandahållas vid samtliga förmed-
lingar vid utgången av förra året har i praktiken tillgodosetts.

Inriktning Prop. 1991/92:100

För nästa budgetår skall följande riktlinjer gälla: Bl . 11

— arbetslinjen skall hävdas,

— utsatta grupper som ungdomar, arbetshandikappade samt flyktingar

och invandrare skall prioriteras,

— långtidsarbetslöshet skall motverkas, och

— jämställdheten på arbetsmarknaden skall öka.

Förslag

De omfattande resurser som anvisats till arbetsmarknadspolitiken för
innevarande budgetår genom bl. a. de tillskott regeringen föreslog i tilläggs-
budget I skall bibehållas även under nästa budgetår. Fokuseringen på
förmedlingen, och på den öppna arbetsmarknadens möjligheter även i en
lågkonjunktur, understryks genom förslag om ytterligare resurser för jobb-
sökar-aktiviteter riktade till 20 —24-åringar.

Totalt föreslås till arbetsmarknadspolitiska åtgärder 19,6 miljarder kr.
Drygt 70% av dessa medel har beräknats för utbildningsinsatser, vilket
under budgetåret ger möjligheter för inte mindre än 240000 personer att
påbörja någon form av arbetsmarknadsutbildning. Till inskolningsplatser
för ungdomar föreslås 2114 milj. kr. Beredskapsarbeten skall i första hand
tillgripas för att motverka långtidsarbetslöshet och risk för utslagning.
Totalt för beredskapsarbeten och rekryteringsstöd har beräknats 2773
milj. kr.

Regeringen avser att tillsätta ett antal utredningar som skall ge underlag
för senare överväganden. Det gäller bl. a. en obligatorisk arbetslöshetsför-
säkring, frågor i samband med avvecklingen av arbetsförmedlingsmono-
polet samt åtgärder för ungdomar.

Arbetslivsfrågor

Resultat

Ändringarna i arbetsmiljölagen, som trädde i kraft den 1 juli 1991, innebär
att frågor om teknik, arbetsorganisation, arbetets innehåll och den enskil-
des inflytande i arbetet lyfts fram i syfte att förbättra arbetsmiljön. Vidare
betonas betydelsen av en helhetsyn i arbetsmiljöarbetet.

Arbetarskyddsverket och arbetsmiljöinstitutet ingår fr. o. m. budgetåret
1992/93 i den nya budgetprocessen med krav på fleråriga budgetramar,
mål- och resultatstyrning samt en fördjupad prövning av verksamheten.
Härigenom beräknas resursanvändningen effektiviseras.

Arbetslivsfonden lämnar bidrag till arbetsgivare för arbetsmiljöförbätt-
ringar och åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering. T. o. m. no-
vember månad 1991 har arbetslivsfonden beviljat nästan 2,6 miljarder kr.
som bidrag till drygt 3 200 arbetsplatsprogram. Ca 885000 anställda eller
omkring 20% av arbetskraften berörs av programmen.

Inriktning Prop. 1991/92: 100

Det försämrade arbetsmarknadsläget med fler sökande får inte medföra att
de arbetshandikappade trängs undan eller prioriteras mindre högt av ar-
betsförmedlingen. De måste få del även i den ökning av åtgärds volymen
som föreslås och som skall stå till buds för hela gruppen arbetslösa.

Utvecklingen i arbetslivet skall leda till en förbättring av arbetsförhål-
landena och minskad utslagning. För dem som ändå drabbas skall det
finnas en snabb och väl fungerande arbetsplatsanknuten rehabiliterings-
verksamhet.

Förslag

I syfte att begränsa budgetunderskottet och långsiktigt stärka samhällseko-
nomin föreslås vissa besparingar:

— Bidraget från arbetsmiljöfonden till arbetsmarknadens parter för ut-
bildning och information om medbestämmandelagstiftningen (MBL),
de s. k. MBL-medlen, föreslås bli successivt avvecklat med början den 1
juli 1992.

— Statsbidraget till företagshälsovården avvecklas fr.o. m. den 1 januari
1993. 850 milj. kr. som fonderats hos riksgäldskontoret för bidrag till
företagshälsovård föreslås bli indragna till staten.

Anslaget till särskilda arbetsmarknadsåtgärder för arbetshandikappade,
främst lönebidrag, föreslås öka med drygt 790 milj. kr. till 6,2 miljarder kr.

Regionalpolitik

Resultat

Det regionalpolitiska företagsstödet beräknas under förra budgetåret ge en
sysselsättningseffekt på ca 4700 nya arbetstillfällen. Nedsatta socialavgif-
ter och transportstöd medverkade härutöver till att underlätta företagan-
det i skogslänen.

Genomförandet av regionalpolitiken har successivt decentraliserats
samtidigt som medlen för regionala utvecklingsinsatser, det s. k. länsansla-
get, ökats. Under förra budgetåret fick 1 600 småföretag glesbygdsstöd
vilket beräknas ge en sysselsättningseffekt på 1 300 personer.

Inriktning

Det övergripande målet för regionalpolitiken är att ge människor tillgång
till arbete, service och god miljö oavsett var de bor i landet. För att detta
skall kunna uppnås gäller det att skapa förutsättningar för regioner att
fungera ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt. I regeringsförkla-
ringen uttrycks detta på så sätt att ”Hela Sverige skall leva”. Det förutsät-
ter en aktiv regionalpolitik. Därför behövs nu dels infrastrukturförbätt-
ringar, dels utökade företagsinsatser såväl i form av stöd vid etablering och
expansion som allmänt kostnadssänkande stöd.

Förslag Prop. 1991/92: 100

Vad gäller direkt företagsinriktade åtgärder föreslås att lokaliseringslån '

åter skall kunna lämnas i vissa fall. Detta föreslås bl. a. med hänsyn till att
den ordinarie kapitalmarknaden inte är beredd att på ett fullgott sätt
finansiera angelägna projekt i stödområdet. Samtidigt föreslås en ökning
av de maximala stödbeloppen till företag i glesbygd. Vad gäller kostnads-
sänkande åtgärder. Föreslås en utvidgning av systemet med nedsättning av
socialavgifter till flera verksamheter i stödområde 1 och med vissa verk-
samheter i delar av stödområde 2.

De totala regionalpolitiska anslagen föreslås höjda med ca 300 milj. kr.
eller 13% och uppgår därmed till mer än 2,6 miljarder kr. Länsanslaget
föreslås därvid höjas till 1 miljard kr. Även efter denna uppräkning är de
regionalpolitiska medlen helt otillräckliga för att ensamma kunna uppfylla
de regionalpolitiska målen. Därför understryks behovet av en fördjupad
sektorssamverkan i syfte att få verksamheterna inom andra samhällssekto-
rer, t. ex. vad avser infrastrukturåtgärder, utformade på ett sådant sätt att
de medverkar till att dessa mål kan nås.

Sammanfattning

Anslagsändringförändringarna inom arbetsmarknadsdepartementets verk-
samhetsområde i förhållande till motsvarande anslag på statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 framgår av följande sammanställning (milj.kr.)

	Statsbudgeten 1991/92	Förslag 1992/93	Förändring
A. Arbetsmarknads-
departementet	96,4	82,3	-	14,1
B. Arbetsmarknad m.m.	14 059,5	22 437,1	+8	377,6
C. Arbetslivsfrågor	11 640,1	12 592,4	+	952,3
D. Regionalutveckling	2 033,7	2 637,5	+	603,8
Totalt	27 829,7	37 749,4	+9	919,7

Arbetsmarknadsdepartementet

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991.

Föredragande: statsrådet Hörnlund.

Anmälan till budgetpropositionen 1992

Inledning

Förutsättningarna

Den ekonomiska krisens effekter är tydliga inom alla delar av ekonomin.
Arbetslösheten har för svenska förhållanden stigit drastiskt och sysselsätt-
ningen sjunker. Budgetunderskottet växer, och de fallande investeringarna
äventyrar den framtida standardutvecklingen och välfärden.

Huvudproblemet är kombinationen av en djup lågkonjunktur och de
strukturella brister som föreligger i svensk ekonomi. De negativa effekter-
na på ekonomins funktionssätt tydliggjordes när överhettningen förbyttes i
lågkonjunktur. Det är priset för nästan tio år av försummelser då utveck-
lingskraften tillåtits att försvagas.

Att komma till rätta med de samhällsekonomiska och statsfinansiella
obalanserna är en förutsättning för att bevara och utveckla välfärden i hela
landet. En samlad och långsiktig ekonomisk-politisk strategi, med ett
tydligt regionalt och miljöinriktat perspektiv, lägger grunden för återhämt-
ning och framtida välfärdsutveckling.

Problemen är både strukturella och konjunkturella. Långsiktighet och
uthållighet är därför villkor för att förstärka utvecklingskraften i ekono-
min.

Stagnationen återspeglas i snart sagt varje ekonomisk indikator. Tydli-
gast är den på arbetsmarknaden. Bakom statistiken över arbetslöshet finns
kvinnor, män och ungdomar med behov och förväntningar om ett arbete.

Arbetslöshet får aldrig bli ett medel i den ekonomiska politiken. Rege-
ringen kommer därför att utforma en effektiv och ändamålsenlig arbets-
marknadspolitik för att motverka arbetslöshet och för att stödja männi-
skorna i den anpassning som ekonomin nu måste genomgå.

Arbetsmarknadspolitiken är en del av den ekonomiska politiken och
syftar till att åstadkomma en väl fungerande arbetsmarknad. Därmed
skapas förutsättningar för tillväxt och full sysselsättning i hela landet.

Arbetsmarknadspolitiken i sig skapar emellertid inte varaktiga och tryg-
ga arbeten. För den uppgiften sörjer endast en politik som utvecklar
framgångsrika företag och hållbar tillväxt, och som motverkar misshus-
hållning med människor och miljö.

Det kommer att ta tid innan effekterna av en ny politik som förbättrar
ekonomins funktionssätt blir märkbara. Även år 1992 kommer därför att
präglas av sviterna av år av misslyckanden och internationell lågkonjunk-
tur. De oundvikliga förändringarna och åtstramningarna kommer att mär-

kas av många. Det nödvändiga krismedvetandet bygger på en förståelse for Prop. 1991/92:100
sambandet mellan å ena sidan besparingar och lättnader for företagandet Bil. 11
och å andra sidan en ökning av produktion och sysselsättning.

Ambitionerna

Arbetslösheten kan som ovan framhållits bara hållas nere genom att före-
tagandet kan utvecklas och att nya arbetsplatser därmed kan uppstå.
Regeringens närings- och regionalpolitik syftar till att skapa nya arbetstill-
fällen. För att underlätta för de enskilda individerna att finna arbete, för
arbetsgivare att finna lämplig arbetskraft och för att motverka de sociala
konsekvenserna av arbetslöshet kommer regeringen också att föra en aktiv
arbetsmarknads- och arbetslivspolitik med arbetslinjen som ledstjärna.

Regeringens beslutsamhet i detta avseende kom till uttryck i förslaget till
tilläggsbudget I for innevarande budgetår, till vilken riksdagen helt nyligen
har tagit ställning. Därvid anvisades betydande förstärkningar for att
främja infrastruktur, utbildning och kompetens samt for arbetsmarknads-
politiska insatser. Regeringens beslut i dag om att, med utnyttjande av
finansfullmakten, anslå ytterligare 1 300 milj. kr. till arbetsmarknadspoli-
tiska åtgärder innebär en ytterligare markering. Med bättre kommunika-
tioner och högre kvalifikationer kommer människor och regioner att stå
bättre rustade när konjunkturen vänder uppåt.

En väl fungerande arbetsmarknad är avgörande för en nations välstånd
och framåtskridande. Arbetet är en grundläggande förutsättning for för-
sörjning och för möjligheterna att leva ett i bred mening rikt liv. Arbetet
ger möjlighet till gemenskap, personlig utveckling, identitet och självtillit.
För näringslivet är tillgången på kompetent personal en förutsättning för
konkurrensförmåga och tillväxt.

Med arbetslöshet följer dåligt resursutnyttjande, otrygghet och ekono-
miska problem. Risken for permanent utslagning från arbetslivet, miss-
bruk och ohälsa växer.

Föresatserna för nästa budgetår kvarstår därför — arbetslösheten skall
bekämpas. Den ekonomiska politik som uttrycktes i regeringsförklaringen
och i propositionen om inriktningen av den ekonomiska politiken anger
den svåra vägen att åter föra Sverige till en ledande ställning bland de
utvecklade nationerna. Denna politik följs nu upp i årets budgetproposi-
tion.

Skapa förutsättningar i hela landet

Det är ett grundläggande mål att skapa betingelser i landets alla delar för
en ekonomisk utveckling där rätten till arbete för både kvinnor och män
varaktigt försvaras.

Den långsiktiga tryggheten för den enskilde medborgaren förutsätter att
den svenska ekonomin kan utvecklas. Detta kräver en konkurrenskraftig
industrisektor. De små och medelstora företagen utgör en strategisk resurs.
Nyföretagandet måste stimuleras. Det är i dessa företag som de nya möjlig-
heterna och de nya arbetena finns.

Det leder också till att resurser och kraft måste avsättas till den nödvän- Prop. 1991/92:100
diga breddningen av arbetsmarknaderna i regionalt utsatta områden. För- Bil. 11
utsättningar for arbete, service och god miljö i alla delar av landet skapas.

Det är viktigt att produktionsförmågan, kunnandet, samhällsinveste-
ringarna och resurstillgången tillvaratas i hela Sverige. En förutsättning för
tillväxt är att möjligheterna också utanför storstadsområdena utnyttjas.
Utbyggd infrastruktur och modem kommunikationsteknik minskar bety-
delsen av geografiska avstånd. Modema järnvägar och bra vägar måste
komma hela landet till del.

Förbättrad regional balans begränsar faran för inflationsdrivande flask-
halsproblem i tider av konjunkturuppgång. Därmed ges ett viktigt bidrag
till en långsiktig stabilisering.

Robusta lokala arbetsmarknader med ett differentierat näringsliv, base-
rat på en mångfald av små och medelstora företag, minskar beroendet av
stora företag. Genom att det finns många små företag främjas sund kon-
kurrens. Inflytandet i näringslivet och över den egna arbetssituationen
stärks.

Regeringens politik syftar till ökad regional balans och lokala arbets-
marknader som fungerar ekonomiskt, miljövänligt, socialt och kulturellt.

Arbetsmarknadspolitiken måste motverka långtidsarbetslöshet och per-
manent utslagning från arbetsmarknaden med speciell uppmärksamhet
mot ungdomar, flyktingar och invandrare samt arbetshandikappade. Ar-
betsmarknads-, arbetslivs- och regionalpolitiken har det gemensamt att de
handlar om hushållning med ekonomiska resurser och människor. De
måste också vara väl avstämda mot andra politikområden. Det krävs en
helhetssyn med samordnande åtgärder inom en rad samhälls- och politik-
områden.

Förmedling, vägledning, rehabilitering och andra utbuds- och efterfrå-
gestimulerande insatser skall sättas in med stor kraft. Under den närmaste
framtiden är det de medel som står till buds för att möta den kris, vars
bakomliggande orsaker alltför länge åsidosatts.

De myndigheter som sorterar under arbetsmarknadsdepartementet
kommer att ges omfattande resurser för sin verksamhet. Jag kommer strax
att lämna förslag om detta och om påkallade regelförändringar. Därvid
anger jag också dels de mål som skall vara vägledande för verksamheterna,
dels de frågor som behöver övervägas ytterligare eller utredas innan förslag
kan utformas.

1 Arbetsmarknad

Den aktuella utvecklingen

Överhettningen på arbetsmarknaden kulminerade omkring årsskiftet
1989/90. Inflödet av lediga platser minskade i en allt snabbare takt under
loppet av år 1990. Den tidigare alltför starka efterfrågan på arbetskraft
vände under år 1991 till motsatsen.

Arbetslösheten började stiga under andra halvåret 1990 och varslen om
uppsägningar och permitteringar sköt i höjden. Under perioden januari —

november 1991 varslades ca 131000 personer, att jämföra med 43000 Prop. 1991/92: 100
samma period året före. Antalet sysselsatta inom industrin har enligt Bil. 11
arbetskraftsundersökningarna minskat med ca 70000 personer sedan i fjol
och det totala antalet sysselsatta var i november 145000 färre än ett år
tidigare.

Antalet arbetslösa uppgick under november månad till 3,2% av arbets-
kraften vilket innebär en ökning under den senaste tolvmånadersperioden
med 1,3 procentenheter. Ökningen av arbetslösheten har varit större bland
män än bland kvinnor. Bland ungdomar har ökningen av arbetslösheten
varit särskilt tydlig.

I detta sammanhang vill jag nämna att den svenska uppfattningen om
arbetsmarknadspolitiken som en viktig beståndsdel i den ekonomiska
politiken, och inriktningen på aktiva åtgärder framfor passiva, röner ökat
internationellt intresse. OECD publicerar sedan några år regelbundet upp-
gifter över medlemsländernas satsningar på arbetsmarknadspolitik. Orga-
nisationen drar då en tydlig skiljelinje mellan aktiva och passiva åtgärder.
Inriktningen på arbetslinjen ger Sverige en obestridd ledarposition vid
dessa jämförelser. Vid ett arbetsministermöte i OECD:s regi, i januari
1992, kommer frågor rörande utformningen av en aktiv arbetsmarknads-
politik att diskuteras.

Arbetsförmedlingens resultat

Riktlinjerna för arbetsmarknadsverkets verksamhet inför budgetåret
1990/91 var att underlätta näringslivets expansion och att hjälpa de svaga
grupperna på arbetsmarknaden. Vidare angavs att jobb-sökar-aktiviteter
skulle byggas ut så att denna form av förmedlingsservice kunde erbjudas i
hela landet under år 1991. Slutligen ingick det i riktlinjerna att arbets-
marknadsverket skulle fortsätta arbetet med att bryta den könsuppdelade
arbetsmarknaden.

Under budgetåret 1990/91 förändrades förutsättningarna på arbets-
marknaden kraftigt. Arbetslösheten ökade och arbetsmarknadspolitiken
inriktades i allt större utsträckning på att underlätta strukturförändringar i
näringslivet.

Enligt riktlinjerna skulle långtidsarbetslösheten under budgetåret
1990/91 hållas nere under nivån för budgetåret 1989/90. Vidare skulle
AMS aktivt arbeta för att deltidsarbetslösheten skulle minska drastiskt.
Dessa mål har ej kunnat uppfyllas.

För flyktingar och andra invandrare angav riktlinjerna att ökade insatser
skulle göras för att snabbare få dem i arbete. Arbetslöshetstidema för
flyktingar och utomnordiska invandrare skulle minskas för budgetåret
1990/91 jämfört med året innan. Vidare skulle antalet utomnordiska med-
borgare som erhållit arbete eller utbildning öka med minst 3 000 personer
mellan de båda budgetåren. En ökning av de utländska medborgarnas
arbetskraftsdeltagande skulle samtidigt eftersträvas.

Under budgetåret 1990/91 ökade antalet utomnordiska medborgare pla-
cerade i arbete eller utbildning till 36 000 personer från 31 000 personer
budgetåret 1989/90. Målet 3000 fler i arbete eller utbildning nåddes såle-

des med god marginal. Däremot uppnåddes inte målet att arbetslöshetsti- Prop. 1991/92: 100
derna for denna grupp skulle minskas. Den genomsnittliga arbetslöshetsti- Bil. 11
den ökade i stället med tio dagar jämfört med sju dagar för samtliga
arbetssökande.

Enligt riktlinjerna skulle en större andel arbetshandikappade erhålla
arbete eller utbildning under budgetåret 1990/91 jämfört med budgetåret
innan. Inte heller detta mål har kunnat nås.

AMS har i en rapport redovisat utbyggnaden av jobb-sökar-aktiviteter
under budgetåret 1990/91. Rapporten visar att målsättningen att jobb-
sökar-aktiviteter skall erbjudas vid landets samtliga förmedlingar vid ut-
gången av år 1991 bedöms kunna tillgodoses med undantag av tre förmed-
lingskontor. Dessa bedöms inte ha någon reell möjlighet att bedriva
gruppverksamhet på grund av att de har för små lokaler och för få medar-
betare.

Insatserna för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden har främst
inriktats på att stimulera kvinnor och män att välja otraditionella utbild-
ningar. Andelen kvinnor som deltog i arbetsmarknadsutbildning med in-
riktning mot tillverkningsindustrin var lika stor budgetåret 1990/91 som
budgetåret innan. Däremot ökade andelen män som deltog i arbetsmark-
nadsutbildning med inriktning mot vård- och omsorgssektorn med 3%
mellan budgetåren.

Arbetsmarknadspolitiken våren 1992 och budgetåret
1992/93

Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag redogjort för de ekono-
miska utsikterna och den ekonomiska politiken under budgetperioden.
Lågkonjunkturen kommer att dominera under år 1992. Konsekvensen av
den svaga produktionsutvecklingen torde bli att efterfrågan på arbetskraft
kommer att bli utomordentligt dämpad.

Ett sedvanligt konjunkturförlopp innebär att effekten på arbetsmarkna-
den av ökad ekonomisk aktivitet kan skönjas med mellan ett halvt till
uppåt ett års eftersläpning. Det gör att en stabilisering av arbetsmarknaden
sannolikt kan väntas först ett gott stycke in på år 1993.

Det finns således risker för en fortgående arbetslöshetsökning ännu
under en del av år 1993. Om produktionsutvecklingen är svag, och en
växande efterfrågan i begynnelseskedet kan mötas med ledig kapacitet,
rationaliseringar och produktivitetsförbättringar, ökar inte efterfrågan på
arbetskraft. Arbetskraftsutbudet kan emellertid antas sjunka något som ett
resultat av situationen på arbetsmarknaden. De ur arbetsmarknadspolitisk
synvinkel nödvändiga åtgärderna, bl. a. i form av arbetsmarknadsutbild-
ning och beredskapsarbete, kommer också att medverka till att begränsa
den öppna arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten är därmed inte heller
ett bra mått på det verkliga läget på arbetsmarknaden.

Som finansministern framhållit är bedömningen av utsikterna ytterligt
osäkra. Samtidigt bör det påpekas att den ekonomiska situationen är av
sådan natur att det stabiliseringspolitiska problemet i betydande grad har

långsiktiga orsaker. Konjunkturella och strukturella åtgärder måste därför Prop. 1991/92: 100
samspela med varandra. Bil. 11

Jag kommer att följa utvecklingen på arbetsmarknaden med största
uppmärksamhet. Efter nya bedömningar kan det finnas anledning att inför
kompletteringspropositionen våren 1992 ompröva inriktning och omfatt-
ning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för nästa budgetår.

Restriktionerna

Det övergripande målet för sysselsättningspolitiken är, som jag tidigare
framhållit, att skapa förutsättningar för en ekonomisk utveckling som ger
möjlighet till varaktigt arbete i landets alla delar. Det ställer krav på en
politik för ökad tillväxt där kampen mot inflation och arbetslöshet står i
förgrunden. Arbetsmarknadspolitiken är ett viktigt instrument för att för-
verkliga denna målsättning — men den är inte det enda. De mer långsiktigt
verkande åtgärder som vidtas inom bl. a. finans-, industri-, kommunika-
tions-, utbildnings- och regionalpolitiken har avgörande betydelse för hur
väl målet skall kunna uppnås.

Mina företrädare har vid ett flertal tillfallen påpekat — och senast
skedde det i 1991 års budgetproposition — att inte ens en perfekt funge-
rande arbetsmarknad eller massiva åtgärder i ett längre perspektiv kan
leda till full sysselsättning om inte tillväxten i ekonomin är tillräckligt hög.
Det finns i praktiken en gräns för hur stor arbetslöshet som med rimliga
samhällsekonomiska kostnader kan hanteras med selektiva ingrepp.

Stora och permanenta åtgärdsvolymer medför påfrestningar på arbets-
marknadsmyndigheternas organisation och administration. Möjligheterna
till flexibilitet och selektivitet försvåras därmed. Alltför snabba och krafti-
ga volymökningar inverkar menligt på kvalitet och träffsäkerhet.

Personalens kunnighet, erfarenhet och engagemang har stor betydelse
för vilka resultat, som i en given arbetsmarknadssituation, kan uppnås
med olika förmedlings- och åtgärdsinsatser. De senaste årens omstrukture-
ring av arbetsmarknadsverket och den ökade målstyrningen har frisläppt
en initiativrikedom och ett engagemang som ökat slagkraften betydligt.

Utredningar

— arbetsförmedlingsmonopolet

En svag förändringsprocess och ändrade förutsättningar gör att resurs-
kraven äventyrar delar av den offentliga sektorn. I förlängningen kan det
riskera den generella välfärdspolitiken. För att värna välfärdssamhället
måste den offentliga sektorn fortlöpande omformas och utvecklas.

Enligt min uppfattning kan stora effektivitetsvinster skapas genom viss
konkurrens och en dynamisk process inom offentlig verksamhet. Arbets-
förmedlingen utgör inget undantag. Dagens arbetsförmedlingsmonopol
utgör sannolikt ett hinder för nytänkande och utveckling på området. Med
en större mångfald skulle den flexibilitet och anpassning som utgör förut-
sättningen för en väl fungerande arbetsmarknad främjas.

Dessa skäl talar därför även för privata arbetsförmedlingar. En väl

fungerande arbetsmarknad förutsätter en väl utbyggd heltäckande offentlig Prop. 1991/92:100
arbetsförmedling. Den offentliga arbetsförmedlingen kommer även i fram- Bil. 11
tiden att ha en mycket viktig funktion. Jag avser att senare föreslå regering-
en att en utredning tillkallas för att utarbeta förslag om formerna för
avregleringen. Riksdagen kommer att föreläggas förslag om uppsägning av
ILO konventionen.

— arbetslöshetsförsäkringen

Som regeringen tidigare har aviserat bör en obligatorisk arbetslöshets-
försäkring införas. Detta kommer att öka kostnaderna för försäkringen i
betydande utsträckning. Egenfinansieringen i arbetslöshetsförsäkringen
bör därför den 1 januari 1993 ökas från 70 till 210 procent av den genom-
snittliga dagpenningen. Inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetas för
närvarande direktiv till en utredning som skall föreslå utformningen av en
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

— ungdomsåtgärderna

Av alla inslag i svensk arbetsmarknadspolitik som väcker internationellt
intresse intar ungdomsgarantin en särställning. Inget annat land har haft
djärvheten att angripa sysselsättningsfrågorna för ungdomar i termer av en
garanti om utbildning eller arbete för hela årsklasser. Garantin infördes för
yngre tonåringar redan under senare delen av 1970-talet, för att senare
byggas ut till att gälla även äldre tonåringar, och för vissa mindre grupper
upp till och med 24 års ålder.

Argumenten för garantin är väl kända och allmänt godtagna. Enklast
uttryckt betyder den att ungdomarna aldrig får lämnas därhän, utan me-
ningsfull sysselsättning. Enligt min mening är motiven lika aktuella i dag
som när garantin infördes.

Formerna för garantin har emellertid fått vissa negativa konsekvenser,
vilka under en djup och långvarig lågkonjunktur allvarligt kan hota hela
systemet. Utan inbördes rangordning skall några anges.

Garantin är svår att uppfylla. Hela branscher står utanför systemet på
grund av att nödvändiga avtal för inskolningsplatser inte slutits. Även om
avtal finns kan det ändå vara utomordentligt svårt att få fram avtalade
inskolningsplatser i tillräcklig omfattning.

Detta är en krass realitet, som inte kan avfärdas med att kommunerna
måste ta sitt ansvar och följa lagen. I takt med en snabbt ökande tillström-
ning av ungdomar som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarkna-
den uppstår risker för att ungdomsinsatserna kan bli snarare formella än
reella. Därmed förfelas hela avsikten med garantin.

Koncentrationen till den offentliga arbetsmarknaden har två påtagliga
avigsidor. Dels medför den att ungdomar med en ursprunglig öppenhet —
och kanske även yrkesutbildning — för industriarbete inte ges möjlighet
att skaffa sig sådan erfarenhet. Efter sysselsättning i den offentliga sektorn
tenderar ungdomarna att stanna kvar, och industrins möjligheter att rekry-
tera ungdomar försvåras. Dels är löneläget också sådant att en inskolnings-
plats i den offentliga sektorn många gånger kan löna sig bättre än ett arbete
inom delar av det privata näringslivet.

Brister i arbetsmiljön och arbetsorganisationen kan därutöver ofta av-
skräcka ungdomar från att söka sig till arbeten inom industrin. Ett utveck-

lingsarbete i syfte att avhjälpa detta bör komma till stånd i samverkan Prop. 1991/92: 100
mellan stat och näringsliv. Bil. 11

Självfallet skall ingen anvisas till eller behålla en inskolningsplats om det
finns lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller någon annan
bättre åtgärd. I verkligheten betyder rådande löneförhållanden emellertid
att systemet kan vara oerhört tungrott och framfor allt att signalerna till
tonåringarna är motsägelsefulla.

En långvarig dämpning på arbetsmarknaden kan dessutom innebära att
många ungdomar av åldersskäl tvingas lämna ungdomsgarantin, för att
möta en arbetsmarknad där de har små möjligheter att kunna konkurrera.
Det ställer krav på ytterligare och kostsamma samhälleliga insatser. Ar-
betslöshetsproblemen förskjuts dessutom allt högre upp i åldrarna. Inom
åldersgruppen 20 — 24 år är utvecklingen av arbetslösheten, och särskilt
den snabbt stigande långtidsarbetslösheten, mycket oroande.

Jag vill understryka att jag avser de grupper av ungdomar som har
problem med att finna arbete. De som har fullgjort en yrkesutbildning
inom ett brett yrkesområde möter givetvis betydligt färre problem än de
som helt saknar eller har bristfällig utbildning, eller de som har en mycket
snäv inriktning.

Parterna på arbetsmarknaden, inom både den privata och den offentliga
sektorn, har enligt min mening ett särskilt ansvar för de grupper av
ungdomar som har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Pro-
blemen för kommunerna kan inom en snar framtid bli övermäktiga. Det
ökar risken för dels att vissa inskolningsplatser kan bli en form av förva-
ring utan meningsfullt innehåll och dels att kostnadsutvecklingen omintet-
gör hela systemet. En öppenhet för nya lösningar är i rådande konjunktur-
läge starkt påkallad.

Ungdomarnas krav på arbete är mycket berättigade. Riskerna med
arbetslöshet är större för ungdomar som aldrig fått en yrkesidentitet.
Därmed växer också vuxenvärldens ansvar.

Den reguljära arbetsmarknaden måste i ökad utsträckning göras till-
gänglig för alla ungdomar — även de i åldrarna 20 — 24 år. Det förutsätter
emellertid att åtgärdssystemet och sannolikt också ersättningsnivåerna ses
över. Jag ämnar återkomma med mina överväganden gällande ungdoms-
garantin under våren.

Inriktningen

Det försämrade läget på arbetsmarknaden drabbar främst grupper med en
redan svag ställning, såsom nytillträdande ungdomar, flyktingar och in-
vandrare samt arbetshandikappade. Arbetsförmedlingens insatser och åt-
gärder måste ytterligare koncentreras till och intensifieras för dessa grup-
per. Det gäller att förhindra att försämringen på arbetsmarknaden leder till
ökad långtidsarbetslöshet.

Särskilt viktigt är det att förhindra en ökad arbetslöshet bland ungdo-
marna. För de unga står en bred arbetsmarknadspolitisk åtgärdsarsenal till
buds. Den som inte omedelbart får ett arbete skall i första hand erbjudas
jobb-sökar-aktiviteter och andra förmedlings- och vägledningsinsatser. Ut-

bildning skall också vara en högt prioriterad insats för denna grupp. I de Prop. 1991/92: 100
fall sysselsättningsskapande åtgärder, såsom beredskapsarbeten och in- Bil. 11
skolningsplatser, måste tillgripas bör de i första hand inriktas mot närings-
livet. De särskilda inskolningsplatserna skall användas i sista hand.

Flyktingar och invandrare är andra grupper som behöver särskilt stöd i
ett besvärligt arbetsmarknadsläge. Genom deras ofta svagare förankring
på arbetsmarknaden är de många gånger bland de första som blir arbetslö-
sa. Deras ställning måste stärkas genom att hänsyn tas till deras särskilda
förutsättningar och behov vid utformningen av arbetsförmedlingens insat-
ser. Tidigare utbildning och erfarenhet måste kompletteras så att de bättre
kan konkurrera på den svenska arbetsmarknaden. Det är också viktigt att
skapa positiva attityder till flyktingar och invandrare.

Arbetshandikappade har stora svårigheter på arbetsmarknaden också
när efterfrågan på arbetskraft är hög. I det rådande arbetsmarknadsläget
har antalet arbetshandikappade som placeras i arbete eller utbildning
fortlöpande sjunkit. Svårigheterna att få till stånd arbetsplaceringar när de
lediga platserna är få måste kompenseras med fler utbildningsplaceringar,
så att arbetshandikappade sökande kan ha en starkare ställning och bättre
konkurrenskraft när arbetskraftsefterfrågan åter ökar.

En rad arbetsmarknadsåtgärder är förbehållna sökande med arbetshan-
dikapp. Men dessa sökande måste också få del i den betydande ökning av
åtgärdsvolymen, som skett och som står till buds för hela gruppen arbetslö-
sa. De får inte trängas undan eller prioriteras mindre högt när det totala
antalet arbetssökande ökar. I enlighet med propositionen med förslag om
tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår har riksdagen
helt nyligen anvisat 275 milj. kr. till lönebidrag för arbetshandikappade.
Denna förstärkning kvarstår även budgetåret 1992/93. Med ökade resurser
och genom införandet av flexibla lönebidrag bör betydligt fler arbetshandi-
kappade kunna beredas arbete.

Handikapputredningen (S 1988:03) har i betänkandet (SOU 1991:46)
Handikapp, välfärd, rättvisa lagt fram förslag bl. a. om sysselsättning och
arbete för arbetshandikappade. Remissbehandlingen av betänkandet har
nyss avslutats.

Ett försämrat arbetsmarknadsläge innebär en påtaglig risk för långa
arbetslöshetstider. De åtgärder som vidtas för de arbetssökande, och då
särskilt för dem med en redan svag ställning, skall inte bara förbättra de
sökandes förutsättningar på arbetsmarknaden utan de måste också inriktas
på att förhindra långtidsarbetslöshet och utslagning från arbetslivet. Lång-
tidsarbetslöshet passiviserar den arbetslöse och försvårar en återgång i
arbete och måste därför motverkas innan den hinner uppstå.

Det gäller därför att kraftfullt och selektivt inrikta de arbetsmarknads-
politiska åtgärderna så att de arbetssökande inte löper risk att hamna i
långvarig arbetslöshet. Ambitionen måste vara att ett arbete eller en åtgärd
skall kunna erbjudas inom ett fåtal månader från arbetslöshetens början.
Detta ställer krav på ett målmedvetet och intensivt arbete från arbetsför-
medlingens sida men också på en aktiv medverkan av den sökande.

För dem som redan har blivit långtidsarbetslösa måste ansträngningarna
öka så att de snabbare kan återgå i arbete. Denna grupp kan många gånger

vara i behov av åtgärder som inte kan erbjudas av arbetsförmedlingen. Det Prop. 1991/92:100
är därför viktigt att förmedlingen har ett väl utvecklat samarbete med Bil. 11
andra myndigheter som kan erbjuda kompletterande insatser.

Hälften av arbetskraften utgörs av kvinnor. Internationellt är det unikt.
Det innebär emellertid inte att förhållandena på den svenska arbetsmark-
naden är jämställda. Kvinnorna arbetar på en begränsad del av arbets-
marknaden och inom ett begränsat antal yrken. Många återfinns inom den
offentliga sektorn.

Landets ekonomiska situation medger inte en fortsatt expansion av
offentlig sysselsättning. Den nödvändiga strukturomvandlingen i både
stat, kommuner och näringsliv kan komma att beröra grupper för vilka
risken för arbetslöshet traditionellt varit låg.

Det innebär att många arbetssökande måste vidga sina perspektiv till
nya yrkesområden. Genom målmedvetna väglednings- och utbildningsin-
satser kan unga och vuxna kvinnor ges kunskap och kompetens för ett brett
antal yrken. Det stärker kvinnornas ställning på arbetsmarknaden i all-
mänhet och motverkar den höga andelen tidsbegränsade anställningar och
deltidsarbetslöshet.

Det är angeläget att länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen ut-
nyttjar alla de instrument som står till förfogande, och aktivt samverkar
med parterna, för att jämställdhet i arbetslivet skall uppnås.

Sammanfattningsvis skall följande riktlinjer gälla för det kommande
budgetåret:

Arbetslinjen skall hävdas

— Arbetslinjen innebär insats av en rad olika aktiva arbetsmarknadspoli-
tiska åtgärder. I första hand skall den arbetslöse få hjälp med att söka
arbete. Det kan ske genom platsförmedling och s. k. jobb-sökar-aktivite-
ter. Saknar den arbetslöse lämplig utbildning kan han eller hon erbjudas
arbetsmarknadsutbildning. För personer som hotas av långtidsarbets-
löshet finns möjlighet till placering i beredskapsarbete. Kontantstöd till
långtidsarbetslösa skall endast användas i sista hand.

Utsatta grupper skall prioriteras

— Ungdomarna måste ges ökad uppmärksamhet för att förhindra att
arbetslösheten för denna grupp ökar ytterligare. Jobb-sökar-aktiviteter,
utbildning och utbildningsvikariat skall i ökad utsträckning erbjudas
ungdomarna. Särskilda inskolningsplatser skall vara en sista utväg för
att ge ungdomarna en meningsfull sysselsättning.

— Arbetshandikappade skall i ökad omfattning få del av de arbetsmark-
nadspolitiska åtgärderna.

— Ansträngningarna för att flyktingar och andra invandrare skall få arbete
måste fortsätta i oförminskad omfattning.

— Långtidsarbetslösheten måste förhindras och redan långtidsarbetslösa
måste få hjälp att snabbare återgå i arbete.

Jämställdheten skall öka

Prop. 1991/92: 100

— De intensifierade insatserna för att bryta den könsuppdelade arbets-
marknaden skall fortsätta.

Förslagen

De förslag som jag nu kommer att redovisa är inriktade på att uppnå dessa
huvudmål. Förslagen innebär att de omfattande resurser som arbetsmark-
nadsverket erhållit för innevarande budgetår, vilka uppnåddes genom de
stora resursförstärkningar som föreslogs i propositionen om tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92, kommer att bibehållas under
nästa budgetår.

Mina förslag innebär bl. a. en fortsatt satsning på jobb-sökar-aktiviteter

— en åtgärd som visat sig kunna ge utomordentligt goda resultat. Resurser
bör tilldelas AMS så att de jobb-sökar-aktiviteter som har påbörjats under
detta budgetår kan fortsätta även under nästa budgetår. Dessutom bör
ytterligare medel anvisas för att förstärka och intensifiera jobb-sökar-
aktiviteterna för ungdomar i åldern 20 — 24 år.

Utvärderingar av jobb-sökar-aktiviteter som utförts av AMS visar inte
bara att deltagarnas arbetslöshetstider förkortas, utan också att deltagarna
snabbare kan påbörja en åtgärd. Utvärderingarna visar att närmare hälften
av de platser som tillsätts med personer som deltagit i jobb-sökar-aktivite-
ter inte hade anmälts till förmedlingen eller utannonserats på annat sätt.

Jag har beräknat att de resurser som jag nu föreslår kommer att motsva-
ra mellan 135000 och 140000 personer i s. k. konjunkturberoende arbets-
marknadspolitiska åtgärder, dvs. främst arbetsmarknadsutbildning, be-
redskapsarbete och inskolningsplatser, vilket innebär drygt 3 % av arbets-
kraften. Vidare kommer 3000 personer ytterligare att kunna få del av
sysselsättningsskapande åtgärder för arbetshandikappade. Målsättningen
bör emellertid vara att totalt försöka ge fler personer utbildning eller annan
åtgärd för de tillgängliga resurserna.

Förslagen innebär en fortsatt satsning på förmedling och på utbudssti-
mulerande åtgärder som utbildning och yrkesinriktad rehabilitering. Det
ankommer på AMS att utifrån behoven och förutsättningarna på arbets-
marknaden i sista hand avgöra hur medlen bäst skall användas. Mina
beräkningar utgör ett underlag och inte preciserade mål för arbetsmark-
nadsmyndigheten. Beräkningarna speglar dock de prioriteringar jag anser
skall vara vägledande.

Utöver anslagsframställningen från AMS har ett antal skrivelser kommit
in till regeringen angående förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna. De förslag från AMS och andra som jag inte tar upp i det
följande har jag inte funnit anledning att tillstyrka.

2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

2 Arbetslivsfrågor

Den aktuella utvecklingen

Utvecklingen på arbetsmarknaden med en omfördelning från tillverkning
till tjänster och en rationalisering och automatisering har inneburit att
arbetsmiljösituationen förändrats för många arbetstagare.

Trots den förändring som pågår inom arbetslivet finns det fortfarande
många utsatta arbetsmiljöer med risk för ohälsa för de anställda. Förutom
stora skillnader mellan yrkesgrupper råder också stora skillnader mellan
kvinnor och män, även inom samma yrke. De stora riskgrupperna finns
alltjämt inom de traditionella industriarbetaryrkena. Vissa grupper inom
vård, service och transport är också starkt utsatta. Arbetsmiljöns betydelse
för hälsan har utförligt behandlats av arbetsmiljökommissionen, som fann
betydande skillnader i hälsa och risk för skador mellan olika yrkesgrupper.

Den tekniska utvecklingen inom industrin har inte alltid lett till bredda-
de arbetsuppgifter eller organisatoriska förändringar som gett flertalet av
de anställda mer utvecklande arbetsuppgifter och ökat eget ansvar. Flera
undersökningar t. ex. av statens industriverk 1991, (numera NUTEK),
tyder tvärtom på att det har skett en ökad polarisering inom vissa delar av
industrin. Lågkvalificerade arbeten på kollektivsidan har tenderat att öka,
samtidigt som främst tjänstemannaarbeten kräver högre kvalifikationer.
Resultatet har i många fall blivit en hög grad av arbetsuppdelning och
ensidiga arbetsmoment. Problemen i form av bl. a. uppskruvad arbetstakt,
utarmning av arbetet, monotona och ensidiga arbetsrörelser bidrar bl. a.
till uppkomsten av belastningsskador.

Många av dessa skador finns inom kvinnodominerade arbeten. Kvinnli-
ga industriarbetare blir också ofta kvar i monotona styrda arbeten med
förhöjda skaderisker och hög sjukfrånvaro.

Det finns i dag en betydande samsyn om vad som kännetecknar en ur
fysisk och psykisk synvinkel god arbetsplats. Vad gäller medlen och meto-
derna att skapa sådana arbetsplatser är kunskaperna emellertid inte lika
stora. Dessa kunskaper behöver utvecklas.

Det finns en ökad insikt bland företag och förvaltningar om sambandet
mellan en förbättrad arbetsorganisation och utveckling av personalens
kompetens å ena sidan och ökad produktivitet å den andra. Produktivi-
tetsdelegationen (I 1989:02) har i sitt nyligen presenterade slutbetänkande
(SOU 1991:82) Drivkrafter för produktivitet och välstånd konstaterat att
en modern arbetsorganisation, vidgad kompetens och utökat ansvar för de
anställda är några av de viktigaste förutsättningarna för snabb produktivi-
tetstillväxt.

Genom de ändringar som nyligen gjorts i arbetsmiljölagen har frågor om
teknik, arbetsorganisation och arbetets innehåll samt den enskildes infly-
tande i arbetet lyfts fram. Vidare har betydelsen av ett systematiskt arbets-
miljöarbete kopplat till verksamheten betonats.

Arbetslivsfonden medverkar till förnyelsearbetet som pågår inom ar-
betslivet. Fonden stöder insatser för att förbättra och förnya arbetsplatser
genom åtgärder som stärker det förebyggande arbetsmiljöarbetet och för-
bättrar produktiviteten. Arbetslivsfonden utgör även en plattform för att
genom olika former av insatser stärka rehabiliteringen av arbetsskadade.

Prop.1991/92: 100

Bil. 11

Utveckling av sjukfrånvaro och arbetsskador Prop. 1991/92: 100

Under 1980-talet har det s. k. ohälsotalet — dvs. det genomsnittliga antalet
dagar per försäkrad som ersatts med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning
eller förtidspension/sjukbidrag — ökat kraftigt. År 1990 bröts emellertid
denna trend.

Skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller ohälsotalet har ökat
under 1980-talet. År 1990 var ohälsotalet 51,6 dagar för kvinnor, vilket
kan jämföras med 40,9 dagar for män.

Efter att ha sjunkit under lågkonjunkturen vid 1980-talets början ökade
den genom socialförsäkringen ersatta sjukfrånvaron mycket kraftigt under
åren 1983 till 1988. Sjuktalet, dvs. antalet ersatta sjukpenningdagar per
sjukpenningforsäkrad, ökade från 18,4 till 25,3. I denna ökning ingår
också effekterna av timsjukpenningreformen som genomfördes den 1 de-
cember 1987. Under de två senaste åren har även denna utveckling brutits
och sjuktalet uppgick år 1990 till 24 dagar. En betydande del av sjuktalsök-
ningen ligger på långtidssjukfrånvaron, som svarar for en allt större del av
sjukfrånvaron.

Det finns stora skillnader i sjukfrånvaro mellan olika yrkesgrupper.
Analyser från riksförsäkringsverket visar att en relativt stor del av dessa
skillnader beror på monotona arbeten och ensidiga rörelser i arbetet. Såväl
män som kvinnor som ständigt utfor ensidiga rörelser löper nästan dubbelt
så stor risk att drabbas av långvarig sjukfrånvaro som de som aldrig eller
bara periodvis har sådana arbetsuppgifter.

Kvinnorna står for två tredjedelar av den ökade sjukfrånvaron under
1980-talet. Kvinnornas sjuktal uppgick 1990 till 27,7 dagar jämfört med
20,5 dagar for män.

Under 1980-talet ökade antalet anmälda arbetsskador kraftigt beroende
på en ökning av rapporterade belastningsskador. Denna trend tycks nu har
brutits och under de två senaste åren har antalet i stället minskat.

Antalet anmälda arbetsolyckor uppgick år 1990 till ca 94000 mot ca
109000 år 1988. Männen svarar fortfarande for tre fjärdedelar av alla
anmälda arbetsolyckor men andelen kvinnor tenderar att öka.

Den totalt sett dominerande olycksfallstypen är överbelastning av
kroppsdel. Anmälningarna av belastningsolyckorna har ökat under 1980-
talet for båda könen. Männens olycksfallsfrekvens for belastningsolyckor
är ungefar 40% högre än kvinnornas. De senaste åren har även anmälning-
arna av belastningsolyckor minskat. Övriga olyckor har minskat successivt
under hela perioden, förutom maskinolyckorna, som visar en tendens att
öka för kvinnor.

Den kraftiga ökningen av antalet anmälda arbetsskador under 1980-talet
har nästan helt berott på ökningen av antalet anmälda arbetssjukdomar,
som till övervägande delen består av belastningsskador. Sedan början av
1980-talet och fram till år 1988 har antalet rapporterade fall nästan tre-
dubblats (från närmare 20000 år 1982 till 58000 år 1988). Ökningen har
varit större bland kvinnor än bland män och kvinnorna har i dag en något
högre frekvens än männen.

Även arbetssjukdomarna har minskat under de två senaste åren. Antalet
anmälda arbetssjukdomar uppgick år 1990 till 50000. Av dessa var tre

fjärdedelar belastningssjukdomar. Bland kvinnorna var andelen så hög Prop. 1991/92: 100
som 80%. Dessa sjukdomar resulterar i betydligt längre sjukfrånvaro än Bil. 11
övriga arbetssjukdomar, med i medeltal 110 dagar per fall.

Den skadetyp som relativt sett ökat mest under denna period är de
psykosocialt orsakade skadorna. Dessa är dock förhållandevis få till anta-
let, ca 2000 anmälda fall om året.

En bidragande orsak till det ökande antalet anmälda arbetsskador torde
vara utvecklingen av rättstillämpningen, vilket gjort att många skador i
dag är ersättningsberättigade, som inte var det vid systemets införande.
Benägenheten att anmäla skador har också ökat. Det nuvarande systemet
för arbetsskadeförsäkring ger enligt min mening otillräcklig stimulans för
arbetsgivaren att upprätthålla en god arbetsmiljö samtidigt som incita-
menten till aktiv rehabilitering är för svaga. Regeringen har därför beslutat
att tillsätta en utredning om arbetsskadeförsäkringen. Denna skall syfta till
att skapa ett bättre fungerande system för de anställdas försäkringsskydd
vid arbetsolyckor och arbetssjukdomar.

Arbetstid och semester

Den faktiska arbetstiden fortsatte att öka även under år 1990, om än i
långsammare takt än under 1980-talet. Antalet arbetade timmar per vecka
ökade med 1,4 miljoner år 1990, vilket motsvarar en ökning på 1%.
Motsvarande ökningstakt mellan åren 1987 och 1989 var 2%. Det är
fortfarande kvinnorna som svarar för ökningen. Enligt AKU var den
faktiska genomsnittliga arbetstiden 41,5 timmar i veckan för männen och
33,7 timmar för kvinnorna år 1990.

Under våren 1991 tillkallade dåvarande arbetsmarknadsministern en
särskild utredare (A 1991:01) för att undersöka om mer flexibla regler för
arbetstid och semester går att föra in i svensk lagstiftning.

Arbetsmarknadsutskottet tillkännagav i sitt betänkande 1989/90: AU21
att regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag till ändring av
reglerna för den semesterlönegrundande frånvaron. Utredaren av de flex-
ibla arbetstidsreglerna fick därför även i uppdrag att se över dessa regler
för att kartlägga om den åsamkar små företag oproportionerligt stora
kostnader. Utredaren skulle därefter utan att inskränka löntagarnas rätt
till ersättning föreslå ändringar i regelsystemet. Förslag som avser denna
del av utredningen har lämnats i betänkandet (SOU 1991:109) Semester-
löneförsäkring för små företag.

Utredarens förslag gäller arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader
under ett kalenderår inte beräknas överstiga 60 gånger det för året gällande
basbeloppet. Sådana arbetsgivare skall kunna försäkra sig hos den allmän-
na försäkringskassan. Försäkringen skall ersätta semesterlön som uppkom-
mit under semesterlönegrundande frånvaro enligt 17 § semesterlagen
(1977:480). Förslaget har utformats efter förebild av bestämmelsen i den
nya lagen (1991:1047) om sjuklön som innebär att små företag kan skydda
sig mot ogynnsamma effekter av sjuklönereformen genom att teckna en
försäkring mot kostnader för sjuklön. Betänkandet är utsänt på remiss.

Utredningens återstående arbete som behandlar flexibel arbetstid, be- 20

räknas vara avslutat under våren 1992.

Den 1 juli 1990 trädde en tidsbegränsad lag (1990:631) om avvikelser Prop. 1991/92: 100
från vissa bestämmelser i semesterlagen (1977:480) i kraft. Enligt denna Bil. 11
lag, som gäller till utgången av mars 1992, kan en arbetstagare avstå från
de semesterdagar som överstiger fyra veckor, om arbetsgivaren och arbets-
tagaren är överens om detta. Arbetstagaren erhåller då förutom sin sedvan-
liga lön semesterlön för dessa dagar. I den proposition (1989/90:150 bil. 5)
som föregick nämnda lagstiftning angavs att effekterna av åtgärderna
borde följas upp. Därefter borde en förlängning av lagen prövas.

Lagen kom till i ett läge då det rådde stor brist på arbetskraft. I juni 1990
informerades hushållen om lagen. I en enkät som SCB genomförde på
uppdrag av regeringen i augusti 1991 genom tilläggsfrågor till AKU tillfrå-
gades 4068 anställda personer om de kände till möjligheten att arbeta på
semestern och om de hade utnyttjat denna möjlighet.

30% av de tillfrågade uppgav att de kände till möjligheten. Ca 6% av
dem som kände till möjligheten hade också utnyttjat den, vilket motsvarar
knappt 2% av alla tillfrågade. Eftersom det var så få som arbetade på
semestern är det svårt att dra några säkra slutsatser av underlaget och
nedbrytning på olika kategorier kan ske endast i undantagsfall. Dock
uppgav en majoritet av dem som arbetat på semestern att detta skedde på
deras eget initiativ (82% mot 14%). De flesta (72%) arbetade fem semes-
terdagar eller mer.

I företag med högst fyra anställda var kunskapen om lagen mycket liten.
Knappt 8% kände till den mot 43% i företag med 100—199 anställda, men
lagen utnyttjades ändå något mer i de minsta företagen. Hur lång semester
man hade rätt till påverkade inte om man arbetade på semestern eller ej.

Lagen upphör vid utgången av mars 1992 och frågan får prövas på nytt i
samband med behandlingen av utredningen om mer flexibla regler för
arbetstid och semester (Dir. 1991:7).

Informationsverksamheten inom arbetslivsområdet

I prop. 1990/91:69 om arbetslivsforskningens organisation m.m. angavs
att forskningsorgan och myndigheter inom arbetslivsområdet sprider in-
formation om sina resultat var och en för sig och att det säkerligen finns
effektivitetsvinster att hämta på en samordning.

Den dåvarande regeringen uppdrog därför i februari 1991 åt RRV att i
en första etapp kartlägga informationsflödet inom arbetslivsområdet.
Kartläggningen skulle visa på de kritiska punkterna inom informations-
området när det gäller spridning och tillämpning av befintlig kunskap.

RRV redovisar i sin rapport (Fv 1991:5) Informationsverksamheten
inom arbetslivsområdet fyra problemområden, som vart och ett innebär
ett antal kritiska punkter som kommit fram under granskningen. Det
första handlar om den modell för information och utbildning på arbetslivs-
området som dominerade under 1980-talet och som fortfarande är aktuell
trots den utveckling som har ägt rum. Problemområdena två och tre rör
hinder som har att göra med bristande integrering av arbetsmiljöfrågorna.
Det fjärde problemområdet rör oklarheter i roll- och uppgiftsfördelningen
mellan regeringen, arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter,

som verkar hämmande på en effektivare kunskaps- och informationsför- Prop. 1991/92: 100
medling. Bil. 11

RRV:s rapport har remissbehandlats och frågorna bereds för närvaran-
de i arbetsmarknadsdepartementet.

Personalekonomisk redovisning

En arbetsgrupp inom regeringskansliet har i rapporten (Ds 1991:45) Per-
sonalekonomisk redovisning — förslag till lagstiftning, lämnat förslag till
en lagreglering med krav på personalekonomisk redovisning. Personaleko-
nomiska redovisningar skall ses som ett medel att lyfta fram frågor om
personalekonomi som underlag för strategiska överväganden och beslut
om investeringar i personal och arbetsmiljö.

Arbetsgruppen föreslår att företag, statliga myndigheter, kommuner och
landsting med mer än 100 anställda skall lämna en personalekonomisk
redovisning i anslutning till den ekonomiska redovisningen. Lagreglering-
en skall enligt förslaget ske i form av tillägg till gällande lagar om ekono-
misk redovisning inom privat och offentlig verksamhet. Förslaget har
remissbehandlats och bereds för närvarande i arbetsmarknadsdeparte-
mentet.

Arbetslivsfonden

Den centrala och de regionala arbetslivsfondemas verksamhet påbörjades
under andra halvåret 1990. Stöd till förnyelsearbete i arbetslivet har kom-
mit igång i stor omfattning. Den centrala arbetslivsfondens styrelse har
godkänt branschprogram som nu täcker hela arbetsmarknaden. Program-
men, som har utarbetats av parterna på arbetsmarknaden, utgör riktlinjer
för det viktiga samarbetet mellan fonden och branscherna. Den centrala
arbetslivsfonden har lämnat en berättelse och årsredovisning om fondens
verksamhet för budgetåret 1990/91.

Den centrala och de regionala arbetslivsfondema har t. o. m. november
år 1991 beviljat närmare 2,6 miljarder kronor som bidrag omfattande
drygt 3200 arbetsplatsprogram. Programmen berör ca 885000 anställda,
dvs. omkring 20% av arbetskraften. Fördelningen mellan berörda kvinnor
och män är 54 % resp. 46 %.

Beviljade bidrag fördelade på åtgärd

Arbetsorganisation 46 %

Fysisk arbetsmiljö 29%

Rehabilitering 20%

Utveckling av ny teknik 3 %

Lokalt arbetsmiljöarbete 2 %

Den privata sektorn har erhållit ca 77% av de beviljade bidragen, varav
de små företagen (färre än 50 anställda) har erhållit ca 11 %. Återstoden, ca

23%, har gått till den offentliga sektorn. Den största andelen bidrag har Prop. 1991/92: 100
gått till verkstadsindustrin. Bil. 11

För att nå de små företagen gör arbetslivsfonden särskilda insatser. Det
är enligt min mening utomordentligt viktigt att fonden aktivt söker upp
små foretag och arbetar obyråkratiskt.

Den centrala arbetslivsfonden har under under senare delen av år 1991
påbörjat ett uppföljnings- och utvärderingsarbete. Arbetet är framför allt
inriktat på att ta fram erfarenheter av fondverksamheten för återföring
inom den egna organisationen. Samtidigt har RRV påbörjat en förvalt-
ningsrevisionen studie av arbetslivsfondens verksamhet.

Med anledning av ett regeringsuppdrag etablerades ett samarbete mellan
den centrala arbetslivsfonden och produktivitetsdelegationen (1 1989:02).
Samarbetet har bl. a. inneburit att fonden har stött delegationen i dess
arbete genom kunskapsinsamling, främst avseende arbetsorganisationens
betydelse för produktivitetsutvecklingen.

Regeringen uppdrog den 5 september 1991 åt den centrala arbetslivsfon-
den att efter samråd med berörda myndigheter och organisationer utreda
förutsättningarna att inrätta lokala/regionala kunskapscentra för informa-
tion och kunskapsspridning om arbetslivsfrågor.

översyn av arbetsmiljölagen

Regeringen har beslutat om direktiv (dir. 1991:75) till en utredning med
uppgift att se över delar av arbetsmiljölagen. I översynen skall tas upp
behovet av ansvars- och samverkansregler för entreprenadanställda, beho-
vet av kompletteringar av produktsäkerhetsreglerna, avgränsning av ar-
betsställebegreppet, vissa frågor om sanktionssystemet samt utformningen
av de grundläggande bestämmelserna i 1 —3 kap. arbetsmiljölagen.

Den arbetsrättsliga lagstiftningen

Regeringen har tillkallat en kommitté som skall se över medbestämmande-
lagen och den centrala arbetsrättsliga lagstiftningen i övrigt.

De övergripande målen för kommitténs arbete skall vara att åstadkom-
ma

— ökade möjligheter till information och inflytande för den enskilde ar-
betstagaren,

— en förskjutning av informations- och förhandlingskontakter till det
lokala planet.

De lagar som kommittén främst skall inrikta sig på är lagen (1976:580)
om medbestämmande i arbetslivet, lagen (1987:1 245) om styrelserepre-
sentation för de privatanställda, lagen (1982:80) om anställningsskydd,
lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder samt lagen
(1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. En
samlad översyn ger goda möjligheter till förenkling och samordning.

Några frågor som skall tas upp i utredningen är lagarnas tillämpnings-
område, informations- och förhandlingsrätten, avskaffande av den fackli-
ga vetorätten vid entreprenad m. m., förbud mot blockad mot företag utan

anställda, rätten till styrelserepresentation, utvidgning av möjligheterna Prop. 1991/92: 100
till tidsbegränsade anställningar, turordningsreglerna i anställningsskydds- Bil. 11
lagen och skadeståndsreglerna i alla de lagar som översynen skall omfatta.

Vissa frågor skall behandlas med fortur och avslutas hösten 1992. Det
gäller vidgad möjlighet till provanställning, förbud mot blockad av företag
utan anställda samt avskaffande av den fackliga vetorätten vid entrepre-
nad. Uppdraget i övrigt skall vara slutfört före utgången av år 1993.

Informations- och förhandlingsrätt för anställda vid vissa förvärv av aktier

Inom arbetsmarknadsdepartementet har utarbetats en promemoria (Ds
1991:34) med förslag till lag om informations- och förhandlingsrätt för
anställda vid vissa förvärv av aktier. Förslaget bygger på Ägarutredningens
betänkande (SOU 1990:1) Företagsförvärv i svenskt näringsliv. Enligt
förslaget tillförsäkras anställda i börs- och OTC-bolag informations- och
förhandlingsrätt när en köpare riktar ett erbjudande till aktieägarna om att
på generellt angivna villkor överlåta sina aktier i bolaget (målbolaget) till
denne (offentligt förvärvserbjudande). Förslaget har remissbehandlats.
Remissyttrandena finns tillgängliga hos arbetsmarknadsdepartementet.
Flertalet remissinstanser har avstyrkt förslaget eller är starkt kritiska till
det.

EG-kommissionen har lagt fram ett förslag till ett 13:e bolagsrättsdirek-
tiv. Förslaget tar sikte på företagsköp som sker genom offentliga erbjudan-
den om förvärv av aktier eller andra värdepapper som omsätts på en
organiserad marknad (s. k. take-overs). I förslaget uppställs bl. a. en rad
informationsregler.

De förslag som har lagts fram i departementspromemorian sammanfal-
ler i stort med det förslag på området som EG-kommissionen lagt fram.
Enligt min mening bör resultatet av EG:s arbete på området avvaktas. Jag
avser därför inte att nu lägga fram något förslag rörande de anställdas rätt
till information och förhandling vid offentligt förvärvserbjudande.

Styrelserepresentation

Inom arbetsmarknadsdepartementet har gjorts en inventering av vilka
företagsformer som ligger utanför tillämpningsområdet för lagen
(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda (prop.
1987/88:10, s. 79, AU 10, rskr. 103). Inventeringen har utförts i form av en
enkät i vilken LO, TCO och SACO deltagit. Enkätsvaren har inte gett vid
handen att styrelserepresentation nu borde vidgas till ytterligare företags-
former.

EG-frågor

Den interdepartementala arbetsgruppen för arbetsmiljö- och arbetslivsfrå-
gor har under 1991 slutfört genomgången av befintliga EG-regler på arbets-
miljöområdet. Resultatet av analysarbetet har redovisats i den s. k. grön-
boken om konsekvenserna av ett svenskt EG-medlemskap utgiven i maj

1991 av utrikesdepartementets handelsavdelning. I februari 1991 arrange- Prop. 1991/92: 100
rade arbetsmarknadsdepartementet i samarbete med handelsavdelningen Bil. 11
ett seminarium om den sociala dimensionen i Europasamarbetet. EG:s
arbetsmiljöfrågor utgjorde därvid ett av flera teman. Inför seminariet
utarbetade arbetsmarknadsdepartementet en skrift om Arbetsmiljön och
EG (Fakta Europa-serien 1991:1).

I maj 1991 tillsattes en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet
med uppgift att föreslå de ändringar i arbetsmiljölagen som föranleds av
EES-avtalet. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete i oktober 1991 och redo-
visade sina förslag i rapporten (Ds 1991:72) EES-anpassning av arbets-
miljölagen. Arbetsgruppen har granskat relevanta EG-direktiv på arbets-
miljöområdet och har på grundval av resultatet av genomgången föreslagit
vissa ändringar i arbetsmiljölagen. Arbetsgruppens förslag remissbehand-
las för närvarande.

Regeringen gav i april 1991 arbetarskyddsstyrelsen i uppdrag att utföra
det förberedelsearbete som behövs för att anpassa föreskrifterna på arbets-
miljöområdet till åtagandena enligt EES-avtalet. Arbetarskyddsstyrelsen
har också fått särskilda medel för att kunna delta i det europeiska standar-
diseringsarbetet och för andra insatser i samband med det västeuropeiska
integrationsarbetet.

Genom beslut i juli 1991 har EG:s ministerråd proklamerat år 1992 som
det europeiska arbetsmiljöåret. Regeringen tillsatte i november 1991 en
nationalkommitté för arbetsmiljöåret. Nationalkommittén utgör ett sam-
rådsforum med syfte att sprida information om EG:s verksamhet på
arbetsmiljöområdet och att lägga fram förslag till svenskt deltagande i
olika aktiviteter i anslutning till arbetsmiljöåret. I nationalkommittén
ingår bl. a. företrädare för arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmiljöinstitutet,
arbetsmiljöfonden, föreningen för arbetarskydd, arbetarskyddsnämnden,
SAF, LO, TCO och SACO. Regeringen har vidare genom beslut den 14
november 1991 beviljat 1 milj. kr. för kommitténs verksamhet. Medlen
har finansierats över fonden för arbetsmiljöförbättringar.

ILO-frågor

I arbetsmarknadsdepartementet handläggs ärenden som rör förhållandet
till internationella arbetsorganisationen (ILO). För beredning av vissa
ärenden som rör samarbetet med ILO finns en trepartiskt sammansatt
kommitté, ILO-kommittén (SFS 1977:987; ändrad senast 1987:900).

Vid 1991 års arbetskonferens antogs en konvention (nr 172) och en
rekommendation (nr 179) om arbetsvillkor i hotell- och resturangbran-
schen. Dessa instrument kommer att föreläggas riksdagen våren 1992.

Nya ämnen på 1992 års arbetskonferens är dels förebyggande av stor-
olyckor inom industrin i syfte att år 1993 anta ett eller flera nya instru-
ment, dels för allmän diskussion i ämnet strukturanpassning samt utveck-
ling av mänskliga resurser. Då skall även de nya instrumenten om skydd
av arbetstagares fordran i händelse av arbetsgivarens konkurs slutbehand-
las.

I november 1990 företog ILO:s styrelse en översyn av medlemskapet i

ILO:s industrikommittéer. Sverige erhöll därvid plats i nio av de samman- Prop. 1991/92:100
lagt tolv industrikommittéerna, nämligen i kommittéerna för inlandssam- Bil. 11
färdsel, järn- och stålindustri, verkstadsindustri, byggnads-, anläggnings-
och offentliga arbeten, kemisk industri, tjänstemän och utövare av fria
yrken, hotell, catering och turism, skogs- och träindustri samt livsmedels-
industri. Den nya mandatperioden för industrikommittéema börjar den 1
januari 1992.

Vid arbetskonferensens möte i juni 1990 förrättades val till ILO:s styrel-
se för perioden 1990—1993. Danmark invaldes därvid på den nordiska
platsen på regeringssidan.

Under år 1991 har två anmälningar riktats mot Sverige beträffande
tillämpningen av vissa ILO-konventioner. TCO påtalade i en skrivelse till
ILO bristande tillämpning av ILO-konventionema (nr 87) om förenings-
frihet och skydd för organisationsrätten, (nr 98) om organisationsrätten
och den kollektiva förhandlingsrätten, (nr 151) om offentligt anställda och
(nr 154) om främjande av kollektiva förhandlingar. Anmälan föranleddes
av de ändringar i sjukförsäkringen m. m., som trädde i kraft den 1 mars
1991. Det svenska arbetsgivarombudet till ILO:s 78:e arbetskonferens
ingav ett klagomål mot Sverige beträffande tillämpningen av konventio-
nerna nr 87, 98 samt konventionen (nr 147) om miniminormer i handels-
fartyg. Klagomålet grundar sig på de ändringar i lagen om medbestäm-
mande i arbetslivet som trädde i kraft den 1 juli 1991 (”Lex Britannia”).
De båda anmälningarna behandlas av ILO:s styrelse våren 1992.

Mål och inriktning av arbetslivspolitiken budgetåret 1992/93
Regeringens ambition är att på olika sätt stödja en utveckling inom arbets-
livet som leder till en förbättring av arbetsförhållandena och minskad
utslagning från arbetslivet. För dem som ändå drabbas av ohälsa och
olycksfall måste det finnas en snabb och väl fungerande arbetsplatsanknu-
ten rehabiliterings- och anpassningsverksamhet, som en väg tillbaka till
lämpligt arbete.

Arbetsmiljöarbetet måste omfatta hela arbetssituationen. Med hänsyn
till de ofta mycket komplexa orsakssambanden behövs flera olika åtgärder
för att komma till rätta med riskfaktorer i arbetsmiljön, bl. a. är ofta
arbetsorganisatoriska förändringar i vidaste bemärkelse nödvändiga.

Det fortgår en ständig förändring och förnyelse av arbetets villkor. Nya
arbetsmetoder och nya sätt att organisera arbetet introduceras. Förnyelse-
arbetet måste genomföras på ett sådant sätt att arbetstagarna kan känna
trygghet i förändringarna.

Några av de viktigaste förutsättningarna för ett bättre arbetsliv är ett rikt
arbetsinnehåll och möjlighet för arbetstagarna att själva kunna påverka sin
arbetssituation. Detta innebär ökade krav på arbetstagarnas kunskaper
och kompetens. En viktig förutsättning är att de anställda ges möjlighet att
lära, utvecklas och bredda sin kompetens. En breddning av arbetskraftens
kompetens är också en förutsättning för ökad konkurrenskraft och flexibi-
litet inom näringsliv och förvaltning.

Jag har tidigare konstaterat att antalet anmälda arbetsskador och sjuk- Prop. 1991/92: 100
frånvaron har minskat. Samtidigt kan konstateras att villkoren i arbetsli- Bil. 11
vet fortfarande är olika och mycket återstår att göra för att förverkliga en
god arbetsmiljö i vid bemärkelse.

De av riksdagen våren 1991 beslutade ändringarna i arbetsmiljölagen
har trätt i kraft. Därmed har arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och
rehabilitering förstärkts. Samtidigt har betydelsen av samverkan mellan
arbetsgivare och arbetstagare i det lokala arbetsmiljöarbetet lyfts fram. En
bra och ändamålsenlig samverkan mellan parterna på olika nivåer kom-
mer sannolikt att vara ännu viktigare i framtiden med hänsyn till den
vidgade synen på arbetsmiljöarbetet och de krav som bör ställas på arbe-
tets organisation och innehåll.

Ett arbete med att förändra arbetsmiljöer och få människor tillbaka till
arbetet har inletts på många arbetsplatser. Myndigheterna inom arbets-
miljöområdet kommer att ha en stor betydelse när det gäller att genomföra
förändringarna på arbetsmiljöområdet. Införandet av den nya budgetpro-
cessen med ökad långsiktighet och fokusering på resultaten av verksamhe-
ten syftar till en effektivare användning av resurserna.

Arbetslivsfonden har en viktig roll i detta sammanhang och dess verk-
samhet har kommit i gång i stor omfattning. Regeringen har lämnat i
uppdrag till den centrala arbetslivsfonden att utreda förutsättningarna för
inrättandet av regionala kunskapscentra som ett led i arbetet med att nå ut
med kunskaper och erfarenhet på arbetslivsområdet.

Handläggningen av lönegarantiärenden

Den arbetstagare som blir utan lön på grund av att arbetsgivaren har
försatts i konkurs kan i vissa fall få ersättning enligt lagen (1970:741) om
statlig lönegaranti vid konkurs från lönegarantifonden. Fonden finansieras
genom en socialavgift som för närvarande uppgår till 0,20 procent av
löneunderlaget.

Enligt lönegarantilagen har länsstyrelserna hand om utbetalningarna
från lönegarantifonden.

Under det senaste året har antalet konkurser ökat kraftigt. Detta har fått
till följd att länsstyrelserna har fått ett mycket stort antal utbetalningsären-
den att handlägga. Även under budgetåret 1992/93 förväntas antalet löne-
garantiärenden att förbli mycket högt. Den uppkomna situationen motive-
rar en förstärkning av länsstyrelsernas resurser för utbetalningar från löne-
garantifonden. Jag beräknar, efter samråd med chefen för civildeparte-
mentet, att länsstyrelserna bör tillföras 6 milj. kr. för dessa ärenden. Denna
resursförstärkning bör finansieras genom en engångsvis särskild disposi-
tion av avgifter till lönegarantifonden.

Jag vill starkt understryka att resursförstärkningen är en engångsvis
åtgärd. Det för närvarande stora antalet lönegarantiärenden orsakas av
den negativa ekonomiska utvecklingen i landet. Inom arbetsmarknadsde-
partementet bereds för närvarande de förslag som har lämnats av lönega-
rantiutredningen. Förslagen avser bland annat handläggningsfrågor. 27

Mitt förslag om disposition av medel i lönegarantifonden kräver stöd i Prop. 1991/92: 100
lag. Ett förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om Bil. 11
socialavgifter har upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet. I lagför-
slaget tas även upp vissa andra frågor. Jag återkommer därför till den
närmare utformningen av lagen och min hemställan till regeringen om
förslag till riksdagen under anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(avsnitt 2.6).

Myndighetsstyrelser

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) har i skrivelse den 14 februari 1991
till statsministern hemställt att intresseorganisationer inte bör represente-
ras i beslutande myndighetsstyrelser utan ha en rådgivande funktion. SAF
har också beslutat att organisationen fr. o. m. årsskiftet 1991/92 inte kom-
mer att företrädas i styrelser i ett antal myndigheter där flertalet finns
inom arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. Dessa myndigheter
är arbetsmarknadsverket, AMU-styrelsen, arbetslivscentrum, arbetar-
skyddsverket, arbetslivsfonden, arbetsmiljöfonden och arbetsmiljöinstitu-
tet.

Regeringen har mot denna bakgrund beslutat att i alla centrala styrelser
hålla de platser vakanta som SAF enligt resp, myndighets instruktion har
rätt att lämna förslag till. I regionala och lokala styrelser kan det i SAF:s
ställe bli aktuellt att ta in andra arbetsgivarrepresentanter. Regeringen
kommer vidare att se över myndigheternas ledningsansvar m.m. I detta
sammanhang kommer bl. a. verksstyrelsernas sammansättning att behand-
las.

Företagshälsovård

Mitt förslag: Statsbidraget till företagshälsovården avvecklas den 1
januari 1993 och behållningen på kontot hos riksgäldskontoret for
företagshälsovården fors till statsbudgetens inkomsttitel.

Skälen för mitt förslag: Ett nytt bidragsystem för företagshälsovården
infördes den 1 januari 1986 i syfte att stimulera till förebyggande arbets-
miljöarbete och förbättra anslutningen av de små företagen. En översyn av
effekterna av de nya bidragsreglerna redovisades i juni 1990 i betänkandet
(Ds 1990:42) Företagshälsovård i omvandling. Betänkandet låg sedan till
grund för riksdagens beslut om nya riktlinjer for företagshälsovården och
bidragssystemet.

I en rapport (Fu 1991:9) om den statliga styrningen av företagshälsovår-
den har RRV kommit fram till att statsbidragets styrande effekter är svaga,
bl. a. när det gäller att öka anslutningen av de små företagen. RRV tror inte
att de nya ändringarna kommer att ge avsedd effekt och föreslår att
bidraget avskaffas.

Jag har samma uppfattning som RRV och anser att det generella stats-
bidraget bör avvecklas. Tidpunkten bör enligt min mening vara den 1

januari 1993. Regeringen avser återkomma senare i vår till riksdagen med Prop. 1991/92: 100
förslag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter. Jag vill emellertid Bil. 11
redan nu att regeringen föreslår riksdagen att godkänna att det generella
statsbidraget avvecklas den 1 januari 1993.

Detta kommer att innebära en sänkning av arbetarskyddsavgiften i
nämnda lag med 0,18 procentenheter. Detta utrymme bör utnyttjas för att
höja arbetsskadeavgiften med motsvarande belopp. Jag har i denna fråga
samrått med statsrådet Könberg.

Jag avser emellertid att inom kort föreslå regeringen att besluta om en
översyn av företagshälsovården. En utgångspunkt för utredaren är därvid
en avveckling av det nuvarande generella bidraget. Utredaren skall i stället
överväga andra former för stöd t. ex. riktade insatser. Därvid bör i första
hand ett bidragssystem övervägas som tillgodoser de mindre företagens
behov av företagshälsovård.

Genom beslut av riksdagen (prop. 1990/91:140, AU22, rskr. 302) utgår
ett bidrag motsvarande högst 1 % av de medel som årligen avsätts som stöd
till företagshälsovården till ett centralt organ för samverkan och utveckling
av företagshälsovården (FUR). För kalenderåret 1992 har regeringen be-
slutat om 6 milj. kr. Utredaren bör även pröva om detta bidrag bör lämnas
sedan det generella bidraget avvecklats.

Bidrag till företagshälsovården finansieras i dag genom att 53,3 procent
av arbetarskyddsavgiften enligt lagen (1981:691) om socialavgifter förs till
ett särskilt konto hos riksgäldskontoret. Överskottet på nämnda konto
uppgår den 1 juli 1991 till ca 850 milj. kr. Jag bedömer att dessa medel inte
kommer att behövas för att finansiera nuvarande bidragssystem för före-
tagshälsovården under nästa kalenderår. Mot bakgrund härav föreslår jag
att dessa medel eller det högre belopp som finns innestående på kontot
efter den 1 juli 1992 förs som en förstärkning av statsbudgeten till stats-
budgetens inkomsttitel. Det bör ankomma på regeringen att besluta om
denna överföring.

MBL-medel

Mitt förslag: De s. k. MBL-medlen avvecklas successivt med början
den 1 juli 1992.

Skälen för mitt förslag: I enlighet med riksdagens beslut (prop.

1975/76:182, AU 46, rskr. 182) har regeringen sedan budgetåret 1976/77
anvisat medel för bidrag till utbildning och information om medbestäm-
mandelagen (MBL) och därmed sammanhängande avtal. De första åren
finansierades verksamheten med anslagsmedel, men från och med år 1981
har den finansierats genom arbetarskyddsavgiften.

Regeringen har sedan år 1985 fastställt en ram för bidragets storlek. En
viss andel av de medel som årligen flyter in från arbetarskyddsavgiften till
arbetsmiljöfonden skall användas för detta ändamål. Av bidraget lämnas
en åttondel till arbetsgivarorganisationer, resten till arbetstagarorganisa-
tioner. 29

RRV har år 1990, på uppdrag av regeringen, granskat användningen av Prop. 1991/92:100
de s. k. MBL-medlen och bl. a. funnit att medlen använts for utbildning Bil. 11
och informationsinsatser med svag anknytning till MBL.

MBL-medlen beräknas uppgå till 271 milj. kr. för innevarande kalender-
år. Jag föreslår nu att bidraget avvecklas den 1 juli 1992 så när som på 75
milj. kr. De återstående medlen bör i sin helhet tilldelas arbetstagarorgani-
sationerna och avse budgetåret 1992/93. Därefter skall bidraget i sin helhet
vara avvecklat. Det bör ankomma på regeringen att närmare besluta
härom.

I prop. 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet har riksda-
gen beslutat om ett särskilt program för jämställdhetsåtgärder inom arbets-
livsområdet för tiden fram t.o. m. den 31 december 1993. Medel härför
skulle enligt riksdagens beslut årligen avsättas från MBL-medlen. Rege-
ringen har därefter genom särskilt beslut närmare fastställt medlens an-
vändning. Jag avser att senare förslå regeringen att uppdra åt arbetsmiljö-
fonden att avsätta särskilda medel härför så att programmet kan pågå fram
t. o. m. den 31 december 1993.

Arbetslivscentrum

Riksdagen beslutade i mars 1991 om att arbetslivscentrum skulle omvand-
las till ett renodlat forskningsinstitut och att antalet fasta tjänster skulle
vara högst 35, varav 25 forskare. Denna omstrukturering pågår för närva-
rande. Regeringen har uppdragit till arbetslivscentrum att senast den 1
april 1992 inkomma med förslag till anslag för budgetåret 1992/93 och till
de författningsbestämmelser som den nya organisationen ger anledning
till. Den nya organisationen beräknas kunna träda i kraft den 1 juli 1992.

Genom beslut av riksdagen våren 1991 med anledning av prop.
1990/91:150 bil. 11:9 med förslag till riksdagen rörande omställning och
minskning av den statliga administrationen (FiU30, rskr. 386) gäller ett
besparingskrav om 10 milj. kr. för arbetslivscentrum. Arbetslivscentrum
finansieras helt genom arbetsmiljöfonden och därvid över arbetarskydds-
avgiften. Jag avser att sedan arbetslivscentrum kommit in med sin an-
slagsframställning den 1 april 1992 återkomma till regeringen med förslag
till riksdagen angående ifrågavarande besparing.

Fonden för arbetsmiljöförbättringar

Mitt förslag: Fonden för arbetsmiljöförbättringar avvecklas under
en treårsperiod. Som ett led i avvecklingen överförs 40 milj. kr.
budgetåret 1992/93 från fonden till statsbudgetens inkomsttitel.

Skälen för mitt förslag: Fonden för arbetsmiljöförbättringar inrättades
år 1975 för att täcka statens ekonomiska åtaganden för garantilån för
arbetsmiljöförbättringar, s. k. AG-lån (prop. 1975:66, SoU 16, rskr. 191).
AG-lånen kunde, efter att riksdagen beslutat om förlängning av systemet,
tecknas under tiden den 1 september 1975 —den 31 december 1978. Lånen

löpte på sju år. Genom AG-lånen kom nästan 300 milj. kr. att investeras i Prop. 1991/92:100
arbetsmiljöförbättringar. Bil. 11

Systemet innebar att staten, förutom att ställa garantier för företagens
lån hos bankerna, betalade räntan på lånen de första två åren. Kostnader-
na för AG-lånen bestod därför av räntekostnader, administrationskostna-
der samt kostnader för infriande av ställda garantier. Kostnaderna finansi-
erades av en särskild arbetarskyddsavgift på 0,03 % som togs ut under åren
1976, 1977 och 1979. De influtna medlen fördes till fonden för arbets-
miljöförbättringar.

Vid införandet av AG-lånesystemet slogs också fast att överblivna medel
i fonden för arbetsmiljöförbättringar fick användas för andra ändamål på
arbetsmiljöns område (prop. 1975:66 s. 23). Fonden har därför funnits
kvar även efter att garantiåtagandena upphört. Fonden förvaltas av kam-
markollegiet.

Jag föreslår att fonden avvecklas under en treårsperiod med början
budgetåret 1992/93.

Behållningen på fonden var den 30 juni 1991 drygt 92 milj. kr. Av dessa
medel kommer en viss del att behöva tas i anspråk för redan gjorda
åtaganden. Avvecklingen av fonden bör påbötjas budgetåret 1992/93 ge-
nom att 40 milj. kr. förs från fonden till statsbudgetens inkomsttitel som
en förstärkning till statsbudgeten. Det bör ankomma på regeringen att
besluta om denna överföring. De återstående medlen bör fram till dess
fonden är helt avvecklad få användas för de ändamål som riksdagen
tidigare beslutat om.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna

1. att det generella statsbidraget till företagshälsovården avvecklas

den 1 januari 1993,

2. de av mig anförda riktlinjerna om en ändring av arbetarskydds-
avgiften,

3. den av mig föreslagna överföringen av medel från arbetar-
skyddsavgiften från ett konto hos riksgäldskontoret till statsbudge-
tens inkomsttitel,

4. den av mig föreslagna avvecklingen av de s. k. MBL-medlen,

5. vad jag har anfört om avveckling av fonden för arbetsmiljöför-
bättringar,

6. vad jag har anfört om överföring av medel från fonden för
arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel.

3. Regionalpolitik

1 Den regionala problembilden

Den allmänna försämringen av konjunkturen har, som jag tidigare beskri-
vit, bl. a. medfört en kraftig ökning av antalet varsel om uppsägning och av
antalet arbetslösa i hela landet.

Den långsiktiga regionala problembilden har inte förändrats väsentligt
under senare år. De arbetsmarknadspolitiska problemen har i allmänhet
ökat i minst samma takt i de regionalpolitiskt prioriterade regionerna som

1 landet i övrigt. Den långa högkonjunkturen medförde att planerade
strukturförändringar i många fall sköts upp. Ett uppdämt förändringsbe-
hov utlöses nu och medför mycket stora påfrestningar i orter och regioner
som redan tidigare hade ett ensidigt och svagt näringsliv. Detta gäller bl. a.
Norrland och Bergslagen.

De regionalpolitiska problemen är sedan länge störst i stora delar av de
sju s. k. skogslänen. Under de senaste åren har dessa dock haft en stabilare
befolkningsutveckling än tidigare, främst beroende på en förhållandevis
hög nettoinvandring men även på ökade födelsetal. De inomregionala
obalanserna är dock fortfarande stora inom länen.

Beträffande Stockholms läns befolkningsutveckling kan noteras det
trendbrott med flyttningsunderskott gentemot övriga landet som skedde
1988. Under de tre första kvartalen 1991 har detta underskott uppgått till
ca 3200 personer, vilket kan jämföras med ett underskott på ca 4500
personer under samma period 1990. Länet har dock fortfarande betydande
födelseöverskott och en förhållandevis omfattande nettoinvandring, vilket
medfört en fortsatt kraftig befolkningstillväxt.

I underbilaga 11.2 redovisas länsvis uppgifter om arbetslösheten, antalet
varsel m.m.

2 Regionalpolitikens allmänna inriktning

Regionalpolitiken skall enligt de av riksdagen fastlagda målen inriktas på
att ge människor tillgång till arbete, service och god miljö oavsett var de
bor i landet. Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden
mellan människor i olika delar av landet och en balanserad befolknings-
utveckling så att betydande valfrihet i boendet kan åstadkommas. Regio-
nalpolitiken skall vidare underlätta för rationell produktion varigenom
ekonomisk tillväxt kan uppnås.

Om målen skall kunna uppnås måste det skapas förutsättningar för
ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt fungerande regioner. I rege-
ringsförklaringen anges bl. a. att hela Sverige skall leva. Det förutsätter en
aktiv regionalpolitik. Utvecklingskraften i de mindre företagen är avgö-
rande för den regionalt spridda sysselsättningen, liksom satsningar på
bättre infrastruktur, dvs. moderna järnvägar, förbättrat vägnät, förbätt-
rade telekommunikationer, utbyggd högskoleutbildning m. m.

För att bättre ta tillvara och utveckla kraften i den växande gruppen
kvinnliga företagare har regeringen i december 1991 givit närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) ett särskilt uppdrag att bl. a. analysera

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

villkoren for kvinnors företagande. I uppdraget ingår också att utarbeta ett Prop. 1991/92: 100
åtgärdsprogram för att främja kvinnors företagande i stödområdet. Bil. 11

Riksdagen har fastställt en långsiktig stödområdesindelning som gäller
från den 1 juli 1990. Beslutet innebär att det regionalpolitiska företagsstö-
det koncentrerats till två stödområden, benämnda stödområde 1 och 2.
Dessa områden omfattar de kommuner eller delar av kommuner som
långsiktigt bedöms ha de svåraste regionalpolitiska problemen.

Till regeringen har inkommit ett antal framställningar om inplacering av
nya områden i stödområde eller uppflyttning från stödområde 2 till 1.
Enligt min mening är det viktigt att stödområdesindelningen inte ändras
för ofta, särskilt som de långsiktiga problemen förändras mycket långsamt.
Jag är därför inte nu beredd att föreslå några ändringar i denna stödområ-
desindelning.

Utöver dessa ”permanenta” stödområden finns s. k. tillfälliga stödområ-
den. Regeringen har möjlighet att i sådant område placera in kommuner
eller delar av kommuner med allvarliga sysselsättningsproblem till följd av
exempelvis omfattande strukturrationaliseringar. För närvarande är 14
kommuner eller delar av kommuner inplacerade i tillfälligt stödområde
t.o. m. den 30 juni 1992. Fram till denna tidpunkt har regeringen också
utnyttjat möjligheten att tillfälligt höja den maximala andelen lokalise-
ringsbidrag för fyra kommuner eller kommundelar i stödområde 2. Jag
avser att under våren göra en översyn av de tillfälliga stödområdesinplace-
ringarna och återkomma till regeringen med eventuella förslag till föränd-
ringar.

I rådande lågkonjunktur har som nämnts strukturomvandlingsproble-
men på olika håll i landet accentuerats. Detta ställer ökade krav inte bara
på kraftiga arbetsmarknadspolitiska insatser utan även på långsiktigt ver-
kande regionalpolitiska åtgärder för att hävda regionernas möjligheter till
utveckling. Det behövs dels infrastrukturförbättringar, dels såväl riktade
företagsinsatser i form av etableringsstöd och stöd vid expansion, som
allmänt kostnadssänkande sådana. Vad gäller riktade insatser kommer jag
att föreslå att lokaliseringslån åter skall kunna lämnas. Detta för att något
kompensera den ordinarie kapitalmarknadens mycket restriktiva hållning
som gör det svårt att finansiera projekt i stödområdet. Vad gäller kostnads-
sänkande åtgärder lämnar jag senare förslag till utvidgning av systemet
med nedsättning av socialavgifter till flera verksamheter i stödområde 1
och till vissa verksamheter i delar av stödområde 2.

Ansvaret för en regionalt utvecklad infrastruktur vilar på resp, sektor.
För vissa typer av insatser finns dock särskilda regionalpolitiska infra-
strukturmedel. I stödområde 1 pågår ett särskilt program som genomförs
av berörda länsstyrelser.

Genomförandet av de regionalpolitiska åtgärderna har successivt decen-
traliserats till länsstyrelserna samtidigt som medlen för regionala utveck-
lingsinsatser räknats upp så att det s. k. länsanslaget för närvarande svarar
för närmare hälften av de totala direkta regionalpolitiska anslagen. Jag
kommer senare att föreslå en viss höjning av nämnda anslag. Länsstyrel-
serna kan använda medlen för lokaliserings- och utvecklingsbidrag, gles-
bygdsstöd och projektverksamhet. Den stora frihet i medelsanvändningen 33

3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

som getts länsstyrelserna ställer stora krav på prioritering mellan olika Prop. 1991/92: 100
åtgärder och noggrann uppföljning. Jag kommer senare att redovisa min Bil. 11
syn på behovet av prioritering, bl. a. när det gäller glesbygden.

Mina förslag i det följande innebär sammantaget att anslagen för direkta
regionalpolitiska åtgärder höjs, med 300 milj. kr. eller 13%. Även efter
denna höjning måste dock konstateras att dessa insatser endast marginellt
kan påverka den regionala utvecklingen. För att nå de regionalpolitiska
målen krävs en helhetssyn med samordnade åtgärder inom en rad sam-
hälls- och politikområden. Jag kommer i det följande att redovisa hur
samordningsarbetet i fortsättningen bör utformas och förstärkas.

3 Regionalpolitisk samordning

De medel som avsätts för direkta regionalpolitiska insatser kan, som jag
tidigare framhållit, endast marginellt påverka den regionala utvecklingen.
För att nå de regionalpolitiska målen krävs att regionalpolitiska hänsyn tas
även när åtgärder inom andra samhällssektorer utformas.

Inom regeringskansliet är sektorssamordningen ett viktigt led i det regio-
nalpolitiska arbetet. Jag avser att i olika former ytterligare fördjupa detta
samarbete. Särskilt viktiga för den regionala utvecklingen är insatser för
att stärka infrastrukturen. Dessa berör bl. a. verksamheter inom kommuni-
kations-, utbildnings-, jordbruks- och näringsdepartementen.

För att ytterligare betona statliga utredningars ansvar att belysa regio-
nalpolitiska konsekvenser av sina förslag, kommer jag senare att föreslå
regeringen, att ett generellt direktiv införs som föreskriver att sådana
analyser alltid skall redovisas. I de fall utredningar berör inrättande av nya
myndigheter, eller större omorganisationer av befintlig verksamhet, bör en
lokalisering utanför Stockholmsregionen alltid prövas.

I likhet med föregående år lämnas även i årets budgetproposition en
redogörelse för viktigare beslut inom andra politikområden som har effek-
ter för den regionala utvecklingen.

Arbetsmarknadspolitiken syftar till att åstadkomma väl fungerande ar-
betsmarknader i hela Sverige. De arbetsmarknadspolitiska medlen för-
delar AMS utifrån de problem som råder i varje län. Länsarbetsnämnder-
na fördelar i sin tur medel till varje arbetsförmedling utifrån den lokala
situationen. Fördelningen av de arbetsmarknadspolitiska medlen får där-
med en profil som i stort överensstämmer med de regionalpolitiska priori-
teringarna.

Av de medel för försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgär-
der som regeringen disponerar har drygt en tredjedel beviljats utvecklings-
projekt för ungdomar och kvinnor på landsbygden.

I det följande lämnar jag, efter samråd med resp, statsråd, en redovis-
ning av viktigare beslut från regionalpolitisk synpunkt i kommunikations-,
utbildnings-, jordbruks-, närings-, finans-, civil-, kultur- samt miljö- och
resursdepartementen.

Kommunikationsdepartementet

Goda kommunikationer är en grundförutsättning för en balanserad regio-
nal utveckling. Det gäller såväl person- och godstransporter som telekom-
munikationer.

Under våren 1991 beslutade riksdagen att inrätta ett särskilt infrastruk-
turanslag för större projekt som gäller vägar, järnvägar och kollektivtrafik-
anläggningar (prop. 1990/91:87, TU24, rskr. 286). Sammanlagt 10 miljar-
der kr. anslogs av riksdagen inom en total planeringsram på 20 miljarder
kr. Den tidigare regeringen beslutade om ett antal större väg- och jämvägs-
projekt finansierade med medel från detta anslag. Vidare beslöt den i
september 1991 att med medel från det särskilda infrastrukturanslaget
tidigarelägga investeringar i vägar och järnvägar för högst 1 550 milj. kr.

Regeringen lämnade i böijan av november 1991 förslag till riksdagen
om att 1 500 milj. kr. bör anslås på ett särskilt anslag till sysselsättnings-
och produktivitetsfrämjande åtgärder som gäller investeringar i kommuni-
kationssektorns infrastruktur. Riksdagen har beslutat i enlighet med rege-
ringens förslag, vilket innebär att vägverket och banverket skall tidigare-
lägga investeringar och andra åtgärder inom väg- och järnvägsområdet för
1 347 milj. kr.

De tidigarelagda investeringarna omfattar objekt som gäller euro-
pavägar och andra nationella vägar av betydelse för person- och godstrans-
porter. Vidare ingår vissa bärighetshöjande åtgärder på vägnätet som
delvis är tidigarelagda objekt. Åtgärderna inom järnvägsområdet koncent-
reras till en tidigareläggning av arbetet med att anpassa södra stambanan
för den kommande snabbtågstrafiken.

Beslutet omfattar dessutom en kostnadsram på 100 milj. kr. för att
under ett år driva inlandsbanan i avvaktan på ställningstaganden om
banans framtid. I sysselsättningspaketet ingår slutligen 153 milj. kr. för
finansiering av sysselsättningsskapande åtgärder inom luftfarts- och tele-
områdena, som den tidigare regeringen aviserade i september 1991.

I fråga om vägar bör för övrigt framhållas det 10-åriga investeringspro-
grammet för särskilda bärighetshöjande åtgärder. Detta syftar till att an-
passa bärighetsnormema på det svenska huvudvägnätet till de regler som
gäller inom EG. En viktig del av programmet utgörs av åtgärder i skogslä-
nen.

Förbudgetåret 1992/93 föreslås att 140 milj.kr. anslås till transportstöd
för färjetrafiken till Gotland. Detta innebär att passagerartaxoma kan
sänkas.

Vidare föreslås att anslaget till trafiken på Trollhätte kanal och Vänern
ökas med 18 milj. kr. till 78 milj. kr. samt att 15,2 milj. kr. anvisas för
bidrag till kommunala flygplatser, huvudsakligen i Norrlands inland.

Statens köp av interregional persontrafik på järnväg, som är regionalpo-
litiskt angelägen men som inte kan upprätthållas på företagsekonomiska
villkor, föreslås för budgetåret 1992/93 uppgå till 549 milj. kr.

Chefen för kommunikationsdepartementet räknar med att televerket
kommer att bolagiseras år 1993. Konkurrensen på telemarknaden kommer
att skärpas. Den pågående telelagsutredningen skall utarbeta det regelverk

Prop. 1991/92: 100

Bil. 11

som behövs för en fungerande telekommunikationsmarknad. I det sam- Prop. 1991/92:100
manhanget kommer förslag att läggas om hur det sociala och regionalpoli- Bil. 11
tiska ansvaret skall uppfyllas av aktörerna på marknaden.

Utbildningsdepartementet

Den förra regeringen fördelade den 8 resp, den 30 maj 1991 återstående
medel för kompetenshöjande åtgärder från de regionalpolitiska satsningar
på utbildningsområdet, som riksdagen fattade beslut om med anledning av
propositionerna om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergsla-
gen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64, UbU9, rskr. 211) samt i
Norrbottens län (prop. 1987/88:86, UbU38, rskr. 353).

Genom nämnda regeringsbeslut fördelades drygt 15 milj. kr. till Bergsla-
gen och norra Sveriges inland. Dessa medel avsåg bl. a. utbildning inom
komvux riktad till kvinnor i form av höjd grundutbildning och yrkesut-
bildning med anknytning till det lokala arbetslivets behov. Vidare fördela-
des medel för distansutbildning inom högskolan, för högskoleutbildning
inom livsmedels- och turistområdena samt för högskolekurser inom tek-
nikområdet och för högre restaurangutbildning.

Drygt 7 milj. kr. fördelades till Norrbottens län. Dessa medel avsåg
utvidgning av komvux för behörighetsgivande utbildning inför lärarutbild-
ning, fortbildning av gymnasieskolans lärare, huvudsakligen språklärare,
samt för högskolans del utbildning inom bl. a. turismområdet och inom
äldre- och handikappomsorg samt distansutbildning. Ett särskilt bidrag
anvisades till Lapplands kommunalförbund som stöd för dess samver-
kansinsatser på utbildningsområdet.

Efter förslag av regeringen ökar antalet platser vid universitet och hög-
skolor redan i vår med 2 000. Detta är ett led i den långsiktiga förstärkning
och utbyggnad av högskoleutbildningen som bör genomföras under 1990-
talet. Huvuddelen av de nya platser som nu inrättas avser de mindre
högskolorna runt om i landet. Tillgång till god högskoleutbildning i hela
landet är en viktig faktor för den regionala utvecklingen — en väl utbyggd
högskola ökar utbildningens tillgänglighet, bidrar till en jämnare rekryte-
ring av studerande och stärker samhälle och näringsliv i olika delar av
landet.

En fråga som också uppmärksammats i regionalpolitiskt sammanhang
är möjligheterna till forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.
Sedan mitten av 1970-talet bedrivs forskning även vid dessa högskolor.
Stort intresse för och engagemang i forskningsfrågor finns nu vid såväl
högskolorna i fråga som i deras omgivning. Genom 1990 års forsknings-
proposition ställs kraftigt ökade resurser (+ 30 milj, kr.) till förfogande för
forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna.
Detta stöd uppgår för budgetåret 1992/93 till 44 milj. kr. Här bör också
erinras om de 36,5 milj. kr. som avsatts av regionalpolitiska medel för en
tillfällig förstärkning av forsknings- och utvecklingsverksamheten vid elva
mindre och medelstora högskolor i Norrland, Bergslagen, sydöstra Sverige
och i Borås.

I samband med anslagsframställningarna för kommande treårsperiod,

som omfattar budgetåren 1993/94—1995/96 skall, enligt de direktiv som Prop. 1991/92:100
utfärdats, redovisas dels hur de anvisade medlen använts och används, Bil. 11
dels vilka effekter åtgärderna haft på forskningens omfattning vid de
berörda högskolorna.

Riksdagens beslut våren 1991 om en ny gymnasieskola (prop.
1990/91:85, UbU16, rskr. 356) innebär bl.a. att tidigare system med
centrala beslut om gymnasieskolans dimensionering ersätts av ett system
där varje kommun själv beslutar i vilken utsträckning den skall anordna
gymnasieutbildning eller erbjuda sådan genom samverkansavtal med and-
ra kommuner.

Jordbruksdepartementet

Riksdagens beslut våren 1990 om livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:146,
JoU 25, rskr. 327) innebär att den interna marknadsregleringen på jord-
brukets område avvecklas. Beslutet innebär emellertid samtidigt att pris-
stödet till jordbruket i norra Sverige bibehålls. Prissänkningar till följd av
avregleringen får nämligen, enligt samma beslut, inte medföra att lönsam-
heten för jordbruket i norra Sverige försämras i nämnvärd grad.

En parlamentarisk arbetsgrupp har på regeringens uppdrag i november
1991 lämnat förslag rörande det fortsatta stödet till jordbruket i norra
Sverige efter budgetåret 1991/92 (Ds 1991:80). Förslaget remissbehandlas
för närvarande.

En särskild utredare skall se över rådgivningen till jordbruket (dir.
1991:83). Förslag kommer att lämnas sommaren 1992.

Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland skall enligt riksdagens
beslut lämnas under en övergångsperiod. Under perioden skall åtgärder
vidtas för att underlätta avvecklingen av sockerbruken.

Näringsdepartementet

Den nya småföretagspolitik som regeringen angivit riktlinjerna för (prop.
1990/91:51) är viktig även i ett regionalpolitiskt sammanhang. Den all-
mänt stora betydelse som tillväxt i små och medelstora företag och etable-
ring av nya företag har för dynamiken i näringslivet och för en ökad
sysselsättning, är av stor vikt för hela landet men har särskilt stor betydelse
för de regionalpolitiskt prioriterade områdena.

I regeringens proposition om en ny småföretagspolitik lämnas en rad
förslag som sammantagna innebär en ny start för små- och nyföretagandet
i hela landet.

En säker tillgång på energi är generellt en viktig förutsättning för en
gynnsam utveckling av näringslivet. Försöijningen med el till internatio-
nellt konkurrenskraftiga priser är särskilt betydelsefull i Bergslagen och för
Norrlands kustland. Detta beror på att s. k. elintensiv industri svarar för
en jämförelsevis hög andel av produktion och sysselsättning i dessa regio-
ner. Det beslut om energipolitiken som riksdagen fattade våren 1991
(prop. 1990/91:88, NU40, rskr. 373) har därför stor regionalpolitisk bety-
delse. Programmet för omställning av energisystemet inkluderar också en

ökad satsning på biobränslen, vilket skapar förutsättningar för en gynnsam Prop. 1991/92: 100
landsbygdsutveckling. Bil. 11

Fi nansdepartemen tet

De nya regler på skatteområdet som i huvudsak gäller fr. o. m. år 1991 har
från regionalpolitisk synpunkt såväl positiva som negativa effekter. En
kommitté arbetar med att följa upp och rapportera kring effekter av
skattereformen.

Vad gäller mervärdesskatten har riksdagen nyligen beslutat om sänkning
av skattesatsen på bl. a. hotell- och restaurangtjänster, upplåtelse av cam-
pingplats och stugor i stugbyar samt personbefordran från 25 till 18 pro-
cent. Den nya skattesatsen skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1992. Sänk-
ningen av skattesatsen kan väntas förbättra förutsättningarna för turistnä-
ringen på främst vinterturistorterna i Sverige.

Civildepartementet

Inom civildepartementets verksamhetsområde pågår olika utvecklingsar-
beten som har betydelse för den regionala utvecklingen.

Länsstyrelsereformen, som genomfördes den 1 juli 1991, får konsekven-
ser för den regionala utvecklingen. Syftet är att stärka samordningen av
den statliga verksamheten på regional nivå och att rationalisera verksam-
heten för att få en effektiv genomförandeorganisation bl. a. för den statliga
regionalpolitiken. Vidare skapas förutsättningar för decentralisering från
centrala verk till länen och från stat till kommun.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att analysera
den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad samt att göra en per-
spektivstudie med olika alternativ för en framtida struktur (dir. 1991:31).
Samma utredare har även fått i uppdrag att analysera för- och nackdelarna
med nuvarande länsindelning i västra Sverige samt att föreslå åtgärder för
att komma till rätta med eventuella problem (dir. 1991:30). Uppdragen
skall redovisas till regeringen senast den 1 juli 1992.

Civildepartementet har medverkat till att olika lösningar med s. k. lokal-
kontor prövas i olika delar av landet. I projektet Samordnad Lokal Offent-
lig Service (SLOS) i Västernorrland har samarbete mellan lokal statlig och
kommunal förvaltning kommit till stånd. Syftet är att behålla och förbättra
offentlig service i glesbygdsområden.

Av betydelse för regionalpolitiska insatser är det fortsatta arbetet med
att öka samverkan mellan olika samhällsorgan. Regeringen har tillsatt en
beredning (C 1990: B) för samverkan mellan stat och kommun. En viktig
uppgift för beredningen är att initiera förnyelse- och utvecklingsprojekt
inom den offentliga sektorn.

Nykoop-företagsutredningen överlämnade i mars 1991 sitt betänkande
Visst går det an (SOU 1991:24). Betänkandet innehåller bl. a. en del
förslag om den kooperativa företagsformens möjligheter att bidra till
landsbygdsutvecklingen. Enligt utredningen är kooperativa företag viktiga
i landsbygdsutveckling, vilket flera lyckade exempel med så kallade sam-

hälls- eller bykooperativ i Norrland visar. Civildepartementet förbereder Prop. 1991/92: 100
tillsammans med Glesbygdsmyndigheten ett projekt för att utveckla idéer- Bil. 11
na om den kooperativa företagsformen som ett verksamt medel i det
regionalpolitiska arbetet. Det är i stor utsträckning frågan om samverkans-
lösningar, t. ex. kombinationer av produktion av samhällstjänster med
lokal varu- och tjänsteproduktion.

Av regionalpolitisk betydelse är möjligheterna till samarbete över riks-
gränserna mellan lokala och regionala samhällsorgan. Inom civildeparte-
mentet har en arbetsgrupp (C 1991: D) tillsatts för att följa upp det hittills-
varande samarbetet över riksgränserna. Gruppen skall bl. a. överväga be-
hovet av regelförändringar eller om andra åtgärder bör vidtas för att
underlätta den gränskommunala samverkan.

Kulturdepartementet

Med anledning av budgetpropositionen 1990 tog riksdagen ställning till ett
treårigt program för utbyggnaden av stödet till de regionala kulturinstitu-
tionerna — länsmuseer, länsteatrar, länsmusik och orkestrar. Programmet
kom dock inte att följas vad gäller anslagsutvecklingen till teater och musik
för innevarande år.

Förslagen för budgetåret 1992/93 innebär emellertid att uppbyggnaden
av stödet till de regionala kulturinstitutionerna åter prioriteras i regering-
ens kulturpolitik.

Genom omprioriteringar inom departementets verksamhetsområde har
medel sålunda frigjorts som medger att 35 nya s. k. grundbelopp (statsbi-
drag till tjänster) förmedlas till orkestrarna. Vidare förmedlas 22 grundbe-
lopp till länsteatrarna. Sammanlagt föreslås att 7,5 milj. kr. anslås till
denna satsning. Därmed fullföljs utbyggnadsplanen.

Som ett led i arbetet med att förbättra frilansamas arbetsmarknad
föreslås vidare att stödet till arrangerande musikföreningar ökas med 2
milj. kr.

Miljö- och resursdepartementet

I särskilda direktiv för länsstyrelsernas anslagsframställning för budget-
åren 1993/94—1994/95 betonas att det enligt riksdagens uppfattning
(prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338) är en viktig uppgift för länsstyrelser-
na att verka för att den regionala utvecklingen sker i former som är
förenliga med kraven på en god miljö och en långsiktigt god hushållning
med naturresurser. Länsstyrelsen bör så långt möjligt samordna sitt arbete
med fysisk planering, resurshushållning och miljövård med övriga frågor
av betydelse för samhällsutvecklingen.

4 Företagsinriktade åtgärder m.m. Prop. 1991/92:100

I enlighet med riksdagens beslut om regionalpolitiken våren 1990 har en 1 ’
viss förskjutning av de regionalpolitiska åtgärderna skett från direkt före-
tagsstöd till åtgärder för att förbättra de infrastrukturella förutsättningarna
för näringslivet. De direkt företagsinriktade åtgärderna har dock fortfaran-
de en betydande omfattning.

De nuvarande regionalpolitiska stödmedlen som riktar sig direkt till
företagen är: Lokaliseringsbidrag, som kan lämnas i samband med investe-
ringar i byggnader och maskiner, utvecklingsbidrag, som främst används
för immateriella investeringar, sysselsättningsbidrag i samband med utök-
ning av antalet anställda, lån till regionala investmentbolag, nedsatta
socialavgifter samt transportstöd.

Förutom lån till privata regionala investmentbolag har staten, i sam-
band med att särskilda regionalpolitiska åtgärder vidtagits i vissa regioner,
lämnat kapitaltillskott av olika slag till regionala utvecklings- och invest-
mentbolag. I regeringens proposition 1991/92:69 om privatisering av stat-
ligt ägda företag m. m. har föreslagits att regeringen skall få bemyndigande
att sälja statens aktier i bl. a. dessa bolag.

Förutom nämnda direkta stöd till företag har vissa organ som inrättats
av staten regionalpolitisk betydelse. Här kan särskilt nämnas Stiftelsen
Norrlandsfonden, som har till huvudändamål att låna ut pengar till risk-
fyllda projekt i de fyra nordligaste länen. Även de regionala utvecklings-
fonderna bidrar till att förbättra den regionala balansen genom att deras
verksamhet skall stå i samklang med samhällets regionalpolitiska strävan-
den. Ytterligare instrument som används för att påverka den regionala
utvecklingen är de lokaliseringssamråd som bedrivs inom arbetsmark-
nadsdepartementet med de största industriföretagen och med företag
inom den privata tjänste- och servicesektorn.

Jag kommer i det följande att redogöra för utfallet av de olika stödfor-
merna och föreslå vissa förändringar vad avser kreditförsöijningen till
företag samt systemet med nedsatta socialavgifter.

4.1 Regionalpolitiskt företagsstöd

Förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd omfattar loka-
liserings-, utvecklings- och sysselsättningsbidrag samt lån till privata regio-
nala investmentbolag.

Jag föreslår nu inte några större förändringar av företagsstödet. Utveck-
lingen på kreditmarknaden föranleder dock förslag om att lokaliseringslån
åter skall kunna lämnas för att förbättra företagens riskkapitalförsöijning i
de regionalpolitiskt utsatta områdena. Jag återkommer härtill i det följan-
de.

Av följande sammanställning framgår beviljat stöd (exkl. sysselsätt-
ningsbidrag), beräknad sysselsättningsökning samt subvention per nytt
arbetstillfälle under de fem senaste budgetåren.

Budgetår	1986/87	1987/88	1988/89	1989/90	1990/91
Antal arbets-	586	766	709	732	654
ställen
Beviljat stöd	904,7	1 277,5	1 113,9	1 067,3	868,7
(milj.kr.)
Lokaliseringsbi-	640,6	1 001,4	869,7	921,0	774,3
drag m. m. (1)
Lokaliseringslån	264,2	276,1	244,2	146,3	94,4
Summa	904,7	1 277,5	1 113,9	1 067,4	868,7
Beräknad syssel-	3 287	3 904	4 645	4 494	4 239
sättningsökning
varav kvinnor	1 231	1 428	1 657	1 557	1 284
Subvention per	166	167	153	174	169

nytt arbetstill-
fälle(2)(tkr)

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

(1) Inkl, utvecklingsbidrag och de äldre stödformerna investerings-
bidrag, offertstöd och regionalpolitiskt utvecklingskapital.

(2) I beloppet ingår inte stöd till lokaler för uthyrning. Inte
heller lokaliseringsbidrag på sammanlagt 314 milj. kr. som lämnats till
Boliden Mineral AB under budgetåren 1987/88—1989/90 i syfte främst

att bevara sysselsättningen vid vissa av bolagets gruvor.

Under budgetåret 1990/91 uppgick således den beräknade sysselsätt-
ningseffekten till drygt 4 200 nya arbetstillfällen. Härtill kommer att netto-
effekten av sysselsättningsstödet beräknas till 500 — 600 nya arbetstillfäl-
len.

Kvinnornas andel av sysselsättningsökningen uppgår till ca 30 procent.
En kvoteringsregel säger att minst 40 procent av antalet nya arbetstillfällen
skall förbehållas vartdera könet. På regeringens uppdrag har länsarbets-
nämnderna i stödområdena utarbetat handlingsplaner för att öka kvinno-
andelen.

Under budgetåret beviljades 654 företag stöd med sammanlagt närmare
900 milj. kr. i samband med investeringar på drygt 3 miljarder kronor. Av
stödet utgjorde 774 milj. kr. bidrag och 94 milj. kr. lån.

Stödinsatserna beräknas ge mer än 300 nya arbetstillfällen vardera i
samtliga de sju s. k. skogslänen. Största sysselsättningstillskottet beräknas
liksom föregående år i det mest utsatta länet, Norrbotten med 642 arbets-
tillfällen, därnäst följer Västemorrlands län med 549 och Jämtlands län
med 532. De sammanlagt största bidragen, drygt 160 milj. kr. vardera,
lämnades till företag i Jämtlands och Norrbottens län.

Stödområdet för företagsstödet inskränktes betydligt den 1 juli 1990.
Många ansökningar om stöd som inkommit före detta datum har dock
beviljats under budgetåret 1990/91.

Av följande sammanställning framgår länsvis beviljat stöd budgetåret
1990/91 fördelat på antalet arbetsställen, investeringskostnad, stödform
och beräknad sysselsättningsökning.

Antal	Investe-	Beviljat stöd	Beräk-	Prop. 1991/92
arbets—	rings-	(milj, kr.)	nad-	Bil. 11
ställen	kostnad		syssel-
	(milj. kr.	) Bldrag(l) Lokalise-	sätt-
		ringslån	nings-
			ökning

Uppsala	1	2,7	0,4	-	3
Södermanland	3	6,9	0,5	-	34
Östergötland	2	1,1	0,1	-	4
Kronoberg	2	3,0	0,4	-	37
Kalmar	4	22,7	2,5	-	44
Gotland	4	33,7	3,7	2,2	48
Blekinge	13	69,6	20,5	-	169
Göteborgs o
Bohus	12	41,7	5,4	-	104
Älvsborg	21	145,1	18,6	2,0	127
Värmland	76	339,5	63,3	5,7	463
Örebro	44	129,5	39,1	12,3	203
Västmanland	21	34,8	8,1	0,6	71
Kopparberg	46	230,4	43,6	9,7	370
Gävleborg	56	140,7	29,1	3,7	369
Västernorr-	83	568,9	121,8	6,5	549
land
Jämtland	94	557,4	162,6	4,2	532
Västerbotten	81	366,8	93,0	30,3	470
Norrbotten	91	377,3	161,5	17,2	642
SUMMA	654	3 071,9	774,3	94,4	4 239

(1) Lokaliserings- och utvecklingsbidrag, investeringsbidrag,
offertstöd och regionalpolitiskt utvecklingskapital.

Av följande sammanställning framgår fördelningen på olika stödområ-
den av antalet nya arbetstillfällen, investeringskostnader, beviljat stöd,
beräknad sysselsättningsökning och subvention per nytt arbetstillfälle.

Stöd-	Antal	Investe-	Beviljat stöd	Beräk-	Subv.
område	arbets—	rings-	(milj, kr.)	nad syssel-	per
	ställen	kostn.		------ sättnings-	nytt
		(milj, kr/	) Bidrag(l)	Lokali- ökning	arbets-
				serings-	till-
				lån	fälle
					(tkr)(2)

A	50	200,8	91,2	17,3	323	237
B	62	369,7	86,3	34,8	339	237
C	95	698,1	84,0	15,6	669	123
1C)	108	308,3	179,6	-	529	314
20	150	790,8	151,2	5,3	655	227
Tillfälliga	121	391,4	103,9	10,5	948	89
Utanför	78	321,8	78,1	11,0	776	100
TOTALT	664	3 071,9	774,3	94,4	4 239	168

• Den 1 juli 1990 ändrades stödområdesindelningen. Den gamla indel-
ningen i A, B och C resp, tillfälliga stödområden ersattes med
stödområde 1 och 2 resp, tillfälliga stödområden.

(1) Lokaliserings- och utvecklingsbidrag, investeringsbidrag,
offertstöd och regionalpolitiskt utvecklingskapital.

(2) I beloppet ingår inte stöd till lokaler för uthyrning
eller stöd till Boliden Mineral AB.

Den bransch som erhållit flest stöd är verkstadsindustrin inom vilken Prop. 1991/92: 100
237 foretag erhöll stöd. Bil. 11

Stödet till tjänsteföretag var det beloppsmässigt största bland branscher-

na. Under budgetåret 1990/91 har således 113 foretag, som bedriver upp-
dragsverksamhet beviljats stöd.

Av följande sammanställning framgår stödets fördelning under budget-
året 1990/91 på olika branscher, arbetsställen, stödform, beräknad syssel-
sättningsökning och subvention per nytt arbetstillfälle.

Bransch	Antal	Beviljat stöd	Beräknad	Subven-
	arbets-	(milj kr.)	syssel—	tion per
	ställen		sätt.ökn	arbets-
		Bidrag(l) Lokali-		tillfäll.
		serings-		(tkr)(2)
		lån

Livsmedel	37	31,8	14,9	185	172
Textil	11	6,0	0,8	28	214
Trävaror	66	71,3	4,4	445	160
Massa, grafisk	25	25,9	3,7	200	129
Kemisk industri	36	50,8	8,5	267	190
Metall/verkstad	237	160,1	21,8	1 337	120
Övrig industri	20	15,3	0,3	112	137
Partihandel	20	26,5	-	174	152
Turism	39	71,1	14,4	239	297
Uppdragsverksamhet	113	187,3	13,9	749	173
varav industrihus	16	16,5	-	-	-
Övrigt	58	128,4	11,7	503	253
Summa	662	774,3	94,4	4 239	169

(1) Lokaliserings- och utvecklingsbidrag, investeringsbidrag,
offertstöd och regionalpolitiskt utvecklingskapital.

(2) I beloppet ingår inte stöd till lokaler för uthyrning
eller stöd till Boliden Mineral AB.

Beslut om regionalpolitiskt stöd fattades under budgetåret 1990/91 av
länsstyrelser, statens industriverk och regeringen. Länsstyrelserna svarade
liksom tidigare år för en stor andel av alla beslut, närmare 80%. Länens
andel av det totalt beviljade stödbeloppet uppgick till 365 milj. kr. eller
42%.

Jag avser senare att föreslå regeringen att ytterligare beslutskompetens
skall delegeras till länsstyrelserna.

Sedan några år bedrivs inom regeringskansliet inom ramen för lokalise-
ringssamrådet med tjänstesektorn ett arbete med att försöka förmå tjänste-
företag att förlägga verksamheter till främst stödområdet. Samrådsarbetet
har inriktats mot de största tjänsteföretagen i Stockholmsregionen. Kon-
takter har tagits med ett stort antal företag, banker, försäkringsbolag,
finansbolag, data- och mediaföretag m. fl. Kontakterna har hittills (t. o. m.
år 1991) resulterat i att närmare 3900 arbetstillfällen successivt kommer
att tillföras regionalpolitiskt prioriterade områden.

Antalet nyetablerade företag som erhöll stöd under budgetåret 1990/91
uppgick till 109. Ungefär vart sjätte företag som fick stöd var nyetablerat.

Stödet till nyetablerade foretag uppgick totalt till 87milj. kr. Det motsvarar Prop. 1991/92: 100
i genomsnitt 800 tkr. per nyetablerat foretag. Bil. 11

En fördelning av stödet under budgetåret 1990/91 på företagsstorlek
visar att 77% av företagen hade färre än 20 anställda. Endast tre av
stödföretagen hade fler än 200 anställda.

Sysselsättningsbidrag lämnas enligt gällande regler per kalenderår for ett
år i taget under högst fem år. För att få stöd måste företagen öka sysselsätt-
ningen och bibehålla den nya sysselsättningsnivån under hela perioden.
Stöd lämnas endast i stödområdena.

Av följande sammanställning framgår beviljat sysselsättningsstöd for

åren 1986 — 1990 fördelat på antalet arbetsställen, årsarbetskrafter och
beviljat belopp.

År	1986		1987	1988	1989	1990(1)
Antal arbets-	1	329	1 512	1 545	1 457	889
ställen
Antal årsarbets-	9	164	10 803	9 364	8 887	6 352
krafter
Beviljat belopp		197,1	208,3	199,7	212,8	187,3
(milj.kr)
(1) Ytterligare	beslut	kommer	att fattas	för 1990.

Som jag tidigare nämnt beräknas nettoeffekten av sysselsättningsstödet
till 500-600 arbetstillfällen under budgetåret 1990/91.

Sammanfattningsvis har det regionalpolitiska företagsstödet enligt min
bedömning varit av stor betydelse for möjligheterna att skapa nya arbets-
tillfällen i regionalpolitiskt utsatta orter och regioner. Genom dessa arbets-
tillfällen har också resurser i form av underutnyttjad arbetskraft och sam-
hällelig infrastruktur kunnat tas till vara på ett sätt som bidragit till
ekonomisk tillväxt i hela landet.

Vid sitt förslag om avskaffandet av lokaliseringslån i propositionen
1989/90:76 om Regionalpolitik for 90-talet hänvisade föredraganden bl. a.
till de regionala utvecklingsfonderna, Norrlandsfonden och till den då
ökade tillgången på riskvilligt kapital genom avregleringen på kreditmark-
naden.

Den reguljära kreditmarknaden har dock inte visat sig fungera så stabilt
som är önskvärt för att tillgodose en tillfredsställande riskkapitalförsöij-
ning, särskilt i de regionalpolitiskt mest utsatta delarna av landet.

Jag föreslår därför att lokaliseringslån i särskilda fall åter skall kunna
lämnas for finansiering av enskilda stödprojekt.

I likhet med tidigare föreslår jag att lokaliseringslånen inte skall innebä-
ra någon subvention av kreditkostnadema. Deras främsta funktion bör
vara att ta en högre kreditrisk än vad den allmänna kreditmarknaden
förmår. Jag tänker i detta avseende t. ex. på projekt i nystartade företag, i
småföretag med litet eget kapital och i sådana områden där det alternativa
värdet på anläggningstillgångar är otillräckligt for att utgöra säkerhet för
normala riskkrediter. 44

Lokaliseringslån bör därför enligt min mening endast lämnas i samband Prop. 1991/92: 100
med investeringar i byggnader, markanläggningar, maskiner eller andra Bil. 11
inventarier samt i undantagsfall i markberedning för torvproduktion.

Låneverksamheten kommer att bedrivas inom ramen för begränsade
tillgängliga medel.

Det bör i övrigt ankomma på regeringen att närmare utforma villkoren
för lokaliseringslånen.

Riksdagen har tidigare anslagit medel för lokaliseringslån över två reser-
vationsanslag på vilka alla medel inte förbrukats. Jag avser dels anslaget
för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln CIO. Lokaliseringslån i
Uddevallaregionen, dels anslaget för budgetåret 1989/90 under tionde
huvudtiteln D3. Lokaliseringslån. På anslagen uppgick reservationen den
30 juni 1991 till 39,0 milj. kr. resp. 418,1 milj. kr. Av dessa belopp återstår
dock endast en beslutsram på ca 161 milj. kr. Resterande medel härrör sig
till beslut som ännu inte utbetalats. Det sammanlagda utestående beloppet
för lokaliseringslån uppgick samtidigt till 1051,2 milj. kr.

Jag föreslår att återstående medel på dessa anslag jämte inflytande
räntor och avbetalningar på utelöpande lokaliseringslån fortsättningsvis
disponeras för beslut om nya lokaliseringslån.

I förenklingssyfte föreslår jag härutöver att anslagen sammanförs till ett
anslag genom att medlen för Lokaliseringslån i Uddevallaregionen över-
förs till anslaget för budgetåret 1989/90 under tionde huvudtiteln D3.
Lokaliseringslån.

4.2 Nedsatta socialavgifter

Lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift
trädde i kraft den 1 januari 1991. Den ersatte lagen (1983:1055) om
nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län. Den
geografiska omfattningen utökades då, från att tidigare endast ha avsett
Norrbottens län, till hela stödområde 1. Dessutom skedde en viss föränd-
ring av de verksamheter nedsättningen skulle omfatta.

Nedsättningen av socialavgifterna uppgår i stödområde 1 till tio pro-
centenheter och gäller t.o. m. utgiftsåret 2000. För utgiftsåret 1991 är
nedsättningen dock fem procentenheter i fråga om verksamhet som be-
drivs i stödområde 1 utanför Norrbottens län. Förutom områden som
ingår i stödområde 1 omfattar nedsättningen t. o. m. utgiftsåret 1995 även
Bodens, Luleå, Älvsbyns och Piteå kommuner. I dessa områden är ned-
sättningen fem procentenheter. Hel befrielse från socialavgifter gäller i
Svappavaara samhälle i Kiruna kommun, t. o. m. utgiftsåret 1993. Fr. o. m.
utgiftsåret 1994 kommer samma regler att gälla i Svappavaara som i övriga
stödområde 1.

Branschmässigt omfattar nedsättningen verksamhet i gruvor och mine-
ralbrott (med undantag av malmgruvor), tillverkning (med undantag av
tillverkning inom massa- och pappersindustri samt järn-, stål- och ferrole-
geringsverk), produktionsinriktad partihandel, uppdragsverksamhet, ho-
tell-, pensionats- och campingverksamhet samt restaurang- och kaféverk-
samhet som bedrivs i kombination med hotell-, pensionats- eller camping-

verksamhet. Nedsättningen gäller dock inte verksamhet som bedrivs av Prop. 1991/92: 100
kommuner eller andra statliga myndigheter än statens affarsdrivande verk. Bil. 11

Statens industriverk utvärderade år 1989 effekterna av de nedsatta
socialavgifterna. Utvärderingen visade att det inte var möjligt att direkt
härleda någon sysselsättningseffekt till stödet, men att det haft vissa positi-
va effekter på företagens lönsamhet.

Systemet med nedsatta socialavgifter är ett regionalpolitiskt instrument
vars effekter kan avläsas först på lång sikt.

För att förbättra förutsättningarna för näringslivet i de regionalpolitiskt
svaga regionerna och stärka utvecklingskraften i de mindre företagen i
dessa områden behövs en aktiv regionalpolitik med flera instrument.
Glesheten och de långa avstånden i Norrlands inland innebär nackdelar
för företagen. Framtiden för detta område kommer därför att avgöras av i
vilken mån man lyckas skapa gynnsamma förutsättningar för företag —
även för sådana med småskalig produktion — att tillägna sig teknisk
förnyelse, utbilda personal, utveckla nya produkter och tjänster samt finna
nya marknader.

Det är min uppfattning att också en generell regionalpolitisk stödform i
ökad omfattning bör användas för att uppnå detta.

I det regionalpolitiskt mest utsatta området — stödområde 1 — är de
geografiskt betingade konkurrensnackdelarna så stora att det är motiverat
att utöka systemet med nedsättning av socialavgifter till fler branscher i
syfte att framför allt skapa flera arbetstillfällen i glesbygdsområden och för
kvinnor. Jag föreslår därför att systemet skall utökas till att omfatta även
uthyrnings- och reparationsverksamhet, jordbruk, skogsbruk, trädgårds-
skötsel, jakt och fiske, renhållnings-, städnings- och tvätteriverksamhet,
intresse-, ideella, kulturella och religiösa organisationer, rekreationsverk-
samhet, kulturell serviceverksamhet med undantag av biblioteksverksam-
het samt annan personlig serviceverksamhet med undantag av varmbad-
hus.

Den moderna tele- och datatekniken har gjort det möjligt att bedriva
verksamheter inom tjänstesektorn på långt geografiskt avstånd från
huvudverksamheten. Jag vill exempelvis nämna ADB-, registerings- och
televerksamhet inom bank-, försäkrings- och transportbranscherna. Även
många verksamheter inom intresseorganisationernas samt de ideella, och
kulturella och religiösa organisationernas riks- och centralförbund kan
bedrivas oberoende av geografisk lokalisering.

Jag föreslår därför att systemet med nedsättning av socialavgifter med
tio procentenheter inom stödområde 1 vidare skall utökas till att omfatta
även företagsledning, ekonomiadministration, löneadministration, auto-
matisk databehandling, registreringsverksamhet, telefonförsäljning, order-
mottagning och bokföring, som bedrivs i klart avgränsade avdelningar
eller enheter inom företag vars huvudverksamhet i sig inte är berättigad till
nedsättning av socialavgifter.

Med klart avgränsade avdelningar eller enheter avses t. ex. att verksam-
heten skall utgöra ett eget kostnadsställe men även vara geografiskt eller
rumsligt avgränsat.

Den geografiska omfattningen av nedsättningen bör utökas med nedan- Prop. 1991/92: 100
stående kommuner eller delar av kommuner i stödområde 2. Nedsättning- Bil. 11
en bör vara tio procentenheter t. o. m. utgiftsåret 2000 och omfatta följan-
de branscher: Uppdragsverksamhet, uthyrningsverksamhet, hotell-, pen-
sionats- och campingverksamhet, restaurang- och kaféverksamhet som
bedrivs i kombination med hotell-, pensionats- och campingverksamhet,
skidliftar som bedrivs fristående från annan verksamhet eller i kombina-
tion med restaurang- eller kaféverksamhet, jordbruk, skogsbruk, träd-
gårdsskötsel, jakt och fiske. Även i detta område bör nedsättningen vidare
omfatta företagsledning, ekonomiadministration, löneadministration, au-
tomatisk databehandling, registreringsverksamhet, telefonförsäljning, or-
dermottagning och bokföring, som bedrivs i klart avgränsade avdelningar
eller enheter inom företag vars huvudverksamhet i sig inte är stödberätti-
gad, samt dessutom kanslifunktionerna inom intresse-, ideella, kulturella
och religiösa organisationers riks- och centralförbund.

Västerbottens län

Norsjö
Lycksele
Skellefteå (Fällfors, Jöms och Kalvträsk församlingar)
Vindeln

Bjurholm

Jämtlands län

Åre
Bräcke

Västernorrlands län

Sollefteå

Örnsköldsvik (Anundsjö, Bjöma, Skorpeds och Trehömingsjö församling-
ar)

Ånge

Sundsvall (Holms och Lidens församlingar)

Gävleborgs län

Ljusdal

Kopparbergs län

Malung (Transtrands och Lima församlingar)
Älvdalen (Säma och Idre församlingar)

Värmlands län

Torsby (Norra Finnskoga, Södra Finnskoga och Dalby församlingar)

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom arbetsmarknadsdepartemen-
tet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning
av socialavgifter.

4.3 Transportstöd

Frågor om transportstöd till företag m. m. enligt förordningen (1980:803)
om regionalpolitiskt transportstöd har föregående budgetår behandlats i
kommunikationsdepartementets bilaga till budgetpropositionen.

Transportstödet syftar till att främja en samhällsekonomiskt och i övrigt
lämplig lokalisering av näringslivet genom att utveckla och stärka närings-
livets konkurrenskraft i främst norrlandslänen.

Transportstöd lämnas numera för transporter av gods från, till och inom
ett stödområde, som utgörs av Norrland — utom vissa delar av Gävleborgs
län — samt delar av Kopparbergs och Värmlands län. Stödområdet är
indelat i fem transportstödzoner.

Stöd lämnas med 10 — 50% av nettofraktkostnaden beroende av trans-
portstödzon och transportavstånd. Stöd lämnas till transporter på sträckor
som överskrider 251 km och som utförs på järn- eller landsväg i yrkesmäs-
sig trafik.

Stöd för uttransport av gods lämnas om detta består av sådana hel- eller
halvfabrikat, som har genomgått en betydande bearbetning inom stödom-
rådet.

Stöd till intransport avser råvaror och halvfabrikat som används i vissa
näringsgrenar, i vilka en transportkostnadsreduktion stimulerar produk-
tion och sysselsättning i stödområdet.

Under år 1990 utbetalades 309 milj. kr. i transportstöd. Den bidrags-
grundande transportkostnaden uppgick till 1,2 miljarder kronor. Fördel-
ningen av stödet mellan ut- och intransporter var 251 resp. 58 milj. kr.
Störst andel av stödet, 38%, lämnades till verkstadsindustrin. Trävaruin-
dustrin svarade för 30% samt kemisk industri och livsmedelsindustri för
14 resp. 9%.

Stödets fördelning på län för utförda transporter år 1990 var följande.

Län

Värmland
Kopparberg
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten

Andel (%)

I samband med avvecklingen av transportrådet har handläggningen av
transportstödet på myndighetsnivå förts till närings-och teknikutveck-
lingsverket.

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

Från och med den 1 januari 1992 infors smärre förändringar i reglerna Prop. 1991/92: 100
för transportstödet — förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt trans- Bil. 11
portstöd — vilka bl. a. innebär att stöd ej utbetalas till företag som vid
prövningstillfallet är försatt i konkurs eller inte har betalat förfallna åter-
kravsbelopp vad avser regionalpolitiskt stöd.

5 Glesbygdsinsatser

Glesbygdsinsatserna utgör en viktig del av den samlade regionalpolitiken
och bör även fortsättningsvis inriktas på att ta till vara glesbygdens resur-
ser och utvecklingsmöjligheter.

Med glesbygd avses enligt förordningen (1990:643) om glesbygdsstöd
stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd
till sysselsättning eller service samt skärgårdar och liknande områden. Det
ankommer på respektive länsstyrelse att utifrån dessa riktlinjer avgöra
vilka områden i länet som är att betrakta som glesbygd. I propositionen
om Regionalpolitik för 90-talet betonade föredraganden att den utpräglade
glesbygden måste prioriteras och han förutsatte att länsstyrelserna vid sin
tillämpning av glesbygdsstödet beaktar innebörden av förordningens be-
stämmelser om stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och
långa avstånd till sysselsättning eller service. Bl. a. framhölls att om gles-
bygdsstöd lämnas även till företag i centralorten eller i tätortsnära lands-
bygd så försämras glesbygdsföretagens konkurrensförmåga.

Av länsstyrelsernas anslagsframställningar framgår att uttalandet i pro-
positionen inte gett upphov till någon uppstramning av tillämpningen. I
stället har ytterligare utvidgningar av områdena gjorts såväl till tätortsnära
landsbygd som till centralorter eller andra större tätorter. Motiven som
anges varierar men kan avse t. ex. konsekvenser av livsmedelspolitiken,
bortfall av möjlighet att lämna annat regionalpolitiskt stöd eller utslagning
av sysselsättning på en viss ort.

Jag anser att denna utveckling inte kan accepteras. Länsstyrelserna bör
därför helt avstå från att ge glesbygdsstöd till kommunernas tätorter och
orter av liknande typ. Den utpräglade glesbygdens förutsättningar att
utvecklas får inte försämras genom att glesbygdsstödet utvecklas till ett
allmänt företagsstöd i länen. Stödet får inte heller ersätta uteblivet stöd
från andra stödsystem eller stödformer som riksdagen beslutat avskaffa.
Glesbygdsmyndigheten har i uppdrag att utvärdera glesbygdsinsatserna,
vilket inbegriper att noga följa hur glesbygdsstödet används. Jag avser att
återkomma till regeringen med de förslag till riktlinjer som kan erfordras
för att upprätthålla en geografisk prioritering av de mest utsatta glesbygds-
områdena.

Glesbygdsstöd lämnades under budgetåret 1990/91 med närmare 250
milj, kr., vilket var något mera än under budgetåret dessförinnan. Här bör
noteras att två tidigare stödformer, stöd till intensifierade kommunala
sysselsättningsinsatser (IKS) och stöd till samhällelig service, upphörde
den 1 juli 1990. Dessa båda stödformer svarade för tillsammans ca 50
milj. kr. årligen, varför de båda kvarvarande stödformerna — stöd till
företag och stöd till kommersiell service — svarat för en kraftig ökning
under det senaste budgetåret.

4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Stöd till företag lämnades under budgetåret 1990/91 med 206 milj, kr., Prop. 1991/92:100
vilket innebar en ökning med 46 milj. kr. jämfört med föregående budget- Bil. 11
år. Det var ca 1 600 småföretag som erhöll denna form av stöd med en
beräknad sysselsättningseffekt på 1 300 arbetstillfällen. Drygt en tredjedel
av företagen fanns inom de areella näringarna. Knappt en tredjedel avsåg
investeringar inom industri och hantverk medan resterande företag fanns
inom servicenäringar och turism.

Beloppsgränserna för stöd till företag och uthyrningsstugor höjdes senast
den 1 juli 1990. Jag anser att en ytterligare uppräkning nu är motiverad.
Jag föreslår därför att högsta belopp för avskrivningslån vid stöd till
företag höjs från 350000 kr. till 450000 kr. och till uthyrningsstugor från
50000 kr. till 75000 kr.

Glesbygdsstöd i form av stöd till kommersiell service lämnades under
budgetåret 1990/91 med 41 milj, kr., vilket var 8 milj. kr. mera än under
föregående budgetår. Denna stödform, som funnits sedan 1973, har enligt
konsumentverket givit mycket goda resultat. Det kan enligt verket antas
att minst 500 av kvarvarande 870 butiksorter, där stöd till dagligvaruservi-
cen har lämnats, helt skulle ha förlorat sin närservice om inte insatser
gjorts. Ett annat sätt att illustrera detta är det faktum att endast 12% av de
orter som någon gång sedan 1973 fått glesbygdsstöd har förlorat sin butik.
Som jämförelse kan nämnas att den totala nettominskningen av enskilda
dagligvarubutiker i landet låg på 38%. Ett alarmerande faktum är emeller-
tid enligt konsumentverket att två tredjedelar av de stödorter som förlorat
sin butik har gjort det under de tre senaste åren. Vikande lönsamhet i
glesbygdsbutikema påtalas också i flera av länsstyrelsernas anslagsfram-
ställningar, där ökad efterfrågan på servicebidrag, dvs. driftbidrag, redovi-
sas. Detta stöd som i första hand avser att avhjälpa tillfälliga lönsamhets-
problem kan för närvarande lämnas med högst 80000 kr. per år. Mot
bakgrund av behovet av att slå vakt om glesbygdsbutikema föreslår jag att
maximibeloppet höjs till 100000 kr.

Vid införandet av servicebidraget den 1 juli 1988 fastlades att sådant
stöd i normalfallet skulle få lämnas under högst tre år. I budgetproposi-
tionen 1988 konstaterade dock föredraganden att för vissa butiker med
alltför litet kundunderlag kan, trots genomförandet av alla tänkbara åtgär-
der, en nedläggning vara enda alternativet utan fortsatt stöd. För en del av
dessa butiker skulle därför, efter särskild prövning, fortsatt servicebidrag
kunna lämnas. Det ankom på konsumentverket att utforma närmare be-
stämmelser för när stöd skulle få lämnas. För att få en likformig till-
ämpning skulle länsstyrelsebeslut som avser ett fjärde år eller längre under-
ställas konsumentverket för godkännande.

1 nämnda proposition angavs att ordningen med konsumentverkets
godkännande av länsstyrelsebesluten borde gälla åtminstone under en
övergångsperiod. Konsumentverket har i sin fördjupade anslagsframställ-
ning för perioden 1992/93 — 1994/95 föreslagit att ansvaret för besluten i
samtliga servicebidragsärenden fortsättningsvis helt bör överlåtas till läns-
styrelserna. Enligt verkets uppfattning bör dock länsstyrelsen i principiellt
viktiga ärenden samråda med konsumentverket. Vidare avser verket att i
sin författningssamling utfärda allmänna råd för tillämpningen av stödet.

Enligt min mening har nu så lång tid förflutit sedan servicebidraget Prop. 1991/92:100
infördes att hanteringen av stödet bör ha funnit sina former. Jag delar Bil. 11
därför konsumentverkets mening att länsstyrelsebesluten inte längre skall
behöva underställas verket för godkännande. Jag vill dock understryka att
servicebidrag även fortsättningsvis får lämnas endast om det finns synner-
liga skäl och vill även betona vikten av att samråd med verket sker i
principiellt viktiga ärenden. Länsstyrelserna bör således vid beslut om
servicebidrag utgå från samma restriktiva praxis som konsumentverket
hittills tillämpat.

Konsumentverket föreslog år 1990 att förhöjt stöd skall kunna lämnas
till vissa investeringar för bensingasåtervinning. Motivet var bl. a. att
sådana investeringar utgör en tung belastning för små enheter i glesbygd
med svag lönsamhet, och detta särskilt som de inte medför höjd försälj-
ningsvolym och därmed inte heller ökade intäkter. Konsumentverkets
framställning behandlades i propositionen om Regionalpolitik för 90-talet,
där föredraganden framhöll att stödet till kommersiell service redan är
generöst, just för att det syftar till att bevara dagligvaruförsöijningen i
glesbygd och att han därför inte var beredd att föreslå något förhöjt stöd. I
en skrivelse i oktober 1991 har konsumentverket upprepat sin hemställan
om förhöjt glesbygdsstöd.

Statens naturvårdsverk utfärdade i februari 1991 föreskrifter om återfö-
ringssystem för bensingaser vid tankställen för motorfordon. Av dessa
framgår att verket kan lämna dispens i det enskilda fallet från de krav på
utrustning det gäller. Jag förutsätter att verket i sin dispensprövning beak-
tar den svaga lönsamheten för små tankställen i glesbygden. Jag har i
denna fråga samrått med chefen för miljö- och resursdepartementet. Mot
bakgrund av vad jag anfört är jag inte nu beredd att föreslå någon föränd-
ring av glesbygdsstödet i denna del.

Även om de båda glesbygdsstödsformerna bedöms fungera i huvudsak
väl för att främja sysselsättning och service i glesbygd kan de inte ensamma
medverka till att trygga en långsiktigt positiv glesbygdsutveckling. Härför
behövs kompletterande insatser inom många samhällssektorer och då inte
minst öppenhet för flexibla glesbygdsanpassade lösningar.

Den 1 juli 1990 tilldelades länsstyrelserna en förstärkt roll när det gäller
överväganden om indragning av statlig service i glesbygd. Berörda myn-
digheter ålades en rapporteringsplikt till länsstyrelsen före en indragning
och skall ta upp överläggningar om alternativa lösningar. Bakgrunden var
att varje sektorsmyndighet dittills agerat på egen hand, utan att en grundlig
prövning först gjorts av möjligheteen att bibehålla servicen genom sam-
ordning med andra verksamheter på orten. Jag är medveten om de svårig-
heter länsstyrelserna möter i sin nya roll och att rådrumstiden ofta kan
uppfattas som kort. Jag vill emellertid understryka att den författnings-
mässiga regleringen skall ses som en sista utväg och att arbetet givetvis
underlättas av om det kan ske i samförstånd med berörda myndigheter och
med god framförhållning. Den ideala modellen bör därför vara att länssty-
relsen regelbundet har överläggningar med berörda myndigheter om ge-
mensamma frågor kring serviceförsöijningen i glesbygd. Jag vill i detta
sammanhang erinra om glesbygdsmyndighetens roll att svara för central 51

sektorssamordning av betydelse för glesbygdens utveckling.

Jag har tidigare (avsnitt 3) redovisat min syn på behovet av sektorssam- Prop. 1991/92: 100
ordning for att de regionalpolitiska målen skall kunna uppnås. Vad jag där Bil. 11
anfört är givetvis i lika hög grad tillämpligt för glesbygden. Det gäller t. ex.
omställningen av jordbruket, satsningar på utbildning, kommunikationer
osv. Det är av yttersta vikt att myndigheter och verk vid planering av sin
verksamhet beaktar konsekvenserna för människorna i glesbygden. Det
bör vara en viktig uppgift för glesbygdsmyndigheten att uppmärksamma
regeringen på sådant agerande från statlig myndighet som leder till för-
sämrad service till hushåll eller företag i glesbygd.

Det gäller också att ta till vara den mänskliga kraften och de lokala
resurserna. Över hela landet har människor gått samman i bygdekommit-
téer eller på annat sätt för att utveckla sin bygd. Många idéer har kommit
fram och en del har också kunnat förverkligas. Mycket återstår dock att
göra. Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva har startat ett treårigt projekt
under benämningen Landsbygd — Framtidsbygd som bl. a. syftar till stöd
och rådgivning till sådana lokala grupper samt opinionsbildning. För
genomförandet av verksamheten under 1992 har jag beviljat Folkrörelse-
rådet 2 milj. kr. Det lokala utvecklingsarbetet har hittills också fått stöd
från kommuner, länsstyrelser m. fl. Det bör också fortsättningsvis vara en
viktig uppgift för länsstyrelserna att stödja detta arbete. Enligt min mening
har länsstyrelserna hittills inte givit glesbygdsinsatserna tillräcklig prioritet
vid fördelningen av medel för regional projektverksamhet. Jag återkom-
mer senare till frågan om länsstyrelsernas utnyttjande av projektmedlen.

6 Regional projektverksamhet

I propositionen om Regionalpolitik för 90-talet (prop. 1989/90:76, AU 13,
rskr. 346) framhöll föredraganden att länsstyrelsernas medel för regional
projektverksamhet bör vara ett av de viktigaste instrumenten för att ge-
nomföra många av de insatser som behövs för utveckling av glesbygden
och landsbygden. Av bl. a. detta skäl borde den dittillsvarande begräns-
ningen av hur stor del av anslaget som får användas för regional
projektverksamhet slopas. Samtidigt betonades att en sådan friare använd-
ning av anslaget kommer att ställa större krav på länsstyrelsernas planering
av insatser, bättre prioritering mellan insatser och förbättrad uppföljning.

Det kan nu konstateras att länsstyrelserna tagit till vara den ökade
friheten på så sätt att projektverksamheten på ett år ökat i volym från 154
milj. kr. till 408 milj. kr. Förklaringarna till den kraftiga ökningen kan vara
många, t. ex. ett uppdämt behov av denna typ av åtgärder. Samtidigt kan
jag konstatera att en del beslut fattats som enligt min mening är av
tveksamt regional- och glesbygdspolitiskt värde. Jag vill därför kraftigt
understryka att medlen för regionala utvecklingsinsatser enligt gällande
riktlinjer inte är allmänna länsmedel som länsstyrelsen kan använda till i
stort sett vilka ändamål som helst. Det finns enligt min mening tendenser
till att medlen uppfattas som en allmän finansieringskälla mera än som en
resurs för att åstadkomma regional utveckling.

Riktlinjerna för projektverksamheten ger, och bör ge, en betydande
frihet att disponera resurserna. Projekt bör kunna stödjas inom alla de

sektorer som har betydelse för en regions utveckling. Projekten bör också Prop. 1991/92:100
kunna ha olika inriktning från lokala initiativ i utpräglad glesbygd till Bil. 11
projekt som utvecklar länet i ett nationellt perspektiv.

Vad som bör vara helt klart är dock att projekten bör ha ett tydligt
regionalpolitiskt syfte och att den geografiska fördelningen bör avspegla
den regionalpolitiska prioriteringen i länet.

Jag har vid genomgång av länsstyrelsernas anslagsframställningar funnit
att behovet av förstärkta insatser i glesbygd och landsbygd inte kan anses
tillgodosett inom ramen för den kraftiga ökningen av projektmedelsverk-
samheten. Detta finner jag otillfredsställande.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har i uppdrag att utvär-
dera länsstyrelsernas projektverksamhet. Med material från NUTEK och
genom att själv noga följa utvecklingen av medelsanvändningen under
budgetåret räknar jag med att få underlag för att senare återkomma till
regeringen med de eventuella förslag till riktlinjer för medelsanvändningen
eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga för budgetåret 1992/93. Jag
räknar bl. a. med att få underlag för att bedöma om ett riktmärke bör vara
att minst hälften av projektmedlen bör avse glesbygdsinsatser.

Under de senaste budgetåren har vissa medel från anslaget Regionala
utvecklingsinsatser innehållits av regeringen för senare fördelning till bl. a.
länsövergripande projekt. Samarbete över länsgräns finansierat på detta
sätt har hittills genomförts av län i södra Sverige. Enligt min mening är
samarbete över länsgränser ett bra arbetssätt som bör kunna utvecklas
betydligt i flera områden med naturliga samband. Ett sådant samarbete
medför bl. a. att större projekt av övergripande natur kan genomföras
samtidigt som samordningsvinster nås och onödigt dubbelarbete undviks.
Liknande problem i orter/kommuner på ömse sidor om en länsgräns bör
till viss del kunna lösas effektivare genom samverkan mellan berörda
länsstyrelser.

Jag avser föreslå regeringen, att ett visst mindre belopp även nästa
budgetår avsätts för länsövergripande projekt. Det bör efter ansökan från
länsstyrelser fördelas av regeringen och bör särskilt avse projekt av för-
sökskaraktär eller allmänt intresse. Jag vill poängtera att denna möjlighet
inte minskar ansvaret för länsstyrelserna att bedriva länsövergripande
samarbete inom ramen för sina ordinarie medel.

7 Internationella frågor

Ett omfattande internationellt regionalpolitiskt samarbete bedrivs.

Det nordiska regionalpolitiska samarbetet omfattar gränsregionalt sam-
arbete, gemensamma stödordningar, utrednings- och utvecklingsarbete,
regionalpolitisk forskning samt informations- och erfarenhetsutbyte.

Nordiska rådet behandlade vid sin session 1990 ett förslag från minister-
rådet om ett nytt regionalpolitiskt samarbetsprogram för perioden 1990—
1994.1 programmet har särskild vikt lagts vid forsknings- och utrednings-
verksamhet, erfarenhetsutbyte, samverkan mellan regioner, sektorsöver-
gripande samarbete samt analyser av nordisk regionalpolitik i ett europe-
iskt perspektiv.

Nordiska ministerrådet har därefter preciserat inriktningen vad gäller Prop. 1991/92: 100
det gränsregionala samarbetet och därvid särskilt betonat att verksamhe- Bil. 11
ten bör ges en tydlig regionalpolitisk profil. Ministerrådet har också beto-
nat att de likheter som finns i Norden i fråga om näringsgeografiska
förhållanden och regional utveckling ger en naturlig och gemensam grund
för samverkan i internationella sammanhang. Den glesa bebyggelsen, de
långa avstånden och det kalla klimatet som kännetecknar de regionalpoli-
tiska problemregionerna i Norden är i ett europeiskt sammanhang unika.
Ministerrådet har därför uppdragit åt Nordiska ämbetsmannakommittén
för regionalpolitik (NÄRP) att utarbeta underlag för hur dessa aspekter
kan presenteras och komplettera andra kriterier vid jämförelser mellan
regioner i ett internationellt sammanhang.

Det regionalpolitiska samarbetet inom OECD är främst inriktat på
erfarenhetsutbyte och utredningsprojekt samt andra aktiviteter som ibland
utmynnar i rekommendationer från organisationen. Under det gångna året
har bl. a. verksamhet i fråga om teknikspridning och strukturomvandling
samt ett samarbetsprojekt med Polen om regionala utvecklingsfrågor ge-
nomförts. Ett särskilt program för landsbygdsutveckling har också på-
börjats.

Sverige deltar tillsammans med Frankrike, Italien, Nederländerna, Spa-
nien, Storbritannien och Tyskland i ett samarbete kring frågor om regional
utveckling. Arbetet bedrivs av European Policies Research Centre (EPRC)
knutet till University of Strathclyde i Glasgow. Samarbetet är inriktat på
regionalpolitiska frågor som rör stöd till företag, infrastrukturfrågor, EG:s
regionalpolitik m. m. Utöver frågor om stöd till företag har även sektors-
samordningens regionalpolitiska betydelse och den europeiska integratio-
nens effekter på regionalpolitiken behandlats.

Frågor om de europeiska gemenskapernas (EG) regional- och strukturpo-
litik och konsekvenser för Sverige av ett EES-avtal och eventuellt medlem-
skap behandlas inom regeringskansliet bl. a. inom en arbetsgrupp för nä-
rings- och regionalpolitik.

EG räknar med att den ekonomiska tillväxten kommer att bli ojämnt
fördelad mellan medlemsländerna och i första hand gynna de centralt
belägna regionerna. Regionalpolitik är därför ett högt prioriterat område
inom EG. EG har på senare år dels kraftigt intensifierat den regionalpolitik
Gemenskapen bedriver via de s. k. strukturfonderna dels omarbetat sina
regler för vilka regionalpolitiskt stöd till företag de enskilda länderna tillåts
lämna.

Det svenska regionalpolitiska företagsstödet har som tidigare nämnts
omarbetats och nya regler trädde i kraft den 1 juli 1990. Vid utformningen
av de nya reglerna togs även hänsyn till hur de överensstämmer med
internationella överenskommelser t. ex. med EFTA-länderna och med hur
regionalpolitiken är utformad inom EG.

I förhandlingarna om ett EES-avtal har från nordisk sida bl. a. framhål-
lits att de geografiska förutsättningarna för näringslivet är mycket olika
mellan de nordliga delarna av Norden och EG-ländema vad avser t. ex.
avstånd till marknader, befolkningstäthet, klimat m. m. Regeringen bedö-

mer att det även efter ett EES-avtal skall vara möjligt att bedriva en aktiv Prop. 1991/92: 100
regionalpolitik i Sverige med i huvudsak samma inriktning som för närva- Bil. 11
rande.

8 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag anfört har det inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter.

Lagförslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande kan undva-

ras.

Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärenden som underbilaga 11.1.

9 Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

dels anta förslaget till lag om ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter

dels godkänna vad jag förordat om

1. lokaliseringslån,

2. användningen av återstående medel på anslagen för budgetåret

1985/86 under tolfte huvudtiteln till Lokaliseringslån i Uddevallare-
gionen och för budgetåret 1989/90 under tionde huvudtiteln till
Lokaliseringslån, m.m.,

3. högsta beloppsgränser för stöd till företag i glesbygder,

4. högsta beloppsgräns för servicebidrag till kommersiell service.

A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

A 1. Arbetsmarknadsdepartementet

1990/91	Utgift	51	481
1991/92	Anslag	51	990
1991/92	Anslag exkl. mervärdesskatt	50	892
1992/93	Förslag	32	100

1991/92 exkl mervärdesskatt		Beräknad ändring 1992/93
1991/92 exkl mervärdesskatt		Föredraganden
Personal	175	-
Anslag
Förva1tni ngskostnader	48 097 000'	-15 997 000

1 Omräknat belopp enligt regleringsbrev från den 14 november
1991.

Genom förordningen (1991:1468) om ändring i departementsförord-
ningen (1982:1 187) har arbetsmarknadsdepartementet tillförts ärenden
om regionalpolitik, medan ärenden om invandring och flyktingpolitik har
forts till kulturdepartementets verksamhetsområde. Regeringen har därvid
den 14 november 1991 meddelat ändrade bestämmelser om dispostion av
förevarande anslag under budgetåret 1991/92. Detta har gjorts med stöd
av riksdagens bemyndigande (prop. 1990/91:100 bil. 2, FiU20, rskr. 132)
att vid organisatoriska förändringar inom regeringskanslietsom hänger
samman med ändrad fördelning av ärenden mellan departementen att
kunna disponera om anvisade anslag till departement och utredningar.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagsbehovet for
nästa budgetår till 32 100000 kr. Medelsbehovet har beräknats med ut-
gångspunkt i den nya organisationen.

I propositionen (prop. 1991/92:25 bil. 9) med förslag till tilläggsbudget I
for innevarande budgetår har jag redogjort för att belastningen på anslaget
A 1. Arbetsmarknadsdepartementet minskar till följd av att en särskild
nämnd för utlänningsärenden inrättas. Nämnden övertar den kansliorga-
nisation avseende främst utlänningsärenden som finns i departementet.
För budgetåret 1992/93 föreslår jag därför en minskning av medel under
anslaget med 17 420 000 kr. Chefen för kulturdepartementet kommer sena-
re att redogöra för kostnaderna för utlänningsnämnden.

Min företrädare redovisade i 1991 års kompletteringsproposition
(prop. 1990/91:150) med anledning av förslagen till omställning och
minskning av den statliga administrationen en minskning av anslaget A 1.
Arbetsmarknadsdepartementet. Jag har tagit hänsyn till detta i min beräk-
ning av arbetsmarknadsdepartementets resurser med ett nytt ansvarsom-
råde.

Jag har också i min beräkning beaktat förändringar i priser och löner.

Den totala minskningen av medel under anslaget som jag föreslår blir
därmed 15 997 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Prop. 1991/92: 100

att till Arbetsmarknadsdepartementet for budgetåret 1992/93 an- Bil. 11
visa ett ramanslag på 32 100000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1990/91	Utgift	21	996	000 Reservation*	8 198 000
1991/92	Anslag	26	465	000
1991/92	Anslag exkl. mervärdesskatt	25	273	000
1992/93	Förslag	19	036	000
• exkl.	mervärdesskatt

Som jag nyss anförde vid min anmälan av anslaget A 1. Arbetsmark-
nadsdepartementet har under innevarande budgetår skett vissa föränd-
ringar beträffande arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
och regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande omfördelat
anvisade anslagsmedel mellan berörda departement. Med utgångspunkt i
detta och med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverk-
samheten förordar jag att utredningsanslaget beräknas till 19036000 kr.
för budgetåret 1992/93. Jag räknar med 3 520000 kr. till utvärderings- och
utvecklingsarbete vad avser arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor m. m.
För övrig utredningsverksamhet i kommittéer och arbetsgrupper samt
externa uppdragstagare räknar jag med ett medelsbehov av 15 516000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m. m. for budgetåret 1992/93 anvisa ett reser-
vationsanslag på 19 036 000 kr.

A 3. Internationellt samarbete

1990/91	Utgift	17	656
1991/92	Anslag	20	200
1991/92	Anslag exkl. mervärdesskatt	20	117
1992/93	Förslag	25	015

Från anslaget betalas kostnaderna for Sveriges deltagande i internatio-
nella arbetsorganisationens (ILO) verksamhet och for ILO-kommittén
(SFS 1977:987). Kostnader for annat internationellt samarbete inom de-
partementets ansvarsområde betalas också från anslaget liksom kostnader
for internationella möten i Sverige för vilka Sverige åtar sig värdskapet,
bl. a. inom FN-arbetet och det nordiska samarbetet.

Jag har beräknat ett tillskott om 5000000 kr. under anslaget avseende
kostnader for förberedelser och medverkan med anledning av EES-avtal
och ett eventuellt medlemskap i EG. Tillskottet har finansierats genom
omprioriteringar inom tionde huvudtiteln.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Internationellt samarbete for budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 25 015 000 kr.

A 4. Arbetsmarknadsråd
1990/91 Utgift	5 451 000
1991/92 Anslag	5 904 000
1992/93 Förslag	6 170 000

Prop. 1991/92: 100

Bil. 11

För närvarande finns fyra arbetsmarknadsråd stationerade i Bonn, Brys-
sel, London och Washington. Deras arbetsuppgifter anges i forordningen
(1990:1 108) med instruktion för specialattachéer vid utlandsmyndigheter-
na.

För budgetåret 1992/93 förordar jag att anslaget förs upp med 6 170000
kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsråd för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-
slagsanslag på 6 170 000 kr.

B. Arbetsmarknad m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

1990/91	Utgift	2	474	525	000 Ans lagssparande*
1991/92	Anslag	2	611	139	000
1991/92	Anslag exkl. mervärdesskatt	2	530	013	000
1992/93	Förslag	2	810	242	000

* exkl. mervärdesskatt.

118 543 000

Från anslaget betalas utgifterna för arbetsmarknadsverkets förvaltnings-
kostnader, exkl. utgifterna för den yrkesinriktade rehabiliteringen vid
arbetsmarknadsinstituten (Ami). Utgifterna avser löner m. m. för verk-
samheten vid arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnderna och AMS. I utgif-
terna ingår verkets kostnader för planering av hur landets arbetskraft skall
utnyttjas under beredskaps- och krigstillstånd.

För arbetsmarknadsverket gäller förordningen (1988:1 139) med in-
struktion för arbetsmarknadsverket.

1991/92 exkl mervärdesskatt	Beräknad ändring 1992/93
1991/92 exkl mervärdesskatt	Föredraganden
Personal 7 366	-
Budget
Förvaltningskostnader 2 530 013 000	+280 229 000
(därav lönekostnader) (1 728 787 000)	(+148 087 000)
Kulturarbetsförmedling 0	-
Aske kursgård 0	-
2 530 013 000	+280 229 000

Budgetramen för budgetåren 1992/93—1993/94 har beräknats till

5 536038000 kr.

Sammanställning över antalet tjänstgörande, årsarbetare och lönekostnad under bud-
getåret 1990/91 finansierade dels över anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvalt-
ningskostnader, dels över andra anslag

Placering	Antal tjänst- görande	Antal årsar- betare	Löne- kostnad (1 000-tal
Placering	Antal tjänst- görande	Antal årsar- betare	kr	■•)
AMS	494	464		138 946
Länsarbetsnämnder	1 794	1 572		374 377
Arbetsförmedling	6 068	5 413	1	270 976
AMU-förläggningar	42	35		3 911
Ami	2 510	2 266		575 171
SUMMA	11 029	9 750	2	363 381

Fördelning av lönekostnader budgetåret 1990/91 (1000-tal kr.)

Arbetsmarknadsverkets förva 1tnings—

kostnader (anslaget Bl.)
Ami (anslaget C 3.)
Anställda med lönebldra
Övriga anslag

SUMMA

1 593 320

518 270

120 383

131 408

2 363 381

1 AMS

Prop. 1991/92:100

1 enlighet med regeringens anvisningar har AMS inte räknat in kompensa-
tion för pris- och löneökningar i sina medelsäskanden under detta anslag.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 har AMS föreslagit att
arbetsmarknadsverket tillförs 5 milj. kr. för att täcka kostnader för förbere-
delser inför ett eventuellt svenskt medlemskap i EG.

I övrigt har AMS inte begärt några medelstillskott för förvaltningsända-
mål under anslaget.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Effektiviseringar och kostnadsminskningar

För arbetsmarknadsverket gäller att kostnaderna under förevarande anslag
skall minska med 1,5%, eller med 36,2 milj, kr., under budgetåret 1992/93
genom effektiviseringar och rationaliseringar. Av beloppet bör 7,8 milj. kr.
återläggas till verket för att fullfölja den påbörjade anskaffningen av termi-
naler till vägledare som inleddes budgetåret 1990/91. Vidare bör 16,3
milj. kr. återläggas för löner inom arbetsförmedlingen.

Genom beslut av riksdagen våren 1991 med anledning av prop.
1990/91:150 bil. 11:9 med förslag till riksdagen rörande omställning och
minskning av den statliga administrationen (FiU30, rskr. 386) gäller ett
besparingsmål för arbetsmarknadsverket exkl. arbetsmarknadsinstituten
på 70,6 milj. kr. under tre budgetår. För budgetåret 1992/93 innebär beslu-
tet en kostnadsminskning med 20 milj. kr. i förhållande till medelstilldel-
ningen innevarande budgetår. AMS har i skrivelse den 8 oktober 1991
begärt att få skjuta på kostnadsminskningen tills läget på arbetsmarknaden
har vänt. Jag kan inte tillstyrka denna begäran. Jag vill erinra om att
kostnadsminskningen enligt riksdagens beslut inte får beröra arbetsför-
medlingen utan att den skall tas ut på AMS och länsarbetsnämnderna. Det
är angeläget, och det bör också vara möjligt även i ett försämrat arbets-
marknadsläge, att arbetet med att banta och effektivisera de administrati-
va funktionerna inom verket fortsätter planenligt. AMS skall enligt beslut
av regeringen senast den 1 mars 1992 lämna en slutredovisning av hur
kostnadsminskningen skall genomföras för hela den aktuella perioden.

2.2 Personal

Som jag tidigare har redovisat bör den satsning på jobb-sökar-aktiviteter
som har gjorts under innevarande budgetår få fortsätta även under budget-
året 1992/93. 1 lönemedel innebär detta 108,1 milj. kr. Dessutom bör
ytterligare medel avsättas tillfälligt under nästa budgetår för en förstärk-
ning av jobb-sökar-aktiviteter för ungdomar i åldern 20 — 24 år. För denna
grupp ungdomar finns inga särskilt riktade insatser av det slag som finns
för yngre ungdomar. Mot bakgrund av den svåra situationen på arbets-
marknaden för 20 —24-åringar är det därför angeläget att tillfälligt förstär-
ka arbetsförmedlingens möjligheter att hjälpa dessa ungdomar. Enligt min
bedömning sker det bäst genom intensifierade förmedlingsinsatser i form

av jobb-sökar-aktiviteter. Lönemedlen for denna förstärkning beräknar jag Prop. 1991/92: 100
till 100 milj. kr. Till övriga kostnader för jobb-sökar-aktiviteterna åter- Bil. 11
kommer jag strax (avsnitt 2.3). Dessutom återkommer jag till frågan när
jag längre fram behandlar övriga insatser för ungdomar under anslaget B 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Som föreslogs i 1991 års budgetproposition bör arbetsmarknadsverket
under de två kommande budgetåren få behålla de särskilda medel som har
anvisats för innevarande budgetår för olika förstärkta förmedlingsinsatser
för flyktingar och invandrare. För budgetåret 1991/92 uppgår medlen till
45,9 milj. kr. Behovet av särskilda insatser för dessa grupper är fortfarande
mycket stort. I detta sammanhang vill jag ta upp den överföring som har
skett av handläggningen av säsongarbetstillstånd från statens invandrar-
verk till länsarbetsnämnderna. Hittills har länsarbetsnämndernas kostna-
der för denna verksamhet finansierats genom att medel har förts över till
arbetsmarknadsverket från invandrarverket. Fr.o. m. nästa budgetår bör
emellertid medel för verksamheten anvisas direkt till arbetsmarknadsver-
ket. Jag har därför räknat upp lönemedlen med 1,5 milj. kr. Jag har i dessa
frågor samrått med chefen för kulturdepartementet.

Avvecklingen av AMS boendeservice inom arbetsmarknadsutbildning-
en fortsätter. För budgetåret 1992/93 innebär detta en minskning av löne-
kostnaderna med 3,4 milj. kr.

I arbetsmarknadsdepartementet förbereds ett förslag att avskaffa det
s. k. arbetsförmedlingsmonopolet fr. o. m. den 1 juli 1993. Något skäl finns
därför inte att bygga upp en tillsynsverksamhet med anledning av den av
riksdagen under våren 1991 antagna nya lag om privat arbetsförmedling
och uthyrning av arbetskraft som träder i kraft den 1 januari 1992 och som
kommer att ha en begränsad giltighetstid om riksdagen godkänner försla-
get. Under våren 1991 anvisade riksdagen 2 milj. kr. (prop. 1990/91:150
bil. 1:6, FiU30, rskr. 386) för tillsynstjänster inom arbetsmarknadsverket
under första halvåret 1992. Dessa tjänster kommer inte att behövas när
arbetsförmedlingsmonopolet avskaffas. Jag har därför minskat lönemed-
len med 2 milj. kr. för tillsynstjänsterna.

Vidare har jag minskat lönemedlen för nästa budgetår med dels 7,8
milj. kr. för tillkommande drift- och underhållskostnader för terminaler
till vägledarna, dels 12,1 milj.kr. som utgör den del av rationaliserings-
kravet som inte återläggs till verket och dels 10 milj. kr. som är den del av
minskningen av administrationskostnaderna som utgör löner.

Jag kan inte tillstyrka AMS förslag att verket skall tillföras medel för
kostnader i samband med ett närmande till EG. Eventuella kostnader som
hänför sig till detta får bestridas inom ramen för befintliga förvaltningsme-
del.

De sammanlagda lönekostnaderna under budgetåret 1992/93 har jag
beräknat till 1 876,9 milj.kr. (+ 148,1 milj.kr.). Av lönemedlen bör 5
milj. kr. avsättas för tillfälliga förstärkningar av arbetsförmedlingen. Dessa
medel bör få utnyttjas först efter särskilt beslut av regeringen.

2.3 Förvaltningskostnader i övrigt

Jag har tidigare (avsnitt 2.2) föreslagit att verksamheten med jobb-sökar-
aktiviteter skall få fortsätta även nästa budgetår samt att den skall utökas
för ungdomar i åldern 20 — 24 år. Lönemedlen för denna verksamhet har
jag beräknat under avsnittet Personal.

Övriga kostnader för verksamheten, dvs. för t. ex. hyra av lokaler, tele-
fon och kopiering m. m. i samband med arbetssökande beräknar jag till
178 milj. kr. exkl. moms, varav 80 milj. kr. för utökningen av aktiviteter-
na. Jag vill här upprepa vad min företrädare anförde i 1991 års budgetpro-
position, nämligen att jobb-sökar-aktiviteterna nu bör ses som ett naturligt
inslag i arbetsförmedlingens verksamhet. Det innebär också att de skall
inlemmas i den ordinarie verksamheten och på sikt finansieras utan sär-
skilt tillskott av medel.

Jag har vidare minskat förvaltningskostnaderna i övrigt med 10 milj. kr.
som avser minskningen av administrationen inom arbetsmarknadsverket.

Under nästa budgetår sker de sista anskaffningarna av terminaler till
vägledarna. För tillkommande kostnader för drift och underhåll av dessa
nya terminaler har jag beräknat 7,8 milj. kr. De sammanlagda kostnaderna
för det ADB-baserade platsförmedlingssystemet inkl, terminaler till vägle-
dare under nästa budgetår har jag beräknat till 198 milj. kr.

AMS investeringsbehov för ADB-utrustning under treårsperioden
1991/92—1993/94 uppgår till 110 milj. kr. som avser ny- och ersättnings-
anskaffningar. Fr.o. m. innevarande budgetår ingår AMS i försöksverk-
samheten med lån i riksgäldskontoret för finansiering av ADB- och kom-
munikationsutrustning. För finansiering av sådan utrustning beräknas
AMS för budgetåret 1992/93 ta upp lån i riksgäldskontoret på högst 355
milj. kr. Av detta belopp beräknas 251 milj. kr. användas för lösen av
återstående kapitalskuld hos statskontoret för ADB-utrustning som har
anskaffats t.o. m. innevarande budgetår. 88 milj. kr. utgör ett förlängt
bemyndigande att ta upp lån i riksgäldskontoret. Det förlängda bemyndi-
gandet motiveras av att AMS på grund av fördröjningar i planerade
investeringar i terminaler sannolikt inte kommer att under budgetåret
1991/92 kunna utnyttja hela lånemöjligheten för det budgetåret.

2.4 Övrigt

För innevarande budgetår har AMS eller, efter AMS bestämmande, länsar-
betsnämnderna bemyndigats att på vissa villkor avskriva lånefordringar
uppkomna inom arbetsmarknadsverket som uppgår till högst 75000 kr.
Jag föreslår att motsvarande bemyndigande lämnas även för nästa budget-
år. Under budgetåret 1990/91 har AMS avskrivit fordringar på samman-
lagt 3416 394 kr. Fordringarna avser näringshjälpslån och lån till flykting-
ar.

Verksamheten vid Aske kursgård bekostas genom intäkter vid upplåtel-
se av kurslokaler m. m. Viss del av verksamheten vid kulturarbetsförmed-
lingen skall likaledes bekostas genom avgifter för s. k. överservice. Några
medel behöver därför inte anvisas för dessa båda verksamheter.

Prop.1991/92: 100

Bil. 11

I likhet med vad som gäller under innevarande budgetår bör högst 50 Prop. 1991/92: 100
milj. kr. under detta anslag få utnyttjas för insatser inom den yrkesinrikta- Bil. 11
de rehabiliteringen om detta bedöms som mest angeläget vid en priorite-
ring mellan förmedlingsinsatser resp, väglednings- och rehabiliteringsin-
satser.

2.5 Sammanfattning

Kostnaderna under anslaget för det kommande budgetåret har jag beräk-
nat till totalt 2 810,2 milj.kr. (+ 280,2 milj. kr.).

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att regeringen får bemyndiga AMS, eller efter AMS
bestämmande, länsarbetsnämnderna att under budgetåret 1992/93
besluta om avskrivning av lånefordran som inte överstiger 75000
kr. uppkommen inom arbetsmarknadsverket under de förutsätt-
ningar som gäller för budgetåret 1991/92 (avsnitt 2.4),

2. godkänna att högst 50000000 kr. av medlen under anslaget får
användas för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen (av-
snitt 2.4),

3. ti\\ Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret
1992/93 anvisa ett ramanslag på 2 810242000 kr.

B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

1990/91	Utgift	10	205	428
1991/92	Anslag	14	100	687
1991/92	Anslag exkl. mervärdesskatt	14	067	412
1992/93	Förslag	19	606	575

Reservation*

1 017 718 000

*exkl. mervärdesskatt. Avser reserverade medel från delar av de
tidigare anslagen för arbetsmarknadsservice, arbetsmarknadsutbildning,
kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag, sysselsättnings-
skapande åtgärder samt statsbidrag för inskolningsplatser.

De åtgärder som finansieras under anslaget kan uppdelas i utbudsstimu-
lerande och efterfrågepåverkande åtgärder. De utbildningsstimulerande
åtgärderna består av utredningskostnader, flyttningsbidrag m.m., arbets-
marknadsutbildning inkl, utbildningsbidrag, utbildningsbidrag vid vidgad
arbetsprövning och till ungdomar under 20 år vid jobb-sökar-aktiviteter
samt bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet. Dessa åtgärder
skall framförallt underlätta yrkesmässig och en viss geografisk rörlighet
samt bidra till kompetensutveckling i arbetslivet.

De efterfrågepåverkande åtgärderna är beredskapsarbete, rekryterings-
stöd, otraditionella insatser, insatser för flyktingar och invandrare, inskol-
ningsplatser samt bidrag till handledare för ungdomar. Dessa åtgärder
används i första hand för att ge, på arbetsmarknaden, utsatta grupper

tillfälligt arbete i avvaktan på mer varaktiga lösningar på deras sysselsätt- Prop. 1991/92: 100
ningsproblem. Bil. 11

Utredningskostnader avser utgifter för reseersättningar och traktamen-
ten åt arbetssökande i samband med besök på arbetsförmedlingen samt för
läkarundersökning och tolkhjälp.

Flyttningsbidrag är bidrag som arbetssökande kan erhålla för att söka
och anta arbeten utanför hemorten. Bidrag kan också utgå för inlösen av
fastigheter och bostadsrätter från arbetslösa som flyttar av arbetsmark-
nadsskäl.

Arbetsmarknadsutbildning kan erbjudas personer som är eller riskerar
att bli arbetslösa. Utbildning kan anordnas i form av särskilt anordnade
kurser och inom det reguljära utbildningsväsendet. Vid arbetsmarknadsut-
bildning uppbär deltagaren utbildningsbidrag. Stöd kan också utgå i form
av bidrag till arbetsgivare för utbildning av anställda.

Vidgad arbetsprövning är ett komplement till arbetsmarknadsverkets
övriga vägledningsinstrument. Arbetsprövningens syfte är att ge arbetssö-
kande tillfälle att pröva olika slag av arbeten. Under arbetsprövningen
erhåller den arbetssökande utbildningsbidrag.

Utbildningsbidrag lämnas också till ungdomar under 20 år som deltar i
jobb-sökar-aktiviteter.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet lämnas till personer
som startar eget företag för att de skall klara sin försörjning i ett inled-
ningsskede.

Beredskapsarbete anordnas om den arbetssökandes sysselsättningspro-
blem inte kan lösas genom förmedlingsinsatser eller olika slag av utbuds-
påverkande åtgärder.

Rekryteringsstöd får lämnas antingen då en anställning tidigareläggs
eller avser nyskapande av arbete, eller då det gäller en anställning som den
anvisade inte skulle ha fått utan stödet.

Otraditionella insatser skall stimulera till förnyelse av arbetsmetoderna
inom arbetsförmedlingsorganisationen och av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna.

Insatser för flyktingar och invandrare avser dels medel till förhöjt rekry-
teringsstöd i syfte att underlätta värvning av svenskundervisning och
arbete under högst tolv månader, dels andra åtgärder som underlättar för
flyktingar och invandrare att få arbete.

Inskolningsplatserna syftar till att ge ungdomar, i första hand i åldrarna
18 och 19 år, tillfällig sysselsättning. Stödet kan utgå dels för avtalad
inskolningsplats, dels för särskild inskolningsplats.

Bidrag till handledare för ungdomar lämnas till arbetsgivare för hand-
ledning av ungdomar under 20 år som anställs på avtalad inskolningsplats,
med rekryteringsstöd eller på utbildningsvikariat.

1 AMS

AMS föreslår i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 att de
nuvarande efterfrågepåverkande åtgärderna samt de särskilda åtgärderna
för arbetshandikappade ersätts med två slags arbetsgivarbidrag. Det ena

bidraget, allmänt anställningsstöd, skulle vara tidsbegränsat, och ersätta Prop. 1991/92: 100
nuvarande rekryteringsstöd, beredskapsarbete av icke investeringska- Bil. 11
raktär, medflyttandebidrag och bidrag till handledare för ungdomar. Det
andra bidraget, särskilt anställningsstöd, skulle avse mer långvariga an-
ställningar, och ersätta lönebidrag, bidrag till skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare, strukturstöd inom byggarbetsmarknaden och bidrag till ar-
betsbiträde.

Enligt AMS bör bidrag till utbildning i företag, tillfälligt investeringsstöd
(ersätter investeringsarbeten), inskolningsplatser och arbetshjälpmedel åt
handikappade kvarstå som särskilda åtgärder.

I sin anslagsframställning redovisar AMS, i kostnadsnivån juli 1991, tre
alternativa förslag till medelsbehov under anslaget. Kostnaden för de tre
förslagen uppgår till 11 798, 16514 resp. 19387 milj.kr. Detta, tillsam-
mans med antagen volym utbildningsvikariat, skulle enligt AMS innebära
att 90000, 115000 resp. 135000 personer i genomsnitt per månad skulle
kunna erbjudas en konjunkturberoende arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

I följande tabell redovisas AMS förslag till fördelning, i det högsta
alternativet, av kostnaderna för och antalet personer i genomsnitt per
månad i de åtgärder som ingår under anslaget samt för utbildningsvikariat.

Åtgärd	Kostnad	Antal personer
	Milj. kr.	per månad
Arbetsmarknadsutbildning(1)	13 572	75 000
Utbildningsvikariat	-	20 000
Beredskapsarbete/rekryte-
ringsstöd	2 485	20 000
Inskolningsplatser(2)	2 580	20 000
Övrig verksamhet(3)	750	-
Summa	19 387	135 000

(1) Varav 18 000 personer i utbildning inom det reguljära

utbildningsväsendet.

(2) Varav 5 000 avtalade inskolningsplatser.

(3) Avser utredningskostnader, flyttningsbidrag m.m.,
elevsocial verksamhet, bidrag till lönekostnader vid
utbildning inom tekoindustrin, försöksverksamhet med
bidrag till utbildning i företag, utbildningsbidrag vid
vidgad arbetsprövning och till ungdomar under 20 år vid
jobb-sökar-aktiviteter, försöksverksamhet med stimulansbidrag,
bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet samt
insatser för flyktingar och invandrare.

För övrig verksamhet, med undantag för utbildningsbidrag vid jobb-
sökar-aktiviteter, har AMS beräknat oförändrade kostnader. Utbildnings-
bidraget vid jobb-sökar-aktiviteter har beräknats i förhållande till den
kalkylerade volymen för inskolningsplatser.

I det följande redovisas AMS övriga förslag i anslagsframställningen.
Dessa berör arbetsmarknadsutbildning, utbildningsvikariat, otraditionella
insatser och inskolningsplatser. Vidare redovisas beräknade kostnader för
arbetslöshets- och permitteringslöneersättning som inte bestrids under
anslaget men som enligt regeringens anvisningar skall redovisas i detta
sammanhang.

5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

1.1 Arbetsmarknadsutbildning Prop. 1991/92:100
AMS föreslår i anslagsframställningen dels att bidraget till arbetsgivare för
utbildning i företag skall höjas från högst 40 till högst 60 kr., dels utökade
möjligheter att använda högskoleutbildning som arbetsmarknadsutbild-
ning.

1.2 Utbildningsvikariat

AMS föreslår att regeringen fr. o. m. budgetåret 1992/93 bemyndigar AMS
att för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utöver de medel som anvisas
under anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, använda ett belopp
motsvarande eventuell skillnad mellan beräknade och faktiska kostnader
för utbildningsvikariat.

1.3 Otraditionella insatser

AMS pekar på att behovet av de otraditionella insatserna har ökat på
grund av att det kraftigt försämrade arbetsmarknadsläget drabbar vissa
orter särskilt hårt. AMS föreslår därför att 200 milj. kr. anvisas för otradi-
tionella insatser med den inriktning av medlen som angavs i 1991 års
budgetproposition.

1.4 Inskolningsplatser

AMS föreslår att ungdomar som har fått sin skolgång avbruten eller för-
längd på grund av psykisk störning eller till följd av psykiatrisk vård skall
få vara i särskild inskolningsplats upp till 25 års ålder. Även ungdomar
som på annat sätt har en dokumenterad, långvarig kontakt med den
psykiatriska vården och som har svårt att få arbete bör få denna rätt.

AMS föreslår vidare att lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplat-
ser hos offentliga arbetsgivare ändras så att bidragen för särskilda inskol-
ningsplatser kan hanteras på samma sätt som övriga bidrag, dvs. så att
arbetsgivaren betalar in arbetsgivaravgiften på lönen i stället för att riks-
försäkringsverket gör detta. Bidraget till administration bör samtidigt
sänkas från 5% till 4% av lönekostnaden.

7.5 Arbetslöshets- och permitteringslönersättning

AMS beräknar att kostnaderna för kontant arbetsmarknadsstöd (KAS)
kommer att något överstiga 600 milj. kr. under budgetåret 1992/93.

AMS beräknar vidare att utbetalningen av statsbidrag till arbetslöshets-
kassorna under budgetåret 1992/93 kommer att något överstiga 17 miljar-
der kr. Mot bakgrund av den stigande arbetslösheten under budgetåret
1991 /92 antar AMS att arbetslösheten bland kassamedlemmar kommer att
motsvara ca nio dagar per medlem. Med antagandet att den årliga öknings-
takten för genomsnittligt utbetalad dagpenning kommer att vara 5 % per år
under perioden 1991 — 1993 beräknar AMS att den genomsnittligt utbeta-

lade dagpenningen kommer att uppgå till ca 500 kr. under budgetåret Prop. 1991/92: 100

1992/93. Bil. 11

Kostnaderna för permitteringslöneersättning beräknas av AMS något

överstiga 180 milj. kr. under budgetåret 1992/93.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Inledning

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som innebär statsbidrag till ar-
betsgivare för lönekostnader har byggts upp under en lång rad av år, vilket
har resulterat i en mängd olika regler och bidragsnivåer. Liksom AMS
anser jag att en förenkling av dessa regler bl. a. skulle medföra en enklare
ärendehantering och en mer rationell administration.

En fundamental förändring av åtgärdssystemet som detta är frågan om
måste dock ges en mer omfattande och genomgripande analys. Regeringen
har därför den 28 november 1991 givit riksrevisionsverket (RRV) i upp-
drag att se över de åtgärder som innebär statsbidrag till arbetsgivare, med
syfte att ge förslag till förbättringar och förenklingar som ökar dessa
åtgärders effektivitet och stimulerar den enskilde i åtgärd att snabbt återgå
i reguljärt arbete eller vidareutbilda sig. RRV skall redovisa sina förslag
senast den 31 maj 1992.

Kostnaderna under anslaget för nästa budgetår för de utbudsstimuleran-
de åtgärderna har jag beräknat till 14 310,6 milj. kr. För de efterfrågepåver-
kande åtgärderna under anslaget har jag beräknat 5 296,0 milj. kr. Av
medlen under anslaget bör regeringen disponera 60 milj. kr. Av dessa bör
50 milj. kr. användas för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser på
utsatta orter m.m. och 10 milj.kr. för olika utvecklingsprojekt inom
arbetsmarknadspolitiken. Vid beräkningarna av kostnaderna för bered-
skapsarbete, rekryteringsstöd och inskolningsplatser har jag tagit hänsyn
till införandet av arbetsgivarperioder i sjukförsäkringen fr. o. m. den 1
januari 1992. Arbetsgivarperioderna innebär att arbetsgivarna får svara
för kostnaderna för sjuklön till sina anställda under de första 14 dagarna
av en sjukperiod. Även kompensationen till arbetsgivarna för de ökade
kostnaderna, i form av en sänkning av arbetsgivaravgiften till sjukförsäk-
ringen, har beaktats vid beräkningarna.

I följande tabell redovisas anvisade medel inkl, medel på tilläggsbudget I
för budgetåret 1991 /92 (Bå 91 /92) och mina nu beräknade kostnader (exkl.
mervärdesskatt) för budgetåret 1992/93 (Bå 92/93), samt antalet personer i
genomsnitt per månad fördelat på konjunkturberoende åtgärder.

Åtgärd

Bå 91/92

Kostnad

Bå 92/93
Kostnad

Antal

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

(1 000-

personer

tal kr.)

per månad

Utredningskostnader	8	182		9	082
Flyttningsbidrag m.m.	234	395		200	000
Särskilt anordnad arbetsmarknads-
utbildning	4 451	341	5	708	175	48 000
”” , utbildningsbidrag	4 931	965	5	671	102
Stimulansbidrag vid arbetsmark-
nadsutbildning	30	000			-
Arbetsmarknadsutbildning i det
reguljära utbildningsväsendet	1 473	185	1	817	473	19	000
Bidrag till utbildning i företag	425	646		612	480	8	000
Bidrag till utbildning i företag,
försöksverksamhet	20	000			-
Bidrag till lönekostnader vid före-
tagsutbildning, försöksverksamhet	150	000			-
Elevsocial verksamhet vid arbets-
marknadsutbildning	44	127		66	373
Utbildning av anställa inom TEKO	15	000			-
Vidgad arbetsprövning, utbildnings-
bidrag	27	125		28	481		300
Jobb-sökar-aktiviteter, utbild-
ningsbidrag	67	446		82	960	1	400
Utbildningsvikariat		-			-	20	000(1)
Starta-eget-bidrag	109	000		114	450	1	000
Summa utbudsstimulerande åtgärder	11 987	412	14	310	576	97	700
Beredskapsarbete/rekryteringsstöd	2 604	000	2	772	863	18	000
Försöksverksamhet med sysselsätt-
ningsskapande åtgärder	10	000		10	000
Insatser för flyktingar och
invandrare	140	000		147	000	2	000
Inskolningsplatser	2 401	000	2	114	136	17	000
Bidrag till handledare för ung-
domar	210	000		252	000	4	000
Summa efterfrågepåverkande åt-
gärder	5 365	000	5	295	999	41	000
Totalt	17 352	412(2)	19	606	575(3)	138	700

(1) Utbildningsvikariaten bekostas inte från anslaget men räknas in i de
konjunkturberoende åtgärderna.

(2) Av medlen har 3 285 milj.kr. anvisats på tilläggsbudget I.

(3) Härtill kommer kostnaderna för utbildningsvikariaten som innebär
avdrag på arbetsgivaravgifterna på ca 3 300 milj.kr.

2.2 Utredningskostnader

Medelsbehovet för utredningskostnader har jag efter pris- och löneuppräk-
ningar beräknat till 9,1 milj. kr.

2.3 Flyttningsbidrag m. m.

Ett antal flyttningsbidrag lämnas som försöksverksamheter. Dessa är mer-
kostnadsbidrag, medflyttandebidrag, fria hemresor för kulturarbetare och
vissa nordiska sökanderesor. När det gäller personer som söker arbete i
Finland eller Sverige finns det en överenskommelse mellan Sverige och
Finland om att sökanderesor beviljas i båda riktningarna. Även personer

bosatta i Danmark och Norge som söker arbete i Sverige kan beviljas Prop. 1991/92: 100
sökanderesor. Bil. 11

Med hänsyn till arbetsmarknadsläget finns det inte någon anledning att
fortsätta försöksverksamheterna med sökanderesor för personer bosatta i
Danmark och Norge. Dessa verksamheter bör därför upphöra fr. o. m.
nästa budgetår. De övriga försöksverksamheterna föreslår jag få fortsätta
under budgetåret 1992/93.

Det minskade antalet lediga platser medför att rörligheten på arbets-
marknaden minskar. På grund härav och med hänsyn till mitt förslag att
slopa sökanderesor från Danmark och Norge beräknar jag ett minskat
behov av medel för flyttningsbidrag. För nästa budgetår bör 200,0 milj. kr.
(-34,4 milj, kr.) beräknas för detta ändmål. I beloppet ingår 1 milj. kr. för
inlösen av fastigheter och bostadsrätter.

2.4 Arbetsmarknadsutbildning

Under budgetåret 1990/91 deltog totalt 142000 personer i arbetsmark-
nadsutbildning varav ca 93 000 i den särskilt anordnade arbetsmarknads-
utbildningen, ca 18 500 i utbildningar i det reguljära utbildningsväsendet
och 30500 i utbildning i företag. Det innebär en ökning med 38000
deltagare jämfört med föregående budgetår och den största utbildningsvo-
lymen sedan 1970-talet. I genomsnitt omfattade arbetsmarknadsutbild-
ningen, exkl. utbildning i företag, 42 300 deltagare varje månad under
budgetåret.

Av AMS årsberättelse över arbetsmarknadsutbildningen för budgetåret
1990/91 framgår det vidare att länsarbetsnämnderna i valet mellan olika
utbildningsformer prioriterat den särskilt anordnade utbildningen, som
markant har ökat sin andel av arbetsmarknadsutbildningen i jämförelse
med tidigare budgetår. Detta her emellertid medfört att utbildningsvoly-
men under budgetåret blivit lägre än vad som beräknats vid medelsfördel-
ningen till AMS.

Om arbetsmarknadsutbildningen skall få den omfattning, i totalt antal
deltagare, som beräknats måste det beräknade antalet utbildningsveckor i
det reguljära utbildningsväsendet utnyttjas, samtidigt som den beräknade
genomsnittliga kurstidens längd inte ökar. Av samma skäl måste kapaci-
tetsutnyttjandet inom de upphandlade utbildningarna öka, samtidigt som
den beräknade genomsnittliga kurstidens längd inte överstiger 17 veckor.

Yrkesutbildningarnas andel minskade under budgetåret 1990/91 och
utgjorde 75% av arbetsmarknadsutbildningen exkl. utbildning i företag.
Av de teoretiska utbildningarna var hälften direkt yrkesförberedande,
medan en tredjedel bestod av orienterande kurser och svenska för invand-
rare.

Till de positiva resultaten hör att den genomsnittliga faktiska utbild-
ningstiden har förkortats. Det har sin förklaring i att de nya sökandegrup-
perna ofta har en yrkesutbildning och enbart behöver en komplettering av
sina kunskaper i form av kortare teoretisk eller praktisk fortbildning för att
stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Till de negativa resultaten hör att den genomsnittliga arbetslöshetstiden,

före utbildningens start, harblivit längre, vilket delvis sammanhänger med Prop. 1991/92: 100
den stora tillströmningen av nya sökande. Därtill kan läggas att andelen av Bil. 11
de nyutbildade som hade en anställning ett halvår efter fullföljd utbildning
har minskat som en följd av det försämrade arbetsmarknadsläget. Det
innebär en ökad kostnad per person som fått arbete efter fullföljd utbild-
ning.

Det är väsentligt att andelen yrkesutbildningar hålls på en hög nivå.
Länsarbetsnämnderna måste därför vid upphandlingen av utbildning prio-
ritera yrkesinriktade utbildningar. Den omfattande utbildningsvolymen
får heller inte medföra att utbildningarnas innehåll och kvalitet åsidosätts
eller att prövningen av vilka personer som skall erbjudas utbildning för-
sämras. Jag förutsätter att AMS bevakar att utbildningen håller hög kvali-
tet och svarar mot behoven på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsutbildningens fördelningspolitiska profil har huvudsak-
ligen svarat mot satta mål. De kortutbildade har fortsatt fått del av utbild-
ningsinsatserna i större utsträckning än andra grupper. Detsamma gäller
flyktingar och invandrare samt arbetshandikappade som i förhållande till
sin andel av de arbetslösa totalt har utgjort en högre andel i utbildning. De
arbetshandikappades deltagande i reguljärutbildning visar emellertid på
en starkt negativ utveckling i förhållande till det mål som satts upp, dvs.
att minst hälften av utbildningen skall gå till arbetshandikappade. AMS
måste noga beakta de arbetshandikappades behov av utbildning.

Bidrag till utbildning i företag omfattade under förra budgetåret främst
s.k. flaskhalsutbildningar inom tillverkningsindustrin. Ca 30% av delta-
garna deltog i utbildning på grund av varsel om uppsägning eller permitte-
ring. Den genomsnittliga utbildningstiden var kortare än tidigare år, vilket
sammanhänger med att 24 % av de anställda deltog i utbildningar som var
kortare än 40 timmar. En uppdelning av dem som påbörjade utbildning
under budgetåret på arbetsgivarkategorier visar att 91 % var anställda i
annan än statlig eller kommunal verksamhet.

Särskilda medel har för innevarande budgetår beviljats AMS för att
bedriva två försöksverksamheter, dels med stimulansbidrag till arbetssö-
kande som utbildar sig för och tar anställning i verkstadsindustrin, dels
med ett särskilt stöd till kompetensutveckling av anställda i industriföre-
tag.

Bakgrunden till beslutet om stimulansbidrag var den stora efterfrågan på
arbetskraft inom verkstadsindustrin och svårigheten att rekrytera arbets-
sökande till utbildningar inom detta område. När försöksverksamheten
startade hade emellertid förutsättningarna på arbetsmarknaden drastiskt
förändrats. I den redovisning över försöksverksamheten som AMS har
lämnat är slutsatsen att stimulansbidraget inte har haft någon avgörande
effekt på rekryteringen till verkstadsutbildningama.

Försöksverksamheten för att stimulera kompetensutveckling i företagen
innehöll bl. a. krav på att företagen skulle förändra arbetsorganisationen
för att skapa en lärande organisation.

Totalt har försöksverksamheten omfattat 1 257 anställda i 30 företag.
Den övervägande delen av företagen var verkstadsföretag med farre än
100 anställda, som helt eller delvis producerade för exportmarknaden.

Utbildningarna omfattade både okvalificerade arbetare och kvalificerade Prop. 1991/92: 100
yrkesarbetare. I medeltal deltog 32% av de anställda i utbildningen. I åtta Bil. 11
av företagen fick samtliga anställda del av kompetensutvecklingen. De
flesta företag som deltagit har varit inne i ett dynamiskt skede och baserat
kompetensutvecklingen på konkreta organisatoriska och tekniska föränd-
ringar. I elva företag genomfördes tekniska förändringar och i 15 företag
både tekniska och arbetsorganisatoriska förändringar.

Dessa två försöksverksamheter skall avslutas vid utgången av inneva-
rande budgetår. Jag finner inte skäl att föreslå någon förlängning av
verksamheterna.

Mot bakgrund av vad jag har anfört i det föregående om arbetsmark-
nadspolitikens inriktning bör arbetsmarknadsutbildningen bibehållas på
en hög nivå. Jag räknar med att 75 000 personer i genomsnitt vaije månad
behöver erbjudas arbetsmarknadsutbildning i olika former under budget-
året 1992/93. Merparten av resurserna för arbetsmarknadsutbildning bör
beräknas för särskilt anordnad utbildning.

2.4.1 Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning

Den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen bör under nästa bud-
getår beräknas för 48000 deltagare varje månad. Denna volym bör kunna
tillgodose behovet av såväl grundläggande och kompletterande yrkesut-
bildningar som orienterande, vägledande och allmänteoretiska komplette-
ringar inför yrkesutbildningen.

Vid mina medelsberäkningar har jag utgått från att den genomsnittliga
utbildningstiden inte skall överstiga 17 veckor, vilket innebär att totalt ca
150000 personer kommer att få tillgång till särskilt anordnad arbetsmark-
nadsutbildning under nästa budgetår.

Jag vill här framhålla vikten av att de arbetssökande snabbare än i dag
kommer in i utbildning. Det arbete som AMS bedriver för att stödja och
utveckla upphandlarkompetensen hos länsarbetsnämnderna måste därför
intensifieras, främst i de län som har de längsta arbetslöshetstidema före
påbörjad utbildning.

Medelsbehovet för särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning under
budgetåret 1992/93 beräknar jag till 5 708,2 milj. kr. för upphandling av
kurser och till 5 671,1 milj.kr. för utbildningsbidrag till deltagarna. I
beloppet för upphandling av kurser ingår även medel för den försöksverk-
samhet med särskilda stödinsatser för kursdeltagare i en för sitt kön
otraditionell arbetsmarknadsutbildning, som enligt riksdagens beslut om
jämställdhetspolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:105, AU17, rskr.
364) skall pågå i fem år.

2.4.2 Arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet m. m.
Arbetsförmedlingens möjlighet att bevilja utbildningsbidrag för utbildning
i det reguljära utbildningsväsendet gör att mer speciella utbildningsbehov
kan tillgodoses för främst arbetshandikappade, flyktingar och invandrare
samt lokalt bunden arbetskraft.

Enligt min bedömning bör utbildningsbidrag till sådan utbildning beräk- Prop. 1991/92: 100
nas för ca en miljon veckor, vilket möjliggör en omfattning av ca 19000 Bil. 11
deltagare vaije månad.

Jag har vid mina medelsberäkningar utgått från att den genomsnittliga
utbildningstiden inte skall överstiga 29 veckor, vilket innebär att totalt ca
34 500 personer kan få tillgång till dessa utbildningsbidrag under budget-
året, dvs. 3 500 fler än vad som förordades i 1991 års budgetproposition.

AMS har föreslagit att möjligheten att få använda högskoleutbildning
som arbetsmarknadsutbildning skall utökas. AMS vill att länsarbetsnämn-
derna skall få möjlighet att såväl upphandla högskoleutbildningar som
bevilja utbildningsbidrag för högskoleutbildningar upp till 60 veckor. Vi-
dare bör utbildningens inriktning få omfatta alla områden som arbets-
marknadsverket identifierar som bristområden.

En markant ökning av utbildningsplatserna vid högskolan har skett
under innevarande budgetår, för att dels kunna ge fler en möjlighet till
påbyggnadskurser vid högskolan och därigenom tillgodose den lokala ef-
terfrågan på vissa yrkeskategorier, dels kunna ge fler ungdomar en möjlig-
het till inträde vid högskolan.

Denna ökning av utbildningsplatserna vid högskolan bör även tillgodose
de behov av högskoleplatser som enligt AMS finns för vissa arbetssökande,
som kan behöva komplettera sin tidigare utbildning. Jag är därför inte
beredd att tillstyrka AMS förslag om ökade möjligheter till arbetsmark-
nadsutbildning på högskolenivå. Enligt de bestämmelser som gäller för
den utbildning som högskolan anordnar på uppdrag av företag, organisa-
tioner eller myndigheter samt för samhällets behov av arbetsmarknadsut-
bildning får utbildningen inte motsvara någon allmän utbildningslinje.
Skälen härtill är bl. a att det inte skall gå att köpa sig förbi det allmänna
ansökningsförfarandet eller den kö som kan ha uppstått på grund av
platsbrist.

Medelsbehovet för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning
inom det reguljära utbildningväsendet under budgetåret 1992/93 har jag
beräknat till 1 817,5 milj. kr.

2.4.3 Bidrag till utbildning i företag

Bidrag till utbildning i företag är en betydelsefull form av utbildning,
främst som ett stöd till kompetensutveckling i de små och medelstora
företagen. I det nuvarande konjunkturläget är bidraget dessutom ett vik-
tigt alternativ för att förhindra att lagda varsel om uppsägning eller permit-
tering verkställs.

Jag bedömer ett behov av bidrag till utbildning i företag som omfattar ca
8000 personer per månad. Vid en beräknad genomsnittlig utbildningstid
om 290 timmar innebär det att ca 58000 anställda, under budgetåret, kan
få kompetenshöjande utbildning.

AMS har föreslagit att bidraget för utbildningskostnader till arbetsgivar-
na skall höjas från högst 40 kr. till högst 60 kr. per timme. Jag är inte
beredd att tillstyrka förslaget.

Vid utbildning av anställda inom textil- och konfektionsindustrin kan

ersättning lämnas till arbetsgivare även för lönekostnader med högst 35 kr. Prop. 1991/92: 100
per timme. Jag vill erinra om att detta särskilda stöd har varit en del i det Bil. 11
treårsprogram för tekoindustrin som löper ut i och med innevarande
budgetår och därför upphör.

Som en försöksverksamhet under innevarande budgetår får bidrag läm-
nas till arbetsgivare inom tillverkningsindustrin med högst 50 kr. per
timme för lönekostnader vid utbildning av anställda. Jag finner inte skäl
att föreslå någon förlängning av denna försöksverksamhet.

Medelsbehovet för bidrag till utbildning i företag har jag beräknat till

612,5 milj. kr.

2.4.4 Elevsocial verksamhet

Den elevsociala verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen består
av två delar, dels den hälsovårdande och kurativa verksamhet som bedrivs
som uppdragsverksamhet av AMU-gruppen och upphandlas tillsammans
med utbildningen, dels den boendeservice till kursdeltagarna som AMS
själv svarar för.

AMS fick i april 1989 i uppdrag av den dåvarande regeringen att avveck-
la sitt boendeansvar och den boendeservice som bedrivs i samband med
arbetsmarknadsutbildning. Av den delrapport som AMS kommit in med i
augusti 1991 framgår att de nedskärningar som ålagts arbetsmarknadsver-
ket under budgetåret 1990/91 i stort sett har kunnat uppnås. Flertalet
länsarbetsnämnder har i det närmaste helt avvecklat sitt boendeansvar. I
fem län görs bedömningen att det inte är möjligt att helt avveckla elevbo-
städerna. AMS framhåller emellertid sin avsikt att tillsammans med dessa
länsarbetsnämnder klara ut hur en avveckling skall kunna ske fram till
budgetåret 1993/94.

Avvecklingen av boendeservicen innebär bl. a. att de tidigare hyres-
subventionerna har slopats. För att deltagarna skall få en skälig ersättning
för sitt boende utanför hemorten föreslår jag därför en höjning av trakta-
mentsbeloppet från 98 till 103 kr. under nästa budgetår. Kostnaden härför
beräknar jag till 10,5 milj. kr. Jag har inkluderat denna höjning vid min
beräkning av kostnaderna för utbildningsbidrag vid särskilt anordnad
utbildning och vid utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet.

Jag räknar med att den fortlöpande avvecklingen av boendeservicen
även under budgetåret 1992/93 kommer att medföra minskade personal-
kostnader som i stort täcker traktamentshöjningen. Vid min beräkning av
medlen för AMS boendeservice har jag därför räknat av 7,8 milj. kr. under
detta anslag, samt 3,4 milj. kr. under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader.

Det totala medelsbehovet för elevsocial verksamhet under nästa budget-
år beräknar jag till 66,4 milj. kr.

2.5 Utbildningsbidrag

2.5.1 Arbetsmarknadsutbildning

Innan jag går in på mina beräkningar av medelsbehovet för utbildnings-
bidrag vid arbetsmarknadsutbildning under nästa budgetår vill jag erinra
om att regeringen nyligen har fastställt nivåerna för utbildningsbidragen
för år 1992. Bidragen har därvid anpassats till löneutvecklingen för vuxna
arbetare inom egentlig industri. Utbildningsbidraget är under år 1992
högst 564 kr. för den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskas-
sa. För den som är lägst 20 år och inte har rätt till ersättning från arbetslös-
hetskassa samt för ungdomar som är under 20 år och deltar i särskilt
anordnad arbetsmarknadsutbildning är bidraget 338 kr. I övriga fall är
bidraget 239 kr.

Den totala kostnaden för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbild-
ning, inkl, den av mig nyss föreslagna traktamentshöjningen, beräknar jag
till 7488,6 milj. kr. under nästa budgetår. Härav avser 5 671,1 milj. kr.
utbildningsbidrag vid särskilt anordnad utbildning och 1817,5 milj. kr.
utbildningsbidrag vid utbildning i det reguljära utbildningsväsendet. Jag
har då beräknat antalet deltagare i särskilt anordnad utbildning till 150000
med en genomsnittlig utbildningstid om 17 veckor och 34 500 deltagare i
utbildning i det reguljära utbildningsväsendet med en genomsnittlig ut-
bildningstid om 29 veckor.

2.5.2 Vidgad arbetsprövning

Jag bedömer att utbildningsbidrag vid vidgad arbetsprövning (VAP) bör
beräknas för 4000 deltagare under budgetåret 1992/93. Beslut om VAP tas
direkt av arbetsförmedlingen och får omfatta högst fyra veckor. Verksam-
heten skall i första hand rikta sig till arbetshandikappade sökande. Jag
beräknar kostnaderna för dessa utbildningsbidrag till 28,5 milj. kr.

2.5.3 Jobb-sökar-aktiviteter

Utbildningsbidrag vid jobb-sökar-aktiviteter för ungdomar under 20 år
bör beräknas för 17 000 deltagare under budgetåret 1992/93, vilket är 3 500
fler än under innevarande budgetår. Verksamheten som är en aktiv för-
medlingsåtgärd för ungdomar i åldern 18-19 år skall användas som ett
första instrument för att slussa ut ungdomarna på arbetsmarknaden. Kost-
naderna för dessa utbildningsbidrag har jag beräknat till 83,0 milj. kr. Jag
återkommer strax (avsnitt 2.13.1) till beräknade medel för inskolningsplat-
ser.

2.6 Utbildningsvikariat

Mot bakgrund av vad jag tidigare har sagt om utvecklingen på arbetsmark-
naden bör arbetsgivare som satsar på personalutbildning även under bud-
getåret 1992/93 få göra avdrag på arbetsgivaravgifterna, om de efter anvis-
ning av arbetsförmedlingen anställer en ersättare för den som utbildas.

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

Intresset för utbildningsvikariaten har, efter en trög start, ökat under Prop. 1991/92: 100
hösten 1991 i takt med att informationen böljar nå ut till arbetsgivarna. I Bil. 11
slutet av november 1991 innehade ca 6000 personer utbildningsvikariat.
AMS prognos är att utbildningsvikariaten skall kunna omfatta närmare
15000 personer per månad före utgången av innevarande budgetår. Jag
har med hänsyn till utvecklingen under hösten och AMS bedömning
beräknat antalet personer på utbildningsvikariat till ca 20000 varje månad
under budgetåret 1992/93.

Med hänsyn till den allmänna löneutvecklingen föreslår jag att det
avdrag som arbetsgivare får göra för lönekostnader för vikarien skall höjas
från 460 kr. till 475 kr. per arbetsdag fr. o. m. den 1 juli 1992, vilket jag
beräknar kommer att vara den genomsnittligt utbetalade dagpenningen
från arbetslöshetsförsäkringen under nästa budgetår.

Även de avdrag som arbetsgivare i vissa fall kan medges för utbildnings-
kostnader för den som utbildas bör få fortsätta under nästa år enligt de
bestämmelser som gäller för innevarande budgetår.

Mitt förslag om arbetsgivarnas rätt att få göra avdrag på arbetsgivarav-
gifterna för lönekostnader vid anställning av ersättare för personal som
utbildar sig och för utbildningskostnader för den som utbildas föranleder
en lagom tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagen
bör gälla under budgetåret 1992/93. Avdragsrätten bör samtidigt begränsas
till situationer då en arbetsgivare låter en anställd delta i utbildning på
arbetstid med bibehållna anställningsförmåner. I lagen bör även tas in den
engångsvisa disposition av avgifter till lönegarantifonden för handläggning
av lönegarantiärenden hos länsstyrelserna som jag tidigare föreslagit. Ett
förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgif-
ter har upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet. Förslaget bör fogas
till protokollet i detta ärende som underbilaga 11.1. Jag har i denna fråga
samrått med statsrådet Könberg.

2.7 Beredskapsarbeten

Minskningen av antalet personer i beredskapsarbeten som skett under en
rad av år upphörde under föregående budgetår. Under budgetåret 1990/91
sysselsattes i genomsnitt 8 700 personer per månad i beredskapsarbeten,
vilket var en ökning med 400 personer jämfört med budgetåret innan.
Statsbidragskostnaden per dagsverke, i fasta priser, ökade från 707 kr.
budgetåret 1989/90 till 738 kr. budgetåret 1990/91. Kostnadsökningen
beror på uppgången av dagsverkskostnadema för investeringsarbeten, som
ökade från 3634 kr. till 4 403 kr. eller med 21%. Investeringsarbetenas
andel av det totala antalet beredskapsarbeten, mätt i antal sysselsättnings-
dagar, uppvisade endast en marginell ökning, från 3,4 % till 3,7 %.

Andelen som fick arbete efter att ha lämnat ett beredskapsarbete sjönk,
med drygt fyra procentenheter, till 28 %. Andelen som efter ett beredskaps-
arbete påbörjade en arbetsmarknadsutbildning ökade däremot med drygt
en procentenhet till knappt 6%. Andelen personer som varit i beredskaps-
arbete längre än sex månader var lägre än under budgetåret 1989/90.

Resultaten beror i huvudsak på den minskade efterfrågan på arbetskraft

som inträffade under föregående budgetår. Även den ökade inriktningen Prop. 1991/92: 100
av åtgärden mot sökandegrupper som riskerar långa arbetslöshetstider kan Bil. 11
ha bidragit till resultaten.

Nästa budgetår kommer att präglas av hög arbetslöshet. Det kan dessut-
om befaras att den kommunala sektorns svaga ekonomi kan påverka
kommunernas möjlighet att tillhandahålla platser för beredskapsarbete. I
denna situation är det av yttersta vikt att beredskapsarbetena i första hand
erbjuds arbetssökande som, trots andra insatser från arbetsförmedlingens
sida, riskerar långtidsarbetslöshet. Beredskapsarbeten måste också följas
upp med insatser som mera varaktigt löser den sökandes sysselsättnings-
problem.

Medelsbehovet för beredskapsarbete har jag för nästa budgetår beräknat
till 2 772,9 milj. kr. I beloppet ingår kostnaderna för personer i arbete med
rekryteringsstöd. Medlen beräknas räcka till i genomsnitt 18 000 personer i
dessa åtgärder per månad. Av medlen bör regeringen disponera 50 milj. kr.
för särskilda insatser på utsatta orter m. m.

2.8 Rekryteringsstöd

Antalet personer i arbete med rekryteringsstöd fortsatte att minska under
budgetåret 1990/91, från 2 100 personer i genomsnitt per månad budget-
året 1989/90 till 1 800 personer.

Eftersom rekryteringsstödet i första hand är inriktat mot ordinarie arbe-
ten inom den konkurrensutsatta sektorn är dess omfattning beroende av
efterfrågan på arbetskraft inom denna sektor. Mest sannolikt är att den
konkurrensutsatta sektorns efterfrågan på arbetskraft blir fortsatt låg un-
der nästa kalenderår, vilket innebär att rekryteringsstödets omfattning
troligtvis inte kommer att öka förrän tidigast under andra hälften av
budgetåret 1992/93.

Jag har vid beräkningarna av medlen till beredskapsarbeten (avsnitt 2.7)
även tagit hänsyn till medelsbehovet för rekryteringsstöd.

2.9 Otraditionella insatser

AMS har i skilda redovisningar redogjort för användningen av de otradi-
tionella medlen under budgetåret 1990/91. Av medlen har 160 milj. kr.
fördelats till länen för lokala och regionala beslut. För insatser i Jämtlands
län har 10 milj. kr. reserverats förbudgetåren 1990/91 och 1991/92. Vidare
har 20 milj. kr. avsatts till fackliga organisationer för uppsökande verk-
samhet och för insatser inom kulturområdet.

Den regionala och lokala användningen av de otraditionella medlen har
varierat stort. Det har handlat om projekt med inriktning på olika mål-
grupper såsom ungdomar, kvinnor, handikappade, invandrare och flyk-
tingar samt deltidsarbetslösa. Även företags- och näringslivsinriktade åt-
gärder har förekommit. Mest resurser har avsatts till de företags- och
näringslivsinriktade åtgärderna och till övriga projekt. Exempel på övriga
projekt är samverkansprojekt, projekt organiserade av fackföreningar och
informationsverksamhet. 26

De flesta länsarbetsnämnder uppger att det är for tidigt att utläsa vilken Prop. 1991 /92: 100
sysselsättningseffekt de insatta åtgärderna har haft. AMS har dock gjort en Bil. 11
försiktig bedömning, grundad på de uppgifter som har redovisats, att
ungefär 3000 — 3 500 nya arbetstillfällen har skapats under budgetåret
1990/91.

Jag vill erinra om att det inför budgetåret 1991/92 angavs en ny inrikt-
ning för de otraditionella insatserna. Medlen skall användas till att utveck-
la arbetsmetoderna inom förmedlingsorganisationen och de arbetsmark-
nadspolitiska åtgärderna. Vidare skall de otraditionella insatserna alltid
utgå från den arbetssökande individens behov med syftet att stärka dennes
möjligheter till inträde och en fast förankring på arbetsmarknaden. Endast
en liten del av resurserna får användas för projektledning och andra
liknande kostnader som hänför sig till specifika projekt.

De otaditionella medlen, som ej är regelstyrda, ställer stora krav på
uppföljning och utvärdering. Jag förutsätter att AMS nogsamt följer an-
vändningen av dessa resurser och effekten av verksamheten. Viktigt är
också att positiva erfarenheter sprids i organisationen.

Under nästa budgetår bör högst 100 milj, kr., vilket också är det belopp
som gäller under innevarande budgetår enligt mitt förslag i tilläggsbudget
I, av medlen inom anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder få dis-
poneras för otraditionella insatser.

2.10 Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder

Under budgetåret 1990/91 disponerade regeringen 15 milj. kr. för försöks-
verksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder. Försöksverksamheten
har inriktats på ungdoms-, jämställdhets- och rehabiliteringsprojekt. Me-
del har även avsatts för ett samverkansprojekt i storstadsområden med en
stor andel socialbidragstagare. Arbetsförmedling, socialtjänst och försäk-
ringskassa skall i detta projekt samverka för att minska beroendet av
passivt kontantstöd.

Regeringen disponerar under innevarande budgetår 10 milj. kr. för för-
söksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder. Samma belopp bör
anvisas för nästa budgetår.

2.11 Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

Regeringen har i flera propositioner under hösten 1991 föreslagit en rad
åtgärder för att stimulera och underlätta ny- och småföretagandet. Utveck-
lingskraften och mångfalden hos småföretag är betydelsefull för tillväxten i
svensk ekonomi. En stor del av det nytänkande som leder till utveckling av
produkter och tjänster sker hos småföretagen. Det är viktigt att även
släppa fram småföretagen inom vård- och omsorgsområdet som alternativ
till offentlig sektor.

Många av de personer som i nuvarande situation på arbetsmarknaden
blivit arbetslösa har gedigen yrkes- och utbildningsbakgrund. Det finns
därför anledning att trots det ogynnsamma konjunkturläget utnyttja den
möjlighet som starta-eget-bidraget kan ge den enskilde att starta egen TI

verksamhet.

Omfattningen av denna åtgärd är begränsad. Samtidigt kan det konsta- Prop. 1991/92: 100
teras att under en sexårsperiod inte mindre än 14000 arbetslösa blivit egna Bil. 11
företagare med hjälp av starta-eget-bidraget. Var tionde var invandrare
och var tredje var kvinna. Hela 81% av dem som beviljats bidrag var
fortfarande verksamma som egna företagare tre år efter starten. Endast 8 %
hade gått i konkurs. Med tanke på de övriga insatser, som regeringen
föreslår for att stimulera ny- och småföretagande, anser jag starta-eget-
bidraget vara väl motiverat.

Jag beräknar därför oförändrad nivå på antalet bidrag till arbetslösa for
att starta egen verksamhet. Den beräknade kostnaden for 1 000 årsbidrag
uppgår till 114,4 milj. kr.

2.12 Insatser för flyktingar och invandrare

AMS har i skrivelse den 4 oktober 1991 redovisat effekterna av särskilda
arbetsmarknadspolitiska insatser for flyktingar och invandrare budgetåret
1990/91. Av beräknade 130 milj. kr. har AMS förbrukat 127 milj.kr. for
försöksverksamhet med särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
utomnordiska medborgare. Arbetet med denna heterogena grupp har ställt
krav på speciella åtgärder och kunskaper samt mer tid än det reguljära
formedlingsarbetet.

De goda resultat, som trots allt uppnåtts under budgetåret 1990/91 och
som jag tidigare redogjort för, visar att det intensifierade och systematiska
utvecklingsarbete som AMS bedrivit de senaste åren börjar få genomslag i
hela arbetsmarknadsverket även om vissa områden behöver utvecklas
ytterligare. Attitydfrågorna på arbetsplatserna och möjligheten for flyk-
tingar och invandrare att få det första arbetet, praktikplatsen eller arbets-
platsorienteringen kräver fortsatta insatser från arbetsförmedlingens sida i
samarbete med andra myndigheter och organisationer.

Trots de ökade insatserna ökar den relativa arbetslösheten for utomnor-
diska medborgare snabbare än for svenskar. I genomsnitt for budgetåret
1990/91 var 1,8% av befolkningen i åldern 16 — 64 år registrerade som
arbetslösa vid arbetsförmedlingen. Motsvarande tal för utländska och
utomnordiska medborgare var 3% resp. 3,7%. AMS anser att orsaken till
den kraftiga skillnaden kan vara dels att flyktingar och invandrare oftare
är sysselsatta i mer konjunkturkänsliga branscher, dels att de riskerar
arbetslöshet i större utsträckning än svenskar på grund av att de har
kortare anställningstid och tidsbegränsade anställningar.

Den grupp på arbetsmarknaden som drabbas hårdast av nedgången i
ekonomin är ungdomar i åldern 16 — 24 år, framför allt ungdomar med
utländskt medborgarskap. Trots försämringen på arbetsmarknaden måste
målet vara att fler utländska medborgare skall få arbete eller utbildning.
Särskild uppmärksamhet skall fästas vid invandrarungdomarnas situation.

Jag delar därför AMS uppfattning att det är av stor vikt att arbetet med
flyktingar och invandrare får särskilda resurser i samma omfattning som
föregående budgetår.

För nästa budgetår beräknar jag 147,0 milj. kr. för särskilda insatser for
flyktingar och andra invandrare.

2.13 Insatser för ungdomar

2.13.1 Inskolningsplatser

Ungdomsarbetslösheten, som började öka redan hösten 1989 för att sedan
stiga kraftigt sommaren 1990, var i november 1991 i åldersgruppen 18—19
år 6,1 %. Denna för Sverige mycket höga nivå är den högsta sedan år 1983.
Utvecklingen på arbetsmarknaden i kombination med strukturförändring-
ar och bortrationaliseringar av ingångsarbeten har drabbat ungdomar i
större utsträckning än den redan etablerade arbetskraften.

Antalet ungdomar i åldern 18 — 19 år sysselsatta inom ramen för den s. k.
ungdomsgarantin ökade budgetåret 1990/91. Medeltalet för budgetåret
1990/91 var 1900 ungdomar på avtalade och 5650 på särskilda inskol-
ningsplatser. Under hösten 1991 har antalet ungdomar i åtgärder ökat
kraftigt.

Ungdomsarbetslösheten skall bekämpas kraftfullt. Samordning av be-
fintliga resurser, såväl personella som ekonomiska, är därvid en förutsätt-
ning. Näringsliv, myndigheter och organisationer måste samverka på alla
nivåer.

Trots skolans utökade ansvar för arbetslösa ungdomar under 20 år och
arbetsförmedlingens intensifierade platsförmedling med jobb-sökar-akti-
viteter befinner sig ett stort antal ungdomar, ofta en längre tid, i arbets-
marknadspolitiska åtgärder. Åtgärderna skall ha ett innehåll som, genom
att ge ungdomarna arbetslivserfarenhet och yrkeskunskap, långsiktigt stär-
ker deras ställning på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingens insatser måste därför inriktas mot ett större inslag
av individuella utvecklingsplaner. Alla utvärderingar tyder på att ung-
domsinsatserna får störst effekt om de är en del av en individuell utveck-
lingsplan.

Anvisning till arbete på särskild inskolningsplats bör ske mycket restrik-
tivt och skall ses som en tillfällig meningsfull sysselsättning i avvaktan på
t. ex. arbete, militärtjänst, utbildning, utbildningsvikariat, arbete med re-
kryteringsstöd eller avtalad inskolningsplats. Omprövning av anvisningen
måste göras regelbundet och minst varannan månad.

För att komma till rätta med problemet att antalet särskilda inskolnings-
platser utgör en alltför stor andel av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder-
na för 18—19-åringar måste ändringar i åtgärdssystemet övervägas. Jag
avser som jag tidigare nämnts att under våren återkomma till regeringen i
denna fråga.

Målsättningen är att finna vägar som ökar ungdomarnas möjligheter att
söka sig till näringslivet. Här måste nu parterna på arbetsmarknaden, trots
lågkonjunkturen visa att de tar ansvar för att våra ungdomars inträde på
den reguljära arbetsmarknaden underlättas. Det är inte enbart ungdomar-
nas behov av arbete som därmed kan tillgodoses utan arbetslivets behov av
den utvecklingskraft som den unga arbetskraften representerar.

AMS förslag i anslagsframställningen till förändringar av ungdomsga-
rantins utformning kommer att övervägas vid översynen av ungdomsga-
rantin.

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

För nästa budgetår beräknar jag, med hänsyn till de nytillträdande Prop. 1991/92: 100
ungdomarnas mycket svåra situation på arbetsmarknaden, att antalet in- Bil. 11
skolningsplatser bör öka till 17 000 i genomsnitt per månad, varav 7 000
särskilda inskolningsplatser. Kostnaden beräknar jag till 2 114,1 milj. kr.

2.13.2 Jobb-sökar-aktiviteter för ungdomar i åldern 20 — 24 år

Situationen på arbetsmarknaden för ungdomar i åldern 20 — 24 år har, som
jag tidigare redovisat, förvärrats relativt kraftigt under innevarande
konjunkturnedgång. Det är också i denna åldersgrupp som långtidsarbets-
lösheten har ökat kraftigast.

Inom utbildningsområdet kommer högskolan, bl. a. för att motverka
arbetslösheten i denna åldersgrupp, genom förslag tidigare i år och efter
förslag av chefen för utbildningsdepartementet att förstärkas med 5 000
högskoleplatser kommande budgetår.

För innevarande budgetår disponerar AMS 210 milj. kr. för att påskyn-
da utvecklingen och utbyggnaden av jobb-sökar-aktiviteter vid landets
arbetsförmedlingar. Dessa medel bör, som jag tidigare har föreslagit, kvar-
stå under nästa budgetår.

Erfarenheterna visar att jobb-sökar-aktiviteter klart förkortar arbetslös-
hetstiden för dem som deltar i aktiviteterna. Trots det kärva arbetsmark-
nadsläget kommer deltagarna snabbare i arbete. De flesta län har utvecklat
särskilda arbetsmetoder för olika grupper, bl. a. för ungdomar.

För att särskilt stödja unga människor vid deras inträde på arbetsmark-
naden och för att motverka långtidsarbetslöshet bland ungdomarna måste
arbetsförmedlingens insatser för denna grupp förstärkas. Som jag har
redovisat under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostna-
der bör detta ske bl. a. genom en förstärkning av jobb-sökar-aktiviteterna
riktade särskilt till 20 —24-åringar.

2.13.3 Handledare för ungdomar

För att underlätta arbetet med att få fram platser för 18—19-åriga ungdo-
mar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder infördes, som en försöksverksam-
het fr. o. m. den 1 september 1991, bidrag till arbetsgivare för handledare
för ungdomar som anställs på avtalade inskolningsplatser, med rekryte-
ringsstöd eller på utbildningsvikariat. Försöksverksamheten har två syf-
ten, dels att få fram tillräckligt antal platser för ungdomar, dels att skapa
arbetstillfällen som handledare för äldre arbetskraft.

AMS har i skrivelse den 8 oktober 1991 föreslagit att handledarbidraget
ändras så att det lämnas under högst sex månader och att bidraget fastställs
till att motsvara högst 25% av lönekostnaden för varje anställd ungdom.
Jag är ej beredd att tillstyrka AMS förslag.

Försöksverksamheten bör få fortsätta under nästa budgetår. Medelsbe-
hovet beräknar jag till 252,0 milj. kr. vilket räcker till ca 4000 handledare
per månad.

2.14 Arbetslöshets- och permitteringslöneersättning

2.14.1 Medelsbehovet

Inledningsvis vill jag nämna att inom arbetsmarknadsdepartementet utar-
betas for närvarande direktiv till en utredning med uppdrag att föreslå
utformningen av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

Statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersätt-
ningen samt kostnaderna för KAS betalas inte av anslagsmedel utan med
arbetsgivaravgifter. Dessutom betalas kostnaderna för arbetslöshetsför-
säkringen med finansieringsavgifter från arbetslöshetskassorna. Jag vill
ändå här redovisa min bedömning av verksamheterna och kostnaderna.

Innan jag går in på mina beräkningar av medelsbehovet under nästa
budgetår vill jag erinra om att regeringen nyligen har fastställt nivåerna på
arbetslöshetsersättningarna för år 1992. Ersättningarna har därvid anpas-
sats till löneutvecklingen inom egentlig industri. Enligt regeringens beslut
är den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen 564 kr. under år
1992. KAS lämnas under samma tid med högst 198 kr.

Kostnaderna för statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen bestäms hu-
vudsakligen av nivån på arbetslösheten bland arbetslöshetskassornas med-
lemmar och storleken på den genomsnittligt utbetalade dagpenningen. Jag
bedömer att arbetslösheten bland medlemmarna i kassorna kommer att
motsvara 11,4 dagar per medlem under nästa budgetår. Med denna arbets-
löshet och en genomsnittligt utbetalad dagpenning på ca 475 kr. samt ca
3,6 miljoner medlemmar i kassorna beräknar jag kostnaderna för statsbi-
dragen under budgetåret 1992/93 till 17075 milj.kr. efter avdrag för
finansieringsavgifter.

Vidare beräknar jag antalet stöddagar med KAS under budgetåret
1992/93 till 4,1 miljoner. Jag räknar då med att det genomsnittligt utbeta-
lade stödbeloppet kommer att uppgå till ca 178 kr. Den totala kostnaden
för KAS blir härigenom ca 730 milj. kr.

Statsbidragen till permitteringslöneersättningen betalas helt med arbets-
givaravgifter. Permitteringar till följd av arbetsbrist hänger nära samman
med konjunkturutvecklingen och med hänsyn till det försämrade arbets-
marknadsläget beräknar jag kostnaderna för statsbidraget till 200 milj. kr.
Detta räcker till ca 600000 statsbidragsberättigade permitteringsdagar. Jag
har härvid räknat med oförändrat statsbidrag, dvs. 375 kr. per dag i
normalfallet och 290 kr. per dag vid väderpermittering.

2.14.2 Finansiering av arbetslöshetsförsäkringen

Ersättningarna som utbetalas från arbetslöshetsförsäkringen finansieras
dels av arbetsgivarna, dels av medlemmarna i arbetslöshetskassorna. Ar-
betsgivarna betalar en socialavgift, benämnd arbetsmarknadsavgift, och
medlemmarna betalar via sina medlemsavgifter en finansieringsavgift, i
dagligt tal benämnd egenavgift.

På grund av arbetsmarknadsläget har kostnaderna för arbetslöshetsför-
säkringen stigit kraftigt under budgetåret 1991/92. Även för budgetåret
1992/93 kan kostnaderna förväntas förbli höga. För att klara åtagandena

Prop. 1991/92: 100

Bil. 11

6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

gentemot de arbetslösa under det kommande budgetåret kommer det Prop. 1991/92:100
därför att bli nödvändigt med ett tillskott av medel. Bil. 11

De försäkrade bör därför ta på sig ett utökat ansvar för finansieringen av
arbetslöshetsförsäkringen. Redan den 1 januari 1992 fördubblas finansi-
eringsavgiften enligt riksdagsbeslut.

Jag kommer att senare återkomma till regeringen med förslag om att
finansieringsavgiften i arbetslöshetsförsäkringen bör höjas ytterligare
fr. o. m. den 1 januari 1993, från 70 till 210% av den under det löpande
verksamhetsåret genomsnittligt utbetalade dagpenningen. Denna höjning
motsvarar en tredubbling av avgiften jämfört med år 1992. Efter en sådan
höjning skulle den genomsnittliga finansieringsavgiften uppgå till ca 83 kr.
per månad och medlem under förutsättning av att den genomsnittligt
utbetalade dagpenningen uppgår till 475 kr.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta förslaget till lag om tillfällig avvikelse från lagen

(1981:691) om socialavgifter (avsnitt 2.6),

2. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder for budgetåret 1992/93
anvisa ett reservationsanslag på 19606 575000 kr.

B 3. AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet

1990/91 Utgift 0

1991/92 Anslag 1 000

1992/93 Förslag 1 000

AMU-gruppens främsta uppgift är att anordna arbetsmarknadsutbild-
ning på uppdrag av arbetsmarknadsverket. Därutöver får gruppen anord-
na utbildning för andra uppdragsgivare, t. ex. företag och kommuner.
Myndigheterna inom gruppen får också sälja andra tjänster och produkter
som följer av utbildningsverksamheten.

AMU-gruppens verksamhet skall finansieras genom intäkter och varje
AMU-myndighet har ansvar för det ekonomiska resultatet av sin verksam-
het.

För AMU-gruppen gäller förordningen (1988:1 076) med instruktion for
AMU-gruppen.

1 AMU-styrelsen

AMU-gruppens försäljning av arbetsmarknadsutbildning uppgick budget-
året 1990/91 till totalt 977000 yrkeskursveckor, vilket innebär en ökning
med 4% jämfört med föregående budgetår (exkl. Nordkalottens AMU-
center). Försäljningen av utbildning till företag ökade med 19% beräknat
på intäkterna.

Jämfört med budgetåret 1990/91 kommer volymen arbetsmarknadsut- Prop. 1991/92: 100
bildning under budgetåret 1991/92 enligt AMU-styrelsens bedömning att Bil. 11
öka. För budgetåret 1992/93 räknar AMU-styrelsen med en nedgång i
försäljningen av arbetsmarknadsutbildning. Då denna försäljning är bero-
ende av statsmakternas beslut om anslag till arbetsmarknadsverket inne-
fattar emellertid en prognos en betydande osäkerhet.

AMU-styrelsen bedömer att försäljningen av utbildning till företag un-
der budgetåret 1991/92 kommer att öka med ungefär en tredjedel beräknat
på intäkterna. Försäljningen förväntas fortsätta att öka under budgetåret
1992/93 om än i lägre grad. AMU-styrelsen ser särskilt goda möjligheter
till en väsentligt ökad försäljning till försäkringskassorna av utbildning i
rehabiliterande syfte.

AMU-styrelsen föreslår att AMU-gruppen ombildas till aktiebolag. Erfa-
renheterna av de gångna åren som uppdragsmyndighet visar enligt AMU-
styrelsen att myndighetsformen inte är lämplig. Argument för en övergång
till bolagsformen är bl. a. att AMU-gruppens verksamhet är affärsmässig
och konkurrensutsatt, samt att AMU-gruppen inte har myndighetsutöv-
ning. Dessutom finns behov av att förtydliga styrelsernas ansvar liksom
relationen till ägarna. AMU-styrelsen anser att de förutsättningar och
villkor under vilka AMU-gruppens verksamhet skall bedrivas till fullo
skulle kunna regleras i en bolagsordning.

AMU-styrelsen har i skrivelse den 28 oktober 1991 lämnat förslag till
organisation i bolagsform och till bolagsordning. Även vissa ekonomi- och
personalfrågor behandlas i skrivelsen. AMU-styrelsen föreslår att AMU-
gruppen ombildas till bolag fr. o. m. den 1 januari 1993. AMU-gruppen bör
bli en koncern med ett moderbolag, som motsvarar AMU-styrelsen, och
ett antal dotterbolag, som bildas med utgångspunkt från den vid övergång-
en aktuella regionala organisationen. Staten bör vara ensam ägare till
bolaget. Samtliga anställda i AMU-gruppen bör enligt AMU-styrelsen
erbjudas likvärdig anställning i det nya bolaget.

AMU-styrelsen föreslår i sin anslagsframställning att AMU-styrelsen
medges rätt att besluta om AMU-gruppens organisation och att ändringar i
förordningen (1988:1 076) med instruktion för AMU-gruppen görs i enlig-
het med detta. Mot bakgrund av AMU-gruppens ansvar för ekonomi och
kvalitet i verksamheten, för vilka organisationen är en viktig faktor, bör
AMU-styrelsen dels vid behov kunna göra förändringar i länsorganisa-
tionen, dels kunna inrätta nya myndigheter som komplement till länsorga-
nisationen. Inom gruppen pågår försök med verksamheter, bl. a. kon-
sultverksamhet, som i stor utsträckning får fungera som fristående enheter
med eget resultatansvar.

AMU-styrelsen hemställer att en professur i yrkespedagogik och en
professur i vuxenpedagogik inrättas. Forskningen inom dessa områden är
eftersatt. Mot bakgrund av ett förväntat stort behov av kompetensutveck-
ling i arbetslivet och som stöd för alla utbildningsanordnare behövs ökad
forskning. Finansieringen av professurerna kan ske genom att en del av
den av AMU-styrelsen årligen inlevererade avkastningsräntan används.

Dessutom föreslår AMU-styrelsen att myndigheten medges rätt att utan
regeringens prövning besluta om ombyggnader inom AMU-gruppen. En-

ligt gällande regler krävs regeringsbeslut i de fall då utgiften beräknas Prop. 1991/92: 100
överstiga 2,5 milj. kr. Bil. 11

Vidare föreslår AMU-styrelsen att AMU-gruppen, i syfte att skapa ratio-
nella betalningsvägar, får inrätta bankgirokonton för automatisk tömning
till ordinarie inpostgirokonton. AMU-styrelsen har i föregående anslags-
framställning redovisat exempel på olägenheter till följd av att gruppen
inte har tillgång till bankgirokonton för att ta emot betalningar.

AMU-styrelsen har i skrivelser den 30 augusti 1989, den 15 juni 1990,
den 6 maj och den 21 maj 1991 föreslagit ändringar i förordningen
(1988:1 076) med instruktion för AMU-gruppen. Förslagen innebär bl. a.
en förändrad ansvars- och uppgiftsfördelning mellan AMU-styrelsens sty-
relse och generaldirektören, liksom mellan styrelse och direktör i AMU-
myndigheterna. Styrelserna bör, i likhet med vad som gäller aktiebolag, ha
det övergripande ansvaret för verksamheten, dess ekonomi och kvalitet.
Generaldirektören resp, direktören bör vara ansvarig inför styrelsen och
leda den operativa delen av verksamheten. AMU-styrelsen föreslår dessut-
om att ordförande i AMU-styrelsens styrelse skall vara annan ledamot än
generaldirektören, att AMU-styrelsen medges rätt att besluta om AMU-
styrelsens organisation och att AMU-styrelsens styrelse utser direktör vid
AMU-myndighet.

AMU-styrelsens resultaträkning) 1) för budgetåret 1990/91 (1 000-tal kr.)

INTÄKTER Uppdrag -arbetsmarknadsutbildning -övrig utbildning -konsultuppdrag -övrigt -ej fördelade intäkter SUMMA RÖRELSEINTÄKTER	2 628 227
	3	245 922 20 083 208 919 83 351 186 502
KOSTNADER
Uppdrag
-arbetsmarknadsutbildning	2	535 033
-övrig utbildning		229 797
-konsultuppdrag		18 320
-övrigt		200 620
-internt AMU-gruppen		31 719
-ej fördelade kostnader		76 501
SUMMA RÖRELSEKOSTNADER	3	091 990
RÖRELSERESULTAT		94 512
Driftbidrag		5 300
Finansposter		32 222
Extraordinära kostnader och		-8 904
intäkter m.m.(2)
Återföring av meravskrivningar(3)		23 205
ÅRETS RESULTAT		146 334

(1) Exkl. Nordkalottens AMU-center

(2) Varav kostnader till följd av brand 12 857 000 kr.

(3) Meravskrivningar ingår i rörelsekostnaderna

AMU-gruppen redovisar ett överskott i verksamheten på 146,3 milj. kr. Prop. 1991/92: 100
Detta förklaras av en ökad efterfrågan och en förändrad prissättning i Bil. 11
försäljningen av arbetsmarknadsutbildning, vilken syftar till full kostnads-
täckning.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Förslag

2.1.1 Övergripande mål

De övergripande målen for treårsperioden 1991/92— 1993/94 bör inte
ändras.

2.1.2 Övrigt

AMU-styrelsen har föreslagit att AMU-gruppen ombildas till aktiebolag.
Jag delar AMU-styrelsens uppfattning att AMU-gruppens verksamhet,
som är konkurrensutsatt och affärsmässig, bör bedrivas i bolagsform. En
övergång till bolagsform skulle enligt min mening kunna erbjuda möjlighe-
ter infor framtiden till ytterligare effektiviseringar av verksamheten. På
sikt bör dessutom prövas om verksamheten kan privatiseras. Jag har
erfarit att chefen for utbildningsdepartementet avser att föreslå en utred-
ning om komvux m. m. Detta berör också AMU-gruppens framtida upp-
gifter och organisation. Utredningen beräknas vara färdig i början av
hösten 1992. Jag avser därför att när detta utredningsförslag föreligger
framlägga förslag beträffande den verksamhet som i dag bedrivs av AMU-
gruppen, inkl, förslag om bolagisering.

AMU-styrelsen har föreslagit att AMU-gruppen medges rätt att inrätta
bankgirokonton for automatisk tömning till postgirokonton. Frågan be-
reds i särskild ordning inom regeringskansliet.

AMU-styrelsen har föreslagit ett flertal ändringar i förordningen
(1988:1 076) med instruktion for AMU-gruppen. Mot bakgrund av vad jag
i det föregående anfört om ombildning till aktiebolag är jag inte beredd att
nu tillstyrka dessa förslag.

AMU-styrelsens förslag i övrigt kan jag inte tillstyrka.

2.2 Resultatbedömning

AMU-styrelsen har nyligen presenterat en årsredovisning som avser bud-
getåret 1990/91. Resultaträkningen finns presenterad i det föregående.
AMU-gruppen redovisar för budgetåret, efter statens avkastningskrav, ett
överskott på 146,3 milj. kr. Överskottet motsvarar ca 5% av omsättningen.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1989/90:100 bil. 12, AU11, rskr. 242) får
AMU-styrelsen, utan beslut av regeringen, disponera överskott for varje
budgetår motsvarande högst 3% omsättningen for främst utjämning av
resultatet mellan olika budgetår. Detta innebär for budgetåret 1990/91 att
AMU-styrelsen får disponera 95,6 milj. kr. Regeringen har den 28 novem-
ber 1991 beslutat att AMU-styrelsen därutöver får disponera 13,6 milj. kr.

för att täcka kostnader för återanskaffning av utrustning förstörd vid Prop. 1991/92: 100
brand. AMU-styrelsen skall, utöver statens avkastningskrav, inleverera Bil. 11

37,1 milj. kr.

AMU-gruppen redovisar för budgetåret 1990/91 ett överskott i försälj-
ningen av arbetsmarknadsutbildning på 93,2 milj, kr., exkl. kostnader på
35,0 milj. kr. för överkapacitet i form av lokaler. AMU-gruppen har tidiga-
re budgetår haft underskott i denna försäljning. Särskilt stort var under-
skottet budgetåret 1989/90 vilket förklarades av att avvecklings- och om-
ställningskostnader i begränsad omfattning ingått i prisunderlaget. Dåva-
rande arbetsmarknadsministern redogjorde i 1991 års budgetproposition
för att principen om lägsta möjliga pris skall tillämpas i försäljningen av
arbetsmarknadsutbildning. Detta innebär bl. a. att samtliga direkta och
indirekta kostnader, inkl, beräknade avvecklingskostnader, skall ingå i
prisunderlaget. AMU-gruppens prissättning skall således motsvara den
verkliga kostnaden för att på sikt tillhandahålla utbildning. Prissättnings-
principen innebär att pristillägg som syftar till lönsamhet, utöver statens
avkastningskrav, inte skall tillämpas i försäljningen av arbetsmarknadsut-
bildning. Denna princip skall ligga fast. I den resultatbudget som redovi-
sats för innevarande år räknar AMU-styrelsen med ett fortsatt överskott i
verksamheten.

Det genomsnittliga priset per kursvecka i arbetsmarknadsutbildningen
har ökat väsentligt under budgetåret 1990/91 jämfört med budgetåret
1989/90. Detta förklaras till viss del av att tidigare brister i prissättningen,
vilka innebar att full kostnadstäckning inte uppnåddes, har rättats till.
Kostnadsutvecklingen i arbetsmarknadsutbildningen är beroende av ett
flertal faktorer, bl. a. förändringar i utbildningens inriktning och innehåll.
Jag vill här understryka vikten av att AMU-gruppen fortlöpande tar till
vara möjligheterna till effektiviseringar i resursutnyttjandet, genom bl. a.
samverkan i fråga om lokaler m. m. med andra utbildningsanordnare, för
att dämpa kostnadsutvecklingen.

Myndighetens redovisade resultat för budgetåret 1990/91 har inte givit
mig anledning att föreslå någon förändring av den redan fastställda inrikt-
ningen.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvi-
sa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 4. AMU-gruppen: Investeringar

1990/91 Utgift 0

1991/92 Anslag 1 000

1992/93 Förslag 1 000

Anslaget avser tillskott av statskapital när anskaffning av erforderlig
utrustning inte kan finansieras genom avskrivningsmedel. Det ankommer
på regeringen att avgöra när anslaget får utnyttjas. 86

Avskrivningsbeloppen, inkl, realvärdesskyddet, har under budgetåret Prop. 1991/92: 100
1990/91 räckt for att finansiera erforderliga investeringar. AMU-styrelsen Bil. 11
räknar med att detta skall vara möjligt även under budgetåret 1992/93.

För nästa budgetår bör anslaget foras upp med oförändrat 1 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till AMU-gruppen: Investeringar for budgetåret 1992/93 anvisa

ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 5. Arbetsdomstolen

1990/91	Utgift	10	216
1991/92	Anslag	12	564
1991/92	Anslag exkl. mervärdesskatt	12	429
1992/93	Förslag	13	212

Arbetsdomstolen (AD) prövar mål rörande kollektivavtal samt andra
arbetstvister enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. För
domstolen gäller förordningen (1988:1 137) med instruktion for arbets-
domstolen.

exkl.	1991/92 mervärdesskatt	Beräknad ändring 1992/93
exkl.	1991/92 mervärdesskatt	Föredraganden
Personal	22	-
Anslag
Förvaltningskostnader	12 429 000	+ 783 000
(därav lönekostnader)	(8 906 000)	(+ 627 000)
	12 429 000	+ 783 000

1 Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolens arbetssituation är betydligt svårare än föregående år
beroende på den starkt ökade måltillströmningen. Fram till den 31 augusti
1991 hade domstolen fått in 35% fler mål än under samma period de
närmast föregående åren.

I avvaktan på att behandlingen av AD-utredningens (A 1987:03) betän-
kande skall leda till resultat som på ett mer djupgående sätt förbättrar
domstolens situation begär AD att medel efter pris- och löneomräkning
ställs till förfogande i form av ett ramanslag för budgetåret 1992/93 inom
den fastställda budgetramen för perioden 1991/92-1993/94, vilket inne-
bär 12251 000 kr. exkl. mervärdesskatt.

2 Föredragandens överväganden

Arbetsdomstolen ingår fr.o. m. budgetåret 1991/92 i verksamheten med
treåriga budgetramar.

Arbetsdomstolens nuvarande inriktning bör behållas. Arbetsdomstolen
är en prejudikatinstans vars uppgift är att leda rättsutvecklingen inom
arbetsrätten varvid en enhetlig rättsutveckling skall främjas. Ett krav skall

vara att ett avgörande av arbetsdomstolen såsom varande slutinstans skall Prop. 1991/92: 100
hålla högsta möjliga kvalitet. Detta bör styra arbetsorganisationens och Bil. 11
arbetsinsatsens storlek.

Med hänsyn till den arbetsbelastning domstolen har förordar jag att
kompensation för effektivitets- och produktivitetskrav utgår for budget-
året 1992/93.

De sammanlagda kostnaderna for domstolen under nästa budgetår be-
räknar jag till 13 212000 kr.

Budgetramen för perioden 1992/93—1993/94 har jag beräknat till
26233000 kr.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsdomstolen för budgetåret 1992/93 anvisa ett raman-
slag på 13 212000 kr.

B 6. Statens förlikningsmannaexpedition

1990/91	Utgift	1	283
1991/92	Anslag	1	490
1991/92	Anslag exkl. mervärdesskatt	1	472
1992/93	Förslag	1	534

Statens förlikningsmannaexpedition är central myndighet för det statli-
ga förlikningsväsendet. Expeditionen ansvarar vidare för statistiken över
arbetsinställelser i riket. För förlikningsmannaexpeditionen gäller förord-
ningen (1988:653) med instruktion för statens förlikningsmannaexpedi-
tion.

Statens förlikningsmannaexpedition har lämnat en fördjupad anslags-
framställning för perioden 1992/93— 1994/95.

exkl.	1991/92 mervärdesskatt		Beräknad ändring 1992/93
exkl.	1991/92 mervärdesskatt		Föredraganden
Personal	3
Anslag
Förvaltningskostnader	908 000	+	52 000
(därav lönekostnader)	(813 000)	(+	44 000)

Ersättning till förlik—

ningsmän	564 000	+ 10	000
	1 472 000	+ 62	000

1 Statens förlikningsmannaexpedition

Förlikningsväsendet har varit föremål för tre omfattande utredningar —
senast av löneförhandlingsutredningen vars rapport (SOU 1991:13) Spel-
reglerna på arbetsmarknaden för närvarande bereds i regeringskansliet.

Förlikningsmannaexpeditionen föreslår Prop. 1991/92:100

— att de kostnader som uppstår i samband med expeditionens insatser i Bil. 11

syfte att rekrytera personer, som är lämpliga som medlare får bekostas

från anslagsposten Förvaltningskostnader,

— att anslagsposten Ersättning till förlikningsmän även i fortsättningen
tas upp som en förslagspost.

För budgetåret 1992/93 föreslår myndigheten ett förslagsanslag på

1472000 kr.

2 Föredragandens överväganden

Förlikningsmannaexpeditionen skall fr. o. m. budgetåret 1992/93 ingå i
verksamheten med treåriga budgetramar. Förvaltningsmedlen till expedi-
tionen bör dock även fortsättningsvis anvisas i form av förslagsanslag med
hänsyn till svårigheten att bedöma omfattningen på antalet arbetskonflik-
ter.

För den kommande treårsperioden skall de påbörjade insatserna för att
rekrytera personer lämpliga som medlare fortsätta.

Anslaget minskades budgetåret 1988/89 med 249000 kr. vilket utgjorde

17 % av anslaget det budgetåret. Rationaliseringskravet är därmed uppfyllt

t. o. m. budgetåret 1992/93.

Medelsbehovet för nästa budgetår har jag beräknat till 1534000 kr.

Budgetramen för perioden 1992/93—1994/95 har beräknats till 4 560000
kr.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret

1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 534000 kr.

B 7. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

1990/91 Utgift 63 000

1991/92 Anslag 74 000

1992/93 Förslag 77 000

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor
som avser tillämpningen av lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares
uppfinningar. Nämnden består av ordförande och sex ledamöter. Nämn-
den har en sekreterare som åtnjuter fast arvode. I övrigt har nämnden inte
någon personal.

Anslaget bör för budgetåret 1992/93 föras upp med 77 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budget-

året 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 77000 kr.

B 8. Bidrag till vissa affarsverksinvesteringar

1990/91 Utgift 0

1991/92 Anslag 1 000

1992/93 Förslag 1 000

Anslaget har inrättats fr. o. m. budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84: 150
bil. 4, AU24, rskr. 385). Från anslaget skall betalas tidigareläggningsbidrag
till affarsverksinvesteringar utanför statsbudgeten. Anslaget disponeras av
regeringen.

Anslaget har hittills under innevarande budgetår inte utnyttjats. Ansla-
get bör föras upp med endast ett formellt belopp på 1000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa affarsverksinvesteringar för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 9. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

1991/92 Anslag 6 500 000

1992/93 Förslag 5 500 000

Medel till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten är budgeterade inkl,
mervärdesskatt.

1 Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten begär för budgetåret 1992/93 ett bidrag
på 5,5 milj. kr. för personalutvecklings- och marknadsföringsinsatser samt
elevsocial verksamhet.

2 Föredragandens övervägande

Stiftelsen skall under de tre första verksamhetsåren, med början år 1991,
erhålla bidrag för att finansiera personalutvecklings- och marknadsförings-
insatser samt elevsocial verksamhet (prop. 1990/91:2, AU 14, rskr. 28).
Detta bidrag skall år 1992 uppgå till 6 milj. kr. och år 1993 till 5 milj. kr.
För budgetåret 1992/93 bör därför anvisas 5,5 milj. kr.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 5 500000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

Arbetslivsfrågor

C 1. Arbetarskyddsverket

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

1990/91

1991/92

348

362

355

007

443

854

000

Utgift

Anslag

Anslag
exkl. mervärdesskatt.

Förslag 384 259 000

1992/93

Arbetarskyddsverkets inkomster budgeteras att for budgetåret 1992/93
uppgå till 36 680000 kr. Inkomsterna består i huvudsak av intäkter av
informationsverksamhet och försäljning av publikationstryck. Vissa
mindre intäkter kommer från ersättning för uttag ur informationssystemet
för arbetsskador samt ersättning för provnings- och granskningsverksam-
het.

Arbetarskyddsverket består av arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspek-
tionen. Styrelsens och inspektionens uppgifter och organisation framgår av
förordningen (1988:730) med instruktion för arbetarskyddsverket.

1 Arbetarskyddsstyrelsen

Arbetarskyddsstyrelsen har lämnat en fördjupad anslagsframställning för
arbetarskyddsverket för perioden 1992/93 — 1994/95. Styrelsen föreslår
att den inriktning av verksamheten som fastslagits för budgetåret 1991/92
och som följer av gällande regler och riktlinjer för verksamheten inte
förändras.

Anslagsyrkandena utgår från att besparingskravet på den administrativa
verksamheten på 5 milj. kr. för treårsperioden genomförs under de två
sista budgetåren. Däremot föreslår styrelsen att det generella rationalise-
ringskravet på 5% inte tillämpas på verket. En sådan besparing skulle,
enligt styrelsens bedömning, leda till en orimlig personalminskning som i
första hand skulle drabba yrkesinspektionens tillsynsarbete. Styrelsen före-
slår vidare en resursförstärkning bl. a. för att kunna rekrytera ytterligare 50
yrkesinspektörstjänster fr. o. m. budgetåret 1993/94 samt för att förbättra
och vidmakthålla ADB-stödet. Fr. o. m. budgetåret 1992/93 yrkas ytterli-
gare medel för förstärkning av arbetet med ISA-registret och för avgifter
till statskontoret för ADB-investeringar.

Arbetarskyddsstyrelsen uppger att det på grund av oklarheter när det
gäller frågan om avgiftsbeläggning av yrkesinspektionens förhandsgransk-
ning samt omfattningen av insatserna för europasamarbete saknas under-
lag för en tillräcklig resursprövning för budgetåren 1993/94 och 1994/95.

För budgetåret 1992/93 föreslår arbetarskyddsstyrelsen ett ramanslag på
359 754000 kr.

I gemensam skrivelse den 16 oktober 1991 har arbetarskyddsstyrelsen
och arbetsmiljöinstitutet begärt 1,2 milj. kr. för viss larmutrustning.

2 Föredraganden

Förslag

Verksamhetens inriktning

Arbetarskyddsverket skall för den kommande treårsperioden bedriva sin
verksamhet så att det sker förbättringar av arbetsmiljön sedd ur ett hel-
hetsperspektiv där såväl fysiska, psykiska som sociala och arbetsorganisa-
toriska aspekter beaktas.

Den påbörjade förändringen av verksamhetens inriktning skall därvid
fortsätta så att verket också stärker sin kontrollerande roll och att priorite-
ring av verksamheten görs mot de från arbetsmiljösynpunkt mest belasta-
de arbetsmiljöerna.

Verket skall verka för att ändringarna i arbetsmiljölagstiftningen får
genomslag i tillsynsarbetet. Därvid skall verket ägna ökad uppmärksamhet
åt frågor om teknik, arbetsorganisation, arbetets innehåll, inflytande- och
utvecklingsfrågor samt kvinnors arbetsmiljö.

Resurser

Budgetramen för perioden 1992/93 — 1994/95 har beräknats till
1 119 541000 kr.

För budgetåret 1992/93 beräknas ett ramanslag på 384259000 kr.

Bakgrund

Resultatbedömning

1 verkets centrala tillsyn, arbetarskyddsstyrelsens verksamhet, utgör fö-
reskriftsarbetet och deltagandet i standardiseringsarbete en dominerande
del. Antalet utfärdade föreskrifter minskade budgetåret 1990/91. Delta-
gandet i det europeiska standardiseringsarbetet, för vilket styrelsen får
särskilt resurstillskott, har i stället ökat kraftigt. Deltagandet i detta arbete
har bl. a. medfört att standardernas innehåll kunnat påverkas i ett flertal
fall.

Över huvud taget påverkar europaharmoniseringen och närmandet till
EG författningsarbetets omfattning och inriktning. Ett omfattande arbete
pågår för närvarande med att förbereda och genomföra den anpassning till
EG-direktiv som föranleds av EES-avtalet. Detta arbete bedrivs i enlighet
med ett regeringsuppdrag som lämnades styrelsen i april 1991.

Arbetarskyddsstyrelsen har också genom uppföljning och utvärdering av
vissa av sina regler kunnat redovisa positiva effekter på antal anmälda
arbetsskador. Det gäller bl. a. reglerna om pressar, bly, kvarts, asbest och
blodsmitta. Styrelsens föreskrifter om asbest har varit starkt pådrivande i
utvecklingen av ersättningsmaterial och har medfört en mycket kraftig
minskning av importen av asbesthaltiga material (1985:842 ton, 1990:18
ton).

Förutsättningarna för den regionala tillsynen, dvs. yrkesinspektionens
verksamhet, har ändrats under den tidsperiod som omfattas av redovis-

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

ningen i resultatanalysen. Arbetarskyddsstyrelsen har redovisat hur bl. a. Prop. 1991/92: 100
utökningen av antalet arbetsställen, den ändrade inriktningen av tillsynen Bil. 11
mot de sämsta arbetsställena, har lett till att mindre än 10% av de registre-
rade arbetsställena besöks varje år. Minskningen av den inspekterande
personalen har också bidragit till denna utveckling.

Av bl. a. dessa skäl har antalet arbetsställebesök minskat från ca 62 000
budgetåret 1987/88 till ca 38000 budgetåret 1990/91. Samtidigt har ande-
len besök som leder till dokumenterade krav i form av inspektionsmedde-
landen ökat under samma period från 22 till 39 %. Antalet förelägganden
och förbud har dessutom mer än fördubblats under samma tid. Systemtill-
syn har introducerats och tillämpas i viss omfattning i inspektionsverk-
samheten. Utbildning av den inspekterade personalen för systemtillsyn
har genomförts.

De redovisade uppgifterna i resultatanalysen tyder på att den regionala
tillsynen har ändrats i riktning mot de mål för verksamheten som ställts
upp genom riktlinjer, senast i regleringsbrevet förbudgetåret 1991/92. Jag
avser här kraven på inriktningen av tillsynsarbetet, införandet av system-
tillsyn, dokumenterade krav vid inspektionsbesök samt en effektivare och
mer bestämd uppföljning av sådana krav. Det är emellertid svårt att
bedöma verksamhetens resultat i förhållande till insatta resurser. Jag har
erfarit att det pågår ett arbete med att utveckla metoder härför.

De positiva resultat av tillsynsprojekt, bl. a. i form av riktad tillsyn, som
redovisas av verket bör enligt min mening användas som en arbetsmetod
bland andra i yrkesinspektionens verksamhet, gärna i kombination med
systemtillsyn. En fördel med tillsynsprojekt är bl. a. att de i regel kan
bedrivas med medverkan av flera av distriktens tjänstemän och därmed ge
möjlighet att utnyttja en bredare kompetens. Tillsynsprojekt ger också
arbetarskyddsstyrelsen möjligheter att inta en tydligare roll som chefsmyn-
dighet för yrkesinspektionen när det gäller stödet till den regionala tillsy-
nen.

Fördjupad prövning

De resultat som arbetarskyddsverket redovisat visar att verksamheten
förändrats under redovisningsperioden mot de mål som har ställts upp.
Det är viktigt att verket fortsätter att effektivisera verksamheten och
därvid tar hänsyn till de krav på flexibilitet som föranleds av förändringar-
na i arbetslivet.

Styrelsen har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat ett till-
synsprogram för perioden 1992 — 1995. Programmet utgår från en fram-
tidsanalys och innehåller styrelsens överväganden om prioriteringar och
strategier i tillsynen. Det innehåller överväganden om effektiva tillväga-
gångssätt och metodval i tillsynen som enligt min mening är ett bra
underlag för den framtida verksamheten.

För att kunna åstadkomma den mål- och resultatstyrning som efter-
strävas måste möjligheterna att följa upp och redovisa verksamheten vida-
reutvecklas. Under de senaste åren har uppföljningen av prestationerna i

yrkesinspektionens verksamhet effektiviserats, bl. a. genom utveckling av Prop. 1991/92: 100
SARA (Samordnat Arbetsställeregister för Arbetarskyddsverket). Genom Bil. 11
SARA och tidsenkäter finns i dag goda möjligheter att följa upp verksam-
heten i fråga om inriktning och resursanvändning samt i vilken utsträck-
ning krav ställs vid inspektionsbesök och att kraven följs upp. Det är i
detta sammanhang viktigt att utveckla metoder för att på ett bra sätt
kunna bedöma verksamhetens resultat i förhållande till insatta resurser
både vad avser den centrala och regionala tillsynen.

Styrelsen är en av försöksmyndighetema i den utveckling av ett ekono-
miadministrativt system som sker under ledning av riksrevisionsverket. I
samband med detta arbete bör det prövas på vilket sätt ett förändrat
redovisningssystem kan förstärka möjligheten att följa upp resursanvänd-
ningen.

Systematiska försök att mäta effekterna av tillsynsverksamheten har
gjorts i begränsad utsträckning och framför allt koncentrerats till utvärde-
ring av föreskrifter. Arbetarskyddsstyrelsen har lämnat synpunkter på
uppföljning och effektbedömning och har därvid bl. a. redovisat de svårig-
heter som föreligger att hänföra förändringar i arbetsskadornas antal och
fördelning samt arbetsmiljöns beskaffenhet i övrigt till arbetarskydds-
verkets insatser. Det går ofta inte att urskilja påverkan av dessa insatser
från påverkan av andra faktorer. Jag är medveten om dessa svårigheter.
Det är därför enligt min mening angeläget att arbetarskyddsverket fortsät-
ter att pröva och vidareutveckla olika metoder för att systematiskt utvär-
dera effekterna av hela sin verksamhet, dvs. såväl föreskriftsarbetet som
tillsynsarbetet och verksamheten i övrigt.

Ändringarna i arbetsmiljölagen den 1 juli 1991 innebär en ökad beto-
ning av helhetssynen på arbetsmiljöområdet. Betydelsen av teknik, arbets-
organisation och arbetets innehåll framhävs. Ett syfte är att lyfta fram de
psykosociala och de arbetsorganisatoriska frågorna, där möjligheter till
inflytande, utveckling i arbetet och självständigt ansvar utgör viktiga be-
ståndsdelar. Brister i dessa avseenden kan bidra till skador även av annat
slag t. ex. olycksfall och belastningssjukdomar.

Jag vill understryka vikten av att tillsynen i framtiden präglas av en
helhetssyn på arbetsmiljön. Orsakssambanden är ofta mycket komplexa
varför det i många fall behövs flera olika åtgärder för att komma till rätta
med problemen. Risken för skador på grund av såväl fysisk som psykisk
belastning måste motverkas och individernas inflytande över arbetet stär-
kas. I tillsynen måste därför stor uppmärksamhet ägnas åt faktorer som
arbetsorganisation, arbetsinnehåll, arbetstempo och inflytandemöjlighe-
ter. De psykosociala frågorna behöver särskilt uppmärksammas när det
gäller samspelet mellan människa och teknik.

En ökad fokusering på de frågor jag berört kräver en breddning av
kompetensen hos arbetarskyddsverket. En utveckling i nu angivna rikt-
ning pågår sedan några år med stöd av särskilt anvisade medel för en
modernisering av tillsynen. Det är angeläget med ett fortsatt intensivt
utvecklingsarbete även på detta område.

Det förändrade arbetssättet i tillsynsarbetet kräver bl. a. att den skilda
kompetensen hos befattningshavare inom yrkesinspektionen utnyttjas vid

arbetsställebesöken. Jag har tidigare framhållit fördelarna med tillsyns- Prop. 1991/92: 100
projekt. Jag har kunnat konstatera att en utveckling av tillsynsarbetet i Bil. 11
denna riktning till viss del redan har påbörjats.

Jag anser att det finns anledning att också fasta uppmärksamhet på
kvinnors arbetsförhållanden. Den samlade bild av kvinnors situation i
arbetslivet, som bl. a. arbetsmiljökommissionen och arbetarskyddsstyrel-
sens redovisade handlingsprogram ger, visar att kvinnors arbetsmiljöpro-
blem måste bli föremål för mer omfattande insatser än hittills. Det är
därför en viktig uppgift för arbetarskyddsverket att föra ut denna kunskap
till aktuella målgrupper inom och utom verket och att de åtgärdsförslag
som läggs fram i arbetarskyddsstyrelsens handlingsprogram integreras i
arbetet med modernisering av tillsynen.

De nya kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete, vad som ofta kallas
internkontroll, gör att tillsynen på ett mer effektivt sätt kan inriktas på
systemtillsyn. Hittills vunna erfarenheter visar också att metoden bättre än
andra fångar in helhetssynen på arbetsmiljön. Därmed torde även förut-
sättningarna öka för att de brister som härrör från organisatoriska missför-
hållanden lättare kan identifieras och åtgärdas.

Systemtillsyn har etablerats som tillsynsform på samtliga distrikt och
grundläggande utbildning för samtliga yrkesinspektörer har genomförts.

Arbetarskyddsstyrelsen avser att under den kommande perioden ytterli-
gare utveckla och tillämpa systemtillsyn samt anpassa metoden till de nya
kraven på internkontroll. Jag anser det viktigt att detta arbete intensifieras
under perioden.

Metoden i sin helhet bedöms av arbetarskyddsverket vara mest lämpad
för stora och medelstora företag, även om delar av den är tillämpbar på all
inspektionsverksamhet. Systemen för arbetsgivarens internkontroll kan
däremot se olika ut beroende på t. ex verksamhetens storlek och inriktning.
Med hänsyn till småföretagens ofta speciella struktur och förutsättningar
är det viktigt att metoder för systemtillsyn anpassas och utvecklas även för
dessa företag.

Jag kommer att under anslaget C 2. Arbetsmiljöinstitutet ta upp frågan
om samverkan mellan arbetarskyddsverket och arbetsmiljöinstitutet.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövning jag gjort av verksamheten drar
jag följande slutsatser.

Myndighetsrollen skall prägla verksamheten och behöver förstärkas.
Yrkesinspektionens roll är framför allt kontrollerande och kravställande. I
arbetarskyddsstyrelsens myndighetsroll ingår att vara chefsmyndighet för
yrkesinspektionen och att leda, samordna och utveckla verksamheten
inom arbetarskyddsverket.

Utveckling och tillämpning av systemtillsyn bör under perioden fortsät-
ta och anpassas till kraven på internkontroll. Därvid bör också kraven på
att arbetsgivarna har en organisation för arbetsanpassning och rehabilite-
ring beaktas. Det är vidare viktigt att kraven på dokumentation av åtgär-
der i tillsynsarbetet upprätthålls liksom kravet på en effektiv uppföljning.

Arbetarskyddsverket skall for den kommande treårsperioden bedriva Prop. 1991/92: 100
sin verksamhet så att det sker förbättringar av arbetsmiljön sedd ur ett Bil. 11
helhetsperspektiv, där såväl fysiska, psykiska som sociala och arbetsorga-
nisatoriska aspekter beaktas. Inspektionsarbetet bör därför bedrivas så att
en bred kompetens utnyttjas.

Verket skall verka för att ändringarna i arbetsmiljölagstiftningen får
genomslag i tillsynsarbetet. Verket skall därvid ägna ökad uppmärksamhet
åt frågor om teknik, arbetsorganisation, arbetets innehåll, inflytande- och
utvecklingsfrågor samt kvinnors arbetsmiljö.

För att öka möjligheterna att utvärdera verksamheten måste system och
metoder för detta utvecklas vidare. Jag avser att senare återkomma till
regeringen med uppdrag till arbetarskyddsverket att redovisa resultatet av
det påbörjade utvecklingsarbetet.

Medelstilldelning

För arbetarskyddsverket gäller att kostnaderna under anslaget skall mins-
ka med 1,5%, eller med 5,3 milj.kr. under budgetåret 1992/93 genom
effektiviseringar och rationaliseringar. Av beloppet bör 3,7 milj.kr. åter-
läggas till verket bl. a. för fortsatt utveckling av det ekonomi-administrati-
va systemet.

Till följd av beslut av riksdagen våren 1991 med anledning av prop.
1990/91:150 bil. 11:9 med förslag till riksdagen rörande omställning och
minskning av den statliga administrationen (FiU30, rskr. 3*?6) gäller ett
besparingsmål för arbetarskyddsverket på 5 milj. kr. för treårsperioden.
Arbetarskyddsstyrelsen har i sin anslagsframställning lagt ut besparingen
på det andra och det tredje året. Jag har för min del inget att erinra mot att
besparingen läggs ut på detta sätt.

Jag föreslår vidare att arbetarskyddsstyrelsen tillförs 3,2 milj. kr. för
framför allt kostnader för tidigare ADB-investeringar och för larmsystem
för stöldskydd samt 5 milj. kr. för speciella arbetsmiljöinsatser för Öst-
europa. Dessa sistnämnda medel bör få utnyttjas först efter beslut av
regeringen. Medelstilldelningen bör finansieras genom överföring av me-
del från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomstti-
tel. Det bör ankomma på regeringen att besluta om denna överföring.

Arbetarskyddsstyrelsens investeringsbehov för ADB-utrustning under
treårsperioden 1992/93—1994/95 uppgår till 7,2 milj.kr. Chefen för fi-
nansdepartementet har tidigare denna dag presenterat en försöksverksam-
het som innebär en ny beslutsordning och en förändrad finansieringsmo-
dell för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar. Arbetar-
skyddsstyrelsen omfattas av denna försöksverksamhet. För investeringar i
anläggningstillgångar beräknas arbetarskyddsstyrelsen ta upp lån i riks-
gäldskontoret på högst 18,5 milj. kr. Av detta belopp beräknas 15 milj. kr.
användas för lösen av återstående kapitalskuld hos statskontoret för ADB-

utrustning som anskaffats t. o. m. innevarande budgetår samt för lösen av Prop. 1991 /92:100
ianspråktaget utrustningsanslag som kvarstår att amortera. Bil. 11

Arbetarskyddsverkets verksamhet finansieras i dag till viss del genom
att 9,7% av arbetarskyddsavgiften enligt lagen (1981:691) om socialavgif-
ter förs till statsbudgetens inkomsttitel. Jag föreslår att verket fr. o. m. den
1 juli 1992 helt finansieras av arbetarskyddsavgiften. I enlighet härmed har
inom arbetsmarknadsdepartementet upprättats ett förslag till lag om änd-
ring i lagen (1981:691) om socialavgifter. Jag återkommer till detta under
anslaget C 2. Arbetsmiljöinstitutet.

Medelsbehovet för arbetarskyddsverket beräknar jag för budgetåret
1992/93 till 384259000 kr. varav 20722000 kr. avser pris- och löneom-
räkning. Vidare beräknar jag en budgetram för perioden 1992/93 —
1994/95 till 1 119 541000 kr.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag anfört om den huvudsakliga inriktningen av
verksamheten vid arbetarskyddsverket

2. godkänna den av mig föreslagna finansieringen av arbetar-
skyddsverket

3. godkänna den av mig föreslagna överföringen från fonden för
arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel

4. till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1992/93 anvisa ett ra-
manslag på 384259000 kr.

C 2. Arbetsmiljöinstitutet

1990/91

1991/92

89 821 000(1)

98 829 000

94 163 000(1)

Utgift

Anslag

Anslag
exkl. mervärdesskatt.

Förslag 172 252 000(2)

1992/93

(1) Här ingår även de medel som tidigare redovisats under anslaget C 3.

(2) Arbetsmiljöinstitutet har tidigare erhållit en del av sin basfinan-
siering från arbetsmiljöfonden. I förslaget ingår att dessa medel
fr.o.m. den 1 juli 1992 skall föras till statens inkomsttitel och

att medel till institutets basfinansiering i sin helhet skall anvisas
över statsbudgeten.

Arbetsmiljöinstitutets uppgifter är att bedriva och främja forskning,
utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att för-
bättra arbetsmiljön. Ca hälften av institutets forskning har hittills finansi-
erats med medel från arbetsmiljöfonden.

Arbetsmiljöinstitutet, vars anslag i sin helhet behandlas i forskningspro-
positionerna, ingår i budgetcykel 2, dvs. perioden 1992/93— 1994/95- Det-
ta innebär att institutet skulle omfattas av en budgetcykel som avviker från
de tidsintervall som tillämpas i fråga om forskningspropositionerna. Ar-
betsmiljöinstitutet har därför fått myndighetsspecifika direktiv, som avser
en period på fyra år i stället för tre, dvs. 1992/93 — 1995/96, för att komma 97

i fas med forskningspropositionerna.

7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

1 Arbetsmiljöinstitutet Prop. 1991/92:100

Arbetsmiljöinstitutet anför i sin anslagsframställning att forsknings verk- 1 ‘

samheten tar i anspråk ca 80% av institutets samlade resurser och att ett
besparingskrav på 5 % skulle innebära färre tjänster än i dag. En minskning
med 8 — 9 tjänster kommer att drabba forskningsenheterna och resten
övrig verksamhet om besparingsförslaget skulle realiseras. Institutet före-
slår att

— 1 710000 kr. anslås under fyraårsperioden till de tre nya forskningsom-
råden som påbörjats under budgetåret 1989/90: God arbetsmiljö för
äldre, God arbetsmiljö för ungdomar och God arbetsmiljö inom sjuk-
vården,

— 1 milj. kr. anslås till företagshälsovårdsutbildningen under fyraårsperio-
den. Ökningen motiveras med behovet av utökad utbildning bl. a. med
anledning av riksdagens beslut med anledning av prop. 1990/91: 140
om arbetsmiljö och rehabilitering.

— ytterligare 1,1 milj, kr anslås under fyraårsperioden till informations-
verksamheten bl. a. för att tillsammans med arbetsmiljöfonden kunna
ge ut en populärvetenskaplig tidskrift och för utbyggnad av institutets
informationstjänster,

— ytterligare 1 031 000 kr. anslås till hybrid-DNA-delegationens verksam-

het fr.o. m. budgetåret 1992/93,

— fr. o. m. budgetåret 1993/94 anslås 3 milj. kr. till hyresökning på grund

av om- och tillbyggnad av arbetsmiljöinstitutet i Umeå.

2 Föredraganden

2.1 Förslag

Verksamhetens inriktning

Arbetsmiljöinstitutets verksamhet skall bedrivas så att den bidrar till ökad
kunskap om arbetsmiljön. Institutet skall för den kommande fyraårsperio-
den i större utsträckning än hittills skapa förutsättningar för att forsknings-
resultaten sprids och kan ligga till grund för konkreta åtgärder för att
minska risker i arbetsmiljön. Institutet skall också sträva efter att öka
antalet doktorander som handleds vid institutet samt antalet disputationer
per år.

2.2 Resurser m. m.

Budgetramen för perioden 1992/93 — 1995/96 har beräknats till

673 659000 kr.

För budgetåret 1992/93 beräknas ett ramanslag på 172 252000 kr.

2.3 Resultatbedömning

Forskningsverksamheten

Arbetsmiljöinstitutet prioriterar tio områden varav fem avser arbetsrelate- 98

rade sjukdomar och olycksfall, två avser faktorer i arbetsmiljön samt tre Prop. 1991/92: 100
programområden. Bil. 11

Sedan hösten 1989 prioriteras tre områden av övergripande art inrikta-
de mot stora samhällsproblem. Det gäller programområdena God arbets-
miljö för äldre, God arbetsmiljö för ungdomar och God arbetsmiljö inom
sjukvården. Tidigare forskningsområden har huvudsakligen utgått från
specifika arbetsskador eller specifika faktorer i arbetsmiljön. Denna inrikt-
ning mot programområden innebär att arbetsmiljöinstitutets forsknings-
verksamhet successivt omstruktureras, vilket jag finner riktigt. Därigenom
utgår man från den för arbetsmiljön viktiga helhetssynen samtidigt som
det skapar förutsättningar för ett tvärvetenskapligt arbetssätt. Jämfört
med den traditionella universitetsforskningen har arbetsmiljöinstitutets
forskning en mer tvärvetenskaplig karaktär, som markeras ytterligare med
denna inriktning mot bredare programområden.

Arbetsmiljöinstitutet tillämpar sedan tio år ett system för bedömning av
forskningsenheternas prestationer och resultat i syfte att höja forskningens
kvalitet och produktivitet. Arbetsmiljöinstitutet har också nyligen tagit
initiativ till en utvärdering av den forskning som bedrivs inom institutets
ämnesområden. Utvärderingen genomförs av från institutet fristående
sakkunniga och avser såväl forskningens kvalitet och produktivitet som
dess relevans för riskerna i arbetsmiljön. Syftet med utvärderingen är att få
underlag för ställningstaganden beträffande forskningens framtida inrikt-
ning, organisation och dimensionering. Motsvarande utvärdering gjordes
år 1985 och kom att innebära vissa förändringar av inriktningen av den
tidigare vid institutet bedrivna forskningen.

I samverkan med universitet och högskolor — som svarar för antagning
och examination av de forskarstuderande — ansvarar arbetsmiljöinstitutet
för att nya forskare kommer fram inom arbetsmiljöområdet. Antalet ge-
nomförda disputationer är både ett mått på kvalitet och ett mått på
produktivitet. För närvarande handleds 68 doktorander vid institutet och
fem doktorander disputerar i genomsnitt per år i ämnen inom institutets
ansvarsområde.

Informationsverksamheten

Arbetsmiljöinstitutet informerar genom att dels ge ut populärvetenskapli-
ga sammanfattningar av aktuell forskning, dels olika forskningsrapporter.
Vidare informerar institutet genom konferenser, temadagar och utställ-
ningar.

Arbetsmiljöinstitutets målgrupper är mer skilda åt än de målgrupper
som flertalet andra myndigheter har. Information om forskningsresultaten
skall nå såväl andra forskare som alla dem som arbetar med arbetsmiljö-
frågor. Det tar ofta lång tid att bygga upp forskning inom ett område. Det
tar ytterligare tid att få fram resultat som är så säkra och entydiga att de
kan få genomslag i praktiska åtgärder på arbetsplatserna. Jag ser det som
angeläget att informationen utformas och sprids så att förutsättningar
skapas för att resultaten kommer till användning i arbetslivet.

Företagshälsovårdsutbildningen

Institutets utbildning for företagshälsovårdens personal omfattar vidareut-
bildning och efterutbildning. Den omfattar kurser för så gott som samtliga
kategorier anställda inom företagshälsovården samt även utbildning för
blivande skyddsingenjörer. Den introduktionsutbildning i företagshälso-
vård som bedrivits på försök har nu permanentats. Fr. o. m. budgetåret
1991/92 är genomgången introduktionsutbildning ett krav för att få börja
vidareutbildningen. Efterfrågan på företagshälsovårdsutbildning är så stor
att antalet platser på kurserna för företagssjukgymnaster och för beteen-
devetare klart understigit antalet sökande.

Företagshälsovårdsutbildningen, som arbetsmiljöinstitutet ansvarar för,
är i första hand ett medel för institutet att ge företagshälsovårdens personal
de kunskaper om arbetsmiljön som de behöver i sitt arbete. Den är sålunda
ett betydelsefullt medel för att föra ut arbetsmiljöinstitutets forskningsre-
sultat. Samtidigt tillförs institutet genom kontakterna med företagshälso-
vårdens personal kunskap om aktuella problem i arbetsmiljön. Det är mot
denna bakgrund viktigt att utbildningen kontinuerligt utvärderas så att
den ligger i fas med utvecklingen inom arbetslivsområdet.

Relationerna utåt

Institutet och arbetarskyddsstyrelsen har ett nära samarbete och arbetar-
skyddsstyrelsen har två representanter i institutets styrelse. Det ger goda
förutsättningar för att koppla ihop forskning med erfarenheter från prak-
tiskt tillsynsarbete och vice versa. Detta samarbete bör enligt min mening i
ökad utsträckning även gälla arbetsorganisatoriska och psykosociala fakto-
rer i arbetsmiljön.

2.4 Fördjupad prövning

Arbetsmiljöinstitutet har en avgörande betydelse för den arbetsmiljöforsk-
ning som bedrivs i Sverige. Institutet har också omfattande kontakter med
universitet och högskolor i landet samt med den internationella forskning-
en inom området. Med forskare från många skilda discipliner har institu-
tet goda förutsättningar att bedriva den tvärvetenskapliga forskning som
arbetsmiljön och de ofta sammansatta problemen i arbetsmiljön fordrar.
Det är väsentligt att institutet i sitt framtida arbete utvecklar och bevarar
sin karaktär av tvärvetenskaplig institution. I det europeiska samarbetet
förutser jag att institutets forskning kommer att vara värdefull inom ar-
betsmiljöområdet.

Institutets huvudsakliga forskning skall bedrivas så att den kan omsättas
till praktiska åtgärder. Även om ett forskningsinstitut inte kan ta på sig
ansvar för att påverka hur arbetsmiljön utformas så är det viktigt att väga
in denna aspekt i institutets verksamhet. Inriktningen av forskningen bör
främst ta sikte på att ge underlag för arbetet med att minska arbetsrelatera-
de sjukdomar och olycksfall.

Institutets prioritering och successiva omorientering av forskningen mot
programområden kommer att innebära en omfördelning av resurserna och

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

100

att det tvärvetenskapliga arbetssättet blir tydligare. Jag förutsätter att Prop. 1991/92:100
institutet återkommer till regeringen och redovisar resultaten sedan den nu Bil. 11
pågående utvärderingen är slutförd.

I strävan efter högre vetenskaplig kvalitet gäller det att fastställa delmål
för hur detta skall nås. Eftersom forskarutbildningen är en av de grundläg-
gande förutsättningarna för en fortsatt hög kvalitet på forskningen, kan ett
sådant delmål vara antalet doktorander och disputationer. Institutet bör
därför medverka till att antalet doktorander och disputationer per år ökar
inom dess ansvarsområde.

2.5 Slutsatser

Det övergripande målet för arbetsmiljöinstitutets verksamhet skall vara
att bidra till ökad kunskap om arbetsmiljön. Väsentliga faktorer för att
målen skall kunna uppnås är innehållet i forskningen, sättet att informera
för att forskningsresultaten skall komma till användning samt forskning-
ens kvalitet och produktivitet.

För att uppnå dessa mål bör den redan inledda förändringen av institu-

tets verksamhet fortsätta så att

— institutet successivt använder en större del av sina resurser för forsk-

ning inom breda programområden;

— institutet bidrar till att skapa förutsättningar för att forskningsresulta-
ten tas om hand och används för att åtgärda problem i arbetsmiljön;

— forskningens relevans ökar inte bara i förhållande till det övergripande
målet utan också i proportion till de problem i arbetsmiljön som ger
upphov till långa sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Den skall
vidare vara väl avvägd i förhållande till annan forskning om arbetsmil-
jön;

— antalet doktorander vid institutet och antalet disputationer per år skall
öka.

2.6 Medelstilldelning

Arbetsmiljöinstitutet finansieras i dag över statsbudgeten av två anslag,
dels C2. Arbetsmiljöinstitutet, dels C 3. Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning
av vetenskaplig apparatur. Anslagen förs nu samman till ett gemensamt
anslag C 2. Arbetsmiljöinstitutet.

För arbetsmiljöinstitutet gäller att kostnaderna under förevarande an-
slag skall minska med 1,5% eller med 1,3 milj. kr. under budgetåret
1992/93 genom effektiviseringar och rationaliseringar. Av beloppet bör 0,9
milj. kr. återläggas till institutet för produktivitetshöjande åtgärder. Insti-
tutet har begärt medel för tre forskningsområden nämligen God arbetsmil-
jö för ungdomar, God arbetsmiljö för äldre och God arbetsmiljö inom
sjukvården. Institutet har vidare begärt medel för information samt för
företagshälsovårdsutbildningen. För att arbetet med att framför allt de nya
forskningsområdena skall kunna fortsätta föreslår jag att institutet dels
skapar utrymme genom omprioriteringar, dels tillfälligt under budgetåret
1992/93 får 1,8 milj. kr. Jag har därvid också tagit hänsyn till de medel som [o 1

institutet hemställt om för installation av larmsystem. I övrigt är jag inte
beredd att tillstyrka institutets förslag.

Den ökade medelstilldelning som jag nu föreslagit, 1,8 milj.kr., bör Prop. 1991/92: 100
finansieras från fonden för arbetsmiljöförbättringar. Det bör ankomma på Bil. 11
regeringen att besluta om en omföring av medlen från fonden för arbets-
miljöförbättringar till statens inkomsttitel.

Till arbetsmiljöinstitutet hör hybrid-DNA-delegationen. Delegationens
framtida organisatoriska placering behandlas i genteknikberedningen. De-
legationen har begärt ytterligare medel för nästa budgetår. Jag föreslår ett
belopp om 1 milj. kr. inkl, pris- och löneomräkning.

Arbetsmiljöinstitutet, som delvis finansieras över statsbudgeten, har
genom tidigare beslut av riksdagen hittills också erhållit en del av sin
finansiering från arbetsmiljöfonden (prop. 1984/85:100, bil. 12, SoU 16,
rskr 287). Jag föreslår att institutet fr. o. m. nästa budgetår helt finansieras
med medel från arbetarskyddsavgiften. Detta bör ske genom en omfördel-
ning av arbetarskyddsavgiften från arbetsmiljöfonden till staten för finan-
siering av institutets verksamhet. Institutets verksamhet bör därefter helt
finansieras över anslag på statsbudgeten.

I enlighet härmed och vad jag tidigare har anfört under anslaget C 1.
Arbetarskyddsverket har inom arbetsmarknadsdepartementet upprättats
ett förslag till lag om ändring i lagen (1981:291) om socialavgifter. Försla-
get bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 11:1. Lagänd-
ringen bör träda i kraft den 1 juli 1992. Jag har i denna fråga samrått med
statsrådet Könberg.

Det sammanlagda resursbehovet för arbetsmiljöinstitutet beräknar jag
till 172252000 kr. Vidare beräknar jag en budgetram för perioden 1992/93
- 1995/96 till 673 659000 kr.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om soci-
alavgifter,

2. godkänna vad jag har anfört om den huvudsakliga inriktning-
en av verksamheten hos arbetsmiljöinstitutet,

3. godkänna den av mig föreslagna överföringen från fonden för
arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel,

4. till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1992/93 anvisa ett ram-
anslag på 172 252000 kr.

C 3. Yrkesinriktad rehabilitering

1990/91

1991/92

Utgift

Anslag

Anslag
exkl. mervärdesskatt.

Förslag 764 153 000(2)

663 973 000

748 153 000

735 259 000(1)

Reservation 86 814 000

1992/93

Från anslaget betalas anordnande och drift av arbetsmarknadsinstitut

(Ami) samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den
yrkesinriktade rehabiliteringen. 102

Budgetramen för budgetåren 1991/92-1993/94 har beräknats till
2252098000 kr.

1 AMS

Prop. 1991/92:100

För budgetåret 1992/93 begär AMS 735 259000 kr. under anslaget Yrkes-
inriktad rehabilitering.

Enligt AMS visar insatserna inom verksamheten ”Arbete åt unga handi-
kappade” fortsatt goda resultat trots det försämrade arbetsmarknadsläget.
Under hösten 1990 var drygt 600 unga förtidspensionerade aktuella hos
arbetsförmedlingen och Ami och ytterligare 730 tillkom under våren 1991.
Under hösten 1990 fick 144 arbete med eller utan en lönesubvention och
ytterligare 230 våren 1991. Allt fler kom också att omfattas av olika
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Resultatutveckling

Enligt de riktlinjer som gällde för Ami:s verksamhet budgetåret 1990/91
skulle väntetiderna före inskrivning vid Ami nedbringas. Vidare skulle
insatserna för unga, som på grund av en svårare funktionsnedsättning har
förtidspension eller helt sjukbidrag, fortsätta i minst samma omfattning
som budgetåret 1989/90. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas ungdomar-
nas övergång från skolan till arbetslivet.

Inskrivningstiderna vid arbetsförmedlingen före inskrivning vid Ami
ökade under budgetåret 1990/91 med nästan två veckor jämfört med
budgetåret innan. Antalet inskrivna sökande vid Ami minskade något
under budgetåret 1990/91, liksom andelen med arbetshandikapp av samt-
liga inskrivna sökande. Utvecklingen får ses mot bakgrund av det försäm-
rade arbetsmarknadsläget med allt fler arbetslösa och därmed ett ökat
behov av s. k. riktade insatser från Ami:s sida, dvs. insatser för grupper av
sökande, som inte skrivs in vid Ami utan omfattas av mer kortvariga och
avgränsade insatser.

Genomsnittlig anmälningstid for arbetslösa sökande (kat. 1) före inskrivning vid Ami
1989/90 och 1990/91

1990/91

1989/90

103

AMS har lämnat en slutrapport (AMS serie V 1991:1) från den fyraåriga Prop. 1991/92: 100
försöksverksamheten ”Arbete åt unga handikappade”. I rapporten konsta- Bil. 11
terar man att antalet årligen nybeviljade förtidspensioner/sjukbidrag för
ungdomar i åldern 16 — 24 år minskat mellan åren 1986 — 1989, efter att
dessförinnan ha legat på en relativt konstant nivå. Minskningen kan inte
förklaras av någon motsvarande förändring i befolkningsunderlaget, tvärt-
om ökade åldersgruppens storlek något under treårsperioden. Räknat per
1 000 försäkrade 16 — 24 år skedde en nedgång från 1,2 till 1,0. Minsk-
ningen hänför sig helt till den yngsta gruppen 16 — 19 år, där antalet
ungdomar som beviljades pensionsförmån sjönk med mer än en tredjedel.

Även om denna utveckling kan ha flera olika förklaringar som exempelvis
ändrad praxis vid nybeviljande av pension/sjukbidrag, så ter det sig ändå
rimligt att Unga-Handikappade-verksamheten har bidragit till förändring-
en, inte minst genom den bredd verksamheten har haft.

2.2 Medelsberäkning m. m.

RRV har inlett en granskning av arbetsmarknadsinstitutens roll och finan-
siering. Granskningen syftar till att få ett bättre resursutnyttjande. Arbetet
kan väntas vara avslutat under andra hälften av år 1992. Jag avser att inför
nästkommande budgetår återkomma med förslag om sådana förändringar,
som granskningen kan ge anledning till.

Riksdagens beslut (prop. 1990/91:150 bil. 11:9, FiU30, rskr. 386) om
omställning och minskning av den statliga administrationen innebär ett
årligt besparingskrav på arbetsmarknadsinstituten med 5 milj. kr. Jag har
tagit hänsyn till detta i min medelsberäkning. Vidare har ett rationalise-
ringskrav på 1,5% tillämpats. Vid medelsberäkningen har två tredjedelar
av besparingen återförts till anslaget för produktivitetshöjande åtgärder,
bl. a. i form av datoranskaffning.

Till yrkesinriktad rehabilitering beräknar jag för budgetåret 1992/93
sammantaget 764 153000 kr. (+ 28894000 kr. exkl.moms.)

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1992/93 anvisa
ett ramanslag på 764 153000 kr.

C 4. Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

519 164 000(1)

452 230 000

506 470 000

(1) Utgifter har ingått i det tidigare anslaget B 4. Kontant
arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag.

Från anslaget betalas utbildningsbidrag till inskrivna sökande vid Ami.

104

1 AMS

Prop. 1991/92: 100
För budgetåret 1992/93 begär AMS 600 milj. kr. till utbildningsbidrag till ' *
inskrivna sökande vid Ami.

2 Föredragandens överväganden

Som jag tidigare har nämnt har AMS fått i uppdrag att folja upp kostnads-
utvecklingen vad gäller utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning
och yrkesinriktad rehabilitering.

Jag beräknar en oförändrad volym om 300000 deltagarveckor för bud-
getåret 1992/93. Kostnaderna för utbildningsbidrag för dessa veckor be-
räknar jag till 506470000 kr. (+ 54240000 kr.).

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag för budget-
året 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 506470000 kr.

C 5. Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet

1991/92 Anvisat 1 000
1992/93 Förslag 1 000

Anslaget avser uppdragsverksamhet inom den yrkesinriktade rehabilite-
ringen, s. k. arbetslivstjänster, riktad till företag och förvaltningar som vill
använda sig av de kunskaper och erfarenheter inom området yrkesinriktad
rehabilitering som finns inom arbetsmarknadsverket.

1 AMS

Enligt bokslutet för arbetsmarknadsverket uppgick länsarbetsnämndernas
intäkter av uppdragsverksamheten till 139 milj. kr. budgetåret 1990/91.
Kostnaderna uppgick till 136 milj. kr. Resultatet efter avskrivningar och
finansiella intäkter och kostnader uppgick till 1654 963 kr. Ca 300 årsarbe-
tare är engagerade i arbetslivstjänster/uppdragsverksamhet och finansiera-
de med intäkter av verksamheten.

2 Föredragandens överväganden

I skrivelse den 5 april 1991 har AMS redovisat ett uppdrag av regeringen
avseende verkets intäktsfinansierade verksamhet. Uppdraget innebar att
AMS i samråd med RRV skulle lägga fram förslag om ett system för att
kostnads- och resursmässigt samt ekonomiadministrativt särskilja upp-
dragsverksamheten från myndighetsverksamhet, som betalas över stats-
budgeten. AMS har i bilagor till skrivelsen redovisat förslag om system och
rutiner samt interna tjänsteföreskrifter för att särskilja uppdragsverksam-
heten från den anslagsfinansierade vad gäller kostnader, intäkter, resurser

105

och ekonomiadministration. AMS har haft samråd med RRV, som inte Prop. 1991/92: 100
haft någon erinran mot förslaget. Bil. 11

Anslaget bör föras upp med endast ett formellt belopp på 1 000 kr.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet för bud-
getåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C 6. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

5 217 372 000(1) Reservation 549 294 000

5 691 489 000

6 208 318 000

(1)1 utgifter ingår medel från de tidigare anslagen

B5. Sysselsättningsskapande åtgärder,

C6. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning,

C7. Lönebidrag för förtidspensionerade samt

C8. Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare.

Anslaget omfattar arbetshjälpmedel åt handikappade, näringshjälp, an-
ställning med lönebidrag, statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare och strukturstöd för byggarbetsmarknaden.

Arbetshjälpmedel åt handikappade avser bidrag till arbetshjälpmedel
eller anordningar på arbetsplatsen som behövs för att den handikappade
skall kunna utföra sitt arbete, bidrag till arbetsbiträde samt expertmedver-
kan i sådana ärenden. Bidrag till arbetsbiträde skall göra det möjligt för
handikappade att med hjälp av sådant biträde kunna utföra i stort sett
normala arbetsinsatser.

Näringshjälp i form av bidrag skall ge en handikappad arbetssökande,
för vilken det inte finns någon annan lämplig åtgärd som arbetsförmed-
lingen kan vidta, möjlighet att starta ett eget företag. Vidare betalas expert-
utredningar i ärenden rörande näringshjälp från posten.

Anställning med lönebidrag är en stödform som syftar till att stimulera
arbetsgivare att bereda anställning åt arbetshandikappade för vilka andra
åtgärder inte kan vidtas för att underlätta en arbetsplacering.

Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare avser bidrag
till kommuner och i vissa fall andra offentliga myndigheter för att anordna
skyddat arbete för personer som har särskilt stora svårigheter att få arbete
på den reguljära arbetsmarknaden. Statsbidrag utgår med högst 75% av
lönekostnaderna — inkl, lönebikostnader — för arbetstagare som har
anvisats till den skyddade sysselsättningen.

Strukturstöd för byggarbetsmarknaden beviljas för att rehabilitera bygg-
nadsarbetare inom Galaxen AB.

106

1 AMS

1.1 Arbetshjälpmedel åt handikappade

AMS föreslår att ett nytt samordnat arbetsgivarbidrag, benämnt anställ-
ningsstöd skall inrättas. Vidare föreslår AMS att behov av arbetsbiträde
skall vägas in när storleken på ett sådant anställningsstöd fastställs.

Om förslaget om anställningsstöd inte genomförs, förordar AMS att den
begränsning som nu finns i förordningen (1991:333) om lönebidrag skall
upphävas. Begränsningen innebär att bidrag till arbetsbiträde och lönebi-
drag sammantaget inte får överstiga lönekostnaden för den arbetshandi-
kappade. Alternativt bör AMS eller länsarbetsnämnderna bemyndigas att
temporärt upphäva begränsningen för viss tid från anställningens början.

1.2 Anställning med lönebidrag

Under budgetåret 1990/91 uppgick enligt AMS antalet arbetshandikappa-
de sökande utan arbete till i genomsnitt 20200 per månad, vilket kan
jämföras med 17400 under 1989/90 — en ökning med 16%. Om jämförel-
sen i stället görs mellan första hälften av åren 1990 resp. 1991 blir ökning-
en ännu mer dramatisk.

Jämfört med budgetåret 1989/90 minskade antalet arbetslösa arbetshan-
dikappade som under 1990/91 fick arbete eller utbildning på den reguljära
arbetsmarknaden med 1 000 till 24700, en minskning med 4%.

AMS föreslår att ytterligare 550 milj. kr. anvisas till lönebidrag för
arbetshandikappade. En sådan resursförstärkning behövs, enligt AMS,
därför att den rådande lågkonjunkturen ger behov av höga lönesubven-
tioner för att handikappade skall få tillträde till arbetsmarknaden. Det
finns också ett stort antal handikappade, som saknar arbete eller sysselsätt-
ning, vilket bl. a. visats av handikapputredningen. Vidare hävdar AMS att
verket inte getts full kompensation för löneutvecklingen för de lönebi-
dragsanställda.

Om AMS förslag om ett nytt samordnat arbetsgivarstöd avvisas, föreslår
styrelsen att lönebidrag skall få lämnas för arbetshandikappade, som varit
långvarigt sjukskrivna, om de annars kommer att bli arbetslösa eller lämna
arbetsmarknaden med sjukbidrag eller förtidspension.

Vidare föreslår AMS att arbetsförmedlingen och Ami skall ges möjlighet
att upphandla tillfälliga arbetsplatser hos Samhall på samma sätt som
försäkringskassorna och enskilda arbetsgivare kan göra.

AMS har på regeringens uppdrag och i en överenskommelse med Galax-
en AB tillsett att den verksamhet som hittills bedrivits inom ramen för
strukturstödet för byggarbetsmarknaden, kan inordnas i det regelsystem
som gäller för anställning med lönebidrag. Galaxen AB erbjuder även
framöver rehabiliteringsinsatser för byggnadsarbetare. AMS redovisar
också innehållet i en överenskommelse om samverkan för rehabilitering av
bygg- och anläggningsarbetare.

AMS förslag om ett nytt anställningsstöd innebär bl. a. att bidraget till
skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare inordnas i det nya stödet. Om
förslaget avvisas begär AMS att bidraget till skyddat arbete hos offentliga

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

107

arbetsgivare inte skall betalas ut halvårsvis i efterskott utan i stället for de Prop. 1991/92: 100
kortare perioder som AMS bestämmer, i likhet med vad som gäller för Bil. 11
anställning med lönebidrag. Därigenom skulle AMS bl. a. få en säkrare
uppfattning om det ekonomiska utfallet av verksamheten och underlag för
att bedöma kostnadseffektiviteten. Å andra sidan skulle de ränteförmåner,
som eftersläpningen av utbetalningar innebär för statskassan, komma att
minska, enligt AMS.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Arbetshjälpmedel åt handikappade

Medelsförbrukningen under posten Arbetshjälpmedel åt handikappade
var 170 milj. kr. budgetåret 1990/91. Därav användes knappt 16 milj.kr.
till näringshjälp. Från posten betalas också expertmedverkan i ärenden
rörande arbetshjälpmedel och näringshjälp.

Fr. o. m. budgetåret 1991/92 lämnar arbetsmarknadsverket bidrag till
arbetshjälpmedel främst när en arbetshandikappad person anställs eller
vid praktisk arbetslivserfarenhet för handikappade ungdomar och inskriv-
na sökande vid arbetsmarknadsinstitut. Föreskrifter om bidraget finns i
förordningen (1991:893) om ändring i förordningen (1987:409) om bidrag
till arbetshjälpmedel. Bidrag till arbetshjälpmedel som en förvärvsarbetan-
de behöver som ett led i en rehabilitering lämnas numera av försäkrings-
kassorna och inte som tidigare av arbetsmarknadsverket. Regeringen har
lämnat föreskrifter på området i förordningen (1991:1 046) om ersättning
från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i form
av bidrag till arbetshjälpmedel. Ett skäl till den ändrade ansvarsfördel-
ningen är att försäkringskassorna fått ett ökat ansvar att hålla samman
rehabiliteringsinsatserna för försäkrade, som är etablerade på arbetsmark-
naden. Arbetsmarknadsverkets ansvar har därigenom renodlats att främst
gälla personer som är arbetssökande hos arbetsförmedlingen.

Till arbetshjälpmedel åt handikappade och näringshjälp inberäknat ex-
pertutredningar i dessa ärenden beräknar jag 116 586000 kr. (+ 7 627000
kr.) för budgetåret 1992/93.

2.2 Anställning med lönebidrag

Fr. o. m. innevarande budgetår gäller ändrade regler för anställning med
lönebidrag. Bidraget är flexibelt och dess storlek bestäms med hänsyn till
den arbetshandikappades arbetsförmåga och graden av funktionsnedsätt-
ning. Bidraget lämnas för högst fyra år. Det får förlängas om det är
motiverat med hänsyn bl. a. till den arbetshandikappades arbetsförmåga.
Bidraget skall omprövas regelbundet.

Medelsförbrukningen under posten Anställning med lönebidrag var
4466 milj.kr. budgetåret 1990/91. Omkring hälften eller 2217 milj.kr.
gick som lönebidrag till allmännyttiga organisationer. Till statliga myndig-
heter och motsvarande lämnades lönebidrag med 906 milj, kr., till lands-
ting och kommunala arbetsgivare ca 370 milj, kr, och till enskilda företag

108

962,5 milj. kr. Mindre belopp lämnades till affärsverk och motsvarande. Prop. 1991/92:100
Ca 45000 personer sysselsätts med hjälp av lönebidraget. Bil. 11

Med anledning av det svåra arbetsmarknadsläget har arbetsmark-
nadsverket fått ett medelstillskott om 275 milj. kr. till lönebidrag för
budgetåret 1991/92. Med tillskottet bedöms ytterligare ca 2 500 arbetshan-
dikappade kunna få arbete.

Innan jag övergår till min medelsberäkning för budgetåret 1992/93
behandlar jag några av de frågor, som AMS tagit upp i sin anslagsframställ-
ning.

Som jag tidigare har nämnt kommer AMS förslag om ett anställnings-
stöd att behandlas av RRV, som den 28 november 1991 fått regeringens
uppdrag att utreda förutsättningarna för effektivare och förenklade arbets-
marknadspolitiska åtgärder. Som AMS har redovisat kan en viss förenk-
ling ske genom att det särskilda strukturstödet för byggarbetsmarknaden
avskaffas och de berörda bygg- och anläggningsarbetama i stället omfattas
av lönebidrag enligt samma regler som gäller för andra arbetshandikappa-
de sökande. Det finns heller inte skäl att ha lönebidrag för förtidspensione-
rade som en särskild bidragsform. Jag förordar därför att de särskilda
bestämmelserna om strukturstöd för byggarbetsmarknaden upphör att
gälla fr. o. m. budgetåret 1992/93. Någon särskild bestämmelse om perso-
ner som uppbär förtidspension eller sjukbidrag behövs heller inte i förord-
ningen (1991:333) om lönebidrag.

Vidare har AMS begärt att bidrag till skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare skall få betalas ut för de kortare perioder som AMS bestäm-
mer och inte som för närvarande halvårsvis i efterskott. Jag har inget att
erinra mot förslaget, men beräknar inga medel för en tidigareläggning av
utbetalningarna av bidraget. Medlen anvisas numera över ett reservations-
anslag. Det får ankomma på AMS att bedöma i vilken takt och i vilken
utsträckning ändringar kan göras av utbetalningsrutinerna.

Jag är inte beredd att tillstyrka AMS förslag om att medel från anslaget
skall få användas till köp av rehabiliteringsplatser hos Samhall. Arbets-
marknadsverket disponerar redan ca tusen praktikplatser hos Samhall.
Det är dessutom så att andra arbetsgivare, som tillhandahåller platser för
arbetsprövning, praktisk arbetslivsorientering och liknande — för inskriv-
na vid Ami, skolelever m. fl. — gör detta utan särskild ersättning. Som jag
tidigare har nämnt gör RRV en översyn av den yrkesinriktade rehabilite-
ringsverksamheten, bl. a. dess organisation och finansiering. Det kan där-
för finnas anledning att senare återkomma till dessa frågor.

2.3 Medel till särskilda åtgärder för arbetshandikappade

Till lönebidrag och bidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare för
budgetåret 1992/93 beräknar jag 6091732000 kr. ( + 784 202000 kr. i
förhållande till 1991 års budgetproposition). Därav utgör 412,5 milj. kr.
helårskostnad för lönebidragsplatser som föreslagits i prop. 1991/92:25
med förslag om tilläggsbudget för budgetåret 1991/92. I mina beräkningar
har jag tagit hänsyn till att kostnaderna för lönebidrag kan öka, när
systemet med sjuklön införs.

109

Sammantaget beräknar jag for budgetåret 1992/93 till anslaget särskilda Prop. 1991/92: 100
åtgärder for arbetshandikappade 6 208 318 000 kr. Bil. 11

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna mitt förslag om att det särskilda strukturstödet för
byggarbetsmarknaden skall upphöra (avsnitt 2.2),

2. till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 6208 318000 kr.

C 7. Bidrag till Stiftelsen Samhall

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

4 248 600 000

4 557 000 000

Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen Samhall dels för täckande av
merkostnader i verksamheten vid verkstäderna för skyddat arbete, dels till
företagsgruppens fastighetsförvaltning.

1 Föredragandens överväganden

I skrivelse den 23 augusti 1990 väckte Samhall frågan om en övergång till
aktiebolagform. Samhall har därefter kommit in till regeringen med en
skrivelse den 27 mars 1991 med förslag till ändrade förutsättningar för
Samhall. Förslagen utvecklas närmare i rapporten ”Samhall mot år 2 000”.

Genom beslut den 22 november 1990 uppdrog den dåvarande regering-
en åt en särskild utredare att göra en översyn av Samhall (dir. 1990:73).
Utredaren skulle beskriva hur de ursprungliga sociala, arbetsmarknadspo-
litiska och ekonomiska målsättningarna för företagsgruppen hittills kun-
nat uppfyllas samt belysa olika omvärldsfaktorers påverkan på företags-
gruppen framför allt ur ett framtida perspektiv. Utredaren skulle mot
denna bakgrund överväga om det finns skäl att precisera eller i några
avseenden ändra Samhalls mål och roll i samhället samt om det finns skäl
att ändra organisationsform för företagsgruppen. Utredaren skulle under
arbetet hålla kontakt med Samhalls egen översynsutredning Samhall mot
år 2000 och beakta vad som framkom i denna.

Utredaren har i augusti 1991 överlämnat sina förslag i betänkandet
(SOU 1991:67) Samhall i går i dag i morgon. Betänkandet har remissbe-
handlats under hösten 1991.

Jag avser att återkomma till regeringen under våren med de förslag som
kan föranledas av de båda utredningarna samt i fråga om den av regering-
en beslutade översynen, även av remissbehandlingen.

I avvaktan på en särskild proposition om Samhall bör anslaget tas upp
med ett oförändrat belopp.

110

2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på en särskild proposition om Samhall, till Bidrag
till Stiftelsen Samhall för budgetåret 1992/93 beräkna ett förslagsan-
slag på 4 557000000 kr.

Prop. 1991/92: 100

Bil. 11

111

D. Regional utveckling

Prop.1991/92:100

Bil. 11

Jag föreslår att medel för regional utveckling för budgetåret 1992/93 ställs
till regeringens förfogande över följande anslag och till angivna huvudän-
damål.

Anslag

Dl. Lokaliseringsbidrag m. m.

D 2. Regionala utvecklingsinsatser

D 3. Täckande av förluster på grund
av kreditgarantier till företag i
glesbygder m. m.

D 4. Ersättning för nedsättning av
socialavgifter

D 5. Sysselsättningsbidrag

D 6. Särskilda regionalpolitiska in-
frastrukturåtgärder m.m.

D 7. Glesbygdsmyndigheten

D 8. Expertgruppen för forskning om
regional utveckling (ERU)

D 9. Kapitaltillskott till en utveck-
lingsfond för Västnorden

D 10. Transportstöd

Huvudändamål

Lokaliserings- och utvecklings-
bidrag (centrala beslut)

Lån till regionala investmentbo-
lag

Lokaliserings- och utvecklings-
bidrag

(regionala beslut)

Glesbygdsstöd

Regional projektverksamhet

Infriande av kreditgarantier

Täckande av bortfall av social-
avgifter

Sysselsättningsbidrag

Infrastrukturåtgärder

Teknikspridning m. m.

Konsult- och utredningsinsatser

Glesbygdsutvecklingsinsatser
på central nivå

Initiering och genomförande av
regionalpolitisk forskning

Främjande av näringslivet i
Västnorden

Godstransportstöd för norra

Sverige

Dl. Lokaliseringsbidrag m. m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

486 716 453

550 000 000(2)

350 000 000

Reservation

1 158 002 695(1)

(1) De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom
beslut uppgick till 152 milj. kr.

(2) Varav 200 milj . kr. på tilläggsbudget.

I enlighet med riksdagens beslut om regionalpolitiken i juni 1990 anvi-
sas medel över detta anslag till följande ändamål:

— lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av närings- och tek-
nikutvecklingsverket (NUTEK) eller regeringen,

112

— lån till privata regionala investmentbolag, Prop. 1991/92:100

— viss administration, uppföljning och utvärdering av regionalpolitiskt Bil. 11

stöd.

Härtill kommer medel för offertstöd enligt äldre bestämmelser.

Jag har tidigare redogjort för utfallet av stödverksamheten under de
senaste budgetåren.

Beslut om lokaliseringsbidrag har av NUTEK och regeringen under
budgetåret 1990/91 fattats för 227,9 milj. kr. Utvecklingsbidrag och offert-
stöd har beviljats med 207,4 milj. kr. För administration av det regional-
politiska stödet har 2,7 milj. kr. utbetalats till banker och för uppföljning
och utvärdering har anslagits 2,0 milj. kr.

Tre lån till privata regionala investmentbolag om sammanlagt 28,5
milj. kr. har beviljats under budgetåret. Tidigare utestående lån till detta
ändamål uppgår till 32,3 milj. kr.

Närings- och teknikutvecklingsverket

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) uppskattar att behovet av
bidragsmedel för beslut av regeringen och verket under budgetåret
1992/93 kommer att uppgå till 385 milj. kr. NUTEK föreslår även att 1,5
milj. kr. skall avsättas från detta anslag för konsultinsatser i samband med
bedömning av stödansökningar.

Föredragandens överväganden

Till lokaliseringsbidrag m. m. har för budgetåret 1991/92 anvisats ett reser-
vationsanslag på sammanlagt 550 milj. kr.

Efterfrågan på lokaliserings- och utvecklingsbidrag har varit stor under
de senaste åren. Trots en successivt ökad delegering av beslutanderätten
till länsstyrelserna har därför medelsbrist uppstått på detta anslag. Riksda-
gen har därför under de senaste budgetåren regelmässigt anslagit ytterliga-
re medel till detta ändamål på tilläggsbudget till statsbudgeten. För inneva-
rande budgetår har således nyligen ytterligare 200 milj. kr. anslagits.

Jag anser det angeläget att ta tillvara investeringsviljan för att göra det
möjligt att förverkliga alla projekt som uppfyller villkoren för stöd i
regionalpolitiskt prioriterade regioner. För beslut om lokaliserings- och
utvecklingsbidrag m. m., som beviljas av närings- och teknikutvecklings-
verket (NUTEK) och regeringen, beräknar jag, mot bakgrund härav ett
sammanlagt medelsbehov av 350 milj. kr. för de ändamål vartill medel
anvisas över detta anslag under budgetåret 1992/93.

Medel för konsult- och utredningsinsatser till NUTEK i samband med
bedömning av stödansökningar bör liksom hittills belasta verkets
projektverksamhet till vilken medel anvisas på anslaget D 6. Särskilda
regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

113

8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa
ett reservationsanslag på 350000000 kr.

D 2. Regionala utvecklingsinsatser

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

899 160 137 Reservation 1 123 360 695(1)

975 500 000

1 000 000 000

(1) De medel som vid det senaste budgetårsskiftet inte var ianspråktagna

genom beslut uppgick till ca 159 milj. kr. att jämföras med ca 100
milj. kr. ett år tidigare.

Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken år 1990 (prop.
1989/90:76, AU 13, rskr. 346) har länsstyrelserna möjlighet att inom en
given ram använda medlen till av dem beslutade lokaliserings- och utveck-
lingsbidrag, till glesbygdsstöd i form av stöd till företag och kommersiell
service samt till regional projektverksamhet.

Under budgetåret 1990/91 fattade länsstyrelserna beslut om samman-
lagt 987milj.kr. med följande fördelning mellan ändamålen:

— lokaliserings- och utvecklingsbidrag 322 milj. kr.

— glesbygdsstöd 250 ”

— regional projektverksamhet 408 ”

Därutöver användes 7 milj. kr. för uppföljningsverksamhet.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna beräknar i sina anslagsframställningar att medelsbehovet
för regionala utvecklingsinsatser kommer att öka med sammanlagt 339
milj.kr. förbudgetåret 1992/93 jämfört med innevarande budgetår.

Mot bakgrund av behovet av ytterligare regionalpolitiska åtgärder, inte
minst i rådande konjunkturläge och särskilt i den utpräglade glesbygden,
anser jag att anslaget bör tillföras ytterligare medel för nästa budgetår. Jag
beräknar det sammanlagda medelsbehovet till 1 000 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang nämna att chefen för kulturdepartementet
senare idag föreslår att Nämnden för hemslöjdsfrågor, som fram till bud-
getåret 1988/89 svarade för administrationen av medlen för hemslöjds-
konsulentverksamheten i länen, åter skall tilldelas denna uppgift. Detta
möjliggörs genom att medel anvisas över anslaget. Främjande av hemslöj-
den. Genom detta förslag behöver länsstyrelserna inte längre lämna bidrag
till huvudmannen för hemslöjdskonsulentverksamheten, vilket innebär att
ca 9 milj. kr. av anslaget för Regionala utvecklingsinsatser frigörs för andra
ändamål. Den relativa betydelsen härav blir särskilt märkbar i län med
förhållandevis små anslag. De frigjorda medlen bör i första hand användas
för glesbygdsinsatser.

Det bör ankomma på regeringen att även fortsättningsvis fördela ansla-
get mellan länen efter de regionala problemens svårighetsgrad, och utfärda
de föreskrifter som krävs. Jag har tidigare (avsnitt 5) understrukit behovet

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

114

av förstärkta glesbygdsinsatser inom ramen för den regionala projektverk- Prop. 1991/92: 100
samheten. Resp, länsstyrelse bör fördela anvisade medel mellan de angiv- Bil. 11
na ändamålen med beaktande av vad jag där anfört.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1992/93 anvisa
ett reservationsanslag på 1 000000000 kr.

D 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till
företag i glesbygder m. m.

1990/91 Utgift 31 010 495

1991/92 Anslag 1 000

1992/93 Förslag 1 000

Från anslaget betalas utgifterna för att infria statliga garantier för lån till
företag i glesbygder och lån till kommersiell service enligt förordningen
(1990:643) om glesbygdsstöd. Vidare betalas utgifterna för att infria garan-
tier för lån som har lämnats enligt förordningen (1985:619) om glesbygds-
stöd (upphävd 1990:643), enligt förordningen (1979:638) om statligt stöd
till glesbygd (upphävd 1985:619), enligt förordningen (1973:608) om stat-
ligt stöd till kommersiell service i glesbygd (upphävd 1980:877) samt enligt
förordningen (1976:208) om statligt stöd till skärgårdsföretag och förord-
ningen (1978:465) om särskilt stöd till lantbruksföretag i vissa glesbygder
(upphävda 1979:638).

Länsstyrelserna

Samtliga länsstyrelser utom de i Kristianstads, Malmöhus och Hallands
län har inkommit med anslagsframställningar. Sammanlagt föreslår läns-
styrelserna en engagemangsram t. o. m. budgetåret 1992/93 på 252 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Den 1 juli 1985 skedde en övergång till engagemangsram i stället för årliga
beslutsramar för kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. (prop.
1984/85:115, AU13, rskr. 354). Engagemangsramen skall successivt byg-
gas upp tills den uppgår till 290 milj. kr. Länsstyrelsernas utrymme för ny
kreditgivning skapas dels genom amorteringar av lån med statliga kredit-
garantier som beslutats efter den 1 juli 1985, dels genom den successiva
uppbyggnaden av en engagemangsram för resp. län. Förluster till följd av
infriade garantier ger inte utrymme för ny garantigivning.

För tiden fram t. o. m. budgetåret 1991/92 är engagemangsramen fast-
ställd till 220 milj. kr. Ramen bör för tiden fram t.o. m. budgetåret
1992/93 utökas till 235 milj. kr.

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp, 1 000 kr.

115

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för
lån till kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning att det
sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter
den 1 juli 1985 uppgår till högst 235000000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m. m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på
1 000 kr.

D 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

418 697 231

250 000 000

530 000 000

Från anslaget, som disponeras av riksförsäkringsverket, täcks från den 1
januari 1991 bortfall av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av
lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter.

Enligt denna lag skall den procentsats efter vilken arbetsgivar- resp,
egenavgifter sammanlagt beräknas, t. o. m. utgiftsåret 2 000 sättas ned med
tio procentenheter för verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs
i stödområde 1.1 de delar av Norrbottens län som inte ingår i stödområde
1 skall nedsättningen utgöra fem procentenheter t. o. m. utgiftsåret 1995
och i de nya områden i stödområde 2 som omfattas av nedsättningen skall
denna uppgå till tio procentenheter t. o. m. utgiftsåret 2 000.

De verksamheter som bedrivs i Svappavaara samhälle är helt befriade
från socialavgifter under tiden den 1 januari 1984 — den 31 december
1993.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar med utgångspunkt från hittills gällande
regler medelsbehovet till 340 milj. kr. för budgetåret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Jag har tidigare (avsnitt 4.2) redovisat mina förslag till förändringar, såväl
geografiskt som vad gäller näringsgrenar som omfattas av systemet med
nedsättning av socialavgifter.

Jag beräknar med hänsyn härtill bortfallet av avgiftsinkomster genom
nedsättning av socialavgifter till 530 milj. kr. under budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 530000000 kr.

Prop. 1991/92: 100

Bil. 11

116

D 5. Sysselsättningsbidrag

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

269 203 716

250 000 000

Över anslaget anvisas medel för sysselsättningsbidrag.

Jag har tidigare redogjort för utfallet av verksamheten med sysselsätt-
ningsbidrag under de senaste budgetåren.

Närings- och teknikutvecklingsverket

Närings- och teknikutvecklingsverket beräknar medelsbehovet för de än-
damål vartill medel beviljas över anslaget till oförändrat 250 milj. kr.
under budgetåret 1992/93.

Föredragandens övervägande

Jag beräknar i likhet med närings- och teknikutvecklingsverket medelsbe-
hovet för sysselsättningsbidrag till 250 milj. kr. för budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 250000000 kr.

D 6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m. m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

57 400 000 Reservation 272 600 000(1)

186 000 000

180 500 000

(1) Härav disponerar länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län 180 000 000 kr. för insatser i stödområde 1 samt
luftfartsverket 12 000 000 kr. för uppförande av en hangar för
ozonforskning i Kiruna.

Från anslaget betalas utgifterna för särskilda regionalpolitiska insatser i
prioriterade regioner. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län har gemensamt utarbetat ett program för regionalt beslutade
åtgärder i stödområde 1. Regeringen har därefter uppdragit åt nämnda
länsstyrelser att genomföra programmet, som avses pågå t. o. m. budget-
året 1993/94.

Närings- och teknikutvecklingsverket

Av medlen för centrala beslut disponerar närings- och teknikutvecklings-
verket 18 milj. kr. för projektverksamhet. Verket har för nästa budgetår
begärt en ökning av dessa medel till 21,6 milj. kr.

117

Föredragandens överväganden Prop. 1991/92:100

Medlen på anslaget avser åtgärder för att förbättra infrastrukturen i olika '

avseenden i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Särskilt bör uppmärk-
sammas behovet av insatser i vissa orter som drabbas av strukturomvand-
lingsproblem. Från anslaget har t. ex. medel utbetalats för särskilda insat-
ser i Arjeplogs kommun. Vidare bör medel från anslaget kunna användas
för regionalpolitiskt prioriterade projekt inom olika samhällssektorer.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om hur medlen för budget-
året 1992/93 skall disponeras mellan olika regioner och hur handläggnings-
och beslutsordningen skall utformas. Inriktningen av konkreta insatser bör
fastställas i samverkan med berörda departement samt regionala och loka-
la myndigheter etc.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m. m. för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 180500000 kr.

D 7. Glesbygdsmyndigheten

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

6 990 000 Reservation

16 200 000

15 625 000

7 109 000

exkl. mervärdesskatt

1992/93 Förslag 16 399 000

Regeringen beslutade den 13 juni 1991 att glesbygdsdelegationen
fr.o. m. den 1 juli 1991 skall heta glesbygdsmyndigheten. Som en följd
härav bör anslaget fortsättningsvis benämnas D 7. Glesbygdsmyndighe-
ten.

Myndigheten började sin verksamhet den 1 januari 1991 och är ännu
under uppbyggnad, vilket förklarar den relativt stora ingående reserva-
tionen budgetåret 1991/92. Myndigheten, som finns i Östersund, har till
uppgift att verka för förbättringar av glesbygds- och landsbygdsbefolk-
ningens levnadsförhållanden i olika delar av landet med tyngdpunkten i
skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena.

Medlen bör disponeras för förvaltnings- och projektkostnader, varav de
senare bör svara för ca två tredjedelar. För budgetåret 1992/93 beräknar
jag medelsbehovet till 16 399 000 kr. exkl. mervärdesskatt.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 16399000 kr.

118

D 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU)

Prop. 1991/92: 100

Bil. 11

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

5 904 000

6 480 000

5 924 000

Reservation

219 000

exkl. mervärdesskatt

1992/93 Förslag

6 100 000

Från anslaget betalas utgifterna för ERU

ERU

Expertgruppen beräknar medelsbehovet till 6 100000 kr.

Föredragandens överväganden

Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) härtill uppgift
att initiera och samordna forskning på regionalpolitikens område och om
strukturomvandlingsfrågor samt att se till att forskningsresultaten blir
kända och tillgängliga för olika intressenter.

Jag ser det som nödvändigt att inom regionalpolitiken förstärka forsk-
ningsinsatserna för att ta tillvara och utveckla de små och medelstora
arbetsmarknadernas förutsättningar och möjligheter. Jag avser därför att
senare uppdra åt ERU att utarbeta ett forskningsprogram där dessa frågor
ges en framträdande roll.

Jag avser vidare att senare föreslå regeringen att lokalisera ERU:s kansli
till Östersund. I Östersund finns glesbygdsmyndigheten samt högskolan
där forskning med inriktning på glesbygdens utveckling bedrivs sedan flera
år. Med även ERU:s kansli placerat i Östersund får kommunen en funk-
tion som ett nationellt regional- och glesbygdspolitiskt utvecklingscent-
rum.

För budgetåret 1992/93 beräknar jag medelsbehovet till 6100000 kr.
exkl. mervärdesskatt.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 6 100000 kr.

D 9. Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

2 695 840

3 050 000

4 200 000

Från anslaget betalas Sveriges kapitaltillskott till en nordisk utvecklings-
fond för Västnorden. Vid nordiska ministerrådets (samarbetsministrarna)
möte den 19 augusti 1986 undertecknades ett avtal och stadgar för en
nordisk utvecklingsfond för Västnorden. Avtalet och fondens stadgar träd-
de i kraft den 17 september 1987.

Utvecklingsfonden skall främja utvecklingen av ett allsidigt och konkur-

119

renskraftigt näringsliv i Västnorden (Färöarna, Grönland och Island). Prop. 1991/92: 100
Fondens grundkapital skall uppgå till ett belopp som motsvarar 14,1 milj. Bil. 11

US dollar, varav Sverige skall svara för 5,4 milj. US dollar. Inbetalning till
fonden skall ske fram till och med år 1995.

Inbetalningar till fonden sker årligen. Det belopp som enligt avtalet skall
inbetalas per den 1 mars 1993 är 660000 US dollar, vilket motsvarar ca
4200000 kr., varför anslaget för budgetåret 1992/93 bör tas upp med detta
belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 4200000 kr.

D 10. Transportstöd

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

308 715 000

300 300 000

Medel för detta ändamål har tidigare anvisats under kommunikations-
departementets huvudtitel.

Från anslaget lämnas bidrag för merkostnader avseende godstransporter
enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportstöd.

Handläggningen av transportstödsärenden sker från den 1 september
1991 vid närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK).

Närings- och teknikutvecklingsverket

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) yrkar i sin anslagsfram-
ställning att 350 milj. kr. anvisas för transportstöd för budgetåret 1992/93.
Medelsåtgången för kalenderåret 1991 beräknas av NUTEK till ca 315
milj. kr.

Föredragandens överväganden

Våren 1991 beslutade riksdagen om vissa förändringar i transportstödet,
som innebar att stödet till persontransporter och datakommunikation
avvecklades från och med 1 juli 1991.

Jag beräknar ett oförändrat medelsbehov, 300,3 milj. kr. Skälet till detta
är främst en förväntad nedgång i den ekonomiska aktiviteten samt en
förordningsändring som hindrar att stödet utbetalas till företag som är
försatta i konkurs.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Transportstöd för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsan-
slag på 300300000 kr.

120

1 Förslag till

Lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om
socialavgifter

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Av de lönegarantiavgifter som enligt 4 kap. 10 § lagen (1981:691) om
socialavgifter fors till lönegarantifonden skall under budgetåret 1992/93
sammanlagt 6 milj. kr. användas för finansering av länsstyrelsernas kost-
nader for handläggning av lönegarantiärenden.

2 § En arbetsgivare som låter en anställd delta i utbildning på arbetstid
med bibehållna anställningsförmåner får från de arbetsgivaravgifter som
han enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall betala göra
avdrag enligt bestämmelserna i 3 och 4 §§ om han efter anvisning av
länsarbetsnämnden anställer en ersättare för den som deltar i utbildning.

3 § För ersättare som avses i 2 § får avdrag göras med 475 kr. per
arbetsdag som arbetsgivaren har haft ersättaren anställd.

4 § För vaije arbetstagare som deltar i av länsarbetsnämnden godkänd
yrkesinriktad utbildning eller utbildning som ökar arbetstagarens förut-
sättningar att tillgodogöra sig ny teknik eller utföra nya arbetsuppgifter får
avdrag göras med högst 75 kr. per utbildningstimme, sammanlagt dock
högst 30000 kr.

Prop.1991/92: 100

Bil. 11.1

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och gäller till utgången av juni
1993.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8§ lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

Av influtna arbetarskyddsavgif-
ter enligt 2 kap. 1 § förs 9,7 procent
till staten som bidrag till kostnader
för arbetarskyddsstyrelsens och yr-
kesinspektionens verksamhet och
53,3 procent till ett särskilt konto
hos riksgäldskontoret, som dispo-
neras enligt föreskrifter som med-
delas av regeringen.

Av influtna arbetarskyddsavgif-
ter enligt 2 kap. 1 § fors 23,1 pro-
cent till staten för finansiering av
arbetarskyddsverkets och arbets-
miljöinstitutets verksamhet och
53,3 procent till ett särskilt konto
hos riksgäldskontoret, som dispo-
neras enligt föreskrifter som med-
delas av regeringen.

3 Senaste lydelse 1991:330.

121

9 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 100. Bilaga 11

Återstoden av influtna arbetarskyddsavgifter enligt 2 kap. 1 § fors till en
fond, benämnd arbetsmiljöfonden, vars tillgångar skall utgöra bidrag till

1. kostnader i övrigt för forskning och utveckling samt utbildning och
information beträffande arbetarskydd,

2. kostnader för forskning och utveckling samt utbildning och informa-
tion beträffande medbestämmande i arbetslivet och arbetslivsfrågor i öv-
rigt,

3. kostnader för skyddsarbete som utförs av skyddsombud som har
utsetts enligt 6 kap. 2§ tredje stycket arbetsmiljölagen (1977:1 160),

4. kostnader för utbildning av styrelserepresentanter för de anställda,

5. kostnader för arbetstagarorganisationernas forskningsinitierande
verksamhet.

Influtna arbetarskyddsavgifter enligt 3 kap. 1 § förs i sin helhet till det
särskilda konto som anges i första stycket.

Prop.1991/92:100

Bil. 11.1

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter1

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter,

dels att 1, 2, 5 och 6 §§ samt rubriken närmast före 5 § skall ha följande
lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 8 a och 8 b §§, samt
närmast före 8 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§2

I denna lag ges föreskrifter om stöd till näringslivet genom nedsättning
helt eller delvis av socialavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Stödet ges till näringslivet i Arjeplogs, Arvidsjaurs, Gällivare, Haparan-
da, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Överkalix och Övertomeå kommu-
ner i Norrbottens län, Dorotea, Malå, Sorsele, Storumans, Vilhelmina och
Åsele kommuner i Västerbottens län, Bergs, Härjedalens, Ragunda och
Strömsunds kommuner samt Hotagens, Laxsjö, Föllinge, Offerdals och
Alsens församlingar i Krokoms kommun i Jämtlands län (stödområde 1).

Stödet ges också i den omfattning
som framgår av 5 och 6 §§ till nä-
ringslivet i Bodens, Luleå, Piteå
och Älvsbyns kommuner i Norrbot-
tens län.

Stödet ges också i den omfattning
som framgår av

1. 5 och 6 §§ till näringslivet i
Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns
kommuner i Norrbottens län,

2. 8 a och 8 b §§ till näringslivet i
Bjurholms, Lycksele, Norsjö och
Vindelns kommuner samt Fällfors,
Jörns och Kalvträsks församlingar i
Skellefteå kommun i Västerbottens

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1991/92:1843.

2 Senaste lydelse 1991/92:1843.

122

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse Prop. 1991/92:100

län, Bräcke och Åre kommuner i Bj|. HJ
Jämtlands län, Sollefteå och Ange
kommuner samt Holms och Lidens
församlingar i Sundsvalls kommun
och Anundsjö, Björna, Skorpeds och
Trehörningsjö församlingar i Örn-
sköldsviks kommun i Västernorr-
lands län, Ljusdals kommun i Gäv-
leborgs län, Transtrands och Lima
församlingar i Malungs kommun
samt Särna och Idre församlingar i
Älvdalens kommun i Kopparbergs
län, Norra Finnskoga, Södra Finn-
skoga och Dalby församlingar i
Torsby kommun i Värmlands län.

2§

Lagen gäller arbetsgivare och sådana försäkrade som avses i 1 kap. 2 §
lagen (1981:691) om socialavgifter och tillämpas på avgifter som är hu-
vudsakligen hänförliga till arbete inom

1. gruvor och mineralbrott, med undantag av malmgruvor,

2. tillverkning, med undantag av tillverkning inom massa- och pappers-
industri samt järn-, stål- och ferrolegeringsverk,

3. produktionsvaruinriktad partihandel,

4. uppdragsverksamhet, 4. uppdrags-, uthyrnings- och re-

parationsverksamhet.

5. hotell-, pensionats- och campingverksamhet eller

6. restaurang- och kaféverksam-
het som bedrivs i kombination med
hotell-, pensionats- eller camping-
verksamhet.

6. restaurang- och kafé verksam-
het som bedrivs i kombination med
hotell-, pensionats- eller camping-
verksamhet,

7. renhållnings-, städnings- och
tvätteriverksamhet,

8. rekreationsverksamhet och
kulturell serviceverksamhet, med
undantag av biblioteksverksamhet,

9. jord- och skogsbruk, träd-
gårdsskötsel, jakt och fiske,

10. verksamhet som bedrivs av
ideella, kulturella och religiösa or-
ganisationer, samt intresseorgani-
sationer,

11. annan personlig serviceverk-
samhet, med undantag av verksam-
het vid varmbadhus.

Lagen tillämpas även på avgifter
som är hänförliga till arbete inom
ett företag som avser företagsled-
ning, ekonomi- och löneadministra-
tion, bokföring, automatisk databe-
handling, registreringsverksamhet,
telefonförsäljning samt ordermot-
tagning.

123

Nuvarande lydelse

Första stycket gäller i den mån
verksamheten bedrivs vid arbetsgi-
varens eller den försäkrades fasta
driftställe i stödområde 1 eller i Bo-
dens, Luleå, Piteå eller Älvsbyns
kommun i Norrbottens län.

Föreslagen lydelse Prop. 1991/92: 100

Första och andra styckena gäller i Bil. 11.1

den mån verksamheten bedrivs vid
arbetsgivarens eller den försäkrades
fasta driftställe i område som anges
i 1 § andra och tredje styckena, om
inte annat följer av Jjärde eller femte
stycket i förevarande paragraf.

Beträjfande område som anges i

1 § tredje stycket 1 gäller inte första
stycket 4 såvitt avser uthyrnings-
och reparationsverksamhet 7—11
eller andra stycket. Beträffande om-
råde som anges i 1 § tredje stycket 2
gäller inte första stycket 1 — 4, 7, 8,
10 och 11, dock gäller

1. första stycket 4 i fråga om upp-
drags- och uthyrningsverksamhet,
och

2. första stycket 8 i fråga om skid-
liftsverksamhet som bedrivs fristå-
ende eller i kombination med re-
staurang- eller kaféverksamhet,
samt

3. första stycket 10 i fråga om
kanslifunktionerna inom angivna
organisationers riks- och centralför-
bund.

Lagen gäller dock inte kommuner eller andra statliga myndigheter än
statens afiarsdrivande verk.

Bestämmelser för Bodens, Luleå, Bestämmelser för områden enligt

Piteå och Älvsbyns kommuner i 1 § tredje stycket 1
Norrbottens län

För en arbetsgivare med sådan
verksamhet som avses i 2 § som be-
drivs vid fast driftställe i Bodens,
Luleå, Piteå eller Älvsbyns kommun
i Norrbottens län skall den procent-
sats efter vilken arbetsgivaravgifter
sammanlagt utgår sättas ned med
fem procentenheter for vart och ett
av utgiftsåren 1991 till och med
1995.

För en försäkrad med sådan
verksamhet som avses i 2 § som be-
drivs vid fast driftställe i Bodens,
Luleå, Piteå eller Älvsbyns kommun

För en arbetsgivare med sådan
verksamhet som avses i 2 § första
stycket 1 — 6 med undantag av ut-
hyrnings- och reparationsverksam-
het som bedrivs vid fast driftställe i
område som anges i 1 § tredje styc-
ket 1 skall den procentsats efter vil-
ken arbetsgivaravgifter samman-
lagt utgår sättas ned med fem pro-
centenheter för vart och ett av ut-
giftsåren 1991 till och med 1995.

§’

För en försäkrad med sådan
verksamhet som avses i 2 § första
stycket 1 — 6 med undantag av ut-
hyrnings- och reparationsverksam-

3 Senaste lydelse 1991:538.

124

Nuvarande lydelse

i Norrbottens län skall den procent-
sats efter vilken egenavgifter sam-
manlagt utgår sättas ned med fem
procentenheter för vart och ett av
inkomståren 1991 till och med
1995, om den försäkrades hemorts-
kommun enligt 66 § kommunal-
skattelagen (1928:370) för in-
komståret är belägen inom någon
av dessa kommuner.

Föreslagen lydelse Prop. 1991/92:100

het som bedrivs vid fast driftställe i Bil. 11.1
område som anges i 1 § tredje styc-
ket 1 skall den procentsats efter vil-
ken egenavgifter sammanlagt utgår
sättas ned med fem procentenheter
för vart och ett av inkomståren
1991 till och med 1995, om den
försäkrades hemortskommun enligt
66 § kommunalskattelagen (1928:
370) för inkomståret är belägen
inom någon av dessa kommuner.

Bestämmelser för områden enligt
1 § tredje stycket 2

8a§

För en arbetsgivare med sådan
verksamhet som avses i 2§ första
stycket 5 och 6 och 9, eller 4, 8 och
10 i den omfattning som framgår av
2§ fjärde stycket, samt 2§ andra
stycket som bedrivs vid fast driftstäl-
le i område som anges i 1 § tredje
stycket 2 skall den procentsats efter
vilken arbetsgivaravgifter samman-
lagt utgår sättas ned med tio pro-
centenheter till och med utgiftsåret
2000.

8b§

För en försäkrad med sådan verk-
samhet som avses i 2 § första stycket
5 och 6 och 9, eller 4, 8 och 10 i den
omfattning som framgår av 2 § jjär-
de stycket, samt 2 § andra stycket
som bedrivs vid fast driftställe i om-
råde som anges i 1 § tredje stycket 2
skall den procentsats efter vilken
egenavgifter sammanlagt utgår
sätts ned med tio procentenheter till
och med inkomståret 2000, om den
försäkrades hemortskommun enligt
66 § kommunalskattelagen (1928:
370) för inkomståret är belägen
inom någon av dessa kommuner.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången i
fråga om arbetsgivaravgifter för utgiftsåret 1992 och i fråga om egenavgif-
ter för försäkrade som beräknas med ledning av 1993 års taxering.

125

Arbetsmarknadsstatistik

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
Tabell 1	Nyanmälda	lediga platser, 1000-tal
1989	66,6	85,6	74,9	53,9	52,6	58,4
1990	56,4	80,4	64,2	43,8	37,0	42,8
1991		46,4	40,2	24,5		26,3
Tabell 2	Antal personer i arbetskraften,			1000-tal
1989	4 527	4 459	4 504	4 609	4 537	4 531
1990	4 577	4 536	4 545	4 658	4 569	4 562
1991		4 549	4 551	4 617		4 471
Tabell 3	Antal sysselsatta personer, 1000-tal
1989	4 466	4 392	4 451	4 546	4 476	4 472
1990	4 508	4 471	4 493	4 582	4 486	4 474
1991		4 445	4 453	4 478		4 329
Tabell 4	Relativ arbetslöshet
1989	1,4	1,5	1,2	1,4	1,3	1,3
1990	1,5	1,4	1,2	1,6	1,8	1,9
1991		2,3	2,1	3,0		3,2
Tabell 5	Långtidsarbetslöshet		(längre än	sex månader) som

andel av total arbetslöshet

Prop.1991/92:100

Bil. 11.2

1989		18,0	16,6	23,1	17,9	16,4	15,3
1990		15,7	15,4	18,6	15,2	14,4	16,7
1991			15,8	19,9	16,1		18,4
Tabell	6	Antal personer	i arbetsmarknadsutbildning
1989		36 800	45 600	33 400	29 100	39 100	40 300
1990		37 000	42 500	34 900	30 200	40 500	41 800
1991			49 300	49 100	50 400		82 900
Tabell	7	Antal personer	placerade med rekryteringsstöd
1989		2 900	3 900	3 400	2 300	1 800	1 800
1990		2 200	2 000	2 200	2 400	2 200	2 100
1991			1 700	800
Tabell	8	Antal personer	i beredskapsarbete
1989		10 000	13 500	11 600	6 300	8 500	8 700
1990		8 100	9 300	9 100	5 800	8 000	8 300
1991			9 500	11 500	8 600		13 800
Tabell	9	Antal personer	i utbildningsvikariat. (Ny			åtgärd
		Infördes 1991)
						Okt	Nov
1991						4 400	5 900

Tabell	10 Antal personer	i	avtalade inskolningsplatser
1989	1 400	i	800 1 100	1 100	1 700	1 700
1990	1 800	2	200 1 600	1 300	2 200	2 200
1991		2	500 1 600

Tabell 11 Antal personer i särskilda inskolningsplatser

1989 1990 1991	4 500 3 000	7 700 2 700 7 400	5 400 2 600 8 700	2 600 2 000 7 500	2 300 4 500	2 400 4 900 15 300
Tabell 12	Totala antalet personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder	(exklusive	handikappåtgärder, Ami		och företagsutbildning)
1989	55 600	72 500	54 900	41 400	53 400	54 900
1990	52 100	58 700	50 400	41 700	57 500	59 300
1991		70 400	71 700	66 500		117 900

126

Helår KvI KvII KvIII KvIV Nov PrOp. 1991/92: 100

--------------------------------------------------------------------- Bil. 11.2

Tabell 12 Totala antalet personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder (exklusive handikappåtgärder. Ami och företagsutbildning)

1989		55	600	72	500	54 900	41 400	53 400	54	900
1990		52	100	58	700	50 400	41 700	57 500	59	300
1991				70	400	71 700	66 500		117	900
Tabell	13	Antal	personer		placerade med		lönebidrag
1989		44	900	44	400	44 800	45 200	45 300	45	300
1990		44	800	45	100	44 700	43 800	45 400	45	300
1991				45	500	45 100
Tabell	14	Antal	personer		anställda i Samhall
1989		30	200	29	900	30 200	30 200	30 600	30	700
1990		30	600	31	000	30 700	30 300	30 200	30	300
1991				30	100	20 700	29 400		29	300
Tabell	15	Antal	personer		i offentligt skyddat arbete (OSA)
1989		6	000	5	800	6 100	5 900	6 100	6	000
1990		5	800	5	800	6 100	5 600	5 800	5	900
1991				5	700	5 700
Tabell	16	Antal	personer		i arbetsmarknadsinstitutet			(AMI)
1989		5	600	6	100	5 900	4 400	6 000	6	300
1990*		6	500	6	300	7 000	5 600	7 000	7	300
1991				7	100	7 100	5 400		7	400

• Ny statistik fr.o.m. juli 1990

Tabell 17 Antal personer som någon gång under månaden deltagit i
företagsutbildning

	juli	aug	sept
1990	2 137	5 528	4 845
1991	4 873	8 750	9 528

Tabell 18 Antal sysselsatta inom olika branscher i
september-november, 1 000—tal

	1990	1991	Förändring
Industri	984	900	-84
Jord-skogsbruk	149	140	- 9
Byggnadsindustrin	324	306	-18
Handel	544	517	-27
Offentliga tjänster	1 423	1 431	+ 8
Bank och uppdrags-
verksamhet	389	396	+ 7
Samfärdsel,post,tele	317	313	- 4

Tabell 19 Relativa arbetskraftstal. Andel av befolkningen i
åldern 16-64 år som tillhör arbetskraften i november

Ålder	1990	1991	Förändring
16-19	46,7	40,7	-6,0
20-24	80,3	77,0	-3,3
25-54	93,2	91,4	-1,8
55-64	70,7	69,6	-1.1
16-64	84,3	82,3	-2,0
Kvinnor	81,7	79,4	-2,3
Män	86,9	85,1	-1,8

127

Tabell 20 Relativ arbetslöshet i vissa OECD-länder

	Relativ arbetslöshet	Kvinnor	?24 år
Danmark	9,0	9,7	12,0
Irland	17,7	19,5	26,2
Italien	10,0	16,0	29,8
Sverige	3,2*	2,5*	7,1
Belgien	8,6	13,1	21,0
Västra Tyskland	4,4	6,0	3,9
Spanien	15,4	23,1	29,5
Frankrike	10,2	13,3	21,8
Storbritannien	10,0	9,1	16,1
EG	9,1	11,8	17,8
* November 1991,	övriga siffror	avser september	1991

Prop. 1991/92:100

Bil. 11.2

Tabell 21: Flyttningsöverskott för vissa länsgrupper kv. 1-3 1989-91

Totalt flyttnings—	därav	mot annat
Länsgrupp överskott	län		utlandet
1989 1990 1991*	1989	1990 1991*	1989 1990	1991*

Storstads-

län	10	449	7	340	5	362	-1	945 -3	835	-1	802	12	394	11	175	7	164
därav Stock-
holms län	3	457	1	317	1	279	-2	678 —4	419	-3	166	6	135	5	808	4	445
Skogslän**	6	085	5	302	2	701	-	527 -	781	-1	800	6	612	6	083	4	501
Övriga län	16	450	16	792	11	555	2	472 4	616	3	605	13	978	12	176	7	953

* Uppgifterna något osäkra beroende på en viss eftersläpning i registeringen
av flyttningarna i samband med överföringen av denna till skattemyndigheterna
** Avser Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län

128

Tabell 22: Arbetslöshet och andel personer som varit föremål för arbets-
marknadspolitiska åtgärder (AMU/beredskapsarbete) 1990-1991

Prop. 1991/92:100

Bil. 11.2

	Antal arbetslösa	Andel (%)		Andel pers, i arb.
Län/länsgrupp	jan. — nov.	jan. -	- nov.	mark.	pol.åtgärder
	1990 1991	1990	1991	1990	1991

Stockholms	8 100	18 700	0,8	1,7	0,5	0,6
Uppsala	2 100	3 700	1,2	2,1	0,7	0,9
Södermanlands	1 600	3 400	1,0	2,1	0,9	1,2
Östergötlands	2 800	5 600	1,1	2,2	0,8	1,0
Jönköpings	2 000	4 500	1,1	2,4	0,5	0,9
Kronobergs	1 200	2 300	1,1	2,1	0,6	0,9
Kalmar	1 700	3 300	1,2	2,3	0,7	1,2
Gotlands	500	800	1,5	2,3	1,2	1,5
Blekinge	1 600	2 400	1,8	2,6	1,2	1,9
Kristiandstads	2 100	4 500	1,2	2,6	0,7	0,9
Malmöhus	6 600	12 600	1,4	2,6	0,9	1,2
Hallands	1 500	3 100	0,9	2,0	0,6	1,0
Göteborgs o. Bohus 6 400		13 800	1,4	2,9	0,7	1,3
Älvsborgs	3 000	6 800	1,1	2,5	0,7	1,1
Skaraborgs	1 700	4 000	1,0	2,3	0,7	1,1
Värmlands	3 200	5 100	1,8	2,9	1,2	1,7
Örebro	2 800	5 200	1,7	3,1	1,3	1,8
Västmanlands	2 000	3 900	1,2	2,4	1,0	1,5
Kopparbergs	2 800	5 000	1,6	2,9	1,0	1,6
Gävleborgs	3 400	6 100	1,9	3,4	1,3	1,6
Västernorrlands	2 600	5 000	1,6	3,1	0,9	1,7
Jämt lands	1 300	2 400	1,6	2,9	0,9	1,4
Västerbottens	2 600	4 300	1,7	2,8	1,2	1,6
Norrbottens	5 100	6 800	3,0	4,0	2,3	3,1
Storstadslän	21 200	45 100	1,0	2,2	0,6	0,9
Skogslän	21 000	34 800	1,9	3,2	1,3	1,8
Övriga län	26 700	53 500	1,2	2,4	0,8	1,2
Riket totalt	68 900	133 300	1,3	2,5	0,8	1,2

Källa: AMS register över arbetssökande (avrundade värden) (UMDAC)

129

Tabell 23: Länsvis fördelning av antalet och andelen personer som berörts Prop. 1991/92:100
av varsel om uppsägning under perioden jan. - nov. år 1990 resp. 1991 d;i i i n

Län/länsgrupp	Antal	varslade personer	Andel	av	befolkningen
			16-64	år	(%)
	1990	1991	1990		1991

Stockholms	7 662	28 486	0,7	2,6
Uppsala	708	3 002	0,4	1,7
Södermanlands	1 194	4 818	0,8	3,0
Östergötlands	1 314	5 458	0,5	2,2
Jönköpings	2 250	5 902	1,2	3,1
Kronobergs	607	2 693	0,6	2,5
Kalmar	1 037	3 942	0,7	2,7
Gotlands	188	195	0,5	0,6
Blekinge	765	2 934	0,8	3,2
Kristianstads	1 197	3 679	0,7	2,1
Malmöhus	3 825	10 464	0,8	2,1
Hallands	1 951	3 880	1,3	2,5
Göteborgs o Bohus	3 103	12 276	0,7	2,6
Älvsborgs	3 524	6 745	1,3	2,5
Skaraborgs	1 456	4 313	0,9	2,6
Värmlands	1 713	3 272	1,0	1,9
Örebro	2 081	5 275	1,3	3,2
Västmanlands	1 250	5 850	0,8	3,6
Kopparbergs	1 455	3 778	0,8	2,2
Gävleborgs	1 577	4 245	0,9	2,4
Västernorrlands	1 907	3 588	1,2	2,2
Jämtlands	541	953	0,7	1,2
Västerbottens	1 113	2 347	0,7	1,5
Norrbottens	738	2 895	0,4	1,7
Storstadslän	14 590	51 226	0,7	2,5
Skogslän	9 044	21 078	0,8	1,9
Övriga län	19 530	58 686	0,9	2,6
Riket totalt	43 164	130 990	0,8	2,4

Källa: AMS

130

Relativ arbetslöshet inom olika åldersgrupper
Juni 1990 —November 1991

Prop. 1991/92:100

Bil. 11.2

—— 16-64

---- 55-64

■ i 25-54

■ ■ 20-24

■ i i 16-19

Antal personer som berörs av varsel om uppsägning
Januari 1975 — 1991

20000

15000

10000

5000

1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990

Källa: AMS

131

Antal sysselsatta inom industrin
Januari 1981— November 1991
Tre månaders glidande medeltal

Prop. 1991/92: 100

Bil. 11.2

Andel industriföretag som anger brist på arbetskraft t.o. m. 3:e kvartalet 1991

Yrkes-
arbetare
övriga
arbetare

Tekniker

132

Sid

3 Översikt

7 Arbetsmarknad

18 Arbetslivsfrågor

32 Regionalpolitik

Prop. 1991/92:100

Bil. 11

X. Arbetsmarknadsdepartementet

A. Arbetsmarknadsdepartementet m.m.

56 Arbetsmarknadsdepartementet, ramanslag

57 Utredningar m. m., reservationsanslag

57 Internationellt samarbete, förslagsanslag

58 Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag

32100000

19036000

25015000

6170000

82 321000

B. Arbetsmarknad m.m.

59 Arbetsmarknadsverkets förvaltnings-
kostnader, ramanslag

63 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
reservationsanslag

AMU-gruppen:

82 Uppdragsverksamhet, förslaganslag

86 Investeringar, förslagsanslag

87 Arbetsdomstolen, ramanslag

88 Statens förlikningsmannaexpedition,
förslagsanslag

89 Statens nämnd för arbetstagares upp-
finningar, förslagsanslag

90 Bidrag till vissa aflarsinvesteringar,
förslagsanslag

90 Bidrag till Stiftelsen Utbildning
Nordkalotten, reservationsanslag

2810242000

19606 575000

1000

13212000

1 534000

77000

1000

5 500000

22437 143000

C. Arbetslivsfrågor

91 Arbetarskyddsverket, ramanslag

97 Arbetsmiljöinstitutet, ramanslag

102 Yrkesinriktad rehabilitering,
ramanslag

Yrkesinriktad rehabilitering:

104 Utbildningsbidrag, förslagsanslag

384259000

172 252000

764153000

506470000

133

105 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

106 Särskilda åtgärder för arbets-
handikappade, reservationsanslag

110 Bidrag till Stiftelsen Samhall,
reservationsanslag

1000 Prop. 1991/92:100

Bil. 11

6208318000

4 557000000

12 592453000

D. Regional utveckling

112	Lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag	350000000
114	Regionala utvecklingsinsatser, reservationsanslag	1000000000
115	Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag
	i glesbygder m. m.,förslagsanslag	1000
116	Ersättning för nedsättning av socialavgifter, förslagsanslag	530000000
117	Sysselsättningsbidrag, förslagsanslag	250000000
117	Särskilda regionalpolitiska infra- strukturåtgärder m. m., reservationsanslag	180500000
118	Glesbygdsmyndigheten, reservationsanslag	16 399000
119	Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU), reservationsanslag	6100000
119	Kapitaltillskott till en utvecklings- fond för Västnorden, förslagsanslag	4200000
120	Transportstöd, förslagsanslag	300300000
		2637 500000
Summa kr.		37 749417000

121 Underbilaga 11.1 (Förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen
(1981:691) om socialavgifter, förslag till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter, och förslag till lag om ändring i lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter.

126 Underbilaga 11.2 (Arbetsmarknadsstatistik)

Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992

134

Bilaga 12 till budgetpropositionen 1992

Kulturdepartementet

(elfte huvudtiteln)

Prop.

1991/92: 100

Bil. 12

Översikt

Kulturdepartementet bildades den 1 december 1991. Departementets verk-
samhetsområde omfattar ftågor om kultur, massmedier, invandring samt
jämställdhet

Kulturfrågor

Genom reforminsatser inom teater-, dans-, och musikområdet fullföljs ut-
byggnaden av bl. a. stödet till de regionala orkestrarna och teatrarna. Anslaget
till de fria grupperna ökas väsentligt. Likaså ökar stöden till
Drottningholmsteatem, Marionetteatem och Dansens hus (Cullbergbaletten).
Uppräkningen av bidragen till Riksteatern, Operan och Dramaten skapar goda
förutsättningar för den framtida verksamheten.

På konstnärsområdet ökar antalet inkomstgarantier och långndsstipendier.
Ökat stöd åt arrangerande musikföreningar förutsätts bidra till att förbättra
villkoren för frilansverksamheten inom musikområdet.

För några centrala museer föreslås åtgärder för att förbättra deras lokalsi-
tuation. Särskilt kan noteras en planerad flyttning av kungl. myntkabinettet till
nya lokaler i Gamla Stan. Även i övrigt föreslås en rad åtgärder inom mu-
seiområdet.

Reforminsatsema på kulturområdet har finansierats genom ompriorite-
ringar i statsbudgeten.

Ett översynsprojekt om styrfrågor, strukturer, ansvarsfördelning m.m.
inom den statliga kulturpolitiken kommer att genomföras inför den fördjupade
prövningen av kulturverksamheten budgetåret 1993/94.

Inom kulturdepartementet kommer senare initiativ att tas för ett fortsatt ar-
bete för den kulturella integrationen i Europa.

1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Mediefrågor

Under det gångna året har flera viktiga steg tagits i riktning mot en avregle-
ring inom radio- och TV-området. Beslut har fattats om koncession för den
tredje TV-kanalen. Fr.o.m. årsskiftet är det tillåtet för var och en att bedriva
radio- och TV-sändningar i kabel och att finansiera verksamheten med reklam
eller sponsring.

I den nya lagstiftningen för kabelsändningar till allmänheten utmönstrades
flera tidigare begränsningar i rätten att bedriva sändningar, bl.a. begräns-
ningar i utlänningars rätt att bedriva sändningar, begränsningar i nätinnehava-
res rätt att bedriva egensändningar, begränsningar i möjligheter att koppla
samman olika kabelnät eller att blanda olika slags innehåll i samma kanal.

Den uppgift som står närmast i tur är att skapa förutsättningar för friståen-
de etersändningar av ljudradio. Med hänsyn till att beslut inom detta område
så långt möjligt bör fattas i politisk enighet bör oppositionspartierna beredas
möjlighet att delta i beredningen av förslagen.

Sändningarna från Sveriges Radio-koncernen kommer under överskådlig
tid att utgöra den viktigaste delen av radio- och TV-utbudet i Sverige. Därför
har det stor betydelse vilka villkor som gäller för koncernens verksamhet.
Regeringen avser att lägga fram en proposition om vad som skall gälla för
Sveriges Radio under den avtalsperiod som inleds den 1 januari 1993. Till
grund för propositionen ligger bl.a. det principbeslut som riksdagen fattade
förra våren.

En särskild utredare har nyligen överlämnat ett förslag om hur filmpoliti-
ken bör utformas efter utgången av år 1992, då det nuvarande film- och vi-
deoavtalet löper ut. En proposition om filmpolitikens utformning fr.o.m. den
1 januari 1993 avses bli framlagd för riksdagen i vår.

Mot bakgrund av det rådande statsfinansiella läget bör driftsstödet till
dagspressen minskas med 5 %. Samtidigt föreslås en minskning av utveck-
lingsstödet till dagspressen med 22 milj.kr.

Invandring m.m.

Antalet asylsökande har minskat från 39 000 budgetåret 1989/90 till 20 800
budgetåret 1990/91. Under hösten 1991 har antalet asylsökande åter ökat. En
stor del av ökningen hänger samman med utvecklingen i Jugoslavien.

Handläggningstider och ärendebalanser vid statens invandrarverk (SIV)
bedöms vid utgången av innevarande budgetår vara nedbringade till en nor-
mal nivå under förutsättning att antalet nya asylsökande inte väsentligt över-
stiger 30 000 under budgetåret. Därmed kan de särskilda resurser för ba-
lansavarbetningar som finns under innevarande budgetår avvecklas.

En särskild myndighet, utlänningsnämnden, inrättas den 1 januari 1992
för att i princip utöva den överprövning enligt utlännings- och medborgar-
lagstiftningen som idag åvilar regeringen .

Prop. 1991/92:100

B il.12

Utredningsansvaret i asylärenden förs över från polismyndigheterna till
SIV den 1 juli 1992. Överföringen leder till samordningsvinster och min-
skade kostnader.

Som en följd av bl.a. ökningen av antalet asylsökande under hösten 1991
beräknas den fortsatta avvecklingen av förläggningsplatser gå långsammare
än vad som tidigare planerats. Det innebär att förläggningskostnadema under
innevarande år kommer att bli högre än vad som beräknats i statsbudgeten.

För budgetåret 1992/93 beräknas en fortsatt avveckling av flyktingför-
läggningarna kunna ske i takt med att invandrarverket och utlänningsnämnden
avarbetar ej avgjorda ärenden och handläggningstidema minskar.

Kommunerna beräknas ta emot ca 28 000 flyktingar under budgetåret
1992/93. Kostnaderna för ersättning till kommunerna beräknas till ca 4,4
miljarder kr. vilket är i stort sett detsamma som beräknats för innevarande
budgetår.

Systemet för mottagande av asylsökande och flyktingar skall i enlighet
med regeringsförklaringen ses över, bl.a. i syfte att motverka långa vistelser
på förläggning och ge asylsökande större frihet att ordna sitt eget boende.
Direktiv till en sådan översyn kommer att lämnas i böljan av år 1992.

Asylsökande kommer under år 1992 att ges rätt att ta tillfälliga arbeten.

En reformering av flyktingmottagandet med större flexibilitet och möjlig-
heter för asylsökande att försöija sig genom arbete bör på sikt kunna be-
gränsa kostnaderna för flyktingmottagandet och leda till besparingar på stats-
budgeten. Det är emellertid inte möjligt att nu ange storleken på sådana be-
sparingar.

Särskilda medel avsätts till regeringens disposition för insatser mot främ-
lingsfientlighet, rasism och antisemitism samt för punktinsatser, i internatio-
nell samverkan, inriktade mot grundorsakerna bakom flykt och påtvingad mi-
gration. Regeringen kommer också att vidta ytterligare åtgärder mot diskrimi-
nering av invandrare.

Prop. 1991/92:100

Bil.12

Jämställ dhetspolitik

Arbetet för att förverkliga målen i den femåriga handlingsplan för jämställdhet
som antogs av riksdagen våren 1988 fortsätter. Som ett exempel kan nämnas
att det nu finns 31% kvinnor i de centrala statliga styrelserna. Målet om 30%
kvinnor i dessa styrelser till år 1992 har således uppnåtts redan nu. Även an-
delen kvinnor i de regionala statliga styrelserna har ökat och uppgår nu till
26%.

En ny jämställdhetslag trädde ikraft den 1 januari 1992. Tillämpningen av
denna kommer att följas noga. Ökad uppmärksamhet kommer även i övrigt att
ägnas frågor som rör kvinnors arbetsvillkor, inte minst inom vård och om-
sorg, frågor om löneskillnader mellan kvinnor och män samt frågor om jäm-
ställdhet inom utbildningen. Ett flertal åtgärder för att motverka våld mot
kvinnor genomförs under budgetåret, bl. a. en försöksverksamhet med liv-

vakter till särskilt hotade kvinnor. En särskild satsning kominer även att göras Prop. 1991 /92:100
for att motverka sexuella trakasserier i arbetslivet Bil.12

Sammanfattning

Anslagsförändringarna inom kulturdepartementets verksamhetsområde i för-
hållande till motsvarande anslag på statsbudgeten för budgetåret 1991/92
framgår av följande sammanställning (milj.kr.).

Anvisat Förslag Förändring

1991^92 1992/93

A Kulturdepartementet m.m.	37,3	70,9	33,6
B. Kulturverksamhet m.m.	2 496,6	2 934,0	437,4
C. Massmedierm.m.	872,9	876,9	4,0
D. Invandring m.m.	6 910,7	6 655,5	-255,2
E. Jämställdhetsfrågor	19,1	16,6	-2,5
Totalt för kulturdepartementet	10 336,6	10 553,9	217,3

Kulturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991

Föredragande: statsrådet Friggebo

Prop. 1991/92:100

Bil.12

Anmälan till budgetpropositionen 1992

A. KULTURDEPARTEMENTET M.M.

A 1. Kulturdepartementet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl. mervärdeskatt

1992/93 Förslag

'Avser bostadsdepartementet

27 830 873'

29 320 000’

28 654 232’

40 526 000

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Föredraganden
Anslag
Förvaltningskostnader	40 381 0002	+ 145 000
(därav lönekostnader)	36 003 0002	(+ 58 000)

^Omräknat belopp enligt regleringsbrev 1991-11-14

Genom förordningen (1991:1468) om ändring i departementsförordningen
(1982:1187) har bostadsdepartementet upphört vid utgången av november
1991 och ett nytt departement, kulturdepartementet, inrättats fr.o.m. den 1
december 1991. Inom kulturdepartementet handläggs ärenden som tidigare
har tillhört utbildnings-, arbetsmarknads- och civildepartementens verksam-
hetsområden. Regeringen har därvid med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1991/92:100 bil. 2, FiU 20, rskr. 132) att vid organisatoriska föränd-
ringar inom regeringskansliet som hänger samman med ändrad fördelning av
ärenden mellan departementen kunna disponera om anvisade anslag till depar-
tement och utredningar, den 14 november 1991 meddelat ändrade bestämmel-
ser om dispositionen av förevarande anslag under budgetåret 1991/92.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagsbehovet för
nästa budgetår till 40 526 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med ut-
gångspunkt i den nya organisationen och i en real minskning av utgifterna
med 0,5 %.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kulturdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-
slagsanslag på 40 526 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil.12

A 2. Utredningar m.m.

1990/91	Utgift	7 500 000' Reservation2 9 439 381
1991/92	Anslag	7 500 0001
1991/92	Anslag exkl. mervärdeskatt	7 257 540'
1992/93	Förslag	16 000 000

1 Avser bostadsdepartementet

2Exkl. mervärdeskatt

Som jag nyss anförde vid min anmälan av anslaget Kulturdepartementet
har bostadsdepartementet upphört och kulturdepartementet inrättats under in-
nevarande budgetår. Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande
omfördelat anslagsmedel mellan berörda departement. Med utgångspunkt i
detta och med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksam-
heten förordar jag att elfte huvudtitelns utredningsanslag uppgår till
16 000 000 kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 16 000 000 kr.

A 3. Internationellt samarbete m.m.

1992/93 Nytt anslag (förslag) 1 345 000

Från anslaget betalas kostnader bl. a. för svenskt deltagande i det interna-
tionella samarbetet inom departementets verksamhetsområde. Medel for detta
ändamål har tidigare beräknats under anslagen A 1. Utbildningsdepartementet
och A 3. Internationellt samarbete inom arbetsmarknadsdepartementets verk-
samhetsområde. Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 1 345 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Internationellt samarbete m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa
ett reservationsanslag på 1 345 000 kr.

A 4. Internationell samverkan inom ramen för flykting-
och migrationspolitiken m.m.

1991/92 Anslag1 4 000 000

1992/93 Förslag 3 000 000

'Tilläggsbudget I

Från anslaget betalas kostnader för särskilda migrationspolitiska projekt
och för Sveriges deltagande i internationellt samarbete med syfte att utveckla
och tillämpa nya flykting- och migrationspolitiska strategier, bl.a. inom ra-
men för de informella konsultationerna mellan 16 länder i Västeuropa,
Nordamerika och Australien i asyl-, flykting- och migrationspolitiska frågor.

Prop. 1991/92:100

Bil.12

Föredragandens överväganden

Som jag anfört redan i samband med förslag till tilläggsbudget I för budget-
året 1991/92 bör ett viktigt inslag i flykting- och immigrationspolitiken vara
att inrikta arbetet på långsiktiga och strategiska insatser för att påverka
bakomliggande orsaker till flykt och påtvingad migration.

Det finns därvid behov av vissa medel för insatser för att, främst i interna-
tionell samverkan, kunna göra punktinsatser i sådant syfte, vilka inte kan till-
godoses på annat sätt, t.ex. inom ramen för biståndsmedlen. Medlen bör
också kunna användas för bidrag till sådant internationellt samarbete som kan
bidra till att utveckla och tillämpa nya flykting- och migrationspolitiska stra-
tegier och för andra aktiva insatser inom hela migrations- och flyktingpoliti-
kens ram. Jag beräknar anslagsbehovet till 3 000 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Internationell samverkan inom ramen för flykting- och migra-
tionspolitiken m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservations-anslag
på 3 000 000 kr.

A 5. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism

1992/93 Nytt anslag (förslag) 10 000 000

Den senaste tidens angrepp på invandrare, våldet och den skadegörelse som
riktats mot flyktingförläggningar i Sverige är mycket oroande och visar på att
insatserna mot främlingsfientlighet, rasism och antisemitism måste skärpas.
Jag återkommer till detta senare i dag, men föreslår redan nu att regeringen
skall få disponera 10 000 000 kr. för sådana insatser under ett särskilt anslag.
Det bör sedan ankomma på regeringen att närmare bestämma inriktningen av
insatserna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.

B. Kulturverksamhet m.m.

Allmänna utgångspunkter

Det finns ett behov av att se över och analysera frågor som rör kultur-
sektorns myndighetsstruktur, ansvars- och kostnadsfördelning, anslags-
strukturen och marknadens betydelse för kulturverksamheten.

Jag avser att ta initiativ till att detta arbete kan komma i gång.

Budgetförslaget inom kulturområdet utgår ifrån en reformram på 35
milj.kr.

Ramen är finansierad genom omprioriteringar i statsbudgeten. Inom
kulturområdet sker sålunda en planerad neddragning av stödet till loka-
la folkbibliotek och en minskning av bidraget till Arbetets museum.
Under berörda anslag redovisas närmare förutsättningar för detta. Av
bl.a. besparingsskäl beviljas ingen bidragsram för anslaget Konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden för budgetåret 1992/93.

Tyngdpunkten i budgetförslaget ligger på insatser som syftar till att
förstärka kulturens ställning i hela landet samtidigt som de centrala kul-
turinstitutionerna ges väsentligt bättre förutsättningar för sin verksam-
het. Betydande insatser för konstnärsgrupperna föreslås också.

I budgetpropositionen 1990 redovisades en plan för utbyggnad av stö-
det till de regionala kulturinstitutionerna och de fria grupperna under
den därpå följande tvåårsperioden. Planen kom dock i sina huvuddrag
att fullföljas endast för det första budgetåret. Med hänvisning till det
statsfinansiella läget redovisade min företrädare i budgetförslaget för
budgetåret 1991/92 att den fortsatta utbyggnaden tills vidare måste anstå.
Trots att riksdagen tog initiativ till genomförandet av den aviserade för-
stärkningen av stödet till länsmuseerna innebar den uteblivna ökningen
av stödet till bl.a. teater- och musikområdet, att flera länsinstitutioner
hamnade i en besvärlig situation. I viss utsträckning har statens kultur-
råd gått in med tillfälliga stödinsatser.

Det är mot denna bakgrund mycket tillfredsställande att i årets bud-
getförslag kunna föreslå en ökning av stödet till symfoniorkestrar med 35
grundbelopp och till länsteatrar med 22 grundbelopp.

Försvarets utnyttjande av länsmusiken är under omprövning. Den
omprövningen omfattar också Stockholmsmusiken inom Svenska Riks-
konserter. Efter samråd med försvarsministern och insatser över kultur-
budgeten blir det möjligt att med viss framförhållning hantera den om-
ställning som torde följa av omprövningen.

Stödet till fria grupper föreslås öka med över 7,5 milj.kr. Det betyder
en förstärkning som väsentligt överstiger vad som redovisades i 1990 års
tvåårsplan. Det bör göra det möjligt för kulturrådet att öka bidragsgiv-
ningen till bl.a. Folkoperan.

Inom teater- och dansområdel föreslås en rad åtgärder som syftar till
att förbättra förutsättningarna också för de centrala institutionerna.

För Operan, Dramaten och Riksteatern föreslås en budgetering som —
förutom att ge realistiska förutsättningar för den framtida verksamheten
— också innebär viss kompensation för den urholkning av statsbidraget

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

som har skett under de senaste åren. Förslaget innebär också att vissa
nödvändiga ombyggnadsarbeten vid Dramaten kan företas.

Statsbidraget till Dansens Hus föreslås förstärkt med 1,2 milj.kr. för
att följa upp de åtaganden som gjorts för att skapa förutsättningar för
Cullbergbaletten att flytta in i institutionen.

För Drottningholmsteatern förordas en förstärkning av statsbidraget
med 2 milj.kr. Marionetlealerns bidrag beräknas öka betydligt.

För konstnärsgrupperna föreslås en fördubbling av det antal långtids-
stipendier, som på riksdagens initiativ infördes innevarande budgetår.
Aven systemet med inkomstgarantier föreslås utbyggt med 5 nya garanti-
rum.

Frilansarnas situation är i många avseende besvärlig. Som ett led i att
förstärka deras arbetsmarknad föreslås förstärkta resurser till arrangeran-
de musikföreningar. Förhandlingar om biblioteksersättningens grundbe-
lopp pågår.

Budgetförslaget skapar förutsättningar för att tillgodose väsentliga lo-
kalförsörjningsbehov inom museiområdet.

Sålunda kommer kungl. myntkabinettet att kunna flytta från sina nu-
varande lokaler i historiska museet till egna lokaler på Slottsbacken i
Gamla Stan.

Statens historiska museum får möjlighet att skapa en ny visningslokal
för guld- och silverföremål, en s.k. skattkammare. Vidare kommer Nor-
diska museet att få nya lokaler för administration m.m. i kvarteret Gar-
nisonen. En tillbyggnad av Tekniska museet kommer också att genomfö-
ras.

En utvecklingsresurs om 7 milj.kr., varav 5 milj.kr. som engångsbe-
lopp, förordas för de centrala museerna. I övrigt föreslås vissa förstärk-
ningar för östasiatiska museets bokinköp och för verksamheten vid sta-
tens musiksamlingar.

En planenlig ökning av vissa kulturinstitutioners forskningsresurser
redovisas. Ökningen uppgår till totalt 8 milj.kr., varav hälften går till
riksantikvarieämbetet.

För kulturmiljövårdens del kan i övrigt noteras att de tilläggslån för
ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m., som hittills
har redovisats under bostadsdepartementets huvudtitel, i framtiden
kommer att omfattas av kulturdepartementets redovisning. Till kultur-
departementets huvudtitel och riksantikvarieämbetets anslag har också
från miljö- och naturresursdepartementet överförts 8,5 milj.kr. för insat-
ser mot luftförorenings- och försurningskador.

I detta sammanhang kan det också finnas anledning att erinra om
den tidigareläggning av byggnadsvårdsinsatser på totalt 50 milj.kr. som
möjliggjorts genom det sysselsättningspaket som regeringen presenterade
under hösten 1991.

Inom arkivområdet fokuseras intresset — sedan regelfrågorna och de
grundläggande resursfrågorna är behandlade — på den framtida försörj-
ningen av arkivdepåer och arkivkonsekvenserna av den pågående om-
bildningen av affärsverk till aktiebolag.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Bland föreslagna insatser i övrigt i kulturbudgeten kan nämnas en
kraftig uppräkning av anslaget till samisk kultur för att bl.a. göra det
möjligt för det samiska samfundet att kunna hitta lösningar när det gäl-
ler den samiska teaterförsörjningen.

Från näringsdepartementet överförs till kulturhuvudtiteln statens bi-
drag till slöjd och hantverk.

Till kulturdepartementet förs också stödet för investeringar i icke-
statliga kulturlokaler från bostadsdepartementet.

Kommunalekonomiska kommittén har i december 1991 i betänkan-
det (SOU 1991:98) Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans
lagt fram förslag som bl.a. berör vissa anslag på kulturområdet. Kom-
mitténs förslag är för närvarande föremål för beredning i regeringskans-
liet.

Omställning och minskning av kulturområdets
administration

Riksdagen beslutade år 1991 om ett treårigt program för omställning
och minskning av den statliga administrationen (prop. 1990/91:150, del
11, s. 76-78, FiU37, rskr. 390).

För kulturmyndigheternas del utgår programmet från att deras admi-
nistrativa kostnader har uppskattats till 120 milj.kr., varav 10% eller 12
milj.kr. skall sparas. Budgetåret 1992/93 skall planenligt en besparing
på ca 2 milj.kr. genomföras. Därefter återstår en besparing på ca 7
milj.kr. att tas ut budgetåret 1993/94 innan det treåriga programmet är
genomfört.

Rationaliseringen för 1991/92 — 3 milj.kr. — är genomförd i och
med riksarkivets vidareutveckling av normerna för papperskvaliteter vid
statlig arkivbildning.

Med dessa utgångspunkter har förvaltningsanslagen för kulturområ-
dets myndigheter minskats med de belopp som framgår av tabellen.
Även den minskning som planeras inför budgetåret 1993/94 redovisas.
Omfattningen av besparingen för den enskilda myndigheten är resulta-
tet av en sammanvägning av dels storleken av myndighetens förvalt-
ningsanslag, dels en uppskattning av den andel som därav är hänförbar
till administrativa kostnader.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

(tkr.)

Myndigheter m.fl.	Totalt	1992/93	1993/94
		(25%)	(75%)
Statens kulturråd	1 367	342	1 025
Rikskonserter	897	224	673
Statens konstråd	375	94	281
Riksarkivet och landsarkarkiven	555	139	416
Dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv	294	74	220
Svenskt biografiskt lexikon	40	10	30
Riksantikvarieämbetet	2 242	561	1 681
Statens historiska museer	437	109	328
Statens konstmuseer	555	139	416
Naturhistoriska riksmuseet	509	127	382
Folkens museum - etnografiska	145	36	109
Nordiska museet	592	148	444
Livrustkammaren, Skoklosters slott
och Hallwylska museet	168	42	126
Statens sjöhistoriska museer	209	52	157
Arkitekturmuseet	42	11	31
Statens musiksamlingar	167	42	125
Tekniska museet	143	36	107
Riksutställningar	387	97	290
Totalt	9 124	2 283	6 841

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Vissa frågor om kultur- och arbetsmarknadspolitik

Riksdagen behandlade med anledning av budgetpropositionen 1991 ef-
fekterna inom kulturområdet av införandet av systemet med s.k. flexibla
lönebidrag (prop. 1990/91:100 bil. 12 s. 119, AU12, rskr. 165).

För riksdagens kännedom vill jag nu — efter samråd med arbets-
marknadsministern — meddela att en särskild arbetsgrupp har bildats
av kultur- och arbetsmarknadsdepartementen. Gruppens uppgift är att
följa de frågor som är av gemensamt intresse för de bägge politikområ-
dena. I en första etapp kommer gruppen att fördjupa kunskapsunderla-
get i fråga om omfattningen och nivån på de flexibla lönebidragen hos
kulturinstitutionerna.

Gruppen kommer också att studera möjligheterna att finna nya for-
mer för att driva s.k. kulturvårdsföretag, dvs. de institutioner i Norr-
lands inland som bl.a. med länsarbetsnämndernas stöd producerar tjäns-
ter åt museer och andra kulturmyndigheter. Jag räknar med att gruppen
därefter kommer att studera också beredskapsarbetena inom kulturmil-
jövården och för konstnärliga yrkesutövare. En redovisning av arbetet
bör kunna ges i budgetpropositionen 1993.

Vissa internationella kulturfrågor

I likhet med förra året bör riksdagen få en kort redovisning av aktuella
frågor inom det internationella kultursamarbetet på regeringsnivå.

När det gäller Europasamarbetet har skeendet framför allt präglats av
två förhållanden, nämligen öppningen mot Östeuropa och närmandet
till EG.

Det nyligen slutförhandlade EES-avtalet omfattar inte kulturfrågor-
na. Avsikten är dock att genom särskilda förklaringar markera betydel-
sen av ett nära samarbete mellan EFTA- och EG-länderna dels på kul-
turområdet i allmänhet, dels i fråga om handel med kulturföremål.
Inom kulturdepartementet har ett arbete bedrivits med att analysera hur
en anslutning till EG kan komma att påverka svensk kulturpolitik och
svenskt kulturliv. Efter ett första kartläggningsskede, där bl.a. kulturska-
parnas organisationer har medverkat, kommer analysen nu att fördju-
pas. Såväl flera av kulturområdets centrala institutioner som företrädare
för olika delar av kulturlivet förutsätts medverka i arbetet.

Kultursamarbetet i Europarådet har fått delvis nya förutsättningar i
och med att en rad östeuropeiska länder nu anslutit sig till den europe-
iska kulturkonventionen. Basen för kultursamarbetet breddas ytterligare
om organisationen får i uppgift att vidareföra de initiativ i kulturfrågor
som tas inom ramen för den s.k. ESK-processen. Hos Europarådet över-
vägs för närvarande formerna för en översyn i syfte att anpassa kultur-
verksamhetens innehåll och formella ramar till de nya förhållandena.
Vad gäller det löpande kommittéarbetet i kultur- och kulturarvsfrågor
vill jag hänvisa till den allmänna redogörelse för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté som chefen för utrikesdepartementet
kommer att lämna senare i vår.

lntegrationsarbetet i Europa får självfallet stora konsekvenser för det
nordiska kultursamarbetets uppläggning. Vikten av en gemensam sats-
ning för att synliggöra Norden inom den europeiska kulturkretsen beto-
nas allt starkare inom Nordiska ministerrådet och har lett till att det ut-
åtriktade samarbetet fått högre prioritet. Som ett exempel kan nämnas
att nordiska informationskontor nu har inrättats i de tre baltiska re-
publikerna.

I enlighet med sitt uppdrag har den svenska samordningskommittén
för FNs kulturårtionde lämnat en redogörelse för arbetet under år 1991.

I samordningskommittén ingår fr.o.m. hösten 1991 statens kulturråd,
styrelsen för internationell utveckling (SIDA), statens invandrarverk,
statens skolverk, Svenska institutet och svenska unescorådet.

Under år 1991 har kommitténs arbete gått in i ett mer operativt ske-
de. Arbetet har bestått i fördelning av projektbidrag och samordning av
myndigheternas egna bidrag till ändamål inom ramen för årtiondet.
Härtill kommer information om verksamheten.

Kommittén har under budgetåret 1990/91 fördelat 1,5 milj.kr. av det
treåriga bidrag på 4,5 milj.kr. som regeringen inom ramen för invand-
rarpolitiken anvisat för projektverksamhet med anknytning till kommit-
téns huvudtema Det mångkulturella samhällets möjligheter och pro-

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

blem. Ett större bidrag har därvid lämnats till skolungdomstävlingen
”De gränslösa frågorna”, som under hösten 1991 genomförts i samver-
kan mellan skolverket och Sveriges Television. Bidrag har också läm-
nats bl.a. till en dramatikertävling under medverkan av Dramaten, Riks-
teatern och stadsteatrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt till
dokumentationsverksamheten vid Botkyrka Invandrarinstitut och Muse-
um.

Ett kompletterande projektstöd på 1,5 milj.kr. har lämnats av SIDA.
Dessa medel har använts bl.a. för att stödja ett kulturantropologiskt ut-
ställningsprogram inom folkens museum - etnografiska, en svensk-
afrikansk musikfestival och en mångkulturell ungdomstidning.

Inom ramen för sitt andra tema Östersjön som länk mellan länder
och kulturer planerar kommittén särskilda insatser med inriktning på
de baltiska staterna.

Kommittén fortsätter i övrigt sitt arbete med att pröva projektidéer
med anknytning till kulturårtiondets olika delmål.

Under hösten 1991 höll Unesco sin 26:e generalkonferens. Ett av ge-
neralkonferensens viktigaste beslut gällde upprättande av en oberoende
världskommission för kultur och utveckling. Kommissionen kommer att
tillsättas under år 1992.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Särskilda lotterimedel

Under budgetåret 1990/91 har ur behållningen av de särskilda lotterier
som anordnas till förmån för konst, teater och andra kulturändamål an-
visats medel med sammanlagt 14 045 000 kr. Medlen har fördelats enligt
följande:

2 500 000 kr. till statens kulturråd för fördelning till investeringar
m.m.,

8 140 000 kr. till investeringar m.m. inom teater-, dans- och musik-
området,

2 780 000 kr. till investeringar m.m. inom konst-, musei- och utställ-
ningsområdet,

625 000 kr. till andra ändamål.

Allmän kulturverksamhet m.m.

B 1. Statens kulturråd

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

20 937 3611

21 611 000'

20 939 000'

23 852 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 1

Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kultur-
området.

Enligt förordningen (1988:676) med instruktion för statens kulturråd
skall rådet följa utvecklingen inom kulturområdet och ge ett samlat un-
derlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen vid genom-
förandet av denna. Rådet handlägger ärenden om statliga bidrag för kul-
turell verksamhet och om andra statliga åtgärder som rör teater, dans,
musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbild-
ning och folkrörelser i den mån sådana ärenden inte ankommer på nå-
gon annan myndighet. Rådet skall varje år i anslutning till sin anslags-
framställning göra en sammanfattande bedömning av utvecklingen
inom dessa delar av kulturområdet och lämna förslag till de åtgärder
som kan föranledas av bedömningen.

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

Föredraganden

Förvaltningskostnader
(därav lönekostnader)
Lokalkostnader

19 415 000 +

(16 000 000) ( +

1 524 000 +

2 816 000

2 546 000)

97 000

20 939 000

+ 2 913 000

Statens kulturråd

1. Rationaliseringskravet innebär en minskning av anslaget med
324 000 kr. Kulturrådet anser att de frigjorda resurserna bör användas i
rådets egen verksamhet för att bl.a. kunna vidareutveckla metoder för
verksamhetsanalys och uppföljning.

2. För att förbättra telefonservicen till allmänheten begär kulturrådet
ett engångsbelopp på 400 000 kr. för inköp av en modern telefonväxel.

3. Kulturrådet föreslår att arvodeskostnader m.m. till referens- och
arbetsgrupper skall belasta resp, sakanslag.

Föredragandens överväganden

Under vissa sakanslag, som disponeras av kulturrådet, får del av anslaget
användas till administrationskostnader som arvoden, reseersättningar
m.m. för referensgrupper, arbetsgrupper m.fl. Budgetåret 1991/92 förs
sådana kostnader över från anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper till förvaltningsanslaget. Kulturrådet föreslår att kostna-
derna återförs till sakanslaget. Min mening är emellertid att administra-
tionskostnader i första hand skall belasta förvaltningsanslaget. Jag före-
slår därför att de administrationskostnader som nu finns redovisade un-
der anslagen Fonogramstöd, Kulturtidskrifter och Litteraturstöd beräk-
nas under förevarande anslag. Anslaget ökar därmed med sammanlagt
2 102 000 kr., inkl, prisomräkning. Detta innebär en minskning av fo-
nogramstödet med 344 000 kr., kulturtidskriftsstödet med 150 000 kr.
och litteraturstödet med 1 485 000 kr.

För nästa budgetgår har jag beräknat kompensation för pris- och lö-
neökningar samt en ökning till följd av höjda avgifter till Statshälsan.
Vidare har kompensation getts för särskild löneskatt med 2,5 %. I enlig-
het med riksdagens beslut om omställning och minskning av den statli-
ga administrationen (prop. 1990/91:150 bil. II, FiU37, rskr. 390) har an-
slaget minskats med 342 000 kr. Det årliga rationaliseringskravet uppgår
till 1,5% av anslaget. 1 syfte att höja den ekonomi-administrativa stan-
darden vid myndigheten har 1 % återlagts. Besparingen har kunnat be-
gränsas till 64 000 kr. Med hänvisning till sammanställningen beräknar
jag anslaget till 23 852 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Statens kulturråd för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslags-
anslag på 23 852 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m.

1990/91	Utgift	441 540 142»	Reservation2 9 501 659'
1991/92	Anslag	109 010 000'
1991/92	Anslag exkl. mervärdeskatt	108 809 000'
1992/93	Förslag	113 744 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 2

2 Exkl. mervärdeskatt

Från detta reservationsanslag anvisas bidrag för skilda ändamål till
organisationer och institutioner på kulturområdet samt till visst interna-
tionellt kulturutbyte.

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

Föredraganden

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1.	Till statens kulturråds disposition för utvecklings- verksamhet	17 535 000	+	701 000
2. 2.1	Bidrag till organisationer och institutioner inom kulturområdet Centrala amatör- organisationer,	5 570 000	+	223 000
2.2	varav för amatörteater- verksamhet 1 000 000 Centrumbildningar	6 940 000	+	278 000
2.3	Folkparkerna i Sverige för central service m.m.	4 824 000	+	193 000
2.4	Folkets husföreningarnas riksorganisation för konstutställningar m.m.	2 116 000	+	85 000
2.5	Bygdegårdarnas riksförbund för kulturverksamhet	485 000	+	19 000
2.6	Våra gårdar för kulturverksamhet	220 000	+	9 000
2.7	Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum	287 000	+	11 000
2.8	Baltiska institutet	601 000	+	24 000
2.9	Immigrantinstitutet för arkiv- och dokumentations- verksamhet	455 000	+	18 000
2.10	Svenska pennklubben för gäststipendium till flyktingförfattare	85 000	+	3 000
2.11	Organisationer inom bild- och formkonst- området m.m.	14 833 000	+	595 000
2.12	Zornsamlingarna för fastighetsunderhåll	190 000	+	8 000
3.	Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatern spelsäsongen 1992	4 515 000	+	2 106 000
4.	Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreställnings- verksamheten	1 300 000	+	52 000
5.	Dansens Hus	5 000 000	+	1 820 000
6.	Marionetteatern för verksamheten	805 000	+	257 000
7.	Kultur i arbetslivet	7 571 000	-	1 240 000
8. 8.1	Bidrag till folkbibliotek Vissa gemensamma ändamål i folkbibliotekens verksamhet	1 075 000	+	43 000
8.2	Lokal biblioteksverk- samhet	7 055 000	_	7 055 000

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

Föredraganden

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

9.	Bidrag till internationellt kulturutbyte
9.1	Till statens kulturråds disposition	3 485 000	+	139 000
9.2	Till stiftelsen Svenska institutets disposition	1 512 000	+	60 000
9.3	Svenska föreningen Norden	6 854 000	+	274 000
9.4	Svenskhemmet Voksenåsen A/S	5 242 000	+	1 120 000
9.5	Svensk-norska samarbets- fonden för stipendier för vistelse via Svenskhemmet Voksenåsen	210 000	+	8 000
9.6	Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland	690 000	+	28 000
10.	Bidrag till länsbildnings- förbund m.fl.	5 704 000	+	228 000
11.	Skådebaneverksamhet	-	+	4 282 000
12.	Information, utveckling m.m. för hantverkare	_	+	500 000
13.	Till regeringens disposition	3 650 000	+	146 000

108 809 000

+ 4 935 000

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att varje anslagspost räknas upp med 10 % som
kompensation för pris- och löneutvecklingen. Kulturrådets förslag till
realökningar redovisas under berörd anslagspost.

1 Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet

Budgetåret 1991/92 minskade anslaget med 2 milj. kr. Detta har bl.a. in-
neburit att den påbörjade treåriga försöksverksamheten med länskonst-
närer avbrutits. Kulturrådet redovisar angelägna behov inom de olika
kulturområdena och påpekar bl.a. att behovet av att stödja och utveckla
amatörverksamheten kvarstår. Insatser för invandrarkultur liksom för
barn- och ungdomsverksamhet framhålls också. Kulturrådet begär en
ökning av anslaget med 2 milj, kr., motsvarande den tidigare minsk-
ningen.

2.1 Centrala amatörorganisationer

Kulturrådet föreslår att bidraget till centrala amatörorganisationer ökar
med 500 000 kr.

2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

2.2 Centrumbildningar	Prop. 1991/92:100
Kulturrådet föreslår att anslaget till centrumbildningarna ökar realt med	Bil. 12

500 000 kr. Kulturrådet anser det angeläget att förslagen i kulturrådets
översyn prövas.

3 Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten

Stiftelsen Drottningholms teatermuseum begär en ökning av statsbidra-
get för föreställningsverksamheten med 2 069 000 kr. med hänsyn till att
bidraget urholkats under senare år, att vissa sidoinkomster upphör un-
der 1991 samt att den ekonomiska basen allmänt måste stärkas. Kultur-
rådet föreslår endast kompensation för prisökningarna.

4 Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien

För budgetåret 1992/93 begär Vadstena-akademien en ökning av bidra-
get med 539 000 kr. Kulturrådet föreslår endast kompensation för pris-
ökningarna.

5 Dansens Hus

Dansens Hus begär en ökning av bidraget från staten med 3,1 milj.kr.,
vilket hänför sig till ökade hyreskostnader för nya repetitionslokaler för
Cullbergbaletten samt till att den utvidgade verksamheten medför ett
något större bidragsbehov. Kulturrådet har inte beräknat någon bidrags-
ökning utöver kompensation för prisökningar.

6 Marionetleatern

Marionetteatern begär en ökning av de samlade offentliga bidragen med
2 milj.kr. utan att närmare precisera den statliga bidragsandelen. Kul-
turrådet föreslår endast kompensation för prisökningarna.

7 Kultur i arbetslivet

Under denna anslagspost finns bidrag till projektverksamhet, som kan
sökas av organisationer, bidrag till uppbyggnad av arbetsplatsbibliotek,
som kan sökas av kommuner, samt ett årligt bidrag till Riksskådebanans
verksamhet. För budgetåret 1992/93 föreslår kulturrådet att de medel
som är avsedda för bidrag till Riksskådebanans verksamhet — budget-
året 1991/92 1 484 000 kr. — flyttas till en ny anslagspost för skådebane-
verksamhet under detta anslag.

9.1 Till statens kulturråds disposition för internationellt kulturutbyte

För att kunna tillmötesgå de ökade behoven av medel för kulturutbyte
föreslår kulturrådet en anslagsökning med 500 000 kr.

11 Skådebaneverksamhet

Kulturrådet har i rapporten Skådebanornas fortsatta utveckling (Rap-
port från kulturrådet 1991:6) bl.a. lämnat förslag till statens framtida
stöd till skådebanorna. Kulturrådet menar att de nuvarande stödformer-
na till Skådebanan som tillkom under 1970-talet inte längre är lämpliga
för verksamheten. Kulturrådet finner det angeläget att bidragssystemet
nu anpassas till 1990-talets behov. En nybildning av skådebanor skulle
t.ex. kunna underlättas om regionala eller lokala ekonomiska motpre-
stationer från andra, t.ex. medlemsorganisationer, jämställdes med bi-
drag från landsting eller kommuner, som underlag för statsbidrag innan
kommunala bidrag eller landstingsbidrag har kunnat erhållas. Riksskå-
debanan bör vidare ges möjlighet att anvisa särskilda projekt- och ut-
vecklingsbidrag till de regionala och lokala skådebanorna.

Kulturrådet föreslår att en ny gemensam anslagspost inrättas för skå-
debaneverksamhet. Till den nya anslagsposten föreslås medlen från den
nuvarande anslagsposten 7 under detta anslag avseende Riksskådebanan
överföras med 1 484 000 kr. Ur anslaget Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner föreslås de medel motsvarande
2 641 000 kr. som avser bidrag till regionala skådebanor överföras. Kul-
turrådet begär vidare att medel motsvarande de 37 grundbelopp
(3 909 000 kr.), som tidigare utgjorde statsbidraget till Skådebanan i
Stockholms län, återförs till denna anslagspost. För budgetåret 1992/93
föreslår kulturrådet att det totala bidraget till skådebaneverksamhet un-
der denna anslagspost skall uppgå till 8 477 000 kr.

9.2 Stiftelsen Svenska institutet

Svenska institutet begär en uppräkning av de s.k. gästspelsmed len med 1
milj. kr. för att främja kulturlivets internationalisering i vid bemärkelse.
Vidare begär institutet ett engångsanslag på 2 milj. kr. för genomförande
av större kulturprojekt i Schweiz och Spanien samt en utställning i
Grand Palais i Paris om svensk-franska förbindelser på 1700-talet.

9.3 Svenska föreningen Norden

Föreningen Norden anser att den allt intensivare internationaliseringen
på såväl europeiskt som globalt plan har givit Norden nya utmaningar.
För att både kunna fullfölja de viktiga åtaganden som inbegripes i För-
eningen Nordens verksamhet och leva upp till de förväntningar som
ställs anser föreningen det nödvändigt att genom medvetna satsningar
öka ambitionsnivån i verksamheten. För budgetåret 1992/93 begär för-
eningen en ökning av anslaget med 10 % till 7 540 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

9.4 Svenskhemmet Voksenåsen A/S

Voksenåsen har begärt för budgetåret 1992/93 ett anslag på 6 653 000
kr., varav för hyreskostnader 3 621 000 kr., för verksamhetsmedel m.m.

2 135 000 kr. och för inventarieanskaffning 897 000 kr.

9.5 Svensk-norska samarbetsfonden

Fondstyrelsen hemställer om att ett anslag på 300 000 kr. beviljas till sti-
pendieverksamhet m.m. vid svenskhemmet Voksenåsen.

9.6 Hanaholmens kulturcentrum

Hanaholmen — kulturcentrum för Sverige och Finland anhåller om bi-
drag motsvarande det finska anslaget på ca 725 000 kr. för det svensk-
finländska kulturutbytet och bilaterala samarbetsprojekt.

12 Information, utveckling m.m. för hantverkare

Anslaget ger möjlighet till ett visst stöd till hantverksorganisationer
m.m.

Föredragandens överväganden

Kulturrådets resurs för utvecklingsverksamhet

Kulturrådet redovisar i sin anslagsframställning att resursen för utveck-
lingsverksamhet används i huvudsak för fyra olika typer av ändamål,
nämligen

— enstaka projekt och evenemang, som t.ex. teater-, dans- och musik-
festivaler, större kulturmanifestationer, barnkulturveckor, poesida-
gar, utställningar, enstaka teater-, dans- och musikproduktioner,
kultursymposier m.m.,

— systematiskt utvecklingsarbete, särskilt för barn och ungdom, samar-
bete mellan amatörer och professionella kulturarbetare, institutio-
ner och organisationer samt visst stöd för utveckling av den samis-
ka kulturen. Här inräknas även vissa insatser som föreslagits i kul-
turrådets konstbildningsprogram,

— kontinuerliga utvecklingsinsatser, nämligen verksamhetsutveckling
inom folkbiblioteken samt daglig träning för fri lansdansare,

— stöd i akuta nödsituationer. Det har framför allt gällt fria teater-,
dans- och musikgrupper i ekonomiskt trångmål. Kraven på den ty-
pen av insatser har ökat under senare år.

Bidrag ges främst till olika projekt av engångskaraktär, men också
utvecklingsprojekt som sträcker sig över flera år har möjlighet att få
stöd.

Innevarande budgetår minskades resursen med 2 milj.kr. till ca 17,5
milj.kr. Detta har bl.a. inneburit att den påbörjade treåriga försöksverk-
samheten med länskonstnärer har avbrutits. Kulturrådet avser att under

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

innevarande budgetår använda utvecklingsresursen för att kompensera
tidigare utlovade men ej infriade anslagsökningar till viss regional
teater- och musikverksamhet samt till försöksverksamheten med profes-
sionella ensembler i län utan teaterinstitution. För budgetåret 1992/93
redovisar kulturrådet stora och angelägna behov inom de olika kultur-
områdena och begär en ökning av medlen med 2 milj.kr., motsvarande
den tidigare minskningen.

För egen del vill jag anföra följande. Värdet av denna utvecklingsre-
surs har tidigare klargjorts bl.a. genom uttalande av kulturutskottet vid
riksdagsbehandlingen av 1991 års budgetproposition (KrU20 s. 22). Jag
instämmer helt i utskottets bedömning. Trots detta är jag inte beredd att
föreslå någon ökning av anslagsposten utöver prisomräkning. Jag har ti-
digare nämnt att satsningar bör göras på bl.a. den regionala teater- och
musikverksamheten. Då kulturrådet för innevarande budgetår över det-
ta anslag ansett sig behöva stödja viss regional teater- och musikverk-
samhet m.m., bör de därtill använda medlen kunna frigöras för andra
ändamål. En viss avlastning innebär också de förslag som jag senare
kommer att lägga fram om kostnaderna vid statens musiksamlingar. Det
skapar reella förutsättningar för kulturrådet att pröva om stödet till för-
söksverksamheten med länskonstnärer kan återupptas och för bidrag till
övriga angelägna områden.

Teater, musik och dans

Ekonomin för Drotlningholmsteatern har under senare tid utsatts för på-
frestningar. Det är nu svårt för Stiftelsen Drottningholms teatermuseum
att vidmakthålla föreställningsverksamhetens kvalitet och omfattning.
Enligt min uppfattning är det angeläget att Drottningholmsteaterns före-
ställningsverksamhet kan bedrivas i den omfattning som de kulturhisto-
riskt värdefulla lokalerna medger och på den höga konstnärliga nivå
som gett teatern en internationell ställning. Jag föreslår därför en upp-
räkning av bidraget till teatern med 2 106 000 kr.

Stiftelsen Dansens Hus startade sin verksamhet i januari 1991. Stiftel-
sebildare är Operan, Svenska riksteatern, Göteborgs musikteater, Öster-
götlands länsteater, Malmö stadsteater, Dansmuseifonden och Danscent-
rum. Enligt en överenskommelse mellan staten, Stockholms läns lands-
ting och Stockholms stad skulle verksamheten finansieras genom att sta-
ten bidrar med 50 % och landstinget och staden med 25 % vardera. Un-
der kalenderåret 1991 bidrog Stockholms stad med 2 080 000 kr. och
landstinget med 1 milj.kr. Staten bidrog med 5 milj.kr. till driften under
detta anslag och med 1,1 milj.kr. för att täcka upp uteblivet bidrag från
landstinget. Enligt vad jag har erfarit kommer Stockholms stad att ka-
lenderåret 1992 bidra med 2 150 000 kr. och Stockholms läns landsting
med 1 milj.kr. Att landstinget inte fullt ut vill stå för sin andel av bi-
dragsgivningen skapar naturligtvis svårigheter att driva verksamheten.
Jag avser att ta initiativ till överläggningar med Stockholms läns lands-
ting i denna fråga.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Jag har för budgetåret 1992/93 beräknat det totala statsbidraget till
Dansens Hus till 6 820 000 kr. Jag har därvid bl.a. räknat med full kost-
nadstäckning för ökade hyror för befintliga lokaler samt för nya repeti-
tionslokaler för Cullbergbaletten i anslutning till Dansens Hus.

För Marionetteatern har jag beräknat en ökning av bidraget med to-
talt 257 000 kr.

Kulturrådet har under våren 1991 gjort en översyn av skådebane-
verksamheten kallad Skådebanornas fortsatta utveckling (Rapport från
statens kulturråd 1991:6). Jag delar kulturrådets uppfattning att statsbi-
draget till de regionala skådebanorna och till Riksskådebanans verksam-
het bör sammanföras till en ny gemensam anslagspost och att medlen
bör förvaltas av styrelsen för Riksskådebanan. Detta bör underlätta för
Skådebanan att utveckla verksamheten och att arbeta med publikverk-
samhet i hela landet. Jag har för budgetåret 1992/93 beräknat statsbidra-
get under den nya anslagsposten till skådebaneverksamhet till 4 282 000
kr. Av detta belopp beräknades för innevarande budgetår 1 484 000 kr.
avseende Riksskådebanan under anslagsposten Kultur i arbetslivet under
detta anslag och 2 739 000 kr. avseende bidrag till regionala skådebanor
under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musik-
institutioner.

Lokal biblioteksverksamhet

Stödet till lokal biblioteksverksamhet infördes budgetåret 1985/86 som
ett tidsbegränsat utvecklingsbidrag till kommuner vars biblioteksverk-
samhet väsentligt legat under genomsnittet (prop. 1984/85:100 bil. 10,
KrU21). Statens kulturråd har därefter fördelat sådana medel i form av
treåriga lokala utvecklingsbidrag. För att minska väntetiderna för erhål-
lande av utvecklingsbidrag utökades från budgetåret 1989/90 stödinsat-
sen genom en förstärkning av anslaget (prop. 1988/89:100 bil. 10,
KrU15). I och med denna uppräkning kunde man snabbare uppnå ön-
skade effekter av bidraget varför bidragsverksamheten bedömdes kunna
slutföras under perioden 1989/90 - 1991/92.

Det svenska folkbiblioteksväsendet utgör en väsentlig kulturpolitisk
faktor och det är angeläget att de lokala bibliotekens verksamhet och
roll av lokala kulturhus upprätthålls. Folkbiblioteken har genomgående
kommunalt huvudmannaskap. Att kommunerna bär detta ansvar bedö-
mer jag vara helt i linje med den allmänna utvecklingen av ansvarsför-
delningen mellan stat och kommun. Jag hyser det största förtroende för
kommunernas vilja och förmåga att behålla och utveckla folkbibliote-
kens roll som basenheter i det lokala kulturnätverket. Jag noterar här-
vid att utvecklings- och försöksverksamheter diskuteras resp, bedrivs
runt om i landet även oberoende av statligt utvecklingsstöd.

Kulturrådet konstaterar i sin långtidsbedömning att standardskillna-
derna mellan de kommunala biblioteken, som länge sågs som mycket
besvärande, avsevärt har minskat under 1980-talet. Rådet har reserverat
medel för att kunna fullborda utvecklingsarbetet och som planerat av-
veckla bidraget under kommande treårsperiod. Totalt kommer bidrag

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

att ha fördelats till ca 20 kommuner. Då det avsedda utvecklingsarbetet
således är avslutat föreslår jag att anslagsposten avvecklas.

Internationellt kulturutbyte

I regeringsförklaringen anförs att den svenska kulturen får ökad betydel-
se när vi under de kommande åren tar steget in i det europeiska samar-
betet. Vår kultur bör föras ut i det övriga Europa samtidigt som vi stär-
ker vår egen kulturella identitet. Jag vill i detta sammanhang göra en
översiktlig redovisning av statens kulturråds och stiftelsen Svenska insti-
tutets bidrag till det internationella kulturutbytet.

Statens kulturråds bidrag, som för närvarande uppgår till ca 3,5
milj.kr., används till skilda ändamål såsom verksamhetsbidrag till inter-
nationella organisationer, deltagande i internationella konferenser och
festivaler, kulturellt och kulturpolitiskt erfarenhetsutbyte, teater-, dans-
och musikinstitutioners och fria gruppers gästspelsutbyte, museers och
konstnärsgruppers utställningsutbyte samt andra utlandsturneér.

Svenska institutets medel avser bidrag till bl.a. teater-, dans- och mu-
sikgästspel samt utställningar. Bidraget uppgår till ca 1,5 milj.kr.

Bidragsfördelningen rör till en del samma områden. 1 proposition
1978/79:147 (KrU31, rskr. 348) om informations- och kulturutbyte med
utlandet lades uppgiftsfördelningen mellan Svenska institutet och kul-
turrådet fast. Denna innebar att Svenska institutet skulle svara för bi-
drag till kulturutbyte som kräver förhandlingar, teknisk samverkan eller
särskilda initiativ medan kulturrådet skulle svara för kulturutbyte som
kräver endast ekonomiska bidrag. Någon strikt uppgiftsfördelning har
dock inte tillämpats. En smidig bidragsgivning har emellertid kunnat
genomföras genom informella kontakter och överenskommelser.

Bidragen till internationellt kulturutbyte, som syftar till att stödja
kulturlivets egna behov och önskemål utan att styra innehåll och inrikt-
ning, är en värdefull del i den pågående internationaliseringen. De ut-
gör en stimulans för det svenska kulturlivet och ger svenska konstnärer
av alla kategorier möjlighet att mäta sig internationellt och hävda sin
kvalitet i ett sammanhang utanför det nationella. Jag har för avsikt att
senare ta initiativ till ett fortsatt arbete inom kulturdepartementet för
den kulturella integrationen i Europa.

Chefen för utbildningsdepartementet har under åttonde huvudtiteln
föreslagit att Unescos kulturfond skall erhålla ett bidrag på 100 000 kr.
Detta bidrag har delvis åstadkommits genom medel från kulturbudge-
ten.

Övrigt

För anslagsposter under detta anslag som jag inte har berört särskilt har
jag beräknat kompensation för prisutvecklingen. För Svenskhemmet
Voksenåsen har jag dessutom beräknat kompensation för viss del av hy-
reskostnaden.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Av den reservation som redovisats under anslaget hänför sig ca 4,3 Prop. 1991/92:100
milj.kr. till det lokala biblioteksstödet i enlighet med vad jag nyss Bil. 12
nämnt. Övrig del av reservationen beror huvudsakligen på att bidrag,
vilka beslutas under maj - juni, inte har hunnit rekvireras till den 1 ju-
li.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 113 744 000

kr.

B 3. Bidrag till samisk kultur

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

4 115 809'

5 646 000'

6 872 000

Reservation 1 313 190

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 3

Ur detta anslag kan bidrag utgå till olika former av samisk kultur-
verksamhet och till de samiska organisationerna i enlighet med de i
prop. 1976/77:80 (s. 116, 122, 128-132 och 148, KrU43, rskr. 289) angiv-
na riktlinjerna. Medlen fördelas av samefondens kulturdelegation.

Med anledning av förslag i prop. 1989/90:90 om forskning (avsnitt
17, KrU23, rskr. 334) disponerar samefondens kulturdelegation under
nästa budgetår 595 000 kr. under anslaget Forsknings- och utvecklings-
insatser inom kulturområdet.

Styrelsen för samefonden

Samefonden föreslår, utöver automatiska kostnadsökningar, en ökning
av anslagsramen med 2,1 milj.kr. 1 detta belopp ingår bland annat ökade
resurser för särskilda insatser för språket och utbildningsinsatser inom
kulturmiljöområdet.

Utredning om samisk teater

Kiruna kommun har till utbildningsdepartementet givit in en utredning
om samisk teater. Kulturrådet har i sitt yttrande över förslagen i utred-
ningen Samisk teater föreslagit att staten tar ett långsiktigt bidragsansvar
för att etablera en samisk teaterinstitution. Kulturrådet fastslår i sitt ytt-
rande att staten bör vara en primär bidragsgivare till en samisk teater.
Kulturrådet föreslår att den samiska teatern byggs upp långsiktigt och
att storleken i inledningsskedet ligger på motsvarande 10 årsverken.
Uppbyggnaden bör ske som en treårig utvecklingsverksamhet. Staten fö-

reslås svara för hela lönekostnaden samt ge ett produktionsbidrag. De
lokala och regionala myndigheterna i de berörda länen i norra Sverige
förutsätts svara för övriga produktions-, distributions- och lokalkostna-
der. Kulturrådet föreslår att statsbidraget för budgetåret 1992/93 uppgår
till 2,6 milj.kr. och förs upp under en ny anslagspost avsedd för bidrag
till samisk teater.

Föredragandens överväganden

Enligt de riktlinjer som har faställts av regeringen och riksdagen (prop.
1976/77:80 s. 107) har det klart uttalats att samerna utgör en etnisk mi-
noritet i Sverige, som, i egenskap av ursprunglig befolkning i sitt eget
land, intar en särskild ställning både gentemot majoritetsbefolkningen
och andra minoritetsgrupper.

Den positiva särbehandlingen av samernas kultur kommer till ut-
tryck genom att i statsbudgeten finns upptaget ett särskilt anslag för det-
ta ändamål.

Som har redovisats i olika sammanhang och senast i samband med
ställningstagandet till förslagen i rapporten (Ds 1989:38) Samisk kultur
bör det ankomma på samerna själva att svara för fördelningen av det
särskilda stödet till samisk kultur. Detta sker på ett smidigt sätt genom
samefondens kulturdelegation, som har samisk majoritet. Kulturdelega-
tionens stödmöjligheter har ökat betydligt under senare år genom att
statsbidraget sedan budgetåret 1990/91 i stort sett har fördubblats.

Samisk teater

När frågan om den samiska teaterförsörjningen nu aktualiseras är det
enligt min mening rimligt att den behandlas i enlighet med de riktlinjer
som jag tidigare redovisat.

Det bör således ankomma på samefondens kulturdelegation att bedö-
ma på vilket sätt och med vilka ekonomiska insatser som den samiska
befolkningens efterfrågan på samisk teater skall kunna tillgodoses. Det
bör också ankomma på samerna själva att ta ställning till om sådana tea-
terinsatser skall ses ur ett strikt nationellt perspektiv eller om det kan
vara praktiskt att söka ett samarbete mellan de samiska befolkningsgrup-
perna i de olika nordiska länderna.

För att öka kulturdelegationens möjligheter att bevilja bidrag för
bl.a. teaterverksamhet föreslår jag att anslaget räknas upp med 1 226 000
kr.

I detta sammanhang finns det anledning att notera att statens kultur-
råd under en följd av år har beviljat bidrag också till samisk kulturverk-
samhet, inkl, samisk teater. Den bidragsgivningen har utgått från tradi-
tionella kulturpolitiska aspekter. Jag utgår ifrån att kulturrådet även i
fortsättningen kommer att stödja sådan samisk verksamhet om den upp-
fyller de krav som rådet uppställer för sin bidragsgivning.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Övrigt

Den reservation som redovisats under anslaget beror huvudsakligen på
att bidrag, vilka beslutats inte hunnit rekvireras till den 1 juli.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1992/93 anvisa ett re-
servationsanslag på 6 872 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 4. Stöd till icke-statliga kulturlokaler

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

25 000 000'

50 000 000

' Anvisat under elfte huvudtiteln, anslaget B 11. Stöd till icke-statliga kulturlo-
kaler.

Från anslaget betalas bidrag för ny- eller ombyggnad — inbegripet
standardhöjande reparationer, handikappanpassning samt utbyte och
komplettering av inventarier — av musei-, teater- och konsertlokaler
som tillhör någon annan än staten. Bidrag lämnas med högst 30% av
kostnaderna vid nybyggnad och med högst 50 % vid ombyggnad.

Frågor om bidrag prövas av boverket efter hörande av statens kultur-
råd. Närmare bestämmelser för stödet finns i förordningen (1990:573)
om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler.

För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om bidrag.
Ramen för budgetåret 1991/92 fastställdes till 25 milj.kr. Av sysselsätt-
ningsskäl har ramen vidgats med ytterligare 25 milj.kr. För budgetåret
1991/92 gäller således en ram på sammanlagt 50 milj.kr.

Boverket

Boverket föreslår att ramen för stöd till icke-statliga kulturlokaler fast-
ställes till 25 milj.kr. för budgetåret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att det även för nästa budgetår fastställs en beslutsram för
stödet till icke-statliga kulturlokaler och att den bestäms till 25 milj.kr.

Den tid som förflyter mellan beslut om och utbetalning av bidrag
kan för närvarande uppskattas till i genomsnitt mellan ett halvt och ett
år. Med hänsyn härtill och till den ökning av beslutsramen som riksda-
gen godkänt för innevarande budgetår beräknar jag behovet av medel
för utbetalning av bidrag under budgetåret 1992/93 till 50 milj.kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att ramen för beslut om stöd till vissa icke-statliga
kulturlokaler fastställs till 25 000 000 kr. för budgetåret 1992/93,

2. till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 50 000 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Ersättningar och bidrag till konstnärer

B 5. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

1990/91 Utgift 39 520 000'

1991/92 Anslag 54 601 0001

1992/93 Förslag 56 785 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 4

Från anslaget lämnas ersättning till bild- och formkonstnärer för att
deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller an-
vänds på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning).

Visningsersättningen anvisas i form av ett fast årligt belopp som till-
förs Sveriges bildkonstnärsfond, inrättad den 1 juli 1982. Fondmedlen får
användas dels för ändamål som syftar till att ge yrkesverksamma konst-
närer ekonomisk och arbetsmässig trygghet, dels för andra ändamål som
berör verksamhet inom bildkonstens område. Med fondmedel betalas
också viss del av konstnärsnämndens förvaltnings- och lokalkostnader.

Frågor rörande fonden och fondmedlens användning handläggs av
ett organ inom konstnärsnämnden, kallat styrelsen för Sveriges bild-
konstnärsfond. Styrelsens verksamhet regleras i förordningen (1988:831)
med instruktion för konstnärsnämnden och i förordningen (1982:600)
om Sveriges bildkonstnärsfond.

Konstnärsnämnden

Konstnärsnämndens styrelse föreslår att anslaget med hänsyn till infla-
tionen höjs med 3 276 000 kr.

Föredragandens överväganden

Visningsersättningen infördes den 1 juli 1982. Den uppgick då till 19,7
milj.kr. Anslaget för innevarande budgetår uppgår till 54,6 milj.kr., vil-
ket innebär att ersättningen under dessa tio år har ökat med nära 35
milj.kr. Den senaste förstärkningen genomfördes så sent som innevaran-
de budgetår, då anslaget ökade med drygt 15 milj.kr.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 56 785 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret
1992/93 anvisa ett anslag på 56 785 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 6. Bidrag till konstnärer

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

27 332 104»

30 562 000'

30 407 000*

Reservation2 3 434 7691

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1992/93 Förslag

31 624 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 5

2 Exkl. mervärdeskatt

Från anslaget lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om bi-
drag till konstnärer. Bidragen kan ha formen av konstnärsbidrag eller
projektbidrag.

Konstnärsbidrag kan beviljas för att ge aktiva konstnärer ekonomisk
trygghet. Konstnärsbidrag kan också tilldelas konstnärer för andra ända-
mål, t.ex. för resor och internationell kontaktverksamhet. Det kan ges
till samma konstnär för högst fem år i sänder utan omprövning. Bidrag
av pensionskaraktär och bidrag till efterlevande får beviljas årligen utan
tidsgräns.

Projektbidrag skall avse målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av
mer kostnadskrävande natur. Bidrag kan ges för avgränsade projekt som
kan antas få betydelse för utvecklingen inom det aktuella konstområdet
eller som utgör försök att vidga användningen av konstnärlig verksam-
het till nya områden i samhället.

Konstnärsbidrag och projektbidrag utdelas av styrelsen för Sveriges
författarfond till dramatiker, författare, översättare och kulturjournalis-
ter och av konstnärsnämnden till övriga konstnärer.

Eftersom upphovsmän på musikområdet och fonogramartister inte
ersätts för den fria biblioteksutlåningen av deras verk finns under detta
anslag medel för särskilda insatser till förmån för nämnda konstnärs-
grupper. Medlen disponeras av konstnärsnämnden enligt förordningen
(1989:500) om vissa särskilda insatser på kulturområdet.

Enligt samma förordning kan bidrag lämnas till projekt på filmom-
rådet. Medel för detta ändamål anvisas under anslaget Filmstöd.

Konstnärsnämnden skall enligt förordningen (1988:831) med instruk-
tion för konstnärsnämnden, vid sidan av uppgiften att besluta om bidrag
och ersättningar till konstnärer, hålla sig underrättad om konstnärernas
ekonomiska och sociala förhållanden. Nämnden skall också gemensamt
med styrelsen för Sveriges författarfond avge förslag till innehavare av
inkomstgaranti för konstnärer.

Konstnärsnämnden leds av en styrelse. Inom nämnden finns vidare
fyra organ för handläggning av ärenden rörande bidrag och ersättningar
till konstnärer, nämligen styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, ar-
betsgruppen för upphovsmän på musikområdet, arbetsgruppen för mu-
siker och sångare samt arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer.

Anslagets fördelning budgetåret 1991/92'

1. Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister 2 041 000

2. Bidrag till dramatiker 2 196 000

3. Bidrag till bild- och formkonstnärer o 4 987 000

4. Bidrag till upphovsmän på musikområdet 3 441 000

5. Bidrag till scen-och filmkonstnärer samt

musiker och sångare ° 11 919 000

6. Särskilda insatser for upphovsmän på

musikområdet samt musiker och sångare 3 488 000

7. Särskilda insatser för enskilda konstnärers

deltagande i internationellt kulturutbyte

på bild-, form-, ton- och scenområdena 2 335 000

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

30 407 000

1 Anslaget får även användas för att betala förvaltningskostnader hos de medels-
fördelande myndigheterna.

Styrelsen för Sveriges författarfond

Styrelsen begär en höjning av bidragsmedlen till författare, översättare
och kulturjournalister som kompensation för automatiska kostnadsök-
ningar m.m. ( + 368 000 kr.) samt för bidrag till deltagande i internatio-
nellt kulturutbyte ( + 61000 kr.). Vidare begärs att bidragsmedlen till
dramatiker räknas upp med 334 000 kr., varav 64 000 kr. för internatio-
nellt kulturutbyte.

Konstnärsnämnden

1. Konstnärsnämnden noterar med tillfredsställelse riksdagens utta-
lande att upphovsmän på musikområdet bör få ersättning för att musi-
kalier används på bibliotek samt att regeringen med utgångspunkt i
konstnärsnämndens utredningspromemoria Ersättning för biblioteks-
musik från 1985 bör utarbeta en beräkningsmodell för sådan ersättning.

Nämnden anser att mycket starka skäl talar för att ersättningen utfor-
mas enligt promemorians modell och anför att anslagsbehovet för bud-
getåret 1992/93 därvid skulle uppgå till totalt 4 928 000 kr.

2. Konstnärsnämnden föreslår att anslaget till enskilda konstnärers
deltagande i internationellt kulturutbyte på bild-, form-, ton- och scen-
områdena höjs med 1 milj.kr. och att en större eller mindre del därav
efter styrelsens bedömning får användas för att i Sverige skapa mötes-
platser mellan svenska och utländska konstnärer.

3. För att stödja fortsatt utveckling av landets ca 20 kollektivverkstä-
der och ateljéföreningar med bidrag till inventarier och utrustning be-
gär konstnärsnämnden 2 milj.kr.

Föredragandens överväganden

I samband med behandlingen av budgetförslaget för budgetåret 1991/92
har riksdagen uttalat att upphovsmän på musikområdet samt musiker
och sångare bör få ersättning för att musikalier används på bibliotek.
Enligt riksdagen bör regeringen — med utgångspunkt i ett förslag från

konstnärsnämnden — utarbeta en beräkningsmodell för denna ersätt-
ning.

Med anledning av riksdagens ställningstagande har regeringen upp-
dragit åt statens kulturråd att se över formerna för de särskilda insatser
för upphovsmän på musikområdet samt musiker och sångare som bör
göras för att deras verk utnyttjas på bibliotek. Kulturrådet bör därvid
bl.a. pröva huruvida konstnärsnämndens förslag kan anses vara förenligt
med den anpassning till förhållandena inom EG som ett svenskt med-
lemsskap kommer att kräva, och, om så inte är fallet, föreslå alternativa
former för insatser för upphovsmännen. Jag är därför inte beredd att för
närvarande föreslå någon beräkningsmodell för denna ersättning.

Jag delar konstnärsnämndens uppfattning om det väsentliga i ett ökat
internationellt utbyte på det konstnärliga området och har förståelse för
att mer aktiva insatser kan krävas från svensk sida för att möten mellan
svenska och internationella konstnärer i högre grad än för närvarande
kommer till stånd inom Sverige. Medlen för särskilda insatser för delta-
gande i ett internationellt kulturutbyte bör därför även kunna få dispo-
neras för utländska konstnärers vistelse i Sverige.

Konstnärsnämnden har begärt en höjning av anslaget för att kunna
öka stödet till landets kollektivverkstäder och ateljéföreningar. Jag vill
erinra om att styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond vid sidan av upp-
giften att värna om enskilda bild- och formkonstnärer har möjlighet att
tillgodose andra för konstnärlig yrkesutövning angelägna ändamål av
den typ som kollektivverkstäderna utgör. Jag anser följaktligen att det
ankommer på bildkonstnärsfondens styrelse att prioritera mellan indi-
viduella och kollektiva ändamål inom ramen för fondens ansvarsområ-
de.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1992/93 anvisa ett reser-
vationsanslag på 31 624 000 kr.

B 7. Inkomstgarantier för konstnärer m.m.

1990/91 Utgift 11 889 155'

1991/92 Anslag 14 958 000'

1992/93 Förslag 17 757 000

' Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 6

Enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer
kan inkomstgaranti beviljas konstnärer som står för konstnärlig verk-
samhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Beslut
om innehavare av inkomstgaranti fattas av regeringen efter gemensamt

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

förslag av konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond el-
ler efter yttrande av dessa organ.

Inkomstgaranti kan per år uppgå till högst fem gånger det basbelopp
som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gällde vid kalender-
årets ingång. Det för kalenderåret 1992 fastställda basbeloppet är 33 700
kr. Garantins maximibelopp för år 1992 uppgår således till 168 500 kr.
Detta maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett
basbelopp och med 75 % av årsinkomsten i övrigt.

Regeringen har för budgetåret 1991/92 fastställt antalet inkomstgar-
antier till 151. Härav avser tio garantirum personer som innehaft tidsbe-
gränsade lärartjänster inom högre konstnärlig utbildning och ett garan-
tirum professor Pontus Hultén.

Långtidsstipendier för konstnärer utgår under högst tio år och mot-
svarar tre basbelopp per år. För budgetåret 1991/92 utgår 15 långtidssti-
pendier, som fördelas av konstnärsnämnden.

Konstnärsnämnden

Konstnärsnämndens styrelse föreslår att ytterligare 15 långtidsstipendier
inrättas budgetåret 1992/93 samt hemställer att regering och riksdag ut-
talar att 15 nya stipendier skall inrättas varje budgetår tills antalet upp-
går till sammanlagt 150.

Konstnärsnämnden har i särskild skrivelse anmält ett förslag att kul-
turjournalisten Sigvard Hammar tilldelas inkomstgaranti från och med
nästa budgetår. Nämnden anser att ett eventuellt garantirum till Ham-
mar bör ligga utanför de nu befintliga.

Styrelsen for Sveriges författarfond

Styrelsen föreslår att nu gällande bestämmelser för fördelning av lång-
tidsstipendier ändras så att bidrag till författare, översättare och dramati-
ker i fortsättningen prövas av författarfonden. Denna uppfattning har
också i särskild skrivelse framförts av Konstnärliga och litterära yrkes-
utövares samarbetsnämnd.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att antalet garantirum för nästa budgetår ökas med fem.

Till innehavare av inkomstgaranti utses enligt gällande bestämmelser
konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor
betydelse för svenskt kulturliv. Garantin är således primärt avsedd för
dem som direkt ägnar sig åt konstnärlig yrkesutövning. Undantagsvis
har det dock hänt, att regeringen på grund av särskilda omständigheter
beviljat inkomstgaranti även om personen i fråga inte varit konstnär i
vedertagen mening.

Sigvard Hammar har ägnat sin livsgärning åt musiken. Han har gjort
betydande insatser som kritiker, som musikproducent i radion, som
presentatör av musik vid konsertevenemang och som initiativtagare till

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

och drivande kraft i Lapplands festspel. Hans outtröttliga arbete har va-
rit — och är fortfarande — av mycket stor betydelse för svenskt musik-
liv. Jag finner det angeläget att Hammar tillförsäkras ekonomisk trygg-
het genom att tilldelas inkomstgaranti för konstnärer. Jag avser att sena-
re återkomma till regeringen med förslag att ett av de nya garantirum-
men för nästa budgetår skall gälla Hammar.

Genom beslut av riksdagen (1990/9 l:KrU21, rskr. 230) har fr.o.m.
innevarande budgetår en ny typ av stipendier inrättats. De s.k. långtids-
stipendierna är för närvarande femton till antalet och utgår under tio år
med ett belopp motsvarande tre basbelopp per år. Riksdagsbeslutet in-
nebär att författare, översättare och dramatiker inte kommer i fråga för
dessa stipendier.

Jag finner det angeläget att långtidsstipendierna i fortsättningen står
öppna för ^amtliga konstnärskategorier och föreslår därför att stipendi-
erna fr.o.m. budgetåret 1992/93 fördelas både av författarfonden och
konstnärsnämnden. Jag föreslår vidare att antalet stipendier för nästa
budgetår ökas med 15.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag anfört om fördelningen av långtidsstipen-
dier,

2. till Inkomstgarantier för konstnärer m.m.. för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 17 757 000 kr.

B 8. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m.m.

1990/91 Utgift 68 374 000'

1991/92 Anslag 79 538 000'

1992/93 Förslag 77 773 000

' Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 7

Gällande bestämmelser om biblioteksersättning finns i förordningen
(1962:652) om Sveriges författarfond. Ersättning ges för utlåning genom
folkbibliotek och skolbibliotek av litterärt verk i original av svensk eller
i Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i svensk översättning. Er-
sättning ges även för böcker som ingår i folk- och skolbibliotekens refe-
renssamlingar.

Från detta anslag överförs årligen till Sveriges författarfond medel
som beräknas på grundval av vissa grundbelopp för biblioteksersättning-
en. Innevarande budgetår uppgår grundbeloppen i fråga om original-
verk till 77 öre för hemlån och till 308 öre för referensexemplar samt i
fråga om översatt verk till 38,5 öre för hemlån och till 154 öre för refe-
rensexemplar. Av fondens medel utbetalas individuell ersättning till för-

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

3 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

fattare och översättare (författarpenning och översättarpenning). Förfat-
tarpenningen uppgår till 46 öre för hemlån och 184 öre för referensex-
emplar samt översättarpenningen 23 öre för hemlån och 92 öre för refe-
rensexemplar. För upphovsmän med höga utlåningssiffror gäller vissa
begränsningar. Styrelsen för Sveriges författarfond kan också bestämma
att ersättning till viss upphovsman skall utgå med högre belopp än det
statistiskt beräknade. Denna möjlighet använder styrelsen för att utse in-
nehavare av s.k. garanterad författarpenning, vilken för kalenderåret
1992 har fastställts till 96 000 kr. För närvarande utgår garanterad förfat-
tarpenning till 235 upphovsmän. Återstoden av fondens medel, den s.k.
fria delen, används efter styrelsens bestämmande till pensioner, under-
stöd, stipendier och andra för författare, översättare m.fl. gemensamma
ändamål.

Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i
form av talböcker och lallidningar fördelas av Sveriges författarförbund
enligt regler som förbundet fastställer.

Från anslaget utgår också medel till Sveriges författarfond för resesti-
pendier till svenska författare för vistelse i annat nordiskt land samt me-
del till Sveriges författarförbund för nordiskt författarsamarbete.

Mellan regeringen och de upphovsmannaorganisationer som berörs
av biblioteksersättningen ingicks den 12 september 1985 en överens-
kommelse om förhandlingar angående biblioteksersättningens grundbe-
lopp. Enligt överenskommelsen åtar sig regeringen att som ett led i be-
redningen av sitt förslag till statsbudget förhandla med organisationerna
om storleken av grundbeloppet för hemlån av originalverk. När avtal
träffats skall regeringen lägga fram förslag till riksdagen om anslagsbe-
räkning på grundval av det avtalade grundbeloppet.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Anslagets fördelning budgetåret 1991192

1. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av

deras verk genom bibliotek 75 521 000

2. Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande

av deras verk i form av talböcker och taltidningar 3 929 000

3. Nordiska författarstipendier 66 000

4. Nordiskt författarsamarbete 22 000

79 538 000

Styrelsen för Sveriges författarfond

På grund av den tid som åtgår för att beräkna den faktiska utlåningen
m.m. från biblioteken föreslår fondstyrelsen att budgeteringen av biblio-
teksersättningen i fortsättningen skall grunda sig på prognoser om det
kalenderår som föregår det budgetår som budgetpropositionen avser.
Detta skulle dels innebära en anpassning till de reella förhållandena vad
gäller beräkningen av de individuella författar- och översättarpenningar-
na, dels möjliggöra för fonden att redan vid ingången av budgetåret kän-
na till det belopp som fonden har att disponera.

Fondstyrelsen förutser att den sammanlagda utlåningen vid folk- och
skolbiblioteken kommer att uppgå till 100 miljoner lån under år 1991.
Liksom föregående år har styrelsen i sin beräkning inbegripit en
schablonmässig uppskattning av lån i folkbibliotekens uppsökande verk-
samhet. Lånen i den uppsökande verksamheten har på grundval av före-
liggande statistik uppskattats till 11 miljoner utöver det antal som regi-
streras via lånekort. Beståndet av referensböcker i folk- och skolbibliote-
ken uppskattar styrelsen till 7,5 miljoner volymer.

Vid oförändrade grundbelopp beräknar styrelsen medelsbehovet för
biblioteksersättningen till 73 593 000 kr. (-1 928 000 kr.).

Fondstyrelsen anhåller om att bidraget till nordiska författarstipendi-
er skall ökas med 8 000 kr. med hänsyn till kostnadsökningarna.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Sveriges författarförbund

Författarförbundet räknar med att talboksframställningen för budgetåret
1992/93 kommer att ligga på samma nivå som tidigare år. Förbundet yr-
kar en uppräkning av talboks- och taltidningsersättningen, som motsva-
rar dels det ökade antalet talböcker, dels en höjning av biblioteksersätt-
ningen. Sammanlagt begär förbundet 6 221000 kr. för ändamålet
( + 2 292 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Biblioteksersättningen utgör ett viktigt led i konstnärspolitiken och ger
många författare, översättare m.fl. ett väsentligt tillskott till deras inkom-
ster.

Mot den bakgrunden är det tillfredsställande att notera att betydande
förstärkningar av grundbeloppet under senare år har kunnat åstadkom-
mas. Utvecklingen sedan 1980 framgår av följande redovisning.

År	Örestal
1980/81	30
1981/82	32
1982/83	36
1983/84	37
1984/85	40
1985/86	42
1986/87	45
1987/88	48
1988/89	55
1989/90	63
1990/91	69
1991/92	77

Som jag tidigare har redovisat har, i enlighet med den överenskom-
melse som år 1985 träffades mellan regeringen och vissa upphovsman-
naorganisationer, en särskild förhandlingsman tillkallats för att med des-
sa organisationer förhandla om grundbeloppets storlek för nästa budget-
år.

I avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar beräknar jag medels-
behovet för biblioteksersättningen för nästa budgetår med utgångspunkt
i gällande grundbelopp. Som grund för beräkningen har jag godtagit de
prognoser för utlåning och referensbestånd, som styrelsen för Sveriges
författarfond har gjort för år 1991. Detta innebär att jag också godtagit
fondstyrelsens förslag om ändrat prognosår för budgetberäkningen. Pre-
liminärt bör 73 595 000 kr. beräknas för ändamålet. Jag avser att åter-
komma till regeringen i denna fråga när överenskommelse om grundbe-
lopp för budgetåret 1992/93 träffats med upphovsmännens organisatio-
ner.

För talboks- och taltidningsersättning har jag för budgetåret 1992/93
beräknat ett bidrag av 4 086 000 kr.

För nordiska författarstipendier och nordiskt författarsamarbete be-
räknar jag 69 000 kr. resp. 23 000 kr.

Sammanlagt beräknar jag anslaget till 77 773 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på
77 773 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 9. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

1990/91 Utgift 3 120 000'

1991/92 Anslag 3 245 000'

1992/93 Förslag 3 375 000

' Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 8

Från anslaget utgår ekonomisk kompensation till rättighetshavare på
musikområdet för verkningarna av privatkopiering av fonogram. Efter
överläggningar med berörda organisationer har medlen för budgetåret
1991/92 fördelats på följande sätt.

Mottagare Belopp 1991/92

Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) 1 298 000

Svenska gruppen av the International Federation

of Producers of Phonograms and Videograms (1FPI) 914 500
Svenska oberoende musikproducenter 59 000

Svenska artisters och musikers

intresseorganisation (SAMI) 973 000

3 245 000

Föredragandens överväganden

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår räknas upp med hänsyn till pris-
utvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Ersättning till rättighetshavare pä musikområdet för budget-
året 1992/93 anvisa ett anslag på 3 375 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Teater, dans och musik

Föredragandens överväganden

Jag har i underbilagorna 12.1 och 72.2 redovisat den översyn som teater-
kostnadsutredningen gjort i betänkandet (SOU 1991:71) Teaterns kost-
nadsutveckling 1975 - 1990 med särskilda studier av Operan, Dramaten
och Riksteatern samt remissinstanser och en sammanställning av remiss-
yttrandena med anledning av betänkandet.

Teaterkostnadsutredningen har bl.a. redovisat och analyserat vilka
faktorer som påverkat och påverkar kostnadsutvecklingen inom teater-
området och jämfört denna med den allmänna kostnadsutvecklingen i
samhället i övrigt. Utredningen har således i första hand utfört ett kart-
läggningsarbete och endast i ett par avseenden lämnat konkreta förslag.

Jag anser att utredningen utfört ett värdefullt arbete, som är av stor
betydelse för förståelsen av teaterns speciella förutsättningar. Utredning-
ens iakttagelser och synpunkter bör kunna beaktas när det gäller ekono-
mi, verksamhetsplanering m.m. inom teaterområdet.

Jag avser att i årets budgetproposition ta upp några av de frågor som
aktualiseras i utredningen. Andra frågor kan det finnas anledning att
återkomma till i kommande budgetpropositioner eller i andra samman-
hang. En hel del av de synpunkter som utredningen presenterar är
också av den arten att eventuella åtgärder bör övervägas av de enskilda
teatrarna.

Kostnadsberäkningar

För att kunna jämföra kostnadsutvecklingen inom teaterområdet med
utvecklingen inom samhället i stort har utredningen utarbetat ett sär-
skilt teaterkostnadsindex, som bl.a. beaktar att personalkostnaderna ut-
gör en mycket stor del av en teaters kostnader. Utifrån detta konstaterar
utredningen att kostnaderna för teaterverksamhet stigit snabbare än
kostnaderna i samhället i övrigt under perioden 1975 - 1990. Detta för-
klaras främst av att de sociala avgifterna ökat liksom det faktum att kost-
nadsökningar till följd av bl.a. ändrade arbetstidsbestämmelser har haft
betydelse. En annan förklaring till den relativt stora kostnadsökningen
är emellertid enligt utredningen att teaterproduktion är mycket perso-
nalintensiv med begränsade möjligheter till rationaliseringar.

Enligt min uppfattning är det en naturlig uppgift för statens kultur-
råd att noga följa kostnadsutvecklingen inom teaterområdet med ut-
gångspunkt i det underlag som teaterkostnadsutredningen presenterat.

Verksamhetsform för Operan och Dramatiska teatern

Utredningen har företagit en särskild studie av företagsformen för Ope-
ran och Dramatiska teatern. I studien framhålls att aktiebolag är den en-
da form utanför myndighetsformen som bevarar äganderätten hos hu-
vudmannen och som är speciellt utformad för producerande företag
inkl, teatrar och andra kulturproducenter. Jag instämmer i utredning-

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

ens bedömningar beträffande aktiebolaget som den för närvarande
lämpligaste företagsformen för Operan och Dramatiska teatern.

Resultatutjämningsfond för Operan, Dramatiska teatern och Svenska
riksteatern

Utredningen föreslår att en översyn görs i fråga om aktiekapital och
struktur i övrigt av det egna kapitalet vid Operan och Dramatiska tea-
tern. Utredningen menar att storleken på aktiekapitalet är uppseende-
väckande litet i förhållande till Operans och Dramatiska teaterns om-
slutning. Jag kan instämma i detta, men enligt min uppfattning är inte
storleken på aktiekapital av avgörande betydelse i detta sammanhang.
Operans och Dramatiska teaterns verksamhet drivs visserligen i aktiebo-
lagsform, eftersom denna verksamhetsform har befunnits vara den
lämpligaste, men staten står som garant för verksamheten vid de båda
nationalscenerna. Av det skälet anser jag att frågan om en buffert, som
kan tas i anspråk när behov uppkommer, är av större betydelse än aktie-
kapitalets storlek. Att en sådan buffert eller resultatutjämningsfond
finns i verksamheten bör teatrarna själva ansvara för. Jag delar därför
den uppfattning som min företrädare tidigare har anfört i denna fråga
(prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 445-446 och prop. 1985/86:100 bil. 10 s.
404-405). Jag kommer under anslagen till Operan, Dramatiska teatern
och Svenska riksteatern att föreslå att vissa engångsmedel utgår som för-
stärkning av bidragen. Enligt min uppfattning bör dessa medel användas
som bidrag till teatrarnas egna ansträngningar att bygga upp resultatut-
jämningsfonder.

Det framlida utnyttjandet av Södra teatern

Riksteatern är för närvarande huvudman för verksamheten vid Södra
teatern i Stockholm. Södra teatern är en gästspelsscen för svenska och
utländska teatrar och en mötesplats för kulturskapare från hela landet.
Under senare tid har två utredningar presenterat förslag till framtida ut-
nyttjande av teatern — dels utredningen om konstnärliga högskoleut-
bildningar, dels teaterkostnadsutredningen. Utredningen om konstnärli-
ga högskoleutbildningar föreslår att operahögskolans verksamhet skall
flytta till Södra teatern och teaterkostnadsutredningen föreslår att Ope-
ran i framtiden får tillgång till Södra teatern som sin andrascen.

Remissinstanserna är eniga om att operahögskolans scenproblem
måste lösas. Flertalet är dock negativa till att operahögskolans verksam-
het skall flytta till Södra teatern. Bland de argument som framförs mot
en sådan lösning anförs att Södra teatern behövs för gästspelsverksamhet
— inte minst för regionteatrar och fria grupper —, att det inte är lämp-
ligt att operahögskolan splittrar sig genom att förutom undervisning
också administrera den gästspelsverksamhet som skulle finnas kvar på
Södra teatern samt att det krävs en om- och tillbyggnad av Södra teatern
om operahögskolan skall kunna rymmas där.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Jag har förståelse för att operahögskolans lokalförsörjning måste lö- Prop. 1991/92:100
sas. Jag är emellertid inte övertygad om att det förslag som framförts av Bil. 12
utredningen om konstnärliga högskoleutbildningar angående en flytt-
ning av operahögskolans hela verksamhet till Södra teatern är det bästa.
Enligt min uppfattning är det väsentligt att Södra teaterns unika scen är
tillgänglig för gästspel från regionteatrar och fria grupper m.fl. samt för
en vid publik. Det finns risk för begränsningar i dessa avseenden om
scenen enbart eller till största delen skulle användas för skolbruk.

Med hänsyn till utredningsförslagen finner jag det lämpligt att över-
väga ändrat huvudmannnaskap för Södra teatern. Det ligger för övrigt i
linje med Riksteaterns önskan att i enlighet med sitt 90-taIsprogram vil-
ja koncentrera sina uppgifter. För egen del anser jag att man i första
hand bör undersöka möjligheten till ett samutnyttjande av Södra teatern
för flera intressenter, där bl.a. både operahögskolans behov av en scen
för föreställningar och Operans behov av en andrascen bör kunna beak-
tas. Jag avser att återkomma till regeringen med ett uppdrag till statens
kulturråd att lämna förslag om det framtida utnyttjandet av Södra tea-
tern. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdeparte-
mentet.

B 10. Bidrag till Svenska riksteatern

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

171 137 000' Reservation

183 805 000'

212 677 000

' Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 9

Medel till Svenska riksteatern är budgeterade inkl, mervärdeskatt.

Svenska riksteatern är en riksorganisation för lokala teaterförening-
ar. Till Riksteatern är även länsteaterföreningar knutna.

Enligt de av Kungl. Maj:t den 28 juni 1974 utfärdade bestämmelser-
na angående statsbidraget till Svenska riksteaterns verksamhet skall bi-
draget användas för central och regional produktion och distribution av
teater som komplettering till regional och lokal teaterverksamhet. Riks-
teatern skall vidare förmedla teaterföreställningar och gästspel av andra
institutioner och ensembler samt ge allmän information och rådgivning
till yrkesmässigt arbetande teatrar och amatörteatrar. Teatern skall sam-
arbeta med bl. a. Operan och Dramatiska teatern och i övrigt samverka
med myndigheter och folkbildningsorganisationer och med institutioner
inom teatern och andra konstområden.

Svenska riksteatern har under spelåret 1990/91 framfört 1 376 före-
ställningar. Antalet besök var 309 468. Riksteaterns utbud bestod av 60
turnéer, varav den egna produktionen omfattade 40.

Riksteaterns ekonomiska omslutning uppgick budgetåret 1990/91 till
210864000 kr., varav 171 137 000 kr. utgjordes av statsbidrag,
20 699 000 kr. av gager och 19 028 000 kr. av övriga intäkter.

Svenska riksteatern

1. Riksteatern begär en höjning av anslaget med ett procenttal mot-
svarande den beräknade höjningen av den allmänna kostnadsnivån inkl,
under innevarande spelår av riksdagen beslutade skatter och avgifter.

2. Riksteatern begär vidare en ytterligare nivåhöjning av anslaget
med 15 milj.kr. för att kunna vidareutveckla verksamheten.

3. För ökade kostnader för den finska teaterverksamheten begär
Riksteatern 850 000 kr. Vidare föreslår Riksteatern en överföring till
Sverigefinska Riksförbundet av de 765 000 kr. inom Riksteatens anslag
som avser finsk amatörteater.

Statens kulturråd

Kulturrådet begär utöver kompensation för prisökningar ett återtagande
av de 3 milj.kr. som Riksteaterns anslag minskade med budgetåret
1991/92.

Föredragandens överväganden

Jag har under inledningen till detta avsnitt redovisat mina ställningsta-
ganden till teaterkostnadsutredningen. Mot bakgrund av de studier som
utredningen gjort har jag beräknat en total ökning av bidraget till Sven-
ska riksteatern med 28 872 000 kr. för nästa budgetår. Av detta belopp
utgör 8,5 milj.kr. en engångsförstärkning som lämpligen bör ses som ett
bidrag till Riksteaterns egna ansträngningar att bygga upp sin resultatut-
jämningsfond. Genom dessa åtgärder bör Riksteatern ha fått goda möj-
ligheter att arbeta vidare utifrån sitt vid den senaste kongressen antagna
90-talsprogram.

Jag räknar med att den försöksverksamhet med finsk teater som på-
gått under tre år kan fortsätta.

När det gäller Södra teatern avser jag att återkomma till regeringen
med ett uppdrag till statens kulturråd att lämna förslag om det framtida
utnyttjandet av teatern. Jag har i inledningen till detta avsnitt behandlat
denna fråga.

Cullbergbaletten har genom tillskapandet av Dansens Hus fått en
hemmascen i Stockholm. Jag har under anslagsposten till Dansens Hus
under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. beräknat medel till hyreskostnader för repetitionslokaler för Cull-
bergbaletten i anslutning till Dansens Hus.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1992/93 anvisa
ett reservationsanslag på 212 677 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 11. Bidrag till Operan

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

201 464 000'

213 937 000'

251 644 000

Reservation 1 000 000'

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 10

Medel till Operan är budgeterade inkl, mervärdeskatt.

Operan bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verksamhe-
ten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade be-
stämmelserna om statsbidraget till Operan (KRFS 1977:23).

Under spelåret 1990/91 gav Operan 348 föreställningar och konserter
i Operahuset, på Drottningholmsteatern och på andra scener, varav 6
föreställningar under turnéer. Dessutom har ett antal specialevenemang
getts. Antalet premiärer eller andra nyuppsättningar uppgick till 10. Ge-
nomsnittligt har 92 % av platserna varit belagda. Antalet besök vid Ope-
rans föreställningar och turnéer uppgick sammanlagt till 243 493.

Operans ekonomiska omslutning uppgick budgetåret 1990/91 till
267 625 000 kr., varav 201464 000 kr. utgjordes av statsbidrag,
26 204 000 kr. av recetter och 39 957 000 kr. av övriga intäkter.

Operan

1. Operan framhåller att Operan behöver tillföras 10,8 milj.kr. ut-
över en prisomräkning på 5 % för att kunna upprätthålla oförändrad
verksamhet.

2. För underhåll och modernisering av teknik och lokaler begär
Operan 5 milj.kr.

3. Operan betonar att det befintliga aktiekapitalet på 50 000 kr. är
otillräckligt och att 20 milj.kr. utgör ett minimum för drift av ett företag
med Operans omfattning.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår för budgetåret 1992/93 oförändrade statsbidrag med
kompensation för prisökningar.

Föredragandens överväganden

Jag har under inledningen till detta avsnitt redovisat mina ställningsta-
ganden till teaterkostnadsutredningen. Mot bakgrund av de studier som
utredningen gjort har jag beräknat en total ökning av bidraget till Ope-
ran med 37 707 000 kr. för nästa budgetår. Av detta belopp utgör
20 480 000 kr. en ökning av verksamhetsmedlen och 13,2 milj.kr. en en-
gångsförstärkning som lämpligen bör ses som ett bidrag till Operans eg-
na ansträngningar att bygga upp sin resultatutjämningsfond. Jag har vi-
dare beräknat full kompensation för ökade hyreskostnader. Genom des-

sa åtgärder räknar jag med att Operan har getts möjligheter att bedriva
en framtida vitai verksamhet.

Jag har i inledningen till detta avsnitt anfört att jag avser att åter-
komma till regeringen med ett uppdrag till statens kulturråd att lämna
förslag om den framtida verksamheten vid Södra teatern. I det samman-
hanget bör Operans behov av andrascen kunna aktualiseras.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till Operan för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 251 644 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 12. Bidrag till Dramatiska teatern

1990/91 Utgift 117 092 0001 Reservation

1991/92 Anslag 125 587 000'

1992/93 Förslag 145 790 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 11

Medel till Dramatiska teatern är budgeterade inkl, mervärdeskatt.

Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För
verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfär-
dade bestämmelserna om statsbidrag till Dramatiska teatern (KRFS
1977:22).

Dramatiska teatern hade under spelåret 1990/91 16 premiärer och
gav sammanlagt 1 113 föreställningar, inkl, föreställningar på andra än
teaterns egna scener. Det sammanlagda antalet besök uppgick till
369 118. Beläggningen var 90% utslagen på samtliga scener.

Dramatiska teaterns ekonomiska omslutning uppgick budgetåret
1990/91 till 163 471 000 kr., varav 117 092 000 kr. utgjordes av statsbi-
drag, 28 568 000 kr. av recetter och 17 811 000 kr. av övriga intäkter.

Dramatiska teatern

1. För en försiktig men nödvändig uppräkning och en positiv ut-
veckling av statsbidragets reala värde krävs ett tillskott av 12,8 milj.kr.
utöver en uppräkning av anslaget med 5 %.

2. Dramaten begär ett engångsbelopp på 5,5 milj.kr. som kompensa-
tion för intäktsbortfall under den tid som stora scenen kommer att vara
stängd för ombyggnad.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår för budgetåret 1992/93 oförändrade statsbidrag med
kompensation för prisökningar.

Föredragandens överväganden

Av engångsmedlen avser 3 milj.kr. kompensation för det inkomst-
bortfall som drabbar teatern vid stängningen av stora scenen för installa-
tion av nytt scenmaskineri. Medlen för investeringen har beräknats un-
der anslaget Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål. Vi-
dare bör 2,4 milj.kr. utgöra ett bidrag till Dramatiska teaterns uppbygg-
nad av sin resultatutjämningsfond.

Jag har vidare beräknat full kompensation för ökade hyreskostnader.

Dramatiska teatern har i sin anslagsframställning lämnat förslag till
precisering av teaterns nationella uppgifter. Den frågan bör närmare be-
handlas vid prövningen av kulturens treårsbudget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1992/93 anvisa
ett reservationsanslag på 145 790 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 13. Bidrag till Svenska rikskonserter

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

59 856 000'

66 540 000'

71 526 000

Reservation

' Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 12

Medel till Svenska rikskonserter är budgeterade inkl, mervärdeskatt.

Svenska rikskonserter är en stiftelse, vars stadgar fastställts av rege-
ringen den 3 december 1987.

Till Svenska rikskonserters huvuduppgifter hör musikpolitiskt,
konstnärligt och musikpedagogiskt utvecklingsarbete, service till lands-
ting, kommuner, musikinstitutioner, artister m.m., internationell kon-
taktverksamhet, internationella och nationella produktioner. Vidare
skall Svenska rikskonserter bl.a. genom Stockholmsmusiken svara för
musikproduktion i Stockholms län, bl.a. inom försvarsmakten och i
statsceremoniella sammanhang.

Svenska rikskonserter

1. Svenska rikskonserter önskar undantas från ett tillämpande av ra-
tionaliseringskravet. Ett rationaliseringskrav på 1,5% skulle innebära

en minskning med 998 000 kr. och skulle bl.a. kunna medföra en ned-
skärning av antalet produktioner, minskat bidrag till Caprice samt till
slagverksgruppen Kroumata.

2. För ökad verksamhet begärs totalt 3 150 000 kr. Dessa medel avser
ökat stöd till utlandsverksamhet, riksturnéer med Stockholmsmusikens
blåsarsymfoniker, historiska ljudinspelningar samt mobilt uppspelnings-
system för elektroakustisk musik.

3. För Stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS) föreslås en
ökning med totalt 2 050 000 kr., varav 1,3 milj.kr. avser investeringsme-
del och 750 000 kr. ökade medel för driften.

4. Med hänvisning till att chefen för armén har sagt upp avtalet med
Stockholmsmusiken hemställer Svenska rikskonserter att regeringen
från utbildningsdepartementets huvudtitel tilldelar Svenska rikskonser-
ter medel motsvarande det belopp som försvarsdepartementet minskar
sitt anslag till Svenska rikskonserter med budgetåret 1992/93.

5. Svenska rikskonserter har i särskild skrivelse redovisat att bidraget
på 1,8 milj.kr. för försöksverksamhet med unga oetablerade artister —
Lansering 90 — för nästa budgetår kan minska med 800 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Statens kulturråd

För 1992/93 föreslår kulturrådet att anslaget till Svenska rikskonserter
inkl. EMS undantas från besparingskravet. Därutöver är kulturrådet in-
te berett att för budgetåret 1992/93 föreslå några realökningar av ansla-
get utöver kompensation för prisökningar.

Föredragandens överväganden

Jag kommer under anslaget Bidrag till regional musikverksamhet att re-
dovisa situationen beträffande tjänstemusik för försvarsmakten. När det
gäller Stockholmsmusiken kommer nästa budgetår 4,3 milj.kr. att tillfö-
ras Svenska rikskonserter från försvarsdepartementets huvudtitel. Jag
har därutöver under detta anslag beräknat en engångsanvisning på ytter-
ligare 1 milj.kr. för att Stockholmsmusikens verksamhet under nästa
budgetår skall kunna hålla en nivå som är jämförbar med nuvarande.
Chefen för armén har aviserat att en neddragning av försvarsmaktens
samarbete med Stockholmsmusiken efter den 1 juli 1993 kan komma
att övervägas. Det betyder att Stockholmsmusiken även i framtiden tor-
de komma att fullgöra vissa uppgifter för försvaret. Jag avser att ta ini-
tiativ till att ett uppdrag ges till chefen för armén att i samråd med
Svenska rikskonserter precisera det framtida samarbetet dem emellan
samt belysa vilka konsekvenser detta får för dels Stockholmsmusikens
verksamhet, dels den blåsarsymfoniska musiken i Sverige. Jag har i des-
sa frågor samrått med chefen för försvarsdepartementet.

Svenska rikskonserter har sedan budgetåret 1989/90 bedrivit en för-
söksverksamhet med ett projekt benämnt Lansering 90, som syftar till
att hjälpa unga oetablerade artister att komma ut i musiklivet och på
marknaden såväl nationellt som internationellt. Svenska rikskonserter

har för budgetåret 1991/92 erhållit 1,8 milj.kr. för försöksverksamheten. Prop. 1991/92:100
Verksamheten kommer enligt Svenska rikskonserters redovisning suc- Bil. 12
cessivt att avvecklas med början nästa budgetår, vilket innebär att ansla-
get kan minska med 800 000 kr. Svenska rikskonserter kommer att ge-
nomföra en utvärdering av försöksverksamheten.

För budgetåret 1992/93 har jag beräknat att bidraget till Svenska riks-
konserter bör uppgå till 71 526 000 kr. Vid denna beräkning har jag inte
kunnat ta hänsyn till kostnadsökningar till följd av statliga löneavtal
samt förändrade sociala avgifter för 1993. 1 enlighet med riksdagens be-
slut om omställning och minskning av den statliga administrationen
(prop. 1990/91:150 bil. II, FiU37, rskr. 390) har anslaget minskats med
224 000 kr. Det årliga rationaliseringskravet uppgår till 1,5% av ansla-
get. I syfte att höja den ekonomi-administrativa standarden vid stiftelsen
har 1 % återlagts. Besparingen har kunnat begränsas till 202 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 anvi-
sa ett reservationsanslag på 71 526 000 kr.

B 14. Täckning av vissa kostnader vid Svenska
rikskonserter

1990/91 Utgift 5 004 000'

1991/92 Anslag 1 000'

1992/93 Förslag 1 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 13

Ur detta anslag får medel utgå för täckning av löneavtal, motsvaran-
de genomsnittlig statlig nivå, m.m. för Svenska rikskonserter.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör beräknas med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 15. Bidrag till regional musikverksamhet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

230 300 000'

209 350 000'

218 510 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 14

Riksdagen har med anledning av prop. 1984/85:1 (KrU7, rskr. 53)
beslutat om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter
fr.o.m. den 1 januari 1988. Riksdagen har därefter med anledning av
prop. 1985/86:114 (KrU22, rskr. 330) godkänt statens ekonomiska för-
pliktelser i överenskommelsen mellan statens förhand lingsnämnd och
Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala mu-
sikverksamheten.

Regeringen har vidare för sin del genom beslut den 23 oktober 1986
godkänt överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet och
de avtal som statens förhandlingsnämnd träffat med samtliga landstings-
kommuner, utom Stockholms, samt med Gotlands kommun om ändrat
huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten.

Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten skall fast-
ställas genom årliga förhandlingar mellan staten och Landstingsförbun-
det.

Föredragandens överväganden

Anslagsberäkningar

Statsbidragets storlek för kalenderåret 1992 har fastställts den 8 novem-
ber 1991 efter förhandlingar mellan staten och Landstingsförbundet. Re-
geringen har den 28 november 1991 godkänt den gjorda överenskom-
melsen. Överenskommelsen innebär att statsbidraget för kalenderåret
1992 uppgår till 218 510 000 kr. Vidare innebär överenskommelsen att
den statliga ersättningen för försvarsmusiken för kalenderåret 1992 skall
uppgå till 13 830 000 kr. Förhandlingar avseende kalenderåret 1993 har
ännu inte inletts. I avvaktan på dessa har jag preliminärt beräknat det
statliga bidraget för budgetåret 1992/93 under detta anslag till
218 510 000 kr. Vidare kommer den regionala musikverksamheten att
tillföras medel från försvarsdepartementets huvudtitel. Jag räknar med
att återkomma till regeringen i dessa frågor.

Försvarsmusik

Huvudmannaskapet för den regionala musikverksamheten övergick den
1 januari 1988 från staten till landstingen. Statens förhandlingsnämnd
träffade därvid avtal med samtliga landstingskommuner, utom Stock-
holm. Avtalen med landstingskommunerna i Östergötlands, Blekinge,
Göteborgs och Bohus, Jämtlands och Norrbottens län samt Gotlands
kommun, innefattade även tjänstemusik m.m. för försvarsmakten. De

särskilda avtalen om uppgifterna för försvaret gällde tills vidare med en
uppsägningstid på två år med möjlighet att säga upp avtalen för första
gången den 1 januari 1991. Försvaret betalar för dessa tjänster kalender-
året 1992 13 830 000 kr. via anslag från försvarsdepartementet.

Med centrala musikkommittén har chefen för armén träffat överens-
kommelse som gäller fr.o.m. den 1 januari 1988 bl.a. om att Svenska
rikskonserter genom Stockholmsmusiken skall svara för ceremonimusik
för statsledningen samt tjänstemusik för stabsmyndigheter. Överenskom-
melsen gällde tills vidare med en uppsägningstid av ett år.

Genom beslut den 29 mars 1990 uppdrog regeringen åt chefen för
armén att redovisa försvarsmaktens erfarenheter av den nu gällande ord-
ningen angående musiktjänst inom försvarsmakten. Chefen för armén
skulle utreda försvarsmaktens behov av tjänstemusik samt lämna förslag
till hur den lämpligast bör produceras samt bedöma kostnaderna härför.

Chefen för armén överlämnade den 1 november 1990 rapporten, CA
musikutredning 1990, till regeringen.

Genom beslut den 20 juni 1991 sade regeringen fr.o.m. den 1 juli
1991 upp de avtal som slöts den 15 maj 1986 mellan staten och lands-
tingskommunerna i Östergötlands, Blekinge, Göteborgs och Bohus,
Jämtlands och Norrbottens län samt Gotlands kommun om tjänstemu-
sik m.m. för försvarsmakten. Regeringen uppdrog samtidigt åt överbe-
fälhavaren (chefen för armén) att senast den 1 december 1991 redovisa
förslag angående omfattning och kostnader för försvarets samarbete efter
den 1 juli 1993 dels med de professionella musikkårerna i berörda
landsting och Gotlands kommun, dels med frivilliga amatörmusikkårer
m.m. Förslaget skulle föregås av diskussioner med berörda landsting
m.fl.

Chefen för armén har fr.o.m. den 1 juli 1991 sagt upp överenskom-
melsen mellan chefen för armén och centrala musikkommittén (för
Svenska rikskonserter) om Stockholmsmusikens medverkan med tjäns-
temusik m.m. för statsledningen och försvarsmakten och denna upphör
att gälla med utgången av juni 1992.

Chefen för armén har den 1 december 1991 redovisat förslag till om-
fattning och kostnader för den framtida tjänstemusiken inom försvaret.
Av denna redovisning framgår att försvaret beslutat att försöksvis inrätta
en försvarsmusikorganisation.

Chefen för armén framhåller att den totala kostnaden för tjänstemu-
sik för försvaret i dag uppgår till ca 26 milj.kr., varav ca 19,5 milj.kr. av-
ser köp av tjänster från sex länsmusikstiftelser och Stockholmsmusiken.
Enligt det förslag som nu presenteras skulle den totala kostnaden mins-
ka med 6 milj. kr. och uppgå till ca 20 milj.kr. Förslaget innebär att för-
svaret efter den 1 juli 1993 vill köpa tjänster från länsmusiken till en
kostnad av totalt 2,5 milj.kr. I övrigt räknar chefen för armén med kost-
nader för medverkan av hemvärnet, för utnyttjande av en värnpliktig
musikavdelning i norra Sverige samt för högvakter.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Förslaget innebär enligt chefen för armén att tillgången till tjänste- Prop. 1991/92:100
musik ökar väsentligt varigenom försvarets behov av musik kan tillgo- Bil. 12
doses betydligt bättre än i dag.

Landstingsförbundet har i en särskild skrivelse till regeringen redovi-
sat konsekvenserna för berörda musikstiftelser av utebliven ersättning
för försvarsmusiken.

Jag kan konstatera att förslaget från chefen för armén innebär en
kraftig minskning av samarbetet med de länsmusikstiftelser som i dag
tillhandahåller tjänstemusik för försvaret. I ekonomiska termer innebär
det en minskning från 13 830 000 kr. till 2,5 milj.kr. — dvs. en minsk-
ning med drygt 11 milj.kr. Jag kan vidare konstatera att försvaret i fram-
tiden i större utsträckning vill utnyttja frivilliga amatörmusikkårer i
stället för befintliga professionella musikkårer. Samtidigt respekterar jag
att försvaret självt vill bestämma över hur de resurser som man kan av-
sätta till musik skall användas.

De länsmusikstiftelser som mister eller får en minskning av sina
uppdrag för försvaret kommer sannolikt inte att kunna upprätthålla nu-
varande nivå eller profil på verksamheten. En betydande omställning
torde därmed bli aktuell.

Jag räknar med att noga följa utvecklingen i dessa avseenden.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 218 510 000 kr.

B 16. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans-

och musikinstitutioner

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

334 244 810*

346 252 000'

365 473 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 15

Enligt förordningen (1974:451) om statsbidrag till teater-, dans- och
musikinstitutioner samt regionala skådebanor får institution, som bedri-
ver yrkesmässig teater-, dans- eller musikverksamhet och som uppbär
bidrag från kommun eller landstingskommun, statsbidrag till kostnader
för verksamheten, om regeringen förklarat institutionen berättigad till
sådant.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkning-
en av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje år fast-
ställs för institutionen eller den regionala skådebanan. Enligt beslut av
regeringen är för närvarande 23 teater- och dansinstitutioner, 12 musik-

4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

institutioner och 6 regionala skådebanor berättigade till bidrag. Grund-
beloppet för teater- och dansinstitutioner är innevarande budgetår preli-
minärt 215 000 kr. och för musikinstitutioner 250 800 kr., varav 15 781
kr. resp. 18403 kr. avser kostnader för lönekostnadspålägg. För institu-
tioner där lönekostnadspålägg ej skall beräknas är grundbeloppet
199 200 kr. resp. 232 400 kr. För regionala skådebanor är grundbeloppet
preliminärt 199 200 kr. Regeringen har bemyndigat statens kulturråd att
besluta om fördelningen av grundbeloppen på de enskilda statsbidrags-
berättigade institutionerna och skådebanorna. Fördelningen skall redo-
visas för påföljande års riksmöte.

Bidragsunderlaget för varje institution motsvaras i första hand av de
tilldelade grundbeloppen.

Statsbidrag utgår med 55% av bidragsunderlaget. Till nyinrättade in-
stitutioner kan efter regeringens prövning statsbidrag utgå med 60% av
bidragsunderlaget under högst tre år.

För regional försöksverksamhet med mindre teaterensembler utgår
under detta anslag bidrag med 2 080 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Statens kulturråd

För budgetåret 1991/92 har kulturrådet beslutat om fördelning av stats-
bidraget till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
samt till regionala skådebanor i enlighet med vad som framgår av tabel-
len. För budgetåret 1992/93 föreslår kulturrådet följande ökningar.

Institution

Av kulturrådet
beslutad för-
delning av an-
talet grundbe-
lopp 1991/92

Av kulturrådet
föreslagen
ökning av an-
talet grund-
belopp 1992/93

Teater- och dansinstitutioner

Borås stadsteater 51

Folkteatern i Gävle 35

Folkteatern i Göteborg 64

Göteborgs Musikteater AB 286

Göteborgs stadsteater 211

Helsingborgs stadsteater 68

Kronobergsteatern 64

Länsteatern i Bohuslän 8

Länsteatern i Dalarna 35

Länsteatern i Jönköping 36

Länsteatern i Örebro 38,5

Malmö stadsteater 387

Mittlänsteatern 51

Norrbottensteatern 60

Norrlandsoperan 70

Skaraborgs länsteater 35

Stockholms stadsteater 300

Upsala stadsteater 80

Varmlands teater- och musikstiftelse 57

Västerbottensteatern 39

Västmanlands länsteater 37

Alvsborgsteatern 23

Östgötateatern 158

Dramatikergrundbelopp 5

Koreografgrundbelopp 2

2 200,5

+ 40

Institution

Av kulturrådet
beslutad för-
delning av an-
talet grundbe-
lopp 1991/92

Av kulturrådet
föreslagen
ökning av an-
talet grund-
belopp 1992/93

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Musikinstitutioner

Stiftelsen Gävleborgs symfoniorkester 63
Göteborgs konsert AB 135

Stiftelsen Malmö symfoniorkester 85

Helsingborgs konsertförening 60

Symfoniorkestern i Norrköping 79

Kalmar läns musikstiftelse för

Kalmar läns kammarorkester 21

Stockholms konserthusstiftelse 170

Uppsala kammarorkester 13

Yasterås musiksällskap 19

Örebro orkesterstiftelse 29

Stiftelsen musik i Västernorrland för

Sundsvalls kammarorkester 4

Jönköpings orkester- och
kammarmusikförening 4

Särskilda insatser för barn- och
ungdomsverksamhet,
tonsättaranställningar m.m. 2

684 + 60

Regionala skådebanor

Skådebanan i Göteborg 5

Skådebanan i Norrbotten 3

Skådebanan i Malmö 5

Skådebanan i Uppsala 4

Skådebanan i Linköping 4

Skådebanan i Norrköping 4

* Medel motsvarande 25 grundbidrag föreslås bli överförda till en ny anslags-
post till Skådebaneverksamhet under anslaget Bidrag till utvecklingsverksam-
het inom kulturområdet m.m.

1. För pris- och löneomräkning föreslår kulturrådet en ökning med
34 361 000 kr.

2. För budgetåret 1992/93 föreslås ytterligare 40 grundbelopp för
teater- och dansinstitutioner avseende i första hand Bohusläns teater,
Östgötateatern och regional teaterverksamhet i Kalmar län.

3. För bidrag till regional försöksverksamhet med mindre teateren-
sembler begär kulturrådet en ökning med 2 milj.kr.

4. För musikinsitutioner föreslår kulturrådet en ökning med 60
grundbelopp för att kunna bygga ut det statliga stödet i enlighet med ti-
digare antagen plan.

5. De medel som finns upptagna till regionala skådebanor under det-
ta anslag föreslås bli överförda till en ny anslagspost för Skådebaneverk-
samhet under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kultur-
området (-2 641 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Budgetåret 1990/91 inleddes en uppbyggnad av det statliga stödet till de
regionala kulturinstitutionerna. I 1990 års budgetproposition redovisa-
des bl.a. en tvåårig utvecklingsplan, som ledde till en utbyggnad av stö-
det till bl.a. länsteatrar och symfoniorkestrar under budgetåret 1990/91.
Tvåårsplanens andra fas kom dock i sina huvuddrag att utebli. Min före-
trädare anmälde i det sammanhanget att det statsfinansiella läget inte
gjorde det möjligt att då fullfölja planen.

Många länsinstitutioner har till följd av detta ställningstagande kom-
mit i en besvärlig situation. Därför anser jag att det är angeläget att den
tidigare aviserade utbyggnaden nu kommer till stånd.

Jag föreslår att bidraget till regionala musikinstitutioner ökar med 35
grundbelopp och till teater- och dansinstitutioner med 22 grundbelopp.
Därtill kommer — vilket redovisas i det följande — 17 grundbelopp för
den nya regionala teaterinstitutionen i Kalmar län. Det ankommer på
statens kulturråd att besluta om fördelning av grundbeloppen.

Kulturrådet har de senaste budgetåren fördelat fem grundbelopp till
dramatikeranställningar och två grundbelopp till koreografanställningar.
Jag har ingenting att erinra mot detta förfaringssätt. Enligt min uppfatt-
ning kan det medverka till att vitalisera verksamheten vid teatrarna
samtidigt som arbetstillfällena ökar för dramatiker och koreografer.

Byteatern i Kalmar har anhållit om att statsbidraget i framtiden skall
utgå i grundbeloppsform. Som skäl för ansökan anförs teaterns och re-
gionala bidragsgivares önskemål om en anpassning av det statliga bidra-
get till Byteaterns alltmer tydliga och långsiktiga åtagande som länets
teater. Yttranden från Kalmar läns landsting och Kalmar kommun har
bifogats ansökningen. Kulturrådet har tillstyrkt ansökningen. De statsbi-
drag som Byteatern i dag erhåller motsvarar 17 grundbelopp. 1 mitt be-
räkningsunderlag ingår därvid 1,4 milj.kr. som för innevarande budget-
år anvisats under anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikinstitu-
tioner m.m. och 750 000 kr. som finns upptagna under anslagsposten
till län utan egen länsteater under detta anslag. Det ankommer på sta-
tens kulturråd att bedöma om ytterligare grundbelopp skall tillföras den
nya regionala teatern i Kalmar län av den totala ökningen av stödet.

Jag har för län utan egen länsteater beräknat ett bidrag på 1 413 000
kr.

Under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområ-
det m.m. har jag föreslagit att bidragen till skådebaneverksamhet skall
föras samman och föras upp under en anslagspost. De medel motsvaran-
de 2 739 000 kr. till regionala skådebanor som finns upptagna under
detta anslag föreslås därmed för nästa budgetår bli upptagna untler an-
slagsposten Skådebaneverksamhet under anslaget Bidrag till utvecklings-
verksamhet inom kulturområdet m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinsti-
tutioner för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på
365 473 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 17. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

50 386 517'

53 910 000'

62 066 000

Reservation2

71 481'

' Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 16

2 Exkl. mervärdeskatt

Enligt förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och
musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper utgår efter be-
slut av statens kulturråd bidrag till ensemble eller grupp som bedriver
sin verksamhet i yrkesmässiga former eller under liknande förhållan-
den.

Statens kulturråd

1. Kulturrådet föreslår en ökning av anslaget med 5 391 000 kr. som
kompensation för prisökningar.

2. Vidare föreslår kulturrådet en ökning av anslaget med 7 milj.kr.,
varav 5 milj.kr. avser ökat stöd till teater- och dansgrupper och 2
milj.kr. de arrangerande musikföreningarna.

3. I 1991 års budgetproposition uppmanades kulturrådet att tillsam-
mans med andra berörda bidragsgivare undersöka förutsättningarna att
ge Folkoperan bidrag enligt de regler som gäller för de regionala teatrar,
som får s.k. grundbelopp. Folkoperan har i en skrivelse till bidragsgi-
varna tagit ställning mot en framtida grundbeloppsfinansiering men för
en klarare ansvarsfördelning mellan staten å ena sidan och kommunen
och landstinget å den andra. Från resp, parter begär man 6 650 000 kr.
budgetåret 1992/93.

Med tanke på Folkoperans starka regionala förankring menar kul-
turrådet att Stockholms stad och Stockholms läns landsting bör ha ett
huvudansvar för Folkoperans finansiering, i likhet med vad som gäller
för andra lokala eller regionala institutioner. Folkoperan har för länge
sedan avlägsnat sig från den fria teatergruppens organisation och ekono-
miska förutsättningar och verksamheten har en klar institutionell ka-
raktär utan att för den skull likna andra regionala institutioner. Denna
särställning motiverar enligt kulturrådet att riksdagen fattar beslut om
statsbidraget till Foikoperan. Kulturrådet har beräknat att statsbidraget
för budgetåret 1992/93 bör uppgå till 4 milj.kr.

Föredragandens överväganden

De fria teatergruppernas situation har beskrivits av teaterkostnadsutred-
ningen. I en till utredningen fogad bilaga konstateras att de fria teater-
grupperna i dag utgör en mycket heterogen skara teaterproducenter.
Många grupper lever under nedläggningshot, men det är i första hand
de större grupperna med egna lokaler och därmed stora fasta kostnader
som för närvarande har de största ekonomiska svårigheterna. I utred-
ningen pekar man på två faktorer som på kort sikt måste förbättras för
att hejda den nuvarande negativa utvecklingen, nämligen teatrarnas för-
måga att betala rimliga löner över helår samt arrangörsledets möjlighe-
ter att köpa föreställningar.

Jag är medveten om de svårigheter som de fria teatergrupperna i lik-
het med fria dans- och musikgrupper i dag står inför. Samtidigt delar
jag den uppfattning om utvecklingen inom detta område, som min före-
trädare redovisade i 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil.
10, s. 271-272). Den ökning av bidraget som utlovades i 1990 års budget-
proposition men inte, till följd av angiven medelsbrist, kunde följas upp
i förra budgetförslaget bör nu komma till stånd. Jag föreslår en ökning
av bidragen under detta anslag med 9 556 000 kr. Av detta belopp bör 2
milj.kr. användas för att öka stödet till de arrangerande musikförening-
arna. Med hänsyn till vad jag senare kommer att anföra om Byteaterns
omvandling till länsteater blir nettoökningen av detta anslag 8 156 000
kr.

Under innevarande budgetår har aktualiserats att föra statsbidraget
till två fria teatergrupper från detta anslag till anslaget till regionala teat-
rar, nämligen när det gäller Folkoperan i Stockholm och Byteatern i
Kalmar.

Beträffande Folkoperan aktualiserades i 1991 års budgetproposition
att kulturrådet tillsammans med andra berörda bidragsgivare och Folk-
operan borde pröva om Folkoperan skall betraktas som en permanent
institution och därmed kunna ges bidrag i de former som sker till andra
fasta teaterinstitutioner, dvs. för statens del under anslaget Bidrag till re-
gionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Kulturrådet
och Folkoperan avvisar emellertid en sådan modell och förordar i stäl-
let att en särskild anslagspost till Folkoperan förs upp under anslaget Bi-
drag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Även om
Folkoperan genom sin omfattande och kvalitativt högtstående verksam-
het intar en särställning är jag inte beredd att tillstyrka en sådan lösning.
Kulturrådet bör dock ges ökade möjligheter att inom ramen för föreva-
rande anslag väsentligt kunna öka sin bidragsgivning bl.a. till Folkope-
ran. Jag har beaktat detta vid den beräkning av ökningen av anslaget,
som jag tidigare har redovisat.

Den framtida statsbidragsgivningen till Byteatern i Kalmar har jag re-
dovisat under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner. Jag har där fört upp ett belopp på 1,4 milj.kr. som
för innevarande budgetår finns upptaget under detta anslag.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Personal vid nästan alla statsunderstödda teater-och musikinstitutio- Prop. 1991/92:100
ner omfattas av statlig tjänstepensionering. Kostnaderna för pensione- Bil. 12
ringen tas ut av huvudmännen genom ett reducerat lönekostnadspålägg
som förs över till inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.

Regeringen kan pröva frågor om anslutning till den statliga tjänste-
pensioneringen av nya institutioner, som får bidrag enligt förordningen
(1974:451) om statsbidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner samt
regionala skådebanor (prop. 1976/77:143).

De fria grupperna får bidrag enligt förordningen (1974:452) om stats-
bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och
fria grupper. Personalen vid dessa har inte statlig tjänstepensionsrätt.

Med hänsyn till bl.a. personalövergångar mellan olika teatrar och
konkurrensen mellan teatrarna anser jag att de fria grupperna bör få
möjlighet att ansluta sig till samma pensionssystem som gäller för i stort
sett alla statsunderstödda teater- och musikinstitutioner.

Regeringen bör få pröva frågan om anslutning till den statliga tjäns-
tepensionsordningen för personalen vid de fria teater-, dans- och musik-
grupperna i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för per-
sonal vid andra teater- och musikinstitutioner. Viss ändring i förord-
ningen (1991:1427) om tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-
statlig anställning behövs för att genomföra förslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har anfört om en reglering av pensionsrät-
ten för personalen vid de fria teater-, dans- och musikgrupperna,

2. till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 62 066 000 kr.

B 18. Bidrag till Musikaliska akademien

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

2 570 000'

2 698 000'

2 826 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 17

Medel till Musikaliska akademien är budgeterade inkl, mervärde-
skatt.

Musikaliska akademien skall enligt sina av regeringen den 13 decem-
ber 1990 fastställda stadgar främja tonkonsten och vårda musiklivet.
Akademien skall även följa utvecklingen inom det svenska och interna-
tionella musiklivet, ta initiativ som främjar den svenska musikkulturen
och inom musikens områden stödja konstnärligt utvecklingsarbete m.m.

Musikaliska akademien Prop. 1991/92:100

Musikaliska akademien begär en ökning av anslaget med 805 000 kr. av-
seende återtagande av förlorade verksamhetsmedel, förlängning av pro-
jektledaranställning för Musiken i Sverige och stödprojekt för särskilt
begåvade barn.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår ingen ökning utöver prisomräkning.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår beräknar jag en höjning av anslaget med 128 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1992/93 an-

visa ett anslag på 2 826 000 kr.

Bibliotek

B 19. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

1990/91 Utgift 30 693 700'

1991/92 Anslag 33 094 000'

1992/93 Förslag 34 364 000

' Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 18

Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt förordningen
(1985:528) om statsbidrag till folkbibliotek.

Underlaget för statsbidrag till kostnader för länsbiblioteken utgör
252 grundbelopp. Grundbeloppets storlek fastställs årligen av regering-
en. Innevarande budgetår uppgår beloppet preliminärt till 178 700 kr.
För verksamheten vid varje länsbibliotek beräknas lägst sex grundbe-
lopp. Statsbidrag utgår med 55 % av grundbeloppen. Av grundbeloppen
avser tio lånecentralsverksamhet i enlighet med vad riksdagen har utta-
lat härom (1987/88:KrU14 s. 20).

Under anslaget har beräknats medel till lånecentraler och depåbib-
liotek med 9 227 000 kr.

Medlen under detta anslag fördelas av statens kulturråd.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår en uppräkning av anslaget med 3 310 000 kr., varav
923 000 kr. utgör en uppräkning av bidraget till lånecentraler och depå-
bibliotek.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar för nästa budgetår ingen annan förändring under detta an-
slag än sedvanlig kompensation för löne- och prisutvecklingen.

Vid beräkningen av medelsbehovet har jag utgått från ett preliminärt
beräknat grundbelopp på 178 700 kr., varav statsbidraget är 55%. För
lånecentraler och depåbibliotek beräknar jag 9 596 000 kr. Tio grundbe-
lopp skall även i fortsättningen tillföras lånecentralerna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 34 364 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Bildkonst, konsthantverk m.m.

B 20. Statens konstråd

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

5 008 631'

4 734 000'

4 627 000'

4 780 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 19

Enligt förordningen (1988:743) med instruktion för statens konstråd
(ändrad 1991:552) har rådet till uppgift att genom förvärv av konstnärli-
ga arbeten till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndig-
heter verka för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön.

Rådet skall lämna statliga, kommunala och landstingskommunala
myndigheter samt enskilda personer och företag information om för-
värv av konstnärliga arbeten som är av betydelse för samhällsmiljön
samt i övrigt om konsten i denna miljö.

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

Föredraganden

Förvaltningskostnader	3 291 000	+	70 000
(därav lönekostnader)	(2 598 000)	( +	115 000)
Lokalkostnader	1 336 000	+	83 000
	4 627 000	+	153 000

Statens konstråd

1. Rationaliseringskravet innebär att konstrådets informationsverk-
samhet måste minskas ytterligare. Konstrådet hemställer att kravet helt
efterges. Om inte detta kan medges bör rationaliseringskravet kraftigt re-
duceras.

2. Konstrådet föreslår för nästa budgetår en höjning av förvaltnings-
anslaget ( + 450 000 kr.) främst för att kunna upprätthålla informations-
verksamheten. Vidare begärs 218 000 kr. för personalförstärkning vid
katalogavdelningen samt 200 000 kr. för utökad datorisering och 60 000
kr. för sammanträdesarvoden.

Föredragandens överväganden

Översyn av statens konstråds organisation och rutiner

Som anmäldes i proposition 1990/91:100 bil. 10, s. 278, har statens
konstråds organisation och rutiner varit föremål för viss översyn. Över-
synens resultat har remissbehandlats. Genom en instruktionsändring

(SFS 1991:552) har uppdraget att vara ordförande i konstrådet förenats
med uppgiften att vara chef för konstrådets kansli. Denna förstärkning
av kanslifunktionen skapar ökad kontinuitet i den dagliga verksamheten
vilket bör leda till såväl ökad effektivitet som till ett bättre utnyttjande
av befintliga resurser. De höga kvalitetskrav som rådets konstnärliga ma-
joritet har ett ansvar för förändras därmed inte i något avseende.

I övrigt har inga organisatoriska förändringar vidtagits.

Konst där vi bor

Under åren 1989 och 1990 har statens konstråd varit huvudman för
projektet Konst där vi bor. Projektet har haft till uppgift att öka infor-
mationen om bidrags- och låneformer för konstnärlig utsmyckning av
bostadsområden i syfte att skapa bättre boendemiljöer. En utvärdering
av projektet sker nu av statens konstråd i samråd med arbetsmarknads-
styrelsen och i samarbete med boverket. Resultatet av utvärderingen be-
räknas föreligga i februari 1992.

A nslagsberäkningar

I enlighet med riksdagens beslut om omställning och minskning av den
statliga administrationen har anslaget minskats med 94 000 kr. (prop.
1990/91:150 bil. II, FiU37, rskr. 390). Det årliga rationaliseringskravet
uppgår till 1,5% av anslaget. I syfte att höja den ekonomi-administra-
tiva standarden vid myndigheten har 1 % återlagts. Besparingen har
kunnat begränsas till 7 000 kr. Vid beräkningen av anslaget har jag där-
utöver beräknat viss kompensation för pris- och löneutvecklingen samt
en ökning till följd av höjda avgifter till Statshälsan. Vidare har kom-
pensation getts för särskild löneskatt med 2,5 %.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Statens konstråd för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslags-
anslag på 4 780 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 21. Förvärv av konst för statens byggnader m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

27 423 553'

28 101 000'

26 960 000'

28 038 000

Reservation - 487 685'

* Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 20

Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader
och andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av statens konst-
råd. Förvärven kan avse dels konst som särskilt beställts i anslutning till
olika byggnader, dels stafflikonst, skulptur, grafik, konsthantverk m.m.
Till dessa ändamål har för budgetåret 1991/92 anvisats 23 205 000 kr.
Utöver beställningar som är möjliga inom anslagets ram får konstrådet
innevarande budgetår beställa konst intill ett belopp av högst 6,8
milj.kr. för betalning under följande budgetår. Under budgetåret
1991/92 har av de medel som konstrådet disponerar under anslaget av-
delats sammanlagt 600 000 kr. för inköp och beställningar hos Fören-
ingen Handarbetets vänner.

Från anslaget utgår vidare bidrag med sammanlagt 3 755 000 kr. för
konstinköp till folkparker, Folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsor-
ganisationernas samlingslokaler. För budgetåret 1991/92 har bidrag ut-
gått med 1 321 000 kr. till Folkparkerna i Sverige och med 2 434 000 kr.
till Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté att fördelas mel-
lan allmänna samlingslokaler inom Folkets husföreningarnas riksorga-
nisation, Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar.

Statens konstråd

1. Konstrådet föreslår att den av rådet disponerade anslagsposten till
förvärv av konst för statens byggnader m.m. bestäms till minst en pro-
cent av de för budgetåret 1992/93 redovisade byggnadsinvesteringarna.

2. Då lokalförsörjningen för statliga myndigheter i allt större ut-
sträckning ordnas genom långtidsförhyrningar begär konstrådet 10
milj.kr. för förvärv av konst till sådana lokaler.

3. För konstnärlig utsmyckning av redan befintliga lokaler föreslås
ett belopp på 4 milj.kr.

4. Utöver beställningar som blir möjliga inom anslagets ram bör
konstrådet få beställa konst till ett belopp av 8 milj.kr. för betalning un-
der följande budgetår.

Statens kulturråd

Kulturrådet bedömer det vara angeläget att anslaget till förvärv av konst
för statens byggnader upprätthålls på en sådan nivå att inte statliga ar-
betsplatser och verksamheter blir utan konstnärlig utsmyckning. Om-
fattningen av såväl uppdrag till konstnärer som av inköp av konst är an-
gelägen att behålla. Kulturrådet föreslår att anslagsposten Bidrag för
konstinköp till folkparker, Folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsor-
ganisationernas samlingslokaler höjs med 376 000 kr. som kompensa-
tion för prisökningar.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i sin helhet föras upp med 28 038 000 kr.

För förvärv av konst för statens byggnader m.m. har jag beräknat
24 133 000 kr. Jag delar härvid rådets uppfattning att affärsverken bör
bekosta en större andel av kostnaden för konstnärlig utsmyckning av si-
na lokaler.

Föreningen Handarbetets vänner bör tillförsäkras stöd genom att ett
visst belopp av de medel för konstinköp som statens konstråd dispone-
rar avsätts för inköp och beställningar hos Handarbetets vänner.

Bidraget för konstförvärv till samlingslokaler och folkparker bör ut-
gå med 3 905 000 kr.

Konstrådet bör enligt samma principer som gäller för innevarande
budgetår medges att utöver beställningar som blir möjliga inom ansla-
gets ram beställa konst för betalning under följande budgetår. Med hän-
syn till prisutvecklingen bör beställningsramen utökas och medge såda-
na inköp till ett belopp på högst 8 milj.kr.

När de statliga affärsverken nu i viss omfattning ombildas till aktie-
bolag så kan detta medföra konsekvenser även för konstrådets verksam-
het. Frågor kring vad som bör ske med byggnadsanknuten resp. s.k. lös-
konst hos de affärsverk som ombildas till aktiebolag aktualiseras härvid.
Det är vidare angeläget att klarlägga i vilken utsträckning och efter vilka
riktlinjer rådet skall agera gentemot de nya aktiebolag som träder i af-
färsverkens ställe. Jag utgår från att rådet i sin kommande fördjupade
anslagsframställning mera ingående behandlar dessa frågor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har anfört om beställningar av konst som
föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1992/93,

2. till Förvärv av konst för statens byggnader m.m. för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 28 038 000 kr.

B 22. Bidrag för konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden

1992/93 Nytt anslag (förslag) 15 000 000

Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden lämnas enligt
förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bo-
stadsområden. Medel för ändamålet har t.o.m. budgetåret 1991/92 redo-
visats under elfte huvudtiteln, anslaget B 8. Viss bostadsförbättringsverk-
samhet m.m. Respektive länsbostadsnämnd beslutar om bidrag efter ytt-
rande av kommunen. Bidrag lämnas med 40% av kostnaden för ut-
smyckningen, dock högst med 15 kr. per m2 bruttoarea bostäder. För
återstoden av kostnaden har hittills lämnats statligt stöd i form av bo-
stadslån och räntebidrag. Fr.o.m. den 1 januari 1992 lämnas ett motsva-
rande stöd i form av räntebidrag och kreditgaranti på grundval av ett bi-
drags/garantiunderlag som får uppgå till högst 25 kr. per m2 bruksarea

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

ovan mark. Bidrag kan även lämnas för konstnärlig utsmyckning som
utförs i samband med sådana åtgärder som får stöd enligt förordningen
(1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus. Riksdagen
fastställer årligen en ram för beslut om bidrag till konstnärlig utsmyck-
ning. För budgetåret 1991/92 har en ram om 15 milj.kr. fastställts.

Boverket

Under budgetåret 1990/91 har 212 bidrag beviljats till ett belopp av 15
milj.kr. Boverket framhåller att intresset för konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden har ökat kraftigt under de senaste åren. Bidraget är ett
viktigt incitament för bostadsföretag att överväga konstnärlig utsmyck-
ning. Ovissheten om bidragsramen kommer att räcka till ett projekt el-
ler inte är en avgörande faktor om en byggherre väljer att engagera en
konstnär för ett utsmyckningsuppdrag. Boverket föreslår därför att ra-
men för beslut om bidrag fastställs till 25 milj.kr. för budgetåret
1992/93. Behovet av medel för utbetalning av bidrag för konstnärlig ut-
smyckning under budgetåret 1992/93 beräknar verket till 17,5 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Av besparingsskäl, men även med hänsyn till det översynsarbete som be-
drivs i syfte att renodla stödet till bostadsfinansieringen, föreslår jag att
bidraget till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden avvecklas. Nå-
gon bidragsram för budgetåret 1992/93 bör därför inte medges. Medels-
behovet för redan beviljade bidrag beräknar jag till 15 milj.kr.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 15 milj.kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har föreslagit om avveckling av bidraget
till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden fr.o.m. budgetåret
1992/93,

2. till Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 15 000 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 23. Utställningar av nutida svensk konst i utlandet

1990/91	Utgift	1 520 436'
1991/92	Anslag	1 566 000'
1991/92	Anslag exkl. mervärdeskatt	1 355 000'
1992/93	Förslag	1 448 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 21

Reservation - 16 7611

Enligt förordningen (1988:744) med instruktion för nämnden för ut-
ställningar av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU) har nämnden
till uppgift att anordna utställningar i utlandet av nutida svensk konst
samt att vara det organ som enligt stadgarna för nordiskt biennalråd har
att planlägga och genomföra svenskt deltagande i biennalutställningarna
i Venedig. Anslaget används av nämnden för direkta utställnings- och
administrationskostnader.

Nämnden for utställningar av nutida svensk konst i utlandet

NUNSKU beräknar rationaliseringskravet för nästa budgetår till 24 000
kr. Om rationaliseringskravet tas ut leder detta till att NUNSKUs ut-
ställningsverksamhet påverkas negativt. Nämnden anhåller därför om
att befrias från rationaliseringskravet samt föreslår därutöver att anslaget
för nästa år höjs med 110 000 kr. Höjningen motiveras av behovet av
kompensation för prisökningar på framför allt internationella transpor-
ter m.m., men en höjning behövs även för att möjliggöra ett fortsatt
svenskt deltagande i Rostockbiennalen.

Statens kulturråd

Kulturrådet anser att med det växande samarbetet mellan länderna
kring Östersjön och med Europa är det viktigt att NUNSKU, med stöd
av ytterligare utställningsmedel, kan utveckla sina internationella kon-
takter.

Föredragandens överväganden

Det årliga rationaliseringskravet uppgår till 2 000 kr. Jag har därutöver
beräknat viss kompensation för prisutvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Utställningar av nutida svensk konst i utlandet för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 1 448 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 24. Bidrag till Akademien för de fria konsterna

1990/91 Utgift 1 461 000'

1991/92 Anslag 1 519 000'

1992/93 Förslag 1 580 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 22

Medel till Akademien för de fria konsterna är budgeterade inkl, mer-
värdeskatt.

Akademien för de fria konsterna har till uppgift att inom Sverige
främja utvecklingen av målar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och
övriga till den bildande konsten hänförliga konstarter samt att yttra sig i
frågor som hör till akademiens verksamhetsområde.

Akademien för de fria konsterna

För kompensation av automatiska kostnadsökningar föreslås en uppräk-
ning med 76 000 kr. samt därutöver 50 000 kr. för vård av akademiens
konstsamling.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 1 580 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för budgetåret
1992/93 anvisa ett anslag på 1 580 000 kr.

B 25. Främjande av hemslöjden

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1990/91	Utgift	5 952 502'
1991/92	Anslag	5 590 0002
1991/92	Anslag exkl. mervärdeskatt	5 565 0002
1992/93	Förslag	14 840 000

• Anvisat under tolfte huvudtiteln, anslaget B 5

2 Anvisat under tolfte huvudtiteln, anslaget B 3

Enligt förordningen (1988:315) med instruktion för nämnden för
hemslöjdsfrågor skall nämnden, som inrättades den 1 juli 1981, ta initia-
tiv till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i
den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet.
Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till
hemslöjdsfrämjande verksamhet.

Närings- och teknikutvecklingsverket skall svara för nämndens me-
delsförvaltning och personaladministration samt lämna det biträde i öv-
rigt som behövs för dess verksamhet.

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

Föredraganden

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Konsulentverksamhet

Svenska Hemslöjdsföreningarnas

.. Riksförbund

Övrig verksamhet

Nämnden för hemslöjdsfrågor

1 794 000	+	9 142 000
1 514 000	+	61 000
1 147 000	—	20 000
1 110 000	+	92 000
5 565 000	+	9 275 000

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämnden för hemslöjdsfrågor föreslår i sin anslagsframställning bl.a.
följande.

Nämnden har beräknat sina anslagsbehov enligt huvudförslaget med
en besparingsprocent på 1,5 % för budgetåret 1992/93.

Nämnden förordar att de medel för hemslöjdskonsulenterna som för
budgetåren 1988/89 - 1991/92 anvisats under anslaget Regionala utveck-
lingsinsatser under tolfte huvudtiteln i stället anvisas under anslaget B 3.
Främjande av hemslöjden under samma huvudtitel ( + 9 026 000 kr.).

Nämnden föreslår vidare att bidraget till Svenska Hemslöjdsförening-
arnas Riksförbund (SHR) räknas upp ( + 886 000 kr.).

I fråga om Övrig verksamhet föreslår nämnden utökade insatser för
att främja hemslöjden. Bl.a. föreslås att bidrag skall utgå till regionala
och lokala projekt som initieras av hemslöjdskonsulenterna, till hem-
slöjdsföreningarna för att dessa skall kunna iordningställa sina samling-
ar av textila mönster och inventeringar av gammal slöjd, till en av
nämnden och de regionala organen samfinansierad linkonsulent, till en
rikskonsulent för den internationella slöjden, till arbetsgrupperna för
lin-, ull- och dräktfrågor, till särskilda satsningar inom barn-hem-
slöjdsområdet samt till sameslöjdens utveckling ( +5 013 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Kostnaderna för de 48 länshemslöjdskonsulenterna belastar fr.o.m. bud-
getåret 1988/89 anslaget Regionala utvecklingsinsatser under tolfte hu-
vudtiteln. Jag anser det vara befogat att dessa kostnader i fortsättningen
belastar anslaget Främjande av hemslöjden, eftersom nämnden för hem-
slöjdsfrågor har den samordnande funktionen över konsulentverksam-
heten och bemyndigande att pröva frågan om huvudmannaskap för
konsulenterna.

Under anslaget Främjande av hemslöjden beräknar jag 10 936 000 kr.
för kostnaderna för 48 länshemslöjdskonsulenter, för tre helt statligt fi-
nansierade sameslöjdskonsulenter och för en helt statsfinansierad spets-
konsulent.

5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Näringsutskottet anförde i sitt betänkande våren 1989
(1988/89:NU22) att verksamheten vid nämnden för hemslöjdsfrågor bör
utvärderas bl.a. i fråga om gränsdragningen mellan nämnden och Svens-
ka Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund. Riksdagen beslutade i enlighet
med utskottets förslag (rskr. 177). Regeringen tillkallade en särskild ut-
redare för att utvärdera verksamheten vid nämnden för hemslöjdsfrågor.
Utredaren överlämnade sitt betänkande (SOU 1991:66) Hemslöjd i sam-
verkan till regeringen i juli 1991. Enligt utredaren bör nämnden kvar-
stå som centralt samordnande organ för det statliga hemslöjdsstödet.
Länshemslöjdskonsulenternas verksamhet bör dock ges en ökad klarhet
och stadga. Staten bör ta upp överläggningar med landstingskommuner-
na i syfte att nå ett avtal rörande verksamhetens inriktning och villko-
ren i övrigt, bl.a. frågan om huvudmannaskapet. Utredaren delar på
denna punkt statskontorets uppfattning (rapport 1988:43, Länshem-
slöjdskonsulenterna — huvudmannaskap & finansieringsform). Betän-
kandet har remissbehandlats.

Flertalet remissinstanser delar utredarens bedömning att nämnden
för hemslöjdsfrågor bör kvarstå som centralt samordnande organ för det
statliga hemslöjdsstödet. I fråga om hur länshemslöjdskonsulentverk-
samheten regionalt skall vara organiserad går det däremot inte att finna
någon enhetlig syn hos remissinstanserna.

Nämnden för hemslöjdsfrågor bör enligt min mening kvarstå som
centralt samordnande organ för det statliga hemslöjdsstödet. Verksam-
hetsinriktningen och villkoren i övrigt, bl.a. frågan om huvudmanna-
skap för länshemslöjdskonsulenterna, föranleder ingen åtgärd för närva-
rande.

Med hänsyn till att ansvaret i regeringen för hemslöjdsfrågor till den
21 oktober 1991 låg hos chefen för industridepartementet har jag funnit
det angeläget att bereda dessa frågor i samråd med chefen för det nybild-
ade näringsdepartementet.

Det årliga rationaliseringskravet uppgår till 1,5 % av anslaget. I syfte
att höja den ekonomi-administrativa standarden vid myndigheten har
1 % återlagts. Besparingen, vilken berör anslagsposten Övrig verksam-
het, har härvid kunnat begränsas till 60 000 kr. Jag beräknar anslaget
till 14 840 000 kr. för budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 14 840 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Arkiv

B 26. Riksarkivet och landsarkiven

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1990/91	Utgift	118 490 713'
1991/92	Anslag	117 906 000'
1991/92	Anslag exkl. mervärdeskatt	116 860 000'
1992/93	Förslag	126 500 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 23

Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med särskilt an-
svar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet.
Riksarkivet är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och chefs-
myndighet för landsarkiven. Riksarkivet skall verka för en rationell or-
ganisation och utveckling av arkivverksamheten med hänsyn både till
rätten att ta del av allmänna handlingar och till forskningens behov.

De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg,
Härnösand och Östersund är regionala arkivmyndigheter. I arkivmyn-
digheternas uppgifter ingår att vara arkivdepåer, att främja forskning
och att på begäran ge kommunala myndigheter och enskilda råd i arkiv-
frågor.

Inom Stockholm fullgörs landsarkivfunktionen av Stockholms stads-
arkiv och i Malmö av Malmö stadsarkiv.

För riksarkivet och landsarkiven gäller förordningen (1991:731) med
instruktion för riksarkivet och landsarkiven.

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93 Föredraganden
Förvaltningskostnader	55 142 000	4-	5 704 000
(därav lönekostnader)	(51 365 000) (	(+	5 249 000)
Lokalkostnader	49 046 000	+	3 168 000
Riksarkivets nämnd för
enskilda arkiv	4 807 000	+	3 285 000
Bidrag till Stiftelsen
Arbetarrörelsens arkiv	2 511 000	—	2 511 000 1
Vissa transportkostnader
m.m.	450 000	—	450 000 '
Stockholms stadsarkiv	3 678 000	+	373 000
Svensk arkivinformation i
Ramsele	1 226 000	+	71 000
	116 860 000	+	9 640 000

1 Medlen föreslås ingå i bidraget till riksarkivets nämnd för enskilda arkiv

Riksarkivet

1. Riksarkivet föreslår att myndigheten undantas från rationalise-
ringskravet. Ett uttag av kravet måste enligt riksarkivet mötas med

minskningar av personalen något som med nödvändighet skulle slå hårt
mot arkivmyndigheternas verksamhet.

2. Riksarkivet föreslår att fyra tjänster inrättas vid myndigheten, var-
av två för verksamheten vid Svensk arkivinformation i Ramsele, en för
företagsarkiv samt en som juridisk expert.

3. Riksarkivet föreslår att medel för mottagande och förvaring av ar-
kiv tillförs myndigheten i enlighet med arkivdepåutredningens förslag.

4. Riksarkivet föreslår att 1 140 000 kr. överförs från statistiska cen-
tralbyrån till riksarkivet med anledning av en arkivleverans.

5. Riksarkivet föreslår att anslagsposten Vissa transportkostnader
m.m. dras in och att medlen överförs till anslagsposten Förvaltnings-
kostnader.

6. Riksarkivet föreslår att myndighetens anslag till företagsarkiv och
andra enskilda arkiv utökas med 1 550 000 kr.

7. Riksarkivet anhåller om 250 000 kr. för deltagande i en internatio-
nell kongress.

Föredragandens överväganden

Inledning

Den fleråriga utredningsperioden av svenskt arkivväsen är i och med ar-
kivlagens ikraftträdande den 1 juli 1991 i huvudsak avslutad. Riktlinjer
för arkivverksamheten är därmed uppdragna. 1 enlighet med riksdagens
beslut med anledning av regeringens proposition om arkiv m.m. (prop.
1989/90:72, KrU29, rskr. 307) tillfördes riksarkivet och landsarkiven i
samband härmed extra medel för sin verksamhet.

A rki vdepåkommitlén

Organisationskommittén för statliga arkivdepåer har nu avslutat sitt ar-
bete och har i betänkandet (SOU 1991:31) Statens arkivdepåer, en ut-
vecklingsplan till år 2000, lagt fram en plan för försörjningen av statliga
arkivdepåer. Utredningen har räknat fram nyckeltal för resursöverför-
ingar i samband med genomförandet av leveranser av arkiv till riks- och
landsarkiv. Vidare diskuteras i utredningen möjligheterna till effektivi-
sering av arkivhanteringen med hjälp av teknikstöd som t.ex. mikro-
filmning. Utredningen remissbehandlas för närvarande.

Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv

Till riksarkivets nämnd för enskilda arkiv har sedan år 1989 delegerats
uppgiften att fördela merparten av bidrag till stöd för enskilda arkiv.
Riksarkivet har härigenom möjlighet att tillsammans med sektorsrepre-
sentanter kontinuerligt bedöma och anpassa bidrag i enlighet med de
behov och förändringar som uppstår. Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv
har hittills bibehållit en särställning genom att som enda enskilda arkiv
fortsatt erhålla bidrag över en särskild anslagspost. Som ett led i en för-

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

enkling av anslagsstrukturen bör nu även bidraget till Stiftelsen Arbetar-
rörelsens arkiv i fortsättningen fördelas av riksarkivets nämnd för en-
skilda arkiv. Jag utgår härvid från att nämnden i sitt arbete beaktar vär-
det av de samlingar och den särskilda kompetens som över åren byggts
upp inom Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv.

Frågan om resursöverföring till arkivmyndigheterna i samband med
leverans av arkiv har tagits upp av arkivdepåkommittén. Det hittillsva-
rande systemet med leveranser som arkivmyndigheterna bekostar har,
som arkivutredningen konstaterar i sitt betänkande (SOU 1988:11) Öp-
penhet och minne (s. 155-158), visat sig vara otillräckligt med hänsyn
till den explosionsartade ökningen av informationshanteringen med åt-
följande tillväxt av arkiven. Den pågående omstruktureringen av den of-
fentliga sektorn har dessutom medfört omfattande behov av förtida, i
praktiken svårförutsägbara, leveranser till arkivmyndigheterna. Bered-
ningen av hur hithörande resursfrågor praktiskt skall kunna lösas kom-
mer att ske i anslutning till beredningen av arkivdepåkommitténs för-
slag. De frågor som därvid aktualiseras behandlar dock främst leveranser
och mottagande av statliga arkiv, medan riksarkivets och landsarkivens
resurser för mottagande och tillgängliggörande av enskilda arkiv ej be-
rörs. De medel som anslås under den särskilda anslagsposten för täckan-
de av vissa transportkostnader m.m. vid landsarkivens mottagande av ar-
kivleveranser, bör därför nu enligt min mening i stället användas till att
förstärka riksarkivets stöd till bevarande m.m. av företagsarkiv och and-
ra enskilda arkiv, vilka är speciellt utsatta för risk för förstörelse. Jag fö-
reslår därför att dessa medel beräknas under anslagsposten till riksarki-
vets nämnd för enskilda arkiv för att där ge utökade möjligheter att
främja bevarande och tillgängliggörande av enskilda arkiv. Detta förslag
överenstämmer väl med vad riksdagen beslutat (1990/91 :KrU29, rskr.
307) om behoven på detta område.

Anslagsberäkningar

Efter samråd med chefen för civildepartementet föreslår jag att medel
för vissa kostnader vid statistiska centralbyrån (SCB) fr.o.m. nästa bud-
getår beräknas under anslaget till riksarkivet. Därigenom kan SCB till
riksarkivet överlämna handlingar m.m., som medför att en omfattande
genealogisk forskningsverksamhet förs över till riksarkivet och härige-
nom avlastar SCB. För att klara denna verksamhet tillförs riksarkivet
1 208 000 kr., varav 995 000 kr. utgör lönekostnader.

Arkiven från skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna inlevereras
efter dessa myndigheters nedläggning till riks- och landsarkiv. Överför-
ingen av dessa arkiv till arkivmyndigheterna bekostas av särskilda av-
vecklingsmedel. Jag har i samråd med statsrådet Ask beräknat de därut-
över årliga tillkommande kostnaderna för riks- och landsarkivens fort-
satta förvaring och hantering av dessa arkiv till 921 000 kr., varav
460 000 kr. avser löner.

I enlighet med riksdagens beslut om omställning och minskning av
den statliga administrationen har anslaget minskats med 139 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

(prop. 1990/91:150 bil. II, FiU37, rskr. 390). Det årliga rationaliserings- Prop. 1991/92:100
kravet uppgår till 1,5 % av anslaget. I syfte att höja den ekonomi-admi- Bil. 12
nistrativa standarden vid myndigheten har 1 % återlagts. Besparingen
har kunnat begränsas till 147 000 kr. Vid beräkningen av anslaget har
jag därutöver beräknat viss kompensation för pris- och löneutveckling-
en samt för särskild löneskatt med 2,5 % och för en ökning till följd av
höjda avgifter till Statshälsan.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1992/93 anvisa

ett förslagsanslag på 126 500 000 kr.

B 27. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt
visarkiv

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

22 690 491'

22 485 0001

22 391 000'

24 225 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 24

I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
(DOVA) ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarki-
vet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt-, ortnamns-
och folkminnesarkivet i Göteborg, dialekt-, ortnamns- och folkminnes-
arkivet i Umeå, svenskt visarkiv, arkivet för ordbok över Sveriges me-
deltida personnamn samt arkivet för ordbok över Sveriges dialekter.
Myndigheten har till uppgift att samla in, bevara, bearbeta och ge ut
material om svenska, samiska och finska dialekter, personnamn, ort-
namn, visor, folkmusik, folkminnen och den svenska jazzens historia
samt att avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn och gran-
ska förslag till namn på allmänna kartor.

För myndigheten gäller förordningen (1988:969) med instruktion för
dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv.

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

Föredraganden

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Förvaltningskostnader
(därav lönekostnader)
Lokalkostnader
Engångsanvisning

15 720 000

(15 221 000)

5 402 000

1 269 000

+
+

859 000

812 000)

924 000

51 000

22 391 000

1 834 000

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)

1. DOVA hemställer i första hand att i egenskap av humanistiska
forsknings- och kulturinstitutioner bli undantagna från rationaliserings-
kravet. Kravet innebär en minskning med 176 000 kr. och motsvarar en
minskning med nästan en årsarbetskraft.

2. DOVAs centrala administration är fåtaligt bemannad. För en till-
fällig förstärkning av ledningsfunktionen inför bl.a. förberedelsearbetet
inför treårsbudgeteringen och för avveckling av fastighetsbeteckningsre-
formen begärs en engångsanvisning på 200 000 kr. Medlen kommer att
användas för extra arvoden till styrelsens ledamöter, tillfällig förstärk-
ning av den centrala administrativa funktionen och för särskild datakör-
ning.

3. För personalutveckling begär DOVA ett anslag på 100 000 kr.

Föredragandens överväganden

I enlighet med vad som förutskickades i budgetpropositionen 1991 (bil.
10 s. 286) kommer regeringen senare denna dag att fatta beslut om di-
rektiv för en översyn av dialekt- och ortnamnsarkivens samt svenskt vis-
arkivs framtida verksamhet och organisation. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 juni 1992. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen
med förslag, som kan behandlas av riksdagen under nästa riksmöte.

Anslaget har ökats med sedvanlig pris- och löneomräkning samt till
följd av höjda avgifter till Statshälsan. Vidare har kompensation getts för
särskild löneskatt med 2,5 %. 1 enlighet med riksdagens beslut om om-
ställning och minskning av den statliga administrationen (prop.
1990/91:150 bil. 11, FiU37, rskr. 390) har anslaget minskats med 74 000
kr. Det årliga rationaliseringskravet uppgår till 1,5 % av anslaget. I syfte
att höja den ekonomi-administrativa standarden vid myndigheten har
1 % återlagts. Besparingen har kunnat begränsas till 27 000 kr. Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 24 225 000
kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för bud
getåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 24 225 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 28. Svenskt biografiskt lexikon

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

3 004 640'

2 928 000'

2 865 000'

2 961 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 25

Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra
utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.

För myndigheten gäller förordningen (1988:630) med instruktion för
svenskt biografiskt lexikon.

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

Föredraganden

Förvaltningskostnader

2 654 000

89 000

(därav lönekostnader)
Lokalkostnader

(2 500 000)

211 000

80 000)

7 000

2 865 000

96 000

Svenskt biografiskt lexikon (SBL)

1. Rationaliseringskravet innebär för SBLs del en minskning av an-
slaget med 59 000 kr. Ett uttag av rationaliseringskravet innebär ett fort-
satt överförande till redaktionen av vissa utlagda forskningsuppgifter
och en minskning av registreringsarbetet, vilket drabbar utgivningstak-
ten och hotar en regelbunden utgivning.

2. SBL begär medel för att kunna öka artikelarvodena från 350 kr.
till 400 kr. per spalt.

3. För inköp av en persondator begärs en engångsanvisning på
60 000 kr.

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av anslaget har sedvanlig pris- och löneomräkning
tillämpats samt en ökning skett till följd av höjda avgifter till statshälsan.
Vidare har kompensation getts för särskild löneskatt med 2,5 %. I enlig-
het med riksdagens beslut om omställning och minskning av den statli-

ga administrationen (prop. 1990/91:150 bil. II, FiU37, rskr. 390) har an-
slaget minskats med 10 000 kr. Det årliga rationaliseringskravet uppgår
till 1,5 % av anslaget. 1 syfte att höja den ekonomi-administrativa stan-
darden vid myndigheten har 1 % återlagts. Besparingen har kunnat be-
gränsas till 4 000 kr. Med hänvisning till sammanställningen beräknar
jag anslaget till 2 961 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 2 961 000 kr.

B 29. Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och
materiel m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

2 147 434'

5 966 000'

5 160 0001

5 689 000

Reservation2 11 049 365'

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 25

2 Exkl. mervärdeskatt

Från anslaget betalas kostnader för följande arkiv och ändamål.

Riksarkivet och landsarkiven i samband med datamediekontroll
m.m. för undersökning, vård och kontroll av tekniska medier (ADB-
band, ljud- och videoband, mikrofilm m.m.) samt för anskaffning av
teknisk utrustning.

Riksarkivet för inköp av arkivalier och böcker samt publicering av
källskrifter. Landsarkiven för konservering av arkivalier, bokbindning
samt reproduktion av arkivhandlingar.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) för ar-
voden för tillfälliga vetenskapliga medarbetare, inlösen av samlingar,
skydds- och säkerhetskopiering, resor och expenser.

Svenskt biografiskt lexikon för tryckningskostnader m.m.

7.3

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93 Föredraganden
Riksarkivet
Datamediekontroll m.m.	1 748 000	+	117 000
Engångsanvisning Dialekt- och	1 258 000	+	88 000
ortnamnsarkiven samt
svenskt visarkiv	2 087 000	4-	140 000
Svenskt biografiskt lexikon	67 000	+	184 000
	5 160 000	+	529 000

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Riksarkivet

1. Riksarkivet begär en fortsatt engångsanvisning på 700 000 kr. för
konvertering av mikrofilmade arkivhandlingar.

2. Riksarkivet föreslår att medlen för inredning och utrustning ut-
ökas med 300 000 kr.

3. Riksarkivet betonar att vården av magnetband blivit eftersatt och
begär 500 000 kr. för att kunna åtgärda detta samt för att fortsatt kunna
ta emot leveranser av magnetband.

4. Riksarkivet begär 527 000 kr. för inköp och underhåll av ADB-
utrustning, främst för att få möjlighet att i magnetbandvården kunna
hantera även bandkassetter.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)

1. För tekniska hjälpmedel begär DOVA 200 000 kr.

2. För ökad publicering behövs en förstärkning med 500 000 kr.
budgetåret 1992/93.

3. För anskaffning av en klimatanläggning till arkivet i Umeå begärs
en engångsanvisning på 160 000 kr.

4. För att kunna öka takten i skyddskopieringen begärs en engångs-
anvisning på 90 000 kr.

Svenskt biografiskt lexikon (SBL)

1. SBL begär att anslaget till tryckningskostnader höjs.

2. Inkomsterna beräknas till 133 000 kr.

Inkomstredovisning (tkr.)

1990/91

Utfall

1991/92
Anvisat

1992/93
Beräknat

Publikationer

202

292

133

Föredragandens överväganden

Riksarkivet

Utöver viss kompensation för prisutvecklingen har jag beräknat en
minskning av anslagsposten till följd av det årliga kravet på rationalise-
ringar hos myndigheterna.

Inom ramen för den kvarliggande engångsanvisningen bör riksarki-
vet kunna rymma behoven av fortsatt mikrofiimskonvertering liksom
erforderliga insatser för magnetbandsvården m.m.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)

Rationaliseringskravet innebär en minskning av anslagsposten med
6 000 kr. Därutöver har jag beräknat viss kompensation för prisutveck-
lingen.

Svenskt biografiskt lexikon

Under anslagsposten beräknas tryckningskostnader och inkomster för
svenskt biografiskt lexikon. Inkomsterna växlar mellan de år ett band
färdigställs för försäljning och mellanliggande år, vilket har till följd att
denna anslagspost minskar resp, ökar till följd av inkomsternas storlek.
Svenskt biografiskt lexikon uppger att fr.o.m. den 1 juli 1991 har häftes-
priserna höjts från 100 kr. till 110 kr. och priset för ett band har höjts
från 600 kr. till 650 kr. För nästa budgetår beräknar jag i enlighet med
myndighetens förslag inkomsterna till 133 000 kr. Tryckningskostnader-
na har, inkl, viss prisomräkning, beräknats till 384 000 kr.

Övrigt

Den reservation som finns under anslaget utgörs huvudsakligen av in-
täkter från Svensk arkivinformations i Ramsele (SVAR) försäljnings-
verksamhet och är avsett att täcka kostnaderna för drift och investering-
ar vid SVAR budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på
5 689 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Kulturmiljövård

B 30. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

80 407 519'

79 492 000>

77 600 000'

83 454 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 27

För myndigheten gäller förordningen (1988:1131) med instruktion
för riksantikvarieämbetet och statens historiska museer.

Myndigheten riksantikvarieämbetet och statens historiska museer
omfattar riksantikvarieämbetet, statens historiska museum, kungl. mynt-
kabinettet, medelshavsmuseet, institutionen för konservering och ett
bibliotek. Myndighetens förvaltningskostnader upptas dels under detta
anslag, varifrån förvaltningskostnaderna för riksantikvarieämbetet
(RAÄ) och biblioteket betalas, dels under anslaget Centrala museer:
Förvaltningskostnader.

RAÄ svarar för myndighetens uppgifter inom kulturmiljövård.
RAA skall bevaka kulturmiljövårdens intressen i samhällsplaneringen
och vid bebyggelse och annan markanvändning, leda arbetet med att
planmässigt inventera och bygga upp kunskapen om kulturmiljöer och
kulturminnen, handlägga frågor om vård och bevarande av kulturmil-
jön och kulturminnen samt tillhandahålla underlag för tillämpningen
av plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1987:12) om hushållning
med naturresurser m.m. RAÄ skall också utarbeta allmänna råd, främja
utbildning och information om kulturmiljövården samt följa den regio-
nala kulturminnesvården och biträda länsstyrelserna i ärenden som rör
denna. RAÄ skall medverka i det internationella arbetet med vård av
kulturmiljön.

Biblioteket är ett specialbibliotek inom ämnesområdena arkeologi,
medeltidens konsthistoria, numismatik och kulturmiljövård. Det skall
svara för biblioteksservice inom dessa områden till myndigheten och till
forskning, utveckling och utbildning.

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93 Föredraganden
Förvaltningskostnader	63 088 000	+	3 172 000
(därav lönekostnader)	(53 309 000)	( +	3 167 000)
Lokalkostnader Vissa gemensamma kostnader	12 465 000	+	2 539 000
för museer	2 047 000	+	143 000
	77 600 000	+	5 854 000

Riksantikvarieämbetet

1. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) föreslår att myndighetens förvalt-
ningsanslag genomgående undantas från rationaliseringskravet. Redan
tidigare besparingskrav måste RAÄ möta med personalminskningar.

2. RAÄ föreslår utökade förvaltningskostnader för ADB-utveckling
( + 1 650 000 kr.) samt för internationellt arbete (+ 500 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Vid beräkningen av riksantikvarieämbetets (RAÄ) förvaltningsanslag
har jag tagit viss hänsyn till pris- och löneutvecklingen samt beräknat en
ökning till följd av höjda avgifter till Statshälsan. Vidare har lönekostna-
derna till följd av en särskild löneskatt ökats med 2,5 %. I enlighet med
riksdagens beslut om omställning och minskning av den statliga admi-
nistrationen (prop. 1990/91:150 bil. II, FiU37, rskr. 390) har anslaget
minskats med 561 000 kr. Det årliga rationaliseringskravet uppgår till
1,5 % av anslaget. I syfte att höja den ekonomi-administrativa standar-
den vid myndigheten har 1 % återlagts. Besparingen har kunnat begrän-
sas till 236 000 kr.

För den samlade bedömningen av kulturmiljövårdens förvaltningsre-
surser vill jag slutligen hänvisa till civilministerns föredragning senare
denna dag. Förslag lämnas sålunda som innebär att länsstyrelsernas kul-
turmiljöenheter skall förstärkas med sammanlagt 2,7 milj.kr. så att varje
kulturmiljöenhet kan bemannas med minst två handläggare.

Jag beräknar därmed anslaget till 83 454 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 83 454 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 31. Kulturmiljövård

1990/91 Utgift 78 410 329'

1991/92 Anslag 92 776 000'

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 89 047 000'

Reservation2 1 767 762'

1992/93 Förslag

103 022 000

' Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 28

2 Exkl. mervärdeskatt

Från anslaget utgår bidrag enligt förordningen (1981:447) om statsbi-
drag till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Medel får även ut-
gå till vård och underhåll av vissa kyrkliga inventarier.

Från anslaget utgår vidare ersättning enligt 2 kap. 7, 8, 14-16 §§ samt
3 kap. 10 och 12 §§ lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., liksom
för bidrag enligt förordningen (1988:1189) om bidrag till kostnader för
undersökning m.m. av fast fornlämning liksom medel för täckande av
kostnader föranledda av undersökningar av fornminnesplatser.

Anslaget skall dessutom användas för vård och underhåll av de fastig-
heter som står under riksantikvarieämbetets förvaltning och för vård av
fornlämningar och kulturlandskap samt för insatser mot luftför-
orenings- och försurningsskador på kulturminnen. Medel ur anslaget
utgår slutligen till informations- och utvecklingsverksamhet.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

		1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93 Föredraganden
1.	Vård av kulturhistoriskt
2.	värdefull bebyggelse Vård m.m. av kulturland-	52 417 000	+	2 901 000
	skap och fornlämningar	26 578 000	+	1 477 000
3.	Information och ut-
	vecklingsverksamhet m.m.	4 765 000	+	491 000
4.	Insatser mot luftför-
	orenings- och försurnings-
	skador	5 287 000	+	9 106 000
		89 047 000	+	13 975 000

Riksantikvarieämbetet

1. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) föreslår att anslaget tillförs 66
milj.kr. för ökade bidrag till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggel-
se samt 4 milj.kr. för myndighetens fastighetsförvaltning.

2. RAÄ föreslår att myndighetens medel för kulturlandskapsvård och
fornvård höjs med 15 milj.kr. resp. 21 milj.kr.

3. RAÄ begär en ökning av delposten för informationsinsatser med
3 775 000 kr. fördelat mellan myndighetens informationsinsatser, utbild-
ning inom den statliga kulturmiljövårdens organisation samt ökat stöd
till ideella organisationer.

4. RAÄ begär att anslagsposten för insatser mot luftföroreningar och
försurningsskador ökas med 2,5 milj.kr.

5. RAÄ begär att ett engångsbelopp om 1,8 milj.kr. anvisas för un-
dersökning av skattfyndplatser.

6. Slutligen föreslår RAÄ att ett särskilt reservationsanslag om 1
milj.kr. tas upp för inlösen av fornfynd.

Föredragandens överväganden

Riksdagen beslöt med anledning av regeringens förslag om tilläggsbud-
get I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 (prop. 1991/92:25 s. 29,
KrU9, rskr. 86) om en engångsvis förstärkning av riksantikvarieämbetets
(RAÄ) anslag till kulturmiljövård avseende kulturminnen och fornmin-

nesplatser med 50 milj.kr. Anslagshöjningen ingår i de samlade åtgärder
som regeringen föreslog i syfte att skapa sysselsättning.

Jag vill också erinra om att de medel som anslås till landskapsvård
inom ramen för livsmedelspolitiken planenligt föreslås öka från 200
milj.kr. budgetåret 1991/92 till 250 milj.kr. (inkl, mervärdeskatt) bud-
getåret 1992/93 (jfr prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327). Medlen anvisas
över fjortonde huvudtiteln (miljö- och naturresursdepartementet) och
fördelas mellan länsstyrelserna av naturvårdsverket i samråd med RAÄ
och statens jordbruksverk. De används till att bekosta ersättningar till
lantbrukare för tillvaratagande av odlingslandskapets natur- och kultur-
värden.

I fråga om vården av kulturlandskapets hävd och vård bör även näm-
nas att regeringen tillkallat en särskild kommission för att göra en av-
stämning av de nämnda livsmedelspolitiska omställningsbesluten. Kom-
missionen skall bl.a. pröva frågan om arealersättning som en metod att
bevara ett öppet och levande kulturlandskap. Vad gäller åtgärder avse-
ende kulturmiljövården såvitt dessa faller inom ramen för i första hand
fysisk planering och hushållningen med naturresurser vill jag hänvisa
till miljöministerns föredragningar senare denna dag.

RAÄ har påtalat behov av en mera långsiktig förstärkning av bygg-
nadsvårdsanslaget. Verket har också redovisat behov av resurser för att
bekosta reservatsersättningar och andra mer speciella bevarandeinsatser
i kulturlandskapet som inte ryms inom programmet för landskapsvård.
Något utrymme för att ytterligare höja RAÄs anslag för vård av bebyg-
gelse, kulturlandskap och fornminnen finns emellertid inte.

Jag har beräknat en höjning av RAÄs informationsmedel med
300 000 kr. Medlen gör det möjligt för RAÄ att lämna ett årligt bidrag
till Skånes Naturvårdsförbund för dess verksamhet vid Hörjelgården.
Verksamheten vid gården syftar till att slå vakt om och delvis rekon-
struera ett ålderdomligt skånskt kulturlandskap samt att bedriva ett pe-
dagogiskt arbete kring den gamla markanvändningen.

Jag har efter samråd med chefen för miljö- och naturresursdeparte-
mentet beräknat en höjning av delposten för insatser mot luftför-
orenings- och försurningsskador med drygt 8,5 milj.kr. Höjningen inne-
bär att de medel för samma ändamål som hittills anvisats till RAÄ un-
der fjortonde huvudtiteln (miljödepartementet) nu sammanförs under
anslaget Kulturmiljövård.

Förvaltningen av kulturmiljöer

För riksdagens kännedom vill jag anmäla den fortsatta beredningen av
betänkandet (SOU 1991:64) Att förvalta kulturmiljön. Betänkandet,
som utarbetats som ett svar på riksdagens begäran om en översyn av
villkoren för förvaltningen av kulturhistoriskt värdefulla herrgårds- och
industrimiljöer, överlämnades till regeringen under sommaren 1991.

Utredaren har bl.a. föreslagit förändringar inom skatteområdet. Riks-
dagen har nyligen beslutat om skattelättnader som syftar till att stimule-
ra ny- och småföretagandet (prop. 1991/92:60, SkUlO). Hit hör bl.a. äga-

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

re till kulturhistoriskt värdefulla mangårdsbyggnader på jordbruksfastig-
heter. Bland de nya skattereglerna kan nämnas att skogsvårdsavgiften
avskaffas och att förmögenhetsskatten sätts ned för att helt tas bort
fr.o.m. 1995 års taxering. Vidare sänks arvs- och gåvoskatten kraftigt.
Dessa beslut är viktiga för den typ av jordegendomar där herrgårdarna
oftast återfinns.

När det gäller utredarens förslag om återinförande av avdragsrätt för
kostnader för drift och underhåll av mangårdsbyggnader har regeringen
i samma proposition aviserat om ytterligare förändringar för att främja
företagandet. Det är angeläget att de problem som utredaren tagit upp
får en lösning. En väg är att återinföra avdragsrätten för kostnader för
drift och underhåll. Det kan även finnas andra möjligheter. I samband
med att regeringen tar fram förslag för att främja företagandet kommer
frågan om avdragsrätten att behandlas.

Jag har i dessa frågor samrått med statsrådet Lundgren.

En annan fråga gäller utredningens redovisning av möjligheterna att
skapa en nationell stiftelse för förvaltning av kulturmiljöer. Utredning-
en har anfört att en förutsättning för en sådan stiftelsebildning är att sta-
ten lägger en grund till stiftelsens förmögen hetsuppbyggnad genom att
ställa fast egendom av viss omfattning till dess förfogande.

Inom regeringskansliet pågår arbetet med att omorganisera formerna
för statens ägande och förvaltning av fastigheter. Delar av detta arbete
har redan redovisats för riksdagen (jfr prop. 1991/92:44 om riktlinjer för
den statliga fastighetsförvaltningen och ombildning av byggnadsstyrelsen
m.m.). Jag räknar med att det fortsatta arbetet kring fastighetsfrågorna
kommer att visa om det finns förutsättningar för en sådan förmögen-
hetsavsättning som utredningen angivit.

Enligt min bedömning är det lämpligt att förutsättningarna för ut-
redningsförslagen först klarläggs i de hänseenden som jag nu har anmält
innan ställning tas till hur betänkandet i övrigt skall beredas vidare. Jag
vill därvid betona att utredningens förslag i huvudsak gäller de långsik-
tigt verkande villkoren för kulturmiljöförvaltning, frågor som förtjänar
en omsorgsfull beredning. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
finansdepartementet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Kulturmiljövård för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 103 022 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 32. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1 000'

1 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 29

Under detta anslag tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. för såda-
na undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m. och som på uppdrag av statlig eller kommunal
myndighet eller enskild utförs av riksantikvarieämbetet mot avgift.

1991/92

Beräknad ändrini
1992/93, prognos

Plan

Kostnader

Intäkter

70 000 000

+ 5 000 000

Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet redovisar inga förslag till förändringar under an-
slaget.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp. För riksdagens informa-
tion vill jag meddela att regeringen tillkallat en särskild utredare (Dir.
1991:01) med uppgift att se över organisationen och huvudmannaskapet
för riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningsverksamhet.

Utgångspunkten för utredningen är att uppdragsverksamheten skall
skiljas från den centrala myndigheten vars uppgifter i sammanhanget i
stället renodlas till den övergripande tillsynen över hur de arkeologiska
uppdragen utförs i landet. Också andra frågor av betydelse för arkeolo-
gisk uppdragsverksamhet skall behandlas av utredningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

tili Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

6 Riksdagen 1991/92. 1 sarnl. Nr 100. Bilaga 12

B 33. Tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse m.m.i

1992/93 Nytt anslag (förslag) 95 000 000

1 Medel för ändamålet har t.o.m. budgetåret 1991/92 redovisats under elfte hu-
vudtiteln, anslaget B 6

Tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är
ett statligt ränte- och amorteringsfritt lån som, med vissa begränsningar,
lämnas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan godkänd om-
byggnadskostnad och den kostnad som kan förräntas av fastigheten på
normala villkor. Ränte- och amorteringsfriheten omprövas vart femte år
under lånetiden. Vid omprövningen avskrivs under perioden upplupen
amortering. Lånetiden är sammanlagt högst 20 år. Lån eller delar av lån
som vid utgången av lånetiden alltjämt är ränte- och amorteringsfria ef-
terges.

Tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
kan lämnas för bostadshus som har förklarats eller kan förklaras som
byggnadsminne. Tilläggslån lämnas dessutom för grundförstärkning av
kulturhistoriskt värdefulla bostadshus m.fl. samt till arkeologiska under-
sökningskostnader i samband med byggande av bostadshus i tätorter.
Närmare bestämmelser om långivningen finns i förordningen
(1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m.

En förutsättning för tilläggslån för ombyggnad av byggnadsminnen är
att ombyggnaden sker med statligt stöd i form av bostadslån och räntebi-
drag. Bostadslån och räntebidrag kan därvid ges med ett högre belopp
än normalt (förhöjt låneunderlag).

Riksdagen fastställer årligen en ram för riksantikvarieämbetets till-
styrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyg-
gelse m.m. — inkl, tilläggslån för grundförstärkning — som bör komma
i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån. Ramen för budget-
året 1991/92 har fastställts till 165 milj.kr. Av denna ram får högst 5
milj.kr. disponeras för tilläggslån till arkeologiska undersökningskostna-
der i samband med bostadsbyggande.

Såsom en följd av bostadsdepartementets nedläggning redovisas nu
medlen för tilläggslån under kulturbudgeten. Detta innebär dock ingen
ändring i sak vad gäller medlens användning och formerna för dess han-
tering.

Boverket

Långivningens omfattning

Hela ramen för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse för
budgetåret 1990/91 — 165 milj.kr. — togs i anspråk. Omkring 60
milj.kr. avsåg förhöjt låneunderlag och ca 105 milj.kr. tilläggslån. Av
nämnda ram har 2,5 milj.kr. disponerats för tilläggslån till arkeologiska
undersökningskostnader.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Rambehov m.m.

Enligt boverket bedömer riksantikvarieämbetet att behovet av medel för
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. — inkl, tilläggslån för grund-
förstärkning — klart överstiger fastställd ram. Enligt ämbetet uppgår be-
hovet av rammedel till 265-367 milj.kr. Boverket konstaterar att nivån
på den allmänna ombyggnadsverksamheten som gradvis gått ner under
tre år, återigen är i stigande. Större ombyggnadsprojekt där kulturhisto-
riskt värdefulla byggnader ingår är ofta lokaliserade till stadskärnor, vil-
ket i sin tur brukar innebära problem och kostnader för grundförstärk-
ning. Verket föreslår därför en tillstyrkanderam för budgetåret 1992/93
om 195 milj.kr. Härutöver föreslår verket att ur denna ram bör 6,5
milj.kr. få disponeras för tilläggslån till arkeologiska undersökningskost-
nader.

Anslagsberäkning

Boverket bedömer att utbetalningarna totalt kommer att bii ca 110
milj.kr. under budgetåret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har nyligen på förslag av regeringen bl.a. beslutat att verk-
samheten med statligt reglerade bostadslån skall upphöra den 1 januari
1992. I stället införs ett system med statliga kreditgarantier för lån på
kreditmarknaden i ett mot bostadslånet svarande pantsättningsutrymme.
Samtidigt kommer för ny- och ombyggnad av bostadshus som färdig-
ställs fr.o.m. den 1 januari 1992 att lämnas räntebidrag oberoende av
husets faktiska finansiering. Underlaget för beräkning av räntebidrag
skall i princip fastställas efter samma grunder som låneunderlaget för
bostadslån. Det kommer således även efter den 1 januari 1992 att vara
möjligt att få räntebidrag på ett förhöjt låneunderlag. Statsrådet Lund-
gren har tidigare denna dag redovisat förslag till förordningsbestämmel-
ser i detta syfte.

Ramar m.m

Vad jag nu har anfört innebär att systemet med förhöjt låneunderlag
och/eller tilläggslån behålls. Med hänsyn härtill bör också systemet med
en kostnadsram för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av om-
byggnader av kulturhistoriskt värdefulla bostadshus behållas. Jag föror-
dar att tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse fast-
ställs tilll 170 milj.kr. för budgetåret 1992/93, dvs. till ett något högre be-
lopp än för innevarande budgetår.

Mina skäl för att föreslå en höjning av tillstyrkanderamen är att jag
bedömer den del av tillstyrkanderamen som avser arkeologiska under-
sökningskostnader m.m. otillräcklig. Av tillstyrkanderamen för kultur-
historiskt värdefull bebyggelse får under innevarande år högst 5 milj.kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

disponeras för detta ändamål. Jag föreslår att beloppet höjs till 10 Prop. 1991/92:100
milj.kr. för budgetåret 1992/93. Bil. 12

A nslagsberäkning

Jag beräknar behovet av medel för utbetalningar av tilläggslån under
budgetåret 1992/93 till 95 milj.kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge en ram för de antikvariska myndigheternas tillstyr-
kanden av förhöjt räntebidragsunderlag och tilläggslån för om-
byggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. på
170 000 000 kr. för budgetåret 1992/93,

2. medge att av denna ram högst 10 000 000 kr. får disponeras
för tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader i samband
med bostadsbyggande,

3. till Tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull be-
byggelse m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på
95 000 000 kr.

Museer och utställningar

B 34. Centrala museer: Förvaltningskostnader

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

391 559 864'

394 638 000'

391 690 000'

432 618 000

' Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 30

Medel till Nordiska museet och Tekniska museet är budgeterade
inkl, mervärdeskatt.

Under detta anslag beräknas medel för de statliga museerna samt stif-
telserna Nordiska museet och Tekniska museet.

För dessa gäller förordningen (1988:1131) med instruktion för riks-
antikvarieämbetet och statens historiska museer, förordningen
(1988:677) med instruktion för statens konstmuseer, förordningen
(1988:1183) med instruktion för livrustkammaren, Skoklosters slott och
Hallwylska museet, förordningen (1988:1249) med instruktion för na-
turhistoriska riksmuseet, förordningen (1990:571) med instruktion för
statens sjöhistoriska museer, förordningen (1988:1185) med instruktion
för folkens museum - etnografiska, förordningen (1988:1186) med in-
struktion för arkitekturmuseet samt förordningen (1988:1184) med in-
struktion för statens musiksamlingar. För Stiftelsen Nordiska museet
gäller stadgar som har fastställts av regeringen den 7 juni 1990 och för
Stiftelsen Tekniska museet stadgar som har fastställts av regeringen den
9 november 1989.

Statens historiska museum, statens konstmuseer, naturhistoriska riks-
museet, folkens museum - etnografiska samt Nordiska museet har vart
och ett inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum.

§
a

c t»

5.E
:« I-
u. TJ

o
■o
e

RJ
bO

O
u-

:O
U-

s
un
un

04
n-
04

04
s©

Un
Un
■^r

00
r-

■'T

S©

Prop. 1991/92:100

Bil.12

un
oo

o
o
©

04
Os

Museum/myndighet Förvaltningskostnader Lokalkostnader Summa

(därav lönekostnader)

exkl. mervärdeskatt

-o

:03

O
ca

cn Os	C
CN	O 73
Os	e
Os	03
	OO
Ofi	CO
c	TJ
	O
73	u.
C	•O
:C3

cn
s©
s©
un

a
so
00
cn
o-

un
^r

04
s©

o-
o
o

r-
04
un
un
S©

cn
r>
tt

IT)

so
s©
cn

■M-

00
■'T

cn
cn
oo

Os
cn

s©

s©
cn
un

04
cn
oo

O
nr
un

s©
cn
K

04
Un

Os	00	un	04	04		©
xr	r-	tT		00	©	cn
	<	OS	•'T	un	SO	o
cn	S©	Os	00	©	00	so
04	04	•—<				cn

00
cn

s©
oo

o
o
©

os
n
m

c 0£cn

0 c

:03 ’C

u, -a
<D C
ca £

s
©
Os

g:

CN
OS
Os

Os
o*

iärav förberedelsearbete för Omniteatem

Övrig finansiering av cenlralmuseernas verksamhet (tkr.)

Enligt	1990/91	1991/92	1992/93
anslagsframställningarna:	Utfall	Budget	Beräknat
Statens historiska museer	15 012	12 750	13 250
Statens konstmuseer	38 947 1	34 200	33 968
Naturhistoriska riksmuseet	28 941	29 000	29 000
Folkens museum - etnografiska	4 394	3 576	2 460
Nordiska museet	37 365 2	34 800	36 000
Livrustkammaren, Skoklosters
slott och Hallwylska museet	5 734	5 010	5 010
Statens sjöhistoriska museer
(inkl. Vasamuseet)	51 258	34 033	29 600
Arkitekturmuseet	5 869	7 100	8 000
Statens musiksamlingar	4 151	2 900	3 200
Tekniska museet	13 310	12 540	12 540
Summa	204 981	175 909	173 028

1 Härav har 21,5 milj.kr. tillförts anslaget Centrala museer: Vissa kostnader för
utställningar och samlingar m.m.

2 Härav avser 16,2 milj.kr. bidrag från arbetsmarknadsverket

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

1. Rationaliseringskravet leder till en sammanlagd anslagsminskning
med 849 000 kr. hos statens historiska museer. Detta innebär vakantsätt-
ning av tjänster samt minskade medel för information, expenser och ytt-
re verksamhet. Myndigheten hemställer om undantag från rationalise-
ringskravet.

2. För statens historiska museer begärs härutöver ca 8 milj.kr. i öka-
de anslag. För statens historiska museum äskas sålunda 900 000 kr. för
fyndbearbetning, ADB-registrering och vetenskaplig publikationsverk-
samhet, 1 milj.kr. för tillfälliga utställningar och programverksamhet,
500 000 kr. för pedagogisk verksamhet, 1 milj.kr. för förberedelsearbe-
ten med anknytning till den planerade skattkammaren och 1 milj.kr.
för inlösen av fornfynd. För kungl. myntkabinettet begärs 600 000 kr. för
tillfälliga utställningar, undervisning och information samt ett engångs-
anslag om 250 000 kr. för uppläggning av ett ADB-baserat föremålsregis-
ter. Vidare har frågan om myntkabinettets flyttning till nya lokaler ak-
tualiserats i särskild ordning. För medelhavsmuseet begärs 200 000 kr.
för omhändertagande av Cypernsamlingarna, 100 000 kr. för pedagogisk
verksamhet och 140 000 kr. för medverkan i ett internationellt ADB-
projekt avseende egyptologiska samlingar. Vidare begärs ett engångsan-
slag om 400 000 kr. för produktion av en större tillfällig Cypernutställ-
ning. För institutionen för konservering begärs en ökning med 1 milj.kr.

3. För utställningsprojektet Den svenska historien, som statens histo-
riska museum kommer att genomföra år 1993 i samarbete med Nordis-
ka museet och landets länsmuseer, begärs för historiska museets del ett
engångsanslag om 6 milj.kr.

Statens konstmuseer

1. Rationaliseringskravet innebär för konstmuseernas del en anslags-
minskning med 1,1 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Konsekvensen blir
att viss verksamhet måste helt eller delvis avvecklas. Myndigheten näm-
ner som exempel inskränkningar i konstbibliotekets och östasiatiska
bibliotekets externa service och nedläggning av fotografiska biblioteket.
Myndigheten önskar att rationaliseringskravet återtas.

2. Vidare begärs ett engångsanslag av 8 773 000 kr., motsvarande den
nerdragning av förvaltningsanslaget för budgetåret 1992/93 som rege-
ringen har ålagt konstmuseerna till följd av tidigare överskridanden.

3. Härutöver begär myndigheten anslagsökningar med 4 milj.kr. för
bevakning, 560 000 kr. för arkivarie- och personalvårdstjänster samt
160 000 kr. för datorisering.

Naturhistoriska riksmuseet

1. Rationaliseringskravet innebär en anslagsminskning med 942 000
kr. för nästa budgetår. Museet har därvid utgått från att anvisade medel
för uppbyggnaden av nya basutställningar och förberedelse av verksam-
het vid Omniteatern inte skall ingå i beräkningsunderlaget. Resursbort-
fallet nödvändiggör en minskning av museets regionala insatser och va-
kanthållning av tjänster inom forskningsverksamheten, alternativt över-
flyttning av en hel sektion av samlingarna till ett annat museum. Museet
begär att de medel som rationaliseringskravet frigör får finnas kvar
inom museet.

2. Museet begär härutöver anslagsökningar med 350 000 kr. för pu-
blikarbete och annan utåtriktad verksamhet, 500 000 kr. för ansvarsmu-
seiuppgifter och ekologisk kunskapsspridning, 300 000 kr. för arbetsled-
ning m.m. vid museets vård- och registreringsfilialer ute i landet samt
660 000 kr. för administration och lokalvård m.m.

3. Till följd av ombyggnaden för nya utställningslokaler och vissa
andra verksamhetsanknutna lokalåtgärder m.m. beräknar museet det
ökade medelsbehovet för lokalkostnader till ca 17,9 milj.kr.

Folkens museum - etnografiska

1. Rationaliseringskravet innebär en anslagsminskning med drygt
300 000 kr. för budgetåret 1992/93. Att lägga ner eller inskränka vissa
verksamhetsgrenar är inte möjligt, varför besparingen får mötas med
ökade krav på aktiv upphandling, samutnyttjande av personal m.m. Mu-
seet begär att få bli undantaget från rationaliseringskravet.

2. Museet begär härutöver 3,8 milj.kr. i reformmedel för olika ända-
mål, varav 500 000 kr. i ökat anslag för bevakning, 520 000 kr. för ut-
veckling av audiovisuell verksamhet och ADB, 540 000 kr. för två nya
intendenttjänster och 400 000 kr. för förnyelse av basutställningspro-
grammet.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Nordiska museet

1. Rationaliseringskravet motsvarar för Nordiska museets del en an-
slagsminskning med 983 000 kr. Med hänvisning till museets ansträngda
ekonomi och det hårda åtgärdsprogram som museet tvingats till inom
ramen för oförändrat anslag hemställer museet om att få bli undantaget
från rationaliseringskravet.

2. Museet redovisar härutöver reformönskemål till ett sammanlagt
belopp om ca 12 milj.kr. Därav avser 5,7 milj.kr. medel för att kunna
upprätthålla museets egen basverksamhet, 2 milj.kr. kostnader för an-
svarsmuseiuppgifter, 3,2 milj.kr. bevakningskostnader och 1,2 milj.kr.
täckning för ökad mervärdeskatt och återbetalning av lån från statskon-
toret för investeringar i ADB.

3. Vidare hemställer museet om medel så att ett angeläget byte av ad-
ministrativa lokaler m.m. kan genomföras.

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

1. Rationaliseringskravet, som för nästa budgetår motsvarar en ner-
dragning av anslaget med 340 000 kr., innebär att myndighetens kostna-
der för fasta tjänster delvis måste bekostas med entrémedel. Myndighe-
ten begär att rationaliseringskravet återtas.

2. Myndigheten begär full kostnadstäckning för de faktiska bevak-
ningskostnaderna, vilket ökar anslagsbehovet med 1,1 milj.kr. Vidare
begärs 260 000 kr. för en tjänst som metallkonservator.

3. Myndigheten framhåller ånyo behovet av nya magasin samt för-
bättrade lokaler för konservering och foto.

Statens sjöhistoriska museer

1. Den nya anslagskonstruktionen med Vasamuseet som självständig
resultatenhet gör att kravet på rationalisering, motsvarande 1,5 % av he-
la anslaget inbegripet Vasamuseets lokalkostnader, måste bäras av sjöhis-
toriska museet ensamt. Detta får orimliga konsekvenser för verksamhe-
ten, varför myndigheten begär undantag från rationaliseringskravet, vil-
ket för budgetåret 1992/93 motsvarar en anslagsminskning med 773 000
kr.

2. Myndigheten framhåller behovet av att ersätta sjöhistoriska mu-
seets nuvarande magasin med nya och begär att ökad hyra och övriga
kostnader i samband med lokalbytet täcks genom anslag.

Arkitekturmuseet

1. Rationaliseringskravet innebär för museets del en anslagsminsk-
ning med 67 000 kr. för nästa budgetår. Enligt museet måste minskning-
en ske inom ramen för övriga förvaltningskostnader, vilket betyder att
en ökad andel av museets omkostnader måste betalas med intäktsmedel.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

2. Museets redovisade reformbehov uppgår till 1,3 milj.kr. Härutöver
begärs ett engångsbelopp om 770 000 kr., fördelat på tre budgetår, för
inköp av utrustning till fotoavdelningen. Reformönskemålen omfattar
bl.a. en utökad fotograftjänst, deltidstjänster till arkiv, utställningsavdel-
ning och vaktmästeri samt permanentning av två lönebidragstjänster.

3. Museet hemställer att planeringen av dess nya lokaler i anslutning
till ett nytt modernt museum drivs vidare utan fördröjning.

Statens musiksamlingar

1. Myndighetens rationaliseringsplan upptar en minskning av för-
valtningsanslaget med 276 000 kr. för budgetåret 1992/93. Minskningen
nödvändiggör personalinskränkningar vid kansliet och musikbiblioteket
samt minskad lokalvård. Vidare måste flyttning från vissa lokaler över-
vägas. Myndigheten hemställer att rationaliseringskravet inte tas ut.

2. Myndigheten framhåller att löneanslaget successivt urholkas på
grund av att den tillämpade modellen för löneomräkning leder till un-
derkompensation. En översyn av omräkningsmodellen begärs. Vidare
begärs permanenta lönemedel, beräknade till ca 350 000 kr., för s.k.
övertalig personal vid dokumentationsenheten.

3. Härutöver begärs 150 000 kr. för barn- och ungdomsverksamhet
vid musikmuseet, 870 000 kr. för nya eller utökade tjänster som biblio-
tekarie, arkivarie, fotograf och vaktmästare samt en förstärkning av ex-
pensmedlen med 150 000 kr.

Tekniska museet

Museet begär ett oförändrat förvaltningsanslag för budgetåret 1992/93.
Vidare erinrar museet om avtalet den 3 maj 1989 mellan staten och stif-
tarorganisationerna, enligt vilket staten åtagit sig att svara för upprust-
ning av museets huvudbyggnad.

Statens kulturråd

Centralmuseerna är genom de fortsatta rationaliseringsåtgärderna fortfa-
rande ställda under hård press. Till detta kommer den oro som samtliga
museer i landet hyser inför frågan om den framtida finansieringen av
lönebidragsanställd personal. Kulturrådet utgår från att statsmakterna
skapar en framförhållning så att museerna inte drabbas ekonomiskt då
lönebidrag dras in.

Kostnaderna för bevakning har genom de medel som tillförts områ-
det under de senaste två åren kunnat täckas delvis. Rationalisering och
översyn måste dock fortgå i samarbete mellan museerna. Av stor vikt
för de statliga museernas samarbete med övriga museer i landet är att
frågan om nationell försäkringsgaranti löses.

Samtidigt framhåller kulturrådet de förstärkningar som gjorts på oli-
ka områden inom centralmuseernas verksamhet genom tillskott av stat-
liga medel, av medel från andra källor och genom museernas egna in-

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

takter av uppdragsverksamhet, entrémedel och försäljning. Vasamuseet
är naturligtvis det mest slående exemplet, men även museer med mer
begränsade egenintäkter kan visa på en omfattande verksamhet som
möjliggörs genom samarbete och externa medel. Utvecklingen ställer
dock stora krav på en kompetent basorganisation.

Kulturrådet avstår från att kommentera de bedömningar museerna
gör av sina medelsbehov, men föreslår att museerna undantas från ratio-
naliseringskravet.

Föredragandens överväganden

Vissa lokalfrågor

Budgetförslaget skapar förutsättningar för att tillgodose väsentliga lokal-
försörjningsbehov hos de centrala museerna. Byggnadsarbeten kommer
sålunda att igångsättas vid statens historiska museum för en s.k. skattkam-
mare. Vidare kommer Nordiska museet att få disponera nya lokaler för
administration m.m. i kvarteret Garnisonen. I enlighet med det år 1989
träffade avtalet mellan staten och näringslivet om Tekniska museet pla-
neras en utbyggnad av museets nuvarande lokaler på norra Djurgården.
De åtgärder jag här har nämnt är delvis att betrakta som standardför-
bättringar.

Förutsättningar finns nu också för en flyttning av kungl. myntkabinet-
tet från historiska museet till särskilda lokaler på Slottsbacken. Då för-
hållandevis stora ombyggnadsarbeten blir nödvändiga förväntas de nya
lokalerna inte bli inflyttningsklara förrän tidigast under budgetåret
1993/94. Myntkabinettets samlingar utgörs bl.a. av riksbanken tillhöriga
mynt, som förvaltas av myntkabinettet. Banken har därför utfäst sig att
lämna ett engångsbidrag på 20 milj.kr. för säkerhetsinstallationer och
övrig ombyggnad. Genom bankens åtagande täcks en stor del av investe-
ringskostnaden, vilket gör att den framtida årshyran för de nya lokaler-
na bör kunna reduceras väsentligt.

Jag räknar inte med att ifrågavarande lokalförändringar kommer att
medföra ökade medelsbehov under detta anslag förrän budgetåret
1993/94 eller senare. Med hänsyn till frågornas betydelse för berörda
museers arbetsvillkor bör vad jag här har anfört om aktuella lokalfrågor
dock meddelas riksdagen för kännedom.

Täckning av underskott

Den föregående regeringen har under år 1991 prövat frågan om täck-
ning av underskott hos tre av centralmuseerna. Underskotten hänför sig
till budgetåren 1989/90 och 1990/91 och avser framför allt överskridan-
den för bevakningskostnader.

Sålunda har statens konstmuseer redovisat anslagsöverskridanden med
sammanlagt ca 19 milj.kr., varav ca 16 milj.kr. avser bevakning och ca 3
milj.kr. utgör personalkostnader. Härutöver har överskridanden redovi-

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

sats av naturhistoriska riksmuseet med ca 1,4 milj.kr. och av Nordiska
museet med 3,2 milj.kr. för personal- och bevakningskostnader m.m.

Underskotten bör föranleda besparingar i resp, verksamhet. Genom
tidigare regeringsbeslut har av innevarande budgetårs anslag innehållits
1,5 milj.kr. hos statens konstmuseer och 478 000 kr. hos naturhistoriska
riksmuseet. Jag avser inom kort föreslå regeringen att på motsvarande
sätt innehålla 214 000 kr. hos Nordiska museet. Den förhållandevis lin-
driga behandlingen av Nordiska museet motiveras av särskilda omstän-
digheter, bl.a. ett förestående chefsbyte. Jag räknar med att belopp av
samma storlek hålls inne hos resp, museum under nästa budgetår. Med
en sammanlagd besparing hos statens konstmuseer på 3 milj.kr. under
innevarande och nästa budgetår har täckning åstadkommits för den del
av konstmuseernas underskott som avser personalkostnader. När det
gäller resterande underskott hos konstmuseerna på ca 16 milj.kr. och
hos Nordiska museet på ca 2,8 milj.kr., bör täckning ske genom bespa-
ringar jämnt fördelade över fyra budgetår hos konstmuseerna och två år
hos Nordiska museet med början budgetåret 1993/94. Dessa förutsätt-
ningar bör regeringen meddela berörda museer genom särskilda beslut.
Jag återkommer med förslag härom.

Statens konstmuseer har begärt särskilt stöd för en översyn av myn-
dighetens organisation och planeringssystem i syfte att uppnå ett effekti-
vare resursutnyttjande. Jag förutsätter att ett sådant arbete kan utföras
inom ramen för den verksamhet med rationaliseringsöversyner m.m.,
som statskontoret normalt svarar för.

Bevakningskostnader

Ett flertal centralmuseer har även i år begärt anslagshöjningar för be-
vakningskostnader. Mot bakgrund av de förstärkningar på sammanlagt
25 milj.kr. som riksdagen under de senaste tre budgetåren anvisat för
bl.a. bevakning (prop. 1988/89:100 s. 398-399, KrU19, rskr. 185; prop
1989/90:100 s. 393-394, KrU21, rskr. 224; prop. 1990/91:100 s. 302-303,
KrU25, rskr. 234) är jag inte beredd att föreslå ytterligare medel för
samma ändamål. Jag finner det angeläget att upprepa vad som i dessa
sammanhang sagts om nödvändigheten av att väga in bevakningskostna-
derna när man bestämmer storleken på entréavgifter och försäljnings-
priser vid större tillfälliga utställningar. Det finns också skäl att erinra
om vad föredragande statsrådet anförde i föregående års budgetproposi-
tion (prop. 1990/91:100 s. 305) om betydelsen av en balanserad fördel-
ning av egenintäkterna på olika kostnadsslag. Härtill vill jag framhålla
vikten av att museerna samarbetar i fråga om upphandling av bevak-
ningstjänster m.m. i kostnadsbegränsande syfte. Jag avser återkomma till
regeringen med förslag om att ge statens kulturråd i uppdrag att biträda
centralmuseerna i dessa frågor.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Omniteatern

Under anslaget har för innevarande budgetår förts upp ett belopp på
4 179 000 kr. för förberedelse av verksamheten vid den s.k. Omniteater
som för närvarande håller på att uppföras i anslutning till naturhistoris-
ka riksmuseet. Omniteatern beräknas stå färdig för invigning hösten
1992 och kommer då att utgöra en självbärande resultatenhet inom riks-
museet. De anvisade medlen är, tillsammans med ca 2,3 milj.kr. som ti-
digare har anvisats för samma ändamål, att betrakta som ett lån som
skall återföras till statsbudgeten när verksamheten börjat ge överskott.
Detta beräknas ske tidigast budgetåret 1993/94, som är det första hela
verksamhetsåret. Enligt vad jag har inhämtat räknar museet dock med
att Omniteatern redan under nästa budgetår skall ge så stora intäkter att
kostnaderna kan balanseras. Eftersom något tillskott från statsbudgeten
således inte behövs under nästa budgetår bör anslaget minskas med
4 179 000 kr.

Det bör ankomma på regeringen att, på samma sätt som nu sker i
fråga om Vasamuseet och Julita gård, fastställa inkomst- och utgiftsstat
för Omniteatern med ledning av förslag som inges av naturhistoriska
riksmuseet. Härigenom får regeringen en möjlighet att styra verksamhe-
tens dimensionering med hänsyn till de förväntade intäkterna och ställa
villkor för användningen av eventuellt uppkommande överskott.

Stalens musiksamlingar

År 1981 sammanfördes Musikhistoriska museet, Svenskt musikhistoriskt
arkiv och Musikaliska akademiens bibliotek till en myndighet, statens
musiksamlingar. Lönemedel för myndigheten beräknades med utgångs-
punkt i befintliga fasta tjänster vid de tre institutionerna. Därvid beakta-
des inte att det faktiska antalet anställda inom arkivverksamheten över-
steg de fasta tjänsterna med 1,25 tjänst. För att förhindra uppsägningar
på grund av medelsbrist har statens kulturråd under ett antal år beviljat
musiksamlingarna bidrag ur rådets dispositionsmedel under anslaget Bi-
drag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Myndigheten
hävdar att den övertaliga personalens insatser är nödvändiga för att kla-
ra arbetsbelastningen vid dokumentationsenheten och begär att tjänster-
na förs upp på fast stat. Jag anser det rimligt att personalstyrkan inom
arkivverksamheten bringas i överensstämmelse med de faktiska förhål-
landen som rått sedan starten och förordar att anslaget till statens mu-
siksamlingar förstärks med 350 000 kr.

A nslagsberäkningar

I enlighet med riksdagens beslut om omställning och minskning av den
statliga administrationen (prop. 1990/91:150 bil. II, FiU37, rskr. 390)
har anslaget minskats med 742 000 kr. Det årliga rationaliseringskravet
uppgår till 1,5% av anslaget. I syfte att höja den ekonomi-administra-
tiva standarden vid centralmuseerna har 1 % återlagts. Besparingen har

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

kunnat begränsas till 707 000 kr. Vid beräkningen av anslaget har jag
därutöver beräknat viss kompensation för pris- och löneutvecklingen
samt en ökning till följd av höjda avgifter till Statshälsan. Vidare har
kompensation getts för särskild löneskatt med 2,5 %.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Centrala museer: Förvaltningskostnader för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 432 618 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 35. Centrala museer: Vissa kostnader för
utställningar och samlingar m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

25 095 216'

14 495 000'

13 080 000'

18 742 000

Reservation2 10 969 666'

' Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 31. I det anvisade beloppet in-
går 15,9 milj.kr. för utrustning av Omniteatern vid naturhistoriska riksmuseet
samt 10 milj.kr. för centralmuseernas basverksamhet enligt prop. 1990/91:25.

2 Exkl. mervärdeskatt

Från anslaget betalas innevarande budgetår kostnader för följande
museer och ändamål.

Statens konstmuseer för utställningar och allmänkulturell verksam-
het, underhåll och ökande av samlingarna samt för inköp av konst av
nu levande svenska konstnärer.

Naturhistoriska riksmuseet för materiel m.m. samt för uppbyggnad
av nya basutställningar (den s.k. 50-milj.kr.-ramen).

Statens musiksamlingar för bokinköp, utställningar, allmänkulturell
verksamhet samt underhåll och ökande av samlingarna.

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93 Föredraganden
Statens konstmuseer	3 488 000	+	433 000
Naturhistoriska riksmuseet
Materiel m.m.	1 246 000	+	83 000
Basutställningar
(50-milj.kr.-ramen)	7 435 000	—	1 915 000
Statens musiksamlingar	911 000	+	61 000
Utveckling av centralmuseernas
verksamhet	—	+	7 000 000
	13 080 000	+	5 662 000

Statens konstmuseer	Prop. 1991/92:100
Konstmuseerna begär en anslagsökning med 5 milj.kr. för konstförvärv och med 250 000 kr. för att förstärka östasiatiska bibliotekets inköpsme- del.	Bil. 12

Naturhistoriska riksmuseet

Museet begär ett oförändrat materielanslag samt ett uttag på 5 milj.kr.
ur den s.k. 50 milj.kr.-ramen för uppbyggnad av nya basutställningar.

Statens musiksamlingar

Myndigheten redovisar en minskning med 14 000 kr. under detta anslag
för att tillgodose det totala rationaliseringskrav som ålagts myndigheten.
Myndigheten begär att kravet återtas. Vidare begärs en engångsanvisning
på 400 000 kr. för katalogisering.

Statens kulturråd

Kulturrådet anför att riksdagens beslut hösten 1990 (prop. 1990/91:25,
KrU9, rskr. 98) om att omfördela tidigare anvisade medel för central-
museernas utvecklingsverksamhet medfört ett allvarligt avbräck i muse-
ernas planering av angelägna utvecklingsprojekt. Kulturrådet föreslår att
10 milj.kr. åter ställs till rådets disposition för fördelning mellan de cen-
trala museerna.

Föredragandens överväganden

Statens konstmuseer

Östasiatiska biblioteket, som utgör en del av östasiatiska museet, bil-
dades år 1986 genom sammanslagning av boksamlingar vid kungl. bib-
lioteket, universitetet i Stockholm och östasiatiska museet. Några sär-
skilda anslagsmedel för bokinköp till biblioteket disponerar inte myn-
digheten. En tidsbegränsad donation från näringslivet för bl.a. detta än-
damål upphörde för två år sedan. Jag finner det angeläget att bibliote-
ket, som är det enda i sitt slag i landet, kan hålla ett aktuellt och repre-
sentativt bokbestånd genom löpande nyförvärv. Därför bör statens
konstmuseer fr.o.m. nästa budgetår få disponera medel under detta an-
slag för bokinköp vid östasiatiska biblioteket. Jag beräknar en anslagsök-
ning med 200 000 kr. för ändamålet.

Naturhistoriska riksmuseet

Av den s.k. 50 milj.kr.-ram, som riksdagen har anvisat för uppbyggnad
av nya basutställningar vid naturhistoriska riksmuseet (prop.
1985/86:100 bil. 10 s. 449, KrU18, rskr. 192) återstår vid utgången av
budgetåret 1991/92 ett belopp på 21 414 000 kr. Jag tillstyrker museets

begäran att få ta ut 5 milj.kr. för arbete med basutställningarna under
nästa budgetår. Eftersom planeringsramen är uttryckt i prisläget januari
1985 har den årligen tillförts prisomräkning baserad på föregående års
uttag. Denna prisomräkning bör i år beräknas till 520 000 kr. Sedan ra-
men och det begärda uttaget ökats med detta belopp kvarstår 16 934 000
kr. av ramen vid utgången av budgetåret 1992/93.

Jag vill vidare erinra om att detta anslag för budgetåret 1990/91 till-
fördes ett engångsbelopp på 15,9 milj.kr. för inredning och utrustning
av museets planerade Omniteater. Medlen tas i anspråk successivt för
betalning av leveranser fram till invigningen hösten 1992.

Utveckling av centralmuseernas verksamhet

Inför budgetåret 1990/91 beslöt statsmakterna att, som en av flera insat-
ser för att förstärka kulturens ställning i hela landet, öka centralmuseer-
nas förutsättningar att gå i spetsen för utvecklingen av landets musei-
verksamhet. Av den anledningen tillfördes centralmuseerna en kollektiv
utvecklingsresurs på 10 milj.kr., vilken till att börja med skulle fördelas
av statens kulturråd (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 400, KrU2l, rskr. 224).
Genom ett riksdagsbeslut hösten 1990 kom medelsramen i stället att till-
föras museerna som en allmän basresurs, ur vilken bl.a. bevakningskost-
nader skulle kunna betalas (prop. 1990/91:25, KrU9, rskr. 98).

Av centralmuseernas anslagsframställningar framgår att verksamhets-
planeringen omfattar en rad projekt av utvecklingskaraktär samtidigt
som resursbehoven för den löpande verksamheten måste täckas i första
hand. Jag anser att det inte bara skulle främja förnyelsearbete och idéut-
veckling utan också ge stimulans till en rationell hantering av de egna
basresurserna om museerna hade tillgång till obundna projektmedel vid
sidan av förvaltningsanslaget. Jag beräknar 2 milj.kr. för ändamålet un-
der detta anslag. Genom en tillfällig omfördelning av medel bör dock
ändamålet engångsvis kunna tillföras ytterligare 5 milj.kr. Den samlade
utvecklingsresursen för nästa budgetår föreslås således bli 7 milj.kr. För
att skapa bästa möjliga spridningseffekt bör medlen utgöra en gemensam
resurs för skilda museiändamål. Statens kulturråd bör få i uppdrag att
fördela medlen. Det är angeläget att rådets fördelningsbeslut såvitt möj-
ligt grundar sig på ett samförstånd mellan museerna om olika insatsers
angelägen hetsgrad.

Jag vill härutöver peka på vissa särskilda insatser som under år 1991
gjorts för större utställningsprojekt.

Den 29 augusti 1991 beslutade den förra regeringen att 10 milj.kr.,
motsvarande den av bokförlaget Bra Böcker återbetalade garantin för
nationalencyklopediprojektet jämte ränta, skulle användas som garanti
för utställningsprojektet Den svenska historien samt gav statens kultur-
råd i uppdrag att träffa överenskommelse med statens historiska muse-
um och Nordiska museet om garantivillkoren. Härigenom möjliggörs
ett unikt landsomfattande museiprojekt med målsättningen att väcka in-
tresset för vårt lands historia och kulturarv.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Vidare fattade riksdagen den 17 december 1991 beslut om garantiåta-
ganden m.m. i samband med vissa utställningar som statens konstmuse-
er planerar att genomföra bl.a. inom ramen för nationalmuseets 200-
årsjubileum (prop. 1991/92:25 bil. 7 s. 30-32, KrU9, rskr. 86).

Mina förslag i övrigt framgår av sammanställningen.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och sam-
lingar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag
på 18 742 000 kr.

B 36. Bidrag till Skansen

1990/91 Utgift 14 140 000'

1991/92 Anslag 16 384 000'

1992/93 Förslag 17 354 000

' Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 32

Medel till Skansen är budgeterade inkl, mervärdeskatt.

För Stiftelsen Skansen gäller stadgar som fastställts av regeringen den
1 mars 1984. Enligt dessa har friluftsmuseet Skansen i Stockholm till
uppgift att i sin verksamhet levandegöra svensk kultur och natur samt
kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fri-
tidsintressen. Till Skansen hör Biologiska museet. Ordföranden i stiftel-
sens styrelse utses av regeringen. Av övriga ledamöter utses en av rege-
ringen, tre av Stockholms läns landsting och två av Nordiska museet.

I ett år 1968 träffat avtal mellan staten och Stockholms stad (prop.
1968:46, SU84, rskr. 202) regleras frågor om bidrag till Skansen. Avtalet
innebär att det underskott som uppkommit i Stiftelsen Skansens verk-
samhet vart och ett av åren 1966 - 1970 täcks till 40 % av staten och till
60% av kommunen. Avtalet är sedermera förlängt och gäller så länge
det inte sagts upp. Förutom driftbidrag utgår även särskilda investerings-
bidrag. Staten svarar för hela kostnaden för investeringar i kulturhisto-
riska byggnader och för 40 % av kostnaden för investeringar i vissa ge-
mensamma anläggningar såsom vägar, parkanläggningar, vatten- och av-
loppsledningar, elektriska installationer m.m. Kommunen svarar för re-
sterande 60% av kostnaderna för dessa investeringar. Dessutom täcker
kommunen hela kostnaden för investeringar i andra anläggningar än
kulturhistoriska byggnader och gemensamma anläggningar.

Stockholms kommun och Stockholms läns landsting har den 5 maj

1982 träffat ett avtal med innebörd att landstinget fr.o.m. den 1 januari

1983 träder i kommunens ställe i det mellan kommunen och staten år
1968 träffade avtalet. Avtalets innebörd bibehålls i övrigt oförändrad. Ef-

7 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

ter bemyndigande av riksdagen har regeringen genom beslut den 1 mars
1984 godkänt ändringen.

På grundval av förslag från Skansen har numera fastställts inkomst-
och utgiftsstat för år 1992. Enligt denna erfordras ett driftbidrag från sta-
tens sida som uppgår till 15,2 milj.kr., medan tillskottet från Stock-
holms läns landsting beräknas till 22,8 milj.kr. Av det statliga bidraget
har 7 354 000 kr. anvisats för första halvåret 1992.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Beräkning av driftunderskott för Skansen

	1991 Stat	1992 Stat	1993 Skansens förslag
Egna inkomster	26 500 000	26 700 000	28 544 000
Utgifter	61 521 000	64 700 000	64 845 000
därav löner, pensioner
m. m.	(47 975 000)	(50 206 000)	(48 901 000)
Driftunderskott	35 021 000	38 000 000	36 301 000
därav
staten	(14 008 000)	(15 200 000)	(14 520 000)
Stockholms läns
landsting	(21 013 000)	(22 800 000)	(21 781 000)

Stalsbidragsberäkning

Andra halvåreto1992
och första halvåret 1993

Föredraganden

Driftunderskott	15 764 000
därav
andra halvåret 1992	(7 846 000)
första halvåret 1993	(7 918 000)
Investeringsbidrag till
kulturhistoriska byggnader	950 000
Investeringsbidrag tillovriga
gemensamma anläggningar	640 000
Statsbidrag 1992/93	17 354 000
Statsbidrag 1991/92	16 384 000
Förändring 1992/93	+ 970 000

Skansen

Skansen beräknar att antalet besökare under jubileumsåret 1991 kom-
mer att uppgå till 1 487 000, vilket är ett något högre tal än det som re-
dovisats för år 1990 men understiger 1989 års nivå med ca 12%. In-
komsterna av inträdesavgifter och årskortsförsäljning beräknas bli ca 1,9
milj.kr. lägre än vad som förutsatts i staten för år 1991.

Stiftelsen begär ett statsbidrag på 14 520 000 kr. för att täcka beräknat
driftunderskott år 1992.

Härutöver begär stiftelsen en höjning av investeringsbidraget till kul- Prop. 1991/92:100
turhistoriska byggnader med 900 000 kr. till totalt 1,8 milj.kr. för att Bil. 12
kunna genomföra sin plan för nödvändiga upprustningar och nyinveste-
ringar.

Vidare begärs ett investeringsbidrag från staten på 2 480 000 kr. för
de gemensamma anläggningarna.

Stiftelsen erinrar slutligen om det stora behovet av medel för upp-
rustning av va- och elanläggningarna samt för teknisk upprustning. För
år 1992 begärs 4 milj.kr. för ändamålet.

Föredragandens överväganden

I Skansens inkomst- och utgiftsstat för år 1991 angavs kravet på egenin-
komster till 26,5 milj.kr., vilket innebar en höjning med ca 14 % i för-
hållande till år 1990. Denna kraftiga höjning ansågs motiverad inför ju-
bileumsåret 1991, då ett rikt program förutsattes locka en stor betalande
publik till Skansen. För programverksamhet m.m. under jubileet har
regeringen tilldelat Skansen sammanlagt ca 2,7 milj.kr. ur de s.k. lotteri-
medlen. Motsvarande tillskott har lämnats av landstinget. Trots dessa
särskilda insatser förväntas besöksantalet för år 1991 endast obetydligt
överstiga 1990 års siffror och entréintäkterna understiga budget med
närmare 2 milj.kr. Mot den bakgrunden har inkomstkravet i staten för
1992 hållits kvar på ungefär samma nivå som år 1991.

För att kompensera träffade löneavtal och ge en rimlig kompensa-
tion för övrig kostnadsutveckling har utgiftssidan räknats upp med ca
4 %. Genom att Skansens egeninkomster inte höjts i motsvarande mån
har bidragen från staten och landstinget fått räknas upp.

Till investeringar i de kulturhistoriska byggnaderna har jag för nästa
budgetår beräknat 950 000 kr. Landstinget kommer enligt vad jag har
inhämtat att bidra med ett belopp av samma storlek till de zoologiska
anläggningarna. För de s.k. gemensamma anläggningarna har jag, efter
överläggningar med landstinget, beräknat ett investeringsbidrag från sta-
ten på 640 000 kr. Landstinget har beräknat sin andel till 960 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till Skansen för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-
slagsanslag på 17 354 000 kr.

B 37. Bidrag till vissa museer

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

23 957 000'

26 543 000'

26 123 000

' Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 33

Medel till museerna under anslaget är budgeterade inkl, mervärde-
skatt.

Från anslaget lämnas innevarande budgetår bidrag till stiftelserna Ar-
betets museum, Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms tea-
termuseum, Carl oeh Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Strind-
bergsmuseet, Thielska galleriet och Föremålsvård i Kiruna.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1991/92 Beräknad ändring

1992/93

Föredraganden

1.	Arbetets museum	8 454 000	- 2 000 000
2.	Dansmuseet	6 451 000	+	873 000
3.	Drottningholms
	teatermuseum1	4 386 000	+	127 000
4.	Millesgården	1 068 000	+	40 000
5.	Strindbergsmuseet	377 000	+	15 000
6.	Thielska galleriet	1 158 000	+	45 000
7.	Föremålsvård i Kiruna	4 649 000	+	480 000
		26 543 000	-	420 000

1 För stiftelsens föreställningsverksamhet utgår bidrag från anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

1. Arbetets museum

Museilokalerna i fastigheten Strykjärnet i Norrköping kommer att öpp-
nas för allmänheten i december 1991. Därmed får stiftelsen praktiska
möjligheter att förverkliga sina planer för den utåtriktade verksamheten.
Stiftelsen begär en höjning av statsbidraget med 4,3 milj.kr.

2. Dansmuseet

För att kunna bekosta den ökade verksamheten i Dansens Hus utan att
ta i anspråk ytterligare kapitalmedel samt utöka den uppsökande barn-
och ungdomsverksamhet begär stiftelsen en uppräkning av driftbidraget
med 950 000 kr.

3. Drottningholms teatermuseum

För musei-, biblioteks- och arkivverksamheten (MBA-verksamheten)
begärs en ökning av bidraget med 1 367 000 kr. Härav avser 874 000 kr.
nya tjänster, varav en tjänst hittills har bekostats av Stockholms kom-
mun. Vidare begärs ett engångsansiag på 315 000 kr. för bearbetning av
magasinerade föremål.

4. Millesgården

I syfte att få en fastare ekonomisk bas för bl.a. personalkostnader begär
stiftelsen en höjning av statsbidraget med 300 000 kr.

100

5. Strindbergsmuseet

För att upprätthålla oförändrad verksamhet begär stiftelsen en uppräk-
ning av bidraget med 18 000 kr.

6. Thielska galleriet

Stiftelsen begär ett med 1,2 milj.kr. utökat bidrag främst för täckning av
museets ökade bevakningskostnader.

7. Föremålsvård i Kiruna

Av stiftelsens ansökan framgår att en bidragsuppräkning med samma lå-
ga procentsats som medgivits för detta budgetår skulle leda till ett un-
derskott på ca 360 000 kr. efter avskrivningar. Vidare begärs att de nuva-
rande lönebidragen för fem tjänster ersätts med anslagsmedel för en
långsiktigt tryggare finansiering av verksamheten.

Nytt ändamål:

Judiska museet i Stockholm, som tidigare beviljats vissa projektmedel av
statens kulturråd, begär nu ett årligt driftbidrag.

Föredragandens överväganden

Arbetets museum

Stiftelsen Arbetets museum bildades år 1983 med fackföreningsrörelsen
och Kooperativa förbundet som huvudmän. Stiftelsen har hittills bedri-
vit viss insamlings-, publikations- och seminarieverksamhet i avvaktan
på att museilokaler i Norrköping skall färdigställas för stiftelsens räk-
ning. Sedan huvudmännen förvärvat och låtit renovera fastigheten
Strykjärnet i det gamla industriområdet vid Motala ström har museet nu
öppnats för allmänheten.

Staten har sedan budgetåret 1984/85 lämnat ett årligt bidrag till verk-
samheten. Nominellt uppgår den samlade statliga insatsen för museet
under perioden 1984/85 - 1991/92 till ca 45 milj.kr. Huvudmännen har
vid sidan av ansvaret för museifastighetens kapitalkostnader lämnat en-
dast ett mindre driftbidrag.

Den statliga bidragsgivningen har således varit betydande under mu-
seets uppbyggnadsperiod. Detta innebär emellertid inte att staten har
åtagit sig ett permanent ansvar för museets drift. Ett kontinuerligt stat-
ligt driftstöd av betydande omfattning är naturligt bara i fall där verk-
samheten avser statlig egendom eller bedrivs under statlig insyn. Då
verksamheten vid Arbetets museum nu kommer i gång i full skala är
det därför rimligt att huvudmännen tar ansvar också för driften. En ner-
trappning av statens ekonomiska engagemang i verksamheten bör inle-
das budgetåret 1992/93 genom att statsbidraget minskas med 2 milj.kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

101

Föremålsvård i Kiruna

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna bildades år 1986 som ett resultat av
överväganden inom Malmfältsutredningen (Dsl 1984:9 Framtid i malm-
fälten) och i prop. 1984/85:115 Regional utveckling och utjämning
(1984/85:AU13, rskr. 354). Stiftelsen utför pappers- och metall konserve-
ring på uppdrag av tre statliga myndigheter, nämligen riksantikvarieäm-
betet och statens historiska museer (RAÄ-SHMM), riksarkivet (RA) och
kungl. biblioteket (KB). Staten är ensam stiftelsebildare, men Kiruna
kommun är företrädd i stiftelsens styrelse liksom uppdragsmyndigheter-
na och vissa högskolor m.fl.

Under budgetåren 1986/87 och 1987/88 finansierades verksamheten
med medel från malmfältsdelegationen och industridepartementets hu-
vudtitel. Vidare hade Kiruna kommun åtagit sig att under de två första
verksamhetsåren subventionera lokalhyran samt bekosta utbildning av
konservatorsassistenter för stiftelsens räkning. Fr.o.m. budgetåret
1988/89 utgörs stiftelsens ekonomiska bas av ett årligt verksamhetsbidrag
från detta anslag. Härutöver får stiftelsen för närvarande lönebidrag från
länsarbetsnämnden för fem tjänster.

Stiftelsen har i dag, förutom två administrativa tjänster, 16 heltids-
tjänster för konserveringsarbete, inkl, de fem lönebidragstjänsterna. En
basorganisation av denna storlek behövs enligt stiftelsens bedömning för
att tillgodose uppdragsmyndigheternas krav på service.

Verksamheten förväntas under innevarande och nästa budgetår gå
med underskott. Situationen aktualiserar frågor rörande principerna för
anslagets anpassning till löne- och prisutvecklingen samt de allmänna
villkoren för stiftelsens fortsatta verksamhet.

Bidraget till Föremålsvård i Kiruna har hittills prisomräknats med
den procentsatsg>m gällt för bidragsanslag i allmänhet. Jag finner det
rimligt — mot bakgrund av att staten är ensam stiftelsebildare och verk-
samheten kommer enbart statliga myndigheter till godo — att bidraget
beräknas med hänsyn tagen till löne- och kostnadsutvecklingen på det
statliga området på samma sätt som redan sker med bidragen till Dans-
museet, Drottningholms teatermuseum, Millesgården och Thielska gal-
leriet. Bidraget har således prisomräknats med tillämpning av denna
princip. Härutöver har jag beräknat en allmän förstärkning av anslaget
med ca 200 000 kr.

Stiftelsen har begärt att de fem tjänster som för närvarande finansie-
ras med lönebidrag ombildas till fasta tjänster för att nuvarande perso-
nalstyrka skall kunna bibehållas. Efter samråd med chefen för arbets-
marknadsdepartementet vill jag erinra om vad som vid riksdagsbehand-
lingen av föregående års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 12 s.
119, AU12 s. 23-24) anfördes om det nya lönebidragssystemets tillämp-
ning på befintliga anställningar. Enligt vad jag har inhämtat är utgångs-
punkten för arbetsmarknadsmyndigheternas hantering av dessa frågor
att någon generell omprövning av redan beslutade lönebidrag inte skall
ske.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

102

Stiftelsens ekonomiska bas är dock enligt min mening så pass bräck-
lig att de bidragsförstärkningar jag har förordat inte räcker för att säkra
finansieringen på längre sikt. Ett kontinuerligt medelstillskott i reala
termer kommer sannolikt att krävas för att upprätthålla oförändrad
verksamhet för framtiden. Mot den bakgrunden finns anledning att stäl-
la frågan om det, med nuvarande krav på rationaliseringar inom den
statliga sektorn, är möjligt att låta verksamheten fortsätta i nuvarande
form.

Inom regeringskansliet pågår ett arbete för att följa upp kultur-,
regional- och arbetsmarknadspolitiska insatser bl.a. på kulturvårdsområ-
det. Jag räknar med att detta arbete även kommer att inbegripa frågan
om alternativa former för den verksamhet som bedrivs i Kiruna.

Judiska museet

Vid min anmälan av Arbetets museum angav jag vilka villkor som en-
ligt min mening bör gälla för statens ekonomiska engagemang i enskild
museiverksamhet. Av samma skäl är jag inte beredd att tillstyrka ett år-
ligt driftbidrag till Judiska museet. Behov av projektmedel eller andra
medel av engångskaraktär bör dock, liksom hittills, kunna prövas av sta-
tens kulturråd.

Övrigt

Vad gäller övriga ändamål har jag, med hänsyn bl.a. till den förväntade
låga löneutvecklingen under nästa år, beräknat endast mindre bidrags-
ökningar.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1992/93 anvisa ett an-
slag på 26 123 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 38. Bidrag till regionala museer

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

59 263 545'

67 340 0001

76 421 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 34

Statsbidrag utgår enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till
regionala museer till regionalt verksamt museum som regeringen har
förklarat berättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast till muse-
um som också får bidrag från landstingskommun eller kommun.

103

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen
är det antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Enligt be-
slut av regeringen är 26 museer berättigade till bidrag. Antalet grundbe-
lopp för budgetåret 1991/92 har fastställts till 729. Härav får 125 grund-
belopp utgå tidigast den 1 januari 1992. Grundbeloppet för innevarande
budgetår har preliminärt beräknats till 190 600 kr. Statens kulturråd
fördelar grundbeloppen på de museer som regeringen har förklarat be-
rättigade till statsbidrag.

Bidragsunderlaget för varje museum motsvaras i första hand av sum-
man av de tilldelade grundbeloppen. Statsbidrag utgår med 55 % av bi-
dragsunderlaget.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Statens kulturråds fördelning av grundbelopp budgetåret 1991192

Museum	Antal grundbelopp 1991/92 Första fördelning	Ökning 1991/92 2:a fördelni	Summa 1991/92 ing
Stockholms läns museum	15	5	20
Upplandsmuseet Södermanlands museum	19	5	24
Upplandsmuseet Södermanlands museum	20	2	22
Östergötlands länsmuseum	21	5	26
Jönköpings läns museum	19	5	24
Smålands museum	15	5	20
Kalmar läns museum	20'“	5 ">	25
Gotlands fornsal	20	4	24
Blekinge läns museum	15	5	20
Kristianstads länsmuseum	22	3	25
Kulturen i Lund	43 2	4	47
Malmö museer	35	5	40
Hallands länsmuseer	20	5	25
Bohusläns museum	21	5	26
Göteborgs museer	92	103	102
Alvsborgs länsmuseum	19	5	24
Skaraborgs länsmuseum Värmlands museum	19 15	5 5	24 20
Örebro läns museum	17	4	21
Västmanlands läns museum	16“	4	20
Dalarnas museum	21 4	3	24
Länsmuseet i Gävleborg	19	5	24
Länsmuseet - Murberget	16	4	20
Jämtlands läns museum	24	5	29
Västerbottens museum	22 5	4	26
Norrbottens museum	196	2	21
	604	119	723
Rörliga grundbelopp efter särskild ansökan		6	6
Summa	604	125	729

4 grundbelopp förmedlas till Kalmar konstmuseum.

,b) 2 nya grundbelopp förmedlas till Kalmar konstmuseum.

2) 3 grundbelopp förmedlas till Historiska museet i Lund, 2 till Helsing-
borgs museum för ekologisk verksamhet samt 6 till Skånes Hembygds-
förbund.

3) Av dessa är 5 rörliga grundbelopp.

4> Ett grundbelopp förmedlas till Ekomuseum Dalarna.

5) Ett grundbelopp förmedlas till Bildmuseet och ett till Skellefteå mu-
seum.

*>) Ett grundbelopp förmedlas till Silvermuseet i Arjeplog.

104

Statens kulturråd

Kulturrådet har i särskild skrivelse redovisat följande riktlinjer för rå-
dets fördelning av de 125 nya grundbelopp som riksdagen ställt till för-
fogande fr.o.m. den 1 januari 1992. Riktlinjerna har utformats i samråd
med länsmuseernas samarbetsråd och riksantikvarieämbetet.

1. För att fylla rollen som regionalt museum bör museet besitta kom-
petens för att verka inom följande arbetsområden:

— utåtriktad verksamhet: basutställningar, tillfälliga utställningar,
vandringsutställningar, programverksamhet, publiceringsverk-
samhet, informationsverksamhet, museipedagogik inkl, konstpe-
dagogik,

— inre museiverksamhet: insamling, dokumentation, katalogisering,
konservering och föremålsvård, magasinsverksamhet, fotoverk-
samhet och antikvarisk-topografisk arkivering,

— kulturmiljövård: kulturlandskapsvård, KMV-ärendehantering,
byggnadsvård, fornvård, KMV-skyltning, arkeologisk, bebyggelse-
historisk och etnologisk undersökningsverksamhet.

Strävan skall därtill vara att i all museiverksamhet integrera ett eko-
logiskt synsätt.

Museet skall även sträva efter att fylla uppgifterna inom ämnesområ-
det konst och konstbildning.

2. En förutsättning för statsbidrag är att den statliga bidragsökningen
motsvaras av nya satsningar från museets huvudmän. Viss hänsyn kom-
mer att tas till tidigare stora satsningar från huvudmännen.

3. Då det gäller olika inriktningar av museiverksamheten och sats-
ningar på olika ämnesområden kommer kulturrådet att särskilt upp-
märksamma utvecklingen av barn- och ungdomsverksamheten samt äm-
nesområdena naturvetenskaplekologi, kulturmiljö och konst.

4. Vid fördelningen av grundbelopp kommer särskild hänsyn att tas
till små museer och befolkningsunderlaget i länet.

Kulturrådets fördelningsbeslut enligt tabellen grundar sig på en sam-
manvägning av nämnda kriterier. Ett antal av de nya grundbeloppen
kommer att fördelas för ett år i taget (s.k. rörliga grundbelopp).

Kulturrådet föreslår att antalet grundbelopp för budgetåret 1992/93
beräknas till oförändrat 729.

Föredragandens överväganden

Vid de två senaste årens riksdagsbehandling av detta anslag
(1989/90:KrU21 s. 21-23, rskr. 224 och 1990/91:KrU25 s. 17-20, rskr.
234) anfördes att kulturrådet i samråd med berörda instanser borde
utarbeta förslag till grunder vid fördelningen av resurser mellan de re-
gionala museerna, att tillämpas första gången vid fördelningen av grund-
belopp för budgetåret 1991/92. Fördelningsgrunderna borde redovisas
för riksdagen. Som framgår av det föregående har kulturrådet nu antagit
vissa riktlinjer och även tillämpat dem vid fördelningen av de 125 nya
grundbelopp som riksdagen anvisade våren 1991. Jag noterar att kultur-

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

105

rådet därvid har beaktat de synpunkter som riksdagen framfört rörande
olika önskvärda fördelningsgrunder.

Jag har för nästa budgetår beräknat statsbidrag till 729 grundbelopp
om 190 600 kr. vardera. Bidragsdelen är 55 %.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 76 421 000 kr.

B 39. Riksutställningar

1990/91 Utgift 23 853 186' Reservation 511281'

1991/92 Anslag 28 219 000'

1992/93 Förslag 31 667 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 35

Medel till Riksutställningar är budgeterade inkl, mervärdeskatt.

Stiftelsen Riksutställningar har enligt sina stadgar, fastställda genom
regeringsbeslut den 23 juni 1976, till uppgift att främja utställnings- och
konstbildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställ-
ningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla
och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt
och upplevelse.

Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kom-
munala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda
som är verksamma i samhälls- och kulturlivet.

Inom Riksutställningar pågår ett projekt för utvärdering av verksam-
heten.

Riksutställningar

1. Riksutställningar beräknar rationaliseringskravet till 423 000 kr.
Under hänvisning till den fortsatt mycket stora efterfrågan som finns på
Riksutställningars tjänster samt vidare till redan gjorda besparingar i
kombination med uteblivna investeringsmedei yrkar Riksutställningar
att stiftelsen undantas från besparingar.

2. För utställningsvärdar till Riksutställningars utställningståg, ut-
ställningssamarbete med de baltiska republikerna, investeringar i nya
fordon samt för täckning av extra hyresdebitering som följd av ombygg-
nad begärs reformmedel om sammanlagt 3,9 milj.kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

106

Föredragandens överväganden

I enlighet med riksdagens beslut om omställning och minskning av den
statliga administrationen har anslaget minskats med 97 000 kr. (prop.
1990/91:150 bil. II, FiU37, rskr. 390). Det årliga rationaliseringskravet
uppgår till 1,5% av anslaget. I syfte att höja den ekonomi-admi-
nistrativa standarden vid myndigheten har 1 % återlagts. Besparingen
har kunnat begränsas till 75 000 kr. Därutöver har jag beräknat viss
kompensation för pris- och löneutvecklingen samt för särskild löneskatt
med 2,5 %.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Riksutställningar för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 31 667 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

B 40. Inköp av vissa kulturföremål

1990/91 Utgift -i

1991/92 Anslag 100 000'

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 80 000'

1992/93 Förslag

80 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 36

Ur detta anslag utgår medel till inköp av kulturföremål, som har så-
dant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av syn-
nerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar. Anslaget, som dis-
poneras efter beslut av regeringen, kan belastas med högre belopp än
vad som finns beräknat i statsbudgeten. Regeringen har att i efterhand
för riksdagen anmäla den medelsförbrukning som erfordrats.

Föredragandens överväganden

Anslaget till inköp av kulturföremål bör föras upp med oförändrat be-
lopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1992/93 anvisa
ett förslagsanslag på 80 000 kr.

107

Forskning

B 41. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

9 817 856'

21 654 000'

20 968 000'

Reservation2 3 369 478'

1992/93 Förslag

30 855 000

' Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget G 37

2 Exkl. mervärdeskatt

Ur anslaget utgår medel för verksam hetsforskning och utvecklingsar-
bete inom kultursektorn. Medlen har utnyttjats för projekt inom statens
kulturråds, ansvarsmuseernas (statens historiska museum, statens konst-
museer, naturhistoriska riksmuseet, folkens museum - etnografiska och
Nordiska museet), riksarkivets och riksantikvarieämbetets ansvarsområ-
den. Vidare betalas kostnader för projektbidrag från samefondens kul-
turdelegation till samisk forskning samt för grundforskning vid natur-
historiska riksmuseet.

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt -------------------

Föredraganden

1.	Statens kulturråd	1 716 000	+	154 000
2.	Ansvarsmuseerna	1 369 000	+	623 000
3.	Riksarkivet	6 491 000	+	2 584 000
4.	Riksantikvarieämbetet	7 860 000	+	4 707 000
5.	Samefondens
	kulturdelegation	545 000	+	50 000
6.	Naturhistoriska
	riksmuseet	2 987 000	+	1 269 000
7.	Dialekt- och ortnamnsarkiven
	samt svenskt visarkiv	—	+	500 000
		20 968 000	+	9 887 000

Myndigheterna

Riksantikvarieämbetet, riksarkivet, statens kulturråd, naturhistoriska
riksmuseet och dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv be-
gär att myndigheterna tillförs medel för forsknings- och utvecklingsin-
satser i enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop.
1989/90:90 om forskning (s. 339-341, KrU23, rskr. 334).

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat ökningar av kulturmyndigheternas forsknings- och ut-
vecklingsanslag i enlighet med riksdagens beslut med anledning av

108

prop. 1989/90:90 om forskning (s. 339-341, KrU23, rskr. 334). Beslutet
innebär att medlen för nästa budgetår ökar med 4 milj.kr. för riksanti-
kvarieämbetet, med 2 milj.kr. för riksarkivet, med 500 000 kr. för an-
svarsmuseerna (statens historiska museer, statens konstmuseer, naturhis-
toriska riksmuseet, folkens museum - etnografiska och Nordiska muse-
et; medlen disponeras av statens kulturråd), med 500 000 kr. för dialekt-
och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv och med 1 milj.kr. för
grundforskning vid naturhistoriska riksmuseet. Jag har därutöver tagit
viss hänsyn till prisutvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 30 855 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

109

Lokalförsörjning m.m.

Inledning

Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för statliga institutioner inom kultur-
området, såsom bl.a. Operan, Dramatiska teatern, arkiv och museer.
Nuvarande lokalbestånd omfattar totalt ca 365 000 m2, varav större de-
len utgör statsägda lokaler. Ifrågavarande institutioner disponerar under
innevarande budgetår ca 284 milj. kr. för lokalkostnader, vilket motsva-
rar genomsnittligt 29 % av anvisade medel för myndigheterna.

För närvarande pågår om- och tillbyggnad vid naturhistoriska riks-
museet, en etappvis upprustning av nationalmuseet och Dramatiska tea-
tern samt om- och tillbyggnad för landsarkivet i Uppsala.

Myndigheternas förslag

Byggnadsstyrelsen har i sin lokalförsörjningsplan för kultursektorn re-
dovisat åtta prioriterade ärenden. Dessutom är det önskvärt att ytterliga-
re fyra projekt genomförs under den närmaste treårsperioden. Bygg-
nadsstyrelsen räknar med ett investeringsbehov om 138 milj. kr. för
budgetåret 1992/93 för de statliga institutionerna inom kulturområdet.

Föredragandens överväganden

I gällande investeringsplan finns uppförda kostnadsramar för pågående
och beslutade byggnadsobjekt inom kulturområdet om sammanlagt
404,3 milj. kr. Som jag tidigare har redovisat under anslaget Centrala
museer: Förvaltningskostnader möjliggör budgetförslaget för 1992/93 lo-
kalförbättringar för statens historiska museum, Nordiska museet samt
kungl. myntkabinettet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att

ta del av vad jag har anfört om lokalförsörjningen m.m. för
kulturändamål.

B 42. Inredning och utrustning av lokaler för
kulturändamål1

1992/93 Nytt anslag (förslag) 47 000 000

1 Medel för detta ändamål har t.o.m. budgetåret 1991/92 redovisats under åtton-
de huvudtiteln, anslaget 1 2

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Från detta reservationsanslag betalas utgifter för inredning och utrust-
ning av lokaler vid vissa statliga institutioner inom kulturområdet.

110

Myndigheterna

För inredning föreslår byggnadsstyrelsen nya eller ändrade kostnadsra-
mar till ett sammanlagt belopp om ca 4,1 milj.kr. fördelade på tre olika
kostnadsramar. Av beloppet avser ca 1,1 milj.kr. inredning till följd av
två pågående byggnadsobjekt.

Byggnadsstyrelsen föreslår att den för verkets inredningsverksamhet
avsedda anslagsposten för budgetåret 1992/93 beräknas till 15 milj.kr.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) föreslår att
den för UUHs verksamhetsområde avsedda anslagsposten för budgetåret
1992/93 beräknas till 33 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Enskilda objekt

I gällande inredningsplan under åttonde huvudtiteln anslaget I 2. Inred-
ning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. finns kost-
nadsramar om ca 41,7 milj.kr. uppförda i prisläget den 1 januari 1990
för kulturändamål. Jag föreslår att dessa kostnadsramar förs över till en
inredningsplan för nästa budgetår under reservationsanslaget Inredning
och utrustning av lokaler för kulturändamål.

För ersättning och komplettering m.m. av inredning till de statliga
museerna föreslår jag en kostnadsram För byggnadsstyrelsens fördelning
för nästa budgetår på 3 milj.kr. Kostnadsramen får användas även för
inredning i samband med omdispositioner och mindre byggnadsåtgärder
i de fall inredningskostnaden inte överstiger 1 milj. kr.

I gällande utrustningsplan under åttonde huvudtiteln anslaget I 2. In-
redning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. finns
kostnadsramar om ca 36,1 milj.kr. uppförda i prisläget den 1 januari
1990 för kulturändamål. Jag föreslår att dessa kostnadsramar förs över
till en utrustningsplan för nästa budgetår under reservationsanslaget In-
redning och utrustning av lokaler för kulturändamål.

Med utgångspunkt i redovisat förslag föreslår jag att delramen Över-
maskineri m.m. för Dramatiska teatern höjs med 11,7 milj.kr. till 24,2
milj.kr. och därvid betecknas som definitiv. Vidare föreslår jag att delra-
men för landsarkivet m.m. i Uppsala höjs med 2,5 milj.kr. och därvid
betecknas som definitiv.

För statens kulturråds fördelning har förts upp kostnadsramar om 3
milj.kr. för vart och ett av budgetåren 1991/92, 1992/93 och 1993/94.
Statens kulturråd föreslår att kostnadsramarna för nästa treårsperiod
höjs till 3,5 milj.kr. per budgetår. Jag beräknar kostnadsramarna för
vart och ett av budgetåren 1992/93, 1993/94 och 1994/95 till 3,1 milj.kr.

För nästa budgetår föreslår jag att ett anslag om 47 milj.kr. anvisas.
Av dessa medel bör 500 000 kr. tillföras anslagsposten Till regeringens
disposition.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

111

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inred-
ning och utrustning av lokaler för kulturändamål inom de kost-
nadsramar som jag förordat i det föregående,

2. till Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 47 000 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

112

C. Massmedier m.m.

Inledning

Under det gångna året har flera viktiga beslut fattats inom radio- och
TV-området. Efter det att riksdagen under våren lade fast nödvändig lag-
stiftning samt de riktlinjer som skall gälla, har regeringen i november
beslutat att meddela koncession för den tredje TV-kanalen till Nordisk
Television AB. Därmed får Sveriges Radio-koncernen konkurrens av ett
företag vars sändningar kan nå i stort sett samma antal TV-tittare. Beslu-
tet innebär även att det för första gången blir tillåtet att finansiera rund-
radiosändningar i Sverige med reklam.

Ytterligare ett steg på vägen mot avreglering av radio- och TV-
medierna togs genom den nya kabelsändningslagstiftning som riksdagen
nyligen har fattat beslut om. Fr.o.m. årsskiftet är det i princip tillåtet för
var och en att bedriva radio- och TV- sändningar i kabel och att finan-
siera verksamheten med reklam eller sponsring.

Enligt min mening är det viktigt att man fortsätter arbetet med att
förändra de rättsliga och finansieringsmässiga förutsättningarna för att
öka yttrandemöjligheterna och mångfalden i etermedierna. Den uppgift
som står närmast i tur är att skapa förutsättningar för fristående eter-
sändningar av ljudradio. En särskild utredare har nyligen lagt fram en
rapport om de tekniska möjligheterna för sådana sändningar. Det är re-
geringens ambition att riksdagen skall kunna ta ställning till ett förslag
om villkoren för fristående ljudradiosändningar så att sändningar skall
kunna inledas den 1 januari 1993. Med hänsyn till att beslut inom detta
område så långt möjligt bör fattas i politisk enighet, bör oppositionspar-
tierna beredas möjlighet att delta i beredningen av förslagen.

Sveriges Radio-koncernen bör även i fortsättningen bedriva radio-
och TV-sändningar i allmänhetens tjänst.

Trots den förändringsprocess som pågår kommer sändningarna från
Sveriges Radio-koncernen att för överskådlig tid utgöra en mycket viktig
del av radio- och TV-utbudet i Sverige. Därför har det stor betydelse
vilka villkor som gäller för koncernens verksamhet. Riksdagen fattade
förra våren beslut om vissa riktlinjer för Sveriges Radio-koncernens
verksamhet under den avtalsperiod som inleds den 1 januari 1993.
Detta riksdagsbeslut kommer, tillsammans med de skrivelser som har
kommit in från bolagen i koncernen samt från Sveriges Radios ägare,
att ligga till grund för den proposition om Sveriges Radio under den
nya avtalsperioden, som regeringen avser att lämna till riksdagen i vår.

Film- och videoavtalet, som är slutet mellan staten och film- och vi-
deobranschernas organisationer, gäller till utgången av år 1992. En sär-
skild utredare har nyligen överlämnat ett förslag om hur filmpolitiken
bör utformas efter den nuvarande avtalsperiodens slut. Utredningen är
för närvarande föremål för beredning i regeringskansliet. Avsikten är att
i vår lägga fram en proposition till riksdagen om filmpolitikens utform-
ning fr.o.m. den 1 januari 1993.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

11.3

8 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Mot bakgrund av det rådande statsfinansiella läget bör presstödet sän-
kas. Jag förordar att driftsstödet till dagspressen sänks med 5 %. Föränd-
ringen bör träda i kraft den 1 juli 1992. För driftsstöd som avser första
halvåret 1992 bör nuvarande beräkningsgrunder tillämpas. Jag förordar
vidare att utvecklingsstödet till dagspressen för budgetåret 1992/93 mins-
kas med 22 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetårs anslag.

Bokbranschens parter har i november 1991 meddelat att man efter
förhandlingar beslutat att inte ersätta nuvarande fackbokhandelsavtal
när det upphör att gälla den 1 april 1992. Som en följd därav bör det
statliga distributionsstödet till fackbokhandeln avvecklas som stödform
fr.o.m. nästa budgetår. Det är dock väsentligt att mindre bokhandlar
även i fortsättningen får möjlighet att tillhandahålla ett förhållandevis
brett urval av god och aktuell litteratur, och att mångfalden i bokhan-
delsnätet kan värnas. Jag föreslår därför att ett utvidgat sortimentsstöd
och ett katalogdatorstöd till mindre bokhandlar införs den 1 juli 1992.
Jag återkommer till detta vid min anmälan av anslaget C14. Stöd till
bokhandel.

När det gäller stöd till litteratur, fonogram, dagspress och tidskrifter,
samt åtgärder inom massmedieområdet för handikappade avses förslag
till treårsbudget för flera av de berörda myndigheterna m.fl. läggas fram
i budgetpropositionen år 1993 i stället för i årets budgetproposition. En
orsak till uppskovet är för handikappfrågornas del att handikapputred-
ningen under våren 1992 kan komma att lägga fram förslag i sitt slutbe-
tänkande som i viktiga hänseenden berör dessa verksamheter. När det
gäller de övriga delar av radio- och TV-området som bör omfattas av tre-
årsbudgetering avses förslag läggas fram i budgetpropositionen år 1994 i
stället för i årets budgetproposition. Senareläggningen beror i detta fall
på att en särskild utredare arbetar med frågan om samordning av de
myndigheter som svarar för radio- och TV-frågor (kabelnämnden, när-
radionämnden och radionämnden). Jag utgår från att en ny myndighet
skall kunna påbörja sitt arbete från den 1 juli 1993.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

114

Film m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

C 1. Statens biografbyrå

1990/91	Utgift	8 298 0221
1991/92	Anslag	7 554 000'
1991/92	Anslag exkl.
	mervärdeskatt 7 255 0001
1992/93	Förslag	7 470 000

'Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 1

Inkomster vid statens biografbyrå som redovisas på statsbudgetens in-
komstsida under rubriken 2522 Avgifter för granskning av fdmer och
videogram, beräknas till ca 6,3 milj. kr. för nästa budgetår. (Budgetåret
1990/91 var inkomsterna 6 403 000 kr.)

Statens biografbyrå skall enligt sin instruktion (SFS 1990:994) gran-
ska fdmer och videogram avsedda för offentlig visning. Byrån skall
också vara tillsynsmyndighet för videogrammarknaden. Byråns gransk-
ningsverksamhet bekostas med avgifter.

Statens biografbyrå

Statens biografbyrå har lämnat en förenklad anslagsframställning för
budgetåret 1992/93, eftersom byrån ingår i den budgetcykel som omfat-
tar budgetåren 1991/92-1993/94. Byrån har också lämnat en resultatre-
dovisning.

I anslagsframställningen föreslår byrån vissa lagändringar, nämligen
dels att avgiftsbefrielse för granskning av fdm skall kunna ges till ar-
rangörer av festivaler m.m., där filmer får visas för barn under 15 år
och dels att en särskild lägre avgift skall gälla för granskning av kortfil-
mer (filmer under 30 minuters speltid).

Byrån anmäler ett resursbehov för budgetåret 1992/93 om 7,3 milj,
kr., varav 1,5 milj. kr. avser tillsynsverksamheten och resterande gransk-
ningsverksamheten.

115

Föredraganden

Förslag:

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Verksamhetens inriktning:

För det kommande budgetåret skall verksamhetens inriktning
vara oförändrad.

Resurser m.m.:

Ramanslag 1992/93 7 470 000 kr.

Övrigt:

1 övrigt föreslår jag ändring av reglerna för avgifter för gransk-
ning av kortfilmer.

Skäl:

När det gäller förslaget avseende ändring av 9 § i lagen (1990:886) om
granskning och kontroll av filmer och videogram som föreslås i
underbilagan 12. 3 bedömer jag det som skäligt att inte belasta
kortfilmer, vilket i detta sammanhang betyder filmer som har 5 - 30
minuters speltid, med samma avgifter som vanliga spelfilmer av
normallängd. Kortfilmer har oftast en begränsad publik men kan ha
betydelse som konstnärlig uttrycksform för många filmare, i synnerhet
yngre. För s.k. trailers och andra filmer med en speltid under fem
minuter är avgiften redan nu lägre.

Det lagförslag jag lägger fram rör i och för sig ett ämne som avses i 8
kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Enligt min mening är dock
ändringen sådan att lagrådets yttrande skulle sakna betydelse.

För biografbyråns verksamhet under kommande budgetår förutses
inte några viktiga förändringar. Byråns resultatredovisning visar att
verksamheten med tillsyn över videogram marknaden har avsatt vissa re-
sultat i form av ökad uppmärksamhet när det gäller förekomsten av ola-
ga våldsskildringar. Verksamheten är dock ännu i ett uppbyggnadsskede.

Antalet filmgranskningar har de senaste åren minskat och kommer
enligt biografbyråns bedömning att fortsätta på ungefär nuvarande nivå.
1 enlighet med biografbyråns förslag har jag därför beräknat en minsk-
ning av statsanslaget. Jag har därutöver beräknat kompensation för pris-
och löneökningar samt för särskild löneskatt med 2,5 % och en ökning
till följd av höjda avgifter till Statshälsan. Rationaliseringskravet har inte
tillämpats.

1 16

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta ett inom kulturdepartementet upprättat förslag till lag
om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av fil-
mer och videogram,

2. till Statens biografbyrå anvisa ett ramanslag för budgetåret
1992/93 på 7 470 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

C 2. Filmstöd

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

54 749 000'

64 229 0001

65 513 000

Reservation

990 000'

iAnvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 2

För stiftelsen Svenska Filminstitutets verksamhet gäller 1982 års
film- och videoavtal, godkänt av regeringen den 3 juni 1982. Ändringar
infördes i avtalet, för statens del genom beslut den 17 mars 1983, den 29
augusti 1985, den 2 oktober 1986, den 8 september och den 22 decem-
ber 1988, den 11 maj 1989 samt den 20 december 1990. Genom beslut
den 6 juni 1991 godkände regeringen förlängning av 1982 års film- och
videoavtal för tiden 1 juli 1991 - 31 december 1992. Enligt avtalet, som
är slutet mellan staten och organisationerna inom film- och videobran-
scherna, skall avgifter till stiftelsen erläggas av biografägare och video-
gramuthyrare. Även Sveriges Radio bidrar i särskild ordning till institu-
tets verksamhet. Avgifterna tillförs en filmfond för att enligt närmare
bestämmelser i avtalet användas för produktion av svensk Film, för att
främja spridning och visning av värdefull film, för branschfrämjande
ändamål samt för övriga filmkulturella ändamål.

Från anslaget utgår bidrag enligt följande sammanställning.

117

1991/92 Beräknad ändring

1992/931

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Föredraganden

1.	Bidrag till filmfonden	29 000 000	4-	580 000
2.	Produktionsstöd till svenska kortfilmer	3 516 000	4-	70 000
3.	Främjande av spridning och visning av värde- full film	10 651 000	+	213 000
4.	Bidrag för filmkultur- ella ändamål	6 895 000	4-	138 000
5.	Bidrag till filmkultur- ella insatser för barn och ungdom	7 025 000	4-	140 000
6.	Stöd till biografer	5 000 000	4-	100 000
7.	Bidrag till projekt på filmområdet	2 142 000	4-	43 000
		64 229 000	4-	1 284 000

förändringen avser tiden den 1 juli - 31 december 1992

Svenska Filminstitutet

1. Med hänvisning till förra årets mer utförliga anslagsframställning
har Svenska Filminstitutet i år valt att lämna in en mer förenklad fram-
ställning. Anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 präglas till stor
del av den allt kärvare ekonomiska situationen som drabbat institutet
under det gångna året. Institutets fördelningsbara intäkter sjönk från
175 milj.kr. för budgetåret 1989/90 till 160 milj. kr. budgetåret 1990/91.
De minskade intäkterna härrör sig, enligt institutet, främst till de mins-
kade intäkterna från videoavgifterna som i sin tur orsakats av nedgången
i uthyrning och försäljning av videogram. Institutet konstaterar dess-
utom att de minskade intäkterna från videoavgifterna kommer att ac-
centueras än mer efter den 1 juli 1991 då de nya sänkta videoavgifterna,
som fastställdes i det förlängda film- och videoavtalet, kommer att börja
gälla.

De minskade intäkterna har inneburit att institutet, förutom allmän-
na besparingar, tvingats reducera personalen med 20 personer.

Svenska Filminstitutet framhåller i sin anslagsframställning att såväl
de strukturella som de finansiella förutsättningarna för institutet bör
omprövas för att verksamheten i framtiden skall kunna bedrivas på ett
tillfredställande sätt samt för att utbudet av svensk kvalitetsfilm skall
kunna hållas på en tillfredsställande nivå.

I årets anslagsframställan väljer man dock att avstå från att yrka på
några genomgripande förändringar i avvaktan på att den särskilda utred-
ning om översyn av filmstödet skall presentera sitt förslag till framtida
statligt filmstöd.

2. Svenska Filminstitutet föreslår emellertid i sin anslagsframställ-
ning en höjning av anslagsposten Främjande av spridning och visning

118

av värdefull film med 4 milj. kr. Vidare föreslår institutet att en ny an-
slagspost på 5 milj. kr. inrättas för stöd till Film- och medieverkstäder
utanför Stockholmsområdet.

Konstnärsnämnden

1. Konstnärsnämnden framhåller i sin anslagsframställan vikten av
att det finns institutioner som inriktar sig på att stödja konstnärligt
syftande film. Vidare betonar man värdet av att det finns en institution
vid sidan av filminstitutet från vilken fria filmare kan söka stöd för sina
produktioner. Detta garanterar, enligt nämnden, en sund mångfald i det
svenska filmutbudet.

2. Konstnärsnämnden föreslår för budgetåret 1992/93 en fördubbling
av anslagsposten till projekt på filmområdet till 4,3 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Film- och videoavtalet gäller fram till den 31 december 1992. En sär-
skild utredare, landshövdingen Jan Rydh, har haft i uppdrag att se över
den framtida utformningen av filmstödet m.m. Utredaren har nyligen
överlämnat sitt betänkande (SOU 1991:105) Filmproduktion och film-
kulturell verksamhet i Sverige.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande och jag har för avsikt
att återkomma till regeringen med förslag om en särskild proposition
om filmstödet under våren. Då regeringens ställningstagande måste före-
gås av förhandlingar med parterna inom film- och videobranschen, tor-
de propositionen inte kunna bli färdig i sådan tid att riksdagen hinner
ta ställning till den under innevarande riksmöte.

Vid beräkningen av anslaget har jag därför för den del av anslaget
som berör tiden I juli - 31 december 1992 gjort sedvanlig prisomräk-
ning. För den del som berör tiden 1 januari - 30 juni 1993 har jag, i av-
vaktan på särskild proposition i ämnet, beräknat oförändrat anslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Filmstöd för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsan-
slag på 65 513 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

119

C 3. Stöd till fonogram och musikalier

1990/91 Utgift 10 316 6001

1991/92 Anslag 11 289 000'

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 11 283 0001

Reservation2 4 712 7761

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1992/93 Förslag

11 377 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 3

2Exkl. mervärdeskatt

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1982:505) om statsbi-
drag för framställning och utgivning av fonogram. Under anslaget utgår
också bidrag till Musikaliska akademien för utgivning av den musikhis-
toriska fonogramantologin Musica Sveciae och för notutgivning av äldre
svenska tonsättares verk.

Utgivningen av fonogramantologin regleras i ett avtal mellan staten
och akademien träffat den 25 juni 1987. Vidare finns under anslaget
medel för information och utgivning av noter samt till distribution av
fonogram. Det senare regleras i ett avtal mellan staten och Compact
Distribution AB (CDA) träffat den 16 maj 1991. Avtalet gäller till ut-
gången av juni 1994.

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt--------------------------

Föredraganden

1.	Stöd till fonogram-
2.	produktion Stöd till fonogram-	5 132 000	-	152 00()i
3.	distribution Stöd till utgivning av en musikhistorisk	1 040 000	4-	42 000
4.	fonogramantologi Stöd till utgivning av äldre svenska ton-	2 992 000	4-	120 000
5.	sättares verk Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) — Svensk Musik för information och	347 000	4-	14 000
	utgivning av noter	1 772 000 11 283 000	4- 4-	70 000 94 000

Minskningen beror på en överföring av 344 000 kr. för administrationskostna-
der till anslaget Bl. Statens kulturråd. Stödet till fonogramproduktionen, från-
räknat denna överföring, ökas med 192 000 kr.

Statens kulturråd, m.fl.

1. Kulturrådet föreslår en ökning med 514 000 kr. motsvarande
kompensation för kostnadsökningar.

120

2. Compact Distribution AB (CDA) har, i enlighet med ovannämnda
avtal, begärt 1 040 000 kr. för distribution av kvalitetsfonogram. CDA
erbjuder för många små bolag den enda möjligheten att få tillgång till
en professionell hantering av distributionen.

3. Musikaliska akademien begär för budgetåret 1992/93 dels en ök-
ning av bidraget till Musica Sveciae med 686 000 kr., dels ett bidrag på
3 411 000 kr. för att täcka ackumulerade förluster som hittills täckts ge-
nom lån ur akademiens övriga resurser, dels slutligen att avtalet med
staten förlängs med ett år (1993/94) för att möjliggöra slutförande av se-
rien, vilket beräknas kosta 806 000 kr.

4. Musikaliska akademien begär för utgivning av äldre svenska tonsät-
tares verk 500 000 kr., en ökning med 153 000 kr.

5. För allmän information till utlandet om svensk musik samt medel
för katalogisering, notutgivning, utskrifter och tryckning av noter m.m.
begär Svensk Musik (STIM) en uppräkning med 2 528 000 kr. till sam-
manlagt 4,3 milj. kr.

Prop. 1991/92:100

Bii. 12

Föredragandens överväganden

Svårigheterna för de mindre företag i fonogrambranschen som ger ut
främst svensk musik har ökat under året. Även för de större företagen
har konkurrensen hårdnat, vilket i sin tur ytterligare har försvårat vill-
koren för de mindre bolagen. Det enda återstående större fonogramföre-
taget i svensk ägo (Sonet) har under år 1991 köpts upp av utländska in-
tressen. Även om de fonogram som de svenska mindre företagen produ-
cerar oftast finns inom genrer där stora upplagor är sällsynta är det an-
geläget att dessa företag kan fortsätta verka på marknaden, eftersom de
oftast ger företräde för svensk musik och använder svenska artister. Den
svenska fonogrammarknaden har redan i dag en ovanligt stor dominans
av utländsk musik, utländska artister och musiktexter på andra språk än
svenska, främst engelska. Ett stöd till de mindre svenska bolagen på
marknaden innebär därför också ett stöd till mångfald och valfrihet i fo-
nogramutbudet. Detta stöd bör liksom tidigare innefatta stöd till pro-
duktion, marknadsföring och distribution.

Från anslaget betalas kostnader för arvoden och resor m.m. för leda-
möter i referensgruppen för fonogramstöd. Jag har beräknat en minsk-
ning av anslaget med 344 000 kr., eftersom sådana kostnader bör beräk-
nas under kulturrådets förvaltningskostnadsanslag. Därutöver har jag
beräknat viss kompensation för prisutvecklingen.

För den svenska musikhistoriska antologin Musica Sveciae har ökade
produktionskostnader inneburit att serien inte kommer att kunna full-
följas inom den tidsram som fastslogs i det avtal som slöts år 1987, dvs.
under kommande budgetår, trots att antalet utgåvor i serien minskats i
förhållande till vad som planerats. Detta beror till stor del på att en
övergång till CD-formatet från vinylskivor ägt rum under seriens utgiv-
ningstid. Jag anser att detta motiverar en förlängning av avtalet med
Musikaliska akademien om utgivning av antologin med ett år. Då en

121

förlängning av avtalet kan medföra att staten ikläds ytterligare ekono-
miska förpliktelser bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att genom förlängning av avtalet med
Musikaliska akademien om utgivning av den musikhistoriska an-
tologin Musica Sveciae ikläda staten ekonomiska förpliktelser i
enlighet med vad jag anfört,

2. till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1992/93
anvisa ett reservationsanslag på 11 377 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

122

Dagspress och tidskrifter

C 4. Presstödsnämnden och taltidningsnämnden

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1990/91	Utgift	2 739 625'
1991/92	Anslag	4 529 000>
1991/92	Anslag exkl.
	mervärdeskatt 4 333 0001
1992/93	Förslag	4 394 000

'Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 4

Presstödsnämnden har enligt förordningen (1988:673) med instruk-
tion för presstödsnämnden till uppgift att fördela det statliga stödet till
dagspressen i enlighet med pressstödsförordningen (1990:524). Därut-
över har nämnden enligt sin instruktion till uppgift att följa och analys-
era den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och övriga
väsentliga förändringar inom pressen samt att rapportera om utfallet av
de presstödjande åtgärderna och om förändringar inom lidningsägandet.

Taltidningsnämnden har enligt förordningen (1988:674) med in-
struktion för taltidningsnämnden till uppgift att fördela det statliga stö-
det till radio- och kassettidningar i enlighet med förordningen
(1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.

De två nämndernas förvaltningsuppgifter fullgörs av presstödsnämn-
dens kansli.

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

Föredraganden

1.	Förvaltningskostnader	4 004 000	+	40 000
	(därav lönekostnader)	(2 633 000)	( +	105 000)
2.	Lokalkostnader	329 000	+	21 000
		4 333 000	+	61 000

Presstödsnämnden

Riksdagens beslut om omställning och minskning i den statliga adminis-
trationen (prop. 1990/91:150 bil. 11:7, FiU37, rskr. 390) innebär att en
besparing skall göras på anslaget med 150 000 kr. för budgetåret
1992/93. Nämnden har räknat med en resurstilldelning som omfattar
detta särskilda sparbeting och som bör medge att nuvarande och till-
kommande arbetsuppgifter kan fullgöras. Nämnden har härvid utgått
från oförändrade personal- och lokalkostnader.

123

Föredragandens överväganden

Vid min medelsberäkning har jag räknat med en viss kompensation för
pris- och löneutvecklingen, en ökning till följd av höjda avgifter till
Statshälsan samt kompensation för en särskild löneskatt med 2,5 %. I
enlighet med riksdagens beslut om omställning och minskning av den
statliga administrationen har anslaget minskats med 150 000 kr. (prop.
1990/91:150 bil 11:7, FiU37, rskr. 390). Vid beräkningen av det årliga ra-
tionaliseringskravet har jag tagit hänsyn till de konsekvenser som myn-
digheten har redovisat. Minskningen av utgifterna har därför kunnat be-
gränsats till 22 000 kr.

Anslaget bör föras upp med 4 394 000 kr. för budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 4 394 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

C 5. Driftsstöd till dagspressen

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

439 072 500'

440 300 000'

416 000 000

'Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 5

Presstödsnämnden

För år 1990 beviljades 76 dagstidningar driftsstöd med sammanlagt
439 072 500 kr. För år 1991 har t.o.m. augusti månad 74 dagstidningar
beviljats sammanlagt 427 850 500 kr. i stöd. Ytterligare driftsstöd för år
1991 beräknas uppgå till ca 5,5 milj, kr., dvs. totalt för året 433,4 milj,
kr. För budgetåret 1992/93 räknar nämnden med att stödet upphör till
fyra tidningar som omfattats av övergångsbestämmelser och att anslags-
behovet därför kommer att minska till 427 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I prop. 1989/90:78 om reformerat presstöd föreslogs bl.a. vilka beräk-
ningsgrunder som skulle ligga till grund för driftsstödets storlek. Riksda-
gen (KU31, rskr. 302) beslutade i enlighet med regeringens förslag.

Mot bakgrund av det rådande statsfinansiella läget bör statens kostna-
der för driftsstödet sänkas. Jag förordar därför en nedskrivning med 5 %
av bidragssatser och maximibelopp för hög- och medelfrekventa dagstid-
ningar med allmänt driftsstöd. Motsvarande nedskrivning bör göras av
stödbeloppen för lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd och
för dagstidningar med begränsat driftsstöd eller driftsstöd i sär-

124

skilt fall. Förändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1992. För driftsstöd
som avser första halvåret 1992 bör nuvarande beräkningsgrunder tilläm-
pas.

Anslaget bör föras upp med 416 milj. kr. för budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om en förändring av beräk-
ningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen,

2. till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisa
ett förslagsanslag på 416 000 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

C 6. Utvecklingsstöd till dagspressen

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

24 639 563'

35 800 00()i

13 800 000

Reservation 40 156 4151

iAnvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 6

Den nya stödordning som infördes den 1 juli 1990 efter riksdagens
beslut (prop. 1989/90:78, KU31, rskr. 302) innebär att de tidigare stöd-
formerna utvecklingsbidrag och samverkansbidrag ersatts av utveck-
lingsstöd. Under en övergångsperiod belastas anslaget även av samver-
kansbidrag som beviljats men inte slutförts under den tidigare stödord-
ningen. Budgetåret 1990/91 tillfördes anslaget, utöver ordinarie medel,
den behållning på 29,0 milj, kr., som fanns kvar under anslaget under
åttonde huvudtiteln G 6. Lån till dagspressen vid utgången av budgetåret
1989/90.

Presstödsnämnden

Presstödsnämnden har under perioden juli 1990 - augusti 1991 fattat he-
slut om utvecklingsstöd till 50 dagstidningar på totalt 62,3 milj. kr. Där-
av har 48 tidningar, som i flera fall samverkar, beviljats stöd till för-
pressinvesteringar, två tidningar har beviljats stöd för samverkan genom
legotryck och en tidning för övriga investeringar.

Budgetåret 1990/91 betalade nämnden ut sammanlagt 21,1 milj. kr. i
utvecklingsstöd till 31 tidningar. Dessutom utgick 500 000 kr. till uni-
versitetet i Göteborg som stöd för utveckling av utbildning i tidningsled-
ning. 1 samverkansbidrag utbetalades 3,0 milj. kr. av tidigare beviljat
stöd.

För budgetåret 1991/92 hade t.o.m. augusti månad 5,5 milj. kr. utbe-
talats i utvecklingsstöd till 11 tidningar. Beviljade men ännu inte utbeta-
lade utvecklingsstöd uppgick samtidigt till 35,7 milj. kr. När det gäller
tidigare beslut om samverkansbidrag återstår totalt 2,4 milj. kr. att utbe-

125

tala, varav 1,2 milj. kr. under innevarande budgetår, 0,7 milj. kr. under
budgetåret 1992/93 och 0,5 milj. kr. under budgetåret 1993/94.

För budgetåret 1992/93 begär nämnden oförändrat 35,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Mot bakgrund av det rådande statsfinansiella läget bör statens kostnader
för utvecklingsstödet sänkas. Jag förordar därför att utvecklingsstödet
minskas med 22 milj. kr. i förhållande till nuvarande budgetårs anslag.
Anslaget bör föras upp med 13,8 milj. kr. för budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvi-
sa ett reservationsanslag på 13 800 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

C 7. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen

1990/91 Utgift -1

1991/92 Anslag 1000'

1992/93 Förslag 1 000

'Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 7

Presstödsnämnden

Frågan om statlig kreditgaranti har hittills inte aktualiserats i något fall.
För budgetåret 1992/93 begär nämnden oförändrat 1 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget i överensstämmelse med presstödsnämndens för-
slag. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp för budgetåret
1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen
för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

126

C 8. Distributionsstöd till dagspressen

1990/91 Utgift 82 378 165'

1991/92 Anslag 79 500 000'

1992/93 Förslag 81 000 000

'Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 8

Presstödsnämnden

Under budgetåret 1990/91 betalade nämnden ut sammanlagt 82 378 165
kr. i distributionsstöd för drygt 1 027 miljoner samdistribuerade tid-
ningsexemplar. För budgetåret 1991/92 räknar nämnden med ett utfall
på 81 milj. kr. Med antagande om oförändrade upplagor begär nämn-
den 81 milj. kr. för budgetåret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget i överensstämmelse med presstödsnämndens för-
slag. Anslaget bör föras upp med 81 milj. kr. för budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 an-
visa ett förslagsanslag på 81 000 000 kr.

C 9. Stöd till kulturtidskrifter

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1990/91	Utgift	19 716 682'	Reservation2	326 318'
1991/92	Anslag	21 002 000'
1991/92	Anslag exkl.
	mervärdeskatt 20 775 000'
1992/93	Förslag	21 450 000

'Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 9

2Exkl. mervärdeskatt

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1977:393) om statligt stöd
till kulturtidskrifter.

Statens kulturråd

1. För budgetåret 1990/91 ansökte 329 tidskrifter om stöd. Bidrag be-
viljades till 229 tidskrifter med belopp mellan 5 000 och 240 000 kr.
Därav har 28 tidskrifter erhållit bidrag för inläsning på kassett med sam-
manlagt 531 000 kr. Erfarenheterna har varit goda av de utvecklingsin-

127

satser som kulturrådet genomfört på tidskriftsområdet när det gäller
marknadsföring, teknikutveckling och utbildning.

2. Kulturrådet begär medel för att verksamheten med inläsning av
kulturtidskrifter på kassett, som prövats i samarbete med Synskadades
Riksförbund, skall kunna utvecklas ytterligare. (+ 500 000 kr.)

3. I övrigt räknar kulturrådet med en priskompensation om
10%(+ 2 100 000 kr.)

Föredragandens överväganden

För att kunna öka tidskrifternas prcnumerationsantal och minska deras
kostnader genomför kulturrådet olika utvecklingsinsatser när det gäller
marknadsföring, teknik och utbildning. Enligt vad jag erfarit har dessa
åtgärder varit framgångsrika. Under nästa budgetår bör sammanlagt
högst 2 milj. kr. av stödet få användas för sådana utvecklingsinsatser.

Från anslaget betalas vissa administrationskostnader som arvoden
och resor för ledamöter i referensgruppen för kulturtidskrifter, samt
kostnader i samband med distributionen av information om kulturtid-
skrifter. Jag anser att sådana kostnader bör belasta kulturrådets förvalt-
ningskostnadsanslag. Jag har därför beräknat en minskning av föreva-
rande anslag med 150 000 kr.

Vid beräkningen av anslaget har jag därutöver räknat med viss kom-
pensation för prisutvecklingen. Anslaget bör föras upp med 21 450 000
kr. för budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Slöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1992/93 anvisa ett re-
servationsanslag på 21 450 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

C 10. Stöd till radio- och kassettidningar

1990/91 Utgift 70 392 976'

1991/92 Anslag 63 555 000'

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 63 008 000'

1992/93 Förslag 90 238 000

'Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 10

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1988:582) om statligt
stöd till radio- och kassettidningar. Frågor om stöd prövas sedan den 1
juli 1988 av taltidningsnämnden i enlighet med nämnda förordning och
förordningen (1988:674) med instruktion för taltidningsnämnden.
Nämnden skall också handlägga ärenden om fördelning av mottagarut-
rustningar för radiotidningar och bedriva visst utvecklingsarbete.

128

------------------------------- Prop. 1991/92:100
1991/92 Beräknad ändring Bil. 12

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

Föredraganden

1.	Bidrag till utgivnings-
	verksamhet m.m.	62 429 000	+	27 189 000
2.	Presstödsnämnden och
	taltidningsnämnden för
	utbildnings- och utveck-
	lingsverksamhet	579 000	+	41 000
		63 008 000	4-	27 230 000

Taltidningsnämnden

Taltidningsnämnden har enligt regeringens direktiv lämnat en fördju-
pad anslagsframställning för perioden 1992/93 - 1994/95. Nämnden har
också i mars 1991 lämnat en särskild rapport om bl.a. olika distribu-
tionsformer för taltidningar enligt det uppdrag nämnden fick i särskilda
direktiv från regeringen i juni 1990.

Under budgetåret 1990/91 har totalt 76,8 milj. kr. förbrukats under
anslaget. Därav avser 55,9 milj. kr. bidrag till 45 tidningsföretag för ut-
givningsverksamheten. Resterande belopp avser inköp av radiotidnings-
mottagare, utbildningsverksamhet samt ersättning till televerket för ser-
vice, sändningskostnader m.m.

Nämnden föreslår i sin anslagsframställningen fortsatt utbyggnad av
taltidningsverksamheten. I augusti 1991 hade 52 dagstidningar beviljats
ersättning för taltidningsutgivning. Ytterligare sju tidningar hade tagit
kontakt med nämndens kansli i syfte att påbörja taltidningsutgivning
under innevarande budgetår. För budgetåret 1992/93 räknar nämnden
med att verksamheten kommer att omfatta 69 tidningar.

Nämnden räknar med att utbyggnaden av verksamheten under perio-
den 1992/93 - 1994/95 i huvudsak kommer att gälla distribution enligt
RATS-metoden (radiosända talsyntestidningar för synskadade). För när-
varande distribueras två radiotidningar enligt denna metod, medan ca
40 radiotidningar ges ut som redigerade och förlagetrogna inlästa talut-
gåvor. För att möjliggöra en sådan teknikförändring föreslår nämnden
att den nuvarande stödordningen ändras, vilket innebär att riksdagens
beslut (prop. 1987/88:145, KU39, rskr. 291) om utgivningsformer för
verksamheten inte längre är nödvändigt.

För budgetåret 1992/93 begär nämnden för bidrag till utgivningsverk-
samhet m.m. 90 197 000 kr. (+ 27 189 000 kr).

För utbildnings- och utvecklingsverksamhet begär nämnden oför-
ändrat belopp, dvs. 579 000 kr.

129

9 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Föredragandens överväganden Prop. 1991/92:100

Innan en fördjupad prövning av det framtida stödet till taltidningar kan
göras och frågan om en treårig budget blir aktuell, bör de förslag och
slutsatser som kan komma från 1989 års handikapputredning avvaktas.

Utredningen väntas lägga fram sitt slutbetänkande i februari 1992. Jag
har för avsikt att föreslå regeringen att i stället genomföra en fördjupad
prövning som avser perioden 1993/94 - 1995/96 i samband med nästa
års budgetarbete.

Redan nu kan det emellertid konstateras att utbyggnaden av radio-
och kassettidningar har gått så snabbt att det år 1988 uppsatta målet att
minst 50 dagstidningar skulle ges ut som taltidning redan är uppnått.
Riksdagen har vid flera tillfällen (jfr 1990/91:KU29, rskr. 161) uttalat att
50 dagstidningar endast utgör ett delmål och att utbyggnaden bör fortsät-
ta.

Jag föreslår att den nuvarande stödordningen ändras i enlighet med
nämndens förslag för att möjliggöra en satsning på RATS-tekniken. Frå-
gan om utgivningsform bör inte ha betydelse när det gäller att fördela
stöd till taltidningar. Förändringen bör träda i kraft den 1 juli 1992.

Mot denna bakgrund beräknar jag anslagsposten 1. Bidrag till utgiv-
ningsverksamhet m.m. i enlighet med taltidningsnämndens förslag. Mi-
na förslag i övrigt framgår av sammanställningen.

Anslaget bör föras upp med 90 238 000 kr. för budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer jag har förortlat om utgivningsformer,

2. till Slöd lill radio- och kassettidningar för budgetåret 1992/93

anvisa ett förslagsanslag på 90 238 000 kr.

C 11. Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

7 569 000'

7 634 0001

8 168 000

Reservation

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 11

Medlen till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur är
budgeterade inkl, mervärdeskatt.

Enligt stiftelsens nuvarande stadgar, som fastställdes av regeringen
den 22 juni 1988, har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhets-
tidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-
böcker). Tidningen bör också kunna vara till nytta för andra läshandi-
kappade personer. Bokutgivningen bör koncentreras till böcker för så-

1.30

dana vuxna läsare som har särskilt stora och inte tillgodosedda läsbehov,
framförallt begåvningshandikappade personer.

Staten och stiftelsen träffade den 21 juni 1990 avtal för perioden den
1 juli 1990 — den 30 juni 1993. Avtalet reglerar bl.a. frågor om bidrag
till stiftelsens verksamhet och om prenumerationsavgift för tidningen.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1991/92

Beräknad ändring

1992/93

Föredraganden

1.	Utgivning av Nyhetstidningen 8 SIDOR	3 651 000	+	255 000
2.	Utgivning av lättläst litteratur	3 983 000	+	279 000
		7 634 000	+	534 000

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen)

Enligt regeringens direktiv har stiftelsen lämnat fördjupad anslagsfram-
ställning för budgetperioden 1992/93-1994/95.

Stiftelsen begär följande:

1. Ambitionsnivån för verksamhetens båda sidor höjs, dels genom en
egentlig nivåhöjning som beräknas till sammanlagt 1 740 000 kr., varav
ca 700 000 kr. beräknas för 8 sidor och 1 040 000 kr. för LL-böckerna,
dels 500 000 kr. resp. 300 000 kr. för utvecklingsarbete.

2. Stiftelsekapitalet höjs genom ett engångsanslag på 2 milj. kr. därför
att förluster i utgivningen lett till att man nu har tvingats ta stiftelseka-
pitalet i anspråk.

3. Hela det statliga bidraget skall betalas ut vid budgetårets början.

Stiftelsen föreslår också en budgetram för treårsperioden på
32 735 000 kr.

Föredragandens överväganden

LL-stiftelsen skall enligt budgetförordningen undergå fördjupad pröv-
ning i samband med beredningen av budgetpropositionen för 1992/93.

Jag har emellertid inhämtat att 1989 års handikapputredning kom-
mer att lämna sitt slutbetänkande under våren 1992 med syfte att vissa
av utredningens förslag skall kunna träda i kraft under år 1993. Vissa av
förslagen kan komma att beröra LL-stiftelsen. Jag har därför inte ansett
det lämpligt att nu genomföra den fördjupade prövningen av LL-
stiftelsens verksamhet. Jag avser föreslå regeringen att i stället genomfö-
ra en fördjupad prövning som avser perioden 1993/94 - 1995/96 i sam-
band med nästa års budgetarbete.

För bidraget under budgetåret 1992/93 har jag beräknat kompensa-
tion för kostnadsökningar.

131

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och littera-
tur för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på
8 168 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

132

Litteratur

C 12. Litteraturstöd

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

38 814 2991

38 724 000'

38 649 000'

Reservation2 7 388 9461

1992/93 Förslag

39 064 000

'Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 12
2Exkl. mervärdeskatt

Från anslaget utgår stöd till utgivning av litteratur enligt förordning-
en (1978:490) om statligt litteraturstöd. De ändamål som får stöd under
anslaget framgår av följande sammanställning.

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

Föredraganden

1.	Utgivningsstöd	31 154 000		107 OOO2
2.	Stiftelsen Litteratur- främjandet för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom	7 414 000	+	519 000
3.	Kommittén för över- sättning till svenska av finsk facklitteratur	81 000	+	3 000
		38 649 000	+	415 000

3Minskningen beror på överföring av 1 485 000 kr. för administrationskostnader
till anslaget B1. Statens kulturråd.

Statens kulturråd

1. Under budgetåret 1990/91 tilldelades sammanlagt 849 titlar stöd
inom ramen för anslagsposten 1. Utgivningsstöd. 862 ansökningar av-
slogs och 159 bordlädes.

2. Kulturrådet föreslår för utgivningsstödet en prisomräkning med
6% med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom den grafiska industrin.

3. Kulturrådet begär för utgivningsstödet, förutom prisomräkning,
2 milj. kr. i realförstärkning. Stödbeloppet har under 1980-talet succes-
sivt minskat med en tredjedel i fast penningvärde. Hittills har antalet
stödtitlar delvis kunnat upprätthållas genom att stödbeloppen sänkts,
men denna möjlighet måste i fortsättningen betraktas som utesluten.

13.3

Flera av kulturrådets urvalsgrupper har dessutom tvingats avslå ansök-
ningar om stöd till titlar som egentligen skulle vara bidragsberältigade.

Av den begärda realförstärkningen avser 1,2 milj. kr. stödet till litte-
ratur på invandrar- och minoritetsspråk. Ett sådant tillskott skulle med-
ge att ytterligare 60 titlar kunde tilldelas stöd. Resterande 800 000 kr.
avser en ytterligare förstärkning av klassikerserien för skolan, utöver de
1,7 milj. kr. som avsatts för detta ändamål innevarande budgetår och
som föreslås utgå även för budgetåret 1992/93. Det skulle medge cn ett-
årig förlängning av serien och en ökning av antalet titlar från 64 till 72.
Målet är fortfarande att utöka serien till totalt 100 titlar.

4. Högst 1 507 000 kr. bör avsättas för kostnader för arvoden m.m. i
samband med fördelningen av utgivningsstödet. För urval m.m. för
klassikerserien för skolan bör högst 135 000 kr. få avsättas.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Stiftelsen Litteraturfrämjandet

Litteraturfrämjandet begär samma uppräkning av stödet för utgivning av
En bok för alla som anslagsposten 1. Utgivningsstöd.

Kommittén for översättning till svenska av finsk facklitteratur

Kommittén betonar att principen om lika stort bidrag till verksamheten
från Finland och Sverige talar för att det svenska bidraget höjs. Kommit-
tén anhåller därför om en förstärkning av bidraget med 39 000 kr.

Föredragandens överväganden

1 1991 års budgetproposition (1990/91:100 bil. 10 s. 337-338) föreslogs
att verksamheten med en klassikersserie för skolans behov skulle tillfö-
ras 1,7 milj. kr. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag
(KrU15, rskr. 174). Hittills har 56 titlar givits ut och under våren 1992
kommer ytterligare åtta titlar att ges ut. Totalt ca 400 000 volymer hade
sålts t.o.m. augusti 1991. Mot bakgrund av den fördjupade analys som
kulturrådet skall genomföra av litteraturområdet inför perioden 1993/94
- 1995/96, finner jag det angeläget att verksamheten med skolklassikerse-
rien kan förlängas t.o.m. nästa budgetår. Jag förordar därför att 1 milj,
kr. anvisas för ändamålet.

Från anslagsposten 1. Utgivningsstöd betalas vissa administrations-
kostnader som arvoden och resor för lektorer och ledamöter i arbets-
grupper. Jag anser att sådana kostnader bör belasta kulturrådets förvalt-
ningskostnadsanslag. Jag har därför beräknat en minskning av anslags-
posten med 1 485 000 kr.

Verksamheten En bok för alla regleras i ett treårigt avtal som upp-
hör med utgången av innevarande budgetår. För riksdagens information
vill jag nämna att ett nytt avtal för tiden den 1 juli 1992 - 30 juni 1993
slöts mellan staten och Stiftelsen Litteraturfrämjandet den 12 september
1991.

134

Vid beräkningen av anslaget har jag räknat med en viss kompensa-
tion för prisutvecklingen.

Mot denna bakgrund beräknar jag att anslaget bör föras upp med
39 064 000 kr. för budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Litteraturstöd för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservations-
anslag på 39 064 000 kr.

C 13. Kreditgarantier till bokförlag

1990/91 Utgift ->

1991/92 Anslag 1 0001

1992/93 Förslag 1 000

*Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 13

Statliga kreditgarantier för lån till bokförlag utgår enligt förordning-
en (1978: 490) om statligt litteraturstöd. Kreditgarantier får fr.o.m. bud-
getåret 1985/86 beviljas inom en total engagemangsram av 6 milj. kr.
Den 1 juli 1991 övertog närings- och teknikutvecklingsverket myndig-
hetsansvaret från statens industriverk.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)

Under budgetåret 1990/91 har ingen garanti beviljats. Inga garantier har
heller infriats under budgetåret. Vid ingången av innevarande budgetår
hade verket utestående garantier på 0,1 milj. kr. För budgetåret 1992/93
föreslår verket inte några förändringar.

Föredragandens överväganden

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1984/85:141, KrU21, rskr. 392)
har för de statliga kreditgarantierna till bokförlag en engagemangsram
om 6 milj. kr. beviljats. Förlusten i garantisystemet ökade inte under
budgetåret 1990/91. Garantiramen för verksamheten uppgår därför oför-
ändrat till 5 664 430 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Kreditgarantier till bokförlag för budgetåret 1992/93 anvisa
ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

135

C 14. Stöd till bokhandel

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

2 843 700’

3 025 000’

6 960 000

Reservation

897 680’

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

xAnvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 14

Enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandeln kan
bl. a. sortimentsstöd utgå till bokhandel som inte är fackhokhandel.
Denna stödform utgår från detta anslag. I rån anslaget utgår dessutom
stöd till spridning av bokinformation samt bidrag till Bokbranschens Fi-
nansieringsinstituts AB (BFI) kostnader för administration av den statli-
ga stödverksamheten.

1991/92

Beräknad ändring

1992/93

Föreredraganden

1.	Sortimentsstöd	1 159 000	+	2 34 1 000
2.	Katalogdatorstöd	-	+	1519 000
3.	Stöd till spridning av bokinformation	1 284 000	+	52 000
4.	Bokbranschens Finan- sieringsinstitut AB	582 000	+	23 000
		3 025 000'	+	3 935 000

!Av beloppet får BFI omfördela högst 200 000 kr. mellan anslagsposterna. Till
anslagsposten 4 får dock inga medel föras.

Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI)

BFI har i anslutning till sin anslagsframställning överlämnat rapporten
Bokhandelsbranschen 1990/91. I rapporten behandlas bl.a. förändringar
i bokhandelsbeståndet mellan åren 1990 och 1991. Antalet fackbok-
handlar är oförändrat 247, medan antalet servicebokhandlar har mins-
kat med 13 till 83.

Enligt rapporten har bokhandeln t.o.m. budgetåret 1990/91 klarat
den allmänna lågkonjunkturen relativt bra jämfört med andra detalj-
handelsbranscher. Mycket tyder dock på att de bokhandlar som redan
tidigare haft svag ekonomi kommer att få ökade ekonomiska svårigheter
under innevarande budgetår.

Med anledning av att Svenska Bokförläggareföreningen och Svenska
Bokhandlareföreningen i november 1991 kommit överens om att inte
ersätta det nuvarande fackbokhandelsavtalet när det upphör att gälla
den 1 april 1992, föreslår BFI i en skrivelse en förändrad statlig stödord-

1.36

ning för bokdistribution och bokhandel. Förslaget innebär i korthet att Prop. 1991/92:100
två av de nuvarande stödformerna - distributionsstöd till fackbokhandel Bil. 12
och sortimentsstöd till servicebokhandlar - ersätts inom det befintliga
budgetutrymmet med ett utvidgat sortimentsstöd och ett katalogdator-
stöd för mindre bokhandlar.

De nya försäljningsvillkor som förlagen individuellt kommer att er-
bjuda efter den 1 april 1992 är ännu inte fastställda, men enligt BFI
kommer de större förlagen sannolikt att erbjuda de större bokhandlarna
någon form av differentierat gratisabonnemang, medan t.cx. retur- och
betalningsvillkoren kommer att variera. I den nya situationen kommer
de minsta fackbokhandiarna att få svårt att hävda sig. Bl i räknar med
att ca 50 mindre fackbokhandlar, med bokinköp för upp till 700 000
kr., kan komma att stå helt utanför branschens olika försäljningsvillkor
och kedjesamverkan, samtidigt som de inte heller omfattas av det nuva-
rande statliga sortimentsstödet, som är kopplat till en övre inköpsgräns
på 575 000 kr.

Mot denna bakgrund föreslår BFI att nuvarande sortimentsstöd ut-
vidgas. Den övre inköpsgränsen för sortimentsstöd bör höjas från
575 000 kr. till 700 000 kr. och bokhandlar som ansluter sig till systemet
bör kunna få bidrag för ett nyhetsabonnemang på upp till 1 000 titlar,
jämfört med högst 800 enligt nuvarande stödordning. Därmed skulle de
mindre fackbokhandlarna, som har haft en kraftig ökning av returvoly-
merna under senare år, erhålla färre abonnemangstitlar än dagens ca

I 800 utan en alltför kraftig nedgång i antalet tillgängliga titlar. Det ut-
vidgade sortimentsstödet skulle totalt omfatta ca 135 bokhandlar och
kostnaden för budgetåret 1992/93 beräknas av BFI till 3,5 milj.kr.

BFI föreslår vidare att ett statligt katalogdatorstöd inrättas. Genom
att mindre bokhandlar får möjlighet att ansluta sig till branschens dato-
riserade katalog- och ordersystem kan invånarna på mindre och medel-
stora orter få tillgång till information om utgivna titlar även om den lo-
kala bokhandeln inte har förutsättningar att lagerhålla hela den aktuella
utgivningen. Stödet bör lämnas till bokhandlar som inte har ekonomis-
ka möjligheter att ansluta sig till systemet och som det finns kulturpoli-
tiska skäl att stödja. Enligt BFI bör stöd kunna utgå till bokhandlar som
har gjort bokinköp för mellan 200 000 kr. och 500 000 kr. per år, och
stödet bör utformas så att staten bidrar med 50 % av grundinvesteringen
och med 50 % av årskostnaden. Totalt kan ca 85 bokhandlar komma att
beröras. För budgetåret 1992/93 beräknar BFI cn kostnad för katalogda-
torstödet på 1 620 000 kr.

Förslaget om en förändrad statlig stödordning för bokdistribution
och bokhandel har antagits av styrelsen för BFI, som består av
representanter från Svenska Bokförläggareföreningen och Svenska
Bokhandlareföreningen. Den totala kostnaden för budgetåret 1992/93
beräknas till 5 120 000 kr., vilket motsvarar en uppskrivning med 3 %
av de medel som för innevarande budgetår har anvisats under åttonde
huvudtiteln anslaget II 14. anslagsposten 1. Sortimentsstöd, och anslaget

II 15. Distributionsstöd till fackbokhandel m.m.

137

I sin anslagsframställning föreslår BFI att stödet till spridning av Prop. 1991/92:100
bokinformation bör räknas upp med ca 8 % och att medlen för BFEs Bil. 12
administrativa kostnader bör ökas med ca 5 %.

Föredragandens överväganden

De nuvarande statliga stödinsatserna för bokdistribution och bokhandel
har i huvudsak två syften. Dels att öka tillgängligheten av kvalitetslitte-
ratur i bokhandeln, dels att vidmakthålla och om möjligt förstärka ett
vittförgrenat bokhandelsnät. Distributionsstöd till fackbokhandel, som in-
fördes budgetåret 1981/82 och reviderades budgetåret 1985/86, är knutet
till branschåtaganden i fackbokhandelsavtalet, där förlagen och de större
boklådorna förbinder sig att medverka till en bred spridning av aktuell
kvalitetslitteratur. Sortintentsslöd till servicebokhandlar infördes bud-
getåret 1985/86 för att ge även mindre boklådor möjlighet att kunna er-
bjuda ett förhållandevis brett urval av god och aktuell litteratur. (Jfr
prop. 1984/85:141, KrU21, rskr. 392.)

Vid behandlingen av 1991 års budgetproposition uttalade riksdagen
(1990/91 :KrU 15, rskr. 174) att förekomsten av en väl fungerande fack-
bokhandel är en förutsättning för att kvalitetslitteratur finns tillgänglig i
hela landet, och att regeringen förutsattes följa utvecklingen på bokhan-
delsområdet. Bakgrunden till uttalandet var att några större bokförlag i
december 1990 hade sagt upp sin anslutning till fackbokhandelsavtalet.

Därefter har bokbranschens parter efter förhandlingar kommit över-
ens om att inte ersätta det nuvarande fackbokhandelsavtalet när det
upphör att gälla den 1 april 1992. Enligt vad jag har erfarit kommer för-
lagens individuella avtalsvillkor, i likhet med de villkor som redan in-
förts av ett antal förlag, inte att uppfylla kraven i stödordningen för dis-
tributionsstöd till fackbokhandel. Som en följd därav bör distributions-
stödet avvecklas som stödform fr.o.m. nästa budgetår.

I den nya situationen är det enligt min mening väsentligt att mindre
bokhandlar även i fortsättningen får möjlighet att tillhandahålla ett för-
hållandevis brett urval av god och aktuell litteratur, och att mångfalden
i bokhandelsnätet kan värnas. Jag föreslår därför att medlen som för in-
nevarande budgetår anvisats under åttonde huvudtiteln anslaget II 15.
Distributionsstöd till fackbokhandel m.m. under budgetåret 1992/93 får
beräknas under anslaget C 14. Stöd till bokhandel för att finansiera ett
utvidgat sortimentsstöd och ett katalogdatorstöd. Enligt vad jag har in-
hämtat har statens kulturråd inga erinringar mot detta förslag.

Enligt min mening bör ett utvidgat sortimentsstöd utgå efter i stort
sett samma regler som gäller för nuvarande sortimentsstöd. En föränd-
ring är att bidrag bör kunna lämnas för ett nyhetsabonnemang på upp
till 1 000 titlar. Vidare bör bidragsbeloppen i fortsättningen beräknas
med beaktande av värdet på det gratisabonnemang som de större bok-
handlarna erhåller från förlagen. Som information för riksdagen vill jag
även nämna att jag kommer att föreslå regeringen att den övre inköps-
gränsen för sortimentsstödet höjs till 700 000 kr. Det bör även utgå bi-

1.38

drag för ett katalogdatorstöd. Det bör ankomma på regeringen att ange
de närmare villkoren för detta stöd.

Det utvidgade sortimentsstödet och katalogdatorstödet bör införas
den 1 juli 1992 och handläggas av BFI. Det finns dock anledning att föl-
ja utvecklingen på bokhandelsområdet även i fortsättningen och en
Översyn av de nya stöden bör göras i samband med den fördjupade
prövning som skall genomföras av hela litteraturområdet inför perioden
1993/94 - 1995/96.

Vid beräkningen av anslaget har jag räknat med en viss kompensa-
tion för prisutvecklingen. 1 övrigt framgår mina förslag av sammanställ-
ningen. Anslaget bör föras upp med 6 960 000 kr. för budgetåret
1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att distributionsstödet till fackbokhandel avskaffas,

2. godkänna att sortimentsstödet utvidgas,

3. godkänna att ett katalogdatorstöd införs,

4. till Slöd till bokhandel för budgetåret 1992/93 anvisa ett re-
servationsanslag på 6 960 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

C 15. Lån för investeringar i bokhandel m. m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

2 190 000'

2 290 0001

2 382 000

Reservation 2 455 200'

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 16

Från anslaget utgår kreditstöd och stöd till rådgivning enligt förord-
ningen (1985: 525) om statligt stöd till bokhandeln.

Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI)

BFI föreslår, med hänvisning till att efterfrågan på kreditstöd varit stor,
en ökning av anslaget med ca 5 % eller 120 000 kr.

BFI har underrättat regeringen om ett beslut där en ansökan om kre-
ditstöd från en servicebokhandel avslagits med hänvisning till att den
nuvarande stödordningen inte ger utrymme för bidrag till servicebok-
handel i storstadsförort.

Föredragandens överväganden

Det statliga kreditstödet skall enligt gällande stödordning i första hand
lämnas för att upprätthålla fortsatt drift av en fackbokhandel på en
mindre eller medelstor ort. Om det finns särskilda skäl kan kreditstöd

139

även lämnas till annan bokhandel. Det gäller t.ex. under vissa förutsätt-
ningar servicebokhandel på orter som saknar annan bokhandel, och
fackbokhandel i storstadsförorter (jfr prop. 1984/85:141, KrU21, rskr.
392). Jag anser att stöd fr.o.m. nästa budgetår under vissa förutsättningar
även hör kunna lämnas till servicebokhandel i storstadsförort. Jag anser
samtidigt att bestämmelserna om vilka typer av bokhandlar som kan få
kreditstöd bör förenklas. Det bör ankomma på regeringen att närmare
utforma sådana bestämmelser.

För riksdagens information vill jag nämna att begreppet fackbokhan-
del (jfr prop. 1984/85:141 s. 7-8) kommer att ses över i stödordningen
som en följd av att fackbokhandelsavtalct upphör att gälla den 1 april
1992.

Vid beräkningen av anslaget har jag räknat med en viss kompensa-
tion för prisutvecklingen. Anslaget bör föras upp med 2 382 000 kr. för
budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vari jag har förordat om kreditstödet till bokhan-
deln,

2. till Lån för investeringar i bokhandel m.m. för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 2 382 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

C 16. Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

Förvaltningskostnader

1990/91 Utgift 21456 5911

1991/92 Anslag 22 016 000'

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 21 739 000'

1992/93 Förslag

23 448 000

'Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 17

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) skall enligt sin instruk-
tion (1988:341) i samverkan med andra bibliotek förse synskadade och
andra läshandikappade med litteratur. Biblioteket skall särskilt framstäl-
la och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punktskrifts-
böcker samt ge upplysningar och råd inom sitt verksamhetsområde till
främst folkbibliotek. Biblioteket fungerar som lånecentral för talböcker.
Biblioteket har vidare en central utskrivningstjänst för dövblinda och
svarar för framställning av studielitteratur för läshandikappade högsko-
lestuderande (anslaget under åttonde huvudtiteln Bidrag till vissa studie-
sociala ändamål). Till biblioteket är knuten en punktskriftsnämnd som
enligt sin instruktion (1985:391) har att främja och utveckla punktskrif-
ten för synskadade.

140

Biblioteket är tillsynsmyndighet för frågor rörande bidraget till den Prop. 1991/92:100
framställning av videogram på teckenspråk för döva vilken utförs av Bil. 12
Sveriges Dövas Riksförbund.

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

föredraganden

1.	Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)	17 738 000 (15 165 000)	+ ( +	903 000 725 000)
2.	Lokalkostnader	3 701 000	+	806 000
3.	Kompensation för kostnader
	för kassettskatt	300 000		of.
		21 739 000	+	1 709 000

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Biblioteket har enligt regeringens direktiv lämnat en fördjupad anslags-
framställning för perioden 1991/92-1993/94 (år 1-3). Biblioteket har
också redovisat ett uppdrag från regeringen att utreda framställning av
en elektronisk version av Nationalencyklopedien. Biblioteket framför i
anslagsframställningen följande förslag:

1. Uppräkning av anslaget till Sveriges Dövas Riksförbund med
1 1 050 000 kr. år I, med 9 005 000 kr. år 2 och med 6 466 000 kr. år 3,
dvs. sammanlagt 26 521 000 kr. från dagens nivå 9 311 000 kr., dvs. en
knapp fyrdubbling av anslaget på tre år.

2. En investering i ett lokalt bihlioteksdatasystem år I med 2 750 000
kr. Investeringen avbetalas genom att produktionsanslaget minskas med
550 000 under vartdera fem år från år 2.

3. Den i kompletteringspropositionen ålagda besparingen på 600 000
kr. får återtas år 2 och 3.

4. För att delta i den internationella utvecklingen av teknik för läs-
handikappade begär TPB 300 000 kr.

5. För ökad administration i samband med ökad studerandetillström-
ning begärs 600 000 kr.

6. Under anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål under åtton-
de huvudtiteln begär TPB bidrag till utveckling av talboksmedier för
studerande med sammanlagt 1,2 milj. kr. samt en uppräkning av ansla-
get till 11 050 000 kr. år 1 och en ökning med 500 000 kr. för vartdera
år 2 och 3.

7. Ett särskilt ungdomsprojektbidrag till Sveriges Dövas Riksförbund
med 0,7 milj. kr. per budgetår.

8. Lösning av frågan om eterdistribution av teckcnspråksvideogram.

141

Föredragandens överväganden

Med anledning av de förslag rörande hjälpmedel till läshandikappade
som kan komma från handikapputredningen i dess slutbetänkande vå-
ren 1992 föreslår jag inte nu att talboks- oeh punktskriftsbiblioteket får
en budgetram för perioden 1992/93-1994/95. Jag avser återkomma till
regeringen med förslag föranledda av en fördjupad prövning av bibliote-
kets verksamhet i nästa års budgetproposition. Förslagen kommer då att
avse perioden 1993/94-1995/96.

För budgetåret 1992/93 föreslår jag viss kompensation för kostnads-
ökningar och särskild löneskatt med 2,5 % samt en ökning av medlen
till följd av ökade avgifter till Statshälsan. För deltagande i internatio-
nellt samarbete om utvecklingen av teknik när det gäller hjälpmedel för
läshandikappade har jag genom omprioriteringar beräknat en ökning av
anslaget med 123 000 kr. Jag har vidare beräknat att det är möjligt att
reducera kostnaderna för verksamheten genom rationalisering med
0,5 %.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Törvahningskostnader
för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 23 448 000 kr.

C 17. Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader

1990/91 Utgift 35 066 304' Reservation-’ I 517 425'

1991/92 Anslag 38 837 000'

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 33 614 000'

1992/93 Förslag 37 999 000

'Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 18

2Exkl. mervärdeskatt

Från anslaget bekostas talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB)
produktion av talböcker och punktskriftsböcker samt kataloger och an-
nat informationsmaterial. Från anslaget utgår också bidrag till Sveriges
dövas riksförbund (SDR) för produktion av videogram för döva.

142

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt---------------------

Föred raganden

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1.	Produktionskostnader för
	talböcker, punktskrifts- böcker, informations-
	material, m.m.	24 303 0001	+	3 733 0002
2.	Bidrag till Sveriges dövas riksförbund för produktion av videogram för döva	9 311 000	+	652 000
		33 614 000	+	4 385 0002

'I beloppet ingår även den i 1991/92 års budget upptagna anslagsposten
Produktionskostnader för punktskriftsböcker till försäljning.

2I beloppet ingår även en engångsanvisning på 2 750 000 kr. för ett lo-
kalt biblioteksdatasystem. Från beloppet har dragits 718 000 kr. som är
första återbetalning jämte ränta.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Under anslaget C 16. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvalt-
ningskostnader har redovisats den fördjupade anslagsframställningen
från biblioteket när det gäller samtliga anslag som rör biblioteket. Av
förslagen i anslagsframställningen rör följande detta anslag:

1. Uppräkning av anslaget till Sveriges Dövas Riksförbund under pe-
rioden 1992/93 - 1994/95 med 1 1 050 000 kr år I, 9 005 000 kr. år 2 och
6 466 000 kr. år 3, dvs. sammanlagt 26 521000 kr. från dagens nivå
9 311 000 kr., dvs en knapp tredubbling av anslaget på tre år.

2. Ett särskilt ungdomsprojektbidrag till Sveriges Dövas Riksförbund
med 0,7 milj. kr. per budgetår.

3. Lösning av frågan om eterdistribution av teckenspråksvideogram.

Föredragandens överväganden

Som jag tidigare anfört under anslaget Talboks- och punktskriftsbiblio-
teket: Förvaltningskostnader föreslår jag inte i denna budgetproposition
att biblioteket skall få en budgetram för perioden 1992/93 - 1994/95
Ställning till flertalet av förslagen i bibliotekets fördjupade anslagsfram-
ställning för perioden kommer att tas under nästa års budgetarbete.

För budgetåret 1992/93 har jag beräknat viss kompensation för pris-
utvecklingen. Anslagsposterna Produktionskostnader för talböcker,
punktskriftsböcker, informationsmaterial m.m. samt Produktionskostna-
der för punktskriftsböcker för försäljning i 1991/92 års budget har lagts
samman.

Biblioteket bör i likhet med tidigare år få ett bemyndigande att göra
beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial
som kommer att belasta anslaget budgetåret 1993/94. Jag föreslår att be-
myndigandet skall avse högst 10,8 milj. kr.

143

Biblioteket bör också få en engångsanvisning på 2 750 000 kr. som
återbetalas genom en anslagsminskning med 718 000 kr. jämte ränta un-
der fem år för installation av ett lokalt biblioteksdatasystem.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att regeringen lämnar talboks-och punktskriftsbiblio-
teket det beställningsbemyndigande på 10 800 000 kr. för budgetå-
ret 1993/94 som jag har förordat,

2. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på
37 999 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

C 18. Bidrag till Svenska språknämnden och

Sverigefinska språknämnden

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

2 677 184'

2 930 000>

3 041 000

xAnvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 19

Medel till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden är
budgeterade inkl, mervärdeskatt.

Från anslaget utgår medel till löner för föreståndare och fem forsk-
ningsassistenter vid nämndens sekretariat. Vidare utgår bidrag till vissa
andra kostnader som lokaler och expenser samt projektet Terminolo-
giskt utvecklingsarbete på invandrarspråk. Övriga kostnader för Svenska
språknämndens verksamhet täcks av anslag från olika fonder, prenume-
rationsavgifter för tidskriften Språkvård, m. m.

Sverigefinska språknämnden har bidrag även från den finska staten.

144

1991/92

----------------- Prop. 1991/92:100

Beräknad ändring Bil. 12
1992/93

föredraganden

1.	Lönekostnader	1 890 000	+	19 000
2.	Bidrag till lokal- och kontorskostnader	266 000	+	61 000
3.	Terminologiskt utveck- lingsarbete på invandrar- språk	191 000	+	8 000
4.	Bidrag till Sverigefinska språknämnden	583 000	+	23 000
		2 930 000	+	111 000

Svenska språknämnden

Svenska språknämnden har lämnat fördjupad anslagsframställning för
budgetperioden 1992/93-1994/95.

Framställningens tyngdpunkt ligger i en diskussion av svenskans
ställning i samband med dels den europeiska integrationen och datorise-
ringen av samhället. Till anslagsframställningen har fogats idéskriften
Svensk språkvård inför sekelskiftet. Några av slutsatserna i framtidsana-
lysen är att det behövs en ny språkriktighetshandbok (en ny "Wellan-
der") och en konstruktionsordbok. För att detta skall kunna ske begär
nämnden att två nya tjänster inrättas på sekretariatet för att bevaka det
svenska språkets ställning under den pågående och framtida integra-
tionsprocessen i Europa och följa språkutvecklingen mot bakgrund av
datoriseringen av samhället. Kostnaden beräknas till 540 000 kr. Vidare
begär nämnden ett nytt bidrag till datautrustning på 100 000 kr.

Nämnden föreslår en budgetram för åren 1992/93-1994/95 på
8 931 000 kr.

Sverigefinska språknämnden

Sverigefinska språknämnden föreslår att nämndens tjänster omvandlas
till statligt reglerade tjänster för att nämndens verksamhet skall få nöd-
vändig kontinuitet.

Föredragandens överväganden

Svenska språknämnden har i sin fördjupade anslagsframställning i enlig-
het med regeringens direktiv föreslagit en budgetram för perioden
1992/93-1994/95. Jag är dock inte beredd att nu förorda en budgetram
för nämnden av den typ som statliga myndigheter och liknande ges.

145

10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Svenska språknämndens ställning skiljer sig i viktiga hänseenden från
en statlig myndighet, både när det gäller sammansättning, huvudmän
och finansiering. Staten bör därför inte föreskriva verksamhetsinrikt-
ning för nämnden på det sätt som avses i budgetförordningen. Det finns
dock goda skäl att pröva nämndens verksamhet med regelbundna mel-
lanrum, på samma sätt som sker med statliga myndigheter, i samband
med bl.a. fördjupade anslagsframställningar.

Nämndens redovisning av sin verksamhet och analyser av resurser
och kommande utveckling för svensk språkvård ger en värdefull belys-
ning av nämndens verksamhetsområde. Jag anser att en prioritering av
verksamheten mot att följa utvecklingen av svenska språket i samband
med den ökande integrationen i Europa och i ett allmer datoriserat
samhälle är rimlig. Nämndens inriktning mot dessa områden och dess
planer i övrigt motiverar väl ett statsbidrag.

För Sverigefinska språknämnden är situationen delvis annorlunda.
Nämnden finansieras med statsbidrag men får också bidrag från finska
staten. Nämnden har en viktig uppgift som ansvarig för att vårda och ut-
veckla finska språket i Sverige genom telefonrådgivning, publikations-
verksamhet m.m. Nämnden har begärt att dess tjänster omvandlas till
statligt reglerade tjänster. Då denna typ av reglering har avvecklats för
ett flertal instanser t.ex. Svenska språknämnden är en prövning av frå-
gan inte aktuell.

För datorutrustning vid Svenska språknämnden har jag genom om-
prioriteringar beräknat 50 000 kr. För nästa budgetår bör 3 041 000 kr.
anvisas till kostnader för löner, lokaler och expenser vid Svenska språk-
nämnden och Sverigefinska språknämnden. Jag har därvid beräknat viss
kompensation för prisökningar.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till liidrag till Svenska språknämnden ocli Sverigefinska språk-
nämnden för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på
3 041 000 kr.

146

Radio och Television

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Sveriges Radio m.m.

I propositionen om radio- och TV-frågor våren 1991 aviserade föredra-
ganden att förslag till bestämmelser och villkor för en ny avtalsperiod
för Sveriges Radio-koncernen bör föreläggas riksdagen våren 1992. Rikt-
linjer redovisades inför den nya avtalsperiod som kommer att inledas
den 1 januari 1993. (Se prop. 1990/91:149, KU39, rskr. 370)

Jag avser att föreslå regeringen att för riksdagen vid 1991/92 års riks-
möte lägga fram en särskild proposition om Sveriges Radio-koncernens
verksamhet m.m. under perioden 1993 - 1998.

Radionämnden

Medelsanvisningen för radionämnden för innevarande budgetår uppgår
till 3 427 000 kr. för budgetåret 1992/93 har nämnden i likhet med
tidigare år inte beräknat någon besparing. Nämnden begär dels medel
som gör det möjligt att behålla nuvarande personalresurser, dels
kompensation för prisökningar. Vidare begär nämnden att de medel för
löner och förvaltningskostnader avseende granskning av ett reklam-TV-
företags sändningar som tidigare har anvisats för andra halvåret av det
innevarande budgetåret räknas upp till helårsnivå, vilket motsvarar ett
medclstillskott om 350 000 kr. Medlen för övriga förvaltningskostnader
bör räknas upp med 123 000 kr. till följd av ökade kostnader för bl.a.
översättning till svenska av program och anmälningar på främmande
språk samt ökade kostnader för telefon och städning, som hänger
samman med de nya lokaler som nämnden anvisats.

Mot bakgrund av att en särskild utredare har i uppdrag att utarbeta
förslag till organisation för en sammanhållen central myndighet för
radio- och TV-sändningar till allmänheten som bl.a. skall ersätta radio-
nämnden, har nämnden inte lämnat någon egentlig framtidsanalys.

Sammanlagt hemställer nämnden om en budgetram för åren 1992/93
- 1994/95 på 13 306 000 kr. och ett anslag för budgetåret 1992/93 på
4 602 000 kr.

Föredragandens överväganden

För närvarande har en särskild utredare i uppdrag att utarbeta förslag
till organisation för en sammanhållen central myndighet för radio- och
TV-sändningar till allmänheten. Den nya myndigheten förutsätts ersätta
radionämnden, kabelnämnden och närradionämnden och även ansvara
för myndighetsuppgifter som tillkommer på grund av t.ex. nya slag av
sändningar till allmänheten. Utredningen väntas lämna sitt betänkande
under våren 1992. Jag utgår från att en ny myndighet skall kunna på-
börja sitt arbete från den 1 juli 1993. Den fördjupade prövningen av de

147

berörda myndigheternas verksamhet, som enligt regeringens direktiv Prop. 1991/92:100
skulle ha gjorts inför budgetåret 1992/93, bör därför skjutas upp två Bil. 12
budgetår. Förslag om treårsbudget avses således framläggas i budgetpro-
positionen år 1994.

För att radionämnden skall kunna fullgöra sin nya uppgift att gran-
ska sändningarna från Nordisk Television AB (TV 4) har föredraganden
tidigare beräknat medel för detta ändamål (se prop. 1990/91:149, s. 212).
Eftersom detta tillskott beräknades motsvara ett halvårsbclopp bör ra-
dionämnden för nästa budgetår erhålla ytterligare 350 000 kr.

Vid min medelsberäkning för radionämndens verksamhet under
budgetåret 1992/93 har jag tagit hänsyn till löneökningar och till prisut-
vecklingen. Medelsanvisningen för budgetåret 1992/93 bör uppgå till
4 719 000 kr. Därav utgör medlen för förvaltningskostnader 3 810 000
kr. och medlen för lokalkostnader 909 000 kr. Jag utgår därvid från att
ökade kostnader till följd av översättningar till svenska av anmälningar
på andra språk kan täckas. Vid beräkningarna har jag även tagit hänsyn
till ökade kostnader för särskild löneskatt med 2,5 % och höjda avgifter
till Statshälsan. Rationaliseringskravet har inte tillämpats. Medlen för
radionämndens verksamhet utbetalas, i likhet med tidigare år, från
rundradiokontot.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna mitt förslag till medelsberäkning avseende
budgetåret 1992/93 för radionämndens verksamhet.

148

C 19. Kabelnämnden: Förvaltningskostnader

1990/91	Utgift	2 842 182'
1991/92	Anslag	3 863 000'
1991/92	Anslag exkl.
	mervärdeskatt 3 764 0001
1992/93	Förslag	4 102 000

•Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 20

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Kabelnämnden skall enligt sin och närradionämndens instruktion
(SFS 1988:340) pröva vissa frågor om kabelsändningar till allmänheten.
Nämnden skall i enlighet med bestämmelserna i lagen (1991-12-19) om
kabelsändningar till allmänheten bl.a. förordna lokala kabelsändarföre-
tag samt besluta om förelägganden. Nämnden skall också pröva frågor
om bidrag enligt förordningen (1985:1065) om statsbidrag till lokal pro-
gramverksamhet. Kostnaderna för kabelnämndens verksamhet finansie-
rades t.o.m. budgetåret 1990/91 helt med avgifter.

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

Föredraganden

1.	Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)	3 492 000 (2 444 000)	+ ( +	194 000 109 000)
2.	Lokalkostnader	271 000	+	144 000
3.	Anskaffning av inredning
	och utrustning m.m.	1 000		of.
		3 764 000	+	338 000

Inkomster vid kabelnämnden, som redovisas på statsbudgetens in-
komstsida under rubriken 2544 Avgifter i ärenden om lokala kabelsänd-
ningar, har helt upphört att inflyta fr.o.m den 1 januari 1991. (Första
hälften av budgetåret 1990/91 var inkomsterna ca 11,5 milj.kr.)

Kabelnämnden

1. Antalet tillstånd för satellitsändningar och upplåtelse av kanalut-
rymme för egensändningar uppgick vid utgången av juni 1991 till 462.
Av tillstånden avsåg 159 televerket, 28 bostadsföretag, 7 privata fastig-
hetsägare, 205 privata kabel-TV-bolag samt 63 bostadsrättsföreningar och
samfälligheter. 212 kommuner var berörda. Det fanns 23 lokala kabel-
sändarföretag. Antalet till kabel-TV-nät anslutna bostäder med möjlighet
att ta emot satellitsändningar uppgick till ca 1,6 miljoner vilket motsva-
rar ca 41 % av landets bostadshushåll. Anslutningstakten i genomsnitt
per månad under det senaste budgetåret har varit ca 35 000, vilket är
samma genomsnittliga ökning som året innan. En jämförelse av halvårs-
siffrorna visar dock att ca 55 000 hushåll anslöts per månad under hös-

149

ten 1990, medan endast ca 16000 hushåll anslöts i genomsnitt per må- Prop. 1991/92:100
nad under våren 1991. Ett 30-tal programkanaler från satellit vidaresän- Bil. 12
des. Dessa sände sammanlagt omkring 300 timmar program under ett
vanligt dygn.

2. Kabelnämnden föreslår att resursramen för nämndens anslag fast-
ställs för enbart budgetåret 1992/93 i avvaktan på resultatet av utred-
ningen om sammanslagen rundradiomyndighet. Nämnden begär att hu-
vudförslag inte beräknas och att sedvanlig pris- och löneomräkning till-
lämpas.

Föredragandens överväganden

Enligt lagen (1991-12-19) om kabelsändningar till allmänheten, som
börjar gälla den 1 januari 1992, skall kabelnämnden pröva vissa frågor
om kabelsändningar. Nämnden skall bl.a. besluta om föreläggande för
nätinnehavare och dem som bedriver sändningsverksamhet att följa la-
gens bestämmelser samt förordna lokala kabelsändarföretag som enligt
lagen har rätt att erhålla en kostnadsfri kanal i kabelnäten. Enligt riks-
dagens beslut (prop. 1991/92:53, KU19, rskr. 1 10) har lagen (1985:1061)
om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar upphört att gälla från
den 1 januari 1992. Kabelnämndens verksamhet kommer därmed att va-
ra helt statsbudgetfinansierad.

Det kommande utredningsbetänkandet om en ny myndighet för TV-
och radiosändningar berör bl.a. kabelnämnden. Jag hänvisar i denna
fråga samt i fråga om fördjupad prövning och treårsbudget till vad jag
har anfört om radionämnden.

Vid min beräkning av anslaget har jag tagit viss hänsyn till pris- och
löneutvecklingen samt beräknat kompensation för särskild löneskatt
med 2,5 %. Jag har även beräknat en ökning till följd av höjda avgifter
till Statshälsan. Rationaliseringskravet har inte tillämpats. Anslaget bör
beräknas till 4 102 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Kabelnäntnden: Förvaltningskostnader för budgetåret

1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 4 102 000 kr.

C 20. Kabelnämnden: Stöd till lokal
programverksamhet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

946 230'

Reservation

953 604>

1 250 000'

1 250 000

iAnvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 21

150

Från anslaget utgår stöd till lokal programverksamhet i enlighet med
bestämmelser i förordningen (1985:1065) om statsbidrag till lokal pro-
gramverksamhet.

Kabelnämnden

Sedan kabelnämnden inrättades år 1986 har nämnden lämnat stöd till
111 projekt med sammanlagt 5,9 milj.kr. Under budgetåret 1990/91 be-
viljades 1 540 000 kr till 31 projekt. Av stödbeloppet har 29 % avsett ut-
bildning, 24% startstöd, 29% experiment, utvecklingsarbete och erfa-
renhetsutbyte samt 18 % projekt med barn och ungdomar.

Föredragandens överväganden

I likhet med vad som gäller för anslaget Kabelnämnden: Förvaltnings-
kostnader kommer även detta anslag att vara helt statsbudgetfinansierat
från den 1 januari 1992. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 1 250 000 kr.

C 21. Närradionämnden

1990/91	Utgift	3 362 3211
1991/92	Anslag	4 345 000'
1991/92	Anslag exkl.
	mervärdeskatt 4 203 0001
1992/93	Förslag	4 608 000

tAnvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 22

Närradionämnden skall enligt sin och kabelnämndens instruktion
(SFS 1988:340) pröva frågor om närradio och ha tillsyn över närradio-
verksamheten. Nämnden skall också handlägga ärenden om avgifter en-
ligt förordningen (1984:463) om avgifter i ärenden om närradio. Närra-
dionämndens verksamhet finansieras helt med avgifter.

151

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

l-öredraganden

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

1.	Förvaltningskostnader	3 795 000	4-	189 000
	(därav lönekostnader)	(2 757 000)	( +	124 000)
2.	Lokalkostnader	407 000	4-	216 000
3.	Anskaffning av inredning och utrustning m.m.	1 000		of.
		4 203 000	4-	405 000

Inkomster vid närradionämnden, som redovisas på statsbudgetens in-
komstsida under rubriken 2545 Närradioavgifter, beräknas till drygt 4
milj.kr. för nästa budgetår. (Budgetåret 1990/91 var inkomsterna
4 154 139 kr.)

Närradionämnden

1. Vid utgången av år 1990 var 156 sändare i drift. Antalet tillstånds-
havare var 2 211 vid slutet av år 1990. Sändningstiden under kalenderå-
ret 1990 uppgick till 278 320 timmar, en ökning med 8% sedan föregå-
ende år.

2. Närradionämnden föreslår att resursramen för nämndens anslag
fastställs för enbart budgetåret 1992/93 i avvaktan på resultatet av utred-
ningen om en sammanslagen rundradiomyndighet. Nämnden begär att
huvudförslag inte beräknas och att sedvanlig pris- och löneomräkning
tillämpas.

Föredragandens överväganden

Det kommande utredningsbetänkandet om en ny myndighet för TV-
och radiosändningar berör bl.a. närradionämnden. Jag hänvisar i denna
fråga samt i fråga om fördjupad prövning och treårsbudget till vad jag
anfört om radionämnden.

De avgifter som de sändande föreningarna skall erlägga anpassas så
att inkomsterna beräknas täcka kostnaderna för nämndens verksamhet.
Fr.o.m. den 1 juli 1987 är avgiften 15 kr. per sändningstimme. Det an-
kommer på regeringen att fastställa avgiften. När en någorlunda säker
uppskattning av antalet sändningstimmar för budgetåret 1992/93 kan gö-
ras avser jag att om så behövs återkomma till regeringen med förslag om
ändring av avgiften fr.o.m. den 1 juli 1992.

Anslaget bör beräknas till 4 608 000 kr. Jag har därvid beräknat viss
kompensation för pris- och löneutvecklingen samt kompensation för
särskild löneskatt med 2,5 %. Rationaliseringskravet har inte tillämpats.

152

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Närradionämnden för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslags-
anslag på 4 608 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

C 22. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

9 067 762'

24 488 000'

26 243 000

1 Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 23

Från anslaget bekostas dels televerkets kostnader för rundradiosänd-
ning i Sverige av finländska TV-program, för tillhandahållande och
överföring av en svensk programkanal till Finland samt för överföring
av dessa program till kabelnät på ett antal orter i Sverige, dels Sverige-
finska Riksförbundets kostnader i samband med utsändning av den fin-
ländska programkanalen i Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar
sig på överenskommelser mellan riksförbundet och förhandlingsorgani-
sationen Copyswede såsom företrädare för vissa rättighetshavarorganisa-
tioner.

Utsändningen av ett finländskt TV-program i Sverige sker med stöd
av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionspro-
gram. Regeringen får för tiden intill utgången av år 1992 medge rätt till
rundradiosändning från radiosändare av TV-program i radio- eller tråd-
sändning från Finland.

Regeringen har den 21 november 1991 meddelat Sverigefinska Riks-
förbundet tillstånd att också under år 1992 bedriva sådana sändningar.
Som villkor för tillståndet gäller bl.a. att en sändare i Nacka med viss
räckvidd skall användas, att sändningarna skall ske i en kanal, att sänd-
ningarna skall bestå av vidaresändning av program som samtidigt sänds
eller kort dessförinnan har sänts i Finland av Oy Yleisradio Ah samt att
sändningarna inte får innehålla kommersiell reklam.

1991/92

Beräknad ändring

1992/93

Föredraganden

Televerket för
tekniska kostnader m.m. Bidrag till Sverigefinska Riksförbundet för	21 682 000	+	1 643 000
sändningsverksamhet	2 806 000	+	112 000
	24 488 000	+	1 755 000

15.3

Televerket

För budgetåret 1992/93 behövs dels 2 084 000 kr. för utsändning av ett
Finländskt program över Storstockholmsområdet, dels 8 698 000 kr. för
tillhandahållande och överföring av ett svenskt TV-program till Finland,
varav 3 893 000 kr. avser ersättning till Sveriges Television AB. Vidare
begär televerket 12 543 000 kr. för överföring av en finländsk TV-kanal
via fiberoptiskt nät till 24 orter i landet. Sammanlagt begär televerket
23 325 000 kr. (+ 1 643 000 kr.)

Televerket anser att kalenderårsvisa medelsanvisningar bör införas
för TV-utbytet mellan Sverige och Finland. Under en övergångsperiod
krävs därvid att anslaget förs upp med ett belopp motsvarande medels-
behovet för ett och ett halvt år.

Föredragandens överväganden

Sändningarna av finländska TV-program över Storstockholmsområdet
kompletteras nu med möjligheter till mottagning i kabelnät på ett tjugo-
tal orter i landet. På dessa platser erbjuds kabeloperatörer att ta in kana-
len i sitt utbud. Överföringen till orterna finansieras med medel från
anslaget. De kostnader som ankommer på de kabeloperatörer som vill
foga denna kanal till sina kabelnät hänför sig till vidaretransport inom
de egna näten samt till upphovsrättsliga kostnader. Eftersom utbyggna-
den för närvarande slutförs är det ännu för tidigt att dra några slutsatser
om intresset för denna utvidgning av de finländska sändningarna.

Den nyss nämnda distributionsmodellen är också möjlig att tillämpa
för Storstockholmsområdet. Även om utbyggnaden av kabelnät har skett
i snabbt tempo finns det emellertid ännu ingen anledning att lägga ned
marksändningarna över Stockholm. Med hänvisning till detta bör den
tidsbegränsade lagen om rundradiosändning av finländska televisions-
program förlängas med ytterligare ett år. Förslag härom bör fogas till
protokollet i detta ärende som underbilaga 12.4.

Lagförslaget rör i och för sig sådant ämne som avses i 8 kap. 18 §
andra stycket regeringsformen. Enligt min mening är dock frågan sådan
att yttrande från lagrådet skulle sakna betydelse.

I ett senare sammanhang avser jag att föreslå regeringen att förelägga
riksdagen en proposition om Sveriges Radio-koncernens verksamhet
m.m., under periooden 1993 - 1998 (jfr prop. 1990/91:149, s. 176). I
propositionen kommer att behandlas frågor om bl.a. bildandet av ett bo-
lag för programinsamling och programutsändning för radio och TV (jfr
prop. s. 182 - 186). Även frågan om behovet av att ingå avtal med ett så-
dant bolag om dess verksamhet för det svensk-finska TV-utbytet kom-
mer att tas upp. Det jag tänker på är utsändningen av ett finländskt TV-
program över Storstockholmsområdet samt överföringen av ett svenskt
TV-program till Finland.

Televerket, eller det bolag som kan komma att bildas för programin-
samling och programutsändning för radio och TV, bör för dessa ända-
mål för nästa budgetår erhålla 10 782 000 kr., vilket innebär en ökning

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

154

med 1 milj. kr. Av beloppet avser 3 893 000 kr. ersättning till Sveriges
Television AB.

För riksdagens information vill jag i detta sammanhang nämna att
regeringen medgivit att televerket får överskrida de medel som anvisats
för innevarande budgetår för nyssnämnda ändamål med högst 355 000
kr. med hänsyn till utbetalade kostnader för mervärdeskatt.

För överföring av en finländsk TV-kanal till kabelnät på ett antal
orter i landet bör för nästa budgetår anvisas 12 543 000 kr., dvs. en
ökning med 643 000 kr. Vid en övergång till ny associationsform för
televerket blir det även för denna del av det svensk-finska TV-utbytet
nödvändigt att ingå ett avtal med den part som i fortsättningen skall
svara för överföringen. Regeringen bör nu bemyndigas att i avtal med
denna part ikläda staten ekonomiska förpliktelser för överföring via
fiberoptiskt nät av en finländsk TV-kanal till kabelnät på ett antal orter
i landet.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för kommunikationsdepar-
tementet.

Bidraget till Sverigefinska Riksförbundet utbetalas till förbundet av
regeringen. I föregående budgetproposition informerade föredraganden
om att resultatet av de förhandlingar som förts mellan företrädare för
riksförbundet och berörda rättighetshavarorganisationer om ersättning
för utsändningen över Storstockholmsområdet är en viktigt utgångs-
punkt för bedömningen av medelsbehovets storlek. Vid tidpunkten för
regeringens beslut om budgetpropositionen hade något avtal för kalen-
deråret 1991 ännu inte undertecknats varför bidraget fördes upp med se-
nast kända belopp. Riksdagen bör nu informeras om att regeringen den
31 januari 1991 tilldelade förbundet 2 917 762 kr. för detta ändamål, va-
rav 295 762 kr. utgjorde ett överskridande av anslaget i fråga.

Förhandlingar pågår för närvarande om ett motsvarande avtal för ka-
lenderåret 1992 mellan Sverigefinska Riksförbundet och företrädare för
berörda rättighetshavarorganisationer avseende ersättning för utsänd-
ningen. Då något avtal ännu inte har redovisats för regeringen bör bi-
draget till riksförbundet föras upp med det senast kända beloppet, näm-
ligen 2 918 000 kr., vilket innebär en ökning med 1 12 000 kr. Jag avser
att senare redovisa om utfallet av förhandlingarna har inneburit änd-
ringar i stödet till förbundet.

Framställningarna i övrigt föranleder inga åtgärder från min sida.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att, i avtal med den part som framle-
des kommer att svara för överföringen av en finländsk TV-kanal
till ett antal orter i Sverige, ikläda staten ekonomiska förpliktelser
i enlighet med vad jag har anfört,

2. anta ett inom kulturdepartementet upprättat förslag till lag
om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av
finländska televisionsprogram,

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

155

3. till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 26 243 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

C 23. Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen
och till europeiskt mediesamarbete

1990/91 Utgift 1 023 404'

1991/92 Anslag 2 926 000'

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 2 830 0001

1992/93 Förslag 8 387 000

Reservation2 1 862 879'

'Anvisat under åttonde huvudtiteln, anslaget H 24
2Exkl. mervärdeskatt

Från anslaget utgår stöd till svenska avdelningen av Nordiska Doku-
mentationscentralen för masskommunikationsforskning (NORDICOM)
vid universitetet i Göteborg dels för information om forskningsresultat
och dels för att utarbeta mediestatistik. Från anslaget bekostas också
svensk medverkan i vissa utredningsprojekt och samarbete inom det s.k.
audiovisuella Eureka.

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt-------------------

Föredraganden

1.	Basresurs för mediepolitisk forskning (NORDICOM)	520 000	+	57 000
2.	Dokumentation av debatten om den medie- politiska utvecklingen m.m.	310 000		of.
3.	Bidrag till europeiskt medie- samarbete	2 000 000	+	5 500 000
		2 830 000	+	5 557 000

NORDICOM

NORDICOM begär 57 000 kr. som kompensation för kostnadsstegring-

ar.

Föredragandens överväganden

Utvecklingen på massmedieområdet kännetecknas av stora strukturella
förändringar. Det finns framför allt en stark tendens till internationali-
sering av medierna, både när det gäller ägandeförhållandena och medie-
utbudet. Demokratiseringen av staterna i Öst- och Mellaneuropa är
starkt knuten till en mångfald av starka och oberoende massmedier.

156

Som Europarådets ministerkonferens om massmedier i oktober 1991
underströk finns en viss oro för negativa konsekvenser av en fortgående
koncentration inom medierna. Sverige har således ett starkt intresse av
att följa utvecklingen inom medieområdet genom att stödja både natio-
nell och internationell dokumentation och bearbetning av data. Ett fort-
satt stöd till det statistiska arbetet vid Nordiska dokumentationscentralen
för Masskommunikationsforskning, NORDICOM, är ett viktigt led i
detta arbete. Jag har genom omprioriteringar beräknat en ökning av bi-
draget till NORDICOM med 57 000 kr. Likaledes bör ett aktivt delta-
gande i europeiska studier och utredningar inom Europarådet, det au-
diovisuella Eureka och andra europeiska institutioner fortsätta.

Genom avtalet med de europeiska gemenskaperna om ett europeiskt
ekonomiskt område skall också från anslaget bestridas kostnaderna för
det svenska deltagandet i EGs MEDIA-program. Det svenska bidraget
för första halvåret 1993 beräknas uppgå till 3,5 % av budgeten som upp-
går till 21 milj. ECU för denna period, eller i svenska kronor ca 5,5
milj.

Mina förslag i övrigt framgår av sammanställningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till dokumentation av medieulvecklingett och till euro-
peiskt mediesamarbete för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 8 387 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

157

D. Invandring m.m.

Invandrar- och flyktingpolitisk skrivelse

Regeringen har tidigare idag, på mitt förslag, beslutat överlämna en särskild
skrivelse till riksdagen med redogörelse för invandrar-, invandrings- och
flyktingpolitiken, huvudsakligen avseende budgetåret 1990/91. Härigenom
får riksdagen en samlad information om utvecklingen inom hela politikområ-
det.

Min framställning i det följande kan därför i huvudsak begränsas till så-
dana frågor som har betydelse för resursberäkningarna i statsbudgeten för
budgetåret 1992/93.

Utvecklingen av invandringen till Sverige

Enligt preliminära beräkningar har under år 1991 ca 44 000 utländska med-
borgare invandrat till Sverige. Härav var 36 000 utomnordiska medborgare
och 8 000 nordbor. Totalt minskade invandringen med ca 9 000 personer
jämfört med år 1990.

Den utomnordiska invandringen till Sverige består i huvudsak av flyk-
tingar, personer som får bosätta sig här av flyktingliknande eller humanitära
skäl och anhöriga till personer som redan bor här. Av de utlänningar som
beviljades uppehållstillstånd under budgetåret 1990/91 beräknas ca 18 200
omfattas av det särskilda mottagande som erbjuds flyktingar, personer som
får stanna i Sverige av flyktingliknande och humanitära skäl samt vissa anhö-
riga till dessa.

Utvecklingen av antalet asylsökande och praxis i
asylärenden m.m.

Antalet asylsökande ökade successivt under senare delen av 1980-talet.
Under budgetåret 1989/90 var ökningen mycket kraftig vilket ledde till bety-
dande problem i det statliga förläggningssystemet och brist på mottagnings-
platser i kommunerna. Den dåvarande regeringen beslutade mot denna bak-
grund i december 1989 att ändra asylpraxis med stöd av utlänningslagens be-
stämmelser om "särskilda skäl". Beslutet innebar att asyl endast skulle bevil-
jas konventionsflyktingar och personer med särskilt starka skyddsbehov.

Det är svårt att entydigt mäta vilka effekter inskränkningen i asylbestäm-
melsema haft. Klart är emellertid att andelen avslagsbeslut hos statens in-
vandrarverk (SIV) har ökat. Denna andel var under år 1989 genomsnittligt
27,5 %. För år 1990 var den omkring 55 %. Antalet asylsökande har också
minskat sedan december 1989.1 vilken utsträckning denna minskning beror
på skärpt asylpraxis eller på andra förhållanden går dock inte att avgöra.

Under budgetåret 1990/91 sökte ca 20 800 personer asyl i Sverige. Det var
en kraftig minskning jämfört med budgetåret 1989/90 då ca 38 700 personer

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

158

kom till Sverige och sökte asyl här. Under sommaren och hösten 1991 har
antalet asylsökande åter ökat och uppgick under perioden juli-oktober till ca
12 800. En stor del av ökningen hänger samman med utvecklingen i
Jugoslavien. Under juli-oktober 1991 sökte ca 6 300 jugoslaviska medbor-
gare asyl i Sverige, vilket kan jämföras med 2 900 under hela budgetåret
1990/91.

I enlighet med regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 skall Sverige
även i fortsättningen ha en reglerad invandring. Rättssäkerheten i flyktingpo-
litiken skall stärkas. En ny praxis vad gäller behandling av ansökningar om
asyl kommer att etableras successivt efter genomgång land för land och efter
samråd med de nordiska länderna och med EGs medlemsstater. Därmed sker
en övergång till prövning enligt normala regler. Genom beslut i dag har
regeringen konstaterat att de förhållanden, som föranledde den dåvarande
regeringen att skärpa kriterierna för att få asyl, inte längre föreligger.

Det är i rådande läge mycket svårt att göra en bedömning av antalet asylsö-
kande under budgetåret 1992/93. Jag har emellertid i anslagsberäkningarna
utgått från samma antal som ligger till grund för anslagsberäkningarna för
budgetåret 1991/92, dvs. ca 30 000 asylsökande. Mot bakgrund av rådande
osäkerhet om utvecklingen i vår omvärld måste det finnas en god beredskap
för att möta en förändrad situation.

Handläggningen av asylärenden m.m.

Överföring av utredningsansvaret i asylärenden från
polisen till invandrarverket

Som aviserades i 1991 års budgetproposition uppdrog den förutvarande re-
geringen i maj 1991 åt statens invandrarverk (SIV) att i samråd med rikspo-
lisstyrelsen och berörda polismyndigheter genomföra en överföring av ut-
redningsansvaret i asylärenden från polismyndigheterna till SIV den 1 juli
1992. Uppdraget innefattar inte någon ändring när det gäller ansvaret för att
genomföra en s.k. grundutredning i samband med att en utlänning begär asyl.
Denna uppgift skall ligga kvar hos polismyndigheterna som svarar för
gränskontrollen. SIV skall i samråd med rikspolisstyrelsen utfärda närmare
föreskrifter om grundutredningens innehåll och omfattning.

Genom överföringen av utredningsansvaret får SIV ett samlat ansvar för
tillståndsverksamheten. Verket får därmed ökade möjligheter att rationellt
samordna handläggningen av asylärenden, vilket bl.a. bör skapa ökade förut-
sättningar att nå upp till de mål som finns för handläggningstidema. Över-
föringen leder också till att handläggningen av asylärenden kan bli effektivare
och till att den totala resursåtgången för detta ändamål kan minskas. Totalt till-
förs SIV 95 milj.kr. med anledning av att man tar över utredningsansvaret.
Samtidigt kommer kostnaderna på polisens anslag att minska.

Överföringen av utredningsansvaret kräver vissa författningsändringar.
Förslag härom skall lämnas av SIV före utgången av år 1991. Jag har för av-
sikt att därefter återkomma med förslag till regeringen.

Prop. 1991/92:100

Bil.12

159

Uppdraget att överfora utredningsansvaret i asylärenden till SIV omfattar
också en överföring av ansvaret för förvarslokaler vid utredningsslussama.
För närvarande finns särskilda förvarslokaler vid utredningsslussama i
Carlslund och Sagåsen. Förvarslokalema i Sagåsen skall dock enligt in-
vandrarverkets planer omdisponeras för utredningsverksamhet. Det innebär
att SIV tar över ansvaret för drift och bevakning vid befintliga förvarslokaler
vid utredningsslussen i Carlslund den 1 juli 1992. Medel för detta bör anvisas
på förläggningsanslaget. Behovet av särskilda förvarslokaler kommer att
övervägas närmare av regeringen. En utgångspunkt härvid är att antalet barn
som tas i förvar skall minskas.

Invandrarverkets beslutsfattande och resurser

Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande under budgetåret 1989/90 och
en samtidig ökning av antalet s.k. tillståndsärenden (viseringar, uppehålls-
och arbetstillstånd etc.) och medborgarskapsärenden ledde till längre hand-
läggningstider och ökade ärendebalanser hos polismyndigheterna, SIV och
arbetsmarknadsdepartementet En rad åtgärder har vidtagits för att komma till
rätta med dessa problem.

SIV fick genom tilläggsbudgeten för budgetåret 1990/91 en kraftig för-
stärkning av sina resurser för ärendehandläggning. Detta resurstillskott som
bestod av dels en permanent resursförstärkning, dels särskilda resurser för
balansavarbetningar, har verket sedan fått behålla under hela budgetåret
1991/92. Den dåvarande regeringen angav som mål att antalet öppna ärenden
skulle nedbringas till en normal nivå och att de fastlagda målen för handlägg-
ningstidema skulle nås före utgången av budgetåret 1991/92. I budgetpro-
positionen 1991 angavs mot denna bakgrund också mål för hur många ären-
den som SIV skulle avgöra under budgetåret 1991/92.

Enligt den bedömning som nu kan göras bör SIV kunna uppnå de uppsatta
målen för avgjorda ärenden under innevarande budgetår. Utvecklingen av
antalet asylsökande under hösten 1991 kan emellertid innebära att målen vad
gäller handläggningstider och öppna ärenden inte kan nås fullt ut före ut-
gången av budgetåret 1991/92. Det skulle innebära att SIV även under bud-
getåret 1992/93 skulle behöva vissa resurser för balansavarbetningar.

Under förutsättning att antalet nya asylsökande inte uppgår till fler än ca
30 000 och med den omfattning av tillstånds- och medborgarskapsärendena
som SIV räknar med för budgetåret 1992/93 bedömer jag att SIVs nuvarande
basorganisation är tillräckligt dimensionerad för att inte handläggningstider
och ärendebalanser åter skall öka.

Jag räknar vidare med att SIV kan fortsätta att höja sin produktivitet i
handläggningen av asyl-, tillstånds- och medborgarskapsärenden när ärende-
balanserna nedbringats. Även inom andra delar av verksamheten bör effekti-
viseringar vara möjliga. I den förutvarande regeringens förslag till riksdagen
våren 1991 rörande omställning och minskning av den statliga administratio-
nen (prop.1990/1991:150, del II) angavs att det för budgetåret 1992/93 bör

Prop. 1991/92:100

Bil.12

160

kunna åstadkommas produktivitetshöjningar, effektivitetsvinster och andra Prop. 1991/92:100
besparingar i SIVs hela verksamhet vilka tillsammans motsvarar ca 6,2 Bil. 12
milj.kr. i minskad resursåtgång. Överföringen av utredningsansvaret i asyl-
ärenden till SIV angavs vara en av förutsättningarna för att dessa effektivi-
tetsvinster bedöms vara möjliga att åstadkomma.

Mot bakgrund av det redovisade eventuella behovet av fortsatta balansav-
arbetningar under nästa budgetår och med den osäkerhet som för närvarande
råder i fråga om omfattningen av antalet personer som kommer att söka i asyl
i Sverige, bedömer jag att SIV tillfälligt under budgetåret 1992/93 bör få dis-
ponera dessa effektivitetsvinster för att kunna hålla erforderlig handlägg-
nings- och beslutsberedskap.

Vid mycket stora förändringar av tillströmningen av asylsökande eller vid
andra väsentligt ändrade förutsättningar är det nödvändigt att utrednings- och
beslutskapaciteten snabbt kan anpassas till det aktuella behovet. I annat fall
kommer handläggningstidema i asylärenden och därmed förläggningskostna-
dema att öka. SIV bör därför, liksom under innevarande budgetår, bemyndi-
gas att vid extraordinära kapacitetsanspråk överskrida anslaget för förvalt-
ningskostnader med högst 25 milj.kr. utan föregående regeringsbeslut om
detta leder till att förläggningskostnadema kan hållas nere eller minskas.

Utlänningsnämnden

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1991/92:30, SfU4, rskr. 39) att en sär-
skild myndighet för utlänningsärenden - utlänningsnämnden - skall inrättas
den 1 januari 1992. Nämnden övertar flertalet av de utlännings- och medbor-
garskapsärenden som hittills har prövats av regeringen i andra instans. Däri-
genom kommer regeringen - beräknat efter dagens ärendemängd - att av-
lastas med ca 5 000 ärenden årligen. Nämnden har för innevarande budgetår
fått särskilda resurser för att klara av den stora anhopning av ärenden som
ligger och väntar på beslut. Jag föreslår att dessa extraresurser får behållas
under en del av nästa budgetår och räknar med att ärendebalansen skall vara
avarbetad till februari 1993.

Mottagande av asylsökande och flyktingar

Översyn av mottagningssystemet m.m

Systemet för mottagandet av flyktingar och asylsökande skall i enlighet med
regeringsförklaringen ses över i syfte att öka flexibiliteten och motverka långa
vistelser på förläggning och ge asylsökande och flyktingar större frihet att
ordna sitt eget boende. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till
direktiv för en sådan översyn. I översynen skall också möjligheterna att ge
frivilligorganisationema ett ökat ansvar i mottagandet övervägas.

Ytterligare en reform som aviserades i regeringsförklaringen är att asylsö-
kande skall ges rätt att ta tillfälliga arbeten. i g i

11 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Den föregående regeringen har med utgångspunkt i bl.a. socialförsäk- Prop. 1991/92:100
ringsutskottets betänkande 1990/91:13 tillsatt en särskild utredare med upp- Bil.12
gift att pröva under vilka förutsättningar och på vilka villkor asylsökande bör
få arbeta medan de väntar på beslut om uppehållstillstånd. Tyngdpunkten i ut-
redningsarbetet ligger på frågor som gäller arbete åt asylsökande som vistas i
förläggning. Utredningens arbete skall enligt direktiven vara slutfört senast
den 30 juni 1992.

Frågan om möjligheten att få arbetstillstånd på den reguljära arbetsmarkna-
den för den som själv kan ordna ett arbete har brutits ut från utredningen och
skall snabbehandlas inom kulturdepartementet.

En mindre besparing vad gäller bistånd åt asylsökande kan genomföras re-
dan under innevarande budgetår genom att anpassa nivån på dagbidraget för
skolpliktiga barn så att hänsyn tas till att barnen erhåller kostnadsfri lunch i
skolan. Dagbidraget för asylsökande som har möjlighet att själv laga mat
grundas i dag på att alla mål äts hemma. Jag har för avsikt att återkomma till
regeringen med förslag om en ändring i förordningen (1988:156) om bistånd
åt asylsökande m.fl. som ger lägre bidrag till barn som går i skolan och där
får kostnadsfri lunch.

Behovet av förläggningsplatser

Antalet inskrivna på utredningsslussar och förläggningar minskade under
budgetåret 1990/91 från 29 800 till 24 100. I 1991 års budgetproposition
gjordes bedömningen att det med 30 000 nya asylsökande borde vara möjligt
att minska antalet förläggningsplatser till 14 000 vid utgången av budgetåret
1991/92. Detta bedömdes vara möjligt under förutsättning att uppsatta mål i
fråga om handläggningstider kan nås i alla delar av handläggningskedjan och
att kommunerna tar emot ca 23 000 flyktingar från förläggningar under
budgetåret.

SIV har gjort en plan för avvecklingen av förläggningar. Bl.a. mot bak-
grund av ökningen av antalet öppna ärenden hos regeringen under år 1991
bedömde emellertid SIV i augusti 1991 att antalet inskrivna på utred-
ningsslussar och förläggningar vid utgången av budgetåret 1991/92 kommer
att vara ca 16 000. Som en följd av ökningen av asylsökande under hösten
1991 har SIV nu fått revidera sin awecklingsplan. Avvecklingen kommer att
få ske i en långsammare takt än planerat under hösten och vintern. Det inne-
bär dels att kostnaden för förläggningsverksamheten blir högre än vad som
tidigare beräknats för budgetåret 1991/92, dels att awecklingstakten under
våren enligt SIVs bedömning blir mycket hög. SIV bedömer att det beräk-
nande anslaget för budgetåret 1991/92 på ca 1 950 milj.kr. kommer att över-

162

skridas med närmare 900 milj.kr. Verket har anmält att det i januari 1992
återkommer med nya beräkningar.

För budgetåret 1992/93 beräknar jag för närvarande anslagsbehovet till ca
1 600 milj.kr. Det förutsätter att antalet inskrivna på förläggningar minskar till
ca 16 000 till den 1 juli 1992. Beräkningen bygger vidare på en fortsatt av-
veckling av förläggningar under budgetåret 1992/93 och en genomsnittlig
beläggning på 13 850 personer. Som jag tidigare redovisat, råder osäkerhet
om vilken omfattning asyltillströmningen kommer att ta. Jag behöver därför
följa utvecklingen för att eventuellt återkomma till regeringen under våren
1992 med reviderade beräkningar.

Det kommunala flyktingmottagandet

Den 1 januari 1991 trädde ett nytt system för ersättning till kommunerna i
kraft (prop. 1989/90:105, SfU21, rskr. 281). Det nya ersättningssystemet in-
nebär en stimulans for kommunerna att vidta aktiva åtgärder för att underlätta
för flyktingar att snabbare få en fast förankring i svenskt arbets- och sam-
hällsliv.

Det är ännu för tidigt att bedöma i vilken utsträckning det nya ersättnings-
systemet fått de positiva effekter som förväntats. En utvärdering härav och av
om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun har blivit den avsedda på-
går. Vissa indikationer finns dock redan på att reformen har åstadkommit en
ökad samordning och därmed effektiviserat insatserna för att förkorta flyk-
tingarnas väg till arbete.

För budgetåret 1992/93 beräknas de totala kostnaderna för ersättning till
kommunerna till 4 426 milj.kr. Det är en viss minskning jämfört med anslaget
för innevarande år beroende på att de övergångsvisa utbetalningarna enligt det
gamla ersättningssystemet (före den 1 januari 1991) trappas ned.

Anslagsberäkningen for ersättningarna till kommunerna baserar sig på att
kommunerna totalt tar emot 28 000 personer under budgetåret

Ett förslag till en ny lag som ger kommunerna möjlighet att betala ut intro-
duktionsersättning i stället for socialbidrag till flyktingar (Ds 1991:79) har
nyligen remitterats.

Överföring till Sverige av kvotflyktingar och andra
internationella insatser

För budgetåret 1991/92 har den reguljära flyktingkvoten höjts till 2 000 per-
soner. Därutöver har riksdagen, som en tillfällig åtgärd, beslutat att ytterligare
ca 1 250 flyktingar och andra personer i behov av skydd får föras över till
Sverige.

För budgetåret 1992/93 föreslås att flyktingkvoten fastställs till ca 2 000
personer. Några önskemål från FNs flyktingkommissarie om överföring av
flyktingar till Sverige därutöver finns för närvarande inte. Genom att den

Prop. 1991/92:100

Bil.12

163

extra flyktingkvoten bortfaller under nästa budgetår minskas överföringskost-
nadema med ca 5 milj.kr.

På senare år har det mellanstatliga samarbetet inom migrations- och flyk-
tingpolitiken alltmer kommit att inriktas på att finna metoder för att, i interna-
tionell samverkan, i större utsträckning än hittills söka påverka de bakomlig-
gande orsakerna till flykt och påtvingad migration. Riksdagen har den 11 de-
cember 1991 beslutat (prop. 1991/92:25, bil. 9, SfU6, rskr. 57) att vissa
projektmedel anvisas för punktinsatser med detta ändamål. Jag föreslår att
medel anvisas för detta ändamål även under budgetåret 1992/93.

Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism

Det har under den senaste tiden förekommit angrepp och våld mot flykting-
förläggningar och invandrare bosatta i Sverige. Detta är mycket oroväckande,
men kan ändå inte tas till intäkt för att främlingsfientligheten i samhället skulle
ha ökat rent generellt. Det finns emellertid tecken på att invandrarfientligheten
hos åtminstone vissa ungdomsgrupper har ökat.

Främlingsfientlighet liksom tendenser till rasism och antisemitism måste
med kraft bekämpas. En rad initiativ härtill har tagits av ideella organisationer
och andra aktörer i samhället. Regeringen har också en viktig roll i kampen
mot främlingsfientlighet, vilket har strukits under i regeringsförklaringen.
Insatserna bör utformas så att arbetet stimuleras på ett brett plan. Regerings-
insatsema bör också inriktas på att erhålla och sprida kunskap inom området.

Jag har i det föregående föreslagit att särskilda medel avsätts till regering-
ens disposition för insatser mot främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.
Medlen bör kunna användas för olika ändamål. De insatsområden som kan
komma i fråga är Lex. skolan, lärarfortbildningen, kulturen samt arbete bland
ungdomar. Förutom för direkta insatser kan det också bli aktuellt att dispo-
nera medel för en ny rikstäckande attitydundersökning och avgränsade studier
inom området Jag har i denna fråga samrått med civilministern och statsrådet
Ask.

D 1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader

Prop. 1991/92:100

Bil.12

1990/91

1991/92

1992/93

Utgift 361 405 000

Anslag 402 164 000

Anslag exkl.mervärdeskatt 377 790 000

Förslag 444 329 000

SIV är central myndighet för invandrar- och medborgarskapsfrågor och
huvudman på den statliga sidan för överföring och mottagande av flyktingar
och asylsökande. Verket skall bevaka behovet av åtgärder för invandrare och
språkliga minoriteter samt ha kontakt med invandrarnas organisationer.

164

Från anslaget finansieras verkets centrala förvaltning i Norrköping, re- Prop. 1991/92:100
gionkontoren samt funktionen för tillståndsprövning vid utredningsslussama. Bil. 12

Statens invandrarverk

Resursberäkningarna grundar sig på att det kommer ca 30 000 asylsökande
under budgetåret 1992/93, vilket motsvarar kapaciteten för asylprövning i
verkets basorganisation. SIV räknar därutöver med en viss ökning av de
ärenden som gäller viseringar, arbetstillstånd, uppehållstillstånd för anhöriga
till i Sverige bosatta utlänningar m.m. (tillståndsärenden) samt medborgar-
skapsfrågor. För dessa ökade ärendemängder och för balansavarbetningar
inom samma område begär SIV ett anslagstillskott på 12,8 milj.kr.

I SIVs anslagsberäkningar ingår också bl.a. ökade lokalkostnader med
knappt 16,3 milj.kr. samt 8 milj.kr. i utökade ADB-resurser. Verket redovi-
sar också en anslagsteknisk överflyttning av vissa ADB-kostnader från för-
läggningsanslaget.

SIV har i en särskild anslagsframställning beräknat medelsbehovet bud-
getåret 1992/93 för den överflyttning av utredningsansvaret i asylärenden från
polisorganisationen till SIV som avses ske den 1 juli 1992. Verkets beräkning
för detta ändamål uppgår till 102,6 milj.kr.

Sammanlagt ökar SIVs beräkningar anslagsbehovet med 158,6 milj.kr.
jämfört med vad som anvisats exkl. mervärdesskatt på statsbudgeten för in-
nevarande budgetår.

Verket yrkar undantag från det generella rationaliseringskrav på realt

1,5% som åvilar statsmyndigheterna.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i de förhållanden som jag inledningsvis har redovisat, be-
dömer jag att SIVs basorganisation har erforderlig kapacitet för de ärende-
mängder m.m. som nu kan förutses för budgetåret 1992/93. Jag räknar också
med att de balansavarbetningar som pågår i huvudsak skall vara avslutade vid
ingången av budgetåret 1992/93 och att nuvarande särskilda resurser för detta
ändamål kan avvecklas. Utvecklingen av antalet asylsökande under hösten
1991 kan emellertid innebära att uppsatta mål för handläggningstider och an-
talet öppna ärenden inte kan nås fullt ut under innevarande budgetår.

Ett omfattande arbete pågår i syfte att effektivisera och minska den statliga
administrationen. Som jag tidigare i dag har redovisat, uppgår besparingskra-
vet enligt prop. 1990/91:150 i SIVs fall till 6,2 milj.kr. i minskade utgifter på
myndighetsanslaget under budgetåret 1992/93.

I arbetet med 1992/93 års budget har ingått ytterligare rationaliseringskrav.
Jag föreslår emellertid mot bakgrund av det behov av fortsatt balansavarbet-
ning som kan finnas och den osäkerhet som råder i fråga om omfattningen av

165

antalet asylsökande personer att SIV tillfälligt under budgetåret 1992/93 tillåts
disponera rationaliseringsvinsterna.

Vissa anslagsjusteringar måste göras med hänsyn till bl.a. inträffade kost-
nadsökningar.

I pris- och löneomräkningen ingår viss kostnadskompensation för föränd-
ringar i hyresnivån. Härutöver finner jag det nödvändigt att föreslå ett tillskott
på ytterligare 10 milj.kr. Detta beror på att SIV, alltsedan omorganisationen
1989, har levt med ständiga lokalförändringar som har varit svåra att kost-
nadsberäkna i förväg och som därför har kommit att underbudgeteras. Jag
anser emellertid att SIV, i och med anslagsberäkningen för 1992/93, har
kostnadstäckning för nuvarande basorganisation.

Genom regeringsbeslut den 20 juni 1991 bemyndigades SIV att under in-
nevarande budgetår överskrida myndighetsanslaget med högst 2 milj.kr. för
administrationen av den statliga ersättningen till kommunerna för flyktingmot-
tagande. Jag föreslår att anslaget till SIVs basorganisation budgetåret 1992/93
räknas upp med motsvarande belopp.

Vid mina beräkningar har jag tagit hänsyn till att de ärenden som rör sä-
songarbetstillstånd numera handläggs inom arbetsmarknadsverket

Slutligen beräknar jag ett ökat anslagsbehov på 95 milj.kr. för de nya
kostnader SIV får när verket fr.o.m. den 1 juli 1992 övertar utredningsansva-
ret i asylärenden från polisorganisationen. Härav beräknas 38 milj.kr. utgöra
tolk- och översättningskostnader, för vilka medel bör anvisas förslagsvis. Jag
har vid beräkningen utgått från att 5-10% av asylansökningarna avser s.k.
tredjelandsärenden som kan avgöras av SIV på grundval av polisens grundut-
redning.

Det totala anslagsbehovet för SIVs myndighetsanslag uppgår till
444 329 000 kr. enligt nedanstående sammanställning. Beräkningarna är an-
givna i tusental kr.:

Anslag 1991/92 inkl, vissa kostnader för rikspolisstyrelsen	377 790
Avgår engångsanvisningar 1991/92	- 58 400
Höjt lönekostnadspålägg (komp, för löneskatt) fr.o.m. den 1 juli 1992	+ 3 414
Pris- och löneomräkning	+ 14 525
Lokalkostnader, anslagstillskott	+ 10 000
Adm.kostnader för kommunersättningar	+ 2000
Kostn. för utredningsansvaret i asylärenden	+ 95 000
Anslag 1992/93	444 329

I likhet med vad som gäller under innevarande budgetår, bör SIV ges möj-
lighet att snabbt kunna anpassa utrednings- mottagningskapaciteten till ovän-
tade och kraftiga förändringar i antalet asylsökande utlänningar och ärende-
mängder. Jag föreslår att SIV bemyndigas att vid extraordinära anspråk på
myndighetens utrednings- och beslutskapacitet få överskrida anslaget med
25 milj.kr. utan föregående regeringsbeslut. Liksom tidigare förutsätter ett

Prop. 1991/92:100

Bil.12

166

utnyttjande av bemyndigandet att förläggningskostnadema därvid reduceras i
en omfattning motsvarande fyra gånger de ianspråktagna förvaltningskostna-
derna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att regeringen får bemyndiga statens invandrarverk att under
budgetåret 1992/93 vid extraordinära anspråk på myndighetskapaciteten
disponera högst 25 000 000 kr. utöver anvisat anslag.

2. till Statens invandrarverks förvaltningskostnader för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 444 329 000 kr.

D 2. Förläggningskostnader

1990/91

1991/92

1992/93

Utgift 3 491 887 000

Anslag 2 153 000 000

Anslag exkl.mervärdeskatt 1 954 014 000

Förslag 1 603 100 000

Från anslaget finansieras SIVs förläggningsverksamhet med utrednings-
slussar och asylförläggningar.

Slatens invandrarverk

Under förutsättning av att ca 30 000 personer söker asyl i Sverige såväl inne-
varande budgetår som under budgetåret 1992/93 och mot bakgrund av nuva-
rande beläggningsläge, bedömer SIV inkvarteringsbehovet till 16 000 platser
vid ingången och till 7 000 platser vid utgången av budgetåret 1992/93.
Avvecklingen av platserna kan ske först mot slutet av budgetåret och genom-
snittligt kommer därför inkvarteringsbehovet att ligga på nivån 13 850 plat-
ser, varav 1 750 i slussförläggningar. Anslagsbehovet för detta ändamål upp-
går till 1 531,5 milj.kr.

När förläggningskapaciteten minskas uppstår awecklingskostnader. För
sådana extraordinära kostnader har SIV beräknat ett anslagsbehov på
68,1 milj.kr.

SIV har även gjort en särskild anslagsberäkning av de kostnader verket
skulle kunna få när man övertar ansvaret för förvarstagande vid utred-
ningsslussarna den 1 juli 1992. Med utgångspunkt i två befintliga förvarslo-
kaler och två nya, bedömer SIV anslagsbehovet till 40,7 milj.kr.

Sammanlagt minskar SIVs beräkningar anslagsbehovet med knappt
313,7 milj.kr. jämfört med vad som anvisats exkl. mervärdesskatt på inneva-
rande budgetårs statsbudget.

Prop. 1991/92:100

B il.12

167

Föredragandens överväganden

SIV har i samband med den kvartalsvisa avrapporteringen till regeringen av-
seende innevarande budgetårs verksamhet anmält att förläggningsverksamhe-
ten fortfarande är mycket omfattande. Huvudsakligen beror detta, enligt SIV,
på den stora mängden öppna ärenden hos polisorganisationen och hos rege-
ringen. Enligt SIV kommer avvecklingen av förläggningskapaciteten att för-
dröjas, men dock vara nere i planerad nivå till den 30 juni 1992. Kostnaderna
beräknas av SIV överstiga anvisat anslag för budgetåret 1991/92 med ca 900
milj.kr.

Jag delar tills vidare den bedömning SIV gjort i anslagsframställningen för
budgetåret 1992/93 i fråga om behovet av inkvarteringskapacitet i sluss- och
asylförläggningar. Som läget nu är, finns emellertid starka skäl an noggrant
följa utvecklingen. Kommer det att bli stora ökningar av inkvarteringsbehovet
avser jag att under våren återkomma till regeringen med reviderade anslagsbe-
räkningar. I avvaktan härpå ansluter jag mig i huvudsak till SIVs anslagsbe-
räkningar. Jag har dock beräknat kostnaderna 6,5 milj.kr. lägre än vad SIV
har gjort, eftersom dagbidraget för skolpliktiga barn, som jag inledningsvis
har redovisat, bör justeras ned med hänsyn till att barnen får kostnadsfri
lunch i skolan.

I fråga om SIVs ansvar för förvarstagande fr.o.m. den 1 juli 1992 har jag i
det föregående redovisat att detta bör begränsas till driften av de nu befintliga
förvarslokalema i Carlslund. Anslagsbehovet beräknas uppgå till 10 milj.kr.
En motsvarande kostnadsminskning beräknas ske på anslag inom polisorga-
nisationen.

Jag delar SIVs bedömning av vilka extraordinära anslagsbehov som kan
uppstå vid avvecklingen av förläggningsplatser.

Mina anslagsberäkningar uppgår totalt till:

Prop. 1991/92:100

Bil.12

Inkvarteringskostnader	1 525,0 milj.kr.
Awecklingskostnader	68,1 "
Förvarskostnader	10,0 "
Summa anslag	1 603,1 "

Detta innebär ett minskat anslagsbehov med -350,9 milj.kr. jämfört med
innevarande budgetårs anslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-
slagsanslag på 1 603 100 000 kr.

168

D 3. Åtgärder för invandrare

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

22 913 000

21 563 000

22 426 000

Reservation 119 000

Prop. 1991/92:100

Bil.12

Från anslaget bekostas bidrag enligt förordningen (1986:487) om statsbidrag
till invandrarnas riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan för sådana
riksorganisationer. Vidare finansieras från anslaget sådana bidrag som lämnas
enligt förordningen (1990:623) om bidrag till avgränsade invandrarpolitiska
projekt. Härutöver fördelas vissa projektbidrag av statens kulturråd inom ra-
men för insatser för FNs kulturårtionde.

Bidragen är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Statens invandrarverk

En uppräkning av anslaget bör ske så att det går att lämna statsbidrag enligt
tillämpad norm för de riksorganisationer som uppfyller stödkriteriema. Stödet
till samarbetsorgan bör dels vidgas, dels öka i storlek. SIV beräknar det
ökade anslagsbehovet för dessa ändamål ull 1 046 000 kr.

SIV anger vidare ett ökat anslagsbehov om 8 691 000 kr. för projektverk-
samheten. Verket vill prioritera projekt som avser etniska relationer, invan-
drarsamfundens sociala och kulturella verksamhet samt stöd och råd för den
som planerar att återvända till sitt hemland.

För insatser inom ramen för FNs kulturårtionde beräknas oförändrat be-
lopp.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör räknas upp med hänsyn till inträffade kostnadsförändringar. Jag
föreslår en anslagshöjning med 863 000 kr.

Vad avser SIVs förslag om utökad projektverksamhet, vill jag hänvisa till
vad jag tidigare anfört om behovet av åtgärder för att motverka främlingsfi-
entlighet och rasism och det särskilda anslag under elfte huvudtitelns littera A.
som föreslås stå till regeringens disposition för ändamålet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1992/93 anvisa ett reser-
vationsanslag på 22 426 000 kr.

169

D 4. Överföring av flyktingar m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

12 582 000

24 500 000

22 500 000

Prop. 1991/92:100

Bil.12

Från anslaget bekostas organiserad överföring till Sverige av flyktingar,
bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resor från
Sverige för bosättning i annat land, bidrag enligt förordningen (1984:936) om
bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige samt bidrag
till resor från Sverige för vissa asylsökande som vill lämna landet innan asyl-
ärendet är avgjort

Bidragen är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Statens invandrarverk

Den organiserade överföringen till Sverige av s.k. kvotflyktingar minskar
från 3 250 innevarande budgetår till 2 000 personer under budgetåret
1992/93. Detta medför att anslagsbehovet minskar med 5 milj.kr.

Omfattningen av flyktingars resor från Sverige (s.k. återvändanderesor)
bedöms bli oförändrad, däremot stiger själva resekostnaderna budgetåret
1992/93. SIV beräknar därför och mot bakgrund av utfallet för budgetåret
1990/91 att anslagsbehovet ökar med 1,5 milj.kr.

SIV räknar med att bidragskostnadema för anhörigas resor till Sverige bör
öka budgetåret 1992/93 till följd av att de resande bedöms komma från mer
avlägsna länder. Omfattningen av resandet bedöms däremot bli oförändrad.
SIV föreslår en anslagsuppräkning med 1 milj.kr. samt att medel för ändamå-
let bör anvisas förslagsvis i kommande regleringsbrev.

Anspråken på bidrag till resor från Sverige för vissa asylsökande som vill
lämna landet innan asylärendet är avgjort ökar, enligt SIVs bedömning, med
2 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Jag delar SIVs bedömning om behovet av överföring av kvotflyktingar under
budgetåret 1992/93. Vid en kvot på 2 000 flyktingar sjunker anslagsbehovet
med 5 milj.kr.

I likhet med SIV bedömer jag att kostnaderna kommer att öka i fråga om
bidragen för resor från Sverige. Detta gäller både i fråga om resor för åter-
vandrare och för asylsökande som vill lämna landet innan asylärendet slutligt
är avgjort. För dessa ändamål föreslår jag att anslaget anpassas till rådande
kostnadsnivå genom att det räknas upp med 1 resp. 2 milj.kr.

170

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Överföring av flyktingar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 22 500 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil.12

D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för
flyktingar m.m.

1990/91 Utgift 2 641 830 000

1991/92 Anvisat 4 464 000 000

1992/93 Förslag 4 426 000 000

Från anslaget betalas fr.o.m. den 1 januari 1991 ersättning till kommuner
och landstingskommuner enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning
för flyktingmottagande m.m.

Övergångsvis lämnas också ersättning från anslaget för sådana flyktingar
som togs emot i kommunerna före år 1991. Bestämmelser för denna ersätt-
ning finns i förordningen (1990:928) om statlig ersättning för ekonomisk
hjälp till flyktingar som beviljats uppehållstillstånd under åren 1988-1990.

Bidragen är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Statens invandrarverk

SIV bedömer att ersättning kommer att behöva lämnas för 28 500 flyktingar
och att 70 % av dessa är vuxna. Vidare har förutsatts att 2 % av flyktingarna
är äldre och handikappade. En annan utgångspunkt har varit att schabloner-
sättning utgår enligt den för år 1991 gällande nivån.

Med dessa förutsättningar beräknas kostnaderna för grundersättning till
landets kommuner till 108 milj.kr. (+2 milj.kr.) och kostnaderna för scha-
blonersättning till de kommuner som svarar för det första mottagandet till
3 287 milj.kr. (+392 milj.kr.) För schablonersättning till kommuner som tar
emot flyktingar som tidigare varit bosatta i annan kommun, s.k. sekundär-
flyttningsbidrag, beräknar SIV kostnaderna till 158 milj.kr. (+23 milj.kr.).
Ersättningarna för sjukvårdskostnader beräknas öka med 10 milj.kr. till
55 milj.kr.

För övriga ersättningsformer anger inte SIV några ändrade anslagsbehov.

SIV föreslår att anslagsposten för särskilda bidrag till landstingskommuner
disponeras av socialstyrelsen i stället för av verket

171

Föredragandens överväganden

Schablonersättningar:

Riksdagen har fattat beslut om att nivån på schablonersättningen skall
fastställas årligen efter överläggningar mellan företrädare för regeringen och
Svenska kommunförbundet med hänsyn tagen till kostnadsutvecklingen.
Schablonersättningen för år 1991 är 126 500 kr. för vuxna flyktingar och
77 000 kr. för barn under 16 år. Regeringen har efter överläggningar med
Svenska kommunförbundet fastställt att schablonersättningen för år 1992
skall vara 135 500 kr. för vuxna flyktingar och 83 100 kr. för barn under 16
år.

Med denna nivå på schablonersättningen för år 1992 beräknas kostnaderna
för schablonersättningar till de kommuner som svarar för det första motta-
gandet till 3 300 milj.kr. under budgetåret 1992/93. Beräkningen bygger på
att kommunerna under budgetåret tar emot totalt ca 28 000 flyktingar och an-
dra utlänningar med uppehållstillstånd som omfattas av den statliga ersätt-
ningen för flyktingmottagandet.

Sekundärflyttningsbidrag:

Kostnaderna för sekundärflyttningsbidrag beräknar jag till 166 milj.kr.

Grundersättning:

Kostnader för grundersättning beräknas med den ersättningsnivå som gäl-
ler fr.o.m. den 1 januari 1992 till 115 milj.kr.

Ersättning för sjukvårdskostnader m.m.:

Till sjukvårdshuvudmännen utgår för närvarande ersättning för akut- och
förlossningsvård samt vård vid abort som har lämnats till utlänningar som har
sökt uppehållstillstånd för bosättning i Sverige och som inte är kyrkobok-
förda i riket. Vidare lämnas ersättning för hälsoundersökningar och vård av
vissa flyktingar som måste beredas varaktig vård på sjukhus eller annan insti-
tution. Särskilda bidrag kan också lämnas till sjukvårdshuvudmännen för
vårdinsatser för flyktingar med särskilda behov. Under innevarande budgetår
disponerar SIV 3 milj.kr. för sådana särskilda bidrag.

Landstingsförbundet har i en skrivelse till regeringen begärt ökat statligt
stöd för landstingens uppgifter i flyktingmottagandet. Man har föreslagit att
landstingen får ett schablonbidrag per mottagen flykting på motsvarande sätt
som kommunerna.

Jag är inte beredd att föreslå några ändrade regler för ersättningen till sjuk-
vårdshuvudmännen. Mot bakgrund av de senaste årens kostnader för
hälsoundersökningar och sjukvård för asylsökande föreslår jag emellertid en
uppjustering av anslaget från 45 till 55 milj.kr. För särskilda bidrag till sjuk-
vårdshuvudmännen bör SIV även under nästa budgetår få disponera
3 milj.kr. Någon överföring av denna anslagspost till socialstyrelsen bör för
närvarande inte ske. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Könberg.

Övergångsvisa ersättningar:

För övergångsvis ersättning av kostnader för ekonomisk hjälp till flyk-
tingar som tagits emot i kommunerna före år 1991, beräknar jag att anslags-

Prop. 1991/92:100

Bil.12

172

behovet skall minska med 490 milj.kr. från 970 till 480 milj kr. Efter bud- Prop. 1991/92:100
getåret 1992/93 kommer inte längre några övergångsvisa ersättningar att utgå. B il. 12

Uppföljningskostnader:

Jag föreslår att 2 milj.kr. ställs till regeringens disposition för uppföljning

av det nya ersättningssystem som trädde i kraft den 1 januari 1991.

Anslagssummering:

Jag beräknar i enlighet med nedanstående specifikation ett totalt anslagsbe-

hov på 4 426 000 000 kr. för budgetåret 1992/93.

Ändamål	Milj.kr
Ändamål	1991/92 Statsbudget	1992/93 Förändring
Schablonersättningar	2 895	+405
Sekundärflyttningsbidrag	135	+31
Grundersättning	106	+9
Äldre och handikappade	90	-
Barn utan egna vårdnadshavare	40	-
Extraordinära kostnader	100	—
Bistånd åt asylsökande	75	-
Sjukvårdskostnader	45	+ 10
Särskilda bidrag till landstingen	3	-
Övergångsvisa ersättningar	970	-490
Uppföljning	5	-3
Summa	4 464	-38

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 4 426 000 000 kr.

D 6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

14 412 000

14 989 000

15 589 000

Från anslaget utgår statsbidrag till den stiftelse som ger ut invandrartid-
ningen. Bidraget till Stiftelsen Invandrartidningen är budgeterat inkl, mervär-
desskatt.

173

Stiftelsen Invandrartidningen

Stiftelsen begär kompensation för kostnadsfördyringar med 1 116 000 kr.
samt en uppräkning med 750 000 kr. för att kunna ge ut tidningar enligt den
ambitionsnivå som gällde vid rekonstruktionen av stiftelsen år 1988.
Stiftelsen förutsätter vidare att bidragsanslaget därutöver blir föremål för ge-
nerell kostnadskompensation.

Prop. 1991/92:100

Bil.12

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen kompenseras
för kostnadsfördyringar med 600 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 15 589 000 kr.

D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m.

1990/91 Utgift 2 975 000

1991/92 Anslag 3 412 000

1991/92 Anslag exkl.mervärdeskatt 3 259 000

1992/93 Förslag 3 520 000

Från anslaget betalas kostnader för ombudsmannen mot etnisk diskrimi-
nering med kansli samt nämnden mot etnisk diskriminering.

	1991/92	Beräknad ändring 1992/93 Föredraganden
Personal	4	—
Anslag:
Förvaltningskostnader	3 221 000	+261 000
(därav lönekostnader)	(1 446 000)	(+62 000)
Nämnden mot etnisk diskriminering	38 000	-
	3 259 000	+261 000

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Ombudsmannen begär förstärkning av kansliet med ytterligare en jurist till en
kostnad av 350 000 kr.

174

Föredragandens överväganden

Jag beräknar att ombudsmannen med kansli behöver kompenseras för pris-
och lönefördyringar med 252 000 kr. Det allmänna rationaliseringskrav på
1,5% som åvilar myndigheterna innebär för ombudsmannens del en an-
slagsminskning med 52 000 kr. Jag föreslår emellertid att 35 000 kr. återförs
till myndigheten för att höja verksamhetens ekonomiadministrativa standard.

Fr.o.m. den 1 juli 1992 får myndigheterna viss kompensation för höjd lö-
neskatt. För ombudsmannens del beräknar jag kompensationen till 26 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil.12

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 3 520 000 kr.

D 8. Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.

1990/91 Utgift 11 406 000

1991/92 Anslag 52 500 000

1991/92 Anslag exkl.mervärdeskatt 50 608 000

1992/93 Förslag 84 030 000

Från anslaget finansieras fr.o.m. den 1 januari 1991 kostnader för lån till
hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Anslaget dispone-
ras av centrala studiestödsnämnden (CSN).

Centrala studiestödsnämnden

CSN har bedömt utlåningen under budgetåret 1992/93 till 400 milj.kr.
Kostnaderna för räntesubventioner och avskrivningar av lån beräknas med
utgångspunkt i nuvarande regler till 70 milj.kr. (+30 milj.kr.). CSN har
också föreslagit vissa ändringar i regelsystemet som sammantaget ökar kost-
naderna med 4,7 milj.kr.

CSN beräknar de administrativa kostnaderna för beviljning och återbetal-
ning av hemutrustningslån samt utveckling av administrativa rutiner till
15,4 milj.kr. (+4,5 milj.kr.).

Totalt beräknar CSN anslagsbehovet till 85,4 milj.kr.

175

Föredragandens övervägande

Staten kommer att ha kostnader för räntesubventioner under den räntefria ti-
den och för avskrivning av lån för personer med långvarig betalningsoför-
måga.

Med den lånevolym som an getts av CSN, beräknar jag medelsbehovet för
räntesubventioner och avskrivningar till 70,5 milj.kr. (+30,5 milj.kr.). Jag
har härvid tagit hänsyn till den regeländring som beslutades av riksdagen den
11 december 1991 (prop. 1991/92:25 bil. 9, SfU6, rskr. 57) och som ge-
nomförs den 1 januari 1992. Några regeländringar i övrigt bör för närvarande
inte genomföras.

De löpande driftskostnaderna för administration beräknar jag till
11 530 000 kr. (+3 977 000 kr.) För systemutveckling och investeringar be-
räknas kostnaderna till 2 000 000 kr. (-1 055 000 kr.)

Prop. 1991/92:100

Bil.12

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 84 030 000 kr.

D 9. Utlänningsnämnden

1991/92 Anslag exkl.mervärdeskatt

1992/93 Förslag

'Tilläggsbudget 1

24 700 0001

34 000 000

Från anslaget finansieras fr.o.m. den 1 januari 1992 den nyinrättade myn-
dighet, utlänningsnämnden, som skall besluta i överprövningsärenden enligt
utlännings- och medborgarlagstiftningen.

Föredragandens överväganden

Kostnaderna för utlänningsnämnden kan för närvarande beräknas till 26,1
milj.kr. i fråga om en basorganisation med en kapacitet på årsbasis för 4 000-
6 000 utvisningsärenden.

Härtill kommer kostnaderna för de extraordinära insatser som måste göras
för att reducera de ärendebalanser som nämnden övertar från arbetsmark-
nadsdepartementet den 1 januari 1992. Såsom redovisats i prop. 1991/92:25
bil. 9, s. 49, behöver balansavarbetningama pågå till månadsskiftet januari -
februari 1993. Jag beräknar anslagsbehovet för detta till 7,9 milj.kr.

176

Hemställan Prop. 1991/92:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Bil. 12

att till Utlänningsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-
slagsanslag på 34 000 000 kr.

12 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

E. Jämställdhetsfrågor

Arbetet för att förverkliga målen i den femåriga handlingsplan för jämställdhet
som antogs av riksdagen under våren 1988 (prop. 1987/88:105, AU 17,
rskr. 364) fortsätter även under budgetåret 1992/93. I stort sett samtliga de
åtgärder som föreslogs i propositionen har vidtagits. Medel har ställts till för-
fogande för projekt- och utvecklingsarbete, olika uppdrag har lämnats, stu-
dier har påböijats eller genomförts m.m.

I propositionen omen ny jämställdhetslag, m.m. (prop. 1990/91:113, AU
17, rskr. 288) föreslogs vissa åtgärder för att förstärka och bredda hand-
lingsplanen. Även dessa åtgärder har vidtagits.

En samlad bedömning av resultaten av det pågående arbetet kommer att
göras under budgetåret 1993/94. I avvaktan på denna kommer jag i det föl-
jande att redovisa inriktningen i stort för jämställdhetsarbetet under budgetåret
1992/93 samt ta upp några frågor som enligt min mening bör uppmärksam-
mas särskilt.

Det råder politisk enighet om de övergripande målen för svensk jämställd-
hetspolitik nämligen att kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldig-
heter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Detta innebär en
betydande styrka, inte minst när Sveriges samarbete med övriga Europa även
på jämställdhetsområdet nu går in i ett intensivare skede.

Av grundläggande betydelse för jämställdhet mellan kvinnor och män är en
arbetsmarknads- och arbetslivspolitik som ger både kvinnor och män syssel-
sättning och en lön att försörja sig på. Lika viktigt är en bra och fullt utbyggd
barnomsorg samt möjligheter för både kvinnor och män att stanna hemma när
barnen är små. Människor måste därtill ges en ökad valfrihet att forma famil-
jens vardag. Det handlar således både om att skapa möjligheter för den en-
skilda individen att i högre utsträckning kunna göra de val som han eller hon
anser vara viktiga och att föra en politik som gör det möjligt att behålla och
vidareutveckla den generella välfärden.

Arbetslivet

En majoritet av de förvärvsarbetande kvinnorna återfinns inom den offentliga
sektorn, ofta i arbeten som är slitsamma, både fysiskt och psykiskt. Det är
viktigt att traditionellt kvinnliga arbeten uppvärderas. Kvinnor måste också få
större ansvar och inflytande över verksamheten och en bättre arbetsmiljö. Det
är min uppfattning att konkurrens mellan flera olika arbetsgivare och en ökad
decentralisering inom den offentliga sektorn kan bidra till att de som är verk-
samma där får en starkare ställning och bättre arbetsvillkor.

Rätten till en egen inkomst med en lön att försörja sig på är central för
jämställdhetssträvandena. Den närmare fördelningen av ekonomiska resurser
mellan könen redovisas på sedvanligt sätt i underbilaga 12.5. Det kan dock
här konstateras att det alltjämt i stor utsträckning finns löneskillnader mellan
kvinnor och män, även med hänsyn tagen till sådana faktorer som utbildning,
arbetstid osv. En viktig uppgift för den utredning om löneskillnader mellan

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

178

kvinnor och män (C 1991:05) som tillsattes i juni 1991 är att öka kunska- Prop. 1991/92:100
pema om dessa skillnader. Utredningen skall redovisa sin analys med slutsat- Bil. 12

ser och förslag före utgången av år 1992.

Det är också mycket angeläget att ge de kvinnor som vill ta ett ökat ansvar i
arbetet möjligheter att göra detta. Andelen kvinnliga chefer i arbetslivet, inte
minst inom den privata sektom, är alldeles för låg. Statistiken på detta område
behöver dock vidareutvecklas. Statistiska centralbyrån (SCB) kommer därför
inom kort att beviljas medel för en kartläggning av andelen kvinnor på chefs-
nivå inom privat och offentlig sektor. Jag räknar med att en sådan kartlägg-
ning skall kunna föreligga vid budgetårsskiftet 1992/93 och ligga till grund
för eventuella ytterligare åtgärder på detta område.

Intresset bland kvinnor för att starta och driva företag har ökat de senaste
åren. Regeringen har nyligen uppdragit åt närings- och teknikutvecklingsver-
ket (NUTEK) att utarbeta ett program för att främja kvinnors företagande i det
regionalpolitiska stödområdet Det är av stor vikt att utvecklingsfonderna och
andra som tillhandahåller information till nyföretagare uppmärksammar
kvinnliga företagares särskilda behov samt de grupper av potentiella kvinnliga
företagare som finns, inte minst inom offentlig sektor.

Den nya jämställdhetslagen (SFS 1991:433), som trädde i kraft den 1 ja-
nuari 1992 är ett viktigt redskap för att skynda på utvecklingen i riktning mot
jämställdhet i arbetslivet. En aktiv medverkan från arbetsmarknadspartemas
sida är väsentlig i det fortsatta arbetet. Jag utgår från att arbetsmarknadens
parter nu är beredda att ta ett större ansvar i dessa frågor. Jag kommer att följa
den fortsatta tillämpningen av lagen noga, inte minst i förhållande till den
rättsutveckling som sker inom EG på detta område.

I jämställdhetslagen har nu bl.a. införts regler om sexuella trakasserier på
arbetsplatsen. Jag anser det viktigt att ett aktivt arbete för att motverka sådana
trakasserier kommer igång. För att förstärka det arbete som jag utgår ifrån
kommer att genomföras av Jämställdhetsombudsmannen (JämO) och arbets-
marknadens parter, kommer jag att föreslå regeringen att avsätta medel för
bl.a. projekt samt information och opinionsbildning i syfte att öka kunska-
perna på detta område.

Förvärvsarbete och föräldraskap

En viktig förutsättning för kvinnors förvärvsarbete är att männen tar ett ökat
ansvar för arbetet med hem och barn. I jämställdhetslagen finns nu regler om
arbetsgivarens skyldighet att underlätta för både kvinnor och män att förena
förvärvsarbete och föräldraskap. Andelen män som utnyttjar föräldraförsäk-
ringen är fortfarande låg. Statistiken över hur föräldraförsäkringen utnyttjas
är bristfällig. Riksförsäkringsverket (RFV) fick därför i september 1991 rege-
ringens uppdrag att genomföra förändringar i statistiken. Uppdraget skall
redovisas redan den 1 mars 1992. Jag utgår från att verkets redovisning bl.a.
ger möjligheter att mäta även de ogifta sammanboende pappornas uttag av

179

försäkringen samt förslag till hur en regelbundet återkommande statistik på Prop. 1991/92:100
detta område skall kunna presenteras. Bil. 12

Opinionsbildning och information är viktiga inslag i arbetet för att stimu-
lera fler män att utnyttja den unika möjlighet som den svenska föräldraförsäk-
ringen ger till en tidig och nära kontakt med barnen. Chefen för Socialde-
partementet har tidigare idag redovisat särskilda informationsinsatser för att
öka pappornas uttag av föräldrapenning och föreslagit medel för detta.

Utbildning

Utbildning har stor betydelse för människors möjligheter att påverka sin egen
livssituation och välja yrke. Därför har skolan och den högre utbildningen en
central roll i det fortsatta arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män i
samhället. Jämställdhet har också varit ett viktigt mål för skolpolitiken under
lång tid. Utvecklings- och försöksverksamhet har pågått, inte minst med stöd
från trettonde huvudtitelns reservationsanslag I 2. Särskilda jämställdhetsåt-
gärder. Verksamheten har bl.a. syftat till att motverka det könsbundna studie-
och yrkesvalet samt att utveckla modeller för arbetsformer i skolan som på ett
tydligare sätt än hittills utgår från både flickors och pojkars behov.

Mycket återstår enligt min mening att göra inom utbildningen när det gäller
jämställdhet. Könsfördelningen i gymnasieskolan är alltjämt mycket sned.
Undervisningens innehåll och arbetsformer präglas fortfarande av traditionellt
könsrollstänkande. Genom den reformering av skolväsendet som skett, har
jämställdhetsmålen tydligare uttryckts i lagstiftningen och dess förarbeten på
skolområdet. Det ankommer på skolverket att följa upp och utvärdera mål-
uppfyllelsen.

Regeringen avser senare att uppdra åt skolverket att utforma en strategi för
utvärdering och utveckling av jämställdhetsfrågoma inom ungdomsskolan.
Skolverket bör därvid beakta vikten av att skolan tar tillvara och vidareutveck-
lar pedagogiska metoder som tillmötesgår både flickors och pojkars behov
samt att innehållet i undervisningen och de läromedel som används utgår från
både flickors och pojkars intressen. Vidare bör beaktas hur skolan motverkar
könsbundna studie- och yrkesval.

Kvinnorepresentation

Ett viktigt mål för jämställdhetspolitiken är att öka kvinnors inflytande på
olika områden och nivåer i samhället. Kvinnornas andel i riksdagen har nu
minskat med fyra procentenheter i förhållande till föregående mandatperiod.
Det är angeläget att arbetet med att öka kvinnorepresentationen, både i direkt
och indirekt valda församlingar fortsätter. De mål för andelen kvinnor i stat-
liga styrelser och kommittéer som enligt handlingsplanen för jämställdhet
skall nås inom vissa tidsperioder ligger självfallet fast

Det är glädjande att kunna konstatera att målet om 30 procent kvinnor i de
centrala statliga styrelserna som enligt handlingsplanen skulle nås år 1992, nu

180

redan har uppnåtts och t.o.m. överskridits. Andelen kvinnor uppgår till 31 Prop. 1991/92:100

procent. Situationen för de regionala statliga styrelserna är inte lika gynnsam, Bil. 12

men även där har en väsentlig ökning skett i förhållande till föregående år.

Andelen kvinnor i dessa uppgår nu till 26 procent, jämfört med 23 procent år
1990. En närmare redovisning av kvinnorepresentationen i statliga organ
lämnas i underbilaga 12.6.

Den särskilda projektverksamhet i dessa frågor, som pågått i tre år med
stöd av medel från trettonde huvudtitelsn reservationsanslag I 2. Särskilda
jämställdhetsåtgärder, upphörde vid budgetårsskiftet 1991/92. Erfarenheterna
från denna verksamhet är goda och projekten synes ha bidragit till att skapa
förutsättningar för ett mer konkret arbete hos de nominerande organisatio-
nerna. Det är min avsikt att inom kort avsätta medel för en närmare utvärde-
ring av de samlade insatserna på detta område. En sådan utvärdering blir ett
viktigt redskap i det fortsatta arbetet för att öka kvinnorepresentationen.

Våld mot kvinnor

Att förhindra våld mot kvinnor och att skydda, stödja och hjälpa de kvinnor
som utsatts för misshandel och sexuella övergrepp är en viktig jämställdhets-
fråga. I propositionen om en ny jämställdhetslag, m.m. föreslogs ett flertal
åtgärder som syftar till att effektivisera samhällets insatser för att motverka
våld mot kvinnor. Bl.a. föreslogs att 5 milj. kr. skulle avsättas under tret-
tonde huvudtitelns reservationsanslag I 2. Särskilda jämställdhetsåtgärder för
ett regionalt/lokalt utvecklingsarbete i syfte att åstadkomma ett förbättrat sam-
arbete i dessa frågor mellan myndigheter inom rättsväsendet, socialtjänsten
samt hälso-och sjukvården. Dessa medel har ställts till socialstyrelsens (SoS)
förfogande. SoS skall senast den 1 september 1992 redovisa hur medlen hit-
tills använts. Jag kommer att föreslå regeringen att Socialstyrelsen även under
budgetåret 1992/93 erhåller vissa medel för detta arbete.

Ett särskilt uppdrag har lämnats till Rikspolisstyrelsen (RPS). RPS skall i
samråd med SoS, Domstolsverket (DV) och Riksåklagaren (RÅ) genomföra
fortbildning av berörda yrkesgrupper på central och regional/lokal nivå inom
rättsväsendet, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården. För uppgiften har
särskilda medel avsatts. Utbildningsinsatserna kommer att genomföras med
början i budgetårsskiftet 1992/93.

Som ett resultat av förslag i den tidigare nämna propositionen har även
RPS tagit fram skyddsutrustning i form av larm, mobiltelefoner m.m. som
skall ställas till förfogande för kvinnor som lever under hot. Utrustningen
kommer inom kort att finnas tillgänglig i samtliga län.

Jag vill också nämna att regeringen gett justitiekanslem (JK) i uppdrag att
utvärdera bestämmelserna om olaga våldsskildring (16 kap. 10b § brottsbal-
ken). Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1992.

Chefen för Justitiedepartementetet har tidigare idag föreslagit, i enlighet
med regeringsförklaringen, att en försöksverksamhet med livvakt åt kvinnor
som är särskilt hotade skall komma till stånd. Medel har beräknats för detta

181

under andra huvudtitelns ramanslag B 5. Lokala polisorganisationen. Jag ser
förslaget som en viktig komplettering av åtgärderna på detta område. Trots en
omfattande lagstiftning har de mest utsatta kvinnorna hittills saknat ett till-
fredsställande skydd mot hot och förföljelse.

Landets kvinnojourer och deras riksorganisation ROKS utgör ett ovär-
derligt stöd för kvinnor som utsatts för misshandel och olika former
av sexuella övergrepp. Kvinnojourernas ideella arbete är således bety-
delsefullt. Till ROKS och vissa invandrarorganisationer som stöder miss-
handlade kvinnor utgår bl.a. ett organisationsstöd med drygt 2 milj.kr.
Chefen för Socialdepartementet har tidigare idag föreslagit att ytterligare
medel, 3 milj.kr., skall anvisas för stödinsatser och utvecklingsarbete i
kvinnojourernas lokala arbete.

Nordiskt och internationellt arbete

Den svenska jämställdhetspolitiken möts och fortsätter att mötas av ett stort
intresse från många andra länder. Svenska insatser av skilda slag i det nor-
diska och det internationella samarbetet kommer att krävas även framöver.
Detta gäller inte minst i fråga om Sveriges jämställdhetssamarbete med
Europa.

Under våren och hösten 1991 fördelades medel till ett åttiotal organisatio-
ner m.fl. för information och opinionsbildning m.m. i syfte att stimulera de-
batten om frågor som rör kvinnorna och EG. Ett aktivt arbete pågår nu runt
om i landet för att öka kunskaperna om hur ett närmare samarbete med EG
påverkar de svenska kvinnorna. Jag bedömer att det även framöver kommer
att behöva avsättas medel för skilda insatser när det gäller EG.

Det framförhandlade avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsom-
råde, EES, som avses träda i kraft den 1 januari 1993, omfattar även jäm-
ställdhetsfrågoma. Av särskild betydelse i detta sammanhang är EGs regel-
verk som Sverige genom avtalet måste följa. Den nya jämställdhetslagen inne-
håller regler som är anpassade till vad som gäller inom EG. Det är angeläget
att fortsättningsvis följa den rättsutveckling som sker inom EG på jämställd-
hetsområdet. EES-avtalet förväntas också skapa möjligheter för Sveriges och
övriga EFTA-länders samarbete i övrigt med EG. Det gäller t.ex. de olika
kommittéer och nätverk som finns på jämställdhetsområdet men också initie-
ring av nya program m.m.

Ett ökat samarbete med övriga Europa när det gäller jämställdhetsfrågor
måste också innefatta situationen för kvinnorna i Central- och Östeuropa. Det
sker bl.a. inom ramen för Europarådet och dess jämställdhetskommitté. F.n.
förbereds ett möte i Polen i mars 1992. Nästa jämställdhetsministermöte äger
rum i Italien våren 1993 med våld mot kvinnor som huvudtema.

Även det nordiska samarbetet i jämställdhetsfrågor kommer enligt min
mening att få en ökad betydelse framgent. I nordiska ministerrådets jämställd-
hetskommitte (ÄK-JÄM) fortsätter arbetet med att fullfölja de åtgärder som
ingår i den nordiska handlingsplanen för jämställdhet fram till år 1993. Ett ar-

Prop. 1991/92:100

Bil.12

182

bete pågår även för att förbereda en ny nordisk kvinnokonferens/nordiskt
Forum som skall äga rum i Finland år 1994.

Konferensen blir ett viktigt led i det nordiska förberedelsearbetet inför
nästa världskvinnokonferens i FNs regi som äger rum år 1995. Beslut om
platsen för denna skall fattas av FNs kvinnokommission vid dess möte i mars
1992.

Vad beträffar jämställdhetssamarbetet inom OECD vill jag nämna att
Sverige har tagit initiativ till en s.k. panel under år 1992 om kvinnor,
arbetsmiljö och hälsa och kommer att bistå med experthjälp i denna fråga.

El. Jämställdhetsombudsmannenm.m.

1990/91 Utgift 4 321 590

1991/92 Anslag 5 900 000

1991/92 Anslag exkl mervärdeskatt 5 755 716

1992/93 Förslag 6 046 000

Från anslaget betalas kostnader för jämställdhetsombudsmannen (JämO)
med kansli och för jämställdhetsnämnden.

Jämställdhetsombudsmannen

JämOs uppgifter och organisation framgår av jämställdhetslagen (1991:433)
och av förordningen (1991:1438) med instruktion för jämställdhetsombuds-
mannen.

Antalet diskrimineringsanmälningar har under budgetåret 1990/91 minskat
något jämfört med året innan. Liksom tidigare har anmälningarna rört i hu-
vudsak den offentliga sektom. Närmare hälften av de inkomna anmälningarna
gällde ifrågasatt diskriminering vid tjänstetillsättning och ca en fjärdedel lö-
nediskriminering. I ett mål som anhängiggjordes i arbetsdomstolen (AD),
träffades senare förlikning. Totalt har förlikning träffats i sex ärenden. Endast
ett fåtal ärenden har under året registrerats rörande brist på aktiva åtgärder.

I fråga om aktiva åtgärder har JämO lagt tonvikt vid övergripande under-
sökningar inom vissa branscher samt vid informationsinsatser. Bl.a. har en
undersökning om förhållandena inom advokatbranschen genomförts. Ett
projekt kring jämställdhetsarbetet i Sveriges tio största företag har påbörjats.
Skriften "Den svenska jämställdhetslagen i ett europeiskt perspektiv" utgavs
under hösten 1990.

Liksom under senare år har JämOs målsättning i första hand varit att uppnå
förlikning i de fall brott mot jämställdhetslagen har antagits föreligga. Myn-
digheten syftar också i sitt arbete till att förmå de fackliga organisationerna att
åta sig en större andel av anmälningarna än vad som nu sker.

JämO framhåller att den nya jämställdhetslagen (1991:433) som trädde i
kraft den 1 januari 1992 kommer att kräva ökade insatser och därmed ett ökat
resursbehov för myndigheten. Även om JämOs direkta tillsynsbefogenheter

Prop. 1991/92:100

Bil.12

183

inskränks genom kollektivavtal måste myndigheten agera kraftfullt över ett
obegränsat verksamhetsfält. Medel bör tillföras för ökade informationsinsat-
ser samt för ytterligare en tjänst för handläggning av diskrimineringsärenden.
JämO yrkar också ökade medel för ADB-utrustning, personalutbildning m.m.
samt att huvudförslaget inte tillämpas.

Prop. 1991/92:100

Bil.12

	1991/92 exkl mervärdeskatt	Beräknad ändring 92/93
	1991/92 exkl mervärdeskatt	Föredraganden
Personal	9	—
Anslag
Förvaltningskostnader	5 154 716	+ 253 284
(därav lönekostnader)	3 065 000	(+147 600)
Lokalkostnader	601 000	+37 000
	5 755 716	+290 284

J ämställdhetsnämnden

Jämställdhetsnämndens uppgifter framgår av jämställdhetslagen (1991:433)
och av förordningen (1991:1437) med instruktion för jämställdhetsnämnden.

Nämnden resursbehov torde enligt JämO inte komma att öka jämfört med
anslaget för innevarande budgetår. JämO beräknar nämndens kostnader till
200 000 kr. för budgetåret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Det sammanlagda medelsbehovet för JämO och jämställdhetsnämnden för
budgetåret 1992/93 beräknar jag till 6 046 000 kr. Av detta belopp utgör
5 846 000 kr. kostnader för JämO, varav 3 212 600 kr. avser löner. Jag har i
min beräkning tagit hänsyn till att JämO erhöll väsentligt utökat anslag för
budgetåret 1991/92. Effekterna för JämOs arbete av den nya jämställdhetslag
som trädde i kraft den 1 januari 1992 kan närmare iakttas först efter ytterligare
något år. Myndigheten omfattas fr.o.m. budgetåret 1993/94 av systemet med
treårig budgetering, inför vilket en fördjupad prövning av JämOs medelsbe-
hov kommer att ske.

Jag har emellertid, med hänsyn till de konsekvenser eventuella besparingar
skulle få för en myndighet av JämOs storlek, beräknat medel för budgetåret
1992/93 utan tillämpning av huvudförslaget. Jag har även tagit hänsyn till un-
der året inträffade merkostnader för löner samt till de faktiska lokalkostna-
derna. För jämställdhetsnämnden har jag beräknat medel utifrån ett oförändrat
resursbehov.

184

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Jämställdhetsombudsmannen m.m. för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 6 046 000 kr.

E 2. Särskilda jämställdhetsåtgärder

1990/91 Utgift 12 854 000 Reservation 1 11 282 959

1991/92 Anslag 13 369 000

1991/92 Anslag exkl.mervärdeskatt 13 323 000

1992/93 Förslag 10 556 000

^xkl. mervärdeskatt

Från anslaget betalas kostnader för särskilda åtgärder som syftar till att
främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Den speciella satsningen på projekt för ökad kvinnorepresentation i statliga
organ upphörde den 1 juli 1991 varför anslaget minskats med 3 milj.kr.

Under budgetåret 90/91 och andra halvåret 1991 har medel beviljats till
projekt m.m., bl.a. för att motverka våld mot kvinnor, för att öka kunskapen
om kvinnor och den europeiska gemenskapen och för att pröva vägar att öka
medvetenheten om jämställdhetsfrågor i förskollärar- och fritidspedagogut-
bildningen.

För budgetåret 1992/93 bör inriktningen vara att genom ett utvecklings-
och förändringsarbete få fram sådana kunskaper och erfarenheter som kan ses
som strategiska för att främst förbättra kvinnornas villkor i arbetslivet och på
andra områden i samhället

För projektverksamhet som syftar till att förbättra kvinnors villkor på ar-
betsmarknaden m.m. beräknar jag 10 556 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda jämstålldhetsätgärder för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 10 556 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil.12

185

Underbilaga 12.1 Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:71)
Teaterns kostnadsutveckling 1975 - 1990 med
särskilda studier av Operan, Dramaten och
Riksteatern

Utredningen har gjort följande sammanfattning av betänkandet.

1 första avsnittet av kapitel 1 (Utredningens arbete) återges utred-
ningsdirektiven. Utredningen som antagit namnet teaterkostnadsutred-
ningen (TKU) skall enligt direktiven redovisa och analysera vilka fakto-
rer som påverkat och påverkar kostnadsutvecklingen inom teaterområ-
det och jämföra denna med den allmänna kostnadsutvecklingen i sam-
hället i övrigt. Utredningen skall vidare belysa hur de totala ekonomis-
ka resurserna utnyttjas i teatrarnas verksamhet. Produktivitetsutveck-
lingen vid teatrarna skall belysas. TKU skall också göra jämförelser med
några andra länder vad gäller kostnadsutvecklingen för olika typer av
teaterverksamhet.

Översynen bör i första hand inriktas på de teaterinstitutioner för vil-
ka staten har huvudansvaret - Operan, Dramaten och Riksteatern.

Vidare bör i arbetet ingå en analys av vilken verksamhetsform som
är lämplig för Operan och Dramaten med hänsyn till verksamhetens
karaktär eller av ekonomiska skäl.

TKU har valt att beskriva kostnadsutvecklingen under perioden
1975/76-1989/90, dvs. i stort sett tiden efter det kulturpolitiska beslut
riksdagen fattade år 1974. TKU:s beskrivning av kostnadsutvecklingen i
stort inom teaterområdet grundar sig i första hand på uppgifter sam-
manställda av statens kulturråd, medan den mer ingående beskrivning-
en av kostnadsutvecklingen vid Operan, Dramaten och Riksteatern ba-
seras på årsredovisningar och underlag som TKU erhållit direkt från
resp, institution.

För att en jämförelse av kostnadsutvecklingen inom teaterområdet
med utvecklingen inom samhället i stort skall kunna ske har ett särskilt
teaterkostnadsindex (TKI) utarbetats. TKI beaktar bl.a. den personalin-
tensiva verksamheten inom teaterområdet och ger en bild av en tänkt
”normalteaters” kostnadsutveckling. TKI har ställts i relation till konsu-
mentprisindex (KPI).

För att vid redovisningen av Operan, Dramaten och Riksteatern ut-
jämna variationer mellan skilda verksamhetsår samt för att tydligare
åskådliggöra utvecklingstendenser har en del av analysen baserats på
medelvärden för treårsperioder.

Kapitel 2 (Teaterområdet - en bakgrundsbeskrivning) inleds med en
översiktlig beskrivning av landets teaterinstitutioner och fria teatergrup-
per. Statens roll enligt riksdagens kulturpolitiska beslut 1974 berörs och
innebörden i den statliga kulturpolitiken för Operan, Dramaten och
Riksteatern anges.

186

Teaterlivets utbyggnad och decentralisering sedan 1940-talet beskrivs
i korthet. Tillkomsten av nya länsteatrar samt de fria gruppernas expan-
sion är viktiga led i denna utveckling. På grundval av tillgänglig teater-
statistik beskrivs utvecklingen av institutionsteatrarnas och de fria grup-
pernas antal uppsättningar och föreställningar. En expansion har skett
bland regionala institutionsteatrar och fria grupper. Antalet föreställ-
ningar vid teatrar under regionalt huvudmannaskap har ökat från ca
6 300 till ca 8 300 mellan 1975/76 och 1989/90.

Det totala besöksantalet för institutionsteatrarna har sedan år 1975
minskat från ca 3 milj, till ca 2,2 milj, besök 1989/90. En kort redovis-
ning av utvecklingen av teaterintresset och teatervanorna ges. Dessa an-
tas bl.a. ha påverkats av mediautvecklingen.

Antalet anställda inom teaterområdet i form av årsverken har ökat
från ca 3 000 år 1975 till ca 3 800 årsverken år 1990. Trots detta har ar-
betslösheten inom teaterområdet ökat.

Utredningen berör några faktorer som påverkat teatrarnas arbete se-
dan 1970-talet såsom den tekniska utvecklingen, förlängda repetitionsti-
der samt internationalisering inom musikteater. Avslutningsvis konsta-
terar TKU att perioden 1975-1990 varit en dynamisk tid i svenskt teater-
liv. Institutioner och fria grupper arbetar under andra villkor nu än för
15 år sedan. Förändringarna har sannolikt haft konsekvenser för kost-
nadsutvecklingen även om de kan vara svåra att precisera i ekonomiska
termer.

Kapitel 3 (Teaterns personal och vissa arbetsrättsliga förhållanden)
innehåller en redovisning av teaterns olika personalgrupper, hur de är
organiserade och vilka lagar och avtal, anställningsformer och arbetsti-
der som gäller. Avtalen illustrerar teaterns komplexa organisation, vil-
ken ställer stora krav på planering om resurserna skall kunna utnyttjas
effektivt. TKU ifrågasätter om inte Operans lokala avtal bör tidsbegrän-
sas och kopplas till riksavtalen. I anslutning till diskussionen om perso-
nalutnyttjandet rekommenderar TKU arbetsmarknadens parter att se
över den avtalsenliga rätten för konstnärlig personal till tre års tjänstle-
dighet, eftersom huvudmotivet för denna regels tillkomst - TV-
ensemblen - inte längre är aktuellt.

Den minskande personalrörligheten inom teaterområdet har under
utredningstiden tagits upp bl.a. av olika teaterchefer. TKU rekommen-
derar en förstärkning av teatrarnas personaladministrativa resurser med
hänsyn till att enskilda institutioner kan ha svårt att tillgodose behovet
av att omplacera personal.

I kapitel 4 (Teatrarnas kostnader) går TKU igenom institutionstea-
trarnas kostnader som indelas i personalkostnader, lokalkostnader och
övriga kostnader. Personalkostnader (löner och sociala avgifter) utgör ca
70 %. TKU belyser lönekostnadsutvecklingen enligt olika metoder. I ka-
pitlet redovisas avtalsenliga minimilöner, löneutveckling för ”identiska
individer” samt utvecklingen av den faktiska månadslönekostnaden. Lö-
neutvecklingen inom teaterområdet har enligt TKU inte varit speciellt
snabb, inte heller kan lönenivåerna anses anmärkningsvärt höga. De so-

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

187

ciala avgifternas andel av personalkostnaderna har emellertid ökat avse-
värt sedan år 1975 och beräknat på lönekostnaden har dessa avgifter sti-
git från 34 till 49,5 %.

TKU har låtit redovisa de kostnadshöjningar till följd av lagar och
avtal som skett sedan år 1974. Det gäller inte minst arbetstidsförkort-
ningar som påverkat personalbehovet vid teatrarna. En redogörelse för
dessa förändringar av lagar och avtal, vilka avsevärt kan påverka teatrar-
nas personalbehov och därmed kostnader, lämnas i bilaga 4.

Teatrarnas lokalkostnader varierar från institution till institution
bl.a. beroende på vilka principer för hyressättning som tilllämpas av hu-
vudmannen. Någon samlad bild av teatrarnas lokalsituation kan inte
ges. En studie vid Högskolan i Luleå visar att det finns eftersatta arbets-
miljöer på svenska teatrar.

Till teatrarnas övriga kostnader räknas kostnader för dekor och re-
kvisita, information/marknadsföring, köpta tjänster, resekostnader m.m.
TKU har noterat att denna kostnadskategori ökat relativt kraftigt hos
teatrarna.

Utvecklingen av lönekostnader och sociala avgifter samt övriga per-
sonalkostnadsökningar till följd av lagar och avtal har TKU låtit sam-
manväga till ett personalkostnadsindex för teaterområdet. Utifrån detta
index för personalkostnader har jämte lokalkostnader och övriga kost-
nader (vilka antas följa konsumentprisindex KP1) ett särskilt teaterkost-
nadsindex (TKI) konstruerats. Mellan år 1975 och år 1989 har TKI ökat
från 100 till 341 enheter medan KPI ökat från 100 till 310.

Institutionsteatrarnas intäkter redovisas i kapitel 5 (Teatrarnas intäk-
ter). Den största delen av intäkterna utgörs av bidrag från stat, landsting
eller primärkommuner. Verksamhetsåret 1989/90 uppgick det samlade
offentliga stödet (summan stats-, primärkommunala och landstingsbi-
drag) till teaterinstitutioner till 1,2 miljarder kr. Därav gick ca 700
milj.kr. till regionala/lokala teaterinstitutioner. Till detta sistnämnda be-
lopp bidrog staten med 211 milj.kr., primärkommuner med 365 milj.kr.
och landsting med 113 milj.kr. De offentliga bidragens andel av finan-
sieringen ligger i genomsnitt på ca 84 % för institutionsteatrarna.

Sedan år 1975 har kommuners och landstings sammanlagda andel av
finansieringen ökat från ca 25 till ca 35 % medan statens andel har
minskat från drygt 60 % till ca 50 %.

En viss ökning av biljettintäkter samt övriga intäkter (där bl.a. räntor
ingår), har skett under 1980-talet. I fast pris har institutionsteatrarnas
biljettintäkter ökat med drygt 40 % under 1980-talet. - En anledning
till ökade biljettintäkter är den jämförelsevis stora höjning av biljettpri-
serna som skett vid flera institutionsteatrar under senare delen av 1980-
talet.

1 kapitlet redovisas principer för statsbidrag till institutionsteatrarna.
För Operan, Dramaten och Riksteatern har det sedan år 1986 gällande
statsbidragssystemet medfört att ränteinkomster fått ökad betydelse.

Kostnaderna för information och marknadsföring har ökat för tea-
trarna. De är dock svåra att precisera. En hårdnande konkurrens om

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

188

publiken torde vara en orsak till att teatrarna ökat sina insatser för
marknadsföring.

Sponsringen har för teaterområdet som helhet varit obetydlig, och
enligt TKU:s bedömning kommer den inte att få ökad betydelse inom
överskådlig tid.

I kapitlen 6, 7, och 8 går TKU igenom kostnadsutvecklingen för var-
dera Operan, Dramaten och Riksteatern. Varje kapitel inleds med en kort
historik samt en beskrivning av organisation och upgifter. Därefter re-
dovisas för resp, institution utveckling av verksamhet, personal, kostna-
der samt intäkter. Denna redovisning åtföljs av en analys av verksamhe-
ten i relation till kostnader, intäkter samt årsverken.

Operans utveckling är komplicerad att analysera till följd av den un-
der 1970- och 1980-talen genomförda etappvisa ombyggnaden av opera-
huset, vilken påverkar föreställnings- och besöksstatistik. Vidare har
statsbidragen och ränteinkomsterna starkt påverkats av uppbyggnad och
avveckling av de s.k. fonderna. Operan har också i början av 1980-talet
förändrat personalredovisningen, varför personalutvecklingen inte kan
redodvisas för hela perioden.

En helhetsbedömning för perioden mellan 1975 och 1989 visar att
Operan under denna period koncentrerat verksamheten till föreställ-
ningar på stora scenen i Stockholm. Övriga föreställningar vari inbe-
grips turnéföreställningar har minskat i antal.

Besöksantalet håller i stort sett en jämn nivå och rör sig mellan
230 000 och 290 000 besök per år.

Personalkostnaderna har i stort sett ökat i samma takt som TKI. An-
talet årsverken visar små förändringar under 1980-talet, dock skedde en
minskning av den konstnärliga personalen 1989/90. Det totala antalet
årsverken 1989/90 var 674.

Operans lokalkostnader har stigit, främst till följd av en förbättrad
lokalstandard och ökade lokalytor (bl.a. en permanent repetitionsscen).
Kategorin övriga kostnader har ökat jämförelsevis mer än personal- och
lokalkostnaderna.

Till följd av ökade ränteinkomster samt biljettprishöjningar har Ope-
rans egenfinansiering ökat. Statsanslagets realvärde har minskat, trots en
avsevärd höjning mellan 1988/89 och 1989/90.

TKU anser att Operan, för att ytterligare kunna höja produktiviteten,
borde ha tillgång till ytterligare en fast scen. TKU förordar att Operan i
framtiden bör få tillgång till Södra Teatern som sin andrascen. Detta
skulle även enligt TKU kunna bli konstnärligt vitaliserande för Operan.

Den genomsnittliga kostnaden per föreställning i Operans regi är av
storleksordningen 600 000-700 000 kr. Genomsnittskostnaden per besök
rör sig kring 900-1 000 kr.

Dramatens verksamhet har - efter en nedgång i verksamheten i bör-
jan av 1980-talet - under senare delen av 1980-talet expanderat kraftigt
vad gäller föreställningar och besök. Antalet besök ökade från 215 000
år 1984/85 till 354 000 år 1989/90. Expansionen har gällt såväl stora sce-
nen som övriga scener. Antalet uppsättningar har samtidigt minskat, vil-

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

189

ket visar att föreställningarna ges i längre serier. Personalens storlek har Prop. 1991/92:100
varit oförändrad ca 370 årsverken sedan 1975/76 men under senare de- Bil. 12
len av 1980-talet har den konstnärliga personalen ökat och den tekniska
personalen minskat. De reala personalkostnaderna har samtidigt ökat,
liksom de övriga kostnaderna.

Till följd av avsevärt höjda biljettpriser och ökat besöksantal, har bil-
jettintäkterna ökat. Denna ökning är ungefär lika stor som ökningen av
de övriga kostnaderna. Dramatens egenfinansiering har ökat och teatern
har blivit mera publikberoende.

Eftersom teatern har blivit mera beroende av egenintäkter har sår-
barheten för tillfälliga intäktsbortfall ökat.

Dramatens lokaler har under perioden utökats och förbättrats.

Det statliga anslaget har mellan 1975/76 och 1989/90 ökat lika
mycket som TKI.

Det ökade utbudet och den stora publiktillströmningen under senare
delen av 1980-talet har resulterat i att genomsnittskostnaden per före-
ställning i fast pris fallit från 135 000 kr. till 117 000 kr. Motsvarande
kostnadsutveckling per besök har inneburit en minskning från 473 kr.
till 429 kr.

Riksteaterns verksamhet kan delas in i föreställningsverksamhet och
teaterfrämjande verksamhet. Inom ramen för föreställningsverksamhe-
ten har Riksteatern särskilda uppdrag, bl.a. ansvar för Cullbergbaletten,
Tyst Teater och finskspråkig teaterverksamhet. Analysen av Riksteatern
kompliceras bl.a. av den regionalisering av teaterensembler pågått fram
till och med 1983/84 samt olika uppdrag som tillkommit under perio-
den. Till följd av regionaliseringen har statsanslaget minskat medan ny-
tillkommande uppdrag medfört en ökning av anslaget.

Riksteaterns totala antal centralt producerade och förmedlade upp-
sättningar och föreställningar har minskat sedan 1975/76. Under de för-
sta åren av perioden var antalet föreställningar (exklusive regionala en-
sembler) ca 2 700 per år medan de under de senaste åren varit ca 1 900.
Minskningen gäller lyriska föreställningar, balett och skolteaterföreställ-
ningar medan antalet dramatiska föreställningar ökat. Även antalet be-
sök har minskat från ca 650 000 besök per år under de första åren av
perioden till ca 370 000 besök under de senaste åren. Det genomsnittliga
antalet besök per föreställning har som helhet minskat från ca 250 till
ca 200). Dock har antalet besök per föreställning för lyrisk verksamhet
och balett ökat.

Riksteaterns totala kostnader har i relation till TKI minskat med 2 %
sedan 1984/85. Personalkostnaderna har under samma period hållits
tämligen konstanta, medan antalet årsverken har minskat med 7 %. Av-
sevärda kostnadsökningar kan noteras för hotell och traktamenten, till
följd av bl.a. ändrade traktamentesbestämmelser. Okade lokalkostnader
sammanhänger med flyttningen år 1988 till nya och ändamålsenliga lo-
kaler i Hallunda, Botkyrka kommun.

Riksteaterns genomsnittliga löneläge är i nivå med Dramatens.

190

Riksteatern har kraftigt höjt sina gager (dvs. försäljningspriset för fö-
reställningarna). Den genomsnittliga höjningen sedan 1975/76 uppstår
till 325 %. Trots detta har gageintäkternas värde minskat till följd av
minskat antal föreställningar.

TKU har ställt Riksteaterns turnékostnader i relation till motsvaran-
de kostnader för vissa länsteatrar samt för Operan och Dramaten. Un-
dersökningen är grundad på enstaka produktioner och mäter kostnad
per medverkande person och föreställning. Länsteatrarna varierar sinse-
mellan men deras kostnadsläge ligger som helhet under Riksteaterns.
Förklaringen till Riksteaterns högre kostnadsläge är längre turnéer vilka
medför större kostnader för bl.a. resor, hotell och traktamenten.

När Riksteaterns kostnader relateras till föreställningar och besök
konstateras en avsevärd ökning av styckkostnaderna. Den genomsnittliga
kostnaden per föreställning har fördubblats under perioden, från ca
50 000 till ca 100 000 kr. Även den genomsnittliga kostnaden per besök
har fördubblats, från 250 kr. till drygt 500 kr. Bidragande orsaker till
detta är tillkomna bestämmelser i olika lagar och avtal som fördyrat
personalutnyttjandet. Turnéverksamhet drabbas hårdare av sådana kost-
nadsökningar än övrig teater. En genomgång av olika faktorer som på-
verkat kostnaderna finns i bilaga till kapitlet.

TKU anser att Riksteaterns kostnadsutveckling inger bekymmer bl.a.
därför att det genomsnittliga antalet besök per föreställning samtidigt
har minskat. Vidare anser TKU att Riksteaterns och regionteatrarnas
olika roller och ansvarsfördelningen dem emellan bör ses över.

Kapitel 9 behandlar fria teatergruppers kostnadsutveckling mellan
1982/83 och 1989/90. Kapitlet är ett sammandrag av uppgifter i den rap-
port om fria grupper som TKU låtit sammanställa. Rapporten finns i en
bilaga till betänkandet. Analysen i rapporten omfattar det 50-tal fria
grupper som erhåller statligt verksamhetsbidrag. Vidare görs en fördju-
pad kostnadsanalys av sju av dessa grupper. Studien visar på en klar ex-
pansion av verksamheten i form av uppsättningar och föreställningar.
Antalet uppsättningar har ökat från 181 till 219 och antalet föreställ-
ningar har ökat från 5 567 till 8 257. Besöksantalet har varierat under
perioden med 713 000 besök 1982/83 och 821 000 besök 1989/90. Anta-
let sysselsatta i form av årsverken har gått upp från 480 till 606. En kraf-
tig lönekostnadsökning kan konstateras. I fast pris har lönekostnaden
per anställd ökat från 99 000 till 144 000 kr. per år. Löneläget är dock
fortfarande betydligt lägre än vid institutionsteatern. En mycket kraftig
ökning gäller också kostnader för information/ marknadsföring, vilka i
fast pris har tredubblats. De fria teatergrupperna har en mycket högre
egenfinansiering än institutionsteatrarna - deras samlade spel- och övri-
ga intäkter var 1989/90 över 40 % av de totala intäkterna. Statsbidraget
(via kulturrådet) har minskat i relativ betydelse trots en real ökning
med 62 % sedan 1982/83. Den relativa betydelsen av bidragen från kom-
muner, landsting samt AMS har ökat. Även den genomsnittliga före-
ställnings- /biljettintäkten per besök har ökat sedan 1982/83.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

191

Kostnads- och intäktsutvecklingen pekar mot en svår framtida eko-
nomisk situation för flera grupper.

I kapitel 10 (Kostnads- och produktivitetsutveckling) beskriver TKU
grundläggande eknomiska teorier, framför allt av W. Baumol, rörande
faktorer som påverkar teatrarnas kostnadsutveckling. Enligt Baumol ut-
vecklas kostnaderna för teaterproduktion med nödvändighet snabbare
än kostnaderna för annan produktion, främst på grund av att teaterom-
rådet inte kan tillgodogöra sig rationaliseringsvinster som sker i samhäl-
let i övrigt. En klassisk teaterföreställning kräver idag samma tid och
samma antal medverkande som för hundra år sedan.

TKU tar vidare upp två studier om produktivitetsutveckling inom
teatersektorn. Båda dessa studier visar på en minskande produktivitet,
vilken dock inte är större än vad som gäller för en stor del av samhällets
övriga tjänsteproduktion. För Operan och Dramaten är resultatet klart
bättre - endast en liten minskning av produktiviteten - än för gruppen
institutionsteatrar som helhet.

TKU:s bedömningar i kapitel 11 (Verksamhetsform för Operan och
Dramaten m.m.) grundar sig på en studie angående verksamhetsformer
för teaterinstitutioner som gjorts av direktör Klas Holming, Teatrarnas
Riksförbund. Studien som innehåller en genomgång av olika företagfor-
mer, visar enligt TKU att aktiebolagsformen är den lämpligaste för tea-
trar som Operan och Dramaten. Av de frågor som studien i övrigt be-
handlar tar TKU upp frågorna om utseendet av verkställande direktör
och aktiekapital. TKU pekar på vissa nackdelar med att teaterchefen
(som vid Operan och Dramaten tillika är VD) utses av regeringen.

TKU anser vidare att Operan och Dramaten f.n. inte har tillräckliga
reserver genom eget kapital för att möta tillfälliga underskott i den lö-
pande verksamheten. Frågan om aktiekapital och struktur i övrigt på
det egna kapitalet bör enligt TKU:s mening för Operans och Dramatens
del bli föremål för översyn. Ett uppdrag att till regeringen inkomma
med förslag i dessa frågor bör lämnas till resp, bolags styrelse.

I kapitel 12 (Teatrars samarbete med radio/TV) relaterar TKU inled-
ningsvis de konstnärliga, kulturpolitiska och ekonomiska frågor som
sammanhänger med överföringar av teaterföreställningar. TKU ger någ-
ra kostnadsexempel från gjorda överföringar samt presenterar vidare en
översikt över de överföringar som skett under de senaste åren från Ope-
ran, Dramaten m.fl. teatrar. TKU konstaterar att åtskilliga överföringar
till TV skett, vilket med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna
kan betecknas som tillfredsställande. Det är enligt TKU önskvärt att
samarbetet mellan Operan och Dramaten å ena sidan samt TV å andra
sidan även framdelses kan bedrivas i minst samma omfattning som för
närvarande.

Teaterkostnadsutveckling i några andra länder berör TKU i kapitel
13. 1 detta kapitel har TKU sammanställt vissa uppgifter från Tyskland,
Storbritannien, Danmark och Norge. Materialet som är tämligen hetero-
gent innefattar såväl vissa uppgifter från enskilda teatrar som mera över-
siktlig information om utvecklingen, framför allt i Tyskland.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

192

Tyskland, Danmark och Norge har finansieringssystem som har stora
likheter med Sverige medan Storbritannien skiljer sig från dessa länder
genom en väsentligt högre egenfinansiering.

Liksom i Sverige har relativt kraftiga biljettprishöjningar skett vid
teatrar utomlands under senare år. En viss minskning i besöksantalet
kan konstateras vid de tyska teatrarna sedan år 1975.

Arbetsmarknaden för skådespelare är besvärlig i Tyskland och Eng-
land. Anställningstryggheten i dessa länder är sämre än i Sverige. Inget
av de studerade länderna har under de senaste åren gjort grundläggande
förändringar av huvudprinciperna för samhällsstöd till teaterlivet.

I kapitel 14 (TKU:s slutsatser) inleder TKU med att erinra om att ut-
redningsuppdraget huvudsakligen innebär att redovisa och analysera
kostnadsutvecklingen, och att det inte i uppdraget ingår att lämna för-
slag om hur stort det statliga stödet framdeles bör vara till hela teater-
området eller till enskilda teatrar. Vidare framhåller TKU att utredning-
en i huvudsak varit begränsad till att ta upp faktorer som kan mätas och
jämföras, medan de konstnärliga frågorna endast kunna beröras mera i
diskussionsform.

TKU konstaterar att det teaterkostnadsindex som utredningen tagit
fram ger vid handen att kostnaderna för teaterverksamhet stigit snabbare
än kostnaderna i samhället i övrigt. Detta beror inte på någon särskilt
snabb löneutveckling eller högt löneläge inom teaterområdet. Däremot
har de sociala avgifterna ökat. Vidare har kostnadsökningar till följd av
bl.a. ändrade arbetstidsbestämmelser haft betydelse. Den huvudsakliga
förklaringen till den relativt stora kostnadsökningen är emellertid att
teaterproduktion är mycket personalintensiv med begränsade möjlighe-
ter till rationaliseringar. TKU:s analyser bekräftar de teorier om kost-
nadsutvecklingen på teaterområdet som framlagts inom den ekonomiska
vetenskapen.

Teatrarnas huvudmän bör enligt TKU utforma stödet till verksamhe-
ten så, att teaterledningarna får långsiktigt stabila förutsättningar att full-
göra det kulturpolitiska uppdrag som anförtrotts dem.

Enligt de studier av produktivitetsutveckling inom teaterområdet
som TKU haft tillgång till, visar Operan och Dramaten ett klart bättre
resultat än gruppen institutionsteatrar. För Riksteatern har produktivi-
tetsutvecklingen varit sämre.

De beräkningar av genomsnittligt bidrag per föreställning och besök
som TKU gjort beträffande Operans och Dramatens verksamhet visar att
den offentliga subventionen enligt utredningens uppfattning ligger på en
rimlig nivå med hänsyn till givna villkor som antalet scener och publik-
platser.

För Operans del skulle tillgång till en större andrascen verka pro-
duktivitetshöjande och säkerligen från konstnärlig synpunkt vara vitali-
serande. TKU förordar att Operan i framtiden bör få tillgång till Södra
Teatern som sin andrascen.

TKU konstaterar att institutionsteatrarnas reala biljettinkomster ökat
med 60 % mellan åren 1975 och 1990. Den nivå på finansieringen ge-

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

193

13 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

nom biljettintäkter som nu uppnåtts (8 % för Operan och 16 % för
Dramaten) är enligt TKU:s uppfattning skälig. Fortsatta biljettprishöj-
ningar bör ske i takt med den allmänna prisnivåns utveckling. TKU be-
dömer att sponsorintäkter i framtiden inte i någon nämnvärd grad kom-
mer att bidra till de samhällsstödda teatrarnas finansiering.

En ökad egenfinansiering genom biljettintäkter gör nationalscenerna
mer publikberoende, vilket TKU i huvudsak bedömer som positivt. Det-
ta ökar dock sårbarheten för tillfälliga intäktsbortfall, såvida teatern inte
har tillräckliga ekonomiska reserver. Bl.a. mot denna bakgrund föror-
dar TKU att det egna kapitalet i de båda teaterbolagen bör förstärkas.

En beräkning av statsbidraget per föreställning och besök visar för
Operans del att statsbidraget per föreställning under perioden varit av
storleksordningen 500 000-600 000 kr. medan statsbidraget per besök
varit mellan 750 och 900 kr. För Dramaten är statsbidraget per föreställ-
ning ca 85 000 kr. och per besök ca 300 kr. TKU anser att detta är en
rimlig subventionsnivå med hänsyn till kostnadsläge och möjligheter till
finansiering genom egenintäkter.

För Riksteaterns del har i fast pris kostnaderna per föreställning lik-
som statsbidraget per föreställning och besök fördubblats under perio-
den. Statsbidraget per föreställning är nu av storleksordningen 80 000
kr. och statsbidraget per besök ligger nu på nivån 400 kr. Enligt TKU:s
mening inger denna utveckling bekymmer och den bör föranleda att
Riksteaterns verksamhet och samspelet mellan teatern och länsteatrarna
blir föremål för ytterligare översyn.

De fria teatergruppernas kostnadsutveckling har för perioden
1982/83-1989/90 varit väsentligt snabbare än institutionsteatrarnas.
Framför allt har kostnader för personal och marknadsföring ökat. Den
ekonomiska situationen är för flera grupper mycket allvarlig, trots att
stora reala bidragshöjningar skett under perioden. Uppgiften att föreslå
åtgärder med anledning av denna situation ankommer enligt TKU på
kulturrådet.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

194

Underbilaga 12.2 Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Förteckning över remissinstanser och sammanställning
av remissyttranden över betänkandet (SOU 1991:71)
Teaterns kostnadsutveckling 1975 - 1990 med
särskilda studier av Operan, Dramaten och
Riksteatern

Remissinstanser

Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1991:71) Teaterns
kostnadsutveckling 1975 - 1990 avgetts av statskonstoret, riksrevisions-
verket (RRV), byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån (SCB), statens
kulturråd, Operan, Dramatiska teatern, Svenska riksteatern, Teatrarnas
riksförbund (TR), Teatercentrum, Svenska teaterförbundet, Sveriges Ra-
dio AB, Konstnärliga och litterära yrkesutövares riksförbund (Klys) och
Svenska musikerförbundet.

1. Övergripande synpunkter

Flertalet remissinstanser framhåller att utredningen presenterat en god
kartläggning och översyn vad beträffar kostnaderna för att bedriva tea-
terverksamhet och därmed sammanhörande problem. RRV är i huvud-
sak positiv till utredningens förslag. Statens kulturråd konstaterar att det
är första gången som ett så komplett faktaunderlag ställs till förfogande
inom teaterområdet och att det kommer att vara av stor betydelse när
det gäller analysen av teatrarnas ekonomiska situation. Statskontoret fin-
ner det emellertid vara en brist att utredningen inte närmare analyserat
systemet för statsbidragsberäkningar när det gäller nationalscenerna och
konsekvenser av detta för verksamhetsplaneringen och för verksamhe-
tens effektivitet.

2. Teaterkostnadsindex

RRV, Operan, Dramatiska teatern, Svenska riksteatern och Teatrarnas riks-
förbund tillstyrker förslaget att kulturrådet och Teatrarnas riksförbund
ansvarar för den vidare utvecklingen av det teaterkostnadsindex som ut-
redningen konstruerat. Kulturrådet anser att teaterkostnadsindex innebär
förbättrade möjligheter att beräkna kostnadsutveckling/bidragsbehov för
de statsfinansierade teatrarna, vid oförändrad verksamhetsnivå. Svenska
teaterförbundet anser att indexet trots brister är ett viktigt bidrag för be-
dömningen av kostnadsutvecklingen på teaterområdet. Kulturrådet, TR
och teaterförbundet bör i samarbete ansvara för att teaterkostnadsindex-
et vidareutvecklas. SCB framhåller att den konstruktion av teaterkost-
nadsindex som utredningen tagit fram inte är lämplig som regulator för
statsbidrag eftersom indexet när det gäller personalkostnader endast tar
hänsyn till lönekostnader inom teaterområdet. På så sätt kan indexet

195

verka automatiskt pris- och kostnadshöjande. Lönedelen bör således
knytas till en bredare bas. SCB erbjuder sig att delta i en vidareutveck-
ling av ett teaterkostnadsindex.

3. Verksamhetsform för Operan och Dramatiska teatern

Alla remissinstanser som yttrat sig i frågan inklusive Operan och Dra-
matiska teatern bedömer att aktiebolagsformen är den mest ändamålsen-
liga för Operan och Dramatiska teatern. Statskontoret och RRV påpekar
att styrelsen bör få utse teaterchefen såsom är fallet i andra aktiebolag.
Enligt Operan bör teaterchefen/verkställande direktören även i framti-
den utses av regeringen.

4. Aktiekapital — resultatutjämningsfond vid Operan, Dramatiska
teatern och Svenska riksteatern

När det gäller aktiekapitalets storlek för Operan och Dramatiska teatern
instämmer statskontoret, RRV, statens kulturråd och Dramatiska teatern i
utredningens förslag om att en översyn bör göras. Operan redovisar i
sitt remissvar att en sådan översyn redan gjorts av Operan och att ett ak-
tiekapital i storleksordningen 20 milj.kr. erfordras. Svenska riksteatern
framhåller att en översyn också måste omfatta Riksteaterns behov av rö-
relsekapital. Denna synpunkt stöds av Svenska teaterförbundet.

5. Riksteaterns och regionteatrarnas olika roller och ansvarsfördelningen
mellan dem

Utredningens förslag om att se över rollfördelningen mellan Riksteatern
och regionteatrarna stöds av statens kulturråd som förutsätter att direkti-
ven till denna översyn tar fasta på publikens och arrangörsnätets rättmä-
tiga krav på att få del av kvalitativ teater i hela landet. Svenska rikstea-
tern instämmer också i utredningens slutsats om en översyn. Riksteatern
framhåller att det 90-talsprogram för Riksteaterns verksamhet, som utar-
betats inför Riksteaterns kongress, syftar till en vidareutveckling av
Riksteatern som arrangörsorganisation och en koncentration av teater-
produktionen till områden där Riksteaterns insatser i dag är speciellt
nödvändiga såsom musikteater, dans, barn- och ungdomsteater, en
svensk folkteater med inriktning på nya grupper samt glesbygdsteater.
Operan framhåller att översynen framför allt bör avse Riksteaterns insat-
ser för musikteater och dans samt samverkan med landets sex statsun-
derstödda musikteatrar liksom med länsteatrarna. Även RRV och TR
stöder förslaget om en översyn. Svenska teaterförbundet vill framhålla
den banbrytande betydelse som Riksteatern har haft för svensk teater
och att Riksteatern ånyo står inför ett nytt utvecklingsskede. Detta bör
vara det viktigaste skälet till att teaterns verksamhet måste få en nog-
grann och mångsidig prövning.

Enligt statskontorets mening bör Riksteatern återgå till sin ursprung-
liga funktion nämligen att bedriva förmedling av teater i landet.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

196

6. Operans utnyttjande av Södra teatern

Statens kulturråd delar utredningens uppfattning om behovet av en an-
drascen för Operan. Med anledning av att Operahögskolan också har
behov av en scen anser kulturrådet att man i första hand bör undersöka
om en samordning är möjlig av behoven och resurserna hos Operan
och Operahögskolan när det gäller utnyttjandet av Södra teatern. Ope-
ran framhåller att Operan i dag inte har ekonomiska resurser att använ-
da Södra teatern på årsbasis och pekar på att Operan tidigare påpekat
Operahögskolans behov av tillgång till en professionell scen. En tänkbar
lösning vore att ställa Södra teatern och dess resurser under Operans ad-
ministration. Efter Operans årliga planering skulle resterande utnyttjan-
detid kunna erbjudas andra intressenter. Riksteatern föreslår att en ny
huvudman för Södra teatern bildas, exempelvis en stiftelse med Rikstea-
tern, Operan och Dramaten som stiftare, varvid ansvaret för verksamhe-
ten skulle breddas. Operan skulle beredas möjligheter att utnyttja Södra
teatern som annexscen utan att därmed ta ansvar för övrig verksamhet
som kan rymmas på Södra teatern. Gästspelverksamhet och samproduk-
tioner med olika fria gruppr skulle kunna bibehållas. TR delar uppfatt-
ningen att Operan har behov av ytterligare en scen och anser att det bör
ankomma på cheferna för Operan och Riksteatern att lägga fram förslag
om de närmare förutsättningarna för ett överförande av Södra teatern
till Operan.

Svenska teaterförbundet anser det angeläget att Operan får en andra
scen och att Södra teatern bibehålls som gästspelsscen. Operans lokal-
problem måste därför lösas på annat sätt än vad utredningen föreslår.

7. Övriga frågor

Beträffande TV och radioutsändningar finner statskontoret att frågan om
ett bättre samarbete mellan Operan/Dramaten och TV/radio bör upp-
märksammas utifrån två perspektiv — ett regionalpolitiskt och ett pro-
duktivitetsperspektiv. TR delar utredningens uppfattning att ett utökat
samarbete med radio och TV borde komma till stånd och anser att frå-
gan kan få stor betydelse i nuvarande läge när nya radio- och TV-
stationer växer fram. Problem i sammanhanget är finansiering av mer-
kostnader, konstnärliga aspekter och den upphovsrättsliga regleringen.
Sveriges Radio AB har inga erinringar när det gäller utredningens syn-
punkter.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

197

Förslag till Underbilaga 12.3

Lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och
kontroll av filmer och videogram

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:886) om granskning och
kontroll av filmer och videogram skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

9§

Avgift för granskning enligt denna lag tas ut med

1. grundavgift 200 kr.,

2. tidsavgift 45 kr. per spelminut vid normal visningshastighet, dock
minst 200 kr.,

3. avgift för varje tillståndskort utöver det första med 1 550 kr.

Tidsavgift tas inte ut som en film
är en dokumentär framställning.

Om en film eller ett videogram
har en speltid under fem minuter
vid normal visningshastighet utgår
avgiften för varje tillståndskort ut-
över det första med 150 kr.

eller ett videogram till väsentlig del

Om en film eller ett videogram
har en speltid under trettio minu-
ter vid normal visningshastighet
utgår avgiften för varje tillstånds-
kort utöver det första med 500 kr.,
eller, om speltiden understiger fem
minuter, med 150 kr.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

198

Förslag till Underbilaga 12.4

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosänd-
ning av finländska televisionsprogram

dels att lagen, som gäller till utgången av år 1992, skall fortsätta att
gälla till utgången av år 1993,

dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Regeringen får för tiden intill
utgången av år 1992 medge rätt till
rundradiosändning från radiosän-
dare av televisionsprogram i radio-
eller trådsändning från F inland.

Regeringen får för tiden intill
utgången av år 1993 medge rätt till
rundradiosändning från radiosän-
dare av televisionsprogram i radio-
eller trådsändning från Finland.

Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås det-
samma som i radiolagen (1966:755).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

Senaste lydelse 1991:326.

199

Underbilaga 125

Fördelning av ekonomiska resurser mellan
kvinnor och män

Liksom föregående år redovisas här vissa uppgifter om fördelningen av eko-
nomiska resurser mellan kvinnor och män. Föregående års redovisning åter-
finns i propositionen (1990/91:113) om en ny jämställdhetslag, m.m. I denna
bilaga redovisas uppgifter för år 1989 (för löner även år 1990).

Den långsiktiga utvecklingen har gått mot ökad ekonomisk jämställdhet
mellan könen, bl.a. genom att kvinnors utbildning och sysselsättning ökat
och till följd av låglönesatsningar (se vidare LU90, SOU 1990:14, kapitel
15).

I tabell 1 redovisas kvinnors löner i förhållande till männens för fem stora
avtalsområden. För de fyra områdena där uppgifter finns från år 1973, har
skillnaderna minskat sedan detta år. Kring mitten av 1980-talet avstannade
denna minskning och skillnaderna har i vissa fall i stället ökat.

Tabell 1. Kvinnornas lön i procent av männens åren 1973-1990,
heltidsanställda

År	Privat sektor		Offentlig sektor
År	Industri- arbetare	Industri- tjänstemän	Stats- anställda	Primär- kommunalt anställda	Landstings- anställda
1973	84	63	81	74
1975	86	67	83	79
1977	88	70	86	82
1979	90	71	87	84
1981	91	72	89	85
1983	91	74	90	86	74
1985	90	73	91	87	75
1987	91	74	90	86	75
1989	90	75	89	83	74
1990	89	75	88	83	74

Källa: SCB, lönestatistiken.

Löneskillnaderna beror till stor del på att kvinnor och män finns inom olika
delarbetsmarknader och på olika nivåer, men även inom resp, kvalifikations-
nivåer finns en skillnad mellan lönema för kvinnor och män. För LO-grupper
med liten lönespridning, t.ex. inom varuhandel, var skillnaden däremot en-
dast ca 5 procent mellan kvinnors och mäns löner. Lönespridningen har ökat
under 1980-talet, såväl totalt som inom kvinno- resp, manskollektiven.

Veckoarbetstiden dr 1990 för en heltidsanställd privat tjänsteman skiljer
sig inte mycket mellan kvinnor och män utan uppgår till ca 39,6 tim./vecka.
Andelen deltidsanställda kvinnor är ca 35 procent jämfört med 3 procent
för män. En deltidsanställd kvinnlig tjänsteman arbetar i genomsnitt 25
tim/vecka, vilket medför att genomsnittet för hel- och deltidsanställda sjunker

Prop. 1991/92:100

Bil. 12

200

till ca 35 tim. för kvinnor. Kvinnliga arbetare inom varuhandel, hotell- och Prop. 1991/92:100
restauranger är till ca 70 procent deltidsanställda, inom statlig sektor är Bil. 12
andelen ca 35 procent och inom landsting och primärkommuner är drygt 50
resp, drygt 60 procent av kvinnorna deltidsanställda jämfört med ca 20
procent av männen.

Liksom för lönenivån kan man se skillnad mellan kvinnor och män i ar-
betsinkomsten 1989 för en heltids- och helärsanstålld. Arbetsinkomsten
omfattar förutom förvärvsinkomster även de transfereringar som är knutna till
arbetet och kompenserar för inkomstbortfall. Lantbrukare och andra före-
tagare ingår inte. Uppgifterna är hämtade från inkomstfördelningsunder-
sökningen och kan fördelas på socioekonomisk grupp. Mellan 1988 och
1989 är ökningen 10 500 kr. för kvinnor och 16 900 kr. för män,vilket
motsvarar 8,5 resp. 10,7 procent. Högre tjänstemän har en lägre ökning
medan tjänstemän på mellannivå för både kvinnor och män har en större
ökning än genomsnittet. Inom alla de tre socioekonomiska grupperna har män
en större ökning än kvinnor, både procentuellt och nominellt

Tabell 2. Arbetsinkomst för heldrs- och heltidsanställda 20-64 är efter
socioekonomisk grupp 1988 och 1989, tkr.

	Kvinnor 1988	1989	Män 1988	1989
Arbetare och lägre tjänstemän	113,3	123,7	138,6	153,3
Tjänstemän på mellannivå	132,0	144,5	166,9	187,2
Högre tjänstemän	172,5	178,9	239,2	255,6
Totalt	124,2	134,7	158,5	175,4

Arbetsinkomst utgör summan av lön, företagarinkomst, sjukpenning, föräldra
penning och dagpenning vid utbildning eller tjänstgöring inom tatalförsvaret

Källa: SCB Be 21 SM 9101

För att studera genomsnittsinkomster inkl, samtliga inkomstkällor får man
övergå till det taxeringsmässiga begreppet sammanräknad inkomst, vilket
förutom förändringar i arbetsinkomst även påverkas av förändring i arbetstid
och arbetskraftsdeltagande. Lantbrukare och andra företagare ingår i detta un-
derlag. Inkomst av kapitalrörelse och andra inkomstlag ingår (se not tabell 3).
Den sammanräknade inkomsten har ökat med ca 11 % för både kvinnor och
män mellan 1988 och 1989, vilket innebär en ökning med 9 100 kr. för kvin-
nor och 13 400 kr. för män, dvs. skillnaden i kronor ökar trots samma pro-
centuella ökning. Att den sammanräknade inkomsten ökar mer för kvinnor än
arbetsinkomsten beror på ett ökat arbetskraftsdeltagande från kvinnor.
Ensamstående har nominellt haft en något svagare inkomstutveckling jämfört
med samtaxerade, troligen därför att de inte har kunnat ökat utbudet av ar-
betstid.

201

14 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Tabell 3. Sammanräknad inkomst för samtliga inkomsttagare, tkr.,
1988 och 1989

Prop. 1991/92:100

BU.12

	Kvinnor 1988	1989	Män 1988	1989
Ensamstående utan bam	74,9	82,6	95,0	105,6
Ensamstående med bam	97,7	107,8	148,8	163,5
Sam taxerade	83,8	93,8	146,7	162,9
Totalt	80,6	89,7	122,6	136,0

Sammanräknad inkomst utgör summan av de sex inkomstslagen inkomst av tjänst,
kapital, annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt
rörelse. I inkomstsummoma ingår också sociala förmåner så som sjukpenning,
föräldrapenning, arbetslöshetsersättning. Anm: I totalsiffran ingår även personer
som saknar taxeringskod.

Källa: SCB Be 20 SM 9101.

I tabell 4 redovisas den sammanräknade inkomsten för olika åldersgrupper
liksom uppgifter om pensionspoäng och medelarbetstid.

Den sammanräknade inkomsten förändras med stigande ålder och är som
störst i åldersgruppen 35-49 år. Inkomstökningen mellan 1988 och 1989
följer samma mönster för både kvinnor och män med en större ökning ju äld-
re man är. För män är ökningen 13 000-17 000 kr. och för kvinnor 9 000-
12 000 kr. I den yngsta åldersgruppen ökade inkomsten med 3 000 kr.
Inkomsten efter skatt följer samma mönster med större behållning med
stigande ålder. Här sker dock en omfördelning så att inkomstfördelningen blir
jämnare. Ökningen blir 6 000-10 000 kr. för män och 5 000-8 000 kr. för
kvinnor jämfört med föregående år.

Förändringen av årets genomsnittliga pensionspoäng är ganska liten
mellan 1988 och 1989 och är beroende av både löneutveckling, arbets-
kraftsdeltagande och basbelopp. För både kvinnor och män ökade genomsnit-
tet med 0,07 poäng. Ökningen är 0,04 till 0,10 poäng i alla åldersgrupper
med undantag av män 16-19 år.

Andel utan pensionspoäng har utvecklats gynnsammare för kvinnor
jämfört med män, för vilka genomsnittet är oförändrat och vissa åldersgrup-
per har högre andel utan ATP-poäng. För kvinnor har andelen utan pen-
sionspoäng minskat i samtliga åldersgrupper utom 20-24 år. Kvinnor äldre
än 50 år har minskat sin andel med 1,3 procentenhet men fortfarande har tre
gånger så många äldre kvinnor inga pensionspoäng jämfört med män.

Medelarbetstiden per vecka har ökat med någon 10-dels timme per vecka i
genomsnitt för kvinnor och män från 1988 till 1989. Ökningen gäller 20-49-
åringar medan genomsnittet för åldersgruppen 50-64 år har minskat. Den
höga veckoarbetstiden för män återspeglar bl.a. att egna företagare ingår i
underlaget.

202

Tabell 4. Inkomster (tkr), pensionspoäng och veckoarbetstid efter
åldersgrupper 1989

Prop. 1991/92:100

Bil.12

	1989						1988 Total	Förändring 88/89, %
	16-19	20-24	25-34	35-49	50-64	Total	1988 Total	Förändring 88/89, %
Sammanräknad inkomst1, män	33,2	95,5	138,3	175,8	167,9	136,0	122,6	10,9
därav sociala ersättningar	1,6	9,0	12,7	9,8	12,9	8,2	7,6	7,9
Sammanräknad inkomst1, kvinnor	29,2	83,3	98,6	115,8	107,8	89,7	80,6	11,3
därav sociala ersättningar	2,0	15,2	21,8	11,8	10,3	9,6	8,7	10,3
Inkomst efter skatt , män	24,1	63,2	89,7	107,9	99,7	84,7	76,6	10,6
kvinnor	21,6	56,4	66,0	75,3	69,9	60,5	54,5	11,0
Genomsnittlig pensionspoäng, män	1.45	2.88	4.06	4.75	4.63	4.20	4.13	1.7
kvinnor	1.21	2.39	2.74	3.23	3.11	2.91	2.84	2.5
Andel utan pensionspoäng, män	65,4	14,1	7,2	4,0	4,5	11,8	11,8	0,0
kvinnor	68,2	15,2	9,9	6,9	14,0	16,3	16,9	-3,6
Medelarbetstid per vecka, män	32,1	39,7	41,8	43,1	39,8	41,5	41,4	0,2
kvinnor	27,8	36,0	33,5	34,2	31,4	33,5	33,2	0,9

Sammanräknad inkomst, se föregående tabell.

Källa: SCB Be 20 SM 9101 (Inkomster), RFV (pensioner), SCB AKU grund-
tabeller (arbetstid).

203

Underbilaga 12.6 Prop. 1991/92:100

Bil.12

Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser

Liksom tidigare år redovisas här könsfördelningen i de statliga styrelserna, på
central och regional nivå. Bakgrunden är de mål för kvinnorepresentationen i
statliga organ som föreslogs i propositionen (1987/88:105) om jämställdhets-
politiken inför 90-talet. År 1992 skulle i enlighet härmed andelen kvinnor i
dessa styrelser uppgå till minst 30% och år 1995 skulle andelen kvinnor vara
40%. Det övergripande målet angavs vara en jämn könsfördelning inom en
tio-årsperiod. För att lättare kunna följa utvecklingen föreslogs en årlig redo-
visning av kvinnorepresentationen för riksdagen. Motsvarande redovisning
lämnades senast i propositionen (1990/91:113) om en ny jämställdhetslag,
m.m. Några nya myndigheter har i förhållande till denna tillkommit och andra
har upphört. Redovisningen avser förhållandena den 1 juli 1991. Andelen
kvinnor i statliga kommittéer redovisas årligen i kommittéberättelsen.

Centrala myndigheters styrelser

De centrala myndigheter som ingår i redovisningen har samtliga en styrelse
med beslutsfunktioner enligt verksförordningens (1987:1100) modell. Detta
för att åstadkomma enhetlighet i redovisningen. Därtill redovisas även köns-
fördelningen i de affärsdrivande verken samt tre myndigheter under civilde-
partementet vilka har råd i stället för styrelse. Det totala antalet styrelser är nu
118 jämfört med 123 förra året.

Av tabell 1 och 2 nedan framgår att andelen kvinnor bland de ordinarie le-
damöterna i de centrala styrelserna nu uppgår till 31% (med ordinarie ledamö-
ter avses även ordförande). Det innebär att det mål om 30% kvinnor som, en-
ligt propositionen om jämställdhetspolitiken inför 90-talet, skulle uppnås år
1992, redan nu är uppnått och överskridet för dessa myndigheter. Den totala
andelen kvinnor i både centrala och regionala styrelser uppgår däremot endast
till 28%.

Det totala antalet kvinnliga ordförande i de centrala styrelserna har minskat
med två sedan föiTa året. Andelen styrelser med kvinnlig ordförande är fortfa-
rande liten, 10% (en minskning med en procentenhet sedan förra året). För
sju departements verksamhetsområde finns ingen styrelse med kvinnlig ord-
förande. Det kan också konstateras att det i fem av de 118 centrala styrelserna
helt saknas kvinnliga ledamöter.

Regionala myndigheters styrelser

I tabell 3-5 redovisas andelen kvinnor i 12 regionala myndighetsgrupper.
Uppgifterna omfattar samtliga län och avser även här förhållandena per den
1 juli 1991. Redovisningen bygger på de uppgifter som länsstyrelserna fått i
uppdrag att lämna.

204

Kvinnorna utgjorde 26% av de ordinarie ledamöterna (inkl, ordförande). Prop. 1991/92:100
Motsvarande andel för år 1990 var 23%. Även om således en hel del återstår Bil. 12
att göra på det regionala området har utvecklingen ändå varit gynnsam under
det senaste året. Av tabell 3 framgår att länsbostadsnämnderna har den största
ökningen, fyra procentenheter. Kvinnornas andel i skogsvårdsstyrelserna
fortsätter att vara låg. I studiemedelsnämndema, kronofogdemyndigheterna
och länsstyrelserna har andelen kvinnor minskat sedan föregående år.

Tabell 4 visar hur de nominerande organisationernas representanter i sty-
relserna fördelar sig på kön. Här avses således endast de ledamöter som en-
ligt myndighetens instruktion har att företräda sin organisation i styrelsen.
Samtliga andra ledamöter redovisas under övriga.

Av redovisningen framgår att både LO, TCO och SACO har ökat sin andel
kvinnor i de regionala styrelserna väsentligt sedan förra året. För SACOs del
uppgår ökningen till hela 13 procentenheter, följt av LO och TCO med 11
resp. 10 procentenheter.

Bland riksdagspartierna har utvecklingen inte varit lika gynnsam. Endast
folkpartiet liberalerna och centerpartiet har ökat sin andel, moderata samlings-
partiet, socialdemokraterna och miljöpartiet har minskat sin andel. För vän-
sterpartiet är andelen oförändrad.

Tabell 5 visar att kvinnorepresentationen fortfarande varierar starkt mellan
de olika länen, från 17% i Jämtlands län till 36% i Kopparbergs län som såle-
des i likhet med förra året har den högsta kvinnorepresentationen. Den högsta
ökningen noteras i tre län; Västmanlands-, Älvsborgs- och Jönköpings län. I
två län har andelen kvinnor minskat; Stockholms- och Jämtlands län.

Tabell 1. Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser fördelade på
departement; ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare.

Ordförande Ledamöter

Dep.	antal kv 1991	m	kvinnor % 1990	% 1991	antal 1991	män % 1990	% 1991	antal 1991	samtliga %	antal 1991
Ju	2	3	42	39	15	58	61	23	100	38
UD	0	8	39	36	27	61	64	49	100	76
FÖ	2	11	21	25	28	79	75	85	100	113
S	0	5	29	29	12	71	71	29	100	41
K	0	13	28	28	29	72	72	76	100	105
Fi	0	5	23	25	11	77	75	33	100	44
U	4	17	39	37	61	61	63	105	100	166
Jo	0	7	24	31	18	76	69	40	100	58
A	2	6	27	29	29	73	71	71	100	100
Bo	0	5	36	36	15	64	64	27	100	42
I	1	11	21	24	27	79	76	87	100	114
C	0	11	32	36	38	68	64	67	100	105
M	1	4	28	28	12	72	72	31	100	43
Totalt	12	106	30	31	322	70	69	723	100	1 045

205

Tabell 2. Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser fördelade på
myndighet; ordinarie ledamöter exkl. personalföretrådare.

Prop. 1991/92:100

Bil.12

Ordförande Antal ledamöter
inkl, ordförande

Centrala myndigheter	kv	m	kv	m	samt- liga
Justitiedepartementet
Domstolsverket		1	1	7	8
Rådgivande nämnden vid riks-
åklagarens kansli	1		3	3	6
Kriminalvårdsstyrelsen		1	4	2	6
Brottsförebyggande rådet		1	3	5	8
Datainspektionen	1		4	6	10
Utrikesdepartementet
SIDA		1	3	9	12
Sandö U-centrum		1	2	9	11
SAREC		1	4	8	12
Nordiska afrikainstitutet		1	2	3	5
BITS		1	5	6	11
Kommerskollegium		1	5	4	9
Swedecorp		1	4	5	9
Swedfund International AB		1	2	5	7
Försvarsdepartementet
Fortifikationsförv al tn ingen		1	1	9	10
Försvarets materielverk		1	2	5	7
Försvarets förvaltningsskola		1	2	9	11
Försvarets datacentral		1	2	5	7
Kustbevakningen		1	1	8	9
Överstyrelsen för civil beredskap	1		2	7	9
Statens räddningsverk		1	3	5	8
Styrelsen för psykologiskt försvar		1	1	8	9
Försvarets forskningsanstalt		1	4	7	11
Försvarshögskolan		1	1	7	8
Försvarets personalnämnd		1	4	5	9
Eygtekn. försöksanstalten		1	0	6	6
V apenfristyrelsen	1		5	4	9
Socialdepartementet
Socialstyrelsen		1	4	5	9
Statens institut för psykosocial
miljömedicin		1	4	8	12
Riksförsäkringsverket		1	2	7	9
Statens bakteriologiska laboratorium		1	0	5	5
Statens hundskola		1	2	4	6
Kommunikationsdepartementet
Postverket		1	3	5	8
Televerket		1	2	8	10
SJ		1	2	8	10
Banverket		1	2	8	10
Vägverket		1	2	5	7
Trafiksäkerhetsverket		1	4	3	7
Sjöfartsverket		1	2	5	7

206

Prop. 1991/92:100

Bil.12

Centrala myndigheter

Ordförande Antal ledamöter
inkl, ordförande
kv m kv m samt-

liga

Handelsflottans kultur- och
fritidsråd		1	1	9	10
SMHI		1	3	4	7
Luftfartsverket		1	2	5	7
Statens väg- och trafikinstitut		1	3	6	9
Statens geotekniska institut		1	1	5	6
Transportrådet		1	2	5	7
Finansdepartementet
Riksgäldskontoret		1	2	6	8
General tullstyrelsen		1	3	5	8
Byggnadsstyrelsen		1	4	6	10
Finansinspektionen		1	2	5	7
Riksskatteverket		1	0	11	11
Utbildningsdepartementet
Riksarkivet		1	3	5	8
Arkivet för ljud och bild		1	3	3	6
Kungliga biblioteket	1		3	5	8
Talboks- och punktskriftsbiblioteket	1		7	1	8
Riksantikvarieämbetet och statens
historiska museer	1		4	5	9
Statens konstmuseer		1	4	4	8
Statens musiksamlingar		1	4	4	8
Livrustkammaren, Skoklosters slott
och Hallwylska museet		1	3	3	6
Naturhistoriska riksmuseet		1	4	6	10
Folkens museum - etnografiska		1	2	4	6
Statens sjöhistoriska museer	1		4	7	11
Arkitekturmuseet		1	3	4	7
UHÄ		1	1	9	10
Utrustningsnämnden för universitet
och högskolor		1	1	5	6
Centrala studiestödsnämnden		1	4	7	11
Statens kulturråd		1	5	7	12
Manne Siegbahninstitutet för fysik		1	0	6	6
Institutet för rymdfysik		1	1	7	8
Statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek		1	2	4	6
Styrelsen för Dialekt- och ortsnamns-
arkiven samt svenskt visarkiv		1	0	6	6
Svenskt biografiskt lexikon		1	3	3	6
Jordbruksdepartementet
Skogsstyrelsen		1	2	7	9
Statens livsmedelsverk		1	4	8	12
Fiskeriverket		1	2	5	7
Statens jordbruksverk		1	3	5	8
Statens utsädeskontroll		1	2	5	7
Statens maskinprovningar		1	2	7	9
Statens veterinärmedicinska anstalt		1	3	3	6

207

Ordförande

Centrala myndigheter	kv	m	kv	m	samt- liga
A rbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknadsstyrelsen		1	1	13	14
AMU-styrelsen	1		5	10	15
Arbetarskyddsstyrelsen		1	2	8	10
Arbetsmiljöinstitutet		1	7	9	16
Arbetsmiljöfonden		1	4	11	15
Arbetslivsfonden		1	3	7	10
Statens invandrarverk	1		4	5	9
Arbetslivscentrum		1	3	8	11
Bostadsdepartementet
Boverket		1	5	3	8
Statens råd för byggnadsforskning Statens institut för byggnads-		1	3	6	9
forskning		1	4	6	10
Statens lantmäteriverk		1	2	5	7
Centralnämnden för fastighetsdata		1	1	7	8
Industridepartementet
Närings- och teknikutvecklingsverket		1	4	9	13
Sprängämnesinspektionen		1	2	7	9
Sveriges geologiska undersökning		1	2	5	7
Nämnden för statens gruvegendom		1	2	5	7
Bränslenämnden		1	1	8	9
Elförsörjningsnämnden		1	2	10	12
Statens vattenfallsverk		1	2	10	12
Statens provningsanstalt		1	2	8	10
Styrelsen för teknisk ackreditering Statens delegation förrymdverk-		1	4	6	10
samhet	1		2	5	7
Patent- och registreringsverket		1	2	6	8
Domänverket		1	2	8	10
Civildepartementet
Kammarkollegiet		1	4	2	6
Statskontoret		1	5	4	9
Riksrevisionsverket		1	4	6	10
Statistiska centralbyrån		1	6	7	13
Statens löne-och pensionsverk Statens institut för personal-		1	3	5	8
utveckling		1	3	5	8
Länsstyrelsernas organisationsnämnd		1	2	6	8
Rikspolisstyrelsen		1	1	8	9
Statens pris- och konkurrensverk		1	3	7	10
Konsumentverket		1	5	5	10
Statens arbetsgivarverk		1	2	12	14
Miljödepartementet
Statens naturvårdsverk		1	3	7	10
Kemikalieinspektionen	1		3	7	10
Statens strålskyddsinstitut		1	4	5	9
Statens kämkraftinspektion		1	2	6	8
Statens kämbränslenämnd		1	0	6	6

Antal"ledamöter----- ^op. 1991/92:100

inkl, ordförande Bil.12

208

Tabell 3. Andelen kvinnor i regionala myndigheters styrelser; ordinarie
ledamöter exkl. personalföreträdare (procent)

Prop. 1991/92:100

Bil.12

Myndighe tsgrupper	Kvinnor % 1991	1990	Förändring procentenheter
Försäkringskassor	42	42	0
Arbetslivsfonder	37	—	—
Studiemedelsnämnder	34	36	-2
Kronofogdemyndigheter	34	35	-1
Vuxenutbildningsnämnder	34	33	+1
Länsbostadsnämnder	32	28	+4
Länsskattemyndigheter	29	29	0
Länsarbetsnämnder	22	22	0
Länsstyrelser	19	20	-1
U tvecklingsfonder	17	17	0
AMU-myndigheter	14	11	+3
Skogsvårdsstyrelser	10	10	0
Samtliga	26	23	+ 3

Tabell 4. Andelen kvinnor i regionala myndigheters styrelser fördelade efter
nominerande organisation*; ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare
(procent)

Ledamoten nominerad av	Kvinnor % 1991	1990	Förändring procentenheter
LO	26	15	+11
TCO	40	30	+10
SACO	53	40	+13
SAF	2	3	- 1
C	22	20	+ 2
fp	30	25	+ 5
m	16	18	- 2
mp	38	40	- 2
s	22	23	- 1
V	11	11	0
övriga**	29	24	+ 5
Samtliga	26	23	+ 3

* Av ser andelen kvinnor av de ledamöter som den nominerande organisationen
föreslagit i enlighet med resp, myndigheters instruktion.

**Avser samtliga övriga ledamöter i styrelserna.

209

Prop. 1991/92:100

Bil.12

TabellS. Andelen kvinnor i regionala myndigheters styrelser fördelade på län;
ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare (procent)

Län	Kvinnor % 1991	1990	Förändring procentenheter
Kopparberg	36	32	+4
Kristianstad	32	27	+5
Uppsala	31	26	+5
Göteborg och Bohus	30	25	+5
Västmanland	30	23	+7
Gävleborg	29	26	+3
Södermanland	29	26	+3
Älvsborg	29	22	+7
Halland	28	25	+3
Skaraborg	27	21	+6
Stockholm	26	27	-1
Kronoberg	26	23	+3
Blekinge	26	19	+7
Västerbotten	25	23	+2
Västernorrland	25	21	+4
Norrbotten	24	26	-2
Kalmar	24	18	+6
Jönköping	24	17	+7
Värmland	23	21	+2
Örebro	23	20	+3
Östergötland	23	20	+3
Gotland	21	18	+3
Malmöhus	20	20	o
Jämtland	17	18	-1
Samtliga	26	23	+ 3

210

Sid.

1 Översikt

Prop. 1991/92:100

Bil.12

5	A.	Kulturdepartementet m.m.	Anslag kr.
5	1.	Kulturdepartementet, förslagsanslag	40 526 000
6	2.	Utredningar m.m., reservationsanslag	16000 000
6	3.	Internationellt samarbete m.m., reservationsanslag	1 345 000
6	4.	Internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m., reservationsanslag	3 000 000
7	5.	Åtgärder mot främligsfientlighet och rasism, reservationsanslag	10 000 000

Summa littera A

70 871 000

8	B. Kulturverksamhet m.m.
14	Allmän kulturverksamhet m.m. 1. Statens kulturråd, förslagsanslag	23 852 000
15	2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
	kulturområdet m.m., reservationsanslag	113744 000
24	3. Bidrag till samisk kultur,
	reservationsanslag	6 872 000
26	4. Stöd till icke-statliga kulturlokaler,
	förslagsanslag	50 000 000
28	Ersättningar och bidrag till konstnärer 5. Visningsersättning åt bild-och
	formkonstnärer	56 785 000
29	6. Bidrag till konstnärer, reservationsanslag	31 624 000
31	7. Inkomstgarantier för konstnärer m.m.,
	förslagsanslag	17 757 000
33	8. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras
	verk genom bibliotek m.m., förslagsanslag	77 773 000
36	9. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet	3 375 000
38	Teater, dans och musik
40	10. Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag	212 677 000
42	11. Bidrag till Operan, reservationsanslag	251 644 000
43	12. Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag	145 790 000
44	13. Bidrag till Svenska rikskonserter,
	reservationsanslag	71 526 000
46	14. Täckning av vissa kostnader vid Svenska
	rikskonserter, förslagsanslag	1 000
47	15. Bidrag till regional musikverksamhet,
	förslagsanslag	218 510000
49	16. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, förslagsanslag
		365 473 000
53	17. Bidrag till fria teater-, dans- och
	musikgrupper m.m., reservationsanslag	62 066 000
55	18. Bidrag till Musikaliska akademien	2 826 000

211

Bibliotek

19. Bidrag till regional biblioteksverksamhet,
förslagsanslag

Bildkonst, konsthantverk m.m.

20. Statens konstråd, förslagsanslag

21. Förvärv av konst för statens byggnader m.m.,
reservationsanslag

22. Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostads-
områden, förslagsanslag

23. Utställningar av nutida svensk konst i utlandet,
reservationsanslag

24. Bidrag till Akademien för de fria konsterna

25. Främjande av hemslöjden, förslagsanslag

Arkiv

26. Riksarkivet och landsarkiven, förslagsanslag

27. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt
svenskt visarkiv, förslagsanslag

28. Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag

29. Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar
och materiel m.m., reservationsanslag

Kulturmiljövård

30. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader,
förslagsanslag

31. Kulturmiljövård, reservationsanslag

32. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet,
förslagsanslag

33. Tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse m.m., förslagsanslag

Museer och utställningar

34. Centrala museer: Förvaltningskostnader,
förslagsanslag

35. Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar
och samlingar m.m., reservationsanslag

36. Bidrag till Skansen, förslagsanslag

37. Bidrag till vissa museer

38. Bidrag till regionala museer, förslagsanslag

39. Riksutställningar, reservationsanslag

40. Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag

Forskning

41. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet, reservationsanslag

Lokalförsörjning m.m.

42. Inredning och utrustning av lokaler för
kulturändamål, förslagsanslag

Summa littera B

Prop. 1991/92:100

Bil.12

34 364 000

4 780 000

28 038 000

15 000 000

1 448 000

1 580 000

14 840 000

126 500 000

24 225 000

2 961 000

5 689 000

83 454 000

103 022 000

1 000

95 000 000

432 618 000

18 742 000

17 354 000

26 123 000

76 421 000

31 667 000

80 000

30 855 000

47 000 000

2 934 057 000

212

C. Massmedier m.m.

Film m.m.

1. Statens biografbyrå, ramanslag

2. Filmstöd, reservationsanslag

3. Stöd till fonogram och musikalier,
reservationsanslag

Prop. 1991/92:100

Bil.12

7 470 000

65 513 000

11 377 000

Dagspress och tidskrifter

4. Presstödsnämnden och taltidnings-
nämnden, förslagsanslag

5. Driftsstöd till dagspressen, förslagsanslag

6. Utvecklingsstöd till dagspressen,
reservationsanslag

7. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen, förslagsanslag

8. Distributionsstöd till dagspressen, förslagsanslag

9. Stöd till kulturtidsskrifter, reservationsanslag

10. Stöd till radio- och kassettidningar,
förslagsanslag

11. Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur, reservationsanslag

4 394 000

416 000 000

13 800 000

1 000

81 000 000

21 450 000

90 238 000

8 168 000

12.

13.

14.

15.

Litteratur

Litteraturstöd, reservationsanslag

Kreditgarantier till bokförlag, förslagsanslag

16.

17.

18.

Stöd till bokhandeln, reservationsanslag
Lån för investeringar i bokhandel m.m.,
reservationsanslag

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Förvaltningskostn ader, förslagsanslag
Produktionskostnader,
reservationsanslag

Bidrag till Svenska språknämnden och
Sverigefinska språknämnden,
förslagsanslag

23 448 000

37 999 000

39 064 000

1 000

6 960 000

2 382 000

61 447 000

3 041 000

Radio och television

Sveriges Radio m.m.
Kabelnämnden:

19. Förvaltningskostnader,förslagsanslag

20. Stöd till lokal programverksamhet,
reservationsanslag

21. Närradionämnden, förslagsanslag

22. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige
och Finland, förslagsanslag

23. Bidrag till dokumentation av
medieutvecklingen och till europeiskt
mediesamarbete, reservationsanslag

4 102 000

1250 000

5 352 000

4 608 000

26 243 000

8 387 000

Summa littera C

876 896 000

213

158	D. Invandring m.m.	Prop. 1991/92:100 Bil.12
164	1. Statens invandrarverks
	förvaltningskostnader./örsZagiazw/ag	444 329 000
167	2. Förläggningskostnader,förslagsanslag	1 603 100 000
169	3. Åtgärder för invandrare, reservationsanslag	22 426 000
170	4. Överföring av flyktingar m.m., förslagsanslag	22 500 000
171	5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för
	flyktingar m.m., förslagsanslag	4 426 000 000
173	6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen,
	reservationsanslag	15 589 000
174	1. Ombudsmannen mot etnisk dikriminering m.m.,
	förslagsanslag	3 520 000
175	8. Lån till hemutrustning för flyktingar, m.fl.,
	förslagsanslag	84 030 000
176	9. Utlänningsnämnden,förslagsanslag	34 000 000
	Summa littera D	6 655 494 000

178	E. Jämställdhetsfrågor
183	1. Jämställdhetsombudsmannen m.m..
	förslagsanslag	6 046 000
185	2. Särskilda jämställdhetsåtgärder.
	reservationsanslag	10 556 000

Summa littera E

16 602 000

Summa kulturdepartementet

10 553 920 000

Underbilagor

186 12.1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:71) Teaterns

kostnadsutveckling 1975 - 1990 med särskilda studier av
Operan, Dramaten och Riksteatern

195 12.2 Förteckning över remissinstanser och sammanställning av

remissyttranden över betänkandet (SOU 1971:71) Teaterns
kostnadsutveckling 1975 - 1990 med särskilda studier av
Operan, Dramaten och Riksteatern

198 12.3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning

och kontroll av filmer och videogram

199 12.4 Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram

200 12.5 Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

204 12.6 Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser

214

gotab 40424, Stockholm 1991

Regeringens proposition

1991/92:100 Bilaga 13

Näringsdepartementet

(tolfte huvudtiteln)

».♦.OA4

1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Bilaga 13 till budgetpropositionen 1992

N är ingsdepartementet

(tolfte huvudtiteln)

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Översikt

Näringsdepartementet1 svarar fr.o.m. den 1 december 1991 för i huvud-
sak följande områden:

- de allmänna riktlinjerna för näringspolitiken,

- företagens allmänna utvecklingsbetingelser, service, utbildning, särskilt

i de små och medelstora företagen,

- industrins finansiering, bl.a. vissa exportkreditfrågor,

- förvaltning och avyttring av aktier eller andra tillgångar i vissa helt eller
delvis statligt ägda företag,

- näringsfrihet och inrikeshandel, pris- och konkurrensförhållanden, pris-
reglering m.m.,

- byggnadsväsendet och viss byggnadsforskning,

- mineralfrågor,

- teknisk forskning och utveckling,

- patent- och registreringsverksamhet,

- teknisk kontroll, provning och mätning, vissa säkerhetsfrågor,

- turism och rekreation,

- energiförsörjning, energiforskning, kommunal energiplanering, bered-
skap inom energiområdet.

Vid samma tidpunkt överfördes frågor om biobränslen till jordbruksde-
partementets verksamhetsområde, regionalpolitiska frågor till arbets-
marknadsdepartementets verksamhetsområde samt frågor om hantverk och
hemslöjd till kulturdepartementets verksamhetsområde.

Den nya näringspolitiken

En av regeringens huvuduppgifter är att bryta den ekonomiska stagnation-
en och att lägga grunden för en ny period av tillväxt, företagande och
utveckling i Sverige. Regeringen skall föra en politik som främjar mark-
nadsekonomi, konkurrens och enskilt ägande. Avregleringar, åtgärder för
effektivare konkurrens och alternativ till den offentliga sektorns produk-

' Departementets namn ändrades den 22 oktober 1991 från industridepartementet till
näringsdepartementet.

tion är inslag i denna politik. En annan huvuduppgift för regeringen är att
föra in Sverige i det europeiska samarbetet genom förhandlingarna om
EES och EG. Den nya näringspolitiken återspeglar denna inriktning.

De små och medelstora företagen utgör en strategisk resurs som bas för
nyföretagande och tillväxt. Regeringen har i en proposition om en ny
småföretagspolitik (prop. 1991/92:51, NU 14, rskr. 93) lagt fram ett
samlat program för denna kategori av företag. Den nya småföretagspoli-
tiken omfattar bl.a. att äganderätt och näringsfrihet skrivs in i grundlagen,
att en effektiv konkurrens skapas, att skattetrycket sänks och att en
effektiv riskkapitalmarknad etableras för småföretagen. Vidare bör olika
regelsystem förenklas eller tas bort och nyetableringar och Europakontak-
ter underlättas.

Väl fungerande marknader och konkurrens har stor betydelse för att
främja tillväxt och välfärd. Arbetet med att etablera och värna fria mark-
nader och fri konkurrens har delvis redovisats i propositionen om en ny
småföretagspolitik. Arbetet fortsätter med att bl.a. förslag om en skärpt
konkurrenslagstiftning och en ny konkurrensmyndighet utformas.

I propositionen om privatisering av statligt ägda företag, m.m. (prop.
1991/92:69), NU10, rskr. 92) anges vidare att statens främsta uppgift
inom näringspolitiken är att ange ramarna för näringslivets verksamhet
och att bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Staten bör
inte styra utvecklingen i enskilda företag eller branscher. Regeringen har
därför begärt riksdagens bemyndigande att helt eller delvis sälja aktier
m.m. i 35 hel- eller delägda företag. Privatiseringsarbetet inleds våren
1992 med att regeringen får ta ställning till de första enskilda förslagen
om försäljning av statligt aktiekapital. Utländska intressenters möjligheter
att investera i näringsverksamhet i Sverige ökar genom att Lagen
(1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. upphävs samt
att Lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. ändra-
des fr.o.m. den 1 januari 1992.

Det svenska engagemanget i Europa-samarbetet ökar på bl.a. forsknings-
området. Inom näringsdepartementets område ökar nu insatserna i det
internationella forsknings- och utvecklingssamarbetet vad gäller teknisk
forskning och utveckling, energiforskning samt byggnadsforskning.

För att minska skattetrycket och ge nya förutsättningar för företagande
och tillväxt görs viktiga förändringar på näringspolitikens område, vilket
bl.a. medför besparingar. Dessa uppnås genom att det statliga engage-
manget och det selektiva bransch- och företagsstödet på vissa områden
avvecklas eller minskas. Bl.a. avvecklas den statliga prospekterings-
verksamheten samt nämnden för statens gruvegendomar. Vidare avvecklas
anslaget till stiftelsen Svensk Industridesign budgetåret 1993/94. Statens
engagemang i Sveriges turistråd avvecklas fr.o.m. budgetåret 1992/93. De
statliga insatserna för småföretagsutveckling och teknisk utveckling
koncentreras på stöd till nyföretagande och basteknologier. Branschpro-
grammen för verkstadsteknik och för den träbearbetande industrin för-
kortas och avslutas vid utgången av budgetåret 1991/92. Branschpro-
grammet för tekoindustrin avslutas också vid denna tidpunkt. Verksam-

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

heten i närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, som administrerar
merparten av de nämnda stöden, anpassas som en konsekvens av dessa
förändringar.

På byggområdet eftersträvas ökad samordning mellan byggforskning och
experimentbyggande. Ansökningar om bidrag till åtgärder mot fukt- och
mögelskador i småhus som har inkommit senast den 10 januari 1992 be-
handlas under året.

Inom näringsdepartementets område görs sammanlagt besparingar på ca
300 milj.kr. under budgetåret 1992/93 och ytterligare ca 130 milj.kr.
under budgetåret 1993/94. Dessa förändringar följs nu upp i budgetpropo-
sitionen.

Fortsatt arbete med omställningen av näringspolitiken enligt de angivna
huvudlinjerna kommer att redovisas i propositioner under år 1992. Följan-
de propositioner planeras: Proposition om ändrade regler om utlänningars
rätt att idka näring i Sverige, proposition om vissa elmarknadsfrågor,
proposition om ombildning av domänverket till aktiebolag, proposition
med förslag till ändringar i ellagen för att införa produktansvar, pro-
position om en ny konkurrenslag samt proposition om granskningsnämn-
den för försvarsuppfinningar.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Sammanfattning av budgetförslagen

Budgetpropositionen i här aktuell del innehåller bl.a. följande förslag:

- Anslaget till det europeiska forsknings- och utvecklingssamarbetet ökar
med 83 milj. kr. till 211 milj.kr.

- Ett anslag förs upp för att bära omkostnader för marknadsföring och
försäljning av tillgångar i statligt ägda bolag.

- Inför bildandet av en ny konkurrensmyndighet anslås 61 milj.kr.

- Till småföretagsutveckling anslås 163,6 milj. kr.

- Inför överföringen till turistbranschen av ansvaret för verksamheterna
inom Sveriges turistråd anslås 50 milj.kr. förutsatt att branschen själv
bidrar med motsvarande belopp.

- Medel anslås för att öka takten i den geologiska karteringen med hjälp
av flygmätning.

Förändringarna av anslagen inom näringsdepartementets verksam-
hetsområde framgår av följande sammanställning.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Tolfte huvudtiteln (milj.kr.)	Anvisat 1991/92*	Förslag 1992/93*	Föränd- ring
A. Näringsdepartementet m.m.2	70,4	76,8	+ 64
B. Industri m.m.	453,5	223,9	- 2296
C. Exportkrediter m.m.	88,4	74,5	- 139
D. Mineralförsörjning m.m.	173,2	140,8	- 324
E. Statsägda företag m.m.	161,2	210,0	+ 483
F. Teknisk utveckling m.m.	1 780,2	1 886,6	+ 1064
G. Övrig näringspolitik	204,0	207,2	+ 32
H. Energi	1 329,1	1 053,5	- 2756
I. Marknads- och konkurrensfrågor	71,6’	67,8	- 33
J. Byggnadsforskning m.m.	355,54	362,6	+ 74
Totalt for näringsdeparte- mentet	4 687,1	4 303,7	-3834

'Belopp exklusive moms

2Tidigare benämning Industridepartementet m.m.
’Beloppet anvisat under civildepartementets huvudtitel
4Beloppet anvisat under bostadsdepartementets huvudtitel

Näringsdepartementet

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Utdrag ur protkoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991

Föredragande: statsrådet P. Westerberg

Anmälan till budgetpropositionen 1992

Inledning

Den ekonomiska utvecklingen

Efter en lång period av snabb ekonomisk tillväxt inom OECD-området,
dämpades takten andra halvåret 1989. Andra halvåret 1990 blev tillväxten
mycket långsam och första halvåret 1991 upphörde den helt. Sammantaget
bedöms tillväxten inom OECD-området stanna vid en procent år 1991 och
öka till ca 2,6 % år 1992, till följd av den förväntade konjunkturupp-
gången i främst USA. I Västeuropa förstärks BNP-tillväxten från knappt
1,5 % år 1991 till drygt 2 % år 1992.

Tillväxt i BNP 1989-1992 i

USA, fd.Västtyskland, OECD och Sverige

I I USA I I f.d. Väattyakland OECD ■! Sverige

Kalla: Kl och OECD

Figur 1. Tillväxt i BNP åren 1989-1992 i USA, fd Västtyskland, OECD och Sverige

Sverige befinner sig nu i en av de djupaste lågkonjunkturerna under
efterkrigstiden. Produktionen inom industrin har sjunkit sedan hösten
1990, och ytterligare neddragningar i produktion och sysselsättning följer

av den fortsatt sjunkande orderingången. Under tredje kvartalet 1991 föll Prop. 1991/92:100
industrins resursutnyttjande till samma låga nivå som under år 1982. d:i n

Antalet konkurser har ökat kraftigt, främst inom tjänstesektorn. Läget är
allvarligt inom de flesta branscher och ännu syns inga tydliga tecken på
någon snar vändning.

Industrins resursutnyttjande
1982-1991

Figur 2: Industrins resursutnyttjande åren 1982-1991

Produktion och produktivitet

Under den senare delen av 1980-talet har lönekostnaderna stigit långt
snabbare än produktiviteten - och snabbare än i konkurrentländerna. Un-
der senare delen av 1980-talet har produktionen per arbetad timme ökat
med i genomsnitt en procent per år, medan de nominella timlönerna ökat
med 10 % per år. Detta har lett till inflation och försämrad konkurrens-
kraft. Orsakerna till de produktivitets- och tillväxtproblem som finns i den
svenska ekonomin har analyserats av produktivitetsdelegationen som över-
lämnade sitt betänkande (SOU 1991:82) Drivkrafter för produktivitet och
välstånd under hösten 1991. Förslag till åtgärder för att höja produkti-
viteten inom näringsliv och offentlig sektor har också framlagts i betän-
kandet.

Konkurrensläge och marknadsandelar

Prisstegringstakten för den svenska exporten av bearbetade varor däm-
pades kraftigt under år 1990. Relativpriserna föll för första gången sedan
år 1983, då sänkningen sammanhängde med de stora devalveringarna.
Under år 1991 har de svenska exportpriserna stigit i samma takt som
priserna i omvärlden. Svensk export har tappat marknadsandelar vaije år

sedan år 1984 och trots att de svenska relativpriserna inte längre ökar mer
än andra länder tappar Sverige fortfarande marknadsandelar på världs-
marknaden. Detta beror delvis på att den relativa pris- och kostnadsnivån
fortfarande ligger alltför högt i den svenska industrin, men också på att
den svenska exporten har en ogynnsam länder- och varusammansättning.
Den svenska exporten är främst inriktad på investeringsvaror och det är
den internationella investeringstillväxten snarare än den privata
konsumtionen som har tappat fart i vår omvärld.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Industrins produktivitet i
Sverige och 11 konkurrentländer

---11 OECD-länder ---Sverige

Källa: SCB, Kl, Finansdepartementet

Figur 3: Industrins produktivitet i Sverige och 11 konkurrentländer

Investeringar

De totala bruttoinvesteringarna i fast realkapital, som stigit oavbrutet
sedan år 1982 eller med sammanlagt 40 %, vände nedåt år 1990 och be-
räknas fortsätta att falla år 1991 med 7 %. Nedgången var mest markant
inom industrin, där talet för år 1991 beräknas till -19 %. Även övriga
näringslivsinvesteringar minskas. Investeringarna i de statliga affärsverken
ökar liksom bostadsinvesteringama, som beräknas öka något både på ny-
och ombyggnadssidan.

Den svaga investeringskonjunkturen förväntas bestå under år 1992, men
nedgången i de fasta investeringarna kan då begränsas till en procent. In-
dustriinvesteringarna fortsätter att falla, dock inte lika kraftigt som under
år 1991. Nybyggnadsinvesteringama beräknas falla kraftigt år 1992 medan
ombyggnadsinvesteringama förväntas öka som en följd av regeringens
politik att i ökad utsträckning bevilja statliga ombyggnadslån till lägre
räntekostnader. Totalt beräknas bostadsinvesteringama minska med hela
14 % år 1992.

Omvandlingstryck

Under lång tid har den svenska politiken utformats utan att i tillräcklig
utsträckning beakta konsekvenserna för näringsverksamheten. Den ekono-
miska politiken har utformats så att näringslivet till en del kortsiktigt
skyddas för omvärldens konkurrens. Genom denna inriktning har inte
minst de mindre företagen haft svårigheter att utvecklas.

Produktivitetsdelegationen hävdar i sitt betänkande att bristen på om-
vandlingstryck i svenskt näringsliv under senare år är en starkt bidragande
orsak till den låga produktiviteten i näringslivet idag. De stora devalve-
ringarna i början av 1980-talet verkade hämmande på produktivitetstillväx-
ten och strukturomvandlingen. Spåren av detta ser vi idag när Sverige be-
finner sig i en djup lågkonjunktur med stora strukturella problem i ekono-
min, exempelvis en alltför stor offentlig sektor, ett strukturellt sparan-
deunderskott samt en alltför snabb kostnadsutveckling. Dessa problem
måste lösas under de närmaste åren. Omställningen kan bli mycket smärt-
sam om den måste ske under en internationell lågkonjunktur.

Sverige är ett litet och glest befolkat land som geografiskt befinner sig
förhållandevis långt från Europas stora befolkningskoncentrationer. Detta
ställer särskilt höga krav på svenska individer och beslutsfattare för att
svenska företag skall kunna konkurrera, vilket alltid är en förutsättning för
att det svenska välståndet skall kunna utvecklas. Regeringens politik syftar
till att ge Sverige goda konkurrensförutsättningar. Ett medlemskap i EG är
ett viktigt inslag i denna politik. Endast som medlem kan Sverige fullt ut
dra nytta av den dynamiska utvecklingsprocess som pågår i Västeuropa.

Sveriges möjligheter att på sikt hävda sig i denna process beror på
möjligheterna att i alla avseenden bli ett effektivt samhälle. Det finns goda
förutsättningar för detta. Såväl företagsledare som löntagare i Sverige är
medvetna om vikten av att företagen ständigt förnyar såväl produkter som
produktionsmetoder. På framtidens marknader är det innovationsförmåga
och flexibilitet som kommer att vara avgörande för framgång. Regeringens
politik syftar till att genom bl.a. höjd kvalitet i utbildningsväsendet och
förbättrad infrastruktur lägga en bättre grund för hela Sveriges framtida
utvecklingsmöjligheter.

Det är nödvändigt med förändring och förnyelse inte bara inom närings-
livet utan även inom den offentliga sektorn. Regeringens politik syftar till
att snabbt påböija den nödvändiga förändringen inom den offentliga
sektorn. Förändringarna som kommer att medföra bl.a. minskad resursåt-
gång är till gagn för både medborgarna och företagen. Samtidigt är
effektiva och innovativa företag en viktig förutsättning för att
verksamheter inom dagens offentliga sektor kan bedrivas på ett för
medborgarna mera fördelaktigt sätt. Entreprenadverksamhet av olika slag
åt stat och kommun medverkar också till att stärka och utveckla
serviceföretagsamheten, inte minst i glest befolkade delar av landet.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Näringspolitiken

Näringspolitiken skall inriktas på att ge förutsättningar för ett starkt nä-
ringsliv som ger hög sysselsättning och resurser för välfärdsutveckling i
hela landet. Detta tillgodoses bäst i ett ekonomiskt system som byggs på
marknadsekonomins principer och som präglas av socialt ansvar, god re-
surshushållning och god miljö. Marknadsekonomin bidrar till att skapa
allmän välfärd, god ekonomisk utveckling och social trygghet.

Ett näringsliv som är grundat på fri företagsamhet, sund konkurrens,
enskilda ägandeformer ger de bästa förutsättningarna för fortsatta ekono-
miska framsteg.

Näringspolitiken måste inriktas på att främja utveckling av ny teknik,
framväxten av nya företag, en ökad differentiering, mångfald och decen-
traliserat beslutsfattande. Vidare måste näringspolitiken vara så inriktad att
den står i harmoni med målet om en god miljö och beaktar behovet av
balans mellan olika regioner i landet.

Enligt regeringens uppfattning skall näringspolitiken ange ramar för nä-
ringsverksamheten. Inom dessa ramar bör företagen fritt få bedriva sin
verksamhet. Detaljstyrning och byråkrati måste bort. Dessutom behövs
fasta spelregler så att näringslivet ges långsiktigt stabila planeringsförut-
sättningar.

Ett starkt näringsliv förutsätter både stora och små företag. De mindre
och medelstora företagen är dock av särskild betydelse för näringslivets
förnyelse och långsiktiga tillväxt. Regeringens politik syftar till att främja
framväxten av fler småföretag. Ett sådant näringsliv har en bättre förmåga
att anpassa sig vid konjunkturväxlingar och bidrar genom mångfald och
riskspridning till att göra samhällsekonomin mindre sårbar.

Behovet av ökad tillväxt och förnyelse betonas starkt i regeringsförkla-
ringen. Sveriges ekonomi har akuta problem som för sin lösning kräver
ökad produktivitet i näringslivet och i den offentliga sektorn. Insatser
krävs från såväl statsmakternas sida som från företagens och organisa-
tionernas för att öka produktiviteten. Statsmakternas uppgift är att skapa
goda allmänna betingelser för långsiktig ekonomisk tillväxt. Näringspoliti-
kens viktigaste uppgift är därvid att skapa ett gott klimat för företagsam-
heten i Sverige så att vi kan återvinna utvecklings- och tillväxtkraften i
svensk ekonomi.

Det är de enskilda företagens, entreprenörernas och individernas uppgift
att utnyttja förutsättningarna till att producera, investera, skapa en modem
arbetsorganisation, utveckla ny teknik, etc. Den nya synen på näringspoli-
tiken präglas av regeringens starka tro på enskilda individers och företags
kreativa förmåga.

Regeringens näringspolitik koncentreras till fem huvudområden. Om-
rådena är

- småföretagspolitiken: medverka till en gynnsam utveckling för småföre-
tagen, särskilt nya företag och tillväxtföretag,

- privatisering: försälja aktier i statligt ägda bolag,

- konkurrenspolitiken: medverka till ökad konkurrens genom skärpt lag-
stiftning, avreglering och förenklad normgivning,

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

- forskning och utveckling: stödja forskning för näringslivet, Prop. 1991/92:100

- energipolitiken: medverka till en tryggad energiförsöijning till inter- gjj

nationellt konkurrenskraftiga priser genom bl.a. effektivare energimark-
nader.

Branschstödet till industrin avvecklas och näringspolitiken ges en mer
generell prägel. Det är de enskilda initiativen, det fria företagandet och
det spridda personliga ägandet och sparandet som kan lägga grunden för
en ny utvecklingskraft.

Den förändrade näringspolitiken, regeringens omläggning av kursen i
den ekonomiska politiken, utbyggnaden av den eftersatta infrastrukturen
och de ökade satsningarna på utbildning och forskning skapar förutsätt-
ningar för nya investeringar och en utveckling som bryter nedgången i
näringslivet.

Småföretagspolitiken

Den låga tillväxten i den svenska ekonomin fordrar en omprövning av den
långsiktiga ekonomiska politiken. Nya vägar måste prövas. Därför läggs
nu bl.a. småföretagspolitiken om.

Regeringen har i propositionen om en ny småföretagspolitik (prop.
1991/92:51, NU 14, rskr. 93) lagt fram ett samlat program för en ny
småföretagspolitik med följande huvudsakliga innehåll:

- rättssäkerheten förbättras genom att bl.a. äganderätten och näringsfrihe-
ten ges ett grundlagsskydd,

- en effektiv konkurrens skapas i privat och offentlig verksamhet,

- skattetrycket sänks,

- en effektiv riskkapitalmarknad för småföretag utan statlig inblandning

bör byggas upp successivt,

- arbetsrätten ses över, varvid småföretagens intressen särskilt beaktas,

- lagar och andra regler på olika områden förenklas och tas om möjligt
bort,

- nyetablering och Europakontakter underlättas.

Den hittillsvarande politiken har försummat utvecklingsmöjligheterna
hos de små och medelstora företagen. Därigenom har tillväxtkraften för-
svagats och möjligheterna att öka sysselsättningen inom den privata
sektorn successivt blivit allt sämre.

För att marknadsekonomin skall fungera krävs livskraftiga små och
medelstora företag. Utvecklingskraften och mångfalden hos småföretag är
ytterst viktig för att bl.a. skapa och vidmakthålla en sund konkurrens i
svensk ekonomi.

Det grundläggande i småföretagspolitiken bör vara att skapa goda gene-
rella förutsättningar för nyetableringar och tillväxt i småföretag. De gene-
rella förutsättningarna bör vara så utformade att de ger medborgarna goda
möjligheter att skapa och bygga upp företag. Staten skall däremot inte
försöka påverka de enskilda företagens eller branschernas utveckling.

Mot denna bakgrund förordar regeringen att kvarvarande branschpro-
gram avvecklas och att flera från central myndighetsnivå bedrivna åtgärds-

program avvecklas. I stället läggs tonvikten vid att utveckla insatserna för
att stärka nyföretagandet och småföretagens Europakontakter. Dessa insat-
ser bör i första hand genomföras på regional och lokal nivå. De regionala
utvecklingsfonderna får härvid en särställning men de olika insatserna bör
genomföras i nära samverkan med bl.a. Sveriges exportråd, handelskam-
rama, företagens organisationer och berörda kommunala organ, banker
och försäkringsbolag.

Regeringen avser att senare lägga fram förslag om småföretagens riskfi-
nansiering.

Privatisering

Staten bör inte styra utvecklingen i enskilda företag eller branscher och
det är inte heller statens uppgift att driva och förvalta företag. Riksdagen
har enligt regeringens proposition om privatisering av statligt ägda före-
tag, m.m. (prop. 1991/92:69, NU10, rskr. 92) bemyndigat regeringen att
sälja aktier m.m. och delar av verksamhet inklusive fast egendom i vissa
angivna företag, däribland de som ingår i Förvaltningsaktiebolaget Fortia.
Riksdagen har vidare godkänt regeringens förslag att avveckla Fortia.

Riksdagen beslöt våren 1991 (prop 1990/91:87, NU38, rskr. 318) att
domänverket skall ombildas till aktiebolag. Ombildningen beräknas ske
under första halvåret 1992.

Den 1 januari 1991 ombildades affärsverket FFV till aktiebolag (FFV
AB) och överfördes vid denna tidpunkt till Fortia. Den 1 juni 1991 förvär-
vade Celsius Industrier AB samtliga aktier i FFV AB. Fortia-koncemens
verksamhet under år 1991 har präglats av ett omfattande strukturarbete i
flera av dotterbolagen och då speciellt inom de försvars- och skogsin-
dustriella områdena.

Konkurrenspolitiken

Effektiv konkurrens är en förutsättning för dynamik och tillväxt i ekono-
min. Inom viktiga delar av den svenska ekonomin är konkurrensen otill-
räcklig och en rad åtgärder krävs för att förbättra den. Regeringen har i
propositionen om en ny småföretagspolitik (1991/92:51, NU 14, rskr. 93)
redovisat sin bedömning av hur en effektivare konkurrens kan uppnås och
upprätthållas.

En fri utrikeshandel är det effektivaste sättet att öka konkurrensen på
marknaden och förhindra att företag får dominerande ställning och mono-
pol. Sveriges närmande till EG är viktigt i detta avseende. Ett EES-avtal
innebär att Sverige kommer att ingå i ett europeiskt ekonomiskt samar-
betsområde med enhetliga konkurrensregler för den gränsöverskridande
handeln. Det innebär i praktiken att EGs konkurrensregler kommer att bli
gällande svensk rätt vid sidan av den nationella konkurrenslagstiftningen.
EGs regler bygger på grundsynen om fri konkurrens. Konkurrensbegrän-
sande avtal mellan företag liksom företags missbruk av dominerande

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

ställning är förbjudna. Det finns vidare särskilda regler för företagsför-
värv. Regeringen kommer i den EES-proposition som beräknas kunna läg-
gas fram våren 1992 att behandla EES-reglema på konkurrensområdet.

Åtgärder som främjar en väl fungerande hemmamarknad har stor bety-
delse för effektiviteten i den svenska ekonomin.

Konkurrenskommittén (C 1989:03) överlämnade i juli 1991 till regering-
en sitt huvudbetänkande (SOU 1991:59) Konkurrens for ökad välfärd.
Kommittén pekar utifrån sin analys av konkurrensförhållandena på den
svenska marknaden på behovet av skärpt konkurrenslagstiftning. Förbud
mot prissamverkan och marknadsdelning samt långtgående sanktioner är
väsentliga nyheter i kommitténs förslag till ny konkurrenslag. Kommittén
förordar ytterligare avregleringar. Kommittén har i sitt slutbetänkande
(SOU 1991:104) Konkurrens inom den kommunala sektorn, lämnat förslag
till åtgärder för ökad konkurrens i kommunal verksamhet.

Regeringen avser att före sommaren 1992 lägga fram en lagrådsremiss
om en skärpt konkurrenslag och därefter en proposition med förslag till en
ny förstärkt konkurrenspolitik.

För att uppnå och upprätthålla en effektiv konkurrens behövs också en
väl fungerande konkurrensövervakning. Regeringen redovisade i proposi-
tionen (prop. 1991/92:51) Om en ny småföretagspolitik bedömningen att
en ny central konkurrensmyndighet borde inrättas genom att uppgifter från
nuvarande näringsfrihetsombudsmannen (NO) och statens pris- och kon-
kurrensverk (SPK) förs samman. Förslag när det gäller den närmare in-
riktningen av och förutsättningarna för den nya konkurrensmyndighetens
arbete läggs nu fram. Verksamheten bör renodlas och effektiviseras. Hu-
vuduppgifterna för konkurrensmyndigheten bör vara att tillämpa konkur-
renslagen samt att ta fram förslag till avregleringar.

För att effektivisera övervakningen av konkurrensförhållandena regionalt
och lokalt föreslås vidare att länsstyrelserna ges ett ansvar för konkur-
rensfrågorna i länen.

Förändringen av myndighetsstrukturen möjliggör vissa besparingar på
statsbudgeten.

En särskild utredare har tillkallats för att svara för det förberedande
arbete som behövs för att omorganisationen skall kunna genomföras den 1
juli 1992.

Forskning och utveckling

Teknikens betydelse för tillväxt och produktivitet har senast belysts av
produktivitetsdelegationen. I sitt betänkande (SOU 1991:82) Drivkrafter
för produktivitet och välstånd understryker delegationen vikten av att verk-
samheterna i industri, handel och förvaltning får del av de tekniska fram-
stegen, så att dessa kan omsättas i effektivare produktion och mer konkur-
renskraftiga produkter.

Statens insatser för teknisk forskning och utveckling, teknisk FoU, grun-
das på såväl näringspolitiska som forskningspolitiska överväganden. Rege-
ringens prioritering av generellt verkande insatser framför selektiva får

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

genomslag också på forskningsområdet. Det betyder en betoning av dels
forskning, dels utveckling av basteknologier för breda framtida tillämp-
ningar. Inom forskningspolitiken utgör budgetåret 1992/93 det avslutande
tredje året för de program som riksdagen beslutade om våren 1990 (prop.
1989/90:90, NU40, rskr. 337). Det innebär t.ex. att uppbyggnaden av det
teknik-vetenskapliga forskningsrådet, TFR, fortsätter enligt uppgjorda
planer. Regeringen avser att lägga fram en ny forskningspolitisk proposi-
tion år 1993.

Förhandlingarna om EES som bedrivits under hösten 1991 innebär att
Sverige, när avtalet träder i kraft, skall medverka i EGs ramprogram för
FoU i dess helhet. Regeringen anser det vara viktigt att Sverige deltar
aktivt i dessa program. En dominerande del av EGs ramprogram är inrik-
tad på teknik för industriella behov, eftersom syftet är att stärka den
europeiska industrins konkurrenskraft. Inom näringspolitiken har stödet till
svenska företags och forskningsinstitutioners medverkan successivt stärkts
under ett antal år. Avsikten är att i två steg budgetåren 1992/93 och
1993/94 nå den anslagsnivå som krävs för full medverkan.

För budgetåret 1992/93 ökas stödet till svenskt deltagande i EGs ram-
program för FoU med 83 milj.kr. Ökningen finansieras till övervägande
del genom en tillfällig överföring av resurser från nationell till inter-
nationell forskning. Förslag om finansiering av svensk medverkan i EGs
ramprogram för FoU för perioden 1993/94-1995/96 kommer att lämnas i
den planerade propositionen om forskning våren 1993.

Regeringen har nyligen mottagit betankanden från tre utredningar av-
seende teknik och FoU. Svensk informationsteknologis möjligheter under
1990-talet med förslag till riktlinjer för en IT-politik inom det nä-
ringspolitiska området (Ds 1991:63) har tagits fram av fyra arbetsgrupper
under beteckningen IT 2000. En arbetsgrupp inom näringsdepartementet
kommer att bereda utredningsrapportens förslag och successivt pröva möj-
ligheterna att realisera dessa i anslutning till den nyss nämnda proposi-
tionen om forskning våren 1993. I denna kommer också förslagen från de
två utredningsrapporterna (SOU 1991:83) FoU för industriell utveckling
om kollektiv forskning och (Ds 1991:62) Kunskap för konkurrenskraft -
skogsindustrins kunskapsförsörjning att behandlas. Dessa båda rapporter
remissbehandlas nu.

I enlighet med huvudinriktningen i regeringens näringspolitik genomförs
också inom det tekniska området inskränkningar av selektivt företagsstöd.
Dessa avser NUTEKs stöd till teknik- och produktutveckling och ned-
läggning av den särskilda insatsen för verkstadsteknik riktat mot under-
leverantörer.

Det europeiska samarbetet inom rymdområdet i regi av European Space
Agency, ESA, ger kompetenta svenska företag möjlighet att medverka i
utmanande projekt i frontlinjer inom ett flertal teknikområden. Markstatio-
ner i Kiruna har också genom bilaterala samarbeten med andra länder
möjlighet att exploatera läget nära nordpolen, vilket ger fördelar när det
gäller styrning av och kommunikation med satelliter. Det internationella
samarbetet stöds med begränsade rent nationella satsningar.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

ESAs högsta beslutande organ, rådet, höll i november 1991 ett möte på
ministernivå i Munchen. Resultatet blev att ministrarna beslöt att mötas på
nytt i slutet av år 1992 för att då träffa mer långsiktigt förpliktigande av-
göranden. Motivet för att vänta ett år med dessa var att vissa omständig-
heter i och kring det europeiska rymdsamarbetet ansågs kräva fördjupade
utredningar. Ministermötet gav således ESA i uppdrag att dels undersöka
möjligheterna att ytterligare vidga samarbetet på rymdområdet, dels göra
ingående studier av totalkostnaderna för tre stora projekt, som är centrala
för ESAs planer på bemannad rymdverksamhet. De tre är rymdskytteln
Hermes, den europeiska delen Columbus av den internationella rymdsta-
tionen Freedom och datareläsatelliten DRS. I avvaktan på resultat av
utvärderingarna kommer projekten inom ESA att drivas i en något brom-
sad takt under år 1992. Ministermötet beslöt också att starta utvecklingen
av teknik för jordobservation från de i projektet Columbus ingående platt-
formarna i polära banor.

Riksdagen beslöt våren 1990 om ett statligt energiforskningsprogram för
budgetåren 1990/91-1992/93 (prop. 1989/90:90, NU40, rskr. 337). Pro-
grammet syftar främst till att stödja en kompetensuppbyggnad på områden
som är av betydelse vid omställningen av energisystemet. Tyngdpunkten
skall därvid ligga på utveckling av sådan teknik som kan komma till prak-
tisk utveckling efter år 2000.

I riksdagens beslut framhölls att de ansvariga myndigheterna har ett
övergripande ansvar för bedömningen av den vetenskapliga kvaliteten och
den energipolitiska relevansen i den forskning som stöds. I enlighet med
1991 års riksdagsbeslut om riktlinjer för energipolitiken (prop.
1990/91:88, NU40, rskr. 373) har tillkallats en fristående grupp (I
1991:05) för utvärdering av forskning och utveckling på energiområdet.
Gruppens arbete syftar till att, som ett komplement till sektorsmyndig-
hetemas utvärderingar, bedöma det statliga energiforskningsprogrammets
roll och hur användningen av tillgängliga medel svarar mot de långsiktiga
mål för energiforskningen som har angetts i de forsknings- och energipo-
litiska besluten.

Teknologisk infrastruktur

Under beteckningen teknologisk infrastruktur sorterar olika system av
infrastrukturell karaktär nödvändiga för att hantera teknikfrågorna i ett
utvecklat industrisamhälle.

Det gäller information om teknik, patent, standardisering, provning, kon-
troll m.m. Flertalet av dessa områden påverkas starkt av strävandena att
underlätta den internationella varuhandeln, framför allt inom Europa.

Patentområdet kan sägas ha varit en föregångare när det gäller europeisk
harmonisering. Här pågår sedan mer än ett årtionde förverkligandet av ett
europeiskt patentväsende, EPO, som till stora delar ersatt de nationella
systemen för immaterialrätt. Det svenska patent- och registreringsverket
(PRV) spelar här en mycket aktiv roll. Samtidigt måste PRV sörja för att

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

de kvarvarande nationella behoven av skydd för uppfinningar, varumär- Prop. 1991/92:100
ken, mönster, m.m. täcks på ett tillfredsställande sätt. 13

Den europeiska standardiseringen har en betydelsefull roll i samband
med förverkligandet av den europeiska inre marknaden. Standardiseringen
har av EG och EFTA fått uppdraget att för en stor mängd produkter
genom standarder precisera de krav som skall garantera säkerhet med
avseende på liv, hälsa och miljö. För att bl.a. stärka Sveriges förmåga till
konstruktiv medverkan i detta arbete ökas nu, liksom under innevarande
budgetår, statens bidrag till standardiseringsverksamheten. Detta bör också
ge övriga intressenter i landet ett incitament att på erforderligt sätt öka
sina personella och finansiella insatser.

På området provning och kontroll sker en likartad europeisk utveckling.
Inom landet ökar nu beredskapen för att medverka i och ansluta till denna.
Det betyder bl.a. att nya krav ställs på medverkande svenska provnings-
och certifieringsorgan. En fri varumarknad förutsätter inte bara att pro-
duktkraven samordnas utan också att s.k. bevis om överensstämmelse med
produktkraven godtas i de samarbetande länderna utan krav på ny prov-
ning och/eller kontroll. Nationella ordningar för godkännande av pro-
dukter ersätts nu med europeiska system, där bevis om överensstämmelse
med enhetliga regler medför att produkter fritt får saluföras i alla sam-
arbetande länder.

Den europeiska utvecklingen inom området provning och certifiering
innebär öppna system och ökad konkurrens mellan kompetenta organ. Mot
bakgrund av detta avser regeringen att tillkalla en särskild utredare med
uppgift att överväga en begränsning av statens engagemang inom prov-
nings- och mätteknik samt anslutande verksamheter bl.a. inom Statens
provningsanstalt, SP.

Våren 1991 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att
utreda det svenska elsäkerhetsarbetets framtida omfattning och organisa-
tion. Utredningen har redovisat resultatet av sitt arbete i betänkandet
(SOU 1991:94) ELSU 91 Förslag till omfattning, organisation och finan-
siering av det svenska elsäkerhetsarbetet. Utredningen föreslår bl.a. änd-
ringar i lagstiftningen för att uppnå en harmonisering med EGs direktiv
om produktansvar samt en ändrad organisation av elsäkerhetsarbetet.
Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Energipolitiken

Riktlinjer för energipolitiken

Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken (prop.
1990/91:88, NU40, rskr. 373). Riksdagen godkände i allt väsentligt rege-
ringens proposition, som baserades på en överenskommelse mellan social-
demokraterna, folkpartiet liberalerna och centerpartiet.

Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el
och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Härige-

2 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 100. Bilaga 13

nom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Energi-
politiken skall utgå ifrån vad natur och miljö kan bära.

Landets elförsöijning skall tryggas genom ett energisystem som i största
möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara,
energikällor samt en effektiv energihushållning. Stränga krav skall ställas
på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och utveckling av all
energiteknik.

En elmarknad som möjliggör en omfattande internationell handel med
elkraft leder bl.a. till att de samlade produktionsresurserna kan utnyttjas
bättre. En europeisk elmarknad kan leda till att elpriserna i de berörda
länderna utjämnas på sikt.

1991 års energipolitiska beslut ersätter de riktlinjer för avveckling av
kärnkraften som riksdagen beslutade om år 1988 (prop. 1987/88:90,
NU40, rskr. 375).

Enligt 1991 års riktlinjer måste en omställning av energisystemet, vid
sidan om säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft
för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När kämkraftsavveck-
lingen kan inledas och i vilken takt den kan ske avgörs av resultaten av
hushållningen med el, tillförseln av el från milj oacceptabel kraftproduk-
tion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga
elpriser.

1991 års riksdagsbeslut omfattar åtgärder för att främja utvecklingen av
miljöacceptabel kraftproduktion och en effektiv energianvändning.

Ett stödsystem för investeringar i kraftvärmeproduktion med biobräns-
len, investeringar i vindkraftverk och anläggningar för utnyttjande av
solvärme infördes den 1 juli 1991.

En biobränslekommission har tillkallats (dir. 1991:11) för att analysera
de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av
biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas
konkurrenskraft. I november 1991 överlämnade kommissionen delbetän-
kandet (SOU 1991:93) El från biobränslen. Betänkandet har remissbe-
handlats. Kommissionens slutrapport skall lämnas senast den 1 juli 1992.
Den departementsreform som genomfördes under hösten 1991 innebär
bl.a. att ansvaret för biobränslefrågor flyttades till jordbruksdepartementet.

Energiteknikfonden har tillförts ytterligare medel. Utvecklingen av
storskalig vindkraft samt utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande
användning av motoralkoholer har fått ökad prioritet vid fördelning av
stödet ur energiteknikfonden.

Energibeskattningen har ändrats så att fossila bränslen som används i
kraftvärmeproduktion är undantagna från allmän energiskatt. Skattebefriel-
sen för elkraft som används i s.k. avkopplingsbara elpannor har avskaf-
fats.

Ett program för effektivare energianvändning infördes den 1 juli 1991.
Programmet innebär en utvidgning av det sedan år 1988 pågående pro-
grammet för effektivare användning av el (prop. 1987/88:90, NU40, rskr.
375). Verksamheten med energieffektivisering skall, enligt programmet,
omfatta alla sektorer i samhället. Den potential för eleffektivisering som
är ekonomiskt och tekniskt tillgänglig under 1990-talet skall utnyttjas.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Programmet omfattar bl.a. stöd för teknikupphandling och introduktion av
energieffektiv teknik och stöd för demonstration av energieffektiv teknik i
lokaler och bostäder.

Enligt riksdagens beslut skall regeringen årligen redovisa de resultat
som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen för omställning
och utveckling av energisystemet samt förelägga riksdagen förslag om de
ytterligare åtgärder som är motiverade. Närings- och teknikutvecklings-
verket, NUTEK, har i uppdrag att årligen utvärdera programmen för
omställning och utveckling av energisystemet.

En första redovisning av de energipolitiska programmen lämnas i denna
bilaga under litt. H Energi.

Riksdagen beslöt hösten 1991 att skatten på etanol som används för
motorbränsle skall slopas (prop. 1991/92:67, SkU6, rskr. 99). Samtidigt
ändrades den allmänna energiskatten så att skattepliktsgränsen för små
vindkraftverk höjs från 100 kW till 500 kW.

Regeringen har i enlighet med riksdagens beslut om riktlinjer för ener-
gipolitiken uppdragit åt NUTEK att, i samråd med statens naturvårdsverk
och boverket, utvärdera de lagregler, m.m. som har betydelse för tillkom-
sten av småskalig vindkraft.

I november 1991 avslutade utredningen om översyn av reglerna om
skattenedsättning för industrin och växthusnäringen m.m. (ÖS-91) sitt
arbete genom att till regeringen överlämna betänkandet (SOU 1991:90)
Konkurrensneutral energibeskattning. Betänkandet är under remissbe-
handling. Vissa frågor som har aktualiserats av utredningen ses för när-
varande över av en arbetsgrupp inom regeringskansliet.

Energitillförsel och energianvändning

Under de senaste årtiondena har Sveriges energiförsörjning karaktäriserats
av bl.a. en minskande oljeanvändning och en ökande användning av el för
uppvärmning av bostäder och industriella behov. Kärnkraften svarar i dag
för ungefär hälften av landets elproduktion. Inom transportssektom har
dock användningen av oljeprodukter ökat. Utvecklingen av energitillför-
seln framgår av följande tabell.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Energitillförsel åren 1970, 1980 och 1990, TWh

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Tillförsel av energi	1970	1980	1990
Olja	350	285	187
Naturgas	0	0	7
Kol/koks	18	19	31
Biobränslen	(*	(*	58
Torv, avfall	(43	(48	7
Vattenkraft	41	59	73
Kärnkraft	0	26	68
Spillvärme och
värmepumpar	-	1	8
Nettoimport av el	4	1	-2
Summa Tillförsel	457	439	437

*) Inkl, torv, avfall

Källa: NUTEK, Kraftsam och VVF

Den totala energianvändningen år 1990 blev 437 TWh, vilket är drygt
20 TWh lägre än år 1970. Om den faktiska energianvändningen under
dessa år räknas om till normalårsförbrukning i temperaturhänseende
erhålls ungefär samma energianvändningsnivå båda åren, ca 450 TWh.

I följande tabeller redovisas energianvändning, elproduktion och el-
användning fördelad på sektorer åren 1970, 1980 och 1990.

Energianvändning åren 1970, 1980 och 1990, TVVh

Användarkategori	1970	1980	1990
Industri	154	148	140
Transporter	56	68	84
Bostäder,service m.m.	165	165	143
Total slutlig inhemsk
energianvändning	375	380	367
Utrikes sjöfart, för-
luster och energi för
icke energiändamål	82	59	70
Summa	457	439	437

Källa: NUTEK

Elproduktion exkl. egenförbrukning år 1970, 1980 och 1990, TWh

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

	1970	1980	1990
Vattenkraft	41	58	72
Kärnkraft	-	25	65
Konventionell värmekraft
Ind. mottryck	(*	(*	3
Kraftvärme	(5	(10	2
Kondenskraft	(**	(**	0
Gasturbin/Dieselkraft	(13	( 1	0
Netto elproduktion	59	94	142
Nettoimport av el	4	1	-2

(* Inkl, kraftvärme

(**Inkl. gasturbin/dieselkraft
Källa: NUTEK, Kraftsam och VVF

Elanvändning år 1970, 1980 och 1990

Användarkategori	1970	1980	1990
Industri	33	40	53
Transporter	2	2	2
Bostäder, service m.m.	22	43	63
Fjärrvärme, m.m.	1	1	11
Distributionsförluster	6	8	11
Total användning inkl, avkoppl.bara elpannor	63	95	140

Källa: NUTEK

Elmarknaden

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Den 1 januari 1992 överfördes huvuddelen av verksamheten i det tidigare
statens vattenfallsverk till ett aktiebolag, Vattenfall AB (prop. 1990/91:87,
NU38, rskr. 318, prop 1991/92:49, rskr. 92). Verksamheten i storkraftnä-
tet har avskiljts från Vattenfall och ingår i det nya affärsverket Svenska
Kraftnät. Trollhätte kanalverk som ingick i statens vattenfallsverk, drivs
tills vidare som ett affärsverk, vilket har ansvar för drift och förvaltning
av verksamheten i Trollhätte och Säffle kanaler.

Dessa åtgärder skall ses som ett första steg i omvandlingen av den sven-
ska elmarknaden för ökad konkurrens och som en förberedelse för en allt-
mer internationell elmarknad med ökade möjligheter för export och im-
port. Inom näringsdepartementet förbereds förslag till riksdagen om ytter-
ligare åtgärder i syfte att reformera elmarknaden.

Vattenfall AB har bl.a. givits en kapitalstruktur som gör det jämförbart
med övriga svenska kraftföretag. Stor vikt har även i övrigt lagts vid att
ge Vattenfall AB villkor som så långt möjligt är likvärdiga med dem som
gäller för övriga kraftföretag.

Genom bolagiseringen har goda förutsättningar skapats för fortsatta
strukturförändringar av verksamheten och en privatisering av Vattenfall
AB.

I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till storkraftnätets slutliga
organisation handhas verksamheten av affärsverket Svenska Kraftnät som
inrättades vid årsskiftet. Affärsverket ansvarar för storkraftnätet och ut-
landsförbindelserna. Organisationen omfattar Vattenfalls tidigare affärsom-
råde Transmission och den operativa nätdriften. Personalstyrkan uppgår
till drygt 100 personer. Verksamheten är lokaliserad till Stockholm.

Statens energiverk fick i mars 1991 i uppdrag av regeringen att utreda
den framtida organisationsformen för det svenska stamnätet. Uppdraget
överfördes den 1 juli 1991 till NUTEK och utredningen har slutförts i
detta verk. NUTEK överlämnade den 1 november 1991 till regeringen
rapporten Elmarknad i förändring. Rapporten har remissbehandlats.

NUTEK och SPK redovisade i december 1991 en utredning om s.k.
vertikal integration på den svenska elmarknaden. Rapporten remissbehand-
las för närvarande.

Regeringen avser att under år 1992 lägga fram förslag till riksdagen om
åtgärder för att skapa en effektiv elmarknad. Under våren läggs fram
förslag om bl.a. den framtida organisationen för storkraftnätet, m.m.

Internationella frågor

Inom EG pågår förberedelserna för en inre marknad fr.o.m. den 1 januari
1993, som kommer att omfatta även energiområdet. Förutsatt att EES-av-
talet genomförs kommer EFTA-ländema, däribland Sverige, att ha accep-
terat att en rad EG-bestämmelser som reglerar handel på bl.a. energiom-

rådet skall gälla inom hela EGs och EFTAs gemensamma territorium.
Eftersom Sverige numera har ansökt om medlemskap i EG kommer de
närmaste åren att präglas av sådana ytterligare anpassningsåtgärder som
kan krävas för att Sverige utan svårigheter senare skall kunna gå in i EGs
verksamhet.

Ett antal s.k. EG-direktiv på energiområdet kommer, förutsatt att EES-
avtalet träder i kraft, att gälla för Sverige från år 1993. Några av dem
avser främst konkurrensaspekter, bl.a. pristransparens för vissa el- och
gasavtal, och s.k. transiteringsrätt för el respektive gas.

Även om dessa direktiv kan få stor betydelse i vissa fall har betydligt
mer långtgående förslag presenterats från EG-kommissionen, där bl.a.
frågan om "tredje parts" möjligheter att fritt utnyttja elnäten har tagits
upp.

Utvecklingen inom EG går mot en ökad öppenhet och ökad konkurrens
på elmarknaderna i kombination med en tilltagande gränsöverskridande
elhandel. Den pågående reformeringen av den svenska elmarknaden ligger
således i linje med utvecklingen i Västeuropa.

NUTEK har regeringens uppdrag att i samråd med statens pris- och
konkurrensverk årligen redovisa den aktuella utvecklingen på de
europeiska elmarknaderna. En första sådan rapport, Elmarknaderna i
Europa (NUTEK B 1991:7), överlämnades till regeringen i november
1991. Rapporten har remissbehandlats.

I Central- och Östeuropa och Sovjetunionen finns idag ett mycket stort
behov av åtgärder som dels förbättrar driftsäkerheten och miljöegen-
skaperna i den befintliga produktionskapaciteten, dels ökar effektiviteten i
energianvändningen. Den kapitalanskaffning som krävs är ett stort pro-
blem. I avsikt att skapa bättre förutsättningar för kommersiella in-
vesteringar i dessa länders energisektorer har en bred krets av in-
dustriländer nyligen kommit överens om en europeisk energistadga
(European Energy Charter). Nu pågår ett arbete att utforma ett detaljerat
regelverk och förslag till ytterligare protokoll för delsektorer inom
energiområdet. Sverige deltar i detta arbete.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Försörjningsberedskap

Målet för verksamheten inom energiberedskapen och den strategiska ener-
giförsörjningen är att ansvara för landets energiförsörjning under kriser
och krig så att Sveriges behov av energi för uppvärmning, produktion och
transporter blir tillgodosett.

Huvuduppgifterna är bl.a. att förbereda insatser inom energiområdet,
som t.ex. att utöva tillsyn av beredskapslager och att i övrigt hålla en hög
handlingsberedskap inför en eventuell krissituation.

Energiberedskapsfrågoma kommer att behandlas i den försvarspolitiska
proposition som regeringen avser att inom kort förelägga riksdagen.

Mineralpolitiken

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Regeringen har i propositionen om inriktningen av den ekonomiska poli-
tiken (prop. 1991/92:38, FiUlO, rskr. 108) bl.a. förordat att den statliga
prospekteringsverksamheten samt nämnden för statens gruvegendom
(NSG) avvecklas. Den omläggning av näringspolitiken som regeringen
inlett omfattar även statens engagemang inom gruvnäringen.

Statens roll är att främja och stimulera gruvnäringens utveckling genom
att skapa generellt goda förutsättningar för verksamhet såsom exempelvis
prospektering. För att stimulera till prospektering i landet bör staten kon-
centrera insatserna på basverksamhet, främst i form av grundläggande
geologisk kartering. Det är statens uppgift att tillhandahålla en för pro-
spektering efterfrågad och adekvat basinformation, för såväl svenska som
utländska aktörer.

Statens engagemang för gruvnäringen skall komplettera företagens egna
satsningar i verksamheten. Detta gör staten genom att ta ett ansvar för att
god basinformation finns tillgänglig. Däremot bör staten inte bedriva pros-
pekteringsverksamhet. Det bör åligga företagen själva att vidta åtgärder
för att långsiktigt säkra sin råvarubas.

Turist politiken

Åtgärderna inom skattepolitiken och på småföretagsområdet innebär för-
bättrade förutsättningar även för turistföretagen och ger dem nya möjlig-
heter för framtiden. Nämnda åtgärder medför att förutsättningarna för all
näringsverksamhet stärks väsentligt, bl.a. genom lindringar i beskattning
och avgiftsuttag. Turistnäringen kommer att särskilt främjas genom en
sänkt mervärdeskatt på hotell- och restaurangtjänster samt inrikes person-
transporter fr.o.m. den 1 januari 1992. Inom regionalpolitikens ram före-
slås också att systemet med nedsatta socialavgifter skall utökas både geo-
grafiskt och branschmässigt på ett sätt som underlättar för turistnäringen.

Arbetet med att främja turism i Sverige bör omstruktureras. Det är dock
turistbranschens eget ansvar att driva sina gemensamma informations- och
marknadsföringsaktiviteter. En motiverad näring med goda generella verk-
samhetsförutsättningar ger ökade möjligheter till turism i Sverige.

Regeringen har redovisat riktlinjer för främjandet av turism i propositio-
nen om inriktningen av den ekonomiska politiken (prop. 1991/92:38,
FiUlO, rskr. 108). Staten har ansvaret för den samlade presentationen av
Sverige utomlands, vilken också bör omfatta turistiska aspekter.

Frågan om hur det fortsatta arbetet med att skapa och vidmakthålla en
positiv Sverigebild utomlands skall bedrivas, kommer att beredas i särskild
ordning.

Närings- och teknikutvecklingsverket. NUTEK

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, etablerades den 1 juli
1991 efter en sammanslagning av verksamheter i de tidigare myndigheter-
na statens industriverk (SIND), statens energiverk (STEV) och styrelsen
för teknisk utveckling (STU). NUTEK är central förvaltningsmyndighet
för frågor om näringslivets tillväxt och förnyelse samt för omställningen
av energisystemet.

De huvudområden som NUTEK verkar inom är teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete, etablering och utveckling av små och medel-
stora företag, en balanserad regional utveckling samt energiförsöijning och
effektivare energianvändning. Denna inriktning bör ses mot bakgrund av
att näringspolitiken omfattar olika förhållanden som tillsammans skapar
klimatet och förutsättningarna för hela näringslivets utveckling. Av sär-
skilt intresse i det näringspolitiska sammanhanget är t.ex. frågor om tek-
nisk utveckling, utbildning och forskning, konkurrensförutsättningar på
olika marknader, energipolitik, infrastrukturutveckling, arbetskraftsförs-
öijning, regionalpolitik, skatte- och miljöpolitik. Inte minst viktig är frå-
gan om Sveriges relation till Europa-marknaden.

NUTEKs verksamhet har anknytning till ansvarsområden som inom
regeringskansliet är fördelade mellan närings-, arbetsmarknads- och jord-
bruksdepartementen. Myndighetens verksamhet är därför berörd av anslag
under dessa departements huvudtitlar. Anslagen till täckande av förvalt-
nings- och utredningskostnader m.m. i NUTEK hör i sin helhet till nä-
ringsdepartementets område.

A. Näringsdepartementet m.m.

A 1. Näringsdepartementet

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

1990/91 Utgift 46 908 152'

1991/92 Anslag 48 000 0001'2

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 47 146 0002

1992/93 Förslag 49 704 000

'Anslaget Industridepartementet

2Tilläggsbudget 1,3 milj.kr.

	1991/92 exkl. mervärde- skatt	Beräknad ändring 1992/93
Personal	130	- 9
Anslag
Förvaltningskostnader	44 170 814'	+ 5 533 186
(därav lönekostnader)	39 792 449'	+ 1 387 551

'Omräknat belopp enligt regleringsbrev 1991-11-14

Genom förordningen (1991:1468) om ändring i departementsförordningen
(1982:1187) har näringsdepartementet tillförts ärenden om näringsfrihet och
konkurrensförhållanden samt om byggnadsväsendet och viss byggnadsforsk-
ning. Regionalpolitiska frågor och frågor om biobränslen har förts till
arbetsmarknadsdepartementets resp, jordbruksdepartementets verksamhets-
område. Frågor om hantverk och hemslöjd har förts till kulturdepartemen-
tets område. Regeringen har mot denna bakgrund den 14 november 1991
meddelat ändrade bestämmelser om dispositionen av förevarande anslag
under budgetåret 1991/92. I samband med sådana organisatoriska
förändringar inom regeringskansliet som hänger samman med ändrad
fördelning av ärenden mellan departementen har riksdagen bemyndigat
regeringen (prop. 1990/91:100, bil. 2, FiU20, rskr. 132) att disponera om
anvisade anslag till departement och utredningar.

Vid beräkningen av anslaget har jag också tagit hänsyn till att departe-
mentet tillförts uppgiften att samordna och bereda ärenden rörande utför-
säljningen av tillgångar i statligt ägda företag.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa
budgetår till 49 704 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt
i den nya organisationen.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Näringsdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 49 704 000 kr.

A 2. Industriråd/industriattaché

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag
'Exkl. mervärdeskatt

1 034 000

1 045 0001

1 198 000

Från anslaget bekostas en tjänst som industriråd/industriattaché vid
Sveriges delegation hos OECD i Paris.

Industrirådet/industriattachén har till huvudsaklig uppgift att följa arbetet
inom OECD i närings-, regional- och energipolitiska frågor samt att vara
näringsdepartementets och i vissa frågor miljö- och naturresursdepartemen-
tets kontaktman gentemot OECDs och det internationella energiorganets
(IEA) sekretariat.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 1 198 000 kr.

A 3. Utredningar m.m.

1990/91 Utgift 11 332 078

1991/92 Anslag 16 615 000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 15 522 300

1992/93 Förslag 18 990 000

'Exkl. mervärdeskatt

Reservation

3 146 512‘

Som jag nyss anförde vid min anmälan av anslaget Näringsdepartemen-
tet har under innevarande budgetår skett vissa förändringar beträffande
näringsdepartementets verksamhetsområde och regeringen har med stöd av
riksdagens bemyndigande omfördelat anvisade anslagsmedel mellan berörda
departement. Jag har vid beräkningen av anslaget även tagit hänsyn till att
vissa kostnader i samband med försäljningen av aktier eller andra tillgångar
i statligt ägda företag uppkommer för ägaren staten. En del av dessa
kostnader bör belasta utredningsanslaget. Med utgångspunkt från detta och

med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör Prop. 1991/92:100
anslaget uppgå till 18 990 000 kr. under nästa budgetår. Bil. 13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reser-
vationsanslag på 18 990 000 kr.

A 4. Bidrag till FNs organ för industriell utveckling

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

6 412 000

6 720 000

6 890 000

Medlemsländernas bidrag till FNs organ för industriell utveckling
(UNIDO) fastställs till största delen i österrikiska schilling och till en
mindre del i US-dollar. För budgetåret 1992/93 beräknas Sveriges bidrag
uppgå till sammanlagt motsvarande 6 890 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till FNs organ för industriell utveckling för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 6 890 000 kronor.

B. Industri m.m.

B 1. Sprängämnesinspektionen

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag 1 000

1992/93 Förslag 1 000

Sprängämnesinspektionen (SÄI) är central förvaltningsmyndighet för
ärenden som rör brandfarliga och explosiva varor. Det övergripande målet
för inspektionens verksamhet är att genom bl.a. tillståndsgivning, före-
skrifter, råd och anvisningar, tillsyn och inspektioner samt information
och utbildning förebygga att personer och egendom kommer till skada vid
tillverkning, förvaring eller annan hantering av brandfarliga och explosiva
varor.

SÄIs verksamhet är avgiftsfinansierad. Avgift tas ut av den som till-
verkar eller importerar brandfarlig eller explosiv vara (grund- och mängd-
avgift) eller i vissa fall av den som projekterar eller uppför anläggning för
sådan vara (projektavgift). Anslaget förs därför upp med ett formellt
belopp av 1 000 kr.

SÄI föreslår i sin förenklade anslagsframställning för budgetåret
1992/93 bl.a. följande:

1. Budgeten fastställs till en resursnivå som motsvarar pris- och löne-
omräknad omslutning av budgeten för budgetåret 1991/1992.

2. Inspektionen tillförs extra resurser för gasolverksamheten (4- 100 000
kr.) samt för att kunna upprätthålla begärd tillsyn och delta i inspektions-
verksamhet, avsyningar m.m. (4- 150 000 kr.).

3. Inspektionen får möjlighet att intäktsfinansiera sin externa informa-
tions- och utbildningsverksamhet. Verksamheten tilldelas en egen budget
utanför ordinarie budgetram. Budgeten sätts det första året till 500 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Föredragandens överväganden

Förslag:

Övergripande mål:

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som
gäller treårsperioden 1991/92-1993/94.

Resurser:

Resultatbudgetram 1992/93 14 793 000 kr.

Slutsatser:

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

SÄI har i den förenklade anslagsframställningen redovisat uppdraget att ta
fram lämpliga resultatmått som underlag för resultatuppföljning av verk-
samheten. Av resultatutvärderingen framgår bl.a. att inspektionen från
såväl produktivitets- som effektivitetssynpunkt i allt väsentligt klarat
uppställda mål och krav. Jag ser resultatet av verksamheten som tillfreds-
ställande.

Redovisningen innehåller emellertid enligt min mening vissa brister vad
gäller konkreta resultatmått för framför allt den interna uppföljningen av
verksamheten. SÄI har under hösten 1991 infört ett tidredovisningssy-
stem. Informationen från detta system bör tillsammans med andra till-
gängliga uppgifter kunna tillgodose det krav på underlag som kan ställas
för en effektiv styrning och uppföljning av verksamheten. Jag är därför,
med hänvisning till vad dåvarande industriministern anförde i 1991 års
budgetproposition, nu beredd att förorda att inspektionen får lägga upp en
särskild budget för extern informations- och utbildningsverksamhet.

Sprängämnesinspektionens redovisade resultat för budgetåret 1990/91
har inte givit mig anledning att föreslå någon förändring av den redan
fastställda inriktningen.

Resultatbudgetram:

Resultatbudgetramen har beräknats med utgångspunkt i gällande treårs-
plan. Jag har i mitt förslag därutöver beräknat 500 000 kr. som en separat
budgetram för extern informations- och utbildningsverksamhet samt
75 000 kr. i resursförstärkning för tillsyn i samband med gasolutbyggnad.
Jag beräknar kostnaderna för SÄIs verksamhet till 14 793 000 kr. för
budgetåret 1992/93.

Vad gäller SÄIs externa informations- och utbildningsverksamhet vill
jag framhålla följande. Inspektionens kostnader för verksamheten skall helt
täckas genom avgifter som betalas av kunderna. Jag anser vidare att SÄI
i den fördjupade anslagsframställningen 1993/94 bör redovisa en utvär-
dering av verksamheten avseende extern information och utbildning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 1 000 kr.

B 2. Åtgärder för att främja industridesign

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

4 713 000

5 200 OOO

5 150 000

Reservation

1 670 315*

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

1992/93 Förslag

5 356 000

1 Exkl. mervärdeskatt

Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen Svensk Industridesign och
medel för designstöd till enskilda företag.

Stiftelsen Svensk Industridesign har bildats av statens industriverk (nu-
mera närings- och teknikutvecklingsverket), Föreningen Svensk Form och
Ingenjörsvetenskapsakademien. Stiftelsens ändamål är att bedriva och
främja forskning och utveckling inom industridesignområdet samt verka
för den praktiska användningen av god design genom utbildning, rådgiv-
ning och information till gagn för näringslivet och samhället i övrigt.
Verksamheten bedrivs inom de två insatsområdena Kontakt och rådgivning
samt Kunskap och kompetensutveckling.

Närings- och teknikutvecklingsverket

NUTEK föreslår i sin anslagsframställning en anslagsökning med 850 000
kr. för att bl.a. småföretag skall få en första inblick i hur industridesign
kan användas som en integrerad del i produktutveckling och marknadsfö-
ring.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1992/93 beräknar jag anslaget till 5 356 000 kr. Jag räk-
nar även med att bidrag skall kunna lämnas för designfrämjande insatser
inom ramen för de medel som anvisas under anslaget Småföretagsutveck-
ling.

I regeringens proposition om inriktningen av den ekonomiska politiken
(prop. 1991/92:38) aviseras en avveckling av anslaget till Stiftelsen
Svensk Industridesign budgetåret 1993/94. Om bidrag till stiftelsens
verksamhet anses motiverat därefter får det prövas inom ramen för an-
slaget Småföretagsutveckling.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 5 356 000 kr.

B 3. Stöd till turism1

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

122 535 000

123 000 000'

50 000 000

Reservation

465 000

'Anslaget B 4. Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1991/92

Sveriges turistråd är en stiftelse inrättad av staten, Svenska kommun-
förbundet och Landstingsförbundet med uppgift att som centralt organ
planera, samordna och genomföra åtgärder för turism i Sverige. Turist-
rådet skall enligt sina stadgar dels verka för att utveckla svensk turism och
genom marknadsföringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans och sys-
selsättning samt stödja regional utveckling, dels medverka till att förbättra
möjligheterna till turism och rekreation för breda folkgrupper. Från an-
slaget utgår för närvarande medel till marknadsföring, bidrag till utveck-
lings- och försöksverksamhet inom turist- och rekreationssektorn samt i
mån av resurser också bidrag till uppförande av turist- och rekreation san-
läggningar av riksintresse. Vidare lämnas bidrag till vissa ideella organisa-
tioner.

Regeringen har i propositionen om inriktningen av den ekonomiska poli-
tiken (prop. 1991/92:38) aviserat att statens engagemang i Sveriges turist-
råd skall avvecklas.

Sveriges turistråd, vissa utredningar m.m.

Sveriges turistråd har i sin anslagsframställning i huvudsak åberopat den
fördjupade anslagsframställning rådet överlämnade inför föregående bud-
getarbete hösten 1990. Enligt tidigare regeringsbeslut skulle Sveriges tu-
ristråd fr.o.m. budgetåret 1991/92 övergå till treårig budgetering av sin
verksamhet. En fördjupad anslagsframställning avlämnades hösten 1990
avseende budgetåren 1991/92-1993/94. Denna redovisades i 1991 års bud-
getproposition (prop. 1990/91:100, bil. 14). Mot bakgrund av att rege-
ringen tillkallade en särskild utredare (dir. 1990:78) med uppgift att bl.a.
granska målen för och finansieringen av Sveriges turistråds fortsatta verk-
samhet, beslutade emellertid regeringen att uppskjuta sitt ställningstagande
till turistrådets fördjupade anslagsframställning.

I turistrådets anslagsframställning för budgetåret 1992/93 åberopas sam-
ma skäl för anslagstilldelning som i den fördjupade anslagsframställning-
en. En uppräkning för pris- och löneförändringar har gjorts. Sveriges
turistråd hemställer om ökade anslag med närmare 101 milj.kr. till sam-
manlagt över 223 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Härutöver föreslås ett
nytt anslag om 52,5 milj.kr. för investeringar m.m. i turistanläggningar.

Den särskilde utredaren med uppgift att bl.a. granska målen för och fi-
nansieringen av Sveriges turistråds fortsatta verksamhet överlämnade i juni
1991 sitt betänkande (SOU 1991:58) Ett nytt turistråd till regeringen. Ut-

redarens förslag omfattar preciseringar och begränsningar av rådets upp-
gifter, krav på ökad medfinansiering av näringslivet, ändrad rollfördelning
mellan staten och regionala organ i marknadsföringen av turism, ändrad
associationsform från stiftelse till aktiebolag samt vissa frågor om
samarbete med t.ex. exportfrämjande verksamheter. Utredaren föreslog
vidare en koncentration av marknadsföringen till enbart de prioriterade ut-
ländska marknaderna. Betänkandet har remissbehandlats och drygt ett
femtiotal yttranden har lämnats över utredningen.

Remissinstanserna stöder utredarens förslag om en begränsning och
precisering av turistrådets mål och uppgifter. Däremot är instanserna
tveksamma om möjligheterna att finansiera rådets verksamhet genom ökad
medverkan från näringslivet. Det råder även en stor tveksamhet till för-
slaget om att begränsa marknadsföringen till de utländska marknaderna,
även om det stöds av ett antal remissinstanser. Remissinstanserna stöder
uppfattningen att rådet bör samordna marknadsförings- och informationsin-
satser, främja produktutveckling och svara för kunskapsutveckling inom
turistområdet. Delade uppfattningar redovisas om organisation och associa-
tionsform.

Riksdagen beslutade i december 1989 (prop. 1989/90:50, SkUlO, rskr.
96) om inkomstskatten för år 1990 m.m. Besluten innebar bl.a. att de
särskilda reduceringsreglema avseende mervärdeskatt på serverings- och
hotelltjänster slopades. Skatteutskottet anförde i sitt betänkande
(1989/90:SkU 10) att hotell- och restaurangnäringen i skattehänseende bor-
de behandlas som alla andra näringar i landet. Enligt skatteutskottet kunde
det dock inte uteslutas att man inom vissa turistorter, där prisläget redan i
dag är högt, kunde få vissa svårigheter att hävda sig i konkurrensen med
motsvarande turistmål utomlands. Utskottet utgick från att regeringen upp-
märksamt följer utvecklingen i detta hänseende och utan någon särskild
framställning från riksdagens sida vidtar de åtgärder av regionalpolitisk art
som kan erfordras.

Regeringen gav i juni 1990 närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) i uppdrag att följa upp hur skattereformen, främst höjningen av
mervärdeskatten fr.o.m. år 1990, påverkar utvecklingen i regioner som är
starkt beroende av turism. NUTEK har i två rapporter till regeringen un-
der år 1991 redovisat analyser av utvecklingen jämte förslag till insatser
från statens sida. Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsgrupp och
Sveriges Lift- och Anläggningsägares Organisation (SLAO) har i skrivel-
ser till regeringen under hösten 1991 tagit upp frågor om NUTEKs fort-
satta uppföljningsuppdrag.

Den tidigare regeringen beslöt vidare den 17 mars 1988 att tillkalla en
förhandlare i fråga om förutsättningarna för statlig medverkan i turistpro-
jekt i Norrbottens län. Utredaren redovisade sina förslag i betänkandet
(SOU 1990:103) Turism i Norrbotten. Enligt utredarens mening bör förut-
sättningarna för strategisk planering inför beslut om turistiska insatser i
länet förbättras. Utredaren lämnar vidare vissa förslag till prioriteringar av
strategiska investeringar för turism m.m. samt till geografiska prioritering-
ar av dessa inom länet av marknadshänsyn. Ett tjugotal remissinstanser
har yttrat sig över utredarens förslag.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

3 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Remissinstanserna delar i princip utredarens grundsyn att utvecklingen
av turism måste bygga på mer marknadsmässiga bedömningar och strik-
tare lönsamhetskalkyler. I fråga om den strategiska planeringen av turis-
men i länet anser remissinstanserna att länsstyrelsen kan anförtros denna
roll. Flertalet av länets fjorton kommuner har yttrat sig över utredningen
och redovisar olika uppfattningar om behovet av investeringar m.m. Det
finns även ett starkt stöd för en förstärkning av infrastrukturen i länet och
för utökade utbildningsinsatser m.m.

Föredragandens överväganden

Åtgärder inom skattepolitiken och småföretagspolitiken ger turistföretagen
nya möjligheter för framtiden. Turistnäringen kommer att särskilt främjas
genom riksdagens beslut om en sänkt mervärdeskatt på hotell- och res-
taurangtjänster och på inrikes persontransporter fr.o.m. den 1 januari 1992
(prop. 1991/92:50, SkU5, rskr. 50). Det är regeringens uppfattning att de
framlagda förslagen är det enda sättet att skapa tillväxt och därmed
varaktiga arbeten.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har tidigare denna dag föresla-
git en utvidgning av systemet med nedsättning av sociala avgifter inom
delar av det regionalpolitiska stödområdet som även kommer att gagna tu-
ristföretagen. Under ett års tid kommer vidare persontrafiken på in-
landsbanan att garanteras. Under året kommer regeringen, med hänsyn
inte minst till turismen, att pröva olika långsiktiga lösningar för person-
befordran längs aktuella sträckor, det vill säga Mora - Östersund - Gälli-
vare. Turismen i de regionalpolitiska stödområden som berörs, bör med
dessa förslag ges förbättrade förutsättningar.

Det är min uppfattning att det i första hand är turistbranschens eget
ansvar att driva sina gemensamma informations- och marknadsföringsakti-
viteter. Jag förutsätter att turistnäringen och dess organisationer sam-
ordnar sina resurser för bl.a. marknadsföring av sina tjänster. Min bedöm-
ning är att branschen själv är bättre skickad för uppgiften än ett statligt
finansierat turistråd. En omstrukturering av insatserna för att främja tu-
rism i Sverige bör därför ske.

I fråga om turismens utveckling på det regionala och lokala planet är det
min uppfattning att det måste till ett näringslivsengagemang motsvarande
det som förutsätts på riksnivå. Det bör ske genom att
branschorganisationerna övertar ansvaret för turismens utveckling och
främjande. I den mån kommuner och landsting engagerar sig i turistfräm-
jandet bör detta ske i samarbete med näringslivet eller dess bransch-
organisationer. Statliga länsmyndigheter har möjligheter att prioritera
turistverksamheter inom ramen för befintliga resurser. Jag är mot denna
bakgrund inte beredd att pröva de förslag som redovisats i betänkandet
(SOU 1990:103) Turism i Norrbotten. Det ankommer enligt min mening
på kommuner och regionala organ att med näringslivets förutsättningar för
turistisk utveckling som utgångspunkt bedöma sina eventuella
engagemang.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Regeringen har redovisat riktlinjer för främjandet av turism i propo-
sitionen om inriktningen av den ekonomiska politiken (prop. 1991/92:38,
FiUlO, rskr. 108). Dessa riktlinjer innebär en avveckling av statens
engagemang i Sveriges turistråd fr.o.m. budgetåret 1992/93 samt att 50
milj.kr. ställs till turistnäringens eller dess intresseorganisationers
förfogande under budgetåret 1992/93 under förutsättning att näringen är
beredd att bidra med samma belopp samt stå för de framtida kostnaderna
för sina branschövergripande verksamheter. Branschens egna organisa-
tioner ges därmed goda möjligheter att driva för dem angelägna verksam-
heter. En eventuell reservation på anslaget för budgetåret 1991/92 B 4.
Stöd till turism och rekreation, bör också användas för att främja
branschens gemensamma marknadsföringsinsatser m.m. De statliga medlen
skall användas för att i ett initialt skede från och med den 1 juli 1992 eller
snarast möjligt ge näringslivet självt möjligheten att bygga upp en
samordnad organisation för marknadsföringen m.m. av turism. En
samrådsgrupp med företrädare för turistnäringens organisationer och
näringsdepartementet har bildats. Enligt vad jag har inhämtat arbetar
branschen nu med vissa förslag i enlighet med vad jag tidigare anfört.

Finansutskottet har med anledning av motioner som väckts i anslutning
till regeringens proposition om inriktningen av den ekonomiska politiken
(prop. 1991/92:38, FiUlO, rskr. 108) bl.a. hemställt att riksdagen ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om att turistrådet skall
omstruktureras samtidigt som branschens delaktighet bör öka. Med hänsyn
till att branschen är oenhetlig och småskalig bör dock staten fortsätta att
ge stöd till verksamheten och främja turismen i Sverige. Riksdagen har
beslutat (rskr. 1991/92:108) i enlighet med vad utskottet hemställt.

Enligt min mening ansluter de riktlinjer för främjande av turism, som
jag nyss redovisat, till riksdagens uppfattning. Det finns ett behov av att
omstrukturera arbetet med att främja turism i Sverige. Staten har därvid
ansvaret för den samlade presentationen av Sverige utomlands vilken ock-
så bör omfatta turistiska aspekter. Det bör dock vara branschen som an-
svarar för den kommersiellt inriktade marknadsföringen. Som jag nyss
nämnt arbetar för närvarande företrädare för branschen med vissa förslag
med denna inriktning. Det bör således vara branschen som är huvudman
för en organisation med denna verksamhetsinriktning och inte staten. Med
hänvisning till vad jag nyss anfört förordar jag att Sveriges turistråds
verksamhet upphör den 30 juni 1992.

Som chefen för utrikesdepartementet tidigare denna dag anfört i sam-
band med behandlingen av den statliga Sverige-informationen kan en av-
veckling av statens engagemang i Sveriges turistråd innebära en förändring
av Svenska institutets uppgifter. Denna fråga skall beredas i särskild ord-
ning. Därvid bör en förutsättning vara att de statliga insatserna skall ge en
samlad presentation av Sverige som omfattar såväl kulturella, samhällspo-
litiska, ekonomiska som turistiska aspekter. Chefen för utrikesdepartemen-
tet kommer senare, på grundval av det särskilda beredningsarbetet, att
förelägga regeringen förslag om inriktningen och omfattningen av Svenska
institutets verksamhet vad gäller turistfrämjandet. Därvid kan ytterligare
resurser komma att tillföras.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Mot bakgrund av de redovisade åtgärderna för att stimulera turism i
Sverige samt inriktningen av den ekonomiska politiken m.m. som syftar
till att skapa goda förutsättningar för all näringsverksamhet bedömer jag
att de turistpolitiska mål som riksdagen tidigare beslutat om (prop.
1983/84:145, KrU 22, rskr. 353) inte längre har någon aktualitet.

Förslaget om att turistrådets verksamhet bör upphöra innebär att lagen
(1984:477) om beslutanderätt för Sveriges turistråd bör upphävas. Det
ankommer på regeringen att besluta om de övriga åtgärder som krävs för
avvecklingen av turistrådet.

Med de redovisade förutsättningarna föreslår jag att ett anslag B 3. Stöd
till turism förs upp med 50 milj.kr. för budgetåret 1992/93.

Stiftelsen bör efter riksdagens beslut och efter samråd med personalor-
ganisationerna snarast avveckla verksamheten. Regeringen har genom be-
slut den 12 december 1991 begränsat rådets dispositionsrätt över anslaget
B 4. Stöd till turism och rekreation. Utgifter för löner och lokaler m.m.
uppkommer även efter det datum då verksamheten skall upphöra. Jag
föreslår därför att avvecklingskostnader som inte kunnat bestridas av
anslag för budgetåret 1991/92 får belasta ett separat och nytt anslag Sär-
skilda avvecklingskostnader för Sveriges turistråd, som bör föras upp på
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 som ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Upprättat lagförslag

Inom näringsdepartementet har upprättats förslag till lag om upphävande
av lagen (1984:477) om beslutanderätt för Sveriges turistråd. Förslaget
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 13:1. Det är av sådan
beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. upphäva lagen (1984:477) om beslutanderätt för Sveriges
turistråd,

1. till Stöd till turism för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 50 000 000 kr.,

3. godkänna vad jag anfört om avvecklingen av stiftelsen Sveriges
turistråds verksamhet samt bemyndiga regeringen att vidta de åtgär-
der som från statens sida behövs för att upplösa stiftelsen,

4. godkänna de ändrade riktlinjer för turistpolitiken som jag för-
ordat.

B 4. Särskilda avvecklingskostnader för Sveriges turistråd

1992/93 Nytt anslag (förslag) 1 000

I regeringens proposition om inriktningen av den ekonomiska politiken
(prop. 1991/92:38) har aviserats att statens engagemang i Sveriges turist-
råd skall avvecklas. Vissa avvecklingskostnader kommer att uppstå under
budgetåret 1992/93 för personal, lokaler och viss övrig förvaltning. Det
går i dag inte att beräkna kostnaderna, varför de bör bestridas från ett
särskilt anslag för budgetåret 1992/93 som står till regeringens disposition.
Anslaget bör föras upp med 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda avvecklingskostnader för Sveriges turistråd för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

B 5. Småföretagsutveckling

1990/91 Utgift 244 488 145 Reservation 164 069 215'
1991/92 Anslag 226 630 000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 225 090 000

1992/93 Förslag 163 594 000

1 Exkl. mervärdeskatt

Från anslaget betalas kostnader för dels de regionala utvecklingsfonder-
nas verksamhet med information, rådgivning, utbildning och finansierings-
verksamhet, dels vissa centrala insatser, bl.a. inom områdena kompetens-
utveckling, nyetablering, teknikspridning, industriell design och under-
leverantörsutveckling. Hittills har även bidrag till organisationer på hant-
verkets område bekostats med medel från anslaget. Ansvaret inom rege-
ringskansliet för hantverksfrågor har tagits över av kulturdepartementet.

Närings- och teknikutvecklingsverket

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) föreslår att anslaget beräk-
nas till 236 milj.kr. för budgetåret 1992/93, utöver medel till regeringens
disposition på för närvarande ca 2 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Utvecklingen i små och medelstora företag har avgörande betydelse för
dynamiken i näringslivet och för sysselsättningen.

Regeringen har i propositionen om en ny småföretagspolitik (prop.
1991/92:51) lagt fram ett samlat program för en ny småföretagspolitik.

Den nya småföretagspolitiken har följande huvudsakliga innehåll:

- förbättrad rättssäkerhet bl.a. genom att äganderätten och näringsfriheten
skrivs in i grundlagen,

- en effektiv konkurrens skapas i privat och offentlig verksamhet,

- skattetrycket sänks,

- en effektiv riskkapitalmarknad för småföretag skapas,

- arbetsrätten ses över, varvid småföretagens intressen särskilt beaktas,

- lagar och andra regler på olika områden förenklas och tas om möjligt
bort,

- nyetablering och Europakontakter underlättas.

Riksdagen har tagit del av programmet och beslutat i enlighet med pro-
positionen (NU 14, rskr. 76).

Den allmänna inriktningen av småföretagspolitiken innebär att goda ge-
nerella förutsättningar skapas för småföretagen. Riktade insatser blir
mindre motiverade. Det minskar behovet av medel på detta anslag. Kvar-
varande medel på anslaget bör huvudsakligen gå till utvecklingsfondernas
verksamhet. De statliga bidragen till fonderna delas upp i basanslag och
särskilda projektanslag. Utvecklingsfonderna bör i sin verksamhet priori-
tera de områden som anges i den nämnda småföretagspropositionen,
främst nyetableringsinsatser och Europakontakter. Huvuddelen av genom-
förandet av de insatser som behövs bör ligga på regional och lokal nivå,
där samhällets organ - främst utvecklingsfonderna - bör samverka med
bl.a. handelskamrar, företagens organisationer och banker i genomförandet
av insatserna.

Det är viktigt att småföretagen får hjälp att förbereda sig för de föränd-
ringar som ett närmande till EG medför i form av både en ökad konkur-
rens och vidgade möjligheter till expansion på den europeiska marknaden.
Utvecklingsfonderna, handelskamrarna, NUTEK, Exportrådet m.fl. organ
kan - ofta i samverkan - erbjuda småföretagen olika analys- och rådgiv-
ningstjänster. Genom de instrument som EG har byggt upp centralt kan
företagen vidare få möjlighet att delta i olika nätverk för europeiskt sam-
arbete.

Omfattningen av central upphandling av utbildningstjänster från Stif-
telsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU) och andra utbildningsprodu-
center bör reduceras. Vidare bör programmet för insatser inom den träbe-
arbetande industrin upphöra liksom även särskilda insatser på central nivå
riktade till underleverantörer.

Frågor om utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet har behandlats
i den nämnda småföretagspropositionen. Under våren 1992 avser regering-
en att lägga fram förslag om småföretagens riskkapitalförsöijning.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Medel till Stiftelsen Svensk Industridesign anvisas på anslaget B 2. Prop. 1991/92:100
Åtgärder för att främja industridesign. Även från anslaget Småföretagsut- gjj 13
veckling bör särskilda medel anvisas för insatser för att stimulera de-
signutveckling i små och medelstora företag.

I enlighet med vad som anförs i småföretagspropositionen är det av stor
vikt att utvecklingsfonderna och andra organ som tillhandahåller informa-
tion till nyföretagare uppmärksammar kvinnliga företagares särskilda be-
hov samt de grupper av potentiella kvinnliga företagare som finns främst
inom den offentliga sektorn.

Under åren 1989 och 1990 avlämnades ett antal motioner med krav på
åtgärder för att motverka företagskonkurser mot bakgrund av det under
dessa år ökande antalet konkurser. Näringsutskottet föreslog i sitt betän-
kande om etableringskontroll m.m. (1989/90:NU7) att en utredning skulle
tillsättas med det övergripande uppdraget att hejda den oroande konkursut-
vecklingen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr.
1989/90:246).

Den 13 december 1990 beslöt regeringen att tillkalla en kommitté med
uppdrag att utreda vissa frågor rörande konkurser m.m. Enligt utrednings-
uppdraget (dir. 1990:75) skall kommittén studera utvecklingen av antalet
konkurser och analysera orsakerna till konkurserna. Med utgångspunkt i
resultaten av analysen skall behovet av insatser för att begränsa konkurs-
frekvensen bedömas samt - om så bedöms som erforderligt - lämnas för-
slag till åtgärder.

Enligt min mening är det inte motiverat att ha en särskild kommitté med
den inriktning som konkursutredningen har. Den väsentliga frågan om att
finna nya instrument som alternativ till konkurser behandlas av insolvens-
utredningen (dir. 1988:52). Att bl.a. följa utvecklingen av antalet konkur-
ser och analysera orsakerna är en naturlig del i NUTEKs uppgift att beva-
ka näringslivets strukturutveckling. Jag avser därför att senare föreslå
regeringen att besluta om att utredningsarbetet skall avbrytas och att kom-
mitténs ledamöter m.fl. entledigas.

Jag förordar att anslaget Småföretagsutveckling sammanlagt beräknas till

163 594 000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn till att ansvaret för hantverks-
frågor har förts över till kulturdepartementet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1992/93 anvisa ett reser-
vationsanslag på 163 594 000 kr.,

2. ta del av vad jag anfört om inriktningen av utvecklingsfondernas
informations- och rådgivningsverksamhet.

B 6. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

13 897 554

10 000 000

5 000 000

Medel från anslaget används för att:

1. infria statliga garantier enligt förordningen (1978:507) om industri-
garantilån m.m. (upphävd 1987:424),

2. infria statlig garanti som har beviljats enligt brev (handelsdeparte-
mentet) den 30 juni 1965 till kommerskollegium och fullmäktige i riksban-
ken angående föreskrifter i fråga om statlig garanti för lån till turisthotell,

3. infria statlig garanti som har lämnats enligt förordningen (1977:387)
om investeringsgaranti (upphävd 1980:442),

4. infria statlig garanti som har lämnats enligt förordningen (1977:1123)
om statligt stöd till strukturåtgärder inom specialstålindustrin m.m. (upp-
hävd 1979:1180),

5. infria statliga strukturgarantier, särskilda strukturgarantier för textil-
och konfektionsindustriema samt särskilda strukturgarantier för manuell
glasindustri som har lämnats enligt förordningen (1981:661) om struktur-
garantier m.m. (upphävd 1985:434),

6. infria garantier som har lämnats till Tillväxtinvestbolag m.m. enligt
föreskrifter som regeringen meddelar,

7. bekosta bidrag till regionala utvecklingsfonder för att till viss del täcka
förluster i anledning av sådana garantier - enligt förordningen (1982:682)
om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond (upphävd
1987:894) - som fondema har beslutat om t.o.m. år 1983 (jfr prop.
1983/84:40 bil. 10, NU8, rskr. 94).

Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från detta anslag
görs inte längre. Jag beräknar anslaget för budgetåret 1992/93 till 5
milj.kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för bud-
getåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 5 000 000 kr.

C. Exportkrediter m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Medel för att täcka statens kostnader för statsstödda exportkrediter an-
visas över tre anslag, nämligen C 1. Kostnader för statsstödd exportkredit-
givning genom AB Svensk Exportkredit, C 2. Kostnader för statsstödd
exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. samt C 3. Ersättning
för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder.

C 1. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit

1990/91 Utgift 77 667

1991/92 Anslag 1 000

1992/93 Förslag 1 000

Från anslaget C 1. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom
AB Svensk Exportkredit betalas ersättning till AB Svensk Exportkredit
(SEK) för skillnad mellan ut- och upplåningsräntor samt för kursförlust
inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter som SEK lämnar
enligt riksdagens beslut år 1978 (prop. 1977/78:155 bil. 3, NU 73, rskr.
379 och prop. 1978/79:49, NU 17, rskr. 115), år 1981 (prop.
1980/81:130, NU 58, rskr. 246) samt år 1990 (prop. 1989/90:44, NU19,
rskr. 153). Systemet innebär att SEK har givits möjlighet att finansiera
exportkrediter till villkor som överensstämmer med internationellt överens-
komna regler. Detta kan leda till att utlåningsräntorna ligger under
upplåningskostnadema. Staten täcker eventuell skillnad mellan utlånings-
ränta och upplåningskostnad samt den kursförlust som kan uppkomma vid
ut- och upplåningen. SEK bedriver upp- och utlåning för dessa krediter i
en särskild, avgränsad del av bolagets verksamhet. SEK redovisar en
särskild balansräkning för denna kreditgivning.

Reglerna för kreditgivningen återfinns i förordningen (1981:665) om
exportkreditfinansiering med statligt stöd (ändrad senast 1989:826). Enligt
förordningen skall villkoren för krediterna stå i överensstämmelse med de
överenskommelser om riktlinjer för begränsning av statligt stöd vid ex-
portkreditgivning som Sverige har biträtt, främst den s.k. consensusöver-
enskommelsen, samt med tillämpningen av överenskommelserna.
Regeringen har nyligen beslutat att Sverige skall godkänna den förstärkta
överenskommelse beträffande villkor för bl.a. statsstödda exportkrediter
som avses träda i kraft den 15 januari 1992. Villkoren för de statsstödda
krediterna marknadsanpassas därmed ytterligare.

På grund av anpassningen till marknadsmässiga räntor för de statsstödda
krediterna har statens kostnader för nya krediter i stort sett upphört. Till-
sammans med en ökad effektivitet och minskade kursförluster innebär det
att kreditgivningen enligt SEKs beräkningar för budgetåret 1992/93 kan

beräknas ge ett mindre överskott. Överskott inbetalas till staten. Prop. 1991/92:100
Svängningar kan dock förekomma på grund av förändringar i valutakurser gy
och räntor, varvid nya underskott kan uppkomma.

Föredragandens överväganden

SEK-systemet för statsstöd till finansiering av kapitalvaruexporten inför-
des för att möta andra länders kraftiga subventioner av deras kapital-
varuexport genom exportkrediter. Anpassningen av minimiräntesatsema
till marknadsräntorna innebär att subventionsinslaget i nya krediter i stort
sett har upphört. Den internationella konkurrensen med förmånligare
krediter, i första hand s.k. u-krediter via u-landsbiståndet, till utveck-
lingsländer har emellertid tenderat att öka under senare år. De inter-
nationella överenskommelserna har lett till en skärpt disciplin även på
detta område.

Efterfrågan på projekt och kapitalvaror har minskat i de traditionella
kögarländema. SEK har i allt högre grad inriktat sig på att erbjuda kre-
diter utan statsstöd genom att expandera den marknadsmässiga verksam-
heten. Jag ser positivt på den återgång till marknadsmässiga exportkrediter
som har skett.

Möjligheterna att lämna statsstödda krediter för export till kapitalim-
porterande länder är fortfarande i många fall utslagsgivande för de
svenska företagens möjligheter att erhålla order på vissa slag av projekt
och på kapitalvaror. Det minskande antalet kreditvärdiga marknader har
inneburit en hårdnande konkurrens. För den långsiktiga utvecklingen av
den svenska kvalificerade verkstadsindustrin och inom internationellt
byggande är exportfinansieringsmöjlighetema av betydelse.

SEK har redovisat bedömningar av det framtida utfallet för den stats-
stödda kreditgivningen. Verksamheten kan för budgetåret 1992/93 komma
att ge ett överskott vad avser anslagen C 1. Kostnader för statsstödda
exportkrediter genom AB Svensk Exportkredit och C 2. Kostnader för
statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. vilket är
tillfredsställande. Beräkningen av utfallet är dock osäker. Jag beräknar
anslagsbehovet för budgetåret 1992/93 till 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag
på 1 000 kr.

Prop. 1991/92:100

C 2. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende Bj|
export av fartyg m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

2 613 220

1 000

Under detta anslag redovisas kostnader för räntestöd till finansiering av
export av fartyg. Enligt tidigare riksdagsbeslut upphörde denna stödform i
och med utgången av år 1989. Kostnadsberäkningen bygger på en bedöm-
ning som AB Svensk Exportkredit har redovisat och avser tidigare gjorda
åtaganden. Liksom anslaget C 1. Kostnader för statsstödda exportkrediter
genom AB Svensk Exportkredit synes det vara möjligt att kreditgivningen
resulterar i ett överskott. Risken för att anslaget kommer att belastas kan
dock inte negligeras.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export
av fartyg m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på

1 000 kr.

C 3. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgiv-
ning till u-länder

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

59 730 059

80 000 000

70 000 000

Under detta anslag redovisas extra kostnader som har uppkommit för
vissa äldre förmånliga krediter till u-ländema. Ett nytt system för s.k. u-
krediter infördes fr.o.m. den 1 januari 1985 (prop. 1983/84:100 bil. 5 p.
C8, UU15, rskr. 334). Detta anslag belastas endast kostnader för å-
taganden som har gjorts intill utgången av år 1984. Kostnadsberäkningen
bygger på en bedömning som AB Svensk Exportkredit har redovisat. Jag
beräknar kostnaderna för budgetåret 1992/93 till 70 milj.kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till in-
länder för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 70 000 000
kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

C 4. Åtgärder för att främja utländska investeringar i
Sverige

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdesskatt

1992/93 Förslag

Reservation 1 470 0001

8 600 000

8 428 000

4 500 000

' Exkl. mervärdeskatt

Enligt regeringens proposition 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor,
beslöt riksdagen att anvisa en ram på 5 milj.kr. för att under budgetåren
1990/91-1992/93 användas i en försöksverksamhet för att främja ut-
ländska, främst japanska, investeringar i Sverige.

Anslaget fördelar sig med 1,5 milj.kr. för vardera av de två första bud-
getåren och med 2 milj.kr. för det senare.

För budgetåret 1991/92 beslöt riksdagen enligt regeringens proposition
att anvisa ytterligare 7,1 milj.kr. för investeringsfrämjande åtgärder.

Under budgetåret 1990/91 startades verksamheten i samarbete med am-
bassad och handelssekreterarkontor i Japan. Ett särskilt investeringskontor
öppnades vid ambassaden i Tokyo den 1 september 1991. Kontoret bear-
betar aktivt utwalda målgrupper för att öka intresset för japanska in-
vesteringar i Sverige.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för att främja utländska investeringar i Sverige för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 4 500 000 kr.

D. Mineralförsörjning m.m.

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning m.m.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den centrala förvaltningsmyn-
digheten för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhante-
ring.

Det övergripande målet för SGUs verksamhet är att undersöka, doku-
mentera och beskriva Sveriges geologi för att tillhandahålla geologisk
information som motsvarar behoven inom särskilt områdena miljö och
hälsa, fysisk planering, naturresursförsöijning, jord- och skogsbruk samt
totalförsvar.

SGU är chefsmyndighet för bergsstaten, som är regional förvaltnings-
myndighet för frågor om landets mineralhantering.

Målet för bergsstatens verksamhet är att möjliggöra eftersökande och
utvinning av främst malmer, att förhindra misshushållning med våra mine-
ralresurser samt att förebygga att personer och egendom kommer till
skada vid gruvdrift.

Vid SGU och bergsstaten tillämpas programbudgetering med följande
programindelning:

1. Geologisk undersökningsverksamhet

2. Mineralpolitiska myndighetsuppgifter

3. Geologiska myndighetsuppgifter

4. Bergsstaten

5. Intäktsfinansierad verksamhet

Verksamheten under program 1-4 finansieras från ramanslaget Sveriges
geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. samt
genom avgifter och försäljningsintäkter. Verksamheten under program 5
finansieras genom intäkter.

Insatser för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning
och tillämpad geovetenskaplig forskning finansieras från reservations-
anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk under-
sökningsverksamhet m.m.

1990/91 Utgift1 93 656 174

1991/92 Anslag 103 379 000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 100 533 000

1992/93 Förslag 118 085 000

Reservation

9 858 2422

1 Inkl, bergsstaten

: Exkl. mervärdeskatt

Sveriges geologiska undersökning

SGU anser att statsmakternas anslagsberäkning och de finansiella åtgärder
som regeringen därefter vidtagit innebär att värdet av de resurser som
ställts till SGUs förfogande för att uppnå de av statsmakterna uppställda
målen är väsentligt lägre än vad som förutskickades i 1991 års budgetpro-
position. Den totala avvikelsen mellan resursbehov och anvisade resurser
är 10,95 milj.kr., varav 6,25 milj.kr. för landbaserad verksamhet och 4,7
milj.kr. för den maringeologiska verksamheten.

Konsekvenserna av statsmakternas anslagsberäkning och anvisade medel
är att

- om yttäckning och informationsmängd hålls fast kommer målåret för
undersökningsverksamhet på land i genomsnitt att senareläggas till om-
kring år 2035 och på kontinentalsockeln till år 2110,

- om målår och informationsmängd hålls fast kommer yttäckningen att bli
endast 60 % av landytan och 50 % av kontinentalsockeln samt att

- om målår och yttäckning hålls fast kommer den mängd information per
ytenhet som kan tas fram, sammanställas, bearbetas, tolkas och redo-
visas att minska till mindre än 50 % av nuvarande.

SGU förordar att medel anvisas så att uppställda mål kan uppnås, dvs.
att ytterligare 10,95 milj.kr. i 1991/92 års kostnadsläge anvisas.

SGU föreslår vidare att takten i den geofysiska flygmätningsverksam-
heten ökas så att 75 % täckning nås inom en 1 O-årsperiod jämfört med en
25-årsperiod med nuvarande takt. SGU hemställer om att för den ökade
flygmätningsverksamheten för budgetåren 1992/93 och 1993/94 anvisas
5,44 milj.kr. resp. 2,56 milj.kr.

För SGUs medverkan i den nya topografiska kartan T5 föreslås 1,0
milj.kr. föras över från försvarsdepartementets till näringsdepartementets
huvudtitel.

SGU begär därutöver dels

- 3,4 milj.kr. för att genomföra ett miljöövervaknings- och undersök-
ningsprogram för marina mineralresurser samt ett miljöbevakningspro-
gram i Öresundsområdet i samband med att en fast förbindelse byggs
över Öresund, dels

- 112 000 kr. för att genomföra en funktionsövning inom ramen för ver-
kets totalförsvarsuppgifter.

SGU föreslår att medel till bergsstaten anvisas i enlighet med den gäl-
lande treårsplanen.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Föredragandens överväganden

Förslag:

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Övergripande mål:

De övergripande mål som gäller för SGU och bergsstaten för tre-
årsperioden 1991/92-1993/94 ligger fast.

Resurser:

Ramanslag 1992/93 118 085 000 kr.

Slutsatser:

De resurser statsmakterna anvisat och de mål som ställts upp innebär höga
krav på anpassning av verksamheten till de givna förutsättningarna. Det
gäller såväl verksamhetens inriktning, innehåll och organisation som be-
manningen med avseende på antal, inriktning och kompetens.

SGU har redovisat de åtgärder som vidtas för att åstadkomma nödvändig
anpassning. Jag har inget att invända mot dessa åtgärder. Jag vill för egen
del särskilt stryka under vikten av att SGU utvecklas till en behovs- och
kundinriktad organisation. Det är en förutsättning för att den anslagsfinan-
sierade verksamheten skall få ökad effektivitet.

SGU har i den förenklade anslagsframställningen redovisat det pågående
arbetet med att ta fram lämpliga resultatmått för vissa verksamheter.
Arbetet beräknas under budgetåret 1991/92 resultera i ett underlag som
kan användas under nästa treårsperiod. Det är enligt min mening angeläget
att detta underlag slutredovisas i den förenklade anslagsframställningen
1992/93.

SGUs och bergsstatens redovisade resultat för budgetåret 1990/91 har
inte givit mig anledning att föreslå någon förändring av den redan fastlag-
da inriktningen.

Resurser:

Jag vill först ta upp frågan om avgiftsfinansiering. SGU har i oktober
1991 redovisat regeringens uppdrag att se över möjligheterna att avgifts-
belägga i dag anslagsfinansierade produkter och tjänster. Genom att införa
vissa nya avgifter och genom att höja priserna för redan avgiftsbelagda
produkter och tjänster finns det enligt SGU vissa begränsade möjligheter
att förbättra verkets övriga intäkter i den anslagsfinansierade verksamhe-
ten. Mot bakgrund av att det påvisats att många användare av SGUs mate-
rial bedöms ha stort ekonomiskt utbyte av informationen är det enligt min

mening rimligt att användare genom avgifter betalar en del av de kostna-
der som lagts ned. Jag är dock inte nu beredd att ta slutlig ställning till
SGUs utredning om avgiftsfinansiering. SGU bör även under budgetåret
1992/93 eftersträva att höja sina avgiftsintäkter i enlighet med det beslut
statsmakterna fattat. Jag avser att i samband med budgetprövningen för
nästa treårsperiod, dvs. inför 1994 års budgetproposition, återkomma till
regeringen med förslag i denna fråga. Jag vill emellertid redan nu fram-
hålla att för det fall en ökad avgiftsfinansiering på sikt inte kan tillgodose
behovet av ytterligare resurser för den landbaserade undersökningsverk-
samheten, bör det föranleda en omprövning av målen för verksamheten.

Vad gäller den maringeologiska verksamheten anser jag att SGU bör an-
visas ytterligare medel för att öka undersökningsfartygets bemanning med
en besättning och för att fortsätta det miljökemiska analysprogrammet
samt för att anskaffa djupdata från sjöfartsverket.

Innan jag går in på anslagsberäkningen vill jag även ta upp frågan om
den geofysiska flygmätningen. Jag delar SGUs uppfattning att det är an-
geläget att takten i denna mätning ökas så att 75 % täckning kan nås inom
en 10-årsperiod. Skälet härför är att de verksamheter, bl.a. prospekte-
ringen, som är beroende av sådan geoinformation snabbare får tillgång till
den och att kostnaden per ytenhet kan sänkas väsentligt. För detta krävs
att flygmätningsvolymen ökas från 4 kartblad per år till genomsnittligt 10
kartblad per år. Målet 75 % täckning bör härigenom kunna uppnås senast
i och med utgången av år 2002.

Jag går nu över till anslagsberäkningen. Ramanslaget har beräknats med
utgångspunkt i gällande treårsplan. Jag har därutöver tagit hänsyn till
effekterna av mina förslag i det föregående om den maringeologiska verk-
samheten (+ 5 milj.kr.) samt om att öka takten i den geofysiska flyg-
mätningen (+ 4 milj.kr.).

SGU bör vidare för sin medverkan i den nya topografiska kartan (T5)
tillföras 1 milj.kr. från försvarsdepartementets huvudtitel. Jag har i denna
fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.

Sammantaget beräknar jag anslaget till 118 085 000 kr. för budgetåret
1992/93, varav 4 407 000 kr. för bergsstatens verksamhet.

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag presenterat en
försöksverksamhet som innebär en ny beslutsordning och en förändrad
modell för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar. SGU
omfattas av denna försöksverksamhet. För investeringar i anläggningstill-
gångar beräknas SGU ta upp lån i riksgäldskontoret på högst 45 milj.kr.
Av detta belopp beräknas 35 milj.kr. användas för lösen av återstående
kapitalskuld hos statskontoret för ADB-utrustning som anskaffats t.o.m.
innevarande budgetår samt för lösen av ianspråktaget utrustningsanslag
som återstår att amortera per den 1 juli 1992.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Hemställan

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings-
verksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag på
118 085 000 kr.

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

3 023 176

4 000 000

5 000 000

Reservation

-23 176

Från anslaget bekostas insatser för att främja och stödja riktad geoveten-
skaplig grundforskning och tillämpad geovetenskaplig forskning.

Sveriges geologiska undersökning

SGU föreslår att medel till geovetenskaplig forskning anvisas i enlighet
med den av riksdagen antagna treårsplanen för forskning.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har vid behandlingen av forskningspropositionen (prop.
1989/90:90, NU40, rskr. 337) lagt fast riktlinjer för resursförstärkningar
inom anslaget. Jag beräknar i enlighet med dessa riktlinjer anslaget för
budgetåret 1992/93 till 5 milj.kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forsk-
ning för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på
5 000 000 kr.

4 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Nämnden för statens gruvegendom förvaltar statens mineralfyndigheter
och annan gruvegendom som tillhör staten. Nämnden svarar för att statens
gruvegendom tillvaratas på bästa sätt och utökar denna genom prospekte-
ringsverksamhet, när så är lämpligt. Nämnden skall särskilt ta initiativ till
åtgärder för att förbättra det ekonomiska utbytet av gruvegendomen, be-
sluta i frågor om kronoandel samt bereda ärenden om statligt stöd för
prospektering.

D 3. Statens gruvegendom: Prospektering m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

1992/93 Förslag

42 212 000

56 300 000

53 281 000

10 000 000

Reservation

11 359 900'

'Exkl. mervärdeskatt

Kostnaderna för prospekteringsverksamhet och brytvärdhetsundersökning-
ar betalas från anslaget.

Nämnden för statens gruvegendom m.fl.

Nämnden för statens gruvegendom har lämnat en förenklad anslagsfram-
ställning för budgetåret 1992/93. Nämnden framhåller i sin anslagsfram-
ställning bl.a. följande.

Prospekteringsanslaget bör uppgå till 57 201 000 kr. Nämnden hänvisar
till de riktlinjer för verksamheten, som anges i budgetpropositionen (prop.
1990/91:100 bil. 14, rskr. 148) och konstaterar att, i enlighet med riktlin-
jerna, ca 85 % av nämndens prospekteringsmedel under år 1991 har kon-
centrerats till undersökningar i områden med goda geologiska förutsätt-
ningar och som ligger i eller intill regioner med en infrastruktur som kan
tillgodose en gruvverksamhets behov.

Svenska Gruvindustriarbetareförbundet har inkommit med skrivelser
med anledning av situationen inom gruvindustrin, angående satsningar på
prospektering i Malmfälten samt om bl.a. statlig prospektering. Svenska
Gruvindustriarbetareförbundet och Svenska Industritjänstemannaförbundet
har inkommit med en gemensam skrivelse om statligt stöd till prospek-
tering. Malå kommunfullmäktige har inkommit med en skrivelse angå-
ende statlig prospektering.

Föredragandens överväganden

Regeringen har i propositionen om inriktningen av den ekonomiska politi-
ken (prop. 1991/92:38) bl.a. förordat att den statliga prospekteringsverk-
samheten samt nämnden för statens gruvegendom (NSG) avvecklas.

Statens engagemang inom gruvnäringen skall ses i ljuset av den nya
ekonomiska politik och den därmed sammanhängande omläggningen av
näringspolitiken, som regeringen har startat. För näringslivets utveckling
är det av avgörande betydelse att den generella ekonomiska politiken bi-
drar till ett bra klimat för företagande i landet.

Gruv- och mineralindustrin har stor regionalpolitisk, sysselsättnings-
mässig och samhällsekonomisk betydelse för landet. Statens roll är att
främja och stimulera gruvnäringens utveckling genom att skapa generellt
goda förutsättningar för verksamhet såsom exempelvis prospektering. För
att stimulera till prospektering i landet bör staten koncentrera insatserna på
basverksamhet, främst i form av grundläggande geologisk kartering. Det
är statens uppgift att tillhandahålla en för prospektering efterfrågad och
adekvat basinformation, för såväl svenska som utländska aktörer.

Jag har tidigare under anslaget D 1. Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet m.m. föreslagit att Sveriges geologis-
ka undersökning (SGU) anvisas ytterligare 4 milj.kr. för att snabbare
kunna genomföra den geofysiska flygmätningen av landet.

Statens engagemang för gruvnäringen skall komplettera företagens egna
satsningar i verksamheten. Detta gör staten genom att ta ett ansvar för
tillgången på god basinformation. Jag anser däremot inte, att staten bör
bedriva egen prospekteringsverksamhet. Det bör åligga företagen själva att
vidta åtgärder för att långsiktigt säkra sin råvarubas.

Till bilden hör, att utfallet av den statliga prospekteringsverksamheten
inte varit tillfredsställande. NSG har under budgetåren 1982/83-1990/91
disponerat drygt 420 milj.kr. för egen prospekteringsverksamhet. Inom
programmet för utökad prospektering har staten därutöver givit skilda
aktörer finansiella bidrag till olika prospekteringsprojekt. Stödet upphörde
år 1990 och omfattade totalt ca 396 milj.kr. under åren 1983-1990.

Utfallet av den statliga prospekteringsverksamheten genom NSG har,
som nämnts, inte varit tillfredsställande, om man ser till tillskapande av
nya exploaterbara fyndigheter. Min bedömning är därför att prospek-
teringsverksamhet i statlig regi inte i någon avgörande omfattning kan
bidra till att tillförsäkra landet en nödvändig råvaruförsörjning. Vidare bör
inte några branschanknutna stöd lämnas.

Beträffande formerna för avveckling av den statliga prospekteringsverk-
samheten och NSG vill jag anföra följande. NSG bör upphöra som myn-
dighet den 30 juni 1993. Jag avser att inom kort uppdra åt NSG att redan
nu anpassa verksamheten till att myndigheten skall upphöra med sin verk-
samhet vid nämnda tidpunkt. NSG bör bl.a. inte påbörja några nya pro-
spekteringsprojekt. Nämndens huvudsakliga uppgift under budgetåret
1992/93 bör vara att koncentrera sina insatser på att öka utbytet av hittills
gjorda prospekteringsinsatser, genom att söka aktivera och förädla gruv-

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

egendomen. Detta innebär exempelvis att nämnden skall prioritera slut-
förande av projekt, vilka är långt framskridna och som bedöms ha en god
potential. Vidare bör nämnden avyttra den statliga gruvegendomen på
affärsmässiga villkor. Jag avser uppdra åt NSG att förhandla med berörda
företag om inlösen av löpande arrendeavtal, genom engångsinbetalningar.

NSGs prospekteringsverksamhet bedrivs till stor del genom upphandling
av prospekteringstjänster från det statliga företaget Sveriges Geologiska
AB (SGAB). Enligt vad jag har erfarit, utreder SGAB för närvarande de
kommersiella förutsättningarna för bildande av ett särskilt prospekterings-
bolag.

Lagstiftningen inom mineralområdet är ett viktigt instrument för att
stimulera gruvnäringen. Den 1 juli 1992 träder en ny minerallag (1991:45)
i kraft. Jag anser att det finns skäl att se över vissa bestämmelser i den
nya lagen i syfte att ytterligare stimulera prospekteringen efter och bear-
betningen av nya fyndigheter. Det gäller bl.a. vissa inslag i koncessions-
prövningen samt sambandet mellan undersökningsverksamhet och rätten att
bearbeta upptäckta mineral. Jag avser att återkomma med förslag till
ändringar.

Jag beräknar anslaget för budgetåret 1992/93 till 10 milj.kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.,

2. godkänna vad jag anfört, dels om ändrade riktlinjer för den
statliga prospekteringsverksamheten, dels om ändrade riktlinjer för
verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom,

3. godkänna vad jag anfört om avyttring av den statliga gruvegen-
domen.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

D 4. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

1992/93 Förslag

6 825 000

7 481 000

7 293 000

7 671 000

Kostnaderna för nämndens för statens gruvegendom kansli samt förvalt-
ning av statens gruvegendom betalas från anslaget. Nämnden har för
närvarande 13 anställda.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

1991/92 Beräknad ändring

exkl. 1992/93

mervärdeskatt ----------------

Föredraganden

Personal	13	- 1
Anslag
Förvaltningskostnader	5 930 000	+ 255 000
(därav lönekostnader)	4 493 000	+ 239 000
Utmålskostnader	400 000	-
Lokalkostnader	963 000	+ 123 000
	7 293 000	+ 378 000

Nämnden för statens gruvegendom

Nämnden för statens gruvegendom har lämnat en förenklad anslagsfram-
ställning för budgetåret 1992/93. Nämnden anför i sin anslagsframställning
bl.a. att anslaget för kostnaderna för bearbetningskoncessioner (utmåls-
kostnader) bör räknas upp med 200 000 kr. Som skäl anför NSG att Sve-
riges geologiska undersökning (SGU) har aviserat en avgiftshöjning om
50 % för budgetåret.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1992/93 beräknar jag anslaget till 7 671 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för bud-
getåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 7 671 000 kr.

E. Statsägda företag m.m.

E 1. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag, m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

1 0001

1 000

'På tilläggsbudget I

Riksdagen beslöt den 18 december 1991 (prop. 1991/92:69, NU10,
rskr. 92) att bemyndiga regeringen att sälja statens aktier m.m., delar av
verksamheter inkl, fast egendom i vissa angivna företag. I propositionen
har regeringen anfört att omstruktureringsinsatserna i vissa företag kan
komma att kräva betydande kapitalinsatser innan en försäljning är möjlig.
Riksdagen beslöt också att Förvaltningsaktiebolaget Fortia skall avvecklas,
vilket medför att möjligheten att direkt överföra vinstmedel från bolag
inom Fortia till andra enheter som ingått i samma koncern upphör. Vidare
krävs vid försäljning av större aktieinnehav i vissa fall att direkta försälj-
ningsinsatser, reklam etc. betalas av säljaren. Kostnaderna för omstruk-
tureringsinsatser, m.m. är svåra att beräkna och beror i hög grad på hur
försäljningen organiseras. Mot denna bakgrund beslöt riksdagen också att
till kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. på
tillläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tolfte hu-
vudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr. Med hänsyn till den osä-
kerhet som fortfarande råder om hur stora kostnaderna för omstrukture-
ring blir anser jag att ett förslagsanslag på 1 000 kr. bör anvisas även för
budgetåret 1992/93. I enlighet med riksdagens beslut avser regeringen att
i budgetpropositionen i fortsättningen lämna en redovisning över vilka
försäljningar som har genomförts, vilka intäkter dessa givit samt i vad
mån intäkterna har använts för direkt amortering på statsskulden.

Jag förordar därför att regeringen föreslår riksdagen att ett förslagsan-
slag om 1 000 kr. för kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag, m.m. förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag,
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

E 2. Räntestöd m.m. till varvsindustrin

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

139 534 508

130 000 000

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Riksdagen beslöt våren 1989 (prop. 1988/89:100, bil. 14, NU 22,
rskr. 177) att fr.o.m. den 1 januari 1990 skall inte räntestöd kunna utgå
till svensk varvsindustri. Fram till detta datum kunde räntestöd utgå till
såväl inhemska beställare som vid export. Syftet med räntestöd var att
utjämna skillnaden i konkurrensvillkor mellan svenska och utländska
varvsföretag när det gäller ränta i samband med kredit. Kostnaden för
räntestöd budgetåret 1992/93 och kommande budgetår hänför sig därför
till tidigare beviljat räntestöd.

Riksdagen beslutade våren 1989 även att kontantstöd skall kunna utgå
till svensk varvsindustri under perioden 1990-1992. Syftet med införandet
av kontantstöd var framför allt att minska statens risk inom garantisyste-
met beroende på att kreditgarantier inte var förenliga med detta stöd.
Även kreditgarantier har upphört som stödform fr.o.m. den 1 januari
1990.

Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK har beräknat kostnaden
för räntestöd till svenska beställare med 130 milj.kr. för budgetåret
1992/93. I denna beräkning ingår även kostnaden för kontantstödet. Jag
förordar därför att regeringen föreslår riksdagen att ett förslagsanslag om
130 milj.kr. för räntestöd till svenska beställare förs upp på statsbudgeten
för budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 130 000 000 kr.

E 3. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB

1990/91 Utgift 43 169 744

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

1 000

80 000 000

Riksdagen beslöt våren 1990 (prop. 1989/90:88, NU88, rskr. 249) att
bemyndiga regeringen att ombilda affärsverket FFV till aktiebolag. I
samband därmed beslöt riksdagen att också utställa en garanti för FFV
ABs pensionsåtagande. Det innebär att staten påtager sig FFV ABs pen-
sionsförpliktelser intill ett belopp av 1 112 milj.kr. Denna garanti kommer

att successivt infrias och belasta budgeten i takt med att pensioner betalas
ut från staten till pensionärer med pensionsrätt från affärsverket FFV.

Regeringen har genom beslut den 15 november 1990 fastställt villko-
ren för utnyttjandet av pensionsgarantin. FFV AB har för budgetåret
1992/93 beräknat ett utnyttjande av garantin till 80 milj.kr. Jag förordar
därför att regeringen föreslår riksdagen att ett förslagsanslag om
80 milj.kr. för infriande av pensionsgaranti för FFV AB förs upp på
statsbudgeten för budgetåret 1992/93.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 80 000 000 kr.

F. Teknisk utveckling m.m.

F 1. Teknisk forskning och utveckling

1990/91 Utgift 861 894 053

1991/92 Anslag 851 157 000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 828 164 000

Reservation

319 588 294

1992/93 Förslag 750 908 000

Under denna anslagsrubrik anvisas medel till närings- och teknikut-
vecklingsverket (NUTEK), teknisk forskning och utveckling.

Från anslaget finansieras dessutom vissa verksamheter inom området
informationsförsörjning, däribland forskning- och utvecklingsarbete samt
visst stöd till innovationsverksamhet.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten
under detta anslag (milj.kr.).

	1990/91 Utfall	1991/92 Budget	1992/93 Beräknar1 Föredraganden
Kostnader
Program 1
Ny kunskap	332,8	321
Program 2
Ny teknik	373,9	408
Program 3
Nya produkter	134,4	156
(Summa)	(841,1)	(885)	(793,9)
Informationsförsöij nings-
verksamhet	5,7	6,7	4,2
Innovationsverksamhet	5,0	5,5	5,7
Ofördelade medel	9,4	15	10,1
Verksamhetsvolym/
Summa kostnader	861,9	912,2	813,9
Avgår finansiering
utöver anslag
Återbetalade projektmedel		33	33
Ej utnyttjade projektmedel		28	30
Summa Fl	804,1	851,2	750,9

Inkl, integrerade energiforskningsinsatser.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Jag har i översikten gjort en preliminär fördelning av anslaget för bud- Prop. 1991/92:100
getåret 1992/93 på olika anslagsposter. Det bör ankomma på regeringen gjj
att besluta om den slutliga fördelningen.

Förslag från myndigheter m.fl.

NUTEK har i sin anslagsframställning för 1992/93 redovisat planer beträf-
fande fullföljandet av den inriktning av verksamheten som lades fast ge-
nom riksdagens beslut i forskningspropositionen 1989/90:90, NU40, rskr.
337, och de näringspolitiska propositionerna 1989/90:88, NU30, rskr.
326, samt 1990/91:87, NU35, rskr. 317.

NUTEK koncentrerar insatserna under anslaget till prioriterade områden
såsom materialteknik, biomedicinsk teknik, teknikgrundande kemi, mikro-
elektronik och systemteknik. På många områden där insatser görs finns
beröringspunkter med de insatser som finansieras från anslaget H 4. Ener-
giforskning. Samfinansiering från båda anslagen förekommer i vissa pro-
jekt.

Anslagsframställningar har inkommit från Forskningsrådsnämnden, Tek-
niska nomenklaturcentralen, Tekniska litteratursällskapet och Svenska
Uppfinnareföreningen. Skrivelser från enskilda avseende stöd till uppfin-
ningsutveckling har inkommit.

I november 1991 överlämnades till chefen för näringdepartementet ut-
redningsrapporten (Ds 1991:63) Svensk informationsteknologis möjligheter
under 1990-talet med förslag till riktlinjer för en IT-politik inom det nä-
ringspolitiska området. I december 1991 överlämnades en rapport (Ds
1991:64) med bilagor till nämnda rapport.

Föredragandens överväganden

Teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet

Jag anser att teknisk forskning och utveckling är av grundläggande bety-
delse för ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i industrin. Det är
samtidigt mycket viktigt att denna utveckling leder mot miljövänliga pro-
dukter och processer. Genom sina insatser har NUTEK och tidigare STU
utgjort ett viktigt industripolitiskt instrument i det medellånga och långa
tidsperspektivet. Jag bedömer att detta fortsatt kommer att gälla.

För den verksamhet som finansieras över detta anslag beräknar jag ett
medelsbehov om 750,9 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Beräkningen
grundar sig på att vissa besparingar måste göras till följd av det ansträng-
da statsfinansiella läget. 35 milj.kr har överförts till anslaget F 4. Teknik-
vetenskapliga forskningsrådet och 3 milj.kr. har beräknats för särskilda
insatser inom träforskningen budgetåret 1992/93 (prop. 1989/90:90).
2,5 milj.kr. har tillfälligt omförts till anslaget F 7. Europeiskt forsknings-
och utvecklingssamarbete för budgetåret 1992/93.

För budgetåret 1992/93 har ytterligare 2,5 milj.kr. avseende medel för
informationsförsörjning tillfälligt omförts till anslaget F 7. Europeiskt
forskningssamarbete. Den särskilda organisationskommitté som kommer
att tillkallas med anledning av vissa myndighetsförändringar inom ut-
bildningsdepartementets område kommer att bl.a. se över den framtida
användningen av medlen för forskning inom området informationsförsörj-
ning.

För budgetåret 1991/92 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår,
av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till
teknisk forskning och utveckling och industriellt utvecklingsarbete m.m.
vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Även under budgetåret
1992/93 bör det skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra eko-
nomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga ramprogram och
insatsområden under en femårig planeringsperiod. Jag föreslår att riksda-
gen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 få fatta beslut
om stöd till teknisk forskning och utveckling, som inberäknat löpande
avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 375 milj.kr. under budget-
året 1993/94, högst 323 milj.kr. budgetåret 1994/95, högst 263 milj.kr.
budgetåret 1995/96 och högst 225 milj.kr. budgetåret 1996/97.

Liksom tidigare bör en viss del av resurserna under programmet Ny
kunskap hållas fria för projektstöd utanför ramprogrammen för kun-
skapsutveckling.

Avtalsbunden kollektiv forskning som redovisas under programmet Ny
teknik erhåller 183 milj.kr. från NUTEK budgetåret 1991/92. Motsvaran-
de industrifinansiering uppgår till 258 milj.kr. Verksamhetsvolymen be-
räknas vara ungefär oförändrad för budgetåret 1992/93. En översyn av
kollektivforskningssystemet har genomförts. Den är för närvarande under
remissbehandling.

Stöd från detta anslag till FoU-verksamhet skall medverka till att miljö-
aspekter och miljökonsekvenser blir beaktade och redovisade. NUTEK har
under budgetåret infört ett system för miljökonsekvensbedömningar
(MKB).

I treårsprogrammet som riksdagen lade fast våren 1987 behandlades
bland internationella frågor behovet av en ökad satsning på projekt som
utförs i europeiskt samarbete, exempelvis inom EGs ramprogram för FoU,
Eureka etc. Jag anser att NUTEK bör fortsatt beakta de möjligheter som
öppnats för svensk medverkan i EGs ramprogram och andra internationel-
la program för forskning och utveckling. Jag har beräknat insatser för
småföretags deltagande i Eureka på ökad nivå inom anslaget F 1 för bud-
getåret 1992/93. Jag återkommer dessutom senare under anslaget F 7.
Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete till frågan om ytterligare
stöd för att främja europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete.

I utredningen IT 2000 pekas EG-frågor ut som viktiga när det gäller
samarbetsmöjlighetema inom det informationsteknologiska området. Jag
delar utredningens uppfattning att IT är en av de viktiga teknologierna
inom vilken vi måste fortsätta att bedriva högkvalitativ forskning och
utveckling. Allt fler produktområden blir successivt beroende, direkt eller
indirekt, av den informationsteknologiska utvecklingen och dess

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

implementering. Det är därför av vital betydelse att också den mindre IT- Prop. 1991/92:100
industrin ges bättre möjligheter än hittills att delta i denna process, gy
NUTEK bör därför i ännu högre grad än hittills prioritera detta område
samtidigt som FoU inom andra väletablerade teknikområden bör klara sig
utan statligt stöd.

Inriktningen av programmen Ny kunskap, Ny teknik och Nya produkter

Inom programmet Ny kunskap initieras och lämnas stöd till industriellt
motiverade långsiktiga forskningsprogram och projekt för kunskapsutveck-
ling. Insatserna syftar till att stärka den tekniska kunskapsbasen och den
långsiktiga kompetensförsörjningen i Sverige. Programmen har vanligen
en varaktighet av en eller flera treårsperioder.

Programmet Ny teknik har till syfte att främst stödja förberedande tek-
nikutveckling och därtill kopplad teknisk forskning. Insatserna under
programmet sker i form av kollektiv forskning och FoU-program i bred
samverkan mellan industrin och FoU-genomförande organ. Insatserna
delfinansieras av industrin.

Programmet Ny teknik utgörs till hälften av kollektiv forskning medan
resten består av större s.k. insatsområden samt enskilda projekt. Ett
insatsområde innehåller ett större antal sammanhängande projekt inom ett
teknikområde. Flera samverkande aktörer svarar för genomförandet under
en begränsad tidsrymd, vanligen tre till sex år.

Programmet Nya produkter syftar till en breddning av industribasen
inom olika produkt- och teknikområden genom att stimulera tillkomsten av
nya teknikbaserade affärsverksamheter. Programmet omfattar för närva-
rande bl.a. teknikbaserat nyföretagande, produktutveckling, Eureka-förstu-
dier, teknikspridning och nätverksutveckling, småföretagsservice, uppfin-
narutbildning, uppfinnarpriser, innovatörsbidrag samt arbetstagarinitierade
projekt.

Det är angeläget att industrin tar ett ökat finansiellt ansvar för de insat-
ser som sker i samverkan mellan NUTEK och industrin.

Goda förutsättningar att bidra till ett ökat teknikbaserat företagande med
hjälp av produktutvecklingsstöd finns främst inom informationsteknik-
relaterade projekt, bioteknik och biomedicinsk teknik samt miljöteknik.
Insatserna bör därför ytterligare koncentreras till projekt för teknik- och
forskningsbaserat nyföretagande inom dessa områden. I linje härmed bör
också stöd till Eureka-projekt vid små och medelstora företag ges hög
prioritet. Detta innebär att förutom de hittillsvarande medlen till Eureka-
förstudier särskilda projektmedel nu avsätts.

Ovanstående innebär att mindre vikt bör läggas på andra aktiviteter.

Stödet med inriktning på arbetstagarinitierade projekt (ATIP) startade år
1977 och syftade ursprungligen till att stimulera och stödja projektförslag
från anställda som inte har till direkt uppgift att arbeta med produktut-
veckling. Stödet har hittills bedrivits i annorlunda och mer per-
sonalkrävande former än övrigt projektstöd. Med utgångspunkt i de er-
farenheter som vunnits och mot bakgrund av behovet av att förenkla och

effektivisera administrationen bör stödet framdeles integreras med övrigt
produktutvecklingsstöd.

De förändringar som nu genomförs av bl.a. programmet Nya produkter
medför att en ny programstruktur bör utformas inför budgetåret 1993/94.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Övrig verksamhet

NUTEK ansvarar för stöd till tekniskt utvecklingsarbete samt övriga frå-
gor rörande informationsförsörjning som faller inom myndighetens verk-
samhetsområde.

För informationsförsörjning har dessutom beräknats 4,17 milj.kr. för de
övriga insatser som faller inom näringsdepartementets ansvarsområde.
Dessa medel avser bl.a. bidrag till Tekniska litteratursällskapet och Tek-
niska nomenklaturcentralen (TNC). Det ankommer på regeringen att be-
sluta om den närmare fördelningen av medlen.

Den verksamhet vid Svenska Uppfinnareföreningen som bl.a. avser ut-
bildning och finansiering av lokala rådgivare bör för budgetåret 1992/93
erhålla medel för en oförändrad verksamhetsnivå.

Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för
medlens användning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och ut-
veckling,

2. bemyndiga regeringen att i enlighet med vad som anförts, under
budgetåret 1992/93, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i
samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m.
som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst
375 000 000 kr. under budgetåret 1993/94, högst 323 000 000 kr.
under budgetåret 1994/95, högst 263 000 000 kr. under budgetåret
1995/96 och högst 225 000 000 kr. under budgetåret 1996/97,

3. till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1992/93
anvisa ett reservationsanslag på 750 908 000 kr.

F 2. Materialteknisk forskning

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag
991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

10 000 000

26 200 000

25 539 557

Reservation

805 1241

1992/93 Förslag

36 150 000

Exkl. mervärdeskatt

Under detta anslag och under anslaget E 17. Naturvetenskapliga forsk-
ningsrådet, under utbildningsdepartementets huvudtitel, finansierar nä-
rings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, resp, naturvetenskapliga
forskningsrådet elva tvärvetenskapliga konsortier inom materialteknik.
Konsortierna är tidsbegränsade insatser, avsedda att pågå i minst fem år
men bör utvärderas redan efter två eller tre år, i första hand på tre år,
efter beslut av regering och riksdag med anledning av proposition
1989/90:90 (NU40, rskr. 337) Om forskning. Det övergripande målet för
satsningen på konsortier är att åstadkomma en nyorientering inom de
materialtekniska områden som kommer att få stor betydelse för den in-
dustriella utvecklingen på 1990-talet.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Myndigheten

NUTEK har i sin anslagsframställning föreslagit 45,0 milj.kr. för konsor-
tieverksamheten under budgetåret 1992/93. Fördelningen av dessa medel
mellan de elva konsortierna kommer att avgöras efter den internationella
utvärdering som har genomförts under december 1991. Under de två
första åren har vaije konsortium fått i genomsnitt 2,5 milj.kr. för sin
verksamhet.

Föredragandens överväganden

•

För de elva materialtekniska konsortierna har jag beräknat sammanlagt
36,2 milj.kr. för verksamheten under budgetåret 1992/93.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet,
som beräknat 2,9 milj.kr. (exkl. mervärdeskatt) för konsortieverksam-
heten under budgetåret 1992/93.

Jag har även erfarit att konsortierna genom riktade satsningar från forsk-
ningsrådsnämnden tillförts medel för utrustning i storleksordningen
48 milj.kr.

För att säkerställa en önskvärd omfattning och inriktning av det svenska
deltagandet i EGs ramprogram för forskning och utveckling föreslås till-
fälligt under budgetåret 1992/93 en omföring av 5 milj.kr. från detta
anslag till anslaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete.

Den till våren 1993 planerade propositionen om forskning avses in-
nehålla förslag om finansiering under treårsperioden 1993/94 - 1995/96 av
svensk medverkan i EGs ramprogram för forskning och utveckling. I
samma proposition kommer även konsortiernas fortsatta verksamhet att
prövas.

Hemställan prop. 1991/92:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Materialteknisk forskning för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 36 150 000 kr.

F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

30 700 000

34 261 000

35 630 000

Bidraget är budgeterat inkl, mervärdeskatt.

Under detta anslag anvisas medel till Stiftelsen Sveriges teknisk-veten-
skapliga attachéverksamhet, STATT. Denna är sedan år 1981 en offentlig
stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som hu-
vudmän. Verksamheten finansieras till ca två tredjedelar av statsbidraget
och till ca en tredjedel av egna intäkter från uppdrag, publikationer och
konferenser.

STATT har som huvuduppgift att följa den tekniska utvecklingen inom
olika industrinationer och att rapportera till svenska företag, myndigheter
och forskningsorganisationer om denna utveckling. Attachéverksamheten
har för närvarande kontor i Washington, Detroit, Los Angeles, San
Francisco, Bonn, Bryssel, London, Paris, Milano, New Delhi, Tokyo och
Moskva.

Den sammanlagda personalstyrkan utomlands uppgår för närvarande till
ca 70 personer. Verksamheten administreras av ca 10 personer från ett
hemmakontor i Stockholm.

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet

Stiftelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 föreslagit
att 41,8 milj.kr. anvisas för verksamheten. Förslaget att öka anslaget
innefattar ökad bevakning av miljö- och arbetsmiljöteknik liksom teknik
för tjänstesektorn samt ökad special- och länderbevakning. Förslaget in-
nefattar även en särskild satsning riktad mot de små och medelstora före-
tagen, indexerad kostnadsuppräkning inkl, kostnadstäckning för valuta-
effekter samt viss försöksverksamhet.

Föredragandens överväganden

Jag anser att STATT är ett kvalificerat och effektivt instrument för att
hålla det svenska samhället och näringslivet informerat om tekniska fram-
steg i omvärlden. Jag bedömer att STATTs samlade kompetens bör kunna
utnyttjas för att i ökad utsträckning komma de små och medelstora företa-
gen till nytta. För budgetåret 1992/93 har jag räknat med att verksamheten
skall bedrivas inom den ram som angavs i propositionen 1989/90:88 om
vissa näringspolitiska frågor, s. 128, och med beaktande av den delvis nya
inriktning som redovisas i propositionen 1991/92:51 om en ny småföre-
tagspolitik, s. 40.

Jag har för nästa budgetår beräknat ett bidrag på 35,6 milj.kr. för stif-
telsens verksamhet. Jag har då beaktat och inkluderat de särskilda resurser
till STATT som regeringen tidigare aviserat i propositionen 1991/92:51,
vad avser ökade insatser riktade mot de små och medelstora företagen.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag
på 35 630 000 kr.

F 4. Teknikvetenskapliga forskningsrådet

1990/91 Utgift 64 788 000

1991/92 Anslag 130 468 000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 126 863 495

1992/93 Förslag 184 966 000

1 Exkl. mervärdeskatt

Reservation

2 212 421'

Anslaget finaniserar den forskningsstödjande verksamhet m.m. som
teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) bedriver samt TFRs förvalt-
ning. TFR inrättades den 1 juli 1990, varvid STUs tekniska forsknings-
rådsfunktion (STUF) avslutades. Riksdagen beslutade våren 1990 dels om
anslag för TFR under budgetåret 1990/91 med 67 milj.kr., dels om rikt-
linjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 med
32 milj.kr. resp. 53 milj.kr. (prop. 1989/90:90, NU40, rskr. 337). TFR
skall byggas upp successivt under en period fram till mitten av 1990-
talet.

TFR har enligt sin instruktion (1990:730) till uppgift att främja och Prop. 1991/92:100
stödja vetenskapligt betydelsefull grundforskning inom det tekniska områ- gjj
det.

TFR skall verka för att information om forskning och forskningsresultat
sprids.

TFR skall samverka med andra myndigheter och organ inom forsk-
ningens område.

I samband med förslaget om inrättande av TFR angavs att rådet i för-
hållande till STUF borde tillföras väsentligt ökade resurser, omfördelade
från viss annan grundforskningsverksamhet vid bl.a. STU, t.ex. på ener-
giområdet (prop. 1989/90:90 s. 405 och 438). Riksdagen uttalade att det
var angeläget att STU i samarbete med rådet finner former som möjlig-
gör att denna verksamhet i möjligaste mån kan genomföras enligt tidigare
planer (NU 1989/90:40).

TFR har i sin anslagsframställning äskat sammanlagt 259,7 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat anslaget enligt de av riksdagen fastlagda riktlinjerna för
resursförstärkningar för budgetåret 1992/93. I enlighet med vad rege-
ringen tidigare anfört i prop. 1990/91:87 (avsnitt 4.2.4) bör ytterligare
30 milj.ki-. successivt tillföras TFR för att på fyra års sikt finansiera minst
200 doktorandtjänster inom främst teknisk fakultet. Utbyggnaden skall ske
successivt med en utökning med 50 doktorandtjänster per år under fyra år.
För budgetåren 1992/93 - 1994/95 beräknar jag en ökning av anslaget för
detta ändamål med 12,5 milj.kr., 12,5 milj.kr. resp. 5 milj.kr. Vid an-
slagsberäkningen har jag dessutom tagit hänsyn till att 20 milj.kr. tillfälligt
omförs till anslaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
budgetåret 1992/93. Anslaget F 4 beräknas därmed till totalt
184 966 000 kr. för budgetåret 1992/93.

Den till våren 1993 planerade propositionen om forskning avses in-
nehålla förslag om finansiering under treårsperioden 1993/94 - 1995/96 av
svensk medverkan i EGs ramprogram för FoU.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Teknikvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1992/93
anvisa ett reservationsanslag på 184 966 000 kr.

5 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

F 5. Europeiskt rymdsamarbete m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

1990/91 Utgift 360 130 000

1991/92 Anslag 406 098 000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 405 869 000

1992/93 Förslag 447 439 000

Anslaget finansierar dels Sveriges bidrag till det europeiska rymdsamar-
betet inom European Space Agency, ESA, dels Sveriges bilaterala sam-
arbete främst med Frankrike och Tyskland. Inom anslaget ryms också
myndighetens förvaltningskostnader.

Myndigheten

Rymdstyrelsen, f.d. statens delegation för rymdverksamhet, har i sin
anslagsframställning utgått från de treåriga riktlinjer för sin verksamhet
som fastställts i den av riksdagen godkända forskningspropositionen
(1989/90:90, NU40, rskr. 337). Rymdstyrelsen begär under detta anslag
482 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Den av rymdstyrelsen äskade
höjningen av anslaget hänför sig till ökningar inom ESAs fjärranalys- och
infrastrukturprogram som nu befinner sig i ett expansivt skede enligt
tidigare beslut vid ministermöte i Haag 1987. Infrastrukturprogrammet
består av projekten bärraketen Ariane 5, rymdskytteln Hermes och rymd-
laboratoriet Columbus. Columbus skall ingå i den internationella rymd-
stationen Freedom. Till Columbus-projektet hör även bl.a. en plattform i
polär bana för jordobservation. I infrastrukturprogrammet ingår också
datareläsatelliter.

Härutöver kan under budgetåret 1992/93 nya projekt komma att aktuali-
tualiseras med betalningar under kommande budgetår. Rymdstyrelsen har
hemställt om bemyndigande för regeringen beträffande dessa nya projekt
som innebär att ikläda staten nya förpliktelser inom europeiskt rymdsam-
arbete på högst 368 milj.kr.

Föredragandens överväganden

ESA höll den 18-20 november 1991 i Miinchen ett rådsmöte på minister-
nivå. Jag konstaterar att utfallet av ministermötet blev

- att de vid Haag-mötet 1987 antagna målen för europeisk rymdverksam-
het bekräftades och att generaldirektörens förslag till långtidsplan
1992 - 2005 antogs som strategisk ram,

- att projekten Hermes, Columbus och datareläsatelliten DRS fortgår som
planerat under 1992 och att beslut för tiden därefter fattas vid ett nytt
ministermöte i slutet av år 1992,

- att ESA fick i uppdrag dels att göra en ingående analys av kostnaderna Prop. 1991/92:100
för att genomföra de tre projekten Hermes, Columbus och DRS, dels att gjj

undersöka möjligheterna till utökat internationellt samarbete, främst
inom Europa, för att reducera kostnaderna,

- att de tre nyss nämnda projekten samt verksamheten avseende telekom-
munikation och jordobservation om vilka beslut ej tidigare fattats, under
1992 skall fortgå inom en budget som skall vara 120 milj. ECU lägre
än ESAs förslag till ministermötet, dvs. 2 427 milj. ECU reduceras till
2 307 milj. ECU,

- att projektet fjärranalysinstrument placerade på den polära plattformen i
Columbusprojektet, POEM-1, skall igångsättas med ett första år, medan
beslut om fas 2 av projektet tages vid ministermötet 1992,

- att i framtiden ministermöten skall hållas i princip varje år.

Jag har för budgetåret 1992/93 beräknat 447,4 milj.kr. för europeiskt
rymdsamarbete varav jag beräknar 84 milj.kr. för bilateralt samarbete.

Jag förutser att regeringen vid utgången av nästa budgetår kommer att
kunna fattat beslut beträffande nya projekt i en sådan omfattning att be-
myndiganden om sammanlagt 368 milj.kr. krävs för nya åtaganden.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1992/93 an-
visa ett förslagsanslag på 447 439 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten
nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom euro-
peiskt rymdsamarbete om högst 368 000 000 kr.

F 6. Nationell rymdverksamhet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

60 896 000

56 742 000

56 181 000

Reservation

12 813 265‘

1992/93 Förslag

58 287 000

1 Exkl. mervärdeskatt

Anslaget finansierar utgifter för nationell rymdforskning, fjärranalys och
industriutveckling.

Myndigheten

Rymdstyrelsen, f.d. statens delegation för rymdverksamhet, har i sin an-
slagsframställan utgått från de treåriga riktlinjer för sin verksamhet som
fastställts i den av riksdagen godkända forskningspropositionen
(1989/90:90). Rymdstyrelsen äskar under detta anslag 71,5 milj.kr.

Rymdstyrelsen anser att den nationella delen av det totala svenska
rymdprogrammet är för liten och bör ökas. Rymdstyrelsen framhåller att
dess småsatellitverksamhet är viktig såväl för utvecklingen av kompetens
för liten och medelstor industri som för verksamheten i Kiruna. För att
kunna bibehålla en kontinuitet inom denna verksamhet har rymdstyrelsen
dessutom föreslagit en resursförstärkning av det nationella programmet på
15 milj.kr.

Härutöver kan under budgetåret 1992/93 nya projekt komma att ak-
tualiseras med betalningar under kommande budgetår. Rymdstyrelsen har
hemställt om bemyndigande för regeringen beträffande dessa nya projekt
som innebär att ikläda staten nya förpliktelser inom nationell rymdverk-
samhet på högst 150 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Jag anser det för närvarande inte motiverat med en ökning av insatserna
inom den nationella rymdverksamheten och är därför ej heller beredd att
tillstyrka ytterligare medel för en förstärkning av småsatellitprogrammet.

Jag har för budgetåret 1992/93 beräknat 58,3 milj.kr. för den nationella
rymdverksamheten.

Slutligen förutser jag att regeringen vid utgången av nästa budgetår
kommer att kunna fattat beslut beträffande nya projekt i en sådan omfatt-
ning att bemyndiganden om sammanlagt 150 milj.kr. krävs för nya åta-
ganden.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 58 287 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten
nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom na-
tionell rymdverksamhet på högst 150 000 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Prop. 1991/92:100

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete gjj

1990/91 Utgift 19 618 566 Reservation 53 830 081'

1991/92 Anslag 126 000 000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 122 824 000

1992/93 Förslag 211 000 000

' Exkl. mervärdeskatt

Under detta anslag anvisas medel för:

1. forsknings- och utvecklingssamarbete med Europeiska Gemenskapen,
EG, inom ramen för EGs ramprogram för forskning och utveckling, FoU.

2. europeiskt samarbete inom väg-, järnvägs- och flygtrafikens områden.

3. utbetalningar till EG som är följden av avtalet om ett Europeiskt Eko-
nomiskt Samarbetsområde, EES.

Medlen under punkt 1 disponeras huvudsakligen av närings- och teknik-
utvecklingsverket. Till en mindre del disponeras medlen under punkt 1 av
styrelsen för teknisk ackreditering. En del av anslaget används för att
främja deltagande i europeiskt FoU-samarbete genom informationsverk-
samhet, sonderingsarbete m.m.

Medlen under punkt 2 disponeras av närings- och teknikutvecklings-
verket, som därvid skall beakta att transportforskningsberedningen har
regeringens uppdrag att samordna de svenska statliga insatserna inom
ramen för det europeiska FoU-samarbetet på vägtrafikområdet pågående
t.o.m. budgetåret 1994/95.

Bakgrund

Under en följd av år har det svenska deltagandet i EGs forskningsprogram
breddats och fördjupats. Målet i integrationsprocessen på FoU-området
kan sägas vara huvudsakligen nått när EES-avtalet träder i kraft och
Sverige därmed blir medlem i EGs tredje ramprogram för FoU. Svenska
företag och institutioner får då samma rättigheter som EGs företag och
forskningsinstitutioner att delta i projekt, erhålla projektstöd från EGs
FoU-budget samt att utnyttja resultat.

Enligt avtalet skall Sverige bidra till EGs FoU-budget. De program som
Sverige genom EES-avtalet ges tillträde till är: informationsteknologi,
kommunikationsteknologi, telematiksystem, produktions- och material-
teknologi, mätning och provning, marinvetenskap och teknologi, biotekno-
logi, jordbruk och jordbruksindustrien forskning, biomedicin och hälso-
forskning, vetenskap och teknologi för u-länder, icke-nukleär energi samt
humankapital och forskarrörlighet.

En redogörelse för EGs ramprogram, de viktigaste industristrategiska Prop. 1991/92:100
programmen samt det dittillsvarande svenska deltagandet lämnades i rege-
ringens proposition om näringspolitik för tillväxt 1990/91:87 s. 55 - 58.

Föredragandens överväganden

Ett av målen för EGs FoU-program är att stärka den europeiska industrins
vetenskapliga och tekniska bas och göra den mera konkurrenskraftig på
den internationella marknaden.

Inom de industriellt inriktade delarna av EGs FoU-program växer fram
system, koncept och standarder som är avpassade för den kommande inre
marknaden. Denna blir av vital betydelse för svensk industri som således
har ett starkt intresse av att kunna delta i den europeiska teknologiutveck-
lingen för att behålla och stärka sin position på den europeiska markna-
den. En fortsatt breddning av samarbetet är av detta skäl önskvärd spe-
ciellt på de industristrategiska områdena informationsteknologi, kommuni-
kationsteknologi, telematiksystem, produktions- och material teknologi samt
icke nukleär energi. Bred förankring i programmen ger inflytande och
möjligheter till påverkan på teknikutvecklingen.

Ett andra skäl för att bredda samarbetet som jag speciellt vill under-
stryka är att svensk forskning bör ges möjlighet att så snart som möjligt få
såväl vetenskaplig som ekonomisk utdelning av integrationen med den
europeiska forskningen. Genom att delta i många projekt, kan den svenska
FoU-verksamheten tillgodogöra sig det insatta bidraget till EGs FoU-bud-
get i form av projektstöd. Storleken på projektstödet står i direkt relation
till antalet och storleken på de projekt som svenska företag och institu-
tioner deltar i. För att svenska företag och institutioner ska bli accep-
terade och kunna delta i ett brett spektrum av projekt krävs att goda sam-
arbetsrelationer etableras tidigt när programmen startar. De industristra-
tegiska program jag nyss nämnt startar under åren 1991 och 1992. Pro-
jektdeltagarna formerar sig redan nu, vilket får betydelse för programmens
hela livslängd. När projektkonsortiema väl etablerats och programverk-
samheten är i gång kan det vara svårt för nya deltagare att komma in. Om
Sverige till fullo skall kunna utnyttja de möjligheter som EES-avtalet
erbjuder bör svenska företag och institutioner ges tillfälle att delta i de
industristrategiska programmen från böljan.

I de projekt som startar före EES-avtalets ikraftträdande, måste det
svenska deltagandet finansieras nationellt genom hela sin livslängd. Pro-
jekt som startar efter avtalets ikraftträdande får delfinansiering ur EGs
FoU-budget.

Jag beräknar att hela ökningen av detta anslag skall utgöra stöd till
projekt inom de nya industriella programmen. Därutöver finns pågående
samarbete inom EGs andra ramprogram för FoU, däribland gjorda åtagan-
den om programsamarbete bl.a. på områdena mätning och provning, trä-
forskning och avfallsåtervinning. Dessa åtaganden skall fullföljas.

Den del av anslaget som bör reserveras för utbetalning till EG efter
EES-avtalets ikraftträdande och som belastar budgetåret 1992/93 beräknar

jag i dag till 40 miljoner kronor. Det slutliga beloppet fastställs i juli Prop. 1991/92:100
1992.

För att säkerställa en önskvärd omfattning och inriktning av det svenska
deltagandet i EGs ramprogram för FoU föreslås tillfälliga omföringar
under budgetåret 1992/93 till detta anslag från anslagen F 1. Teknisk
forskning och utveckling med 5 milj.kr., F 2. Materialteknisk forskning
med 5 milj.kr., F 4. Teknikvetenskapliga forskningsrådet med
20 milj.kr., H 4. Energiforskning med 20 milj.kr. och B 12. Byggnads-
forskning 5 milj.kr. Vid fördelningen av dessa medel bör hänsyn tas till
de berörda teknikområdena och de därinom verksamma forskarnas behov
av stöd för deltagande i EGs FoU-program.

Den till våren 1993 planerade propositionen om forskning avses inne-
hålla förslag om finansiering under treårsperioden 1993/94 - 1995/96 av
svensk medverkan i EGs ramprogram för FoU.

För samarbete inom EGs ramprogram för forskning och utveckling
beräknar jag för budgetåret 1992/93 ett anslag om 186 milj.kr.

För europeiskt trafiktekniskt samarbete beräknar jag ett anslag på
25 milj.kr. vilket motsvarar en oförändrad nivå.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete anvisa ett
reservationsanslag på 211 000 000 kr.

Verksamheten vid statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt är enligt sin instruktion (1988:344) landets cent-
rala institution för teknisk utvärdering, provning och mätteknik samt
därmed förenad rådgivning, forskning och utveckling.

SP utför undersökningar, provningar och tekniska utvärderingar av
material, konstruktioner, system och därmed förenad verksamhet.

SP bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhets-
område.

SP lämnar experthjälp och råd till myndigheter och utredningar samt i
nationellt och internationellt standardiseringsarbete.

SP är kontrollmyndighet enligt förordningen (1987:423) om handel med
ädelmetallarbeten samt meddelar föreskrifter om avgifter för registrering
som avses i 11 § lagen.

Omräknat till helårstjänster uppgick SPs personalstyrka till 472 den 30
juni 1991.

Vid SP tillämpas programbudgetering med verksamheten uppdelad i tre
produktionsområden.

Produktionsområde 1. Teknisk utvärdering, omfattar uppdrag från nä-
ringsliv, förvaltning och enskilda avseende tekniska undersökningar, mät-
ning, provning, kontroll, besiktning, beräkning m.m. I produktionsom-

rådet ingår även riksprovplatsuppgifter samt riksmätplatsuppdrag från Prop. 1991/92:100
styrelsen för teknisk ackreditering.

Produktionsområde 2. Forskning och utveckling, omfattar två huvudom-
råden. Det ena består av riktad grundforskning inom mätteknik och prov-
ningsmetodik med syfte att utveckla kompetens och metoder. Det andra
huvudområdet utgörs av tillämpad forskning för utvärdering av ny teknik
och kunskapsuppbyggnad inom de områden och branscher där SP arbetar.

Produktionsområde 3. Rådgivning, omfattar kunskapsförmedling med
utgångspunkt från SPs erfarenheter och expertroll inom provning och
mätteknik. Arbetet avser deltagande i nationellt och internationellt standar-
diserings- och kommittéarbete, rådgivning till statliga utredningar och
myndigheter samt medverkan i utbildning, m.m.

SPs verksamhet finansieras genom intäkter av uppdragsverksamhet åt
näringsliv och förvaltning, forsknings- och utvecklingsprojekt åt forsk-
ningsråd m.fl. samt genom anslag över statsbudgeten. Produktionsområde
1 skall i princip finansieras med uppdragsintäkter.

Sedan budgetåret 1989/90 tillämpas för SP en investeringsmodell med
statskapital för finansiering av investeringar. Denna modell innebär bl.a.
att SP får finansiera sina investeringar med de avskrivnings- och över-
skottsmedel som verksamheten genererar.

Medel för verksamheten anvisas innevarande budgetår under följande
anslag:

F 8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

F 9. Bidrag till statens provningsanstalt.

Anslag F 8 är ett förslagsanslag, som tas upp med ett formellt belopp på

1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksam-
heten. Som inkomst under anslaget redovisas uppdragsintäkter och ian-
språktagna medel från anslag F 9.

Anslag F 9 är ett reservationsanslag över vilket statens bidrag utgår i
första hand till produktionsområdena 2 och 3, men även till att täcka
eventuellt underskott i uppdragsverksamheten.

Anslag F 8 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller
säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten och för att
tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar SP en rörlig kredit i
riksgäldskontoret på 10 milj.kr.

F 8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag 1 000

1992/93 Förslag 1 000

Under detta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster av prov-
ningsverksamheten vid SP.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av den verksamhet
som omfattas av programbudgeteringen (1 000 kr).

Prop. 1991/92:100

	1990/91 Utfall	1991/92 Budget	1992/93 Beräknar
	1990/91 Utfall	1991/92 Budget	Provnings- anstalten	Föredra- gande
Produktionsområde 1: Teknisk utvärdering Externa intäkter	164 616	182 817	203 573
Anslag	-	-	-
Kostnader	96 545	112 788	124 685
Resultat	68 071	70 029	78 888
Produktionsområde 2: Forskning och utveckling Externa intäkter	17 654	21 682	22 275
Anslag	23 676	27 452	27 955
Kostnader	27 561	33 907	34 309
Resultat	13 769	15 227	15 921
Produktionsområde 3:
Rådgivning
Externa intäkter	1 957	2 525	2 250
Anslag	14 237	16 730	17 141
Kostnader	12 375	14 131	14 638
Resultat	3 819	5 064	4 753
Indirekta kostnader
och intäkter
Externa intäkter	2 744	1 405	1 362
Anslag Kostnader	7 215	2 941	2 358
(inkl, finansnetto)	79 338	79 661	84 767
Resultat	-69 379	-75 315	-81 047
Resultat1 före avsätt-
ningar	16 280	15 005	18 515
Summa bidragsanslag	45 1282	47 123’	47 454'	51 722

'Före förräntning av statskapital.

2Inkl. lönekompensation 3 993 kkr.
'Enligt regleringsbrev.

‘Tillkommer pris- och löneomräkning.

Hemställan

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

F 9. Bidrag till statens provningsanstalt

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

41 135 000

48 295 000

47 123 111

Reservation

1992/93 Förslag

51 722 000

Statens provningsanstalt

SP redovisar för treårsperioden 1992/93 - 1994/95 två budgetalternativ.
Alternativ a innebär en real minskning av statens anslag med 7,4 %. Al-
ternativ b, som SP utgår från i sin medelsberäkning, innebär en real ök-
ning med 7,2 % under treårsperioden.

SP föreslår vidare

- att lokalansvaret för huvudanläggningen överförs från byggnadsstyrelsen
till SP,

- att gränsen för SPs rörliga kredit hos riksgäldskontoret ökas till
20 milj.kr.,

- att 7 milj.kr. anvisas via styrelsen för teknisk ackreditering för anskaff-
ning av en tre-koordinatmätmaskin vid SPs riksmätplats för längd samt

- att regeringen tar initiativ till ett förstärkt nordiskt samarbete inom
metrologisk FoU organiserat som en fackgrupp inom Nordtest.

Statens provningsanstalt har genomfört en resultatanalys omfattande åren
1986/87 - 1990/91.

Förutsättningarna för SPs verksamhet har under perioden förändrats med
den tekniska utvecklingen, avregleringen och näringslivets strukturom-
vandling. SP har genom framgångsrik anpassning haft en positiv ekono-
misk utveckling och samtliga år redovisat överskott som väl täcker för-
rän tningskraven.

SPs kundkrets bestod under 1990/91 av ca 14 700 kunder. Av de totala
externa intäkterna på 187 milj.kr. svarade 380 kunder för 55 %. Av in-
täkterna kommer ca hälften från uppdrag åt tillverknings- och bygg-
nadsindustrin.

Marknadens värdering av SPs tjänster kan utläsas ur nyttjandegraden.
Uppdragsverksamheten inom teknisk utvärdering och FoU har ökat i vo-
lym med 20 % resp. 29 % under perioden. Det statliga anslaget har under
perioden minskat med 6 %.

För löpande uppföljning har provningsanstalten redovisat ett antal Prop. 1991/92:100
nyckeltal relaterade till verksamhetens karaktär och ekonomiska målsätt- g-|
ning. Nyckeltal anges för arbetsproduktivitet, finansförvaltning/kassahåll-
ning och lönsamhetsutveckling samt för utveckling inom det personal-
sociala området.

Räntabiliteten på totalt kapital (resultat efter avskrivningar plus finansiel-
la intäkter i förhållande till balansomslutningen) har under perioden ökat
från 8 % med en topp på 18,8 % 1989/90 till 10,6 % 1990/91. Omsätt-
ningen per anställd har under perioden ökat från 337 000 kr. till
501 000 kr. Debiteringsgraden för all personal (andel debiterbar tid i för-
hållande till total tid) har ökat från 54 % till 59 %. SP hade en perso-
nalomsättning 1990 på 4 % och antalet sjukdagar var 12,2.

Provningsanstalten har i sin resultatanalys också behandlat effekterna av
sin verksamhet. En kvantitativ analys av de samhällsekonomiska effekter
som SPs verksamhet får är mycket komplex. Uppdragsverksamheten ger
positiva effekter hos industrin genom säkrare och tillförlitligare produkter,
förbättrad kvalitetsstyrning, underlättad export och ökad konkurrenskraft.
SP har i en rad praktiska exempel pekat på kvalitativa samband mellan
dess verksamhet inom FoU, rådgivning och teknisk utvärdering och ef-
fekter i omvärlden.

Föredragandens överväganden

SP har inför treårsperioden 1992/93 - 1994/95 redovisat en fördjupad
anslagsframställning med resultat-, framtids- och resursanalyser. SP har
också redovisat strategi och policy för uppdragsverksamheten, analyserat
behovet av FoU i verksamheten, redovisat utvecklingsplaner för EMC-
verksamheten och gjort en översyn av riksmätplatsverksamheten. SP har
särskilt pekat på behovet av ökat intressentengagemang.

För SPs verksamhet spelar utvecklingen i Europa en stor roll. Den
västeuropeiska integrationen innebär bl.a. konkurrens mellan kompetenta
provnings- och certifieringsorgan samt ökat produktansvar för tillverkarna.
Ett huvudsyfte med EG-systemet är att en produkt inte skall behöva kont-
rolleras i mer än ett land. En följd av detta blir att volymen av vissa
provningar och certifieringar kommer att minska. Samtidigt ställs ökade
krav på tekniskt underlag och kvalitetssäkring i industrin. En svensk
anslutning till EGs ordning kommer att få effekter för näringslivet och
därmed för den infrastruktur som tillhandahåller teknisk utvärdering,
provning och certifiering.

Europaintegrationens konsekvenser för området provning och certifiering
har berörts i ett antal utredningar under senare år (jfr Provning och
kontroll i internationell samverkan, SOU 1988:6, och Certifiering och
provning i Sverige - konsekvenser av Europaharmoniseringen, SP-rapport
1990:33). Utvecklingen mot öppna system och ökad konkurrens mellan
kompetenta organ leder till att behovet av statligt engagemang inom områ-
det provning och certifiering inte längre är lika självklart som tidigare. En
effekt av detta kan ses i bilaga till regeringens proposition till riksdagen

om privatisering av statligt ägda företag m.m. (1991/92:69) där företag
som avses bli föremål för privatisering (AB Svensk Bilprovning, SEMKO
AB, AB Svensk Anläggningsprovning) finns förtecknade.

Mot bakgrund av vad jag nämnt ovan om behov av ökat näringslivs-
engagemang och den europeiska utvecklingen inom området provning och
certifiering med öppna system och ökad konkurrens mellan kompetenta
organ avser jag att föreslå regeringen att tillkalla en särskild utredare som
skall överväga en begränsning av statens engagemang inom provnings- och
mätteknik samt anslutande verksamheter bl.a. inom SP. Utredaren skall
som underlag för detta redovisa infrastrukturen i EFTA- och EG-ländema
inom teknisk utvärdering, provning, mätteknik och kvalitetssäkring samt
analysera det nationella behovet av dessa tjänster.

Utredningen bör genomföras skyndsamt så att resultatet kan ligga till
grund för övervägande i nästa års budgetproposition. I avvaktan på detta
tilldelas SP medel endast för budgetåret 1992/93. Jag avser föreslå rege-
ringen att gränsen för SPs rörliga kredit ökas till 20 milj.kr.

Övergripande mål för provningsanstaltens verksamhet bör under budget-
året 1992/93 vara att erbjuda näringsliv och myndigheter tjänster inom
teknisk utvärdering, provning och mätteknik samt därmed förenad rådgiv-
ning, forskning och utveckling. Dessa tjänster skall inriktas mot att följa
den tekniska utvecklingen, europaintegrationen, avreglering, företagens
internationalisering och ökade produktansvar i enlighet med SPs redovis-
ning.

Verksamheten bör drivas med fortsatt hög professionalism och effek-
tivitet med inriktning att söka former för ytterligare kostnadstäckning och
utökad intressentsamverkan i rådgivnings- och FoU-verksamhetema.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1992/93
anvisa ett reservationsanslag på 51 722 000 kr.

Verksamheten vid styrelsen för teknisk ackreditering

Styrelsen för teknisk ackreditering är central förvaltningsmyndighet för
teknisk kontroll och mätteknik. Ackrediteringsstyrelsen skall enligt sin
instruktion verka för att obligatorisk kontroll organiseras på ett effektivt
och ändamålsenligt sätt. I detta ligger att lämna råd till föreskrivande
myndigheter inom sitt ansvarsområde samt vara ett nationellt forum för
samverkan i frågor om teknisk kontroll.

I rollen som förvaltningsmyndighet för mättekniska frågor ligger att
främja och utveckla en effektiv organisation för mätning. Ackrediterings-
styrelsen fördelar det s.k. riksmätplatsanslaget mellan riksmätplatsema
samt utövar tillsyn över dessa.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Enligt instruktionen skall styrelsen också utveckla sitt ackrediteringssys-
tem. Detta skall ske med särskild hänsyn till den internationella utvecklin-
gen. Även i övrigt skall ackrediteringsstyrelsen bevaka och delta efter be-
hov i internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde.

Verksamheten vid ackrediteringsstyrelsen har hittills finansierats genom
dels uppdragsintäkter från ackrediteringsverksamheten, dels riksprovplats-
avgifter. De senare utgörs av en av regeringen fastställd del av riksprov-
platsemas intäkter, för närvarande 0,75 %. Regeringen har årligen fast-
ställt en ram för det belopp som ackrediteringsstyrelsen fått disponera av
riksprovplatsavgiftema.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

tkr	1990/91
Utgifter
Myndighetsverksamhet	7 860
Uppdragsverksamhet	11 689
Resultat	661
Summa	20 210
Intäkter
Avgifter från riksprov-
platser	9 600
Uppdragsintäkter	8 894
Övriga intäkter	1 716
Summa	20 210

Bestämmelser om ackrediteringsstyrelsens organisation finns i förord-
ningen (1989:270) med instruktion för styrelsen för teknisk ackreditering.

För verksamheten vid styrelsen för teknisk ackreditering föreslås i det
följande två anslag

F 10. Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet

Fil. Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet.

Prop. 1991/92:100
F 10. Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet Bil 13

1992/93 Nytt anslag (förslag) 11 870 000

Styrelsen för teknisk ackreditering

Styrelsen för teknisk ackreditering har genomfört en fördjupad verksam-
hetsplanering inom ramen för treårsbudgeteringen. Ackrediteringsstyrelsen
har därvid till regeringen lämnat en särskild rapport med analys av finan-
siella och andra följder för styrelsens verksamhet till följd av ett ökat
samarbete i Europa samt med förslag till ny finansieringsmodell. Vidare
har en särskild rapport rörande möjliga effektiviseringsåtgärder inom
riksmätplatssystemet fogats till den fördjupade anslagsframställningen.

I anslagsframställningen föreslår styrelsen för teknisk ackreditering en
förändrad anslagssammansättning för myndighetsverksamheten. Som hu-
vudalternativ för treårsperioden föreslås ett ramanslag på 32 180 000 kr.
samt att styrelsen under samma period medges utnyttja 2 160 000 kr., av
de medel som tillförs genom riksprovplatsavgiftema.

För budgetåret 1992/93 föreslår ackrediteringsstyrelsen i första hand
följande.

1. Ett reservationsanslag på 11 340 000 kr. för myndighetsverksamhet

m.m.

2. Ett reservationsanslag på 1 000 kr. för styrelsens verksamhet av-
seende riksprovplatsema och att ackrediteringsstyrelsen medges utnyttja
720 000 kr. av riksprovplatsavgiftema.

3. Ett förslagsanslag på 1 000 kr. för styrelsens uppdragsverksamhet.

Föredragandens överväganden

Förslag

Verksamhetens inriktning

Styrelsens för teknisk ackreditering verksamhet bör under perioden
1992/93 - 1994/95 i huvudsak inriktas på följande:

Myndighetsverksamhet

Att verka för att kontrollordningar utformas så kostnadseffektivt som
möjligt utan att eftersträvade säkerhetsnivåer efterges samtidigt som
de krav som europaintegrationen ställer tillgodoses.

Att bereda ärenden om s.k. anmälda organ.

Att delta i internationellt arbete, framför allt på Europanivå, och
därvid aktivt ta del i arbetet med att utveckla system som underlättar
internationella erkännanden av bedömningar av överensstämmelse
samt verka för internationellt erkännande av svenska organs prov-
ningar och certifieringar.

Mätteknisk verksamhet

Att främja och utveckla en effektiv mätplatsorganisation.

Ackrediteringsverksamheten

Att fortsätta utvecklingen och uppbyggnaden av ackrediteringssverk-
samheten, så att denna kan svara upp mot de behov som uppkommer
till följd av europaintegrationen och en ändrad inriktning av nationel-
la kontrollordningar.

Styrelsen för teknisk ackreditering ges inte nu treårig budgetram.

Resultatbedömning

Styrelsen för teknisk ackreditering (dåvarande mät- och provstyrelsen)
genomgick år 1989 en omorganisation (prop. 1988/89:60, NU15,
rskr. 143). Styrelsens roll som central förvaltningsmyndighet för teknisk
provning och kontroll lades fast. Ett självfinansierat nationellt ack-
rediteringssystem skulle byggas upp. Vikten av att ackrediteringsstyrelsen
bevakade och deltog i internationellt samarbete inom området framhölls.

Utvecklingen i Sverige inom området provning och kontroll har efter år
1989 präglats av Europaintegrationen. Särskilt EGs beslut om en samman-
hängande policy för bedömning av överensstämmelse i förening med utsik-
terna att få till stånd ett närmare svenskt samarbete med EG inom ramen
för EES eller genom ett framtida medlemsskap har varit styrande för
verksamhetens inriktning. Detta innebär också att förutsättningarna för
verksamheten delvis förändrats.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Ackrediteringsstyrelsen konstaterar i sin anslagsframställning att det med Prop. 1991/92:100
hänsyn till att styrelsen endast verkat under två år i nuvarande form och
under nuvarande förutsättningar, inte är meningsfullt med någon långt-
gående analys av uppnådda resultat. Jag kan instämma i detta konstate-
rande men vill samtidigt betona vikten av att ackrediteringsstyrelsen för
framtiden utvecklar sin resultatuppföljning.

Arbetet med att etablera ett svenskt ackrediteringssystem har varit en
huvuduppgift för ackrediteringsstyrelsen sedan år 1989. Det är mitt in-
tryck att uppbyggnaden har genomförts snabbt och att ackrediteringsstyrel-
sen kunnat möta de ökande krav som man ställts inför. Från juli 1989 till
juni 1991 har styrelsen ackrediterat 120 laboratorier och 15 besiktningsor-
gan. Den svenska ackrediteringssystemet har också vunnit internationellt
erkännande.

Skäl

Ett närmare svenskt samarbete med EG, inom ramen för EES och even-
tuellt senare i form av ett svenskt medlemsskap i EG, gör det nödvändigt
att anpassa det svenska systemet för teknisk provning och kontroll till den
ordning som gäller inom EG. En promemoria, upprättad inom näringsde-
partementet, med förslag till ändringar i den centrala lagstiftningen om
teknisk provning och kontroll är för närvarande på remiss. Ett lagförslag
förutses föreläggas riksdagen våren 1992.

Arbetet med att anpassa svenska kontrollordningar till EES-rätten, som
de sektorsansvariga organen har huvudansvaret för, ställer nya krav på
styrelsen för teknisk ackreditering. Behovet av samråd och rådgivning till
myndigheter kan förutses öka betydligt under de kommande åren. Som ex-
pertorgan inom området skall styrelsen kunna lämna råd i t.ex. tolknings-
frågor när EG-direktiv skall införas i svenska författningar.

I rollen som central förvaltningsmyndighet ligger också att bevaka att
implementeringen av kontrollordningar sker i överensstämmelse med EGs
principer. För att ackrediteringsstyrelsen skall kunna fullgöra denna
uppgift avser jag att föreslå regeringen att föreskriva att myndigheter skall
samråda med styrelsen för teknisk ackreditering innan föreskrifter utfärdas
beträffande teknisk kontroll av produkter.

Genom att riksprovplatssystemet gradvis förutses upphöra kommer även
de kontrollordningar som inte direkt berörs av EG-anpassningen behöva
förändras. Därvid bör ackrediteringsstyrelsen verka för att nya kontroll-
ordningar inte görs mer ingripande och kostnadskrävande än vad som är
nödvändigt för att garantera att eftersträvade säkerhetsnivåer uppnås.
Samtidigt bör en strävan vara att utforma svenska kontrollordningar enligt
de grundformer för kontrollförfaranden som lagts fast av EG.

En tillkommande arbetsuppgift för ackrediteringsstyrelsen till följd av
EES-avtalet är i enlighet med de riktlinjer för utseende av s.k. anmälda
organ, som riksdagen godkände våren 1991 (prop. 1990/91:87 s.64,
NU35, rskr. 317), att bereda ärenden om anmälda organ. Det är för
svensk industri och för svenska provnings- och certifieringsorgan av stor

betydelse att ackrediteringsstyrelsen förmår svara upp mot de krav på
omfattande arbetsinsatser i samband med bedömning av de organ som
önskar bli anmälda.

I takt med Europaintegrationen ökar betydelsen av bevakning och aktivt
deltagande i det internationella samarbetet. Genom detta arbete har
Sverige möjlighet att påverka utvecklingen inom området så att den
tillgodoser svenska önskemål. Vidare erhålles tidig information vilket kan
underlätta för svenska aktörer att nå ut på den europeiska marknaden. Jag
bedömer det därför som en viktig uppgift för ackrediteringsstyrelsen att
även i fortsättningen aktivt delta i det internationella samarbetet på
området innefattande även standardiseringsarbete.

Styrelsens arbete med att etablera ett svenskt ackrediteringssystem som
kan tillgodose svenska organs behov av ackreditering måste fortsätta. Det
är därvid av vikt att det svenska systemet utformas enligt internationella
normer så att internationell acceptans av svenska provningar och certi-
fieringar uppnås samtidigt som de kostnader som ackrediteringen medför
för de berörda organen inte får överstiga motsvarande kostnader i andra
länder. Jag förutser även att ackreditering kommer att få en ökad tillämp-
ning även i svenska kontrollordningar som inte berörs av EG-anpass-
ningen.

Inriktningen av ackrediteringsstyrelsens verksamhet avseende riksmät-
platssystemet avser jag att återkomma till i samband med anslaget F 12.
Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatsverksamhet.

Av vad jag nu sagt framgår att ackrediteringsstyrelsens verksamhet
under den närmaste treårsperioden påverkas i mycket hög grad av den takt
med vilken Europaintegrationen genomförs. Vidare skall ett förslag till
ändrad lagstiftning om teknisk provning och kontroll, som också är styran-
de för ackrediteringsstyrelsens verksamhet, föreläggas riksdagen i vår.
Med hänsyn till att det sålunda råder viss osäkerhet om förutsättningarna
för ackrediteringsstyrelsens verksamhet under de närmaste åren är jag inte
beredd att nu föreslå en treårsram för ackrediteringsstyrelsen.

Det finns dock anledning att ändra anslagskonstruktion för styrelsen för
teknisk ackreditering. Styrelsen har för närvarande ett reservationsanslag
på 1 000 kr. På detta anslag redovisas styrelsens uppdragsverksamhet samt
avgifter från riksprovplatsema. Regeringen har i regleringsbrev årligen
fastställt det belopp styrelsen fått disponera av de inbetalade avgifterna.
Jag föreslår att ett särskilt förslagsanslag på 1 000 kr. nu inrättas för
uppdragsverksamheten. Medel för myndighetsverksamheten bör anslås på
ett reservationsanslag. Jag bedömer medelsbehovet för budgetåret 1992/93
till 11 870 000 kr., vilket innebär oförändrad nivå i jämförelse med den
ram som regeringen fastställt för innevarande år. Jag ämnar föreslå rege-
ringen att riksprovplatsavgiften skall utgå på oförändrad nivå.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att den huvudsakliga verksamhetsinriktningen för sty-
relsen för teknisk ackreditering skall vara i enlighet med vad som har
förordats i avsnittet Förslag

2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 11 870 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

F 11. Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet

1992/93 Nytt anslag (förslag) 000

Styrelsen för teknisk ackreditering skall redovisa intäkter och kostnader
i sin uppdragsverksamhet under detta anslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

F 12. Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riks-
mätplatsverksamhet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

9 371 914

8 776 000

8 305 000

Reservation

866 000'

1992/93 Förslag 8 788 000

Exkl. mervärdeskatt

Från anslaget lämnas bidrag till verksamheten vid riksmätplatserna.

Styrelsen för teknisk ackreditering

Styrelsen för teknisk ackreditering fick i myndighetsspecifika direktiv för
upprättande av sin fördjupade anslagsframställning avseende budgetåren
1992/93 - 1994/95 i uppdrag att bl.a. överväga möjliga effektiviserings-
åtgärder inom riksmätplatssystemet. Behovet av att upprätthålla riksmät-
platskompetens för samtliga nuvarande mätstorheter samt möjligheten till

ökat nordiskt samarbete skulle särskilt analyseras. Uppdraget har redovi-
sats i samband med anslagsframställningen.

Ackrediteringsstyrelsen framhåller riksmätplatsernas strategiska bety-
delse inte bara som en nödvändig grund för all teknisk-vetenskaplig forsk-
ning utan också för att tillgodose det alltmer omfattande kraven på kvali-
tetssäkring inom näringsliv och förvaltning.

Styrelsen för teknisk ackreditering anser att en viss reduktion av antalet
mätstorheter kan göras men menar samtidigt att stödet till riksmätplatser-
nas FoU-arbete måste ökas. Sammantaget föreslår man ett anslag på
8 476 000 kr. Ackrediteringsstyrelsen föreslår också att medel inom
NUTEKs ramprogram samt Nordisk Industrifond skall destineras till
metrologiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Lagen (1989:164) om
kontroll genom teknisk provning och om mätning föreslås ändras så att
såväl statliga myndigheter som andra privaträttsliga organ som uppfyller
krav på opartiskhet och kompetens skall kunna utses till riksmätplatser.
Förutsättningarna och konsekvenserna av en nordisk samordning av den
metrologiska verksamheten bör enligt ackrediteringsstyrelsen utredas. I
detta sammanhang bör också frågan en eventuell omorganisation av det
svenska mätplatssystemet mot ett mer centraliserat system övervägas.
Därutöver har ackrediteringsstyrelsen hemställt att 7 milj.kr. anvisas i
form av ett engångsanslag till statens provningsanstalt för investering i en
s.k. trekoordinatmätmaskin.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Föredragandens överväganden

Riksprovplatsemas verksamhet finansieras genom bidragsanslaget, kalibre-
ringsintäkter och riksmätplatsernas egna bidrag. Av ackrediteringsstyrel-
sens utredning framgår att under 1980-talet har kaiibreringsintäkternas
täckningsbidrag ökat betydligt, från omkring 22 % år 1982 till knappt
47 % år 1991. Den ökning av bidragsanslaget som skett under åren
1989 - 1991 har bl.a. gjort det möjligt att i viss utsträckning förnya
mätutrustning på riksmätplatsema.

Tillgång till kvalificerad mätteknik som säkerställer tillförlitliga mätre-
sultat är nödvändigt för att tillgodose näringslivets och förvaltningens
behov av kvalitetssäkring. Behovet härav accentueras ytterligare av att
produkter och produktionsprocesser blir alltmer tekniskt komplicerade.
Den tekniska utvecklingen medför också behov av att etablera nya teknik-
områden inom metrologin samt nya mätmetoder. Samtidigt kan utveck-
lingen medföra att betydelsen av andra redan etablerade mätstorheter
minskar.

Ackrediteringsstyrelsen har vid redovisningen av sitt uppdrag föreslagit
vissa förändringar med denna inriktning samtidigt som man betonar be-
hovet av forsknings- och utvecklingsresurser. När det gäller möjligheterna
till ökad nordisk samordning inom det metrologiska området förordar
ackrediteringsstyrelsen ytterligare utredning.

Under anslaget F 9 aviserade jag att frågan om statens engagemang
inom provnings- och mätteknik inom bl.a. statens provningsanstalt skall

utredas. Eftersom statens provningsanstalt svarar för en huvuddel av den
svenska riksmätplatsverksamheten, kommer resultaten av denna utred-
nings överväganden att ha betydelse för den framtida organisationen av
ri ksmätplatsverksamheten.

I avvaktan på att en utredning om en eventuell nordisk samordning kom-
mer till stånd samt att resultaten av utredningen om bl.a. statens prov-
ningsanstalts framtida organisationsform föreligger, är jag för närvarande
inte beredd att förorda någon nivåförändring av det nuvarande riksmät-
platsanslaget. Riksmätplatsanslaget bör därför ligga kvar på oförändrad
nivå med kompensation för prishöjningar. Jag beräknar medelsbehovet till
8 788 000 kr.

Styrelsen för teknisk ackreditering har föreslagit att lagen (1989:164)
om kontroll genom teknisk provning och om mätning skall ändras så att
såväl statliga som privaträttsliga organ som uppfyller krav på opartiskhet
och kompetens skall kunna utses till riksmätplatser. Som anmälts tidigare
(prop. 1990/91:100, bil. 14, s. 91 och prop. 1991/92:25, bil. 11 s. 53)
har två f.d. riksmätplatser, FFV och televerket, i samband med privati-
sering av statliga myndigheter kommit att ingå i privaträttsliga organ.
Riksdagen har för dessa två fall beslutat att medel från riksprovplats-
anslaget under budgetåret 1991/92 skall kunna utbetalas till mätplatsverk-
samhetema vid dessa organ trots att de formellt inte utgör riksmätplatser.
Jag delar ackrediteringsstyrelsens uppfattning att kravet på ställning som
statlig myndighet är otidsenligt. Jag avser därför att senare i vår åter-
komma med förslag till ändring i detta avseende.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplats-
verksamhet för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på
8 788 000 kr.

F 13. Bidrag till vissa internationella organisationer

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

3 082 368

4 272 000

4 127 000

Från detta anslag betalas kostnaderna för Sveriges bidrag till Inter-
nationella byrån för mått och vikt (BIPM), Internationella organisationen
för legal metrologi (OIML) samt sedan budgetåret 1987/88 Organisationen
för intellektuell äganderätt, internationella byrån (WIPO/BIRPI).

Styrelsen för teknisk ackreditering beräknar medelsbehovet till BIPM
och OIML för nästa budgetår till 792 000 kr.

Jag ansluter mig till ackrediteringsstyrelsens beräkning.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Jag beräknar medelbehovet för bidrag till WIPO/BIRPI under nästa Prop. 1991/92:100
budgetår till 3 335 000 kr. gj[

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 4 127 000 kr.

F 14. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

6 490 000

6 750 000

7 020 000

Bidragsmedlen budgeteras inkl, mervärdeskatt

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av invalda leda-
möter som är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion
och ekonomi. IVAs huvuduppgift är, såsom det uttrycks i dess stadgar, att
till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksam-
heten inriktas på att följa, analysera och informera om den tekniska och
industriellt-ekonomiska utvecklingen samt att skapa och initiera samverkan
inom och mellan olika teknikområden. Bidraget, som i sin nuvarande form
lämnats sedan budgetåret 1968/69 (jfr prop. 1968:68 s. 57, SU131, rskr.
304), utgör statens stöd till IVAs grundläggande verksamhet. Denna om-
fattar IVAs ledningsfunktion, kontakt- och rådgivningsverksamhet och
bibliotek, delar av IVAs utredningsverksamhet, IVAs utlandssekretariat,
dess ekonomisekretariat samt informationsverksamhet.

Ingenjörsvetenskapsakademien

För budgetåret 1992/93 har IVA begärt en uppräkning av bidraget till
10 150 000 kr. för att bättre balansera industrins bidrag och kompensera
för bl.a. lönekostnadsstegringar utanför akademiens kontroll.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1992/93 beräknar jag en höjning av statsbidraget med

270 000 kr., vilket motsvarar en generell prisomräkning. Det innebär att
anslaget bör föras upp med 7 020 000 kr.

Hemställan

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1992/93 anvisa ett anslag på 7 020 000 kr.

F 15. Bidrag till Standardiseringskommissionen

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

32 279 000

41 184 000

43 356 000

Medel till Standardiseringskommissionen är budgeterade inkl, mervärde-
skatt.

Från anslaget utgår bidrag till standardiseringen i Sverige för att med
Standardiseringskommissionen (SIS) som centralorgan verka för svensk
standardisering nationellt och internationellt.

Fr.o.m. budgetåret 1990/91 tillämpas följande modell (jfr prop.
1989/90:88 avsnitt 5.6.1) för anslaget:

- Allmänt bidrag motsvarande 50 % av vad näringslivet, kommuner,
landsting, affärsverk och statliga myndigheter med uppdragsfinansierad
verksamhet beräknas satsa på standardiseringen samma år som bidraget
utgår, dock högst 30 milj.kr./år i 1989 års penningvärde. Bidraget
justeras i efterhand beroende på skillnader mellan budgeterat och fak-
tiskt intressentbidrag.

- Målrelaterat bidrag för standardiseringsprojekt som rör säkerhet, ar-
betsmiljö, konsumentskydd och miljöskydd, vilka bidrar till att uppnå ett
Västeuropa utan gränser.

Standardiseringskommissionen

SIS föreslår bl.a. med hänsyn till ökade bidrag från intressenterna och det
stora antalet betydelsefulla internationella standardiseringsprojekt att
bidraget höjs med 18,8 milj.kr.

Den föreslagna höjningen fördelar sig enligt följande:

- allmänna bidraget höjs till 33,3 milj.kr. beroende på att intressenternas
prognosticerade bidrag uppgår till 66,6 milj.kr. samt en justeringspost
på 134 000 kr.,

- målrelaterade bidraget höjs till 22,8 milj.kr. att användas till vissa
grundläggande standardiseringsuppgifter av stor allmän betydelse för
amhället samt för att Sverige skall kunna delta i alla europeiska stan-
dardiseringsprojekt som berör väsentliga aspekter inom områdena
arbetsmiljö, konsumentskydd, säkerhet och miljöskydd,

- anslag på 2 milj.kr. söks för utländska hjälp- och stödprojekt. Häri Prop. 1991/92:100
innefattas expertinsatser för uppbyggnad av modern standardiserings- gy
verksamhet i Central- och Östeuropa samt bilaterala samarbetsprojekt av
exportfrämjande karaktär med Sovjetunionen och Kina.

Föredragandens överväganden

Budgetåret 1992/93 är det tredje året i den första treårsperioden med den
nya finansieringsmodellen. Som ett försök att tillämpa den nya budgetpro-
cessens principer med resultatorienterad styrning och uppföjning av
verksamheten har SIS i sin anslagsframställning redovisat väsentliga mål
för SIS och de nio fackorganen samt standardiseringens betydelse och
resultat. En analys av standardiseringsarbetets utveckling 1992/93 -
1996/97 har också gjorts.

Standardiseringen har genom bl.a. sin roll i förverkligandet av den euro-
peiska inre marknaden stor betydelse för näringsliv och myndigheter ge-
nom de kostnadsbesparingar och den effektivisering som ett väl genom-
fört standardiseringsarbete leder till. Harmoniserade standarder ger till-
träde till marknader och stärker den internationella konkurrenskraften.
Standardiseringsarbetet är också viktigt för beaktande av svenska säker-
hetskrav.

Stödet till standardiseringens organisation har realt ökat med ca 60 %
sedan budgetåret 1988/89. Detta har sin grund i att den europeiska stan-
dardiseringsverksamheten har vuxit kraftigt under de senaste två åren.
Inom stora centrala områden som bygg-, el-, material- och mekanstandar-
diseringen bedöms den största volymtillväxten redan ha skett. Från
1992/93 förutses en lugnare utveckling med ungefär oförändrad volym
inom stora områden. Inom global standardisering förutses en viss tillväxt
bl.a. genom att europeiska standardiseringsbehov förläggs dit. Inom infor-
mationsteknologiområdet förutses en tillväxt, både för global och euro-
peisk standardisering. Den anhopning av standardiseringsarbete som Euro-
pautvecklingen lett till förutses med början 1995/96 sakta plana ut och
sjunka.

Deltagande i internationellt standardiseringsarbete kan endast ske genom
de nationella standardiseringsorganen. Det är viktigt att standardiseringsor-
ganen genom samlat kunnande och rationell hantering erbjuder de svenska
intressenterna en effektiv organisation att verka genom. Detta ställer krav
på standardiseringsorganens förmåga till rationalisering, prioritering och
omprövning av verksamheten.

Jag föreslår en ökning av anslaget med 2,2 milj.kr. under nästa bud-
getår att användas enligt samma modell som gäller för innevarande bud-
getår och fördelat enligt följande:

Allmänt bidrag
Målrelaterat bidrag

33.2 milj.kr.

10.2 milj.kr.

Hemställan

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret
1992/93 anvisa ett anslag på 43 356 000 kr.

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket (PRV) handlägger ärenden angående pa-
tent, varumärken, mönster, utgivningsbevis för periodisk skrift, namn och
kommunala vapen samt ärenden angående aktiebolag. Mot kostnadsersätt-
ning ger PRV patentbesvärsrätten service i bl.a. löne-, personal- och
ekonomiadministrativa frågor.

PRV har fr.o.m den 1 januari 1992 ålagts att ta emot anmälningar om
utgivare enligt lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsför-
ordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.

PRVs verksamhet är indelad i följande områden:

1. Patentärenden.

2. Varumärkes- och mönsterärenden.

3. Namnärenden.

4. Uppdragsverksamhet inom patent-, varumärkes- och mönsterområde-
na.

5. Bolagsärenden.

6. Uppdragsverksamhet inom bolagsområdet.

I proposition till riksdagen om en ny småföretagspolitik (prop.
1991/92:51) har regeringen gjort bedömningen att PRV som ny huvudman
efter länsstyrelserna bör överta registreringen av handels- och förenings-
registren från den 1 januari 1993. Det är viktigt att den regionala och
lokala servicen på detta område inte försämras med anledning av ändrat
huvudmannaskap. Regeringen kommer att ge PRV i uppdrag att utreda
vissa utestående frågor i sammanhanget, bl.a. avseende möjligheterna att
låta t.ex. banker, revisionsbolag, utvecklingsfonder och andra, som är
naturliga lokala kontaktpunkter för nyföretagarna, via egna terminaler till
PRV överföra registreringsunderlag som där läggs till grund för en
registerprövning.

Förslag om erforderliga ändringar i handelsregisterlagen (1974:157)
kommer att läggas fram under 1992.

Kostnaderna för PRVs verksamhet skall täckas av de avgifter som dess
kunder erlägger. Avgifterna fastställs i huvudsak av regeringen. Ersättning
för utförda uppdrag under programmen för uppdragsverksamhet tas ut en-
ligt de avgifter som PRV fastställer i samråd med riksrevisionsverket.

Budgetåret 1991/92 gjordes en omfördelning mellan myndighetsutövning
och uppdragsverksamhet beträffande tillhandahållande av vissa infor-
mationstjänster.

För att lösa tillfälliga likviditetsproblem samt för att tillgodose behovet
av rörelsekapital disponerar PRV en rörlig kredit i riksgäldskontoret på
13 milj.kr.

PRV beräknar investeringarna i ADB- och kommunikationsutrustning till
18,5 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Återstående avgifter till statskontoret
för ADB-utrustning som anskaffats t.o.m innevarande budgetår uppgår till
16 milj.kr. För att genomföra investeringarna och erlägga återstående
avgifter till statskontoret beräknas PRV för budgetåret 1992/93 ta upp lån
i riksgäldskontoret på högst 30 milj.kr.

PRV har lämnat en fördjupad anslagsframställning för perioden
1992/93 - 1994/95.

Med anledning av regeringens specifika direktiv har PRV lämnat sär-
skilda rapporter avseende följande frågor.

- Långsiktig strategi för att hantera den ständigt ökande dokumentations-
mängden och de därmed förknippade kostnadsökningarna.

- Allmänhetens möjligheter att få tillgång till patentdokumentation.

- Konsekvenserna för verksamheten vid PRV av en harmonisering av
varumärkeslagen till EGs varumärkesdirektiv.

- Konsekvenserna för verksamheten vid PRV av en svensk anslutning till
Madridprotokollet om internationell registrering av varumärken.

- Förslag till förenklingar i aktiebolagslagstiftningen.

F 16. Patent- och registeringsverket: Immaterialrätt m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

4 000

1 000

Under detta anslag redovisas kostnader och intäkter för verksamheterna
Patentärenden, Varumärkes- och mönsterärenden, Namnärenden samt
Uppdragsverksamhet inom patent-, varumärkes- och mönsterområdena.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt över verksam-
heten.

	1990/91 1991/92	1992/93'	1993/94'	1994/95
1 OOO-tal kr.	Utfall Beräknat
Exkl. moms	Patentverket
fr.o.m. 1991/92

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Verksamhet 1

Patentärenden

Intäkter	133 747	139 176	150 430	157 030	161 670
Kostnader	129 988	138 625	146 558	150 955	158 132
Resultat	3 759	551	3 872	6 075	3 538

Verksamhet 2

Varumärkes- och

mönsterärenden

Intäkter	30 981	32 486	34 120	35 150	36 235
Kostnader	32 707	33 045	34 545	35 478	37 151
Resultat	- 1 726	- 559	- 425	- 328	- 916
Verksamhet 3
Namnärenden
Intäkter	3 237	3 880	4 070	4 150	4 230
Kostnader	3 981	4 473	4 672	4 769	4 981
Resultat	- 744	- 593	- 602	- 619	- 751
Verksamhet 4
Uppdrag
Intäkter	16 820	21 058	24 922	26 770	28 103
Kostnader	16 533	20 784	25 049	27 456	29 970
Resultat	287	274	- 127	- 686	- 1 867

Verksamhet 1-4

Summa intäkter	184 785	196 600	213 542	223 100	230 238
Summa kostnader	183 209	196 927	210 824	218 658	230 234
Resultat	1 576	- 327	2 718	4 442	4

'Kostnaderna är uppräknade med 4 % och intäkterna med en årlig avgiftshöjning motsva-
rande 2 % för budgetåren 1992/93 - 1994/95.

Patent- och registreringsverket

PRV har genomfört resultatanalyser för de olika verksamhetsområdena
omfattande åren 1987/88 - 1990/91. PRV har härvid redovisat ett antal
nyckeltal relaterade till verksamheternas karaktär och målsättning. Nyckel-

tal anges bl.a. för produktion, produktivitet, styckkostnad, antal oavgjorda Prop. 1991/92:100
ärenden och medelbehandlingstid. d-i 13

Patentärenden

För patentärenden föreslår PRV i sin anslagsframställning att verksam-
heten även fortsättningsvis skall bedrivas med ett 1 000-kronorsanslag.

Under perioden 1987/88 - 1990/91 har medelbehandlingstiden för ett
patentärende sjunkit från 4,9 till 4,1 år. Antalet oavgjorda ärenden har
sjunkit från drygt 16 900 till nära 11 800 under perioden.

Som svar på regeringens specifika direktiv angående patentdokumen-
tationen har PRV fastställt en strategisk plan för sin dokumentation. För-
slagen i planen innebär att PRV säkerställer granskarnas tillgång till
granskningsmaterial i pappersform och att allmänheten har fortsatt tillgång
till patentdokumentation. Åtgärderna kommer att säkerställa nödvändiga
expansionsutrymmen under ca 15 år.

Varumärkes- och mönsterärenden

För varumärkes- och mönsterärenden föreslår PRV att verksamheten skall
bedrivas med ett 1 000-kronorsanslag även i fortsättningen.

Till följd av bristande resurser har produktionen av varumärkesärenden
inte hållit jämna steg med efterfrågan. Resultatet har blivit att antalet
oavgjorda ärenden ökat. Den genomsnittliga behandlingstiden ökade med
nära 100 % från 2 år till nära 4 år under perioden 1987/88 - 1989/90. För
budgetåret 1990/91 har den genomsnittliga behandlingstiden åter sjunkit
till drygt 2 år.

Utvecklingen på det immaterialrättsliga området inom EG kommer att få
betydelse för PRV. EES-avtalet innefattar bl.a. ett åtagande att ansluta sig
till Madridprotokollet om internationell registrering av varumärken. Härtill
kommer att varumärkeslagstiftningen kommer att ses över i en särskild ut-
redning som påböijas under våren 1992.

I sin särskilda rapport angående hur en svensk anslutning till Madrid-
protokollet skulle påverka verksamheten anger PRV att en sådan anslut-
ning skulle kräva tillskott av drygt 14 personår och en utbyggnad av
verkets datorkapacitet.

En anpassning av varumärkeslagen till EGs varumärkesdirektiv och till
den nya danska varumärkeslagen skulle enligt PRV kunna leda till förenk-
lingar i varumärkeshanteringen. Detta kan innebära minskning av resurs-
behovet som delvis balanserar det ökade behovet på grund av en presum-
tiv anslutning till Madridprotokollet.

För mönsterärendena visar resultatanalysen att den genomsnittliga be-
handlingstiden ökat något under perioden 1987/88 - 1990/91. Under sam-
ma period har ärendekostnaden ökat med ca 35 %.

Verksamheten på expeditionen för periodisk skrift, som överfördes till
mönsterenheten den 1 februari 1991, har bedrivits utan ärendebalanser.

Namnärenden

För namnärenden föreslår PRV att verksamheten bedrivs med ett 1 000-
kronorsanslag.

Resultatanalysen visar att den genomsnittliga behandlingstiden för namn-
ärenden sjunkit med 7 % under perioden 1987/88 - 1990/91. Ärendekost-
nadema har ökat med ca 8 % under samma period.

PRV för ett register över personnamn på svenska medborgare. Registret
uppdaterades senast år 1983 med de då aktuella uppgifterna ur
SPAR/DAFA-registret. PRV har behov av uppgifter ur SPAR-registret
och vill få tillgång till vissa uppgifter i det s.k. riksaviseringsbandet av-
giftsfritt.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Uppdrag

För uppdragsärenden föreslår PRV att verksamheten bedrivs med ett
1 000-kronorsanslag.

Resultatanalyserna visar att kraven på full kostnadstäckning uppnåtts.

Föredragandens överväganden

Förslag

Övergripande mål

För den kommande perioden skall följande övergripande mål gälla
för verksamheterna med patentärenden, varumärkes- och mönster-
ärenden, namnärenden och uppdrag.

Patentavdelningen skall erbjuda näringslivet en ändamålsenlig,
konkurrenskraftig och kvalitativt högtstående service i patentfrågor.

Varumärkes- och mönsterenhetema skall tillhandahålla ärenden och
tjänster utifrån kundernas krav på snabb handläggning och hög kva-
litet.

Namnenheten skall tillhandahålla ärenden och tjänster utifrån
kundernas krav på snabb handläggning och hög kvalitet.

Uppdragsavdelningen skall erbjuda näringsliv och övriga intres-
senter en heltäckande informations- och konsultservice inom särskilt
de immaterialrättsliga områdena patent, varumärken och mönster.

PRV skall på sina ansvarsområden aktivt hävda Sveriges roll i det
internationella samarbetet.

Resurser m.m.

Förslaganslag 1992/93 1 000 kr.

Planeringsram

Planeringsramen för perioden 1992/93 - 1994/95 beräknas för verksam-
heterna med patentärenden, varumärkes- och mönsterärenden, namnären-
den och uppdragsverksamhet inom patent-, varumärkes- och mönsterområ-
dena till 660 milj.kr.

Resultatbedömning

PRV har redovisat resultatbedömningar för de olika verksamhetsområdena
för perioden 1987/88 - 1990/91.

Patentverksamheten har under perioden utvecklats på så sätt att antalet
oavgjorda patentärenden nedarbetats kraftigt och den genomsnittliga be-
handlingstiden för ärenden sänkts till drygt 4 år. Jag anser dock att PRV
bör sträva efter att uppnå ännu kortare behandlingstider.

För varumärkesverksamheten gäller att produktionen inte hållit jämna
steg med efterfrågan under perioden. Av den anledningen har en ärende-
balans byggts upp och behandlingstiderna blivit långa. Mot slutet av perio-
den har verksamheten dock visat en positiv tendens. Jag anser att resul-
tatet för perioden inte är helt tillfredsställande och vill framhålla vikten av
att den positiva tendensen mot slutet av perioden fortsätter.

Produktion och produktivitet inom mönsterverksamheten är enligt min
mening inte helt tillfredsställande. En genomgång av arbets- och gransk-
ningsrutiner kan, enligt min bedömning, medföra en positiv utveckling av
produktion och produktivitet.

Verksamheten på expeditionen för periodisk skrift skall även fortsätt-
ningsvis bedrivas utan ärendebalanser.

För verksamheten namnärenden har kostnader och behandlingstider legat
på ungefär samma nivå under hela perioden. Verksamhetens intäkter
täcker av sociala skäl inte kostnaderna. Enligt min mening är resultatet
tillfredsställande.

För uppdragsverksamheten inom immaterialrättsområdet visar resultatet
att full kostnadstäckning uppnåtts. Det är ett tillfredsställande resultat.

Fördjupad prövning

De resultat som PRV redovisat för patentverksamheten under perioden
1987/88 - 1990/91 visar en positiv utveckling. Medelbehandlingstiden för
ett patentärende är dock fortfarande längre än vad som i bästa fall kan
uppnås. Min bedömning är därför att patentavdelningen bör sträva efter att
sänka behandlingstiderna ytterligare. Resultatet för verksamheten med
varumärken är inte helt tillfredsställande. Min bedömning är därför att
verksamheten skall inriktas på att förkorta handläggningstidema och ned-
bringa ärendebalansema med bibehållen kvalitet. Resultatet för mönster-
verksamheten är inte heller helt tillfredsställande för perioden. Jag anser

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

att verksamheten bör effektiviseras i syfte att öka produktionen och pro-
duktiviteten vid enheten.

PRV har inför treårsperioden 1992/93 - 1994/95 redovisat en fördjupad
anslagsframställning med resultat-, framtids- och resursanalyser. I fram-
tidsanalysema har PRV redovisat olika nyckeltal som resultatmål för
verksamheterna, t.ex. genomsnittliga behandlingstider. Enligt min mening
är genomsnittlig behandlingstid ett bra mått på hur sådana verksamheter,
som PRV bedriver, har lyckats under en period. Jag har därför i samråd
med PRV kommit fram till följande konkreta mål för den kommande
planeringsperioden.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Verksamhet	Genomsnittlig behandlingstid
Patentärenden	Beslut inom 3 år
Varu märkesärenden	10 månader
Mönsterärenden	11 månader
Namnärenden	2-3 månader

Ett väl fungerande industriellt rättsskydd är en av förutsättningarna för
en gynnsam ekonomisk tillväxt, inte minst när det gäller de små och
medelstora företagen. PRV är därmed ett viktigt stöd för näringslivets
utveckling. Den internationella aspekten är viktig, eftersom bl.a. det in-
dustriella rättsskyddet i stor utsträckning styrs av internationella system.
Jag anser det därför angeläget att PRV på sina ansvarsområden även i
fortsättningen aktivt hävdar Sveriges roll i det internationella samarbetet.

Slutsatser

Mot bakgrund av den resultatbedömning och fördjupade prövning jag gjort
av verksamheten drar jag följande slutsatser.

Övergripande mål för verksamheten med patentärenden skall vara att
erbjuda näringslivet en ändamålsenlig, konkurrenskraftig och kvalitativt
högtstående service i patentfrågor.

Behandlingstiden för patentärenden skall under treårsperioden minskas i
en sådan omfattning att beslut i ett patentärende kan meddelas inom tre år.

Övergripande mål för PRVs verksamhet inom varumärkesområdet skall
vara att tillhandhålla ärenden och tjänster utifrån kundernas krav på snabb
handläggning och hög kvalitet.

Verksamheten skall inom treårsperioden uppnå målet att den genomsnitt-
liga behandlingstiden för ett varumärkesärende inte överstiger tio måna-
der.

Övergripande mål för mönsterverksamheten skall likaså vara att tillhan-
dahålla ärenden och tjänster utifrån kundernas önskemål.

Medelbehandlingstiden för ett mönsterärende skall vidmakthållas vid
högst elva månader.

Det övergripande målet för namnverksamheten skall vara att tillhan-
dahålla ärenden och tjänster utifrån kundernas krav på snabb handläggning
och hög kvalitet. Inom treårsperioden skall den genomsnittliga behand-
lingstiden för ett namnärende bibehållas vid två till tre månader.

För uppdragsverksamheten inom särskilt de immaterialrättsliga områ-
dena patent, varumärken och mönster skall det övergripande målet vara att
erbjuda näringsliv och övriga intressenter en heltäckande informations-
och konsultservice.

PRV skall på sina ansvarsområden aktivt hävda Sveriges roll i det inter-
nationella samarbetet.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att de övergripande målsättningarna för patent- och re-
gistreringsverkets verksamhetsområden Patentärenden, Varumärkes-
och mönsterärenden, Namnärenden och Uppdragsärenden inom pa-
tent, varumärkes- och mönsterområdena skall vara i enlighet med vad
jag förordat i avsnittet Slutsatser,

2. till Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

F 17. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

2 000

1 000

Under detta anslag anvisas medel för PRVs verksamheter Bolagsären-
den samt Uppdragsverksamhet inom bolagsområdet.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

1 OOO-tal kr. Exkl. moms fr.o.m. 1991/92	1990/91 Utfall Patentverket	1991/92 Beräknar	1992/93'	1993/94'	1994/95'
Verksamhet 5 Bolagsärenden Intäkter	80 046	105 560	112 904	120 797	129 699
Kostnader	89 016	107 399	112 924	120 802	129 691
Resultat	- 8 970	- 1 839	- 20	- 5	8
Verksamhet 6 Uppdrag Intäkter	33 530	5 400	5 760	6 167	6 528
Kostnader	29 898	5 500	5 824	6 165	6 524
Resultat	3 632	- 100	- 64	2	4
Verksamhet 5-6
Summa intäkter	113 576	110 960	118 664	126 964	136 227
Summa kostnader	118 914	112 899	118 748	126 967	136 215
Resultat	- 5 338	- 1 939	- 84	- 3	12

'Intäkterna och kostnaderna har uppräknats med 4 % per år för budgetåren 1992/93 -
1994/95.

Patent- och registreringsverket

PRV har genomfört resultatanalyser för de båda verksamhetsområdena
inom bolagsavdelningen omfattande åren 1987/88 - 1990/91. PRV har
redovisat nyckeltal för produktion, styckkostnad, behandlingstid och
arbetsproduktivitet.

En kostnads-intäktsanalys för perioden 1992/93 - 1994/95 visar att full
kostnadstäckning kan nås endast genom ytterligare besparingar och ratio-
naliseringar. Sådana kommer att vidtas så att det ekonomiska målet uppnås
vaije år under planeringsperioden.

Aktiebolagsärenden

För bolagsärenden föreslår PRV i sin anslagsframställning att verksam-
heten skall bedrivas under ett 1 000-kronorsanslag.

Under perioden 1987/88 - 1990/91 har behandlingstiden för bolagsären-
den sjunkit från elva till tre veckor. Totalt sett har produktionen av ak-
tiebolagsärenden ökat med i genomsnitt 10 % per år under perioden.

Som svar på regeringens specifika direktiv angående förslag till för-
enklingar i aktiebolagslagstiftningen har PRV lämnat en rapport med ett
antal förenklingsförslag.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Uppdragsäreruien

För uppdragsärenden föreslår PRV att verksamheten skall fortsätta att
bedrivas med ett 1 000-kronorsanslag.

Föredragandens överväganden

Förslag

Övergripande mål

För den kommande perioden skall följande övergripande mål gälla
för verksamheten vid bolagsavdelningen.

Bolagsavdelningen skall inom sitt verksamhetsområde tillhanda-
hålla ärenden och tjänster utifrån kundernas berättigade krav på och
önskemål om snabbhet och kvalitet i handläggningen.

Verksamheten skall ha full kostnadstäckning.

Resurser m.m.

Förslagsanslag 1992/93 1 000 kr.

Planeringsram

Planeringsramen för perioden 1992/93 -1994/95 beräknas för Bolagsavdel-
ningen till 382 milj.kr.

Resultatbedömning

PRV har redovisat resultatbedömningar för respektive verksamhetsområde
inom bolagsavdelningen för perioden 1987/88 - 1990/91.

Inom området aktiebolagsärenden har produktionen av olika ärende-
kategorier ökat under hela perioden. Väntetiden för firmaärenden har
minskat från ca elva veckor till nuvarande ca tre veckor. Väntetiden för
nybildningar har kunnat nedbringas till mindre än en vecka. Denna för-
bättring har, förutom genom omfattande övertidsinsatser, åstadkommits

7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

genom personalutveckling, organisationsförändringar och teknikutveckling.
Enligt min mening är den effektivisering som skett under perioden till-
fredsställande.

För uppdragsärenden har produktionen ökat under perioden. Produktivi-
teten har förbättrats under perioden och väntetiderna på uppdragssidan har
under hela perioden varit tillfredsställande.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Fördjupad prövning

PRV har inför treårsperioden 1992/93 - 1994/95 redovisat en fördjupad
anslagsframställning med resultat-, framtids- och resursanalyser.

De resultat som PRV redovisat för bolagsverksamheten är enligt min
bedömning tillfredsställande. PRV har genom den effektivisering som skett
under perioden 1987/88 - 1990/91 lyckats sänka väntetiderna framför allt
för firmaärenden.

Det är nödvändigt att kostnaderna hålls på en sådan nivå att det eko-
nomiska målet full kostnadstäckning uppnås.

Om huvudmannaskapet för handels- och föreningsregistren överförs från
länsstyrelserna till PRV, skall för denna verksamhet gälla motsvarande
övergripande mål som för verksamheten med aktiebolagsregistrering.
Verksamheten med handels- och föreningsregistrering skall i likhet med
den övriga verksamheten bedrivas med full kostnadstäckning. När PRV
lämnat den tidigare nämnda utredningen i frågan, avser jag att återkomma
till hur genomförandet skall finansieras.

Slutsatser

Mot bakgrund av den resultatbedömning och den fördjupade prövning jag
gjort av verksamheten drar jag följande slutsatser.

Övergripande mål för verksamheterna med bolagsärenden och uppdrags-
verksamhet inom bolagsområdet skall vara att tillhandahålla ärenden och
tjänster utifrån kundernas berättigade krav på och önskemål om snabbhet
och kvalitet i handläggningen.

Verksamheten skall uppnå full kostnadstäckning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att den övergripande målsättningen för patent- och
registreringsverkets verksamheter inom bolagsärenden och uppdrags-
ärenden skall vara i enlighet med vad jag förordat i avsnittet Slut-
satser,

2. till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

F 18. Patentbesvärsrätten

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

1990/91 Utfall

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdesskatt

1992/93 Förslag

10 187 000

9 814 000

9 764 000

10 213 000

Patentbesvärsrätten (PBR) är en självständig förvaltningsdomstol och
utgör sedan den 1 juli 1987 en egen myndighet. Verksamheten regleras
genom lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten.

PBR prövar som förvaltningsdomstol överklaganden av beslut av patent-
och registreringsverket enligt vad som föreskrivs i patentlagen eller med
stöd därav utfärdade bestämmelser, samt i mönsterskyddslagen, varumär-
keslagen, namnlagen och lagen med vissa bestämmelser på tryckfrihetsför-
ordningens område.

Patent- och registreringsverket skall mot kostnadsersättning ge PBR
erforderlig administrativ service vad gäller bl.a. löne-, personal- och eko-
nomiadministrativa frågor.

PBR har lämnat en fördjupad anslagsframställning för perioden
1992/93 - 1994/95.

Patentbesvärsrätten

PBR redovisar för treårsperioden 1992/93 - 1994/95 två budgetalternativ.
Det ena alternativet utgör ett målrelaterat förslag om oförändrad resurstill-
delning under perioden. Det andra alternativet innebär en neddragning av
resurserna med sammanlagt 5 % under perioden.

PBR föreslår

- att verksamheten under budgetperioden 1992/93 - 1994/95 får bedrivas
under ett ramanslag med en treårig budgetram,

- att verksamheten får ges den målrelaterade inriktning som presenteras i
anslagsframställningen och

- att - pris- och löneomräkning obeaktad - medel anvisas i enlighet med
en i förhållande till budgetåret 1991/92 oförändrad kostnadsram för vart
och ett av de tre åren, dvs. med 9 764 000 kr. per år.

PBR har redovisat resultatanalyser för sin verksamhet omfattande åren
1986/87 - 1990/91. De nyckeltal som redovisas är inkomna mål, avgjorda
mål, personresurser, produktivitet, inneliggande mål och medelbehand-
lingstid.

För patentmålens del framgår att antalet mål i balans stadigt gått ned
under perioden. Medelbehandlingstiden har dock ökat från 1,8 till 2,6 år.
Den nedgång i produktiviteten med ca 40 % som skett har enligt PBR sin
bakgrund främst i den successiva minskning som gjorts av antalet tekniska
ledamöter i domstolen. Arbetsbelastningen har därigenom ökat för kvar-
varande ledamöter, bl.a. beroende på att dessa måste läsa in teknik som

ligger utanför deras egentliga specialområden. Ledamöterna har också
kommit att få ta mer av sin tid i anspråk för att hålla sig informerade om
den praxis som utformas vid det Europeiska Patentverket.

För varumärkesmålen, mönstermålen och de övriga mål som handläggs
av domstolens lagfarna ledmöter har medelbehandlingstiderna varierat
mellan 0,5 och 0,9 år, vilket senare gällde för det sista året under perio-
den. Tillströmningen av nya varumärkesmål ökade kraftigt under 1990/91,
vilket medförde en markant ökning av antalet oavgjorda sådana mål.

Regeringen har gett PBR specifika direktiv att för perioden 1992/93 -
1994/95 göra en framtidsanalys av ärendetillströmningen och en resursana-
lys, i vilken särskilt behovet av personal beaktas i förhållande till prog-
nosen för ärendetillströmningen. PBRs prognos är att antalet inkommande
patentmål kommer att ligga kvar på nivån från 1990/91, dvs. ca 180 mål
per år. För de övriga målen, dvs. varumärkesmålen m.fl., förväntas till-
strömningen fortsätta att öka under perioden från ca 300 inkommande mål
1990/91 till beräknade 360 under 1994/95.

För att PBR skall kunna vidmakthålla en kompetent handläggning av
målen under perioden utan att handläggningstidema blir oacceptabelt
långa, krävs att personalresurserna totalt sett behålls på samma nivå som
under 1990/91.

I regeringens myndighetspecifika direktiv har PBR vidare anmodats att
överväga omfattningen av köp av externa tjänster. Enligt PBR är den
nuvarande ordningen att PBR köper service av patent- och registrerings-
verket och byggnadsstyrelsen den mest rationella och bör behållas.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Föredragandens överväganden

Förslag

Övergripande mål

För den kommande perioden skall den övergripande målsättningen
för PBR vara att patentmål avgörs inom en genomsnittlig hand-
läggningstid på 1,5 år och att samtliga övriga mål avgörs i sådan
omfattning att målbalansen inte tillåts öka.

Resurser m.m.

Förslagsanslag 1992/93 10 213 000 kr.

Planeringsram

Planeringsramen för perioden 1992/93 - 1994/95 beräknas för PBR till
32 885 000 kr.

100

Resultatbedömning

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

PBR har redovisat resultatbedömningar för perioden 1987/88 - 1990/91.

Antalet årligen inkommande patentmål har under en lång period stadigt
gått ner. PBR har därför successivt sedan 1984 minskat antalet tekniskt
kunniga ledmöter från 13 till 9. Under perioden har produktiviteten
minskat samtidigt som medelbehandlingstiden ökat från 1,8 till 2,6 år.
Min åsikt är att medelbehandlingstidema för patentmålen bör minskas till
1,5 år, vilket enligt PBR är den kortaste behandlingstid, som går att upp-
nå i praktiken.

För varumärkesmålen, mönstermålen och övriga mål som handläggs av
domstolens lagfarna ledamöter har tillströmningen av nya mål ökat med
35 % under perioden och förväntas fortsätta att öka. Orsaken är att patent-
och registreringsverket kraftigt ökat sin avverkning av varumärkesärenden.
Den beskrivna utvecklingen har lett till att antalet oavgjorda varumärkes-
mål ökat markant.

Slutsatser

Mot bakgrund av den resultatbedömning jag gjort drar jag följande slutsat-
ser.

Övergripande mål för verksamheten vid PBR skall vara att patentmål
avgörs inom en genomsnittlig handläggningstid på 1,5 år och att samtliga
övriga mål avgörs i sådan omfattning att målbalansen inte tillåts öka.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att den övergripande målsättning för verksamheten
inom Patentbesvärsrättens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad
jag förordat i avsnittet Slutsatser,

2. till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-
slagsanslag på 10 213 000 kr.

101

F 19. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad
produktutveckling

1990/91 Utgift 5 000 000 Reservation 4 048 687'

1991/92 Anslag 16 610 000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 15 717 213

1992/93 Förslag 24 607 000

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

1 Exkl. mervärdeskatt

Under anslaget finansieras en med miljö- och resursdepartementet ge-
mensam satsning på ett i första hand treårigt program för forskning för ett
avfallssnålt samhälle (prop. 1989/90 Om forskning, NU40, rskr. 337).
För att hantera stödet har en myndighet bildats; programrådet för forsk-
ning för ett avfallssnålt samhälle. Programrådets styrelse utgörs av sex
personer, varav en är ordförande. Den praktiska hanteringen av stödet
sköts av ett kansli.

Myndigheten

Programrådet för forskning för ett avfallssnåltsamhälle har i sin anslags-
framställan utgått från de treåriga ramar som beslutades i forsknings-
propositionen och har för budgetåret 1992/93 hemställt om 30,0 milj.kr.

Under det kommande budgetåret är avsikten att fortsätta de satsningar
på prioriterade områden för vilka programrådet under hösten 1991 låtit ta
fram speciella forskningsprogram. Dessa områden är: miljöanpassad pro-
duktutveckling, restproduktanvändning och avfallsdeponering. Programrå-
det har vidare beslutat att ge direkt stöd till högskolans kompetensupp-
byggnad i form av enskilda tjänster till några utvalda institutioner samt
stöd till doktorander.

Programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle har slutligen
begärt att få byta namn till Avfallsforskningsrådet, AFR.

Föredragandens överväganden

Jag har för programrådets verksamhet beräknat 24,6 milj.kr. under bud-
getåret 1992/93.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för miljö- och natur-
resursdepartementet, som beräknat 17,2 milj.kr. föranslaget B 13. Forsk-
ning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering under budgetåret
1992/93.

I den forskningsproposition som regeringen har för avsikt att presentera
våren 1993 skall programrådets fortsatta verksamhet prövas.

102

Jag har ingenting att erinra mot det av programrådet föreslagna namnby-
tet.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad pro-
duktutveckling för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på
24 607 000 kr.

F 20. Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer

1990/91 Utgift 374 0001

1991/92 Anslag 448 000'

1992/93 Förslag 544 000

'Ingående som del av anslaget B 8 under utrikesdepartementets huvudtitel.

Under detta anslag beräknas bidrag till avgifter för täckande av Sveriges
andel av sekretariatskostnadema för Eureka och Cost enligt ingångna avtal
avseende internationell FoU-samverkan inom dessa organisationer. Anslaget
har tidigare redovisats inom Utrikesdepartementets huvudtitel förslagsan-
slag B 8. Övriga internationella organisationer m.m., men överförs nu
som förslagsanslag till Näringsdepartementets huvudtitel.

Det europeiska forskningssamarbetet Eureka omfattar 19 europeiska län-
der samt EG-kommissionen. Eureka syftar till att höja Europas teknolo-
giska nivå och öka industrins internationella konkurrenskraft. Under 1986
etablerades ett permanent Eureka-sekretariat i Bryssel. Varje medlemsland
bidrar till sekretariatet enligt BNP-nyckeln, som för svenskt vidkommande
betyder 3,07 % av Eureka-sekretariatets totala budget. Ökningen i antal
projekt har varit mycket stark under senare år. Belastningen på sekreta-
riatet har dessutom ökat genom Eurekas utökade verksamhet gentemot
Östeuropa. Det svenska bidraget för denna verksamhet beräknas till
477 000 kr. budgetåret 1992/93, vilket innebär 25 % ökning jämfört med
innevarande budgetår.

Det europeiska forskningssamarbetet Cost omfattar 23 europeiska länder
samt EG-kommissionen. Det syftar till att medelst samarbete effektivisera
de enskilda ländernas forskningsinsatser. Samarbetsformerna är enkla och
har till syfte att vänja forskarna vid internationellt samarbete, därvid även
fungerande som tillvänjning inför mer komplicerad FoU-samverkan inom
t.ex. Eureka eller EGs forskningsprogram. Sveriges deltagande i Cost är
exempel på samarbete med EG även på områden utanför frihandelsavta-
let. En tredje Cost-fond om 50 miljoner belgiska francs, motsvarande
ca 7,5 milj.kr. upprättades år 1984 för verksamheten. Sveriges totala
bidrag till fonden har beräknats till 1 695 000 belgiska francs eller ca
280 000 kr., som ska fördelas på fem inbetalningar. Ett nytt bidrag beräk-

103

nas utgå under budgetåret 1992/93 med 67 000 kr., vilket innebär 4 % Prop. 1991/92:100
ökning jämfört med innevarande budgetår. d:i

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 544 000 kr.

Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet

Regeringens näringspolitik bygger på generellt verkande insatser, såsom
framgår bl.a. av proposition 1991/92:38 om inriktningen av den ekono-
miska politiken. Inom näringsdepartementets område aviserades i denna
bl.a. att det treåriga branschprogrammet för verkstadsteknik skulle av-
vecklas ett år i förtid, från och med budgetåret 1992/93. Jag återkommer
nu till denna fråga.

Delegationen för verkstadsteknisk utveckling (VT-delegationen) inrätta-
des vid ingången av budgetåret 1990/91. Syftet med det Verkstadstekniska
programmet var att främja de små och medelstora företagens konkurrens-
förmåga och produktivitet genom att utnyttja ny teknik och nya material
och produkter och produktionsprocesser. Programmet var främst avsett för
företag arbetande som underleverantörer.

Detta stämmer dock inte med min uppfattning om vad som skapar ut-
vecklings- och tillväxtkraft inom svenskt näringsliv. Företagsstöd till vissa
branscher likt det som VT-delegationen förmedlar ökar inte dynamiken i
näringslivet.

Nedläggning av VT-delegationen utgör en del av ett antal besparingar
under det kommande budgetåret rörande företagsstöd. Dessa besparingar
kommer i stället företagen tillgodo genom skattesänkningar. Det är enligt
min mening framför allt de generella ekonomiska åtgärderna som skall
skapa ett bra klimat för företagare i Sverige.

Redan beslutade projekt inom VT-delegationens ram bör dock slutföras.
I den mån de sträcker sig till tiden efter den 1 juli 1992 bör detta slutfö-
rande ske inom NUTEK.

104

G. Övrig näringspolitik

Verksamheten vid närings- och teknikutvecklingsverket

Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, är sedan den 1 juli 1991
central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt och
förnyelse samt för omställningen av energisystemet. Utgångspunkt för
verksamheten skall vara den ökade internationaliseringen samt den bredd-
ning av näringspolitiken som ägt rum. Det innebär bl.a. en inriktning mot
mer generella medel och färre selektiva åtgärder. Verket skall därvid svara
för statliga insatser för att främja

1. teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete,

2. etablering och utveckling av små och medelstora företag,

3. en balanserad regional utveckling, och

4. energiförsöijning och effektivare energianvändning.

I anslutning till insatserna skall verket ansvara för utrednings- och
utvärderingsverksamhet avseende sådana insatser i ett samhällsekonomiskt
perspektiv, följa den internationella utvecklingen samt främja svenskt
deltagande i internationellt samarbete inom sina verksamhetsområden.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

G 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltnings-
kostnader

1991/92 Anslag 186 000 000‘
1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 179 398 9551

1992/93 Förslag 181 625 000

'Anslaget Näringspolitisk myndighet: Förvaltningskostnader

Från anslaget bekostas löne- och övriga förvaltningskostnader samt
lokalkostnader.

105

Budget

1991/92
exkl.
mervärde-
skatt

Beräknad
ändring
1992/93

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Anslag

Utgifter

1. Förvaltningskostnader

2. Kostnader för koncessions- och
behörighetsärenden

(därav lönekostnader)

186 000 000

4 158 042

(123 000 000)

183 556 997

+ 2 226 045

220 958

(- 3 000 000)

+ 2 247 045

Inkomster

3. Avgifter för koncessions- och
behörighetsärenden	4 158 042	+ 20 958
Nettoutgift	179 398 955	+ 2 226 045

Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK

Mot bakgrund av den rationalisering som genomfördes i samband med att
statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling och statens energiverk
lades ned och NUTEK bildades har NUTEK beräknat anslaget på realt
oförändrad nivå.

Föredragandens överväganden

Jag har tidigare föreslagit en reducering av vissa anslag till verksamheter
som bedrivs inom NUTEK. Bl.a. bör anslaget till småföretagsutveckling
reduceras liksom stödet till teknisk forskning och utveckling. Med hänsyn
till dessa förändringar och med anledning av att ett visst rationalise-
ringskrav bör kunna ställas på NUTEK har jag beräknat en reduktion av
förvaltningskostnadsanslaget. Därutöver har jag beräknat en överföring av
ca 2 milj.kr. från sjätte huvudtitelns anslag Transportrådet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 181 625 000 kr.

106

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

G 2. Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar och
information

1991/92 Anslag 27 358 0001

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 24 586 8471

1992/93 Förslag 25 570 000

1 Anslaget Näringspolitisk myndighet: Utredningar och information

Från anslaget bekostas utredningsverksamheten och energiinriktad
informationsverksamhet inom myndighetens verksamhetsområde samt
utvecklingsprojekt m.m. i elanvändningsrådet.

1991/92	Beräknad
exkl.	ändring
mervärdesskatt	1992/93

1. Utredningar m.m.	9 400 000	+ 310 000
2. Energiinriktad information m.m.	8 186 847	+ 313 000
3. Elanvändningsrådet	2 300 000	+ 60 000
4. Till regeringens förfogande	4 700 000	+ 300 000

Totalt

24 586 847

+ 983 153

Jag föreslår, i likhet med NUTEKs förslag, att för nästa budgetår be-
räknas en realt oförändrad resurstilldelning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar och in-
formation för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på
25 570 000 kr.

G 3. Särskilda avvecklingskostnader för statens industriverk,
styrelsen för teknisk utveckling och statens energiverk

1991/92 Anslag 1 000'

1992/93 Förslag 1 000

Anslaget Särskilda avvecklingskostnader

107

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Från anslaget bekostas personal-, lokal- och övriga förvaltningskostnader
för uppsagd personal vid de tre tidigare myndigheterna statens industriverk,
styrelsen för teknisk utveckling och statens energiverk.

Närings- och teknikutvecklingsverket föreslår att anslaget tas upp även
under budgetåret 1992/93, eftersom de kostnader som har samband med av-
vecklingen av de tre tidigare myndigheterna kvarstår även under detta
budgetår.

Därtill kommer de kostnader som uppkommer till följd av uppsägning av
personal från NUTEK som en följd av den reduktion av anslaget G 1.
Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader som jag nyss
har föreslagit för budgetåret 1992/93.

Jag föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp för budgetåret
1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda avvecklingskostnader för statens industriverk,
styrelsen för teknisk utveckling och statens energiverk för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

108

H. Energi

Redovisning av de energipolitiska programmens resultat,
m.m.

Bakgrund

Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken (prop.
1990/91:88, NU40, rskr. 373). Enligt riktlinjerna måste omställningen av
energisystemet, vid sidan om säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet
av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När
kämkraftsawecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske, avgörs
av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöaccepta-
bel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkur-
renskraftiga elpriser.

Riksdagens beslut innefattar bl.a. särskilda program för att påskynda
omställningen och utvecklingen av energisystemet. Från och med den 1
juli 1991 kan stöd enligt förordningen (1991:1099) om vissa investeringar
inom energiområdet, m.m. lämnas för investeringar i kraftvärmeproduk-
tion med biobränslen och för att säkerställa en fortsatt användning av
biobränslen i befintliga kraftvärmeverk. Vidare kan stöd lämnas för in-
vesteringar i vindkraftverk och anläggningar för utnyttjande av solvärme.
Stödsystemet gäller under en femårsperiod och omfattar totalt 1 300
milj.kr. Det handhas i huvudsak av närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK). Boverket ansvarar för stöd till investeringar i solvärmeanlägg-
ningar i bostäder.

Riksdagens beslut innehåller även ett program för effektivare använd-
ning av energi. Programmet innefattar bl.a. stöd enligt förordningen
(1988:806) om statligt stöd till utveckling, upphandling och introduktion
av energieffektiv teknik (senast ändrad 1991:1098). Stödsystemet trädde i
kraft den 1 juli 1991 och gäller under en femårsperiod. Den totala
medelsramen uppgår till 750 milj.kr. Stödsystemet handhas av NUTEK.
Vidare disponerar NUTEK 10 milj.kr. för samordning och utveckling av
information rörande effektiv energianvändning till mindre och medelstor
industri. Konsumentverket disponerar 5 milj.kr. för arbetet med energi-
deklarationer, m.m.

Programmen för omställning och utveckling av energisystemet innefattar
också ett medelstillskott till energiteknikfonden genom anslag på 110
milj.kr. per år under fem år. Därutöver tillförs fonden, liksom tidigare,
medel som motsvarar 10 kr. per kubikmeter olja av den allmänna energi-
skatten på oljeprodukter. Fondens inriktning har enligt förordningen
(1988:805) om statligt stöd ur energiteknikfonden, m.m. (senast ändrad
1991:1097) vidgats till att omfatta stöd till bl.a. demonstration av
energieffektiv teknik i lokaler och bostäder samt inom industrin. Särskild
prioritet skall ges till utveckling av teknik rörande storskalig vindkraft och
utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning av motor-
alkoholer.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

109

I riksdagens beslut betonas vikten av att riksdagen och regeringen har
möjlighet att bedöma resultatet av insatserna för energihushållning och
insatserna för ny kraft- och värmeproduktion. Det förutsätts att de re-
sultat som uppnås genom de energipolitiska programmen årligen skall
redovisas till riksdagen i budgetpropositionen. Regeringen skall samtidigt
förelägga riksdagen förslag om de ytterligare åtgärder som är motiverade.
Det är därför, enligt beslutet, nödvändigt att de energipolitiska program-
men fortlöpande följs upp och utvärderas.

Den redovisning som skall lämnas till riksdagen förutsätter att ett
betydande underlagsmaterial årligen tas fram. Mot den bakgrunden upp-
drog regeringen den 20 juni 1991 åt statens energiverk, efter den 1 juli
1991 NUTEK, att utvärdera programmen för omställning och utveckling
av energisystemet, m.m. samt att årligen redovisa resultatet av utvärder-
ingen till regeringen.

NUTEKs redovisning (R 1991:1), Energirapport 1991, överlämnades till
industridepartementet den 3 september 1991. Redovisningen år 1991
gjordes, i överensstämmelse med regeringens beslut, översiktlig.

NUTEK har vidare inkommit med en redovisning av pågående insatser
för en effektivare energianvändning.

NUTEK gör följande bedömning beträffande elproduktionens utveckling
under 1990-talet.

Under ett år med normal nederbörd kan ca 63,5 TWh el produceras
med vattenkraft i dag. Normalårsproduktionen antas öka till 65 TWh år
2000.

År 1990 var ett extremt varmt och vattenrikt år, vilket medförde att
ÅrärMÅfra/nproduktionen kunde nedregleras. Produktionen uppgick till ca
65,3 TWh år 1990. Produktionsförmågan år 2000 beräknas uppgå till 68
TWh.

Elproduktionskapaciteten i industriella mottrycksanläggningar beräknas
förbli oförändrad fram till år 2000, dvs. ca 4-5 TWh. Den ekonomiskt
tillgängliga kraftvärmeproduktionen, dvs. samtidig produktion av el och
värme, uppgår i dag till ca 6 TWh. Fram till år 1995 beräknas ett tillskott
av kraftvärme på knappt 1,5 TWh i form av stora kraftvärmeanlägg-
ningar. Till år 2000 antas ytterligare en viss kraftvärmeutbyggnad, men
främst i små anläggningar varför tillskottet till kraftbalansen beräknas bli
litet.

Produktionskapaciteten i de svenska o//>Ä:onJe/irkraftverken uppgår till
knappt 23 TWh per år. Anläggningarna utnyttjas främst som s.k. torrårs-
reserv. Åren 1993 och 1995 införs skärpta miljökrav för utsläpp av svavel
och kväve från befintliga anläggningar. Dessa begränsningar antas
reducera den befintliga produktionskapaciteten med 1,5 TWh. År 2000
väntas den totala kapaciteten i befintliga oljekondenskraftverk uppgå till 21
TWh el.

Utbyggnadstakten av vindkraftverk är, enligt NUTEK, svår att bedöma,
och det antas att vindkraften inte kommer att ge annat än marginella
bidrag till kraftsystemet under 1990-talet. Den sammanlagda installerade
effekten i svenska vindkraftverk är i dag ca 11 MW. NUTEK redovisar

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

110

planer på ett tjugotal nya vindkraftverk med en sammanlagd effekt på
knappt 4 MW.

Elanvändningen, inkl, överförings- och distributionsförluster men exkl.
kraftverkens egenförbrukning, var knappt 140 TWh år 1990. Fram till år
2000 beräknas elanvändningen öka med i genomsnitt knappt 1 % per år
till 152 TWh.

NUTEK bedömer att ursläppen av koldioxid från kraftproduktionen ökar
från ca 1,2 milj, ton år 1990 till ca 6,7 milj, ton år 2000. Ökningen
förklaras av en ökad användning av fossila bränslen.

De energipoliriska programmen för omställning och utveckling av
energisystemet infördes den 1 juli 1991. Med hänsyn till att stödsystemen
endast varit i kraft under en kort period är det, enligt NUTEK, för tidigt
att göra bedömningar av hur stöden kommer att utnyttjas. NUTEK anger
dock att en preliminär uppskattning tyder på ett stort intresse för stöd till
investeringar i nya anläggningar för kraftvärmeproduktion med bio-
bränslen. Enligt NUTEK är det nu inte heller möjligt att bedöma behovet
av förändringar av programmen.

NUTEKs redovisning, Energirapport 1991, har remissbehandlats. Syn-
punkter har inkommit från statens pris- och konkurrensverk, plan- och
bostadsverket, statskontoret, riksrevisionsverket, statens naturvårdsverk,
statistiska centralbyrån, KRAFTSAM, Landsorganisationen i Sverige,
Svenska bioenergiföreningen, Svenska Elverksföreningen, Svenska Energi-
föreningars Riksorganisation (SERO), Svenska Gasföreningen, Svenska
Kommunförbundet, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Naturskydds-
föreningen (SNF), Svenska Petroleuminstitutet, Sveriges akademikers
centralorganisation, Tjänstemännens Centralorganisation och Värmeverks-
föreningen.

Remissinstanserna har överlag inga invändningar mot de bedömningar
som NUTEK redovisar. SNF anser dock att rapporten saknar viktiga fakta
om elmarknadens struktur och priser samt att prognoserna för elanvänd-
ningen är metodologiskt dåligt redovisade. Enligt SERO kommer utbygg-
nadstakten av medelstor vindkraft bli lägre än den planerade till följd av
dålig ekonomi i projekten.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Föredragandens överväganden

Huvuddelen av de energipolitiska programmen för omställning och utveck-
ling av energisystemet startades den 1 juli 1991 och har således varit i
kraft ett halvår. De bedömningar som kan göras av programmen bygger
därför på begränsade erfarenheter. Det är mot den bakgrunden för tidigt
att nu söka dra några slutsatser om resultaten av insatserna för energi-
hushållning och ny kraftproduktion. Regeringen avser att under det kom-
mande verksamhetsåret noga följa utvecklingen i syfte att återkomma med
en utförligare redovisning i 1993 års budgetproposition. Jag har i denna
fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

111

Jag återkommer strax till anslagsfrågan. Chefen för jordbruksdeparte- Prop. 1991/92:100
mentet har tidigare tagit upp de anslagsfrågor i de energipolitiska pro- gjj
grammen som rör biobränslen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att ta del av vad jag har anfört om de energipolitiska programmen
och utvecklingen av energisystemet.

Verksamheten vid affärsverket Svenska Kraftnät

Bakgrund

Affärsverket Svenska Kraftnät förvaltar och driver från årsskiftet 1991/92
storkraftnätet för el, inklusive de statligt ägda utlandsförbindelserna.

Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:97, NU38, rskr. 318)
att verksamheten med storkraftnätet inom statens vattenfallsverk skulle
föras över till en separat organisation, när huvuddelen av verksamheten i
statens vattenfallsverk fr.o.m. år 1992 skulle övergå till att drivas i
aktiebolagsform. I avvaktan på statsmaktemas slutliga ställningstagande
avseende storkraftnätets framtida organisation skulle verksamheten
bedrivas i affärsverksform.

Statens energiverk, sedermera NUTEK, har på regeringens uppdrag
särskilt utrett frågan om den framtida organisationen för det svenska
stamnätet. Utredningen har remissbehandlats.

Under år 1991 har kraftnätsutredningen (I 1991:04) förberett inrättandet
av det nya affärsverket.

Genom regeringsbeslut den 14 november 1991 inrättades affärsverket
Svenska Kraftnät från den 1 januari 1992. Svenska Kraftnät ansvarar för
storkraftnätet och utlandsförbindelserna. Organisationen omfattar i huvud-
sak affärsområdet Transmission, den operativa nätdriftledningen och delar
av kontrollsystemverksamheten i det tidigare statens vattenfallsverk.

Affärsverket Svenska Kraftnät har enligt sin instruktion, utfärdad den 19
december 1991, till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och
utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöver-
föringssystem, sälja överföringskapacitet samt i övrigt bedriva verksam-
heter som är anknutna till kraftöverföringssystemet. Verket skall därvid
också

- bygga ut storkraftnätet baserat på samhällsekonomiska lönsamhetsbe-

dömningar,

- främja konkurrens inom elöverföringsområdet,

- främja forskning, utveckling och demonstration av ny teknik av betydel-

se för verksamheten,

- svara för den operativa beredskapsplaneringen inom sitt verksamhetsom-

råde under kris- eller krigsförhållanden.

112

Enligt instruktionen skall verket i huvudsak självt besluta om sin
organisation. Inledningsvis kommer verket att i huvudsak behålla den
organisation som tidigare funnits för motsvarande verksamheter vid statens
vattenfallsverk, med komplettering av sådana funktioner som ett själv-
ständigt verk skall svara för. Under år 1992 bedöms vissa förändringar av
verkets organisation komma att ske.

En proposition om elmarknaden planeras till år 1992, där bl.a. frågan
om den framtida organisationen för verksamheten med storkraftnätet m.m.
kommer att behandlas. Ett alternativ är att verksamheten bedrivs i
aktiebolagsform från år 1993.

I skrivelse den 30 augusti 1991 har kraftnätsutredningen inkommit med
förslag till investerings- och finansieringsplan m.m. för verksamheten
under perioden 1 januari - 30 juni 1992 och för budgetåret 1992/93.

Förslaget omfattade de investeringar som enligt tidigare planering inom
statens vattenfallsverk skulle ske i storkraftnätet. Riksdagen har godkänt
(prop. 1991/92:49, NU10, rskr. 92) inriktningen och omfattningen av
dessa investeringar och deras finansiering för perioden 1 januari - 30 juni
1992.

Regeringens beslut den 14 november 1991 om inrättandet av affärs-
verket Svenska Kraftnät innebär bl.a. att kontrollsystemverksamheten
ingår i affärsverkets organisation. Avsikten är att denna verksamhet skall
läggas i ett särskilt aktiebolag inom affärsverket så snart det är praktiskt
möjligt.

Kraftnätsutredningens förslag till investerings- och finansieringsplan
omfattade inte kontrollsystemverksamheten m.m. I en skrivelse den 16
december 1991 har kraftnätsutredningen inkommit med kompletteringar
avseende investerings- och finansieringsplanen så att den omfattar även
investeringar avseende kontrollsystemverksamheten. Enligt kraftnätsutred-
ningens förslag bör kontrollsystemverksamheten ingå i investerings- och
finansieringsplanen redan från 1 januari 1992. I skrivelsen föreslås vidare
att affärsverket Svenska Kraftnät därutöver bör medges en ram för rörlig
kredit, i form av riksgäldslån, om högst 100 milj. kr.

Enligt riksdagens beslut om ombildningen av Vattenfall till aktiebolag,
m.m. skall statsmakterna år 1992 ta ställning till den framtida organisa-
tionsformen m.m. för verksamheten med storkraftnätet.

Kraftnätsutredningens förslag

Utökad investerings- och finansieringsplan för budgetåret 1991/92, m.m.

Kraftnätsutredningen föreslår att den av riksdagen godkända investerings-
och finansieringsplanen för innevarande budgetår för affärsverket Svenska
Kraftnät (prop. 1990/91:49, NU 10, rskr. 92) utökas så att den omfattar
även investeringsbehovet avseende kontrollsystemverksamheten.

Detta investeringsbehov har i statens vattenfallsverks senaste flerårsplan
tagits upp under "Kontrollanläggningar" och beräknats till sammanlagt 65

8 Riksdagen 199H92. 1 samt. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

113

milj.kr. under år 1992. Självfinansieringen har beräknats till 20 milj.kr.
och det tillkommande upplåningsbehovet således till ca 45 milj.kr.

Av dessa investeringar beräknas 30 milj.kr., med ett upplåningsbehov
om 21 milj.kr., ske under första halvåret 1992. Affärsverket Svenska
Kraftnäts investerings- och finansieringsplan för innevarande budgetår,
således perioden 1 januari - 30 juni 1992, föreslås därför utökas med
dessa belopp.

Kraftnätsutredningen har vidare föreslagit att affärsverket skall medges
en ram för rörlig kredit, i form av riksgäldslån, om högst 100 milj.kr.

Investeringar under budgetåret 1992/93

Kraftnätsutredningen har lämnat förslag till bl.a. investerings- och
finansieringsplan för verket för budgetåret 1992/93. Förslaget bygger på
de investerings- och finansieringsplaner som tidigare upprättats inom
statens vattenfallsverk för motsvarande verksamhetsområden.

Investeringarna i storkraftnätet avser både åtgärder för att bibehålla en
hög driftsäkerhet i befintliga ledningar och åtgärder för att öka kapaciteten
eller bygga nya ledningar och ställverk m.m. Investeringarna i kontroll-
anläggningarna avser främst ny utrustning m.m. i driftdatanätet.

Det totala finansieringsbehovet för planerade investeringar i storkraft-
nätet och kontrollanläggningama under år 1992 beräknas bli 750 milj.kr.,
varav 65 milj.kr. avser kontrollanläggningama. Av detta beräknas 620
milj.kr. kunna finansieras med avskrivningsmedel. Upplåningsbehovet blir
därmed totalt 130 milj.kr. under år 1992. Upplåningen förutsätts ske via
riksgäldskontoret.

Kraftnätsutredningen tar i sin skrivelse den 30 augusti 1991 även upp
frågan om affärsverket Svenska Kraftnäts eventuella medverkan i en
planerad högspänningskabel mellan Sverige och Tyskland. Denna investe-
ring har förutsatts genomföras av ett tyskt-svenskt aktiebolag med Vatten-
fall AB och Sydkraft AB som svenska delägare. Enligt kraftnätsutredning-
ens mening bör en sådan kabel kunna utnyttjas av fler än de två största
svenska kraftföretagen. En möjlighet att åstadkomma detta är enligt kraft-
nätsutredningen att affärsverket Svenska Kraftnät blir delägare i högspänn-
ingskabeln och sedan upplåter överföringskapaciteten till transitörer.

Enligt planerna skall högspänningskabeln upphandlas under andra halv-
året 1992. Den totala investeringen beräknades till 1,5-2 miljarder kr.
varav ungefär en fjärdedel skulle erläggas vid upphandlingen. Vid ett
eventuellt delägarskap med en tredjedel i projektet skulle affärsverket
Svenska Kraftnät behöva investera ca 200 milj.kr. under år 1992. En
möjlighet är att verkets eventuella åtagande i projektet skulle ske till
hälften genom finansiering och till hälften genom borgensåtagande.

Kraftnätsutredningen föreslog att investerings- och finansieringsramen
för år 1992 skulle utökas med 100 milj.kr., liksom även borgensramen
med 100 milj.kr., för verkets eventuella deltagande i byggandet av en
högspänningskabel mellan Sverige och Tyskland.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

114

I tabellen sammanfattas kraftnätsutredningens förslag, inklusive even- Prop. 1991/92:100
tuella investeringar under år 1992 i samband med deltagande i byggande gjj
av en högspänningskabel Sverige-Tyskland.

Investerings- och finansieringsplan samt
behov av riksgäldslån tor investeringar
(milj.kr.)

	1991	1992	1993
Investeringar i anläggningar	800	850	550
Egen finansiering	610	620	450
Upplåningsbehovet	190	230	100

Föredragandens överväganden

Kraftnätsutredningens förslag till investerings- och finansieringsplan för
affärsverket Svenska Kraftnät bygger på ett underlag som har utarbetats av
statens vattenfallsverk för den rullande treårsplaneringen. Bortsett från det
eventuella deltagandet i kabelprojektet Sverige-Tyskland ingår således
huvuddelen av investeringsverksamheten i en långsiktig planering. Det är
enligt min uppfattning lämpligt att det nya affärsverket tills vidare fort-
sätter den sedan lång tid planerade inriktningen av investeringsverksam-
heten. Jag förordar därför att den investerings- och finansieringsplan som
föreslagits av kraftnätsutredningen godkänns av riksdagen.

Beloppen har i enlighet med den rullande treårsplaneringen på det
tidigare statens vattenfallsverk beräknats kalenderårsvis. Omperiodiserade
till budgetåret 1992/93 blir de planerade investeringarna sammanlagt ca
800 milj. kr. och föranleder ett upplåningsbehov under budgetåret om ca
230 milj. kr.

Kraftnätsutredningens förslag att komplettera den nu gällande
investerings- och finansieringsplanen för innevarande budgetår, avseende
perioden 1 januari - 30 juni 1991, bör godkännas. Kompletteringen avser
investeringar inom den kontrollsystemverksamhet som snarast kommer att
läggas i aktiebolagsform.

Även förslaget att låta affärsverket Svenska Kraftnät få disponera en
särskild ram om högst 100 milj, kr., som riksgäldslån, för rörlig kredit
bör genomföras.

När det gäller frågan om verkets eventuella deltagande i byggandet av
en högspänningskabel mellan Sverige och Tyskland, Baltic Cableprojektet,
vill jag erinra om att i princip alla befintliga statligt ägda utlandsför-
bindelser har överförts till affärsverket Svenska Kraftnät när statens
vattenfallsverk delades upp på Vattenfall AB och Svenska Kraftnät. Detta

115

skall gälla till dess att statsmakterna beslutar om den framtida organisa-
tionen av storkraftnätet och utlandsförbindelserna. Detta planeras ske
under år 1992. Frågan om affärsverket Svenska Kraftnäts engagemang i
utlandsförbindelser kommer således att behandlas av regeringen inom en
snar framtid.

Jag anser dock, liksom kraftnätsutredningen, att affärsverket Svenska
Kraftnät nu bör ges lämpliga finansiella förutsättningar inför en diskussion
i frågan med övriga intressenter.

Den investerings- och finansieringsram som jag förordar för budgetåret
1992/93 ger möjlighet för Svenska Kraftnät att delta i Baltic Cable om så
blir aktuellt. Av samma skäl bör ramen för regeringens bemyndigande att
besluta i frågor som rör förvärv av aktier och bildande av bolag inom
affärsverket Svenska Kraftnäts verksamhetsområde ökas från nuvarande 35
milj.kr. till 135 milj.kr. Även regeringens bemyndigande att teckna bor-
gen till bolag i vilka affärsverket Svenska Kraftnät förvaltar statens aktier
bör ökas från nuvarande 75 milj.kr. till 175 milj.kr.

Jag vill understryka att mitt förslag till investerings- och finansierings-
plan inte innebär något ställningstagande till affärsverket Svenska Kraft-
näts eventuella engagemang i det nu aktuella kabelprojektet Sverige-Tysk-
land. Mitt förslag innebär endast att vissa finansiella förutsättningar blir
klarlagda.

Som upplysning vill jag slutligen nämna att regeringen tillämpar samma
principer för den ekonomiska styrningen av affärsverket Svenska Kraftnät
som tidigare tillämpades mot statens vattenfallsverk. Dessa principer, som
beslutades av riksdagen år 1988 (prop. 1987/88:87, NU41, rskr. 376),
gäller bl.a. avkastningskrav, beloppsgränser för investeringar utan
regeringens godkännande, m.m.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna en utökning av investeringsplanen med 30 milj.kr. och
en ökning av upplåningsbehovet med 20 milj.kr. för affärsverket
Svenska Kraftnät för budgetåret 1991/92,

2. godkänna att affärsverket Svenska Kraftnät som en ram för rörlig
kredit får uppta riksgäldslån, utöver upplåning för investeringsän-
damål, om högst 100 milj, kr.,

3. godkänna inriktning och omfattning av investeringsplan för af-
färsverket Svenska Kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad
jag nyss har anfört,

4. godkänna finansieringsplan för affärsverket Svenska Kraftnät för
budgetåret 1992/93 i enlighet med vad jag nyss har anfört,

5. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1992/93 besluta i
frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom affärs-
verket Svenska Kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135
milj.kr.,

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

116

6. bemyndiga regeringen att teckna borgen till bolag i vilka affärs-
verket Svenska Kraftnät förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt
belopp om 175 milj.kr.

Verksamheten vid Trollhätte kanalverk

Trollhätte kanalverk ansvarar för kanaler, slussar och farleder mellan
Göteborg och Vänern samt för Säffle kanal. Kanalrörelsen har tidigare
utgjort ett särskilt affärsområde inom statens vattenfallsverk.

Riksdagen beslutade den 28 maj 1991 att verksamheten i Vattenfall,
utom det s.k. storkraftnätet och utlandsförbindelserna, skulle överföras till
ett av staten ägt aktiebolag (Vattenfall AB) vid årsskiftet 1991-1992.

Enligt riksdagsbeslutet borde kanalrörelsen tills vidare förvaltas av
Vattenfall AB. I samband med regeringens proposition (1991/92:49) om
vissa frågor vid överföringen av verksamheten vid statens vattenfallsverk
till aktiebolagsform, var jag med hänvisning till kanalverksamhetens
ekonomiska utfall och de frågor som sammanhänger med utövandet av
myndighetsuppgifter, inte beredd att förorda att kanalverksamheten över-
fördes till aktiebolagsform vid årsskiftet 1991-1992. Regeringen föreslog
att Trollhätte kanalverk drivs vidare som ett affärsverk med ansvar för
drift och förvaltning för kanalverksamheten i Trollhätte och Säffle kanaler.
Riksdagen anslöt sig till regeringens förslag (NU 10, rskr. 92).

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Statens vattenfallsverk

Statens vattenfallsverk (Vattenfall) har i skrivelse den 30 augusti 1991
redovisat förslag till bl.a. investerings- och finansieringsplan för
Trollhätte kanalverk för treårsperioden 1991-1993.

Det övergripande målet för kanalrörelsen är att tillhandahålla en snabb
och säker transportled för nyttotrafik med fartyg året runt till samtliga
hamnar i Vänern och Göta älv och under isfri period till Säffle kanal samt
att för fritidstrafiken tillhandahålla en turistled med tidsenlig service.

Verksamheten beräknas ha ett i stort sett oförändrat antal av fartygs-
passager under perioden 1992-1994. Godsmängden och antalet fritidsbåtar
på kanalen beräknas dock minska något under perioden.

Investeringar inom Trollhätte kanalverk (milj.kr.)

Kanalverk-	1991	1992	1993	1994	1992-1994
sa mheten	Prognos	Plan	Plan	Plan	Plan
Totala
investeringar	6	6,5	6,5	6,5	19,5

117

De största investeringarna avser ledverk i en sluss, fjärrstyrning av bro,
muddring och modernisering av luckor och portar i sluss. Syftet med in-
vesteringarna är att öka driftframkomlighet och säkerhet i farleden för
större fartyg.

Kanalverkets intäkter från verksamheten utgörs av farledsvaruavgifter på
utrikes gods samt intäkter från bl.a. lotsning, båtmansservice och fritids-
båtsslussning. Utöver detta ger drift och underhåll av broar för vägverket
och kommuner samt andra entreprenaduppdrag intäkter till verksamheten.

För att möjliggöra fullständig kostnadstäckning utgår också statsanslag
från sjätte huvudtitelns anslag Ersättning för viss kanaltrafik. Anslaget för
budgetåret 1991/92 uppgick till 59 780 000 kr. Chefen för kommunika-
tionsdepartementet har tidigare denna dag behandlat kanalverkets anslags-
framställan avseende budgetåret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Verksamheten vid Trollhätte och Säffle kanaler drivs från årsskiftet
1991/1992 av ett nyinrättat affärsverk, Trollhätte kanalverk. Affärsverks-
formen bör utnyttjas övergångsvis och i avvaktan på ställningstaganden om
Vänersjöfartens roll i regionen och kanalverksamhetens framtida inrikt-
ning. En viktig uppgift för affärsverket blir att försöka utveckla kanal-
verksamheten och sjötransporterna i Vänern. Andra intressenter bör enga-
geras i detta arbete.

Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare denna dag anmält
att han avser genomföra en värdering av sjötransporternas betydelse i
relation till de transportalternativ som i övrigt finns för Vänemområdet.

När det gäller kanalverksamhetens framtida organisation vill jag fram-
hålla att aktiebolaget är den associationsform som i allmänhet ger de bästa
utvecklingsmöjligheterna. Den organisationslösning som slutligen väljs är
dock beroende av kanalverksamhetens framtida inriktning och omfattning.

För att kanalverksamheten skall kunna bedrivas effektivt och utvecklas
bör affärsverket kunna bilda bolag och förvärva aktier inom affärverkets
verksamhetsområde. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens be-
myndigande att besluta i frågor som rör förvärv av aktier och bildande av
bolag inom en ram om 20 milj. kr. Regeringen bör vidare på samma sätt
som för andra affärsverk kunna ställa borgen till eventuella dotterbolag till
affärsverket. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens godkännade
att besluta i frågor som rör teckning av borgen till bolag i vilka affärs-
verket förvaltar statens aktier intill ett belopp om 20 milj. kr.

Jag ansluter mig vidare till Vattenfalls bedömning rörande investerings-
och finansieringsplan för Trollhätte kanalverk för budgetåret 1992/93.
Trollhätte kanalverk har även behov av en kortsiktig finansiering i
verksamheten. Jag förordar därför att kanalverket ges möjlighet till upp-
låning i riksgäldskontoret inom en total ram om 10 milj. kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

118

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1992/93 för Trollhätte
kanalverk besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av
bolag inom en ram om 20 milj.kr.,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1992/93 teckna bor-
gen för lån till dotterbolag inom Trollhätte kanal verks verksamhets-
område inom en ram om 20 milj.kr.,

3. godkänna investerings- och finansieringsplan för Trollhätte kanal-
verk för budgetåret 1992/93 enligt vad jag anfört.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

H 1. Elsäkerhet m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

1 000

Riksdagen beslutade våren 1988 om en ny kontrollordning för elektrisk
materiel, m.m. (prop. 1987/88:82, NU30, rskr. 219). Enligt riksdagens
beslut öppnades möjlighet för tillverkare och importör att - som alternativ
till SEMKO-kontroll med åtföljande S-märkning - utföra motsvarande kon-
troll vid vissa andra med Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB,
SEMKO, samarbetande provningsinstitutioner eller att själva utföra denna
kontroll, som i så fall övervakas av SEMKO. Kravet på typgodkännande
av SEMKO (S-märkning) ersattes med ett krav på registrering före mark-
nadstillträdet. Kontrollen av de produkter som finns på marknaden för-
stärktes samtidigt.

Verksamheten under anslaget finansieras med avgifter som tas ut i
samband med registrering av elektriska anordningar och elektrisk materiel.
Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Till den del löpande utgifter inte kan betalas med löpande inkomster får
närings- och teknikutvecklingsverket disponera en rörlig kredit intill 8
milj.kr. hos riksgäldskontoret.

119

Stat	1991/92'	Beräknad ändring 1992/93
Utgifter Elsäkerhet m.m.	24 550 000	-3 700 000
Inkomster Avgifter för registrering	24 549 000	-3 700 000
Nettoutgift	1 000	-

1 Exkl. mervärdeskatt

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Närings- och teknikutvecklingsverket

Uppgiften att svara för själva registreringen av elektrisk materiel åvilar
SEMKO. Upprättandet av en förteckning över registrerade produkter samt
information om dessa inkluderas i kostnaderna för själva registrerings-
förfarandet. Verket beräknar en totalkostnad för registreringsuppgifterna
på 4,5 milj.kr. för nästa budgetår.

För att behålla en oförändrad hög produktsäkerhet ingår en marknads-
kontroll i den nya kontrollordningen. Närings- och teknikutvecklings-
verket, NUTEK, har beräknat kostnaden för marknadskontrollen för det
registreringspliktiga området under det kommande budgetåret till 5,0
milj.kr.

Den nya kontrollordningen förutsätter en medverkan av verket i såväl
svenskt som internationellt standardiseringsarbete. En stor del av detta bör
ske genom anlitande av expertis utanför verket, i första hand från
SEMKO. NUTEK har beräknat kostnaderna för arbetet med standardise-
ring till 5,3 milj.kr. för nästa budgetår.

För resurser för marknadskontroll av det icke registreringspliktiga
området (fria området) har verket beräknat resursbehovet till 5,0 milj.kr.

Inom ramen för den nya kontrollordningen skall finnas resurser för före-
skriftsarbete m.m. Behovet av resurser för dessa arbetsuppgifter bedömer
verket vara 850 000 kr. för det kommande budgetåret. För insatser rö-
rande information om kontrollordningen har NUTEK för nästa budgetår
beräknat resursbehovet till 1,0 milj.kr.

Kostnaderna för resurser vid NUTEK för marknadskontroll, standardise-
ringsarbete och föreskrifter m.m. har av verket beräknats till 5,3 milj.kr.

120

Föredragandens överväganden

Jag anser att verksamheten inom området elsäkerhet m.m. bör bedrivas
huvudsakligen i enlighet med NUTEKs förslag. Kostnaden för verksamhe-
ten beräknar jag till sammanlagt 20 850 000 kr. för nästa budgetår.
Kostnaderna vid närings- och teknikutvecklingsverket under budgetåret
1992/93 beräknar jag till 5,3 milj.kr.

Kontrollordningen finansieras med avgifter som tas ut i samband med
registrering av elektriska anordningar och elektrisk materiel. Intäkterna
från registreringsavgiftema bör tillföras anslaget. Anslaget bör därför
föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Elsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 1 000 kr.

H 2. Statens elektriska inspektion

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

1992/93 Förslag

13 900 000

13 190 000

12 752 000

14 421 000

Statens elektriska inspektions verksamhet avser att främja säkerheten i
samband med framställning, överföring och användning av elektrisk
ström. Enligt sin instruktion (1988:809) är inspektionen den lokala statliga
organisationen för ärenden om tillsyn över elektriska starkströmsanlägg-
ningar och därmed sammanhängande frågor.

Inspektionen är organiserad på fem distrikt med kontor i Hässleholm,
Kristinehamn, Stockholm, Hudiksvall och Skellefteå. Chef för varje di-
strikt är en överinspektör. NUTEK är chefsmyndighet för inspektionen.

1991/92

exkl.

mervärdeskatt

Beräknad ändring

1992/93

Förvaltningskostnader

12 752 000

+1 669 000

121

Närings- och teknikutvecklingsverket

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

NUTEK utgår i sin medelsberäkning för statens elektriska inspektion från
tidigare beräkningar för treårsperioden 1990/91-1992/93.

Inspektionens verksamhet har för den tidigare treårsperioden setts över
för att finna möjligheter till kostnadsminskningar. Planerade besparingar
har hittills kunnat genomföras. NUTEK anför att kostnader för resor och
andra kostnader i samband med tillsynsarbetet har ökat kraftigt under
senare år. För att så långt som möjligt undvika inskränkningar av tillsyns-
verksamheten har vissa rationaliseringar av främst det administrativa
arbetet vid inspektionen genomförts.

Enligt verkets bedömning framstår dock de nuvarande resurserna vid
inspektionen som alltmer otillräckliga.

Mot denna bakgrund föreslår NUTEK en förstärkning av medelstilldel-
ningen till statens elektriska inspektion på 1 248 000 kr.

Föredragandens överväganden

Inspektionen ingår i den sedan budgetåret 1987/88 pågående verksamhe-
ten med treårsbudgetering. Medel för statens elektriska inspektion bör
därför anvisas under ramanslag. Innevarande treårsperiod omfattar
budgetåren 1990/91-1992/93. För budgetåret 1992/93 beräknar jag me-
delsbehovet till 14 421 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1992/93 anvisa ett
ramanslag på 14 421 000 kr.

H 3. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier
inom energiområdet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

2 511 000

1 000

Från detta anslag betalas utgifter för förluster i samband med låne-
garantier som har lämnats enligt förordningen (1981:717) om statlig
garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol, förordningen
(1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja, m.m., förordningen
(1986:191) om statligt stöd för utveckling och introduktion av ny

122

energiteknik, m.m. samt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur
energiteknikfonden, m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Föredragandens överväganden

Lånegarantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur
energiteknikfonden, m.m. får lämnas intill ett vid vaije tidpunkt
sammanlagt belopp av 300 milj.kr., inräknat lämnade garantier inom
programmet för utveckling och introduktion av ny energiteknik samt
minskat med ett belopp som motsvarar infriade garantier i systemet under
föregående år (prop. 1987/88:90, NU40, rskr. 375). Vid halvårsskiftet
1991 fanns inga utestående garantier enligt förordningen (1988:805) om
statligt stöd ur energiteknikfonden, m.m.

Förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja, m.m. och
förordningen (1986:191) om statligt stöd för utveckling och introduktion
av ny energiteknik, m.m. har upphört att gälla. Den 30 juni 1991 var
summan av utestående garantier inom oljeersättningsprogrammet 132,9
milj.kr. och inom teknikutvecklingsprogrammet 0,9 milj.kr.

Som ett medel för att främja den långsiktiga försörjningen med fossila
bränslen infördes år 1975 en statlig garanti för oljeutvinning m.m. Ga-
rantiramens storlek har genom beslut av riksdagen successivt anpassats till
det aktuella behovet av garantier. Ramen fastställdes ursprungligen till
2 000 milj.kr. och utgjorde åren 1984-1989 8 000 milj.kr. År 1989 sänk-
tes ramen till 4 000 milj.kr. (prop. 1988/89:100 bil. 16, NU25, rskr. 273)
och år 1990 till 3 000 milj.kr. (prop. 1989/90:100 bil. 16, NU25, rskr.
347). Genom riksdagens beslut år 1990 om försäljning av statens aktier i
Svenska Petroleum Exploration AB, m.m. (prop. 1990/91:83, NU30,
rskr. 198) sänktes garantiramen till 2 000 milj.kr. Den 30 juni 1991
uppgick summan av utestående garantier inom denna ram till 753 milj.kr.

Under år 1991 har de statliga garantier som hade ställts för SPEs
upplåning helt avvecklats. Övriga ställda garantier enligt förordningen
(1981:717) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller
kol avser verksamhet på naturgasområdet, huvudsakligen för Sydgas ABs
lån. Dessa garantier är bundna genom avtal (jfr. prop. 1987/88:72).

Mot bakgrund härav kan gällande garantiram på 2 000 milj.kr. för olje-
utvinning m.m. minskas till 1 000 milj.kr. fr.o.m. nästa budgetår.

Regeringen bör nu, med ändring av tidigare lämnat bemyndigande, be-
gära ett bemyndigande av riksdagen att besluta om garantier upp till
sistnämnda belopp.

Under budgetåret 1990/91 har ett garantiåtagande på 2 511 000 kr.
enligt förordningen (1986:191) om statligt stöd för utveckling och intro-
duktion av ny energiteknik m.m. infriats. I övrigt har inga förluster inom
något av de nämnda programmen uppkommit under budgetåret 1990/91.
Det ligger i sakens natur att förluster kan komma att uppstå under följande
budgetår. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr.

123

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. med ändring av tidigare lämnat bemyndigande bemyndiga
regeringen att besluta om garantier intill ett sammanlagt högsta belopp
på 1 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m.m.
av olja, naturgas eller kol,

2. till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom
energiområdet för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på
1 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

H 4. Energiforskning

1990/91 Utgift 393 127 052 Reservation 106 674 298

1991/92 Anslag 355 672 000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 343 055 000

1992/93 Förslag 280 764 000

Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd för forskning och
utveckling på energiområdet inom ramen för Huvudprogram Energiforsk-
ning.

Riksdagen beslöt våren 1990 om ett statligt energiforskningsprogram för
budgetåren 1990/91-1992/93 (prop. 1989/90:90, NU40, rskr. 337).
Beslutet innebar att energiforskningsprogrammet skall fylla tre huvud-
uppgifter, nämligen att underlätta en uppbyggnad av baskompetens,att ge
stöd till forskning för att underlätta omställningen av energisystemet vid
kämkraftsavvecklingen och att möjliggöra en anpassning av energisystemet
till ökade miljö- och klimathänsyn.

Våren 1991 fattade riksdagen beslut om riktlinjer för energipolitiken
(prop. 1990/91:88, NU40, rskr.373). Beslutet omfattade även anslaget till
energiforskningen. För budgetåret 1991/92 anvisade riksdagen
355 672 000 kr. för Huvudprogram Energiforskning under förevarande
huvudtitel. 12 617 000 kr. har dock senare förts bort från anslaget som
besparing till föjd av att ingående mervärdeskatt inte skall belasta anslaget
utan avräknas mot inkomsttitel.

Huvudprogram Energiforskning har uppdelats på teknikområden där i
vissa fall fler än en myndighet har ansvar. En utförlig redovisning av
programmet m.m. återfinns i propositionen om forskning (1989/90:90)
s. 434 ff. Ytterligare medel för energiforskning har i enlighet med riks-
dagens forskningspolitiska beslut våren 1990 anvisats för s.k. integrerade
insatser under kommunikations-, jordbruks- och industridepartementens
huvudtitlar.

124

Enligt departementsförordningen (1982:1177, ändrad senast 1991:1468)
skall bl.a. ärenden som gäller biobränslen föredras av chefen för
jordbruksdepartementet.

Programorganen för huvudprogrammet, dvs. transportforskningsbered-
ningen, naturvetenskapliga forskningsrådet, statens råd för byggnadsforsk-
ning, närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), samt Studsvik AB,
har kommit in med anslagsframställningar för budgetåret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Utgångspunkter

Energiforskningsprogrammet bör under nästa budgetår bedrivas i huvudsak
i enlighet med riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 (prop.
1989/90:90, NU40, rskr. 337) och det energipolitiska beslutet våren 1991
(prop. 1990/91:88, NU40, rskr. 373). Budgetåret 1992/93 utgör det tredje
året i den treåriga programperiod riksdagen fattade beslut om våren 1990.
Det forskningspolitiska beslutet innebär bl.a. att 6 milj.kr. skall överföras
från energiforskningsprogrammet till det teknikvetenskapliga forsknings-
rådet nästa budgetår.

I enlighet med regeringens beslut hösten 1991 om överförande av bered-
ningsansvaret för frågor rörande biobränslen från näringsdepartementet till
jordbruksdepartementet bör 48 930 000 kr. föras över från förevarande
anslag till nionde huvudtitelns anslag J 1. Bioenergiforskning. Av energi-
forskningsanslagets reservation bör motsvarande andel disponeras för bio-
energiforskning.

Vidare föreslår jag att 3 milj.kr. av förevarande anslag under budgetåret
1992/93 får disponeras av statens strålskyddsinstitut för att höja forsk-
ningskompetensen inom området beredskap mot kämenergiolyckor.

Jag har tidigare anfört att samarbetet med EGs forskningsprogram bör
breddas redan nästa budgetår, för att dels ge svensk forskning möjlighet
att så snart som möjligt få såväl vetenskaplig som ekonomisk utdelning av
samarbetet, dels underlätta för svensk industri att delta i den europeiska
teknologiutvecklingen. Jag har därför beräknat att 20 milj.kr. av medlen
under förevarande anslag tillfälligt skall föras över till anslaget F 7.
Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för att i första hand an-
vändas för forskning och utveckling inom energiområdet och för miljörela-
terad energiforskning. Den till våren 1993 planerade propositionen om
forskning avses innehålla förslag om finansiering under treårsperioden
1993/94 - 1995/96 av svensk medverkan i EG:s ramprogram för FoU.

Regeringen bemyndigade i juni 1991 chefen för industridepartementet att
tillkalla en arbetsgrupp (I 1991:05) för utvärdering av forskning och
utveckling på energiområdet. Arbetsgruppen skall, som en följd av 1990
års forskningspolitiska beslut, bedöma energiforskningens framtida effek-
tivitet, samhällsrelevans och inriktning. Arbetsgruppen har den 4 novem-
ber 1991 redovisat en plan för sin verksamhet. Jag anser att gruppen bör
arbeta i enlighet med den uppgjorda planen.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

125

Programstruktur m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Huvudprogrammet har delats in i teknikområden. Det ankommer på rege-
ringen att, på grundval av bl.a. underlag från berörda myndigheter, ta
ställning till dels fördelningen av medel mellan teknikområdena, dels
fördelningen av ansvar för teknikområdena mellan myndigheterna.

Jag har, i enlighet med NUTEKrs förslag i anslagsframställningen,
beräknat en ökning med 1 milj.kr. till programmet för allmänna energi-
systemstudier för kompetensöverföring till de baltiska staterna.

Jag har vidare under förevarande anslag räknat medel för det
energisamarbete som bedrivs inom ramen för den europeiska energi-
stadgan (European Energy Charter).

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd till
energiforskning göra åtaganden även för flera år efter det aktuella budget-
året och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndigan-
den behövs enligt de ansvariga myndigheterna även under budgetåret
1992/93 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och
utvecklingsverksamheten. Detta är av särskild vikt med hänsyn till att
energiforskningen under den senaste programperioden har givits en mer
långsiktig inriktning, bl.a. genom ett utökat stöd till grundläggande forsk-
ning. Lämnas dessa bemyndiganden ankommer det på regeringen att med-
dela de närmare bestämmelser som erfordras.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de föreslagna riktlinjerna för energiforskningen,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och
utveckling inom energiområdet som innebär åtaganden om
200 000 000 kr. för budgetåret 1993/94, 170 000 000 kr. för budget-
året 1994/95, 140 000 000 kr. för budgetåret 1995/96, 110 000 000
kr. för budgetåret 1996/97, 80 000 000 kr. för budgetåret 1997/98
samt 40 000 000 kr. för budgetåret 1998/99,

3. till Energiforskning för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 280 764 000 kr.

H 5. Drift av beredskapslager

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett förslagsanslag på 398,3 milj. kr.

Chefen för försvarsdepartementet avser föreslå regeringen att i en
särskild proposition våren 1992 redovisa förslag till åtgärder inom
försvarspolitikens område. I avvaktan på en sådan proposition bör anslaget
föras upp med oförändrat belopp.

126

Hemställan

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Drift av bered-
skapslager för budgetåret 1992/93 beräkna ett förslagsanslag på
398 316 000 kr.

H 6. Beredskapslagring och industriella åtgärder

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 7,6 milj. kr.

Chefen för försvarsdepartementet avser föreslå regeringen att i en
särskild proposition våren 1992 redovisa förslag till åtgärder inom förs-
varspolitikens område. I avvaktan på en sådan proposition bör anslaget fö-
ras upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Beredskaps-
lagring och industriella åtgärder för budgetåret 1992/93 beräkna ett
reservationsanslag på 7 636 000 kr.

H 7. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin
m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Särskilda
kostnader för lagring av olja, motorbensin m.m. för budgetåret
1992/93 beräkna ett förslagsanslag på 1 000 kr.

127

H 8. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 32,3 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Åtgärder inom
delfunktionen Elkraft för budgetåret 1992/93 beräkna ett reserva-
tionsanslag på 32 360 000 kr.

H 9. Täckande av eventuella förluster i anledning av statens
vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

1 000

Från detta anslag betalas utgifter för eventuella förluster i samband med
infriandet av borgensförbindelser som ställts ut genom statens vatten-
fallsverk. Från anslaget betalas även utgifter för att fullgöra skyldigheter
som avser riksgäldslån och statslån som har upptagits av statens vatten-
fallsverk och vid årsskiftet 1991-1992 övertagits av Vattenfall AB. Från
anslaget betalas vidare utgifter för staten som kan uppstå i samband med
skadestånd eller liknande för ansvar mot tredje man till följd av verksam-
het i statens vattenfallsverks rörelse.

Föredragandens överväganden

Anslaget inrättades i samband med riksdagens beslut (prop. 1990/91:87,
NU38, rskr. 318) att överföra verksamheten vid statens vattenfallsverk
med vissa undantag till ett av staten ägt aktiebolag vid årsskiftet
1991-1992.

Riksdagens beslut innebär bl.a. att staten fortsätter att ansvara för de
borgensförbindelser som statens vattenfallsverk har ingått och som kan
hänföras till den del av rörelsen som överförs till Vattenfall AB. Vatten-
fall AB skall ersätta staten för dess kostnader vid ett eventuellt infriande.

128

Dessa borgensåtaganden beräknas vid årsskiftet 1991-1992 uppgå till ca
8,5 miljarder kr.

Regeringen har med stöd av riksdagens beslut bemyndigat riksgälds-
kontoret att lämna lån till Vattenfall AB inom en ram om 5 miljarder kr.
som skall kunna utnyttjas för kortfristiga ändamål.

Regeringen har vidare med stöd av riksdagens beslut bemyndigat riks-
gäldskontoret att under en övergångsperiod förvalta det statslån som vid
årsskiftet 1991-1992 beräknas uppgå till ca 15 miljarder kr. och de riks-
gäldslån som vid årsskiftet 1991-1992 beräknas uppgå till ca 6 miljarder
kr. Dessa lån har upptagits av statens vattenfallsverk och har övertagits
vid årsskiftet 1991-1992 av Vattenfall AB.

Några förluster med anledning av statens borgensåtaganden och riks-
gäldskontorets utlåning till Vattenfall AB förutses inte under budgetåret
1992/93. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av eventuella förluster i anledning av statens
vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

H 10. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi

1991/92 Anslag 165 000 000

1992/93 Förslag 150 000 000

Över anslaget betalas utgifter för stöd enligt förordningen (1988:806,
senast ändrad 1991:1098) om statligt stöd till utveckling, teknikupphand-
ling och introduktion av energieffektiv teknik. Stöd kan lämnas i form av
bidrag och lån. Teknikupphandlingsstödet tillkom år 1988 (prop.
1987/88:90, NU40, rskr. 375). Det ursprungliga stödet avsåg teknikupp-
handling av eleffektiva och elersättande produkter, processer och system.
Det energipolitiska beslut som fattades år 1991 (prop. 1990/91:88, NU40,
rskr. 373) innebar att stödet utvidgades till att omfatta all energieffektiv
teknik. Enligt riksdagens beslut skall detta stödsystem gälla under en
femårsperiod. Medelsramen för femårsperioden är 750 milj.kr. NUTEK
får inom denna ram fritt fördela sina åtaganden över femårsperioden. För
budgetåret 1991/92 anvisades 150 milj.kr.

Över anslaget anvisades vidare 10 milj.kr. för budgetåret 1991/92 till
NUTEK för samordning och utveckling av information rörande effektiv
energianvändning till mindre och medelstor industri. NUTEK disponerar
dessa medel under en femårsperiod.

129

9 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Likaså anvisades 5 milj.kr. över anslaget till konsumentverket som ett
engångsbelopp över en femårsperiod för det fortsatta arbetet med
energideklarationer, m.m.

Föredragandens överväganden

Jag har nyss redovisat mina överväganden om de energipolitiska program-
men för omställning och utveckling av energisystemet. Verksamheten med
energihushållning bör fortsätta i enlighet med det av riksdagen godkända
programmet. Jag anser därför att 150 milj.kr bör anvisas för utgifter för
stöd i samband med teknikupphandling av energieffektiv teknik.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 150 000 000 kr.

H 11. Insatser för ny energiteknik

1991/92 Anslag 370 000 000

1992/93 Förslag 170 000 000

Över anslaget betalas utgifter för stöd enligt förordningen (1991:1099)
om bidrag till vissa investeringar inom energiområdet, m.m. Vidare förs
över anslaget medel till energiteknikfonden. Föreskrifter för användningen
av medel ur energiteknikfonden har meddelats i förordningen (1988:805,
ändrad senast 1991:1097) om statligt stöd ur energiteknikfonden, m.m.

Enligt riksdagens beslut om riktlinjer för energipolitiken (prop.
1990/91:88, NU40, rskr. 373) skall investeringsbidrag lämnas för kraft-
värmeproduktion med biobränslen, vindkraftverk och solvärmeanläggning-
ar. Enligt riksdagens beslut skall detta stödsystem gälla under en fem-
årsperiod. Medelsramen för femårsperioden är 1 300 milj.kr. Medlen
anvisas i form av årliga anslag på 260 milj.kr.

Anslagsposterna behandlas som särskilda reservationsanslag och anvisa-
des under budgetåret 1991/92 enligt följande.

För bidrag till investeringar i anläggningar för kraftvärmeproduktion
med biobränslen och för att säkerställa en fortsatt användning av bio-
bränslen i befintliga kraftvärmeverk anvisades 200 milj.kr. Medelsramen
för femårsperioden är 1 000 milj.kr. Medlen disponeras av närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK).

För bidrag till investeringar i vindkraftverk anvisades 50 milj.kr.
Medelsramen för femårsperioden är 250 milj.kr. Medlen disponeras av
NUTEK.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

130

För bidrag till investeringar i solvärmeanläggningar anvisades 10 Prop. 1991/92:100
milj.kr. Medelsramen för femårsperioden är 50 milj.kr., varav hälften gj|
disponeras av boverket, som ansvarar för bidrag till investeringar i
solvärmeanläggningar i bostäder, och hälften av NUTEK, som ansvarar
för bidrag till investeringar i solvärmeanläggningar inom övriga använd-
ningsområden.

Myndigheterna får inom här angivna ramar fritt fördela sina åtaganden
över femårsperioden. Utbetalningarna får dock inte överstiga de belopp
som finns tillgängligt på resp, anslagspost.

Vidare skall enligt riksdagsbeslutet 550 milj.kr. tillföras energi-
teknikfonden under femårsperioden. Medlen tillförs fonden i form av
årliga anslag på 110 milj.kr. Vid ingången av varje budgetår skall dessa
medel överföras till riksgäldkontoret för fondering i energiteknikfonden.

Enligt departementsförordningen (1982:1177, ändrad senast 1991:1468)
skall bl.a. ärenden som gäller biobränslen och stöd till investeringar i
biobränsleeldade kraftvärmeverk föredras av chefen för jordbruksdepar-
tementet.

Föredragandens överväganden

Jag har nyss redovisat mina överväganden om de energipolitiska program-
men för omställning och utveckling av energisystemet.

Medel avseende investeringsstöd till kraftvärmeproduktion med bio-
bränslen bör i fortsättningen anvisas över jordbruksdepartementets huvud-
titel. Medel för stöd till investeringar i vindkraftverk och solvärme-
anläggningar samt överföring till energiteknikfonden bör föras upp med
oförändrade belopp under anslaget H 11 Insatser för ny energiteknik.

Chefen för jordbruksdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att

200 milj.kr. anvisas för stöd till biobränsleeldade kraftvärmeverk under
nionde huvudtitelns anslag J 2. Bidrag för ny energiteknik.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 170 000 000 kr.

131

I. Marknads- och konkurrensfrågor

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Effektivare organisation för konkurrensvården m.m.

Jag har i min inledning berört den betydelse en effektiv konkurrens har
för dynamik och tillväxt i ekonomin samt redovisat att regeringen före
sommaren kommer att lägga fram förslag till en förstärkt konkurrenslag.

En effektiv myndighetsorganisation och en väl fungerande konkurrens-
övervakning behövs givetvis också om konkurrensen skall kunna främjas.

Konkurrenskommittén (C 1989:03) har i betänkandet (SOU 1991:59)
Konkurrens för ökad välfärd lämnat förslag till en effektivare konkur-
rensvård som bl.a. omfattar marknadsdomstolens uppgifter, sammansätt-
ning och resurser, inrättandet av en ny konkurrensmyndighet genom att
uppgifter hos näringsfrihetsombudsmannen (NO) och statens pris- och
konkurrensverk (SPK) förs samman. Förslaget berör också länsstyrelser-
nas ansvar för vissa uppgifter på konkurrensområdet. Kommitténs sam-
manfattning av sitt betänkande i den delen den avser konkurrensvårdens
organisation bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 13.2.
Kommitténs förslag har remissbehandlats. En förteckning över de re-
missinstanser som har yttrat sig över kommitténs förslag bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 13.3. En sammanställning av re-
missyttrandena har gjorts inom näringsdepartementet och finns tillgänglig
i detta ärende (MK/2822/91).

Regeringen redovisade i propositionen om en ny småföretagspolitik
(prop. 1991/92:51) bedömningen att en ny central konkurrensmyndighet
bör inrättas den 1 juli 1992 genom att uppgifter från nuvarande NO och
SPK förs samman. Detta innebär att NO och SPK samtidigt läggs ner.
Tidpunkten är vald så att omorganisationen skall kunna genomföras inför
ikraftträdandet av ett EES-avtal och en ny konkurrenslag.

Jag avser att nu utveckla min bedömning när det gäller den närmare in-
riktningen av och förutsättningarna för den nya konkurrensmyndighetens
arbete.

Jag har efter bemyndigande av regeringen (N 1991:06) tillkallat en sär-
skild utredare som skall förbereda inrättandet av den nya organisationen.

Marknadsdomstolens arbetsuppgifter och sammansättning kan inte be-
handlas skilt från arbetet med den nya konkurrenslagen. Jag tar därför nu
enbart upp vissa resursfrågor för domstolen. Till övriga delar avser jag att
återkomma i den proposition om en förstärkt konkurrenspolitik som rege-
ringen avser att lägga fram under år 1992.

För att effektivisera övervakningen av konkurrensförhållandena regionalt
och lokalt bör länsstyrelserna ges ett ansvar för att främja konkurrensen i
länen. Civilministern kommer senare idag att utveckla vad denna föränd-
ring innebär för länsstyrelsernas arbete med konkurrensfrågorna.

Konkurrenskommittén har föreslagit att en professur i nationalekonomi
med särskild inriktning på konkurrensfrågor bör inrättas. Förslaget har fått
ett positivt mottagande av de remissinstanser som har yttrat sig bl.a.

132

nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) och flera näringslivsorganisationer.
Kunskaperna om olika konkurrensbegränsningar och deras effekter på
resurshushållningen, den ekonomiska tillväxten, prisbildningen och välfär-
den är bristfälliga. Flera remissinstanser anser att en ökad satsning på
forskning om konkurrensfrågor är angelägen. Genom den aktualitet kon-
kurrensfrågorna har för närvarande ligger det i sakens natur att de
uppmärksammas av såväl universitet och högskolor som av enskilda fors-
kare. Jag avser för min del att återkomma till denna fråga i 1993 års
forskningspolitiska proposition.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Ny konkurrensmyndighet

En ny myndighet inrättas

Mitt förslag:

En ny konkurrensmyndighet inrättas den 1 juli 1992 genom att
uppgifter från nuvarande NO och SPK förs samman i en organisa-
tion. NO och SPK läggs samtidigt ned.

Kommitténs förslag:

Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna:

Förslaget att föra samman uppgifter från nuvarande NO och SPK till en
ny konkurrensmyndighet har fått en bred uppslutning av remissinstanser-
na. Endast Kooperativa Förbundet (KF) och Kooperativa Institutet (Koopi)
är tveksamma till att föra samman den utredande och åklagande funktio-
nen i en organisation. En sammanslagning bedöms av dem som tillstyrker
förslaget kunna leda till en effektivare konkurrensbevakning. Några re-
missinstanser - NO, konsumentverket och Konsumentvägledarnas Förening
- berör namnfrågan och menar att beteckningen näringsfrihetsombudsman
bör behållas i en ny myndighet.

Skälen för mitt förslag:

Kommittén konstaterar att väl fungerande marknader är av stor betydelse
för att främja tillväxt och välfärd och att det finns brister i konkurrensen
inom många områden i Sverige. Skärpt konkurrenslagstiftning, avregle-
ring, importkonkurrens och en ökad satsning på forskning om konkurrens-
frågor är enligt kommittén några områden som bör prioriteras. Kommittén

133

föreslår bland annat en breddad, fördjupad och mer verkningsfull konkur-
renslagstiftning samt en avreglering på vissa områden. En ny sammansla-
gen central konkurrensmyndighet bedöms av kommittén som ett viktigt led
i arbetet att förverkliga en effektivare konkurrenspolitik.

För att kunna skapa och upprätthålla en effektiv konkurrens behövs en
effektiv konkurrensövervakning både centralt och lokalt samt verkningsful-
la instrument för en prövning i de fall konkurrensen är hotad. Konkur-
rensbegränsande förfaranden måste kunna motverkas snabbt och effektivt.

Den organisationsförändring som regeringen tagit ställning för i proposi-
tionen om en ny småföretagspolitik (prop. 1991/92:51) innebär enligt min
uppfattning en viktig effektivisering av konkurrensövervakningen på cen-
tral nivå. Detta uppnås främst genom att de utredningsresurser som i dag
finns hos SPK på ett mer påtagligt sätt kan samordnas med det instrument
för ingripande mot konkurrensbegränsningar som NO i dag förfogar över,
nämligen konkurrenslagen (1982:729). Ett annat väsentligt inslag är att de
båda nuvarande myndigheternas uppgifter att pröva effekterna på konkur-
rensen av offentliga regelsystem kan samordnas och effektiviseras. Av-
regleringsarbetet kan därmed bli ett mer slagkraftigt instrument i konkur-
renspolitiken.

Den särskilda utredaren som jag har tillkallat för att förbereda inrät-
tandet av den nya myndigheten har även i uppdrag att lämna förslag på
namn för den nya myndigheten.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

134

Uppgifter- för den nya konkurrensmyndigheten

Mitt förslag:

Konkurrensmyndigheten skall främja en effektiv konkurrens på såväl
det privata som det offentliga området.

Uppgifter för myndigheten skall vara

- att motverka hinder för en effektiv konkurrens i privat och of-
fentlig verksamhet,

- att analysera effekter på konkurrensen av nya och befintliga regle-
ringar,

- att lämna förslag till avreglering eller ändring av sådana offentliga
regler som har negativa effekter på konkurrensen,

- att utvärdera de åtgärder som vidtas och pröva hur målen för
verksamheten uppfylls,

- att följa den internationella utvecklingen,

- att stimulera forskningen på konkurrensområdet,

- att sprida information om resultatet av verksamheten,

- att svara för de uppgifter som följer av det särskilda avtalet mel-
lan Sverige, Norge och EG om civil luftfart samt

- att vara behörig svensk myndighet vid tillämpningen av artiklarna
53, 54 och 57 i förslaget till EES-avtal.

Kommitténs förslag:

Kommittén föreslår att den nya myndigheten för det första skall utreda
och analysera konkurrensförhållandena på marknaden dels som underlag
för en prövning av konkurrensbegränsningar enligt konkurrenslagen, dels
för att sprida information i syfte att underlätta för olika aktörer att agera
på marknaden. För det andra skall verket undanröja konkurrensbegräns-
ningar som orsakas av näringsidkare genom att i enskilda fall tillämpa
konkurrenslagen. För det tredje skall verket pröva nya och befintliga
regleringars effekter på konkurrensen och vid behov föreslå åtgärder samt
främja marknadsmässighet inom offentligt reglerad verksamhet.

De internationella frågorna samt forskningen om konkurrensfrågor bör
enligt kommittén få en mer framträdande roll i framtiden.

Kommittén anser vidare att konkurrensmyndigheten skall bli tillsyns-
myndighet för frågor om offentlig upphandling. Vidare bör enligt kom-
mittén övervägas att flytta över ansvaret för arbetet med tekniska han-
delshinder (TBT) från kommerskollegium (KK) till konkurrensmyndig-
heten.

Ansvaret för konsumentprismätningarna bör enligt kommittén i sin
helhet överföras till statistiska centralbyrån (SCB). Förslaget innebär
vidare att konkurrensmyndigheten i fortsättningen inte skall åläggas upp-
giften att administrera prisregleringar.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

135

Kommittén anser vidare att arbetsfördelningen mellan den nya konkur- Prop. 1991/92:100
rensmyndigheten och vissa andra angränsande myndigheter såsom gy
NUTEK, jordbruksverket, finansinspektionen och konsumentverket bör
klargöras.

Remissinstanserna:

Flertalet remissinstanser som berört frågan om inriktningen av arbetet vid
en ny konkurrensmyndighet - KK, NO, Motorbranschens Riksförbund
(MRF), Sveriges Industriförbund (SI), Dagligvaruleverantörers Förbund
(DLF), Företagarnas Riksorganisation, Handelskammarförbundet, Svenska
Bankföreningen och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) - anser att
verksamheten bör inriktas på åtgärder kring tillämpning av det konkur-
rensrättsliga regelsystemet och på analys och förslag kring regleringars
effekter på konkurrensen.

Konjunkturinstitutet (Kl) pekar på att det är viktigt att det finns
tillräckliga utredningsresurser hos myndigheterna för att kartlägga konkur-
rensförhållandena i samhället. SPK och statskontoret pekar på svårigheten
att skilja på sådan utredningsverksamhet som ingår i den löpande mark-
nadsbevakningen från sådana utredningar som syftar till att tillämpa kon-
kurrenslagen.

Förslaget att i sin helhet överföra ansvaret för konsumentprismätning-
arna till SCB tillstyrks av flertalet remissinstanser som har berört frågan,
nämligen KK, Kl, NO, SPK, SCB, statskontoret, konsumentberedningen
och LO. Kl och SPK påpekar att SPKs nuvarande arbete även inbegriper
en analys av och prognos för prisutvecklingen som ett led i marknads-
bevakningen.

Kl anser att SPKs kompetens på området är hög och av stort värde.
Endast Grossistförbundet Svensk Handel och ICA-förbundet AB anser att
konkurrensmyndigheten även i fortsättningen bör ha uppgifter när det
gäller mätning av konsumentprisutvecklingen. Några remissinstanser, bl.a.
KK och SPK, anser att konsumentverkets och konkurrensmyndighetens
uppgifter när det gäller prisinformation till konsumenter bör klargöras
bättre. Frågan berörs också i anslutning till länsstyrelsernas ändrade
uppgifter.

Flertalet remissinstanser som har berört frågan om en närmare samord-
ning mellan konkurrensmyndigheten och KKs arbete på det handelspolitis-
ka området avvisar att ansvaret för arbetet med tekniska handelshinder
(TBT) förs över från KK till konkurrensmyndigheten. Dessa remissinstan-
ser - KK, statens livsmedelsverk (SLV), NO, konsumentverket, SI, Sve-
riges Köpmannaförbund, DLF och SAF - anser att TBT-frågoma inte går
att skilja från handelspolitiken i övrigt med internationella förhandlingar
och tillämpningen av de handelspolitiska procedurreglema.

SPK och statskontoret menar att detta är frågor som behöver utredas
närmare. SPK menar att vidgade uppgifter på det handelspolitiska området
för en ny konkurrensmyndighet även bör innefatta frågor om statsstöd och
antidumpning- undersökningar, dvs. frågor som inom EG behandlas inom

136

konkurrensreglernas ram. NO anser däremot att uppgifterna för en ny Prop. 1991/92:100
konkurrensmyndighet bör renodlas och begränsas till det konkurrensrätts- gil [3
liga området, dvs. tillämpning av konkurrenslagen.

Förslaget att flytta tillsynsansvaret för frågor om offentlig upphandling
från RRV till konkurrensmyndigheten tillstyrks av SPK, statskontoret och
Företagarnas Riksförbund. Förslaget avvisas av KK, NO och RRV.

Skälen för mitt förslag:

Verksamheten vid den nya myndigheten bör syfta till att främja en effektiv
konkurrens inom såväl det privata som offentliga området. Verksamheten
bör inriktas på att motverka hinder för en effektiv konkurrens i privat och
offentlig verksamhet, att analysera effekter på konkurrensen av nya och
befintliga offentliga regleringar och vid behov föreslå förändringar. Ar-
betet skall bedrivas med beaktande av ekonomisk teori och resultatet av
svensk och utländsk forskning på konkurrensområdet. Vidare skall myn-
digheten utvärdera åtgärder som vidtas och pröva hur målen för verk-
samheten uppfylls.

Verksamheten bör i huvudsak ha en åtgärdsorienterad inriktning. Detta
innebär att utredningsverksamheten i huvudsak bör syfta dels till att av-
slöja sådana konkurrensbegränsningar som kan prövas enligt konkurrens-
lagen, dels till att ta fram förslag till avreglering eller ändring av sådana
offentliga regler som har negativa effekter på konkurrensen. Utredningar
som enbart har till syfte att få fram ett underlag för information till led-
ning för marknadens aktörer bör däremot inte genomföras.

En viktig uppgift för konkurrensmyndigheten blir, förutom de grundläg-
gande uppgifterna utredning, analys och åtgärder, att följa den inter-
nationella utvecklingen inom konkurrensrätten och att sprida information
om resultatet av sådan nationell och internationell verksamhet som har
betydelse för att en effektiv konkurrens skall kunna främjas. Jag åter-
kommer senare till myndighetens uppgifter inom ramen för ett EES-avtal.
Insatser för att stimulera forskningen på konkurrensområdet är också en
angelägen uppgift.

Jag delar konkurrenskommitténs uppfattning att den nya myndighetens
verksamhet bör renodlas till uppgifter som faller inom ramen för ett kon-
kurrensfrämjande arbete. Detta innebär att uppgiften att på vissa områden
mäta konsumentprisutvecklingen i sin helhet bör föras över till SCB från
och med den 1 juli 1992. Finansministern har tidigare i dag anmält att
denna uppgift bör övertas av SCB och att medel har beräknats under
anslaget E 8 under tredje huvudtiteln. Jag anser emellertid att en analys av
prisbildningen kan ha ett betydande värde från konkurrens- och allmän
informationssynpunkt och att uppgiften för den nya myndigheten på detta
område bör övervägas närmare.

Prisreglering sätter konkurrensen ur spel och uppgiften att administrera
ett sådant regelsystem kan inte förenas med en trovärdig konkur-
rensfrämjande roll. En utgångspunkt bör därför vara att den nya konkur-
rensmyndigheten inte åläggs uppgiften att administrera prisregleringar. 137

Den särskilda utredare som jag har tillkallat för att förbereda inrättandet
av den nya konkurrensmyndigheten har till uppgift att lämna förslag när
det gäller beredskapsansvaret för funktionen Prisreglering. Ett slutligt
ställningstagande i denna fråga förutsätter emellertid att beredskapsan-
svaret för funktionen Prisreglering kan föras över från nuvarande SPK till
annan myndighet. Frågan bör övervägas närmare.

Förslaget om en ökad samordning mellan konkurrenspolitiken och han-
delspolitiken har fått ett blandat mottagande vid remissbehandlingen. En
ökad frihandel och öppnare gränser inför ett EES-avtal och ett senare
medlemskap i EG ökar självfallet behovet av en närmare samordning och
samsyn vid tillämpning av såväl den svenska konkurrenslagen som vid
utformning och tillämpning av det handelspolitiska regelsystemet. Gräns-
dragningen mellan konkurrensmyndighetens och KKs uppgifter kan därför
behöva klargöras ytterligare.

Efter samråd med utrikeshandelsministem anser jag emellertid att an-
svaret för frågor rörande statsstöd, tekniska handelshinder och dumpning
har nära anknytning till det handelspolitiska regelverket. Det bör därför
inte föras över från KK till konkurrensmyndigheten. Samtidigt är det an-
geläget att nödvändig samordning kommer till stånd mellan de båda myn-
digheterna genom ett mer ingående samrådsförfarande. En samrådsskyl-
dighet bör därför framgå av de båda myndigheternas instruktion. Det an-
kommer på regeringen att besluta om sådana ändringar.

1 övrigt bör konkurrensmyndighetens uppgifter inom ramen för ett EES-
avtal klargöras och preciseras genom att myndigheten utses att vara
behörig svensk myndighet vid tillämpning av artiklarna 53, 54 och 57 i
förslaget till EES-avtal. Vidare skall myndigheten svara för de uppgifter
som följer av det särskilda avtalet mellan Sverige, Norge och EG om civil
luftfart.

Förfarandet vid offentlig upphandling har stor betydelse för företagens
möjligheter att konkurrera om arbeten för stat och kommuner. En arbets-
grupp i finansdepartementet förbereder, inför ett EES-avtal, ett förslag till
lagstiftning på området. Vidare har konkurrenskommittén i sitt betänkande
(SOU 1991:104) Konkurrens inom den kommunala sektorn berört vissa yt-
terligare frågor i anslutning till en kommande lagstiftning.

Remissbehandlingen av de nämnda förslagen och den fortsatta bered-
ningen bör enligt min mening avvaktas innan slutlig ställning tas till kon-
kurrenskommitténs tidigare lämnade förslag om tillsynsansvaret för en ny
lagstiftning om offentlig upphandling.

Den särskilda utredare som jag har tillkallat för att förbereda inrättandet
av den nya konkurrensmyndigheten har i uppgift att lämna förslag till de
närmare formerna för samverkan med andra myndigheter.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

138

Organisation, finansiering och resurser

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Mitt forslag:

Den nya konkurrensmyndigheten skall ledas av en generaldirektör.

Ett rådgivande organ knyts till myndigheten för utrednings- och
forskningsfrågor på konkurrensområdet.

Verksamheten skall i huvudsak anslagsfinansieras. På områden där
konkurrensmyndigheten har kompetens skall den dock mot betalning
kunna åta sig att utföra uppdrag åt departement, andra myndigheter
samt statliga kommittéer och utredare.

En ram på 61 milj. kr. bör disponeras för verksamheten det första
verksamhetsåret.

Kommitténs förslag:

Kommittén föreslår att den nya verksamheten skall ledas av en icke
partssammansatt styrelse och en generaldirektör. Förslaget innebär vidare
att ett rådgivande organ för utrednings- respektive forskningsfrågor knyts
till myndigheten.

Myndigheten föreslås få särskilda funktioner för bl.a. rättstilllämpning,
internationella frågor, bevakning av forskningsresultat och information.

Konkurrenskommittén föreslår en i princip anslagsfinansierad verksam-
het. För branschutredningar och avregleringsutredningar förordar kommit-
tén emellertid en uppdragsfinansiering med regeringen som uppdragsgiva-
re.

Konkurrenskommittén gör bedömningen att en integrering av NO och
SPK kan ge utrymme för en resursbesparing i storleksordningen 10-15 %
av anslaget för de båda nuvarande myndigheterna för budgetåret 1991/92.
Budgetförslaget har sin utgångspunkt i en kompetenshöjning i den nya or-
ganisationen och det totala antalet anställda beräknas till ca 125 årsarbets-
krafter.

Remissinstanserna:

Kommitténs förslag att konkurrensmyndigheten bör ledas av en styrelse
utan partsföreträdare har mötts av en blandad remissopinion. NO, SPK,
RRV, statskontoret, NUTEK, näringslivet och Uppsala Universitet avvisar
förslaget med hänvisning till att rollen att bedöma förfaranden av enskilda

139

näringsidkare och att vara åklagare enligt konkurrenslagen kräver stor
integritet och att myndigheten i dessa delar måste stå fri från styrning
utifrån. Kommitténs förslag tillstyrks av Kl, konsumentverket, Företagar-
nas Riksorganisation, ICA-förbundet AB, LO och TCO.

Flertalet remissinstanser som har berört frågan, särskilt företrädare för
universitet och näringslivet, tillstyrker förslaget att ett utredningsråd och
ett forskningsråd knyts till myndigheten. SPK menar att man bör överväga
att samordna de båda råden.

En av regeringen uppdragsfinansierad utredningsverksamhet avvisas av
nästintill samtliga remissinstanser som berört frågan nämligen konkur-
rensmyndighetema, statskontoret och näringslivet. Endast NUTEK tillstyr-
ker kommitténs förslag. Remissinstanserna poängterar vikten av att kon-
kurrensmyndigheten har stor integritet och kan agera på eget initiativ
särskilt när det gäller utredningar och förslag till avreglering. SPK anför
att frågan om uppdrag från regeringen och statliga kommittéer som ligger
inom ramen för konkurrensmyndighetens allmänna kompetens däremot kan
behöva belysas ytterligare.

Kommitténs förslag till resurser för den nya myndigheten har endast
kommenterats av ett fåtal remissinstanser. Konkurrensmyndigheterna har
avstått från att närmare kommentera förslaget om resurser med motive-
ringen att en sådan bedömning kan göras först sedan den nya myndig-
hetens uppgifter klarlagts. Övriga remissinstanser har inte haft några
invändningar mot kommitténs bedömning.

Skälen för mitt förslag:

Den nya konkurrensmyndigheten bör ledas av en generaldirektör. Jag gör
därmed bedömningen att verket inte bör ha någon styrelse. Avgörande för
mitt ställningstagande är att konkurrensmyndighetens uppgift att tillämpa
konkurrenslagen kräver stor integritet. Myndigheten måste stå fri från
styrning utifrån.

Liksom konkurrenskommittén och remissinstanserna anser jag det värde-
fullt att det inom ramen för konkurrensmyndighetens organisation finns
möjligheter till erfarenhetsutbyte och samråd med de olika intressenterna
om både utredningsarbetet och forskningen. Med den inriktning som jag
har föreslagit att verksamheten vid den nya konkurrensmyndigheten bör
ha, anser jag det lämpligt att ett rådgivande organ knyts till myndigheten
för utrednings- och forskningsfrågor på konkurrensområdet.

Den särskilda utredare som har tillkallats för att förbereda inrättandet av
den nya konkurrensmyndigheten har att närmare lägga fram förslag till
organisation för mydigheten. Det ankommer på regeringen att besluta om
det nya verkets organisation.

Verksamheten bör i huvudsak anslagsfinansieras. Jag anser därmed att
myndigheten själv bör avgöra inriktningen av arbetet att pröva offentliga
regleringar och att detta arbete således inte bör uppdragsfinansieras. Enligt
min mening bör det emellertid vara möjligt för konkurrensmyndigheten,
att inom sådana områden där myndigheten har kompetens, mot betalning

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

140

utföra uppdrag åt departement, andra myndigheter samt statliga kommit-
téer och utredare. Den uppdragsfinansierade verksamheten bör dock sär-
skiljas i myndighetens räkenskaper och full kostnadstäckning bör eftersträ-
vas.

Enligt min mening bör den nya konkurrensmyndigheten disponera ett
ettårigt ramanslag på 61 milj. kr. för budgetåret 1992/93. Det bör vidare
engångsvis avsättas 1,5 miljoner kronor för utvecklings- och omställnings-
åtgärder för den berörda personalen i samband med att den nya myndighe-
ten bildas. I mina beräkningar har jag utgått ifrån att den nya myndigheten
bör ha ungefär 125 årsarbetskrafter.

De anslagsmässiga konsekvenserna av regeringens förslag om en ny
myndighetsorganisation redovisas i det följande.

Hemställan

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att godkänna

1. att en ny myndighet för konkurrensfrågor inrättas från den 1 juli
1992

2. att näringsfrihetsombudsmannen (NO) och statens pris- och konkur-
rensverk (SPK) avvecklas från den 1 juli 1992

3. att verksamheten vid den nya myndigheten för konkurrensfrågor
bedrivs i enlighet med de riktlinjer som jag har angivit.

I 1. Marknadsdomstolen1

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

1991/92 Förslag

3 526 000

4 108 000

4 048 000

5 270 000

‘Tidigare F 1. Marknadsdomstolen under trettonde huvudtiteln

Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt konkurrenslagen
(1982:729), lagen (1991:921) om förbud mot konkurrensbegränsning i
fråga om jordbruksprodukter, marknadsföringslagen (1975:1418), kon-
sumentkreditlagen (1977:981), lagen (1978:763) med vissa bestämmelser
om marknadsföring av alkoholdrycker, lagen (1978:764) med vissa be-
stämmelser om marknadsföring av tobaksvanor, konsumentförsäkringslagen
(1980:38), lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden,
lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare samt produktsäker-
hetslagen (1988:1604).

Marknadsdomstolen består av ordförande och vice ordförande samt tio
andra ledamöter. Till domstolen är knutet ett kansli. Domstolens närmare

141

organisation m.m. framgår av lagen (1970:417) om marknadsdomstol
m.m. och förordningen (1988:1564) med instruktion för marknadsdomsto-
len.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

	1991/92 exklusive mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exklusive mervärdeskatt	Föredraganden
Personal	7	+ 2
Anslag
Förvaltningskostnader	2 938 000	+ 57 000
(därav lönekostnader)	2 340 600	+ 874 000
Lokalkostnader	1 110 000	+ 291 000
	4 048 000	+ 1 222 000

Marknadsdomstolen

Omfattningen av marknadsdomstolens verksamhet styrs av framställningar
som kommer från andra myndigheter och från enskilda. Domstolen räknar
med att den totala arbetsbelastningen kommer att bestå eller öka under
budgetåret 1992/93.

Marknadsdomstolen föreslår i sin fördjupade anslagsframställning för
budgetåren 1992/93 - 1994/95 bl.a. följande.

1. Sedan budgetåret 1986/87 har riksdagen godtagit marknadsdomstolens
förslag om realt oförändrade resurser. Arbetsbelastningen på domstolen
beräknas bestå eller öka under budgetåret 1992/93. Verksamheten klaras
tills vidare inom ramen för nuvarande medelstilldelning men ett ökat re-
sursbehov kan förutses. Den förändring som skett i domarkarriären in-
nebär att två av domstolens sekreterare i framtiden kommer att vara
assessorer i stället för som nu fiskaler. Detta beräknas komma att öka
lönekostnaderna. Domstolen begär en anslagsnivå som svarar mot pris-
och löneomräknat anslag för budgetåret 1991/92.

2. Konkurrenskommittén (C 1989:03) har i sitt huvudbetänkande (SOU
1991:59) Konkurrens för ökad välfärd föreslagit ändringar beträffande
domstolens arbetsuppgifter och sammansättning. Kommittén har föreslagit
att domstolens anslag höjs med 1 500 000 kronor. Domstolen anför att
kommitténs förslag innebär vidgade arbetsuppgifter för domstolen.

3. Domstolen påtalar att den europeiska integrationen också bedöms på-
verka domstolens verksamhet på olika sätt.

142

Föredragandens överväganden

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Jag godtar marknadsdomstolens förslag om i princip realt oförändrade
utgifter för budgetåret 1992/93. Jag föreslår därför att rationaliseringskra-
vet reduceras och att medlen återförs till domstolen. Jag föreslår också en
ökning av anslaget för att förstärka domstolens personal på grund av nya
uppgifter som följer av det särskilda avtal mellan Sverige, Norge och EG
om civil luftfart, förslaget till ett EES-avtal och den nya konkurrenslagen.

Jag föreslår att marknadsdomstolen ges en ettårig budgetram för att
framdeles kunna ingå i samma budgetcykel som den nya konkurrensmyn-
digheten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Marknadsdomstolen för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-
slagsanslag på 5 270 000 kr.

I 2. Konkurrensmyndighet

1992/93 Nytt anslag (förslag) 61 000 000

Jag har i det jag tidigare har anfört föreslagit att en ny konkurrensmyn-
dighet inrättas den 1 juli 1992 och att näringsfrihetsombudsmannen (NO)
och statens pris- och konkurrensverk (SPK) samtidigt läggs ner. Ett nytt
anslag bör sålunda inrättas. Verksamheten inom den nya myndigheten bör
bedrivas enligt de riktlinjer som jag redan har angivit.

1992/93

Anslag

Förvaltningskostnader 61 000 000

61 000 000

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Konkurrensmyndighet för budgetåret 1992/93 anvisa ett
ramanslag på 61 000 000 kr.

143

I 3. Särskilda utvecklings- och omställningskostnader

1992/93Nytt anslag (förslag) 1 500 000

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Inrättandet av en ny konkurrensmyndighet kommer att innebära stora
förändringar för den personal som nu arbetar vid SPK och NO. Mot
denna bakgrund är det av mycket stor vikt att genomförandet kan påbörjas
så tidigt som möjligt så att de problem som kan uppstå minimeras. Jag
föreslår därför att ett engångsbelopp på 1 500 000 kr anslås för utveck-
lings- och omställningskostnader för en ny organisation under budgetåret
1992/93. Åtgärderna omfattar särskilda personalinsatser i samband med
bildandet av den nya myndigheten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda utvecklings- och omställningskostnader för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 500 000 kr.

I 4. Särskilda avvecklingskostnader för näringsfrihets-
ombudsmannen och statens pris- och konkurrensverk

1992/93 Nytt anslag (förslag) 1 000

Jag har föreslagit att näringsfrihetsombudsmannen (NO) och statens pris-
och konkurrensverk (SPK) skall upphöra då den nya myndigheten på
konkurrensområdet föreslås inrättas. Under budgetåret 1992/93 kommer
vissa avvecklingskostnader att uppstå som bör belasta förevarande anslag.
Det är fråga om personal-, lokal- och övriga förvaltningskostnader under
uppsägningstiden. Det går i dag inte att beräkna dessa kostnader, varför
de bör bestridas från ett särskilt anslag för budgetåret 1992/93 som står
till regeringens disposition. Anslaget bör föras upp med 1 000 kr. En
närmare redogörelse för det trygghetssystem som står till förfogande för
övertalig personal finns i budgetpropositionen 1990/91:100 bil. 2.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda avvecklingskostnader för näringsfrihets-
ombudsmannen och statens pris- och konkurrensverk för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

144

J. Byggnadsforskning m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Anslagen under littera J har t.o.m. budgetåret 1991/92 redovisats i bo-
stadsdepartementets bilaga (elfte huvudtiteln) till budgetpropositionen.
Avslutningsvis redovisas åtgärder vidtagna med anledning av riksdagens
ställningstagande i frågan om hörselslingor i offentliga lokaler.

J 1. Byggnadsforskning

1990/91 Utgift 182 902 341

1991/92 Anslag 186 600 000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt 182 388 073

1992/93 Förslag 178 200 000

'Exkl. mervärdeskatt

Reservation

2 489 233'

Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete (FoU)
inom samhällsplanerings- samt byggnads- och anläggningsområdena. Med-
len fördelas av statens råd för byggnadsforskning (BFR).

Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 ligger verksam-
hetens inriktning i huvudsak fast t.o.m. budgetåret 1992/93 (prop.
1989/90:90 bil. 20, BoU19, rskr. 339).

Rådets verksamhet finansieras under innevarande budgetår över följande
anslag på statsbudgeten.

Under bostadsdepartementets huvudtitel:

B 12. Byggnadsforskning

B 13. Stöd till experimentbyggande.

Under industridepartementets huvudtitel:

H 4. Energiforskning

Statens råd för byggnadsforskning

Rådet begär att för budgetåret 1992/93 få meddela beslut om bidrag till
forsknings- och utvecklingsarbete inom en ram om 192 milj.kr. Beloppet
har beräknats inkl, mervärdeskatt.

Vidare begär rådet att få fatta beslut som innebär ekonomiska åtaganden
för fem år efter budgetåret 1992/93. Besluten bör enligt rådet få fattas inom
årsvisa ramar om 100, 60, 30, 30 resp. 30 milj.kr.

Rådet beräknar medelsbehovet till 195 milj.kr. för budgetåret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Genom riksdagens beslut våren 1990 ligger byggnadsforskningens huvud-
sakliga inriktning fast under tiden fram t.o.m. budgetåret 1992/93.
Riksdagens beslut innebär att de statliga medel som BFR får disponera
under innevarande treårsperiod skall minskas med 12 milj.kr. genom att

145

10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

medel i stället anvisas till det teknik-vetenskapliga forskningsrådet.
Minskningen fördelas så att rådets beslutsutrymme under budgetåret
1992/93, efter sedvanlig uppräkning av beslutsramen, minskas med
6 milj.kr. De statliga medel som BFR får disponera måste också minska till
förmån för Sveriges insatser i det europeiska forskningssamarbetet. Jag har
vid beräkningen av beslutsramen för byggnadsforskning tagit hänsyn till att
5 milj.kr. förts över till anslaget F 7. Europeiskt forskningssamarbete. För
investeringar i ADB- och kommunikationsutrustning har jag beräknat
68 000 kr. engångsvis. Engångsanvisningen kommer att ersättas med lån
i riksgäldskontoret det budgetår rådet tillgodoser redovisningskraven enligt
bokföringsförordningen i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1991.

Mot bakgrund av vad jag nu har sagt beräknar jag beslutsramen till
181,9 milj.kr. för den allmänna byggnadsforskningen, exkl. stöd till ex-
perimentbyggande, under budgetåret 1992/93. Beslutsramen har beräknats
exkl. mervärdeskatt.

Av ramen bör humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR)
få disponera 4,1 milj.kr. HSFR skall vid fördelningen av dessa medel
samråda med BFR.

För åtaganden som avser de fem budgetåren efter budgetåret 1992/93
anser jag att en ram om 95, 55, 25, 25 resp. 25 milj.kr är tillräcklig. I
dessa belopp inkluderas inte kanslikostnaderna hos BFR.

Medelsbehovet för budgetåret 1992/93 beräknar jag till 178 200 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. regeringen bemyndigas att medge att rådet får fatta beslut om stöd
till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, inom en

ram om 181 900 000 kr. under budgetåret 1992/93,

2. regeringen bemyndigas att medge att rådet får fatta beslut om stöd
till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, under bud-
getåren 1993/94, 1994/95, 1995/96, 1996/97 och 1997/98 preliminärt
inom en ram om 95 000 000 kr., 55 000 000 kr., 25 000 000 kr.,
25 000 000 kr. resp. 25 000 000 kr.,

3. till Byggnadsforskning för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 178 200 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

146

J 2. Stöd till experimentbyggande

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

47 563 889

21 000 000

19 871 250

Reservation

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

10 803 584*

1992/93 Förslag

10 000 000

'Exkl. mervärdeskatt

Från anslaget betalas bidrag enligt förordningen (1990:818) om stöd till
experimentbyggande m.m.

Bidrag lämnas till sådana forskningsinriktade experiment som avser
planering, byggande, teknisk förvaltning eller energianvändning och som
ingår som ett led i forsknings- och utvecklingsverksamheten hos statens
råd för byggnadsforskning (BFR).

Rådet beslutar om bidrag.

Stöd får i vissa fall beviljas med förbehåll, vilket innebär att mottagaren
- om experimentet lyckas - förbinder sig att betala ersättning till staten i
form av ett engångsbelopp eller löpande avgift. Villkoren för en sådan
eventuell ersättning bestäms med särskild hänsyn till riskerna med experi-
mentet och det beräknade ekonomiska utfallet.

Kostnader för uppföljning och utvärdering m.m. i samband med experi-
mentbyggandet betalas från anslaget J 1. Byggnadsforskning.

Bestämmelser om de tidigare lånen till experimentbyggande finns i
förordningen (1990:916) om vissa lån till forskningsinriktat experiment-
byggande.

Statens råd för byggnadsforskning

Rådet begär att under budgetåret 1992/93 få bemyndigande att fatta beslut
om bidrag till experimentbyggande inom en ram om 40 milj.kr. samt att ett
reservationsanslag på 40 milj.kr. anvisas. Därutöver vill rådet ha bemyn-
digande att för budgetåren 1993/94 och 1994/95 fatta beslut inom en ram
om 15 resp. 10 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Experimentbyggande i full skala med stöd av bidrag är en för byggnads-
forskningen specifik arbetsform. Stödet ger möjlighet till försök även med
stora ekonomiska risker.

För beslut om stöd till experimentbyggande under budgetåret 1992/93
föreslår jag en ram om 10 milj.kr. Ramen har beräknats exkl. mervärde-
skatt. För åtaganden under budgetåret 1993/94 och 1994/95 föreslår jag en
ram om 5 resp. 5 milj.kr.

Anslagsbehovet för budgetåret 1992/93 beräknar jag till 10 000 000 kr.

147

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. regeringen bemyndigas att medge att rådet får fatta beslut om
stöd till experimentbyggande intill belopp om 10 000 000 kr. under
budgetåret 1992/93 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas
även under budgetåret 1993/94,

2. regeringen bemyndigas att medge att rådet får fatta beslut om
stöd till experimentbyggande under budgetåren 1993/94 och 1994/95
preliminärt intill ett belopp om 5 000 000 kr. resp 5 000 000 kr.,

3. till Stöd till experimentbyggande för budgetåret 1992/93 anvisa
ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

J 3. Statens institut för byggnadsforskning

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

1 000

Under detta anslag redovisas samtliga in- och utbetalningar för verksam-
heten vid statens institut för byggnadsforskning (SIB). Anslaget tas upp med
ett formellt belopp och skall normalt inte få belastas. För att täcka
svängningar i likviditeten under verksamhetsåret disponerar institutet en
rörlig kredit.

Verksamheten vid SIB finansieras under innevarande budgetår med bas-
anslag under bostadsdepartementets huvudtitel samt med projektanslag och
uppdragsmedel. Basanslaget skall användas för stöd till sådan forskning
som bidrar till en långsiktig kunskapsuppbyggnad för sektorns behov samt
för forskning inom områden som statsmakterna har angett som viktiga, men
där särskilda uppdragsgivare saknas. Övrig verksamhet inom institutet
finansieras med uppdragsmedel eller projektanslag.

Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 har institutets
verksamhet i huvudsak lagts fast under treårsperioden 1990/91-1992/93.

Verksamhetens omfattning och utveckling framgår av följande samman-
ställning.

148

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Ekonomisk plan (1000-tal kr.)	1991/92	Beräknad ändring 1992/93
Kostnader
1. Förvaltning	11 046	+ 239
2. Information	4 174	- 404
3. Forskning	51 680	- 335
Summa	66 900	- 500
Intäkter
1. Bidragsanslag över
statsbudgeten	47 418	+ 6 207
2. Forskning och ut- veckling på uppdrag	19 482	- 6 707
Summa	66 900	- 500
Statens institut för byggnadsforskning Institutet har inrättat åtta professurer. Institutet hemställer om 2,5 milj.kr.
för finansieringen av	fem professurer.	Vidare hemställer institutet om

1,4 milj.kr. för doktorandtjänster, som utgör ett viktigt komplement till
professurerna.

Institutet verkar inom ett internationellt sett livaktigt område. Institutet
hemställer därför om 400 000 kr. för finansiering av gästforskare.

Institutet har numera inga möjligheter att inom ramen för basanslaget
bedriva större empiriska undersökningar. Ett programarbete för en ny bo-
stadsanvändningsstudie har genomförts med stöd av särskild finansiering
från bostadsdepartementet. För att säkerställa genomförandet av studien
hemställer institutet om 2 milj.kr. som en delfinansiering.

Föredragandens överväganden

SIB får inom ramen för förvaltningsanslaget tillsätta de åtta professurer som
nu har inrättats. Jag finner emellertid inte skäl att föreslå ytterligare
resurser för detta ändamål. Institutet bör pröva möjligheten att helt eller
delvis finansiera tjänsterna med externa medel. Jag är inte heller beredd att
tillföra extra medel för finansiering av doktorander och gästforskare.

För kostnader för det fortsatta arbetet med projektet Elhushållning i
bebyggelsen (ELIB), som tidigare har finansierats över elfte huvudtiteln,

149

11 Riksdagen 7997/92. 7 saml. Nr 100. Bilaga 13

har jag beräknat 3,2 milj.kr. engångsvis. För investeringar i ADB- och
kommunikationsutrustning har jag beräknat 795 000 kr. engångsvis. En-
gångsanvisningen för ADB-utrustning kommer att ersättas med lån i riks-
gäldskontoret det budgetår institutet tillgodoser redovisningskraven enligt
bokföringsförordningen i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1991.

Medel har tidigare anvisats för det pågående programarbetet för en ny
bostadsanvändningsstudie. Vad gäller finansieringen av det fortsatta arbetet
bör SIB söka få till stånd en samfinansiering i första hand med sektorns
intressenter.

Jag beräknar statens bidrag till institutet för budgetåret 1992/93 till
53 625 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1992/93
anvisa ett reservationsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

J 4. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

47 795 000

49 062 000

Reservation

mervärdeskatt

47 417 565

1992/93 Förslag

53 625 000

Jag har ovan under anslaget J 3. Statens institut för byggnadsforskning
beräknat statens bidrag till institutet till 53 625 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 53 625 000 kr.

J 5. Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

1992/93 Förslag

1 000 000

810 000

Reservation

150

Under detta anslag redovisas medel för utrustning till statens institut för
byggnadsforskning.

Detta anslag avser särskilda lånemedel som ställs till institutets förfogande
för anskaffning av utrustning. De medel som tas i anspråk skall vara ränte-
och amorteringsfria under en treårsperiod. Därefter skall lånet amorteras
och förräntas.

Jag beräknar att 810 000 kr. behöver anvisas för ändamålet.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 810 000 kr.

J 6. Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

93 000 000

85 000 000

100 000 000

Från anslaget betalas ut bidrag till fonden för fukt- och mögelskador.
Fonden förvaltas av kammarkollegiet som, efter beslut av fondens styrelse,
ombesörjer utbetalning av medel från fonden.

Fondens medel disponeras för sådana bidrag till enskilda som följer av
förordningen (1985:1119, ändrad senast 1991:30) om den statliga fonden
för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus, m.m. samt för bidrag
för vissa forskningsändamål. Ur fonden får också bestridas kostnader för
kansli- och utredningskostnader.

Beslut om bidrag får under budgetåren 1985/86-1991/92 meddelas inom
en ram av 330 milj.kr.

Med stöd av lagen (1985:1040) om rätt för en skadenämnd att besluta i
vissa frågor om avhjälpande av fukt- och mögelskador, har regeringen
överlämnat till en särskild partssam man satt nämnd - småhusskadenämnden
- att i vissa fall besluta om avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus.

Fondstyrelsen har enligt förordningen om fonden att följa småhusskade-
nämndens beslut.

Med stöd av riksdagens beslut den 13 juni 1991 kommer nämnden att av-
vecklas (prop. 1990/91:150 bil. 11:10, FiU37, rskr. 390). Beslutet innebär
bl.a. att de skadefall som kommit in till nämnden från och med den 1 juli
1991 behandlas av fondstyrelsen inom ramen för det statliga stödet till fukt-
och mögelskadade småhus. Nämnden finns kvar fram till dess att de ären-
den som finns hos nämnden slutligt avgjorts.

Hos nämnden finns ett kansli som också bereder och föredrar ärenden
hos den statliga fonden.

151

Fonden för fukt- och mögelskador

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Den 15 augusti 1991 hade sammanlagt 3 513 ansökningar kommit in. Av
dessa har småhusskadenämnden överlämnat 2 372 till den statliga fonden
för prövning. Hos fonden hade vid nyssnämnda tidpunkt 2 100 ärenden
slutligt avgjorts och 200 ärenden delvis avgjorts.

För närvarande finns fyra ärenden hos småhusskadenämnden som ännu
inte har avgjorts slutligt.

Av de 2 300 ärenden som slutligt eller delvis avgjorts hos fonden har
1 386 ansökningar bifallits. Besluten om bifall innebär att cirka 168 milj.kr.
ställts direkt till sökandenas förfogande. Beslut om rätt till stöd - dvs.
delvis avgjorda ärenden - beräknas medföra ytterligare kostnader för
fonden om cirka 30 milj.kr. Fram till den 15 augusti 1991 hade fondstyrel-
sen således beslutat om stöd intill ett belopp om sammanlagt ca 198 milj.kr.

Ärendetillströmningen kulminerade år 1989 med över 900 nya ärenden.
Antalet nytillkommande ärenden beräknas för år 1991 till ca 600, vilket
är samma antal som år 1990.

Fondstyrelsen bedömer att ramen för beslut om stöd behöver vidgas med
125 milj.kr. fram till och med budgetåret 1993/94, dvs. från 330 milj.kr.
till 455 milj.kr.

Behovet av medel för utbetalningar under budgetåret 1992/93 beräknar
fondstyrelsen, med hänsyn till förskjutningen mellan beslut och utbetal-
ningar, till 100 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Stödet för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus har nu funnits
i sex år. Ett betydande antal egnahemsägare har därigenom fått hjälp att
reparera skador i sina hus. Därigenom har många sociala och ekonomiska
problem för enskilda kunnat begränsas.

Enligt min bedömning bör nu de allvarligaste fukt- och mögelskadorna
i småhusbeståndet ha undanröjts. Av det skälet finns det anledning att
ompröva stödet. Jag förordar således att stödet för avhjälpande av fukt- och
mögelskador i småhus nu slopas. I avvaktan på riksdagens beslut föreslår
jag att bidrag får beviljas endast om ansökan kommit in till fonden före den
10 januari 1992. Ansökningar som kommit in före nämnda dag får
självfallet behandlas i enlighet med nu gällande bestämmelser. Mot bak-
grund av att drygt 600 ärenden finns hos fonden i dag, bedömer jag att
fondstyrelsen behöver fortsätta sin verksamhet åtminstone fram till års-
skiftet. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till frågan om tid-
punkten för när fondens verksamhet skall upphöra.

Riksdagen har tidigare medgett att sammanlagt 330 milj.kr. tas i anspråk
för bidrag till fonden. För att fonden skall kunna fullgöra sina åtaganden
i enlighet med vad jag just har sagt, behöver det tillgängliga utrymmet för
bidrag vidgas med 25 milj.kr. till 355 milj.kr.

Anslaget för budgetåret 1992/93 bör föras upp med ett belopp om
100 000 000 kr.

152

Hemställan

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att den statliga fonden för avhjälpande av fukt- och
mögelskador i småhus avvecklas,

2. medge att ramen för bidrag till fonden för fukt- och mögelskador
vidgas till 355 000 000 kr,

3. till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 100 000 000 kr.

J 7. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder1

1992/93 Nytt anslag (förslag) 20 000 00

'Medel för åtgärder mot radon anvisas under innevarande budgetår på anslaget B 8. Viss
bostadsförbättringsverksamhet m.m. under elfte huvudtiteln.

Bidrag till åtgärder mot radon beviljas enligt förordningen (1988:372) om
bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Bidrag lämnas om radondotter-
halten i huset överstiger det gränsvärde som socialstyrelsen anger som
godtagbart ur hälsoskyddssynpunkt. Bidrag lämnas med 50 % av skälig
kostnad för de åtgärder kommun finner nödvändiga. Bidraget är maxime-
rat till 15 000 kr.

Boverket

Under budgetåret 1989/90 beviljades 369 bidrag till ett belopp av
4,4 milj.kr. Under budgetåret 1990/91 var antalet bidrag 946 och det
utbetalade beloppet uppgick till 11,2 milj.kr.

Den 1 juni 1990 sänktes gränsvärdet från 400 Bq/m3 till 200 Bq/m3.
Antalet bostäder med radondotterhalter över 400 Bq/m3 är ca 40 000 medan
antalet bostäder med radondotterhalter över 200 Bq/m3 är ca 130 000.
Verket förutser därför en markant ökning av bidragsansökningar efterhand.
Med hänsyn härtill beräknar verket behovet av medel för utbetalning till
15 milj.kr. under budgetåret 1991/92 och till 20 milj.kr. under budgetåret
1992/93.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar i likhet med boverket behovet av medel för radonbidrag under
budgetåret 1992/93 till 20 milj.kr.

153

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Hörselslingor i offentliga lokaler

I skrivelse den 7 november 1990 (rskr. 1990/91:11) anmälde riksdagens
talman till regeringen att riksdagen samma dag bifallit vad bostadsutskottet
hemställt i betänkandet 1990/91:BoU2 om egenskapskrav beträffande
byggnader. Riksdagens beslut innebar bl.a. att riksdagen givit regeringen
till känna vad utskottet anfört beträffande hörselslingor i offentliga lokaler.
Enligt utskottets mening borde regeringen närmare överväga på vilket sätt
man bör utforma gällande regler så att kravet på att offentliga lokaler förses
med hörselslingor verkligen efterlevs.

Regeringen uppdrog den 21 februari 1991 åt boverket att i enlighet med
vad bostadsutskottet anfört lämna de förslag eller genomföra de åtgärder
som riksdagens tillkännagivande kunde föranleda.

Boverket redovisade sitt uppdrag den 24 maj 1991. I likhet med bostads-
utskottet konstaterade boverket att det krav som finns på hörselslingor i
offentliga lokaler kan behöva förtydligas. Boverket föreslår därför att frågan
behandlas i arbetet med den översyn av nybyggnadsreglerna (BFS 1988:18)
som är planerad våren 1992. I avvaktan härpå föreslår verket att det skall
gå ut med en bred information till alla berörda om innebörden av gällande
regler.

Enligt vad jag erfarit har boverket beaktat frågan i det förslag till
ombyggnadsregler som är under arbete. Den av verket föreslagna informa-
tionsverksamheten har också inletts. Jag anser att de vidtagna och planerade
åtgärderna för närvarande är tillräckliga för att uppnå en förbättrad efter-
levnad av kravet på hörselslingor i offentliga lokaler.

154

Förslag till

Bilaga 13:1

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Lag om upphävande av lagen (1984:477) om beslutanderätt
för Sveriges turistråd.

Härigenom föreskrivs att lagen (1984:477) om beslutanderätt för Sveriges
turistråd skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1992. Vad som i 2 §
den upphävda lagen sägs om tystnadsplikt skall dock fortfarande gälla.

155

Bilaga 13.2

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:59) Konkurrens för ökad
välfärd i den del det avser konkurrensvårdens organisation (kap. 7,
17 och 18)

Konkurrensrätten rör frågor av en ofta speciell karaktär. Det är därför
befogat att behålla marknadsdomstolen som specialdomstol på området.
Domstolens kompetens utnyttjas bäst om den får pröva även frågor om
konkurrensskadeavgift, skadestånd och utdömande av vite. Principiella
skäl som är särskilt framträdande i fråga om sanktionsavgift och skade-
stånd talar för att dess beslut, med tillämpning av de vanliga reglerna om
prövningstillstånd, skall kunna överklagas till högsta domstolen.

Kommittén föreslår att marknadsdomstolen i mål enligt konkurrenslagen
bör ha en sammansättning utan intresseledamöter. Motivet för detta är att
domstolen även skall döma ut sanktionsavgifter och vite och pröva frågor
om skadestånd. Med hänsyn till det europeiska integrationsarbetet är det
också en fördel om marknadsdomstolen internationellt erkänns som en av
partsintressen oavhängig domstol.

Kommittén anser att det är viktigt att kvalificerad ekonomisk expertis
finns företrädd i marknadsdomstolen och att det sker en breddning av de
ekonomiska experternas erfarenhetsbakgrund.

För att effektivisera den konkurrensfrämjande verksamheten föreslås or-
ganisatoriska förändringar som bl.a. innebär att NO och SPK sammanförs
till en ny myndighet med benämningen konkurrensverket. Syftet med
sammanslagningen är dels att bättre integrera NOs och SPKs verksamhet
och bättre utnyttja tillgängliga resurser, dels att höja den professionella
kompetensen och myndigheternas förmåga att lösa sina uppgifter.

I konkurrensverkets uppgifter skall ingå

- utredningsverksamhet och information om rådande marknadsförhållan-
den i syfte att underlätta för olika aktörer på marknaden att agera så att
en effektiv konkurrens uppnås,

- åtgärder för att undanröja konkurrensbegränsningar genom tillämpning
av konkurrenslagen i enskilda fall,

- avreglering och åtgärder för att främja konkurrens inom offentlig sektor.
Kommittén föreslår att konkurrensverket skall organiseras i följande

produktionsenheter:

- Branschenheter för tillämpning av konkurrenslagen

- Utredningsenheter för branschutredningar, avregleringsutredningar och
analyser av effekterna av konkurrensbegränsningar

- Informationsenhet.

Verket bör ledas av en styrelse utan partsföreträdare och en general-
direktör som utses av regeringen. Benämningen NO utgår.

Vid verket bör finnas vissa stabsfunktioner, bl.a. för juridiska konsul-
tationer och internationella kontakter. Till verket bör även vara knutet ett
konkurrensråd och ett forskningsråd.

156

Totalt bör det vid verket finns ca 125 tjänster, dvs. omkring 50 färre Prop. 1991/92:100
tjänster än vad NO och SPK i dag har. Konkurrensverkets resursbehov
beräknas uppgå till ca 60 milj.kr. Kommitténs förslag till organisatoriska
förändringar beräknas sammantaget kunna leda till en besparing för stats-
verket på drygt 10 %.

Konkurrensverket bör i huvudsak vara anslagsfmansierat. Av utred-
ningsverksamheten bör dock ungefar 1/3 vara uppdragsfinansierad med
regeringskansliet och det statliga kommittéväsendet som beställare.

157

Bilaga 13.3

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Förteckning över remissinstanserna som har yttrat sig över betänkan-
det (SOU 1991:59) Konkurrens för ökad välfärd i den delen det avser
konkurrensvårdens organisation (kapitel 7, 17 och 18 i betänkandet)

Kammarrätten i Göteborg, Stockholms tingsrätt, Kommerskollegium (med
Sydsvenska Handelskammaren) (KK), Postverket, Televerket, Riksgälds-
kontoret, Finansinspektionen (Fl), Konjunkturinstitutet (Kl), Jordbruksver-
ket, Statens livsmedelsverk (SLV), Byggnadsstyrelsen, Närings- och tek-
nikutvecklingsverket (NUTEK), Marknadsdomstolen (MD), Näringsfri-
hetsombudsmannen (NO), Statens pris- och konkurrensverk (SPK), Kon-
sumentverket (KOV), Statistiska centralbyrån (SCB), Riksrevisionsverket
(RRV), Statskontoret, Länsstyrelserna i Östergötlands, Blekinge, Jönkö-
pings, Hallands, Älvsborgs, Jämtlands, Västerbottens samt Göteborgs och
Bohus län, Sveriges Priskontorschefers Förening, Konsumentberedningen,
Kemikalieinspektionen, Malmö kommun, Linköpings kommun, Östersunds
kommun, Landstingsförbundet, Landstingen i Södermanlands och Väster-
norrlands län, Sveriges Industriförbund, Grossistförbundet Svensk Handel,
Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Livsmedelshandlareförbund (SSLF),
Motorbranschens Riksförbund (MRF), Kooperativa Förbundet (KF), Ko-
operativa Institutet (Koopi), Dagligvaruleverantörers Förbund (DLF),
Företagarnas Riksorganisation, Svenska Handelskammareförbundet, Lant-
brukarnas Riksförbund (LRF), Svenska Försäkringsbolags Riksförbund
(SFR), Svenska Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen, Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF), ICA-förbundet AB, Nationalekonomiska
institutionen vid Stockholms universitet, professor Lars Persson vid Stock-
holms universitet, Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala univer-
sitet, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Konsumentvägledamas
Förening, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens cen-
tralorganisation (TCO).

158

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Översikt

Inledning

Den ekonomiska utvecklingen

Näringspolitiken

A Näringsdepartementet m.m.

1. Näringsdepartementet

2. Industriråd/industriattaché

3. Utredningar m.m.

4. Bidrag till FN:s organ för industriell
utveckling

B Industri m.m.

1. Sprängämnesinspektionen

2. Åtgärder för att främja industridesign

3. Stöd till turism

4. Särskilda avvecklingskostnader för Sveriges
turistråd

5. Småföretagsutveckling

6. Täckande av förluster vid

viss garantigivning, m.m.

49 704 000

1 198 000

18 990 000

6 890 000

76 782 000

1 000

5 356 000

50 000 000

1 000

163 594 000

5 000 000

223 952 000

C Exportkrediter m.m.

1. Kostnader för statsstödd exportkredit-
givning genom AB Svensk Exportkredit	1 000
2. Kostnader för statsstödd exportkredit-
givning avseende export av fartyg m.m.	1 000
3. Ersättning för extra kostnader för
förmånlig kreditgivning
till u-länder	70 000 000
4. Åtgärder för att främja utländska
investeringar i Sverige	4 500 000
	74 502 000

159

45	D Mineralförsörjning m.m.			Prop. 1991/92:100 Bil. 13
	Sveriges Geologiska undersökning:
45	1. Geologisk undersöknings-
	verksamhet m.m. 118 085 000
49	2. Geovetenskaplig forskning	5 000 000	123 085 000
	Statens gruvegendom:
50	3. Prospektering m.m.	10 000 000
52	4. Egendomsförvaltning m.m.	7 671 000	17 671 000
			140 756 000
54	E Statsägda företag m.m.
54	1. Kostnader för omstrukturering
	av vissa statligt ägda företag, m.m.		1 000
55	2. Räntestöd m.m. till varvsindustrin		130 000 000
55	3. Infriande av pensionsgaranti
	för FFV AB		80 000 000
			210 001 000
57	F Teknisk utveckling m.m.
57	1. Teknisk forskning och utveckling		750 908 000
61	2. Materialteknisk forskning		36 150 000
63	3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges
	teknisk-vetenskapliga attaché- verksamhet		35 630 000
64	4. Teknikvetenskapliga forskningsrådet		184 966 000
66	5. Europeiskt rymdsamarbete m.m.		447 439 000
67	6. Nationell rymdverksamhet		58 287 000
69	7. Europeiskt forsknings- och
	utvecklingssamarbete		211 000 000
72	8. Statens provningsanstalt:
	Uppdragsverksamhet		1 000
74	9. Bidrag till statens provningsanstalt		51 722 000
	Styrelsen för teknisk ackreditering:
78	10. Myndighetsverksamhet	11 870 000
82	11. Uppdragsverksamhet	1 000
82	12. Bidrag till riks-
	mätplatsverksamhet	8 788 000	20 659 000
84	13. Bidrag till vissa interna-
	tionella organisationer		4 127 000
85	14. Bidrag till Ingenjörsveten-
	skapsakademien		7 020 000	160

86	15. Bidrag till Standardiserings- kommissionen Patent- och registreringsverket:		43 356 000	Prop. 1991/92:100 Bil. 13
89	16. Immaterialrätt m.m.	1 000
95	17. Bolagsärenden	1 000	2 000
99	18. Patentbesvärsrätten		10 213 000
102	19. Forskning for ett avfallssnålt
	samhälle: Miljöanpassad produktutveckling		24 607 000
103	20. Avgifter till vissa interna-
	tionella FoU-organisationer		544 000
			1 886 631 000
105	G Övrig näringspolitik
	Närings- och teknikutvecklings- verket:
105	1. Förvaltningskostnader 181 625 000
107	2. Utredningar och information 25 570 000		207 195 000
107	3. Särskilda avvecklingskostnader
	för statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling och statens energiverk		1 000
			207 196 000
109	H Energi
119	1. Elsäkerhet m.m		1 000
121	2. Statens elektriska inspektion		14 421 000
122	3. Täckande av förluster i anledning
	av statliga garantier inom energiområdet		1 000
124	4. Energiforskning		280 764 000
126	5. Drift av beredskapslager		*398 316 000
127	6. Beredskapslagring och industriella
	åtgärder		*7 636 000
127	7. Särskilda kostnader för lagring av
	olja, motorbensin m.m.		♦1 000
128	8. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft		*32 360 000
128	9. Täckande av eventuella förluster i
	anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.		1 000
129	10. Vissa åtgärder för effektivare användning
	av energi		150 000 000
130	11. Insatser för ny energiteknik		170 000 000
			1 053 501 000

Beräknat belopp

161

132	I Marknads- och konkurrensfrågor
141	1. Marknadsdomstolen	5 270 000
143	2. Konkurrensmyndighet	61 000 000
144	3. Särskilda utvecklings- och
	omställningskostnader	1 500 000
144	4. Särskilda avvecklingskostnader for näringsfrihetsombudsmannen och
	statens pris- och konkurrensverk	1 000 67 771 000
145	J Byggnadsforskning m.m.
145	1. Byggnadsforskning	178 200 000
147	2. Stöd till experimentbyggande	10 000 000
148	3. Statens institut för byggnadsforskning	1 000
150	4. Bidrag till statens institut för
	byggnadsforskning	53 625 000
150	5. Statens institut för byggnadsforskning:
	Utrustning	810 000
151	6. Bidrag till fonden för fukt- och
	mögelskador	100 000 000
153	7. Bidrag till åtgärder mot radon
	i bostäder	20 000 000

362 636 000

Prop. 1991/92:100

Bil. 13

Summa kr. 4 303 728 000

162

gotab 40440, Stockholm 1992

Regeringens proposition

1991/92:100 Bilaga 14

Civildepartementet
(Trettonde huvudtiteln)

1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

Bilaga 14 till budgetpropositionen 1992

Civildepartementet

(trettonde huvudtiteln)

Prop.

1991/92:100

Bil. 14

Översikt

Civildepartementets verksamhet omfattar länsstyrelserna, kommunerna
och landstingen, svenska kyrkan och andra trossamfund, folkrörelserna och
kooperationen, konsumentpolitik och ungdomsfrågor samt frågor om all-
männa samlingslokaler som den 1 december 1991 överfördes från det tidi-
gare bostadsdepartementet.

Till civildepartementets verksamhetsområde hör även de kungliga hov-
och slottsstaterna (se bil. 2 till budgetpropositionen).

Frågor om den offentliga sektorn i allmänhet och vissa frågor rörande
statsförvaltningen överfördes den 1 december 1991 till finansdepartemen-
tet. Samtidigt överfördes frågor om polisväsendet till justitiedepartementet,
frågor om bl.a. näringsfrihet och pris- och konkurrensförhållanden till nä-
ringsdepartementet samt frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män
till kulturdepartementet.

Samverkan mellan stat och kommun

Frågor om förnyelse och utveckling inom den offentliga sektorn ägnas stor
uppmärksamhet. En väsentlig del i förändringsarbetet syftar till ett förbätt-
rat samspel mellan statlig och kommunal verksamhet. En särskild beredning
har därför inrättats för samverkan mellan staten, kommunerna och lands-
tingen (stat-kommunberedningen).

Regeringen avser att på olika sätt främja och stödja det omfattande för-
nyelsearbete som pågår inom den offentliga verksamheten på regional och
lokal nivå.

Regional samhällsförvaltning

Länsstyrelserna svarar för viktiga statliga uppgifter på den regionala nivån.
Inom ramen för den nya länsstyrelseorganisationen vidtas olika åtgärder för
att skapa en mer ändamålsenlig och effektiv förvaltning. Ett system med
treåriga budgetramar förbereds. En utvecklingsgrupp inom civildeparte-
mentet arbetar med frågor om ledning och uppföljning av länsstyrelsernas
verksamhet.

En särskild utredare gör en analys av den offentliga verksamhetens regio-
nala uppbyggnad och indelning. Länsindelningen i västra Sverige utreds

särskilt. Uppdragen skall redovisas till regeringen vid halvårsskiftet 1992.
Regeringen avser att därefter tillsätta en parlamentarisk beredning för dessa
frågor.

Budgetförslaget innebär att sammanlagt 1 680,3 milj. kr. anslås till läns-
styrelsernas verksamhet. Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON)
läggs ned den 30 juni 1992.

Kommunal självstyrelse och demokrati

En ny kommunallag (1991:900) träder i kraft den 1 januari 1992. För att
följa upp den nya kommunallagstiftningen tillkallas en parlamentarisk kom-
mitté. Olika åtgärder för att stärka den lokala demokratin kommer att prö-
vas. Delning av kommuner är ett sätt att nå detta syfte.

Arbetet med avreglering av kommunal verksamhet fortsätter och initiativ
till försöksverksamhet inom olika områden behandlas positivt. Formerna
för samverkan mellan stat och kommun i fråga om uppföljning och utvär-
dering av kommunal verksamhet övervägs. Tillämpningen av begränsnings-
förordningen (1987: 1347) följs upp.

Utvecklingen mot nya verksamhetsformer för att rationalisera och effek-
tivisera driften av kommunala verksamheter kommer att stödjas och under-
lättas. Konkurrenskommitténs förslag om konkurrens i kommunal verk-
samhet bereds med inriktning på att en proposition skall föreläggas riksda-
gen under år 1992. Avgiftsutredningens förslag om effektivare kommunala
avgifter bereds vidare i civildepartementet.

Kyrkopolitiska frågor

Regeringen kommer inom kort att för riksdagen lägga fram ett förslag till ny
kyrkolag. Reformarbetet på det kyrkliga området fortsätter. För detta än-
damål tillkallas en särskild beredning med parlamentariskt inslag och med
företrädare för svenska kyrkan. En översyn skall göras av systemet för eko-
nomisk utjämning mellan kyrkokommunerna.

Folkrörelse- och foreningsfrågor

Folkrörelser och andra föreningar är betydelsefulla i det svenska samhället.
Statens samlade stöd till föreningar beräknas i dag uppgå till över 7 miljar-
der kr. per år. Föreningslivets möjligheter att själva finansiera sin verksam-
het måste förbättras. I detta syfte pågår bl. a. en översyn av lotterilagstift-
ningen. Föreningslivets finansieringsfrågor följs upp. I samband med detta
övervägs om en samlad översyn av föreningslivets ekonomiska villkor bör
göras.

Kooperativa frågor

Ett omfattande arbete med kooperativ företagsutveckling pågår. Det fort-
satta arbetet kommer att inriktas på att utveckla denna företagsform inom

Prop. 1991/92: 100

Bil. 14

den offentliga sektorns områden. Statligt stöd ges till lokal rådgivningsverk-
samhet. Erfarenheter av den kooperativa utvecklingen inom EG tas till vara.

Konsumentpolitik

Närmandet till EG kommer att påverka inriktningen av konsumentfrå-
gorna. En översyn på det konsumentpolitiska området är påkallad. Över-
synen bör omfatta inriktningen och omfattningen av konsumentpolitiken,
det statliga åtagandet när det gäller konsumentfrågor samt den organisato-
riska strukturen på området. Utvecklingen av den lokala konsumentverk-
samheten kommer att följas upp. Satsningen på det nordiska samarbetet om
miljömärkning fortsätter.

Ungdomsfrågor

Regeringens politik på barn- och ungdomsområdet syftar till att alla barn
och ungdomar skall få växa upp under trygga förhållanden och med god
omsorg. Samhällets insatser skall ses som ett komplement till hemmens
fostran. Åtgärder vidtas för att åstadkomma en bättre samordning av de
statliga insatserna på området och ett närmare samarbete med kommu-
nerna.

Ett aktivt kultur- och fritidsliv är viktigt för ungdomars möjligheter till
personlig utveckling. Ungdomarnas egna initiativ är en värdefull resurs som
måste tas till vara. Kraftfulla åtgärder vidtas för att motverka främlings-
fientlighet och våldstendenser bland ungdomar.

Ungdomars möjligheter att delta i det internationella ungdomsutbytet
förbättras. Ett EES-avtal öppnar möjligheter för svenska ungdomar att
fr. o. m. den 1 januari 1993 delta i EG: s utbytesprogram Youth for Europé.

Forskningsfrågor

Ett forskningsprogram om förändringsprocessen i den offentliga sektorn
inleds. En arbetsgrupp inom civildepartementet följer upp forskningspro-
jekt och överväger former för bättre kontakter mellan forskare och prakti-
ker. En rapport från arbetsgruppen beräknas föreligga under budgetåret
1992/93.

Internationella frågor

Insatser görs för information och utbildning om EG-frågor. Lagstiftningen
inom civildepartementets område anpassas till EG-rätten.

En inom Europarådet utarbetad konvention om invandrarnas inflytande
på den kommunala verksamheten bereds inom civildepartementet. I syfte
att vidga den kommunala kompetensen kommer lagstiftningen om kommu-
nal tjänsteexport samt internationell katastrofhjälp och annat humanitärt
bistånd att ses över.

En särskild arbetsgrupp överväger frågor om lokala och regionala sam-

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

hällsorgans samarbete över riksgränserna. En rapport från arbetsgruppen Prop. 1991/92:100

beräknas föreligga under budgetåret 1992/93. Bil. 14

Sammanfattning

Förändringarna inom civildepartementets område i förhållande till budget-
året 1991/92 framgår av följande sammanställning (beloppen i milj .kr. exkl.
mervärdesskatt). Denna har gjorts med utgångspunkt i den fr. o. m. den 1
december 1991 gällande departementsorganisationen.

		Anvisat 1991/92	Förslag 1992/93	Förändring
A.	Civildepartementet m.m.	58,6	55,2		3,4
B.	Länsstyrelserna m. m.	1633,7	1 700,0	+	66,3
C.	Stöd till trossamfund m. m.	70,0	72,0	+	2,0
D.	Konsumentfrågor	92,4	92,8	+	0,4
E.	Ungdomsfrågor	107,8	114,8	+	7,0
F.	Folkrörelsefrågor, kooperativa frågor, m. m.	185,3	150,4	-	34,9
Totalt för civildepartementet		2147,8	2185,2	+	37,4

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991

Föredragande: statsrådet Da vidson.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

Anmälan till budgetpropositionen 1992

Inledning

1 Allmänt

Den offentliga sektorn genomgår i dag betydande förändringar. Inom stat-
liga myndigheter, kommuner och landsting pågår ett omfattande förnyel-
searbete för att göra verksamheten mer ändamålsenlig och effektiv samt för
att förbättra servicen till medborgarna och stärka den lokala demokratin.
Det är därvid nödvändigt att på bästa sätt ta till vara de gemensamma
resurserna. Genom ökad effektivitet skapas förtroende för den offentliga
sektorns förmåga att tillgodose medborgarnas behov av service med hög
kvalitet.

Verksamheten inom den offentliga sektorn måste omprövas. Utvecklings-
arbetet i stat och kommun skall i ökad utsträckning inriktas på att låta andra
aktörer i samhället ta ett större ansvar. Det kan exempelvis gälla att bättre ta
till vara den mängd av ideella och frivilliga insatser som görs inom folkrö-
relser, trossamfund och föreningar av olika slag. En sådan utveckling skapar
förutsättningar för ett ökat individuellt ansvarstagande.

I många fall är alternativa driftsformer med andra huvudmän — t. ex.
privata eller kooperativa — en lämplig väg för att skapa ökad valfrihet och
stimulera personliga initiativ på traditionellt offentliga områden. En ökad
konkurrens och valfrihet minskar samhällets kostnader för den offentliga
servicen samtidigt som mångfalden ökar.

En viktig del i förändringsarbetet tar sikte på en ökad samverkan mellan
olika samhällsorgan. För att styrningen av den offentliga sektorn skall bli
ändamålsenlig krävs bl.a. ett väl fungerande samspel mellan staten, kom-
munerna och landstingen. En särskild beredning (C 1990:B) har därför in-
rättats för samverkan mellan stat och kommun (stat-kommunberedningen).
En väsentlig uppgift för denna är att samordna kontakterna mellan rege-
ringen och företrädarna för kommunerna och landstingen. Beredningen
skall särskilt uppmärksamma behovet av samordning och prioritering mel-
lan olika samhällsområden samt stimulera till förnyelse och utveckling av
den offentliga sektorn.

2 Regional samhällsförvaltning

Den regionala samhällsförvaltningen i Sverige består av både statliga och
kommunala organ. Länsstyrelsen och länsnämnder är statens företrädare i
länen medan landstinget utses i allmänna val. En nära samverkan om länets
utveckling behövs mellan de statliga länsorganen, kommunerna och lands-
tinget.

Prop. 1991/92: 100

Bil. 14

Länsstyrelserna

Den 1 juli 1991 genomfördes en reform som innebär en mer samordnad
regional statlig förvaltning. Länsstyrelserna har således numera ansvar
också för den verksamhet som tidigare bedrevs av lantbruks-, fiske- och
länsvägnämnderna. Även i fråga om utbildning, kommunikationer, trafik-
säkerhet och delar av länsbostadsnämndernas tidigare verksamhet har läns-
styrelserna fått ökade uppgifter.

Länsstyrelsen skall utifrån ett samlat regionalt perspektiv följa upp den
nationella politiken inom ett stort antal verksamhetsområden inom länet.
Härvid skall länsstyrelsen svara för uppföljning och utvärdering av hur de
nationella målen nås, samtidigt som länsstyrelsen utifrån dessa utvecklar
regionala mål, t. ex. på miljöområdet.

En annan betydelsefull uppgift för länsstyrelsen är att främja länets ut-
veckling och på regional nivå ta ansvar för samordning av statens regionala
utvecklingsinsatser. Länsstyrelsen skall också verka för att statlig och kom-
munal verksamhet i länet samordnas och anpassas efter de övergripande
miljö- och regionalpolitiska målen.

Länsförvaltningsreformen spelar också en stor roll i strävandena att ut-
veckla formerna för en mer mål- och resultatorienterad styrning av den
offentliga verksamheten. Åtgärder som möjliggör ytterligare decentralise-
ring av uppgifter från central till regional nivå och från regional till lokal nivå
skall prövas. Möjligheterna att till länsstyrelserna sammanföra ytterligare
regionala statliga myndighetsuppgifter bör övervägas.

Den genomförda omorganisationen av länsstyrelserna är ett första steg i
syfte att skapa en effektivare statlig regional förvaltning. Systemet med
treåriga budgetramar är ett annat exempel på en åtgärd för att öka effekti-
viteten. Den första fördjupade prövningen av länsstyrelsernas verksamhet
skall göras hösten 1992 och den skall omfatta budgetåren 1993/94 och
1994/95. Verksamheten skall belysas i fråga om uppföljning av de gemen-
samma nationella målen, främjande av länets utveckling och effektivisering
av den egna verksamheten.

Den fördjupade prövningen skall främst omfatta tre tvärsektoriella an-
svarsområden. Dessa är näringsliv och infrastruktur, en god livsmiljö samt
civil beredskap och räddningstjänst.

Övergången till en mera mål- och resultatorienterad styrning av länssty-
relsernas verksamhet ökar kravet på samverkan inom regeringskansliet.
Arbetet med att ange tydliga och mätbara mål för länsstyrelserna skall prio-
riteras. En utvecklingsgrupp (C 1991 :C) inom civildepartementet har därför

tillsatts för att arbeta med frågor om ledning och uppföljning av länsstyrel-
sernas verksamhet.

En särskild fråga som bör uppmärksammas gäller möjligheten att utnyttja
länsstyrelsernas kompetens för bistånd till Östersjöländerna inom t. ex. så-
dana områden som administration och miljövård (se bil. 5 till budget-
propositionen).

Översyn av den regionala nivåns uppbyggnad och indelning

På några statliga förvaltningsområden diskuteras om den nuvarande läns-
indelningen är en lämplig grund för myndigheternas regionala indelning.
Inom vissa delar av den statliga verksamheten finns ett intresse av att skapa
regionala enheter som omfattar större administrativa områden än ett län.
Den framtida regionala strukturen påverkas också av den internationella
utvecklingen.

I fråga om landstingen förs det en diskussion om deras framtida roll och
uppgifter. Landstingens existens har därvid satts i fråga, samtidigt som det
förekommer förslag om att ge dem ett större ansvar för regionala angelägen-
heter och för utvecklingen av bl. a. näringsliv och infrastruktur.

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet har gemensamt be-
gärt en samlad översyn av den offentliga verksamhetens regionala uppbygg-
nad. Mot denna bakgrund har efter regeringens beslut en särskild utredare
(C 1991:09) tillkallats med uppgift att göra en analys av den offentliga
verksamhetens regionala uppbyggnad. I uppdraget ingår att göra en s.k.
perspektivstudie som skall innehålla olika alternativ för en framtida struk-
tur på regional nivå. Tidpunkten när uppdraget skall vara slutfört har tidi-
garelagts till den 1 juli 1992.

En annan fråga som aktualiserats i sammanhanget gäller länsindelningen
i västra Sverige. En särskild utredare (C 1991:08) har efter beslut av rege-
ringen tillkallats med uppgift att bl. a. redovisa olika alternativ för länsin-
delningen i den regionen. Han har nyligen lagt fram en delrapport i saken. I
uppdraget, som skall redovisas till regeringen senast den 1 juli 1992, ingår att
göra en konsekvensbedömning av olika alternativ såväl i fråga om statlig
förvaltning som beträffande landsting och kommuner.

Frågor om uppgiftsfördelningen mellan olika samhällsorgan hänger nära
samman med den administrativa indelningen. När de nu pågående utred-
ningsarbetena om den regionala samhällsorganisationen är slutförda som-
maren 1992, avser jag att föreslå regeringen att tillkalla en parlamentarisk
beredning för det fortsatta arbetet med såväl den regionala verksamhetens
uppbyggnad som landets indelning i län, inkl, länsindelningen i västra Sve-
rige.

Prop. 1991/92: 100

Bil. 14

3 Kommunal självstyrelse och demokrati

Den kommunala verksamheten har väsentlig betydelse för samhällsekono-
min, sysselsättningen och de enskilda människornas välfärd. De kommu-
nala organen skall tillgodose de behov av service, trygghet och omsorg som
inte enskilda individer och familjer klarar själva.

Under de senaste decennierna har den kommunala verksamheten ut-
vecklats kraftigt. Decentralisering av ansvar och befogenheter till kommu-
nerna har skett i en ökande takt. Denna utveckling är naturlig och bör
fortsätta. Kommuner och landsting står i dag infor nya problem och utma-
ningar. Den ekonomiska situationen kräver att olika verksamheter omprö-
vas och att mera långtgående prioriteringar görs. Nya verksamhetsformer
måste fortsätta att utvecklas och prövas.

Offentlig verksamhet bör inte bedrivas på högre nivå än vad som är nöd-
vändigt för att den skall kunna skötas på ett bra och effektivt sätt. Ungdo-
mar, vuxna, familjer, föreningar, folkrörelser, trossamfund, företag m.fl.
skall därför tillåtas ta ett större ansvar i de offentliga verksamheterna.

Stärkt lokal demokrati

Den nya kommunallag (1991:900), som träder i kraft den 1 januari 1992, ger
kommunerna och landstingen ökad frihet att utforma sin organisation och
att välja former för ekonomisk styrning och förvaltning. Med den nya lag-
stiftningen som grund pågår ett omfattande förändringsarbete i kommuner
och landsting. Dessa förändringar kan komma att få stor betydelse för den
kommunala demokratin. Det finns därför ett särskilt intresse för statsmak-
terna att noga följa utvecklingen.

Den nya kommunallagen bör sålunda följas upp bl.a. i fråga om konsek-
venserna för den kommunala demokratin. En sådan uppföljning bör enligt
min mening anförtros åt en parlamentariskt sammansatt kommitté. Jag
kommer att föreslå regeringen att en sådan tillkallas. Kommittén bör också
ges i uppdrag att överväga kvarstående frågor från den föregående kommu-
nallagsöversynen, vilka riksdagen tog upp i samband med behandlingen av
förslaget till den nya kommunallagen (se 1990/91 :KU38, rskr. 360). Det
gäller kommunmedlemskapets omfattning, vissa sekretessfrågor och de för-
troendevaldas personliga ansvar.

I kommande utredningsarbete bör även andra frågor som syftar till att
stärka medborgarnas inflytande behandlas. Exempel på sådana aktuella
frågor är en vidgad användning av kommunala folkomröstningar, offentliga
utfrågningar av förtroendevalda och öppna nämndsammanträden samt
ökad marknadsorientering av kommunal verksamhet.

Ett sätt på vilket den lokala demokratin kan stärkas är att dela kommuner
där det finns förutsättningar för detta och där det finns ett starkt önskemål
hos befolkningen om kommundelning. Jag ser positivt på lokala initiativ till
kommundelningar. Erfarenheterna av genomförda delningar skall studeras.

Olika typer av medborgarkontor kan bidra till att förbättra medborgarnas
möjligheter till kontakter med den offentliga förvaltningen. Sådana initiativ
bör främjas.

Avreglering

En fortsatt avreglering av den kommunala verksamheten är nödvändig för
att kommunerna och landstingen skall kunna anpassa sin verksamhet till
rådande ekonomiska förhållanden och lokala förutsättningar. Genom det

Prop. 1991/92: 100

Bil. 14

förslag till omläggning av statsbidragssystemet som regeringen avser att
presentera för riksdagen under år 1992 kommer kommunerna och lands-
tingen att få nya förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet.

Frikommunförsöket har visat att försöksverksamhet kan vara ett bra sätt
för att finna nya vägar till effektivisering och avreglering av den offentliga
sektorn. Jag anser därför att det även i fortsättningen bör bedrivas försöks-
verksamhet inom olika områden i kommuner och landsting för att praktiskt
pröva förändringar och föra en diskussion om den fortsatta utvecklingen.

Utvecklingen mot en minskad statlig reglering av den kommunala verk-
samheten gör det nödvändigt för riksdagen och regeringen att mera samlat
kunna följa och utvärdera hur verksamheten i landets kommuner och lands-
ting utvecklas i förhållande till de nationella målen. Inom stat-kom-
munberedningen har ett arbete inletts för att utveckla formerna för statens
uppföljning och utvärdering av kommunal verksamhet. En avrapportering
beräknas göras under våren 1992. Dessa frågor kommer också att övervägas
i anslutning till beredningen av kommunalekonomiska kommitténs betän-
kande (SOU 1991:98) Kommunalekonomi i samhällsekonomisk balans.

Begränsningsförordningen (1987:1347) innebär att statliga myndigheter
skall utreda kostnadsmässiga och andra konsekvenser av de regler som man
avser att utfärda. Regler som medför mer än oväsentligt ökade kostnader
skall underställas regeringen. Det finns exempel som visar att begränsnings-
förordningen inte fungerar på avsett sätt. En mer systematisk uppföljning av
förordningens tillämpning kommer därför att göras i civildepartementet.

Det är angeläget att regelreformeringsarbetet i fråga om kommunernas
och landstingens egna regler drivs vidare. I promemorian (Ds 1991:32)
Regelreformering har en arbetsgrupp i den tidigare stat-kommunbe-
redningen (C 1983:02) redovisat hur ett arbete med att reformera reglerna
i kommuner och landsting kan bidra till att verksamheten blir effektivare
och bättre anpassad till tidens krav och människornas behov. Rapporten bör
kunna utgöra ett betydelsefullt underlag för ett fortsatt regelreformeringsar-
bete.

En annan fråga som för närvarande övervägs i civildepartementet gäller
förhållandet mellan kommunalbesvär och förvaltningsbesvär.

Konkurrens och marknadsorientering

Kommuner och landsting möter i allt större utsträckning den nya ekono-
miska situationen genom att verksamheter utsätts för konkurrens och in-
slaget av marknadsorientering ökas. Skilda lösningar prövas, t. ex. överfö-
rande av verksamhet till bolag eller till privata och kooperativa entreprenö-
rer. Inom den kommunala verksamheten blir det alltmer vanligt att
verksamheten delas upp enligt en s.k. beställar — utförarmodell.

Regeringen bör på olika sätt stödja och underlätta den utveckling som sker
mot nya verksamhetsformer för att rationalisera och effektivisera driften av
verksamheter inom de kommunala ansvarsområdena oavsett om de bedrivs
i egen eller annans regi.

Konkurrenskommittén har i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU
1991:104) Konkurrensen inom den kommunala sektorn föreslagit en rad

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

åtgärder som syftar till att effektivisera den kommunala verksamheten ge-
nom att stimulera konkurrensen. Betänkandet kommer att remiss-
behandlas. Det fortsatta arbetet är inriktat på att regeringen under år 1992
skall förelägga riksdagen förslag på området.

Avgiftsutredningen har överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1991:110)
Effektiva avgifter — resursstyrning och finansiering. I betänkandet föreslås
nya principer för avgiftssättningen inom kommunernas tekniska verksam-
hetsområden. Förslaget, som syftar till ett samhällsekonomiskt effektivt
resursutnyttjande, bereds för närvarande inom civildepartementet.

Kommunal tjänsteexport och biståndsverksamhet

I ett öppet Europa är det viktigt att kommuner och landsting har möjlighet
att verka på det internationella planet. Samhällsförändringarna i Central-
och Östeuropa har medfört ett ökat intresse hos de svenska kommunerna att
bidra med både kunnande och direkt hjälp.

Inom ramen för den tidigare aviserade kommittén för uppföljning av den
nya kommunallagen kommer en översyn att göras av lagen (1986:753) om
kommunal tjänsteexport och lagen (1991:901) om rätt för kommuner,
landsting och kyrkliga kommuner att lämna internationell katastrofhjälp
och annat humanitärt bistånd.

Frågor som skall belysas i utredningsarbetet är bl.a. gränsen mellan na-
tionell utrikespolitik och kommunernas internationella intressen samt kom-
munernas roll i exporten av tjänster i förhållande till det privata näringsli-
vet. Inriktningen på utredningsarbetet bör vara att kommuner och landsting
skall ges ökade befogenheter att utifrån egna förutsättningar besluta om
åtgärder på de nämnda områdena.

4 Kyrkopolitiska frågor

Under det senaste årtiondet har det skett mer omfattande organisatoriska
förändringar på det kyrkliga området än någon gång tidigare i modern tid.

Organisatoriska reformer

Genom 1982 års kyrkomötesreform tillkom ett nytt och mer representativt
kyrkomöte. Ett viktigt inslag var att det skapades en möjlighet för riksdagen
att till kyrkomötet delegera rätten att meddela föreskrifter i inomkyrkliga
frågor. Kyrkomötet fick ett beredande och verkställande organ, svenska
kyrkans centralstyrelse. Centralstyrelsen är också styrelse för Svenska kyr-
kans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, som på riksplanet har ansvar för
svenska kyrkans frivilliga arbete.

Reformeringen av den rikskyrkliga organisationen följdes år 1989 av en
reform beträffande svenska kyrkans organisation på stifts- och lokalplanet.
Den innebar att församlingarna i varje stift skall bilda en stiftssamfällighet
med egen stiftsstyrelse och eget stiftskansli. Stiftskanslierna fungerar också
som kanslier åt domkapitlen. Den nya organisationen har gjort det möjligt

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

för regeringen att till stiftsstyrelserna delegera beslut om organisation och
resursanvändning på lokalplanet i stiften. Detta har medfört en påtaglig
begränsning av regeringens befattning med kyrkliga ärenden.

Den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna upphörde vid ut-
gången av juni 1990. Pastoraten ansvarar numera själva för den kyrkomu-
sikaliska verksamheten. Vidare har en ny begravningslag (1990:1144) trätt
i kraft den 1 april 1991 och ansvaret för folkbokföringen har fr.o.m. den ljuli
1991 förts över till skattemyndigheterna.

Svenska kyrkans ekonomi

Förändringar har genomförts också i fråga om finansieringen av svenska
kyrkans verksamhet.

Ett nytt system för ekonomisk utjämning mellan kyrkokommunerna gäl-
ler sedan år 1983. Det innebär att utjämningen nu sker helt genom kyrko-
fonden i stället för som tidigare delvis via fonden, delvis via statsbudgeten.
I samband med att det nya utjämningssystemet infördes fick kyrkofonden en
särskild styrelse.

Kommunalekonomiska kommittén har nyligen lagt fram ett betänkande
(SOU 1991:98) med förslag som får konsekvenser för de kyrkliga kommu-
nernas ekonomi. Detta bör kompletteras med en översyn av det kyrkliga
utjämningssystemet.

Kyrkofondens styrelse har fått väsentligt utökade arbetsuppgifter i sam-
band med den nya organisationen på stifts- och lokalplanet. Förutom upp-
gifter inom utjämningssystemets ram har styrelsen numera också till uppgift
att besluta om bl.a. stiftsbidrag till de nya stiftssamfälligheterna och om
kyrkobyggnadsbidrag för underhåll av kulturhistoriskt värdefulla försam-
lingskyrkor. Den nya ordningen har inneburit en omfattande delegering som
ligger väl i linje med regeringens strävan mot minskad statlig reglering.
Kyrkofondens totala ekonomi har bl. a. härigenom kunnat förbättras avse-
värt.

De fria trossamfunden

I fråga om de fria trossamfundens verksamhet består statens medverkan
främst i beviljande av statsbidrag. Stöd till de fria trossamfunden utgår i
form av bidrag till den religiösa verksamheten, till gudstjänstlokaler och till
utbildning av präster och pastorer i samfundens egen regi. Antalet medlem-
mar i de samfund som betjänar invandrare har ökat kraftigt under senare år.
På grund av denna medlemsökning och ändrade principer för fördelningen
av statsbidrag har en för varje år allt större andel av bidraget till de fria
trossamfunden tillfallit invandrarsamfunden. Fördelningen av bidrag mel-
lan olika trossamfund görs av representanter för de bidragsberättigade sam-
funden. Samma beräkningsprinciper tillämpas därvid för invandrarsam-
funden som för de svenska frikyrkosamfunden.

Prop. 1991/92: 100

Bil. 14

Svenska kyrkans finansförmögenhet

Kyrkofondens styrelse har på uppdrag av regeringen utrett möjligheterna
att öka avkastningen av den kyrkliga finansförmögenheten. Styrelsens för-
slag, som redovisades i betänkandet ”Jorden, skogen och fonderna. En ef-
fektivare förvaltning av kyrkans finansförmögenhet”, remissbehandlades
våren 1991. På grundval av denna utredning och de avgivna remissyttran-
dena har det inom civildepartmentet utförts ett kompletterande arbete med
inriktning på att ytterligare förenkla och avreglera förvaltningen av kyrkans
finansförmögenhet. Det förslag som detta arbete resulterat i kommer att
remissbehandlas under våren 1992.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

Ett fortsatt reformarbete

Ett förslag till ny kyrkolag skall inom kort läggas fram för riksdagen. Den nya
kyrkolagen skall ersätta 1686 års kyrkolag, lagen (1982:942) om svenska
kyrkan och ytterligare ett stort antal lagar på kyrkans område.

Genom den nya kyrkolagen sammanfattas det omfattande reformarbete
på svenska kyrkans område som har bedrivits under 1980-talet. Samman-
taget innebär reformerna att svenska kyrkan på alla plan har utrustats med
egna demokratiskt utsedda beslutande och verkställande organ, till vilka
större delen av de ärenden som tidigare har handlagts i regeringskansliet har
kunnat delegeras. Statens inflytande över kyrkan har minskat i omfattning
och utövas i fortsättningen huvudsakligen genom riksdagens lagstiftnings-
makt och regeringens beslut i fråga om kyrkofonden samt i vissa utnäm-
ningsärenden. Det fortsatta reformarbetet på det kyrkliga området inriktas
på att ytterligare öka kyrkans självbestämmande.

En särskild utredare (C 1989:02), den s.k. ERK-utredningen, tillkallades
år 1989 för att närmare klargöra svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga
förhållanden. Syftet var att få fram ett aktuellt underlag för en bedömning
såväl av svenska kyrkans situation i nuläget som av dess ekonomiska och
rättsliga framtidsfrågor. Utredaren har haft i uppdrag att överväga vilka
alternativa ekonomiska modeller som kan erbjuda sig för svenska kyrkan
samt att studera vilka ändringar i regelsystemet som behövs, om man vill
göra nya avvägningar i fråga om ansvarsfördelningen mellan statliga och
kyrkliga organ. Däremot förväntas utredaren inte själv ta ställning till olika
tänkbara modeller.

ERK-utredningen avlämnar inom kort sitt betänkande. Det kommer där-
efter att bli föremål för ett brett samrådsförfarande.

För det fortsatta arbetet med angelägna frågor som rör regleringen av
svenska kyrkans förhållanden bör en särskild beredning tillkallas med par-
lamentariskt inslag och med företrädare för kyrkan.

5 Konsumentpolitik

Regeringens ekonomiska politik syftar till att bryta den ekonomiska stag-
nationen och att återupprätta Sverige som en tillväxt- och företagarnation
med stark och växande ekonomi. En utveckling i denna riktning leder till att
konsumenterna får en stärkt ställning bl.a. genom ökad köpkraft. En över-
syn på det konsumentpolitiska området kommer att göras.

Konkurrenspolitiken är viktig för att man skall få väl fungerande mark-
nader till gagn för konsumenterna och för dynamiken i ekonomin. Rege-
ringen har aviserat att man under år 1992 avser att lägga fram ett förslag till
förstärkt konkurrenspolitik, skärpt konkurrenslagstiftning och fortsatt av-
reglering. Ett nytt konkurrensverk skall bildas genom att uppgifter som
utförs av näringsfrihetsombudsmannen och statens pris- och konkurrens-
verk förs samman.

Hushållens ekonomi

Riktlinjerna för den statliga konsumentpolitiken fastställdes av riksdagen
senast år 1986. Enligt riksdagsbeslutet är målet för konsumentpolitiken att
stödja hushållen i deras strävan att använda sina resurser effektivt samt att
stärka konsumenternas ställning på marknaden. Goda resultat har uppnåtts
i arbetet. Bl.a. har utvecklingen av budget- och skuldrådgivningen lett till att
enskilda hushåll har kunnat förbättra sin ekonomi varvid kommunernas
kostnader för socialbidrag har minskat. Hushållens ekonomiska situation
bedöms i vart fall under de närmaste åren leda till stor efterfrågan på hus-
hållsekonomisk rådgivning. Hushållens skuldsättning är fortfarande såväl
ett samhällsekonomiskt som ett privatekonomiskt problem. Regeringen har
nyligen lagt fram förslag om en ny konsumentkreditlag (prop. 1991/92:83)
samt avser att under våren 1992 återkomma med ställningstagande till frå-
gan om lagstiftning rörande sanering av enskilda hushålls skulder.

Konsekvenser av ett EES-avtal

Under senare år har flera förändringar inträffat som påtagligt påverkar ar-
betet med konsumentfrågorna och som inte kunde förutses när den nuva-
rande inriktningen av konsumentpolitiken fastställdes. Det gäller framför-
allt närmandet till EG.

Ett kommande EES-avtal förpliktigar EFTA-länderna att i sin nationella
lagstiftning införa de EG-regler som omfattas av avtalet. På konsumentom-
rådet innebär detta att vissa lagar måste kompletteras. Det gäller bl.a. mark-
nadsföringslagen (1975:1418) och hemförsäljningslagen (1981:1361). Sär-
skild lagstiftning krävs vidare bl.a. när det gäller paketresor, leksakers sä-
kerhet samt farliga produktimitationer. Förslag på dessa områden kommer
att läggas fram under år 1992.

Insatser kommer att krävas för att inom ramen för ett EES-avtal ta till
vara svenska konsumenters intressen. Inom EG förbereds bl.a. lagstiftning
när det gäller produktsäkerhet, oskäliga avtalsvillkor, ansvar för tjänster
samt s.k. distansförsäljning.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

I Sverige har sedan länge ett aktivt arbete bedrivits för att förebygga Prop. 1991/92:100
olyckor och förbättra produkters säkerhet. Konsumentverket har fram- Bil. 14
gångsrikt kunnat hävda svenska skyddsnivåer i det europeiska standardise-
ringsarbetet. Svensk medverkan i detta standardiseringsarbete är angelägen
även i fortsättningen.

Den fortgående internationaliseringen ändrar kraven på de konsument-
politiska insatserna. Ytterligare underlag for att bedöma vilka konsekven-
serna blir för arbetets inriktning och omfattning måste tas fram.

Några av de stora vinsterna med ett EES-avtal for konsumenterna finns i
en förstärkt samhällsekonomi, bättre tillväxt och ökad konkurrens. Lägre
priser och större utbud kan också bli effekten av ett EES-avtal.

Lokal konsumentverksamhet

Den lokala konsumentverksamheten är viktig i det konsumentpolitiska
arbetet. Det betonades av riksdagen senast under våren 1991 (skr.
1990/91:143, LU37, rskr. 334). Inom kommunerna kan det skönjas en ut-
veckling i riktning mot en neddragning av den lokala konsumentverksam-
heten. Trots detta bedrivs en omfattande lokal verksamhet där viktiga inslag
är budget- och förköpsrådgivning samt reklamationshantering. Utveck-
lingen inger dock farhågor for framtiden och frågan om hur konsumenterna
skall kunna tillförsäkras ett fortsatt lokalt stöd på konsumentområdet måste
därför aktualiseras.

Översyn av konsumentpolitiken

Närmandet till EG kommer att innebära att det blir nödvändigt att belysa
vilka konsekvenser som uppstår på det konsumenträttsliga området. Ut-
vecklingen av den lokala konsumentverksamheten måste också följas upp.
Det finns även andra frågor som kräver ytterligare analyser. Det gäller bl.a.
avvägningen mellan olika typer av konsumentpolitiska åtgärder, utveck-
lingen av de frivilliga organisationernas insatser och företagens egna an-
strängningar för att förbättra konsumenternas förhållanden samt möjlighe-
terna att utveckla alternativ till anslagsfinansiering av verksamheter. Myn-
dighetsstrukturen på området byggdes upp i början av 1970-talet och har i
sina huvuddelar varit oförändrad de senaste 15 åren.

En översyn på det konsumentpolitiska området är mot den här bakgrun-
den påkallad. Den bör omfatta inriktningen och omfattningen av verksam-
heten, det statliga åtagandet samt den organisatoriska strukturen på områ-
det. Jag avser att återkomma till regeringen om detta och då föreslå att en
särskild kommitté tillkallas för översynsarbetet.

Miljömärkningen

Miljöaspekter på den privata konsumtionen blir allt viktigare. Den nordiska
miljömärkningen som för närvarande utvecklas kommer att underlätta för
konsumenter att välja produkter som är de minst miljöbelastande. Det har
initialt förelegat svårigheter med miljömärkningar, bl.a. har arbetet med att

ta fram kriterier tagit längre tid än beräknat. Under år 1992 kommer dock
flera produkter märkta med den ”vita svanen” att finnas på marknaden.
Arbetet kommer att följas upp noggrant. För att fullfölja kriteriearbetet och
aktivt samarbeta med EG-kommissionen bör verksamheten ges fortsatt stat-
ligt stöd under budgetåret 1992/93.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

6 Ungdomsfrågor

En överföring av sunda normer från vuxna till barn och ungdomar bör
genomsyra allt ungdomsarbete. Grundläggande värderingar om humanism
och alla människors lika värde måste värnas. Målet för regeringens politik
på barn- och ungdomsområdet är att alla barn och ungdomar skall få växa
upp under trygga förhållanden och med god omsorg. Huvudansvaret för
vård och fostran ligger på familjen. Samhällets insatser för barn och ungdo-
mar skall ses som ett komplement till hemmets vård och fostran och bygga
på ett nära samarbete med föräldrarna. I detta sammanhang är ungdomar-
nas egna föreningar också en värdefull resurs.

Ett antal rapporter från myndigheter och forskare har visat att ungdomar
drabbas hårdare än andra åldersgrupper av arbetslöshet och bostadsbrist.
Oroväckande många ungdomar har under det senaste året tvingats vända sig
till socialtjänsten för att få ekonomisk hjälp. Det finns på sikt en allvarlig risk
för att antalet utslagna ungdomar ökar.

Särskilt allvarligt är att den strukturella ungdomsarbetslöshet som finns i
Västeuropa nu även kan befaras bli en realitet i Sverige. En växande grupp
av långtidsarbetslösa ungdomar har uppstått. Risken är stor att denna grupp
aldrig riktigt etablerar sig i samhället. Jag avser att under år 1992 ta initiativ
i denna fråga.

Samordning av ungdomspolitik

Ungdomars behov spänner över en rad olika samhällsområden. Ungdoms-
politiken bör syfta till att sätta den enskilde individens behov i centrum. Det
är viktigt att olika samhällsinsatser harmoniserar och kompletterar var-
andra. För detta krävs, på samtliga nivåer, en samlad syn på ungdomsfrå-
gorna.

Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01) är regeringens rådgivande
organ i frågor som rör barn och ungdomar. Andra viktiga uppgifter för
delegationen är att stimulera till debatt i barn- och ungdomsfrågor samt
besluta om visst stöd ur allmänna arvsfonden till projekt som avser att
främja ”fostran av ungdom”. Frågan om tilläggsdirektiv för delegationen
bereds för närvarande i civildepartementet med inriktning på att poängtera
föräldrarnas och hemmens roll i ungdomsarbetet.

Satsning på grundforskning, uppbyggnad av centrum för ungdomsforsk-
ning och internationellt samarbete inom området är viktig. Detsamma gäl-
ler utvecklingen av det nordiska och europeiska samarbetet inom ungdoms-
forskningen.

Administrationen a v de statliga insatserna för barn och ungdomar är i dag

2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

spridd på en mängd olika organ, bl. a. statens ungdomsråd och socialstyrel-
sen. Arbets- och ansvarsfördelningen mellan de berörda myndigheterna ses
för närvarande över av en särskild utredare (C 1991:06). Översynen skall,
bl.a. mot bakgrund av förändrade behov till följd av kommunernas ändrade
organisation, belysa behovet av en renodling och samordning av de statliga
insatserna. Resultatet av översynen skall presenteras i april 1992.

Statens ungdomsråd har fått i uppdrag att utveckla metoder för att öka
ungdomars delaktighet och inflytande på lokal nivå. Resultatet skall redo-
visas till regeringen senast i december 1992. Statens ungdomsråd har vidare
fått i uppdrag att ge stöd till lokala projekt som syftar till att direkt stärka
ungdomars inflytande och delaktighet.

På lokal nivå är en nära samverkan mellan de offentliga insatserna och de
frivilliga insatserna inom föreningslivet av stor betydelse, inte minst när det
gäller särskilt utsatta ungdomar. I ett drygt tiotal stadsdelar i storstäderna
har omfattande projekt kring detta startats med stöd ur allmänna arvsfon-
den.

Projekten, som består av såväl allmänt förebyggande som individuellt
riktade insatser, bygger på en mycket nära samverkan mellan skolan, soci-
altjänsten, den kommunala fritidsverksamheten och polisen samt de lokala
föreningarna. Syftet är att utveckla nya metoder i arbetet med ungdomar
som hamnat i svårigheter. I det fortsatta arbetet skall föräldrarna engageras
i större utsträckning.

Ungdomars engagemang och fritid

Många ungdomar engagerar sig i föreningar av olika slag. Det är viktigt att
föreningslivet ges goda möjligheter att utveckla sitt arbete och nå fler ung-
domar, inte minst invandrarungdomar och ungdomar med olika slag av
handikapp.

För många ungdomar har musiken kommit att spela en viktig roll som ett
sätt att uttrycka sig, utvecklas och söka sin identitet. Detta, liksom ungdo-
mars intresse för andra former av kultur, bör uppmuntras.

Nya lösningar när det gäller lokaler och mötesplatser för ungdomar be-
höver utvecklas. Statens ungdomsråd har fått i uppdrag att stimulera olika
typer av träffpunkter. Arbetet skall redovisas till regeringen under hösten
1992.

De ideella insatserna i föreningslivet är av stor betydelse. Flera av de
idébärande organisationerna har dock fått allt svårare att intressera och
engagera ungdomar. Det är angeläget att försöka bryta denna utveckling och
bl.a. finna nya former för att stärka ungdomars intresse för politik och
samhällsarbete.

Det ideella engagemanget och den idéburna verksamheten har också en
väsentlig roll då det gäller att utveckla flera av de insatser som i dag bedrivs
i offentlig regi.

Jag avser att ta initiativ till att en översyn görs av målen för samhällets stöd
till barn- och ungdomsorganisationerna. I samband härmed bör även ett mer
målrelaterat system för stödet utarbetas. En fortlöpande prövning bör göras
i vilken utsträckning stödet till organisationerna svarar mot de mål som

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

fastställts. Samtidigt bör barn- och ungdomsorganisationernas arbetsvillkor
kartläggas samt åtgärder föreslås som även på andra sätt än genom det
ekonomiska stödet stärker deras möjligheter att bedriva och utveckla sin
verksamhet.

Särskilt angelägna ungdomsfrågor

Flertalet ungdomar i Sverige har en trygg hemmiljö och lever under goda
materiella villkor. Många ungdomar växer dock upp i en miljö med svagt
vuxenstöd, inslag av våld, missbruk och kriminalitet.

Särskilda insatser behövs för att på olika sätt förebygga att ungdomar
kommer i kontakt med droger och brottslighet. Insatser behöver också sättas
in för att motverka skadliga effekter av våldsskildringar i olika typer av
medier.

Tendenser till ökad intolerans mot invandrare och flyktingar har under
senare tid blivit alltmer tydliga bland ungdomar. Många enskilda personer
och organisationer arbetar intensivt för att motverka främlingsfientlighe-
ten. För att stödja de frivilliga insatser som görs har regeringen under hösten
1991 tagit initiativ till en rad aktiviteter.

Insatserna för att motverka främlingsfientlighet bör nu inriktas på stöd till
lokala aktiviteter, bl.a. i form av kulturprojekt, där barns och ungdomars
eget engagemang för humanism och människovärde uppmuntras.

Jag har i dessa frågor samrått med kulturministern som tidigare i dag
föreslagit att särskilda medel avsätts till regeringens disposition under elfte
huvudtiteln för åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism.

Ungdomskommitténs betänkande (SOU 1991:60) Olika men ändå lika,
om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige, bereds för närvarande
i civildepartementet. Åtgärder med anledning av förslagen kommer att
övervägas.

Internationella ungdomsfrågor

En översyn pågår for närvarande av hur Sverige uppfyller FN:s barnkon-
vention, som omfattar barn och ungdomar upp till 18 år. Det är viktigt att
konventionen fortlöpande följs upp i såväl myndigheters som organisatio-
ners verksamhet. I sammanhanget kan nämnas att ett förslag om en om-
budsman för barn och ungdom bereds inom regeringskansliet.

En uppföljning av FN:s barntoppmöte år 1990 i form av en nationell
handlingsplan skall redovisas till FN under våren 1992.

Det internationella ungdomsutbytet bidrar till ökad förståelse över grän-
serna och för olika kulturer. Ett EES-avtal öppnar möjligheter för svenska
ungdomar att fr. o. m. den 1 januari 1993 delta i EG:s ungdomsutbytespro-
gram Youth for Europé.

Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte har ansvar för att bygga upp
en central databas som skall göra information om utbytesmöjligheter mer
lättillgänglig för ungdomar. Stiftelsen har också hand om det svenska ung-
domskortet som är ett resultat av ett aktivt samarbete inom Europarådet.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

Avsikten är att ungdomskortet på sikt skall generera ett överskott som skall
kunna användas för stöd till utbyte.

Ungdomsorganisationernas egna internationella kontakter och utbyten
skall stimuleras. I detta sammanhang spelar Landsrådet för Sveriges ung-
domsorganisationer (LSU) en viktig roll.

Omvälvningen i Öst- och Centraleuropa, med bl. a. ändrade visum- och
resebestämmelser, har lett till ett ökat intresse för och bättre möjligheter till
ett fast samarbete på ungdomsområdet. Speciellt när det gäller vårt närom-
råde finns ett mycket stort intresse hos svenska ungdomar.

7 Folkrörelse- och föreningsfrågor

Folkrörelse- och föreningssektorn är betydelsefull i det svenska samhället.
Allt fler människor engagerar sig i olika typer av föreningar. Människors
ökade självständighet och kunskaper samt vidgade intresse att ta ett per-
sonligt ansvar i olika frågor är väsentliga inslag i föreningslivets förnyelse.

Det statliga föreningsstödet uppgår enligt statskontorets rapport (1991:6)
Statligt föreningsstöd — en kartläggning till ca 7,5 miljarder kr. per år. Det
statliga stödet finns upptaget under flera huvudtitlar i statsbudgeten. Exem-
pel är stöd till folkbildning, idrott, ungdom, handikappade, humanitära
ändamål och trossamfund.

Statens motiv för att ge föreningsstöd bygger i allmänhet på att verksam-
heten är viktig från social synpunkt och att den främjar demokrati och
samhällsgemenskap.

Statskontorets undersökning visar att det sällan finns tillräckligt underlag
för att avgöra om de mål som riksdag och regering uppställt i fråga om
bidragen uppnås. Dessutom saknas ett helhetsperspektiv på bidragsgiv-
ningen.

Föreningslivets och folkrörelsernas arbetsvillkor påverkas inte bara av
bidrag. Även egenfinansieringen har betydelse. Förutsättningarna för att
själv bidra till finansieringen av verksamheten påverkas av flera faktorer,
bl. a. möjligheterna att anordna lotterier. Skattelagstiftningens utformning
är en annan viktig faktor.

Även den ökade internationaliseringen kommer att påverka folkrörelser-
nas och föreningslivets villkor i framtiden. Forsknings- och utvecklingsin-
satser har också stor betydelse.

Föreningslivets ekonomiska villkor följs upp

Statens samlade stöd har efterhand skapat ett i många avseenden stort bi-
dragsberoende hos föreningslivet. Det ekonomiska beroendet förstärks av
att möjligheterna att självfinansiera verksamheter inom föreningslivet i re-
gel är små.

Den statliga administrationen i fråga om stöd och kontakter med för-
eningslivet är i dag uppsplittrad och administrativt kostsam. Det statliga
stödet framstår som alltför detaljreglerat samtidigt som målen är otydliga
och uppföljningen bristfällig.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

Det ärangeläget att nära fbljaupp folkrörelsernas finansieringsfrågor, inte Prop. 1991/92: 100
minst från skatte- och avgiftssynpunkt. I samband med detta kan det finnas Bil. 14
behov att överväga om en samlad översyn skall göras för att klarlägga för-
eningslivets ekonomiska villkor.

Målet bör vara att möjliggöra en större grad av självfinansiering av verk-
samheten och att öka föreningslivets självständighet. Bidragsgivningen bör
förenklas och tyngdpunkten läggas på uppföljning och utvärdering.

Den kooperativa företagsformen

Utvecklingen inom den offentliga sektorn går mot att produktion av tjänster
i ökad utsträckning skall utföras av fria entreprenörer. Detta sker i olika
former. Bl. a. har den kooperativa företagsformen visat sig lämplig. Antalet
kooperativ inom barnomsorgen och vården har under de senaste åren ökat
snabbt. Bland kommuner och landsting finns också uttalade intressen för
kooperativa lösningar inom t.ex. skolan, handikappvården och andra so-
ciala områden. Den kooperativa företagsformen är även lämpad för mobi-
lisering av människor i t.ex. glesbygd som själva vill ta ansvar for bygdens
utveckling.

Information och rådgivningsverksamhet om den kooperativa företagsfor-
men förmedlas främst av de lokala kooperativa utvecklingscentrumen som
numera finns i nästan varje län.

Det fortsatta arbetet bör inriktas på att utveckla den kooperativa före-
tagsformen inom den offentliga sektorns områden. Det är samtidigt viktigt
att stimulera den kooperativa företagsformen för att utveckla landsbygden
och att stödja bildandet av arbets- och personalkooperativ.

Utvecklingen i Europa kan förutses få stor betydelse för kooperationen i
Sverige. EG-kommissionen har under hösten lagt fram ett förslag till stadgar
om Europeiska kooperativa företag. Förslaget kan, om det antas av
ministerrådet, på sikt komma att påverka den svenska lagstiftningen om
ekonomiska föreningar.

Föreningslotterier

Vid sidan av frivilliga insatser och statsbidrag är folkrörelsernas verksamhet

i hög grad beroende av inkomster från lotterier.

Lotterilagen (1982:1011), reglerar föreningslotterierna. Lagen är för när-
varande föremål för en översyn av en parlamentariskt sammansatt kom-
mitté (C 1991:01), lotteriutredningen.

Lotteriutredningen skall undersöka om föreningarna i högre grad än nu
skall kunna finansiera sin verksamhet genom ökade inkomster från lotterier.
Kommittén skall också lämna förslag till förenklingar och avregleringar av
vissa lotteriformer, om detta är möjligt från kontrollsynpunkt. Förändring-
arna skall också leda till att lagen blir lättare att förstå, överblicka och
tillämpa.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under hösten 1992. 21

8 Forskningsfrågor

Förnyelsen av den offentliga sektorn skapar behov av ökad kunskap om
dessa frågor. Förtroendevalda och anställda i både stat och kommun måste
i större utsträckning än tidigare ta till vara forskningsresultat som underlag
för beslut i olika samhällsfrågor. Det gäller således att genom ökad forskning
få fram ny kunskap om den offentliga verksamheten. Detta är särskilt
betydelsefullt i tider med kärv ekonomi. Genom riksdagens beslut i novem-
ber 1991 inleds arbetet med ett nytt forskningsprogram om förändringspro-
cessen i den offentliga sektorn (prop. 1991/92: 16, FiU4, rskr. 14).

För att få till stånd en samverkan om forskningsfrågor inom hela den
offentliga sektorn har en arbetsgrupp (C 1991: A) för samverkan mellan stat
och kommun om forskningsfrågor inrättats i civildepartementet. I arbets-
gruppens uppdrag ingår bl.a. att följa upp de forskningsprojekt som fått
ekonomiskt stöd från den tidigare delegationen (C 1984: A) för forskning om
den offentliga sektorn. En fråga som skall ägnas särskild uppmärksamhet är
hur forskningsresultaten skall göras mer tillgängliga för dem som är verk-
samma inom olika samhällsområden. Avsikten är att en avrapportering i
dessa delar skall göras under budgetåret 1992/93. Under våren 1992 kom-
mer pågående projekt att ses över.

9 Internationella frågor

De internationella frågorna har fått ökad betydelse. Vid ett EES-avtals för-
väntade ikraftträdande den 1 januari 1993 kommer långtgående krav att
ställas inte bara på statliga myndigheter utan också på kommuner och lands-
ting. Det gäller tillämpning av EG-rätten på en rad områden, t.ex. i fråga om
offentlig upphandling. Även när det gäller konsumentskydd och ungdoms-
frågor ställer avtalet nya krav på Sverige. Dessa krav kommer att gå ännu
längre den dag som Sverige blir medlem i EG, alltså eventuellt den 1 januari
1995. En fråga som i detta sammanhang bör uppmärksammas gäller tjäns-
temännens kompetens i Europafrågor.

Sveriges närmande till EG innebär också att analyser behöver göras av
EG-lagstiftningens effekter för den kommunala sektorn. I samband med
utarbetandet av den nya kommunallagen gjordes bedömningen att en EG-
integration inte påverkar de inre arbetsformerna i kommunerna och lands-
tingen. EG:s betydelse för den kommunala självstyrelsen och demokratin
bör belysas.

På det kommunala området deltar Sverige i samarbete inom Europarådet
och mellan de nordiska länderna.

En europeisk konvention finns om de grundläggande principerna för kom-
munal självstyrelse. Konventionen bör utgöra en viktig grund för diskus-
sionen om den kommunala självstyrelsens roll i ett internationellt perspek-
tiv. Mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige finns en särskild överens-
kommelse om kommunalt samarbete över nordiska riksgränser. Sverige har
också godkänt en europeisk ramkonvention för att främja samarbetet över
riksgränserna mellan lokala och regionala samhällsorgan.

Prop. 1991/92: 100

Bil. 14

En arbetsgrupp (C 1991 :D) har tillsatts inom civildepartementet om kom-
munalt samarbete över riksgränser. Gruppen skall bl.a. göra en kartläggning
av pågående och planerat samarbete. Arbetsgruppen skall vidare överväga
om det finns behov av förändringar i olika regler eller om andra åtgärder bör
vidtas för att underlätta det gränskommunala samarbetet. Avsikten är att en
avrapportering i dessa delar skall göras under budgetåret 1992/93. Arbets-
gruppen bör också ha till uppgift att behandla mer aktiva insatser i det
gränskommunala samarbetet inför EG-integrationen.

Inom Europarådet har en konvention utarbetats om invandrarnas delta-
gande i offentlig verksamhet på lokal nivå. Den berör bl.a. frågan om den
kommunala rösträtten. Frågan bereds med inriktning på att Sverige skall
ratificera konventionen under år 1992.

Prop.1991/92:100

Bil. 14

A. Civildepartementet m.m.

A 1. Civildepartementet

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

1990/91	Utgift	59064115
1991/92	Anslag	61 193000
1991/92	Anslag exkl.
	mervärdesskatt	59424000
1992/93	Förslag	36243000

	1991/92 exkl. mervärdesskatt	Beräknad ändring 1992/93
Personal	104'	- 8
Anslag
Förvaltningskostnader	39812000'	-5 748000
(därav lönekostnader)	(35436000)'	(-4 700000)
Kostnader för statsrådsbilar	3445 000	-3 445000
Revisionskontoret — särkostnader	2178000	+ 1000
	45435000	-9192000

1 Omräknat enligt regleringsbrev 1991-11-14.

Civildepartementets verksamhetsområde har förändrats under hösten
1991. Enligt regeringens beslut har sålunda vissa frågor rörande statsför-
valtningen som hittills handlagts i civildepartementet förts över till stats-
kontoret, riksrevisionsverket och statens arbetsgivarverk. Beslutet härom
har tagit sig uttryck i ändringar av myndigheternas instruktioner (se SFS
1991:1389-1391). Ändringarna har trätt i kraft den 15 november 1991.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att omdisponera anvisade anslags-
medel för budgetåret 1991/92 mellan civildepartementet samt statskonto-
ret, riksrevisionsverket och statens arbetsgivarverk (prop. 1991/92:25 bil.
12, FiU7, rskr. 106). I avvaktan på beslut med anledning av riksdagens
bemyndigande har regeringen medgett myndigheterna täckning av vissa
merutgifter som föranleds av myndigheternas nya uppgifter.

Genom förordningen (1991:1468) om ändring i departementsförord-
ningen (1982: 1177) har civildepartementet fr.o.m. den 1 december 1991
tillförts ärenden om allmänna samlingslokaler från det tidigare bostadsde-
partementet. Samtidigt har ärenden om den offentliga sektorn i allmänhet
och vissa frågor om statsförvaltningen förts över till finansdepartementets
verksamhetsområde. Vidare har vid samma tidpunkt ärenden om polisvä-
sendet förts till justitiedepartementet, ärenden om bl.a. näringsfrihet och
pris- och konkurrensförhållanden förts till näringsdepartementets verksam-
hetsområde samt ärenden om jämställdhet mellan kvinnor och män till
kulturdepartementets verksamhetsområde. Regeringen har därvid, med
stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1991/92: 100 bil. 2, FiU20,
rskr. 132) att vid organisatoriska förändringar inom regeringskansliet som
hänger samman med ändrad fördelning av ärenden mellan departementen
kunna disponera om anvisade anslag till departement och utredningar, den
14 november 1991 meddelat ändrade bestämmelser om dispositionen av

förevarande anslag under budgetåret 1991/92. Vid den sålunda ändrade
medelsdispositionen har även beaktats att vissa uppgifter förts från civil-
departementet till de tre i det föregående angivna myndigheterna.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagsbehovet för
nästa budgetår till 36 243 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med utgångs-
punkt i den nya organisationen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Civildepartementet för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-
slagsanslag på 36 243 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

A 2. Utredningar m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdesskatt

28865187

39235000

37426000

Reservation1

5627865

1992/93 Förslag

18950000

1 Exkl. mervärdesskatt

Som jag nyss anförde vid min anmälan av anslaget Civildepartementet
har under innevarande budgetår skett vissa förändringar beträffande civil-
departementets verksamhetsområde och regeringen har med stöd av riks-
dagens bemyndigande omfördelat anvisade anslagsmedel mellan berörda
departement. 1 enlighet med propositionen Forskning om offentlig sektor
(prop. 1991/92: 16, FiU 4. rskr. 14) förs 7,5 milj.kr. (inkl, mervärdesskatt)
för forskning om offentlig sektor fr.o.m. budgetåret 1992/93 till det under
åttonde huvudtiteln uppförda anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m.m. Med utgångspunkt i detta och med hänsyn till den beräknade omfatt-
ningen av utredningsverksamheten förordar jag att trettonde huvudtitelns
utredningsanslag uppgår till 18 950 000 kr. för budgetåret 1992/93.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 18 950 000 kr.

B. Länsstyrelserna m.m.

Verksamhet och organisation

Länsstyrelserna har viktiga uppgifter inom tre huvudområden.

— Länsstyrelsen skall se till att de nationella målen inom ett stort antal
verksamhetsområden får genomslag inom länet.

— Länsstyrelsen skall noga följa länets tillstånd och behov och — inom de
ramar som anges av de nationella målen — främja länets utveckling.
Länsstyrelsen skall också verka för att statlig, kommunal och landstings-
kommunal verksamhet samordnas och anpassas efter de övergripande
miljö- och regionalpolitiska målen och till kravet på en långsiktig, god
hushållning med naturresurserna.

— Länsstyrelsen skall även i övrigt svara för en effektiv statlig förvaltning
på regional nivå, i den mån inte någon annan statlig myndighet har
ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter.

Länsstyrelsernas verksamhet spänner över många sektorer. Länsstyrelsen
svarar bl.a. för frågor om regionala utvecklingsinsatser, näringslivsutveck-
ling, kommunikationer, utbildning, lantbruk, rennäring, fiske, livsmedels-
kontroll och djurskydd, miljö- och kulturmiljövård, planväsende och hus-
hållning med naturresurserna, social omvårdnad, civil beredskap och freds-
räddningstjänst samt polisverksamhet. Även utanför dessa sektorer svarar
länsstyrelserna för åtskilliga statliga förvaltningsuppgifter på regional nivå.

Den 1 juli 1991 genomfördes en länsförvaltningsreform (prop.
1988/89:154, BoU 1989/90:4 och 9, rskr. 89). Mot bakgrund av den tidigare
riksdagsbehandlingen av frågan anser jag det lämpligt att här lämna en
redogörelse för länsstyrelsernas nämndorganisation. Enligt riksdagsbeslutet
är det viktigt med ett starkt förtroendemannainflytande i länsstyrelsen. Ett
sätt att åstadkomma detta är att vid sidan av länsstyrelsens styrelse inrätta
nämnder med uppgift att avgöra frågor inom berörda ansvarsområden.
Enligt länsstyrelseinstruktionen (1990:1510) som gäller fr.o.m den 1 juli
1991 finns denna möjlighet.

I organisationsutvecklingsarbetet i länen har frågan om att inrätta nämn-
der diskuterats ingående. Flertalet länsstyrelser har beslutat att inte inrätta
nämnder. De beslutade ändringarna i jordförvärvslagstiftningen har haft
stor betydelse för dessa ställningstaganden. De elva länsstyrelser som beslu-
tat inrätta en nämnd har dock gjort det inom lantbruks/landsbygds-
området. I övrigt har diskussionerna präglats av en vilja att åstadkomma en
stärkt och samlad förtroendemannamedverkan i länsstyrelsens arbete ge-
nom en koncentration av dessa uppgifter till länsstyrelsens styrelse. Läns-
styrelserna strävar därför efter att på olika sätt utveckla arbetet i styrelsen.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

Utvecklingen inom olika verksamhetsområden

Även om en stor organisationsförändring för länsstyrelserna nyligen har
genomförts, aktualiseras ständigt frågor om förändringar i länsstyrelsernas
arbetsuppgifter. Den avgörande frågan när sådana förändringar prövas bör

vara hur de påverkar länsstyrelsernas grundläggande uppgift att se till att de
nationella målen inom olika politikområden får genomslag i alla delar av
landet. Vidare måste ekonomiska effektivitetskrav tillmätas stor vikt.

Jag tar i det följande upp några områden där förändringar nu är aktuella.

Konkurrenskommittén föreslog i betänkandet (SOU 1991: 59) Konkur-
rens för ökad välfärd att länsstyrelserna skulle få ett regionalt ansvar för
vissa närmare angivna uppgifter på konkurrensområdet. Jag förordar i
denna sak att länsstyrelserna fr.o.m budgetåret 1992/93 ges ett självständigt
ansvar för marknadsbevakningen i länen och att konkurrensfrågorna sam-
ordnas med andra närliggande uppgifter hos länsstyrelserna. Samtidigt bör
länsstyrelsernas priskontorsverksamhet upphöra. Jag har i mina över-
väganden samrått med chefen for näringsdepartementet.

En fråga med anknytning till länsstyrelsernas arbete på konkurrensområ-
det gäller deras uppgifter med den yrkesmässiga trafiken. Med anledning av
proposition 1987/88: 50 bil. 1 om trafikpolitiken inför 1990-talet beslöt riks-
dagen våren 1988 om avreglering av taxi (TU 15, rskr. 166). Enligt transpor-
trådets rapport (1991:1) Avreglering av taxitrafiken bör bl.a. länsstyrelserna
m.fl. skärpa sin fortlöpande tillsyn av taxiverksamheten. Chefen för kom-
munikationsdepartementet har tidigare i dag (prop. 1991/92:100, bil.7)
efter samråd med mig instämt i dessa bedömningar.

Ett annat område som bör ges en ökad tyngd inom länsstyrelserna är den
sociala funktionen. I regeringsförklaringen markeras tydligt att staten måste
ha det yttersta ansvaret för att alla medborgare ges en grundläggande trygg-
het. Den grundläggande principen blir att skilja på offentlig kontroll och
finansieringå ena sidan och en fri produktion med enskilda, kooperativa och
offentliga producenter å den andra. En sådan fri produktion på den lokala
nivån kommer att ställa ökade krav på tillsyn och uppföljning av att stats-
makternas intentioner på det sociala området efterlevs. Enligt min mening
är länsstyrelsen väl skickad att vara en opartisk instans för denna uppgift.
För att ge länsstyrelserna ökat utrymme för de mer generella tillsyns- och
uppföljningsuppgifterna, kommer möjligheterna att i ökad utsträckning de-
legera individärenden till kommunerna att prövas. Jag har i denna fråga
samrått med chefen för socialdepartementet.

Vissa av länsstyrelsens arbetsuppgifter har liten eller ingen koppling till
kärnuppgiften att se till att de nationella målen får genomslag i alla delar av
landet och att rapportera om förhållanden i länet till den centrala nivån. De
är inte heller underkastade behovet av avvägning mellan olika nationella,
regionala och lokala intressen. I sådana fall bör främst praktiska och eko-
nomiska skäl avgöra om verksamheten skall ske inom länsstyrelsen eller i
annan organisatorisk form. Det kan t.ex. gälla länsstyrelsens roll i fråga om
att föra olika slag av register.

Regeringen här i proposition 1991/92:51 om en ny småföretagspolitik
bl.a. anmält att patent- och registreringsverket bör utses till huvudman och
ges ett totalt ansvar för verksamheten med registrering av handelsbolag och
ekonomiska föreningar. Länsstyrelsens ansvar för verksamheten kommer
därmed att upphöra. Förändringen påverkar dock inte länsstyrelsernas an-
slagsbehov för verksamheten under budgetåret 1992/93.

Verksamheten inom länsstyrelsernas bil- och körkortsregister kommer att

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

ses över under våren 1992 i samband med beredningen av förslaget om ett
nytt vägtrafikverk. Förslag på området har lämnats i betänkandena (SOU
1991:14) om den regionala bil- och körkortsadministrationen och (SOU
1991:79) Körkort 2000. Även förslag från den nyligen tillkallade utred-
ningen om beskattningen av dieseldrivna fordon kan påverka länsstyrelser-
nas verksamhet på området.

I proposition 1990/91:150 bil. 11:12, s. 110 (FiU 37, rskr. 390) anmäldes
att en systematisk genomgång av länsstyrelsernas omfattande verksamhet
med olika förvaltningsärenden borde göras. En sådan har nu inletts. Syftet
är att slopa onödiga regler och att föra över viss verksamhet till andra myn-
digheter om detta kan ge bättre service och minskade kostnader. Samtidigt
sker översynen med beaktande av de krav som ställs i Europarådets kon-
vention till skydd för de mänskliga friheterna på domstolsprövning av en-
skildas ”civila rättigheter och skyldigheter”. Även rätten till enskilt ägande
och hänsynen till närings- och yrkesfriheten är vägledande i arbetet.

Personal

Länsstyrelseorganisationen kännetecknas av en bred kompetens inom vitt
skilda sakområden. Ca 80 procent av förvaltningsanslaget till länsstyrel-
serna används för att täcka kostnader för personal. Av de totala personal-
resurserna används ungefär 15 procent för internadministrativt arbete.

Förändringar och tyngdpunktsförskjutningar i länsstyrelsernas arbets-
uppgifter sker ständigt. Arbetssätt skall förändras och arbetsuppgifter för-
svinner samtidigt som nya kommer till. Länsstyrelserna har de två senaste
budgetåren tillförts särskilda anslagsmedel bl.a. för att främja kompetens-
utvecklingen inom organisationen. Vidare har länsstyrelserna, från statens
arbetsgivarverk, tillförts medel som i överenskommelse mellan arbetsmark-
nadens parter avsatts för kompetensutvecklande åtgärder. Även i anslaget
till länsstyrelserna för budgetåret 1992/93 har utrymme beräknats för kom-
petenshöjande åtgärder.

Den särskilda rapport som länsstyrelserna skall lämna till regeringen den
15 mars 1992 skall omfatta en samlad redovisning av hur de medel har
använts som tilldelats länsstyrelsen för kompetensutveckling och utbildning
i samband med länsförvaltningsreformen.

Lokalförsörjning

För budgetåret 1991/92 har 280 milj.kr. beräknats för att täcka länsstyrel-
sernas lokalkostnader. Det motsvarar 15 procent av länsstyrelsernas sam-
lade förvaltningsanslag.

Riksdagens beslut om riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen (prop.
1990/91:150, FiU30, rskr. 386) innebär att myndigheternas ansvar och
befogenheter i fråga om lokalförsörjningen successivt kommer att vidgas
och att de ges möjligheter att besluta om sin egen lokalförsörjning. Myndig-
heterna kommer således att överta byggnadsstyrelsens nuvarande uppgift
att svara för lokalförsörjningen. Förändringen innebär att myndighetens

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

helhetsansvar för verksamheten också innefattar ett krav på att lokalförsörj- Prop. 1991/92: 100

ningsfrågorna hanteras på ett effektivt och ekonomiskt sätt. Bil. 14

Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON)

Mitt förslag: LON läggs ned i och med utgången av juni 1992.

Bakgrund

LON är en särskild s.k. stabsmyndighet på länsstyrelseområdet. LON läm-
nar främst administrativt stöd till länsstyrelserna och har också vissa sam-
ordnande uppgifter. Vidare kan LON utföra och medverka i utredningar
m.m. på regeringens uppdrag.

LON är lokaliserad till Solna och har 17 anställda. Chef för myndigheten
är en överdirektör. Styrelsen består av högst nio personer, överdirektören
medräknad.

I budgetpropositionen 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 15, s. 51) konstate-
rades att behovet av en särskild myndighet av LON:s karaktär kan förväntas
minska beroende på organisationsförändringar på länsstyrelseområdet. Vi-
dare angavs att LON:s roll och verksamhet borde övervägas i anslutning till
den då pågående översynen av stabsmyndigheternas verksamhet.

Utredningen om stabsmyndigheternas verksamhet har i betänkandet
(SOU 1991:40 och 41) Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner —
ny organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli lämnat förslag
om bl.a. LON.

Utredningens förslag

LON läggs ned vid utgången av budgetåret 1991/92.

Rem issi ns t anser na

Förslaget att lägga ned LON får stöd av en del remissinstanser under vissa
förutsättningar. Flera av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget om
LON är dock kritiska till utredningens överväganden och förslag. Man anser
att analysen är bristfällig och att den inte kan läggas till grund för ett beslut.

Skälen till mitt förslag

Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag, bl.a. med anledning av
förslagen från utredningen om stabsmyndigheternas verksamhet, behandlat
frågan om organisationen av stödet till regeringskansliet och myndighe-
terna. Hon konstaterade då bl.a. att utredningsförslaget inte ger ett tillräck-
ligt underlag för ett ställningstagande i frågan.

Den organisationsförändring som genomförts på länsstyrelseområdet och
den utveckling i övrigt som pågår där innebär dock att behovet av LON:s

insatser har förändrats. Förändringen är enligt min mening så påtaglig att
frågan om LON:s fortsatta verksamhet bör prövas redan nu.

När det gäller länsstyrelsernas behov av en särskild servicemyndighet vill
jag anföra följande.

Omfattningen av länsstyrelsernas behov av att köpa tjänster av olika
servicekaraktär avgörs bäst av länsstyrelserna själva. Enligt min mening
erbjuder bl.a. riksrevisionsverket, arbetsgivarverket och statskontoret ett
gott utbud av sådana tjänster. Vidare kan länsstyrelserna genom inbördes
samarbete och genom samarbete med andra statliga och kommunala organ
inom respektive län finna former för att effektivt ordna sin administration.
Jag är väl medveten om att LON gör goda insatser när det gäller service på
flera områden, t.ex. det ekonomiadministrativa. En så liten myndighet som
LON blir dock mycket sårbar genom att kompetensen på varje område bärs
upp av några få nyckelpersoner. Förutsättningarna att upprätthålla och vi-
dareutveckla fackkompetensen är större inom de nyss nämnda myndighe-
terna. Mot detta kan visserligen ställas kravet på specifik länsstyrelsekom-
petens. Även sådan kompetens bör dock kunna erbjudas av dessa om läns-
styrelserna uppträder som tydliga beställare. Sammanfattningsvis gör jag
den bedömningen att länsstyrelsernas behov av gemensam service kan till-
godoses även utan LON.

Jag går nu över till frågan om regeringens och regeringskansliets behov av
stöd från en särskild stabsmyndighet på länsstyrelseområdet.

Länsstyrelserna är regionala statliga myndigheter som är direkt under-
ställda regeringen. Deras verksamhet berör de flesta departement och åt-
skilliga centrala verk. Man kan uttrycka det så att civildepartementet svarar
för ”ägarfunktionen” för länsstyrelserna, medan övriga departement i olika
grad har en ”beställarfunktion”. En mera mål- och resultatorienterad styr-
ning av länsstyrelserna ställer därför särskilda krav på samverkan inom
regeringskansliet. Jag har också erfarit att länsstyrelserna önskar en bättre
samordning av länsstyrelsefrågor inom regeringskansliet och att de vill föra
en tätare dialog med departementen i frågor om bl.a. mål och resultat.

Min slutsats är att regeringen behöver ett förstärkt stöd när det gäller
länsstyrelsefrågor till följd av länsstyrelsereformen och de nya styrformerna
med bl.a. en ny budgetprocess. Uppgifterna är dock av ett helt annat slag än
de som utförs av LON. De bör enligt min mening utföras inom regerings-
kansliet. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det inom civil-
departementet har tillsatts en utvecklingsgrupp för länsstyrelsefrågor.

Vid min anmälan av anslaget A 1. Civildepartementet har jag beräknat
vissa ökade resurser för departementets arbete med länsstyrelsefrågor.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört finner jag det motiverat att av-
veckla LON. En lämplig tidpunkt är vid utgången av budgetåret 1991/92.
Det ankommer på regeringen att fatta de beslut som behövs i anslutning till
avvecklingen.

Prop.1991/92:100

Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna att länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) läggs
ned den 30 juni 1992.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

Bl. Länsstyrelserna m.m.1

1990/91 Utgift 1 530634000

1991/92 Anslag 1648394000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdesskatt 1 616155 000

1992/93 Förslag 1 680 320000

1 Tidigare D 1. Länsstyrelserna m.m.

Regeringen har utfärdat en ny länsstyrelseinstruktion (1990:1510, ändrad
senast 1991:830). Den ansluter till riksdagens beslut om reformeringen av
den regionala statliga förvaltningen (prop. 1988/89:154, BoU 1989/90:4
och 9, rskr. 89) och trädde i kraft den 1 juli 1991.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna begär att förvaltningsanslaget skall undantas från tillämp-
ningen av regeringens rationaliseringskrav. Länsstyrelserna anför att det
blir allt svårare att tillgodose besparingskraven genom fortsatt organisa-
tionsutveckling och andra effektivitetshöjande åtgärder.

Länsstyrelserna hemställer vidare om förstärkning av förvaltningsansla-
get med sammanlagt 22,8 milj.kr. De sakområden inom vilka behoven be-
döms vara störst är miljö- och naturvård, kulturmiljö, djurskydd och livs-
medelskontroll samt social omvårdnad. Därutöver behövs en förstärkning
av resurserna för personalfunktionen, resor, ADB-drift m.m.

Sammantaget innebär myndigheternas anslagsframställningar förslag om
ökning av förvaltningsanslaget med 124 milj.kr. exkl. pris- och löneomräk-
ning. Av den begärda ökningen avser 74milj.kr. kompensation för ökade
lokalkostnader och 28 milj.kr. engångsanvisningar för bl.a. flyttningar, in-
vesteringar i ADB-stöd och geografiska informationssystem (GIS).

Berörda centrala myndigheter har beretts tillfälle att yttra sig över läns-
styrelsernas anslagsframställningar. I allt väsentligt tillstyrker remissinstan-
serna länsstyrelsernas framställningar.

Beräkning av anslaget

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

1991/92
exkl.
mervärdesskatt

Beräknad
ändring 1992/93

Föredraganden

Utgifter

Länsstyrelsernas
förvaltningskostnader
(lönekostnader)
(lokalkostnader)
(engångsanvisningar)

LON

1 607 764000
(1210350000)
( 206663000)
( 1442000)

+ 71 781000
(-14122000)
( + 71586000)
(+ 5 311000)

13104000

-11004000

Till regeringens
disposition
Utvecklingsåtgärder
Diverse ändamål

25312000

5 531000

+ 3 388000

Inkomster

Avgifter

Summa ramanslag

35 556000

1616155000

+ 64165000

Föredragandens överväganden

Jag har tidigare berört frågor om länsstyrelsernas verksamhet. I detta avsnitt
begränsar jag mig därför till att behandla anslags- och resursfrågor. Jag har
därvid samrått med övriga berörda statsråd.

Länsstyrelserna ingår bland myndigheterna i budgetcykel två när det gäl-
ler att införa systemet med treåriga budgetramar. Som anmäldes i föregå-
ende års budgetproposition har länsstyrelserna under våren 1991 fått sär-
skilda direktiv för fördjupad anslagsframställning. Detta innebär i sin tur att
länsstyrelserna när de går in i den resultatorienterade styrningen kommer att
ges en budgetram för endast två år med början budgetåret 1993/94.

Även om länsstyrelserna ännu inte är inne i det nya budgetsystemet an-
visas länsstyrelsernas förvaltningskostnader redan för innevarande bud-
getår över ett ramanslag. Förändringen innebär att länsstyrelserna har fått
möjlighet att, inom vissa ramar, förskjuta över- eller underskott på anslaget
till följande budgetår.

För investeringar i ADB- och kommunikationsutrustning har jag beräk-
nat 2,2 milj.kr. engångsvis. Engångsanvisningen kommer att ersättas med
lån i riksgäldskontoret det budgetår länsstyrelsen tillgodoser redovisnings-
kraven enligt bokföringsförordningen i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1991
(SFS 1991:1026). Kostnaderna för investeringarna skall i sin helhet belasta
länsstyrelsernas ramanslag men i tiden fördelas över det antal budgetår som
motsvarar den ekonomiska livslängden på investeringen. Flera länsstyrelser
har begärt medel för att börja bygga upp ADB-baserade geografiska infor-
mationssystem (GIS). Jag är inte beredd att nu föreslå särskilda medel för
detta ändamål. Eftersom GIS innebär betydande möjligheter till rationel-
lare arbete med frågor om miljövård, fysisk planering och naturresurshus-
hållning ställer jag mig positiv till att länsstyrelserna bedriver arbete med
frågan.

Jag går nu över till att behandla mina anslagsberäkningar för länsstyrel-
serna.

För verksamheten vid länsstyrelserna har jag utgått från det nuvarande
anslagsbeloppet exklusive mervärdesskatt.

Som konsekvens av de beslutade förändringarna i jordförvärvslagstift-
ningen minskar resursbehoven for länsstyrelsernas lantbruksfunktion. Det
minskade behovet har tidigare preliminärt beräknats till 14 milj .kr. I samråd
med chefen för jordbruksdepartementet föreslår jag nu en sammanlagd be-
sparing, inkl, det tidigare beräknade beloppet, med 20 milj.kr.

Jag har tidigare berört länsstyrelsernas ändrade uppgifter på konkurrens-
området. De innebär att den nuvarande priskontorsverksamheten upphör
samtidigt som ansvaret för bl.a. marknadsbevakningen blir tydligare. Efter
samråd med chefen för näringsdepartementet beräknar jag att förändring-
arna sammantaget ger en besparing på 4 milj.kr.

Regeringen har i proposition 1991/92: 52 lämnat förslag om att införa en
enhetlig regional ledningsorganisation för polisen från och med den 1 juli
1992. Som en konsekvens av reformen föreslår jag efter samråd med chefen
för justitiedepartementet en besparing med 17 milj.kr.

Reformen med samordnad länsförvaltning kan beräknas ge möjligheter
till administrativa besparingar motsvarande 31 milj.kr. Innevarande bud-
getår har en besparing gj orts på 10 milj .kr. För budgetåret 1992/93 föreslår
jag en besparing på resterande 21 milj.kr.

För innevarande budgetår har medel avsatts för förberedelse och genom-
förande av länsförvaltningsreformen. Även under budgetåret 1992/93 be-
hövs särskilda medel för utvecklingsåtgärder. Jag beräknar 28,7 milj.kr. för
ändamålet. Av medlen bör 17,5 milj .kr. användas för åtgärder som syftar till
att höja länsstyrelsernas ekonomiadministrativa kompetens. Avsikten är att
samtliga länsstyrelser vid utgången av budgetåret 1992/93 skall uppfylla
redovisningskraven enligt bokföringsförordningen. Ett åtgärdsprogram
som avser såväl systemsidan som kompetensen skall tas fram i samråd med
riksrevisionsverket. Jag avser att inhämta aktuella bedömningar av respek-
tive länsstyrelses behov och i samband med regleringsbrevet återkomma till
regeringen med förslag till fördelning av beloppet. Vidare räknar jag med att
omställningen av länsstyrelsernas arbete på konkurrensområdet kräver sär-
skilda utvecklingsinsatser som behöver bekostas med dessa medel.

För avvecklingskostnader för LON beräknar jag engångsvis 2,1 milj.kr.,
vilket innebär att ramposten för LON minskar med 11,0 milj.kr.

Medel för ledningsövningar m.m. fördelas engångsvis direkt till berörda
länsstyrelser. Jag beräknar 5,1 milj.kr. för ändamålet.

Länsstyrelsen är utbetalningsmyndighet i ärenden om statlig lönegaranti
vid konkurs. Antalet konkurser har ökat kraftigt. Det är därför angeläget att
länsstyrelserna får ett tillfälligt resurstillskott under budgetåret 1992/93 i
avvaktan på resultatet av den översyn av handläggningen av lönegaranti-
frågor som pågår inom arbetsmarknadsdepartementet. Chefen för arbets-
marknadsdepartementet har tidigare i dag föreslagit att sammanlagt 6
milj.kr. ställs till länsstyrelsernas förfogande ur lönegarantifonden för att de
skall upprätthålla en god service mot enskilda i dessa ärenden.

Det ankommer på regeringen att besluta om anslagets fördelning mellan

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

länsstyrelserna. För riksdagens kännedom och för att underlätta länsstyrel-
sernas verksamhetsplanering redovisar jag i det följande den fördelning som
jag — om riksdagen godtar medelsberäkningen under anslaget — senare
avser föreslå regeringen att besluta om. Min beräkning innebär en viss om-
fördelning mellan länsstyrelserna jämfört med innevarande år. Jag har där-
vid bl.a. beräknat medel så att samtliga länsstyrelser har möjlighet att an-
ställa biträdande länsantikvarier.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

1 OOO-tal kronor

Län	Förvaltningskostnader		Engångs- anvisning	Summa rampost	Inkomst lantbruk
Län	exkl. engångs- anvisning	därav lantbruk	Engångs- anvisning	Summa rampost	Inkomst lantbruk
AB	181518	5 522	1 200	182718	1017
C	53088	4 524		53088	1619
D	53571	5 392	1 500	55071	1403
E	68 928	6 778		68928	2246
F	55 344	4413	300	55644	1 115
G	51069	6038		51069	900
H	58 793	5714		58 793	1691
I	33 532	4 325	200	33 732	1111
K	45 384	3 574		45 384	692
L	62 180	6 384		62180	2 296
M	103 958	10048		103958	3170
N	51067	5 664		51067	1619
O	101041	5487	500	101541	912
P	72 663	6 708	300	72963	2061
R	58 387	7 039	700	59087	2 788
S	62514	7216	300	62814	1 295
T	60286	4 250	85	60371	1403
U	54937	5 142		54 937	1 434
w	66180	8446	616	66796	1012
X	63 196	6 926	400	63 596	981
Y	71 124	8 378		71 124	991
Z	56033	8 874		56033	893
AC	68 246	11 523	910	69156	1 340
BD	83619	13 990	320	83 939	1 565
S:a	1 636658	162355	7331	1643989	35 554

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett
ramanslag på 1 680 320 000 kr.

B 2. Kammarkollegiet1

1990/91	Utgift	18 181 804
1991/92	Anslag	17686000
1991/92	Anslag exkl.
	mervärdesskatt	17 509000
1992/93	Förslag	196890002

Prop. 1991/92: 100

Bil. 14

1 Tidigare C 5. Kammarkollegiet.

2 Inkl, kostnader för ansvarsnämnden för biskopar och resegarantinämnden (del av
anslaget C 7. Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1991/92).

Kammarkollegiet är enligt sin instruktion (1988:913) central förvalt-
ningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om statlig och kyrklig
egendom, rikets indelning, handha medels- och fondförvaltning samt i vissa
ärenden bevaka statens rätt och allmänna intressen. Vidare har kollegiet till
uppgift att för ett stort antal myndigheter svara för kassagöromål, bokföring
och redovisning samt rådgivning inom främst det ekonomiadministrativa
området. Kollegiet fullgör kansligöromål för kyrkofondens styrelse, fidei-
kommissnämnden samt statens fond för fukt- och mögelskador.

Vid kammarkollegiet finns en styrelse. Generaldirektören är ordförande i
styrelsen. Vid kammarkollegiet finns också ett expertråd för medelsplace-
ring. Kammarkollegiets verksamhet finansieras dels över statsbudgeten,
dels med olika avgifter för bl.a. fondförvaltning, bevakning av allmänna
arvsfondens rätt och verksamhet vid enheten för administrativ service. An-
talet anställda vid myndigheten uppgår till ca 100 personer.

	1991/92 exkl. mervärdesskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdesskatt	Föredraganden
Anslag
Förvaltningskostnader	22942000	+ 2 306000
(lönekostnader)	(15 596000)	( + 1337000)
(förvaltningskostnader, engångsvis)	( -)	(+ 300000)
(lokalkostnader)	( 7006000)	(+ 245000)
Enheten för administrativ service	1000	—
Fondbyrån	1000	—
Utredningar i indelningsärenden	50000	+ 250000
Kostnader för vissa nämnder*	-	+ 50000
Inkomster
Ersättning för bevakning av allmänna
arvsfondens rätt m.m.	5165000	+ 365000
Erättning från kyrkofonden för personal	320000	+ 61000
Summa anslag	17509000	+ 2180000

* Under budgetåret 1991 /92 är medlen anvisade över anslaget C 7. Kostnader för vissa
nämnder m.m.

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet har i sin anslagsframställning redovisat sitt förändrings-
arbete som intensifierats under budgetåret 1991/92. Syftet är att anpassa
kollegiets verksamhet till olika omvärldsförändringar och de krav som ställs

och kommer att ställas på kollegiet. Det gäller bl.a. arbetsuppgifter, effektivt
resursutnyttjande, ett resultatorienterat synsätt och arbetsmiljö. En uppfölj-
ning och utvärdering av verksamheten kommer att läggas till grund för den
framtida verksamhetsinriktningen. Enligt kollegiet måste även den nu an-
slagsfinansierade verksamheten anpassas till vad som efterfrågas och till så
stor del som möjligt bli intäktsfinansierad. I framtiden bör myndigheten ha
ett klart marknadsorienterat synsätt. Det innebär att olika verksamhetsgre-
nar bör breddas, fördjupas och där förutsättningar finns bjudas ut på mark-
naden.

Kammarkollegiet anför vidare i sin anslagsframställning bl.a. följande.
Efuvudförslaget innebär en minskning av utgifterna med 1,5% för budget-
året 1992/93 och uppgår till 262 000 kr.

Inom rättsavdelningen krävs en fortgående kompetensutveckling om
verksamheten på sikt skall kunna drivas effektivt. Likaså bör teknikstödet
utvecklas ytterligare. Kollegiet yrkar 500 000 kr. för kompetens- och tek-
nikutveckling. För utredningar i indelningsärenden yrkas en uppräkning av
anslagsposten till 300 000 kr. vilket motsvarar de senaste årens belastning på
anslagsposten.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

Föredragandens överväganden

Kammarkollegiet har redovisat riktlinjerna för sitt forändringsarbete. Re-
sultatet av det pågående arbetet kommer att redovisas till regeringen under
våren 1992. För att kollegiet med kraft skall kunna bedriva ett fortsatt
förändringsarbete under budgetåret 1992/93 bör engångsvis vissa resurser
ställas till kammarkollegiets förfogande (+ 300 000 kr.). Anslaget för bud-
getåret 1993/94 bör engångsvis räknas ned med motsvarande belopp. Jag
föreslår vidare att medel för den anslagsfinansierade delen av kammarkol-
legiets verksamhet beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real
minskning av utgifterna med 1,5 %. En del av dessa medel bör dock åter-
läggas till anslaget för ekonomiadministrativ utveckling inom myndigheten.
Medel (+ 50 000 kr.) har också beräknats for de kansligöromål som kollegiet
fr.o.m. budgetåret 1992/93 skall fullgöra för ansvarsnämnden för biskopar
och resegarantinämnden. Jag har även beräknat medel för kostnaderna för
särskild löneskatt.

Anslagsposten till utredningar i indelningsärenden bör räknas upp
( + 250000 kr.).

Utredningen om stabsmyndigheternas verksamhet har lämnat förslag
som berör en del av verksamheten vid kammarkollegiet. Som chefen för
finansdepartementet tidigare i dag har redovisat ger utredningen inte till-
räckligt underlag för att fatta beslut om utformningen av en stödorganisa-
tion till myndigheterna. Denna fråga kommer därför att utredas ytterligare.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kammarkollegiet för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-
slagsanslag på 19 689 000 kr.

C. Stöd till trossamfund m.m.

I detta avsnitt behandlas anslag avseende stöd till trossamfund samt till
ekumenisk verksamhet. Medel for dessa ändamål anvisas budgetåret
1991/92 under tre olika anslag. Anslaget G 1. Bidrag till trossamfund om-
fattar ca 97 procent av medelsanvisningen under detta littera medan åter-
stoden tas upp under anslagen G 2. Bidrag till ekumenisk verksamhet och
G 3. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. För budgetåret
1992/93 föreslås att bidrag till trossamfund, till ekumenisk verksamhet och
till restaurering av äldre domkyrkor m.m. anvisas under ett enda anslag.

Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag redogjort för de ekono-
miska effekterna av folkbokförings- och skattereformerna för kyrkokommu-
nerna. Som en del av neutraliseringsåtgärderna med anledning av dessa
reformer har tidigare statsbidrag till svenska kyrkan dragits in fr.o.m. bud-
getåret 1991/92.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

Cl. Stöd till trossamfund m.m.1

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

60593000“

69962000“

Reservation

1 905 528“

1992/93 Förslag 72007000

' Tidigare G 1. Bidrag till trossamfund, G 2. Bidrag till ekumenisk verksamhet och
G 3. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m.

Beräknad ändring

1991/92 1992/93

Föredraganden

Verksamhetsbidrag

Lokalbidrag

Utbildningsbidrag

Till regeringens disposition

Bidrag till ekumenisk verksamhet
Bidrag till restaurering av äldre
domkyrkor m.m.

Summa

50250000

14 486000

2000000

1 000000

876000

+ 2010000

+ 80000

+ 21810002

- 8760002

1350000 —13500002

69962000

+ 2045000

2 Medel för bidrag till ekumenisk verksamhet och för bidrag till restaurering av äldre
domkyrkor m.m. beräknas för budgetåret 1992/93 under anslagsposten Till regerin-
gens disposition.

Från det för budgetåret 1991/92 uppförda anslaget G 1. Bidrag till tros-
samfund betalas statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan för
religiös verksamhet (verksamhetsbidrag), lokaler för sådan verksamhet (lo-
kalbidrag) och teologiska seminarier m.m. (utbildningsbidrag). Föreskrifter
om dessa statsbidrag finns i förordningen (1989:271, ändrad 1989:688 och
786) om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan. I förord-
ningen anges vilka trossamfund som har bedömts vara berättigade till stats-
bidrag enligt de grunder som riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:100 bil.
15, KrUlO, rskr. 111) och till vilka utbildningar bidrag får beviljas. Ur-
sprungligen betalades statsbidrag endast till församlingar som var anslutna
till Sveriges frikyrkoråd. Bidrag betalas numera också till anglikanska kyr-

kan, estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de islamiska församlingarna i
Sverige, de judiska församlingarna i Sverige, de ortodoxa och österländska
kyrkornas ekumeniska råd, Stockholms katolska stift och ungerska prote-
stantiska kyrkan.

Frågor om bidrag till de i förordningen angivna trossamfunden prövas av
samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Nämnden består av
företrädare för alla dessa samfund. Ledamöterna i samarbetsnämnden utses
av regeringen.

Från det nuvarande anslaget G 2. Bidrag till ekumenisk verksamhet beta-
las statsbidrag till Svenska ekumeniska nämnden, Nordiska ekumeniska
institutet och Sveriges kristna ungdomsråd.

Från anslaget G 3. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. beta-
las budgetåret 1991/92 statsbidrag till restaureringsarbeten på Strängnäs
domkyrka. För budgetåret 1992/93 har domkapitlet i Strängnäs anhållit om
bidrag med 4 460 000 kr. för fortsatt restaurering av Strängnäs domkyrka.
Kyrkorådet i Vadstena församling har anhållit om bidrag med 1 878 000 kr.
för restaureringsarbeten på Vadstena klosterkyrka.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Samarbetsnämnden yrkar att anslaget räknas upp enligt följande.

Verksamhetsbidrag

Lokalbidrag

Utbildningsbidrag

+ 11 750000

+ 23 514000

+ 300000

Tillkomsten av nya bidragsberättigade trossamfund och ökat antal betjä-
nade personer samt kostnaderna för att uppnå full paritet mellan samfunden
kräver en reell uppräkning av verksamhetsbidraget utöver de fyra procent
som beviljats under 1980-talet. I jämförelse med övriga folkrörelser har
trossamfunden enligt samarbetsnämnden missgynnats i fråga om bidragsut-
vecklingen. Samarbetsnämnden hänvisar till kulturutskottets uttalande i
betänkandet 1989/90:KrUl att regeringen borde föreslå en real uppräkning
av bidragen till trossamfund. För budgetåret 1991/92 har anslaget räknats
upp med knappt 17 procent, vilket är hälften av den eftersläpning som
redovisats i utskottsbetänkandet. Nämnden ser denna uppräkning som ett
första steg och anhåller om en lika stor uppräkning för budgetåret 1992/93.

Som ett ytterligare argument för en uppräkning anför nämnden att sam-
funden drabbats av fördyringar i samband med skattereformen.

I fråga om lokalbidraget redovisar samarbetsnämnden att den för bud-
getåret 1991/92 har att behandla 77 ansökningar motsvarande en samman-
lagd byggkostnad på 265 milj.kr. Statsbidragsbehovet för dessa lokaler be-
räknas till 27,6 milj .kr. Nämnden räknar vidare med ett preliminärt bidrags-
behov om 6,9 milj.kr. för inventarier och 4,1 milj.kr. för handikapp-
anpassning. Dessutom finns ett medelsbehov på drygt 5 milj.kr. för tidigare
preliminärt beslutade bidrag. För budgetåret 1992/93 räknar nämnden med
samma byggnadsvolym som för budgetåret 1991/92 och ett medelsbehov på
38 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Bidrag till ekumenisk verksamhet och bidrag till restaurering av äldre dom-
kyrkor m.m. bör med hänsyn till bidragens storlek inte anvisas under sär-
skilda anslag. Jag beräknar i stället medel for dessa ändamål under den i
förevarande anslag uppförda anslagsposten T ill regeringens disposition. An-
slagets rubrik bör i samband härmed ändras till C 1. Stöd till trossamfund
m.m.

Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1992/93 har jag beaktat
den reservation som finns under anslaget Bidrag till restaurering av äldre
domkyrkor m.m. Den reservation som vid utgången av budgetåret 1991/92
eventuellt kan finnas kvar under sistnämnda anslag bör föras över till an-
slagsposten Till regeringens disposition.

Med hänsyn till det ekonomiska läget är möjligheterna att öka de direkta
ekonomiska bidragen till trossamfunden begränsade. Även andra möjlighe-
ter att stödja trossamfundens verksamhet bör därför övervägas. Ett betän-
kande angående svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden
kommer inom kort att avlämnas av den s.k. ERK-utredningen (C 1989:02).
Det är naturligt om man i samband med de överväganden som denna ut-
redning ger anledning till också uppmärksammar de fria samfundens för-
hållanden. Vidare bör möjligheterna till bättre samordning av de olika bi-
dragen till folkrörelserna övervägas.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget räknas
upp med 2 045 000 kr. till 72 007 000 kr.

Inom ramen för lokalbidraget bör minst 3 milj.kr. reserveras för handi-
kappanpassning.

Från utbildningsbidraget bör enligt regeringens bestämmande medel
kunna få anvisas också för enstaka utbildnings- eller fortbildningsinsatser
för funktionärer inom invandrarsamfund som saknar egna utbildningsin-
stitutioner i Sverige.

Prop. 1991/92: 100

Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till trossamfund m.m. förbudgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 72 007 000 kr.

D. Konsumentfrågor

D 1. Konsumentverket1

1990/91	Utgift	75283000
1991/92	Anslag	75645000
1991/92	Anslag exkl. mervärdesskatt	73319000
1992/93	Förslag	73319000

1 Tidigare F 4. Konsumentverket.

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor
med uppgift att stödja hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina
resurser samt att stärka konsumenternas ställning på marknaden. I anslut-
ning till detta fullgörs de uppgifter som tillkommer konsumentombudsman-
nen (KO) enligt marknadsföringslagen (1975:1418), produktsäkerhetslagen
(1988:1604) och lagen (1984: 292) om avtalsvillkor i konsumentförhållan-
den. Verket fullgör vidare uppgifter enligt konsumentkreditlagen
(1977:981), konsumentförsäkringslagen (1980:38), lagen (1971:1081) om
bestämning av volym och vikt samt förordningen (1990:643) om glesbygds-
stöd.

Verkets organisation m.m. framgår av förordningen (1990:1179) med
instruktion för konsumentverket.

Konsumentverket leds av en generaldirektör som dessutom är konsu-
mentombudsman. Generaldirektören är ordförande i konsumentverkets
styrelse. En konsumentteknisk nämnd är knuten till verket med uppgift att
verka för att brukarkrav beaktas vid utveckling och upphandling av pro-
dukter.

Konsumentverket

Konsumentverket anför i sin fördjupade anslagsframställning för budget-
åren 1992/93-1994/95 bl.a. följande.

1. Huvudförslaget för budgetåret 1992/93 är 73 421 000 kr. Verket redo-
visar en nedskärning på 1,5 %. Verket föreslår vidare att delar av de genom
nedskärningen frigjorda resurserna används för insatser beträffande fastig-
hetsjuridisk rådgivning ( + 600000 kr.) och provningar/metodutveckling
( + 500000 kr.). Verket redovisar en nedskärning på 2 % för budgetåret
1993/94 och 1,5 % för budgetåret 1994/95.

2. Konsumentverket föreslår inte någon betydande förändring av målen
för eller inriktningen av verksamheten under den kommande treårsperio-
den. Tyngdpunkten i utredningsarbetet kommer att ligga på det hushålls-
ekonomiska området. Verket menar att det för närvarande inte går att be-
döma vilka krav utvecklingen av den lokala verksamheten och närmandet
till EG kommer att ställa på verket. Verket avser vid behov återkomma till
frågan om resursbehovet för den nämnda verksamheten. I arbetet med
treårsbudgeten har en ny indelningsgrund för verksamheten utarbetats. Ver-
ket föreslår att utredning/utveckling/forskning, provningar/metodutveck-

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

ling, rättslig marknadsbevakning, utbildning, lokal konsumentverksamhet, Prop. 1991/92: 100
förlagsproduktion, Råd och Rön samt internationell verksamhet blir den Bil. 14
nya indelningen.

3. Tidskriften Råd och Rön beräknas budgetåret 1994/95 uppnå full kost-
nadstäckning.

	1991/92 exkl. mervärdesskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdesskatt	Föredraganden
Personal	180
Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Varuprovningar m.m.	66 584000 (47425000) 6734000 1000 73319000	- 738 720 ( -) + 738720

Föredragandens överväganden

Riktlinjerna för den statliga konsumentpolitiken fastställdes av riksdagen
senast år 1986. Goda resultat har uppnåtts bl.a. på det hushållsekonomiska
området. Sålunda har enskilda hushåll kunnat förbättra sin ekonomi och
kommunernas kostnad för socialbidrag minskat. Jag delar verkets uppfatt-
ning att arbetet med budgetrådgivning är en viktig del av verksamheten.

Under senare år har flera förändringar inträffat som påtagligt påverkar
arbetet med konsumentfrågorna. Det gäller i hög grad närmandet till EG.

Den lokala konsumentverksamheten är ytterst viktig för möjligheterna att
nå ut till konsumenterna. De neddragningar som har gjorts under det senaste
året inger farhågor. Hur konsumenterna skall kunna tillförsäkras ett lokalt
stöd på konsumentområdet måste därför uppmärksammas ytterligare.

Konkurrenspolitiken är viktig för att man skall få väl fungerande mark-
nader till gagn för konsumenterna och för dynamiken i ekonomin. Rege-
ringen har aviserat att man under våren 1992 avser att lägga fram ett förslag
till förstärkt konkurrenspolitik, skärpt konkurrenslagstiftning och fortsatt
avreglering.

Jag anser att en översyn på det konsumentpolitiska området är påkallad.
Den bör omfatta inriktningen och omfattningen av verksamheten, det stat-
liga åtagandet vad gäller konsumentfrågor samt den organisatoriska struk-
turen på området. En kommitté bör tillkallas för översynsarbetet. Mot
denna bakgrund anser jag att verket bör ges ett ettårigt anslag. I avvaktan på
resultatet av utredningsarbetet beräknar jag ett oförändrat anslag för kon-
sumentverket.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Konsumentverket för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-
slagsanslag på 73 319 000 kr.

D 2. Allmänna reklamationsnämnden1

1990/91	Utgift	13154000
1991/92	Anslag	12808000
1991/92	Anslag exkl. mervärdesskatt	12489000
1992/93	Förslag	12489000

' Tidigare F 5. Allmänna reklamationsnämnden.

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att pröva tvister mellan
konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttighe-
ter som tillhandahållits huvudsakligen for enskilt bruk (konsumenttvister)
samt att ge rekommendationer om hur tvisterna bör lösas. Nämnden skall
dessutom på begäran av domstol yttra sig i konsumenttvister. Vidare skall
nämnden stödja kommunernas medling i sådana tvister genom bl.a. utbild-
ning och rådgivning till konsumentvägledare på lokal nivå. Allmänna rekla-
mationsnämnden skall också informera konsumenter och näringsidkare om
nämndens praxis.

Nämndens organisation m.m. framgår av förordningen (1988:1583) med
instruktion för allmänna reklamationsnämnden.

Chef för nämnden är en heltidsanställd ordförande. Till nämnden har
knutits ett råd med uppgift att bistå nämnden i viktigare frågor om verksam-
hetens omfattning och inrikting. I rådet ingår företrädare för konsumenter,
näringsidkare och kommuner.

Allmänna reklamationsnämnden (ARN)

Antalet tvister som kommit under nämndens prövning har minskat under
flera år. Under budgetåret 1990/91 ökade ärendetillströmningen dock med
13 °/o. Förklaringen till denna ökning ligger till en del i att nämnden inrättat
en ny avdelning för tvister på bankområdet. Neddragningen av konsument-
verksamheten i vissa kommuner kan också ha bidragit till den ökade ären-
detillströmningen.

Nämndens resurser är ansträngda, och väntetiderna för parterna är fort-
farande långa. Nämndens verksamhet är efterfrågestyrd. Bristande resurser
måste mötas med antingen en begränsning av ärendetillströmningen eller en
ökning av det finansiella utrymmet. Trots knappa ekonomiska resurser har
nämnden hittills valt att inte inskränka sin verksamhet på för konsument-
erna betydelsefulla områden.

Allmänna reklamationsnämnden anför i sin fördjupade anslagsframställ-
ning för budgetåren 1992/93-1994/95 bl.a. följande.

1. Huvudförslaget budgetåret 1992/93 är 15 192 000 kr. En minskning av
nämndens anslag i storleksordningen 5 % skulle leda till en betydande ned-
skärning av nämndens tvistlösande verksamhet. Vid ett i förhållande till det
ökande antalet ärenden oförändrat anslag skulle ARN inte behöva göra
några mer drastiska inskränkningar.

2. Nämnden bör ges behörighet att avtala med myndigheter och enskilda
om ekonomiskt bidrag till nämndens verksamhet.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

3. Nämnden bör tillföras medel ( + 350 000 kr.) för att inrätta en ny
avdelning for mäklartvister.

4. Nämnden bör tillföras medel ( + 200 000 kr.) för att studera utveck-
lingen av det nya datasystemet.

5. Nämnden bör tillföras medel för att förstärka kompetensen främst på
det internationella området ( + 300 000 kr.) och öka insatserna för att följa
upp sina avgöranden ( + 250 000 kr.).

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

	1991/92 exkl. mervärdesskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdesskatt	Föredraganden
Personal	38
Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	11 164000 ( 8 997000) 1325000	-121000 ( -) 121000
	12489000	-

Föredragandens överväganden

Nämndens verksamhet utgör en viktig del av konsumentskyddet. Nämn-
dens resurser är for närvarande ansträngda bl.a. genom att ärendetillström-
ningen ökat. Jag anser det angeläget att konsumenterna ges ett brett stöd
inom ramen för nämndens verksamhet. De förslag nämnden har redovisat
när det gäller möjligheten för näringslivet att lämna bidrag till verksamheten
finner jag intressanta. Denna möjlighet reser dock frågor av principiell natur
som närmare bör belysas. Vad gäller förslaget om att pröva fastighetsmäk-
lartvister kan anmärkas att lagstiftningsarbete för närvarande pågår. I det
sammanhanget kommer också att prövas vilken tillsyn fastighetsmäklarna
skall ha. Förutsättningarna för nämndens verksamhet bör prövas i den över-
syn av konsumentpolitiken som skall göras. Mot den nu angivna bakgrun-
den anser jag att nämnden bör ges ett ettårigt anslag. Jag har beräknat
oförändrat anslag for budgetåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1992/93 an-
visa ett förslagsanslag på 12 489 000 kr.

D 3. Stöd till konsumentorganisationer1

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

1 669000

2000000

2080000

Reservation 0

1 Tidigare F6. Stöd till konsumentorganisationer.

Riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:146, JoU25,
rskr. 327), innebar att ett särskilt stöd till ideella konsumentorganisationer
inrättades. Syftet med stödet är att stimulera och stärka konsumenternas
möjligheter att utöva inflytande på livsmedelskedjans olika led i frågor som
rör livsmedelspolitiken.

Konsumentverket

Konsumentverket hemställer i sin anslagsframställning om oförändrat an-
slag för budgetåret 1992/93.

Föredragandens överväganden

Det är värdefullt att ideella organisationer stimuleras att starta projekt.
Fristående konsumentorganisationer som kan fånga upp konsumenternas
behov och driva deras frågor kan spela en viktig roll på marknaden. Jag vill
också betona vikten av lokala aktiviteter. I avvaktan på resultat av översy-
nen av konsumentpolitiken bör dock någon större förändring av anslaget
inte ske.

Prop. 1991/92: 100

Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till konsumentorganisationer för budgetåret 1992/93
anvisa ett reservationsanslag på 2 080 000 kr.

D 4. Konsumentforskning1

1990/91 Utgift	512 000 Reservation	1442000
1991/92 Anslag	2000000
1991/92 Anslag exkl.
mervärdesskatt	1939000
1992/93 Förslag	1 939OQO
' Tidigare F 7. Komsumentforskning.

2 Exkl. mervärdesskatt

Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 (prop.
1989/90:90, LU22, rskr. 331) anvisades 2 milj.kr. för konsumentpolitisk
forskning under budgetåret 1990/91. Medlen disponeras av konsumentver-
ket.

Konsumentforskning bedrivs inom ett brett område. Den är bl.a. inriktad
på studier av hushållsekonomi, konsumentteknik, varudistribution och
marknadsrättsliga frågor. Forskningen är under uppbyggnad.

Konsumentverket

Konsumentverket skall stödja såväl grundläggande som tillämpad forskning
och sprida information om forskningen och dess resultat.

I sin anslagsframställning hemställer verket om oförändrat anslag till kon-
sumentforskningen förbudgetåret 1992/93.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

Föredragandens överväganden

Anslaget är tämligen nyinrättat och verksamheten under uppbyggnad. Mot
denna bakgrund bedömer jag det rimligt med ett oförändrat anslag för bud-
getåret 1992/93.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Konsumentforskning för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 1 939 000 kr.

D 5. Bidrag till miljömärkning av produkter1

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

1 000000

2 700000

3000000

Reservation 0

' Tidigare F 8. Bidrag till miljömärkning av produkter.

Ett harmoniserat nordiskt system för miljömärkning av produkter inför-
des under hösten 1989. Den frivilliga miljömärkningen i Sverige organiseras
och drivs av SIS — Standardiseringskommissionen i Sverige och leds av en
särskild miljömärkningsstyrelse.

Miljömärkningen skall i huvudsak finansieras genom avgifter och ersätt-
ningar från de företag som får sina produkter miljömärkta. I ett inlednings-
skede då verksamheten byggs upp bör dock medel tillhandahållas genom
bidrag över statsbudgeten som i särskild ordning betalas tillbaka. T.o. m.
budgetåret 1991/92 har sammanlagt 5,6 milj. kr. anslagits. Statsbidraget är
förenat med villkorlig återbetalningsskyldighet när verksamheten ger över-
skott.

SIS — Standardiseringskommissionen i Sverige

Miljömärkningsarbetet har hittills resulterat i att kriterier har fastställts för
knappcellsbatterier, diskmaskiner, kedjeolja för motorsågar samt finpap-
per. Kriteriedokument har utarbetats för toalett- och hushållspapper, toner-
kassetter, textila tvättmedel samt oljepannor och brännare. Verksamheten
har trots vissa initialsvårigheter nu kommit väl igång och arbetet med bland
annat kriterieutveckling går bra.

Kriteriearbetet måste i första hand täckas av statsbidrag, medan certifie-
ringsverksamheten bör täckas av märkningsavgifter anser miljömärknings-
styrelsen. Miljömärkningsstyrelsen rekommenderar att det for treårsperio-
den 1992/93-1994/95, och speciellt for budgetåret 1992/93, görs en kraft-
samling för kriterieutveckling och marknadsföring.

SIS hemställer i sin skrivelse till regeringen om ett statsbidrag för miljö-
märkningsverksamheten under budgetåret 1992/93 på 6 900 000 kr.

Föredragandens överväganden

Utvecklingen av kriterier för miljömärkning har varit mer resurskrävande
än väntat. Det arbete som hittills har lagts ner har under hösten 1991 resul-
terat i ett flertal fastställda kriterier. Det är angeläget att märkningen med
”svanen” snarast etableras på marknaden. Ytterligare resurser för krite-
rieutveckling och marknadsföring måste därför anslås.

En tidig, kraftfull nordisk utveckling av kriterier ger förutsättningar att
påverka EG:s arbete.

Jag föreslår därför att SIS under budgetåret 1992/93 får ett engångsbidrag
på 3 000 000 kr. för miljömärkning av produkter.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till miljömärkning av produkter för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

E. Ungdomsfrågor

El. Statens ungdomsråd1

Prop. 1991/92: 100

Bil. 14

1990/91	Utgift	5 755000
1991/92	Anslag	5 596000
1991/92	Anslag exkl.
	mervärdesskatt	5 329000
1992/93	Förslag	5 590000

1 Tidigare H 1. Statens ungdomsråd.

Statens ungdomsråd har till uppgift att främja fritids- och kulturell verk-
samhet bland barn och ungdomar samt redovisa utvecklingen när det gäller
ungdomars villkor i samhället. Rådet handlägger frågor om stöd till ung-
domsorganisationer och skall verka för en samordning av statliga insatser
för ungdomar. Rådet skall också bedriva utrednings- och informations-
verksamhet som rör ungdomars villkor och föreningslivets utveckling samt
följa resultaten av forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet som
rör ungdomar.

Ungdomsrådets uppgifter och organisation m.m. framgår av förord-
ningen (1988: 1136) med instruktion för statens ungdomsråd.

Statens ungdomsråds verksamhet skall inriktas på att

— främja fritids- och kulturverksamhet,

— redovisa ungdomars levnadsvillkor och utifrån detta föreslå åtgärder
inom ungdomspolitiken,

— inom sitt ansvarsområde samarbeta med kommunerna,

— hålla goda kontakter med barn- och ungdomsorganisationer samt nya
ungdomsrörelser,

— bidra till att samordna de statliga insatserna på ungdomsområdet,

— följa upp och utvärdera statliga insatser för ungdomar.

Statens ungdomsråd

Statens ungdomsråds utökade kommunkontakter kräver enligt ungdomsrå-
det att organisationen förstärks med ytterligare en tjänst. Förutom insatser
riktade till kommunerna skall en sådan tjänst inriktas på att åstadkomma
bättre kunskapsuppbyggnad inom det kommunala området samt fördju-
pade kontakter med kommunförbundet.

Förutom resurser till en ny tjänst begärs medel för omvandling av pro-
jektanställningar till fasta tjänster på utredningssidan.

Inom ungdomsrådet finns en uttalad ambition att bli mer utåtriktad. Ett
medel för detta är tidningen UNG. Statens ungdomsråd begär resurser för
att i ökad utsträckning kunna köpa in freelancematerial och andra tidnings-
konsulttjänster.

Enligt ungdomsrådet kräver den nya myndighetsrollen utveckling av ar-
betsmetoder och utbildning av befintlig personal.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

	1991/92 exkl. mervärdesskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdesskatt	Föredraganden
Anslag
Förvaltningskostnader	4 525000	+ 168000
(därav lönekostnader)	(2 727000)	(+ 62000)
Lokalkostnader	804000	+ 93000
	5329000	+ 261000

Föredragandens överväganden

Statens ungdomsråd har en kostnadseffektiv organisation och åstadkommer
mycket med begränsade resurser. Kontakterna med de bidragsberättigade
ungdomsorganisationerna sköts i huvudsak bra. Ungdomsrådets utred-
ningsarbete är av hög klass. Kontakterna med kommunerna har intensifie-
rats och utvecklats. Statens ungdomsråd har fått en tydligare myndighetsroll
samt ett större samordningsansvar för statliga insatser för ungdomar. Visst
behov av personalutbildning för att stärka kompetensen, främst vad avser
de myndighetsutövande uppgifterna, föreligger.

Ungdomsrådet har under senare tid utvecklat en ny informationsstrategi
för att bättre nå ut med bl.a. sina publikationer och utredningar. Rådet har
därmed i ökad utsträckning kunnat bidra till att sprida kunskap om ungdo-
mars situation i samhället.

Uppföljning och utvärdering av statliga insatser på ungdomsområdet har
blivit en allt viktigare del av ungdomsrådets arbete.

Vad avser de egna insatserna har ungdomsrådet fått i uppgift att ta fram
förslag till resultatmått, vilka skall presenteras i ungdomsrådets anslags-
framställning hösten 1992. Avsikten är att ungdomsrådet på så sätt ska få
bättre metoder för nödvändiga prioriteringar av den egna verksamheten.

Statens undomsråd skall under budgetåret 1992/93 vidta de åtgärder av-
seende bidragen till barn- och ungdomsorganisationerna som närmare re-
dovisas under anslaget E 2.1 samband med detta skall ungdomsrådet också
pröva huruvida varje enskild ungdomsorganisation uppfyller målen för det
statliga stödet.

Ungdomsrådet är föremål för en översyn inom ramen för en utredning
(C 1991:06) om statens insatser inom barn- och ungdomsområdet. Detta
arbete skall vara slutfört före utgången av april 1992.

Mot bakgrund av denna översyn bör inga större förändringar av verksam-
hetens inriktning eller omfattning nu ske.

Behovet av personalutbildning får däremot anses vara av sådan karaktär
att den bör genomföras oaktat resultatet av översynen. Jag har i beräkningen
av anslaget tagit hänsyn till detta.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens ungdomsråd för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-
slagsanslag på 5 590 000 kr.

E 2. Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m.1

Prop. 1991/92: 100

Bil. 14

1990/91 Utfall

95 351000

Reservation 0

1991/92 Anslag

98373000

1992/93 Förslag 102008000

1 Tidigare H 2. Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m.

Från anslaget utbetalas bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet
enligt förordningen (1991:370) om statsbidrag till ungdomsorganisationer.

Statens ungdomsråd

Statens ungdomsråd svarar för fördelningen av statsbidrag till barn- och
ungdomsorganisationerna. Ungdomsrådet har av regeringen fått i uppdrag
att utveckla metoder för bedömning av i vilken utsträckning bidragen leder
till att de fastställda målen för stödet uppfylls.

I sin anslagsframställning presenterar ungdomsrådet en översikt över på-
gående utvecklingsarbete och förslag till resultatmått. En slutlig redovisning
av relevanta resultatmått skall presenteras hösten 1992.

Statens ungdomsråd föreslår en höjning av anslaget, inkl, kompensation
för skattereformen, med 28 219 000 kr.

Föredragandens överväganden

Barn- och ungdomsorganisationerna fyller en viktig funktion i vårt sam-
hälle. Syftet med det statliga stödet är att främja en demokratisk fostran
genom barns och ungdomars engagemang i föreningslivet samt att med-
verka till en meningsfull fritid för barn och ungdomar. Stödet bör därför
stimulera till att öka den lokala aktiviteten och få fler deltagare i verksam-
heten.

Målen för statens bidrag till ungdomsorganisationerna är att

— främja en demokratisk fostran bland barn och ungdomar,

— främja jämställdhet och jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper,

— medverka till en meningsfull fritid för barn och ungdomar,

— uppmuntra fler barn och ungdomar att delta i föreningsliv.

Den 1 juli 1991 trädde ett nytt bidragssystem i kraft (SFS 1991:370).
Detta utgjorde ett första steg mot ett mer målrelaterat bidragssystem. Hu-
vudsyftet med det nya systemet är att uppmuntra ökat deltagande och ökade
aktiviteter.

Det är viktigt att fortlöpande följa att målen för det statliga stödet uppnås.
Statens ungdomsråd bör därför pröva i vilken utsträckning de statsbidrags-
berättigade organisationer som i dag får bidrag tillgodoser målen för det
statliga stödet. En sådan prövning skall därefter ske fortlöpande.

4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

Statens ungdomsråd bör också kartlägga och ge förslag till de åtgärder
som, vid sidan av kontanta bidrag, kan underlätta föreningarnas verksam-
het och utveckling.

Som jag tidigare konstaterat är syftet med stödet till barn- och ungdoms-
organisationerna nära förknippat med fostran av ungdomar för en framtida
roll i ett demokratiskt samhälle. Inom föreningslivet ges unga människor en
unik möjlighet att själva besluta och ta ansvar för sin organisation och dess
verksamhet. Det är därför angeläget att stryka under betydelsen av före-
ningar och organisationer som drivs av ungdomarna själva.

Vissa ungdomsgrupper, t. ex. ungdomar med grava handikapp, kan dock
ha svårt att forma självständiga ungdomsorganisationer. I dessa fall kan
integrationen av ungdomsverksamhet i en vuxenorganisation vara att före-
dra. Detta bör inte utesluta möjligheten att få statligt bidrag för ungdoms-
verksamheten. Det är dock även i dessa fall viktigt, att ungdomarna i så stor
utsträckning som möjligt själva får inflytande över sin verksamhet.

I och med budgetåret 1990/91 omvandlades stödet till barn- och ung-
domsorganisationerna. Därmed ersattes två förslagsanslag av ett
reservationsanslag. Frågan om slutreglering av de gamla anslagen har tidi-
gare inte lösts. Ett visst stöd för verksamheten under ett budgetår har finan-
sierats med anslag avsett för verksamhet under nästkommande budgetår. En
budgetteknisk slutreglering av förslagsanslagen bör nu ske. För detta ända-
mål beräknar jag en engångsanvisning på 4 700 000 kr.

Härutöver anvisas ytterligare 2 218 000 kr. engångsvis. Jag föreslår att
dessa medel får disponeras av regeringen för aktiviteter inom ungdomsom-
rådet.

Den reservation som vid utgången av budgetåret 1991/92 finns kvar på
anslaget bör föras över till kommande budgetår.

Under anslaget F 4. Bidrag till folkrörelserna föreslås ett särskilt anslag på
34 617 000 kr. som kompensation för ökade kostnader i samband med
skattereformen. Anslaget skall gå till organisationer som bedriver barn- och
ungdomsverksamhet. Av dessa kommer en stor andel att avsättas för direkt
stöd till barn- och ungdomsorganisationerna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 102 008 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

E 3. Stöd till internationellt ungdomssamarbete1

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

2 298000

4050000

7212000

Prop. 1991/92: 100

Bil. 14

1 Tidigare H 3. Stöd till internationellt ungdomssamarbete.

Från anslaget utbetalas stöd till Landsrådet för Sveriges ungdomsorgani-
sationer (LSU) och Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte.

Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU)

Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer samlar ett sjuttiotal orga-
nisationer som medlemmar och observatörer. Landsrådets verksamhet rör
främst ungdomssamarbete inom Norden, Europa och med tredje världen.

Den snabba integrationsprocessen och Sveriges ansökan om medlemskap
i EG har medfört att de svenska ungdomsorganisationerna ställt allt högre
krav på LSU att följa integrationsarbetet.

Omvälvningen i Öst- och Centraleuropa har också inneburit nya arbets-
uppgifter. Bl. a. har LSU fått i uppgift att underlätta att fler kontakter knyts
mellan olika ungdomsorganisationer.

LSU har begärt 1 644 000 kr. för budgetåret 1992/93 vilket innebär en
ökning med 294 000 kr.

Föredragandens överväganden

Ungdomsorganisationernas internationella verksamhet är av stor bety-
delse. Speciellt viktiga är möjligheterna för svenska ungdomar att knyta
kontakter med de nya ungdomsorganisationer som bildats i Öst- och Cen-
traleuorpa. Vidare är det väsentligt att LSU genom de svenska ungdomsor-
ganisationerna kan stimulera till en EG-debatt bland ungdomar.

Jag föreslår att medel till LSU anvisas med ett belopp på 1 404 000 kr.

Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte

Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte bildades i februari 1990 av
staten, LSU och Riksidrottsförbundet (RF). Stiftelsen skall främja interna-
tionellt ungdomsutbyte samt svara för utvecklingen av det svenska ungdoms-
kortet. På sikt är det meningen att försäljningen av ungdomskort skall ge ett
överskott att användas till direkt stöd för ungdomsutbyte.

Ett nationellt informationssystem kring ungdomsutbyte är under upprät-
tande. Bakgrunden är ett ökat behov av samlad information på detta om-
råde. Enskilda ungdomar eller grupper av ungdomar skall därmed i framti-
den lättare kunna få råd och hjälp med kontakter. Inför en resa skall man
enkelt kunna ta fram information om aktuellt land, organisation eller verk-
samhet.

Stiftelsen har begärt 4 400 000 kr. för budgetåret 1992/93. Detta innebär
en ökning med 1 700 000 kr. Medelsökningen avser aktiviteter kring det

svenska ungdomskortet och en satsning på utbyte med Öst- och Centraleu-
ropa.

Föredragandens överväganden

En satsning på ungdomskortet har från statens sida gjorts under två år.
Därför föreslår jag inte några ytterligare medel. Däremot bör stiftelsen få
medel dels för fortsatt arbete med att bygga upp informationssystemet, dels
för vissa löpande kostnader. Det är enligt min mening av betydelse att den
svenska databasen kan kopplas samman med motsvarande databaser i an-
dra länder.

Jag föreslår att medel till Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte
anvisas med ett belopp på 2 808 000 kr.

Youth for Europé

Programmet Youth for Europé går ut på att stimulera kontakter och resande
för ungdomar vid sidan av skol- och universitetsutbytet. Syftet är att stimu-
lera till ökat ungdomsutbyte och att ge ungdomar en europeisk identitet.
Detta nås genom att ungdomar får förstahandsinformation om den ekono-
miska, sociala och kulturella situationen i ett annat land. Samtidigt grund-
läggs goda möjligheter till samarbete mellan ungdomsgrupper i olika länder.

Programmet riktar sig till ungdomar mellan 15 och 25 år. De projekt som
kan få stöd skall vara i minst sex dagar. Minst ett annat land än hemlandet
skall delta. Det slås fast att ungdomarna själva skall vara aktiva i såväl
planering som genomförande. Företräde ges till ungdomar som av sociala,
ekonomiska eller geografiska skäl har små möjligheter att delta i andra
ungdomsutbytesprogram.

EG:s ungdomsministrar beslöt i juni 1991 att programmet skall fortsätta
i en andra utvidgad fas.

Föredragandens överväganden

Sverige får genom ett EES-avtal möjlighet att bli medlem i Youth for Europé
fr.o.m. den 1 januari 1993. Det är glädjande att kunna erbjuda ungdomar i
Sverige möjlighet att delta i utbytet. Även andra delar av ungdomssamar-
betet kommer att påverkas av EG:s nyligen tagna initiativ, bl. a. en
handlingsplan för ungdomsfrågorna. Dessa frågor avser jag att återkomma
till i annat sammanhang.

För medlemsavgift och handläggning av programmet samt för nationella
informationsinsatser krävs särskilda medel. Jag har för detta beräknat ett
medelsbehov om 3 000 000 kr.

Eftersom Youth for Europé är ett decentraliserat program, skall medlems-
länderna anvisa ett nationellt organ för verksamheten. Enligt min mening
bör Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte få den uppgiften.

Prop.1991/92:100

Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 7 212 000 kr.

Prop.1991/92:100

Bil. 14

F. Folkrörelsefrågor, kooperativa frågor, m.m.

Fl. Lotterinämnden1

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdesskatt

2 710000

2074000

2025000

1992/93 Förslag 2 129000

1 Tidigare H 5. Lotterinämnden.

Lotterinämnden är central förvaltningsmyndighet för frågor om tillämp-
ning av lotterilagen (1982:1011, ändrad senast 1988:839) och lotteriförord-
ningen (1982:1012, ändrad senast 1989:274).

Nämnden har bl.a. till uppgift att som sista instans pröva överklaganden
av beslut i lotteriärenden av kommuner och länsstyrelser, pröva ärenden om
tillstånd till riksomfattande lotterier samt meddela föreskrifter och rekom-
mendationer för tillämpningen av lagstiftningen.

Vidare skall nämnden i övrigt verka för en ändamålsenlig tillsyn och
kontroll över efterlevnaden av lotteribestämmelserna, bl. a. genom utbild-
ning.

Lotterinämndens organisation m.m. framgår av förordningen
(1988:1135) med instruktion för lotterinämnden.

Lotterinämnden

Lotterinämnden har fr. o. m. den 1 juli 1991 tagit över kontrollen av roulett-
och kortspelsverksamheten från länsstyrelserna. Lotterinämnden föreslår
att den fortsätter den under budgetåret 1990/91 påbörjade översynen och
skärpningen av kontrollen av roulett- och kortspelsverksamheten. För detta
ändamål utbildar nämnden kontrollanter. Omläggningen av kontrollverk-
samheten beräknas vara helt genomförd den 1 januari 1994.

Föredragandens överväganden

Den treårsram och allmänna inriktning av lotterinämndens verksam-
het som gäller för budgetåren 1991/92—1993/94 ligger fast.

Ramanslaget

Den treårsram och allmänna inriktning av nämndens verksamhet för bud-
getåren 1991/92—1993/94 som presenterades i budgetpropositionen 1991
(bil. 15 s. 111 fl) ligger till grund för anslagsberäkningarna för budgetåret
1992/93.

Jag föreslår att lotterinämnden för nästa budgetår anvisas ett ramanslag
på 2 129000 kr. Detta motsvarar den i föregående års budgetproposition
lagda planen för andra året i den treåriga budgetramen efter prisomräkning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lotterinämnden för budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag
på 2 129000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

F 2. Stöd till kooperativ utveckling1

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

5000000

5 200000

Tidigare H 6. Stöd till kooperativ utveckling.

Från anslaget betalas kostnader för stöd till kooperativ utveckling.

Kooperativa rådet beslutar enligt regeringens föreskrifter om stöd från
anslaget.

Sedan år 1986 har ett nätverk av kooperativa utvecklingscentrum byggts
upp runt om i landet. Dessa sprider information om kooperativa idéer och
verksamhetsformer samt ger stöd och råd till dem som vill starta kooperativ.
Utvecklingscentrumen får ekonomiskt stöd från kooperativa rådet. Stödet
är avsett för kooperativ utveckling, främst genom rådgivning och informa-
tion inför starten av nya kooperativa företag. Utvecklingscentrumen fyller i
det här avseendet för den kooperativa företagsformen samma funktion som
utvecklingsfonderna gör för andra företagsformer.

Fr. o. m. budgetåret 1991/92 finns det individuella avtal mellan staten och
flertalet kooperativa utvecklingscentrum. I avtalen åtar de sig att svara för
kostnadsfri information och rådgivning. Avsikten är att rådgivningen om
den kooperativa företagsformen skall motsvara den kostnadsfria rådgivning
som utvecklingsfonderna ger om andra företagsformer.

Det är inte längre uteslutande frågan om föräldrakooperativ barnomsorg
utan en rad olika affärsidéer som prövas. Det blir allt vanligare att tidigare
offentligt anställda bildar kooperativa företag som på kommunens eller
landstingets uppdrag driver verksamheten som s. k. personalkooperativ.

Reglerna för statsbidrag till barnomsorgen har ändrats med giltighet
fr. o. m. den 1 januari 1991 och bidrag kan numera lämnas även till daghem
och fritidshem som ägs och drivs av personal i form av ekonomiska före-
ningar eller handelsbolag.

Det kan förutses att utvecklingen i Europa kommer att få stor betydelse för
kooperationen i Sverige. EG-kommissionen har under hösten 1991 lagt
fram ett förslag till stadga om Europeiska kooperativa företag. Förslaget
kan, om det antas av ministerrådet, på sikt komma att påverka den svenska
lagstiftningen om ekonomiska föreningar.

De flesta nybildade kooperativen är typiska småföretag som drivs i form
av ekonomiska föreningar med ett litet antal medlemmar/ägare. Som så-
dana spelar de en viktig roll i den regionala utvecklingen och kan förväntas
spela en än större roll i framtiden.

Föredragandens överväganden

Jag delar de uppfattningar som riksdagen tidigare år har gett uttryck för om
värdet och betydelsen av att den kooperativa företagsformen får fortsätta att
utvecklas på samma villkor som andra företagstyper. Den inställningen
sammanfaller för övrigt med EG:s. En sådan utveckling fordrar ett stöd från
statens sida. Den information och rådgivning till allmänheten om den ko-
operativa företagsformen som är nödvändig tillgodoses av de lokala koope-
rativa utvecklingscentrumen.

Tillsammans med chefen för justitiedepartementet kommer jag att över-
väga ändringar i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar som bl. a.
innebär att kravet på minsta antalet fysiska personer som kan bilda en
ekonomisk förening sänks från fem till tre personer. I samråd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet kommer jag att föreslå regeringen att medge
att vissa medel ur anslagen för regionalpolitik får användas för stöd till
kooperativ utveckling.

Jag beräknar anslagsbehovet för stöd till kooperativ utveckling under
budgetåret 1992/93 till 5,2 milj.kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1992/93 anvisa
ett reservationsanslag på 5 200 000 kr.

F 3. Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.1

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

54 236000

75000000

105000000

1 Medel för ändamålet hart.o.m. budgetåret 1991/92 redovisats i bostadsdepartemen-
tets bilaga till budgetpropositionen.

Från anslaget betalas dels bidrag till allmänna samlingslokaler och efter-
gifter av statslån för allmänna samlingslokaler enligt förordningen
(1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler och motsvarande äldre
bestämmelser, dels bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler.
Från anslaget betalas även bidrag enligt förordningen (1987:317) om bidrag
till handikappanpassning av folkparksteatrar.

Bidrag till allmänna samlingslokaler kan lämnas till aktiebolag, före-
ningar eller stiftelser som är fristående i förhållande till kommunen och
kommunala företag. Bidrag lämnas för ny- och ombyggnad av samlingslo-
kaler samt för köp av samlingslokaler. Vid nybyggnad lämnas bidrag med 50
procent av den godkända kostnaden för ytor upp till 1 000 m2. För ytor
mellan 1 000 och 2 000 m2 lämnas bidrag med 30 procent. Ett villkor för det
statliga stödet är därvid att kommunen också lämnar bidrag. Det kommu-
nala bidraget skall vara lägst 30 procent av kostnader för ytor upp till
2 000 m2. För köp samt för ombyggnad och andra upprustningsåtgärder
lämnas bidrag efter samma grunder och med samma bidragsandelar som för

nybyggnad. Kostnader för energisparåtgärder och för handikappanpassning
inräknas i det reguljära bidragsunderlaget på samma sätt som andra bygg-
kostnader. Bidrag för handikappanpassningsåtgärder som genomförs utan
samband med andra bidragsberättigade åtgärder lämnas med högst
150 000 kr.

Bidrag för handikappanpassning av folkparksteatrar lämnas för teatrar
som har uppförts eller byggts om med stöd av bygglov som beviljats före den
ljuli 1977. Bidrag lämnas till skäliga kostnader för åtgärderna, normalt dock
högst med 100 000 kr.

Stödet till allmänna samlingslokaler handläggs inom boverket av en sam-
lingslokaldelegation.

För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om bidrag för ny-
och ombyggnad av allmänna samlingslokaler eller för köp av sådan lokal
samt en ram för beslut om bidrag för handikappanpassning av folkparksteat-
rar. Ramen för beslut om bidrag för allmänna samlingslokaler under bud-
getåret 1991/92 uppgår till 52 milj.kr. Ramen för beslut om bidrag för han-
dikappanpassning av folkparksteatrar under budgetåret 1991/92 uppgår till
1,25 milj.kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

Boverket

Samlingslokaldelegationen hade den 1 juli 1991 inneliggande 178 ansök-
ningar om bidrag till köp, nybyggnad och ombyggnad av allmänna samlings-
lokaler till en total kostnad av 975 milj.kr. Dessutom hade delegationen vid
förhandsgranskning godtagit projekt till en total kostnad av ca 117 milj.kr.
Under budgetåret 1990/91 har nya beslut om bidrag meddelats för 25 sam-
lingslokaler. Mot ramarna har avräknats bidrag i nya ärenden med totalt
45,6 milj.kr. Resterande ramutrymme har disponerats för utökningar i sam-
band med slutliga beslut.

Boverket föreslår att ramen för beslut om bidrag för ny- och ombyggnad
m.m. av samlingslokaler under budgetåret 1992/93 utökas till 62 milj.kr.

Verket föreslår vidare att bidrag till riksorganisationerna lämnas med
3,75 milj.kr. under budgetåret 1992/93. Av detta belopp bör 330000 kr. avse
sådant utrednings- och projekteringsarbete som bedrivs gemensamt av riks-
organisationerna.

För bidrag till handikappanpassning av folkparksteatrar föreslås för bud-
getåret 1992/93 en ram om 1,5 milj.kr.

I fråga om bidrag till handikappanpassning av allmänna samlingslokaler
föreslår verket att maximibeloppet för sådant bidrag höjs med 15 000 kr. den
1 juli 1992 och indexregleras årligen.

Boverket har beräknat behovet av medel för utbetalning av bidrag under
budgetåret 1992/93 till 105 milj.kr. Det innebär en ökning med 30 milj.kr.
jämfört med innevarande budgetår. Ökningen föranleds av mervärdesskat-
tehöjningen på byggnader, anläggningar och konsulttjänster samt av en an-
hopning av utbetalningar.

Föredragandens överväganden

Vad gäller maximibeloppet förbidrag för handikappanpassning av samlings-
lokaler har boverket bl.a. föreslagit en höjning med 15 000 kr. den 1 juli
1992. Bakgrunden till förslaget är de ökade byggkostnaderna under senare
år. Jag anser att det är viktigt att insatser för att förbättra tillgängligheten till
allmänna samlingslokaler ges ekonomiskt oförändrade möjligheter. Jag är
däremot inte beredd att biträda verkets förslag till årlig indexuppräkning av
maximibeloppet. Skälet är främst att man generellt bör undvika stödsystem
som ger automatiska utgiftsökningar för staten.

Vad beträffar ramen för beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler
har boverket föreslagit en ökning från 52 milj.kr. till 62 milj.kr. Jag kan inte
biträda verkets förslag i detta avseende. Mot bakgrund av det statsfinansiella
läget förordar jag att ramen för budgetåret 1992/93 upptas till 46 milj.kr.
Med hänsyn till de begränsade medel som står till förfogande för ändamålet
och de konsekvenser detta har för bidragsansökningarna anser jag att det
finns skäl att göra en översyn av stödet. Jag avser att i annat sammanhang
återkomma med förslag till stödets framtida utformning.

Boverket har föreslagit att ramen för beslut om bidrag för handikappan-
passning av folkparksteatrar för budgetåret 1992/93 ökas med 250 000 kr.
till 1 500 000 kr. Jag förordar att ramen fastställs i enlighet med verkets
förslag.

Bidrag för handikappanpassning av allmänna samlingslokaler bör liksom
tidigare få lämnas utan rambegränsning.

Med hänsyn till den tid som normalt förflyter mellan beslut om och ut-
betalning av bidrag beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår till 105
milj.kr. Jag har därvid beräknat medel även för bidrag till riksorganisatio-
nerna för samlingslokaler med sammanlagt 3 750 000 kr. Av beloppet bör
330 000 kr. få användas för sådant tekniskt/ekonomiskt utrednings- och
projekteringsarbete som utförs gemensamt av riksorganisationerna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de ändringar jag förordar i fråga om maximibeloppet
för handikappanpassning av allmänna samlingslokaler,

2. medge att beslut om bidrag för allmänna samlingslokaler under
budgetåret 1992/93 meddelas inom en ram om 46000000 kr.,

3. medge att beslut om bidrag för handikappanpassning av folk-
parksteatrar under budgetåret 1992/93 meddelas inom en ram om
1 500000 kr.,

4. till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 105000000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

F 4. Bidrag till folkrörelserna1

1991/92 Anslag 100 000 000

1992/93 Förslag 346170002

' Tidigare H 7. Bidrag till folkrörelserna.

2 Del av anslaget som rör idrotten har förts till anslaget I 5. Stöd till idrotten under
sjunde huvudtiteln.

Anslaget inrättades för budgetåret 1990/91. Medlen är avsedda som bi-
drag till folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet av olika
slag för att kompensera deras ökade kostnader till följd av skattereformen.
Skälet till att anslaget inrättades var att riksdagen under år 1989/90 beslut-
ade om ett nytt skattesystem (prop. 1989/90:50, SkU 10, rskr. 96, prop.
1989/90:110, SkU30, 31, rskr. 356, prop. 1989/90:111, SkU31, rskr. 357).
Skattereformens effekter för folkrörelserna visade att särskilda icke avsedda
effekter kom att drabba de ideella folkrörelserna. Det gällde i synnerhet de
organisationer som bedriver barn- och ungdomsverksamhet.

Medlen förbudgetåret 1991/92 fördelades till följande typer av organisa-
tioner som bedriver barn- och ungdomsverksamhet: bistånds-, freds-,
frivilliga-, försvars-, handikapp-, alkohol-, antidrog-, kultur-, invandrar-,
idrotts-, barn- och ungdomsorganisationer samt bildningsförbunden.

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

Föredragandens överväganden

Jag anser att det är angeläget att kompensera barn- och ungdomsverksam-
heten för dess ökade kostnader i samband med skattereformen. Det råder
inget tvivel om att barn och ungdomar inte har samma möjlighet att tillgo-
doräkna sig de ökade disponibla inkomsterna som vuxna förvärvsarbetande
personer har fått till följd av skattereformen.

I samråd med statsrådet Lundgren förordar jag nu att idrottens del av
anslaget, som i dag redovisas under trettonde huvudtiteln, för budgetåret
1992/93 förs över till anslag under sjunde huvudtiteln.

Utöver detta vill jag anföra att den fördelning som gjordes av anslaget
under innevarande budgetår var mycket preliminär och byggde på uppgifter
där skatteeffekterna var framräknade under en kort tidsperiod. Det är därför
nödvändigt att fortsätta uppföljningen av skattereformens effekter på för-
eningslivet.

Jag avser att i samarbete med statsrådet Lundgren nära följa folkrörelser-
nas och idrottsrörelsens finansieringsfrågor, inte minst från skatte- och av-
giftssynpunkt. I samband med detta kan det finnas behov av att överväga om
en samlad översyn för att klarlägga föreningslivets ekonomiska villkor bör
göras.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till folkrörelserna för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 34 617 000 kr.

F 5. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet1

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

3154000

3 300000

3 432000

Prop. 1991/92: 100

Bil. 14

' Tidigare H 4. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet.

Från anslaget betalas bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verk-
samhet. Medlen disponeras av civildepartementet efter särskilda beslut av
regeringen enligt de riktlinjer som anges i proposition 1981/82:155 (AU
1981/82:24). Föreskrifter om bidragen finns i förordningen (1982:865, om-
tryckt 1987:1053, ändrad senast 1991:1254) om statsbidrag till kvinnoor-
ganisationernas centrala verksamhet.

Statsbidraget består av ett grundbidrag och för organisationer med fler än
3 000 medlemmar ett rörligt bidrag.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:100 bil. 15 H 4, AU 17,
rskr. 288) har bidraget fr. o. m. budgetåret 1991/92 höjts och betalas enligt
följande.

För en kvinnoorganisation med fler än 1 500 men högst 3 000 medlemmar
utgör grundbidraget 75 712 kr. För en organisation med fler än 3 000 med-
lemmar utgör grundbidraget 151 424 kr. Det rörliga bidraget är 7 kr. per
medlem när antalet medlemmar överstiger 3 000. För antalet medlemmar
över 60 000 betalas inte något rörligt bidrag.

Föredragandens överväganden

Kvinnoorganisationerna bedriver en värdefull verksamhet bl. a. genom att
vara pådrivande på flera olika samhällsområden. Många kvinnoorganisa-
tioner gör betydande utbildningsinsatser för kvinnor. Erfarenheter visar att
kvinnor som är aktiva i kvinnoorganisationer ofta även aktiverar sig i övrig
föreningsverksamhet och i de politiska partierna.

Kvinnoorganisationerna utgör härigenom en viktig rekryteringsbas för
olika samhällsinsatser. Genom skilda aktiviteter har kvinnoorganisatio-
nerna fäst uppmärksamheten på frågor som berör kvinnornas villkor.

Den nuvarande konstruktionen av stödet har funnits under en tioårspe-
riod. Det är nu angeläget att göra en utvärdering av stödets betydelse för
olika kvinnoorganisationer. En sådan utvärdering kommer därför att göras.

Stödet har hittills utgått i form av ett förslagsanslag. Från och med bud-
getåret 1992/93 bör det anvisas som ett reservationsanslag på 3 432 000 kr.
Anslaget utgör en ram för beräkning av storleken på grundbidraget och det
rörliga bidraget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 3 432 000 kr.

Register

3 översikt

7 Inledning

A. Civildepartementet m.m.

24 1 Civildepartementet

25 2 Utredningar m.m.

B. Länsstyrelserna m.m.

31 1 Länsstyrelserna m.m.

35 2 Kammarkollegiet

36243000

18950000

55 193 000

1680320000

19689000

1700009000

C. Stöd till trossamfund m.m.

37 1 Stöd till trossamfund m.m.

72007000

Prop. 1991/92:100

Bil. 14

D. Konsumentfrågor

40 1 Konsumentverket

42 2 Allmänna reklamationsnämnden

43 3 Stöd till konsumentorganisationer

44 4 Konsumentforskning

45 5 Bidrag till miljömärkning av produkter

73319000

12489000

2080000

1 939000

3000000

92827000

E. Ungdomsfrågor
47	1 Statens ungdomsråd	5590000
49	2 Bidrag till central och lokal ungdomsverksam-
	het m.m.	102008000
51	3 Stöd till internationellt ungdomssamarbete	7212000 114810000

F. Folkrörelsefrågor, kooperativa frågor, m.m.

54	1 Lotterinämnden	2129000
55	2 Stöd till kooperativ utveckling	5200000
56	3 Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.	105 000000
59	4 Bidrag till folkrörelserna	34617000
60	5 Bidrag till kvinnoorganisationernas
	centrala verksamhet	3432000 150378000
Totalt för civildepartementet		2185224000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991

Regeringens proposition

1991/92:100 Bilaga 15

Miljö- och naturresurs-
departementet

1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Bilaga 15 till budgetpropositionen 1992

Miljö- och naturresursdepartementet

(fjortonde huvudtiteln)

Prop.

1991/92:100

Bil. 15

Översikt

Till miljö- och naturresursdepartementet hör frågor som gäller

- miljöskydd,

- naturvård,

- vatten- och luftvård,

- avfallshantering,

- kemikaliekontroll,

- miljöforskning,

- miljöfrågor som kräver särskild samordning,

- bilavgaser,

- vattenlagen (1983:291) och lagen (1976:997) om vattenförbund,

- strålskydd,

- kärnsäkerhet,

- ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken i den mån sådana ärenden
inte ankommer på något annat departement,

- hushållning med naturresurser m.m.

Sedan den 1 december 1991 omfattar departementets verksamhetsområde
också följande frågor

- planläggning, markanvändning och bebyggelse,

- tillstånd till expropriation,

- förköp av fast egendom,

- utländska förvärv av fast egendom,

- allmänna vatten- och avloppsanläggningar,

- lantmäteri och landskapsinformation,

- fastighetsdataverksamhet.

Den miljöpolitiska strategin

En av regeringens viktigaste uppgifter är att verka för en långsiktig och håll-
bar utveckling till ett samhälle med frisk luft och rent vatten, levande sjöar,
skogar och odlingslandskap. Därigenom säkerställs hälsosam miljö, livskraf-
tiga ekosystem och biologisk mångfald.

Det är nödvändigt att sambanden mellan ekonomi och ekologi görs tyd-
liga. Genom att sätta pris på miljön blir kostnader som miljöskador orsakar
synliga. Endast så kan stora framtida miljöskulder undvikas.

För att användning av begränsade mark- och vattenresurser inte skall hota
gemensamma värden, och för att balans skall skapas mellan olika enskilda
intressen, krävs noggranna avvägningar. Plan- och naturresurslagstiftningen
skall användas för att utarbeta fullgoda beslutsunderlag och miljökonse-
kvensbeskrivningar.

En hög ambitionsnivå skall gälla i arbetet med att skydda värdefull natur
såsom urskogar, hagar och våtmarker. Under år 1992 läggs förslag om att
skydda fler älvsträckor och vattendrag enligt lagen om hushållning med na-
turresurser m.m.

De allvarligaste miljöhoten är av global och gränsöverskridande natur.
Dessa problem kan bemästras endast genom en växelverkan mellan konse-
kvent agerande på hemmaplan och genom internationellt samarbete.

FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992 är ett
betydelsefullt led i arbetet för konkreta och samstämda åtgärder för att
skapa en hållbar utveckling.

I förhandlingarna med EG skall Sverige utgå från att högsta tillämpade
ambitionsnivå skall gälla på miljöområdet. Sverige skall aktivt medverka till
att utveckla miljösamarbetet i hela Europa och ge stöd för att rena Öster-
sjön.

Effektiva ekonomiska styrmedel skall användas för att driva på utveck-
lingen till ett bärkraftigt samhälle. Sverige skall även i internationella fora
verka för ökad användning och samordning av ekonomiska styrmedel.

En särskild arbetsgrupp kommer att klarlägga effekterna av en införd av-
fallsskatt och därvid pröva dess lämplighet som kostnadseffektivt styrmedel
för att minska avfallsvolymerna och främja avfallssortering.

Den fysiska planeringen skall vägledas av globalt tänkande och skapa för-
utsättningar för att handla lokalt. Genom lagstiftning och ett fungerande
samspel mellan stat och kommun skall miljövärden värnas, miljöskador
förebyggas och en långsiktig hushållning främjas.

Miljökonsekvenserna skall redovisas före varje beslut som ger större mil-
jöpåverkan.

Miljömål och åtgärdsprogram måste ständigt utvärderas och förnyas.
Riksdagen skall därför varje år få en redovisning över miljösituationen inom
aktuella områden samt förslag till åtgärder med anledning därav.

Programmet för övervakning av miljökvalitet, som för närvarande vida-
reutvecklas inom naturvårdsverket, kommer att bli betydelsefullt för att
följa upp miljötillståndet och förbättra möjligheterna att prioritera natio-
nella och internationella insatser.

Huvuddragen i budgetförslaget

Budgetförslaget inom miljö- och naturresursdepartementets ansvarsområde
påverkas av det mycket strama ekonomiska läget. Det påverkas också av
uppgiften att forma en långsiktig och hållbar utveckling mot ett samhälle
med frisk luft och rent vatten, levande sjöar, skogar och odlingslandskap.

Inom miljöområdet bygger budgetförslaget till stora delar på av riksdagen
fattade beslut om fleråriga program. Detta innebär ökade anslag för forsk-
ning, miljöövervakning, landskapsvårdande åtgärder och i viss mån kemika-

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

liekontrollen. Resurserna för bl.a. kalkning av försurade sjöar och inköp av
mark för naturvård föreslås ligga på en oförändrad nivå. För att få bättre
planeringsförutsättningar för markinköp föreslås vidare ett bemyndigande
att under nästa budgetår ta i anspråk vissa medel som avses anvisas under
det därpå följande budgetåret.

För strålskydd, kärnsäkerhet m.m. föreslås, i avvaktan på en särskild pro-
position, oförändrade anslag.

För fastighetsdataverksamheten och lantmäteriet föreslås i princip oför-
ändrade resurser. För statens va-nämnd har gjorts en fördjupad anslagspröv-
ning och nämnden föreslås få en treårsram med i princip oförändrade resur-
ser.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Sammanfattning

Anslagsförändringarna totalt inom miljö- och naturresursdepartementets
verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
framgår av följande sammanställning. Medel på tilläggsbudget har inte tagits
med. Beloppen anges i milj.kr.

	Anvisat 1991/92 exkl. mervärde- skatt	Förslag 1992/93	Förändring
A. Miljö- och naturresursdepartemen- tet	51,7	65,1	+ 13,4
B. Miljö	1 309,2	1 291,7	-17,5
C. Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.	52,4*	52,4*	-
D. Fastighetsdataverksamheten	87,72	95,2	+ 7,5
E. Lantmäteriet	390,62	403,7	+ 13,1
F. Övriga ändamål	5,62	6,4	+ 0,8
Totalt för miljö- och naturresursdepar- tementet	1 897,2	1 914,5	+ 17,3

1 Inkl, mervärdeskatt

2 Anvisat under elfte huvudtiteln.

Det bör observeras att för flera av miljö- och naturresursdepartementets
myndigheter redovisas utgifterna för närvarande under s.k. 1 000-kronors-
anslag och finansieras med avgifter. Tabellen ger därför inte uttryck för de
samlade kostnaderna för departementets myndigheter.

Miljö- och naturresursdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991

Föredragande: statsrådet Johansson såvitt avser Inledning, littera A, B och
C

statsrådet Thurdin såvitt avser littera D, E och F

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Anmälan till budgetproposition 1992

Inledning

Miljödepartementet övertog den 1 december 1991 frågor som gäller plan-
läggning, markanvändning och bebyggelse samt lantmäteriet, landskapsin-
formation och fastighetsdataverksamhet m.m. från f.d. bostadsdepartemen-
tet. Departementets namn ändrades samma dag till miljö- och naturresurs-
departementet.

Redovisning av utvecklingen på miljöområdet

1 Den miljöpolitiska strategin

En hållbar samhällsutveckling

En av regeringens viktigaste uppgifter är att verka för en långsiktig och håll-
bar utveckling till ett samhälle med frisk luft och rent vatten, levande sjöar,
skogar och odlingslandskap. Därigenom säkerställs en hälsosam miljö, livs-
kraftiga ekosystem och biologisk mångfald.

Miljöpolitiken skall utgå från vad naturen kan bära. Vi som lever nu har
inte rätt att föröda för de generationer som kommer efter oss. Målet är där-
för en hållbar samhällsutveckling, ett samhälle i samklang med naturen.
Verksamheter inom alla områden måste ske inom de ramar som anges av
människans och naturens toleransgränser. Inom dessa ramar finns utrymme
för teknisk utveckling, nyskapande och tillväxt.

Var och en har en del i ansvaret att värna en god livsmiljö. Den enskilde
har - som konsument, företagare eller markägare - goda möjligheter att ge-
nom egna beslut främja en positiv utveckling. Frivilligt arbete, enskilt eller
i ideella organisationer, är dessutom ovärderligt för opinionsbildning och för
att upptäcka nya miljöproblem.

Det är nödvändigt att sambanden mellan ekonomi och ekologi görs tyd-
liga. Om naturens gränser överskrids förstörs på sikt livsvillkoren för männi-
skor, djur och växter. Genom att sätta pris på miljön blir kostnader som mil-
jöskador orsakar synliga; kostnader som annars kan döljas och upptäckas
först långt senare. Endast så kan vi undvika stora framtida miljöskulder.

Genom ekonomiska styrmedel kan marknadskrafterna tillvaratas i miljö-

politikens tjänst. Den tekniska utvecklingen och marknadsekonomin ger då
goda möjligheter för omställning till mindre resurskrävande och mindre mil-
jöbelastande produktions-, energi- och transportsystem. Det medför också
ökade möjligheter för konsumenterna att göra i vidare mening miljö- och
kostnadseffektiva val.

En viktig utgångspunkt för miljöarbetet är att förebygga att miljöskador
uppkommer. Förstärkningen av miljödepartementet till ett miljö- och natur-
resursdepartement med ytterligare ansvar för fysisk samhällsplanering är ett
uttryck för detta.

Tydliga miljömål skall anges. Effektiva styrmedel skall utvecklas. Effektiv
resursanvändning skall stimuleras. Hänsyn till naturens kretslopp bör ge-
nomsyra all planering. Detta synsätt skall prägla regeringens arbete; eko-
nomi och ekologi skall knytas samman.

Naturen sätter gränser

Tydliga miljömål, satta utifrån vad naturen långsiktigt tål, visar vägen till en
bärkraftig utveckling. Försiktighetsprincipen skall vara en viktig ledstjärna.

Förslag till riksdagen på miljöområdet kommer att presenteras fortlö-
pande.

Bestämda miljökrav behövs för att:

- minska utsläpp av växthusgaser och upphöra med användningen av äm-
nen som skadar ozonskiktet,

- minska utsläppen av föroreningar med lokala och regionala effekter,

- ersätta skadliga kemiska ämnen och produkter samt återvinna förbru-
kade ämnen och varor,

- stärka skyddet av hotade naturtyper och biologisk mångfald,

- förbättra skyddet av betydelsefulla kulturmiljöer,

- säkra markens och vattnens produktionsförmåga och ett uthålligt bruk av
förnybara resurser och

- garantera en hög ambitionsnivå inom strålskyddet och för beredskapen
mot kärnkraftsolyckor.

För att användningen av begränsade mark- och vattenresurser inte skall hota
gemensamma värden, och för att balans skall skapas mellan olika enskilda
intressen, krävs noggranna avvägningar. Plan- och naturresurslagstiftningen
skall användas för att utarbeta fullgoda beslutsunderlag och miljökonse-
kvensbeskrivningar. Därigenom skapas förutsättningar för att lösa even-
tuella konflikter på ett tidigt stadium, samtidigt som miljöproblem förebyggs
och miljö-, kultur- och naturvärden bevaras.

En hög ambitionsnivå skall gälla i arbetet med att skydda värdefull natur
såsom urskogar, hagar och våtmarker. Fler mark- och vattenområden beva-
ras genom biotopskydd och inrättande av reservat. Under året läggs förslag
om att skydda fler älvsträckor och vattendrag enligt lagen om hushållning
med naturresurser m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Aktivt internationellt miljöarbete

Jorden är bara en - och den är gemensam. De allvarligaste miljöhoten är av
global och gränsöverskridande natur. Dessa problem kan bemästras endast
genom ett konsekvent agerande på hemmaplan och genom internationellt
samarbete.

Det är nödvändigt att vidga och fördjupa den internationella samverkan.
FN-konferensen om miljö och utveckling (UNCED) i Rio de Janeiro 1992
är ett betydelsefullt led i arbetet för konkreta och samstämda åtgärder för
att skapa en hållbar utveckling. Sverige har som en av initiativtagarna till
konferensen ett särskilt ansvar för att aktivt medverka till att konferensen
når framgång. UNCED bör bl.a. leda till bindande överenskommelser om
skydd av klimatet och bevarande av den biologiska mångfalden. UNCED
fordrar uppföljning, bl.a. för att rättvist fördela kostnaderna för nödvändiga
miljöinsatser i utvecklingsländerna.

Sverige skall spela en pådrivande roll även i det europeiska miljöarbetet.
Miljöskador skall förebyggas, bl.a. genom minskade utsläpp och en miljöan-
passad användning av olika kemikalier.

I förhandlingarna med EG skall Sverige utgå från att den högsta tilläm-
pade ambitionsnivån skall gälla på miljöområdet. Denna princip skall vara
vägledande även för övriga internationella förhandlingar. Kraven bör ställas
så att åtgärder kan vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt. Initiativ
tas till en bred diskussion om internationella miljöregler för handeln. Det
gäller inte minst inom GATT. Ett EES-avtals miljökonsekvenser skall bely-
sas i de aktuella propositionerna till följd av avtalet.

Sverige skall aktivt medverka till att utveckla miljösamarbetet i hela
Europa och ge stöd för att rena Östersjön.

Under de kommande åren fordras stora insatser för att förbättra miljösi-
tuationen i Öst- och Centraleuropa. Genom samarbete med grannfolken
bl.a. i Estland, Lettland, Litauen och Polen kan Sverige bidra med såväl
konkreta miljöåtgärder som stöd för unga demokratier som nu utvecklar sitt
miljöansvar.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Effektiva styrmedel

Effektiva styrmedel skall användas för att nå miljömålen. Det innebär bl.a.
att

□ Miljölagstiftningen skall skärpas och sammanföras i en miljöbalk, som
tar sin utgångspunkt i vad naturen långsiktigt tål. Miljöbalken skall vara
ett medel i arbetet för att uppnå en hållbar utveckling.

□ Miljökonsekvenserna skall redovisas före varje beslut som ger större mil-
jöpåverkan.

□ Försiktighetsprincipen skall tillämpas, dvs. vetenskaplig osäkerhet skall
inte hindra åtgärder när allvarliga miljöskador riskeras.

□ Effektiva ekonomiska styrmedel skall användas för att driva på utveck-
lingen till ett bärkraftigt samhälle. Sverige skall även i internationella
fora verka för ökad användning och samordning av ekonomiska styrme-
del.

□ Principen är att den som förorenar miljön skall betala. Det skall inte löna
sig att handla kortsiktigt och låta kommande generationer stå för kostna-
derna. Inriktningen skall vara att varje vara och varje verksamhet bär
sina egna miljökostnader.

□ Den enskildes ansvarstagande skall underlättas genom miljömärkning,
information och utbildning, bl.a. för att möjliggöra förändring av attity-
der och handlingsmönster.

□ Substitutionsprincipen, dvs. att skadliga kemikalier skall ersättas av
mindre skadliga, skall användas aktivt.

□ Producenternas ansvar att ta fram varor, som i alla led är miljöanpassade,
skall hävdas. Förutsättningarna för en strategi för förlängt produktansvar
och ren produktion analyseras.

□ Ökade möjligheter till återanvändning och återvinning skall främjas.

□ Regler skall läggas fast för biotekniken och för en ansvarsfull användning
av genteknik.

□ Ett tydligt ansvar för miljöanpassning av verksamheten skrivs in i instruk-
tionerna för myndigheter vars verksamhetsområden kan påverka miljön
i större omfattning.

□ Förslag förbereds inom regeringskansliet om att sektorsmyndigheter med
miljöansvar och länsstyrelser skall redovisa sitt eget miljöarbete i anslut-
ning till årsredovisningen.

Utvecklingen i riktning mot kretsloppsamhället kräver en bättre hushåll-
ning med naturresurser. Förnybara resurser är uthålliga så länge de används
inom ramen för ekosystemens produktionsförmåga. Användningen av icke
förnybara resurser är inte hållbar i det långsiktiga perspektivet. En ansvars-
full hushållning är därför nödvändig. Genom forskning, teknisk utveckling
och ekonomiska styrmedel skall förnybara resurser gradvis ersätta icke för-
nybara. Inriktningen skall vara att alla resurser kan återföras till naturens
kretslopp, återvinnas eller återanvändas. Upplysta konsumenter, miljöan-
passade produkter och fungerande marknader är viktiga inslag på vägen till
en hållbar utveckling.

Jag avser återkomma till regeringen under år 1992 med förslag om åtgär-
der på förpackningsområdet.

Det är angeläget att utforma effektiva styrmedel för att minska avfallsvo-
lymerna och avfallets miljöfarliga innehåll. Samtidigt bör principen om för-
orenarens ansvar stärkas.

Långsiktig hushållning med naturresurser

Den fysiska planeringen skall vägledas av att vi tänker globalt och skapar
förutsättningar för att handla lokalt. Genom lagstiftning och ett fungerande
samspel mellan stat och kommun skall miljövärden värnas, miljöskador
förebyggas och en långsiktig resurshushållning främjas.

En god livsmiljö förutsätter att människor som berörs lokalt kan påverka
utvecklingen av sin egen närmiljö. Den fysiska planering, som bedrivs av

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

kommunerna, spelar därför en viktig roll för att förena en gynnsam ekono-
misk utveckling med krav på god miljö och långsiktig hushållning med natur-
resurserna. Ytterst är det de förtroendevalda i kommunerna, som har ansva-
ret att bevaka långsiktiga miljöintressen i kommunens planering och beslut
om bebyggelse. Dialogen mellan kommuner och stat är därför betydelsefull
och bör utvecklas.

På 1990-talet är den fysiska planeringens huvuduppgifter tre, nämligen
att:

- säkerställa en långsiktigt god hushållning med mark- och vattenresurser,

- främja en långsiktigt förnuftig lokalisering av bebyggelse, anläggningar
och infrastruktur samt utveckla en rik och levande stadsmiljö,

- ta hänsyn till naturens kretslopp i samhällsplaneringen.

Uppföljning och utvärdering

Miljömål och åtgärdsprogram måste ständigt utvärderas och förnyas. Riks-
dagen skall därför varje år få en redovisning över miljösituationen inom ak-
tuella områden samt förslag till åtgärder med anledning därav. Miljöaspek-
terna skall tillmätas stor betydelse i beslutsprocessen. Miljökonsekvensbe-
skrivningar skall redovisas före varje beslut som kan ge större miljöpåver-
kan.

Det program för övervakning av miljökvalitet, som för närvarande vida-
reutvecklas inom naturvårdsverket under ledning av den nya miljöövervak-
ningsnämnden, kommer att bli betydelsefullt för att följa upp miljötillstånd
med prioriterade nationella och internationella insatser.

Förutsättningarna för att utveckla ett miljöindexsystem för ekosystem och
tätortsbebyggelse skall prövas i positiv anda för att se om det kan utgöra en
grund för ett miljöredovisningssystem, gemensamt för nationell, regional
och lokal nivå.

Särskilda miljödata som kompletterar de traditionella nationalräkenskap-
erna skall tas fram som redskap för uppföljning och utvärdering av miljöut-
veckling i samhället, regionalt, nationellt och internationellt.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

2 Det internationella miljöarbetet

För att kunna nå en hållbar utveckling och säkerställa den biologiska mång-
falden krävs ökad internationell samverkan i miljöarbetet. Utsläpp i hav,
vattendrag och luft kan spridas långa sträckor. Atmosfären och vattenmas-
sorna på vår jord bör ses som ett slutet system. Miljöföroreningarna känner
inga nationsgränser. Problemen med gränsöverskridande föroreningar
måste lösas gemensamt med andra länder. Sverige måste med kraft driva på
det internationella miljöarbetet. Trovärdigheten kräver att vi ställer höga
miljökrav på oss själva.

Gränsöverskridande föroreningar, som påverkar större regioner, har
länge reglerats i internationella överenskommelser. Globala föroreningar
som påverkar klimatet och jordens ozonskikt har uppmärksammats de se-
naste åren.

Såväl i Sverige som i andra länder utgörs en allt större del av miljöpåfrest-
ningarna av många små, diffusa källor, t.ex. föroreningar från trafiken och
miljöpåverkan från skadliga ämnen i olika varor. För att minska belast-
ningen av skadliga ämnen krävs ökad internationell samverkan kring miljö-
och handelsregler.

2.1 Miljösamarbete EFTA-EG enligt EES-avtalet

Det var först genom enhetsakten 1987 som miljöfrågorna formellt kom in i
EG:s stadgar, som ett tillägg till Romfördraget. Sedan dess har det inom EG
skett en snabb och dynamisk utveckling mot ökad miljöhänsyn. Trots olikhe-
terna mellan medlemsländerna har betydande framsteg gjorts. De normer
som har utarbetats och som kommer att utarbetas innebär att ambitionsni-
vån gradvis höjs.

En styrka i EG:s miljöarbete är att åtagandena är bindande. Miljöskyddet
får inte vara svagare än de regler EG har antagit. Däremot får medlemslän-
derna i flertalet fall ha och införa strängare regler än vad som föreskrivs av
gemenskapen.

Som närmare beskrivs av statsrådet Dinkelspiel har EFTA-länderna och
EG framförhandlat ett avtal om ett europeiskt ekonomiskt samarbete, EES.
Avsikten är att EES-avtalet skall träda i kraft den 1 januari 1993, men samar-
betet inleds redan i och med att avtalet undertecknas.

EES-avtalet skapar nya möjligheter för ett ökat miljösamarbete och ger
Sverige en plattform för att påverka den framtida gemensamma miljöpoliti-
ken i Västeuropa. EES-avtalet leder i vissa fall till att miljöregler införs i
Sverige på områden som nu inte är reglerade. Vidare kommer Sverige ge-
nom bestämmelserna om övervakning att kunna påtala när EG:s medlems-
länder inte uppfyller överenskomna EES-regler. Detta kan få direkt bety-
delse för den svenska miljön.

EES-avtalet utgår från att miljöarbetet i första hand skall vara förebyg-
gande, att miljöstörningar skall angripas vid källan samt att den som förore-
nar miljön skall betala.

I syfte att etablera samordnade regelverk medför EES-avtalet att EFTA-
länderna skall tillämpa EG:s regler på bl.a. följande områden:

- miljökonsekvensbeskrivningar

- tillgång till miljöinformation

- utsläpp av vissa föroreningar från stora förbränninganläggningar och an-
läggningar för förbränning av hushållsavfall.

- avfall, inkl, gränsöverskridande transporter.

Vad gäller dessa regler är det i princip ingenting som hindrar att vi har eller
inför strängare miljöskyddsåtgärder.

Samordningen med EG:s regler medför att vi i Sverige kommer att införa
regler beträffande traktorer och vissa andra motorredskap, inkl, bullerbe-
stämmelser. EG:s kvalitetskrav för luft och vatten kommer att leda till att
minimikrav införs i Sverige.

EFTA-länderna åtar sig inom ramen för EES-avtalet att följa EG:s har-
moniserade regler på varuområdet inkl, kemikaliekontroll. För sådana om-

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

råden där svenska regler bedömts motsvara en högre skyddsnivå har sär-
skilda lösningar utarbetats.

Behovet av ändringar i svensk lagstiftning övervägs för närvarande i rege-
ringskansliet.

EES-samarbetet medför vidare att Sverige och andra EFTA-länder kan
medverka på lika villkor i den nya europeiska miljömyndigheten, EEA. Av-
talet täcker också hela EG:s forskningsprogram, vari miljöforskningspro-
grammen STEP och EPOC ingår.

Sverige och övriga EFTA-länder kommer också att samarbeta med EG
när det gäller utvecklingen inom en rad miljöområden såsom ekonomiska
styrmedel, nya aktionsprogram samt samråda inför internationella förhand-
lingar.

2.2 Samarbete med Öst- och Centraleuropa

Stora insatser kommer att krävas för att förbättra miljösituationen i Central-
och Östeuropa. Ett öppet och demokratiskt samhälle med fria organisatio-
ner, politisk pluralism och marknadsekonomi är viktiga förutsättningar för
ett framgångsrikt miljöarbete. Sverige skall spela en aktiv roll i detta arbete.

Kunskaps- och tekniköverföring prioriteras genom att Sverige inom forsk-
ning och utbildning bereder utrymme för studenter och forskare från Öst-
och Centraleuropa. Svenska företags och ideella organisationers möjligheter
att bidra till en positiv utveckling skall tillvaratas. Det är angeläget att nät-
verk etableras på alla nivåer mellan företag, skolor, universitet och myndig-
heter.

Sverige har en skyldighet att ge de unga demokratierna hjälp och stöd i
deras omställningsprocess. Miljöförstöringen i Öst- och Centraleuropa är
omfattande. Miljöinsatserna spelar därför en betydelsefull roll i samarbetet
mellan Sverige och Estland, Lettland och Litauen.

Naturvårdsverket har ett särskilt samarbetsprogram på miljöområdet med
Polen för åren 1991-1992. Programmet är inriktat på informationsutbyte och
kunskapsöverföring samt att Polen skall öka den egna tillverkningen av mil-
jöskyddsutrustning. Fram till den 30 juni 1991 hade beredningen för ekono-
miskt-tekniskt samarbete (BITS) beslutat om miljöinsatser i Polen för 38
milj.kr.

För budgetåret 1992/93 föreslås medel anvisas för bilateralt miljösamar-
bete under utrikesdepartementets huvudtitel.

Egen produktion av miljöskyddsutrustning i Öst- och Centraleuropa är
också det främsta syftet för det samnordiska miljöfinansieringsbolaget,
NEFCO. Fram till hösten 1991 hade NEFCO behandlat ett 30-tal ansök-
ningar och beviljat finansiering för fem projekt.

På svensk-polskt initiativ hölls en konferens på regeringschefsnivå i Ron-
neby i september 1990. Vid konferensen beslöts att ett åtgärdsprogram för
att återställa Östersjöns ekologisk balans skulle tas fram. En särskild arbets-
grupp inom ramen för Helsingforskommissionen skall utarbeta ett förslag till
åtgärdsprogram som skali redovisas inför en miljöministerkonferens i april
1992.1 programmet redovisas varje lands föroreningskällor uppdelade efter
de områden i Östersjön som påverkas. En förutsättning för att åtgärder skall

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

kunna påbörjas under år 1993, i enlighet med regeringschefernas beslut, är
att projekteringsarbeten påbörjas snarast. Under utrikesdepartementets hu-
vudtitel har medel beräknats för detta ändamål.

De insatser i och samarbete med Öst- och Centraleuropa som inletts på
miljöområdet kommer att fortsätta i än högre grad. Samarbetet avser främst
Östersjön samt ett kraftigt förstärkt samarbete mellan myndigheterna i resp,
land. Medel för miljösamarbetet med Öst- och Centraleuropa kommer att
anvisas från en ram på 430 milj.kr. som redovisas under utrikesdepartemen-
tets huvudtitel.

För kärnsäkerhet och strålskydd i Östersjöregionen finns ett särskilt sam-
arbetsprogram, som från svensk sida samordnas av kärnkraftinspektionen
och strålskyddsinstitutet. I september 1991 anvisade regeringen 15 milj. kr.
från anslaget för bidrag till internationella biståndsprogram till samarbetet
som bl.a. avser jämförande säkerhetsanalyser, utformning av lagstiftning
och uppbyggnad av en tillsynsmyndighet i Litauen.

Vid ESK:s Krakow-symposium om kulturarvet uppmärksammade Sverige
behovet av skydd för kulturmiljöer utsatta för bl.a. luftföroreningar. Delta-
garstaterna förband sig att eftersträva en samordning av beslut inom områ-
det samt att motverka nedbrytningsprocessen.

Den svenska och polska regeringen har inbjudit samtliga stater i Östersjö-
regionen till en trafikpolitisk konferens den 17-18 mars 1992. Det fortsatta
miljöarbetet inom trafiken står högt på dagordningen för konferensen.

2.3 Arbetet inför UNCED

I juni 1992 hålls FN-konferensen om miljö och utveckling (UNCED) i Rio
de Janeiro. En förberedande kommitté, som är öppen för alla stater, leder
förhandlingarna inför konferensen. Parallellt med den förberedande kom-
mittén arbetar särskilda förhandlingskommittéer med konventioner för kli-
matfrågan resp, biologisk mångfald. Förhandlingarna är inriktade mot föl-
jande resultat:

□ En principdeklaration om miljö och utveckling (Earth Charter). Den skall
fastställa centrala principer för staters och individers rättigheter och skyl-
digheter för att säkerställa en hållbar utveckling.

□ En ramkonvention om klimatfrågor i syfte att begränsa utsläppen av växt-
husgaser, bl.a. koldioxid. Avsikten är att konventionen skall kunna öpp-
nas för undertecknande vid UNCED. En utgångpunkt för Sveriges ar-
bete med konventionen är bl.a. trepartiuppgörelsen om energipolitiken i
januari 1991. En svensk analys av klimatfrågan har gjorts av naturvårds-
verket.

□ En konvention om biologisk mångfald som syftar till att bevara mångfal-
den och främja ett hållbart nyttjande av både vilda och domesticerade
djur och växter samt reglera principerna för rätten till de genetiska resur-
serna.

□ Ett samlat handlingsprogram för nationella och internationella miljöåt-
gärder under detta och in i nästa århundrade (den s.k. Agenda 21). I
handlingsprogrammet ingår dels stora miljöområden såsom markvård,
skogsvård, marin miljö, bioteknik, kemikalieanvändning och avfallshan-

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

tering, dels åtgärder som berör kopplingar mellan miljö och exempelvis
fattigdom, befolkningsutvecklingen, utvecklingsländernas skuldsättning,
ekonomiska styrmedel och tillgång till miljöanpassad teknik. I arbetet
med handlingsprogrammet diskuteras också möjligheterna att inleda för-
handlingar om en internationell överenskommelse om förvaltning och ut-
nyttjande av jordens skogstillgångar.

□ Rekommendationer om formerna för FN-systemets framtida arbete med
miljö och utveckling och vilka institutioner inom FN som skall ha ett sär-
skilt ansvar för miljöfrågorna.

Vid UNCED kommer frågan om resursöverföringar till u-länderna att bli
mycket viktig. Det behövs särskilt bistånd för att u-länderna skall kunna
delta i globala åtgärdsprogram. Sverige har beredskap för att delta i de resur-
söverföringar som konferensen kan komma att besluta eller rekommendera.
Medel för detta föreslås under utrikesdepartementets huvudtitel.

Sverige har tagit initiativ till att söka anordna en världskonferens kring
trafik- och miljöfrågor i FN:s regi. Ett beslut om detta skulle kunna fattas
vid UNCED.

I Sverige finns en nationalkommitté (ME 1990:01) för förberedelser inför
UNCED. I kommittén ingår företrädare för riksdagspartier, myndigheter,
organisationer och forskningen. Den svenska regeringen har i samråd med
nationalkommittén utarbetat en svensk nationalrapport till UNCED.

2.4 Övrigt internationellt miljösamarbete

□ I det svenska utvecklingsbiståndet integreras miljöaspekterna. Som kom-
plement till detta finns särskilda biståndsmedel för miljöinsatser. Under
utrikesdepartementets huvudtitel föreslås 155 milj.kr. till miljöinsatser
under bidraget till internationella biståndsprogram och 250 milj.kr. till
särskilda miljöinsatser under utvecklingssamarbete genom SIDA.

□ Inom OECD har miljöministrarna under år 1991 fastställt
rekommendationer för användningen av ekonomiska styrmedel på mil-
jöområdet. Arbete pågår inom OECD på en rad centrala miljöområden,
bl.a. hur miljö- och handelsregler skall kunna samverka, om begränsning
av användningen av miljöskadliga kemikalier, om kontroll av avfallstrans-
porter över gränserna samt om miljöskatter. Vid ett möte mellan OECD:s
miljö- och biståndsministrar i december 1991 diskuterades en ökad inte-
grering av miljö- och utvecklingsfrågor i samarbetet inom OECD. I utta-
landet från mötet, som var det första i sitt slag, framhölls bl.a. behovet
av en modifierad global miljöfond för att överföra ytterligare resurser till
utvecklingsländerna.

□ I GATT har ett arbete inletts som enligt svenskt synsätt syftar till att se
över handelsregelverket mot bakgrund av den ökade betydelse miljöpoli-
tiken har för alla länder.

□ De europeiska transportministrarna har inom ramen för CEMT i novem-
ber 1991 antagit en resolution om att utveckla internationella regelsystem
för bl.a. minskad bränsleförbrukning.

□ Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Europa skall minska med

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

30 % till år 2000 räknat från något år under perioden 1984-1990, enligt ett
avtal som undertecknades i november 1991 inom ramen för konvention
om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Enligt riksdagens be-
slut (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338) är det svenska målet att VOC-
utsläppen skall minska med 50 % till år 2000 räknat från 1988 års nivå.
Utifrån samma konvention pågår förhandlingar om nya mål för att be-
gränsa svavelutsläppen. Arbete har också påbörjats för att genom ett nytt
protokoll minska kväveutsläppen. Sverige har initierat ett arbete om me-
taller och stabila organiska ämnen med inriktning på bindande protokoll
om minskade utsläpp.

□ Länderna inom ECE undertecknade i Esbo, Finland, i februari 1991 en
konvention om krav på att miljökonsekvensbeskrivningar skall utarbetas
och kommuniceras innan beslut fattas om projekt som kan ge upphov till
gränsöverskridande miljöpåverkan. Den s.k. Esbokonventionen ratifice-
rades under hösten 1991 av Sveriges regering efter riksdagens godkän-
nande (prop. 1991/92:5, BoU5, rskr. 25).

□ En ramkonvention för att öka kärnsäkerheten håller på att utarbetas
inom det internationella atomenergiorganet, IAEA. Ett underlag skall
behandlas av IAEA:s styrelse i februari 1992. På svenskt initiativ ingår
slutförvaring av radioaktivt avfall i de områden som tas upp i konven-
tionsarbetet.

□ Flera konventioner för att skydda vilda djur och växter har utvidgats det
senaste året. Det gäller bl.a. ökat skydd för småvalar enligt Bonnkonven-
tionen till skydd för flyttande vilda djurarter. Inom Europarådet har en
europeisk naturvårdsstrategi utarbetats till skydd för europeiska vilda
djur och växter samt deras livsmiljöer. Inom ramen för CITES-konven-
tionen om handel med utrotningshotade arter har Sverige till 1992 års
partsmöte föreslagit att bl.a. atlantisk tonfisk skall omfattas av konven-
tionens mest restriktiva handelsregler.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

3 Miljöutvecklingen i Sverige

Miljöarbetet i Sverige utvecklas i enlighet med riksdagens miljöpolitiska be-
slut i juni 1991, vilket bl.a. innebär att varje sektor får ett allt större ansvar
för miljöutvecklingen inom det egna området. De myndigheter som arbetar
med jordbruks- och transportfrågor håller på att utveckla rutiner för egna
årliga miljörapporter. Avsikten är att dessa skall ingå i underlaget till fram-
tida miljöredovisningar.

Inom naturvårdsverket prioriteras ett nytt program för att bygga upp mil-
jöövervakningen, både på nationell och regional nivå. Som komplement till
tidigare övervakning av framför allt förekomsten av olika föroreningar kom-
mer den framtida miljöövervakningen även att inkludera hälsoeffekter och
utvecklingen i olika biotoper.

De svenska utsläppen av svaveldioxid är i dag väl nere i den nivå som mot-
svarar riksdagens beslut om mål för år 1995. Utsläppen av kväveoxider har
också minskat, men uppsatta mål till år 1995 kan endast nås under förutsätt-
ning att ytterligare åtgärder vidtas.

När det gäller koldioxid skall Sverige verka för att de totala koldioxidut-
släppen i Västeuropa år 2000 inte överstiger nuvarande nivå för att därefter
minska. De svenska utsläppen av koldioxid var år 1990 något lägre än under
åren 1988 och 1989. Enligt preliminära uppgifter minskade utsläppen av kol-
dioxid från trafiken i Sverige under 1990 och 1991.

Utsläpp av vattenföroreningar till svenska kustområden har minskat med
avseende på fosfor och metaller. Utsläppen av klorerade organiska ämnen
från massaindustrin har också minskat. Även utsläppen av kväve till kust-
vattnet har troligen gått ner något, trots att statistiken visar ökande utsläpp.
Detta beror troligen på brister i äldre statistik över kväveutsläppen.

1991 års resultatredovisning från naturvårdsverket innehåller främst upp-
gifter om förändringar av vatten- och luftburna utsläpp. Regeringen avser, i
enlighet med regeringsdeklarationen, att återkommande redovisa miljösi-
tuationen till riksdagen. Naturvårdsverket planerar att till årsskiftet 1992-
1993 göra en sammanfattande redovisning av hur miljösituationen i landet
utvecklas.

3.1 Trafik

Bränsleförbrukningen och därmed avgasutsläppen från alla typer av trans-
porter minskade påtagligt under åren 1990 och 1991 och ligger för t.ex. kol-
dioxid på 1988 års nivå. Försäljningen av drivmedel minskade med drygt
10 % under åren 1990-1991 samtidigt som trafikarbetet gick ned med ett par
procent inom både vägtrafik och sjöfart. Järnvägstrafiken minskade under
dessa år med ca 10 % och flygtrafiken med 15 %. Försäljningen av nya bilar
gick ned med ca en tredjedel under samma period.

Statens väg- och trafikinstitut kommer att i mars 1992 presentera en ny
trafikprognos, som kan ge underlag för nya utsläppsberäkningar för 1990-
talet.

Trafiksektorns arbete med att minska bl.a. avgasutsläppen skall, enligt
riksdagens beslut (prop. 1990/91:90, TU30, rskr. 345) styras av de globala,
nationella och lokala miljömål som har beslutats. En särskild strategi har
lagts fast för hur trafiksektorn skall bidra till att uppfylla målen genom att
kraftigt minska hälsofarliga och miljöstörande effekter samt begränsa kli-
matpåverkan.

I enlighet med riksdagsbeslutet utvecklas järnvägssystemet i Sverige un-
der 1990-talet för att stärka dess ställning som miljövänligt transportalterna-
tiv. Under våren och hösten 1991 har beslut fattats om nya järnvägssats-
ningar bl.a. Mälarbanan och Svealandsbanan, samt om att börja bygga Ar-
landabanan och en järnvägstunnel genom Hallandsåsen. Dessutom har rege-
ringen tidigarelagt ytterligare järnvägsprojekt, t.ex. utbyggnaden för snabb-
tåg mellan Stockholm och Malmö.

Storstädernas trafikmiljö har belysts i storstadsförhandlarnas förslag. Stat-
liga bidrag om sammanlagt 5,5 miljarder kronor har avsatts till dessa pro-
jekt. Investeringarna syftar till att förbättra storstädernas trafik- och
miljösituation.

En ansökan om att bygga en bro över Öresund kommer att bli föremål
för miljöprövning enligt naturresurslagen, miljöskyddslagen (1969:387) och

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

vattenlagen. En bred miljökonsekvensbedömning kommer därmed att ske.
Miljöprövningen skall gälla en fast förbindelses regionala påverkan och ef-
fekter på Östersjön. Avgörande i denna bedömning är att den så kallade
nollösningen vad gäller vattenströmningen mellan Östersjön och Kattegatt
kan säkerställas. Respekten för det med Danmark träffade avtalet kräver att
miljöprövningen görs med största möjliga noggrannhet. I detta sammanhang
skall även andra stater än Sverige och Danmark ha möjlighet att yttra sig om
projektet, i enlighet med den s.k. Esbokonventionen.

Luftfartsverket fick i augusti 1991 tillstånd enligt naturresurslagen för att
bygga en tredje bana vid Arlanda flygplats. I regeringens beslut ingick bl.a.
krav på att föroreningarna från den samlade verksamheten vid flygplatsen
skall begränsas. Bl.a. får utsläppen av kväveoxider och koldioxid under tio
år efter det att banan är klar, inte överstiga 1990 års nivå. Till den samlade
verksamheten räknas även marktransporter till och från flygplatsen, inkl,
den tidigare nämnda tågförbindelsen till Stockholm.

Regeringen har beslutat att även lokaliseringen av den nya flygplatsen i
Karlstad skall prövas enligt naturresurslagen.

Under år 1990 ansökte sjöfartsverket enligt naturresurslagen om att få
öppna en ny färjeled i Stockholms skärgård, den s.k. Rödkobbsleden. Ansö-
kan återkallades år 1991 sedan Värmdö kommun motsatt sig den.

En samordning av land- och sjötransporter till Stockholmsregionen skall
på regeringens uppdrag utredas av den s.k. TRANSTOCK-utredningen
(K 1991:C). Syftet är att få underlag för att uppnå effektiva och miljövänliga
lösningar för Stockholmsregionens transporter.

Regeringen har föreskrivit, i enlighet med riksdagens beslut (prop.
1990/91:90, JoU30, rskr. 338), att nya fordon skall delas in i miljöklasser efter
vilka krav på avgasrening de uppfyller. Bestämmelserna avser fordon av mo-
dell år 1993 och senare och för dessa differentieras bilaccisen till förmån för
de miljömässigt bästa klasserna. För personbilar, lätta lastbilar och bussar
motsvarar miljöklass 3 dagens krav i Sverige, miljöklass 2 svarar mot För-
enta staternas federala krav från 1994 års modeller och miljöklass 1 stämmer
överens med Kaliforniens nya krav på avgasrening. Kommande skärpta EG-
krav av motsvarande innebörd kommer att inordnas under miljöklass 2 i det
svenska miljöklassystemet. Miljöklasserna för tunga lastbilar och bussar är i
fråga om gränsvärden och provmetoder anpassade till nuvarande och kom-
mande EG-krav och omfattar i miljöklass 1 även särskilda bullerkrav.

Ett fortsatt långsiktigt utvecklingsarbete för en ökad användning av
miljöanpassad fordonsdrift aviseras i kommunikationsdepartementets bi-
laga.

3.2 Varuproduktion

Varornas miljöpåverkan, från råvaruuttag till avfallshantering, har fått rela-
tivt sett större betydelse i miljöarbetet och kräver ett omfattande internatio-
nellt samarbete. En interdepartemental arbetsgrupp analyserar utgångs-
punkterna för en långsiktig strategi för att begränsa varornas miljöpåverkan
i alla led. Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete senast den 31 maj 1992.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Varornas innehåll av hälso- och miljöskadliga ämnen

Arbetet med att avveckla och begränsa användningen av ämnen i kemiska
produkter och varor som är skadliga för hälsa och miljö fortsätter. En bättre
tillämpning av substitutionsprincipen är en huvuduppgift för kemikaliein-
spektionen. I detta arbete har 13 ämnen eller ämnesgrupper prioriterats.
Förbud och begränsningar har beslutats för kvicksilver och klorerade orga-
niska lösningsmedel. Från den 1 januari 1992 är febertermometrar med
kvicksilver förbjudna. Vissa mätinstrument och apparater med kvicksilver
har förbjudits från den 1 januari 1993. De klorerade organiska lösningsmed-
len metylenklorid, trikloretylen och tetrakloretylen har förbjudits i kemiska
produkter som säljs till konsumenter från den 1 januari 1993. Metylenklorid
och trikloretylen i produkter för yrkesmässigt bruk har förbjudits från den 1
januari 1996.

En rad åtgärder, oftast med syfte att nå överenskommelser med berörda
branscher, har vidtagits för att begränsa användningen av bly, arsenik, kreo-
sot, krom, organiska tennföreningar, ftalater, bromerade flamskyddsmedel,
klorparaffiner och nonylfenoletoxylater.

Avvecklingen av CFC och andra ozonnedbrytande ämnen följer planerna.
I november 1991 beslutade regeringen att 1,1,1-trikloretan samt haloner och
koltetraklorid förbjuds från utgången av 1994 resp. 1997. Användningen av
HCFC-22 begränsas enligt samma beslut från den 1 januari 1994. Begräns-
ningen av övriga HCFC-föreningar har notifierats under hösten 1992. De
enda områden där CFC fortfarande används är för kemtvätt, som köldme-
del, läkemedelsaerosoler och för viss skumplasttillverkning. Ar 1990 hade
CFC-användningen i Sverige minskat till 1935 ton, jämfört med 5 140 ton år
1986. Användningen av halon minskade under samma tid från 200 ton till 55
ton per år.

Begränsningsarbetet bedrivs internationellt för att få bredast möjliga upp-
slutning kring nödvändiga begränsningar. Eftersom en mycket stor andel av
de skadliga ämnena importeras till Sverige i kemiska produkter och i varor,
är samarbetet över gränserna nödvändigt för att arbetet skall kunna bedrivas
effektivt. Därmed undviks också handelshinder. Sverige har tagit på sig en
pådrivande roll i OECD:s kemikaliearbete och kommer att göra så även
inom ramen för EES-avtalet. En viktig del av detta arbete är att finna ge-
mensamma kriterier för att bedöma vilka ämnen som i första hand bör av-
vecklas.

Märkning och förpackningar

Kemiska produkter märks för närvarande med avseende på hälsofarlighet.
Kemikalieinspektionen arbetar med såväl kriterier för miljöfarlighet som
regler för miljöfarlighetsmärkning. Det sker i europeiskt samarbete. Kemi-
kalieinspektionen har beslutat om ny regler som börjar gälla under 1992.

För att underlätta konsumenternas möjligheter att välja miljöanpassade
produkter pågår sedan år 1990 ett nordiskt arbete med positiv miljömärk-
ning. En varas hela livscykel skall bedömas innan produkten kan märkas
med den nordiska symbolen för miljömärkning, en svan. Avsikten är att

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

hjälpa konsumenterna att välja de produkter som innebär minst belastning
för miljön samt att stimulera produktutveckling. Miljömärkningsstyrelsen i
Sverige har under år 1991 lagt fast krav för miljömärkning när det gäller fin-
papper, diskmaskiner, tvättmedel, knappcellsbatterier samt kedjeolja för
motorsågar. Närmast väntas kriterier för miljömärkning av toalett- och hus-
hållspapper.

Användningen av engångsförpackningar för drycker i form av PET-flaskor
skall upphöra. Hitills har 14 bryggerier fått dispens från förbudet, dock
längst till utgången av år 1992.

Förpackningsutredningen har lämnat sitt slutbetänkande (SOU 1991:76
och 1991:77) och förslagen remissbehandlas för närvarande.

Industriproduktion

Miljömålet för industriproduktionen är att industrins utsläpp av förore-
ningar inom en tioårsperiod skall minska till nivåer som inte skadar männi-
skor och miljö. Vilka utsläppsnivåer detta motsvarar måste klarläggas ge-
nom forskning och övervakning. Regeringen har gett naturvårdsverket i
uppdrag att före den 1 juli 1992 ta fram en plan för omprövning av industrins
utsläppsvillkor.

I arbetet med omprövningsplanen skall skogsindustrin prioriteras med an-
ledning av att skogsindustrin är den dominerande källan till utsläpp av klore-
rad organisk substans. Dessutom har en nordisk arbetsgrupp tillsatts för att
dels undersöka möjligheterna att minska skogsindustrins samtliga utsläpp,
dels analysera möjligheterna att helt upphöra med klorgasblekning av pap-
persmassa.

En ansökan enligt naturresurslagen om att få öppna en gruva i Laisvall i
Arjeplogs kommun avslogs av regeringen i januari 1991.1 ansökan ingick en
begäran om att leda över vatten från sjön Laisan till sjön Aisjaure. Detta
skulle ha inneburit ett ingrepp i Vindelälvens vattensystem, som är skyddat
enligt naturresurslagen.

Arbetet med att återställa miljöskadade områden fortsätter i enlighet med
naturvårdsverkets femårsprogram. Ett exempel på projekt inom program-
met är åtgärder mot fiberbankar, som innehåller PCB, i Järnsjön i Emåns
vattensystem.

3.3 Bostäder

Inom bostadssektorn fortsätter arbetet med att förbättra inomhusklimat och
energihushållning, utifrån riksdagens beslut i juni 1991. För bättre kontroll
av ventilationsluften och för information om kemiska produkter i byggmate-
rial för att underlätta byggföretags och konsumenters materialval har rege-
ringen meddelat nya föreskrifter (SFS 1991:1273 resp. SFS 1991:1276). Frå-
gan om bullernormer för inomhusmiljön kommer att utredas.

Under år 1992 fortsätter boverkets och byggforskningsrådets kampanj
”Hus och Hälsa”. Det senaste året har också byggforskningsrådet publicerat
rapporter om inomhusklimat och energihushållning.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

3.4 Energi

Riksdagens beslut i juni 1991 om energipolitiken (prop. 1990/91:88, NU40,
rskr. 373) innebar bl.a. ett program för omställning och utveckling av energi-
systemet. Programmet skall främja ökad hushållning med energi, använd-
ning av sol-, vind- och bioenergi samt utveckling av ny miljöriktig kraftpro-
duktion. Från den 1 juli 1991 kan stöd lämnas bl.a. till investeringar i bio-
bränsleeldade kraftvärmeverk, vindkraftverk, solvärmeanläggningar samt
till introduktion av energieffektiv teknik. Kraftvärmeverkens konkurrens-
kraft gentemot kondenskraftverk har stärkts genom att allmän energiskatt
inte längre tas ut på den del av bränslet som används för värmeproduktion.

Den genomsnittliga svavelhalten i den olja som säljs har sjunkit. Det beror
dels på den svavelskatt som infördes den 1 januari 1991, dels på vissa kom-
muners beslut om att införa strängare krav på svavelhalten i tjock eldnings-
olja.

En biobränslekommission har tillsatts och lämnade i november 1991 del-
betänkandet (SOU 1991:93) El från biobränslen. Betänkandet remissbe-
handlas för närvarande med sikte på en proposition under våren 1992.

Miljöklasserna för oljeprodukter ändrades från den 1 januari 1992, utifrån
bränslenas miljöegenskaper. Skattesatserna har bestämts till 90 kr./m3 för
miljöklass 1 och 290 kr./m3 för miljöklass 2.

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1991/92:67, SkU6, rskr. 99) att från
den 1 januari 1992 slopa skatten på oblandad etanol som säljs som motor-
bränsle.

Utredningen om översyn av reglerna om skattenedsättning för industrin
och växthusnäringen m.m. avslutade i november 1991 sitt arbete genom att
till regeringen överlämna betänkandet (SOU 1991:90) Konkurrensneutral
energibeskattning. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Riksdagen har nyligen på regeringens förslag ändrat den allmänna energi-
skatten så att skattepliktsgränsen för små vindkraftverk höjs från 100 kW till
500 kW (prop.1991/92:67, SkU6, rskr. 99). Ändringarna träder i kraft den 1
januari 1992.

3.5 Jordbruk och skogsbruk

Skogsstyrelsen, jordbruksverket och fiskeriverket har i sina instruktioner
fått en precisering av resp, sektors ansvar för miljöfrågorna. Myndigheterna
skall i fortsättningen utveckla delmål och åtgärdsprogram för miljöarbetet
inom sektorn. De har också ansvaret för att dessa mål följs upp. I enlighet
med riksdagens beslut (1990/91 :JoU 30, rskr. 338) har regeringen tillsatt en
interdepartemental arbetsgrupp för att analysera hur de grundläggande prin-
ciperna för intrångsersättning m.m. förhåller sig till dels en ökad hänsyn till
naturvården, dels till principen att varje sektor har ansvar för miljön inom
sitt område. Arbetsgruppen redovisar sina överväganden kring årsskiftet
1991-1992.

För att öka kunskapen om olika skyddsvärda och hänsynskrävande objekt
i skogslandskapet har skogsvårdsorganisationen inlett inventeringar av
sumpskogar och nyckelbiotoper i samråd med bl.a. naturvårdsverket.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Skogsstyrelsen har för avsikt att samordna de olika projekten till en mer all-
omfattande inventering av naturresurser i skogen.

I odlingslandskapet har bl.a. ängs- och hagmarker inventerats. Länsstyrel-
serna skall med hjälp av bl.a. denna inventering presentera ett program för
att bevara odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden.

Ett miljömål för skogsbruket skall utformas av den skogspolitiska kom-
mittén (Jo 1990:03). Efter beslut av riksdagen våren 1991 har kommittén
även fått i uppdrag att ge förslag till hur skogsmarkskalkning skall kunna
finansieras i framtiden.

Miljöeffekterna av jordbrukets omställning, som en följd av den nya livs-
medelspolitiken, utvärderas av naturvårdsverket, jordbruksverket och riks-
antikvarieämbetet. I regeringens uppdrag till myndigheterna ingår att varje
år både ge en redovisning av miljösituationen och en utvärdering av stöden
till landskapsvård och naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA). En
första redovisning skall lämnas till regeringen den 30 juni 1992. Regeringen
har tillsatt en särskild kommission (Jo 1991:97) för att förbereda en avstäm-
ning av omställningsbeslutet. Kommissionen skall bl.a. kartlägga effekterna
för svenskt jordbruk vid ett eventuellt EG-medlemskap och pröva frågan om
arealersättning som en metod för att bevara öppna landskap.

3.6 Naturvård

Naturvården har en central roll i miljöpolitiken. En proposition om att
skydda fler värdefulla älvsträckor förbereds för närvarande inom regerings-
kansliet.

Naturvårdsarbetet har innevarande budgetår fått förstärkta resurser för
att säkerställa värdefull natur, i enlighet med riksdagens beslut. För att få en
effektiv användning av resurserna arbetar naturvårdsverket med att konkre-
tisera naturvårdsarbetet, bl.a. genom att identifiera indikatorer som kan
spegla förändringar i naturmiljön och ge underlag för prioriteringar. En av
flera viktiga indikatorer är t.ex. statusen för hotade arter.

För att genomföra förändringarna av naturvårdslagen (1964:822), enligt
riksdagens beslut i juni 1991, behövs vissa utredningsinsatser. När det gäller
skyddet för småbiotoper skall naturvårdsverket i samråd med skogsstyrelsen
redovisa ett förslag senast den 30 juni 1992. Även frågan om förbud mot
markawattning i vissa delar av landet skall utredas.

Sverige har nu 22 nationalparker. År 1991 invigdes Björnlandets och
Djuröskärgårdens nationalparker.

3.7 Kulturmiljön

Vården av kulturmiljön är ett område där miljöpolitiken och kulturpolitiken
har gemensamma uppgifter. Det gäller inte minst uppgiften att bevara vär-
den i kulturlandskapet och att minska skadeverkningarna av luftförore-
ningar och försurning.

Det gäller också planeringen av den byggda miljön där kravet på miljö-
konsekvensbeskrivningar kommer att beröra åverkan på kulturvärden vid
markexploateringar. Genom anslag över tilläggsbudget har riksantikvarie-

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

ämbetet (RAÄ) under året tillförts extra medel om 50 milj. kr. för investe-
ringar i byggnadsvård, industriminnen och fornminnesplatser.

RAÄ har regeringens uppdrag att utreda hur den centrala myndighetens
roll kan stärkas när det gäller att bygga upp kunskap om kulturmiljövården
samtidigt som den regionala organisationen får ett ökat ansvar för att verk-
ställa besluten. I enlighet med detta synsätt föreslår chefen för kulturdepar-
tementet förstärkta resurser för forskning och utveckling inom RAÄ och
chefen för civildepartementet ökade anslag till länsstyrelsernas kulturmil-
jöenheter.

3.8 Utbildning och forskning

En forskningspolitisk proposition förbereds till våren 1993. Den avses om-
fatta budgetåren 1993/94-1995/96. Som ett led i förberedelserna har rege-
ringen tillsatt en särskild utredning ( M 1991:03) om den sektorsfinansierade
miljöforskningen. Utredningen skall föreslå prioritering av insatser och vara
klar senast den 30 juni 1992. Därtill har Kungl. Vetenskapsakademin fått i
uppdrag att utvärdera den svenska miljöforskningens kvalitet och inriktning.
Vetenskapsakademins utvärdering skall redovisas senast den 1 juli 1992.

Miljöundervisningen i grundskolan och gymnasiet skall utvecklas och för-
utsättningarna utreds av läroplanskommittén (1991:117).För högskolornas
del har grundutbildningsrådet fått regeringens uppdrag att följa och stimu-
lera utvecklingen av miljöutbildningen. Särskilda medel, 4 milj.kr., har före-
slagits för detta ändamål över utbildningsdepartementets huvudtitel.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

4 Decentralisering och fysisk planering

Miljöarbetet integreras allt mer i alla sektorer, samtidigt som ansvaret de-
centraliseras. I första hand har den enskilde utövaren ansvaret för miljöarbe-
tet. Från regering och myndigheter sker det en decentralisering av reglering
och kontroll från centrala statliga myndigheter till kommuner och länsstyrel-
ser. De centrala plan- och miljömyndigheternas uppgifter blir därigenom
mer inriktade på att tillsammans med sektorsmyndigheterna utveckla instru-
ment för den förebyggande miljövården och följa upp resultaten inom samt-
liga sektorer.

4.1 Planering för en god miljö

Kommunerna skall enligt plan- och bygglagen (1987:10) utarbeta översikts-
planer som tidigt kan belysa hur kommunerna hushållar med naturresur-
serna och ger förutsättningar för en förebyggande miljö- och naturvård. När-
mare 75 % av landets kommuner hade den 1 oktober 1991 antagit sin första
översiktsplan. Arbetet har bl.a. visat översiktsplanernas betydelse när det
gäller att planera bostads- och arbetsområden med hänsyn till
transportbehoven. Översiktsplanerna har vidare gjort det möjligt att be-
gränsa inverkan på natur- och kulturvärden när gasledningar, trafikleder,
etc. byggs.

En särskild utredare (M 1991: 01) har tillsatts för att belysa hur kommu-
nernas miljöarbete kan förstärkas. Det gäller både det förebyggande arbetet
och myndighetsuppgifter. Utredaren, som skall ha avslutat sitt arbete före
utgången av år 1992, skall bl.a. lyfta fram goda exempel på organisationsfor-
mer som gör att hälso- och miljöfrågorna kommer in tidigt i kommunernas
beslutsprocess.

Kommunerna arbetar sedan 1991 med att ta fram avfallsplaner som skall
ge underlag för att utveckla hanteringssystem, m.m.

Regeringen beslutade i november med stöd av naturresurslagen, att Solna
och Stockholms kommuner skall redovisa hur natur- och kulturminnesvår-
dens samt friluftslivets intressen tas till vara vid planeringen av området
kring Brunnsviken.

Länsstyrelserna fick en ny organisation den 1 juli 1991. Den innebär bl.a.
att länsstyrelsernas planeringsansvar har blivit bredare och innefattar numer
även jordbruk, fiske och kommunikationer. För att underlätta det fortsatta
utvecklingsarbetet finns en särskild utvecklingsgrupp (C 1991 :C) för länssty-
relsefrågor. När det gäller länsstyrelsernas miljöarbete är en god livsmiljö ett
av de områden som valts ut för fördjupad analys i regeringens direktiv för
länsstyrelsernas fördjupade anslagsframställningar för budgetåren 1993/94 -
1994/95.1 detta sammanhang är utvecklingen av regionala miljöanalyser och
tillsynsplaner viktiga uppgifter.

Naturvårdsverkets instruktion har ändrats från den 1 juli 1991. Natur-
vårdsverket har fått en mer renodlad och aktiv roll när det gäller att vägleda,
samordna och följa upp miljöarbetet inom alla områden. Ett par av de upp-
gifter som särskilt betonas i instruktionen är att sprida kunskaper om miljö-
forskning samt att genom miljöövervakning ta fram uppgifter som belyser
miljötillståndet.

Boverket skall under våren 1992 redovisa en utvärdering av kommunernas
översiktsplaner. Vidare har boverket utrett vilka konsekvenser trafikverkens
långsiktiga investeringsplaner har för planeringen av bebyggelse och hushåll-
ning med naturresurser. Enligt boverket visar utvärderingen att frågor om
markanvändning, naturresurser, miljö och klimat spelar en undanskymd roll
i den regionala resp, lokala beslutsprocessen.

Sedan den 1 juli 1991 gäller att viktigare förändringar av mark- och vatten-
användningen skall föregås av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt
naturresurslagen. MKB skall ge underlag för en samlad bedömning av effek-
terna för miljön, människors hälsa samt hushållningen med naturresurser.
Boverket, naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet ansvarar för utveck-
lingen av metoder för MKB och för utbildning av personal vid länsstyrelser
och andra myndigheter. En annan viktig fråga är hur MKB kommer in vid
kommunala beslut och hur MKB behöver utvecklas med anledning av EG:s
fortsatta arbete med dessa frågor.

Buller från t.ex. skotrar i fjällområden och motorbåtar i skärgårdar skall
belysas av en särskild utredare (M 1991: 02). I uppgiften ingår dels att be-
handla möjligheterna till restriktioner mot bullrande aktiviteter, dels att stu-
dera i vilka fjäll- och skärgårdsområden som det är särskilt viktigt med en
låg bullernivå. Utredningen ingår i regeringens arbete med en samlad ak-

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

tionsplan mot buller. Arbetet med aktionsplanen kommer att breddas och
intensifieras under år 1992.

4.2 Utveckling av miljötillsynen

För att stärka tillsynsarbetet skall alla företag som har tillstånd enligt miljö-
skyddslagen varje år lämna en miljörapport till tillsynsmyndigheten, dvs.
länsstyrelsen eller kommunen. Denna regel infördes år 1989 och under år
1991 har de första miljörapporterna som avser ett helt kalenderår lämnats
in.

Det är viktigt att se sambandet mellan arbetsmiljön och den yttre miljön.
För att utveckla detta och effektiviteten i tillsynsarbetet behövs en ökad sam-
verkan mellan myndigheterna som har ansvar för arbetsmiljön resp, den
yttre miljön. Regeringen har därför givit arbetarskyddsstyrelsen i uppdrag
att till årsskiftet 1991-1992 i samråd med naturvårdsverket och
kemikalieinspektionen ha kartlagt förutsättningarna för en ökad samverkan
i den regionala och lokala tillsynen av arbetsmiljön och den yttre miljön.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

5 Miljö och ekonomi

Utvecklingen av natur- och miljöräkenskaper har behandlats av miljöräken-
skapsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande (SOU 1991:38) i juni
1991. Utredningen har remissbehandlats. Regeringen avser att ge konjunk-
turinstitutet uppdraget att utveckla metoder och modeller för att redovisa de
viktigaste sambanden mellan miljö och ekonomi. En särskild samarbets-
grupp bör bildas med uppgift att stödja och påverka arbetet. Statistiska cen-
tralbyrån bör få ansvar för att utveckla miljöräkenskaper, samt att förbättra
och komplettera miljöstatistiken. Därmed inleds ett utvecklingsarbete som
skall leda till att traditionella ekonomiska data i framtiden kompletteras med
miljödata.

De statliga anslagen till miljöområdet är ett otillräckligt mått på miljöarbe-
tet i landet eftersom merparten av verksamheten utförs av företag, kommu-
ner och enskilda individer. De direkta statliga miljöanslagen uppgick bud-
getåret 1991/92 till ca två miljarder kronor. Därtill kom indirekta anslag till
miljöområdet såsom utbildningsanslag och investeringar i infrastruktur.

Industrins miljöinvesteringar är svåra att särskilja från andra investeringar
inom industrin. Förändringar av processteknik har ofta väl så stor betydelse
för miljön som införandet av filter och reningsverk. De största miljöinveste-
ringarna har hittills gjorts inom skogsindustrin, kemisk industri samt järn-
och stålindustrin. Enligt statistiska centralbyrån (SCB) uppgick industrins
investeringar i miljöskyddsåtgärder år 1988 till 2560 milj, kr., vilket betydde
att 6,5 % av de totala investeringarna skedde i form av direkta miljöinsatser.
SCB kommer att under år 1992 genomföra en ny undersökning av industrins
miljöinvesteringar.

Kostnaderna för kommunernas miljöskyddsarbete kommer att redovisas i
en SCB-undersökning som skall vara avslutad under år 1993.

Sverige har utvecklat ekonomiska styrmedel i syfte att minska miljöstör-

ningar och effektivisera skattesystemet frän miljösynpunkt. Regeringen av-
ser att föreslå en breddad användning av ekonomiska styrmedel på miljöom-
rådet. Inriktningen skall vara att produkter och verksamheter fullt ut bär
sina miljökostnader.

Genom skattereformen överfördes ca 18 miljarder kronor från inkomstbe-
skattning till beskattning av energi och av förorenande utsläpp. Många av
dessa styrmedel har införts under år 1991. Det saknas faktiska uppgifter om
vilka intäkter de hittills har medfört dels i form av inkomster, dels i form av
minskade föroreningsmängder. När det gäller beräknade inkomster för stats-
och kommunkassor dominerar koldioxidskatten, som svarar för 11,2 miljar-
der kronor. Svavelskatten omfattar ca 1,1 miljard kronor och skatten på be-
kämpningsmedel och handelsgödsel ca 272 milj. kr. Flera ekonomiska styr-
medel, såsom avgifter för kväveoxider och skattedifferentiering för bensin,
innebär inget nettotillskott för statskassan.

Under år 1991 har följande skatter beslutats av miljöskäl:

□ Miljöklasser för fordon (se s. 17)

□ Skatteklasserna för oljor har förändrats (se s. 20)

□ Ökad skattedifferentiering mellan blyad och oblyad bensin från 30 till 39
öre.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

6 Miljöutvecklingen i siffror

I det följande redovisas utsläpps- resp, användningsmängder för några äm-
nen där ny statistik tagits fram jämfört med uppgifterna i Hur mår Sverige?
(prop. 1990/91:90 Bilaga A).

Uppgifterna kommer från naturvårdsverket och avser utsläpp resp, an-
vändning i Sverige. Uppgifter om svaveldioxid och kväveoxider för 1990 är
preliminära.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

CFC CFC-användning

De streckade linjerna anger
preliminära beräkningar utifrån nya
uppgifter om sjöfartens verkliga
utsläpp av kväveoxider.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Pb=bly Zn=zink

Cd=kadmium Hg=kvicksilver

Pappersåtervinnlng (tidningar och journaler)

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Återvinning — tidningar
och journaler

■ Konsumtion 1 hushållen

□ Återvunnen mängd

* enl. Skogsindustriernas nya beräkningssätt

Ätervinnlngsgrad i hushållen 1990: 60 %

Klorerad organisk substans (AOX) från cellulosaindustrin

År	Ton AOX	kg AOX/ton prod.cellulosa
1985	19 500	4,6
1988	14 000	2,9
1990	6800	1,6
1992/93(mål)		1,5

Försurningsläge i Sveriges sjöar

Före kalkning (omkring 1980)

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

1990 (efter kalkning)

Q obetydlig

Q måttlig
fl kraftig

■ \ **r	> i ■>
? ’’l\$ l
	K <

■: \	. < p	•A. n w. /m.- H \ /'■'A n
j ■	j '/
	j '/		éw J?l y

'Dj8

»v*

i \

r \ _

v /

fyb.p 4

•W|

//* yX

ii	W 5
1 *	Bl f'/

		jlW-	jr?
	■5cy v

A. Miljö- och naturresursdepartementet m.m.

A 1. Miljö- och naturresursdepartementet

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

1990/91 Utgift 1991/92 Anslag Anslag exk mervärdes! 1992/93 Förslag	28 727000 34 217 000 1. 33 428 000 :att 48 994 000
	1991/92	Beräknad ändring
	exkl.	1992/93
	mervärdeskatt	Föredraganden
Personal	87	+ 32
Anslag 1. Förvaltningskost- nader	■ 37 463 000’	+ 9 230 000
(därav löne-kostna-(31 096 000)		( +8 256 000)
der) 2. Miljöattaché/råd	1 000 000	+ 1 301 000
Summa	38 463 000'	+ 10 531 000

1 Omräknat belopp enligt regleringsbrev den 12 december 1991.

Genom förordningen (1991:1468) om ändring i departementsförordningen
(1982:1187) har miljö- och naturresursdepartementet tillförts ärenden om
planläggning, markanvändning och bebyggelse, lantmäteri och landskapsin-
formation samt fastighetsdataverksamhet m.m. Regeringen har därvid - med
stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1991/92:100 bil.2, FiU20, rskr. 132)
att vid organisatoriska förändringar inom regeringskansliet som hänger sam-
man med ändrad fördelning av ärenden mellan departementen kunna dispo-
nera om anvisade anslag till departement och utredningar - den 12 november
1991 meddelat ändrade bestämmelser om dispositionen av förevarande an-
slag under budgetåret 1991/92.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagsbehovet för
nästa budgetår till 48 994 000 kr.

Från anslagsposten Miljöattaché/råd bekostas en tjänst som miljöattaché
vid EG-delegationen i Bryssel. Under denna anslagspost beräknar jag nu
medel även för ett miljöråd vid ambassaden i Bonn.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Miljö- och naturresursdepartementet för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 48994000 kr.

A 2. Utredningar m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag
Anslag exkl.
mervärdeskatt

1992/93 Förslag

1 Exkl. mervärdeskatt

19000000

18300000

16143 000

Reservation 2224 112*

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Med hänsyn till dels den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe-
ten, dels behovet av besparingar bör anslaget uppgå till 16143 000 kr. under
nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 16143 000 kr.

B. Miljö

Statens naturvårdsverk

I enlighet med regeringens beslut den 6 juni 1991 om kompletterande direk-
tiv för anslagsframställningen för statens naturvårdsverk (SNV) för budget-
åren 1992/93-1993/94 har naturvårdsverket lämnat en förenklad anslags-
framställning.

Arbetet inom SNV drivs vidare enligt den verksamhetsinriktning som an-
ges i riksdagens beslut (JoU 1990/91:30, rskr. 338) med anledning av 1991
års miljöpolitiska proposition 1990/91:90 En god livsmiljö samt i enlighet
med de förändringar i verkets instruktion (SFS 1991:934) som regeringen be-
slutat om med anledning av betänkandet (SOU 1991:32) Naturvårdsverkets
uppgifter och organisation.

För att ge en helhetsbild av naturvårdsverkets anslag redovisas verkets
hemställan för samtliga anslag under miljö- och naturresursdepartementets
huvudtitel. Behandlingen av dessa anslag sker under resp, anslagsrubrik.

Naturvårdsverket hemställer att för budgetåren 1992/93-1993/94 anvisas
följande medel fördelat på olika anslag.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Statens naturvårdsverk, ramanslag

Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag

Investeringar inom miljöområdet, reservations-
anslag

Miljöforskning, reservationsanslag

Landskapsvårdande åtgärder, reservationsanslag

Åtgärder mot miljöskador1,reservationsanslag
Miljöövervakning (nytt anslag)

1 Anslaget Sanering och återställning av miljöskadade områden.

762 878 000 kr.

464 150 000 kr.

270 890 000 kr.

285 168 000 kr.

494 500 000 kr.

39 760 000 kr.

120 970 000 kr.

Detta innebär att statens naturvårdsverk i huvudsak yrkar oförändrad re-
surstilldelning för de kommande två budgetåren med undantag för kalk-
ningsverksamheten, som enligt verket bör utvidgas till den omfattning som
föreslogs i verkets fördjupade anslagsframställning 1990. Verket avser i öv-
rigt genom omprioriteringar att uppfylla statsmakternas intentioner.

Förstärkning inom givna ramar bör enligt statens naturvårdsverk i princip
ske inom områdena miljöövervakning, miljöutredningar, kalkning av sjöar
och vattendrag, inköp av mark, åtgärder mot miljöskador, vård av naturre-
servat, information och utbildning samt uppföljning och utvärdering.

För att kunna genomföra dessa förstärkningar avser verket göra neddrag-
ningar på forskningsverksamheten inom försurningsområdet som i fortsätt-
ningen avses rymmas inom anslaget B 4. Miljöforskning. Ytterligare ned-
dragning avser verket att göra vad gäller naturresursinventeringar, regionalt
och nationellt miljödatasystem, som delvis får rymmas inom miljöövervak-
ningen, och ärendehandläggning.

Naturvårdsverket avser att i samråd med riksrevisionsverket föreslå rege-

ringen en uppjustering av den årliga taxan för myndigheternas arbete enligt
miljöskyddslagen. Justeringen motiveras dels av de höjda kostnaderna för
miljöövervakningen, dels av att inflationen sedan årsavgifterna introducera-
des år 1989 minskat det reala värdet av avgifterna. Verket framhåller vidare
att den svenska industrin och andra punktkällor därigenom får svara för
kostnaderna för en utvidgad miljöövervakning. Det framstår därför som na-
turligt att också skogs- och jordbruket åläggs ett motsvarande kostnadsan-
svar.

Naturvårdsverket redovisar i anslagsframställningen sin första övergri-
pande resultatredovisning. Verket har koncentrerat sin redovisning på en
uppföljning av de konkreta mål som statsmakterna fastställt för miljövården
samt en analys av hur verkets arbete bidragit till måluppfyllelsen.

Den 1 oktober och den 11 november 1991 redovisade naturvårdsverket till
regeringen vilka resurser/verksamheter som avses föras över till andra myn-
digheter med anledning av omorganisationen.

Anslagsomfördelningar bör i enlighet härmed fr.o.m. budgetåret 1992/93
ske från anslaget B 1. Statens naturvårdsverk till andra myndigheter enligt
följande.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Sveriges lantbruksuniversitet
varav för

- miljöövervakning

- radioekologi

- Grimsö forskningsstation

- databanken för hotade arter

Stockholms universitet
varav för

- miljögiftscentrum

+ 6 780 000 kr.

( + 4 292 000 kr.)

( + 352 000 kr.)

( + 1 941 000 kr.)

( + 195 000 kr.)

+ 25 688 000 kr.

( + 25 688 000 kr.)

Beträffande naturvårdsverkets utrustningsmedel via utrustningsnämnden
för universitet och högskolor fr.o.m. budgetåret 1992/93 föreslår verket att
16 % överförs till Sveriges lantbruksuniversitet och 84 % ligger kvar inom
naturvårdsverket, fördelade med 64 % till miljögiftsverksamhet och 20 %
till naturvårdsverkets övriga förvaltning.

3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Föredragandens överväganden

Förslag

Övergripande mål

Statens naturvårdsverk skall vara samlande och pådrivande i miljö-
vårdsarbetet - nationellt och internationellt. Verkets arbete skall syfta
till att säkerställa en god miljö och biologisk mångfald.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Resurser

B 1.	Statens naturvårdsverk, ramanslag 1992/93	416 301 000 kr.
B 2.	Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag 1992/93	204 484 000 kr.
B 3.	Investeringar inom miljöområdet, reserva- tionsanslag 1992/93	135 445 000 kr.
B 4.	Miljöforskning, reservationsanslag 1992/93	151 783 000 kr.
B5	Landskapsvårdande åtgärder, reservations- anslag 1992/93	247 250 000 kr.
B 6.	Sanering och återställning av miljöskadade områden, reservationsanslag 1992/93	19 880 000 kr.

Övrigt

Regeringen bemyndigas att under budgetåret 1992/93 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med förvärv av eller intrångsersätt-
ning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst
60 000 000 kr. för budgetåret 1993/94.

Planeringsram

Planeringsramen för perioden 1992/93-1993/94 beräknas till följande:

B 1. Statens naturvårdsverk, ramanslag

B 2. Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag

B 3. Investeringar inom miljöområdet, reserva-
tionsanslag

834 202 000 kr.

408 968 000 kr.

270 890 000 kr.

Resultatbedömning och slutsatser

Bakgrund

I den nya budgetprocessen ingår naturvårdsverket i budgetcykel 1. Verket
redovisade den 1 september 1990 en fördjupad anslagsframställning av-
seende budgetåren 1991/92-1993/94.

Den 1 november 1990 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utre-
dare för att utreda naturvårdsverkets uppgifter och organisation.

I avvaktan på utredningens resultat beslutade riksdagen (JoU 1990/91:30,

rskr. 338) med anledning av propositionen 1990/91:90 om en god livsmiljö,
att naturvårdverket inte skulle medges någon treårig budgetram. Natur-
vårdsverket fasades dock in i den treåriga budgetcykel som omfattar budget-
åren 1991/92-1993/94.

Den 1 april 1991 redovisade uredningen om naturvårdsverkets organisa-
tion sitt förslag i betänkandet (SOU 1991:32) Naturvårdsverkets uppgifter
och organisation. Enligt utredningen bör naturvårdsverket ges en renodlad
roll med starkare tonvikt på målstyrning, vägledning, samordning och upp-
följning.

Den 6 juni 1991 beslutade regeringen om ändring i förordningen
(1988:518) med instruktion för statens naturvårdsverk (1991:934). Detta in-
nebar ett principgodkännande av utredningens förslag.

Vidare beslutade regeringen den 6 juni 1991 om kompletterande direktiv
för statens naturvårdsverks anslagsframställning för budgetåren 1992/93—
1993/94. I direktiven angavs bl.a. följande.

Naturvårdsverket skall med anledning av regeringens strävan att stabili-
sera ekonomin enligt kompletteringspropositionen 1990/91:150, bil. 11:13 re-
dovisa rationaliseringseffekter på ca 10 milj.kr. Denna redovisning skall vara
regeringen tillhanda den 1 april 1992. Rationaliseringen skall vara genom-
förd inom den treårsperiod som anges enligt propositionen.

Naturvårdsverket skall utveckla prestationsmål och redovisningen skall
spegla effektiviteten och produktiviteten i naturvårdsverkets eget arbete.
Vidare skall naturvårdsverket följa upp Sveriges miljömål och i detta sam-
manhang analysera hur verkets arbete bidragit till måluppfyllelsen.

Omorganisation

Arbetet inom naturvårdsverket bedrivs i enlighet med de förändringar i ver-
kets instruktion som regeringen fattade beslut om den 6 juni 1991. Där fast-
ställdes också de övergripande målen för verksamheten.

Arbetet med omorganisationen löper planenligt och verket har till rege-
ringen lämnat de redovisningar som regeringen beslutade om i de komplette-
rande budgetdirektiven från den 6 juni 1991.

Resultatanalys

I anslutning till anslagsframställningen för perioden 1992/93-1993/94 har
verket i enlighet med de kompletterande direktiven inkommit med en resul-
tatanalys.

I huvudsak anser jag att verkets resultatanalys ger ett samlad bild över de
konkreta miljömål statsmakterna har satt upp samt hur dessa mål uppfylls.
Analysen ger också en uppfattning om hur verkets eget arbete bidragit till
att uppfylla målen. I några fall uppnås målen i förtid, i andra fall senare än
planerat.

Inriktningen av naturvårdsverkets fortsatta arbete med resultatanalys bör
utvecklas till att omfatta även sektorsmyndigheters och länsstyrelsers bidrag
för att uppnå Sveriges miljömål. Vägledande för verket i detta arbete bör
vara förslagen från betänkandet Naturvårdsverkets uppgifter och organisa-
tion. Där redovisas bl.a. följande.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Vi föreslår att de olika centrala statliga sektorsmyndigheterna åläggs att årli-
gen till regeringen redovisa en sammanfattande miljörapport. Miljörappor-
ten bör lämpligen ingå som del i den fördjupade anslagsframställningen vart
tredje år. Rapporterna bör inriktas på för miljöutvecklingen strategiska frå-
gor. Förslag till avgränsning, principiell struktur och inriktning för miljörap-
porten bör tas fram av resp, sektorsmyndighet i samråd med naturvårdsver-
ket. Motsvarande rapporterings- och uppföljningssystem som vi här föreslår
förvissa sektorsmyndigheter bör även införas för länsstyrelserna. Även läns-
styrelsernas miljörapporter bör knytas till deras årliga resultatredovisningar
resp, fördjupade anslagsframställningar. Förslag till principiell struktur och
inriktning för länsstyrelsernas miljörapporter bör tas fram av företrädare för
länsstyrelserna i samråd med naturvårdsverket.

Naturvårdsverket bör driva arbetet vidare med att utveckla prestationsmått
som speglar effektiviteten och produktiviteten i den interna organisationen.

Naturvård

Naturvårdsarbetet bör fördjupas och breddas.

En förbättrad kunskap om de ekologiska systemens funktion samt utveck-
ling av metoder för naturresursutnyttjande som möjliggör en bibehållen bio-
logisk mångfald kommer att bli centrala arbetsuppgifter för såväl natur-
vårdsverket som berörda sektorsmyndigheter.

Ny kunskap måste aktivt föras ut till enskilda brukare och till företagen.
Ett sådant arbete pågår på skogsområdet och bör fortlöpande utvecklas samt
utvidgas till andra sektorer.

Det är min bedömning att ansvarsfördelningen mellan naturvårdsverket
och sektorsmyndigheterna för de areella näringarna måste preciseras. Ett
vidgat sektorsansvar innebär att naturvårdsverket måste ägna mer tid åt en
positiv och konstruktiv dialog med och uppföljning av dessa myndigheters
insatser på naturvårdsområdet.

Resultatanalysen i naturvårdsarbetet bör förbättras genom utveckling av
mätmetoder för både kvantitativa och kvalitativa parametrar. Detta arbete
pågår inom såväl naturvårdsverket som sektorsmyndigheterna för de areella
näringarna och universitet och forskningsinstitutioner. Utvecklingen av mät-
bara kriterier bör fortsätta för att förbättra resultatanalysen och måluppfyl-
lelsen. Bland viktiga kriterier kan nämnas statusen för de hotade arterna,
skyddsnivån för värdefulla naturtyper och biotoper samt effektiviteten i na-
turvårdsförvaltningen.

Det omfattande arbete som pågår inför FN:s konferens om miljö och ut-
veckling år 1992 kommer att medföra ett intensifierat internationellt samar-
bete på naturvårdsområdet. Bl.a. förhandlas en konvention om bevarande
av biologisk mångfald som avses bli en heltäckande naturvårdskonvention.
Enligt vad jag erfar bedriver naturvårdsverket en fortlöpande samordning
och prioritering av sitt internationella naturvårdsarbete. Enligt min mening
bör verket inom ramen för det arbetet analysera vilka möjligheter till effekti-
visering och omprioritering som en ny global naturvårdskonvention innebär.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Miljöövervakning

Arbetet med ett nytt samlat program för miljöövervakningen har påbörjats
inom naturvårdsverket i enlighet med riksdagens miljöpolitiska beslut våren
1991 (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338). En utvärdering och vidareutveck-
ling av programmet för miljökvalitetsövervakning sker. Miljöövervakningen
utformas på nationell och regional nivå på basis av denna utvärdering. Det
internationella arbetet på området kommer enligt min bedömning att be-
höva intensifieras bl.a. som en följd av EES-avtalet och den fortsatta euro-
peiska integrationen. Det är viktigt att naturvårdsverket beaktar detta i det
pågående arbetet med översynen av miljöövervakningen. I verkets arbete
bör därvid prioritet ges åt dels harmonisering av svenska miljödata gentemot
det europeiska arbetet, dels att på olika sätt deltaga i uppbyggnaden av mil-
jöövervakning på europeisk basis.

Enligt regleringsbrevet för budgetåret 1991/92 fick naturvårdsverket i
uppdrag att redovissa ett förslag till ett framtida finansieringssystem för mil-
jöövervakningen. Frågan är dock inte löst. Ett nytt finansieringssystem är en
förutsättning för att den fortsatta utbyggnaden av den nya miljöövervak-
ningen skall kunna drivas vidare. Jag har erfarit att naturvårdsverket plane-
rar att redovisa ett förslag till regeringen senast den 1 juni 1992.

En viktig utgångspunkt för utredningsarbetet är att förorenarens ansvar
vidgas till att gälla flertalet verksamheter som påverkar miljön. Som exem-
pel kan nämnas att när det gäller den samordnade vattenkontrollen står i dag
ca 700 intressenter för kostnaderna, vilket kan jämföras med att minst 15 000
anläggningar omfattas av tillsyn enligt miljöskyddslagen. Den diffusa förore-
ningsbelastningen och miljöpåverkan via luften, markanvändningen, trafi-
ken, kemikalieanvändningen och avfallshanteringen gör att ansvaret för fi-
nansieringen måste breddas. Jag vill i detta sammanhang återigen peka på
vikten av sektorsmyndigheternas ansvar. Jag utgår därför från att natur-
vårdsverket i utredningen samverkar med sektorsmyndigheterna. Det av na-
turvårdsverket aviserade förslaget om en höjning av avgiften för myndighe-
ternas verksamhet enligt miljöskyddslagen omfattas av det samlade förslaget
till nytt finansieringssystem.

Avveckling av ozonnedbrytande ämnen

Naturvårdsverkets arbete med att genomföra den nationella avvecklingen av
vissa CFC-föreningar i enlighet med riksdagens beslut 1988 har i enlighet
med 1991 års miljöpolitiska proposition (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338)
breddats till att omfatta samtliga ozonnedbrytande ämnen. Insatser som
krävs för att stödja tillverkare och användare i arbetet med att avveckla tidi-
gare inte reglerade CFC-föreningar, halon, 1,1,1-trikloretan och koltetra-
klorid samt att till en början begränsa användningen av HCFC-föreningar
bör prioriteras av verket.

Enligt min mening kommer naturvårdsverket att behöva prioritera det in-
ternationella arbetet med att föra ut de svenska erfarenheterna med målsätt-
ningen att söka skärpa de globala awecklingsplanerna för samtliga ozonned-
brytande ämnen.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Anslag

B 1. Statens naturvårdsverk

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

1990/91 Utgift
1991/92 Anslag
1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

' Exkl. mervärdeskatt

389340866

423 776000

413299000

416301000

Reservation 9 433 0101

Anslaget har beräknats utifrån följande utgångspunkter.

I enlighet med intentionerna i utredningen (SOU 1991:30) Naturvårdsver-
kets uppgifter och organisation har naturvårdsverket föreslagit att laborato-
rieverksamhet på naturvårdsverket skall föras över till annan huvudman.
Verksamheten finansieras med medel från fjortonde huvudtitelns anslag B 1.
Statens naturvårdsverk. Från detta anslag bör därför 6 780 000 kr. föras till
Sveriges lantbruksuniversitet och 25 688 000 kr. till Stockholms universitet.

Medel för nationell miljöövervakning bör även fortsättningsvis finansieras
från anslaget B 1. Statens naturvårdsverk. För nästa budgetår räknar jag, i
enlighet med det miljöpolitiska beslutet våren 1991 med en förstärkning med
11 140 000 kr. för detta ändamål. Medel för lönekostnader på sammanlagt
7 milj. kr. som innevarande budgetår anvisas på anslagen till investeringar på
miljöområdet och sanering och återställning av miljöskadade områden bör
för nästa budgetår föras upp under förevarande anslag.

För finansiering av investeringar i ADB- och kommunikationsutrustning
beräknas statens naturvårdsverk för budgetåret 1992/93 ta upp lån i riks-
gäldskontoret på högst 23 346 000 kr. Av detta belopp beräknas 16 546 000
kr. användas för lösen av återstående kapitalskuld hos statskontoret för
ADB-utrustning som anskaffats t.o.m. innevarande budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna det övergripande målet för verksamheten inom sta-
tens naturvårdsverk i enlighet med vad jag förordat i avsnittet För-
slag,

2. till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1992/93 anvisa ett ram-
anslag på 416 301 000 kr.

B 2. Bidrag till miljöarbete

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

1 Exkl. mervärdeskatt

158 485 317

231 855 000

225 848 000

204 484 000

Reservation 113 988 9301

Under detta anslag anvisas medel för miljöåtgärder som bedrivs av andra
myndigheter än statens naturvårdsverk samt till organisationer för arbete
inom naturvårdsverkets ansvarsområde. Det gäller i stor utsträckning medel
till länsstyrelserna för återställning av skador förorsakade av luftförore-
ningar och försurning. Det gäller också medel till länsstyrelserna för regional
miljöövervakning. Över detta anslag anvisas vidare bidrag till ideella organi-
sationer inom miljövårdens område.

Statens naturvårdsverk

Naturvårdsverket föreslår förstärkta resurser till återställning av skador för-
orsakade av luftföroreningar och försurning med ytterligare 20 043 000 kr. i
enlighet med den plan verket redovisade i sin fördjupade anslagsframställ-
ning hösten 1990.

Till följd av att miljöansvaret i ökad omfattning har förts över till sektors-
myndigheterna föreslås resurser till skogsstyrelsen, livsmedelsverket och
riksantikvarieämbetet, vilka medel tidigare fördelats från anslaget B 2. Bi-
drag till miljöarbete, sökas av resp, myndighet. Dessa medel ingår således
ej i naturvårdsverkets anslagsframställning.

Föredragandens överväganden

Försurningen av mark och vatten är ett av våra mest allvarliga miljöproblem.
Nedfallet av försurande ämnen är alltjämt av betydande omfattning. Härav
kommer nästan 90 % från utlandet. En fortsatt kalkningsverksamhet är där-
för nödvändig för att minska försurningens effekter.

Jag förordar en viss uppbyggnad av kalkningsinsatserna i Norrlands inland
och fjälltrakter. Behovet av kalkningsinsatser kommer att bli omfattande
och kräva delvis ny teknik för att möta den speciella problematiken med s.k.
surstötar eller stötvis kraftig tillförsel av försurande ämnen i samband med
omfattande snösmältning. Den totala kalkningen är omfattande och verk-
samheten utvecklas successivt. Aterföring av erfarenheter från tidigare pro-
jekt och effektiviseringar genomförs kontinuerligt. Mot denna bakgrund be-
räknar jag oförändrade resurser för budgetåret 1992/93. Omkalkningar bör
ha fortsatt hög prioritet. Detta bl.a. för att inte onyttiggöra tidigare gjorda
insatser.

Medel för verksamheter inom skogsstyrelsen, livsmedelsverket och riks-
antikvarieämbetet som hittills anvisats över anslaget B 2. Bidrag till miljöar-
bete föreslås i fortsättningen bli anvisade direkt till dessa myndigheter. Till
skogsstyrelsen överförs därför 14 254 000 kr. för övervakning av skogsskador
och skogsmarkskalkning, till livsmedelsverket 2 000 000 kr. och till riksantik-
varieämbetet 8 553 000 kr. Medel för regional miljöövervakning bör även
fortsättningsvis finansieras från anslaget B 2. Bidrag till miljöarbete.

Jag föreslår en minskning av anslaget med 4 518 000 kr.avseende resurser
till regeringens disposition.

Bl.a. länsstyrelserna berörs av ett omfattande effektiviserings- och ratio-
naliseringsarbete. Länsstyrelserna har i juni 1991 fått särskilda direktiv för
fördjupade anslagsframställningar för budgetåren 1993/94-1994/95. Inom

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

ramen för det arbetet skall länsstyrelserna behandla kompetensutvecklings-
frågorna inom miljöområdet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisa ett reser-
vationsanslag på 204 484 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

B 3. Investeringar på miljöområdet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

1 Exkl. mervärdeskatt

168041 213

188000000

186585000

135445 000

Reservation -68 040 4621

Från anslaget betalas statens förvärv av värdefulla naturområden. De natur-
vårdsobjekt i statens ägo som förvärvas med medel från anslaget redovisas
på naturvårdsfonden. Naturvårdsfonden förvaltas av statens naturvårds-
verk.

Från anslaget betalas vidare ersättningar enligt naturvårdslagen
(1964:822) samt 86 och 122 §§ byggnadslagen (1947:385) i lydelse intill den
1 januari 1965. Från anslaget kan lämnas bidrag till kommuner eller kommu-
nala stiftelser för skydd av mark för naturvårdsändamål. Dessutom får ansla-
get användas för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i sam-
band med säkerställande av mark för naturvårdsändamål.

Statens naturvårdsverk

Naturvårdsverket redovisar en disposition av anslaget för perioden 1991/92 -
1993/94 samt föreslår oförändrade resurser för budgetperioden 1992/93 -
1993/94 om 270 890 000 kr. Redovisningen har senare kompletterats för att
inrymma konsekvenserna av regeringens beslut att inrätta Blaikfjällets na-
turreservat i Västerbottens län.

Naturvårdsverket pekar på att den förestående bolagiseringen av domän-
verket aktualiserar frågan om det fortsatta skyddet för de s.k. domänreser-
vaten samt frågan om skydd för annan mark av stort naturvårdsvärde i do-
mänverkets ägo. Avtal om ett skydd för ovan nämnda områden kan medföra
betydande kostnader som inte kalkylerats i den föreslagna dispositionen.

Vidare föreslår naturvårdsverket att verket under budgetåret 1992/93 skall
få ikläda staten ekonomiska förpliktelser inom en viss ram för de kommande
två budgetåren. För den kommande budgetperioden bör ett sådant bemyn-
digande omfatta två år och därefter för löpande treårsperioder. Ett sådant
bemyndigande bör omfatta 100 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag anser att den av naturvårdsverket föreslagna dispositionsplanen - med
nödvändiga justeringar för att inrymma Blaikfjällets naturreservat - för den
kommande tvåårsperioden bör ligga till grund för naturvårdsverkets arbete
med att säkerställa värdefulla naturområden. Det är enligt min uppfattning
mycket angeläget att statens förvärv av sådana markområden kan bibehållas
på dagens höga nivå. Skogsvårdsavgiften som successivt kommer att avveck-
las finansierar en del av anslaget. Inom ramen för budgetarbetet har resurser
motsvarande 20 milj. kr. omprioriterats för att göra detta möjligt.

Jag anser vidare att det är viktigt att naturvårdsverket får förbättrade möj-
ligheter att teckna avtal om markförvärv. Vid särskilda behov bör därför na-
turvårdsverket kunna hemställa hos regeringen att utöver anslaget för bud-
getåret 1992/93 få ikläda staten ekonomiska förpliktelser på högst 60 milj,
kr. för budgetåret 1993/94.

Medel för lönekostnader på 3,5 milj. kr. som tidigare beräknats under
detta anslag beräknar jag fr.o.m. budgetåret 1992/93 under anslaget B 1. Sta-
tens naturvårdsverk.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med förvärv av eller intrångsersätt-
ning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst
60000000 kr. för budgetåret 1993/94,

2. till Investeringar på miljöområdet för budgetåret 1992/93 anvisa
ett reservationsanslag på 135 445 000 kr.

B 4. Miljöforskning

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

1 Exkl. mervärdeskatt

114231 161

133190000

132524000

151783000

Reservation 97699981

Under detta anslag anvisas medel för miljöforskning. Medlen disponeras av
statens naturvårdsverk. En särskild forskningsnämnd med företrädare för
såväl forskare som avnämare beslutar om anslagets användning.

Via anslaget finansieras också statens del av den med näringslivet gemen-
samma kollektiva miljöforskningen vid Institutet för Vatten- och Luftvårds-
forskning.

Naturvårdsverket avser att, i allt större utsträckning, inrikta forsknings-
verksamheten på studier av klimatförändringars effekter, bioteknik, sam-
bandet miljö-hälsa samt miljöekonomi.

Föredragandens överväganden

Inriktningen av miljöforskningen samt forskningsanslagets storlek har för
treårsperioden 1990/91 - 1992/93 fastställts i riksdagens forskningspolitiska
beslut år 1990 (prop. 1989/90:90, JoU17, rskr. 336). Särskild vikt läggs enligt
beslutet vid den naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga miljöforsk-
ningen.

En särskild utredare (M 1991:03) har tillkallats med uppdrag att utreda
vissa forskningsfrågor inom miljöområdet. Utredaren skall bl. a. belysa hur
relevant den sektorsfinansierade miljöforskningen är för samhället och hur
resultaten sprids och används. Utredarens redovisning avses ligga till grund
för nästa forskningspolitiska beslut. Utredningens resultat skall redovisas se-
nast den 30 juni 1992.

Medel för stöd till kollektiv forskning bör även fortsättningsvis ställas till
förfogande från detta anslag. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med ett
ettårigt avtal mellan staten och Föreningen för Industriell Miljövårdsforsk-
ning (FIM). Enligt tidigare beslut företräds staten numera av naturvårdsver-
ket. Ansvaret för forskningens genomförande avses liksom hittills ligga på
Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning.

När EES-avtalet undertecknats förutses Sverige stärka och bredda samar-
betet inom ramen för gemenskapens verksamhet inom såväl forskning och
teknisk utveckling som miljö. Enligt avtalet skall detta samarbete ske som
”EFTA-staternas deltagande i EG:s ramprogram”. Från och med 1 januari
1993 kommer naturvårdsverket därför att delta i EG:s ramprogram. Verket
har uppskattat kostnaden för detta till sammanlagt 43 milj. kr. för perioden
1992/93 - 1993/94, varav 20 milj. kr. för budgetåret 1992/93. Dessa kostna-
der bör enligt min mening täckas inom ramen för de medel naturvårdsverket
förfogar över.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Miljöforskning för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 151 783 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

B 5. Landskapsvårdande åtgärder

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

1992/93 Förslag

1 Exkl. mervärdeskatt

7574 245

200000000

197 850000

247250000

Reservation 914321771

Anslaget används för bevarande av jordbruksmark av riksintresse för natur-
och kulturminnesvården. Den centrala administrationen av medlen sköts av
riksantikvarieämbetet, jordbruksverket och naturvårdsverket. Medlen för-
delas som ersättning genom civilrättsliga avtal mellan staten (länsstyrel-

serna) och enskilda jordbrukare för upprätthållen hävd av aktuella marker.
Syftet är dels att bevara natur- och kulturvärden, dels att upprätthålla ett
öppet landskap om detta är nedläggningshotat. Beslut om anslagsnivåerna
har fattas av riksdagen (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338) för perioden
1990/91 - 1992/93 om totalt 550 milj. kr. fördelat på de tre åren med 100, 200
resp. 250 milj. kr. inkl, mervärdeskatt.

Statens naturvårdsverk

Naturvårdsverket förslår i avvaktan på utvärdering av stödet en framskriv-
ning av 1992/93 års anslagsnivå för budgetåret 1993/94. Naturvårdsverket har
till regeringen i skrivelse den 16 september 1991 redovisat en analys av an-
vändningen av anslaget för det första budgetåret. De centrala verkens me-
delstilldelning för administrativa åtgärder har använts till att producera ge-
mensam information och utbildning till jordbrukare och länsstyrelser. Vi-
dare har verken tagit fram allmänna råd för tillämpning m.m. Naturvårds-
verket har givit särskilt stöd till vissa länsstyrelser för att upprätta länsvisa
bevarandeprogram. Jordbruksverket har producerat en bildserie om kött-
produktion på extensiv betesmark och givit bidrag till lantbruksuniversitetet
för en samordnad insats på betesområdet. Riksantikvarieämbetet har givit
stöd till länsstyrelserna för länsvisa bevarandeprogram.

Länsstyrelsernas utbetalning av medel till enskilda brukare har på grund
av förberedelsearbetet ännu inte kommit så långt. Den 30 juni 1991 hade
sammanlagt ca 9 milj. kr. bundits upp genom avtal med jordbrukare.

Föredragandens överväganden

Regeringen har den 20 december 1990 givit naturvårdsverket i uppdrag att i
samråd med berörda myndigheter fortlöpande följa och utvärdera miljöef-
fekterna av den nya livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr.
327). I uppdraget ingår också att utvärdera formerna för och omfattningen
av de olika stödformer som inrättats för odlingslandskapets natur- och kul-
turvärden. Regeringen har vidare i beslut den 21 november 1991 tillsatt en
särskild kommission (Dir. 1991:97) med uppgift att förbereda en avstämm-
ning av de omställningsbeslut som omfattas av 1990 års livsmedelspolitiska
beslut. I avvaktan på regeringens ställningstagande beträffande landskaps-
vårdens omfattning och form bör naturvårdsverkets totala ram för fördel-
ningsbeslut enligt tidigare riksdagsbeslut vara 550 milj. kr. för treårsperio-
den 1990/91 - 1992/93.

Till grund för fördelningen mellan länsstyrelserna ligger bl.a. att de läns-
visa programmen för bevarande av odlingslandskapet natur- och kulturvär-
den. Dessa är dock ännu inte färdigställda i alla län. Det är angeläget att
detta arbete avslutas så snart som möjligt. Som fördelningsgrund skall också
användas den jordbruksmark som är anmäld till omställning enligt 4 § lagen
(1979:425) om skötsel av jordbruksmark.

Inför nästa budgetår kommer regeringen att pröva om alla länsstyrelser
schablonmässigt skall tilldelas lika stort belopp för administration av land-
skapsvårdsmedlen och för utbildningsinsatser avseende landskapsvård eller
om fördelningen skall ske på annat sätt.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisa
ett reservationsanslag på 247 250 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

B 6. Sanering och återställning av miljöskadade områden

1990/91 Utgift 11 032 3371

1991/92 Anslag 25 000 000

1991/92 Anslag exkl. 23 380 000

mervärdeskatt

Reservation 27 986 5421,2

1992/93 Förslag 19 880 000

1 Anslaget Åtgärder mot miljöskador 1989/90

2 Exkl. mervärdeskatt

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338) skall
anslaget i huvudsak användas till genomförande av ett femårigt program för
sanering och återställning av miljöskadade områden. En fortsättning av pro-
grammet skall föregås av en utvärdering mot slutet av femårsperioden.

Statens naturvårdsverk

Statens naturvårdsverk begär i sin anslagsframställning för budgetåren
1992/93 - 1993/94 att anslaget tillförs sammanlagt 39 760 000 kr. fördelat på
19 880 000 kr. om året.

I naturvårdsverkets anslagsframställning har påtalats behovet av ökade
medel för skyddsåtgärder som tillsynsmyndighet beslutat om med stöd av
miljöskyddslagen (1969:387) i samband med företagskonkurser. Behovet av
sådana åtgärder har ökat markant under det senaste året.

Naturvårdsverket hemställer i en skrivelse den 6 november 1991 att ett
reservationsanslag inrättas fr.o.m. budgetåret 1992/93 och tillförs 15 milj.kr.
för täckande av kostnader för handräckning samt att 10 milj.kr. tillförs ansla-
get för Sanering och återställning av miljöskadade områden på tilläggsbud-
get budgetåret 1991/92.

Föredragandens överväganden

Naturvårdsverkets inledda arbete för sanering av miljöskadade områden bör
fortsätta i enlighet med den inriktning och det program som riksdagen har
lagt fast.

Ökande kostnader för handräckning i samband med företagskonkurser
med kostnadstäckning från anslaget för sanering och återställning av miljö-
skadade områden innebär ett problem som snarast måste ses över. Jag avser
inom kort föreslå regeringen att en utredning skall tillsättas för att undersöka
hur en varaktig lösning för denna typ av akutinsatser kan utformas och finan-
sieras samt utarbeta erforderliga förslag. Inriktningen bör därvid vara att
den som genom sin verksamhet kan orsaka ett skyddsingripande också skall

stå för kostnaderna för ingripandet. Utredningens förslag bör redovisas se-
nast den 31 december 1992.

Vid min medelsberäkning har jag tagit hänsyn till att jag har beräknat 3,5
milj.kr. för lönekostnader för denna verksamhet under anslaget B 1. Statens
naturvårdsverk.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sanering och återställning av miljöskadade områden för bud-
getåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 19 880 000 kr.

B 7. Koncessionsnämnden för miljöskydd

1990/91 Utgift 16 490 000

1991/92 Anslag 17 863 000

1991/92 Anslag exkl. 17 245 000

mervärdeskatt

1992/93 Förslag 18 155 000

Koncessionsnämnden för miljöskydd handlägger ärenden rörande tillstånd
till eller förbud mot miljöfarlig verksamhet. Fr.o.m. den 1 juli 1989 prövar
nämnden också beslut som överklagas från länsstyrelserna. Nämnden består
vid sådan handläggning av ordförande och tre andra ledamöter. Nämnden
har fem avdelningar.

Koncessionsnämnden har fr.o.m. budgetåret 1991/92 ramanslag med tre-
årig budgetram för perioden 1991/92-1993/94. Budgetramen för denna tre-
årsperiod har fastställts till 53 589 000 kr. inkl, mervärdeskatt, motsvarande
51 735 000 kr. exkl. mervärdeskatt.

Koncessionsnämnden pekar i sin förenklade anslagsframställning på ett
behov av att förändra arvoderingssystemet för nämndens ledamöter och er-
sättare, till följd av svårigheter att rekiytera kompetent personal.

Koncessionsnämnden hemställer i sin förenklade anslagsframställning om
ett ramanslag om 18 155 000 kr. för budgetåret 1992/93, samt ett tillägg mot-
svarde kostnadsökningarna för höjda arvoden.

Föredragandens överväganden

Övergripande mål

Verksamheten förutsätts bli oförändrad och drivas enligt nuvarande
regelsystem under återstoden av treårsperioden.

Resurser

Ramanslag 1992/93 18 155 000 kr.

Budgetram

Budgetramen för perioden 1991/92-1993/94 har beräknats till 53 589 000 kr.
inkl, mervärdeskatt, motsvarande 51 735 000 kr. exkl. mervärdeskatt.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Resultatbedömning

Nämnden redovisar kvartalsvis statistik över antalet meddelade beslut. Jag
förutsätter att det interna utvecklingsarbete som pågår inom myndigheten
leder till en verksamhetsstatistik som ger en mer adekvat prestationsuppfölj-
ning.

Slutsatser

Den pågående översynen av miljölagstiftningen kan leda till förändringar på
sikt.

Parallellt med den ordinarie verksamheten under budgetperioden bör ar-
betet koncentreras på att fullfölja det interna utvecklingsarbete som har på-
börjats i samband med arbetet med den fördjupade anslagsframställningen.
Arbetet syftar till att utveckla de interna arbetsformerna.

Vid beräkningen av budgetramen för treårsperioden 1991/92-1993/94 och
även för ramanslaget för budgetåret 1992/93 har jag i övrigt utgått från att
verksamheten skall kunna bedrivas med i princip oförändrade resurser. Jag
är medveten om koncessionsnämndens problem vad gäller arvoderingssyste-
met avseende ledamöter och ersättare hos nämnden. Jag är för närvarande
dock ej beredd att föreslå någon förändring av de arvoden som nu utgår, utan
anser att en mer samlad bedömning av frågan om ersättning till ledamöter i
statliga nämnder bör göras vid ett senare tillfälle.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1992/93
anvisar ett ramanslag på 18 155 000 kr.

Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen har för budgetåret 1992/93 lämnat en förenklad an-
slagsframställning. Kemikalieinspektionens verksamhetsplanering utgår
från vad riksdag och regering har angett om verksamhetens inriktning och
resursram för treårsperioden. Kemikalieinspektionen har dock i sin anslags-
framställning begärt utökat resursutrymme avseende vissa kostnader i an-
slutning till det europeiska integrationsarbetet ( + 650 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Övergripande mål

Det finns inte skäl att förändra de övergripande mål som har angetts
för treårsperioden 1991/92-1993/94.

Resurser

B 8. Kemikalieinspektionen, förslagsanslag 1992/93 1 000 kr.

B 9. Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen, reserva-
tionsanslag 1992/93 10 426 000 kr.

Slutsatser

Kemikalieinspektionens resultat för budgetåret 1990/91 har inte gett mig an-
ledning att föreslå någon förändring av den redan fastställda inriktningen av
verksamheten.

Resultatbudget

1 000-tal kr. exkl. mervärdeskatt

	1991/92	1992/93
KOSTNADER Produktkontroll 1. Tillsyn m.m.	30 971	33 846
2. Särskilda undersökningar	8 467	8 976
Bekämpningsmedelskontroll
3. Förhandsgranskning	8 013	8 493
4. Särskilda undersökningar	1589	1 679
5. Särskilda projekt	10 430	10 426
(Anslaget B 9 1992/93) Summa	59 470	63 420
INTÄKTER
Kemikalieavgifter	39 438	42 822
Bekämpningsmedelsavgifter	9 602	10 172
Från miljöavgifter på	10 430	10 426
bekämpningsmedel och handelsgödsel (Anslaget B 9 1992/93) Summa	59 470	63 420

Anslag

B 8. Kemikalieinspektionen

1990/91 Utgift 58 155 156

1991/92 Anslag 1 000

1992/93 Förslag 1 000

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Jag har vid min beräkning av kemikalieinspektionens kostnader utgått från
den ram för treårsperioden 1991/92-1993/94 som redovisades i den miljöpoli-
tiska propositionen våren 1991 (prop. 1990/91:90, JoU 30, rskr. 338)

Verksamheten finansieras med kemikalieavgifter, bekämpningsmedelsav-
gifter och miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Särskilda
projekt inom bekämpningsmedelskontrollen finansieras med medel från
miljöavgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Medel för dessa
ändamål bör fr.o.m. nästa budgetår av redovisningstekniska skäl tas upp un-
der ett särskilt reservationsanslag.

För finansiering av investeringar i ADB- och kommunikationsutrustning
beräknas kemikalieinspektionen för budgetåret ta upp lån i riksgäldskonto-
ret på högst 110 000 kr. Detta belopp skall användas för lösen av återstående
kapitalskuld hos statskontoret för ADB-utrustning som anskaffats t.o.m. in-
nevarande budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kemikalieinspektionen för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-
slagsanslag på 1 000 kr.

B 9. Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen

Nytt anslag (förslag) 10 426 000

Under detta nya anslag bör medel anvisas till kemikalieinspektionen för sär-
skilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen. Med hänvisning till tre-
årsbeslut för kemikalieinspektionen och till vad jag just anfört under ansla-
get B 8. Kemikalieinspektionen beräknar jag anslaget till 10426000 kr., vil-
ket innebär oförändrade resurser.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen anvisa
ett reservationsanslag på 10 426 000 kr.

B 10. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

22 000 000

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Förenta Nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972 års general-
församling för att inom ramen för FN:s miljöprogram helt eller delvis finan-
siera kostnaderna för nya miljövårdsinitiativ inom FN:s olika organ. Fon-
dens användning står under överinseende av FN:s miljöstyrelse.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 22 000 000 kr.

Bil. Visst internationellt miljösamarbete

1990/91 Utgift 13 469 000

1991/92 Anslag 15 900 000

1991/92 Anslag exkl. 15 872 000

mervärdeskatt

1992/93 Förslag 16 507 000

Anslaget disponeras för utgifter för Sveriges deltagande i vissa internatio-
nella organisationer och för internationellt samarbete inom miljöområdet.
Det internationella miljösamarbetet har stor betydelse för att åstadkomma
en förbättrad miljö i vår omvärld och i vårt land.

En fortsatt stark aktivitet förväntas inom FN:s miljöprogram bland arbets-
grupper och kommittéer rörande bl.a. biologisk mångfald. FN:s konferens
om miljö och utveckling äger rum i juni 1992 i Brasilien. Konferensen leder
sannolikt till beslut om ytterligare internationellt samarbete. Klimatsamar-
betet kommer in i en allt intensivare fas. En konvention beräknas ligga färdig
för undertecknande i juni 1992. De aktiviteter som pågår inom den interna-
tionella expertgruppen IPCC kommer att fortsätta även om de helt eller del-
vis väntas tas över av konventionen.

Det internationella marina miljöskyddssamarbetet fortsätter med stor ak-
tivitet. De aktuella konventionerna (Helsingfors-, Oslo- och Pariskonventio-
nerna) kommer att revideras under de närmaste åren. Vidare kan ett kraftigt
ökat internationellt maritimt miljösamarbete förväntas efter det åtgärdspro-
gram för Östersjön som skall tas fram som en följd av statsministerkonferen-
sen i Ronneby i september år 1990 om Östersjöns miljö.

Sverige betalar medlemsavgift till den internationella naturvårdsunionen
och deltar i möten inom unionen.

4 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 100. Bilaga 15

Arbetet med konventionen om långväga gränsöverskridande luftförore-
ningar fortsätter med sikte bl.a. på ett nytt svavelprotokoll.

För tillämpningen av den svensk-finska gränsälvsöverenskommelsen från
år 1971 finns en ständig kommission.

Miljösamarbetet inom ramen för det Nordiska Ministerrådet är viktigt och
har intensifierats under de senaste åren. För närvarande pågår en utredning
av det nordiska samarbetets framtida inriktning, främst mot bakgrund av
EES-avtalet.

Under anslaget betalas kostnader för främst statens naturvårdsverks bila-
terala samarbete med Öst- och Centraleuropa.

EES-samarbetet kommer att prioriteras särskilt när det gäller arbetet med
att utveckla nya gemensamma regler. Sverige har gjort framställning om del-
tagande i den Europeiska miljöbyrån.

Parterna till Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet och Montreal-
protokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet har etablerat en fond för
att finansiera den fortsatta verksamheten. Det svenska bidraget till denna
fond liksom kostnader för deltagande i möten betalas från detta anslag.

Kostnader för resor till möten med anledning av konventionen om gräns-
överskridande transporter av miljöfarligt avfall och det svenska bidraget till
konventionens sekretariat betalas från anslaget.

Från anslaget bekostas svenskt deltagande och medlemsavgifter också till
följande konventioner: handel med utrotningshotade djur och växter, skydd
av Europas vilda djur och växter samt naturliga boplatser, skydd av vand-
rande arter av vilda djur, skydd av våtmarker, internationella valfångstkom-
missionen och den s.k. krillkonventionen om Antarktis.

Från anslaget lämnas bidrag till svenska ideella miljöorganisationers inter-
nationella verksamhet. För budgetåret 1992/93 beräknar jag bidraget till
2milj.kr. Internationella försurningssekretariatet driver ett aktivt opinions-
arbete mot luftföroreningars skador i miljön i länder vars utsläpp bidrar till
skador i den svenska miljön. För budgetåret 1992/93 beräknar jag statens
bidrag till 2 milj.kr.

För dessa bidrag och verksamheter m.m. räknar jag med ett medelsbehov
av sammanlagt 16 507 000 kr. för nästa budgetår.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att till Visst internationellt miljösamarbete för budgetåret 1992/93
anvisa ett förslagsanslag på 16 507 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

B 12. Stockholms internationella miljöinstitut

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1992/93 Förslag

25 000 000

Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till stiftelsen Stockholms
internationella miljöinstitut (prop. 1987/88:85, JoU23, rskr. 373). I prop.
1987/88:85 har beräknats att 25 milj. kr. per år avdelas under budgetåren
1988/89-1992/93.

Stockholms internationella miljöinstitut (SEI) har till uppgift att främja
utvecklingen av ny teknik för en miljöanpassad och varaktigt hållbar ekono-
misk utveckling. Arbetet med klimat och försurningsfrågorna har varit hög-
prioriterade under senare år. SEI har etablerat ett fast samarbete med FN-
sekretariatet för förberedelserna inför 1992 års konferens om miljö och ut-
veckling. På bioteknikområdet har SEI bl.a. upprättat en panel som bistår
u-länderna i arbetet med att använda ny teknik.

Med hänsyn till att SEI har etablerat sig som en internationellt erkänd
kraft på miljöområdet bedömer jag att det bör finnas ett intresse hos andra
länder och organisationer att medverka till finansieringen av den framtida
verksamheten vid SEI.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret
1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 25 000 000 kr.

B 13. Forskning för ett avfallssnålt samhälle:
Avfallshantering

1990/91 Utgift 0

1991/92 Anslag 12 360 000

1991/92 Anslag exkl. 11990 000

mervärdeskatt

1992/93 Förslag 17 199 000

Under anslaget finansieras en med näringsdepartementet gemensam sats-
ning på ett i första hand treårigt program för forskning för ett avfallssnålt
samhälle (prop. 1989/90 ”Om forskning”, NU 40, rskr. 337). För att hantera
stödet har en myndighet bildats; programrådet för forskning för ett avfalls-
snålt samhälle. Programrådets styrelse utgörs av sex personer, varav en är
ordförande. Den praktiska hanteringen av stödet sköts av ett kansli.

Under näringsdepartementets huvudtitel anslaget F 19 beskrivs myndig-
hetens verksamhet.

Föredragandens överväganden

I enlighet med det forskningspolitiska beslutet från år 1990 beräknar jag,
med hänsyn tagen till löne- och prisomräkning, anslagen till avfallshantering
till 17199 000 kr. (exkl. mervärdeskatt). Jag har därvid beräknat en möjlig
besparing om 3 milj .kr. Jag har i denna fråga samrått med chefen för närings-
departementet som beräknat 24,6 milj. kr. (exkl. mervärdeskatt) för ansla-

get F19. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktut-
veckling.

I den forskningsproposition som regeringen har för avsikt att presentera
våren 1993 skall programrådets fortsatta verksamhet prövas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskning för ett avfallssnålt samhälle'. Avfallshantering för
budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 17199 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

B 14. Inredning och utrustning av lokaler vid vissa
myndigheter

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.
mervärdeskatt

1992/93 Förslag

1 Exkl. mervärdeskatt

11400 000

13 200 000

10 691 000

7 300 000

Reservation 2 180 3491

Från anslaget betalas kostnader för inredning och utrustning av lokaler vid
vissa myndigheter inom miljö- och naturresursdepartementets verksamhets-
område. Byggnadsstyrelsen har inredningsansvar för myndigheterna och ut-
rustningsnämnden för universitet och högskolor har utrustningsansvar.

Statens naturvårdsverk

Den 1 oktober och den 11 november 1991 redovisade naturvårdsverket vilka
resurser som bör föras över till andra myndigheter med anledning av verkets
omorganisation. Beträffande kostnadsramen För naturvårdsverkets fördel-
ning föreslår verket att fr.o.m. budgetåret 1992/93 84 % av ramen ligger kvar
inom naturvårdsverket och att resterande 16 % av ramen överförs till Sveri-
ges lantbruksuniversitet.

Inredning

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen hemställer om en kostnadsram på 900 000 kr. för ersätt-
ningsanskaffningar. Anslagsbehovet för budgetåret 1992/93 beräknas till
400000 kr.

Utrustning

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor hemställer att det i ut-
rustningsplanen för budgetåret 1992/93 förs upp en kostnadsram För natur-

vårdsverkets fördelning om 16 milj.kr. Utrustningsnämnden beräknar an-
slagsbehovet för budgetåret 1992/93 till 13 milj.kr. Ersättningsbehoven avser
huvudsakligen utrustningen till laboratorierna. Den största delen av nyan-
skaffningsbehoven avser datorutrustning för verkets olika datorsystem.

Föredragandens överväganden

Under kostnadsramen För naturvårdsverkets fördelning beräknar jag med
anledning av naturvårdsverkets omorganisation följande.

Till den, under anslaget IX13 Inredning och utrustning av lokaler vid Sve-
riges lantbruksuniversitet m.m. uppförda inredningsplanen, kostnadsramen
För byggnadsstyrelsens fördelning överförs 96000 kr.

Under sistnämnda anslag uppförda utrustningsplanen, kostnadsramen
För lantbruksuniversitetets fördelning, tillförs 1850 000 kr.

Jag förordar en kostnadsram på 800 000 kr. för budgetåret 1992/93 för in-
redning av lokaler under rubriken Statens naturvårdsverk Ersättningsan-
skaffningar m.m. För utrustning av lokaler förordar jag för budgetåret
1992/93 en kostnadsram på 6 890 000 kr. under rubriken För naturvårdsver-
kets fördelning.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag för inredning till 300 000
kr. och för utrustning till 7 milj.kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inred-
ning och utrustning av lokaler vid statens naturvårdsverk inom de
kostnadsramar som jag förordat i det föregående.

2. att till Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter
för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 7 300 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

C. Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats under anslagsrubri-
kerna:

C 1. Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
på 1 000 kr.,

C 2. Bidrag till statens strålskyddsinstitut ett reservationsanslag på
32823000 kr.,

C 3. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader ett reservations-
anslag på 1000 kr.,

C 4. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ett reserva-
tionsanslag på 1000 kr.,

C 5. Statens kärnbränslenämnd ett reservationsanslag på 1000 kr. och

C 6. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. ett för-
slagsanslag på 19573000 kr.

Statens strålskyddsinstitut, statens kärnkraftinspektion och statens kärn-
bränslenämnd har lämnat fördjupade anslagsframställningar för budgetåren
1992/93-1994/95. Myndigheterna har närmare redovisat hur vissa verksam-
heter samordnas. Möjligheterna till samordning bör belysas ytterligare. Jag
avser att återkomma till regeringen med förslag om en särskild proposition
till riksdagen i denna fråga.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1992/93 beräkna

1. till Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet ett förslags-
anslag på 1000 kr.,

2. till Bidrag till statens strålskyddsinstitut ett reservationsanslag på
32823000 kr.,

3. till Statens kämkraftinspektion: Förvaltningskostnader ett reser-
vationsanslag på 1000 kr.,

4. till Statens kämkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ett reser-
vationsanslag på 1000 kr.,

5. till Statens kämbränslenämnd ett reservationsanslag på 1000 kr.
och

6. till Visst internationellt samarbete ifråga om kärnsäkerhet m.m.
ett förslagsanslag på 19573 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

D. Fastighetsdataverksamheten

Allmänt

Genom den pågående fastighetsdatareformen byggs ett nytt, för land och
stad enhetligt, ADB-baserat fastighetsdatasystem upp. Systemet ersätter de
manuella fastighets- och inskrivningsregistren. En försöksverksamhet i Upp-
sala län påbörjades år 1971. Systemet togs där i bruk med rättsverkan den 1
januari 1976. Reformarbetet har sedan genomförts i femåriga etapper. Den
tredje etappen avslutas vid utgången av innevarande budgetår. Våren 1990
beslöt riksdagen om en fjärde och avslutande etapp av reformen. Beslutet
innebär att fastighetsdatareformen skall fortsätta i oförändrad takt efter den
tredje femårsetappen och att reformen därmed skall kunna avslutas under
hösten år 1995.

Hittills har ca 3,3 miljoner fastigheter anslutits till fastighetsdatasystemet,
vilket motsvarar 75 % av landets fastighetsbestånd. Systemet är infört i
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus,
Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Öre-
bro, Västmanlands, Gävleborgs och Västernorrlands län samt i delar av Ös-
tergötlands, Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län. Uppgifter om
planer och bestämmelser, koordinater samt taxeringsuppgifter finns dock re-
dan i dag tillgängliga via terminal för hela landet.

Organisation m.m.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har ansvaret för genomförandet
av fastighetsdatareformen i samverkan med främst domstolsverket och sta-
tens lantmäteriverk. Chef för CFD är en generaldirektör. Vid CFD finns
också en styrelse. Generaldirektören är styrelsens ordförande. Inom CFD
finns sju enheter, tekniska enheten, driftsenheten, fastighetsregisterenhe-
ten, inskrivningsregisterenheten, utvecklingsenheten, administrativa enhe-
ten och stabsenheten.

CFD skall, förutom att genomföra reformen, också svara för driften av
fastighetsdatasystemet. Vidare har CFD till uppgift att utveckla system och
metoder som gör det möjligt att utnyttja fastighetsdatasystemet inom olika
verksamhetsområden.

Verksamheten är i huvudsak förlagd till Gävle och sysselsätter där 180 per-
soner. I Kiruna och Ronneby finns enheter för utvecklingsverksamhet m.m.
med tillsammans 15 anställda.

CFD bedriver också uppdragsverksamhet, såväl inom som utom landet.
Verksamheten beräknas innevarande budgetår omsätta ca 33 milj. kr. Upp-
dragsverksamheten under budgetåren 1990/91-1992/93 framgår av följande
sammanställning.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Resultat av uppdragsverksamheten (1000-tal kr.)

	1990/91 Utfall	1991/92 Beräknat	1992/93 Beräknat
Intäkter1	29 387	33 000	40 000
Kostnader	30111	33 000	40 000
Resultat	-724	0	0
Balanserat resultat	1486	1486	1486

1 Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte
fakturerade tjänster. I kostnaderna ingår avsättningar för osäkra fordringar och
avskrivningar.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

D 1. Centralnämnden för fastighetsdata

1990/91 Utgift1 82 590 992

1991/92 Anslag1 89 607 000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt1 85 849 235

1992/93 Förslag 95 155 000

1 Anslaget XI C 1. Centralnämnden för fastighetsdata

Anslaget skall främst finansiera genomförandet av fastighetsdatareformen
och driften av fastighetsdatasystemet.

	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Beräknad ändring 1992/93
	1991/92 exkl. mervärdeskatt	Föredraganden
Anslag
1. Systemutveckling	14 900 000	+ 800 000
2. Reformgenomförande	20 800 000	+ 1300 000
3. Produktion	50 149 235	+ 7 205 765
Summa	85 849 235	+ 9 305 765

Centralnämnden för fastighetsdata

CFD föreslår att fastighetsdataverksamheten under budgetåret 1992/93 be-
drivs enligt de riktlinjer som riksdagen har fastställt. Det innebär att verk-
samheten koncentreras på att säkerställa en stabil och säker drift av fastig-
hetsdatasystemet och på reformgenomförande. Det är också viktigt att ut-
veckla system och metoder för att öka utnyttjandet av fastighetsdatasyste-
met inom olika samhällssektorer.

Reformarbetet kommer under budgetåret 1992/93 att pågå i Jönköpings,
Kronobergs, Blekinge, Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län.
Antalet fastigheter anslutna till systemet beräknas efter budgetårets slut vara
ca 3,8 miljoner, vilket motsvarar ca 85 % av fastighetsbeståndet.

CFD beräknar ett ökat medelsbehov om 4620000 kr. i oförändrat pris-
och löneläge. Tillskottet behövs enligt CFD främst för ökade driftkostnader
till följd av det stigande antalet fastigheter som ingår i fastighetsdatasyste-
met. Vidare behövs ökade resurser för utvecklingsverksamhet m.m.

Föredragandens överväganden

Jag utgår i min beräkning av anslaget för CFD från ett behov av ytterligare
medel för den successivt ökande driften. Jag beräknar, efter en planenlig real
minskning av administrationskostnaderna med 1,5 %, anslaget för nästa
budgetår till 95 155 000 kr. Därvid har jag även beräknat 150 000 kr. för eko-
nomiadministrativ utveckling.

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag presenterat en för-
söksverksamhet som innebär en ny beslutsordning och en förändrad finan-
sieringsmodell för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar. CFD
omfattas av denna försöksverksamhet. För investeringar i anläggningstill-
gångar beräknas CFD ta upp lån i riksgäldskontoret på högst 28 000 000 kr.
Av detta belopp beräknas 18 600 000 kr. användas för lösen av återstående
kapitalskuld hos statskontoret för ADB-utrustning som anskaffats t.o.m. in-
nevarande budgetår samt för lösen av ianspråktaget utrustningsanslag som
kvarstår att amortera. Något särskilt utrustningsanslag för fastighetsdata-
verksamheten behövs inte längre.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1992/93 an-
visa ett förslagsanslag på 95155 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

E. Lantmäteriet

Allmänt

Det statliga lantmäteriets huvudsakliga myndighetsuppgifter är att svara för
fastighetsbildning, fastighetsregistrering och framställning av allmänna kar-
tor och annan landskapsinformation. Lantmäteriet bedriver också uppdrags-
verksamhet i form av fastighetsvärdering, kartproduktion, flygfotografe-
ring, mätningar m.m.

Verksamheten omsatte budgetåret 1990/91 totalt ca 1 200 milj.kr. Härav
svarade den avgiftsfinansierade verksamheten, främst uppdrag och fastig-
hetsbildningsåtgärder, för ca 775 milj.kr. vilket motsvarar ca 65% av den
totala omsättningen. Återstoden finansieras genom anslag som huvudsakli-
gen används för bidrag till fastighetsbildningsverksamheten, fastighetsregi-
strering, framställning av allmänna kartor och annan landskapsinformation
samt rådgivningsverksamhet.

Produktionen av allmänna kartor m.m. bedrivs enligt den tioåriga plan
som riksdagen beslutade om våren 1984 och kompletterade våren 1991.

Organisation m.m.

Det statliga lantmäteriet omfattar statens lantmäteriverk, en överlantmätar-
myndighet i varje län, de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna och en
statlig fastighetsregistermyndighet i varje län.

Lantmäteriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fastig-
hetsbildning, fastighetsbestämning, fastighetsvärdering, fastighetssamver-
kan, fastighetsregistrering, mätningsverksamhet och allmän kartläggning.
Lantmäteriverket har också samordnande uppgifter beträffande ortnamns-
frågor och geografiska databaser.

För att ge lantmäteriverket råd i frågor om de allmänna kartorna finns ett
kartråd. Vidare finns ett ortnamnsråd som har till uppgift att stödja verket i
arbetet med att främja ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick.

Verksamheten vid lantmäteriverket är i huvudsak förlagd till Gävle. En
del av verksamheten är dock lokaliserad till andra orter. Produktion av den
ekonomiska kartan sker också i Karlskrona, Luleå och Lycksele. I Ånge har
byggts upp en kartvårdscentral. I Kiruna finns dels en enhet för upprustning
av storskaliga registerkartor, dels en enhet för produktion av tematiska kar-
tor. I Lindesberg finns en enhet för uppbyggnad av digitala databaser med
geografisk information. I Stockholm finns en enhet för uppdragsfinansierad
produktion av kartor och en kartbutik.

Överlantmätarmyndigheten har som uppgift att inom länet leda den verk-
samhet som skall skötas av de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna, ut-
öva tillsyn över mätningsverksamheten samt verka för samordning av grund-
läggande mätning och kartläggning. Överlantmätarmyndigheten tillhanda-
håller också lantmäteritjänster inom länsstyrelsen.

Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för fastighetsbildningsverksamhe-
ten. Lantmäteridistriktet är fastighetsbildningsmyndighetens verksamhets-
område. Landet är indelat i 69 lantmäteridistrikt. För särskilda fastighets-

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

bildningsuppgifter finns ytterligare 11 statliga fastighetsbildningsmyndighe-
ter, s.k. specialenheter, vilka arbetar främst med frågor med anknytning till
jord- och skogsbruk och infrastruktur.

Fastighetsregistermyndigheten skall registrera förändringar i fastighetsför-
hållandena. Det finns en statlig fastighetsregistermyndighet i varje län.

Det statliga lantmäteriet sysselsatte den 1 juli 1991 ca 3 400 personer,
varav ca 1000 vid lantmäteriverket.

Utanför den nu beskrivna statliga lantmäteriorganisationen, men under-
ordnad denna i tillsynshänseende, finns 41 kommunala fastighetsbildnings-
myndigheter och 29 kommunala fastighetsregistermyndigheter.

Lantmäteriets verksamhet är för närvarande indelad i fyra program, näm-
ligen (1) Uppdragsverksamhet, (2) Plangenomförande, (3) Landskapsinfor-
mation och (4) Försvarsberedskap. Medel tas innevarande budgetår upp un-
der elfte huvudtitelns anslag D 1. Lantmäteriet, D2. Plangenomförande,
D3. Landskapsinformation, D4. Försvarsberedskap och D5. Utrustning
m.m. Dessutom tillförs programmet Landskapsinformation medel från
nionde huvudtitelns anslag C5. Bidrag till skogsvård m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Uppdragsverksamheten

Uppdragsverksamheten bedrivs på affärsmässiga grunder. Verksamheten
under budgetåren 1990/91-1992/93 framgår av följande tabell.

Resultat av uppdragsverksamheten (1 000-tal kr.)

	1990/91 Utfall	1991/92 Beräknat	1992/93 Beräknat
Intäkter1	401331	400 000	380 000
Kostnader	395 961	400 000	380 000
Resultat	5 370	0	0
varav inrikes uppdrag	4 281	0	0
varav utlandsuppdrag	242	0	0
varav fastighetstaxering	847	0	0
Balanserat resultat	24 646	24 646	24 646

1 Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte
fakturerade uppdrag. I kostnaderna ingår beräknat behov av avsättningar för osäkra
fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för att
tillgodose avkastningskravet på statskapitalet. I intäkter och kostnader ingår inte
transaktioner som görs vid köp och försäljning av tjänster m.m. internt inom
lantmäteriet.

Plangenomförande

I programmet Plangenomförande ingår bl.a. fastighetsbildningen, vilken så
gott som helt finansieras med avgifter som tas ut enligt lantmäteritaxan
(1971:1101). Avgifterna skall täcka lantmäteriets kostnader för verksamhe-
ten.

Fastighetsbildningsverksamheten under budgetåren 1991/92-1992/93
framgår av följande tabell.

Resultat av fastighetsbildningsverksamheten (1 OOO-tal kr.)

	1990/91 Utfall	1991/92 Beräknat	1992/93 Beräknat
Intäkter1	382 083	385 000	385 000
varav anslag	15 067	12 600	12 600
Kostnader	369 930	385 000	385 000
Resultat	12 153	0	0
Balanserat resultat	17 553	17553	17 553

1 Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte
fakturerade ärenden. I kostnaderna ingår beräknade avsättningar för osäkra
fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för att
tillgodose avkastningskravet på statskapitalet.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

I programmet ingår vidare lantmäteriets medverkan i fastighetsdatarefor-
men, rådgivning, fastighetsregistrering och lantmäteritjänster inom länssty-
relserna.

Landskapsinformation

Programmet omfattar framställning av grundläggande landskapsinformation
i såväl analog som digital form som skall täcka behov inom olika samhälls-
sektorer. Huvudprodukterna utgörs av de allmänna kartorna, grundmaterial
till dessa samt databaser med geografisk och kart ografisk information. Verk-
samheten inom programmet omspänner hela kartläggningsprocessen. Här
ingår bl.a. geodetiska, fotogrammetriska, kartografiska och datatekniska ar-
beten samt utvecklings- och rådgivningsverksamhet. I verksamheten ingår
också flygfotografering och bildframställning såväl för den allmänna kart-
läggningens behov som för att tillgodose efterfrågan på flygbilder, ortofoton
m.m. inom olika samhällssektorer. Vidare ingår s. k. geodetiska riksnätsar-
beten och särskilda geodetiska projekt, bl. a. i form av internationellt forsk-
ningssamarbete.

Försvarsberedskap

Programmet omfattar främst sekretessåtgärder i form av granskning av kar-
tor och flygbilder. Programmet omfattar dessutom sådana uppgifter som
åligger lantmäteriet för att tillgodose totalförsvarets behov av landskaps- och
fastighetsinformation. Uppgifterna gäller främst beredskapsplanläggning
och förberedelser för tryckning av kartor för totalförsvaret under beredskap
och i krig.

Statens lantmäteriverk

Lantmäteriverkets anslagsframställning innebär i huvudsak att verksamhe-
ten drivs vidare i enlighet med de beslutade riktlinjerna för den pågående
treårsperioden.

Lantmäteriverket tar på nytt upp önskemålet om att få bilda bolag i den
utomlands bedrivna uppdragsverksamheten och föreslår att regeringen hos
riksdagen inhämtar bemyndigande att få besluta i sådana frågor.

Lantmäteriverket anmäler vidare i sin anslagsframställning att arbete nu

pågår med att åstadkomma den intressentfinansiering av uppbyggnaden av
digitala databaser med framför allt den ekonomiska kartans innehåll som
förordas i riktlinjerna för verksamheten. Ett sådant avtal har under hösten
1991 slutits med televerket avseende en femårsperiod. För att så snabbt som
möjligt åstadkomma uppbyggnaden av fullständiga databaser kommer om-
prioriteringar inom den ekonomiska kartläggningen att bli nödvändiga även
under andra hälften av 1990-talet, dvs. efter utgången av nuvarande tioårs-
plan, med den anslagsnivå som gäller i dag.

Verket föreslår att 1 000 000 kr. även nästa budgetår utgår till Utvecklings-
rådet för landskapsinformation för standardisering inom området geogra-
fiska informationssystem. I syfte att åstadkomma ökad samverkan och ökat
utbyte av data mellan olika intressenter inom området geografiska informa-
tionssystem föreslår verket också att sammanlagt 1 850 000 kr. skall utgå för
att ge stöd åt regionala samverkansorganisationer och för att utveckla en ka-
talog för databaser.

Slutligen begär verket medel för underhåll av riksgränsen mot Norge i en-
lighet med det förslag till avtal med Norge som utarbetats tidigare.

Föredragandens överväganden

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Övergripande mål

Det finns inte skäl att förändra de mål för lantmäteriets olika verk-
samheter som lagts fast för treårsperioden 1991/92-1993/94. Tills vi-
dare bör utlandsverksamheten inte bedrivas i bolagsform.

Resurser

E 1. Lantmäteriet, förslagsanslag 1992/93 1 000 kr.

E 2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ramanslag 1992/93
391 060 000 kr.

E 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag 1992/93
12600000 kr.

Slutsatser

Lantmäteriverkets anslagsframställning och redovisade resultat för budget-
året 1990/91 har inte gett mig anledning att föreslå någon förändring av den
redan fastställda inriktningen för verksamheten. Det är tillfredsställande att
de avgiftsfinansierade verksamheterna täcker sina kostnader. Det är också
tillfredsställande att en samverkan med intressenter i fråga om finansie-
ringen av uppbyggnaden av databaser med den allmänna kartläggningens in-
formation har kommit igång.

För lantmäteriverksamheten finns för närvarande fem anslag under elfte
huvudtiteln, varav tre ramanslag. Jag föreslår nu att de tre ramanslagen er-
sätts med ett enda. Vidare föreslår jag att medel för bidrag enligt lantmäteri-
taxan anvisas över ett särskilt förslagsanslag.

Anslag

E 1. Lantmäteriet

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

1990/91 Utgift1 0

1991/92 Anslag1 1 000

1992/93 Förslag 1 000

1 Anslaget XI D 1. Lantmäteriet

Under anslaget redovisas samtliga in- och utbetalningar för lantmäteriets
olika verksamheter. Anslaget tas upp med ett formellt belopp och får nor-
malt inte belastas.

Föredragandens överväganden

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag presenterat en för-
söksverksamhet som innebär en ny beslutsordning och en förändrad finan-
sieringsmodell för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar. Lant-
mäteriverket omfattas av denna försöksverksamhet. För investeringar i an-
läggningstillgångar beräknas lantmäteriverket ta upp lån i riksgäldskontoret
på högst 100 700 000 kr. Av detta belopp beräknas 46 700 000 kr. användas
för lösen av återstående kapitalskuld hos statskontoret för ADB-utrustning
som anskaffats t.o.m. innevarande budgetår samt för lösen av ianspråktaget
utrustningsanslag som kvarstår att amortera. Vidare utgörs 19 200 000 kr. av
ett förlängt bemyndigande att ta upp lån i riksgäldskontoret. Något särskilt
utrustningsanslag för lantmäteriet behövs inte längre.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantmäteriet för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag
på 1000 kr.

E 2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet

Nytt anslag (förslag) 391 060 000

Föredragandens överväganden

För närvarande redovisas kostnader för program 2 Plangenomförande, pro-
gram 3 Landskapsinformation och program 4 Försvarsberedskap, till de de-
lar verksamheterna finansieras över statsbudgeten, under elfte huvudtitelns
ramanslag D 2. Plangenomförande, D 3. Landskapsinformation och D 4.
Försvarsberedskap. Som framgår av vad jag tidigare anfört bör medel för
berörda ändamål fortsättningsvis anvisas över ett enda ramanslag. Ett un-
dantag utgör medel för bidrag enligt lantmäteritaxan som bör utgå över ett
särskilt förslagsanslag.

För budgetåret 1992/93 beräknar jag anslaget till 391 060 000 kr. I princip
är det resultatet av en sammanslagning samt pris- och löneomräkning av an-
slagen för ändamålen innevarande budgetår.

För det arbete med standardisering och utveckling av en katalog över da-
tabaser inom området geografiska informationssystem som initierats av Ut-
vecklingsrådet för landskapsinformation har jag beräknat ett bidrag på
700000 kr.

Jag har inte beräknat några medel för underhåll av riksgränsen mot
Norge.

Summan av anslagssparande och utnyttjad anslagskredit för elfte huvudti-
telns anslag D 2, D 3 och D 4 vid innevarande budgetårs utgång bör föras
upp som ingående anslagssparande/anslagskredit under förevarande anslag
budgetåret 1992/93.

Vid sidan av medel från förevarande anslag bör lantmäteriverket under
budgetåret 1992/93 tillföras 3 000 000 kr. för landskapsinformationsverksam-
het från nionde huvudtitelns anslag Bidrag till skogsvård m.m.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Förvaltningskostnader för lantmäteriet för budgetåret 1992/93
anvisa ett ramanslag på 391 060 000 kr.

E 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan

Nytt anslag (förslag) 12 600 000

Från anslaget bör betalas utgifter för de s.k. nedsättningsbeloppen enligt
lantmäteritaxan. Avgiften för en förrättning skall sättas ned i sådana fall då
beslut i ett fastighetsbildningsärende medför att fastigheter m.m. av mindre
betydelse inte längre behöver redovisas i fastighetsregistret. Taxebeloppen
skall också sättas ned för sådana äganderättsutredningar som länsstyrelsen
förordnar om. Kostnaderna för nedsättningarna uppgick budgetåret 1990/91
till 15 067 239 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar behovet av nedsättningsmedel budgetåret 1992/93 till
12600000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1992/93 anvisa
ett förslagsanslag på 12 600 000 kr.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

F. Övriga ändamål

F 1. Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda
miljön m.m.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

930 038*

1 380 000'

Reservation 644 1981

1992/93 Förslag 1 380 000

1 Anslaget Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. under elfte
huvudtiteln.

Från anslaget betalas kostnader för Sveriges bidrag till och deltagande i det
internationella samarbetet om boende, byggande och den fysiska plane-
ringen inom organisationer såsom t.ex. OECD, ECE, Europarådet samt
FN:s boende- och bebyggelsecenter UNCHS(Habitat). Anslaget disponeras
av miljö- och naturresursdepartementet sedan den 1 december 1991, då bo-
stadsdepartementet lades ned.

Anslaget bör fr.o.m. budgetåret 1992/93 ändra benämning till Bidrag till
internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. och föras upp under
fjortonde huvudtiteln. Den reservation som vid utgången av budgetåret
1991/92 kan finnas under anslaget Bidrag till vissa internationella organisa-
tioner m.m. bör tillföras förevarande anslag. Jag beräknar anslaget för nästa
budgetår till 1 380 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 1380 000
kr.

STATENS VA-NÄMND

Statens va-nämnd handlägger med hela landet som verksamhetsområde mål
enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar samt
mål enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem. Nämnden är lokali-
serad till Stockholm. I nämnden finns en ordförande, två ersättare för ordfö-
randen - varav en anställd - samt fem ledamöter med två ersättare för var
och en. Vid nämndens kansli finns sex anställda.

Statens va-nämnd

Va-nämnden har lämnat en fördjupad anslagsframställning för perioden
1992/93-1994/95.

I anslagsframställningen redovisar nämnden ärendesituationen den
gångna tioårsperioden. Måltillströmningen sett över en tioårsperiod har le-
gat på en relativt jämn nivå. Även om antalet ärenden har varierat från år
till år har antalet svåra och tidskrävande mål varit i huvudsak konstant. Hälf-
ten av målen avgörs genom förlikning, ofta under medverkan av nämnden,
medan återstoden avgörs efter prövning av nämnden.

Handläggningstiden har i genomsnitt varit kortare än ett år. Målbalansen
i fråga om krävande mål har dock enligt nämnden ökat något de allra senaste
åren, beroende på personalsituationen. Den ökande balansen leder enligt
nämnden till alltför långa väntetider för parterna.

Nämnden utgår i sin anslagsframställning från att arbetsuppgifterna under
den kommande treårsperioden kommer att vara av samma omfattning som
för närvarande. Möjligen kan det bli aktuellt även med mål enligt lagen om
allmänna värmesystem. Några sådana mål har ännu inte förekommit.

Va-nämnden föreslår att verksamheten under den kommande treårsperio-
den i huvudsak bedrivs på samma sätt som hittills. Verksamheten är svårra-
tionaliserad. I syfte att åstadkomma viss rationalisering i verksamheten avi-
serar nämnden förslag om ändringar i va-lagstiftningen. Anslagsnivån för
verksamheten är enligt nämnden för låg. För att skapa utrymme för att för-
bättra personalsituationen behöver anslagsnivån höjas avsevärt.

Prop. 1991/92:100

Bil. 15

Föredragandens överväganden

Förslag

Övergripande mål

Verksamheten vid va-nämnden skall i huvudsak bedrivas i de former
som gäller för närvarande. Nämnden skall till regeringen redovisa för-
slag till hur va-lagstiftningen kan förändras i syfte att åstadkomma en
mer rationell prövning.

Resurser

F 2. Statens va-nämnd, ramanslag 1992/93 4 994 000 kr.

Budgetram

Budgetramen för perioden 1992/93-1994/95 beräknas till 14 982 000 kr.

Resultatbedömning

Det material som nämnden redovisat visar enligt min mening att verksamhe-
ten klarats av på ett tillfredsställande sätt under den gångna tioårsperioden.
Den tendens till längre handläggningstider som visat sig under senare tid är
emellertid mindre tillfredsställande. Det är värdefullt om nämnden har en
resultatuppföljning som visar hur handläggningstiderna utvecklas.

Fördjupad prövning

Vad som kan förutses för den närmaste framtiden ger enligt min mening inte
grund för någon förändrad inriktning av verksamheten. Nämnden kan i
framtiden beröras av det förslag som avgiftsutredningen presenterat i betän-
kandet (SOU 1991:110) Effektiva avgifter - resursstyrning och finansiering.

Det finns emellertid inte för närvarande orsak att ompröva nämndens verk- Prop. 1991/92:100
samhet. Bil. 15

Slutsatser

Mina slutsatser i fråga om verksamheten vid statens va-nämnd är följande.

Målet för verksamheten bör vara detsamma som hittills. Tendenserna till
längre handläggningstider bör motverkas. Nämnden bör ägna större upp-
märksamhet åt möjligheterna att rationalisera verksamheten. Nämnden bör
bl.a. undersöka i vilken utsträckning ändringar i den lagstiftning som styr
verksamheten kan förenkla och rationalisera prövningen. En redovisning av
sådana förslag bör lämnas till regeringen. Nämnden bör vidare ha en upp-
följning som visar handläggningstidernas utveckling. I syfte att motverka
längre handläggningstider bör dessutom en viss anslagsförstärkning ske.

Budgetramen för perioden 1992/93-1994/95 har beräknats utifrån ett anta-
gande om oförändrade resurser under treårsperioden.

F 2. Statens va-nämnd

1990/91 Utgift1 3 483 204

1991/92 Anslag1 4 183 000

1991/92 Anslag exkl. 4 163 920

mervärdeskatt1

1992/93 Förslag 4 994 000

1 Anslaget XI B 20. Statens va-nämnd

Anslaget för budgetåret 1992/93 beräknar jag till 4 994 000 kr. Jag har i min
beräkning tagit hänsyn till att nämnden i dag har ett för litet anslag i förhål-
lande till den personal som behövs för att upprätthålla verksamheten med
acceptabla handläggningstider. Jag har vidare beräknat 50 000 kr. för ekono-
miadministrativ utveckling.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten
inom statens va-nämnd skall vara i enlighet med vad jag förordat i av-
snittet Förslag,

2. till Statens va-nämnd, för budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag
på 4994000 kr.

Översikt

Inledning

Regeringens årliga miljöredovisning

A. Miljö- och naturresursdepartementet m.m.

1. Miljö- och naturresursdepartementet, för-
slagsanslag

2. Utredningar m.m., reservationsanslag

B. Miljövård

1 Statens naturvårdsverk, ramanslag

2 Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag

3 Investeringar inom miljöområdet, reserva-
tionsanslag

4 Miljöforskning, reservationsanslag

5 Landskapsvårdande åtgärder, reservations-
anslag

6 Sanering och återställning av miljöskadade
områden, reservationsanslag

7 Koncessionsnämnden för miljöskydd, ram-
anslag

8 Kemikalieinspektionen, förslagsanslag

9 Särskilda projekt inom bekämpningsme-
delskontrollen, reservationsanslag

10 Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond,
förslagsanslag

11 Visst internationellt miljösamarbete, för-
slagsanslag

12 Stockholms internationella miljöinstitut,
reservationsanslag

13 Forskning för ett avfallssnålt samhälle:Av-
fallshantering, reservationsanslag

14 Inredning och utrustning av lokaler vid
vissa myndigheter,reservationsanslag

C. Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

1 Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverk-
samhet, förslagsanslag

2 Bidrag till statens strålskyddsinstitut, reser-
vationsanslag

	Sid. 3 6	Prop. 1991/92:100 Bil. 15
	30
48 994 000	30
16 143 000	31
65 137 000
	32
416 301 000	38
204 484 000	38
135 445 000	40
151 783 000	41
247 250 000	42
19 880 000	44
18 155 000	45
1000	48
10 426 000	48
22 000 000	49
16 507 000	49
25 000 000	50
17 199 000	51
7 300 000	52
1 291 731 000
	54
1000*	54
32 823 000*	54

Beräknat belopp

Statens kämkraftinspektion:

Förvaltningskostnader, reservationsan-

1000*

54 Prop. 1991/92:100

54 Bil. 15

•W

Kärnsäkerhetsforskning, reservations-
anslag

Statens kärnbränslenämnd, reservationsan-

slag

Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m., förslagsanslag

1000*

19 573 000*

52 400 000

Fastighetsdataverksamheten

Centralnämnden för fastighetsdata, för-
slagsanslag

95 155 000

Lantmäteriet

Lantmäteriet, förslagsanslag

Förvaltningskostnader för lantmäteriet,
ramanslag

Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsan-
slag

1000

391 060 000

12 600 000

403 661 000

Bidrag till internationellt samarbete kring
den byggda miljön, m.m., reservationsan-
slag

Statens va-nämnd, ramanslag

1 380 000

4 994 000

6 374 000

Totalt för miljö- och naturresursdeparte- 1 914 458 000
mentet

Beräknat belopp

gotab 40421, Stockholm 1992

Bilaga 16 till budgetpropositionen 1992

Riksdagen och dess myndigheter m.m.

(femtonde huvudtiteln)

Prop.

1991/92:100

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991

Föredragande: statsrådet Wibble

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
såvitt avser riksdagen och dess myndigheter m.m.

Riksdagens förvaltningskontor har den 4 december 1991 överlämnat förslag
till de anslag som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess myn-
digheter m.m. för budgetåret 1992/93. Riksdagens förvaltningskontor har
upprättat en sammanställning över förslagen, vilken bör fogas till protokol-
let i detta ärende som bilaga 16.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att pröva de förslag till anslag som har avgetts av riksdagens förvalt-
ningskontor.

1 Riksdagen 199192. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16

Riksdagen och dess myndigheter m.m.

Sammanfattning

För budgetåret 1992/93 har gjorts en uppräkning av anslagen för bl.a. leda-
möternas inrikes och utrikes resor. Cirka 10 milj.kr. har beräknats för den
interparlamentariska unionens internationella konferens i Stockholm hösten
1992. Därutöver har anslagen uppräknats med de merkostnader som är för-
anledda av att antalet partier i riksdagen utökats. Beslutet i riksdagen om
utökat kontorshjälpsstöd har fört med sig ökade kostnader för nya lokaler,
kontorsutrustning, telekostnader m.m.

Förvaltningskostnaderna ökar med ca 25 milj.kr. varav merparten hänförs
till re- och nyinvesteringar inom ADB-området. Tryckerikostnaderna ökar
kraftigt främst beroende på att antalet trycksidor beräknas ligga på en fort-
satt hög nivå. Medel avsätts för projektering av utbildningsdepartementets
lokaler inför riksdagens övertagande. För fortsatt reinvestering av riksda-
gens säkerhetsanläggning beräknas 11,7 milj.kr.

Förändringarna i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 fram-
går av följande sammanställning:

Prop.

1991/92:100

Bilaga 16

Anvisat exkl. mervärdeskatt 1991/92	Förslag 1992/93	Förändring
A. Riksdagen 625 648 000	647 465 000	+ 21 817 000
B. Riksdagens myndigheter 57 349 000	61 377 000	+ 4 028 000
682 997 000	708 842 000	+ 25 845 000

Anslagen

A. Riksdagen

A 1. Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

224 018 842

255 590 000

248 512 000

259 468 000

Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten
till riksdagens ledamöter, arbetsgivaravgifter, pensioner samt inkomstgaran-
tibelopp åt f.d. riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar
vid resor inom Sverige, sjukvårdskostnader, kostnader för riksdagsledamö-
ternas deltagande i Europarådets verksamhet samt EFTA-delegationen
m.m. I detta anslag ingår slutligen medel för ledamöternas språkutbildning.

Med hänsyn till beräknade prisökningar bör anslaget föras upp till
259 468 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m. för budgetåret
1992/93 anvisas ett förslagsanslag på 259 468 000 kr.

Prop.

1991/92:100

Bilaga 16

A 2. Riksdagsutskottens resor utom Sverige

1990/91 Utgift 4 893 169 Reservation 1 998 369'

1991/92 Anslag 16 200 000

1991/92 Anslag exkl. 16 200 000

mervärdeskatt

1992/93 Förslag 1 000

Från anslaget finansieras utskottens utrikes resor. Förutom nordiska resor
beräknas varje utskott företa en utlandsresa under valperioden. Riksdagen
har tidigare beslutat om en ram för valperioden 1991/92-1993/94 på
16 200 000 kr. Medlen disponeras under en treårsperiod som reservationsan-
slag.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1992/93
anvisas ett reservationsanslag på 1 000 kr.

A 3. Bidrag till studieresor

1990/91 Utgift	795 690
1991/92 Anslag	700 000
1991/92 Anslag exkl.	700 000
mervärdeskatt
1992/93 Förslag	800 000

Från detta anslag ges bidrag i form av stipendier till riksdagsledamöternas
enskilda studieresor. Stipendierna, som beviljas med högst två tredjedelar
av resekostnaden, beslutas av talmanskonferensen.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Bidrag till studieresor för budgetåret 1992/93 anvisas ett för-
slagsanslag på 800 000 kr.

A 4. Bidrag till IPU, RIFO m.m.

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

1 625 260

1 746 000

11802 000

Från anslaget finansieras bidrag till nedanstående verksamheter.

'Exkl. mervärdeskatt.

Riksdagens interparlamentariska grupp (IPU)

Medelsbehovet för den interparlamentariska gruppen beräknas för budget-
året 1992/93 till 1 359 000 kr. för fasta avgifter till IPU och ökade resekostna-
der. Sverige kommer att vara värd för den IPU-konferens som skall äga rum
hösten 1992 och kostnaderna för denna konferens beräknas till 9 931 000 kr.

Prop.

1991/92:100

Bilaga 16

Sällskapet Riksdagsmän och forskare (RIFO)

RIFO är ett forum för kontakt och information mellan riksdagsmän och fors-
kare. Anslaget finansierar bl.a. viss extern handläggar- och biträdeshjälp.

Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1992/93 till 497 000 kr.

Utrikespolitisk informationsverksamhet

Bidraget är avsett för kostnader avseende informations- och studieverksam-
het inom riksdagen i utrikespolitiska frågor.

Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1992/93 till 15 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret 1992/93 anvisas
ett förslagsanslag på 11 802 000 kr.

A 5. Bidrag till partigrupper

1990/91 Utgift 42 345 520

1991/92 Anslag 52 011000

1991/92 Anslag exkl. 52 011 000

mervärdeskatt

1992/93 Försl ag 5 3 600 000

Från anslaget finansieras kontorshjälpsstöd till riksdagens ledamöter och
stöd i övrigt till riksdagspartiernas kanslier. Grunderna för beräkning av bi-
draget framgår av riksdagens förvaltningskontors förslag 1988/89:13
(1988/89:KU16). För budgetåret 1992/93 beräknas kontorshjälpsstödet till
35 177 000 kr. och grund- och mandatbidraget till partigrupperna till
18 423 000 kr., totalt 53 600 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Bidrag till partigrupper för budgetåret 1992/93 anvisas ett för-
slagsanslag på 53 600 000 kr.

A 6. Förvaltningskostnader

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

213 616 733

242 869 000

222 427 000

259 660 000

	1991/92	Ändring 1992/93
Personal	444'	-

Prop.

1991/92:100

Bilaga 16

	Utgift 1990/91	Anslag 1991/92	Anslag exkl. mervärdeskatt 1991/92	Förslag 1992/93
Förvaltningskostnader	220592 465	255 023 000	234 468 000	272 221 000
(därav lönekostnader)	(122 095 712)	(131 734 000)	(131 734 000)	(142 085 000)
Avgår intäkter under	6 975 732	12154 000	12 041 000	12 561 000
anslaget
Summa	213 616 733	242 869 000	222 427 000	259 660 000

Från anslaget utgår medel för riksdagsförvaltningen exkl. kostnaderna för
riksdagstrycket. Kostnaderna avser bl.a. löner, resor, lokaler, ADB, biblio-
tek, informationsverksamhet samt tidningen Från Riksdag & Departement.

Budgetförslaget syftar till att det parlamentariska arbetet kan bedrivas ef-
fektivt och rationellt samt till att skapa goda arbetsförhållanden för riksda-
gens ledamöter. Dessutom skall information ges om riksdagens arbete och
dess arbetsformer.

Inom administrationen innebär budgetförslaget en fortsatt utveckling av
de administrativa rutinerna i syfte att rationalisera verksamheten. Inom ut-
bildningsområdet avsätts medel för en fortsatt språkutbildning och kompe-
tensutveckling.

Betydande insatser har under senare år gjorts på den tekniska utrust-
ningen. För ledamöterna har möjligheterna till datorisering såväl i arbets-
rummen i riksdagshuset som i hemmen samt tillgång till telefaxutrustning
och mobiltelefoner visat sig få mycket positiva effekter. Utvecklingen inom
dataområdet kommer under budgetåret att innebära en utvidgning avseende
bl.a. olika tillämpningar inom dokumenthantering, administrativa rutiner,
persondatorer i nätverket och persondatorer i ledamöternas hem.

I budgetförslaget ingår medel för angelägna förbättringar av riksdagens
datasäkerhet. Vidare föreslås investeringar för ersättning av äldre datorut-
rustning och terminaler. Riksdagen har under de senaste åren investerat ca
50 milj.kr. i datorutrustning. Den praktiska livslängden för sådan utrustning
varierar men är i genomsnitt fem år. Planerad reinvestering av datorutrust-
ning är angelägen och innebär inte någon ambitionshöjning. Beräknad rein-
vestering av datorutrustning uppgår till 10,5 milj.kr. vilket motsvarar mer än
hälften av investeringarna inom ADB-området.

För utredningstjänsten och riksdagsbiblioteket innebär budgetförslaget en
i stort sett oförändrad verksamhetsnivå. En viss reducering av bibliotekets
omfattande prenumeration av tidskrifter m.m. förutsätts emellertid.

På informationsområdet beräknas medel bl.a. för en ny bok om riksda-
gen, dess historia och verksamheten i dag.

Enligt förvaltningsstyrelsens bedömning föreligger behov av en personal-
mässig förstärkning enligt följande.

Skattereformen har medfört ett betydande merarbete inom löne- och eko-
nomiadministrationen. Detta gäller i särskilt hög grad frågor rörande leda-
möterna. Personalresurserna är otillräckliga så länge skattemyndigheternas

1 Inkl, omvandlade arvodestjänster till lönetjänster.

nuvarande behov av dokumentation och registrering kvarstår. Härtill kom-
mer - som en konsekvens av det senaste valet - ett betydande merarbete
avseende tillämpning, dokumentation och uppföljning av reglerna om in-
komstgaranti för f.d. riksdagsledamöter. Det samlade behovet av personal-
mässig förstärkning för dessa ändamål har bedömts motivera en tjänst som
lönc- och pcnsionshandläggare.

I det föregående har redovisats utvecklingen avseende riksdagens datori-
sering. Samtliga ledamöter beräknas inom kort förfoga över en persondator
i hemmet. Vidare planeras en successiv övergång till persondatorer i riks-
dagshuset. Den egna kompetensen på persondatorområdet måste därför för-
stärkas. Vidare krävs ytterligare en servicetekniker. Det bör nämnas att riks-
dagen hittills har gjort betydande besparingar genom att kunna disponera
egen personal för rådgivning, installation och reparation m.m.

För att åstadkomma en mer aktuell och säkrare utgivning av Från Riksdag
& Departement har genom datoriseringen vissa arbetsmoment flyttats från
tryckeriet till tidningens redaktion. Detta innebär en reducering av kostna-
derna på tryckeriet, men också behov av i stort sett motsvarande insats på
redaktionen.

Slutligen bör nämnas behovet av en förstärkt telefonsvararservice för all-
mänhet, myndigheter, massmedia m.m. inom informationsenheten. Antalet
inkommande telefonsamtal har ökat betydligt och uppgår under riksmötes-
tid till ca 150 om dagen. Befintlig personal klarar inte detta på ett tillfreds-
ställande sätt.

Enligt styrelsens uppfattning bör en successiv omfördelning av de samlade
personalresurserna på sikt kunna tillgodose de ovan redovisade behoven.
Det får ankomma på kontorets ledning att vid varje uppkommande tillfälle
(pensionsavgångar, vakanser m.m.) ingående pröva förutsättningarna för en
sådan omfördelning av personalresurserna.

Önskemål om nya permanenta föredragandetjänster i utskottsorganisatio-
nen bör anstå i avvaktan på de överväganden beträffande resurserna vid ut-
skotten som den av talmanskonferensen tillsatta riksdagsutredningen kom-
mer att presentera (1989/90:KU36 och 1989/90:FiU39).

Förvaltningsstyrelsen har inrättat ett antal tjänster som arvodestjänster
för tillsvidareanställning. Denna form har tillämpats främst för verksamhet
som till en början varit av mindre permanent karaktär, t.ex. förstärkning
inom riksdagens internationella sekretariat, informationssekreterare hos tal-
mannen samt egen transportservice för talman och vice talmän. Medel har
beviljats av riksdagen för dessa tjänster. Eftersom förvaltningskontorets åta-
gande mot de tjänstemän som förordnats på dessa tjänster är detsamma som
vid normalformen lönetjänst samt att tjänsterna numera krävs för att uppe-
hålla en verksamhet av mer långsiktig karaktär har styrelsen beslutat om-
vandla arvodestjänsterna till lönetjänster. I fortsättningen kommer riksda-
gen därmed att endast ha en form för tillsvidareanställning.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisas ett för-
slagsanslag på 259 660 000 kr.

Prop.

1991/92:100

Bilaga 16

A 7. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

1990/91 Utgift 659 758

1991/92 Anslag 262 000

1991/92 Anslag exkl. 210 000

mervärdeskatt

Reservation 145 6121

Prop.

1991/92:100

Bilaga 16

1992/93 Förslag 225 000

Från anslaget bekostas utgivningen av otryckta ståndsprotokoll.

Anslaget bör föras upp med 225 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1992/93
anvisas ett reservationsanslag på 225 000 kr.

A 8. Riksdagens byggnader

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

23 811 656

26 900 000

21 900 000

25 610 000

Reservation 1 490 7751

Från anslaget bekostas investeringar i riksdagens byggnader för ombygg-
nads- och kompletteringsåtgärder samt för konstutsmyckning. Budgetförsla-
get innebär bl.a. fortsatt utredning avseende lägenheter till riksdagsledamö-
terna.

Inom fastighetsområdet kommer planeringen för utvidgade lokaler inom
kvarteret Neptunus att innebära projektering av en kulvert under Mynttor-
get. Riksdagen kommer vidare att överta fastigheterna i kvarteren Cephalus
och Neptunus samt Bonniervillan på Djurgården. Igångsättande av bostads-
byggandet vid Slussen för ledamotsbostäder planeras. Erforderlig reinveste-
ring av säkerhetsanläggningen beräknas till 11,7 milj.kr. för budgetåret. En
kompletterad säkerhetsanläggning kommer även att omfatta fastigheten vid
Neptunus. Anslaget bör föras upp med 25 610 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens byggnader för budgetåret 1992/93 anvisas ett re-
servationsanslag på 25 610 000 kr.

1 Exkl. mervärdeskatt.

A 9. Riksdagstryck

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

33 423 387

38 470 000

29 313 000

36 299 000

Prop.

1991/92:100

Bilaga 16

	Utgift 1990/91'	Anslag 1991/92	Anslag exkl. mervärdeskatt 1991/92	Förslag 1992/93
Kostnader för riksdagstrycket	48 026 805	45 970 000	36 813 000	44 299 000
Avgår intäkter under anslaget	14 603 418	7 500 000	7 500 000	8 000 000
Summa	33 423 387	38 470 000	29 313 000	36 299 000

Från anslaget finansieras kostnader för produktion och distribution av riks-
dagstrycket samt för elektronisk lagring och elektronisk distribution av dessa
tryckalster. Intäkterna från försäljning av riksdagstryck beräknas uppgå till
8 milj.kr. Fr.o.m. den 1 juli 1992 kommer riksdagstrycket att försäljas också
i elektronisk form via publika databaser och i form av CD/ROM-skivor. De
publika databastjänsterna kommer också att omfatta information från rege-
ringskansliet vars kostnader för sådana tjänster därmed beräknas minska
med ca. 250 000 kr. De ökade kostnaderna i förhållande till budgeten för
innevarande budgetår motiveras av att kostnaderna till följd av en kraftig
volymökning tidigare budgeterats för lågt.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagstryck för budgetåret 1992/93 anvisas ett förslagsan-
slag på 36 299 000 kr.

1 Kostnader och intäkter för 1990/91 är hänförbara till anslaget A 6. Vissa kostnader
för mervärdeskatt ingår i utfallet.

B. RIKSDAGENS MYNDIGHETER

B 1. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

Prop.

1991/92:100

Bilaga 16

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

26 102 674

25 544 000

25 017 000

27 595 000

Riksdagens ombudsmän övervakar att de som utövar offentlig verksamhet
efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden.
Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lagstiftningen avhjälps.

	1991/92	Ändring 1992/93
Chefsjustitieombudsman	1	-
Justitieombudsmän	3	-
Personal	53	-
	57

	Anslag 1991/92	Anslag exkl. mervärdeskatt 1991/92	Förslag 1992/93
Förvaltningskostnader	22 567 000	22 040 000	24 328 000
(därav lönekostnader)	(19 352 000)	(19 352 000)	(20 868 000)
Lokalkostnader	2 977 000	2 977 000	3 267 000
Summa	25 544 000	25 017 000	27 595 000

Ämbetet har i anslagsframställningen redovisat ett treårigt huvudförslag för
åren 1992/93-1994/95 men framfört starka skäl för att inte det s.k. huvudför-
slaget skall tillämpas vid beviljande av anslag för budgetåret 1992/93. Ämbe-
tet har yrkat detta för att få disponera medel för att ytterligare intensifiera
verksamheten i olika hänseenden. Detta gäller för att JO-ämbetet lika effek-
tivt som tidigare skall kunna handlägga inkommande klagomål från enskilda
trots att antalet klagomål för andra året i följd ökat mycket markant och un-
der innevarande och närmast kommande verksamhetsår beräknas överstiga
4 000. Det är även av synnerlig vikt att JO:s inspektionsverksamhet, som har
en klar rättssäkerhetsbefrämjande effekt, får fortgå kontinuerligt. Vidare
framhålls att JO måste ha tillräckliga resurser för att kunna ta de initiativ
som föranleds av sådana särskilda händelser i samhället som naturligen bör
bli föremål för JO:s uppmärksamhet. För att ytterligare effektivisera driften
och datautvecklingen av JO:s dataanläggning har JO inlett ett datatekniskt
samarbete med riksdagens förvaltningskontors ADB-enhet fr.o.m. budget-
året 1991/92.

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, för budget-
året 1992/93 anvisas ett förslagsanslag på 27 595 000 kr.

B 2. Riksdagens revisorer och deras kansli

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

10 468 976

10 991 000

10 848 000

11413 000

Prop.

1991/92:100

Bilaga 16

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska den
statliga verksamheten. Dessutom granskar revisorerna som externrevisorer
riksbanken, den inre riksdagsförvaltningen, riksdagens ombudsmän och
Nordiska rådets svenska delegation samt Stiftelsen Riksbankens jubileums-
fond.

1991/92

Ändring

1992/93

Personal

	Ramanslag 1991/92	Ramanslag exkl. mervärdeskatt 1991/92	Förslag 1992/93
Förvaltningskostnader	10 991 000	110 848 000	11 413 000
(därav lönekostnader)	(7 512 000)	(7 512 000)
Summa	10 991 000	10 848 000	11413 000

I anslagsframställningen understryker revisorerna det växande behovet av
förvaltningsrevision från riksdagens sida, till följd av bl.a. de förändringar
som sker av styrsystemen i den offentliga sektorn och de ökade kraven på
omprövning av många verksamheter inom den offentliga sektorn. Det ingår
emellertid i uppgifterna för den s.k. riksdagsutredningen att se över riks-
dagsrevisorernas organisation, resurser och samverkan med andra riksdags-
organ. Mot denna bakgrund har revisorerna valt att för budgetåret 1992/93
lägga fram en anslagsframställning som avser endast ett budgetår och inte
innehåller några förslag till större förändring av resurserna. Med hänvisning
till den knapphet på konsultmedel som uppkommit till följd av en successivt
ökande aktivitet i granskningsverksamheten begär revisorerna att anslaget
för budgetåret 1992/93 förstärks med 200 000 kr. Dessutom yrkas att ett i
anslagsframställningen redovisat s.k. huvudförslag inte tillämpas såvitt avser
besparing på 1,5 % (+ 168 000 kr.).

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor har inte något att erinra mot riksdagens revi-
sorers medelsberäkning och föreslår

att till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret 1992/93
anvisas ett ramanslag på 11 413 000 kr.

B 3. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

6 983 910

7 963 000

7 767 000

8 759 000

Prop.

1991/92:100

Bilaga 16

Nordiska rådet, vars verksamhet regleras i samarbetsöverenskommelsen
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavtalet)
1962 med ändringar 1971, 1974, 1983 och 1985 är ett samarbetsorgan för de
nordiska ländernas parlament och regeringar. Rådet tar initiativ i nordiska
samarbetsfrågor och är ett rådgivande och kontrollerande organ i frågor som
rör samverkan mellan några eller alla de fem nordiska länderna inkl, de
självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Rådet avger re-
kommendationer och yttranden till Nordiska ministerrådet och till de nor-
diska ländernas regeringar.

1991/92

Ändring

1992/93

Personal

-2

	Anslag 1991/92	Anslag exkl. mervärdeskatt 1991/92	Förslag 1992/93
Förvaltningskostnader	7 281 000	7 085 000	7437 000
(därav lönekostnader)	(3 880 000)	(3 880 000)	(3 998 000)
Lokalkostnader	682 000	682 000	1 322 000
Summa	7 963 000	7 767 000	8 759 000

Nordiska rådets medelsbehov har, i avvaktan på övergång till den nya bud-
getprocessen 1993/94, beräknats efter ett ettårigt förslag som innebär att me-
delstilldelningen under 1992/93 minskats med 1,5 procent. Av anslagsposten
1 föreslås högst 3 998 000 kr. få disponeras för lönekostnader inkl, lönekost-
nadspålägg för egen personal. Under anslagsposten 2 har medel beräknats
endast för hyra. Övriga lokalkostnader är upptagna under anslagsposten 1.

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för bud-
getåret 1992/93 anvisas ett förslagsanslag på 8 759 000 kr.

B 4. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

1990/91 Utgift

1991/92 Anslag

1991/92 Anslag exkl.

11 917 560

12 851 000

Prop.

1991/92:100

Bilaga 16

mervärdeskatt

1992/93 Förslag

13 610 000

Nordiska rådets presidium har för 1992 antagit en preliminär budget om
36 100 000 kr. Sveriges andel av rådets budget är 37,7 procent från den 1 ja-
nuari 1992.

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i
gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1992/93 an-
visas ett förslagsanslag på 13 610 000 kr.

Register Sid.				Prop. 1991/92:100 Bilaga 16
2	A	Riksdagen
2	A 1	Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.	259 468 000
3	A2	Riksdagsutskottens resor utom Sverige	1 000
3	A3	Bidrag till studieresor	800 000
3	A4	Bidrag till IPU, RIFO m.m.	11 802 000
4	A5	Bidrag till partigrupper	53 600 000
4	A6	Förvaltningskostnader	25 9 660 000
7	A7	Utgivande av otryckta ståndsprotokoll	225 000
7	A8	Riksdagens byggnader	25 610 000
8	A9	Riksdagstryck	36299 000 647 465 000
9	B	Riksdagens myndigheter
9	B 1	Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen	27 595 000
10	B2	Riksdagens revisorer och deras kansli	11413 000
11	B3	Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli	8 759 000
12	B4	Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet Total summa kronor	13610 000 61 377 000 708 842 000

gotab 40356, Stockholm 1991

Bilaga 17 till budgetpropositionen 1992

Räntor på statsskulden, m.m.

(sextonde huvudtiteln)

Prop.

1991/92:100

Bilaga 17

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991

Föredragande: statsrådet Wibble

Anmälan till budgetpropositionen 1992 såvitt avser
Räntor på statsskulden, m.m.

Utgifterna för räntoma på statsskulden, m.m. under det kommande
budgetåret och det anslag som förs upp i statsbudgeten för att täcka
underskottet i den inkomst- och utgiftsstat rörande statsskuldräntoma som
riksdagen godkänner, är av naturliga skäl svåra att beräkna. Utvecklingen
av bl.a. ränteläge och valutakurser påverkar beräkningarna och det
återstår ett halvt år innan utbetalningen böljar.

Jag vill erinra om att under senare år har förslagen i budgetproposi-
tionerna reviderats i kompletteringspropositionema. Jag förordar att även
i år endast ett preliminärt belopp förs upp i förslaget till statsbudget för
nästa budgetår. Regeringen bör i stället, på grundval av förnyade
beräkningar från riksgäldskontoret, återkomma till riksdagen i komplet-
teringspropositionen med förslag till beräkning av anslag för räntor på
statsskulden. I avvaktan härpå föreslår jag, mot bakgrund av statsbudget-
förslaget i övrigt, att anslaget Räntor på statsskulden, m.m. preliminärt
förs upp med 70 miljarder kronor i det nu aktuella statsbudgetförslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att i avvaktan på slutligt förslag i ämnet, till Räntor på stats-
skulden, m.m. för budgetåret 1992/93 beräkna ett förslagsanslag på
70 000 000 000 kr.

1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 17

Bilaga 18 till budgetpropositionen 1992

Oförutsedda utgifter

(sjuttonde huvudtiteln)

Prop.

1991/92:100

Bil. 18

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991

Föredragande: statsrådet Wibble

Anmälan till budgetpropositionen 1992 såvitt avser

Oförutsedda utgifter

För täckande av oförutsedda utgifter finns i statsbudgeten, vid sidan av
de utgiftsanslag som finns uppförda under de olika huvudtitlarna, ett
särskilt förslagsanslag uppfört. Anslaget är i statsbudgeten för inne-
varande budgetår uppfört med 1 milj.kr. Det tas i anspråk efter beslut
av regeringen för varje särskilt fäll.

Ianspråktagande av anslaget under år 1991

Jag vill först redovisa de utgifter som under år 1991 har täckts genom
medel som enligt regeringsbeslut har anvisats från detta anslag. Redovis-
ningen är uppställd departementsvis efter de departement i vilka ärendena
har beretts:

1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 100. Bilaga 18

Justitiedepartementet

Ersättning till Halvar Alvgard för vad denne åsamkats genom
vissa myndighetsingripanden,

regeringsbeslut 1991-10-17 ..................................... 1 000 000

Utrikesdepartementet

Utbetalningar av medel efter förlikning enligt den europeiska konven-
tionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna m.m.:
regeringsbeslut 1991-01-10 ..................................... 20 000

regeringsbeslut 1991-01-10 ..................................... 10 000

regeringsbeslut 1991-01-24 ..................................... 20 000

regeringsbeslut 1991-02-07 ..................................... 150 000

regeringsbeslut 1991-05-02 ..................................... 20 000

regeringsbeslut 1991-05-02 ..................................... 10 000

regeringsbeslut 1991-07-25 ..................................... 15 000

regeringsbeslut 1991-09-12 ..................................... 10 000

Utbetalningar av medel enligt dom av den europeiska
domstolen för de mänskliga rättigheterna:

regeringsbeslut 1991-03-07 ..................................... 10 000

regeringsbeslut 1991-11-14 ..................................... 25 000

Utbetalning av medel på grund av resolution antagen av
Europarådets ministerkommitté,

regeringsbeslut 1991-11-14 ..................................... 10 000

Ersättningar för förlust av egendom:

regeringsbeslut 1991-09-05 ..................................... 163 300

regeringsbeslut 1991-09-05 ..................................... 30 000

regeringsbeslut 1991-09-05 ..................................... 371 000

regeringsbeslut 1991-09-05 ..................................... 657 640

Utbetalning för skadegörelse på utländska ambassader,

regeringsbeslut 1991-09-05 ..................................... 88 809

Socialdepartementet

Ersättning till HIV-smittade inom hälso- och sjukvården,
regeringsbeslut 1991-02-27 ..................................... 13 100 000

Ersättningar på grund av HIV-smitta:

regeringsbeslut 1991-03-14 ..................................... 200 000

Prop. 1991/92:100

Bilaga 18

Jordbruksdepartementet

Utbetalning till Lantbruksstyrelsen för rennäringens katastrof-
skadeskydd,

regeringsbeslut 1991-03-07 ..................................... 6 000 000

Prop. 1991/92:100

Bilaga 18

Näringsdepartementet

Utbetalning av visst belopp till Gränges AB, m.m.,
enligt skiljenämnds beslut,
regeringsbeslut 1991-01-17 ..................................... 1 014 221

Civildepartementet

Utbetalning av medel efter förlikningsavtal,
regeringsbeslut 1991-09-05 ..................................... 173 910

Summa kr. 23 313 880

Tidigare ianspråktaganden av anslaget

Jordbruksdepartementet

Utbetalningar av medel för förlorade fiskeredskap och

uteblivna fångster:

regeringsbeslut 1986-02-06 och 1991-11-211 ................ 22 500

regeringsbeslut 1986-02-06 och 1991-11-211 ................ 22 200

Summa kr.

44 700

Föredragandens överväganden

Regeringen bör även i fortsättningen kunna disponera medel för täckande
av utgiftsbehov som inte kan överblickas vid statsbudgetens fastställande.
Jag förordar därför att det i förslaget till statsbudget för nästa budgetår
förs upp ett anslag för ändamålet. Anslaget bör i princip få disponeras
endast för utgifter som är av så brådskande art att respektive ärende inte
hinner underställas riksdagen och att utgifterna inte lämpligen kan täckas
av andra medel som står till regeringens förfogande. Härmed avses även
att anslaget inte får tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3 § tredje
stycket regeringsformen, dvs. behov av medel för rikets försvar under
krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.

Vissa speciella ändamål bör vidare få tillgodoses med medel från
anslaget till oförutsedda utgifter.

Under en följd av år har riksdagen bemyndigat regeringen att, under
förutsättning att andra medel inte står till förfogande för ändamålet, från
detta anslag utbetala belopp, som staten genom lagakraftvunnen dom har
ålagts att betala. Detta bemyndigande har med verkan fr.o.m. budgetåret
1961/62 utvidgats till att omfatta också belopp som staten till följd av
skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig
att ersätta. Motsvarande bemyndigande, som innefattar bl.a. ersättningar
på grund av dom meddelad av den europeiska domstolen för mänskliga

1 Anslagsbelastningen gjordes år 1986 men ärendet avslutades år 1991.

rättigheter i mål som handläggs enligt den europeiska konventionen Prop. 1991/92:100
angående mänskliga rättigheter m.m., liksom förlikningsersättningar i Bilaga 18
sådana mål, bör inhämtas för nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1948:282 medgav riksdagen (SU 1948:207,
rskr. 406) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare
under budgetåret 1948/49 få utgå ersättning för förlust av eller skada på
egendom utom riket till personer, som uppehöll sig utomlands och som
var i rikets tjänst, liksom till deras familjemedlemmar och personliga
tjänare. Ersättning skulle utgå efter samma grunder som under budget-
åren 1943/44-1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersätt-
ningar för förluster som hade uppkommit på grund av krigsförhållandena
(prop. 1944:183, SU 147, rskr. 329). För budgetåren 1949/50-1991/92
har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Bemyndigande att på
samma villkor betala ut ersättning för skador av ifrågavarande natur bör
inhämtas för nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1951:38 medgav riksdagen (SU 1951:42, rskr.

63) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare under
budgetåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på egendom
inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhållandena.
För budgetåren 1952/53-1991/92 har riksdagen lämnat motsvarande
bemyndiganden. Med hänsyn till att krigsskador, exempelvis genom
minsprängning, fortfarande kan tänkas förekomma, bör riksdagens
bemyndigande inhämtas till att även under nästa budgetår på oförändrade
villkor betala ut krigsskadeersättningar.

Jag anser att anslaget till oförutsedda utgifter, i likhet med innevarande
budgetår, bör tas upp med 1 milj.kr.

Det bör ankomma på regeringen att i efterhand anmäla till riksdagen
vilka utgifter som täckts genom att medel anvisats från anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslags-
anslag av 1 000 000 kr. att stå till regeringens förfogande för de
ändamål och på de villkor jag har förordat i det föregående.

gotab 40438, Stockholm 1991

Bilaga 19 till budgetpropositionen 1991

Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del

Prop.

1991/92:100

Bil. 19

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991

Föredragande: statsrådet Björck

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
såvitt avser beredskapsbudget för totalförsvarets
civila del.

Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen skall riksdagen företa budgetreglering för
närmast följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan
budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen beakta behovet
under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för
rikets försvar.

Utgifter för förstärkning av försvarsberedskapen kan täckas på principiellt
fyra olika sätt.

Utgifterna kan täckas genom att förslagsanslag på statsbudgeten över-
skrids. Detta gäller dock inte utgifter för åtgärder som skall belasta sådana
anslagsposter som riksdagen har maximerat. Vad gäller totalförsvarets civila
resp, militära del fordras vidare att regeringen får riksdagens bemyndigande
att av beredskapsskäl överskrida de utgifts- och bemyndiganderamar som
riksdagen har fastställt.

Regeringen kan vidare i proposition hemställa att riksdagen beviljar sär-
skilda medel på tilläggsbudget. Detta förutsätter att riksmöte pågår och att
regeringen bedömer att det finns tid för en normal budgetbehandling.

Regeringen kan också ta i anspråk medel som har anvisats på beredskaps-
budgeten, om förutsättningarna härför - krig, krigsfara eller andra utomor-
dentliga förhållanden - föreligger. Regeringen beslutar om detta.

Slutligen kan utgifter för beredskapsförstärkningar täckas på annat sätt än
från anslag på beredskapsbudgeten eller förslagsanslag på statsbudgeten.
Regeringen har sålunda bemyndigats att vid krig, krigsfara eller annan om-
ständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap disponera rörliga
krediter i riksgäldskontoret om högst 60 milj. kr. för jordbruksdepartemen-

1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 19

tets och högst 1 200 milj. kr. för dåvarande handelsdepartementets verksam-
hetsområde (prop. 1970:1, bil. 11, JoU 3, rskr. 125, prop. 1970:1 bil. 12, SU
10, rskr. 10, prop. 1973:1 bil.12, FöU 9, rskr. 63, prop. 1974:8, FöU 8, rskr.
34, prop. 1987/88:100 bil. 20, FöU 6, rskr. 128 och prop. 1990/91:100 bil. 20,
FöU 6, rskr. 125).

Det åligger regeringen att anvisa hur utgifter för höjningar av försvarsbe-
redskapen skall täckas. Avgörande för vilka medel som skall tas i anspråk är
omfattningen och arten av de åtgärder som man avser att vidta och hur
snabbt åtgärderna måste genomföras.

Beredskapsbudgeten skall säkerställa att nödvändiga beredskapshöj-
ningar inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte disponerar er-
forderliga betalningsmedel.

Den beredskapsbudget för totalförsvarets civila del som gäller för inneva-
rande budgetår (prop. 1990/91:100, FöU 6, rskr. 125) tar upp anslag om sam-
manlagt 22 741 milj. kr.

Anslagen på beredskapsbudgeten är beräknade för de utgifter för civila
ändamål som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av försvars-
beredskapen med undantag för sådana utgifter som inte skall belasta av riks-
dagen maximerad anslagspost. Anslagen är beräknade för en tid av trettio
dagar av högsta försvarsberedskap.

För budgetåret 1992/93 bör på beredskapsbudgeten föras upp anslag om
sammanlagt 28 020 milj. kr. Anslagen bör fördelas på huvudtitlar enligt bi-
laga 19.1.

Jag anser att den rörliga krediten i riksgäldskontoret också bör föras upp
med oförändrat belopp, d.v.s. 1 260 milj. kr. Krediten bör disponeras av re-
geringen, varvid högst 500 milj.kr. bör få disponeras inom försvarsdeparte-
mentets verksamhetsområde, högst 60 milj.kr. för jordbruksdepartementets
och högst 700 milj.kr. för näringsdepartementets verksamhetsområde.

Alla anslag på beredskapsbudgeten bör vara förslagsanslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna förslaget till beredskapsbudget för totalförsvarets ci-
vila del för budgetåret 1992/93 (bilaga 19.1).

Prop. 1991/92:100

Bil. 19

Förslag till beredskapsbudget för totalförsvarets
civila del för budgetåret 1992/93.

II. Justitiedepartementet

Prop. 1991/92:100

Bil. 19.1

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

450 000 000

TV. Försvarsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

12 820 000 000

V. Socialdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

8 800 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

2 110 000 000

VII. Finansdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

1 935 000 000

IX. Jordbruksdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

390 000 000

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

600 000 000

XI. Kulturdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

85 000 000

XII. Näringsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

830 000 000

Summa

28 020 000 000

gotab 40426, Stockholm 1991

Proposition 1991/92:100

1 Allmänt

2 Den internationella utvecklingen

3 Livsmedelspolitiken

4 Miljöfrågor inom jordbruket

5 Skogsbruk

6 Fiske

7 Rennäring

8 Forskning och utbildning

9 Biobränslen

10 Besparingar och strukturella åtgärder

11 Det administrativa resursbehovet inför ett EG-medlemskap

A 1. Jordbruksdepartementet

A 2. Lantbruksråd

A 3. Utredningar m. m.

A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

B 2. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.

B 3. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

B 4. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

B 5. Stöd till skuldsatta jordbrukare

B 6. Startstöd till jordbrukare

B 9. Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.

B 10. Omställningsåtgärder i jordbruket m. m.

Bil. Rådgivning och utbildning

B 12. Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m. m.

B 13. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

C 1. Skogsvårdsorganisationen

C 2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter

C 3. Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet

C 4. Bidrag till skogsvård m.m.

C 5. Stöd till byggande av skogsvägar

D 2. Främjande av fiskerinäringen

D 3. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

D 4. Bidrag till fiskets rationalisering m. m.

D5. Lån till fiskerinäringen

D 8. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m.

D 9. Bidrag till fiskevård m. m.

E 1. Främjande av rennäringen

E2. Prisstöd till rennäringen

E 3. Ersättningar för viltskador m. m.

F 1. Statens veterinärmedicinska anstalt:Uppdragsverksamhet

F 2. Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt

F 3. Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet

F 4. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen

F 5. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård

F 6. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

F 7. Centrala försöksdjursnämnden

F 8. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

G 1. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

G 2. Bidrag till statens utsädeskontroll

G 4. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

G 5. Bidrag till statens maskinprovningar

G 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

G 7. Bekämpande av växtsjukdomar

Hl. Statens livsmedelsverk

H 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m.

H 3. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

H 4. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring

H 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.

H 6. Industrins råvarukostnadsutjämning, m. m.

H 7. Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall

H 8. Livsmedelsstatistik

II. Sveriges lantbruksuniversitet

I 2. Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sverigeslantbruksuniversitet m. m.

I 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

I 5. Stöd till kollektiv forskning

I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

J 1. Bioenergiforskning

J 2. Bidrag för ny energiteknik

Regeringens proposition

1991/92:100 Bilaga 11

Utgångspunkter

Arbetsmarknad

Arbetslivsfrågor

Regionalpolitik

Sammanfattning

Inledning

Arbetsmarknadspolitiken våren 1992 och budgetåret1992/93

Handläggningen av lönegarantiärenden

11 Det administrativa resursbehovet inför ett EG-
medlemskap

F 1. Statens veterinärmedicinska anstalt:
Uppdragsverksamhet

I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m.

Arbetsmarknadspolitiken våren 1992 och budgetåret
1992/93

D 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till
företag i glesbygder m. m.

D 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU)

Lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om
socialavgifter

Lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter1

A 4. Internationell samverkan inom ramen för flykting-
och migrationspolitiken m.m.

Omställning och minskning av kulturområdets
administration

B 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m.

B 8. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m.m.