Proposition 1990/91:100

Proposition 1990/91:100

Bilaga 11 tillbudgetpropositionen 1991

Jordbruksdepartementet

(nionde huvudtiteln)

Prop.

1990/91:100

Bil. 11

Översikt

Till jordbruksdepartementet hör frågor rörande jordbruk, skogsbruk, fis-
ke, trädgårdsnäring och rennäring samt högre utbildning, forskning och
försök för dessa näringar, livsmedelsberedskap, djurskydd, djurens hälso-
och sjukvård, livsmedelskontroll och utsädeskontroll samt jakt och
viltvård.

Det förslag till utgiftsram för jordbruksdepartementets verksamhetsom-
råde för budgetåret 1991/92 som läggs fram i budgetpropositionen omfat-
tar 9 346 milj. kr.

Jordbruksdepartementets budgetförslag präglas av den återhållsamhet
som det ekonomiska läget kräver. Även de mest angelägna behoven har
prövats noggrant. Den ökning av anslagen som föreslås är i huvudsak
följden av fattade beslut, främst tillfälliga budgetbelastningar för över-
gångsåtgärder enligt beslutet våren 1990 om livsmedelspolitiken.

Genomförandet av den nya livsmedelspolitiken kommer att vara den
dominerande frågan i jordbruksdepartementets arbete de kommande åren.

Genom besparingar och omfördelningar inom huvudtiteln kan förslag
om ytterligare resurser läggas fram för bl. a. åtgärder som syftar till att öka
hänsynen till miljöskydds- och naturvårdsintressena på skogsbrukets om-
råde. Därutöver föreslås som ett led i det s. k. krispaketet besparingar på ca
500 milj. kr. förbudgetåret 1991/92.

Genom omfördelning av bidragen på skogens område skapas utrymme
för ökade anslag till inventering av småbiotoper som är viktiga för växter
och djur, en utökning av ädellövskogsbidragen samt ökade medel för en
utbildningskampanj i naturvård och ekologi och den tillämpade miljörela-
terade skogsforskningen. Bidragen till avveckling av lågproducerande
skogsbestånd avskaffas och bidragen till byggande av skogsvägar reduce-
ras.

I särskilda propositioner kommer förslag att lämnas om vissa livsme-
delspolitiska frågor, däribland prisstödet till norra Sverige samt miljöåt-
gärder på jordbrukets område.

Sammanställning m. m.

En ny anslagsstruktur föreslås fr. o. m. budgetåret 1991/92.

Anslagsförändringen totalt inom jordbruksdepartementets verksamhets-

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

område i förhållande till anvisat belopp för budgetåret 1990/91 fördelade Prop. 1990/91: 100
enligt ny anslagsstruktur framgår av följande sammanställning uttryckt i Bil. 1 1
milj. kr.

	Anvisat 1990/91	Förslag 1991/92	Föränd- ring
A. Jordbruksdepartementet m. m.	70,5	73,4	+  2,9
B. Jordbruk och trädgårds-
näring	6005,1	6491,0	+ 486,0
C. Skogsbruk	618.3	530,2	- 88,1
D. Fiske	119,4	114.1	-  5,3
E. Rennäring m. m.	40,9	52,9	+ 12,0
F. Djurskydd och djurhälsovård	79,7	222,6	+ 142,9
G. Växtskydd och jordbrukets
miljöfrågor	79,5	72,9	-  6,7
H. Livsmedel	388.6	594.4	+ 205,7
I. Utbildning och forskning	1052,8	1 194,9	+ 142,1
Lantbruksnämnderna1	262,1	0	-262,1
Totalt för jordbruks-
departementet	8717,0	9346,4	+ 629,4

1 Medlen överfors till anslaget till länsstyrelserna.

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990

Föredragande: statsrådet Hellström

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

Anmälan till budgetpropositionen 1991
Inledning

1 Allmänt

Jordbruksdepartementets budgetförslag präglas av den nya konsumentin-
riktade livsmedelspolitiken, avsikten att effektivisera de offentliga åtgär-
derna och våra myndigheter samt det ekonomiska lägets krav på bespa-
ringar och återhållsamhet. Den livsmedelspolitiska reformen leder till att
anslagen kommer att vara stora under de närmaste åren. Detta är en direkt
följd av de omställningsåtgärder som riksdagen beslutade om våren 1990.

Enligt min uppfattning finns nu stora möjligheter att inom departemen-
tets verksamhetsområde uppnå en högre grad av måluppfyllelse och effek-
tivitet med de resurser som står till vårt förfogande. Vi behöver under de
närmaste åren ytterligare kraftsamla och prioritera våra resurser för att
kunna uppnå dessa ambitioner. I samband därmed bör arbetet under de
närmaste åren särskilt inriktas mot
att fullfölja livsmedelsreformen.
att höja våra ambitioner inom miljöområdet,
att fullfölja arbetet med ett förbättrat djurskydd,
att utveckla skogspolitiken,
att offensivt satsa på FoU för jord- och skogsbrukets framtid,
att modernisera och förnya administrationen.

Till detta kan föras uppgiften att noga följa och delta i det internationel-
la arbetet inom vårt område. Detta gäller i första hand ett närmande till
den Europeiska Gemenskapen (EG) samt att genomföra och följa upp
resultatet från GATT-förhandlingarna.

Den livsmedelspolitiska reformen fullföljs nu i enlighet med det beslut
som riksdagen fattade våren 1990 (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327).
Det innebär att omställningen genomförs med siktet inställt mot att få
bättre balans mellan produktion och efterfrågan inom landet tillsammans
med en satsning på alternativ till dagens livsmedelsproduktion. Därutöver
kommer ytterligare åtgärder att vidtas för att ge förutsättningar för lägre
priser på livsmedel. Enligt min uppfattning är det av stor betydelse att
myndigheterna snabbt kommer i gång med den uppföljning av reformen
som förutsattes i riksdagsbeslutet.

Hänsynen till miljön har varit ett av de viktiga målen för den livsmedels-
politiska reformen. Beslutet innebär att vi begränsar jordbrukets negativa                    3

påverkan på miljön. Detta sker främst genom den lägre intensitet i odling-
en som följer av ett lägre prisstöd. Men reformen ger också genom direkta
åtgärder ett stöd åt jordbrukets positiva påverkan på miljön. Detta gäller
främst programmet för det öppna landskapet och anläggningsstödet för att
plantera lövträd och återställa våtmarker. Regeringen återkommer med
förslag på det miljöpolitiska området i en särskild proposition våren 1991.
Därvid kommer också vissa åtgärder för att öka miljöhänsynen i jordbru-
ket att behandlas.

Under året har jag tillsatt en skogspolitisk utredning. Utredningen skall
bl. a. utvärdera skogspolitikens mål och medel. En central uppgift är att
belysa skogsbrukets och skogsindustrins betydelse för tillväxten i den
svenska ekonomin samt förutsättningarna att förena ett modernt skogs-
bruk med ökad miljöhänsyn. Enligt min uppfattning har vi mycket goda
förutsättningar att utveckla en skogspolitik som skall tillfredsställa såväl
skogsbrukets som miljöns krav på brukningsformer.

Forskningen för de areella näringarna behandlades i den forskningspoli-
tiska propositionen våren 1990. De insatser som då beslutades för en
treårsperiod innebär dels viktiga förstärkningar av grundforskningen inom
bl. a. områdena mikrobiologi och genetik, dels möjligheter att i högre
utsträckning miljörelatera forskningen.

Förändringarna inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde,
där livsmedelsreformen är ett centralt inslag, tillsammans med regeringens
ambition att öka effektiviteten i statsförvaltningen innebär krav på att
utveckla myndighetsorganisationen.

Som ett led i denna utveckling föreslår jag i det följande att en ny
jordbruksmyndighet bildas samtidigt som lantbruksstyrelsen och statens
jordbruksnämnd läggs ner.

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

2 Internationell utveckling

2.1 GATT

GATTs Uruguay-runda har på jordbruksområdet som mål att leda till ett
avtal som innebär att man successivt och kraftigt sänker stödet till jordbru-
ket. Framför allt genom att sänka exportstöden kommer man att få en
stabilare och mer livskraftig världsmarknad för jordbrukets råvaror. Ge-
nom att begränsa de handelssnedvridande stöden medges en övergång till
direkta stöd som kan riktas med större precision mot viktiga regionala,
sociala, miljö- och säkerhetsbehov.

Ministermötet i december 1990, som var avsett som en avslutning på
rundan, avbröts sedan det stod klart att positionerna var alltför låsta på
jordbruksområdet. Man kunde enas om att förhandla om separata åtagan-
den på gränsskyddet, marknadstillträdet och exportstödet. EG förknippa-
de dock åtagandena inom exportstödsområdet med villkor som USA och
länderna med exportintressen inom den s. k. Cairns-gruppen (såväl I- som
U-länder) inte kunde acceptera. Förhandlingarna har avbrutits och
GATTs generalsekreterare skall genom konsultationer bestämma tidpunk-

ten för dess återupptagande med sikte på att så skall ske tidigt 1991. Prop. 1990/91:100
Därmed kommer genomförandet av avtalet sannolikt att skjutas något Bil. 11
framåt i tiden, men samtidigt kan uppgörelsen bli mer långtgående än vad
som kunnat bli fallet vid en uppgörelse i december.

Vårens beslut om en livsmedelspolitisk reform innebär att steg redan
beslutats i den riktning som GATT-rundan utstakar. Exportstödet avskaf-
fas tillsammans med den interna regleringen av marknader och priser. Jag
vill dock understyrka att även om reformen ligger väl i linje med ett
kommande GATT-avtal så är den motiverad för att uppnå våra egna
interna mål inom jordbrukspolitiken. Detta synsätt har jag redovisat i
prop. 1989/90:146 om livsmedelspolitiken och jag har också funnit att
riksdagen i stora drag ansluter sig till detta synsätt (JoU 1989/90:25,
rskr. 327). Det är en fördel att Sverige nu moderniserat sin livsmedelspoli-
tik inför de förändringar som vi står inför.

2.2 Förhandlingarna om ett Europeiskt Ekonomiskt Samarbetsområde
(EEA)

De pågående EEA-förhandlingarna mellan EG och EFTA är en väg för
Sverige — och övriga EFTA-länder — att bli en del av en större europeisk
marknad där varor, kapital, arbetskraft och tjänster tillåts röra sig fritt
över gränserna. EEA-avtalet förväntas träda i kraft år 1993.

Förhandlingarna omfattar inte EGs gemensamma jordbrukspolitik
(CAP). EGs bud i förhandlingen innebär dock önskan om en ökad frihan-
del för vissa varor och produkter som ingår i den gemensamma jordbruks-
politiken. Det rör sig bl. a. om trädgårdsprodukter från de sydliga med-
lemsländerna. Dessutom innebär EGs bud harmonisering av veterinära
och fytosanitära bestämmelser.

Även handel med färdigvaror (förädlade livsmedel) omfattas av för-
handlingarna. Därmed kan frågor om gemensamma normer för tillverk-
ning av livsmedel komma att beröras. Detta gäller bl. a. gränsvärden för
bekämpningsmedelsrester och andra kemiska substanser. 1 avtalsarbetet
ingår att hitta en fungerande gemensam lösning om regler för bl. a. livsme-
delstillsatser samt märkning av livsmedel. Sverige menar att man också
bör beakta etiska frågor i ett handelspolitiskt sammanhang. De etiska
frågorna rör bl. a. tillämpning av Hybrid-DNA teknik. Svensk produktion
får inte konkurreras ut av importerade livsmedel vilka är tveksamma från
folkhälsosynpunkt.

En ökad frihandel som omfattar livsmedel kan komma att gynna Sveri-
ge. Vi har en jämförelsevis ren miljö och ett klimat som minskar risken för
angrepp av svampar, röta och insekter. Därför behöver vi inte använda
lika mycket bekämpningsmedel som i södra Europa. Det finns också ett
ökat intresse bland lantbrukare att utnyttja s. k. alternativa och mer
miljövänliga odlingsmetoder. Tekniken, kunnandet och de naturliga förut-
sättningarna talar till Sveriges fördel när det gäller produktion av alterna-
tivt odlade livsmedel. Konsumenterna i Europa efterfrågar i ökad ut-
sträckning livsmedel som odlats i en ren miljö och med liten eller ingen

användning av kemiska bekämpningsmedel. Det finns en snabbt växande
marknad där svenska varor kan komma att spela en viktig roll.

Önskemål om full frihandel inom EEA för fisk och fiskvaror i enlighet
med vad som kommer att gälla inom EFTA fr. o. m. år 1994 har framförts
av EFTA. Enligt EG är dock frihandel med fisk förknippad med andra
delar av den gemensamma fiskeripolitiken (CFP) och då särskilt tillgången
till fiskevatten. En sådan koppling motsätter sig EFTA-länderna. Denna
fråga har ännu inte fått någon lösning. Under tiden pågår expertöverlägg-
ningar mellan EFTA och EG bl. a. för att identifiera handelssnedvridande
element vid en framtida liberalisering av handeln.

2.3 Östeuropa

Det senaste årets förändringar i de central- och östeuropeiska länderna har
lett till att intresset för kontakter och samarbete mellan Sverige och dessa
länder har ökat. Detta gäller särskilt de baltiska republikerna där förvand-
lingen av jordbruket från ett i huvudsak statligt eller kollektivt jordbruk
mot familjejordbruk är en viktig del av förändringsprocessen. Starka
önskemål om information och erfarenhetsutbyte med såväl statliga myn-
digheter som näringsliv, kommuner och intresseorganisationer har fram-
förts liksom förslag om samägda företag, s.k. ”joint ventures” på jord-
bruks- och livsmedelsområdet.

På skogsområdet finns sedan flera år ett samarbetsprogram mellan Sve-
rige och Sovjetunionen. På jordbrukets område ingicks i maj 1990 ett nytt
treårigt avtal för åren 1990— 1992. På det statliga området kommer kon-
takten och informationsutbytet mellan myndigheter, högskolor och utbild-
ningsinstitutioner på de areella näringarnas områden att fördjupas under
året. Ett närmare samarbete har också inletts mellan Lantbrukarnas riks-
förbund (LRF) och lantbrukarorganisationer i de baltiska republikerna
och Polen, bl. a. i form av maskin- och utrustningsleveranser. Stöd genom
SIDA för uppbyggnad av föreningsrörelsen kan också förväntas. Vissa av
de livsmedelsproducerande länderna i Central- och Östeuropa, bl. a. Ung-
ern, kan förväntas vilja öka sin livsmedelsexport till Sverige. Även på
skogsområdet finns ett intresse för fördjupade kontakter från dessa länder.
Den alleuropeiska skogsministerkonferensen i Strasbourg, som ägde rum i
december 1990, kommer med stor sannolikhet att leda till närmare samar-
bete på skogsområdet.

Också på fiskeområdet kan samarbetet komma att vidgas och fördjupas.

Under år 1991 förs förhandlingar mellan EFTA och vissa östeuropeiska
länder om slutande av frihandelsavtal.

2.4 FAO

Sverige blir medlem i FAOs råd vid årsskiftet 1990/91 och blir då samord-
nare för de nordiska länderna och ansvarig för kontakterna med FAO.
Förutom uppföljningen av 1989 års konferensbeslut om reformering av
organisationen, kommer viktiga arbetsuppgifter att gälla miljö (bl. a. för-
beredelser inför FNs miljökonferens 1992), bärkraftig utveckling, nutri-
tionskonferensen 1992, skogsfrågor, (skogskonvention och handlingspro-
grammet för de tropiska skogarna) och upprättandet av ett globalt infor-
mationssystem på jordbruksområdet.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

3 Livsmedelspolitiken

Jag ser vårens beslut om livsmedelspolitiken som ett första steg på väg mot
en mer konsumentinriktad politik med ett mer varierat utbud till lägre
priser. Detta första steg måste vi nu fullfölja genom att näringen rätt
utnyttjar de resurser som finns till omställning av åkermark och anpass-
ning av mjölkproduktion. Lantbrukarna och näringens organisationer har
här ett stort ansvar. Riksdagen har valt att ge ett stort spelrum för den
enskilde företagaren när det gäller företagets utveckling och profil. Stats-
makterna kommer inte att i detalj reglera hur marken skall utnyttjas. Detta
är en sida av vår avreglering.

Regeringen anser att det är viktigt att kunna sänka det svenska gräns-
skyddet för att därmed öka importkonkurrensen och verka för lägre mat-
priser. Reformens andra steg tas i samband med att vårt gränsskydd sänks.
Därigenom kan de svenska matpriserna sänkas med direkt positiv effekt
för konsumenterna.

Som jag tidigare nämnt ledde ministermötet i december 1990 inte till
någon uppgörelse, även om viktiga framsteg nåddes när det gäller att
separata åtaganden skall göras för exportstöd, marknadstillträde och
gränsskydd. Förhandlingarna fortsätter och slutförhandlingar förutses ske
i början av år 1991. Det finns all anledning att i detta sammanhang betona
vikten av att de mål som ställts upp för förhandlingarna nås. Sänkt pris-
stöd och gränsskydd i Sverige motverkar inflationen på samma sätt som
tidigare höjningar verkade inflationsdrivande. En ökad frihandel kommer
att innebära att varuutbudet kan bli mer varierat. Importen av livsmedel
kan öka. Samtidigt får vår livsmedelsindustri ökade möjligheter att kon-
kurrera på andra marknader.

Regeringen har i skrivelse till riksdagen (1990/91:50) om åtgärder för att
stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten i de offentliga utgifterna
beskrivit stegen i reformverksamheten på det livsmedelspolitiska området.
I skrivelsen har också angetts att regeringen till riksdagen kommer att
redovisa sin syn på läget om GATT-förhandlingarna inte leder till konkre-
ta resultat.

Det är av stor vikt att det andra steget kan genomföras så snart som
möjligt. Det är av avgörande betydelse för målet om sänkta matpriser och
minskad protektionism att gränsskyddet sänks. Ett annat motiv för att
sänka gränsskyddet är att valfriheten för de svenska konsumenterna då
kan öka. Regeringen förbereder därför en sänkning av gränsskyddet och
kommer under våren i ljuset av GATT-förhandlingarna att presentera
förslag till detta.

Vägen från jordbruket till konsumenterna är lång och kantas av olika
former av konkurrensbegränsningar. För att uppnå sänkta priser i konsu-
mentledet krävs därför i ett tredje steg en skärpt konkurrenspolitik.

Förädlings-, parti- och detaljhandelsleden är starkt sammanflätade och
dominerade av ett fåtal företag och ägargrupper. Den bristande import-
konkurrensen och etableringshinder förvärrar situationen. Målet att sänka
matpriserna och förbättra livsmedelsutbudet främjas genom att konkur-

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

rensen skärps. Därför kommer riksdagen att föreläggas en proposition som Prop. 1990/91: 100
syftar till att öka konkurrensen och förstärka konsumenternas ställning. Bil. 11

Riksdagens beslut om ett första steg mot en mer konsumentinriktad
livsmedelspolitik, den interna avregleringen, innebär att priserna kan
komma att sjunka. Det gäller därför att följa upp att reformens effekter når
fram till konsumenten. Det är också av största vikt att följa jordbrukets
utveckling — produktionens regionala fördelning, strukturutvecklingen i
övrigt, utvecklingen av komplement och alternativ till traditionell produk-
tion samt lönsamhetsutvecklingen i sektorn. Utvecklingens betydelse för
livsmedelsförsörjningsförmågan måste också följas. Uppföljningen gäller
också omställningens omfattning och påverkan på marknaden. Sänkta
priser till följd av avregleringen kan emellertid få negativa effekter för
jordbruket i norra Sverige. Sådana förändringar bör därför enligt riksdags-
beslutet inte tillåtas påverka lönsamheten i det norrländska jordbruket i
någon nämnvärd grad. Därmed undantas jordbruket i norra Sverige i
princip från den produktionsanpassning som följer av den livsmedelspoli-
tiska reformen. Det är ur regionalpolitisk synpunkt viktigt att så sker.
Riksdag och regering behöver ha tillgång till ett bra underlag för att kunna
bedöma såväl hur omställningen genomförs i södra Sverige som hur lön-
samheten i norr påverkas av reformen. Resultatanalys och uppföljning är
också av central betydelse när det gäller reformens påverkan på miljön och
på vår biologiska mångfald.

För att få en utförlig analys av reformens effekter i alla dessa avseenden
har regeringen i dag, i enlighet med riksdagsbeslutet, beslutat om olika
uppföljningsuppdrag till berörda myndigheter.

Regeringen har också i dag beslutat att tillsätta en särskild konsumentbe-
redning, med syfte att tillvarata konsumentintresset i den livsmedelspoliti-
ska reformen och analysera dess effekter för konsumenterna. Jag föreslår i
det följande att en ny jordbruksmyndighet bildas. Till denna bör inte
knytas någon särskild konsumentdelegation, såsom är fallet i dag. Konsu-
mentintresset bör i stället bevakas av en fristående beredning. Detta blir
den nya konsumentberedningens uppgift, medan konsumentdelegationen i
jordbruksnämnden avvecklas. Det är emellertid viktigt att myndigheten
även i fortsättningen inhämtar och beaktar konsumenternas synpunkter.
Detta kan lämpligen göras inom de olika råd som avses knytas till myndig-
heten.

Genom att klart och tydligt ange att vårens riksdagsbeslut är ett första
steg som måste följas av andra beslut som rör konkurrenspolitik, livsme-
delskvalitet samt bättre vägar för aktivt konsumentinflytande inleds en
offensiv livsmedelspolitik för 1990-talet.

Omställningsprogrammet

Det livsmedelspolitiska beslutet våren 1990 innebär att jordbruket ges
tillfälle att under en femårig övergångsperiod anpassa och ställa om pro-
duktionen till nya villkor. Viktiga inslag är omställningsstödet vilket syftar
till att underlätta varaktig omställning av åkermark till annan produktion

än livsmedelsproduktion. Stödet lämnas i form av ett villkorslån. Villkoret
är att marken är varaktigt omställd när den femåriga övergångsperioden
löper ut.

Regeringen avser under år 1991 att till riksdagen överlämna en proposi-
tion om energipolitiken vilken kommer att innehålla förslag om åtgärder
för att stimulera utnyttjande av biobränslen i bl. a. kraftvärmeproduktion.
Här finns en direkt koppling mellan energipolitiken och det livsmedelspo-
litiska beslutet. Det är regeringens avsikt att fullfölja detta beslut och
stimulera användningen av biobränslen.

Riksdagens beslut innebär också att 360 milj. kr. används under tre år
till utslaktning av mjölkkor. Detta program, som redan har fått en stor
anslutning, lägger en god grund för att nå marknadsbalans för mjölk.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

Miljöfrågor

Miljömålet är en av de viktigaste målsättningarna i det livsmedelspolitiska
beslutet.

Den nya livsmedelspolitiken tar ett omfattande ansvar för att värna om
de odlings- och kulturlandskap som bedöms som värdefulla från kultur-
eller naturvårdssynpunkt. Ett permanent anslag för att bevara vissa från
natur- eller kulturmiljövårdssynpunkt värdefulla odlingslandskap har där-
för inrättats. För budgetåret 1990/91 har 100 milj. kr. anvisats. För bud-
getåren 1991/92 och 1992/93 har riksdagen beslutat att 200 resp. 250 milj,
kr. skall anvisas. Storleken på bidragen för åren därefter får bedömas när
närmare erfarenheter vunnits. Det nya landskapsvårdsstödet skall således
användas till att säkerställa nationellt intressanta natur- eller kultur-
miljövärden i landskapet. Vidare bör en helhetssyn på de landskap som
kommer i fråga för stöd finnas. Genom att även den ekonomiska bärkraf-
ten i företagen som kommer i fråga för stöd beaktas skapas förutsättningar
för att på dessa företag under överskådlig tid ge möjlighet till ett levande
lantbruk med möjligheter till djurhållning. Därmed tryggas också det
öppna odlingslandskapet. Med det anläggningsstöd som riksdagen också
har beslutat om är förutsättningarna därmed goda att kunna öka den
biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.

Regeringen har också gett lantbruksstyrelsen i uppdrag att överväga
förbud att använda bekämpningsmedel i åkerns kantzoner. Mot bakgrund
av behoven att finansiera det stora spannmålsöverskottet år 1990 har
prisregleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel tillfälligt
höjts, vilket även har en positiv miljöeffekt.

Regeringen avser att under år 1991 lämna en miljöpolitisk proposition
till riksdagen. I denna proposition kommer att redovisas bl. a. frågor som
rör halveringsprogrammen för bekämpningsmedel och kväveläckage samt
en rad andra frågor som rör jordbruket och miljön. Regeringen kommer i
detta sammanhang att återkomma med en rad förslag som syftar till att
ytterligare förstärka miljöhänsynen i jordbruket med siktet inställt på att
bevara vår biologiska mångfald och utnyttja de positiva bidrag som nä-
ringen kan lämna i detta avseende.

I samband med att miljöfrågorna behandlas är det angeläget att peka på

skyddet av vårt dricksvatten. Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel,
vars goda kvalitet måste bevaras. Kvaliteten på grundvattnet, som utgör
råvaran till vårt dricksvatten, är därvid av avgörande betydelse.
Dricksvattenområdet kommer även fortsättningsvis att vara en mycket
viktig del av livsmedelsverkets tillsyns- och kontrollansvar — inte minst
mot bakgrund av den ökade belastningen på vårt grundvatten. Det är
därför mycket angeläget att man just på detta område har en god bered-
skap inför de förändringar som kan påverka den slutliga dricksvattenkvali-
teten. Den strategi som regeringen valt för att skydda dricksvattenresursen
omfattar därför flera områden. Regeringen avser att återkomma till dessa
frågor i den kommande miljöpolitiska propositionen.

Jordbrukets regleringsekonomi

Riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik innebär bl. a. att den interna
marknadsregleringen avskaffas med början den ljuli 1991. Därmed av-
vecklas även de interna avgifterna som finansierar regleringen. Fr. o. m.
den ljuli 1991 skall också alla inflytande införselavgifter vid import av
jordbruksprodukter föras till statsbudgeten. De interna avgifterna och
införselavgifterna disponeras för närvarande inom en särskild reglerings-
ekonomi. Riksdagens beslut innebär också att denna upphör. De särskilda
regleringsföreningarna upphör. Dessa disponerar de interna avgifterna och
vissa införselavgiftsmedel för att sköta marknadsregleringen, främst ex-
portfinansiering, inom sina resp, ansvarsområden.

Införselavgifterna har hittills till viss del tillförts jordbruket kollektivt,
inom den s. k. fördelningsplanen. Dessa inomramsmedel har uppgått till
267,2 milj. kr. samt inflytande införselavgifter på fodermedel (foderme-
delsavgifter). Resterande införselavgiftsmedel har använts utom fördel-
ningsplanen för ändamål med anknytning till jordbruksprisregleringen.

Enligt riksdagens beslut skall jordbruket även fortsättningsvis tillföras
ett belopp motsvarande inomramsmedlen, när regleringsekonomin avskaf-
fas och införselavgifterna förs till budgeten. Medlen skall tillföras jordbru-
ket antingen genom höjningar av gränsskyddet eller genom budgetfinansi-
ering av tidigare gemensamt finansierade verksamheter. Efter en genom-
gång av dessa verksamheter och efter diskussioner med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation, anser jag att hela beloppet bör tillföras av budget-
medel.

Inflödet av fodermedelsavgifter — och därmed inomramsmedlen — har
varierat en del över åren. Om det belopp som framöver årligen skall
tillföras jordbruket exakt skall motsvara vad som hittills avsetts med
inomramsmedel måste således en avstämning och justering göras varje år.
Detta skulle innebära en ryckighet i medelstilldelningen som i sin tur
skulle medföra att anslagen till olika verksamheter måste omprövas eller
förändras från år till år. Detta vore enligt min uppfattning olämpligt. Jag
anser att regleringsekonomin nu måste lösas ut i ett steg. Jag anser också
att det nu bör göras klart vilka verksamheter och ändamål som skall
finansieras över budgeten inom denna ram. Det innebär att jordbruket
fr.o.m. den ljuli 1991 tillförs ett realistiskt belopp som därefter endast

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

10

justeras i den mån kostnaderna for de aktuella verksamheterna eller ända-
målen förändras.

Inomramsmedlen har under de senaste åren uppgått till i genomsnitt ca
540 milj. kr. Vid de diskussioner jordbruksdepartementet haft med Lant-
brukarnas förhandlingsdelegation om dessa frågor har delegationen fram-
fört åsikten att detta bör vara den ram som bör ligga fast fr. o. m. budget-
året 1991/92. Detta är enligt min uppfattning inte realistiskt. Enligt gjorda
bedömningar kommer fodermedelsavgifterna att minska budgetåret
1990/91. Det är helt uppenbart att förbrukningen av fodermedel kommer
att minska ytterligare framöver, till följd av en mindre animalieproduk-
tion. Detta blir en självklar följd av att överskott inte kan produceras på en
avreglerad inhemsk marknad. Givetvis kommer därmed även importen av
fodermedel att minska. Med sänkta inlösenpriser på spannmål och ett
behållet gränsskydd blir dessutom det svenska fodret konkurrenskraftigare
gentemot det importerade fodret. Detsamma gäller andra svenska foder-
produkter. Därmed torde importen av foder minska relativt sett betydligt
mer än den totala foderförbrukningen. Det finns således anledning att räkna
med ett kraftigt minskat inflöde av avgifter på importerat foder. Jag har med
dessa utgångspunkter bedömt att ramen bör fastställas till 450 milj. kr.

Dessa medel bör i sin helhet tillföras jordbruket i form av budgetmedel.
Gränsskyddet skali alltså inte höjas.

Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har begärt att ca 600 milj. kr. av
tidigare kollektivt finansierade åtgärder eller verksamheter skall finansi-
eras över budgeten under budgetåret 1991/92. Dessa är delvis tillfälliga
belopp som inte belastar statsbudgeten på längre sikt. I detta belopp ingår
inte 60milj. kr. till skördeskadefonden. Delegationen anser att även detta
belopp skall betalas av budgetmedel. Jag har nyligen tillkallat en utredare
med uppgift att se över frågan om hur medel skall tillföras fonden efter
regleringsåret 1990/91, då regleringsekonomin upphör.

Delegationen anser vidare att vissa belopp inte skall inräknas i ramen,
utan tillföras jordbruket utöver ett belopp motsvarande inomramsmedlen.
Detta gäller exempelvis den del av kostnaderna för industrins råvarukost-
nadsutjämning (RÅK) som betalats kollektivt av näringen och som enligt
riksdagens beslut framdeles skall betalas av budgetmedel. Denna kostnad
tas fr. o. m. den ljuli 1991 över av staten. Jag anser det som självklart att
denna post skall utgöra en del av det belopp som staten nu löser ut.

Jag anser emellertid att vissa belopp av tillfällig karaktär inte bör inräk-
nas i ramen på 450milj. kr. Kostnader för de åtgärder som jordbruket
tidigare har finansierat kollektivt och som jag i det följande tar upp under
olika anslag för budgetåret 1991/92 uppgår således totalt till 492,4 milj, kr.,
inkl, kostnaden för de åtgärder för vilka staten tar över näringens finansi-
ering enligt riksdagens beslut om livsmedelspolitiken. Fördelningen fram-
går av följande sammanställning.

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

Inomramsmedel m. m. (milj, kr.) Budgetåret 1991/92

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

Norrlandsstöd	134,7
Råvarukostnadsutjämning	140
Växtförädling	17
Djurhälsa	20
Leukosbekämpning m. m.	35
FoU	25
Stärkelserabattering	39
Får- och lammköttssubventioner	6
Biodling	0,5
Distriktsveterinärorganisationen1	52,7
	469,9

Etableringsstöd2                       10

Stiftelsen Lantbruksforskning3         10

SPOR2                              1.5

Vår Näring2                            1

492,4

1 Långsiktig budgetbelastning kan for närvarande inte beräknas. Veterinärväsendet
ses över.

2 T. o. m. budgetåret 1991/92.

3 T. o. m. budgetåret 1992/93.

4 Skogsbruk

Skogsnäringen är vår viktigaste exportnäring. Den har utomordentligt
goda förutsättningar att medverka till en förbättrad balans i våra utrikes-
betalningar. Skogens betydelse för landets ekonomi och välstånd motive-
rar att skogsmarken som produktionsresurs tas till vara på bästa sätt
samtidigt som andra intressen, som naturvård, friluftsliv och rekreation,
tillgodoses. Målet för skogspolitiken är mot bakgrund härav en varaktig,
hög och värdefull virkesavkastning. En utgångspunkt är att åstadkomma
en skogsproduktion som möjliggör en långsiktig årlig bruttoavverkning av
åtminstone 75 milj, skogskubikmeter (m3sk). Därutöver skall strävan vara
att öka produktionen ytterligare i den mån detta är möjligt och lämpligt
med hänsyn till andra viktiga samhällsmål.

Med hänsyn till den långsiktighet som kännetecknar svenskt skogsbruk
präglas skogspolitiken av överväganden som har lång varaktighet. Under
1900-talet har sålunda endast fyra övergripande skogspolitiska beslut fat-
tats hittills. I det senaste beslutet år 1979 betonas emellertid också nödvän-
digheten av att successivt anpassa handlingslinjer och de skogspolitiska
medlens utformning till nya kunskaper. Under den tid som har gått sedan
detta beslut togs har stora förändringar skett både i vårt land och i vår
omvärld. Skogsnäringens betydelse för landets ekonomi har stärkts samti-                   12

digt som konkurrensen på utlandsmarknaden har ökat. Skogen kan vidare
komma att få en viktig roll i vår energiförsörjning. Samtidigt hotas våra
skogar på olika sätt av luftföroreningar från trafik och eldning med fossila
bränslen. Slutligen kan noteras den ökade insikten om behovet att bevara
en biologisk mångfald i naturen och av ett skogsbruk som bygger på de
naturgivna förutsättningarna. Regeringen har mot denna bakgrund tillkal-
lat en kommitté med parlamentarisk sammansättning för att utvärdera
skogspolitikens mål och medel och föreslå de förändringar som utvärde-
ringen och bedömningar om den framtida utvecklingen kan föranleda.
Kommittén skall lämna sina förslag senast den 1 juli 1992.

Skogsindustrin har haft ett högt kapacitetsutnyttjande under en
osedvanligt lång period. Virkesförbrukningen har under de senaste åren
ungefär motsvarat den volym som har varit möjlig att avverka i Sverige.
Drygt 10% av råvaran har emellertid importerats. Under det gångna året
halverades dock virkesimporten. Virkespriserna har dämpats och avverk-
ningarna minskar.

Ca 30% av den avverkade virkesvolymen tas ut genom gallring av skog.
Gallringarna utgör ca 70 % av den totala avverkningsarealen. I syfte att öka
den årliga gallringsarealen och förbättra gallringarnas kvalitet har
skogsvårdsorganisationen gjort en riksomfattande satsning på särskild råd-
givning till privatskogsbruket. Treårsprogrammet avslutas under detta bud-
getår.

Under åren 1979/80— 1989/90 har ca 1,5% av landets skogsmarksareal
avverkats och åter beskogats med stöd av bidrag till avveckling av lågpro-
ducerande bestånd. På dessa marker har den skogliga tillväxten ökat med
ca 15 milj. m3sk. Den lågproducerande areal som återstår har uppskattats
till ca 628 000 ha, varav ca 3/4 finns i Norrland. Fr. o. m. nästa budgetår
upphör möjligheten att lämna dessa bidrag som ett led i besparingsarbetet.
1 samma syfte minskas bidragen till skogsbilvägar med en tredjedel.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om skogsbruket i de fjällnära skogar-
na (prop. 1990/91:3, JoU 13, rskr. 79). De eventuella ersättningar som kan
komma att utbetalas i de fjällnära skogarna skall finansieras från anslaget till
skogsvård.

För nästa budgetår föreslås ökade insatser i syfte att förbättra omsorgen
om flora och fauna i skogen. Sålunda förstärks insatserna för utbildning av
skogsägare i ekologi och naturvård. Ca 40000 skogsägare kommer att delta
i studiecirklar detta år. Ökade insatser görs också för den pågående inven-
teringen av skyddsvärda småbiotoper. Bidragen till föryngring av ädellöv-
skog ökas ytterligare. Den tillämpade skogsforskningen ges ökat stöd så att
miljöinriktade projekt skall kunna prioriteras.

5 Fiske

Från den ljuli 1990 råder inom EFTA frihandel med fisk och fiskproduk-
ter. Det innebär bl. a. att statsstödet till fisket måste förändras och minskas
under perioden 1990—1993.

Statskontoret har efter regeringens uppdrag avlämnat rapporten

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

13

(1990:31) Den statliga fiskeadministrationen som innehåller bl. a. förslag
om en kraftigt minskad statlig administration på fiskets område både
centralt och regionalt. Regeringen gav den 6 september 1990 statens jord-
bruksnämnd och fiskeristyrelsen i uppdrag att, efter samråd med bl. a.
berörda organisationer på fiskets område, lämna förslag om dels prisregle-
ringen på fisk m. m. för regleringsåret 1991/92, dels principer för anpass-
ningen av prisregleringen för tiden t. o. m. den 31 december 1993 och dels
riktlinjer för utformningen av de framtida fiskeripolitiska medlen. Jord-
bruksnämnden och fiskeristyrelsen har föreslagit bl. a. en minskad utgifts-
ram för prisregleringen på fisk under nästa budgetår. Jag avser att under
våren 1991 återkomma till regeringen i dessa frågor.

För nästa budgetår föreslår jag, mot bakgrund av behovet av åtgärder för
att stabilisera ekonomin, att bidrag till fiskevård och till kostnader för
bildande av fiskevårdsområden inte längre skall lämnas över statsbudge-
ten. Kostnaderna får i fortsättningen täckas av de fiskekortsinkomster eller
arrendeavgifter som vattenägarna erhåller.

Fiskerikommissionen för Östersjön (IBSFC) lyckades vid sin session år
1990 för första gången nå enighet för nästa år om högsta tillåtna fångst-
mängder och dessas fördelning mellan medlemmarnas fiskezoner när det
gäller de fyra ekonomiskt viktigaste arterna (torsk, lax, sill/strömming och
skarpsill). På grund av det bekymmersamma beståndsläget minskades den
totala fångstmängden för torsk väsentligt. Effekten av den allmänna
minskningen motverkades dock vad beträffar den svenska zonen genom
att denna tilldelades en större andel av totalmängden än tidigare.

Bilaterala avtal om fiske för år 1991 har slutits med EG, Finland, Norge
och Sovjetunionen. Förhandlingarna om avtal för år 1991 med Polen samt
med EG och Norge avseende fisket i Skagerrak och Kattegatt hann inte
slutföras under år 1990.

Arbetet inom det nordiska fiskerisamarbetet bedrivs på grundval av det
samarbetsprogram som antogs år 1988. Både fiskerisektorn och jordbruks-
sektorn prioriteras inom det nordiska samarbetet för år 1991.

6 Rennäring

Åtgärder för att minska cesiumhalten i renkött kommer att få vidtas även
nästa budgetår.

För nästa budgetår föreslås att anslaget för underhåll av riksgränsstäng-
sel höjs. Vidare föreslås att prisstödet till renkött skall utgå med 305 kr. per
slaktad ren. Tillsammans med höjningen av pristillägget för budgetåret
1990/91 från 220 till 270 kr. innebär detta en ökning med ca 39 %.

7 Jakt

Regeringen har beslutat att försöksverksamheten med bidrag till omplan-
tering av skog som skadats av älg skall utvärderas. Betänkandet (SOU
1990:60) Skada av vilt har remissbehandlats. Jag har för avsikt att under

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

14

våren 1991 återkomma till regeringen med förslag till hur det framtida Prop. 1990/91: 100
ersättningssystemet for skada av vilt skall utformas. I det sammanhanget Bil. 11
kommer även älgjaktsadministrationen att behandlas.

8 Besparingar och strukturella åtgärder

1 regeringens skrivelse om åtgärder for att stabilisera ekonomin och be-
gränsa tillväxten av de offentliga utgifterna (skr. 1990/91:50) presenteras
ett omfattande åtgärdsprogram for att stabilisera den svenska ekonomin,
förbättra ekonomins funktionssätt och begränsa tillväxten av de offentliga
utgifterna.

De åtgärder som föreslås inom jordbruksdepartementets verksamhets-
område kommer att begränsa utgifterna på statsbudgeten budgetåret
1991/92 med ca 500 milj. kr. Vissa åtgärder tas upp i det följande, medan
jag avser att återkomma med andra under våren 1991.

Jag föreslår i det följande att bidragen vid avveckling av lågproduceran-
de skog tas bort och att stödet till byggande av skogsbilvägar reduceras.
Därutöver innebär förslagen en ökad skogsvårdsavgiftsfinansiering av
skogsvårdsorganisationen. Sammanlagt uppgår dessa besparingar till
113 milj. kr.

Statistik på jordbrukets område som behövs för administration av om-
ställningen av jordbruket föreslås bli bekostade inom ramen för omställ-
ningsåtgärderna. Besparingen uppgår till drygt 20 milj. kr.

Ett stort antal åtgärder som i dag finansieras inom ramen för reglerings-
ekonomin föreslår jag i det följande skall finansieras över statsbudgeten.
Som jag tidigare redovisat rör det sig bl. a. om anslag till FoU, djurhälsa
och bekämpande av vissa djursjukdomar. Viss verksamhet som i dag
finansieras kollektivt av näringen har emellertid inte kunnat inrymmas på
statsbudgeten även om ändamålen i sig är angelägna för samhället. Det rör
sig bl. a. om bidrag till sanitetsslakt och omhändertagande av självdöda
djur. Sammanlagt kan därmed budgetbelastningen minskas med 98 milj. kr.

Besparingar genom administrativa rationaliseringar och strukturåtgär-
der inom den offentliga sektorn uppgår till drygt 60 milj. kr. Bland dessa
åtgärder kan nämnas besparingarna i samband med bildandet av en ny
myndighet, statens jordbruksverk, samtidigt som lantbruksstyrelsen och
statens jordbruksnämnd upphör. Besparingen i det sammanhanget beräk-
nas till ca 20 milj. kr.

Av odisponerade medel på reservationsanslag, som avräknas mot inflyt-
ande miljöavgifter på handelsgödsel- och bekämpningsmedel, kommer 100
milj. kr. att tillföras statsbudgetens inkomstsida.

Besparingar på olika former av bidrag, däribland bidragen till jordbru-
kets rationalisering och bidrag till fiskevård, beräknas minska budgetbe-
lastningen med nära 40 milj. kr.

Jag har vidare räknat med att besparingar på 100 milj. kr. kan göras i
den uppbyggnad av beredskapslagringen av livsmedel m. m. som det livs-
medelspolitiska beslutet förutsätter. Detta innebär att uppbyggnaden av
lager kommer att ske under en längre period än vad som tidigare beräk-

15

nats. Jag återkommer till denna fråga och vissa andra besparingsförslag i
samband med särskilda propositioner under våren 1991.

Inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde pågår eller har nyli-
gen genomförts utredningsuppdrag kring samtliga myndigheters verksam-
het. Jag har nyss nämnt förslaget om inrättandet av en ny jordbruksmyn-
dighet och jag avser att återkomma till regeringen med förslag om fiskeriad-
ministrationen. Frågan om myndighetsorganisationen inom skogsbrukets
område kommer att behandlas av den skogspolitiska kommittén. En om-
fattande utvärdering av Sveriges lantbruksuniversitet beräknas vara klar
sommaren 1991. Avsikten är att denna skall ligga till grund för förslag senast
i nästa forskningspolitiska proposition år 1993.

Förutom de utredningar som nu pågår inom departementets verksam-
hetsområde kommer flera olika strukturprojekt att påbörjas under inneva-
rande budgetår. Det gäller bl. a. översynen av veterinärorganisationen,
rådgivningen till jordbruket samt vissa äldre stödformer.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

16

A. Jordbruksdepartementet m. m.

A 1. Jordbruksdepartementet

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

25 668 974

23335000

25771000

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Personal	70	-2
Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)	23 335000 (20391000)	+ 2436000 ( + 2255000)
	23335000	+ 2 436000

Vid min bedömning av jordbruksdepartementets medelsbehov har jag
räknat med att rationaliseringar motsvarande 1,5% av anslaget skall ge-
nomföras.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget for nästa
budgetår till 25 771 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 25 771 000 kr.

A 2. Lantbruksråd

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

5770216

5 226000

5435 000

Lantbruksråden har till uppgift att inhämta och förmedla kunskaper om
jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande näring-
ar i de länder eller internationella organisationer som ingår i deras verk-
samhetsområden. För närvarande är lantbruksråden placerade i Bonn,
Bryssel, Moskva, Rom och Washington.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksråd för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsan-
slag på 5 435 000 kr.

A 3. Utredningar m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

1545639

10349000

9349000

Reservation

3268128

Utöver utgifterna för departementets kommittéer och arbetsgrupper

17

2 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 100. Bilaga 11

betalas från anslaget kostnaderna for beredningen for livsmedels- och Prop. 1990/91:100
näringsfrågor samt den jordbruksekonomiska undersökningen. Under an- Bil. 11
slaget bör även täckas kostnaderna för den nya konsumentberedningen
som kommer att tillkallas.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe-

ten samt kostnader för den jordbruksekonomiska undersökningen bör
anslaget föras upp med 9 349 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reser-
vationsanslag på 9 349 000 kr.

A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

31071660

31 616000

32880000

Från anslaget betalas utgifter för Sveriges deltagande i vissa internatio-
nella organisationer och för internationellt samarbete inom jordbruksde-
partementets verksamhetsområde.

För budgetåret 1991/92 har jag beräknat medelsbehovet enligt följande.

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
1. FAO — Världslivsmedelsrådet	25000000	+ 1 500000
2. Internationella råvaruorgani- sationer	170000
3. Internationella rådet för havsforskning	1 300000	+ 100000
4. Internationella organisationer och förhandlingar på fiskets område	800000	- 100000
5. Unionen för skydd av växt- förädlingsprodukter	310000	+  90000
6. Nordiskt samarbete	900000	- 200000
7. Bilateralt samarbete	650000	+ 150000
8. Diverse internationella organisationer och kongresser	2486000	- 276000
	31616000	+ 1264000

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen

att tMBidrag till vissa internationella organisationer m. m. för
budgetåret 1991 /92 an visa ett förslagsanslag på 32 880 000 kr.

18

B. Jordbruk och trädgårdsnäring

B 1. Statens jordbruksverk

Nytt anslag (förslag) 115 576000

Våren 1990 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att se
över den centrala myndighetsorganisationen på jordbrukets område.
Översynen skulle göras mot bakgrund av det reformarbete som pågår på
livsmedelspolitikens område och riksdagens beslut om en ny regional
statlig förvaltning. Enligt direktiven för utredningens arbete var utgångs-
punkten att genom en förutsättningslös omprövning anpassa den statliga
administrationen på ett rationellt och effektivt sätt till de uppgifter som
kommer att behövas efter en avreglering av jordbruksområdet och en
renodling av livsmedelspolitiken. Enligt direktiven kunde också fördel-
ningen av resurser och ansvar mellan regional och central nivå behöva
prövas. Dessutom borde prövas huruvida myndigheternas tillsynsansvar
vad gäller olika verksamheter och myndigheter kan avlastas de nuvarande
organisationerna. Mot denna bakgrund skulle utredaren enligt direktiven
analysera såväl framtida arbetsuppgifter som behovet av resurser på cen-
tral myndighetsnivå och mot bakgrund av denna analys lägga fram förslag
till ny organisation av myndighetsstrukturen på jordbrukets område.

Utredningens förslag

Utredningen om översyn av den centrala myndighetsorganisationen på
jordbrukets område m.m. lämnade sitt slutbetänkande (SOU 1990:87)
Den nya centrala jordbruksmyndigheten till regeringen den 15 oktober
1990. Utredningen föreslår att en ny central myndighet, kallad statens
jordbruksverk, bildas och att lantbruksstyrelsen och statens jordbruks-
nämnd samtidigt upphör. Statens jordbruksverks huvuduppgift bör enligt
utredningen vara att ha ett samlat sektorsansvar på jordbrukets område.
Verkets två viktigaste roller blir dels att vara regeringens expertmyndighet
på jordbruksområdet, dels att i enlighet med samhällets intresse följa och
utvärdera utvecklingen i jordbruket och vidta eller föreslå regeringen
nödvändiga åtgärder.

Utredningen föreslår vidare att den nya myndigheten får en sedvanlig
lekmannastyrelse, bestående av sammanlagt sju ledamöter. För att tillföra
verket särskilda kunskaper som inte alltid kan finnas tillgängliga och for
att ge möjlighet till diskussion i särskilda frågor föreslås att ett antal
rådgivande organ skall kunna inrättas.

Den nya myndigheten föreslås få fem avdelningar, nämligen en avdel-
ning för internationella frågor, en avdelning för finansiellt stöd, en utred-
ningsavdelning, en miljöavdelning och en administrativ avdelning.

Enligt utredningen bör det också vara den nya myndighetens uppgift att
ansvara för att nationella samhällsmål inom det livsmedelspolitiska områ-
det får ett enhetligt och snabbt genomslag i hela landet.

När det gäller tillsynsfrågor m. m. föreslår utredningen bl. a. att den nya

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

19

myndigheten bör ha kvar tillsynsansvaret for statens utsädeskontroll i Prop. 1990/91:100
avvaktan på en översyn av verksamheten. En omprövning av nuvarande Bil. 11
verksamhet föreslås också avseende statens lantbrukskemiska laboratori-
um. Vidare föreslås att den nya myndigheten inte får tillsynsansvar över
de lantbrukskemiska stationerna. Den nya myndigheten bör inte heller
besluta om stadgar för hushållningssällskap eller i övrigt engagera sig i
sällskapens sätt att driva verksamheten. Utredningen föreslår också att
den nya myndigheten bör ta över ansvaret för lantbruksekonomiska sam-
arbetsnämnden och dess verksamhet.

Vid dimensioneringen av myndigheten har utredningen bedömt att det
behövs 190 årsarbetskrafter som finansieras genom myndighetsanslaget.
Därtill kommer verksamheter som finansieras utanför myndighetsansla-
get, där de uppdragsfinansierade årsarbetskrafterna uppgår till 45, varav
ca 30 är regionalt placerade, medan totalt 45 årsarbetskrafter finansieras
över olika sakanslag. Resursbehovet for övergångsåtgärderna beräknas till
ca 40 årsarbetskrafter.

I anslagsframställningen för den nya myndigheten föreslår utredningen
också bl. a. att ett engångsbelopp på 3,5 milj. kr. avsätts för övergångskost-
nader for en ny organisation. Vad avser tre nya tjänster för prövning av
genteknik, arbete med åtgärder mot allvarliga olyckor samt export av
tjänster for vilka lantbruksstyrelsen begärt resurser hänvisar utredningen
till lantbruksstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1991/92.

Utredningen föreslåratt förändringarna genomförs den ljuli 1991.

1991/92

Föredraganden

Personal	175
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader	90201000
(därav lönekostnader)	(49000000)
Övergångskostnader	1 500000
Växtinspektion	1000
Foderkontroll	1000
Vattenhushållning	1000
Miljöinriktad växtodlings
rådgivning	27 560000
	119264000
Inkomster
Ersättning för beredskaps-
åtgärder	3688 000
Nettoutgift	115576 000

20

Föredraganden

Förslag:

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

Verksamhetens inriktning:

En ny myndighet, statens jordbruksverk, inrättas den ljuli 1991.
Samtidigt upphör lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd
som myndigheter. Statens jordbruksverk skall verka för en positiv
utveckling av de areella näringarna i enlighet med den nya livsme-
delspolitiken.

Resurser m.m.:

Jordbruksverkets storlek beräknas till 175 årsarbetskrafter. Verket
skall anvisas resurser på ett ramanslag. Jordbruksverket skall
fr. o.m. budgetåret 1991/92 gå in i en treårsbudgetperiod. Vidare
anvisas ett engångsbelopp på 1,5 milj. kr. för särskilda personalin-
satser i samband med bildandet av jordbruksverket. En nettoöverfö-
ring på 9063000 kr. från nuvarande anslaget Lantbruksnämnderna
till anslaget för den nya myndigheten skall göras. För miljöinriktad
växtodlingsrådgivning avsätts resurser motsvarande 27 560000 kr.,
bl. a. förstärks marknadsföringsstödet till alternativ odling.

Övrigt:

För verksamheten med vattenhushållningsfrågor ställs en rörlig kre-
dit på 1 milj. kr. förbudgetåret 1991/92 till jordbruksverkets förfo-
gande. Verksamheten vid statens lantbrukskemiska laboratorium
överförs till Sveriges lantbruksuniversitet.

Statens jordbruksverk 1991/92: 115 576000 kr. (ramanslag)

Budgetram:

Budgetramen för perioden 1991/92—1993/94 har beräknats till
343 728000 kr.

Riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:146, JoU25,
rskr. 327) innebär stora förändringar inom jordbruksnäringen. Enligt be-
slutet bör jordbruket i princip vara underkastat samma villkor som andra
näringar. Beslutet innebär bl. a. att de interna marknadsregleringarna upp-
hör och att det utgår direktstöd för bl. a. omställning och naturvård. Det
innebär en anpassning av näringen till en fri inhemsk marknad och där-
med stora förändringar av villkoren för jordbruksproduktionen. Staten
medverkar till att avregleringen och omställningen av jordbruket sker
under socialt acceptabla former och till att underlätta omställningen ge-
nom att vidta en rad åtgärder under en femårig övergångsperiod.

Den internationella utvecklingen inom bl. a. GATT samt EES-förhand-
lingarna och Sveriges framtida hållning till EG kan i hög grad förväntas
påverka det svenska jordbruket. Dessa förhållanden kommer att ställa
stora krav på myndigheterna på jordbrukets område i framtiden. Det är

21

därför viktigt att organisationsstrukturen anpassas för att möta de nya
krav som ställs. Det är enligt min uppfattning naturligt att en ny jordbruks-
myndighet bildas för att möta utvecklingen under 1990-talet. Jag föreslår
därför att en ny myndighet, kallad statens jordbruksverk, med ett samlat
sektorsansvar på jordbrukets område träder i funktion den ljuli 1991.
Samtidigt bör statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen upphöra.

Detta steg är också en naturlig del av reformeringen av den offentliga
sektorn. Genom bildandet av ett nytt centralt ämbetsverk görs betydande
effektivitetsvinster och samtidigt skapas en större flexibilitet och hand-
lingsfrihet på central myndighetsnivå.

Resultatbedömning:

Den nya myndigheten skall ha ett samlat sektorsansvar för jordbruks-,
trädgårds- och rennäringen. Den skall verka för en positiv utveckling av
jordbruksnäringen i enlighet med den nya livsmedelspolitiken. Myndighe-
ten bör genom i första hand utredningsverksamhet, informations- och
utbildningsinsatser samt finansiellt stöd främja en marknadsanpassning av
jordbruksnäringen så att bl. a. balans i produktionen uppnås, liksom att en
regional utjämning och en god miljö främjas. Den nya myndighetens roll
blir att genomföra den livsmedelspolitiska reformen, vara regeringens
expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och därmed i enlighet
med statens intresse befrämja, följa och utvärdera utvecklingen i jordbru-
ket och vidta eller hos regeringen föreslå de åtgärder som krävs.

Den nya myndigheten skall verka för att den nya livsmedelspolitiken får
ett enhetligt och snabbt genomslag i hela landet. För att detta skall vara
möjligt är det enligt min uppfattning mycket viktigt att den nya myndighe-
ten — inom ramen för de fastlagda nationella målen — styr och följer
verksamheten ute i landet. Den nya myndigheten bör därför bl. a. utfärda
riktlinjer för de nya länsstyrelserna när det gäller genomförandet av den
nya politiken samt utbilda och informera regionala myndigheter och jord-
brukets organisationer i frågor som rör jordbrukspolitiska beslut.

Skäl:

Jag föreslår att den nya myndighetens storlek bör uppgå till 175 årsarbets-
krafter, vilket är en minskning med 15 årsarbetskrafter jämfört med utred-
ningens förslag. Minskningen är ett led i omställningen och minskningen
av den statliga administrationen. Utöver de nu nämnda tjänsterna kom-
mer de ca 90 årsarbetskrafter som finansieras på annat sätt, bl. a. genom
uppdragsfinansiering. Resursbehovet för de särskilda övergångsåtgärderna
kan beräknas till ca 40 årsarbetskrafter, vilka finansieras inom ramen för
de olika omställningsåtgärderna. Enligt min uppfattning bör dessa resurser
vara tillräckliga för att myndigheten på ett rationellt och effektivt sätt skall
kunna hantera sina uppgifter dels under den femåriga övergångsperioden,
dels på längre sikt. Bland de uppgifter som har mer långsiktig karaktär
finns bl. a. beredskapsfrågor, internationella frågor, regionala frågor, ren-
näringsfrågor, miljö-, växt- och djurskyddsfrågor, frågor rörande veteri-

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

22

närväsendet samt uppföljnings- och utvärderingsfrågor. Under övergångs-
perioden kommer också arbetet med omställningsåtgärderna att vara om-
fattande. Uppgifterna omfattar informationsinsatser, uppföljning samt
omfattande stödverksamhet.

Jag föreslår vidare att den nya myndigheten får en treårig budgetram för
perioden 1991/92— 1993/94. Medlen för jordbruksverket bör därmed ock-
så anvisas som ramanslag. Verksamheten vid myndigheten kommer under
treårsperioden att vara oförändrad. Olika övergångsåtgärder, som är en
del av verkets verksamhet, kommer att pågå under en övergångsperiod,
bl. a. kommer inlösen av spannmål att skötas av den nya myndigheten
fram t.o. m. budgetåret 1993/94, dvs. t.o. m. sista året i den treåriga
budgetperioden.

Vidare föreslår jag en överflyttning av medel från det nuvarande ansla-
get Lantbruksnämnderna till jordbruksverket. Medlen avser dels gemen-
samt utvecklingsarbete inom nuvarande lantbruksverket, 6 milj, kr., dels
centralt bedriven utbildning av lantbruksverkets personal, 3 milj, kr., dels
medel för tre tjänster som lantbruksingenjör/biträdande lantbruksingen-
jör, 1,5 milj. kr. Vidare bör 1 437000 kr. avseende kostnader för system-S
överföras från anslaget Lantbruksstyrelsen till anslaget för den nya länssty-
relseorganisationen. Nettoöverföringen uppgår till 9063 000 kr.

Sammantaget beräknar jag förvaltningskostnaderna för jordbruksverket
till 90201 000 kr. Jag har därvid beräknat lokalkostnaderna till 4,9 milj,
kr. och lönekostnaderna till 49 milj. kr.

Vad avser de tre nya tjänster för bl. a. prövning av genteknik, arbete med
åtgärder mot allvarliga olyckor eller export av tjänster, som lantbrukssty-
relsen begärt i sin anslagsframställning, är det enligt min uppfattning fråga
om viktiga verksamheter som dock bör rymmas inom ramen för den
föreslagna myndigheten.

De gemensamma servicefunktionerna för jordbruksnämnden, lant-
bruksstyrelsen, domstolsverket och skogsstyrelsen bör tills vidare finansi-
eras över anslaget för statens jordbruksverk. Jag föreslår därför att resurser
för detta ändamål anslås för budgetåret 1991/92. Verksamheten med vat-
tenhushållningsfrågor bör på sikt helt uppdragsfinansieras. Verksamheten
bör därför föras upp under en 1 000-kronorspost. Till den del löpande
utbetalningar för vattenhushållningen inte kan bestridas med löpande
inbetalningar föreslår jag att den nya myndigheten hos riksgäldskontoret
får disponera en rörlig kredit intill 1 milj. kr. förbudgetåret 1991/92.

För riksdagens information vill jag också nämna att jag avser att föreslå
regeringen att inrätta sex avdelningar vid den nya myndigheten. Det
innebär att det vid myndigheten inrättas en utredningsavdelning, en inter-
nationell avdelning, en djuravdelning, en växtavdelning, en stödavdelning
samt en administrativ avdelning. Detta innebär att den miljöavdelning
som utredningen har föreslagit delas upp i en djur- och en växtavdelning.
Miljöhänsyn skall självfallet prägla hela myndighetens verksamhet. Enligt
min bedömning bör husdjurs- och veterinärfrågorna skiljas från växtod-
lingsfrågorna. Det är här fråga om helt skilda verksamheter där det krävs
särskilda expertkunskaper. Det är också viktigt att djurskyddsfrågorna

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

23

med kraft kan drivas under 1990-talet så att bl. a. djurskyddslagen får
avsett genomslag.

En förnyelse av myndighetsorganisationen på detta sätt leder enligt min
bedömning till ökad flexibilitet och effektivitet inom verksamheten. Till-
skapandet av en ny myndighet av detta slag innebär också en vitalisering
av organisationen och därmed också av verksamheten. Dessutom möjlig-
görs nödvändiga omprioriteringar av verksamheten.

Jag avser också att föreslå regeringen att den nya myndigheten får en
lekmannastyrelse. Beslutet om en ny livsmedelspolitik innebär bl. a. att
prisöverläggningarna mellan företrädare för konsumenterna och jordbru-
karna upphör. I framtiden finns det inte längre något som motiverar en
partssammansatt styrelse där olika intressen balanserar varandra. Jag de-
lar utredningens uppfattning att ett antal rådgivande organ bör kunna
inrättas vid den nya myndigheten. Sådana råd, som bör inrättas av den
nya myndigheten, ger möjlighet till en diskussion i särskilda frågor och
tillför myndigheten kunskap som inte alltid kan finnas tillgänglig inom
myndigheten. Möjligheten att inrätta råd skapar också en värdefull flexibi-
litet for att svara mot förändringar och nya situationer. Exempel på sådana
råd kan vara marknadsråd, råd för djurskyddsfrågor och för alternativ
odling. Jag vill särskilt här nämna vikten av att det nya verket inhämtar de
synpunkter på olika frågor som finns hos företrädare för konsumenterna.

Jordbruksverket bör som utredningen föreslår ansvara för information
till länsstyrelserna om gällande lagstiftning och statsmakternas mål, när
det gäller t.ex. miljö- och djurskyddsfrågor. Rådgivningen till enskilda
lantbrukare bör däremot länsstyrelserna ansvara för. Det är enligt min
uppfattning viktigt för genomförandet av den nya politiken att såväl
samarbetet mellan den regionala organisationen och den centrala myndig-
heten som styrningen av länsstyrelserna fungerar bra. Samarbetet och
styrningen kan anta olika former och jag delar utredningens bedömning på
denna punkt. Detta innebär bl. a. att resp, organisation bör ha möjlighet
att köpa tjänster av varandra. Vidare bör styrning kunna ske genom
föreskrifter för den del av länsstyrelsens verksamhet som gäller frågor som
hör till jordbrukets område. Enligt beslutet om en ny länsförvaltning skall
den nya myndigheten också kunna föreslå regeringen omfördelning av
länsstyrelsernas resurser för hantering av jordbruksfrågorna. Information
och utveckling av information är ett annat viktigt centralt styrmedel, där
även utbildning av personal i de regionala myndigheterna utgör en viktig
del.

Vad gäller statens utsädeskontrolls (SUK) verksamhet är jag inte i dag
beredd att förorda någon förändring. Jag återkommer till denna fråga
under anslaget till SUK. Jag föreslår vidare att huvudmannaskapet för
statens lantbrukskemiska laboratorium (SLL) överförs till Sveriges lant-
bruksuniversitet. Jag återkommer till denna fråga under anslaget till Sveri-
ges lantbruksuniversitet.

Jag delar utredningens bedömning att den nya myndigheten inte bör
besluta om hushållningssällskaps stadgar eller i övrigt engagera sig i deras
sätt att bedriva sin verksamhet. Tillsynsansvaret för lantbrukets avbytar-
tjänst bör bibehållas eftersom budgetmedel anslås för avbytarverksamhet.

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

24

Vad beträffar lantbruksekonomiska samarbetsnämnden har enligt min
uppfattning denna myndighet en viktig uppgift att fylla under övergångs-
perioden. Den bör därför tills vidare behållas men ges en delvis annan
inriktning för att möjliggöra en anpassning av verksamheten till den nya
situationen inom livsmedelsområdet, där uppföljnings- och utvärderings-
verksamheten är viktig, liksom också konsumentfrågornas mer framträ-
dande roll. Jag återkommer till detta under punkten H 3.

Den miljöinriktade växtodlingsrådgivningen bör enligt min uppfattning
särredovisas eftersom det är fråga om en särskild avgränsad verksamhet.
Under denna post, som uppgår till 26,1 milj, kr., finansieras olika åtgärder
för minskat växtnäringsläckage och minskad kemisk bekämpning samt för
stöd till alternativ odling. Jag föreslår en förstärkning av stödet för mark-
nadsfrämjande åtgärder av alternativt producerade livsmedel med 1 milj,
kr. för budgetåret 1991/92. Enligt min bedömning är det, i ett initialskede
då marknaden och dess organisationer är svaga, motiverat med ett statligt
stöd för att en fungerande marknad skall kunna etableras. Jag föreslår
också att 330000 kr. anslås för uppbyggnad av kontrollen av alternativt
producerade livsmedel för budgetåret 1991/92. Även kontrollverksamhe-
ten befinner sig i ett uppbyggnadsskede, vilket enligt min uppfattning
motiverar ett särskilt stöd. När EG slutligen beslutat om reglerna för sin
kontroll av alternativt producerade livsmedel m. m. avser jag att återkom-
ma till frågan om kontrollverksamheten på detta område.

Genomförandet av den nya organisationen innebär stora förändringar
för personalen vid lantbruksstyrelsen och jordbruksnämnden, bl. a. kan
omorganisationen förväntas leda till en övertalighet. Mot denna bakgrund
är det enligt min uppfattning av mycket stor vikt att åtgärder vidtas, så att
genomförandet kan påbörjas så tidigt som möjligt och att de problem som
kan uppstå minimeras. Jag föreslår därför att ett engångsbelopp på 1,5
milj. kr. anslås för övergångskostnader för en ny organisation under bud-
getåret 1991/92. Åtgärderna omfattar särskilda personalinsatser i samband
med bildandet av den nya myndigheten. Bl. a. bör de möjligheter som
trygghetsavtalet för statens anställda erbjuder så fort som möjligt tas i
anspråk.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att en ny central jordbruksmyndighet inrättas den 1
juli 1991,

2. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten
inom statens jordbruksverks ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad jag tidigare förordat i avsnittet Förslag,

3. till Statens jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisa ett
ramanslag på 115 576 000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

25

B 2. Lantbruksstyrelsen                                       Prop. 1990/91:100

Jag har tidigare föreslagit att lantbruksstyrelsen skall upphöra den ljuli         *

1991 och att dess uppgifter övertas av statens jordbruksverk. Under bud-
getåret 1991/92 kommer dock vissa övergångskostnader att belasta föreva-
rande anslag. Det är i första hand fråga om personalkostnader i samband
med att verksamheten vid lantbruksstyrelsen avvecklas. Det går i dag inte
att beräkna dessa kostnader, varför de bör bestridas från ett särskilt anslag
for budgetåret 1991/92. Anslaget bör foras upp med 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 1 000 kr.

B 3. Statens jordbruksnämnd

Också statens jordbruksnämnd upphör den ljuli 1991. Mot bakgrund av
vad jag har anfört under anslaget Lantbruksstyrelsen bör ett motsvarande
anslag också föras upp för statens jordbruksnämnd.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 1 000 kr.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

2 701 252

40000000

15000000

Från anslaget utbetalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt
förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering
(omtryckt 1988:999).

Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt regio-
nalt stöd till jordbruks- och trädgårdsforetag. Därutöver används anslaget
för vissa speciella ändamål. Anslaget får disponeras för att utjämna över-
skott och underskott i jordfondsverksamheten.

Lantbruksstyrelsen

Utfallet för budgetåret 1989/90 har i hög grad påverkats av att större
överskott uppkommit vid försäljning av jordfondsfastigheter.

Anslaget bör föras upp med 40 milj. kr. vilket motsvarar de beräknade
utgifterna för budgetåret 1991/92.

26

Bidragsram för yttre och inre rationalisering

Budgetår	Ram	Beviljade bidrag
1988/89	30,0	30,0
1989/90	30,0	30,0
1990/91	30,0
1991/92	33,0 (förslag)

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

Bidragsramför yttre rationalisering

Den skogliga strukturrationaliseringen är från allmän synpunkt angelägen.
Detta gäller inte minst arronderingsförbättrande åtgärder i fråga om starkt
ägar- och ägosplittrade skogsmarker. Pågående arbete med fastighetsregle-
ring i skogsmark i områden med mycket dålig arronderingav skogsmarken
utgör ett viktigt led i den skogliga strukturrationaliseringen och bör därför
fortsätta.

Den yttre rationaliseringen, förbättringen av fastighetsindelningen, stär-
ker landsbygden genom att marken kan utnyttjas effektivare. Myndighe-
ters arbete effektiviseras och förenklas. Kostnaderna för markägarna och
samhället minskar.

Bidragen utgör en förutsättning för att större omarronderingsprojekt
skall komma i gång och kunna genomföras. Skall omarronderingsverksam-
heten i framtiden kunna fortsätta i önskvärd omfattning måste med hän-
syn till de ökade kostnaderna för lantmäteriförrättningarna en successiv
uppräkning av bidragsramen ske. Lantbruksstyrelsen föreslår en utökning
av bidragsramen för yttre rationalisering med 3 milj. kr. med hänsyn till de
ökade kostnaderna för lantmäteriförrättningar.

Bidragsramför inre rationalisering

Bidragsramen för inre rationalisering är innevarande budgetår 18 milj. kr.
Ramen utnyttjas dels till regionalt stöd i de åtta nordligaste länen, vilket är
den största delen, dels till stöd som lämnas till bl. a. ny teknik i jordbruket,
gemensamhetsanläggningar och större markavvattningsföretag. Styrelsen
avser att i ökad utsträckning utnyttja anslaget till stöd för utveckling och
introduktion av ny teknik.

Lantbruksstyrelsen föreslår oförändrad bidragsram för inre rationalise-
ring budgetåret 1991 /92.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag inledningsvis har anfört om besparingsåtgär-
der inom jordbruksdepartementets område bör huvuddelen av bidragen
till jordbrukets rationalisering avvecklas. Enligt min mening bör anslaget
Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige kunna utnyttjas för den
utveckling av ny teknik vid lantbruksföretag som styrelsen anser angelä-
gen. Jag vill i detta sammanhang även erinra om den förstärkning av
anslaget för regionalpolitiska insatser som gjordes i samband med beslutet

27

om livsmedelspolitiken. En del av ramen for yttre rationalisering bör dock Prop. 1990/91: 100
behållas för att göra det möjligt att genomfora angelägna omarronderings- Bil. 11
projekt i bl. a. Kopparbergs län. Ramen för detta ändamål bör vara 5 milj,
kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas till
jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 5 000000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret

1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 15000000 kr.

B 5. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

1989/90 Utgift           1000         Reservation                —

1990/91 Anslag           1 000

1991/92 Förslag         1000

Jordfonden används för att betala lantbruksnämndernas kostnader för
fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på lant-
brukets område.

Jordfondsfastigheterna skall främst användas för att främja en från
allmän synpunkt lämplig utveckling av företag inom jordbruket, skogsbru-
ket och trädgårdsnäringen. Därvid skall eftersträvas att från regionalpoli-
tisk synpunkt ändamålsenliga företag bildas.

Lantbruksstyrelsen

Jordfonden är ett viktigt hjälpmedel för att förbättra såväl företagsstruktu-
ren som arronderingsförhållandena i jord- och skogsbruket. Denna verk-
samhet leder oftast till mycket goda lösningar på strukturproblemen i ett
visst område. Verksamheten domineras av arbetet med skogsmarken.
Fonden är också smidig att arbeta med då verksamheten bygger på frivilli-
ga överenskommelser.

Jordfondsverksamheten utgör ett viktigt medel i arbetet med att vid-
makthålla familjeföretag. Verksamheten är också ett viktigt hjälpmedel i
regionalpolitiken och landsbygdsutvecklingen.

Lantbruksstyrelsen anser det vara viktigt att jordfondsverksamheten
kan hållas på hög nivå. Likviditeten på fonden minskar men är fortfarande
god. Styrelsen avstår därför nu ifrån att begära tillskott till fonden. Med
hänsyn till prisuppgången på fastigheterna, vilket påverkat likviditeten,
kan det emellertid under kommande treårsperiod bli nödvändigt med
likviditetstillskott för att jordfondsverksamheten skall kunna medverka
till att de jordpolitiska och regionalpolitiska målen skall kunna uppnås.

Föredragandens överväganden

I enlighet med beslutet om livsmedelspolitiken våren 1990 skall jordfon-
den även disponeras för inlösen av fastigheter i samband med åtgärder för
skuldtyngda jordbrukare.

28

Anslaget bör i likhet med vad lantbruksstyrelsen förordat föras upp med Prop. 1990/91: 100
oförändrat belopp.                                                            Bil. 11

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret

1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 000 kr.

B 6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

12901793

15000000

15 000000

Från anslaget betalas utgifter för att täcka förluster på grund av statlig
garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och
drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. och rennäringens rationalisering m. m. samt regio-
nalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige.

Lantbruksstyrelsen

A. Anslag m. m.

Av den redovisade förlusten budgetåret 1989/90 hänför sig 4 milj. kr. till
jordbruksföretag och 7 milj. kr. till trädgårdsföretag samt övrig verksam-
het.

Förlusternas storlek under 1991/92 blir beroende av bl. a. jordbrukets
omställning till den nya livsmedelspolitiken och de särskilda omställnings-
programmen.

Lantbruksstyrelsen uppskattar medelsbehovet för 1991/92 till totalt
25 milj. kr.

B. Kreditgarantiramar

Utestående kreditgarantier, milj. kr.

1989/90		1990/91		1991/92
Ram	Utfall	Ram	Beräknat utfall	Ram, forslag
3 862	2633	3850	2 300	3 842

Efterfrågan på lånegarantier har minskat under senare år främst beroen-
de på låg investeringsverksamhet i jordbruket och god tillgång på medel på
kreditmarknaden.

Lantbruksstyrelsen bedömer att den nuvarande engagemangsramen
kommer att vara tillräcklig under budgetåret 1991/92 om inte förhållande-
na på kreditmarknaden radikalt förändras.

29

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1990/91:100

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1984/85:100 bii. 11, JoU25, Bil. 11
rskr. 186) har för statliga garantier till jordbrukets rationalisering m.m.

beviljats en ram av 4000 milj. kr. Ramen har t.o.m. budgetåret 1989/90
minskat till 3 862 milj. kr. och åtaganden for 2 633 milj. kr. har gjorts.

Enligt min bedömning bör en oförändrad engagemangsram vara tillräck-

lig-

Förlusterna inom jordbruksföretag med statliga kreditgarantier har un-
der senare år minskat. Jag anser därför att det inte nu finns skäl att räkna
med en ökad belastning på detta anslag. Anslaget bör därför behållas
oförändrat.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 15 000000 kr.

B 7. Stöd till skuldsatta jordbrukare

1990/91 Anslag          1000

1991/92 Förslag    10000000

Stöd utgår fr. o. m. den 1 januari 1991 enligt förordningen (1990:1092)
om stöd till vissa skuldsatta jordbrukare.

Lantbruksstyrelsen

Beslutet om livsmedelspolitiken våren 1990 innebar bl. a. att särskilt stöd
till skuldsatta jordbrukare skall lämnas under omställningsperioden
1991/92—1995/96. Riksdagen gjorde i sammanhanget bedömningen att
kostnaderna för stödet i form av räntebidrag, avvecklingsersättning, för-
luster på inlösta fastigheter samt eftergifter i samband med ackord skulle
uppgå till 20 milj. kr. per år.

Lantbruksstyrelsen bedömer att stödet till skuldsatta jordbrukare blir av
förhållandevis begränsad omfattning under omställningsperiodens första
år, då staten genom olika stödåtgärder medverkar till att underlätta jord-
brukets omställning. Kostnaderna för eftergifter i samband med ackord
uppskattas till 10 milj. kr. per år.

Därutöver beräknar lantbruksstyrelsen ett ytterligare medelsbehov av

10 milj. kr. för räntebidrag, avvecklingsersättning och förluster på inlösta
fastigheter för budgetåret 1991/92.

Föredragandens överväganden

I enlighet med riksdagens beslut om livsmedelspolitiken lämnas fr. o.m.
den 1 januari 1991 ett stöd till särskilt skuldsatta jordbrukare som får

30

allvarliga ekonomiska svårigheter till följd av avvecklingen av den interna Prop. 1990/91: 100
marknadsregleringen på jordbrukets område. Stöd kan lämnas för rekon- Bil. 11
struktion av företag, inlösen av fastigheter och vissa anläggningstillgångar
samt i form av avvecklingsersättning. För stödet bör, i enlighet med
riksdagens beslut, beräknas ett belopp på 20 milj. kr. För inlösen skall
jordfonden användas. Kostnaderna för eftergifter i samband med ackord
belastar anslaget Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti.
Kostnaderna för övriga stöd beräknas till 10 milj. kr. Detta belopp bör
anvisas under detta anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 10000000 kr.

B 8. Startstöd till jordbrukare

1990/91 Anslag     15000000

1991/92 Förslag    30000000

Från anslaget utbetalas stöd enligt förordningen (1990:980) om start-
stöd till jordbrukare.

Lantbruksstyrelsen

I avvaktan på erfarenheter av stödet bedömer lantbruksstyrelsen medels-
behovet för budgetåret 1991/92 till 30 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag föras upp med

30 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 30000000 kr.

B 9. Stöd till avbytarverksamhet m. m.

Nytt anslag (förslag) 445000000

För låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket disponerar jordbruks-
nämnden 435 milj. kr. för budgetåret 1990/91. Dessutom disponerar
nämnden ytterligare 24,7 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför den s.k.
fördelningsplanen. Totalt disponeras således 459,7 milj. kr. Medlen dispo-
neras för leveranstillägg för mjölk, avbytarverksamhet, företagshälsovård,
socialförsäkringsskydd samt för produktionsanpassningsåtgärder m.m.
Jag föreslår att ett nytt förslagsanslag, Stöd till avbytarverksamhet m.m.,
förs upp fr. o. m. budgetåret 1991/92. Under anslaget bör tas upp 435 milj,
kr. för avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 i enlighet med
riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik. Medlen bör enligt jordbruks-

31

nämnden i princip disponeras på samma sätt som under innevarande Prop. 1990/91: 100
budgetår förutom att leveranstillägget för mjölk bortfaller. Jag har inget att Bil. 11
erinra mot nämndens förslag i denna del.

Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har i skrivelse den 27 november

1990 föreslagit att medlen skall fördelas enligt följande
Avbytarverksamhet	290 milj. kr.
Företagshälsovård	30”-
Socialförsäkringsskydd	40”-
Produktionsanpassningsåtgärder	75”-

435 milj. kr.

Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag
till fördelning.

1 propositionen om livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:146) anges att
möjligheterna att på sikt överföra ansvaret för dessa frågor på näringen bör
övervägas. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen med förslag om
en översyn av denna fråga under våren 1991.

För etableringsstöd bör 10 milj. kr. anvisas för budgetåret 1991/92.
Kostnaderna för detta stöd har hittills bekostats med medel ur reglerings-
ekonomin. Behov av medel för detta ändamål upphör efter budgetåret
1991/92.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till avbytarverksamhet m. m. för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 445000000 kr.

B 10. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

Statens jordbruksnämnd disponerar anslaget för främst pristillägg enligt
förordningen (1985:672) om prisstöd till vissa jordbruk.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1989/90:146, JoU 25, rskr. 327) om livs-
medelspolitiken skall stödet anpassas till kostnadsutvecklingen och över-
syner skall ske en gång per år.

Det regionala stöd av ca 135 milj. kr. som för närvarande utgår inom
ramen för prisregleringen och som främst går till förädlingsindustrin skall
samordnas med prisstödet till jordbruket i norra Sverige i fråga om admi-
nistration och områdesindelning. Merkostnaderna för främst transport-
kostnader i denna förädlingsindustri skall närmare analyseras.

Jag har för avsikt att återkomma i fråga om överväganden om stödet och
om anslagsberäkning efter det att jordbruksnämnden redovisat sin över-
syn.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på sär-
skild proposition i ämnet,

till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1991/92
beräkna ett förslagsanslag på 660000000 kr.

32

Bil. Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

71021028

50000000

50000 000

Reservation

89 602 749

Från anslaget utbetalas investeringsstöd till jordbruksföretag — både
jordbruksinvesteringar och investeringar i kompletterande verksamhet —
samt stöd till utvecklingsprojekt, utbildning, rådgivning och stöd till forsk-
nings- och försöksverksamhet.

Lantbruksstyrelsen

Fr. o. m. budgetåret 1987/88 har lantbruksstyrelsen under en treårsperiod
disponerat medel från ett anslag för särskilda åtgärder för jordbruket i
norra Sverige. Under treårsperioden anvisades totalt 245 milj. kr.

De anslagna medlen har använts på följande sätt (beslutade och reserve-
rade medel i milj, kr.):

Aktivitet	1987/88	1988/89	1989/90
Utvecklingsprojekt	9.2	19,4	25
Utbildning och rådgivning	2	8	21
Forskning och försök	4	4	6
Investeringsbidrag	48	63.4	35
Summa	63,2	94,8	87

Investeringsverksamheten kom i gång snabbt eftersom det fanns ett stort
uppdämt investeringsbehov främst inom jordbrukssektorn. Därefter har
styrning skett mot investeringar i kompletterande verksamheter och bud-
getåret 1989/90 var denna andel ca 50%.

Utvecklingsprojekt samt utbildning och rådgivning är verksamheter
som det tar längre tid att få i gång och skapa intresse för. Som framgår av
sammanställningen har insatserna ökat starkt sedan starten. Det är ett
uttalat syfte att även denna del av verksamheten skall vara praktisk och
resultatinriktad och medverka till att få fram nya verksamheter och arbets-
tillfällen. Detsamma gäller for forskning och försök som inriktas på nära-
liggande problem och möjligheter för de norrländska jordbruksföretagen.

I det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 framhölls att det s. k. åtgärds-
programmet för jordbruket i norra Sverige avsatt mycket goda resultat
genom att programmet varit säkrat under en treårsperiod och i övrigt
kunnat utnyttjas flexibelt. Jordbruksutskottet förordade att programmet
fullföljs för ytterligare en tvåårsperiod med bevarande av nuvarande kon-
struktion. För budgetåret 1990/91 anslogs 50 milj. kr.

Lantbruksstyrelsen ser det som särskilt angeläget att åtgärdsprogrammet
kan fullföljas under den omställning som jordbruket och landsbygden i
norra Sverige kommer att genomgå under de närmaste fem åren. Särskilda
utvecklingsinsatser med utgångspunkt i lantbruksföretagen behövs som

33

3 Riksdagen 1990/91. I sand. Nr 100. Bilaga 11

innefattar både stöd till jordbruket och kombinationsverksamheter. Även i Prop. 1990/91: 100
fortsättningen bör insatser riktas till kvinnor och ungdomar på landsbyg- Bil. 11
den. Särskilda rådgivningsinsatser for att utveckla alternativ odling och
nya produktionsalternativ för jordbruksföretagen måste fullföljas. Styrel-
sen finner det också angeläget att stödet till forskning och utveckling av ny
åkeranvändning for livsmedels- och fiberprodaktion kan fullföljas och
intensifieras. Lantbruksstyrelsen förutsätter liksom hittills att en nära
samordning sker med det generella stödet för regionala utvecklingsinsat-

ser.

Lantbruksstyrelsen föreslår att 50 milj. kr. anslås för budgetåret 1991/92
för fullföljande av de särskilda åtgärderna för jordbruket i norra Sverige.

Föredragandens överväganden

Till det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige bör i
enlighet med beslutet om en ny livsmedelspolitik anvisas 50 milj. kr. for
budgetåret 1991/92.

Medlen bör användas på det sätt som lantbruksstyrelsen förordar. Jag
vill för egen del betona kopplingen till jordbrukets omställning och vikten
av att med jordbruket kombinerad verksamhet utvecklas. Även utveck-
lingen av alternativa odlingsformer och ny användning av åkermarken
eller av jordbruksråvarorna bör fullföljas. I detta sammanhang har forsk-
ning om och utveckling av alternativ som lämpar sig för norra Sverige ett
särskilt intresse.

Som jag tidigare nämnt anser jag också att medlen kan användas för
utveckling och initiering av ny teknik.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för budget-
året 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 50000000 kr.

B 12. Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

1520036

1700000

1700000

Reservation

2026 306

Anslaget används i huvudsak för öidrag till investeringar i byggnader
och andra fasta anläggningar på fjällägenheter, till underhåll och upprust-
ning av lägenheter, till avvecklingsbidrag och avträdesersättning åt inneha-
vare av fjällägenhet, till gästgiveribestyr samt till inlösen av byggnader
m. m. i vissa fall.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen bedömer behovet av medel för budgetåret 1991/92 till
oförändrat 1,7 milj. kr.

34

Vid beräkningen av anslagsbeloppet har hänsyn tagits till såväl beräkna- Prop. 1990/91: 100
de utgifter för inlösen av byggnader på bestående fjällägenheter som de Bil. 11
inkomster om ca 200000 kr. på arrendeavgifter m. m. som redovisas under
anslaget.

Föredragandens överväganden

Anslaget for budgetåret 1991/92 bör, i likhet med vad lantbruksstyrelsen
förordat, föras upp med 1,7 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m. för budgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 700000 kr.

B 13. Omställningsåtgärder i jordbruket m. m.

Nytt anslag (förslag) 5 075 752000

För de olika omställningsåtgärder som vidtas under omställningsperio-
den för jordbruket bör ett särskilt förslagsanslag inrättas. Anslaget bör
benämnas Omställningsåtgärder i jordbruket m. m. Det tidigare anslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område avskaffas fr. o. m. budget-
året 1991/92. Under detta anslag anvisas under innevarande budgetår
bl. a. medel till livsmedelssubventioner, provisoriska åtgärder inom pris-
regleringen samt till stöd till konsumentorganisationer.

1991/92

Föredraganden

Anslag
Inkomststöd	1400000000
Omställningsstöd	2 700000000
Anläggningsstöd	100 000000
Exportkostnad för spannmål	1000
Inlösen av oljeväxter	600000000
Omställningsprogram for
mjölkproduktion	1000
Köttexport	200000000
Avvecklingsersättning
till mjölkproducenter	50000000
Pristillägg får- och lammkött	23000000
Sveriges potatisodlares
riksförbund, m. m.	2 750000
Summa	5075752 000

Enligt riksdagens beslut om en skattereform skall livsmedelssubventio-
nerna avskaffas den 1 januari 1991. För budgetåret 1991/92 utgår således
inga livsmedelssubventioner.

Hur ersättning till provisoriska åtgärder inom regleringen skall lämnas
fr. o. m. budgetåret 1991/92 skall enligt det livsmedelspolitiska beslutet
avgöras med hänsyn till resultatet av GATT-förhandlingarna. Jag avser att
föreslå regeringen att i annat sammanhang återkomma till riksdagen i
denna fråga.

35

Posten Stöd till konsumentorganisationer flyttas fr. o. m. budgetåret
1991/92 till trettonde huvudtitelns anslag Stöd till konsumentorganisa-
tioner.

För budgetåret 1991/92 bör under detta anslag beräknas 1,4 miljarder
kr. for inkomststöd. Vidare bör 2,7 miljarder kr. beräknas för omställnings-
stöd och 100 milj. kr. for anläggningsstöd. Beloppen är beräknade med
antagandet att ca 300000 ha ansluts till omställningsstödet och att en
fjärdedel av anläggningsstödet lämnas under första året detta stöd utbeta-
las. Villkor m.m. för stöden återfinns i förordningen (1990:941) om
inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till jordbrukare.

Enligt beslutet om en ny livsmedelspolitik skall inlösensystemet för
spannmål behållas övergångsvis men med successivt sänkt inlösenpris. I
den utsträckning det uppstår spannmålsöverskott under denna period och
dessa inte kan finansieras av de interna avgifter som också behålls över-
gångsvis skall kostnaderna enligt riksdagsbeslutet belasta statsbudgeten.
Kostnaderna för de objektiva skördeuppskattningarna bör också belasta
denna anslagspost. Då det i dag är omöjligt att beräkna eventuella kostna-
der på budgeten för detta ändamål bör en förslagsvis anslagspost på 1 000
kr. tas upp.

Enligt det livsmedelspolitiska beslutet skall samhället ta på sig kostna-
derna för en bibehållen oljeväxtodling på oförändrad nivå under en över-
gångstid av fyra år räknat fr. o. m. budgetåret 1991/92. En del av kostna-
derna skall finansieras med fettvaruavgifter på inhemsk olja. Resterande
del av kostnaderna, som skall belasta statsbudgeten, kan för budgetåret
1991/92 beräknas till 600 milj. kr.

Det livsmedelspolitiska beslutet innebär vidare att 360 milj. kr. skall
användas för ett omställningsprogram för mjölkproduktion under budget-
åren 1990/91 — 1992/93. Programmet harträtt i kraft (SFS 1990:958). Hur
kostnaderna fördelar sig mellan de tre åren går inte att beräkna för närva-
rande, varför en förslagsvis post bör föras upp med 1 000 kr. för budgetåret
1991/92.

Det tillfälliga köttexportåtagandet som riksdagen beslutat om innebär
att 200 milj. kr. för detta ändamål skall anvisas för budgetåret 1991/92.

Möjligheten för äldre mjölkproducenter att erhålla avvecklingsersättning
enligt förordningen (1982:1283) om avvecklingsersättning till vissa
mjölkproducenter har i enlighet med riksdagens beslut förlängts så att en
anslutning till systemet är möjlig t.o. m. år 1996. För budgetåret 1991/92
bör 50 milj. kr. beräknas för detta ändamål.

Den ljuli 1991 avskaffas den särskilda regleringsekonomin på jordbru-
kets område. Vissa verksamheter som tidigare finansierats inom regle-
ringsekonomin bör övergångsvis finansieras över detta anslag.

Pristillägget för får- och lammkött skall enligt riksdagens beslut succes-
sivt avvecklas under en treårsperiod, samtidigt som gränsskyddet skall
höjas med ett belopp motsvarande nedtrappningen. För detta ändamål bör
23 milj. kr. beräknas förbudgetåret 1991/92.

Stödet till Sveriges potatisodlares riksförbund och till Stiftelsen Vår
Näring bör successivt avvecklas. För budgetåret 1991/92 bör 1,5 resp. 1

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

36

milj. kr. anvisas. Efter budgetåret 1991/92 bör inga medel utgå for dessa
ändamål.

Stöd till Stiftelsen för ackordhästarnas bevarande bör budgetåret
1991/92 lämnas med 250000 kr., vilket är samma belopp som under
innevarande regleringsår.

Jordbruksnämnden disponerar innevarande budgetår flera rörliga kredi-
ter i riksgäldskontoret. Således disponeras 50 milj. kr. för lagring av smör
och köttvaror, 460 milj. kr. för ändamål inom jordbruksprisregleringen
och regleringen av sockernäringen samt för att finansiera innevarande års
underskott inom spannmålsregleringen. Därutöver disponeras 20 milj. kr.
för industrins råvarukostnadsutjämning. Jordbruksnämnden har föreslagit
oförändrade krediter vad avser råvarukostnadsutjämningen och för lag-
ring av kött och smör. Dessutom har nämnden föreslagit att en kredit på
1 800 milj. kr. ställs till förfogande för inlösen av oljeväxter och spannmål.
Jag återkommer i det följande till frågan om en rörlig kredit för industrins
råvarukostnadsutjämning. Jag anser det inte motiverat med en rörlig
kredit för lagring av kött och smör under budgetåret 1991/92. Avreglering-
en innebär nämligen bl. a. att den kollektiva exportfinansieringen upphör
för dessa produkter. Däremot bör en rörlig kredit ställas till förfogande för
inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1991/92. Osäkerhet
föreligger emellertid hur stor denna kredit bör vara med hänsyn till den
omställning som nu pågår inom jordbruket. Överskottskostnaderna kom-
mer med hänsyn till de olika åtgärderna som vidtas att minska. Jag anser
att en rörlig kredit av 1 600 milj. kr. tills vidare bör ställas till jord-
bruksverkets förfogande. Möjlighet bör dock finnas för regeringen att höja
krediten om så krävs.

Vidare bör den höjning av den rörliga krediten för ändamål inom
jordbruksprisregleringen m.m. som finansierar innevarande års under-
skott inom spannmålsregleringen behållas även under budgetåret 1991/92.
Inflytande medel till följd av höjningen av prisregleringsavgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel skall disponeras för att betala av
utnyttjandet av denna kredit.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och
spannmål under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit
på 1 600000000 kr. i riksgäldskontoret,

2. medge att statens jordbruksverk för finansiering av underskott i
spannmålsregleringen budgetåret 1990/91 under budgetåret
1991/92 får disponera en rörlig kredit på 400000000 kr. i riksgälds-
kontoret,

3. bemyndiga regeringen att vid behov höja de rörliga krediter
som statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och
spannmål samt för finansiering av underskott i spannmålsreglering-

en,

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

37

4. till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. for budgetåret Prop. 1990/91:100
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 5075 752 000 kr.                 Bil. 11

B 14. Rådgivning och utbildning

Nytt anslag (förslag) 40000000

Lantbruksstyrelsen

I riksdagsbeslutet om livsmedelspolitiken anförs att rådgivnings- och ut-
bildningsinsatser är av grundläggande betydelse i den kommande omställ-
ningsprocessen inom jordbruket.

Information, rådgivning, utbildning och medverkan i utvecklingsarbetet
kommer att vara en viktig del av det nya jordbruksverkets och lantbruks-
nämndernas/länsstyrelsernas arbete i den pågående omställningen av jord-
bruket. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt kvinnornas situa-
tion på landsbygden. Ett nära samarbete med näringens egna rådgivnings-
och utvecklingsinsatser kommer att ske.

De viktigaste målgrupperna bland jordbrukarna för olika insatser kan
beskrivas på följande sätt.

— Flertalet jordbrukare behöver en bred information både skriftligt och i
form av kortare kurser, om vad den nya livsmedelspolitiken innebär.
Information ges allmänt men också speciellt om övergångsbestämmel-
ser inför avregleringen, inkomststöd, omställningsstöd, anläggnings-
stöd, avvecklingsstöd, villkor för startstöd och landskapsvårdsstöd osv.

— Jordbrukare som behöver eller efterfrågar produktionsteknisk rådgiv-
ning för sin fortsatta lantbruksdrift (miljö, kvalitet, effektivitet) kom-
mer att erbjudas sådan rådgivning.

— Jordbrukare som är intresserade av eller inställda på omläggning av sin
verksamhet, behöver mera djupgående information, utbildning och
rådgivning inför den förändrade situationen och vad den innebär för
dem. Hit kan räknas bl. a. utbildningar i företagarskap, nya produk-
tionsgrenar, alternativ markanvändning och kompletterande verksam-
heter samt marknadsföring. För denna grupp bör också erbjudas och
utvecklas olika individuella rådgivningstjänster som komplement till
utbildningarna. Ett ganska brett spektrum av olika önskemål och behov
av utbildningar och rådgivning kan förväntas uppstå inom denna hete-
rogena grupp. Vidare kommer kvinnornas situation i omställningsarbe-
tet att särskilt uppmärksammas.

— För lantbruksföretagare i ekonomiskt trångmål kommer särskilda råd-
givningstjänster att utarbetas. Här bör ingå tjänster i ekonomisk analys
av företaget samt förslag till åtgärder för att komma ur krissituationen.
Hit kan även räknas olika former av avveckling av företaget.

— Lantbrukare som kan få del av stöd för landskapsvård bör erbjudas
rådgivning.

Styrelsen avser att för varje målgrupp eller problemområde utarbeta
mera konkreta program och underlag för informations-, utbildnings- och
rådgivningsinsatser. Detta arbete har påbörjats och skall utföras i nära

38

samarbete med lantbruksnämnderna. Inom ramen for de särskilda åtgär-
derna for jordbruket i norra Sverige har ett relativt omfattande utveck-
lingsarbete för utbildning i företagsledning och marknadsföring genom-
förts.

Lantbruksstyrelsen kommer tillsammans med lantbruksnämnderna att
under hösten 1990 utarbeta ett program för informations-, rådgivnings-,
utbildnings- och utvecklingsinsatser med syfte att underlätta jordbrukets
omställning nationellt och regionalt.

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

Föredragandens överväganden

För egen del finner jag att den föreslagna inriktningen av arbetet med
rådgivning och utbildning inom jordbruket är väl anpassad till de behov
som föreligger under omställningsperioden. Även näringen och dess orga-
nisationer har intresse och ansvar for förstärkta rådgivnings- och utbild-
ningsinsatser. Lantbrukarnas riksförbund har också utarbetat ett utbild-
nings- och rådgivningsprogram, som har tilldelats resurser inom ramen for
statens delansvar för spannmålsöverskottet. Liksom den statliga verksam-
heten kommer näringens arbete till den dominerande delen att bedrivas
regionalt och lokalt. För att få bästa möjliga resultat av de olika insatser
som nu görs är det nödvändigt att dessa samordnas. Även lantbruksskolor-
nas kunskap och erfarenhet är viktig att utnyttja i detta sammanhang.

Riksdagen har i olika sammanhang beslutat att såväl rådgivningen som
lantbruksutbildningen bör ses över. Riksdagen har därvid betonat behovet
av samordning och anpassning till den nya situation som jordbrukets
avreglering innebär. Jag har for avsikt att återkomma till regeringen med
förslag till direktiv för en översyn av rådgivningen. När det gäller utbild-
ningen avser statsrådet Persson att återkomma med förslag våren 1991.

Regeringen beslutade i november 1990 om reglerna för ekonomiskt stöd
till de skuldsatta jordbrukare som får allvarliga ekonomiska problem till
följd av avregleringen. En viktig del av det stöd och den hjälp som samhäl-
let bör erbjuda dessa jordbrukare är emellertid rådgivning. Dessa jordbru-
kare måste ägnas särskild uppmärksamhet inom ramen for den statliga
rådgivningsverksamheten.

För verksamheten bör, i enlighet med riksdagens beslut om den nya
livsmedelspolitiken, anvisas ett belopp på 40 milj. kr. Medlen bör anvisas
på ett nytt reservationsanslag benämnt Rådgivning och utbildning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1991/92 anvisa
ett reservationsanslag på 40000000 kr.

39

B 15. Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m. m.

I samband med riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik uppdrog
regeringen åt statens industriverk att utvärdera det särskilda stödet till
sockerbetsodlarna och sockerbruken på Öland och Gotland. Industriver-
ket redovisade utredningen i november 1990. Utredningen har remissbe-
handlats. Regeringen avser att under våren 1991 återkomma till riksdagen
med förslag i frågan.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på sär-
skild proposition i ämnet,

till Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m. m. för budget-
året 1991/92 beräkna ett förslagsanslag på 28000000 kr.

B 16. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

20648 482

13000000

5000 000

Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och
till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag enligt förordningen
(1979:427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (om-
tryckt 1988:998). Vidare används anslaget för bidrag till Svenska frukt-
främjandet, Svenska grönsaksfrämjandet, Svenska blomsterfrämjandet
och Svampfrämjandet.

Lantbruksstyrelsen

Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

Behovet av bidrag till rationaliseringsåtgärder inom trädgårdsnäringen
kvarstår oförändrat. Efterfrågan på bidrag för införande av ny teknik är
stort och flertalet projekt har haft inriktning mot mer miljövänliga odlings-
metoder. Forskningen är omfattande på detta område och styrelsen väntar
en stor efterfrågan på bidrag när resultaten från denna forskning skall
introduceras i praktisk tillämpning.

Styrelsen föreslår en oförändrad ram på 6,7 milj. kr. till trädgårdsnä-
ringens rationalisering.

Främjande av trädgårdsnäringen

Efterfrågan på bidrag till trädgårdsnäringens främjande är mycket stor.
Många ansökningar gäller försöks- och utvecklingsprojekt på miljöområ-
det. Efterfrågan på medel ökar även för olika marknads- och kvalitets-
projekt. Styrelsen föreslåren oförändrad ram på 1,2 milj. kr. för främjande
av trädgårdsnäringen.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

40

Stöd till fruktodlingen                                                   Prop. 1990/91:100

Bidragsramen för stöd till fruktodlingen var totalt 20,5 milj. kr. för åren          '

1989— 1991. Detta har resulterat i en omfattande röjning av äldre fruktod-
lingar. Erfarenheter från ytterligare en försäljningssäsong måste finnas
innan styrelsen kan bedöma behovet av ytterligare stödåtgärder.

Föredragandens överväganden

Som ett led i det allmänna besparingsarbetet föreslår jag att anslaget
minskas med 2,9 milj. kr. till 5 milj. kr. Ramen för bidrag till trädgårdsnä-
ringens rationalisering, m.m. bör uppgå till 4,3 milj. kr. och ramen för
främjande av trädgårdsnäringen till 0,7 milj. kr. Regeringen bör kunna
jämka fördelningen mellan ändamålen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas till
trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst
5000000 kr.,

2. till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 5000000 kr.

41

C. Skogsbruk

C 1. Skogsvårdsorganisationen

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag          1000

1991/92 Förslag         1000

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för skogsbruket och
chefsmyndighet for skogsvårdsstyrelserna. Det åligger skogsstyrelsen sär-
skilt att leda de statliga åtgärderna för att främja skogsbruket. Styrelsen har
tillsyn över virkesmätningen och bedriver den skogliga prognosverksam-
het som behövs som underlag bl. a. för utformning och tillämpning av
skogspolitiken. Styrelsen vidtar åtgärder som behövs för att bevara den
ärftliga variationen hos våra skogsträd samt tillgodoser skogsbrukets be-
hov av skogsodlingsmaterial i den mån det inte sker på annat sätt.
Skogsvårdsstyrelserna skall inom sina verksamhetsområden följa skogs-
brukets tillstånd och utveckling och vidta eller föreslå åtgärder för att
åstadkomma en ändamålsenlig utveckling av skogsnäringen.

Skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas organisation m. m. framgår
av förordningen (1988:855) med instruktion för skogsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelserna.

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till skogsvårdsor-
ganisationens uppdragsverksamhet exkl. frö- och plantverksamheten. På
anslaget redovisas all verksamhet vid skogsvårdsorganisationen utom frö-
och plantverksamheten.

Skogsstyrelsen

Utvecklingen av den allmänna uppdragsverksamheten hos skogsvårdssty-
relserna har varit vikande men stabiliserats. De vanligaste uppdragen
består i planläggning och projektering av bidragsföretag, värdering, utsy-
ning och rådgivning. Även för budgetåret 1991/92 beräknar skogsstyrelsen
att verksamheten skall ge full kostnadstäckning under förutsättning av i
huvudsak oförändrad verksamhet. Uppdragsverksamhetens omfattning
har av skogsstyrelsen beräknats uppgå till 552 milj. kr. under budgetåret
1991/92.

De skogliga beredskapsarbetena har däremot minskat kraftigare i om-
fattning än vad som förutsågs i treårsrapporten inför verksamhetsperioden
1989/90— 1991/92. Orsaken har varit förändringar i arbetsmarknadspoliti-
ken och en förbättrad arbetsmarknad. Utvecklingen medför för skogs-
vårdsorganisationens del ett betydande ekonomiskt bortfall på grund av
minskat bidrag till täckning av samkostnader, friställning av personal och
dåligt utnyttjande av investerat kapital. Därtill försvåras verksamhetens
planering. Skogsstyrelsen har utrett förutsättningarna för verksamheten
med skogliga beredskapsarbeten. Resultatet har presenterats i rapporten
”Arbete och rehabilitering i skogs- och naturvårdsservice”.

Uppdragsverksamheten åt andra myndigheter består i uppdrag rörande

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

42

förvaltning, inventering, planläggning och utbildning m. m. Verksamheten Prop. 1990/91: 100
har minskat kraftigt de senaste åren. I samband med jordbrukets omställ- Bil. 11
ning kan nya uppdrag tillkomma.

Skogsstyrelsen begär resurser för bl. a. fortsatt finansiering av särskilda
skogsvårdsinsatser i norra Sverige och för en satsning på kvalitets- och
naturvårdsanpassad gallring. Vidare begärs kompensation för skatterefor-
mens effekter på resekostnader m. m. samt för täckning av kostnader för
en basorganisation.

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Personal	2511	-100
Plan
Kostnader
1. Myndighetsuppgifter	356647000	+ 12046000
2. Uppdragsverksamhet	552000000	+ 21300000
	908647 000	+ 33346000
Intäkter
1. Driftbidrag	355917000	+ 12046000
2. Uppdragsverksamhet	552 730000	+ 21300000
	908647 000	+ 33346000

Föredragandens överväganden

Regeringen har beslutat att en utvärdering och översyn skall göras av
skogspolitiken. 1990 års skogspolitiska kommitté har sålunda i uppdrag att
till den 1 juli 1992 utvärdera skogspolitikens mål och medel och föreslå de
förändringar som utvärderingen och bedömningar om den framtida ut-
vecklingen kan föranleda.

I uppdraget ingår även att granska skogsvårdsorganisationen. Mot den-
na bakgrund kommer skogsstyrelsen inte att få några myndighetsspecifika
direktiv inför nästa, treåriga budgetperiod.

Skogsvårdsorganisationen har en viktig funktion i det arbete med en
förbättrad miljö som rör skogsbruket. Denna fråga kommer att behandlas
ingående av den skogspolitiska kommittén men berörs också i den planera-
de miljöpropositionen senare detta budgetår. Den naturvårds- och ekologi-
utbildning för skogsbrukare som skogsvårdsorganisationen nu bedriver
bör förstärkas med ytterligare 6 milj. kr. Utbildningen som bedrivs i
studiecirkelform har en bred målgrupp och en ambitiös målsättning. Även
försöksverksamheten med inventering av värdefulla småbiotoper som har
startat innevarande budgetår i fyra län bör tillföras ytterligare resurser.
Också inventeringen av sumpskogar har påbörjats innevarande år. Särskil-
da insatser görs vidare för ett anpassat skogsbruk i skärgårdsområden.
Samtliga dessa projekt samt rådgivning och bidragsgivning inom natur-
vårdsområdet markerar skogsvårdsorganisationens sektoransvar for
miljöfrågorna inom skogsbruket. Jag återkommer till medelsfrågan för
biotopinventeringen under punkten C 5.

43

Den försöksverksamhet som rör skogsvård och som för närvarande Prop. 1990/91: 100
bedrivs i Norrbottens och Västerbottens inland kommer att utvärderas Bil. 11
under detta budgetår. Utvärderingen som skall vara klar i augusti 1991
skall ligga till grund för ställningstagandena i den skogspolitiska kommit-
tén. Några ytterligare medel föreslås därför inte till verksamheten.

Under en treårsperiod som avslutas innevarande budgetår har samman-
lagt 11,6 milj. kr. satsats på åtgärder for att få till stånd en ökad och bättre
gallringsavverkning. Programmet skall nu utvärderas. Någon förlängning
är därför inte aktuell.

Enligt riksdagens beslut våren 1989 (1988/89: JoU 12, rskr. 156) bör
skogsvårdsorganisationens basorganisation tillförsäkras resurser så att
dess myndighetsuppgifter blir oberoende av uppdragsverksamheten från
statliga myndigheter. För innevarande budgetår har anslaget till skogs-
vårdsorganisationen räknats upp mot bakgrund härav. Jag framhöll i
budgetpropositionen 1990 att skogsvårdsorganisationen givetvis bör an-
passas med hänsyn till de uppkomna förändringarna av uppdragsverksam-
hetens omfattning. Några ytterligare resurser bör därför inte tillföras orga-
nisationen av denna anledning. Detta skall också ses som ett led i de
besparingar som skall göras inom alla myndigheter. Inte heller bör kom-
pensation lämnas för de ökade resekostnader som orsakas av skatterefor-
men. Dessa får motverkas på annat sätt. Jag föreslår således samma
kompensation för ändamålet som föregående år.

För att tillgodose behovet av likvida medel i uppdragsverksamheten och
i frö- och plantverksamheten disponerar skogsstyrelsen under innevarande
budgetår en rörlig kredit intill 65 milj. kr. i riksgäldskontoret. Jag föreslår
att detta bemyndigande förlängs att gälla även under nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att skogsstyrelsen under budgetåret 1991 /92 får dispone-
ra en rörlig kredit av 65000000 kr. i riksgäldskontoret,

2. till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 1 000 kr.

C 2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

255 989 796

262 172000

281118000

Skogsstyrelsen

1. Huvudförslaget innebären minskning av anslaget med 5 243000 kr.

2. För inventering av småbiotoper behövs ytterligare 2 milj. kr. För
gallringsrådgivning bör anvisas 4,1 milj. kr. och för utbildning av privata
skogsägare i naturvård och ekologi 5,2 milj. kr. Som kompensation för

44

effekter av skattereformen behöver 7,7 milj. kr. tillföras anslaget och för Prop. 1990/91: 100
att säkra basorganisationen behövs 7,3 milj. kr.                               Bil. 11

Föredragandens överväganden

Skogsvårdsorganisationen ingår i försöksverksamheten med treåriga bud-
getramar för perioden 1989/90—1991/92. Verksamhetsinriktningen för
denna treårsperiod redovisas i budgetpropositionen 1989. Anslaget är
enligt regeringens direktiv ett ramanslag som för budgetåret 1991/92 skall
minskas realt med 2%. Prisomräkning skall dock ske i vanlig ordning.
Skogsstyrelsen har i förenklad anslagsframställning för budgetåret 1991 /92
kompletterat treårsrapporten i fråga om resursbehovet.

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten C 1 föreslår jag
följande.

För utbildningen av privata skogsägare i naturvård och ekologi beräknar
jag ytterligare 6 milj. kr. för nästa budgetår som är det andra året i
programmet. Anslaget bör minskas dels med 4,1 milj. kr. som följd av att
programmet för ökad gallring avslutas, dels med 4005000 kr. som bidrag
till besparingarna inom den allmänna sektorn. I övrigt bör anslaget räknas
upp med 21051000 kr. Sammanlagt innebär mina förslag att anslaget
räknas upp med 18 946000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budget-

året 1991/92 anvisa ett ramanslag på 281 118000 kr.

C 3. Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag          1000

1991/92 Förslag         1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till skogsvårdsor-
ganisationens frö- och plantverksamhet.

Skogsstyrelsen

En kraftfull omstrukturering av plantverksamheten håller på att avslutas.
Avkastningen inom fröverksamheten är god och den har också förbättrats
inom plantverksamheten. Den plan som har utarbetats för omstrukture-
ring av plantverksamheten genomförs i syfte att bättre anpassa produk-
tionskapaciteten till marknaden. Planen har bl. a. inneburit en övergång
till en större andel produktion av täckrotsplantor och en minskning av
barrotsproduktionen.                                                                  45

Föredragandens överväganden                                          Prop. 1990/91:100

Anslaget bör foras upp med 1 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet för

budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C4. Skogsvårdsorganisationen: Investeringar

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

10367 534

23760000

20 885 000

Reservation

94 590 742

Över anslaget anvisas medel främst for nyinvesteringar i skogsvårdsor-
ganisationens uppdragsverksamhet och i frö- och plantverksamheten.

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsens tidigare bedömning av investeringsbehovet för budgetåret
1991/92 kvarstår oförändrad.

För budgetåret 1991/92 planeras investeringar i uppdragsverksamheten
till en kostnad av 35 milj, kr., varav ca 6,4 milj. kr. bör täckas från
ifrågavarande anslag.

För investeringar i frö- och plantverksamheten beräknas 13,2 milj, kr.,
varav ca 8,9 milj. kr. bör täckas från detta anslag.

För bidrag till skogsfröplantager behövs 5,5 milj. kr.

Sammanlagt föreslår skogsstyrelsen att anslaget fors upp med 20885000
kr. för nästa budgetår.

Föredragandens överväganden

Förbudgetåret 1991/92 beräknar jag i likhet med skogsstyrelsen 15 385000
kr. för investeringar i frö- och plantverksamheten och i den övriga upp-
dragsverksamheten. Vidare beräknar jag 5,5 milj. kr. for bidrag till anlägg-
ning av skogsfröplantager.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret
1991 /92 anvisa ett reservationsanslag på 20 885 000 kr.

C 5. Bidrag till skogsvård m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

254641376

239 500000

153300000

Från anslaget bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det
skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd, vissa natur- och kulturvårdsåtgärder, dikning, ädellövskogsbruk

46

och åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översikt- Prop. 1990/91: 100
liga skogsinventeringar från anslaget. Bidragsbestämmelserna finns i för- Bil. 11
ordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket (omtryckt
1988:1000) och i ädellövskogsförordningen (1984: 120).

Skogsstyrelsen

Av de för budgetåret 1989/90 tillgängliga rambeloppen har bidrag till
skogsvård beviljats till följande åtgärder.

Återväxtåtgärder inom stödområdet
Åtgärder i lågproducerande bestånd
Skogsdikning

Ädellövskogsbruk (exkl. skogsbruksplaner)

26251 ha

33415 ha

6444 ha

2 641 ha

Fram t. o. m. år 1989 har bidrag lämnats till åtgärder efter avveckling av
ca 380 000 ha lågproducerande skog. Avverkningen på denna areal beräk-
nas ha uppgått till ca 23 milj. m3sk. Vad gäller sysselsättning har stöd-
objekten genererat ca 14800 årsverken totalt i avverkning och skogsvård.
Bruttoeffekten per 1000 kr. utnyttjat anslag har beräknats till 21m3sk i
avverkad volym, 14m3sk i tillväxtökning och 2,7 dagsverken i sysselsätt-
ning. Ca två tredjedelar av verksamheten har genomförts i Norrland. Av
den areal lågproducerande skog som återstår år 1990, ca 628 000 ha, finns
ca tre fjärdedelar i Norrland. Skogsstyrelsen utvärderar stödprogrammet
för närvarande.

För nästa budgetår föreslår styrelsen, med hänvisning till riksdagens
beslut (1989/90: JoU 14), att 55 milj. kr. av bidragsramen för åtgärder i
lågproducerande bestånd skall överföras till anslagsdelen Åtgärder inom
stödområdet. Resterande 27 milj. kr. som används för bidrag utanför
stödområdet bör tills vidare användas för åtgärder i lågproducerande
bestånd och för naturvårdsåtgärder. De 7,2 milj. kr. som budgetåret
1990/91 utnyttjas för intensifierad skogsvård i Norrbottens och Västerbot-
tens län bör fortsatt användas för beståndsanläggning inom stödområdet.
Styrelsen föreslår vidare att ramen för inventering av småbiotoper räknas
upp med 2 milj. kr. och att medlen i sin helhet förs över till anslaget
Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter. Vidare bör ytterligare
1 milj. kr. tillföras ramen för ädellövskogsbruk. För naturvårdsinriktad
skogsbruksplanläggning inom ramen för översiktliga skogsinventeringar
föreslås en uppräkning med 3 milj. kr. Sammanlagt bör rambeloppet
således bestämmas till 229,5 milj. kr.

47

1990/91

Beräknad ändring

1991/92

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

Föredraganden

Ranibelopp

1. Särskilda skogsvårds-
åtgärder inom det skog-
liga stödområdet

2. Skogsodling efter
avverkning av låg-
producerande bestånd
m. m.

3. Ädellövskogsbruk

4. Vissa naturvårdsåtgärder

5. Översiktliga skogsinven-
teringar

Anslag

65 200000	- 7 200000
96000000 14000000	-96000000 + 1000000 + 16000 000
61000000	-
236 200 000	-86 200000
239500000	-86 200000

Föredragandens överväganden

Den treåriga försöksverksamheten med en annorlunda utformning av
statsbidragen som pågår efter beslut av riksdagen (prop. 1987/88:64 bil. 3
och 86 bil. 5, JoU15 och 20, rskr. 150 och 355) bör nu avslutas och
utvärderas. Utvärderingen kommer som jag har angett under punkten C 1
att ligga till grund för den skogspolitiska kommitténs överväganden. Till
programmet har över bidragsramen till det skogliga stödområdet under
detta anslag anvisats sammanlagt 21,6 milj, kr., varav 7,2 milj. kr. inneva-
rande budgetår. Detta belopp bortfaller alltså nu. Jag vill i sammanhanget
erinra om att de eventuella ersättningar som kan komma att utbetalas i de
fjällnära skogarna skall finansieras med medel från denna anslagspost i
enlighet med vad jag uttalade i prop. 1990/91:3.

Kostnaderna för bidrag till anläggning av ädellövskog har ökat. Omställ-
ningsprogrammet inom jordbruket kommer att leda till en ökad nyplante-
ring av ädellövskog. Vidare leder den ändrade definition av ädellövskog
som regeringen har förordat nyligen i en lagrådsremiss om ändringar i
naturvårdslagen, m. m. till ökat behov av medel. Ramen för detta bidrag
bör därför räknas upp med 1 milj. kr. till 15 milj. kr.

Fr. o. m. nästa budgetår bör bidragen till skogsodling efter avveckling av
lågproducerande bestånd avvecklas helt. Det innebär att någon bidrags-
ram för detta ändamål inte längre bör tas upp. Rambeloppet disponeras
emellertid även för bidrag till vissa naturvårdsåtgärder samt för invente-
ring av skyddsvärda småbiotoper. Det belopp som svarar mot detta bör tas
upp under en särskild post som dessutom bör tillföras 2 milj. kr. ytterligare
för biotopinventeringen. Sammanlagt bör detta rambelopp uppgå till
16 milj. kr. nästa budgetår. Vidare bör vissa belopp tillföras skogsvårdsor-
ganisationens utbildningskampanj i naturvård och ekologi samt den till-
lämpade miljörelaterade skogsforskningen. Resterande 73 milj. kr. är ett
bidrag till de samlade besparingarna på statsbudgeten. Hela detta anslag
finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel. Den skogspolitiska kommittén
har i uppdrag att närmare granska avgiftens utformning och användning.

48

Vad gäller resurser for naturvårdsinriktade skogsbruksplaner beslutar Prop. 1990/91: 100
skogsstyrelsen själv hur stor andel av medlen for översiktliga skogsinvente- Bil. 11
ringar som skall användas för dessa.

Med hänvisning till sammanställningen över rambeloppen för olika
ändamål föreslår jag att for budgetåret 1991/92 tas upp en sammanlagd
ram av 150 milj. kr. för bidrag till skogsvård m.m. Regeringen bör kunna
jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under
anslaget beräknar jag 153,3 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med
sammanlagt högst 150000000kr. till skogsvård m.m.,

2. till Bidrag till skogsvård m. m. förbudgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 153 300000 kr.

C 6. Stöd till byggande av skogsvägar

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

63 871 695

60000000

40000000

Från anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar enligt
förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket (omtryckt
1988:1000).

Skogsstyrelsen

Tillgängliga bidragsmedel har under en följd av år varit avsevärt lägre än
behov och efterfrågan. Från anslaget Bidrag till skogsvård m. m. bör därför
föras över 3 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Den sammanlagda bidragsramen för skogsvägbyggnad bör tas upp med 40
milj. kr. Det innebär en minskning med 20 milj. kr. som bör hållas inne
som ett led i de inledningsvis nämnda besparingsåtgärderna. Detta anslag
finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel. Vad jag anfört om dessa medel
under punkten C 5 gäller även detta anslag. För utbetalning under anslaget
beräknar jag 40 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med
sammanlagt högst 40000000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1991/92

anvisa ett förslagsanslag på 40000000 kr.                                             49

4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

C 7. Främjande av skogsvård m. m.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

12420529

12 900000

14 900000

Reservation

1973 167

Anslaget används för tillämpad skogsproduktionsforskning samt för
särskilda utredningar och undersökningar i syfte att främja bl. a. skogsvår-
den och arbetsmiljön inom skogsbruket.

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen planerar en ökad satsning på forskning med inriktning på
konsekvenser på natur och miljö. Skogsstyrelsen föreslår att anslaget för
tillämpad skogsproduktionsforskning räknas upp med 3 milj. kr. for bud-
getåret 1991/92. Finansiering bör ske genom överföring från anslaget
Bidrag till skogsvård m. m.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att anslaget räknas upp med 2 milj. kr. Härigenom blir det
möjligt att ytterligare prioritera tillämpad miljörelaterad forskning, exem-
pelvis naturvårdsanpassade avverkningsformer. Sammanlagt bör anslaget
alltså tas upp med 14,9 milj. kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 14900000 kr.

C 8. Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

20000 000

20000000

20000 000

Reservation

2 800000

Över anslaget anvisas medel för bidrag till kostnaderna för trygghetsför-
säkring för skogsbrukare.

Skogsstyrelsen

Anslaget bör tas upp med oförändrat 20 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare för budget-
året 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 20000000 kr.

50

D. Fiske

Prop. 1990/91: 100

Dl. Fiskeristyrelsen

D 2. Fiskenämnderna

D 3. Främjande av fiskerinäringen

D 4. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

D 5. Bidrag till fiskets rationalisering m. m.

D 6. Lån till fiskerinäringen

D 7. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske

D 8. Prisreglerande åtgärder på fiskets område

I jordbruksdepartementet bereds för närvarande frågor rörande den statli-
ga administrationen på fiskets område och det statliga stödet till fisket.
Arbetet bedrivs med sikte på att en proposition i ämnena skall kunna
föreläggas riksdagen under våren 1991.

1 avvaktan på att beredningen slutförs föreslår jag att ifrågavarande
anslag förs upp med oförändrade belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på sär-
skild proposition i ämnet,

1. till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1991/92 beräkna ett förslags-

anslag på 44 872 000 kr.,

2. till Fiskenämnderna för budgetåret 1991/92 beräkna ett för-
slagsanslag på 10976000 kr.,

3. till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1991 /92 beräk-

na ett reservationsanslag på 7 830 000 kr.,

4. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1991/92
beräkna ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

5. till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för budgetåret
1991/92 beräkna ett förslagsanslag på 9 400000 kr..

6. till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1991/92 beräkna ett
reservationsanslag på 40000000 kr.,

7. till Täckande av jorluster vid statlig kreditgaranti till fiske för
budgetåret 1991/92 beräkna ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

8. till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret
1991/92 beräkna ett förslagsanslag på 1 000 kr.

D 9. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

4 864 991

1 000000

1 000000

Från anslaget betalas kostnader för bl. a. ersättningar enligt lagen
(1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt och för bidrag

51

enligt förordningen (1985:145) om statsbidrag till fritidsfisket inom vissa Prop. 1990/91: 100
områden.                                                                      Bil. 11

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat 1 milj. kr.

1 detta sammanhang vill jag ta upp frågan om statens bidrag till fiske-
vård. Sådana anvisas för närvarande över anslaget Bidrag till fiskevård
m. m. på denna huvudtitel. Bidrag kan lämnas bl. a. till fiskevårdsåtgärder
och till förrättningskostnaderna för bildande av fiskevårdsområden. Mot
bakgrund av behovet av att kraftigt reducera statsutgifterna föreslår jag att
dessa bidrag skall slopas. Kostnaderna för de aktuella åtgärderna får i
stället täckas av de fiskekortinkomster eller arrendeavgifter som vatten-
ägarna erhåller.

Vad gäller frågan om ett särskilt anslag för Bidrag till återställningsarbe-
te i kalkade och cesiumdrabbade vatten hänvisar jag till den proposition
om miljöpolitiken som regeringen avser att förelägga riksdagen senare
under detta budgetår.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har den 5 juni 1990 hos jordbruks- och
industridepartementen anhållit om ett avskrivningslån på 16 milj. kr. till
en fiskevårdsanläggning i Gullspång som är kostnadsberäknad till 42 milj,
kr. Syftet med anläggningen är dels att trygga lax- och öringstammarnas
fortlevnad i Gullspångsälven, dels att genom informationsinsatser öka
förståelsen för fiskevårdsarbete och dels främja sysselsättningen och turist-
näringen i bygden.

Fiskeristyrelsen har föreslagit att ett nytt anslag Bidrag till laxfond
Vänern förs upp med 3750000 kr. Anslaget föreslås finansierat med en
laxfiskeavgift för Vänern. Syftet med laxfond Vänern är att bevara de vilda
lax- och öringstammarna och genom en omfattande utsättning av lax och
öring skapa underlag för ett starkt utökat fiske efter dessa arter i Vänern. I
projektet ingår som en väsentlig del att skapa ett högklassiskt sportfiske i
Vänern och en därpå grundad fisketurism, men satsningen kommer också i
hög grad övriga fiskande till godo.

Länsstyrelsens och fiskeristyrelsens förslag har flera beröringspunkter
med den översyn av den statliga fiskeriadministrationen som statskontoret
nyligen har presenterat. Som jag har anfört under punkten D 1 avser jag att
återkomma till regeringen i bl. a. dessa frågor. Jag tar då även upp de här
redovisade förslagen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m. för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000000 kr.

52

E. Rennäring m. m.

E 1. Främjande av rennäringen

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

31 489 946

9 593000

10 593000

Reservation

7647353

Huvuddelen av anslaget har hittills fördelats på användningsområden
genom beslut av lantbruksstyrelsen efter årliga överläggningar mellan sta-
ten och företrädare för rennäringsutövarna. Användningsområdena avser
åtgärder till främjande av rennäringen såsom upplysning och rådgivning,
katastrofskadeskydd vid svåra renbetesförhållanden, konsulentverksam-
het vid Svenska samernas riksförbund (SSR), inventering och kartläggning
av vinterbetesmarker, utvecklingsprogram för samebyar samt särskilda
ändamål i övrigt som gagnar renskötande samer. Anslaget används också
för underhåll av riksgränsstängsel med anledning av bl. a. 1972 års svensk-
norska renbeteskonvention, för underhåll av vissa renskötselanläggningar
samt för statens del av kostnaderna för samebyarnas utvecklings- och
markan vändningsplanering.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 13093000 kr. och
anför bl. a. följande.

1. Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige och Norge
om renbetning m. m. anslutande protokoll skall Sverige och Norge bekosta
och underhålla vissa stängsel. Vidare ankommer det på Sverige att under-
hålla riksgränsstängsel i Jämtlands län enligt särskilt protokoll mellan
Sverige och Norge om uppförande och underhåll av dessa stängsel. Sam-
manlagda stängselsträckan som det ankommer på Sverige att underhålla
uppgår nu till 724 km, varav 309 km avser stängsel mot Finland.

Riksgränsstängslens återanskaffningsvärde beräknades år 1985 uppgå
till ca 39,5 milj. kr. Stängslen utsätts för stora skador främst i samband
med snösmältningen. Vanliga långsiktiga beräkningar av hur länge ett
stängsel skall hålla kan därför inte tjäna som underlag för beräkning av de
verkliga underhållskostnaderna. Mot bakgrund av konventionen bör sta-
ten fortlöpande betala de verkliga kostnaderna för att hålla stängslen. Om
man utgår från lantbruksnämndernas yrkanden kommer kostnaderna då
att uppgå till 6 milj. kr. per år för riksgränsstängslen. Lantbruksstyrelsen
bedömer läget allvarligt och föreslår att anslagsposten höjs med 3 milj. kr.

2. 1 milj. kr. står till förfogande för markanvändningsplanering. Medlen
används i huvudsak för att täcka kostnaderna för tjänstemän som arbetar
med planeringen. Framtagande av underlag för den kommunala markan-
vändningsplaneringen och tillämpningen av lagen (1987:12) om hushåll-
ning med naturresurser m.m. prioriteras. Kunskapsunderlaget kan också
utnyttjas för markanvändningsplaneringen i de fjällnära skogsområdena
och får viss betydelse för samråd mellan rennäringen och skogsbruket

53

inom hela renskötselområdet. Styrelsen föreslår oförändrat belopp för Prop. 1990/91:100
nästa budgetår.                                                                Bil. 11

3. Renbetesinventering pågår baserad på kartor som framtagits bl. a.
genom fjärranalys. Sådana s. k. vegetationskartor har upprättats över stora
delar av Norrbottens län. En enklare form av vegetationskartor (skogstyps-
kartor) tas fram över Västerbottens län. Efter mönster från Norrbotten
börjar nu vegetationskartering i Jämtlands län.

Renbetesinventeringen används bl. a. som beslutsunderlag vid faststäl-
lelse av högsta tillåtna renantal för samebyar. Om renantalet blir högre än
vad betesresursema medger kan detta få allvarliga följder för berörda
samebyar och även medföra negativa konsekvenser för skogsbruket och
andra intressen. Frågorna om betesresursernas omfattning och om vilket
renantal som bör tillåtas blir allt viktigare.

Det belopp som avsattes för katastrofskadeskyddet för budgetåret
1989/90 förbrukades helt på grund av ogynnsamma väderleksförhållanden
inom renskötselområdet. Stigande renantal och ett skogsbruk som för-
sämrar tillgången på bete under vintern genom bl. a. avverkning av lavbä-
rande träd medför allt större kostnader för utfodring.

Kostnaderna för försäkringspremierna för renskötarnas trygghetsförsäk-
ring och för konsulentverksamheten vid SSR fortsätter att öka. Lantbruks-
styrelsen föreslår därför att anslagsposten räknas upp med 500000 kr.

Föredragandens överväganden

Åtgärder har fått vidtas även detta budgetår för att minska cesiumhalten i
renkött. Dessa åtgärder har haft positiv effekt och tillgången på renkött är
därför god.

Svenska staten har genom konvention och lag åtagit sig att uppföra och
underhålla vissa stängselsträckor mot Norge. Med hänsyn till underhålls-
behovet för stängslen bör anslagsposten räknas upp med 1 milj. kr. till
4089000 kr.

Sammanlagt bör anslaget föras upp med 10593000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisa

ett reservationsanslag på 10593000 kr.

E 2. Prisstöd till rennäringen

1990/91 Anslag     19033000

1991/92 Förslag    30000 000

Anslaget används för pristillägg på renkött. Bestämmelser om prisstödet
finns i förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött. Enligt riksda-
gens beslut skall reella överläggningar föras mellan staten och företrädare
för rennäringen om nivån på prisstödet (1989/90: JoU 14, rskr. 194).

54

Lantbruksstyrelsen

Vid överläggningarna med rennäringsutövarna om nivån på prisstödet till
rennäringen kunde inte enighet nås vad gäller takten i återhämtandet av
nivåskillnaden till Norrlandsstödet. Lantbruksstyrelsen föreslår en åter-
hämtning av nivåskillnaden till Norrlandsstödet under en treårsperiod
räknad fr. o. m. budgetåret 1990/91. Svenska samernas riksförbund anser
att hela återhämtningen skall ske budgetåret 1990/91. Styrelsen föreslåratt
den för budgetåret 1990/91 gällande prisstödsnivån 270 kr. per slaktad ren
skall höjas med 35 kr. nästa budgetår som en del av nivåjusteringen.
Summan bör därefter räknas upp på motsvarande sätt som prisstödet till
jordbruket i norra Sverige.

Föredragandens överväganden

Prisstödet bör nästa budgetår utgå med 305 kr. per slaktad ren. Tillsam-
mans med den höjning av pristillägget för budgetåret 1990/91, som rege-
ringen redan beslutat om med anledning av lantbruksstyrelsens förslag till
nivåjustering, innebär detta en ökning med ca 39%. Mot bakgrund härav
beräknar jag utbetalningarna under anslaget till 30 milj. kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 30000000 kr.

E 3. Ersättningar för viltskador m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

21451250

12 320000

12 320000

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd
av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmel-
ser om ersättning finns i förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa
skador av rovdjur. Från anslaget utgår vidare viss ersättning enligt förord-
ningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom
bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt m. m.

Statens naturvårdsverk

Rovdjurspolitiken bedöms i stort bli oförändrad under de närmaste åren.
Några större förändringar av antalet tamdjur förutses inte. När det gäller
ersättningarna för rovdjursrivna renar förutsätter verket att de principer
för ersättningsberäkningen som regeringen godkänt år 1980 skall fortsätta
att tillämpas till dess pågående forskning eventuellt visar att en ompröv-
ning är befogad.

55

För skadeförebyggande åtgärder föreslås ett belopp av 2000000 kr.

För budgetåret 1991/92 bör anslaget enligt naturvårdsverket foras upp
med ett belopp av sammanlagt 25 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har beslutat att skogsägare skall kunna få bidrag när skogsplan-
teringar utsatts för så svåra skador av älg att en omplantering är nödvändig
enligt skogsvårdslagstiftningens föreskrifter om skyldighet att anlägga ny
skog (prop. 1986/87:58, JoU 15, rskr. 190). Med hänsyn till den stora
osäkerhet som råder i fråga om de årliga skadorna av älg på skog, har
riksdagen vidare beslutat om en försöksverksamhet med bidrag till om-
plantering av skog som skadats av älg (prop. 1987/88:100 bil. 11, JoU 17,
rskr. 184). Försöksverksamheten, som pågått i tre län under tre år, har nu
avslutats. Regeringen har uppdragit åt statens naturvårdsverk att i samråd
med skogsstyrelsen utvärdera försöksverksamheten. Viltskadeutred-
ningens betänkande (SOU 1990:60) Skada av vilt har remissbehandlats.
Jag räknar därför med att regeringen under våren 1991 kan förelägga
riksdagen en proposition med förslag till hur frågan om ersättning för
skada av vilt skall lösas.

Anslaget bör föras upp med oförändrade belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 12 320000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

56

F. Djurskydd och djurhälsovård

F 1. Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag          1000

1991/92 Förslag         1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverk-
samhet vid statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

SVA är ett expert- och serviceorgan åt lantbruksstyrelsen och andra
myndigheter samt åt enskilda organisationer och allmänheten, med upp-
gift att bl. a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak, sprid-
ningssätt m. m. SVA skall vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratori-
um samt utföra viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA
aktivt medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till
stöd för dessa funktioner skall SVA utföra forsknings- och utvecklingsarbe-
te.

SVAs organisation m.m. framgår av förordningen (1988:864) med in-
struktion för statens veterinärmedicinska anstalt.

Statens veterinärmedicinska anstalt

SVA bör för budgetåren 1991/92— 1992/93 tilldelas ett anslag som utgör
pris- och löneomräknat anslag för budgetåret 1990/91 minskat med 3%.
Driftbidraget bör därvid tas upp med 56 885000 kr. exkl. pris- och löne-
omräkning.

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Personal	256	-
Plan
Kostnader
1. Centrallaboratorie-
uppgifter, m. m.	77425000	+ 8 845000
2. Övrig service	29 324000	+ 5422000
	106749000	+ 14267000
Intäkter
1. Driftbidrag	57 751000	+ 3447000
2. Uppdragsverksamhet	48998000	+ 10820000
	106749000	+ 14267000

Föredragandens överväganden

Omslutningen för SVAs verksamhet budgetåret 1991/92 beräknas till
121016000 kr. Driftbidraget bör räknas upp med 3447000 kr. Jag har
därvid räknat med en rationalisering motsvarande 1,5%.

57

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen

att till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop.1990/91:100

Bil. 11

F 2. Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

54718000

57 751000

61198000

Reservation

Under detta anslag anvisas medel för centrallaboratorieuppgifter m.m.
vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Statens veterinärmedicinska anstalt

Anslaget bör föras upp med ett belopp motsvarande 56 885000 kr. i det
pris- och löneläge som låg till grund för anslagsberäkningarna i budgetpro-
positionen 1990.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 1 bör anslaget
föras upp med 61 198000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budget-
året 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 61 198000 kr.

F 3. Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet

1989/90 Utgift             *-

1990/91 Anslag         '1000

1991/92 Förslag         1000

1 Anslaget Lantbruksstyrelsen, djurens hälso-och sjukvård: Uppdragsverksamhet.

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverk-
samhet vid lantbruksstyrelsen för djurens hälso- och sjukvård.

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för bl. a. ärenden
om den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, djurskyddet
samt veterinärväsendet.

Det åligger lantbruksnämnd att under lantbruksstyrelsen ansvara för
distriktsveterinärorganisationen i länet, utöva tillsyn över distriktsveteri-
närernas och andra praktiserande veterinärers verksamhet, leda den regio-
nala planeringen och samordningen av djurens hälso- och sjukvård samt
leda och samordna åtgärder mot djursjukdomar i den mån detta inte är en
uppgift för länsstyrelsen.

Antalet tjänster inom distriktsveterinärorganisationen får uppgå till
högst 390.

58

Distriktsveterinärorganisationen är avpassad främst for att tillgodose Prop. 1990/91: 100
behovet av sjukvård och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen Bil. 11
och hästar som används i jordbruket och skogsbruket. Om djurskyddsskäl
föreligger eller där annan veterinärvård inte kan anvisas är distriktsveteri-
när skyldig att även utöva djursjukvård för övriga husdjur. Distriktsveteri-
närorganisationen skall i samarbete med främst den organiserade hälso-
kontrollverksamheten medverka vid förebyggande åtgärder.

I veterinärtaxeförordningen (1975:539) föreskrivs att vid varje förrätt-
ning som utförs av en distriktsveterinär utgår en särskild djursjukvårdsav-
gift, vars storlek bestäms av regeringen.

Lantbruksstyrelsen

Intäkterna av djursjukvårdsavgifter har för budgetåret 1989/90 uppgått till
ca 17,4 milj. kr. Djursjukvårdsavgifterna beräknas uppgå till 20,5 milj. kr.
1991/92.

1990/91       Beräknad ändring

1991/92

Föredraganden

Personal

390

Plan

Kostnader

Distriktsveterinärorga-

nisationen m. m.	102237000	+ 6492000
Främjande av före-
byggande åtgärder Inrättande av flervete-	5000000	- 5000000
rinärstationer	500000	—
Veterinärutbildning m. m.	300000	-
	108037000	+ 1492 000

Intäkter

Bidrag till djurens

hälso- och sjukvård	6493000	+ 78491000
Djursjukvårdsavgifter	20516000	+ 4029000
Kollektiva medel från
jordbruksnäringen	52 755000	-52 755000
Införselavgifter utanför
fördelningsplanen	28273000	-28273000
	108037000	+ 1492000

Föredragandens överväganden

Jag har i den ekonomiska planen tagit hänsyn till att kollektiva medel från
jordbruksnäringen samt införselavgifter utanför fördelningsplanen inte
finns tillgängliga fr. o. m. budgetåret 1991/92. Detta innebär att kostnaderna
för distriktsveterinärorganisationen till stor del åter måste finansieras över
statsbudgeten. I övrigt bör inga förändringar nu vidtas i finansieringen av
organisationen. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att bl. a.
distriktsveterinärorganisationen ses över i samband med en översyn av
veterinärväsendet.

59

Lantbruksnämndens verksamhet tas över av länsstyrelsen fr. o. m. den Prop. 1990/91: 100
ljuli 1991.                                                                         Bil. 11

Kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård beräknar jag for budgetåret

1991 /92 till 109 529 000 kr. Jag har därvid inte räknat med kostnaderna för
främjande av förebyggande åtgärder som jag i det följande föreslår skall
anvisas under ett annat anslag. Vid beräkningen av anslaget har jag räknat
med att rationaliseringar motsvarande 2 milj. kr. skall kunna genomföras
genom bl. a. förändringar i distriktsorganisationen. Mina beräkningar be-
träffande lönekostnaderna för organisationen baserar sig på preliminära
uppgifter.

För budgetåret 1991/92 bör djursjukvårdsavgiften höjas till 55kr. för
animalieproducerande djur och 90kr. för övriga djur vilket medför ökade
intäkter på 4029000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

F 4. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen

1989/90 Utgift      '6 958046

1990/91 Anslag     '6 493000

1991/92 Förslag    84984000

Reservation

'2 502 431

1 Anslaget Bidrag till djurens hälso- och sjukvård.

Under anslaget anvisas medel för bidrag till distriktsveterinärorganisa-
tionen, viss veterinärutbildning samt stöd vid inrättande av flerveterinär-
stationer.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen under punkten F 3 beräknar jag
bidraget till 84 984000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret
1991 /92 anvisa ett reservationsanslag på 84 984 000 kr.

F 5. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård

1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag

5286924 2132000 2217000

Under anslaget anvisas medel för att bestrida kostnader för veterinär-
vård för avlägset boende djurägare. Lantbruksnämnden disponerar med-

60

len i enlighet med vad som framgår av veterinärtaxeförordningen Prop. 1990/91:100

(1975:539), m.m.                                                          Bil. 11

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen föreslår att anslaget räknas upp med 1 868000 kr.

Föredragandens överväganden

Lantbruksnämndens arbetsuppgifter tas fr. o. m. den ljuli 1991 över av
länsstyrelsen.

Anslaget bör för budgetåret 1991/92 räknas upp med 4%.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för
budgetåret 1991 /92 anvisa ett förslagsanslag på 2 217 000 kr.

F 6. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Nytt anslag (forslag) 29 300 000

Ett nytt reservationsanslag benämnt Djurhälsovård och djurskydds-
främjande åtgärder bör anvisas fr. o. m. budgetåret 1991/92.

Under anslaget bör anvisas de medel för främjande av förebyggande
åtgärder som tidigare anvisats under anslaget Bidrag till djurens hälso- och
sjukvård. Vidare bör anvisas medel för kostnader for prövning från djur-
skyddssynpunkt av nya djurhållningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar,
m. m. Medel för dessa ändamål har tidigare anvisats under anslaget Bidrag
till djurskyddsfrämjande åtgärder. För de båda åtgärderna bör 5 resp.
3,8 milj. kr. anvisas för budgetåret 1991/92.

Under anslaget bör också anvisas medel för en del av den djurhälsovård
som finansierats inom ramen för regleringsekonomin. För detta ändamål
bör 20,5milj. kr. anvisas. Medlen skall disponeras för bl.a. arbetet med
djurhälsovård hos Svensk Husdjursskötsel och Slakteriförbundet, djur-
sjukdata, fårhälsovård och stöd till biodlingen.

Sammanlagt beräknar jag således anslaget till 29,3 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för bud-
getåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 29 300000 kr.

F 7. Centrala försöksdjursnämnden

1989/90 Utgift      '4242 710

1990/91 Anslag     '8 578000

Reservation

'1 391 345

1991/92 Förslag 5 112000

1 Anslaget Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder.

Anslaget används för centrala försöksdjursnämndens (CFN) och de
djurförsöksetiska nämndernas verksamhet. Anslaget finansierar vidare

61

forskning rörande alternativa och kompletterande metoder till djurförsök Prop. 1990/91: 100
och viss annan verksamhet inom försöksdjursområdet.                    Bil. 11

Centrala försöksdjursnämnden

Nämnden föreslår en ökning av anslaget med 1 580000 kr.

Föredragandens överväganden

För att främja utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök har
staten och läkemedelsindustrin gemensamt finansierat viss sådan forsk-
ning under flera år. Medel för detta ändamål bör anvisas under detta
anslag.

Medel för centrala försöksdjursnämnden bör fr. o. m. budgetåret
1991/92 anvisas under ett särskilt anslag. Jag har beräknat anslaget till
5 112000 kr. vilket innebären ökning med 334000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1991/92 an-
visa ett reservationsanslag på 5 112000 kr.

F 8. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

*12256 901

*7 250000

39 750000

1 Anslaget Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurssjukdomar.

Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekäm-
pande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från ansla-
get utbetalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut
om förintande av bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m. m.

Lantbruksstyrelsen

Styrelsen bör för innevarande budgetår få använda 2 milj. kr. av anslaget
för särskilda undersökningar bl. a. avseende salmonella samt för bidrag till
vissa obduktioner och bakteriologisk undersökning på salmonella i sam-
band med obduktion.

I särskild skrivelse har styrelsen hemställt att 3 milj. kr. anslås som
bidrag till obduktionsverksamhet bl. a. för att en anpassning skall ske till
den sjukdomsövervakning EG kräver. Bidraget avser att täcka kostnader
för obduktioner utöver vad som täcks genom ovan nämnda medel för
särskilda undersökningar bl. a. avseende salmonella m. m. och medel un-
der F 6 avsedda för främjande av förebyggande åtgärder.

62

Föredragandens överväganden

Jag beräknar kostnaderna för bekämpande av smittsamma husdjurssjuk-
domar till 4 750000 kr. Härutöver bör under detta anslag anvisas medel
för bekämpande av leukos och Aujezsky sjukdom som tidigare bekostats
inom ramen för regleringsekonomin.

EG har ännu inte slutligt tagit ställning till hur den framtida sjukdoms-
övervakningen skall utföras. Jag är bl. a. därför inte beredd att anslå
ytterligare medel för obduktionsverksamheten utöver vad som kan dispo-
neras inom ramen för medel för särskilda undersökningar bl. a. avseende
salmonella m. m. och medel för främjande av förebyggande åtgärder.

Jag föreslår att anslaget tas upp med 39 750000 kr. Anslagets namn bör
ändras till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för bud-
getåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 39 750000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

63

G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor

G 1. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag          1000

1991/92 Förslag         1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverk-
samhet vid statens utsädeskontroll (SUK).

SUK är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten
med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning
och plombering m. m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och
försöksverksamhet i syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK
bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad
av lagar och förordningar på området samt arbetar for samordning av
kontrollverksamheten. SUK har hand om uppbörden av växtförädlingsav-
giftcr.

SUKs organisation m.m. framgår av förordningen (1988:860) med in-
struktion för statens utsädeskontroll.

SUK omfattas av budgetförordningen och har redovisat en fördjupad
anslagsframställning for budgetperioden 1991 /92 — 1993/94.

Statens utsädeskontroll

Statens utsädeskontroll föreslår i sin fördjupade anslagsframställning en
omstrukturering av svensk utsädeskontroll med innebörden att det obliga-
toriska statsplomberingssystemet bibehålls i nuvarande omfattning och att
kontrollen av bruksutsäde i fortsättningen sker stickprovsmässigt hos pro-
ducenter som SUK bedömer ha en tillräckligt säker produktkontroll. An-
svaret för den obligatoriska statsplomberingen överförs helt till staten
genom SUK, och kontrollen av potatisutsäde koncentreras till Lund. Vida-
re föreslås ett obligatoriskt kontrollsystem för köksväxtutsäde och ett
system med frivillig varudeklaration av frö som inte omfattas av obligato-
risk statsplombering eller kontrollsystemet för köksväxtutsäde. Lant-
bruksstyrelsens nuvarande befogenheter inom utsädesområdet föreslås
överföras till SUK med lantbruksstyrelsen som besvärsinstans. SUK har
dessutom förslag beträffande möjligheten att sälja icke statsplomberat
utsäde och statsplombering av utsäde utan föregående värdeprovning samt
avskaffande kravet på särskilt tillstånd för in- och utförsel av utsäde för vall-
och rotfruktsväxter. SUK föreslår vidare vissa förändringar i utsädeslagen
(1976:298), utsädesforordningen (1981:981) samt flyghavreforordningen
(1970:300). Beträffande utsädesforordningen föreslås att influtna växtfo-
rädlingsavgifter fr. o. m. den ljuli 1991 får räknas in i myndighetens av-
stämning med riksgäldskontoret och att SUK därvid får tillgodoräkna sig
uppkomna ränteintäkter som kompensation för arbetet med uppbörd och
fördelning av bidrag.

Om SUKs förslag genomförs i sin helhet minskar behovet av rörlig

64

kredit med 1,5 milj. kr. per år under budgetperioden från nuvarande   Prop. 1990/91:100

2 milj. kr. Om den föreslagna omstruktureringen inte genomförs ökar   Bil. 11

behovet av rörlig kredit tillfälligt till minst 2,5 milj. kr.

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Personal	115	-
Plan
Kostnader
Allmännyttig verksamhet	2 540000	+ 208000
U ppd ragsverksam het	27 607 000	+ 1 514000
	30147000	+ 1 722 000
Intäkter
Uppdragsverksamhet	27 607 000	+ 1 514000
Driftbidrag	2 540000	+ 208000
	30147 000	+ 1722000

Föredragandens överväganden

Verksamheten vid myndigheten präglas av en nedgång i efterfrågan på
statsplomberat utsäde och den överkapacitet på officiell kontroll av lant-
bruksutsäde som finns i landet. Den av riksdagen nyligen beslutade refor-
meringen av livsmedelspolitiken innebär att denna överkapacitet ytterliga-
re ökar.

Det är angeläget att all verksamhet drivs så rationellt som möjligt och att
den ses över kontinuerligt. Inför en eventuell omstrukturering är det av
vikt att ha ett så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. Tillsynen av
köksväxtutsäde kostar i dag ca 0,5 milj. kr. per år vilket belastar myndighe-
tens anslag. Samstämmiga bedömningar gör gällande att tillsynen måste
betraktas som bristfällig och att kvaliteten på utsäde i butikerna är mycket
varierande. Det kan därför finnas anledning att se över systemet. Även
beträffande denna fråga finns dock anledning att inhämta ytterligare be-
slutsunderlag. Jag har därför för avsikt att i annat sammanhang återkom-
ma till frågorna om omstrukturering av svensk utsädeskontroll och kon-
trollsystem för köksväxtutsäde. De övriga förslag som SUK tar upp i sin
anslagsframställning bör även de beredas i annat sammanhang. Jag är
därför inte beredd att nu föreslå någon budgetram för SUK för budgetpe-
rioden.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen

att till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

65

5 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 100. Bilaga 11

G 2. Bidrag till statens utsädeskontroll

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

2 371000

2 540000

2 748000

Reservation

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

Under anslaget anvisas medel for den allmännyttiga verksamheten vid
statens utsädeskontroll.

Statens utsädeskontroll

Anslaget bör föras upp med 2 540000 kr. exkl. pris- och löneomräkning.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör räknas upp med 208000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 2 748 000 kr.

G 3. Statens växtsortnämnd

1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag

173842 422000 592000

Nämnden skall enligt sin instruktion handha uppgifter enligt växtföräd-
larrättslagen (1971:392) och utsädesforordningen (1980:438). Nämnden
fullgör de skyldigheter som åligger myndighet enligt konventionen den
2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter.

Växtsortnämndens inkomster härrör från den avgiftsbelagda registre-
ringen av nya växtsorter för växtförädlarrätt. Nämndens kostnader för
godkännande av nya växtsorter resp, omprövning av godkända sorter för
statsplombering finansieras över statsbudgeten.

Nämnden föreslår inga förändringar av verksamheten i sin anslags-
framställning.

66

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Personal	2	-
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader	807000	+ 202000
(därav lönekostnader)	(507000)	(+190000)
Lokalkostnader	30000	+  3000
	837000	+ 205000
Inkomster
Avgifter	415000	+ 35000
Nettoutgift	422000	+ 170000

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

Föredraganden

Förslag:

Verksamhetens inriktning:

För den kommande perioden kommer verksamhetens huvudsakliga
inriktning inte att förändras. Växtsortnämnden har dock pekat på
ett antal områden av betydelse för inriktningen av arbetet, nämligen
reformering av UPOV-konventionen, översyn av utsädeslagstift-
ningen, ny växtförädlingsteknologi och omställning av jordbruket.

Resurser m. m.:

Statens växtsortnämnd 1991/92 592000 kr. (ramanslag)

Budgetram:

Budgetramen för perioden 1991/92— 1993/94 har beräknats till 1 776000
kr.

Resultatbedömning:

Växtförädlarrättens syfte är att stimulera till ett effektivt växtförädlingsar-
bete som ger förädlaren eller sortinnehavaren avkastning på det nedlagda
förädlingsarbetet. Nämndens arbetsinsats på växtförädlarrättens område
är helt beroende på antalet årliga ansökningar. Nämndens arbete med
prövning av nya växtsorter för statsplombering innebär att endast växter
som i något viktigt avseende innebär ett framsteg i förhållande till andra
allmänt brukade handelssorter och i övrigt är lämpliga att odla får stats-
plomberas och därmed bjudas ut till försäljning. Därmed uppnås en kvali-
tet på urvalet av sorter som innebär ett stöd för en effektiv odling i Sverige.
På sikt kommer detta folkhushållet till del och är därmed positivt för

67

samhällsekonomin. Det bör samtidigt framhållas att obligatorisk stats- Prop. 1990/91:100
plombering gäller for flertalet lantbruksväxter inkl, potatis. I övrigt är Bil. 11
statsplombering frivillig.

Skäl:

Det övergripande målet för växtsortnämndens verksamhet — utöver re-
gistrering av växtsorter för växtförädlarrätt — bör även fortsättningsvis
vara att medverka till att växtodlingen i landet har tillgång till växtsorter
som ger förutsättningar för en växtodling som är anpassad till såväl de
allmänna odlingsförutsättningarna som önskemålen om god avkastning i
förening med begränsad användning av gödsel- och bekämpningsmedel
eller tillämpning av alternativa odlingsmetoder.

Mitt förslag om verksamhetsinriktning bygger på den förutsättningen att
växtförädlarna lägger vikt vid kvalitéer som en efter hand alltmer differen-
tierad jordbruksmarknad efterfrågar.

Min bedömning av nämndens framtida arbete ger vid handen att den
kompetens som nämnden besitter bör stå väl rustad för att möta de
förändringar i t. ex. odlingsinriktning som en ny livsmedelspolitik kan
innebära och därmed krav på nya växtslag och sorter från lantbrukarna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten
inom statens växtsortnämnds ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad jag har förordat i avsnittet Förslag,

2. till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1991/92 anvisa ett
ramanslag på 592000 kr.

G 4. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag          1000

1991/92 Förslag         1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverk-
samhet vid statens maskinprovningar.

G 5. Bidrag till statens maskinprovningar

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Anslag

6190000

6 567 000

7 020000

Reservation

- 673000

Under anslaget anvisas medel för att täcka vissa kostnader för myndig-
hetsuppgifter m. m. vid maskinprovningarna.

68

Statens maskinprovningar har till uppgift att åt allmänheten prova ma- Prop. 1990/91: 100
skiner, fordon och redskap inom jordbruket, skogsbruket, trädgårdsnä- Bil. 11
ringen och för vården av grönytor samt publicera resultaten. Maskinprov-
ningarna skall vidare enligt särskilda föreskrifter utföra obligatorisk kon-
troll som avses i lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och
om mätning. Maskinprovningarna utför också uppdragsprovning på begä-
ran av myndighet eller enskild. Maskinprovningarna har också att tillhan-
dagå allmänheten och berörda myndigheter med råd och upplysningar
inom maskinprovningarnas verksamhetsområde samt verka för upplys-
ning om en ändamålsenlig maskinanvändning.

Maskinprovningarnas organisation m.m. framgår av förordningen
(1988:858) med instruktion for statens maskinprovningar.

Statens maskinprovningar

Statens maskinprovningar föreslår i sin fördjupade anslagsframställning
för budgetåren 1991/92— 1993/94 en förändrad inriktning av myndig-
hetsverksamheten, vilket dels kommer att påskynda den tekniska utveck-
lingen av främst spridare för konstgödsel och stallgödsel men även av
anläggningsmaskiner, dels sanera utbudet av dåliga spridare för konst- och
stallgödsel. Detta skall åstadkommas genom omprioritering av nuvarande
verksamhet till förmån för provning och redovisning av maskinegenskaper
som kan minska påkänningen på naturen från maskiner i bl. a. jordbruket,
förbättra arbetsmiljön för maskinförare och ge en effektivare energihus-
hållning i bl. a. jord- och skogsbruket.

1990/91       Beräknad ändring

1991/92

Föredraganden

Personal

72

Plan

Kostnader

Myndighetsuppgifter, prov-

ningsverksamhet, m.m. Riksprovplatsverksamhet	11 167000 17000000 28167000	+ 1453000 + 2690000 + 4143000
Intäkter
Uppdragsverksamhet, m.m.	4600000	+ 1000000
Driftbidrag	6 567000	+ 453000
Intäkter från riksprovplats-
verksamheten	17000000	+ 2 690000
	28167000	+ 4143000

69

6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Föredraganden

Förslag".

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

Verksamhetens inriktning:

För budgetperioden 1991/92—1993/94 bör statens maskinprov-
ningar inrikta verksamheten mot att i första hand prova och redovi-
sa maskinegenskaper som kan minska de negativa effekterna av
maskiner och teknisk utrustning på naturen. Arbetsmiljön för ma-
skinförarna och effektivare energihushållning i bl. a. jordbruket är
andra angelägna områden dit maskinprovningarnas provningsverk-
samhet bör koncentreras. Även provning av teknisk utrustning för
att på sikt skapa en bättre djurmiljö bör prioriteras. Myndigheten
bör omprioritera nuvarande verksamhet till förmån för de nämnda
områdena. Myndigheten bör genom provningar fastställa den stan-
dard som bör gälla för stall- och handelsgödselspridare i landet.
Vidare bör myndigheten också aktivt delta i svenskt och internatio-
nellt standardiseringsarbete inom de områden som berör den.

Resurser m. m.:

Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet 1991/92 1 000 kr.
(förslagsanslag)

Bidrag till statens maskinprovningar 1991/92 7020000 kr. (reser-
vationsanslag)

Budgetram:

Budgetramen for perioden 1991/92—1993/94 har beräknats till 20675000
kr., vilket motsvarar en real minskning av anslaget med 5% under peri-
oden fördelade med 1,5, 2 och 1,5%. För de nya prioriteringar som jag har
förordat krävs dock vissa förstärkningar under perioden. Jag återkommer
till denna fråga i den kommande miljöpropositionen.

Resultatbedömning:

Verksamheten vid statens maskinprovningar delas in i två huvudtyper,
nämligen myndighetsverksamhet och uppdragsverksamhet. Myndig-
hetsverksamheten finansieras med ett driftbidrag och med avgifter. Opera-
tivt definieras myndighetsverksamheten som allmän provning, metodut-
veckling och upplysningsverksamhet. Resultat från allmän provning publi-
ceras alltid i meddelandeserien. Uppdragsverksamheten finansieras helt
med avgifter. Operativt definieras uppdragsverksamhet som obligatorisk
kontroll och uppdragsprovning, som beställs av myndighet eller enskild.

Resultatet för verksamhetsområdet obligatorisk kontroll visar en stabil
utveckling över de senaste fem åren. Produktivitetsutvecklingen har varit
god, vilket bl. a. kan illustreras med att antalet förrättningar per tidsenhet
har ökat och att avgifterna för besiktningar har ökat långsammare än
maskin- och förarkostnader för objekten.

70

I sitt arbete med att erhålla provningsuppdrag mot avgifter som ger full
kostnadstäckning har maskinprovningarna inte alltid lyckats med detta.
Full kostnadstäckning for all uppdragsverksamhet bör uppnås inom bud-
getperioden.

Beträffande myndighetsverksamheten har inom allmän provning kun-
nat noteras en viss svårighet att genomfora och rapportera om serieprov-
ningar med frivilligt deltagande. Till följd av besparingar på driftbidraget
har möjligheterna till provning på eget initiativ minskat och i växande
omfattning ersatts av enstaka provningar. Förändrad benägenhet hos ma-
skintillverkare att frivilligt delta i serieprovningar speglar den strukturom-
vandling som påbörjats av det svenska jordbruket. En fortsatt anpassning
av myndighetens verksamhet till vad marknaden efterfrågar är av vikt.

Myndighetens resultat för den senaste perioden bedömer jag som gott.

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

Under perioden bör statens maskinprovningar inrikta verksamheten mot
att i första hand prova och redovisa maskinegenskaper som kan minska de
negativa effekterna på naturen. Andra angelägna områden är arbetsmiljön
for maskinförarna och en effektivare energihushållning i bl. a. jordbruket.
Angelägna uppgifter inom ramen för myndighetens verksamhetsområde är
således att genom provningar fastställa den standard som bör gälla för
stall- och handelsgödselspridare i landet for att på sikt genom föreskrifter
kunna ställa krav på typgodkännande av denna typ av lantbruksmaskiner.
Ett typgodkännande av stall- och handelsgödselspridare bedöms av flera
berörda myndigheter som ett verksamt sätt att minska kväveläckaget från
åkermarken. Spill av mineraloljor från olika skogsbruks- och anläggnings-
maskiner kan orsaka skador på miljön. Sådana skador kan i stor utsträck-
ning minimeras om mineraloljor ersätts med vegetabiliska oljor. Ytterliga-
re insatser behövs dock for att utreda dessa oljors lämplighet och för att
därmed möjliggöra en övergång till vegetabiliska oljor i stor skala.

Mitt förslag om verksamhetsinriktning innebär väsentliga förändringar
genom att i högre grad än tidigare betona vikten av att producera prov-
ningsresultat som kan vara vägledande i arbetet med att nedbringa jord-
brukets och skogsbrukets belastning på miljön.

Min bedömning av myndighetens framtida förutsättningar är att de tre
verksamhetsformerna allmän provning, obligatorisk kontroll och upp-
dragsprovning även fortsättningsvis bör ge goda möjligheter att bedriva
verksamhet som kan ge värdefulla bidrag till att möta samhällets krav
inom skogs-, jordbruks-, trädgårds-, grönyte- och anläggningssektorerna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten
inom statens maskinprovningars ansvarsområde skall vara i enlig-
het med vad jag har förordat i avsnittet Förslag,

2. till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet for budget- Prop. 1990/91:100

året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.,                     Bil. 11

3. till Bidrag till statens maskinprovningar for budgetåret 1991 /92
anvisa ett reservationsanslag på 7 020000 kr.

G 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Regeringen har for avsikt att senare detta budgetår förelägga riksdagen
förslag till åtgärder inom det miljöpolitiska området. 1 avvaktan härpå
föreslår jag att detta anslag fors upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på sär-
skild proposition i ämnet,

till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket for budgetåret 1991/92

beräkna ett reservationsanslag på 60000000 kr.

G 7. Bekämpande av växtsjukdomar

Nytt anslag (förslag) 2 500000

Från anslaget utbetalas ersättningar for kostnader till följd av åtgärder
mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt for vissa
förluster till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder
mot karantänsskadegörare betalas också från detta anslag, liksom kostna-
der för undersökningar av växtprover som av växtinspektionen överläm-
nas för laboratoriemässig diagnostisering.

Lantbruksstyrelsen

Styrelsen föreslår att styrelsen bemyndigas att använda högst 350000 kr.
för brådskande undersökningar i samband med växtinspektion.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att anslaget tas upp med 2 500000 kr. Jag har därvid räknat
med högst 350000 kr. for brådskande undersökningar i samband med
växtinspektion.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1991/92

anvisa ett förslagsanslag på 2 500000 kr.

72

H. Livsmedel

H 1. Statens livsmedelsverk

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

85818315

84335000

89959000

Livsmedelsverkets inkomster består i huvudsak av de avgiftsmedel för
central tillsyn och kontroll som överförs till verket från kommunerna i
enlighet med riksdagens beslut om en ny och förstärkt livsmedelskontroll.
Verket erhåller också ersättning för besiktningsveterinärorganisationens
administration.

Livsmedelsverkets organisation m.m. framgår av förordningen
(1988:857, ändrad 1990:627) med instruktion för statens livsmedelsverk.

Livsmedelsverket anför i sin anslagsframställning att ett besparingskrav
på 5% över budgetåren 1991/92—1993/94 skulle försvåra det utvecklings-
och förnyelsearbete som i dag är nödvändigt for att genomföra statsmak-
ternas intentioner på livsmedelsområdet. Vidare föreslår verket att

— 2 milj. kr. anslås under treårsperioden för insatser inom området livs-
medelshygien,

— 1 milj. kr. anslås fr. o. m. budgetåret 1992/93 for uppföljning av det
kost- och hälsaprogram för vilket livsmedelsverket tilldelats medel
t.o. m. budgetåret 1991/92,

— 350000 kr./år anslås for ytterligare åtgärder inom metalltoxikologin
samt att

— 700000 kr. anslås för kunskaps- och kompetensutveckling inom verket.

Som möjlig finansiering av dessa reformer anger livsmedelsverket att i
större utsträckning ta i anspråk avgiftsmedel.

H 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag          1000

1991/92 Förslag         1000

Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning vid kon-
trollslakterierna m. m. Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000
kr. Statens utgifter för ändamålet täcks enligt särskild taxa av bl. a. slakte-
riföretagen.

73

Föredraganden

Förslag:

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

Verksamhetens inriktning:

För den kommande treårsperioden skall den påbörjade förändring-
en av verksamhetens huvudsakliga inriktning fortsätta så att verket
stärker sin tillsynsroll samtidigt som livsmedelskontrollen i högre
grad bygger på företagens egentillsyn. Livsmedelsverket bör ge ökad
tyngd åt arbetet med att utveckla nya metoder för analysverksamhet
samt vara återhållsamt med normer och endast fastställa nya före-
skrifter om det finns tungt vägande konsumentskäl eller om det
krävs med hänsyn till Sveriges internationella förpliktelser. Infor-
mationsinsatserna gentemot lokal och regional livsmedelskontroll,
livsmedelsbranschen, konsumenter etc. bör förstärkas.

Resurser m.m.:

Statens livsmedelsverk 1991/92 89 959000 kr. (ramanslag)

Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning 1991/92 1 000 kr.
(förslagsanslag)

Budgetram:

Budgetramen för perioden 1991/92—1993/94 har beräknats till
257 234000kr., vilket motsvarar en real minskning av anslaget med 6%
under perioden.

Resultatbedömning:

Riksdagen beslutade i maj 1989 om en skärpt livsmedelskontroll (prop.
1988/89:68, JoU 14, rskr. 263). Genomförandet har påbörjats under år
1990. Beslutet innebär bl. a. att livsmedelsverkets roll som central tillsyns-
myndighet förstärks och att verket får det direkta tillsynsansvaret för vissa
större livsmedelsanläggningar. Företagens egentillsyn skall i ökad utsträck-
ning tas till vara i den offentliga livsmedelskontrollen genom att utgöra
grunden för den löpande tillsynen. Den skärpta livsmedelskontrollen fi-
nansieras genom att en årlig avgift införs för varje företag som hanterar
livsmedel.

Livsmedelsverket övertog år 1983 ansvaret för dricksvattenkontrollen i
landet. En ny dricksvattenkungörelse trädde i kraft den 1 januari 1990.
Dricksvattenkungörelsen innehåller regler för hanteringen av vattnet i
syfte att konsumenterna skall kunna tillförsäkras ett livsmedel av god
kvalitet. Verkets bedömning är att de skärpta krav som ställs i fråga om
t. ex. kontroll vid vattenverken ger en förbättrad säkerhet. Skyddet av
dricksvattenresursen kommer även i framtiden att vara ett mycket viktigt
ansvarsområde för livsmedelsverket.

74

Det internationella arbetet på livsmedelsområdet innefattar bl. a. har-
monisering av de svenska reglerna med de som gäller inom Norden och
EG. Det internationella samarbetet på livsmedelsområdet kommer också
att inriktas på standardiseringsfrågor. Livsmedelsverket har till uppgift att
svara för detta internationella arbete. Verket bedömer att dessa insatser
kommer att ta ökade resurser i anspråk under budgetperioden.

Livsmedelsverket har genomfört en resultatanalys som omfattar budget-
åren 1984/85 — 1988/89. Analysen bygger till stor del på kvantitativa mått,
som t. ex. produktivitet och nyckeltal. Analysen visar bl. a. att de totala
kostnaderna för verket har ökat med 0,9 % under perioden och att produk-
tiviteten, mätt i personalresurser i förhållande till antalet ärenden, i vissa
fall minskat. Livsmedelsverket påpekar dock att verksamheten är av sådan
karaktär att denna typ av resultatmätning är ett relativt trubbigt instru-
ment. Jag delar denna uppfattning och anser att det för livsmedelsverkets
del vore mer intressant att undersöka olika effekter av verksamheten,
vilket dock är mer komplicerat och tidskrävande. Livsmedelsverkets verk-
samhet har också förändrats i så hög grad under det senaste året att
resultatmått för perioden 1984/85—1988/89 knappast kan betraktas som
relevanta för en utvärdering av den nuvarande verksamheten. Jag anser
därför att verket bör fortsätta arbetet med att utforma relevanta resultat-
mått. 1 detta sammanhang kommer det rapporteringssystem, genom vilket
livsmedelsverket skall få information om hur den lokala livsmedelskon-
trollen bedrivs, att vara ett viktigt underlag.

Som ett resultat av de analyser som livsmedelsverket gjort i samband
med den fördjupade anslagsframställningen har verket genomfört en ge-
nomgripande omorganisation. Denna innebär bl. a. att arbetet i större
utsträckning kommer att ske i projektgrupper. Interna resultatkrav och
resultatanalyser skall i stor utsträckning delegeras till dessa grupper.

Skäl:

Övergripande mål för livsmedelsverkets verksamhet skall vara:

att utforma reglerna för produktion och hantering av livsmedel och
livsmedelskontroll så, att de livsmedel som saluhålls är av god kvalitet och
konsumenterna skyddas mot hälsorisker och oredligt förfarande,

att, genom information och utbildning om sambanden mellan kosten
och hälsan, ge konsumenterna de kunskapsmässiga förutsättningarna att
göra ett totalt sett hälsosamt val av olika livsmedel samt

att underlätta för konsumenterna att välja livsmedel som tillgodoser
deras önskemål.

För att uppnå dessa mål bör den redan inledda förändringen av verk-
samheten fortsättas så att verket:

— stärker sin tillsynsroll genom att dels bedriva tillsyn av de större livsme-
delsanläggningarna, dels ansvara för samordning av den offentliga livs-
medelskontrollen samtidigt som kontrollen i högre grad bygger på före-
tagens egentillsyn,

— ger ökad tyngd åt arbetet med att utveckla nya metoder för analysverk-
samhet.

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

— intensifiera arbetet med att förenkla reglerna och harmonisera det med Prop. 1990/91: 100
främst EGs och EFTAs regelsystem så långt detta är möjligt med hänsyn Bil. 11

till våra egna säkerhetskrav. Normer ocn nya föreskrifter skall endast
fastställas om det finns tungt vägande konsumentskäl eller om det krävs

med hänsyn till Sveriges internationella förpliktelser,

— stärker informationsinsatserna gentemot lokal och regional livsmedels-
kontroll, konsumenter etc.

Anslag för budgetåret 1991/92 samt budgetram för perioden 1991/92 —

1993/94 har, med beaktande av att vissa engångsbelopp bortfaller, beräk-

nats på följande sätt:

Anslag	Anvisat 1990/91	1991/92	1992/93	1993/94
F 1	84 335	89959	84 730	82 545
F2	1	1	1	1

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten
på statens livsmedelsverk skall vara i enlighet med vad jag har
förordat i avsnittet Förslag,

2. till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1991/92 anvisa ett
ramanslag på 89 959 000 kr.,

3. till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

H 3. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag

‘2 767023 '3 2OOOOO 3482 000

Anslaget Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att göra kalkyler
och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket
och de senare leden i livsmedelskedjan.

Samarbetsnämndens sammansättning framgår av förordningen
(1988:862) med instruktion för livsmedelsekonomiska samarbetsnämn-
den.

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

Samarbetsnämnden har begärt att de medel som frigörs genom rationalise-
ringar budgetåret 1991/92 får disponeras för den förstärkta utrednings-
verksamhet som förutsätts i det livsmedelspolitiska beslutet.

76

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92	Prop. 1990/91: 100 Bil. 11
		Föredraganden
Personal	3	-
Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	3 108000 (1 346 000) 92000	+ 282000 (+133000)
	3 200 000	+ 282000

Föredragandens överväganden

Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens hittillsvarande uppgift har va-
rit att samordna kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utveck-
lingen inom lantbruket. En viktig del i arbetet har härvid varit att ta fram
underlag inför jordbruksprisöverläggningarna.

I den nya livsmedelspolitiken sätts konsumenten i centrum och förhål-
landena i de senare leden i livsmedelskedjan uppmärksammas i högre
utsträckning. Under övergångsperioden skall en bred uppföljning göras av
den livsmedelspolitiska reformens effekter på flera områden och utifrån
flera aspekter med statistikinsamling och analyser som inte endast rör
jordbrukssektorn. Det blir alltså en förskjutning från rena jordbruksförhål-
landen till mer konsumentinriktade och samhällsekonomiska analyser.

Flera myndigheter har fått i uppdrag att följa reformens effekter inom
sina resp, ansvarsområden. Enligt riksdagens beslut kommer lantbruks-
ekonomiska samarbetsnämnden att spela en viktig roll i det här samman-
hanget.

Mot bakgrund av vad jag har anfört har lantbruksekonomiska samar-
betsnämnden getts vidgade arbetsuppgifter och skall arbeta med hela
livsmedelskedjan. Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens namn har
mot bakgrund härav ändrats till livsmedelsekonomiska samarbetsnämn-
den. Namnet på ifrågavarande anslag bör därmed också ändras till Livsme-
delsekonomiska samarbetsnämnden.

För att samarbetsnämnden skall kunna möta de vidgade arbetsuppgif-
terna anser jag att anslaget till samarbetsnämnden bör räknas upp med
282000 kr. till totalt 3 482 000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen

att till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 3482000 kr.

77

7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

H4. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring          Prop. 1990/91:100

H 5. Kostnader for beredskapslagring av livsmedel m. m.

I regeringskansliet förbereds för närvarande en särskild proposition om
totalförsvarets utveckling under budgetåret 1991/92. En proposition skall
föreläggas riksdagen under våren 1991. I avvaktan härpå föreslår jag att
ifrågavarande anslag förs upp med oförändrade belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på sär-
skild proposition i ämnet,

1. till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring för budget-
året 1991/92 beräkna ett reservationsanslag på 103000000kr.,

2. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m. för bud-
getåret 1991/92 beräkna ett förslagsanslag på 201 308000 kr.

H 6. Industrins råvarukostnadsutjämning, m. m.

Nytt anslag (förslag) 183000000

Föredragandens överväganden

Enligt riksdagens beslut om livsmedelspolitiken skall nuvarande system
för utjämning av industrins råvarukostnader (RÅK) bibehållas i avvaktan
på resultatet av de förhandlingar som pågår mellan EFTA och EG om ett
enhetligt system.

Livsmedel som i begränsad utsträckning har bearbetats i industrin, s. k.
enkla blandningar, bör enligt beslutet inte bli föremål för prisutjämnande
åtgärder vid export, eftersom bidrag till dessa är att jämställa med över-
skottsfinansiering av råvaror. Produkter från företag som i dag erhåller
råvaror till nedsatt pris genom medel från regleringsekonomin, i stället för
inom ramen för RÅK-systemet, skall inordnas i RÅK.

I dag finansieras bidragen inom RÅK till största delen genom de avgifter
som tas ut på importen och på de produkter inom det interna systemet
som avsätts på hemmamarknaden. Näringen finansierar genom reglerings-
föreningarna med kollektiva medel kostnader motsvarande ca 200 milj. kr.
De avgifter och bidrag som utgår inom RÅK passerar en särskild utjäm-
ningskassa som förvaltas av statens jordbruksnämnd.

Enligt riksdagens beslut skall denna utjämningskassa tills vidare finnas
kvar och förvaltas av nämnden. De importavgifter och utjämningsavgifter
som tas ut inom RÅK skall förbehållas utjämningskassan. Den andel som
kollektivt finansieras av näringen bortfaller däremot den ljuli 1991.

Det medelsbehov som krävs utöver inflytande import- och utjämnings-
avgifter skall i fortsättningen finansieras över statsbudgeten. Jordbruks-
nämnden har i sin anslagsframställning preliminärt beräknat medelsbe-
hovet till 140 milj. kr. under budgetåret 1991/92. Nämnden redovisade i
december 1990 förslag till närmare utformning och omfattning av RÅK
mot bakgrund av riksdagens beslut. Detta förslag bereds för närvarande
inom regeringskansliet. Tills vidare bedömer jag medelsbehovet för RÅK
till 140 milj. kr.

78

Jordbruksverket bör också disponera en rörlig kredit på 20 milj. kr. i
riksgäldskontoret för råvarukostnadsutjämningen.

Regeringen har uppdragit åt statens jordbruksnämnd att i anslagsfram-
ställningen for budgetåret 1991/92 och i enlighet med riksdagens beslut om
en ny livsmedelspolitik redovisa medelsbehovet för ett bibehållet rabatte-
ringssystem av svensktillverkad stärkelse för tekniskt bruk under budget-
året 1991/92.

Jordbruksnämnden har beräknat kostnaderna till 39 milj. kr. för budget-
året 1991/92. Nämnden har därvid räknat med ett världsmarknadspris på
170 kr./100 kg och en rabatterad mängd stärkelse motsvarande genomsnit-
tet för perioden 1985/86— 1989/90 (25 800 ton). Kostnaderna bör beräk-
nas i enlighet med nämndens förslag.

Under detta anslag bör också anvisas 4 milj. kr. till Sveriges exportråd
för exportfrämjande åtgärder. Under innevarande budgetår anvisas 8 milj,
kr. för detta ändamål varav hälften av medel från den s. k. inomramen.
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har förklarat att näringen inte avser
att fortsätta med detta bidrag när regleringsekonomin avskaffas. Statens
bidrag bör därför avse stöd till mindre företag med små eller inga möjlig-
heter att bekosta marknadsföring av svenska livsmedel för export.

Sammantaget beräknar jag utgifterna för nästa budgetår till 183 milj. kr.
De bör täckas från ett nytt förslagsanslag benämnt Industrins råvarukost-
nadsutjämning, m. m.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning
under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit på högst
20000000 kr. i riksgäldskontoret,

2. till Industrins råvarukostnadsutjämning, m. in. för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 183000000 kr.

H 7. Ersättningar pä grund av radioaktivt nedfall

1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag

42340453 1000 1 000

Från detta anslag betalas kostnader med anledning av beslut om ersätt-
ning enligt förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, träd-
gårds- och renskötselföretag samt till vissa fiskare med anledning av Tjer-
nobylolyckan och förordningen (1987: 64) om ersättning för merkostnader
och förluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt
uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

79

H8. Livsmedelsstatistik

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

'496000

' I 000

1991/92 Förslag 13627 000

1 Anslaget Statistik på jordbrukets område.

Anslaget används för att bekosta statistik inom jordbruks- och livsme-
delsområdet.

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån har i anslagsframställningen för budgetåret
1991/92 beräknat kostnaderna för jordbruksstatistik till totalt 47156000
kr., varav 10857000 kr. belastar trettonde huvudtitelns anslag Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser och 4,5 milj. kr. nionde
huvudtitelns anslag Utredningar m. m.

Under anslaget Statistik på jordbrukets område beräknas kostnaderna
till 31 799 000 kr., en minskning med 500000 kr. jämfört med innevarande
budgetår.

Föredragandens överväganden

Kostnaderna för den statistik som redovisas under anslaget bekostas under
innevarande budgetår med regleringsmedel (införselavgiftsmedel utanför
den s. k. fördelningsplanen). Enligt det livsmedelspolitiska beslutet (prop.
1989/90:146, JoU 25, rskr. 327) skall kostnaderna fr.o. m. budgetåret
1991/92 täckas med budgetmedel.

1 våras tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att utreda
det framtida statistikbehovet inom livsmedelssektorn mot bakgrund av
den reformering av livsmedelspolitiken som sker såväl nationellt som
internationellt (dir. 1990:14). I november 1990 överlämnade utredningen
en lägesrapport (SOU 1990:99) Statistikbehovet inom livsmedelssektorn
— vissa förslag till förändringar på kort sikt. Utredningen skall senast den
1 juni 1991 redovisa sitt slutbetänkande. De förslag till förändringar och
samordning som utredningen föreslår bör enligt min mening genomföras.

Enligt statistikutredningen bör SCB tilldelas medel för att genomföra
undersökningen Lantbruksregistret (LBR) på planerat sätt under åren
1991 och 1992 med undantag för ny-, till- och ombyggnadsavsnittet.
Användningen av uppgifterna i detta avsnitt är enligt utredningen begrän-
sad. Uppgifter om investeringar kan dessutom tas genom andra källor.
Denna begränsning av LBR bör enligt min mening genomföras.

Galt- och betäckningsstatistiken tas fram av SCB och bekostas med lika
delar av SCB och regleringsföreningen Svensk kötthandel, 600000kr. var-
dera. Enligt utredningen är användningen av denna statistik liten. Skulle
behov föreligga att ta fram statistiken för att genomföra de övergångsåtgär-
der som beslutats i enlighet med riksdagens beslut om en ny livsmedelspo-
litik bör enligt utredningen kostnaderna för galt- och betäckningsstatisti-

80

ken finansieras inom ramen for övergångsätgärderna till den del undersök-
ningen inte bekostas av branschen.

Utredningen konstaterar att kostnaden for SCBs nuvarande objektiva
skördeuppskattningar är hög. Kostnaden innevarande budgetår uppgår till
ca 19 milj. kr. Enligt utredningen bör samhällets behov av statistiskt
underlag vad gäller skördeuppskattningar kunna tillgodoses till en betyd-
ligt lägre kostnad för statsbudgeten. Det statistikbehov som branschen
därutöver kan ha bör enligt utredningen bekostas av branschen själv. Inför
slutbetänkandet skall utredningen studera olika alternativ för att till lägre
kostnad få fram godtagbara uppgifter.

Jag återkommer med en samlad bedömning av det framtida statistikbe-
hovet inom livsmedelssektorn samt kostnaderna för och finansieringen av
detta när utredningen redovisat sitt slutbetänkande. Tills vidare bör kost-
naderna för skördeuppskattningar samt galt- och betäckningsstatistiken, i
den mån den behövs under omställningsperioden, finansieras inom ramen
för omställningsåtgärderna.

De förslag som livsmedelsstatistikutredningen i övrigt föreslår vad gäller
samordning mellan undersökningar som har närliggande syften och som i
vissa fall utförs på olika myndigheter bör enligt min mening genomföras.

Medel för den jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) bör tills
vidare anvisas under anslaget Utredningar m. m. Medlen bör dock kunna
ha en mer flexibel användning och inte endast knytas till den jordbruks-
ekonomiska undersökningen.

Anslaget, vars rubrik bör ändras till Livsmedelsstatistik, bör budgetåret
1991/92 föras upp med 13 627 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 13 627 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

81

I. Utbildning och forskning

I 1. Sveriges lantbruksuniversitet

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

989/90 Utgift

990/91 Anslag

991/92 Förslag

551228851

562162000

616512000

Reservation

-73261 195

Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet
samt djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Lantbruksuniversitetets verksamhet bedrivs vid 54 institutioner, elva
försöksdistrikt, en till Skara förlagd försöksgård, sex försöksparker samt
ett antal jordbruksegendomar och fältstationer. Verksamheten är förlagd
till sammanlagt 33 orter.

Sveriges lantbruksuniversitet

Lantbruksuniversitetet föreslår för budgetåret 1991/92 att anslaget räknas
upp med sammanlagt 16 715 000 kr. exkl. pris- och löneomräkning enligt
följande.

Ytterligare 2 milj. kr. behövs för att göra det ekonomiskt möjligt att
omvandla två tredjedelar av utbildningsbidragen till doktorandtjänster.

1685000 kr. bör överföras från SLUs anslag till anslaget Bidrag till
kommunal utbildning för vuxna under åttonde huvudtiteln i samband
med att hovslagarutbildningen i Skara byter huvudman.

10 milj. kr. bör överföras till SLUs anslag från SIDAs biståndsanslag för
finansiering av u-landsinriktad utbildning, forskning m. m.

350000 kr. bör föras över från naturvetenskapliga forskningsrådets an-
slag till SLUs anslag.

500000 kr. per år under två år behövs för utredningar och förnyelsearbe-
te inom lokalområdet.

Föredragandens överväganden

Den övergripande översyn som pågår av SLU kommer att redovisas nästa
år. Den skall utgöra ett underlag för nästa forskningspolitiska proposition
år 1993.

Anslaget bör förutom för pris- och löneomräkning tillföras 4 milj. kr. för
förstärkning av forskningen i enlighet med vad som förordades i forsk-
ningspropositionen 1990.

Efter förslag i budgetpropositionen 1989 anvisades särskilda medel till
SLU för att möjliggöra en inledning av agronomutbildningens förnyelse
med inriktning mot bioteknik och livsmedel. Även för innevarande år har
nya medel anvisats för denna utbildning. Bl. a. för att stärka denna utbild-
ning ytterligare har något rationaliseringsavdrag inte gjorts, vilket bör
medge att den förstärkning som har föreslagits av studentkårerna kan
finansieras. Någon förändring av huvudmannaskapet för hovslagarutbild-
ningen är inte aktuell för närvarande.

82

Följande planeringsram för statlig högskoleutbildning vid jordbruks- Prop. 1990/91: 100
och skogsbrukssektorn bör gälla för nästa budgetår. Möjligheterna till Bil. 11
omfördelningar inom totalramen bör betonas.

Utbildningslinje/poäng	Antal utbildningsplatser
Lan tbruks vetenskapi.i ga. fakulteten Agronomlinjen. 200 poäng	130
Hortonomlinjen. 200 poäng	25
Landskapsarkitektlinjen. 200 poäng	30
Lantmästarlinjen. 40 poäng	140
Trädgårdsteknikerlinjen. 40 poäng	44
Skogsvetenskapliga fakulteten Jägmästarlinjen. 200 poäng	60
Skogsmästarlinjen, 40 poäng	45
Skogsteknikerlinjen. 80 poäng	135
Veterinärmedicinska fakulteten Veterinärlinjen, 220 poäng	65
Djursjukvårdarlinjen, 40 poäng	20
Summa	694
Någon generell överföring av	biståndsmedel till detta anslag bör inte
göras för närvarande. Inte heller är det aktuellt att göra någon överflytt- ning från naturvetenskapliga forskningsrådets anslag till SLUs anslag.
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande föreskrivit änd-
rat ämnesinnehåll för tjänster	som professor enligt följande (jfr prop.
1966:1 bil. 10 s. 361, SU 42, rskr. 125).
Tidigare ämnesinnehåll	Ändrat ämnesinnehåll
Lantbrukskemi II	Organisk kemi, särskilt naturpro- dukternas kemi
Klinisk radiologi	Veterinärmedicinsk             klinisk radiologi
Medicin II	Medicin för idisslare, särskilt brist- och ämnesomsättningssjukdomar
Artificiell insemination	Veterinärmedicinsk    reproduktions- bioteknologi
Lantbrukets arbetsmetodik och teknik	Lantbruksteknik
Växtodlingslära	Växtodlingslära — vall och grönfo- derväxter
Husdjurens näringsfysiologi,	Växtodlingslära - grödor i
särskilt intermediär ämnes- omsättning	öppet bruk
Växtpatologi, särskilt mykologi	Växtpatologi

Vid sidan av omfördelningar av forskningsresurser är omprövningen av
professurer eller av ämnesinnehållet i dem väsentlig för förnyelsen av
forskningen. Den omprövning som under de senaste åren gjorts vid SLU
har i stor utsträckning präglats av detta synsätt. För framtiden är det
viktigt att denna möjlighet tas till vara i större utsträckning.

83

I utredningen om den nya centrala jordbruksmyndigheten (SOU
1990:87) föreslås att statens lantbrukskemiska laboratorium skall inord-
nas i SLU. Lokalmässigt är de redan samlokaliserade. Jag anser att detta
bör ske fr. o. m. den ljuli 1991. Idet sammanhanget bör SLU tillföras
8026000 kr. Samtidigt är det nödvändigt att alla rationaliseringsmöjlighe-
ter tas till vara. Viktigt i det fortsatta arbetet är en tillräckligt stor rutin-
mässig analysverksamhet för att möjliggöra metodutveckling. Av särskilt
intresse är också arbetet rörande internationellt gångbara standardmeto-
der för laboratoriearbete på det lantbrukskemiska området. Jag har mot
bakgrund bl. a. härav räknat med att SLU skall bidra till de samlade
besparingarna inom den offentliga sektorn med 6,6 milj. kr.

Sammanlagt bör anslaget till SLU för budgetåret 1991/92 räknas upp
med 54 350000 kr. till 616 512 000 kr. Därvid har hänsyn tagits till att SLU
skall medverka i finansieringen av nya telefonväxlar.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges lantbruksuniversitet for budgetåret 1991/92 anvisa
ett reservationsanslag på 616 512 000 kr.

12. Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

240561747

254984000

265 704000

Från anslaget bekostas lokalhyror vid Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) och ersättningar till domänverkets fond för upplåten mark. Vidare
redovisas här de byggnadsarbeten för SLU som tidigare redovisades under
anslaget Byggnadsarbeten vid SLU m. m.

Huvuddelen av SLUs lokalinnehav förvaltas av byggnadsstyrelsen. Lo-
kalbeståndet uppgår till ca 400000 m2. SLU disponerar under budgetåret
1990/91 ca 254 milj. kr. för lokalkostnader vilket motsvarar 31% av
anslagen till förvaltningskostnader och lokaler för SLU.

Byggnadsstyrelsen föreslår för perioden 1991/92—1993/94 som nya in-
vesteringsprojekt lokaler för växtfysiologi och upprustning av de nuvaran-
de lokalerna för mikrobiologi. Sammanlagt uppgår dessa projektkostnader
till 50 milj. kr.

Föredragandens överväganden

SLU disponerar ett stort antal lokaler och andra fastigheter spridda över
hela landet. SLU har i särskild ordning upplyst att det finns goda möjlighe-
ter att göra besparingar inom detta område. Mot bakgrund härav bedömer
jag att SLU, som ett bidrag till de totala besparingarna inom den offentliga

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

84

sektorn, kan göra besparingar motsvarande 5 445000 kr. i minskat anslag Prop. 1990/91: 100
till lokalkostnader. De investeringsprojekt som byggnadsstyrelsen har re- Bil. 11
dovisat är inte aktuella under nästa budgetår.

Anslaget för SLUs lokalkostnader bör för nästa budgetår räknas upp
med 10720000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 265 704000 kr.

13. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

21450637

49000000

55 450000

Reservation

13246139

Från anslaget bekostas inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet och andra institutioner som har anknytning till forsk-
nings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksam-
hetsområde.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen hemställer att 5 milj. kr. anvisas för inredningsverksam-
het budgetåret 1991/92 samt en uppräkning av kostnadsramen för bygg-
nadsstyrelsens fördelning.

Utrustningsnämndenför universitet och högskolor (UUH) föreslår att den
för dess verksamhetsområde avsedda anslagsposten för budgetåret
1991/92 beräknas till 51 milj. kr. samt föreslår att en kostnadsram avseen-
de utbyte av telefonväxlar vid SLU förs upp i utrustningsplanen.

Föredragandens överväganden

Kostnadsramen för inredning som disponeras av byggnadsstyrelsen bör
såsom beslutades med anledning av forskningspropositionen 1990 föras
upp i inredningsplanen med höjning motsvarande prisomräkning eller
med 2 894 320 kr. Kostnadsramen för utrustning som disponeras av UUH
bör förutom för prisomräkning räknas upp med 11 milj. kr. i enlighet med
ställningstagandet till förslagen i forskningspropositionen 1990. Därtill
bör i utrustningsplanen för budgetåret 1991/92 föras upp en delram för
nya telefonväxlar om 12 250000 kr. Detta innebär sammanlagda ramar för
inredning av ca 34 milj. kr. och för utrustning av ca 198 milj. kr. Till följd
av lokalbesparingarna som jag har redovisat under punkten 12 bedömer
jag emellertid att utrustningsramen kan minskas med 550000 kr.

85

Mot bakgrund bl. a. av de bedömda medelsreservationerna vid utgången Prop. 1990/91:100
av detta budgetår beräknar jag anslagsbehovet till 55450000 kr.             Bil. 11

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.
inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruks-
universitet m. m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsan-
slag på 55 450000 kr.

14. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

125 163 370

138930000

156725000

Reservation

39454285

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion
främja och stödja i första hand sådan grundläggande och långsiktig forsk-
ning som gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

SJFR föreslår att rådets grundläggande anslag i enlighet med forsknings-
propositionen 1990 räknas upp med 7 milj. kr. för budgetåret 1991/92.
Därtill kommer medel för de särskilda forskningsprogram som finansieras
med miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel. En större
utvärdering av programmen har påbörjats under hösten 1990.

Föredragandens överväganden

SJFR skall enligt 1987 års forskningsproposition kompenseras för löne-
och prisökningar fr. o. m. budgetåret 1988/89 enligt samma principer som
gäller för anslagen till högskolan. Avtalsenliga löneökningar, som inte är
kända i sådan tid att de kan beaktas i detta sammanhang, kompenseras
från det s. k. täckningsanslaget. Dessa principer har tillämpats vid anslags-
beräkningen för nästa budgetår. Därtill bör anslaget räknas upp med
7 milj. kr. Som ett led i besparingsarbetet inom den offentliga sektorn bör
anslaget räknas ned med 200000 kr. Sammanlagt bör anslaget föras upp
med 156 725 000 kr. för nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogs- och jordbrukets Jorskningsråd för budgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 156 725 000 kr.

86

I 5. Stöd till kollektiv forskning

Prop. 1990/91:100

Bil. 11

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

46741606

47 000000

99800000

Reservation

858 394

Under anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk
forskning och skogsteknisk forskning samt kollektiv forskning om skogs-
trädsförädling och skogsgödsling m. m. Vidare anvisas medel till stöd för
kollektivt forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtför-
ädlingsområdena.

Kollektiva program

(1 000-tal kr.)

	1990/91	1991/92
Jordbruksteknik	3 300	3400
Skogsteknik	14800	15200
Skogsträdsförädling, skogsgödsling, m.m.	7 900	8 200
Jordbruksforskning	2000	2000
Växtförädling	19000	19000
Summa program	47000	47800

Statens stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning regleras i ett mellan
staten och Stiftelsen Jordbruksteknisk forskning träffat avtal om gemen-
sam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet pä det jord-
brukstekniska området. Avtalet avser tiden den ljuli 1990 —den 30juni
1993. Enligt avtalet medverkar SJFR i finansieringen av verksamheten
genom att under avtalsperioden bidra med sammanlagt 10,3 milj, kr.,
varav 3,4 milj. kr. under budgetåret 1991/92. Stiftelsen åtar sig att under
avtalsperioden tillskjuta lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt
minst 7 milj. kr. i form av direkt bidrag. Jordbrukstekniska institutet har
ansvaret för genomförandet av det avtalade programmet. Tilläggsavtal har
träffats om viss teknik för alternativa produktionsformer och alternativ
användning av åkermark.

Statens stöd till kollektiv skogsteknisk forskning regleras i ett mellan
staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU träffat avtal om gemensam finansi-
ering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det skogstekniska om-
rådet. Avtalet avser tiden den ljuli 1990 —den 30 juni 1993. Enligt avtalet
åtar sig SJFR att medverka i finansieringen av verksamheten genom att
under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt 46 milj, kr., varav 15,2 milj,
kr. under budgetåret 1991/92. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden
tillskjuta sammanlagt lägst 46 milj, kr., varav minst 44 milj. kr. som
direkt, kontant bidrag. Ett tilläggsavtal om teknikutveckling har träffats.
En mer omfattande utvärdering av verksamheten har nyligen gjorts.

Statens stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och
skogsgödsling, m. m. regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsför-

87

bättring träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utveck-
lingsverksamhet for skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Avtalet
avser tiden den ljuli 1990 —den 30 juni 1993. Enligt avtalet åtar sig SJFR
att medverka i finansieringen av verksamheten genom att under avtalspe-
rioden tillskjuta sammanlagt 24,7 milj, kr., varav 8,2 milj. kr. under
budgetåret 1991/92. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta
sammanlagt lägst 24,7 milj, kr., varav minst 23,7 milj. kr. som direkt,
kontant bidrag. Ett tilläggsavtal har träffats om bl. a. metodutveckling
avseende skogsträdsförädling.

Statens stöd till växtförädling regleras i ett avtal mellan staten och
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) om gemensam finansiering av visst
växtförädlingsarbete. Enligt avtalet som omfattar tiden den 1 januari
1990 —den 30juni 1993 bidrar staten med sammanlagt 66,5 milj. kr. under
avtalsperioden, varav 19 milj. kr. under budgetåret 1991/92. LRF bidrar
under avtalsperioden med sammanlagt 59,5 milj. kr. Enligt avtalet skall
SJFR ställa ytterligare 7 milj. kr. av tillgängliga medel till verksamhetens
förfogande.

Av inomramsmedel inom jordbruksprisregleringen har hittills finansi-
erats jordbruksforskning och växtförädling genom att medel tillförts bl. a.
Stiftelsen Lantbruksforskning. Dessa medel bör i fortsättningen anvisas
över detta anslag. För nästa budgetår beräknar jag ett belopp på 52 milj,
kr.

Anslaget för nästa budgetår bör föras upp med 99,8 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1991/92 anvisa
ett reservationsanslag på 99 800000 kr.

I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1989/90 Utgift        685000

1990/91 Anslag        713 000

1991/92 Förslag       742000

Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap
och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk
samt därtill knuten verksamhet. Från anslaget betalas kostnader för akade-
miens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bib-
liotek m. m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländs-
ka forskarkontakter.

Skogs- och lantbruksakademien

Under det gångna året har akademien belyst aktuella skogs- och jord-
bruksfrågor vid ordinarie månadssammankomster, vid seminarier samt

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

88

genom arbete inom och rapporter från utskott, kommitté- och arbetsgrup- Prop. 1990/91: 100
per. För budgetåret 1991/92 hemställs om ett anslag av 1,2 milj. kr. for Bil. 11
bidrag till lönekostnader.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör räknas upp med 29000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret

1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 742000 kr.

89

Register

Sid.

1	Översikt
	A. Jordbruksdepartementet m. m
17	1 Jordbruksdepartementet, förslagsanslag	25 771000
17	2 Lantbruksråd, förslagsanslag	5 435 000
17	3 Utredningar m. m., reservationsanslag	9 349000
18	4 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m
	förslagsanslag	32 880000
		73435000
	B. Jordbruk och trädgårdsnäring
19	1 Statens jordbruksverk, ramanslag	115576000
26	2 Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag	1000
26	3 Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag	1000
26	4 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.,
	förslagsanslag	15000000
28	5 Markförvärv för jordbrukets rationalisering,
	reservationsanslag	1000
29	6 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,
	förslagsanslag	15 000000
30	1 Stöd till skuldsatta jordbrukare, förslagsanslag	10000000
31	8 Startstöd till jordbrukare, förslagsanslag	30000000
31	9 Stöd till avbytarverksamhet m. m.,
	förslagsanslag	445000000
32	10 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige,
	förslagsanslag	*660000000
33	11 Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige, reservationsanslag	50000000
34	12 Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.,
	reservationsanslag	1 700000
35	13 Omställningsåtgärder i jordbruket m. m.,
	förslagsanslag	5 075 752000
38	14 Rådgivning och utbildning, reservationsanslag	40000000
40	15 Stöd till sockerbruken på Öland och
	Gotland m. m.,förslagsanslag	*28000000
40	16 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,
	m. m., förslagsanslag	5000000
		6491031000
	C. Skogsbruk
42	1 Skogsvårdsorganisationen, förslagsanslag	1000
44	2 Skogsvårdsorganisationen:
	Myndighetsuppgifter, ramanslag	281 118000
45	3 Skogsvårdsorganisationen:
	Frö- och plantverksamhet, förslagsanslag	1000

Beräknat belopp.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 11

90

46	4	Skogsvårdsorganisationen: Investeringar, reservationsanslag	20885 000	Prop. 1990/91: 100 Bil. 11
46	5	Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag	153 300000
49	6	Stöd till byggande av skogsvägar, förslagsanslag	40000000
50	7	Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag	14 900000
50	8	Bidrag till trygghetsförsäkring for skogsbrukare,

reservationsanslag                                    20 000 000

530 205000

D. Fiske

51	1	Fiskeristyrelsen, förslagsanslag	*44 872000
51	2	Fiskenämnderna, förslagsanslag	*10976000
51	3	Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag	*7 830000
51	4	Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,förslagsanslag	*1000
51	5	Bidrag till fiskets rationalisering m. m., förslagsanslag	*9 400000
51	6	Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag	*40000000
51	7	Täckande av förluster vid statlig kredit- garanti till fiske,förslagsanslag	*1000
51	8	Prisreglerande åtgärder på fiskets område, förslagsanslag	*1000
51	9	Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m.,

förslagsanslag                                       1000000

114081000

E. Rennäring m.m.

53 54	1 2	Främjande av rennäringen, reservationsanslag Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag	10593000 30000000
55	3 Ersättningar för viltskador m. m.,förslagsanslag F. Djurskydd och djurhälsovård		12 320000 52913000
57	1	Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag	1000
58	2	Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag	61198000
58	3	Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag	1000
60	4	Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, reservationsanslag	84 984000
60	5	Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård, förslagsanslag	2217000
61	6	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag	29 300000
61	7	Centrala försöksdjursnämnden, reservationsanslag	5112000
62	8	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag	39 750000

222 563000

Beräknat belopp.

91

G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor                              Prop. 1990/91: 100

64	1	Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag	1 000
66	2	Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag	2748000
66	3	Statens växtsortnämnd, ramanslag	592000
68	4	Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag	1000
68	5	Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag	7020000
72	6	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reservationsanslag	*60000000
72	7	Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag	2 500000

72862000

H. Livsmedel

73 73	1 2	Statens livsmedelsverk, ramanslag Täckande av vissa kostnader för kött- besiktning m. m., förslagsanslag	89959000 1000
76	3	Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, förslagsanslag	3482000
78	4	Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag	*103000000
78	5	Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m. förslagsanslag	*201308000
78	6	Industrins råvarukostnadsutjämning, m. m„ förslagsanslag	183000000
79	7	Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall, förslagsanslag	1000
80	8	Livsmedelsstatistik, förslagsanslag	13627000

594378000

I. Utbildning och forskning

82	1	Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag	616512000
84	2	Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruks- universitet, förslagsanslag	265 704000
85	3	Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m., reservationsanslag	55450000
86	4	Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag	156725000
87	5	Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag	99 800000
88	6	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag	742000

1 194933000

Summa kr.

9 346401000

* Beräknat belopp.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

92

Regeringens proposition
1990/91:100 Bilaga 12

Arbetsmarknadsdepartementet
(Tionde huvudtiteln)

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Bilaga 12 till budgetpropositionen 1991

Arbetsmarknadsdepartementet

(tionde huvudtiteln)

Prop.

1990/91:100

Bil. 12

Översikt

Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, arbets-
liv, invandring och svenskt medborgarskap.

Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor

Läget på arbetsmarknaden

Trots att industrikonjunkturen vände i slutet av år 1988, enligt konjunk-
turinstitutets (Kl) Konjunkturbarometer, var det först under år 1990 som
det skedde en mer markerad avmattning på arbetsmarknaden. Under
slutet av året var avmattningen tydlig inom samtliga sektorer, men främst
inom delar av de konkurrensutsatta sektorerna. Bristen på arbetskraft
inom industrin, som varit ett stort problem under de senaste åren, minska-
de snabbt under år 1990, enligt konjunkturinstitutets mätningar.

Den stora efterfrågan av arbetskraft under speciellt slutet av 1980-talet
har medfört att antalet sysselsatta stigit snabbt under senare år. Ökningen
upphörde dock under slutet av år 1990, i den säsongrensade statistiken.
Totalt bedöms sysselsättningen ändå öka med ca 40000 personer under år

1990. Sysselsättningen inom industrin har däremot minskat för första
gången på sju år under år 1990.

Antalet heltidssysselsatta, exkl. personer i arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder, har ökat med nära 450000 personer sedan år 1983. Bara under år
1990 beräknas ökningen uppgå till 50000 personer. Antalet arbetade tim-
mar har för första gången på årtionden ökat under 1980-talet. Under år
1990 fortsatte ökningen, men i en avtagande takt. Inom industrin har
antalet arbetade timmar minskat.

Konjunkturavmattningen resulterade inte i någon ökning av arbetslös-
heten förrän under senvåren 1990. Under hösten 1990 började dock ar-
betslösheten stiga mer påtagligt. Prognoserna för år 1991 pekar på en
minskning av sysselsättningen och på en mycket markant uppgång av
arbetslösheten. Detta kommer också säkerligen att innebära stigande lång-
tidsarbetslöshet. Uppgången sker dock från en mycket låg nivå.

Utslagningen på arbetsmarknaden fortsätter att ligga på en alltför hög
nivå. För att motverka detta pågår en fortgående förändring och förnyelse
av arbetslivet. Detta arbete kommer att intensifieras. Nya arbetsmetoder
och nya sätt att organisera arbetet prövas för att förebygga arbetsskador
och öka effektiviteten i arbetet. Bl. a. görs betydande insatser med hjälp av                     3

arbetslivsfonden i rehabiliterande och förebyggande syfte. Under år 1990

har antalet anmälda arbetssjukdomar och den genomsnittliga sjukfrånva- Prop. 1990/91: 100
ron minskat för första gången på flera år, delvis som en följd av det Bil. 12
försämrade konjunkturläget.

Uppnådda resultat

Den arbetsmarknads- och arbetslivspolitik som bedrivs i Sverige är i
många avseenden internationellt unik, speciellt om man jämför med län-
derna utanför Norden.

Arbete åt alla är det övergripande målet för den ekonomiska politiken.
Det är ett högt ställt mål som inte bara innebär så låg arbetslöshet som
möjligt utan också att deltagande i arbetslivet skall stimuleras. Inom
arbetsmarknadspolitiken har arbetslinjen betonats kraftigt. Den innebär
att aktiva åtgärder för att ge den arbetslöse ett arbete, en utbildning eller
andra arbetsförberedande åtgärder skall prioriteras före passiva utbetal-
ningar av arbetslöshetsunderstöd.

Ambitionerna är höga, men genom slagskraften har också varit stor.
Sverige har lyckats bättre än något annat land när det gäller att närma sig
målet om arbete åt alla. Det beror på att vi bl. a. lyckats kombinera en låg
arbetslöshet med en hög och stigande sysselsättning. De senaste årens
överhettade arbetsmarknadsläge har dock lett till en löneökningstakt som
varit betydligt snabbare än i våra konkurrentländer. Därigenom försvåras
möjligheterna att undvika en hög arbetslöshet framöver. Sysselsättnings-
graden i Sverige är högre än i alla andra västliga nationer. Personer, som
inte skulle beredas ett arbete av arbetsgivarna i andra länder utan erhålla
ett passivt kontantstöd, har här kunnat få avlönat arbete. Det har dock
sannolikt medverkat till de höga sjuktalen. Arbetslösheten är bland de
lägsta inom OECD-området och har pressats tillbaka till samma nivå som i
början på 1970-talet. Samtidigt har antalet personer i konjunkturberoende
sysselsättningsskapande åtgärder, som beredskapsarbete och ungdoms-
lag/inskolningsplats minskat från 1,7% av arbetskraften när andelen var
som högst 1984, till uppskattningsvis 0,3% år 1990. Ungdomsarbetslöshe-
ten — som skapat misströstan och bristande framtidstro hos de unga i
många andra länder — har kunnat nedbringas och är nu på ungefär samma
nivå som i början av 1970-talet. Det finns inget annat land inom OECD-
området som kan uppvisa en liknande utveckling och svensk arbetsmark-
nadspolitik framstår som ett internationellt föredöme.

Den genomsnittliga anmälningstiden för de lediga platserna inom till-
verkningsindustrin hos arbetsförmedlingen ligger nu på en lägre nivå än
vid motsvarande konjunkturlägen tidigare.

Den regionala utvecklingen har också blivit mer balanserad. De regiona-
la skillnaderna vad gäller arbetslöshet och sysselsättning är nu mindre än
vid motsvarande konjunkturläge i början på 1980-talet.

Inriktningen av den framtida politiken

Den ekonomiska politiken syftar till att ge arbete åt alla. Det är den mest
ambitiösa uppgift en regering kan ha. Den politiken ligger fast. Detta                    4

kvantitativa mål har getts ett ökat kvalitativt innehåll det senaste året. Det Prop. 1990/91: 100
handlar inte bara om att alla ska få möjligheter till ett arbete, utan också Bil. 12
om att arbetet ska vara meningsfullt och utvecklande samt inte leda till
arbetsskador och utslagning. Det handlar om att skapa det goda arbetet åt
alla på 1990-talet. Målsättningen är att arbetena utvecklas i hela arbetsli-
vet, att ökade satsningar sker på kompetensutveckling och rehabilitering,
att arbetsrhiljön förbättras och arbetstagarnas inflytande över arbetet ökar.

Internationaliseringen av den svenska ekonomin ökar kontinuerligt.
Samtidigt har det blivit allt svårare att kombinera en låg arbetslöshet med
låg eller måttlig inflation. Det är i längden inte möjligt att värna vår
välfärd och sysselsättning om prisstegringarna är snabbare än i våra kon-
kurrentländer. Att bryta den svenska ekonomins pris- och lönespiral sam-
tidigt som arbetslösheten, speciellt långtidsarbetslösheten, inte tillåts öka
påtagligt är den största utmaningen de kommande åren.

Grundproblemen i den svenska ekonomin har de senaste åren, utöver
kostnadsutvecklingen, varit låg produktivitet, svag tillväxt och arbets-
kraftsbrist. Dessa problem motverkas främst med en snabbare struktur-
omvandling. Det förutsätter en ekonomisk politik inriktad på att öka
konkurrenskraften genom att få kostnadsutvecklingen under kontroll.

En ekonomisk politik som är inriktad på att dämpa inflationen och
stimulera produktiviteten och tillväxten kräver en väl fungerande arbets-
marknad. Arbetsmarknadspolitikens uppgift är att mildra målkonflikten
mellan inflation och arbetslöshet. Det sker genom att arbetsmarknadspoli-
tiken, men även arbetslivspolitiken, påverkar arbetsutbudet, utnyttjandet
av arbetskraften och anpassningen på arbetsmarknaden. Arbetsmarknads-
politiken har under senare år i ökad utsträckning varit inriktad på att öka
utbudet av arbetskraft, underlätta omställningen på arbetsmarknaden och
förändra de dåliga jobben. Denna inriktning ligger fast även under en
konjunkturavmattning. Ett förbättrat arbetsmarknadsläge riskerar annars
att åter leda till en situation med brist på arbetskraft och ett överhettat
arbetsmarknadsläge.

Den nuvarande konjunkturavmattningen kommer att utnyttjas för kom-
petenshöjning av arbetskraften och andra åtgärder som underlättar an-
passningen på arbetsmarknaden och påverkar arbetskraftens förutsätt-
ningar att klara de krav som framtidens arbetsmarknad ställer. Samtidigt
är det viktigt att mer omfattande stödinsatser hårt prioriteras till sökande
med störst behov och som riskerar långvarig arbetslöshet.

Vidare bör personer som är i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder
vara betydligt mer aktiva i sitt arbetssökande än vad som varit fallet
hittills under såväl hög- som lågkonjunkturer. Elärigenom påverkas det
samband som kan finnas mellan lönebildning och arbetslöshet.

För att bidra till att utforma det goda arbetet har regeringen vidtagit en
rad åtgärder. Arbetslivspolitikens uppgift är att stödja förändringar som
leder till förbättringar av arbetsförhållanden, färre arbetsskador och mins-
kad utslagning från arbetslivet. Även åtgärder inom socialförsäkringssek-
torn är av betydelse för det goda arbetet. Även här gäller arbetslinjen.
Regeringen har i tidigare propositioner lagt fram förslag i denna riktning.

Regeringen har for avsikt att under våren återkomma till riksdagen med
ytterligare förslag som rör arbetsmiljö och rehabilitering.

Sammanfattningsvis kommer arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken
att ha följande inriktning:

— Arbetslinjen skall stärkas

— Anpassningen på arbetsmarknaden skall effektiviseras

— Insatserna för utsatta grupper skall prioriteras och långtidsarbetslöshe-
ten hållas nere

— Tilldelade resurser skall utnyttjas effektivare jämfört med motsvarande
tidigare konjunkturläge

—  Insatserna för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden skall
intensifieras.

— Fortsatta bristområden inom industrin och vården skall uppmärksam-
mas

— Yrkesinspektionens verksamhet skall förstärkas och effektiviseras

Sammanfattning av de viktigaste förslagen

De förslag som läggs i denna budgetproposition innebär en fortsatt för-
skjutning av politiken mot åtgärder för att öka arbetskraftsutbudet, höja
arbetskraftens kompetens, underlätta omställningen på arbetsmarknaden
samt förebygga utslagning och arbetsskador. Särskilda insatser görs också
för att motverka den stigande arbetslösheten och aktivera de arbetslösa.

Inom området arbetsmarknad m. m. föreslås bl. a. följande:

— För att öka arbetsförmedlingens möjlighet att i varje situation välja den
arbetsmarknadspolitiska åtgärd som är mest effektiv för såväl samhället
som den enskilde föreslås att en ny anslagskonstruktion prövas. Den
innebär att ett stort antal anslag slås samman till följande sju anslag.
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, Arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärder, Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, Yrkesinrikad
rehabilitering, Yrkesinriktad rehabilitering: utbildningsbidrag. Yrkes-
inriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet och Bidrag till stiftelsen
Samhall.

— För att motverka den stigande arbetslösheten och underlätta omställ-
ningen på arbetsmarknaden föreslås att arbetsmarknadsverket förstärks
med ca 3 000 milj. kr. för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och särskil-
da jobb-sökar-aktiviteter. Medlen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder
beräknas tillsammans med kvarvarande reservationer räcka till en för-
längning av den ökning av åtgärdsvolymen som byggs upp under våren

1991. Det handlar om ytterligare 15000 personer i arbetsmarknadsut-
bildning och 4000 personer i företagsutbildning varje månad. Dessut-
om bör ytterligare 3 500 personer kunna delta i jobb-sökar-aktiviteter
per månad. Utgiftsökningen finansieras till stor del genom att medel
överförs från arbetsmarknadsfonden.

— Tillströmningen av flyktingar och andra invandrare är fortfarande myc-
ket stor. Arbetsmarknadsverket föreslås därför få behålla de tillfälliga
personalförstärkningar man tidigare fått för att hjälpa dessa grupper att
snabbt få ett arbete.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

—  För att möjliggöra en anskaffning av terminaler till arbetsvägledare Prop. 1990/91: 100
föreslås att arbetsmarknadsverket för detta ändamål får använda en del Bil. 12

av de medel som sparas genom rationaliseringskravet på 5% under tre
år.

— Arbetarskyddsverkets arbete är av avgörande betydelse för genomfö-
randet av de förändrade krav som ställs på det framtida arbetsmiljöar-
betet. Verket föreslås därför undantas från rationaliseringskravet.

— Yrkesinspektionen föreslås få en resursförstärkning motsvarande 50
yrkesinspektörer.

— Arbetarskyddsstyrelsen föreslås få 2,5 milj. kr. extra för insatser inom
informationssystemet om arbetsskador ISA/SARA och för ytterligare
ADB-investeringar samt 7 milj. kr. per år under tre år för investeringar i
framför allt olika mätinstrument. Detta kommer att bidra till en fortsatt
effektivisering av främst yrkesinspektionens verksamhet.

— Arbetsmiljöinstitutet föreslås få ytterligare 1,6 milj. kr. för forskning
inom sjukvårdens arbetsmiljö, arbetsmiljön för ungdomar och för äld-
re.

Invandring m. m.

Antalet asylsökande har gått ned sedan förra budgetåret. Då beslutade
regeringen bl. a. om ändrad asylpraxis med den innebörden att asyl endast
skall beviljas flyktingar enligt 1951 års Genéve-konvention och personer
med särskilt starka skyddsbehov. I jämförelse med tidigare år ligger emel-
lertid antalet asylsökande fortfarande på en hög nivå.

Regeringen avser att under våren 1991 lämna riksdagen förslag om
principerna för en sammanhållen flykting- och immigrationspolitik. I an-
slutning härtill kommer regeringen också att ta slutlig ställning till flykting-
kvoten för budgetåret 1991/92. Ambitionen är att höja kvoten, men detta
bör ske först sedan nedgången i antalet asylsökande stabiliserats och mot-
tagningssystemet åter kommit i balans.

Den mycket stora mängden asylansökningar under föregående budgetår
har inneburit stora påfrestningar för polisorganisationen och invandrar-
verket. Genom att polisen fått rejält förstärkta resurser har man där nu
lyckats avarbeta de outredda ärendena. Ärendebalanserna flyttas därför
över till nästa led i asylprocessen — invandrarverket. Hos invandrarverket
— där man fått prioritera asylärendena — har det dessutom blivit stora
anhopningar av obehandlade medborgarskapsärenden och ansökningar
om viseringar, uppehålls- och arbetstillstånd m.m.

Under tiden blir fler och fler personer sittande i förläggningssystemet.
Tidigare var problemet att kommunerna inte kunde ta emot tillräckligt
många flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd. Nu har kommunerna
ökat sitt mottagande och i stället är det invandrarverkets långa handlägg-
ningstider som orsakar onödiga och dyra förläggningsvistelser. Regeringen
föreslog därför riksdagen en kraftig förstärkning av verkets kapacitet på
höstens tilläggsbudget. Detta skall leda till fyra gånger så stora besparingar
i förläggningskostnaderna. Riksdagen har nyligen fattat beslut om en så-
dan förstärkning.

Regeringens budgetförslag för budgetåret 1991/92 innebär en konsolide- Prop. 1990/91:100
ring av denna linje. Jämfört med vad som finns anvisat i statsbudgeten for Bil. 12
innevarande budgetår, föreslår regeringen en höjning av invandrarverkets
myndighetsanslag med 127 milj. kr. och en minskning av förläggningsan-
slaget med 1,7 miljarder kr. Parallellt härmed förstärks även slutledet i
ärendeprocessen, nämligen arbetsmarknadsdepartementets utlänningsen-
het.

Regeringen vill också ge invandrarverket ökad frihet att omfördela sina
resurser. Avvägningen av vad som skall vara fast och tillfällig förläggnings-
kapacitet bör därför få avgöras av verket. Vid stora förändringar i ärende-
tillströmningarna bör invandrarverket — utan att behöva invänta föregå-
ende beslut från regering och riksdag — ha möjlighet att agera inom en
medelsram på 25 milj. kr. for att snabbt kunna anpassa utredningskapaci-
teten till den aktuella situationen.

Regeringen föreslår vidare att utredningsansvaret i asylärenden förs
över från polisen till invandrarverket den 1 juli 1992. Under budgetåret
1991/92 får invandrarverket vissa övergångskostnader för bl. a. rekryte-
ring och utbildning av personal samt investeringar.

Kommunerna har nu tillräcklig kapacitet for att ta emot de flyktingar
som skall flytta ut från invandrarverkets förläggningar. Fr. o. m. den 1
januari 1991 får kommunerna ersättning for sina kostnader för flykting-
mottagandet enligt en ny statsbidragsmodell som ger större frihet i medels-
användningen och ökade möjligheter till lokala lösningar med flyktingens
individuella behov i centrum. Övergångsvis kommer vissa utbetalningar
av ersättningar att ske enligt den gamla ordningen. Sammantaget behövs
4464 milj, kr., varav 3489 milj. kr. för det nya ersättningssystemet. Ett
nytt system for lån till hemutrustning for flyktingar skall också införas den
1 januari 1991. Anslaget för detta ändamål beräknas för budgetåret
1991/92 till 52,5 milj. kr.

Statsbidragen till invandrarnas riksorganisationer förstärks betydligt,
delvis genom omprioriteringar. Därigenom kan invandrarverket, väsent-
ligt bättre än under innevarande budgetår, ge organisationerna möjlighet
att fylla sin roll som samlingspunkt och kontaktorgan for invandrarna och
som företrädare för invandrarintressena.

Sammanfattning

Anslagsförändringarna inom arbetsmarknadsdepartementets verksam-
hetsområde i förhållande till motsvarande anslag på statsbudgeten for
budgetåret 1990/91 framgår av följande sammanställning (milj, kr.)

		Statsbudget	Förslag	Förändring
		1990/91	1991/92
A.	Arbetsmarknads- departementet	88,2	96,4	+	8,2
B.	Arbetsmarknad m.m.	11 727,6	14 059,5	+2	331,9
C.	Arbetslivsfrågor	9 928,6	11 640,1	+ 1	711,3
D.	Invandring m.m.	6 656,7	7 125,6	+	468,9
Totalt		28 401,3	32 511,6	+4	511,3

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

Föredragande: statsrådet Sahlin såvitt avser frågor rörande Arbetsmark-
nadsdepartementet m.m. (littera A), Arbetsmarknad m.m. (littera B) och
Arbetslivsfrågor (littera C); statsrådet Lööw såvitt avser frågor rörande
Invandring m.m. (littera D).

Anmälan till budgetpropositionen 1991

1 Arbetsmarknad

Den aktuella utvecklingen

Internationell bakgrund

Den internationella konjunkturen är på väg in i en betydligt lugnare
utveckling. Den ekonomiska tillväxttakten inom OECD-området har
dämpats successivt under åren 1989 och 1990. För år 1989 blev tillväxten
3,4% och för år 1990 bedöms den enligt beräkningar publicerade i juli
1990 bli ca 2,5%. Prognosen for år 1991 pekar mot 2%.

Orsaken till den dämpade tillväxten är bl. a. den svaga utvecklingen i
USA. En dämpning av den höga tillväxttakten har också skett i flera
västeuropeiska länder. Detta är mest markerat i Storbritannien. I Norden
fortsätter den svaga utvecklingen, med undantag för Norge. Den starka
tillväxten i Japan och f. d. Västtyskland fortsätter.

Krisen i Mellersta Östern har påtagligt ökat osäkerheten i bedömningen
av den internationella konjunkturutvecklingen. Den rådande situationen
med högt oljepris dämpar tillväxten något. Skulle situationen i Mellersta
Östern förändras kan detta givetvis påverka konjunkturutvecklingen radi-
kalt.

Sysselsättningstillväxten i OECD-länderna, som ökade starkt med ca
2% per år under åren 1988 och 1989, minskar nu. För år 1990 ökar
sysselsättningen med knappt 1 %. De senaste årens nedgång i arbetslöshe-
ten upphör samtidigt och för år 1991 räknar de flesta prognoser med en
viss ökning av arbetslösheten. För år 1990 bedöms arbetslösheten komma
att ligga på ca 6% för OECD totalt och på i genomsnitt 8% för OECD-
länderna i Europa.

Sveriges arbetslöshet är bland de lägsta inom OECD och har pressats
tillbaka till samma nivå som i början på 1970-talet. Även ungdomsarbets-
lösheten har nedbringats till i stort sett samma nivå som i början av 1970-
talet. Sverige uppvisar därmed en närmast unik utveckling och har nu ett
betydligt bättre utgångsläge inför konjunkturavmattningen än andra län-
der i motsvarande situation.

Relativ arbetslöshet (%) i några OECD-länder

	1989	1990 prognos
USA	5,2	5,3
Japan	2,3	2,1
Västtysk 1 and(fd)	5,6	5,2
Frankrike	9,4	8,9
Ital ien	10,9	9,9
Storbritannien	6,9	6,3
Danmark (1)	9,4	9,3
Norge	4,9	5,0
Finland	3,4	3,2
Sverige	1,4	1,5
OECD-Europa	8,6	8,0
OECD totalt	6,2	6,1
(1) Ej standardiserad

Källa: OECD

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

Konjunkturutvecklingen

Tecknen på att industrikonjunkturen i Sverige började vika visade sig
tydligt i slutet av år 1989. Under år 1990 har tillväxttakten fortsatt att
avta. Pris- och lönekostnadsutvecklingen har lett till en försvagning av den
svenska exporten. Exporten påverkas också av den svagare tillväxten i
viktiga handelsländer såsom USA, Storbritannien och övriga Norden.
Samtidigt har investeringstillväxten avtagit väsentligt. Kapacitetsutnytt-
jandet som var rekordhögt första kvartalet 1990, har successivt minskat
under året. Om räntenivån inte kan bringas ner kommer investeringsviljan
att ytterligare dämpas. Mycket stor betydelse har härvid vad som händer
under den närmaste tiden när det gäller lönebildningens utveckling.

Kapacitetsutnyttjande inom totala tillverkningsindustrin i procent

75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90

Källa: Kl

10

Konjunkturavmattningen resulterade inte i någon ökning av arbetslös-
heten förrrän under senvåren 1990. Under hösten 1990 började arbetslös-
heten stiga mer påtagligt.

Länsarbetsnämndernas septemberprognoser pekar på en tydlig försvag-
ning av arbetsmarknaden under åren 1990 och 1991. Visserligen pekar
flertalet nämnder på att utgångsläget är gott. Arbetslösheten är låg och
sysselsättningen hög, men samtidigt varnar nämnderna för att utveckling-
en under år 1991 kommer att försämras.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) räknar i sin prognos med att arbetslös-
heten kan komma att stiga till över 3% mot slutet av år 1991 om inte
ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder sätts in. Efterfrågan väntas
ytterligare försvagas. Antalet varsel om uppsägningar accelererar och ut-
mynnar i ökad arbetslöshet och förlorade arbetstillfällen. Arbetslöshetens
sammansättning förväntas avvika från tidigare konjunkturavmattningar.
Skillnaden består i att varsel nu genomförs även inom den offentliga
sektorn. Många kvinnor med administrativa tjänster och kort skolutbild-
ning väntas förlora sina arbeten. Arbetslösheten kommer även att slå mot
många äldre arbetare och tjänstemän inom både offentlig och privat sek-
tor. AMS varnar för att detta kommer att leda till en markant ökning av
långtidsarbetslösheten.

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Efterfrågan

Arbetsmarknaden, som har varit kraftigt överhettad under flera år, har
under år 1990 kommit in i ett mer balanserat läge och tenderar nu att gå in
i en fas med lägre efterfrågan.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

Nyanmälda lediga platser med mer än 10 dagars varaktighet T. o. m. 3:e kv 1990

* brott p.g. a. nytt säsongrensningssystem

Säsongrensat kvartalsgenomsnitt

Kommentar: Nya säsongrensningskomponenter fr.om. 1/1 -79

90

Arbetskraftsefterfrågan dämpades redan under fjärde kvartalet 1989.
Efterfrågedämpningen har sedan accentuerats under år 1990. Första halv-
året 1990 minskade antalet nyanmälda lediga platser till arbetsförmedling-
arna med 9% eller 15 900 jämfört med samma tid föregående år. Tredje
kvartalet 1990 minskade antalet nyanmälda lediga platser med 19% eller
10 100. Samtidigt skärptes kraven på erfarenhet och/eller utbildning för de
lediga platserna. Minskningen av nyanmälda lediga platser inom tillverk-
ningsindustrin var än mer markant. Tredje kvartalet 1990 minskade de
nyanmälda lediga platserna inom industrin med 36%. Sammantaget be-
döms antalet nyanmälda lediga platser under år 1990 uppgå till ca 655000
vilket är 270000 färre än under år 1989.

Inströmningen av nyanmälda lediga platser från industrin minskade
redan under sommaren 1989. Inom den privata tjänstesektorn har ned-
gången pågått sedan årsskiftet 1989—1990. Under hösten 1990 minskade
även efterfrågan inom den offentliga tjänstesektorn betydligt.

Även antalet kvarstående lediganmälda platser minskade kraftigt under
år 1990. Detta visade sig också i en nedgång i vakanstiderna för platserna
fr. o. m. andra kvartalet.

Konjunkturinstitutets (Kl) mätningar visar att bristen på arbetskraft
snabbt har dämpats med undantag för Stockholmsområdet. I september
1990 uppgav, enligt Kl, 33% av industriföretagen att de hade brist på
yrkesarbetare. Detta skall jämföras med juni 1990 och september 1989 då
47 % resp. 62 % av företagen angav brist på yrkesarbetare. Även bristen på
tekniker har minskat märkbart. Under en stor del av 1980-talet har bristen
på tekniker pendlat i intervallet 30 — 40%. I september 1990 angav 19% av
industriföretagen att de hade brist på tekniker.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

Andel industriföretag som anger brist på arbetskraft t.o.m. 3:e kv. 1990

Källa: Kl

Yrkes-
arbetare

Övriga
arbetare

Tekniker

12

Antalet varsel accelererade under år 1990. Första halvåret ökade varslen Prop. 1990/91: 100
med 5 800 personer jämfört med motsvarande period år 1989. Tredje Bil. 12
kvartalet uppgick ökningen till 6000 personer. Merparten av varslen be-
rörde industrin, men under hösten började även sektorer som offentliga
och privata tjänster att beröras i större utsträckning. Antalet varsel under
de tre första kvartalen 1990 låg i nivå med varslen under samma tid år
1986. Under oktober och november 1990 ökade varslen dramatiskt till
över 7 000 resp. 10000 personer per månad.

Arbetskraftsutbudet

Arbetskraftsutbudet har fortsatt att öka under hela år 1990, men öknings-
takten har successivt avtagit. För helåret 1990 beräknas i medeltal ungefär
50000 fler personer ingå i arbetskraften. Knappt halva ökningen förklaras
av ökat arbetskraftsdeltagande, medan återstoden är en följd av föränd-
ringar av befolkningen. Arbetskraftsdeltagandet har minskat något för
ungdomar i åldern 16 —24 år medan arbetskraftsdeltagandet för äldre har
fortsatt att öka svagt. Arbetkraftsdeltagandet ökar något för såväl män som
kvinnor.

Arbetskraftsutbudet mätt i antalet arbetade timmar har ökat starkt
under hela 1980-talet. Timutbudet har fortsatt att öka under år 1990 men i
avtagande takt. Ett viktigt undantag finns dock. Inom industrin har antalet
arbetade timmar minskat under hela år 1990.

Sysselsättningen

Sysselsättningen, som ökat med nära 450000 personer sedan år 1983,
upphörde att öka i säsongsrensade tal under våren 1990 och har därefter
förblivit oförändrad. Totalt bedöms sysselsättningen trots detta öka med
43000 personer mellan åren 1989 och 1990. Hela ökningen utgörs av fast
anställda som heltidsarbetar. Antalet deltidssysselsatta har fortsatt att
minska. Samtidigt har antalet personer som uppger att de är undersyssel-
satta av arbetsmarknadsskäl ökat.

Inom industrin har sysselsättningen under hela år 1990 legat under 1989
års nivå. Totalt bedöms industrisysselsättningen minska med drygt 20000
personer mellan åren 1989 och 1990.

Däremot har sysselsättningen inom byggnadsverksamheten fortsatt att
öka även under år 1990, om än i långsammare takt än under år 1989.
Bostadsinvesteringarna är omfattande. Under året har dock industrins och
övriga näringslivets byggnadsinvesteringar dämpats. En viss ökning av
arbetslösheten bland byggnadsarbetare har noterats under hösten 1990.
Byggnadsverksamheten bedöms komma att ytterligare minska under år
1991, vilket leder till en minskad sysselsättning inom branschen.

Den kraftiga expansionen inom den privata tjänstesektorn är nu i avta-
gande.

Kommunerna har haft ett stort rekryteringsbehov, men sysselsättnings-
ökningen har tidigare hämmats av bristen på arbetskraft. Under hösten
1990 har möjligheten att rekrytera personal väsentligt förbättrats till följd

13

av minskad överhettning på arbetsmarknaden. Samtidigt dämpar kommu- Prop. 1990/91: 100
nernas svaga ekonomi nu expansionen. En ökning av sysselsättningen har Bil. 12
trots detta skett under året.

Sysselsatta personer i åldern 16 —64 år (tusental)

Nivå Förändring från föregående år

1989  1988  1989  1990

Sysselsättning:

Jord- o skogsbr.	159		-3	-8	-10
Industri	1	025	5	6	-22
Byggnadsverks.		290	3	9	23
Privata tjänster	1	681	42	52	25
Kommunal verksamh.	1	182	20	9	16
Statlig verksamh.		192	-7	-2	11
Totalt	4	466

Arbetslösheten

Arbetslösheten låg under första halvåret 1990 på en mycket låg nivå. I
genomsnitt var 1,3% av arbetskraften arbetslös. Arbetskraftsbristen var ett
påtagligt problem. Överhettningen på arbetsmarknaden bidrog samtidigt
till den svenska ekonomins problem som visade sig i fallande produktivi-
tet, explosiva löneökningar samt svårigheter för den utlandskonkurreran-
de sektorn att hävda sig såväl externt som internt.

Under andra halvåret 1990 har arbetslösheten ökat. För helåret 1990
beräknas i genomsnitt 68 000 personer eller 1,5 % av arbetskraften ha varit
arbetslös. Detta innebär en uppgång med 7000 personer jämfört med år
1989 då 61 000 personer eller 1,4% av arbetskraften var arbetslös. Antalet
långtidsarbetslösa fortsatte att minska under första halvåret 1990 men
ökar sedan svagt igen under andra halvåret. Som årsgenomsnitt innebär
detta en oförändrad långtidsarbetslöshet jämfört med år 1989. Prognosen
pekar samtidigt mot att långtidsarbetslösheten stiger under våren 1991.

Nedgången i industrikonjunkturen i slutet av år 1989 gav inte något
genomslag i den totala arbetslösheten förrän under senvåren 1990. Under
hösten 1990 ledde den försvagade arbetsmarknadssituationen till att det
blev svårare för de yngsta ungdomarna, invandrare och arbetshandikappa-
de att få arbete.

Den regionala utvecklingen har under de senaste åren blivit mer balan-
serad. De regionla skillnaderna vad gäller sysselsättning och arbetslöshet
är nu mindre än vid motsvarande konjunkturläge i början av 1980-talet.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

För att möta det stora behovet av utbildad arbetskraft har arbetsmark-
nadsutbildningen legat på en hög nivå under de senaste åren. Genom detta
har arbetslösa givits möjlighet till utbildning mot bristområdena på arbets-
marknaden. Flaskhalsar som ytterligare hade kunnat späda på inflationen
har därmed begränsats och produktionsmöjligheterna har förbättrats.

Antalet personer i konjukturberoende sysselsättningsskapande åtgärder,
som beredskapsarbete och ungdomslag/inskolningsplats har minskat kraf-
tigt, från 1,7% av arbetskraften när andelen var som högst år 1984 till

14

uppskattningsvis 0,3% år 1990, och ligger nu på en mycket låg nivå. Prop. 1990/91: 100
Beredskapsarbetena har alltmer kommit att inriktas mot sökandegrupper Bil. 12
som har svårt att få ett ordinarie arbete.

De särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärderna for sökande med ar-
betshandikapp har fortsatt att växa i omfattning under de senaste åren.
Vid utgången av budgetåret 1989/90 sysselsattes drygt 81000 personer
inom Samhall, i skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) eller i
anställning med lönebidrag. Andelen arbetshandikappade bland de in-
skrivna vid arbetsmarknadsinstituten (Ami) har ökat under den senare
delen av 1980-talet och var 64% budgetåret 1989/90. Andelen arbetshan-
dikappade deltagare i arbetsmarknadsutbildning var 22%. Samtidigt har
allt fler arbetshandikappade kunnat beredas arbete utan stöd på den re-
guljära arbetsmarknaden. En omsvängning i möjligheterna att finna arbete
utan stöd har dock ägt rum under budgetåret 1989/90.

Arbetslösheten och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna per år och kvartalsvis

		År	I	II	III	IV
Arbetslöshet, %	1988	1,6	1,8	1 ,5	1,7	1,4
	1989	1,4	1,5	1,2	1,4	1,3
	1990		1,4	1,2	1,6
Arbetslöshet,	1988	72	81	65	78	63
1 000-tal	1989	61	68	54	63	61
	1990		65	52	76
Arbetsmarknadsut-	1988	40	50	37	31	44
bildning, 1 000-tal	1989	37	46	33	29	39
	1990		42	35	30
Beredskapsarbete,	1988	14	18	16	9	13
1 000-tal	1989	10	14	12	6	9
	1990		9	9	6
Rekryteringsstöd,	1988	5	6	6	5	5
1 000-tal	1989	3	4	3	2	2
	1990		2	2	2
Ungdomslag/inskoln.	1988	12	17	12	9	11
plats, 1 000-tal	1989	6	10	6	4	4
	1990		5	5	3
Lönebidrag,	1988	44	44	45	45	45
1 000-tal	1989	45	44	45	45	45
	1990		45	45	44
Samhall, 1 000-tal	1988	29	28	29	29	29
	1989	30	30	30	30	31
	1990		31	31	30
OSA, 1 000-tal	1988	6	6	6	5	6
	1989	6	6	6	6	6
	1990		6	6	6

Arbetsförmedlingens resultat

Arbetsmarknadsverket har under senare år successivt övergått från detalj-
styrning till målstyrning av verksamheten. AMS centralt har bantats och
såväl resurser som beslutsrätt har förts ner i organisationen till den lokala
förmedlingsnivån. Detta bör på sikt resultera i ökad effektivitet i använd-
ningen av resurserna.

Denna omställning, men också det goda konjunkturläget under de senas-
te åren, har bidragit till att arbetsmarknadsverkets resultat har förbättrats.
AMS har i en särskild rapport inför perioden 1991/92— 1993/94 redovisat
resultat och ambitioner for verksamheten. Senare delen av 1980-talet har

15

utmärkts av en allt större efterfrågan på arbetskraft. Enligt konjunkturin-
stitutets mätningar har antalet foretag som uppger arbetskraftsbrist som
den största restriktionen för en ökad produktion legat på mycket höga tal.

Av AMS rapport framgår att vakanstiderna för lediga platser endast ökat
svagt under de senaste åren. Detta måste ses som ett mycket gott resultat
med hänsyn till den stora arbetskraftsbrist som företagen redovisat och de
höga krav som ställs på utbildning och/eller erfarenhet för de lediga plat-
serna.

Samtidigt har arbetslöshetstiderna för de sökande vid arbetsförmedling-
en sänkts under perioden i snabbare takt än medelarbetslöshetstiden enligt
arbetskraftsundersökningarna. Detta kan vara ett tecken på att personer
som söker arbete via förmedlingen snabbare kommer i arbete än de som
söker via andra kanaler.

Väntetiderna före placering vid Ami eller arbetsmarknadsutbildning har
sänkts mellan åren 1988 och 1989. Väntetiderna före Ami har sedan ökat
igen. AMS pekar dock på de allt större Ami-insatser som vidtas för arbets-
sökande vid arbetsförmedlingen utan att formell inskrivning vid Ami görs.

Andelen av samtliga sökande som har lämnat arbetsförmedlingen eller
avslutat en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och som fått arbete har ökat
under perioden. Budgetåret 1988/89 uppgick andelen till 70%, vilket var
en förbättring med åtta procentenheter jämfört med budgetåret 1985/86.
Viss fluktuation förekommer mellan åren. Resultaten visar dock att det är
allt fler som lämnar arbetsförmedlingen med en positiv lösning av sin
arbetsmarknadssituation.

Antalet arbetshandikappade som fått arbete har ökat under en följd av
år och i en något snabbare takt än för samtliga, vilket tyder på att denna
grupp har prioriterats. Under budgetåret 1989/90 har denna positiva ut-
veckling stannat upp och arbetsplaceringarna tenderar nu att minska.

Prioriteringen av flyktingar och andra invandrare har blivit mer tydlig
först under de senaste två budgetåren trots de särskilda förmedlingsinsats-
er som redan tidigare avsatts för denna grupp. Målet för budgetåret
1989/90, att 6000 fler flyktingar och invandrare skulle få arbete eller
utbildning genom arbetsförmedlingen, uppnåddes till hälften.

Antalet långtidsarbetslösa har minskat markant, från över 40000 perso-
ner budgetåret 1985/86 till 10300 budgetåret 1989/90, vilket är ett mycket
gott resultat.

Under perioden 1985 till 1988 minskade andelen av de arbetslösa som
vände sig till förmedlingen för att få hjälp från 81% till 70%. Andelen
ombytessökande minskade från 34% till 27%. Detta förklaras delvis av att
andelarna alltid minskar i en konjunkturuppgång. Men det är också ett
resultat av att arbetsförmedlingen inte i tillräckligt stor utsträckning lyc-
kats dra till sig arbetssökande och lediga platser i den tillväxande tjänste-
sektorn. Detta trots den omfattande marknadsföringen genom Jobb-Expo,
tekniker- och ekonomförmedlingar, marknadsföring vid mässor m. m.

En allvarlig synpunkt som AMS för fram i treårsrapporten är att företa-
gen är positiva till arbetsförmedlingens kringservice men negativt inställda
till arbetsförmedlingens urval av arbetssökande. AMS redovisar också en
undersökning som gjorts bland arbetssökande som visar att ca hälften av

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

16

de arbetssökande ansåg att arbetsförmedlingens service var bra eller myc-
ket bra. En femtedel ansåg att servicen var dålig.

Den kvalitativa sidan av förmedlingsverksamheten måste därför fortsät-
ta att utvecklas. Branschinriktningen av förmedlingen och de vidgade
företagskontakterna är ett steg på vägen. Den intensifierade platsförmed-
lingsverksamheten är ett annat steg.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

Arbetsmarknadspolitiken våren 1991, budgetåret 1991/92
samt inför treårsperioden 1991/92— 1993/94

Förutsättningar for arbetsmarknadspolitiken

För att välfärd och den fulla sysselsättningen skall kunna värnas på ett
bestående sätt, måste den svenska ekonomins pris- och lönekostnadsut-
veckling brytas. De långsiktiga strukturella problemen i ekonomin måste
angripas. Produktivitetstillväxten måste stimuleras, sparandet öka och
tillväxten i de offentliga utgifterna dämpas.

Lönebildningen är avgörande för möjligheterna att begränsa inflationen.
Lönebildningen måste anpassas till den rådande produktivitetsutveckling-
en. Ett stabiliseringsavtal måste snabbt komma till stånd.

Ansvaret för att avtal sluts, liksom deras innehåll och konsekvenser,
vilar på arbetsmarknadens parter.

Regeringen kan inte i nuvarande ekonomiska läge motverka en uppgång

i arbetslösheten med en generell efterfrågepolitik.

Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag redogjort för regering-
ens syn på det ekonomiska läget. Då klargjordes bl. a. de restriktioner som
finns för det ekonomisk-politiska agerandet, samt de krav som ställs på
den ekonomiska politiken de närmaste åren.

Målet för arbetsmarknadspolitiken ligger fast. Varje person som blir
arbetslös skall ha möjlighet att snabbt komma in i eller tillbaka till arbetsli-
vet. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall vara inriktade på indivi-
derna. Orsakerna till arbetslösheten skall i första hand angripas. Arbete åt
alla skall även framgent vara arbetsmarknadspolitikens främsta rättesnö-
re.

Som finansministern framhållit är bedömningen av utvecklingen redan
under det närmaste året mycket osäker. Möjligheterna att vända den
inhemska kostnadsutvecklingen vilar på vissa bestämda förutsättningar,
vilka regeringen utan direkta inkomstpolitiska ingripanden, inte kan på-
verka.

Den internationella ekonomiska utvecklingen, men även det internatio-
nella politiska skeendet, påverkar i hög grad den svenska arbetsmarkna-
den. Världsekonomins känslighet och den korta tidsrymden mellan upp-
gång och nedgång har under år 1990 tydligt illustrerats av händelseutveck-
lingen i Mellersta Östern, av börsfallet och av svängningarna på de finansi-
ella marknaderna. Den fortsatta instabiliteten, och de negativa reala kon-
sekvenserna av denna, ger anledning till oro. Den skärper kraven på den
ekonomiska politiken och på arbetsmarknadspolitiken.                                    17

2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Med anledning härav avser jag, innan jag behandlar mer konkreta Prop. 1990/91: 100
budgetmässiga frågeställningar, att redovisa några av mina överväganden Bil. 12
rörande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och möjligheter.

90-talets uppgifter

För att lösa 90-talets stora uppgifter, som

— att värna sysselsättningen och att främja det goda arbetet,

— att hävda välfärden och ge förutsättningar för en väl fungerande offent-
lig sektor,

— att hushålla med natur och resurser för en god miljö,

— och att delta i byggandet av det nya Europa, ett Europa med en stark
social dimension,

krävs en stark ekonomi och betydande resurser. Det ställer krav på politi-
kens alla områden, finans-, arbetsmarknads-, valuta-, utbildnings-, regio-
nal-, industri- och socialpolitik etc., och på att alla dessa olika delar
samverkar. Samtidigt gäller det att ta fram det bästa i arbetslivet, att skapa
gemenskap och att ersätta dåliga arbetsmiljöer med nya och bättre — att ge
alla tillgång till det goda arbetet. Ekonomiska och mänskliga behov flätas
därmed samman. Först när varje individ ges möjlighet, att utifrån sina
förutsättningar, helt utnyttja sin förmåga och ge sitt fulla bidrag, utnyttjas
också samhällets potentiella resurser fullt ut.

En unik arbetsmarknadspolitik

Sverige har under flera decennier bedrivit en till inriktning och omfattning
unik och framgångsrik arbetsmarknadspolitik. Inte minst har det varit
uppenbart de senaste femton åren, när omvärlden i stället valt att ensidigt
prioritera inflationsbekämpningen framför arbetslösheten. Inflationstak-
ten drevs också ner i många länder, men först när arbetslösheten under
flera år nått tvåsiffriga nivåer och ungdomsarbetslösheten pendlade mellan
20 och 40%. Långtidsarbetslösheten blev i flera länder mycket hög sett
från ett svenskt perspektiv.

Det har i de flesta fall också visat sig svårt att radikalt pressa ner
arbetslösheten trots minskad inflation och viss förnyad tillväxt. Efter
efterkrigstidens längsta högkonjunktur redovisades i EG-länderna under
år 1989 en arbetslöshet på 9% — mer än sex gånger över Sveriges nivå.

Sverige har valt en annan väg. Skillnaden är inte att det här satsas större
resurser på arbetsmarknadspolitik än i många andra länder. Sverige åter-
finns i mellanskiktet i OECD-området. Skillnaden är att resurserna satsas
på aktiva åtgärder for att rusta arbetskraften och för att underlätta arbets-
marknadens funktionsförmåga och inte på passiva och passiviserande
inkomststöd som kontantersättning och förtidspension i den omfattning
som sker i många europeiska länder.

18

Den kritiska forskningen

En politik för full sysselsättning anses av vissa professionella ekonomer
och forskare leda till att inflationsbekämpning och valutapolitik förlorar i
trovärdighet. Förväntningar om kommande devalveringar avspeglar sig i
höga inflationsförväntningar. Dessa underblåser löne- och kostnadsut-
vecklingen.

Svenska forskare har också utifrån ekonometriska beräkningar över de
arbetsmarknadspolitiska insatserna på aggregerad nivå varnat för arbets-
marknadspolitikens skadeverkningar på ekonomin. Om ökad arbetslöshet
möts med arbetsmarknadspolitiska åtgärder, försvåras lönebildning och
real löneanpassning. Man har också pekat på att sökbenägenheten hos
personer i åtgärder ofta är lägre än bland de arbetslösa.

Resonemanget har enligt min mening svagheter och är förenat med stora
risker. Förklaringen finns ytterst i det faktum att arbetslöshet inte är en
ekonomisk variabel — en aggregerad matematisk storhet — bland andra.
Siffrorna över arbetslöshet representerar människor. Människor som
snabbt bryts ner av passivitet — av att inte vara eftersökta.

Erfarenheten från Europa visar att arbetslöshetstal runt 10% inte för-
hindrar flaskhalsar i ekonomin när de arbetslösa har förlorat sin arbetska-
pacitet och motivation och i realiteten står utanför arbetsmarknaden.
Resultaten manar inte till efterföljd.

Alternativet

Alternativet — att lämna de flesta av dessa människor åt sitt öde, med ett
kontantstöd för livsuppehället — hade sannolikt inte reducerat flaskhals-
problemen och dämpat löneglidningen i avgörande utsträckning. I realite-
ten har de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i de allra flesta fall, och de
kraftfulla utbildningsinsatserna i synnerhet, mildrat obalanserna på ar-
betsmarknaden.

Åtgärderna är alternativ till långa arbetslöshetsperioder med kontant-
stöd. De förhindrar också att de arbetslösa stämplas som sämre arbets-
kraft, att de faller in i apati och på sikt ställs utanför arbetsmarknaden.
Arbetslöshetsforskning ute i Europa, och samstämmiga utsagor från svens-
ka förmedlare, demonstrerar långtidsarbetslöshetens demoraliserande ef-
fekt på individerna. Redan efter förhållandevis få månader reducerar de
sina sökaktiviteter för att slutligen helt upphöra att söka arbete. Det är
ingen nyhet.

De som hävdar att en stark begränsning av åtgärdsinsatserna vid en
lågkonjunktur, och en dramatisk ökning av arbetslösheten till europeiska
nivåer, skulle medföra att balansproblemen automatiskt skulle skingras är
enligt min mening inne på fel väg. Ett sådant synsätt vittnar om bristande
förståelse för de mänskliga och sociala aspekter som finns inbyggda i
begreppet arbete åt alla. Det finns, som jag påpekat, också en inlåsning i
arbetslöshet, en tillvänjning till passivitet och bidragstänkande, en förlust
av självrespekt och framtidstro.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

19

En politik som försöker tvinga fram anpassning genom utbredd arbets-
löshet är inte bara socialt orättfärdig utan sannolikt också ineffektiv.

Den kritiska forskningen skall emellertid inte förringas och resultaten
förkastas. De är argument i det åsiktsutbyte som alltid förts med forsk-
ningen, och som under decennier påverkat och format den moderna ar-
betsmarknadspolitiken.

Det ligger ett stort värde i att ytterligare studier görs för att pröva
resultaten, att alternativa uppläggningar och metoder testas och att fors-
karsamhället fördjupar och breddar sitt intresse för arbetsmarknadspoli-
tiska frågeställningar. I 1990 års proposition om forskning förstärktes
medlen för sådan forskning som stärker och utvecklar den kunskapsbas
som en framåtsyftande arbetsmarknadspolitik behöver.

Enligt min mening rubbar dock den aktuella forskningen inte grundva-
larna för den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Den pekar emellertid på
beroendeförhållandet mellan olika ekonomiska variabler och på såväl
styrkan i som svagheterna med hur olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder
utformas. Den ger ett stöd för många av de förändringar som genomförts
under 1980-talet och som jag har för avsikt att arbeta vidare med.

Fokuseringen på utbudsinriktade åtgärder för att ställa kvalificerad ar-
betskraft till förfogande, inriktningen på marknaden, kundorienteringen
och effektiviseringsarbetet, är tydliga exempel på sådana förändringar,
som också bör fortsätta. Vidare handlar det nu om är att modifiera själva
åtgärderna.

Som ett första steg har redan jobb-sökar-aktiviteter som speciellt riktar
sig till personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder införts. Det är viktigt
att den typen av insatser vidareutvecklas.

För det andra bör åtgärder som riskerar att låsa in arbetskraften i
möjligaste mån undvikas även om behovet av åtgärder är stort. Rörlig-
hetsfrämjande insatser och en effektiv förmedling är exempel på åtgärder
som verkar i en annan riktning.

För det tredje måste kraftansträngningar göras för att motverka att
långtidsarbetslöshet uppkommer.

De sociala och de ekonomiska motiven sammanfaller och på dessa
punkter innebär forskningsresultaten en uppmaning till hela arbetsmark-
nadsadministrationen att engagerat fortsätta sitt arbete. Produktivitet och
resultat står inte i strid med omsorg om och hjälp till de sökande. De mest
hjälpbehövande har den främsta rätten att ställa krav på resultat. Arbets-
marknadsverkets styrelse, ledning och varje enskild medarbetare har här
ett stort ansvar.

Full sysselsättning

Målet om full sysselsättning kan i realiteten inte anges i form av en
bestämd sysselsättnings- eller arbetslöshetsnivå hos befolkningen. Full
sysselsättning — arbete åt alla — förutsätter en sund ekonomisk utveckling
och är dessutom beroende av samhällets utveckling i stort. Exempelvis har
den grundläggande förändringen av synen på könsroller i arbetsliv och
hemarbete, och reformerna inom familjepolitiken varit avgörande för

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

20

kvinnors och mäns möjligheter att kombinera förvärvsarbete med ansvar
för familj och barn.

Det avgörande är att de människor som vill ha arbete också skall ha en
reell möjlighet att ta arbete. Den fulla sysselsättningen uppnås således inte
en gång för alla och konjunkturella förändringar sker ständigt. Den kan
heller inte göras oberoende av strukturen på arbetsefterfrågan eller arbe-
tets organisation. Målet full sysselsättning kan nås endast om de arbetssö-
kande ges möjlighet, och är beredda, att ta de arbeten som står till förfo-
gande, och om arbetsgivarna är villiga att anpassa sin efterfrågan till
människornas förutsättningar.

Arbetsmarknadspolitik i sig kan inte ensamt garantera full sysselsätt-
ning. Inte ens en perfekt fungerande arbetsmarknad eller massiva åtgärder
leder i ett längre perspektiv till full sysselsättning om inte tillväxten i
ekonomin kan hållas tillräckligt hög. Det finns i praktiken en gräns för hur
stor arbetslöshet som med rimliga samhällsekonomiska kostnader kan
absorberas med selektiva åtgärder.

Stora permanenta åtgärdsvolymer medför påfrestningar på organisation
och administration. De försvårar möjligheterna till flexibilitet och selek-
tivitet. I sitt remissyttrande över sysselsättningsutredningen framhöll
AMS bl. a. att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under konjunktur-
dämpningen åren 1976— 1978 fick alltför stora stabiliseringspolitiska upp-
gifter. Den snabba och kraftiga volymökningen som åstadkoms uppnåddes
delvis på bekostnad av effektivitet och träffsäkerhet i insatserna.

Mina företrädare har i tidigare propositioner också erinrat om detta och
påpekat att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, vid mycket stora voly-
mer, kännetecknas av avtagande gränsavkastning. Åtgärderna blir således
vid en viss nivå samhällsekonomiskt allt mindre framgångsrika.

Kraven på arbetsmarknadspolitiken

Förändringar av de grundläggande förutsättningarna för den ekonomiska
politiken gör att arbetsmarknadspolitikens inriktning måste jämkas i för-
hållande till dessa. Enbart arbetsmarknadspolitik är inte tillräckligt för att
lösa inflations- och tillväxtproblem i ekonomin, men den är ett bidrag till
lösningen.

Den tyngdpunktsförskjutning i användningen av de arbetsmarknadspo-
litiska medlen, som kom till stånd under 1980-talet, måste ytterligare
accentueras för att frigöra expansions- och förnyelsekraften i ekonomin.
Instrumenten bör därför systematiskt utformas och utnyttjas så att de
motverkar inflationstryck i anpassningsprocessen.

Flaskhalsar och trögheter skall även fortsättningsvis attackeras genom i
första hand utbudsinriktade insatser. De måste komma till stånd inom
ramen för den begränsning av tillväxten av den offentliga sektorn, som är
en förutsättning för att resursförbrukningen inte skall överstiga tillgången.

Under mer än två decennier har vid utgången av varje lågkonjunktur de
arbetsmarknadspolitiska insatserna legat på en högre nivå än vid motsva-
rande fas under föregående konjunkturcykel. Kostnaderna har visat sam-
ma utveckling. Det förhållandet skall enligt min uppfattning inte tolkas

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

21

som att åtgärderna har blivit sämre. Det är snarare så att uppgifterna har Prop. 1990/91: 100
blivit så mycket svårare. Omvärldens allt snabbare förskjutningar i mark- Bil. 12
nadsförutsättningarna, det faktum att nästan hela den arbetsföra befolk-
ningen redan befinner sig på arbetsmarknaden, den inhemska lönekost-
nadsspiralen och andra nationellt betingade faktorer har alla bidragit till
att skärpa de ekonomiska problemen.

Tre parter

Utvecklingen visar enligt min mening, att det inte är möjligt att påverka
arbetslösheten och att förbättra arbetsmarknadens anpassningsförmåga
enbart genom kvantitativt allt större insatser av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Om insatserna skall få avsedd effekt måste också arbetssökande
och arbetsgivare fås att mer aktivt delta i anpassningsprocessen på arbets-
marknaden.

Det är tre parter som har att svara för anpassningen; staten, arbetsgivar-
na och de arbetssökande. Staten har fått ta på sig allt större del av ansvaret
och har kompenserat en avtagande anpassningsförmåga hos arbetsgivare
och arbetstagare. Lönebildningen är ett tydligt exempel.

Om den nuvarande utvecklingen mot i lågkonjunktur ständigt allt större
arbetsmarknadspolitiska utgifter skall kunna brytas, och full sysselsättning
kunna upprätthållas, måste parternas del av ansvaret för ekonomin och för
arbetsmarknadens funktion och utveckling återställas. Lönebildningen
måste reformeras.

Slutsatser

Den snabba inflationen underminerar landets ekonomi. Den skapar stora
orättvisor och en orättmätig omfördelning av förmögenheter. Den innebär
allvarliga hinder för vår export och den gör det lättare för utländska
företag att konkurrera ut svenska. Den leder till att arbetstillfällen försvin-
ner eller omfördelas från Sverige till utlandet. Tillväxten blir svag.

I klartext innebär detta långtgående restriktioner för lönebildningen, för
näringslivets prissättning, för statens utgiitsprogram, för kommunernas
och landstingens åtaganden. Kampen mot inflationen innebär inte att
regeringen sätter sysselsättningen i andra hand. Möjligheterna att på ett
verksamt sätt kunna bekämpa en stigande arbetslöshet förutsätter emeller-
tid att kostnadsutvecklingen bryts och att finanspolitiken stärks.

Endast en konkurrenskraftig ekonomi i tillväxt kan generera de resurser
och den uthållighet som krävs för att möta en växande arbetslöshet. Ett
stabiliseringsavtal och sänkt inflation är förutsättningar, som underlättar
andra nödvändiga ekonomisk- och arbetsmarknadspolitiska insatser för
att trygga arbete och välfärd, och för att motverka hot om utbredd arbets-
löshet och därmed tilltagande långtidsarbetslöshet och utslagning.

Den förnyelse av arbetsmarknadspolitiken och dess organisation och
administration, som skett under 1980-talet, har väsentligt ökat arbets-
marknadsmyndigheternas möjligheter att i ett avmattningsskede möta
växande problem, och att hävda arbetslinjen. Arbetsmarknadspolitiken

22

skall utformas så att den bidrar till inflationsbekämpningen. Därför skall Prop. 1990/91: 100
insatser som leder till aktivt arbetssökande, yrkesmässig och geografisk Bil. 12
rörlighet samt ökad kompetens ges förtur.

Arbetsmarknadspolitiska insatser våren 1991

Arbetslösheten ökade under senare hälften av år 1990, från 1,5% i juli till
1,9% i november. Antalet varsel om uppsägningar och permitteringar
ökade också under samma tid. 1 juli omfattade varslen 4000 personer. I
november var motsvarande siffra 10000 personer. Allt fler prognoser
förutspår att arbetslösheten kommer att stiga ytterligare under år 1991.

Mot denna bakgrund måste beredskapen höjas hos arbetsmarknadsmyn-
digheterna för att de under våren 1991 skall vara rustade för att möta
ökade krav på arbetsmarknadspolitiska insatser. De befintliga resurserna
måste ses över och inriktas på insatser som ger största möjliga effekt.
Arbetsmarknadsverket disponerar betydande resurser och genom ett effek-
tivare utnyttjande bör det vara möjligt att klara de problem som för
närvarande kan förutses på arbetsmarknaden under det kommande halv-
året med i stort sett oförändrade resurser.

1 syfte att underlätta denna inriktning av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna kommer jag senare i dag att föreslå regeringen dels att AMS
skall få disponera de medel för sysselsättningsskapande åtgärder som för
närvarande inte får utnyttjas utan beslut av regeringen, dels vissa omför-
delningar av befintliga medel.

De medel som omfattas av mina förslag bör i första hand användas för
utbudsstimulerande åtgärder, dvs. för utbildningsinsatser men också for
att kraftigt öka verksamheten med s. k. jobb-sökar-aktiviteter. Jag räknar
med att det skall vara möjligt att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsut-
bildning med i genomsnitt ca 15000 per månad under den kommande
våren. Dessutom bör ytterligare ca 4000 personer per månad kunna få
utbildning i företag. Jobb-sökar-aktiviteterna bör snabbt byggas ut för att
under våren kunna omfatta ca 3 500 personer per månad.

Denna inriktning av åtgärderna bör fortsätta under nästa budgetår. Jag
kommer därför att i mina förslag för budgetåret 1991/92 beräkna medel
för att klara den ökade omfattningen av utbildning m. m. samt föreslå en
finansiering. Utvecklingen på arbetsmarknaden under det kommande
budgetåret är för närvarande svår att bedöma med hänsyn bl. a. till att
avtalsrörelsen för år 1991 inte är slutförd och till utvecklingen i Mellersta
Östern. Det kan därför komma att finnas anledning att under våren 1991
ompröva omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för näs-
ta budgetår.

Jag vill här betona att i linje med inriktningen av arbetsmarknadspoliti-
ken måste, oavsett omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder-
na, utbudsstimulerande åtgärder prioriteras. Sysselsättningsskapande åt-
gärder såsom beredskapsarbeten bör användas restriktivt.

23

Mål och inriktning av arbetsmarknadspolitiken budgetåret 1991/92

Arbetsmarknadspolitiken måste inriktas mot att maximalt utnyttja den
öppna arbetsmarknadens möjligheter och fortsätta den utbudsinriktade
politiken. Förmedlingsinsatser och jobb-sökar-aktiviteter skall prioriteras
liksom arbetsmarknadsutbildning. Kontantstöd skall utnyttjas som sista
utväg när inga andra åtgärder står till buds.

Varje år börjar närmare en miljon människor, eller var femte person i
arbetskraften, ett nytt arbete. Under år 1989 anmäldes 790000 lediga
platser till arbetsförmedlingen. Ett så kraftigt lågkonjunkturår som 1981
anmäldes nästan en halv miljon lediga platser till arbetsförmedlingen.
Detta visar på arbetsförmedlingens stora möjligheter också i ett försvagat
arbetsmarknadsläge.

Genom att underlätta arbetsmarknadens funktionssätt kan stora sam-
hällsekonomiska vinster göras. Företagens produktionsvilja utnyttjas och
människors önskan att arbeta tas tillvara. Bortfallet av produktion mini-
meras genom att söktiderna kortas. Speciellt angeläget är detta i en lågkon-
junktur då efterfrågan på arbetskraft är för låg i relation till de arbetssö-
kandes önskan om arbete.

Arbetsmarknadspolitikens viktigaste instrument för att underlätta ar-
betsmarknadens funktionssätt är platsförmedlingen. Det platsinriktade
arbetssättet och den ökade satsningen på jobb-sökar-aktiviteter bör leda
till en ökad effektivitet i arbetet. Jobb-sökar-aktiviteterna innebär att varje
arbetssökande aktivt deltar i att söka arbete på heltid. Verksamheten ger
ofta till resultat att platser som inte har kommit till förmedlingens känne-
dom kan tillsättas med sökande från förmedlingen. Arbetsförmedlingen
får genom denna aktiverande verksamhet tillgång till en större andel av de
lediga platserna.

Att utnyttja de lediga platserna och snabbt tillsätta dem innebär inte
bara att vakanstiderna sänks utan också att arbetslöshetstiderna kortas. En
rätt prioritering av de sökande leder därmed till att långtidsarbetslösheten
kan begränsas.

Arbetsmarknadsverket skall medverka till att grupper med svag ställning
på arbetsmarknaden tillförsäkras möjlighet att delta aktivt i arbetslivet och
att arbetet anpassas efter deras särskilda behov och förutsättningar. Mer
omfattande stödinsatser från arbetsförmedlingens sida måste därmed
prioriteras hårt till sökande med störst behov. Särskild uppmärksamhet
måste ägnas ungdomar som saknar gymnasiekompetens, invandrare och
arbetshandikappade för att förebygga långa arbetslöshetstider och förhind-
ra utslagning.

Jag kommer senare att föreslå radikala förenklingar i anslagsstrukturen
och därmed ökad flexibilitet i medelsutnyttjandet så att insatserna bättre
kan anpassas till den enskilde. Den lokala förmedlingen skall kunna ut-
nyttja resurserna med hänsyn till de särskilda behoven på den lokala
arbetsmarknaden. Genom effektiva förhandlingar kan förmedlingen också
få ut fler personer i åtgärder till en lägre kostnad. Möjligheten att kombine-
ra olika åtgärder för att få bättre effekt ökar samtidigt när pengar tas ur
samma anslag. Denna ökade frihet för arbetsförmedlingen leder samtidigt

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

24

till ökade krav på uppföljning och utvärdering av verksamheten och att
resultatkraven skärps.

För det kommande budgetåret skall följande riktlinjer gälla:

Arbete åt alla — arbetslinjen

— Platsförmedling skall prioriteras. Det är en förutsättning för att alla som
vill arbeta också skall få möjlighet till det.

— Arbetslinjen innebär att aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, så-
som arbetsmarknadsutbildning och rörlighetsstimulanser skall tillgripas
före sysselsättningsskapande åtgärder. Kontantstöd skall tillgripas i sis-
ta hand.

— Arbetslinjen innebär också att insatser skall göras för att personer med
sjukbidrag/förtidspension skall få möjlighet att återgå i arbete.

Effektiv arbetsmarknad

— Varje lediganmäld plats är en möjlighet att tillgodose en arbetsgivares
behov av arbetskraft och att förkorta arbetslöshetstiden för sökande. Ett
effektivt arbete med de lediga platserna skall ge till resultat att vakansti-
derna minskar och att ökningen av arbetslöshetstiden för samtliga
sökande kan begränsas.

— För att förhindra utslagningen från arbetsmarknaden är det angeläget
att en högre andel av dem som lämnar förmedlingen gör detta på grund
av att de har fått ett arbete. Detta kan ses som ett effektivitetsmått på
förmedlingens arbete. Men det måste också ställas kvalitetskrav på
verksamheten. Andelen arbetsplacerade som återkommer till förmed-
lingen måste begränsas.

Utsatta grupper

— Ansträngningarna för att få flyktingar och andra invandrare i arbete
måste fortsätta med minst oförminskad insats. Målet bör vara att
arbetslöshetstiderna inte ökar i snabbare takt än för andra sökande-
grupper.

— Antalet arbetshandikappade som lämnar arbetsförmedling och arbets-
marknadsinstitut och som placeras i arbete och utbildning får inte
minska jämfört med innevarande budgetår.

— Införandet av ett nytt flexibelt lönebidrag för arbetshandikappade skall
leda till att fler kan få arbete med hjälp av bidraget.

— Rekryteringen av arbetshandikappade till Samhall skall till betydande
del avse sökande med grava handikapp eller flerhandikapp. Antalet
anställda hos Samhall som går till arbete på den reguljära arbetsmark-
naden skall vara av minst samma omfattning som under innevarande
budgetår.

— Uppmärksamhet måste ges åt ungdomarna så att det försvagade arbets-
marknadsläget inte leder till att ungdomsarbetslösheten drastiskt ökar.
Åtgärder i form av jobb-sökar-aktiviteter och inskolningsplatser är bra
hjälpmedel. Även för ungdomar över 20 år bör intensifierad arbetsför-
medling vara en första åtgärd.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

25

— De särskilda insatserna för unga handikappade skall vara av minst Prop. 1990/91: 100

samma omfattning som under innevarande budgetår.                  Bil. 12

— Långtidsarbetslösheten måste begränsas. För att klara detta ställs stora
krav på förmedlarnas kompetens att tidigt bedöma arbetssökandes
behov av service och att prioritera utsatta sökande. En väl utbyggd
samverkan med andra myndigheter som försäkringskassan och social-
tjänsten är nödvändig för att tidigt kunna erbjuda rätt stöd åt arbetssö-
kande med särskilda svårigheter.

Effektivt resursutnyttjande

— Arbetsmarknadsverket skall eftersträva ett bättre resursutnyttjande så
att de totala kostnaderna per arbetsplacerad sökande kan sänkas. Ett
utvecklingsarbete av resultatmått med denna inriktning pågår mellan
arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadsdepartementet.

— AMS skall upprätta en utvärderingsplan för budgetåret 1991/92. Resul-
taten av dessa och tidigare utvärderingar och de slutsatser för det
kommande arbetet som kan dras av dessa skall skyndsamt föras ut i
hela organisationen. Erfarenheterna kan därmed tas till vara och höja
effektiviteten i hela organisationens framtida arbete.

Jämställdhet

— Insatserna för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden skall in-
tensifieras.

Sektorer av arbetsmarknaden

— Även i ett försämrat konjunkturläge kommer det att finnas brist på
arbetskraft inom vissa områden. Det är angeläget att särskilt tillgodose
det arbetskraftsbehov som finns inom industrin och vården. Utbild-
ningsinsatserna måste riktas mot yrkesområden med brist så att onödi-
ga flaskhalsar kan motverkas och produktionsmöjligheterna säkras.

Arbetsmarknadspolitiska insatser

En effektiv arbetsförmedling är det första instrumentet för att motverka
arbetslöshet. För att ytterligare utveckla förmedlingsverksamheten och
aktivera enskilda sökande har arbetsförmedlingen för innevarande budget-
år fått en engångsförstärkning av resurserna för att kunna bygga ut jobb-
sökar-aktiviteter i form av s. k. jobb-klubbar över hela landet. Verksamhe-
ten har funnits i mer begränsad omfattning i flera år.

Den kraftiga tillströmningen av nya arbetssökande under hösten 1990
och den fortsatta tillströmningen vi kan förutse för våren 1991 ställer
mycket stora krav på arbetsförmedlingen. För att kunna möta de ökande
behoven av service kommer jag att föreslå en kraftfull förstärkning av
jobb-sökar-aktiviteterna. Erfarenheterna visar att detta är en mycket effek-
tiv insats för att korta arbetssökandetiderna och få kunskap om lediga
arbeten. Jag vill samtidigt betona att denna verksamhet är en naturlig del

26

av arbetsförmedlingens verksamhet som på sikt bör finansieras inom
ramen for det ordinarie förvaltningsanslaget.

Strukturomvandlingen i samhället kommer att leda till ökade krav på
den enskilde att vidga sitt arbetssökande till närliggande eller nya yrkes-
områden. Kraven på geografisk rörlighet ökar. För att möjliggöra en bättre
service för yrkesobestämda sökande måste vägledningsverksamheten ges
möjlighet att vidareutvecklas. Den påbörjade utbyggnaden av ADB-stöd
för vägledningsverksamheten kommer därför att fortsätta. Finansieringen
sker genom att en del av det rationaliseringskrav på 1,5% för vardera av
budgetåren 1991/92 och 1992/93 som gäller för arbetsmarknadsverket
återläggs för anskaffning av vägledarterminaler.

Kravet på arbetsförmedlingen kommer att öka kraftigt under det kom-
mande budgetåret. Resurserna för arbetsmarknadsutbildningen har under
de senaste åren bibehållits på en hög nivå för att möta behovet av utbildad
arbetskraft. Nivån har beräknats för 86000 deltagare i upphandlad utbild-
ning, varav en mindre del företagsutbildning, och 25000 deltagare i utbild-
ning inom det reguljära utbildningsväsendet. Detta motsvarar totalt ca
38000 deltagare per månad. Jag anser nu att dessa insatser måste förstär-
kas ytterligare. Personer med bristfällig utbildning som blir arbetslösa till
följd av den svagare efterfrågan på arbetskraft måste ges tillfälle att förstär-
ka sin kompetens för att stå bättre rustade när efterfrågan ökar igen. Även
kompetenshöjande insatser för personer som riskerar permittering eller
uppsägning är angelägna för att stärka den enskildes förutsättningar att
möta de ökande kraven på arbetsmarknaden. Jag kommer därför att
föreslå en resursförstärkning av arbetsmarknadsutbildningen. Ytterligare
15000 personer per månad skall kunna erbjudas arbetsmarknadsutbild-
ning vid upphandlade kurser eller inom det reguljära utbildningsväsendet
och ytterligare 4000 personer per månad skall ges möjlighet till företagsut-
bildning.

Även i ett läge med minskad efterfrågan på arbetskraft finns det flask-
halsproblem i form av brist på kompetent arbetskraft inom vissa områden.
För att motverka denna brist kommer jag vidare att föreslå att expansiva
företag skall kunna beviljas företagsutbildning vid nyanställning. En sådan
vidareutveckling av åtgärden företagsutbildning betraktar jag som så ange-
lägen att den omedelbart bör inledas försöksvis.

För att få ut mesta möjliga av tillgängliga resurser för arbetsmarknadsut-
bildning är det angeläget att arbetsmarknadsverket ser över sammansätt-
ningen av kursutbudet, vad avser bl. a. inriktning, kurslängd, kursanord-
nare och kapacitetsutnyttjande.

AMS och AMU-gruppen har inlett ett utvecklingsprojekt som syftar till
att AMU-gruppen bättre skall kunna anpassa utbildningen till de sökandes
individuella behov av utbildning. Jag förväntar mig att detta skall leda till
en effektivare användning av resurserna.

Möjligheten till arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbild-
ningsväsendet bör i första hand utnyttjas för arbetshandikappade, flyk-
tingar och invandrare och lokalt bunden arbetskraft. Minst hälften av
utbildningen bör förbehållas sökande med arbetshandikapp.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

27

De sysselsättningsskapande åtgärderna bör ges en mer offensiv inrikning
så att inlåsningseffekter motverkas genom att tid avsätts for jobb-sökar-
aktiviteter. Det är också önskvärt att beredskapsarbete vid behov kombi-
neras med arbetsmarknadsutbildning. Beredskapsarbeten skall dock an-
vändas restriktivt.

Ansträngningarna att få in flyktingar och andra invandrare på den svens-
ka arbetsmarknaden måste fortsätta med minst oförminskad insats. Ar-
betsmarknadsverket har under de senaste åren påbörjat ett utvecklingsar-
bete for att anpassa metoder och åtgärder till invandrarnas behov. Detta
arbete måste spridas och tillämpas i hela organisationen. Arbetsförmed-
lingarna måste ta aktiv del i det samordnade flyktingmottagandet i enlig-
het med riksdagens beslut våren 1990.

Det ADB-baserade informationssystemet ”Kunskapsbanken” och yr-
kesprövning för invandrare (YPI) är viktiga hjälpmedel i arbetet med att
snabbt fastställa behovet av kompletteringar av utländska utbildningar så
att de blir likställda med svenska utbildningar. Kunskapsbanken blir nu ett
viktigt instrument för att förkorta och individanpassa utbildningsinsatser-
na för att påskynda invandrarnas inträde på arbetsmarknaden.

Behovet av särskilda arbetsmarknadsåtgärder för arbetshandikappade
sökande kan väntas vara fortsatt stort framöver. Människor som lämnar
olika vårdinstitutioner för psykiskt störda eller för utvecklingsstörda kom-
mer att ställa fortsatta anspråk på arbetsmarknadsverkets tjänster. Bl. a.
som en följd av förmedlingarnas och Ami:s ökade samarbete med skolan
kommer allt fler unga handikappade att begära insatser från verket. Ett
försämrat arbetsmarknadsläge kan innebära ökade svårigheter för arbets-
handikappade att hävda sig på arbetsmarknaden, vilket ytterligare ökar
anspråken på insatser.

Arbetsförmedlingen och Ami måste mot bakgrund av detta intensifiera
sina insatser för att placera dessa sökande i arbete eller utbildning, som
kan väntas leda till arbete.

Ett tydligt ansvar hos arbetsgivarna för rehabiliteringen kan tillsammans
med andra reformer på arbetslivsområdet innebära en minskad utslagning
genom att fler människor kan återgå till arbetslivet. Jag har därför för
avsikt att återkomma i dessa frågor i en proposition om arbetsmiljö och
rehabilitering under våren.

Dessa insatser måste kompletteras med åtgärder för de människor som
inte har arbete eller som inte kan återgå till ett tidigare arbete. Det gäller
både svårt handikappade, som aldrig har kommit in på arbetsmarknaden
och människor, som tvingats lämna sitt arbete på grund av skador eller
sjukdom, i vissa fall med sjukbidrag eller förtidspension.

Den yrkesinriktade rehabiliteringen som erbjuds vid arbetsmarknads-
instituten är en betydelsefull resurs för att hjälpa människor till arbete. De
institut som har särskild kompetens på specifika handikappområden — för
syn- och hörselhandikappade, rörelsehindrade, psykiskt och intellektuellt
handikappade — hjälper människor med svåra funktionshinder att få
arbete och en egen försörjning.

Projektet Arbete åt unga handikappade, som riktat sig till unga förtids-
pensionerade har fr. o. m. budgetåret 1990/91 övergått till en reguljär

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

28

verksamhet. Arbetet har alltmer inriktats på att ”fånga upp” ungdomarna Prop. 1990/91: 100
redan i skolan och medverka till en realistisk utbildnings- och arbetsplane- Bil. 12
ring i syfte att underlätta övergången till arbetslivet och förhindra att de
blir förtidspensionerade.

Under hösten 1990 har arbetslösheten bland ungdomar i åldern 16—19
år ökat markant. Samtidigt har det varit betydande svårigheter att få fram
avtalade inskolningsplatser. Arbetmarknadens parter har i olika samman-
hang slutit avtal om inskolningsplatser. Jag förutsätter att arbetsgivarna nu
tar sitt ansvar för de arbetslösa ungdomarna genom att anställa dem på
avtalade inskolningsplatser och därmed underlätta deras etablering på
arbetsmarknaden.

En av de faktorer som skiljer arbetslöshetsstrukturen i Sverige från
flertalet andra länder i Europa är den låga andelen långtidsarbetslösa.
Denna grupp har, liksom övriga grupper arbetslösa, minskat kontinuerligt
sedan mitten av 1980-talet. Under år 1990 har emellertid antalet långtids-
arbetslösa slutat att minska. I takt med det försämrade arbetsmarknadslä-
get kan vi förvänta oss en uppgång i långtidsarbetslösheten. Av såväl
stabiliseringspolitiska som fördelningspolitiska skäl är det angeläget att
förebygga att långtidsarbetslösheten nu ökar drastiskt. Detta går att för-
hindra, men det ställer stora krav på arbetsförmedlarnas kompetens att
snabbt bedöma arbetssökandes behov av service och prioritera insatser för
dem som riskerar att annars hamna i långtidsarbetslöshet. En hård priori-
tering av insatserna för flyktingar och andra invandrare, arbetshandikap-
pade och ungdomar som saknar gymnasiekompetens är en väg att förebyg-
ga att långtidsarbetslöshet uppstår. En nära samverkan med försäkrings-
kassa och socialtjänst är också nödvändig för att tidigt kunna erbjuda rätt
stöd åt arbetssökande med särskilda svårigheter.

Inom jämställdhetsområdet fortsätter insatserna för att bryta den köns-
uppdelade arbetsmarknaden. Strukturomvandlingen i samhället kan, som
jag tidigare har redovisat, leda till att nya grupper blir arbetslösa. Om-
struktureringen innebär att många arbetslösa måste vidga sina perspektiv
till nya yrkesområden. Inte minst kommer detta att gälla många kvinnor i
administrativa arbeten. Vi vet att kvinnorna arbetar på en begränsad del
av arbetsmarknaden och i ett begränsat antal yrken. Denna begränsning
avspeglar sig också i att det är kvinnorna som i mycket stor utsträckning
drabbas av deltidsarbetslösheten. När nu många av dessa kvinnor riskerar
att förlora sina arbeten är det angeläget att genom vägledningsinsatser visa
på nya yrkesområden och genom utbildningsinsatser hjälpa dem att få
kompetens för andra yrken när så behövs. En vidgad arbetsmarknad för
kvinnorna ökar konkurrensen om deras arbetskraft, vilket på sikt kan
förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden genom att bl. a. mot-
verka tidsbegränsade anställningar och deltidsarbetslöshet.

Regeringen har hösten 1990 beslutat om en översyn av Samhall (dir
1990:73). Bl.a. skall granskas i vilken mån de ursprungliga målen för
verksamheten kunnat uppfyllas. Översynen skall vara färdig den 31 augus-
ti 1991.

Arbetsmarknadsverket disponerar platserna hos Samhall. AMS och
Samhall har därigenom ett gemensamt ansvar för rekryteringen till Sam-

29

hall. De har kommit överens om att upp till hälften av nyrekryteringen Prop. 1990/91: 100
skall avse s. k. prioriterade grupper, såsom psykiskt handikappade och Bil. 12
utvecklingsstörda samt flerhandikappade. Bl. a. till följd av att fler handi-
kappade lämnar institutionsboende behövs ökade insatser för dessa grup-
per. Platserna hos Samhall bör till betydande del komma dessa grupper till
del. Arbetsförmedlingen och Samhall bör gemensamt verka för att anställ-
da hos Samhall kan gå över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden i
minst samma omfattning som under innevarande budgetår.

Treåriga budgetramar

Arbetsmarknadsverket skall fr. o. m. budgetåret 1991/92 ingå i verksamhe-
ten med treåriga budgetramar. AMS har under våren 1990 lämnat en
särskild rapport och senare en fördjupad anslagsframställning. Bl. a. ut-
ifrån dessa dokument har de mål och den inriktning för verksamheten
inom arbetsmarknadsverket, som jag nyss har redovisat, fastställts.

Arbetsmarknadsverket har sedan flera år successivt gått över från de-
taljstyrning till mål- och resultatstyrning. Denna process fortsätter. Samti-
digt sker en utveckling av metoderna för att mäta resultaten och målupp-
fyllelsen. Verket har kommit så långt i dessa avseenden att ytterligare steg
nu bör tas för att öka förutsättningarna för ett effektivare medelsutnyttjan-
de.

En ny anslagsstruktur

AMS tilldelas nu medel genom ett flertal anslag under littera B. Arbets-
marknad m. m. och littera C. Arbetslivsfrågor. Denna uppdelning i anslag
kan motverka att den lämpligaste åtgärden sätts in för en arbetssökande.
För att öka arbetsförmedlingens möjligheter att i varje situation välja den
åtgärd som ger det bästa resultatet både för den sökande och samhället bör
en ny anslagskonstruktion prövas.

Innan jag redovisar mitt förslag till ny anslagskonstruktion vill jag
nämna att AMS vid flera tillfällen, senast i den fördjupade anslagsfram-
ställningen, har föreslagit omfattande sammanslagningar av anslag som
tilldelas myndigheten. Enligt AMS förslag skall bl. a. anslagen för handi-
kappåtgärder läggas ihop med anslagen för andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Jag är inte beredd att tillstyrka AMS förslag utan jag förordar i
stället att en annan modell skall prövas.

Mitt förslag är en sammanläggning av ett flertal anslag enligt följande.

Under littera B. bör de nuvarande anslagen B 2. Arbetsmarknadsservice,
B 3. Arbetsmarknadsutbildning, B 4. Koi.tant arbetsmarknadsstöd och ut-
bildningsbidrag, B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder och B 6. Statsbi-
drag till inskolningsplatser läggas ihop till ett anslag för arbetsmarknadspo-
litiska åtgärder. Vissa andra ändringar bör dessutom göras i fråga om
medlen under littera B. Kostnaderna för det kontanta arbetsmarknadsstö-
det bör fr. o. m. nästa budgetår inte belasta statsbudgeten utan bör finansi-
eras via arbetsgivaravgifter (arbetsmarknadsavgiften). Utbildningsbi-
dragen till deltagare i arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabi-

30

litering, som uppfyller medlems-och arbetsvillkoren i arbetslöshetsförsäk- Prop. 1990/91: 100
ringen, bör finansieras genom att ett belopp som motsvarar den totala Bil. 12
kostnaden for dessa utbildningsbidrag fors till inkomsttitel 1 251 från den
s. k. arbetsmarknadsfonden, dit arbetsmarknadsavgifterna förs. Medlen
för utbildningsbidrag vid yrkesinriktad rehabilitering och för strukturstöd
för byggarbetsmarknaden bör vidare föras över till littera C. Arbetslivsfrå-
gor.

Under littera C. bör de nuvarande anslagen C 6. Särskilda åtgärder för
arbetsanpassning och sysselsättning, C 7. Lönebidrag för förtidspensione-
rade och C 8. Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare
läggas ihop till ett anslag, Särskilda åtgärder för arbetshandikappade.
Strukturstödet för byggarbetsmarknaden skall ingå i det nya anslaget.
Medlen för utbildningsbidrag vid yrkesinriktad rehabilitering bör tills
vidare anvisas under ett nytt eget förslagsanslag.

Från anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör följande åtgär-

der finansieras:

— utredningskostnader,

— flyttningsbidrag och inlösen av egna hem m. m.,

— arbetsmarknadsutbildning,

— bidrag till utbildning i företag,

— elevsocial verksamhet,

— utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,

— utbildningsbidrag vid vidgad arbetsprövning,

— beredskapsarbeten,

— rekryteringsstöd,

— bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet,

— insatser för flyktingar och invandrare,

— otraditionella insatser och

— inskolningsplatser.

Anslaget bör vara ett reservationsanslag. Det innebär att arbetsförmed-
lingen inom ramen för medlen på anslaget måste betala samtliga kostnader
för en åtgärd. T. ex. måste arbetsförmedlingen när den beviljar en arbets-
marknadsutbildning även räkna in kostnaderna för utbildningsbidragen.
Att samtliga kostnader måste medräknas ger en mer rättvisande bild av
den verkliga kostnaden vid valet mellan olika tänkbara åtgärder för en
sökande.

Från anslaget för särskilda åtgärder för arbetshandikappade bör följande
åtgärder finansieras:

— arbetshjälpmedel åt handikappade inkl, datorbaserade arbetshjälpme-

del,

— näringshjälp,

— arbetsbiträde,

— lönebidrag,

— lönebidrag för förtidspensionerade,

— skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och

— strukturstöd för byggarbetsmarknaden — den s. k. Galaxen-verksamhe-

ten.

31

Även detta anslag bör vara ett reservationsanslag. Utbildningsbidragen
vid yrkesinriktad rehabilitering bör, som jag nyss har nämnt, tills vidare
anvisas under ett eget förslagsanslag.

En omläggning av anslagsstrukturen enligt förslaget medför en stor
frihet för arbetsförmedlingen att i varje situation välja den lämpligaste
åtgärden för en sökande. Med detta följer ett stort ansvar for att tilldelade
medel används på mest effektiva sätt. Tjänstemännen på arbetsförmed-
lingen måste lära sig att inte bara ställa kostnaderna för olika åtgärder mot
varandra och utifrån detta göra ett val utan också att bedöma lönsamheten
av en åtgärd i ett längre perspektiv ur både statsfinansiell och samhällseko-
nomisk synpunkt.

Medelsbehovet under de nya anslagen bör beräknas utifrån de nuvaran-
de kostnaderna för de olika åtgärder som skall finansieras från de nya
anslagen. Arbetsmarknadsverket skall emellertid inte vara tvunget att följa
dessa beräkningar utan skall inom ramen för medlen på anslagen få välja
de åtgärder som skapar de bästa förutsättningarna att uppfylla de mål och
riktlinjer som statsmakterna ställer upp för verksamheten.

Denna ökade frihet i medelsutnyttjandet för arbetsmarknadsverket mås-
te kombineras med krav på en uppföljning av medelsförbrukningen och av
resultaten. Uppföljningen bör ske löpande under budgetåret och avrappor-
teras vid bestämda tidpunkter till arbetsmarknadsdepartementet.

Om riksdagen godkänner förslaget avser jag att senare föreslå regeringen
att en utvärderingsgrupp skall tillsättas med uppgift att ur olika aspekter
följa upp omläggningen.

Regionalpolitisk redovisning

I prop. 1989/90:76 om regionalpolitik för 90-talet angavs att regeringen
fortsättningsvis i budgetpropositionen skall redovisa sina regionalpolitiska
insatser.

Arbetsmarknadspolitiken ingår som en aktiv del i den samlade ekono-
miska politiken. Politikområdets mål sammanfaller oftast med regional-
politikens, dvs. full sysselsättning, men medlen skiljer sig åt. Arbetsmark-
nadspolitikens huvuduppgift är att, på en individuell nivå, snabbt och
effektivt hjälpa arbetssökande till ett arbete och att tillgodose arbetsgivar-
nas behov av arbetskraft.

Eftersom de arbetsmarknadspolitiska medlen i huvudsak fördelas ut-
ifrån den regionala och lokala arbetsmarknadens problembild får i regel
dessa medel automatiskt en regionalpolitisk profil. Detta framgår med all
önskvärd tydlighet om man studerar utfallet förde arbetsmarknadspolitis-
ka resurserna fördelat på region. Av utfallet för budgetåret 1989/90 fram-
går att skogslänen erhöll 32% av de arbetsmarknadspolitiska medlen,
vilket skall jämföras med en andel av den yrkesverksamma befolkningen
på 20%.

Ett annat viktigt bidrag till regionalpolitikens målsättningar är arbets-
marknadsverkets decentraliserade organisation, vilken saknar motsvarig-
het inom övriga politikområden. Närmare 80% av arbetsmarknadsverkets
personal återfinns på antingen arbetsförmedlingen eller arbetsmarknads-

Prop. 1990/91:100

Bil. 12

32

institut. Denna organisationsform medför att de samlade resurserna effek-
tivt kan anpassas till förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden.

Förutom att fördelningen av de arbetsmarknadspolitiska resurserna i
allmänhet styrs av kriterier som även stödjer de regionalpolitiska målen,
har vissa arbetsmarknadspolitiska stöd, som medflyttandebidraget, bered-
skapsarbetena, de otraditionella insatserna samt starta-eget-bidraget, via
sin utformning fått en mer uttalad regionalpolitisk profil.

I övrigt kan nämnas att ca en tredjedel av medlen for försöksverksamhet
med sysselsättningsskapande åtgärder, under senare år, har finansierat
projekt riktade mot landsbygden, bl. a. projekt inom landsbygdskam-
panjen. Dessutom bedrivs inom arbetsmarknadspolitikens ramar det s. k.
Västra Norrbottensprojektet. Till projektet har 15 milj. kr. anslagits (prop.
1987/88:86 bil. 6, AU24, rskr. 347). Medlen får användas dels for sig, dels

1 kombination med andra tillgängliga medel för att skapa året-runt anställ-
ningar for arbetslösa eller for personer som finns i arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärder.

2 Arbetslivsfrågor

Den aktuella utvecklingen

Inom arbetslivet pågår en fortgående förändring och förnyelse av arbetets
villkor som bestäms av bl. a. teknik och ekonomi men även av värderingar
och anspråk hos dem som arbetar. Nya arbetsmetoder och nya sätt att
organisera arbetet introduceras i företag och förvaltningar bl. a. for att öka
effektiviteten i arbetet. I delar av arbetslivet ökar medvetenheten om de
kostnader som brister i arbetsmiljön och utslagningen medför och betydel-
sen av att ta tillvara de enskilda människornas resurser i arbetet. Arbets-
livspolitikens uppgift blir då att stödja den från samhällets synpunkt
positiva förändring som leder till förbättringar av arbetsförhållandena,
färre arbetsskador och minskad utslagning från arbetslivet samt motverka
en inte önskvärd utveckling. De förändrade attityder och den medvetenhet
om arbetsmiljöns betydelse, bl. a. för produktiviteten, som har vuxit fram,
måste nu tas tillvara och förstärkas.

Målsättningen är att arbetena utvecklas i hela arbetslivet, att ökade
satsningar sker på kompetensutveckling och rehabilitering, att arbetsmil-
jön förbättras och arbetstagarnas inflytande över arbetet ökar.

Förhållandena i arbetslivet, de förändringar som sker samt värderingar
och anspråk hos dem som arbetar återspeglas i anmälda arbetsskador och
utvecklingen av sjukfrånvaron.

Vi har under de senaste åren fått se en ökning av antalet arbetssjuk-
domar — där belastningssjukdomar dominerar — av den genomsnittliga
sjukfrånvaron och av antalet förtidspensionerade. För år 1990 kan vi
glädjande nog se ett brott i utvecklingen av arbetsjukdomarna. Antalet
anmälda sådana sjukdomar ökar inte längre. Samma förhållande gäller för
den genomsnittliga sjukfrånvaron. Som jag återkommer till längre fram
sjönk sjuktalet, dvs. för året ersatta sjukpenningdagar per försäkrad, mel-
lan åren 1988 och 1989.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

33

3 Riksdagen 1990/91. 1 sand. Nr 100. Bilaga 12

Trots dessa positiva förändringar kan vi konstatera att antalet arbetsska- Prop. 1990/91: 100
dor, sjukfrånvaron och förtidspensioneringar m. m. fortfarande ger uttryck Bil. 12
för en från både social och ekonomisk synpunkt oacceptabel utslagning
från arbetslivet, som bl. a. beror på en dålig arbetsmiljö från fysisk eller
psykisk synpunkt.

Som angavs i propositionen 1989/90:62 om insatser för aktiv rehabilite-
ring och arbetslivsfondens verksamhet, m.m. har regeringen inlett en
offensiv för en förnyelse av arbetslivet och mot de dåliga arbetsmiljöerna.
Tillsättandet av arbetsmiljökommissionen var det första steget i denna
offensiv. Kommissionen avlämnade i juni 1990 betänkandet (SOU
1990:49) Arbete och hälsa och hade därmed avslutat sitt arbete. I betän-
kandet föreslås ändringar i arbetsmiljölagen och vissa principförslag i
andra delar. Jag återkommer i det följande till kommissionens arbete.

I den nämnda propositionen föreslog regeringen också åtgärder för att se
till att människor inte drabbas av långa sjukskrivningar eller förtidspensio-
nering och åtgärder som kan ge dem som drabbas möjlighet att komma
tillbaka till arbetslivet. Bl. a. lämnades förslag till riktlinjer för använd-
ningen av medlen i den av riksdagen tidigare beslutade arbetslivsfonden
samt till en organisation för bidragsprövning och förvaltning av fondmed-
len. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslagen. Jag återkommer
längre fram med ett förslag som avser arbetslivsfondens medel.

Den översyn som har gjorts av en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsde-
partementet över vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen har avslutats och
remissbehandlats under år 1990 liksom översynen av 1986 års företagshäl-
sovårdsreform. Jag avser att inom kort föreslå regeringen att ta upp försla-
gen från dessa översyner tillsammans med förslagen från arbetsmiljökom-
missionen i en proposition om arbetsmiljö och rehabilitering.

Arbetstidsfrågorna inkl, vissa frågor om den semesterlönegrundande
frånvaron kommer att utredas ytterligare.

Arbetsrelaterad ohälsa

Den kraftiga ökningen av antalet anmälda arbetsskador, långtidssjukskriv-
ningar och förtidspensioneringar har föranlett olika åtgärder från stats-
makternas sida i syfte att vända utvecklingen.

Arbetsmiljökommissionen (A 1988:03) har kartlagt arbeten som är sär-
skilt utsatta för hälsorisker och lagt fram ett antal förslag som syftar till att
effektivisera arbetsmiljöarbetet och de rehabiliterande insatserna för an-
ställda som drabbats av skador och sjukdomar. Med anledning av rege-
ringens förslag i propositionen 1989/90:62 om insatser för aktiv rehabilite-
ring och arbetslivsfondens verksamhet, m.m. har riksdagen beslutat
(SfU12, rskr. 185) om åtgärder med syfte att hävda arbetslinjen även i
socialförsäkringen och få till stånd tidiga och effektiva rehabiliteringsin-
satser. Regeringen återkommer inom kort till riksdagen med ytterligare
förslag med detta syfte.

Den centrala och de regionala arbetslivsfonderna kan lämna bidrag till
arbetsgivare för rehabiliteringsåtgärder och insatser som skall minska
sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön.

34

Efter förslag av chefen för socialdepartementet har regeringen satt som Prop. 1990/91: 100
övergripande mål för verksamheten på socialförsäkringsområdet att det Bil. 12
s. k. ohälsotalet skall sänkas med två dagar under budgetåret 1990/91,
jämfört med 1989/90. Ohälsotalet redovisar genomsnittligt antal ersatta
dagar per försäkrad under året i form av sjukpenning, arbetsskadesjukpen-
ning och förtidspension.

Den ökade medvetenheten hos företag, myndigheter m. fl. om de nega-
tiva följderna av arbetsskador, långtidssjukskrivningar och förtidspensio-
nering har lett till ändrade attityder och mer aktiva insatser i förebyggande
och rehabiliterande syfte. Man kan också se att den negativa trenden under
1980-talet med ökat antal arbetsskador har brutits. Orsakerna till vänd-
ningen är sammansatta. Till viss del kan den tidigare kraftiga ökningen
förklaras av att många som tidigare inte anmält sina skador blev mer
benägna att göra det som en följd av en liberal praxis, som inneburit att en
större andel skador blev godkända. Det har således funnits ett ackumulerat
behov av att få prövat om en skada kunnat godkännas som arbetsskada.
Det kan antas att de flesta av dessa äldre skador nu har anmälts och att
tillströmningen av anmälningar därigenom kommer att ”normaliseras”
och utgöras av nytillkomna skadefall.

Den kraftiga ökningen av antalet anmälda arbetsskador vid 1980-talets
mitt har nästan helt berott på att anmälningarna av arbetssjukdomar ökat.
Bland arbetssjukdomarna dominerar belastningssjukdomarna. För kvin-
nornas del kan 80% av alla anmälda arbetssjukdomar hänföras till belast-
ningsfaktorer. Motsvarande siffra för män är 60%.

Antalet anmälda arbetsolyckor har totalt sett varit relativt oförändrat
under 1980-talet. Belastningsolyckorna har under denna tid ökat, allt
medan övriga olycksfall minskat i motsvarande mån. Det genomsnittliga
antalet sjukskrivningsdagar per arbetsolycksfall har samtidigt ökat från 20
dagar per fall år 1980 till 28 dagar per fall år 1986, beroende på belast-
ningsolyckornas längre sjukskrivningstid. För männens del har antalet
olyckor per 1 000 förvärvsarbetande minskat något under 1980-talet. För
kvinnorna har en svag ökning skett. Antalet anmälda olycksfall ligger dock
för männens del fortfarande väsentligt högre än för kvinnorna. Detta beror
till stor del på att arbetsmarknaden fortfarande är könsuppdelad. Kvinnor
arbetar mest inom sådana branscher som har lägre olycksrisk.

Att besvären i nacke, rygg, axel och arm ökar kan antas bero på att
antalet personer med stillasittande arbete och ensidiga arbetsrörelser till-
tar, bl. a. som en följd av den ökade automatiseringen. Det är främst
arbeten inom tillverkningsindustrin som är utsatta.

Också i fråga om arbetssjukdomar synes trenden ha brutits. I fråga om
anmälda arbetssjukdomar av psykosociala orsaker har dock relativt sett en
betydande ökning skett under 1980-talet, även om det totala antalet fall
fortfarande är jämförelsevis litet. För männens del synes den uppåtgående
trenden nu ha brutits, medan en mycket liten ökning synes ha skett för
kvinnornas del. Den orsak som oftast anges vara grunden till de psykosoci-
ala sjukdomarna är för hög arbetstakt.

35

Sjukfrånvaro                                                              Prop. 1990/91: 100

Visserligen ökade ohälsotalet på grund av ett ökat antal av dagar med
arbetsskadesjukpenning och ökad förtidspensionering under år 1989 men
övrig sjukfrånvaro minskade. Sjuktalet, som anger för året ersatta sjukpen-
ningdagar per sjukpenningförsäkrad, sjönk från 25,3 dagar år 1988 till 24,5
dagar år 1989. Varje enhet i sjuktalet motsvarar 4,7 miljoner dagar eller
1400 milj.kr. i 1989 års sjukpenningnivå. För år 1990 föreligger bara
siffror fram till det tredje kvartalet. I jämförelse med samma kvartal år
1988 har antalet sjukpenningersatta dagar minskat med nära 6%.

Andelen försäkrade med ingen eller högst fem sjukpenningdagar ökade
från 50,5% år 1988 till 53,0% år 1989. De försäkrade som varit sjuka hela
året ökade från 52000 till 57000.

Sjuktalets nedgång kan i viss mån förklaras med ökningen i förtidspen-
sioneringen. Bortsett från detta finns en positiv utveckling beträffande
sjukfrånvaron. Även om andelen långtidssjukskrivna inte har sjunkit så
har ökningstakten stagnerat. De långa sjukskrivningarna har ofta sitt ur-
sprung i faktorer i arbetsmiljön. En stor del av sjukfrånvaron beror på
sjukdomar i muskler och skelett, oftast belastningsskador. Sjukskrivnings-
tiden är längre för äldre personer med belastningsskador än för yngre.

Arbetsmiljökommissionen

Arbetsmiljökommissionen tillsattes vid årsskiftet 1988- 1989 med uppgift
att föreslå åtgärder som ändrar på de arbetsmiljöer som skapar skador och
ohälsa. Kommissionen har avslutat sitt arbete med att lämna betänkandet
(SOU 1990:49) Arbete och hälsa. I betänkandet föreslås ändringar i arbets-
miljölagen samt principförslag i vissa andra delar. Förslagen avser bl. a.
arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljöarbetet och införande av ett ansvar
för rehabiliterings- och arbetsanpassningsverksamhet. Förslagen avser vi-
dare arbetstagarnas inflytande över arbetet, arbetets organisation och dess
innehåll. Principförslag har lämnats om ekonomiska styrmedel för att
minska sjukfrånvaron, personalekonomiska redovisningar m. m. Betän-
kandet föregicks av en redovisning av kartläggningen av arbeten utsatta för
särskilda hälsorisker. Till betänkandet har även fogats ett antal expertrap-
porter. Betänkandet har remissbehandlats. Jag avser att inom kort åter-
komma till regeringen med förslag till riksdagen med anledning av kom-
missionens betänkande.

Översynen av arbetsmiljölagen

Arbetsgruppen (A 1987:D) för översyn av vissa bestämmelser i arbets-
miljölagen har under året avlämnat betänkandet (Ds 1990:6) Arbetsmiljö-
ansvar vid projektering, m. m. Arbetsgruppen har därmed avslutat sitt
arbete. Förslagen i detta betänkande och i betänkandet (Ds 1989:48)
Produktkontroll enligt arbetsmiljölagen, m. m. har remissbehandlats. Jag
kommer att behandla förslagen i dessa betänkanden tillsammans med
arbetsmiljökommissionens förslag. De tidigare betänkandena av gruppen

36

— (Ds 1989:1) Minderårigas tillträde till arbetslivet och (Ds 1989:5) Elev- Prop. 1990/91: 100
medverkan i arbetsmiljöarbetet, m.m. — har föranlett förslag, som har Bil. 12
antagits av riksdagen (prop. 1989/90:60, AU 16, rskr. 115 och AU 10, rskr.

7 samt prop. 1989/90:61, UbU28, rskr. 240). Ändrade bestämmelserom
minderåriga trädde i kraft den 1 december 1990.

Arbetslivsfonden

Genom beslut den 7 juni 1989 (prop. 1988/89 FiU30, rskr. 327) antog
riksdagen en lag (1989:484) om arbetsmiljöavgift, som föreskriver att
arbetsgivare skall betala en särskild arbetsmiljöavgift om 1,5% av det
avgiftsunderlag för arbetsgivaravgiften till folkpensioneringen som anges i
lagen (1981:691) om socialavgifter. Avgiften skall avse ersättningar som
betalas ut under perioden september 1989 — december 1990. Avgifterna
förs till arbetslivsfonden. Riksdagen har fastställt riktlinjer för använd-
ningen av fondens medel till arbetsmiljöförbättrande åtgärder resp, reha-
biliterings- och arbetsanpassningsåtgärder samt för en organisation för
bidragsprövning och förvaltning av fondmedlen.

Den centrala och de regionala arbetslivsfonderna har därefter bildats
och kommit igång med sin verksamhet under år 1990. Bestämmelser om
verksamheten finns i förordningen (1990:130) med instruktion för arbets-
livsfonden. Den centrala arbetslivsfonden har beslutat om sina riktlinjer
för fondens verksamhet. Enligt riktlinjerna verkar fondmyndigheterna
bl. a. för att av arbetsmarknadens parter framtagna branschprogram kom-
mer till stånd. Dessa avses vara vägledande för ansökningar om bidrag. Ett
flertal branschprogram har redan godkänts av den centrala arbetslivsfon-
dens styrelse som riktlinjer för samarbetet mellan fonden och branscherna.

Regeringen uppdrog den 9 augusti 1990 åt den centrala arbetslivsfonden
och produktivitetsdelegationen (1 1989:02) att i samarbete utforma förslag
till riktlinjer för produktivitetsbefrämjande åtgärder som når ut brett i
arbetslivet. I uppdraget ingår också att beskriva kunskapsläget vad avser
sambandet mellan en förbättrad arbetsorganisation och andra arbetsmiljö-
förbättrande åtgärder å ena sidan och en ökad produktivitet å den andra
samt att få till stånd praktisk försöksverksamhet i olika former.

Styrelserepresentation för de privatanställda

Inom arbetsmarknadsdepartementet pågår en inventering av vilka före-
tagsformer som ligger utanför tillämpningsområdet för lagen (1987:1 245)
om styrelserepresentation för de privatanställda (prop. 1987/88:10 s. 79,
AU 10, rskr. 103). I det sammanhanget har departementet tagit upp en
fråga som gäller reglerna om utseende av arbetstagarrepresentanter i styrel-
se för personalstiftelse. (Jfr. motion 1977/78:822, AU 1978/79:6, rskr.
15).

Arbetsmarknadsdepartementet har i anslutning till inventeringen av
vilka företagsformer som alltjämt faller utanför styrelserepresentations-
lagstiftningen utfört en enkät, i vilken LO, TCO och SACO deltagit.
Enkäten har syftat till att bl. a. få reda på de fackliga organisationernas

37

synpunkter på den lagstiftning som reglerar hur representanter för arbets- Prop. 1990/91: 100
tagare i styrelse för personalstiftelse utses. Av svaren framgår att ingen av Bil. 12
de tillfrågade organisationerna har några synpunkter på ifrågavarande
regler. Någon förändring i reglerna om hur representanter för arbetstagare
i personalstiftelses styrelse utses synes därför numera inte påkallad.

Arbetstid och semester

Den faktiska arbetstiden ökade från år 1988 till år 1989 både i totalt
arbetade timmar och faktisk arbetstid per person i arbete. Kvinnornas
genomsnittliga faktiska arbetstid ökade något mer än männens. Enligt
AKU år 1989 var den faktiska genomsnittliga veckoarbetstiden 41,5 tim-
mar för männen och 33,5 för kvinnorna.

Arbetstidskommitténs betänkande (SOU 1989:53) Arbetstid och välfärd
har remissbehandlats tillsammans med semesterkommitténs betänkande
(SOU 1988:54) Om semester. En majoritet av remissinstanserna var posi-
tiva till arbetstidskommitténs förslag att en arbetstidsreform skulle utre-
das. Direktiv till en utredning om flexibel arbetstid och vissa frågor röran-
de den semesterlönegrundande frånvaron bereds för närvarande.

Den 1 juli 1990 trädde en tidsbegränsad lag (1990:631) om avvikelser
från vissa bestämmelser i semesterlagen i kraft. Enligt denna lag, som skall
gälla till utgången av mars 1992, kan en arbetstagare avstå från de semes-
terdagar som överstiger fyra veckor, om arbetsgivaren och arbetstagaren är
överens om detta. Arbetstagaren erhåller då förutom sin sedvanliga lön
semesterlön för dessa dagar. I den proposition (1989/90:150 bil. 5) som
föregick nämnda lagstiftning anges att effekterna av de åtgärder som
föreslås bör följas upp. En sådan uppföljning kommer bl. a. att kunna ge
besked om vilken ökning av arbetskraftsutbudet som skett och vilka grup-
per av arbetstagare som utnyttjat möjligheten att avstå från viss semester-
ledighet. Därefter bör frågan om en förlängning av lagen prövas.

En viss utvärdering av lagen har skett genom den marknadsundersök-
ning som Företagarnas Riksorganisation genomförde i september 1990.
Den visade att 23% av de anställda hos småföretagen i Norrbotten hade
utnyttjat möjligheten att arbeta på semestern. För landet i helhet hade
lagen utnyttjats inom 12 % av småföretagen och ytterligare 3 % hade önskat
kunna utnyttja den.

Arbetslivsforskningen

Utredningen om arbetslivsforskning (A 1990:03) överlämnade i juni 1990
sitt betänkande (SOU 1990:54) Arbetslivsforskning — Organisation, In-
riktning, Finansiering. I betänkandet föreslogs bl. a. att arbetsmiljöfonden
tillförs ett vetenskapligt råd och får ansvar för att följa svensk arbetslivs-
forskning och att arbetslivscentrum ombildas till ett renodlat forskningsor-
gan.

Betänkandet har remissbehandlats och regeringen kommer senare denna
dag att förelägga riksdagen en proposition (1990/91:69) om arbetslivs-
forskningens organisation m.m. I propositionen föreslås bl.a. att arbets-

38

livscentrum ombildas till ett renodlat forskningsorgan. Ombildningen in- Prop. 1990/91: 100
nebär att vissa besparingar kommer att kunna göras. Förslaget är ett inslag Bil. 12
i regeringens program för en omställning av den statliga administrationen.
Vissa förslag om arbetsmiljöfondens verksamhet och arbetsformer be-
handlas också i propositionen.

Företagshälsovården

Arbetsgruppen för översyn av 1986 års företagshälsovårdsreform avläm-
nade sitt betänkande (Ds 1990:42) Företagshälsovård i omvandling vid
halvårsskiftet 1990. Ett av syftena med översynen har varit att utvärdera
effekterna av det nya systemet för bidrag till företagshälsovård, som inför-
des år 1986. Översynen skulle också pröva om det behövs ytterligare
lagstiftning för att öka anslutningen till företagshälsovård.

Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats och bereds för närvarande
inom regeringskansliet och jag avser att inom kort återkomma till regering-
en med förslag till riksdagen i dessa frågor.

Arbetslivspolitiken våren 1991 och budgetåret 1991/92

Den inledda offensiven för en förnyelse av arbetslivet och mot de dåliga
arbetsmiljöerna skall fortsätta. Målsättningen är att skapa ”Det goda arbe-
tet för alla”. Utgångspunkten för politiken är att arbetet har en central
betydelse för varje individ och för utvecklingen i samhället, men också att
det viktigaste för arbetet är de enskilda människorna och deras engage-
mang i verksamheten. Arbetet måste därför utvecklas så att människornas
resurser och engagemang tas till vara på ett bättre sätt än som ofta har skett
tidigare. Genom att ge arbetstagarna ett ökat självbestämmande i arbetet
kommer ett mer aktivt och effektivt arbetsmiljöarbete i den dagliga verk-
samheten att kunna komma till stånd. Genom mer aktiva rehabiliterings-
insatser och effektivare arbetsanpassning kan utslagning av människor
undvikas och deras resurser tas till vara på ett bättre sätt. Genom att öka
arbetsgivarnas ansvar för rehabilitering skapas starkare drivkrafter för att
förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsgivarnas ansvar för det förebyggan-
de arbetsmiljöarbetet, arbetets utveckling och för den yrkesinriktade reha-
biliteringen måste därför stärkas. Dessa åtgärder är minst lika viktiga i det
rådande arbetsmarknadsläget som tidigare.

Arbetsmiljökommissionen och ett flertal andra utredningar har redovi-
sat sina förslag till åtgärder. Jag avser att inom kort återkomma med de
förslag som föranleds av dessa utredningars arbete i en proposition om
arbetsmiljö och rehabilitering för att fullfölja den angivna inriktningen av
arbetslivspolitiken.

Arbetslivsfondens verksamhet kommer att kunna ge ett kraftfullt stöd
för en förnyelse av arbetsplatserna, förändringar av arbetsmiljö och arbets-
organisation samt för att utveckla rehabiliterings- och arbetsanpassnings-
arbetet. Jag återkommer även till detta i propositionen om arbetsmiljö och
rehabilitering. Genom uppdraget till den centrala arbetslivsfonden och
produktivitetsdelegationen kommer sambandet mellan arbetsorganisatori-

39

ska och andra arbetsmiljöförbättrande åtgärder å ena sidan och produkti-
vitet å den andra att bättre kunna klarläggas.

Arbetarskyddsmyndigheternas verksamhet kommer att ha en avgörande
betydelse när det gäller att övervaka att de planerade förändringarna på
arbetsmiljöområdet förverkligas. Jag kommer under anslaget för arbetar-
skyddsstyrelsen och yrkesinspektionen att föreslå ökade resurser för att
möjliggöra att tillsynen kan stå beredd att möta de nya krav som kommer
att ställas. Jag kommer vidare att i den fortsatta mål- och resultatstyrning-
en föra en dialog med verket om inriktningen av tillsynsverksamheten och
de åtgärder som måste vidtas för att effektivisera denna. Dessa åtgärder
tillsammans med resursförstärkningen skall göra att verket på bästa möjli-
ga sätt kan bidra till den föreslagna nya inriktningen av arbetsmiljö- och
arbetslivspolitiken. Därvid krävs också ett nära samarbete med myndighe-
ter inom andra områden.

När det gäller arbetsmiljöinstitutet kommer jag att föreslå en fortsatt
satsning på de tre forskningsområden som riksdagen tog ställning för i
förra årets budgetproposition, nämligen sjukvårdens arbetsmiljö och ar-
betsmiljön för ungdomar och äldre.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

Medel från arbetslivsfonden för köp av yrkesinriktade
rehabiliteringstjänster

Mitt förslag: Genom en särskild lag om avvikelse från lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift skall det göras möjligt att 500
milj. kr. ur arbetslivsfonden skall kunna disponeras av försäkrings-
kassorna under budgetåret 1991/92 för köp av yrkesinriktad rehabi-
litering

Skälen för mitt förslag: Riksdagen har beslutat att försäkringskassorna
skall ges möjlighet att köpa yrkesinriktade rehabiliteringstjänster (prop.
1989/90:62, SfU12, rskr. 327). Försäkringskassornas kostnader för detta
skall enligt beslutet belasta anslaget Dl. Bidrag till sjukförsäkringen och
inkomsttiteln 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto, inom en årlig ram på
högst 500 milj. kr.

Enligt lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift betalar arbetsgivare, för
ersättningar som betalas ut under perioden september 1989 — december
1990, en arbetsmiljöavgift som förs till arbetslivsfonden. Fondens tillgång-
ar skall utgöra bidrag till arbetsgivare för utgifter för rehabiliteringsåtgär-
der för anställda med långvarigt nedsatt hälsa, åtgärder för att nedbringa
anställdas sjukfrånvaro samt investeringar för bättre arbetsmiljö, i den
mån det inte enligt lag eller annan författning åligger arbetsgivaren att göra
en sådan investering. Genom det tidigare riksdagsbeslutet fastslogs rikt-
linjer för användningen av arbetslivsfondens medel och en organisation
för prövningen av bidrag från fonden och förvaltningen av fondmedlen.
En särskild myndighetsorganisation har därefter bildats med en central
arbetslivsfond och länsvisa regionala fonder. Föreskrifter om arbetslivs-
fondens verksamhet lämnas i förordningen (1990:130) med instruktion för                   40

arbetslivsfonden.

Ändamålet for försäkringskassornas köp av yrkesinriktad rehabilitering Prop. 1990/91: 100
är att underlätta for försäkrade att återgå i arbete. Detta stämmer väl Bil. 12
överens med de ändamålsbestämmelser som finns i lagen om arbetsmiljö-
avgift för användning av arbetslivsfondens medel. För att möjliggöra att
500 milj. kr. från fonden kan användas av försäkringskassorna för köp av
rehabiliteringstjänster under budgetåret 1991/92, och därigenom avlasta
statsbudgeten motsvarande kostnad, föreslår jag en särskild tidsbegränsad
lag om avvikelse från 2 § lagen om arbetsmiljöavgift. Det bör ankomma på
regeringen att med stöd av lagen besluta om överföring av medlen från
arbetslivsfonden till inkomsttiteln 2 811 Statens övriga inkomster under
budgetåret 1991/92.

Förslaget avser inte att ändra den inriktning som har slagits fast för
användning av arbetslivsfondens medel i övrigt. Jag vill emellertid betona
vikten av att det vid bidragsgivningen, vad gäller både arbetsmiljöförbätt-
rande åtgärder och rehabiliterings- och arbetsanpassningsåtgärder, beaktas
det behov av stöd som finns hos de mindre företagen. Jag har erfarit att
sådana insatser redan görs och att ytterligare ansträngningar kommer att
göras i detta syfte. Det är särskilt viktigt att den centrala och de regionala
arbetslivsfonderna bedriver informationsverksamhet och är pådrivande
gentemot dessa företag, så att aktiviteterna kommer igång och ansökningar
om bidrag kan komma till stånd.

Inom arbetsmarknadsdepartementet har upprättats ett förslag till lag om
tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift. Förslaget
bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 12:1. Jag har i
denna fråga samrått med cheferna för social- och finansdepartementen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att anta förslaget till lag om tillfällig avvikelse från lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift.

3 Invandring m. m.

Invandrar- och flyktingpolitisk skrivelse

I anslutning till förra budgetpropositionen överlämnade regeringen en
separat skrivelse till riksdagen med redogörelse för invandrar- och flyk-
tingpolitiken. Härigenom fick riksdagen en samlad information om ut-
vecklingen inom hela politikområdet.

Jag kommer senare i dag att föreslå regeringen att en motsvarande sådan
invandrar- och flyktingpolitisk skrivelse, huvudsakligen avseende budget-
året 1989/90, överlämnas till riksdagen samtidigt med årets budgetpropo-
sition.

Min framställning kan i det följande därför i huvudsak begränsas till
sådana frågor som har betydelse för resursberäkningarna till statsbudgeten
förbudgetåret 1991/92.

41

Utvecklingen av invandringen till Sverige

Den utomnordiska invandringen till Sverige består numera mest av flyk-
tingar, personer som får bosätta sig här av flyktingliknande eller humanitä-
ra skäl och anhöriga till personer som redan bor här.

Det totala invandringsöverskottet av utländska medborgare år 1990 kan
preliminärt anges till 37 500 personer, varav 3 900 nordbor. Det innebär en
minskning från föregående år med 8 200 resp. 5 300 personer.

Asyl- och flyktingfrågor

Utvecklingen av antalet asylsökande m. m.

Antalet asylsökande ökade mycket kraftigt under budgetåret 1989/90.
Totalt sökte under budgetåret ca 39000 personer asyl i Sverige, vilket kan
jämföras med 18000— 19000 under vart och ett av de närmast föregående
budgetåren. Särskilt påtaglig var ökningen under de sista tre månaderna
1989, då det kom närmare 14000 asylsökande.

Mot bakgrund av den exceptionella ökningen av antalet asylsökande
under hösten 1989 och därav följande problem i det statliga förläggnings-
systemet samt bristen på mottagningsplatser i kommunerna, beslutade
regeringen den 13 december 1989 om ändrad asylpraxis med stöd av
utlänningslagens bestämmelser om ”särskilda skäl”. Regeringens beslut
innebär att asyl endast skall beviljas flyktingar enligt 1951 års Genéve-
konvention och personer med särskilt starka skyddsbehov.

Efter regeringens beslut om ändrad asylpraxis minskade antalet asylsö-
kande jämfört med hösten 1989. I jämförelse med tidigare år ligger emel-
lertid antalet asylsökande fortfarande på en hög nivå. Under de första tre
kvartalen år 1990 kom det sammanlagt 22 500 asylsökande. Det är drygt

6 500 fler än under samma period förra året. Slutsiffran för kalenderåret
1990 väntas bli ca 30000 asylsökande, dvs. samma som för år 1989.

Om det inte sker några dramatiska förändringar i vår omvärld bör man
kunna räkna med ca 30000 asylsökande även under budgetåret 1991/92.
Mot bakgrund av rådande osäkerhet om utvecklingen måste det finnas en
god beredskap för att möta en förändrad situation.

Förläggningssituationen

Den stora tillströmningen av asylsökande medförde ett drastiskt ökat
behov av platser vid statens invandrarverks (SIV) utredningsslussar och
förläggningar under budgetåret 1989/90. Den 1 juli 1989 fanns 12 900
personer på förläggning, vid budgetårets utgång 29 800. Den 1 december
1990 hade antalet ökat ytterligare till 30500. Det genomsnittliga behovet
av förläggningsplatser under budgetåret 1990/91 beräknades i komplette-
ringspropositionen 1990 till 29000.

Under budgetåret 1989/90 var ett stort problem att asylsökande som
beviljats uppehållstillstånd fick vänta mycket lång tid på förläggning innan
de kunde tas emot i en kommun. Den 1 januari 1990 fanns det närmare

7 000 personer på förläggning som hade uppehållstillstånd. Under år 1990

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

42

har situationen i detta avseende förändrats väsentligt. Av de 30 500 perso- Prop. 1990/91: 100
ner som var inskrivna på förläggning den 1 december 1990 var det ca 2 800 Bil. 12
som hade uppehållstillstånd. Med nuvarande relation mellan avslag och
bifall i asylärenden förväntas kommunerna relativt snabbt kunna ta emot
dem som beviljas uppehållstillstånd. Den avgörande faktorn för förlägg-
ningstidens längd är för närvarande i stället hur lång tid ärendehandlägg-
ningen tar.

Förutsättningar och mål i verksamheten

Dimensioneringen av SI Vs nya organisation fr. o. m. den ljuli 1989 bygg-
de på antagandet att 15000 — 20000 asylsökande skulle komma till Sverige
varje år (prop. 1988/89:105, SfU17, rskr. 225). Den kraftiga ökningen av
antalet asylsökande avspeglar sig nu — trots beslut i februari 1990 om viss
tillfällig förstärkning av verkets resurser — i ett ökat antal icke avgjorda
asylärenden hos SIV. Antalet öppna asylärenden hos SIV växte under
budgetåret 1989/90 från 8000 till 18 700 och har under hösten fortsatt att
växa som en följd av att polisens balans av asylärenden nu i huvudsak har
avarbetats.

Parallellt med ökningen av asylärendena har också antalet s. k. till-
ståndsärenden (viseringar, uppehålls- och arbetstillstånd, etc.) ökat kraf-
tigt. Vid dimensioneringen av SIVs nya organisation förutsatte jag en
volym på ca 150000 ärenden per år. Under budgetåret 1989/90 var antalet
tillståndsärenden drygt 200000. Antalet icke avgjorda ärenden nästan
fördubblades under budgetåret. Förbudgetåret 1991/92 räknar jag med att
antalet nya ärenden kommer att uppgå till ca 230000.

Antalet medborgarskapsärenden har inte haft samma kraftiga öknings-
takt som asyl- och övriga tillståndsärenden. Antalet icke avgjorda ärenden
har emellertid ändå ökat genom att ärendena blivit mer komplicerade och
genom att resurser omprioriterats till förmån för asylärenden. En ökad
ärendemängd kan förväntas under de närmaste åren. Jag räknar med ca
22 500 nya medborgarskapsärenden under budgetåret 1991/92.

Långa handläggningstider i asylärenden får direkta konsekvenser för
förläggningssystemet med åtföljande kostnader på statsbudgeten. För-
stärkning av SIVs resurser för handläggning av asylärenden beräknas dock
leda till en minskning av förläggningskostnaderna som är många gånger
större än förstärkningskostnaderna.

Mot bl. a. denna bakgrund föreslog regeringen i tilläggsbudgeten för
budgetåret 1990/91 en kraftig förstärkning av verkets resurser för ärende-
handläggning (prop. 1990/91:25 bil. 6). Riksdagen har fattat beslut i
enlighet med regeringens förslag. Beslutet innebär att SIV får disponera 62
milj. kr. utöver anvisat anslag för förvaltningskostnader. Dessa medel tas
från anslaget för förläggningskostnader vilka under vissa förutsättningar
beräknas kunna minska med ca 400 milj. kr.

Genom den beslutade resursförstärkningen till SIV för innevarande
budgetår, kommer en viss avarbetning av balansen av asylärenden att
kunna ske under första halvåret 1991. För att nedbringa balansen till en
acceptabel nivå och för att kunna nå de fastlagda målen för handläggnings-

43

tiderna i asylärenden måste SIV behålla det resurstillskott man nu fått,
även under budgetåret 1991/92. Jag kommer i det följande därför att
föreslå en uppräkning av anslaget D 1. SIVs förvaltningskostnader som i
stort sett är en omräkning till helår av den förstärkning som SIV fått för
återstående del av innevarande budgetår. Vid resursberäkningen har jag
också räknat med att SIV klarar av att höja sin produktivitet i handlägg-
ningen av asyl-, tillstånds- och medborgarskapsärenden med 3%, jämfört
med innevarande budgetår.

Med de föreslagna resursförstärkningarna anser jag att SIV skall kunna
avgöra ca 65 000 asylärenden under budgetåret 1991/92 och därigenom
komma ned till en ärendebalans på 6000 asylärenden. Jag förutsätter då
att antalet nya asylsökande uppgår till ca 30000 och fördelningen mellan
bifalls- och avslagsbeslut i första instans är i stort sett oförändrad jämfört
med i dag.

Dessutom bör den föreslagna resursförstärkningen innebära att verket
kan avgöra 245000 tillståndsärenden och 30000 medborgarskapsärenden
under budgetåret 1991/92. Även här har jag räknat med att verket kan öka
produktiviteten i verksamheten.

Vid förändringar av ärendetillströmningen eller vid andra väsentligt
ändrade förutsättningar är det nödvändigt att SIV ges möjlighet att snabbt
anpassa utrednings- och mottagningskapaciteterna. För närvarande är det-
ta möjligt när det gäller förläggningsverksamheten.

För att forläggningskostnaderna skall kunna begränsas krävs emellertid
att även utredningskapaciteten kan anpassas till det aktuella behovet utan
att SIV först skall behöva invänta en beredningsprocess hos regering och
riksdag. Jag kommer därför i det följande att föreslå att regeringen av
riksdagen medges att bemyndiga SIV att vid extraordinära kapacitetsan-
språk överskrida anslaget för förvaltningskostnader med högst 25 milj. kr.

Med de förvaltningsresurser som jag nu beräknar och under förutsätt-
ning att man även i andra delar av handläggningskedjan når uppsatta mål
under budgetåret 1991/92 och att kommunerna tar emot ca 23000 flyk-
tingar per år från förläggningar enligt de överenskommelser som träffats
med SIV, bör det vara möjligt att minska antalet forläggningsplatser till
14000 vid utgången av budgetåret 1991/92. Anslagsbehovet for förlägg-
ningsverksamheten bedöms då kunna minska med 1 737 milj. kr. jämfört
med det anslag som finns anvisat i innevarande års statsbudget.

För att detta mål skall kunna nås krävs särskilda insatser även i andra
led av asylprocessen. Det gäller såväl inom den enhet inom regeringskans-
liet (arbetsmarknadsdepartementet) som handlägger utlänningsärenden
som inom polisorganisationen.

Vad gäller arbetsmarknadsdepartementet kommer departementschefen
senare att lämna förslag om en tillfällig förstärkning under budgetåret
1991/92 med 4,6 milj. kr.

Beträffande polisen kan jag nämna, att regeringen genom beslut den 11
oktober 1990 har uppdragit åt länsstyrelserna i de län där SIV har utred-
ningsslussar att sinsemellan och i samråd med SIV och kriminalvårdssty-
relsen planera och samordna de lokala polismyndigheternas verksamhet
beträffande verkställighet av utvisnings/avlägsnandebeslut och asylutred-

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

44

ningar, så att ärendebalanserna om möjligt är avarbetade till den 30 juni Prop. 1990/91: 100

1991. Avsikten är att vid behov vidta ytterligare åtgärder for att förhindra Bil. 12
att nya ärendebalanser uppstår under budgetåret 1991/92.

Överföring av utredningsansvaret i asylärenden från polisen till
invandrarverket

Statskontoret har på uppdrag av regeringen utrett möjligheterna att över-
föra utredningsansvaret i asylärenden från polisväsendet till SIV. Stats-
kontoret har i en rapport (1990:23) föreslagit följande:

— SIV övertar ansvaret för utredningar i asylärenden.

— Polisen bör liksom i dag utföra grundutredning i samband med att en
utlänning begär asyl. Grundutredningen bör vara så noggrann att den
även fortsättningsvis kan tjäna som underlag för en bedömning om en
avvisning med omedelbar verkställighet kan komma i fråga.

— SIV övertar ansvaret för förvarslokaler vid utredningsslussarna.

— Polisen svarar för delgivning och verkställighet av avlägsnandebeslut på
samma sätt som för närvarande.

— Flexibilitet byggs in i SIVs tillståndsorganisation.

— Ansvaret förs över den 1 oktober 1992.

Rapporten har av statskontoret tillställts rikspolisstyrelsen (RPS) och
SIV för samråd. Båda myndigheterna ansluter sig i princip till statskonto-
rets förslag. Vad gäller vissa enskildheter framför emellertid de båda
samrådsmyndigheterna avvikande mening. I fråga om grundutredningar-
na anser RPS att de främst skall ha en sorteringsfunktion och avstyrker en
ordning som innebär att polisen skall göra en mera ingående grundutred-
ning i de fall då avvisning med omedelbar verkställighet till tredje land kan
bli aktuell. SIV anser att polisen även i fortsättningen skall ansvara för
förvarslokaler, en uppfattning som RPS inte delar.

Både SIV och RPS anser att genomförandet bör ske tidigare än den 1
oktober 1992. SIV menar att ett övertagande bör kunna ske den 1 april

1992. RPS anser att det finns anledning att begränsa tiden för förberedel-
serna till högst tolv månader.

Jag delar statskontorets uppfattning att utredningsansvaret i asylären-
den och ansvaret för förvarslokaler vid utredningsslussarna bör föras över
från polisen till SIV. Genom en överföring av utredningsansvaret får SIV
ett samlat ansvar för tillståndsverksamheten. Verket får därmed ökade
möjligheter att rationellt samordna handläggningen av asylärenden, vilket
bl. a. borde skapa bättre förutsättningar att nå upp till nuvarande mål för
handläggningstiderna. Ytterligare ett skäl är att det blir en renodling av
polismyndigheternas uppgifter till andra mer polisiärt inriktade arbets-
uppgifter. Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartemen-
tet.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om att ge SIV i
uppdrag att i samråd med RPS planera och genomföra överföringen med
inriktning på att SIV tar över ansvaret den 1 juli 1992. Denna tidpunkt
bedömer jag vara lämplig bl. a. därför att SIV till dess skall ha avarbetat
balanserna i asylärenden och med hänsyn till den tid det beräknas ta att

45

rekrytera och utbilda tillräckligt med personal för den nya uppgiften. Jag Prop. 1990/91: 100
utgår ifrån att förestående rekrytering av handläggare for tillfällig avarbet- Bil. 12
ning av asylärenden i stor utsträckning sker på sådant sätt att de efter
utbildning kan fortsätta inom verket med utredningar i asylärenden.

Överföringen av utredningsansvaret i asylärenden väcker en del andra
frågor vad gäller gränsdragningen mellan polisen och SIV. Det gäller bl. a.
den första grundutredning som görs i samband med gränskontrollen samt
delgivning och verkställighet av avlägsnandebeslut. Det finns enligt min
mening skäl som talar for en mer långtgående renodling av resp, myndig-
hets uppgifter än vad statskontoret föreslagit. Jag har mot denna bakgrund
för avsikt att efter samråd med chefen för civildepartementet initiera en
närmare utredning av dessa frågor.

Det kommunala flyktingmottagandet

Som jag tidigare nämnt, beräknas kommunerna under budgetåret 1991/92
ta emot ca 23000 flyktingar från SIVs förläggningar enligt överenskom-
melse med verket. Därutöver omfattas det kommunala flyktingmottagan-
det av flyktingar som vistas i en kommun under den tid asylansökan
prövas samt av vissa anhöriga till flyktingar. Vid anslagsberäkningen for
ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet har jag utgått från att
totalt 28000 personer tas emot under budgetåret.

Den 1 januari 1991 träder ett nytt system for ersättning till kommunerna
för flyktingmottagandet i kraft (prop. 1989/90:105, SfU21, rskr. 281). Det
nya ersättningsystemet innebär en stimulans för kommunerna att vidta
aktiva åtgärder för att underlätta för flyktingar att snabbare få en fast
förankring i svenskt arbets- och samhällsliv.

Bidragen till kommunerna för flyktingmottagandet utbetalas med det
nya systemet snabbare än tidigare. Samtidigt finns särskilda övergångsreg-
ler för ersättning av kostnader för personer som tagits emot före år 1991.
Genom omläggningen av ersättningssystemet, med parallella utbetalning-
ar från det gamla och det nya systemet (i efterskott resp, i förskott), och en
ökning av antalet mottagna flyktingar i kommunerna ökar statens kostna-
der väsentligt jämfört med innevarande budgetår. Totalt beräknas anslaget
till 4464 milj. kr. Därav avser 3489 milj. kr. ersättning enligt det nya
ersättningssystemet och 970 milj. kr. övergångsvisa ersättningar. För ut-
värdering av det nya ersättningssystemet har avsatts 5 milj. kr.

Den 1 januari 1991 införs också ett nytt system med lån till hemutrust-
ning for flyktingar och vissa andra utlänningar. Härigenom kommer det
normalt inte att föreligga något behov av socialbidrag till hemutrustning.
Kostnaderna for hcmutrustningslånen beräknas för budgetåret 1991/92 till
52,5 milj.kr.

Överföringen till Sverige av s. k. kvotflyktingar

Invandrings- och flyktingpolitiken bör förändras och få en starkare tonvikt
på åtgärder for att påverka grundorsakerna bakom migration och flykt. En
utgångspunkt för denna strävan är att även i framtiden föra en generös och

46

ansvarskännande flyktingpolitik, där resurserna kommer dem till del som
bäst behöver vår solidaritet. De två särskilda utredare (A 1990:05) som
tillkallats för att utreda förutsättningarna för och inriktningen av en
sammanhållen flykting- och immigrationspolitik skall inom kort redovisa
sina förslag i dessa frågor.

Ett led i en sådan förändring, som måste åstadkommas i internationell
samverkan, är att skapa utrymme för ökade flyktingkvoter. Det har i olika
sammanhang framgått att Västeuropas samlade antal kvotplatser uppgår
till 4 000 — 5000, vilket är lite i förhållande till behoven. Av detta står
Sverige för ungefär 30%. Relativt sett gör alltså Sverige en betydande
insats.

Regeringen har ambitionen att höja Sveriges flyktingkvot från den nivå
— ca 1 250 personer årligen — som har gällt sedan 1970-talets slut. När
detta kan ske måste bedömas mot bakgrund av omfattningen av invand-
ringen av flyktingar och asylsökande som kommer till vårt land på egen
hand. Den skärpning av kriterierna för asyl som regeringen beslutade om i
december 1989 har lett till en nedgång i antalet asylsökande i förhållande
till den mycket stora inströmningen under senare delen av år 1989. Det ser
i dag ut som om vi är på väg mot en stabilisering. Ännu är mottagningssys-
temet emellertid inte i balans.

Jag avser att under våren 1991 återkomma till regeringen med princip-
förslag om en sammanhållen immigrations- och flyktingpolitik. I anslut-
ning härtill bör regeringen också slutgiltigt ta ställning till flyktingkvoten
för budgetåret 1991/92 mot bakgrund av den aktuella situationen vad
avser antalet asylsökande, mottagningskapacitet i kommunerna etc.

Statsbidragen till invandrarnas riksorganisationer

Nuvarande ordning för stöd till invandrarnas riksorganisationer besluta-
des av riksdagen år 1986. De grundläggande villkoren återfinns i förord-
ningen (1986:472) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer.
Regeringen fastställer vilka organisationer som skall få bidrag under bi-
dragsåret. Därvid beräknas statsbidragen på basis av organisationernas
medlemsantal enligt olika bidragsklasser.

Ett grundläggande problem under de senaste åren har varit att medels-
tilldelningen inte kunnat hållas på den nivå som behövts för en regelrätt
tillämpning av förordningens villkor för statsbidrag. Pengarna har inte
räckt till. SIV föreslog därför i sin anslagsframställning hösten 1989 en
modifiering av nuvarande bidragssystem samt en uppräkning av medlen
och en ändring av anslagsformen.

I förra budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 2) angavs att avsik-
ten med statens bidragsgivning generellt sett bör vara tydligare och att
effekterna av stödet skall synas. Statskontoret har därefter fått i uppdrag av
regeringen att kartlägga det anslagsfinansierade statliga stödet till för-
eningslivet och att lämna förslag om hur en fördjupad prövning av stödet
kan göras. Uppdraget skall redovisas till civildepartementet senast den 31
december 1990.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

47

En arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet har samtidigt gjort
en intern översyn av systemet med statsbidrag till invandrarnas riksorgani-
sationer och redovisat alternativ till nuvarande ordning. Jag är dock inte
beredd att nu lämna förslag om ett nytt statsbidragssystem för invandrar-
nas riksorganisationer, utan vill avvakta avrapporteringen av statskonto-
rets utredningsuppdrag och den fortsatta beredningen inom regeringskans-
liet av principerna för samhällets stöd till föreningslivet.

Jag kommer i det följande att föreslå en betydande förstärkning under
budgetåret 1991/92 av anslaget för stöd till invandrarnas riksorganisatio-
ner. Detta sker inom ramen för det nu gällande systemet och är, enligt min
bedömning, tillräckligt för att de olägenheter som uppstått, särskilt under
innevarande budgetår, till följd av systemets utformning i huvudsak kan
undanröjas. Det blir därigenom möjligt för SIV att ge organisationerna
bättre förutsättningar att fylla sin roll som samlingspunkt och kontaktor-
gan för invandrarna och som företrädare för invandrarintressen.

4 Internationella frågor

Inledning

Arbetsmarknadsdepartementet deltar aktivt i det internationella samarbe-
tet som hör till verksamhetsområdet.

I det internationella samarbetet pågår ett intensivt besöks- och informa-
tionsutbyte. Under året har kontakterna med Central- och Östeuropa ökat
markant. Det internationella intresset för departementets ansvarsområden
avspeglas inte minst genom önskemål om svensk medverkan vid interna-
tionella möten och seminarier. Efterfrågan på översättningar av svensk
lagstiftning och annan dokumentation är mycket stor.

För att bevaka frågor som rör arbetsmarknads- och socialdepartemen-
tens verksamhetsområden finns arbetsmarknadsråd vid utlandsmyndighe-
terna i Bonn, Bryssel, London och Washington.

Försöksverksamheten med arbetsmiljöattachéer i Washington och Brys-
sel pågår.

Nordiskt samarbete

Nordiska arbetsmarknadsutskottet (NAUT), är den ämbetsmannakom-
mitté som härtill uppgift att utveckla arbetsmarknads- och sysselsättnings-
frågorna. Det nordiska samarbetet har under året i hög grad inriktats på
frågor som rör Norden och den europeiska integrationen. För närvarande
pågår en översyn av organisationen för arbetsmarknadssamarbetet.

I NAUTs regi pågår en rad projekt inom de olika underutskotten och
kontaktgrupperna. Projektverksamhet med syfte att analysera arbetsmark-
nadspolitikens roll och inriktning på 1990-talet fortsätter inom ramen för
den nordiska ekonomiska handlingsplanen 1989— 1992 ”Ett starkare Nor-
den”.

Prop. 1990/91:100

Bil. 12

48

I syfte att effektivisera arbetsförmedlingen mellan de nordiska länderna
pågår en rad projekt. Möjligheterna till ett vidgat platsutbyte inom ramen
för de befintliga ADB-systemen i de olika länderna undersöks. Ett projekt
om flaskhalsproblem på arbetsmarknaden har påbörjats. Informationsbro-
schyrer om respektive nordiskt land har uppdaterats och nytryckts under
år 1990. Under året har tidningen Nytt Jobb Norden börjat publiceras.
Tidningen ger information om lediga platser i Sverige och Finland och
fakta om hur det är att arbeta i resp. land.

Den starka arbetskraftsinvandringen till Sverige från framför allt Norge
och Danmark har dämpats.

Under året har flera gränsregionala seminarier anordnats där tjänste-
män i trakter med stor rörlighet över gränserna mötts för att diskutera hur
samarbetet kan utvecklas och förbättras.

Den nordiska arbetsmiljökonventionen, som undertecknades av de nor-
diska regeringarna i juni 1989, trädde i kraft den 24 mars 1990. En syfte
med konventionen är att främja en gemensam nordisk hållning i arbets-
miljöfrågor i internationella sammanhang, särskilt med hänsyn till utveck-
lingen inom EG.

Vid Nordiska Rådets 38:e session i februari —mars 1990 i Reykjavik
antog de nordiska arbetsmiljöministrarna ett nytt samarbetsprogram för
perioden 1990—1993. Programmet, ”En bättre arbetsmiljö i Norden”
(NU 1990:6), syftar till att konkretisera det nordiska arbetsmiljösamarbe-
tet under den närmaste treårsperioden.

Den komparativa studien av företagshälsovården i de nordiska länder-
na, som påbörjades år 1986, har avslutats under året och redovisats i
rapporten ”Företagshälsovård i Norden”.

Ministerrådet avser att i samarbete med bl. a. Stiftelsen för industri-
utveckling i Norden arrangera, en konferens om koncernfackligt samarbete
i början av år 1991.

Den jämförande studien av arbetsrätten i de nordiska länderna, som
inleddes år 1987, har hittills resulterat i en delrapport, ”Komparativ
nordisk arbetsrätt i huvuddrag”(NU 1990:93). Rapporten har tillställts
arbetsmarknadens parter för synpunkter. En mer omfattande slutrapport
beräknas föreligga under år 1991.

Under år 1990 har särskilda medel avsatts för ett projekt i syfte att
belysa i vilken utsträckning internationaliseringen av ekonomi och nä-
ringsliv påverkar arbetsliv och arbetsrätt i Norden. Projektet, som rubrice-
rats ”Den nordiska modellens framtid”, beräknas vara avslutat år 1992.

Medel för två projekt har beviljats inom ramen för det antagna arbets-
programmet, ”Norden i Europa till 1992” (NORD 1990:80). Syftet med
det ena projektet är att öka det nordiska deltagandet och inflytandet över
det europeiska standardiseringsarbetet på arbetsmiljöområdet. Det andra
projektet skall bidra till att främja nordiska strävanden till gemensamma
provnings- och kontrollmetoder för godtagande av produkter i arbetslivet.
EFTA:s ramöverenskommelse om ömsesidigt godtagande av provningsre-
sultat och godkännanden skall därvid följas upp.

Nordkalottens AMU-center i Övertorneå ombildas till en svensk stiftel-
se den 1 januari 1991. Verksamheten vid stiftelsen skall bl. a. grundas på

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

4 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 100. Bilaga 12

en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Norge. Stiftelsens hu- Prop. 1990/91: 100
vuduppgift blir att anordna och utveckla arbetsmarknadsutbildning för i Bil. 12
första hand de nordligaste delarna av de tre länderna. Stiftelsens verksam-
het skall finansieras genom intäkter från kursverksamheten.

Bilateralt samarbete

Sedan år 1984 har Sverige två samarbetsavtal på arbetsmiljöområdet,
varav det ena har träffats med EG-kommissionen och det andra med USA.

Överläggningar mellan representanter för den amerikanska och den
svenska regeringen ägde rum i april 1990 i Washington inom ramen för
avtalet med USA. Mötesdiskussionerna fokuserades dels på arbetsorgani-
satoriska frågor, dels på arbetsmiljöfrågor som ergonomi, utvärdering av
effekter, samt storolyckor inom processindustrin.

En svensk-amerikansk konferens om arbetsorganisation planeras äga
rum i Stockholm i juni 1992. Arbetsmiljösamarbetet skall drivas vidare i
form av tre nya projekt på ovan nämnda områden. Arbetarskyddsstyrelsen
är ansvarig för projektsamarbetet från svensk sida.

Europeiskt integrationsarbete

Verksamheten har under år 1990 alltmer kommit att präglas av det intensi-
fierade förhandlingsarbetet i syfte att uppnå ett EEA-avtal. Departementet
deltar i förhandlingarna rörande dels personers rörlighet, dels de s. k.
angränsande politikområdena, där bl. a. samarbete i fråga om arbetsmark-
nadspolitik och arbetsmiljö ingår.

Arbetsgrupperna för personers rörlighet samt arbetsmiljö- och arbets-
livsfrågor har under år 1990 fortsatt genomgången av befintliga EG-regler.
Arbetsgrupperna har bevakat det fortsatta förhandlingsarbetet inte minst
inom ramen för den s. k. sociala dimensionen och EG-kommissionens
handlingsprogram för implementering av EG:s ”sociala stadga”. Under
hösten har ett seminarium anordnats om arbetsrätten och EG. Ett semina-
rium om EG och den sociala dimensionen avses äga rum i februari år
1991.

I syfte att förhindra uppkomsten av tekniska handelshinder har EG och
EFTA i december 1989 ingått ett avtal om en procedur för informationsut-
byte inom området tekniska föreskrifter (SFS 1990:966).

Den av EGs ministerråd år 1985 beslutade nya metoden (”the New
Approach”) har bl. a. inneburit att de europeiska standardiseringsorganens
verksamhet accelererat kraftigt. EG-kommissionen har i oktober 1990
publicerat en ”grönbok”, som innehåller förslag till ett nytt europeiskt
standardiseringssystem i syfte att ytterligare driva på det europeiska stan-
dardiseringsarbetet.

Området provning och kontroll, som likaledes utgör en väsentlig kom-
ponent för förverkligandet av den inre marknaden, genomgår stora föränd-
ringar. EGs ministerråd beslutade i december 1989 att anta riktlinjer för
att fastställa produkters överensstämmelse med föreskrivna krav (”The
Global Approach”). En särskild europeisk provnings- och certifieringsor-
ganisation (EOTC) har bildats under år 1990.

Aktiviteter avseende Central- och Östeuropa

En gemensam arbetsgrupp for arbetsmarknadspolitiska frågor har upprät-
tats mellan departementet och dess motsvarighet i Sovjetunionen.

Arbetsmarknadspolitiska seminarier har vidare hållits i bl. a. Tjeckoslo-
vakien och Jugoslavien.

Många förslag till projekt och andra aktiviteter i Central- och Östeuropa
har inkommit till departementet. Dessa bereds nu inom regeringskansliet.
Insatserna kommer att koncentreras på kunskapsöverföring med tonvik-
ten lagd på Baltikum och Leningradområdet.

Regeringen har vidare skapat förutsättningar för ungdomar från de
baltiska republikerna att få uppehålls- och arbetstillstånd for praktiktjänst-
göring i Sverige upp till ett år. Till skillnad från annan tillståndsgivning
bygger verksamheten på initiativ från enskilda personer, föreningar, före-
tag och offentliga institutioner. Syftet med praktiken är att ungdomarna
skall få kunskaper som kan bidra till den sociala, kulturella eller ekonomis-
ka utvecklingen i praktikantens hemland.

ILO

Internationella arbetsorganisationens (ILO) beslutande församling — ar-
betskonferensen — höll sitt sjuttiosjunde möte under juni 1990. Arbets-
konferensen har bl. a. till uppgift att anta ILOs arbetsprogram och budget
samt att anta konventioner och rekommendationer. Vid 1990 års konfe-
rens godkändes räkenskaperna för åren 1988 — 1989 och fastställdes
medlemsländernas bidrag för år 1991. Dessa bidrag grundar sig på 1989
års beslut om arbetsprogram och budget for åren 1990 — 1991. Budgeten
omfattar totalt drygt 330 milj. USD. För Sverige innebär konferensens
beslut i denna del, att det årliga bidraget för 1991 utgår med 3,423 milj.
CHF, motsvarande ca 15,1 milj. kr.

En första överläggning om 1992 — 1993 års program och budget genom-
fördes under konferensen.

Vid nämnda konferens antogs en konvention (nr 170) och en rekom-
mendation (nr 177) om säkerhet vid användning av kemiska produkter i
arbetslivet, en konvention (nr 171) och en rekommendation (nr 178) om
nattarbete samt ett protokoll till konventionen (nr 89) om kvinnors nattar-
bete. Dessa instrument kommer att föreläggas riksdagen våren 1991.

Riksdagen har under år 1990 godkänt två ILO-konventioner, nämligen
konventionen (nr 138) om minimiålder for tillträde till arbete (prop.
1989/90:60, AU 16, rskr. 115, regeringsbeslut 1990-03 — 22) och konven-
tionen (nr 168) om sysselsättningsfrämjande åtgärder och skydd vid ar-
betslöshet (prop. 1989/90:64, 1990/91:AU9, rskr. 8, regeringsbeslut 1990-
11—22). Sverige har därmed tillträtt sammanlagt 82 ILO-konventioner.
År 1990 hade Sverige enligt bestämmelserna i ILO:s stadga att rapportera
om tillämpningen av 16 av dessa konventioner.

Nya ämnen på 1991 års arbetskonferens är dels skydd av arbetstagares
fordran i händelse av arbetsgivarens konkurs, i syfte att år 1992 anta ett
eller flera nya instrument, dels för allmän diskussion i ämnet användning

Prop. 1990/91:100

Bil. 12

51

av modern teknologi inom jordbruket. Då skall även de nya instrumenten Prop. 1990/91: 100
om arbetsvillkor i hotell- och restaurangbranschen slutbehandlas.          Bil. 12

I november 1990 företog ILOs styrelse en översyn av medlemskapet i
ILOs industrikommittéer. Sverige erhöll därvid plats i nio av de samman-
lagt tolv industrikommittéerna, nämligen i kommittéerna för inlandssam-
färdsel, järn- och stålindustri, verkstadsindustri, byggnads-, anläggnings-
och offentliga arbeten, kemisk industri, tjänstemän och utövare av fria
yrken, hotell, catering och turism, skogs- och träindustri samt livsmedels-
industri.

Vid arbetskonferensens möte i juni 1990 förrättades val till ILOs styrelse
för perioden 1990— 1993. Danmark invaldes därvid på den nordiska plat-
sen på regeringssidan. Inför varje styrelsemöte äger nordiskt samråd rum.

I samarbete med ILO arrangerar arbetsmiljöfonden en internationell
konferens om arbetsorganisation hösten 1991.

OECD

OECD:s arbetskraftskommitté antog under våren 1990 en deklaration
rörande aktiv arbetsmarknadspolitik infor 1990-talet.

Utgångspunkten for deklarationen är de utmaningar och möjligheter
arbetsmarknadspolitiken står inför. Bedömningen är att utan en förnyelse
och en tyngdpunktsförskjutning inom arbetsmarknadspolitiken är det risk
för att brist på arbetskraft, och i synnerhet utbildad arbetskraft, kommer
att löpa parallellt med långtidsarbetslöshetsproblem och social utslagning.
I ett längre perspektiv kan det leda till inflation och begränsa hela tillväxt-
processen. Detta ställer krav på en policyansats som är riktad mot att
stärka utbudet kvantitativt och kvalitativt samt på att förbättra arbets-
marknadens sätt att fungera. Deklarationen uttalar att en politik som
endast råder bot på inkomstförluster och andra sociala konsekvenser inte
är tillräcklig. Större tyngd måste läggas på aktiva åtgärder som främjar
arbetssökande, utbildning och motivation.

I rapporten påpekas att i dagsläget utgör de passiva inkomststöden, som
kontantunderstöd och förtidspension, merparten av kostnaderna för ar-
betsmarknadspolitiken. Enbart dessa transfereringar uppgår till mer än
2% av BNP i många länder. Endast ett fåtal länder såsom Sverige spen-
derar större resurser på aktiv arbetsmarknadspolitik än på inkomststöd.

Två ministerkonferenser förbereds. Dels planeras en arbetsministerkon-
ferens för att behandla det nya arbetsmarknadsprogrammet, dels föreligger
planer om en konferens på ministernivå rörande sociala frågor.

Sverige är representerat i en särskild arbetsgrupp under OECDs arbets-
kraftskommitté, som behandlar frågor som rör arbetstid, flexibilitet i
arbetslivet, partssamverkan, arbetsorganisation, organisationsutveckling,
m.m. Arbetsgruppen anordnade i mars 1990 en konferens om flexibilitet
på arbetsmarknaden och arbetsorganisation.

Sverige deltar även i en arbetsgrupp (Evaluation Panel No 12) rörande
arbetsmarknadspolitiska insatser för handikappade personer.

Arbetarskyddsstyrelsen är företrädd i OECDs ad-hoc grupp om storolyc-
kor i processindustrin.

52

Europarådet

Europarådets ”Steering Committee for Employment and Labour”
(CDEM) har genom tre expertkommittéer arbetat med frågor rörande
ungdomars etablering på arbetsmarknaden, av vilka Sverige är represen-
terat i två. Vidare har en studiegrupp utarbetat rapporten ”Trends in the
establishment and composition of remuneration in employment con-
tracts”. CDEM har vidare under verksamhetsåret fått en viktig roll i det
internationella arbetet med att överfora kunskap och erfarenhet i arbets-
marknadsfrågor till Central- och Östeuropa. Representanter för Ungern
och Polen har deltagit vid sammanträdena som observatörer. Europarådet
planerar ett ”Öst-Väst kollokvium” hösten 1991, ett trepartssamtal om
hur man minimerar de sociala återverkningarna vid det pågående ekono-
miska reformarbetet inom Central- och Östeuropa.

Internationellt samarbete i invandrar- och flyktingfrågor

Som jag nämnt i det föregående, kommer jag att föreslå regeringen att i
anslutning till budgetpropositionen överlämna en separat, sammanhållen
skrivelse med redogörelse för invandrar- och flyktingpolitiken till riksda-
gen. Denna kommer att innehålla en fyllig redogörelse för internationellt
samarbete inom invandrar- och flyktingpolitikens område.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

53

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

A 1. Arbetsmarknadsdepartementet

1989/90 Utgift 51 481 000

1990/91 Anslag 41 719 000

1991/92 Förslag 51 990 000

	1990/91	Beräknad ändring	1991/92
		Föredraganden
Personal	175		-
Anslag
Förvaltningskostnader	41 719 000	+ 10	271 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
51990000 kr.

För att förkorta handläggningstiderna i utlänningsärenden förordar jag.
efter samråd med statsrådet Maj-Lis Lööw, att departementet tillfälligt
tillförs 4,6 milj. kr. vilket motsvarar 16 tjänster och omkostnader.

När delegationen för invandrarforskning (DEIFO) avvecklades fördes
dess uppgifter rörande invandrarforskning fr. o. m. den 1 juli 1990 till det
nyinrättade socialvetenskapliga forskningsrådet. DEIFOs andra arbets-
uppgifter fördes till arbetsmarknadsdepartementet. Dessa arbetsuppgifter
är främst utvärderings-, utrednings- och utvecklingsarbete inom in-
vandrar- och flyktingpolitiken. Samtidigt fördes fyra tjänster till arbets-
marknadsdepartementet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsdepartementet för budgetåret 1991/92 an-
visa ett ramanslag på 51990000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1989/90 Utgift 21 996 000 Reservation 5 599 000

1990/91   Anslag   16 465 000

1991/92   Förslag 18 265 000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av verksamheten bör
anslaget uppgå till 18 265000 kr. under nästa budgetår. Jag räknar med
3 520000 kr. till utvärderings- och utvecklingsarbete vad avser arbets-
marknads- och arbetslivsfrågor m.m. För utredningsuppdrag till upp-
dragstagare behövs 1400000 kr. och för övrig utredningsverksamhet i
kommittéer och arbetsgrupper räknar jag med ett medelsbehov av
12 845 000 kr.

Till opinionsbildande verksamhet i invandrar- och flyktingfrågor m. m.
beräknas 500000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reser-
vationsanslag på 18 265 000 kr.

54

A 3. Internationellt samarbete

1989/90   Utgift   17 656 000

1990/91   Anslag   19 629 000

1991/92   Förslag  20 200 000

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

Från anslaget betalas kostnaderna for Sveriges deltagande i internatio-
nella arbetsorganisationens (ILO) verksamhet och för ILO-kommittén
(SFS 1977:987). Kostnader för annat internationellt samarbete inom de-
partementets ansvarsområde betalas också från anslaget liksom kostnader
för internationella möten i Sverige för vilka Sverige åtar sig värdskapet,
bl. a. inom FN-arbetet och det nordiska samarbetet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Internationellt samarbete för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 20200000 kr.

A 4. Arbetsmarknadsråd

1989/90

1990/91

1991/92

Utgift

Anslag
Förslag

5451000

5337000

5904000

För närvarande finns fyra arbetsmarknadsråd stationerade i Bonn, Brys-
sel, London och Washington. Deras arbetsuppgifter anges i förordningen
(1977:575) med instruktion för arbetsmarknadsråd.

För budgetåret 1991/92 förordar jag att anslaget förs upp med 5 904000
kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsråd för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 5 904000 kr.

55

B. Arbetsmarknad m. m.

Jag har tidigare redovisat ett förslag till ny anslagsstruktur for arbetsmark-
nadsverket. För littera B. Arbetsmarknad m. m. innebär förslaget att de
nuvarande anslagen B 2. Arbetsmarknadsservice, B 3. Arbetsmarknadsut-
bildning, B 4. Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag, B 5.
Sysselsättningsskapande åtgärder och B 6. Statsbidrag till inskolningsplat-
ser ersätts med ett reservationsanslag för arbetsmarknadspolitiska åtgär-
der. Förslaget innebär vidare att medlen för utbildningsbidrag vid yrkesin-
riktad rehabilitering och för strukturstöd for byggarbetsmarknaden fors
över till littera C. Arbetslivsfrågor samt att kostnaderna för det kontanta
arbetsmarknadsstödet betalas med arbetsgivaravgifter (arbetsmarknads-
avgiften). Dessutom skall utbildningsbidragen till deltagare i arbetsmark-
nadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering, som uppfyller medlems-
och arbetsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen, Finansieras genom att ett
belopp motsvarande den totala kostnaden for dessa utbildningsbidrag förs
över från den s. k. arbetsmarknadsfonden, dit arbetsmarknadsavgifterna
förs, till inkomsttitel 1 251.

Eventuella reserverade medel vid utgången av innevarande budgetår på
de nuvarande anslagen B 3., B 5. och B 6. bör under nästa budgetår få
utnyttjas under det nya reservationsanslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Dock bör eventuella reserverade medel under anslaget B 5. avse-
ende strukturstöd för byggarbetsmarknaden få utnyttjas under det nya
anslaget C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade.

B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

1989/90 Utgift 2 210 956 000 Anslagssparande 61 026 000
1990/90 Anslag 2 231 239 000
1991/92 Förslag 2 619 139 000

Från anslaget betalas utgifterna för arbetsmarknadsverkets förvaltnings-
kostnader, exkl. utgifterna för den yrkesinriktade rehabiliteringen vid
arbetsmarknadsinstituten (Ami). Utgifterna avser löner m. m. för verk-
samheten vid arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnderna och AMS. I utgif-
terna ingår verkets kostnader för planering av hur landets arbetskraft skall
utnyttjas under beredskaps- och krigstillstånd.

För arbetsmarknadsverket gäller förordningen (1988:1 139) med in-
struktion för arbetsmarknadsverket.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Personal	7 366	-
Budget
Förvaltningskostnader	2 231 239 000	+ 387 900 000
(därav lönekostnader)	(1 487 285 000)	(+ 247 502 000)
Kulturarbetsförmedling	0	-
Aske kursgård	0	-
Inkomster	0	-
	2 231 239 000	+ 387 900 000

56

Budgetramen för budgetåren 1991/92—1993/94 har beräknats till Prop. 1990/91:100

7 340713000 kr.                                                       Bil. 12

Sammanställning över tjänstgörande, årsarbetare och lönekostnad den I juli 1990
finansierade dels över anslaget Bl. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,
dels över andra anslag

Placering	Antal tjänst - görande	Antal årsar- arbetare	Löne- kostnad (1000-tal kr.)
AMS	484	459	125 289
Länsarbetsnämnder	1 817	1 644	387 221
Arbetsförmedling	5 705	4 989	1 097 262
AMU-förläggningar	67	58	10 053
Ami	2 339	2 043	504 308
SUMMA	10 412	9 193	2 124 133

Fördelning av lönekostnader budgetåret 1989/90 (1 OOO-tal kr.)

Arbetsmarknadsverkets förvaltnings-
kostnader (Bl.)	1 509	335
Ami (C 4.)	494	480
Anställda med lönebidrag	125	233
SUMMA	2 129	048

1 AMS

I enlighet med regeringens anvisningar har AMS inte räknat in kompensa-
tion för pris- och löneökningar i sina medelsäskanden under detta anslag.

AMS har redovisat ett effektivitets- och produktivitetskrav för tre år
med en total real minskning av utgifterna om 5% med en förläggning av
minskningen till de två sista åren. Huvuddelen av minskningen skulle
enligt AMS gå ut över personalkostnaderna. AMS föreslår emellertid att
förvaltningsresurserna skall hållas oförändrade och att ett mål sätts att vid
en oförändrad nivå på konjunkturneutrala sakanslag kostnadseffektivite-
ten i verksamheten skall öka med 10% i förhållande till resultaten vid
närmast föregående motsvarande konjunkturläge.

1. Förvaltningskostnader. AMS föreslår att de särskilda förvaltningsme-
del avsedda för arbetsförmedlingsinsatser för flyktingar och andra invand-
rare som AMS har tilldelats under de senaste åren skall räknas in i oför-
ändrade anslag. AMS begär vidare att arbetsmarknadsverket skall tillföras
25 milj. kr. per år under perioden 1991/92— 1993/94 för en bred satsning
på lednings- och kompetensutveckling.

AMS begär inga medel för ytterligare personal. AMS pekar i stället på
det s. k. FÖRA-projektet, som påbörjades under år 1989 och som syftar till
att förenkla administrationen vid länsarbetsnämnderna. Därigenom skall
det bli möjligt att föra över personalresurser från administrativa uppgifter
på nämnderna till direkt operativa uppgifter på arbetsförmedlingen och
arbetsmarknadsinstituten. Enligt AMS bedömning bör de planerade ratio-

57

naliseringsåtgärderna vid länsarbetsnämnderna göra det möjligt att föra ut Prop. 1990/91: 100
i genomsnitt för riket ca 15% av personalresurserna för förstärkning av Bil. 12
fältorganisationen. Detta motsvarar ca 200 personer.

Sjukfrånvaron inom arbetsmarknadsverket har enligt AMS ökat under
femårsperioden fram t.o.m. budgetåret 1988/89 från 8,5% till 12,1%.
Omräknat i arbetstid innebär detta 930 årsarbetare. En offensiv satsning
kommer att göras över hela arbetsmiljöområdet för att bl. a. förebygga
sjukfrånvaron. Målet är att sjukfrånvaron, uttryckt i arbetstid, vid utgång-
en av budgetåret 1993/94 skall motsvara högst 7% i resursbortfall. En
sådan minskning svarar mot ett reellt resurstillskott på ca 250 personer.

Det ^DB-baserade platsförmedlingssystemet beräknas vara helt utbyggt

1 juni 1991. AMS vill under budgetåren 1991/92 och 1992/93 fullfölja den
under innevarande budgetår påbörjade anskaffningen av 1 500 terminaler
till vägledarna. De tillkommande kostnaderna för drift och underhåll av
terminalerna under de två budgetåren beräknar AMS till 22 resp. 9
milj. kr. Investeringsbehovet för ADB under den kommande treårsperio-
den beräknas till 110 milj. kr.

Sammanlagt beräknar AMS medelsbehovet under budgetposten
Förvaltningskostnader, vilket är detsamma som för hela anslaget, under
den aktuella treårsperioden till följande (milj. kr. exkl. pris- och löneom-
räkning).

1991/92    1992/93    1993/94

2 278,2    2 287,2    2 287,2

2. Kulturarbetsfrjrmedling och Aske kursgård. AMS begär inga medel för
den del av dessa verksamheter som inte finansieras av ordinarie förvalt-
ningsmedel utan som skall finansieras genom avgifter och intäkter.

3. Avskrivning av fordringar. För budgetåret 1989/90 har AMS bemyndi-
gats att under vissa förutsättningar avskriva inom arbetsmarknadsverket
uppkomna fordringar som inte överstiger 50000 kr.

Under budgetåret 1989/90 har fordringar till ett sammanlagt belopp av
4235 651 kr. avskrivits. Avskrivningarna avser till största delen närings-
hjälpslån och lån till flyktingar. AMS har fått motsvarande bemyndigande
för innevarande budgetår, dock med den ändringen att beloppsgränsen har
höjts till 75000 kr.

AMS begär att rätten att avskriva fordringar skall få delegeras av AMS
till länsarbetsnämnderna.

4. Övrigt. AMS föreslår att skolan/kommunerna tar över huvudansvaret
från arbetsmarknadsverket för all praktikplatsanskaffning för grund- och
gymnasieskolans behov. En samordning av all anskaffning av praktikplat-
ser är önskvärd för att undvika konkurrens mellan olika praktikformer och
mellan myndigheter. Praktikplatsanskaffningen blir mer rationell om den
samlas på en huvudman. Det är praktiskt om ansvaret för all praktik och
utbildning som är förlagd till näringslivet ligger på skolan/kommunen som
också har ansvaret för själva utbildningen och dess innehåll.

AMS påtalar att det för närvarande inte finns någon förordning som
explicit anger vilka regler som gäller för personalförsörjningen inom det
civila totalförsvaret. AMS föreslår att en sådan förordning utfärdas.

2 Föredragandens överväganden                                       Prop. 1990/91:100

2. / Effektiviseringar och rationaliseringar

En neddragning med 5% under en treårsperiod av förvaltningskostnader-
na för arbétsmarknadsverket exk). Ami innebär enligt AMS att anslaget
kommer att vara ca 110 milj. kr. lägre vid utgången av perioden. AMS har
begärt att slippa denna neddragning mot att ett mål sätts om att kostnads-
effektiviteten i verksamheten skall öka med 10% jämfört med närmast
föregående motsvarande konjunkturläge. För egen del är jag inte beredd
att förorda att arbetsmarknadsverket skall slippa neddragningen. Viss del
av denna bör emellertid återläggas till verket under vart och ett av budget-
åren 1991/92 och 1992/93 för anskaffning av terminaler till vägledare. Jag
återkommer strax till detta.

AMS har pekat på olika möjligheter att inom ramen för befintliga
resurser öka personalen inom den direkta förmedlingsverksamheten. Det
gäller rationalisering av administrationen vid länsarbetsnämnderna och
åtgärder för att minska sjukfrånvaron. AMS egna beräkningar visar att
dessa åtgärder kan ge betydande tillskott av personalresurser. Det är
viktigt att AMS med kraft driver dessa frågor vidare så att förstärkningar-
na verkligen kan realiseras. Statsmakterna bör understödja dessa ansträng-
ningar genom att vid behov undanröja onödiga regleringar m.m. som
tynger administrationen.

ADB-stödet inom administrationen i arbetsmarknadsverket har byggts
ut betydligt under den senare delen av 1980-talet. Detta bör underlätta
ansträngningarna att frigöra personal från administrativa göromål till di-
rekt förmedlingsservice.

2.2 Personal

Jag har nyss redovisat att jag senare i dag kommer att föreslå regeringen
vissa dispositioner i fråga om innevarande års medel till arbetsmark-
nadsverket som bl. a. innebär en kraftig ökning av verksamheten med s. k.
jobb-sökar-aktiviteter. Denna satsning bör fortsätta även under nästa bud-
getår. Jag vill erinra om att arbetsmarknadsverket för innevarande budget-
år redan har anvisats 30 milj. kr. engångsvis för att vidareutveckla former-
na för samt förstärka och påskynda uppbyggnaden av jobb-sökar-aktivite-
ter. Medlen skall användas för kostnader av förvaltningskaraktär, t. ex.
hyra av lokaler, telefon och kopiering m.m. i samband med arbetssökan-
de, men inte för personal (prop. 1989/90:150 bil. 5 s. 9—10). För nästa
budgetår beräknar jag kostnaderna för jobb-sökar-aktiviteter till samman-
lagt 210 milj. kr. Härav bör 105 milj. kr. avsättas för personal. Jag har tagit
hänsyn till detta belopp vid min beräkning av lönemedel. Jag återkommer
strax till de övriga 105 milj. kr. (avsnitt 2.3). Till frågan om finansieringen
av medlen till jobb-sökar-aktiviteter återkommer jag under anslaget B 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (avsnitt 2.4.5).

Jag tillstyrker att arbetsmarknadsverket även under den kommande
treårsperioden skall få behålla de tillfälliga förstärkningar av arbetsför-
medlingen som dels har anvisats sedan mitten av 1980-talet för en för-

59

stärkt förmedlingsservice åt flyktingar, dels har anvisats sedan budgetåret
1988/89 för att hjälpa flyktingar och invandrare, som vistas vid mottag-
ningsförläggningar, till arbete och dels har anvisats sedan budgetåret
1989/90 för tillfällig anställning av handläggare vid arbetsförmedlingen i
de kommuner som har ökat sitt flyktingmottagande. Flyktinginvandringen
väntas ligga kvar på en hög nivå under de närmaste åren. Den försämring
av läget på arbetsmarknaden som vi nu kan se får inte leda till att ansträng-
ningarna att slussa in flyktingarna och invandrarna på den svenska arbets-
marknaden minskar. Dessa grupper måste liksom tidigare prioriteras i
arbetsförmedlingens arbete. Jag har i dessa frågor samrått med statsrådet
Maj-Lis Lööw.

Den pågående avvecklingen av AMS boendeservice inom arbetsmark-
nadsutbildningen innebär för vartdera av budgetåren 1991/92 och 1992/93
en minskning av lönekostnaderna under detta anslag med 3,3 milj. kr. Jag
har tagit hänsyn till detta vid min beräkning av medelsbehovet för löner.
Jag har ökat lönemedlen med 4,4 milj. kr. Detta motsvarar det belopp som
har dragits ifrån under innevarande budgetår som en kompensation för
den engångsvisa tilldelning av medel som AMS fick under budgetåret
1989/90 för att genomföra omläggningen av administrationen av det kon-
tanta arbetsmarknadsstödet. Vidare har jag räknat av 1 milj. kr. till följd
av överföringen under innevarande budgetår av det regionalpolitiska sys-
selsättningsbidraget från länsarbetsnämnderna till länsstyrelserna.

Jag har vidare minskat lönemedlen för de två kommande budgetåren
med 22 resp. 9 milj. kr. vilket motsvarar de tillkommande drift- och
underhållskostnaderna för terminaler till vägledarna.

De sammanlagda lönekostnaderna under budgetåret 1991/92 har jag
beräknat till 1 734,8 milj.kr. (+ 247,5 milj.kr.). Av lönemedlen bör 5
milj. kr. avsättas för tillfälliga förstärkningar av arbetsförmedlingen. Dessa
medel bör få utnyttjas först efter särskilt beslut av regeringen.

2.3 Förvaltningskostnader i övrigt

Jag har tidigare (avsnitt 2.2) föreslagit att verksamheten med jobb-sökar-
aktiviteter skall öka kraftigt under nästa budgetår och beräknat 105
milj. kr. för personal till verksamheten. För övriga kostnader i samband
med verksamheten, dvs. för t. ex. hyra av lokaler, telefon och kopiering
m.m. i samband med arbetssökande beräknar jag likaledes 105 milj, kr.,
vilket är 75 milj. kr. mer än vad som har anvisats för samma ändamål
under innevarande budgetår. Jag har tagit hänsyn till dessa medel vid min
beräkning av förvaltningskostnaderna i övrigt. Jag vill betona att jobb-
sökar-aktiviteterna nu bör ses som ett naturligt inslag i arbetsförmedling-
ens verksamhet och att de, allteftersom de utvecklas, skall inlemmas i den
ordinarie verksamheten och på sikt finansieras över den vanliga budgeten.
Jag kommer att noga följa utvecklingen av verksamheten.

Regeringen har i beslut den 25 oktober 1990 medgivit att AMS får
påbörja anskaffningen av terminaler till vägledarna. AMS vill fullfölja
anskaffningen under de kommande två budgetåren. Som har framgått av
vad jag nyss har nämnt (avsnitt 2.2) om kostnaderna för terminalerna

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

60

tillstyrker jag AMS förslag och beräknar de tillkommande kostnaderna för
drift och underhåll under budgetåren 1991/92 och 1992/93 till 22 resp. 9
milj. kr. De sammanlagda kostnaderna för det ADB-baserade platsförmed-
lingssystemet inkl, terminaler till vägledare under nästa budgetår har jag
beräknat till 190 milj. kr.

AMS har anmält ett investeringsbehov for ADB-utrustning under den
kommande treårsperioden om 110 milj. kr. som avser ny- och ersättnings-
anskaffningar. Fr.o.m. budgetåret 1991/92 bör AMS ingå i den försöks-
verksamhet med lån i riksgäldskontoret för finansiering av ADB- och
kommunikationsutrustning som pågår. Det innebär att AMS för sina
investeringsbehov i ADB-utrustning ges rätt att låna upp erforderliga
medel i riksgäldskontoret. I likhet med AMS beräknar jag investeringsbe-
hovet under treårsperioden till 110 milj. kr. AMS får for budgetåret 1991/
92 ta upp lån till ett belopp om 88 milj. kr.

För vart och ett av budgetåren 1991/92—1993/94 har AMS begärt att
arbetsmarknadsverket skall tillföras 25 milj. kr. för en bred satsning på
lednings- och kompetensutveckling. Jag har full förståelse för vikten av att
upprätthålla en hög kompetens inom verket men jag är inte beredd att
tillstyrka AMS framställning om särskilda medel for detta ändamål.

I övrigt har jag bara räknat upp förvaltningskostnaderna med under året
inträffade pris- och löneökningar.

De totala kostnaderna under budgetposten Förvaltningskostnader exkl.
löner beräknar jag till 884,3 milj. kr. (+ 141,4 milj, kr.) under nästa bud-
getår.

2.4 Inkomster

I likhet med for innevarande budgetår bör AMS under den kommande
treårsperioden få använda inkomster från försäljning, annonsering och
prenumerationer på publikationstryck och platslistor för annonser m. m.

2.5 Övrigt

För innevarande budgetår har AMS bemyndigats att på vissa villkor av-
skriva lånefordringar uppkomna inom arbetsmarknadsverket som uppgår
till högst 75000 kr. Jag föreslår att AMS får motsvarande bemyndigande
även för nästa budgetår. Dessutom tillstyrker jag AMS förslag att AMS
skall få delegera avskrivningsrätten till länsarbetsnämnderna.

Vad gäller AMS förslag att skolan/kommunerna skall ta över huvudan-
svaret från arbetsmarknadsverket för all praktikplatsanskaffning för
grund- och gymnasieskolans behov vill jag erinra om att regeringen den 6
december 1990 har givit AMS i uppdrag att i samråd med Svenska kom-
munförbundet utreda denna fråga. Uppdraget skall redovisas senast den 1
maj 1992.

Verksamheten vid Aske kursgård bekostas genom intäkter vid upplåtel-
se av kurslokaier m.m. Viss del av verksamheten vid kulturarbetsförmed-
lingen skall likaledes bekostas genom avgifter för s.k. överservice. Några
medel behöver därför inte anvisas för dessa båda verksamheter.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

61

I likhet med vad som gäller under innevarande budgetår bör högst 50 Prop. 1990/91: 100
milj. kr. under detta anslag få utnyttjas för insatser inom den yrkesinrikta- Bil. 12
de rehabiliteringen om detta bedöms som mest angeläget vid en priorite-
ring mellan förmedlingsinsatser resp, väglednings- och rehabiliteringsin-
satser.

Vad slutligen gäller AMS förslag att det bör utfärdas en förordning för
personalförsörjningen inom det civila totalförsvaret övervägs frågan för
närvarande inom regeringskansliet.

2.6 Sammanfattning

Kostnaderna under anslaget för det kommande budgetåret har jag beräk-
nat till totalt 2 619,1 milj. kr. (-I- 387,9 milj. kr.).

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att regeringen får bemyndiga AMS eller, efter AMS
bestämmande, länsarbetsnämnderna att under budgetåret 1991/92
besluta om avskrivning av lånefordran som inte överstiger 75000
kr. uppkommen inom arbetsmarknadsverket under de förutsätt-
ningar som gäller för budgetåret 1990/91 (avsnitt 2.5),

2. godkänna att högst 50000000 kr. av medlen under anslaget får
användas för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen (av-
snitt 2.5),

3. till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
för budgetåret 1991 /92 anvisa ett ramanslag på 2 619 139 000 kr.

B2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

1989/90 Utgift 8 528 330 000 (1) Reservation 2 298 556 245 (2)

1990/91 Anslag 9 473 770 000 (1)

1991/92 Förslag 11 418 687 000

(1) I utgifter och anslag ingår medel från de nuvarande anslagen B2.

Arbetsmarknadsservice, B3. Arbetsmarknadsutbildning, B4. Kontant
arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag, B5. Sysselsättningsskapande
åtgärder samt B6. Statsbidrag till inskolningsplatser.

(2) Avser reserverade medel från anslagen B3. Arbetsmarknadsutbildning,

B5. Sysselsättningsskapande åtgärder (exkl. strukturstöd för bygg-
arbetsmarknaden) samt B6. Statsbidrag till inskolningsplatser.

Från anslaget betalas utgifterna för utbudsstimulerande åtgärder i form
av utredningskostnader, flyttningsbidrag m.m., arbetsmarknadsutbild-
ning inkl, utbildningsbidrag, utbildningsbidrag vid vidgad arbetsprövning
samt bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet. Dessa åtgärder
skall i första hand befrämja den yrkesmässiga och geografiska rörligheten
samt bidra till kompetensutvecklingen i arbetslivet.

Vidare betalas utgifter för sysselsättningsstimulerande åtgärder i form
av beredskapsarbeten, rekryteringsstöd, otraditionella insatser, insatser
för flyktingar och invandrare samt inskolningsplatser. Åtgärderna är
främst avsedda för de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden, nämli-

62

gen långtidsarbetslösa, deltidsarbetslösa, arbetshandikappade samt flyk- Prop. 1990/91: 100
tingar och invandrare.                                                    Bil. 12

Utredningskostnader är service, i form av reseersättningar och trakta-
menten åt arbetssökande, som arbetsförmedlingen tillhandahåller i sam-
band med inställelse till arbetsförmedlingen, läkarundersökningar samt
tolkhjälp.

Flyttningsbidrag m. m. omfattar bidrag för att underlätta för arbetssö-
kande att söka och anta arbeten utanför hemorten och inlösen av egna hem
m.m. som avser utgifter för att lösa in fastigheter och bostadsrätter från
arbetslösa som flyttar av arbetsmarknadsskäl.

Arbetsmarknadsutbildning är sådan utbildning som en person genomgår
av arbetsmarknadsskäl och till vilken utbildningsbidrag beviljas av arbets-
förmedlingen. Det kan vara utbildning för personer som är eller riskerar
att bli arbetslösa och som uppbär utbildningsbidrag under utbildning vid
särskilt anordnade kurser eller i det reguljära utbildningsväsendet, eller
utbildning av anställda för vilka bidrag från arbetsmarknadsverket utgår
till arbetsgivaren.

Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning kan av länsarbetsnämn-
derna upphandlas från såväl AMU-gruppen som från bl. a. kommunernas
uppdragsutbildning, högskola, folkhögskola, studieförbund eller företag.

Vidgad arbetsprövning, till vilket utbildningsbidrag utgår, avser ar-
betsprövning i reell miljö. Åtgärden utgör ett viktigt komplement till
övriga vägledningsinstrument.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet avser bidrag till
personer som har fyllt 20 år för att dessa vid start av eget företag skall klara
sin försörjning under ett initialskede.

Beredskapsarbete syftar till att skapa tillfällig sysselsättning för arbetslö-
sa som inte har kunnat erhålla lämpligt arbete eller någon lämplig arbets-
marknadspolitisk åtgärd. Beredskapsarbete kan också användas som ett
led i en rehabiliteringsprocess, för att ge ungdomar arbetslivserfarenhet
eller i kombination med arbetsmarknadsutbildning.

Rekryteringsstöd syftar till att underlätta anställning av långtidsarbets-
lösa som annars skulle ha svårt att få arbete.

Otraditionella insatser syftar till att dels, utöver ordinarie arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder, möjliggöra tillsvidareanställning för arbetslösa och
personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dels stödja försöksverksam-
het i form av icke traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder, med
syfte att skapa nya arbetstillfällen för enskilda personer i orter och regioner
med undersysselsättning.

Insatser för flyktingar och invandrare avser försöksverksamhet för att
underlätta inträdet på arbetsmarknaden och förkorta sökandetiden för
dessa grupper. Medlen får användas till dels förhöjt rekryteringsstöd i syfte
att underlätta värvning av svenskundervisning och arbete under högst sex
månader, dels andra åtgärder som underlättar för flyktingar och invandra-
re att få arbete.

Inskolningsplatser syftar till att underlätta för ungdomar att få en fast
förankring på arbetsmarknaden. Platserna är avsedda främst för 18—19
åringar. Inskolningsplatserna är av två slag, avtalade och särskilda.

63

1 AMS

AMS föreslår i anslagsframställningen att ett enhetligt arbetsgivarbidrag,
benämnt anställningsstöd, införs. Enligt AMS bör det nya stödet indelas i
två former, dels en tidsbegränsad form benämnd allmänt anställningsstöd,
dels ett icke tidsbegränsat stöd benämnt särskilt anställningsstöd.

AMS vill att det allmänna anställningsstödet skall ersätta nuvarande
rekryteringsstöd, introduktionsbidrag, beredskapsarbete av icke investe-
ringskaraktär och medflyttandebidrag. Det särskilda anställningsstödet
skall ersätta strukturstöd för byggarbetsmarknaden, lönebidrag, skyddat
arbete hos offentliga arbetsgivare och bidrag till arbetsbiträde.

AMS föreslår vidare att inskolningsplatserna kvarstår som särskild åt-
gärd. Samma bör även gälla för beredskapsarbeten av investeringska-
raktär, som bör bibehållas i form av ett tillfälligt investeringsstöd.

AMS föreslår också att en promille av bidragen till arbetsgivare och
enskilda skall kunna användas för forskningsinriktat utvärderingsarbete
rörande den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

1.1 Utredningskostnader

AMS begär ingen ökning av medlen för utredningskostnader.

1.2 Flyttningsbidrag m. m.

AMS föreslår att då behov föreligger, kostnader för medföljande förmedla-
re på gruppresor för arbetssökande får belasta anslaget flyttningsbidrag
m. m. utan kostnadsbegränsning.

Beträffande medlen för kulturarbetares hemresor föreslår AMS att
högstbestämningen på 2 milj. kr. för verksamheten tas bort och att kravet
på familjeanknytning på hemorten för dessa månadsresor ändras till krav
på bostad på hemorten. Tidsbegränsningen på högst sex månader för
resorna föreslås förlängas till högst tolv månader.

I fråga om merkostnadsbidraget föreslår AMS att bidraget i fortsättning-
en skall benämnas starthjälp och att kravet på två månaders arbetslöshet
för att erhålla bidraget tas bort. Villkoret för bidraget bör i stället vara att
den arbetssökande är eller riskerar att bli arbetslös. Vidare bör bidraget
omfatta även de som tar anställning i Stockholms län eller i Malmö eller
Göteborgs kommun.

I syfte att underlätta för bl. a. sjukvården att rekrytera utbildad nyckel-
personal föreslår AMS att starthjälp till nyckelpersoner även får beviljas
för anställning inom hälso- och sjukvård, undervisning eller annan verk-
samhet, som kan anses som samhällsviktig eller på annat sätt väsentlig för
ortens utveckling och fortbestånd.

AMS begär vidare kompensation för prisökningar med 14,9 milj. kr.

1.3 Arbetsmarknadsutbildning

I den särskilda rapporten inför treårsbudgeten pekar AMS bl. a. på att en
stigande medelålder i arbetskraften innebär nya krav på arbetsmarknads-

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

64

utbildningen. Om Sverige skall behålla sin konkurrenskraft genom välut-
bildad arbetskraft måste nya insatser riktas mot de medelålders och äldre
på arbetsmarknaden. AMS förutser även ett ökat behov av utbildningsin-
satser för handikappade och förtidspensionerade. Betydande insatser
inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen behöver också göras för att
sänka arbetslösheten bland flyktingar och andra invandrare och för att ge
dem som har monotona och okvalificerade arbetsuppgifter bättre möjlig-
heter på arbetsmarknaden. Utbildningen bör även medverka till att bryta
bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden.

Enligt en undersökning som AMS har genomfört av samtliga arbetslösa
visar det sig att ungefär var tredje saknar erforderlig kompetens för de
lediga platser som finns på orten. Arbetsmarknadsutbildning utgör där-
med ett viktigt medel för att stärka den enskildes ställning på arbetsmark-
naden. Slutsatsen av de uppföljningsundersökningar som görs av arbets-
marknadsutbildningen är att utbildningen ger individerna — även de med
svårt utgångsläge — goda möjligheter att erhålla ett arbete under förutsätt-
ning att utbildningen riktas mot de yrken inom vilka det råder hög efterfrå-
gan på arbetskraft.

Arbetsmarknadsutbildning framstår emellertid inte alltid som det mest
förmånliga handlingsalternativet för den arbetssökande. Att genomgå ut-
bildning kan betraktas som en riskfylld investering. Den upplevda risken
kan enligt AMS minskas på olika sätt. I första hand genom bättre informa-
tion om utbildningsyrkena och deras framtida förutsättningar men också
genom en bättre anpassning av incitamentsstrukturen för individen till de
alternativ som från samhällets synpunkt är de mest fördelaktiga.

Enligt AMS bör därför den pågående försöksverksamheten med stimu-
lansbidrag till viss arbetsmarknadsutbildning, om den faller väl ut, perma-
nentas och utsträckas till att gälla hela arbetsmarknaden. Detsamma bör
även gälla försöksverksamheten med särskilt bidrag till arbetsgivare för att
stödja kompetensutvecklingen i företagen.

1.3.1 Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning m. m.

Kostnaderna för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen inkl,
elevsocial verksamhet och boendeservice samt bidrag till utbildning i
företag beräknar AMS till 3 051,6 milj. kr.

1.3.2 Arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet

AMS har föreslagit att även behovet av utbildningsplatser inom det re-
guljära utbildningsväsendet skall få upphandlas genom att delar av stats-
anslaget till skolan tilldelas AMS. Kostnaden beräknas till 750 milj. kr.
AMS har därutöver föreslagit att regeringen skall ge AMS i uppdrag att i
samråd med universitets- och högskoleämbetet och socialstyrelsen utreda
förutsättningarna för att anordna högskolestudier inom ramen för arbets-
marknadsutbildningen.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

65

5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

1.3.3 Utbildningsbidrag

För utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning beräknar AMS kost-
naden till 3 342,2 milj. kr.

AMS föreslår att tilläggstraktamente skall utgå till de kursdeltagare som
studerar utanför hemorten och har en boendekostnad som överstiger 1 450
kr. i månaden. Därutöver framhåller styrelsen att traktamentet för den
som deltar i utbildning utanför hemorten fortlöpande bör räknas upp i takt
med höjningarna på hyresmarknaden.

1.3.4 Sammanfattning av medelsberäkningen

Den sammanlagda kostnaden för arbetsmarknadsutbildningen under bud-
getåret 1991/92 blir därmed enligt AMS 7 118,8 milj. kr. inkl, utbildnings-
bidrag.

I sitt förslag till anslagstilldelning har AMS utgått från samma utbild-
ningsvolymer som under innevarande budgetår. Det innebär att förslaget
inte har tagit hänsyn till effekter av förändringar i konjunkturen.

AMS har därefter i skrivelse den 12 november 1990 lämnat en bedöm-
ning av vilken omfattning de arbetsmarknadspolitiska insatserna behöver
ha under budgetåret 1991/92. För att förhindra en arbetslöshet som över-
stiger 2% anser AMS att arbetsmarknadsutbildningen behöver omfatta
ytterligare 35000 personer per månad vilket i det närmaste innebär en
fördubbling av nuvarande utbildningsvolym.

1.4 Beredskapsarbeten

I sin anslagsframställning har AMS för nästa budgetår begärt oförändrat
anslag för beredskapsarbeten m.m. AMS har dock i skrivelsen den 12
november 1990 framhållit att antalet personer i sysselsättningsskapande
åtgärder behöver ökas kraftigt eller med ca 35000 personer per månad
under budgetåret 1991/92.

AMS anser vidare att beredskapsarbetena numera kan ses som en del i
en rehabiliteringsplan där stödformen används som arbetsprövning eller
för att skapa referensmöjligheter. Enligt styrelsen är det önskvärt att den
nya inriktningen även bibehålls i ett sämre konjunkturläge.

Prop. 1990/91:100

Bil. 12

7.5 Rekryteringsstöd

Enligt AMS har införandet av rekryteringsstöd inneburit betydande ar-
betsbesparingar för såväl huvudmän som för arbetsmarknadsverket. Åt-
gärdens enkla hanteringsform har också inneburit fördelar för de arbetslö-
sa som snabbare har kunnat anvisas arbete. AMS anser därför att det är
angeläget att denna enkla stödform bibehålls och utvecklas. Subventions-
graden bör dock vara flexibel och anpassas till arbetsförmedlingens be-
dömning av stödbehovet.

AMS anför i sin skrivelse den 12 november 1990 att möjligheten att
arbetsplacera ungdomar med rekryteringsstöd bör införas när placering på

66

avtalad inskolningsplats inte är möjlig. För att motverka långa arbetslös- Prop. 1990/91: 100
hetsperioder bör enligt AMS rekryteringsstöd även generellt kunna utnytt- Bil. 12
jas efter tre månaders arbetslöshet.

1.6 Otraditionella insatser

Under budgetåret 1989/90 disponerade AMS högst 200 milj. kr. för s.k.
otraditionella insatser. Av dessa har 60 milj. kr. fördelats till länen för egna
beslut. Av resterande medel har AMS bl. a. tilldelat de fackliga organisatio-
nerna 12 milj. kr. för uppsökande verksamhet bland långtidsarbetslösa och
avsatt 10 milj. kr. för särskilda insatser i Bergslagen.

I slutredovisningen av projektet ”Utvecklingsinsatser i Östra Norrbot-
ten” uppger AMS att länet har tilldelats 15 milj.kr. under budgetåret
1989/90 för fortsatta insatser och slutförande av påbörjade delprojekt.
AMS konstaterar att det är svårt att i nuläget ha en definitiv åsikt om
projektets samhällsekonomiska effekter och dess betydelse för den fortsat-
ta utvecklingen i regionen. Den samlade utvecklingen av befolkning, sys-
selsättning och arbetslöshet under projekttiden har varit bättre inom Östra
Norrbotten än vad den har varit i jämförelseområdena.

AMS anser att även fortsättningsvis en mindre del av medlen bör få
användas för projektledning och andra liknande kostnader som hänför sig
till specifika projekt. Medlen bör även innefatta åtgärder för att främja
jämställdhet mellan könen på arbetsmarknaden.

1.7 Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

I den utvärdering av starta-eget-bidraget, som AMS redovisade till rege-
ringen i januari 1990 liksom i den fördjupade anslagsframställningen,
framhålls att starta-eget-bidraget är ett bra och nödvändigt komplement
till övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder oavsett konjunkturläge. De
personer som beviljats bidrag har framför allt varit personer för vilka
annat arbete eller annan åtgärd ej kunnat erbjudas.

Under de fyra budgetåren 1985/86—1988/89 har ca 12000 bidrag bevil-
jats till en total kostnad av ca 430 milj. kr. Drygt 80% av de nystartade
företag, som beviljats starta-eget-bidrag, var fortfarande i verksamhet
våren 1990. Bidraget har alltså i hög grad bidragit till stadigvarande
sysselsättning. Sex månader efter starten av företaget tar drygt hälften av
företagarna ut en nettomånadslön på ca 3000 kr. och övriga betydligt mer.

AMS konstaterar att bidragets funktion som sysselsättningsskapande
åtgärd är begränsad i dess nuvarande utformning. Ett generellt små/nyfö-
retagarstöd utan koppling till arbetslöshetsbegreppet skulle på ett annor-
lunda sätt kunna skapa arbetstillfällen i skogs- och glesbygd. Ett sådant
stöd skulle i så fall sortera under statens industriverk.

I anslagsframställningen föreslår AMS att handläggningen av starta-eget-
bidraget överförs till annan myndighet eller att utbetalningen av starta-
eget-bidraget överförs till försäkringskassan om bidraget behålls i oföränd-
rad form.

67

1.8 Insatser för flyktingar och invandrare

AMS föreslår i anslagsframställningen att medlen för insatser for flykting-
ar och invandrare ökas från 130 milj.kr. till 200 milj. kr. per budgetår
under perioden 1991/92— 1993/94 om AMS förslag till ny anslagsstruktur
inte accepteras.

AMS har i skrivelsen den 12 november 1990 påpekat behovet av för-
stärkta arbetsmarknadspolitiska insatser for vissa grupper med svag ställ-
ning på arbetsmarknaden varav flyktingar och invandrare är en.

1.9 Inskolningsplatser

AMS föreslår i anslagsframställningen en i förhållande till budgetåret
1990/91 oförändrad medelsnivå, samtidigt som man påtalar att huruvida
anslaget kommer att vara tillfyllest är beroende av konjunkturutveckling-
en.

AMS föreslår vidare att kommunerna efter medgivande av länsarbets-
nämnden får låta ungdomar med dokumenterade handikapp, som arbetar
på särskilda inskolningsplatser hos kommunen, utföra arbetsuppgifter åt
enskild arbetsgivare.

1.10 Arbetslöshets- och permitteringslöneersättning

AMS föreslår med hänsyn till att arbetslöshetsförsäkringens betydelse som
stödform har ökat under de senaste åren samtidigt som det kontanta
arbetsmarknadsstödet (KAS) fått en alltmer marginell betydelse att rege-
ringen låter utreda frågan om förändringar av KAS och dess administra-
tion. En samordning av KAS med arbetslöshetsförsäkringen anser AMS
innebära att även KAS bör finansieras genom arbetsmarknadsavgiften.

AMS föreslår att ett belopp motsvarande 3 % av under närmast föregå-
ende år utbetalat statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna får
användas för i första hand samverkansprojekt med de fackliga organisatio-
nerna. Detta bör dock endast få ske för att bryta arbetslöshet och förkorta
ersättningsperioden för arbetslösa kassamedlemmar, t. ex. genom uppsö-
karverksamhet och fortsatt uppbyggnad av verksamheten med jobb-
klubbar.

AMS beräknar antalet stöddagar i KAS för budgetåret 1991 /92 till ca 1,5
miljoner. Med ett genomsnittligt utbetalat stöd på 157 kr. per dag beräknas
kostnaderna för KAS under budgetåret uppgå till ca 235 milj. kr.

AMS beräknar vidare utbetalningen av statsbidrag till de erkända ar-
betslöshetskassorna under budgetåret 1991/92 till ca 6 700 milj. kr. Finan-
sieringsavgifterna, dvs. det bidrag som arbetslöshetskassorna skall betala
till staten, uppskattas till ca 540 milj, kr., varför nettoutgiften för staten
blir ca 6 160 milj. kr. AMS målsättning att minska kontantstöden med
10% innebär att antalet ersättningsdagar per medlem och år skulle uppgå
till ca 4,0 under budgetåret 1993/94. Med antagandet att den årliga ök-
ningstakten för genomsnittligt utbetalad dagpenning kommer att vara 5%
under perioden 1991/92—1993/94, uppgår den genomsnittliga dagpen-

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

68

ningen till 480 kr. i slutet av perioden. AMS beräknar antalet medlemmar i Prop. 1990/91: 100
kassorna i slutet av budgetåret 1993/94 till 3 670000.                      Bil. 12

Med hänsyn till utfallet under de senaste åren beräknar AMS medelsbe-

hovet för statsbidrag till permitteringslöneersättning till oförändrat 50
milj. kr.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Inledning

AMS föreslår genomgripande förändringar av de arbetsmarknadspolitiska
stödsystemen. Jag anser att AMS förslag är en logisk utveckling av den
under senare år, från statsmakternas sida, ökade fokuseringen mot resul-
tat- och målstyrning. Eftersom AMS förslag till nytt system för bidrag till
arbetsgivare är så pass omfattande bör det dock övervägas ytterligare.

Jag är inte beredd att tillstyrka AMS förslag om ett s. k. promilleanslag
till forskningsinriktat utvärderingsarbete. Kostnaderna för utvärderingsar-
bete skall normalt täckas av ordinarie förvaltningsmedel om inte särskilda
medel avsätts för specifika projekt.

Under förutsättning att mitt förslag om nytt åtgärdsanslag bifalls får
arbetsmarknadsverket fr. o. m. nästa budgetår rätt att fritt välja hur de
arbetsmarknadspolitiska medlen skall fördelas på åtgärdsform. I denna
fördelning bör dock gälla principen, som jag har framfört vid ett flertal
tillfällen, att utbudsstimulerande åtgärder skall väljas före sysselsättnings-
stimulerande åtgärder.

Kostnaderna för utbudsstimulerande åtgärder under anslaget har jag för
nästa budgetår beräknat till 9079,7 milj.kr., eller ca 80% av det totala
anslaget. För sysselsättningsstimulerande åtgärder har jag beräknat 2 339,0
milj. kr. Av medlen under anslaget bör regeringen disponera dels 50
milj.kr. för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser på krisorter och
liknande, dels 10 milj. kr. för olika utvecklingsprojekt inom arbetsmark-
nadspolitiken. Dessa senare medel ersätter de nuvarande 15 milj. kr. som
anvisats för försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder.

Innan jag går in på min redogörelse och medelsberäkning för de arbets-
marknadspolitiska åtgärderna under nästa budgetår vill jag först redovisa
arbetet med de deltidsarbetslösa.

Deltidsarbetslösa

Regeringen har, som tidigare redovisats i 1990 års kompletteringsproposi-
tion, hållit överläggningar om deltidsarbetslösheten med parterna inom de
statliga och kommunala sektorerna samt handeln. Vid dessa överläggning-
ar uppmanade jag parterna att ta fram planer på hur en minskning av
deltidsarbetslösheten skall uppnås. Med ett undantag har parterna kommit
in med skrivelser i frågan. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) har på
eget initiativ tillställt regeringen en skrivelse angående deltidsarbetslöshe-
ten.

Av arbetsgivarsidans skrivelser framgår att de har uppmanat sina med-
lemmar, via cirkulär o. d., att uppmärksamma frågan, att de bedriver

69

uppsökande verksamhet samt att man i en del fall har tagit fram åtgärds-
planer som utgångspunkter för arbetet med gruppen.

Arbetstagarsidan har föreslagit att lagen (1982:80) om anställningsskydd
(LAS) ändras i vissa delar. Landsorganisationen i Sverige (LO) och de
medlemsförbund som deltog i överläggningarna har föreslagit att man
genom tillägg i LAS anger att anställningsavtalet normalt skall avse heltids-
arbete och att avtal om deltidsarbete endast skall få träffas med hjälp av
kollektivavtal. Enligt LO och dess medlemsförbund samt Sveriges Kom-
munaltjänstemannaförbund (SKTF) behöver dessutom lagen komplette-
ras med en regel som anger att arbetstagare som inte arbetar heltid har
företrädesrätt till utökad arbetstid. Vidare anser SKTF att vikariatsregler-
na i LAS bör ändras. SAF har i sin tur hemställt om en översyn av
arbetslöshetsförsäkringens nuvarande regler för deltidsarbetslösa.

I avvaktan på utfallet av det nu pågående arbetet ute i landet är jag dock
för närvarande inte beredd att tillstyrka något av dessa förslag till lagänd-
ringar.

Arbetet med de deltidsarbetslösa kommer att bedrivas på bred front
under våren 1991 och nästa budgetår. Eftersom deltidsarbetslösheten är
nära förknippad med arbetsorganisationen som sådan, är det angeläget att
arbetsgivarna angriper problemet med strukturella åtgärder. Jag kommer
att noga följa de statliga, kommunala och handelns arbetsgivares arbete
med de deltidsarbetslösa.

De deltidsarbetslösa utgör drygt en fjärdedel av de kvarstående sökande
(exkl. personer i åtgärder och ombytessökande) vid arbetsförmedlingen.
Av denna anledning är det av yttersta vikt att arbetsmarknadsverket ökar
sina ansträngningar för denna kategori, framför allt med syfte att öka
gruppens genomströmning och korta dess sökandetid. Arbetsmark-
nadsverkets resurser för deltidsarbetslösa måste utnyttjas effektivare. Det
viktigaste är dock att det finns en klart uttalad målsättning för gruppen
samtidigt som lämplig metodik utformas.

Regeringen har den 11 oktober 1990 uppdragit åt AMS att klargöra hur
samarbetet, när det gäller de deltidsarbetslösa, fungerar mellan aktörerna
på den lokala arbetsmarknaden. Uppdraget har nyligen redovisats av
AMS.

Styrelsen ger i sin skrivelse i huvudsak en positiv bild av möjligheterna
att anvisa deltidsarbetslösa arbete med längre arbetstid hos samma arbets-
givare. Bl. a. har arbetet med det kommunala handlingsprogrammet med-
för att ett betydande antal personer erhållit utökad arbetstid. Vidare anger
AMS att det är ett fåtal länsarbetsnämnder som har någon större erfaren-
heter av den särskilda prövningen av rätten till arbetslöshetsersättning
efter sex månaders ersättningsperiod.

Det har under senare tid visat sig att arbetet med deltidsarbetslösa kan
underlättas väsentligt om arbetsgivarna skriftligt, på s. k. särskilda blan-
ketter, anger om de deltidsarbetslösa kan erbjudas ytterligare arbetstid.
Enligt AMS skrivelse används de särskilda blanketter i varierande omfatt-
ning. I vissa län använder flertalet förmedlingskontor blanketterna medan
motsatsen gäller i andra län. Sammanfattningsvis anser jag att AMS skri-
velse har tillfört ytterligare kunskaper i frågan om deltidsarbetslösheten.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

70

Skrivelsen har också givit uppslag och väckt frågeställningar som kommer Prop. 1990/91: 100
att vara till nytta i det fortsatta arbetet med gruppen.                        Bil. 12

2.2 Utredningskostnader

Utredningskostnaderna har jag endast räknat upp med under året inträffa-
de prisökningar. Medelsbehovet for utredningskostnader beräknar jag där-
för till 10,2 milj. kr. (+ 0,9 milj. kr.).

2.3 Flyttningsbidrag m. m.

Arbetsmarknaden kommer i början av 1990-talet att kännetecknas av
betydande yrkesmässiga och regionala obalanser. Bristen på personal inom
vissa yrken är på en del håll mycket stor samtidigt som arbetslösheten
stiger i hela landet. Geografisk rörlighet är därför nödvändig för att möta
arbetsmarknadens behov.

Verksamheten med fria hemresor för kulturarbetare är en försöksverk-
samhet och får omfatta högst 2 milj. kr. per budgetår. Verksamheten har
följts upp. Uppföljningen visar att verksamheten fyller en viktig funktion.
Kulturarbetarna har haft en betydligt högre arbetslöshet än övriga grup-
per i samhället och skillnaderna har ökat under 1980-talet. De fria hemre-
sorna har utnyttjats i hög grad. I förhållande till högstbeloppet på 2
milj.kr. har utnyttjandegraden de senaste åren varit ca 86%. Jag föreslår
att verksamheten skall få bedrivas även under nästa budgetår och att
högstbestämningen på 2 milj. kr. för bidraget tas bort för att undvika
administrativt belastande ramar för mindre belopp inom anslaget.

Av samma skäl föreslår jag att ramen för medflyttandebidraget, dvs.
bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande, om högst 10
milj. kr. tas bort.

Merkostnadsbidraget, som utgår med 5 000 kr. till vissa arbetssökande
som av arbetsmarknadsskäl flyttar till annan ort, har också följts upp.
Utredningen visar på bidragets individuella betydelse och samhällsekono-
miska lönsamhet. Antalet bidrag per månad har i genomsnitt varit ca 110
stycken.

Försöksverksamheterna med medflyttandebidrag, merkostnadsbidrag
och flyttningsbidrag i form av s. k. sökanderesa för personer bosatta i
Danmark och Norge som söker ett arbete i Sverige, bör få bedrivas även
under nästa budgetår.

AMS övriga förslag i fråga om flyttningsbidrag kan jag inte tillstyrka.

Utgifterna för flyttningsbidrag m.m. under nästa budgetår har jag räk-
nat upp med under året inträffade prisökningar till 251,7 milj. kr. (+ 15,4
milj. kr.). I detta belopp ingår 1 milj. kr. för inlösen av egna hem m. m.

2.4 Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildningens inriktning visar att den i stora drag verkar i
enlighet med de tillväxtpolitiska och fördelningspolitiska mål som lagts
fast av regering och riksdag. Det framgår av den särskilda rapport över

71

verksamheten budgetåren 1985/86— 1988/89 som AMS har redovisat inför
den kommande treårsperioden.

Under budgetåret 1989/90 har emellertid en förändring inträtt. Antalet
personer som påbörjade, deltog i eller avslutade arbetsmarknadsutbild-
ning var lägre än under något av de budgetår som ingår i AMS redovisning.

Under budgetåret 1989/90 deltog 87 350 personer i arbetsmarknadsut-
bildning varav 67 450 i den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildning-
en, vilket var det lägsta antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning (exkl.
utbildning i företag) under hela 1980-talet.

AMS förklarar denna utveckling med att:

— en högstbestämning av antalet deltagare/utbildningsveckor infördes
budgetåret 1988/89 för utbildning i det reguljära utbildningsväsendet,

— utbildningskostnaderna har ökat kraftigt och det genomsnittliga priset
per kursvecka har därigenom varit högre än budgeterat,

— utbildningstiden för deltagarna har ökat, främst genom en högre andel
flyktingar och andra invandrare i arbetsmarknadsutbildning.

Enligt AMS årsberättelse över arbetsmarknadsutbildningen för budget-
året 1989/90 var den genomsnittliga utbildningstiden 25 veckor för utbild-
ningar inom det reguljära utbildningsväsendet, vilket var fyra veckor lägre
än beräknat. Länsarbetsnämnderna har genom en noggrannare prövning
bedömt det möjligt att korta kurstiden vilket skulle ge ett bättre resursut-
nyttjande i form av ett ökat antal deltagare i utbildning. Så har emellertid
inte blivit fallet då nämnderna i genomsnitt endast utnyttjade 68% av det
av riksdagen beviljade antalet utbildningsveckor.

AMS menar att detta till stor del beror på att den utökning av antalet
utbildningsveckor som beviljades efter beslut av riksdagen (prop.
1989/90:125 bil. 8, AU 15, rskr. 84) varit svår att utnyttja då kurserna
inom det reguljära utbildningsväsendet i allmänhet börjar under hösten.

I upphandlad utbildning har det däremot skett en förlängning av den
genomsnittliga utbildningstiden. Utan klara indikationer på att arbets-
marknaden ställer krav på längre arbetsmarknadsutbildningar måste även
detta tolkas som ett försämrat resursutnyttjande. Genom delegering av
beslutsbefogenheter och ekonomiska resurser till arbetsförmedlingen har
tanken bl. a. varit att öka möjligheten att styra utbildningens omfattning.
Det resultat som kan avläsas i form av minskat antal deltagare i utbildning
tyder snarare på motsatsen.

Denna utveckling måste brytas genom att AMS lever upp till sitt ansvar
att utveckla upphandlarkompetensen hos länsarbetsnämnderna. Samtidigt
måste nämnderna själva vidta åtgärder för att minska avbrotts- och från-
varofrekvensen vid de upphandlade utbildningarna och för att höja kapa-
citetsutnyttjandet.

AMS och AMU-gruppen har inlett ett utvecklingsprojekt som syftar till
att AMU-gruppen bättre skall kunna anpassa sina utbildningar till de
sökandes individuella behov. För att en sådan anpassning skall vara möjlig
är det emellertid nödvändigt att köparen av utbildningen kan formulera
sina krav gentemot säljaren. Jag förväntar mig att det inledda projektarbe-
tet skall medföra kortare utbildningstider och ett förbättrat kapacitetsut-
nyttjande.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

Inriktningen på arbetsmarknadsutbildningen har varit relativt väl an- Prop. 1990/91: 100
passad till arbetsmarknadens efterfrågan vilket avspeglas genom den höga Bil. 12
andelen utbildade mot yrken inom tillverkningsindustrin och vård- och
omsorgssektorn. Det har även skett en minskning av utbildningsvolymen
inom det administrativa området samtidigt som de grundläggande kon-
torsutbildningarna fått ge plats för utbildningar med ett mera kompetens-
höjande innehåll.

Arbetsmarknadsutbildningens fördelningspolitiska profil har också va-
rit riktig men har under budgetåret 1989/90 delvis haft felaktiga propor-
tioner for att uppfylla satta mål. De kortutbildade har fortsatt fått del av
utbildningsinsatserna i större utsträckning än andra. Detsamma gäller
flyktingar och invandrare samt arbetshandikappade som i förhållande till
sin andel av de arbetslösa utgör en betydligt högre andel i utbildning. De
arbetshandikappades deltagande i reguljärutbildning visar däremot på en
negativ utveckling i förhållande till de mål som har formulerats.

Bidrag till utbildning i foretag har under budgetåret 1989/90 i första
hand använts för att stödja utbildningsinsatser i små företag. Nästan
hälften av företagen hade mindre än 25 anställda. Av de företag som har
erhållit bidrag till utbildning är ca 70% aktiebolag medan 24% är statliga
eller kommunala myndigheter. Motprestationer utverkades i över hälften
av de företag som beviljades bidrag under budgetåret. I en tredjedel av
samtliga företag bestod motprestationen av nyanställningar. Utbildningen
omfattade 27 750 personer, vilket är en något högre omfattning än beräk-
nat.

Jag har tidigare redovisat förslag till omdisponeringar av innevarande
budgetårs medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder till förmån för
främst arbetsmarknadsutbildning under våren 1991. För att underlätta de
omställnings- och anpassningsproblem som finns på arbetsmarknaden bör
utbildningsinsatserna få en motsvarande omfattning även under nästa
budgetår. Om arbetsmarknadsutbildningen skall få den beräknade omfatt-
ningen är det emellertid nödvändigt för AMS att vidta åtgärder för att
minska den genomsnittliga kurstidens längd, vilken under budgetåret
1989/90 ökade från 17 till 19 veckor för den särskilt anordnade utbildning-
en.

2.4.1 Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning

För att även under nästa budgetår kunna uppnå den omfattning på arbets-
marknadsutbildningen som jag förväntar mig skall vara möjlig under
våren 1991 bör medel beräknas för en omfattning som svarar mot 129000
deltagare i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning, dvs. 43000 fler
än jag förordade i 1990 års budgetproposition. Därav har jag förutsett ett
ökat behov av utbildning i företag som svarar mot 9000 deltagare i särskilt
anordnad arbetsmarknadsutbildning. Jag har utgått från att den genom-
snittliga utbildningstiden inte skall överstiga 17 veckor. Inom medelsra-
men skall även rymmas kostnaderna för bidrag till utbildning i företag.
Härvid har 116000 deltagare beräknats genomgå upphandlad utbildning
som berättigar till utbildningsbidrag.

73

Genom den föreslagna resursförstärkningen räknar jag med att ytterliga-
re 11 000 personer varje månad skall kunna få tillgång till arbetsmarknads-
utbildning i upphandlade kurser och att ytterligare 4000 personer varje
månad skall kunna genomgå företagsförlagd utbildning genom bidrag till
arbetsgivare. Omställningen på arbetsmarknaden kan härigenom underlät-
tas väsentligt genom att ett större antal arbetssökande får möjlighet att
komplettera bristande kompetens samtidigt som den yrkesmässiga och
geografiska rörligheten underlättas.

Jag förutsätter således att kurstidernas längd kan begränsas till i genom-
snitt 17 veckor. Den föreslagna resursförstärkningen för budgetåret
1991/92 bör i första hand avse korta utbildningar i syfte att stärka de
arbetssökandes kompetens och öka deras möjligheter att erhålla arbete. De
beräknade medlen bör då täcka behovet av såväl upphandlad utbildning
som bidrag till arbetsgivare vid utbildning av dels redan anställd personal,
dels nyrekryterad personal. Med den beräknade omfattningen bör både
behovet av grundläggande och kompletterande utbildningar kunna tillgo-
doses såväl som behovet av orienterande insatser och allmänteoretiska
kompletteringar inför yrkesutbildningen.

Enligt riksdagsbeslutet om omorganisationen av den särskilt anordnade
arbetsmarknadsutbildningen (prop. 1984/85:59, AU9, rskr. 101) skall den
genomföras så att kostnaderna minskas med 15 % inom en period på fem
år. Vid min beräkning av medlen under anslaget har jag därför räknat bort
64,8 milj.kr. vilket motsvarar en kostnadsminskning med 3%. Jag förut-
sätter att minskningen skall återspeglas i prissättningen.

Medelsbehovet för arbetsmarknadsutbildning exkl. utbildningsbidrag
under budgetåret 1991/92 beräknar jag till 3943,7 milj.kr., varav 1082,2
milj. kr. avser ökningen med 34000 deltagare som beräknas genomgå
upphandlad utbildning som berättigar till utbildningsbidrag. I detta be-
lopp ingår även medel för bidrag till utbildning i företag och elevsocial
verksamhet i samband med arbetsmarknadsutbildning. Av de totala med-
len bör 15 milj. kr. avsättas för utbildning av såväl nyanställda som redan
anställda inom tekoindustrin. Vidare bör av medlen 10 milj. kr. avsättas
för särskilda kompetenshöjande insatser inom Blekinge län och 20 milj. kr.
för att även under budgetåret 1991/92 kunna bedriva den under inneva-
rande budgetår inledda försöksverksamheten med särskilt bidrag till ar-
betsgivare för att stödja kompetensutveckling (prop. 1989/90:150 bil.5,
AU4y, FiU40, rskr. 358).

Medlen skall också täcka den försöksverksamhet med särskilda stödin-
satser för kursdeltagare i en för sitt kön otraditionell arbetsmarknadsut-
bildning, som enligt riksdagens beslut om jämställdhetspolitiken inför
1990-talet (prop. 1987/88:105, AU 17, rskr. 364) skall pågå i fem år.

2.4.2 Arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet m. m.
Det ökade behovet av arbetsmarknadsutbildning innefattar även möjlig-
heten att utnyttja platser inom det reguljära utbildningsväsendet. Med
hänsyn till min bedömning av arbetsmarknadsutbildningens omfattning
under våren 1991 bör utbildningsbidrag för utbildning i det reguljära

Prop. 1990/91:100

Bil. 12

74

utbildningsväsendet eller hos vissa andra utbildningsanordnare beräknas
for 899 000 veckor. Det motsvarar ca 31 000 deltagare med en genomsnitt-
lig utbildningstid på 29 veckor, dvs. 6000 fler för budgetåret 1991/92 än
jag förordade i 1990 års budgetproposition eller ca 4000 ytterligare delta-
gare per månad.

Med denna genomsnittliga utbildningstid bör behovet tillgodoses av
utbildningsbidrag för utbildning i det reguljära utbildningsväsendet som
for närvarande kan förutses för främst arbetshandikappade, flyktingar och
invandrare och lokalt bunden arbetskraft. Minst hälften av utbildningsvo-
lymen skall förbehållas sökande med arbetshandikapp.

Jag är inte beredd att tillstyrka AMS förslag om att utbildningsplatser för
arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet skall få upp-
handlas på samma sätt som den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbild-
ningen.

AMS har även föreslagit att styrelsen skall få i uppdrag att gemensamt
med universitets- och högskoleämbetet och socialstyrelsen utreda förut-
sättningarna för att anordna högskolestudier som arbetsmarknadsutbild-
ning.

Denna möjlighet finns redan i dag om utbildningen bl. a. inte omfattar
mer än 40 veckor och är inriktad mot näringslivet, samt för flyktingar och
andra invandrare som behöver kompletterande utbildning. Enligt min
uppfattning bör inte utvidgade möjligheter ges till högskolestudier inom
ramen för arbetsmarknadsutbildningen. Jag är därför inte beredd att till-
styrka AMS förslag.

2.4.3 Bidrag till utbildning i företag m.m.

Som jag tidigare har nämnt har medlen för bidrag till utbildning i företag
beräknats tiilsammans med medlen för särskilt anordnad arbetsmarknads-
utbildning (avsnitt 2.4.1). För att underlätta omställningsprocessen på
arbetsmarknaden och avhjälpa den brist på arbetskraft, som trots en
minskad efterfrågan, finns inom delar av den konkurrensutsatta sektorn är
det min uppfattning att stödformen bidrag till utbildning i företag bör få
en starkare inriktning på nyrekrytering av arbetskraft.

Det är enligt min mening bra om denna möjlighet kan öppnas redan
under innevarande budgetår. Jag kommer därför senare i dag att föreslå
regeringen att AMS under våren 1991, som en försöksverksamhet, får rätt
att lämna bidrag till utbildning av nyanställda vid expansiva företag med
uttalad brist på arbetskraft enligt de regler som i övrigt gäller för bidrag till
utbildning i företag.

Enligt nuvarande regler är denna möjlighet begränsad till nyanställning-
ar inom vårdområdet och tillverkningsindustrin samt generellt vid anställ-
ning av flyktingar och invandrare. Den nu föreslagna försöksverksamheten
bör få fortsätta under nästa budgetår.

AMS har föreslagit att den under innevarande budgetår inledda för-
söksverksamheten (prop. 1989/90:150 bil. 5, AU4y, FiU40, rskr. 358)
med särskilt bidrag till arbetsgivare för att stödja kompetensutveckling
skall permanentas, om försöket faller väl ut. Jag är inte nu beredd att ta

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

75

ställning till förslaget. Däremot anser jag att försöksperioden bör utsträc- Prop. 1990/91: 100
kas till att omfatta även budgetåret 1991/92 för att få tillfredsställande Bil. 12
underlag för en framtida bedömning. Jag vill erinra om den projektverk-
samhet som pågår i Blekinge län för kompetenshöjande insatser i arbetsli-
vet till vilken AMS har beviljats 30 milj. kr. under en treårsperiod. Jag har
tidigare (avsnitt 2.4.1) beräknat medel för dessa verksamheter.

2.4.4 Elevsocial verksamhet

Den elevsociala verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen består
av två delar. Dels den hälsovårdande och kurativa verksamheten som
bedrivs som uppdragsverksamhet av AMU-gruppen och upphandlas till-
sammans med utbildningen, dels boendeservice till kursdeltagarna vilken
AMS själv svarar för. Som jag har nämnt i det föregående ingår medel för
den elevsociala verksamheten i beräkningen av medel för särskilt anord-
nad arbetsmarknadsutbildning.

AMS fick i april 1989 i uppdrag av regeringen att avveckla sitt boende-
ansvar och den boendeservice som bedrivs i samband med arbetsmark-
nadsutbildning. Av den delrapport som AMS inkommit med i februari
1990 framgår att de nedskärningar som ålagts arbetsmarknadsverket un-
der budgetåret 1990/91 i stort sett har kunnat uppnås. AMS bedömer
emellertid att ett årligt behov av ca 16 milj. kr. kommer att kvarstå för
boendeservice. Det är medel som behöver användas för att täcka garanti-
hyror för reserverade bostäder och kostnader i vissa län där en total
avveckling inte kan ske på grund av t. ex. handikappbostäder och situatio-
nen på bostadsmarknaden.

AMS framhåller i sin delrapport att traktamentet för den som deltar i
utbildning utanför hemorten fortlöpande bör räknas upp i takt med höj-
ningarna på hyresmarknaden. Vidare föreslås att ett tilläggstraktamente
skall utgå när den faktiska hyran överstiger 1 450 kr. per månad. Jag delar
AMS uppfattning att kursdeltagarna bör få skälig ersättning för sitt boende
utanför hemorten. Därför föreslår jag en höjning av traktamentsbeloppet
från 90 till 98 kr. per dag. Jag är däremot inte beredd att tillstyrka förslaget
om ett tilläggstraktamente för hyreskostnader som överstiger en viss nivå.

Jag räknar med att den fortlöpande avvecklingen av boendeservicen
även under budgetåret 1991/92 kommer att medföra både ökade hyresin-
täkter och minskade personalkostnader som täcker traktamentshöjningen.
Vid min beräkning av medlen för AMS boendeservice har jag därför
räknat av 7,6 milj. kr. under detta anslag, samt 3,3 milj. kr. under anslaget
B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Nordkalottens AMU-center ombildas fr. o. m. den 1 januari 1991 till
Stiftelsen Utbildning Nordkalotten (prop. 1990/91:2, AU14, rskr. 28).
Detta innebär bl. a. att den elevsociala verksamheten inte längre skall
betalas från anslaget för arbetsmarknadsutbildning. Jag har därför inte
beräknat medel för elevsocial verksamhet vid stiftelsen under detta anslag.

Det totala medelsbehovet för elevsocial verksamhet under nästa budget
år beräknar jag till 46,1 milj. kr.

76

2.4.5 Utbildningsbidrag

Innan jag går in på mina beräkningar av medelsbehovet for utbildnings-
bidrag vid arbetsmarknadsutbildning under nästa budgetår vill jag erinra
om att regeringen nyligen har fastställt nivåerna för utbildningsbidragen
för år 1991. Ersättningarna har därvid anpassats till löneutvecklingen för
vuxna arbetare inom egentlig industri. Utbildningsbidraget är under år
1991 högst 543 kr. för den som är berättigad till ersättning från erkänd
arbetslöshetskassa. För den som är lägst 20 år och inte har rätt till ersätt-
ning från arbetslöshetskassa är bidraget 326 kr. I övriga fall är bidraget 230
kr.

Jag har nyss föreslagit en höjning av traktamentsbeloppet som kan utgå
till deltagare i arbetsmarknadsutbildning utanför hemorten med 8 kr. till
98 kr. per dag. Kostnaden härför uppgår till 9,6 milj. kr.

AMS har föreslagit att den försöksverksamhet med stimulansbidrag vid
viss arbetsmarknadsutbildning som har inletts under innevarande budget-
år (prop. 1989/90: 150 bil. 5, AU4y, FiU40, rskr. 358) skall permanentas,
om försöket faller väl ut. Jag är inte beredd att ta ställning till detta förrän
verksamheten har utvärderats. Däremot anser jag att försöksperioden bör
utsträckas till att omfatta även nästa budgetår. Jag beräknar kostnaden för
försöksverksamheten till oförändrat 30 milj. kr.

Den totala kostnaden för utbildningsbidrag, inkl, traktamentshöjningen
och stimulansbidraget till deltagare i arbetsmarknadsutbildning beräknar
jag till 4658,6 milj.kr. under nästa budget år. Antalet deltagare i arbets-
marknadsutbildning med utbildningsbidrag har jag då beräknat till
116000 i särskilt anordnad utbildning med en genomsnittlig utbildnings-
tid om 17 veckor och 31 000 deltagare i utbildning i det reguljära utbild-
ningsväsendet med en genomsnittlig utbildningstid om 29 veckor.

Jag föreslår vidare att utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbild-
ning och yrkesinriktad rehabilitering avseende de personer som uppfyller
medlems- och arbetslöshetsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringslagen finan-
sieras med arbetsgivaravgifter (arbetsmarknadsavgiften). Kassamed-
lemmar som deltar i arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabili-
tering erhåller utbildningsbidrag med samma belopp som arbetslöshetser-
sättningen. Statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen finansieras genom
arbetsmarknadsavgiften. Utbildningsbidragen bör därför finansieras i
samma ordning som arbetslöshetsersättningen vilket medför minskad be-
lastning på statsbudgeten. De medel, 1951,2 milj, kr., som jag beräknar för
utbildningsbidrag till personer som uppfyller medlems- och arbetsvillko-
ren i arbetslöshetsförsäkringslagen, bör därför överföras från influtna ar-
betsmarknadsavgifter eller den s. k. arbetsmarknadsfonden till inkomstti-
tel 1251. Beloppet inkluderar de 500 milj. kr. som angavs i regeringens
skrivelse till riksdagen (skr. 1990/91:50) om åtgärder för att stabilisera
ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna. Förslaget
kräver ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter. Jag återkommer till
den närmare utformningen av lagen under anslaget C 1. Arbetarskyddssty-
relsen och yrkesinspektionen. Lagförslaget finns i underbilaga 12.1.

Jag har tidigare under anslaget Bl. Arbetsmarknadsverkets förvalt-

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

77

ningskostnader föreslagit kraftigt utökade jobb-sökar-aktiviteter. Kostna- Prop. 1990/91: 100
derna för dessa och för den ökade omfattningen på arbetsmarknadsutbild- Bil. 12
ningen (inkl, utbildningsbidrag) och bidrag till utbildning i företag beräk-
nar jag till sammanlagt 3 040 milj. kr. Härav bör ca 700 milj. kr. finansieras
genom reserverade medel vid ingången av nästa budgetår. Dessutom bör
692,4 milj, kr., som avser utbildningsbidrag till de av dessa tillkommande
deltagare som uppfyller medlems- och arbetsvillkoren i arbetslöshetsför-
säkringslagen, finansieras i samma ordning som jag nyss har föreslagit i
fråga om övriga kassaberättigade. Återstående 1 647,6 milj. kr. bör finansi-
eras genom en engångsvis särskild disposition av medel i den s. k. arbets-
marknadsfonden.

Mitt förslag om denna engångsvisa disposition kräver särskilt stöd i lag.
Ett förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialav-
gifter har upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet. Förslaget bör
fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 12.1. Jag har i denna
fråga samrått med chefen för socialdepartementet.

2.5 Vidgad arbetsprövning

Utbildningsbidrag vid vidgad arbetsprövning (VAP) som beviljas arbetssö-
kande genom beslut direkt av arbetsförmedlingen bör även för nästa
budgetår beräknas för ca 4000 deltagare. Verksamheten skall vara riktad
främst till arbetshandikappade sökande och omfatta högst fyra veckor. Jag
beräknar kostnaderna för dessa utbildningsbidrag till 27,1 milj. kr.

2.6 Beredskapsarbeten

Under föregående budgetår fortsatte antalet personer i beredskapsarbete
att minska, från drygt 11 600 personer i genomsnitt per månad budgetåret
1988/89 till knappt 8 300 personer budgetåret 1989/90. Jämfört med bud-
getåret 1983/84, när antalet var som högst, har det skett en minskning med
ca 48 200 personer.

I början på 1970-talet var investeringsarbeten och arbeten inom natur-,
skogs- och fornvård det vanligaste. Sedan dess har andelen sådana arbeten
minskat successivt, medan andelen dagsverksbilliga arbeten inom tjänste-
sektorn har ökat kraftigt. Andelen investeringsarbeten har fortsatt att
minska under budgetåret 1989/90 medan beredskapsarbeten inom natur-,
skogs- och fornvård har haft en oförändrad andel samtidigt som andelen
beredskapsarbeten inom tjänstesektorn har fortsatt att öka. Föregående
budgetår uppgick andelen investeringsarbeten till 3%, beredskapsarbeten
inom natur-, skogs- och fornvård till 17% och övriga arbeten till 80%.

Beredskapsarbetenas förändrade sammansättning har inneburit att kost-
naden per sysselsättningsdag, dvs. statsbidragskostnad per dagsverk, har
hållits i stort sett oförändrad under en följd av år. I fasta priser har
kostnaderna minskat från 788 kr. budgetåret 1980/81 till 637 kr. budget-
året 1989/90.

Under senare år har det skett en minskning av omsättningen i bered-
skapsarbete. Detta har bl. a. medfört att den genomsnittliga tid en person

78

befinner sig i beredskapsarbete har ökat. Under budgetåret 1989/90 hade i Prop. 1990/91: 100
genomsnitt en knapp fjärdedel av de kvarstående i beredskapsarbete varit Bil. 12
mer än sex månader i åtgärden. Knappt 40% av dem som lämnat ett
beredskapsarbete fick under föregående budgetår ett arbete eller påbörjade
en arbetsmarknadsutbildning. Detta är en lägre andel än bland övriga
åtgärder. Andelen har dock ökat något under senare år.

Beredskapsarbetenas konjunkturanpassning har fungerat tillfredsstäl-
lande. Till detta kommer också att kostnaderna per person i beredskapsar-
bete, i reala termer, har minskat. Den sjunkande omsättningen i åtgärden
och det faktum att förhållandevis få personer, som lämnat åtgärden, erhål-
ler arbete eller arbetsmarknadsutbildning kan till viss del bero på att
beredskapsarbetena allt mer har kommit att inriktas mot sökandegrupper
som har svårt att få ett ordinarie arbete.

Samtidigt som jag stödjer AMS förslag till ändrad inriktning av bered-
skapsarbetena anser jag, med anledning av de nu redovisade uppgifterna,
att det är nödvändigt att effektiviteten i åtgärden ökar samt att beredskaps-
arbetena används restriktivt. En ökad effektivitet i syfte att motverka
inlåsningseffekter, kan uppnås genom att jobb-sökar-aktiviteter i ökad
utsträckning kombineras med åtgärden. Dessutom är det viktigt att bered-
skapsarbeten med höga dagsverkskostnader, som exempelvis investerings-
arbeten, undviks i största möjliga utsträckning. En restriktiv användning
innebär att åtgärden väljs först när arbetsförmedling, utbudsstimulerande
åtgärder samt andra lämpliga insatser har prövats.

För innevarande budgetår har anvisats 1 435 milj. kr. till beredskapsar-
beten m. m. Av dessa medel disponerar regeringen 50 milj. kr.

För nästa budgetår har jag beräknat kostnaderna för beredskapsarbeten
m.m. till 1 555 milj.kr., vilket efter prisomräkning innebär oförändrade
resurser jämfört med innevarande budgetår. Medlen beräknas motsvara
en volym om ca 1,8 miljoner sysselsättningsdagar.

2.7 Rekryteringsstöd

Kostnaderna för rekryteringsstödet har minskat kontinuerligt under de
senaste åren och uppgick budgetåret 1989/90 till 250 milj. kr. Antalet
personer i arbete med rekryteringsstöd har successivt minskat från knappt
20000 personer under budgetår 1984/85 till ca 2 100 personer i genomsnitt
per månad under budgetåret 1989/90.

Minskningen av antalet rekryteringsstöd beror i första hand på att
åtgärdens volym har anpassats till det förbättrade arbetsmarknadsläget.
En del av nedgången beror dock på ändringar av stödets utformning under
senare år.

Jag instämmer i AMS principiella bedömning av rekryteringsstödet.
Åtgärdens andel av lönekostnaden bör ändras från alltid 50% till högst
50%. Jag är däremot inte beredd att tillstyrka AMS förslag att stödet skall
kunna utnyttjas generellt efter tre månaders arbetslöshet. Vad gäller AMS
förslag att rekryteringsstöd bör införas som komplement till avtalade in-
skolningsplatser anser jag att det inte finns någon anledning till regeländ-

79

ringar, eftersom denna möjlighet i princip redan existerar med nu gällande
regler.

Jag har inte beräknat några särskilda medel for rekryteringsstödet. Jag
har i stället tagit hänsyn till medelsbehovet for åtgärden vid beräkningen
av medel för beredskapsarbeten m. m. (avsnitt 2.6).

2.8 Otraditionella insatser

RRV har genomfört en förvaltningsrevision av arbetsmarknadsverkets
hantering av den friare resursanvändning som införandet av medlen för
otraditionella insatser har inneburit. RRV konstaterar att det är svårighe-
ter förknippade med att ha två parallella system; dels åtgärder som styrs
med regler och anslagsramar, dels de icke traditionella insatserna som
innebär en friare resursanvändning styrd genom mål och resultatkrav. Ett
regelorienterat arbetssätt genomsyrar fortfarande arbetsförmedlingsorga-
nisationen. Men RRV har även kunnat se att införandet av medlen för
otraditionella insatser har haft en positiv effekt på arbetsförmedlingens
arbetssätt.

Vid granskningen har framkommit att AMS inte har utarbetat någon
övergripande strategi för användning och uppföljning av medlen för otra-
ditionella insatser. Den interna informationen och implementeringen
inom arbetsmarknadsverket har dessutom varit bristfällig. Vid fördelning-
en av medel till olika aktiviteter har inte den beräknade sysselsättningsef-
fekten varit styrande.

Den största andelen av medlen har gått till orts- och företagsförstärkan-
de åtgärder medan endast en mindre del har gått till fördjupat förmed-
lingsarbete och gruppaktiviteter. En stor del av medlen har använts för att
täcka kostnader av förvaltningskaraktär.

Den friare resursanvändning som varit möjlig genom medlen för otradi-
tionella insatser har givit värdefulla erfarenheter och jag förutsätter att
AMS tar hänsyn till RRV:s påpekanden i det fortsatta arbetet.

Jag anser dock att behovet av dessa medel väsentligen minskar i och
med den förenkling av anslagsstrukturen, som jag föreslår för nästkom-
mande budgetår. Detta kommer att innebära ökade möjligheter för arbets-
marknadsverket till flexibilitet och effektivare resursanvändning. Förut-
sättningarna för individanpassning av de arbetsmarknadspolitiska insat-
serna kommer därmed att öka.

Vissa resurser bör dock avsättas för att stimulera nytänkande och kre-
ativitet. Jag beräknar behovet av dylika medel till 60 milj. kr. varav rege-
ringen bör disponera 10 milj. kr. Sistnämnda belopp ersätter de 15 milj. kr.
som regeringen disponerar under innevarande budgetår för försöksverk-
samhet med sysselsättningsskapande åtgärder. Försöksverksamheten har
framförallt varit inriktad på projekt som syftar till att skapa sysselsättning
för kvinnor på landsbygden men även till ungdoms-, rehabiliterings- och
flaskhalsprojekt.

Dessa ej regelstyrda medel skall användas för förnyelse av arbetsmeto-
derna inom förmedlingsorganisationen och av de arbetsmarknadspolitiska

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

80

åtgärderna. Inriktning på åtgärderna skall avse insatser utifrån den arbets- Prop. 1990/91: 100
sökande individens behov.                                             Bil. 12

Endast en viss mindre del bör användas för projektledning och kostna-
der av förvaltningskaraktär i samband med specifika projekt. Med den
inriktning av medlen på insatser utifrån individernas behov, som jag
föreslår, stödjer jag helt AMS förslag att medlen bör få användas för
insatser för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden.

Av de medel som disponeras av regeringen bör en del av reserverade
medel få avse insatser för utvecklingen av arbetsmarknadspolitiken i Öst-
och Centraleuropa.

2.9 Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

Den 1 juli 1988 inleddes en treårig försöksverksamhet i Norrbottens län,
som innebär att inte bara arbetslösa utan även personer som riskerar
arbetslöshet kan beviljas bidrag för att starta egen verksamhet. Dessutom
kan bidraget beviljas arbetstagare som har arbete och inte löper risk att bli
arbetslösa, i de fall arbetsförmedlingen får återbesätta den plats som
bidragstagaren lämnar, med en person som är anmäld arbetslös på förmed-
lingen.

Fr. o. m. den 1 juli 1990 utvidgades försöksverksamheten till att även
omfatta Jämtlands län under två år.

Utvärderingen av försöksverksamheten i Norrbottens län görs av hög-
skolan i Luleå. I en preliminär delrapport konstateras bl. a. att bidraget är
mycket värdefullt i startskedet men att sex månader är för kort tid framför
allt för företagare med konsultverksamhet. Ett förslag som framförs är att
bidraget borde utbetalas under något längre tid med successiv avtrappning
av bidragsbeloppets storlek. Många företagare anser att bidraget bör vara
frikopplat från fackföreningstillhörighet och vara lika stort för alla. Upp-
följningen av stödet ansågs också vara bristfällig.

Jag anser att bidraget är ett bra och nödvändigt komplement till övriga
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Bidraget bör i avvaktan på utvärderingen av den pågående försöksverk-
samheten vara kvar hos arbetsmarknadsverket och ha samma omfattning
som hittills. Jag beräknar behovet till 109 milj. kr. inkl, pris- och löneupp-
räkning.

2.10 Insatser för flyktingar och invandrare

Antalet utomnordiska medborgare i Sverige har ökat kraftigt de senaste
åren. Mellan åren 1985 och 1989 ökade antalet med 41 700 i hela befolk-
ningen eller med 30% enligt AKU. Arbetsförmedling och arbetsmarknads-
institut har lyckats öka antalet i utbildning eller arbete placerade utomnor-
diska medborgare i högre takt än denna del av befolkningen har ökat.
Antalet utomnordiska invandrare som placerats i arbete eller utbildning
har bara under de två senaste åren ökat med 20%.

6 Riksdagen 1990/91. 1 sand. Nr 100. Bilaga 12

Antalet utomnordiska medborgare placerade i arbete eller utbildning, helår

1987/88                1988/89           1989/90

19 400                   21 900             23 200

Under budgetåret 1989/90 har AMS disponerat 122 milj. kr. till särskil-
da insatser för flyktingar och invandrare. Dessa medel har inneburit vidga-
de möjligheter för arbetsförmedlingen att sätta in åtgärder utifrån den
enskilde flyktingens eller invandrarens förutsättningar och arbetsmarkna-
dens behov.

Ett effektivt hjälpmedel har varit s. k. förhöjt rekryteringsstöd. Trots
detta har stödet använts i begränsad omfattning. Ungefär 1 000 utländska
medborgare har placerats i arbete med hjälp av stödet, vilket är en ökning
med 800 mot året innan. Bristande flexibilitet inom svenskundervisningen
har angetts som ett avgörande hinder.

Målet för budgetåret 1989/90 att 6000 fler flyktingar och invandrare
skulle få arbete eller utbildning genom arbetsförmedlingen har endast
uppnåtts till hälften.

Utomnordiska medborgare slussas i stor utsträckning in på arbetsmark-
naden via arbetsmarknadspolitiska insatser, vilket beror på att behovet av
information och vägledning om förhållandena på svensk arbetsmarknad är
större än för övriga sökande. Allt fler arbetsförmedlingar anvisar flyktingar
till beredskapsarbete på halvtid kombinerat med grundläggande svenskun-
dervisning för invandrare. Detta har visat sig vara ett bra sätt för invand-
rarna att få arbetslivserfarenhet och referenser från en svensk arbetsplats.

Andelen utomnordiska medborgare i arbetsmarknadsutbildning har
ökat under året och är för närvarande 20%. Även inriktningen på utbild-
ningarna har förändrats. Fler kurser har påbörjats där flyktingarnas och
invandrarnas tidigare kompetens tas tillvara. Några länsarbetsnämnder
har lyckats träffa avtal med företag om s. k. jobbgaranti, dvs. företagen
förbinder sig att anställa invandrare efter genomförd arbetsmarknadsut-
bildning.

Utvecklingen av yrkesprövningen (YP1) har visat sig vara ett effektivt
instrument. Under budgetåret 1989/90 har ca 200 personer yrkesprövats
främst vid olika gymnasieskolor.

De insatser som görs av arbetsförmedlare på flyktingförläggningar har
haft stor betydelse. Ca 10% av de 10400 vuxna flyktingarna som flyttade
till en kommun under år 1989 flyttade till arbete eller utbildning. Det har
även visat sig tidsbesparande att redan på förläggningen starta en vägled-
ningsprocess och preliminär planering av inträdet på arbetsmarknaden.

Trots vissa förbättrade placeringsresultat har arbetskraftsdeltagandet
bland utomnordiska medborgare stadigt sjunkit under 1980-talet.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

Andel i arbetskraften (°/o)

	1980	1985	1989
Utomnordiska	77,4	71,8	68,7
medborgare
Hela befolkningen	81,5	82,6	84,5

16—64 är

82

Regeringen har givit högskolan i Växjö i uppdrag att beskriva invandrar-
nas situation på arbetsmarknaden.

Det har skett betydande förändringar i invandrarnas relativa sysselsätt-
ningsläge de senaste 15 åren. Under 1950- och 1960-talen hade invandrar-
na högre förvärvsintensitet än den svenska befolkningen. Arbetslöshetsta-
len låg på ungefär samma nivå for invandrare och svenskar. Nyanlända
invandrare kom snabbt in på arbetsmarknaden.

Många invandrargrupper som anlänt under 1980-talet har däremot en
påfallande svag anknytning till arbetsmarknaden.

Det kan vara förklarligt att det tar en viss tid för nyanlända flyktingar att
komma ut på arbetsmarknaden. Men det är knappast acceptabelt att de
invandrare som anlände till Sverige i början av 1980-talet fortfarande efter
ett årtionde, som utmärkts av en ihållande högkonjunktur, har en svag
anknytning till arbetsmarknaden.

Regeringen har tagit initiativ till fortsatt forskning för att få orsakerna
till det sjunkande arbetskraftsdeltagandet och den ökande arbetslösheten
bland invandrare belysta.

AMS anser att en av de främsta orsakerna till att målet, att placera 6 000
fler utländska medborgare i arbete eller utbildning, inte har uppnåtts är att
en del länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar inte har avdelat tillräck-
ligt med personal för att få genomslag för prioriteringen av målgruppen.
Det har också tagit tid att få igång användningen av de särskilda åtgärds-
medlen för invandrare och flyktingar liksom aktiva förmedlingsinsatser
redan under den grundläggande svenskundervisningen för invandrare.

I en del fall har målsättningen att snabbt minska antalet boende på de
statliga flyktingförläggningarna inte sammanfallit med förmedlingens strä-
van att placera flyktingar i arbete eller utbildning på orter med efterfrågan
på arbetskraft. Sådana målkonflikter bör dock kunna undvikas genom den
gemensamma överenskommelse som SIV och AMS träffade i maj 1990
och som innebär en tydligare markering av arbetslinjen.

Mot bakgrund av högskolans rapport och AMS redovisning finns det all
anledning att nu ägna mer uppmärksamhet åt invandrarnas situation på
arbetsmarknaden. Uppskattningsvis kommer årligen ca 40000 — 50000
flyktingar och nära anhöriga till flyktingar och invandrare att bosätta sig i
Sverige de närmaste åren. Den förväntade tillströmningen liksom de låga
arbetskraftstalen och den höga arbetslösheten bland vissa utländska med-
borgare kräver en utökad och intensiv arbetsinsats från förmedlingens sida
i samarbete med kommunernas socialförvaltningar och anordnare av
grundläggande svenskundervisning för invandrare. Denna samverkan bör
ske i de former som angetts i och med riksdagens beslut våren 1990 om ett
samordnat flyktingmottagande (prop. 1989/90: 105, SfU21, rskr. 281)

Målet att fler utländska medborgare skall placeras i arbete eller utbild-
ning kvarstår trots en försämring av läget på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsverket har under de senaste åren påbörjat ett utveck-
lingsarbete för att anpassa metoder och åtgärder till invandrarnas behov.
Detta arbete bör intensifieras och erfarenheter snabbare än hittills spridas
och tillämpas i hela organisationen. Det är angeläget att utvecklingen av
det ADB-baserade informationssystemet ”Kunskapsbanken” fortsätter.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

83

Denna information kan verksamt bidra till ett effektivare resursutnytt- Prop. 1990/91: 100
jande. Resultaten från de genomförda yrkesprövningarna visar t. ex. att Bil. 12
antalet kursveckor kan minskas väsentligt, då varje invandrare kan ges
exakt den kompletterande yrkesutbildning som är nödvändig för att få en
fast förankring på den svenska arbetsmarknaden.

När det schabloniserade ersättningssystemet till kommunerna för flyk-
tingmottagningen träder i kraft vid årsskiftet 1990— 1991 är det av största
vikt att arbetsförmedlingen har handlingsberedskap för att både personellt
och på åtgärdssidan kunna svara upp mot de krav som ett utökat samarbe-
te med kommunen kommer att ställa.

Den prioritering av flyktingar och invandrare som sker i riktlinjerna för
arbetsmarknadsverket måste på ett bättre sätt än hittills få genomslag i
hela förmedlingsorganisationen och komma till uttryck i planerna för
utnyttjandet av ordinarie resurser.

Jag förmodar att en bidragande orsak till framför allt flyktingarnas
svårigheter att få förankring på arbetsmarknaden beror på okunnighet,
attityder och fördomar hos både blivande arbetskamrater och arbetsgiva-
re. Det är angeläget att parterna här tar sitt informationsansvar. Dessutom
behöver all personal inom arbetsmarknadsverket få möjlighet till utbild-
ning i invandrarkunskap och träning i att bemöta negativa attityder till
invandrare i arbetslivet.

För nästa budgetår beräknar jag 140 milj. kr. för särskilda insatser för
flyktingar och invandrare.

2.11 Inskolningsplatser

Antalet ungdomar i åldern 18—19 år sysselsatta inom ramen för den s. k.
ungdomsgarantin har minskat från 26000 i ungdomslag budgetåret
1985/86 till 4250 i ungdomslag/inskolningsplatser budgetåret 1989/90.

AMS har i rapporten ”Utvärdering av de arbetsmarknadspolitiska åtgär-
derna för 18—19-åringar, perioden 1 juli 1989 —30 juni 1990”, redovisat
en utvärdering av det nya åtgärdssystemet som infördes den 1 juli 1989.
Detta innefattar intensifierade förmedlingsinsatser med jobb-sökar-aktivi-
teter mot den reguljära arbetsmarknaden samt vid behov inskolningsplat-
ser enligt avtal alternativt s. k. särskilda inskolningsplatser.

Enligt AMS har de flesta förmedlingar kunnat erbjuda samtliga eller
flertalet arbetssökande ungdomar i åldern 18—19 år jobb-sökar-aktivite-
ter. Insaterna har gett gott resultat. Fler ungdomar har fått reguljärt arbete
och detta snabbare än om insatserna inte hade gjorts.

Av AMS rapport framgår att under perioden den 1 juli 1989 —den 30
juni 1990 har drygt 4000 ungdomar, ungefar lika andel pojkar som flickor,
börjat på avtalad inskolningsplats. Av dessa hade 78% någon form av
gymnasial utbildning. Hos enskilda arbetsgivare var pojkarna i viss majo-
ritet, medan flickorna inte oväntat besatte flertalet (72%) av platserna i
stat, kommun och landsting.

Enligt AMS rapport fick 78% av ungdomarna arbete på den reguljära
arbetsmarknaden efter arbete på avtalad inskolningsplats. Av dessa fick
61% arbete hos den arbetsgivare där de tidigare haft inskolningsplats.

84

Detta visar att målet för åtgärderna uppnås för en stor andel av ungdomar-
na. För att ytterligare påskynda och underlätta och därigenom öka ung-
domarnas övergång till reguljärt arbete är det enligt min mening viktigt att
förmedlingarna kontinuerligt följer upp de ungdomar, som anvisats arbete
på avtalade inskolningsplatser.

Nära 4 500 ungdomar, varav 58% flickor och 42% pojkar, anvisades till
särskild inskolningsplats under redovisningsperioden. Av dessa hade 15%
arbetshandikapp.

Totalt 41 % av de ungdomar som lämnade ungdomslag/särskild inskol-
ningsplats budgetåret 1989/90 fick arbete. Nära 10% fortsatte till utbild-
ning, arbetsmarknadsinstitut eller beredskapsarbete medan nära 30% blev
arbetslösa. Av de arbetshandikappade ungdomarna fick 41 % arbete varav
10% med lönebidrag. Färre än av övriga ungdomar, drygt 20%, blev
arbetslösa medan en större andel av dem gick till ny åtgärd.

Beträffande de handikappade ungdomarna har länsarbetsnämnderna
enstämmigt omvittnat att speciellt de särskilda inskolningsplatserna har
stor betydelse. I synnerhet ungdomar med grava fysiska handikapp skulle
utan dessa platser inte ges möjlighet till kontakt med arbetslivet. Samma
gäller för intellektuellt handikappade ungdomar som behöver en lång tids
introduktion i arbetslivet.

Vidare bedömer länsarbetsnämnderna att flickorna har en svårare situa-
tion än pojkarna vid övergången från skola till arbetsliv, främst beroende
på utbildningsval. Flickorna har oftare tillfälliga arbeten, kortare deltids-
arbeten och högre deltidsarbetslöshet.

Jag kan utifrån AMS utvärdering av det nya åtgärdssystemet för 18 — 19-
åringar konstatera att ungdomarna snabbare och i ökad omfattning har
fått reguljärt arbete genom den intensifierade platsförmedlingen med bl. a.
jobb-sökar-aktiviteter.

Samtidigt framgår av AMS rapport att svårigheten att få fram avtalade
inskolningsplatser varit betydande. Mycket arbete har fått läggas ned på
att få fram dessa platser. Tillgången har varit otillräcklig såväl inom den
privata som den offentliga sektorn.

Jag vill därför erinra om att företrädare för arbetsmarknadens parter
inom den offentliga sektorn inom AMS styrelse, liksom i sina remissvar, i
beredningsarbetet med proposition 1988/89:109 om ny inriktning av ar-
betsmarknadspolititiska åtgärder för unga, förklarat sig beredda att träffa
avtal liknande dem som träffats inom delar av näringslivet. Detta har
också skett och min bedömning är därmed att de har påtagit sig ett ansvar
för att ett tillräckligt antal inskolningsplatser finns att tillgå för de ungdo-
mar som inte kan erbjudas arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Det är också enligt min mening viktigt, att det inom det privata närings-
livet sluts kompletterande avtal, till den centrala överenskommelsen som
träffades den 18 september 1986. Detta är en förutsättning för att ett
tillräckligt antal inskolningsplatser kommer att finnas inom alla branscher.

Jag förutsätter att arbetsgivarna tar sitt ansvar för de arbetslösa ung-
domarna genom att anställa dem på avtalade inskolningsplatser, om re-
guljärt arbete ej finns att tillgå, och därmed bidrar till att underlätta deras
etablering på arbetsmarknaden.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

85

AMS föreslår att kommunerna efter medgivande av länsarbetsnämnden Prop. 1990/91: 100
får låta ungdomar med dokumenterade handikapp, som arbetar på särskil- Bil. 12
da inskolningsplatser hos kommunen, utföra arbetsuppgifter åt enskild
arbetsgivare. Jag delar AMS uppfattning att bl. a. ungdomar med social-
medicinska handikapp kan ha nytta av att komma i arbete vid småföretag.

I skola —arbete utredningens betänkande (SOU 1989:113) Ungdomars
kompetens föreslås att ungdomar, som omfattas av omsorgslagen, direkt
efter avslutad särskild skolplikt, således när de fyller 17 år, får omfattas av
arbetsförmedlingens åtgärdsansvar.

Jag delar utredningens uppfattning att arbetsmarknadpolitiska åtgärder
skall kunna erbjudas de ungdomar som har fullgjort den särskilda skolplik-
ten. Det är en förutsättning for att arbete skall kunna vara ett reellt
alternativ för dessa ungdomar, om de vill inrikta sig på arbete och uteslu-
ter utbildning som ett i tiden näraliggande valalternativ.

Jag föreslår att utvecklingsstörda ungdomar skall ha rätt till särskild
inskolningsplats i och med att skolplikten för dem upphör vid utgången av
vårterminen det kalenderår de fyller 17 år. Den övre åldersgränsen är 25 år
för dessa liksom for de ungdomar som fått sin skolgång fördröjd på grund
av varaktigt fysiskt handikapp.

Dessa förslag till ändrade regler föranleder ändring i lagen (1989:425)
om särskilda inskolningsplatser hos offentlig arbetsgivare. Ett forslag till
lag om ändring i lagen har upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet.
Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 12.1.
Lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 1991.

För nästa budgetår beräknar jag ett ökat behov av rekvirerade särskilda
inskolningsplatser från nuvarande 2 500 till 3 500. Behovsökningen är en
effekt av att målgruppen ungdomar, som arbetar på en sådan plats hos
kommunen och som får utföra arbetsuppgifter åt enskild arbetsgivare,
föreslås vidgas. För de avtalade inskolningsplatserna beräknar jag behovet
till 5 000, dvs. 1 000 färre än under innevarande budgetår. Kostnaderna
beräknar jag till 894 milj. kr. Härav bör 260 milj. kr. finansieras genom
reserverade medel vid ingången av nästa budgetår.

2.12 Arbetslöshets- och permitteringslöneersättning

Statsbidragen till arbetslöshetsföräkringen betalas inte av anslagsmedel
utan med arbetsgivaravgifter och finansieringsavgifter från arbetslöshets-
kassorna. Jag vill ändå här redovisa min bedömning av verksamheten och
kostnaderna.

Kostnaden för arbetslöshetsunderstöden har ökat kraftigt under 1980-
talet. De senaste budgetåren har kontantstödets andel av den totala kost-
naden för arbetsmarknadspolitiken varit ca 30%. Detta är en markant
ökning jämfört med mitten av 1970-talet.

Arbetslöshetsförsäkringens betydelse som stödform har ökat kraftigt
samtidigt som det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) har fått en allt
mer marginell betydelse. En förklaring till den minskade ersättningsvoly-
men för KAS hänger bl. a. samman med införandet av ungdomsgarantin,
som innebar att en viktig målgrupp för KAS föll bort.

86

Beträffande arbetslöshetsförsäkringen har ett antal faktorer bidragit till Prop. 1990/91: 100
den markanta kostnadsökningen, bl. a. ändrade utbetalningsvillkor, en Bil. 12
ökad anslutningsgrad till kassorna, utnyttjandet av försäkringen for s. k.
58,3 åringar och en stigande andel deltidsarbetslösa som uppbär kontant-
ersättning.

Det kan vidare konstateras att arbetslösheten bland arbetslöshetskassor-
nas medlemmar har varit något högre än för befolkningen totalt. Arbets-
lösheten har dock sjunkit i ungefär samma takt som för den övriga befolk-
ningen.

Jag delar AMS syn att KAS fortsättningsvis skall finansieras genom den
s. k. arbetsmarknadsavgiften. Statsbidragen till de erkända arbetslöshets-
kassorna finansieras genom arbetsmarknadsavgiften medan KAS är helt
anslagsfinansierat. De båda ersättningsformerna bör fortsättningsvis fi-
nansieras på samma sätt, dvs. via arbetsmarknadsavgiften.

Jag har tidigare (avsnitt 2.4.5) redogjort for mitt förslag att utbildnings-
bidrag avseende personer som uppfyller medlems- och arbetsvillkoren i
arbetslöshetsförsäkringslagen också skall finansieras via arbetsmarknads-
avgiften. Vidare har jag under samma avsnitt redogjort för mitt förslag till
en engångsvis särskild disposition av medel i den s. k. arbetsmarknadsfon-
den.

Jag kan inte tillstyrka AMS förslag att viss del av arbetsmarknadsavgif-
ten skall få användas för samverkansprojekt med de fackliga organisatio-
nerna och att en samordning bör ske av KAS och arbetslöshetsförsäkring-
en. Beträffande KAS-administrationen erinrar jag om att den omorganise-
rades så sent som den 1 juli 1990.

Mitt förslag i fråga om finansieringen av KAS föranleder ändring i 4
kap. 7§ lagen (1981:691) om socialavgifter. Jag återkommer till den när-
mare utformningen av lagen under anslaget C 1. Arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen. Lagförslaget finns i underbilaga 12.1.

I slutet av år 1989 tillkallade den dåvarande arbetsmarknadsministern
en arbetsgrupp för att se över vissa delar av lagen (1973:370) om arbetslös-
hetsförsäkring. Översynen skulle bl. a. omfatta de föreningsrättsliga be-
stämmelserna i lagen. Arbetsgruppen överlämnade i september 1990 sitt
betänkande (Ds 1990:66) Översyn av de föreningsrättsliga bestämmelser-
na i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring. Betänkandet remissbe-
handlas för närvarande.

Innan jag går in på mina beräkningar av medelsbehovet under nästa
budgetår vill jag erinra om att regeringen nyligen har fastställt nivåerna på
arbetslöshetsersättningarna för år 1991. Ersättningarna har därvid anpas-
sats till löneutvecklingen för vuxna arbetare inom egentlig industri. Enligt
regeringens beslut är den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen
543 kr. under år 1991. KAS lämnas under samma tid med högst 191 kr.

Kostnaderna för statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen bestäms hu-
vudsakligen av nivån på arbetslösheten bland arbetslöshetskassornas med-
lemmar och storleken på den genomsnittligt utbetalade dagpenningen. Jag
bedömer att arbetslösheten bland medlemmarna i kassorna kommer att
motsvara 7,3 dagar per medlen och år under nästa budgetår. Med denna
arbetslöshet och en genomsnittligt utbetalad dagpenning på ca 460 kr.

87

samt ca 3,6 miljoner medlemmar i kassorna beräknar jag kostnaderna for
statsbidragen under budgetåret 1991/92 till 11 346 milj. kr. efter avdrag for
finansieringsavgifter.

Vidare beräknar jag antalet stöddagar med KAS under budgetåret
1991/92 till 1,7 miljoner. Jag räknar då med att det genomsnittligt utbeta-
lade stödbeloppet kommer att uppgå till ca 172 kr. Den totala kostnaden
for KAS blir härigenom 292,2 milj. kr.

Statsbidragen till permitteringslöneersättningen betalas helt med arbets-
givaravgifter. Permitteringar till föjd av arbetsbrist hänger nära samman
med konjunkturutvecklingen men med hänsyn till utnyttjandet hittills av
denna stödform beräknar jag kostnaderna för statsbidrag till oförändrat 50
milj. kr. Detta räcker till ca 115 000 statsbidragsberättigade permitterings-
dagar. Jag har härvid räknat med oförändrat statsbidrag, dvs. 375 kr. per
dag i normalfallet och 290 kr. per dag vid väderpermittering.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels anta förslagen till

1. lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgif-
ter (avsnitt 2.4.5),

2. lagom ändring i lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplat-
ser hos offentlig arbetsgivare (avsnitt 2.11),

rfe/y

3. godkänna förslaget om utvidgad rätt till bidrag vid utbildning i
företag vid nyanställning (avsnitt 2.4.3),

4. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 11 418 687 000 kr.

B 3. AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet

1989/90 Utgift        0

1990/91 Anslag    1 000

1991/92 Förslag   1 000

AMU-gruppens främsta uppgift är att anordna arbetsmarknadsutbild-
ning på uppdrag av arbetsmarknadsverket. Därutöver får gruppen anord-
na utbildning för andra uppdragsgivare, t. ex. företag och kommuner.
Myndigheterna inom gruppen får också sälja andra tjänster och produkter
som följer av utbildningsverksamheten.

AMU-gruppens verksamhet skall finansieras genom intäkter och varje
AMU-myndighet har ansvar för det ekonomiska resultatet av sin verksam-
het.

För AMU-gruppen gäller förordningen (1988:1 076) med instruktion för
AMU-gruppen.

88

1 AMU-styrelsen

AMU-gruppens försäljning av arbetsmarknadsutbildning uppgick budget-
året 1989/90 till totalt 959000 yrkeskursveckor, vilket innebär en minsk-
ning med 6% jämfört med föregående budgetår. Försäljningen av utbild-
ning till företag ökade med 38% beräknat på intäkterna.

Jämfört med budgetåret 1989/90 kommer volymen arbetsmarknadsut-
bildning under budgetåret 1990/91 enligt AMU-styrelsens beräkning att
minska något. Vidare bedömer AMU-styrelsen att volymen kommer att
fortsätta minska under budgetåret 1991/92. Då försäljningen av arbets-
marknadsutbildning ytterst är beroende av statsmakternas beslut om an-
slag till arbetsmarknadsverket innefattar en prognos för denna försäljning
en betydande osäkerhet.

AMU-styrelsen bedömer att försäljningen av utbildning till foretag un-
der budgetåret 1990/91 kommer att öka med 35 % beräknat på intäkterna.
Försäljningen förväntas under den kommande treårsperioden öka i lägre
takt än hittills.

AMU-gruppen skall, enligt beslut av regeringen, mellan budgetåren
1986/87 och 1990/91 minska kostnaderna för arbetsmarknadsutbildning-
en med 15%. Rationaliseringsåtgärder för att uppnå detta mål under
budgetåret 1990/91 har genomförts eller är under genomförande.

De fasta kostnadernas andel av AMU-gruppens totala kostnader uppgår
till 65%. Den höga andelen fasta kostnader innebär i sig att en minskning
av utbildningsvolymen ger en snabb ökning av kostnaderna per produ-
cerad enhet. Trots en minskad volym av arbetsmarknadsutbildning sedan
budgetåret 1987/88 har det genomsnittliga kursveckopriset, i fasta priser
räknat, legat relativt konstant. Den gynnsamma prisutvecklingen är bl. a.
en följd av den ökade försäljningen av övrig utbildning. Denna innebär en
avlastning av fasta kostnader som annars skulle bäras av arbetsmarknads-
utbildningen.

AMU-gruppens strävan är att bringa ned de fasta kostnaderna så långt
möjligt. Gruppen genomför ett omfattande omställningsarbete vilket i
första hand berör personalen, som minskas och omorganiseras, och loka-
lerna. Varje länsmyndighet utarbetar inför den kommande treårsperioden
ett rationaliseringsprogram.

En betydande överkapacitet föreligger i form av lokaler som övertogs
vid bildandet av AMU-gruppen och som inte behövs för arbetsmarknads-
utbildningen. Den årliga hyran för dessa lokaler uppgår till totalt ca 50
milj. kr. Arbete pågår för att avveckla eller hyra ut lokalerna i andra hand.

Ett sätt att mäta flexibiliteten i verksamheten kan vara att AMU-grup-
pen förmår anordna av länsarbetsnämnden önskad utbildning. AMU-
styrelsen har inte kännedom om något fall där detta inte har kunnat ske.
AMU-styrelsen beräknar att AMU-gruppen har förutsättningar för att
fördubbla antalet kursdeltagare genom bl. a. tillfälliga förhyrningar och
korttidsanställning av personal. Inom AMU-gruppen pågår ett fortlöpande
arbete för att utveckla flexibiliteten vad avser utbildningens innehåll.
Kursplanerna har utvecklats från att reglera timplaner m. m. till att i högre
grad beskriva mål och kompetenskrav. Flertalet kursplaner har modulin-
delats.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

AMU-styrelsen har fastställt mål och strategier för verksamheten. Där-
vid har konkreta mål satts upp vad gäller försäljningen, utbildningens
kvalitet, produkt- och personalutveckling, m. m. Vidare har ekonomiska
resultatmål satts upp.

Enligt AMU-styrelsens bedömning kommer köpen av arbetsmarknads-
utbildning under treårsperioden och i ett längre perspektiv att präglas av
krav på beredskap att snabbt kunna öka eller minska utbildningsvolymen
och på en större anpassning till olika gruppers behov. Försäljningen av
övrig utbildning kommer att påverkas av bl. a. ökade satsningar på kompe-
tensutveckling i arbetslivet och rehabiliteringsinsatser inom ramen för
socialförsäkringen.

För att möta den framtida efterfrågan på såväl arbetsmarknadsutbild-
ning som övrig utbildning krävs bl. a. utvecklingsarbete för att i högre grad
kunna anpassa och ”skräddarsy” utbildningens innehåll utifrån individer-
nas och arbetsmarknadens behov. Pedagogik och metoder måste tas fram
som i högre grad knyter an till vuxna. Dessutom bör åtgärder vidtas för att
få en större flexibilitet vad gäller förläggningen av utbildningen i tid och
rum. Utvecklingsarbetet kring utbildningen och AMU-gruppens ekono-
miska villkor förutsätter vidare ett fortsatt arbete för att effektivisera
resursutnyttjandet. Beträffande lokaler och utrustning kan detta uppnås
t. ex. genom ”saxning” i utnyttjandet men också genom användning av
tillfälliga lokaler. En ökad flexibilitet vad gäller personalen fås genom
organisering i arbetslag och tillfälliga anställningar.

Möjligheterna till samverkan med andra utbildningsanordnare måste
prövas i större utsträckning. AMU-styrelsen vill förorda en samverkan
kring lokaler och utrustning. En möjlighet är att en av utbildningsanord-
narna eller utomstående part, t. ex. en kommun, tillhandahåller lokaler
och viss utrustning som utbildningsanordnarna hyr. När det gäller inne-
hållet i utbildningen är förutsättningarna för samverkan sämre och inte
alltid önskvärd. Enligt AMU-styrelsens mening främjas utvecklingen av
kvaliteten m.m. i utbildningen av en konkurrenssituation mellan olika
utbildningsanordnare.

AMU-styrelsen föreslår att en professur i yrkespedagogik och en profes-
sur i vuxenpedagogik inrättas. Forskningen inom dessa områden är efter-
satt. Mot bakgrund av den förväntade satsningen på kompetensutveckling
i arbetslivet och som stöd för utbildningsanordnarna behövs ökad forsk-
ning. Finansiering av professurerna kan ske genom att en del av den av
AMU-styrelsen årligen inlevererade avkastningsräntan används.

AMU-styrelsen föreslår att myndigheten medges rätt att utan regering-
ens prövning besluta om ombyggnader inom AMU-gruppen. Enligt gällan-
de regler krävs regeringsbeslut i de fall då kostnaden beräknas överstiga 2,5
milj. kr.

AMU-styrelsen föreslår att AMU-gruppen får inrätta bankgirokonton
för automatisk tömning till ordinarie postgirokonton och att regeringen
därmed omprövar sitt avslagsbeslut av den 28 juni 1990 i samma fråga.
Inom den restaurangverksamhet som bedrivs i anslutning till AMU-grup-
pens restaurangutbildningar måste kreditkort med vilka betalning sker via
bankgiro accepteras. För att överföra medlen till AMU-gruppens postgiro-

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

90

konto krävs en administrativt omfattande hantering och anlitande av ett Prop. 1990/91: 100
serviceföretag.                                                                Bil. 12

AMU-styrelsen har i skrivelse den 4 april 1990 föreslagit att styrelsen
medges rätt att besluta om antalet AMU-myndigheter inom AMU-grup-
pen. På lång sikt är det osäkert om nuvarande länsorganisation är den mest
effektiva och behov av marginella förändringar kan uppstå. Vid AMU-
myndigheterna i Kristianstads och Malmöhus län pågår en utredning för
att klarlägga de ekonomiska effekterna av olika grader av samordning eller
en sammanslagning av myndigheterna.

AMU-styrelsen har i skrivelse den 17 maj 1990 föreslagit att länsskol-
nämndernas representation i AMU-myndigheternas styrelser, mot bak-
grund av att nämnderna upphör, ersätts med representation för länsstyrel-
sens övergripande utvecklings- och planeringsfunktion. Den nya länssty-
relseorganisationen får god kunskap om utvecklingen i länet vilken skulle
kunna vara av stort värde för AMU-gruppen. Dessutom har AMU-styrel-
sen föreslagit att skolöverstyrelsens representation i AMU-styrelsens sty-
relse upphör. Då länsskolnämndernas representation i länsmyndigheter-
nas styrelser upphör uppkommer frågan om vikten av skolöverstyrelsens
representation i AMU-styrelsens styrelse. AMU-styrelsen finner inte att
samarbetet mellan myndigheterna är av den art att en fortsatt representa-
tion är motiverad. Det samarbete som förekommer är av mer praktisk art.

AMU-styrelsens resultaträkning för budgetåret 1989/90 (1 000 kr.)

INTÄKTER Uppdrag -arbetsmarknadsutbildning -övrig utbildning -konsultuppdrag -övrigt SUMMA RÖRELSEINTÄKTER	2 2	066 674 207 398 20 429 189 285 483 787
KOSTNADER
Uppdrag
-arbetsmarknadsutbildning	2	206 037
-övrig utbildning		198 511
-konsultuppdrag		19 871
-övrigt		174 882
SUMMA RÖRELSEKOSTNADER	2	599 302
RÖRELSERESULTAT		-115 514
Driftbidrag		16 300
Summa finansiella och extra-
ordinära kostnader och intäkter		58 839
ÅRETS RESULTAT		-40 376

AMU-gruppen redovisar ett underskott i försäljningen av arbetsmark-
nadsutbildning med 140 milj. kr. Detta förklaras av att kostnaderna för
avvecklings- och omställningskostnader i begränsad omfattning ingått i
prisunderlaget. Fr.o. m. budgetåret 1990/91 kommer AMU-gruppen att
tillämpa priser som täcker samtliga kostnader.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Förslag

2.1.1 Verksamhetens inriktning

AMU-gruppen skall under treårsperioden vidta utvecklingsarbete for att
ytterligare höja kvaliteten i arbetmarknadsutbildningen. Detta innebär
insatser för att i högre grad anpassa utbildningen till arbetsmarknadens
och individernas behov. AMU-gruppen skall särskilt beakta möjligheterna
till individuell anpassning av kursprogrammen. Myndigheten skall vidare-
utveckla uppföljningen, liksom vidta åtgärder för utvärdering, av kvalite-
ten i utbildningen.

AMU-gruppen skall dessutom vidta åtgärder för att ytterligare förbättra
effektiviteten och flexibiliteten i verksamheten vad avser anpassning av
insatser och resurser till en förändrad utbildningsvolym.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

2.1.2 Resurser under perioden

För budgetåret 1991/92 bör lämnas ett driftbidrag på 1 milj.kr. för att
täcka ökade administrationskostnader i samband med avveckling av loka-
ler inom myndigheten. Medlen bör anvisas över anslaget B 4. AMU-
gruppen: Bidrag till vissa driftutgifter.

2.1.3 Övrigt

AMU-styrelsen har föreslagit att den medges rätt att besluta om antalet
myndigheter inom AMU-gruppen. Enligt min mening kan det finnas an-
ledning att av effektivitetsskäl förändra myndighetsstrukturen. Jag föreslår
därför att regeringen begär riksdagens bemyndigande att få besluta om
antalet myndigheter inom AMU-gruppen.

AMU-styrelsen har föreslagit att länsskolnämndernas representation i
länsmyndigheternas styrelser ersätts med representation för länsstyrelser-
nas övergripande planerings- och utvecklingsfunktion, liksom att skolöver-
styrelsens representation i AMU-styrelsens styrelse upphör. Enligt riksda-
gens beslut (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76) skall fr. o. m. den 1 juli
1991 skolöverstyrelsen upphöra och ett nytt ämbetsverk, skolverket, inrät-
tas för skolväsendet. Skolverkets uppgifter skall huvudsakligen vara ut-
veckling av skolan, uppföljning och utvärdering av skolverksamheten samt
tillsyn. Vidare skall länsskolnämnderna upphöra fr.o. m. den 1 juli 1991
och ersättas av en regional fältorganisation. Jag delar AMU-styrelsens
uppfattning att representation av länsstyrelsen kan tillföra värdefull kun-
skap om länet och föreslår att länsstyrelserna fr. o.m. den 1 juli 1991 får
ersätta länsskolnämnderna i AMU-myndigheternas styrelser. Till frågan
om sammansättningen av AMU-styrelsens styrelse återkommer jag.

AMU-styrelsens förslag i övrigt kan jag inte tillstyrka.

92

2.2 Resultatbedömning

AMU-gruppen bildades den 1 januari 1986 som en fristående uppdrags-
myndighet. Syftet var bl. a. att uppnå en ökad flexibilitet i utbildningsin-
satserna och därmed en bättre anpassning till förändringar i utbildningsbe-
hoven på arbetsmarknaden. Ytterligare syften var att uppnå ett effektivt
resursutnyttjande, mindre grad av detaljreglering och ökad decentralise-
ring.

Den gångna femårsperioden har inneburit ett omfattande och intensivt
utvecklingsarbete inom myndigheten, beträffande såväl den inre organisa-
tionen som rollen som säljare av utbildning. En viktig erfarenhet av detta
arbete är att övergången från en anslagsfinansierad till en intäktsfinansie-
rad och mer kundanpassad verksamhet är en svår och tidskrävande pro-
cess.

En väsentlig del av utvecklingsarbetet har bestått i att utforma system
för styrning och uppföljning av verksamheten. Styrningen tar sin utgångs-
punkt i en långt gående delegering och ett uttalat resultatansvar för läns-
myndigheterna. Detta har i sin tur medfört att kostnadskontroll och kost-
nadsmedvetande fått ett starkt genomslag i organisationen. Ett väl funge-
rande ekonomisystem har utarbetats. Från systemet kan olika typer av
resultatredovisningar snabbt tas fram.

AMU-styrelsen har fastställt mål och strategier för verksamheten. Sy-
stem för uppföljning och genomgångar med länsmyndigheterna finns och
är under utveckling.

Den nya AMU-organisationen har enligt min mening skapat goda förut-
sättningar för och krav på flexibilitet och effektivt resursutnyttjande. Inom
myndigheten finns uttalade rationaliseringssträvanden och omfattande
omstruktureringar har vidtagits i vissa län.

Den nya organisationen har medfört förändrade villkor även för länsar-
betsnämndernas arbete. Länsarbetsnämnderna skall upphandla arbets-
marknadsutbildning från den utbildningsanordnare som i varje enskilt fall
bäst svarar mot kraven. Kompetensen och kunnandet hos såväl länsarbets-
nämnderna som hos AMU-organisationen har utvecklats över åren. Upp-
handlingsförfarandet varierar väsentligt mellan olika länsarbetsnämnder
vad gäller regleringen av utbildningens uppläggning och innehåll. Jag anser
att det är väsentligt att AMU-styrelsen och AMS gemensamt vidtar åtgär-
der för att utveckla upphandlingsförfarandet med sikte på en större an-
passning till individerna. Myndigheterna har inlett ett utvecklingsprojekt i
detta syfte. En diskussion pågår om möjligheterna till ett förfarande som
innebär att länsarbetsnämnden köper en viss kompetens hos kursdeltagar-
na i stället för ett visst antal kursveckor enligt fasta kursplaner. I ett sådant
system finns motiv för att anpassa t. ex. kurstidens längd till varje deltaga-
re. Inom AMU-gruppen har påbörjats ett arbete för att få en större flexibi-
litet i uppläggningen av utbildningen där användande av en ”modulbank”
kan ersätta fasta kursplaner.

AMU-gruppen har nyligen presenterat en årsredovisning som avser
budgetåret 1989/90. Resultaträkningen finns presenterad i det föregående.
AMU-gruppen redovisar för budgetåret 1989/90 ett underskott på 40,4

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

93

milj. kr. Regeringen har den 6 december 1990 beslutat att resultatet får
balanseras i ny räkning.

AMU-gruppen redovisar ett stigande underskott i försäljningen av ar-
betsmarknadsutbildning vilket visar på brister i prissättningen. Detta
kommer nu enligt AMU-styrelsen att åtgärdas.

I den resultatbudget som redovisats för innevarande år räknar AMU-
styrelsen med ett mindre underskott i verksamheten.

Den av statsrådet Persson tillkallade arbetsgruppen för utvidgat samar-
bete mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen, samverkansgruppen,
har nu slutfört sitt arbete. Samverkansgruppen har analyserat vilka möjlig-
heter som finns att underlätta samverkan mellan olika utbildningsanord-
nare och föreslagit regeländringar i detta syfte. Förslagen till regeländring-
ar berör i första hand skolväsendet. Gruppens kartläggning visar att sam-
verkan mellan utbildningsanordnare redan i dag förekommer i hög ut-
sträckning. I sin rapport presenterar gruppen en modell där man skiljer
ansvaret för utbildningen hos varje utbildningsanordnare från ansvaret för
utbildningslokalerna som ges en egen organisation, ”lokalverket”, och som
utnyttjas gemensamt. Projekt för samverkan måste i varje enskilt fall
anpassas till lokala förhållanden. Någon samordning av själva utbildning-
en behöver således inte ske. Varje utbildningsform skall behålla sin särart.
Enligt min mening kan samverkan mellan de samhälleliga utbildnings-
anordnarna ge väsentliga möjligheter till effektiviseringar. Varje AMU-
myndighet bör aktivt pröva förutsättningarna för samverkan.

2.3 Skäl

Det är arbetsmarknadsverkets ansvar att utifrån behoven på arbetsmark-
naden upphandla arbetsmarknadsutbildning som bedöms kunna leda till
stadigvarande arbete.

AMU-gruppens ansvar som anordnare av arbetsmarknadsutbildning är
att erbjuda kvalitativt god utbildning till ett konkurrenskraftigt pris.
AMU-gruppen skall kunna tillhandahålla utbildning som till sitt innehåll
dels är anpassad till den enskildes behov och förutsättningar, dels för-
medlar de kunskaper och färdigheter som det aktuella yrket kräver.

AMU-gruppen har således en viktig uppgift i att fortlöpande utveckla
kvaliteten i arbetsmarknadsutbildningen. Ytterst innebär kvalitet att ut-
bildningen leder till ett stadigvarande arbete och att dess innehåll stämmer
med de krav som möter den enskilde. Arbetsmarknadens och individernas
behov bör därför vara styrande i utvecklingsarbetet. Detta förutsätter bl. a.
en nära kontakt med arbetslivet och uppdragsgivarna. För att ytterligare
höja kvaliteten i arbetsmarknadsutbildningen behövs utvecklingsarbete
inom ett flertal områden. AMU-gruppens försäljning av utbildning till
företag ger kunskap om utvecklingen i näringslivet liksom erfarenheter
som är av stort värde i ett sådant arbete. AMU-gruppen bör vara aktiv i
sitt sätt att erbjuda länsarbetsnämnderna nya och utvecklade former av
utbildning. AMU-gruppen bör vidarutveckla uppföljningen, liksom vidta
åtgärder för utvärdering, av kvaliteten i utbildningen.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

94

AMU-gruppens uppgift som anordnare av arbetsmarknadsutbildning Prop. 1990/91:100
ställer krav på att myndigheten snabbt kan anpassa sina insatser och Bil. 12
resurser till förändringar i utbildningsvolymen. Flexibilitet i verksamheten
är en viktig målsättning. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag
tidigare har föreslagit en resursförstärkning som innebär en väsentlig vo-
lymökning av arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1991/92.

AMU-gruppens ekonomiska villkor innebär att verksamheten skall fi-
nansieras genom intäkter och att full kostnadstäckning skall uppnås. I
försäljningen av arbetsmarknadsutbildning skall principen om lägsta möj-
liga pris tillämpas. Denna innebär bl. a. att samtliga direkta och indirekta
kostnader skall ingå i prisunderlaget. I detta ligger även kostnader för
utvecklingsarbete kring utbildningen. AMU-gruppens prissättning skall
således motsvara den verkliga kostnaden för att på sikt tillhandahålla
utbildning.

Försäljningen av övrig utbildning innebär en avlastning av fasta kostna-
der som annars skulle bäras av arbetsmarknadsutbildningen.

AMU-gruppens ekonomiska villkor ställer krav på att myndigheten
fortlöpande beaktar möjligheterna till effektiviseringar i resursutnyttjan-
det.

Statskapitalet skall förräntas till ett belopp som motsvarar statens av-
kastningsränta.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om antalet AMU-myndighe-
ter (avsnitt 2.1.3),

2. td\ AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 4. AMU-gruppen: Bidrag till vissa driftutgifter

1989/90 Utgift 16 300 000 Reservation 0

1990/91 Anslag 12 300 000

1991/92 Förslag 1 000 000

Under anslaget har fram t.o. m. innevarande budgetår lämnats bidrag
för sådant utvecklingsarbete, personalutbildning och marknadsföring som
föranletts av omorganisationen av arbetsmarknadsutbildningen, liksom
underskottsbidrag för Nordkalottens AMU-center.

i AMU-styrelsen

AMU-gruppen begär för budgetåret 1991/92 ett driftbidrag på 1 milj. kr.
för avveckling av lokaler inom AMU-gruppen.

95

2 Föredragandens övervägande                                        Prop. 1990/91:100

För innevarande budgetår har lämnats bidrag på 1 milj. kr. för att täcka
ökade administrationskostnader i samband med avveckling av lokaler som
inte behövs for arbetsmarknadsutbildningen. Bidrag bör lämnas under en
tvåårsperiod. Jag beräknar därför 1 milj. kr. for detta ändamål under nästa
budgetår. Bidrag för utvecklingsarbete, personalutbildning och marknads-
föring skall fr. o. m. nästa budgetår inte längre utgå.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till AMU-gruppen: Bidrag till vissa driftutgifter för budgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 000000 kr.

B 5. AMU-gruppen: Investeringar

1989/90 Utgift        0

1990/91 Anslag 1 000

1991/92 Förslag 1 000

Anslaget avser tillskott av statskapitalet i det fall anskaffning av erfor-
derlig utrustning inte kan finansieras genom avskrivningsmedel. Det an-
kommer på regeringen att avgöra när anslaget får utnyttjas.

1 AMU-styrelsen

Nuvarande statskapital har under budgetåret 1989/90 räckt för att finansi-
era erforderliga investeringar. AMU-styrelsen räknar med att detta skall
vara möjligt även under budgetåret 1991/92.

2 Föredragandens övervägande

För nästa budgetår bör anslaget föras upp med oförändrat 1 000 kr.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att t\\\ AMU-gruppen: Investeringar för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 6. Arbetsdomstolen

1989/90 Utgift    9 578 000

1990/91 Anslag    8 855 000 (1)

1991/92 Förslag  12 564 000

(1) Regeringen har medgivit att anslaget får överskridas med

1 500 500 kr. för anskaffning av dator- och telefaxutrustning.

Arbetsdomstolen prövar mål rörande kollektivavtal samt andra ar-
betstvister enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. För

96

domstolen gäller förordningen (1988:1 137) med instruktion för arbets- Prop. 1990/91: 100
domstolen.                                                                Bil. 12

1 Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolens arbetsläge är något bättre än föregående år. Måltill-
strömningen har dock ökat under första halvåret 1990. Målen är numera
genomsnittligt mer omfattande och komplicerade, vilket påtagligt ofta
leder till längre förhandlingstid än under tidigare år.

Arbetsdomstolen anför i sin anslagsframställning bl. a. följande.

Konsekvenserna av effektivitets- och produktivitetskravet är att under
en treårsperiod sammanlagt en hel sekreterartjänst och en halv assistent-
tjänst skulle falla bort. Ett för arbetsdomstolen redan bekymmersamt
personalläge skulle därmed ytterligare försämras. Arbetsdomstolen har för
närvarande en extra vice ordförande som förstärkning.

Arbetsdomstolen begär att få kompensation för huvudförslaget, dvs. att
hela effektivitets- och produktivitetskravet för arbetsdomstolen återläggs.

Då medel för avtalsenliga löner ej har utgått för budgetåret 1990/91
begär arbetsdomstolen en uppjustering av lönemedlen till det faktiska
löneläget. Sekreterartjänsternas omvandling till assessorstjänster medför
också kostnadsfördyringar.

SLÖR-redovisningen som fr. o. m. den 1 juli 1990 sköts av kammarkol-
legiet (tidigare riksförsäkringsverket) har inneburit en merkostnad liksom
de ökade porto- och beredskapskostnaderna. Arbetsdomstolen begär även
medel för driftskostnader under budgetåret 1991/92 för datorer och te-
lefaxapparater som avses inköpas under budgetåret 1990/91.

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Personal	22	-
Anslag
Förvaltningskostnader	7 576 000	+ 2 549 000
(därav lönekostnader)	(6 657 000)	(+ 2 249 000)
Lokalkostnader	1 279 000	+ 1 160 000
	8 855 000	+ 3 709 000

2 Föredragandens överväganden

Arbetsdomstolen skall fr. o. m. budgetåret 1991/92 ingå i verksamheten
med treåriga budgetramar. Medel till domstolen bör därför anvisas i form
av ramanslag.

Arbetsdomstolen är en prejudikatinstans vars uppgift är att leda rätts-
utvecklingen inom arbetsrätten varvid en enhetlig rättsutveckling skall
främjas. Ett krav skall vara att ett avgörande av arbetsdomstolen såsom
varande slutinstans skall hålla högsta möjliga kvalitet. Detta bör styra
arbetsorganisationen och arbetsinsatsens storlek men hindrar inte att öka-
de effektivitetskrav måste ställas på arbetsdomstolen.

97

7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Förstärkningen med en extra heltidsanställd vice ordförande har enligt Prop. 1990/91: 100
arbetsdomstolen fungerat bra. Denna förstärkning bör därför kvarstå och Bil. 12
omvandlas till en permanent tjänst.

Med hänsyn till den arbetsbelastning domstolen har förordar jag att
kompensation för effektivitets- och produktivitetskravet utgår för budget-
året 1991/92. Jag föreslår också att medel utgår dels för att täcka de ökade
lönekostnaderna inom domstolen bl. a. till följd av att sekreterartjänsterna
skall besättas med assessorer, dels till de driftskostnader som den tekniska
upprustningen av domstolen föranleder och dels för att kompensera fördy-
ringar i SLÖR-systemet och ökade porto- och beredskapskostnader. Dessa
medelstillskott har finansierats genom neddragning av andra anslag inom
huvudtiteln.

De sammanlagda kostnaderna för domstolen under nästa budgetår be-
räknar jag till 12 564000 kr.

Budgetramen för perioden 1991/92—1993/94 har beräknats till
37 152 000 kr.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsdomstolen för budgetåret 1991/92 anvisa ett raman-

slag på 12 564000 kr.

B 7. Statens förlikningsmannaexpedition

1989/90 Utgift	1 818	000
1990/91 Anslag	1 409	000
1991/92 Förslag	1 490	000

Statens förlikningsmannaexpedition är central myndighet för det statli-
ga förlikningsväsendet. Expeditionen ansvarar vidare för statistiken över
arbetsinställelser i riket. För förlikningsmannaexpeditionen gäller förord-
ningen (1988:653) med instruktion för statens förlikningsmannaexpedi-
tion.

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Personal	3	-
Anslag
Förvaltningskostnader	845 000	+ 81 000
(därav lönekostnader)	(741 000)	(+ 72 000)
Ersättning till för-
1ikningsmän	564 000	-
	1 409 000	+ 81 000

1 Förlikningsmannaexpeditionen

I förlikningsmannaexpeditionens uppgifter ingår förutom att följa förhål-
landena på arbetsmarknaden och medla i arbetstvister även att kontinuer-

98

ligt tillgodose behovet av nya forlikningsmän. Som ett led i denna strävan
att rekrytera forlikningsmän har expeditionen dels inbjudit förliknings-
män till seminarier, dels i allt större utsträckning forordnat två särskilda
forlikningsmän att tillsammans medla i uppkomna arbetsmarknadstvister.

För egen och for förlikningsmannaorganisationens del förutser förlik-
ningsmannaexpeditionen inga större förändringar ur anslagssynpunkt un-
der budgetåret 1991/92. Anslagsposten Förvaltningskostnader har under
senare år reducerats betydligt genom minskning av antalet tjänster vid
expeditionen från fem till tre.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

2 Föredragandens överväganden

I en av regeringen tillsatt utredning (A 1990:3) om förhandlingsformerna
och spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden ligger även uppdraget
att överväga ytterligare åtgärder för att stärka förlikningsmannaexpeditio-
nens ställning.

Förlikningsmannaexpeditionen är fr. o. m. den 1 oktober 1987 samloka-
liserad med länsstyrelsen i Stockholms län. För nästa år beräknar jag
medelsbehovet för förlikningsmannaexpeditionen till 1 490000 kr. En
tillämpning av effektivitets- och produktivitetskravet på förlikningsman-
naexpeditionen under nästa budgetår skulle innebära en minskning av
förvaltningskostnaderna med 20000 kr. Genom den tidigare kraftiga ned-
dragningen av medlen till myndigheten till följd av minskade lönekostna-
der m. m. har effektivitets- och produktivitetskravet tillgodosetts.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 490000 kr.

B 8. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

72 000

73 000

74 000

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor
som avser tillämpningen av lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares
uppfinningar. Nämnden består av ordförande och sex ledamöter. Nämn-
den har en sekreterare som åtnjuter fast arvode. I övrigt har nämnden inte
någon personal.

Anslaget bör för budgetåret 1991/92 föras upp med 74 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 74000 kr.

99

B 9. Bidrag till vissa affarsverksinvesteringar

1989/90 Utgift          0

1990/91 Anslag       1 000

1991/92 Förslag      1 000

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

Anslaget har inrättats fr. o. m. budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84:150
bil. 4, AU24, rskr. 385). Från anslaget skall betalas tidigareläggningsbidrag
till afFärsinvesteringar utanför statsbudgeten. Anslaget disponeras av rege-
ringen.

Anslaget har hittills under innevarande budgetår inte utnyttjats. Ansla-
get bör föras upp med endast ett formellt belopp på 1 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa affarsverksinvesteringar för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 10. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Nytt anslag (förslag) 1991/92 6 500 000

1 Föredragandens övervägande

Enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:2, AU 14. rskr. 28) att fr. o. m. den

1 januari 1991 ombilda Nordkalottens AMU-center till en svensk stiftelse
skall stiftelsen under de tre första verksamhetsåren erhålla bidrag för att
finansiera personalutvecklings- och marknadsföringsinsatser samt elevso-
cial verksamhet. Detta bidrag skall år 1991 uppgå till 7 milj. kr. och år
1992 till 6 milj. kr. För budgetåret 1991/92 bör därför anslås 6,5 milj. kr.

2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten förbudgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 6 500000 kr.

100

C. Arbetslivsfrågor

C 1. Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

1989/90	Utgift	332	421	000
1990/91	Anslag	318	703	000
1991/92	Förslag	362	443	000

Från anslaget betalas arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
verksamhet. Styrelsens och inspektionens uppgifter framgår av förord-
ningen (1988:730) med instruktion for arbetarskyddsverket.

1990/91        Beräknad ändring 1991/92

Föredraganden

S:a kostnader	347	853	000	+	52	840 000
Avgår inkomster av avgiftsbelagd verksamhet	29	150	000	4	9	100	000
Nettoutgift = anslag	318	703	000(1)	+	43	740	000(2)

(1) Varav 5 900 000 kr. utgör
av arbetet med anmälningar i
investeringar och medel för

(2) Varav 2 500 000 kr. utgör

engångsbelopp för förstärkning
ISA, kostnader för vissa ADB-
yrkesinspektionens 100-årsjubi leum.
engångsbelopp.

1 Arbetarskyddsstyrelsen

Statsmakternas strävan att motverka utslagning från arbetsmarknaden och
skapa ”det goda arbetet” förutsätter en ökad satsning på arbetsmiljön och
därmed på den förebyggande arbetarskyddsverksamheten. I detta ligger
stora krav på arbetarskyddsverkets insatser.

Arbetsmiljökommissionens nyligen avlämnade förslag innebär en när-
mare koppling mellan arbetsmarknads-, socialförsäkrings- och arbetslivs-
frågor, där både arbetarskyddsstyrelsen och speciellt yrkesinspektionen
kommer att få en ny och betydande roll.

En annan faktor som skärper kraven på verket är de fortgående västeu-
ropeiska harmoniseringssträvandena.

Verkets tillsynsprogram för den treårsperiod som avslutas med budget-
året 1991/92 bygger till stor del på behovet av insatser inom etablerade,
tunga områden, t. ex. arbetsolyckor, kemiska hälsorisker samt fysikaliska
förhållanden såsom buller och vibrationer. Samtidigt behövs ökade insat-
ser inom områden som får allt större betydelse. Det gäller t. ex. biologiska
risker till följd av bioteknikutveckling och smittspridning, den mycket
oroande utvecklingen i fråga om belastningsskador och skador som hänger
samman med organisatoriska, sociala och psykologiska faktorer samt
jämställdhetsaspekter på dessa områden. Den växande tjänstesektorn,
övergången till alltmer automatiserad produktion samt utbyggnaden av
sjukvården och äldreomsorgen i hemmen är exempel på förändringar i
samhället som medfört delvis nya arbetsmiljöproblem.

101

Det obligatoriska besparingskravet som medför en resurstilldelning som
realt motsvarar 98,5% av föregående års anslag slår mot yrkesinspektio-
nen. Verket har fått kompensation för motsvarande besparingskrav för
innevarande budgetår. Även för budgetåret 1991/92 är en kompensation
nödvändig. Det är emellertid inte möjligt att upprätthålla yrkesinspektio-
nens arbete på en oförändrad ambitionsnivå om inte anslaget dessutom
tillförs medel för att bl. a. avsluta finansieringen av ISA/SARA-reformen.
Totalt innebär besparingskravet därför en neddragning av yrkesinspektio-
nen med ca 40 årsarbetskrafter. Andra angelägna ändamål kan inte heller
tillgodoses inom nuvarande anslagsram. Dit hör behovet av att möta en
ökad efterfrågan på information och att behålla aktualiteten i arbetsskade-
registreringen trots att arbetsvolymen ökat på grund av det kraftigt ökade
antalet anmälda arbetssjukdomar.

Sammanlagt för styrelsen fram ett förändringsalternativ som innebär att
anslaget inte blir föremål för någon procentuell nedskärning. Förändrings-
alternativet innebär i stället en ökning i förhållande till anslaget för inne-
varande budgetår med drygt 13 milj. kr. enligt följande:

— ökad informationsverksamhet, 3,1 milj. kr.

— permanent förstärkning av ISA-enheten på grund av det ökade antalet
arbetssjukdomar, 3 milj. kr.

— återstående finansiering av ISA/SARA-reformen m. m., 4,4 milj. kr.

— ökade avskrivnings- och underhållskostnader för befintlig ADB-utrust-
ning vid sidan av ISA/SARA, 1,7 milj. kr.

— drift av mätinstrument, 1 milj. kr.

Arbetarskyddsstyrelsen begär i en särskild framställning medel för att
under en treårsperiod tillgodose ett ackumulerat investeringsbehov. I sam-
band med kommande treårsbudgetering kommer styrelsen att ta upp beho-
vet av resurser för löpande investeringsbehov i ett läge där den tekniska
utvecklingen ställer helt andra krav än tidigare på olika hjälpmedel.

2 Föredragandens överväganden

Arbetarskyddsverkets arbete är av avgörande betydelse för att intentioner-
na på arbetsmiljöområdet skall kunna förverkligas. Jag har tidigare avi-
serat att förslag kommer att lämnas senare i vår med anledning av bl. a.
arbetsmiljökommissionens arbete och som en fortsättning på offensiven
för att påskynda förnyelsen av arbetslivet och förbättra arbetsmiljön.

Arbetarskyddsstyrelsen skall, som myndighet i budgetcykel 2, omfattas
av den nya budgetprocessen med fördjupad prövning av verksamheten
vart tredje år fr. o. m. budgetåret 1992/93.

Riktlinjer för omläggningen av budgetprocessen och övergången till en
mer långsiktig styrning av den statliga verksamheten gavs i propositionen
om ledningen av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99) och i 1988
års kompletteringsproposition (prop. 1987/88:150). Regeringen beslutade
den 14 juni 1990 om myndighetsspecifika direktiv för arbetarskyddsstyrel-
sens anslagsframställning för budgetåren 1992/93— 1994/95. I direktiven
ställs närmare krav på analys och redovisning av verksamheten i den
fördjupade anslagsframställning som skall lämnas senast den 1 september

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

102

1991. Den närmare uppläggningen samt utformningen av redovisningen Prop. 1990/91: 100
skall göras i fortlöpande samarbete med arbetsmarknadsdepartementet. Bil. 12
Ett sådant har inletts och avses leda till en konstruktiv dialog om bl. a. den
uppföljning och utvärdering av verksamheten som behövs i den nya mål-
och resultatstyrningen.

Det arbete som har inletts inom ramen för den nya budgetprocessen
ansluter till det arbete som redan pågår inom arbetarskyddsverket för att
förändra arbetsformerna och förbättra kvaliteten och effektiviteten i till-
synsarbetet. De effektivitetskrav för verket som aviserades i förra årets
budgetproposition har fastställts som riktlinjer i regleringsbrevet för inne-
varande budgetår. De gäller bl. a. moderniseringen av tillsynsverksamhe-
ten och införandet av den s. k. systemtillsynen, bättre dokumenterade krav
vid inspektionsbesök och en mer effektiv och bestämd uppföljning av
sådana krav.

Av de 16 milj. kr. som skall användas av arbetarskyddsstyrelsen under
en fyraårsperiod, för att utveckla och modernisera tillsynsverksamheten,
har 8 milj. kr. betalats ut budgetåret 1989/90. Under budgetåret skall 4,8
milj. kr. betalas ut. Medlen betalas från fonden för arbetsmiljöförbättring-
ar. Medel för budgetåret 1991/92 avses betalas ut efter framställning från
arbetarskyddsstyrelsen i enlighet med den plan som tidigare fastställts.

Det västeuropeiska integrationsarbetet ställer särskilda krav på före-
skriftsarbetet och ett deltagande bl. a. i det europeiska standardiseringsar-
betet. Arbetarskyddsstyrelsen får särskilda medel från fonden för arbets-
miljöförbättringar för att kunna delta i detta arbete (prop. 1989/90:150
bil. 5 s. 19). För innevarande budgetår har 4 milj. kr. betalats ut för
detta ändamål.

Arbetarskyddsverket måste fortsätta att utveckla och förnya verksamhe-
ten så att resurserna blir utnyttjade så effektivt som möjligt. De effektivi-
tetskrav som gäller för innevarande budgetår och de krav som kommer att
ställas i den nya budgetprocessen avses ge förutsättningar för verket att
fylla sin viktiga uppgift i det framtida arbetsmiljöarbetet.

Arbetarskyddsstyrelsens budgetförslag

Arbetarskyddsstyrelsen redovisar ett obligatoriskt huvudförslag för bud-
getåret 1991/92 i enlighet med regeringens direktiv. Styrelsen förordar
emellertid ett förändringsalternativ där anslaget istället föreslås öka med
drygt 13 milj. kr.

Arbetarskyddsstyrelsen har i anslutning till anslagsframställningen även
kommit in med en särskild framställning om medel för investeringar för en
treårsperiod. Framställningen gäller medel för anskaffning av datorer för
kontorsautomation, inredning av bildskärmsarbetsplatser, anskaffning av
mätinstrument, kommunikationsutrustning och andra inventarier.

Jag föreslår för egen del inga besparingar på anslaget budgetåret 1991/92
med hänsyn till de effektivitetskrav som gäller för verksamheten.

Som jag tidigare har redovisat föreligger förslag från arbetsmiljökom-
missionen och arbetsgruppen för översyn av vissa bestämmelser i arbets-
miljölagen. Vissa av gruppens förslag har redan lett till lagstiftning. Ändra-

103

de bestämmelser om anlitande av minderåriga i arbete trädde i kraft den 1
december 1990. Arbetsgruppen för en översyn av 1986 års företagshäl-
sovårdsreform har lämnat förslag bl. a. om ändrade bidragsregler för före-
tagshälsovården. Till övervägande ligger också förslagen från arbetsolycks-
utredningen om bl. a. en särskild straffreglering av arbetsmiljöbrott.

Dessa förslag avser jag att behandla i en proposition som kommer att
presenteras för riksdagen inom kort. Om de olika förslagen genomförs
kommer arbetarskyddsstyrelsen och framför allt yrkesinspektionen att
ställas inför utvidgade och förändrade uppgifter. Tillsynsarbetet kommer
att omfatta nya ansvarsgrupper och ett utvidgat arbetsgivaransvar. Krav
kommer att ställas på föreskriftsarbetet. En ökad samverkan med andra
myndigheter kommer att bli nödvändig.

Riksrevisionsverket har nyligen avlämnat en rapport om yrkesinspektio-
nens verksamhet.

Arbetsmiljökommissionen har föreslagit att yrkesinspektionen under en
treårsperiod tillförs totalt 350 nya yrkesinspektörstjänster. Enligt kommis-
sionen bör resurser för att finansiera den föreslagna utbyggnaden kunna
tillskjutas ur fonden för arbetsmiljöförbättringar, genom avgiftsbeläggning
av förhandsbedömningar samt genom omdisponering av de medel som
flyter in från arbetarskyddsavgiften.

Jag föreslår att en resursförstärkning sker hos yrkesinspektionen genom
att anslaget tillförs medel motsvarande kostnaderna för 50 yrkesinspektö-
rer jämte vissa kringkostnader. Anslagsökningen bör ske genom en omför-
delning av arbetarskyddsavgiften, som bl. a. förs till staten som bidrag för
arbetarsskyddstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet. Resursbe-
hovet beräknar jag till 21 milj. kr.

Mitt förslag förutsätter ändringar i 4 kap. 8§ lagen (1981:691) om
socialavgifter.

Frågorna om en eventuell avgiftsfinansiering av arbetarskyddsverkets
verksamhet bör övervägas ytterligare. Jag har för avsikt att senare föreslå
regeringen att arbetarskyddsstyrelsen får ett uppdrag att i samråd med
riksrevisionsverket utreda bl. a. förutsättningarna att avgiftsbelägga ären-
den om förhandsbedömningar.

Arbetarskyddsstyrelsen har begärt medel för kostnader för ADB-investe-
ringar som avser ISA/SARA-systemet, ett datoriserat diariesystem, ett nytt
ekonomi-administrativt system och det personaladministrativa systemet.
Styrelsen har genom den särskilda framställningen även begärt medel för
investeringar i persondatorer inom ramen för en kontorsautomation.

Det är som jag tidigare framhållit viktigt att utveckla de administrativa
hjälpmedlen i förnyelsen och effektiviseringen av tillsynsarbetet. Under
anslaget B 3. Anskaffning av ADB-utrustning, under trettonde huvudti-
teln, har beräknats investeringsmedel för de ADB-system arbetarskydds-
styrelsen har tagit upp i sitt medelsyrkande med 8,5 milj. kr.

Jag föreslår att arbetarskyddsstyrelsen tillförs totalt 2,5 milj. kr. för
kostnaderna för dessa investeringar budgetåret 1991 /92. Denna medelstill-
delning bör finansieras genom överföring av medel från fonden för arbets-
miljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel. Det bör ankomma på
regeringen att besluta om denna överföring.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

104

När det gäller yrkandet om medel för investeringar i persondatorer och
de övriga yrkandena i den särskilda framställningen har jag för avsikt att
senare återkomma till regeringen med förslag om att styrelsen under vart-
dera av de tre följande budgetåren tillförs 7 milj. kr. jämte viss prisomräk-
ning härför för de två sista budgetåren. Medlen bör tas ur fonden för
arbetsmiljöförbättringar och föras direkt till arbetarskyddsstyrelsen.

Det sammanlagda resursbehovet för arbetarskyddsstyrelsen och yrkesin-
spektionen under budgetåret 1991/92 har jag beräknat till 362 443000 kr.,
varav 26 140000 kr. utgör pris- och löneomräkning.

Mina förslag i fråga om finansieringen av utbildningsbidrag för medlem-
mar i arbetslöshetskassa och av KAS, under anslaget B 2. Arbetsmarknads-
politiska åtgärder, föranleder ändringar i 4 kap. 7 § lagen om socialavgifter.
Jag har nyss redovisat förslag som föranleder ändringar i 4 kap. 8§ samma
lag. I enlighet härmed har inom arbetsmarknadsdepartementet ett förslag
till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter upprättats. Försla-
get bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 12:1. Lagänd-
ringen bör träda i kraft den 1 juli 1991. Jag har i denna fråga samrått med
chefen för socialdepartementet.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om social-
avgifter,

2. godkänna den av mig föreslagna överföringen från fonden för
arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel,

3. till Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 362443000 kr.

C 2. Arbetsmiljöinstitutet

1989/90

1990/91

1991/92

Utgift 89 270 000

Anslag 85 539 000

Förslag 94 192 000

Arbetsmiljöinstitutet inrättades som ett självständigt forskningsorgan år
1987 genom att forskningsavdelningen samt biblioteks- och dokumenta-
tionssektionen vid arbetarskyddsstyrelsen bröts ut ur styrelsen och blev en
egen myndighet. Institutets uppgifter är att bedriva och främja forskning,
utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att för-
bättra arbetsmiljön. Ca en tredjedel av institutets forskning finansieras
med medel från arbetsmiljöfonden.

1 Arbetsmiljöinstitutet

Institutet verkar genom forskning, utbildning och information och har ett
särskilt ansvar för den långsiktiga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden
inom arbetsmiljöns olika delområden.

105

Forskningsverksamheten tar i anspråk ca 80% av institutets samlade Prop. 1990/91: 100
resurser och en minskning av statsbudgetmedlen skulle, enligt institutet, Bil. 12
innebära att vissa delar av forskningsverksamheten måste läggas ner eller
att institutets satsning på nya områden blir fördröjd eller upphör. Inte
heller ser institutet att neddragning på utbildnings-, informations- eller
administrationsverksamheten är möjlig utan att det blir allvarliga följder
som återverkar på målet for verksamheten att bidra till en bättre arbets-
miljö.

Institutets prioriterade forskningsområden är en fortsättning av arbetet
inom de tidigare fastlagda områdena: belastningsskador, datorn som
hjälpmedel, lungsjukdomar, cancer och genetiska skador, hudsjukdomar,
olycksfall och elektromagnetiska riskfaktorer. Inom tre nya områden har
forskning påbörjats under budgetåret 1989/90.

/. / Sjukvårdens arbetsmiljö

Vårdsektorn kännetecknas av personalbrist och hög frånvaro. För en posi-
tiv utveckling inom vårdsektorn måste inte bara arbetsmiljörisker identifi-
eras utan också förebyggas.

1.2 Den goda arbetsmiljön — ungdomars villkor nu och i framtiden

Utförda undersökningar visar att industrin och dess arbetsmiljö har ett
dåligt anseende hos ungdomar. Arbetsmiljöinstitutet har därför startat ett
forskningsprogram inriktat på att studera hur den framtida arbetsmiljön
bör vara beskaffad ur fysiologisk och psykologisk synvinkel för att motsva-
ra särskilt ungdomars krav.

1.3 Arbetsmiljön för äldre

Åldersprofilen i den svenska befolkningen skjuts uppåt och samtidigt ökar
såväl förtids- och sjukpensioner som långtidssjukskrivning i de högre
åldrarna. Institutet förbereder ett projekt vars målsättning är att genom
förbättringar i arbetsutformning skapa förutsättningar och motivation hos
äldre arbetskraft. Detta skulle kunna få dem att stanna kvar i arbete till
normal pensionsålder med bibehållen hälsa.

För arbetet kring dessa tre nya forskningsområden begär institutet ytter-
ligare 1,6 milj. kr. under budgetåret 1991/92.

Institutet svarar för företagshälsovårdsutbildningen. Årligen driver in-
stitutet vidareutbildningskurser för företagsläkare, företagssköterskor, fö-
retagssjukgymnaster, skyddsingenjörer och beteendevetare. Behovet av
tidig introduktion inom företagshälsovården är stort och institutet har
permanentat en försöksverksamhet med introduktionsutbildning.

Institutet har etablerat samarbete med vissa högskoleinstitutioner som
på institutets uppdrag anordnat utbildning inom företagshälsovården för
att behovet av utbildning på området skall kunna tillgodoses.

Institutet planerar att återuppta utbildningen i ergonomi för bl. a. tek-
niska planerare under år 1991.

106

För genomförande av introduktionsutbildningen, utbildningen i ergono- Prop. 1990/91: 100
mi samt ökade kostnader for uppdragsutbildningen begär institutet ett Bil. 12
nytillskott om 1 milj.kr. förbudgetåret 1991/92.

Institutet avser att bygga upp en särskild konsultfunktion för företags-
hälsovården inom institutet med sikte på rådgivning och handledning.
Funktionen avses bestå av en programansvarig med sekretariatsresurser.
För detta begär institutet medel för det första året med 750000 kr.

Institutet anser att forskningsresultaten måste föras ut i praktisk till-
lämpning. För att under budgetåret 1991/92 kunna fortsätta med dagens
informationsverksamhet krävs ytterligare resurser bl. a. beroende på att
samarbetet med arbetarskyddsstyrelsen beträffande tidningen Arbetar-
skydd har upphört. Institutet begär ytterligare 1 750000 kr. för informa-
tionsverksamheten.

Hybrid-DNA-delegationens verksamhet belastar arbetsmiljöinstitutets
budget. För denna verksamhet behövs en ökning med 1,3 milj. kr. per år.
Sammantaget begär institutet följande resurstillskott:

Forskning	1 600	000	kr
Företagshälsovårds-
rådgivning	750	000	kr
Utbildning	1 000	000	kr
Information	1 750	000	kr
Hybrid-DNA-
delegationen	1 295	000	kr
Summa	6 395	000	kr

2 Föredragandens överväganden

Arbetsmiljöinstitutet har hemställt om ytterligare medel för de tre forsk-
ningsområden som riksdagen tog ställning för i årets forskningsproposi-
tion, nämligen sjukvårdens arbetsmiljö och arbetsmiljön för ungdomar
och för äldre.

Jag anser att dessa forskningsområden är väl motiverade och även bör
prioriteras under nästa budgetår.

Mot denna bakgrund tillstyrker jag att institutet för budgetåret 1991/92
tillförs ytterligare 1,6 milj. kr. för dessa forskningsområden.

Till arbetsmiljöinstitutet hör hybrid-DNA-delegationen. Regeringen till-
satte i juli 1990 en parlamentarisk beredning om genteknikens använd-
ning. Beredningen skall behandla lagstiftningsfrågor m.m. och också ta
ställning till hybrid-DNA-delegationens arbetsuppgifter och organisatoris-
ka ställning.

Delegationen har begärt ytterligare medel för nästa budgetår. Jag före-
slår att delegationen tilldelas ytterligare 200000 kr. för framför allt admi-
nistrativ hjälp.

Den ökade medelstilldelningen som jag nu har föreslagit, totalt 1,8
milj, kr., bör finansieras från fonden för arbetsmiljöförbättringar. Det bör
ankomma på regeringen att besluta om en omföring av medlen från fonden
för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel.

Det sammanlagda resursbehovet för arbetsmiljöinstitutet beräknar jag
till 94 192 000 kr. Av detta belopp utgör 6 853000 kr. pris- och löneomräk-
ning.

107

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den föreslagna överföringen från fonden för arbets-
miljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel,

2. till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 94 192 000 kr.

C 3. Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av vetenskaplig
apparatur

1989/90	Utgift	3	196 000 Reservation		1 253 000
1990/91	Anslag	4	282	000
1991/92	Förslag	4	637	000

Från anslaget betalas arbetsmiljöinstitutets utgifter för anskaffning av
vetenskaplig apparatur, vars anskaffningsvärde överstiger 80000 kr. An-
nan utrustning som anskaffas skall betalas från institutets myndighetsan-
slag.

1 Arbetsmiljöinstitutet

Institutet begär ytterligare medel för vetenskaplig utrustning med 718000
kr., framför allt på grund av kostnadsökningar för dessa investeringar men
även på grund av att tre nya professurer har tillsatts som har behov av nya
vetenskapliga instrument.

2 Föredragandens överväganden

Arbetsmiljöinstitutet har begärt ytterligare medel för vetenskaplig utrust-
ning. För egen del förordar jag att anslaget räknas upp med 355 000 kr med
hänsyn till prisutvecklingen.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av vetenskaplig apparatur
för budgetåret 1991 /92 anvisa ett reservationsanslag på 4 637 000 kr.

C 4. Yrkesinriktad rehabilitering

1989/90 Utgift 627 838 000 Reservation 60 667 000

1990/91   Anslag   690 125 000

1991/92 Förslag 753 153 000

Från anslaget betalas anordnande och drift av arbetsmarknadsinstitut
(Ami) samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den
yrkesinriktade rehabiliteringen.

Budgetramen för budgetåren 1991/92—1993/94 har beräknats till
2 225 737 000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

108

1 AMS

Allt fler arbetssökande skrivs in vid Ami. Det genomsnittliga antalet
inskrivna ökade från 5 370 budgetåret 1985/86 till 5 760 budgetåret
1989/90. Antalet sökande som blev föremål för insatser från Ami utan att
vara inskrivna ökade ännu kraftigare. Andelen arbetshandikappade bland
de inskrivna har fortlöpande blivit allt större. Dessutom har, enligt AMS,
en ökande andel svårare problematik.

Trots den ökande andelen arbetshandikappade har kostnaderna för att
placera en inskriven sökande i arbete sjunkit från 85000 kr. budgetåret
1985/86 till 84000 kr. budgetåret 1988/89 (1989/90 års priser). Antalet
arbetsplacerade har ökat med ca 400 personer till ca 8 500, dels till följd av
ett gynnsamt arbetsmarknadsläge, dels på grund av en mer effektiv meto-
dik vid Ami.

En viss ökning av inskrivningstiderna kan konstateras, från 12,4 veckor
budgetåret 1985/86 till 13,7 veckor budgetåret 1989/90.

Projektet Arbete åt unga handikappade har bedrivits sedan budgetåret
1986/87. AMS har redovisat erfarenheterna av projektet i ett antal rappor-
ter. Enligt en delrapport hösten 1990 hade andelen i arbete (inkl, ung-
domslag och beredskapsarbete) av dem som varit med från starten ökat
från 8% hösten 1987 till 27% våren 1990. Andelen som utbildar sig ökade
från 3% till 7%. Ungdomar med psykiska störningar/sjukdomar har haft
störst svårigheter att få arbete, medan de med enbart kroppsliga eller
intellektuella handikapp haft mindre problem.

AMS bedömer att behovet av vägledningsinsatser från arbetsförmedling
och Ami kommer att öka, bl. a. som följd av ökade ambitioner på rehabili-
teringsområdet, fler flyktingar med komplicerad bakgrund, avvecklingen
av institutioner för psykiskt sjuka och utvecklingsstörda m. m. De goda
resultaten av arbetet med projektet Arbete åt unga handikappade kommer
troligen att medföra att fler handikappade ungdomar vänder sig till för-
medlingarna. Ny teknik och nya möjligheter att erbjuda arbete som är
lämpligt utformat kommer också att underlätta för fler handikappade att
komma ut i arbetslivet.

Vid oförändrad budget kommer Ami att under treårsbudgetperioden
behöva rekrytera ungefär 350 arbetskonsulenter och 120 konsulenter för
att ersätta bortfall. Ersättningsrekryteringen motsvarar ca 26% av nuva-
rande personalstyrka i dessa kategorier.

AMS föreslår en förändrad anslagsstruktur och att medel till Ami-
verksamheten skall ingå i ett ramanslag till förvaltningskostnader, som är
gemensamt för hela verket. Med beaktande av regeringens krav på effek-
tivitetsförbättringar med 5% under treårsbudgetperioden begär AMS
678600000 kr. förbudgetåret 1991/92.

2 Föredragandens överväganden

Den yrkesinriktade rehabiliteringen som erbjuds vid arbetsmarknadsinsti-
tuten är en betydelsefull resurs för att hjälpa människor till arbete. De
institut som har särskild kompetens på specifika handikappområden — för

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

109

syn- och hörselhandikappade, rörelsehindrade, psykiskt, socialmedicinskt
och intellektuellt handikappade — hjälper människor med svårare funk-
tionsnedsättningar att få eller behålla ett arbete och en egen försörjning.

Fr. o. m. budgetåret 1990/91 har projektet Arbete åt unga handikappade
inlemmats i den ordinarie verksamheten vid förmedlingarna och arbets-
marknadsinstituten. Det har varit inriktat dels på uppsökande verksamhet
bland unga förtidspensionerade, dels på handikappade skolungdomar. I
fråga om den sistnämnda gruppen har insatserna gällt att utveckla former-
na för tidig samverkan mellan arbetsförmedlingen och skolan och få till
stånd en planering och förberedelse för ungdomarnas inträde i arbetslivet.
Sammantaget har ca 4 500 — 5000 ungdomar berörts av den fyraåriga
försöksverksamheten.

AMS har hösten 1990 redovisat en treårsuppfoljning av den uppsökande
verksamheten. Tre år efter den första kontakten med arbetsförmedlingen
befann sig en dryg tredjedel av de förtidspensionerade ungdomarna i
någon form av arbete eller utbildning, medan en lika stor grupp saknade
sysselsättning utanför hemmet. Av den återstående tredjedelen hade flerta-
let någon form av oavlönad sysselsättning/praktik vid dagcenter eller ute
på arbetsplatser. Mot bakgrund av att samtliga i denna grupp — knappt
900 ungdomar — hade förtidspension eller sjukbidrag måste resultaten
anses vara övervägande positiva.

De slutliga resultaten kan mätas först i ett längre tidsperspektiv. Men
hittills har AMS visat att antalet nybeviljade förtidspensioner för personer
i åldrarna under 30 år fortlöpande minskat sedan år 1986, som var projek-
tets startår. Jämfört med år 1985 hade förtidspensioneringarna minskat
med nästan en fjärdedel år 1989. Det tyder på att en glädjande förändring
av inställningen till förtidspensionering av unga människor är på väg att få
ett genombrott.

Mot bakgrund härav anser jag att arbetsmarknadsverkets insatser for
unga handikappade skall fortsätta i minst oförändrad omfattning.

AMS har föreslagit att medel till Amis verksamhet skall anvisas under
ett ramanslag till förvaltningskostnader, som är gemensamt för hela ar-
betsmarknadsverket. Jag delar AMS uppfattning att medlen skall anvisas
under ett ramanslag men är inte beredd att tillstyrka förslaget i övriga
delar.

För att ge möjlighet till en förstärkning av den yrkesinriktade rehabilite-
ringsverksamheten inom arbetsmarknadsverket bör verket kunna omför-
dela resurser från anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskost-
nader till den yrkesinriktade rehabiliteringen. I likhet med vad som gäller
detta budgetåret bör upp till 50 milj. kr. under det nämnda anslaget få
utnyttjas för rehabiliteringsverksamheten. Avsikten är inte att omfördela
medel mellan anslagen utan att de resurser som finansieras från anslaget
B 1. skall kunna användas för yrkesinriktad rehabiliteringsverksamhet.

AMS har ålagts att redovisa ett budgetförslag som innebär att forvalt-
ningsanslagen minskas med 5% under en treårsperiod. Styrelsen har be-
gärt undantag från detta krav. I min medelsberäkning har jag utgått från
att vissa rationaliseringskrav skall ställas på verksamheten.

En framgångsrik rehabilitering förutsätter ofta samverkan mellan olika

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

110

instanser, t. ex. sjukvård, socialtjänst, försäkringskassa, företagshälsovård. Prop. 1990/91: 100
Under senare år har arbetsmarknadsverket på flera håll prövat nya Bil. 12
samverkansformer, bl. a. till följd av ett regeringsuppdrag till AMS och
socialstyrelsen att utveckla samarbetet mellan socialtjänsten och arbetsför-
medlingen. Enligt AMS tyder dessa försök på att betydande vinster kan
nås genom en samlad och mer effektiv lösning på rehabiliteringsverksam-
hetens inriktning, organisation och finansiering.

En effektiv rehabiliteringsverksamhet har stor samhällsekonomisk bety-
delse och är framför allt viktig for de enskilda människorna, som kan
undgå utslagning och isolering. Amis placeringsresultat — utskrivning till
arbete eller utbildning — har legat på en hög nivå under en följd av år.
Enligt min mening bör resultaten kunna bibehållas på minst oförändrad
nivå jämfört med innevarande budgetår, bl. a. genom ökad samverkan
med andra rehabiliteringsinstanser.

Till anslaget C 4. Yrkesinriktad rehabilitering beräknar jag för budget-
året 1991/92 sammantaget 753 153000 kr. (+ 63028000 kr.).

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Yrkesinriktad rehabilitering Vör budgetåret 1991/92 anvisa

ett ramanslag på 753 153000 kr.

C 5. Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag

1989/90   Utgift   368 050 000(1)

1990/91   Anslag   413 313 000(1)

1991/92   Förslag  452 230 000

(l)Utgifter och anslag har ingått i det tidigare anslaget

B4. Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag.

Från anslaget skall betalas utbildningsbidrag till inskrivna sökande vid
arbetsmarknadsinstitut (Ami).

Jag har nyss föreslagit att utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmark-
nadsutbildning och vidgad arbetsprövning skall betalas från ett nytt åt-
gärdsanslag, B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag angav som ett skäl
till att kostnaderna för arbetsmarknadsutbildningen och utbildningsbid-
ragen till deltagarna bör betalas av samma anslag att man därigenom
bättre kan överblicka hela utbildningskostnaden. I samma syfte bör medel
till kostnaden för utbildningsbidrag till inskrivna sökande vid Ami särskil-
jas från medel till utbildningsbidrag i övrigt. Ett nytt förslagsanslag bör
därför inrättas för utbildningsbidrag till inskrivna vid Ami. Utgifterna
under anslaget ger tillsammans med de kostnader, som belastar anslaget
C 4. Yrkesinriktad rehabilitering en samlad bild av kostnaderna för den
yrkesinriktade rehabiliteringen och en bättre möjlighet att följa kostnads-
utvecklingen.

Till anslaget C 5. Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag beräk-
nar jag för budgetåret 1991/92 452230000 kr.

111

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 452 230000 kr.

C 6. Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet

1990/91 Anslag 1 000
1991/92 Förslag 1 000

Anslaget avser uppdragsverksamhet inom den yrkesinriktade rehabilite-
ringen, riktad till företag och förvaltningar som vill använda sig av de
kunskaper och erfarenheter inom området yrkesinriktad rehabilitering,
som finns inom arbetsmarknadsverket.

1 AMS

AMS bedömer att försäkringskassorna och företag m. fl. med bidrag från
arbetslivsfonden kommer att köpa rehabiliteringstjänster för 150 milj. kr.

Enligt AMS kommer ca 1 200 personer eller ca 400 per år under treårs-
budgetperioden att behöva rekryteras till följd av att uppdragsverksamhe-
ten inom den yrkesinriktade rehabiliteringen — de s. k arbetslivstjänster-
na — byggs ut. Styrelsen bedömer att detta skall kunna ske utan att man
ger avkall på kvalitetskraven vid rekrytering och utbildning eller den
anslagsfinansierade verksamheten. Huvuddelen av personalen torde kom-
ma att hämtas bland den personal som arbetar i den anslagsfinansierade
verksamheten.

Kunskapsområden som kommer att få stor betydelse är bl. a. marknads-
föring, resultatuppföljning och ekonomi. Det gäller vidare att i ökad ut-
sträckning analysera problem och behov på arbetsplatserna och erbjuda en
kombination av rekryterings-, utbildnings- och rehabiliteringsservice. Det
kräver, enligt AMS, i sin tur ett flexibelt resursutnyttjande samt en fortsatt
kompetensuppbyggnad inom arbetsförmedlingen och Ami.

2 Föredragandens överväganden

Efter förslag i prop. 1989/90:62 om aktiv rehabilitering och arbetslivs-
fondens verksamhet, m.m. samt i 1990 års budgetproposition beslutade
riksdagen (SfU 1989/90:15, rskr. 185, AU 12, rskr. 243) om att inrätta ett
nytt anslag till uppdragsverksamhet inom den yrkesinriktade rehabilite-
ringen. Riksdagsbeslutet innebär vidare att AMS får disponera en rörlig
kredit hos riksgäldskontoret upp till 35 milj. kr.

Regeringen har gett AMS i uppdrag att i samråd med RRV lägga fram
förslag om ett system för att kostnads- och resursmässigt samt ekonomiad-
ministrativt särskilja uppdragsverksamheten från myndighetsverksamhet
som betalas över statsbudgeten. Uppdraget skall redovisas till regeringen
under våren 1991.

I likhet med AMS bedömer jag att uppdragsverksamheten kommer att

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

112

växa väsentligt i omfattning som en följd av att betydande ekonomiska
resurser numera finns avsatta för rehabiliterande insatser dels hos försäk-
ringskassorna, dels hos arbetslivsfonden. Uppdragsverksamheten kan få
stor betydelse både genom de insatser som görs för enskilda människor och
genom att kunskap och kompetens inom den yrkesinriktade rehabilitering-
en tillförs arbetsplatserna.

Samtidigt vill jag understryka vikten av att uppdragsverksamheten inte
får medföra kvantitativa eller kvalitativa försämringar av Ami:s insatser
för arbetshandikappade sökande vid förmedlingen. Regeringen har lämnat
AMS föreskrifter bl. a. om att uppdragsverksamheten inte får inkräkta på
insatserna för de arbetslösa. Anslaget bör föras upp med endast ett formellt
belopp på 1 000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet för bud-
getåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

4 814 251 000(1) Reservation 371 607 000

4 900 125 000(1)

5 416 489 000

(1)1 utgifter och anslag ingår medel från de tidigare anslagen
B5. Sysselsättningsskapande åtgärder, C6. Särskilda åtgärder

för arbetsanpassning och sysselsättning, C7. Lönebidrag för

förtidspensionerade samt C8. Statsbidrag till skyddat arbete

hos offentliga arbetsgivare.

Anslaget omfattar arbetshjälpmedel åt handikappade, näringshjälp, an-
ställning med lönebidrag, statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare och strukturstöd för byggarbetsmarknaden.

Arbetshjälpmedel åt handikappade omfattar bidrag till arbetshjälpme-
del eller anordningar på arbetsplatsen som behövs för att den handikappa-
de skall kunna utföra sitt arbete samt bidrag till arbetsbiträde. Vidare kan
bidrag lämnas i samband med praktisk arbetslivsorientering för handikap-
pade ungdomar.

Bidrag till arbetsbiträde skall göra det möjligt för handikappade att med
hjälp av biträde kunna utföra i stort sett normala arbetsinsatser.

Näringshjälp i form av bidrag skall ge en handikappad arbetssökande,
för vilken det inte finns någon annan lämplig åtgärd som arbetsförmed-
lingen kan vidta, möjlighet att starta ett företag.

Anställning med lönebidrag är en stödform, som syftar till att stimulera
arbetsgivare att bereda anställning åt arbetshandikappade för vilka andra
åtgärder inte kan vidtas för att underlätta en arbetsplacering.

Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare avser bidrag
till kommuner och i vissa fall andra offentliga myndigheter för att anordna
skyddat arbete för personer som har särskilt stora svårigheter att få arbete
på den reguljära arbetsmarknaden. Statsbidrag utgår med högst 75% av

8 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 100. Bilaga 12

lönekostnaderna — inkl, lönebikostnader — for arbetstagare som har Prop. 1990/91:100
anvisats till den skyddade sysselsättningen.                                  Bil. 12

Strukturstöd för byggarbetsmarknaden beviljas for att rehabilitera bygg-
nadsarbetare inom Galaxen AB.

1 AMS

1.1 Arbetshjälpmedel åt handikappade

Medelsförbrukningen för arbetshjälpmedel åt handikappade har ökat från

62,7 milj. kr. budgetåret 1985/86 till 166,6 milj. kr. budgetåret 1989/90. Av
dessa medel gick 17 milj. kr. till bidrag till arbetsbiträde budgetåret
1985/85 och 24,6 milj. kr. budgetåret 1989/90. Antalet beslut om sådana
bidrag var 950 båda de nämnda budgetåren.

Antalet beslut om bidrag till arbetshjälpmedel var 5 633 budgetåret
1985/86 och 4600 budgetåret 1989/90. Jämfört med budgetåret innan
lämnades en något större andel av bidragen till arbetshjälpmedel i sam-
band med nyanställningar budgetåret 1989/90 — 23% jämfört med 20,5%.

För budgetåret 1989/90 anvisades 32,5 milj. kr. till datorbaserade hjälp-
medel. Därav förbrukades 26,9 milj. kr.

AMS bedömer att efterfrågan på arbetshjälpmedel kommer att öka.

Förutsatt att verket avlastas så stor del som möjligt av finansieringen av
arbetshjälpmedel för redan anställda bör, enligt AMS, nuvarande budget-
ram kunna bibehållas. Därigenom kan insatserna för de sökande kunna
öka, trots kostnadsutvecklingen för datoriserade hjälpmedel.

I fråga om bidraget till arbetsbiträde förordar AMS ett upphävande av
den nuvarande begränsningen när det gäller möjligheten att ge bidrag till
arbetsbiträde för en anställd med lönebidrag. Med ökade möjligheter att
anpassa bidragen vid subventionerade anställningar till såväl arbetsgiva-
rens som den sökandes situation bedömer AMS att även ett generösare
stöd till arbetsbiträde kan finansieras inom realt oförändrade resurser.

1.2 Näringshjälp

Näringshjälp kan lämnas till handikappade för start av verksamhet som
egen företagare. Medelsförbrukningen till näringshjälp har minskat under
perioden 1985/86—1989/90, från 18,5 milj.kr. till 16 milj.kr. Antalet
etableringar med stöd av näringshjälp uppgår under ett budgetår till
knappt 1 000. Ett skäl till att etableringarna minskat kan vara ökade krav
på objektens förutsättningar.

AMS bedömer att det blir allt viktigare att ingående ekonomiska bedöm-
ningar görs innan näringshjälp beviljas, för att minimera misslyckandena
för enskilda sökande.

1.3 Anställning med lönebidrag

Sedan budgetåret 1985/86 har antalet personer i anställning med lönebi-
drag ökat från ca 43000 till 55000 budgetåret 1989/90. Antalsuppgifterna

avser samtliga som under resp, tidsperiod haft anställning med lönebidrag. Prop. 1990/91: 100
Den reala kostnadsökningen har under perioden uppgått till ca 22%. Den Bil. 12
genomsnittliga kostnaden per person har under perioden sjunkit från
79 000 kr. till 74000 kr. räknat i 1989/90 års priser. Hos kommunala och
enskilda arbetsgivare har genomsnittskostnaden minskat med 21 % medan
den ökat med 8% hos allmännyttiga organisationer. För anställda med
särskilt lönebidrag har kostnaden ökat med 9%.

Inom försöksverksamheten med flexibelt lönebidrag har bidragsnivån
kunnat sänkas så att 30% fler kunnat anställas, jämfört med om ordinarie
regler hade gällt.

Andelen avgångar från lönebidrag har ökat. En stigande andel resulterar
i arbete utan lönebidrag, främst tack vare det goda arbetsmarknadsläge
som rått.

AMS bedömer att behovet av subventionerade anställningar kommer att
öka. Statsmakternas ambition att hävda arbetslinjen i socialförsäkringen
och minska antalet långtidssjuka och förtidspensionerade bedöms leda till
att antalet sökande med arbetshandikapp vid arbetsförmedlingen och Ami
kommer att öka.

En ändrad resursfördelning så att antalsramar ersätts med medelsramar
kan enligt AMS göra att arbetsförmedlingen och Ami får ett större kost-
nadsmedvetande i hanteringen av lönebidragen. En kombination av olika
insatser bör kunna leda till en tioprocentig sänkning av bidragsnivån.
Vidare bedömer AMS att avgångarna från lönebidrag skall kunna öka från
nuvarande 7 500 till ca 10000 per år mot slutet av treårsbudgetperioden.
Årliga omprövningsbeslut bör leda till en sänkt genomsnittlig bidragsnivå.
Genom avtrappning av bidrag på en hög subventionsnivå och ökning av
nya bidrag på lägre nivå bör kostnaden för dagens omfattning med 44000
lönebidragsplatser kunna minska från 3,4 miljarder kr. till 3,1 miljarder
kr. och därmed ge utrymme för fler lönebidragsanställda inom samma
totalkostnad.

1.4 Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare

Stödformen skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare infördes den 1 juli
1985 och ersatte beredskapsarbeten i kommunal regi för personer med
socialmedicinska arbetshandikapp (s. k. T: 1-arbeten). Fördelningen av
medel mellan länen följde ursprungligen i huvudsak den upparbetade
volymen av T:l-arbeten. I förhållande till behoven uppkom därigenom en
snedfördelning av resurserna, som i huvudsak fortfarande består. Genom
att medelsramen varit nominellt oförändrad under senare år har endast
mycket marginella justeringar kunnat göras.

Ett återställande av realvärdet på anslaget skulle, förutom att tillgodose
en stor efterfrågan, underlätta för AMS att utjämna fördelningen mellan
länen av skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare.

Antalet sysselsatta har ökat från 4 130 budgetåret 1985/86 till ca 6000
budgetåret 1989/90. Kostnaderna har ökat under perioden från 98,5
milj. kr. till 410 milj. kr. Kostnaden per sysselsatt ökade från 24000 kr./år
till 68000 kr./år. Också andelen avgångar från denna form av skyddat
arbete har ökat och var 52,5% av antalet sysselsatta budgetåret 1989/90.

115

Enligt AMS efterlyser de flesta länsarbetsnämnder ytterligare resurser Prop. 1990/91: 100
for socialmedicinskt handikappade. Nivån och inriktningen på insatserna Bil. 12
för dessa sökande blir i hög grad beroende av i vilken utsträckning subven-
tionerade anställningar som skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare kan
erbjudas.

1.5 Strukturstöd inom byggarbetsmarknaden

Stödet beviljas för att rehabilitera byggnadsarbetare inom Galaxen AB.

Tabell: Anvisade och förbrukade medel till strukturstöd (milj, kr.) samt sysselsatta
1986/87-1989/90

86/87   87/88   88/89   89/90

Anvisade medel
Förbrukade medel
Antal sysselsatta
(årsmedeltal)

50,0    50,0

0,7    22,0

24     247

40,0    85,0

65,0   102,0

613     914

Budgetåret 1990/91 är det sista försöksåret för strukturstöd på byggar-
betsmarknaden inom ramen för Galaxen AB. Enligt AMS är det rimligt att
verksamheten får fortsätta eftersom den behövs och visar bra rehabilite-
ringsresultat.

AMS bedömer att ca 1 200 personer skall kunna sysselsättas inom
Galaxen AB. Denna omfattning kan klaras med realt oförändrade resurser.

1.6 Lönebidrag för förtidspensionerade

Lönebidrag för förtidspensionerade infördes budgetåret 1989/90. AMS
målsättning är att minst 2 000 personer skall placeras i sådant subventione-
rat arbete budgetåret 1991/92. AMS har haft överläggningar med arbets-
marknadens parter, handikapprörelsen och riksförsäkringsverket i syfte att
finna former för att nå ut med information till förtidspensionerade och
arbetsgivare om möjligheterna till lönebidrag vid anställning av förtids-
pensionärer. AMS har begärt att parterna skall medverka med information
till enskilda om de ekonomiska konsekvenserna av att en förtidspensione-
rad återgår i arbete. AMS kommer i samverkan med de fackliga organisa-
tionerna att pröva uppsökande verksamhet bland förtidspensionerade.
AMS bedömer dock att en hel del av de förtidspensionerade behöver en
inledande period i skyddat arbete.

Totalt begär AMS 4900 milj. kr. (exkl. pris- och löneomräkning) för de
olika stödformer, som behandlas under förevarande anslag.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Nytt anslag till handikappåtgärder

Jag har i det föregående lagt fram förslag om ett nytt anslag till arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder. I detta ingår dock inte de åtgärder, som är förbe-
hållna arbetshandikappade. I ett läge när arbetsmarknadssituationen ten-

116

derar att försämras är det, enligt min mening särskilt viktigt att åtgärder
för arbetshandikappade förbehålls dessa sökande och därför skiljs från de
åtgärder, som kan komma i fråga också för icke handikappade. Åtgärder
som enbart har arbetshandikappade som målgrupp bör inte kunna ersättas
med åtgärder for andra målgrupper, så att resurserna omfördelas till andra
än arbetshandikappade. Beslut om olika slag av lönebidrag innebär som
regel långsiktiga åtaganden, medan övriga åtgärder oftast är mer begränsa-
de i tiden. Också detta förhållande innebär att utbytbarheten mellan
åtgärder för handikappade och mer generella åtgärder blir begränsad.

Det nuvarande lönebidraget har sitt ursprung i 1930-talets sysselsätt-
ningsåtgärder för arbetslösa tjänstemän. Under åren har utformning och
villkor förändrats kraftigt. Nya stödformer har inrättats för att tillgodose
särskilda syften och behov. Detta har lett till att vi nu har en rad olika
former av lönesubventioner som betalas från olika anslag. Dessa bör nu
föras samman under ett gemensamt anslag. Därigenom får arbetsförmed-
lingarna och Ami ökade möjligheter att välja mellan de olika formerna av
lönebidrag. Mitt förslag om att lönebidraget skall göras mer flexibelt —
vilket jag snart återkommer till — kommer att ytterligare underlätta möj-
ligheterna att få till stånd lämpliga arbetsplaceringar som också bättre
överensstämmer med de sökandes önskemål.

Jag övergår nu till att behandla de olika ändamålen som anslaget avser.

2.2 Arbetshjälpmedel åt handikappade

I enlighet med riksdagens beslut (AU 1989/90:12, rskr. 243) med anled-
ning av 1990 års budgetproposition har arbetsgivare getts ett större kost-
nadsansvar för arbetsplatsanpassningar och arbetshjälpmedel åt anställda
med arbetshandikapp. Regeringen avser att inom kort återkomma med
förslag till riksdagen som bl. a. gäller ersättningar för hjälpmedel och andra
anpassningsåtgärder som kan ge möjlighet för sjukskrivna anställda att gå
tillbaka till arbetet. Jag förordar med hänsyn härtill att AMS inte i fortsätt-
ningen skall kunna lämna bidrag till arbetshjälpmedel för åtgärder som
avser redan anställda. I min medelsberäkning har jag tagit hänsyn till
detta. I fråga om bidrag till arbetsbiträde föreslår jag ingen ändring.

Mot bakgrund av vad jag nu har förordat beräknar jag för budgetåret
1991/92 till arbetshjälpmedel åt handikappade och näringshjälp
108 959000 kr. (-75073000 kr.).

2.3 Anställning med lönebidrag

Under senare år har tanken på en ökad flexibilitet i lönebidragssystemet
vunnit ökat stöd. Den nuvarande utformningen med olika bidragsnivåer
till olika kategorier arbetsgivare har historiska skäl. De höga bidragen till
statliga myndigheter och allmännyttiga organisationer beror på att dessa
arbetsgivare tidigare kunde anordna statligt arkivarbete där AMS stod för
hela lönekostnaden. De lägre bidragsnivåerna till andra arbetsgivare har
sin grund i att dessa i stället kunde anställa arbetshandikappade i halv-
skyddad sysselsättning, där bidragsnivån satts väsentligt lägre. När de

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

117

skilda stödformerna slogs samman utan att bidragsnivåerna förändrades
nämnvärt uppstod dessa olika villkor för olika arbetsgivare. I fråga om de
statliga arbetsgivarna har dessutom hävdats att det skulle innebära onödigt
krångel om bidraget till dem bara täckte en del av lönekostnaden för den
handikappade och resten fick betalas från ett myndighetsanslag.

I den utvärdering av lönebidraget, som gjorts av universitetslektorn
Vassilios Vlachos (Ds 1989:19) Lönebidrag för arbetshandikappade, har
det kommit fram att skillnaderna i bidragsnivå knappast svarar mot skill-
nader hos de arbetshandikappade i fråga om arbetsförmåga, handikappets
svårighetsgrad och liknande. Vlachos menar att ”..syftet med differentie-
ringen av bidraget, nämligen att de höga bidragen skall reserveras för
sökande med gravt arbetshandikapp inte (har) uppfyllts i någon större
utsträckning.” Vlachos har också pekat på de inlåsningseffekter som en
hög bidragsnivå ger och de bristande incitamenten i bidragssystemet att
verka för en övergång till reguljära anställningar utan bidrag från AMS. I
utvärderingen förordas bl. a. av dessa skäl regeländringar så att samma
regler gäller för alla arbetsgivarkategorier.

AMS rapport inför treårsbudgeten innehåller bl. a. en redovisning av
avgångar från lönebidragsanställning och avgångsorsaker. Det lägsta anta-
let avgångar finner man inom den statliga sektorn, där den vanligaste
avgångsorsaken är pension (45 %), men så mycket som nästan en femtedel
beror på uppsägning. (Avser uppsägningar såväl från arbetstagarens som
från arbetsgivarens sida). Ca 16% av avgångarna berodde på övergång till
arbete utan bidrag. Högst andel avgångar har enskilda företag, ca 23%. I
mer än en tredjedel av fallen var orsaken övergång till arbete utan lönebi-
drag och i mer än en fjärdedel uppsägning.

Ett system med flexibla lönebidrag bör kunna innebära att fler lönebi-
dragsanställda får möjlighet att gå över till icke-subventionerade arbeten,
bl. a. genom att fler placeringar kan ske hos arbetsgivare, som kan ta ett
kostnadsansvar och betala lönen för den som har rehabiliterats och kan
hävda sig utan bidraget.

Det innebär också att den sökandes egna önskemål om arbete kan
tillgodoses bättre. Den som behöver en högre lönesubvention behöver för
den skull inte vara hänvisad till anställningar hos statliga myndigheter
eller inom organisationerna utan kan söka sig också till en annan arbets-
plats som är lämplig med hänsyn till hans eller hennes utbildning, intres-
sen etc.

Erfarenheterna från AMS försök med flexibla bidrag visar dessutom att
det går att få ”fler jobb för pengarna” med ett flexibelt system, genom att
det genomsnittliga bidraget har blivit lägre.

Jag vill understryka att ett flexibelt bidrag inte får tillämpas så att
flexibiliteten innebär en höjning av det genomsnittliga bidraget. Tvärtom
är avsikten att skapa utrymme för att antalet sysselsatta med lönebidrag
skall kunna öka. Jag avser att längre fram föreslå regeringen att AMS
åläggs att uppnå vissa resultatmål, som slår fast att fler skall sysselsättas
inom ramen för anvisade medel.

Jag förordar således att nuvarande bestämmelser om vilka bidragsnivåer
som skall tillämpas för skilda kategorier arbetsgivare upphävs. I stället bör

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

118

bidragsnivån fastställas med hänsyn till den sökandes behov och förutsätt- Prop. 1990/91: 100
ningar beträffande arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning. Bil. 12

Den som har en betydande nedsättning av arbetsförmågan på grund av en
funktionsnedsättning skall kunna omfattas av ett högre lönebidrag än den
som kan göra en större arbetsinsats. Bidragets storlek skall således inte
bestämmas av arbetsgivarens ekonomiska möjligheter att svara för löne-
kostnader utan av den arbetshandikappade sökandens förutsättningar.
Lönebidrag bör kunna lämnas med upp till 100% av lönekostnaden för
den arbetshandikappade personen.

Ett system med flexibla lönebidrag måste medföra att arbetsgivare, som
idag får höga lönesubventioner på sikt får räkna med genomsnittligt lägre
bidrag. Ibland förs fram en oro för att ett flexibelt lönebidrag skulle
medföra att de, som nu är anställda hos myndigheter och organisationer
med en hög subventionsnivå, riskerar att förlora sina arbeten, därför att
arbetsgivarna inte kan betala en större del av lönekostnaden än de gör
idag. För egen del utgår jag från att arbetsförmedlingarna kommer att
agera på ett sådant sätt att enskilda människor inte skall behöva råka
illa ut. Förmedlingarna har alla förutsättningar att bedöma de arbetsmark-
nadsmässiga konsekvenserna för de berörda anställda, när de tar upp
överläggningar om flexibla lönebidrag.

Det nuvarande förslagsanslaget till lönebidrag bör ersättas av ett reser-
vationsanslag. Därmed kan de nuvarande volymbegränsningarna för löne-
bidrag på högre nivåer upphävas. Med ett flexibelt lönebidrag kommer
volymerna i stället att bestämmas av medelstilldelningen och av arbetsför-
medlingens och Ami:s förmåga att förhandla om bidragsnivån.

Beslut om lönebidrag bör avse en begränsad tid, högst fyra år och
regelbundet omprövas. AMS har uttalat att man har för avsikt att ompröva
bidraget efter ett år och vid förlängning av bidragsperioden minst vartan-
nat år. Jag välkomnar detta och bedömer att det medför väsentliga resul-
tatförbättringar i form av lägre genomsnittliga kostnader per lönebidrags-
plats och fler övergångar till arbete utan bidrag.

Enligt nuvarande regler i 10§ 3st. förordningen (1984:519) om intro-
duktions- och lönebidrag får den del av den anställdes månadslön vid
heltidsarbete som överstiger 40% av det enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring gällande basbeloppet inte ligga till grund för bidrag. Enligt min
mening bör denna bestämmelse upphävas. Det bör ankomma på regering-
en att lämna närmare föreskrifter om behandlingen av bidragsgrundande
lönekostnader.

Ett beslut om lönebidrag skall kunna avse såväl en kortare introduk-
tions- eller provanställningsperiod som en längre tidsperiod. Några särskil-
da bestämmelser om introduktionsbidrag behövs därför inte, varför nuva-
rande bestämmelser om sådant bidrag bör kunna upphävas.

För budgetåret 1991/92 beräknar jag till anställning med lönebidrag
4462000000 kr. (+ 784 193 000 kr.).

119

2.4 Lönebidrag för förtidspensionerade

Bidraget tillkom budgetåret 1989/90 i syfte att hävda arbetslinjen och öka
utbudet av arbetskraft. Möjligheterna för förtidspensionerade att komma
tillbaka till arbetslivet kan öka väsentligt, om arbetsgivare kan få ett
bidrag, som kompenserar för den förtidspensionerades nedsatta arbetsför-
måga. Samtidigt behövs uppsökande verksamhet och information till såväl
arbetsgivare som till de förtidspensionerade om villkor m. m. för att stimu-
lera till arbete för denna grupp. AMS bör därför kunna använda upp till 10
milj. kr. för sådan verksamhet.

Jag vill erinra om att riksdagen nyligen har beslutat (prop. 1990/91:25
bil. 6, AU 15, rskr. 99) att detta bidrag också skall kunna avse personer som
uppbär sjukbidrag.

Lönebidraget för förtidspensionerade bör fortsättningsvis vara flexibelt
på samma sätt som det nyss behandlade lönebidraget.

Jag har beräknat oförändrat 288 milj. kr. till lönebidrag åt arbetsgivare
som anställer personer som uppbär sjukbidrag eller förtidspension enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2.5 Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare

Bidraget lämnas enligt föreskrifter i förordningen (1985:276) om statsbi-
drag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare. Jag föreslår inga änd-
ringar av dessa regler. Bidraget bör således också i fortsättningen kunna
lämnas med högst 75% av lönekostnaden för den anställde. Jag föreslår
heller inga förändringar beträffande målgruppen.

Eftersom AMS har förfogat över stora reservationer på anslaget har
detta under senare år inte räknats upp efter löneutvecklingen. Med de
förändringar av anslagsstruktur m.m. som jag nu förordar bör dock en
sådan uppräkning ske. För budgetåret 1991/92 har jag beräknat medelsbe-
hovet till 464 530000 kr. (+101 530000 kr.). Jag vill erinra om att den här
föreslagna anslagskonstruktionen ger arbetsmarknadsverket stora möjlig-
heter att omfördela resurser mellan de olika slagen av lönebidrag.

2.6 Strukturstöd för byggarbetsmarknaden

Statsbidrag till byggsektorn lämnas enligt förordningen (1986:412) om
strukturstöd inom byggarbetsmarknaden. Bidraget utgör stöd för anställ-
ning och rehabilitering av arbetshandikappade, äldre och svårplacerade
byggnadsarbetare inom Galaxen AB. Målet för verksamheten är att genom
särskilda rehabiliteringsinsatser och yrkesverksamhet så snart som möjligt
återföra den enskilde till den ordinarie arbetsmarknaden. Av AMS årliga
uppföljning av verksamheten framgår att målet att 10% av de anställda
skulle återgå till den ordinarie arbetsmarknaden uppnåddes under år 1989.

Strukturstödet för byggarbetsmarknaden är en försöksverksamhet av-
sedd att gälla för en begränsad tid och upphöra med utgången av budget-
året 1990/91. Verksamheten tillkom mot bakgrund av att branschen tidi-
gare tillämpade projektanställningar i stället för tillsvidareanställningar,
vilket medförde att äldre och arbetshandikappade byggnadsarbetare hade

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

120

svårigheter att få nytt arbete, när ett projekt var avslutat. Numera tilläm- Prop. 1990/91: 100
pas dock inom byggbranschen tillsvidareanställningar liksom inom andra Bil. 12
delar av arbetsmarknaden.

I likhet med AMS anser jag att stödet bör fortsätta även under budget-
året 1991/92. Dock anser jag att den verksamhet inom Galaxen som stöds
med statsbidrag inte bör öka i omfattning under budgetåret 1991/92,
jämfört med innevarande budgetår. Enligt AMS omfattas ca 1 000 bygg-
nadsarbetare hösten 1990.

Fortsättningsvis bör endast arbetslösa byggnadsarbetare kunna komma i
fråga för arbete, som stöds med statsbidrag till Galaxen.

AMS och Galaxen har gemensamt tagit initiativ till en utvärdering av
verksamheten. Som underlag för bedömningar om den framtida utform-
ningen av denna verksamhet avser jag att föreslå regeringen att ge AMS i
uppdrag att på grundval av utvärderingen lägga fram förslag om hur en
eventuellt fortsatt verksamhet kan inordnas i det ordinarie arbetsmark-
nadspolitiska åtgärdssystemet.

Jag har beräknat oförändrat 93 milj. kr. till verksamheten för budgetåret
1991/92.

Eventuella reserverade medel vid utgången av innevarande budgetår på
de nuvarande anslagen C 7. Lönebidrag för förtidspensionerade och C 8.
Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare bör under nästa
budgetår få användas under det nya reservationsanslaget C 7. Särskilda
åtgärder för arbetshandikappade. Detsamma bör gälla eventuella reserve-
rade medel på anslaget B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder, som har
anvisats till strukturstöd för byggarbetsmarknaden.

2.7 Medel till särskilda åtgärder för arbetshandikappade

Sammantaget beräknar jag för budgetåret 1991/92 till anslaget C 7. Särskil-
da åtgärder för arbetshandikappade 5 416 489 000 kr.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har anfört om ändrade regler för arbetshjälp-
medel åt handikappade (avsnitt 2.2),

2. godkänna vad jag har anfört om ändrade regler för lönebidrag
(avsnitt 2.3),

3. till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret
1991 /92 an visa ett reservationsanslag på 5 416 489 000 kr.

C 8. Bidrag till Stiftelsen Samhall

1989/90 Utgift 3 672 525 000
1990/91 Anslag 4 023 000 000
1991/92 Förslag 4 557 000 000

Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen Samhall dels för täckande av
merkostnaderna i verksamheten vid verkstäderna för skyddat arbete, dels
till företagsgruppens fastighetsförvaltning.

121

1990/91

Beräknad ändring 1991/92

Föredraganden

Driftbidrag	3 640 000	000	+	525 000	000
Bidrag till
fast ighetsfonden	383 000	000	+	9 000	000
	4 023 000	000	+	534 000	000

1 Stiftelsen Samhall

Samhallgruppens verksamhetsidé är att ge meningsfullt och utvecklande
arbete till arbetshandikappade. Detta skall ske genom produktion av varor
och tjänster. Lokalisering och dimensionering av arbetsplatserna sker i
samråd med arbetsmarknadsverket. Arbetsförmedlingen disponerar ar-
betstillfällen hos företagsgruppen och anvisar de personer som är i behov
av arbete inom gruppen.

Verksamheten är en del av arbetsmarknadspolitiken och en av de åtgär-
der som vidtas för att uppfylla allas rätt till arbete. För Samhalls del gäller
det grupper som på grund av arbetshandikapp inte kan få arbete på den
övriga arbetsmarknaden. Samtidigt skall verksamheten bedrivas affärs-
mässigt och effektivt samt vara en del av det svenska näringslivet. Det
innebär att företagsgruppen också skall iaktta de regler och principer som
normalt tillämpas i näringslivet.

Företagsgruppens resultat mäts främst inom följande tre målområden:

1. att handikappade får ett meningsfullt och utvecklande arbete i avsedd
omfattning,

2. att de arbetshandikappades förutsättningar att få arbete hos annan
arbetsgivare förbättras,

3. att behovet av statlig ersättning begränsas genom en god ekonomisk
resultatutveckling.

Företagsgruppen omfattar den centrala Stiftelsen Samhall, de 24 regio-
nala — länsvisa — företagen, samt ett antal marknadsföringsbolag. Såväl
Samhall som de regionala företagen drivs i stiftelseform. Samhall svarar
för moderföretagsfunktionerna i gruppen och har gentemot staten ansva-
ret för att företagsgruppens verksamhet bedrivs i enlighet med av riksda-
gen och regering angivna riktlinjer. Samhall äger och förvaltar hela före-
tagsgruppens fastighetsbestånd.

De regionala företagen är juridiskt fristående rörelsedrivande företag
med ansvar inför Samhall för verksamheten inom resp. län. Vid utgången
av verksamhetsåret 1989/90 hade företagsgruppen ca 35000 anställda,
varav ca 30400 arbetshandikappade och ca 4800 direktanställda (tjänste-
män, arbetsledare, instruktörer m. fl.). Av de arbetshandikappade arbetar
ca 600 i 40 s. k. inbyggda verkstäder och ca 200 i 30 entreprenadåtaganden.
Härtill kommer ca ett hundratal arbetshandikappade vid de tre verkstäder
som drivs av enskilda organisationer och som Samhall utövar tillsyn över
och lämnar bidrag till enligt särskilda avtal.

För att åstadkomma en samordnad och effektiv försäljningsorganisation
kan Samhall bilda försäljningsaktiebolag, antingen egna bolag eller bolag
som samägs med andra företag från övrigt näringsliv.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

122

För treårsperioden 1988/89—1990/91 har fastställts en total timram om Prop. 1990/91: 100
94,35 miljoner arbetstimmar.                                             Bil. 12

För att bättre svara mot de behov som finns föreslår Samhall — i samråd
med AMS — en sysselsättningsökning till 32,6 miljoner arbetstimmar
budgetåret 1991/92. Med beaktande av beräknad personalomsättning
skulle detta innebära att ca 5 000 arbetshandikappade kan nyanställas
under budgetåret.

Samhalls målsättning är att minst 50% av den totala rekryteringen skall
avse gravt handikappade sökande ur grupperna psykiskt sjuka, psykiskt
utvecklingsstörda och flerhandikappade.

Ett av Samhalls tre övergripande mål är att alla anställda i produktionen
som vill och kan skall ges möjlighet att gå över till ett arbete hos andra
arbetsgivare. Budgetåret 1989/90 har ca 1 340 anställda fått annat arbete,
vilket motsvarar ca 4,4% av antalet arbetshandikappade anställda. Det är
ca 250 färre än under budgetåret 1987/88.

Med nuvarande anslagsteknik kan Samhall avvika med 1,5% från den
timram, som reglerar riksdagens beställning av arbetstillfällen. Sådana
avvikelser skall dock balanseras under en treårsperiod. Erfarenheterna
visar att möjligheterna att bereda handikappade arbete beskärs, om Sam-
hall lyckas förbättra närvaron. En procents förbättring av närvaron mot-
svarar på årsbasis 400 — 450 arbetstillfällen. För att smidigare klara sådana
svängningar och smärre förändringar av antalet övergångar mellan åren
föreslår Samhall att företagsgruppen får avvika från den fastställda timra-
men med —/+ 1,5% per år.

Med anledning bl. a. av arbetslivsfondernas tillkomst avser Samhall att
fr. o. m. budgetåret 1990/91 sälja dels tillfälliga arbetsplatser för arbetsträ-
ning, dels kunskapsstöd inom personalutvecklings- och rehabiliteringsom-
rådet till försäkringskassor och andra intressenter, t. ex. externa företag.
Möjligheten att erbjuda tillfälliga arbetsplatser inom Samhall beräknas
under budgetåret 1990/91 ligga omkring 1 000 platser per år. Det innebär
att ca 5000 personer kan bli berörda, eftersom varje person tar en tillfällig
arbetsplats i anspråk under relativt kort tid.

Samhall avser att fortsätta att satsa på personalutveckling genom bl. a.
rationell arbetsorganisation, god arbetsmiljö, möjligheter till kompetens-
utveckling och ett arbetsklimat där människors engagemang och kunska-
per värdesätts. Ett mål är att minst 10% av arbetsställena årligen fr. o. m.
1990/91 utvecklar och inför en grupporienterad organisation. De indi-
vidinriktade utvecklingsinsatserna kommer bl. a. att avse individuell tek-
nisk arbetsplatsanpassning. Metoder för analys och utveckling av psykoso-
cial arbetsplatsanpassning är under utarbetande. Insatserna för anställda
med invandrarbakgrund fortsätter.

Samhalls mål för budgetåret 1991/92 är att 4 — 5% av de anställda skall
gå över till annat arbete. Möjligheterna att nå detta mål påverkas bl. a. av
det allmänna konjunkturläget och företagsgruppens egen rekryteringsin-
riktning, men också av vilka resurser som arbetsförmedlingen anser sig
kunna ställa till förfogande.

Samhall beräknar att andelen tjänsteverksamhet inom koncernen kom-
mer att öka från 9% till drygt 15% av den samlade sysselsättningen vid

123

mitten av 1990-talet. Områden som förväntas öka är främst hemtjänst, Prop. 1990/91: 100
egendomsservice, skogsvård och kontorsservice. Denna förskjutning av Bil. 12
verksamhetsinriktningen från traditionell tillverkningsindustri till tjänste-
sektorn väntas medföra att affärsområdena mekanisk lego, möbler m.m.

och konfektion minskar från drygt 50% till ca 45%.

1.1 Medelsbehovet

Driftbidrag. Under år 1989 inleddes en period med, jämfört med tidigare
år, mindre gynnsam konjunkturutveckling, vilket bedöms medföra en
dämpad ökningstakt för orderingång och fakturering också under perioden
1990—1992. Kostnadsökningarna har samtidigt tilltagit och förutses ligga
kvar på en hög nivå både budgetåren 1990/91 och 1991/92.

Företagets försäljning kommer att överstiga 3 miljarder kr. per år.
Resultatutvecklingen beror i hög grad på de generella affärsmässiga förut-
sättningarna som konjunktur, valutakurser etc.

Andra faktorer som påverkar behovet av merkostnadsersättning är även
antalet övergångar till arbete utanför Samhall och förändringar i handi-
kappsammansättningen bland de anställda. Inriktningen på svårt handi-
kappade ur vissa prioriterade grupper reducerar möjligheterna att bibehål-
la den tidigare höga takten i resultatförbättringarna.

Resultaten påverkas också av arbetsvolymen — timramen. En ökning av
timvolymen till 32,6 miljoner arbetstimmar skulle ge ett behov av statlig
merkostnadsersättning motsvarande 109,7% av lönekostnaden för arbets-
handikappade anställda. Utökningen motsvarar ca 800 arbetstillfällen för
en uppskattad merkostnad om ca 100 milj. kr. Om nuvarande volym om
31450000 timmar behålls oförändrad beräknas procentsatsen till 110,6
bl. a. på grund av minskad produktion och fakturering, och därigenom
också ett sämre utnyttjande av anläggningstillgångarna. Bidragsbehovet
vid ett utökat antal timmar utgår från ett rörelseunderskott om 4440
milj. kr. enligt följande specifikation. Jämförelse görs med preliminärt
utfall för budgetåret 1989/90 och prognosen för budgetåret 1990/91.

	Budgetår (milj.kr.)
	1989/90 (prel. utfall)	1990/91 (prognos)	1991/92
Fakturering	3 016	3 190	3 450
Materialkostnader	-1 315	-1 340	-1 420
Förädlingsvärde	1 701	1 850	2 020
Lönekostnader för
arb. handikappade	-3 263	-3 550	-4 010
Övriga drift-
kostnader	-2 077	-2 225	-2 410
Drift-
resultat	-3 639	-3 925	-4 400
Driftresultat
i % av
lönekostn. för
arb.handi-
kappade	111,5	110,6	109,7
Miljoner
arbetstimmar	32,1	31,4	32,6

124

Möjligheterna att öka förädlingsvärdet påverkas bl. a. av verksamhetsin- Prop. 1990/91: 100
riktningen och det allmänna konjunkturläget. Från en årlig genomsnittlig Bil. 12
ökningstakt på 14% for perioden 1980/81 —1987/88 har skett en successiv
reduktion till 9-procentsnivån. Den fortsatta förskjutningen mot tjänste-
sektorn med dess höga forädlingsgrad kan väntas bidra till en viss förbätt-
ring.

Med förutsedda timvolymer väntas lönekostnaderna öka med 11 % år
1990/91 och 13% år 1991/92. Härav svarar de beräknade effekterna av nya
regler för sjuk- och semesterlön för 3,4% vardera året samt de nya reglerna
från den 1 juli 1990 om pensionssamordning för 1 ä 2%.

Posten Övriga driftskostnader beräknas öka med 8 — 9% per år. Dessa
kostnader påverkas främst av handikappsammansättningen, antalet över-
gångar, diversifieringen totalt och i varje enhet, den allmänna pris- och
löneutvecklingen, utvecklings- och omstruktureringsprojekt m. m.

Trots att interna och externa negativa faktorer dominerar, förutses resul-
tatprocentnivån förbättras ned till 110 procentsnivån.

1.2 Bidrag till fastighetsfonden

Samhall äger ca 880000 m2 lokalyta i 248 egna fastigheter. Av denna yta är
ca 180000 m2 förråds/lagerlokaler. Därutöver förhyrs i 90 fastigheter
ytterligare ca 260000 m2.

Samhall har i denna och tidigare anslagsframställningar beräknat av-
skrivningarna på fastighetsbeståndets återanskaffningsvärde i enlighet
med de principer riksdagen antog inför företagsgruppens bildande. Före-
tagsgruppen har dock hittills tilldelats avsevärt lägre belopp än vad som
motsvarar avskrivningar beräknade på fastighetsbeståndets återanskaff-
ningsvärde. Detta innebär, enligt stiftelsen, att företagsgruppen på sikt ej
kan bibehålla fastighetsbeståndet vid nuvarande volym och standard. Om
avskrivningarna också fortsättningsvis reduceras på likartat sätt blir följ-
den att andelen egna fastigheter på sikt måste minskas till förmån för
förhyrda lokaler, vilket kommer att innebära högre kostnader för före-
tagsgruppen. På grund av att tidigare äskanden om särskilda investerings-
medel för bl. a. åtgärder för den yttre miljön inte beviljats har medel fått
lov att belasta de allmänna fastighetsmedlen. Samhall betonar därför
nödvändigheten av att avskrivningarna fortsättningsvis beräknas på fastig-
heternas återanskaffningsvärde och att medel tilldelas företagsgruppen i
enlighet därmed.

Återanskaffningsvärdet, beräknat till 6000 kr./m2 för verkstads/kontors-
ytor och till 2 900 kr./m2 för lager/förrådsytor, blir då 4 770 milj. kr.

Kostnader och intäkter (milj, kr.) för fastighetsförvaltningen beräknas
enligt följande för budgetåret 1991/92.

Avskrivningar	283,8
Övriga
kostnader	210,0
(hyror, räntor,
fastighetsskatt)
Intäkter	- 5,9
Nettokostnad	487,9

Investeringarna avses lånefinansieras med belopp motsvarande amorte- Prop. 1990/91: 100
ringarna på tidigare upptagna fastighetslån. Amorteringarna har beräknats Bil. 12
till 80 milj. kr. Låneutrymme som eventuellt inte tas i anspråk under
budgetåret balanseras till efterföljande år for att klara de variationer i de
årliga investeringarna, som av olika skäl uppstår.

1.3 Särskilt ägartillskott för förbättringar av yttre miljön

Verksamhetsåret 1991/92 kommer enligt Samhall att innebära fortsatt
arbete för att minska utsläpp och finna alternativa miljövänliga material
och metoder. Målet är att minska buller, ersätta miljöförstörande lacker
med sådana som är godtagbara ur miljösynpunkt, så långt möjligt, eller,
när så inte kan ske, använda godtagbara reningstekniker, utsläpp av klore-
rade lösningsmedel skall upphöra helt.

Miljöförbättrande åtgärder behöver vidtas vid mer än 120 anläggningar.
För att åtgärderna skall kunna genomföras äskar Samhall ett särskilt ägar-
tillskott med 50 milj. kr. under budgetåret 1991/92.

1.4 Särskilt kapitaltillskott for skattekompensation

För taxeringen 1991 avseende boksluten per den 30 juni 1990 har riksda-
gen beslutat om vissa ändringar i reglerna för avsättning till lagerreserv och
resultatutjämningsfond. Härigenom har avsättningsmöjligheterna begrän-
sats. De ändrade reglerna, som gäller såväl aktiebolag som stiftelser, inne-
bär för Samhalls del att nya avsättningar — som skulle ha uppgått till ca
100 milj. kr. — inte kan göras. Dessutom framtvingas upplösningar av
befintliga reserver med drygt 100 milj.kr. Med 40% skatt ger detta en
skattebelastning med 80 milj. kr. Samhall avser att komma in med särskilt
äskande om tillskott för att täcka denna tillkommande skattebelastning.

För bokslut som blir upprättade den 30 juni 1991 och ligger till grund för
1992 års taxering har möjligheterna att göra avsättningar till lagerreserv
och resultatutjämningsfond slopats. Befintliga avsättningar skall återföras
till beskattning. Samhallgruppens samtliga kvarvarande lagerreserver och
resultatutjämningsfonder, totalt ca 570 milj, kr., skall därför upplösas per
den 30 juni 1991. Med skattesatsen 30% blir skattebelastningen 170
milj. kr. Inbetalningarna kan dock fördelas över en fyraårsperiod, dvs med
25% av de 170 milj. kr. per år. Samhall begär därför ett särskilt kapitaltill-
skott om 170 milj. kr. för att täcka denna skattebelastning.

Samhall framhåller också att en stor del av denna nya beskattning hade
kunnat undvikas om Samhallföretagen hade varit aktiebolag i stället för
stiftelser och att Samhall därför avser att i annan ordning ta upp frågan om
en förändring av företagsformen.

2 Föredragandens överväganden

Det är mer än tio år sedan Samhallgruppens tillkomst. Verksamheten har
under dessa år utvecklats på ett bra sätt och fått stor betydelse för handi-
kappades möjligheter till arbete och en egen försörjning. Företagsgruppen

126

har kunnat ta emot tler arbetshandikappade, samtidigt som en ökad andel Prop. 1990/91: 100
kunnat gå över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.               Bil. 12

Under denna tid har också stora förändringar skett i näringslivet och på
arbetsmarknaden, som har betydelse för Samhalls verksamhet. Bl. a. kan
de dramatiska förändringarna i Östeuropa i en framtid komma att leda till
en hårdare konkurrens om legoarbeten från dessa länders sida och till
sämre möjligheter för Samhall att kunna tillhandahålla arbetstillfällen av
mer traditionellt slag. Också de arbetshandikappade, som behöver arbets-
tillfällena, har förändrats i sammansättning, bl. a. som en följd av att de
stora institutionerna inom vård och omsorg avvecklas och ersätts med
decentraliserade former av vård och boende. Samhall och AMS har mot
denna bakgrund beslutat att vissa grupper skall prioriteras särskilt vid
rekryteringen till Samhall. Vidare har Samhall i en skrivelse till regeringen
i augusti 1990 hemställt om att stiftelserna inom koncernen skall få om-
vandlas till aktiebolag.

Regeringen har i november 1990 beslutat att tillsätta en utredare (Dir.
1990:73) som bl. a. skall överväga om det finns skäl att ändra eller precise-
ra Samhalls mål och roll i samhället med hänsyn till de förändringar som
inträffat sedan verksamheten startade. Vidare skall utredaren se hur Sam-
hall har klarat att uppfylla de mål som ursprungligen sattes upp för verk-
samheten. Också organisationsformen skall övervägas. Utredningsarbetet
skall vara avslutat den 31 augusti 1991.

AMS och Samhall har ett gemensamt ansvar för rekryteringen till Sam-
hall bl. a. därför att arbetsförmedlingen disponerar arbetstillfällena hos
Samhallgruppen. En betydande del av nyrekryteringen bör avse de s. k.
prioriterade grupperna, dvs. psykiskt arbetshandikappade, utvecklings-
störda och flerhandikappade. Vidare bör AMS och Samhall gemensamt
verka för att anställda hos Samhall kan gå över till arbete på den reguljära
arbetsmarknaden i minst samma omfattning som under innevarande bud-
getår.

I den pågående omläggningen av budgetprocessen skall Samhall fr. o. m.
budgetåret 1993/94 ingå i budgetcykel 3, dvs. perioden 1993/94—1995/96.
I avvaktan på den pågående utredningen om Samhalls organisationsform
bör Samhall f. n. inte ingå i den nämnda budgetcykeln.

2.1 Medelsbehovet

Bidragsberättigade arbetstimmar budgetåret 1991/92. Jag är inte beredd
att tillstyrka Samhalls förslag om en utökning av antalet bidragsberättiga-
de arbetstimmar under budgetåret 1991/92. I stället föreslår jag en oför-
ändrad timram om 31,45 miljoner arbetstimmar. Regeringen bör inhämta
riksdagens bemyndigande att vid behov utöka antalet arbetstimmar med
högst 1,5% under budgetåret.

Driftbidrag. Vid oförändrat antal bidragsberättigade arbetstimmar —
31 450000 — har stiftelsen begärt 110,6% av lönesumman för de arbets-
handikappade anställda eller 4400milj.kr. Det innebär en något högre
bidragsprocent än den som gäller för innevarande budgetår. I likhet med
Samhall bedömer jag, att den konjunkturdämpning som redan inletts och

127

den åtföljande minskningen av orderingång och fakturering tillsammans
med andra faktorer, gör att den föreslagna höjningen av bidragsprocenten
är nödvändig. Särskilt for en företagsgrupp som Samhall med en stor andel
legoarbeten kan konjunkturläget medföra att Samhalls möjligheter att
bidra till finansieringen av verksamheten genom försäljningsintäkter
minskar. Till driftbidrag för budgetåret 1991/92 beräknar jag 4 165000000
kr. (+ 525000000 kr.).

Bidrag till fastighetsfonden. Samhallgruppens fastighetsbestånd förval-
tas av en fond tillhörig den centrala stiftelsen. Kostnaderna för fonden
budgetåret 1991/92 beräknar Samhall till 487,9 milj. kr. efter avräkning av
intäkter. Samhall har som tidigare år använt det beräknade återanskaff-
ningsvärdet av fastighetsbeståndet vid beräkningen av medelsbehovet.

Enligt min mening bör dock bidraget till fastighetsfonden beräknas på
anskaffningsvärdet på samma sätt som skett tidigare år. Jag föreslår därför
att 392 milj. kr. tas upp som bidrag till fastighetsfonden för budgetåret
1991/92.

Särskilt ägartillskott. Liksom tidigare år har Samhall begärt ett särskilt
ägartillskott för förbättringar av den yttre miljön. Av samma skäl som den
dåvarande arbetsmarknadsministern har angett i 1990 års budgetproposi-
tion är jag inte beredd att tillstyrka förslaget om särskilda medel för
ändamålet.

Vidare har Samhall begärt ett särskilt kapitaltillskott om 170 milj. kr.
(uppskattningsvis) som kompensation för ökad skattebelastning till följd
av den reformerade företagsbeskattningen. Det förhållandet att verksam-
heten bedrivs i stiftelseform medför att företagsgruppen inte har samma
möjligheter att göra vissa avsättningar till investeringar, som den skulle
haft med en annan verksamhetsform. Det går inte i dag att bestämma
exakt det belopp som krävs för ifrågavarande skattekompensation. Rege-
ringen bör därför inhämta ett bemyndigande av riksdagen att, när belop-
pet närmare kan fastställas, göra en sådan utbetalning.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till driften för Samhallgruppens verksamhet under budgetåret
1991/92 anslå medel motsvarande 110,6% av lönesumman för ar-
betstagare i skyddat arbete (inkl, lönebikostnader) upp till högst
31 450000 arbetstimmar (avsnitt 2.1),

2. medge att regeringen får besluta om att öka antalet bidragsbe-
rättigade arbetstimmar med högst 1,5% under budgetåret 1991/92
(avsnitt 2.1),

3. medge att regeringen får besluta om ett särskilt kapitaltillskott
som motsvarar kompensation för ökad skattebelastning (avsnitt
2.1),

4. till Bidrag till Stiftelsen Samhall för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 4 557 000000 kr.

128

D. INVANDRING M.M.

D 1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader

Prop. 1990/91:100

Bil. 12

1989/90

1990/91

1991/92

Utgift   296 657 000

Anslag   274 960 000 (1)

Förslag  402 164 000

(1) Härutöver har SIV möjlighet att överskrida anslaget med 62 milj. kr.
(Tilläggsbudget I, SfU8, rskr. 96).

SIV är central myndighet för invandrar- och medborgarskapsfrågor och
huvudman på den statliga sidan för överföring och mottagande av flyk-
tingar och asylsökande. Verket skall bevaka behovet av åtgärder för in-
vandrare och språkliga minoriteter samt ha kontakt med invandrarnas
organisationer.

Från anslaget finansieras verkets centrala förvaltning i Norrköping,
regionkontoren samt funktionen för tillståndsprövning vid utredningsslus-
sarna.

1 Statens invandrarverk

SIVs resursberäkningar baseras på att det kommer 40000 asylsökande
budgetåret 1991/92. Vidare har verket antagit att man får in 230000 nya
ärenden som gäller viseringar, arbetstillstånd, uppehållstillstånd för anhö-
riga till i Sverige bosatta utlänningar m.m. (tillståndsärenden) samt 26 000
nya ärenden i medborgarskapsfrågor. SIV har också räknat med vissa
balansavarbetningar av gamla ärenden.

Med dessa förutsättningar har verket beräknat ett resursbehov om
95 545000 kr. utöver vad som fanns anvisat på statsbudgeten den 1 juli
1990. Häri ingår bl. a. extraordinära medel för balansavarbetningar, viss
ADB-utbyggnad samt förstärkta säkerhetsåtgärder.

SIV yrkar — med hänvisning till obalansen mellan resurser och ärende-
mängder — på undantag från det generella krav på anslagsbesparingar
genom rationaliseringsinsatser som föreskrivits i regeringens budgetanvis-
ningar.

2 Föredragandens överväganden

Jag har tidigare översiktligt redovisat min bedömning av tillströmningen
av asylsökande, ärendemängderna samt verkets produktivitetsutveckling.
Sammanfattningsvis ligger följande ärendemängder till grund för mina
anslagsberäkningar för budgetåret 1991/92:

Antal ärenden som
skall avgöras

Balans UT

1992-06-30

Asylärenden	65	000	6	000
Ti 1lståndsärenden	245	000	23	200
Medborgarskapsärenden	30	000	5	000

9 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

129

Min medelsberäkning uppgår härvid till 382 164000 kr.,varav Prop. 1990/91:100

11 700000 kr. for ADB-investeringar och 2 815 000 kr. till vissa kostnader Bil. 12
för polisutredningar vid SIVs utredningsslussar:

Anslag 1990/91 Pris- och löneomräkning Produktivitetsförbättring Volymförändringar Uppräkning 1990/91 Uppräkning 1991/92	274 960 000 +19 304 000 -3 500 000 +62 000 000 +29 400 000
	382 164 000

Av dessa 382,2 milj. kr. har 42,2 milj. kr. beräknats för tillfälliga insatser
i syfte att avarbeta ärendebalanserna.

Jag bedömer det nödvändigt att SIV ges möjlighet att snabbt kunna
anpassa sig till förändringar i ärendetillströmningen eller till andra väsent-
ligt ändrade förutsättningar. Det kan då gälla att öka eller minska utred-
nings- och mottagningskapaciteterna till det aktuella behovet utan att först
invänta en föregående beredningsprocess hos regering och riksdag. Genom
att handläggningstiderna i asylärenden inte tillåts öka, förlängs inte heller
forläggningsvistelsen för de asylsökande och förläggningskostnaderna kan
därigenom hållas nere. SIV bör därför bemyndigas att vid extraordinära
anspråk på myndighetens förvaltningskapacitet överskrida anslaget med
högst 25 milj. kr. utan föregående regeringsbeslut om detta leder till att
förläggningskostnaderna kan hållas nere eller minska. Jag föreslår att
regeringen hemställer hos riksdagen om att få lämna ett sådant bemyndi-
gande for SIV.

Jag har inledningsvis redogjort för hur ansvaret för asylutredningarna
skall kunna flyttas över från polisväsendet till SIV den 1 juli 1992. Sam-
ordningen innebär en rationell handläggning av asylärenden och på sikt
effektivitetsvinster. Under budgetåret 1991/92 uppstår emellertid över-
gångsvisa kostnader hos SIV för rekrytering och utbildning av personal
samt investeringar. Vidare tillkommer lönekostnader under ett par måna-
ders utbildningstid. Jag beräknar för närvarande medelsbehovet under
budgetåret 1991/92 för överföring av utredningsansvaret i asylärenden till
20 milj. kr. I viss utsträckning bör personal från SIV, som utbildats för
ändamålet, genomföra asylutredningar redan före den 1 juli 1992 trots att
ansvaret ligger kvar hos polisen. Detta kan leda till att det uppstår ett ökat
anslagsbehov hos SIV som motsvaras av ett minskat resursbehov inom
polisväsendet.

Summering av anslagsbehovet:

SIVs basorganisation                   337 149 000*

Balansavarbetning                       42 200 000

Rikspolisstyrelsen                       2 815 000

382 164 000

Överföring av asylutredningsansvaret

till SIV, övergångskostnader           20 000 000

402 164 000

* Med möjlighet för SIV att vid väsentligt förändrade förutsättningar
för verksamheten kunna överskrida anslaget med högst 25 milj.kr.

130

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att regeringen får bemyndiga statens invandrarverk att
under budgetåret 1991/92 vid extraordinära anspråk på myndig-
hetskapaciteten disponera högst 25 000000 kr. utöver anvisat an-
slag,

2. till Statens invandrarverks förvaltningskostnader för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 402 164 000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

D2. Förläggningskostnader

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

2 729 040 000

3 890 000 000

2 153 000 000

Från anslaget finansieras SIVs förläggningsverksamhet. För närvarande
finns en fast förläggningsorganisation som omfattar fyra utredningsslussar
och 18 asylförläggningar. Kapaciteten i den fasta organisationen är beräk-
nad för ett mottagande av ca 20000 asylsökande per år och en genomsnitt-
lig beläggning med 4 600 personer. Härutöver kan den fasta organisationen
vid behov kompletteras med tillfälliga förläggningar.

1 Statens invandrarverk

Under förutsättning av en årlig tillströmning av 40000 asylsökande per år,
bedömer invandrarverket platsbehovet på utredningsslussar och förlägg-
ningar till i genomsnitt 37 500 för budgetåret 1991/92. Mot denna bak-
grund föreslår verket vidare att andelen fasta sluss- och förläggningsplatser
utökas till totalt 9000.

Det totala resursbehovet för förläggningsverksamheten beräknas till
4012095 000 kr., varav 1 043410000 kr. för den föreslagna fasta organisa-
tionen och 2 968 685000 kr. för den tillfälliga organisationen.

2 Föredragandens överväganden

Med de förutsättningar som jag angivit i det föregående i fråga om till-
strömning av asylsökande, ärendemängder och möjligheterna att placera
flyktingar i kommunerna, bedömer jag det sammanlagda platsbehovet vid
utredningsslussar och förläggningar till i genomsnitt 19000 under budget-
året 1991/92. Vid anslagsberäkningen har jag utgått ifrån fördelningen
2 500 sluss- och 16 500 förläggningsplatser.

Anslagsbehovet beräknas minska med 1 737 milj, kr., jämfört med det
anslag som finns anvisat i innevarande budgetårs statsbudget och blir
därmed 2 153 milj. kr.

Ca 700 milj. kr. av förläggningskostnaderna beräknas avse sådana kost-
nader för asylberättigade flyktingar från u-länder som kan rapporteras som
bistånd enligt OECDs biståndskommitté. Statsrådet Hjelm-Wallén har
tidigare i dag föreslagit att detta belopp skall räknas av mot biståndsra-

131

men.

Jag finner det ändamålsenligt att SIV i fortsättningen själv gör avväg-
ningen av det långsiktiga behovet av sluss- och förläggningsplatser (fast
kapacitet) och de tillfälliga lösningar som måste tillgripas beroende på
fluktuationer i tillströmningen av asylsökande.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Förläggningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 2 153 000000 kr.

D 3. Åtgärder för invandrare

1989/90	Utgift	15	748 000 Reservation 2 712 000
1990/91	Anslag	20	320 000
1991/92	Förslag	21	563 000

Från anslaget bekostas bidrag till den centrala verksamheten vid invand-
rarnas riksorganisationer enligt förordningen (1986:487) om statsbidrag
till invandrarnas riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan för
sådana riksorganisationer.

Projektbidrag kan utgå till föreningar, organisationer och religiösa sam-
manslutningar samt, i undantagsfall, kommuner och myndigheter. Dessa
bidrag lämnas enligt förordningen (1990:623) om bidrag till avgränsade
invandrarpolitiska projekt. Härutöver fördelas vissa projektbidrag av sta-
tens kulturråd inom ramen för insatser för FNs kulturårtionde.

1 Statens invandrarverk

Anslaget räcker inte till för att lämna statsbidrag enligt tillämpad norm för
de riksorganisationer som uppfyller stödkriterierna. En uppräkning av
anslaget måste därför ske. Vidare bör stödet till samarbetsorgan dels
vidgas, dels öka i storlek. För de nu nämnda ändamålen beräknar SIV ett
ökat anslagsbehov om 2 169000 kr.

SIV bedömer att aggressiva invandrarfientliga aktioner i samhället mås-
te motarbetas genom breda och ökade opinionsbildningsinsatser. Verket
begär därför ytterligare 6 931 000 kr. för bidrag till opinionsbildande pro-
jekt, främst riktade till ungdomar.

2 Föredragandens överväganden

Som jag inledningsvis redovisat, utreds just nu stödet till föreningslivet
från generella utgångspunkter. Jag vill därför avvakta den fortsatta bered-
ningen innan jag tar närmare ställning till hur stödordningen för invand-
rarnas riksorganisationer skall utformas.

Det är samtidigt otillfredsställande att i dagsläget inte kunna lämna
bidrag till sådana organisationer som enligt gällande förordning borde få
det. Jag föreslår därför att medlen för detta ändamål räknas upp med
1 503000 kr., delvis genom omprioriteringar inom huvudtiteln.

Prop. 1990/91:100

Bil. 12

132

Medlen for bidrag till opinionsbildande projekt förstärktes nyligen kraf- Prop. 1990/91: 100
tigt (prop. 1989/90: 86, SfU 18, rskr. 283). Jag beräknar anslagsbehovet för Bil. 12
detta ändamål till 6 309000 kr., huvudsakligen för projekt avseende opi-
nionsbildning mot etnisk diskriminering.

Jag föreslår — som ett led i genomförandet i Sverige av FNs kulturår-
tionde — ett oförändrat bidrag om 1,5 milj. kr. för aktiviteter på temat
”Det mångkulturella samhällets möjligheter och problem” som en del av
denna satsning på projektarbete till förmån för goda etniska relationer.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 21 563000 kr.

D 4. Överföring av flyktingar m. m.

Utgift	1989/90	15	569	000
Anslag	1990/91	12	000	000
Förslag	1991/92	14	000	000

Från anslaget bekostas organiserad överföring till Sverige av flyktingar,
bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resa från
Sverige för bosättning i annat land samt bidrag enligt förordningen
(1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till
Sverige.

1 Statens invandrarverk

SIV föreslår att den organiserade överföringen till Sverige av s. k. kvotflyk-
tingar skall öka från 1 250 till 2000 personer. Detta höjer anslagsbehovet
med 3,5 milj. kr.

Bidraget till flyktingars resor från Sverige (s. k. återvändanderesor) bör
omfatta även ersättning för bagagetransport. SIV bedömer att omfattning-
en av återvändanderesorna inte ändras till budgetåret 1991/92, men att
biljettpriserna stiger. Medelsbehovet ökar med sammanlagt 1 milj. kr.

Anspråken på bidrag till anhörigas resor till Sverige stiger till följd av att
antalet flyktingar bosatta i Sverige har ökat. SIV bedömer att bidragskost-
naderna kommer att höjas med 2 milj. kr.

I övrigt lämnar SIV förslag till vissa förändringar av i huvudsak anslags-
teknisk natur.

2 Föredragandens överväganden

Jag har tidigare redovisat motiv för och regeringens ambitioner i fråga om
en höjd flyktingkvot, men även skälen till att jag just nu inte är beredd att
lämna förslag om en sådan höjning. Regeringen bör, som nämnts, ta
ställning i frågan under våren 1991.

133

10 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

SIV har möjlighet att lämna bidrag till resor från Sverige för sådana
asylsökande som vill lämna landet innan asylansökningen är avgjord.
Kostnaderna har hittills belastat anslaget D 2. Förläggningskostnader. Jag
föreslår att medel för detta — 2 milj. kr. — i stället beräknas under anslaget
Överföring av flyktingar m. m.

Jag räknar i övrigt med oförändrat medelsbehov för de ändamål som
inryms under anslaget.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Överföring av flyktingar m. m. förbudgetåret 1991/92 anvi-
sa ett förslagsanslag på 14000000 kr.

D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m. m.

Utgift

Anslag
Förslag

1989/90

1990/91

1991/92

2 197 179 000

2 426 000 000

4 464 000 000

Ersättningar fr. o. m. den 1 januari 1991

Från anslaget betalas fr. o. m. den 1 januari 1991 ersättning till kommuner
och landstingskommuner enligt förordningen (1990:927) om statlig ersätt-
ning för flyktingmottagande m. m.

Ersättning till kommunerna för flyktingmottagande lämnas i form av

— grundersättning,

— schablonersättning,

— samt ersättning för vissa särskilda kostnader för äldre och handikappa-
de flyktingar och barn utan vårdnadshavare.

Efter prövning i varje enskilt fall får ersättning också lämnas för extraor-
dinära kostnader.

Kommunerna får vidare ersättning för bistånd som lämnats enligt lagen
(1988:153) om bistånd åt asylsökande m. fl. och för vissa andra kostnader
för asylsökande.

Till sjukvårdshuvudmännen utgår ersättning för akut- och förlossnings-
vård samt vård vid abort som har lämnats till utlänningar som har sökt
uppehållstillstånd för bosättning i Sverige och som inte är kyrkobokförda i
riket. Vidare lämnas ersättning för hälsoundersökningar och vård av vissa
flyktingar som måste beredas varaktig vård på sjukhus eller annan institu-
tion. Särskilda bidrag kan också lämnas för vårdinsatser för flyktingar med
särskilda behov.

Övergångsvisa ersättningar

Under innevarande budgetår betalas från anslaget också ersättning för
kostnader för flyktingar m. fl. för tiden före år 1991 enligt äldre bestäm-
melser i förordningen (1984:683) om statlig ersättning för mottagande av

134

flyktingar och vissa andra utlänningar. Sådana utbetalningar kan bli aktu-
ella även under budgetåret 1991/92, eftersom en del kommuner erfaren-
hetsmässigt brukar komma in med ansökan om ersättning efter den 30 juni
året efter det år kostnaden avser.

Under budgetåret 1991/92 skall från anslaget också betalas schablonbe-
räknad ersättning for ekonomisk hjälp som lämnas under år 1991 till vissa
flyktingar som tagits emot i kommunerna före år 1991. Bestämmelser for
denna ersättning finns i förordningen (1990:928) om statlig ersättning for
ekonomisk hjälp till flyktingar som beviljats uppehållstillstånd under åren
1988-1990.

1 Statens invandrarverk

SIV har i sin anslagsberäkning bedömt att utbetalning av ersättning kom-
mer att ske for 25 000 flyktingar och att 68 % av dessa är vuxna. Vidare har
förutsatts att 2 % utgörs av äldre och handikappade. En utgångspunkt vid
anslagsberäkningen har vidare varit att schablonersättningen för vuxna är
115000 kr. och för barn under 16 år 70000 kr.

Med dessa förutsättningar beräknas kostnaderna för grundersättning till
landets 284 kommuner till 98 milj. kr. och kostnaderna för schablonersätt-
ningar till de kommuner som svarar för det första mottagandet till 2487
milj. kr. För schablonersättning till kommuner som tar emot flyktingar
som tidigare varit bosatta i en annan kommun, s. k. sekundärflyttningsbi-
drag, beräknar SIV kostnaderna till 125 milj. kr.

Kostnaderna för ersättning för särskilda kostnader för äldre och handi-
kappade flyktingar beräknas av invandrarverket till 90 milj. kr. För vård
av barn som kommit till Sverige utan egna vårdnadshavare beräknas
kostnaderna till 40 milj. kr.

För ersättning av extraordinära kostnader beräknar invandrarverket i
sin anslagsframställning kostnaderna till 80 milj. kr. Därefter har SIV den
19 november 1990 kommit in med en kompletterande framställning i
vilken man har beräknat ett ytterligare medelsbehov för ersättning av
extraordinära kostnader.

Kostnaderna för ersättning av bistånd åt asylsökande beräknas av in-
vandrarverket till 75 milj. kr.

För ersättning för sjukvårdskostnader beräknar invandrarverket kostna-
derna till 45 milj. kr. För särskilda bidrag till landstingen föreslås 3
milj. kr.

Totalt beräknar SIV kostnaderna för ersättning enligt förordningen
(1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagandet m.m. till 3043
milj. kr. Kostnaderna för ersättning för ekonomisk hjälp till flyktingar som
tagits emot före år 1991 har inte beräknats av SIV.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

2 Föredragandens överväganden

Jag kommer i det följande att redogöra för mina anslagsberäkningar upp-
delade på kostnader för

135

— det nya ersättningssystemet,

— övergångsvisa ersättningar och

— uppföljning.

2.1 Det nya ersättningssystemet

2.1.1 Schablonersättningar

Riksdagen har fattat beslut om att den nya schablonersättning som införs
den 1 januari 1991 skall vara 115000 kr. för flyktingar som fyllt 16 år och
70000 kr. för barn under 16 år i prisnivån vid ingången av år 1990 och att
ersättningsnivån för år 1991 slutligt skall fastställas av regeringen före
utgången av år 1990 med hänsyn till kostnadsutvecklingen under år 1990.
Regeringen har efter överläggningar med Svenska kommunförbundet
fastställt att schablonersättningen för år 1991 skall vara 126 500 kr. för
vuxna flyktingar och 77 000 kr. för barn under 16 år.

Med denna nivå på schablonbeloppen för år 1991 beräknas kostnaderna
för schablonersättningar till de kommuner som svarar för det första motta-
gandet till 2 895 milj. kr. under budgetåret 1991/92. Beräkningen bygger på
att kommunerna under budgetåret tar emot totalt ca 28000 flyktingar och
andra utlänningar med uppehållstillstånd som omfattas av den statliga
ersättningen för flyktingmottagandet. Härav beräknas ca 23000 personer
tas emot från förläggningar i enlighet med avtal mellan invandrarverket
och kommunerna. Övriga är nära anhöriga till flyktingar och andra perso-
ner som tas emot direkt i kommunerna.

Kostnaderna för sekundärflyttningsbidrag beräknar jag till 135 milj. kr.

2.1.2 Grundersättning

Kostnader för grundersättning beräknas med den ersättningsnivå som
gäller fr. o. m. den 1 januari 1991 till 106 milj. kr.

2.1.3 Ersättningar för äldre och handikappade m. fl.

För ersättning av särskilda kostnader för äldre och handikappade flykting-
ar beräknar jag ett anslagsbehov på 90 milj. kr. För vård av barn som
kommit till Sverige utan egen vårdnadshavare beräknas kostnaderna till
40 milj. kr.

2.1.4 Extraordinära kostnader

För ersättning av extraordinära kostnader bör SIV få disponera 100
milj. kr. Sådan ersättning bör också, förutom till sådana kostnader av
strukturell art som angetts i prop. 1989/90:105, kunna lämnas till kommu-
ner vid direktmottagande av kvotflyktingar.

2.1.5 Bistånd åt asylsökande

Medelsbehovet för ersättning av bistånd åt asylsökande beräknar jag i
likhet med invandrarverket till 75 milj. kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

136

2.1.6 Sjukvård m.m.                                                Prop. 1990/91:100

Resursbehovet for ersättning av sjukvårdskostnader beräknar jag till 45

milj. kr. För särskilda bidrag till landstingen beräknar jag 3 milj. kr.

2.2 Övergångsvisa ersättningar

För övergångsvis ersättning av kostnader for ekonomisk hjälp till flykting-
ar som tagits emot i kommunerna före år 1991, beräknar jag kostnaderna
till 970 milj. kr. Härav avser 40 milj. kr. särskild ersättning till sådana
kommuner som bedöms få väsentligt lägre ersättning som en följd av de
generella övergångsreglerna än vad man skulle ha fått med äldre regler.

2.3 Uppfoljningskostnader

Jag föreslår att 5 milj. kr. beräknas till regeringens disposition för uppfölj-
ning av det nya ersättningssystem som träder i kraft den 1 januari 1991.

2.4 Anslagssummering

Ersättningar enligt nytt bidragssystem Övergångsvisa ersättningar Uppfoljningskostnader

3 489 mi 1j.kr. 970 mi 1j.kr. 5 mi 1j.kr. 4 464 mi 1j.kr.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på
4464000000 kr.

D6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen

1989/90	Utgift	13	858	000
1990/91	Anslag	14	412	000
1990/91	Förslag	14	989	000

Från anslaget utgår statsbidrag till den stiftelse som ger ut invandrartid-
ningen.

1 Stiftelsen Invandrartidningen

Stiftelsen anger i sin anslagsframställning att man inte får kostnadstäck-
ning för den tidningsutgivning som avtalet med staten förutsätter och att
statsbidragets värde urholkas genom otillräcklig årlig kompensation för
pris- och lönefördyringar.

Statsbidraget för budgetåret 1991/92 måste därför dels priskompense-
ras, dels tillföras ytterligare 693000 kr.

137

2 Föredragandens övervägande                                        Prop. 1990/91:100

Statsbidraget bör räknas upp med 577000 kr. för prisfördyringar. Jag
bedömer att tidningsutgivningen därmed kan bedrivas med i huvudsak
den inriktning och omfattning som stiftelsens avtal med staten förutsätter.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 14989000 kr.

D7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m.

1989/90	Utgift	2	544	000
1990/91	Anslag	2	998	000
1991/92	Förslag	3	412	000

Från anslaget betalas kostnader för ombudsmannen mot etnisk diskri-
minering med kansli samt för nämnden mot etnisk diskriminering.

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Personal	4	-
Anslag:
Förvaltningskostnader	2 960 000	+414 000
(därav lönekostnader)	(1 271 000)	(+175 000)
Nämnden mot etnisk
diskriminering	38 000	-
	2 998 000	+414 000

1 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Ombudsmannen begär anslag till en juristtjänst för handläggning av en-
skilda ärenden. Vidare behövs medel till fortsatt utbyggnad av biblioteket
och till ökade översättningskostnader för ärenden på hemspråk. Ombuds-
mannens yrkanden överstiger anvisade medel för budgetåret 1990/91 med
350000 kr.

2 Föredragandens övervägande

Ombudsmannen har fått en betydande resursförstärkning i samband med
den utvärdering och översyn av verksamheten som gjordes till innevaran-
de budgetår (prop. 1989/90:86, SfU18, rskr. 283). Jag är därför inte nu
beredd att tillstyrka annan anslagsuppräkning än som avser kompensation
för pris- och löneförändringar, dvs. 414000 kr.

138

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m. för bud-
getåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 3412000 kr.

D8. Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.

1990/91   Anslag       16 000 000 (1)

1991/92 Förslag      52 500 000

(1) Prop. 1990/91:25 bil. 6, SfU8 rskr. 96.

Från anslaget finansieras fr. o. m. den 1 januari 1991 kostnader för lån
till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Anslaget
disponeras av centrala studiestödsnämnden (CSN).

1 Föredragandens överväganden

Ett nytt system med lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra
utlänningar införs den 1 januari 1991. Lån skall kunna beviljas flyktingar
och andra utlänningar som har fyllt 18 år och som omfattas av det kommu-
nala flyktingmottagandet. Lånen kommer att vara ränte- och amorterings-
fria under de första två åren efter utbetalningen. Det kommer även att
finnas möjlighet för låntagare med låga inkomster att få anstånd eller
nedsättning av det belopp som skall återbetalas. Vid långvarig betalnings-
oförmåga skall skulden kunna avskrivas.

Under budgetåret 1991/92 kommer staten att ha kostnader för ränte-
subvention under den räntefria tiden. Vidare kommer det att bli admini-
strativa kostnader för CSN och kostnader för eventuella avskrivningar.
Några kostnader för anstånd kommer däremot inte att bli aktuella förrän
under budgetåret 1992/93.

Jag beräknar medelsbehovet för räntesubventioner och avskrivningar
till 40 milj. kr.

De löpande driftkostnaderna för administrationen beräknar jag på
grundval av uppskattningar från CSN till 8,9 milj. kr. Därav utgör perso-
nalkostnader ca 3,7 milj. kr.

För systemutveckling och investeringar beräknas kostnaderna till totalt
3,6 milj. kr.

2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 52 500000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

139

Underbilaga 12.1 Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

1 Förslag till

Lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:91) om
socialavgifter

Härigenom föreskrivs följande.

Av de arbetsmarknadsavgifter som enligt 4 kap. 7 § lagen (1981:691) om
socialavgifter förs till staten skall under budgetåret 1991/92 sammanlagt
2,34 miljarder kronor användas för finansiering av

1. utbildningsbidrag till sådan deltagare i arbetsmarknadsutbildning
enligt förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning som inte
uppfyller medlems- och arbetsvillkoren i 6 § lagen (1973:370) om arbetslös-
hetsförsäkring,

2. bidrag enligt förordningen (1984:518) om utbildning i företag,

3. upphandling av särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning,

4. arbetsmarknadsverkets kostnader för att anordna jobb-sökar-aktivite-

ter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och gäller till utgången av juni
1992.

140

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:425) om särskilda
inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 3 och 8§§ lagen (1989:425) om särskilda in-
skolningsplatser hos offentliga arbetsgivare skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse

3§

Prop. 1990/91:100

Bil. 12

Lagen tillämpas på ungdomar
som har

1. fyllt arton men inte tjugo år,
eller

2. fyllt sjutton men inte tjugo år,
om de har fullföljt en minst tvåårig
gymnasial utbildning.

Lagen tillämpas också på ungdo-
mar som har fyllt tjugo men inte
tjugofem år och som

1. avses i 1 § lagen (1985:568) om
särskilda omsorger om psykiskt ut-
vecklingsstörda m. fl., eller

2. fått sin skolgång fördröjd till
följd av ett varaktigt fysiskt funk-
tionshinder.

Lagen tillämpas på ungdomar
som har

1. fyllt arton men inte tjugo år,
eller

2. fyllt sjutton men inte tjugo år,
om de har fullföljt en minst tvåårig
gymnasial utbildning eller, om de
omfattas av 1§ lagen (1985:568) om
särskilda omsorger om psykiskt ut-
vecklingsstörda m.fl., har fullgjort
sin skolplikt.

Lagen tillämpas också på ungdo-
mar som har fyllt tjugo men inte
tjugofem år och som

1. avses i 1 § lagen om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklings-
störda m.fl., eller

2. fått sin skolgång fördröjd till
följd av ett varaktigt fysiskt funk-
tionshinder.

Efter medgivande av länsarbets-
nämnden får kommuner låta ung-
domar som avses i 3§ andra stycket
och som arbetar på särskilda in-
skolningsplatser hos kommunen ut-
föra arbetsuppgifter åt enskilda ar-
betsgivare.

Efter medgivande av länsarbets-
nämnden får kommuner låta ung-
domar med dokumenterat arbets-
handikapp och som arbetar på sär-
skilda inskolningsplatser hos kom-
munen utföra arbetsuppgifter åt en-
skilda arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

141

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 och 8 §§ lagen (1981:691) om socialav-
gifter1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

4 kap.

7§
Arbetsmarknadsavgifter förs till
staten för finansiering av

1. arbetslöshetsersättning enligt
lagen (1973:370) om arbetslöshets-
försäkring,

2. bidrag till permitteringslöneer-
sättning.

Föreslagen lydelse

Arbetsmarknadsavgifter förs till
staten för finansiering av

1. arbetslöshetsersättning enligt
lagen (1973:370) om arbetslöshets-
försäkring,

2. bidrag till permitteringslöneer-
sättning,

3. kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd,

4.  utbildningsbidrag till sådan
deltagare i arbetsmarknadsutbild-
ning enligt förordningen (1987:406)
om arbetsmarknadsutbildning eller
yrkesinriktad rehabilitering enligt
förordningen (1987:405) om den ar-
betsmarknadspolitiska verksamhe-
ten som uppfyller medlems- och ar-
betsvillkoren i 6§ lagen om arbets-
löshetsförsäkring.

8§

Av influtna arbetarskyddsavgif-
ter enligt 2 kap. 1 § förs 8,7 procent
till staten som bidrag till kostnader
för arbetarskyddsstyrelsens och yr-
kesinspektionens verksamhet och
54,3 procent till ett särskilt konto
hos riksgäldskontoret, som dispo-
neras enligt föreskrifter som med-
delas av regeringen.

Av influtna arbetarskyddsavgif-
ter enligt 2 kap. 1 § förs 9,7 procent
till staten som bidrag till kostnader
för arbetarskyddsstyrelsens och yr-
kesinspektionens verksamhet och
53,3 procent till ett särskilt konto
hos riksgäldskontoret, som dispo-
neras enligt föreskrifter som med-
delas av regeringen.

Återstoden av influtna arbetarskyddsavgifter enligt 2 kap. 1 § förs till en
fond, benämnd arbetsmiljöfönden, vars tillgångar skall utgöra bidrag till

1. kostnader i övrigt för forskning och utveckling samt utbildning och
information beträffande arbetarskydd,

2. kostnader för forskning och utveckling samt utbildning och informa-
tion beträffande medbestämmande i arbetslivet och arbetslivsfrågor i öv-
rigt,

3. kostnader för skyddsarbete som utförs av skyddsombud som har
utsetts enligt 6 kap. 2§ tredje stycket arbetsmiljölagen (1977:1 160),

Lagen omtryckt 1989:633.

142

4. kostnader for utbildning av styrelserepresentanter for de anställda, Prop. 1990/91: 100

5. kostnader för arbetstagarorganisationernas forskningsinitierande Bil. 12
verksamhet.

Influtna arbetarskyddsavgifter enligt 3 kap. 1 § fors i sin helhet till det
särskilda konto som anges i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

143

4 Förslag till

Lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om
arbetsmiljöavgift

Härigenom föreskrivs följande.

Med avvikelse från 2§ lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift bemyndi-
gas regeringen att för budgetåret 1991/92 disponera 500 miljoner kronor
från arbetslivsfonden till åtgärder för yrkesinriktad rehabilitering.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och gäller till utgången av juni
1992.

144

Register

Sid

3 Översikt

9 Arbetsmarknad

33 Arbetslivsfrågor

41 Invandring m. m.

48 Internationella frågor

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Prop. 1990/91: 100

Bil. 12

A Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

54 Arbetsmarknadsdepartementet, ramanslag

54 Utredningar m. m. reservationsanslag

55 Internationellt samarbete, förslagsanslag

55 Arbetsmarknadsråd,förslagsanslag

51990000

18 265000

20200000

5 904000

96 359000

B Arbetsmarknad m. m.

56 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,

ramanslag                                       2 619 139 000

64 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, reservationsanslag 11418 687000
88 AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag          1000

95 AMU-gruppen: Bidrag till vissa driftutgifter,

reservationsanslag                                        1 000 000

96 AMU-gruppen: Investeringar, förslagsanslag                  1000

96 Arbetsdomstolen, ramanslag                          12 564000

98 Statens förlikningsmannaexpedition, förslagsanslag       1490000

99 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,

förslagsanslag                                             74000

100 Bidrag till vissa affarsverksinvesteringar,förslagsanslag         1000

100 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten.

reservationsanslag                                        6 500 000

14059 457000

145

C Arbetslivsfrågor

101 Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen,
förslagsanslag

105 Arbetsmiljöinstitutet, förslagsanslag

108 Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av vetenskaplig
apparatur, reservationsanslag

108 Yrkesinriktad rehabilitering, ramanslag

111 Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag,
förslagsanslag

112 Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet,
förslagsanslag

113 Särskilda åtgärder for arbetshandikappade,
reservationsanslag

121 Bidrag till Stiftelsen Samhall, förslagsanslag

Prop. 1990/91:100

Bil. 12

362 443000

94 192000

4 637 000

753153000

452230000

1000

5416489000

4 557000000

11 640 145000

D Invandring m.m.

129 Statens invandrarverks förvaltningskostnader,
förslagsanslag

131 Förläggningskostnader, förslagsanslag

132 Åtgärder for invandrare, reservationsanslag

133 Överföring av flyktingar,förslagsanslag

134 Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m., för slagsa nslag

137 Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen,
reservationsanslag

138 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,
förslagsanslag

139 Lån till hemutrustning for flyktingar förslagsanslag

402164000

2153000000

21563000

14000000

4464000000

14989000

3412000

52 500000

7125628000

Summa kr. 32 921 589000

140 Underbilaga 12.1 (Förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen
(1981:691) om socialavgifter, förslag till lag om ändring i lagen
(1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgiva-
re, förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om sociala avgifter
och förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om
arbetsmiljöavgift)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

146

Bilaga 13 till budgetpropositionen 1991

Bostadsdepartementet

(elfte huvudtiteln)

Prop.

1990/91: 100

Bil. 13

Översikt

Inom bostadsdepartementet behandlas frågor om bostadsförsörjning,
markanvändning och bebyggelse, byggnads-, fastighetsdata-, lantmäteri-,
kart- samt idrottsfrågor. Departementet är organiserat på tre sakenheter, en för
bostadsförsörjningen m.m., en för planväsendet m.m. och en för hyres- och
fastighetsfrågor m.m. Frågor om stöd till idrotten bereds inom internationella
sekretariatet.

Inom bostadsenheten bereds, förutom ärenden om bostadsbyggandet och
dess finansiering, ärenden om räntebidrag och bostadsbidrag, ungdomsbo-
stadsfrågor samt ärenden om allmänna samlingslokaler m.m.

Inom planenheten bereds, förutom ärenden om planläggning av mark- och
vattenanvändning m.m., ärenden om byggnadsforskning, förköp av fast
egendom och tillstånd till expropriation.

Inom hyres- och fastighetsenheten bereds ärenden om hyra, bostadsrätt
och tomträtt, förvärv och förvaltning av hyresfastigheter, ärenden om tillstånd
till utländska förvärv av fast egendom, gemensamhetsanläggningar, va-frågor
m.m. samt fastighetsdata-, lantmäteri- och kartfrågor. Även frågor om bygg-
nadsväsendet och harmonisering av byggregler m.m. bereds inom enheten.

Bostadsförsörjning

Målet för bostadspolitiken är att bereda alla människor tillgång till en sund,
rymlig, välplanerad och ändamålsenligt utrustad bostad till rimlig kostnad.

Bostadsbyggandet har ökat kraftigt under senare år. 1985 påbörjades ca
25 000 nya bostäder. Under år 1989 påbörjades byggande av mer än 58 000
nya lägenheter medan drygt 50 000 lägenheter färdigställdes. Påböijandet av
nya bostäder har fortsatt att öka under år 1990. Under de tre första kvartalen
ligger påböijandet ca 10 % högre än under samma tid föregående år.

Bostadsbyggandet är för närvarande det högsta sedan mitten på 1970-talet.
Ändå är det fortfarande brist på bostäder i stora delar av landet. Allvarligast är
läget i storstäderna.

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Rättelse: S. 3 rad 14 nedifrån Står: fr.o.m. den 10 Rättat till: efter utgången av

Den stora efterfrågan på byggkapacitet och överhettningen inom byggom-
rådet över nästan hela landet har drivit upp produktionskostnaderna kraftigt.

För att dämpa överhettningen har annat byggande än nyproduktion av
bostäder på olika sätt hållits tillbaka i hela landet, särskilt i storstadsom-
rådena.

Ombyggnaderna av bostäder har också begränsats dels genom ramar för
bostadslån, dels genom minskade räntesubventioner till ombyggnadsprojekt
som finansieras med bostadslån.

Vidare får byggmaterial godkänt i ett annat nordiskt land utan nytt god-
kännande användas i Sverige.

Kostnadsutvecklingen har nu dämpats. Under perioden 1986 - 1988 steg
kostnaderna för bostadsbyggandet tre gånger snabbare än inflationen. 1989
steg kostnaderna 1,5 gånger snabbare än inflationen. Under de tre första
kvartalen 1990 steg kostnaderna något långsammare än inflationen. Fr.o.m.
det fjärde kvartalet år 1989 t.o.m. det tredje kvartalet 1990 ökade faktorpris-
index för flerbostadshus exkl. löneglidning med 8,3 %. Under samma period
ökade konsumentprisindex med 11,3 %. Åtgärder för att begränsa efterfrågan
på byggtjänster bedöms alltjämt vara nödvändiga dock främst såvitt gäller
Stockholmsområdet.

I en situation med kraftig efterfrågan på bostäder har nytillkommande
grupper svårt att hävda sig. Inte minst gäller detta ungdomar. För att stimu-
lera kommunerna till särskilda insatser för ungdomar har ett särskilt ung-
domsbostadsstöd inrättats. Stödet lämnas nu i 71 kommuner.

Utflyttningen från institutioner och ökat kvarboende bland äldre och han-
dikappade i vanliga bostäder ställer krav på utökad boendeservice i våra bo-
stadsområden. Det pågår för närvarande 103 statligt stödda lokala utveck-
lingsprojekt som rör samordnad boendeservice för äldre, handikappade och
långvarigt sjuka. Boendeservicedelegationen, som bl.a. haft i uppdrag att ini-
tiera och följa projekten, har nyligen i sitt betänkande (Ds 1990:87) Service i
samverkan redovisat hittillsvarande erfarenheter från utvecklingsarbetet.

Riksdagen har med hänsyn till skattereformen beslutat om dels vissa rän-
tebidragsbegränsningar för hyres- och bostadsrättshus, dels höjda bostadsbi-
drag (prop. 1989/90:144, BoU21, rskr. 340). Räntebidragsbegränsningama
har beslutats i syfte att åstadskomma samma kostnadsförändringar for hyres-
och bostadsrättshusen som skattereformen medför för egnahemmen.
Höjningen av bostadsbidragen har beslutats för att situationen för ekonomiskt
svaga hushåll och hushåll med stor försörjningsbörda inte skall försämras
genom skatteomläggningen. För bidragsåret 1991 lämnas bostadsbidrag till
barnfamiljer inom väsentligt vidgade bostadskostnadsgränser. Bostads-
bidraget till ungdomar under 29 år byggs ut. Fr.o.m. den 1 januari 1991 får
även andra hushåll utan barn rätt till bostadsbidrag.

Regeringen avser att under våren förelägga riksdagen förslag om bostads-
bidrag för år 1992.

Riksdagen har nyligen beslutat om den mest omfattande reformeringen av
bostadsfinansieringen sedan slutet av 1940-talet (prop. 1990/91:34, BoU4,
rskr. 92). Det nuvarande låne- och räntebidragssystemet vid ny- och om-

Prop. 1990/91:100

Bil.13

byggnad av bostadshus ersätts av ett stödsystem som bygger pä att hela låne-
finansieringen sker på den allmänna lånemarknaden i konkurrens mellan
kreditinstituten. En del av låneräntorna omfördelas över tiden med hjälp av
räntelån som låntagarna tar upp på den allmänna lånemarknaden. Lånefi-
nansieringen garanteras genom statliga kreditgarantier. Räntebidrag behålls i
den utsträckning som behövs dels för att ge hyresgäster och bostadsrättsinne-
havare samma minskning av räntekostnaderna som egnahemsägare får via
skattesystemet, dels för att hindra att räntelånesystemet vid höga realräntor
ökar den reala skuldbelastningen på fastigheten.

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB skall medverka i finansie-
ringen av ny- och ombyggnad av bostäder på samma villkor som andra kre-
ditinstitut.

Riksdagen har vidare beslutat att införa ett statligt investeringsbidrag för
bostadsbyggande den 1 januari 1991 i syfte att kompensera för de ökade
kostnader som följer av slopade reduceringsregler för mervärdeskatt för
byggnads- och anläggningsarbeten m.m. För budgetåret 1991/92 föreslås att
det anvisas 5 500 milj.kr. för ändamålet.

Även räntestödet for underhåll m.m. utvidgas den 1 januari 1991 till att
omfatta 20-årsåtgärder i lägenheter i alla hyreshus och 10-årsåtgärder i lägen-
heter i nya hyreshus. Taket i den s.k. räntebidragstrappan för hyres- och bo-
stadsrättshus slopas den 1 januari 1991.

Med anledning av besluten om en ny bostadsfinansiering har regeringen
beslutat att genomföra en översyn av länsbostadsnämndernas framtida orga-
nisation. Vidare kommer en särskild utredningsman att se över den admi-
nistrativa prövningen av det statliga stödet i det nya systemet Detta är ett av
förslagen i regeringens program för en omställning och effektivisering av den
statliga administrationen.

Statens utgifter för räntebidrag beräknas innevarande år komma att uppgå
till 21 375 milj.kr. Detta är en ökning jämfört med budgetåret 1989/90 på
drygt 4 %. Ökningen beror främst på ett ökat bostadsbyggande och kraftigt
höjda marknadsräntor. Av statsfinansiella skäl föreslås att det statliga behovs-
prövade stödet till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem slopas efter utgången
av januari 1991. Vidare föreslås att vintertillägg slopas vid beräkning av lå-
neunderlag och pantvärde för bostadslån. För budgetåret 1991/92 föreslås att
det under anslaget för räntebidrag m.m. anvisas 22 710 milj.kr.

Det särskilda lånestödet för ombyggnad av kulturhistorisk värdefull be-
byggelse (förhöjt låneunderlag och tilläggslån) föreslås få en något minskad
ram. Tilläggslånestödet för avhjälpande av byggnadstekniska brister m.m. i
främst miljonprogramsområden föreslås få oförändrad ram.

Det statskommunala stödet till anpassning av handikappades bostäder be-
räknas under budgetåret 1990/91 komma att beviljas med sammanlagt ca 550
milj.kr., varav staten svarar för 40 %. För utbetalning av statsbidrag till
kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidrag anvisas 215 milj.kr.
för budgetåret 1991/92. Det särskilda bidraget till konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden, som kompletterar den ordinarie subventionerade långiv-

Prop. 1990/91:100

Bil.13

ningen vid ny- och ombyggnad av bostäder, föreslås få lämnas inom en oför- Prop. 1990/91:100
ändrad ram på 15 milj.kr.                                                   Bil.13

Stödet till ny- och ombyggnad m.m. av allmänna samlingslokaler under
budgetåret 1991/92 föreslås uppgå till oförändrat 52 milj.kr. På ett nytt an-
slag anvisas 25 milj.kr. för stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler.

Regeringen överlämnar inom kort till riksdagen en proposition om en ny
bostadsrättslag. I propositionen föreslås också en förlängning av försöks-
verksamheten med kooperativ hyresrätt. En utredning (Bo 1990:01) har till-
kallats för att göra en utvärdering av försöksverksamheten.

Stödet till fukt- och mögelskadade småhus föreslås lämnas inom en ram
om sammanlagt 330 milj.kr. t.o.m. budgetåret 1991/92. Det innebär en ut-
vidgning av ramen med 60 milj kr. Vissa ändringar i reglerna för stödet har
nyligen föreslagits (prop. 1990/91:61).

Stödet till byggnadsforskning och experimentbyggande föreslås få lämnas
inom en ram om 190,2 milj.kr. resp. 34 milj.kr. Verksamheten vid statens
råd för byggnadsforskning ses över av en särskild utredare (Bo 1990:02).
Utredningen skall vara slutförd den 15 februari 1991. Detta är ett inslag i re-
geringens program för en omställning och effektivisering av den statliga ad-
ministrationen. Samtidigt pågår överläggningar med intressenterna inom
byggsektorn om hur ansvarsfördelningen och finansieringen av en utökad
byggnadsforskning bör lösas.

Plan- och byggfrågor m.m.

Hösten 1987 inleddes ett erfarenhetsprojekt avseende tillämpningen av plan-
och bygglagen (1987:10), lagen (1987:11) om exploateringssamverkan och
lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. samt viss följdlag-
stiftning till dessa lagar. Arbetet låg till grund för regeringens proposition
med förslag till ändringar i plan- och bygglagen (prop. 1989/90:37). Försla-
gen antogs av riksdagen (BoU6, rskr. 85). I propositionen uttalade departe-
mentschefen att vissa av de förslag som kommit fram behövde övervägas yt-
terligare.

Under arbetet med propositionen gav bostadsdepartementet under hand
boverket tillfälle att utveckla vissa av de förslag som tidigare lämnats och att
lämna ytterligare förslag. Ett förslag till ytterligare ändringar i plan- och
bygglagen överlämnades till bostadsdepartementet i oktober 1990.

Vidare har boverket under året fått i uppdrag att undersöka i vad mån de-
taljplaneprocessen kan effektiviseras och föreslå lämpliga åtgärder. I uppdra-
get ingick även att undersöka i vilken omfattning detaljplaner överklagas och
analysera orsakerna till och effekterna av överklagandena. Uppdraget redovi-
sades till regeringen i augusti 1990.

Den särskilde utredaren (Bo 1987:03) som tillkallades år 1987 med uppgift
att överväga hur ett system med s.k. parkeringsköp lämpligen bör utformas
avlämnade i februari 1989 betänkandet (SOU 1989:23) Parkeringsköp.
Betänkandet har remissbehandlats.

Inom många områden i Sverige utgör grundvatten en knapp resurs. Under
1989/90 års riksmöte beslutade riksdagen ge regeringen till känna att rege-
ringen för riksdagen bl.a. skulle redovisa sin syn på frågan om bygglov för
anläggande av vattentäkt (1989/90:BoUll, rskr. 141).

Med anledning av boverkets förslag till ytterligare ändringar i plan- och
bygglagen samt övervägandena rörande parkeringsköp och behovet av hus-
hållning med grundvatten, m.m., har inom bostadsdepartementet utarbetats
en promemoria (Ds 1990:79) Förslag till ändringar i plan- och bygglagen.
Promemorian remissbehandlas för närvarande. Avsikten är att förslag till
ändringar i plan- och bygglagen skall föreläggas riksdagen under våren 1991.

Boverket har nyligen lämnat förslag rörande källsortering av sopor. Verket
avser inom kort att lämna förslag om inbrottssäkrare dörrar, bättre brand-
skydd vid alternativa boendeformer samt om säkerhetsanordningar på tak.

Bostadsdepartementets arbetsgrupp för frågor som rör s.k. sjuka hus har i
betänkandet (Ds 1990:14) Byggnaders inomhusmiljö m.m. lämnat förslag
om ändringar i plan- och bygglagen, funktionskontroll av ventilationssystem
och produktinformation i fråga om byggprodukter. I betänkandet finns också
ett förslag till lag om entreprenadgaranti. Betänkandet har remissbehandlats.
En proposition med anledning av arbetsgruppens förslag avses avlämnas un-
der våren 1991.

Utredningen (Bo 1988:01) om tomträttsavgälder har våren 1990 avgett sitt
betänkande (SOU 1990:23).

Lantmäteriet m.m.

Efter att ha deltagit i försöksverksamheten med treåriga budgetramar under
perioden 1988/89 - 1990/91 ingår lantmäteriet bland de myndigheter som i en
första etapp av omläggningen av den statliga budgetprocessen genomgått en
fördjupad prövning och där förslag om verksamhetsinriktning och förvalt-
ningsresurser anges för budgetåren 1991/92 - 1993/94. Lantmäteriet förut-
sätts under perioden bl.a. utreda möjligheterna att rationalisera fastighetsre-
gisterverksamheten i syfte att i första hand förbättra servicen och minska
handläggningstidema. Arbetet med att bygga upp databaser med den allmänna
kartläggningens innehåll bör fortsätta.

Fastighetsbildningskostnadsutredningen har lämnat sitt betänkande (SOU
1990:9) Kostnader för fastighetsbildning m.m. Ett förslag på grundval av
betänkandet planeras lämnas till riksdagen under våren 1991. Därvid kommer
även möjligheterna att öka intäktsfinansieringen att prövas.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Idrott

Stödet till idrotten föreslås uppgå till drygt 411 milj.kr. I beloppet ingår medel
för svenskt deltagande vid vinter-OS 1992 i Albertville. Förslag framläggs
också om kraftigt höjda anslag till lokalt aktivitetsstöd samt att idrotten också i
fortsättningen slipper erlägga arbetsgivaravgift för ersättningar upp till ett

halvt basbelopp. Dessa åtgärder är kompensation för idrottens del för Prop. 1990/91:100
kostnadsökningar i samband med skattereformen. Förslag framläggs också Bil. 13
om att Tipstjänst under budgetåret får satsa 50 milj.kr. på olika för idrotten
angelägna ändamål.

Internationellt samarbete

En huvuduppgift i det internationella samarbetet inom departementets
verksamhetsområde under året blir att aktivt medverka i europeiska integra-
tionsarbetet.

Sammanfattning

Anslagsförändringarna i förhållande till statsbudgeten för innevarande
budgetår framgår av följande sammanställning (milj.kr.).

	Anvisat 1990/91	Förslag 1991/92	Förändring
A. Bostadsdepartementet m. m.	34,5	38,2	+	3,7
B. Bostadsförsörjning m. m.	25 175,3	31 674,4	+	6 499,1
C. Fastighetsdataverksamheten	81,8	91,6	+	9,8
D. Lantmäteriet	267,8	400,8	4-	133,0
E. Idrott	385,7	411,1	+	25,4
Totalt för bostadsdepartementet	25 945,1	32 616,1	+	6 671,0

Bostadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Anmälan till budgetpropositionen 1991

A. BOSTADSDEPARTEMENTET M.M.

A 1. Bostadsdepartementet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

28 392 380

25 657 000

29 320 000

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
Personal	89	1
Anslag
Förvaltningskostnader	25 657 000	+3 663 000
(därav lönekostnader)	(23 086 000)	(+3 470 000)

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa
budgetår till 29 320 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsdepartementet för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 29 320 000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

4 513 222

7 500 000

7 500 000

Reservation

8 108 272

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten
bör anslaget uppgå till 7 500 000 kr under nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 7 500 000 kr.

A 3. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

1 148 354

1 327 000

1 380 000

Reservation

247 236

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Från anslaget betalas kostnader bl.a. för Sveriges bidrag till vissa inter-
nationella organisationer och för svenskt deltagande i det internationella
samarbetet inom departementets verksamhetsområde. Jag beräknar anslaget
för nästa budgetår till 1 380 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 380 000 kr.

B. BOSTADSFÖRSÖRJNING M.M.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Fysisk planering och byggande

Behovet av en samlad syn på markresurserna och den fysiska miljön i landet
har lett till en stärkt lagstiftning för planering av bebyggelsen och för hus-
hållning med mark och vatten. Med plan- och bygglagen (1987: 10) och la-
gen (1987: 12) om hushållning med naturresurser m.m. har en betydande
decentralisering skett på detta område. Introduktionen av den nya lagstift-
ningen har letts av en särskild arbetsgrupp med representanter för bostadsde-
partementet, statens lantmäteriverk, boverket och Svenska kommunförbun-
det.

Sedan arbetsgruppen i en rapport i februari 1989 redovisat sina erfarenhe-
ter av det första årets tillämpning av plan- och bygglagen, naturresurslagen
och lagen (1987: 11) om exploateringssamverkan, överlämnade boverket och
lantmäteriverket i maj 1989 gemensamt till regeringen förslag till lagän-
dringar. På grundval härav lämnade regeringen i oktober 1989 en proposition
med förslag till ändringar i plan- och bygglagen (prop. 1989/90:37).
Förslagen antogs av riksdagen i december 1989 (BoU 1989/90: 6, rskr. 85)
och ändringarna trädde i kraft den 1 april 1990.

Under arbetet med propositionen gav bostadsdepartementet under hand
boverket tillfälle att utveckla vissa av de förslag som lämnats i promemorian
och att lämna ytterligare förslag till förändringar i plan- och bygglagen. Ett
förslag till ytterligare ändringar i plan- och bygglagen överlämnades till bo-
stadsdepartementet i oktober 1990.

Detaljplanering för såväl nyexploatering som förändringar i befintliga mil-
jöer är ofta komplicerad eftersom många intressen skall jämkas samman. Inte
minst med hänsyn till behovet av en väl fungerande bygg- och bostadsmark-
nad är det viktigt att planeringsprocessen fungerar så rationellt som möjligt.
Boverket har under året fått i uppdrag att undersöka i vad mån detaljplanepro-
cessen kan effektiviseras och föreslå lämpliga åtgärder. I uppdraget ingick
även att undersöka i vilken omfattning detaljplaner överklagas och analysera
orsakerna till och effekterna av överklagandena. Uppdraget redovisades till
regeringen i augusti 1990.

Enligt verket har antalet överklaganden - trots den vidgade besvärskretsen
- inte ökat i och med övergången till en ny lagstiftning. Snarare är andelen
överklagade planer nu något färre än tidigare. Verket fortsätter nu arbetet med
att tillsammans med kommunerna finna metoder som kan effektivisera och
samtidigt bättre förankra planeringsarbetet hos medborgarna, samtidigt som
tidsåtgången för planläggningen kan minska.

Under de senaste åren har ett omfattande arbete med den första översikts-
planen enligt plan- och bygglagen pågått i landets alla kommuner.
Översiktsplanen skall redovisa de allmänna intressen som bör beaktas vid
beslut om användningen av kommunens mark- och vattenområden och om
bebyggelseutvecklingen samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen
enligt naturresurslagen. Översiktsplanen spelar en viktig roll i samband med

prövning av de långsiktiga, strategiska frågorna om markanvändning och
byggande i kommunerna.

En kommunomfattande översiktsplan skulle ha antagits före den 1 juli
1990. Vid halvårsskiftet hade 53 kommuner antagit översiktsplaner.

Boverket har tillsammans med de centrala verken och länsstyrelserna på-
börjat en utvärdering av de första översiktsplanerna enligt plan- och byggla-
gen. Resultatet av utvärderingen avses redovisas under hösten 1991.

Boverket har dessutom fått i uppdrag att bedöma konsekvenserna för be-
byggelseplaneringen och hushållningen med naturresurser av den långsiktiga
investeringsplaneringen för de olika traflkgrenama. Resultatet skall redovisas
för regeringen senast i september 1991.

Anspråken på naturresurserna förändras ständigt. Inom många områden i
Sverige utgör grundvatten en knapp resurs. Under 1989/90 års riksmöte be-
slutade riksdagen ge regeringen till känna att regeringen för riksdagen bl.a.
skulle redovisa sin syn på frågan om bygglov för anläggande av vattentäkt
(1989/90: BoU 11, rskr. 141). Frågan har övervägts inom bostadsdeparte-
mentet.

Den särskilde utredaren (Bo 1987:03) som tillkallades år 1987 med uppgift
att överväga hur ett system med s.k. parkeringsköp lämpligen bör utformas
avlämnade i februari 1989 betänkandet (SOU 1989:23) Parkeringsköp.
Betänkandet har remissbehandlats. Frågan har därefter ytterligare övervägts
inom bostadsdepartementet.

Med anledning av boverkets förslag till ytterligare ändringar i plan- och
bygglagen samt övervägandena rörande parkeringsköp och behovet av hus-
hållning med grundvatten, m.m. har inom bostadsdepartementet utarbetats en
promemoria (Ds 1990:79) Förslag till ändringar i plan- och bygglagen.
Promemorian remissbehandlas för närvarande. Avsikten är att förslag till än-
dringar i plan- och bygglagen skall föreläggas riksdagen under våren 1991.

Introduktionen av flygplan JAS 39 kommer - att döma av redovisade teo-
retiska bullerberäkningar - att få påtagliga konsekvenser för möjligheterna att
utveckla bebyggelsen och markanvändningen intill vissa flottiljflygplatser.
Regeringen har därför gett boverket i uppdrag att kartlägga och sammanställa
konsekvenserna för bebyggelsemiljön, bostadsförsörjningen och markan-
vändningen i övrigt av den planerade användningen av flygplan JAS 39.
Resultatet skall redovisas till regeringen senast 31 januari 1991.

Regeringen har vidare uppdragit åt statens naturvårdsverk och boverket att
utreda förutsättningarna och formerna för en mer systematisk användning av
miljökonsekvensbeskrivningar som beslutsunderlag i den svenska plane-
ringsprocessen. Verken redovisade uppdraget i juni 1990 genom att över-
lämna rapporten "Miljökonsekvensbeskrivningar i det svenska planerings-
och beslutssystemet" till miljödepartementet. Verken föreslår bl.a. att plan-
och bygglagen kompletteras med regler om miljökonsekvensbeskrivningar.
Utredningen har remissbehandlats. Frågan övervägs i samband med arbetet
med den till februari 1991 planerade miljöpropositionen.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

10

Vissa byggfrågor, hyresfrågor m.m.

Byggfrågor

Regeringen har i plan- och byggförordningen (1987:383) bemyndigat bover-
ket att meddela verkställighetsföreskrifter och de övriga föreskrifter som be-
hövs för tillämpning av ett flertal bestämmelser i plan- och bygglagen. Med
stöd av bemyndigandet har verket bl.a. beslutat om nybyggnadsregler som
trädde i kraft den 1 januari 1989. Reglerna är till stor del utformade som
funktionsinriktade krav på byggnaders egenskaper, vilket innebär att den tidi-
gare detaljregleringen genom tekniska föreskrifter har kunnat begränsas.
Funktionskraven främjar också utvecklingen av ny teknik och nya metoder på
byggområdet. Under en övergångstid fram till den 1 januari 1991 har även
bestämmelserna i Svensk Byggnorm 1980 kunnat tillämpas.

De nya reglerna har introducerats genom en omfattande utbildningsverk-
samhet. Boverket har samlat in erfarenheter av deras tillämpning och kommer
på grundval härav att göra vissa förändringar av reglerna.

Inom verket pågår för närvarande ett arbete som syftar till att åstadkomma
nya regler och allmänna råd för ombyggnad.

Under de senaste åren har frågor som rör byggnaders inomhusmiljö upp-
märksammats alltmer. Allergiutredningen har i sitt betänkande (SOU -
1989:76) Att förebygga allergi/överkänslighet lämnat en rad förslag och
rekommendationer som rör inomhusmiljön.

Den inom bostadsdepartementet tillsatta arbetsgruppen för frågor som rör
sjuka hus har redovisat sitt slutbetänkande (Ds 1990:4) Byggnaders inom-
husmiljö m.m. i februari 1990. Betänkandet har remissbehandlats och
bearbetas nu inom bostadsdepartementet. Proposition lämnas till riksdagen
under våren. Med anledning av förslag från gruppen har boverket i samråd
med statens råd för byggnadsforskning inlett en riksomfattande kampanj
”Hus & hälsa".

Uppdrag har givits till boverket att i enlighet med riksdagens beslut
(1988/89:BoU, rskr. 28) utreda frågorna om inbrottssäkrare dörrar, brandsä-
kerhet vid alternativa boendeformer, säkerhetsanordningar på tak och källsor-
tering av sopor. Det sistnämnda uppdraget har nyligen redovisats till bostads-
departementet.

Inom bostadsdepartementet har utarbetats ett förslag till en förordning som
ersätter kungörelsen (1939:783) angående anordnande och begagnande samt
tillsyn av vissa hissar. Förslaget har remissbehandlats och bearbetas nu inom
departementet.

Hyres- och bostadsrättslagstiftningen

Den parlamentariska kommitté (Bo 1989:04) som tillkallades under hösten
1989 för att se över hyreslagstiftningen utreder frågor om förverkande av hy-
resrätt, förbudet mot särskild ersättning för hyresrätt, andrahandsuthyming
och avstående från besittningsskydd. En språklig översyn av hyreslagen görs

Prop. 1990/91:100

Bil.13

11

också. Även en del andra frågor med anknytning till hyreslagstiftningen tas Prop. 1990/91:100
upp av kommittén. Arbetet skall i en första etapp vara avslutat före utgången Bil.13
av år 1991.

En proposition om en ny bostadsrättslag överlämnas inom kort till riksdagen.
I propositionen föreslås bl.a. att s.k. förhandsavtal skall kunna ingås och att
vetorätten för bostadsrättshavama vid ombyggnad skall avskaffas. Förslag
lämnas också om att bostadsrättsföreningar lättare skall kunna vägra juridiska
personer inträde i föreningen. I propositionen föreslås också att försöksverk-
samheten med kooperativ hyresrätt förlängs med två år till utgången av år
1993. En utredning (Bo 1990:01) har nyligen tillkallats för att göra en utvär-
dering av försöksverksamheten.

B ostadsmarknaden

Allmänt

Bostadsbeståndet omfattar nu ca 4 miljoner lägenheter som nästan alla har en
modem utrustningsstandard. Antalet rumsenheter (rum och kök) uppgår till
ca 17 miljoner eller nära två per invånare. I genomsnitt har vaije invånare ca
45 m2 bostadsyta. I förhållande till folkmängden innebär detta, som boverket
framhåller i sin anslagsframställning, ett internationellt sett stort bostadsutbud
med avseende på såväl antalet lägenheter som utrymme. Det finns emellertid
fortfarande stora skillnader i fråga om utrymmesstandard mellan olika hus-
håll. Antalet trångbodda hushåll utgjorde år 1985 ca två procent av samtliga
hushåll och knappt fem procent av barnfamiljerna. Omkring fyra femtedelar
av barnfamiljerna kunde ge vaije barn ett eget rum.

Trots det stora utbudet av bostäder redovisar flertalet kommuner bostads-
brist. Boverkets senaste redovisning visar dock att köerna efter bostad slutar
växa om man undantar Storstockholmsområdet.

Antalet kommuner som uppger att de har bostadsbrist är nästan lika många
som föregående år medan de som bedömer att bristen minskar är något fler.

Uppgifter om antalet outhyrda lägenheter i allmännyttiga företag den

1 september 1990 visar att de ökat mellan mars och september 1990 från

2 500 till 3 800 lägenheter. Tidigare erfarenheter visar att omsvängningar
från bostadsbrist till en situation med outhyrda lägenheter kan ske snabbt.
Därför kommer nu ett arbete att igångsättas för att finna lämpliga åtgärder för
att möta denna typ av negativa konsekvenser.

Bedömningar av nettotillskottet av lägenheter är osäkra. Alla nu tillgäng-
liga uppgifter tyder emellertid på att nyproduktionen under senare år har gett
ett stort nettotillskott jämfört med tidigare perioder. Avgången ur beståndet
uppskattas till endast 5 000 - 10 000 lägenheter per år, vilket innebär att en
nyproduktion på 1990 års nivå skulle kunna ge ett nettotillskott av nära
50 000 lägenheter per år. Det kan jämföras med den period då
nyproduktionen var som störst, åren 1966 - 1975. Avgången uppgick då till
nära 30 000 lägenheter om året och nettotillskottet till i genomsnitt ca 65 000
lägenheter.                                                                                        12

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Ungdomars boende

Det finns som framgått tecken som tyder på en omsvängning i bostadsmark-
nadsläget, åtminstone i mindre och medelstora kommuner. Detta innebär
emellertid ännu inte någon nämnvärd förbättring av ungdomarnas möjligheter
att få bostäder. Fortfarande är den övervägande delen av de bostadssökande,
59 %, ungdomar som bor kvar hos sina föräldrar. Av de 15 % bostadssö-
kande som bor i andra hand eller hyr del av annans bostad är också en stor
del ungdomar under 25 år.

Ungdomar saknar förankring på bostadsmarknaden och de har ofta svag
betalningsförmåga. Därför kommer ungdomar alltid att ha ett utsatt läge jäm-
fört med andra bostadssökande. Det finns därför skäl att även fortsättningsvis
genomföra särskilda åtgärder för att underlätta för ungdomarna att tillgodose
sitt behov av bostäder. Det särskilda ungdomsbostadsstödet till kommunerna
för bostäder som hyrs ut till ungdomar under 25 år är en sådan åtgärd.

Ungdomsboendedelegationens kontakter med kommunerna har under de
senaste åren lett till särskilda åtgärder på många håll i landet I en del kommu-
ner har man startat särskilda ungdomsbostadsförmedlingar, som har till upp-
gift att aktivt arbeta för att underlätta för ungdomar att få en bostad. Man har
använt sig av bl.a. korttidsuthymingar och andrahandslägenheter. Vissa
kommuner har gått ut med särskild information till ungdomarna om bostads-
marknaden.

Boende för äldre, handikappade och långvarigt sjuka

Genom boendeservicedelegationen har sedan budgetåret 1985/86 bedrivits ett
arbete med att utveckla nya former för samverkan i fråga om sådan service till
de boende som kan förbättra möjligheterna för äldre, handikappade och lång-
varigt sjuka att bo i vanliga bostäder. Bidragsgivningen avslutades vid ut-
gången av budgetåret 1989/90. Sammanlagt cirka 100 milj.kr. har fördelats
till 103 lokala utvecklingsprojekt. En tredjedel av dessa, 36 projekt, bedrivs i
byar och mindre tätorter på landsbygden. Utvecklingsarbeten finns i ett 70-tal
olika kommuner. Samtliga län är företrädda.

Genom samverkan mellan kommunala förvaltningar, bostadsföretag,
landsting, föreningsliv, intresseorganisationer m.fl. prövas olika former av
samordnad service för såväl människor med särskilda behov som för de bo-
ende i allmänhet inom ett bostadsområde eller på en mindre ort.

Boendeservicedelegationen har lämnat en redovisning av sina erfarenheter
av verksamheten. Även om det ännu är för tidigt att dra bestämda slutsatser
redovisar delegationen i stort sett positiva erfarenheter. Delegationen utveck-
lar det tidigare framlagda förslaget att boverket i samarbete med socialstyrel-
sen ska ta över ansvaret för frågor om samordnad boendeservice. Därutöver
lägger delegationen vissa synpunkter och förslag i syfte att stimulera en fort-

13

satt utveckling på området. En beredning av delegationens rapport har påbör- Prop. 1990/91:100
jats. Jag avser att återkomma till frågan så snart beredningen är avslutad.        Bil. 13

Vissa uppgifter om bostadsbyggandet m.m.

Bostadsbyggandets omfattning

Nyproduktionen har ökat år för år sedan mitten av 1980-talet och år 1989 på-
börjades byggande av drygt 58 000 lägenheter medan över 50 000 lägenheter
färdigställdes. Under år 1990 beräknas antalet påbörjade lägenheter öka ytter-
ligare. Färdigställandet beräknas öka med omkring 7 000 lägenheter.

Antal påbörjade och antal färdigställda lägenheter i nybyggnader ären 1985 -
1989

	1985	1986	1987	1988	1989
Påbörjade	27 600	30 600	39 000	50 500	58 200
Färdigställda	32 900	28 800	30 900	40 600	50 400

Sedan år 1985 har småhusen svarat för något mindre än hälften av de fär-
digställda lägenheterna varje år. Ägarlägenhetemas andel av de nybyggda
småhusen har emellertid minskat från nära 70 % år 1985 till 46 % år 1989.
Småhus med äganderätt utgjorde 21 % av alla färdigställda lägenheter år
1989, bostadsrätter 34 % och hyreslägenheter 45 %.

Antalet lägenheter i hus där modernisering, andra ombyggnader eller till-
byggnad slutfördes under år 1989 var ca 27 000. Nettoavgången på grund av
sammanslagning av smålägenheter m.m. var liten, ca två procent. Tillskottet
av moderna lägenheter var omkring 5 000 och antalet smålägenheter om högst
ett rum och kök minskade med knappt 4 000.

Utvecklingen av produktionskostnaderna

Produktionskostnaderna för projekt med beslut om bostadslån ökade från år
1986 till år 1988 med 28 % för flerbostadshus och 30 % för gruppbyggda
småhus. Konsumentprisindex ökade under samma tid med bara 10 %.
Under 1989 steg produktionskostnaderna med 10 % och konsumentprisin-
dex med 6,5 %. Under perioden 1986-1988 steg således produktionskostna-
derna nästan tre gånger snabbare än inflationen. År 1989 var ökningstakten
1,5 gång snabbare än inflationen.

De regionala skillnaderna i kostnadsutveckling var stora. För flerbostads-
hus var ökningen i Göteborgs- och Bohus län således inte stort mer än hälften
av riksgenomsnittet. För gruppbyggda småhus var ökningen lägre än riksge-
nomsnittet i Stockholm samt Göteborgs- och Bohus län.

14

Produktionskostnad kr./rn^ är 1988 och 1989 samt ökning i % mellan åren
1986 och 1988 samt år 1989

Prop. 1990/91:100

Bil.13

	Hela landet	AB	O	M
Flerbostadshus
År 1988	8 165	8 946	8 720	8 027
År 1989	9 069	9 923	8 954	9 743
Ökning, %
1986-88	28	34	19	27
1988-89	11	11	3	21
Gruppbyggda småhus
År 1988	7 875	8 709	8 376	7 824
År 1989	8 622	9 213	9 029	8 405
Ökning, %
1986-88	30	28	28	39
1988-89	9	12	6	7

Även faktorprisema har stabiliserats de senaste åren. Fr.o.m. det fjärde
kvartalet år 1989 t.o.m. det tredje kvartalet år 1990 ökade faktorprisindex för
flerbostadshus inkl, löneglidning med 10,1 %. Under motsvarande period
åren 1988 och 1989 var ökningen 10,4 %.

Utvecklingen av hushållens bostadsutgifter

Bostadsutgifter och inkomster för hushåll i hyreslägenheter, bostadsrätter och
egnahem undersöks av SCB ungefär vart femte år. Den senaste slutförda un-
dersökningen avser år 1985 och resultaten har av statens institut för bygg-
nadsforskning framskrivits till år 1989.

Hushållens nettoutgift för bostad - bruttoutgiften minskad med bostadsbi-
drag och skatteeffekt för egnahemsägare - beräknas för år 1989 uppgå till
20 % av den disponibla inkomsten, dvs. samma nivå som år 1985.

Utgiftsandelen var högst för egnahemsägare, ca 23 %, medan andelarna
för bostadsrätt och hyresrätt var 17 resp. 19 %.

Barnfamiljerna, som i stor utsträckning bor i egnahem, använder ca 22 % av
den disponibla inkomsten till bostad och hushåll utan barn knappt 20 %.

Månadshyran för lägenheter om tre rum och kök var i januari 1989 i ge-
nomsnitt ca 2 500 kr. och motsvarande avgift för bostadsrätt knappt 2 000 kr.
Det motsvarar i årshyra 394 kr./m^ och i årsavgift 299 kr./nA

I hus som färdigställts åren 1941-1970 var genomsnittshyran 383 kr./m^
och densamma för varje tioårsklass av hus. För hus byggda efter år 1970 sti-
ger genomsnittshyran för varje byggnadsperiod och uppgick i hus som
byggts åren 1986-1988 till 486 kr./m^, eller 27 % mer än genomsnittet för
hus byggda under perioden 1941-1970. För bostadsrättshus gäller att avgif-
terna i högre grad än hyrorna bestäms av de ursprungliga kapitalkostnaderna.
Det innebär att skillnaderna i avgifter mellan olika årgångar av bostadsrättshus
är större än hyresskillnadema i motsvarande årgångar av hyreshus.

15

Hyra!avgift i januari 1989för hyres- och bostadsrättslägenheter färdigställda  Prop. 1990/91:100

under olika byggnadsperioder                                               Bil.13

Byggnads- period	Alla lägenheter Krjnfi bostadsyta och år		3 rum och kök Kr./ lägenhet i januari Hyresrätt	Bostadsrätt
	Hyresrätt	Bostadsrätt
-1940	391	256	2 578	1 621
1941-70	383	286	2 358	1 790
1971-75	398	328	2 506	2 100
1976-80	413	312	2 712	2 107
1981-85	456	362	3 014	2 582
1986-88	486	407	3 155	2 710
Samtliga	394	299	2 482	1 942

Källa: SCB, BHU 1989

Bostadssubventionernas utveckling

Samhällets subventioner till bostadssektorn har ökat kraftigt under de senaste
åren.

Bostadssubventioner och intäkter av fastighetsskatt och hyreshusavgift åren
1983-1990. Miljarder kr., löpande priser

	1983	1984	1985	1986	1987	1988	1989	1990
Subventioner
Bostadsbidrag1	6,8	6,9	7,1	7,2	7,5	8,11	8,3	8,8
Räntebidrag^	9,9	10,5	12,3	14,5	13,3	15,2	20,5	22,6
Skattesubvention
till egnahemsägare-^	10,9	10,7	13,0	13,2	13,2	16,5	17,2	17,3
Summa	27,6	28,1	32,4	34,9	34,0	39,8	46,0	48,7
Intäkter
Fastighetsskatt m.m.4	0,7	1,0	3,6	4,6	5,8	6,0	6,1	8,6
Netto	26,9	27,1	28,8	30,3	28,2	33,8	39,9	40,1

1 Avser både bostadsbidragen till barnfamiljer m. fl. och de kommunala bostadstill-
äggen till folkpension (KBT). Beloppet för år 1990 är beräknat

^Uppgiften avser det budgetår som börjar den 1 juli under kalenderåret. Det sär-
skilda räntebidrag som betalades ut vid fastighetsskattens införande har här förts till
år 1985. Beloppet förbudgetåret 1990/91 är beräknat

^Beloppen är beräknade för fastigheter med underskott, varvid hänsyn tagits till
schablonintäkt och extra avdrag. Marginalskatten har antagits vara 50 % t o. m. år
1987, 51 % för år 1988, 48 % för år 1989 samt 42 % för år 1990. Uppgifterna
avser inkomstår och är faktiska för åren 1983-1989. Beloppet för år 1990 är beräk-
nat. Källa: RRV.

4 Inkl. hyreshusavgifter. Här redovisas intäkter under det kalenderår som skatten i
huvudsak betalas in till statsverket. I statsbudgetens inkomstberäkning redovisas
skatten under det år den bokförs på sin inkomstpost, dvs. ett år senare. Källa: RRV.

16

Fr.o.m. är 1988 har skyddet mot höga bostadskostnader förstärkts för de
barnfamiljer som har bostadsbidrag. Bostadsbidrag har genom lagstiftning in-
förts även för ungdomar med låga inkomster fr.o.m. år 1989. Ytterligare
förstärkningar av bostadsbidragen har, som en följd av skattereformen,
beslutats för år 1991. Ändringen innebär, förutom kraftigt höjda
bidragsbelopp, att även hushåll utan barn där bidragssökanden eller dennes
make är 29 år eller äldre kan få bostadsbidrag fr.o.m. årsskiftet 1990-91.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Skattereformen och boendet

Den första delen av skattereformen genomfördes i huvudsak från den 1 janu-
ari 1990. Inkomstskatterna sänktes då med drygt 23 miljarder kr. räknat på
helt år. Sänkningen av inkomstskattesatsema finansierades - liksom den se-
nare delen av skattereformen - med en vidgad bas för inkomstbeskattningen
samt vidgade baser och i vissa fall höjda skattesatser för kapital och indirekt
skatt. Ändringarna av kapitalbeskattningen och av den indirekta skatten får ett
direkt genomslag på bostadskostnaderna. Den genomsnittliga kostnadsök-
ningen för allmännyttiga bostadsföretag var totalt ca 19 kr./m^ relativt lika
fördelat mellan på ena sidan minskade räntebidrag (nära 7 kr.) och fastighets-
skatt (nära 3 kr.) och på andra sidan drift (drygt 6 kr.) och värme (nära 3
kr.). För egnahem kan kostnadsökningen beräknas till totalt ca 34 kr./m^
inkl, effekter av höjda taxeringsvärden 1990. Mest ökade kostnaderna för
räntor på grund av det minskade värdet av underskottsavdrag (drygt 12 kr.)
och kostnaderna för värme på grund av moms (drygt 9 kr.).

Skattereformens andra - och stora - steg genomförs den 1 januari 1991.
Inkomstskatterna sänks då med ca 63 miljarder kronor samtidigt som fördel-
ningspolitiska åtgärder genomförs till en kostnad av ca 7 miljarder kr.
Sänkningen av inkomstskattesatsema finansieras i princip på samma sätt som
år 1990 samt genom miljöskatter.

Den genomsnittliga kostnadsökningen för allmännyttiga bostadsföretag är
totalt ca 62 kr./m^ fördelat på minskade räntebidrag (drygt 13 kr.), fastig-
hetsskatt (nära 10 kr.), drift (drygt 19 kr.) och värme inkl, miljöskatter (ca 20
kr.). På grund av en kvarstående nivåhöjning från hyreshöjningen för 1990
års skattereform kan behovet av hyreshöjningar för 1991 års skattereform ge-
nomsnittligt beräknas till ca 59 kr./m^, ca 3 kr. lägre än kostnadsökningen.

För egnahem kan den genomsnittliga kostnadsökningen beräknas till totalt
ca 34 kr./nA varav merparten beror på att skattelättnader för ränteutgifter re-
duceras från normalt ca 41 till 30 %. Variationerna från angivna genom-
snittstal kan vara betydande i enskilda fall.

Av den sammanlagda kostnaden för skattereformen - ca 93 miljarder kr. -
kan knappt 26 miljarder kr. beräknas finansieras genom ökade bostadskost-
nader.

2 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Ny bostadsfinansiering

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1990/91:34, BoU4, rskr. 92) om ge-
nomgripande förändringar av den statliga bostadsfinansieringen. Beslutet in-
nebär i huvudsak följande.

Det nuvarande låne- och räntebidragssystemct vid ny- och ombyggnad av
bostadshus ersätts om möjligt den 1 januari 1992 och senast den 1 juli 1992
av ett stödsystem som bygger på att hela lånefinansieringen sker på den all-
männa lånemarknaden i konkurrens mellan kreditinstituten. En del av lånerän-
torna kan omfördelas över tiden med hjälp av räntelån som låntagarna tar upp
på den allmänna lånemarknaden. Lånefinansieringen garanteras genom stat-
liga kreditgarantier. Räntebidrag behålls i den utsträckning som behövs dels
för att ge hyresgäster och bostadsrättshavare samma minskning av räntekost-
naderna som egnahemsägare får via skattesystemet, dels för att hindra att
räntelånen vid höga realräntor ökar den reala skuldbelastningen på fastighe-
ten.

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB skall medverka i finansie-
ringen av ny- och ombyggnad av bostäder på samma villkor som andra kre-
ditinstitut.

Riksdagen har vidare beslutat om att införa ett statligt investeringsbidrag
för bostäder den 1 januari 1991 i syfte att kompensera för de ökade kostnader
som följer av slopade reduceringsregler för mervärdeskatt för byggnads- och
anläggningsarbeten m.m. Även räntestödet för underhåll m.m. utvidgas den
1 januari 1991 till att omfatta 20-årsåtgärder i lägenheter i alla hyreshus och
10-årsåtgärder i lägenheter i nya hyreshus. Taket i den s. k. räntebi-
dragstrappan för hyres- och bostadsrättshus slopas den 1 januari 1991.

Med anledning av besluten om en ny bostadsfinansiering har regeringen
beslutat att genomföra dels en översyn av länsbostadsnämndernas framtida
organisation, dels en översyn med syfte att förenkla den administrativa pröv-
ningen av det statliga stödet i det nya systemet. De båda översynerna ingår i
regeringens program för en omställning och effektivisering av den statliga
administrationen.

Omfattningen av bostadslångivningen m.m.

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB tillhandahåller medel för bo-
stadslån till ny- och ombyggnad, lån till förvärv av vissa bostadsfastigheter,
särskilda lokallån samt ersättningslån.

Boverket har i anslagsframställningen för budgetåret 1991/92 redovisat
följande uppgifter om långivningens omfattning.

I fråga om bostadslån fattades under budgetåret 1989/90 preliminära låne-
beslut till ett sammanlagt belopp av 17 443 milj.kr., varav 14 403 milj.kr.
avsåg nybyggnad och 3 040 milj.kr. ombyggnad. Jämfört med budgetåret
1988/89 ökade det totala beloppet med ca 2 miljarder kr. Beslut om lån för
nybyggnad ökade med 22 %, medan beslut om lån för ombyggnad minskade
med 17 %.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

18

Slutliga lånebeslut fattades under budgetåret 1989/90 till ett sammanlagt Prop. 1990/91:100
belopp av 12 988 milj.kr., varav 8 902 milj.kr. avsåg nybyggnad och 4 086 Bil.13
milj.kr. ombyggnad. Jämfört med föregående budgetår ökade det totala
beloppet med ca 3 miljarder kr. Beslut om lån ökade för nybyggnad med

41 % och för ombyggnad med 15 %.

Beslut om bostadslån

Antal lägenheter                  Kr. per lägenhet

Budgetåret                        Budgetåret

1988/89     1989/90 1988/89       1989/90

Nybyggnad

Preliminära beslut

Flerbostadshus	31 781	35 295	213 700	235 200
Gruppbyggda småhus	12 796	14 809	229 700	260 600
Styckebyggda småhus	10 544	9 730	196 500	230 400
Totalt	55 121	59 834
Slutliga beslut
Flerbostadshus	22 548	28 990	185 200	204 600
Gruppbyggda småhus	10415	12 632	205 800	235 200
Totalt (exkl. stycke-	32 963	41 622
byggda småhus)
Ombyggnad
Preliminära beslut
Flerbostadshus	28 778	23 650	113 800	114 500
Småhus	4 942	4 008	81 500	82 900
Totalt	33 720	27 658
Slutliga beslut
Flerbostadshus	36 775	36 037	95 700	111 764
Gruppbyggda småhus	431	510	101 600	113 400
Totalt (exkl. stycke-	37 206	36 547

byggda småhus)

Räknat i antal lägenheter noterades en ökning budgetåret 1989/90 med to-
talt ca 4 700 i fråga om preliminära lån för nybyggnad, varav 3 500 i fler-
bostadshus och 1 200 i småhus. Antalet lägenheter med beslut om bostadslån
för ombyggnad minskade budgetåret 1989/90 med 5 100 lägenheter i fler-
bostadshus och med 900 lägenheter i småhus jämfört med budgetåret innan.

Skillnaden i genomsnittligt lånebelopp per lägenhet mellan de olika husty-
perna beror bl. a. på skillnader i lånevillkor, lägenheternas storlek och - vad
gäller ombyggnad - åtgärdernas omfattning. I fråga om flerbostadshusen gäl-
ler vidare att den del av lånen som avser lokaler har fördelats på bostadslä-
genheterna.

19

Beslut om lån till flerbarnsfamiljer för förvärv av egnahem lämnades till ett
sammanlagt belopp av 597 milj.kr. för 4 204 lägenheter under budgetåret
1989/90, jämfört med 556 milj.kr. för 4 606 lägenheter budgetåret innan.

Bostadslån för handikappanpassning av bostäder enligt ombyggnadslåne-
förordningen (bostadsanpassningslån) beviljades med 15 milj.kr. under
budgetåret 1989/90, jämfört med 12,4 milj.kr. budgetåret innan.

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB beräknar att följande utbe-
talningar av lån skall finansieras av bolaget under åren 1991 och 1992.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Beräknade utlåningsvolymer 1991 och 1992, milj.kr.

	1991	1992
Småhus
Nybyggnad	6000	7100
Ombyggnad	400	300
Totalt	6400	7400
Flerbostadshus
Nybyggnad	7500	9400
Ombyggnad	3600	3000
T otalt	11100	12400
Förvärvslån	500	0
Totalt	18000	19800

Amorteringar och inlösen av anslagsfinansierade lån till bostadsbyggande
uppgick under budgetåret 1989/90 till ett belopp av 2 290 milj.kr.

Från och med den 1 januari 1990 får anslagsfinansierade bostadslån inte
övertas vid överlåtelse. Vidare gäller att nya lån i samband med ombyggnad
endast lämnas under förutsättning att äldre anslagsfinansierade lån löses in.
Dessutom underlättas frivillig inlösen av anslagsfinansierade lån genom att
låntagaren kan erhålla lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån
för bostadsändamål.

Under budgetåret 1989/90 uppgick antalet inlösta lån till 37 900 jämfört
med 51 200 under budgetåret 1988/89. Antalet inlösta lån beräknas under
budgetåret 1990/91 uppgå till 40 000 till ett belopp av totalt 2 000 milj.kr
samt under budgetåret 1991/92 till 45 000 till ett belopp av totalt

2 200 milj.kr.

Amorteringar enligt tidigare fastlagda amorteringsplaner skattas till
1 500 milj.kr per budgetår.

Totalt beräknas att amortering och inlösen av lån kommer att uppgå till

3 500 milj.kr. under budgetåret 1990/91 och till 3 700 milj.kr. under
budgetåret 1991/92.

20

B 1. Boverket

Prop. 1990/91:100

Bil.13

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

138 945 256

111 350 000

129 756 000

Tidigare plan- och bostadsverket

Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om bostadsförsörj-
ning och bostadsmarknad, byggande och stadsmiljö samt fysisk planering
och hushållning med naturresurser. Verket är också chefsmyndighet för läns-
bostadsnämnderna. Därutöver handlägger verket det statliga stödet till all-
männa samlingslokaler m.m.

Boverket leds av en styrelse med nio ledamöter. Chef för verket är en ge-
neraldirektör. Inom verket finns sex avdelningar, nämligen bostadsmark-
nadsavdelningen, plan- och naturresursavdelningen, stadsmiljöavdelningen,
byggavdelningen, juridiska avdelningen och administrativa avdelningen.
Inom verket finns vidare ett verkssekretariat, en typgodkännandeenhet och en
tjänsteexportenhet. Ärenden om allmänna samlingslokaler handläggs inom
verket av en samlingslokaldelegation. Till verket finns slutligen knutna ett
stadsmiljöråd och ytterligare fyra rådgivande organ, nämligen bostadsmark-
nadsrådet, rådet för samhällsplanering, byggrådet och konstruktionsrådet.

Boverket är lokaliserat till Karlskrona.

Boverket

Boverket har enligt riksdagens beslut omlokaliserats från Stockholm till
Karlskrona. Sedan den 21 augusti 1989 finns huvuddelen av verket på den
nya stationeringsorten. Under augusti 1990 har den sista etappen av lokalerna
i Karlskrona färdigställts. Kvar i Stockholm finns de enheter som inte skall
flytta - enheten för tjänsteexport och stadsmiljörådets kansli - samt de tjän-
stemän som har s.k. Stockholmsgaranti.

Under budgetåret 1989/90 har boverkets verksamhet präglats av uppbygg-
nadsarbete och flyttningen till Karlskrona. Verksamheten har bedrivits i loka-
ler som vid budgetårets slut ännu ej färdigställts. En omfattande personalre-
krytering har bedrivits.

Den 1 juli 1990 var 210 av verkets 264 tjänster tillsatta. Av dessa har ca
165 tjänster nyrekryterats sedan verket inrättade den 1 juli 1988. Av persona-
len från de tidigare myndigheterna statens planverk och bostadsstyrelsen
finns totalt 45 personer kvar i boverket varav 17 med tjänstgöring i
Karlskrona och 28 i Stockholm. Den 31 augusti 1989 gick uppsägningstiden
ut för kvarvarade personal från bostadsstyrelsen och statens planverk som
valt att inte flytta med verket till Karlskrona.

När löneanslaget för det nya verkets resursram beräknades utgick organi-
sationskommittén från de genomsnittslöner som gällde vid planverket och

21

bostadsstyrelsen. Med hänsyn till att omkring 90 % av personalen i
Karlskrona har behövt nyrekryteras har verket tvingats anpassa sig till de lö-
nevillkor som gäller på marknaden främst inom den kommunala sektom och i
byggbranschen, vilka utgjort två av verkets viktigaste rekryteringskällor.
Detta förhållande har påverkat lönenivån som helhet vid verket. Under bud-
getåret 1990/91 skall ytterligare mellan 35 och 40 tjänster tillsättas genom ny-
rekrytering. Huvuddelen av den personal som återstår att rekrytera hör till
byggavdelningen.

För budgetåret 1990/91 har boverkets löneanslag - utöver reduktion enligt
huvudalternativet - reducerats med 3,1 milj.kr. for de tjänster som överförts
till SBAB. Det innebär att det för verkets huvudenheter finns en löneram på
53,3 milj.kr. För att rymmas inom denna medelsram behöver antalet tjänster
reduceras med ytterligare närmare 15 %, dvs en sammanlagd rationalise-
ringsgrad på omkring 40 % efter sammanslagningen av bostadsstyrelsen och
planverket.

På uppdrag av regeringen har avtal träffats mellan boverket och SBAB,
varigenom förutsätts att boverket fr o m den 1 juli 1991 skall överta ansvaret
för drift och förvaltning av ett nytt datasystem för ärendehantering vid läns-
bostadsnämnderna (BOS-data, etapp 0).

Sedan boverket bildades har ökade anspråk på verksamheten ställts i olika
avseenden. Det gäller dels krav på nya föreskrifter och kontrollrutiner beträf-
fande hälsorisker och brukarsäkerhet, dels ansvar för internationell harmoni-
sering av byggregler och medverkan i utarbetandet av regelnära standarder.
Genom en ny förordning förväntas boverket få ett ökat ansvar för föreskrifter
och kontroll av maskindrivna portar, hissar, rulltrappor etc. Förslag som
lämnats av bostadsdepartentets arbetsgrupp för s k sjuka hus kan förväntas ge
boverket tillkommande uppgifter i betydande utsträckning.

Erfarenheterna av det första verksamhetsåret i Karlskrona visar att utgif-
terna för resor inom landet uppgått till närmare 13,5 milj.kr., varav 5 milj.kr.
avser kostnad för pendling. Även om pendlingsresoma successivt kommer att
upphöra kommer det att finnas ett fortsatt stort behov av resor bl a för arbetet
med BoS-dataprojektet, som är förlagt till Stockholm. Dessutom ökar resebe-
hovet när verket är fullrekryterat.

I fråga om egen ADB-utveckling har boverket valt att bygga vidare på den
systemlösning som blev resultatet av SBAB:s upphandlE ? av utrustning och
program för BOS-dataprojektet i syfte att få en enhetlig ADi miljö för både
länsbostadsnämnder och det centrala verket.

En utförlig ADB-strategi för verket är under utarbetande. I arbetet medver-
kar statskontoret. Boverket räknar med att verksamheten framöver kommer
att kräva utbyggd kapacitet på maskinsidan och mer personal. Högsta prioritet
ges fortsatta satsningar på datorstöd till den geografiska informationshante-
ringen (GIS) inom PBL/NRL-området, där verkets uppgift är att initiera,
samordna och i viss mån genomföra ytterligare GIS-projekt.

Boverkets arbetsbelastning för internationell regelharmonisering är betyd-
ligt större än vad som kunde förutses vid verkets bildande. För tidigare år har
den internationella verksamheten till viss del kunnat finansieras genom utnytt-

Prop. 1990/91:100

Bil.13

22

jande av vakansmedel. Under budgetåret 1991/92 förutsätts verket emellertid
vara färdigrekryterat och möjligheterna att finansiera verksamheten med va-
kansmedel kvarstår inte.

Under uppbyggnaden av boverket har det varit möjligt att anställa erfarna
tekniker men inte med den speciella kompetens som fordras för effektivt ut-
nyttjande i utrednings- och regelskrivning. Förvärvandet av dessa färdigheter
tar avsevärd tid. För budgetåret 1991/92 kan därför förutses ett behov av
fortsatt vidareutbildning och ett därav följande tillfälligt förstärkningsbehov i
form av konsultinsatser av såväl byggnadsteknik som juridisk art för den in-
tensiva förändringen av byggreglerna.

I och med boverkets medlemskap i den europeiska organisationen Union
Européenne pour UAgrément Technique dans la Construction UEAtc och
samarbete med ECE och NKB ingår det i typgodkännandeverksamheten att
delta i arbetet med harmonisering av prövningsregler och forskningsmetoder
för medlemsländer i Europa. Att engagera sig i riktlinjer för typgodkännande-
och tillverkningskontroll framstår alltmer tydligt som nödvändigt.

Typgodkännandeverksamheten behöver likvida medel motsvarande kost-
nader under tre månader beroende på bl.a. fasförskjutningen mellan intäkter
och kostnader. Tre månaders kostnader uppgår numera till drygt 1,1 milj.kr.
Den rörliga krediten hos riksgäldskontoret om 800 000 kr. är därför numera
otillräcklig.

Även tjänsteexporten är i starkt behov av ökade likvida medel på grund av
eftersläpningen på intäktssidan (i genomsnitt 3 månader). En bruklig norm
för beräkning av likviditetsreserv i dessa sammanhang är 30 % av omslut-
ningen per år. Den nuvarande rörliga krediten hos riksgäldskontoret om 1
milj.kr. är otillräcklig.

Mot bl.a. denna bakgrund föreslår boverket att medel för förvaltnings-
kostnader för budgetåret 1991/92 anvisas med realt oförändrat belopp i för-
hållande till budgetåret 1990/91 samt att därutöver anvisas medel m.m. enligt
följande:

1. Medel för sex nya tjänster för förvaltning och drift av BoS-Data, etapp 0
(2 100 000 kr.).

2. Medel för en ny experttjänst med inriktning på mekanisk utrustning och
arbetarskydd samt en ny experttjänst med inriktning på hälsoskydd och pro-
duktsäkerhet (780 000 kr.).

3. Medel för drift och underhåll av BoS-Data, etapp 0 (2 500 000 kr.).

4. Medel för inrikes resor ( 4 500 000 kr.).

5. Medel för fortsatt system- och programutveckling avseende ADB-baserat
geografiskt informationssystem (PIA 4) (2 000 000 kr.).

6. Medel engångsvis för omstationeringskostnader (2 500 000 kr.), för fort-
satt ADB-utveckling ( 7 000 000 kr.), för tillfällig förstärkning vad gäller in-
ternationell harmonisering och byggregelskrivning ( 3 500 000 kr.) och för
typgodkännandeverksamhetens behov i samband med internationella kontak-
ter ( 1 500 000 kr.).

Prop. 1990/91:100

Bil.13

23

7. Den rörliga krediten hos riksgäldskontoret för boverkets typgodkännan- Prop. 1990/91:100

deverksamheten ökas med 200 000 kr. till 1 000 000 kr.                     Bil.13

8. Den rörliga krediten hos riksgäldskontoret för boverkets tjänsteexport ökas
med 1 000 000 kr. till 2 000 000. kr.

Anslag	1990/91	Beräknad ändring 1991/92 Föredraganden
Utgifter
Förvaltningskostnader	99 992 000	+ 15 223 000
(därav lönekostnader)	(59 221000)	(+  7 556 000)
Lokalkostnader, förslagsvis	7 066 000	+ 3 183 000
B lanketter, förslagsvis	4 200 000	-
Omställningskos tnader,/ors/agsvir	1 000 000	-
Tjänsteexportverksamheten	1 000	-
T ypgodkännandeverksamheten	1 000	-
Summa utgifter	112 260 000	+   18 406 000
Inkomster
Publikationer	910 000	-
Nettoutgift	111 350 000	+ 18 406 000

Föredragandens överväganden

Rådande ekonomiska situation gör det generellt sett nödvändigt med en stram
budget och en noggrann prövning av både gamla och nya utgiftsändamål. Jag
kan därför inte biträda boverkets förslag om att medel för verkets förvalt-
ningsutgifter anvisas med realt oförändrat belopp. Jag förordar att verkets
anslag beräknas med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna med
0,5 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetför-
slag.

Verket har vidare bl.a. föreslagit att ytterligare medel anvisas för dataverk-
samheten med anledning av att verket nästa budgetår övertar ansvaret för ett
regionalt ärendehanteringssystem. Även jag anser att verket behöver förstärka
sin ADB-kompetens. Jag vill i sammanhanget erinra om att den av riksdagen
beslutade omläggningen av bostadsfinansieringen även innebär att boverkets
centrala dataverksamhet i bidragsfrågor inte kommer att kunna samordnas
med SBAB:s dataverksamhet i lånefrågor som ursprungligen var planerat.
Vid anslagsberäkningen har jag därför beräknat medel för sex nya tjänster för
systemerare och programmerare (2 000 000 kr.) och för utgifter för drift och
underhåll av det nya regionala systemet (2 500 000 kr.). I anslutning härtill
vill jag också framhålla vikten av ett väl fungerande ekonomisystem. Jag no-

24

terar att verket har gjort kraftfulla insatser för att förbättra sina redovisnings-
system.

Jag har vidare vid min medelsberäkning tagit hänsyn till verkets ökade ut-
gifter för inrikes resor. Jag har för ändamålet beräknat ytterligare 2 000 000
kr. (4).

Kostnader för omstationering avser numera endast kvarstående utgifter för
den personal från bostadsstyrelsen och planverket som omfattas av den sär-
skilda Stockholmsgarantin. Enligt vad jag har erfarit beräknar verket att det
den 1 juli 1991 finns kvar tre personer med rätt enligt denna garanti. Jag be-
räknar därför dessa utgifter till 1 000 000 kr. för budgetåret 1991/92 (6).

Verkets övriga förslag i fråga om förstärkning av anslaget för budgetåret
1991/92 är jag inte beredd att tillstyrka. Vad särskilt gäller verkets förslag om
medel för fortsatt ADB-utveckling inom verkets olika sakområden, såsom ge-
ografiskt informationssystem, databaser för bygg- och låneregler m.m., vill
jag erinra om att verket fått i uppdrag att senast den 31 mars 1991 lämna en
närmare redogörelse för sin långsiktiga ADB-strategi i bl.a. dessa delar.

Inte heller är jag beredd att tillstyrka verkets förslag att få bilda ett särskilt
bolag för tjänsteexport. Frågan om statliga myndigheters möjligheter att be-
driva verksamhet via bolag får prövas i ett vidare sammanhang.

För det internationella samarbetet inom typgodkännandeområdet bör bo-
verket, i likhet med vad som gäller för budgetåret 1990/91, få ta i anspråk
vissa medel från anslaget. Jag förordar att högst 800 000 kr. av anslaget får
tas i anspråk för detta arbete. Jag utgår liksom förra året från att verket tar er-
forderliga initiativ till en samordning av de svenska internationella insatserna
på detta område.

De rörliga krediterna för typgodkännandeverksamheten och för tjänsteex-
porten bedömer jag bör ökas till av verket föreslagna 1 resp. 2 milj.kr.

Inkomsterna av publikationer beräknar jag till oförändrat 910 000 kr.
budgetåret 1991/92.

Med hänvisning till anslagsöversikten beräknar jag anslagsbehovet för
budgetåret 1991/92 till 129 756 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Boverket för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på
129 756 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

25

B 2. Länsbostadsnämnderna

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

51 729 153

54 569 000

58 263 000

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Länsbostadsnämnder finns i alla län utom Gotlands län. Nämnden är
länsmyndighet för frågor om statens stöd till bostadsförsörjningen. I
Gotlands län fullgörs motsvarande uppgifter av länsstyrelsen. Försöks
verksamheten med samordnad länsförvaltning i Norrbottens län avslutas den
30 juni 1991, varefter länsbostadsnämnden i Norrbottens län återgår till att
vara en självständig myndighet.

Boverket

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB svarar sedan den 1 juli 1989 -
utöver förvaltningen av SBAB-ftnansierade lån - för förvaltningen av alla
anslagsfinansierade lån som beviljas eller har beviljats inom bostadsdeparte-
mentets ansvarsområde. Handhavandet av låneförvaltningen regleras av ett
avtal mellan SBAB och boverket/länsbostadsnämndema.

Fr.o.m. den 1 juli 1991 kommer vidare de nya länsstyrelserna att ha det
formella ansvaret för frågor som rör de kommunala bostadsförsörjningspro-
grammen. Eftersom de ekonomiska villkoren spelar en avgörande roll kom-
mer länsbostadsnämnderna att även i fortsättningen ha ett ansvar för dessa
frågor, liksom ansvar för inhämtande av uppgifter och bedömning av realis-
men rörande det bostadsbyggande på kort sikt som kommer till uttryck i de
s.k. projektlistoma.

Länsbostadsnämndernas arbetsuppgifter och ansvar kommer således i allt
väsentligt att vara oförändrade även efter de organisatoriska ändringar som
SBAB:s vidgade roll och länsstyrelsernas ökade ansvar för bostadsplane-
ringen innebär. Genom uppdelningen av det centrala ansvaret för låne- och
räntebidragsadministrationen har nämnderna numera två uppdragsgivare, vil-
ket ställer ökade krav på redovisning av både arbetsuppgifter och resursåt-
gång.

Antalet beslut om lån och bidrag till ny- och ombyggnad av både flerfa-
miljshus och småhus väntas bli det samma som budgetåret 1990/91 och ar-
betsbelastningen på nämndernas tekniska avdelningar kommer inte att min-
ska. Bl. a. kostnadsgranskningen är mycket arbetskrävande. Dessutom böljar
kommunernas svårigheter med att rekrytera kvalificerad personal att avspegla
sig i att ärendena inte är lika väl förberedda när det kommer in till nämnderna,
vilket ökar arbetsbelastningen på nämnderna och förlänger handläggningsti-
dema.

Arbetsbelastningen på länsbostadsnämndernas administrativa avdelningar
har det senaste året legat på en hög nivå bl. a. beroende på att det funnits fel
och brister i det centrala datasystemet för låne- och bidragshanteringen (UDS-
C). Antalet förvaltningsärende har minskat budgetåret 1989/90 i förhållande

26

till tidigare budgetår, främst i fråga om antalet inlösenärenden. Den nytill-
komna låneformen "ersättningslån" har visat sig mycket arbetskrävande och
omfattningen på denna långivning förväntas öka de närmaste åren. Under se-
nare år har långivningen till främst nybyggnad av bostäder ökat markant. Till
följd härav kan det förväntas att antalet utbetalningsärenden kommer att öka
markant de närmaste åren.

Förvaltningskostnadsposten har under en följd av år underkastats ned-
skärningar i enlighet med huvudalternativet. De resurstillskott som skapats
för nämndernas del under innevarande budgetår har främst skett i form av en-
gångsbelopp. En stor del av dessa engångsbelopp måste användas för att
täcka fasta kostnader för nämndernas verksamhet. Det har bl. a. visat sig att
nuvarande personalstat inte ryms inom den angivna lönekostnadsramen. Den
datorisering som nu sker ute på nämnderna - som antas vara fullt genomförd
först på 2 - 3 års sikt - kommer under en övergångsperiod att kräva fortsatta
extraresurser.

Under år 1991 väntas rationaliseringseffekter av datoriseringen av låne-
och bidragshanteringen på länsbostadsnämnderna.

Boverket föreslår sammanfattningsvis följande:

1. Länsbostadsnämndernas totala förvaltningskostnader (inkl, låneförvalt-
ningen) fastställs till ett i förhållande till budgetåret 1990/91 realt oförändrat
belopp.

2. Den särskilda anslagsposten lönekostnader tas upp med minst samma be-
lopp som för budgetåret 1990/91.

3. En engångsanvisning påförs även anslaget för budgetåret 1991/92 till
minst samma belopp som för budgetåret 1990/91.

4. Nämnderna tilldelas ytterligare medel för angelägna personalutvecklingsåt-
gärder.

5. Nämnderna tilldelas ytterligare medel för utökade datadriftkostnader
(1 500 000 kr.) och för att täcka kostnaderna för de s k SUN-datorema
(1 300 000 kr.)

Prop. 1990/91:100

Bil.13

27

Anslag	1990/91	Beräknad ändring 1991/92 Föredraganden
Utgifter
Förvaltningskostnader	100 277 000	+ 5 220 000
(därav lönekostnader)	(88 766 000)	(+7 011 000)
Lokalkostnader, förslagsvis	14 458 000	+ 1 262 000
Engångsanvisning	9 947 000	-
Summa utgifter	124 682 000	+ 6 482 000
Inkomster
Administrationsavgifter	16 500 000	-
Ersättning för låneförvaltning	53 613 000	+ 2 788 000
Summa inkomster	70 113 000	+ 2 788 000
Nettoutgift	54 569 000	+ 3 694 000

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Föredragandens överväganden

Som framgått av det föregående har länsbostadsnämnderna fått två upp-
dragsgivare till följd av att det centrala ansvaret för låne- och bidragsgiv-
ningen är delat mellan boverket och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB. Såsom förutsattes i prop. 1989/90:112 om finansiering av kostnader
för låneförvaltningen inom bostadsdepartementets ansvarsområde, m.m. har
avtal träffats mellan staten och SBAB om ersättning för låneförvaltningen.
Enligt avtalet, som gäller tills vidare, åtar sig bolaget också att anlita läns-
bostadsnämnderna för låneförvaltning på regional nivå. Härför skall bolaget
årligen ersätta staten med ett belopp som motsvarar 43 % av kostnaderna för
nämndernas verksamhet. Den valda ordningen för att finansiera låneförvalt-
ningen innebär att nämndernas utgiftsbehov i sin helhet prövas inom ramen
för den statliga budgetprocessen.

Inte heller i fråga om länsbostadsnämnderna kan jag biträda boverkets
förslag om realt oförändrad utgift. Jag förordar att utgifterna för nämnderna
under budgetåret 1991/92 beräknas med utgångspunkt i en real minskning
med 0,5 %. Det tidigare behovet av extra personal kvarstår dock även under
budgetåret 1991/92. Jag förordar därför att det också för nästa budgetår tas
med en engångsanvisning för löner och övriga förvaltningskostnader avse-
ende extra personal av i huvudsak samma storlek som för innevarande år.
Med hänsyn till vad boverket har anfört beträffande användandet av engångs-
anvisningen innevarande budgetår vill jag understryka att dessa medel i första
hand är avsedda för insatser när det gäller intemkontrollen vid nämnderna.

Övriga förslag från boverket till utgiftsökningar kan jag inte biträda nu.
Medel för personalutvecklingsåtgärder (4) bör anstå till dess översynen av

28

länsbostadsnämnderna med anledning av den nyligen beslutade omlägg-
ningen av bostadsfinansieringen är avslutad.

De länsbostadsnämnder som deltagit i försöken med ett regionalt datasys-
tem för låne- och bidragshanteringen (UDS-R) har haft särskilda kostnader
för denna ADB-verksamhet. Enligt vad jag erfarit upphör dessa kostnader
under innevarande budgetår. Nämndernas behov av medel för drift och un-
derhåll av Bos -data, etapp 0 beräknas därför kunna rymmas inom en utgifts-
ram som är 2,5 milj.kr. lägre än för närvarande. Det överskjutande beloppet
har disponerats för att förstärka boverkets ADB-resurser.

Inkomsterna under budgetåret 1991/92 av administrationsavgiftema be-
räknar jag till oförändrat belopp i förhållande till innevarande budgetår.
Ersättningen från SBAB beräknas motsvara 43 % av de totala utgifterna för
länsbostadsnämnderna.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till anslagsöversikten beräknar
jag anslagsbehovet för budgetåret 1991/92 till 58 263 000 kr. I beloppet in-
går medel för länsbostadsnämnden i Norrbottens län som fr.o.m. detta bud-
getår åter bör ställas till boverkets disposition.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 58 263 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

B 3. Vissa lån till bostadsbyggande

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

10 962 152

1 000 000

1 000 000

Från anslaget betalas hyresförlustgarantilån och räntebärande förbättrings-
lån.

Bestämmelser om hyresförlustgarantilån finns i förordningen (1982:1286)
om statlig hyresförlustgaranti. Lån kan lämnas för hyresförluster i sådana hy-
res- eller bostadsrättshus som har lämnats bidrag enligt förordningen
(1982:1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus, dvs. hus som på-
börjades under åren 1982-1985. Lån lämnas med ett belopp som motsvarar
högst 90 % av hyresförlusterna under en tid av högst tre år efter husets fär-
digställande. Lånen är ränte- och amorteringsfria i tre år. Amorteringstiden är
i normalfallet tio år.

Förbättringsldn lämnades enligt förbättringslåneförordningen (1980:261)
eller motsvarande äldre bestämmelser. Långivningen upphörde den 30 juni
1987.

29

Boverket

Under budgetåret 1989/90 har inga hyresförlustgarantilån utbetalats. Med
hänsyn till nuvarande situation på bostadsmarknaden anser boverket att behov
av sådana lån saknas. Verket föreslår därför att förordningen (1982:1286) om
statlig hyresförlustgaranti upphävs.

Boverket föreslår att ett anslag på 1 000 000 kr. anvisas för budgetåret
1991/92 för att täcka eventuella utbetalningar av förbättringslån.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Föredragandens överväganden

Jag anser att möjligheterna att erhålla hyresförlustgarantilån inte bör avvecklas
förrän de tre år från husets färdigställande som reglerna anger har gått till
ända för de sist färdigställda husen. Detta beräknas inte ske förrän tidigast om
ett år. Jag kan därför inte tillstyrka boverkets förslag om att nu avveckla
denna långivning.

Jag biträder verkets förslag till anslagsberäkning för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.

B 4. Räntebidrag m.m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

20 515 443 800

22 550 000 000

22 710 000 000

Från anslaget betalas räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus,
för underhålls-, reparations- och energisparåtgärder i bostadshus, samt, i
vissa fall, för förvärv av bostadshus. Från anslaget betalas vidare ungdoms-
bostadsstöd, nybyggnadsbidrag, bidrag till bostadskostnader efter ombygg-
nad, bidrag till hyresrabatter samt s.k. 33 §-ersättning till kommuner. Ansla-
get belastas också med eftergifter av räntelån.

Bestämmelser om räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus finns
dels i nybyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:692) resp, ombygg-
nadslåneförordningen för bostäder (1986:693), dels i förordningen
(1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål, dels i bostadsfinansie-
ringsförordningen (1974:946) och bostadslånekungörelsen (1967:552).
Sammantaget innebär nämnda bestämmelser att räntebidrag i princip lämnas
för egnahem färdigställda fr.o.m. år 1975 och för hyres- och bostadsrättshus
färdigställda fr.o.m. år 1968.

Räntebidrag enligt ny- eller ombyggnadslåneförordningen för bostäder
lämnas med belopp som motsvarar skillnaden mellan den verkliga räntekost-
naden för bostadslån och underliggande kredit inom låneunderlaget för bostä-
der och en garanterad ränta för dessa lån. Vid ombyggnad av hyres- och bo-

30

stadsrättshus kan räntebidrag lämnas för markkostnader även om de inte ingår
i låneunderlaget. Den garanterade räntesatsen för det första året av lånetiden
varierar, beroende på låntagarkategori, mellan 3,4 och 4,9 % för nybygg-
nadslån och mellan 5,25 och 10 % för ombyggnadslån. Avser ombyggnads-
lånet vissa åtgärder eller ändamål kan dock för det första året av lånetiden en
lägre räntesats gälla. Den garanterade räntan höjs årligen med 0,25 procen-
tenheter för hyres- och bostadsrättshus och med 0,5 procentenheter för egna-
hem till dess att den faktiska räntenivån uppnås, varvid räntebidraget upphör.

Bestämmelser om räntebidrag för vissa underhållsåtgärder finns dels i för-
ordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus för
hus med hyres- eller bostadsrättslägenheter, dels i förordningen (1983:40)
om räntebidrag för underhåll i vissa fall. Räntebidrag enligt förordningen om
statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus beräknas med utgångspunkt i
en schablonmässigt bestämd kostnad för utförda åtgärder och en på denna
kostnad beräknad ränta. För schablonbeskattade fastighetsägare grundas bi-
draget på en räntesats som bestäms utifrån de räntor som tillämpas på den
allmänna lånemarknaden. För övriga fastighetsägare är bidraget lägre.
Bidragstiden är 10 eller 20 år beroende på hur lång tid åtgärderna kan nyttig-
göras.

Räntebidrag enligt förordningen (1983:40) om räntebidrag för underhålls-
lån i vissa fall lämnas till allmännyttiga bostadsföretag och studentbostadsfö-
retag, som för år 1983 beviljades lån på den allmänna lånemarknaden till
underhåll av bostadshus.

Bestämmelser om räntebidrag för reparations- och energisparåtgärder finns
dels i förordningen om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus, dels i
förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus
samt förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i
bostadshus m.m. (upphävd 1980:334).

Räntebidrag för lån för vissa förvärv lämnas i samband med dels för-
värvsstöd vid kommunalt förköp av en- och tvåbostadshus främst i vissa
kustkommuner, dels förvärvsstöd till vissa flerbarnsfamiljer för köp av egna-
hem. Räntebidraget beräknas på likartat sätt som för nybyggnadslån, dock
med annan garanterad räntesats för det första året. I fråga om förköpsstödet är
räntebidragsunderlaget begränsat till 25 % av gällande schablonbelopp för
tomt- och grundberedning samt lägestillägg. Förvärvsstöd till vissa flerbarns-
familjer lämnas om det i köparens familj ingår minst två barn, om familjen
kan beräknas få bostadsbidrag till kostnaderna för att bo i det nya huset samt
om kommunen godkänt köpeskillingen och åtagit sig borgensansvar som
motsvarar 40 % av låneskulden för förvärvslånet vid förlusttillfället. Ränte-
bidrag lämnas för ränta för förvärvslån och bottenlån. Bestämmelserna finns i
förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa bostadshus som har
förköpts enligt förköpslagen (1967:868) och förordningen (1987:258) om
stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem.

Bestämmelser om ungdomsbostadsstöd finns i förordningen (1987:530)
om ungdomsbostadsstöd. Stödet, som är ett bidragsstöd, lämnas till vissa
kommuner för att öka utbudet av bostäder för ungdomar. Bidragsstödet upp-

Prop. 1990/91:100

Bil.13

31

går till 200 kr. per månad för varje lägenhet som förmedlats till ungdomar av Prop. 1990/91:100
kommunen eller ett av kommunen utsett organ. Bidrag lämnas för den tid Bil.13
som lägenheten hyrs ut till personer som är yngre än 25 år.

Bestämmelser om nybyggnadsbidrag finns i förordningen (1986:1399) om
bidrag vid nybyggnad av bostäder. Nybyggnadsbidraget lämnas till ägare av
nybyggda hyres- och bostadsrättshus som påbörjades under slutet av år 1986
eller under åren 1987 och 1988. Bidraget lämnas i två år och uppgår till
60 kr./m2 under det första bidragsåret och till 30 kr./m2 under det andra bi-
dragsåret upp till ett visst högsta belopp per lägenhet. Bidragstiden beräknas
från tidpunkten då huset färdigställts.

Bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad, s.k. kvarboendegaranti,
lämnas för de hyresgäster och bostadsrättsinnehavare som bor kvar i sådana
ombyggda hus där ombyggnaden påbörjades under något av åren 1987-1989.
Bidrag lämnas i tre år. Bidraget för det första året motsvarar 60 % av den
höjda bostadskostnaden till den del höjningen överstiger 25 kr./m2. Därefter
minskas bidraget med en tredjedel årligen. Bestämmelserna finns i förord-
ningen (1986:1398) om bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad.

Bestämmelser om statsbidrag till hyresrabatter finns i förordningen
(1982:1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus. Bidrag lämnas till
ägare av vissa hyres- eller bostadsrättshus där ny- eller ombyggnaden påbör-
jades under något av åren 1982-1985. Bidrag lämnas under en tid av fem år
räknad från färdigställandet. Under det första året av bidragstiden lämnas bi-
drag med ett belopp som varierar mellan 22,5 och 60 kr./m^ beroende på på-
börjandetidpunkt och typ av åtgärder. Bidraget minskas årligen med en fem-
tedel.

Bestämmelser om s.k. 33 §-ersättning finns i 1962 års bostadslånekungör-
else (1962:537) och motsvarande äldre bestämmelser. Om vissa villkor är
uppfyllda är staten skyldig att i efterhand ersätta kommun med 80 % av det
belopp som kommunen har lämnat för att täcka förvaltningsförluster för hus
med lån enligt nämnda bestämmelser.

Utöver 33 §-ersättningen betalas från anslaget även engångsbidrag till åt-
gärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter. Bidrag kan
beviljas av regeringen till kommuner som för framtiden avstår från sin rätt till
sådan ersättning. Regler för engångsbidraget finns i förordningen (1984:337)
om ändrade bestämmelser om statens skyldighet att betala ersättning till
kommuner enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537) m.m.

Boverket

Bidragsgivningens omfattning

Under budgetåret 1989/90 uppgick det totalt aviserade subventionsbeloppet
avseende räntebidrag för ny- och ombyggnad till 17 992 milj.kr. Av beloppet
hänförde sig 83 % till hyres- och bostadsrättslägenheter och 17 % till egna-
hem.

32

Räntestöd för underhåll samt för energispardtgärder och reparationer i hy-
res- och bostadsrättshus skall i princip motsvara skattereduktionen för en eg-
nahemsägare som tar upp lån för att genomföra motsvarande åtgärder. De
godkända kostnaderna för olika bidragsändamål m.m. under de tre senaste
budgetåren framgår av följande tabell. Mellan budgetåren 1987/88 och
1989/90 har antalet beslut om bidrag ökat med ca 60 %. Drygt hälften av
stödet har avsett underhållsåtgärder.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Budgetår	Bidragstid, år	Räntebidragsunderlag, milj.kr.
		Underhåll	Energispar- åtgärder	Reparationer	Summa
1987/88	10	696	374	27	1 097
	20	733	494	433	1 660
Summa		1 429	868	460	2 757
1988/89	10	853	388	28	1 269
	20	1 169	721	687	2 577
Summa		2 022	1 109	715	3 846
1989/90	10	896	358	34	1 288
	20	1 738	687	729	3 154
Summa		2 634	1 045	763	4 442

Räntestöd till vissa flerbarnsfamiljer för förvärv av äldre egnahem kom-
pletterar det vanliga stödet till ny- och ombyggnad. De senaste två budgetåren
har antalet sådana beviljade förvärvslån minskat, medan lånebeloppen har
ökat. Under budgetåret 1989/90 har räntestöd betalats ut med sammanlagt
220 milj.kr.

Det statliga ungdomsbostadsstödet uppgick till 15 milj.kr. under budgetå-
ret 1989/90. Boverket förutser en viss ökning av bidragsgivningen under
kommande budgetår.

Beslut om nybyggnadsbidrag till ägare av hyres- eller bostadsrättshus som
påbörjats under slutet av år 1986 eller under åren 1987 och 1988 har lämnats
med sammanlagt ca 65 milj.kr. Utbetalningen av dessa bidrag sker i efter-
hand. Under budgetåret 1989/90 utbetalades preliminärt 32 milj, kr., vilket är
25 milj.kr mer än under föregående budgetår.

Beslut om s.k. kvarboendegaranti har lämnats med sammanlagt ca 150
milj.kr. Även dessa bidrag betalas ut i efterhand. Under budgetåret 1989/90
utbetalades preliminärt 38 milj, kr., vilket är 29 milj.kr. mer än under före-
gående budgetår.

Statsbidrag till hyresrabatter till ägare av vissa hyres- och bostadsrättshus
som påbörjats under åren 1982-1985 har under budgetåret 1989/90 utbetalats
med 69 milj.kr.

Bidrag till kommuner för förvaltningsförluster i allmännyttiga hus med lån

enligt 1962 års bostadslånekungörelse eller motsvarande äldre bestämmelser,                    33

3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

s.k. 33 §-ersättning, har preliminärt uppgått till 44 milj.kr. under budgetåret Prop. 1990/91:100
1989/90. För kommande budgetår förutser boverket ingen ökning av bi- Bil.13
dragsgivningen.

Anslagsberäkning

Boverket beräknar utgifterna under anslaget till sammanlagt 21 605 milj.kr.
för budgetåret 1990/91. För budgetåret 1991/92 beräknar verket utgifterna till
26 720 milj.kr. Verkets beräkningar bygger på antaganden om en bostads-
låneränta och en kreditivränta på 13,5 %.

Föredragandens överväganden

Stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem (förvärvsstöd)

Jag vill först ta upp frågan om att slopa det statliga stödet till flerbarnsfamiljer
för köp av egnahem. I proposition 1990/91:34 om ny bostadsfinansiering har
jag bl.a. nämnt att frågan om räntebidrag enligt vissa andra stödformer än de
som avser ny- och ombyggnad bör kunna behandlas i budgetpropositionen
1992. Enligt min mening bör dock den nuvarande stödformen av främst
statsfinansiella skäl slopas tidigare.

Jag förordar därför att stödformen avvecklas snarast såvitt gäller möjlighe-
ten att bevilja ytterligare lån och bidrag. De som redan beviljats lån och bidrag
berörs inte av förslaget.

Ett slopande av det nuvarande stödet till flerbarnsfamiljer för köp av egna-
hem på det sätt jag nu har föreslagit kräver riksdagens godkännande. Jag fö-
reslår att stödet upphör på så sätt att förvärvslån och räntebidrag inte skall
lämnas till köp av sådana egnahem som förvärvats efter utgången av januari
1991. Jag avser att senare denna dag föreslå regeringen att bestämmelserna i
förordningen om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem ändras så att -
i avvaktan på riksdagens ställningstagande - lån och bidrag från och med den
1 februari till vidare inte skall få lämnas i fråga om sådana förvärv.

Vintertillägg i läneunderlaget för bostadslån

Jag övergår nu till frågan om att slopa det särskilda tillägget för vintermer-
kostnader vid schablonberäkningen av läneunderlaget för bostadslån.

Vintermerkostnademas andel av den totala produktionskostnaden har min-
skat under senare år till följd av att byggnadsprojekten i allt större omfattning
utförs med prefabricerade element vilket minskar tiden för husstommens fär-
digställande. Vintertillägget får därmed en allt mindre betydelse för säsongs-
styrningen. Tillägget har vidare en mycket begränsad materiell betydelse för
flerbostadshusen. Boverket har tidigare föreslagit att tillägget skall slopas.

Beräkningar som gjorts inom bostadsdepartementet visar att vintertillägget
för ett flerbostadshus sänker kapitalkostnaderna med mindre än 2 kr./m2

34

under det första året av lånetiden. För egnahemmen är motsvarande siffror 6-
7 kr/m2. Enligt min mening påverkas kostnaderna för huset endast marginellt
av vintertillägget. Med hänsyn till detta och till de allt kortare tiderna för hus-
stommens färdigställande anser jag att vintertilläggen endast har marginell
betydelse i kostnads- och säsongsutjämnande syfte. Jag förordar därför att
det särskilda tillägget i schablonlåneunderlaget för vintermerkostnader slopas
den 30 juni 1991. Tillägg bör inte ges i ärenden i vilka lånebeslut meddelas
efter nämnda tidpunkt. Undantag bör bara göras för ärenden i vilka ett pre-
liminärt beslut har meddelats före den 1 juli. I dessa fall bör fortfarande
tillägg ges i samband med att läneunderlaget beräknas slutligt.

Jag beräknar att borttagandet av vintertillägg minskar utgifterna för ränte-
bidrag med 15 milj.kr för en årgång nyproduktion under det första året av lå-
netiden.

Ny bostadsfinansiering

Jag vill vidare ta upp frågan om införandetidpunkten för den nya bostadsfi-
nansieringen. Bostadsutskottet har nyligen i fråga om införandetidpunkten för
en ny bostadsfinansiering anfört följande (1990/91:BoU4): "För att säkra de
bostadssociala målen samt av bl.a. statsfinansiella skäl och för att i möjligaste
mån minska den osäkerhet som en alltför lång övergångsperiod kan innebära
för aktörerna på bostadsmarknaden anser utskottet att regeringen bör över-
väga tidpunkten för ikraftträdandet. Det bör mot denna bakgrund undersökas
om inte reformen avseende nya hus kan träda i kraft den 1 januari 1992.
Regeringen bör i förening med sin syn på frågan återkomma till riksdagen i
ärendet."

Efter samråd med boverket anser jag det möjligt från administrativ syn-
punkt att införa en ny bostadsfinansiering för nya hus vid den tidpunkt riks-
dagen har angett. Det bör ankomma på regeringen att besluta om en tidigare-
läggning av ikraftträdandet. Jag avser att i annat sammanhang föreslå rege-
ringen att låta reformen avseende nya hus träda i kraft den 1 januari 1992. En
förutsättning för tidigareläggningen är dock att boverket ges extra resurser för
att nu snabbt utveckla de nya administrativa system som fordras för omlägg-
ningen. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen även i
denna fråga.

I sitt beslut om ny bostadsfinansiering har riksdagen också gjort tillkänna-
givanden i fråga om bl.a. hanteringen av förluster som en följd av statliga
kreditgarantier. Med hänsyn till tidigareläggningen avser jag att återkomma
med förslag till riksdagen i denna fråga redan under år 1991.

Minskade räntebidrag

Av statsfinansiella skäl bör räntebidragen för år 1992 minskas med ca 600
milj.kr. utöver vad som följer av den årliga upptrappningen för detta år. Jag
avser att återkomma i annat sammanhang med förslag om hur besparingen

Prop. 1990/91:100

Bil.13

35

skall läggas ut för att uppnå kostnadsparitet mellan olika årgångar och upplå- Prop. 1990/91:100
telseformer.                                                                    Bil.13

Bokföringen av ersättningslån

Innan jag går in på anslagsberäkningen vill jag även ta upp frågan om bokfö-
ring av ersättningslån. Våren 1989 beslutade riksdagen olika åtgärder med
syfte att så långt möjligt föra bort de äldre anslagsfinansierade bostadslånen
från statsbudgeten (prop. 1988/89:89, BoUlO, rskr. 266). Bland de åtgärder
som beslutades var att stoppa möjligheten för den som förvärvar en fastighet
med statligt finansierade lån att överta lånen från den tidigare ägaren. I stället
erbjuds den nya ägaren lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån
för bostadsändamål. Dessa lån finansieras av Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag, SBAB. Lån enligt denna förordning erbjuds också i de fall om-
byggnadslån beviljas med villkor att äldre statsflnansierade bostadslån återbe-
talas. Slutligen kan den som frivilligt vill lösa in ett statsfinansierat bostadslån
få lån enligt denna förordning.

Enligt lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bo-
stadslån m.m. (i det följande kallad den särskilda bokföringslagen) gäller sär-
skilda bestämmelser för bokföringen av vissa av de äldre lånen. Lagen syftar
framför allt till att förhindra att ett bostadsföretag avstår från att ta upp lån på
grund av att det inte kan öka sina låneskulder med hänsyn till aktiebolagsla-
gens regler om likvidationsskyldighet. Lagen ger en rätt for den som erhållit
lån att som en särskild tillgångspost i balansräkningen ta upp ett belopp som
motsvarar högst det på balansdagen utestående lånebeloppet.

Under riksdagsbehandlingen av propositionen 1988/89:89 uttalade bo-
stadsutskottet att det kunde befaras att låntagare avstod från att omplacera sina
gamla lån, eftersom vid inlösen låntagaren måste skriva ned den balanspost
som motsvarar skuldökningen for det ersatta lånet, något som påverkar lånta-
garens resultat det år inlösen sker. I sin av riksdagen godkända hemställan
gav utskottet till känna att regeringen borde överväga om och i vilken ut-
sträckning ändringar erfordras av den särskilda bokföringslagen i anledning
av ersättningslåneförordningens möjlighet för låntagarna till frivillig inlösen
och omplacering av de gamla lånen.

Jag instämmer i utskottets uttalande att det finns en risk att låntagare som
har något av de äldre lånen avstår från att lösa in lånet och omplacera det till
ersättningslån, eftersom ett ersättningslån inte bokföringsmässigt får behand-
las på samma sätt som ett gammalt lån.

Jag föreslår därför att om en bokföringsskyldig erhållit ett ersättningslån
för att i förtid återbetala ett sådant lån som avses i den särskilda bokföringsla-
gen, låntagaren skall ges rätt att i sin balansräkning som en ny tillgångspost ta
upp ett belopp som motsvarar det inlösta lånet. Såvitt gäller återbetalade lån
enligt bostadslånekungörelsen (1967:552) eller räntelånekungörelsen
(1967:553) bör låntagaren dock inte få ta upp ett högre belopp än som anges i
lagens första stycke. Ett ersättningslån kan lämnas också för återbetalning av

36

andra lån än sådana som regleras i den särskilda bokföringslagen. Om en
låntagare har fått ett ersättningslån också för ett sådant lån bör givetvis inte er-
sättningslånet till den delen få bokföras enligt bestämmelserna i den särskilda
bokföringslagen. Inte heller bör det i tillgångsposten få ingå belopp med vil-
ket ersättningslånet amorterats eller på annat sätt minskats.

I samband med de ändringar jag nu föreslagit bör också en följdändring
göras i lagens första stycke. Där finns bestämmelser med hänvisning till 33 §
bostadslånekungörelsen (1967:552) och 16 § räntelånekungörelsen
(1967:553). Båda dessa paragrafer upphävdes den 1 juli 1989. Hänvisningen
bör därför ändras att avse paragraferna i deras lydelse vid utgången av juni
1989.

Jag har underhand inhämtat synpunkter från bokföringsnämnden, som
tillstyrkt mina förslag och även lämnat synpunkter på lagtexten. Sveriges
Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) och Sveriges Fastighetsägareförbund,
som också haft tillfälle att yttra sig, har inte haft någon erinran.

De föreslagna ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt.

I enlighet med vad jag nu anfört har det inom bostadsdepartementet upp-
rättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmel-
ser om bokföring av bostadslån m.m. Förslaget bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 13.1.

Lagförslaget innebär att låntagaren får i princip samma möjlighet att bok-
föra sitt lån enligt den särskilda bokföringslagen som han haft innan lånet
byttes ut till ett ersättningslån. Jag anser därför att det på grund av frågans be-
skaffenhet skulle sakna betydelse att höra lagrådet.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

A nslagsberäkning

Statens utgifter för räntebidrag under budgetåret 1991/92 beräknar jag till de
belopp som framgår av följande tabell. Jag har vid dessa beräkningar tagit
hänsyn till effekterna av mina förslag i det föregående om att slopa vinter-
tillägg (-15 milj.kr.) samt om tidigareläggning av ny bostadsfinansiering
(- 2 800 milj.kr.) och extra upptrappningar år 1992 (- 600 milj.kr.). I fråga
om räntebidrag för ombyggnad har jag utgått från att den högre garanterade
räntan kommer att gälla tills vidare så länge överhettningen på byggmarkna-
den kvarstår. Den kalenderårsbundna räntesatsen för bostadslån har av rege-
ringen fastställts till 13,9 % för år 1991.

I fråga om förvärvsstödet har jag i mina beräkningar tagit hänsyn till effek-
ten av mitt förslag i det föregående om att slopa stödet (- 270 milj.kr.).

Slutligen i fråga om räntestöd för förbättring har jag beaktat riksdagens
beslut om att sådant stöd från och med den 1 januari 1991 även lämnas för lä-
genhetsunderhåll samt regeringens beslut om att stödet beräknas på grundval
av en ränta som motsvarar den genomsnittliga marknadsräntan för femåriga
bostadsobligationer.

37

Bidragsform                                     Milj.kr.                          Prop. 1990/91:100

Bil.13

1991/92

Räntebidrag för ny- och ombyggnad
Budgetprognos bå 1990/91	21 375
Årlig upptrappning	- 1 150
Extra upptrappning	- 1400
Ändrad ränta bostadslån	+ 550
Ändrad ränta SBAB	- 15
Ändrad ränta bottenlån	-90
Ny årgång	+ 2 420
Delsumma	21 690
Förvärvsstöd
Budgetprognos bå 1990/91	345
Årlig upptrappning	-35
Ny årgång	+ 10
Delsumma	320
Räntestöd för förbättring
Budgetprognos bå 1990/91	600
Årlig upptrappning	-45
Extra upptrappning	-130
Ny årgång	+ 115
Delsumma	540
Räntebidrag totalt	22 550

Anslagsbehovet budgetåret 1991/92 för övriga stödformer som belastar an-
slaget beräknar jag till följande belopp.

Stödform	Milj.kr. 1991/92
Vissa underhållslån	-
Ungdomsbostadsstöd	25
Nybyggnadsbidrag	30
Återflyttningsbidrag	70
Bidrag till hyresrabatter	5
33§- ersättningar	30
Totalt	160

Jag beräknar således anslagsbehovet för budgetåret 1991/92 till
22 710 000 000 kr.

38

Prop. 1990/91:100
Bil.13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag förordat i fråga om avveckling av det statliga
stödet till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem,

2. godkänna vad jag förordat i fråga om borttagande av vintertillägg,

3. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa
bestämmelser och bokföring av bostadslån m.m.,

4. till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslags-
anslag på 22 710 000 000 kr.

B 5. Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

28 016 737

65 000 000

50 000 000

Från anslaget betalas bidrag enligt förordningen (1986:286) om statsbidrag
till fömyelseåtgärder i vissa bostadsområden. Bidragsgivningen upphörde
den 1 juli 1989.

Anslaget belastas också med eftergifter av hyresförlustlån enligt förord-
ningen (1976: 260) om hyresförlustlån. Hyresförlustlån kunde lämnas för att
täcka vissa hyresförluster under åren 1971-1980. Utestående hyresförlustlån
kan efterges under vissa förutsättningar. Eftergift lämnas normalt högst med
uppemot halva beloppet. Eftergift med större belopp lämnas endast efter
medgivande av regeringen.

Från anslaget betalas även tidigare beslutade bidrag till fömyelseåtgärder i
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter. Bidragsformen upp-
hörde den 1 juli 1986.

Boverket

Under budgetåret 1989/90 har inga eftergifter av hyresförlustlän bokförts.
Boverket gör bedömningen att några utgifter för eftergift av hyresförlustlån
inte heller kommer att belasta anslaget under budgetåren 1990/91 och
1991/92.

Under budgetåret 1989/90 betalades 28 milj.kr ut i bidrag förnyelseåt-
gärder. För budgetåren 1990/91 och 1991/92 beräknar boverket utgifterna för
fömyelsebidrag till 45 milj.kr. vardera året.

Den totala anslagsbelastningen beräknar boverket således till 45 milj.kr.
budgetåret 1990/91 och till 45 milj.kr. budgetåret 1991/92.

39

Föredragandens överväganden

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Huvuddelen av de alltjämt utestående hyresförlustlånen är sådana lån som inte
kan efterges. Enligt boverket har inga eftergifter av hyresförlustlån bokförts
under föregående budgetår. Jag ansluter mig till verkets bedömning att några
utgifter for eftergift av hyresförlustlån inte kommer att belasta anslaget under
budgetåret 1991/92.

Bidragsgivningen till fömyelseåtgärder i vissa bostadsområden upphörde
den 1 juli 1989. Medelsbehovet för utbetalningar av tidigare beviljade bidrag
beräknar jag i likhet med boverket till 45 milj.kr. för budgetåret 1991/92.
Vissa medel kommer också att behövas för återstående utbetalningar av så-
dana bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
som regeringen beviljade under budgetåren 1984/85 och 1985/86. Jag beräk-
nar behovet av medel för utbetalningar av sådana bidrag under budgetåret
1991/92 till 5 milj.kr. Sammantaget beräknar jag således anslagsbehovet till
50 000 000 kr. för budgetåret 1991/92.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
m. m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 50 000 000
kr.

B 6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.

1989/90 Utgift      282 736 710

1990/91 Anslag     315 000 000

1991/92 Förslag    315 000 000

Från anslaget betalas lån enligt bestämmelserna i förordningen
(1983: 1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m. m. Från an-
slaget betalas även bidrag enligt förordningen (1985:780) om statsbidrag för
vissa tillgänglighetsfrämjande åtgärder på kvartersmark. Bidragsgivningen
upphörde den 1 juli 1990.

Tilläggslänför ombyggnad kan lämnas för hus som har förklarats eller kan
förklaras som byggnadsminne, för grundförstärkning av kulturhistoriskt vär-
defulla hus m.fl. samt till arkeologiska undersökningskostnader m.m.

Vid sådan ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som sker
med stöd av bostadslån enligt ombyggnadslåneförordningen för bostäder
(1986:693) kan läneunderlaget också förhöjas.

I fråga om hyres- och bostadsrättshus som är yngre än 30 år lämnas vidare
tilläggslån för åtgärder som avser att avhjälpa byggskador och byggfel samt -
under vissa förutsättningar - också för ändrad lägenhetssammansättning eller

40

mer genomgripande ombyggnadsåtgärder av annat slag. Tilläggslån kan slut-
ligen lämnas för åtgärder mot radon. För sådana åtgärder i en- och tvåfa-
miljshus lämnas tilläggslån endast om lägenheterna är upplåtna med hyres-
eller bostadsrätt.

Tilläggslånet är ett statligt ränte- och amorteringsfritt lån som, med vissa
begränsningar, lämnas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan god-
känd ombyggnadskostnad och den kostnad som kan förräntas av fastigheten
på normala villkor. Ränte- och amorteringsfriheten för ett tilläggslån omprö-
vas vart femte år under lånetiden. Vid omprövningen avskrivs under perioden
upplupen amortering. Lånetiden är sammanlagt högst 20 år. Lån eller delar av
lån som vid utgången av lånetiden alltjämt är ränte- och amorteringsfria efter-
ges.

Riksdagen fastställer årligen en gemensam ram för riksantikvarieämbetets
tillstyrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyg-
gelse m.m. - inkl, tilläggslån för grundförstärkning - som bör komma i fråga
för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån. Ramen för budgetåret 1990/91
har fastställts till 165 milj.kr. Av denna ram får högst 2,5 milj.kr. disponeras
för tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader i samband med bo-
stadsbyggande.

Riksdagen fastställer även en årlig ram för beslut om tilläggslån för åtgär-
der i hus som är yngre än 30 år - inkl, tilläggslån för reparationsåtgärder
m.m. Den är 220 milj.kr. för budgetåret 1990/91.

För tilläggslån för åtgärder mot radon gäller ingen rambegränsning.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Boverket

Långivningens omfattning

Hela ramen för tilläggslån och förhöjt låneunderlag för ombyggnad av kul-
turhistoriskt värdefull bebyggelse för budgetåret 1989/90 - 130 milj.kr. -
togs i anspråk. Omkring 41 milj.kr. avsåg förhöjt låneunderlag och ca
89 milj.kr. tilläggslån. Av nämnda ram har 2,5 milj.kr. disponerats för
tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader.

Av ramen för tilläggslån för åtgärder i hus som är yngre än 30 år inkl, till-
äggslån för reparationsåtgärder m. m. och bidrag för tillgänglighetsfrämjande
åtgärder på kvartersmark - 225 milj.kr. - togs ca 217 milj.kr. i anspråk.
Anledningen till att inte hela ramen utnyttjades var ramavräkningsförfarandet.

Tilläggslån för åtgärder mot radon är inte rambegränsade. Under budget-
året 1989/90 beviljades inget sådant lån.

Rambehov m.m.

Enligt boverket bedömer riksantikvarieämbetet att behovet av medel för kul-
turhistoriskt värdefull bebyggelse m. m. - inkl, tilläggslån för grundför-
stärkning - klart överstiger fastställd ram och att den därför bör höjas till

41

260 milj.kr. Boverket konstaterar att nivån på den allmänna ombyggnads-
verksamheten är sjunkande och att många specialiserade ombyggnadsarbe-
tare, som inte lämpligen kan överföras till nyproduktionen, efterhand frigörs
och kan utnyttjas i det kulturhistoriska beståndet. Enligt verket är det vidare
uppenbart att intresset för och behovet av att bygga om och restaurera kultur-
historiskt värdefull bebyggelse ökar. Många bostadsprojekt i innerstäder be-
står av nybyggnad i kombination med ombyggnad av kulturhistoriska bygg-
nader. Verket föreslår därför en tillstyrkanderam för budgetåret 1991/92 om
195 milj.kr. Härutöver bör beslut om förhöjt låneunderlag enligt verkets
uppfattning få meddelas utan rambegränsning.

Boverket framhåller att råmark runt våra tätorter allt mindre lämpar sig för
bostadsbebyggelse bl.a. genom att den är topografiskt svårtillgänglig och
geotekniskt undermålig. Därutöver är ett allt vanligare problem att den för
bostadsändamål bäst lämpade exploaterbara marken innehåller fasta fomläm-
ningar. Verket anser därför att möjligheten att i vissa fall erhålla ränte- och
amorteringsffia tilläggslån till kostnader för arkeologiska undersökningar och
utgrävningar bör utökas att omfatta projekt såväl i områden med samlad äldre
bebyggelse som i exploateringsområden. Enligt verket bör tilläggslån för
detta ändamål inte belasta den ordinarie ramen. Verket föreslår en särskild
ram om 5 milj.kr. för tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader i
samband med bostadsbebyggelse. Verket föreslår vidare att kostnader för ar-
keologiska undersökningar och utgrävningar får betraktas som en exploate-
ringskostnad och därmed ingå i läneunderlaget och pantvärdet för bostäder.

För ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus som är yngre än 30
år inkl, reparationsåtgärder m.m. har länsbostadsnämnderna redovisat att det
våren 1990 fanns behov av tilläggslån på 540 milj.kr. Boverket anser att frå-
gan om hur stor ramen skall vara bör bedömas i samband med översynen av
ombyggnadsstödet. Verket har till regeringen överlämnat förslag om för-
ändring av ombyggnadsstödet. Mot denna bakgrund föreslår verket att ramen
för budgetåret 1991/92 fastställs till oförändrat 220 milj.kr. För närvarande
saknas prioteringsgrunder för vilka projekt som skall gå i första hand.
Boverket föreslår att prioriteringen av ansökningen fortsättningsvis får ske
utifrån följande kriterier, nämligen tekniska brister, bostadsföretagets eko-
nomi, bostadssociala problem, hyresnivå, förekomst av tomma lägenheter
samt kommunens engagemang i att förbättra de sociala förhållandena i bo-
stadsområdet.

A nslagsberäkning

Boverket bedömer att utbetalningarna totalt kommer att bli ca 315 milj.kr.
under budgetåret 1991/92.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

42

Föredragandens överväganden

Ramar m.m. för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Jag tar först upp ramen för riksantikvarieämbetets tillstyrkanden av sådana
ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. - inkl, tilläggs-
lån för grundförstärkning - som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag
och/eller tilläggslån. Jag förordar att tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse fastställs till 140 milj.kr. för budgetåret 1991/92, dvs.
till ett något lägre belopp än för innevarande budgetår. Mitt skäl för att föreslå
en lägre ram är det ekonomiska läget. Det nödvändiggör enligt min mening en
mycket sträng prioritering av sådana ombyggnadsprojekt som bör komma i
fråga för stöd, såväl det vanliga ombyggnadsstödet som stöd i form av för-
höjt låneunderlag och tilläggslån. Liksom hittills bör även beslut om förhöjt
låneunderlag avräknas mot denna ram.

Tilläggslångivningen till arkeologiska undersökningskostnader är enligt
gällande regler begränsad till fasta fomlämningar som finns i ett område med
samlad äldre bebyggelse och som berörs av kompletterings- eller förtätnings-
bebyggelse. Boverket har pekat på svårigheten att i närheten av våra tätorter
finna råmark som är lämplig för bostadsbebyggelse. På sina håll är ett särskilt
problem att den för bostadsändamål mest lämpade marken innehåller fasta
fomlämningar. Verket föreslår därför att möjligheten att erhålla tilläggslån till
kostnader för arkeologiska undersökningar och utgrävningar bör utökas att
omfatta även projekt i exploateringsområden.

Bakgrunden till den nuvarande ordningen är att problemen vid exploate-
ring av råmark inte är av samma generella natur som vid bostadsbyggande i
de äldre stadskärnorna. Dessutom finns ofta möjligheter att anpassa det plane-
rade byggandets detaljlokalisering så att fasta fomlämningar inte berörs.
Enligt vad jag har erfarit har det emellertid i vissa typer av exploateringssitua-
tioner allt oftare uppstått svårigheter att på detta sätt planera byggandet så att
arkeologiska undersökningar inte erfordras. Det gäller områden där tillgången
på lämpligt lokaliserad och byggbar mark är begränsad men där samtidigt be-
hovet av att bygga bostäder är stort

Jag förordar därför att möjligheten att få tilläggslån för arkeologiska under-
sökningskostnader utvidgas till att omfatta även kostnader för undersökningar
vid denna typ av exploateringssituationer.

De förutsättningar som nu gäller för riksantikvarieämbetets prioritering av
projekt som kan komma ifråga för tilläggslån för arkeologiska undersök-
ningskostnader bör givetvis vara uppfyllda även när det gäller projekt i de
nämnda typerna av exploateringsområden. Det innebär att det skall finnas ett
större allmänt intresse av att bebyggelsen kommer till stånd, att det inte finns
möjligheter att anpassa bebyggelsen så att en fast fomlämning inte berörs
samt att kostnaden för undersökningen måste vara stor. En ytterligare priori-
teringsgrund när det gäller lån till undersökningskostnader i de nu aktuella
exploateringssituationema bör vara att exploateringen berör fomlämningar
som i hög grad är dolda under marken på ett sådant sätt att omfattningen av

Prop. 1990/91:100

Bil.13

43

fomlämningsförekomsten kunnat klarläggas först i samband med särskilda
utredningar enligt 2 kap. 11 § kulturminneslagen.

De ändrade bestämmelser som följer av vad jag nu har föreslagit bör träda i
kraft den 1 juli 1991.

Boverket har också föreslagit att kostnader för arkeologiska undersök-
ningar och utgrävningar får betraktas som en exploateringskostnad och där-
med ingå i läneunderlaget och pantvärdet för bostadslån. Förslaget innebär att
utgifterna för räntebidrag ökar. Jag kan inte biträda förslaget.

Av tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse får under
innevarande år högst 2,5 milj.kr. disponeras för arkeologiska undersök-
ningskostnader i samband med bostadsbebyggelse. Delramen har varit oför-
ändrad sedan budgetåret 1987/88 då den tillkom. Med hänsyn härtill och till
den utvidgning av möjligheten att få tilläggslån för arkeologiska undersök-
ningskostnader som jag förordat föreslår jag att beloppet höjs till 5 milj.kr.
för budgetåret 1991/92. Utrymmet för denna höjning bör skapas genom en
omprioritering inom ramen.

Tilläggsläneram för åtgärder i vissa bostadshus

Jag går nu över till ramen för tilläggslån för åtgärder i hyres- och bostads-
rättshus som är yngre än 30 är. Som jag tidigare har nämnt under anslaget
B4. Räntebidrag m.m. kommer den högre garanterade räntan för ombyggna-
der att gälla tills vidare, så länge överhettningen på byggområdet håller i sig.
De skäl som motiverade en tillfälligt ökad ram för beslut om tilläggslån i de
nu avsedda fallen står därmed kvar. Ramen bör därför fastställas till oförän-
drat belopp.

Mot bakgrund av att anspråken på tilläggslån för nu angivna ändamål är
mångdubbelt större än tillgången på medel har boverket lämnat förslag till
kriterier för en prioritering av ansökningarna. Jag delar verkets bedömning att
en prioritering bör göras. Regeringen bör meddela närmare föreskrifter om
detta. För sammanhangets skull vill jag dock redovisa att enligt min mening
bör åtgärder som syftar till att avhjälpa brister som medför hälsorisker för de
boende prioriteras. Det är också angeläget att sådana projekt som redan pågår
och där de boende har ett stort inflytande ges hög prioritet. Särskild hänsyn
bör vidare tas till hur stor andel av bostadsföretagets bestånd som finns i
miljonprogramsområden. Jag avser att återkomma till regeringen i frågan.

Liksom hittills bör tilläggslån för åtgärder mot radon lämnas utan rambe-
gränsning.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Anslagsberäkning

Jag delar boverkets bedömning av behovet av medel för utbetalningar av til-
läggslån under nästa budgetår. Sammantaget beräknar jag anslagsbehovet till
315 000 000 kr. för budgetåret 1991/92. Jag har därvid även beaktat beho-

44

vet av medel för återstående utbetalningar av bidrag för tillgänglighetsska- Prop. 1990/91:100
pande åtgärder på kvartersmark.                                             Bil. 13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i fråga om möjligheten att få til-
läggslån för arkeologiska undersökningskostnader i exploateringsområ-
den,

2. medge en ram för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden
av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse m.m. på 140 000 000 kr. för budgetåret 1991/92,

3. medge att av denna ram högst 5 000 000 kr. får disponeras för
tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader i samband med
bostadsbyggande,

4. medge att beslut om tilläggslån för åtgärder i bostadshus som är
yngre än 30 år får meddelas inom en ram på 220 000 000 kr. för bud-
getåret 1991/92,

5. till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. för bud-
getåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 315 000 000 kr.

B 7. Bostadsbidrag m.m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

1 374 279 695

1 345 000 000

2 200 000 000

Från anslaget betalas statsbidrag till kommunerna för deras kostnader för
bostadsbidrag enligt lagen (1988:786) om bostadsbidrag. Fr.o.m. år 1991
lämnas bostadsbidrag till barnfamiljer, till ungdomar mellan 18 och 28 år
samt till övriga hushåll utan barn.

Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett fast belopp, dels av ett
belopp som beror av bostadskostnadens storlek och antalet barn. Beloppen
bestäms för ett bidragsår i sänder.

För bidragsåret 1991 är det fasta beloppet 1 000 kr. per månad obero-
ende av hur många barn det finns i familjen.

Det bostadskostnadsberoende bidragsbeloppet grundas på bostadskostna-
den mellan en nedre och en övre gräns för bostadskostnaden. Inom detta in-
tervall lämnas bidrag med 75 eller 50 % av bostadskostnaden. Bostadskost-
nadsgränsema för år 1991 framgår av följande sammanställning.

45

Familjer med	Lägsta bidrags- grundande bostadskostnad (kr./mån)	Bidrag med 75% upp till en bostadskostnad av (kr./mån)	Bidrag med 50% upp till en bostadskostnad av (kr./mån)
1 bam	1 800	2 400	3 500
2 bam	1 500	2 800	4 000
3 bam eller fler	1 200	3 200	4 500

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Bostadsbidraget till barnfamiljer är inkomstprövat och reduceras med ett
belopp som svarar mot 20 % av den del av den bidragsgrundande inkomsten
som överstiger 81 000 kr. per år.

Bostadsbidrag enligt reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas
även till sådana ensamboende och makar/samboende som har s.k. umgänges-
rättsbam. Bidraget avser i dessa fall endast den del av stödet som beror av
bostadskostnadens storlek.

Bostadsbidrag till hushåll utan barn består av ett belopp som beror av bos-
tadskostnadens storlek. Bidragsbeloppet grundas på bostadskostnaden mellan
en nedre och en övre gräns för bostadskostnaden. Inom detta intervall lämnas
bidrag med 75 resp. 30 % av bostadskostnaden beroende på om bidragssö-
kanden eller dennes make uppbär studiemedel eller är yngre eller äldre än 29
år. Bostadskostnadsgränsema för barnlösa hushåll år 1991 framgår av föl-
jande sammanställning.

Hushållstyp	Lägsta bidrags- grundande bostadskostnad (kr./mån)	Högsta bidrags- grundande bostadskostnad (kr./mån)	Bidrag sandel i procent
Ungdomar 18-28	år
Makar/Samboende
med studiemedel	1 500	2 900	75
utan studiemedel	800	2 900	75
Ensamboende
med studiemedel	1 500	2 300	75
utan studiemedel	800	2 300	75
Övriga hushåll	1 600	3 500	30
utan barn

Även dessa bidrag är inkomstprövade. De reduceras för ungdomar mellan
18 och 28 dr med ett belopp som svarar mot en tredjedel av den del av den bi-
dragsgrundande inkomsten som överstiger 31 000 kr. per år för ensambo-
ende och 44 000 kr. per år för makar/samboende. För övriga hushåll utan
barn reduceras bidraget med ett belopp som svarar mot 10 % av den del av
den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 66 000 kr. per år.

Bostadsbidrag till ungdomar kan även lämnas enligt reglerna för övriga
hushåll utan barn om det är förmånligare för bidragstagaren. Omvänt gäller att

46

övriga hushåll utan barn kan få bidrag enligt reglerna för ungdomsbostadsbi-
drag. Då krävs dock att bidragstagaren eller dennes make uppbär studieme-
del.

Bostadsbidragsgivningen sköts av kommunerna som både beslutar om och
betalar ut bidrag. Kostnaderna för bostadsbidrag delas mellan stat och kom-
mun. Staten lämnar kommunerna årligen ett bidrag motsvarande 50 % av
kostnaden för sådana bostadsbidrag som lämnas enligt vad som nu har redo-
visats. Statsbidraget utbetalas kalenderårsvis i efterskott. Utgifterna under
budgetåret 1991/92 under detta anslag avser därför kostnader för de bostads-
bidrag som lämnas under år 1991.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Boverket

Boverket sammanställer årligen statistik över hushåll med bostadsbidrag.
Uppgifterna i följande tablå avser den senast gjorda statistiska sammanställ-
ningen, dvs. förhållandena under december 1989. För jämförelse redovisas
även motsvarande uppgifter om 1988 års bidragsberättigade hushåll. En ök-
ning av antalet bostadsbidrag till hushåll utan bam kan noteras mellan de båda
bidragsåren. Denna stödform, som avser ungdomar mellan 18 och 28 år, in-
fördes den 1 januari 1988.

Hushåll med bostadsbidrag, december 1988 och december 1989,1 000 -tal

	1988	1989
Makar/samboende med bam	117	103
Ensamboende med bam	139	137
Hushåll utan bam (ungdomar)	12	19
Samtliga	268	259

Boverket beräknar utgifterna för budgetåret 1991/92 till 2 415 milj.kr.
Verket har därvid utgått från att ökningen av hushållens bidragsgrundande in-
komster mellan åren 1987 och 1989 uppgår till 16 % och att den genomsnitt-
liga ökningen av boendekostnaderna mellan åren 1989 och 1991 uppgår till ca
30 %.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har beslutat (prop. 1989/90:144, BoU21, rskr. 340) att bygga ut
bostadsbidragen för att de ekonomiskt svagare hushållens behov inte skall
eftersättas genom skatteomläggningen. För bidragsåret 1991 lämnas bidrag
till barnfamiljer inom väsentligt vidgade bostadskostnadsgränser. Vidare in-
förs fr.o.m. den 1 januari 1991 bostadsbidrag till andra hushåll utan bam än
ungdomshushåll.

47

Som en direkt följd av skattereformen måste även beräkningsgrunderna för
bostadsbidrag ses över. En sådan översyn pågår. Boverket har nyligen läm-
nat förslag till nya inkomstprövningsregler och nya regler för beräkning av
bidragsgrundande bostadskostnad inför bidragsåret 1992. Förslagen bereds
för närvarande inom regeringens kansli. Avsikten är att en särskild proposi-
tion om regler för bostadsbidrag för år 1992 skall föreläggas riksdagen under
våren 1991.

Statens bidrag till kommunens kostnader för bostadsbidrag utbetalas ka-
lenderårsvis i efterskott. Statens utgifter för bostadsbidrag under budgetåret
1991/92 kommer därför inte att påverkas av nya bestämmelser för bostadsbi-
drag år 1992. Med hänsyn härtill och med utgångspunkt från att den totala
kostnaden för bostadsbidrag enligt 1991 års regler uppskattas till 4 400
milj.kr. beräknar jag medelsbehovet för bidrag till kommunernas kostnader
för bostadsbidrag år 1991 till 2 200 000 000 kr. Jag vill samtidigt under-
stryka att det i år råder stor osäkerhet i beräkningarna på grund av de nya
regler för bostadsbidrag som träder i kraft den 1 januari 1991.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 2 200 000 000 kr.

B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

333 294 441

263 000 000

252 000 000

Från anslaget betalas statens kostnader för statskommunalt bostadsan-
passningsbidrag och för att återställa handikappanpassade bostäder. Vidare
betalas bidrag till konstnärlig utsmyckning samt bidrag till åtgärder mot ra-
don. Från anslaget betalas även utgifter för tidigare beviljade förbättringslån i
den mån de är ränte- och amorteringsfria, vissa tidigare beslutade bidrag till
ombyggnad av flerbostadshus och bidrag till installation av hissar m.m. samt
bidrag för utvecklingsarbete med samordnad boendeservice. Bidrag för
sistnämnda ändamål betalas också från socialdepartementets anslag G 1.
Bidrag till social hemhjälp, ålderdomshem, m.m. Medel utbetalas även ur
allmänna arvsfonden.

Bostadsanpassningsbidrag beviljas enligt förordningen (1987:1050) om
statskommunalt bostadsanpassningsbidrag. Bidrag lämnas för sådana an-
passningsåtgärder inom och i anslutning till en bostadslägenhet som behövs
för att den skall vara ändamålsenlig som bostad för den handikappade. Bidrag
lämnas normalt med ett belopp som motsvarar den godkända kostnaden för
åtgärden. För standardhöjande anpassningsåtgärder är dock bidragsbeloppet

48

maximerat till 30 000 kr. För kostnader därutöver lämnas bostadslån med
räntebidrag, s. k. bostadsanpassningslån. Under vissa förutsättningar kan
bidrag för standardhöjande åtgärder lämnas med högre belopp. Bidrag lämnas
normalt inte för åtgärder som behövs för att bostaden skall uppnå den lägsta
godtagbara standard som avses i bostadssaneringslagen. Fr.o.m. den 1 juli
1990 kan dock bostadsanpassningsbidrag i vissa fall lämnas för sådana åt-
gärder i ett egnahem. Åtgärderna måste vara motiverade av kvarboendeskäl.

Kommunerna sköter bidragsgivningen och betalar ut bidragen. Staten
lämnar bidrag med 40 % av kommunernas kostnader för bostadsanpass-
ningsbidrag. Statsbidraget betalas ut kalenderårsvis i efterskott.

Statsbidrag för att återställa handikappanpassade bostäder i flerbostadshus
och i småhus som upplåts med hyresrätt beviljas enligt förordningen
(1985:489) om statsbidrag för att återställa handikappanpassade bostäder
m. m.

Bidrag för konstnärlig utsmyckning lämnas enligt förordningen
(1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. Bidrag
lämnas med 40 % av kostnaden för utsmyckningen, dock högst med 15 kr.
per m2 bruttoarea bostäder. För återstoden av kostnaden lämnas bostadslån
på grundval av ett låneunderlag som får uppgå till högst 22,50 kr. per m2
bruttoarea bostäder. Bidrag kan även lämnas för konstnärlig utsmyckning
som utförs i samband med sådana åtgärder som får stöd enligt förordningen
(1983: 974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus. Riksdagen
fastställer årligen en ram för beslut om bidrag till konstnärlig utsmyckning.
För budgetåret 1990/91 har en ram om 15 milj.kr. fastställts.

Bidrag till åtgärder mot radon beviljas enligt förordningen (1988:372) om
bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Bidrag lämnas om radondotterhalten
i huset överstiger det gränsvärde som socialstyrelsen anger som godtagbart ur
hälsoskyddssynpunkt. Bidrag lämnas med 50 % av skälig kostnad för de åt-
gärder kommunen finner nödvändiga. Bidraget är maximerat till 15 000 kr.

Förbättringslångivningen upphörde vid utgången av budgetåret 1986/87.
Regler för förbättringslån finns i förbättringslåneförordningen (1980:261)
och motsvarande äldre bestämmelser.

Bidrag för installation av hiss m. m. enligt förordningen (1983:1025) om
statsbidrag för hissinstallationer i bostadshus m. m. lämnades under åren
1984-1989 inom en total ram om 294 milj.kr.

Bidrag för utveckling av samordnad boendeservice enligt förordningen
(1985:779) om statsbidrag till visst utvecklingsarbete i fråga om boendeser-
vice infördes år 1985 i syfte att under en femårsperiod stödja verksamheter
för att utveckla nya former för samverkan av sådan boendeservice som för-
bättrar möjligheterna för äldre, handikappade och långvarigt sjuka att bo i
vanliga bostäder. För verksamheten har sammanlagt 100 milj.kr. disponerats.
Inom denna ram har regeringen kunnat bevilja bidrag till kostnaden för att
starta en viss verksamhet och för att driva den under ett inledningsskede.
Bidragsformen stod öppen för nya projekt t. o. m. budgetåret 1989/90.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

4 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Boverket

Bostadsanpassningsbidrag m. m.

Under budgetåret 1989/90 lämnades bostadsanpassningsbidrag för ca 1 000
fler lägenheter än under närmast föregående budgetår. Även det beviljade be-
loppet per lägenhet ökade. Bidrag beviljades för knappt 30 800 lägenheter
och med ett genomsnittligt belopp på drygt 18 000 kr.

Som komplement till bostadsanpassningsbidragen kan i vissa fall lämnas
ombyggnadslån för bostadsanpassning (bostadsanpassningslån). Denna lån-
givning har haft begränsad omfattning. Lån lämnades under föregående bud-
getår med sammanlagt 15 milj.kr. till 112 lägenheter.

Boverket bedömer på grundval av uppgifter från länsbostadsnämnderna att
det sammanlagda bidragsbeloppet för bostadsanpassningsbidrag som beviljas
under budgetåret 1990/91 kommer att uppgå till 550 milj.kr. Med hänsyn till
att viss tid förflyter mellan beslutet och utbetalningen av bidraget samt att
statsbidraget till kommunerna betalas ut kalenderårsvis i efterskott beräknar
verket att utbetalningen över statsbudgeten under budgetåret 1991/92 kommer
att uppgå till 220 milj.kr.

B idrag för konstnärlig utsmyckning

Under budgetåret 1989/90 har 200 bidrag beviljats till ett belopp av drygt 15
milj.kr. Boverket framhåller att intresset för konstnärlig utsmyckning av bo-
stadsområden har ökat kraftigt under de senaste åren. Det beror bl.a. på den
informationskampanj om verkets stödformer som sedan den 1 januari 1989
pågått i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen, statens konstråd och konst-
närernas organisationer. Verket bedömer att efterfrågan under budgetåret
1990/91 kommer att överstiga den fastställda ramen om 15 milj.kr. Denna typ
av konst kommer att belastas med ökad mervärdesskatt eftersom konsten ofta
utförs i byggnadsmaterial och av byggnadsarbetare. Boverket föreslår därför
att ramen för beslut om bidrag fastställs till 17 milj.kr. för budgetåret
1991/92.

Behovet av medel för utbetalning av bidrag för konstnärlig utsmyckning
under budgetåret 1991/92 beräknar verket till 15 milj.kr.

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Under budgetåret 1988/89 beviljades 441 bidrag till ett belopp av drygt 5
milj.kr. Under budgetåret 1989/90 var antalet bidrag 369 och det utbetalade
beloppet uppgick till 4,5 milj.kr.

Bidrag lämnas om radondotterhalten i huset överstiger det gränsvärde som
socialstyrelsen anger som godtagbart från hälsoskyddssynpunkt. Den 1 juni
1990 sänktes gränsvärdet från 400 Bq/m3 till 200 Bq/m3. Antalet bostäder
med radondotterhalter över 400 Bq/m3 är ca 40 000 medan antalet bostäder
med radondotterhalter över 200 Bq/m3 är ca 130 000. Enligt boverket kan

Prop. 1990/91:100

Bil.13

50

därför en markant ökning av bidragsansökningar efterhand förväntas. Prop. 1990/91:100
Behovet av medel för utbetalning bedöms till 10 milj.kr. under budgetåret Bil.13

1990/91 och till 15 milj.kr. under budgetåret 1991/92.

Bidrag för installation av hiss m.m.

Statsbidrag för hissinstallationer i bostadshus infördes den 1 januari 1984.
Bidrag fick lämnas med sammanlagt 294 milj.kr. Av detta belopp återstår 2,9
milj.kr. i form av under år 1990 återbetalade ej utnyttjade medel. Enligt bo-
verket har dessa medel reserverats för projekt som är under komplettering.

Boendeservicedelegationen

Genom beslut den 22 augusti 1985 inrättade regeringen boendeservicedelega-
tionen vid bostadsdepartementet för att under en femårsperiod stimulera upp-
byggnaden av samordnad boendeservice och sammanställa erfarenheter från
olika försök.

Delegationen har nyligen sammanställt en skriftlig redovisning av sina er-
farenheter från fem års utvecklingsarbete (Ds 1990:87). Redovisningen
bygger på ett antal specialrapporter som också har publicerats.

Av redovisningen framgår att sammanlagt 103 utvecklingsarbeten med en
god spridning över landet har fått statligt stöd. Olika typer av områden är fö-
reträdda, allt ifrån storstädernas storskaliga bostadsområden till rena glesbyg-
den. Många olika parter, t.ex. kommunala förvaltningar, bostadsföretag,
landsting och föreningar av olika slag, samarbetar i projekten. Samarbets-
formema varierar. Kooperativa former är relativt vanliga.

Stödet kan bestå av dels ett driftstöd under högst tre år, dels ett investe-
ringsstöd. Sammanlagt har stöd beviljats inom en ram av 100 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Utveckling av samordnad boendeservice

Jag vill först något beröra den fortsatta verksamheten med samordnad boen-
deservice.

Boendeservicedelegationen har med redovisningen av sina samlade erfa-
renheter (Ds 1990:87) fullgjort sitt uppdrag. Jag delar delegationens upp-
fattning att en permanent bevakning när det gäller samordnad boendeservice
bör ske i ordinarie verksamhet. Det blir därför en uppgift för boverket som
skall ta över huvudansvaret för verksamheten. Jag avser att i annat samman-
hang föreslå regeringen att ge boverket ett särskilt uppdrag att i nära samar-
bete med socialstyrelsen fullfölja utvärderingen av de utvecklingsarbeten som
fått stöd för att starta samordnad boendeservice. Särskild uppmärksamhet bör
i enlighet med delegationens förslag ägnas åt frågor som rör utbildning, in-
formation, forskning och fortsatt kunskapsuppbyggnad.

51

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Bostadsanpassningsbidrag till extra yta m.m.

Innan jag går in på ram- och anslagsfrågorna vill jag också ta upp principerna
för bostadsanpassningsbidrag till extra yta i hyres- och bostadsrättslägenhe-
ter. Frågan föranleds av ett tillkännagivande av riksdagen (BoU 1987/88:10,
rskr. 232).

Väl genomtänkta bostadsanpassningsåtgärder är en av förutsättningarna
för att många äldre, handikappade och långvarit sjuka skall kunna leva ett
självständigt liv utanför vårdinstitutionerna. Det ekonomiska stöd som bo-
stadsanpassningsbidraget innebär är självklart avsett att helt komma den han-
dikappade till godo. Då bidrag lämnas till anpassningsåtgärder i eller i an-
slutning till en handikappad persons bostad uppstår normalt heller inga pro-
blem. Bostadsutskottet har påtalat att det däremot i de fall då bidrag lämnas till
extra yta vid nybyggnad av särskilda handikapplägenheter kan uppstå pro-
blem eftersom det saknas regler för hur hyran resp, bostadsrättsavgiften skall
reduceras för att ge den handikappade full kompensation för det kapitaltill-
skott som bostadsanpassningsbidraget innebär. Det kan naturligtvis inte ac-
cepteras att avsaknaden av regler kan medföra att det bostadsanpassningsbi-
drag som betalats ut till en fastighetsägare inte fullt ut kommer den handikap-
pade till del genom att bostadskostnaden reduceras i motsvarande grad. För
att det inte skall råda någon oklarhet i detta avseende anser jag att det i beslutet
om bostadsanpassningsbidrag skall anges att den yta för vilken bidrag läm-
nats inte får medräknas i underlaget för hyran resp, bostadsrättsavgiften. Jag
avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen i frågan.

För riksdagens information vill jag också redovisa att jag mot bakgrund av
att kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ligger kvar på en mycket hög
nivå har för avsikt att låta kartlägga till vilka ändamål bostadsanpassnings-
bidrag lämnas och hur kostnaderna för bidragen fördelas mellan olika ända-
mål. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag
i frågan.

Ram och anslagsberäkning

Ramen för beslut om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
under budgetåret 1991/92 bör fastställas till oförändrat 15 milj.kr.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 252 000 000 kr. Därav
avser 215 milj.kr. statens kostnader för statskommunalt bostadsanpassnings-
bidrag. I beloppet har jag räknat in behovet av medel för att återställa handi-
kappanpassade bostäder. Utbetalningar av bidrag till åtgärder mot radon be-
räknar jag till 15 milj.kr. Anslagsbehovet för bidrag till konstnärlig utsmyck-
ning i bostadsområden och för bidrag till visst utvecklingsarbete i fråga om
samordnad boendeservice beräknar jag till 15 resp. 7 milj.kr.

52

Hemställan

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att beslut om bidrag för konstnärlig utsmyckning i bo-
stadsområden får lämnas inom en ram om 15 000 000 kr. under bud-
getåret 1991/92,

2. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 252 000 000 kr.

B 9. Bidrag till förbättring av boendemiljön

1989/90 Utgift                  0

1990/91 Anslag       12 500 000

1991/92 Förslag        1000 000

Från anslaget betalas bidrag till förbättring av boendemiljön enligt förord-
ningen (1975:129) om bidrag av statsmedel till förbättring av boendemiljöer.
Bidragsformen upphörde den ljuli 1986.

Boverket

Enligt verkets beräkningar fanns vid ingången av budgetåret 1990/91 bevil-
jade bidrag på 27,5 milj.kr. som inte hade betalats ut. Verket kan för närva-
rande inte förutsäga någon belastning på anslaget under de kommande två
budgetåren.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till att ett antal tidigare beviljade bidrag ännu inte betalats ut bör
anslaget föras upp med 1 000 000 kr. i avvaktan på en slutlig genomgång.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.

53

B10. Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.		Prop. 1990/91:100
		Bil.13
1989/90 Utgift	55 511 706
1990/91 Anslag	78 000 000
1991/92 Förslag	75 000 000

Från anslaget betalas dels bidrag till allmänna samlingslokaler och eftergif-
ter av statslån för allmänna samlingslokaler enligt bestämmelserna i förord-
ningen (1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler och motsvarande äl-
dre bestämmelser, dels bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler.
Från anslaget betalas även bidrag enligt den numera upphävda förordningen
(1984:703) om statsbidrag till vissa teaterlokaler m.m. och förordningen
(1987:317) om bidrag till handikappanpassning av folkparksteatrar.

Bidrag till allmänna samlingslokaler kan lämnas till aktiebolag, föreningar
eller stiftelser som är fristående i förhållande till kommunen och kommunala
företag. Bidrag lämnas för ny- och ombyggnad av samlingslokaler samt för
köp av samlingslokaler. Vid nybyggnad lämnas bidrag med 50 % av kostna-
den för ytor upp till 1 000 kvm. För ytor mellan 1 000 och 2 000 kvm läm-
nas bidrag med 30 %. Ett villkor för det statliga stödet är därvid att kommu-
nen också lämnar bidrag. Det kommunala bidraget skall vara lägst 30 % av
kostnader för ytor upp till 2 000 kvm. För köp samt för ombyggnad och an-
dra upprustningsåtgärder lämnas bidrag efter samma grunder och med samma
bidragsandelar som för nybyggnad. Kostnader för energisparåtgärder och för
handikappanpassning inräknas i det reguljära bidragsunderlaget på samma
sätt som andra byggkostnader. Bidrag för handikappanpassningsåtgärder
som genomförs utan samband med andra bidragsberättigade åtgärder lämnas
med högst 150 000 kr.

Bidrag för handikappanpassning av folkparksteatrar lämnas för teatrar som
har uppförts eller byggts om med stöd av bygglov som beviljats före den 1 juli
1977. Bidrag lämnas till skäliga kostnader för åtgärderna, normalt dock högst
med 150 000 kr.

Stödformen statsbidrag för vissa teaterlokaler m.m. innebar att bidrag
kunde lämnas till ny- och ombyggnad av vissa icke-statliga kulturlokaler,
bl.a. om projektet behövdes av sysselsättningsskäl. Stödformen har ersatts av
en ny stödform till vissa icke-statliga kulturlokaler. En närmare redogörelse
för den nya stödformen lämnas under Bl 1. Stöd till icke-statliga kulturloka-
ler.

Stödet till allmänna samlingslokaler handläggs inom boverket av en sam-
lingslokaldelegation.

För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om bidrag för
ny- och ombyggnad av allmänna samlingslokaler eller för köp av sådan lokal
samt en ram för beslut om bidrag för handikappanpassning av folkparkste-
atrar. Ramen för beslut om bidrag för allmänna samlingslokaler under bud-
getåret 1990/91 uppgår till 52 milj.kr. Ramen för beslut om bidrag för handi-
kappanpassning av folkparksteatrar under budgetåret 1990/91 uppgår till 1,25
milj.kr.

54

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Boverket

Samlingslokaldelegationen hade den 1 juli 1990 inneliggande 198 ansök-
ningar om bidrag till köp, nybyggnad eller ombyggnad av allmänna samlings-
lokaler till en total kostnad av 858 milj.kr. Dessutom hade delegationen vid
förhandsgranskning godtagit projekt till en total kostnad av ca 210 milj.kr.
Under budgetåret 1989/90 har nya beslut om bidrag meddelats för 44 sam-
lingslokaler. Mot ramarna har avräknats bidrag i nya ärenden med totalt 43
milj.kr. Resterande ramutrymme har disponerats för utökningar i samband
med slutliga beslut

Boverket föreslår att ramen för beslut om bidrag för ny- och ombyggnad
m. m. av samlingslokaler under budgetåret 1991/92 utökas till 64 milj.kr.

Boverket föreslår dessutom att en särskild ram om 10 milj.kr. inrättas för
beslut om bidrag för samnyttjande och sociala samlingslokalprojekt.

Verket föreslår vidare att bidrag till riksorganisationerna lämnas med
3,5 milj.kr. under budgetåret 1991/92. Av detta belopp bör 330 000 kr.
avse sådant utrednings- och projekteringsarbete som bedrivs gemensamt av
riksorganisationerna.

För bidrag till handikappanpassning av folkparksteatrar föreslås för bud-
getåret 1991/92 en ram om 1,5 milj.kr.

I fråga om bidrag till handikappanpassning av allmänna samlingslokaler
föreslår verket att maximibeloppet för sådant bidrag indexregleras.

Föredragandens överväganden

Även förra året föreslog boverket en särskild ram för bidrag till samnyttjande
och sociala samlingslokalprojekt. Som jag framhöll vid min anmälan till förra
årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 13) bör boendeservicedele-
gationens utvärdering i denna fråga avvaktas. Som jag tidigare i dag redovisat
har delegationen nyligen avlämnat en redogörelse för hittillsvarande erfaren-
heter av ett antal utvecklingsprojekt i fråga om samordnad boendeservice.
Delegationen föreslår bl.a. att samlingslokalstödet ses över i syfte att under-
lätta tillkomsten av lokaler som bygger på samverkan. Vidare föreslås att
samlingslokalorganisationema ges resurser för att stödja lokala föreningar
som driver samverkansprojekt. Beredningen av dessa förslag är inte avslutad.
Jag är därför inte nu beredd att tillstyrka verkets förslag. Jag vill erinra om att
regeringen för innevarande budgetår uppdragit åt verket att beakta vad bo-
stadsutskottet i betänkande (1989/90:BoU14) har anfört om prioritering av
samlingslokalprojekt som innefattar samutnyttjande med andra intressenter,
t.ex. kommun och landsting.

Jag är inte heller beredd att biträda verkets förslag till indexuppräkning av
maximibeloppet för bidrag till handikappanpassning av allmänna samlingslo-
kaler. Jag vill erinra om att maximibeloppet redan enligt gällande regler får

55

överskridas om det finns särskilda skäl. Frågan om högre bidrag prövas av
regeringen i varje särskilt fall.

Mot bakgrund av det ekonomiska läget bör enligt min mening stödet för
investeringar i samlingslokaler hållas på oförändrad nivå. Jag förordar att ra-
men för bidrag för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1991/92 fast-
ställs till 52 milj.kr.

Även ramen for beslut om bidrag för handikappanpassning av folkpark-
steatrar bör hållas på oförändrad nivå nästa budgetår. Jag förordar att den
fastställs till 1 250 OCK) kr. för budgetåret 1991/92.

Bidrag för handikappanpassning av allmänna samlingslokaler bör liksom
tidigare få lämnas utan rambegränsning.

Med hänsyn till den tid som normalt förflyter mellan beslut om och utbe-
talning av bidrag beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår till
75 000 000 kr. Jag har därvid beräknat medel även för bidrag till riksorgani-
sationerna för samlingslokaler med sammanlagt 3 500 000 kr. Av beloppet
bör 330 000 kr. få användas för sådant tekniskt/ekonomiskt utrednings- och
projekteringsarbete som utförs gemensamt av riksorganisationerna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att beslut om bidrag för allmänna samlingslokaler under
budgetåret 1991/92 meddelas inom en ram om 52 000 000 kr.,

2. medge att beslut om bidrag för handikappanpassning av folk-
parksteatrar under budgetåret 1991/92 meddelas inom en ram om
1 250 000 kr.,

3. till Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m. för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 75 000 000 kr.

Bil. Stöd till icke-statliga kulturlokaler 1

1991/92 Nytt anslag (förslag)        25 000 000

' Tidigare Lån till allmänna samlingslokaler.

Under förra riksmötet beslutade riksdagen att införa ett särskilt stöd till
vissa icke-statliga kulturlokaler (1989/90:BoU14, reservation 8, rskr. 168).
Enligt beslutet skall bidrag av statsmedel lämnas för ny- eller ombyggnad -
inbegripet standardhöjande reparationer, handikappanpassning samt utbyte
och komplettering av inventarier - av musei-, teater- och konsertlokaler som
tillhör någon annan än staten. Bidrag lämnas med högst 30 procent av kost-
naderna vid nybyggnad och med högst 50 procent vid ombyggnad.

Närmare bestämmelser för stödet finns i förordningen (1990:573) om stöd
till vissa icke-statliga kulturlokaler. Av förordningen framgår bl.a. att ansök-
ningen om bidrag prövas av boverkets samlingslokaldelegation och att

Prop. 1990/91:100

Bil.13

56

ansökningar som inkommit till verket före den 1 april ett år skall prövas före
utgången av juni månad samma år.

För beslut om bidrag har riksdagen fastställt en ram på 25 milj.kr. för
budgetåret 1990/91.

Föredragandens överväganden

Stöd till allmänna samlingslokaler i form av lån för ny-, ombyggnad och köp
av samlingslokaler slopades den 1 juli 1987. Enligt boverket behövs inga yt-
terligare medel för detta ändamål. Det under tidigare budgetår uppförda ansla-
get Lån till allmänna samlingslokaler m.m. behöver inte längre föras upp i
statsbudgeten.

På grund av rådande ekonomiska situation är det som jag tidigare har
nämnt nu nödvändigt med en stram budgetbehandling. Jag förordar därför att
en beslutsram fastställas även för nästa budgetår för stödet till vissa icke-stat-
liga kulturlokaler och att den bestäms till 25 milj.kr., dvs. samma belopp
som för innevarande år.

Alla ansökningar som kommit in till verket före den 1 april ett år prövas
före utgången av juni månad samma år. Med hänsyn härtill och till att den tid
som förflyter mellan beslut och utbetalning för närvarande uppskattas till i
genomsnitt mellan ett halvt och ett år beräknar jag behovet av medel för utbe-
talning av bidrag under budgetåret 1991/92 till 25 000 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att ramen för beslut om stöd till vissa icke statliga kulturlokaler
fastställs till 25 000 000 kr. för budgetåret 1991/92,

2. till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 25 000 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

B 12. Byggnadsforskning

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

167 029 507

179 000 000

186 600 000

Reservation

6 503 900

Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete (FoU)
inom samhällsplanerings- samt byggnads- och anläggningsområdena. Medlen
fördelas av statens råd för byggnadsforskning (BFR).

Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 ligger verksam-
hetens inriktning och omfattning i huvudsak fast t.o.m. budgetåret 1992/93
(prop. 1989/90: 90 bil. 20, BoU 19, rskr. 339).

57

Rådets verksamhet finansieras under innevarande budgetår över följande
anslag på statsbudgeten.

Under bostadsdepartementets huvudtitel:

B 12. Byggnadsforskning

B 13. Stöd till experimentbyggande.

Under industridepartementets huvudtitel:

H 6. Energiforskning

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Statens råd för byggnadsforskning

Riksdagen har genom det forskningspolitiska beslutet våren 1990 lagt fast
riktlinjerna för BFR:s verksamhet under perioden den 1 juli 1990 - den 30
juni 1993. Riksdagen har i samband med beslutet begärt en särskild översyn
av möjligheterna till kompletterande finansiering av byggnadsforskningen
från berörda intressenter med sikte på ökade FoU-insatser.

Med vissa undantag för BFR fram önskemål som sammanfaller med de
riktlinjer som anges i statsmakternas beslut. BFR anger också de priorite-
ringar som bör vara styrande vid en ökning av resurserna enligt den av riks-
dagen begärda finansieringsöversynen.

I förra årets anslagsframställning anmälde BFR att frågan om en ny pro-
gramindelning för rådet borde övervägas. Rådet har i samråd med bostadsde-
partementet under budgetåret 1989/90 genomfort en sådan översyn.

Utgångspunkter för den nya programindelningen är bl.a. pågående förän-
dringar i planerings-, bygg- och förvaltningsprocessen. Vidare motiverar
både resursskäl och förändringar i forskningsrådsorganisationen m.m. för
BFR:s del en ökad koncentration till byggnadsforskningens kärnområden,
vilket innebär att en starkare koppling till byggnader, byggande, bebyggelse,
stads- och samhällsbyggnad bör eftersträvas vid valet av FoU-områden.
Samtidigt bör optimala lösningar i förvaltning och brukande av byggnader
och byggd miljö alltmer bli utgångspunkter för FoU-insatsema.

En annan strävan har varit att förskjuta tyngdpunkten i BFR:s verksamhet
mot vissa aktuella problemområden som samtidigt präglas av att de spänner
över hela eller större delar av rådets verksamhetsfält. Detta ger ökade förut-
sättningar att utnyttja byggnadsforskningens styrka att kunna förena naturve-
tenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska
synsätt.

En tredje grundläggande utgångspunkt är de nya formerna för och den nya
inriktningen av stödet till experiment i den byggda miljön.

Rådets prioriteringar gäller i enlighet med verksamhetsplanen sex områ-
den:

- stadsförnyelse, stadsutveckling och social förändring

- planerings-, bygg- och förvaltningsprocessen

- byggnaders beständighet och livslängd

- klimat och miljö i bebyggelsen

- infrastruktur

58

- eleffektiva byggnader.

Rådet förordar vidare väsentligt utökade FoU-insatser inom områdena in-
formationsteknologi, underhållsteknik och teknisk förvaltning, materialteknik
samt byggd miljö och trafik.

Rådet begär - i avvaktan på den av riksdagen begärda finansieringsöversy-
nen - att för budgetåret 1991/92 få meddela beslut om bidrag till forsknings-
och utvecklingsarbete inom en ram om 175,8 milj.kr.

Vidare begär rådet att få fatta beslut som innebär ekonomiska åtaganden
för fem år efter budgetåret 1991/92. Besluten bör enligt rådet få fattas inom
årsvisa ramar om 95, 55, 25, 25, resp. 25 milj.kr.

Rådet föreslår att ett anslag om 175 milj.kr. skall anvisas för budgetåret
1991/92.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Föredragandens överväganden

Jag kan inledningsvis konstatera att BFR:s anslagsframställning för budgetå-
ret 1991/92 ligger i linje med intentionerna i 1990 års forskningsproposition
(prop. 1989/90: 90 bil. 20). I fråga om prioriteringen av olika FoU-områden
betonades där områden av betydelse för livskvaliteten och en god bostads-
och arbetsmiljö. Behovet av sådan FoU som medverkar till att hygieniska
brister i inomhusmiljön kan undanröjas betonades särskilt. Jag noterar att rå-
det arbetar i den riktningen.

I forskningspropositionen betonades också vikten av att byggsektorns in-
tressenter i väsentligt större utsträckning än i dag bidrar till finansieringen av
angelägen byggnadsforskning. Mot bakgrund av övervägandena i propositio-
nen beslöt riksdagen ge regeringen till känna vad bostadsutskottet anfört om
behovet av ytterligare överväganden rörande ansvarsfördelningen inom
byggnadsforskningen. I likhet med regeringen ansåg bostadsutskottet bl. a.
att byggbranschen bör ta ett större ansvar för FoU-verksamheten inom sek-
torn. Regeringen föreslogs ta upp överläggningar med berörda parter för att
diskutera formerna för ett sådant utökat ansvar vad gäller bl. a. forskningens
finansiering (1989/90: BoU19, rskr. 339).

Med anledning av riksdagens tillkännagivande har överläggningar tagits
upp med intressenterna inom sektom om hur ansvarsfördelningen och finan-
sieringen av en utökad byggnadsforskning bör lösas. Jag avser att under vå-
ren 1991 redovisa resultatet av dessa överläggningar.

Byggnadsforskningens kvalitet och effektivitet beror i hög grad på dess
organisation och arbetsformer. Därför är det rimligt att organisationen från tid
till annan prövas mot bakgrund av nya förutsättningar och förändringsbehov.
Samtidigt som kraven på sektorsorganen växer kommer de ekonomiska ra-
marna för all offentlig verksamhet under överskådlig tid att vara starkt be-
gränsade. Utgiftstrycket måste minska genom direkta besparingar och inte
minst genom strukturella förändringar och produktivitetsförbättringar. Det
gäller givetvis också forskningsadministrationen vid BFR. Mot den bakgrun-
den har regeringen gett en särskild utredare (Bo 1990:02) i uppdrag att utreda

59

vissa frågor om verksamheten vid rådet. Utredaren skall därvid bl. a. över-
väga nya organisations- och arbetsformer vid rådet, pröva uppgiftsfördel-
ningen mellan rådet och boverket respektive energiverket samt föreslå de or-
ganisatoriska och andra åtgärder som kan erfordras. Utredaren skall senast i
februari 1991 redovisa resultatet av sitt arbete. Det ankommer i första hand på
regeringen att besluta om organisationen av verksamheten vid rådet. Jag
kommer dock att under våren 1991 föreslå regeringen att för riksdagen redo-
visa sina överväganden med anledning av översynen av BFR. Även denna
översyn ingår som ett led i regeringens program för en omställning och ef-
fektivisering av den statliga administrationen.

Genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1989/90: 90 om forsk-
ning ligger byggnadsforskningens huvudsakliga inriktning och omfattning
fast under tiden fram t.o.m. budgetåret 1992/93. Riksdagens beslut innebär
att de statliga medel som BFR får disponera under innevarande treårsperiod
skall minskas med 12 milj.kr. genom att medel i stället anvisas till det teknik-
vetenskapliga forskningsrådet. Minskningen fördelas så att rådets be-
slutsutrymme under budgetåret 1991/92, efter sedvanlig uppräkning av be-
slutsramen, minskas med 4 milj.kr.

Mot bakgrund av vad jag nu har sagt beräknar jag beslutsramen till
190,2 milj.kr. för den allmänna byggnadsforskningen, exkl. stöd till expe-
rimentbyggande, under budgetåret 1991/92.

Av ramen bör humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR)
få disponera 4,1 milj.kr. HSFR skall vid fördelningen av dessa medel sam-
råda med BFR.

För åtaganden som avser de fem budgetåren efter budgetåret 1991/92 an-
ser jag i likhet med rådet att en ram om 95, 55, 25, 25 resp. 25 milj.kr. är
tillräcklig. I dessa belopp inkluderas inte kanslikostnaderna hos BFR.

Medelsbehovet för budgetåret 1991/92 beräknar jag till 186 600 000 kr.

Investeringsmedel för ADB för budgetåret 1991/92 beräknas uppgå till
390 000 kr., varav 140 000 kr. beviljas över anslaget B3. Anskaffning av
ADB-utrustning under trettonde huvudtiteln. Resterande kostnader, 250 000
kr., bör belasta anslaget.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

60

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. regeringen bemyndigas att medge att rådet får fatta beslut om stöd
till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, inom en
ram om 190 200 000 kr. under budgetåret 1991/92,

2. regeringen bemyndigas att medge att rådet får fatta beslut om stöd
till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, under bud-
getåren 1992/93, 1993/94, 1994/95, 1995/96 och 1996/97 preliminärt
inom en ram om 95 000 000 kr., 55 000 000 kr., 25 000 000 kr.,
25 000 000 kr. resp 25 000 000 kr.,

3. till Byggnadsforskning för budgetåret 1991/92 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 186 600 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

B 13. Stöd till experimentbyggande

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

31 491 000

42 000 000

21 000 000

Reservation

16 981 156

Från anslaget betalas bidrag enligt förordningen (1990:818) om stöd till
experimentbyggande m. m.

Bidrag lämnas till sådana forskningsinriktade experiment som avser pla-
nering, byggande, teknisk förvaltning eller energianvändning och som ingår
som ett led i forsknings- och utvecklingsverksamheten hos statens råd för
byggnadsforskning (BFR).

Rådet beslutar om bidrag.

Stöd får i vissa fall beviljas med förbehåll, vilket innebär att mottagaren -
om experimentet lyckas - förbinder sig att betala ersättning till staten i form av
ett engångsbelopp eller löpande avgift. Villkoren för en sådan eventuell er-
sättning bestäms med särskild hänsyn till riskerna med experimentet och det
beräknade ekonomiska utfallet.

Kostnader för uppföljning och utvärdering m. m. i samband med experi-
mentbyggandet betalas från anslaget B 12. Byggforskning.

Statens råd för byggnadsforskning

Genom riksdagens beslut våren 1990 har stödet till experimentbyggande
omvandlats från lån till bidrag (1989/90:BoU19, rskr. 339). Detta kommer
enligt rådet att öka stödets användbarhet

Under senare år har 2/3 av experimentbyggnadsstödet använts för energi-
experiment. Enligt BFR bör medlen successivt fördelas om så att hälften av
stödet kan användas för andra typer av experiment. BFR anser dock att stödet
till energiexperiment inte bör minska i absoluta tal. Därför bör ytterligare re-
surser tillföras verksamheten.

61

Rädet begär att under budgetåret 1991/92 få bemyndigande att fatta beslut
om bidrag till experimentbyggande inom en ram om 40 milj.kr. samt att ett
reservationsanslag på 40 milj.kr. anvisas. Därutöver vill rådet ha bemyndi-
gande att för budgetåren 1992/93 och 1993/94 fatta beslut inom en ram om 15
resp. 10 milj.kr.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Föredragandens överväganden

Experimentbyggande i full skala med stöd av bidrag - tidigare lån - är en för
byggnadsforskningen specifik arbetsform. Stödet ger möjlighet till försök
även med stora ekonomiska risker och är ett värdefullt led i den samlade
FoU-kedjan. Genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1989/90: 90
om forskning har tillämpningsområdet vidgats. Experiment i mindre skala i
form av pilotprojekt, fristående försöksobjekt, liksom experiment i anslutning
till befintliga laboratorier eller motsvarande kan nu genomföras. Bidragen
medger större flexibilitet än de tidigare lånen. Enligt min mening kommer den
nya stödformen att medverka till att möjligheten till samverkan med såväl
byggsektorns intressenter som högskolan ökar.

Jag är inte beredd att tillstyrka rådets förslag om ytterligare resurser för
experimentbyggnadsverksamheten.

Med anledning av omläggningen av stödet från lån till bidrag har också ru-
tinerna i fråga om omprövning av tidigare beviljade lån setts över. Bestäm-
melser om sådana lån finns i förordningen (1990:916) om vissa lån till
forskningsinriktat experimentbyggande.

För beslut om stöd till experimentbyggande under budgetåret 1991/92 fö-
reslår jag en ram om 34 milj.kr.

För åtaganden under budgetåren 1992/93 och 1993/94 föreslår jag en ram
om 10 resp. 5 milj.kr.

Anslagsbehovet för budgetåret 1991/92 beräknar jag till 21 000 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. regeringen bemyndigas att medge att rådet får fatta beslut om stöd
till experimentbyggande intill ett belopp om 34 000 000 kr. under bud-
getåret 1991/92 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även
under budgetåret 1992/93,

2. regeringen bemyndigas att medge att rådet får fatta beslut om stöd
till experimentbyggande under budgetåren 1992/93 och 1993/94 pre-
liminärt intill ett belopp om 10 000 000 kr. resp. 5 000 000 kr.,

3. till Stöd till experimentbyggande för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 21 000 000 kr.

62

B 14. Statens institut för byggnadsforskning

1989/9 Utgift

1990/91 Anslag            1 000

1991/92 Förslag           1 000

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Under detta anslag redovisas samtliga in- och utbetalningar för verksam-
heten vid statens institut för byggnadsforskning (SIB). Anslaget tas upp med
ett formellt belopp och skall normalt inte få belastas. För att täcka sväng-
ningar i likviditeten under verksamhetsåret disponerar institutet en rörlig
kredit.

SIB är ett sektorsforskningsinstitut inom samhällsbyggnadsområdet.
Institutet svarar för långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom ett
antal olika områden.

Forskningsenheten vid institutet omfattar åtta forskningsavdelningar och
en avdelning för mät- och datateknisk service. Institutet har också ett kansli
och en informationsavdelning.

Verksamheten vid SIB finansieras fr.o.m. budgetåret 1984/85 med ba-
sanslag under bostadsdepartementets huvudtitel samt med projektanslag och
uppdragsmedel. Basanslaget skall användas för stöd till sådan forskning som
bidrar till en långsiktig kunskapsuppbyggnad för sektorns behov samt för
forskning inom områden som statsmakterna har angett som viktiga, men där
särskilda uppdragsgivare saknas. Övrig verksamhet inom institutet finansie-
ras med uppdragsmedel eller projektanslag.

Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 har institutets
verksamhet i huvudsak lagts fast under treårsperioden 1990/91 - 1992/93.

Verksamhetens omfattning och utveckling framgår av följande samman-
ställning.

Ekonomisk plan (1000-tal kr.)	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
Kostnader
1. Förvaltning	10 793	+ 509
2. Information	3 889	+ 400
3. Forskning	44 058	+ 8 888
Summa	58 740	+ 9 797
Intäkter
1. Bidragsanslag över statsbudgeten	47 795	+ 1 267
2. Forskning och utveckling pä uppdrag	10 945	+ 8 530
Summa	58 740	+ 9 797

63

Statens institut för byggnadsforskning

Riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 föranleder ingen ändring
vad gäller inriktningen av verksamheten eller beträffande verksamhetens or-
ganisation och institutets långsiktiga ambitioner.

SIB har ett omfattande samarbete med universitet och högskolor.
Erfarenheterna är mycket goda och det är institutets ambition att utveckla detta
ytterligare. Med högskolan i Gävle/Sandviken har t. ex. ett ingående samar-
bete vuxit fram genom högskolans utbildningslinje i företagsekonomi med
fördjupning inom bostads- och fastighetsförvaltning och institutets motsva-
rande forskning.

Institutet har inrättat åtta professurer. En tjänst i strömningsmekanik har
tillsatts och en tjänst i företagsekonomi är under tillsättning.

Institutet har inte tilldelats några särskilda statliga medel för finansieringen
av professurer. Inför den forskningspolitiska propositionen och i tidigare an-
slagsframställningar har institutet ingående redovisat möjligheterna till finan-
siering av professurerna genom omdisponeringar inom tillgängligt anslag el-
ler via externa anslag.

Institutet menar att det är synnerligen välmotiverat att tillsättningen av
resterande professurer kan ske snabbt och att detta möjliggörs genom extra
medelstilldelning till institutet Den extra medelstilldelningen kan enligt insti-
tutet tidsbegränsas. Institutet hemställer därför om 2,2 milj.kr. för finansie-
ringen av fem professurer. På samma grunder hemställer institutet om
1,27 milj.kr. för doktorandtjänster. Dessa utgör ett viktigt komplement till
professurerna och ett medel att öka värdet och effekterna av dessa. Det är
rimligt att vaije professur motsvaras av minst en doktorand. På sikt bör anta-
let öka.

Institutet verkar inom ett internationellt sett livaktigt område. Det gäller så-
väl inom den teknisk-naturvetenskapliga sektorn som inom det samhällsve-
tenskapliga området. Institutets utrymme för finansiering av gästforskare är
helt otillräckligt med hänsyn till vad som bedöms vara önskvärt ur forsk-
ningssynpunkt och till intresset från utlandet. Institutet hemställer därför om
300 000 kr. för att kunna utöka denna verksamhet

Institutet har numera inga möjligheter att inom ramen för basanslaget be-
driva större empiriska undersökningar. Projektet Elhushållning i bebyggelsen
(ELIB) som för närvarande bedrivs vid institutet utgör exempel på en sådan
undersökning och som bedrivs med särskilda anslag. Ett annat är det pro-
gramarbete för en ny bostadsanvändningsstudie som pågår med stöd av sär-
skild finansiering från bostadsdepartementet. Det bör enligt institutet vara
möjligt att finna flera delfinansiärer till bostadsstudien som kostnadsberäknats
till drygt 6,7 milj.kr. För att säkerställa genomförandet av studien hemställer
institutet om 2 milj.kr. som en delfinansiering.

Institutet har nyligen beslutat att avveckla verksamheten vid det vatten- och
avloppstekniska laboratoriet i Studsvik. De resurser som frigörs kommer in-
stitutet att disponera för att stärka forskningsverksamheten i Gävle.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

64

Föredragandens överväganden

Prop. 1990/91:100

Bil.13

SIB får inom ramen för förvaltningsanslaget tillsätta de åtta professurer som
nu har inrättats. Enligt min uppfattning bidrar detta till att långsiktigt säker-
ställa kvaliteten på den forskning som utförs inom institutet. Genom profes-
surernas formella anknytning till universitet och högskolor öppnas också
goda möjligheter för en ökad samverkan mellan SIB och institutioner vid
dessa.

Tillsättandet av de aktuella professurerna kan emellertid inte i dagens
statsfinansiella situation finansieras med särskilda medel över statsbudgeten.
Som anfördes i 1990 års forskningsproposition är det dock angeläget att insti-
tutet noga överväger om professorstjänstema kan rymmas inom den befintliga
budgeten genom omprioriteringar. Institutet bör i det sammanhanget också
pröva möjligheten att helt eller delvis finansiera tjänsterna med externa medel.
Jag är inte heller beredd att tillföra extra medel för finansiering av doktorander
och gästforskare.

Medel har tidigare anvisats för det pågående programarbetet för en ny bo-
stadsanvändningsstudie. Enligt vad jag har erfarit är intresset för undersök-
ningen stort. Vad gäller finansieringen av det fortsatta arbetet bör SIB söka
få till stånd en samfinansiering i första hand med sektorns intressenter.

Jag beräknar statens bidrag till institutet för budgetåret 1991/92 till
49 062 000 kr.

Investeringsmedel för ADB för budgetåret 1991/92 beräknas uppgå till
620 000 kr., varav 420 000 kr. beviljas över anslaget B3. Anskaffning av
ADB-utrustning under trettonde huvudtiteln. Resterande kostnader,
200 000 kr., bör belasta anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 15. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

42 993 000

47 795 000

49 062 000

Reservation

Jag har ovan under anslaget B 14. Statens institut för byggnadsforskning
beräknat statens bidrag till institutet till 49 062 000 kr.

65

5 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens institut för byggnadrforskning för budgetå-
ret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 49 062 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

B 16. Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning

1989/90 Utgift         1000 000

1990/91 Anslag       1000 000

1991/92 Förslag       1000 000

Reservation

Under detta anslag redovisas medel för utrustning till statens institut för
byggnadsforskning.

Detta anslag avser särskilda lånemedel som ställs till institutets förfogande
för anskaffning av utrustning. De medel som tas i anspråk skall vara ränte-
och amorteringsfria under en treårsperiod. Därefter skall lånet amorteras och
förräntas.

Jag beräknar att 1 000 000 kr. behöver anvisas för ändamålet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning för bud-
getåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 000 000 kr.

B 17. Investeringsbidrag för bostadsbyggande1

1991/92 Nytt anslag (förslag)         5 500 000 000

' Tidigare Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.

Från anslaget betalas investeringsbidrag för bostadsbyggande. Från ansla-
get har tidigare betalats bidrag för energibesparande åtgärder i bostadshus en-
ligt bestämmelserna i förordningen (1983:1112) om statliga energibidrag för
vissa åtgärder i bostadshus.

Bestämmelser om investeringsbidrag finns i förordningen (1990:000) om
investeringsbidrag för bostadsbyggande. Bidrag lämnas fr.o.m. den 1 januari
1991 för ny- och ombyggnad av permanenta bostäder i syfte att kompensera
bostadsbyggandet för ökade kostnader som följer av de slopade reducerings-
reglerna för mervärdesskatten för byggnads- och anläggningsarbeten.
Bidraget lämnas med 9,7 % av de beräknade kostnaderna inkl, mervärdes-
skatt för bidragsberättigade ändamål.

66

Föredragandens överväganden

Enligt beslut av regeringen lämnas inte bidrag för energibesparande åtgärder i
bostadshus under budgetåren 1987/88-1990/91. Sådana bidrag bör inte heller
lämnas under budgetåret 1991/92. Jag bedömer att ytterligare medel inte be-
hövs för utbetalningar av tidigare beviljade bidrag. Reservationen på det un-
der tidigare budgetår uppförda anslaget Bidrag till energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet m.m. kan därför dras in vid utgången av innevarande
budgetår.

Jag beräknar medelsbehovet för investeringsbidrag för bostadsbyggande
under budgetåret 1991/92 till 5 500 000 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 5 500 000 000 kr.

B 18. Information och utbildning m.m.

1989/90	Utgift	21 748 434
1990/91	Anslag	10 700 000
1991/92	Förslag	10 500 000

Reservation 25 924 818

Från detta anslag betalas utgifter för information och utbildning m.m.
inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Informations- och utbildnings-
verksamhet bedrivs av bl.a. boverket. Vidare betalas utgifter för sådant ut-
redningsarbete avseende bebyggelsefrågor som inte är inordnat i verksamhet
för vilken medel anvisas i annan ordning, exempelvis för informationsför-
sörjningen för den fysiska planeringen m.m. samt kostnader för tävlingar och
annat utvecklingsarbete inom boendet

Föredragandens överväganden

Jag beräknar att under budgetåret 1991/92 sammanlagt 10 500 000 kr. behö-
ver disponeras för särskilda informations- och utbildningsinsatser m.m. inom
bostadsdepartementets olika verksamhetsområden. Av beloppet avses
1 milj.kr. användas som ett statligt bidrag till standardiseringsverksamhet
inom området geografiska informationssystem.

Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag i
fråga om den närmare fördelningen av dessa medel.

67

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Information och utbildning m. m. för budgetåret 1991/92 an-
visa ett reservationsanslag på 10 500 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

B 19. Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

56 000 000

88 000 000

85 000 000

Från anslaget betalas ut bidrag till fonden för fukt- och mögelskador.
Fonden förvaltas av kammarkollegiet som, efter beslut av fondens styrelse,
ombesörjer utbetalning av medel från fonden.

Med stöd av lagen (1985:1040) om rätt för en skadenämnd att besluta i
vissa frågor om avhjälpande av fukt- och mögelskador, har regeringen över-
lämnat till en särskild nämnd - småhusskadenämnden - att i vissa fall besluta
om avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus och därmed samman-
hängande frågor. Nämnden inrättades den 1 januari 1986 i enlighet med avtal
som staten har ingått med Svenska kommunförbundet och med Byggentre-
prenörerna.

Det ankommer på småhusskadenämnden att avgöra om en viss skada skall
avhjälpas av det företag som uppfört huset eller om staten skall ansvara för
avhjälpandet.

Enligt förordningen (1985:1119) om den statliga fonden för avhjälpande
av fukt- och mögelskador i småhus, m.m. (fondförordningen) skall fondsty-
relsen fullgöra de förpliktelser som åläggs fonden genom beslut i småhusska-
denämnden. Fondstyrelsen kan också efter egen prövning lämna ekonomiskt
stöd för att avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus, om småhusskade-
nämnden är förhindrad att pröva skadan därför att huset har uppförts av ett
företag som inte är bundet av de nyss nämnda avtalen eller därför att huset av
annan anledning inte omfattas av avtalen.

Den nu nämnda regleringen omfattar hus som är yngre än tio år och har
uppförts på total- eller generalentreprenad före den 1 september 1985.1 syfte
att avhjälpa mer omfattande fukt- och mögelskador i småhus kan emellertid
fondstyrelsen lämna stöd även i andra fall. Enligt 12 § förordningen kan bi-
drag sålunda lämnas till den del kostnaden för åtgärderna inte kan bäras av ett
hus i ombyggt skick och under förutsättning bl.a. att huset är yngre än 30 år,
att det inte är upplåtet med hyres- eller bostadsrätt och att kostnaden för åtgär-
derna är skälig med hänsyn till arbetenas art och omfattning. Ansökningarna
om stöd enligt 12 § förordningen utgör huvuddelen av de ansökningar som
prövas hos fonden.

Regeringen har i november till riksdagen lämnat ett förslag till ändrade bi-
dragsregler (prop. 1990/91:61). Bostadsutskottet har behandlat ärendet
(BoU 8) och efter vissa ändringar föreslagit att riksdagen godkänner proposi-
tionen. Ändringarna i bidragsreglerna föreslås träda i kraft den 1 februari

68

1991 och innebär bl. a. att husets ålder, förslitning m. m. skall beaktas när
bidragets storlek bestäms enligt 12 § förordningen. Fastighetsägarens själv-
risk skall fortsättningsvis motsvara de schablonmässigt beräknade kostna-
derna för upplupet underhåll i de delar som berörs av arbetena - eller om det
beloppet är högre - den del av reparationskostnaderna som ryms inom fastig-
hetens låneutrymme, dock minst ett basbelopp. Fondstyrelsen kan i vissa fall
bestämma fastighetsägarens egen insats till lägre belopp om det finns sär-
skilda skäl för det.

Ändringarna innebär vidare att bidrag som lämnas enligt förordningen helt
eller delvis kan återkrävas om fastigheten säljs inom viss kortare tid efter re-
parationen.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Fonden för fukt- och mögelskador

Ansökningar om stöd som skall prövas av fondstyrelsen lämnas in till små-
husskadenämnden. Ärendena bereds och föredras av personal vid nämndens
kansli. Den 15 augusti 1990 hade sammanlagt 2 948 ansökningar kommit in
till nämnden. Av dessa har nämnden överlämnat 2 353 till den statliga fonden
för prövning. Hos fonden hade vid nyssnämnda tidpunkt 1 422 ärenden
slutligt avgjorts och 245 ärenden delvis avgjorts.

Av de 1 667 ärenden som slutligt eller delvis avgjorts hos fonden har
1017 ansökningar bifallits. Besluten om bifall innebär att cirka 125 milj.kr.
ställts direkt till sökandenas förfogande. Beslut om rätt till stöd - dvs. delvis
avgjorda ärenden - beräknas medföra ytterligare kostnader för fonden om
cirka 40 milj.kr. Fram till den 15 augusti 1990 hade fondstyrelsen således
beslutat om stöd intill ett belopp om sammanlagt cirka 165 milj.kr.

Antalet ärenden som kommer in till fonden har under år 1990 minskat nå-
got i förhållande till motsvarande tid under år 1989. Det övervägande antalet
ansökningar som nu kommer in till småhusskadenämndens kansli är som
sagts sådana som skall prövas enligt 12 § fondförordningen. De skador som
omfattas av stödsystemet finns nu i huvudsak i hus som uppförts under
1960- och 70-talet.

Fondstyrelsen bedömer att ramen för beslut om stöd behöver vidgas med
120 milj.kr. under budgetåret 1991/92, dvs. från 270 milj.kr. till 390
milj.kr.

Föredragandens överväganden

De av mig redovisade förslagen i propositionen 1990/91:61 om ändringar i
bidragsbestämmelsema - och som i huvudsak tillstyrks av bostadsutskottet -
kommer att medföra väsentligt minskade bidragsbelopp i många fall.
Dessutom räknar jag med att antalet inkommande bidragsärenden kommer att
minska successivt under de kommande åren. Den behövliga ramvidgningen
för budgetåret 1991/92 torde därför bli avsevärt lägre än vad fonden föresla-
git. Jag beräknar behovet av ramvidgning till 60 milj.kr. Riksdagen har tidi-

69

gare medgett att sammanlagt 270 milj.kr. tas i anspråk för bidrag till fonden.
Det tillgängliga utrymmet för bidrag till fonden bör därför för tiden fram till
utgången av budgetåret 1991/92 vidgas med 60 milj.kr. till 330 milj.kr.

Anslaget för budgetåret 1991/92 bör föras upp med ett belopp om
85 000 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att ramen för bidrag till fonden för fukt- och mögelskador
för tiden fram till utgången av budgetåret 1991/92 vidgas till
330 000 000 kr.,

2. till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 85 000 000 kr.

B 20. Statens va-nämnd

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

3 598 469

4 343 000

4 183 000

Statens va-nämnd handlägger med hela landet som verksamhetsområde
mål enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar
samt mål enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem.

Anslagsförändringarna i förhållande till statsbudgeten för innevarande
budgetår framgår av följande sammanställning.

Anslag	1990/91          Beräknad ändring 1991/92 Va-nämnden     Föredraganden
Statens va-nämnd	4 343 000       + 244 000       -160000

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att anslaget för statens
va-nämnd förs upp med ett belopp om 4 183 000 kr. Utgångspunkt för be-
räkningen är en real minskning av anslaget med 1,5%. Anslaget har vidare
tillförts 300 000 kr. för inköp av ordbehandlingsutrustning. Jag har i mitt
förslag beaktat att nämndens lokalkostnader kraftigt överbudgeterades bud-
getåret 1990/91.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens va-nämnd för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 4 183 000 kr.

70

Prop. 1990/91:100

Bil.13

C. FASTIGHETSDATA VERKSAMHETEN

Allmänt

Genom den pågående fastighetsdatareformen byggs ett nytt, för land och stad
enhetligt, ADB-baserat fastighetsdatasystem upp. Systemet ersätter de
manuella fastighets- och inskrivningsregistren. En försöksverksamhet i
Uppsala län påböljades år 1971. Systemet togs där i bruk med rättsverkan
den 1 januari 1976. Reformarbetet har sedan genomförts i två femåriga etap-
per. Den andra etappen avslutades vid utgången av budgetåret 1986/87.
Våren 1985 beslöt riksdagen om en tredje femårsetapp för budgetåren
1987/88-1991/92. Beslutet innebär att den takt med vilken fastigheter förs
över från de manuella registren till fastighetsdatasystemet ökades från ca
230 000 till ca 330 000 fastigheter per år. Våren 1990 beslöt riksdagen om
en fjärde och avslutande etapp av reformen. Beslutet innebär att fastighetsda-
tareformen skall fortsätta i oförändrad takt efter den tredje femårsetappen och
att reformen därmed skall kunna avslutas under hösten år 1995.

Hittills har ca 3 miljoner fastigheter anslutits till fastighetsdatasystemet,
vilket motsvarar 70 % av landets fastighetsbestånd. Systemet är infört i
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kalmar, Malmöhus, Hallands,
Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Gävleborgs och Västernorrlands län samt i delar av Östergötlands,
Kristianstads, Älvsborgs och Norrbottens län. Uppgifter om planer och be-
stämmelser, koordinater samt taxeringsuppgifter finns dock redan i dag till-
gängliga via terminal för hela landet.

Organisation m.m.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har ansvaret för genomförandet av
fastighetsdatareformen i samverkan med främst domstolsverket och statens
lantmäteriverk. Chef för CFD är en generaldirektör. Vid CFD finns också en
styrelse. Generaldirektören är styrelsens ordförande. Inom CFD finns sju en-
heter, nämligen tekniska enheten, driftsenheten, fastighetsregisterenheten, in-
skrivningsregisterenheten, utvecklingsenheten, administrativa enheten och
stabsenheten.

CFD skall, förutom att genomföra reformen, också svara för driften av
fastighetsdatasystemet. Vidare har CFD till uppgift att utveckla system och
metoder som gör det möjligt att utnyttja fastighetsdatasystemet inom olika
verksamhetsområden.

Verksamheten är i huvudsak förlagd till Gävle och sysselsätter där 175
personer. I Kiruna och Ronneby finns enheter för utvecklingsverksamhet
m.m. med tillsammans 15 anställda.

71

CFD bedriver också uppdragsverksamhet, såväl inom som utom landet.
Verksamheten har expanderat kraftigt under de senaste åren och beräknas in-
nevarande budgetår omsätta ca 26 milj.kr. Uppdragsverksamheten under
budgetåren 1989/90-1991/92 framgår av följande sammanställning.

Resultat av uppdragsverksamheten (1000-tal kr.)

	1989/90 Utfall	1990/91 Beräknat	1991/92 Beräknat
Intäkter1	21 848	26 000	32 000
Kostnader	20 925	26 000	32 000
Resultat	923	0	0
Balanserat resultat	2 210	2 210	2 210

'Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte fak-
turerade tjänster. I kostnaderna ingår avsättningar för osäkra fordringar och avskriv -
ningar.

C 1. Centralnämnden för fastighetsdata

1989/90	Utgift	74 223 314
1990/91	Anslag	80 277 000
1991/92	Förslag	89 607 000

Anslaget C 1. skall främst finansiera genomförandet av fastighetsdatare-
formen och driften av fastighetsdatasystemet.

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Anslag
1. Systemutveckling	13 000 000	+ 1 900 000
2. Reformgenomförande	20 500 000	+ 2 800 000
3. Produktion	46 777 000	+ 4 630 000
Summa	80 277 000	+ 9 330 000

CFD

CFD föreslår att fastighetsdataverksamheten under budgetåret 1991/92 be-
drivs enligt de riktlinjer som riksdagen har fastställt. Det innebär att verksam-
heten koncentreras på att säkerställa en stabil och säker drift av fastighetsdata-
systemet och på reformgenomförande. Det är också viktigt att utveckla
system och metoder för att öka utnyttjandet av fastighetsdatasystemet inom
olika samhällssektorer.

Reformarbetet kommer under budgetåret 1991/92 att pågå i Östergötlands,
Kristianstads, Älvsborgs, Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län. Antalet fastigheter anslutna till systemet beräknas efter bud-

Prop. 1990/91:100

Bil.13

72

getårets slut vara ca 3,4 miljoner, vilket motsvarar ca 77 % av fastighetsbe- Prop. 1990/91:100
ståndet.                                                                        Bil.13

CFD beräknar ett ökat medelsbehov om 4 873 000 kr. i oförändrat pris-
och löneläge. Tillskottet behövs enligt CFD främst för ökade driftskostnader
till följd av det stigande antalet fastigheter som ingår i fastighetsdatasystemet.
Vidare behövs ökade resurser för utredningsverksamhet och för ett reserv-
kraftverk.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar, efter en planenlig real minskning av administrationskostnaderna
med 1 %, medelsbehovet för CFD för nästa budgetår till 89 607 000 kr.

Ökningen föranleds i huvudsak av den successivt ökande driften vid CFD.
Jag har inte beräknat några ytterligare medel för utredningar m. m. eller för
något reservkraftverk.

Behovet av medel för anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret
1991/92 beräknas uppgå till 6 600 000 kr., varav 4 642 000 kr. har beräknats
under trettonde huvudtitelns anslag B 3. Anskaffning av ADB-utrustning och
1 288 000 kr. under förevarande anslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1991/92 an-
visa ett förslagsanslag på 89 607 000 kr.

C 2. Utrustning m.m. för fastighetsdataverksamheten

1989/90	Utgift	1 953 9831
1990/91	Anslag	1 500 0001
1991/92	Förslag	2 000 000
’ Anslaget Utrustning m.		m.

Reservation 622 5991

Anslaget är avsett för investeringar i CFDs uppdragsverksamhet. För
budgetåret 1991/92 har jag, i enlighet med CFDs förslag, beräknat ett me-
delsbehov på 2 000 000 kr. Kostnader för räntor och avskrivningar för in-
vesteringarna skall i sin helhet belasta uppdragsverksamheten och återföras
till statsbudgetens inkomstsida.

Jag förordar vidare att anslaget ges den tydligare benämningen Utrustning
m. m. for fastighetsdataverksamheten. Den medelsreservation som finns kvar
på det tidigare anslaget vid utgången av innevarande budgetår bör i sin helhet
föras över till det nya anslaget.

73

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m.m. för fastighetsdataverksamheten för budget-
året 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 2 000 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

74

D. LANTMÄTERIET

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Allmänt

Det statliga lantmäteriets huvudsakliga myndighetsuppgifter är att svara för
fastighetsbildning, fastighetsregistrering och framställning av allmänna kartor
och annan landskapsinformation. Lantmäteriet bedriver också uppdragsverk-
samhet i form av fastighetsvärdering, kartproduktion, flygfotografering, mät-
ningar m.m.

Verksamheten omsatte budgetåret 1989/90 totalt ca 950 milj.kr. Härav
svarade den avgiftsfinansierade verksamheten, främst uppdrag och fastig-
hetsbildningsåtgärder, för ca 675 milj.kr., vilket motsvarar drygt 70 % av
den totala omsättningen. Återstoden finansieras genom anslag som huvud-
sakligen används för bidrag till fastighetsbildningsverksamhet, fastighetsre-
gistrering, framställning av allmänna kartor och annan landskapsinformation
samt rådgivningsverksamhet.

Produktionen av allmänna kartor m.m. bedrivs enligt den 10-åriga plan
som riksdagen beslutade om våren 1984.

Organisation m.m.

Det statliga lantmäteriet omfattar statens lantmäteriverk, en överlantmätar-
myndighet i varje län, de statliga fastighetsbildningsmyndighetema och en
statlig fastighetsregistermyndighet i vaije län.

Lantmäteriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fastig-
hetsbildning, fastighetsbestämning, fastighetsvärdering, fastighetssamver-
kan, fastighetsregistrering, mätningsverksamhet och allmän kartläggning.
Lantmäteriverket har också samordnande uppgifter beträffande ortnamnsfrå-
gor och geografiska databaser.

För att ge lantmäteriverket råd i frågor om de allmänna kartorna finns ett
karträd. Vidare finns ett ortnamnsråd som har till uppgift att stödja verket i
arbetet med att främja ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick.

Verksamheten vid lantmäteriverket är i huvudsak förlagd till Gävle. En del
av verksamheten är dock lokaliserad till andra orter. Produktion av den eko-
nomiska kartan sker också i Karlskrona, Luleå och Lycksele. I Ånge har
byggts upp en kartvårdscentral. I Kiruna finns dels en enhet för upprustning
av storskaliga registerkartor, dels en enhet för produktion av tematiska kartor.
I Lindesberg finns en enhet för uppbyggnad av digitala kartdatabaser. I
Stockholm finns en enhet för uppdragsfinansierad produktion av kartor och
en kartbutik. Flertalet av de nämnda enheterna har kommit till med hjälp av
regionalpolitiskt stöd. Regeringen har under år 1990 beslutat om regionalpo-
litiskt stöd för inrättande av ytterligare enheter inom den digitala kartteknikens
område i Västerbottens län och i Östersund.

75

Överlantmätarmyndigheten har som uppgift att inom länet leda den verk- Prop. 1990/91:100
samhet som skall skötas av de statliga fastighetsbildningsmyndighetema, ut- Bil.13
öva tillsyn över mätningsverksamheten samt verka för samordning av grund-
läggande mätning och kartläggning. Överlantmätarmyndigheten tillhandahål-
ler också från den 1 juli 1990 lantmäteritjänster inom länsstyrelsen.

Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för fastighetsbildningsverksamhe-
ten. Lantmäteridistriktet är fastighetsbildningsmyndighetens verksamhetsom-
råde. Landet är indelat i 69 lantmäteridistrikt. För särskilda fastighetsbild-
ningsuppgifter finns ytterligare 13 statliga fastighetsbildningsmyndigheter,
s.k. specialenheter vilka arbetar främst med frågor med anknytning till jord-
och skogsbruk och infrastruktur.

Fastighetsregistermyndigheten skall registrera förändringar i fastighetsför-
hållandena. Det finns en statlig fastighetsregistermyndighet i varje län.

Det statliga lantmäteriet sysselsatte den 1 juli 1990 ca 3 400 personer,

varav ca 1 000 vid lantmäteriverket.

Utanför den nu beskrivna statliga lantmäteriorganisationen, men underord-
nad denna i tillsynshänseende, finns 41 kommunala fastighetsbildningsmyn-
digheter och 29 kommunala fastighetsregistermyndigheter.

Lantmäteriets verksamhet är indelad i fyra program, nämligen (1) Upp-
dragsverksamhet, (2) Plangenomförande, (3) Landskapsinformation och
(4) Försvarsberedskap. Medel tas upp under anslagen D 1. Lantmäteriet,
D 2. Plangenomförande, D 3. Landskapsinformation, D 4. Försvarsbe-
redskap och D 5. Utrustning m.m.

Ny treårsbudgetperiod

Lantmäteriverket har omfattats av försöksverksamheten med treåriga bud-
getramar under perioden 1988/89-1990/91. Inför treårsperioden 1991/92-
1993/94 fick verket myndighetsspecifika direktiv. Enligt direktiven skulle
lantmäteriverket i en rapport bl.a. analysera hela sin verksamhet. I arbetet
skulle exempelvis ingå en analys av resultatet av den första femårsperioden av
den tioåriga planen för försöijning med kartor och flygbilder. Verket skulle
vidare behandla ett antal särskilda frågor, bl.a. hur verkets medverkan i fas-
tighetsdatareformen avses att avvecklas.

Lantmäteriverket lämnade sin rapport till regeringen i mars 1990.
Rapporten har av regeringen remitterats till 35 myndigheter och organisatio-
ner. Rapporten, som genomgående fått ett positivt mottagande av remissin-
stanserna, har tillsammans med remissvaren legat till grund för verkets för-
djupade anslagsframställning vilken lämnades till regeringen i augusti 1990.
När det i det följande hänvisas till lantmäteriverkets förslag avses rapporten
och den fördjupade anslagsframställningen sammantagna.

76

D 1. Lantmäteriet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

1 000

1 000

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Under anslaget redovisas samtliga in- och utbetalningar för lantmäteriets
olika verksamheter. Anslaget tas upp med ett formellt belopp och får normalt
inte belastas.

Verksamheterna inom olika program beskrivs i det följande under de an-
slag varifrån medel beräknas på statsbudgeten. Lantmäteriets uppdragsverk-
samhet (program 1), som finansieras helt genom avgifter, behandlas emeller-
tid under detta anslag.

Program 1. Uppdragsverksamhet

Programmet består av tre delprogram:

1 a. Inrikes uppdrag

1 b. Utlandsuppdrag

1 c. Fastighetstaxering

Delprogrammet Inrikes uppdrag omfattar uppdrag inom landet beträffande
bl. a. framställning av kartor och annan landskapsinformation, mätningstek-
niska och fastighetsrättsliga frågor samt fastighetsekonomi och fastighetsin-
formation.

Delprogrammet Utlandsuppdrag omfattar export av lantmäteriets tjänster
och marknadsförs under namnet Swedsurvey. Lantmäteriverket marknadsför
även produkter och tjänster från andra myndigheter och från privata företag
när det främjar lantmäteriets utlandsverksamhet.

Delprogrammet Fastighetstaxering omfattar lantmäteriets medverkan i den
pågående allmänna fastighetstaxeringen.

Uppdragsverksamheten bedrivs på affärsmässiga grunder. Verksamheten
under budgetåren 1989/90-1991/92 framgår av följande tabell.

77

Resultat av uppdragsverksamheten (1 000-tal kr.)				Prop. 1990/91:100 Bil.13
	1989/90 Utfall	1990/91 Beräknat	1991/92 Beräknat
Intäkter 1	346 978	413 007
433 900
Kostnader	348 788	413 007	433 900
Resultat	- 1 810	0	0
varav inrikes uppdrag	- 1 378	0	0
varav utlandsuppdrag	93	0	0
varav fastighetstaxering	- 525	0	0
Balanserat resultat	19 276	19 276	19 276

'Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte fakturerade
uppdrag. I kostnaderna ingår beräknat behov av avsättningar för osäkra fordringar, för reali-
serade prisförändringar i anläggningstillgångar och för att tillgodose avkastningskravet på
statskapitalet. I intäkter och kostnader ingår inte transaktioner som görs vid köp och för-
säljning av tjänster m.m. internt inom det statliga lantmäteriet

Lantmäteriverket

Lantmäteriverket föreslår att uppdragsverksamheten under den kommande
treårsperioden bedrivs med i huvudsak samma inriktning som för närvarande.
Större uppmärksamhet behöver enligt verket ägnas åt personalens kompe-
tensutveckling och åt rekrytering av ny personal i syfte bl.a. att motverka ef-
fekterna av rådande personalbrist som innebär en klar begränsning av upp-
dragsverksamhetens omfattning. För utlandsverksamheten, som i första hand
avser tredje världen, föreslår lantmäteriverket att verket får ingå i s.k. joint-
ventures utomlands och bilda bolag tillsammans med inhemska företag.
Verket föreslår även att det skall få låna pengar på den fria marknaden att in-
vestera i utlandsverksamheten. Som en följd av den ökade omfattningen av
den intäktsfinansierade verksamheten, varav uppdragsverksamheten svarar
för den större delen, behövs ett tillskott av kapital.

Föredragandens överväganden

Förslag

Verksamhetens inriktning

Uppdragsverksamheten skall under den kommande treårsperioden be-
drivas med den huvudsakliga inriktning den har i dag. Lantmäteriverket
skall tills vidare inte få bilda bolag i uppdragsverksamheten eller ta upp
lån på marknaden.

Resurser m.m.

Förslagsanslag 1991/92  1 000 kr.

78

Resultatbedömning

Uppdragsverksamheten, som till en betydande del bedrivs i konkurrens med
andra aktörer på marknaden, har under femårsperioden 1984/85 - 1988/89
ökat väsentligt i omfattning, såväl inom fastighets- som landskapsinforma-
tionsområdet Till uppdragsverksamheten förs även lantmäteriets medverkan i
den allmänna fastighetstaxeringen. Enligt lantmäteriverket är det i dag perso-
naltillgången som sätter gränser för uppdragsverksamhetens omfattning.

Omsättningen budgetåret 1989/90 var 347 milj.kr. Verksamheten skall
täcka sina kostnader och har under perioden vaije år under den gångna
femårsperioden gett ett överskott. Det har inneburit att det nu finns ett balan-
serat överskott på 19 milj.kr. att använda bl.a. för att täcka eventuella kom-
mande underskott.

Resultatet av verksamheten ser jag som tillfredställande. Jag vill erinra om
att uppdragsverksamheten på det lokala planet som regel har ungefär samma
omfattning som fastighetsbildningsverksamheten och att uppdragsverksamhe-
ten därigenom har stor betydelse för möjligheten att upprätthålla ett vitt för-
grenat nät av lantmäterikontor och därmed god service åt t.ex. kommunerna
och allmänheten.

Skäl

Mitt förslag är att lantmäteriet fortsätter att bedriva sin uppdragsverksamhet
med den huvudsakliga inriktning den har i dag.

Det är angeläget för såväl uppdragsverksamheten som övrig verksamhet att
lantmäteriet ägnar uppmärksamhet åt att stärka de anställdas kompetens och
att förbättra rekryteringen. Därigenom bör det finnas möjligheter att effektivi-
sera verksamheten. Självfallet bör denna ambition finnas även i tider när inte
sådan personalbrist råder i lantmäteriet som för närvarande

Jag är inte nu beredd att föreslå förändringar i villkoren för utlandsverk-
samheten. Lantmäteriverket bör alltså tills vidare utgå från att utlandsverk-
samheten får bedrivas på samma villkor som övrig uppdragsverksamhet.

Den intäktsfinansierade verksamheten, främst uppdragsverksamheten, har
ökat kraftigt under den gångna femårsperioden. Detta har inneburit att allt mer
kapital har bundits i verksamheten, bl.a. för att finansiera kostnader för tjän-
ster som utförts av lantmäteriet men ännu inte betalats av kunden.
Lantmäteriverket disponerar för närvarande ett statskapital på 172 milj.kr.
och en rörlig kredit på 25 milj.kr. Verket svarar självt för att statskapitalet
realvärdeskyddas genom en årlig uppskrivning. Genom att omfattningen på
framför allt uppdragsverksamheten ökat kraftigt har emellertid statskapitalet
blivit otillräckligt. Verket anser sig därför behöva ett kapitaltillskott, vilket är
en bedömning jag delar. För att kortsiktigt förbättra situationen kommer ver-
ket budgetåret 1991/92 att få disponera en ökad rörlig kredit på 50 milj.kr.
För att mera långsiktigt förbättra situationen bör statskapitalet successivt ökas
med ca 60 milj.kr. utgående från dagens omfattning på verksamheten och
gällande penningvärde. Jag är dock inte beredd att nu föreslå något tillskott av

Prop. 1990/91:100

Bil.13

79

nytt kapital, utan räknar med att den avkastning på statskapitalet som staten Prop. 1990/91:100
kräver av lantmäteriverket i sin helhet de närmaste åren skall användas för att Bil.13
öka statskapitalet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för lantmäteriets upp-
dragsverksamhet skall vara i enlighet med vad jag förordat i avsnittet
Förslag,

2. till Lantmäteriet för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag

på 1 000 kr.

D 2. Plangenomförande

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

67 870 381

65 208 000

181 333 000

Anslagskredit

744 625

Under anslaget redovisas kostnader för program 2 Plangenomförande till
de delar verksamheten finansieras över statsbudgeten. Innevarande budgetår
disponerar verket dessutom 100 964 000 kr. för fastighetsregistrering och
lantmäteritjänster inom länsstyrelserna under trettonde huvudtitelns anslag
D 1. Länsstyrelserna m.m.

Program 2. Plangenomförande

Programmet består av sex delprogram:

2 a. Fastighetsbildning m.m.

2 b. Fastighetsregisterreformen

2 c. Utveckling

2 d. Rådgivning

2 e. Fastighetsregistrering

2 f. Lantmäteritjänster inom länsstyrelserna

Delprogrammet Fastighetsbildning m.m. finansieras så gott som helt ge-
nom avgifter som tas ut enligt lantmäteritaxan (1971:1101, ändrad senast
1989:956). Avgifterna skall täcka lantmäteriets kostnader för verksamheten.
Avgiften för en förrättning skall dock sättas ned i sådana fall då beslut i ett
fastighetsbildningsärende medför att fastigheter m.m. av mindre betydelse
inte längre behöver redovisas i fastighetsregistret. Taxebeloppen skall också
sättas ned för sådana äganderättsutredningar som länsstyrelsen förordnar om.
Kostnaden för nedsättningama, som finansieras av anslagsmedel, var för
budgetåret 1989/90 13 983 935 kr.

Verksamheten under budgetåren 1989/90-1991/92 framgår av följande tabell.

80

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Resultat avfastighetsbildningsverksamheten (1 OOO-tal kr.)

	1989/90 Utfall	1990/91 Beräknat	1991/92 Beräknat
Intäkter 1	312 721	349 515	352 000
varav anslag	13 984	12 600	12 600
Kostnader	309 606	349 515	352 000
Resultat	3 115	0	0
Balanserat resultat	5 399	5 399	5 399

'Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte fakturerade
ärenden. I kostnaderna ingår beräknade avsättningar för osäkra fordringar, för realiserade pris-
förändringar i anläggningstillgångar och för att tillgodose avkastningskravet på statskapita-
let.

Övriga delprogram (2 b-2 f) finansieras helt med anslagsmedel.
Utveckling och rådgivning kan till en del finansieras genom avgifter, men
verksamheten redovisas då under program 1 eller delprogram 2 a.
Delprogram 2 b omfattar lantmäteriets medverkan i fastighetsdatareformen.
Delprogram 2 d innefattar förutom rådgivning bl.a. också kartkonservering
vid lantmäteriets kartvårdscentral i Ånge och säkerhetsfilmning av fastighets-
registermyndighetemas arkiv. Delprogram 2 e omfattar den statligt bedrivna
fastighetsregistreringen samt delprogram 2 f slutligen de lantmäteritjänster
lantmäteriet svarar för inom länsstyrelserna.

Lantmäteriverket

Lantmäteriverket föreslår att verksamheten i huvudsak drivs vidare den kom-
mande treårsperioden såsom hittills. I likhet med vad som gäller för upp-
dragsverksamheten behöver större uppmärksamhet ägnas åt personalens
kompetensutveckling och åt förbättring av rekryteringen, bl.a. i syfte att
minska den nuvarande personalbristen som inneburit ökade ärendebalanser.
Verket vill vidare ha höjda s.k. nedsättningsbelopp enligt lantmäteritaxan
samt utökade resurser för utvecklingsverksamhet och säkerhetsfilmning av
fastighetsregistermyndighetemas arkiv. I syfte att rationalisera fastighetsre-
gistreringen föreslår verket ökad samordning mellan fastighetsbildning och
fastighetsregistrering.

81

6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Föredragandens överväganden

Förslag

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Verksamhetens inriktning

Handläggningstidema inom fastighetsbildningen och fastighetsregistre-
ringen skall minska. Lantmäteriverket skall intensifiera arbetet med att
finna rationaliseringsmöjligheter inom fastighetsregistreringen.

Resurser m. m.

Ramanslag 1991/92

181 333 000 kr.

Budgetram

Budgetramen för perioden 1991/92-1993/94 har beräknats till 542 794 000
kr.

Resultatbedömning

Produktiviteten inom fastighetsbildningsverksamheten har förbättrats under
femårsperioden 1984/85-1988/89.1 början av perioden nåddes inte kostnads-
täckning beroende främst på minskad efterfrågan och att resurserna hos lant-
mäteriet inte i motsvarande grad minskades. Därefter har efterfrågan ökat
samtidigt som tillgången på personal i lantmäteriet minskat. Verksamheten
täcker i dag sina kostnader men bristen på personal medför i stället svårighe-
ter att hålla korta handläggningstider. Ärendebalansen har ökat.

Jag finner det tillfredsställande att fastighetsbildningsverksamheten nu
täcker sina kostnader. Det är dock mindre tillfredsställande att handlägg-
ningstidema inte har kunnat reduceras och att ärendebalansen har ökat. Enligt
lantmäteriverket prioriteras förrättningar som avser bostadsbyggande och lik-
nande ändamål, vilket inneburit att väntetider här inte har behövt uppkomma.

Fastighetsregistreringen är en ny verksamhet i lantmäteriet från den 1 juli
1990. Tidigare svarade länsstyrelserna för den statligt bedrivna fastighetsre-
gisterverksamheten. Lantmäteriet har dock även tidigare svarat för tillsynen
av fastighetsregisterverksamheten. Lantmäteriverket har inte haft möjlighet att
med siffror närmare belysa ärendesituationen vid de statliga fastighetsregis-
termyndighetema men pekar på att handläggningstidema på många håll är för
långa.

Lantmäteriet medverkar i fastighetsdatareformen, bl.a. genom att ansvara
för den beteckningsreform som föregår omläggningsarbetet och genom att
ansvara för själva omläggningen av fastighetsregistret. Lantmäteriverket har
redovisat att omläggningstakten i dag är ca 66 fastigheter per persondag vilket
innebär en ökning med 5 fastigheter den gångna femårsperioden. Jag bedö-

82

mer resultatet som tillfredsställande. Tidtabellen för reformen har kunnat häl- Prop. 1990/91:100
las.                                                                            Bil.13

Skäl

Det är angeläget att handläggningstidema kortas ner och att balanserna min-
skar inom fastighetsbildningsverksamheten. Jag vill erinra om att lantmäteriet
har en monopolställning i fråga om fastighetsbildningen. Kunderna är ofta i
den situationen att de måste anlita fastighetsbildningsmyndigheten och har
som regel inte något alternativ. Av bl.a. det skälet är det väsentligt med
snabb handläggning och god service i övrigt. Som jag tidigare redovisat är
det också viktigt att genom kompetensutveckling m. m. utnyttja personalre-
surserna väl. I syfte att bidra till att minska kostnaderna i verksamheten har
regeringen under den gångna femårsperioden, på lantmäteriverkets förslag,
minskat antalet lantmäteridistrikt till 69 jämfört med 86 i början av perioden.
Därmed minskas framför allt administrationskostnaderna. Antalet kontor har
dock inte minskat.

Lantmäteriverket har i sin anslagsframställning lämnat en rad förslag om
resursförstärkningar som berör fastighetsbildningen. Verket föreslår sålunda
att nedsättningsbeloppen fördubblas, att säkerhetsfilmningen av fastighetsre-
gistermyndighetemas arkiv ökas, att resurserna för utvecklingsarbete inom
fastighetsområdet ökas och att lantmäteriverket får medel för att köpa forsk-
nings- och utvecklingsinsatser. Den sammanlagda årliga merkostnaden upp-
går till drygt 20 milj.kr. Jag är inte beredd att nu ta ställning till dessa förslag.
Det hänger samman med att också fastighetsbildningskostnadsutredningen i
sitt betänkande (SOU 1990:9) Kostnader för fastighetsbildning m.m. lagt
fram förslag som berör fastighetsbildningsverksamheten. Betänkandet har
remissbehandlats och bereds för närvarande i regeringskansliet. Jag räknar
därför med att senare återkomma till regeringen om villkoren och resurserna
för fastighetsbildnings- och fastighetsregisterverksamhetema. Då har jag för
avsikt att också pröva om intäktsfinansieringen av lantmäteriverksamheten
kan öka. För nästa budgetår är jag inte beredd att förorda några ytterligare
medel enligt lantmäteriverkets förslag.

Som jag tidigare redovisat svarar lantmäteriet numera för den statligt be-
drivna fastighetsregistreringen. Enligt min uppfattning är det angeläget att
lantmäteriverket intensifierar arbetet med att finna rationaliseringsmöjligheter
inom fastighetsregistreringen. Enligt vad jag har erfarit är handläggningsti-
dema för registerärenden korta i vissa län, medan det i andra rör sig om tider
upp till eller mer än ett halvår. Sådana tider är självfallet inte acceptabla.
Förutom i många fall stora olägenheter för den enskilde leder det bl.a. också
till att samhället kan förlora inkomster genom senare betalning av stämpel-
skatt, expeditionsavgifter m. m. Trenden är dessutom enligt lantmäteriverket
att handläggningstidema ökar. Jag utgår nu från att lantmäteriet snarast ser
över resurserna på olika håll så att handläggningstidema kan kortas ner i de
län där de i dag är längst. Samtidigt bör verket söka rationaliseringsmöjlighe-

83

ter inom ramen för den myndighetsstruktur som i dag gäller. Frågan om en
mer omfattande reform som lantmäteriverket har aktualiserat i vilken myndig-
hetsstrukturen skulle påverkas har stor räckvidd och förutsätter ett omfattande
utredningsarbete. Någon sådan reform kan inte bli aktuell att genomföra
under treårsperioden. Det är dock lämpligt att lantmäteriverket redan nu bötjar
studera vilka förändringar som är möjliga och konsekvenserna av dessa samt
redovisar resultatet av studien för regeringen.

Fastighetsdatareformen skall vara avslutad år 1995. Målet är att den skall
fortgå i oförminskad takt till dess. Lantmäteriverket aviserar att det under tre-
årsperioden behöver sättas in extra utbildning och andra insatser i syfte att ta
hand om sådan personal som successivt förlorar sina uppgifter i reformen el-
ler för att garantera att viss personal inte slutar i förtid. Efter reformens slut
behövs det enligt verket två års awecklingstid för att utbilda eller omplacera
övrig berörd personal. Flertalet av de i reformen sysselsatta beräknas kunna
erbjudas fortsatt anställning i lantmäteriet efter reformen. För personal utan
utbildning inom lantmäteriområdet kan det dock enligt verket bli frågan om
omplaceringar. Jag delar lantmäteriverkets bedömning i fråga om arbetet med
fastighetsdatareformen. Eftersom reformen snart avslutas synes det inte me-
ningsfullt att lägga ner ytterligare väsentligt arbete på att rationalisera reform-
arbetet. Jag ser det dock som mycket angeläget att reformarbetet kan drivas
till sitt slut på planerat sätt.

Anslaget för budgetåret 1991/92 beräknar jag med utgångspunkt i en real
minskning med 1, 5 % till 181 333 000 kr. Därvid har jag beräknat ett till-
skott med 300 000 kr. för arbete med att rationalisera fastighetsregistre-
ringen. Medel för den statligt bedrivna fastighetsregistreringen och lantmäte-
riets tillhandahållande av tjänster inom länsstyrelserna bör från och med bud-
getåret 1991/92 utgå från förevarande anslag. För detta ändamål beräknar jag
att anslaget bör tillföras 111 926 000 kr. Budgetramen för treårsperioden
1991/92-1993/94 beräknar jag till 542 794 000 kr. Jag har därvid tagit hän-
syn till att medelsbehovet för fastighetsdatareformen minskar något under pe-
rioden.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten
inom området plangenomförande skall vara i enlighet med vad jag för-
ordat i avsnittet Förslag,

2. till Plangenomförande för budgetåret 1991/92 anvisa ett raman-
slag på 181 333 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

84

D 3. Landskapsinformation

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

196 477 188

189 851 000

205 609 000

Anslagssparande 1 584 524

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Under anslaget redovisas kostnader för program 3 Landskapsinformation.
För verksamheten inom programmet tillförs verket under budgetåret 1990/91
dessutom medel från nionde huvudtitelns anslag D 5. Bidrag till skogsvård
m.m.

Program 3. Landskapsinformation

Programmet består av elva delprogram:

3 a. Geodetisk verksamhet

3 b. Ekonomiska kartor

3 c. Topografiska m. fl. kartor

3 d. Flygfoto och ortofotokartor

3 e. Försäljning av allmänna kartor

3 f. Medgivanden till följdproduktion

3 g. Utveckling

3 h. Rådgivning

3 i. Nationalatlas

3 k. Geografiska Sverigedata

3 1. Registerkartor

Programmet omfattar framställning av grundläggande landskapsinforma-
tion som skall täcka behov inom olika samhällssektorer. Huvudprodukterna
utgörs av de allmänna kartorna och grundmaterial till dessa. Verksamheten
inom programmet omspänner hela kartläggningsprocessen, dvs. geodetiska,
fotogrammetriska och kartografiska arbeten samt utvecklings- och rådgiv-
ningsverksamhet. 1 verksamheten ingår flygfotografering och bildframställ-
ning såväl för den allmänna kartläggningens behov som för att tillgodose ef-
terfrågan på flygbilder, ortofoton m.m. inom olika samhällssektorer. Vidare
ingår s. k. geodetiska riksnätsarbeten och särskilda geodetiska projekt,
bl. a. i form av internationellt forskningssamarbete.

I programmet ingår vidare försäljning av de allmänna kartorna och den
verksamhet som hänger samman med att lantmäteriverket skall lämna medg
vanden till följdproduktion från det allmänna kartmaterialet

Under anslaget reserveras också medel för underhåll av Sveriges riksgräns
mot Finland.

Arbetet med en ny svensk nationalatlas ingår också som ett särskilt delpro-
gram.

Det nyligen påböljade arbetet med att bygga upp digitala databaser med
grundläggande geografisk information om Sverige omfattar ett delprogram
(Geografiska Sverigedata).

85

Slutligen finns ett särskilt delprogram för arbetet med upprustning av re-
gisterkartor.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Lantmäteriverket

Inom kartområdet föreslår lantmäteriverket en mer genomgripande övergång
till digital teknik i produktionen av landskapsinformation än som tidigare
övervägts. Bakgrunden är främst den ökande efterfrågan på databaser med
grundläggande geografiska data om landet för framförallt uppbyggnad av
s. k. geografiska informationssystem. Betydande sådan efterfrågan finns
från bl.a. försvaret och kommunikationssektorn. Lantmäteriet föreslår därför
att målsättningen höjs för de digitala databaser som redan böijat byggas upp
för kartproduktionen så att de även kan nyttjas i geografiska informationssy-
stem. Lantmäteriverket kallar denna typ av data för Geografiska Sverigedata
och föreslår att 20 milj.kr. tillförs verket årligen under perioden för ändamå-
let, antingen genom ökade anslag eller genom lån. Verket räknar dessutom
med att omprioritera inom befintliga anslag för ändamålet. Därtill föreslår
verket att staten skall satsa 2 milj.kr. per år på fortsatt standardiseringsarbete
inom området geografiska informationssystem. Verket föreslår också vissa
andra förändringar i den gällande kartplanen, bl.a. en ytterligare flygfotogra-
fering av landet med infraröd färgfilm och påbörjande av ett system med digi-
tal registerkarta. Lantmäteriverket har vidare utarbetat ett förslag till hand-
lingsprogram för den geodetiska verksamheten i landet undet 1990-talet och
föreslår nu medel för att skaffa utrustning och påbörja försöksverksamhet
med lägesbestämning med hjälp av satellitteknik. Verket vill också ha medel
för att köpa forsknings- och utvecklingsinsatser från universitet och högsko-
lor. Slutligen begär lantmäteriverket medel för att kunna svara för underhållet
av riksgränsen mot Norge.

86

Föredragandens överväganden

Förslag

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Verksamhetens inriktning

Den digitala tekniken skall införas inom landskapsinformationsområdet
så snabbt som det är ekonomiskt och praktiskt möjligt Det är också
lämpligt att lantmäteriet självt eller i samarbete med intressenter bygger
upp databaser med grundläggande geografisk information. Upprust-
ningen av manuella, konventionella registerkartor skall avvecklas och
resurserna omdestineras till produktion av digitala registerkartor. Den
tioåriga kartplanen skall i övrigt gälla den kommande treårsperioden.

Resurser m. m.

Ramanslag 1991/92      205 609 000 kr.

Budgetram

Budgetramen för perioden 1991/92-1993/94 har beräknats till 616 827 000
kr.

Resultatbedömning

Lantmäteriverket har nu redovisat resultatet av den första hälften av den tioå-
riga planen för försörjning med kartor och annan landskapsinformation.
Utvärderingen visar att målen i huvudsak har uppnåtts. Nyproduktionen av
den ekonomiska kartan och den topografiska kartan i skala 1:50 000 har blivit
något lägre än planerat, medan revideringen av den topografiska kartan, pro-
duktionen av den nya vägtopografiska kartan i skala 1:100 000 och fjällkartan
har skett snabbare än beräknat Höjddatabanken blir klar något senare än be-
räknat. Produktionen av ortofoton (geometriskt korrigerade flygbilder) har
kunnat ske med hjälp av flygbilder tagna från högre höjd än planerat varför en
tioårig period (s.k. omdrev) för produktion av nya ortofoton över landet kun-
nat införas. Hela landet har vidare fotograferats med infraröd färgfilm.

Enligt min mening får produktionen anses ha nått upp till de uppsatta må-
len. Det är naturligt att vissa avvikelser sker i ett så långsiktigt projekt som
detta. Den tekniska utvecklingen och andra faktorer påverkar ju hela tiden
produktionen. För att diskutera frågor om kartproduktionen finns ett kartråd
inom lantmäteriverket med större avnämare av kartor och annan landskapsin-
formation företrädda.

87

Skäl

Mitt förslag är att lantmäteriverket fortsätter produktionen av allmänna kartor
och annan landskapsinformation i huvudsak enligt gällande kartplan. Planen
bör dock modifieras i enlighet med vad jag tar upp i det följande.

Jag delar lantmäteriverkets bedömning att det är nödvändigt med en snar
övergång till helt digital teknik inom landskapsinformationsområdet.
Remissbehandlingen av lantmäteriverkets förslag visar också att önskemålen
om databaser med grundläggande geografisk information är starka. Om inte
lantmäteriverket kan tillhandahålla den här typen av databaser eller bistå med
hjälp och samordning i arbetet att bygga upp dem torde intressenterna var och
en på eget håll komma att bygga upp databaser med likartat innehåll som till-
godoser det egna behovet men inte mer. Ett omfattande dubbelarbete och slö-
seri med samhällets resurser riskeras då. Betydande besparingar torde bli
möjliga om lantmäteriverket självt eller med hjälp av intressenter bygger upp
behövliga databaser med kartinformation. Grundläggande är att det sker med
en av alla berörda accepterad standard och att frågan om ajourhållning är löst.
Endast lantmäteriverket torde kunna ta på sig en sådan uppgift Informationen
finns redan i den allmänna kartläggningen och lantmäteriverket måste ändå
övergå till digital kartframställningsteknik. Uppgiften närmast skulle framför
allt bli att digitalisera och strukturera innehållet i den ekonomiska kartlägg-
ningen som är den mest detaljrika och fullständiga produkten i den allmänna
kartläggningen. Databaser baserade på denna karta kan sedan utgöra grund
för annan produktion av databaser och kartor.

En del av det anslag som lantmäteriverket disponerar för allmän kartpro-
duktion har redan genom omprioriteringar böijat användas för att bygga upp
de nämnda databaserna. Problemet är att det kommer att ta lång tid, längre tid
än vad omvärlden torde vara beredd att vänta. Den väg för finansiering som
jag anser bör anvisas för databasuppbyggnaden är att den sker med ekono-
miskt bidrag från de intressenter som efterfrågar informationen i databasform.
Genom samverkan mellan lantmäteriet och intressenterna torde kostnaderna
för var och en bli den lägsta möjliga. I första hand räknar jag med att myn-
digheter m.m. inom försvars-, kommunikations-, skogsbruks- och energi-
sektorerna bör ha intresse av att medverka i en samordnad uppbyggnad av
databaserna. I syfte att få resurser att bygga upp databaser med den ekono-
miska kartans innehåll bör lantmäteriverket dessutom under en övergångstid
på några år kunna göra sådana omprioriteringar inom den planerade ekono-
miska kartläggningen att produktionen av nya eller reviderade ekonomiska
kartblad får stå tillbaka i viss utsträckning. Skälet är att tillkomsten av databa-
serna bör kunna förbättra och förbilliga den ekonomiska kartproduktionen när
de väl är upprättade.

Lantmäteriverket har också tagit upp frågan om övergång till digital regis-
terkarta. Även inom detta område delar jag lantmäteriets bedömning att en
övergång till digital teknik är nödvändig. Jag är dock inte beredd att nu före-
slå några ytterligare medel för ändamålet. Däremot anser jag det rimligt att de

Prop. 1990/91:100

Bil.13

88

medel som nu används för upprustning av manuella registerkartor i så stor
utsträckning som möjligt används för uppbyggnad av digitala registerkartor.

I övrigt räknar jag med att kartplanen skall fullföljas i huvudsaklig över-
ensstämmelse med vad riksdagen beslutade om år 1984. Jag är inte, såsom
lantmäteriverket föreslagit, beredd att föreslå några ytterligare medel för flyg-
fotografering av landet med infraröd färgfilm. I detta sammanhang vill jag
anknyta till att lantmäteriverket har anmält att verket kan komma att avstå från
tryckning av den ekonomiska kartan i skala 1:20 000 där efterfrågan är liten
och i stället tillhandahålla informationen med ny presentationteknik, som om
det var en tryckt karta. Detta har mött viss kritik i remissbehandlingen. För
egen del finner jag detta vara en lämplig lösning i områden med liten efterfrå-
gan på kartblad. Jag förutsätter därvid att priset för kunden blir detsamma
som för tryckta kartblad.

Chefen för industridepartementet kommer senare i dag att föreslå att
Sveriges geologiska undersökning (SGU) även budgetåret 1991/92 får
komma överens med överbefälhavaren om medel för att kunna ta fram under-
lag åt lantmäteriverket för redovisning av blockmark på den topografiska
kartan i skala 1:50 000.

Att databaserna med geografisk information byggs upp med en av alla be-
rörda accepterad standard är grundläggande. Jag har därför under anslaget
B 18. Information och utbildning m. m. föreslagit att 1 000 000 kr. anslås
som ett fortsatt statligt bidrag till det standardiseringsarbete inom området
geografiska informationssystem som pågår vid Standardiseringskommissio-
nen i Sverige (SIS). Jag räknar med att andra intressenter kommer att bidra
med ett minst lika stort belopp.

Lantmäteriverket har vidare föreslagit att verket får medel för att anskaffa
utrustning och bedriva försöksverksamhet med positionsbestämning med
hjälp av satelliter. Det är enligt min mening naturligt att det är lantmäteriver-
ket som tar ansvar för att pröva ny teknik inom det geodetiska området.
Några särskilda medel för ändamålet är jag emellertid inte beredd att föreslå.
Arbetet får ske inom ramen för befintliga resurser. Det torde också vara rim-
ligt att lantmäteriverket samarbetar med andra intressenter om försök med den
nya tekniken.

Jag är inte beredd att föreslå några medel för köp av forsknings- och ut-
vecklingsinsatser inom landskapsinformationsområdet.

Lantmäteriverket föreslår att en ny modell används för kart- och nyttjande-
rättsavgifter. Det bör ankomma på lantmäteriverket att, om verket bedömer att
det finns ett behov av förändringar, redovisa ett förslag till regeringen om en
ny modell.

Något avtal med Norge om underhåll av riksgränsen mellan länderna har
ännu inte kunnat slutas. Jag anser att behovet av medel för underhåll får
övervägas så snart som ett avtal slutits.

Slutligen delar jag lantmäteriverkets bedömning att det är lämpligt att ver-
ket under den kommande treårsperioden påböijar arbete med att utforma för-
slag till hur kartproduktionen skall se ut efter utgången av löpande tioårsplan.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

89

För budgetåret 1991/92 beräknar jag ett realt oförändrat anslag på Prop. 1990/91:100
205 609 000 kr. Budgetramen för treårsperioden 1991/92-1993/94 har jag Bil.13
beräknat till 616 827 000 kr.

Vid sidan av medel från förevarande anslag bör lantmäteriverket under
budgetåret 1991/92 tillföras 3 000 000 kr. för programmet Landskapsinfor-
mation från nionde huvudtitelns anslag C 5. Bidrag till skogsvård m.m.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten
inom området landskapsinformation skall vara i enlighet med vad jag
har förordat i avsnittet Förslag,

2. till Landskapsinformation för budgetåret 1991/92 anvisa ett
ramanslag på 205 609 000 kr.

D 4. Försvarsberedskap

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

4 613 867

3 622 000

4 064 000

Anslagskredit

215 058

Program 4. Försvarsberedskap

Programmet består av två delprogram:

4 a. Säkerhetsskydd

4 b. Beredskapsplanläggning

Programmet omfattar främst sekretessåtgärder i form av granskning av
kartor och flygbilder. Programmet omfattar dessutom sådana uppgifter som
åligger lantmäteriet för att tillgodose totalförsvarets behov av landskaps- och
fastighetsinformation. Uppgifterna gäller främst beredskapsplanläggning och
förberedelser för tryckning av kartor för totalförsvaret under beredskap och i
krig.

Lantmäteriverket

Anslaget bör ökas med 700 000 kr. för att upprätthålla standarden inom såväl
sekretessgranskningen som beredskap sverksamheten.

90

Föredraganden

Förslag

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Verksamhetens inriktning

Verksamheten skall i huvudsak fortsätta som för närvarande.
Överlantmätarmyndighetema bör bli samverkande myndigheter med
länsstyrelserna i krig och vid krigsfara.

Resurser m. m.

Ramanslag 1991/92      4 064 000 kr.

Budgetram

Budgetramen for perioden 1991/92-1993/94 har beräknats till 12 192 000 kr.

Resultatbedömning

Lantmäteriverket konstaterar att omfattningen av sekretessgranskningen har
ökat kraftigt under perioden. Det beror på den ökade kartproduktionen enligt
gällande kartplan och ökad efterfrågan på flygbilder för olika ändamål i sam-
hället. Eftersom anslaget samtidigt skurits ner har annan säkerhetsverksamhet
måst reduceras till ett minimum. I fråga om beredskapsplaneringen har ned-
dragningen av anslaget kombinerat med ökade beredskapskrav och utred-
ningsverksamhet m. m. inneburit en hård belastning.

Jag har för egen del förståelse för att arbetssituationen varit besvärlig, men
bedömer att resultatet är tillfredsställande. Bland annat har en omfattande
funktionsövning kunnat genomföras. Krigstryckningsorganisationen har vi-
dare övats som planerats.

Skälen

I verksamheten med försvarsberedskap ingår granskning av kartor och flyg-
bilder från sekretessynpunkt. Utredningen (Fö 1982:03) om tillträdes skydd
har nyligen lämnat förslag om ändrade regler för sekretessgranskningen.
Betänkandet, (SOU 1990:71) Sekretess för landskapsinformation, remissbe-
handlas för närvarande. En förändrad lagstiftning inom området kan komma
att påverka resursbehovet för verksamheten, även om detta inte bedöms
kunna ske förrän ett stycke in på treårsperioden.

Lantmäteriverket har i totalförsvaret ansvar för funktionen landskaps- och
fastighetsinformation. Verket samverkar med de s.k. delfunktionsansvariga
myndigheterna sjöfartsverket, centralnämnden för fastighetsdata och Sveriges
geologiska undersökning (SGU). Den beredskapsplanering som lantmäteri-

91

verket ansvarar för omfattar övningar, utbildning och andra åtgärder för att
hålla en hög beredskap. Som regel medverkar då även de delfunktionsansva-
riga myndigheterna. En funktionsövning har genomförts med den centrala ni-
vån i organisationen under huvudsakligen budgetåret 1989/90.

Lantmäteriet svarar från den 1 juli 1990 för den statlig bedrivna fastighets-
registreringen och för lantmäteritjänster inom länsstyrelserna. Länsstyrelser-
nas lantmäterienheter kommer därmed inte att finnas kvar. Förändringen in-
nebär att lantmäteriet inte längre bör ingå i länsstyrelsernas krigsorganisation.
Överlantmätarmyndighetema bör i stället bli samverkande myndigheter med
länsstyrelserna på försvarsområdesnivån. Medel för beredskapslanering bör
beräknas under förevarande anslag. Jag har i denna fråga samrått med che-
ferna för försvars- och civildepartementen.

För budgetåret 1991/92 beräknar jag anslaget till 4 064 000 kr. Jag har då
utgått från en real minskning av utgifterna med 1, 5 %. I anslaget har jag vi-
dare beräknat 200 000 kr. för den beredskapsplanering som hädanefter bör
åvila överlantmätarmyndighetema i stället för länsstyrelserna. För de två se-
nare åren i treårsperioden beräknar jag oförändrat anslag. Budgetramen för
treårsperioden 1991/92-1993/94 blir då 12 192 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten
inom området försvarsberedskap skall vara i enlighet med vad jag för-
ordat i avsnittet Förslag,

2. till Försvarsberedskap för budgetåret 1991/92 anvisa ett raman-
slag på 4 064 000 kr.

D 5. Utrustning m.m. för lantmäteriet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

13 070 0501

9 160 0001

9 801 000

Reservation

6 215 8271

1 Anslaget Utrustning m. m.

Från anslaget finansieras anskaffning av kostnadskrävande utrustning för
lantmäteriet, s.k. strategisk utrustning. Anskaffning av annan utrustning fi-
nansieras med avskrivningsmedel och driftmedel. Från anslaget finansieras
vid behov också tillskott av statskapital för lantmäteriet.

Lantmäteriverket

I sitt förslag begär verket realt oförändrat utrustningsanslag.

92

Föredragandens överväganden

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Jag beräknar behovet av medel för utrustning m. m. för budgetåret 1991/92
till 9 801 000 kr. Ramen för treårsperioden 1991/92-1993/94 bör beräknas
till 29 403 000 kr.

Lantmäteriverket ingår i en försöksverksamhet med lån för ADB-urustning
i riksgäldskontoret. För investeringar i ADB-utrustning beräknas lantmäteri-
verket budgetåret 1991/92 få ta upp ett lån på 20 000 000 kr. Ramen för tre-
årsperioden 1991/92-1993/94 bör bli 60 000 000 kr.

Jag förordar vidare att anslaget ges den tydligare benämningen Utrustning
m. m. för lantmäteriet. Den medelsreservation som finns kvar på det tidigare
anslaget vid utgången av innevarande budgetår bör i sin helhet föras över till
det nya anslaget

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m.m. för lantmäteriet för budgetåret 1991/92 an-
visa ett reservationsanslag på 9 801 000 kr.

93

E. IDROTT

E 1, Stöd till idrotten

Prop. 1990/91:100

Bil.13

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

259 344 000

376 000 000

401 028 000

Reservation

36 945

Anslaget används för bidrag till Sveriges riksidrottsförbund (RF)
för den verksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet an-
slutna organisationer. Från anslaget lämnas också bidrag till vissa
utanför RF stående organisationer och till motionsverksamhet för stu-
derande vid kårortema. För anslagets användning gäller de av 1970 års
riksdag beslutade riktlinjerna för organisationsstöd till idrotten (prop.
1970:79, SU122, rskr. 291). Från anslaget lämnas vidare bidrag till
riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov samt bidrag
till mindre föreningsanläggningar för idrott och friluftsliv. Sådana bi-
drag lämnas enligt de riktlinjer som fastställts av riksdagen (prop.
1970:79, JoU33, rskr. 239, prop. 1979/80:100 bil. 13, KrU30, rskr.
377 och prop. 1989/90:100 bil. 13, s.81, KrU15, rskr. 161) samt
vissa av regeringen angivna villkor, vilka grundar sig på nämnda rikt-
linjer. Därutöver lämnas från detta anslag bidrag till lokal ungdoms-
verksamhet på idrottens område (prop. 1989/90:100 bil. 13, s.80,
KrU15, rskr. 161).

Sveriges riksidrottsförbund (RF)

Idrotten erbjuder miljoner människor i Sverige glädje, gemenskap och
en hälsosam och meningsfull fritidssysselsättning. I idrottsrörelsen
fostras hundratusentals ungdomar i samarbete, demokratiska spel-
regler, hänsyn och respekt för medmänniskor. På så sätt är idrottsrö-
relsen för många unga människor i Sverige en skola för livet.

Enligt RFs stadgar skall idrott utformas och organiseras så, att den
i någon form blir tillgänglig för alla och kan ge utövaren tillfredsstäl-
lelse med hänsyn till vars och ens värderingar. Uppskattningsvis läg-
ger idrottens ideella ledare tillsammans ner 135 milj, timmar per år på
att leda svensk ungdom i ca 45 000 lokala idrottsorganisationer runt
om i landet. Ansträngningar har gjorts för att utjämna de kostnads-
skillnader som följer av olika förutsättningar att delta i organiserad
idrottsverksamhet mellan olika delar av landet. Speciella satsningar
har genomförts för att förbättra kvinnors villkor i idrotten. Särskilda
insatser har gjorts för att öppna idrottsrörelsen för handikappade och
invandrargrupper som ännu inte fullt ut kunnat tillgodogöra sig idrot-
tens verksamhetsutbud.

94

Vid 1989 års riksidrottsmöte antogs ett nytt handlingsprogram,
"Idrottspolitisk offensiv", där idrott åt alla är en av de bärande
tankarna. Bl.a. fastställdes att RF skall verka för en fortsatt samlad
och självständig idrottsrörelse, där alla verksamheter kan rymmas och
där alla kan delta till en rimlig kostnad.

En viss självfinansiering är enligt RF en nödvändighet för hela
idrottsrörelsen. Graden av självfinansiering har ökat på senare år och
uppgår nu i genomsnitt till 58%. En tredjedel avser interna avgifter av
olika slag, exempelvis avgifter för tävlingsdeltagande, kurser eller
konferenser samt medlemsavgifter. Sponsorintäkter och reklamavtal
svarar för en fjärdedel av specialförbundens (SF) egenfinansiering.

För föreningarna har traditionellt lotterier och spel utgjort en viktig
inkomstkälla. RF anser dock att idrottens möjligheter att finansiera sin
verksamhet på detta sätt har försämrats. Ett undantag utgör bingospel,
där den sammanlagda omsättningen under år 1989 ökade med 22%
som en följd av de lättnader som beslutats av riksdagen.

Enligt RF medför den av riksdagen beslutade skattereformen en
tung belastning på föreningarnas och förbundens ekonomi. Främst rör
det sig om fördyringar av resor, mat och logi som en följd av den
breddade basen för mervärdesskatt. Här utgör merkostnaderna en fara
inte minst för barn- och ungdomsverksamheten. Sammanlagt begär
RF därför 450 milj. kr. som kompensation för skatteomläggningens
kostnadseffekter på föreningsnivå.

RFs anslagsframställan, omfattande både anslagen El och E2,
uppgår till 1 142,9 milj. kr. och omfattar i sina huvuddrag fyra ut-
giftsområden. RF begär 498,2 milj. kr. som stöd till idrottens organi-
sationer, 16,5 milj. kr. som stöd till riksanläggningar och förenings-
byggda anläggningar, 10,2 milj. kr. som stöd till Sveriges deltagande
i vinter-OS i Frankrike samt 618 milj. kr. som stöd till lokala organi-
sationer. Sammantaget innebär anslagsframställan ett ökat statsanslag
med 757,2 milj. kr. eller 196,3 %.

För SF inriktas den planerade verksamheten budgetåret 1991/92
främst på att stärka idrottens finansiering och det ideella ledarskapet i
syfte att utveckla bam- och ungdomsidrotten, att öka jämställdheten,
att utveckla föreningsarbetet och ledarutbildningen. SF begär särskilda
medel för att i strävan att uppnå "Idrott åt alla" ge kvinnor såväl som
andra grupper t.ex. handikappade och invandrare bättre förutsätt-
ningar att delta i idrotts- och ledaruppdrag samt för olika special-
satsningar.

RF understryker att den svenska representationen i internationella
förbunds styrelser behöver förstärkas för att kunna påverka den inter-
nationella idrottsrörelsen. Därigenom stärks bl. a. Sveriges möjlighe-
ter att erhålla värdskapet för internationella idrottsevenemang.
Särskilda insatser behövs även för att följa idrottsutvecklingen i
Europa liksom för biståndsinriktat idrottssamarbete.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

95

För de utanför RF stäende organisationerna begär RF 41,3 milj,
kr. RF har valt att även redovisa dessa organisationers anslagsfram-
ställningar i sin helhet.

För uppförande, tillbyggnad eller upprustning av mindre idrottsan-
läggningar som ägs av idrottsförening kan bidrag lämnas av RF.
Bidragen skall vara av betydelse för anläggningarnas tillkomst och
varje beslut om bidrag prövas utifrån sökandens investerings- och
driftkalkyl.

RF har vidare begärt medel för fortsatt upprustning av idrottens
riksanläggningar i Lillsveds Gymnastikfolkhögskola samt i Vålådalen.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Föredragandens överväganden

Omkring 4 milj, människor i vårt land utövar aktivt någon form av
idrott eller motion. Genom sina över 2 milj, medlemmar är idrottsrö-
relsen en av vårt lands största folkrörelser. Inom idrottsrörelsen akti-
veras fler ungdomar än inom någon annan folkrörelse. För allt fler är
idrott i olika former den främsta fritidssysselsättningen. Genom ett
brett utbud av motionsaktiviteter bidrar idrottsrörelsen till friskvårds-
arbetet i samhället. Vidare arbetar man mycket målmedvetet på att för-
bättra kvinnornas möjligheter inom idrotten. Den ger många delaktig-
het och gemenskap och spelar därmed en viktig social roll.

Jag anser det av bl.a. dessa skäl angeläget att samhället på olika
sätt stödjer idrottsrörelsens verksamhet.

Det är viktigt inte minst från folkhälsosynpunkt att olika insatser
görs för att ge allt fler möjlighet till rekreation och motion. RF bör in-
tensifiera sitt arbete på detta område liksom när det gäller insatser för
att aktivera handikappade. Jag delar RFs uppfattning att det är angelä-
get att rekrytera fler kvinnor både som aktiva och som ledare.
Riksidrottsmötet har lagt fast ambitiösa mål för detta. Inom anslaget
har medel beräknats för detta ändamål.

Elitidrotten är av stort värde för att väcka och bredda intresset för
motion och fysisk fostran. Elitidrotten är dock en liten del av det totala
idrottsutbudet. Elitidrott tilldrar sig också en stor massmediai upp-
märksamhet. Jag vill för min del understryka vikten av att de som äg-
nar sig åt elitidrott ges goda förutsättningar för detta. Det är en fråga
för RF och dess specialförbund att inom ramen för anslagen sörja för
att så sker. RF bör vid fördelningen av anslaget särskilt prioritera
specialförbundens verksamhet.

Jag vill liksom RF framhålla vikten av de ideellt arbetande ledarnas
insatser för idrotten och samhället i stort. Det är av stor vikt att ledarna
ges bra utbildningsmöjligheter. Jag vill här särskilt peka på det arbete
som utförs inom ramen för idrottens eget studieförbund (SISU). Inom
regeringskansliet förbereds för närvarande frågor rörande bl.a. för-
ändrade statsbidrag till folkbildningen. Detta arbete bedrivs med in-

96

riktning på att en särskild proposition skall föreläggas riksdagen unucr
våren 1991.

Insatser för bam och ungdomar är en viktig del av idrottsrörelsens
verksamhet. Idrottsrörelsen aktiverar ett stort antal bam och ungdo-
mar. Det lokala aktivi te tsstödet är av stor betydelse för den lokala
idrotten och dess möjlighet att aktivera ungdomar. Under budgetåret
1989/90 genomfördes 6,7 miljoner bidragsberättigade aktiviteter av
föreningar som erhåller bidrag över detta anslag. Nära 6,5 miljoner
sammankomster avsåg föreningar som är medlemmar i RF.
Riksdagen har beslutat att stödet till lokal ungdomsverksamhet under
detta anslag skall fördelas av idrottsrörelsen (prop. 1989/90:100 bil.
13, KrU15, rskr. 161). RF har regeringens uppdrag, att framlägga
förslag till regler för fördelning av stödet. För innevarande budgetår
har 113,9 milj. kr. anvisats under denna del av anslaget. Reglerna för
bidragsgivning har varit i stort oförändrade jämfört med tidigare år i
avvaktan på att RF inkommer till regeringen med förslag om regler för
fördelning av bidragen. Förslagen remissbehandlas nu inom idrottsrö-
relsen. Det bör senare ankomma på regeringen att fastställa de nya bi-
dragsregler som idrottsrörelsen föreslår skall gälla från och med den 1
juli 1991.

RF har vid årets anslagsframställan valt att överlämna SFs och de
utanför RF stående organisationernas anslagsframställningar utan eget
yttrande. RF har därmed överlämnat till regeringen att göra erforder-
liga prioriteringar. Frågan om fördelningen av medel till de studeran-
des motionsverksamhet har aktualiserats bl. a. i 1989 års obligato-
rieutredning (SOU 1990:105). Fördelningen skall enligt nu gällande
riktlinjer bygga på verksamhetens omfattning vid respektive kårort.
Det är förutsatt att RF vid förslag till fördelningen av stödet har nära
kontakt med Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).

Det är angeläget att det finns förutsättningar att utöva idrott i hela
vårt land. Genom de långa avstånden försvåras möjligheten för
idrottsutövande i främst norra Sverige. Riksidrottsmötet har fattat be-
slut om att specialidrottsförbunden genom olika åtgärder skall med-
verka till att skapa förutsättningar för idrott på lika villkor över hela
landet. Jag vill understryka vikten av att så sker. Jag utgår också från
att riksidrottsstyrelsen ser till att denna viktiga fråga nu får en accep-
tabel lösning.

RF pekar på de allt större krav som ställs på idrottsrörelsen i
Sverige om den skall hävda sig i det internationella samarbetet. Jag
delar RFs uppfattning att det är av betydelse för den svenska idrottsrö-
relsen att svenskar kan åta sig internationella förtroendeuppdrag på
idrottens område. Det är positivt om det också kan bidra till att stärka
Sveriges möjligheter att erhålla värdskap för internationella idrottseve-
nemang. Inom EG tas initiativ till ett närmare idrottssamarbete mellan
medlemsstaterna. Jag vill ånyo understryka vikten av att den svenska

Prop. 1990/91:100

Bil.13

7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

idrottsrörelsen följer och utvärderar de konsekvenser det västeuro
peiska integrationsarbetet kan få för svensk idrotts vidkommande.

Det är av stort värde att de lokala föreningarna ges möjlighet att
uppföra anläggningar av olika slag. För att stimulera till och möjlig-
göra detta finns det särskilda stödet till s. k. mindre anläggningar.
Enligt de riktlinjer som riksdagen fastställt (prop. 1979/80:100,
bil 13 s. 166-167, KrU30, rskr. 377) får detta stöd användas för
uppförande, tillbyggnad eller upprustning av mindre idrottsanläggning
som ägs av idrottsförening. Jag föreslår att bidrag i framtiden även
bör få lämnas för köp av anläggning av idrottsförening med samma
begränsningar och på samma villkor som i övrigt gäller för stödet för
s.k. mindre anläggningar. Jag vill erinra om att idrottsorganisationer
även kan ansöka om medel ur allmänna arvsfonden till ungdomsloka-
ler, klubbstugor och dylikt. Innevarande budgetår har drygt 2 milj,
kr. ur fonden lämnats för sådana ändamål. Jag har inom anslaget be-
räknat medel för stödet till mindre anläggningar liksom till den fort-
satta upprustningen av Lillsveds Gymnastikfolkhögskola och anlägg-
ningen i Vålådalen. Det ankommer på RF att inom ramen för anslaget
tillgodose detta.

Jag har också beräknat medel för Sveriges deltagande vid vinter-
OS i Frankrike 1992.

Sammanfattningsvis föreslås en uppräkning med ca 25 milj. kr.
varav engångsvis 10 milj. kr. till totalt ca 401 milj. kr. av anslaget
stöd till idrotten.

Jag vill här ge en samlad redovisning över hela det statliga stödet
till idrotten. Sammanlagt kan de statliga anslagen till idrotten beräknas
uppgå till över 800 milj. kr. Utöver det stöd som redovisas under
detta anslag, erhåller idrotten medel över följande anslag.

Över tredje huvudtiteln anvisas medel för idrottsrörelsens interna-
tionella deltagande, t.ex. i samarbetet inom idrottens område i
Norden, Europarådet samt för vissa biståndsinriktade insatser.

Över fjärde huvudtiteln anvisas omkring 2 milj. kr. för de idrotts-
plutoner som för närvarande finns upprättade vid tretton förband i
olika delar av landet. Kostnaderna avser vämpliktskostnader för den
del av utbildningstiden som ägnas åt idrottsverksamhet. Därtill anslås
omkring 1,2 milj. kr. till Sveriges Militäridrotts- och Mång-
kampsförbund och Svenska Sportskytteförbundet, samt medel till
Försvarets civila idrottsförbund och Svenska Pistolskytteförbundet.

Över femte huvudtiteln anslås vissa projektmedel för idrottsrörel-
sens deltagande i samhällsarbetet mot droger och missbruk.

Över åttonde huvudtiteln anslås ca 6 milj. kr. till landets idrotts-
gymnasier, ca 17,5 milj. kr. till idrottens studieförbund SISU, 11
milj. kr. till driften av idrottens folkhögskolor i Lillsved och Bosön
samt 2,6 milj. kr. till Hästsportens folkhögskola i Kolbäck.
Innevarande budgetår anvisas vidare drygt 7 milj. kr. för professurer
med anknytning till idrott samt för verksamheten vid Centrum för

Prop. 1990/91:100

Bil.13

98

idrottsforskning m.m. Från åttonde huvudtiteln finansieras även
idrottssamarbete inom UNESCOs ram.

Över tionde huvudtiteln anslås medel till 3 000 - 3 500 löne-
bidragsanställda som huvudsakligen är verksamma i idrottsföre-
ningar. Statens bidrag kan här uppskattas till drygt 400 milj. kr.
Vidare har vissa projektmedel anslagits för idrottsrörelsens verksam-
het bland invandrare och mot rasism.

Ytterligare projekt rörande bl. a. jämställdhet inom idrotten har er-
hållit medel över trettonde huvudtiteln.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare redogjort för för-
slaget om att inrätta en idrottshögskola i Stockholm den 1 juli 1992.
Inrättandet av idrottshögskolan är en viktig del i att utveckla och sam-
ordna idrotten i högskolan. Ett samlat grepp kan genom detta tas över
idrottsutbildningar vilket gynnar såväl de olika utbildningarna som
idrottsrörelsen.

Vidare har chefen för utbildningsdepartementet föreslagit att ytterli-
gare medel avsätts för att tillgodose behovet av samordning och in-
formation vid Centrum för idrottsforskning. Detta kan enligt min me-
ning bidra till att förstärka detta viktiga arbete.

Vid behandlingen av föregående års budgetproposition uttalade
kulturutskottet att det nu ankom på regeringen att ta ställning till i vilka
former de närmare övervägandena rörande amatörboxningens framtid
bör komma till stånd (KrU15:1989/90). Uttalandet föranleddes bl.a.
av reglerna om matchuppehåll för amatörboxning i Sverige. Med an-
ledning av uttalandet kan jag meddela att Svenska boxningsförbundets
styrelse den 18 juni 1990 beslöt att från och med den 1 juli 1990 till-
ämpa en veckas obligatoriskt matchuppehåll. Den nya regeln ersätter
den tidigare femdagarsregeln. Jag utgår ifrån att RF även fortsätt-
ningsvis noga följer utvecklingen rörande regler och säkerhetsbe-
stämmelser samt forskningsresultat avseende svensk amatörboxning.

Idrottsrörelsen har vid olika tillfällen under året framfört att skat-
tereformen medför negativa effekter för idrotten. Främst pekas på
ökade kostnader för resor, mat och logi som en följd av riksdagens
beslut om breddning av mervärdesskatteunderlaget för hotell- och
restaurangtjänster (prop. 1989/90:50, SkUlO, rskr. 96) samt för resor
(prop. 1989/90:111, SkU31, rskr. 357). Idrottsrörelsen har även pe-
kat på de administrativa svårigheter som den reformerade inkomstbe-
skattningen (prop. 1989/90:110, SkU30 och 31, rskr. 356) medför,
särskilt för de mindre föreningarna.

Skattereformen träder fullt ut i kraft 1991. Tillsammans med den
skattesänkning som skett under 1990 minskar inkomstskatten för en-
skilda människor med sammanlagt ca 90 miljarder kr. En del av fi-
nansieringen sker genom en breddning och i vissa fall höjning av
mervärdesskatten. I flertalet fall kommer enskilda inkomsttagare att
därigenom kunna öka sin disponibla inkomst. Folkrörelserna däremot
drabbas av ökade utgifter, som en följd av skattereformen.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

99

I regeringens prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356, avseende re-
formerad inkomstbeskattning anförde föredraganden bl.a. att
"Reformen har emellertid också särskilda effekter inom vissa avgrän-
sade sektorer av samhällslivet. Även dessa bör bli föremål för upp-
följning. Detta gäller t.ex. de ideella folkrörelserna såsom idrottsrörel-
sen och handikapprörelsen. Många av de regelförändringar som jag
redovisar påverkar deras betingelser - vissa positiva medan andra har
negativa effekter i form av ökade kostnader. Enligt min mening bör
därför skattereformens effekter för folkrörelserna följas upp med sär-
skild uppmärksamhet. Skulle det vid en sådan genomgång visa sig att
icke avsedda effekter uppkommer bör självfallet motverkande åtgärder
vidtas. Dessa bör redovisas senast i budgetpropositionen. Samtidigt
vill jag framhålla att man måste se till helhetsbilden när man bedömer
utfallet.". Regeringen presenterar nu ett antal åtgärder för att enligt
ovan kompensera idrotten för ökade kostnader.

Hittills har ersättningar upp till ett halvt basbelopp för idrottsutöv-
ning varit befriade från erläggande av socialavgifter. Idrottsrörelsen
har hävdat att det är av stor vikt både administrativt och ekonomiskt
att nuvarande förhållande bibehålls. Jag delar denna uppfattning. Jag
avser senare idag föreslå regeringen att anta en proposition varigenom
idrottslig verksamhet även framledes skall vara befriad från uttag av
socialavgifter på ersättningar upp till ett halvt basbelopp.

Statsrådet Wallström kommer senare idag föreslå att regeringen
anvisar medel som kompensation för folkrörelsernas bam- och ung-
domsverksamhet. Detta till följd av vissa merkostnader på grund av
skattereformen.

Som kompensation för idrottsrörelsens bam- och ungdomsverk-
samhet avsätts inom ramen för detta 65 milj. kr. för idrottens lokala
aktivitetsstöd. Beloppet avses senare att överföras till elfte huvudti-
telns anslag El. Stöd till idrotten.

Sammantaget ger det RF möjlighet att fördela minst 182 milj. kr.
till lokal ungdomsverksamhet på idrottens område.

Det bör ankomma på RF att i den pågående översynen av riktlin-
jerna för det lokala aktivitetsstödet överväga om de särskilda kostna-
der som ungdomsidrotten i norra Sverige har bör föranleda ett förhöjt
aktivitetsstöd där.

Sedan flera år gäller vissa rekommendationer som meddelas av
riksskatteverket (RSV) i fråga om beskattning av ersättningar i sam-
band med idrottslig verksamhet. Någon ändring av dessa är inte av-
sedd med anledning av skattereformen (jfr prop. 1989/90:110,
s.344). Enligt de för beskattningsåret 1990 gällande rekommendatio-
nerna (senaste lydelse RSV Dt 1990:15) medges ett schablonavdrag
om upp till 3 000 kr. från summan av den skattepliktiga inkomsten av
den idrottsliga verksamheten.

Enligt de uppgifter RSV lämnat till regeringen, avses schablonav-
draget för idrottsinkomster från och med 1991 att beräknas på ersätt-

Prop. 1990/91:100

Bil.13

100

ningar utöver traktamenten, skattefria tävlingspriser och minnesfore-
mål, nödvändiga idrottskläder och idrottsredskap m.m.

Riksdagen har vid olika tillfällen uttalat (bl.a. SkU23:1988) att
man inte har något att erinra mot en uppräkning av schablonbeloppet.
Det ankommer på RF att redovisa för RSV de skäl som kan motivera
en sådan höjning.

Som RF redovisat är behovet av egenfinansiering utöver samhälls-
stödet stort. Lotterier och bingo har sedan länge varit en viktig in-
komstkälla för föreningslivet. Under 1989 ökade omsättningen av
bingospel med drygt 20 % som en följd av de lättnader riksdagen
1988 beslutade om i lotterilagstiftningen. Nettobehållningen för folk-
rörelserna har därmed ökat från uppskattningsvis 250 milj, kr till nära
450 milj. kr.

För att ge folkrörelserna möjligheter att ytterligare öka sina intäkter
av bingospel, kommer statsrådet Wallström senare idag att föreslå en
höjning av vinsternas storlek från ett halvt till ett helt basbelopp. Även
för rikslotteriema kan en kraftig omsättningsökning noteras för 1989.
Jag utgår ifrån att idrottsrörelsen även i framtiden tar vara på de för-
bättrade möjligheter till egenfinansiering som spelverksamheten nu
medger. I överensstämmelse med riksdagens uppfattning att en över-
syn av lotterilagen skall göras av en parlamentariskt sammansatt ut-
redning (KrU8 1990/91, rskr. 66), kommer statsrådet Wallström se-
nare idag att redovisa huvudinriktningen för utredningens arbete.

Chefen för finansdepartementet har under finansdepartementets
huvudtitel föreslagit att AB Tipstjänst tills vidare bör vara oförhindrat
att använda medel för stöd till idrotten för ändamål som kritiserades av
riksdagens revisorer. Medel för denna typ av stöd till idrotten bör
uppgå till 50 milj. kr. årligen. Under 1990 använde Tipstjänst 20
milj. kr. till sådant stöd.

Sammanfattningsvis föreslås som jag tidigare berört en uppräk-
ning av anslaget Stöd till idrotten med drygt 25 milj. kr. varav en-
gångsvis 10 milj. kr. till totalt ca 401 028 000 kr. Till detta kommer
de 65 milj. kr. från anslaget bidrag till folkrörelserna, under trettonde
huvudtiteln, till detta anslag. Det ankommer på regeringen att efter
förslag från RF besluta om närmare fördelning av anslaget.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

101

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Stöd till idrotten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reser-
vationsanslag på 401 028 000 kronor.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

E 2.	Stöd till	idrottens forskning och utveckling
m.m.
1990/91	Anslag	9 700 000
1991/92	Förslag	10 100 000

Anslaget används för bidrag till Sveriges riksidrottsförbund (RF)
som stöd för den forskning och utveckling m.m. som bedrivs av för-
bundet. För anslagets användning gäller de av riksdag beslutade rikt-
linjerna för statens stöd till forskning och utveckling m.m. inom
idrotten (prop. 1989/90:110, bil. 13, s.82, KrU15, rskr. 161 samt
prop. 1989/90:90, s.398, KrU23, rskr. 334.)

Sveriges Riksidrottsförbund (RF)

För insatser mot dopning och for forskning anslås innevarande bud-
getår sammanlagt 9,7 milj. kr. RF begär ytterligare 5,9 milj. kr. bl.a.
för att öka analyskapaciteten vid dopninglaboratoriet på Huddinge
sjukhus från 2 500 till 5 000 prov/år. Enligt RF är idrottsrörelsens
resurser på anti-dopningområdet otillräckliga för att kunna ta ansvar
för kampen mot dopning även utanför de egna leden. För det kom-
mande budgetåret vill RF prioritera Handikapp-Idrott-Samhälle med
sina forskningsinsatser.

Föredragandens överväganden

Forsknings- och utvecklingsarbetet är av stor betydelse för att idrotten
skall kunna fortsätta utvecklas på ett positivt sätt. Det gäller såväl från
folkhälso- som från rent idrottslig synpunkt. Regeringen ser förstärkta
insatser på idrottsutbildningens område och en mera långsiktig kun-
skapsuppbyggnad inom idrottsforskningen som viktiga förutsätt-
ningar för utvecklingen av svensk idrott. Jag vill i detta sammanhang
peka på de ovan redovisade åtgärderna med inrättande av Idrotts-
högskolan i Stockholm och ett utökat bidrag för samordning av
idrottsforskning vid Centrum för idrottsforskning.

Medel för grundforskning på idrottens område anvisas bl.a. under
anslagsposten forskningsråden under åttonde huvudtiteln. Det inne-

102

varande anslaget skall därför ses som ett komplement till den forsk-
ning som kan erhålla anslag från forskningsråden samt de satsningar
som skett och kan komma att ske genom inrättande av nya professurer
med inriktning på idrott vid landets högskolor.

För det kommande budgetåret vill RF prioritera Handikapp-Idrott-
Samhälle med sina forskningsinsatser. Jag finner denna prioritering
väl vald och angelägen. Det är viktigt att koncentrera forskningsinsat-
serna på väldefinierade och väl avgränsade forskningsområden. Jag
vill även betona vikten av att tillvarata alla möjligheter till en närmare
samordning av verksamheten vid Idrottens forskningsråd med
Centrum för idrottsforskning.

Jag konstaterar med tillfredsställelse att idrottsrörelsen konsekvent
och målmedvetet ökat ansträngningarna för att motverka använd-
ningen av olika dopningmedel och andra droger inom idrotten.
Samhället har ett ansvar för att hindra tillgängligheten av olika dop-
ningpreparat som riskerar att skada användarna. Jag instämmer i RF:s
bedömning av vikten av ytterligare förstärkningar på detta område.

Sammanfattningsvis föreslås att under anslaget E2. Stöd till idrot-
tens forskning och utveckling m.m. anvisas 10 100 000 kr. Det an-
kommer på regeringen att efter förslag från RF besluta om den när-
mare fördelningen av dessa medel.

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 10 100 000
kr.

103

Bilaga 13.1 Prop. 1990/91:100

Bil.13

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972: 175) med vissa bestämmel-
ser om bokföring av bostadslån m.m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1972: 175) med vissa bestämmelser om
bokföring av bostadslån m.m. 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som är bokföringsskyldig
och har tillgång i fastighet eller tom-
trätt, för vilken beviljats bostadslån
enligt bostadslånekungörelsen
(1967: 552) eller räntelån enligt
räntelånekungörelsen (1967: 553),
får som en särskild post bland till-
gångarna i balansräkningen upptaga
ett belopp som motsvarar högst den
samlade skuldökningen av bostads-
lån enligt 33 § bostadslånekungörel-
sen och räntelån enligt 16 § räntelå-
nekungörelsen. Posten skall beteck-
nas Bostadslånepost enligt lagen
med vissa bestämmelser om bokfö-
ring av bostadslån m.m.

Den som är bokföringsskyldig
och har tillgång i fastighet eller tom-
trätt, för vilken beviljats bostadslån
enligt bostadslånekungörelsen
(1967: 552) eller räntelån enligt
räntelånekungörelsen (1967: 553),
får som en särskild post bland till-
gångarna i balansräkningen upptaga
ett belopp som motsvarar högst den
samlade skuldökningen av bostads-
lån enligt 33 § bostadslånekungörel-
sen och räntelån enligt 16 § räntelå-
nekungörelsen i paragrafernas ly-
delse vid utgången av juni 1989.
Posten skall betecknas Bostadslåne-
post enligt lagen med vissa bestäm-
melser om bokföring av bostadslån

m.m.

Har den bokföringsskyldige erhållit underhållslån enligt förordningen
(1978: 992) om lån för underhåll av vissa bostadshus, får som en särskild
tillgångspost i balansräkningen upptagas ett belopp som motsvarar lånebelop-
pet. Posten skall betecknas Underhållslånepost enligt lagen med vissa be-
stämmelser om bokföring av bostadslån m.m. Detsamma gäller om den bok-
föringsskyldige har erhållit underhållslån för år 1983 med stöd av intyg som
har utfärdats av länsbostadsnämnden, eller lån för sådana underhålls-, repa-
rations- eller energisparåtgärder för vilka bidrag har uppburits enligt förord-
ningen (1983: 974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus, till
den del lånet inte överstiger det bidrag sunderlag som har tillämpats i bidragsä-
rendet under räkenskapsåret.

Har den bokföringsskyldige erhållit reparationslån enligt förordningen
(1982: 644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus, får som en
särskild tillgångspost i balansräkningen upptagas ett belopp som motsvarar
lånebeloppet. Posten skall betecknas Reparationslånepost enligt lagen med
vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m.

1 Senaste lydelse 1983:973.

104

Har den bokföringsskyldige erhållit
ett län enligt förordningen
(1989:858) om ersättningslän för
bostadsändamål för att iförtid återbe-
tala ett sådant lån som avses i första,
andra eller tredje stycket, får ersätt-
ningslänet tas upp som en särskild
tillgångspost i balansräkningen, dock
högst med samma belopp som skulle
ha kunnat tas upp som tillgångspost
enligt denna lag för det återbetalade
länet. Posten skall betecknas

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Avser tillgångsposten enligt för-
sta, andra eller tredje stycket mer än
ett låneobjekt, skall av bokföringen
framgå hur posten fördelar sig på
objekten. Upplysning skall lämnas
om hur posten har påverkat årsresul-

Ersättningslånepost enligt lagen med
vissa bestämmelser om bokföring av
bostadslån m.m. I tillgångsposten
får inte ingå belopp med vilket er-
sättningslånet amorterats eller på an-
nat sätt minskats.

Avser tillgångspost enligt denna
lag mer än ett låneobjekt, skall av
bokföringen framgå hur posten för-
delar sig på objekten. Upplysning
skall lämnas om hur posten har på-
verkat årsresultatet.

tatet.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den
utkom från trycket i Svensk författningssamling.

105

Register

Prop. 1990/91:100

Bil.13

Anslag kr.

A 1	Bostadsdepartementet m. m. Bostadsdepartementet, förslagsanslag	29 320 000
2	Utredningar m.m., reservationsanslag	7 500 000
3	Bidrag till vissa internationella
	organisationer m. m., reservationsanslag	1 380 000 38 200 000

B	Bostadsförsörjning m. m.
1	Boverket, förslagsanslag	129 756 000
2	Länsbostadsnämnderna,	58 263 000
3	Vissa lån till bostadsbyggande, förslagsanslag	1 000 000
4	Räntebidrag m. m., förslagsanslag                  22 710 000 000
5	Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m., förslagsanslag	50 000 000
6	Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m., förslagsanslag	315 000 000
7	Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag	2 200 000 000
8	Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag	252 000 000
9	Bidrag till förbättring av boendemiljön, förslagsanslag	1 000 000
10	Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m., förslagsanslag	75 000 000
11	Stöd till icke-statliga kulturlokaler, förslagsanslag	25 000 000
12	Byggnadsforskning, reservationsanslag	186 600 000
13	Stöd till experimentbyggande, reservationsanslag	21 000 000
14	Statens institut för byggnadsforskning, förslagsanslag	1 000
15	Bidrag till statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag	49 062 000
16	Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning, reservationsanslag	1 000 000
17	Investeringsbidrag för bostadsbyggande, förslagsanslag	5 500 000 000
18	Information och utbildning m. m., reservationsanslag	10 500 000
19	Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador, förslagsanslag	85 000 000
20	Statens va-nämnd, förslagsanslag	4 183 000
	31	674 365 000

106

Fastighetsdata verksamheten

Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag

Utrustning m.m. för fastighetsdataverksamheten,
reservationsanslag

Prop. 1990/91:100

89 607 000 Bil.13

2 000 000

91 607 000

Lantmäteriet

Lantmäteriet, förslagsanslag

Plangenomförande, ramanslag

Landskapsinformation, ramanslag

Försvarsberedskap, ramanslag

Utrustning m. m. för lantmäteriet, reservationsanslag

1 000

181 333 000

205 609 000

4 064 000

9 801 000

400 808 000

Idrott

Stöd till idrotten, reservationsanslag                      401 028 000

Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m.,

reservationsanslag                                       10 100 000

411 128 000

Totalt för bostadsdepartementet 32 616 108 000

107

Innehållsförteckning

Översikt....................

Prop. 1990/91:100

Sid. Bil.13

....1

A.  Bostadsdepartementet m.m............................................7

1.   Bostadsdepartementet m.m...................................................7

2.   Utredningar m.m..............................................................7

3.   Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.......................8

B.  Bostadsförsörjning m.m................................................9

1.   Boverket.......................................................................21

2.   Länsbostadsnämnderna .....................................................26

3.    Vissa lån till bostadsbyggande.......■.......................................29

4.   Räntebidrag m.m.............................................................30

5.   Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter

m.m............................................................................39

6.   Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m....................40

7.   Bostadsbidrag m.m..........................................................45

8.   Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.................................48

9.   Bidrag till förbättring av boendemiljön ....................................53

10.  Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.................................54

11.  Stöd till icke-statliga kulturlokaler..........................................56

12.  Byggnadsforskning..........................................................57

13.  Stöd till experimentbyggande...............................................61

14.  Statens institut för byggnadsforskning....................................63

15.  Bidrag till statens institut för byggnadsforskning........................65

16.  Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning.....................66

17.  Investeringsbidrag för bostadsbyggande..................................66

18.  Information och utbildning m.m............................................67

19.  Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador.............................68

20.  Statens va-nämnd.............................................................70

C.  Fastighetsdataverksamheten..........................................71

1.   Centralnämnden för fastighetsdata .........................................72

2.   Utrustning m.m. för fastighetsdataverksamheten........................73

D.  Lantmäteriet................................................................75

1.    Lantmäteriet ..................................................................77

2.   Plangenomförande...........................................................80

3.   Landskapsinformation.......................................................85

4.   Försvarsberedskap...........................................................90

5.   Utrustning m.m. för lantmäteriet...........................................92

108

E.  Idrott..........................................................................94  Prop. 1990/91:100

1.    Stöd till idrotten..............................................................94   Bil.13

2.   Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m.......................102

Bilaga 13.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa

bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m........................104

Register......................................................................106

109

gotab 97402, Stockholm 1990

Regeringens proposition

1990/91: 100 Bilaga 14

Industridepartementet

(tolfte huvudtiteln)

1 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Bilaga 14 till budgetpropositionen 1991

Industridepartementet

(tolfte huvudtiteln)

Prop.

1990/91:100

Bil. 14

Översikt

Industridepartementet svarar fr. o. m. den 15 maj 1990 for följande områ-
den:

— de allmänna riktlinjerna för näringspolitiken,

— industrins struktur- och branschfrågor,

— små och medelstora företag såsom allmänna utvecklingsbetingelser, ser-
vice, utbildning och finansiering,

— mineralförsörjning,

— turism och rekreation,

— hantverk och hemslöjd,

— allmänna strukturfrågor rörande inrikes handel,

— regionalpolitiska frågor,

— teknisk forskning och utveckling,

— patent-och registreringsverksamhet,

— teknisk kontroll, provning och mätning,

— frågor om industrins finansiering, bl. a. vissa exportkreditfrågor,

— energiförsörjning,

— energianvändning samt

— kommunal energiplanering och beredskap inom energiområdet.

Näringspolitiken

Det svenska näringslivets utveckling är starkt beroende av den ökande
internationaliseringen. Den ställer nya krav på näringspolitiken och har
också stor betydelse för livsmedelspolitiken. Näringslivets konkurrens-
kraft påverkas bl. a. av den politik som bedrivs på energiområdet och när
det gäller infrastrukturen. Avgörande för konkurrenskraften är också den
högre utbildningens inriktning och kvalitet.

I anslutning till 1990 års budgetproposition redovisades vissa föränd-
ringar i regeringens arbetsformer. Dessa innebar bl.a. att en särskild
statsrådsgrupp för näringspolitiska frågor bildades. I gruppen ingår chefer-
na för jordbruks-, utbildnings-, kommunikations-, miljö- samt industride-
partementen. Gruppens uppgift är att inom regeringen utveckla en långsik-
tig strategi för att främja näringslivets utveckling.

Ett första steg i den riktningen togs i samband med regeringens proposi-
tion (prop. 1989/90:88, NU30, rskr. 326) om vissa näringspolitiska frågor

som lämnades till riksdagen i mars 1990. Förslag lämnades som rör småfö-
retagsutveckling, teknisk utveckling och förnyelse, internationaliseringen,
statliga foretag samt kommunikationer.

I det fortsatta arbetet med att utveckla en långsiktig strategi för närings-
politiken har regeringen for avsikt att förelägga riksdagen en samlad nä-
ringspolitisk proposition under våren 1991. I det sammanhanget kommer
följande frågor inom industridepartementets ansvarsområde att behand-
las:

— småföretagsutveckling,

— teknisk forskning och utveckling,

— internationaliseringen,

— verksamheten vid statens vattenfallsverk,

— vissa myndighetsfrågor.

Förutsättningarna for en ökad samordning av de verksamheter som i
dag bedrivs vid styrelsen för teknisk utveckling, statens industriverk och
statens energiverk utreds for närvarande.

Årets budgetförslag innehåller bl. a. följande förslag:

Till industripolitiska åtgärder för tekoindustrin föreslås 85 milj. kr.

En särskild utredare har tillkallats med uppgift att granska målen for och
finansieringen av Sveriges turistråds verksamhet. I avvaktan på resultatet
av utredningen uppskjuts regeringens ställningstagande till turistrådets
fördjupade anslagsframställning.

Vad gäller verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning föreslås
en budgetram för perioden 1991 /92 — 1993/94 på sammanlagt 313 milj. kr.
Vidare föreslås att mål läggs fast för den landbaserade systematiska geolo-
giska undersökningsverksamheten. För att klara detta krävs en resurs-
tillväxt på 2% per treårsperiod.

Vidare föreslås fortsatta insatser för prospektering inom en ram på 56,3
milj.kr.

För utvecklingen inom rymdområdet föreslås totalt 457 milj, kr., varav
400 milj. kr. för deltagande i det europeiska rymdsamarbetet.

Programmet för verkstadsteknisk utveckling som beslutades av riksdagen
våren 1990 föreslås fortsätta med 50 milj. kr.

I enlighet med den treårsram som beslutades våren 1990 på grundval av
den forskningspolitiska propositionen föreslås fortsatta insatser för mate-
rialteknisk forskning på 26 milj. kr. Vidare föreslås 16 milj. kr. till miljöan-
passad produktutveckling.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

Regionalpolitiken

Regionalpolitiken behandlades senast av riksdagen våren 1990 med anled-
ning av regeringens proposition om regionalpolitik för 90-talet. Därvid
lades bl. a. målen for regionalpolitiken fast.

Regionalpolitiken enligt dessa mål skall inriktas på att ge människor
tillgång till arbete, service och god miljö oavsett var de bor i landet.
Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan människor

i olika delar av landet, en balanserad befolkningsutveckling så att en Prop. 1990/91:100
betydande valfrihet i boendet kan åstadkommas samt att produktionen Bil. 14
kan ske rationellt, varigenom ekonomisk tillväxt kan uppnås.

Regionalpolitiken för 90-talet omfattar instrument för att främja nä-
ringslivsklimatet i de regionalpolitiskt prioriterade områdena, vilket ger
bättre beredskap att möta strukturförändringar. Således har ökad vikt lagts
på FoU-insatser, utbildningsinsatser, teknikspridning och andra infra-
struktursatsningar.

De regionalpolitiska insatserna har koncentrerats till de regioner som
har de största behoven. En starkt ökad decentralisering av beslutsfattandet
inom regionalpolitiken till länsstyrelserna har också skett. I budgetpropo-
sitionen aviserar regeringen avsikten att genomföra ytterligare decentrali-
sering genom att höja länsstyrelsernas beslutanderätt till att gälla lokalise-
ringsbidrag i samband med investeringar på högst 20 milj. kr.

Sammanlagt drygt 2 miljarder kronor föreslås för regionalpolitiken under
budgetåret 1991/92.

Energipolitiken

Energipolitiken syftar till att landets behov av energi varaktigt skall kunna
tillgodoses på ett sätt som är förenligt med samhällsekonomiska, sociala
och miljöpolitiska mål.

En energipolitisk proposition kommer att föreläggas riksdagen våren
1991.

Sammanfattning

I skrivelse 1990/91: 50 till riksdagen redovisas en minsknin" av utgifterna
inom bl. a. industridepartementets område med sammanlagt ca 237 milj. kr.

Förändringarna av anslagen inom industridepartementets ansvarsom-
råde framgår av följande sammanställning. Medel på tilläggsbudget har inte
tagits med.

Tolfte huvudtiteln (milj.kr.)	Anvisat 1990/91	Förslag 1991/92	Förändring
A. Industridepartementet m. m.	69,3	72,4	+  3,1
B. Industri m.m.	517,5	515.3'	- 2,2
C. Exportkrediter m. m.	151,5	81,5'	- 70,0
D. Mineralförsörjning m. m.	166,0	181,2	+ 15,2
E. Statsägda företag m. m.	604,2	161.2	-443,0
F. Teknisk utveckling m. m.	1650,1	1 742,2'	+ 92,1
G. Regional utveckling	2 400,02	2033,7	-366,3
H. Energi	859,73	857,1'	- 2,6
Totalt för industridepartementet	6418,3	5644,6	-773,7

1 I beloppet ingår vissa anslag där oförändrat belopp beräknats i avvaktan på de
särskilda propositioner som kommer att läggas under våren 1991.

2 Beloppet anvisat under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel.

3 Beloppet anvisat under miljö- och energidepartementets huvudtitel.

Industridepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

Föredragande: statsrådet Molin

Anmälan till budgetpropositionen 1991

Inledning

Den ekonomiska utvecklingen

Under år 1989 och 1990 har den ekonomiska tillväxten inom OECD-
området dämpats successivt. Detta beror till stor del på avmattningen i
den amerikanska ekonomin. Emellertid är konjunkturen fortfarande stark
i Japan och i det kontinentala Europa. Sammantaget bedöms tillväxten
inom OECD-området stanna vid ca 2 % år 1990 och bli något lägre år 1991.
Vid bedömningen har hänsyn tagits till bl. a. effekterna av den höjda oljep-
risnivån till följd av krisen i Mellanöstern.

Figur 1: Industriproduktionen i Sverige, Japan, USA och EG. Index 1985=100

Svensk ekonomi är nu inne i en tydlig avmattningsfas. De första tecknen
på försvagning kom redan tidigt under 1989, men konjunktursituationen
som helhet var då fortfarande starkt överhettad.

Under år 1990 har dämpningen varit tydligast inom den konkurrensut-
satta sektorn. Industrins orderingång har fallit både på export — och
hemmamarknaden. Produktionen har gradvis avtagit från den topp som
nåddes redan i början av år 1989.

Under tredje kvartalet år 1990 föll resursutnyttjandet i industrin till
samma låga nivå som under fjärde kvartalet 1980.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Figur 2: Industrins resursutnyttjande

Sysselsättningen inom industrin sjönk under de tre första kvartalen 1990
med ca 2%, och under fjärde kvartalet ökade varseltalen dramatiskt.

Den snabba ökningen av lönekostnaderna fortsatte under 1990. Timlö-
nerna beräknades stiga med omkring 10%, varav närmare 4 procentenhe-
ter utgjordes av löneglidning. Som en följd av den snabba prisutvecklingen
har reallönetillväxten under senare år varit begränsad trots stora nomi-
nella lönehöjningar. Under treårsperioden 1987—1989 ökade de reala
disponibla inkomsterna årligen med endast ca 1 %. Skattereformen förvän-
tas bidra till att de reala disponibla inkomsterna under år 1990 ökar med
2,5%.

Lönsamhet

Lönsamhetsnivån för industrin har under större delen av 1980-talet varit
god. Dock har en vikande lönsamhet inom främst verkstadsindustrin
kunnat noteras under år 1989.

Snabba lönestegringar kombinerade med en svag produktivitetsutveck- Prop. 1990/91: 100
ling gör att vinstmarginalerna inom industrin pressas hårt. Under år 1990 Bil. 14
har krympande vinstmarginaler kunnat iakttas i de flesta branscher.

Investeringar

De totala bruttoinvesteringarna har de senaste åren stigit kraftigt. Under
år 1989 ökade investeringarna i fast realkapital med närmare 10%. De tre
senaste åren har expansionen varit så stark att investeringarna under år
1989 låg hela 25% över 1986 års nivå.

Under år 1990 dämpades tillväxten i bruttoinvesteringarna betydligt.
Ökningen uppgick till endast ca 2%. Det är främst det fortsatt starka
byggandet som bidrar till att investeringarna ökar. Detta innebär också att
aktiviteten inom byggnadssektorn blir fortsatt hög den närmaste tiden
även om överhettningssymptomen gradvis försvinner. Näringslivets inves-
teringsverksamhet förväntas stagnera helt trots en stark utveckling inom
de statliga affärsverken.

Under 1980-talet har industrins immateriella investeringar, dvs. kostna-
der för marknadsföring, forskning och utveckling samt utbildning, varit
minst lika höga som de materiella. Under år 1990 stagnerade ökningen av
både de materiella och immateriella investeringarna.

Konkurrensläge och marknadsandelar

Höga lönekostnadsökningar och en svagare produktivitetstillväxt har lett
till att arbetskraftskostnaderna per producerad enhet årligen ökat med
omkring 5% mer i Sverige än i konkurrentländerna under den senaste
treårsperioden.

Efter de kraftiga relativprisstegringarna på svensk export av bearbetade
varor under större delen av 1980-talet, är utrymmet för prishöjningar för
svenska producenter begränsat nu när efterfrågetillväxten avtar. En för
svensk ekonomi avgörande fråga de kommande åren är hur lönekostnader-
na och produktiviteten utvecklas i förhållande till omvärlden.

Strukturomvandling

Strukturomvandlingen har bidragit till den gynnsamma utvecklingen i
industrin under 1980-talet.

Trots goda vinster och rekordhöga investeringar i näringslivet har den
näringspolitiska debatten under slutet av 1980-talet dominerats av oron
för snabba kostnadsökningar i den svenska ekonomin. Produktivitetstill-
växten har inte hållit jämna steg med pris- och löneökningarna, vilket på
sikt höjer priserna på svenska produkter och urholkar den internationalla
konkurrenskraften.

Produktiviteten i industrin har ökat med endast 2% per år under 1980-
talet. Under 1960-talet var den genomsnittliga ökningstakten 7% per år.
År 1989 tillsattes en delegation för att utreda orsakerna till nedgången i

produktivitetstillväxten samt för att föreslå åtgärder för att höja denna. Prop. 1990/91: 100
Delegationen kommer att slutföra sitt arbete under år 1991.                 Bil. 14

En viktig faktor i omvandlingen av industrin är förvärven av företag. Av
sammanlagt 90 börsnoterade företag med vardera minst 500 anställda år
1978 köptes närmare hälften upp av något annat företag under de följande
tio åren. Det framgår av ägarutredningens betänkande Ägande och infly-
tande i svenskt näringsliv (SOU 1988:38). Utredningen visar också att
omkring tre fjärdedelar av uppköpen ägde rum efter år 1983. Som regel
medförde dessa uppköp också att företagen fick en ny kontrollerande
ägare.

Internationaliseringen

Sedan år 1985 har antalet anställda i svenska företag i utlandet ökat med
ca 30%. Idag är ca en halv miljon anställda i svenska bolag utomlands.

Den relativt starka ökningen av sysselsättningen utomlands efter år
1985 är till väsentlig del ett resultat av ett fåtal stora förvärv.

Den utlandsägda företagssektorn i svenskt näringsliv har ökat starkt
under 1980-talet. Antalet anställda vid de utlandsägda företagen uppgår
till ca 200000. Den största andelen utländska ägare återfinns inom parti-
handel. Tillverkningsindustrin har flest anställda inom den utlandsägda
företagssektorn.

När det gäller de utländska moderföretagens ursprungsländer, präglas
bilden av att ett fåtal länder är dominerande. Schweiz intar förstaplatsen
genom fusionen mellan ASEA och BBC, därefter följer USA och Finland.

Små och medelstora foretag

Det finns cirka en halv miljon företag i Sverige. Under 1980-talet har
antalet småföretag ökat. Nästan 20000 nya företag har startats varje år
under denna period. Över 70% av företagen tillhör tjänstesektorn. En
väsentlig del av ökningen av sysselsättningen inom näringslivet under
senare år har skett i små och medelstora företag, framför allt inom han-
dels- och tjänstesektorn. Småföretagen har idag sammanlagt över en mil-
jon anställda.

De små och medelstora industriföretagens investeringar har i fasta pri-
ser ökat med 46% från år 1985 till 1990. Motsvarande ökning för stora
företag är 31 % (och för hela industrin 34%). Båda grupperna räknar med
en minskning mellan åren 1990 och 1991 med 10—15%.

Materiella Investeringar

1 industrin (SNI 2+3)

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

MB 6-199 anställda KiSj 200- anilällda

taiia SCB

Figur 3: Små och medelstora industriföretags materiella investeringar

Soliditeten för små och medelstora företag är dock otillräcklig och
företagen har behov av riskkapital.

Industristödet

Statens stöd till näringslivet utgörs av bidrag, lån, garantier och skattened-
sättningar (energiskatt och arbetsgivaravgift i Norrbotten). En uppföljning
av statens nettokostnader för industristödet görs årligen av industridepar-
tementet.

Statens nettokostnader för stöd till industriföretag kulminerade år 1982
med 17 miljarder kronor, vilket motsvarade 11% av förädlingsvärdet i
industrin. 12 miljarder kronor avsåg selektivt stöd till varvsindustrin,
stålindustrin och skogsindustrin.

Sedan år 1982 har näringspolitiken givits en mer offensiv inriktning.
Strategin har varit att stödja omvandling och förnyelse med generella
medel. Enskilda företag har inte fått krisstöd. I de fall en hel region
drabbats svårt har stödet inriktats på att stimulera ny verksamhet, investe-
ringar i infrastruktur samt utbildning.

Omläggningen av näringspolitiken har inneburit att stödet till krisbran-
scherna avvecklats. Detta har medfört att nettokostnaderna för industri-
stödet minskat avsevärt under 1980-talet. Budgetåret 1989/90 uppgick
nettokostnaderna till ca 5 miljarder kronor, vilket motsvarar knappt 2,0%
av förädlingsvärdet i industrin.

10

Kostnaderna för selektivt företagsstöd och branschstöd uppgick till ca
450 milj. kr. I övrigt avsåg kostnaderna generella åtgärder, exempelvis för
att stimulera regional utveckling, teknisk forskning och utveckling samt
omställning på arbetsmarknaden.

Näringspolitiken

Målen för näringspolitiken fastställdes senast av riksdagen år 1990 (prop.
1989/90:88, NU30, rskr. 326).

Näringspolitikens uppgift är att genom olika insatser aktivt främja förut-
sättningarna för näringslivets förnyelse och den tillväxt som krävs för att
trygga och utveckla välfärden.

För att utveckla den svenska välfärden måste också fördelningspolitiska
och miljöpolitiska mål beaktas. Genom att näringspolitiken, den allmänna
ekonomiska politiken, regionalpolitiken och arbetsmarknadspolitiken
strävar mot samma mål skapas en god grund för en långsiktig industriell
tillväxt och stigande realinkomster.

1 den näringspolitiska propositionen våren 1990 redovisades ett antal
områden som är av särskild betydelse i en långsiktig näringspolitisk strate-
gi. Områdena är

— internationaliseringen,

— regler och avreglering,

— energi,

— arbetslivet,

— forskning, utbildning och teknisk utveckling,

— kapitalförsörjningen,

— det statliga ägandet,

— infrastrukturen.

Gemensamt för dessa områden är att de är av övergripande betydelse för
näringslivets framtida möjligheter. De är också sådana där insatser från
samhällets sida kan bidra till en positiv utveckling.

Det synsätt på näringspolitiken som riksdagen beslutade om våren 1990
innebär medverkan från flera departement. Inom regeringen finns en
särskild statsrådsgrupp för näringslivsfrågor. I gruppen ingår industri-,
kommunikations-, utbildnings-, miljö- och jordbruksministrarna. Indu-
striministern är ordförande.

Våren 1991 kommer regeringen att redovisa förslag till samlad närings-
politik. Inom industridepartementets område berörs vissa småföretags-
och teknikpolitiska frågor samt myndighetsorganisationerna på det nä-
ringspolitiska området.

Småföretagspolitiken

Småföretagspolitiken är ett viktigt område inom näringspolitiken. Ett högt
nyföretagande och tillväxt av småföretag är nödvändigt för att skapa ny
produktion och nya arbetstillfällen. Detta ställer krav på en aktiv småföre-
tagspolitik.

Småföretagspolitiken bidrar till att främja ett konkurrenskraftigt nä-

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

ringsliv genom att stimulera nyföretagandet och att undanröja hinder för Prop. 1990/91:100
småföretag med expansionsmöjligheter.                                  Bil. 14

Riksdagen fattade den 7 juni 1990 beslut med anledning av regeringens
näringspolitiska proposition (prop. 1989/90:88, NU30, rskr. 326). Beslu-
ten innebär bl. a. ändrade riktlinjer for de regionala utvecklingsfondernas
finansieringsverksamhet och inrättandet av nya regionala riskkapitalbo-
lag. Fonderna förutsätts betala in sammanlagt 1 000 milj. kr. till staten och
placera sammanlagt 600 milj. kr. i regionala riskkapitalbolag.

Mineralförsörjning

Statlig prospektering genom nämnden för statens gruvegendom (NSG) bör
bedrivas även fortsättningsvis. Den framtida omfattningen och inriktning-
en av den statliga prospekteringsverksamheten bör dock bli föremål för
ytterligare överväganden.

Turistpolitiken

Turistnäringen har utvecklats starkt i hela världen. Detta gäller även
Sverige. Svensk turism omsatte år 1989 drygt 100 miljarder kronor och är
den huvudsakliga inkomstkällan for mer än 200000 personer.

Sveriges turistråd är ett centralt organ för att planera, samordna och
genomföra åtgärder för att främja turismen i Sverige, t. ex. genom mark-
nadsföring och bidrag till utveckling och försöksverksamhet. Regeringen
tillkallade i december 1990 en särskild utredare med uppgift att ompröva
statens engagemang samt finansieringen av turistrådets verksamhet.

Teknisk forskning och utveckling

Den internationella utvecklingen på det tekniska området domineras av
två samhörande trender. Den ena trenden är en hela tiden ökande använd-
ning av avancerad teknik som konkurrensmedel. Den andra trenden är att
antalet av och storleken på samarbetskonstellationerna växer. Den skärpta
konkurrensen och åtföljande krav på ett högre tempo i teknikutvecklingen
leder till behov av större resurser, som kan uppbådas genom samverkan
över företags- och nationsgränser.

Dessa trender har förstärkts, men de var fullt tydliga redan år 1989.
Därför är de riktlinjer för teknikpolitiken som regeringen tillkännagav i sin
proposition om vissa näringspolitiska frågor (prop. 1989/90:88, NU30,
rskr. 326) fortfarande i allt väsentligt gällande.

De stora företagens FoU utgör en mycket betydelsefull del av Sveriges
totala satsningar på det tekniska området. De små och medelstora företag,
som baserar sin verksamhet på ett medvetet utnyttjande av modern tek-
nik, representerar möjligheter till förnyelse av svensk industri. Tjänstesek-
torn, inte minst den inom offentlig förvaltning, utgör en betydande poten-
tiell framtida marknad för teknik.

Teknikpolitiken innefattar stöd till teknisk forskning och utveckling
inom ett brett register. Detta sträcker sig från insatser för teknisk grund-

12

forskning till stöd till enskilda uppfinnares utveckling på produktidéer.
Satsningarna görs dels genom fyra permanenta organ, dels i ett antal
särskilda program.

Det teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) inrättades ljuli 1990 i
enlighet med regeringens förslag och riksdagens beslut i anslutning till
propositionen om forskning (prop. 1989/90:90, NU40, rskr. 337). Fr. o. m.
1 december 1990 har TFR helt avlöst den forskningsrådsfunktion som
STU tidigare hade om hand som en försöksverksamhet.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) förvaltar alltjämt den domine-
rande delen av de statliga resurserna för teknikpolitiskt motiverad FoU.
De närmaste åren kommer STU:s verksamhet att kännetecknas av utnytt-
jandet av de industriella möjligheter som landvinningar inom framför allt
informationsteknologi, nya material och bioteknik erbjuder. Vidare kom-
mer alltmer av svensk teknisk FoU att vara anknuten till internationella
aktiviteter genom olika typer av samarbete. Särskilt den europeiska sam-
verkan kommer att öka.

Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Industrifonden, kommer san-
nolikt att möta stigande efterfrågan på engagemang i utvecklingsprojekt.
Orsakerna till detta är sämre konjunkturer och accentuerad brist på riskka-
pital. Regeringen har ambitionen att åstadkomma en övergång för In-
dustrifonden från långivning till garantigivning. Hur och i vilken takt detta
skall ske är frågor som nu bereds inom regeringskansliet.

Delegationen för rymdverksamhet (DFR) har det svenska deltagandet i
det omfattande europeiska rymdsamarbetet (ESA) som helt dominerande
arbetsuppgift. En strävan är att vidga kretsen av svenska företag som
medverkar.

Inom informationsteknologiområdet pågår avslutningen av ett andra
nationellt program. För närvarande pågår sammanställning av ett omfat-
tande material avsett att ge underlag för en bedömning av hur de i framti-
den tillgängliga resurserna skall disponeras.

På området verkstadsteknik har ett särskilt treårigt program just satts
igång. Målgruppen för detta är små och medelstora företag verksamma
som underleverantörer. Programmets genomförande åvilar en delegation,
som verkar i nära samarbete med flera andra myndigheter med uppdrag
att ge olika typer av stöd till samma målgrupp.

Forskning för ett avfallssnålt samhälle är benämningen på ett program
som nu startas genom ett initiativ som förenar näringspolitiska och miljö-
politiska ambitioner. Det inrymmer såväl miljöanpassad produktutveck-
ling som utveckling av avfallshantering. Nyligen inrättades det pro-
gramråd som skall svara för programmets genomförande.

Teknisk infrastruktur

Under denna beteckning sorterar olika system av infrastrukturell karaktär
nödvändiga för att hantera teknikfrågorna i ett utvecklat industrisamhälle.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

13

Det gäller information om teknik, patent, standardisering, provning, kon-
troll m.m. Flertalet av dessa system påverkas starkt av strävanden att
underlätta den internationella varuhandeln, framför allt inom Europa.

Patentområdet kan sägas ha varit en föregångare när det gäller europeisk
harmonisering. Här pågår sedan mer än ett årtionde förverkligandet av ett
europeiskt patentväsende, EPO, som till stora delar ersatt de nationella
systemen för immaterialrätt. Det svenska patentverket, PRV, spelar här en
mycket aktiv roll. Samtidigt måste PRV sörja för att de kvarvarande
nationella behoven av skydd för uppfinningar, varumärken, mönster,
m. m. täcks på ett tillfredsställande sätt.

Den europeiska standardiseringen har en betydelsefull roll i samband
med förverkligandet av den europeiska inre marknaden. Standardisering-
en har av EG och EFTA fått uppdraget att för en stor mängd produkter
genom standarder precisera de krav som skall garantera säkerhet med
avseende på liv, hälsa och miljö. Inom standardiseringen deltar EFTA-
länderna redan nu på samma villkor som EG-länderna. För att bl. a. stärka
Sveriges förmåga till konstruktiv medverkan i detta arbete ökas nu, liksom
under innevarande budgetår, statens bidrag till standardiseringsverksam-
heten. Detta bör också ge övriga intressenter i landet ett incitament att på
erforderligt sätt öka sina personella och finansiella insatser.

På området provning och kontroll sker en likartad europeisk utveckling.
Inom landet ökas nu beredskapen för att medverka i och ansluta till denna.
Det betyder bl. a. att nya krav ställs på medverkande svenska provnings-
och certifieringsorgan. En fri varumarknad förutsätter inte bara att pro-
duktkraven samordnas utan också att s.k. bevis om överensstämmelse
med produktkraven godtas i de samarbetande länderna utan krav på ny
provning och/eller kontroll. Nationella ordningar för godkännande av
produkter ersätts nu med europeiska system, där bevis om överensstäm-
melse enligt enhetliga regler medför att produkter fritt får saluföras i alla
samarbetande länder.

Prop.1990/91: 100

Bil. 14

Statliga foretag

I den näringspolitiska propositionen (prop. 1989/90:88) föreslogs att sta-
ten skulle överföra sina direkta aktieinnehav i ett antal konkurrensutsatta
företag till ett helägt förvaltningsaktiebolag med inriktning att verka som
investmentbolag. Riksdagen beslöt våren 1990 om bildande av förvalt-
ningsaktiebolaget. Efter kompletterande riksdagsbeslut under hösten 1990
har förvaltningsaktiebolaget påbörjat sin verksamhet.

Till förvaltningsaktiebolaget har överförts statens aktier i Celsius Indu-
strier AB, LKAB, Ncb AB, AB Statens Skogsindustrier (ASSI), SSAB
Svenskt Stål AB, Sveriges Geologiska AB (SGAB), Cementa AB samt SIB-
Invest AB. Det nya statliga förvaltningsaktiebolaget övertar det avtal som
reglerar huvudaktieägandet i Procordia AB mellan staten och Volvo AB.

14

Regionalpolitiken

Den regionala problembilden

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Den regionala problembild som redovisades i regeringens regionalpolitis-
ka proposition (prop. 1989/90:76) våren 1990 är i allt väsentligt fortfaran-
de relevant. Under senare tid har dock en avmattning av den mycket goda
konjunktur som rått på arbetsmarknaderna i de flesta orter och regioner
börjat märkas alltmer. Detta återspeglas bl. a. i en kraftig ökning av antalet
personer som varslats om uppsägning under hösten 1990 jämfört med
samma period år 1989.

Det är i de sju s. k. skogslänen som de regionalpolitiska problemen sedan
länge har varit störst. Under de tre första kvartalen 1990 hade de dock en
befolkningsökning med ca 8 100 personer. Omflyttningen gentemot övriga
län gav emellertid ett flyttningsunderskott med ca 800 personer. Samtidigt
uppgick nettoinvandringen av främst flyktingar till skogslänen till ca 6 100
personer. Det är således invandringen som tillsammans med ett födelse-
överskott resulterat i skogslänens befolkningstillväxt.

När det gäller befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen kan bl. a.
konstateras att Stockholms läns flyttningsunderskott gentemot övriga lan-
det fortsatte under de tre första kvartalen 1990 och sammantaget uppgick
till ca 4 500 personer. Nettoinvandringen från utlandet till länet var dock
samtidigt ca 1 300 personer större än flyttningsunderskottet gentemot övri-
ga landet, vilket tillsammans med betydande födelseöverskott medförde
en total befolkningsökning med ca 2000 personer under dessa kvartal.

Regionalpolitikens allmänna inriktning

Regionalpolitiken behandlades senast av riksdagen i juni 1990 med anled-
ning av regeringens proposition om regionalpolitik för 90-talet (prop.
1989/90:76, AU 13, rskr. 346). Därvid iades bl. a. målen för regionalpoliti-
ken fast.

Regionalpolitiken skall enligt dessa mål inriktas på att ge människor
tillgång till arbete, service och god miljö oavsett var de bor i landet.
Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan människor
i olika delar av landet, en balanserad befolkningsutveckling så att en
betydande valfrihet i boendet kan åstadkommas samt att produktionen
kan ske rationellt, varigenom ekonomisk tillväxt kan uppnås.

Regionalpolitiska insatser medverkar till ekonomisk tillväxt genom att
underutnyttjade resurser i de regionalpolitiskt prioriterade områdena tas
till vara. Samtidigt kan produktion avlänkas från överhettade områden,
vilket i sin tur kan medverka till att kostnadsökningar pressas tillbaka.

Den begynnande lågkonjunkturen tillsammans med förändringar i
världsekonomin medför tilltagande strukturomvandlingsproblem på olika
håll i landet. Regionalpolitiken för 90-talet omfattar instrument för att
främja näringslivsklimatet i de regionalpolitiskt prioriterade områdena,
vilket ger bättre beredskap inför strukturförändringar. Således har ökad
vikt lagts på FoU-insatser, utbildningsinsatser, teknikspridning och andra
infrastruktursatsningar. Jag vill här särskilt nämna de särskilda regional-

15

politiska infrastrukturåtgärdernas betydelse, där länsstyrelserna i Norrbot-
tens, Västerbottens och Jämtlands län inom kort kommer att redovisa ett
gemensamt förslag till regeringen om hur de vill använda de 200milj.kr.
som avsatts för sådana insatser i stödområde 1.

Under 1980-talet genomfördes flera insatser i olika regioner och orter
for att underlätta en nödvändig strukturförändring. Under innevarande
budgetår har åtgärder gjorts i Västernorrlands län. De särskilda regional-
politiska insatserna i Jämtlands län, som riksdagen på förslag från rege-
ringen beslutade om i juni 1990, har påbörjats. Länsstyrelsen i Jämtlands
län kommer inom kort att redovisa förslag om hur huvuddelen av de
anvisade medlen bör användas. Denna typ av särskilda regioninsatser kan
undantagsvis behöva tillgripas även i framtiden, när problemen blir så
stora att den totala sysselsättningen i en arbetsmarknadsregion hotas. Det
normala bör dock vara att strukturförändringar hanteras inom ramen för
ordinarie statliga program.

Jag vill här också nämna hur regeringen hittills utnyttjat sina möjlighe-
ter att besluta om dels tillfällig inplacering av orter i stödområden, i/e/s
högre stöd än normalt i orter som är inplacerade i stödområde 2. Åtta
kommuner har inplacerats i tillfälligt stödområde t. o. m. den 30juni 1992.
I dessa kan lokaliseringsbidrag i samband med investeringar lämnas med
högst 20% av utgifterna, vilket motsvarar stödnivån i stödområde 2.
Regeringens möjlighet att tillfälligt höja den maximala andelen lokalise-
ringsbidrag i orter som är inplacerade i stödområde 2, har utnyttjats för
Björksele församling i Lycksele kommun. På grund av de stora personal-
minskningarna i Kristinebergsgruvan har regeringen beslutat att lokalise-
ringsbidrag t.o.m. den 30juni 1992 skall kunna lämnas med maximalt
35%, vilket motsvarar den högsta andelen i stödområde 1.

Regionalpolitiken för 90-talet innebär vidare att insatserna koncentre-
rats till de regioner som har de största behoven. Det regionalpolitiska
företagsstödet har förenklats samtidigt som möjligheterna förbättrats bl. a.
för att lämna stöd även till s. k. mjuka investeringar. Dessutom har en
ytterligare decentralisering av genomförandet av de regionalpolitiska in-
satserna till länsstyrelserna genomförts samtidigt som dessas medel för
regionala utvecklingsinsatser har räknats upp kraftigt. Länsstyrelserna har
också fått större frihet att disponera anslaget för de olika regionalpolitiska
ändamålen. Detta har skett genom att den tidigare gränsen för hur mycket
av anslaget som får användas för projektverksamhet har slopats. Projekt-
medlen skall dock även fortsättningsvis endast användas till projekt som
är regionalpolitiskt klart motiverade och som leder till en förbättrad regio-
nal utveckling. Kraven på uppföljning och utvärdering av åtgärderna har
skärpts. Särskilda medel har avsatts för detta. SIND och den nya gles-
bygdsmyndigheten har tilldelats utvärderingsrollen vad gäller medlen för
regionala utvecklingsinsatser inom sina resp, ansvarsområden.

En viktig utgångspunkt för regionalpolitiken och av stor betydelse för att
resultat skall uppnås är att verksamheten inom många olika områden
bedrivs så att de regionalpolitiska målen kan uppnås. Jag redovisar i nästa
avsnitt en del av det arbete som bedrivs inom regeringskansliet för att
åstadkomma detta.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Samhälls- och politikområden av särskild betydelse for den regionala
utvecklingen

I den regionalpolitiska propositionen (prop. 1989/90:76) redovisades rege-
ringens syn på behovet av en förstärkt sektorssamordning. Bakgrunden är
att de medel som avsätts för direkta regionalpolitiska insatser endast
marginellt kan påverka den regionala utvecklingen. För att nå de regional-
politiska målen krävs ofta samordnade åtgärder inom en rad samhälls- och
politikområden. Därför bör verksamheten inom respektive sektor utfor-
mas så att de regionalpolitiska målen kan uppfyllas.

Inom regeringskansliet har statssekreterargruppen för regionalpolitisk
samordning intensifierat sitt arbete. Olika myndigheters verksamheter
kommer att genomlysas från regionalpolitiska utgångspunkter för att bl. a.
identifiera eventuella målkonflikter och precisera de regionalpolitiska må-
lens konsekvenser inom olika sektorsområden.

I den regionalpolitiska propositionen redovisades också de regionalpoli-
tiska aspekterna inom många områden. I årets budgetproposition lämnas,
i enlighet med vad jag då aviserade, redovisningar i flera departements
bilagor av respektive verksamhets betydelse för den regionala utveckling-
en, regionalpolitiska överväganden m. m.

Inom industridepartementet finns, förutom de direkta regionalpolitiska
insatserna, verksamheter som bidrar till den regionala utvecklingen. Inom
området småföretagsutveckling fattade riksdagen i juni 1990 beslut med
anledning av regeringens näringspolitiska proposition (prop. 1989/90:88,
NU30, rskr. 326). Besluten innebär bl.a. ändrade riktlinjer för de regiona-
la utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet och inrättandet av nya
regionala riskkapitalbolag. Fonderna förutsätts betala in sammanlagt
lOOOmilj.kr. till staten och placera sammanlagt 600milj.kr. i regionala
riskkapitalbolag. Vid upprättande av förslaget till inbetalning till staten
har regionalpolitiska hänsyn tagits såtillvida att utvecklingsfonderna i
stödområdeslänen får behålla en större andel av sina lånemedel.

För att utvärdera verksamheten vid nämnden för hemslöjdsfrågor har
en särskild utredare tillsatts. Uppdraget skall redovisas senast den 15 juni
1991. Vidare har regeringen uppdragit till SIND att följa utvecklingen på
vissa turistorter. Bakgrunden till detta är bl. a. den förändrade mervärdes-
skatten för serverings- och hotelltjänster. SIND skall följa effekterna av den
reformerade beskattningen för näringen t.o.m. år 1992 och därefter redo-
visa resultatet för regeringen.

I det följande lämnar jag, efter samråd med respektive statsråd, en kort
sammanfattning av utbildnings-, finans-, jordbruks-, civil-, kommunika-
tions- och arbetsmarknadsdepartementens redovisningar, där särskilt för-
ändringar som inträffat sedan den regionalpolitiska propositionen lades
har lyfts fram.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Utbildn ingsdepartemen tet

Tillgång till god utbildning är en viktig förutsättning för en regions utveck-

ling. En decentraliserad och i hela landet spridd utbildningsorganisation är
därför viktig.                                                                                    17

2 Riksdagen 1990/91. I samt. Nr 100. Bitaga 14

Regeringen har i propositionen om ansvaret för skolan (prop. Prop. 1990/91:100
1990/91:18) föreslagit en klarare ansvarsfördelning mellan staten och Bil. 14
kommunerna på skolområdet samtidigt som ett nytt statsbidrag införs, i
form av ett sektorsbidrag till grundskola, gymnasieskola och kommunal
vuxenutbildning. Förslaget innebär att staten skall styra verksamheten i
skolan genom att ange nationella mål och riktlinjer, medan kommunerna
skall ha ansvaret för att de av staten angivna målen uppnås. Genom
skollagen garanteras en likvärdig skola över hela landet.

Statsbidragssystemet ska garantera att kommunerna får likvärdiga förut-
sättningar att bedriva sin skolverksamhet. Sektorsbidraget beräknas med
hänsyn till kommunernas skiftande struktur och demografiska förhållan-
den. Detta innebär, för grundskolans del, att bl. a. hänsyn tagits till att
verksamheten per elev är dyrare i glesbygdsområden än i tätorter. Även
när det gäller gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen har
särskild hänsyn bl.a. tagits till glesbygdskommunernas högre kostnader.
Detta har gjorts för att regeringen anser det väsentligt att gymnasieskolan
kan leva kvar på de orter där den finns idag, trots att elevunderlaget sjunker
de närmaste åren, och att volymen på komvuxutbildningen kan behållas på
minst samma nivå som idag. Behovet av kommunal vuxenutbildning är
förhållandevis stort i norra Sveriges inland, eftersom en relativt stor andel
av invånarna haren kort utbildning. Såväl andelen lågutbildade som ande-
len arbetslösa styr fördelningen av statsbidraget för den kommunala vux-
enutbildningen.

Tillgången till högskoleutbildning är en viktig faktor för att skapa förut-
sättningar för en balanserad regional utveckling. En väl utbyggd högskola
ökar utbildningens tillgänglighet och bidrar till en jämnare rekrytering av
studerande i olika delar av landet. Med tillkomsten av högskolan i Troll-
hättan/Uddevalla den ljuli 1990 har högskolan geografiskt nått sin fulla
utbyggnad. I varje län finns nu minst en högskola eller, vad gäller Gotlands
län, en särskild organisation för högskoleutbildning. Under 1980-talet har
andelen årsstudieplatser på de mindre och medelstora högskolorna ökat.
Den fortsatta utbyggnaden av den tvååriga ingenjörsutbildningen och den
nya grundskollärarutbildningen kommer att bidraga till att denna tendens
fortsätter. Det är samtidigt viktigt att understryka att behov av och tillgång
på högskoleutbildning inte bör diskuteras i ett snävt länsperspektiv, utan i
ett större, ofta nationellt sammanhang.

En fråga som uppmärksammats är möjligheterna till forskning vid de
mindre och medelstora högskolorna. Sedan högskolereformen i mitten av
1970-talet bedrivs forskning också vid dessa högskolor. Stort intresse för
och engagemang i forskningsfrågor finns nu vid såväl högskolorna i fråga
som i deras omgivning. Genom 1990 års forskningsproposition ställs kraf-
tigt ökade resurser till förfogande för forskningsstödjande åtgärder vid de
mindre och medelstora högskolorna. Jag vill här också erinra om de
35 milj. kr. som avsatts av regionalpolitiska medel för en tillfällig förstärk-
ning av forsknings- och utvecklingsverksamheten vid tio mindre och me-
delstora högskolor i Norrland, Bergslagen och sydöstra Sverige.

18

Finansdepartementet

Skattesystemets förändring ger från regionalpolitisk synpunkt såväl positi-
va som negativa effekter. En kommitté har tillkallats med uppgift att följa
och rapportera kring olika effekter av skattereformen. I uppdraget ingår att
belysa regionalpolitiska effekter. För att bedöma effekterna för vissa turist-
orter av att de särskilda reduceringsreglerna avseende mervärdeskatt på
bl. a. serverings- och hotelltjänster slopas har, som jag tidigare nämnt, ett
särskilt uppdrag givits till statens industriverk (dir. 1990:44).

Jordbruksdepartementet

Riksdagens beslut våren 1990 om livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:146,
JoU 25, rskr. 327) innebär att den interna marknadsregleringen på jord-
brukets område avvecklas med början den ljuli 1991. Beslutet innebär
emellertid samtidigt att prisstödet till jordbruket i norra Sverige bibehålls.
Prissänkningar till följd av avregleringen får nämligen enligt samma beslut
inte medföra att lönsamheten för jordbruket i norra Sverige försämras i
nämnvärd grad.

Riksdagens beslut innebär också att 50milj.kr. avsätts för att fullfölja
det särskilda åtgärdsprogrammet för norra Sverige. Dessa åtgärder kan
t. ex. vara investeringsstöd till jordbruksföretag, stöd till utvecklingspro-
jekt, rådgivning samt forsknings- och försöksverksamhet.

Även vissa generella åtgärder, som medel för särskilda rådgivningsin-
satser och startstöd för yngre jordbrukare kommer att få en särskild regio-
nalpolitisk betydelse.

Stödet till sockerbruken på Öland och Gotland har på regeringens upp-
drag utvärderats av SIND. Förslaget har remissbehandlats. Frågan bereds
för närvarande i regeringskansliet.

Cz vildepartementet

Inom civildepartementets verksamhetsområde påverkas den regionala ut-
vecklingen främst av de delar av departementets verksamhetsområde som
avser den offentliga sektorns struktur.

Civildepartementets förnyelsearbete inom offentlig sektor får på olika
sätt konsekvenser för den regionala utvecklingen bl. a. genom decentralise-
ring av verksamhet. I förnyelsearbetet ingår bl. a. arbetet med att omstruk-
turera den statliga länsförvaltningen. Detta har påbörjats med sikte på ett
genomförande den ljuli 1991. Syftet är att förstärka samordningen av den
statliga verksamheten på regional nivå och att rationalisera verksamheten
för att få en effektiv genomförandeorganisation bl.a. för den statliga
regionalpolitiken.

Försöksverksamheten med frikommuner har fördjupats och utvecklats.
Regeringen har bl.a. initierat ett ”länsförnyelseprojekt” i Örebro län där
staten, länets kommuner och landstinget skall arbeta över sektorsgränser-
na med frågor som berör länets utveckling.

För landsbygdsutvecklingen är kooperativa utvecklingscentra betydelse-

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

19

fulla. Vid sådana centra ges information och stöd vid start av kooperativ.
Den av regeringen tillsatta Nykoopföretagsutredningen (C 1990:03) av-
lämnar sitt slutbetänkande våren 1991.

Enligt riksdagens beslut har arbetet med att utlokalisera delar av rikspo-
lisstyrelsens databehandling till Kiruna fullföljts och verksamheten starta-
de den ljuli 1990. Regeringen har avsatt medel för utveckling och igång-
sättning av enheten i Kiruna som fullt utbyggd kommer att ge ca 30 — 35
nya arbetstillfällen.

Kommunikationsdepartementet

En grundförutsättning för att åstadkomma en balanserad regional utveck-
ling i landet är goda kommunikationer. Det gäller såväl person- och
godstransporter som post- och telekommunikationer.

Statens köp av interregional tågtrafik som inte kan upprätthållas på
affärsmässiga grunder minskas och föreslås för budgetåret 1991/92 uppgå
till 558 milj. kr.

För budgetåret 1991/92 föreslås att totalt 300milj.kr. anvisas till regio-
nalpolitiskt transportstöd. Regeringen tillsatte i slutet av år 1989 en särskild
utredare för transportstöden. Denne har nyligen överlämnat sitt slutbetän-
kande. Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare i dag före-
slagit, i enlighet med utredningens alternativ 2, att nuvarande godstrans-
portstöd bibehålls men fr. o. m. den 1 januari 1992 koncentreras till de inre
delarna av stödområdet. Frigjorda resurser föreslås budgetåret 1992/93 bli
överförda till anslaget för regionala utvecklingsinsatser, från vilket länssty-
relserna i de fyra nordligaste länen skall kunna lämna särskilda transportut-
vecklingsbidrag.

Chefen för kommunikationsdepartementet föreslår vidare att anslaget
till trafiken på Trollhätte kanal och Vänern minskas med lOmilj.kr. till
59,8milj.kr. budgetåret 1991/92 och att en särskild utredningsman till-
sätts för att se över stödet.

Vidare föreslås att ersättningen för särskilda rabatter vid flygtrafik till
Gotland avskaffas.

För budgetåret 1991/92 föreslås att 14,5 milj. kr. avsätts för bidrag till
kommunala flygplatser, huvudsakligen i Norrland.

Post- och teleutredningen, som har behandlat verkens regionalpolitiska
och sociala ansvar, avlämnade sitt slutbetänkande (SOU 1990:27) under
våren 1990. Inom kommunikationsdepartementet övervägs för närvaran-
de affärsverkens framtida styrning. Härvid behandlas också vissa delar av
post- och teleutredningens förslag.

På uppdrag av regeringen har televerket under år 1990 slutfört en omlo-
kalisering av ca 100 arbetstillfällen till Gällivare.

Arbetsmarknadsdepartementet

Det övergripande målet för arbetsmarknadspolitiken är full sysselsättning.
Medlen för att uppnå detta mål är i första hand arbetsförmedling och ar-
betsmarknadsutbildning.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

20

De arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas i huvudsak utifrån den Prop. 1990/91:100
regionala och lokala arbetsmarknadens problembild varför dessa medel Bil. 14
automatiskt har en regionalpolitisk profil. Detta framgår tydligt om man
studerar utfallet för hur de arbetsmarknadspolitiska resurserna fördelats
på region. Av utfallet för budgetåret 1989/90 framgår att skogslänen erhöll
32% av de arbetsmarknadspolitiska medlen, vilket skall jämföras med en
andel av den yrkesverksamma befolkningen på 20%.

Förutom att fördelningen av de arbetsmarknadspolitiska resurserna i
allmänhet styrs av kriterier som även stödjer de regionalpolitiska målen,
har vissa arbetsmarknadspolitiska stöd, som medflyttandebidraget, bered-
skapsarbetena, de otraditionella insatserna samt starta-eget-bidraget, via
sin utformning fått en mer uttalad regionalpolitisk profil.

I övrigt kan nämnas att ca en tredjedel av medlen för försöksverksamhet
med sysselsättningsskapande åtgärder, under senare år, har finansierat
projekt riktade till landsbygden, bl. a. projekt inom landsbygdskampanjen.
Dessutom bedrivs inom arbetsmarknadspolitikens ramar det s. k. Västra
Norrbottensprojektet. Till projektet har 15 milj. kr. anslagits (prop.
1987/88:86 bil. 6, AU24, rskr. 347). Medlen kan användas i kombination
med andra tillgängliga medel för att skapa varaktiga anställningar för
arbetslösa eller för personer som finns i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Regionalpolitiskt företagsstöd samt glesbygdsinsatser

Riksdagens beslut om regionalpolitiken i juni 1990 innebar bl.a. betydan-
de förändringar av det regionalpolitiska företagsstödet. Slopandet av ett
antal stödformer samt ytterligare delegering av ärenden och samordning
av stödverksamheten till länsstyrelserna har förenklat verksamheten. De
nya reglerna trädde i kraft den ljuli 1990 och min redogörelse för utfallet
av hittillsvarande stödverksamhet avser därför tidigare stödformer.

Jag lämnar även en kort redogörelse för verksamheten med glesbygds-
stöd.

Företagsstöd

Under föregående budgetår lämnades, enligt äldre bestämmelser, stöd i
samband med nyetableringar och expansion i form av lokaliseringsbidrag,
lokaliseringslån, investeringsbidrag, oflertstöd, regionalpolitiskt utveck-
lingskapital och sysselsättningsstöd. Av följande sammanställning framgår
beviljat stöd (exkl. sysselsättningsstöd), beräknad sysselsättningsökning
samt subvention per nytt arbetstillfälle under de fem senaste budgetåren.

21

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

Budgetår	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	1989/90
Antal arbetsställen	543	586	766	709	773
Beviljat stöd (milj, kr.)
Lokaliseringsbidrag m. m.1	550,8	640,6	1 001.4	869,7	921,1
Lokaliseringslån	183.0	264,2	276,1	244,2	146,3
Suntma	733,9	904.7	1277,5	1 113,9	1 067.4
Beräknad sysselsätt-
ningsökning	3 533	3287	3904	4645	4494
varav kvinnor	1 263	1 231	1428	1657	1 557
Subvention per nytt
arbetstillfälle2 (tkr)	137	166	167	153	174

' Inkl, investeringsbidrag, offertstöd och regionalpolitiskt utvecklingskapital.

21 beloppet ingår inte stöd till lokaler for uthyrning. Inte heller lokaliseringsbidrag på sammanlagt 314 milj. kr.
som lämnats till Boliden Mineral AB de tre senaste budgetåren i syfte främst att bevara sysselsättningen vid
vissa av bolagets gruvor.

Budgetåret 1989/90 var enligt min bedömning ännu ett framgångsrikt år
for den regionalpolitiska stödverksamheten vad gäller den beräknade sys-
selsättningseffekten — ca 4 500 nya arbetstillfällen. Det är bland det högsta
antalet som uppnåtts under de 25 år som det regionalpolitiska stödet
funnits. Härtill kommer att nettoeffekten av sysselsättningsstödet beräk-
nas till 600 — 700 nya arbetstillfällen. Kvinnornas andel av sysselsättnings-
ökningen ligger på ca 35 procent. En kvoteringsregel säger att 40 procent av
antalet nya arbetstillfällen skall förbehållas vartdera könet. På regeringens
uppdrag har länsarbetsnämnderna i stödområdena utarbetat handlingspla-
ner för att minska antalet dispenser.

Under budgetåret beviljades 773 företag stöd med sammanlagt närmare
1,1 miljard kronor i samband med investeringar på sammanlagt 3,4 miljar-
der kronor. Av stödet utgjorde 921 milj. kr. bidrag och 146 milj. kr. lån.
Investeringsbeloppet motsvarade 7 — 8% av de totala industriinveste-
ringarna i landet.

Stödinsatserna beräknas ge mer än 300 nya arbetstillfällen vardera i åtta
län. Största sysselsättningstillskottet beräknas för Norrbottens län med
720 arbetstillfällen, därnäst följer Blekinge län med 639 och Västerbottens
län med 512. De sammanlagt högsta bidragen, 235 milj. kr. lämnades till
företag i Norrbottens län.

Av följande sammanställning framgår länsvis beviljat stöd budgetåret
1989/90 fördelat på antalet arbetsställen, investeringskostnad, stödform
och beräknad sysselsättningsökning.

22

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

	Antal arbets- ställen	Investe- rings- kostnad (milj, kr.)	Beviljat stöd (milj, kr.) Bidrag1	Lokalise- ringslån (milj, kr.)	Beräknad syssel- sättn. ökning
Uppsala	13	43,3	7,8		76
Södermanland	1	3,0	0.2	—	7
Östergötland	1	0,1	0,02	-	1
Jönköping	3	6.8	0.6	-	33
Kronoberg	4	4.3	0,5	—	10
Kalmar	2	4,6	0,8	—	23
Gotland	9	103,3	23,2	3.2	81
Blekinge	53	174,9	68,0	-	639
Göteborg och
Bohus län	3	74.6	6,5	—	28
Älvsborg	14	37,3	5,2	4,0	48
Värmland	65	398,3	59,7	23,4	387
Örebro	43	172,7	54,7	11,8	401
Västmanland	30	130,5	13,7	1,4	117
Kopparberg	49	177,3	42,2	7,9	280
Gävleborg	65	150,1	42,8	6,1	315
Västernorrland	92	291,0	63,2	26,6	393
Jämtland	85	314,7	117,4	13,2	423
Västerbotten	114	541,5	179,2	28,1	512
Norrbotten	127	775,6	235,4	20,7	720
Summa	773	3403,7	921,1	146,3	4494

1 Lokaliseringsbidrag, investeringsbidrag, offertstöd och regionalpolitiskt utvecklingskapital.

Av följande sammanställning framgår fördelningen på olika stödområ-
den av antalet arbetsställen, investeringskostnader, beviljat stöd, beräknad
sysselsättningsökning och subvention per nytt arbetstillfälle.

Stöd- område	Antal arbets- ställen	Investe- rings- kostn. (milj, kr.)	Beviljat stöd (milj, kr.) Bidrag1	Lok.- lån (milj, kr.)	Beräkn. syssel.- sättn.- ökn.	Subv. per nytt arbets- till- fälle (tkr)2
A	159	842.8	332,9	41,9	853	331
B	131	470,8	151,0	14,3	504	230
C	262	1 253,8	234,0	67.5	1 330	151
Tillfälligt	93	421.1	95.3	22,6	781	109
Utanför	128	415,2	107,9	-	1026	93
Totalt	773	3 403.7	921,1	146,3	4 494	174

1 Lokaliseringsbidrag, investeringsbidrag, offertstöd och regionalpolitiskt utvecklingskapital.

21 beloppet ingår inte stöd till lokaler för uthyrning eller stöd till Boliden Mineral AB.

Den bransch som erhållit mest stöd är verkstadsindustrin inom vilken
301 företag erhöll stöd. Det innebär att drygt vart tredje stödföretag finns
inom denna bransch. Av beviljade bidrag har under budgetåret ca 28%
beviljats för investeringar inom verkstadsindustrin.

Stödet till tjänsteföretag har ökat ytterligare. Under budgetåret 1989/90
har 130 foretag, som bedriver uppdragsverksamhet beviljats stöd. Det gällde
främst tjänsteföretag med verksamheten riktad till industrin.

Sedan några år bedrivs inom industridepartementet och statens indu-

23

striverk ett arbete med att försöka förmå tjänsteföretag att förlägga verk-
samhet till stödområdet eller stödjepunkter i nära anknytning till detta.
Samrådsarbetet har främst inriktats mot de största tjänsteföretagen i
Stockholmsregionen. Kontakter har tagits med ett stort antal företag,
banker, försäkringsbolag, finansbolag, data- och mediaföretag m. fl. Kon-
takterna har hittills (t.o. m. år 1990) resulterat i beslut om stöd med
sammanlagt ca 300milj.kr. Sammantaget beräknas att närmare 3000 ar-
betstillfällen har börjat och successivt kommer att avlänkas från Stock-
holmsområdet till regionalpolitiskt prioriterade områden genom hittills
fattade beslut.

Beslut om regionalpolitiskt stöd fattades under budgetåret 1989/90 av
länsstyrelser, utvecklingsfonder, statens industriverk eller regeringen.
Länsstyrelser och utvecklingsfonder svarade liksom tidigare år för en stor
andel av alla beslut, närmare 80%. Länens andel av det totalt beviljade
stödbeloppet uppgick till 464milj.kr. eller 43%. Budgetåret 1988/89 var
andelen lägre, 41 %.

Av de olika stödformerna svarade lokaliseringsstödet liksom tidigare för
den största andelen beslut på länsnivån, ca 84%. Beloppsmässigt har
beviljat lokaliseringsbidrag ökat kraftigt eller med 32milj. kr. till
318 milj. kr. Beloppet för lokaliseringslån har minskat. Antalet beslut om
investeringsbidrag uppgick till knappt 100. Beloppsmässigt har beviljat
stöd i form av investeringsbidrag också minskat något. Länsstyrelserna i
Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och
Värmlands län har beslutat om stöd i över 50 ärenden vardera.

Antalet beslut om regionalpolitiskt utvecklingskapital har fördubblats i
förhållande till tidigare år och uppgick till 41. Det beviljade stödbeloppet
ökade till 23 milj. kr.

Antalet nyetablerade företag som erhöll stöd under budgetåret 1989/90
uppgick till 120. Ungefär vart sjätte företag som fick stöd var nyetablerat.
Stödet till nyetablerade företag uppgick totalt till 137 milj. kr. Det motsva-
rar i genomsnitt 1,1 milj. kr. per nyetablerat företag.

En fördelning av stödet under budgetåret 1989/90 på företagsstorlek
visar att 74% av företagen hade mindre än 20 anställda. Andelen mindre
företag har ökat successivt för att under de senaste fem budgetåren uppgå
till ca 75%.

Sysselsättningsstöd lämnades enligt tidigare gällande regler per kalen-
derår för ett år i taget under högst sju år. För att få stöd måste företagen
öka sysselsättningen och bibehålla den nya sysselsättningsnivån under hela
perioden. Stöd lämnas endast i stödområdena.

Av följande sammanställning framgår beviljat sysselsättningsstöd för
åren 1985— 1989 fördelat på antalet arbetsställen, årsarbetskrafter och
beviljat belopp.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

24

År	1985	1986	1987	1988	1989'
Antal arbets- ställen	1043	1 329	1 512	I 545	961
Antal årsarbets- krafter	7 769	9 164	10803	9 364	6602
Beviljat belopp (milj, kr)	169,8	197,1	208,3	199,7	162,5

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

1 Ytterligare beslut kommer att fattas for 1989.

Som jag tidigare nämnt beräknas nettoeffekten av sysselsättningsstödet
till 600 — 700 arbetstillfällen under budgetåret 1989/90. Föregående bud-
getår beräknades motsvarande antal till ca 1 200.

Sammanfattningsvis har det regionalpolitiska företagsstödet enligt min
bedömning varit av stor betydelse under de senaste åren för möjligheterna
att skapa nya arbetstillfällen i regionalpolitiskt utsatta orter och regioner.
Genom dessa arbetstillfällen har också resurser i form av underutnyttjad
arbetskraft och samhällelig infrastruktur kunnat tas till vara på ett sätt som
inneburit ekonomisk vinning för hela landet.

Det ankommer på regeringen att besluta om handläggnings- och besluts-
ordningen för regionalpolitiskt företagsstöd. I ett avseende har dock riks-
dagen vid olika tillfällen tagit ställning. Det gäller storleken på en investe-
ring i samband med vilken beslut om lokaliseringsbidrag skall kunna fattas
av länsstyrelsen. Detta belopp har även betydelse för fördelningen av
medel mellan länsstyrelserna och centrala organ.

De senaste åren har präglats av en starkt ökad decentralisering av
beslutsfattandet inom regionalpolitiken. Länsstyrelserna har successivt
tillförts kraftigt ökade resurser för regionala utvecklingsinsatser, och det
högsta beloppet för storleken på en investering till vilken länsstyrelsen
beslutarom stöd har successivt höjts. Den 1 juli 1990 höjdes beloppet från
12 till 15 milj. kr.

Vid bestämmandet av detta belopp måste en avvägning ske mellan olika
faktorer. För en fortsatt delegering talar bl. a. att beslutsprocessen förenk-
las för fler ärenden. Häremot står exempelvis nödvändigheten av att vid
bedömningen av hur stort stöd som skall lämnas till ett företag ta hänsyn
till konkurrensvillkoren och stödets påverkan på företag i andra län. Sist-
nämnda avvägning kan vara svår att göra på länsnivån.

Under senare år har länsstyrelsernas anslag för regionala utvecklingsin-
satser ökats kraftigt. Någon motsvarande ökning har dock inte skett av det
centrala anslag som statens industriverk och regeringen disponerar för
lokaliseringsbidrag m. m. Jag har därför funnit det lämpligt att höja läns-
styrelsernas beslutanderätt när det gäller storleken på en investering till
20 milj. kr. och kommer senare att föreslå regeringen att från den 1 februari
1991 genomföra en sådan ändring. Jag föreslår att regeringen inhämtar
riksdagens godkännande av denna höjning.

Glesbygdsinsatser

Glesbygdsinsatserna utgör en betydelsefull del av den samlade regionalpo-
litiken och bör även fortsättningsvis inriktas på att ta till vara glesbygdens

25

resurser och utvecklingsmöjligheter. Glesbygdsstöd lämnades under bud- Prop. 1990/91: 100
getåret 1989/90 med 242 milj, kr., vilket var ca lOmilj.kr. mer än föregå- Bil. 14
ende budgetår.

Två tredjedelar eller löOmilj.kr. av glesbygdsstödet användes för att
delfinansiera företagsinvesteringar i glesbygd. Det var ca 1 600 småföretag
som erhöll denna form av stöd. Sysselsättningseffekten härav har beräk-
nats till drygt 1 200 personer.

Glesbygdsstöd i form av stöd till kommersiell service lämnades under
förra budgetåret med 33 milj, kr., vilket är ungefär samma volym som
under de senaste budgetåren. Huvuddelen av medlen lämnades som inve-
steringsstöd till ca 150 glesbygdsbutiker.

Till de numera upphävda stödformerna stöd till intensifierade kommu-
nala sysselsättningsinsatser (IKS) och stöd till samhällelig service lämna-
des bidrag med 31 resp. 20milj. kr.

Eftersom glesbygdsstödet har visat sig vara ett effektivt och flexibelt
system för att stärka sysselsättning och service i glesbygd, och stödet
nyligen förenklats och förbättrats föreslår jag nu inga ändringar i bestäm-
melserna för detta.

Glesbygdsdelegationen ombildades den 1 januari 1991 till myndighet
med utökad och delvis ny verksamhet och har lokaliserats till Östersund.
Den nya myndigheten har till uppgift att stödja utvecklingen av och lämna
förslag till förbättringar med avseende på glesbygds- och landsbygdsbefolk-
ningens levnadsförhållanden i olika delar av landet. Tyngdpunkten på åt-
gärderna skall ligga i skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena. De-
legationen skall bl. a. bedriva utredningsverksamhet, verka för central sek-
torssamordning, lämna information och råd i glesbygdsfrågor samt initiera
och medverka i projekt av pilotkaraktär av betydelse för glesbygdens ut-
veckling. Vidare skall den genomföra central uppföljning och utvärdering av
glesbygdsinsatser.

Internationellt regionalpolitiskt samarbete

Ett omfattande internationellt regionalpolitiskt samarbete bedrivs.

Det nordiska regionalpolitiska samarbetet omfattar gränsregionalt sam-
arbete, gemensamma stödordningar, utrednings- och utvecklingsarbete,
regionalpolitisk forskning samt informations- och erfarenhetsutbyte.

Nordiska rådet behandlade vid sin session 1990 ett förslag från minister-
rådet om nytt regionalpolitiskt samarbetsprogram för perioden 1990 —
1994. 1 programmet har särskild vikt lagts vid forsknings- och utrednings-
verksamhet, erfarenhetsutbyte, samverkan mellan regioner, sektorsöver-
gripande samarbete samt analyser av nordisk regionalpolitik i ett europe-
iskt perspektiv.

Det nordiska ministerrådet har lagt fast principer för regionalpolitisk
samverkan inom och mellan regioner. En översyn skall nu genomföras dels
av den nuvarande verksamheten, dels för att finna nya och mer flexibla
samarbetsformer kring teman av särskild regionalpolitisk betydelse. Nor-
diska ämbetsmannakommittén för regionalpolitik (NÄRP) kommer till-

26

sammans med de nuvarande nio gränsregionala samarbetsområdena att gå
igenom nuvarande verksamhet inom dessa områden. Ett förslag till framti-
da inriktning av verksamheten skall läggas fram for Nordiska rådet vid
sessionen 1992.

Under 1990 har ministerrådet gjort flera utredningar och analyser om
nordisk regionalpolitik i ett europeiskt perspektiv. Gemensamma förhål-
landen som präglar de nordiska länderna redovisas i Basprojektets senaste
årsrapport 1990/91 ”Regional utveckling i Norden”. Bland annat jämförs
inkomstskillnader, arbetslöshet, beroendet av primärnäringarna, befolk-
ningsgleshet, flyttningsrörelser, födelseöverskott, m.m. mellan Norden
och övriga Europa.

I två specialutredningar publicerade i NORD-serien ”Regionalpolitik i
EF og de nordiske lande” och ”The Single European Market and Regional
Development: The EC Experience and the Potential Implications for the
Nordic Countries” behandlas möjliga konsekvenser och görs ett försök att
värdera vilka regionala effekter den pågående integrationsutvecklingen i
Europa kan få för de nordiska länderna.

Det regionalpolitiska samarbetet inom OECD är främst inriktat på
erfarenhetsutbyte samt utredningsprojekt och andra aktiviteter som ibland
utmynnar i rekommendationer från organisationen.

I juni 1990 genomfördes ett seminarium i Kiruna om telekommunika-
tionernas betydelse för att skapa förutsättningar för regional utveckling.
Ett tjugotal länder deltog och slutsatser m. m. från seminariet kommer att
redovisas i en OECD-rapport under 1991. Under det gångna året har
vidare infrastrukturfrågor, frågor om ekonomiska frizoner, miljöfrågor,
decentralisering och landsbygdsutveckling särskilt behandlats. Vidare har
förslag lämnats om regionalpolitiskt samarbete med länder i Östeuropa.

Under 1991 kommer bl. a. verksamhet i fråga om teknikspridning, regio-
nal utveckling i landsbygdsområden, regional utvecklingspolitik i Storbri-
tannien samt ett samarbetsprojekt med Polen om regionala utvecklingsfrå-
gor att genomföras eller påbörjas.

Sverige deltar också tillsammans med Frankrike, Italien, Nederländer-
na, Spanien, Storbritannien och Tyskland i ett samarbete kring frågor om
regional utveckling. Samarbetet organiseras och drivs av European Policies
Research Centre (EPRC) knutet till University of Strathclyde i Glasgow.
Samarbetet är inriktat på regionalpolitiska frågor som rör stöd till företag,
infrastrukturfrågor, EGs regionalpolitik m.m. Under 1990 har utöver
frågor om stöd till företag även sektorssamordningens regionalpolitiska
betydelse och den europeiska integrationens effekter på regionalpolitiken
behandlats.

Frågor om de europeiska gemenskapernas (EGs) regional- och struktur-
politik och eventuella konsekvenser för Sverige behandlas inom regerings-
kansliet av en arbetsgrupp för närings- och regionalpolitik.

EG räknar med att den ekonomiska tillväxten kommer att bli ojämnt
fördelad mellan medlemsländerna och i första hand gynna de centralt
belägna regionerna. Trots det principiella avståndstagandet till alla former
av konkurrenssnedvridande stöd är därför olika former av regionalpolitis-
ka åtgärder, även i form av direkta stöd till företag, accepterade.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

27

EG har därför på senare år dels beslutat att kraftigt intensifiera sin egen Prop. 1990/91: 100
regionalpolitik via sina strukturfonder, dels omarbetat sina regler för vilka Bil. 14
regionalpolitiska stöd till företag de enskilda länderna tillåts lämna.

Det svenska regionalpolitiska företagsstödet har nyligen omarbetats
kraftigt och nya regler har trätt i kraft den 1 juli 1990. Vid utformningen av
de nya reglerna har stor hänsyn tagits till hur de överensstämmer med
internationella överenskommelser t. ex. med EFTA-länderna och med hur
regionalpolitiken är utformad inom EGs medlemsländer.

1 de förhandlingar som för närvarande förs om ett avtal om ett vidgat
ekonomiskt samarbete mellan EG och EFTA framförs från nordisk sida
som ett argument för den regionalpolitik som bedrivs bl. a. att de geografis-
ka förutsättningarna för näringslivet är mycket olika mellan de nordliga
delarna av Norden och EG-länderna vad avser t. ex. avstånd till markna-
der, befolkningstäthet, klimat m. m.

Energipolitiken

Omställningen av energisystemet

Tillgången på billig energi har varit en viktig förutsättning för den
svenska ekonomins snabba tillväxt under 1900-talet. För delar av den
svenska industrin är beroendet av energi mycket stort. En stabil energi-
politik, som långsiktigt tryggar energiförsörjningen, är viktig för sysselsätt-
ningen och välståndet. Energipolitiken måste också utformas med hänsyn
till vad natur och miljö kan bära.

Inom industridepartementet pågår arbetet med en energipolitisk propo-
sition, som avses att inom kort föreläggas riksdagen.

Skatter och miljöavgifter

Skattereformen, som genomförs stegvis under åren 1990 och 1991, omfat-
tar även vissa förändringar av energibeskattningen.

I december 1989 beslutade riksdagen (prop. 1989/90:50, SkU 10, rskr.
96) om inkomstskatten för år 1990 m.m. Beslutet innebar bl. a. att bensin-
skatten höjdes med 34öre per liter blyfri bensin och 38 öre per liter blyad
bensin den 1 januari 1990. Den 1 mars 1990 utvidgades basen för mer-
värdebeskattningen till att omfatta hela energiområdet utom flygbränslen.
Värme producerad i fjärrvärme verk undantogs dock från mervärdebe-
skattning under år 1990. Punktskatten på el sänktes den 1 mars 1990
generellt med 2 öre per kilowattimme, i vissa kommuner med ytterligare
4öre per kilowattimme. Kilometerskatten för dieseldrivna personbilar
höjdes också den 1 mars 1990.

De nuvarande energiskatterna på fossila bränslen halverades den 1 janu-
ari 1991 (prop. 1989/90:111, SkU 31. rskr. 357). Samtidigt beläggs dessa
bränslen med en koldioxidskatt som motsvarar 25 öre per kg utsläppt kol-
dioxid. För koldioxidskatten tillämpas i avvaktan på internationella åtgär-
der samma regler som gäller för avdrag och nedsättning av allmän energi-

28

skatt. Utsläpp av svavel vid förbränningav olja, kol och torv beläggs med en Prop. 1990/91: 100
skatt på 30kr. per kg svavel.                                                  Bil. 14

Regeringen har tillkallat en särskild utredare som skall göra en översyn

av nuvarande regler om skattenedsättningforden energiintensiva industrin
och växthusnäringen (Dir. 1990:41). Utredaren skall redovisa sina över-
väganden i denna fråga senast den 31 maj 1991.

För utsläpp av kväveoxider skall från den 1 januari 1992 betalas en
avgift på 40 kr. per kg (prop. 1989/90:141, JoU 24, rskr. 349). Avgiften
gäller endast för stora förbränningsanläggningar för energiproduktion med
en effekt av minst 10 MW och en energiproduktion av minst 50 GWh per
år. De sammantagna avgiftsintäkterna betalas tillbaka till de avgiftsskyl-
diga och fördelas därvid med den nyttiggjorda energin i form av el eller
värme som beräkningsgrund.

Användning av energi

Den totala energianvändningen år 1989 blev 438 TWh. Den ökade enligt
preliminära beräkningar till 439 TWh år 1990 och beräknas komma att
uppgå till 454 TWh år 1991. Den årliga genomsnittliga ökningen av den
totala energianvändningen blir 0,4% under perioden 1989— 1991 om stati-
stiken för de tre åren korrigeras till normala år i temperaturhänseende.
Statens energiverks bedömning av energianvändningens utveckling under
år 1990 och prognos för år 1991 framgår av följande tabell.

Energianvändningen 1989—1991, TWh

Användarkategori	1989	1989 temp. korr	1990 prel.	1990 temp. korr	1991 prog- nos
Industri	142	_	141	_	142
Transporter	88	-	84		84
Bostäder,service m.m.	141	153	145	156	155
Total slutlig inhemsk energianvändning	371	383	370	381	381
Utrikes sjöfart.för- luster och energi för icke energiändamål	67		69		73
Summa	438	-	439	-	454

1 Källa: statens energiverk

Energiverkets prognos för energianvändningen i industrin grundas på
konjunkturinstitutets prelimininära bedömningar av produktionsutveck-
lingen inom de enskilda branscherna. Totalt för industrin ökade produk-
tionen år 1989 med drygt 2% jämfört med föregående år. Industriproduk-
tionen bedöms minska med 2% under år 1990. Någon förändring förvän-
tas inte ske i industriproduktionen under år 1991 jämfört med år 1990.

Industrins totala energianvändning beräknas vara i stort sett oförändrad
under perioden 1989— 1991. Användningen av eldningsoljor fortsätter att
minska. Oljan svarade år 1989 för endast 15 % av industrins energianvänd-
ning. Användningen av naturgas och el ökade däremot.

29

Prognosen för transportsektorn baseras på preliminära bedömningar av Prop. 1990/91: 100
realinkomsternas och industriproduktionens utveckling samt prisprogno- Bil. 14
ser för bensin. Energianvändningen inom transportsektorn utgörs nästan
uteslutande av oljeprodukter (97%). Den hittills tillgängliga statistiken för
bensinanvändningen år 1990 tyder på en minskning med knappt 5%
jämfört med år 1989. Denna minskning beror på det högre bensinpris som
Kuwaitkrisen medfört och de skattehöjningar som genomförts. För an-
vändningen av dieselolja väntas en minskning ha skett med knappt 2%
från år 1989 till år 1990. Flygbränsleanvändningen förväntas ha minskat
med drygt 7%. Den sammanlagda användningen av oljeprodukter i sek-
torn (exkl. utrikes sjöfart) bedöms totalt sett ha minskat med drygt 4%
under år 1990 jämfört med år 1989 medan en svag ökning är att vänta för
år 1991.

I sektorn bostäder, service, m. m. svarar energi for uppvärmning och
varmvatten for ca 70% av den totala energianvändningen och hushållsel
och driftsel i lokaler för ca 20%. Övrig service, dvs. gatubelysning, el- och
vattenverk m.m. samt de areella näringarna, svarar för återstoden av
sektorns energianvändning. Tidigare har utvecklingen inneburit en påtag-
lig minskning av energiförbrukningen för uppvärmningsändamål till följd
av energihushållning och konvertering till el- och fjärrvärme. Under sena-
re år har åtgången av energi för uppvärmning fortsatt att minska, dock i
avtagande takt. Under år 1989 uppgick energianvändningen inom sektorn
till 141 TWh (temperaturkorrigerat 153 TWh). Energianvändningen be-
döms komma att uppgå till 145 TWh (temperaturkorrigerat 156 TWh) för
år 1990. En orsak till ökningen är en snabb nybyggnadstakt för småhus,
flerbostadhus och lokaler. En annan orsak är de behov av förbättrad
ventilation som uppkommit i hus med dåligt inomhusklimat.

Den temperaturkorrigerade elvärmeanvändningen bedöms ha ökat med
3% från år 1989 till år 1990. Användningen av drift- och hushållsel
förväntas ha ökat med 1 % mellan åren 1989 och 1990. Den totala tempe-
raturkorrigerade elanvändningen i sektorn har därmed ökat med knappt
2% mellan åren 1989 och 1990.

Statens energiverk räknar med att det under år 1990 har byggts upp lager
av eldningsolja som en följd av förändringarna i energibeskattningen och
utvecklingen på den internationella oljemarknaden. Den totala energiför-
brukningen exkl. lageruppbyggnaden, förväntas ha ökat med 2% mellan
åren 1989 och 1990 i sektorn bostäder, service, m.m. Temperatur- och
lagerkorrigerat beräknas den totala energianvändningen i sektorn ha ökat
med drygt 1 %.

Energihushållning

Arbetet med programmet för effektivare användning och ersättning av el
pågår enligt de riktlinjer som riksdagen godkände i juni 1988 (prop.
1987/88:90, NU 40, rskr. 375). Elhushållningsprogrammet omfattar bl. a.
stöd för teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, pro-

30

cesser och system. Frågan om programmets fortsättning övervägs för när- Prop. 1990/91: 100
varande i samband med förberedelserna för den energipolitiska proposi- Bil. 14
tionen.

Bränsleförsörjning

O//a

Från år 1986 fram till sommaren 1990 präglades den internationella olje-
marknaden av god tillgång på råolja samt relativt låga och stabila priser.
Under nästan hela perioden låg råoljepriset mellan 15 och 20 USD per fat.

Iraks invasion av Kuwait i början av augusti 1990 fick omedelbara
återverkningar på marknaden. Exporten av råolja och oljeprodukter från
de två länderna har praktiskt taget upphört. Bortfallet av råolja har till
största delen kunnat kompenseras genom produktionsökningar på andra
håll. Lagersituationen har också varit god.

Krisen har dock lett till mycket kraftiga prishöjningar. Priset på råolja
fördubblades på två månader. För vissa raffinerade produkter har ännu
större prisökningar noterats. Såväl råolje- som produktpriserna har fluk-
tuerat starkt under hösten som en följd av bl. a. spekulationer om krisens
fortsatta förlopp.

Sveriges oljeimport från Irak och Kuwait är obetydlig och krisen har
hittills inte haft någon direkt inverkan på den svenska försörjningen. Den
fortsatta utvecklingen följs noga, bl. a. genom deltagandet i arbetet inom
International Energy Agency (IEA). Sverige har enligt det s. k. IEP-avtalet
åtagit sig att hålla fredskrislager motsvarande minst 90 dagars nettoimport
och att vidta vissa åtgärder vid mer omfattande störningar i de anslutna
ländernas oljetillförsel. Förberedelser härför har gjorts.

Oljans betydelse för den svenska energiförsörjningen fortsätter att mins-
ka. År 1989 var användningen av oljeprodukter inom landet 16,4 milj, m3
(ca 160 TWh). Andelen av den totala energianvändningen var ca 44%. För
år 1986 var motsvarande tal 18,5 milj, m3 och 48%. Särskilt användningen
av eldningsoljor har minskat starkt. Användningen av motorbensin har
däremot ökat kontinuerligt under 1980-talet och uppgår nu till ca 6 milj.
m3 om året. Som tidigare nämnts har dock höjningen av bensinpriserna
under år 1990 lett till en viss minskning av förbrukningen.

Naturgas

Leveranser av naturgas från Danmark till sydvästra Skåne inleddes år
1985. Genom utbyggnad av rörledningssystemet har marknaden därefter
utvidgats längs västkusten till Göteborg.

För importen svarar SwedeGas AB, som också äger och driver stamled-
ningen för transport av gasen. SwedeGas säljer gasen vidare till det regio-
nala gasbolaget Sydgas AB och till kommuner, industrier m. fl. i Västsveri-
ge. Den totala försäljningen, som år 1989 uppgick till 493 milj, m3 gas
(5 TWh), beräknas år 1990 uppgå till ca 600 milj. m3. Detta motsvarar ca
1,5% av den totala energitillförseln.

31

Under året har ägarförändringar i SwedeGas genomförts. Med stöd av Prop. 1990/91: 100
riksdagens beslut (prop. 1989/90:125 bil. 11, NU39, rskr. 322) har Vatten- Bil. 14
falls aktieinnehav i bolaget minskats från 85% till 43%. Nya ägare är
Sydkraft AB (15%), AB Mellansvenska Naturgaskonsortiet (15%) och
NGI Naturgasinvest AB (12%).

Inom SwedeGas kommer arbetet nu att inriktas på att under år 1991
klarlägga förutsättningarna för en kommersiell naturgasutbyggnad i Göte-
borgsområdet och i Mellansverige.

Energikol

Den totala användningen av energikol uppgick år 1989 till ca 2,2 milj, ton
(17 TWh), vilket är en minskning med ca 0,5 milj, ton jämfört med år
1988. Den kraftiga minskningen beror på den milda väderleken och på att
kol i flera fall har ersatts med andra bränslen.

Utöver energikolet förbrukades år 1989 ca 1,3 milj, ton metallurgiskt kol
och ca 0,6 milj, ton koks.

Knappt 60% av energikolet förbrukas i värme- och kraftvärmeverk. Kol
används för närvarande regelbundet för värmeproduktion i 24 anlägg-
ningar fördelade på 21 kommuner. Dessutom används kol som reserv-
bränsle i sex anläggningar. Tolv av de koleldade anläggningarna är
kraftvärmeverk.

Energikol används även inom industrin och i mindre utsträckning i
handelsträdgårdar.

Statens energiverk konstaterar i rapporten Kol-90 att den totala kolan-
vändningen, som har ökat under några år, nu har stagnerat. Verkets
prognos för energikolanvändningen åren 1990 och 1991 avser användning
vid normal medeltemperatur och innebär därför en liten ökning jämfört
med år 1989. Användningen av metallurgiskt kol bedöms öka något. Enligt
energiverket kommer därför den totala kolanvändningen under de när-
maste åren att ligga på omkring 4 milj, ton per år, vilket kan jämföras med

3.5 milj, ton år 1989.

Inhemska bränslen

År 1989 användes inhemska bränslen med ett energiinnehåll på omkring
64 TWh. Det innebär en oförändrad användningsnivå jämfört med år
1988. De inhemska bränslena utgörs till största delen av industriella bipro-
dukter såsom lutar, bark och spån. År 1989 användes 29 TWh lutar.
Dessutom användes inom massaindustrin för el- och värmeproduktion

7.5 TWh trädbränslen i form av råvarurester. Sågverken använde ca

6.5 TWh trädbränslen.

Omkring 12 TWh ved och andra trädbränslen användes under år 1989 i
småhus.

I fjärrvärmeverk användes sammanlagt 9 TWh inhemska bränslen, var-
av 3,9 TWh avfall och 3,6 TWh trädbränslen. Inhemska bränslen utgör
närmare en fjärdedel av energiinsatsen i fjärrvärmen.

Torvanvändningen har under de senaste åren legat på omkring 1,5 TWh

32

per år. Produktionen har däremot varierat. År 1989 producerades drygt
3,2 milj, m3 bränsletorv, vilket motsvarar 3,1 TWh.

Statens energiverk konstaterar i rapporten Trädbränsle-90 att utveck-
lingen inom trädbränslesektorn under år 1989 och början av år 1990 har
varit positiv. Konkurrenskraften for trädbränslen har förbättrats. Priserna
på importerade bränslen har ökat medan priserna för trädbränslen har
legat kvar på 1988 års nivå. Konkurrenskraften för trädbränslen förbättra-
des ytterligare när koldioxid- och svavelskatterna infördes den 1 januari
1991.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

Uran

Tillgången på uran på världsmarknaden är god och priserna på den s. k.
spotmarknaden för uran har fortsatt att sjunka även under år 1989.
Huvuddelen av det uran som används i Sverige köps emellertid enligt
långsiktiga kontrakt.

Behovet av natururan för de tolv reaktorer som ingår i det svenska
kärnkraftsprogrammet är ca 1 500 ton per år. Uranet levereras i huvudsak
från Kanada och Australien men även från Förenta staterna och Niger.
Kanada och Australien svarar vardera för ca 40% av de framtida leveran-
serna enligt nu gällande kontrakt. Import av uran med ursprung i Syd-
afrika förekommer inte.

För isotopanrikning av uran för svenska reaktorer utnyttjas Eurodifs
anrikningsanläggning i Frankrike och Urencos anläggningar i Nederlän-
derna, Storbritannien och Tyskland samt anläggningar i Förenta staterna
och Sovjetunionen. Från Sovjetunionen levereras även färdiganrikat uran
till Sverige.

Elförsörjning

Elproduktionen inom landet under år 1989 uppgick enligt preliminära
uppgifter till ca 140 TWh. Härav utgjorde ca 71 TWh vattenkraft, ca
63 TWh kärnkraft och ca 5 TWh mottryckskraft. I oljeeldad kondenskraft
och i gasturbiner producerades ca 0,5 TWh.

Under flera år i följd har vattenkraftsproduktionen varit hög beroende
på ovanligt god vattentillrinning. Åren 1987 och 1989 uppnådde vatten-
kraftsproduktionen sina hittills högsta värden, 71 TWh. År 1988 uppgick
den till ca 69 TWh. Även år 1990 väntas bli ett mycket gott vattenkraftsår.
Under år med medeltillrinning anses vattenkraften ha en produktionsför-
måga om ca 63 TWh. Under extrema torrår, dvs. år med avsevärt mindre
vattentillrinning än normalt, kan vattenkraftsproduktionen komma att
begränsas till 51 — 53 TWh.

Elutbytet med grannländerna innebar år 1988 import av 12,1 TWh och
export av 12,5 TWh. Nettoexporten var alltså ca 0,4 TWh.

Elförbrukningen i Sverige uppgick år 1989 till ca 139 TWh. Därav ut-
gjorde överföringsförluster ca 12 TWh och förbrukning i s. k. avkopplings-
bara elpannor närmare 8 TWh.                                                       33

3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

Storkraftsnätet för överföring av el består av 400 kV- och 220 kV- Prop. 1990/91: 100
ledningar med en sammanlagd ledningslängd om 15 744 km.               Bil. 14

Äldre 220kV-ledningar från Norrland söderut har börjat ersättas av
nybyggda 400kV-ledningar. Genom övergången till 400kV-ledningar för-
bättras överföringsförmågan och nätförlusterna minskas. Under år 1989
har arbetet med en åttonde 400 kV-ledning mellan Norrland och Mellan-
sverige slutförts. Ledningen går mellan Midskog i Hälsingland och Mor-
gårdshammar i Västmanland.

Storkraftsnätet är sammankopplat med motsvarande nät i de nordiska
grannländerna. En ny förbindelse mellan Forsmark i Sverige och Raumo i
Finland togs i drift i december 1989. Denna förbindelse är för närvarande
världens längsta sjökabel för högspänd likström. Den svenska delen av den
25 år gamla likströmsförbindelsen Kontiskan 1 mellan den svenska väst-
kusten och Jylland i Danmark skall under år 1991 ersättas med en ny
kabel.

Överenskommelse mellan staten och Forsmarks Kraftgrupp AB

Uppförandet av kärnkraftsblocket Forsmark 3 försenades ca tre år i sam-
band med statsmakternas överväganden om kärnkraften åren 1978— 1980
(NU 1979/80:60).

Genom en överenskommelse den 5 november 1982 mellan staten och
Formarks Kraftgrupp AB (FKA) åtog sig staten att ersätta kraftgruppen för
vissa kostnader som förväntades som en följd av den försenade idrifttag-
ningen av Forsmark 3.

Förhandlingarna mellan staten och FKA har avslutats med en överens-
kommelse i oktober 1990. Överenskommelsen innebär att statens ersätt-
ning till FKA för utebliven produktion och export uppgår till det tidigare
utbetalade beloppet 1 254 milj. kr. Någon ersättning för ökade anläggnings-
kostnader utgår inte.

Fjärrvärme och kraftvärme

Fjärrvärmen är i dag av stor betydelse för Sveriges energiförsörjning.

I Sverige startade utbyggnaden av fjärrvärme under 1950-talet. Under
1970- och 1980-talen har utbyggnadstakten varit hög. Vid utgången av år
1988 distribuerades fjärrvärme i 203 tätorter. Fjärrvärme värmer drygt
1400000 lägenheter i flerfamiljshus och drygt 100000 småhus. Fjärr-
värmeleveranserna uppgick år 1989 till ca 32 TWh. År 1989 var ett
ovanligt varmt år. Åren före var leveranserna 35 resp. 38 TWh.

Fjärrvärmen kan utnyttjas som bas för kombinerad el- och värme-
produktion, s. k. kraftvärme. Genom att merparten av den värme, som
alltid uppstår vid bränslebaserad elproduktion, kan tas till vara och till-
föras fjärrvärmesystemen får man ett mycket högt utnyttjande av energiin-
nehållet i bränslet för elproduktion, 85 — 90% att jämföras med 35— 50%
vid enbart elproduktion.

I dag finns det kraftvärme i ett 20-tal fjärrvärmesystem. Den installera-

34

de eleffekten i dessa anläggningar uppgår till drygt 2 100 MW. Elproduk- Prop. 1990/91: 100
tionen i kraftvärmeverken var år 1989 ca 1,7 TWh.                        Bil. 14

Tidigare utnyttjades till största delen olja som bränsle för el- och värme-
produktion i fjärrvärmesystemen. Under senare år har emellertid energi-
tillförseln blivit mer diversifierad. År 1989 svarade oljan för knappt 11 %
av denna tillförsel. Kol svarade för ca 23%. Övriga bränslen är torv,
bränsleflis, naturgas, hyttgas och avfall. Dessutom utnyttjas spillvärme
från industrier. El används för drift av stora värmepumpar och utnyttjas i
avkopplingsbara elpannor när tillgången på el är god.

Energiforskning

Energiforskningsprogrammet genomförs i enlighet med riksdagens rikt-
linjer (prop. 1989/90:90. NU 40, rskr. 337). Energiforskning bedrivs inom
ett Huvudprogram Energiforskning och Integrerade insatser. Avveckling-
en av energiforskningsnämnden (Efn) har genomförts planenligt och de
anställda har beretts arbete inom bl. a. statens energiverk.

I enlighet med riksdagens beslut har statens energiverk ett övergripande
ansvar för samordning mellan myndigheterna. Syftet är att energiverket
skall samordna genomförandet av program och stödformer. I ansvaret
ingår även att följa den verksamhet främst av utvecklingskaraktär som
industrin svarar för. Energiverkets ansvar gäller tillförsel- och använd-
ningsområdena medan transportforskningsberedningen (TFB) har mot-
svarande ansvar för insatser inom transportsektorn.

Statens energiverk och TFB har i december 1990 redovisat till regering-
en den hittills bedrivna verksamheten.

Regeringen har i linje med vad som angavs i forskningspropositionen
(s. 436 — 437) genomfört överläggningar med kommunerna (kommunsam-
rådsgruppen; dåvarande stadsdirektören Ingemar Skogö). Resultatet av
överläggningarna har redovisats i rapporten (Ds 1990:77) Kommunernas
roll i introduktionen av ny energiteknik. Regeringen har uppdragit åt
statens energiverk att utreda vissa tekniska frågor i samband med kommu-
nernas engagemang inom energiområdet. Detta uppdrag skall genomföras
i samråd med bl. a. BFR och Svenska kommunförbundet. Jag avser att
återkomma till riksdagen när det gäller kommunsamrådsgruppens förslag.

Försörjningsberedskap

Mål och inriktning för försörjningsberedskapen inom energiområdet inför
kriser och krig lades fast av statsmakterna i 1987 års försvarsbeslut (prop.
1986/87:95, FöU 11, rskr. 310).

Staten har sedan den 1 juli 1987 det samlade ansvaret för de delar av
oljelagren som är avsedda för neutralitets- och krigsskedet. Oljeprodukter
för fredskrisskedet beredskapslagras från samma tidpunkt av de lagrings-
skyldiga, dvs. vissa distributörer och storförbrukare. Den omfattande om-
struktureringen av de statliga oljelagren, vilken innefattar både utförsälj-
ning av råolja och inköp av produkter, beräknas fortsätta och bli avslutad
under budgetåret 1991/92.                                                              35

Frågan om försörjningsberedskapen inom naturgasområdet är ännu inte Prop. 1990/91: 100
slutligt löst. Statens energiverk har i juni 1990 lämnat förslag till en Bil. 14
permanent beredskapslösning fr.o. m. den 1 juli 1995. Förslaget har
remissbehandlats. Avsikten är att förslag skall läggas fram för riksdagen
under nästa riksmöte.

Arbetet avseende försörjningsberedskapen på elkraftsområdet inriktas
på att öka säkerheten i överföringssystemen. Kraftindustrins investeringar
styrs av fredstida behov och krav på driftsäker överföring. Tilläggsinveste-
ringar ökar säkerheten i elöverföringen och bidrar till en förbättrad bered-
skap.

Arbetet med utbildning och övning av kris- och krigsorganisationen
inom elkraftsområdet pågår och kommer att fortsätta under nästa budget-
år.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att godkänna vad jag i avsnittet om Regionalpolitiken förordat om
länsstyrelsens beslutanderätt i ärenden om lokaliseringsbidrag.

36

A. Industridepartementet m. m.

A 1. Industridepartementet

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag	34184649 43120000 48000000
Personal Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)	1990/91       Beräknad ändring 1991/92 130 43 120       +4880 (37888)       ( + 4516)

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget for nästa
budgetår till 48000000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Industridepartementet för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 48000000 kr.

A 2. Industriråd/industriattaché

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

981429

1034000

1045000

Från anslaget bekostas en tjänst som industriråd/industriattaché vid
Sveriges delegation hos OECD i Paris.

lndustrirådet/industriattachén har till huvudsaklig uppgift att följa arbe-
tet inom OECD i industri- och energipolitiska frågor samt att vara indu-
stridepartementets resp, miljödepartementets kontaktman gentemot
OECDs och det internationella energiorganets (IEA) sekretariat.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 1 045000 kr.

37

A 3. Utredningar m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

8989432

12415000

16615000

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Anslaget används till att bekosta följande verksamheter:

— vissa råd och delegationer m. m..

— den egentliga kommittéverksamheten,

— särskilda utredningar, dvs. sådana utredningar i departementets verk-
samhet som medför behov av att anlita konsulter, revisionsbyråer eller
annan expertis.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe-
ten m. m. bör anslaget uppgå till 16615000 kr. under nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reser-
vationsanslag på 16 615 000 kr.

A 4. Bidrag till FNs organ för industriell utveckling

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

6354623

6 720000

6 720000

Medlemsländernas bidrag till FNs organ för industriell utveckling (UNI-
DO) fastställs till största delen i österrikiska schilling och till en mindre del
i US dollar. För budgetåret 1991/92 beräknas Sveriges bidrag uppgå till
sammanlagt 6 720000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till FNs organ för industriell utveckling för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 6 720000 kr.

38

B. Industri m. m.

B 1. Statens industriverk: Förvaltningskostnader

B 2. Statens industriverk: Utredningsverksamhet

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under dessa anslagsrubriker
anvisats ett förslagsanslag på 65 957000 kr. resp, ett reservationsanslag på
5 250000 kr.

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1991
redovisa förslag till åtgärder inom näringspolitikens område. Anslagen bör
i avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrade belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1991/92
beräkna

1. till Statens industriverk: Förvaltningskostnader ett förslagsan-
slag på 65 957 000kr.,

2. till Statens industriverk: Utredningsverksamhet ett reservations-
anslag på 5 250 000 kr.

B 3. Sprängämnesinspektionen

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag           1000

1991/92 Förslag          1000

Sprängämnesinspektionen (SÄI) är central förvaltningsmyndighet för
ärenden som rör brandfarliga och explosiva varor. Inspektionen skall
enligt sin instruktion särskilt

1. meddela föreskrifter om brandfarliga och explosiva varor,

2. utöva tillsyn och handlägga därmed sammanhängande ärenden,

3. handlägga vissa ärenden om tillstånd.

Statens industriverk (SIND) skall enligt sin instruktion svara för bl. a.
SÄIs personaladministration.

Inspektionens verksamhet är avgiftsfinansierad. Avgift tas ut av den
som tillverkar eller importerar brandfarlig eller explosiv vara eller i vissa
fall av den som projekterar eller uppför anläggning för brandfarlig eller
explosiv vara (projektavgift). Anslaget förs därför upp med ett formellt
belopp av 1 000 kr.

SÄI föreslår i sin fördjupade anslagsframställning avseende budgetåren
1991/92-1993/94 bl. a. följande:

1. Budgeten för inspektionens verksamhet fastställs till en resursnivå
som motsvarar innevarande budgetårs omslutning jämte pris- och löneom-
räkning, dvs. SÄI bör undantas från en tillämpning av huvudförslaget.

2. Inspektionen tillförs extra resurser för ökat deltagande i internatio-
nellt standardiseringsarbete (+100000kr. 1991/92 och -I- 50000kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

39

1992/93) samt för ökade resekostnader i samband med förväntad gasolut-
byggnad (+ 75000kr. 1991/92 och + 25000kr. 1992/93).

3. Viss externutbildning samt utbildnings- och informationsmaterial bör
så långt möjligt finansieras genom avgifter. SÄI bör för denna verksamhet
få lägga upp en särskild budget som ligger utanför den ordinarie budgetra-
men (+ 300000 kr.).

4. De extra resurser (0,5 tjänst) som SÄI fick i samband med ökade
exportorder från svensk ammunitionstillverkande industri avvecklas un-
der periodens sista budgetår (— 225 000 kr. 1993/94).

5. Avgiftssystemets grunduppbyggnad bör förbli oförändrad.

6. SÄI återkommer i särskild ordning till regeringen angående resursbe-
hov för naturgasfrågor när beslut fattats om en fortsatt naturgasutbyggnad.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Föredragandens överväganden

Förslag

Verksamhetens inriktning

För den kommande treårsperioden skall verksamhetens huvudsak-
liga inriktning vara att en fortsatt hög prioritet skall ägnas åt arbetet
med en modernisering och förenkling av SÄIs regelverk, åt utbildning
av och stöd till de lokala myndigheterna i deras tillsynsarbete samt till
medverkan i det europeiska standardiseringsarbetet. Målet för regel-
arbetet skall vara att översynen skall klaras av inom fem år.

Tillsynsverksamheten skall inom alla områden hållas på en hög
nivå. Tillsynen skall i ökad utsträckning ske i form av systemtillsyn.
Verksamheten med oanmälda inspektioner skall ökas.

Resurser m. m.

Resultatbudgetram för 1991/92:13 583 000 kr.

Övrigt

I övrigt föreslår jag att SÄI snarast utarbetar och inför en rutin för
debitering och uppbörd av avgifter som så långt möjligt leder till
ränteneutralitet.

Resultatbudgetram

Resultatbudgetramen för perioden 1991/92— 1993/94 har beräknats till
40524000 kr.

Resultatbedömning

SÄIs verksamhet har den gångna femårsperioden präglats av förberedelser
för och genomförande av den nya lagstiftningen om brandfarliga och
explosiva varor som trädde i kraft den 1 juli 1989. Under perioden har en

40

nödvändig anpassning av inspektionens föreskrifter och allmänna råd till
den nya lagstiftningen gjorts. Jag anser att anpassningsarbetet hittills har
fungerat bra och att det fortskrider i en rimlig takt.

Det är av naturliga skäl ännu för tidigt att göra en utvärdering av det nya
regelsystemets effekter. Däremot kan vissa positiva effekter utläsas av
föreskrifter som utkommit under de senare åren. Bl. a. har kravet på
godkännande av varje typ av nöjesfyrverkerier betytt säkrare produkter
och bättre information till användarna.

I samband med ikraftträdandet av den nya lagstiftningen har en nödvän-
dig satsning gjorts på utbildning och information, främst till kommuner-
nas räddningsnämnder, polismyndigheterna samt försvarsmakten. Häri-
genom har en mycket bred förståelse och motivation bland de lokala myn-
digheterna uppnåtts. Vidare har en större medvetenhet om speciallagstift-
ningen erhållits samtidigt som kunskaperna om riskerna vid hanteringen av
brandfarliga och explosiva varor ökat. Det inom denna delverksamhet upp-
nådda resultatet är enligt min mening mycket tillfredsställande.

Som en konsekvens av den nya lagstiftningen övertog SÄI den 1 juli
1989 tillståndsgivningen för tillverkning eller annan hantering av explo-
siva varor i anslutning till tillverkningen. Jag anser att överföringen av
denna uppgift från länsstyrelserna har fungerat bra. Handläggningstiden,
efter det att nödvändigt externt beslutsunderlag finns tillgängligt, överstiger
inte en månad. Det bör enligt min uppfattning vara en målsättning att även
under kommande treårsperiod hålla denna nivå.

Det nämnda regelarbetet har i viss omfattning gått ut över tillsynsvoly-
men och då i första hand över de oanmälda inspektionerna. Under perio-
dens fyra senare år har inte några oanmälda inspektioner gjorts inom
explosivämnesindustrin. Detta är otillfredsställande.

Under senare år har en ökad satsning skett på en internationalisering
inom de områden av verksamheten som berörs av de europeiska samar-
betssträvandena. Bl. a. har SÄI kommit att medverka i arbetet med åtskil-
liga överenskommelser om gemensam europeisk standard. De resultat som
uppnåtts inom detta område anser jag vara goda.

Min sammantagna bedömning när det gäller SÄIs resultat den senaste
perioden är att inspektionen uppnått ett resultat uttryckt i allmänna ter-
mer som är tillfredsställande. Det är dock enligt min mening inte utan
problem att göra en direkt koppling mellan de redovisade resultaten och
målet med verksamheten för bedömning av måluppfyllelsen. Detta bott-
nar i att det generellt sett är svårt att i kvantitativa och kvalitativa termer
mäta effekterna av den typ av verksamhet som inspektionen bedriver.

Ett rimligt antagande är emellertid att skyddsnivån vid hanteringen av
ifrågavarande varor bör vara en funktion av de krav m. m. som inspektio-
nen ställer upp. Olycksfallsutvecklingen bör i sin tur ha ett nära samband
med skyddsnivån. Antalet olyckor och skadornas art och omfattning bör
därför kunna vara ett grovt mått på effekten. Med utgångspunkt i uppgifter
från internationell statistik över olyckor, tillbud m. m. kan jag konstatera
att skyddsarbetet i Sverige på detta område hävdar sig väl i en jämförelse
med andra industriländer. Enligt min uppfattning är det emellertid inte

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

41

rimligt att som resultatmått på inspektionens verksamhet sätta något mått Prop. 1990/91: 100
på antalet olyckor per år i landet.                                             Bil. 14

1 syfte att möjliggöra en bättre resultatuppföljning av verksamheten
anser jag att SÄI bör utveckla lämpliga resultatmått. Arbetet med resultat-
mått skall redovisas i den förenklade anslagsframställningen 1991/92.

Skd/

Verksamhetens inriktning

Det övergripande målet för SÄIs verksamhet är att genom bl. a. tillstånds-
givning, föreskrifter, råd och anvisningar, tillsyn och inspektioner samt
information och utbildning förebygga att personer och egendom kommer
till skada vid tillverkning, förvaring eller annan hantering av brandfarliga
eller explosiva varor.

Jag delar SÄIs bedömning att det övergripande målet för och den all-
männa inriktningen av verksamheten bör ligga fast. Jag anser att följande
riktlinjer bör gälla för vissa delverksamheter.

En fortsatt hög prioritet bör ägnas åt arbetet med moderniseringen och
förenklingen av regelverket med anledning av den nya lagstiftningen. Målet
bör vara att detta arbete skall ha slutförts inom fem år.

Det pågående västeuropeiska integrationsarbetet liksom det alltmer
ökande standardiseringssamarbetet förutsätter uppföljning och insatser
från SÄI. Bl. a. berör ett flertal EG-direktiv inspektionens verksamhetsom-
råde. Det är därför enligt min mening angeläget att denna delverksamhet
ges en fortsatt hög prioritet. Utbildning av och stöd till de lokala myndig-
heterna i deras tillsynsarbete är också ett område som bör prioriteras.

Tillsynsverksamheten bör inom alla områden hållas på en hög nivå.
Tillsynen bör i ökad utsräckning ske i form av systemtillsyn, dvs. kontroll
av att det finns en fungerande organisation för skydd mot brand och
explosion. Verksamheten med oanmälda inspektioner bör ökas till minst
fem per år och omfatta hela inspektionens verksamhetsområde.

Handläggningstiden för tillståndsärenden bör inte överstiga en månad
räknat från tidpunkten när nödvändigt externt underlagsmaterial förelig-
ger.

Resurser m. m.

För att SÄI skall kunna bedriva sin verksamhet i enlighet med de riktlinjer
och målsättningar som jag nyss redovisat, krävs enligt min mening i stort
sett en resursnivå som motsvarar innevarande budgetårs omslutning jämte
pris- och löneomräkning.

SÄI föreslår att inspektionen på försök får lägga upp en särskild budget,
som ligger utanför den ordinarie budgetramen, för kundanpassad utbild-
ning samt för skriftligt utbildnings- och informationsmaterial i anslutning
till denna utbildning. Jag anser att grundtanken med en anpassning av
utbildningsverksamheten till efterfrågan är riktig. Jag vill dock avvakta
inspektionens redovisning av arbetet med resultatmått innan jag är beredd

42

att ta slutlig ställning i denna fråga. Detsamma gäller i fråga om inspektio-   Prop. 1990/91: 100

nens begäran om extra medel för resor i samband med tillsyn.              Bil. 14

Jag beräknar kostnaderna för SÄIs verksamhet till 13 583000 kr. för
budgetåret 1991/92. Jag har i mitt förslag beräknat 100000kr. i extra
medel for ökat deltagande i internationellt standardiseringsarbete. För de
två följande budgetåren bör kostnadsramen beräknas till 13 583000kr.
budgetåret 1992/93 resp. 13358000kr. budgetåret 1993/94. För treårspe-
riodens sista år har jag beräknat att kostnaderna minskar med 225000 kr.
genom att de extra resurser som SÄI fick i samband med ökade exportor-
der från ammunitionstillverkande industri avvecklas. Resultatbudgetra-
men for perioden 1991/92— 1993/94 beräknas därmed till 40524000kr.

1 fråga om verksamhetens resurser vill jag slutligen framhålla att jag
delar SÄIs bedömning att omställningen av det svenska energisystemet
kan ge väsentligt ändrade förutsättningar för inspektionens myndighets-
uppgifter inom i första hand naturgasområdet. Några konkreta planer på
en fortsatt utbyggnad av naturgasen har dock ännu inte lagts fast. Jag
föreslår därför att SÄI i särskild ordning får återkomma i denna fråga när
läget klarnat.

Övrigt

Den översyn av avgiftssystemet som SÄI gjort tillsammans med företräda-
re för riksrevisionsverket och branschen visar att det inte finns skäl att
ändra dess grunduppbyggnad. Jag delar denna uppfattning. Enligt min
mening är det dock angeläget att SÄI snarast utarbetar och inför en rutin
för debitering och uppbörd av avgifterna som så långt möjligt leder till
ränteneutralitet. SÄI bör även framledes fortlöpande se över möjligheter-
na att förenkla och effektivisera avgiftssystemet.

SÄIs informations- och publikationsverksamhet bör effektiviseras från
kostnadssynpunkt. Detta bör kunna ske med de åtgärder som inspektionen
redovisat.

Jag delar vidare SÄIs uppfattning att den administrativa service som
SIND hjälper inspektionen med bör — i enlighet med den tillämpning som
bestämmelserna numera har fått — omfatta enbart löneadministration. Det
bör senare föranleda en ändring i SINDs instruktion av denna innebörd.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna att omfattningen av och den huvudsakliga inrikt-
ningen för verksamheten inom sprängämnesinspektionens ansvars-
område skall vara i enlighet med vad jag förordat i avsnittet Förslag,

2. att till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 1 000 kr.

43

B 4. Åtgärder för att främja industridesign

1989/90 Utgift       5 692 524

1990/91 Anslag      5000000

1991/92 Förslag      5200000

Reservation

Prop. 1990/91:100

1400333 B1L 14

Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen Svensk Industridesign och me-
del för designstöd till enskilda företag.

Stiftelsen Svensk Industridesign har bildats av statens industriverk,
Föreningen Svensk Form och Ingenjörsvetenskapsakademien. Stiftelsens
ändamål är att bedriva och främja forskning och utveckling inom industri-
designområdet samt verka för den praktiska användningen av god design
genom utbildning, rådgivning och information till gagn för näringslivet
och samhället i övrigt. Verksamheten bedrivs inom de tre programområ-
dena Kontakt och rådgivning, Utställningar och programverksamhet samt
Kunskap och kompetens.

Statens industriverk

Den statliga satsningen på industridesign inleddes budgetåret 1984/85.
Årligen har 5 milj. kr. beviljats för verksamheten.

Industriverket föreslår i sin anslagsframställning en anslagsökning med
400000kr. för att bl. a. utöka verksamheten inom området kunskap och
kompetens. Med ökade resurser skulle även fler mindre företag kunna få
inblick i hur industridesign kan användas som en integrerad del i produkt-
utveckling och marknadsföring.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1991/92 beräknar jag anslaget till 5,2 milj. kr. Jag räknar
även med att bidrag skall kunna lämnas för designfrämjande insatser inom
ramen för de medel som anvisas under anslaget Småföretagsutveckling.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 5 200000 kr.

B 5. Främjande av hemslöjden

1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag

7 900000 8038000 5 590000

Nämnden för hemslöjdsfrågor, som inrättades den 1 juli 1981, skall ta
initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i
den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet.

44

Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till Prop. 1990/91:100
hemslöjdsfrämjande verksamhet.                                        Bil. 14

Föredragande i nämnden är kanslichefen. Statens industriverk skall
svara för nämndens medelsförvaltning och personaladministration samt
lämna nämnden det biträde i övrigt som behövs för dess verksamhet.

1990/91         Beräknad ändring

1991/92

Föredraganden

Anslag

Konsulentverksamhet	1443000	+	351000
Svenska Hemslöjdsföre-
ningarnas Riksförbund	1456000	+	58000
Övrig verksamhet	4 107 000	-	2960000
Nämnden för hemslöjds-
frågor	1032000	+	103000
Summa	8038000	-	2 448000

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämnden för hemslöjdsfrågor föreslår i sin anslagsframställning bl. a. att
nämnden, med hänsyn till verksamhetens begränsade omfattning, undan-
tas från regeringens besparingsdirektiv.

Nämnden förordar att de medel för länshemslöjdskonsulenterna som
anvisas under anslaget G 2. Regionala utvecklingsinsatser i stället anvisas
under anslaget B 5. Främjande av hemslöjden (+ 8 364000kr.). Vad gäller
den del av nämndens verksamhet som är helt statligt finansierad konsu-
lentverksamhet föreslås en uppräkning av anslaget till spetskonsulenten
med 10% och till sameslöjdskonsulenterna med 20% (+ 244000kr.).

Nämnden föreslår vidare att bidraget till Svenska Hemslöjdsföreningar-
nas Riksförbund (SHR) räknas upp med 544000kr.

De samiska huvudorganisationerna tillsatte år 1987 gemensamt en utred-
ning för sameslöjdens främjande och utveckling. Nämnden för hemslöjds-
frågor har bekostat utredningsarbetet. Utredningsresultatet redovisades i
rapporten Sami-Duodji-Sameslöjdsutredningen som överlämnades till
nämnden i augusti 1989.1 rapporten redovisas bl. a. förslag om bildande av
ett nytt organ som skall ha en servicefunktion gentemot sameslöjdarna.
Verksamheten föreslås bedrivas i stiftelseform. Nämnden föreslåratt medel
anvisas till verksamhetens driftkostnader under första året
(+ 1 450000 kr.).

Vidare föreslår nämnden att medel anvisas för att under en treårig
försöksperiod genomföra ett projekt för den internationella slöjden lett av
en konsulent (+ 420 000 kr.).

Nämnden framhåller slutligen nödvändigheten av att medel tillskjuts för
underhåll av Sätergläntan — Hemslöjdens gård (+ 400000kr.).

45

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel for främjande av hemslöjden beräknas med
utgångspunkt i huvudförslaget med en real minskning av utgifterna om 5 %
på tre år med fördelningen 1,66% vardera året i enlighet med de generella
principerna för budgetering av myndighetsanslag.

Nämnden för hemslöjdsfrågor skall även fortsättningsvis ha den sam-
ordnande funktionen över konsulentverksamheten och bemyndigande att
pröva frågan om huvudmannaskap för konsulenterna.

Under anslaget Främjande av hemslöjden beräknar jag 1 394000 kr. för
tre helt statligt finansierade sameslöjdskonsulenter och för en helt statligt
finansierad spetskonsulent. Jag förordar härvid att en uppräkning sker
med sammanlagt 200000 kr.

Projektet Hemslöjd i samverkan genomförs för närvarande. Ett särskilt
samverkansbolag har bildats, Svensk Slöjd AB, i vilket huvuddelen av
landets hemslöjdsbutiker avses bli delägare.

Riksdagen beslutade våren 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 14, NU22,
rskr. 177) att verksamheten vid nämnden för hemslöjdsfrågor bör utvärde-
ras bl. a. i fråga om gränsdragningen mellan nämnden och SHR. Jag har
med stöd av regeringens bemyndigande tillkallat en utredare för detta
uppdragfdir. 1990:76). Uppdraget skall redovisas senast den 15juni 1991.

Kostnaderna för de 48 länshemslöjdskonsulenterna belastar fr. o. m.
budgetåret 1988/89 anslaget Regionala utvecklingsinsatser. Med hänsyn
till den nyss nämnda utvärderingen förordar jag att denna ordning består
tills vidare.

Frågan om ett statligt stöd till ett serviceorgan för sameslöjdarna bereds
för närvarande i regeringskansliet.

Jag beräknar anslaget till 5 590000 kr. för budgetåret 1991/92.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1991 /92 anvisa ett
förslagsanslag på 5 590000 kr.

B 6. Stöd till turism och rekreation

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

116 722000

123000000

123000000

Sveriges turistråd är en stiftelse inrättad av staten, Svenska kommunför-
bundet och Landstingsförbundet med uppgift att som centralt organ plane-
ra, samordna och genomföra åtgärder för turism i Sverige. Turistrådet
skall enligt sina stadgar dels verka för att utveckla svensk turism och
genom marknadsföringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans och syssel-
sättning samt stödja regional utveckling, dels medverka till att förbättra
möjligheterna till turism och rekreation för breda folkgrupper. Regeringen
har den 20 december 1990 bemyndigat mig att tillkalla en särskild utredare

46

med uppgift att närmare precisera de mål som bör gälla för Sveriges
turistråds framtida verksamhet samt pröva finansieringen av verksamhe-
ten och överväga eventuella organisatoriska följder.

Från anslaget utgår medel till marknadsföring, bidrag till utvecklings-
och försöksverksamhet inom turist- och rekreationssektorn samt i mån av
resurser också bidrag till uppförande av turist- och rekreationsanläggning-
ar av riksintresse. Vidare lämnas bidrag till vissa ideella organisationer.

Sveriges turistråd har sitt huvudkontor i Stockholm. Därutöver driver
rådet marknadskontor i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, Hamburg och
London samt informationskontor i Paris, Amsterdam, Milano och Zurich.
1 New York drivs kontor tillsammans med Norge, Danmark, Finland och
Island medan rådet i Chicago, Los Angeles och Tokyo samarbetar med
Danmarks och Norges turistråd.

Enligt regeringsbeslut skall Sverige turistråd fr. o. m. budgetåret 1991/92
övergå till treårig budgetering av sin verksamhet. Särskilda direktiv har
lämnats för den fördjupade anslagsframställning som avlämnats för bud-
getåret 1991/92 samt 1992/93— 1993/94. Turistrådets arbete med anslags-
framställningen har tagit sin utgångspunkt i den av rådet framtagna struk-
turplanen som beskriver turismen i och till Sverige, dess utvecklingsmöj-
ligheter samt lämpliga åtgärder för att nå en positiv utveckling av turism
och rekreation. Mot bakgrund av regeringens beslut att tillkalla en utredare
som bl. a. skall behandla turistrådets framtida verksamhet förordar jag att
ställningstagande till turistrådets fördjupade anslagsframställning skjuts
upp tills detta utredningsarbete genomförts (dir. 1990:78).

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Sveriges turistråd

Turistrådet framhåller som motiv för sina äskanden att turismen utvecklas
mycket snabbt över hela världen och har blivit världens största näring
mätt i antal sysselsatta. Även i Sverige utmärker sig turism som en långsik-
tigt expansiv del av en växande tjänstesektor. Den har enligt rådet kommit
att betyda allt mer för landets ekonomi både vad gäller inhemsk produk-
tion av varor och tjänster som i utrikeshandeln. Svensk turism omsatte år
1989 drygt 100 miljarder kronor och dess andel av bruttonationalproduk-
ten är 3 — 4 %.

Enligt turistrådet är Sverige en av världens största importörer av turist-
tjänster. Under år 1989 lade svenskarna ut närmare 36 miljarder kronor på
utlandsresor. Sverige är också en stor exportör av turisttjänster. Sverige
ligger exempelvis klart före välkända turistländer som Italien, Frankrike
och Grekland i intjänad resevaluta per invånare.

Värdemässigt hävdar sig också resevalutaintäkterna väl i förhållande till
många av Sveriges viktigaste exportvaror. Intäkterna representerar t. ex. i
storleksordningen fyra gånger så stort värde som malmexporten. Från
mitten av 1980-talet har resevalutaintäkterna passerat såväl exporten av
trävaror som exporten av pappersmassa i värde och närmar sig nu värdet
av exporten av järn och stål. Det är således hög tid enligt turistrådet att
turismen börjar betraktas som en svensk basnäring med avgörande bety-
delse för ekonomi och sysselsättning.

47

Det är väl dokumenterat att en ökad och mer innehållsrik fritid hör till
det som människor värderar högst välfärdsmässigt. Insatser för att utveck-
la möjligheterna till turism och rekreation utgör därmed ett mycket väsent-
ligt inslag i strävandena att nå en ökad livskvalitet.

Därför talar enligt turistrådet såväl ekonomiska som sociala skäl för att
turism och rekreation borde höra till Sveriges viktigaste och högst priorite-
rade utvecklingsområden. Efterfrågan inom turist- och rekreationsområ-
det väntas bli alltmer individuellt präglad med en inriktning på aktiviteter
och upplevelser — i synnerhet sådana som har en anknytning till kultur,
natur, miljö, hälsa och livskvalitet. Och det är just inom dessa områden
som den svenska turistprodukten har sin största styrka.

Samtidigt har emellertid, enligt turistrådet, en rad förändringar under
senare tid medfört försämringar av turismens verksamhetsbetingelser i
Sverige. Skatteomläggningen, höjda bensinpriser och regelförändringar
tillsammans med en i övrigt snabb kostnadsutveckling har medfört att det
blir väsentligt dyrare att turista i Sverige och att konkurrensförutsätt-
ningarna gentemot utlandet försämrats. Många anläggningar och företag
inom turistbranschen — och då inte minst i glesbygden — kommer enligt
turistrådet att möta ekonomiska svårigheter. Ytterligare en negativ faktor
är att många kommuner och landsting tvingas skära ner sitt engagemang i
turistfrämjande åtgärder som ett resultat av ett kärvt budgetläge.

Turistrådets bedömning är att vi nu befinner oss i ett skede när Sverige-
turismens framtid avgörs. Önskar man slå vakt om turismen som en
framtidsbransch även i Sverige fordras insatser. För att bevara så mycket
som möjligt av den infrastruktur som byggts upp på turist- och rekrea-
tionsområdet och kunna ta till vara de långsiktiga tillväxtmöjligheter som
trots allt finns, krävs att det utsatta konkurrensläge som svensk turism
hamnat i kan överbryggas genom utvecklingsarbete för att på olika sätt
stärka och förbättra utbudet och anpassa det till Sveriges långsiktiga kon-
kurrensförutsättningar.

Även i tidigare sammanhang har turistrådet redovisat att konkurrensen
på den internationella turistmarknaden ökar och att de flesta länder stär-
ker sin turistsektor för att försöka förmå såväl inhemska som utländska
turister att välja det egna landet som semestermål.

Många aktörer har del i utvecklingen av svensk turism. De representeras
av statliga myndigheter, landsting, kommuner, intresseorganisationer, re-
senäring och annan näring med ekonomiska intressen inom turism.

Framgång för svensk turism kräver ett effektivare samspel mellan de
olika aktörerna samt en tydligare prioritering av vilka insatser som skall
göras för att påskynda utvecklingen av svensk turism. Detta kräver
beslutsunderlag i form av kunskap, t. ex. konsumenternas önskemål, inves-
teringsmöjligheter, ekonomi och marknadsförhållanden.

Det ställs krav från turismens olika aktörer på att turistrådet tillhanda-
håller beslutsunderlag och ger förutsättningar för samordnad marknadsfö-
ring. Behovet av service i form av löpande information, bild- och textma-
terial, rådgivning m. m. är kontinuerligt ökande. Kraven på insatser som
rör det sektoriella ansvaret har ökat under senare år inom områden som

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

48

utbildning, sysselsättning, lokal och regional verksamhet samt internatio-
nella frågor.

Turistrådet har intensifierat sitt arbete som sektororganisation, bl. a.
genom särskilda engagemang i den regionala och lokala turistverksamhe-
ten. En utgångspunkt för turistrådets val av inriktning och val av aktivite-
ter har varit en förstärkt samverkan med externa intressenter.

Sveriges turistråd redovisar i sin fördjupade anslagsframställning for
perioden 1991/92—1993/94 förslag på två olika anslagsnivåer och under
fyra anslagsrubriker. Den lägre anslagsnivån skulle innebära en medelstill-
delning for treårsperioden av 433 milj, kr., dvs. en anslagsökning med
33milj, kr., och den högre anslagsnivån skulle innebära 703milj. kr. resp.
213milj. kr. Turistrådet beräknar att medfinansieringen utöver statsan-
slag, främst från näringslivet i gemensamma marknadsföringskampanjer,
kan komma att uppgå till 23 resp. 48milj. kr. per år i de olika nivåerna,
dvs. till ca 70 resp. 145 milj. kr. under treårsperioden.

Sveriges turistråds förslag innebär i sammanfattning följande.

Rådet prioriterar produktutveckling som innebär att modern informa-
tionsteknologi används för att sprida turistinriktad information. Detta bör
innebära högre service i försäljningen av Sverige som turistmål samt
möjligheter att utnyttja våra relativa fördelar i form av god infrastruktur,
kvalitet, miljö, kultur och natur i en för Sverige profilerande turism.

Sverige har enligt rådet goda förutsättningar, inte minst i ett nordiskt
samarbete i marknadsföringen, att profilera Sverige på utvalda marknader
som inte nödvändigtvis utgörs av geografiska områden utan snarare olika
marknadssegment. Dessa utgörs av de nämnda relativa marknadsfördelar-
na men också upplevelseturism, kongresser och belöningsresor.

Härutöver framhåller turistrådet behovet av riktade informationsinsat-
ser, strategiskt valda insatser vid gränser, internationella informations-
punkter och massmediapåverkan liksom det utåt sett mindre uppmärk-
sammade arbetet med insamlande av information, kunskapsinhämtande
och arbetskrävande samordningsarbete för att främja svensk turism i
rollen som sektoransvarigt organ. Till detta kommer den vardagliga upp-
giften att som serviceorgan förmedla och distribuera information om
Sverige.

Vidare anser turistrådet att behov finns av att med olika medel nå ut till
nya konsumentgrupper.

Svenska turistföreningen. Svenska koloniträdgårdsförbundet och Skid-
säkerhetsrådet har i framställningar fogade till rådets anslagsframställning
redovisat sina behov av medel för resp, verksamhet.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

Utredningar m. m.

Riksrevisionsverket (RRV) anför i en revisionsrapport som överlämnats
till regeringen i januari 1990 att turistrådets korta historia är präglad av
flera förändringar såväl i verksamhet som organisation. I rådets nuvarande
organisation ingår tre delar som representerar olika roller och uppgifter.
Turistrådet arbetar med marknadsföring, affärs- och produktutveckling
m.m. Inom turistrådet finns vidare den permanenta delegationen som är                  49

4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

underställd rådets styrelse, men som också har vissa myndighetsuppgifter.
Slutligen har turistrådet ett dotterbolag, Resurs AB, som bedriver
konsultverksamhet. RRV har undersökt hur turistrådet hanterar sin upp-
gift utan att försöka mäta eller ens bedöma effekter av rådets verksamhet.
RRV har inte heller utvärderat den statliga turist- och rekreationspoliti-
ken. Däremot har RRV granskat turistrådets organisation och resursför-
delning samt prövat huvudmannaskaps- och associationsformer.

RRV anser att det finns två grundläggande hinder för effektiv verksam-
het vid turistrådet. Det första hindret är att rådet har ett allt för brett och
splittrat uppdrag. Detta beror enligt RRV på att turistrådet fått i uppdrag
att verka för att samtliga mål för turist- och rekreationspolitiken uppfylls.
Det andra hindret enligt RRV är rådets organisation. RRV anser att den
nuvarande organisationen bl. a. har försvårat för rådet att utveckla sin roll
som sektoransvarigt organ. RRV menar att mångfalden i uppgifterna och
den organisatoriska konstruktionen med bl. a. en delegation inom rådet
har försvårat för rådet att följa en konsekvent linje och arbeta effektivt.

I sin analys av turistrådets verksamhet har RRV iakttagit två slags
konflikter. Dels leder de skilda mål statsmakterna formulerat för rådet till
att det uppkommer oklarhet om vilka intressen rådet skall företräda och
vilka kunskaper rådet skall stå för, dels orsakar delegationens status som
myndighet och dess sammansättning av olika partsrepresentanter en in-
tressekonflikt mellan delegationen och turistrådet i övrigt. Dessa förhål-
landen har enligt RRV medfört vissa problem i verksamheten. RRV
föreslår att turistrådets uppgift och organisation renodlas.

Utgångspunkten för RRVs förslag är att Sveriges turistråd skall bedriva
verksamhet som ingen annan bedriver eller i vilken rådet kan utnyttja sina
komparativa fördelar. Detta leder RRV till en analys av innebörden av
statsmakternas mål för verksamheten vid turistrådet. Rådets huvuduppgift
bör vara att, med producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån
ett nationellt perspektiv, såsom sektorsorgan främja en ökning av turismen
i Sverige. Turistrådet bör verka för samordning vad gäller såväl produktut-
veckling och marknadsföring som uppbyggnad, utveckling och spridning
av kunskap. Som sektorsorgan bör rådet dessutom i ett producentperspek-
tiv bevaka och främja turistiska intressen i samhällsplaneringen i stort.
Genom att verka för ökad turism i Sverige främjas en strävan att förbättra
svensk bytesbalans varför denna deluppgift kan utgå. Vidare anser RRV
att rådets uppgift att förbättra sysselsättningen, stödja regional utveckling
och verka för att förbättra breda folkgruppers möjligheter till turism och
rekreation skapar problem i rådets verksamhet och primärt bör vara frågor
för andra organisationer.

RRV har inte funnit några fördelar med att huvudmannaskapet för
turistrådet delas mellan staten och Kommun- och Landstingsförbunden.
Eftersom turistrådet verkar på statens uppdrag och finansieras av staten,
anser RRV att staten ensam bör vara huvudman för turistrådet.

RRV har funnit att stiftelseformen som associationform inte utgör något
problem för turistrådet. Däremot orsakar den vissa insyns- och kontroll-
problem från bl. a. statsmakternas sida. RRV anser det lämpligt att i
samband med överväganden om huvudmannaskapet för turistrådet även

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

50

pröva rådets associationsform. Som alternativ nämns myndighet eller
möjligheten att genom riksdagsbeslut utsträcka offentlighetsprincipen till
att gälla hela rådets verksamhet.

RRV anser att turistrådets konstruktion med två beslutande organ,
styrelsen och delegationen, orsakar styrproblem. Arbets- och ansvars-
fördelningen mellan de två instanserna är oklar. Delegationen, som utgör
en viktig del av rådets verksamhet, har inte fått tillräckligt utrymme. De
uppgifter som idag åvilar delegationen bör överföras till rådet och den
permanenta delegationen bör avskaffas.

För att åstadkomma ytterligare renodling av turistrådets verksamhet
föreslår RRV att utlandsverksamheten, dvs. marknadskontorens verksam-
het, klarare särskiljs från rådets övriga verksamhet, t. ex. genom att mark-
nadskontoren görs om till resultatenheter inom rådet. RRV föreslår också
att marknadskontoren ges möjlighet att utveckla konsultverksamhet och ta
betalt för denna.

RRVs rapport har remissbehandlats tillsammans med förslag från Sveri-
ges turistråd i oktober 1989 om rådets framtida utlandsorganisation.

Elva yttranden har avgivits över RRVs betänkande, nämligen av statens
industriverk (SIND), statens naturvårdsverk, Svenska institutet, Sveriges
turistråd, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges indu-
striförbund, Centralorganisationen SACO, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Svenska Resebranschens Riksförbund (RRF), Sveriges Hotell- och
Restaurangförbund (SHR) och Sveriges Campingvärdars Riksförbund. Vik-
tigare synpunkter som framkommit i remissbehandlingen redovisas i det
följande.

Remissinstanserna delar i huvudsak RRVs bedömning avseende mål-
beskrivningar, men har olika bedömningar avseende rollen att möjliggöra
breda folkgruppers turism och rekreation. Instansernas syn på det regi-
onalpolitiska sambandet står inte i sak i konflikt med riksdagens beslut,
men flertalet förordar att regionalpolitiska mål i rådets verksamhet inte
explicit uttrycks.

Svenska kommunförbundet anser att RRV alltför lättvindigt sätter lik-
hetstecken mellan turism och rekreation och påpekar att huvudsyftet med
kommunernas satsningar på fritidsområdet är att tillgodose de egna invå-
narnas behov av fritid och rekreation. Att förbättra breda folkgruppers
möjlighet till turism och rekreation kräver att vissa förutsättningar upp-
fylls, såsom tillgång till tillförlitlig och fortlöpande information om svens-
ka folkets köpkraft, turism- och rekreationsvanor, etc. Det åvilar staten
och de olika departementen att uppfylla dessa förutsättningar. Uppgiften
att förbättra breda folkgruppers möjligheter till turism bör därför ligga
kvar hos turistrådet.

Landstingsförbundet anser att det måste ingå i turistrådets roll att för-
bättra breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation och med-
verka till att såväl regionalpolitiska som andra sociala hänsyn tas i utveck-
lingen på turism- och rekreationsområdet. Turistrådets uppgift är då att
bidra med expertkompetens.

Turistrådet däremot — liksom i huvudsak Industriförbundet, Centralor-
ganisationen SACO och SHR — delar RRVs bedömning att delmålen bör

Prop.1990/91: 100

Bil. 14

51

utgå. Målsättningen bör enligt turistrådet i stället formuleras som att
”Sveriges turistråd skall som centralt organ planera, samordna, marknads-
föra och genomföra åtgärder för att främja turismen i Sverige i enlighet
med de av riksdagen fastställda målen”. Samtidigt anser rådet att dessa
mål bör ändras i vissa avseenden. Till skillnad från RRV anser turistrådet
att det är samhällsintresset och inte producenternas intressen som bör
bilda basen för verksamheten.

Statens naturvårdsverk, liksom i väsentlig del Landsorganisationen be-
tonar att turistrådet inte i tillräcklig omfattning har satsat på åtgärder för
att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekrea-
tion. RRVs bedömning att detta delmål bör åläggas en annan instans kan
endast accepteras om de berörda frågorna överförs till ett organ som har
kapacitet och intresse för att ta sig an dessa frågor. Landsorganisationen
anser att turistrådet även fortsättningsvis skall ta ett ansvar för den sociala
turismen i Sverige.

RRF och SHR har varandra liknande uppfattningar och anser att turist-
rådets viktigaste uppgift bör vara att initiera och stimulera produktutveck-
ling av svensk turism, varvid den kunskapsbank som turistrådet nu bygger
upp utgör en viktig grund. Produktutvecklingen bör göras i nära samarbete
med rese- och turistnäringens övriga representanter med huvuduppgiften
att utifrån ett nationellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige.
Utgångspunkten för allt arbete inom turism och reseliv bör emellertid inte
vara producenternas intressen utan måste i stället vara marknadens behov
och möjligheter.

SIND framhåller att turistrådet bör arbeta som ett sektorsorgan vars roll
att lyfta fram turistnäringens intressen är av stategisk betydelse eftersom
branschen är mycket heterogent sammansatt. Rådet bör dock även fort-
sättningsvis ta hänsyn till regionala effekter och vara öppet för samarbete
med SIND och med berörda länsstyrelser.

Flertalet remissinstanser yttrar sig inte i fråga om huvudmannaskapet
för turistrådet. Stiftarna av rådet är dock i huvudsak nöjda med rådande
förhållanden. Kommunförbundet anser att frågan om delat huvudmanna-
skap mellan staten, Kommunförbundet och Landstingsförbundet är av
underordnad betydelse. Det väsentliga är — oavsett vilken associations-
form man väljer — att kommuner och landsting försäkras representation
och inflytande över organisationen. Landstingsförbundet anser att former-
na för huvudmannaskapet kan och bör diskuteras men att det vore olämp-
ligt att ställa landstingen och kommunerna helt utanför organisationen.

Turistrådet avstyrker RRVs förslag om förändrat huvudmannaskap ef-
tersom RRV inte har kunnat presentera några klara motiv för den föreslag-
na förändringen. Ett delat huvudmannaskap mellan staten, Kommunför-
bundet och Landstingsförbundet är till uppenbar fördel för verksamheten.
Stiftelseformen bör bibehållas då den nuvarande verksamheten allvarligt
skulle försvåras om associationsformen ändras.

1 yttrandena över RRVs rapport delas uppfattningarna om delegationens
roll, varibland stiftarna har varandra till vissa delar sammanfallande åsik-
ter.

Kommunförbundet delar RRVs uppfattning att huvudansvaret för tu-

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

52

ristrådets samtliga uppgifter bör åvila styrelsen. Man bör emellertid försö-
ka bevara den kompetens som delegationen tillför turistrådet. Landstings-
förbundet anser att den nuvarande delegationens funktion skulle kunna
lyftas fram och läggas på styrelsen.

Turistrådet instämmer i RRVs förslag att delegationen omvandlas till ett
styrelsens beredningsorgan och att dess särskilda beslutskompetens över-
tas av styrelsen. Det föreligger dock en reservation av styrelsens vice
ordförande, tillika delegationens ordförande, som anser att turistrådet bör
ge de frågor som i nuläget handläggs av delegationen dels en organisatorisk
plattform inom organisationen, dels personell förstärkning och ökade eko-
nomiska resurser.

Statens naturvårdsverk framhåller däremot att delegationen och dess
uppgifter i första hand bör ligga kvar inom turistrådet. Rådet bör omorga-
niseras så att delegationens arbetsuppgifter med strukturplanen, stödären-
den, utvecklingsprojekt och frågor om infrastruktur får möjlighet att utfö-
ras på ett sådant sätt att riksdagens uppdrag kan fullföljas. Som ett andra
alternativ kan delegationen och dess arbetsuppgifter knytas till naturvårds-
verket under förutsättning att erforderliga medel och personal ställs till
verkets förfogande.

I fråga om utlandsverksamheten instämmer ett flertal remissinstanser i
RRVs förslag att göra om marknadskontoren till resultatenheter inom
rådet. En utvärdering av effekterna av marknadskontorens verksamhet bör
göras. Man bör också överväga huruvida alla marknadskontoren bör fin-
nas kvar eller om man bör koncentera sig på vissa utlandsmarknader och i
övrigt samverka med eller överlåta på andra, t. ex. Sveriges exportråd eller
flygbolaget SAS.

Turistrådet är i princip positiv till att avgränsa separata resultatenheter
men betonar att endast en begränsad del av marknadskontorens verksam-
het lämpar sig for sådana lösningar. Rådet ställer sig tveksamt till att
ålägga marknadskontoren renodlad konsultverksamhet om den skall blan-
das med marknadskontorens övriga verksamhet. Sådan konsultverksam-
het skulle i stället kunna skötas av dotterbolaget Resurs.

Svenska institutet uttalar sig inte om den organisatoriska formen men
påpekar att huvudansvaret för informationsuppgifter inom en gråzon mel-
lan institutet, turistrådet och exportrådet bör läggas på institutet.

Riksdagens revisorer har granskat verksamheten vid Sveriges turistråd.
Riksdagen har under en följd av år understrukit vikten av att de sociala
målen for turismen och rekreationspolitiken skall prägla turistrådets verk-
samhet. Granskningen har syftat till att se hur turistrådet har arbetat med de
sociala frågorna for turism och rekreation, hur detta arbete redovisats för
riksdagen och vilka krav som framöver bör ställas på turistrådet i detta
avseende.

Revisorernas granskning får ses som en påbyggnad av RRVs granskning.
Riksdagens revisorer har i december 1990 beslutat överlämna en skrivelse
angående granskningen till riksdagen.

Utöver turistrådets särskilt redovisade förslag avseende sin utlandsorga-
nisation har rådet redovisat sina överväganden rörande möjligheter till
resultatmätning av genomförda marknadsföringsinsatser.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

53

Regeringen har i juni 1990 lämnat ett uppdrag till SIND att i samråd
med Sveriges turistråd, vissa länsstyrelser, utvecklingsfonder och kommu-
ner följa upp hur främst förändringen av mervärdeskatten påverkar utveck-
lingen i regioner som är starkt beroende av turism. Detta mot bakgrund av
att den samlade skattereformen kan påverka förutsättningarna för turistnä-
ringen i landet. Uppdraget skall leda fram till en bedömning av de skatte-
politiska beslutens effekter på den regionala utvecklingen samt till över-
väganden om eventuella åtgärder av regionalpolitisk art. En första delrap-
port skall lämnas i mars 1991.

Riksdagen har våren 1990 beslutat (prop. 1989/90:76, AU 13, rskr. 346)
om regionalpolitiken för 90-talet, dvs. ett av de fyra delmål som gäller for
tuistrådets verksamhet. I fråga om organisation och administration av re-
gionala utvecklingsinsatser innebär beslutet att riksdagen antagit vissa rikt-
linjer. Dessa innebär bl. a. att berörda myndigheters regionalpolitiska roll
och ansvar tydliggörs. I vissa fall bör mål och riktlinjer t. ex. kunna uttryckas
i form av sevicenivåer eller motsvarande.

Den särskilde utredaren med uppdrag att främja turism i Norrbottens
län har i november 1990 redovisat sina forslag till industridepartementet,
där de bereds for senare ställningstaganden. Utredaren föreslår bl. a. att
förbättrade förutsättningar för strategisk planering samt att genomförande
av turistiska insatser i länet bör övervägas av regeringen men delegeras till
främst de regionala myndigheterna i länet. Utredaren lämnar vidare vissa
förslag till prioriteringar av strategiska insatser för turism i anläggningar
m. m. samt till geografiska prioriteringar av dessa inom länet av marknads-
hänsyn.

Turistrådet överlämnade i juni 1990 till regeringen en rapport (1990:5)
benämnd Kompetensförsörjningen inom turism- och resenäringarna. I
rapporten lämnas olika förslag rörande utbildningar på turistområdet på
gymnasie- och högskolenivå m.m., inrättande av ett utbildningsråd vid
Sveriges turistråd samt i övrigt kompetenshöjande insatser.

Bl. a. understryks i rapporten behovet av kompetensutveckling genom
vidareutbildningsaktiviteter inom företagen. I rapporten föreslås att sär-
skilda medel avsätts för behovsanalyser av insatser i turistföretagen med
syftet att stimulera dessa att investera i bl. a. kompetensutveckling av per-
sonal. En viktig resurs är härvid enligt rapporten arbetsförmedlingsnämn-
derna på det lokala planet. Rapporten innehåller även förslag om utbildning
för småföretagare i turism- och resenäringarna. Behov av kompetens-
utveckling finns främst inom områdena ledarskap, organisation och ansvar,
personalpolitik och rekrytering, finansiering och ekonomi, intern och extern
marknadsföring, attityder och värderingar, produktutveckling m. m. för att
företagen skall kunna utveckla sina övergripande mål och strategier. För-
slagen bereds i regeringskansliet. Frågan om kompetensutveckling i småfö-
retag i turistnäringen har också tagits upp i en gemensam skrivelse från
Sveriges Hotell- och Restaurangförbund, HandelstjänstemannafÖrbundet
och Hotell- och Restauranganställdas förbund.

Inom EG har turismen cie senaste åren fått ett ökat intresse som bl. a.
hänger samman med gemenskapernas strävan att förverkliga ”Medborgar-
nas Europa”. En rådgivande kommitté för turistfrågor inrättades av EG

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

54

år 1986 for att bl. a. utbyta statistik och annan information av betydelse for
turismen inom EG. År 1988 hölls det första formella mötet med EGs turist-
ministrar. Vid mötet beslöts bl. a. att år 1990 skulle bli ett europeiskt turi-
står. Bakgrunden till beslutet var behoven av att dels öka resandet till Europa
som bedömdes ha minskat sin andel av världsturistmarknaden, dels stärka
den europeiska identiteten genom ett ökat resande mellan kontinentens
olika länder. EFTA-länderna deltar i kampanjen Europeiska turiståret 1990
efter inbjudan av EG. Särskilda medelsinsatser finansierade gemensamt
med EG används för speciella turistprojekt under kampanjåret. En del av
dessa avser gemensamma europeiska projekt. Sverige deltar med ett projekt
om turism för handikappade i första hand tillsammans med Norge, Finland
och Storbritannien.

Det nordiska samarbetet sker inom ramen för dels Nordiska ministerrå-
dets ämbetsmannakommitté för turistfrågor (ÄK-T), där berörda departe-
ment i de nordiska länderna ingår, dels i Nordiska Turistrådet (NT) som är
samarbetsorgan för de nordiska turistråden. Under år 1989 har Nordiska
ministerrådet antagit ett gemensamt nordiskt turistprogram. Ämbetsman-
nakommittén har studerat konsekvenserna av EGs arbete med att förverk-
liga den inre marknaden för resandet till, från och inom Norden. Ämbets-
mannakommittén har även låtit utföra en studie av utvecklingen i Öst-
europa och dess konsekvenser för turism i Norden. Studierna avses bilda
underlag för eventuella rekommendationer till ministerrådet. I USA ge-
nomförs ett gemensamt treårigt marknadsföringsprojekt med de nordiska
länderna under temat ”Focus on Scandinavia”. Möjligheterna till motsva-
rande insatser på marknaden i Japan undersöks.

Även inom OECD följs turismens utveckling, i synnerhet dess ekono-
miska utveckling och volymtillväxt, genom t. ex. en väl utbyggd statistik.
Aktuella frågor är OECD-ländernas möjligheter att bistå en positiv utveck-
ling i Östeuropa även för dess turistnäringar, turismens inverkan på och
samhällsorganens möjligheter att hantera tilltagande trängselproblem i tu-
ristorter, städer och ansträngningen på kommunikationer. Turismens mil-
jöpåverkan, behovet av att sprida turism till glest befolkade jordbruksbyg-
der och kartläggning av hinder för turism är återkommande frågeställningar.

EFTA har under år 1990 tillsatt en expertgrupp för turism i samband med
pågående förhandlingar med EG.

Föredragandens överväganden

Regeringen har den 20 december 1990 bemyndigat mig att tillkalla en
särskild utredare med uppgift att bl. a. granska målen för och finansiering-
en av Sveriges turistråds fortsatta verksamhet, varför jag förordar att
regeringen beslutar uppskjuta sitt ställningstagande till turistrådets fördju-
pade anslagsframställning. Utredningsarbetet innebär en förutsättningslös
omprövning av statens roll i fråga om turistrådets verksamhet. En av
utgångspunkterna bör vara den generella inriktningen av näringspolitiken
som innebär att denna skall främja effektivitet och strukturomvandling,
varför defensiva branschstöd bör avvecklas. En annan utgångspunkt bör
vara turismens regionalpolitiska betydelse.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Riksdagen beslöt våren 1988 (prop. 1987/88:100 bil. 11, KrU20,
rskr. 340) om ett särskilt marknadsföringsprogram som innebär intensifi-
erade marknadsföringsinsatser riktade såväl till svenska som utländska
marknader. Regeringen följer utvecklingen och effekterna av treårspro-
grammet, vilka kan avläsas först efter programmets fullföljande. Det är
min uppfattning att insatserna skulle vinna i effektivitet om näringslivet —
som ytterst drar fördel av utökade marknader — tar en större del av såväl
ansvar som finansiering för marknadsföringsverksamhet.

Det ankommer nu på den särskilde utredaren att bl. a. granska dessa
förhållanden och att lämna förslag som kan förändra förutsättningarna för
framtida samverkan med näringslivet.

Det är enligt min mening uppenbart att senare tids utredningar om
Sveriges turistråds verksamhet, mål och organisation lett till delvis olika
bedömningar. De remissinstanser som yttrat sig om frågeställningarna upp-
visar dessutom en bredd i uppfattningarna om inriktningen av rådets verk-
samhet som tyder på att frågan behöver ytterligare belysas. Det ankommer
på regeringen att ta ställning till hur verksamheten i turistrådet skall bedri-
vas med utgångspunkt i de mål som riksdagen beslutar om. Regeringen har
därför nu beslutat om en utredning som ger underlag för ställningstagande i
fråga om Sveriges turistråds framtida verksamhet.

I fråga om turistrådets roll och uppgift är utgångspunkten för fortsatta
bedömningar att målen i verksamheten behöver formuleras som operatio-
nella delmål för turistrådet inom den övergripande samhällspolitik som
riksdag och regering formulerat. Detta stöds av de förslag RRV lämnat och
remissyttranden över dessa förslag.

Enligt min bedömning bör nu också de organisatoriska omständigheterna
för uppfyllandet av den nuvarande målformuleringen om breda folkgrup-
pers möjligheter till turism och rekreation omprövas.

Eftersom turist- och rekreationspolitiska insatser syftar till att nå olika
mål är kunskapen om sektorns utveckling av strategisk betydelse för mer
långsiktiga bedömningar. Detta är en bedömning som jag förutsätter även
näringslivet delar.

Även turistrådets tidigare överlämnade förslag om ändrad utlandsorga-
nisation bör granskas i samband med överväganden om mål och resurser
för verksamheten. RRV har i sin rapport om Sveriges turistråds verksam-
het pekat på den bristande samordningen med annan helt eller delvis
statsfinansierad informationsverksamhet i utlandet. Denna verksamhet
bedrivs i första hand av Svenska institutet och Sveriges exportråd förutom
av turistrådet.

I samråd med chefen för utrikesdepartementet och statsrådet Gradin vill
jag framhålla att åtgärder bör vidtas för att samordna den svenska infor-
mationsverksamheten utomlands. Det ankommer på regeringen att beslu-
ta i dessa frågor.

Riksdagen har beslutat (prop. 1989/90:90, UbU25, rskr. 328) inrätta en
tjänst som professor i nationalekonomi med inriktning mot turism och
rekreation vid universitetet i Umeå per den 1 juli 1990. Beslutet fattades
mot bakgrunden att turistfrågorna utgör en viktig del inom den växande

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

56

tjänstesektorn. Långsiktig kunskapsuppbyggnad och forskningsbaserad Prop. 1990/91: 100
kunskap inom området är därför ett angeläget behov.                      Bil. 14

Behovet av insatser för att höja kompetensen inom företagen på turist-
området — vilka till övervägande del är småföretag utan tillgång till
etablerade branschutbildningar — har under senare tid alltmer uppmärk-
sammats. Förslag till åtgärder har också presenterats, vilka tar sin utgångs-
punkt i existerande ordning inom närings- och arbetsmarknadspolitiken.
Efter vad jag erfarit pågår inom arbetsmarknadsstyrelsen ett arbete med
utformningen av branschprogram för turism- och resenäringarna i huvud-
saklig överensstämmelse med de förslag Sveriges turistråd i en särskild
rapport i juni 1990 redovisat till regeringen. Jag har för avsikt att senare
föreslå att statens industriverk ges i uppdrag att utarbeta ett utbildnings-
program för fort- och vidareutbildningsinsatser riktade till små och medel-
stora företag inom turistsektorn. Jag förutsätter att programmet kan sam-
ordnas på lämpligt sätt med arbetsmarknadsmyndigheternas insatser.

Turistrådets synpunkter på kompetensförsörjningen inom turism- och
resenäringarna innehåller även förslag om inrättande av ett råd för turis-
mens utbildningsfrågor. Inrättande av ett sådant råd ligger inom turistrå-
dets eget kompetensområde och är således inte en fråga för regeringen. För
egen del bedömer jag att ett utbildningsråd verksamt inom turistrådet
skulle kunna bidra till att på sikt stärka kompetensutvecklingen på turis-
mens område.

För nästa budgetår förordar jag att anslaget Stöd till turism och rekrea-
tion förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 123000000 kr.

B 7. Småföretagsutveckling

1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 215,3milj. kr.

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1991
redovisa förslag till åtgärder inom näringspolitikens område. Anslaget bör
i avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1991/92 till Småföretagsutveckling beräkna ett reservationsanslag
på 215 300000 kr.

57

B 8. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

1407985

10000000

10000000

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Medel från anslaget används för att:

1. infria statliga garantier enligt förordningen (1978:507) om industriga-
rantilån m. m. (upphävd 1987:424),

2. infria statlig garanti som har beviljats enligt brev (handelsdeparte-
mentet) den 30 juni 1965 till kommerskollegium och fullmäktige i riksban-
ken angående föreskrifter i fråga om statlig garanti för lån till turisthotell,

3. infria statlig garanti som har lämnats enligt förordningen (1977:387)
om investeringsgaranti (upphävd 1980:442),

4. infria statlig garanti som har lämnats enligt förordningen (1977:1 123)
om statligt stöd till strukturåtgärder inom specialstålindustrin m. m. (upp-
hävd 1979:1 180),

5. infria statliga strukturgarantier, särskilda strukturgarantier för textil-
och konfektionsindustrierna samt särskilda strukturgarantier för manuell
glasindustri som har lämnats enligt förordningen (1981:661) om struktur-
garantier m. m. (upphävd 1985:434)

6.infria garantier som har lämnats till Tillväxtinvestbolag m.m. enligt
föreskrifter som regeringen meddelar,

7. bekosta bidrag till regionala utvecklingsfonder för att till viss del täcka
förluster i anledning av sådana garantier — enligt förordningen (1982:682)
om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond (upphävd
1987:894) — som fonderna har beslutat om t.o. m. år 1983 (jfr prop.
1983/84:40 bil. 10, NU8, rskr. 94).

Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar på detta anslag görs
inte längre. Jag beräknar anslaget för budgetåret 1991/92 till lOmilj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 10000000kr.

B 9. Industri politiska åtgärder för tekoindustrin

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

76073933

85000000

85000000

Reservation

92 208072

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk (SIND), bekostas
industripolitiska åtgärder för textil- och konfektionsindustrin. Våren 1989
beslutade riksdagen (prop. 1988/89:100, bil. 14, NU20, rskr. 161)om åtgär-
der för tekoindustrin inom en total ram om 255 milj. kr. under en treårspe-
riod räknat fr. o. m. budgetåret 1989/90. Besluten innebar fortsatta indu-
stripolitiska åtgärder för branschen inom delområdena export, tekniksprid-
ning, produktutveckling (design) och utbildning. Riksdagen slog fast att de

58

små och medelstora tekoföretagen, liksom lönsömnadsföretagen, i större Prop. 1990/91: 100
utsträckning än tidigare bör få del av åtgärderna.                             Bil. 14

Statens industriverk

Statens industriverk har i en rapport (Teko90, SIND PM 1990:2) till
regeringen redovisat en bedömning av tekoindustrins utveckling under
1989 samt en bedömning för åren 1990— 1991.

SIND konstaterar att 1989 har varit ett oväntat svagt år for svensk
konfektionsindustri medan textilindustrin fortfarande är relativt stabil.
Under 1989 har kraftiga produktionsminskningar skett inom konfektions-
och trikåindustrin. Mindre kraftiga minskningar konstaterades inom
textilindustrin. SIND förutser ytterligare volymminskningar inför 1990
och 1991 framförallt inom konfektionsindustrin.

Marknadsläget för tekoindustrin kännetecknas enligt industriverket i
stort sett av en fortsatt global överkapacitet. De svenska producenterna
möter på många marknader ett mycket allsidigt utbud av varor såväl från
andra industriländer som från utvecklingsländer. Användningen av textila
produkter inom annan industri än tekoindustri fortsätter dock att öka.

Utifrån en analys av bl. a. kostnadsutvecklingen framhåller SIND att
svensk tekoindustri kan förvänta sig en relativt allvarlig försämring av sitt
internationella konkurrensläge jämfört med de föregående åren.

Industriverket hänvisar i sin anslagsframställning till riksdagens beslut
om att anvisa totalt 255 milj. kr. till industri politiska åtgärder för tekobran-
schen för budgetåren 1989/90— 1991/92. Verket föreslår mot denna bak-
grund att anslaget tas upp med 85 milj. kr. samt räknas upp för budgetåret
1991/92.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att 85 milj. kr. anvisas förbudgetåret 1991/92 för industripoli-
tiska åtgärder för tekoindustrin. År 1991/92 är sista året för tekoprogram-
met. Det särskilda tekostödet bör därefter upphöra. Av dessa medel bör
minst 60 milj. kr. anvisas för branschfrämjande åtgärder främst inom om-
rådena export, teknikspridning, produktutveckling (design) samt utbild-
ning och högst 25 milj. kr. anvisas för fortsatt verksamhet med lån till
rationaliseringsinvesteringar inom den konfektionerande industrin.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin för budgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 85000000 kr.

59

C. Exportkrediter m. m.                                Pr°P-1990/91.100

Bil. 14

C 1. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB

Svensk Exportkredit

1989/90 Utgift          37 615 292

1990/91 Anslag         20000000

1991/92 Förslag              1000

Medel för att täcka statens kostnader för de statsstödda exportkrediter-
na anvisas över tre anslag, nämligen C 1. Kostnader för statsstödd ex-
portkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, C 2. Kostnader för stats-
stödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. samt C 3. Ersätt-
ning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder.

Från anslaget C 1. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom
AB Svensk Exportkredit betalas ersättning till AB Svensk Exportkredit
(SEK) för skillnad mellan ut- och upplåningsräntor samt för kursförlust
inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter som SEK lämnar
enligt riksdagens beslut år 1978 (prop. 1977/78:155 bil. 3, NU 73, rskr. 379
och prop. 1978/79:49, NU 17, rskr. 115), 1981 (prop. 1980/81:130, NU 58,
rskr. 246) samt år 1990 (prop. 1989/90:44, NU 19, rskr. 153). Systemet in-
nebär att SEK har givits möjlighet att finansiera exportkrediter till villkor
som överensstämmer med internationellt överenskomna regler. Detta kan
leda till att utlåningsräntorna ligger under upplåningskostnaderna. SEK kan
redan på offertstadiet lämna en utfästelse om statsstödd kredit. Ett företag
kan därigenom redan i samband med offertgivningen erbjuda fast ränta för
finansieringen av en exportaffär. Staten täcker eventuell skillnad mellan
utlåningsränta och upplåningskostnad samt den kursförlust som kan upp-
komma vid ut- och upplåningen. SEK bedriver upp- och utlåning för dessa
krediter i en särskild, avgränsad del av bolagets verksamhet. SEK redovisar
en särskild balansräkning för denna kreditgivning.

Reglerna för kreditgivningen återfinns i förordningen (1981:665) om
exportkreditfinansiering med statligt stöd (ändrad senast 1989:826). Enligt
förordningen skall villkoren för krediterna stå i överensstämmelse med de
överenskommelser om riktlinjer för begränsning av statligt stöd vid ex-
portkreditgivning som Sverige har biträtt, främst den s. k. consensusöver-
enskommelsen, samt med tillämpningen av överenskommelserna. Bl. a.
för att motverka en fortsatt expansion av subventionerna ligger sedan
några år de svenska räntorna för statsstödda krediter över de överenskom-
na minimiräntorna. Till minimiräntorna läggs ett påslag på 1,5 % på kredi-
ter i svenska kronor. Det ankommer på regeringen att besluta om dessa
påslag.

På grund av anpassningen till marknadsmässiga räntor för de statsstöd-
da krediterna har statens kostnader för nya krediter i stort sett upphört.
Tillsammans med en ökad effektivitet i upplåningen och minskade kurs-
förluster innebär det att belastningen på anslaget, som endast avser äldre
åtaganden, enligt SEKs beräkningar för budgetåret 1991/92 kan beräknas
upphöra och förbytas i ett mindre överskott. Ev. överskott inbetalas till

60

staten. Svängningar kan dock förekomma på grund av de snabba föränd- Prop. 1990/91: 100

ringarna i valutakurser och räntor varvid nya underskott kan uppkomma. Bil. 14

Föredragandens överväganden

SEK-systemet för statsstöd till finansiering av kapitalvaruexporten inför-
des för att möta andra länders kraftiga subventioner av deras kapitalva-
ruexport genom exportkrediter. Anpassningen av minimiräntesatserna till
marknadsräntorna innebär att subventionsinslaget i nya krediter i stort
sett har upphört. Den internationella konkurrensen med förmånligare
krediter, i första hand s. k. u-krediter via u-landsbiståndet, till u-länder har
emellertid tenderat att öka under senare år. De internationella överens-
kommelserna har lett till en skärpt disciplin även på detta område.

Efterfrågan på projekt och kapitalvaror har minskat i de traditionella
köparländerna. SEK har i allt högre grad inriktat sig på att erbjuda krediter
utan statsstöd genom att expandera den ursprungliga marknadsmässiga
verksamheten. Jag ser positivt på den återgång till marknadsmässiga export-
krediter som har skett.

Möjligheterna att lämna statsstödda krediter för export till kapitalim-
porterande länder är fortfarande i många fall utslagsgivande för de svenska
företagens möjligheter att erhålla order på vissa slag av projekt och på
kapitalvaror. Det minskande antalet kreditvärdiga marknader har innebu-
rit en hårdnande konkurrens. För den långsiktiga utvecklingen av den
svenska kvalificerade verkstadsindustrin och inom internationellt byggan-
de är exportfinansieringsmöjligheterna av betydelse. I prop. 1989/90:44
om statlig medverkan vid finansiering av export har regeringen föreslagit
att systemet med statstödda exportkrediter skall behållas tills vidare. Riks-
dagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (NU 1989/90:19,
rskr. 153).

SEK har redovisat bedömningar av det framtida utfallet för den stats-
stödda kreditgivningen. Verksamheten kan för budgetåret 1991/92 kom-
ma att ge ett mindre överskott vad avser anslagen C 1. Kostnader för
statsstödda exportkrediter genom AB Svensk Exportkredit och C 2. Kost-
nader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg, m. m.
vilket är tillfredsställande. Beräkningen av utfallet är dock osäker. Jag
beräknar anslagsbehovet förbudgetåret 1991/92 till 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag
på 1 000 kr.

61

C 2. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende
export av fartyg m. m.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

26139613

2000000

1000

Under detta anslag redovisas kostnader för räntestöd till finansiering av
export av fartyg. Enligt tidigare riksdagsbeslut upphörde denna stödform i
och med utgången av år 1989. Kostnadsberäkningen bygger på en bedöm-
ning som AB Svensk Exportkredit har redovisat och avser tidigare gjorda
åtaganden. Liksom anslaget C 1. Kostnader för statsstödda exportkrediter
genom AB Svensk Exportkredit synes det vara möjligt att kreditgivningen
resulterar i ett mindre överskott. Samtidigt är risken för att anslaget
kommer att belastas inte obetydlig.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende ex-
port av fartyg m. m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag
på 1 000 kr.

C 3. Ersättning för extra kostnader för förmånlig
kreditgivning till u-länder

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

140380858

110000000

80000000

Under detta anslag redovisas extra kostnader som har uppkommit för
vissa äldre förmånliga krediter till u-länderna. Ett nytt system för s. k. u-
krediter infördes fr.o.m. den ljanuari 1985 (prop. 1983/84:100 bil. 5
p. C 8, UU 15, rskr. 334). Detta anslag belastas endast av kostnader för
åtaganden som har gjorts intill utgången av år 1984. Kostnadsberäkningen
bygger på en bedömning som AB Svensk Exportkredit har redovisat. Jag
beräknar kostnaderna förbudgetåret 1991/92 till 80 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning
till u-länder för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på
80000000 kr.

C 4. Åtgärder för att främja utländska investeringar i Sverige

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 1 500 000 kr.

62

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1991
redovisa förslag till åtgärder inom näringspolitikens område. Anslaget bör
i avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrat belopp.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, for budgetåret
1991/92 till Åtgärder för att främja utländska investeringar i Sverige
beräkna ett reservationsanslag på 1 500000 kr.

63

D. Mineralförsörjning m. m.

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning m. m.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den centrala förvaltningsmyn-
digheten för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhante-
ring.

SGU skall enligt sin instruktion särskilt

1. undersöka och beskriva Sveriges berggrund och jordarter samt de
geokemiska, geofysiska, maringeologiska och hydrogeologiska förhållan-
dena,

2. bedriva informations-, dokumentations- och utredningsverksamhet,

3. handlägga ärenden enligt minerallagstiftningen, lagstiftningen om
kontinentalsockeln samt lagstiftningen om utländska förvärv av fast egen-
dom m. m. vad avser gruvrättigheter,

4. tillhandahålla underlag för tillämpningen av plan- och bygglagen och
lagen om hushållning med naturresurser m. m.

Verksamheten skall bedrivas på ett sådant sätt att insamlat material
snabbt publiceras och i praktiska former görs lättillgängligt. SGU skall i
övrigt på bästa sätt söka främja tillgodogörandet av landets mineralresur-
ser. SGU åtar sig utrednings- och undersökningsuppdrag. Den intäktsfi-
nansierade verksamheten skall ge full kostnadstäckning.

Vid SGU arbetar för närvarande 223 personer.

SGU är chefsmyndighet för bergsstaten, som är regional förvaltnings-
myndighet för frågor om landets mineralhantering. Vid bergsstaten arbe-
tar för närvarande 10 personer.

Bergsstatens verksamhet är i huvudsak styrd genom minerallagstiftning-
en. Verksamheten omfattar handläggning och beslut i gruvrättsliga ären-
den, tillsyn av gruvdrift och prospekteringsverksamhet, registerföring, ar-
kivering, information samt uppbörd av avgifter enligt gruv-, mineral- och
torvlagen.

Vid SGU och bergsstaten tillämpas programbudgetering med fr. o. m.
budgetåret 1991/92 följande programindelning:

1. Geologisk undersökningsverksamhet

2. Mineralpolitiska myndighetsuppgifter

3. Geologiska myndighetsuppgifter

4. Bergsstaten

5. Intäktsfinansierad verksamhet

Verksamheten under program 1 —4 finansieras från reservationsanslaget
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet
m.m. samt genom avgifter och försäljningsintäkter. Verksamheten under
program 5 finansieras genom intäkter.

Investeringar i utrustning finansieras från reservationsanslaget Sveriges
geologiska undersökning: Utrustning.

Insatser för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning
och tillämpad geovetenskaplig forskning finansieras från reservationsan-
slaget Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

64

D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m. m.1

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

85632O331

105 646000' 2

Reservation

1925020'

1991/92 Förslag 103 379000

1 Sammanslagning av de tidigare anslagen Sveriges geologiska undersökning: Geolo-
gisk kartering m. m. samt Bergsstaten

- Tilläggsbudget 2,8 milj. kr.

Sveriges geologiska undersökning m. fl.

SGU föreslår i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1991/92 —
1993/94 en ny uppgifts- och målstruktur for verksamheten som skall ge
statsmakterna möjligheter att styra i för en geologisk verksamhet relevanta
termer. SGU föreslår vidare bl. a. att statsmakterna ställer upp konkreta mål
för den geologiska verksamheten. Det bör enligt SGUs mening slås fast att
modern geologisk information skall finnas tillgänglig för i huvudsak hela
Sverige och att den skall kunna tillgodose behoven inom ett stort antal
områden. Regeringen bör också ange vid vilken tidpunkt dessa mål skall
uppnås. SGU föreslår att de skall uppnås senast år 2020. Om anslaget ökas
med 5% per treårsperiod under undersökningsprogrammets omloppstid
skulle, förutsatt att de ökade resurserna helt sattes in på den regionala sy-
stematiska undersökningsverksamheten, målåret för samtliga undersök-
ningsprogram utom den maringeologiska kunna sättas till senast år 2020.

Vissa verksamheter genomförs i dag vid SGU med delfinansiering eller
kostnadstäckning av andra myndigheter. Det gäller bl. a. SGUs medverkan
i en ny topografisk karta (T5) och den maringeologiska verksamheten som
genomförs med stöd av djupdata från sjöfartsverket. SGU föreslår att
motsvarande anslag förs över till verket.

SGU redovisar fyra olika budgetförslag för perioden 1991 /92 — 1993/94,
nämligen huvudförslag, oförändrad resursnivå, alternativ + 5% och alter-
nativ mer än + 5% ( + ca50%). SGU förordar det senare budgetalterna-
tivet. Detta innefattar bl. a. ett 15-tal särskilt angelägna nya och utökade
verksamheter, däribland det samnordiska Mittnordenprojektet, vilka till-
sammans kostar 44,7 milj. kr. för budgetåret 1991/92.

SGU bedömer att den intäktsfinansierade verksamheten kommer att
öka under treårsperioden. SGU bör få bygga upp ett eget kapital uppgåen-
de till 20% av denna verksamhets omsättning för att kunna täcka förluster
på grund av snabbt minskad uppdragsefterfrågan som kapaciteten inte
hinner anpassas till.

Vad gäller bergsstaten anser SGU att dess verksamhet bör undantas från
en tillämpning av huvudförslaget. Skälet härför är att riksdagen vid riks-
mötet 1990/91 avser att ta ställning till regeringens förslag om en ny
minerallag (prop. 1988/89:92), som bl. a. innehåller förslag till utökade
arbetsuppgifter för bergsstaten. 1 propositionen görs bedömningen att de
utökade uppgifterna skall kunna genomföras inom ramen för befintliga
resurser. SGU utgår från att detta även förutsätter att de befintliga resur-
serna inte skall skäras ned enligt huvudförslaget. SGU föreslår därutöver                   65

5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

för bergsstaten bl. a. att engångsanvisningar beräknas med 67000 kr.   Prop. 1990/91: 100

1991/92, 112000kr. 1992/93 samt 35000kr. 1993/94 för i huvudsak inköp Bil. 14
av datautrustning och kontorsmaskiner.

Länsstyrelserna i Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län har
inkommit med en gemensam skrivelse angående finansieringen av det
svenska deltagandet i det samnordiska Mittnordenprojektet. Länsstyrelsen
i Norrbottens län har också inkommit med en skrivelse i denna fråga.
Havsresursdelegationen har i sitt förslag till övergripande program för
svensk havsresursverksamhet (ÖGP 89) bl. a. tagit upp vissa frågor om
maringeologisk kartering.

66

Föredragandens överväganden

Förslag

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Verksamhetens inriktning

Den geologiska information som SGU samlar in och den kunskap
som verket förfogar över får allt större användningsområden. En rad
olika samhällssektorer är beroende av geologisk information och ef-
terfrågan ökar. Det bör ankomma på SGU att med effektiva produk-
tionsmetoder framställa relevant geologisk information samt anpassa
och bearbeta denna information efter olika kunders behov.

SGU bör bedriva en aktiv marknadsföring for att ytterligare spri-
da användningen av den geologiska information och de kunskaper
verket förfogar över.

Under den kommande perioden skall den systematiska geologiska
undersökningsverksamheten prioriteras inom ramen för den an-
slagsfinansierade verksamheten.

Som mål for den landbaserade systematiska geologiska undersök-
ningsverksamheten skall gälla att år 2020 skall Sverige ha under-
sökts på ett sådant sätt att geologisk information finns tillgänglig för
de 75 % av landets yta där behoven är störst.

Den maringeologiska karteringen har år 2050 som målår.

I fråga om bergsstatens verksamhet skall förberedelser för infö-
rande av den nya minerallagstiftningen prioriteras.

Resurser m. m.

Ramanslag 1991/92: 103 379000kr.

Övrigt

Ett avgiftssystem för SGUs tjänster skall införas för att bekosta
resursökningar för verksamheten. Regeringen bör uppdra åt RRV
och SGU att utveckla avgiftsformerna.

De gruvrättsliga avgifterna skall helt täcka kostnaderna för bergs-
statens verksamhet.

Budgetram

Budgetramen för program 1 — 4 för perioden 1991 /92 — 1993/94 har beräk-
nats till 312 987000kr. inkl, avgifter och försäljningsintäkter.

Resultatbedömning

SGU påbörjade hösten 1987 en omfattande översyn av verksamheten.
Översynsarbetet visade att det fanns mycket stora eftersatta behov av
förnyelse och utveckling. Som ett resultat av detta arbete har de senaste
åren präglats av att genomföra en förnyelse och förändring av verksamhe-
ten.

67

En ny organisation har införts, som bl. a. innebär färre beslutsnivåer och
en projektinriktad verksamhet. Bemanningen har setts över och anpassats
till befintliga ekonomiska ramar. Genom det minskade antalet anställda
har ökat utrymme skapats för bl. a. köpta tjänster som flygmätning och
vissa kemiska analyser. Vidare har utrymme skapats för FoU samt
marknads- och personalutveckling genom att resurser förts över från den
anslagsfinansierade produktionen. De successivt ökade avsättningarna för
dessa aktiviteter kommer budgetåret 1991 /92 att nå upp till ca 15 milj. kr.

Ett nytt ekonomiskt planerings- och styrsystem har införts. Detta ger
starkt förbättrade möjligheter till ekonomisk styrning, dvs. till planering,
ledning, uppföljning, korrigering och utvärdering av verksamheten.

Det förändringsarbete SGU genomfört ligger väl i linje med regeringens
intentioner beträffande förnyelse, utveckling och effektivisering av den
offentliga verksamheten. Förändringsarbetet genomförs i stort sett utan att
nya ekonomiska resurser tillförs. Resurserna har som jag nyss nämnde i
stället skapats genom att den systematiska undersökningsverksamheten
minskats stegvis.

Den systematiska undersökningsverksamheten har under femårsperi-
oden inte nått upp till de produktionsmål som lades fast i SGUs kartplan
från år 1980. Detta beror i huvudsak på att de ekonomiska förutsättningar-
na förändrats i förhållande till de som antogs skulle gälla under den
tioåriga planperioden. Till detta har naturligtvis de nyss nämnda omprio-
riteringarna för att skapa utrymme för FoU samt personal- och marknads-
utveckling under periodens senare del bidragit.

Produktionen har dock inte minskat i samma utsräckning som de eko-
nomiska resurserna. Detta beror bl. a. på en ökad produktivitet (karterad
yta per arbetad timme) inom i första hand karteringsprogrammen baskar-
tering berg, markgeokemisk kartering och jordartskartering. Det finns
enligt min mening förutsättningar att ytterligare förbättra den systemati-
ska undersökningsverksamhetens produktivitet såväl totalt som med avse-
ende på de olika undersökningstyperna.

SGU har inte redovisat några kvalitativa eller kvantitativa resultatmått
för dokumentationsverksamheten annat än att produktionen minskat un-
der perioden. Detsamma gäller i stort sett också för den mineralpolitiska
myndighetsverksamheten och den intäktsfinansierade verksamheten. Det-
ta är enligt min mening inte tillfredsställande. Jag anser därför att SGU
bör utveckla lämpliga resultatmått för dessa tre verksamheter. Arbetet
med resultatmått skall redovisas i den förenklade anslagsframställningen
1991/92.

SGU redovisar för bergsstaten ett antal mått på resultat som verksamhe-
ten uppnått under perioden 1985—1989. Resultatmåtten speglar i första
hand i kvantitativa termer olika typer av ärenden som handlagts under
perioden. De ger också en indikation på produktiviteten även om de valda
måtten inte ger en entydig bild av utvecklingen.

För att kunna ställa resultatkrav på verksamheten bör resultatmåtten
utvecklas, bl. a. så att de tar hänsyn till prospekteringsaktiviteten och till
kvaliteten i prestationerna. En annan brist är att det saknas mått på och
målsättningar för handläggningstider för olika ärendetyper. Sådana mått

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

68

är en viktig grund for bedömning av en verksamhet av bergsstatens typ   Prop. 1990/91: 100

som i hög grad har servicekaraktär. Mot denna bakgrund bör SGU tillsam-   Bil. 14

mans med bergsstaten utveckla lämpliga resultatmått som beaktar bl. a. de
nämnda faktorerna. Arbetet skall redovisas i den förenklade anslagsfram-
ställningen 1991/92.

Min sammantagna bedömning när det gäller SGUs och bergsstatens
resultat den senaste perioden är att de varit godtagbara, men resultatmåt-
ten behöver utvecklas ytterligare.

Skäl

Verksamhetens inriktning

Den geologiska information som SGU samlar in och den kunskap verket
förfogar över får allt större användningsområden. En rad olika samhälls-
sektorer är beroende av geologisk information och efterfrågan ökar. Jag
anser att det i huvudsak är en uppgift för samhället att tillhandahålla
grundläggande geologisk information. Verksamheten bör orienteras mot
de regioner i landet där efterfrågan är störst. Denna verksamhet bör även i
fortsättningen finansieras över anslag. Anpassning, bearbetning och vissa
kostnader för tillhandhållande av information bör däremot betalas av
användarna.

Det bör ankomma på SGU att med effektiva produktionsmetoder fram-
ställa relevant geologisk information samt anpassa och bearbeta denna
information efter olika kunders behov. SGU bör bedriva en aktiv mark-
nadsföring för att ytterligare sprida användningen av den geologiska infor-
mation och de kunskaper verket förfogar över.

Med hänsyn till efterfrågeutvecklingen för grundläggande geologisk in-
formation och nuvarande yttäckningsgrad är det enligt min uppfattning
angeläget att ett mål läggs fast för den geologiska undersökningsverksam-
heten. Målåret bör sättas så att en rimlig balans uppnås mellan resursbe-
hov och yttäckningsgrad.

Om målåret sätts i enlighet med SGUs förslag till 2020 och yttäcknings-
graden till 100%, krävs en resursökning om 5% per treårsperiod. Minskas
täckningsgraden till 75% av landets yta blir resursbehovet +2% per
treårsperiod vid oförändrat målår. Jag förordar det senare alternativet.
Det innebär att som mål för den landbaserade systematiska undersök-
ningsverksamheten bör gälla att år 2020 skall Sverige ha undersökts på ett
sådant sätt att geologisk information finns tillgänglig för 75% av landets
yta där behoven är störst. Omloppstiden blir härigenom 45 — 55 år, dvs. i
stort sett vad som anses acceptabelt i de flesta andra länder. Ambitionen
beträffande undersökningens noggrannhet får anpassas efter strukturen på
den geologiska informationens efterfrågan, dvs. befolkningstätheten i oli-
ka delar av landet blir en viktig styrande faktor. Det bör ankomma på
SGU att efter samråd med berörda intressen fastlägga en plan för karte-
ringens genomförande.

I enlighet med den plan som riksdagen har ställt sig bakom bör målåret
för den maringeologiska karteringen sättas till år 2050.

Mitt förslag om verksamhetsinriktning innebär att den regionala syste-

69

matiska undersökningsverksamheten på land och till havs skall prioriteras Prop. 1990/91: 100
inom ramen for SGUs anslagsfinansierade verksamhet.                    Bil. 14

Som jag nyss framhöll får den nödvändiga anpassningen och bearbet-
ningen av den geologiska information som tas fram inom ramen för den
anslagsfinansierade verksamheten för slutanvändarens behov göras på
uppdrag av beställaren. SGUs kostnader för detta betalas av beställaren.
Det är enligt min uppfattning angeläget att intäktsfinansieringen ökas.
Målsättningen bör vara att den skall ökas med 15 % under perioden.

I fråga om inriktningen av bergsstatens verksamhet vill jag framhålla att
riksdagen nyligen tagit beslut om en ny minerallag (prop. 1988/89:92,
1990/91:NU7, rskr. 67). Lagen kommer att träda i kraft den 1 juli 1992.
Det är därför viktigt att bergsstaten prioriterar förberedelser för införande
av den nya lagstiftningen under perioden.

Tillsynsverksamheten bör hållas på en fortsatt hög nivå. Målet för
tillsynen av gruvdriften skall vara att varje gruva inspekteras en gång per
år.

Resurser m. m.

Anslag för 1991/92 samt budgetram för perioden 1991/92—1993/94 har
beräknats med utgångspunkt i att den regionala systematiska undersök-
ningsverksamheten skall prioriteras och att den tidigare redovisade planen
för utökad maringeologisk kartering skall fullföljas. För den maringeologi-
ska karteringen krävs tillgång till vissa djupdata, vilka SGU hittills erhållit
som lån från sjöfartsverket utan kostnad. Sjöfartsverket är numera affärs-
drivande verk och begär därför ersättning för dessa uppgifter. Den årliga
kostnaden för SGU uppskattas till 1,5 milj. kr.

De ökade resurser som behövs för att finansiera ett genomförande av
mitt förslag avseende den regionala undersökningsverksamheten och för
köp av djupdata bör skapas genom en kombination av förbättrad produk-
tivitet samt breddat och ökat avgiftsuttag. Kravet på produktivitetsför-
bättringen bör sättas till 1,5% per år. Det ökade avgiftsuttaget bör motsva-
ra resterande del av den resursökning som skall finansieras efter avdrag för
bidraget från produktivitetsförbättringen. Detta skulle bl. a. kunna ske
genom att avgifter införs för nyttjanderätt till uppgifter ur SGUs databaser
efter mönster av vad som gäller för bl. a. LMV, SMH1 och sjöfartsverket.
Jag förordar att regeringen uppdrar åt RRV och SGU att utveckla avgifts-
formerna. Härvid bör avgiftsstrukturen mot affärsverk särskilt studeras.
Avgiftsintäkterna bör tillfalla SGU direkt och ej föras över statsbudgeten.
Det finns mot denna bakgrund enligt min mening inte skäl att som SGU
föreslår införa ett 1 000 kr. anslag för den intäktsfinansierade verksamhe-
ten.

För att kunna fullfölja den plan för utökad maringeologisk kartering som
riksdagen ställt sig bakom krävs enligt SGU en nivåhöjning med
6489000kr. 1991/92 och 992000kr. 1992/93. Därmed skulle en fullt
utbyggd karteringskapacitet ha nåtts. Jag kan för min del inte ställa mig
bakom den uppskrivning av driftskostnaderna för den utökade karteringen
som SGU nu redovisar jämfört med den ursprungliga kalkylen. Enligt den

70

kalkylen skulle de årliga driftskostnaderna öka från 2,6milj.kr. till ca Prop. 1990/91:100
6,2 milj. kr. (1988 års kostnadsläge) vid en fullt utbyggd kartering, dvs. en Bil. 14
ökning med 3,6 milj. kr. jämfört med en nu redovisad ökning om
7,4 milj. kr. Jag anser att den fullt utbyggda utökade karteringen bör kunna
genomföras inom ramen för en höjning av driftskostnaderna med

4 305000 kr.

SGU får idag över anslag full täckning for sina lokalkostnader. Den in-
täktsfinansierade verksamheten bär vidare alla sina kostnader inklusive de
för lokaler. Detta innebär att SGU for viss del av sitt lokalbestånd har mer
än full kostnadstäckning. Principen bör vara att de anslags- och intäktsfi-
nansierade verksamheterna skall bära sina respektive lokalkostnader. SGUs
anslag bör därför reduceras med den intäktsfinansierade verksamhetens
lokalkostnader. Jag har beräknat dessa kostnader till 1 720000 kr. for bud-
getåret 1991/92.

SGU har i sitt förordade budgetalternativ redovisat förslag om ett 15-tal
nya och utökade verksamheter. Med hänvisning till min uppfattning att en
högre takt i den systematiska undersökningsverksamheten skall prioriteras
är jag inte beredd att förorda att dessa projekt startas.

Vad gäller svenskt deltagande i Mittnordenprojektet uttalade näringsut-
skottet bl. a. våren 1989 (1988/89:NU21) att den svenska finansieringen av
projektet bör ske genom att berörda regionala organ och forskningsorgan
omfördelar sina resurser for deltagande i projektet samt att även kommu-
ner, organisationer och företag bör kunna bidra till finansieringen. Riksda-
gen ställde sig bakom detta uttalande (rskr. 1988/89:179). SGU har inte
redovisat någon sådan finansiering.

Regeringen avser att i februari 1991 förelägga riksdagen en proposition
om inriktningen av miljöpolitiken. I propositionen avses behandlas bl. a.
frågor om söt vatten. Frågor som kommer att tas upp inom detta område är
bl. a. åtgärder för det framtida skyddet av grundvattnet och åtgärder mot
surt grundvatten i enskilda vattentäkter samt myndighetsansvaret för en-
skild vattenförsörjning.

Enligt vad jag erfarit kommer chefen for armén att direkt med SGU ta
upp frågan om finansiering av SGUs merkostnader förbudgetåret 1991/92
for att tillhandahålla information om blockmark i den nya topografiska
kartan (T5). En långsiktig lösning av finansieringen bereds for närvarande.

Medlen for bergsstatens verksamhet har jag beräknat med utgångspunkt
i en real minskning om 1 % för budgetåret 1991/92. Jag har inte beräknat
några engångsvisa medel for inköp av utrustning. Enligt min mening bör
den utrustning som bergsstaten kan behöva finansieras med den ram för
investeringar i utrustning som jag förordar att SGU skall få förfoga över.

Övrigt

SGU föreslår att verket bör få bygga upp ett eget kapital for att kunna
täcka förluster på grund av snabbt minskad uppdragsefterfrågan som
kapaciteten inte hinner anpassas till. Genom att SGU föreslås få sina
förvaltningsmedel i form av ramanslag och genom de ökade kraven på att

71

ta in avgifter bör det enligt min mening vara möjligt att lägga fast en Prop. 1990/91: 100
lämplig likviditetsnivå. Jag anser att detta bör kunna tillgodose behovet av Bil. 14
att bygga upp ett eget kapital.

1 1990 års budgetproposition anmälde dåvarande chefen för industride-
partementet att han hade for avsikt att i samband med den fördjupade
verksamhetsprövningen inför budgetåret 1991/92 återkomma till frågan
om ändrat verksamhetsår för SGU. Jag tar därför nu upp denna fråga.

Det finns enligt min mening både för- och nackdelar med att ha kalen-
derår som verksamhetsår. Jag anser dock inte att fördelarna uppväger
nackdelarna. Jag är därför inte beredd att för SGU föreslå en övergång från
budgetår till kalenderår.

Med stöd av minerallagstiftningen och motsvarande äldre lagstiftning
tas genom bergsstatens försorg ut vissa avgifter på det gruvrättsliga områ-
det. Vidare skall enligt kontinentalsockelförordningen (1966:315) avgift
erläggas till SGU för tillstånd till sand-, grus- eller stentäkt på kontinental-
sockeln. Samtliga dessa avgifter redovisas på statsbudgetens inkomstsida
under titeln 2528 Avgifter vid bergsstaten. Avgifterna har t.o. m. budget-
året 1985/86 helt täckt kostnaderna för bergsstatens verksamhet. Avgifter-
na uppgick budgetåret 1989/90 till 2,5 milj, kr., vilket gav en täckningsgrad
av ca två tredjedelar. Jag förordar att nämnda avgifter helt skall täcka
bergsstatens kostnader. Jag avser senare föreslå regeringen justeringar av
ifrågavarande avgifter så att full kostnadstäckning uppnås fr. o. m. budget-
året 1991/92.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna att den huvudsakliga inriktningen för verksamhe-
ten inom Sveriges geologiska undersöknings och bergsstatens an-
svarsområden skall vara i enlighet med vad jag förordat i avsnittet
Förslag,

2. att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersök-
ningsverksamhet m. m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett ramanslag
på 103 379000 kr.

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

15903920

5 000000

10000000

Reservation

19953910

Anslaget är avsett att finansiera SGUs och bergsstatens investeringar i
mer kostnadskrävande utrustning. Ränta och avskrivning på utrustnings-
kapitalet belastar de program inom vilka utrustningen används. Utrust-
ning som anskaffas med betalning från anslaget tillförs SGUs utrustnings-
kapital. Medel motsvarande avskrivning och förräntning av utrustningska-
pitalet omförs till särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

72

Sveriges geologiska undersökning                                        Prop. 1990/91:100

SGUs totala investeringsbehov under treårsperioden uppgår till

25,8 milj. kr. Av beloppet avser 9,0 milj. kr. ADB-utrustningoch 8,0 milj. kr.
ersättningsinvesteringar. SGU föreslår att verket för finansiering av inves-
teringar får ta upp lån på kreditmarknaden och att erforderliga säkerheter
anvisas för sådana lån.

Föredragandens överväganden

Vissa myndigheter har fr. o. m. innevarande budgetår på försök möjlighet
att finansiera anskaffning av utrustning genom att ta upp lån i riksgälds-
kontoret. Försöksverksamheten omfattar för närvarande ADB- och kom-
muniktionsutrustning. I avvaktan på en utvärdering av denna försöksverk-
samhet är jag inte nu beredd att förorda att SGU får ta upp lån i riksgälds-
kontoret for finansiering av mer kostnadskrävande investeringar.

Jag beräknar anslaget till lOmilj. kr. förbudgetåret 1991/92. För de två
följande åren bör anslagsramen också beräknas till 10 milj. kr. per budget-
år.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för bud-
getåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 10000000 kr.,

2. att godkänna de riktlinjer för resurstilldelning for budgetåren
1992/93 och 1993/94 som angetts.

D 3. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning

1990/91 Anslag 1991/92 Förslag

3 000000 4000000

Från anslaget bekostas insatser för att främja och stödja riktad geoveten-
skaplig grundforskning och tillämpad geovetenskaplig forskning.

Riksdagen har vid behandlingen av forskningspropositionen (prop.
1989/90:90, NU40, rskr.337) lagt fast riktlinjer för resursförstärkningar
inom anslaget. Jag beräknar i enlighet med dessa riktlinjer anslaget för
budgetåret 1991/92 till 4milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forsk-
ning for budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
4000000 kr.

73

Verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom         Prop. 1990/91:100

Nämnden for statens gruvegendom förvaltar statens mineralfyndigheter
och annan gruvegendom som tillhör staten. Nämnden svarar för att sta-
tens gruvegendom tillvaratas på bästa sätt och utökar denna genom pro-
spekteringsverksamhet, när så är lämpligt. Nämnden skall särskilt ta initi-
ativ till åtgärder för att förbättra det ekonomiska utbytet av gruvegendo-
men, besluta i frågor om kronoandel samt bereda ärenden om statligt stöd
för prospektering.

D 4. Statens gruvegendom: Prospektering m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

54123000

48817000

56 300000

Reservation

5 399000

Kostnaderna för prospekteringsverksamhet och brytvärdhetsundersök-
ningar betalas från anslaget.

Nämnden för statens gruvegendom m. fl.

Nämnden för statens gruvegendom har lämnat en fördjupad anslagsfram-
ställan avseende budgetåren 1991/92—1993/94. Nämnden framhåller i sin
anslagsframställning bl. a. följande.

Prospekteringsanslaget bör uppgå till 57 751000kr. för budgetåret
1991/92. Nämndens förslag innebär en ökad satsning på prospektering.
Förslaget motiveras bl. a. av att nämnden anser ett behov föreligga för
kompensation för uteblivna medel från det statliga stödprogrammet för
prospektering, som har upphört.

Kostnadsposten för inmutningar om 300000 kr. bör överföras från
nämndens förvaltningsanslag D5. Egendomsförvaltning m. m. till anslaget
D4, eftersom kostnaderna är knutna till prospekteringen.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har inkommmit med skrivelse med
hemställan om åtgärder inom gruvnäringen. Västerbottens socialdemokra-
tiska partidistrikt m.fl. har inkommit med skrivelse angående gruv- och
metallindustrin. Kiruna kommun har inkommit med skrivelse angående
prospekteringsverksamheten inom kommunen. Svenska Gruvindustriarbe-
tareförbundet har inkommit med skrivelse angående gruvhanteringens
framtid i Sverige. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har inkommit med
skrivelse angående en långsiktig malm- och mineralproduktion i Mellan-
sverige och Kopparbergs län. Vidare har Sveriges geologiska undersökning,
utvecklingsfonden i Jämtland m. fl. inkommit med skrivelser om mineral-
jakt.

Föredragandens överväganden

Näringsutskottet uttalade i ett betänkande om mineralpolitik våren 1987
(NU 1986/87:3) att en analys av och samlad bedömning av marknadsför-
utsättningarna för olika mineralråvaror i landet borde genomföras. Riks-
dagen ställde sig bakom detta uttalande (rskr. 1986/87:307).

74

På grundval av riksdagens uttalande tillsatte dåvarande chefen för indu-
stridepartementet med stöd av regeringens bemyndigande en kommitté
(MIR) med uppgift att utreda marknadsförutsättningarna för olika mine-
ralråvaror. Kommittén skulle också lämna förslag till en övergripande
strategi för prospekteringsverksamheten i Sverige. MIRs betänkande Mi-
neralpolitik (SOU 1989:92 och 93) har remissbehandlats.

MIR har lämnat ett antal förslag rörande geologisk kartering, prospekte-
ring samt utbildning och forskning och utveckling. 1 fråga om prospekte-
ringsområdet anser kommittén att statligt stöd till prospektering behövs
även i fortsättningen. Utgångspunkten för MIRs bedömning är dock att
staten, gruvföretagen och andra intressenter samtliga skall medverka till
finansieringen av prospekteringen i landet.

Enligt MIRs bedömningar riskerar den nuvarande malmreserven av
sulfidmalmer med innehåll av koppar, zink, bly och guld att bli uttömd
mot slutet av 1990-talet. Mot denna bakgrund förordar kommittén, att
prospekteringsinsatserna i landet ökar.

Kommittén redovisar olika alternativ rörande omfattning av och former
för fortsatta statliga insatser. I sitt ställningstagande förordar kommittén
bl. a., att nämnden för statens gruvegendom även fortsättningsvis skall
bedriva statlig anslagsfinansierad prospektering.

Flertalet remissinstanser instämmer i MIRs bedömningar om behovet
av ökad prospektering i landet. Förslaget om fortsatt statlig verksamhet
genom nämnden för statens gruvegendom tillstyrks av bl. a. nämnden för
statens gruvegendom, statens industriverk, Landsorganisationen samt
Svenska Gruvindustriarbetareförbundet.

Statlig prospekteringsverksamhet genom nämnden för statens gruvegen-
dom bör enligt min mening bedrivas även fortsättningsvis. Den framtida
omfattningen och inriktningen av den statliga prospekteringsverksamhe-
ten bör dock bli föremål för ytterligare överväganden. Jag avser att senare
återkomma till regeringen med förslag i denna fråga. Jag vill dock redan nu
föreslå att den av nämnden bedrivna prospekteringsverksamheten kon-
centreras till områden med goda geologiska förutsättningar och som ligger
i eller intill regioner med en infrastruktur som kan tillgodose en gruvverk-
samhets behov. Exempel på sådana regioner är Västerbottens län, malm-
fälten i Norrbottens län och delar av Bergslagen.

Sveriges geologiska undersökning har inkommit med en skrivelse angå-
ende framtida mineraljakt Norrbottens län. Utvecklingsfonden i Jämt-
lands län har i skrivelse överlämnat en redovisning av Norrlands Mineral-
jakt. Bergslagens Mineraljakt och Norrlands Mineraljakt har inkommit
med gemensam skrivelse med hemställan om medel för genomförande av
Sveriges Mineraljakt under åren 1991 — 1995.

Medel till mineraljakterna i Bergslagen och Norrland har tillförts genom
särskilda beslut (prop. 1986/87:74, NU32, rskr. 307) och från anslaget
D 7. Programmet för utökad prospektering m. m. Programmet har numera
upphört. Enligt min mening kan den typ av insatser som genomförs inom
ramen för regionala mineraljakter finansieras med regionalpolitiska medel
som länsstyrelserna förfogar över. Det ankommer på länsstyrelserna att
väga sådana insatser mot andra regionalpolitiskt angelägna åtgärder.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

75

Jag beräknar anslaget för budgetåret 1991/92 till 56,3 milj. kr.             Prop. 1990/91:100

Med hänsyn till behovet av en långsiktig planering av nämndens verk- Bil. 14
samhet bör, liksom vad gäller för innevarande budgetår, ett bemyndigande
att göra fleråriga åtaganden ges. Jag förordar därför att regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1991/92 fatta beslut om
prospektering som innebär åtagande på högst 35 milj. kr. för budgetåret
1992/93.

Kostnadsposten för inmutningskostnader bör fr. o. m. budgetåret
1991/92 flyttas från nämndens anslag förvaltningsanslag D5.Egendoms-
förvaltning m.m. till anslaget D4. Nämndens kostnader för inmutning
beräknar jag till 300000 kr. för budgetåret.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens
gruvegendom verksamhet som innebär åtaganden på högst
35000000kr. förbudgetåret 1992/93,

2. att till Statens gruvegendom: Prospektering m. m. för budgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 56 300000 kr.

D 5. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

7127000

6 350000

7 481000

Kostnaderna för nämndens för statens gruvegendom kansli samt för
förvaltning av statens gruvegendom betalas från anslaget. Nämnden har
för närvarande 14 anställda.

1990/91

Beräknad ändring 1991/92 Föredraganden

Anslag

Förvaltningskostnader	5194000	+ 1047000
Lokalkostnader	456000	+ 384000
Inmutningskostnader	300000	- 300000
Utmålsläggningar	400000	-
	6350000	+ 1131000

Nämnden för statens gruvegendom

Nämnden för statens gruvegendom har lämnat en fördjupad anslagsfram-
ställning för budgetåren 1991/92—1993/94. Nämnden anför i sin anslags-
framställning bl. a. följande.

76

Lönen för nämndens direktör har till betydande del finansierats genom Prop. 1990/91: 100
riksdagspension från statens löne- och pensionsverk (SPV). Nämnden Bil. 14
föreslår att den förändrade kostnadsfördelningen mellan nämnden och
SPV kompenseras genom att anslaget tillförs 178000 kr.

Nämnden kommer under det kommande budgetåret att genomföra be-
sparingsåtgärder, vilka syftar till att minska behovet av externa konsulter
för viss prospekterings- och dataverksamhet. Åtgärderna bedöms vara
möjliga genom ökade insatser av NSGs egen personal. För detta fordras att
en vakant tjänst i nämndens organisation omvandlas till en geologtjänst.
Nämnden föreslår därför att lönemedlen uppräknas med 292000 kr.

Den ökade egeninsatsen av ADB fordrar en ökning av anslaget med
sammanlagt 250000 kr. för ersättning av utrangerad utrustning under
budgetåret 1991/92.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1991/92 beräknar jag anslaget till 7481000 kr. För nämn-
den för statens gruvegendom bör medel beräknas med utgångspunkt i en
real minskning av utgifterna om 5% på tre år. För budgetåret 1991/92
föreslår jag att utgifterna minskas med 1,5%.

Som jag nyss anfört har jag för avsikt att senare återkomma till regering-
en med förslag om den statliga prospekteringsverksamhetens omfattning
och inriktning. Jag förordar att nämndens för statens gruvegendom fördju-
pade anslagsframställan avseende de två senare budgetåren behandlas i det
sammanhanget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m. m. for bud-
getåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 7 481 000 kr.

TI

E. Statsägda företag m. m.

E 1. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt
Stål AB

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

30061000

28 663000

31 238000

SSAB Svenskt Stål AB bildades år 1978 i enlighet med beslut av riksda-
gen (prop. 1977/78:87, NU 45, rskr. 198). Av SSABs ägarkapital innehar
staten numera 48,0%.

Riksdagens beslut innebar bl. a. att fullmäktige i riksgäldskontoret be-
myndigades att utfärda ett skuldebrev till det nya handelsstålbolaget på
högst 350 milj. kr.

Med stöd av bemyndigandet har fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdat
ett skuldebrev till SSAB Svenskt Stål AB på 343,3 milj. kr. Staten skall
betala skulden genom årliga amorteringar under tolv år fram till år 1991,
enligt en upprättad betalningsplan. På den vid varje tidpunkt utestående
kapitalskulden utgår en fast årlig ränta av 8,25%.

Kostnaden för amortering och ränta för skuldebrevet har under budget-
året 1989/90 uppgått till 30,1 milj. kr. och beräknas under budgetåret
1990/91 bli 28,7 milj. kr. Under budgetåret 1991/92 beräknas kostnaderna
för amortering och ränta bli 31 238000 kr. Anslaget bör därför föras upp
med detta belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt
Stål AB för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på
31 238000 kr.

E 2. Räntestöd m. m. till varvsindustrin

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

200000000

160000000

130000000

Riksdagen beslöt våren 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 14, NU 22, rskr.
177) att fr. o. m. den 1 januari 1990 skall inte räntestöd kunna utgå till
svensk varvsindustri. Fram till detta datum kunde räntestöd utgå till såväl
inhemska beställare som vid export. Syftet med räntestöd var att utjämna
skillnaden i konkurrensvillkor mellan svenska och utländska varvsföretag
när det gäller ränta i samband med kredit.

Med hänsyn till den låga räntestödssubvention som råder idag beräknas
kostnaden för räntestöd för kommande order till 1—2 milj.kr. per år
under perioden 1990—1992 för order som tecknats före den 1 januari
1990. Kostnaden för räntestöd budgetåret 1991/92 och kommande budget-
år hänför sig därför till tidigare redan beviljat räntestöd.

78

Riksdagen beslutade våren 1989 även att kontantstöd skall kunna utgå
till svensk varvsindustri under perioden 1990— 1992. Syftet med införan-
det av kontantstöd var framför allt att minska statens risk inom garantisy-
stemet beroende på att kreditgarantier inte var förenliga med detta stöd.
Även kreditgarantier har upphört som stödform fr. o. m. den 1 januari
1990. Statens kostnader för kontantstödet under perioden 1988— 1992 där
stöd beviljats före den 1 juli 1988 beräknas till 84milj.kr. Kostnaden for
tillkommande kontantstöd under perioden 1990—1992 beräknas till
34 milj. kr.

Statens industriverk har beräknat kostnaden för räntestöd till svenska
beställare till 130 milj. kr. för budgetåret 1991/92. I denna beräkning ingår
även kostnaden för kontantstödet. Jag förordar därför att regeringen före-
slår riksdagen att ett förslagsanslag om 130 milj. kr. för räntestöd till
svenska beställare förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1991/92.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Räntestöd m. m. till varvsindustrin för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 130000000 kr.

E 3. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB

1990/91 Anslag          1000

1991 /92 Förslag           1 000

Riksdagen beslöt våren 1990 (prop. 1989/90:88, NU88, rskr. 249) att
bemyndiga regeringen att ombilda affärsverket FFV till aktiebolag. I sam-
band därmed beslöt också riksdagen att utställa en garanti för FFV ABs
pensionsåtagande och som innebär att staten påtager sig FFV ABs pen-
sionsförpliktelser intill ett belopp av 1 112 milj. kr. Denna garanti kommer
att successivt infrias och belasta budgeten i takt med att pensioner betalas
ut från staten till pensionärer med pensionsrätt från affärsverket FFV.

1 regleringsbrev till statens löne- och pensionsverk den 31 maj 1990 har
regeringen medgett att kostnaderna budgetåret 1990/91 för vissa pensions-
förmåner till anställda vid affärsverket FFV och deras efterlevande får
belasta det under tolfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget E 5. Infrian-
de av pensionsgaranti för FFV AB. Vidare har regeringen genom beslut
den 15 november 1990 fastställt villkoren för denna belastning. Det är inte
nu möjligt att precisera belastningen på anslaget för budgetåret 1991/92
varför jag föreslår att ett förslagsanslag om 1000 kr. anvisas för detta
budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

79

E 4. Upprustning och driftbidrag till AB Göta kanalbolag Prop. 1990/91:100

1990/91 Anslag 1991/92 Förslag

15 600000                                       B1L 14

I en skrivelse 1990/91:50 till riksdagen redovisas en minskning av
utgifterna inom bl. a. industridepartementets område. Enligt min mening
bör 15,6 milj. kr. av minskningen tas från detta anslag.

80

F. Teknisk utveckling m. m.

F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling

F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader

F 4. Teknikvetenskapliga forskningsrådet

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under dessa anslagsrubriker
anvisats följande anslag:

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

Anslag                              Anslagstyp                Belopp kr.

F 1. Styrelsen för teknisk
utveckling: Teknisk forskning och utveckling	reservationsanslag	818815000
F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltnings- kostnader	förslagsanslag	86 368000
F 4. Teknikvetenskapliga forskningsrådet	reservationsanslag	67000000
F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete	reservationsanslag	61000000

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1991
redovisa förslag till åtgärder inom näringspolitikens område. Anslagen bör
i avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrade belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1991/92 beräkna

1. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ut-
veckling ett reservationsanslag på 818 815 000 kr.,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader ett
förslagsanslag på 86 368000kr.,

3. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet ett reservationsanslag
på 67 000000 kr.,

4. till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete ett reserva-
tionsanslag på 61 000000 kr.

F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

27 995 000

30 700000

34 261000

Under detta anslag anvisas medel till Stiftelsen Sveriges teknisk-veten-

81

6 Riksdagen 1990/91. 1 sand. Nr 100. Bilaga 14

skapliga attachéverksamhet, STATT. Denna är sedan år 1981 en offentlig Prop. 1990/91:100
stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som hu- Bil. 14
vudmän. Verksamheten finansieras till ca två tredjedelar av statsbidraget
och till ca en tredjedel av egna intäkter från uppdrag, publikationer och
konferenser.

STATT har som huvuduppgift att följa den tekniska utvecklingen inom
olika industrinationer och att rapportera till svenska foretag, myndigheter
och forskningsorganisationer om denna utveckling.

Attachéverksamheten har for närvarande kontor i Washington, Los

Angeles, San Francisco, Paris, Bonn, London, Moskva och Tokyo samt på
försök i Detroit, Bryssel, Milano och New Delhi. Under budgetåret
1990/91 har attachékontoret i Peking dragits in.

Den sammanlagda personalstyrkan utomlands uppgår för närvarande

till ca 70 personer. Verksamheten administreras från ett hemmakontor i
Stockholm på ca tio personer.

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet

Stiftelsen har i sin anslagsframställning for budgetåret 1991/92 föreslagit
att drygt 42,3 milj. kr. anvisas för verksamheten. Förslaget att öka anslaget
innefattar å ena sidan ökad och fördjupad rapportering inom det Verk-
stadstekniska och det miljötekniska området och å andra sidan ökad
medverkan i regional teknikspridning till små och medelstora företag i
landet. Vidare innefattas ökade hyreskostnader, upprustning av lägenheter
samt investeringar i möbler, kontors- och datautrustning.

Föredragandens överväganden

Jag anser att STATT är ett kvalificerat och effektivt instrument för att
hålla det svenska samhället och näringslivet informerat om tekniska fram-
steg i omvärlden. För budgetåret 1991/92 har jag räknat med att verksam-
heten ska bedrivas inom den ram som beskrevs i prop. 1989/90:88 om
vissa näringspolitiska frågor, s. 128, vilket även omfattar bevakning av det
miljötekniska området.

I ovan nämnda proposition har jag beskrivit en rad förändringar som jag
avser genomföra inom näringspolitiken i syfte att förbättra och förstärka
förutsättningarna för svenskt företagande och svensk industri. Bl. a. gäller
detta ökade aktiviteter och ökad samordning för att tillvarata de många
små och medelstora teknikföretagens utvecklingsmöjligheter med avseen-
de på tillväxt och export. Mot denna bakgrund är det önskvärt, att dessa
företag också ges möjlighet att på uppdragsbasis utnyttja STATTs kompe-
tens och resurser.

Jag har för nästa budgetår beräknat ett bidrag på drygt 34,2 milj. kr. för
stiftelsens verksamhet. Jag har då beaktat att vissa attachékontor nu inte
längre kan räkna med att disponera lokaler hyresfritt.

82

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché-
verksamhet för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
34 261000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

F 5. Europeiskt rymdsamarbete, m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

276 323000

360130000

406098000

De nu gällande riktlinjerna för den svenska rymdpolitiken har fastlagts i
regeringens proposition 1989/90:90 om forskning. Här har också en treårs-
ram angivits för rymdverksamheten.

Statens delegation för rymdverksamhet

Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) har utgått från riktlinjerna i
proposition 1989/90:90 vad avser såväl det europeiska rymdsamarbetet
som den nationella rymdverksamheten.

DFR har för egna myndighetsuppgifter begärt 5,1 milj. kr. för nästa
budgetår. För samarbete, främst inom den europeiska rymdorganisationen
European Space Agency (ESA), har delegationen begärt 415 822000kr.
Större delen av de medel som avsätts för detta ändamål återgår till med-
lemsländerna i form av värdefullt industriarbete. Den svenska industrire-
turen uppgår för närvarande till 93%.

Härutöver har delegationen hemställt om bemyndigande beträffande
nya förpliktelser för staten inom europeiskt rymdsamarbete med högst
141 milj. kr. avseende budgetåret 1991/92.

DFR har slutligen föreslagit att myndigheten fr. o. m. nästa budgetår
skall få anta benämningen rymdstyrelsen.

Föredragandens överväganden

Jag konstaterar att den svenska rymdverksamheten spelar en viktig indu-
stripolitisk roll. Den främjar högteknologisk forskning och utveckling och
ger en kompetenshöjning av betydelse utanför den egentliga rymdverk-
samheten. Den ger även de deltagande företagen och personerna värde-
fulla erfarenheter av kvalificerat, systeminriktat europeiskt utvecklingsar-
bete. Jag har för nästa budgetår beräknat 406098000kr. för delegationens
myndighetsuppgifter och för dess internationella samarbete.

Jag förutser att regeringen vid utgången av innevarande budgetår kom-
mer att ha fattat beslut beträffande nya projekt i en sådan omfattning att
bemyndiganden om sammanlagt 141 milj. kr. krävs för nya åtaganden.

Jag finner det för närvarande inte motiverat att myndigheten byter

namn.

83

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda
staten nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete på högst
141000000 kr.,

2. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 406 098 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

F 6. Nationell rymdverksamhet

1989/90 Utfall 37 813 000

Reservation

2271000

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

60896000

56 742 000

Statens delegation för rymdverksamhet

Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) har i sitt förslag för budget-
året 1991/92 följt de riktlinjer för den nationella rymdverksamheten som
har fastlagts för budgetåren 1990/91 — 1992/93 i propositionen 1989/90:90
om forskning.

Delegationen har föreslagit att 66 742000 kr. anvisas för nästa budgetår
för forskning och tillämpning inom nationell rymdverksamhet. DFR skall
bl. a. förbereda ett nytt vetenskapligt satellitprojekt. Detta arbete riktar sig
i väsentliga delar till mindre företag i rymdverksamheten med avsikt att
bredda basen för högteknologiskt industriarbete.

Delegationen har vidare begärt kompensation inom anslaget med
1,5 milj. kr. förbudgetåret 1990/91 på grund av nya momsreglerfr. o. m. den
1 januari 1991.

Härutöver har DFR hemställt om bemyndigande beträffande nya för-
pliktelser för staten inom det nationella rymdprogrammet med högst
90 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag har under anslaget F 5. Europeiskt rymdsamarbete, m. m. redogjort för
de av statsmakterna fastlagda ramarna som gäller för de industripolitiska
insatserna inom rymdområdet.

För budgetåret 1991/92 har jag beräknat anslaget till 56 742000 kr. för
nästa budgetår.

Under budgetåret 1990/91 har beslut fattats beträffande nya nationella
rymdprojekt med betalningar under kommande budgetår. Jag har därför
beräknat 90 milj. kr. för sådana åtaganden under 1991/92.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda
staten nya förpliktelser på det nationella rymdområdet med

84

90000000 kr.,

2. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 56 742 000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Verksamheten vid statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt (SP) är enligt sin instruktion (1988:344) landets
centrala institution för teknisk utvärdering, provning och mätteknik samt
därmed förenad rådgivning, forskning och utveckling.

SP utför undersökningar, provningar och tekniska utvärderingar av
material, konstruktioner och system, och därmed förenad verksamhet.

SP bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområ-
de.

SP lämnar experthjälp och råd till myndigheter och utredningar samt
biträder med expertis i nationellt standardiseringsarbete m. m.

SP är kontrollmyndighet enligt förordningen (1987:423) om handel med
ädelmetallarbeten samt meddelar föreskrifter om avgifter för registrering
som avses i 11 § i lagen.

Omräknat till helårstjänster var personalstyrkan vid SP 456 den 30juni
1990.

Vid SP tillämpas programbudgetering med verksamheten uppdelad i tre
produktionsområden.

Produktionsområde 1, Teknisk utvärdering, omfattar uppdrag från nä-
ringsliv, förvaltning och enskilda avseende tekniska undersökningar, mät-
ning, provning, kontroll, besiktning, beräkning m.m. I produktionsområ-
det ingår även riksprovplatsuppgifter samt riksmätplatsuppdrag från sty-
relsen för teknisk ackreditering (f. d. statens mät- och provstyrelse).

Produktionsområde 2, Forskning och utveckling, omfattar den verksam-
het som syftar till att utveckla teknisk kompetens samt mät- och prov-
ningsteknik inom områden som bedöms angelägna. Vidare omfattas den
grundläggande verksamhet som syftar till att fortlöpande upprätthålla SPs
kompetens inom teknisk utvärdering och som rådgivare till föreskrivande
myndigheter och standardisering.

Produktionsområde 3, Rådgivning, omfattar kunskapsförmedling med
utgångspunkt från SPs erfarenhet och expertroll inom provning och mät-
teknik. Arbetet avser deltagande i nationellt och internationellt standardi-
serings- och kommittéarbete, rådgivning till statliga utredningar och myn-
digheter samt medverkan i utbildning, m. m.

SPs verksamhet finansieras genom intäkter av uppdragsverksamhet åt
näringsliv och förvaltning, forsknings- och utvecklingsprojekt åt forsk-
ningsråd m. fl. samt genom anslag över statsbudgeten. Produktionsområde
1 skall i princip finansieras med uppdragsintäkter.

Medel för verksamheten anvisas innevarande budgetår under följande
anslag:

F 8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet.

F 9. Bidrag till statens provningsanstalt.

Anslag F 8 är ett förslagsanslag, som tas upp med ett formellt belopp på
1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamhe-

85

ten. Som inkomst under anslaget redovisas uppdragsintäkter och ianspråk-
tagna medel från anslag F9.

Anslag F9 är ett reservationsanslag över vilket statens bidrag utgår i
första hand till produktionsområdena 2 och 3, men även till att täcka
eventuellt underskott i uppdragsverksamheten.

Anslag F 8 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsong-
mässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten och för att tillgodo-
se behovet av rörelsekapital disponerar SP en rörlig kredit i riksgäldskon-
toret på 10 milj. kr.

SP ingår bland de myndigheter som på försök tillämpar treårsbudget.

F 8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag           1000

1991 /92 Förslag           1 000

Under detta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster av prov-
ningsverksamheten m. m. vid SP.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av den verksam-
het som omfattas av programbudgeteringen (1 000 kr.).

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

86

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

	1989/90 Utfall	1990/91 Budget	1991/92 Beräknar Provnings- anstalten	Föredra- gande
Produktionsområde 1: Teknisk utvärdering Externa intäkter	153 803	162376	185188
Anslag	—	—	—
Kostnader	94143	108024	127 152
Resultat	59660	54 352	58036
Produktionsområde 2: Forskning och utveckling Externa intäkter	16 104	20865	24029
Anslag	21 585	24901	24 525
Kostnader	27 463	34 332	37086
Resultat	10226	11 434	11468
Produktionsområde 3: Rådgivning Externa intäkter	1944	2 385	2813
Anslag	13982	13 199	13075
Kostnader	12616	11 788	12329
Resultat	3310	3 796	3 559
Indirekta kostnader och intäkter Externa intäkter (inkl, finansnetto)	6947	5 605	5671
Anslag	7 035	3035	2840
Kostnader	71 903	73 531	77 949
Resultat	-57921	-64891	-69438
Resultat1 före avsätt- ningar	15 275	4691	36252
Summa bidragsanslag	380753	41 1354	404522	48 295

Anm: Intäkter och kostnader redovisade exkl. interndebiteringar.

1 Efter förräntning av statskapital.

2 Tillkommer pris- och löneomräkning.

3 Härtill kommer lönekompensation på 4 527 000 kr.

4 Enligt regleringsbrev.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

F 9. Bidrag till statens provningsanstalt

1989/90 Utgift          38075000          Reservation  0

1990/91 Anslag         41135000

1991/92 Förslag        48295000

87

Statens provningsanstalt

SP utgår i sin medelsberäkning från huvudförslaget för treårsperioden
1989/90—1991/92, vilket innebär en real minskning av utgifterna om
1,66% för budgetåret.

SP föreslår att 1,2 milj. kr. anvisas i form av särskilda projektmedel för
förstärkta insatser inom europaharmoniseringen på byggområdet.

SP föreslår vidare att 7 milj. kr. anvisas för anskaffande av en tre-
koordinatmätmaskin vid riksmätplatsen för längd.

Föredragandens överväganden

Genom riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen 1989
(prop. 1988/89:100 bil. 14, s.87, NU22, rskr. 177) fastställdes inriktning
och omfattning av SPs verksamhet under treårsperioden 1989/90 —
1991 /92. Dessa riktlinjer bör alltjämt gälla.

Vidare bemyndigade riksdagen regeringen att besluta om en ny investe-
ringsmodell med statskapital för finansiering av investeringar för SP.
Denna modell tillämpas fr. o. m. budgetåret 1989/90 och innebär att SP
bl. a. får finansiera sina investeringar med de avskrivnings- och överskotts-
medel som verksamheten genererar. SPs ekonomiska resultat 1989/90
medger en ökning av investeringsnivån utöver vad som beräknades i
treårsplanen, vilket förbättrar förutsättningarna för verksamhetens förny-
else.

Jag har tidigare i prop. 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor
framhållit att SP har en viktig roll när det gäller medverkan i nationellt och
internationellt standardiseringsarbete och att SP bör ytterligare stärka sin
medverkan i detta arbete. Att ta fram gemensamma mät- och provnings-
metoder är en viktig del i harmoniseringen av tekniska regler inom Euro-
pa. Aktiviteterna inom detta område, som redan tidigare haft stor omfatt-
ning, ökar nu starkt. Efterfrågan på SPs deltagande i europastandardise-
ringen har under det senaste året ökat kraftigt, speciellt inom byggområ-
det. Jag anser det angeläget att särskilda projektmedel i form av en
engångsinsats om 1,2 milj. kr. ställs till SPs förfogande för ökat deltagande
i europaharmoniseringen inom byggområdet. Medlen skall användas för
medverkan i kommittéer och arbetsgrupper inom områden, där SP kan
bidra med unik svensk kompetens, i första hand inom områdena brand,
byggnadsfysik, beständighet, innemiljö och energihushållning.

Jag beräknar bidragsanslaget till 48 295000 kr. inkl, pris- och löneom-
räkning. Detta är beräknat med utgångspunkt i en real minskning med
1,66% för budgetåret 1991/92. Beräkningen inkluderar l,2milj.kr. för
förstärkta insatser inom europaharmoniseringen på byggområdet.

SP skall inför treårsperioden 1992/93— 1994/95 redovisa en fördjupad
anslagsframställning. I de direktiv som SP har erhållit med anledning här-
av har SP anmodats att göra en översyn av riksmätplatsverksamheten vid
SP och i samråd med statens mät- och provstyrelse (fr. o. m. 1991-01-01
styrelsen för teknisk ackreditering) föreslå åtgärder som behövs för att
effektivisera och utveckla riksmätplatssystemet. Jag är därför inte beredd

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

88

att redan nu ta ställning till den föreslagna investeringen i en tre-koordi- Prop. 1990/91:100
natmätmaskin vid riksprovplatsen för längd.                               Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 48 295 000kr.

F 10. Styrelsen för teknisk ackreditering:

Myndighetsverksamhet

1989/90 Utgift' 5 4110002

1990/91 Anslag1         1000

Reservation

2315876

1991/92 Förslag          1 000

1 Anslaget Statens mät- och provstyrelse: Myndighetsverksamhet

2 Nettoutgift.

Under detta anslag redovisas dels intäkter från riksprovplatserna dels
samtliga inkomster och utgifter vid styrelsen för teknisk ackreditering.

Efter framställning från myndigheten har regeringen den 13 december
1990 beslutat att myndigheten fr. o. m. den 1 januari 1991 skall ändra namn
till styrelsen för teknisk ackreditering. Namnbytet föranleder följdändring i
lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning och
jag avser att inom en snar framtid återkomma med förslag till sådan ändring
av lagen.

Styrelsen för teknisk ackreditering är enligt sin instruktion (1989:270)
central förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll och mätteknik samt
handhar ackreditering av laboratorier och certifieringsorgan enligt lagen
(1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning.

Styrelsen för teknisk ackreditering leds av en generaldirektör. Vid verket
finns en styrelse som består av högst tio personer, generaldirektören med-
räknad. Ackrediteringsstyrelsen är organiserad i två enheter, en teknisk
enhet och en förvaltningsenhet.

Myndighetsverksamheten vid ackrediteringsstyrelsen finansieras med
avgifter från riksprovplatserna (RPP-avgifter) enligt lagen (1989:164) om
kontroll genom teknisk provning och om mätning. Avgiften uppgår för
närvarande till 0,75% av riksprovplatsenas omsättning från obligatorisk
kontroll. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av 1000 kr.
Uppdrags- och ackrediteringsverksamheterna skall vara självbärande.

Utgifter och inkomster i ackrediteringsstyrelsens verksamhet framgår av
följande sammanställning.

89

tkr	1989/90
Utgifter
Myndighetsverksamhet	9819
Uppdragsverksamhet	3 639
Resultat	158
Summa	13616
Inkomster
Avgifter från riksprov-
platser	9 116
Uppdragsintäkter	2 987
Övriga intäkter	1 512
Anslag	1
Summa	13616

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Genom lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om
mätning har ackrediteringsstyrelsen utpekats som nationellt ackredite-
ringsorgan för laboratorier, certifieringsorgan och kontrollorgan. Denna
del av styrelsens verksamhet, som sker på uppdragsbasis, expanderar
snabbt och beräknas under de närmaste åren nå en volymmässig omfatt-
ning motsvarande myndighetsverksamheten.

1 december 1990 har ackrediteringsstyrelsen ackrediterat 250 laboratori-
er. Till sommaren 1991 beräknar man att ha ackrediterat sammanlagt
omkring 400 laboratorier och fem certifieringsorgan.

Styrelsen for teknisk ackreditering

Styrelsen för teknisk ackreditering hemställer att regeringen anvisar medel
genom ett reservationsanslag på 1 000 kr. samt medger att ackrediterings-
styrelsen får utnyttja 12 590000kr. av de medel som tillförs anslaget ge-
nom avgifter från riksprovplatserna.

Ackrediteringsstyrelsen hemställer vidare att på tilläggsbudget för dispo-
sition under innevarande budgetår få ett initialt stöd för uppbyggnaden av
ackrediteringsverksamheten i form av ett engångs reservationsanslag på
4 690000 kr.

Föredragandens överväganden

Ackrediteringsstyrelsens myndighetsverksamhet finansieras genom en om-
sättningsavgift från riksprovplatserna som tillförs anslaget. Regeringen
fastställer en ram för hur stort belopp ackrediteringsstyrelsen får disponera
av de medel som tillförts anslaget. Storleken på omsättningsavgiften, för
innevarande år 0,75% av riksprovplatsernas omsättning från obligatorisk
provning, fastställs också av regeringen. Under detta anslag bör medel för
myndighetsverksamheten vid styrelsen således endast anvisas som en for-
mell anslagspost om 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Styrelsen jor teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet
för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 000 kr.

90

Fil. Styrelsen for teknisk ackreditering: Bidrag till
riksmätplatsverksamhet

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

5106262

8000000

8 776000

Reservation

2315876

Från anslaget lämnas bidrag till verksamheten vid riksmätplatserna (jfr
prop. 1979/80:100 bil. 17, s. 281 f).

Styrelsen för teknisk ackreditering

Styrelsen for teknisk ackreditering har i sin anslagsframställning anmält
behov av medel för riksmätplatsverksamheten med 9 milj. kr. för budget-
året 1991/92. Därutöver har ackrediteringsstyrelsen begärt att för investe-
ring i en s. k. trekoordinatmätmaskin vid statens provningsanstalt ett
engångsanslag om 7milj.kr. anvisas till provstyrelsen eller till statens
provningsanstalt.

Föredragandens överväganden

Riksmätplatsernas verksamhet finansieras genom bidragsanslaget, kalibre-
ringsintäkter hos riksmätplatserna samt genom riksmätplatsernas egna
bidrag. Storleken av riksmätplatsernas egna bidrag utgör skillnaden mellan
å ena sidan kostnaden för verksamheten och å den andra sidan bidragsan-
slaget samt kalibreringsintäkterna.

Riksmätplatserna är en viktig nationell resurs av stor betydelse för den
svenska industrins internationella konkurrenskraft. Anslaget till riksmät-
platsverksamheten har förstärkts betydligt under de tre föregående budget-
åren, från 3,7 milj. kr. budgetåret 1989/90 till 8 milj. kr. under innevarande
budgetår.

Styrelsen för teknisk ackreditering har i myndighetsspecifika direktiv,
som regeringen beslutade i juni 1990, för upprättande av sin fördjupade
anslagsframställning avseende budgetåren 1992/93—1994/95 bl.a. fått i
uppdrag att överväga möjliga effektiviseringsåtgärder inom riksmätplats-
systemet. Resultaten av dessa överväganden kommer att behandlas i nästa
års budget. Jag är inte beredd att föreslå annan höjning av anslagen till
riksmätplatser än kompensation för prishöjningar. Jag beräknar medelsbe-
hovet till 8 776 000 kr.

Jag vill i detta sammanhang även ta upp en fråga som hänger samman
med att endast statliga myndigheter kan vara riksmätplatser enligt lagen
(1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning. FFV är
sedan många år riksmätplats för elektriska storheter i högfrekvensområ-
det. Genom att FFV bolagiserats kan FFV emellertid inte längre formellt
kvarstå som riksmätplats trots att man har utrustning för ändamålet och
hög kompetens på området. Det är förenat med betydande kostnader att
bygga upp motsvarande instrumentering och kompetens hos en annan
statlig institution.

Jag utgår från att styrelsen för teknisk ackreditering i nyss nämnda

91

överväganden om effektiviseringar inom riksmätplatssystemet även kom-
mer att behandla den principiella frågan om endast statliga myndigheter
skall kunna vara riksmätplatser. I avvaktan på resultaten av ackredite-
ringsstyrelsens analys vill jag föreslå att medel från anslaget under budget-
året 1991/92 skall kunna utgå till FFVs mätplatsverksamhet. En förutsätt-
ning härför måste vara att styrelsen för teknisk ackreditering och FFV
kommer överens om att verksamheten bedrivs vidare under samma for-
mer och villkor som gäller för riksmätplatser, innefattande bl. a. att verk-
samheten står under ackrediteringsstyrelsens tillsyn.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmät-
platsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsan-
slag på 8 776000 kr.

F 12. Bidrag till vissa internationella organisationer

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

2830484

3038000

4272000

Från detta anslag betalas kostnaderna för Sveriges bidrag till Internatio-
nella byrån för mått och vikt (BIPM), Internationella organisationen för
legal metrologi (OIML) samt sedan budgetåret 1987/88 Organisationen för
intellektuell äganderätt, internationella byrån (WIPO/BIRPI).

Styrelsen för teknisk ackreditering beräknar medelsbehovet till BIPM
och OIML för nästa budgetår till 747 000 kr.

Jag ansluter mig till ackrediteringsstyrelsens beräkning.

Jag beräknar medelsbehovet för bidrag till WIPO/BIRPI under nästa
budgetår till 3 525 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 4272000 kr.

F 13. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

6180000

6490000

6750000

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av invalda leda-
möter som är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion
och ekonomi. IVAs huvuduppgift är, såsom det uttrycks i dess stadgar, att
till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamhe-

92

ten inriktas på att följa, analysera och informera om den tekniska och
industriellt-ekonomiska utvecklingen samt att skapa och initiera samver-
kan inom och mellan olika teknikområden. Bidraget, som i sin nuvarande
form lämnats sedan budgetåret 1968/69 (jfr prop. 1968:68 s. 57, SU131,
rskr. 304), utgör statens stöd till IVAs grundläggande verksamhet. Denna
omfattar IVAs ledningsfunktion, kontakt- och rådgivningsverksamhet och
bibliotek, delar av IVAs utredningsverksamhet, IVAs utlandssekretariat,
dess ekonomisekretariat samt informationsverksamhet.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Ingenjörsvetenskapsakademien

För budgetåret 1991/92 har IVA begärt en uppräkning av bidraget till
8480000 kr. för att bättre balansera industrins bidrag och kompensera för
bl. a. lönekostnadsstegringar utanför akademiens kontroll.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1991/92 beräknar jag en höjning av statsbidraget med
260000kr., vilket motsvarar en generell prisomräkning. Det innebär att
anslaget bör föras upp med 6 750000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1991/92 anvisa ett anslag på 6 750000 kr.

F 14. Bidrag till Standardiseringskommissionen

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

20 530000

32 279000

41 184000

Från anslaget utgår bidrag till standardiseringen i Sverige för att med
Standardiseringskommissionen (SIS) som centralorgan verka för svensk
standardisering nationellt och internationellt.

Fr. o. m. budgetåret 1990/91 tillämpas följande modell (jfr prop.
1989/90:88 avsnitt 5.6.1) för anslaget:

— Allmänt bidrag motsvarande 50% av vad näringslivet, kommuner,
landsting, affärsverk och statliga myndigheter med uppdragsfinansierad
verksamhet beräknas satsa på standardiseringen samma år som bidra-
get utgår, dock högst 30milj, kr./år i 1989 års penningvärde. Bidraget
justeras i efterhand beroende på skillnader mellan budgeterat och fak-
tiskt intressentbidrag.

— Målrelaterat bidrag för standardiseringsprojekt som rör säkerhet, ar-
betsmiljö, konsumentskydd och miljöskydd, vilka bidrar till att uppnå
ett Västeuropa utan gränser.

93

Standardiseringskommissionen                                        Prop. 1990/91: 100

SIS föreslår med hänsyn till ökade bidrag från intressenterna samt det
accelererande europeiska standardiseringsarbetet med nya standardise-
ringsprojekt och -områden att anslaget höjs med 25,1 milj. kr.

Den föreslagna höjningen fördelar sig enligt följande:

— allmänna bidraget höjs till 31,4 milj, kr.,

— målrelaterade bidraget höjs till 24 milj. kr. samtidigt som standardise-

ringsprojekt för offentlig upphandling tillförs de redan angivna projekt-
områdena,

— för bilaterala samarbetsprojekt av exportfrämjande karaktär med Sov-
jetunionen och Kina begärs 2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår en ökning av anslaget med 8,9 milj. kr. under nästa budgetår

att användas enligt samma modell som gäller för innevarande budgetår

och fördelat enligt följande:

Allmänt bidrag                                                       31,4 milj. kr.

Målrelaterat bidrag                                                       9,7 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret
1991/92 anvisa ett anslag på 41 184 000 kr.

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket (PRV) handlägger ärenden angående pa-
tent, varumärken, mönster, utgivningsbevis for periodisk skrift, namn och
kommunala vapen samt ärenden angående aktiebolag. Mot kostnadser-
sättning ger PRV patentbesvärsrätten service i bl. a. löne-, personal- och
ekonomiadministrativa frågor.

Den 1 juli 1990 motsvarade personalstyrkan vid patentverket 641 årsar-
betskrafter.

Verkets mål är att erbjuda kunderna en ändamålsenlig och kvalitativt
högstående service i immaterialrättsliga och associationsrättsliga frågor.
Det är därför viktigt att medelbehandlingstiden för de olika ärendetyperna
ligger på en sådan nivå att balanser normalt ej uppkommer.

Verksamhetens mål och inriktning är i detalj beskrivna i PRVs verksam-
hetsplan för budgetåren 1990/91 — 1993/94.

PRVs verksamhetsområde består av följande delar:

1. Patentärenden

2. Varumärkes- och mönsterärenden

3. Namnärenden

4. Uppdragsverksamhet inom patent-, varumärkes- och mönsterområ-
dena

94

5. Bolagsärenden

6. Uppdragsverksamhet inom bolagsområdet

Kostnaderna för PRVs verksamhet täcks av de avgifter som dess kunder
erlägger. Avgifterna fastställs i huvudsak av regeringen. Ersättning för
utförda uppdrag under programmen för uppdragsverksamhet tas ut enligt
de priser som PRV fastställer i samråd med RRV.

Medel för verksamhetsområdena 1, 2, 3 och 4 anvisas över förslagsan-
slaget Fl5.Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m. Verk-
samheterna redovisas förslagsvis över fyra anslagsposter med vardera ett
formellt belopp på 1 000 kr. Under posterna redovisas kostnader och intäk-
ter för resp, verksamhet. Anslagsposterna får inte belastas.

Medel för verksamhetsområdena 5 och 6 anvisas över förslagsanslaget
F 16. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden. Verksamheterna re-
dovisas förslagsvis över två anslagsposter med vardera ett formellt anslag
på 1 000 kr. Anslagsposterna får inte belastas.

För att lösa tillfälliga likviditetsproblem samt för att tillgodose behovet
av rörelsekapital disponerar PRV en rörlig kredit i riksgäldskontoret på
18 milj. kr.

F 15. Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m. m.

1989/90 Utgift           4000

1990/91 Anslag          4000

1991/92 Förslag          4000

Under detta anslag redovisas kostnader och intäkter för verksamheten.
Patentärenden, Varumärkes- och mönsterärenden, Namnärenden samt
Uppdragsverksamhet inom patent-, varumärkes- och mönsterområdena.
Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt över verksamheten.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

95

	1989/90 Utfall Patentverket	1990/91 Beräknar	1991/92	Prop. 1990/91 Bil. 14
Verksamhet 1 Patentärenden Intäkter	122 094	131180	144355
Kostnader	113831	131180	144355
Resultat	+ 8 263	0	0
Täckningsgrad	1,07	1,00	1,00
Verksamhet 2 Varumärkes- och mönsterärenden Intäkter	25038	32479	36667
Kostnader	26 662	32479	36667
Resultat	-1624	0	0
Täckningsgrad	0,94	1,00	1,00
Verksamhet 3 Namnärenden Intäkter	2 973	3 704	3 728
Kostnader	3089	4419	4 728
Resultat	- 116	- 715	-1000
Täckningsgrad	0,96	0,84	0,79
Verksamhet 4 Uppdrag Intäkter	19054	23428	25965
Kostnader	17272	23 100	25 965
Resultat	+ 1782	+ 328	0
Täckningsgrad	1,10	1,02	1,0
Verksamhet 1 — 4 Summa intäkter1	169159	190791	210715
Summa kostnader	160854	191178	211715
Resultat	+ 8 305	- 387	-1000
Täckningsgrad	1,05	1,0	1,0

Patent- och registreringsverket

PRV understryker i sin anslagsframställning att verket är helt avgiftsfinan-
sierat och följaktligen inte nettobelastar statsbudgeten.

De olika verksamheterna är till alla delar efterfrågestyrda. 1 väsentlig
mån måste därför kundkraven ligga till grund för målsättningarna i fråga
om kvalitet, kvantitet och service i verkets produktion.

Verkets hemställan omfattar medelsyrkanden endast för budgetåret
1991/92. Med hänsyn till att PRV ingår i budgetcykel 2 när det gäller
omläggning av budgetprocessen i treåriga budgetcykler och har givits spe-
cifika direktiv i augusti 1990 rörande fördjupad anslagsframställning för
perioden 1992/93— 1994/95, finner verket att särskilda skäl föreligger att
inte fastställa budgetramar för mer än ett budgetår. Verket anser emeller-
tid att det underlag som redovisas i anslagsframställningen kan ligga till
grund för en preliminär bedömning av resursbehovet också under 1992/93
och 1993/94.

Föredragandens överväganden

Verksamheten vid PRV är helt avgiftsfinansierad och avgifterna täcker
kostnaderna för samtliga verksamheter med undantag av namnärenden.

96

Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt Prop. 1990/91: 100
belopp på 4000 kr.                                                         Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m. m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 4000 kr.

F 16. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden

1989/90 Utgift           2000

1990/91 Anslag          2000

1991/92 Förslag          2000

Under detta anslag anvisas medel för PRVs verksamheter Bolagsären-
den samt Uppdragsverksamhet inom bolagsområdet. Följande samman-
ställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten.

1989/90      1990/91      1991/92

Utfall        Beräknar

Patentverket

Verksamhet 5

Bolagsärenden

Intäkter	67 500	85 371	95 170
Kostnader	74903	85371	95 170
Resultat	-7403	0	0
Täckningsgrad	0,90	1,0	1,0

Verksamhet 6
Uppdrag

Intäkter	26025	24 970	27 864
Kostnader	20297	24430	27 864
Resultat	+ 5 728	+ 540	0
Täckningsgrad	1,28	1,02	1.0
Verksamhet 5 — 6
Summa intäkter	93 525	110341	123034
Summa kostnader	95 200	109801	123034
Resultat	-1675	+ 540	0
Täckningsgrad	0,98	1,01	1.0

Patent- och registreringsverket

PRV hemställer i sin anslagsframställning att en rörlig kredit hos riksgälds-
kontoret disponeras med 13milj. kr. för att lösa tillfälliga likviditetspro-
blem. Krediten skall vidare tas i anspråk för att finansiera kostnader som
uppstår i samband med bolagsavdelningens flyttning till nya lokaler i
Sundsvall. Därmed kan den tidigare krediten om 18 milj. kr. dras ned till
13 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Verksamheten vid PRV är helt avgiftsfinansierad. Avgifterna som verket
tar ut vid bolagsavdelningen täcker kostnaderna.

97

7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

Mot bakgrund av detta förordar jag att programmet Bolagsärenden Prop. 1990/91: 100
redovisas under en anslagspost på 1000kr, samt att programmet Upp- Bil. 14
dragsverksamhet inom bolagsområdet redovisas under en anslagspost på
1000 kr.

På grund av den på senare år kraftigt ökade ärendetillströmningen till
bolagsavdelningen har bolagsavdelningen tidigare haft svårigheter att hålla
acceptabel servicenivå när det gällt handläggningstider m. m.

I PRVs verksamhetsplan för budgetåren 1989/90—1992/93, har för
bolagsavdelningen satts upp ett antal konkreta mål, baserade på kundernas
önskemål om snabbhet och kvalitet i handläggningen. Dessa mål syftar till
att erbjuda bättre service inom avdelningens verksamhetsområde. För att
uppfylla målen avser bolagsavdelningen att genomföra tekniska förbätt-
ringar och organisatoriska åtgärder. Förutsättningar bör därefter föreligga
för att inom myndighetens ram erbjuda kunderna huvuddelen av den
service som tidigare har tillhandahållits av kommissionären.

Fram till halvårsskiftet 1990 fanns kommissionären anställd vid bolags-
avdelningen med uppgiften att hjälpa enskilda personer och företag med att
sätta upp ansökningar om bolagsbildning, göra sammanställningar ur bo-
lagsavdelningens handlingar m. m. Sedan halvårsskiftet 1990 har kommis-
sionären bildat en enskild firma, med syftet att bedriva den tidigare verk-
samheten med i stort oförändrad inriktning.

Jag vill erinra om att jag, när bolagsavdelningen säkerställt en god
servicenivå, avser att återkomma till regeringen med förslag om att avskaf-
fa regleringen av kommissionärsfunktionen vid avdelningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden för budget-

året 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 2 000 kr.

F 17. Patentbesvärsrätten

1989/90 Utfall           9 542000

1990/91 Anslag          9 256000

1991/92 Förslag          9 814000

Patentbesvärsrätten är en självständig förvaltningsdomstol och utgör
sedan den 1 juli 1987 en egen myndighet. Verksamheten regleras genom
lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten.

Patentbesvärsrätten prövar som förvaltningsdomstol överklaganden av
beslut av patent- och registreringsverket enligt vad som föreskrivs i patent-
lagen eller med stöd därav utfärdade bestämmelser, samt i mönsterskydds-
lagen, varumärkeslagen, namnlagen och lagen med vissa bestämmelser på
tryckfrihetens område.

Den 1 juli 1990 uppgick personalstyrkan vid patentbesvärsrätten till 17
årsanställda. Patent- och registreringsverket skall mot kostnadsersättning

98

ge patentbesvärsrätten erforderlig administrativ service vad gäller bl. a. Prop. 1990/91: 100
löne-, personal-och ekonomiadministrativa frågor.                         Bil. 14

Patentbesvärsrätten

Patentbesvärsrätten övergår fr. o. m. budgetåret 1992/93 till den nya bud-
getprocessen, varför årets framställning i enlighet med regeringens anvis-
ningar innebär förslag om resurstilldelning endast för budgetåret 1991/92.

Genom att en ledamots- och en kanslitjänst vakantsätts frigörs löneme-
del för budgetåret 1991/92, varigenom årets anslag i enlighet med regering-
ens direktiv kan minskas med 1,5% eller 139000kr.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att för nästa budgetår medel för patentbesvärsrätten beräknas
enligt ett huvudförslag som innebär en real minskning av utgifterna med
1,5% till 9814000kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 9 814 000 kr.

F 18. Industriell utveckling m. m. inom
verkstadsteknikområdet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag     50000000

1991/92 Förslag     50000000

I propositionen 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor har ett
treårigt program för verkstadsteknisk utvecklingsverksamhet presenterats.
Syftet med programmet är att bidra till att förbättra de små och medelstora
verkstadsföretagens konkurrensförmåga och produktivitet genom att ut-
nyttja ny teknik och nya material i produkter och produktionsprocesser.
Programmet är särskilt avsett för företag som arbetar som underleverantö-
rer.

Programmet finansieras av staten med 50 milj. kr. per år. För att hantera
stödet har en liten myndighet bildats; delegationen för verkstadsteknisk
utveckling. Delegationens beslutande funktion utgörs av elva personer
varav en är ordförande och en är vice ordförande. Ett kansli på två
personer och en deltidsarbetande ordförande sköter den praktiska hante-
ringen av programmet.

99

Föredragandens överväganden

Jag finner den nu uppstartade verksamheten med projektstöd for verk-
stadsteknisk utveckling mycket angelägen mot bakgrund av den viktiga
roll som verkstadsindustrin har inom svenskt näringsliv.

Jag har for nästa år beräknat 50milj.kr. för fortsatt stöd till program-
met.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Industriell utveckling m. m. inom verkstadsteknikområdet för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 50000000 kr.

F 19. Materialteknisk forskning

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag     10000000

1991/92 Förslag     26200000

I propositionen 1989/90:90 om forskning presenterades ett för styrelsen
för teknisk utveckling (STU) och naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) gemensamt program för forskning inom det materialtekniska och
materialvetenskapliga området benämnt tvärvetenskapliga konsortier
inom materialteknik. Över industridepartementets huvudtitel har STU
anvisats 10milj. kr. för programmet för budgetåret 1990/91. Över utbild-
ningsdepartementets huvudtitel har NFR anvisats 3 milj. kr. för samma
ändamål för budgetåret 1991/92. Riksdagen har dessutom våren 1990
beslutat om riktlinjer för resursförstärkning inom programmet för budget-
åren 1991/92 och 1992/93.

Elva konsortier, de flesta med geografisk tyngdpunkt i någon högskola,
har definierats. De elva förslagen innebär samarbete bl. a. inom teknik-
områdena tunna ytor och ytstrukturer, biomaterial och material som är
supraledande vid höga temperaturer.

Av de medel som ställts till STUs resp. NFRs förfogande för budgetåret
1990/91 har konsortierna fått 1 milj. kr. var för förberedelser.

Föredragandens överväganden

Jag konstaterar att målet för denna nya satsning på materialkonsortier
utgör en nyorientering av forskningen och samarbetsformerna vid de
engagerade högskolorna. Detta kan enligt min mening komma att få en
stor genomslagskraft för kunskapsuppbyggnaden på högskolorna vilket i
sin tur genererar en gynnsam industriell utveckling inom materialområdet.
Jag har för STUs del beräknat anslaget till 26 200000 kr. för nästa budget-
år.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet,
som beräknat 3 milj. kr. för samma ändamål under budgetåret 1991/92.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

100

Jag har även noterat att Universitetet i Linköping beräknat en förstärkning Prop. 1990/91: 100
om 2 milj. kr. för materialteknisk forskning för budgetåret 1991/92.         Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Materialteknisk forskning för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 26 200 000 kr.

F 20. Forskning för ett avfallssnålt samhälle:

Miljöanpassad produktutveckling

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag          5000000

1991/92 Förslag         16610000

I propositionen 1989/90:90 om forskning har industri- och miljödepar-
tementen presenterat ett gemensamt treårigt program för forskning för ett
avfallssnålt samhälle. Industridepartementets del behandlar miljöanpas-
sad produktutveckling och miljödepartementets del behandlar avfallshan-
tering.

Programmet finansieras under treårsperioden med 51 milj. kr. från in-
dustridepartementet och 37 milj. kr. från miljödepartementet. För att han-
tera stödet har en liten myndighet bildats; programrådet för forskning för
ett avfallssnålt samhälle. Programrådet utgörs av sex personer varav en är
ordförande. Den praktiska hanteringen av stödet sköts av ett litet kansli.

Föredragandens överväganden

Miljöanpassad produktutveckling samt behandling och hantering av avfall
är en växande uppgift inom ett modernt industrisamhälle. Jag konstaterar
att det nyinrättade programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle
har en mycket viktig uppgift framför sig och jag har för nästa år beräknat
16610000kr. för miljöanpassad produktutveckling.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produkt-
utveckling för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
16610000 kr.

101

G. Regional utveckling

Jag föreslår att medel för regional utveckling för budgetåret 1991/92 ställs
till regeringens förfogande över följande anslag och till angivna huvudän-
damål.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

Anslag

G 1. Lokaliseringsbidrag m. m.

G 2. Regionala utvecklingsinsatser

G 3. Täckande av förluster på
grund av kreditgarantier till företag
i glesbygder m.m.

G 4. Ersättning för nedsättning av
socialavgifter

G 5. Sysselsättningsbidrag

G 6. Särskilda regionalpolitiska in-
frastrukturåtgärder m.m.

G 7. Glesbygdsdelegationen

G 8. Expertgruppen för forskning
om regional utveckling (ERU)

G 9 Kapitaltillskott till en utveck-
lingsfond för Västnorden

Huvudändamål

Lokaliserings- och utvecklingsbi-
drag (centrala beslut)

Lån till regionala investmentbolag
Lokaliserings- och utvecklingsbi-
drag (regionala beslut)
Glesbygdsstöd

Regional projektverksamhet

Infriande av kreditgarantier

Täckande av bortfall av socialavgif-
ter

Sysselsättningsbidrag

Infrastrukturåtgärder

— regionala beslut

— centrala beslut
Teknikspridning m. m.

Konsult- och utredningsinsatser
Glesbygdsutvecklingsinsatser på
central nivå

Initiering och genomförande av re-
gionalpolitisk forskning

Främjande av näringslivet i Väst-
norden

102

G 1. Lokaliseringsbidrag m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

605 164 349

350000000

350000000

Prop. 1990/91:100

Reservation 1094 719 148' B1L 14

1 De medel som vid budgetärsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till
159,0milj.kr.

Utgifter för vissa äldre lokaliseringsbidrag m.m. belastade under bud-
getåret 1989/90 anslaget D 1. Visst regionalpolitiskt stöd med 12,9milj.kr.

I enlighet med riksdagens beslut om regionalpolitiken i juni 1990 anvi-
sas medel över detta anslag till följande ändamål:

— lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av statens indust-
riverk eller regeringen,

— lån till privata regionala investmentbolag,

— administrationskostnader m. m. för Stiftelsen Industricentra

— viss administration, uppföljning och utvärdering av regionalpolitiskt
stöd.

Härtill kommer medel för offertstöd enligt äldre bestämmelser.

Jag har tidigare redogjort för utfallet av stödverksamheten under de
senaste budgetåren.

Beslut om lokaliseringsbidrag har av statens industriverk och regeringen
under budgetåret 1989/90 fattats för 414,5 milj. kr. Offertstöd har beviljats
med 145,8 milj. kr. Stiftelsen Industricentra har erhållit 1,4 milj. kr. i kapi-
taltillskott m. m. För administration av det regionalpolitiska stödet har
3,2 milj. kr. utbetalats till banker och för drift av ett ADB-system för
stödformer inom industriverkets ansvarsområde har använts 1,4 milj. kr.

Ett lån till privata regionala investmentbolag har beviljats under budget-
året. Utestående lån till detta ändamål uppgår till 31,0milj. kr.

Statens industriverk

Statens industriverk uppskattar att behovet av bidragsmedel för beslut av
regeringen och verket under budgetåret 1991/92 kommer att uppgå till
350 milj. kr.

Utbetalningen av medel under anslaget beräknas till 475 milj. kr. under
budgetåret 1991/92.

Föredragandens överväganden

Jag anser det angeläget att ta tillvara investeringsviljan för att göra det
möjligt att förverkliga ytterligare projekt i regionalpolitiskt särskilt utsatta
regioner. För beslut om lokaliserings- och utvecklingsbidrag m. m. , som
beviljas av statens industriverk och regeringen, beräknar jag, liksom in-
dustriverket, ett oförändrat medelsbehov av 350milj.kr. för de ändamål
vartill medel anvisas över detta anslag under budgetåret 1991/92.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa
ett reservationsanslag på 350000000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

754847573

1050000000

972000000

Reservation

972520832'

G 2. Regionala utvecklingsinsatser

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

1 De medel som vid det senaste budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut
uppgick till ca 100 milj. kr. att jämföras med ca 44 milj. kr. ett år tidigare.

Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken år 1990 (prop.
1989/90:76, AU 13, rskr. 346) har länsstyrelserna möjlighet att inom en
given ram använda medlen till av dem beslutade lokaliserings- och utveck-
lingsbidrag, till glesbygdsstöd i form av stöd till företag och kommersiell
service samt till regional projektverksamhet.

Under budgetåret 1989/90 fattade länsstyrelserna beslut enligt äldre
bestämmelser om sammanlagt 778 milj. kr. med följande fördelning mel-
lan ändamålen:

— lokaliserings- och investeringsbidrag                              334

— företagsutveckling                                                 48

— glesbygdsstöd                                                 242

— regional projektverksamhet                                     154

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna beräknar i sina anslagsframställningar att medelsbehovet
för regionala utvecklingsinsatser kommer att öka med sammanlagt
132 milj. kr. för budgetåret 1991/92 jämfört med innevarande budgetår.

Föredragandens överväganden

Sammantaget bedömde jag i propositionen om Regionalpolitik för 90-
talet, att förändringarna som föreslogs av det regionalpolitiska företagsstö-
det skulle medföra en viss minskning av belastningen på anslaget. De
frigjorda resurserna beräknades öka möjligheterna att lämna glesbygdstöd
eller avsätta medel till projektverksamhet. Givetvis skulle belastningen
också påverkas av hur konjunkturutvecklingen förändrar efterfrågan på
företagsstöd.

Jag beräknade att mina förslag om regel- och anslagsförändringar skulle
komma att öka utrymmet för insatser som bör beslutas av länsstyrelserna
med i storleksordningen 100milj. kr. Därutöver föreslog jag en viss upp-
räkning av anslaget. Genom riksdagens beslut med anledning av proposi-
tionen om livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327) till-
fördes anslaget ytterligare 72 milj. kr. Sammantaget föreslog regeringen att
anslaget förbudgetåret 1990/91 borde uppgå till 972milj.kr. Genom riks-

104

dagens beslut i juni 1990 fastställdes beloppet under detta anslag till
1 050 milj. kr.

I skrivelse 1990/91:50 till riksdagen redovisas en minskning av utgifter-
na inom bl. a. industridepartementets område. Enligt min mening bör
78 milj. kr. av minskningen tas från detta anslag.

Det bör ankomma på regeringen att även fortsättningsvis fördela ansla-
get mellan länen efter de regionala problemens svårighetsgrad, och utfärda
de föreskrifter som krävs. Resp, länsstyrelse bör sedan fördela anvisade
medel mellan de angivna ändamålen och lämna föreskrifter och riktlinjer
till de organ i länet, som eventuellt skall fatta beslut i de enskilda fallen.

Jag anser det också vara motiverat att liksom hittills vissa medel avsätts
för länsövergripande projekt. Jag avser därför föreslå regeringen, att ett
mindre belopp avsätts för sådana projekt, vilket efter ansökan från länssty-
relser fördelas av regeringen.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 anvi-
sa ett reservationsanslag på 972000000 kr.

G 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till
företag i glesbygder m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

14411044

1000

1000

Från anslaget betalas utgifterna för att infria statliga garantier för lån till
företag i glesbygder och lån till kommersiell service enligt förordningen
(1990:643) om glesbygdsstöd. Vidare betalas utgifterna för att infria garan-
tier för lån som har lämnats enligt förordningen (1985:619) om glesbygds-
stöd (upphävd 1990:643), enligt förordningen (1979:638) om statligt stöd
till glesbygd (upphävd 1985:619), enligt förordningen (1973:608) om stat-
ligt stöd till kommersiell service i glesbygd (upphävd 1980:877) samt enligt
förordningen (1976:208) om statligt stöd till skärgårdsföretag och förord-
ningen (1978:465) om särskilt stöd till lantbruksföretag i vissa glesbygder
(upphävda 1979:638).

Länsstyrelserna

Samtliga länsstyrelser utom de i Kristianstads, Malmöhus och Hallands
län har inkommit med anslagsframställningar. Sammanlagt föreslår läns-
styrelserna en engagemangsram t. o. m. budgetåret 1991/92 på 230milj. kr.

Föredragandens överväganden

Den 1 juli 1985 skedde en övergång till engagemangsram i stället för årliga
beslutsramar för kreditgarantier till företag i glesbygder m. m. (prop.

105

8 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 100. Bilaga 14

1984/85:115, AU13, rskr. 354). Engagemangsramen skall successivt byg- Prop. 1990/91:100
gas upp tills den uppgår till 290milj. kr. Länsstyrelsernas utrymme for ny Bil. 14
kreditgivning skapas dels genom amorteringar av lån med statliga kredit-
garantier som beslutats efter den ljuli 1985, dels genom den successiva
uppbyggnaden av en engagemangsram för resp. län. Förluster till följd av
infriade garantier ger inte utrymme för ny garantigivning.

För tiden fram t. o. m. budgetåret 1990/91 är engagemangsramen fast-
ställd till 190milj. kr. Ramen bör för tiden fram t. o. m. budgetåret 1991/92
utökas till 220milj. kr.

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp, 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder
och för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan omfatt-
ning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som
beslutats efter den ljuli 1985 uppgår till högst 220000000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag

i glesbygder m. m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag

på 1 000 kr.

G 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

469328828

350000000

250000000

Från anslaget, som disponeras av riksförsäkringsverket, täcks från den
1 januari 1991 bortfall av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av
lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift.

Enligt denna lag skall den procentsats efter vilken arbetsgivar- resp,
egenavgifter sammanlagt beräknas, enligt lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare, under en tioårsperiod sättas ned med tio
procentenheter för verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs i
stödområde 1.1 de delar av Norrbottens län som inte ingår i stödområde 1
skall nedsättningen uppgå till fem procentenheter under en femårsperiod
och i de nya områden som omfattas av nedsättningen skall denna succes-
sivt öka upp till tio procentenheter. Vissa basindustrier skall inte längre
omfattas av nedsättningen. För nedsättning av egenavgifter gäller bestäm-
melserna i uppbördslagen (1953:272).

De verksamheter som bedrivs i Svappavaara samhälle är helt befriade
från socialavgifter och allmän löneavgift under tiden den 1 januari 1984 —
den 31 december 1993.

106

Riksförsäkringsverket

Verket beräknar, med hänsyn bl. a. till att lagändringen den 1 januari 1991
väntas ge en relativt kraftig begränsning av utgifterna, medelsbehovet till
310milj.kr. för budgetåret 1991/92.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Föredragandens överväganden

Jag beräknar bortfallet av avgiftsinkomster genom nedsättning av social-
avgifter och allmän löneavgift till 250 milj. kr. under budgetåret 1991/92.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 250000000 kr.

G 5. Sysselsättningsbidrag

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

236409916

250000000

250000000

Över anslaget anvisas medel för sysselsättningsbidrag.

Jag har tidigare redogjort för utfallet av verksamheten med sysselsätt-
ningsstöd under de senaste budgetåren.

Statens industriverk

Statens industriverk beräknar medelsbehovet för de ändamål vartill medel
beviljas över anslaget till 250 milj. kr. under budgetåret 1991/92.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar i likhet med statens industriverk medelsbehovet för
sysselsättningsbidrag till 250 milj. kr. förbudgetåret 1991/92.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 250000000 kr.

G 6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m. m.

1990/91 Anslag    330000000

1991 /92 Förslag    186 000 000

Från anslaget betalas utgifterna för följande åtgärder.

107

För regionalt beslutade infrastrukturåtgärder i stödområde 1 har anvisats Prop. 1990/91: 100
200milj.kr. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands Bil. 14
län slutför for närvarande ett gemensamt programarbete med förslag till
hur medlen skall användas.

För centralt beslutade infrastrukturåtgärder i prioriterade regioner har
anvisats 130milj.kr. Av dessa har 35milj.kr. anslagits för tillfällig för-
stärkning av forsknings- och utvecklingsverksamheten vid vissa högskolor
och 35 milj. kr. till vissa insatser i Blekinge län. Vidare disponerar statens
industriverk 14milj.kr. för projektverksamhet. Verket har för nästa bud-
getår begärt en ökning av dessa medel till 18,4 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I skrivelse 1990/91:50 till riksdagen redovisas en minskning av utgifterna
inom bl. a. industridepartementets område. Enligt min mening bör
144 milj. kr. av minskningen tas från detta anslag.

Genomförandet av det program som berörda länsstyrelser nu håller på
att utarbeta kommer enligt min bedömning att löpa även under komman-
de budgetår. Programarbetet och genomförandet av åtgärderna kommer
också att ge underlag för att bedöma hur regionalpolitiska medel för
infrastrukturåtgärder kan kombineras med medel från resp, sektor och
vilken instans som lämpligen bör besluta i olika frågor.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om hur medlen för budget-
året 1991/92 skall disponeras mellan olika regioner och hur handläggnings-
och beslutsordningen skall utformas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m. m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 186000000kr.

G 7. Glesbygdsdelegationen

1990/91 Anslag     15000000

1991/92 Förslag     16200000

Den tidigare glesbygdsdelegationen har ombildats till myndighet
fr. o. m. den 1 januari 1991. Den nya myndigheten som har lokaliserats till
Östersund har till uppgift att stödja utvecklingen för och lämna förslag till
förbättringar med avseende på glesbygds- och landsbygdsbefolkningens
levnadsförhållanden i olika delar av landet med tyngdpunkten i skogslä-
nens inre delar samt i skärgårdsområdena.

Medlen bör disponeras för förvaltnings- och projektkostnader. För bud-
getåret 1991/92 beräknar jag dessa till 16200000 kr.

108

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 16 200 000 kr.

G 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU)

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

4 385000

6000000

6480000

Reservation

124

Från anslaget betalas utgifterna för expertgruppens för forskning om
regional utveckling verksamhet.

Expertgruppen för forskning om regional utveckling

Expertgruppen beräknar medelsbehovet till 8 500000 kr.

Föredragandens överväganden

I proposition 1989/90:76 om regionalpolitik för 90-talet redovisades be-
hov av forskning som kan bidra till att förbättra kunskapsunderlaget för
regionalpolitiken och det angelägna i att synsätt och resultat från forsk-
ningen får en bred spridning till olika användargrupper. Den roll som
expertgruppen bör ha i dessa avseenden som länk mellan forskningen och
användare av forskningens resultat redovisades också.

1 propositionen redovisades vidare behovet av förstärkt uppföljning och
utvärdering av olika regionalpolitiska insatser och att expertgruppen avses
få vissa uppgifter i detta sammanhang.

Förbudgetåret 1991/92 beräknar jag medelsbehovet till 6480000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
för budgetåret 1991 /92 anvisa ett reservationsanslag på 6 480000 kr.

G 9. Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

2 371 650

3 000000

3050000

Från anslaget betalas Sveriges kapitaltillskott till en nordisk utvecklings-
fond för Västnorden. Vid nordiska ministerrådets (samarbetsministrarna)
möte den 19 augusti 1986 undertecknades ett avtal och stadgar för en

109

nordisk utvecklingsfond for Västnorden. Avtalet och fondens stadgar träd-
de i kraft den 17 september 1987.

Utvecklingsfonden skall främja utvecklingen av ett allsidigt och konkur-
renskraftigt näringsliv i Västnorden (Färöarna, Grönland och Island).
Fondens grundkapital skall uppgå till ett belopp som motsvarar
14,1 milj.US dollar, varav Sverige skall svara för 5,4 milj.US dollar. Inbe-
talning till fonden skall ske fram till och med år 1995.

Inbetalningar till fonden sker årligen. Det belopp som enligt avtalet skall
inbetalas per den 1 mars 1992 är 552 000 US dollar, vilket motsvarar ca
3050000 kr., varför anslaget förbudgetåret 1991/92 bör tas upp med detta
belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 3050000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

110

H. Energi

Statens vattenfallsverk

Prop. 1990/91:100

Bil. 14

Statens vattenfallsverk (Vattenfall) handhar statens kraftverksrörelse.
Verksamheten är organiserad som ett affärsverk. Vattenfall svarar for ca
hälften av elproduktionen samt äger och driver stamnätet för överföring
av elenergi. Vattenfallkoncernen är det största företaget inom energiområ-
det i Sverige.

Riksdagen fastställde år 1988 nya principer för statsmakternas ekono-
miska styrning av Vattenfall (prop. 1987/88:87, NU41, rskr. 376). Beslutet
innebar bl. a. att omfattningen och inriktningen av Vattenfalls investering-
ar samt finansieringsplan skall beslutas av riksdagen enligt en rullande
treårsplan. Beslutet innebar vidare att Vattenfall och dess dotterbolag skall
behandlas som en sammanhållen grupp av företag — Vattenfallkoncernen.
Genom beslutet infördes förräntningskrav som är jämförbara med vad
som gäller för liknande verksamhet inom svensk industri.

Vattenfall har i skrivelse den 12 september 1990 redovisat förslag till
bl. a. investerings- och finansieringsplan för treårsperioden 1991 — 1993.

I en skrivelse (skr. 1990/91:50) till riksdagen har regeringen nyligen
redovisat ett omfattande åtgärdsprogram som syftar till att stabilisera den
svenska ekonomin, förbättra ekonomins funktionssätt och begränsa till-
växten av de offentliga utgifterna.

I skrivelsen aviserar regeringen bl. a. kommande förslag till riksdagen
om att effektivisera den statliga förmögenhetsförvaltningen. Förslagen
syftar till att öka avkastningen och frigöra kapital för att bereda utrymme
för andra satsningar inom näringspolitiken.

I skrivelsen anförs att Vattenfall bör ges en organisationsform som är
bättre anpassad till en alltmer internationell och kapitalintensiv verksam-
het. Vattenfall kan därmed trygga en god elförsörjning och generera en
högre avkastning på statens tillgångar. För att utveckla en effektivare
handel med el och underlätta en decentraliserad elproduktion kommer
stamnätet att ges en mer fristående organisationsform. Omvandlingen av
Vattenfall från affärsverk till aktiebolag kan förväntas leda till en effektiva-
re elmarknad.

Jag avser att senare under innevarande budgetår återkomma till frågan
om Vattenfalls ombildning till aktiebolag. I samband med detta kommer
jag också att redovisa mitt ställningstagande till Vattenfalls förslag till
treårsplan för perioden 1991 — 1993.

H 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader

1 statsbudgeten för budgetåret 1990/91 har under denna anslagsrubrik
anvisats ett ramanslag på 49 588000kr.

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1991
redovisa förslag till åtgärder inom näringspolitikens område. Anslaget bör
i avvaktan på en sådan proposition föras upp med ett oförändrat belopp.

111

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens ener-
giverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 beräkna ett
ramanslag på 49 588 000 kr.

H 2. Statens energiverk: Utredningar m. m. och information

I statsbudgeten för budgetåret 1990/91 har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 15 243 000 kr.

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1991
redovisa förslag till åtgärder inom näringspolitikens område. Anslaget bör
i avvaktan på en sådan proposition föras upp med ett oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens ener-
giverk: Utredningar m.m. och information för budgetåret 1991/92
beräkna ett reservationsanslag på 15 243 000 kr.

H 3. Statens energiverk: Elsäkerhet m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag           1000

1991/92 Förslag          1000

Riksdagen beslutade våren 1988 om en ny kontrollordning för elektrisk
materiel, m.m. (prop. 1987/88:82, NU30, rskr. 219). Enligt riksdagens
beslut öppnades möjlighet för tillverkare och importör att — som alterna-
tiv till SEMKO-kontroll med åtföljande S-märkning — utföra motsvaran-
de kontroll vid vissa andra med Svenska Elektriska Materielkontrollan-
stalten AB, SEMKO, samarbetande provningsinstitutioner eller att själva
utföra denna kontroll, som i så fall övervakas av SEMKO. Kravet på
typgodkännande av SEMKO (S-märkning) ersattes med ett krav på regist-
rering före marknadstillträdet. Kontrollen av de produkter som finns på
marknaden förstärktes samtidigt.

Statens energiverk fick som en följd av riksdagens beslut delvis nya och
förändrade arbetsuppgifter.

Verksamheten under anslaget finansieras med avgifter som tas ut i
samband med registrering av elektriska anordningar och elektrisk mate-
riel. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Till den del löpande utgifter inte kan betalas med löpande inkomster får
statens energiverk disponera en rörlig kredit intill 8 milj. kr. hos riksgälds-
kontoret.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

112

Beräknad ändring

1990/91          1991/92

Prop. 1990/91: 100

Bil. 14

Stat

Utgifter

Elsäkerhet m.m.

25 870000

+ 1 980000

Inkomster
Avgifter för
registrering

25 869000

+ 1 980000

Nettoutgift

1000

Statens energiverk

Uppgiften att svara för själva registreringen av elektrisk materiel åvilar
SEMKO. Upprättandet av en förteckning över registrerade produkter
samt information om dessa inkluderas i kostnaderna för själva registre-
ringsförfarandet. Verket beräknar en totalkostnad för registreringsuppgif-
terna på 5,7 milj. kr. för nästa budgetår.

För att behålla en oförändrad hög produktsäkerhet ingår en förstärkt
marknadskontroll i den nya kontrollordningen. Energiverket har beräknat
kostnaden för marknadskontrollen för det registreringspliktiga området
under det kommande budgetåret till 9,6 milj. kr.

Den nya kontrollordningen förutsätter en medverkan av energiverket i
såväl svenskt som internationellt standardiseringsarbete. En stor del av
detta bör ske genom anlitande av expertis utanför verket, i första hand från
SEMKO. Energiverket har beräknat kostnaderna för arbetet med standar-
disering till 6,1 milj. kr. för nästa budgetår.

För resurser för marknadskontroll av det icke registreringspliktiga områ-
det (fria området) har energiverket beräknat resursbehovet till 5 milj. kr.

Inom ramen för den nya kontrollordningen skall finnas resurser för
föreskriftsarbete m. m. Behovet av resurser för dessa arbetsuppgifter bedö-
mer energiverket vara 850000 kr. för det kommande budgetåret. För
insatser rörande information om den nya kontrollordningen har energiver-
ket för nästa budgetår beräknat resursbehovet till 600000 kr.

Kostnaderna för resurser vid energiverket för marknadskontroll, stan-
dardiseringsarbete och föreskrifter m.m. har av verket beräknats till
4850000 kr.

Föredragandens överväganden

Den nya kontrollordningen infördes den 1 januari 1990 och innebar bl. a.
att statens energiverk och SEMKO fick delvis nya arbetsuppgifter. Ener-
giverkets personella och andra resurser för bl. a. tillsynsverksamheten för-
stärktes.

Jag anser att verksamheten inom området elsäkerhet m. m. bör bedrivas
huvudsakligen i enlighet med energiverkets förslag. Kostnaden för verk-
samheten beräknar jag till sammanlagt 27 850000 kr. för nästa budgetår.
Kostnaderna vid statens energiverk under budgetåret 1991/92 beräknar
jag till 4 850000 kr.

113

Den nya kontrollordningen finansieras med avgifter som tas ut i sam- Prop. 1990/91: 100
band med registrering av elektriska anordningar och elektrisk materiel. Bil. 14
Intäkterna från registreringsavgifterna bör tillföras anslaget. Anslaget bör
därför föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stalens energiverk: Elsäkerhet m. m. för budgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 000 kr.

H 4. Statens elektriska inspektion

I statsbudgeten för budgetåret 1990/91 har under denna anslagsrubrik
anvisats ett ramanslag på 12069000 kr.

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1991
redovisa förslag till åtgärder inom näringspolitikens område. Anslaget bör
i avvaktan på en sådan proposition föras upp med ett oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens elek-
triska inspektion för budgetåret 1991/92 beräkna ett ramanslag på
12069000 kr.

H 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier
inom energiområdet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag          1 000

1991/92 Förslag          1000

Från detta anslag betalas utgifter för förluster i samband med lånegaran-
tier som har lämnats enligt förordningen (1981:717) om statlig garanti för
utvinning m. m. av olja, naturgas eller kol, förordningen (1983:1 107) om
statligt stöd för åtgärder för att ersätta olja, m.m., förordningen
(1986:191) om statligt stöd för utveckling och introduktion av ny energi-
teknik, m.m. samt enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur
energiteknikfonden, m.m.

Föredragandens överväganden

Som ett medel för att främja den långsiktiga försörjningen med fossila
bränslen infördes år 1975 en statlig garanti för oljeutvinning m. m. Garan-
tiramen fastställdes ursprungligen till 2 000 milj. kr. och utgjorde åren
1984— 1989 8000 milj. kr. År 1989 sänktes ramen till 4000 milj. kr. (prop.

114

1988/89:100 bil. 16, NU25, rskr. 273) och år 1990 till 3000 milj. kr. (prop.   Prop. 1990/91: 100

1989/90:100 bil. 16, NU25, rskr. 247). Den 1 juli 1990 uppgick summan   Bil. 14

av utestående garantier inom denna ram till 1 464 milj. kr.

Lånegarantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur energi-
teknikfonden, m.m. får lämnas intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt
belopp av 300 milj, kr., inräknat lämnade garantier inom programmet för
utveckling och introduktion av ny energiteknik samt minskat med ett
belopp som motsvarar infriade garantier i systemet under föregående år
(prop. 1987/88:90, NU40, rskr. 375).

Oljeersättningsprogrammet och teknikutvecklingsprogrammet har upp-
hört. Den 1 juli 1990 var summan av utestående garantier inom oljeersätt-
ningsprogrammet, teknikutvecklingsprogrammet och energiteknikfonden
tillsammans 137,9 milj. kr.

Inga förluster till följd av infriade garantier inom något av de nämnda
programmen har uppkommit under budgetåret 1989/90. Vissa förluster
kan dock komma att uppstå under de två följande budgetåren. Anslaget
bör föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom
energiområdet för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på
1 000 kr.

H 6. Energiforskning

I statsbudgeten för budgetåret 1990/91 har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 343,8 milj. kr. Under anslaget redovisas
utgifterna för statens stöd till forskning och utveckling på energiområdet
inom ramen för Huvudprogram Energiforskning.

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1991
redovisa förslag till åtgärder inom energipolitikens område. Anslaget bör i
avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Energiforsk-
ning för budgetåret 1991/92 beräkna ett reservationsanslag på
343 800000 kr.

H 7. Drift av beredskapslager

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett förslagsanslag på 407,3 milj. kr.

Chefen för försvarsdepartementet avser föreslå regeringen att i en sär-
skild proposition våren 1991 redovisa förslag till åtgärder inom försvars-

115

politikens område. Anslaget bör i avvakten på en sådan proposition foras
upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Drift av bered-
skapslager för budgetåret 1991/92 beräkna ett förslagsanslag på
407251000 kr.

H 8. Beredskapslagring och industriella åtgärder

1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 7,3 milj. kr.

Chefen för försvarsdepartementet avser föreslå regeringen att i en sär-
skild proposition våren 1991 redovisa förslag till åtgärder inom försvars-
politikens område. Anslaget bör i avvaktan på en sådan proposition föras
upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Beredskapslag-
ring och industriella åtgärder för budgetåret 1991/92 beräkna ett
reservationsanslag på 7 270000 kr.

H 9. Särskilda kostnader för lagring av olja,
motorbensin, m. m.

1989/90 Utgift 55 235 855

1990/91 Anslag           1000

1991/92 Förslag          1000

Anslaget står till regeringens disposition för att täcka oförutsedda kost-
nader under anslaget H 8. Beredskapslagring och industriella åtgärder i
samband med lagring av olja, motorbensin, m.m. samt för kostnader i
anslutning till övrig omstrukturering av beredskapslagren som inte täcks
under anslaget H 8.

Statens energiverk

Verket föreslår att anslaget står kvar oförändrat.

Energiverket har i skrivelse den 25 oktober 1990 hemställt att få slutföra
omstruktureringen av de statliga beredskapslagren enligt 1987 års
försvarsbeslut under budgetåret 1991/92.

Prop.1990/91:100

Bil. 14

116

Föredragandens överväganden                                         Prop. 1990/91:100

Anslaget bör även under nästa budgetår få användas for kvarstående
kostnader for köp av oljeprodukter m. m. i anslutning till omstrukturering-
en av oljelagren.

Jag förordar att anslaget nästa budgetår fors upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m. m.

för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

H 10. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 21,9 milj. kr.

Chefen för försvarsdepartementet avser föreslå regeringen att i en sär-
skild proposition våren 1991 redovisa förslag till åtgärder inom försvars-
politikens område. Anslaget bör i avvaktan på sådan proposition föras upp
med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen,

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Åtgärder inom
delfunktionen Elkraft för budgetåret 1991/92 beräkna ett reserva-
tionsanslag på 21 930000 kr.

117

Register			Prop. 1990/91: 100
Sid.			Bil. 14
3	översikt
6	Inledning
6	Den ekonomiska utvecklingen
11	Näringspolitiken
15	Regionalpolitiken
28	Energipolitiken
	A. Industridepartementet m.m.
37	1. Industridepartementet	48000000
37	2. Industriråd/industriattaché	1045000
38	3. Utredningar m.m.	16615000
38	4. Bidrag till FN:s organ for industriell utveckling	6 720000

72 380000

B. Industri m.m.

Statens industriverk:

39 39	1. 2.	Förvaltningskostnader Utredningsverksamhet	*65 957000 *5 250000
39	3.	Sprängämnesinspektionen	1000
44	4.	Åtgärder för att främja industridesign	5 200000
44	5.	Främjande av hemslöjden	5 590000
46	6.	Stöd till turism och rekreation	123000000
57	7.	Småföretagsutveckling	*215 300000
58	8.	Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m.	10000000
58	9.	Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin	85000000
			515298000
	C.	Exportkrediter m.m.
60	1.	Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit	1000
62	2.	Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m.	1000
62	3.	Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder	80000000
62	4.	Åtgärder för att främja utländska investeringar i Sverige	*1 500000
			81 502 000
	D.	Mineralförsörjning m.m. Sveriges geologiska undersökning:
65	1.	Geologisk undersökningsverksamhet m. m.	103 379000
72	2.	Utrustning	10000000
73	3.	Geovetenskaplig forskning Statens gruvegendom:	4000000
74	4.	Prospektering m.m.	56300000
76	5.	Egendomsförvaltning m.m.	7481000
			181 160000
	E.	Statsägda foretag m. m.
78	1.	Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB	31238000
78	2.	Räntestöd m.m. till varvsindustrin	130000000
79	3.	Infriande av pensionsgaranti för FFV AB	1000
80	4.	Upprustning och driftbidrag till AB Göta kanalbolag	-

161239000

* Beräknat belopp

118

Sid.	Prop. 1990/91:100
81	F. Teknisk utveckling m. m. Styrelsen for teknisk utveckling: 1. Teknisk forskning och utveckling	*818815000	Bil. 14
81	2. Förvaltningskostnader	*86368000
81	3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges tekniskvetenskapliga
	attachéverksamhet	34 261000
81	4. Teknikvetenskapliga forskningsrådet	*67000000
83	5. Europeiskt rymdsamarbete m.m.	406098000
84	6. Nationell rymdverksamhet	56 742000
81	7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete	*61000000
86	8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet	1000
87	9. Bidrag till statens provningsanstalt	48 295000
89	Styrelsen for teknisk ackreditering: 10. Myndighetsverksamhet	1000
91	11. Bidrag till riksmätplatsverksamhet	8 776000
92	12. Bidrag till vissa internationella organisationer	4272000
92	13. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien	6 750000
93	14. Bidrag till Standardiseringskommissionen	41 184000
95	Patent- och registreringsverket: 15. Immaterialrätt m.m.	4000
97	16. Bolagsärenden	2000
98	17. Patentbesvärsrätten	9814000
99	18. Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet	50000000
100	19. Materialteknisk forskning	26200000
101	20. Forskning för ett avfallssnålt samhälle:
	Miljöanpassad produktutveckling	16610000
103	G. Regional utveckling 1. Lokaliseringsbidrag m.m.	1742 193000 350000000
104	2. Regionala utvecklingsinsatser	972000000
105	3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag
	i glesbygder m.m.	1000
106	4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter	250000000
107	5. Sysselsättningsbidrag	250000000
107	6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.	186000000
108	7. Glesbygdsdelegationen	16200000
109	8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)	6480000
109	9. Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden	3050000
111	H. Energi Statens vattenfallsverk	2033731000
111	Statens energiverk: 1. Förvaltningskostnader	*49 588000
112	2. Utredningar m. m. och information	*15 243000
112	3. Elsäkerhet m.m.	1000
114	4. Statens elektriska inspektion	*12069000
114	5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom
	energiområdet	1000
115	6. Energiforskning	*343 800000
115	7. Drift av beredskapslager	*407 251000
116	8. Beredskapslagring och industriella åtgärder	*7 270000
116	9. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m. m.	1000
117	10. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft	*21930000
Totalt för industridepartementet		857154000 5644657 000

* Beräknat belopp

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

119

Regeringens proposition

1990/91:100 Bilaga 15

Civildepartementet
(trettonde huvudtiteln)

»A4»A4

»A.4

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Bilaga 15 tillbudgetpropositionen 1991

Civildepartementet

(trettonde huvudtiteln)

Prop.

1990/91:100

Bil. 15

Översikt

Civildepartementets verksamhet omfattar:

— kommunerna, landstingen och kommunalförbunden,

— länsstyrelserna,

— polisväsendet,

— statlig löne- och personalpolitik,

— statlig rationalisering och revision,

— statistik,

— datafrågor,

— budgetutveckling,

— allmänna frågor om den statliga förvaltningen,

— formerna för styrning och organisation av statlig verksamhet samt
formerna för myndigheternas anslagsframställning och resultatredovis-
ning,

— konkurrens- och konsumentfrågor,

— svenska kyrkan och andra trossamfund,

— jämställdhet mellan kvinnor och män,

— ungdomsverksamhet,

— folkrörelserna och kooperationen,

— samhällsinformation.

Verksamheten omfattar även de kungliga hov- och slottsstatema (se bil.
3 till budgetpropositionen).

Statsrådet Johansson är departementschef och svarar inom regeringen
för ärenden om statlig rationalisering och revision, statistik, datafrågor,
allmänna frågor om statlig förvaltning, statens personalpolitik, statliga
löner och pensioner, kommunerna, länsförvaltningen, polisväsendet samt
pris- och konkurrensfrågor.

Statsrådet Wallström svarar för ärenden om jämställdhetspolitik, kon-
sumentpolitik, svenska kyrkan, ungdoms- och folkrörelsefrågor samt ko-
operativa frågor.

Utvecklingsfrågor

Arbetet med att utveckla och förnya den offentliga sektorn drivs med
utgångspunkt i de riktlinjer som mer utförligt presenteras i budgetproposi-
tionens bilaga 2 om utvecklingen av offentlig sektor. Där ges en beskriv-

ning av det utvecklingsarbete som pågår i statsförvaltningen samt i kom- Prop. 1990/91:100
muner och landsting. Vidare lämnas en samlad redovisning av arbetet med Bil. 15
regeringens program för omställning och neddragning av den statliga ad-
ministrationen. I särskilda underbilagor redovisas hur regelbeståndet ut-
vecklas och arbetet med regelreformering och delegering.

För att det fortsatta arbetet med förnyelsen av offentlig sektor skall
kunna bedrivas i den omfattning som är nödvändig föreslås att 38 milj. kr.
anvisas för utvecklingsinsatser av projektkaraktär.

De myndigheter som bl. a. arbetar med att lämna stöd i förnyelsearbetet

(främst riksrevisionsverket, statskontoret, statens institut för personalut-
veckling och statens arbetsgivarverk) är för närvarande föremål för en
samlad översyn. I avvaktan på resultatet av denna översyn föreslås inte
några treåriga budgetramar till dessa myndigheter.

Länsstyrelserna

Fr. o. m. den 1 juli 1991 skall länsstyrelsens arbetsområde omfatta de
verksamheter som i dag bedrivs av länsstyrelsen, lantbruksnämnden och
länsvägnämnden. Också när det gäller fiske, kommunikationer, trafiksäker-
het och den del av länsbostadsnämndernas verksamhet som avser kommu-
nal bostadsförsörjning och annan samhällsplanering får den nya länsstyrel-
sen ökade arbetsuppgifter.

Den nya länsförvaltningen har viktiga uppgifter inom tre huvudområ-
den:

— Länsstyrelsen skall följa upp att den nationella politiken och de natio-
nella målen inom ett stort antal verksamhetsområden får genomslag
inom länet. I detta sammanhang skall länsstyrelsen dels fungera som
regionalt statligt organ inom olika sektorer, dels göra nödvändiga av-
vägningar mellan sektorerna. Som ett led i detta arbete skall länsstyrel-
sen svara för uppföljningar och utvärderingar utifrån ett samlat regio-
nalt perspektiv.

— Länsstyrelsen skall främja länets utveckling och har på regional nivå
ansvar för samordning av statens regionala utvecklingsinsatser. I riks-
dagsbeslutet våren 1990 om regionalpolitiken underströks länsstyrel-
sens roll som sektorsamordnare (prop. 1989/90:76, AU 13, rskr. 346).
Länsstyrelsen skall också verka för att statlig, kommunal, och lands-
tingskommunal verksamhet i länet samordnas och anpassas efter de
övergripande miljö- och regionalpolitiska målen samt till kravet på en
långsiktigt god hushållning med naturresurserna.

— Länsstyrelsen skall svara för en effektiv statlig förvaltning på regional
nivå.

Den beslutande reformen är ett viktigt led i de åtgärder som syftar till att
göra ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och landstingskommu-
ner tydligare, förbättra samordningen mellan offentliga verksamheter och
utveckla formerna för en mer mål- och resultatorienterad styrning av
verksamheten.

Budgetförslaget innebär att sammanlagt 1639,7 milj. kr. föreslås till
länsstyrelsernas verksamhet.

Polisväsendet

Arbetsbelastningen inom polisen fortsätter att öka. Trots insatser för att
klara personalsituationen kommer problem med personalförsörjningen att
bestå ytterligare några år. Behovet av investeringar i ny teknik, bl. a. ADB-
stöd, ökar. Bl. a. med hänsyn härtill har endast begränsade besparingar
gjorts i budgeten för polisväsendet.

Mot bakgrund av löneavtal och rationaliseringar på polisens område
föreslås antalet aspiranter till polishögskolan bli 600.

Polisväsendet skall under nästa budgetår prioritera brottsförebyggande
åtgärder. Polisens insatser när det gäller spaning och utredning skall sär-
skilt inriktas på våldsbrott och narkotikabrott. En likaledes fortsatt priori-
tering av resurserna sker för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten,
och då särskilt sådan som hotar stora samhälleliga värden såsom miljö-
brottslighet. Det är angeläget att de resurser som statsmakterna avdelat för
prioriterad verksamhet verkligen används för det avsedda ändamålet.

Konkurrens- och konsumentfrågor

Inom viktiga delar av den svenska ekonomin är konkurrensen otillräcklig.
En förstärkt konkurrenspolitik är en förutsättning för den ekonomiska
utvecklingen och för att motverka höjda konsumentpriser. Det konkur-
rensfrämjande arbetet inriktas såväl på den privata som på den offentliga
sektorn. Ökad frihandel och omprövning av offentliga regleringar är vikti-
ga inslag i politiken.

Konsumentpolitiken inriktas på de hushållsekonomiska frågorna. För-
slag om förbättrad prisinformation för konsumenterna och ökad konkur-
rens inom livsmedelsområdet kommer att läggas fram. Åtgärder till stöd för
den kommunala konsumentverksamheten förbereds.

Ungdomsfrågor

Målet för regeringens ungdomspolitik är att barn och ungdom skall utveck-
las i trygga uppväxtmiljöer med god omsorg, en berikande och aktiv fritid,
samt att ha möjligheter att påverka.

En fortsatt satsning på barn- och ungdomskulturen sker bl. a. genom den
s. k. Kulturbudkavlen.

Ett projektarbete kommer att bedrivas i syfte att genom samordnade
insatser i statliga och kommunala förvaltningar samt föreningslivet ge stöd
till särskilt utsatta barn och ungdomar i eftersatta bostadsområden.

Kommittén om ungdomars villkor på 90-talet skall särskilt belysa hur
demokrati och jämlikhet kan stärkas. En redovisning av invandrar- och
flyktingungdomars situtation med förslag till åtgärder skall lämnas.

En proposition om internationellt ungdomsutbyte föreläggs riksdagen i
början av år 1991. Förslagen avser att göra det lättare för fler grupper av
ungdomar att delta i det internationella ungdomsutbytet.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Förslag om förändringar i bidragssystemet för ungdomsorganisationer- Prop. 1990/91: 100
na lämnas. Förutsättningarna för ett tydligare målinriktat bidragssystem Bil. 15
som bygger på uppföljning och utvärdering kommer att utredas.

Det är viktigt att utveckla en bättre samordning av insatserna på ung-
domsområdet. En översyn av statens ungdomsråd och andra organ på cen-
tral nivå kommer därför att göras.

Folkrörelserna

Skattereformens effekter för folkrörelserna har följts upp inom regerings-
kansliet. Ett särskilt bidrag på 100 milj. kr. till folkrörelser som bedriver
barn- och ungdomsverksamhet anvisas som en kompensation för ökade
kostnader.

Principerna för statens stöd till föreningslivet skall omprövas. Regering-
en har därför givit statskontoret i uppdrag att kartlägga stödet och att
lämna förslag till hur en fördjupad prövning, baserad på uppföljning och
utvärdering kan göras.

Den nuvarande lotterilagstiftningen är oklar och svåröverskådlig och ger
inte folkrörelserna tillräckliga möjligheter att utveckla och förnya sin lotteri-
och spelverksamhet. Regeringen kommer därför att tillsätta en utredning
med uppdrag att se över lotterilagstiftningen.

Kooperativa frågor

Det projekt med ett kooperativt utvecklingssystem som pågått sedan 1987
upphör den 1 juli 1991 och ersätts med en satsning på regionala kooperati-
va utvecklingscentra. En fördubbling av anslaget föreslås.

En analys av den kooperativa företagsformens utvecklingsmöjligheter
och begränsningar på olika områden presenteras av Nykoop-företagsut-
redningen (C 1990:03) under januari 1991.

Kyrkliga frågor

1980-talets omfattande organisatoriska reformer beträffande svenska kyr-
kan har nu sammanfattats i det förslag till en ny kyrkolag som regeringen
har överlämnat till kyrkomötet. Förslaget avses läggas fram för riksdagen
sedan 1991 års kyrkomöte har yttrat sig.

Stödet till de fria trossamfunden har nyligen fått en utformning som
bättre svarar mot behoven hos de trossamfund som huvudsakligen betjä-
nar invandrare. Det starkt ökade medlemsantalet i dessa samfund motive-
rar nu också en reell uppräkning av anslaget till stöd åt trossamfunden.

Jämställdhetsfrågor

En proposition om jämställdhetspolitiken kommer att föreläggas riksda-
gen våren 1991 med förslag till en ny jämställdhetslag, åtgärder inom
området kvinnor och ekonomi samt åtgärder för att motverka våld mot
kvinnor m. m.

Kommunala frågor

Inom den kommunala sektorn pågår ett omfattande forändringsarbete. Ett
särskilt förnyelseprojekt har startats i samverkan mellan civildepartemen-
tet och samtliga kommuner samt landstinget och länsstyrelsen i Örebro
län. Förslag till lagstiftningsåtgärder har lagts fram för att på försök möjlig-
göra en ny organisation för hälso- och sjukvården, den s. k. Dalamodellen
(prop. 1990/91:44). Regeringen avser att ytterligare fördjupa kontakter-
na med ledningarna för de båda kommunförbunden. Stat-kommunbered-
ningen ges förändrade uppgifter. Ett gemensamt arbete har inletts för att
belysa utvecklingen av produktivitet och effektivitet i den kommunala
sektorn. Ytterligare åtgärder kommer att föreslås för att öka handlingsfri-
heten för kommuner och landsting. Regeringen avser att lägga fram förslag
till en ny kommunallag i syfte att ge kommuner och landsting större frihet
att välja lämpliga organisationsformer och möjlighet att utveckla ända-
målsenliga former för ekonomisk styrning och förvaltning. Frikommun-
försöket kommer att utvärderas. Förslag till förenkling av kommunala
regler kommer att redovisas. (De kommunala frågorna behandlas närmare
i bilaga 2 till budgetpropositionen.)

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Sammanfattning

Förändringarna inom civildepartementets område i förhållande till bud-
getåret 1990/91 framgår av följande sammanställning (beloppen i milj,
kr.).

	Anvisat 1990/91	Förslag 1991/92	Föränd- ring
A. Civildepartementet m. m.	434,4	487,4	+  53,0
B. Utvecklingsfrågor	328,7	356,4	+  27,7
Anskaffning av ADB-utrustning	823,5	533,0	- 290.5
Partsgemensamma fonder	350,0	-	- 350,0
C. Statistik, förvaltning m. m.	804,1	847,2	+  43,1
Partsgemensam fond	300,0	-	- 300,0
Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.	3000,0	1 600,0	- 1 400,0
D. Länsstyrelserna m. m.	1361,2	1639,7	+ 278,5
E. Polisväsendet	7 959,1	9097,1	+ 1 138,0
F. Pris-, konkurrens- och konsument- frågor	147,3	168,3	+ 21,0
G. Kyrkliga ändamål	98,5	70,0	-  28,5
H. Folkrörelse- och ungdomsfrågor, kooperativa frågor m. m.	110,9	216,6	+ 105,7
I. Jämställdhetsfrågor	16,9	16,9	-
Totalt för civildepartementet	15734,6	15032,6	- 702,0

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Föredragande: statsrådet Johansson i frågorna under littera A —E och
littera F punkterna 1 —3;

statsrådet Wallström i frågorna under littera F punkterna 4 — 7 och littera
G-I.

Anmälan till budgetpropositionen 1991

A. Civildepartementet m. m.

A 1. Civildepartementet

1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag	54787 136 55178000 61 193000
		1990/91	Beräknad ändring 1991/92
Personal		154	-
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Kostnader för statsrådsbilar Revisionskontoret — särkostnader		49 780000 (43351000) 3486000 1912000	+ 5324000 ( + 4480000) + 315000 + 376000
		55178000	+ 6015000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa
budgetår till 61 193 000 kr. I anslaget har hänsyn tagits till ändrade debite-
ringsprinciper för telefonsamtalsavgifter inom regeringskansliet. I anslaget
ingår även 300000 kr. för produktionsbidrag till Sveriges statskalender.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Civildepartementet för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 61 193 000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

29235522

26 761000

39235000

Reservation

4232053

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe-
ten bör anslaget uppgå till 39 235 000 kr. under nästa budgetår.

I enlighet med den forskningspolitiska propositionen (prop. 1989/90:90,
FiU 28, rskr. 329) har under anslaget beräknats 7,5 milj. kr. för forskning

om offentlig sektor. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med Prop. 1990/91: 100
förslag om hur dessa medel skall fördelas.                                  Bil. 15

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reser-
vationsanslag på 39235000 kr.

A 3. Regeringskansliets förvaltningskontor

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

288897368

352490000

386940000

Regeringskansliets förvaltningskontor (FK) är enligt sin instruktion
(1988:1147, ändrad senast 1990:898) ett gemensamt förvaltnings- och
arbetsgivarorgan för frågor som enbart rör statsrådsberedningen, departe-
menten, utrikesrepresentationen eller kommittéerna.

Förvaltningskontoret leds av en styrelse. Chef för förvaltningskontoret
är en förvaltningsdirektör.

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Personal	245	-
Anslag
Förvaltningskostnader	53000000	+ 5 605000
(därav lönekostnader)	(48 890000)	( + 5114000)
Lokalkostnader	250034000	+ 27177000
Gemensamt utvecklingsarbete	784000	+ 82000
Gemensamma investeringar	703000	2000
Gemensamma förvaltnings-
kostnader	47 969000	+ 688000
Engångsanvisning		+  900000
	352 490000	+ 34450000

Förvaltningskontoret

Förvaltningskontoret föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Undantag från huvudförslaget.

2. För avtalsreglerade kostnadsökningar och vissa gemensamma verk-
samheter behövs en förstärkning av anslagsposten Gemensamma förvalt-
ningskostnader med sammanlagt ca 5,3 milj. kr.

3. Departementens telefonsamtalskostnader (5 milj, kr.) fördelas till
statsrådsberedningens, departementens och förvaltningskontorets förvalt-
ningsanslag.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
386940000 kr. Mitt förslag innebär att realt oförändrade resurser tillförs

förvaltningskontoret. Något särskilt rationaliseringskrav ställs sålunda
inte på förvaltningskontoret. Jag beräknar därutöver medel för ökade
bevakningskostnader samt underhåll och utbyte av möbler med samman-
lagt 3 530000 kr., varav 900000 kr. för utbyte av möbler engångsvis. Jag
biträder vidare förvaltningskontorets förslag om omfördelning av kostna-
derna för telefonsamtal.

Det förnyelsearbete som pågår beträffande offentlig förvaltning får även
konsekvenser för regeringskansliet. Arbetet med att åstadkomma en resul-
tatorienterad styrning av statlig verksamhet, omläggningen av budgetpro-
cessen och utvecklingen av regeringens verksamhetsplanering och nya
arbetsformer inom regeringskansliet liksom den tilltagande internationali-
seringen måste mötas med kraftfulla insatser på många plan. En omlägg-
ning av regeringskansliets interna verksamhet i dessa delar har redan
inletts under ledning av förvaltningskontoret. Arbetet omfattar även admi-
nistrativ samordning och effektiviseringsinsatser. En ytterligare åtgärd är en
ökad satsning på regeringskansliets personalförsörjnings- och kompetens-
utvecklingsinsatser.

För att underlätta personalförsörjningen ses löne- och anställningsvill-
kor över och rekryteringsrutinerna förbättras. Nya arbetsformer införs och
utvecklingsprogram för olika kategorier anställda har utformats och håller
på att genomföras.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Regeringskansliets förvaltningskontor för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 386 940000 kr.

10

B. Utvecklingsfrågor

Inledning

Regeringen har i bilaga 2 till budgetpropositionen redovisat riktlinjer for
det fortsatta arbetet med att förnya den offentliga sektorn. I bilagan ges
också en översiktlig beskrivning av det omfattande förnyelsearbete som
bedrivs i staten och i kommunerna.

Civildepartementet svarar för samordning av förnyelsearbetet. I depar-
tementet ligger också ansvaret för de specialistfunktioner som är ett viktigt
stöd för de verksamhetsansvariga. Till departementet hör således frågor
om personal- och lönepolitiken, organisations- och ledningsfrågor, former-
na för ekonomi- och resultatstyrning, formerna för den statliga budgetpro-
cessen, stat-kommunfrågor, metod- och teknikfrågor samt de s. k. stabsmyn-
digheterna (främst statskontoret, riksrevisionsverket, statens arbetsgivar-
verk och statens institut för personalutveckling). Dessa resurser utgör olika
delar i ett sammanhållet stöd till de verksamhetsansvariga i förnyelsearbe-
tet.

För att höja effektiviteten i den statliga verksamheten pågår en mål-
medveten förändring av det sätt på vilket verksamheterna styrs. Myndig-
heterna ges ett ökat ansvar för resultaten av sin verksamhet och ökade
befogenheter att avgöra hur den skall bedrivas. Verksamheten vid de s. k.
stabsmyndigheterna har präglats av den hittillsvarande ansvars- och befo-
genhetsfördelningen mellan regeringen och myndigheterna. När denna
ändras, förändras också förutsättningarna för det centrala stödet till ut-
vecklings- och förändringsarbetet.

Regeringen har mot denna bakgrund uppdragit åt en särskild utredare (C
1990:04) att lämna förslag om den framtida stödverksamhetens inriktning,
omfattning, organisation och finansiering. I avvaktan på resultatet av denna
översyn föreslår jag nu inte några treåriga budgetramar för statskontoret,
riksrevisionsverket och statens arbetsgivarverk.

I regeringens skrivelse (1990/91:50) om åtgärder för att stabilisera eko-
nomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna redovisades bl. a.
ett treårigt program för omställning och bantning av den statliga admini-
strationen. Stabsmyndigheterna berörs av åtgärderna. Jag avser att föreslå
regeringen att lämna ytterligare direktiv till den särskilde utredaren. Utre-
darens förslag bör innebära en minskning med minst 50 milj. kr. av de
sammanlagda anslagen till den verksamhet som utreds. Utredningens upp-
drag kommer samtidigt att vidgas till att också omfatta vissa uppgifter inom
länsstyrelseområdet samt inom försvarsdepartementets verksamhetsom-
råde.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

il

B 1. Vissa utvecklingsåtgärder

1990/91 Anslag     44000000

1991/92 Förslag    38000000

Från anslaget finansieras utvecklingsarbete enligt de riktlinjer som jag
tidigare har redovisat. Medel har under anslaget beräknats för vissa åtgärder
i samband med omläggningen av budgetprocessen och styrningen av den
statliga verksamheten, för särskilda personalutbildningsåtgärder, för ut-
veckling av ledningen av den statliga förvaltningen, för kompetens-
utveckling och chefsförsörjning inom statsförvaltningen, för styrning och
organisation av offentliga verksamheter, för en ändamålsenlig användning
av informationsteknologi och för rekryteringsinsatser och kompetens-
utveckling av regeringskansliets personal.

För budgetåret 1990/91 har medel avsatts bl. a. för en studie av väl
fungerande myndigheter. Syftet med denna studie är att klarlägga vilka
faktorer som gör att vissa myndigheter fungerar särskilt väl, att sprida
goda exempel till andra myndigheter, och att ge utgångspunkter för en
fortsatt utveckling av metoder som kan användas av myndigheterna eller
deras uppdragsgivare för att analysera effektiviteten i verksamheterna. En
särskild utredningsgrupp som skall genomföra studien har tillsatts av
regeringen.

Medel har vidare avsatts för högre förvaltningsstudier för statstjänste-
män. Utbildningen omfattar fyra områden: strategiskt personalarbete och
kompetensutveckling, förvaltningspolitik och förnyelsearbete, internatio-
nellt förvaltningssamarbete och förhandling samt ekonomi och styrning.
En beredningsgrupp har utsetts att leda projektet.

I bilaga 2 till budgetpropositionen beskrivs det förnyelseprojekt som
startats z Örebro län. Från anslaget B 1. har inom ramen för projektet
medel avsatts för en studie om de kommunalekonomiska förutsättningar-
na under 1990-talet, för en översyn av vissa huvudmannaskapsfrågor samt
för kunskapsstöd vid projektets genomförande. En gemensam projekt-
grupp med representanter från kommunerna, landstinget, länsstyrelsen
och regeringskansliet har tillsatts.

Medel har också avsatts för utveckling av ekonomiadministrativa system
och en effektivare kassahållning i statsförvaltningen, granskning av statsbi-
drag, åtgärder inom det personalpolitiska området, bl. a. chefsutveckling och
chefsutbildning samt för kompetensutveckling inom regeringskansliet. Me-
del har också beräknats för en översyn av verksstyrelsernas ansvar och av
förvaltningsmyndigheternas struktur.

För budgetåret 1991/92 behövs resurser för fortsatt arbete med omlägg-
ningen av budgetprocessen, för fortsatt utveckling av styr- och ledningsfrå-
gor, för kompetensutveckling och rörlighet, för en ändamålsenlig använd-
ning av informationsteknologi och för fortsatta åtgärder inom det perso-
nalpolitiska området. Särskilda resurser har avsatts för kompetensutveck-
ling inom regeringskansliet. Jag har vidare beräknat medel för åtgärder
som kan komma att erfordras i anslutning till det program för omställning
och bantning av den statliga administrationen som redovisats i regeringens
skrivelse 1990/91:50 om åtgärder för att stabilisera ekonomin och begrän-
sa tillväxten av de offentliga utgifterna.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa utvecklingsåtgärder för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 38000000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

B 2. Statskontoret

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

84 804000

83 588000

90567000

Inkomsterna vid statskontoret har beräknats till 16 600000 kr. under
budgetåret 1991/92. Inkomsterna består till största delen av ersättning för
anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning, som beräknas till
13 600000 kr. Övriga inkomster utgör ersättning för vissa produkter och
tjänster såsom publikationer, seminarier m. m.

Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för administrativ ut-
veckling och rationalisering. Statskontoret skall enligt sin instruktion
(1988:959) verka för att statlig verksamhet bedrivs under god hushållning
med tillgängliga resurser genom att utföra och medverka i utredningar,
utveckla och ge råd om rationella arbetsmetoder och hjälpmedel samt
verka för effektiv och säker användning av ADB.

Statskontoret föreslår i sin anslagsframställning en ny verksamhetsin-
riktning som innebär att rollen som stabsorgan åt regeringen renodlas. En
ny programindelning föreslås. En resursmässig balans mellan det förvalt-
ningsekonomiska och det informationsteknologiska området beräknas ha
uppnåtts i slutet av planeringsperioden.

Den föreslagna verksamhetsinriktningen innebär ökad satsning på kon-
cerngemensamma, sektorövergripande och strategiska frågor. Statskonto-
rets upphandlingsverksamhet när det gäller datorutrustning koncentreras
till insatser som svarar mot stabsrollen och finansieras i konsekvens där-
med helt genom ramanslaget i stället för som nu genom avgifter från
myndigheterna. Vissa ändringar bör enligt statskontoret göras i regelverk
och ansvarsfördelning i upphandlingen.

Statskontoret föreslår ett ramanslag för 1991/92 på 95 550000 kr. exklu-
sive mervärdeskatt och en budgetram för 1991/92—1993/94 på 95 550000
+ 93620000 + 91 689000 kr. exklusive mervärdeskatt.

13

Föredraganden

Förslag

Prop. 1990/91: 100

Bil. 15

Verksamhetens inriktning

I avvaktan på resultatet av utredningen (C 1990:04) om stöd till
förnyelsearbetet i statsförvaltningen tar jag inte ställning till statskon-
torets förslag till ändrad verksamhetsinriktning, som bl. a. innebär att
verket blir ett renodlat stabsorgan.

Regeringskansliets och myndigheternas behov av stöd skall liksom
hittills vara styrande för statskontorets arbete. Insatser som stödjer
regeringens treårsprogram för en omställning och bantning av den
statliga administrationen skall prioriteras. Statskontoret skall därför
ha beredskap för att utföra särskilda uppdrag. Verksamheten bör
härutöver särskilt inriktas på att

— pröva möjligheterna att effektivisera den statliga tjänsteproduk-
tionen genom en klarare åtskillnad mellan beställar- och produ-
centroller

— i samarbete med RRV utveckla och sprida metoder för resultat-
mätning och resultatorienterad styrning och inom ramen för den
nya budgetprocessen medverka till bättre uppföljning av kvalitet
och resultat

— medverka i utvärdering och omprövning av statliga regel- och
statsbidragssystem i syfte att uppnå förenklingar och kostnads-
sänkningar

— i samarbete med RRV senast i samband med anslagsframställ-
ningen 1991 redovisa pågående förnyelsearbete på myndigheterna
samt bedöma effekterna av detta förnyelsearbete

— stärka statsförvaltningens kompetens som kravställare, beställare
och användare av informationsteknologi bl. a. genom att ge myn-
digheterna vägledning vid kalkylering av investeringar i ADB- och
kommunikationssystem samt genom att ge förutsättningar i form
av kunskap och metoder för att bedöma och säkra kvaliteten samt
förbättra kostnadskontrollen och effektiviteten i sina utvecklings-
projekt och systemlösningar

— uppmärksamma regeringen på strategiskt viktiga ADB-
investeringar, bistå med kompetent stöd i budgetprövningen samt
medverka i omprövningen och förnyelsen av vissa strategiska
ADB-system

— bedriva upphandlings- och normeringsverksamhet som bidrar till
att sänka kostnaderna för myndigheternas utveckling och drift av
ADB- och kommunikationssystem samt verka för att statliga myn-
digheter i sin upphandling refererar till och använder standarder i
enlighet med internationella åtaganden.

Resurser m.m.

Ramanslag 1991/92   90 567000 kr.

14

Budgetram

Med hänsyn till den pågående utredningen (C 1990:04) om stöd till förny-
elsearbetet i statsförvaltningen föreslår jag inte någon treårig budgetram
för statskontoret.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Resultatbedömning

Statskontorets verksamhet skall resultera i en ökad effektivitet och en
bättre hushållning med resurserna inom den statliga förvaltningen. Svårig-
heterna att bedöma detta gör det angeläget att statskontoret fortsätter sitt
arbete med att utveckla lämpliga resultatmål och resultatmått för sin
verksamhet.

När det gäller den resultatanalys som statskontoret nu presenterar gör
jag följande allmänna bedömning. Verket har under perioden 1986/87 —
1988/89 genomfört ett stort antal utredningar åt regeringen och enskilda
myndigheter. Utredningarna anses allmänt vara av god kvalitet och utgör
ett värdefullt underlag i arbetet med att utveckla förvaltningen. När det
gäller utveckling och spridning av metoder och hjälpmedel har stats-
kontoret under perioden lagt ned ett omfattande arbete. Av resultatanaly-
sen framgår att det bland statsförvaltningens myndigheter finns viss kritik
mot att statskontorets metodinsatser är alltför generella och svåra att
anpassa till myndigheternas olika behov. Ett mera konsultinriktat arbets-
sätt efterfrågas av många myndigheter. Statskontoret bör verka för en bred
spridning av metoder som är anpassade till myndigheternas behov. Stats-
kontorets upphandlings- och normeringsverksamhet på ADB-området kan
på sikt ge avsevärda ekonomiska vinster för statsförvaltningen. Statskon-
toret bör fortsätta sina ansträngningar att beräkna vilka kostnadsbespa-
ringar som verkets upphandlingsverksamhet på ADB-området leder till.
Statskontoret bör också följa i vilken omfattning satsningen på mera
standardiserade datatekniska lösningar får genomslag i myndigheternas
ADB-verksamhet och vilka effekter detta leder till.

Skäl

Statskontoret kommer tillsammans med övriga stabsmyndigheter att ha
viktiga uppgifter i det fortsatta arbetet med det treåriga programmet för
omställning och bantning av den statliga administrationen. Mitt förslag till
verksamhetsinriktning innebär därför att statskontoret skall ha bered-
skap för särskilda uppdrag med anledning av programmet och även inrikta
övrig verksamhet så att den stödjer arbetet med omställning och bantning
av den statliga administrationen.

Anslaget har beräknats från följande utgångspunkter. Ett rationalise-
ringskrav på 1,5% har tillämpats. Upphandlingsverksamheten skall även i
fortsättningen intäktfinansieras. Eventuella merinkomster på posten Er-
sättning för vissa produkter och tjänster bör statskontoret få använda för
bl. a. kompetensutveckling.

15

(1 OOO-tal kr.)

Program	1989/90 Utgift	1990/91 Budget	1991/92 Föredra- ganden
Rationaliseringsutredningar	48449	48258	53067
Effektivitetsstödjande verksamhet	42 921	38 330	40500
Anskaffning och förvaltning av
ADB-utrustning	13949	14 203	13600
Summa utgifter	105319	100791	107167
Avgår:
Ersättning för anskaffning och
förvaltning av ADB-utrustning	13949	14203	13 600
Ersättning för vissa produkter
och tjänster	6 566	3000	3000
Nettoutgift	84804	83588	90567

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna att den huvudsakliga inriktningen för verksamhe-
ten inom statskontorets verksamhetsområde skall vara i enlighet
med vad jag förordat i avsnittet Förslag

2. att till Statskontoret för budgetåret 1991/92 anvisa ett raman-
slag på 90567 000 kr.

B 3. Anskaffning av ADB-utrustning

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

648696000

823 500000

533000000

Reservation

95 672000

Över detta reservationsanslag finansieras och redovisas generellt an-
vändbar ADB-utrustning som anskaffas inom den civila statsförvaltningen
(exkl. de affarsdrivande verken, universitet och högskolor).

För utrustning som redovisas över anslaget betalar driftansvariga myn-
digheter årliga avgifter till statskontoret. Avgifterna täcker förutom av-
skrivningar m. m. även statskontorets kostnader för upphandling och för-
valtning av utrustningen.

Som ett led i införandet av en ny besluts- och finansieringsordning för
ADB-investeringar inleddes budgetåret 1990/91 en försöksverksamhet
med lån i riksgäldskontoret för vissa myndigheter.

Statskontorets anslagsframställning för anslaget Anskaffning av ADB-
utrustning

1 det följande redovisas en sammanställning över myndigheternas resp,
statskontorets bedömningar av investeringsbehoven för budgetåret

16

1991/92. I denna sammanställning ingår inte de myndigheter som är Prop. 1990/91:100
föremål för fördjupad prövning. Dessa har anmält sina investeringsbehov Bil. 15
direkt till regeringen.

Totala investeringsbehov av ADB-utrustning 1991/92, milj. kr. (exkl. redan beslutade
anskaffningar)

Huvudtitel	Myndigheterna		Statskontoret
II	Justitie	28,9	25,1
III	Utrikes	4,4	2,9
IV	Försvar	—
V	Social	5,5	4,2
VI	Kommunikation	37,0	33,7
VII	Finans	290,3	133,1
VIII	Utbildning	5,0	5,0
IX	Jordbruk	0,6	—
X	Arbetsmarknad	8,5	8.5
XI	Bostad	6,9	6,9
XII	Industri	6.0	4,9
XIII	Civil	164,1	109,5
XIV	Miljö	0,6	0,6
Summa		557,8	334,4

Myndigheter som omfattas av anslaget har till statskontoret anmält nya
behov av ADB-utrustning till ett sammanlagt värde av 557,8 milj. kr. för
budgetåret 1991/92.

Statskontoret har efter sin prövning i enlighet med regeringens riktlinjer
beräknat anskaffningsbehovet till 334,4 milj. kr. eller ca 40% lägre än
myndigheternas totala anspråk. Härav avser 126,7 milj.kr. (38%) sådana
anskaffningar som med tillämpning av regeringens riktlinjer för priorite-
ring bör tillgodoses i första hand (prioritet 1). Härtill kommer anskaff-
ningsbehov till ett värde av 207,7 milj. kr. (62%) som statskontoret anser
också bör läggas till grund för medelsberäkningen på anslaget för 1991/92
(prioritet 2).

Av anskaffningsbehovet under 1991/92 avser ca 88 milj.kr. (26%) er-
sättningar och ca 26 milj. kr. (8%) kompletteringar av befintlig ADB-
utrustning. Cirka 44 milj.kr. (13%) avser anskaffningar som är direkt
beroende av beslut av regeringen eller riksdagen som förutsätter införande
eller utbyggnad av ADB-system för viss verksamhet. Cirka 176 milj. kr.
(53%) avser nya investeringar som syftar till rationaliseringar och bespa-
ringar i myndigheternas verksamhet.

Bland större nyanmälda anskaffningsbehov som är medräknade i under-
laget för 1991/92 märks ersättnings-, kompletterings- eller nyanskaffningar
for domstolsväsendet, kriminalvårdsverket, bil- och körkortsregistret,
skatte- och folkbokföringsväsendet, tullverket, arbetarskyddsverket, fas-
tighetsdatasystemet och polisväsendet.

I medelsberäkningen på anslaget för budgetåret 1991/92 ingår, utöver
nyanmälda behov enligt ovan, medel för vissa anskaffningar som senare-
lagts. Dessa har tidigare prövats och omfattas av redan beslutade anskaff-
ningsramar t. o. m. budgetåret 1990/91 (33,6 milj.kr.).

För medelsberäkningen på anslaget har statskontoret dessutom tagit
upp 2,1 milj. kr. till statskontorets disposition för smärre kostnadsöver-
skridanden m. m.

17

2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1991/92 är 370,1 Prop. 1990/91:100
milj. kr. (334,4 + 33,6 + 2,1). Vid utgången av 1990/91 redovisas prelimi- Bil. 15
närt en behållning på 1,1 milj. kr. Anslagsbehovet för budgetåret 1991/92
beräknas därför till 369,0 milj. kr. (370,1 — 1,1).

Anskaffning av ADB-utrustning medför ofta långa leveranstider. Under
budgetåret 1991/92 förutses beställningar ske även av en del av den utrust-
ning som planeras bli installerad under budgetåret 1992/93. Av de bemyn-
diganden för beställningar som riksdagen tidigare lämnat återstår nära 940
milj. kr. vid ingången av budgetåret 1990/91. Köpvärdet av den ytterligare
utrustning som beräknas bli beställd för installation under budgetåren
1990/91, 1991/92 och 1992/93 uppgår till sammanlagt 1090 milj. kr. Ett
kompletterande bemyndigande på 150 milj. kr. behövs därför.

Föredraganden

Som jag tidigare berört införs en ny beslutsordning för ADB-investeringar
i takt med att myndigheterna får treåriga budgetramar. Den nya ordningen
innebär att myndigheterna anmäler sina investeringsbehov direkt till rege-
ringen i stället för till statskontoret. Formerna för finansiering och redovis-
ning av ADB-investeringar kommer också successivt att förändras. Den
försöksverksamhet som pågår med lånefinansiering via riksgäldskontoret
föreslås fr. o. m. budgetåret 1991/92 utvidgas till att även omfatta arbets-
marknadsverket och konjunkturinstitutet.

Om erfarenheterna av den nya finansieringsmetoden visar sig goda kan
det centrala reservationsanslaget B 3. successivt avvecklas. Statskontoret
kommer även med den nya finansieringsmetoden att ha en viktig roll som
stöd åt myndigheterna och regeringskansliet vid prövningen av ADB-
investeringar.

Jag övergår nu till att redovisa mina beräkningar av anslagsbehovet för
ADB-investeringar.

Jag har beräknat 2 650000 kr. till statskontorets disposition för smärre
kostnadsöverskridanden för enskilda ändamål och smärre akuta (ej pröva-
de) ersättnings- och kompletteringsinvesteringar.

Jag har vidare, i samråd med cheferna för berörda departement, utöver
statskontorets framställning beräknat ytterligare medel för datorutrustning
till följande myndigheter och ändamål.

För riksförsäkringsverket har jag beräknat 72 422 000 kr. för ersättnings-
och kompletteringsanskaffningar till de centrala ADB-systemen. Jag har
inte beräknat några medel för utbyggnad av det lokala datorstödet vid
försäkringskassorna (FAS-90).

För riksåklagaren har jag beräknat 16000000 kr. för utbyggnad av ADB-
stöd inom åklagarväsendet.

Jag har för polisväsendet beräknat ett mindre medelsbehov än statskon-
toret gjort i sin anslagsframställning. För byte av centraldator vid rikspo-
lisstyrelsen, för datorinvesteringar vid enheten i Kiruna, för uppbyggnad
av nätverk samt för byte av centraldator och terminalsystem vid säkerhets-
polisen har jag beräknat 80706000 kr.

Jag beräknar anslagsbehovet totalt för budgetåret 1991/92 till

18

533000000 kr. (inkl, mervärdeskatt). Riksdagens bemyndigande bör där- Prop. 1990/91:100
utöver inhämtas att beställa ADB-utrustning till ett värde av 212 700000 Bil. 15
kr. utöver tidigare lämnade bemyndiganden.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att till Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 533000000 kr.

2. att medge att datorutrustning beställs — utöver tidigare med-
givet belopp — till ett värde av högst 212 700000 kr.

B 4. Riksrevisionsverket

1989/90 Utgift    152262000

1990/91 Anslag    135 405000

1991/92 Förslag   153 222000

Anslagskredit

73000

Inkomster vid riksrevisionsverket (RRV) budgeteras att uppgå till
97400000 kr. under budgetåret 1991/92. Inkomsterna består till drygt
halva beloppet av avgifter till system S. Övriga inkomster härrör från
revision av affärsverk och uppdragsmyndigheter, regeringsuppdrag och
internationella uppdrag samt avgiftsbelagd stödverksamhet gentemot
myndigheterna.

Riksrevisionsverket är enligt sin instruktion (1980:80, ändrad senast
1990:949) central förvaltningsmyndighet för statlig redovisning och revi-
sion.

Riksrevisionsverket har lämnat en fördjupad anslagsframställning för
perioden 1991/92 — 1993/94. Verket föreslår i sin anslagsframställning att
verksamheten skall inriktas på att granska och i olika former stödja myn-
digheterna samt bistå regeringskansliet i förnyelsearbetet av statsförvalt-
ningen. Verksamheten utgår från en ökad samverkan mellan RRVs verk-
samhetsgrenar. RRV planerar bl. a. för att

— granska och uttala sig om redovisningen hos samtliga revisionsobjekt och
i ökad grad ge samlad information till regeringen

— årligen genomföra 25 förvaltningsrevisioner av centrala effektivitets-
problem i statsverksamheten och medverka till att revisionerna ger på-
visbara resultat

— utveckla regler, metoder, system och rutiner för ekonomisk och resultat-
mässig styrning och uppföljning.

RRV bedömer att en resurstilldelning enligt huvudförslaget är otillräcklig
och föreslår att de genom huvudförslaget frigjorda resurserna får användas
till koncentrerade insatser. Däremot föreslår verket inga omprioriteringar
av nuvarande verksamhet eller resurser. Verket anmäler att det, i mån av
behov, avser återkomma avseende ytterligare medel bl. a. för det fortsatta
arbetet med nya statliga ekonomiadministrativa system och de uppgifter
som följer av revisionsutredningen.

För budgetåret 1991/92 föreslår verket ett ramanslag på 135 330000 kr.

19

Föredraganden

Förslag

Prop. 1990/91: 100

Bil. 15

Verksamhetens inriktning

Riksrevisionsverkets verksamhet bör under perioden 1991/92 —
1993/94 i huvudsak inriktas på följande.

Revision

• Den löpande och årliga revisionen förstärks. Granskningen skall
utöver bokslut även omfatta den årliga resultatredovisningen.
Verket bör under budgetåret 1991/92 utveckla metoder för och
påbörja granskningen av de årliga resultatredovisningarna. Revi-
sionen av myndigheter med regional och lokal förvaltning bör
förbättras.

• De särskilda forvaltningsrevisionella insatserna bör ytterligare ko-
ordineras med den nya styrningen av statsförvaltningen och den
förändrade budgetprocessen.

• Den ökade tonvikten på uppföljning av revisionen bör fullföljas.

Ekonomi

• Regler, metoder, system och rutiner för ekonomisk styrning och
resultatstyrning och uppföljning inom statsförvaltningen bör vid
periodens slut ligga på en med andra samhällssektorer jämförbar
nivå och ligga i täten vid en internationell jämförelse av styrning
av offentlig verksamhet.

Resurser m. m.

Ramanslag 1991/92   153 222000 kr.

Resultatbedömning

Revision

Sedan integrationen av den statliga redovisningsrevisionen år 1987 har
enligt min mening kompetensen och revisionens kvalitet i de enskilda
fallen förbättrats. Omfattningen av revisionen och rådgivningen i anslut-
ning till denna har dock inte varit tillräcklig. För myndigheter med regio-
nal och lokal förvaltning granskas den regionala och lokala nivån inte
tillräckligt ofta.

Antalet orena revisionsberättelser har ökat från 20 st budgetåret 1986/87
till 55 budgetåret 1988/89. Skälen till de orena revisionerna är i de flesta
fall brister i redovisning och i den interna kontrollen vid myndigheterna. I
stor utsträckning följs revisionens rekommendationer och felen rättas till.
För några myndigheter har samma invändningar återkommit i revisions-
berättelserna under flera år, vilket tyder på att åtgärder inte vidtas tillräck-
ligt snabbt.

Det nuvarande regelsystemet innebär att resultatet av redovisningsrevi-

20

sionen i dag inte systematiskt återförs till regeringen. Detta är inte bra då Prop. 1990/91: 100
redovisningsrevisionens resultat bör utgöra en länk i regeringens styrning Bil. 15
av statsförvaltningen. I praktiken har dock en viss förbättring ägt rum det
senaste verksamhetsåret genom att en samlad redovisning av resultatet av
redovisningsrevisionen lämnas till civil- och finansdepartementen och
berört fackdepartement informeras. Jag har tidigare i dag (bil. 2, Den årliga
revisionen i statsförvaltningen effektiviseras) särskilt behandlat aktuella
utredningsförslag m. m. inom området.

Förvaltningsrevisionen har under perioden koncentrerat sina insatser
till revision av statliga bidrag och transfereringar, statliga styrmedel, infor-
mationssystemens effektivitet och kapacitetsutnyttjandet inom myndighe-
terna.

Förvaltningsrevisionen har i ökad utsträckning följt upp resultatet av
revisionerna. För ca två tredjedelar av de verksamheter som reviderats har
åtgärder vidtagits och flera revisioner har legat till grund för ställningsta-
ganden av regeringen.

Ekonomi

Verksamheten har den gångna perioden präglats av det omfattande utveck-
lingsprogram som initierades genom riksdagens beslut med anledning av
1988 års kompletteringsproposition (bil. 1, s. 36 och 68 — 76). En viktig del
har varit att utveckla metoder, regler och stöd för genomförandet av den nya
budgetprocessen. Detta arbete har till viss del genomförts i samarbete med
övriga stabsmyndigheter, framför allt statskontoret. Min bedömning är att
resultatet är gott. Myndigheterna har dock inte kunnat erhålla rådgivning i
den utsträckning som varit efterfrågad.

RRV har ett ansvar också inom andra väsentliga områden i programmet.
Viktiga delar har genomförts tillfredsställande medan vissa delar ännu inte
lett till önskvärt resultat. Det gäller exempelvis föreskrifter och råd för
styrning av inkomstfinansierad verksamhet.

Övrigt

Det ekonomiska utfallet för RRV blev högre än budgeterat för 1989/90.
Detta beror på ökade intäkter (88,5 milj. kr. mot budgeterade 61 milj. kr.).
Dessutom erhöll verket stora påslag efter de centrala löneförhandlingarna.

Skäl

Med hänsyn till den pågående utredningen (C 1990:04) om stöd till förnyel-
searbetet i statsförvaltningen förordar jag inte någon treårig budgetram för
perioden.

Jag tar heller inte nu ställning till sambandet mellan RRVs olika verk-
samhetsgrenar, eller om större förändringar av verksamhetsinriktningen
skall göras.

De övergripande målen för RRVs verksamhet bör avse två delområden,
revision och ekonomi. Verket bör granska och bedöma myndigheternas

21

redovisning, granska den statliga verksamheten utifrån effektivitetssyn- Prop. 1990/91:100
punkt, bistå myndigheterna med modeller och system för ekonomiadmi- Bil. 15
nistration samt ansvara for principer för den statliga redovisningen och
riksbokföringen.

Jag anser att den huvudsakliga inriktningen av verksamheten under
perioden inom de två delområdena kan fastställas även om jag inte föror-
dar någon budgetram för perioden. Den pågående förändringen av styr-
ningen av den statliga verksamheten och den nya budgetprocessen medför
att RRVs verksamhet behöver förändras för att svara mot de krav som
ställs. Jag redogör för dessa förändringar i det följande.

Grundprincipen för intäktsfinansierad verksamhet skall vara full kost-
nadstäckning. Detta utesluter dock inte att delad finansiering mellan ver-
ket och uppdragsgivaren kan förekomma.

Revision

Med hänvisning till vad jag tidigare idag har anfört om den statliga
redovisningsrevisionen (bil 2, Den årliga revisionen i statsförvaltningen
effektiviseras) redovisar jaghär de konsekvenser som detta leder till för RRV.

För samtliga revisionsobjekt skall revisionen genom granskning bedöma
och uttala sig om att den statliga redovisningen är rättvisande och om den
utgör ett tillförlitligt underlag för att styra myndigheternas verksamhet
samt varje år avge revisionsberättelse. Genom granskning och rådgivning
— inom ramen för revisionsetik — skall revisionen medverka till att
förbättra styrning och uppföljning.

Revisionen skall under perioden utveckla metoder och påbörja gransk-
ningen av de årliga resultatredovisningar som fr. o. m. budgetåret 1991/92
är en följd av omläggningen av budgetprocessen och budgetförordningen
(1989:400). Resultatredovisningen skall granskas och en samlad revisions-
berättelse över denna och bokslutet skall lämnas. Utökningen av den
löpande och årliga revisionen medför ökade inslag av förvaltningsrevisio-
nen karaktär.

Under perioden skall en märkbar förbättring ske av granskningen av
myndigheter med regional och lokal verksamhet genom en utökad gransk-
ning på regional och lokal nivå.

Revisionen skall ur ett effektivitetsperspektiv också granska styrmedel,
organisation och verksamhetsinriktning. Granskningarna bör åtföljas av
förslag till åtgärder, alternativa lösningar, jämförelser med andra verksam-
heter m. m.

Under perioden skall den tidsmässiga koordineringen med budgetcyk-
lerna i den nya budgetprocessen och regeringens verksamhetsplanering
förbättras. Stödet och informationen till regeringskansliet skall öka. Inrikt-
ningen av revisionen skall ta hänsyn till den förändrade styrningen och
decentraliseringen av verksamhets- och resultatansvar såväl från staten till
kommunerna som inom olika statliga myndigheter. Metoderna för att
analysera resultat av genomförda revisioner behöver utvecklas ytterligare.

22

Ekonomi

En förutsättning för ett lyckat genomförande av den förändrade styrningen
av statlig verksamhet är att regler, metoder, system och rutiner för ekono-
mi- och resultatstyrning och uppföljning inom statsförvaltningen vid peri-
odens slut ligger på en med andra samhällssektorer jämförbar nivå. Även
för att i framtiden underlätta rekrytering av kompetent personal till stats-
förvaltningen krävs förändringar. Jag avser här bl. a.

— ny redovisningsmodell byggd på BAS-kontoplanen

— utifrån myndigheternas synpunkt flexibla redovisningstekniska stöd

— utbildning av ekonomiadministrativ personal, bl. a. controllerutbild-
ning

— möjligheter för myndigheterna att få råd och stöd i ekonomiadministra-
tiva frågor.

RRV har fått regeringens uppdrag att utveckla systemlösningar för ekono-
miadministrationen. Systemlösningarna skall tillgodose riksdagens och
regeringens krav på information samt myndigheternas behov och betal-
ningsvilja. Jag vill här även anmäla att regeringen avser att fr. o. m. den 1
juli 1991 ge RRV möjlighet att belasta sitt ramanslag med en merutgift för
utgifter som följer av uppdraget. Det gäller kostnader för test och anpass-
ning av system, maskinhyror, licensavgifter m. m. Merutgiften, som högst
får uppgå till 25 milj, kr., är att betrakta som ett lån. Den kommer att
räntebeläggas med statens avkastningsränta och skall vara återbetald se-
nast den 30 juni 2000.

Budget

1 OOO-tals kr.

	1990/91 Anvisat/ Budgeterat	1991/92 Föredra- ganden
Summa anslag	135 405	153222
Summa intäkter	73 522	97400
Summa budget	208927	250622

Anslaget för budgetåret 1991/92 har beräknats utifrån följande utgångs-
punkter. Ett rationaliseringskrav på 1,5% har tillämpats. För att revi-
sionen skall kunna genomföra den utökning av arbetsuppgifterna som
granskningen av resultatredovisningar och den ökade granskningen av
myndigheter med regional och lokal verksamhet innebär har verksamhe-
ten tillförts reala resurser. Detta räcker dock inte för att fullfölja de
ytterligare resultatåtagandena utan jag anser att de ökade anspråken till
viss del bör klaras genom samverkan och omprioritering av resurser.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna att den huvudsakliga inriktningen för verksamhe-
ten inom riksrevisionsverkets ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad jag förordat i avsnittet Förslag

2. att till Riksrevisionsverket för budgetåret 1991/92 anvisa ett
ramanslag på 153 222 000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 15

23

B 5. Statens arbetsgivarverk

1989/90 Utgift      60895 926

1990/91 Anslag     48 588000

1991/92 Förslag    57 136000

Inkomster vid statens arbetsgivarverk budgeteras att uppgå till
22 762800 kr. under budgetåret 1991/92. Inkomsterna består av ersätt-
ningar för medverkan i förhandlingsarbete för de afTärsdrivande verken
och för vissa icke-statliga institutioner.

Statens arbetsgivarverk är enligt sin instruktion (1989:517, ändrad se-
nast 1990:1178) central myndighet för dels förhandlingar i och samordning
av frågor som rör reglering mellan offentliga arbetsgivare och deras arbets-
tagare, när det gäller anställnings- och arbetsvillkor som fastställs under
medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, dels
arbetsgivarpolitiken och arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen.

Arbetsgivarverket föreslår i sin anslagsframställning att verksamheten
skall inriktas mot att

— åstadkomma en arbetskraftsutveckling i den statliga sektorn inom ra-
men för vad som är förenligt med en balanserad samhällsekonomisk
utveckling

— utveckla och föra ut en samordnad arbetsgivarpolitik i syfte att stödja
myndigheterna i deras arbetsgivaragerande

— samordna insatser inom skilda utvecklingsområden med gemensamt
mål att säkra kompetensförsörjningen hos staten

— utforma avtalsvillkoren så att statliga verk och myndigheter kan rekry-
tera och behålla kompetent personal och hävda sin ställning på markna-
den.

Föredraganden

Förslag

Verksamhetens inriktning

För den kommande perioden skall verksamhetens huvudsakliga in-
riktning vara att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpo-
litiken.

Resurser m. m.

Ramanslag 1991/92 57 136000 kr.

Budgetram m.m.

Med hänsyn till den pågående utredningen (C 1990:04) om stöd till förnyel-
searbetet i statsförvaltningen föreslår jag inte någon treårig budgetram för
statens arbetsgivarverk.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

24

Resultatbedömning

Arbetsgivarverket har under perioden 1985/86 — 1989/90 organiserats så
att förhandlings- och avtalsarbetet samt informationsverksamheten i stör-
sta möjliga utsträckning har anknutits till myndighetsspecifika områden.
Detta arbete bedrivs inomförhandlingsavdelningen. Ansvaret for det över-
gripande planerings- och utredningsarbetet samt utveckling och samord-
ning av statens arbetsgivarpolicy åvilar avdelningen för utredning och
utveckling.

För att bättre samordna och stärka den centrala arbetsgivarfunktionens
ansvar inom det personalpolitiska området, har arbetsgivarverket fr. o. m.
budgetåret 1989/90 tillförts de arbetsuppgifter som tidigare åvilade statens
arbetsmarknadsnämnd.

Dessa förändringar har enligt min mening starkt bidragit till att verket
under perioden, bl. a. genom en koncentration av resurserna for förhand-
lings- resp, utrednings- och utvecklingsarbete, har kunnat konstruera löne-
avtal som innebär att ansvaret för den lokala lönebildningen till viss del
har kunnat föras ut till verk och myndigheter.

Under perioden har verkets arbete i övrigt inom det personalpolitiska
området inriktats på att ta initiativ till och ge utvecklingsstöd till myndig-
heterna i syfte att tydliggöra arbetsgivarpolitiken, att bidra till enkla och
lätthanterliga inflytande- och medbestämmandeformer och att underlätta
alla åtgärder som syftar till ökad ändamålsenlig personalrörlighet och
personalutveckling.

Min uppfattning är att verket har uppnått goda resultat, men att det
krävs ytterligare insatser inom det personalpolitiska området.

Skäl

Det övergripande målet for arbetsgivarverkets verksamhet är att utveckla
och samordna en statlig arbetsgivarpolitik. Det primära målet är att möj-
liggöra en effektiv verksamhet i statsförvaltningen.

Även om arbetsgivarverkets verksamhet for närvarande är föremål för
en översyn och jag därför inte föreslår någon treårig budgetram, anser jag
att verksamhetens långsiktiga målsättning och inriktning kan läggas fast.

Som jag har framhållit tidigare i dag (bil. 2) är en viktig utgångspunkt för
arbetsgivarverket att medverka i den omställning som regeringen lagt fast
för den statliga administrationen och genom utbildnings-, informations-
och konsultinsatser stödja myndigheternas arbete med att förändra och
omstrukturera den offentliga verksamheten.

En viktig uppgift är också att i samverkan med nämnden för statliga
fomyelsefonder och de s. k. stabsmyndigheterna medverka till ett aktivt
förnyelse- och förändringsarbete inom den statliga sektorn.

Verket skall fortsätta sitt arbete med att utveckla och redovisa metoder
för att bygga upp, fora ut och vidmakthålla arbetsgivarpolitiken och ar-
betsgivaragerandet i myndigheterna. Därvid är ytterligare utbildnings- och
informationsinsatser nödvändiga.

Ett rationaliseringskrav på 1,5 % har tillämpats. Verket skall åstadkomma
en koppling mellan löne- och personalpolitiken och produktivitetsutveck-

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

25

lingen inom statliga myndigheter. En utgångspunkt bör därvid vara att delar
av rationaliseringsvinster skall kunna återföras till de anställda.

Verket skall intensifiera sitt arbete med att bevaka och analysera utbild-
nings- och arbetsmarknadsfrågor och deras betydelse för statsförvaltning-
ens kompetensförsöijning bl. a. mot bakgrund av den ökade användningen
av ny teknik, internationaliseringen och EG-integrationen som kommer
att påverka myndigheternas behov av personal- och kompetensutveckling.
Verket skall också öka arbetet med att skapa förutsättningar för myndighe-
terna att ha ett personalekonomiskt tänkande och att åstadkomma en
förbättrad planering och uppföljning av personalresurser inom ramen för
systemet med treåriga budgetperioder.

En särskild uppgift är att ansvara för den statliga personalförsörjningen.
Därvid gäller bl. a. insatser för att trygga chefsförsörjningen och chefs-
utvecklingen. Särskild vikt bör läggas på åtgärder som syftar till att öka
andelen kvinnliga chefer. Verket skall ansvara för och i samverkan med
myndigheterna utveckla system för rekrytering, utbildning och avveckling
av chefer.

Vidare bör verket också intensifiera sitt arbete med att utveckla och ge
stöd till myndigheterna vid strukturförändringar vad gäller arbetsrättsliga
frågor och trygghetsfrågor. Samverkan med Trygghetsstiftelsen är därvid
viktig. Verket bör under de kommande åren fullfölja sin satsning inom
arbetsmiljöområdet. Därvid är samverkan med Statshälsan och statens
arbetsmiljönämnd betydelsefull.

Ytterligare resurser bör avsättas inom verket för arbetet med att främja
utvecklingen mot jämställdhet mellan kvinnor och män i statsförvaltning-
en.

Ramanslaget för budgetåret 1991/92 har beräknats på följande sätt.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Budget
Utgifter
Förvaltningskostnader1	66918800	+ 12980000
Inkomster
Ersättning från de
affärsdrivande verken	17 450000	+ 4210000
Ersättning från vissa
icke statliga institutioner	880800	+ 222000
Nettoutgift	48588000	+ 8548000

1 Av budgeterade medel för förvaltningskostnader disponeras 1 000000 kr. av rege-
ringen för insatser på det personalpolitiska området.

För kostnader för åtgärder som stimulerar utveckling av metoder för jämställd-
hetsarbetet i statsförvaltningen får arbetsgivarverket disponera högst 1 000000 kr. av
budgeterade förvaltningskostnader.

Ett rationaliseringskrav på 1,5 % har tillämpats. Verket har hemställt att
3000000 kr. anvisas för investering i ADB-baserad arbetsplatsutrustning.
Jag anser att finansieringen av en sådan investering får ske inom ramen för

anvisat anslag. För insatser för att vidmakthålla och utveckla kompetensen Prop. 1990/91: 100

i SAVs egen organisation har jag beräknat 376 000 kr.                       Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna att den huvudsakliga inriktningen for verksamhe-
ten inom statens arbetsgivarverks ansvarsområde skall vara i enlig-
het med vad jag har förordat i avsnittet Förslag

2. att till Statens arbetsgivarverk för budgetåret 1991/92 anvisa ett
ramanslag på 57 136000 kr.

B 6. Statens arbetsmiljönämnd

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

2464000

2054000

3020000

Statens arbetsmiljönämnd (SAN) skall främja utvecklingen av arbets-
miljöverksamheten inom statsförvaltningen, ge ut information och lämna
råd i hithörande frågor. SAN skall vidare vara fackansvarigt organ för
innehållet i den partsgemensamma utbildningen inom arbetsmiljöområ-
det, främja forskning inom arbetsmiljöområdet samt på begäran av arbets-
miljöfonden yttra sig över myndigheternas och arbetstagarorganisationer-
nas ansökningar till fonden om medel för arbetsmiljöutbildning och ar-
betsmiljöforskning. Nämden skall arbeta i nära kontakt särskilt med arbe-
tarskyddsstyrelsen och Statshälsan.

SANs organisation m.m. framgår av förordningen (1988:1141) med
instruktion för SAN.

Statens arbetsmiljönämnd

SAN har lämnat fördjupad anslagsframställning för treårsperioden
1991/92—1993/94. Nämnden beräknar anslagsbehovet för budgetåret
1991/92 till 3049000 kr.

27

Föredraganden

Förslag

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Verksamhetens inriktning

För det kommande budgetåret 1991/92 skall verksamhetens huvud-
sakliga inriktning vara att

— följa arbetsmiljöarbetet och arbetsförhållandena inom den statliga
sektorn,

— ge stöd åt och stimulera det lokala arbetsmiljöarbetet,

— utveckla handlingsprogram och vägledande dokument m. m. i sak-
frågor inom arbetsmiljöområdet.

Resurser m. m.

Förslagsanslag 1991/92     3020000

Resultatbedömning

SAN är den samlande informatören i arbetsmiljöfrågor av partsgemensam
natur inom den statliga sektorn. Min uppfattning är att ambitionsnivån är
hög inom samtliga de områden som är SANs uppgifter enligt avtal och
instruktion.

Såväl SAN som statens arbetsgivarverk (SAV) och Statshälsan har i dag
till uppgift att främja utvecklingen av en god arbetsmiljö på de statliga
arbetsplatserna. Skillnaden mellan dem är främst att SAN och Statshälsan
verkar på partsgemensam grund, medan SAV är en arbetsgivarorganisa-
tion.

SANs uppgifter har i huvudsak varit oförändrade sedan myndigheten
bildades år 1982. Sedan dess har en del förändringar skett som motiverar
en mer samlad bedömning av verksamhetens fortsatta inriktning och
organisation.

Skäl

Den av regeringen på olika sätt inledda offensiven mot hög sjukfrånva-
ro, dåliga arbetsmiljöer och utslagning medför enligt min mening att krav
också bör ställas på att dessa frågor behandlas i ändamålsenliga och sam-
ordnade organisationsformer. SAN bör i större utsträckning samverka med
SAV i arbetsmiljöfrågor.

Med anledning av den pågående utredningen (C 1990:04) om stöd till
förnyelsearbetet i statsförvaltningen, som gör en samlad översyn av de
verksamheter som bedrivs av de s. k. stabsmyndigheterna, föreslår jag
ingen budgetram för perioden 1991/92— 1993/94.

För budgetåret 1991 /92 har jag beräknat anslaget till 3 020 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens arbetsmiljönämnd för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 3 020 000 kr.

28

B 7. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

1500000

1000000

1000000

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Från anslaget betalas utgifter för utvecklingsinsatser och rationalise-
ringsprojekt eller försöksverksamhet, som bedrivs i rationaliseringssyfte.
Anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje särskilt fall. Som ett
led i den offentliga sektorns förnyelse och utveckling kan ytterligare medel
utöver de budgeterade behöva tas i anspråk.

Anslagsbeloppet har sedan budgetåret 1984/85 varit oförändrat,
1000000 kr.

Jag förordar att anslaget förs upp med samma belopp även för budget-
året 1991/92.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000000 kr.

B 8. Statens institut för personalutveckling: Bidrag till
myndighetsuppgifter

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

18 587000

14000000

13 520000

Statens institut för personalutveckling (SIPU) är central servicemyndig-
het för kompetensutveckling inom statsförvaltningen.

Anslaget finansierar en mindre del av SIPUs verksamhet. Det är bl. a.
avsett att täcka kostnader för att bevaka statens behov av kompetens-
utveckling och kostnader för att öka de statliga myndigheternas utnyttjan-
de av utbildningsväsendet för personalutbildning. Det är dessutom avsett
att täcka kostnader för utveckling av metoder för myndigheternas
språkvårdsarbete.

Statens institut för personalutveckling

SIPU hemställer bl. a. att SIPU ombildas till affärsverk på grund av de nya
reglerna för mervärdeskatt och att ramen för rörlig kredit hos riksgälds-
kontoret höjs till 10 milj. kr.

SIPU beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1991/92 till 23200000 kr.

29

Föredraganden                                                      Prop. 1990/91: 100

Regeringen har, genom utredningen (C 1990:04) om stöd till förnyelsear- Bil. 15
betet i statsförvaltningen, tagit initiativ till en samlad översyn av de verk-
samheter som bedrivs av de s. k. stabsmyndigheterna.

Någon ombildning av formerna för SIPUs verksamhet bör inte göras
innan regeringen tagit ställning till utredningens förslag.

Jag finner en höjning av SIPUs rörliga kredit nödvändig, främst på
grund av den pågående förskjutningen inom uppdragsverksamheten mot
längre, mer komplexa och mer konsultativa åtaganden.

Jag har beräknat anlaget enligt sedvanliga grunder för bidragsanslag.
Inom ramen för anslaget har jag beräknat en engångsanvisning till SIPUs
språkvårdsarbete på 2,2 milj. kr. och en engångsanvisning på 2 milj. kr.
till åtgärder för ett utvecklingsarbete av myndigheternas informations-
verksamhet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att till Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myn-
dighetsuppgifter för budgetåret 1991/92 anvisa ett anslag på
13 520000 kr.

2. att ramen för Statens institut för personalutvecklings rörliga
kredit hos riksgäldskontoret höjs till 10000000 kr.

B 9. Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksam-
het

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag          1000

1991/92 Förslag         1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för produktion och
distribution m.m. av SIPUs konsulttjänster och personalutbildning, ut-
bildningsmaterial, utvecklingsarbete som bedrivs på uppdrag av annan
myndighet, bokningsservice och bistånd till myndigheterna vid planering
och utformning av deras personalutveckling samt driften av Sjudarhöjdens
kurs- och konferenscenter.

I uppdragsverksamheten ingår även internationell konsult- och utbild-
ningsverksamhet samt statens institut för ledarskap (Stil). Omslutningen
beräknas komma att uppgå till 86 milj. kr. under vardera budgetåren
1990/91 och 1991/92.

SIPUs intäkter av renodlad utbildningsverksamhet minskar gradvis me-
dan intäkterna av konsultuppdrag ökar. Det sker även en förskjutning i
efterfrågan mot myndighetsanpassad utbildning och längre uppdrag. Kon-
sultverksamheten riktar sig dels till den inhemska marknaden, dels till
utlandet. Intäkterna från SIPUs konsultverksamhet har ökat från 27,9
milj. kr. budgetåret 1988/89 till 33,6 milj. kr. budgetåret 1989/90. Av dessa
kom 15,3 milj. kr. från den inhemska och 18,3 milj. kr. från den utländska
marknaden.                                                                        30

En stor del av konsultverksamheten i utlandet bedrivs inom ramen för Prop. 1990/91:100
SIDAs biståndsverksamhet för utvecklingsländer i Afrika med tyngdpunkt Bil. 15
i Zimbabwe, Botswana och Tanzania. Andra länder har kommit att bli allt
mer framträdande i SIPUs internationella verksamhet. Den nu pågående
utvecklingen i Central- och Östeuropa innebär att SIPUs verksamhet ökar
också där.

I bokslutet för budgetåret 1988/89 redovisade SIPU ett överskott på

368 092 kr. och för budgetåret 1989/90 ett överskott på 558 952 kr.

Föredraganden

Jag har tidigare i dag (bil. 2) redovisat inriktningen i regeringens program
för omställningen och bantningen av den statliga administrationen. Många
av åtgärderna kommer att genomföras lokalt, med befintlig personal och
inom ramen för givna resurser.

SIPUs uppdragsverksamhet är efterfrågestyrd och skall så vara. Inom
ramen för denna bör emellertid SIPU så långt som möjligt prioritera
uppdrag som genom kompetensutvecklande åtgärder stöder myndigheter-
nas anpassning till programmet.

Jag avser här särskilt konsekvenserna av övergången till resultatorien-
teradstyrning, av övergången från detaljreglering till uppföljning och utvär-
dering, av den ökade samverkan mellan och samordningen av näraliggande
verksamheter, av den ökade efterfrågestyrningen i den statliga administra-
tionen och av anpassningen till den ökade internationaliseringen inom
många verksamhetsområden.

Statlig tjänsteexport verkar kompetenshöjande för myndigheternas per-
sonal. Den kan ge ett tillskott till statsfinanserna och dessutom på sikt
medföra positiva effekter för svenskt näringsliv. Det svenska förvaltnings-
kunnandet är erkänt, också i de öst- och centraleuropeiska länderna. När
SIPU nu breddar sin konsultverksamhet i utlandet till också dessa länder
ökar förutsättningarna för tjänsteexport på affärsmässig grund. I detta
sammanhang vill jag påpeka att det är angeläget att SIPU fortsätter att
vidga den ekonomiska basen för sin utlandsverksamhet till att bli mindre
ensidigt beroende av svenska biståndsmedel.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att till Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksam-

het för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

2. att ta del av vad jag anfört om inriktningen av Statens institut

för personalutvecklings uppdragsverksamhet.

31

C. Statistik, förvaltning m. m.1

C 1. Statens löne- och pensionsverk

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

55731584

10002

1991/92 Förslag         1000

1 Ny anslagsrubrik

2 Fr. o. m. 1990/91 är anslaget sammanslaget med det under budgetåret 1989/90
uppförda anslaget C2. Statlig personaladministrativ informationsbehandling

Statens löne- och pensionsverk (SPV) är enligt sin instruktion
(1988:113, ändrad senast 1990:1177) central förvaltningsmyndighet för
ärenden som rör den statliga personalpensioneringen och därmed sam-
manhängande frågor och för ärenden som rör de centrala personaladmini-
strativa ADB-systemen hos staten, i den mån sådana ärenden inte ankom-
mer på någon annan myndighet. Vidare handlägger SPV ärenden om
sådan grupplivförsäkring som meddelas av staten, i den mån det inte
ankommer på statens tjänstepensions- och grupplivnämnd.

Inom SPV finns en pensionsavdelning, en ADB-enhet och en admini-
strativ enhet.

SPV deltar i försöket med treåriga budgetramar och avgav år 1989 en
fördjupad anslagsframställning.

SPV är sedan den 1 juli 1990 helt avgiftsfinansierat.

Statens löne- och pensionsverk

Resursförbrukningen har under perioden 1985/86—1989/90 ökat något.
Den sammanvägda produktionsvolymen har inte riktigt följt samma ut-
veckling. Speciellt gäller detta de två senaste budgetåren. För pensions-
handläggningen har produktiviteten räknat för hela perioden 1985/86 —
1989/90 ökat med i genomsnitt 1,2 %. De två senaste budgetåren i perioden
har dock en nedgång i produktiviteten skett och anledningen till detta är
bl. a. att den stora systemförändringen med byte av driftsställe för ADB-
körningar har slutförts under 1989/90. Förändringen, som innebär om-
skrivning, nyutveckling och konvertering av pensionssystemet, har krävt
stora resursinsatser. Systemsatsningen kommer att leda till en snabbare
handläggning av pensionsärenden.

SPVs anslagsframställning för budgetåret 1991/92 följer i stort den
inriktning och planering som fastställdes i anslagsframställningen för peri-
oden 1990/91 — 1992/93. En omständighet som tillkommit under plane-
ringsperioden och som till en del påverkat verksamheten är kommunalise-
ringen av lärarna.

Ett pensionsavtal har slutits för bolag, främst avsett för dotterbolag till
affärsverken. Parterna har förutsatt att SPV skall handha detta. Kostna-
derna för SPVs administration av detta bolagsavtal, inklusive utvecklings-
kostnader inför anslutningen av bolag, bör täckas genom den avgift som
skall tas ut av berörda bolag och affärsverk.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

32

SPV hemställer om                                                Prop. 1990/91:100

— att pensionsadministrationsavgiften skall höjas för att kompensera ef- Bil. 15
fekter av överförandet av lärare m. fl. till kommunalt reglerade anställ-
ningar

— att SPV erhåller ersättning för sådant arbete med lärare m.fl. som
kommer att finnas kvar under en övergångsperiod

— att SPV får disponera en rörlig kredit på 20 milj. kr.

— att verksamheten för budgetåret 1991/92 finansieras genom avgifter.

Föredraganden

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till avgifter för budget-
året 1991/92 för pensions- och grupplivadministration. Då kommer jag
även att beakta effekterna på SPVs intäkter och kostnader av att lärare
m. fl. överförs till kommunalt reglerade anställningar.

Jag anser att SPV även under budgetåret 1991/92 skall vara avgiftsfinan-
sierat och föreslår att det förs upp ett formellt förslagsanslag på 1000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens löne- och pensionsverk för budgetåret 1991/92 anvi-
sa ett förslagsanslag på 1000 kr.

C 2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

368097000

371238000

431 442000

Statistiska centralbyrån (SCB) är enligt sin instruktion (1988:137, änd-
rad senast 1989:749) central förvaltningsmyndighet för den statliga stati-
stikproduktionen och ansvarar för huvuddelen av denna. Förutom under
anslaget C 2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
anvisas SCB också medel under anslagen C 3. Statistiska centralbyrån:
Uppdragsverksamhet samt C 15. Folk- och bostadsräkningar.

SCB är en av de myndigheter som på försök tillämpat treåriga budget-
ramar. Budgetåret 1991/92 är år två i en treårsperiod. SCB tillämpar
dessutom programbudgetering och tilldelas anslag i programtermer. Föl-
jande huvudprogramindelning gäller för SCB.

I  Statistik, register och prognoser

II Uppdragsverksamhet

Program I är indelat i 14 delprogram, ett för varje departement och ett
för gemensamma frågor.

Från anslaget betalas utgifter för huvudprogrammet Statistik, register
och prognoser, som avser statistikproduktion, samordning av den statliga
statistiken, förande av vissa register samt prognos- och utvecklingsarbete
inom statistikens område m. m.                                                         33

3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Statistiska centralbyrån                                                 Prop. 1990/91: 100

SCB föreslår bl. a. följande.                                                          $

— För verksamheten under program I, Statistik, register och prognoser,
anvisas ett ramanslag under XIII huvudtiteln C2. Statistiska centralby-
rån: Statistik, register och prognoser på 368 235000 kr., ett förslagsan-
slag under IX huvudtiteln på 36299000 kr. samt ett förslagsanslag
under XIV huvudtiteln på 1 100000 kr.

— Pris- och löneomräkning sker av medlen under dessa anslag.

— Regeringen prövar de förslag till utökningar utanför anslagsramen som
SCB anmäler och anvisar i förekommande fall ytterligare medel under
anslag C 2. under XIII huvudtiteln.

— Verket ges tillstånd att ta upp lån hos riksgäldskontoret på 7 200000 kr.

för anskaffning av ADB-utrustning.

— Medel enligt planeringsramen för vissa kostnader i samband med om-
och tillbyggnad av SCB-huset i Örebro efter prisomräkning ställs till
verkets disposition för utnyttjande under perioden 1990/91 — 1992/93.

Föredraganden

Några huvudpunkter

1. Den treårsram och allmänna inriktning av SCBs verksamhet
för budgetåren 1990/91 — 1992/93 som presenterades i budgetpro-
positionen 1990 ligger i huvudsak fast. Vissa förändringar görs dock
genom omprioriteringar inom ramen för statistikanslaget samt
inom andra anslag. Ny statistik är bl. a. en familjeundersökning,
arbetstidsstatistik, treåriga köpkraftsparitetsundersökningar och
kulturmiljöstatistik. Undersökningarna om partisympatier upphör.

2. En översyn bl. a. av den statliga statistikens styrning, finansi-
ering och samordning har startat. Även produktionsförutsättning-
arna skall klarläggas.

3. Ansvaret för att beställa och finansiera lärar- och skolstatisti-
ken överförs till det nya skolverket.

4. Ett ramanslag på 431 442000 kr. anvisas (under XIII huvudti-
teln) förbudgetåret 1991/92.

34

Beräkning av anslaget m. m.

Ramanslaget

	1989/90' Utgift tkr	1990/9l1 Budget tkr	1991/92' Föredra- ganden tkr
1. Justitie	5 299	5468	5913
2. Utrikes	32	276	299
3. Försvars	—	845	918
4. Social	25938	27 782	29712
5. Kommunikations	9022	8910	9687
6. Finans	76193	78716	83219
7. Utbildnings	25987	27224	21828
8. Jordbruks	48716	47 841	50978
9. Arbetsmarknads	49481	49031	52751
10. Bostads	22 322	20958	22 740
11. Industri	20094	30455	32 547
12. Civil	41 544	42453	50530
13. Miljö	14 629	9550	10601
14. Gemensamma frågor	63923	57 528	61565
Örebrohuset inredning			35280
Till regeringens disposition		1000	2000
Summa	403180	408037	470568
varav ramanslaget, XIII HT
	368097	371238	431442
varav IX HT	35083	36799	39126

1 Indelningen i delprogram är inte helt jämförbar mellan åren.

Den treårsram och allmänna inriktning av SCBs verksamhet för budget-
åren 1990/91 — 1992/93 som presenterades i budgetpropositionen 1990
(bil. 15 s. 34 ff) ligger till grund för anslagsberäkningarna för budgetåret
1991/92. I de fall förslag till utökningar förekommer har också en finansi-
eringslösning presenterats.

I föregående års budgetproposition aviserade jag en översyn av den
beslutsmodell som tillämpas för statistiken. En särskild utredare (C 1990:07)
har nu tillsatts (Dir 1990:68) för att ge statistikens användare ett större
inflytande över statistikens inriktning och innehåll, göra styrning och finan-
siering mer effektiv och klargöra förutsättningarna för den statliga stati-
stikproduktionen. Utredaren skall ha avslutat sitt arbete senast den 30 april
1992. Jag utgår från att utredningens förslag också kommer att innebära
minskade kostnader för den statliga statistiken.

En försöksverksamhet med förändrad finansieringsmodell för investe-
ringar i viss ADB- och kommunikationsutrustning initierades budgetåret
1990/91. SCB ingår i den pågående försöksverksamheten. För investering-
ar i ADB-utrustning beräknas SCB för budgetåret 1991/92 ta upp ett lån i
riksgäldskontoret på 7 200000 kr.

För inredning och utrustning m.m. av till- och ombyggnaden av SCBs
hus i Örebro har regeringen fastställt en planeringsram om 46000000 kr.
Förbudgetåret 1991/92 har jag beräknat 35 280000 kr. på anslaget.

Jag föreslår att SCB för nästa budgetår anvisas ett ramanslag under C 2.
Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser på 431442000
kr. Detta motsvarar den i föregående års budgetproposition lagda planen
för andra året i den treåriga budgetramen efter prisomräkning och med de

Prop. 1990/91: 100

Bil. 15

35

tillägg och neddragningar som redovisas nedan. I fråga om delprogram- Prop. 1990/91: 100
men 1 — 11 samt 13 har jag samrått med berörda statsråd.                  Bil. 15

Delprogram 6 Finansdepartementet

För att anpassa statistiken till EGs krav har jag beräknat 800000 kr. för
köpkraftsparitetsundersökningar med tre års intervall. Medlen överförs
till SCB genom omprioriteringar inom finansdepartementets område.

Delprogram 7 Utbildningsdepartementet

I avvaktan på riksdagens och regeringens ställningstaganden till resultaten
av den ovan nämnda översynen av statistikens styrning, finansiering och
samordning överförs på försök 8 436 000 kr. till skolverket för finansiering
av SCBs lärar- och skolstatistik. Överföringen är en konsekvens av beslutet
om avreglering och förändrade ansvarsförhållanden på skolområdet där
det nya skolverket övertar regeringens roll som beställare av statistik på
skolans område.

Statistiken över vuxenutbildningen får en förstärkning med 1000000
kr. I enlighet med ansvarsfördelningen mellan skolverket och SCB över-
förs 400000 kr. av dessa medel till SCB från anslag inom utbildningsde-
partementets område.

För en löpande statistik över statlig kulturmiljövård har jag beräknat
200000 kr. Medlen överförs från anslag inom utbildningsdepartementets
område.

Delprogram 9 Arbetsmarknadsdepartementet

För planering av en arbetstidsundersökning 1992/93 överförs 130000 kr.
från anslag inom arbetsmarknadsdepartementets område. Undersökning-
ens totalkostnad är 1 300000 kr.

Delprogram 12 Civildepartementet

För att möjliggöra intentionerna i lönekommitténs förslag har jag räknat
med en förstärkning av den årliga lönestatistiken med 1 200000 kr.

Mot bakgrund av det ekonomiska läget och av att samhällets tillgång till
undersökningar om partisympatier i dag är väl tillgodosedda genom un-
dersökningar utanför SCB föreslår jag att SCBs partisympatiundersök-
ningar läggs ned fr. o. m. den 1 januari 1992.

övrigt

För statistik producerad av SCB avsätts medel under andra departement. 1
det följande redovisas förändringar jämfört med budgetpropositionen
1990.

Inom socialdepartementets område har ca 5 milj. kr. beräknats för att

36

genomfora en familjeundersökning. Totalkostnaden for undersökningen är
11 milj. kr.

Inom utbildningsdepartementets område och skolverkets anslag har
200000 kr. avsatts for förstärkning av hemspråksstatistiken.

Som en följd av förändringar i jordbrukspolitiken har jag beräknat en
besparing inom jordbruksstatistiken med ytterligare 500000 kr. utöver
SCBs planerade minskning.

För en arbetsmarknadsstatistisk databas har 500000 kr. reserverats
inom arbetsmarknadsdepartementets område. Projektet bygger dels på en
rapport som SCB överlämnade hösten 1989 till regeringen med förslag om
en arbetsmarknadsstatistisk databas, dels på en förstudie till dataförsörj-
ningssystem för forsknings- och utredningsarbete som gjorts i samverkan
mellan SCB och högskolan i Växjö och som avrapporterades till regeringen
i juli 1990. Definitiv ställning till projektet kommer att tas senare.

SCB har begärt medel för miljöskyddsstatistik och statistik över havsför-
oreningar. Kostnader for dessa undersökningar tas upp under miljödepar-
tementets huvudtitel.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för
budgetåret 1991/92 anvisa ett ramanslag på 431 442000 kr.

C 3. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag           1 000

1991/92 Förslag         1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för huvudprogrammet
uppdragsverksamhet.

Statistiska centralbyrån

1. SCB föreslår att anslaget förs upp med ett oförändrat belopp om 1 000
kr.

2. SCB föreslår att den rörliga krediten tas upp till ett oförändrat belopp
om 15000000 kr.

Föredraganden

Jag föreslår att anslaget för uppdragsverksamheten förs upp i statsbudge-
ten for nästa budgetår med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag godtar SCBs
förslag vad gäller nivån på den rörliga krediten.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

37

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet for budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

C 4. Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering

1989/90 Utgift        664000

1990/91 Anslag          1000

1991/92 Förslag         1000

Anslaget disponeras av civildepartementet för kostnader för avlönings-
förmåner, utbildning m. m. för att ha kvar arbetshandikappade i anställ-
ning hos staten och undvika sjukpensionering.

Bestämmelser om rehabilitering för arbetstagare hos staten finns i reha-
biliteringsförordningen (1987:221, omtryckt 1989:518). 1 korthet innebär
reglerna att anställningsmyndigheten skall utreda behovet av rehabilite-
ringsåtgärder, se till att dessa genomförs så snart som möjligt samt så långt
som möjligt bekosta rehabiliteringen. Med rehabilitering avses undan-
röjande av arbetshinder för en arbetshandikappad genom frivilliga yrkes-
inriktade åtgärder som t. ex. arbetsprövning, utbildning och omplacering.
Om myndigheten inte själv kan bekosta en rehabilitering med tilldelade
medel, kan överskridande medges av regeringen efter särskild framställ-
ning. Anslaget används numera i motsvarande fall till kostnader for avlö-
ningsförmåner för arbetshandikappade hos myndigheter med reserva-
tionsanslag, obetecknade anslag eller 1 000-kronorsanslag. En tredjedel av
lönekostnaden skall dock alltid bekostas av myndigheten.

Föredraganden

Chefen for socialdepartementet har för avsikt att inom kort lägga fram
förslag med anledning av betänkandet (SOU 1988:41) Tidig och samord-
nad rehabilitering — Samverkansmetoder och rehabiliteringsinriktad er-
sättning m.m. De regler som föreslås är avsedda att gälla för hela arbets-
marknaden.

Ansvaret för att statsanställdas rehabiliteringsbehov utreds och att erfor-
derliga rehabiliteringsåtgärder vidtas kommer även i fortsättningen att ligga
på anställningsmyndigheten. Efter vad jag inhämtat från chefen för social-
departementet kommer nyss nämnda förslag att bl. a. innehålla regler om ett
nytt ersättningssystem. Systemet ger anställda som genomgår rehabilitering
möjlighet att under vissa förutsättningar få rehabiliteringsersättning från
socialförsäkringen.

Jag utgår från att några särregler beträffande rehabilitering av statsan-
ställda inte skall behövas när det nya systemet har blivit infört. Anslaget
kan därefter också avvecklas. Den statliga rehabiliteringsverksamheten
bör enligt min mening bedrivas på samma villkor som gäller för övriga
arbetsmarknadssektorer.                                                                38

I avvaktan på de nya reglerna föreslår jag därför att anslaget för budget- Prop. 1990/91:100
året 1991/92 förs upp med endast ett formellt belopp i statsbudgeten.        Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C 5. Kammarkollegiet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

17692488

15 653000

17686000

Kammarkollegiet är enligt sin instruktion (1988:913, ändrad senast
1989:768) central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor
om statlig och kyrklig egendom, rikets indelning, handha medels- och
fondförvaltning samt i vissa ärenden bevaka statens rätt och allmänna
intressen. Vidare har kollegiet till uppgift att för ett stort antal myndighe-
ter svara för kassagöromål, bokföring och redovisning samt rådgivning
inom främst det ekonomiadministrativa området. Kollegiet fullgör kansli-
göromål för kyrkofondens styrelse, fideikommissnämnden och statens
fond för fukt- och mögelskador.

Vid kammarkollegiet finns en styrelse. Generaldirektören är ordförande
i styrelsen. Vid kammarkollegiet finns också ett expertråd för medelsplace-
ring. Kammarkollegiets verksamhet finansieras dels över statsbudgeten
dels med olika avgifter för bl. a. fondförvaltning, bevakning av allmänna
arvsfondens rätt och verksamhet vid enheten för administrativ service.

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet anför i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Huvudförslaget innebär en minskning av utgifterna med 1,5 % för
budgetåret 1991/92 och uppgår till 234 015 kr.

2. Ett antal verksamhetsområden är i behov av resursförstärkningar.
Undantag från huvudalternativet begärs och att sammanlagt
15 853 000 kr. ställs till förfogande med tillägg för pris- och löneomräk-
ning.

3. Vidare föreslås att i första hand en särskild stat fastställs för arvs-
fondssektionen och i andra hand att 300000 kr. ställs till sektionens
förfogande för datorisering.

4. Anslagsposten utredningar bör enligt kollegiet räknas upp med
250000 kr.

39

1990/91

Beräknad ändring

1991/92

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Föredraganden

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader)
Lokalkostnader

Enheten för administrativ service
Fondbyrån

Utredningar i indelningsärenden

14591000

(14389000)

4 865000

1000

1000
50000

+ 1 522
(+1207)

+ 2 141

Inkomster

Ersättning för bevakning av
allmänna arvsfondens rätt m. m.
Erättning från kyrko-
fonden för personal

3565000

290000

Summa anslag

15653000

+ 1600

+  30

+ 2033

Föredraganden

Jag föreslår att medel för den anslagsfinansierade delen av kammarkollegiets
verksamhet beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning
av utgifterna om 1,5 %.

För den verksamhet som är förlagd till arvsfondssektionen har kollegiet
begärt att en särskild stat fastställs. Enligt lagen om ändring i lagen
(1928:281) om allmänna arvsfonden betalas kammarkollegiets kostnader
för fondens förvaltning och fullgörandet av kollegiets övriga uppgifter med
belopp som regeringen bestämmer. Jag är för närvarande inte beredd att
medverka till den av kammarkollegiet föreslagna lösningen. Jag har dock
i mina beräkningar av anslaget tagit hänsyn till kollegiets ökade kostnader
för verksamheten samt fortsatt datorisering av fondens ärenden.

Fondbyråns verksamhet har under de senaste åren kännetecknats av ett
intensivt utvecklings- och förnyelsearbete som resulterat i effektivisering
av verksamheten. Förvaltningen av fondema har kunnat ske med bibehål-
len taxenivå.

Enheten för administrativ service som bedriver marknadsanpassad kon-
sultverksamhet inom det administrativa området har god efterfrågan på
sina tjänster. Den totala omslutningen av enhetens verksamhet beräknas
öka.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kammarkollegiet för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 17686 000 kr.

40

C 6. Statens person- och adressregisternämnd1
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag

1 Tidigare C 8. Statens person- och adressregisternämnd

615000

661000

720000

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Statens person- och adressregisternämnd är huvudman för det statliga
person- och adressregistret (SPAR).

SPAR-nämnden består av högst åtta personer, varav en är ordförande.
Ledamöterna utses av regeringen.

Nämndens verksamhet m.m. framgår av förordningen (1988:1101) med
instruktion för statens person- och adressregisternämnd (ändrad senast
1989:165).

Nämndens kansliresurser tillhandahålls av statskontoret mot ersättning
enligt överenskommelse mellan nämnden och statskontoret.

SPAR-nämnden

Nämnden har lämnat ett huvudförslag som innebär en oförändrad resurs-
tilldelning.

Föredraganden

Jag har beräknat anslaget i enlighet med SPAR-nämndens förslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens person- och adressregisternämnd för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 720000 kr.

C 7. Kostnader för vissa nämnder m. m.1

831000

1 125000

1 125000

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

1 Tidigare C 9. Kostnader för vissa nämnder m. m.

Från anslaget betalas kostnader — i regel arvoden till ledamöter och
ersättare m. m. — för statstjänstenämnden (såvitt avser statsverket), sta-
tens tjänstebostadsnämnd, statens trygghetsnämnd, skiljenämnden i vissa
trygghetsfrågor, skiljenämnden för arbetsmiljöfrågor, statens ansvars-
nämnd, offentliga sektorns särskilda nämnd, statsförvaltningens centrala
förslagsnämnd, ansvarsnämnden för biskopar, kontraktsdelegationen, of-
fentliga arbetsgivares samarbetsnämnd (såvitt avser statsverket), statens
tjänstepensions- och grupplivnämnd, statens utlandslönenämnd, nämn-
den för lokalanställda, statens chefslönenämnd, statsrådslönenämnden
och resegarantinämnden.

41

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader Jor vissa nämnder m. m. för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 1 125 000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 15

C 8. Bidrag till Statshälsan1

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

329497000

340000000

1991/92 Förslag 357000000

1 Tidigare C 10. Bidrag till Statshälsan

I tilläggsbudget I för innevarande budgetår har anvisats ett förslagsan-
slag på ytterligare 58 600000 kr. för budgetåret 1990/91 för att undanröja
underskott i Statshälsans budget. De närmare skälen härför har jag redovi-
sat i prop. 1990/91:25 bil. 8 s. 63.

Från anslaget betalas bidrag till Statshälsan i enlighet med kollektivavtal
mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisatio-
ner. För budgetåret 1991/92 skall enligt RALS 1989-90, bil. 8, betalas
sammanlagt 357 milj. kr. varav 2 milj. kr. avsatts för fortsatt drift av
Aurora-mottagningen (alkoholfrågor), vars verksamhet skall utvärderas se-
nast under budgetåret 1991/92.

De myndigheter som är anslutna till Statshälsan bidrar i viss mån till
finansieringen av företagshälsovårdens förebyggande insatser inom arbets-
miljöområdet. Det sker genom att ett belopp per anställd betalas till en
inkomsttitel på statsbudgeten. För innevarande budgetår bidrar de anslut-
na myndigheterna med 145 kr. per anställd.

Föredraganden

I 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 15 s. 53) anmälde jag
att en översyn pågick beträffande användningen av det centrala anslaget
till Statshälsan och att jag avsåg att återkomma till regeringen med förslag i
dessa frågor.

Enligt min mening bör den statliga företagshälsovården till största delen
finansieras med avgifter som myndigheterna betalar direkt till Statshälsan
för dess tjänster. En sådan ekonomisk relation mellan myndigheten och
företagshälsovårdsorganisationen bör leda till ett effektivare resursutnytt-
jande med mer målmedvetna beställningar från myndigheternas sida och
till ökad kundanpassning från företagshälsovårdens sida.

F. n. pågår förhandlingar om ett nytt avtal om statlig företagshälsovård.
Jag förutsätter att parterna i detta sammanhang ser över finansieringsfor-
merna för Statshälsan. Jag räknar med att återkomma i årets kompletterings-
proposition med anledning av resultatet av förhandlingarna. Jag kommer då
också att föreslå ett höjt belopp per anställd som myndigheterna skall betala
under budgetåret 1991 /92.1 avvaktan härpå föreslår jag att anslaget förs upp
med det belopp parterna kommit överens om i RALS 1989-90 för budgetåret
1991/92.

42

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Statshälsan för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 357 000000 kr.

C 9. Viss förslagsverksamhet m. m.1

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag

1453000 1000 1000

Tidigare C 11. Viss förslagsverksamhet m. m.

Från anslaget betalas ersättningar i förslagsverksamheten i den utsträck-
ning som beslut härom meddelas av statsförvaltningens centrala förslags-
nämnd. Statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisatio-
ner har den 29 april 1981 slutit avtal om förslagsverksamhet hos statliga
myndigheter.

Hithörande frågor regleras i förordningen (1981:606) om förslags- och
trivselverksamheten vid statliga myndigheter (ändrad senast 1987:1223).

Nämndens uppgifter och organisation m.m. framgår av förordningen
(1988:1103) med instruktion för nämnden.

Statsförvaltningens centrala forslagsnämnd

Nämnden beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1991/92 till 800000 kr.

Föredraganden

Jag meddelade i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 15 s.
53) att statens arbetsgivarverk i avtalsrörelsen tagit upp frågan om en
ändring av nuvarande regler för förslagsverksamheten bl. a. så att besluten
och ersättningarna normalt skulle ligga på myndighetsnivå och att den
centrala förslagsnämnden ges en mer rådgivande och övervakande roll.
Något avtal härom har ännu inte slutits.

I avvaktan på att avtal sluts om nya regler föreslår jag därför att anslaget
för budgetåret 1991/92 förs upp med endast ett formellt belopp i statsbud-
geten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss förslagsverksamhet m. m. för budgetåret 1991/92 anvi-
sa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

43

C 10. Vissa skadeersättningar m. m.'

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

1000

1000

1 Tidigare C 12. Vissa skadeersättningar m. m.

Från anslaget betalas bl. a. ersättningar som staten skall betala på grund
av skadeståndsskyldighet och som avser fall där förmånstagaren inte har
eller har haft statligt reglerad anställning. Anslaget har hittills inte belas-
tats. Med hänsyn härtill bör det även för nästa budgetår föras upp med
endast ett formellt belopp på 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa skadeersättningar m. m. för budgetåret 1991/92 anvi-
sa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C 11. Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån1

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

62000

30000

1000

1 Tidigare C 13. Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån

Enligt förordningen (1973:499) om bostadsanskaffningslån med statlig
garanti till statstjänstemän m. fl. (ändrad senast 1984:784) kan under vissa
förutsättningar lån med statlig garanti medges för förvärv av bostadsrätt
eller vid villaköp. Lån får beviljas med högst det belopp som svarar mot
den kontantinsats som behövs för förvärv av bostaden. Högsta lånebelopp
är 30000 kr. och längsta amorteringstid tio år. Lån beviljas av Nordban-
ken efter tillstyrkan från anställningsmyndigheten. Lån kan medges den
som i samband med ändring av tjänstgöringsort har fått eller kunnat få
anstånd med omstationering.

Från anslaget betalas de kostnader som kan uppkomma till följd av att
den statliga garantin behöver tas i anspråk. Anslaget disponeras av kam-
markollegiet.

Enligt uppgift från Nordbanken och kammarkollegiet fanns det 784 lån
med statlig kreditgaranti i mitten av september 1990. Den sammanlagda
lånesumman var 7 milj. kr. I september 1986 var antalet lån 2 964 och
lånesumman 38,7 milj. kr.

Under budgetåret 1989/90 var kostnaden för kreditgarantin knappt
62000 kr.

Föredraganden

Utnyttjandet av den statliga garantin för bostadsanskaffningslån har suc-
cessivt minskat. Det är uppenbart att kreditgarantin i dagens läge inte tjänar
syftet att lättare lösa bostadsfrågan på den nya orten i någon högre grad.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

44

Jag avser därför att låta utreda möjligheterna att avveckla den statliga Prop. 1990/91: 100
garantin för bostadsanskaffningslån. Jag avser att återkomma till regering- Bil. 15
en med förslag i dessa frågor. Med hänsyn härtill bör anslaget för nästa
budgetår föras upp med endast ett formellt belopp på 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C 12. Externa arbetstagarkonsulter1

1989/90 Utgift      7030000

1990/91 Anslag      7239000

1991/92 Förslag     8409000

' Tidigare C 14. Externa arbetstagarkonsulter

I tilläggsbudget I för innevarande budgetår har anvisats ett förslagsan-
slag på ytterligare 1 170000kr. förbudgetåret 1990/91.

Från anslaget betalas utgifter för konsulter som personalorganisationer-
na anlitar i rationaliseringsfrågor med stöd av medbestämmandeavtal som
har godkänts av regeringen. Anslaget disponeras av statens arbetsgivar-
verk.

I avtalsrörelsen har parterna enats om att beloppet för anlitande av
externa arbetstagarkonsulter enligt träffade medbestämmandeavtal skall
vara 8409000 kr. för budgetåret 1990/91. Anslaget bör föras upp med
samma belopp för budgetåret 1991/92.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Externa arbetstagarkonsulter för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 8 409 000 kr.

C 13. Administration av statens personskadeforsäkring
m. m.1

1989/90 Utgift

6200000

1990/91 Anslag

6200000

1991/92 Förslag 14000000

1 Tidigare C 15. Administration av statens personskadeforsäkring m. m.

I tilläggsbudget I för innevarande budgetår har anvisats ett förslagsan-
slag på ytterligare 8 100000 kr. Det har skett efter att ersättningsbeloppet
för 1990 års administration av statens personskadeförsäkring fastställts till
14 300000 kr. genom överläggningar mellan statens förhandlingsnämnd
och konsortiet för AMF-trygghetsförsäkring.

Statens trygghetsnämnd prövar bl. a. ärenden som gäller den statliga

45

personskadeförsäkringen. I det arbetet bistås nämnden av personal som är Prop. 1990/91:100
knuten till det privata konsortiet for AMF-trygghetsförsäkring (AMF). Bil. 15
Samarbetet mellan trygghetsnämnden och AMF sker enligt ett avtal den 10
december 1987 mellan statens förhandlingsnämnd och AMF. Regeringen
har godkänt avtalet, som tillämpas sedan den 1 januari 1988. Trygghets-
nämndens närmare uppgifter och organisation framgår av förordningen
(1988:65) med instruktion för nämnden.

Anslaget skall täcka kostnader för AMFs medverkan i administrationen
av statens personskadeförsäkring m.m. (prop. 1987/88:125, AU 12, rskr.
92). Detta sker enligt en överenskommelse den 7 mars 1990 mellan dåva-
rande statens förhandlingsnämnd och AMF. Regeringen har godkänt över-
enskommelsen som tillämpas sedan den 1 januari 1990. Förhandlingar för
år 1991 har inletts och förs mellan AMF och statens arbetsgivarverk.

Jag har beräknat anslaget för budgetåret 1991/92 mot den bakgrunden.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Administration av statens personskadeförsäkring m. m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 14000000 kr.

C 14. Täckning av merkostnader for löner och
pensioner m. m.1

1989/90 Utgift 599078 574
1990/91 Anslag 3000000000
1991/92 Förslag 1600000000
1 Tidigare C 16. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

Till grund för beräkningen av anslagsmedlen till avlöningar och pen-
sioner under nästa budgetår har, som chefen för finansdepartementet
tidigare denna dag redovisat i sin anmälan av punkt 9 i Statsbudgeten och
särskilda frågor (bil. 1 till budgetpropositionen), lagts de lönekostnader
som enligt gällande avtal tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1989. Lönekostnads-
pålägget har beräknats med 39% av lönekostnaderna.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas med utgångspunkt i gällan-
de avtal mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. I beräkningen
ingår inte avlöningar och pensioner avseende lärare, skolledare m. fl. då den
statliga regleringen av tjänster för lärare m. fl. upphör fr. o. m. den 1 januari
1991 enligt riksdagens beslut (prop. 1989/90:41, UbU 9, rskr. 76). Jag för-
ordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med 1 600000000 kr.

Regeringen bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad som har gällt
beträffande tidigare anvisade täckningsanslag — efter prövning i varje
särskilt fall — kunna från anslaget anvisa de medel som behövs utöver
reservationsanslag och obetecknade anslag på grund av lönehöjningar
m. m. som föranleds av avtal som har godkänts av riksdagens finansutskott
eller av regeringen.

På motsvarande sätt bör medel kunna anvisas, när merbelastning inte

46

bör ske av förslagsanslag och förslagsvis betecknade anslagsposter som har
maximerats av regeringen.

Merkostnaderna for de affarsdrivande verken bör dock betalas på sam-
ma sätt som verkens övriga utgifter. Merkostnader for löner som faller på
anslag inom utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret
bör täckas av fjärde huvudtitelns anslag för reglering av prisstegringar.

Regeringen bör vidare i likhet med vad som gäller för innevarande
budgetår ha möjlighet att — efter prövning i varje särskilt fall — från
anslaget kunna anvisa de medel som behövs, när reservationsanslag, obe-
tecknade anslag eller affärsverk belastas med större utgifter än vad som har
beräknats i budgetpropositionen eller särskild anslagsproposition på grund
av att personliga tjänster har inrättats för tjänstemän som enligt beslut av
statens trygghetsnämnd bör undantas från flyttning från Stockholmsområ-
det i samband med myndighets omlokalisering.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 600000000 kr.

C 15. Folk-och bostadsräkningar1

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

23537000

61159000

1991/92 Förslag 16 874000

1 Tidigare C 17. Folk- och bostadsräkningar

Under anslaget redovisas utgifter for statistiska centralbyråns folk- och
bostadsräkningar.

Under år 1990 har en folk- och bostadsräkning (FoB 90) genomförts i
Sverige. Bestämmelserna härom finns dels i en lag (1989:329), dels i en
förordning (1989:330). Räkningen genomförs av SCB med i princip sam-
ma metod som tidigare genom en kombination av registeruppgifter och
blankettuppgifter. Kommunerna tar denna gång ett större ansvar för arbe-
tet med registrering av blanketterna.

Den totala kostnaden i 1988 års prisnivå för FoB 90 är 180 milj. kr.
fördelat påbudgetåren 1989/90—1992/93 (prop. 1988/89:91).

För budgetåret 1991/92 har jag beräknat 16874000 kr. I detta belopp
ingår 2 milj. kr. från utbildningsdepartementet för utbildningsvariabeln i
FoB 90.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1991/92 anvisa
ett reservationsanslag på 16 874000 kr.

47

Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering.

Prop.1990/91:100 Bil. 15

För innevarande år finns ett anslag uppfort på statsbudgeten med 779000
kr.

I förra årets budgetproposition anmälde jag att avtalet, som reglerar
verksamheten vid institutet för storhushållens rationalisering, löper ut
budgetåret 1990/91 och att regeringen hade för avsikt att vidta åtgärder så
att avtalet inte förlängdes efter denna tidpunkt. Regeringen har numera
sagt upp avtalet. Verksamheten vid institutet är under avveckling och
kommer att upphöra under innevarande budgetår. Det innebär att något
anslag för detta ändamål inte behöver föras upp på statsbudgeten för
budgetåret 1991/92.

48

D. Länsstyrelserna m. m.

Verksamhet och organisation

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Från och med den 1 juli 1991 omfattar länsstyrelsens arbetsområde de
verksamheter som i dag bedrivs av den nuvarande länsstyrelsen, lant-
bruksnämnden och länsvägnämnden. Även när det gäller fiske, kommuni-
kationer, trafiksäkerhet och den del av länsbostadsnämndens verksamhet
som avser kommunal bostadsförsörjning och annan samhällsplanering får
den nya länsstyrelsen ökade arbetsuppgifter.

Länsstyrelsen har viktiga uppgifter inom tre huvudområden.

— Länsstyrelsen skall följa upp att den nationella politiken och de natio-
nella målen inom ett stort antal verksamhetsområden får genomslag
inom länet. I detta sammanhang skall länsstyrelsen dels fungera som
regionalt statligt organ inom en rad olika sektorer, dels göra nödvändiga
avvägningar mellan sektorerna. Som ett led i detta arbete kan länssty-
relsen också svara för uppföljningar och utvärderingar från ett samlat
regionalt perspektiv.

— Länsstyrelsen skall främja länets utveckling och har på regional nivå
ansvaret for samordningen av statens regionala utvecklingsinsatser. I
riksdagsbeslutet våren 1990 om regionalpolitiken underströks länssty-
relsens roll som sektorsamordnare. Länsstyrelsen skall också verka för
att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet i länet sam-
ordnas och anpassas efter de övergripande miljö- och regionalpolitiska
målen och till kravet på en långsiktig, god hushållning med naturresurser-
na.

— Länsstyrelsen skall svara för en effektiv statlig förvaltning på regional
nivå.

Den beslutade reformen är ett viktigt led i de åtgärder som syftar till att
göra ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och landstingskommu-
ner tydligare, förbättra samordningen mellan offentliga verksamheter och
utveckla formerna för en mer mål- och resultatorienterad styrning av
verksamheten.

Utvecklingen inom olika verksamhetsområden

I juni 1990 beslutade riksdagen om en ny livsmedelspolitik (prop.
1989/90:146, JoU 25, rskr. 327). Beslutet innebär att prisstödets roll som
livsmedelspolitiskt medel tonas ned medan direkta medel för att nå målen
angående miljö, landskapsbild och landsbygdsutveckling förstärks.

Beslutet innefattar en rad åtgärder som syftar till att underlätta en
anpassning till de nya förutsättningarna för jordbruket. Under en över-
gångsperiod fram till år 1995 kommer olika former av stödåtgärder att
förekomma. Länsstyrelserna kommer i hög grad att vara engagerade i detta
arbete.

Med anledning av riksdagens uttalande i anslutning till behandling av
regeringens proposition om fisket (prop 1989/90:123, JoU 22, rskr. 341)
har statskontoret på regeringens uppdrag utrett den statliga fiskeadmi-

49

4 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 100. Bilaga 15

nistrationen. Statskontorets förslag bereds för närvarande inom regerings-
kansliet och en proposition kommer att lämnas till riksdagen under våren
1991.

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning om naturvårdsverkets upp-
gifter och organisation (Dir. 1990:67). Utgångspunkten för utredarens
arbete skall vara att naturvårdsverkets centrala roll i det samlade miljöar-
betet skall stärkas och att verkets organisation skall anpassas till en mål-
och resultatorienterad styrning, en medveten decentralisering samt inte-
grering av miljöarbetet i olika sektorer. Härvid har länsstyrelsereformen
skapat organisatoriska förutsättningar för en decentralisering av miljöar-
betet. Förslag om miljöarbetets framtida organisation skall läggas fram i
sådan tid att beslut kan fattas före den 1 juli 1991.

Riksdagens beslut nyligen om ansvaret för skolan (prop 1990/91:18,
UbU 4, rskr. 76) innebär att skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna
avvecklas. I stället skall en ny statlig skolmyndighet inrättas. Till den
centrala myndigheten skall knytas en regional fältorganisation med utvär-
derings- och tillsynsuppgifter samt uppgifter med anknytning till fortbild-
ning. Länsstyrelsens uppgifter på utbildningsområdet kommer att gälla
utbildningsplanering för regional utveckling där samtliga länsstyrelser får
viktiga uppgifter. I sin roll som samordnare ges länsstyrelsen ett ansvar för
att alla de utbildningar som bedrivs i ett län utnyttjas för att främja den
regionala utvecklingen.

Regeringen har uppdragit åt vägverket att redovisa sina överväganden
med anledning av betänkandet (SOU 1990:86) om finansiering av vägar
och järnvägar. Uppdraget skall redovisas vid årsskiftet. Enligt sina direktiv
skall vägverket även redovisa konsekvenserna av en förändrad regional
organisation. Därvid bör vägverket utgå från länsstyrelsernas vidgade
uppgifter på kommunikationsområdet i den samordnade länsförvaltning-
en.

I juni 1989 överlämnade utredningen om kärnkraftsberedskapen sitt
betänkande (SOU 1989:86) om samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor.
Förslagen i betänkandet berör i flera avseenden länsstyrelserna. Betänkan-
det bereds för närvarande av regeringen och en proposition avses att
lämnas våren 1991.

Genomgången av förändringar inom olika sektorsområden, som kom-
mer att få återverkningar på de nya länsstyrelserna, visar på att organisa-
tionen aldrig får bli statisk. Förnyelsen av den offentliga sektorn kommer
kontinuerligt att rikta krav på utveckling och anpassning av den regionala
statliga förvaltningen bl. a. vad avser uppgiftsfördelningen mellan central,
regional och lokal nivå.

Personal

Länsstyrelseorganisationen kännetecknas av en bred kompetens inom vitt
skilda samhällsområden. Ca 80% av förvaltningsanslaget till länsstyrelser-
na används för att täcka kostnader för personal. Av de totala personalre-
surserna används ungefär 15 % för internadministrativt arbete.

Det kommer att krävas stora insatser av de anställda om intentionerna i

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

reformen om en ny regional statlig förvaltning skall kunna förverkligas. All
personal kommer att beröras av reformen. Arbetssätt kommer att föränd-
ras, arbetsuppgifter försvinner, nya kommer till. Under innevarande bud-
getår har länsstyrelserna tillförts särskilda anslagsmedel bl. a. för att främja
kompetensutvecklingen inom organisationen. Vidare har länsstyrelserna,
från statens arbetsgivarverk, tillförts medel som i överenskommelse mel-
lan arbetsmarknadens parter avsatts för kompetensutvecklande åtgärder.

Även i anslaget till länsstyrelserna för budgetåret 1991/92 har utrymme
beräknats för kompetenshöjande åtgärder.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Lokalförsörjning

Innevarande budgetår har drygt 190 milj. kr. anvisats för att täcka länssty-
relsernas och lantbruksnämndernas lokalkostnader. Det motsvarar ca när-
mare 12% av myndigheternas samlade förvaltningsanslag.

Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för både länsstyrelserna och lantbruks-
nämnderna. Byggnadsstyrelsen har under många år arbetat med att om
möjligt samla varje myndighet till en adress. Ambitionen är också att
successivt ersätta dyra förhyrningar med statsägda lokaler.

För att fullt ut kunna ta hem de effektivitetsvinster som länsstyrelsere-
formen ger är det angeläget att byggnadsstyrelsen i sin lokalförsörjnings-
planering, i den mån lokalplaneringen ger möjlighet till det, prioriterar en
lokalmässig koncentration av nuvarande länsstyrelse och lantbruksnämnd.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON)

LON skall enligt sin instruktion (SFS 1988:1151), i den mån inte någon
annan myndighet har uppgiften

— följa utvecklingen inom länsstyrelsernas verksamhetsområde och vidta
de åtgärder som behövs,

— bistå länsstyrelserna i frågor om organisation, rationalisering, admini-
strativ utveckling samt uppföljning och utvärdering av verksamheten,

— verka för samordning mellan länsstyrelserna och mellan dessa och
andra myndigheter,

— planera och anordna utbildning och konferenser för länsstyrelseperso-
nal.

— på uppdrag av regeringen utföra och medverka i utredningar på länssty-
relseområdet.

Behovet av LONs insatser påverkas av den organisationsförändring på
länsstyrelseområdet som jag tidigare har redogjort för. Behovet av insatser
kan efter hand förväntas minska. Verksamheten inom LON har vidare en
koppling till de frågor som behandlas av utredningen (C 1990:04) om stöd
till förnyelsearbetet i statsförvaltningen. Jag avser därför att efter regering-
ens bemyndigande ge utredningen tilläggsdirektiv som innebär bl. a. att
LONs roll och verksamhet skall övervägas i det sammanhanget. Utred-
ningen beräknas lämna sina förslag under våren 1991.

Jag räknar mot denna bakgrund med att LON under budgetåret 1991/92

51

bör bedriva en verksamhet av ungefär samma omfattning som innevaran- Prop. 1990/91: 100
de budgetår.                                                               Bil. 15

D 1. Länsstyrelserna m. m.

1989/90 Utgift 1 443 996651

1990/91 Anslag 1 361 188000

1991/92 Förslag 1 639722000

Regeringen har hösten 1990 utfärdat ny instruktion (SFS 1990:1510) for
länsstyrelserna. Instruktionen, som träder i kraft den 1 juli 1991, ansluter till
bl. a. reformeringen av den regionala statliga förvaltningen (prop.
1988/89:154, BoU4 och BoU9, rskr. 89).

Länsstyrelserna och LON

Den centrala organisationskommittén (C 1990:02) för en ny regional
statlig förvaltning har i enlighet med sina direktiv överlämnat en samman-
ställning av anslagsframställningar för de nya länsstyrelsernas förvalt-
ningsanslag. Sammanställningen bygger på anslagsframställningar som har
lämnats av de nuvarande länsstyrelserna samt av lantbruksstyrelsen i de
delar som avser de nuvarande lantbruksnämndernas verksamhet.

Länsstyrelserna begär att förvaltningsanslaget skall undantas från till-
lämpningen av regeringens rationaliseringskrav. Länsstyrelserna anför att
besparingskraven hittills i huvudsak kunnat tillgodoses genom organisa-
tionsutveckling och andra effektivitetshöjande åtgärder.

Länsstyrelserna hemställer vidare om resurser för personalförstärkning-
ar motsvarande 84 tjänster. De funktioner inom vilka behoven bedöms
vara störst är miljö- och naturvård, kulturmiljö, social omvårdnad, djur-
skydd och livsmedelskontroll samt regionala utvecklingsinsatser.

Lantbruksstyrelsen gör bedömningen att verksamheten inom lantbru-
kets område bör undantas från regeringens rationaliseringskrav.

Sammantaget innebär myndigheternas anslagsframställningar förslag
om ökning av förvaltningsanslaget med 52 milj. kr. Av den begärda ök-
ningen avser drygt 13 milj. kr. kompensation för ökade lokalkostnader
medan drygt 38 milj. kr. begärs för att länsstyrelserna skall kunna fullgöra
de uppgifter som de redan nu har.

Härutöver begär länsstyrelserna och lantbruksstyrelsen sammanlagt ca
20 milj. kr. som engångsanvisningar. Av engångsanvisningarna avser ca en
tredjedel investeringar. Berörda centrala myndigheter har beretts tillfälle
att yttra sig över länsstyrelsernas anslagsframställningar. I allt väsentligt
tillstyrker remissinstanserna länsstyrelsernas framställningar.

LON redovisar enligt regeringens direktiv ett förslag , som realt motsva-
rar 98,5 % av anvisade medel för innevarande budgetår.

52

Beräkning av anslaget

1 OOO-tal kr.

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92 Föredraganden
Utgifter
Förvaltningskostnader	1 191998	+ 432615
(lönekostnader)	(861340)	( + 324 620)
(lokalkostnader)	(161 132)	(+ 45 536)
(engångsan visningar)	(-)	(+ 1442)
Lantmäterienheten	100964	-100964
LON	12584	+   733
Till regeringens disposition Genomförande av den nya re- gionala statliga förvaltningen	30000	+ 2000
Diverse ändamål	25642	- 19622
Inkomster
Avgifter	0	+ 36230
Summa ramanslag	1361 1881	+ 278534

1 Därutöver anvisades 262092000 kr. till lantbruksnämnderna.

Föredraganden

Jag har tidigare berört frågor om länsstyrelsernas verksamhet. 1 detta
avsnitt begränsar jag mig därför till att behandla anslags- och resursfrågor.
Jag har därvid samrått med övriga berörda statsråd.

Inledningsvis vill jag ta upp frågan om anslagsstruktur. Länsstyrelserna
ingår bland myndigheterna i budgetcykel två när det gäller att införa
systemet med treåriga budgetramar. Som jag närmare tog upp i min
anmälan till 1990 års budgetproposition kommer dock länsstyrelserna att
få särskilda direktiv för fördjupad anslagsframställning först under våren
1991. Detta innebär i sin tur att länsstyrelserna kan ges en budgetram för
endast två år med böljan budgetåret 1993/94.

Även om det alltså dröjer några år innan länsstyrelserna går in i det nya
budgetsystemet finns det många skäl som talar för att medel för att täcka
länsstyrelsernas förvaltningskostnader redan från budgetåret 1991/92 an-
visas över ett ramanslag. Jag förordar att så sker. På så sätt ges länsstyrel-
serna möjlighet att, inom vissa ramar, förskjuta över- eller underskott på
anslaget till följande budgetår. Ramanslaget bör delas upp i särskilda
poster för resp, länsstyrelse och varje sådan rampost bör behandlas som ett
särskilt ramanslag.

När det gäller kostnader för investeringar i utrustning m. m. förordar jag
att följande ordning tillämpas fortsättningsvis. Kostnaderna för investe-
ringen skall i sin helhet belasta länsstyrelsernas ramanslag men i tiden
fördelas över ett antal budgetår som motsvarar den beräknade livslängden
på investeringen. På så sätt kan kapital- och driftskostnaderna för investe-
ringar på ett bättre sätt ställas mot övriga kostnader för verksamheten och
underlätta att en lämplig avvägning görs. I avvaktan på utfallet av för-

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

53

söksverksamheten med finansiering av viss ADB-utrustning i riksgäldskon- Prop. 1990/91: 100
toret bör länsstyrelsernas investeringsutgifter täckas genom engångsanvis- Bil. 15
ningar över ramanslaget. Beloppet skall sedan avräknas mot resp, länssty-
relses rampost under avskrivningsperioden. Med tanke på att investerings-
behovet under budgetåret 1991/92 är beroende av det pågående organisa-
tionsarbetet i länen, avser jag att hämta in aktualiserade uppgifter från
länsstyrelserna och återkomma till regeringen i denna fråga.

Jag går nu över till att behandla mina anslagsberäkningar för länsstyrel-
serna.

För den befintliga verksamheten vid länsstyrelserna har jag utgått från
det nuvarande anslagsbeloppet. Från detta har jag dragit kostnaderna för
lantmäteriverksamheten, drygt 100 milj. kr. Genom riksdagens beslut
(prop. 1989/90:100 bil. 15, BoU 16, rskr. 210) har lantmäteriverksamhe-
ten inom länsstyrelsen förts över till lantmäteriets regionala organisation.

Riksdagens regionalpolitiska beslut våren 1990 (prop. 1989/90:76, AU
13, rskr. 346) innebar bl. a. att länsstyrelserna fått ett utökat ansvar för
handläggningen av det regionalpolitiska stödet till näringslivet. Vissa upp-
gifter som tidigare har utförts av de regionala utvecklingsfonderna och
statens industriverk samt länsarbetsnämnderna har förts över till länssty-
relserna. Med anledning av detta har länsstyrelserna redan innevarande
budgetår tillförts sammanlagt 6,75 milj. kr. För budgetåret 1991/92 bör
länsstyrelsernas förvaltningsanslag ökas med 9 milj. kr.

Vad gäller resurserna på miljöområdet har jag för avsikt att återkomma
då beslut skall fattas på grundval av de förslag som den pågående över-
synen av naturvårdsverkets uppgifter och organisation kommer att lämna.

När det gäller länsstyrelsernas verksamhet på lantbruksområdet har jag
utgått från det belopp som innevarande budgetår används för lantbruks-
nämndernas verksamhet. Från detta belopp har jag dragit 10 milj, kr.,
vilket motsvarar en beräknad besparingsmöjlighet — utöver de administ-
rativa besparingar som jag strax återkommer till — inom denna verksamhet.
Som tidgare har anmälts behövs särskilda bedömningar när det gäller lant-
bruksfrågornas hantering inom den nya länsstyrelsen. Jag avser därför att
efter samråd med jordbruksministern föreslå att det för varje länsstyrelse i
regleringsbrev fastställs en miniminivå inom anslagsposten för den verk-
samhet som motsvarar den nuvarande lantbruksnämndens. I minimibelop-
pet skall dock inte inräknas de kostnader som motsvarar den interna admi-
nistrationen i lantbruksnämnderna. Liksom hittills kommer det att ställas
krav på inkomster från lantbruksverksamheten. Dessa inkomster skall an-
vändas för verksamhet inom lantbruksområdet.

När det gäller resurser till fiskeadministrationen avser jag att återkomma
senare.

Länsstyrelserna får ett vidgat ansvar inom kommunikations- och trafik-
säkerhetsområdet. Detta medför behov av ny kompetens. Bl. a. skall det
inom varje länsstyrelse finnas en s. k. länsexpert inom kommunikations-
området. Jag beräknar sammanlagt 10 milj. kr. för att finansiera kostna-
derna för dessa länsexperter. Den ytterligare resursuppbyggnad som krävs
får ske efter hand som andra resurser kan frigöras för ändamålet. Jag
räknar bl. a. med att verksamheten inom länsstyrelsernas bil- och körkorts-

54

register på sikt kan förändras så att resurser kan frigöras. Efter samråd med
kommunikationsministern räknar jag med att återkomma till frågan efter
det att aktuella utredningsförslag inom området har beretts inom rege-
ringskansliet.

Genom riksdagens beslut (prop. 1990/91:18, UbU 4, rskr. 76) kommer
inga statliga administrativa beslut vad gäller planering och dimensionering
att behövas på skolområdet. Det nya skolverket med sin fältorganisation
kommer att ha sin huvudsakliga verksamhet med läroplansutveckling,
uppföljning och utvärdering på skolområdet. Jag bedömer det ur ett regio-
nalekonomiskt perspektiv viktigt att resurser finns vid länsstyrelserna för
samordning m. m. av utbildningsfrågor inom ramen för arbetet med regio-
nal utveckling. Jag beräknar medel för en länsexpert på utbildningsområ-
det vid varje länsstyrelse med sammanlagt 12,5 milj. kr.

De senaste åren har länsstyrelserna tillförts ökade resurser for att kunna
göra förstärkningar på kulturmiljöområdet. Jag beräknar for budgetåret
1991/92 resurser för att länsstyrelserna i Västmanlands och Gävleborgs län
skall kunna anställa biträdande länsantikvarier.

För området social omvårdnad har i olika sammanhang forts fram krav
på ökade resurser. Den centrala organisationskommittén har pekat på
möjligheten att överföra vissa individorienterade arbetsuppgifter från
länsstyrelserna till kommunerna. På så sätt skulle resurser kunna frigöras
för länsstyrelsernas viktiga uppgifter med uppföljning, utvärdering och
tillsyn inom det sociala området. Enligt vad jag erfarit pågår ett arbete
inom socialdepartementet med en sådan inriktning. Några beslut som
påverkar länsstyrelsernas arbetsuppgifter under budgetåret 1991/92 kan
dock inte påräknas.

Även inom andra verksamhetsområden har i och for sig välmotiverade
förslag till resursförändringar forts fram. Jag är dock inte beredd att nu
tillstyrka några ytterligare resursförstärkningar för länsstyrelserna totalt.
Däremot avser jag att föreslå en viss omfördelning inom anslaget. För
innevarande budgetår finns drygt 25 milj. kr. till regeringens disposition
för diverse ändamål utöver vad som anvisats för kostnader som uppstår i
samband med samordnad länsförvaltning. Genom den nya konstruk-
tionen med ramanslag minskar behovet att med ett sådant belopp kunna
möta oförutsedda resursanspråk från länsstyrelserna. En större del av
anslaget kan därmed direkt fördelas på de olika länsstyrelserna, som
därigenom får möjlighet att styra resurserna till de områden som respekti-
ve länsstyrelse bedömer vara mest angelägna.

På uppdrag av den centrala organisationskommittén har statskontoret
gjort beräkningar av vilka möjligheter till administrativa besparingar som
reformen ger. Enligt statskontoret finns sådana besparingsmöjligheter
motsvarande minst 31 milj. kr. Jag instämmer i denna bedömning. Dessa
besparingar är ett led i regeringens program för en omställning och bant-
ning av den statliga administrationen. De bör fördelas över två år, så att
länsstyrelserna ges möjligheter att på ett planerat sätt realisera dem. Jag
beräknar en besparing på 10 milj. kr. för budgetåret 1991/92 och avser att
nästa år föreslå en besparing på minst 21 milj. kr. för budgetåret 1992/93.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

55

Jag vill inte heller utesluta att ytterligare besparingskrav kan aktualiseras
för budgetåret 1992/93.

För innevarande budgetår har avsatts 30 milj. kr. för förberedelse och
genomförande av den nya regionala statliga förvaltningen. Även under
budgetåret 1991/92 behövs sådana insatser. Jag beräknar 32 milj.kr. för
ändamålet. Under budgetåret 1991/92 kommer kostnader för bl. a. flytt-
ningar, anskaffning av viss utrustning m. m. som är direkt hänförliga till
reformen att belasta denna post. Vidare räknar jag med kostnader för
organisations- och kompetensutveckling. Jag avser att inhämta aktuella
bedömningar av respektive länsstyrelses behov av resurser för dessa ända-
mål. Därefter avser jag att i samband med regleringsbrevet återkomma till
regeringen med förslag till fördelning av beloppet.

För LON beräknar jag samma belopp som innevarande budgetår mins-
kat med 1,5% efter pris- och löneomräkning.

Medel för ledningsövningar m. m. avser jag att fortsättningsvis fördela
engångsvis direkt till berörda länsstyrelser. Det belopp som därmed åter-
står till regeringens disposition för diverse ändamål kan begränsas till att
avse i huvudsak utvecklingsprojekt av gemensamt intresse.

Sammanfattningsvis innebär mina förslag att länsstyrelserna ges goda
möjligheter att under budgetåret 1991/92 bygga upp och konsolidera sin
nya verksamhet.

Det ankommer på regeringen att besluta om anslagets fördelning mellan
länsstyrelserna. För riksdagens kännedom och för att underlätta länsstyrel-
sernas verksamhetsplanering redovisar jag i det följande den fördelning
som jag senare avser föreslå regeringen att besluta om.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Län	Förvaltnings- kostnader	Engångs- anvisning	Inkomst lantbruk	Summa rampost
AB	162814		1036	161778
C	55090	400	1650	53440
D	55077		1430	53647
E	68919		2289	66630
F	56841		1 136	55 705
G	51312	422	917	50395
H	59603		1 723	57 880
I	33231		1 132	32099
K	45265		705	44 560
L	63025		2 340	60685
M	106324		3 230	103094
N	51801		1650	50151
O	94540		929	93611
P	74 826		2100	72 726
R	60013		2841	57172
S	60870		1320	59550
T	58460		1430	57030
U	55 862		1461	54401
W	64 769		1031	63 738
X	64 306		1000	63306
Y	71401	300	1010	70391
Z	56002		910	55092
AC	70043		1 365	68 678
BD	84217	320	1 595	82622
Summa	1624613	1442	36230	1588383

56

Hemställan	Prop. 1990/91:100
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett ramanslag på 1 639 722 000 kr.	Bil. 15

57

E. Polisväsendet

1 Inledning

1.1 Polisens uppgifter och organisation

Polisens verksamhet syftar till att upprätthålla allmän ordning och säker-
het samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.
Härvid är det en huvuduppgift för polisen att bekämpa brottsligheten. I
kampen mot brottsligheten utgör polisväsendet den kanske viktigaste sam-
hällsresursen.

Målet för polisens verksamhet kan uttryckas så, att människorna i
största möjliga utsträckning skall kunna leva i samhället utan att utsättas
för brott eller behöva frukta för detta. Det innebär att polisen skall värna
om människornas trygghet till liv, hälsa, integritet och personlig egendom
främst genom att bekämpa brott, ingripa mot ordningsstömingar och ge
skydd och annan hjälp. Ett annat mål för polisens verksamhet är att säkra
grundvalarna för ett demokratiskt samhälle.

Polisens brottsbekämpande arbete sker främst genom övervakning, spa-
ning och utredning. En central uppgift inom brottsbekämpningen är att
förebygga och förhindra att brott begås.

Den lokala polisorganisationen utgör basen i polisväsendet. Det är vid
de 118 lokala polismyndigheterna som den egentliga polisverksamheten
bedrivs. Totalt finns i den lokala polisorganisationen ca 24000 tjänster,
varav omkring 16600 är polistjänster.

Länsstyrelsen är högsta polisorgan i länet. Den ansvarar för polisverk-
samheten där och har tillsyn över den verksamhet som bedrivs av de lokala
polismyndigheterna i länet. Länsstyrelsen förfogar inte över några egna
operativa polisresurser, men den får i speciella situationer ta över ledning-
en av polisverksamheten i länet.

Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet
och har i denna egenskap det övergripande ansvaret för bl. a. ekonomi- och
personaladministrationen inom polisväsendet. Grundläggande är att riks-
polisstyrelsen inte skall leda polisverksamhet. Ett undantag från detta
gäller dock i fråga om polisverksamhet för att förebygga och avslöja brott
mot rikets säkerhet. Den verksamheten bedrivs av säkerhetspolisen. Också
i vissa andra hänseenden har undantag gjorts enligt vilka rikspolisstyrel-
sen, efter regeringens bestämmande, får bedriva polisverksamhet. Det
gäller i fråga om bl. a. grov brottslighet som har riksomfattande karaktär
eller internationell anknytning. När rikspolisstyrelsen leder polisverksam-
het, sker det i princip med egna resurser eller med resurser som eljest
avdelats för verksamheten.

Till polisväsendet hör statens kriminaltekniska laboratorium. Dess hu-
vuduppgifter är att utföra kriminaltekniska undersökningar åt främst po-
lis- och åklagarmyndigheterna samt att bedriva självständig forskning
inom sitt verksamhetsområde.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

58

1.2 Utvecklingen inom polisens verksamhetsområde m. m.

Polisens verksamhet spänner över stora områden. Kraven på polisen grun-
das väsentligen på faktorer som polisen själv har mycket begränsade
möjligheter att påverka. Hit hör bl. a. brottslighetens omfattning och ka-
raktär. Också utvecklingen när det gäller vägtrafiken och antalet asylsö-
kande som kommer till Sverige är viktiga faktorer i sammanhanget.

När det gäller brottsligheten fortsätter den oroande utvecklingen mot
allt fler och allt grövre brott. Jag hänvisar till justitieministerns anförande
under bilaga 4 till budgetpropositionen.

Som en sammanfattande bedömning när det gäller brottsligheten kan
framhållas att många människor i dag känner en stor oro för att utsättas
för brott och att brottsligheten i samhället totalt sett ligger på en alltför hög
nivå.

Verksamheten inom polisen redovisas enligt en fastlagd aktivitetsindel-
ning. Av följande tabell framgår antal årsarbetskrafter för skilda aktivite-
ter åren 1988 och 1989 dels totalt, dels fördelat på polispersonal, admini-
strativ personal och annan personal, dels också i procent av de totala
personalresurserna.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Aktivitet	Årsarbetskrafter
	1988		1989
Brottsförebyggande	Polis	257	250
	Adm	6	3
	Summa	263	253
	%	1	1
Övervakning	Polis	7 356	7153
	Adm	697	728
	Annan	667	687
	Summa	8 720	8 568
	%	40	39
Trafikövervakning	Polis	1 255	1253
	Adm	55	55
	Annan	—	1
	Summa	1 310	1 309
	%	6	6
Allmän och social-	Polis	236	227
polisiär spaning	Adm	124	129
	Summa	360	356
	%	2	2
Kriminalpolis-	Polis	4696	4657
verksamhet	Adm	1 101	1 125
	Annan	—	2
	Summa	5 797	5 784
	%	26	27
Serviceverksamhet	Polis	628	574
	Adm	1 412	1454
	Annan	9	24
	Summa	2049	2052
	%	9	9

59

Utbildning	Polis Adm Annan Summa %	1047 81 I 128 5	1053 87 1 1 141 5
Övrig verksamhet	Polis	741	767
	Adm	1455	1 531
	Annan	137	125
	Summa	2 333	2 423
	%	11	11
Totalt	Polis	16216	15934
	Adm	4931	5112
	Annan	813	840
	Summa	21960	21886

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Ett mått på övervakningsverksamheten är också antalet s. k. ingripande-
meddelanden (IM), som uppgick till 1 306929 år 1987, 1 327 620 år 1988
och 1 360678 år 1989. Antalet gripna eller omhändertagna var 178450 år
1987, 164 774 år 1988 och 173045 år 1989.

Antalet anmälda brott var 1093417 år 1987, 1 086 211 år 1988 och
1 144 800 år 1989.

För att belysa utvecklingen på trafikområdet kan följande statistik redo-
visas.

	1987	1988	1989
Olyckor med personskada	15652	17207	17969
Trafikdödade	787	813	904
Övriga trafikskadade	20467	22 838	23531
Förare misstänkta för
trafiknykterhetsbrott delaktiga i
trafikolyckor	1251	1296	1 576

En arbetsuppgift som under senare år vuxit betydligt för polisens del är
utredning av asylärenden och andra uppgifter inom ramen för utlännings-
lagstiftningen. Antalet asylsökande uppgick år 1983 till ca 2 600. Under
budgetåret 1989/90 steg antalet asylsökande dramatiskt till ca 38000.
Under budgetåret har polisen, bl. a. genom omfördelning och nyanställ-
ning av personal, satsat stora resurser för att hålla så korta handläggnings-
tider som möjligt i dessa ärenden. Särskilda åtgärder för att samordna
utredningsverksamheten har gjorts av berörda länsstyrelser efter uppdrag
av regeringen. Mot slutet av år 1990 kan läget beträffande polisens hante-
ring av asylärenden i huvudsak sägas vara under kontroll. Det stora antalet
asylärenden som leder fram till avslag på asylansökan kommer dock att
leda till att polisen under de närmaste åren kommer att bli avsevärt
belastad av verkställighetsärenden enligt utlänningslagstiftningen.

1.3 Personalsituationen inom polisen

Polisverksamheten är personalintensiv. Det hänger bl. a. samman med att
arbetet delvis är organiserat i form av skifttjänstgöring med dygnstäck-

60

ning. Det kan nämnas att det behövs fem poliser för att hålla en tjänst Prop. 1990/91:100
bemannad dygnet runt. Närmare 80% av resurserna för polisverksamhe- Bil. 15
ten utgörs av personalkostnader.

För bara några år sedan fanns det ett överskott på färdigutbildade
poliser i förhållande till antalet polistjänster. Sedan dess har det emellertid
skett en utveckling som innebär att samtliga tjänster inte kan besättas.
Detta förhållande beror i huvudsak på svårigheterna att på ett säkert sätt
beräkna de totala avgångarna från polisyrket; antalet s. k. spontanavgångar
har ökat i en omfattning som tidigare inte förutsatts. Antalet vakanser
kompenseras till en del genom tillgången på poliser som ännu inte erhållit
s. k. tablåtjänst. Även med detta betraktelsesätt är dock antalet vakanser
för närvarande besvärande.

För att möta den negativa personalutvecklingen ökades antagningen av
polisaspiranter budgetåret 1990/91 till 800 (budgetåret dessförinnan var
antalet 600). En ökad intagning av polisaspiranter ger dock utdelning i
form av färdigutbildade poliser först efter omkring tre år. För att på kort
sikt delvis kompensera polisväsendet för vakanta polistjänster har rege-
ringen för budgetåret 1989/90 medgett att polisen får ta i anspråk löneme-
del för vakanta polistjänster för att användas till att anställa administrativ
personal som avlastar poliserna arbetsuppgifter som inte kräver polisut-
bildning. Också för innevarande budgetår har regeringen beslutat om att
tilldela polisen sådana s. k. vakansmedel.

Personalsituationen inom polisen är som framgått visserligen fortfaran-
de bekymmersam. Vi står emellertid nu inför en vändpunkt i utvecklingen.
Tilldelningen av vakansmedel de senaste budgetåren har inneburit en
påtaglig förstärkning av personalresurserna. Den för polisen gynnsamma
löneutvecklingen under det senaste året har inneburit att antalet spontan-
avgångar från yrket minskar. Det intensiva rationaliseringsarbete som nu
pågår inom polisen inom ramen för 1989/90 års avtalsuppgörelse innebär
också att polisen blir avsevärt bättre rustad att lösa sina uppgifter på ett
effektivt sätt. Av avgörande betydelse för att förbättra personalsituationen
har emellertid varit de senaste årens satsningar på intagningen av polis-
aspiranter till polishögskolan. Dessa satsningar börjar nu ge effekt i form
av färdigutbildade poliser. Även om situationen således håller på att
förbättras, gäller det att behålla en fortsatt hög antagning till polishög-
skolan också framdeles, så att utvecklingen inte på nytt vänder i negativ
riktning.

Mot bakgrund av detta och på grundval av de bedömningar som nu kan
göras anser jag att intagningen till polishögskolan budgetåret 1991/92 bör
bestämmas till 600 polisaspiranter. Med en sådan intagning kommer per-
sonalsituationen inom polisen att ha bringats i balans inom några år. En
avstämning av denna prognos bör dock göras under budgetåret. Jag kom-
mer därför redan hösten 1991 att pröva frågan om behovet av en ökad
aspirantintagning med hänsyn till den personalutveckling som skett.

I sammanhanget vill jag också framhålla att det är i hög grad önskvärt
att man får till stånd ett system som innebär en jämn tillgång på poliser
och en planmässig och långsiktig rekrytering av polisaspiranter. Jag räknar
med att ett sådant nytt system kan börja tillämpas i samband med över-

61

gången till det nya budgetsystemet for polisen, som jag kommer att beröra Prop. 1990/91: 100
närmare i det följande.                                                        Bil. 15

Jag vill också framhålla att en väl så viktig faktor när det gäller att
förbättra personalsituationen inom polisen är att utvecklingen fortsätter
mot att administrativ personal avlastar polispersonalen arbetsuppgifter i
de fall det är möjligt och lämpligt. Av betydelse är också att polispersona-
len är fördelad mellan polismyndigheterna på ett sätt som svarar mot den
verkliga arbetsbelastningen. Hur utvecklingen bör drivas framåt i dessa
avseenden har behandlats i proposition 1989/90:155 om förnyelse inom
polisen.

I sin anslagsframställning har rikspolisstyrelsen fört fram vissa krav på
personalförstärkningar utöver dem som nu berörts. Det gäller bl. a. inrät-
tande av 100 nya polistjänster i glesbygdsdistrikt för att kompensera en
sned åldersfördelning bland poliserna där samt medel för att tillföra po-
lisväsendet ytterligare administrativ personal. Jag har i och för sig förståel-
se för de problem som är förknippade med åldersstrukturen bland poliser-
na i vissa distrikt. Med hänsyn till det vakansläge som ännu råder är det
emellertid knappast ändamålsenligt att nu inrätta nya polistjänster. I det
rådande statsfinansiella läget är det inte heller möjligt att företa en utök-
ning av antalet andra tjänster inom polisen som rikspolisstyrelsen önskat.
De satsningar som skall göras måste, som nyss förordats, i första hand
inrikta sig på att fylla de vakanta polistjänster som finns i dag.

Det är också viktigt att polismyndigheterna beaktar vad som anförts i
proposition 1989/90:155 om förnyelse inom polisen angående rekrytering
av olika specialister, såsom ekonomer och tekniker.

1.4 Förnyelsearbetet

Främst under åren 1984 och 1985 genomfördes en omfattande reformering
av polisväsendet. Reformen innebar bl. a. nya arbetsformer på lokal och
regional nivå samt förbättrad rekrytering och utbildning. Ett viktigt inslag
i reformen var att detaljstyrningen från central nivå minskade.

Polisreformen har inneburit en påtaglig vitalisering av polisväsendet.
De lokala myndigheternas vidgade självbestämmande har i hög grad främ-
jat utvecklingsarbetet på lokal nivå i riktning mot en ökad effektivitet
inom polisen.

1 proposition 1989/90:155 om förnyelse inom polisen tog regeringen
upp ett antal frågor om vidareutvecklingen av reformarbetet i riktning mot
ökat lokalt självbestämmande och ökad effektivitet inom polisen. Proposi-
tionen innehåller, förutom konkreta reformförslag, ett antal riktlinjer för
det fortsatta reformarbetet. Riksdagen har godtagit vad som anförs i
propositionen (JuU 1990/91:1, rskr. 1).

Som ett resultat av att riksdagen godtagit den nämnda propositionen
kommer från och med den 1 januari 1991 att gälla vissa ändringar i
polislagen (1984:387). Ändringarna innebär bl. a. att polismyndigheterna
får möjlighet att inrätta lokala organ, polisnämnder, för att under polissty-
relsen leda verksamheten inom de delar av polisdistriktet som styrelsen
bestämmer. Från samma tid gäller också ändringar i polisförordningen

62

(1984:730) som bl. a. ger länsstyrelsen en ökad roll när det gäller samord-
ning av polismyndigheternas verksamhet samt vid tillsättning av chefs-
tjänster inom polisen.

En annan linje i reformarbetet inom polisen är övergången till ett nytt
budgetsystem med treåriga budgetperioder och ramanslag. Detta system,
som efter hand infors inom hela statsförvaltningen, kommer enligt planer-
na att införas för polisens del i och med budgetåret 1992/93. Regeringen
har i s. k. myndighetsspecifika direktiv uppdragit åt rikspolisstyrelsen att i
olika avseenden förbereda övergången till nytt budgetsystem.

I propositionen om förnyelse inom polisen förutskickades en översyn av
polisens regionala organisation i syfte att få till stånd en såvitt möjligt
enhetlig organisation på regional nivå inom polisen. Sedan propositionen
avlämnades till riksdagen och behandlades där har dock utvecklingen i
fråga om samhällsekonomin och den offentliga sektorn i allmänhet lett
fram till att en mera övergripande översyn av organisationsstrukturen
inom polisen bör göras. Jag kan i denna del hänvisa bl. a. till vad som
anförs i regeringens skrivelse den 26 oktober 1990 till riksdagen om åtgär-
der för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga
utgifterna (skr. 1990/91:50). Där framhålls sålunda nödvändigheten av
strukturella förändringar som både på kort och på lång sikt påverkar
utvecklingen av utgifterna inom den offentliga sektorn. I skrivelsen fram-
hålls också att den övergång till en resultatorienterad styrning och mindre
detaljreglering, som håller på att genomföras inom den offentliga sektorn,
ger utrymme för betydande delegeringar till regional och lokal nivå. Stor-
lek och uppgifter hos de centrala myndigheterna, och bland dem rikspolis-
styrelsen, måste enligt vad som anförs i skrivelsen anpassas till denna
utveckling.

Mot bakgrund av detta avser jag att inom kort ta initiativ till en översyn
av organisationsstrukturen inom polisväsendet. Målet för översynen bör
vara att föreslå de förändringar i fråga om organisation och uppgifter på
alla nivåer som krävs för att kunna fortsätta decentraliseringsarbetet och
som behövs för att polisen skall kunna fungera effektivt under de förutsätt-
ningar som nyss nämndes. När det gäller rikspolisstyrelsen bör översynen
inriktas på att i högre grad koncentrera styrelsens uppgifter på uppföljning
och utvärdering. I sammanhanget är det också nödvändigt att finna en ny
modell för intagningen till polishögskolan. Förändringarna bör kunna
genomföras i samband med övergången till nytt budgetsystem inom poli-
sen.

I den nyssnämnda propositionen 1989/90:155 om förnyelse inom poli-
sen anförs att Sverige skall förstärka och utveckla samarbetet på polisom-
rådet med andra länder i kampen mot den internationella brottsligheten.
Det gäller bl. a. kampen mot ekonomisk brottslighet och narkotikabrotts-
lighet. Därvid är det särskilt angeläget att finna vägar för ett utvidgat och
mer reglerat samarbete på polisområdet med länderna i EG. Uttalandena i
propositionen om det internationella polissamarbetet har fått än högre
aktualitet genom den senaste tidens utveckling i fråga om det europeiska
integrationsarbetet.

Som redan anmälts i budgetsammanhang har ett arbete påbörjats för att

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

63

mera långsiktigt lösa resursfrågorna rörande flygplatskontrollen. Det är Prop. 1990/91:100
knappast möjligt att över statsbudgeten finansiera den utökning av flyg- Bil. 15
platskontrollen som erfordras till följd av flygtrafikens expansion och
Sveriges internationella åtaganden på området. Med utgångspunkt i detta
har överläggningar skett mellan luftfartsverket och rikspolisstyrelsen i
frågor rörande verksamhetsansvar och därtill kopplat kostnads- och finan-
sieringsansvar for förebyggande av brott mot den civila luftfartens säker-
het. En lösning är i sikte som innebär bl. a. att flygplatshållarna skall svara
för de säkerhetsåtgärder som åvilar flygplatsen. Polisen skall bl. a. svara
för hotbildsvärdering och ledning av flygplatskontrollanter i enlighet med
vad som föreskrivs i lagen (1970:926) om särskild kontroll på flygplats.
Luftfartsverket skall i samråd med rikspolisstyrelsen fastställa ett natio-
nellt säkerhetsprogram och lokala säkerhetsprogram för varje flygplats. Så
snart dessa frågor har fått en slutlig lösning avser jag att återkomma till
regeringen med förslag till de åtgärder på polisens område som kan be-
hövas från regeringens sida.

1.5 Det huvudsakliga innehållet i budgetförslagen

Budgetförslagen syftar till att behålla och utveckla en effektiv polisverk-
samhet inom ramen för de budgetmässiga förutsättningar, som gäller för
den offentliga verksamheten i allmänhet till följd av det statsfinansiella
läget.

Budgetförslaget innefattar ett principiellt rationaliseringskrav på 1,5%
på polisen; detta gäller i fråga om rikspolisstyrelsen, statens kriminaltek-
niska laboratorium och den lokala polisorganisationen (anslagen E 1, E 3
och E 4). Därav återförs 1 % till polisen för effektivitetsfrämjande åtgär-
der. Genom sådan omprioritering inom och mellan anslagen skapas ett
utrymme for angelägna reformer på polisens område.

Antalet polisaspiranter som tas in vid polishögskolan föreslås bli 600.

Funktionerna för planering och ekonomiadministration vid rikspolissty-
relsen förstärks inför övergången till nytt budgetsystem. Det bör framhål-
las att dessa funktioner är de mest centrala inom rikspolisstyrelsen i det
nya budgetsystemet.

Statens kriminaltekniska laboratorium ges resurser för fortsatt utveck-
ling av DNA-tekniken.

De lokala polismyndigheterna föreslås få fortsätta att ta i anspråk löne-
medel för vakanta polistjänster för förstärkning på det administrativa
området.

Medel beräknas for att möjliggöra ytterligare förstärkning av insatserna
på narkotikaområdet.

En särskild satsning görs för att ge polisen bättre möjligheter att ge skydd
mot olika former av våldsbrott för utsatta kvinnor. En samlad redovisning
av insatser för att motverka våld mot kvinnor lämnas i den proposition om
jämställdhetspolitiken som regeringen lägger fram inom kort.

Medel beräknas för fortsatt ADB-utveckling och för upprustning av
polisens radiosystem.                                                                       64

2 Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet

2.1 Grundläggande prioriteringsfrågor

I den av riksdagen antagna propositionen om polisens arbetsformer på
lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering (prop. 1984/85:81, JuU
18, rskr. 164) har förutsatts att statsmakterna i samband med budgetpro-
cessen skall ta ställning till hur resurserna inom polisväsendet totalt sett
skulle användas. Statsmakternas prioriteringsbeslut är avsedda att utgöra
riktlinjer för den resursanvändning och resursfördelning som sedan beslu-
tas av de regionala och lokala polismyndigheterna.

Under flera år sedan denna ordning lades fast utgjorde, enligt vad
statsmakterna varje år angav, narkotikabrottsligheten, den ekonomiska
brottsligheten och våldsbrottsligheten områden där polisens insatser skulle
prioriteras.

I proposition 1989/90:155 om förnyelse inom polisen förelädes riksda-
gen för godkännande förslag om en omläggning av de grundläggande
prioriteringarna inom polisen. Enligt vad som angavs i propositionen
borde det ske en ökad inriktning mot brottsförebyggande åtgärder i vid
mening och mot brottsförhindrande åtgärder.

Riksdagen godtog de i propositionen framlagda förslagen till riktlinjer
för polisens verksamhet (JuU 1990/91:1, rskr. 1).

Enligt min bedömning bör prioriteringarna inom polisen för budgetåret
1991/92 bygga på de riktlinjer som statsmakterna lagt fast för innevarande
budgetår.

Polisen skall sålunda särskilt inrikta sin verksamhet på åtgärder som går
ut på att värna om människornas trygghet till liv, hälsa, integritet och
personlig egendom. Som ett uttryck för detta och som ett led i ansträng-
ningarna att nå det kriminalpolitiska målet att minska brottsligheten bör
det ske en ökad inriktning mot brottsförebyggande åtgärder i vid mening
och mot brottsförhindrande åtgärder.

En större andel av de totala polisresurserna bör således tas i anspråk för
den preventiva verksamheten. Därvid bör beaktas att ett brett förebyggan-
de polisarbete i många fall är det sätt som på sikt ger bäst resultat när det
gäller att komma till rätta med gatuvåld, ungdomsbrottslighet, narkotika-
hantering, skadegörelse och andra slag av kriminalitet och ordningsstör-
ningar som tilldrar sig kriminalpolitiskt intresse. Detsamma gäller de
felbeteenden i trafiken som utgör ett hot mot säkerheten där.

Den allmänna övervakningsverksamheten i dess olika former måste
utvecklas och öka. Särskild uppmärksamhet måste därvid ägnas åt ungdo-
mar som är i riskzonen för att dras in i kriminalitet och åt vaneförbrytare
och andra som svarar för en förhållandevis stor del av brottsligheten.

Med hänsyn till polisens trygghetsskapande funktioner måste de enskil-
da personer som utsätts för brott sättas i centrum för polisens uppmärk-
samhet och omsorg. Personer som är utsatta för akut brottshot måste
skyddas. Behovet av akut skydd mot olika former av våldsbrott för utsatta
kvinnor måste särskilt beaktas.

Polisen bör vidare beakta att det brottsförebyggande arbetet för fram-

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

gång förutsätter ett nära samarbete med andra myndigheter och organ,
såsom skolan, socialtjänsten, folkrörelserna och föreningslivet.

Det är också angeläget att polisen på olika sätt verkar för åtgärder som
främjar en intensifierad verksamhet med kvarters- eller områdespoliser.
Detta bör uppmärksammas under det löpande budget- och planeringsarbe-
tet på alla nivåer inom polisverksamheten.

Det som nu anförts utgör inte något principiellt avsteg från reglerna om
att det är en av huvuduppgifterna för polisen att utreda brott som hör
under allmänt åtal. Det är självfallet nödvändigt att tillräckliga resurser
även i fortsättningen avdelas för denna verksamhet. Att polisen lägger en
ökad tonvikt vid det preventiva arbetet bör emellertid leda till ett föränd-
rat arbetssätt. I detta ligger en uppluckring av de traditionella gränserna
mellan ordningspolistjänst och kriminalpolistjänst.

Polisens insatser när det gäller spaning och utredning bör särskilt inrik-
tas på våldsbrott, narkotikabrott samt ekonomisk brottslighet och då sär-
skilt sådan som hotar stora samhälleliga värden såsom miljöbrottslighet.

Det är angeläget att de resurser som statsmakterna avdelat för priorite-
rad verksamhet verkligen används för det avsedda ändamålet.

Polisen bör eftersträva ett mer utvecklat samarbete mellan polis och
åklagare när det gäller förundersökningar med syfte att utnyttja myndighe-
ternas samlade resurser effektivare i utredningsarbetet. Verksamheten på
det området bör också kunna göras enklare och för polisens del i större
utsträckning ingå som en integrerad del i det preventiva polisarbetet.

2.2 Vissa särskilda frågor

2.2.1 Asylutredningar

Handläggningen av asylutredningar hos polismyndigheterna måste bedri-
vas i sådan takt att samhällets kostnader för flyktingverksamheten så långt
som möjligt begränsas och de asylsökandes berättigade krav på en snabb
handläggning av deras ansökningar tillgodoses.

Ett riktmärke för utredningsverksamheten hos polisen vid utrednings-
slussarna är att en asylutredning skall kunna genomföras inom högst två
veckor.

Även i fråga om övriga polismyndigheter finns det ett starkt intresse av
att handläggningstiden i ett asylärende inte överstiger två veckor.

Statskontoret har på uppdrag av regeringen utrett möjligheterna att
överföra utredningsansvaret i asylärenden från polisväsendet till statens
invandrarverk. Statskontoret har i en rapport (1990:23) föreslagit bl. a. att
statens invandrarverk övertar ansvaret för utredningar i asylärenden och
för förvarslokaler vid utredningsslussarna fr. o. m. den 1 oktober 1992.

Statsrådet Maj-Lis Lööw redovisar under arbetsmarknadsdepartemen-
tets huvudtitel (bil. 12 till budgetpropositionen) sina överväganden till
följd av förslagen.

Hennes överväganden, som skett efter samråd med mig, utmynnar i att
statens invandrarverk bör ges i uppdrag att i samråd med rikspolisstyrel-
sen planera och genomföra statskontorets förslag om överföring fr. o. m. den
1 juli 1992.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

66

2.2.2 Trafiken

Huvudmålet för trafikövervakningen skall vara att minska antalet trafik-
olyckor. Därvid skall kontrollen av fordonshastigheten ges en framskjuten
plats.

2.2.3 Ungdomsbrottsligheten

Åtgärder mot unga lagöverträdare bör vidtas snabbt och ske under samver-
kan mellan polis, åklagare och socialtjänst. Polisen har en nyckelroll för att
förverkliga dessa målsättningar. Polisens insatser när det gäller ungdoms-
brottsligheten är emellertid inte inskränkt till den brottsutredande verk-
samheten. Polisen bör överlag fördjupa samarbetet med skola och social-
tjänst och med de folkrörelser och andra organisationer som är engagerade
i ungdomsfrågor. De brottsförebyggande ansträngningarna bör inriktas på
ungdomar i riskzonen för kriminalitet. Också det oroväckande ung-
domsvåldet måste motverkas med kraft.

2.2.4 Brottsoffren

De ökade satsningar som har gjorts för att förbättra stödet till brottsoffren
bör också för polisens del återspeglas i en ökad omsorg om dem som
utsatts för brott. Möjligheterna för polismyndigheterna att i polisarbetet
stödja brottsofferjourer bör uppmärksammas.

3 Lokalförsörjningen för polisväsendet m. m.

Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för polisväsendet. Investeringar inom
byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde redovisas i form av en rullande
treårsplan (prop. 1987/88:100, bil. 9, FiU 26, rskr. 338). Inom ramen för
treårsplanen beslutar regeringen om genomförande av enskilda byggnads-
projekt.

Många av de byggnader som polisen disponerar tas i anspråk också av
åklagarväsendet. Lokalbeståndet uppgår till drygt 1 milj. m2. Polisväsen-
det och åklagarväsendet disponerar under innevarande budgetår ca 740
milj. kr. för lokalkostnader, vilket motsvarar ca 8,5% av myndigheternas
totala kostnader.

Sedan förstatligandet år 1965 har i landets 118 polismyndigheter genom
om- och tillbyggnader eller nybyggnader ställts i ordning ändamålsenliga
lokaler för polisen i 103 centralorter samt i flertalet polisområden. I
samband härmed har i flera fall även lokaler iordningställts för häkte,
åklagarmyndighet, lokal skattemyndighet och kronofogdemyndighet.

Under hösten 1990 har nya förvaltningsbyggnader färdigställts i Nykö-
ping och Linköping. Förvaltningsbyggnaden i Nyköping inrymmer polis-
myndigheten, åklagarmyndigheten och häktet. Nybyggnaden i Linköping
tillgodoser polisens och en del av skatteadministrationens lokalbehov.

Byggstart har just skett för förvaltningsbyggnad i Malmö, etapp I. Loka-
lerna är avsedda för polismyndigheten, tingsrätten och häktet. Kostnader-

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

67

na har beräknats till 327 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1990. Utöver Prop. 1990/91: 100
nybyggnaden i Malmö pågår för närvarande ett om- och tillbyggnads- Bil. 15
projekt i Oskarshamn samt en nybyggnad av förvaltningsbyggnad i Karls-
krona. Förvaltningsbyggnaden i Oskarshamn skall tillgodose polisens och
åklagarmyndighetens lokalbehov och beräknas vara färdig i september
1991. Förvaltningsbyggnaden i Karlskrona beräknas vara färdigställd i
april 1992. Nybyggnaden är avsedd för polismyndigheten, åklagarmyndig-
heten och häktet.

Medel för följande projekt har tidigare tillförts treårsplanen, men bygg-
nadsuppdrag har ännu inte lämnats av regeringen.

Förvaltningsbyggnad i Huddinge

Lokalerna är avsedda för polismyndigheten, åklagarmyndigheten och häk-
tet. Mot bakgrund av kraftigt förändrade planeringsförutsättningar beträf-
fande både häktet och polisen avser byggnadsstyrelsen att inom den när-
maste tiden redovisa ett reviderat byggnadsprogram till regeringen (prop.
1988/89:100 bil. 9, FiU26, rskr. 245 och bil. 15, JuU15, rskr. 187; prop.
1989/90:100 bil. 9, FiU26, rskr. 266 och bil. 15, JuU27, rskr. 211).

Förvaltningsbyggnad i Solna

Lokalerna är avsedda för polismyndigheten. På grund av nya verksam-
hetskrav erfordras viss omprojektering. Byggnadsstyrelsen utreder för när-
varande ett förslag till en mer radikal om- och tillbyggnad eller nybyggnad
(prop. 1988/89:100 bil. 9, F1U26, rskr. 245 och bil. 15, JuU15, rskr. 187;
prop. 1989/90:100 bil. 9, FiU26, rskr. 266 och bil. 15, JuU27, rskr. 211).

Förvaltningsbyggnad i Örebro

Byggnadsstyrelsen har till regeringen den 12 november 1985 redovisat
byggnadsprogram avseende om- och tillbyggnad i kvarteret Repslagaren i
Örebro. Lokalerna är avsedda för polismyndigheten, åklagarmyndigheten
och häktet. En alternativ lösning av lokalbehovet, genom en nybyggnad i
kvarteret Lantmätaren, har utretts av byggnadsstyrelsen. Styrelsen avser
att inom kort redovisa byggnadsprogram till regeringen avseende denna
alternativa lösning (prop. 1989/90:100 bil. 9, FiU26, rskr. 266 och bil. 15,
JuU27, rskr. 211).

Kostnaderna för ovanstående förvaltningsbyggnader har beräknats i
prisläget den 1 januari 1990.

Byggnadsstyrelsen har tillsammans med rikspolisstyrelsen redovisat en
lokalförsörjningsplan för polis- och åklagarväsendet för den kommande
treårsperioden. Enligt rikspolisstyrelsen är en ombyggnad av polishög-
skolan i Solna, etapp II och III samt nybyggnad av förvaltningsbyggnader
till polisområde 3 (Södermalm) vid polismyndigheten i Stockholm och till
Uddevalla högt prioriterade projekt.

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning redovisat följande pro-
jekt som mest angelägna och med en planerad byggstart under budgetåren

68

1991/92 — 1993/94, nämligen ombyggnad av polishögskolan i Solna avse-
ende etapp II och III, två mindre projekt inom kvarteret Kronoberg i
Stockholm, en nybyggnad för polisområde 3 vid polismyndigheten i Stock-
holm samt slutligen lokaler för bl. a. polisen i Fränsta. Byggnadsstyrelsen
har därutöver redovisat ett antal byggnadsprojekt med planerad byggstart
efter budgetåret 1993/94 och har i följande ordning prioriterat förvalt-
ningsbyggnader i Uddevalla, Vetlanda, Halmstad, Vänersborg, Gällivare
samt lokaler inom kvarteret Kronoberg i Stockholm, lokaler för polisen
vid Arlanda flygplats, lokaler för polismyndigheten i Göteborg, dels cen-
tralt i Göteborg och dels i Västra Frölunda, samt slutligen lokaler för
polisen i Nacka.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget anser jag det inte möjligt att,
utöver de projekt som redan förts upp i treårsplanen för investeringar,
påbörja något nytt byggnadsprojekt under den kommande treårsperioden.

4 Säkerhetspolisen

Säkerhetspolisen har varit föremål för översyn av SÄPO-kommittén. På
grundval av förslag från kommittén behandlade statsmakterna år 1989
frågor om säkerhetspolisens organisatoriska hemvist, arbetsuppgifter, or-
ganisation och ledning samt frågor om den parlamentariska insynen i
säkerhetspolisen (prop. 1988/89:108, JuU21, rskr. 287). Denna första
etapp i reformeringen av säkerhetspolisen genomfördes i sina huvuddrag
under budgetåret 1989/90.

SÄPO-kommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1990:51) lagt fram
förslag som rör säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalkontrollsystemet
och meddelarfriheten inom säkerhetspolisens verksamhetsområde. Betän-
kandet har remissbehandlats. Kommitténs förslag bereds för närvarande i
regeringskansliet med sikte på att en proposition avseende vissa av försla-
gen skall föreläggas riksdagen under våren 1991.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört under avsnitt 2 om riktlinjer för
resursanvändningen.

E 1. Rikspolisstyrelsen

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

685 695 000

788005 000

906214000

Rikspolisstyrelsen är enligt 7§ polislagen (1984:387) central förvalt-
ningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn över detta. Rikspolissty-
relsen leder också viss polisverksamhet. Till rikspolisstyrelsen hör säker-
hetspolisen. Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för statens kriminaltek-
niska laboratorium.                                                                        69

Rikspolisstyrelsens närmare organisation och uppgifter framgår av för-
ordningen (1989:773) med instruktion för rikspolisstyrelsen.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 15

1990/91       Beräknad ändring

1991/92

Föredraganden

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader	133769000	+	22092000
(därav lönekostnader)	(106335000)	( +	23165000)
Lokalkostnader	68 900000	+	16650000
Löner och utrustning till
polisaspiranter m. fl.	424019000	+	53468000
Datorbearbetning	58 649000	+	14 798000
Bidrag till kostnader for
gemensam kontorsdrift
m.m. i kv. Kronoberg	21 322000	+	1 977 000
Polishögskolan	83000000	+	10025000
Till regeringens disposition	1 346000	-	801000
Summa	791005000	+ 118209000
Inkomster
Inkomster från ut-
bildningsverksamhet	-3000000		-
Nettoutgift	788005000	+ 118209000

Rikspolisstyrelsen

1. Rikspolisstyrelsen begär att anslaget till den centrala myndigheten, i
likhet med övriga anslag för polisväsendet, skall undantas från tillämpning
av huvudförslag.

2. Rikspolisstyrelsen föreslår att antalet elever (polisaspiranter) i grund-
utbildningen även nästa budgetår får uppgå till 800. Vidare föreslås att 30
polischefsaspiranter får antas.

3. Rikspolisstyrelsen föreslår att medel för sammanlagt sex nya tjänster
tillförs styrelsen för bl. a. analys och planering, inköpsverksamhet och
teknisk verksamhet. Vidare föreslås att konsultmedel för redovisnings- och
förvaltningsrevisionen verksamhet tillförs styrelsen.

4. Under anslagsposten Datorbearbetning föreslår rikspolisstyrelsen en
uppräkning med 12 556000 kr. vilket inkluderar bl. a. kostnaderna för
avgifter till statskontoret för utbyte av centraldatorn och för ytterligare
datoranskaffning vid styrelsens nya enhet i Kiruna. Vidare föreslås att
styrelsen tillförs ytterligare medel för konsulter vid databyrån och medel
för drift av den nya dataenheten i Kiruna.

5. Rikspolisstyrelsen föreslår att medlen till polishögskolan räknas upp
med 24 885 000 kr. bl. a. med anledning av ökade utbildningsinsatser inför
införandet av treårsbudget och ett ökat elevantal vid skolan.

6. För övriga yrkanden hänvisas till anslagsframställningen.

70

Föredraganden

Jag har i det föregående under avsnitt 1.3 redogjort för personalsituatio-
nen inom polisen. Jag har därvid gjort den bedömningen att intagningen
till polishögskolan budgetåret 1991/92 bör bestämmas till 600 polisaspi-
ranter. Därutöver beräknar jag medel för antagning av 30 polischefsaspi-
ranter.

Polisväsendet står inför stora förändringar i sin ekonomiadministration
när polisväsendet går in i det treåriga budgetsystemet i och med budgetåret
1992/93. Rikspolisstyrelsen har som en av sina mest centrala funktioner
att ansvara för budget och övrig ekonomiadministration för hela polisvä-
sendet. För att klara de ökade uppgifter som detta kommer att innebära i
anledning av förberedelsen för och införandet av det nya budgetsystemet
inom polisen tillfördes styrelsen redan för innevarande budgetår medel för
ytterligare tre tjänster för ekonomiadministrativa funktioner. Jag beräknar
nu medel för ytterligare tre tjänster för analys- och planeringsfunktionen
som hänger samman med de ekonomiadministrativa funktionerna.

I proposition 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska åtgärder i Norr-
bottens län m.m. föreslogs att vissa delar av rikspolisstyrelsens databe-
handling skall utlokaliseras till Kiruna. Enligt propositionen skall de nya
rutinerna för ordningsbot och strafföreläggande utformas med sikte på att
databehandlingen skall förläggas till en ny enhet vid rikspolisstyrelsen,
lokaliserad till Kiruna. Riksdagen godtog förslaget (JuU 1987/88:46, rskr.
351). Mot bakgrund av detta beräknade jag i förra årets budgetproposition
medel för avgifter till statskontoret för datorinvesteringen i fråga om de
nya rutinerna för ordningsbot och strafföreläggande. Jag har nu beräknat
ytterligare medel för avgifter till statskontoret för datorinvestering för
utvecklingen av enheten i Kiruna. Jag har därutöver beräknat medel för
driftskostnaderna vid enheten.

Rikspolisstyrelsens centraldator är efter bl. a. förtätningen av terminal-
beståndet vid den lokala polisorganisationen inte tillräckligt kraftfull.
Svarstiderna blir oacceptabelt långa och avbrottsfrekvensen ökar kraftigt.
Jag har därför beräknat medel för avgifter till statskontoret för utbyte av
centraldatorn.

Jag har under anslaget B 3. Anskaffning av ADB-utrustning beräknat
medel för motsvarande investeringar.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 906 214 000 kr.

71

E 2. Säkerhetspolisen

1990/91 Anslag    300000000

1991 /92 Förslag    360 000 000

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 365 237 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Säkerhetspolisen för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslags-
anslag på 360000000 kr.

E 3. Statens kriminaltekniska laboratorium

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

29819000

30001000

34244000

Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för statens kriminaltekniska labo-
ratorium (SKL) som är beläget i Linköping.

Chef för laboratoriet är en professor.

Laboratoriets uppgifter består huvudsakligen i att utföra kriminaltekni-
ska undersökningar åt polis- och åklagarmyndigheter samt domstolar och
att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde. Labora-
toriets närmare uppgifter framgår av förordningen (1978:677) med in-
struktion för statens kriminaltekniska laboratorium (ändrad senast
1990:1084).

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader	24800000	+ 4148000
(därav lönekostnader)	(20053000)	( + 3 583000)
Lokalkostnader	4 281 000	+  19000
Övriga utgifter	950000	+  76000
Summa	30031000	+ 4243000
Inkomster
Ersättning för utförda
undersökningar m. m.	- 30000	-
Nettoutgift	30001000	+ 4243000

Rikspolisstyrelsen

Rikspolisstyrelsen yrkar medel dels för tjänster inom forskning och ut-
veckling samt för ytterligare en tjänst som dokumentundersökare inom
den skrifttekniska avdelningen, dels för personalutbildningsinsatser inom
laboratoriets DN A-verksam het.

72

För övriga yrkanden hänvisas till rikspolisstyrelsens anslagsframställ-
ning.

Föredraganden

DNA-tekniken har visat sig erbjuda mycket värdefulla möjligheter inom
det kriminaltekniska området som kan leda till större säkerhet i undersök-
ningarna och till en ökad effektivitet. Tekniken har sitt främsta använd-
ningsområde vid utredningar rörande vissa typer av grova våldsbrott och
sexualbrott. För utveckling och drift av DNA-tekniken har laboratoriet
tidigare tillförts medel för två tjänster som biolog samt ca 1,1 milj. kr. för
investeringar. Utvecklingen inom DNA-området sker emellertid mycket
snabbt. Behovet av personal som behärskar DNA-tekniken kan därför
förväntas öka i takt med den tekniska utvecklingens framåtskridande och
är en viktig förutsättning för ett effektivt utnyttjande av de möjligheter
som öppnar sig genom DNA-teknikens vidareutveckling. För en personal-
utbildningsinsats inom DNA-området har jag därför beräknat medel med
400000 kr.

Den skrifttekniska verksamheten vid SKL erbjuder en i flera avseenden
unik kompetens och sakkunskap inom det svenska rättsväsendet. Det
gäller såväl utförandet av jämförande handstilsundersökningar som under-
sökningar av misstänkt falska eller förfalskade dokument. Antalet ärenden
inom den skrifttekniska verksamheten har under de senaste åren ständigt
ökat. Jag har mot denna bakgrund och även med hänsyn till den långa
utbildningstid som krävs för att utbilda en handläggare beräknat medel för
ytterligare en tjänst inom den skrifttekniska verksamheten.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret
1991 /92 anvisa ett förslagsanslag på 34 244 000 kr.

E 4. Lokala polisorganisationen

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

7228 841000

6475 587000

7 381 700000

Länen är indelade i polisdistrikt. Antalet polisdistrikt är 118. I varje
polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten
inom distriktet. Polismyndigheternas organisation och arbetsuppgifter
framgår av polisförordningen (1984:730; omtryckt 1990:1 071).

73

1990/91

Beräknad ändring

1991/92

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Föredraganden

Anslag

Utgifter

Lönekostnader till polis-
personal
Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader)
Ersättningar till
sakkunniga
Vissa kostnader for för-
undersökning m. m.
Lokalkostnader
Kostnader för förpassning,
polititransporter samt för
kost och sjukvård för om-
händertagna personer m. m.
Passformulär m. m.
Bidrag till kostnader för
gemensam kontorsdrift
m.m. i kv. Kronoberg

Summa

Inkomster

Ersättning för vissa tele-
fonkostnader

Nettoutgift

4188 354000  +626154000

1428038000  +208127000

(935602000) (+156900000)

33924000	+	2653000
23965000	+	1 757000
739415000	+	61 587000

22 582000

11888000

+  2310000

+   670000

36910000

6485076000

+  3424000

+ 906682000

- 9489000  -   569000

6475587000

+ 906113000

Rikspolisstyrelsen

1. 100 nya polismanstjänster bör inrättas för budgetåret 1991/92.

2. 20 nya tjänster som polisintendent bör inrättas.

3. Rikspolisstyrelsen begär uppräkning av förvaltningskostnaderna bl. a.
med 120milj. kr. för administrativa göromål, 30 milj. kr. för särskild ut-
bildning och personalutveckling, 25 milj.kr. för ökade expenskostnader
m.m. med anledning av yrkade nya tjänster, 6,9 milj.kr. för ADB-säker-
hetsverksamheten, 9 milj. kr. för konsultkostnader för utveckling av RAR-
projektet, 25 milj. kr. för satsningar inom narkotikaområdet och 23
milj.kr. förökade drivmedelskostnader.

4. För övriga yrkanden hänvisas till anslagsframställningen.

Föredraganden

Anslagsberäkningen

Arbetsbelastningen inom polisen ökar. Samtidigt råder det en bekymmer-
sam personalsituation i den lokala polisorganisationen. Detta ställer bl. a.
krav på en förbättrad produktivitet i polisverksamheten. En viktig faktor
därvidlag är att polisen har möjligheter att införa nya rationella arbetsme-
toder. Vidare är tillgången till moderna tekniska stödfunktioner av stor
betydelse. För att möjliggöra en önskad produktivitetshöjning föreslår jag
en omfördelning av medel inom anslagen för polisväsendet. På anslaget

74

E 4. Lokala polisorganisationen görs därför vissa besparingar och huvudde-
len av de medel som därmed frigörs omfördelas inom anslaget och även till
anslagen E 1. Rikspolisstyrelsen och E 5. Utrustning m. m. för polisväsen-
det.

Mot bakgrund av arbetsbelastningen och personalsituationen inom po-
lisväsendet har regeringen för innevarande budgetår beslutat att polismyn-
digheterna får ta i anspråk högst 140 milj. kr. av lönemedel för de polis-
tjänster som är vakanta för att förstärka den administrativa kapaciteten.
Då det kan förutses att alla polistjänster inte heller kommer att kunna
hållas tillsatta under nästa budgetår bör lönemedel för vakanta polistjäns-
ter övergångsvis få tas i anspråk också för nästa budgetår.

Belastningen på anslagspost 1, Lönekostnader till polispersonal, har
varit svår att beräkna. Till följd av detta har anslagsposten visat sig vara
underbudgeterad. På uppdrag av regeringen har rikspolisstyrelsen gjort en
beräkning av den reella belastningen på anslagsposten. Inför genomföran-
det av treåriga budgetramar för polisväsendet är det av väsentlig betydelse
att belastningen beräknas helt korrekt, och regeringen har därför lämnat
ett nytt uppdrag till rikspolisstyrelsen i de s. k. myndighetsspecifika direk-
tiven att genomföra en ny sådan beräkning.

Jag har under anslagspost 1 beräknat medel för fem nya tjänster som
polisintendent.

Under anslagspost 2 har jag beräknat medel för utbildningsinsatser inför
övergången till ett treårigt budgetsystem. Vidare har medel beräknats för
insatser som syftar till bl. a. en mer effektiv förundersökning i fråga om
olika former av våldsbrott mot kvinnor.

Under anslagspost 2 beräknar jag medel för avgifter till statskontoret för
investeringar i rikstäckande och lokala ADB-nät.

Jag har under anslaget B 3. Anskaffning av ADB utrustning beräknat
medel för motsvarande investeringar.

Jag har under anslagspost 2 även beräknat medel för anskaffning av
fordonsburen videoutrustning att användas i trafikövervakningsarbetet.

Medel har vidare beräknats under anslagspost 2 för att ytterligare för-
stärka insatserna på narkotikaområdet och möjliggöra en offensiv mot
bl. a. nyrekrytering av narkotikamissbrukare.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 7 381 700000 kr.

E 5. Utrustning m. m. for polisväsendet

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

273556000

208080000

243 500000

Reservation

91 885000

Under detta anslag tas upp medel för sådan utrustning som bör anskaf-

75

fas av rikspolisstyrelsen såsom motorfordon, hästar och hundar, tjänsteva-
pen, radioutrustning, inventarier och annan utrustning till nya polishus
och telefonväxlar. För utrustning som polismyndigheterna själva förut-
sätts anskaffa beräknas medel under anslaget E4. Lokala polisorganisa-
tionen.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Rikspolisstyrelsen

Rikspolisstyrelsen yrkar sammanlagt 584303000 kr. for utökning och
utbyte av utrustning m. m. under budgetåret 1991/92.

Av denna summa beräknar styrelsen 220710000 kr. för byte och nyan-
skaffning av motorfordon och båtar. För radioutrustning beräknas
125000000 kr. För komplettering, utökning och utbyte av trafikövervak-
ningsmateriel beräknar styrelsen totalt 18 180 000 kr. Vidare beräknar
styrelsen 220 413 000 kr. för sådan övrig utrustning som bör tas upp under
detta anslag, varav 15 100000 kr. för byte av tjänstevapen. Beträffande
beräkningarna i övrigt hänvisas till rikspolisstyrelsens anslagsframställ-
ning.

Föredraganden

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i att medlen skall användas för
anskaffning av sådan utrustning som befrämjar en produktivitetshöjning
inom polisverksamheten.

För att tillgodose behovet av ökade möjligheter till en effektiv bekämp-
ning av narkotikabrottsligheten har jag beräknat medel for inköp av spa-
ningsutrustning m. m. till 10 milj. kr.

För behovet av akut skydd mot olika former av våldsbrott for utsatta
kvinnor har jag beräknat 5 milj. kr. for anskaffning av larm m. m.

För att skapa möjligheter till en god planering och en rationell resursan-
vändning bör enligt min mening medlen inom förevarande anslag i övrigt
disponeras for de ändamål som anslaget omfattar utan angivande av
särskilda belopp för de skilda ändamålen. Den ingående reservationen bör
också i allt väsentligt få disponeras på samma sätt.

Jag beräknar anslaget till sammanlagt 243 500000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m. m. för polisväsendet för budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 243 500 000 kr.

E 6. Underhåll och drift av motorfordon m.m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

155382000

150636000

164048000

76

Från detta anslag tas i anspråk medel främst för underhåll av motorfor-   Prop. 1990/91: 100

don, för underhåll och drift av helikoptrar och radiosystem samt för   Bil. 15

försäkring av motorfordon.

Rikspolisstyrelsen

Rikspolisstyrelsen yrkar att anslaget räknas upp med sammanlagt ca 60
milj. kr. Yrkandet grundas delvis på betydligt ökade kostnader för under-
håll av motorfordon samt underhåll och drift av radioanläggningar i av-
vaktan på att polisen byter till ett nytt radiosystem.

Föredraganden

I avvaktan på att polisen byter till ett nytt radiosystem är det från både
säkerhets- och effektivitetssynpunkt viktigt att det nuvarande systemet
fungerar tillfredsställande. Med hänvisning härtill beräknade jag i förra
årets budgetproposition ytterligare 10 milj. kr. för underhåll av radiosyste-
met för innevarande budgetår. Underhållet av radiosystemet måste även
fortsättningsvis hållas på en hög nivå.

Chefen för socialdepartementet redovisade i förra årets budgetproposi-
tion under socialdepartementets huvudtitel (bil. 7 till budgetproposi-
tionen) vissa frågor om ansvaret för sjuktransporter i fred och krig. Hans
överväganden, som skett efter samråd med mig, mynnade ut i att lands-
tingskommunerna skall ha ansvaret också för luftburna akuta sjuktrans-
porter; samtidigt som rikspolisstyrelsens ansvar på området upphör.

Det pågår för närvarande arbete med att överföra dessa uppgifter till
landstingskommunerna. I avvaktan på att detta arbete slutförs bör medel
motsvarande polisväsendets kostnader för verksamheten innehållas till
regeringens disposition. Jag har därför inte beräknat medel för ny leasing av
helikopter.

Jag beräknar anslaget till sammanlagt 164 048 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Underhåll och drift av motorfordon m. m. för budgetåret

1991 /92 anvisa ett förslagsanslag på 164 048 000 kr.

E 7. Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret

Kronoberg

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

1000

1000

Förvaltningskontoret för kvarteret Kronoberg ingår i rikspolisstyrelsens
organisation som ett stabsorgan direkt underställt verksledningen. Konto-
rets huvuduppgift är att svara för samordning och ledning av kontorsdrif-
ten för de olika lokalnyttjarna i kvarteret jämte rikspolisstyrelsens och

77

polismyndighetens i Stockholm lokaler utanför kvarteret (exkl. polishög- Prop. 1990/91: 100
skolan). Förvaltningen avser följande myndigheter: rikspolisstyrelsen, po- Bil. 15
lismyndigheten i Stockholm med polisområden, kriminalvårdsverkets
häkte i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt, de-
lar av Stockholms tingsrätt samt byggnadsstyrelsens fastighetsdrift. Dess-
utom ingår brottsförebyggande rådet, datainspektionen och regionåklagar-
myndigheten i Stockholms län och Gotlands län samt statsåklagarmyndig-
heten för speciella mål i den gemensamma telefonväxeln. Antalet tjänste-
män inom kvarteret uppgår till ca 3000. I kontorsdriften ingår telefon-
tjänst, lokalvård, post- och godsmottagning, tele- och svagströmsservice,
inventarieservice, reproduktionscentral, simhall och bevakning samt för-
valtning av sport- och motionshallar, hör- och filmsalar, restaurang och
cafeteria, garage och parkeringsutrymmen.

Kostnaderna för kontorsdriften fördelas i förhållande till den lokalyta
som varje myndighet disponerar. Den ersättning som myndigheterna beta-
lar tillförs anslaget, som i statsbudgeten förs upp med ett formellt belopp
av 1 000 kr. Regeringen fastställer i regleringsbrevet en stat för verksamhe-
ten.

Rikspolisstyrelsen

1. Rikspolisstyrelsen föreslår att medel för två nya tjänster tillförs för-
valtningskontoret.

2. Vidare yrkar rikspolisstyrelsen att anslaget tillförs 28,3 milj. kr. för
bl. a. ökade kostnader för servicen inom kvarteret, för ökade telefonkost-
nader, för renovering av lokaler samt för utbyte av kontorsinventarier och
teknisk utrustning inom kvarteret Kronoberg.

De av rikspolisstyrelsen beräknade kostnaderna för förvaltningskonto-
ret och reproduktionscentralen uppgår till sammanlagt ca 110 milj. kr.

Föredraganden

De sammanlagda kostnaderna för kontorsdriften och reproduktionscen-
tralen beräknar jag till ca 88,8 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

E 8. Diverse utgifter

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

7 965000

6 805000

7 349000

Från detta anslag betalas bl. a. bidrag till den internationella polisorgani

78

sationen, Interpol, och till föreningar för anställda vid polisväsendet. I   Prop. 1990/91: 100

övrigt betalas från anslaget bl. a. kostnader för efterspaning av försvunna   Bil. 15

personer.

Kostnader för sådan polisverksamhet som inte skall betalas från annat

anslag betalas från detta anslag efter särskilda beslut av regeringen.

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 6 805 000 kr.

Föredraganden

Jag beräknar anslaget till 7 349 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Diverse utgifter för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslags-

anslag på 7 349 000 kr.

79

F. Konkurrens- och konsumentfrågor

Konkurrensfrågor

Konkurrensfrågornas betydelse för att stärka den svenska ekonomin har
uppmärksammats allt mer under senare år. Konkurrensen stimulerar till
en bättre användning av ekonomins resurser och stärker det svenska
näringslivets förmåga att långsiktigt hävda sig såväl på hemmamarknaden
som på de internationella marknaderna. Det konkurrensfrämjande arbetet
är inriktat på effektivitet och dynamik i såväl den privata som den offentli-
ga sektorn. Ökad frihandel och omprövning av offentliga regleringar är
viktiga inslag i konkurrenspolitiken.

Sedan drygt ett år tillbaka arbetar konkurrenskommittén (C 1989:13)
med uppdraget att utreda hur konkurrenspolitiken kan förstärkas ytterliga-
re. Kommittén har hittills avgett delbetänkanden om konkurrensen inom
livsmedelssektorn, bygg/bosektorn och inrikesflyget samt om prisinforma-
tion till konsumenter. Kommitténs förslag övervägs för närvarande av
regeringen. Kommitténs slutbetänkande med förslag till ytterligare åtgär-
der för att stärka konkurrensen väntas under sommaren 1991.

Inom flera betydande samhällssektorer har avregleringar genomförts
och fler förbereds. En skärpt konkurrens och färre regleringar främjar
produktiviteten, dämpar kostnadsstegringarna och skapar förutsättningar
för samhällsekonomisk balans. Syftet med avregleringarna är givetvis att
uppnå välfärdsvinster. I skydd av regleringar etableras ofta en stel
branschstruktur med omfattande samarbete och starka organisationer.
Det är därför påkallat med förstärkta insatser för att främja konkurrensen i
samband med avregleringar.

Den västeuropeiska harmoniseringen kräver ökade insatser av de kon-
kurrensfrämjande myndigheterna. I ett kommande avtal om ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde (EES) kommer konkurrensfrågorna att ha en
central plats.

Mot bakgrund av den beskrivna utvecklingen föreslår jag ett resurstill-
skott till de konkurrensfrämjande myndigheterna.

Konkurrenskommittén överväger för närvarande lämplig myndighets-
struktur på konkurrensområdet. I avvaktan på konkurrensutredningens
slutbetänkande avser jag att ta initiativ till en samordnad användning av
de medelsförstärkningar jag har beräknat för konkurrensområdet.

Avregleringarna och internationaliseringen påverkar förutsättningarna
för flera myndigheters arbete. Uppgifter och ansvarsförhållanden närmar
sig varandra. Det pågår översyner där det finns beröringspunkter. Jag kom-
mer därför ta initiativ till en översyn av vissa berörda myndigheters verk-
samhetsområden för att precisera ansvarsgränser. Översynen skall också ses
som ett led i regeringens program för en omställning och minskning av den
statliga administrationen.

Konsumentfrågor

Verksamheten på konsumentområdet inriktas i hög grad på de hushålls-

Prop.1990/91:100

Bil. 15

80

ekonomiska frågorna. Konsumentverket prioriterar dem och gör insatser
när det gäller budgetrådgivning, skuldsanering, pris- och kreditfrågor samt
energifrågor. Strävandena att sänka de höga matpriserna kommer att
föranleda särskilda åtgärder för att öka konkurrensen. Vidare kommer
åtgärder för att förbättra prisinformationen till konsumenterna att vidtas.
Regeringen har vidare beslutat att försök skall bedrivas i några kommuner,
under konsumentverkets ledning för att visa hur felaktiga viktangivelser
på färdigförpackade livsmedel kan stävjas. Fortsatt stöd till ideella organi-
sationer föreslås för att stimulera och stärka konsumenternas möjligheter
att agera när det gäller livsmedelspolitiska och hushållsekonomiska frågor.
Särskilda medel tas upp för fortsatt konsumentforskning.

Oroande signaler har kommit från kommunerna om begränsningar i den
kommunala konsumentverksamheten. Regeringen förbereder därför åt-
gärder för att stödja verksamheten.

Det västeuropeiska integrationsarbetet kräver fortsatt stora insatser för
att de svenska konsumenternas intressen skall kunna värnas. Den höga
svenska ambitionsnivån för att skydda konsumenterna skall upprätthållas
och väsentliga svenska säkerhetskrav får inte sänkas.

Svenska insatser inom ramen för det europeiska standardiseringsarbetet
är viktiga. EGs nya harmoniseringsmetod ger Sverige och övriga EFTA-
länder möjligheter att direkt påverka säkerhetsreglerna i Europa. Konsu-
mentverket har redan kunnat visa att kraftfulla och professionella insatser
ger goda resultat. Det europeiska standardiseringsarbetet kommer de när-
maste åren att vara intensivt eftersom EG under stor tidspress arbetar för
att kunna forma en inre marknad till år 1993. Barnsäkerhet och personlig
skyddsutrustning är aktuella arbetsområden. Under budgetåret 1991/92
kommer ett utredningsarbete att bedrivas för att förbereda omställningen
till de regler som skall gälla på konsumentområdet inom ramen för ett
avtal om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES). Bl. a. förbe-
reds en översyn av marknadsföringslagen.

Regeringen tog under hösten 1989 initiativ till en frivillig positiv miljö-
märkning. Under systemets uppbyggnad behövs bidrag över statsbudge-
ten. För att snabbare få fram kriterier för miljömärkning och därmed få
fler miljömärkta produkter i handeln föreslås tidigareläggning till budget-
året 1991/92 av redan beslutade bidrag.

Statsmakterna har under de senaste åren vid flera tillfällen övervägt om
kosmetika som har testats på dj ur kan märkas på något sätt. Det är angeläget
att konsumenter som vill väga in etiska aspekter när de väljer kosmetika
också ges förutsättningar för detta. Om många konsumenter väljer sådana
produkter kan också utvecklingen av testmetoder som inte kräver djurför-
sök påskyndas.

Regeringen har vid flera tillfällen tagit initiativ för att få fram underlag för
sina överväganden om en märkning av kosmetika utifrån de aspekter jag här
behandlar. Det har visat sig svårt att utforma ett sådant system. Det senaste
uppdraget att utreda frågan om märkning av kosmetiska produkter med
uppgifter om genomförda djurtester fick konsumentverket i december år
1988. Konsumentverket har, i en skrivelse till regeringen den 20 december

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

1990 avrapporterat sitt uppdrag. Verkets förslag kommer att remiss- Prop. 1990/91:100
behandlas.                                                                 Bil. 15

En invändning som anförs mot obligatorisk märkning av kosmetika som
testats på djur är att det inte har utvecklats metoder att allergitesta preparat
som till fullo kan ersätta testning på djur. Jag har av chefen för jordbruks-
departementet erfarit att han inom kort kommer att föreslå regeringen att
centrala försöksdjursnämnden (CFN) får i uppdrag att undersöka de prak-
tiska och principiella förutsättningarna för ett förbud mot djurtester vid
framställning och testning av kosmetika.

Jag kommer att föreslå regeringen att en samlad redovisning lämnas till
riksdagen när konsumentverkets och CFN:s förslag har beretts.

F 1. Marknadsdomstolen

1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag

3 254000 3 371000 4108000

Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt konkurrenslagen
(1982:729), marknadsföringslagen (1975:1418), konsumentkreditlagen
(1977:981), lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring
av alkoholdrycker, lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om mark-
nadsföring av tobaksvaror, konsumentförsäkringslagen (1980:38), lagen
(1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen (1984:292)
om avtalsvillkor mellan näringsidkare samt produktsäkerhetslagen
(1988:1604).

Marknadsdomstolen består av ordförande och vice ordförande samt tio
andra ledamöter. Till domstolen är knutet ett kansli. Domstolens närmare
organisation m.m. framgår av lagen (1970:417) om marknadsdomstol
m.m. och förordningen (1988:1564) med instruktion för marknadsdom-
stolen.

Marknadsdomstolen

Omfattningen av marknadsdomstolens verksamhet styrs av framställning-
ar som kommer från andra myndigheter och från enskilda. Antalet inkom-
na ärenden ligger fortsatt på en hög nivå. Domstolen räknar med att den
totala arbetsbelastningen kommer att bestå eller öka under budgetåret
1991/92.

Marknadsdomstolen föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Sedan budgetåret 1986/87 har riksdagen godtagit marknadsdomsto-
lens förslag om realt oförändrade resurser. Skälet för detta har varit att ett
genomförande av huvudförslaget skulle kräva att antalet sekreterare hos
domstolen minskades från tre till två. Konsekvenserna härav skulle bli
ökade handläggningstider och växande ärendebalanser. Domstolen förut-
sätter att riksdagens beslut de senaste två åren har giltighet för hela
treårsperioden dvs. även för budgetåret 1991/92. Inga nya omständigheter
som är av betydelse för resursbehovet har tillkommit. Domstolen yrkar att

82

i förvaltningsanslaget ingående belopp for portokostnader, som for bud-
getåret 1989/90 beräknats på ett missvisande underlag, höjs (+23 000 kr.).
Med justering for dessa portokostnader yrkar domstolen sålunda ett pris-
och löneomräknat anslag.

2. Ökade lokalkostnader ( + 486000 kr.).

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Personal	7	-
Anslag
Förvaltningskostnader	2 747000	+ 251000
(därav lönekostnader)	(2123 600)	( + 217000)
Lokalkostnader	624000	+ 486000
	3371000	+ 737000

Föredraganden

Jag godtar marknadsdomstolens förslag om i princip realt oförändrade
utgifter för budgetåret 1991/92. Jag föreslår därför att rationaliserings-
kravet reduceras och att medel återförs till domstolen. Portokostnader bör
finansieras inom ramen för tilldelade förvaltningskostnader.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Marknadsdomstolen för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 4 108 000 kr.

F 2. Näringsfrihetsombudsmannen

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

9 755000

8 962000

12 508000

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) har uppgifter enligt konkurrensla-
gen (1982:729) och förordningen (1988:1582) med instruktion för NO.
NO biträds av en ställföreträdare. Verksamheten är uppdelad i rotlar, med
inriktning på olika branscher i näringslivet.

Näringsfrihetsombudsmannen

Ökade krav ställs på NO till följd av den pågående avregleringen inom
flera av samhällets sektorer samt det faktum att ärendena har blivit svårare
än tidigare att spåra, analysera och bedöma. Utvecklingen på det interna-
tionella området samt en hög likviditet i storföretagen skapar möjligheter

83

till företagsförvärv som i allt högre omfattning kräver insatser från NO.
Det arbete som för närvarande pågår inom EFTA-EG på konkurrensområ-
det ställer också krav på NO.

NO har de senaste åren klarat den ökade belastningen genom betydande
omprioriteringar och har koncentrerat sitt arbete på ärenden som har stor
betydelse för välfärden. Att möta ytterligare resursanspråk med ompriori-
teringar är inte möjligt med hänsyn till de intressen konkurrenslagen skall
skydda.

NO anför i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Tillämpning av huvudförslaget 9210000 kr. innebär att vissa viktiga-
re ärenden inte kan klaras inom rimlig tid. Ytterligare rationaliseringar
och omprioriteringar är inte möjliga.

2. NO yrkar medel ( + 2 600000 kr.) för ökade förvaltningskostnader.

3. Ökade lokalkostnader (+ 388 000 kr.)

1990/91	Beräknad ändring 1991/92
	Föredraganden
32	+ 4

Personal

Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	8312400 (7785 500) 649600	+ 3159000 ( + 2 295000) + 387000

8962 000

+ 3546000

Föredraganden

Det är viktigt att konkurrensen i den svenska ekonomin fungerar och
skärps. Behovet av utredningar och ingripanden på konkurrensområdet
tillsammans med den internationella utvecklingen ställer ökade krav på de
konkurrensfrämjande myndigheterna. Jag delar NOs uppfattning att det är
viktigt med omedelbara insatser för att de välfärdsvinster som uppkom-
mer genom den pågående avregleringen kommer konsumenterna till del.
Jag föreslår därför att ytterligare medel om 2200000 kr. tillförs NO för
ökade insatser inom konkurrens vården.

Jag kommer senare i dag att också föreslå förstärkningar av resurserna
hos statens pris- och konkurrensverk (SPK). Som jag redan har redovisat
avser jag att i avvaktan på konkurrensutredningens slutbetänkande ta
initiativ till en samordnad användning av det resurstillskott jag har beräk-
nat för konkurrensområdet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Näringsfrihetsombudsmannen för budgetåret 1991 /92 an vi-
sa ett förslagsanslag på 12 508 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

84

F 3. Statens pris- och konkurrensverk

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

55887000

49804000

56523000

Prop. 1990/91: 100

Bil. 15

Inkomster vid statens pris- och konkurrensverk (SPK) uppskattas till
2 700000 kr. under budgetåret 1991/92. Inkomsterna härrör främst från
försäljning av publikationer samt från uppdrag åt utomstående myndig-
heter och departement. SPK får utöver föreslagna medel for 1991 /92 räkna
sig tillgodo inkomsterna i sin verksamhet.

SPK är central förvaltningsmyndighet för frågor om pris- och konkur-
rensbevakning med uppgift att främja en från allmän synpunkt önskvärd
konkurrens inom näringsliv och offentlig verksamhet (med undantag av
bank- och försäkringsväsendet). SPK skall bevaka och analysera konkur-
rensförhållanden, prisbildning och konsumentprisutveckling, och belysa
den inhemska utvecklingen i ett internationellt perspektiv. SPK skall
vidare utreda frågor som kan vara av betydelse för marknadsdomstolen
och näringsfrihetsombudsmannen vid tillämpning av konkurrenslagen
(1982:729) och för konsumentombudsmannen vid tillämpning av lagen
(1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Vidare skall SPK
belysa hur offentliga regleringar påverkar pris- och konkurrensförhållan-
den samt föra kartellregister. SPK skall underrätta regeringen om föränd-
ringar i fråga om pris- och andra konkurrensförhållanden som kan komma
i konflikt med övergripande samhällsekonomiska mål.

Bestämmelser om organisation m.m. finns i förordningen (1988:980)
med instruktion för SPK.

SPK har genomfört en fördjupad verksamhetsprövning inom ramen för
treårsbudgeteringen. SPK har därvid till regeringen lämnat en särskild
rapport och en fördjupad anslagsframställning för perioden 1991/92 —
1993/94. I anslagsframställningen framhålls att konkurrensfrågorna blivit
alltmer centrala såväl i den nationella som i den internationella utveck-
lingen. Bl. a. det arbete som för närvarande pågår inom EFTA-EG på kon-
kurrensområdet ställer krav på SPK. SPK har funnit att verket behöver göra
ytterligare satsningar på internationella frågor inom konkurrensområdet.
Ökade resurser behövs även för undersökningar rörande bl. a. effektiviteten
inom den offentliga sektorn och för uppföljning av vad som händer på olika
marknader efter en avreglering. SPK betonar vidare vikten av att i en för-
stärkt konkurrenspolitik även intensifiera informationen om hur konkur-
rensfrämjande åtgärder kan bidra till en bättre samhällsekonomisk utveck-
ling. SPK kommer inför sina förändrade arbetsuppgifter att satsa på kom-
petensförsöijning, väl fungerande styr- och ledningssystem, nya och
effektivare arbetsformer samt att utveckla sitt teknikstöd.

SPK föreslår i sin anslagsframställning att verket tilldelas ett pris- och
löneomräknat anslag utan tillämpning av huvudförslaget och att verket
härutöver tillförs medel (+ 4 000000 kr.) för ökade insatser inom de områ-
den som ovan prioriterats.

85

Föredraganden

Förslag

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Verksamhetens inriktning

Verksamheten skall inriktas på bevakning och analys av konkur-
rensförhållandena inom olika sektorer av ekonomin och att främja
konkurrens och effektivitet i såväl privat som offentlig verksamhet.

Särskild prioritet skall ges internationella frågor inom konkur-
rensområdet, avregleringsfrågor samt frågor om den offenliga sek-
torns effektivitet.

Resurser m. m.

Förslagsanslag 1991/92    56 523000 kr.

Resultatbedömning

SPKs verksamhet har genomgått stora förändringar under de senaste åren.
Från att i stor utsträckning ha varit inriktad på en detaljgranskning av
kostnader och priser har verksamheten inriktats på åtgärder som främjar
en effektiv konkurrens och att klarlägga orsakssamband av betydelse för
konkurrensen på olika delmarknader.

SPK prövar regelmässigt vilka verksamheter som bäst gynnar en effektiv
konkurrens. Den löpande marknadsbevakningen har inriktats mot områ-
den av större betydelse för ekonomin samt att påvisa hinder för en funge-
rande konkurrens. En viktig del av SPKs verksamhet är inriktad på att ta
fram underlag för tillämpning av konkurrenslagen. Betydelsefullt för den
nya verksamhetsinriktningen är att göra utredningsverksamheten mer
målinriktad och att i större utsträckning se till att mekanismer av betydelse
för en effektiv konkurrens i samhället klarläggs.

En stor del av utredningarna görs på uppdrag av regeringen och offentli-
ga utredningar. Under året har SPK avrapporterat regeringsuppdrag som
berör områden där konkurrensen är begränsad eller där marknaden är
föremål för offentliga regleringar. SPK har även belyst effekterna av avreg-
leringar. För konkurrenskommittén har SPK genomfört ett stort antal
branschstudier i syfte att kartlägga de hinder som föreligger mot en effek-
tiv konkurrens på olika marknader.

Informationsverksamheten har stor betydelse i SPKs konkurrens-
främjande verksamhet. Denna bedrivs genom publicering av utrednings-
rapporter, periodiska publikationer, promemorior, remissyttranden, artik-
lar, pressmeddelanden och annat informationsmaterial m.m. SPK har
redovisat första steget i sin resultatanalys i syfte att precisera delmål för
verksamheten och finna- ett i praktiken fungerande system för att fördela
resurser. Jag anser det viktigt att SPK fortsätter arbetet med att utveckla och
förfina olika resultatmått som kan användas vid utvärdering av verksam-
heten i syfte att visa de praktiska resultat som SPKs verksamhet leder till.

SPK bör även verka för att i högre grad genomföra avgiftsfinansierade
uppdrag samt att på sikt få en högre kostnadstäckning för sina uppdrag.

86

Skäl

Målet för SPKs verksamhet är att främja en från allmän synpunkt önsk-
värd konkurrens inom näringsliv och offentlig verksamhet. Åtgärder av
detta slag främjar effektiviteten i ekonomin och bidrar långsiktigt till en
bättre samhällsekonomisk utveckling.

Utredningsverksamheten skall inriktas på att klarlägga samband av bety-
delse for konkurrensen i samhällsekonomin samt att analysera hinder for
en effektiv konkurrens på olika delmarknader. Frågor som bör prioriteras
är utredningar om effekter av marknadsregleringar, den internationella
konkurrensens betydelse för svenskt näringsliv samt möjligheterna att öka
effektiviteten inom den offentliga sektorn t. ex. genom alternativa verksam-
hetsformer i offentligt styrd verksamhet samt vid upphandling och entre-
prenad. SPK bör även prioritera information om resultat av sin verksamhet.

Jag har tidigare i dag föreslagit förstärkningar av resurserna hos närings-
frihetsombudsmannen (NO) och i det sammanhanget informerat om att
jag avser att ta initiativ till en samordnad användning av det resurstillskott
som beräknats för konkurrensområdet.

Med hänsyn till att konkurrenskommittén för närvarande gör en
översyn av konkurrenspolitiken och myndighetsstrukturen på om-
rådet föreslår jag inte någon treårig budgetram för SPK.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Personal	146	-
Anslag
Förvaltningskostnader	40918000	+ 6136000
(därav lönekostnader)	(37214000)	( + 3922000)
Lokalkostnader	8 886000	+ 583000
	49804000	6719000

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna att den huvudsakliga inriktningen för verksamhe-
ten inom Statens pris- och konkurrensverks ansvarsområde skall vara
i enlighet med vad jag förordat i avsnittet Förslag

2. att till Statens pris- och konkurrensverk för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 56 523 000 kr.

87

F 4. Konsumentverket

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

72 939000

70200000

75645000

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet for konsumentfrå-
gor med uppgift att stödja hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja
sina resurser samt att stärka konsumenternas ställning på marknaden. I
anslutning till detta fullgörs de uppgifter som tillkommer konsumentom-
budsmannen (KO) enligt marknadsföringslagen (1975:1418), produktsä-
kerhetslagen (1988:1604) och lagen (1984:292) om avtalsvillkor i
konsumentförhållanden. Verket fullgör vidare uppgifter enligt konsument-
kreditlagen (1977:981), konsumentförsäkringslagen (1980:38), lagen
(1971:1081) om bestämning av volym och vikt samt förordningen
(1990:643) om glesbygdsstöd.

Verkets organisation m.m. framgår av förordningen (1988:61) med
instruktion för konsumentverket.

Konsumentverket leds av en generaldirektör som dessutom är konsu-
mentombudsman. Generaldirektören är ordförande i konsumentverkets
styrelse. En särskild nämnd, glesbygdsnämnden, är knuten till verket som
rådgivande organ i frågor som rör distribution och varuförsöijning i gles-
bygd. Vidare är en konsumentteknisk nämnd knuten till verket med upp-
gift att verka för att brukarkrav beaktas vid utveckling och upphandling av
produkter.

Konsumentverket

Konsumentverket anför i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Huvudförslaget för budgetåret 1991/92 69455000 kr. Verket föreslår
att nedskärningen på 1,5% fördelas jämnt mellan löner och övriga kostna-
der.

2. Konsumentverket föreslår inga väsentliga tyngdpunktsförskjutningar
i verksamheten. Den inriktas i hög grad på hushållsekonomiska frågor.
Budgetrådgivning, skuldsanering, kredit- och prisfrågor är fortsatt mycket
viktiga. Energifrågorna väger också tungt i det hushållsekonomiska per-
spektivet.

3. Det västeuropeiska integrationsarbetet kräver stora insatser för att
utvecklingen skall kunna påverkas i en riktning som tillgodoser de svenska
konsumenternas intressen.

4. En fortsatt aktiv marknadsbevakning kommer att bedrivas med in-
riktning på hushållsekonomiskt tunga områden och på produktsäkerhet.
Därutöver kräver den växande internationella TV-reklamen och den snab-
ba utvecklingen av elektroniska betalningssystem ökade insatser.

88

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader)
Lokalkostnader
Varuprovningar m. m.

1990/91

Beräknad ändring

1991/92

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

182

63 773000

(43274000)
6426000

1000

70200000

Föredraganden

+ 5137000

( + 4151000)

+ 308000

+ 5445000

Föredraganden

Liksom konsumentverket anser jag att verksamheten på konsumentområ-
det i hög grad bör inriktas på de hushållsekonomiska frågorna. Regeringen
förbereder reformer för att öka konkurrensen på livsmedelsområdet och
för att förbättra prisinformationen.

Det västeuropeiska standardiseringsarbetet ställer fortsättningsvis stora
krav på konsumentverket. Arbetet med att utforma det europeiska ekono-
miska samarbetsområdet (EES) fortsätter. Under budgetåret 1991/92
kommer att krävas insatser för den anpassning till EG-regler på konsument-
området som torde följa av ett kommande avtal. Konsumentverket har visat
att kraftfulla och professionella insatser ger resultat i det europeiska stan-
dardiseringsarbetet. Verket bör fortsatt aktivt bevaka och delta i detta stan-
dardiseringsarbete.

Många kommuner har aviserat att man avser att göra inskränkningar i
den kommunala konsumentverksamheten. Jag finner utvecklingen oroan-
de om detta blir verklighet. Den kommunala konsumentverksamheten är
en förutsättning för den konsumentpolitik som statsmakterna under
många år har satsat på. Jag kommer att ha överläggningar med myndighe-
ter och organisationer som företräder konsumenterna, med handeln samt
med Svenska kommunförbundet för att få ytterligare underlag för mina
överväganden om vilka åtgärder som kan vidtas för att stötta verksamhe-
ten. Konsumentverket stödjer den kommunala konsumentverksamheten
med material, fortbildning och råd. Verket stödjer också frivilliga organi-
sationers arbete med konsumentfrågor. Konsumentverkets insatser ökar i
betydelse i det läge som den kommunala konsumentverksamheten nu
befinner sig i.

Mot bakgrund av vad jag nu har sagt föreslår jag att delar av rationalise-
ringskravet för konsumentverket återförs för arbetet med den västeuro-
peiska integrationen och för att ytterligare stödja kommunal konsument-
verksamhet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Konsumentverket för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 75 645 000 kr.

89

F 5. Allmänna reklamationsnämnden

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

12404000

11 960000

12 808000

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att pröva tvister mellan
konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttig-
heter som tillhandahållits huvudsakligen for enskilt bruk (konsumenttvis-
ter) samt att ge rekommendationer om hur tvisterna bör lösas. Nämnden
skall dessutom på begäran av domstol yttra sig i konsumenttvister. Vidare
skall nämnden stödja kommunernas medling i sådana tvister genom bl. a.
utbildning och rådgivning till konsumentvägledare på lokal nivå. Allmän-
na reklamationsnämnden skall också informera konsumenter och närings-
idkare om nämndens praxis.

Nämndens organisation m.m. framgår av förordningen (1988:1583)
med instruktion för allmänna reklamationsnämnden.

Chef för nämnden är en heltidsanställd ordförande. Till nämnden har
knutits ett råd med uppgift att bistå nämnden i viktigare frågor om
verksamhetens omfattning och inriktning. I rådet ingår företrädare för
konsumenter, näringsidkare och kommuner.

Allmänna reklamationsnämnden

Antalet tvister som kommit in till allmänna reklamationsnämnden har
minskat under flera år. Under budgetåret 1989/90 kom det in 6 117 tvister
vilket är en minskning med 6 % i förhållande till budgetåret innan. Den
gynnsamma utvecklingen beror sannolikt på att fler tvister klarats upp
lokalt och att näringslivets och konsumentvägledarnas kunskaper om bl. a.
nämndens praxis ökat.

Nämndens resurser är trots detta hårt ansträngda och väntetiderna för
parterna fortfarande för långa. En förklaring är att tvisterna blir alltmer
komplicerade. Trots knappa ekonomiska resurser har nämnden valt att
inte inskränka sin verksamhet på för konsumenterna betydelsefulla områ-
den. Den 1 juli 1990 inrättades en ny avdelning för prövning av tvister
som rör bankers och andra finansinstituts tjänster.

Allmänna reklamationsnämnden anför i sin anslagsframställning bl. a.
följande.

1. Huvudförslaget budgetåret 1991/92 utgör 11 584000 kr. En minsk-
ning av anslaget med 1,5% innebär att väntetiderna ökar. Nämnden skulle
således inte kunna leva upp till de grundläggande kraven på ett enkelt,
snabbt och billigt förfarande vid prövningen av konsumenttvister. Huvud-
förslaget bör därför inte tillämpas.

2. Nämnden tillförs medel ( + 400000 kr.) för att undvika att en avdel-
ning läggs ned.

3. Nämnden tillförs medel (+ 150000 kr.) för att täcka vissa kostnader
för införande av ett nytt datoriserat diarieföringssystem kombinerat med
ett system för ord- och textbehandling.

90

1990/91

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Beräknad ändring

1991/92

Föredraganden

Personal	38
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning	10 568 300 (8417000) 1 191700 200000	+ 715000 ( + 580000) + 133000
	11960000	+ 848000

Föredraganden

Allmänna reklamationsnämndens verksamhet är till största delen styrd av
de anmälningar som kommer in från enskilda konsumenter. Organisatio-
nen är liten med få möjligheter till omfördelningar.

Nämndens resurser är för närvarande ansträngda. I den mån den kom-
munala konsumentverksamheten drabbas av nedskärningar kan belast-
ningen på nämnden komma att öka ytterligare.

Mot bakgrund av vad jag nu har sagt föreslår jag att delar av rationalise-
ringskravet som ställs på nämnden återförs till anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 12 808 000 kr.

F 6. Stöd till konsumentorganisationer1

1990/91 Anslag     2000000'

1991/92 Förslag    2000000

1 Nytt anslag. Under budgetåret 1990/91 anvisat under nionde huvudtitelns anslag
C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1989/90:146, JoU 25,
rskr. 327) innebär att ett särskilt stöd till ideella konsumentorganisationer
inrättats. Syftet med stödet är att stimulera och stärka konsumenternas
möjligheter att utöva inflytande på livsmedelskedjans olika led i frågor som
rör livsmedelspolitiken. Medlen bör användas bl. a. som stöd till ideella
organisationer som bedriver projekt med anknytning till livsmedels- och
konsumentpolitiska frågor. Regeringen gav den 21 juni 1990 konsument-
verket i uppdrag att lämna förslag på hur stödet närmare skall kunna utfor-
mas. Konsumentverket har redovisat uppdraget i en skrivelse den 1 oktober
1990.

Regeringen har den 29 november 1990 beslutat att medlen skall dispo-
neras av konsumentverket enligt de grunder som riksdagen har angivit.

91

Föredraganden

Det är viktigt att konsumenterna får ut så mycket som möjligt av sina
resurser. Livsmedel är en tung post i hushållsbudgeten och möjligheterna att
utöva inflytande på livsmedelskedjans olika led är därför särskilt angelägna.
Det är värdefullt att ideella organisationer stimuleras att starta projekt. Jag
vill särskilt betona vikten av lokala aktiviteter.

Det statliga stödet till konsumentorganisationerna har nyligen inrättats.
Jag bedömer det rimligt med oförändrade resurser under budgetåret
1991/92.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till konsumentorganisationer for budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 2000000 kr.

F 7. Konsumentforskning

1990/91 Anslag1      2000000        Reservation                 0

1991/92 Förslag     2000000

1 Anvisat genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 (prop.
1989/90:90, LU 22, rskr. 331).

Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 anvisades 2
milj. kr. for konsumentpolitisk forskning under budgetåret 1990/91. Rege-
ringen har sedermera beslutat att medlen skall disponeras av konsument-
verket.

Konsumentforskning bedrivs inom ett brett område. Den är bl. a. inrik-
tad på studier av hushållsekonomi, konsumentteknik, varudistribution
och marknadsrättsliga frågor. Forskningen är under uppbyggnad.

Konsumentverket

Konsumentverket skall stödja såväl grundläggande som tillämpad forsk-
ning och sprida information om forskningen och dess resultat.

I sin anslagsframställning hemställer verket om oförändrat anslag till
konsumentforskningen för budgetåret 1991/92.

Föredraganden

I enlighet med beräkningarna i prop. 1989/90:90 om forskning anser jag
att konsumentforskningen bör tilldelas oförändrade resurser under bud-
getåret 1991/92.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

att till Konsumentforskning för budgetåret 1991/92 anvisa ett

reservationsanslag på 2 000000 kr.

92

F 8. Bidrag till miljömärkning av produkter1

1989/90 Utgift       1900000

1990/91 Anslag      1000000

Reservation

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

1991/92 Förslag 2 700000

1 Tidigare F 6. Bidrag till miljömärkning av produkter.

Ett harmoniserat nordiskt system för miljömärkning av produkter inför-
des under hösten 1989. Den frivilliga miljömärkningen leds i Sverige av en
särskild miljömärkningsstyrelse som är administrativt knuten till SIS —
Standardiseringskommissionens i Sverige certifieringsverksamhet.

Miljömärkningen skall i huvudsak finansieras genom avgifter och ersätt-
ningar från de företag som får sina produkter miljömärkta. I ett inled-
ningsskede då verksamheten byggs upp bör dock medel tillhandahållas
genom bidrag över statsbudgeten som i särskild ordning betalas tillbaka.

SIS — Standardiseringskommissionen i Sverige

Miljömärkningen befinner sig för närvarande i ett uppbyggnadsskede. Det
nordiska samordningsorganet har hittills beslutat om utveckling av kriteri-
er för miljömärkning av ett 15-tal produktgrupper. Miljömärkningsstyrel-
sen i Sverige ansvarar för nio av dem. Kriteriearbetet för sådana produkter
som bedöms vara av störst betydelse från miljö- och konsumentupplys-
ningssynpunkt har prioriterats.

Intresset för miljömärkning är stort hos företagen och konsumenterna.
Det är angeläget att verksamheten byggs ut så snabbt som möjligt.

SIS hemställer i sin skrivelse till regeringen om ett statsbidrag för miljö-
märknings verksamheten under budgetåret 1991/92 på 2700000 kr.

Föredraganden

Miljömärkningen är under uppbyggnad och ett omfattande arbete pågår
med att ta fram kriterier som skall gälla för miljömärkningen av olika
produktgrupper.

SIS har begärt ett högre bidrag för budgetåret 1991/92 än vad som
ursprungligen planerats men inom ramen för det totala bidrag som varit
utgångspunkten i avtalet mellan staten och SIS.

Jag anser det angeläget att snabbare få fram kriterier för miljömärkning
och därmed få fler miljömärkta produkter i handeln. Jag föreslår därför att
SIS redan under budgetåret 1991/92 får disponera resterande del av
reservationsanslaget för miljömärkning av produkter.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till miljömärkning av produkter för budgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 2 700000 kr.

93

G. Stöd till trossamfund m. m.1

1 Ny anslagsrubrik

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

I detta avsnitt behandlas tre anslag till stöd åt trossamfund samt till
ekumenisk verksamhet.

Avsnittet hade tidigare rubriken Kyrkliga ändamål men bör rubriceras
om i och med att det bidrag till svenska kyrkan som tidigare har utgått
under anslaget G 1. Vissa ersättningar till kyrkofonden föreslås dras in
med utgången av innevarande budgetår.

De reformer som har skett under 1980-talet beträffande den svenska
kyrkans organisation har syftat till att ge den största möjliga frihet att inom
ett bevarat samband med staten råda i sina egna angelägenheter. Den
kyrkliga verksamheten finansieras till största delen genom den kyrkokom-
munala utdebitering som församlingar, kyrkliga samfälligheter och nu
även de nya stiftssamfälligheterna får besluta om. Genom den allmänna
kyrkoavgift som pastoraten betalar in till kyrkofonden bidrar de själva till
den kostnadsutjämning mellan pastorat med olika ekonomiska resurser
som sker via denna fond. I övrigt täcks ca sju procent av kostnaderna för
den kyrkliga verksamheten av avkastningen av kyrkans jord- och skogs-
bruksfastigheter och olika ränteinkomster. Gåvor och kollekter bekostar
mellan två och tre procent av verksamheten.

Statens direkta ekonomiska stöd till svenska kyrkan har huvudsakligen
haft formen av anslag som har beviljats kyrkofonden som ersättning for
vissa indragna avgifter och för bortfallet av en del tidigare skatteinkom-
ster.

Statsanslaget till svenska kyrkan täcker i dag mindre än en procent av de
totala kostnaderna för den kyrkliga verksamheten. Kyrkofondens ekono-
miska ställning är nu sådan, att den inte kan anses vara i behov av statliga
medelstillskott. Däremot är det alltjämt motiverat att statsbidrag får utgå
till mera genomgripande underhållsarbeten på vissa medeltida domkyrkor
och klosterkyrkor. Bevarandet av dessa kyrkobyggnader är inte enbart en
kyrklig fråga utan är av allmänt kulturhistoriskt intresse.

Chefen for finansdepartementet har tidigare redogjort för de ekonomis-
ka effekterna för de kyrkliga kommunerna med anledning av folkbokfö-
ringsreformen och skattereformen. Som en del i de neutraliseringsåtgärder
som avses genomföras föreslår jag att de tidigare under anslaget Vissa
ersättningar till kyrkofonden anvisade medlen, 38 milj, kr., dras in fr. o. m.
budgetåret 1991/92.

För kyrkofonden och de kyrkliga kommunerna som bidragen är avsedda
for innebär det en indragning fr. o. m. kalenderåret 1991.

Till de fria trossamfunden, som saknar beskattningsrätt, utgår statsbi-
drag till den religiösa verksamheten, till gudstjänstlokaler och till utbild-
ning av präster och pastorer i samfundens egen regi. Medel härför bör nu
anvisas under littera G 1.

Statsbidrag till viss ekumenisk verksamhet som de kristna samfunden i
vårt land medverkar i föreslås under littera G 2.

Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. bör anvisas från ett
anslag under littera G 3.

94

G 1. Bidrag till trossamfund1

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

55 625 000

57 736000

67 736000

Reservation

Prop. 1990/91:100

915524 B1L 15

1 Tidigare G 3. Bidrag till trossamfund

Anslag       Beräknad ändring

1990/91       1991/92

Föredraganden

Verksamhetsbidrag	43 250000	+	7000000
Lokalbidrag	12151000	+	2335000
Utbildningsbidrag	1 535000	+	465000
Till regeringens disposition	800000	+	200000
Summa	57736000	+ 10000000

Från detta anslag betalas statsbidrag till andra trossamfund än svenska
kyrkan för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag), lokaler för sådan
verksamhet (lokalbidrag) och teologiska seminarier m. m. (utbildningsbi-
drag). Föreskrifter om dessa statsbidrag har meddelats i förordningen
(1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan (änd-
rad 1989:688 och 786). I förordningen anges vilka trossamfund som har
bedömts vara berättigade till statsbidrag enligt de grunder som riksdagen
har beslutat om (prop. 1988/89:100 bil. 15, KrU 10, rskr. 111) och till vilka
utbildningar utbildningsbidrag får beviljas. Ursprungligen utgick statsbi-
drag endast till församlingar som var anslutna till Sveriges frikyrkoråd.
Bidrag utgår numera också till anglikanska kyrkan, estniska evangelisk-
lutherska kyrkan, de islamiska församlingarna i Sverige, de judiska för-
samlingarna i Sverige, de ortodoxa och österländska kyrkornas ekumenis-
ka råd, Stockholms katolska stift och ungerska protestantiska kyrkan.

Frågor om bidrag till de i förordningen angivna trossamfunden prövas
av samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Nämnden består
av företrädare för alla dessa samfund. Ledamöterna i samarbetsnämnden
utses av regeringen.

Från anslaget betalas vidare sammanträdesarvoden och reseersättningar
åt ledamöter och suppleanter i samarbetsnämnden samt ersättning till
Sveriges frikyrkoråd för information och administrativt arbete.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Verksamhetsbidrag                +16 750000

Lokalbidrag                      +20849000

Utbildningsbidrag                  +  465 000

Tillkomsten av nya bidragsberättigade samfund och ökat antal betjänade
personer samt kostnaderna för att genomföra full paritet mellan samfun-
den kräver en reell uppräkning av verksamhetsbidraget. Kostnaderna för
att uppnå full paritet mellan samfunden i samband med omorganisationen
har beräknats till 6 milj. kr.

Riksdagens kulturutskott har i sitt betänkande KrU 1989/90:13 förkla-

95

rat att en uppräkning av bidragen till trossamfund också är motiverad av
att invandrarsamfundens medlemsantal under senare år har ökat kraftigt.
Utskottet har därför uttalat att regeringen i 1991 års budgetproposition
bör föreslå riksdagen en real uppräkning av bidragen till trossamfund.

Samarbetsnämnden föreslår med hänvisning till kulturutskottets utta-
lande en uppräkning av anslaget med 35% utöver den generella uppräk-
ningen. Sammanlagt begär samarbetsnämnden en uppräkning av verksam-
hetsbidraget med 16 750000 kr. till 60 milj. kr.

I fråga om lokalbidraget redovisar samarbetsnämnden att den for bud-
getåret 1990/91 har att behandla 62 ansökningar om statsbidrag till lokaler
med en sammanlagd byggkostnad av 154 milj. kr. Statsbidragsbehovet för
dessa lokaler beräknas till 31,4 milj. kr. För budgetåret 1991/92 beräknas
medelsbehovet öka till 33 milj. kr.

Samarbetsnämnden räknar dessutom med ett medelsbehov av 3 milj. kr.
för bidrag till handikappanpassning.

Föredraganden

Vid beräkningen av anslaget for budgetåret 1991/92 har jag tagit hänsyn
till att antalet medlemmar i invandrarnas trossamfund ökat kraftigt under
1980-talet och att riksdagen därför begärt att anslaget skall räknas upp.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget räknas
upp med 10000000 kr. till 67 736000 kr.

Inom ramen for lokalbidraget bör minst 3 milj. kr. reserveras for handi-
kappanpassning.

Från utbildningsbidraget bör enligt regeringens bestämmande medel
kunna få anvisas också for enstaka utbildnings- eller fortbildningsinsatser
för funktionärer inom invandrarsamfund som saknar egna utbildningsin-
stitutioner i Sverige.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till trossamfund for budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 67 736000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

96

G 2. Bidrag till ekumenisk verksamhet

1989/90 Utgift        810000

1990/91 Anslag 1 342000

1991/92 Förslag      876000

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Svenska ekumeniska nämnden
Nordiska ekumeniska institutet
Sveriges kristna ungdomsråd
Kyrkornas världsråds sjunde
generalförsamling, engångsan-
visning

Summa

Anslag        Beräknad ändring

1990/91       1991/92

Föredraganden
450000 55000 337000	+ 20000 +  5000 +  9000
500000	-500000
1342 000	-466000

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att 876000 kr. anvi-
sas till ekumenisk verksamhet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till ekumenisk verksamhet för budgetåret 1991/92
anvisa ett anslag på 876000 kr.

G 3. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m. m.

1989/90 Utgift       1 813 000'

1990/91 Anslag      1 3OOOOO2

Reservation

1205004

1991/92 Förslag 1350000

1 Anslaget G 4. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor

2 Anslaget G 4. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m. m.

	Anslag 1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Värnhems klosterkyrka	1 300000	-1300000
Strängnäs domkyrka	-	+ 1350000
Summa	1300000	+  50000

Från anslaget betalas innevarande budgetår statsbidrag till restaureringsar-
beten på Värnhems klosterkyrka.

Domkapitlet i Strängnäs anhåller om statsbidrag med 3 510000 kr. för
inre restaureringsarbeten i Strängnäs domkyrka. Det begärda statsbidraget
har beräknats motsvara två tredjedelar av kostnaderna för dessa arbeten.
Enligt tidigare tillämpad kostnadsfördelning skall den kyrkliga samfallig-
heten mellan Strängnäs domkyrkoförsamling och Aspö församling svara

97

7 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 100. Bilaga 15

för återstående tredjedel av kostnaderna. Domkapitlet framhåller att stats- Prop. 1990/91: 100
bidraget kan fördelas på en längre tidsperiod än ett budgetår.                Bil. 15

Föredraganden

Jag tillstyrker att statsbidrag får utgå med belopp motsvarande högst två
tredjedelar av kostnaderna för de inre restaureringsarbetena på Strängnäs
domkyrka. Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget
för nästa budgetår räknas upp med 50000 kr. till 1 350000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m. m. för bud-

getåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 350000 kr.

98

H. Folkrörelse- och ungdomsfrågor, kooperativa
frågor m. m.1

1 Ny anslagsrubrik

Under detta anslag behandlas ungdomsfrågor, folkrörelserna, kvinno-
organisationerna, lotterier och spel samt kooperativa frågor.

Ungdomsfrågor

Målet för regeringens ungdomspolitik är att barn och ungdom skall utveck-
las i trygga uppväxtmiljöer med god omsorg, en berikande och aktiv fritid,
samt att ha möjligheter att påverka.

Det är viktigt att utveckla en bättre samordning av insatserna på ung-
domsområdet. En översyn av statens ungdomsråd och andra organ på cen-
tral nivå kommer därför att göras.

Förslag om förändringar i bidragssystemet för ungdomsorganisationer-
na lämnas. Förutsättningarna för ett tydligare målinriktat bidragssystem
som bygger på uppföljning och utvärdering kommer att utredas.

Barn- och ungdomsdelegationen

Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01) är rådgivare åt regeringen i
barn- och ungdomsfrågor. En annan av delegationens uppgifter är att bilda
opinion, vilket sker genom bl. a. seminarier och debattskrifter. I samarbete
med regeringens ungdomskommitté (C 1989:06), svenska UNICEF-
kommittén och institutet för framtidsstudier m. fl. har i dessa former en
granskning och redovisning skett av invandrar- och flyktingungdomars vill-
kor, FNs barnkonvention, ungdomars syn på framtiden i ett gemensamt
Europa m. fl. områden. I tidningen BUD-information som ges ut från hösten
1989 redovisas fortlöpande delegationens verksamhet.

Barn- och ungdomsdelegationen fördelar medel ur allmänna arvsfonden
till ”fostran av ungdom”. Fördelningen sker utifrån vissa av delegationen
fastställda allmänna principer och programområden. Stöd ges till utveck-
lande, nyskapande projektverksamhet samt till föreningslivets ungdomslo-
kaler. Huvudsakligen ges stöd till frivilliga och ideella insatser i förenings-
regi.

Under budgetåret 1989/90 har barn- och ungdomsdelegationen bifallit
269 ansökningar till ett sammanlagt belopp av ca 30 milj. kr.

Under budgetåret 1991/92 avser barn- och ungdomsdelegationen att ge
stöd till vissa riktade satsningar, bl. a.

— Ungdomars aktiva deltagande i kulturell verksamhet genom den s. k.
Kulturbudkavlen.

— Föreningsprojekt för att motverka videovåldet i samarbete med rådet
mot skadliga våldsskildringar.

Dessa två satsningar ingår i regeringens samlade Kulturprogram för
barn och ungdom.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

99

— Insatser för ungdomar i glesbygd, särskilt flickor, i samarbete med
glesbygdsdelegationen.

— Lokal och regional nyskapande ungdomsverksamhet genom utveck-
lingsarbete i föreningslivet, bl. a. för att nå barn och ungdom som tidigare
inte varit föreningsaktiva. Medel till utvecklingsarbete i föreningslivet
fördelas av statens ungdomsråd.

Regeringen har den 30 augusti 1990 gett barn- och ungdomsdelegationen
i uppdrag att bedriva projektarbete i samverkan med ett antal kommuner.
Syftet är att genom samordnade insatser i statliga och kommunala förvalt-
ningar samt föreningslivet ge stöd till särskilt utsatta barn och ungdomar i
eftersatta bostadsområden.

Barn- och ungdomsdelegationen har genom medel från allmänna arvs-
fonden gett stöd till uppbyggnaden av ett antal forskningscentra knutna till
universitet och högskolor. 1 sin rapport (Ds 1989:18) Framtida ungdoms-
forskning i Sverige föreslog delegationen att denna verksamhet skulle
permanentas liksom att medel skulle anslås till ett långsiktigt ungdoms-
forskningsprogram. Samordning skulle fortsättningsvis ske av nationellt
och internationellt informationsutbyte inom ungdomsforskningen, inkl,
åtaganden från svensk sida i nordiskt samarbete om ungdomsforskning.

Forskningsrådsnämnden har i fortsättningen fått medel och ansvar att
finansiera det långsiktiga ungdomsforskningsprogrammet (prop. 1989/90:
90, UbU 25, rskr. 328). Uppdraget innefattar även en fortsättning av
verksamheten vid ungdomsforskningscentra samt samordning av det na-
tionella och internationella informationsutbytet inom ungdomsforskning-
en.

Delegationen följer etablerandet av de olika projekten, särskilt beträf-
fande det påbörjade nordiska samarbetet där aktivt deltagande planeras.

1 samarbete med ungdomskommittén och socialstyrelsen stöder delega-
tionen en studie om ungdomars sexualitet och könsroller. Delegationen ger
vidare tillsammans med övriga berörda departement stöd till ett projekt
som handlar om att förändra villkoren på arbetsmarknaden för ungdom, i
riktning mot mer inflytande och mer varierade arbetsuppgifter.

Ungdomskommittén

Kommittén (C 1989:06) om ungdomars villkor på 90-talet har lämnat ett
betänkande (SOU 1990:42) Internationellt ungdomsutbyte. Detta ligger
till grund för den proposition om internationellt ungdomsutbyte som
föreläggs riksdagen i början av år 1991. Förslagen är avsedda att göra det
lättare för fler grupper av ungdomar att delta i det internationella ung-
domsutbytet. Anslaget H 3. Stöd till internationellt ungdomssamarbete
kommer i sin helhet att behandlas i ovannämnda proposition.

Ungdomskommittén kommer under våren 1991 att ge förslag till hur
demokrati och jämlikhet för ungdomar kan stärkas. Kommittén kommer
vidare att föreslå insatser i syfte att förbättra invandrar- och flyktingung-
domars situation.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

100

Stiftelse för internationellt ungdomsutbyte                      Prop. 1990/91:100

Efter önskemål från ungdomsorganisationerna har en stiftelse för interna-
tionellt ungdomsutbyte bildats av staten, Landsrådet för Sveriges ung-
domsorganisationer och Sveriges riksidrottsförbund. Stiftelsen skall främ-
ja internationellt ungdomsutbyte, bl. a. genom det ungdomsrabattkort som
infördes den 1 juni 1990 med postverket som huvudsaklig samarbetspart-
ner. Ungdomskortet skall ge rabatt främst på kulturevenemang och resor, i
likhet med vad som gäller i flera europeiska länder.

Ungdomsoffensiv for Europa

En särskild satsning på Europafrågorna gjordes under hösten 1990 då
regeringen i samarbete med barn- och ungdomsdelegationen, Landsrådet
för Sveriges ungdomsorganisationer m.fl. genomförde Ungdomsoffensiv
för Europa. Genom bl. a. information till alla gymnasieskolor informera-
des ungdomar om EG, Europarådet, utvecklingen i Öst- och Centraleuro-
pa m. m.

Folkrörelserna

Skattereformens effekter för folkrörelserna har följts upp inom regerings-
kansliet. Ett särskilt bidrag på 100 milj. kr. anvisas till folkrörelser som
bedriver barn- och ungdomsverksamhet som en kompensation för ökade
kostnader.

Regeringen har i budgetpropositionen 1990 (prop. 1989/90:100, bil. 2 s.

10) uttalat att principerna för statens stöd till föreningslivet bör omprövas.

Med anledning av detta har regeringen givit statskontoret i uppdrag att
kartlägga stödet till föreningslivet. Förslag skall samtidigt lämnas till hur
en fördjupad prövning, baserad på uppföljning och utvärdering, kan göras
av stödet. Resultatet av uppdraget lämnas i början av 1991.

Civildepartementet ger stöd till projektet Framtida folkrörelser. Institu-
tet för framtidsstudier som genomför projektet kommer att lämna en
slutrapport under våren 1991.

Den särskilda studiesatsning om förnyelse av offentlig sektor som beslu-
tades genom tilläggsbudget II för innevarande budgetår genomförs från och
med hösten 1990 av studieförbunden.

Lotterier och spel

Den 1 januari 1989 trädde vissa ändringar i lotterilagen (1982:1011,
ändrad senast 1988:839) i kraft. Syftet var att ge folkrörelserna ökade
möjligheter att finansiera sin verksamhet med lotterier och spel (prop.
1987/88:141, KrU 22, rskr. 391). Folkrörelserna gavs i och med ändringar-
na vissa möjligheter till penningvinster i lotterier och bingospel. Vidare
blev alla varulotterier, dvs. även bingo med enbart varuvinster skattefria.
Skatten på bingospel med penningvinster sänktes från 5,5% till 3% av
omsättningen. Vidare genomfördes vissa administrativa förenklingar.                      101

8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Den 15 juni 1989 trädde vissa ändringar i lotteriförordningen
(1982:1012, ändrad senast 1989:274) i kraft som innebar att avgiften för
bevis om registrering sänktes från 800 kr. till 300 kr.

Två år efter att ändringarna i lotterilagen trädde i kraft konstaterar jag
att omsättningen för bingospel ökat och att nettobehållningen blivit betyd-
ligt större än tidigare. Den fortsatta utvecklingen av folkrörelselotteriema
är delvis beroende av i vilken utsträckning folkrörelserna förmår att ta till
vara de ökade möjligheter till intäkter som lagändringen medfört.

För bingospel ges i dag möjlighet till vinster upp till ett värde motsva-
rande ett halvt basbelopp. För att ge folkrörelserna möjlighet att ytterligare
öka sina intäkter av bingospel föreslår jag att vinsternas storlek höjs från
ett halvt basbelopp till ett helt basbelopp.

Enligt min mening innehåller lotterilagstiftningen dock fortfarande bris-
ter. Lagstiftningen uppfattas som oklar och svåröverskådlig och den tek-
niska utvecklingen på lotteriområdet går snabbt. De statliga lotterierna
utvecklar ständigt nya lotteri- och spelformer och använder sig av ny
teknik. På folkrörelsesidan finns inte motsvarande utveckling. Den nuva-
rande lagstiftningen anser jag inte ger folkrörelserna tillräckliga möjlighe-
ter att utveckla och förnya den lotteri- och spelverksamhet som bedrivs av
dem och att ta till vara den teknik som de statliga spelbolagen redan
utnyttjar.

Regeringen kommer därför att tillsätta en utredning med uppdrag att se
över lotterilagen. Utredningen bör se över lagstiftningen lagtekniskt samt
de möjligheter som kan finnas för folkrörelserna att i högre grad kunna
finansiera sin verksamhet med lotterier och spel. Vidare bör utredningen
se över möjligheterna att avreglera vissa lotteriformer och utforma regler
så att ny teknik kan utnyttjas i högre grad än hittills. Vid sina övervägan-
den bör utredningen särskilt beakta hur behovet av kontroll bör tillgodo-
ses.

Riksdagen har i anslutning till behandlingen av kulturutskottets betän-
kande (1990/91:KrU8) beslutat att ge regeringen till känna att en parla-
mentarisk utredning bör tillsättas för att se över lotterilagen.

Jag avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag till direk-
tiv för en sådan översyn.

Kooperativa frågor

Regeringen lämnar via Kooperativa rådet stöd till utvecklingen av ny
kooperation. Stödet går främst till lokala och regionala kooperativa ut-
vecklingscentra som genom rådgivning och information hjälper nya ko-
operativ att bildas. Under det gångna året har utvecklingscentra haft stor
efterfrågan på sina tjänster, bland annat från den offentliga sektorn. Lik-
som tidigare är det främst föräldrakooperativa daghem som vill starta men
även kooperativ för äldreboende/omsorg har börjat efterfrågas, liksom
kooperativa skolor och personalkooperativ inom offentlig sektor.

Kooperativa rådet har under året behandlat frågor som gäller utveck-
lingen i Europa och dess betydelse för kooperationen i Sverige, konkur-

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

102

rensfrågor, skattefrågor samt kooperativa lösningar inom den offentliga
sektorn. I en expertgrupp knuten till rådet har skattefrågor och associa-
tionsrättsliga frågor behandlats ytterligare och förslag till förändringar
lagts fram.

Rådet föreslår, att det kooperativa utvecklingssystem som funnits på
försök sedan år 1987 skall ersättas av en målmedveten satsning på stöd till
och upprättande av lokala och regionala kooperativa utvecklingscentra.
Därigenom skall kooperativ rådgivning bli mer lättillgänglig och fler ko-
operativ inom nya områden kunna komma igång.

Riksdagen har i ett uttalande till regeringen också påtalat det angelägna i
att stödet till utvecklingscentra fortsätter även efter budgetåret 1990/91
och då på en högre nivå än tidigare.

Jag anser att det är viktigt att det nuvarande utvecklingssystemet ersätts
av ett nytt stöd till de kooperativa utvecklingscentra och föreslår därför en
fördubbling av anslaget. Rådgivning om hur man startar kooperativ skall
bli mer lättillgänglig.

Även nya utvecklingscentra skall kunna få stöd. Stödet skall inriktas mot
svaga regioner där ökad sysselsättning och samhällsservice har stor bety-
delse för kvinnor.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Nykoop-företagsutredningen

Under året har regeringen tillsatt en utredare (C 1990:03) för att analysera
den kooperativa företagsformens utvecklingsmöjligheter och begränsning-
ar på olika områden och att studera hinder och problem som försvårar
kooperativ verksamhet. Utredningen skall föreslå åtgärder som främjar
kooperativt nyföretagande. Utredningens arbete skall vara slutfört i janua-
ri 1991.

H 1. Statens ungdomsråd

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

5811179

5 755000

5 596000

Statens ungdomsråd har till uppgift att främja fritidsverksamhet och
kulturell verksamhet bland barn och ungdomar samt att redovisa utveck-
lingen när det gäller ungdomars villkor i samhället. Rådet handlägger
frågor om statligt stöd till ungdomsorganisationer och skall verka för en
samordning av statliga insatser för ungdomar. Rådet skall också bedriva
utrednings- och informationsverksamhet som rör ungdomars villkor och
föreningslivets utveckling samt följa resultaten av forskning, utvecklings-
arbete och försöksverksamhet som rör ungdomar. Ungdomsrådets organi-
sation m.m. framgår av förordningen (1988:1136) med instruktion för
statens ungdomsråd.

103

Statens ungdomsråd

Statens ungdomsråd lägger en fördjupad anslagsframställning för budget-
åren 1991/92— 1993/94.1 denna föreslår ungdomsrådet bl. a. att rådet under
treårsperioden inriktar sin verksamhet på följande områden: Främja fritids-
och kulturverksamhet, redovisa ungdomars villkor, samarbeta med kom-
munerna och information. Dessutom föreslås att ramanslaget för statens
ungdomsråd under budgetperioden uppgår till 20453000 kr.

För budgetåret 1991/92 föreslår statens ungdomsråd följande.

1. Statens ungdomsråds förslag till reformerat bidragssystem genomförs
den 1 juli 1991.

2. Anslaget till barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet ökas
med 9 305000 kr. till totalt 102 356000 kr.

3. Lönekostnadsdelen ökas med 1 170000 kr. för nya tjänster och omreg-
lering av extra till fasta tjänster.

4. 300000 kr. anslås för att ungdomsrådet skall kunna behålla nuvarande
omfattning av utredningsverksamheten.

5. Statens ungdomsråd undantas från sparbetinget.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
		Föredraganden
Anslag
Förvaltningskostnader	4434 000	+ 358000
(därav lönekostnader)	(2484000)	( + 243000)
Lokalkostnader	698000	+ 106000
Engångsanvisning	415000	-415000
Disponeras av regeringen
och civildepartementet	208000	-208000
	5755000	-159000

104

Föredraganden

Förslag

Prop. 1990/91: 100

Bil. 15

Verksamhetens inriktning

Statens ungdomsråds verksamhet skall inriktas på att

— främja fritids- och kulturverksamhet

— redovisa ungdomars levnadsvillkor och utifrån detta föreslå för-
ändringar av ungdomspolitiken

— inom sitt område samarbeta med kommunerna

— hålla goda kontakter med ungdomsorganisationer och nya ung-
domsrörelser

— bidra till att en samordning av de statliga insatserna inom ung-
domsområdet kommer till stånd

— följa upp och utvärdera statliga insatser inom sitt område för
ungdomar

— de förändringar i bidragssystemet, som närmare redovisas under
anslag H 2., genomförs.

Statens ungdomsråd ges inte nu tre-årig budgetram.

En översyn av statens ungdomsråd och andra organ som finns på
central nivå för att sköta ungdomsfrågorna görs.

Resultatbedömning

Jag anser att statens ungdomsråd haren kostnadseffektiv organisation, som
åstadkommer mycket med begränsade resurser. Bidragshanteringen av
generellt och lokalt stöd sköts bra. Årsbok för ungdom, ungdomsrådets
sammanställning av fakta och statistik om ungdom har varit en lyckad
satsning. Kontakterna med kommunerna har utvecklats. Kontakterna med
de bidragsberättigade ungdomsorganisationerna är bra. Ungdomsrådets ut-
redningsarbete är av hög kvalitet.

Ungdomsrådet har själv i sin anslagsframställning pekat på problem i
verksamheten. Det har varit svårigheter att profilera sig som myndighet.
Samordningsuppdraget har upplevts som otydligt. Detta har inneburit att
ungdomsrådet har haft svårt att fullgöra dessa uppgifter.

Det har varit svårt att kanalisera delar av det särskilda bidraget till nya
ungdomsrörelser. Det särskilda bidraget ingår i förslaget till de förändring-
ar i bidragssystemet som jag senare kommer att behandla. Det är dock
viktigt att uppmärksamhet riktas mot det särskilda bidraget.

Ungdomsrådet har genom sin utredningsverksamhet fått en god kun-
skap om ungdomars levnadsvillkor. Svårigheten har varit att dra konsekven-
serna av utredningarnas resultat och att presentera förslag till åtgärder med
anledning av dessa.

Dagens brist på samordning av statliga insatser på ungdomsrådet är inte
helt tillfredsställande. Ungdomsrådet måste under budgetåret 1991/92 hitta
formerna för hur en samordning av insatserna inom verksamhetsområdet
skall bedrivas. När olika frågor aktualiseras där ett statligt agerande är önsk-

105

värt, är det ungdomsrådets uppgift att medverka till att initiativ till samord-
ning sker. Exempelvis hade en samordning på myndighetsnivå varit önsk-
värd när det gällde arbetet med de värst utsatta ungdomsgrupperna.

U ngdomsforskningen har under 1990/91 förstärkts på ett påtagligt sätt. De
av Barn- och ungdomsdelegationen initierade sex barn- och ungdomsveten-
skapliga centra har permanentats. Detta minskar behovet av att ha en om-
fattande egen utredningsverksamhet på ungdomsrådet.

Behovet av att följa forskningen, initiera projekt och föreslå åtgärder
med anledning av genomförda forskningsprojekt och studier förväntas öka.
Det är viktigt att politiker och tjänstemän på ett effektivare sätt än vad som
sker i dag får kännedom om ungdomars levnadsvillkor och att förslag pre-
senteras till åtgärder med anledning av framtagna resultat från forskning,
utredningar m. m. Denna uppgift måste prioriteras högt av ungdomsrådet.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Skäl

Ungdomsfrågorna är i dag uppsplittrade på en rad olika myndigheter
och institutioner. Snabba ekonomiska och strukturella förändringar sker
inom många områden. Detta ställer krav på förändring, anpassning och
effektivitet på såväl kommunal som central nivå. I detta skede är det
utomordentligt viktigt att regeringen har möjlighet att bedriva en kraftfull
ungdomspolitik, som garanterar att barn och ungdomar får växa upp i
fullvärdiga miljöer. En myndighet som skall biträda regeringen med detta,
och med att utveckla en samlad ungdomspolitik, måste kunna presentera
översiktliga bedömningar och alternativa handlingsvägar.

Detta gör behovet av en samordnande funktion ytterst viktig, för att
regering och riksdag skall kunna få den samlade bild som behövs som underlag
för olika beslut.

Mot bakgrund av detta, och för att regeringens inriktning av ungdoms-
politiken skall kunna förverkligas, är det enligt min mening viktigt att det
görs en översyn av statens ungdomsråd och andra organ som finns på
central nivå för att sköta ungdomsfrågorna. Resultatet av en sådan översyn
skall vara att få en så effektiv hantering som möjligt av ungdomsfrågorna
på central nivå, och väl underbyggda beslutsunderlag för centrala ung-
domspolitiska insatser. Förutom detta skall översynen också leda till förslag
om hur en bättre samordning, utvärdering och uppföljning av insatserna på
ungdomsområdet kan ske. Därvid kan andra statliga myndigheters roll i barn-
och ungdomsarbetet komma att beröras. Relationerna till kommunernas
barn- och ungdomsarbete skall särskilt beaktas.

Av de skäl som jag nyss anfört förordar jag ingen budgetram för perioden
1991/92-1993/94. Det är inte heller lämpligt att anvisa ett ramanslag förrän
de organisatoriska förutsättningarna är klara. Statens ungdomsråd anvisas
därför ett förslagsanslag för budgetåret 1991/92 på 5 596000 kr. Jag har i
beräkningarna av anslaget tagit hänsyn till ökade kostnader för löne-, lokal-
och förvaltningskostnader. Dessutom har jag tagit hänsyn till att ungdoms-
rådet vid beräkningen av ökade kostnader i samband med att tjänstebrevs-
rätten upphörde erhöll för liten kompensation.

106

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna att den huvudsakliga inriktningen för statens ung-
domsråds verksamhet skall vara i enlighet med vad jag föreslagit i
avsnittet Förslag

2. att till Statens ungdomsråd för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 5 596 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

H 2. Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m. m.

1989/90 Utfall

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

168 740923'

95 351000

98373000

Reservation

468549

1 1989/90 var nuvarande anslag H 2 uppdelat på H 2. Bidrag till centrala ungdomsor-
ganisationer m.m. (69 833 767 kr.) och H 3. Bidrag till lokal ungdomsversamhet
(98907 156 kr.). I anslaget H 3 ingick även lokalt stöd till idrotten som fr. o. m. bud-
getåret 1990/91 anvisas under elfte huvudtiteln.

Från anslaget utgår bidrag till centrala ungdomsorganisationer enligt
förordningen (1988:374, ändrad senast 1990:503) om statsbidrag till ung-
domsorganisationer.

Statens ungdomsråd

Statens ungdomsråd har i enlighet med vad som aviserades i föregående
års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 2 s.10 ) på regeringens
uppdrag utrett och lämnat förslag till ett reformerat bidragssystem. Ung-
domsrådet har i en promemoria (dnr 50 — 8/90 1990) lagt fram ett förslag
till ett reformerat bidragssystem. Efter remiss har yttranden över förslaget
kommit in från ett stort antal ungdomsorganisationer och berörda myn-
digheter. En sammanställning av remissyttrandena har gjorts inom civilde-
partementet och finns tillgänglig i detta ärende (dnr FU 983/90).

Statens ungdomsråd föreslår att anslaget höjs med 10%, dvs.
+ 9 535 100 kr.

Föredraganden

Ungdomsorganisationerna har viktiga uppgifter i vårt samhälle. Syftet
med det statliga stödet till deras verksamhet är att främja en demokratisk
fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningslivet och att
medverka till en meningsfull fritid för barn och ungdomar. Stödet bör
därför stimulera till att öka den lokala aktiviteten och få flera deltagare i
verksamheten.

Det är också viktigt att staten genom ett fortsatt stöd till ungdomsorga-
nisationerna underlättar för dem att utvecklas så att de kan nå och aktivera
också andra grupper av ungdomar än de som redan är engagerade i
föreningslivet. Det gäller inte minst invandrarungdomar och ungdomar
med olika slag av handikapp. Det statliga stödet bör också stimulera till att
utjämna villkoren för flickors och pojkars deltagande i föreningslivet och
underlätta generationsövergripande verksamhet. De nu nämnda målen
bör vara vägledande för det fortsatta stödet till ungdomsorganisationerna.

107

Det nuvarande statsbidragssystemet till ungdomsorganisationerna är Prop. 1990/91: 100
alltför detaljreglerat. Det är uppdelat i ett bidrag till ungdomsorganisatio- Bil. 15
nernas centrala verksamhet och ett bidrag till deras lokala verksamhet.
Bidraget till den centrala verksamheten lämnas i form av grundbidrag och
rörligt bidrag. Storleken på det rörliga bidraget grundas på antalet med-
lemmar och lokalavdelningar. Storleken på det lokala stödet grundas på
antalet sammankomster. Förutom detta stöd utgår särskilt bidrag till vissa
ungdomsorganisationer.

Statens ungdomsråd uttalar i sin promemoria med förslag till ett refor-
merat bidragssystem att ett viktigt syfte med stödet bör vara att öka den
lokala aktiviteten. Ungdomsrådet föreslår att ett nytt generellt stöd inrät-
tas genom att det nuvarande generella centrala stödet och bidrag till lokal
verksamhet slås samman till ett bidrag. Enligt förslaget skall stödet lämnas
i form av grundbidrag, rörligt bidrag och aktivitetsbidrag. Storleken på det
rörliga bidraget skall grundas på antalet lokalavdelningar och aktivitets-
bidraget på sammankomster. Bidrag till handikapp- och invandrarorgani-
sationer skall kunna utgå enligt vissa särregler.

Ett särskilt bidrag skall kunna fördelas fritt till organisationer som inte
uppfyller kraven för generellt bidrag. Syftet med det särskilda bidraget
skall vara att ge nya ungdomsrörelser och generationsövergripande orga-
nisationer stöd, samt att stödja särskilda insatser som görs av ungdomsor-
ganisationerna.

Förslaget om ett nytt generellt stöd tillstyrks av de flesta remissinstanser-
na. De anser dock att storleken på det rörliga bidraget även bör grundas på
antalet medlemmar. Ett antal remissinstanser är tveksamma till förslaget
att huvuddelen av det generella bidraget skall grundas på lokala samman-
komster.

Enligt min uppfattning bör ett reformerat statsbidragssystem utformas
så, att det ger organisationerna större frihet att styra verksamheten mot de
prioriterade målen. Statsbidraget bör utgöra ett stöd till varje organisation
som helhet, dvs. utan någon uppdelning mellan resp, organisations centra-
la och lokala verksamhet.

Jag anser därför i likhet med statens ungdomsråd att man bör införa ett
system som innebär att de statsbidragsberättigade ungdomsorganisatio-
nerna får disponera bidraget fritt till både central och lokal verksamhet. På
detta sätt får organisationerna större möjligheter att använda stödet till
olika aktiviteter, som t. ex. läger, ledarutbildning eller projekt av olika slag.
Framför allt ges organisationerna möjligheter att öka stödet till den lokala
verksamheten.

Till ungdomsorganisationerna bör ett generellt bidrag ges på så sätt att
det nuvarande generella stödet till central verksamhet slås samman med
det nuvarande bidraget till lokal verksamhet. Det generella bidraget bör
lämnas i form av ett grundbidrag och ett rörligt bidrag. Det rörliga bidraget
bör grundas på antalet medlemmar, lokalavdelningar och lokala samman-
komster. För att en ungdomsorganisation skall vara berättigad till generellt
bidrag bör gälla samma förutsättningar som i dag.

Alla kriterier för det rörliga bidraget är viktiga som mått på den lokala
verksamhetens omfattning. Eftersom ett av de främsta målen för statsbi-

108

dragsgivningen är att främja en demokratisk fostran bland ungdomar och
att öka den lokala aktiviteten samt få flera deltagare i verksamheten bör
det göras en noggrann avvägning mellan kriteriernas värde vid fördelning
av bidraget. Samtidigt måste man se till att ungdomsorganisationerna har
möjlighet att successivt anpassa sin organisation och verksamhet till ett
nytt system.

Jag anser att det rörliga stödet till handikapporganisationerna bör ges
med förhöjda belopp. Bidragsmyndigheten bör särskilt beakta handikapp-
organisationernas förutsättningar att anordna sammankomster så att de
inte missgynnas genom införandet av ett nytt statsbidragssystem med
generella bidrag.

Till organisationer som inte uppfyller alla villkor för generellt bidrag bör
i likhet med vad som gäller i dag ett särskilt bidrag kunna betalas ut.
Genom det särskilda bidraget kan framför allt nya ungdomsrörelser och
organisationer med generationsövergripande verksamhet få stöd. Det bör
också vara möjligt att bevilja särskilt bidrag som ett engångsbelopp för en
viss angelägen tillfällig verksamhet.

I det nuvarande systemet har en organisation som får särskilt stöd rätt
att även få bidrag till lokal ungdomsverksamhet. Denna rätt kommer att
falla bort när det generella bidraget och bidraget till lokal verksamhet slås
samman. Detta förhållande bör enligt min mening också inverka på beräk-
ningen av nivån för det särskilda bidraget. I några fall får organisationer
bara lokalt aktivitetsstöd samtidigt som man får organisationsstöd från
annat håll. Den del som i dag utgör det lokala aktivitetsstödet bör därför
samordnas med det särskilda stödet.

Jag har i det föregående redovisat de mål som bör gälla för den statliga
bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna. På sikt bör man enligt
min mening söka åstadkomma ett system för statsbidragsgivningen som i
än högre grad stimulerar till verksamhet som uppfyller de angivna målen.
Vad jag närmast tänker på är en målrelaterad bidragsgivning som innehål-
ler moment av såväl uppföljning som utvärdering. Jag avser att ta initiativ
till att ett sådant system närmare utreds.

Ett reformerat bidragssystem enligt de riktlinjer som jag nu beskrivit bör
genomföras från och med bidragsåret 1991/92. För detta bidragsår bör
bidraget till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. höjas med
3022000 kr. De politiska ungdomsförbunden bör, i likhet med före-
gående valår, få ekonomiskt stöd för att kunna bedriva valinformation.
Detta är särskilt viktigt eftersom valdeltagande bland förstagångsväljarna
tenderar att minska. Därför har anslaget tillförts 1 milj. kr. för detta
ändamål.

Jag föreslår att 600000 kr. av anslaget till central och lokal ungdoms-
verksamhet får disponeras av regeringen för aktiviteter inom ungdomsom-
rådet. Den reservation som vid utgången av innevarande budgetår finns
kvar på anslaget bör föras över till kommande budgetår.

Under anslaget H 7. Bidrag till folkrörelserna föreslås ett särskilt anslag på
100 milj kr. till folkrörelserna som kompensation för ökade kostnader för
skattereformen. Anslaget skall gå till organisationer som bedriver barn- och
ungdomsverksamhet. Som kompensation för ungdomsorganisationernas

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

109

9 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

verksamhet avsätts 14 milj. kr. inom ramen för anslagen H 7. till ungdoms- Prop. 1990/91: 100
organisationernas lokala verksamhet. Från anslagen H 2. och H 7. tillförs Bil. 15
ungdomsorganisationernas verksamhet m. m. således totalt 112 373000 kr.

vilket innebär en total höjning med 17 022 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m. m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 98 373000 kr.

H 3. Stöd till internationellt ungdomssamarbete

1989/90 Utgift 1990/91 Anslag

1248000 2 298000

' Stödet behandlas i en särskild proposition om internationellt ungdomsutbyte.

H 4. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag

3029000 3154000 3 300000

Från anslaget betalas bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verk-
samhet. Medlen disponeras av civildepartementet efter särskilda beslut av
regeringen enligt de riktlinjer som anges i prop. 1981/82:155 och AU
1981/82:24.

Förordningen (1982:865) om statsbidrag till kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet (omtryckt 1987:1 053, ändrad senast 1990:836) regle-
rar bidraget.

Statsbidraget består av ett grundbidrag och för organisationer med fler
än 3 000 medlemmar ett rörligt bidrag.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1989/90:100 bil. 15, AU 9, rskr.
124) har bidraget fr. o. m. budgetåret 1990/91 höjts och betalats enligt
följande.

För en kvinnoorganisation med fler än 1 500 men högst 3 000 medlemmar
utgör grundbidraget 72 800 kr. För organisationer med fler än 3000 med-
lemmar utgör grundbidraget 145 600 kr. Det rörliga bidraget är 6 kr.75 öre
per medlem när antalet medlemmar är över 3000. För antalet medlemmar
över 60000 betalas inte något rörligt bidrag.

10

Föredraganden                                                   Prop. 1990/91:100

Grundbidraget och det rörliga bidraget bör följa den allmänna prisutveck- Bil. 15

lingen. Med hänsyn till detta förordar jag att grundbidraget höjs med 5 824

kr. till 151 424 kr. Detta innebär att grundbidraget för kvinnoorganisation
med fler än 1 500 men högst 3000 medlemmar blir 75 712 kr., dvs. halva
beloppet.

Vidare förordar jag att det rörliga bidraget höjs från nuvarande 6 kr.75
öre per medlem till 7 kr. när antalet medlemmar är över 3 000. För antalet
medlemmar över 60000 förordar jag att det inte betalas ut något rörligt
bidrag.

Med hänsyn till höjningen av grundbidraget och det rörliga bidraget
förordar jag att anslagsbeloppet räknas upp med 146000 kr. under nästa
budgetår. Utbetalningen av bidragen skall ske två gånger per år.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 3 300000 kr.

H 5. Lotterinämnden

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

1 951 725

1 880000

2074000

Lotterinämnden är central förvaltningsmyndighet för frågor om till-
lämpningav lotterilagen (1982:1011, ändrad senast 1989:839).

Nämnden har bl. a. till uppgift att som sista instans pröva överklagan-
den av beslut i lotteriärenden av kommuner och länsstyrelser, pröva ären-
den om tillstånd till riksomfattande lotterier samt meddela föreskrifter och
rekommendationer för tillämpningen av lagstiftningen.

Nämnden skall verka för en enhetlig tillämpning av lotterilagen och
lotteriförordningen (1982:1012, ändrad senast 1989:274).

Vidare skall nämnden i övrigt verka för en ändamålsenlig tillsyn och
kontroll över efterlevnaden av lotteribestämmelsema bl. a. genom utbild-
ning.

Inkomster i lotterinämndens verksamhet får användas för de ändamål
som avses under anslagsposten. Inkomster och avgifter som uppbärs enligt
lotteriförordningen redovisas på inkomsttitel 2 536 Lotteriavgifter. Avgif-
ter för bevis om typgodkännande av lotter, bingobrickor cch kontrollut-
rustning för bingospel får nämnden tillgodogöra sig till ett belopp som
motsvarar kostnaderna för verksamheterna.

111

Lotterinämnden

För treårsperioden

Verksamheten under treårsperioden kommer förutom hanteringen av till-
ståndsärenden och prövning av överklaganden huvudsakligen att inriktas
på vidareutbildning av kommunernas handläggare och kontrollanter.

Nämnden avser vidare att se över roulett- och kortspelsverksamheten
och lägga förslag till de förändringar som kan behövas och fortsätta med
den påbörjade utvärderingen av de ändringar i lotterilagen som trädde i
kraft den 1 januari 1989.

För budgetåret 1991/92

Lotterinämnden kommer under budgetåret att fortsätta och följa upp den
utbildningsverksamhet som nämnden bedriver för kommunernas handläg-
gare och kontrollanter. För att detta skall vara möjligt anser sig nämnden
behöva en basresurs med 200000 kr. per år for att klara sin interna
utbildning och för kursmateriel.

Nämnden vill även framledes kunna tillgodogöra sig de avgifter som
uppbärs enligt lotteriförordningen for utfärdande av bevis om typgodkän-
nanden med ett belopp som motsvarar nämndens kostnader för verksam-
heten.

Föredraganden

Förslag

Verksamhetens inriktning

För den kommande perioden skall verksamheten i huvudsak inrik-
tas på att utbilda och vidareutbilda myndigheternas handläggare
och kontrollanter, kartlägga roulett- och kortspelsverksamheten
samt utvärdera de ändringar av lotterilagen som trädde i kraft den 1
januari 1989.

Resurser

Ramanslag 1991/92 2074000 kr.

Budgetram

Budgetramen för perioden 1991/92— 1993/94 har beräknats till 6 222000
kr.

Resultatbedömning

Lotterinämnden har under budgetåret 1989/90 avgjort 250 ärenden varav
huvuddelen varit tillståndsärenden. Totalt har nämnden under verksam-

Prop. 1990/91: 100

Bil. 15

112

hetsåret hållit 14 sammanträden. Ärendena har behandlats relativt skynd- Prop. 1990/91: 100
samt och nämnden har hållit regelbundna sammanträden for att ärendenas Bil. 15
genomströmning skall bli så snabb som möjligt.

Under budgetåren 1989/90— 1990/91 har nämnden, med de extra resur-
ser som anslagits, genomfort utbildningar av kommunernas handläggare
och kontrollanter. Totalt har under budgetåret 1989/90 ca 600 personer
genomgått utbildning.

Utbildningsverksamheten utgör en viktig och väsentlig del av nämndens
verksamhet och är en förutsättning for att uppnå en så enhetlig tillämpning
av lotterilagstiftningen som möjligt.

Skäl

Lotterinämnden utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av lotte-
rilagen (1982:1011, ändrad senast 1989:839) och de föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen.

Kontroll- och tillsynsverksamheten vad beträffar roulett- och kort-
spelsverksamheten har hittills varit bristfällig eller obefintlig. Därför behö-
ver nämnden skärpa denna verksamhet.

Utbildningsverksamheten är en förutsättning för att få en så enhetlig
tillämpning av lotterilagstiftningen som möjligt.

Verksamheten bör inriktas i huvudsak på utbildning och utökad kon-
troll- och tillsynsverksamhet.

Nämnden bör vidare fortsätta sin påbörjade utvärdering av de ändring-
ar som gjordes i lotterilagen den 1 januari 1989 för att se vilka
konsekvenser, främst ekonomiska och administrativa, som ändringarna
medfört för folkrörelserna. Nämnden bör bedriva arbetet skyndsamt och
färdigställa vissa delar av utvärderingen redan under första halvåret av
budgetåret 1991/92.

Jag föreslår att nämnden även under kommande budgetperiod får tillgo-
dogöra sig avgifter för bevis om typgodkännanden till ett belopp som
motsvarar nämndens kostnader för verksamheten.

Lotterinämnden bör anvisas en budgetram för budgetåret 1991/92
på 2074000 kr. Denna ram ger nämnden möjlighet att bl. a. fortsätta och
följa upp utbildningsverksamheten samt skärpa kontroll och tillsyn vad
beträffar roulett- och kortspel.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna att den huvudsakliga inriktningen skall vara i

enlighet med vad jag förordat i avsnittet Förslag

2. till Lotterinämnden för budgetåret 1991/92 anvisa ett raman-

slag på 2074000 kr.

113

H 6. Stöd till kooperativ utveckling

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

2 670 0001

2 5OOOOO'

5000000

1 Tidigare anslaget stöd till arbetskooperation m. m.

Från anslaget betalas kostnader för stöd till kooperativ försöksverksam-
het.

Kooperativa rådet beslutar enligt regeringens föreskrifter om stöd från
anslaget.

Sedan år 1986 har ett nätverk av lokala och regionala kooperativa
utvecklingscentra byggts upp runt om i landet. Dessa centra sprider infor-
mation om kooperativa idéer och verksamhetsformer samt ger stöd och
råd till människor som vill starta kooperativ. Utvecklingscentra har under
perioden fått ekonomiskt stöd från staten och från etablerad kooperation,
genom Kooperativa rådet. I detta s. k. utvecklingssystem har även Koope-
rativa institutet och Koop-Service medverkat med materialproduktion
och juridisk rådgivning, till stöd för de lokala utvecklingscentra.

De kooperativa utvecklingscentra har utvärderats och erfarenheterna är
positiva (Ds 1990:1). Under de tre första åren fick ca 150 nya kooperativ
stöd av utvecklingscentra vid sitt bildande. Indirekt, via information och
utbildning, har centra troligtvis initierat långt fler kooperativ. Föräldra-
kooperativen har under samma period ökat till över 700.

Utvecklingscentra arbetar med kooperativ inom flera olika områden.
Målgrupperna är t. ex. byar/byalag, föräldrar, pensionärer, handikappade,
hantverkare, elever, kvinnor, lantbrukare samt personal och politiker
inom offentlig sektor.

Många kooperativ ger direkta samhällsekonomiska effekter i form av
ökad sysselsättning, minskad sjukfrånvaro och förbättrad samhällsservice.
Kooperativen växer fram där det finns behov och erbjuder en slags hjälp
till självhjälp.

De kooperativa idéerna används alltmer för att förnya den offentliga
sektorn och bidra till utvecklingen på landsbygden och i storstadsregi-
onerna.

Intresset är stort från många kommuner och landsting att pröva kooperati-
va lösningar som en alternativ verksamhetsform. Motiven är bl. a. att den
kooperativa organisationsformen ger ett ökat inflytande över verksamhe-
ten för brukare, bidrar till decentralisering och överblickbarhet, leder till
ett bättre utnyttjande av resurserna, högre effektivitet och förbättrad kvali-
tet. Den kan också ge personalpolitiska effekter i form av ökad delaktighet
i verksamheten, minskad sjukfrånvaro, breddad kompetens och arbetstill-
fredsställelse samt underlätta rekrytering.

Kooperativa rådet har föreslagit att stödet till utvecklingssystemet ska
ersättas av en målmedveten satsning på stöd till och upprättande av
kooperativa utvecklingscentra.

Motivet för ett fortsatt stöd till kooperativa utvecklingscentra är att
sådan rådgivnings- och informationsverksamhet utgör ett viktigt komple-

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

114

ment till annan företagsrådgivning och att den kooperativa företagsformen Prop. 1990/91: 100
bör ha en likvärdig ställning med andra företagsformer.                     Bil. 15

Riksdagen har också i ett uttalande till regeringen påtalat det angelägna i
att stödet till utvecklingscentra utgår även efter budgetåret 1990/91 och då
på en högre nivå än för närvarande (1989/90:NU 43, rskr. 269).

Föredraganden

Jag utgår från riksdagens uttalande att stödet till utvecklingscentra skall
fortsätta och utökas för att stimulera till en kooperativ utveckling inom
nya områden.

Kooperativa verksamheter kan aktivt bidra till den offentliga sektorns
förnyelse liksom till landsbygdens utveckling. Kooperativ har också visat
sig ge positiva effekter för sysselsättning, demokrati och samhällsekonomi.

Genom en målmedveten satsning på stöd till och upprättande av koope-
rativa utvecklingscentra skall kooperativ rådgivning bli mer lättillgänglig.

Särskilt angeläget bör det vara att nå ut med rådgivningsverksamhet i
glesbygdsregioner, där kooperativt nyföretagande har en speciell betydelse
för sysselsättningen, inte minst för kvinnornas del.

Detta kan ske dels genom att befintliga utvecklingscentra försöker täcka
de områden som saknar utvecklingscentra, men också genom att nya
centra skapas där sådant intresse finns.

Förutom stöd till redan existerande centra i syfte att säkerställa en stabil
och varaktig verksamhet bör stödet prioriteras till regioner som av olika
skäl behöver stöd, t. ex. av sysselsättningsskäl.

Jag föreslår att stödet till kooperativa utvecklingscentra fördubblas, för
att ge kostnadsfri rådgivning och information om den kooperativa verk-
samhetsformen.

Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1991/92 till 5 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1991 /92 an vi-
sa ett reservationsanslag på 5000000 kr.

H 7. Bidrag till folkrörelserna

Nytt anslag (förslag)       100 000 000

Något motsvarande anslag finns inte upptaget på statsbudgeten för
budgetåret 1990/91.

Riksdagen har under 1989/90 beslutat om ett nytt skattesystem (prop.
1989/90:50 SkU 10, rskr. 96; prop. 1989/90:110 SkU 30,31, rskr. 356;
prop. 1989/90:111, SkU 31, rskr. 357).

Skattereformen träder i kraft fullt ut den 1 januari 1991. Inkomstskatten
för enskilda människor minskar med brutto ca 90 miljarder kr. En del av

115

finansieringen av denna reform sker genom en breddning och i vissa fall
höjning av mervärdeskatten.

I prop. 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning
uttalade föredragande statsrådet följande. ”Reformen har emellertid också
särskilda effekter inom vissa avgränsade sektorer av samhällslivet. Även
dessa bör bli föremål för uppföljning. Detta gäller t. ex. de ideella folkrörel-
serna såsom idrottsrörelsen och handikapprörelsen. Många av de regelför-
ändringar som jag redovisar påverkar deras betingelser — vissa positiva
medan andra har negativa effekter i form av ökade kostnader. Enligt min
mening bör därför skattereformens effekter för folkrörelserna följas upp
med särskild uppmärksamhet. Skulle det vid en sådan genomgång visa sig
att icke avsedda effekter uppkommer bör självfallet motverkande åtgärder
vidtas. Dessa bör redovisas senast i budgetpropositionen. Samtidigt vill
jag framhålla att man måste se helhetsbilden när man bedömer utfallet.”

Från folkrörelsernas sida har påpekats att den breddade och ökade
mervärdeskatten ökar kostnaderna för föreningarnas verksamhet, samti-
digt som de inte har möjlighet att i någon större utsträckning dra av
kostnaderna eller kompensera sig på annat sätt. Bakgrunden är att ideella
föreningar sedan år 1987 inte är mervärdeskattepliktiga. Dessa ökade
kostnader kan enligt folkrörelserna negativt påverka det ideella föreningar-
nas verksamhet.

Vidare har folkrörelserna hävdat att skattereformen innebär administra-
tiva merkostnader och ökade arbetsuppgifter, vilket innebär problem vid
rekrytering av ledare och funktionärer. Detta skulle särskilt drabba barn-
och ungdomsverksamheten.

Föredraganden

Skattereformens effekter för folkrörelserna har följts upp särskilt inom
regeringskansliet. Resultatet av detta arbete visar att särskilda icke avsed-
da effekter kan drabba de ideella folkrörelserna. Framför allt får folkrörel-
serna ökade kostnader på grund av breddningen av mervärdeskatten
samtidigt som man inte har möjlighet att dra av dessa kostnader i sin
verksamhet.

En av de bärande tankarna i skattereformen har varit att den enskilde
genom en högre disponibel inkomst själv skall kunna avgöra hur han eller
hon skall prioritera sina utgifter. Detta bör enligt min mening även kunna
medföra ökade intäkter för föreningslivet. Emellertid anser jag att särskilt
barn- och ungdomsverksamheten kan drabbas av negativa effekter.

Folkrörelserna har pekat på att skatteformen medför administrativt
merarbete och ökade kostnader. Min mening är att regeringens samlade
åtgärder för att kompensera folkrörelserna begränsar dessa problem.

Chefen för bostadsdepartementet har tidigare denna dag föreslagit vissa
åtgärder specifika för idrottsrörelsen.

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag redovisat att AB
Tipstjänst skall kunna ge kommersiella ersättningar i vissa former till
idrotten.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

116

Statsrådet Lindqvist har tidigare denna dag anmält att handikapprörel- Prop. 1990/91:100
sen bör särskilt kompenseras for sina ökade kostnader.                      Bil. 15

Jag har tidigare föreslagit att trossamfunden skall få utökade resurser till
sin verksamhet.

Jag föreslår därutöver ett särskilt bidrag till folkrörelser som bedriver
barn- och ungdomsverksamhet av olika slag for att kompensera deras
ökade kostnader for denna del av verksamheten. Jag beräknar anslagsbe-
hovet for budgetåret 1991/92 till 100 milj. kr. för detta ändamål.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till folkrörelserna for budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 100000000 kr.

117

I. Jämställdhetsfrågor

I juni 1988 antog riksdagen propositionen (1988/89:105, AU 17, rskr. 364)
om jämställdhetspolitiken inför 1990-talet. Propositionen innehöll en
femårig handlingsplan för det fortsatta jämställdhetsarbetet med tonvikt
på kvinnornas roll i ekonomin, jämställdhet mellan kvinnor och män på
arbetsmarknaden, i utbildningen och i familjen, samt kvinnors inflytande i
samhället. Syftet med planen var en större långsiktighet i arbetet samt en
höjd ambitionsnivå vad avsåg målen för jämställdhetsarbetet. I proposi-
tionen betonades att föreslagna åtgärder inte skulle ses som tillräckliga för
att nå uppsatta mål utan att planen behövde kompletteras med ytterligare
åtgärder.

Handlingsplanen är nu inne på sitt tredje år.

Under år 1990 har jämställdhetsutredningen lämnat sitt slutbetänkande
(SOU 1990:41) Tio år med jämställdhetslagen. Betänkandet har remissbe-
handlats.

Jag avser att under våren 1991 återkomma till regeringen med en propo-
sition om jämställdhetspolitiken med förslag om en ny jämställdhetslag,
åtgärder inom området kvinnor och ekonomi samt åtgärder för att motver-
ka våld mot kvinnor m. m.

Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män liksom
könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser kommer också att redovisas
där.

Mot denna bakgrund kommer jag inte nu att närmare redogöra för jäm-
ställdhetspolitikens fortsatta inriktning.

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

I 1. Jämställdhetsombudsmannen m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

3 774640

3 996000

3 996000

Från anslaget betalas kostnader för jämställdhetsombudsmannen
(JämO) med kansli och för jämställdhetsnämnden.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Jämställdhets-
ombudsmannen m. m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsan-
slag på 3 996 000 kr.

118

I 2. Särskilda jämställdhetsåtgärder                            Prop. 1990/91:100

1989/90 Utgift 13009231            Reservation         9106301 B1L 15

1990/91 Anslag 12 854000
1991/92 Förslag 12 854000

Från anslaget betalas kostnader for åtgärder som syftar till att främja
jämställdhet mellan kvinnor och män.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Särskilda
jämställdhetsåtgärder för budgetåret 1991/92 anvisa ett reserva-
tionsanslag på 12854000 kr.

119

Underbilaga 15:1 Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Civildepartementets redovisning av verksamhetens
regionalpolitiska effekter

Civildepartementets verksamhetsområde påverkar den regionala utveck-
lingen dels direkt genom de verksamheter som bedrivs av myndigheter
som lyder under departementet, dels indirekt av departementets verksam-
heter som påverkar den offentliga sektorns struktur.

Försöksverksamheten med frikommuner har gått vidare, fördjupats och
utvecklats. Regeringen har bl. a. initierat ett ”länsfömyelseprojekt” i
Örebro län där staten, länets kommuner och landstinget skall arbeta över
sektorgränserna med frågor som berör länets utveckling.

Olika försöksverksamheter med att finna nya former för lokal offentlig
service har initierats och genomförts. I riksdagens senaste beslut om regio-
nalpolitik för 1990-talet understryks vikten av offentlig och annan service i
mindre tätorter och glesare bebodda områden. I bl. a. Västernorrland
pågår försök, inom ramen för projektet Samordning av lokal offentlig
service (SLOS), med att finna former för att långsiktigt trygga ett serviceut-
bud i mindre tätorter som är avpassat efter medborgarnas behov. Arbetet
initierades utifrån regionalpolitiska utgångspunkter men har också en
förvaltningspolitisk inriktning. Med liknande syfte bedrivs försök med ett
s. k. medborgarkontor i Härnösands tätort.

Arbetet med att omstrukturera den statliga länsförvaltningen har på-
börjats. Riksdagens beslut innebär att ett antal statliga verksamheter på
regional nivå samordnas och rationaliseras för att erhålla en effektiv genom-
förandeorganisation bl. a. för den statliga regionalpolitiken. Den nya läns-
styrelsen ger också större möjligheter att decentralisera fler arbetsuppgifter
från central statlig till regional statlig nivå.

Inom statistikproduktionen har SCB under ett antal år överfört tjänster
från Stockholm till Örebro i enlighet med regeringens beslut om att fördel-
ningen skall vara 55/45. SCB har under året också inrättat ytterligare två
regionala funktioner utöver den som finns i Norrbotten nämligen en i
Göteborg och en i Malmö.

Regeringen har för polisens verksamhet i prop 1989/90:155 Förnyelse
inom polisen föreslagit bl. a. att polisdistrikten får ett utökat ansvar i
organisations- och ekonomifrågor. Den regionala polisorganisationen skall
utredas med syfte att delegera fler uppgifter från central verksnivå till den
regionala nivån. De föreslagna förändringarna medför större möjligheter
att anpassa polisens verksamhet och service till allmänheten efter lokala
och regionala förutsättningar. Enligt riksdagens beslut har arbetet med att
utlokalisera delar av rikspolisstyrelsens databehandling till Kiruna fort-
satt. Regeringen har avsatt medel för utveckling och igångsättning för
enheten i Kiruna som fullt utbyggd kommer att ge ca 30 — 35 nya arbetstill-
fällen.

Inom kyrkans område uppgår kyrkofondens budget för utjämningsbi-

120

drag till kyrkokommuner till 485 milj. kr. Genom dessa utjämningsbidrag Prop. 1990/91: 100
betalar bl. a. storstadspastoraten en stor del av kostnaderna for den kyrkli- Bil. 15
ga verksamheten i glesbygdspastoraten.

Förslag som kyrkofondens styrelse nyligen lagt fram om en effektivare
förvaltning av den kyrkliga finansförmögenheten och om försäkringsskydd
genom kyrkofonden kan bli av stor ekonomisk betydelse för glesbygdspas-
toraten. På sikt beräknas förslagen ge vinster på sammanlagt ca 200
milj. kr.

Under 1990 har intresset för att starta kooperativa utvecklingscentra ökat
kraftigt och nya sådana är under bildande i Västemorrlands och Skara-
borgs län. Sedan tidigare finns ett 15-tal centra främst i södra och mellersta
Sverige. De erhåller statligt stöd via Kooperativa rådet vid civildeparte-
mentet för att sprida information om den kooperativa verksamhetsformen
och aktivt stödja människor vid start av kooperativ.

De kooperativa verksamhetsformerna kan bidraga till förnyelse av den
offentliga sektorn, särskilt vad gäller utvecklingen i landsbygdsregioner.
Den kooperativa formen har hittills använts inom barnomsorgen, skola,
äldreomsorgen, vården, miljövården samt för arbete med flyktingar.

När det gäller landsbygdsutvecklingen har bykooperativ eller samhälls-
kooperativ bidragit till att utveckla sysselsättningen i svaga regioner och
till att förstärka samhällsservicen i glesbygd.

Riksdagen har tidigare uttalat det angelägna i att stödet till utvecklings-
centra lämnas även efter budgetåret 1990/91 och då på en högre nivå än
för närvarande.

Civildepartementet föreslår nu en kraftfull satsning på regionala koope-
rativa utvecklingscentra fr. o. m. nästa budgetår för att göra rådgivningen
mer lättillgänglig. Stödet skall särskilt riktas till svaga regioner, där syssel-
sättning och samhällsservice har stor betydelse för kvinnorna.

Kvinnornas möjlighet till utbildning och arbete, deras tillgång till ser-
vice och till ett fritids- och kulturliv på hemorten som utgår från deras
förutsättningar och behov har blivit alltmer angelägna frågor i regionalpo-
litiken vilket också framgår av riksdagsbeslutet om regionalpolitik för 1990-
talet. Civildepartementet har inom ramen för jämställdhetsarbetet initierat
och medverkat till att bl. a. frågor om kvinnor, arbetsliv, regionalpolitiskt
stöd och flyttningsorsaker har belysts.

Således pågår en studie om kvinnor och glesbygdsstöd. Statens industri-
verk (SIND) har utvärderat länsstyrelsernas projektverksamhet med avse-
ende på jämställdhet. Könskvoteringsregeln i det regionalpolitiska stödet
har utvärderats och visat sig ha den åsyftade effekten att skapa fler arbets-
tillfällen för kvinnor inom mansdominerade arbetsområden.

Handlingsplaner för att minimera antalet dispenser från regeln har
utarbetats länsvis. Vidare har SIND fått medel till ett treårigt projekt för
att stödja kvinnor som företagare. Arbetsmiljöfonden har inom ramen för
sitt femåriga program för jämställdhet beslutat satsa ca 30 milj. kr. på tre
utvalda regioner för att förbättra kvinnornas villkor i arbetslivet.

Barn- och ungdomsdelegationen har inlett ett samarbete med glesbygds-
delegationen för att stödja insatser för ungdomar, särskilt flickor i gles-
bygd. Ett antal glesbygdskommuner kommer att få del av riktat stöd till

121

föreningsverksamhet bland ungdomar om insatser för att minska utflytt- Prop. 1990/91: 100

ningen av ungdomar, särskilt flickor, vidtas.                                  Bil. 15

122

Prop. 1990/91:100

Bil. 15

Register

3 översikt

8 8 8 9	A. 1 2 3	Civildepartementet m. m.
		Civildepartementet Utredningar m. m. Regeringskansliets förvaltningskontor	61193000 39235000 386940000 487368000
11	B.	Utvecklingsfrågor
12	1	Vissa utvecklingsåtgärder	38000000
13	2	Statskontoret	90567000
16	3	Anskaffning av ADB-utrustning	533000000
19	4	Riksrevisionsverket	153222000
24	5	Statens arbetsgivarverk	57136000
27	6	Statens arbetsmiljönämnd	3020000
29	7	Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet Statens institut för personalutveckling:	1000000
29	8	Bidrag till myndighetsuppgifter	13520000
30	9	Uppdragsverksamhet	1000 889466000
32	C.	Statistik, förvaltning m. m.
32	1	Statens löne- och pensionsverk Statistiska centralbyrån:	1000
33	2	Statistik, register och prognoser	431442000
37	3	U ppdrags verksam het	1000
38	4	Lönekostnader vid viss omskolning och omplace- ring	1000
39	5	Kammarkollegiet	17686000
41	6	Statens person- och adressregisternämnd	720000
41	7	Kostnader för vissa nämnder m. m.	1125000
42	8	Bidrag till Statshälsan	357000000
43	9	Viss förslagsverksamhet m. m.	1000
44	10	Vissa skadeersättningar m. m.	1000
44	11	Statlig kreditgaranti for bostadsanskaffnings lån	1000
45	12	Externa arbetstagarkonsulter	8409000
45	13	Administration av statens personskadeforsäkring m. m.	14000000
46	14	Täckning av merkostnader for löner och pensioner m. m.	1600000000
47	15	Folk- och bostadsräkningar	16874000

2447262000

49 D. Länsstyrelserna m. m.

52   1 Länsstyrelserna m. m.

1639 722000

1639722000

123

58	E.	Polisväsendet		Prop. 1990/91:100 Bil. 15
69	1	Rikspolisstyrelsen	906214000
72	2	Säkerhetspolisen	360000000
72	3	Statens kriminaltekniska laboratorium	34244000
73	4	Lokala polisorganisationen	7 381 700000
75	5	Utrustning m. m. för polisväsendet	243 500000
76	6	Underhåll och drift av motorfordon m. m.	164048000
77	7	Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg	1000
78	8	Diverse utgifter	7 349000
			9097056000

80	F.	Konkurrens- och konsumentfrågor
82	1	Marknadsdomstolen	4108000
83	2	Näringsfrihetsombudsmannen	12508000
85	3	Statens pris- och konkurrensverk	56523000
88	4	Konsumentverket	75645000
90	5	Allmänna reklamationsnämnden	12 808000
91	6	Stöd till konsumentorganisationer	2000000
92	7	Konsumentforskning	2000000
93	8	Bidrag till miljömärkning av produkter	2 700000 168292000
94	G.	Stöd till trossamfund m. m.
95	1	Bidrag till trossamfund	67736000
97	2	Bidrag till ekumenisk verksamhet	876000
97	3	Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor	1350000 69962000
99	H.	Folkrörelse- och ungdomsfrågor, kooperativa frågor m.m.
103	1	Statens ungdomsråd	5 596000
107	2	Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m. m.	98 373000
110	3	Stöd till internationellt ungdomssamarbete	*2298000
110	4	Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verk- samhet	3 300000
111	5	Lotterinämnden	2074000
114	6	Stöd till kooperativ utveckling	5000000
115	7	Bidrag till folkrörelserna	100000000 216641000
118	I.	Jämställdhetsfrågor
118	1	Jämställdhetsombudsmannen	*3996000
119	2	Särskilda jämställdhetsåtgärder	*12 854000

Totalt för civildepartementet

16850000

15032 619000

120 Underbilaga 15.1 Civildepartementets redovisning av
verksamhetens regionalpolitiska effekter

* Beräknat belopp

124

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991

Regeringens proposition

1990/91:100 Bilaga 16

Miljödepartementet

(fjortonde huvudtiteln)

K4.O4.4

»44

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16

Bilaga 16 tillbudgetpropositionen 1991

Miljödepartementet

(fjortonde huvudtiteln)

Prop.

1990/91:100

Bil. 16

Översikt

Till miljödepartementet hör ärenden som gäller

— miljöskydd,

— naturvård,

— fysisk riksplanering,

— vatten- och luftvård,

— avfallshantering,

— kemikaliekontroll,

— miljö- och avfallsforskning,

— miljöfrågor som kräver särskild samordning,

— vattenlagen och lagen om vattenförbund,

— strålskydd,

— tillstånd enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresur-
ser m. m.,

— ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, i den mån sådana ärenden inte
ankommer på något annat departement,

— kärnteknisk verksamhet, i den mån sådana ärenden inte ankommer på
något annat departement samt

— internationellt miljösamarbete inom huvuddelen av de nämnda om-
rådena.

Miljö

Riktlinjer för miljöpolitiken har lagts fast genom riksdagens beslut våren
1988 med anledning av regeringens proposition om miljöpolitiken inför
1990-talet (prop. 1987/88:85, JoU 23, rskr. 373).

En ny, samlad proposition om inriktningen av miljöpolitiken avses
föreläggas riksdagen i februari 1991. Frågor om anslag till miljödeparte-
mentet och miljöområdet avses därför behandlas i den miljöpolitiska
propositionen.

Strålskydd, kärnsäkerhet m. m.                                           Prop. 1990/91:100

Budgetförslaget för strålskydd och kärnsäkerhet präglas av fortsatt hög
ambitionsnivå. För strålskyddsinstitutets verksamhet föreslås ökade resur-
ser for bidrag till ett program for hantering av förbrukade radioaktiva
strålkällor i utvecklingsländer samt for att byta ut gamla jodtabletter.

För statens kärnkraftinspektion och statens kärnbränslenämnd föreslås i
princip oförändrade resurser. En mindre förstärkning föreslås för de lokala
säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna och for det ve-
tenskapliga rådet vid kärnbränslenämnden.

Sammanfattning

Anslagsförändringarna totalt inom miljödepartementets verksamhetsom-
råde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 framgår av
följande sammanställning. Medel på tilläggsbudget har inte tagits med.
Beloppen anges i milj. kr.

	Anvisat 1990/91	Förslag 1991/92	Förändring
A. Miljödepartementet	47,7	47,7	_*
B. Miljö	951,9	951,9	_ ♦
C. Strålskydd, kärn-
säkerhet m. m.	48,4	52,4	+ 4,0
Totalt för miljö-
departementet	1048,0	1052,0	+ 4,0

* Oförändrat belopp beräknas i avvaktan pä särskild proposition våren 1991.

Det bör observeras att for flera av miljödepartementets myndigheter
redovisas utgifterna under s. k. 1 000-kronorsanslag och finansieras med
avgifter. Utgifterna för innevarande budgetår är därför 194,8 milj. kr.
högre än vad som framgår av föregående tabell. Föreslagna utgiftsforänd-
ringar for nästa budgetår är 13,9 milj. kr. högre än vad som framgår under
punkt C ovan.

Miljödepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990

Prop. 1990/91:100 Bil. 16

Föredragande: statsrådet Dahl

Anmälan till budgetpropositionen 1991

INLEDNING

1 Miljö

Riktlinjer för miljöpolitiken har lagts fast genom riksdagens beslut våren
1988 med anledning av regeringens proposition om miljöpolitiken inför
1990-talet (prop. 1987/88:85, JoU 23, rskr. 373).

En ny, samlad proposition om inriktningen av miljöpolitiken avses
föreläggas riksdagen i februari 1991. I propositionen avses behandlas bl. a.
förslag som har lagts fram av miljöavgiftsutredningen, utredningen om
Sveriges internationella miljösamarbete och utredningen om översyn av
naturvårdslagen. I propositionen avses också redovisas ett antal uppdrag
som redovisats av statens naturvårdsverk, kemikalieinspektionen m. fl.
Förslag som berör kommunikations-, utbildnings-, jordbruks- och indu-
stridepartementens verksamhetsområden kommer också att redovisas. I
en bilaga till propositionen kommer en redovisning att lämnas om hur
olika åtgärder och ämnen påverkar vår miljö och hur miljösituationen har
utvecklats.

2 Kärnsäkerhet

Statens kärnkraftinspektion ger ut kvartalsrapporter över driften vid de
svenska kärntekniska anläggningarna. I rapporterna redovisas driftförhål-
landen, tillgänglighet och sådana störningar i driften som inspektionen har
bedömt som väsentliga från säkerhetssynpunkt. Inga allvarliga störningar
som påverkat säkerheten i de svenska anläggningarna har inträffat under
året.

Den 15 mars 1990 lämnade regeringen statens vattenfallsverk tillstånd
till fortsatt drift av kärnkraftsblocket Ringhals 2 efter genomfört ånggene-
ratorbyte. Samtidigt lämnade regeringen tillstånd till att driva reaktorn vid
förhöjd effekt. Tillstånden gäller fram till den 31 december 1995. Effekt-
höjningen innebär ett årligt elenergitillskott om ca 0,5 TWh för den aktu-
ella perioden.                                                                                    5

fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 16

3 Kärnavfall

Den 19 april 1990 lämnade regeringen Svensk kärnbränslehantering AB
tillstånd enligt naturresurslagen (1987:12) att anlägga ett berglaborato-
rium på Äspö vid Simpevarp i Oskarshamns kommun. Laboratoriet är
avsett för forskning kring slutförvaring av använt kärnavfall.

Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) lägger det
primära ansvaret för hanteringen av använt kärnbränsle och kärnavfall på
ägaren av en kärnteknisk anläggning. Kärntekniklagen ålägger också ägar-
na till de svenska kärnkraftverken att gemensamt upprätta eller låta upp-
rätta ett allsidigt program för den forsknings- och utvecklingsverksamhet
och de övriga åtgärder som behövs för att ta hand om använt kärnbränsle
och kärnavfall på ett säkert sätt.

Kärnkraftföretagen har uppdragit åt Svensk Kärnbränslehantering AB
(SKB) att utveckla, planera, bygga och driva anläggningar och system för
hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall från de
svenska kärnkraftstationerna. Företagen har också uppdragit åt SKB att
utarbeta det program för forskning och utveckling som kärntekniklagen
föreskriver. Ett sådant program benämnt FoU-program 89 överlämnades
av SKB hösten 1989 till statens kärnbränslenämnd.

Regeringen beslutade i frågan den 20 december 1990.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 16

4 Internationellt kärnsäkerhetssamarbete

Ett avtal om informationsutbyte och varsel rörande kärntekniska anlägg-
ningar m. m. mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland underteck-
nades den 25 september 1990. Sedan tidigare finns sådana avtal träffade
med Danmark, Finland, Norge och Sovjetunionen. Tillämpningen av
avtalen åvilar statens strålskyddsinstitut och statens kärnkraftinspektion.

A. Miljödepartementet m. m.

A 1. Miljödepartementet

A 2. Utredningar m. m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats under anslagsrubi-
kerna:

Al. Miljödepartementet ett förslagsanslag på 28 727 000 kr.,

A 2. Utredningar m. m. ett reservationsanslag på 19000000 kr.

Regeringen avser förelägga riksdagen en miljöpolitisk proposition under
våren 1991. Jag föreslår därför att ifrågavarande anslag tills vidare förs
upp med oförändrade belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1991/92 beräkna

1. till Miljödepartementet ett förslagsanslag på 28 727 000 kr.,

2. till Utredningar m. m. ett reservationsanslag på 19000000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 16

B. Miljövård

B 1. Statens naturvårdsverk

B 2. Bidrag till miljöarbete

B 3. Investeringar inom miljöområdet

B 4. Miljöforskning

B 5. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering

B 6. Koncessionsnämnden för miljöskydd

B 7. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond

B 8. Visst internationellt miljösamarbete

B 9. Stockholms internationella miljöinstitut

B 10. Inredning och utrustning av lokaler vid vissa
myndigheter

Bli. Kemikalieinspektionen

B 12. Landskapsvårdande åtgärder

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under littera B anvisats
följande under resp, anslag:

B 1. Statens naturvårdsverk ett ramanslag på 384 516 000 kr.

B 2. Bidrag till miljöarbete ett reservationsanslag på 167 585000 kr.

B 3. Investeringar inom miljöområdet ett reservationsanslag på
100000000 kr.

B 4. Miljöforskning ett reservationsanslag på 112 351 000 kr.

B 5. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering ett reserva-
tionsanslag på 4000000 kr.

B 6. Koncessionsnämnden för miljöskydd ett förslagsanslag på
14253000 kr.

B 7. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond ett förslagsanslag på
22000000 kr.

B 8. Visst internationellt miljösamarbete ett förslagsanslag på
10850000 kr.

B 9. Stockholms internationella miljöinstitut ett reservationsanslag på
25000000 kr.

B 10. Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter ett
reservationsanslag på 11 400 000 kr.

Bil. Kemikalieinspektionen ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 12. Landskapsvårdande åtgärder ett reservationsanslag på
100000000 kr.

Som jag tidigare har redogjort avser regeringen förelägga riksdagen en
miljöpolitisk proposition under våren 1991. Anslagen bör i avvaktan på en
sådan proposition föras upp med oförändrade belopp för nästa budgetår.

Prop. 1990/91:100

Bil. 16

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1991/92 beräkna

1. till Statens naturvårdsverk ett ramanslag på 384 516000 kr.,

2. till Bidrag till miljöarbete ett reservationsanslag på

167 585000 kr.,

3. till Investeringar inom miljöområdet ett reservationsanslag på
100000000 kr.,

4. till Miljöforskning ett reservationsanslag på 112 351000 kr.,

5. till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering ett
reservationsanslag på 4000000 kr.,

6. till Koncessionsnämnden för miljöskydd ett förslagsanslag på
14253000 kr.,

7. till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond ett förslagsanslag
på 22000000 kr.,

8. till Visst internationellt miljösamarbete ett förslagsanslag på
10850000 kr.,

9. till Stockholms internationella miljöinstitut ett reservationsan-
slag på 25000000 kr.,

10. till Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter
ett reservationsanslag på 11 400000 kr.,

11. till Kemikalieinspektionen ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

12. till Landskapsvårdande åtgärder ett reservationsanslag på
100000000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 16

C. Strålskydd, kärnsäkerhet m. m.

C 1. Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet

Prop. 1990/91:100

Bil. 16

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

37 492 672

1000

1000

Statens strålskyddsinstitut är central förvaltningsmyndighet för frågor
om skydd av människor, djur och miljö mot skadlig verkan av joniserande
och icke-joniserande strålning. Institutet skall enligt sin instruktion
(1988:295) bl.a. skaffa sig noggrann kännedom om de risker som är
förenade med strålning samt med uppmärksamhet följa utvecklingen inom
de biologiska strålningsverkningarnas och strålningsfysikens områden. In-
stitutet skall ha ett centralt samordnande ansvar för målinriktad strål-
skyddsforskning och självt bedriva ett målinriktat forsknings- och utveck-
lingsarbete inom strålskyddsområdet. Vidare skall institutet främja till-
komst och upprätthållande av internationella strålskyddsnormer samt
vara samordnande organ för olika strålskyddsintressen i landet. Institutet
skall också informera om strålskydd samt om strålningens egenskaper och
användningsområden. I uppgifterna ingår även beredskap för rådgivning
till myndigheter om en olycka i kärnteknisk verksamhet inträffar inom
eller utom landet.

Institutet leds av generaldirektören. Inom institutet finns fyra huvuden-
heter; administrativa enheten, enheten för tillsyn på kärnenergiområdet,
enheten för allmän tillsyn samt forsknings- och utvecklingsenheten. Vidare
finns inom institutet en rådgivande forskningsnämnd.

Kostnaderna för tillsynen på kärnenergiområdet, olycksberedskapen
och den kärnkraftsanknutna forskningen finansieras främst genom avgif-
ter som betalas in av kärnkraftsföretagen. Under anslaget tas upp ett
formellt belopp av 1 000 kr.

10

Förslag till ekonomisk plan för budgetåret 1991/92

1990/91

Beräknad ändring
1991/92

Prop. 1990/91:100

Bil. 16

Plan

Kostnader

Myndighetsuppgifter m. m.

Strålskyddstiilsyn
på kärnenergiområdet

Beredskap mot
kärnkraftsolyckor
Strålskyddsforskning

24 896000

14713000

6256000

15 278000

61 143000

+ 3625000

+ 1 111 000

+ 1401000

+ 334000

+ 6471000

Intäkter

Bidrag till
myndighetsuppgifter

Inkomst av strålskyddsverksamhet

Avgift för koncession

för uppförande eller innehav
av energiproducerande reaktor
Avgift för beredskap
mot kärnkraftsolyckor
Bidrag till strålskyddsforskning
Avgift för strålskyddsforskning

22275000

2 621000

+ 3 375000

+ 250000

14713000

6256000

7 536000

7 742000

61143000

+ 1 111 000

+ 1401000

- 363000

+ 697000

+ 6471000

Statens strålskyddsinstitut

Enligt strålskyddslagen (1988:220) åligger det den som bedriver verksam-
het med strålning att hindra eller motverka strålskador på människor, djur
och miljö. Huvudansvaret för samhällets strålskydd ligger samlat hos
statens strålskyddsinstitut.

Institutet svarar bl. a. för strålskyddstillsynen av tolv reaktorer i kom-
mersiell drift, det centrala lagret för använt kärnbränsle (CLAB), anlägg-
ningen för låg- och medelaktivt avfall (SFR), anläggningar för lågaktivt
avfall, kärntekniska anläggningar i Studsvik och kärnbränslefabriken i
Västerås samt hjälpindustrier vid kärnkraftverken. Avfallshanteringen
kräver betydande insatser. Tillsyns- och avfallsfrågor fordrar enligt institu-
tet ytterligare tre tjänster.

Extra resurser behövs för att bibehålla den beredskap som byggts upp
efter Tjernobylolyckan. 1 särskild skrivelse den 7 september 1990 begär
vidare institutet medel för att förbättra beredskapen i enlighet med de av
förslagen i betänkandet (SOU 1989:86) Samhällets åtgärder mot allvarliga
olyckor som berör institutet.

Utbyte av befintliga jodtabletter i centrala och regionala lager samt
utdelning av tabletter till allmänheten föreslås till en kostnad av 4,4 milj,
kr.

Institutet bedriver i samarbete med socialstyrelsen, Stockholms läns
landsting m.fl. organisationer en hälsoupplysningskampanj om solstrål-
ningens skadeverkningar. Verksamheten syftar till att förebygga den snab-
ba ökningen av malignt melanom (en elakartad hudtumör). För att kunna
genomföra kampanjen planenligt begär institutet 2 milj. kr. för budgetåret
1991/92.

11

International Atomic Energy Agency (IAEA) har fastställt ett program Prop. 1990/91: 100
for hantering av förbrukade radioaktiva strålkällor i vissa utvecklingslän- Bil. 16
der. För att kunna tillmötesgå organisationens begäran att under en tvåårs-
period få förfoga över en svensk s. k. cost-free expert med uppgift att
planera och genomföra programmet behövs ett resurstillskott på 1,6 milj.

kr.

Omfattande rationaliseringar och omprioriteringar har skett inom strål-
skyddsinstitutet under de senaste tio åren. Forskning om sambanden
mellan solstrålning och hudcancer samt mellan radon i bostäder och
lungcancer liksom frågor som rör hantering och slutförvar av radioaktivt
avfall, strålskyddstiilsyn på kämenergiområdet, olycksberedskap, interna-
tionell utveckling och samverkan, standardisering samt vidmakthållande
och utvecklande av kunnandet på strålskyddsområdet är särskilt angelägna
uppgifter. Hit hör också spridning av kunskaperna genom information och
utbildning.

Föredragandens överväganden

Tillräckliga resurser bör avsättas för strålskyddstillsynen på kärnenergiom-
rådet. Jag delar institutets uppfattning att arbete på frågor rörande radon i
bostäder, radiofrekvent strålning och solstrålning bör prioriteras.

Enligt direktiven för den fördjupade anslagsframställning som institutet
skall lämna senast den 1 september 1991 kommer bl. a. verksamheter som
kärnenergitillsyn och avfallshantering att belysas närmare och den mer
långsiktiga inriktningen att tas upp. Därför är jag inte beredd att förorda
att resurser för fler tjänster tillförs institutet.

Beträffande beredskap inför kärnenergiolyckor anser jag att denna fråga
bör behandlas samlat med övriga beredskapsfrågor. I försvarsdepartemen-
tet bereds för närvarande kärnkraftsutredningens betänkande. Detta hind-
rar inte att den olycksberedskap som byggts upp efter olyckan i Tjernobyl
bör upprätthållas.

Vidare bör strålskyddsinstitutet göra upp en plan för kontinuerligt utby-
te av jodtabletter. Jag föreslår att institutet tillförs ytterligare 1,1 milj. kr.
för omsättning, nyanskaffning och utdelning av jodtabletter. Av beloppet
bör 1 milj. kr. utgå som engångsanvisning och 100000 kr. som årligt
tillskott.

Upplysningskampanjen med syfte att förebygga malignt melanom är
framgångsrik. Från såväl samhällsekonomisk som humanitär synpunkt är
det därför ett starkt intresse att kampanjen kan fortsätta. Det åligger
sjukvårdens huvudmän att prioritera arbetet inom sjukvården. Enligt vad
jag inhämtat undersöker institutet nu möjligheten att där uppbringa resur-
ser för att fullfölja hälsoupplysningskampanjen.

Omedelbara och kraftfulla insatser krävs för att komma till rätta med
problemen kring hanteringen av förbrukade starka radioaktiva strålkällor i
utvecklingsländer. Jag föreslår att ett engångsbelopp på 1,6 milj. kr. tillförs
institutet för att bestrida kostnaden för önskad experthjälp till IAEA.

Institutet deltar under kalenderåren 1990—1994 i EGs program för

12

strålskyddsforskning. För kalenderåret 1992 har jag i likhet med föregåen-
de år beräknat kostnaden till 2,8 milj. kr.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört och med hänvisning till den nyss
presenterade planen beräknar jag utgifterna för nästa budgetår under detta
anslag till 34 791 000 kr. Anslaget bör i likhet med föregående år föras upp
med ett formellt belopp på 1 000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 16

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet för bud-
getåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C 2. Bidrag till statens strålskyddsinstitut

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

30097 390

29 811000

32 823000

Reservation

-1220889

Under anslaget anvisas medel för institutets myndighetsuppgifter och
för viss forskningsverksamhet.

I mina beräkningar har jag tagit hänsyn till ett rationaliseringskrav med
en real minskning av utgifterna med 0,5 °/o.

Med hänvisning till den ekonomiska planen och till vad jag i övrigt har
anfört under anslaget Cl.Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksam-
het beräknar jag anslaget till 32 823 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens strålskyddsinstitut för budgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 32 823000 kr.

C 3. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

1989/90 Utgift 43465 000
1990/91 Anslag          1000

1991/92 Förslag         1000

Reservation

3158000

Statens kärnkraftinspektion skall enligt sin instruktion (1988:523) som
central förvaltningsmyndighet bl. a. följa utvecklingen på kärnenergiområ-
det särskilt beträffande säkerhetsfrågor, utreda frågor om och ta initiativ
till åtgärder för att höja säkerheten hos kärntekniska anläggningar samt ha
hand om sådana uppgifter med avseende på kontroll av kärnämne som
följer av bl. a. Sveriges internationella åtaganden. Inspektionen skall vida-
re aktivt bidra till att ge allmänheten insyn i och information om det arbete
på kärnsäkerhetsområdet som bedrivs i landet samt ta initiativ till sådan
forskning och utveckling som rör säkerheten hos kärnkraftverk och andra

13

kärntekniska anläggningar, säkerheten vid transporter och säkerheten hos
metoder for hantering och förvaring av kärnbränsle och kärnavfall.

Kärnkraftinspektionen leds av en chef (generaldirektören). Till myndig-
heten är tre rådgivande nämnder knutna: reaktorsäkerhetsnämnden,
nämnden för frågor om kontroll av kärnämne och nämnden for frågor om
forskning och utveckling på kärnsäkerhetsområdet.

Inspektionen är organiserad på två tekniska huvudenheter — för tillsyn
resp, för utredning —, en administrativ enhet, en personalenhet samt en
informationsenhet.

Verksamheten finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421)
om vissa avgifter till statens kämkraftinspektion. Avgifterna beräknas
täcka kostnaderna för såväl förvaltningen som kärnsäkerhetsforskningen.
Anslaget fors därför upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 16

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
Personal	88	-
Stat
Utgifter
Förvaltningskostnader	41 340000	+ 3600000
(därav lönekostnader)	(25 867000)	( + 2362000)
Lokalkostnader	3267000	-  45000
	44607000	+ 3555000
Inkomster
Tillsyn av kärn-
energianläggningar m. m.	44 606 000	+ 3 555000
Nettoutgift	1000	-

Statens kärnkraftinspektion

Kärnkraftinspektionen skall i enlighet med lagen (1984:3) och förordning-
en (1984:14) om kärnteknisk verksamhet samt enligt sin instruktion se till
att hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och därvid ta
initiativ till säkerhetshöjande åtgärder. Inspektionen skall vidare se till att
Sveriges internationella åtaganden uppfylls, att kärnavfall slutförvaras på
ett säkert sätt samt att allmänhet och beslutsfattare är väl informerade om
kärnteknisk risk och säkerhet.

Den kärntekniska verksamheten i landet under perioden 1991/92 —
1993/94 förutses vara i huvudsak oförändrad. Anläggningsinnehavarna
förutses fortsätta arbetet på tekniska förbättringar av kärnkraftverken. En
utbyggnad av lagringskapaciteten i centrallagret för använt bränsle
(CLAB) genomfors.

Utvecklingen i Östeuropa skapar både förutsättningar för och förvänt-
ningar om ett aktivare regionalt samarbete mellan Östersjöländerna i
kärnsäkerhetsfrågor. Betydande insatser krävs för att bygga upp ett sådant
samarbete.

Kärnkraftinspektionen understryker att den även fortsättningsvis måste
ha ambitionen att vara både kontrollerande, pådrivande och utvecklande i
säkerhetsfrågor. Det medför bl. a. höga krav på kompetens hos inspektio-

14

nens personal samtidigt med tillgång till resurser utöver vad som krävs för
löpande kontroll och tillsyn.

Inom reaktorsäkerhetsområdet kommer inspektionen framför allt att
koncentrera sina resurser på säkerhet vid drift och underhåll av kärnkraft-
verk. Områden där inspektionen bedömer det angeläget med förstärkta
tillsynsinsatser är — utan inbördes rangordning:

— Vidmakthållande och utveckling av drift- och underhållspersonalens
kompetens.

— Säkerhetens grundvalar i form av organisation och ledningssystem för
kvalitetssäkring av såväl drift som underhåll.

— Komponenters och systems funktionssäkerhet i åldrande anläggningar.

— Potentiella konflikter mellan säkerhet och ekonomisk optimering.

— System för analys av drifterfarenheter och störningar.

Inom kärnavfallsområdet avses huvuddelen av inspektionens insatser
inriktas på utveckling av metodik för säkerhetsanalys och säkerhetsgransk-
ning av metod och plats för slutförvar av använt kärnbränsle och långlivat
kärnavfall.

Inom området kontroll av kärnämne anser inspektionen att det är ange-
läget att det aktiva svenska stödet till Internationella Atomenergiorganets
(IAEA) safeguardsverksamhet kan fortsätta och förstärkas.

Kärnkraftinspektionens förslag till förvaltningskostnader för budgetåret
1991/92 innebär i korthet följande:

1. Tre nya tjänster

2. Safeguardsstöd till IAEA

3. Ökade konsultmedel

+ 1050000

+ 1 100000

+ 300000

Föredragandens överväganden

Jag bedömer kärnkraftinspektionens prioriteringar vara väl avvägda bl. a.
mot kraven på kärnkraftföretagen att upprätthålla och ytterligare vidare-
utveckla en hög säkerhetsnivå samtidigt som de håller en god drifttillgäng-
lighet.

I det sammanhanget vill jag understryka den betydelse jag fäster vid att
kärnkraftinspektionens kompetens och oberoende vidmakthålls i det fort-
satta arbetet med att övervaka och höja säkerheten i svensk kärnteknisk
verksamhet.

Enligt direktiven för den fördjupade anslagsframställning som inspek-
tionen skall lämna senast den 1 september 1991 kommer bl. a. inspek-
tionsverksamheten och det internationellt inriktade arbetet att belysas
närmare och den mer långsiktiga inriktningen att behandlas. I avvaktan på
denna redovisning från inspektionen och med hänsyn till att stor återhåll-
samhet bör gälla för nya statliga utgifter är jag inte beredd att nu förorda
att resurser för fler tjänster tillförs inspektionen.

Det är av stor betydelse att svenska erfarenheter och kunskaper också
fortsättningsvis kan bidra till det internationella kärnsäkerhets- och kon-
trollarbetet. Jag förordar därför att stödet till det Internationella Atom-
energiorganets (IAEA) kontrollprogram (safeguards) fortsätter på nuva-
rande nivå.

Prop. 1990/91: 100

Bil. 16

15

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag utgifterna för in-
spektionen under detta anslag till 48 162 000 kr.

Verksamheten finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421)
om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion. Anslaget förs därför upp
med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil. 16

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 000 kr.

C 4. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

1989/90 Utgift      53442000         Reservation 14 156000

1990/91 Anslag          1000

1991/92 Förslag         1000

Statens kärnkraftinspektion skall enligt sin instruktion (1988:523) ta
initiativ till sådan forskning och utveckling som rör säkerheten hos kärn-
kraftverk och andra kärntekniska anläggningar, säkerheten vid transport
av kärnämne och kärnavfall samt säkerheten hos sådana metoder för
hantering och förvaring av kärnavfall som används eller kan komma att
användas, i den mån inte någon annan myndighet har sådana uppgifter.

Verksamheten finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421)
om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion. Anslaget förs därför upp
med ett formellt belopp av 1 000 kr.

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
Utgifter
Kärnsäkerhetsforskning m. m.	51457000	+ 4726000
Lokala säkerhetsnämnder	1050000	+ 450000
	52 507000	+ 5176000
Inkomster
Avgifter för kärn-
säkerhetsforskning	52 506000	+ 5 176000
Nettoutgift	1000	-

Statens kärnkraftinspektion

Den av kärnkraftinspektionen initierade kärnsäkerhetsforskningen är ett
väsentligt element i inspektionens olika program för tillsynsverksamheten.

För kärnsäkerhetsforskningen som helhet har bestämda mål formulerats,

nämligen att inom vart och ett av inspektionens huvudprogram:

— ge underlag för tillsyns- och granskningsverksamheten

— vidmakthålla kompetens och forskarkapacitet inom områden av bety-

delse för kärnsäkerhetsarbetet                                                            16

— bidra till säkerhetsarbetet i svensk kärnteknisk verksamhet.              Prop. 1990/91: 100

Forskningsprogrammet är indelat i områdena människa —teknik—orga- Bil. 16
nisation, material, termohydraulik, kärnbränsle, kärnämneshantering, sy-
stemanalys, övervakningssystem och kärnavfall.

Inom anslaget kärnsäkerhetsforskning finansieras det svenska deltagan-
det i OECDs s. k. Haldenprojekt och Sveriges bidrag till forskningen inom
ramen för det nordiska kärnsäkerhetsprogrammet (NKS). Vidare finansi-
eras från detta anslag dels en professur i reaktorsäkerhet vid tekniska
högskolan i Stockholm, dels verksamheten vid de lokala säkerhetsnämn-
derna vid de fyra kärnkraftverken samt vid Studsvik ABs anläggningar.

Kärnkraftinspektionen föreslår att anslaget räknas upp med hänsyn till
kostnadsökningar. Vidare föreslår inspektionen en uppräkning av anslaget
med 4 milj. kr. för att utöka forskningen vad gäller säkerhetsanalys av
slutförvar av använt kärnbränsle och långlivat avfall samt säkerhetsfrågor i
anslutning till utländsk reaktorteknik.

Föredragandens överväganden

Kärnkraftinspektionens tillsyns- och granskningsverksamhet ger myndig-
heten goda möjligheter att överblicka behovet av forskning inom kärnsä-
kerhetsområdet.

Integrationen av forskningsprojekt med de huvudprogram som tilläm-
pas inom inspektionen ger också goda möjligheter att omprioritera till
sådana forsknings- och utvecklingsinsatser som direkt föranleds av inrikt-
ningen hos och erfarenheter från myndighetens samlade verksamhet.

Med hänsyn till de omprioriteringar som är möjliga att genom-
föra beräknar jag medelsbehovet för kärnsäkerhetsforskningen till
56 183000 kr. för nästa budgetår.

För de lokala säkerhetsnämnderna beräknar jag ett medelsbehov av
sammanlagt 1 500000 kr. för nästa budgetår.

De ställningstaganden som jag har redovisat innebär sammanfattnings-
vis att jag för den verksamhet som finansieras över anslaget under budget-
året 1991/92 beräknar 57 683000 kr. Anslaget tillförs medel genom avgif-
ter från dem som har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verk-
samhet att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor. Anslaget bör
därför, liksom för innevarande budgetår, föras upp med ett formellt be-
lopp av 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för

budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 000 kr.

17

C 5. Statens kärnbränslenämnd

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

13067551

1000

1000

Reservation

Prop. 1990/91: 100

Bil. 16

1413190

Statens kärnbränslenämnd är enligt sin instruktion (1990:506) central
förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka genomförandet av den
forsknings- och utvecklingsverksamhet och det program för bl. a. sådan
verksamhet som avses i 11 och 12 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet (kärntekniklagen) samt handlägga vissa finansieringsfrågor på
kärnavfallsområdet.

Kärnbränslenämnden skall särskilt följa utvecklingen på kärnenergiom-
rådet, främst i fråga om metoder för hantering och slutförvaring av använt
kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta samt avställning och rivning
av reaktoranläggningar. Nämnden skall redovisa behållningen av de medel
som nämnden har att förvalta i samband med att förslaget till avgift enligt
5 § lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärn-
bränsle m.m. (finansieringslagen) lämnas till regeringen. Vidare skall
nämnden ta initiativ till sådan forsknings- och utredningsverksamhet som
behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina åligganden i den mån
inte någon annan myndighet har detta till uppgift.

Nämnden skall också verka för att allmänheten ges information om
arbetet vad gäller använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta
samt avställning och rivning av reaktoranläggningar. Nämnden har vidare
särskilda uppgifter enligt fmansieringslagen och förordningen (1981:671)
om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m. (finansi-
eringsförordningen), kärntekniklagen och förordningen (1984:14) om
kärnteknisk verksamhet (kärnteknikförordningen) samt lagen (1988:1597)
och förordningen (1988:1598) om finansiering av hanteringen av visst
radioaktivt avfall m. m.

Kärnbränslenämnden leds av en chef (överdirektör). Vid nämnden finns
vidare en styrelse och ett vetenskapligt råd för rådgivning och samråd
inom kärnavfallsområdet.

18

	1990/91	Beräknad ändring 1991/92
Personal	9	-
Stat
Utgifter
Förvaltningskostnader	51O5OOO	+ 477000
(varav lönekostnader)	(3270000)	( + 330000)
Lokalkostnader	460000	+  40000
Projektmedel	7 140000	+ 756000
Vetenskapligt råd	331000	+ 433000
	13036000	+ 1706000
Inkomster
Avgifter från elproduktion
i kärnkraftsreaktorer	13035000	+ 1706000
Nettoutgift	1000	-

Prop. 1990/91:100

Bil. 16

Statens kärnbränslenämnd

Finansieringsfrågor

Nämndens verksamhet avseende finansiering omfattar bl. a. förvaltning av
inbetalade avgifter enligt finansieringslagen och utbetalning av ersättning
till reaktorägarna. Av redovisningen för år 1989 framgår att avgifterna
uppgick till 1 187 milj. kr. (1 257 milj. kr. år 1988). Utbetalade ersättningar
uppgick till 627 milj. kr. (569 milj. kr.). Ränteintäkterna uppgick till
569 milj. kr. (463 milj, kr.) och överskottet av förvaltningen till
1 119 milj. kr. (1 139 milj. kr.). Behållningen den 31 december 1989 var
6 185 milj. kr. (5067 milj. kr.).

Sedan finansieringssystemet trätt i kraft har ca 6 500 milj. kr. utbetalats
till reaktorägare i ersättning för kostnader för hantering av använt kärn-
bränsle. De utbetalda ersättningarna har bl. a. disponerats för driftkostna-
der för centrallager för använt kärnbränsle i Simpevarp (CLAB), för täck-
ning av kostnaderna för den andel av anläggningen för slutförvar för
reaktoravfall i Forsmark (SFR) som används för slutförvar av avfall från
CLAB, för transportsystemet för använt kärnbränsle, för förskottsbetal-
ningar avseende kontrakterade upparbetningstjänster till Compagnie Gé-
nérale des Matiéres Nucléaires (Cogéma), för forsknings- och utvecklings-
arbeten avseende metoder för slutförvar samt för administration och in-
formation.

Rätten till upparbetningstjänster i Cogéma har av de svenska kraftbo-
lagen överlåtits till japanska och tyska kraftföretag vilket innebär att
grundkostnaden för avgiftsberäkningen kunnat minskas med 2400 milj,
kr.

Tidigare hade reaktorägarna möjlighet att låna tillbaka medel (återlån)
som inbetalats. Denna möjlighet slopades genom en lagändring som träd-
de i kraft den 1 juli 1986. Amorteringen av de lån som fortfarande står ute
påbörjades 1990 och sträcker sig fram till år 2004. Den har enligt amorte-
ringsplanerna sin största omfattning mot slutet av lånens löptid. Efter
återbetalningar som gjorts i förtid uppgick den sammanlagda utestående
lånesumman till 405 milj. kr. vid senaste budgetårsskiftet. Därav utgör

19

320 milj. kr. lån till OKG AB och 85 milj. kr. lån till statens vatten-   Prop. 1990/91: 100

fallsverk. OKG AB har nyligen till nämnden anmält sin avsikt att vid   Bil. 16

årsskiftet 1990— 1991 i förtid återbetala ett lån på 190 milj. kr.

SKN Plan 90 och förslag till avgift för år 1991

Kärnbränslenämnden har den 16 oktober 1990 till regeringen inkommit
med SKN Plan 90 samt förslag till avgifter enligt finansieringslagen för år
1991. Regeringen har den 20 december 1990 beslutat att avgiften per
kilowattimme elektrisk energi som levereras från kärnkraftverk skall för år
1991 utgå enligt följande:

Forsmarks Kraftgrupp AB
OKG AB

1,9 öre/kWh

1.7 öre/kWh

Statens vattenfallsverk

1,9 öre/kWh

Sydsvenska Värmekraft AB

2,2 öre/kWh

Enligt lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radio-

aktivt avfall m.m. skall den som har tillstånd att inneha och driva en

kärnkraftsreaktor fr. o. m. år 1989 betala en särskild avgift som ett kost-
nadsbidrag till sådan verksamhet vid Studsvik AB som avser bl. a. hantering
och slutförvaring av visst använt kärnbränsle och kärnavfall. Avgiften, som
skall betalas till kärnbränslenämnden, är för närvarande 0,1 öre för varje
levererad kilowattimme elström.

Av redovisningen för år 1989 framgår att avgifterna uppgick till
62,6 milj. kr. Utbetalade ersättningar uppgick till 40,7 milj. kr. Räntein-
täkterna på konto i riksbanken uppgick till 1,2 milj. kr. Behållningen den
31 december 1989 var 23,1 milj. kr.

Nämnden disponerar en rörlig kredit t.o.m. år 1991 om 50 milj. kr. i
riksgäldskontoret i den mån avgiftsmedlen är otillräckliga. Krediten har
hittills inte behövt tas i anspråk och bedöms vara tillräcklig även under år
1991.

Kärnbränslenämnden skall, enligt 5§ förordningen (1988:1598) om
finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., senast den
1 september varje år till regeringen anmäla om avgiftsbeloppet avseende
den nyss nämnda avgiften för hantering av visst kärnavfall vid Studsvik
AB behöver ändras. Nämnden har i juni 1990 beslutat att inför år 1991
inte föreslå någon ändring av avgiften.

Eurochemic

European Company for the Chemical Processing of Irradiated Fuels (Eu-
rochemic), ett europeiskt bolag för upparbetning av bestrålat kärnbränsle,
initierades år 1956 som ett samarbetsprojekt inom organisationen för
ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess atomenergiorgan
(Nuclear Energy Agency, NEA). Sverige ratificerade konventionen om
samarbetet i januari 1960. Bolaget förlädes till Mol i Belgien, där uppar-
betning av använt kärnbränsle pågick under åren 1966— 1975.

I slutet av år 1971 beslutade Eurochemics styrelse att verksamheten

20

skulle läggas ned. Redan ingångna avtal krävde en fortsättning fram till år Prop. 1990/91: 100
1975, varefter avvecklingen inleddes.                                      Bil. 16

Eurochemic trädde i likvidation i juli 1982. Deltagarländerna hade
enligt en konvention från år 1978 att gemensamt svara för avvecklings-
kostnaderna.

I maj 1986 fann riksdagen ingen anledning till erinran mot regeringens
avsikt att fr. o. m. år 1987 finansiera avvecklingskostnaderna för Euroche-
mic med medel från avgiften för finansiering av framtida utgifter för
använt kärnbränsle m.m. (prop. 1985/86:132, NU 25, rskr. 323).

Genom beslut den 5 november 1990 av bolagsstämman för Eurochemic
avslutades bolagets likvidation och bolaget upplöstes.

För Sveriges del har avvecklingskostnaderna uppgått till totalt 15 milj.

kr.

Föredragandens överväganden

Enligt direktiven för kärnbränslenämndens fördjupade anslagsframställ-
ning som skall lämnas hösten 1991, kommer nämr.den att redovisa en
analys och en utvärdering av arbetets innehåll, utförda prestationer samt
så långt som möjligt verksamhetens effekter. Därför är jag inte beredd att
tillstyrka nämndens begäran vare sig om ytterligare en handläggartjänst
eller om en ökning av projektmedlen. För vetenskapliga rådets verksamhet
bedömer jag dock att ytterligare 400000 kr. bör tillföras rådet.

För kärnbränslenämndens verksamhet under budgetåret 1991/92 beräk-
nar jag utgifterna under detta anslag till 14 742000 kr.

Nämndens verksamhet finansieras i enlighet med finansieringslagen
med avgifter från elproduktionen i kärnkraftsreaktorer. Anslaget bör där-
för för nästa budgetår liksom för innevarande budgetår föras upp med ett
formellt belopp av 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1991/92 anvisa
ett reservationsanslag på 1 000 kr.

C 6. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet
m. m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

23820240

18 539000

19 573000

Från anslaget betalas kostnader för deltagande i internationellt samarbe-
te på kärnenergiområdet, såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Inter-
nationella Atomenergiorganet (IAEA), bidraget till IAEAs Technical Assis-
tance and Cooperation Fund, kostnader i samband med övrigt internatio-

21

nellt kärnsäkerhetssamarbete samt kostnader för delegationen (11982:08)
för lAEA-frågor.

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår under detta anslag till
19 573000 kr.

Prop. 1990/91:100

Bil. 16

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäker-
het m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på
19 573000 kr.

22

Register

Sid.

3 Översikt

5 Inledning

5    1. Miljö

5   2. Kärnsäkerhet

6   3. Kärnavfall

6   4. Internationellt kärnsäkerhetssamarbete

A. Miljödepartementet m.m.

7   1. Miljödepartementet, förslagsanslag

7   2. Utredningar m. m., reservationsanslag

Prop. 1990/91:100

Bil. 16

B.  Miljövård

8     1. Statens naturvårdsverk, ramanslag

8     2.  Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag

8    3.  Investeringar inom miljöområdet,

reservationsanslag

8    4. Miljöforskning, reservationsanslag

8     5.  Forskning för ett avfallssnålt samhälle:

Avfallshantering, reservationsanslag

8    6. Koncessionsnämnden för miljöskydd,

förslagsanslag

8    7. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond,

förslagsanslag

8     8. Visst internationellt miljösamarbete,

förslagsanslag

8     9. Stockholms internationella miljöinstitut,

reservationsanslag

8   10. Inredning och utrustning av lokaler vid vissa

myndigheter, reservationsanslag

8   11. Kemikalieinspektionen,förslagsanslag

8   12. Landskapsvårdande åtgärder, reservations-

anslag

C.  Strålskydd, kärnsäkerhet m. m.

10 1.   Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverk-

samhet, förslagsanslag

13 2.   Bidrag till statens strålskyddsinstitut,

reservationsanslag

Statens kärnkraftinspektion:

13 3.     Förvaltningskostnader, reservationsanslag

16 4.     Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag

18  5. Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag

21  6. Visst internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet m. m.,förslagsanslag

*28 727000

*19000000

47727000

*384516000

*167585000

*100000000

*112351000

*4000000

*14253000

*22000000

*10850000

*25000000

*11400000

*1000

*100000000

951956000

Totalt for miljödepartementet

1000

32 823000

1000

1000

1000

19573000

52 400000

1052 083000

* Beräknat belopp

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

23

Bilaga 17 till budgetpropositionen 1991

Riksdagen och dess myndigheter m.m.

(femtonde huvudtiteln)

Prop.

1990/91:100

Bilaga 17

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990

Föredragande: statsrådet Larsson

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
såvitt avser riksdagen och dess myndigheter m.m.

Riksdagens förvaltningskontor har den 5 december 1990 överlämnat förslag
till de anslag som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess myn-
digheter m.m. för budgetåret 1991/92. Riksdagens förvaltningskontor har
upprättat en sammanställning av förslagen, vilken bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 17.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att pröva de förslag till anslag som har avgetts av riksdagens förvalt-
ningskontor.

1 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 100. Bilaga 17

Riksdagen och dess myndigheter m.m.

Sammanfattning

För budgetåret 1991/92 har gjorts en uppräkning av anslagen för bl.a. leda-
möternas inrikes och utrikes resor (Europarådet, EFTA, IPU, stipendiere-
sor m.m.) med hänsyn till bl.a. aviserade prishöjningar på resor. För utskot-
tens resor beräknas 16,2 milj.kr. för hela treårsperioden. För bidrag till par-
tigrupperna räknas anslaget upp med ca 10 milj.kr. i enlighet med riksdagens
beslut om ett förstärkt assistentstöd.

För förvaltningskostnader beräknas kostnaderna öka med ca 32 milj.kr.
varav merparten hänförs till hyreshöjningar, utvidgad moms och redan avta-
lade löneökningar. Ett belopp på 6 milj.kr. har avsatts för tekniska hjälpme-
del åt nya ledamöter efter valet 1991. Tryckerikostnaderna ökar kraftigt
främst beroende på att antalet trycksidor under senare tid ökat avsevärt mer
än beräknat. På fastighetsområdet avsätts medel bl.a. avseende utrednings-
insatser för dels flyttning av vattentröskeln i Stallkanalen, dels utbildnings-
departementets lokaler inför riksdagens övertagande.

Förändringarna inom riksdagen och dess myndigheters område i förhållande
till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 framgår av följande sammanställ-
ning:

Prop.

1990/91:100

Bilaga 17

	Anvisat 1990/91	Förslag 1991/92	Förändring
A. Riksdagen B. Riksdagens myndigheter	516 738 000 52 032 000 568 770 000	625 648 000 57 349 000 682 997 000	+ 108 910 000 +  5 317 000 + 114 227 000

Anslagen

A. Riksdagen

A 1. Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.

1989/90 Utgift1

1990/91 Anslag1

1991/92 Förslag

207 906 598

229 500 000

255 590 000

Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten
till riksdagens ledamöter, arbetsgivaravgifter, pensioner samt inkomstgaran-
tibelopp åt f.d. riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar

1 Kostnader för bidrag till riksdagsledamöternas deltagande i internationella konfe-
renser m.m. avseende 1989/90 och 1990/91 redovisas under anslag A 11.

vid resor inom Sverige, sjukvårdskostnader, kostnader för riksdagsledamö-
ternas deltagande i Europarådets verksamhet samt EFTA-delegationen
m.m. Arvodena till riksdagens ledamöter skall enligt lagen (1988:589) om
ersättning m.m. till riksdagens ledamöter motsvara den genomsnittliga lö-
nen för tjänster som byråchefer vid statliga myndigheter och som rådmän,
hovrättsråd och kammarrättsråd. Riksdagens förvaltningsstyrelse har i skri-
velse till riksdagen föreslagit att riksdagsledamöternas nuvarande arvode på
21 625 kr. skall vara oförändrat under 1991 (försl. 1990/91:11).

Med hänsyn till vad ovan sagts och till beräknade prisökningar samt utvid-
gad moms bör anslaget föras upp med 255 590 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m. för budgetåret
1991/92 anvisas ett förslagsanslag på 255 590 000 kr.

A 2. Riksdagsutskottens resor utom Sverige

1989/90 Utgift                     5 958 462

1990/91 Anslag                      550 000'

1991/92 Förslag                   16 200 000

Från anslaget finansieras utskottens resor utom Sverige. Förutom nordiska
resor beräknas varje utskott företa en utlandsresa under valperioden. En
ram för valperioden 1991/92-1993/94 beräknas till 16 200 000 kr. Den när-
mare fördelningen av anslaget bör beslutas av den talmanskonferens som
väljs av den nya riksdagen efter valet i september 1991. Medlen disponeras
under en treårsperiod som reservationsanslag.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1991/92
anvisas ett reservationsanslag på 16 200 000 kr.

A 3. Bidrag till studieresor

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

590 280

650 000

700 000

Prop.

1990/91:100

Bilaga 17

Från detta anslag ges bidrag i form av stipendier till riksdagsledamöternas
enskilda studieresor. Stipendierna, som beviljas med högst två tredjedelar
av resekostnaden, beslutas av talmanskonferensen.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Bidrag till studieresor för budgetåret 1991/92 anvisas ett för-
slagsanslag på 700 000 kr.

För innevarande treårsperiod har avsatts 13 500 000 kr.

A 4. Bidrag till IPU, RIFO m.m.

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

Prop.

1990/91:100

Bilaga 17

175 452

257 000

746 000

Från anslaget finansieras bidrag till nedanstående verksamheter.

Riksdagens interparlamentariska grupp (IPU)

Medelsbehovet för den interparlamentariska gruppen beräknas för budget-
året 1991/92 till 1 230 000 kr. Den föreslagna anslagsuppräkningen motiveras
med höjda fasta avgifter till IPU och ökade resekostnader.

Sällskapet Riksdagsmän och forskare (RIFO)

RIFO är ett forum för kontakt och information mellan riksdagsmän och fors-
kare. Anslaget finansierar bl.a. viss extern handläggar- och biträdeshjälp.
Kostnaderna för tryck och porto beräknas öka avsevärt.

Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1991/92 till 501 000 kr.

Utrikespolitisk informationsverksamhet

Bidraget är avsett för kostnader avseende informations- och studieverksam-
het inom riksdagen i utrikespolitiska frågor.

Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1991/92 till 15 000 kr.
Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret 1991/92 anvisas
ett förslagsanslag på 1 746 000 kr.

A 5. Bidrag till partigrupper

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

39 732 480

42 346 000

52 011 000

Från anslaget finansieras assistentstöd till riksdagens ledamöter och stöd i
övrigt till riksdagspartiernas kanslier. Grunderna för beräkning av bidraget
framgår av riksdagens förvaltningskontors förslag 1988/89:13 (KU
1988/89:16). För budgetåret 1991/92 beräknas assistentstödet till 32 688 000
kr. och grund- och mandatbidrag till partigrupperna till 19 323 000 kr., totalt
52 011 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Bidrag till partigrupper för budgetåret 1991/92 anvisas ett för-
slagsanslag på 52 011 000 kr.

A 6. Förvaltningskostnader

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

193 289 253

210 910 000

242 869 000

	1990/91	Ändring 1991/92
Personal	423	+3

Prop.

1990/91:100

Bilaga 17

	Utgift 1989/90	Anslag 1990/91	Förslag 1991/92
Förvaltningskostnader1	201 048 075	221 785 000	255 023 000
(därav lönekostnader)	(112 412 494)	(120 700 000)	(131 734 000)2
Avgår intäkter under
anslaget1	7 758 822	10 875 000	12 154 000
Summa	193 289 253	210 910 000	242 869 000

Från anslaget utgår medel för riksdagsförvaltningen exkl. kostnaderna för
riksdagstrycket. Kostnaderna avser bl.a. löner, lokaler, ADB, bibliotek, in-
formationsverksamhet samt tidningen Från Riksdag & Departement. Av to-
talkostnaderna för 1991/92 hänförs cirka 8 milj.kr. till utvidgad moms, löne-
kostnadspålägg och hyreshöjningar.

Budgetförslaget avseende detta anslag har som utgångspunkt att det parla-
mentariska arbetet kan bedrivas effektivt och rationellt samt till att skapa
goda arbetsförhållanden för riksdagens ledamöter.

Inom administrationen innebär budgetförslaget en fortsatt satsning på ut-
veckling av de administrativa rutinerna beträffande bl.a. reseräkningshante-
ring och inventarieregistrering. Utbildningsinsatserna utökas för personal
vad avser språkutbildning och utbildning inom EG-frågor.

Förslaget innebär bl.a. att medel på ADB-området föreslås för angelägna
förbättringar av datasäkerhet samt investeringar för ersättning av äldre da-
torutrustning och terminaler.

Investeringar i teknisk utrustning såsom persondatorer, telefax och mobil-
telefoner som avser service till nya ledamöter beräknas till 6 milj.kr.

För utredningstjänsten och riksdagsbiblioteket innebär budgetförslaget en
oförändrad verksamhetsnivå, med undantag av att bibliotekets anslag för ny-
förvärv inte räknas upp med prisutvecklingen. Utredningstjänsten får ett
visst personaltillskott enligt nedan. Vissa mindre kompletteringsinveste-
ringar görs för det lokala biblioteksdatorsystem som utvecklats de senaste
åren.

Även för informationsenheten och tidningen Från Riksdag & Departe-
ment innebär budgetförslaget en i stort sett oförändrad verksamhetsvolym.
De utåtriktade informationsinsatserna, bl.a. till skolungdom, kommer att
prioriteras.

Vissa frågor som t.ex. upplagan av friexemplar av Från Riksdag & Depar-
tement och anslagen för marknadsföring av tidningen m.m. kommer att ak-

1 Kostnader och intäkter för 1989/90 och 1990/91 avseende riksdagstrycket redovisas
under anslag A 10.

2 Enligt träffade avtal för 1989/90.

tualiseras i referensgruppen för informationsfrågor senare under inneva-
rande budgetår.

Finansutskottet har de senaste tre åren under våren anlitat en eller flera
extra föredragande bl.a. från utredningstjänsten för att klara arbetsbelast-
ningen. Trots detta har övertidsuttaget varit alltför stort. Mot denna bak-
grund föreslås att medel avsätts för att kunna inrätta ytterligare en tjänst
med placering i finansutskottet som föredragande med placering vid ut-
skottsorganisationen. Avsikten är att på detta sätt förstärka finansutskottet
under utskottets mest arbetstyngda perioder och under övriga perioder för-
utsätts tjänstgöring vid utredningstjänsten. I huvudsak finansieras tjänsten
med medel som utredningstjänsten tidigare kunnat disponera för förstärk-
ning av utskottsorganisationen.

Övriga önskemål om nya permanenta föredragandetjänster i utskottsorga-
nisationen bör anstå i avvaktan på de överväganden beträffande resurserna
vid utskotten som den av talmanskonferensen tillsatta ”budgetpropositions-
utredningen” kommer att presentera (KU 1989/90:36 och FiU 1989/90:39).

Utvecklingen inom dataområdet kommer inom riksdagen att öka inom
främst tre områden, applikationsutveckling inom databasområdet - såväl
dokumentdatabaser som administrativa databaser -, persondatorer i nätver-
ket och persondatorer i ledamöternas hem. För att kunna klara datautveck-
lingen på ledamotssidan krävs att en tjänst som byrådirektör/avdelningsdi-
rektör inrättas på ADB-enheten med placering vid utvecklingssektionen.

Riksdagens behov av en väl fungerande teleteknik är strategiskt. Utveck-
lingen inom detta område går mycket snabbt och det är viktigt att riksdagen
har resurser för att bevaka och successivt anpassa sig till denna utveckling.
Den översyn som för närvarande görs beträffande riksdagens olika teletek-
niska system kommer i allt större utsträckning att kräva kvalificerade perso-
nalresurser. Mot denna bakgrund föreslås att en ny tjänst som serviceingen-
jör inrättas på ADB-enheten för placering vid tekniska servicesektionen.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisas ett för-
slagsanslag på 242 869 000 kr.

A 7. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

Prop.

1990/91:100

Bilaga 17

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

485 972 Reservation 425 370

380 000

262 000

Från anslaget bekostas utgivningen av otryckta ståndsprotokoll.

Anslaget bör föras upp med 262 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1991/92
anvisas ett reservationsanslag på 262 000 kr.

A 8. Riksdagens byggnader

1989/90 Utgift                   36 317 585 Reservation 17 817 431

1990/91 Anslag                  4 150 000

1991/92 Förslag                  14 400 000

Från anslaget bekostas investeringar i riksdagens byggnader för ombygg-
nads- och kompletteringsåtgärder samt för konstutsmyckning.

Budgetförslaget innebär bl.a. fortsatt utredning avseende lägenheter till
riksdagsledamöterna. Dessutom kommer två lån för riksdagens bostads-
rättslägenheter att inlösas.

En nödvändig översyn pågår för närvarande av riksdagens säkerhetsan-
läggning. Föråldrad och sliten utrustning måste bytas ut. Kostnaderna för
etapp ett beräknas till 3 milj.kr.

Under våren 1991 kommer förprojekteringsarbete avseende lokaler i
kvarteret Neptunus (utbildningsdepartementet) att påbörjas. Samtidigt star-
tar ett studie- och utredningsarbete angående flyttning av vattentröskeln i
Stallkanalen. Vidare bör frågan om förbättring av klimatförhållandena i hu-
vudentrén m.m. få sin lösning under budgetåret 1991/92. Anslaget bör föras
upp med 14 400 000 kr.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens byggnader för budgetåret 1991/92 anvisas ett re-
servationsanslag på 14 400 000 kr.

A 10. Riksdagstryck

Prop.

1990/91:100

Bilaga 17

1989/90 Utgift                   31 842 016

1990/91 Anslag                 26 055 000

1991/92 Förslag                  38 470 000

	Utgift 1989/90	Anslag 1990/91	Förslag 1991/92
Kostnader för riksdagstrycket1	38 164 421	31 355 000	45 970 000
Avgår intäkter under
anslaget1	6 322 405	5 300 000	7 500 000
Summa	31 842 016	26 055 000	38 470 000

Från anslaget finansieras kostnader för produktionen och distributionen av
riksdagstrycket samt för elektronisk lagring och elektronisk distribution av
dessa tryckalster. Intäkterna för försäljning av riksdagstryck beräknas uppgå
till 7 500 000 kr. Kostnaderna för riksdagstrycket har 1990/91 ingått i förvalt-
ningskostnadsanslaget A 6.

1 Kostnader och intäkter för 1989/90 och 1990/91 är hänförbara till anslaget A 6. Ansla-
get A 10 är nytt för 1991/92.

När det gäller anslaget för produktion av riksdagstrycket innebär förslaget
en betydande uppräkning i förhållande till budgeterade medel 1989/90 och
1990/91. För budgetåret 1989/90 översteg kostnaderna anvisade medel med

6,4 milj.kr. För budgetåret 1990/91 beräknas kostnaderna komma att bli 5-
10 milj.kr. högre än anvisade medel. De ökade kostnaderna beror främst
på en kraftig volymökning av riksdagstrycket, vilken bedöms fortsätta även
under budgetåret 1991/92.

Frågan om riksdagens och utskottens behandling av riksdagsärenden, mo-
tioner, propositioner och skrivelser, kommer att bli föremål för övervägande
av den av talmanskonferensen tillsatta budgetpropositionsutredningen med
talmannen som ordförande i syfte att minska riksdagstryckets omfång. För-
valtningskontoret undersöker dessutom fortlöpande möjligheterna att ytter-
ligare rationalisera framställningen av riksdagstrycket.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagstryck för budgetåret 1991/92 anvisas ett förslagsan-
slag på 38 470 000 kr.

All. Bidrag till riksdagsledamöters deltagande i
internationella konferenser m.m.

1989/90 Utgift1                    863 764

1990/91 Anslag1                   940 000

1991/92 Förslag2                 3 400 0003

Från detta anslag ges bidrag till riksdagsledamöter som på partiernas upp-
drag deltar i internationella konferenser m.m. Bidraget betalas ut till parti-
grupperna och har 1990/91 ingått i anslaget A 1 Ersättningar till riksdagens
ledamöter m.m.

För varje partigrupp beräknas ett belopp för vart och ett av de första 20
mandaten och ett lägre belopp för vart och ett av partiernas övriga mandat.

En ram för valperioden 1991/92-1993/94 beräknas till 3 400 000 kr. För de
två senaste budgetåren uppgår kostnaderna till 940 000 kr. per år. Uppräk-
ningen motsvaras av aviserade prishöjningar på resor för hela perioden. Den
närmare fördelningen av bidraget bör beslutas av den talmanskonferens som
väljs av den nya riksdagen efter valet i september 1991.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Bidrag till riksdagsledamöters deltagande i internationella
konferenser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisas ett reservationsan-
slag på 3 400 000 kr.

Prop.

1990/91:100

Bilaga 17

1 Kostnader för 1989/90 och 1990/91 är hänförbara till anslaget A 1.

2 Anslaget A 11 är nytt för 1991/92.

3 För den innevarande treårsperioden uppgår anslaget till 2 180 000 kr.

B. Riksdagens myndigheter

B 1. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

1989/90 Utgift                   25 734 014

1990/91 Anslag                  23 143 000

1991/92 Förslag                  25 544 000

Riksdagens ombudsmän övervakar att de som utövar offentlig verksamhet
efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden.
Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lagstiftningen avhjälps.

Prop.

1990/91:100

Bilaga 17

	1990/91	Ändring 1991/92
Chefsjustitieombudsman	1	-
Justitieombudsmän	3	-
Personal	_54	-

58

Anslag	1990/91	Förslag 1991/92
Förvaltningskostnader	20 369 000	22 567 000
(därav lönekostnader)	(17 494 000)	(19 352 000)1
Lokalkostnader	2 774 000	2 977 000
Summa	23 143 000	25 544 000

Ämbetet har i anslagsframställningen redovisat ett treårigt huvudförslag för
åren 1991/92 - 1993/94 men framfört starka skäl för att inte det s.k. huvud-
förslaget skall tillämpas vid beviljande av anslag för budgetåret 1991/92.
Ämbetet har yrkat detta för att få disponera medel för att ytterligare intensi-
fiera verksamheten i olika hänseenden. Detta gäller för att JO-ämbetet lika
effektivt som tidigare skall kunna handlägga inkommande klagomål från en-
skilda trots att antalet klagomål - som redan under budgetåret 1989/90 ökat
med 622 ärenden, dvs. ca 20 % - beräknas öka ytterligare under budgetåret
1990/91 (enligt hittills tillgänglig statistik) och 1991/92. Ämbetets intensifie-
ring gäller vidare t.ex. inspektionsverksamheten, som har en klart rättssä-
kerhetsbefrämjande effekt, och tillsynen på sådana för de enskilda betydel-
sefulla verksamhetsområdena som polisen och kommunerna. Vidare fram-
hålls att JO måste ha tillräckliga resurser för att kunna ta de initiativ som
föranleds av sådana särskilda händelser i samhället som naturligen bör bli
föremål för JO:s uppmärksamhet.

1 Enligt träffade avtal.

Riksdagens förvaltningskontor

Av den föreslagna ökningen hänför sig merparten till lönekostnadsökningar
enligt redan träffade avtal.

Riksdagens förvaltningskontor har inte något att erinra mot riksdagens
ombudsmäns medelsberäkning. Justitieombudsmännens förslag föreslås till-
lämpas för 1991/92 och därmed bör även förutsättningar ges för en fortsatt
förbättrad kostnadsuppföljning inom ämbetet.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, för budget-
året 1991/92 anvisas ett förslagsanslag på 25 544 000 kr.

B 2. Riksdagens revisorer och deras kansli

1989/90 Utgift                    9 470 021

1990/91 Anslag                   9 849 000

1991/92 Förslag                  10 991 000

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska den
statliga verksamheten. Dessutom granskar revisorerna som externrevisorer
riksbanken, den inre riksdagsförvaltningen, riksdagens ombudsmän och
Nordiska rådets svenska delegation samt Stiftelsen Riksbankens jubileums-
fond.

Prop.

1990/91:100

Bilaga 17

Ändring

1990/91       1991/92

Personal                                  22          —

Ramanslag	1990/91	Förslag 1991/92
Förvaltningskostnader	9 849 000	10 991 000
(därav lönekostnader)	(6 290 000)
Summa	9 849 000	10 991 000

Revisorerna har avgett en fördjupad anslagsframställning för treårsperioden
1991/92-1993/94. I framställningen lämnas uppgifter om medelstilldelning
och resursanvändning budgetåren 1985/86-1990/91. Vad beträffar verksam-
hetens omfattning redovisas antal rapporter och skrivelser m.m. för de se-
naste fem budgetåren. Därjämte har en uppföljning gjorts av några av de
förslag revisorerna lämnat till riksdagen under senare år. De centrala delarna
av anslagsframställningen innehåller dels en framtids- och resursanalys, dels
en beskrivning av verksamhetsinriktningen under den kommande treårspe-
rioden.

Pris- och löneomräkningen för 1991/92 är 1 142 000 kr.

10

Revisorerna föreslår ett förstärkningsförslag som bygger på framtids- och re-
sursanalysen. Förslaget motiveras med ökat behov av medel för bl.a. konsul-
ter, resor samt utbildnings- och utvecklingsinsatser.

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att anslaget räknas upp med kom-
pensation för pris- och löneomräkning. Frågan om utökning av resurserna
bör anstå i avvaktan på resultatet av den tidigare nämnda budgetproposi-
tionsutredningens överväganden.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret 1991/92
anvisas ett ramanslag på 10 991 000 kr.

B 3. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

7 414 895

7 291 000

7 963 000

Prop.

1990/91:100

Bilaga 17

Nordiska rådets verksamhet regleras i samarbetsöverenskommelsen mellan
Danmark, Island, Finland, Norge och Sverige (Helsingforsavtalet) 1962 med
ändringar 1971,1974,1983 och 1985. Rådet är ett samarbetsorgan för de nor-
diska ländernas parlament och regeringar. Rådet tar initiativ i nordiska sam-
arbetsfrågor som rör samverkan mellan några eller alla de fem nordiska län-
derna inklusive de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland.
Rådet avger rekommendationer och yttranden till Nordiska ministerrådet
och till de nordiska ländernas regeringar.

	1990/91	Ändring 1991/92
Personal	17	-

Anslag	1990/91	Förslag 1991/92
Förvaltningskostnader	6 619 000	7 281 000
(därav lönekostnader)	(3 480 000)	(3 880 000)
Lokalkostnader	672 000	682 000
Summa	7 291 000	7 963 000

Nordiska rådets medelsbehov har beräknats enligt ett treårigt huvudförslag,
som innebär att anslagstilldelningen under 1989/90-1991/92 minskats med 5
%. Av anslagsposten 1 föreslås högst 3 880 000 kr. få disponeras för lönekost-
nader inklusive lönekostnadspålägg för egen personal. Under anslagsposten
2 har medel beräknats endast för hyra. Övriga lokalkostnader är upptagna
under anslagsposten 1.

11

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för bud-
getåret 1991/92 anvisas ett förslagsanslag på 7 963 000 kr.

B 4. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

Prop.

1990/91:100

Bilaga 17

1989/90 Utgift

1990/91 Anslag

1991/92 Förslag

11 432 465

11 749 000

12 851 000

Rådets presidium har för 1991 antagit en preliminär budget om 34 270 000
kr. Sveriges andel av rådets budget är 37,5 % från den 1 januari 1991.

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i
gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1991/92 an-
visas ett förslagsanslag på 12 851 000 kr.

12

Register

Prop.

1990/91:100

Bilaga 17

Sid.

A		Riksdagen
2	A 1	Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.	255 590 000
3	A2	Riksdagsutskottens resor utom Sverige	16 200 000
3	A3	Bidrag till studieresor	700 000
4	A 4	Bidrag till IPU, RIFO m.m.	1 746 000
4	A5	Bidrag till partigrupper	52 011 000
4	A 6	Förvaltningskostnader	242 869 000
6	A 7	Utgivande av otryckta ståndsprotokoll	262 000
7	A8	Riksdagens byggnader	14 400 000
7	A 10	Riksdagstryck	38 470 000
8	A 11	Bidrag till riksdagsledamöters deltagande i internationella konferenser m.m.	3 400 000 625 648 000

	B	Riksdagens myndigheter
9	B 1	Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen	25 544 000
10	B 2	Riksdagens revisorer och deras kansli	10 991 000
11	B 3	Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli	7 963 000
12	B 4	Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet	12 851 000
			57 349 000
		Total summa kronor	682 997 000

13

gotab 97381, Stockholm 1990

Bilaga 18 till budgetpropositionen 1991

Räntor på statsskulden, m.m.

(sextonde huvudtiteln)

Prop.

1990/91:100

Bil. 18

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990

Föredragande: statsrådet Larsson

Anmälan till budgetpropositionen 1991 såvitt avser
Räntor på statsskulden, m.m.

Utgifterna för räntorna på statsskulden, m.m. under det kommande bud-
getåret och det anslag som fors upp i statsbudgeten for att täcka under-
skottet i den inkomst- och utgiftsstat rörande statsskuldräntoma som riks-
dagen godkänner, är av naturliga skäl svåra att beräkna. Utvecklingen av
bl.a. ränteläge och valutakurser påverkar beräkningarna och det återstår
ett halvt år innan utbetalningen böljar.

Jag vill erinra om att under senare år har förslagen i budgetproposi-
tionerna reviderats i kompletteringspropositionema. Jag förordar att även
i år endast ett preliminärt belopp förs upp i förslaget till statsbudget för
nästa budgetår. Regeringen bör i stället, på grundval av förnyade beräk-
ningar från riksgäldskontoret, återkomma till riksdagen i kompletterings-
propositionen med förslag till beräkning av anslag för räntor på stats-
skulden. I avvaktan härpå föreslår jag, mot bakgrund av statsbudgetför-
slaget i övrigt, att anslaget Räntor på statsskulden, m.m. preliminärt förs
upp med 61 miljarder kronor i det nu aktuella statsbudgetförslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att,

i avvaktan på slutligt förslag i ämnet, till Räntor på stats-
skulden, m.m. för budgetåret 1991/92 beräkna ett förslagsanslag på
61 000 000 000 kr.

1 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 100. Bilaga 18

gotab 97412, Stockholm 1991

Bilaga 19 till budgetpropositionen 1991

Oförutsedda utgifter

(sjuttonde huvudtiteln)

Prop.

1990/91:100

Bil. 19

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990

Föredragande: statsrådet Larsson

Anmälan till budgetpropositionen 1991 såvitt avser

Oförutsedda utgifter

För täckande av oförutsedda utgifter finns i statsbudgeten, vid sidan av
de utgiftsanslag som finns uppförda under de olika huvudtitlarna, ett
särskilt förslagsanslag uppfört. Anslaget är i statsbudgeten för inne-
varande budgetår uppfört med 1 milj.kr. Det tas i anspråk efter beslut
av regeringen för vaije särskilt fåll.

Ianspråktagande av anslaget under år 1990

Jag vill först redovisa de utgifter som under år 1990 har täckts genom
medel som enligt regeringsbeslut har anvisats från detta anslag. Redovis-
ningen är uppställd departementsvis efter de departement i vilka ärendena
har beretts:

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 100. Bilaga 19

Utrikesdepartementet

Utbetalning av medel för täckande av vissa
sjukvårdskostnader,

regeringsbeslut 1990-01-11 .....................................

Utbetalning av medel efter förlikning enligt den
europeiska konventionen angående de mänskliga
rättigheterna m.m.,

regeringsbeslut 1990-03-29 .....................................

Utbetalning av ideellt skadestånd,

regeringsbeslut 1990-07-12 .....................................

Skadegörelse vid utländska ambassader,

regeringsbeslut 1990-06-28 .....................................

Utbetalning av medel enligt dom av den europeiska
domstolen för de mänskliga rättigheterna,

regeringsbeslut 1990-07-26 .....................................

regeringsbeslut 1990-07-26 .....................................

regeringsbeslut 1990-11-01 .....................................

Utbetalning av medel på grund av resolution
antagen av Europarådets ministerkommitté,

regeringsbeslut 1990-07-12 .....................................

regeringsbeslut 1990-11-01 .....................................

regeringsbeslut 1990-11-01 .....................................

995 634

100 000

225 000

81 016

10 000

30 000

8 000

20 000

10 000

10 000

Prop. 1990/91:100

Bil. 19

Socialdepartementet

Ersättning på grund av

regeringsbeslut 1990-03-29 .....................................

103 000

Jordbruksdepartementet

Bidrag för förlust på grund av skador på grönsaksodling,
regeringsbeslut 1990-06-28 .................................... 400 000

Industridepartementet

Utbetalning av visst belopp till Gränges AB, m.m.,

enligt skiljenämnds beslut,

regeringsbeslut 1990-09-27...................................... 15 568 758

Ersättning för utgett skadestånd,

regeringsbeslut 1990-08-30 ..................................... 142 650

regeringsbeslut 1990-11-01 ..................................... 81 740

Summa kr. 17 785 798

Föredragandens överväganden

Regeringen bör även i fortsättningen kunna disponera medel för täckande
av utgiftsbehov som inte kan överblickas vid statsbudgetens fastställande.
Jag förordar därför att det i förslaget till statsbudget för nästa budgetår
förs upp ett anslag för ändamålet. Anslaget bör i princip få disponeras
endast för utgifter som är av så brådskande art att respektive ärende inte
hinner underställas riksdagen och att utgifterna inte lämpligen kan täckas
av andra medel som står till regeringens förfogande. Härmed avses även
att anslaget inte får tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3 § tredje styc-
ket regeringsformen, dvs. behov av medel för rikets försvar under krig,
krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.

Vissa speciella ändamål bör vidare få tillgodoses med medel från an-
slaget till oförutsedda utgifter.

Under en följd av år har riksdagen bemyndigat regeringen att, under
förutsättning att andra medel inte står till förfogande för ändamålet, från
detta anslag utbetala belopp, som staten genom lagakraftvunnen dom har
ålagts att betala. Detta bemyndigande har med verkan fr.o.m. budgetåret
1961/62 utvidgats till att omfatta också belopp som staten till följd av
skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig
att ersätta. Motsvarande bemyndigande, som innefattar bl.a. ersättningar
på grund av dom meddelad av den europeiska domstolen för mänskliga
rättigheter i mål som handläggs enligt den europeiska konventionen angå-
ende mänskliga rättigheter m.m., liksom förlikningsersättningar i sådana
mål, bör inhämtas för nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1948:282 medgav riksdagen (SU 1948:207,
rskr. 406) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare
under budgetåret 1948/49 få utgå ersättning för förlust av eller skada på
egendom utom riket till personer, som uppehöll sig utomlands och som
var i rikets tjänst, liksom till deras familjemedlemmar och personliga
tjänare. Ersättning skulle utgå efter samma grunder som under budget-
åren 1943/44-1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersätt-
ningar för förluster som hade uppkommit på grund av krigsförhållandena
(prop. 1944:183, SU 147, rskr. 329). Förbudgetåren 1949/50-1990/91
har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Bemyndigande att på
samma villkor betala ut ersättning för skador av ifrågavarande natur bör
inhämtas för nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1951:38 medgav riksdagen (SU 1951:42, rskr.
63) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare under
budgetåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på egendom
inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhållandena.
För budgetåren 1952/53-1990/91 har riksdagen lämnat motsvarande be-
myndiganden. Med hänsyn till att krigsskador, exempelvis genom min-
sprängning, fortfarande kan tänkas förekomma, bör riksdagens bemyndi-
gande inhämtas till att även under nästa budgetår på oförändrade villkor
betala ut krigsskadeersättningar.

Prop. 1990/91:100

Bil. 19

Jag anser att anslaget till oförutsedda utgifter, i likhet med innevarande Prop. 1990/91:100
budgetår, bör tas upp med 1 milj.kr.                                      Bil. 19

Det bör ankomma på regeringen att i efterhand anmäla till riksdagen
vilka utgifter som täckts genom att medel anvisats från anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslags-
anslag av 1 000 000 kr. att stå till regeringens förfogande för de
ändamål och på de villkor jag har förordat i det föregående.

gotab 97413, Stockholm 1991

Bilaga 20 till budgetpropositionen 1991

Beredskapsbudget för
totalförsvarets civila del
Försvarsdepartementet

Prop.

1990/91:100

Bil. 20

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
såvitt avser beredskapsbudget för totalförsvarets
civila del

Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen skall riksdagen företa budgetreglering för
närmast följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det, för
annan budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen beakta
behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av
medel för rikets försvar.

Utgifter för förstärkning av försvarsberedskapen kan täckas på principi-
ellt fyra olika sätt.

Utgifterna kan täckas genom att förslagsanslag på statsbudgeten över-
skrids. Detta gäller dock inte utgifter för åtgärder som skall belasta sådana
anslagsposter som riksdagen har maximerat. Vad gäller totalförsvarets
civila resp, militära del fordras vidare att regeringen får riksdagens bemyn-
digande att av beredskapsskäl överskrida de utgifts- och bemyndigande-
ramar som riksdagen har fastställt.

Regeringen kan vidare i proposition hemställa att riksdagen beviljar
särskilda medel på tilläggsbudget. Detta förutsätter att riksmöte pågår och
att regeringen bedömer att det finns tid för en normal budgetbehandling.

Regeringen kan också ta i anspråk medel som har anvisats på bered-
skapsbudgeten, om förutsättningarna härför — krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden — föreligger. Regeringen beslutarom detta.

Slutligen kan utgifter för beredskapsförstärkningar täckas på annat sätt
än från anslag på bercdskapsbudgeten eller förslagsanslag på statsbudge-
ten. Regeringen har sålunda bemyndigats att vid krig, krigsfara eller annan
omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap disponera
rörliga krediter i riksgäldskontoret om högst 60 milj. kr. för jordbruksde-
partementets och högst 1 200 milj. kr. för dåvarande handelsdepartemen-

1 Riksdagen 1990/1991. 1 saml. Nr 100. Bilaga 20

tets verksamhetsområde (prop. 1970:1, bil. 11, JoU 3, rskr. 125, prop.
1970:1 bil. 12, SU 10, rskr. 10, prop. 1973:1 bil. 12, FöU 9, rskr. 63, prop.
1974:8, FöU 8, rskr. 34, prop. 1987/88:100 bil. 20, FöU 6, rskr. 128 och
prop. 1989/90:100 bil. 20, FöU 5 rskr. 136).

Det åligger regeringen att anvisa hur utgifter för höjningar av försvarsbe-
redskapen skall täckas. Avgörande for vilka medel som skall tas i anspråk
är omfattningen och arten av de åtgärder som man avser att vidta och hur
snabbt åtgärderna måste genomföras.

Beredskapsbudgeten skall säkerställa att nödvändiga beredskapshöj-
ningar inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte disponerar
erforderliga betalningsmedel.

Den beredskapsbudget för totalförsvarets civila del som gäller för inne-
varande budgetår (prop. 1989/90:100 bil. 20, FöU 5, rskr. 136) tar upp
anslag om sammanlagt 22 741 milj. kr.

Anslagen på beredskapsbudgeten är beräknade för de utgifter för civila
ändamål som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av för-
svarsberedskapen med undantag för sådana utgifter som inte skall belasta
av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen är beräknade för en tid av
trettio dagar av högsta försvarsberedskap.

För budgetåret 1991/92 bör på beredskapsbudgeten föras upp anslag om
sammanlagt oförändrat 22 741 milj. kr. Anslagen bör fördelas på huvud-
titlar enligt bilaga 20.1.

Jag anser att den rörliga krediten i riksgäldskontoret också bör föras upp
med oförändrat belopp, d. v. s. 1 260 milj. kr. Krediten bör disponeras av
regeringen, varvid högst 500 milj. kr. bör få disponeras inom försvarsde-
partementets verksamhetsområde, högst 60 milj. kr. för jordbruksdeparte-
mentets och högst 700 milj. kr. för industridepartementets verksamhets-
områden.

Alla anslag på beredskapsbudgeten bör vara förslagsanslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna förslaget till beredskapsbudget för totalförsvarets
civila del för budgetåret 1991/92 (bilaga 20.1).

Prop.1990/91:100

Bil. 20

Prop. 1990/91:100
Bil. 20

251400000

10266 700000

8180100000

2059700000

963000000

80000000

101100000

292100000

546900000

22741000000

Bilaga 20.1

Förslag till beredskapsbudget för totalförsvarets
civila del för budgetåret 1991/92

IV. Försvarsdepartementet

Utgifter for totalförsvarets civila del, förslagsvis

V. Socialdepartementet

a) Krigshjälp,./on7a^.sv«

b) Den civila hälso- och sjukvårdens verksamhet,
förslagsvis

VI. Kommunikationsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila Ae\, förslagsvis

VII. Finansdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila åe\, förslagsvis

VIII. Utbildningsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del,förslagsvis

IX. Jordbruksdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila åe\,förslagsvis

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila åe\, förslagsvis

XIV. Industridepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila de\, förslagsvis

Summa

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990