Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om vissa varvsfrågor, m.m.

Proposition 1979/80:165

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:165 Regeringens proposition

1979/80:165

om vissa varvsfrågor, m. m.;

beslutad den 20 mars 1980.

Regeringen föreslår riksdagen alt anlaga de förslag som har upplagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS G. ÅSLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposilionen föreslås omfattande åtgärder som syflar lill alt skapa förutsättningar för den svenska varvsindusirin all öka sin konkurrenskraft. En anpassning av kapaciteten lill eflerfrågan är nödvändig. Åtgärder före­slås också för atl skapa sysselsättning för dem som inte längre kan beredas arbete i varvsindustrin.

Förslag läggs vidare fram all avskrivningslänen lill beställare av fartyg upphör och ersälts av avskrivningslån lill varven om sammanlagt 830 milj. kr. Vidare föreslås vissa ändringar i riktlinjerna för fartygskredilgarantier och garantier lill beställare av fariyg saml alt beslutsordningen ändras i ärenden om stöd till varvs- och sjöfartsnäringarna. Räntestöd om samman­lagt 300 milj. kr. föreslås kunna lämnas under vissa villkor lill svenska beställare av fartyg.

1 proposilionen föreslås all fullmäktige i riksgäldskonlorel bemyndigas all t.o.m. år 1983 ikläda staten garanlier avseende den svenska varvsin­dustrins produklion - inkl. redan lämnade garantier - inlill etl vid varje tidpunkt sammanlagi belopp av högsl 23 655 milj. kr.

I propositionen läggs fram förslag om finansiellt slöd till Svenska Varv AB med sammanlagt 2 591 milj. kr.

För de mindre och medelstora varven föreslås stöd om sammanlagi 20 milj. kr för all förbällra deras förutsättningar för export.

1 proposilionen föreslås också att regeringen får besluta om atl kommun inom Landskronaregionen får ingå i stödområde under viss lid och all yllerligare 170 milj. kr. i samband därmed får beviljas i regionalpoliliskl stöd. 1    Riksdagen 1979/80. I .saml. Nr 165


 


Prop. 1979/80: 165

Uidrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET                      PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1980-03-20

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Sö­der. Burenstam Linder, Johansson, Wirlén, Holm, Andersson, Boo, Win­berg. Adelsohn, Danell, Petri.

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om vissa varvsfrågor, m. m.;

1    Inledning

Frågan om den svenska varvsindustrins kapacilet behandlades av riks­dagen senast i december 1978 (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79: 115). Riksdagen beslöt därvid bl. a. all kapaciteten hos de statliga nybyggnadsvarven i ell första steg skulle minskas med minsl 20% jämförl med nivån vid ulgången av är 1977. 1 anslutning till den förordade kapaci-letsminskningen beslöl riksdagen vidare att de anställda vid slorvarven inom Svenska Varv AB skulle ges en anslällninggaranti lill ulgången av år 1980.

Beträffande de mindre och medelstora varven ansåg sig riksdagen inle kunna medverka lill den av regeringen föreslagna kapacilelsminskningen pä ca 30%. Riksdagen gav regeringen som sin mening lill känna alt en särskild kommission skulle tillsättas med uppgift att bl.a. utarbeta etl konkret förslag om de mindre och medelslora varvens slruklumtveckling.

Våren 1979 beslöl riksdagen (prop. 1978/79: 124. NU 1978/79:47, rskr 1978/79:356) att godkänna ett avtal mellan staten och Kockums AB om förvärv av Kockums varvsrörelse m. m. Kockums varvsrörelse ingår fr. o. m. den 15 juni 1979 i Svenska Varv. Riksdagens beslut innebar även att de anställda inom Kockums varvsrörelse fr. o. m. övertagandetidpunk-len skulle omfallas av den förut nämnda anslällningsgaranlin.

En inom Svenska Varv tillsatt slrukturulredning har analyserat de mark­nads- och konkurrensförutsättningar som förutsätts komma all råda vid minen av  1980-talel och pä grundval därav föreslagit lämplig långsiklig


 


Prop. 1979/80: 165                                '                                  3

siruklur för de olika verksamhelerna inom koncernen. De olika delprojek­ten inom sirukturulrcdningen har ulförls av frislående konsuller. Till siriikturulredningen har varil knuien en referensgrupp som beställ av Svenska Varvs koncernledning, de fackliga organisationerna, externa ex­perler säsom förelagsledare och ekonomer samt represenlanler för indu­stridepartementet.

Struktumlredningen har behandlat följande verksamhetsområden inom Svenska Varv.

Slorvarven. I denna del har utredningen undersökt de svenska stora nybyggnadsvarvens långsikliga marknads- och konkurrcnsfömtsatlningar för olika fartygstyper (inkl. offshore-produkier) vid millen av 1980-talel samt lämnat förslag till lämplig struktur för slorvarvssektorn inom Svenska Varvkoncernen vid samma tidpunkt.

Farlygsreparation. Ulredningen har undersökt koncernens lång­siktiga marknads- och konkurrensförutsällningar vad gäller farlygsrepara­tion vid milten av 1980-talel och lämnal förslag i fråga om lämplig siruklur.

Rederi. Ulredningen har i denna del avsell de ekonomiska konsekven­serna av alternativa sätt alt hanlera koncernens rederiengagemang och ulformningen av en långsiklig policy för rederiområdet.

Industribolagen. Ulredningen har gällt strukturen för koncernens industrigrupp inför 1980-lalet och omfallar även långsikliga strategier för industribolagen.

Prefabricerade anläggningar. Utredningen har undersökt den lång­siktiga marknaden för prefabricerade anläggningar och bedömi koncernens långsiktiga konkurrensförmåga pä marknaden.

Nya verksamhetsområden. Utredningen innefattar en utvärde­ring av verksamhetsområden inom vilka koncernen kan utveckla nya eko­nomiskt bärkraftiga verksamheter.

Svenska Varvs slyrelse härden lOjanuari 1980 med ulgångspunkl i bl. a. nämnda utredning fastställt en struklurplan för koncernens verksamhet under perioden 1980-1985 och hemställt hos ägaren all lillskjuia i planen angivet kapital för planens genomförande. Svenska Varv har med skrivelse den 28 Januari 1980 överlämnat siruklurplanen lill induslridepariemenlei. En sammanfattning av strukturplanen bör fogas lill proiokollei i detta ärende som bilaga I.

Med anledning av det förut nämnda riksdagsbeslutet i december 1978 lillkallade dåvarande chefen för induslrideparlemenlet med stöd av rege­ringens bemyndigande en kommission (I 1979:04) med uppdrag att uireda frågor om de mindre och medelslora varvens strukturanpassning och be­hov av stöd. Kommissionen har i november 1979 avgelt beiänkandei (Ds I 1979: 16) Mindre och medelstora varv. En sammanfallning av belänkandet bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga 2.

En arbelsgrupp inom induslridepariemenlei har behandlat fiågor om slöd lill varvsindustrin. Gruppen har upprällat en promemoria härom.


 


Prop. 1979/80:165                                                                   4

Finansieringsanalyser, vilken bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga 3.

Med slöd av regeringens bemyndigande lillkallade dåvarande chefen för induslrideparlemenlet vidare en särskild uiredare (1 1979: 03) med uppdrag all se över handläggningen av ärenden om fartygskredilgarantier m.m. Utredaren har i seplember 1979 avgell beiänkandei (Ds 1 1979:8) Hand­läggning av varvsslöd m. m. En sammanfattning av beiänkandei liksom en sammanslällning av remissyllrandena över belänkandet bör fogas lill pro­lokollet i delta ärende som bilaga 4.

Vidare har inom induslrideparlemenlet sysselsällnings- och regionalpo­litiska konsekvenser av olika slruklurallernaliv analyserats. Därvid har ell frislående konsultföretag utfört en samhällsekonomisk ulvärdering av oli­ka allernaliv till framlida siruktur för Svenska Varv. En sammanfallning av konsultföretagets rapport bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 5.

1 frågan har kommit in skrivelser från bl. a. berörda länsstyrelser, kom­muner och företag, fackliga och andra organisationer saml enskilda perso­ner.

2    Föredragandens överväganden

2.1    Varvsindustrins marknadssituation

Orderslockarna vid världens varvsindustrier sjönk t. o. m. år 1978 konti­nuerligt från den mycket höga nivån under åren 1973 och 1974. Varvens orderstockar nådde då sin hittills högsta nivå och molsvarade mer än fyra års produklion vid fulll kapacilelsuinyiljande. Underår 1978 hade varvsin­dustrin sin lägsla nivå av inneliggande order. År 1979 vände ulvecklingen och orderslockarna ökade med närmare 15% vid jämförelse mellan inne­liggande order vid årets början och dess slut.

Orderstockarna medgav ell myckel högt kapaciielsuinyttjande i varvsin­dustrin l.o.m. är 1977, trots den låga orderingången efter år 1974. Sedan de inneliggande orderna arbetats av, har kapacitetsutnytijandet fr. o. m. år 1978 sjunkit. Mätt i s. k. kompenserade bmtloregislerion, dvs. den varvs-kapacilet som erfordras för alt producera fariyg, uppgick leveranserna åren 1974- 1977 lill ca 20 milj. lon per år. År 1978 uppgick de till drygl 16 milj. ton och under är 1979 beräknas ca 13 milj. ton ha levererats. För Sverige är molsvarande siffror 890000 ton, 510000 ton resp. 490000 lon.

De minskande leveranserna av fartyg har medfört att anlalel varvsan-slällda i flera vikliga varvsländer ha minskats. 1 Västeuropa har antalet varvsanställda minskal med ca 40% i Nederländerna, Danmark och Sveri­ge under perioden 1975-1979. Relativt betydande minskningar har också ägt rum i Slorbrilannien och i Förbundsrepubliken Tyskland under samma lidsperiod. 1 genomsnitt uppgår minskningen till ca 25% i Västeuropa. 1


 


Prop. 1979/80:165                                                    5

Japan uppgår molsvarande minskning lill ca 50%. Jag kan därför nu konstalera atl del finns lecken på all varvskapacitelen börjar anpassas lill efterfrågan. De hittillsvarande erfarenheterna tyder dock på all den fort­satta anpassningsprocessen kommer att ta ytterligare ett anlal år i anspråk.

Den ökade orderingången till varvsindustrin får ses mot bakgrund av en förbättrad fraktnivå under år 1979. Framför allt har frakterna ökat för transport av olika oljeprodukler samt för lorra bulkprodukler. Även frakt­nivåerna för råolja har ökat men är för slörre tankfartyg fortfarande olill­fredsslällande. Den höjda fraklnivån orsakas bl.a. av en minskning av transporlkapacitelen föranledd av en minskning av fartygens hastighet. De höjda bunkerpriserna har medförl att det är ekonomiskt fördelaktigt med en sädan fartminskning. En annan faktor är all transporteffektivilelen för oljelransporter temporärt har minskal lill följd av det osäkra lägel på oljemarknaderna. Den sålunda förbättrade sjöfartskonjunkturen har haft till följd att priserna vid försäljning av äldre fartyg har ökal betydligt. För flera typer har priserna mer än fördubblats Jämförl med prisläget för endast något år sedan, då priserna dock var extremt låga. Under början av är 1980 har fraktnivåerna åler försämrats. Priserna på andrahandstonnage har dock i huvudsak kunnat hållas uppe.

Bedömningar i fråga om orderingången till varvsindustrin under 1980-talel har gjorls av flera internationella organisaiioner inom varvs- och sjöfartsnäringarna. Gemensaml för bedömningarna är alt efterfrågan på fartyg bedöms väsentligl komma att understiga varvskapacitelen under flera år framöver. En viklig orsak till den väniade låga efterfrågan är atl sjötransporterna av råolja väntas öka mycket långsamt. Denna låga efler­frågan vänlas endasl i begränsad omfallning kompenseras genom ökade sjötransporter av kol på grund av atl leverans- och mottagningskapaciteten av kol ännu under flera år kommer att vara en begränsande faktor och all en slor del av den ökande konsumtionen av kol kan tillgodoses genom landtransporter.

Efterfrågan på tankfartyg, som under 1970-lalel svarade för ca Ivå tred­jedelar av produklionen vid världens varvsindustri, bedöms därför huvud­sakligen komma all avse nu befintligt tonnage. Då lankflollan har förnyats i slor utsträckning under 1970-lalel uppslår ersällningsbehovet i huvudsak under senare delen av 1980-talet.

För andra fartygstyper som bulkfartyg, gas- och kemikaliefartyg, ro/ ro-fartyg, containerfartyg, färjor m. m. vänlas efterfrågan öka något.

Vad avser kapacitetsutvecklingen fortsäller de nya varvsnationerna all bygga ul sina anläggningar för fartygsproduklion. Trots en svag konkur­renssituation för de traditionella varvsländerna hålls kapaciteten uppe genom statliga stödåtgärder.

Överkapaciteten på varvens traditionella marknader leder lill ett inten­sivt sökande efter nya marknasområden där varvens produktionsanlägg­ningar kan utnyttjas på ell ralionellt sätl. Exempel på sådana områden är


 


Prop. 1979/80: 165                                                                   (,

offshore-anläggningar och prefabricerade fabriker.

Den föreliggande överkapaciteten inom varvsindustrin är etl världsom­spännande problem som har blivit föremål för ålgärder såväl inlernalionellt som i de berörda varvsländerna. Liksom för andra induslriprodukler i internationell handel finns det för fartyg vissa begränsningar när del gäller statliga subventioner och andra stödåtgärder. En särskild överenskom­melse inom OECD träffades är 1976 om rikllinjer ('"guidelines") för rege­ringarnas varvsindustripolitik. Ett väsentligt elemenl i överenskommelsen är atl varvskapaciteten skall skäras ned men att temporära statliga stödåt­gärder i detta sammanhang kan accepleras.

Genom 1976 års riksdagsbeslut om varven (prop. 1975/76: 121, NU 1975/ 76: 73, rskr 1975/76: 386) blev Sverige det försia land som deklarerade elt konkret mål för kapacitetsminskningen och beslutade om elt program för dess genomförande. Med viss eftersläpning har åtgärder av liknande inne­börd numera beslutats i de övriga större varvsländerna inom OECD. Under den nu fyraåriga omslällningsperioden har en betydande minsk-ninga av varvskapacitelen ägl rum och ytterligare minskningar kan för­ulses.

Varvsslödets temporara karaklär och ändamål all genomföra omställ­ningen i socialt acceptabla former har emellerlid hela liden varit en ullalad föruisättning inom OECD. Vid OECD-överläggningarna har därför under år 1979 frågan aktualiserats om slutpunkt för omställningsperioden och en avveckling av del nu myckel omfattande varvsstödet. Beslut har fattals om all varvsslödets omfattning inte får öka och all en särskild procedur skall lillämpas i det fall stödåtgärder i något medlemsland anses böra förlängas.

2.2 Svensk varvsindustris struktur

Från näringspolitiska utgångspunkter är del väsentligt all varvens pro­duktionsvolym anpassas till marknadsförutsättningarna. Skälen år flera.

Statens kosinader för varvsindusirin har enbari under åren 1977—1979 uppgåll lill ca 12000 milj. kr. En slor del av dessa kosinader har varit ofrånkomliga lill följd av lidigare ålaganden. Från induslripoliliska och samhällsekonomiska synpunkter år det enligt min mening oförsvarligt all fortsätta att salsa en så stor del av våra knappa resurser på stöd till varven. Våra ekonomiska resurser bör i stället satsas på näringsgrenar med goda framtidsulsikler. Solidariielen mellan skilda landsdelar kräver också att samhällets arbetsmarknadspoliliska insalser kan koncenlreras till de delar av landet där behovet är störst.

Svenska Varv bildades är 1977 bl.a. för all de svenska siorvarvens strukturproblem skulle kunna lösas på ell rationellt och övergripande sätt. Hiuills har detla inle skelt. Avsaknaden av elt långsiktigt realistiskt slnik-lurbeslui har allvarligt förvarat planeringen av koncernens verksamhel och försenat en nödvändig förändring av verksamhetens inriktning.


 


Prop. 1979/80: 165                                                                  7

i-'.- ■

Jag ser det därför som nödvändigl all en långsiklig och realistisk struk­lurplan kan fastställas för Svenska Varv, som innebär all företagel efler en lämplig övergångstid kan klara sig på egen hand ulan ställiga lillskotl. En sädan plan är vidare nödvändig för atl skapa den arbetsro som behövs för atl förelagel på ell framgångsrikt sätt skall kunna ålerslälla varvens kon­kurrenskraft.

Svenska Varvs slyrelse härden lOjanuari 1980 faslslälll en struklurplan för koncernen och hemslälll all ägaren, staten, skall lillskjuta visst kapital för planens genomförande. Planen omfallar perioden 1980- 1985.

Jag avser att i min redovisning av Svenska Varvs struklurplan endasl behandla de från slruktursynpunkt cenirala frägeställningarna. Planen be­handlar även flera andra aspekler av Svenska Varvs verksamhet. Dessa frågor ankommer del i huvudsak på bolagel alt behandla.

Svenska Varv konstaierar att planen i flera fall baseras på osäkra förut­sållningar och atl de ekonomiska riskerna för verksamhelen är stora. Erfarenhelen av de affärsområden som varven skall arbela inom är i vissa fall begränsad och det kan dröja länge innan konkreta affärer kan genomfö­ras. En snabb och kraftfull omslruklurering av förelagel kombinerad med ell omfattande utvecklingsarbete är nu nödvändig för all ulsikler lill fram­gång och överlevnad skall finnas.

Sirukturplanens mål är all hela koncernen senast är 1985 skall visa lönsamhet. För att på sikl kunna trygga anslällningen för dem som skall arbela vidare inom koncernen är del nödvändigl all verksamhelen blir ekonomiskl bärkraftig. Jag delar därför Svenska Varvs uppfallning om målel för koncernens verksamhet.

1 strukturplanen har koncernens verksamhet delals in i en kommersiell seklor, en omslmkiureringssektor och en syssdsältningspolitisk seklor.

I den kommersiella seklorn skall ingå de företag vilkas verksamheter är förelagsekonomiskt moliverade. Till denna grupp räknas f. n. industriföre­tagen.

I omsiruklureringsseklorn skall ingå de verksamheter vilka efler en omslruklurering bedöms kunna bli företagsekonomiskt moliverade. Denna seklor omfattar f. n. främsl nybyggnadsvarven och reparalionsenhelen Gölaverken Cilyvarvet AB.

Sysselsällningspolitiska seklorn består av förelag som koncernen före­slår skall avvecklas men där ägaren har beslulat alt koncernen mot särskild ersällning l.v. skall fortsätta med verksamhelen. Hit hör verksamhelen nom Projekl 80 AB i Göleborg.

2.2.1 Slorvarven

De svenska siorvarvens konkurrenssilualion Jämförd med konkurrenter­nas i Japan och Republiken Korea har i flera sammanhang analyserats, varvid stora koslnadsskillnader till svensk nackdel har kunnal konstateras. Svenska Varv bedömer alt de svenska slorvarven i dag har ca 25% högre


 


Prop. 1979/80:165                                                                   8

kosinader för standardfartyg jämförl med Japanska varv. Denna kostnads-nackdel vänlas i huvudsak bestå under 1980-lalel. Jämförelser har även gjorls med koreanska varv och dessa visar en likartad koslnadsnackdel.

Svenska Varv har med utgångspunkt i analyserna av de svenska varvens kostnadsnackdelar i förhållande lill konkurrenterna i Japan och de nya varvsnalionerna vid produklion av siandardfartyg bedömt möjligheterna alt utveckla affärsområden där nackdelen kan kompenseras. Svenska Varv menar atl det i viss ulslräckning är möjligt atl utveckla befintliga fartygs­typer eller atl konslmera hell nya fartyg där beställarna är villiga atl beiala ell högre pris än för slandardfarlygen. En yllerligare fördel är om sådana fariyg kan ingå i hela transportsystem som varvet offererar kunden. Så­dana ålgärder vänlas dock inle helt kunna kompensera kostnadsnackde­len. Dessutom krävs en försäljningsstrategi som drar nylla av de stora skillnaderna mellan hög- och lågkonjunktur på fartygsmarknaden.

För alt utvecklingsarbetet skall nå avsell resullal fordras all resurserna koncenlereras till etl begränsat antal affärsområden och alt etl varv får huvudansvaret för utvecklingen av etl sådanl affärsområde.

De affärsområden Svenska Varv bedömer främst värda alt satsa på f n. är tank/bulkfartyg, enhetslastfartyg, gas- och kemikaliefartyg, prefabrice­rade industrianläggningar och offshore-anläggningar. Därutöver bedöms all även affärsområdena färjor saml offshore-service är värda att bearbeta.

Till tank/bulkfartygen räknas fartyg för iransporler av väta och torra varor, kombinationsfarlyg och produkltankers. Svenska Varv anser bl. a. atl de höjda råoljepriserna ger utrymme för nya konstruktioner som mins­kar fartygens bränsleförbrukning.

Till enhetslaslfartygen räknas roll on/roll off (ro/ro-), lift on/lifl off (lo/ lo-), container-, timmer-, biltransport- och kylfarlyg. Även inom della område bedömer Svenska Varv atl åtskilligt utvecklingsarbete kan genom­föras avseende bl. a. skrovulformning och lasthanleringssyslem.

Till gas- och kemikaliefartygen räknas bl.a. de fartygstyper som trans­porterar flytande naturgas, pelroleumgas eller andra flytande kemiska produkter, LNG-farlyg (LNG = Liquified Natural Gas), LPG-farlyg (LPG = Liquified Petroleum Gas). Svenska Varv avser all vidareutveckla Kockums erfarenhet från detla affärsområde.

Inom området prefabricerade industrianläggningar har Svenska Varv bedrivii utvecklingsarbete främsl inom pelrokemi-, pappers- och mas­saområdet. Svenska Varv anser sig ha möjligheter all konkurrera inom detta affärsområde.

Till offshore-området räknas borrplallformar, bosladsplallformar, trans­port- och lagringsutruslning m. m. Svenska Varv har främst genom Aren-dalsvarvet viss erfarenhei inom della område.

Svenska Varv har under de senaste åren vidareutvecklat beskrivningar­na av de affärsområden som de svenska storvarven bör verka inom. Som Jag redan har påpekat kommer konkurrensen inom samtliga affärsområden


 


Prop. 1979/80:165                                                                   9

att bli utomordentligl hård. Riskerna alt misslyckas är därför myckel stora. Svenska Varv har moderna anläggningar väl lämpade för produktion inom de valda affärsområdena. Erfarenhelen inom företaget av utvecklingsarbe­te är dock inle stor. Effektiviteten är i dagslägel klart otillfredsställande. För alt framgång skall uppnås fordras målmedvetna ansträngningar från ledning och anslällda vid varven.

Under föruisättning av atl ell framgångsrikt utvecklingsarbete kan ge­nomföras inom de nämnda affärsområdena bedömer Svenska Varv den genomsnittliga årliga försäljningsvolymen under perioden 1980-1984 mot­svara 4,9 milj. direkla produktionslimmar varav 2,2 milj. timmar avser de båda affärsområdena tank/bulk- och enhelslaslfaryg, 1,1 milj. limmar gas-och kemikaliefarlyg, 0,9 milj. limmar offshore-anläggningar och 0,7 milj. limmar prefabricerade industrianläggningar. Under år 1980 uppgår kapaci­teten lill ca 10 milj. limmar vid storvarven.

Riskerna för atl inle lillräckligt framgångsrikt kunna genomföra del nödvändiga utvecklingsarbelel är stora inom samtliga affärsområden ulom möjligen för bulkfartyg. Del är därför osäkeri om en lönsam volym av ca 5 milj. direkta produktionslimmar per år kan uppnås.

Svenska Varv framhåller, alt den proportionella minskningen av pro­duktionsvolymen vid vart och etl av slorvarven under senare år har gjort all samtliga storvarv i dag har ett lågl kapacilelsutnyltjande. Della har försämrat varvens konkurrenskrafi. Fortsatta proportionella minskningar skulle yllerligare försämra konkurrensförmågan pä etl sådanl sätt alt varje varv blir nedläggningsholal. Den starka minskning av produktionsvolymen som förulses är därför inte möjlig att genomföra genom ytterligare propor­tionella minskningar vid varje varv. Del blir därför nödvändigl att lägga ned en eller flera varvsenheter.

De minskningar av kapaciteten vid kvarstående enskilda varvsenheter, vilka trots nedläggning av en eller flera enheter blir nödvändiga, kommer enligt Svenska Varv atl kräva ändrade organisaloriska lösningar för alt eliminera delar av omkoslnadsökningarna och ökad kapitalbindning. Om dessa åtgärder inle blir framgångsrika är riskerna slora atl omslruklure­ringen inle lyckas.

Jag kan för egen del ansluta mig till Svenska Varvs bedömning av de svenska siorvarvens försäljningsvolym under åren 1980-1984. Jag vill emellertid stryka under vad Svenska Varv har framhållil, nämligen all den framlida kapaciteten blir helt beroende av hur myckel av sin produklion de enskilda varven kan sälja lönsaml.

De valda affärsområdena släller myckel olika krav på varven vad gäller såväl anläggningar som affärskompetens. Ingel av varven har i dag erfaren­het inom samtliga affärsområden. Dock har varven sammanlagna erfaren­het från vari och ell av de valda områdena. Mot bakgrund härav är del väsenlligl alt söka den varvsslruklur som effektivast lar lill vara möjlighe­terna att snabbast nä framgång inom de valda affärsområdena. Etl gemen-


 


Prop. 1979/80: 165                                                              10

saml drag är atl affärsgenombrott måsle ske tidigare än för flertalet kon­kurrenter för atl de svenska varven skall få elt sådanl försleg att deras koslnadsnackdelar kan kompenseras genom högre priser.

Svenska Varv anser alt de kriterier som är väsentliga vid valet av siruklur är förmågan till snabbi affärsgenombrolt, kapacitelsutnytljandel, specialiseringen och leveransförmågan.

För affärsområden som offshore-anläggningar, prefabricerade indu­strianläggningar, gas- och kemikaliefarlyg där varven är relativt oerfarna är snabba affärsgenombrolt nödvändiga. Detla innebär atl möjligheterna all flytta erforderiiga kunskaper mellan varven är begränsade, eftersom sädana överföringar skulle medföra lidsfördröjningar som kan omöjliggöra genombrott. Överföring av kunskaper mellan varven bör därtör enligt Svenska Varv endast ske inom de affärsområden där elt snabbi affärs­genombrott inle krävs och där erfarenhelerna inom områdel är relativt små.

Affärsområden bör inle delas mellan flera varv. Inom affärsområdet prefabricerade industrianläggningar bedömer dock Svenska "Varv all det är möjligt att dela upp produktionen mellan flera varv. Vidare bör varven specialisera sig inom vissa affärsområden. Detla är nödvändigt för atl undvika störande konkurrens* mellan varven och för all undvika splittring av utvecklingsinsatserna. Av detla följer även atl varven inle skall ges möjlighet att bryta in pä ann<it varvs affärsområde om en utvecklingssats­ning misslyckas. Under omsiruklureringsperioden måste dock viss ulfyll-nadsproduktion med bulk-, umk- och enhelslastfartyg tillåtas.

Förmågan all inom begränsad lid kunna leverera ell antal produkter inom ett visst affärsområde år av stor betydelse. En konsekvens av detla är all stora projekt kräver större varvsenheler. Exempel på delta är LNG-fartyg, medan däremot de i resursinsatser Jämförbara prefabricerade in­dustrianläggningarna genom ett modulariseral produktionssätt med fördel kan produceras på flera mindre enheler ulan atl leveransförmågan mins­kar.

Förutom nämnda generella kriterier har Svenska Varv dessutom vid val av lämplig struktur för slorvarven lagil hänsyn till storvarvens anläggning­ar, marknadsposition, utvecklingskapacitet och organisalion.

Av betydelse är anläggningarnas fysiska begränsningar vad gäller pro­jeklstorlek, lämpligheten för produktion inom olika affärsområden, flexibi­liteten i form av möjligheten atl parallellt producera olika objekl samt framtida investeringsbehov för rationell produklion.

Med marknadsposition avses den kunskap och erfarenhet i form av bl. a. kundkontakter, marknadskuiiskap och goodwill på marknaden som finns i nuläget.

Utvecklingskapacitet är förmågan atl kunna utveckla såväl marknad som produkl för alt kunna uppnå försprång på marknaden och därmed skapa erforderlig prisfördel.


 


Prop. 1979/80: 165                                                                 II

Med organisation avses förmågan all framgångsrikt klara en förändring och lämplig utformning av organisationen inför de nya uppgiflerna.

På grundval av nämnda kriterier har slyrelsen för Svenska Varv beslutat om följande struktur för de i koncernen ingående slorvarven.

Uddevallavarvet AB inriklas mot bulk-, tank- och enhelslastfartyg. Om­struktureringen skall senast år 1985 ha placerat företagel i den kommer­siella sektorn. Om detla inle lyckas skall verksamhelen avvecklas. Pro­duktionsvolymen får inle översliga den nuvarande kapaciteten om 2,2 milj. limmar.

Götaverkan Arendal AB inriktas mot offshore-anläggningar samt prefab­ricerade industrianläggningar. Vidare skall företaget ansvara för affärs­området offshore-service. Omslmklureringen skall senast år 1985 ha pla­cerat företagel i den kommersiella seklorn. Om delta inle lyckas skall verksamheten avvecklas. Produktionsvolymen beräknas vara 1,5 milj. tim­mar vid utgången år 1982, men får under perioden inle översliga 1980 års produktionsvolym om 2,5 milj. limmar.

Kockums AB inriklas mot gas/kemikaliefartyg saml prefabricerade in­dustrianläggningar. Härutöver skall företagel ansvara för affärsområdet färjor samt under perioden vid behov arbeta inom områdena tank-, bulk-och enhelslastfartyg, för att finna överbryggnadsproduktion. Dessutom skall reparalionsverksamheten successivt övertas från Öresundsvarvet och nuvarande verksladsproduktion vidareutvecklas. Omstruktureringen skall senasl år 1985 ha placerat förelaget i den kommersiella seklorn. Om della inle lyckas skall verksamheten avvecklas. Produktionsvolymen be­räknas vara 2,4 milj. timmar vid ulgången av år 1982, men får under perioden inle överstiga 1980 års produktionsvolym om 3,5 milj. limmar.

För de nämnda förelagen gäller all omslmklureringen skall ske inom en i förväg definierad ekonomisk ram och att verksamhetsvolymen anpassas i enlighel därmed. För Götaverken Arendal och Kockums fär produktions­volymen överstiga 1,5 resp. 2,4 milj. limmar om uthållig lönsamhel nås inom varvens affärsområden.

Vad avser Öresundsvarvet AB bör enligt Svenska Varv beslut om ned­läggning fallas snarasl. Verksamheten bör enligt siruklurplanen vara av­slulad senasl vid ulgången av år 1983.

Enligt Svenska Varvs bedömning kommer genomförandet av struktur-planen atl slälla stora krav på de anställda. En effektiv bemanning av företagen är nödvändig för atl klara de stora kapacitetsreduklionerna med bibehållen konkurrenskraft. Särskilda överenskommelser måste träffas mellan förelagsledningar och lokala fackliga organisationer om beman­ningen.

Jag delar Svenska Varvs bedömning atl del är angelägel all samtliga parter samverkar för att varvens konkurrenskraft skall bli så god som möjligi. För atl från slatens sida underlätta nämnda överenskommelser avser jag i det följande föreslä vissa sysselsällningspolitiska åtgärder.


 


Prop. 1979/80:165                                                                   12

Jag delar i princip de slulsalser som Svenska Varv dragit i sin struklur­plan. Del är uppenbart alt en krafiig kapacitetsminskning vid slorvarven är nödvändig för atl uppnå lönsamhet för koncernen även vid en oplimistisk bedömning av de framlida marknadsulsikterna. Avgörande för hur slor kapacilelsminskningen behöver bli vid de kvarvarande storvarven, är ul­vecklingen av varvens konkurrenskrafi och marknadsansträngningar. Del är därvid väsentligt all de enskilda varven bibehåller en sådan flexibilitet atl framtida marknadsgenombrott inom varvens olika affärsområden kan utnyttjas.

För Landskrona blir konsekvensema för regionen och för de anställda mycket slora vid en nedläggning av Öresundsvarvet. Antalet anställda vid Öresundsvarvet i Landskrona uppgår f n. till 2850 och varvet är därmed kommunens största induslri. Vidare är åtskillig annan verksamhel såväl ulanför som inom kommunen beroende av varvet. Jag finner del därför vara svårt att nu binda sig för att inom den lidsram som stmkturplanen fömtsätter avveckla all verksamhel vid varvet. Avvecklingstakten bör beslämmas med hänsyn till möjligheterna för de anslällda atl få nya arbe­ten. För att underlätta varvels avveckling och förbättra fömtsätiningarna för att nya arbetstillfällen skapas i Landskrona-regionen bör staten vidta vissa ålgärder. Jag återkommer härtill i det följande. Svenska Varv bör därför få i uppdrag att driva verksamheten vidare vid Öresundsvarvet på ekonomiskt minst förluslbringande sätt. Hänsyn måste därvid tas till atl produktionsinriktningen inle skadar andra enheter inom koncernen eller övrig svensk industri. Svenska Varv bör eftersträva atl finna avvecklings­uppgifter som ianspråktar personalens kompelens och anläggningarnas beskaffenhet. Kostnaderna för denna fortsatta verksamhet har inte räknals in i de kapilalbehovsberäkningar som Svenska Varv har presenterat. Sta­ten bör enligt min mening täcka de uppkommande kosinaderna för den fortsatta driften. Del bör ankomma på Svenska Varv atl beräkna kostna­derna för den fortsalla driften under åren 1980-1982 och inkomma med dessa beräkningar lill regeringen. Jag avser återkomma till denna fråga hösten 1980.

Enligt vad jag har inhämtat ämnar Svenska Varv vidta särskilda åtgärder som bidrar till atl öka industrisysselsättningen i Landskrona med lönsam och därmed varaklig sysselsättning.

Kapitalbehovet för atl genomföra planen har Svenska Varv beräknat till närmare 6500 milj. kr. För att kunna bedöma om det är försvarbart alt skjuta till dessa medel har jag låtil analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika strukturalternativ för de svenska storvarven. Med utgångspunkt i den kalkylmodell som Svenska Varv har använt i sin stmkturplan har samhällsekonomiska beräkningar gjorts för flera olika stmkturalternativ. Dessa beräkningar visar att de samhällsekonomiska kostnaderna, exkl. de företagsekonomiska effekterna, för nedläggning av Göta verken Arendal är 423 milj. kr., av Öresundsvarvet 482 milj. kr., av


 


Prop. 1979/80:165                                                                  13

Uddevallavarvet 519 milj. kr. och av Kockums 724 milj. kr. De viktigaste slutsatserna av analyserna är atl en minskning av de svenska siorvarvens kapacitet är samhällsekonomiskt motiverad. Från samhällsekonomisk syn­punkt är del Irevarvsallemativ med Uddevallavarvel, Gölaverken Arendal och Kockums som Svenska Varv förordar i sin stmkturplan likvärdigt med trevarvslösningarna Öresundsvarvet och Kockums samt Uddevallavarvet eller Götaverken Arendal. Vidare är det från samhällsekonomisk synpunkt avsevärt dyrare att bibehålla samtliga slorvarv än att endasl bibehålla tre varv. Det bästa alternalivel bedöms vara alt endasl bibehålla två varv, aniingen Kockums och Gölaverken Arendal eller Kockums och Uddeval­lavarvel.

De analyser som Jag Just har redovisat visar att den mycket stora finansiella insats som behövs från slatens sida för atl genomföra Svenska Varvs stmkturplan är svår all moiivera från både förelags- och samhälls­ekonomiska synpunkter. Med hänsyn lill de regionalpoliliska och sociala problem som ett genomförande av planen medför är jag dock beredd atl förorda alt medel ställs till Svenska Varvs förfogande så atl finansiella fömtsättlningar skapas för att få i gång en nödvändig omstmktureringspro-cess och la till vara möjligheter titl utveckling och förnyelse av varvs­näringen. Jag ålerkommer till detta i det följande.

2.2.2 Reparationsverksamheten

Reparationsmarknaden kännetecknas i dag av en betydande överkapaci­tet och konkurrens såväl internationellt som regionalt förorsakad av fram­för allt expansionen av dockkapacileten under 1960-lalet och i början av 1970-talel.

Sedan mitten av 1970-talel har eflerfrågan på reparalionsvarvsljänsler på grund av bl. a. oljekrisen och den stora sjöfartsnedgången minskal krafligl. Trols della kommer utbyggnadsplaner all finnas för alt ta nya dockor i bmk under 1980-lalel. Bl. a. kommer ny kapacilet alt utbjudas av s. k. lågkoslnadsländer dels på gmnd av dessa länders tillväxlslrategi, dels på grund av branschens relativt låga krav på teknologiskt kunnande. Etl ökat slatligt ägande i reparationsvarven i förening med dessa varvs bely­delse för lokal sysselsättning förhindrar en väsenllig kapacilelsneddrag-ning. Balans mellan utbud och efterfrågan på reparalionsvarvsljänsler synes däiför enligt min bedömning inle trolig före millen av 1980-talet.

Reparationsvarvsbranschen kommer därför under 1980-talets första hälft atl karaktäriseras av krafiig överkapacitet och därav följande låga priser och dålig lönsamhet.

Av Svenska Varvs olika varvsenheler med reparalionsverksamhel är Götaverken Cilyvarvet AB det helt dominerande. Affärsidén bakom bil­dandel av Cilyvarvet i början av 1970-lalet var alt varvet skulle vara bl. a. ett stort specialiserat coch internationellt inriktat reparaiionsvarv med ca 3 000 anställda och ca 3 milj. arbetstimmar per år. Struktur- och konjunk-


 


Prop. 1979/80: 165                                                                 14

lumlveckling i förening med höga kosinader och låg effektivitet har lell till all Cilyvarvet sedan starten har redovisat förlusler.

För alt minska förlustema har Cilyvarvels kapacitet minskals så all den nu uppgår till ca I 900 anslällda och ca 2 milj. arbetstimmar per år. Trots minskningen är Cilyvarvet fortfarande ett slort specialiserat och inlerna­lionellt inriktat reparaiionsvarv. Som sådanl konkurrerar City varvet direkl med reparaiionsvarv i Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland och Slor­brilannien och delvis med sådana varv i Nederländerna. Konkurrensför­mågan är f n. otillräcklig vilkel leder till all föriuster vänlas uppstå under 1980-talels första är.

Cilyvarvet skall enligt Svenska Varvs stmkturplan omstmklureras till ell reparationsvarv som i huvudsak skall tillgodose den regionala markna­den. På denna marknad kan Cilyvarvet erhålla bättre priser och därmed få störte möjlighel all uppnå lönsamhet. Som en följd av della måste Cilyvar­vels personalsiruktur anpassas lill de villkor som gäller för branschen. Vidare innebär Svenska Varvs stmkturplan rörande Cilyvarvet att varvet inriklas mol konventionell reparalionsverksamhel och kompletterande produktion. Omstruktureringen skall enligt Svenska Varvs plan ske inom en av moderbolaget given ekonomisk ram som senast år 1982 skall ha placerat Cityvarvet i den kommersiella sekiom. Under år 1980 skall på­gående anslrängningar fullföljas för all minska omkosinaderna och öka den nuvarande låga effektiviteten. Produktionsvolynen anpassas under året mol den regionala marknad där konkurrenskraften är bäst och får fram­deles anpassas efter ekonomiskt utfall. Vid slulel av år 1980 när effeklerna av genomförd omkoslnadsreduktion och resultatet av beslutade produkti-vitetsförbältrande ålgärder kan bedömas skall den framlida produktions­volymen omprövas. Ci'yvarvet beräknas komma all sysselsätta ca 1 340 personer under åren 1981-1984, vilket moisvarar en produktionsvolym på ca 1,4 milj. arbetstimmar per år.

Jag delar Svenska Varvs uppfallning alt en anpassning av Cilyvarvels kapacitet till marknadsfömtsättningarna bör ske. En föruisättning för att lönsamhet skall uppnås är alt kraftfulla åtgärder vidlas för att förbällra effektiviteten vid varvet. Jag har inle några erinringar mot den inriktning och omfattning av verksamheten vid Cilyvarvet som Svenska Varvs sty­relse har fastställt.

Svenska Varv bedriver i övrigl större reparalionsverksamhel vid Öre­sundsvarvet AB. Somjag lidigare nämnl planeras reparalionsverksamhe­ten vid Öresundsvarvet atl successivt överföras lill Kockums.

2.2.3 Kommersiell sektor

Den kommersiella seklorn omfaltar somjag tidigare har nämnl Svenska Varvs relativt betydande industriverksamhet. De viktigaste industriföreta­gen är Calor-Celsius AB, Götaverken Ångleknik AB och Götaverken Molor AB. Till induslrisidan räknas även Gölaverken Aluminium AB.


 


Prop. 1979/80:165                                                   15

Efter svaga resultat under åren 1977-1979, beroende på den allmänl svaga induslrikonjunkturen och en stor omställning inom Götaverken Mo­lor, vänlas de nämnda bolagen under år 1980 omsätta ca 1 800 milj. kr. och ge etl resullal före skalt på ca 40 milj. kr. Resultatet beräknas förbättras yllerligare under åren 1981 - 1984 enligt Svenska Varvs stmkturplan. Anla­lel anslällda i bolagen är ca 5 800.

I del följande lämnas en kort beskrivning av de vikligasle industriföreta­gen i Svenska Varv-koncernen.

Calor-Celsius är ett av Europas största installationsföretag med dotter­företag i Skandinavien och Förbundsrepubliken Tyskland. Produklpro-grammel omfattar rör- och elinsiallationer av alla slag i såväl bosläder och sjukhus som industrianläggningar. Rörinstallationsverksamheten är hell dominerande och svarar för ca 90% av den toiala verksamheten.

Den fakturerade försäljningen för Calor-Celsius uppgick år 1978 till drygt 800 milj. kr., varav exporten svarade för ca 20%. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppvisade en föriusl av 2 milj. kr. För år 1979 väntas omsättningen öka någol och resultatet slarki förbällras. Anla­lel anställda är ca 3 500.

Under senare år har Calor-Celsius genom företagsförvärv i utlandet, framför allt i Finland, Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland, ökal sin verksamhet. Den utländska delen svarar för ca en fjärdedel av omsätt­ningen.

Gölaverken Ångleknik tillverkar och monterar återvinningsanläggningar för cellulosaindustrin, krafiverkspannor, induslriångpannor och marinång­pannor. Produktprogrammet omfallar också tillverkning och montage av komponenter Jämle revisionsarbeten inom energi- och petrokemiområ-dena. Tillverkningen sker vid anläggningar i Göleborg, Gävle, Karishamn och Resende i Brasilien. Leveranser till cellulosaindustrin svarar för ca 60% av den lotala omsättningen.

Den fakturerade försäljningen år 1978 uppgick till ca 170 milj. kr. Resul­tatet före bokslulsdisposilioner och skall visade en vinst på 8 milj. kr.

Under år 1979 förvärvades AB Svenska Maskinverkens rörelse. Avsik­len med förvärvel var att få ett komplett produklprogram för skog och energi med möjligheter till effektivare marknadsföring, produktulveckling och produklion. Omsättningen för år 1979 beräknas ha ökats väsentligl, medan resultatet bl. a. till följd av sammanläggningskostnader med Ma­skinverken beräknas ha försämrats. Åren 1980-1984 väntas resultatet successivt förbältras. Antalet anslällda är ca 1 300.

De slora tillväxtområdena för cellulosaindustrin i framliden ligger utan­för Skandinavien. Götaverken Ångleknik har därför intensifierat sina marknadsansträngningar främst i Nord- och Sydamerika.

Gölaverken Motors verksamhel har hillills främsl varit inrikiad på till­verkning av huvudmotorer för fartyg byggda vid Götaverken Arendal och Öresundsvarvet. Därtill kommer försäljning av reservdelar och leknisk service för fartygsmotorer.


 


Prop. 1979/80:165                                                    16

Den fakturerade försäljningen år 1978 uppgick till ca 265 milj. kr. Resul­tatet före bokslutsdispositioner och skatt blev en förlust på 8 milj. kr.

För år 1979 väntas den fakturerade försäljningen sjunka till drygt 200 milj. kr. Även resultatet beräknas försämras lemporärt. Åren 1980-1984 beräknas resultaten successivt förbättras. Antalet anställda är ca 800.

Den minskade fartygsproduktionen inom Sverige har medfört att företa­get försöker omorientera produktionen mot nya produkter och marknader för atl minska beroendet av fartygstillverkningen.

Svenska Varv anger i sin stmkturplan att målet för industriverksamhe­ten inom koncernen är, fömtom atl lämna normal avkastning, att skapa mereffekter för andra koncernföretag och då specielll för varven. Industri­företagen ger i dagsläget obetydliga mereffekter fömtom Götaverken Mo­tors leveranser av fartygsmotorer. Svenska Varv anser dock att mer­effekter gentemot varven finns inom affärsområdet prefabricerade fabriks­anläggningar där tillgången till Götaverken Ångleknik, Calor-Celsius och Götaverken Motor ger trovärdighet till koncemens förmåga att genomföra affärer.

Svenska Varv räknar med en stigande lönsamhet för industriföretagen fram till år 1985. Antalet anställda väntas öka till drygt 6500 vid mitten av 1980-talet.

Jag har inga erinringar att göra mot Svenska Varvs wål för industriföre­tagen inom koncernen.

2.2.4 Sysselsättningspolitisk sektor

Den sysselsällningspolitiska sektorn omfattar i dagsläget endast den verksamhet som bedrivs inom ramen för Projekt 80 AB (P80).

1 enlighet med riksdagens beslut höslen 1978 (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115) om s. k. anställningsgaranti för anställda vid storvarven inom Svenska Varv AB uppdrog regeringen den 25 Januari 1979 åt Svenska Varv AB att i nära kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna träffa avtal med berörda fackliga organisationer om en anställningsgaranti för personal vid de aktuella varven. Anslällningsgaranlin gäller t.o.m. utgången av år 1980 och omfattar anställda vid Kockums AB, Uddevalla­varvet AB, Götaverken Cilyvarvet AB, Götaverken Arendal AB och Öre­sundsvarvet AB.

Det avtal som Iräffades i frågan mellan Svenska Varv AB och de fackliga organisationerna innebar bl. a. alt P80 bildades. P80 ingår i Svenska Varv AB. Målet för P80 är att inom ramen för anslällningsgaranlin för den personal som överförs från Göteborgsvarven till bolagel underlätta en övergång till nya och varaktiga arbeten. Personalen skall individuellt för­beredas för sådan anställning eller bli pensionerad. Förberedelserna skall ske bl. a. genom intern och exlern utbildning såväl teoretisk som praktisk. I väntan på atl lill företagel överförd övertalig personal skall erhålla nya anställningar skall bolaget sysselsätta personalen med utbildning eller ar-


 


Prop. 1979/80:165                                                                     17

bete. P80 skall kunna bidra även lill utveckling av projekt som i framliden kan ge nya arbetstillfällen. P80 är sålunda en tillfällig organisalion som tillsammans med arbelsmarknadsmyndighelerna m.fl. hjälper övertalig personal lill nya anställningar eller andra lösningar. Under år 1980 beräk­nas en slor del av de övertaliga kunna beredas nya exierna anställningar eller forlsall verksamhel i enlighel med de mellan regeringen och Svenska Varv AB överenskomna rikllinjema.

Antal anställda i P80 var i november 1979 ca 500 personer varav ca 100 genomgår riklad utbildning som i slor ulslräckning väntas medföra nya anställningar. Kostnaderna för P80 under år 1979 uppgick lill 26 milj. kr. De budgeterade kostnaderna för år 1980 uppgår lill 240 milj. kr. avseende dels kosinader för anvisad verksamhel, såsom utbildning, produktion, interna beredskapsarbeten och utvecklingsarbete, dels kosinader för ex­traordinära åtgärder såsom förtidspensionering, slumulansbidrag till nya arbetsgivare och slöd till nya verksamheter. Den lotala koslnaden för anslällningsgaranlin under åren 1979-1980 beräknas sålunda komma att uppgå lill 266 milj. kr.

2.3 Mindre och medelstora varv

Av det betänkande som kommissionen för de mindre och medelstora varven har avgetl framgår bl. a. följande.

De mindre och medelstora varven i Sverige, med huvudsaklig produk­tionsinriktning mol nybyggnad av handelsfartyg, omfattar f. n. lio företag med ca 4000 anställda. Företagens slorlek varierar krafligl från det av Svenska Varv ägda Kariskronavarvet AB med ca I 540 anställda lill del privatägda Marinteknik Verkstads AB med ca 60 anslällda. De privalägda mindre och medelstora varven svarar för ca 10% av del lolala antalet anställda inom varvsindusirin. Den sammanlagda omsättningen uppgick år 1978 lill I 040 milj. kr., varav reparationer svarade för 166 milj. kr.

Eflerfrågan pä de fartygstyper som den nämnda gruppen av företag lillverkar har i huvudsak varil oförändrad under perioden 1976— 1978 Jäm­förl med de närmasl föregäende åren. Alt efterfrågan har kunnat hållas uppe lorde delvis vara en följd av del slatliga siödet lill beställare av fartyg. Även tidigareläggning av ställiga farlygsbeslällningar har bidragit lill all hålla produktionen uppe.

Jämsides med egen fartygsproduklion levererade vissa av de mindre och medelslora varven lidigare avsevärda mängder sektioner lill slorvarven. Ell mån på omfaliningen av dessa leveranser är att de. mätt i lon stål per år. uppgick till samma volym som den som ulnylljades i de mindre och medelslora varvens egen produklion.

Leveranser av farlygsseklioner har numera i del närmaste fallit bort. Vidare har besiällningar från den svenska marinen minskal i omfattning. Detla har medförl atl en slörre del av kapaciteten på Kariskronavarvet har 2    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 165


 


Prop. 1979/80: 165                                                                 IS

måsl användas för produklion av civila fariyg. Samiidigi har konkurrensen från slorvarven ökal genom all dessa varv har börjal lillverka fartygstyper och farlygsstorlekar som de under tidigare år normall inle har producerat.

De mindre och medelstora varven är numera slarki hemmamarknads-orienterade. Deras orderslock utgörs f. n. huvudsakligen av leveranser lill svenska redare. Uiöver de svenska redarna består varvens kunder främsl av statliga beställare såsom sjöfartsverkei. vägverkel och generallullslyrel­sen. Av avgörande betydelse för varvens marknadsulsikler är därtör dels benägenhelen hos svenska redare atl beställa hos svenska varv. dels marknadsutvecklingen inom de områden där svenska redare opererar.

Importen till Sverige av fartyg under 40000 dwi uppgick till drygt 40% av anskaffningen av sådana fariyg under perioden 1973-1978. Imporlen avsåg endast i begränsad omfattning mindre och medelstort tonnage och imporlandelen har minskat krafligl sedan beslällarstödel infördes. Del kan noleras att de mindre redarna har en slor benägenhet atl beställa hos svenska varv.

Enligi kommissionens analys av marknadsiiivecklingen finns del anled­ning alt befara en viss överkapacitet för flera fartygstyper som är aktuella för produktion vid de mindre och medelslora varven. Della gäller bl.a. olika slag av tankfartyg. För vissa andra fartyg såsom avancerat handels­tonnage och vissa specialfartyg finns det enligt kommissionens analys bälire marknadsutsikter. Della gäller också under vissa föruisäiiningar i fråga om mindre fariyg för kuslsjöfari. En ulföriig redogörelse för mark­nadsutvecklingen har lämnals i kommissionens betänkande.

Enligt kommissionens beräkning av de mindre och medelslora varvens kapacitet i förhållande till efterfrågad volym är dessa varvs nuvarande kapacitet väsenlligl slörre än vad som kan täckas genom besiällningar från varvens traditionella kunder. Om emellertid hänsyn las lill pågående eller planerade förändringar av arbetsstyrka och produktionsinriktning - inne­fattande en avveckling av nybyggnadsverksamheten vid Finnboda. Sölves­borg och Lödöse varv och en neddragning av den civila nybyggnadsverk­samheten vid Karlskronavarvci - finns det enligt kommissionens bedöm­ning anledning all för den civila nybyggnadssidan räkna med en relaiivt liten sådan fri kapacitet.

Kommissionen undersiryker emellerlid krafligl alt känsligheten för för­ändringar i förutsättningarna är myckel slor, varför enstaka beställningar kan få avgörande belydelse för bedömningen. Tillskotl av kapacitet med inrikining mol de lonnagekalegorier som är akluella för de mindre och medelstora varven skulle hell förändra bilden.

Under förulsältning all de kapacitelsminskningar som jag har redovisat fullföljs, borde det, enligt kommissionens mening, inle vara omöjligl all belägga också den angivna fria kapaciteten. En förutsätlning härför är att varven i slörre utsträckning än f.n. inriktar sig på export och nya pro­dukler. Slörsia möjligheterna lill framgång på exportmarknaden står atl


 


Prop. 1979/80: 165                                                                19

vinna främsl när dei gäller avancerat handelstonnage och specialfartyg. En omslällning mol exporl och nya produkler kan med någon framgång knap­pasl komma lill stånd ulan vissa slalliga siödinsaiser. Enligt kommissio­nens bedömning är behovet av sådana insalser pålagligl. främst när del gäller kosinader för exportmarknadssalsningar och för åtgärder i samband med anbudsgivning.

Kommissionen föreslår i fråga om exportsatsningar all sialen lämnar slöd till kostnader för marknadsundersökning och marknadsbearbelning. Slödel bör ulgå i form av lån till högst 70% av de slödberältigade kostna­derna. Amorterings- och räntefrihet bör kunna medges de lörsia ivä åren.

Kommissionen föreslår vidare att slödel lill exportmarknadssalsningar kompletteras med etl slöd lill kosinader för atl la fram anbud. De älgärder som kan vara akluella i detla sammanhang är bl, a. projekteringsarbete och prisbearbetning. Siödet bör ges i form av län lill högsl 50% av kostna­derna. Lånet jämte marknadsränta bör ålerbeialas om anbudei leder lill leveransavlal. I annal fall bör lånel efterges.

För egen del ansluter Jag mig i huvudsak till de av kommissionen före­slagna stödåtgärderna.

De bör ses som ett medel alt under en omslällningsperiod underiälla för de mindre och medelslora varven all slarka sina marknadsföringsresurser m. m. Stödåtgärderna bör därtör vara lemporära och komma i fråga endast för kosinader som läggs ned före utgången av år 1983. Medelsbehovei beräknas enligi kommissionen till 10 milj. kr. per är eller totalt 40 milj. kr. under den angivna perioden 1980-1983.

Jag är inle nu beredd alt ta ställning lill medelsbehovei för perioden t, o, m. är 1983 ulan endasl för de två försia åren. Jag delar dock kommis­sionens bedömning alt 10 milj. kr. per år är erforderiigl i slöd.

Jag förordar därför all 20 milj. kr. anvisas på statsbudgeten för budgel­året 1980/81 under ell särskili anslag för lån lill mindre och medelslora varv. avseit för exportmarknadssalsningar och för älgärder i samband med anbudsgivning avseende åren 1980 och 1981. Del bör ankomma pä rege­ringen att ange villkoren för stödel. Frågan om yllerligare stöd under åren 1982 och 1983 bör framdeles tas upp lill prövning dä de erfarenheter som vunnils under de Ivå försia åren kan beaktas.

Kommissionen anser vidare atl det bör övervägas alt under slallig med­verkan bilda ell utvecklingsbolag med syfte all utveckla ett syslem för svensk kuslsjöfari. Regeringen har lidigare denna dag beslulal all avlåia en proposiiion om sjöfartspolitiken, m.m. och därvid bl.a. föreslä riksdagen atl anta etl förslag om sjöfarlspolitiskl program. 1 delta förslag behandlas bl. a. vissa frägor om den mindre skeppsfarten. 1 samband därmed aviseras alt en särskild utredning skall tillsättas med uppgift att behandla sjöfartens roll i den svenska trafikpolitiken. Utredningen skall vidare studera behovet av det föreslagna utvecklingsbolaget.

Uiöver nämnda insalser av generell natur har kommissionen övervägt i


 


Prop. 1979/80: 165                                                                 20

vad mån del för vissa av varven behövs ytterligare stödinsatser från sialsmaklemas sida. 1 likhei med kommissionen bedömer Jag all sådana insalser i flertalel fall inle kan anses motiverade. 1 fråga om några enskilda varv villjag anföra följande.

Svenska Varvs slyrelse beslutade i november 1978 alt Götaverken Finn­boda AB, numera AB Finnboda Varf skulle laggas ned. Efter riksdagsbe­slulet om varvsfrågorna i december 1978 (prop. 1978/79:49, NU 1978/ 79: 17, rskr 1978/79: 115) beslutade koncernledningen all en ny budgel skulle upprällas för varvet under förulsältning atl varsel om uppsägning inte lämnades de anslällda under år 1979. Nedläggningsbeslutet gäller dock forlfarande.

Som bakgrund lill nedläggningsbeslutet kan nämnas atl Finnboda har varil förluslbringande underen följd av år. Under perioden 1974-1978 har förlusterna uppgåll till tolall 295 milj. kr. före bokslulsdisposilioner och skalt. Föriuslen är 1976 var särskilt hög och uppgick lill ca 125 milj. kr. För perioden 1979- 1982 har yllerligare förluster beräknals.

På uppdrag av den regionala ulvecklingsfonden i Stockholms län har elt konsultförelag utarbetat en rapporl Framlida planer för Götaverken Finn­boda AB. Enligi rapporlen är del möjligt för Finnboda Varf all under vissa förulsältningar ge acceplabel lönsamhel fr. o. m. är 1982. En förulsältning anses vara alt verksamhelen inriktas mol reparationer.

Enligt kommissionen finns del anledning att på flera punkler ifrågasätta konsullutredningens bedömning och kommissionen anser alt del från före­tagsekonomisk synpunkt mesl realitiska är att varvet läggs ned. Kommis­sionen anser inle heller alt arbetsmarknadspoliliska, försvarspolitiska eller andra liknande skäl lillräckligl motiverar atl varvet hålls vid liv genom särskilda ålgärder från sialsmaklemas sida.

Enligt kommissionens bedömning bör nedläggningsbeslutet vad gäller varvsverksamhelen därför verkställas. Med hänsyn lill behovel av kala­slrofberedskap vid haverier och andra olyckshändelser föreslär kommis­sionen atl Svenska Varv får i uppdrag atl mot ersällning vidmakthålla och underhålla härför erft)rderlig dockkapaciiei och atl lillhandahålla personal i katastrofsituationer. Kommissionen nolerar vidare all det vid förelagel finns en bra mekanisk verkstad som kan behållas och evenluelll ulvecklas.

I ett särskilt yltrande föreslär tre av kommissionens experter, som represenlerar fackliga organisaiioner, atl regeringen ulser en särskild för­handlare med uppdrag att med olika länkbara iniressenler diskutera var­vels framtid. Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse hemslälll an regeringen lar fasla på förslagel om cn särskild förhandlare.

Jag ansluter mig till kommissionens bedömning all det inle ar motiverat med särskilda ålgärder från siatsmakternas sida i syfle all söka fä lill slånd en ändring i koncernledningens nedläggningsbeslut av Finnboda Varf. Jag finner inle all skälen är lillräckligl slarka för atl av beredskaps-, arbels­marknadspolitiska eller andra orsaker behälla förelagel. Efter samråd med


 


Prop. 1979/80: 165                                                                21

cheferna för försvars-, handels- och arbetsmarknadsdepartementen harjag kommii till uppfaltningen atl inle heller behovet av katastrofberedskap vid haverier och andra olyckshändelser är tillräckligt föi" atl upprällhålla en varvskapacitet, med hänsyn lill alt lillräcklig annan varvskapacitet finns på ostkusten.

Jag vill vidare framhålla alt kommissionen har lagit iniliativ lill förhand­lingar mellan Svenska Varv och utomstående intressenter om etl överla­gande av förelagel. Dessa förhandlingar har hillills varit resultatlösa. Jag anser inle att det finns något skäl för regeringen all utse en särskild förhandlare i frågan.

Till della vill Jag lägga alt det, såsom kommissionen har anfört, f n. föreligger etl belydande överskoll på kapacitet inom den aktuella delen av varvsindusirin och atl del framstår som klart all en neddragning av kapaci­teten måste ske. Enligt min mening har Stockholmsregionen betydligt bäitre förutsättningar atl möta en nedläggning än flertalel andra varvs­orter.

Karlskronavarvet AB uppfördes under senare delen av 1600-lalet för nybyggnader och reparationer för den svenska flottan. Varvet blev aklie­bolag år 1960. Svenska marinen svarade vid 1970-lalels början för ca 75 % av beläggningen. Under 1970-talet har etl flertal försök gjorls all minska beroendet av den svenska marinen, vars beställningsvolym kontinuerligt har minskal. Kariskronavarvet arbelade därför som underieveranlör till slorvarven under deras högkonjunktur i början av 1970-talet. År 1977 övergick företaget lill den civila marknaden för mindre handelsfartyg och på exportmarknaden lill marina fartyg. Det ekonomiska ulfallel av den civila fartygsproduklionen har varil otillfredsställande.

Karlskronavarvet har arbetat inom det plaslteknologiska området sedan milten av 1960-lalet och därvid såväl utarbetat som utvecklat meloder för fartygsproduktion inom detla område. Varvet har under de senasle åren både tillverkat och sålt såväl civila som marina fartyg i glasfiberarmerad plasl till vissa svenska köpare. Bland dessa kan nämnas ulsjöbevaknings­farlyg för den svenska kustbevakningen och fiskefartyg för den svenska fiskeflottan. Varvet bedömer alt den framtida ulvecklingen medför all nya områden visar sig myckel lämpade för plaslfarlyg. Inom t. ex. del marina områdel visar varvels marknadsanalyser att ulvecklingen mot plaslfarlyg kommer all gå mycket fort. Kariskronavarvet vill därt"ör fortsätta utveck­lingen av plaslfarlyg för marina ändamål och därvid satsa speciellt på exporl av sådana fartyg. För all lyckas med denna exporl behöver enligi varvet vissa referensfartyg eller prolotyper byggas och leslas.

Vidare startade Karlskronavarvet höslen 1976 ell omfallande projektar­bete inom vindkraflområdel. Målsättningen var atl analysera de leknolo-giska. industriella och kommersiella förulsällningarna och på sikl tillföra svensk induslri en bärande affärs- och produktidé. Det stod redan från början klart all en produklion av vindkratjaggregal för varvels del väl skulle stämma med de personella och maleriella resurser som kunde kom-


 


Prop. 1979/80: 165                                                                 22

ma all frigöras i Sverige på grund av den förulsebara volymnedgången i fartygsnybyggnad. I Sverige är nu ivå stora prolotypanläggningar av vindkraftaggregat under uppförande. Båda är beställda av nämnden för energiproduktionsforskning (NE) inom ramen för del slalliga energiforsk­ningsprogrammet. Etl av dessa aggregal har uivecklals av Karlskronavar­vet i samarbele med det amerikanska företaget Hamilton Standards Inc och konstrueras och byggs av Kariskronavarvet. Varvet har vidare nyligen fått en order som underleverantör på ell stort vindkraflaggregat lill del amerikanska inrikesdepartementet. Detla visar all Karlskronavarvet ligger väl framme vad gäller utveckling, tillverkning och försäljning av vindkraft-aggregat. Mot bakgrund av energisitualionen både utomlands och i Sverige delar Jag Karlskronavarvels bedömning atl vindkraflaggregat kan bli en intressant marknad för varvets del och tror all detta i framliden kan bli etl viktigt komplemenl till varvels fartygsproduktion.

Enligt de långsiktiga planerna för varvet skall den civila fartygsproduk­lionen minskas. En belydande del av varvets resurser kommer i stället att koncentreras lill marin nybyggnad med speciell inrikining på exporl och i viss män pä aliernativ produktion.

Jag delar kommissionens och Svenska Varvs uppfattning om Karlskronavarvets framlida inrikining. Enligt Svenska Varvs bedömning är en förulsältning för alt de långsikliga planerna skall kunna genomföras atl vissa av den svenska marinens beställningar tidigareläggs för atl varvet skall lyckas med sin exportsatsning av marina fartyg. Jag måsle dock konstatera alt de ekonomiska möjligheterna för marinen all nu besiälla ytterligare fariyg saknas.

Då jag delar Karlskronavarvels bedömning av de framlida exporlmöj-ligheterna för plaslfarlyg för marina ändamål bör ekonomiska möjligheter skapas för varvel all ytterligare utveckla sin kunskap inom del plasllekno-logiska området. Ell särskilt anslag bör tas upp för ändamälei. Jag be­dömer all 75 milj. kr. utgör ett erforderiigl slöd för kosinader i samband med varvels vidareulveckling inom det plaslteknologiska området för ma­rina ändamål. Jag förordar alltså all 75 milj. kr. anvisas pä slalsbudgeten för budgeiårei 1980/81 under etl särskilt reservalionsanslag, benämnl Medelslillskoll för Kariskronavarvet för kostnader i samband med uiveck­ling inom del plaslleknologiska området för marina ändamål.

Kommissionen konslalerar att Karlskronavarvels primära funkiion är all vara underhålls- och nybyggnadsvarv för den svenska marinen. Med hänsyn lill beredskapsinlressen förulsäller della enligi kommissionen all varvet erhåller en så slor andel av marinens underhålls- och nybyggnads­beställningar som möjligt. Del underhållsarbele. som f.n. ulförs vid var­ven i Göleborg och vid Finnboda Varf i Siockholm bör, enligi kommis­sionen, överföras lill Karlskrona och också omfalla isbrytarunderhållet med undanlag av del isbrylarundeihall som avses komm;; atl ske vid Lunde   varv.   Beträffande  den   marina  nybyggnadsverksamheten  anser


 


Prop. 1979/80: 165                                                                23

kommissionen atl möjligheterna all på sikt koncentrera ulbålsproduk-lionen till Karlskrona hör övervägas. Kommissionen konslalerar vidare all en inrikining på marin exporl förulsäller all Karlskrohåvarvel erhåller svenska besiällningar som kan tjäna som referensobjeki.

Efler samråd med chefen för kommunikaiiönsdepariemeniei bedömer Jag atl del i fräga om isbrytamnderhällel inte längre finns anledning atl lämna dispens från upphandlingskungörelsen. När nu gällande avial avse­ende isbrytamnderhällel upphör får alltså sedvanligt anbudsförfarande ske för kommande avtalsperiod.

Ar 1978 påbörjades arbelet med en ändring av strukturen hos Götaver­ken Sölvesborg AB. Ändringen syflar lill atl förelagel skall upphöra alt vara nybyggnadsvarv och i stället inrikla sig på annan produklion.

För egen del ansluter Jag mig till kommissionens bedömning atl del inte är motiverat med några åtgärder från statsmaklemas sida i syfle atl försöka åsladkomma annan utveckling.

Kostnaderna för omstruktureringen vid Finnboda Varf, Karlskronavar­vci och Sölvesborgs Varv ingår, med undanlag för Karlskronavarvels utvecklingskostnader inom det plaslteknologiska området, i del av Svens­ka Varv angivna kapitalbehovet för omslruklureringen. Jag ålerkommer i det följande lill denna fråga.

Kommissionen bygger sip ananlys på förutsättningen all de statliga beställningarna kommer att minska de närmasle åren, inte minst mot bakgrund av del slalsfinansiella läget. Det kan emellertid inte uteslutas atl sysselsätlningsläget främst förde mindre och medelstora varven i vissa fall kan moiivera all slalliga beställningar tidigareläggs. 1 regeringskansliel förbereds f n. ålgärder för alt vid behov beställa varvsprodukter för all läcka behov inom vägverkel, sjöfartsverket och tullverket.

2.4 Stöd till varvsindustrin

Innan jag går närmare in på frågan om finansieringen av varvens produk­lion villjag i anslulning lill den proposition om sjöfarlspoliliken, m. m. som regeringen tidigare i dag har beslulal avlåta redovisa några synpunkter på fiågan om samordningen av varvs- och sjöfarlspoliliken.

Slödel lill varven avser primärl all underiälla omställningen mot kon­kurrenskraftig produklion. Jag finner det emellertid naluriigt all slödel ges en sådan ulformning att även de svenska rederierna kan dra fördel av delta bl. a. genom atl erhålla en långfrislig finansiering.

Inriktningen hos såväl svenska varv som svenska rederier mol avancera­de fartyg, vilka ulgör delar av hela transportsystem, innebär alt del inom flera områden bör finnas föruisäiiningar för etl fruktbart lekniskl och kommersiellt samarbele mellan de båda näringsgienarna. Sädanl samarbe­te bör underiälias finansiellt av sialen. Jag vill i detta sammanhang peka på möjlighelema till  finansiering via slyrelsen för teknisk uiveckling och


 


Prop. 1979/80: 165                                                                 24

Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden). Även inom ra­men för fartygskreditgarantisystemet och Skeppshypotekskassornas kre­dilgivning bör sådant samarbele understödjas.

De svenska rederiernas beslållningsplaner för åren 1980-1984 uppgår till ca 6000 milj. kr. Skeppshypotekskassornas bruttoulläning har de se­naste åren varit 200-300 milj. kr. per är. Rederierna har i sin nuvarande besväriiga ekonomiska siluaiion slort behov av atl finna långfristig finansi­ering av sina invesleringar för all minska riskerna för likviditelsproblem och uppnå en finansiering där avskrivningarna av fartygen och amortering­arna på länen överensstämmer sä långl del är möjligt.

Bl.a. kapitalmarknadsulredningen har föreslagit en sammanslagning av kassorna. Jag avser all senare åsladkomma med förslag om en samman­slagning som då bör kunna genomföras den I Januari 1981. Den skeppshy-potekskassa som bildas genom sammanslagningen bör ha förulsältningar all kunna spela en akliv roll i den långfristiga finansieringen av rederiernas invesleringar. Delta fordrar i sin lur all lillräckligt utrymme bereds kassan på kreditmarknaderna.

Chefen för kommunikationsdepartementet har lidigare redovisal förslag om inriktningen av sjöfartspolitiken och lagl fram etl sjöfartspolitiski pro­gram. Kassorna bör i sin utlåning prioritera projekt som ligger inom ramen för detta program. Samtidigt bör kassorna särskilt beakla de möjligheter som enligi min mening finns alt utveckla samarbetet mellan svenska varv och rederier för atl konstruera tekniskl avancerade fariyg.

2.4.1 Skäl för forlsall stöd till varvsindustrin

Enligt bedömningen i prop. 1978/79:49 avseende höslen 1978 avvek det svenska kostnadsläget siarkt från de lägsta internationella priserna för slandardlonnage såsom tank-, bulk- och ro/ro-farlyg. Della innebar all de svenska varven vid försäljning på den internationella marknaden inte kun­de erhålla högre självkoslnadsläckning än som svarade mol mellan 55 och 80 % av den svenska självkosinaden för olika slandardfarlygstyper.

En Jämförelse mellan svensk och Japansk koslnadsnivå visade alt de Japanska kostnaderna var ca 25 % lägre för siandardfartyg.

Priserna på nybyggnadslonnage har stigit kraftigt under är 1979. Prisni­våerna ligger i dag mellan 30 och 85 % högre än under år 1978. Beiräffande slandardlonnage erbjuder Japan i dag priser som vanligen ligger ca 15-20 % under den västeuropeiska nivån. För fartygstyper som kräver nykon­struktion ligger de Japanska priserna oftast ca 10— 15 % under de västeuro­peiska.

Prisutvecklingen pä andrahandsmarknaden har visal en ännu högre upp­gång än den på nybyggnadssidan. Priserna har under år 1979 för olika lyper av andrahandstonnage och åldersgrupper stigii med mellan ca 10 % och ca 110 %.

Under åren 1976 och 1977 var sannolikl skillnaden mellan svensk och


 


Prop. 1979/80:165                                                                 25

Japansk självkostnad som slörsl. Mot bakgrund av bl.a. ändral värde för den Japanska valulan och ökade kostnader för material och löner har denna skillnad minskal.

Japan kommer även under 1980-talel atl vara den dominerande varvsna-lionen och den Japanska självkostnadsulvecklingen kommer alt vara le­dande för den långsiktiga prisulvecklingen på slandardlonnage. Det är sannolikl alt kostnadsskillnaden mellan Japan och Sverige kommer alt minskas något under perioden lill år 1985.

Jag har tidigare redovisat huvuddragen i Svenska Varvs struklurplan. Elt genomförande av planen innebär all kapaciteten vid storvarven succes­sivt minskar från 12 milj. direkta produktionstimmar år 1979 till ca 5 milj. år 1982. Därefter bedöms volymen vara oförändrad t. o. m. år 1984. För de mindre och medelslora varven sker samtidigt en minskning av kapaciteten för produktionen av handelsfartyg från ca 3 milj. timmar år 1979 till ca 1.7 milj. timmar är 1983. Sammanlaget minskar alltså den svenska varvskapa­citelen frän ca 15 milj. limmar år 1979 lill ca 7 milj. limmar år 1983.

De senasle åren har närmare 90 % av nya order vid de svenska varven kommii från svenska beställare. Rederierna bedömer själva att deras totala beställningar under åren 1980-1984 kommer att molsvara ca 40 % av den varvskapacilet under samma tidsperiod som Jag nyss har redovisal. De sjöfarlspolitiska älgärder som chefen för kommunikationsdepartementet tidigare denna dag har förordal torde lillsammans med de åtgärder som Jag i det följande kommer all förorda för alt finansiellt underlätta beställningar vid svenska varv kunna öka det svenska beställarintresset. Det synes dock Iroligl all en - jämfört med de senasle åren — ökad andel av varvens produktion måsle avsällas på exportmarknaden.

De bedömningar som Jag har redovisat pekar pä all skillnaden mellan världsmarknadspriset för olika fartygstyper och de svenska självkoslna-derna har minskal under år 1979. En ytterligare förbättring av marknadslä­gel och en kraftfull satsning från varvens sida för atl minska sina produk­tionskostnader är dock nödvändig för att varven skall kunna konkurrera om order av egen kraft. Del är värt all observera atl de låga marknadspri­serna delvis är en följd av slatliga slödsystem i flertalet varvsländer. Del behövs alltså slöd i yllerligare några år för alt varvens omställning skall ha förulsältningar att lyckas. Jag anser emellertid alt liden nu är mogen all sälta en slutpunkt för de statliga stödel till varvsindustrin till de delar della avser direkla subventioner. Moiiven lill della är all Jag dels bedömer all de slalliga subventionerna ulomlands kommer all avvecklas, dels atl mark­nadspriserna kommer alt förbällras. Även samhällsekonomiska skäl moti­verar all stödet avvecklas. Rimliga förutsättningar skulle därigenom ska­pas för alt varven genom egna ansträngingar kan bli konkurrenskraftiga. Del slöd som ulgår i from av statliga garanlier lill varv och rederier finns del forlfarande skäl atl bibehålla.

Som jag redan har nämnl är del vikligl att varvens planering atl slödel


 


Prop. 1979/80: 165                                                                 26

omfallar en längre lidsperiod än vad som hittills varil fallel. En bedömning av avvecklingstakten för de slatliga slöden ulomlands och marknadsprisut­vecklingen över en längre tidsperiod är i prakliken omöjlig atl göra med någon slörre säkerhet. Jag finner emellertid att fördelarna från varvens sida atl vela förulsällningarna för sin ekonomiska planering är vikligare än den osäkerhet som är förenad med framtidsbedömningarna.

Jag bedömer atl Ire år än en skälig avvecklingslid för de slatliga subven­tionerna lill varvsindusirin. Då varven genom siödet lill beställare av fariyg redan fåll slöd för i del närmasle hela sin produklion under år 1980 bör stöd utgå först fr. o. m. år 1981.

Ett slöd direkt till varven skulle medge alt varven bälire skulle kunna anpassa sina offertvillkor till den rådande konkurrensen för varje enskild order. 1 speciella fall skulle siödet kunna användas också för export. De fall Jag här länker på gäller enbari då konkurrens föreligger frän länder som subventionerar sin exporl av fariyg.

2.4.2 Ändring av slöd tdl beställare av Järtyg

För all underlätta beställningar av fartyg vid svenska varv ulgär enligt beslut av riksdagen (prop. 1976/77: 139. NU 1976/77:53, rskr 1976/77:343, prop. 1977/78:174, NU 1977/78:76, rskr 1977/78:377, prop. 1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115 och prop. 1978/79:211, NU 1978/79:58, rskr 1978/79:449) statligt slöd lill beställare av fartyg vid svenska varv i form av kreditgarantier och avskrivningslån. För kreditgarantier har fast­ställts en ram om 6665 milj. kr. och för lån har sammanlagt 2 460 milj. kr. anvisals.

Kreditgarantin får motsvara högst 70 % av konlraklspriset och lån kan lämnas med belopp motsvarande högst 25 % av konlraklspriset för beställt fariyg eller större ombyggnad av fartyg. Stödet är temporärt och avser beställningar som har gjorts senast den 31 mars 1980. Del beställda fartyget skall levereras före den 1 april 1981. Till lånen är knuien en återvinnings-rätt för staten. Villkoren för siödet finns angivna i förordningen (1977: 500) om slatligt stöd lill beställare av fartyg (omlryckt 1978:995 och ändrad senast 1979: 555). Hittills har ca 85 fariyg beställts vid svenska varv och ca 15 fariyg byggis om med beställarslöd. Av slödel har närmare 30 %'gäll till de mindre och medelstora varven, medan återstoden har gåll lill storvar­ven. Av garantiram och anvisade medel återstod den 15 februari 1980 -efter vissa reservalioner för ränlor om drygt 300 milj. kr. - sammanlaget ca 63 milj. kr.

Slödel har nu varil i krafl i tre är. Enligt min mening finns nu skäl all ulvärdera sysiemel och överväga om och i så fall hur ell framlida slöd lill varven skall ulformas.

Ell väsentligl motiv för atl införa stödel var att ge varvsindustrin en omställningslid under vilken varven kunde inrikl;i sin produklion mol mer konkurrenskraftiga produkler. Huvuddelen av de order som svenska varv


 


Prop. 1979/80: 165                                                                27

har tecknat de senaste åren hade inte varit möjliga ulan delta slöd. Slödel har vidare inneburil atl sysselsällningsminskningen vid varven har kunnal ske i socialt acceptabla former.

Jag vill erinra om alt de senaste tre åren har varil utomordentligl bekym­mersamma frän ekonomisk synpunkt för bäde varv och rederier. Anlalet pontiella köpare av fartyg har varil begränsai. Detla har inneburil att siaten som garantigivare tvingats acceptera slora kreditrisker.

Trots delta har staten ännu inte drabbats av några förluster pä grund av lämnade garantier. Inom nämnden för fartygskredilgarantier har slatens förlustrisker på grund av lämnade lån och garantier bedömis. Denna be­dömning av föriuslriskerna pekar på att dessa i dagsläget inle skulle över­stiga 2 % av lämnade garanlier och garantiutfästelser. Förlustriskerna kan naluriigitvis öka vid försämrade fraktnivåer för rederierna. Med hänsyn till de förhållanden som har rätt vid garantigivningen finner Jag ändå atl förlustriskerna måsle betraktas som relativt begränsade.

Del ekonomiska ulfallet för varven av de order som har tecknats med beställarslöd har varieral kraftigl mellan olika varv. För flera varv har slödel gett utrymme för mindre vinster medan andra har redovisat ett otillfredsställande ekonomiskl ulfall. Den slutsats somjag kan dra av del redovisade förhållandel är all för effektiva svenska varv har skillnaden mellan marknadspris och självkoslnad ungefär motsvarat länenivån.

Slödel har dock hafl vissa nackdelar, bl. a. har stödet avsett alltför korta tidsperioder.

Detla är i sin lur en följd av all etl långsiktigl strukturbeslut hittills inle har kunnal fallas. Enligt min uppfattning bör därför elt framtida stödsy­stem omfatta en längre lidsperiod för alt varven skall kunna planera sin verksamhel på etl rationellt säll.

Som en följd av den allvariiga slrukturkris som världens varvsindustri sedan några år tillbaka befinner sig i har de olika varvsländerna vidlagil omfattande slatliga stödåtgärder för denna industri. Dessa stödåtgärder har sålunda underen längre lid ulgjorl elt viktigt inslag i den inlernalionella varvskonkurrensen. Konkurrensen om den begränsade beslällningsvoly­men har medfört all de olika ländernas slödsystem successivi har utvidgats för atl i dag vara relaiivi omfattande.

Bakom de olika typerna av slödformer ligger olika hänsynsiaganden. Vanligl förekommande är stöd riklat till rederier i del egna landel. Andra Slödformer är inriklade pä l.ex. vissa fartygstyper. Som Jag nyss har nämnt har dock under de senaste åren iniräffal en väsenllig förändring dä länder som Förbundsrepubliken Tyskland. Storbritannien, Frankrike och Spanien infört slödformer som innebär subvenlionering av exporlorder.

En Jämförelse mellan del svenska slödel lill beställare av fariyg och molsvarande slöd ulomlands visar all länder som Frankrike. Förbundsre­publiken Tyskland och Slorbrilannien har samma eller högre subvenlions-grad. Finland och Danmark har däremoi lägre subventionsgrad.


 


Prop. 1979/80: 165                                                                 28

Inom OECD pågår nu överläggningar om att avveckla de omfattande varvsstöden. Del är f. n. svårl atl överblicka i vilken takt avvecklingen kan ske.

Under den av mig förordade treåriga avvecklingsliden för subventions­delen av siödet till svensk varvsindustri bör enligt min mening slödel ändras på sådanl säll all det även i vissa fall kan underiälla konkurrens om exportorder.

Denna ändring bör ta sig utiryck i att siödet till beställare inte längre skall innefatta direkta subventioner i form av avskrivningslån, utan be­gränsas lill statliga garanlier.

Garanti lill svenska beställare bör, av skäl somjag närmare redogör för i del följande, kunna uppgå lill högst 90 % av konlraklspriset för fartyg. F. n. belalar beställare konlanl minst 5 % av konlraklspriset. Jag anser atl denna andel i fortsättningen bör höjas till minst 10%. För utländska beställare lämnas högst 80% i garanti enligt överenskommelse inom OECD.

2.4.3 Ändring av stöd till varven

Höslen 1978 bemyndigade riksdagen fullmäktige i riksgäldskontoret all lill utgången av är 1981 ikläda staten garanlier lill svensk varvsindustri -inkl. lidigare lämnade garanlier - inlill etl vid varje lidpunkl sammanlagi belopp av högst 17 000 milj. kr. för finansiering i anslutning lill produklion vid varven (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17. rskr 1978/79:115).

Som jag redan nämnl, har fullmäklige bemyndigats alt ikläda staten garantier till beställare av fartyg vid svenska varv till ell sammanlagt belopp av högst 6665 milj. kr. (prop. 1978/79:211, NU 1978/79:58, rskr 1978/79:449). Sammantaget kan alllsä fullmäklige ikläda staten garantier för atl finansiera varvens produktion för högsl 23 665 milj. kr.

Den 1 Januari 1980 uppgick statens garantiåtaganden inom nämnda ra­mar lill ca 13 200 milj. kr. Härulöver har fullmäklige ulfäst sig all senare teckna garanlier för län lill etl sammanlagi belopp av ca 4 500 milj. kr.

Jag behandlade nyss frågan om ändring av siödet till beställare. Jag framhöll därvid alt direkta subventioner i form av avskrivningslån inte längre bör ulgå. Subvenlionsdelen av del allmänna varvsstödet bör enligt min uppfattning i stället lämnas direkl lill varven.

Vid lämnande av sådanl slöd uppkommer frågan om hur delta skall kunna ske för all bästa möjliga effekl skall kunna uppnås. Del är vikligl atl slödel ulformas på ett sådant sätt alt den affärsmässiga optimeringen av verksamhelen underlättas. Detta uppnås bäsl om siödvolymen görs obero­ende av de akluella affärsbesluten inom varven. Elt lämpligt sätl alt uppnå della är alt stödel relateras till den nu planerade kapaciletsulvecklingen -män i antal direkta produktionstimmar - vid varven under perioden 1981-1983. Varven kan då i förväg bedöma hur slor del av siödet som tillkommer del enskilda varvel. Incitament saknas med andra ord för all Iräffa '"felaktiga"' företagsekonomiska beslut för all maximera slödel.


 


Prop. 1979/80: 165                                                                29

Somjag redan har framhållit bör de statliga subventionerna inom slödel lill varvsindusirin avvecklas under en treårsperiod. Denna del av slödel bör successivi trappas av under åren 1981 - 1983.

På grundval av den skillnad som nu råder mellan de svenska varvens självkoslnader och marknadspriset bedömer Jag atl en rimlig nivå för slödel år 1981 bör vara 15% av konlraklspriset, dvs. en minskning med lio procentenheter från vad som nu kan utgå som avskrivningslån lill beslälla-re av fariyg. Under åren 1982-1983 bör lånedelen av siödet varje år kunna minska med fem procenlenheler. Fr. o. m. år 1984 bör län inle utgå.

Slorieken av avskrivningslånen bör för vart och ell av de privala mindre och medelstora varven beräknas pä grundval av en plan för kapaciletsul­vecklingen under åren 1981-1983. Kapaciieien bör inle överskrida den nuvarande. Planerna bör granskas och godkännas av nämnden för far­tygskredilgarantier. För Svenska Varvs del görs molsvarande beräkning från den lolala volym som har angivils i koncernens struklurplan för slorvarven. Avskrivningslånen bör beräknas med ulgångspunkl i produk-lionslimmar och nämnda procentsatser för konlraklsbeloppen.

För år 1981 uppstår vissa övergångsproblem genom all beställarslöd i form av avskrivningslån har lämnats för viss del av produktionen. Antalet produklionslimmar som berättigar lill stöd delta år bör därför minskas med del anlal som åtgår för den produklion som har fått beställarslöd.

Den nuvarande formen för lånestödet, dvs. att lånel kan efterges under vissa angivna förutsättningar, bör med vissa ändringar kunna bibehållas. Länen bör kunna göras tolvåriga med fem ärs amorieringsfrihel. Mark­nadsränta bör ulgå, dock först efter fem är. Eftergift bör normall kunna ske varje år med belopp som moisvarar vad varvel investerar i rationalise-ringshöjande syfte och i marknads- och utvecklingsarbete. Regeringen bör kunna medge slörre eftergift eller göra återbetalningen villkorad av resul­tatutvecklingen vid varvel om detta skulle bedömas nödvändigl med hän­syn till varvels soliditet.

Utbetalningen av lånen bör administreras av nämnden för fartygskredil­garantier. För att likvidilelssvårigheler inle skall uppstå i de enskilda varven bör en viss del av lånen kunna utbetalas under löpande stödår. Slutbetalning kan ske i början av påföljande år då underlag för beräkning föreligger.

Med hänsyn till den kapacitelsulveckling somjag lidigare har redovisal för varvsindustrin och med hänsynslagande lill all slöd till beställare av fariyg redan har lämnals för år 1981 beräknarjag behovel av medel för avskrivningslån lill den svenska varvsindusirin lill sammanlagi 830 milj. kr, för åren 1981-1983.

Jag förordar sålunda atl slödel lill varvsindusirin utformas i enlighel med vad jag nu har anförl och atl 830 milj. kr. anvisas till avskrivningslån till svensk varvsindustri för budgelåret 1980/81.

De förändringar i slödel lill de svenska varven som Jag har förordat


 


Prop. 1979/80: 165                                                                 30

medför all del inte längre finns anledning all ha Ivå skilda ramar för garanlier till svenska varv och lill beställare. För atl fä bäitre överblick av det slatliga garanliengagemanget bör de Ivå ramarna slås samman.

För ell genomförande av Svenska Varvs slmklurplan och de minskning­ar av de mindre och medelslora varvens kapacilet som Jag lidigare har redovisal beräknarjag all det nu gällande bemyndigandel om sammanlagt 23665 milj. kr. för kredilgarantier till svensk varvsindustri och garanlier lill beställare inte behöver uiökas. Jag förordar sålunda all fullmäktige i riks­gäldskonlorel bemyndigas all ikläda staten garanlier avseende de svenska varvens produklion till utgången av år 1983 - inkl. lidigare lämnade garanlier - inlill etl vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högsl 23 665 milj. kr.

Jag vill i della sammanhang erinra om atl chefen för kommunikaiiönsde­pariemeniei lidigare denna dag har förordal all förslag läggs fram om värdegaranlier lill svenska redare. Värdegaranlin avses uigöra ell komple­ment till kreditgarantin med huvudsakligt syfte all soliditelsmässigt under­lätta beställningar av fariyg vid i försia hand svenska varv.

Införande av det direkla varvsslöd som jag har förordat medför vissa ändringar av de regler som hillills har tillämpats i garanlisyslemet.

Under byggnadstiden har hittills lämnats garantier molsvarande högsl 70% av konlraklspriset. Detta procenttal har bedömis motsvara vad var­vel likvidiletsmässigt har belastats med under byggnadstiden. Nägon an­ledning att ändra denna praxis har inle funnits, eftersom kontraktspriset på grund av det stöd som staten lämnade i form av lån till beställare av fariyg har kunnat hållas på en nivå som molsvarade varvets kostnader för bygg­nationen. Del direkta varvsstödet medför emellertid all kontraklspriserna i vissa fall kan komma alt understiga varvens kosinader. Under byggnadsti­den bör därför garanlier kunna slällas i sådan ulslräckning all varvens likviditet inle förändras Jämförl med nu gällande ordning.

För liden efter leverans utgår f n. till svenska beställare enligt vad Jag nyss har nämnl garantier molsvarande högsl 70% av konlraklspriset. 25% erhåller beställaren dessulom i lån från siaten och återstående 5% betalas kontant. Vid ulländska beställningar lämnas högsl 80% i garanlier enligt de villkor som överenskommits inom OECD. Avskrivningslånen lill beställa­re av fartyg avses nu i enlighel med vad Jag har förordal ersättas av avskrivningslän lill varven. I nuvarande ekonomiska situation för svenska beställare, då dessa inte fulll ul har återhämtat sig från de senasle årens besvärliga ekonomiska läge, bör dessa enligt min mening även i fortsätt­ningen kunna påräkna en bättre finansiering än vad som ges ulländska redare.

Efler samråd med chefen för kommunikalionsdepartementel förordar Jag därför all garanlier får lämnas upp lill 90% av kontraktsprisel om beställaren är svensk. Minsl 10% bör alllsä belalas kontant. Löptiden för de lån som las upp med statlig garanti bör liksom hittills i normalfallet vara


 


Prop. 1979/80: 165                                                                ?l

högsl lolv år. För all skapa bälire finansiella förutsättningar för ell utvid­gat samarbele mellan svenska varv och rederier vad gäller atl konstruera och bygga lekniskl avancerade fartyg inom ramen för del lidigare nämnda sjöfarlspolitiska programmet bör vid byggande av sådana fartyg garantier kunna slällas för lån med en löptid på upp lill 15 år.

2.4.4 Statligt stöd vidJärtygse.xport

Exporl av fariyg omfattas av en särskild överenskommelse som har träffats inom ramen för OECD och som innebär bl.a. alt räntan pä far­tygskredit som omfattas av statlig garanii i allmänhet inle får understiga 8%. 1 enlighet med beslut av riksdagen (prop. 1977/78:155, NU 1977/ 78: 73, rskr 1977/78: 379) har för perioden den I juli 1978-den 30 Juni 1981 införts elt krediifinansieringssyslem som skall underlätta svenska företags exportförsäljning. AB Svensk Exportkredil (SEK) kan enligi detla syslem under vissa förulsältningar lämna lån för finansiering av exportkrediter i svenska kronor eller lämplig ulländsk valuta till fast ränla som baseras på de lägsla räniesatserna som har överenskommits internaiionelll för statligt stöd lill exportkreditgivning. Enligt beslul av riksdagen hösten 1978 får SEK lämna sådana lån för fartygsexport upp till 2 500 milj. kr. (prop. 1978/ 79: 49, NU 1978/79:17. rskr 1978/79:115). De närmare bestämmelserna för exporlkredilslödel återfinns i förordningen (1978: 404 ändrad 1978: 996) om exporlfinansiering med statligt slöd, m.m.

Den 31 december 1979 hade SEK lämnal statsstödda lån vid farlygsex-porl för 600 milj. kr. Denna kredilgivning har verksami bidragil lill atl exporten någorlunda har kunnat hällas uppe.

Jag har tidigare framhållit vikten av all de svenska varvens export kan öka. För all bl.a. lillgodose del ökade behovel all finansiera krediler för fartygsexpori har regeringen i prop. 1979/80:125 (bil. 11) lidigare denna dag föreslagit all ramen för statsstödda län ökas från 10000 milj. kr. till 18000 milj. kr.

De svenska redare som har beställt fariyg vid svenska varv betalar normall högre räntor än vad som enligt det nyss nämnda systemet gäller vid exportorder, liksom vad de normall kan erhålla från ulländska varv. I enlighet med beslut av riksdagen (prop. 1977/78:155, NU 1977/78: 73, rskr 1977/78: 379) kan Sveriges Investeringsbank AB - i de fall dä konkurrens från ulländsk stalsstödd kredilgivning kan påvisas - efler beslul av rege­ringen lämna krediter med villkor som motsvarar de som gäller vid export. Denna möjlighet har dock förutsatts komma atl ulnylljas restriktivt och har hittills inte uinyltjats vid fartygsbeställningar.

Om de svenska varven skall ha möjlighel att lyckas med sin omslällning och kunna konkurrera framgångsrikt med ulländska varv är del i många fall väsentligt all de räntor de svenska varven kan erbjuda för fariygsfinan-siering inte alllför markant skiljer sig från vad ulländska konkurrenter erbjuder. Jag anser därför all möjligheter till ränleslöd vid beställningar


 


Prop. 1979/80: 165                                                                 32

frän Sverige bör finnas. En sådan möjlighel lill statligt ränleslöd bör vara förknippad med en resirikliv prövning. Vid prövningen bör det samman­lagda ställiga stöd som kan utgå om beställningen görs i Sverige beaklas. liksom del slöd uiöver förmånliga räntevillkor som kan ulgå om beställ­ningen läggs ulomlands. Även övriga fakiorer av belydelse vid val av leverantör, t. ex. valutarisker och leveranssäkerhel bör beaktas. Med hän­syn till alt nämnden för fartygskredilgarantier (FKN) redan nu prövar de enskilda fartygsaffärerna anser jag all FKN är bäsl lämpad alt pröva frågan om statligt ränleslöd. Ränleslödel skall alltså i fortsättningen inle prövas av Sveriges Investeringsbank AB. Jag beräknar medelsbehovet härför till 300 milj. kr. avseende kontrakt tecknade senasl den 31 december 1983. Jag förordar alltså all ett reservalionsanslag av 300 milj. kr. för ränleslöd lill varvsindusirin tas upp på statsbudgeten för budgetårel 1980/81.

I den mån anspråken pä räntestöd, trots den restriktiva prövningen, överstiger de anslagna medlen bör i första hand ansökningar som avser tekniskt avancerade fartyg prioriteras. Samiidigi bör särskilt möjligheterna atl lämna ränleslöd lill projekl som ligger inom ramen för del lidigare nämnda sjöfartspoliliska programmet beaklas.

Enligt beslut av riksdagen får 125 milj. kr. användas för stöd lill utveck­lingsländer för imporl av fariyg från Sverige (prop. 1978/79:49, NU 1978/ 79:17, rskr 1978/79:115). Fullmäktige i riksgäldskontoret kan i samband med sådan imporl slälla kreditgarantier för län med löplid på 15 är och däröver. De lån som las upp med sådan garanti kan lämnas av SEK inom den ram för fartygsexpori somjag har nämnt. Garantin får omfalla högsl 95% av kontraktsprisel för fartyget. En förutsättning är dock all fartyget beställs före den I Juli 1980 och levereras före utgången av år 1981.

Hittills har denna möjlighet inle ulnylljas av de svenska varven. Skälen lill detla är flera. De svenska varvsföretagen har haft liten erfarenhei av all sälja fariyg lill utvecklingsländer. F.n. pågår dock underhandlingar med flera utvecklingsländer om försäljning av fariyg och andra produkter. Hos FKN fanns den I mars 1980 sju ansökningar om slöd lill utvecklingsländer för imporl av fariyg från Sverige. De ulvecklingsländer ansökningarna avser är bl. a. Barbados, Costa Rica, Egypten och Tanzania. Ansökningar­na avser en sammanlagd konlraklssumma om ca I 100 milj. kr. Sannolikl kommer någon eller några av dessa underhandlingar atl resultera i försälj-ningsavial. För alt varven skall ha samma möjligheter lill framförhällning i sin planering vid affärer med utvecklingsländer som vid övriga affärer förordar Jag all lidsgränserna för slödel utsträcks till all avse konlrakl som tecknas före den 31 december 1983. Någon avgränsning framål i liden när leverans skall ske finner jag inte nödvändig.

Stödet bör kunna utgå även vid försäljning av sådana nya produkter som varven kan komma all producera inom ramen för sin ändrade produktions­inriktning.

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17. rskr 1978/


 


Prop. 1979/80:165                                                                  33

79:115) fär garanlier utställas även för alternativ produklion vid varven. Siödet är dock avgränsat till sådana kontrakt som tecknas senast den 31 december 1981. Även på della område förordar Jag all lidpiihklen förlängs till att avse sädana kontrakt som tecknas senast den 31 december 1983.

2.5 Finansiellt stöd till Svenska Varv AB

Svenska Varv-koncernen erhöll vid bildandet år 1977 etl eget kapital på I 524 milj. kr., varav aktiekapital 600 milj. kr., reservfond 300 milj. kr., fritt eget kapital 435 milj. kr. samt en koncernreserv om 189 milj. kr. Koncern-reserven uppstod genom att dotterbolagens aktier togs upp lill lägre värde i Svenska Varv AB:s balansräkning än deras beräknade substansvärde. Vidare bemyndigades fullmäktige i riksgäldskonlorel atl teckna garanlier för koncernen om högst 800 milj. kr. avseende föriusttäckning för verk­samheten under åren 1977-1979. Riksdagen anvisade dessulom 859 milj. kr. i bidrag lill Svenska Varv för nedläggning av Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB.

Kapitaltillskottets slorlek grundades på överväganden om vad som vid denna tidpunkt ansågs kunna uigöra en acceplabel nivå i ell varaktigt skede för koncernens soliditet och likviditel. Del fömlsatles sålunda alt huvuddelen av de förluster som vid denna lidpunkl beräknades för åren 1977-1979 skulle kunna täckas dels genom atl nya konlrakl om farlygsbe­slällningar skulle tecknas med utnyttjande av det slöd lill beställare av fartyg som samlidigt infördes, dels genom utnyttjande av nyss nämnda föriusttäckningsgaranlier (s. k. värdegarantier) om sammanlagt 800 milj. kr.

I prop. 1977/78: 174 och prop. 1978/79:49 har redovisals all de bedöm­ningar som låg till gmnd för de ekonomiska beräkningarna vid koncernens bildande inte i lillräcklig utsträckning hade beaktat förlustriskerna för koncernens valulaengagemang samt på fordringarna på olika redare. Åter­hämtningen från den låga nivån på fraktraler och priser pä nybeställningar skedde inte heller i den takt som hade fömtsätts.

Svenska Varvs redovisade förlust för år 1977 uppgick till 2 242 milj. kr. För år 1978 redovisade bolagel en förlust om 2 149 milj. kr. De verkliga förluslerna var ännu slörre om del stöd som har lämnats lill beställare av fartyg beaktas. Om så sker hade den sammantagna förlusten för de båda åren varit 475 milj. kr. slörre.

För alt läcka förluslerna har Svenska Varv genom beslut av slalsmak­terna erhållit 3 350 milj. kr, i medelslillskotl och I 050 milj. kr. i värdega­rantier (prop. 1977/78: 174, NU 1977/78:76, rskr 1977/78:377 och prop. 1978/79: 49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115). Tillskonen var i huvudsak avsedda alt täcka redovisade förlusler för åren 1977-1978 och den be­dömda förlusten för år 1979. 200 milj. kr. av tillskollen avsåg all täcka Svenska Varvs beräknade utvecklingskostnader under åren 1979-1980. 3    Rik.sdagen 1979/80. 1 .saml. Nr 165


 


Prop. 1979/80:165                                                                 34

Av sisinämnda medel har hillills 100 milj. kr. utbetalats. Svenska Varv har använt medlen huvudsakligen för atl finansiera verksamheten i silt utveck­lingsbolag.

Staten förvärvade ijuni 1979 samtliga tillgångar i Kockums AB - med undanlag av aktierna i Kockums Fastighets AB - för 20 milj. kr. Jämle etl belopp som svarade mot Kockums skulder på tillträdesdagen (prop. 1978/ 79: 124, NU 1978/79:47, rskr 1978/79:356). Varvs- och rederiverksamhe­ten överläts lill Svenska Varv AB. 1 samband härmed anvisade riksdagen 1 075 milj. kr. till medelslillskoll till Svenska Varv och medgav alt ytterii­gare 1 500 milj. kr. tecknades i värdegaranlier. Tillskottet och värdegaran­tierna skulle täcka dels de föriuster som uppstod genom alt Kockums tillgångar omvärderades, dels väntad förlust under år 1979 och öka del egna kapilalel så att Svenska Varvs soliditet skulle bibehållas.

Svenska Varv har - på grundval av sin struklurplan - bedömt resultat­utvecklingen för åren 1979- 1984. För är 1979 baserar sig bedömningen på den helårsprognos som upprättades i samband med bolagels delårsbokslul i augusli 1979. För år 1980 baseras prognosen pä bolagels budgel föraret. För åren 1981-1984 gmndas beräkningama i huvudsak på de slulsalser beiräffande olika marknaders utveckling, konkurrensförmågan hos olika bolag i koncernen saml möjlig resultatutveckling som de av Svenska Varv i samband med stmklumtredningen anlilade konsultföretagen har redovi­sal. De ekonomiska beräkningarna och fömtsätiningarna för dessa har analyserats inom industridepartementet.

För år 1979 bedöms föriuslen bli ca 1 200 milj. kr. Vid bedömningen har hänsyn inle lagils lill de höjda marknadsvärdena på koncemens fartygsen­gagemang. Dessa höjningar medför all reserveringarna för förlustrisker bör kunna minska väsentligl. För perioden 1979-1984 har Svenska Varv bedömi all ca 1 350 milj. kr. i förlustreserveringar skall kunna återföras och påverka resultatet positivt. Del har inte ansells möjligt atl nu fördela älerföringarna på enskilda är. I beräkningen av Svenska Varvs kapitalbe­hov för åren 1980- 1984 kommer de dock all beaktas. Jag bortser därför i del följande från den inverkan som de återförda förlustreserverna får på 1979 års resullal. Den sammanlagda förlusten åren 1977-1979, beslående av redovisade förlusler i Svenska Varv, kosinader för nedläggningen av Eriksbergsvarvet om 859 milj. kr., omvärdering av övertagna tillgångar och skulder i Kockums om I 500 milj. kr., skulle därigenom bli drygt 7900 milj. kr.

De sammanlagda tillskotten frän staten till Svenska Varv - fömtom det tillskjutna egna kapitalet - uppgår under samma period lill ca 8634 milj. kr. Sedan hänsyn har lagils lill den omvärdering av Kockums lillgångar som Jag nyss har nämnt skulle Svenska Varv vid utgången av år 1979 kunna redovisa elt eget kapital om ca 2 240 milj. kr.

En bedömning av resultaten för åren 1980-1984 är förknippad med betydande osäkerhet. Smä avvikelser i förhållande till anlagen kostnads-


 


Prop. 1979/80: 165                                                                35

täckning på produklionen, minskning av omkosinader, försäljningspriser för koncernens fartygsinnehav, valutakurser och räntenivåer kan komma alt påverka resultatulfallel belydligl. För alt bedöma vilket kapitallillskoU som behövs för alt genomföra siruklurplanen har Svenska Varv redovisat beräkningar, vilka efter vissa justeringar inom induslrideparlemenlet sam­manfallas i följande sammanslällning. Hänsyn har vid beräkningarna inle lagils lill de risker somjag nyss har nämnt.

Saminanställning av bedömd resultatutveckling åren I98fl-I984 för Svenska Varv (milj. kr.)

 

 

1980

1981

1982

1983

1984

Tolall

Kvarvarande slorvarv

-728

-.S96

-642

-521

-468

-2955

Slöd lill beslällare

 

 

 

 

 

 

av fartyg

662

178

 

 

 

840

Avveckling av

 

 

 

 

 

 

Öresundsvarvet och

 

 

 

 

 

 

Finnboda varv saml

 

 

 

 

 

 

nedskrivning av an-

 

 

 

 

 

 

läggningar övr. varv

-59)

-675

-115

- 69

 

-1450

Egel fartygsinnehav

206

523

425

- 20

13

1 147

Utveckling och inlro-

 

 

 

 

 

 

duklion av nya verk-

 

 

 

 

 

 

samhelsvolymer

- 60

-185

-185

-185

-185

-   800

Projekl 80

-240

 

 

 

 

-   240

Kommersiella sektom

20

64

72

79

88

323

Återföring törlusl-

 

 

 

 

 

 

reserv Eriksberg

184

 

 

 

 

184

Övrigl

-133

- 59

- 25

-  12

-    3

-   232

Summa

-680

-750

-470

-728

-555

-3183

Tillkommer; Ej års-

 

 

 

 

 

 

fördelal

 

 

 

 

 

 

Återförda fordrings-

 

 

 

 

 

 

reserver

 

 

 

 

 

596

Återlämnade värde-

 

 

 

 

 

 

garanlier

 

 

 

 

 

-    30 -2617

De beräknade föriusterna för perioden 1980-1984 uppgår således till merän 2 600 milj. kr.

Resultatprognosen för de slorvarv som Svenska Varv har beslulal behäl­la. Arendalsvarvet, Kockums och Uddevallavarvet, gmndas på ett anta­gande om atl kostnadstäckningen för produklion successivi ökar från budgeterat genomsnitt är 1980 pä 73% till 99% år 1984. För vissa affärsom­råden vänlas full kostnadstäckning erhållas medan för andra, t. ex. bulk-och enhetslasl, kostnadstäckningen beräknas uppgå endasl lill 90%.

Storvarvens resullal är redovisat före inverkan av statligt stöd till bestäl­lare av fartyg. Del stöd som kommer atl lämnas avseende beställningar av fartyg vid Svenska Varv har därför redovisats särskilt.

Kosinaderna för avveckling av Öresundsvarvet, Finnboda Varf' samt nedskrivningar av anläggningar vid de kvarvarande storvarven ocn City-


 


Prop. 1979/80:165                                                    36

varvel beräknas till 1450 milj. kr. Av beloppet avser 782 milj. kr. Öre­sundsvarvet, 62 milj. kr. Finnboda Varf och 606 milj. kr. nedskrivning av anläggningar vid kvarvarande varv.

Beräkningarna för Öresundsvarvet fömtsätter atl avvecklingen av var­vet påbörjas omgående och avslulas under år 1983. Detta innebär atl nuvarande orderstock fullföljs och alt hämtöver vissa nya order las. Kal­kylerna fömtsätter all övertalig personal successivt kan friställas ulan alt Svenska Varv åsamkas extra kosinader härför. Av de lotala kosinaderna för Öresundsvarvet avser 192 milj. kr. av- och nedskrivningar på anlägg­ningar samt extrakostnader vid annullering av kontrakt.

Den del av Svenska Varvs fartygsinnehav som omfaltar direkt ägda fartyg vänlas ge betydande resullaltillskolt till koncernen under de när­maste åren. Enligt stmkturplanen avvecklas del nuvarande fartygsengage­manget. Det positiva resultatet för verksamheten om 1 147 milj. kr. beräk­nas uppkomma bl.a. genom att föriustreserveringar på egna fartyg och fordringar beräknas kunna lösas upp med 788 milj. kr. Större delen av dessa reserveringar har gjorts möjliga genom atl statliga värdegaranfier har ställts ut. Hämtöver beräknas fartygsvärdena öka så all en vinsl om 226 milj. kr. kan erhållas. Driften av fartygsinnehavet fram lill försäljningstid-punkten beräknas ge etl nettoöverskott av 133 milj. kr. Jag vill i delta sammanhang erinra om att riksdagen beslutat att de fartygskredilgarantier som avser Svenska Varvs fartygsengagemang skall avvecklas (prop. 1978/ 79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115). Avvecklingen av koncernens fartygsengagemang som nu håller pä atl genomföras måsle emellertid ske successivi där marknadsbetingelserna beaktas för att de nämnda resultaten skall kunna uppnås. I vissa fall kan del även i framliden bli nödvändigl för Svenska Varv att som etl led i samarbele med olika rederier om all bygga tekniskt avancerade fartyg äga minoritetsandelar i dessa. Jag har utgått från all sådant samarbete i första hand kommer all ske med svenska rederier och under svensk flagg.

Kostnaderna för att utveckla och introducera nya verksamhelsgrenar, 800 milj. kr., avser dels den verksamhet som bedrivs inom Swedyards Developmeni Corporation AB avseende utveckling, projektering och marknadsföring av prefabricerade processanläggningar för 360 milj. kr., dels verksamhet inom nya områden beräknade lill 440 milj. kr. Konkreia planer för sistnämnda verksamhet saknas dock f. n.

Kostnaderna för Projekt 80 AB beräknas till 240 milj. kr. för år 1980. Även för år 1979 har kostnader för Projekt 80 belastat Svenska Varv. Beloppet är 26 milj. kr. för vilkel någon ersättning inte utgått. De toiala kostnadema för anslällningsgaranlin kan i dag således beräknas till 266 milj. kr.

Baserat på långsiktsplaner för de i den kommersiella sektorn ingående industribolagen bedöms dessa uppnå en gynnsam resultatutveckling.

De förändringar som stmkturplanen medför innebär all de kosinader


 


Prop. 1979/80:165                                                                  37

som är hänförliga till Eriksbergsnedläggningen inle längre kan särskiljas efter år 1980. Den reserv som bedöms vara kvar vid utgången av år 1980, 184 milj. kr., kan därför lösas upp.

Till poslen övrigl hänför Jag bl. a. Cityvarvet, Kariskronavarvet, Sölves­borgs varv samt vissa mindre bolag. Resullatet för dessa bolag bedöms under de närmasle två till tre åren kunna vändas från en nivå med förhål­landevis stora förluster till etl resullal som ligger nära noll.

I Svenska Varvs räkenskaper uppgår, före de återföringar i 1979 års bokslut av förlustreserveringar som Jag tidigare har nämnl, reserver för kundfordringsrisker och borgensåtaganden lill 2 307 milj. kr. Mol bakgmnd av förbättringen av fraktnivåerna och ökal marknadsvärde för koncernens fartygsengagemang bedömer Svenska Varv atl 596 milj. kr. bör kunna återföras av reserverna.

Enligt vad Jag tidigare har nämnl har fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigats att ikläda staten garanlier till Svenska Varv AB till ell sam­manlagt belopp av 3 350 milj. kr. avseende förlusUäckning för kundford­ringar och fartygsproduktion avseende verksamhelsåren 1977—1979. Del kan emellertid under åren 1980-1984 visa sig nödvändigt att inom det givna beloppet ändra garantiåtagandel avseende enskilda fartyg med hän­syn till prisulvecklingen för fartygen och redarnas betalningsförmåga. För att möjliggöra detla bör värdegaranlier även kunna ställas ul för åren 1980—1984. Riksdagens medgivande härtill bör inhämtas. Den 31 decem­ber 1979 hade 527 milj. kr. av garantierna infriats och utbetalats till Svenska Varv. Under de närmasle åren väntas förlustrisker avseende pågående fartygsproduktion och vissa kundfordringar komma atl reali­seras så att 2 243 milj. kr. skulle komma all utbetalas. De utställda garanti­erna har redan beaktats i Svenska Varvs bokslut såsom fordran på siaten. Infriandet medför därför inte någon resultatpåverkan. Med undanlag av 30 milj. kr. beräknas samtliga i dag utställda värdegarantier komma atl infrias.

Svenska Varv har hemställt om 6435 milj. kr. i kapitaltillskott, varav 2825 milj. kr. avses all höja soliditeten och 3 610 milj. kr. avses alt täcka förluster m. m. Den av Svenska Varv beräknade föriuslen är 993 milj. kr. större än den förlust som Jag lidigare har redovisal. Skillnaden utgör etl netto av posler som verkar i motsatta riktningar. Å ena sidan har Svenska Varv i sina beräkningar ulgåll från en soliditet om ca 25%. En sådan soliditet skulle innebära all koncernens räntenetto förbättras med ca 1 100 milj. kr. under åren 1980-1984. Å andra sidan har Svenska Varv endast delvis beaktat att siaten genom ulfärdade värdegaranlier redan har ålagil sig att täcka förlusler. Härigenom och med beaktande av vissa övriga korrigeringar i beräkningarna minskar de av Svenska Varv redovisade förlusterna med 2093 milj. kr.

Det äskade kapitaltillskottet för höjning av soliditeten har beräknals så all denna skulle uppgå till 25 % vid utgången av år 1984. Sedan hänsyn har lagils lill den inverkan på soliditeten som varvens refinansieringsverksam-


 


Prop. 1979/80: 165                                                                38

hel av kundfordringar har, skulle Svenska Varv få en soliditet som med ca fem procentenheter översteg svensk verksladsinduslri i övrigl. Den högre soliditeten motiverar Svenska Varv med del exceptionella risktagande som åvilar koncernens verksamhel. De risker som här främsl bör uppmärksam­mas är följande.

En avvikelse om 5 % i pris på siorvarvens toiala fakturering åren 1981 -1984 ändrar resultatet med ca 600 milj. kr. Om omkostnaderna ändras med 10% medför della alt resultatet påverkas med ca 300 milj. kr. under åren 1981-1984. En avvikelse om 10% i försäljningspris för koncernens fartygsinnehav ändrar resultatet med ca 250 milj. kr. under perioden 1981 -1984.

I den förlustprognos som jag har redovisat har varken valutaförluster eller vinster beaktats. Svenska Varv budgeterar för år 1980 en valutaför­lust på 100 milj. kr. Valutariskerna för efterföljande år har inle beräknals. Koncernen bör efler det kapilallillskolt somjag i del följande kommer alt förorda ha förhållandevis goda möjligheter all hanlera valutariskerna. Des­sa lorde dock inte hell kunna elimineras.

Prognoserna baseras på ell anlagande alt inlåningsränlorna i genomsnitl är ca fyra procentenheter högre än utlåningsräntorna. En procentenhets avvikelse i räntenivån påverkar härvid resultatet med ca 100 milj. kr. årligen.

Slutligen finns risken att genombrott inle kan nås inom samtliga affärs­områden.

Genomförandet av stmkturplanen kommer enligt min bedömning atl ställa utomordentligt slora krav på koncernen. Jag finner del därför angelä­gel att koncernen får tillräckliga finansiella resurser att genomföra om­slmklureringen. Mol denna bakgrund vill jag förorda all de ekonomiska ramarna anges för hela omstruktureringsperioden, dvs. l.o.m. år 1984. Efler delta är bör koncernens verksamhel kunna vara lönsam.

Jag har redan förordal all avskrivningslån lill beställare av fartyg i fortsättningen inle skall lämnas ulan ersältas med lån till varven som avses utgå under åren 1981 -1983. För Svenska Varvs vidkommande skulle della tillsammans med möjligheterna alt erhålla bidrag vid fartygsexport till utvecklingsländer innebära etl kapilallillskolt om ca 700 milj. kr.

1 Svenska Varvs stmkturplan ingår utveckling och introduktion av nya verksamheter om sammanlagi 800 milj. kr. Satsningar av denna art utgör en väsenllig grund för all lyckas med planen. Jag anser alt del angivna beloppel behövs för ändamålet och förordar därför att 800 milj. kr. lämnas som bidrag till bolaget för vissa utvecklingskostnader. Medlen bör anvisas på stalsbudgelen för budgelåret 1980/81. Konkreta planer för hur medlen skall användas föreligger endast i begränsad omfattning, vilket är naturligt med hänsyn lill alt utvecklingsakliviieterna delvis ligger flera år fram i tiden. Jag vill i delta sammanhang erinra om alt statsrådet Petri höslen 1980 avser föreslå regeringen alt lägga fram förslag på del energipoliliska


 


Prop. 1979/80: 165                                                                39

områdel. Jag ulgår från att de frägor som därvid kommer all behandlas bör vara av inlresse för varven när det gäller inriktningen av deras utvecklings­verksamhet.

Avvecklingen av varvsverksamheten vid Öresundsvarvet och Finnboda Varf samt kapacilelsneddragningen vid de kvarvarande slorvarven anser jag vara alt betrakta som särskilda åtaganden av Svenska Varv, för vilka staten bör svara för kosinaderna. Dessa är beräknade lill 1 450 milj. kr. Jag finner beräkningen rimlig och förordar att ett belopp av 1 450 milj. kr. ställs lill förfogande för ändamålel. Av beloppet avser 606 milj. kr. nedskrivning av anläggningar vid de kvarvarande slorvarven, som kommer all ske för verksamhetsåren 1980 och 1981. Nedskrivningen molsvaras inte av några utbetalningar från Svenska Varv. Med hänsyn härtill behövs inte heller någon likviditetspåfyllnad till bolaget från statens sida. För atl läcka den föriusl som uppstår genom nedskrivningen behöver bolagel lillföras en intäkt av molsvarande slorlek. Jag finner alt en lämplig form härför är att siaten utfärdar ett skuldebrev lill bolagel av 606 milj. kr.

Skuldebrevet bör ha en löplid på 15 år. På skuldbeloppet bör ränta utgå med belopp som regeringen besiämmer med hänsyn lill del allmänna räntelägel. Under de fem försia åren behöver, med hänsyn lill bolagets likviditet, inte någon amortering ske. Återstoden skall amorteras under tio år med belopp som regeringen bestämmer. Ett villkor för att full amorte­ring skall ske är dock atl varvens kapacitet minskar på del sätt som är förutsatt i siruklurplanen. I den mån kapaciteten blir högre äger siaten rätt atl i motsvarande mån minska medelsfillskotlel och del härav föranledda skuldbeloppet. En sådan minskning av skuldbeloppet bör - om det be­döms behövligt med hänsyn lill bolagets soliditet - kunna ersättas med statlig värdegaranti. Värdegarantin får högsl motsvara minskningen av skuldbeloppet. Återstående 844 milj. kr. bör kunna betalas ut som medels-tillskott till bolaget efter hand som kostnaderna uppstår. Medlen bör anvi­sas på statsbudgeten för budgetårel 1980/81.

De kostnader som Svenska Varv har haft för den s. k. anslällningsgaran­lin bör ersättas i särskild ordning. Svenska Varv har beräknat kosinaderna lill 266 milj. kr. Kosinaderna fördelar sig med 26 milj. kr. på år 1979 och ca 240 milj. kr. på år 1980. För att täcka kostnaderna för år 1979 förordar Jag atl ett anslag av 26 milj. kr. las upp på lilläggsbudgel III till sladsbudgelen för år 1979/80. Eftersom de verkliga kosinaderna för år 1980 är svåra att beräkna förordar jag att ett förslagsanslag om 240 milj. kr. anvisas för budgeiårei 1980/81 för all täcka de angivna koslnadema.

De medelslillskotl och bidrag lill Svenska Varv somjag i del föregående har förordat uppgår sålunda lill sammanlagt 2 516 (800-fl 450-1-266) milj. kr. avseende perioden 1980-1984. Därtill kommer Svenska Varvs andelar av del direkla varvsstödet och stödet till utvecklingsländer. Jag har beräk­nat detla lill ca 700 milj. kr. Tillsammans skulle därigenom tillskotten uppgå lill ca 3 200 milj. kr. under åren 1980-1984. Därtill kommer ell


 


Prop. 1979/80:165                                                    40

beräknat infriande av värdegaranlier om ca 2 800 milj. kr. i enlighel med tidigare utfästelser av siaten.

Dessa resurser bör ge Svenska Varv rimliga fömisältningar all genomfö­ra de förändringar som är nödvändiga för all verksamheten skall bli bär­kraftig senast år 1985. Genom de medelstillskott som Jag har förordal kommer koncernens soliditet all uppgå till ca 16%. Denna soliditetsnivå bör ge Svenska Varv rimlig beredskap all möta olika risker under planens genomförande. Soliditetsnivån ger Svenska Varv möjligheter all läcka eventuella ytterligare förluster om ca 2250 milj. kr. innan aktiekapitalet skulle behöva börja tas i anspråk. Enligt min bedömning bör en sådan soliditetsnivå vara lillfredsställande för all siruklurplanen skall ha föml­sätlningar alt kunna genomföras med erforderlig finansiell stadga. I den mån förlusterna under omstmktureringsperioden bedöms öka utöver vad som nu förutses bör del åligga Svenska Varv att anpassa verksamhelen till den av ägaren givna ekonomiska ramen. Jag vill i detla sammanhang nämna all en effekt av SEK-syslemt och det av mig förordade ränleslödel till varvsindusirin är att Svenska Varvs räntenetto väsentligl bör kunna förbättras. Effekten härav är inle inräknad i de av mig redovisade beräk­ningarna av koncemens resultat och soliditet.

2.6 Handläggning av varvsstöd m. m.

Staten har sedan början av 1960-talet lämnat kreditgarantier för att underlätta de svenska varvens refinansiering av kundkrediter resp. finansi­ering av pågående produktion (fartygskreditgarantier). Siödet har under senare år snabbi byggts ut och riktlinjerna för del har ändrats flera gånger. Närmare bestämmelser om fartygskreditgarantisystemet finns i förord­ningen (1976:482) om fartygskredilgaranli m. m. (omlryckl 1978:994).

Sedan år 1977 lämnas lån och garantier lill beställare av fartyg. Villkoren för detta stöd finns i förordningen (1977: 500) om statligt stöd lill beställare av fartyg (omtryckt 1978:995, ändrad senast 1979:555). År 1977 infördes ocksä etl likvidiletsslöd i form av kreditgarantier lill svenska rederiförelag. Föreskrifter om dessa garantier finns i förordningen (1977: 497) om statlig kreditgaranti till svenskt rederiföretag (ändrad senast 1979: 259).

Under år 1979 infördes också möjlighel alt erhålla kreditgarantier för alt underlätta finansieringen av alternativ produktion vid varven och bidrag vid fartygsexport till utvecklingsländer. Regeringen har den 20 seplember 1979 resp. den 23 maj 1979 och den 28 juni 1979 meddelat förskrifter om dessa stödformer.

Fråga om statligt stöd skall beviljas beställare av fartyg och om garanti skall beviljas för finansiering av alternativ produktion prövas av regering­en. Regeringen prövar också frågor om bidrag till fartygsexpori lill ulveck­lingsländer. I övrigt ankommer prövningen av stödfrågor i princip pä fullmäktige i riksgäldskontoret.


 


Prop. 1979/80:165                                                                  41

Beträffande såväl fartygskredilgaranlierna som redarslödel gäller all riksgäldsfullmäktige kan utfäsla sig alt vid senare tidpunkt utfärda kredit­garanti mol viss säkerhet (garanliutfästelse). I fråga om beslällarstödel och siödet till allernaliv produktion kan regeringen medge atl fullmäklige utfäs­ter sig alt vid senare lidpunkl utfärda garanti eller lämna lån.

Utöver regeringen och riksgäldsfullmäktige dellar ytterligare elt organ i handläggningen av stödärendena, nämligen nämnden för fartygskredilga­rantier. Denna myndighet inrättades den 1 juli 1976 som ett rådgivande organ ät regeringen och riksgäldsfullmäktige i slödärendena.

Nämnden yttrar sig regelmässigt till riksgäldsfullmäklige i ärenden om garanti- eller låneutfästelse men endast undantagsvis i anslutning till ären­den om att utfärda garanti eller atl lämna lån.

Arbetsfördelningen mellan nämnden och fullmäklige är den atl nämnden bedömer ärendena från ekonomisk synpunki och sysselsättningssynpunkt medan fullmäktiges granskning särskilt är inriktad på atl villkoren för det lån som garanteras är godtagbara, bl. a. i Jämförelse med villkoren för slalens egen upplåning, och på atl erforderliga säkerheler finns. Fullmäk­lige har emellertid, bortsett från de fall som prövas av regeringen, hela beslutsansvaret.

Den nuvarande ordningen med ett rådgivande och etl beslulande organ innebär risker för en onödig förlängning av handläggningstiderna och även för ell inle ändamålsenligt dubbelarbete. Min företrädare har därför låtil en särskild utredare se över den nuvarande handläggningsordningen.

1 slödärendena kan regelmässigt två olika skeden urskiljas, utfästelse-skedet och utfärdandeskedet. Ansökan om uifärdande av garanti eller beviljande av lån görs ofta lång lid efter det alt utfästelse har lämnals. Utfästelsen är bindande för staten och innebär atl sökanden tillförsäkras etl utrymme av den av riksdagen beviljade garantiramen. På utfäslelsesla-diet sker en prövning av statens risktagande. Nämnden har inrättats för att göra denna bedömning och detta avspeglar sig i nämndens sammansällning och kansliresurser. Det har fömtsätts att riksgäldsfullmäktige inte utan slarka skäl skall frångå nämndens bedömning i detta hänseende. Fullmäk­tige har också endast rent undantagsvis avvikit från nämndens rekommen­dalioner.

1 samband med alt garanii ulfärdas kontrollerar fullmäktige bl.a. alt villkoren för det lån som skall garanteras är godlagbara och all erforderliga säkerheter finns.

Den kriiik som kan riktas mot den nuvarande beslutsordningen för dess risk för dubbelarbete m. m. gäller ärenden om utfästelser eflersom nämn­den endast undanlagsvis hörs i anslutning till ärenden om alt utfärda garanii eller att bevilja lån. I fråga om det senare slaget av ärenden föreslår utredaren att den nuvarande ordningen, som enligt hans mening, i alll väsentligl uppfyller de krav på snabb handläggning som rimligen kan ställas, bibehålls. Remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnal uiredarens


 


Prop. 1979/80:165                                                                  42

förslag i denna del utan erinran. För egen del tillslyrker jag förslagel.

I syfle alt undanröja brislerna med den nuvarande handläggningsord­ningen i ulfäslelseärendena föreslår utredaren all nämnden får rätt atl med bindande verkan för staten lämna utfästelser om garantier och lån medan riksgäldsfullmäktige även fortsättningsvis skal! utfärda garanlier och bevil­ja lån. Enligt uiredarens förslag skall den föreslagna beslutsordningen gälla fartygskredilgaranlierna, garantierna och lånen till beställare av fartyg saml garantierna lill rederiföretagen.

Samtliga remissinslanser har anslutit sig till den av utredaren föreslagna beslutsordningen. Riksgäldsfullmäktige har dock anmärkt atl en uppdel­ning av beslulsansvarel på säll som har föreslagils förutsätier alt en klar distinktion görs mellan de två beslutsleden. Utfästelsen får innebära en­dasl att sökanden tillförsäkras elt visst utrymme av den av riksdagen beviljade garanti- eller låneramen och enligt fullmäktige måsle del göras hell klart all ulfästelsebeslulet inte får göra intrång på fullmäktiges suve­ränitet när det gäller prövningen av frågor som rör utfärdandet av garanlier eller beviljandet av lån. Fullmäklige ifrågasätter om begreppel "utfäs­telse" är lämpligt i sammanhanget.

Enligt min mening är fördelarna med utredarens förslag väsentliga. Fördelarna är dels alt viss lid vinns, dels all ansvarsförhållandena anpas­sas lill vad som nu sakligt gäller. Jag förordar därför atl den föreslagna beslutsordningen genomförs. Med anledning av riksgäldsfullmäktiges på­pekande vill jag siryka under all del inle är meningen att den prövning som föresläs bli överförd till nämnden skall få etl annal innehåll än den nuva­rande utfäslelseprövningen.

Som utredaren har påpekal, kan det undantagsvis förekomma stödären­den där ansökan om stöd görs direkl utan all utfästelse lidigare lämnals. Också dessa ärenden måsle givetvis bli föremål för den riskprövning som sker i samband med en utfästelse. Liksom uiredaren finner Jag alt denna prövning bör ske hos nämnden.

Även om vissa skäl föreligger för all överföra beslutanderätten i ärenden om amorteringsanslånd och ägarbyten till nämnden delar Jag i likhei med remissinslanserna utredarens uppfattning att det framstår som mest ända­målsenligl atl i dessa ärenden i huvudsak behålla den nuvarande besluts­ordningen. Riksgäldsfullmäklige bör sålunda ha beslulsansvarel men nämnden bör regelmässigt höras i dessa ärenden. Jag delar vidare utreda­rens uppfattning all en ansökan i elt sådant ärende som kommer in sä tidigt att frågan om utfärdande ännu inte har hunnit avgöras bör behandlas som en ansökan om ändring av utfästelsen, som sålunda skall prövas av nämn­den.

I ärende om beställarslöd prövar f.n. regeringen frågor huruvida slöd skall beviljas. 1 övrigl prövas stödfrägorna av fullmäklige. Kravet på regeringsprövning infördes år 1977. Till slöd härför anfördes alt regeringen borde pröva varje enskilt fall för alt stödet skulle anpassas dels lill den


 


Prop. 1979/80:165                                                                  43

nedlrappning av kapaciteten vid varven som ansågs böra påbörjas snarast, dds fill mer livskraftig produktion (prop. 1977/78: 174, NU 1977/78:76, rskr 1977/78:377).

Utredaren har föreslagil att det nuvarande kravet på regeringsprövning i varje enskilt beslällarstödsärende avskaffas. I enlighet med vad jag tidigare har förordal bör siödet lill beställare av fartyg ersättas med ell direkt slöd till varven, vad avser lånedelen av siödet. Av ramen för stöd lill beställare av fariyg återstår outnyttjat endast ca 63 milj. kr., vilka avses bli fördelade enligt gällande regler för stöd till beställare av fartyg. Beslällarstödel kommer därmed endast att utgå övergångsvis och i ell begränsat antal fall. Med hänsyn lill detta finns det inte anledning atl ändra beslutsordningen för beslällarstödel. Den nuvarande regeringsprövningen i beställarslöds-ärenden bör därför stå kvar.

I fråga om utredarens förslag alt prövningen av frågor om eftergift av krav på återbetalning av lån till beställare av fartyg överförs från regering­en till nämnden vill Jag även där hänvisa till vad Jag tidigare har anfört om del statliga stödets framtida utformning. Innebörden av mitt förslag är bl.a. all frågor om eftergift inte längre kommer att vara aktuella vid kontrakteringen.

I samband med eftergift eller ålerkrav av lån till beställare av fartyg är del för att faslställa avskrivnings- och ålerkravsbelopp nödvändigt atl fastställa värdet av del fariyg som lånet avser. Enligt nuvarande ordning ankommer del på riksgäldsfullmäktige att fastställa delta värde. Utredaren föreslår atl denna prövning fortsätiningsvis skall åvila nämnden. Utre­daren motiverar sill förslag med all del är nämnden som med hänsyn lill sin kompelens är bäst skickad atl svara för värderingen. Riksgäldsfullmäk­lige har riklat kriiik mol delta förslag och anfört all värderingsfrågorna görs vid tidpunkt då ärendel i övrigl administreras av riksgäldskontoret. För all undvika oklarhet i beslutssystemen borde därför enligt fullmäktiges mening beslut i dessa frågor ligga kvar hos riksgäldskontoret. Jag delar dock utredarens bedömning och förordar följaklligen all prövningen av de angivna värderingsfrågorna överförs på nämnden.

De ändringar som Jag har förordal i beslutsordningen berör riksgälds-kontorets verksamhetsområde. Ändringsförslagen bör därför underslällas riksdagen.

2.7 Insatser för att avhjälpa sysselsättningsproblem i varvsregionerna

2.7.1 Sysselsättningspolitiska åtgärder i varvsregionerna enligt 1978 års riksdagsbeslut

Den pågående omslruklureringen inom varvsindustrin har medfört bely­dande problem pä de arbeismarknader som berörs. Med anledning härav beslöt riksdagen år 1978 (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/ 79:115) om vissa åtgärder för atl avhjälpa sysselsättningsproblem i de berörda regionerna.


 


Prop. 1979/80:165                                                   44

Åtgärderna bestod i

—Särskilt regionalpolitiskt stöd i varvsregionema med 300 milj. kr.

—Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder inom varvsregionema med tillsammans 105 milj. kr.

—Stöd till altemativ produktion vid varven med 200 milj. kr.

—Bidrag till fartygsexport till utvecklingsländer med 125 milj. kr.

—Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionema med 265 milj. kr. Dessa medel skulle användas dels för att vid behov ytterligare förstärka regionala utvecklingsfonder, dels för att ytterligare stödja alternativ produktion vid varven och dels för att efter beslut av regering­en i särskilda fall stödja projekt som är särskilt omfattande.

—Anställningsgaranti för de anställda vid storvarven.

Hämtöver anmäldes möjlighet all lidigarelägga statliga investeringar inom främst kommunikationssektorn med drygl 1 200 milj. kr.

För det särskilda regionalpolitiska stödet har riksdagen anvisat medel under två anslag, nämligen med 290 milj. kr. under Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån inom varvsregionema och med 10 milj. kr. under Regio­nalpolitiskt stöd: Bidrags verksamhet i Uddevallaregionen. För stöd med medel från det sistnämnda anslaget finns bestämmelser i förordningen (1979:59) om särskilt regionalpolitiskt stöd i vissa varvsregioner. Reglema för stödet anknyter i huvudsak till de regler som före den 1 juli 1979 gällde för regionalpolitiskt stöd i allmänhet enligt förordningen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd.

Det särskilda stödel till varvsregionerna fömlsatles utgå tillfälligl och avbrytas när arbetsmarknaden åter fungerade normalt. Regeringen har föreskrivit atl arbetsmarknadsstyrelsen skulle följa utvecklingen på arbets­marknaden i de berörda kommunema och föreslå om stödet skulle få utnyttjas även efter år 1979.

I skrivelse den 20 november 1979 konstaterade arbetsmarknadsstyrelsen att slödel i de berörda regionerna dittills har utgått i relativt blygsam omfattning. Det kunde dock till en del förklaras av den begränsade tid stödbestämmelserna hade varit i kraft. Med tanke på detta och med hänsyn till den planering på företagsnivå som stödet kan ha föranlett ansåg styrel­sen atl den tid under vilken stödel fick lämnas borde förlängas till den 30 april 1980. Regeringen beslutade därför den 20 december 1979 att föriänga ansökningstiden för stödet t. o. m. april 1980.

Till minen av mars 1980 har 30 företag erhållit 2,6 milj. kr. som bidrag och 86,4 milj. kr. som lån för investeringar inom varvsregionerna. Dessa företag räknar med atl som en följd av investeringarna kunna nyanställa drygt 500 personer.

1 fråga om medelstillskott tiU utvecklingsfonderna i varvsregionema av sammanlagi 30 milj. kr. har dessa hittills fördelats så, att Malmöhus läns utvecklingsfond har tillförts 10 milj. kr., Hallands läns utvecklingsfond 3 milj. kr., Göleborgs och Bohus läns utvecklingsfond  14 milj. kr. och


 


Prop. 1979/80:165                                                                 45

P"<"

Älvsborgs läns utvecklingsfond 3 milj. kr. Medlen får användas av utveck­lingsfonderna för att ge lån enligt förordningen (1978:506) om statligt kreditstöd genom regional utvecklingsfond. Utlåning skall ske främst i de kommuner som omfaUas av det särskilda regionalpoliliska siödet inom vissa varvsregioner.

Vidare har sammanlagt 75 milj. kr. anvisals som särskilt medelstillskott till de regionala utvecklingsfonderna för utveckling av näringslivel inom varvsregionema. Regeringen har fördelal detta belopp så, att Malmöhus läns utvecklingsfond har tillförts 35 milj. kr. och Göteborgs och Bohus läns utvecklingsfond 40 milj. kr. Dessa medel får användas dels för att lämna lån på det sätl somjag nyss nämnde, dels för att bilda särskilda investment­bolag med verksamhet i varvsregionerna. Jag har erfarit atl båda utveck­lingsfonderna nu har bildat sådana bolag. Verksamheten i dessa har dock ännu inte fått någon större omfattning.

Riksdagen anvisade 265 milj. kr. under ett särskilt anslag benämnt Bidrag tdl sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna, som skulle an­vändas för att förstärka regionala insatser inom varvsregionema och för att stödja alternativ produktion vid varven. Enligt senare beslut av riksdagen (prop. 1978/79:211, NU 1978/79:58, rskr 1978/79:449) omfördelades av dessa medel 150 milj. kr. till avskrivningslån till beställare av fartyg. Från den återstående delen av anslaget har regeringen beslutat om lån till större projekt till ett belopp om 51,2 milj. kr. Av anslaget återstår alltså ca 63 milj. kr. som Jag bedömer kommer att las i anspråk under innevarande år.

För tidigareläggningar av statliga bestäUningar vid svenska varvsföre­tag har medel anvisats av riksdagen under flera anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetårel 1978/79. Sålunda har vägverket erhållit 130 milj. kr. för att bygga Stallbackabron, vars stålkonstmktion skulle ulföras inom varvsindusirin. Rederi AB Gotland 56 milj. kr. till investe­ringsbidrag vid beställning av två färjor vid svenskt varv och sjöfartsverket 28 milj. kr. till ett arbetsfartyg (prop. 1978/79: 101, TU 1978/79: 13, rskr 1978/79: 138). Vidare har tullverket erhållit dels 33,6 milj. kr. för anskaff­ning av ett bevakningsfartyg m.m. (prop. 1978/79: 101, SkU 1978/79:24, rskr 1978/79; 152), dels 25 milj. kr. för anskaffning av eU miljöskyddsfartyg (prop. 1978/79: 101, CU 1978/79:9, rskr 1978/79: 141).

På tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetårel 1979/80 har 288 milj. kr. anvisats för att av slatensjärnvägar användas för anskaffning av en ny tågfärja (prop. 1979/80: 25, TU 1979/80:7, rskr 1979/80: 101).

När det gäller statliga tidigareläggningar utanför var\'sföretagen har riksdagen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgeiårei 1978/79 anvisat 380 milj. kr. till byggande av statliga vägar, varav 190 milj. kr. var avsedda att användas inom varvsregionema (prop. 1978/79; 125, TU 1978/ 79: 23, rskr 1978/79:374). Vidare har regeringen den 1 mars 1979 med stöd av sin finansfullmakt ställt 55 milj. kr. till arbetsmarknadsstyrelsens förfo­gande till Jämvägsarbeten på sträckorna Halmstad-Getinge och Munke-


 


Prop. 1979/80:165                                                    46

dal —Lysekil. Situationen på arbetsmarknaden j varvsregionerna har dock letl till atl vissa projekt inte har påbörjats ännu eller drivs i mindre omfatt­ning än som tidigare fömtsågs.

För att underlätta övergången till annan sysselsättning för vissa varvsan­ställda i Göteborg uppdrog regeringen den 25 januan' 1979 åt Svenska Varv att, i enlighet med riksdagens beslut, i nära konlakl med arbetsmarknads­myndigheterna Iräffa avtal med berörda fackliga organisaiioner om en anställningsgaranti för den då anslällda personalen. 1 maj 1979 iräffades etl sådant avtal som bl.a. innebar att ett aktiebolag, Projekt 80 AB (P80), bildades. Till della bolag överförs, somjag redan har nämnt, den övertaliga personalen vid varven. Bolagets uppgifter är alt förbereda den överförda personalen för anställning utanför varvsföretagen eller pensionering. På länsarbetsnämndens initiativ har en omställningsgrupp vid P80 bildals. 1 denna grupp ingår representanter för företagsledning, de fackliga organisa­tionerna vid Svenska Varv, arbetsmarknadsverket, trygghetsrådet och Göteborgs kommuns näringslivssekretariat. Dessutom har en särskild ar­betsförmedlingsenhet upprättats vid P80.

I prop. 1978/79: 49 bedömdes att antalet anställda vid varven i Göteborg översteg behovet med ca 2300 personer. I september 1979 uppgick mot­svarande antal till drygt 1 600 personer. Ca 400 personer har sedan dess slutat sin anställning antingen före eller efter inträde i P80. Ytterligare ca 100 personer har åter anställts i varvsföretagen. Närmare 300 genomgår f. n. sådan utbildning eller praktik som bör kunna leda till anställning. Av resterande ca 850 är 250 långtidssjuka eller tjänstlediga och står därför f n. inte till arbetsmarknadens förfogande. Av de urspmngligen 1 600 överta­liga återstår nu ca 600 personer som ännu inte har kunnat beredas nya arbeten.

2.7.2 Aktuell arbetsmarknadssituation

Samtliga slorvarv ligger inom tätbefolkade områden med välutvecklade kommunikalioner och goda pendlingsmöjligheler. Vad som i del följande nämns om arbetsmarknaden i resp. region avser del område som kan nås genom daglig pendling från resp. varvskommun (jfr prop. 1978/79:49 bil. 4).

Arbetsmarknadsläget i de fyra regionerna - Uddevalla, Göteborg, Landskrona och Malmö - har förbättrats påtagligt i jämförelse med situa­tionen vid riksdagens beslul i varvsfrågan år 1978. Det finns i samtliga regioner en ökad efterfrågan på arbetskraft, framför allt inom induslri- och byggnadsverksamheten, samiidigi som sysselsältningen inom den offent­liga sektorn har fortsatt atl öka. Den ökade efterfrågan på arbetskraft inom metall- och verkstadsindustrin har i vissa fall inle kunnat tillgodoses. Arbetskraftsefterfrågan mätt i antalet kvarstående lediga platser har ökat kraftigt i samtliga varvskommuner. Inom tillverkningsarbele har uppgång­en varil speciellt märkbar. Antalet kvarstående arbetssökande hos arbets-


 


Prop. 1979/80:165                                                   47

förmedlingen har minskal i Göteborgsregionen, medan del för de övriga varvsregionerna har legal kvar på samma nivå som år 1978. Andelen kvarstående sökande av befolkningen inom åldrarna 16—64 år var i sep­tember 1979 något högre i de berörda varvsregionerna än för rikel i sin helhet.

Bedömningar av den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden i resp. region har gjorts inom ramen för länsplaneringen. Därvid har fömt­setts en minskad sysselsättning under perioden 1979-1983 inom industri­sektorn i samtliga regioner och en ökning inom servicesektorn - främst den offentliga - som mer än väl kompenserar bortfallet av sysselsättning inom andra samhällssektorer i Malmö-, Landskrona- och Uddevallaregio-nerna och som leder till i stort selt oförändrad sysselsättning i Göteborgs­regionen. I dessa beräkningar har hänsyn tagils lill riksdagens beslul år 1978 om sysselsältningsminskning vid varven. De enskilda kommuner i vilka varven f. n. ligger fömtses dock samtliga få en svag befolkningsut­veckling. I vissa fall beror detta på sysselsältningsminskning inom indu­slrin, i andra fall på en förskjutning av boendet till andra kommuner i regionen.

2.7.3 Behov av ökade insatser i vissa varvsregioner

Som Jag redan har anfört bör den av Svenska Varv beslutade stmktur­planen ligga till gmnd för den fortsatta omstruktureringen av varvsindu­strin med den ändringen att avvecklingen av Öresundsvarvet bör ske i den takt som nya arbetstillfällen kan skapas för de anställda vid varvet. Någon säker lidpunkt för när avvecklingen är avslulad kan inle anges nu. Avveck­lingen leder till en ytterligare minskning av antalet sysselsättningstillfällen i Landskronaregionen med ca 2 500 i förhållande till riksdagens beslut år 1978 (prop. 1978/79: 49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115). För Uddevalla­varvet beräknas sysselsättningen i huvudsak förbli oförändrad. För varven i Göleborg och Malmö blir sysselsättningskonsekvenserna av stmktur­planen enligt överslagsberäkningar inom Svenska Varv atl antalet arbets­tillfällen minskar med ca 2400 resp. 1800 lill ulgången av år 1982. Det ekonomiska utfallet av verksamheten vid enskilda varv blir avgörande för sysselsältningsnivån. Om lönsamheten blir lillfredsställande kan alltså pro­duktionsvolymen vid varven bli högre och därmed sysselsättningsminsk­ningen mindre. Det är därför svårt att i dag göra en mer precis bedömning för dessa senare båda regioner.

Elt genomförande av stmkturplanen får ringa effekler på sysselsättning­en i Uddevalla. Effekterna i Göleborgs- och Malmöregionerna är osäkra. Dessa senare båda regioner har en så slor arbetsmarknad atl de syssel­sättningseffekter som uppstår till följd av en neddragning av berörda varv i slor utsträckning bör kunna lösas med sedvanliga sysselsällningspolitiska medel. Jag avser efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartemen­tet hösten 1980 återkomma med en bedömning av vilka sysselsättningsska­pande ålgärder som kan behövas.


 


Prop. 1979/80:165                                                    48

Ansvariga myndigheter på länsplanet och centralt har att noga följa utvecklingen på berörda arbetsmarknader och föreslå regeringen de åtgär­der som behövs för att lösa uppkommande problem. Jag vill i det samman­hanget erinra om att länsstyrelserna som en följd av beslutet om varven år 1978 och om regionalpolitiken år 1979 (prop. 1978/79: 112, AU 1978/79: 23, rskr 1978/79:435) har tilldelats särskilda medel för att kunna fullgöra så­dana uppgifter.

För att i Landskrona stödja de varvsanställdas anpassning till arbele utanför varvsindustrin kan vissa åtgärder från Svenska Varvs sida bli behövliga. Sålunda kan lämnande av avgångsvederlag i vissa fall vara ell sätt att kompensera dem som gör ekonomiska uppoffringar när de anställs av andra förelag. Det synes rimligt att staten finansiellt medverkar för att täcka de kostnader som Svenska Varv åsamkas genom en sådan åtgärd.

Olika slag av arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan utnyttjas i omställ­ningsarbetet. Av dessa kan nämnas bidrag vid flyttning till annan bostads­ort och utbildning i olika former, huvudsakligen vid AMU-center. För alt intensifiera den arbetsförmedlande verksamheten kan särskild arbetsför­medling upprättas på varvet.

Jag avser att i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet hösten 1980 återkomma beträffande frågoma om avgångsvederlag och övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

För att möjliggöra en så snabb avveckling som möjligt av Öresundsvar­vet måste särskilda åtgärder vidtas för att skapa altemativ sysselsättning för de varvsanställda. Fortsatt regionalpolitiskt stöd kan därvid bli nöd­vändigt.

Enligt riksdagens beslut om regionalpolitiken (prop. 1978/79:112, AU 1978/79: 23, rskr 1978/79:435) trädde den 1 Juli 1979 nya regler i kraft som innebär att det regionalpolitiska stödel förstärktes. Bestämmelser om detta finns i förordningen (1979:632) om regionalpolitiskt slöd. Fömtom för­stärkt stöd för de delar av landet där de största sysselsällningsproblemen finns gavs ökade möjligheter för företagen all få stöd i samband med utbyggnader och elableringar. Numera kan praktiskt taget alla verksam­heter inom näringslivel som är av regionalpolitiskt intresse få stöd. Dessut­om är stödet inte längre begränsai lill anskaffning av byggnader och maski­ner utan hela kedjan från produktulveckling lill uppbyggnad av produk­tionsapparat och marknadsföring kan stimuleras med regionalpolitiskt stöd.

Vid en avveckling av Öresundsvarvet bör enligt min mening företag inom Landskronaregionen kunna erhålla regionalpolitiskt stöd i samma omfattning som förelag inom stödområdena. De nya och mer gynnsamma bestämmelser för regionalpolitiskt stöd som tillämpas utanför varvsregio­nerna bör således tillämpas även i Landskronaregionen. Därigenom kan näringslivet i regionen få en väsenllig stimulans och förutsättningarna för expansion av befintligt näringsliv förbättras samtidigt som möjligheterna


 


Prop. 1979/80:165                                                   49

lill nyetableringar ökar. I sammanhanget villjag erinra om att del slöd som redan utgår i varvsregionerna hafl goda effekler. Invesleringar lill följd av redan fattade beslut vänlas som Jag redan nämnl bidra lill att drygl 500 arbetstillfällen skapas inom varvsregionerna.

Med hänvisning till vad Jag nu anfört föreslår Jag atl regeringen inhämtar riksdagens medgivande att få besluta att kommun inom Landskronare­gionen för viss tid får ingå i stödområde om utvecklingen på arbetsmarkna­den ger anledning härtill. I övriga varvsregioner kan regionalpolitiskt stöd lämnas enligt de riktlinjer som gäller för stöd utanför stödområdena.

I och med all den ordning som jag nu förordal för regionalpoliliskl stöd träder i kraft finns inte längre behov av alt lämna slöd från de fömt nämnda anslagen rörande särskilt regionalpolitiskt slöd i vissa varvsregioner. Av denna anledning räknar jag med atl ell sammanlagt belopp av ca 170 milj. kr. på de båda anslagen inte kommer atl utnyttjas. I stället kommer stöd som framöver lämnas inom varvsregionerna att belasta anslagen till regio­nalpoliliskt stöd i enlighet med reglerna i förordningen (1979:632) om regionalpolitiskt stöd. Med hänsyn till denna ökade belastning på de regi­onalpolitiska anslagen förordar jag atl den ram av 7400 milj. kr. för beslut om regionalpolitiskt stöd, som riksdagen har medgivit för budgetåren 1979/ 80-1983/84 (prop. 1978/79: 112, AU 1978/79:23, rskr 1978/79:435), ökas med 170 milj. kr.

Delegationen för etableringsfrågor inom industridepartementet kommer att aktivi verka för att företag etablerar verksamhet i Landskrona. Delega­tionen kommer därvid att på lämpligl sätt samarbeta med Stalsföretags-gmppen, Landskrona kommun och det investmentbolag - Malmöhusin-vest - som Malmöhus läns utvecklingsfond har faildal för insatser i varvs­regionema i länet.

Även andra åtgärder än regionalpolitiskt stöd kan bli nödvändiga för att stimulera sysselsättningen i Landskronaregionen. Länsstyrelsen i Malmö­hus län och Landskrona kommun har förl fram en rad förslag. Bland dessa kan nämnas anläggning av en kolhamn i Landskrona, förstärkning av ulvecklingsfonden i Malmöhus län, fortsalt slöd till alternativ produktion i varvsregionema, inrättande av vissa forsknings- och utvecklingsinstitut, som miljöiekniskl centmm och finmekaniskl centrum, fortsatt slöd lill näringslivsdelegationen i Malmöhus län, ökal väg- och galubyggande och bidrag till täckning av hyresförluster för lägenheter som blir lomma i Landskrona tiil följd av nedläggningen av Öresundsvarvet. Om sysselsätt­ningsutvecklingen i Landskronaområdet gör del nödvändigt atl vidta åtgär­der av de slag som här har nämnls, harjag för avsikt att återkomma härtill.

4    Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 165


 


Prop. 1979/80:165                                                               50

3   Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    godkänna de industripolitiska riktlinjer för svensk varvsindustri som jag har förordat,

2.    godkänna de riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri som Jag har förordat,

3.    godkänna den ändrade beslutsordning för handläggning av ären­den rörande stöd till varvsindustrin och till beställare av fartyg som jag har förordat,

4.    bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1983 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri och till beställare av fartyg hos svenska varv - inkl. tidigare lämnade garantier — intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst 23665000000 kr.,

5.    medge att tidigare lämnade bemyndiganden till fullmäktige i riks­gäldskontoret att ikläda staten garantier till Svenska Varv AB avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduk­tion om sammanlagt 3 350000000 kr. får utnyttjas till utgången av år 1984,

6.    bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda skuldebrev till Svenska Varv AB på 606 000 000 kr.,

7.    till Lån till mindre och medelstora varv för budgetåret 1980/81 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.,

8.    till Medelstillskott för Karlskrona varvet AB för budgetåret 1980/ 81 under Qortonde huvudliteln anvisa ett reservationsanslag av 75 000000 kr.,

9.    till Avskrivningslån tUl varvsindustrin för budgetåret 1980/81 un­der Qortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 830000000 kr.,

 

10.   till Räntestöd till varvsindustrin för budgetåret 1980/81 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 300000000 kr.,

11.   till Medelstillskott tiU Svenska Varv AB för budgetåret 1980/81 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 844000000 kr.,

12.   till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader för budgetåret 1980/81 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 800000000 kr.,

13.   till Bidrag till Svenska Varv AB för vissa personalkostnader på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 26000000 kr.,

14.   till Bidrag tUl Svenska Varv AB för vissa personalkostnader för


 


Prop. 1979/80:165                                                   51

budgetårel 1980/81 under fjortonde huvudliteln anvisa ett för­slagsanslag av 240000000 kr.,

15.   bemyndiga regeringen att besluta att kommun inom Landskrona­regionen får ingå i stödområde under viss tid,

16.   all medge all under budgelåren 1979/80-1983/84 regionalpoli­tiskt stöd får beviljas med ytterligare 170000000 kr. uiöver de 7400000000 kr. som riksdagen lidigare har medgivit för nämnda budgetår.

Ärendel bör behandlas under innevarande riksmöie.

4   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular atl genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra­ganden har lagt fram.


 


Prop. 1979/80:165                                                              52

Bilaga I

SAMMANFATTNING AV SVENSKA VARV­KONCERNENS STRUKTURPLAN

Innehåll

1   Stmkturplanens innebörd    ............................................      52

2   Stmkturplan åren 1980-1984   .......................................     53

2.1 Omstmktureringssektorn   ........................................     53

2.1.1     Marknadsbedömningar..................................... .. 53

2.1.2     Stmkturplan    .................................................. .. 55

2.2 Den kommersiella sektorn   ......................................    58

3 Kvantifiering av stmkturplanen   .................................... .. 59

3.1    Resultatutveckhng    ................................................ ... 59

3.2    Behov av kapitaltillskott ........................................... ... 60

3.3    Kapitalbindning   ...................................................... ... 61

3.4    Sysselsättning    .......................................................     61

1    Sirukturplanens innebörd

Riksdagens senaste beslut om varvsindustrins struktur avser liden t. o. m. år 1980 (prop. 1978/79: 49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115).

Svenska Varv har utarbetat en struklurplan, som fastställdes av dess styrelse den lOjanuari 1980, för liden fram lill milten av 1980-lalel.

Siruklurplanen medför myckel omfallande förändringar inom koncer­nen. Ell framgångsrikt genomförande av planen kräver ell genombrott på flera nya affärsområden där koncernens erfarenhet är begränsad. Osäker­heten i framtidsbedömningarna är därför slor. En anpassning av planen lill nya förutsättningar bedöms därför fortlöpande behöva ske. Siruklurplanen bör enligt Svenska Varvs mening uppfattas som en beskrivning av koncer­nens mål för 1980-lalet och dess styrningsfilosofi. Vidare innehåller planen en beskrivning av vilka konsekvenser målen och prognoserna har för koncemens verksamhet vid milten av 1980-lalel saml slutligen ell hand­lingsprogram för genomförande av omstruktureringen och förslag till elt anlal älgärder som omedelbart bör vidlas.

Svenska Varv bedömer att en ny övergripande struklurplan kan bli aktuell om ca 3—4 år.

Svenska Varv AB:s uppgift är bl.a. att lösa strukturproblemen för de svenska storvarven. Lösningen skal! vara sådan atl lönsamhel nås i samtli­ga verksamhelsgrenar på längre sikt. På korl sikl skall verksamhelen styras pä ekonomiskl bästa sätt inom av ägaren angivna rikllinjer och lämna ekonomiska ramar.

Svenska Varv-koncernen består f. n. av förelag med olika inriktning, problem och utvecklingssitualion.


 


Prop. 1979/80:165                                                    53

Svenska Varv har delal in koncernens verksamhel i en kommersiell seklor, en omslmkiureringssektor och en sysselsättningspolitisk sektor.

I den kommersiella sektorn ingår de företag vilkas verksamheter f n. är företagsekonomiskt motiverade. Moderbolaget ställer normala ekonomis­ka krav på verksamheten. F. n. ingår Svenska Varvs industridel i denna sektor.

I omstmktureringssektorn ingår de verksamheter vilka efter en omstmk­turering bedöms kunna bli lönsamma senast år 1985, dvs. de ingår då i den kommersiella sektorn. I dagsläget räknas varven till denna seklor. Svenska Varv bedömer att bolaget fr. o. m. år 1985 kan lämna skälig utdelning till ägaren.

Den sysselsättningspolitiska sektorn består av företag som koncernen föreslår skall avvecklas men där ägaren beslutat aU koncernen t. v. skall fortsätta med verksamheten. F. n. ingår P80 i denna sektor.

2   Struklurplan åren 1980-1984

Stmkturplanen omfaUar många riskelement. För att målet med planen skall nås krävs att koncernens enheter når marknadsgenombrott tidigare än konkurrenterna på ett flertal områden. Om strategin i stmkturplanen i något avseende inte visar sig hålla måsle snabbt korrigeringar ske. Detta kan innebära ytterligare minskningar av kapaciteten eventuellt i form av nedläggningar av vissa enheter.

Planen anger etl antal erforderliga beslut vilka måsle fallas omedelbart. Dessutom anger den allmänna riktlinjer för genomförandet och en beskriv­ning av hur koncemen kan se ut efter genomförd omstmkturering i mitten av 1980-talet. Den definitiva stmkluren måste dock bli etl resultat av genomförandet av anvisade program och styras av den grad av framgång som nås vid genomförandet av de olika delarna i programmen.

En ny stmkturplan kan bli aktuell all utarbeta under år 1984.

2.1 Omstruktureringssektorn

2.1.1 Marknadsbedömningar

Överkapaciteten inom världens varvsindustri förväntas bestå fram lill milten av 1980-talet. Efterfrågan väntas därefter öka jämförl med nu­varande myckel låga nivå men fortfarande klart understiga den höga efter­frågan som fanns i början av 1970-talet.

Svensk varvsindustri förväntas dessulom inte kunna förbällra nuvaran­de kostnadsnackdel Jämförl med länder som t. ex. Japan och Sydkorea. Även under andra hälflen av 1980-talet kommer kostnadsnackdelen alt uppgå till ca 25 % Jämfört med dessa länder.

För alt eliminera denna kostnadsnackdel för den efterfrågan som förvän-


 


Prop. 1979/80:165                                                    54

tas måste därför olika möjligheter att skapa prisfördelar åstadkommas. Exempel på åtgärder som kan vidtas för att uppnå sådana prisfördelar är ökad produktkomplexitet, intensifierad marknads- och produktutveckling, genom högre intäkt för kunden motivera ett merpris och systemförsäljning.

Uppnådd prisfördel kan dock inte helt kompensera kostnadsnackdelen utan en lönsam verksamhet kräver dessutom kraftiga insatser på den osäkra fartygsmarknaden.

Mot bakgmnd av bedömd framtida efterfrågan och konkurrenskraft har de i tabell 1 angivna affärsområdena ansetts intressanta för varvsföretagen i koncemen. För resp. område har dessutom gjorts en bedömning av den volym en framgångsrik satsning på resp. segment skulle kunna ge.

TabeU 1. Storvarvens framtida marknad (mil), timmar/år)

 

Aflarsområde

Potentiell marknadsandel

%

Marknads­volym 1980-1984

Marknads­volym 1985-1990

Bulk-, tank- och enhelslastfartyg Gas- och kemikaliefartyg Prefabricerade industri­anläggningar Offshore

Totalt

3,5

3

20' 15

2,2 1,1

0,7 0,9

4,9

 

3,2 1,7

0,7 0,9

6,5

' Av marknadssegment under bearbetning ammoniak/urea, metanol samt cellulosa  Av marknadssegment under bearbetning

Utöver dessa affärsområden skall koncernen följa utvecklingen inom områdena offshore-service och färjor. Marknaden inom dessa områden kan uppgå till totalt ca 0,7 milj. timmar per år. Dessa områden bedöms som intressanta och har medtagits i storvarvsstrukturen som kompletterande affärsområden.

För koncernen är prefabricerade anläggningar, gas- och kemikaliefartyg saml offshore-produkier de mest utvecklingsbara områdena att skapa en stark konkurrensposition.

Möjligheterna att nå angiven totalvolym måste anses som relativt osäkra. Slor risk ligger i satsningarna på områdena gas- och kemikaliefar­tyg, prefabricerade industrianläggningar och offshore.

Produktionsvolymen vid de fyra storvarven uppgår år 1980 till ca 10 milj. timmar. Av tabell 1 ovan framgår att den lönsamt tillgängliga marknaden inom valda affärsområden uppgår till ca 5 milj. timmar per år under perioden 1980-1984 och till ca 6,5 milj. timmar under perioden 1985-1990. Härtill kommer affärsområdena offshore-service och lokala färjor uppgående till lolalt ca 0,7 milj. timmar per år. En krafiig minskning av produktionskapaciteten vid storvarven är därför nödvändig.

Angivna affärsområden ställer olika krav på varvens anläggningar och affärskompetens. F. n. finns inte något varv som har erfarenhet av samtliga affärsområden. De i koncernen ingående varven har dock gemensamt


 


Prop. 1979/80:165                                                                 55

erfarenhei från samtliga av de angivna affärsområdena. Mol bakgmnd härav är del väsenlligl alt bedöma vilken varvsslmktur som effektivast tillvaralar möjligheterna atl snabbast nå framgång inom valda affärsområ­den.

Svenska Varv anser atl de kriterier som är väsentliga vid valel av simktur är: förmåga till snabbt affärsgenombrott, kapacitetsutnyttjande, specialisering och leveransförmåga.

Fömtom nämnda generella kriterier har Svenska Varv vid val av lämplig simktur för storvarven tagit hänsyn till storvarvens anläggningar, mark­nadsposition, utvecklingskapacitet och organisation.

2.1.2 Struklurplan

Uddevallavarvet inriktas mol bulk-, tank- och enhetslastfartyg. Om­slmklureringen skall ske inom given ekonomisk ram och senast år 1985 ha placerat varvet i den kommersiella sektom. Produktionsvolymen anpassas efter ekonomiska ramar, men får under omstmktureringsperioden inte överstiga 2,2 milj. timmar. Omprövning av omslmklureringen görs årligen av koncemledningen. Erforderliga huvudmotorer levereras från Götaver­ken Motor AB. Motorproduktionen fömtses kunna avvecklas i och med fullföljande av den orderstock, som fanns vid årsskiftet 1979-1980. Skan-diaverken AB skall avyttras snarast.

Götaverken Arendal innktas mot offshore samt prefabricerade indu­strianläggningar. Vidare ansvarar varvet för affärsområdet offshore ser­vice. Omslmklureringen skall ske inom given ekonomisk ram samt senast år 1985 antingen ha placerat varvel i den kommersiella sektom eller givit beslul om avveckling av verksamheten. Produktionsvolymen inriktas mot en produktionsvolym om 1,5 milj. timmar vid utgången av år 1982. Om varaktig lönsamhet inom angivna affärsområden uppnås kan denna få motivera en större produktionsvolym. Produktionsvolymen får dock under perioden inle överstiga 1980 års produktionsvolym, dvs 2,5 milj. timmar. Omprövning av omslmklureringen görs årligen av koncemledningen.

Kockums inriktas mot gas- och kemikaliefartyg samt prefabricerade industrianläggningar. Vidare ansvarar varvet för affärsområdet färjor. Hämtöver skall varvel under omslällningsperioden arbeta inom affärsom­rådet tank-, bulk- och enhelslastfartyg för all erhålla överbryggnadspro­duktion. Dessutom övertas successivt reparationsverksamheten från Öre­sundsvarvet. Befintlig verkstadsproduktion vidareutvecklas. Omslmklu­reringen skall ske inom given ekonomisk ram saml senast år 1985 antingen ha placerat varvet i den kommersiella sektorn eller givit beslul om avveck­ling av verksamheten. Produktionsvolymen totall inriklas mot 2,4 milj. timmar vid utgången av år 1982. Om varaktig lönsamhet inom angivna affärsområden uppnås kan denna motivera en större produktionsvolym. Volymen får dock under perioden inle överstiga 1980 års produktionsvo­lym, dvs 3,5 milj. timmar. Omprövning av omstruktureringen görs årligen


 


Prop. 1979/80:165                                                                  56

av koncernledningen. Ubåtsproduktionen skall under planperioden suc­cessivt överföras fill Karlskronavaravet.

För Öresundsvarvet fattas omedelbart beslul om nedläggning. Inga yt­terligare nybyggnadsorder tecknas av varvel. Koncernledningen beslutar om lämplig avslutningsproduktion så atl verksamhelen är nedlagd snarasl möjligt, dock senast år 1983. Reparalionsverksamheten överförs succes­sivt under nedläggningsperioden till Kockums, medan dotterbolaget Bruces Mekaniska Verkstad avyttras.

Cityvarvet. Reparationsmarknadens överkapacitet förvänlas successivt minska fram till åren 1982-1983. Cityvarvet har inte någon avgörande faktorkostnadsnackdel jämfört med flertalel nordeuropeiska konkurrenter. Konkurrenssvårigheter existerar dock på gmnd av svag effektivitet samt oförmånlig lokalisering, vilket i vissa fall leder till högre devialionskosl-nader än för flertalet konkurrenter.

För att möjliggöra en bättre prisnivå måste varvets produktionsvolym anpassas till den regionala marknaden. Exakt var denna volym bör ligga är svårt att fastställa, men en kraftig minskning kan fömtses.

Cilyvarvet inriktas mot konventionella reparenter och kompletterande produktion. Omslmklureringen skall ske inom given ekonomisk ram saml senast år 1982 ha placerat varvet i den kommersiella faktorn. Under år 1980 skall pågående ansträngningar för all minska omkosinader och höja produktiviteten fullföljas. Produktionsvolymen anpassas under årel mol den regionala marknaden, där konkurrenskraften är bäst och får framledes anpassas efter ekonomiskt utfall. Vid slutet av år 1980, då effekterna av genomförd omkostnadsreduktion samt resultat av beslutade produktivi-tetsförbältrande åtgärder kan bedömas, skall den framlida produktionsvo­lymen och bolagels organisation omprövas. Ulvärdering av omstrukture­ringen görs årligen av koncernledningen.

Karlskronavarvet. Beställningar från svenska marinen har under 1970-talet successivt minskat. För planperioden fömtses en någol minskad underhållsvolym och inga väsenlliga militära nybeställningar. Under andra hälflen av 1980-talel bedöms all svenska marinen behöver ersälla såväl över- som undervattenstonnage.

Möjligheter till export av militära fartyg är svårbedömbara även om Karlskronavarvet har vissa fömtsättningar. Kariskronavarvet inriktas mot marin nybyggnation och underhållsverksamhel för svenska marinen samt för export. Ubåtsproduktionen övertas successivt under planperioden från Kockums. Satsningen på plastteknologi och vindkraft fullföljs. Omstruktu­reringen skall ske inom given ekonomisk ram och senasl år 1985 ha placerat varvel i den kommersiella sektorn. Produktionsvolymen anpassas efter ekonomiska ramar, men får under omstmktureringsperioden inle överstiga 1.0 milj. limmar. Omprövning av omstruktureringen görs ärligen av koncernledningen.

Götaverken Sölvesborg. Är 1978 beslöl Gölaverken Sölvesborgs styrel-


 


Prop. 1979/80:165                                                    57

se all omstmklurera verksamheten med inriktning på industriproduktion. Om denna salsning senast år 1981 inte överfört verksamhelen till den kommersiella sektom skall verksamheten avvecklas. Någon anledning alt ompröva detta beslut finns inte.

Finnboda Varf. Reparationsmarknaden i Stockholmsregionen varierar kraftigt och motiverar volymmässigt inte varvsverksamhet vid Finnboda Varf. Konkurrenskraften är dessutom svag på gmnd av låg effektivitet.

Redan år 1976 beslöt dåvarande Götaverkes styrelse att Finnboda Varf skulle inriktas mol reparationsverksamhet. Om denna satsning inle lycka­des skulle verksamheten avvecklas. Awecklingsbeslutei bekräftades av Svenska Varvs styrelse år 1978. Verksamheten har, efter riksdagens beslut i december 1978 avseende de mindre och medelstora varven, upprätthållits i avvaktan på kommissionens för de mindre och medelstora varven rekom­mendationer.

F. n. pågår överläggningar mellan Svenska Varv och lokala intressenter om ekonomiska garantier för en omstmkturering av Finnboda Varf till en mindre reparationsstation med sysselsättning för ca 100 personer.

Några ändrade fömtsättningar för att upprätthålla driften vid Finnboda Varf har inte framkommit, varför verksamheten, om ovan nämnda över­läggningar blir resultatlösa, föreslås avvecklas i och med fullföljande av befintlig orderstock, dock senast under år 1981.

Varven kommer framdeles att ha behov av att på olika sätl eliminera produktionskostnadsnackdelar Jämfört med vissa konkurrenter. Utnytt­jandet av ett eget rederiengagemang, såväl i form av fartygsandelsägande som genom befraktningsverksamhet, kommer att bli delar av Svenska Varvs marknadsföringsstrategi. Den kompetens, som därmed upprätthålls, utgör även en bättre beredskap för hantering av framtida kundbortfall. Befraktningskunnandet skall samlas centralt i Rederi AB Zenit för all undvika både alt resurser byggs upp på flera ställen och atl intem konkur­rens uppkommer samt för att möjliggöra en från varven oberoende kom­mersiell prövning av engagemangen. Rederiverksamheten skall drivas med lönsamhetskrav och med en lågprisprofil där investeringar endasl får göras inom givna ekonomiska ramar. Under speciellt 1980-talels första år skall rederiverksamhelen i samarbete med varven aktivt söka utveckla affärs­idéer för atl skapa bättre beställningar hos varven.

Sedan koncernens bildande har utveckling bedrivits inom ett flertal produkl- och marknadsområden. Effekter av utvecklingssatsningar tar erfarenhetsmässigt mycket lång lid att uppnå.

I vissa fall är kanske två till tre år lillräckligt när nya marknader söks för befintliga produkler men normall erfordas mer än fem år. Inom varven -där utveckling fått drivas parallelll med akuta lönsamhetsproblem och verksamhetsreduktioner saml där ulvecklingserfarenheten och affärs­orienteringen varit liten — kan effekter av utvecklingssatsningar förväntas ta längre lid. Trots della befinner sig vissa affärsområden, som l.ex.


 


Prop. 1979/80:165                                                    58

offshore och prefabricerade industrianläggningar, nära ell affärsgenom­brolt och har därför i planen inarbetats för storvarven.

Övriga inlressanla utvecklingsområden under perioden för stmktur­planen är undervattensleknologi och arktis.

Tolall setl måsle dock effekten av dessa senare utvecklingssatsningar under försia hälflen av 1980-talet bedömas bli begränsad. Med en utveck­lingssatsning uppgående till totalt 200 milj. kr. utöver redan beviljade medel bedöms de årliga sysselsättningseffekterna i mitten av 1980-talel lill ca 500 anställda.

Vid kommande affärsutveckling ansvarar koncernledningen för kon-cemstmktur samt stödjer dotterbolagen i deras affärsutveckling. Dotterbo-lagsledningama ansvarar för affärs- och produktutveckling inom befintliga produktområden saml för att generera uppslag till nya verksamhetsområ­den.

2.2 Den kommersiella sektorn

Den kommersiella sekiom omfattar f. n. industriföretagen inom Svenska Varv. Fömtom avkastningskrav är elt mål att industriföretagen skall skapa mereffekter för speciellt varven.

Gölaverken Ångleknik. Företagel har en stark position inom främst återvinningsanläggningar och barkpannor för cellulosaindustrin inom Skandinavien och Sydamerika. Företaget har också en stark ställning i Sverige för slörre anläggningar för industriånga och inom kraft- och hetvat­tensektorn. Positionerna kan förstärkas genom fortsatt produktutveckling och ytterligare internationalisering. För företaget fömtsätts en relativt stark expansion inom befintliga affärsområden.

Calor-Celsius. Calor-Celsius starka ställning på VVS-installationer för­vänlas kunna bibehållas. Den goda positionen på induslriinstallationer förvänlas kunna förslärkas.

Marknadsställningen i Sverige bör totalt sell kunna bibehållas. Viss expansion bör kunna ske genom ökad internationalisering. För Calor-Celsius fömtses sålunda viss expansion inom befintliga affärsområden.

Götaverken Motor. Koncernens behov av motorer förväntas med beslu­tad simktur uppgå fill 6-8 motorer per år. Vid en sådan volym blir en intern motorförsörjning ekonomiskt motiverad med hänsyn till den lön­samhel som ligger i efterleveransmarknaden.

Svenska Varv föreslår därför alt all motortillverkning i koncernen kon­centreras til! Götaverken Motor. Vidare skall företagel minska beroendet av den inlerna molorförsörjningen genom fortsalt salsning på dels export­motorer, dels det verkstadssortiment saml de komponenter för prefabrice­rade industrianläggningar som f. n. är under uppbyggnad.

Götaverken Aluminium har få kopplingar till koncernen. Företagel är i sig självt kommersiellt sunt men bedöms kunna utvecklas bättre genom ny


 


Prop. 1979/80:165                                                                 59

ägarkonslellation. En avyttring av Götaverken Aluminium planeras därför. Götaverken Modul. I samband med avvecklingen av Eriksbergs Meka­niska Verkstad AB beslöl Svenska Varv atl ge trä- och plålverkstaden möjligheter att fortsätta med en extern verksamhel i ett nybildat företag. I samband därmed bildades Götaverken Modul. Företagel gavs ett start­bidrag men skulle fr.o.m. år 1982 vara lönsamt. Verksamhetens omfatt­ning styrs utifrån redan tilldelade ekonomiska ramar och omprövas årligen av koncemledningen. Om företaget kan utvecklas bälire hos annan ägare, skall avyttring prövas.

3    KvantiHering av strukturplanen

Svenska Varv har på grundval av marknadsprognosema bedömt det ekonomiska utfallet av  stmkturplanen och  sysselsättningskonsekven-

3.1 Resultatutveckling

Tabell 2. Resultatutveckling m. m. åren 1980-1984 (mi. kr.)

1980       1981      1982      1983      1984     Totalt

Fakturerad försäljning      6750    7000     6800     6500     7 200

Resultat före finansiella

kosinader                         -220    -210     -670    -140    -I- 30    -1210

-  räntenetto exkl. effekt

av soliditetsförstärkning      -580    -435     -455     -515     -565    -2550

-    ränteeffekt av soliditets­förstärkning         -    -1-235     -1-235     -1-235    -t-235    -t-  940

-    nedskrivning av anlägg­ningar           -360    -430  -           -           -     -  790

Resultat före boksluts­
dispositioner och skatl
  -1160    -840     -890     -420     -300     -3610

Resullatsammanställningen är gjord i löpande penningvärde med en inflationsuppräkning om 10% per år.

I resullatet ingår fömtom i tidigare avsnitt redovisade verksamheter kosinader för moderbolaget, utvecklingsbolaget, utveckling av nya pro­dukter samt för avveckling av P80.

Koncernen har vid periodens början en skuldexponering i såväl dollar som schweizerfranc. I planen har emellertid inte kunnat göras någon bedömning av framtida valutarisker eller andra risker.

Räntenettot totalt förbättras under perioden som en effekt av att ägaren fömtsafts lillskjuta medel så aft soliditeten höjs fr. o. m. år 1980.

Resullatet förutsätter atl satsningarna på samtliga angivna affärsområ­den lyckas. Om exempelvis satsningarna på offshore, prefabricerade fab­riksanläggningar och gasfartyg misslyckas försämras resullatet ca 1 100 milj. kr.


 


Prop. 1979/80:165                                                                  60

Känsligheten för ändringar i de anlaganden som resultatberäkningama bygger pä belyses av atl för storvarven påverkas resultatet under perioden med 650 milj. kr. om kostnadstäckningen ändras med 5 %. 10% i ändrade omkostnader påverkar resultatet med 300 milj. kr. 10% i ändrad kapital­bindning i pågående produktion ändrar resultatet med 100 milj. kr.

3.2 Behov av kapitaltillskott

Tabell 3. Kapitaltillskottsbehov åren 1980-1984 (milj. kr.)

1980      1981       1982      1983      1984    Totalt

100

50

50

50

50

300

100

100

100

100

100

500

130

270

110

40

-

550

Löpande verksamhet Utveckling Introduktion Avveckling

360

430

-

-

-

790

-

-235

-235

-235

-235

-940

900

840

890

420

300

3350

260

-

-

-

-

260

1160

840

890

420

300

3610

2365

-

-

-

460

2825

3525

840

890

420

760

6435

Överbryggning exkl. ned­
skrivning av anläggningar  210       225        865       465        385      2150
Nedskrivning av anlägg­
ningstillgångar
omstrukturerade enheler
Ränteeffekter soliditets­
förstärkning

Summa löpande verksamhet

Speciella åtaganden Täckande av kostnader P80

Summa förlusttäckning

Kapitalisering till 25 % soliditet

Totalt

Utveckling täcker kostnader för nya produkter. Introduktion avser kost­nader för utvecklingsbolaget samt satsning på ytterligare en applikation av prefabricerade fabriksanläggningar utöver ammoniak/urea.

Avveckling täcker i planen ingående kostnader för nedläggning av Öre­sundsvarvet och Finnboda Varf och överbryggning täcker kosinader för verksamhet i omstmktureringssektom med avdrag för de överskott företa­gen i den kommersiella sektom genererar.

Ränteeflfekten av soliditetsförslärkningen är beräknad som 10% av den soliditetsförstärkning som fömtsätts erhållas i slutet av år 1980. Övriga kapitaltillskott för att täcka förluster aniages utbetalas i mitten av resp. år så att någon räntefördel eller -belastning inte uppkommer.

Täckande av kostnader P80 är drifts- och avvecklingskostnader för anslällningsgaranlin som riksdagen beslöt om höslen 1978 (prop. 1978/ 79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115).

Kapitaliseringen innebär atl koncemen ges en soliditet uppgående till 25 % vid utgången av år 1980 samt molsvarande vid utgången av år 1984.


 


Prop. 1979/80:165


61


3.3 Kapitalbindning

Tabell 4. Balansräkningar åren 1980-1984 (mitj. kr.)

 

 

1980

1981

1982

1983

1984

Likviditet

1187

1057

983

800

800

Kundfordringar

6778

8038

7 490

8627

9812

Övriga fordringar

953

733

550

550

550

Maierial och pågående arbeten

3552

3 548

3157

3503

3855

Anläggningar

1768

1339

1339

1339

1339

Övriga tillgångar

2289

2076

1759

1814

2025

Summa tillgångar

16527

16791

15278

16633

18381

Kortfristiga skulder

1960

1310

818

795

851

Räntebärande skulder

7606

8 295

7 374

8881

9789

Övriga skulder

2829

3054

2954

2825

3146

Eget kapital

4132

4 132

4 132

4132

4 595

Summa skulder och eget kapital

16527

16791

15278

16633

18381

Kapitaltillskotten enligt 3.2 är inarbetade i det egna kapitalet. Den kraf­tiga ökningen av kundfordringarna beror på en återgång till konventionella betalningsvillkor med 70% kredit över sju år från nuvarande kontantaf-färer med beställarslöd.

3.4 Sysselsättning

Tabell 5. Sysselsättningsutveckling åren 1980-1984

 

 

1979

1980

1981

1982

1983

1984

Gölaverken Arendal AB

3488

3013

2 300

1930

1930

1930

Uddevallavarvet AB

2915

2606

2 570

2530

2 530

2530

Öresundsvarvet AB

2842

2 500

1350

860

550

-

Kockums AB

4 700

4 700

3 400

2 820

2820

2820

Götaverken Cilyvarvet AB

2 227

1600

1340

1340

1340

1340

Finnboda Varf AB

440

420

-

-

-

-

Kariskronavarvet AB

1543

1487

1300

1250

1250

1250

Götaverken Sölvesborg AB

221

210

150

150

150

150

Götaverken Motor AB

842

812

840

880

880

880

Calor-Celsius AB

3470

3 650

3 500

3500

3680

3 860

Götaverken Ångleknik AB

1297

1402

1430

1430

1500

1570

Gölaverken Aluminium AB

223

226

-

-

_

Götaverken Modul AB

266

295

320

320

_

_

Övriga

1419

461

450

450

450

450

Summa

25893

23382

18 950

17460

17080

16780

För varvsorterna innebär planen personalminskningar med totall ca 8000 anställda, varav ca 2400 anslällda i Göteborg (exkl. P80 ca 1000 anslällda), ca 360 anställda i Kariskrona och Sölvesborg, ca 2840 anställda i Landskrona, ca 1 880 anslällda i Malmö, ca 440 anslällda i Stockholm och ca 100 anställda i Uddevalla.


 


Prop. 1979/80:165                                                             62

Bilaga 2

SAMMANFATTNING AV BETÄNKANDE AV KOMMISSIONEN (I 1979:04) FÖR DE MINDRE OCH MEDELSTORA VARVEN

Innehåll

1 Inledning    ......................................................    63

1.1  Utredningens syfte och arbelsuppgifler    ........ .. 63

1.1.1    Ulredningsarbelet   ................................. .. 64

1.1.2    Arbetets uppläggning   ........................... .. 64

2 Nulägesbeskrivning m.m...................................... .. 65

2.1    Orderslock   ................................................ .. 65

2.2    Anlalet anställda   ........................................    65

2.3    Omsällningsfördelning   ..................................    66

3 Marknadsfömtsättningar för de mindre och medelstora varven    ..      68

3.1............................................................. Marknadsbedömning för de svenska mindre och medelstora
varven (nybyggnadsverksamheten)   ............... .. 68

3.1.1     Inledning    ........................................... .. 68

3.1.2     Fartygsimporten till Sverige   ................... .. 68

3.1.3     Marknaden för handelstonnage.................. .. 69

3.1.4     Förändringar i varvens kapacitet   .............    71

3.1.5     Varvens kapacitet i förhållande lill efterfrågevolymen .. 71

3.1.6     Export och konkurrenlländer   ................... .. 73

3.2 Reparalionsverksamheten   ....................... ........ 74

4   Arbelsmarknads- och regionalpoliliska bedömningar .. .. 74

5   Kommissionens överväganden och förslag............... .. 76

 

5.1    Allmänna överväganden    ..............................    76

5.2    Stöd till produktutveckling och marknadsföring   . .. 78

5.3    Slöd till investering i fiskefartyg m.m.................    80

5.4    Slöd lill kustsjöfarten   ...................................    80

5.5    Beslällarstödel   ........................................... .. 81

5.6    Överväganden rörande de skilda varvsenheterna     81

 

5.6.1     Varven inom Svenska Varv-koncernen........ .. 81

5.6.2     De rederianknutna varven    .................... .. 86

5.6.3     Övriga varv .......................................... .. 87

5.7 Övrigl    ...................................................... .. 88

Särskilt yttrande   ............................................... .. 89


 


Prop. 1979/80: 165                                                             63

1    Inledning

1.1 Utredningens syfte och arbetsuppgifter

De mindre och medelstora varven i Sverige, med huvudsaklig produk­tionsinriktning mot nybyggnalion av handelsfartyg, omfaltar f. n. lio före­tag med ca 4400 anställda. Förelagen är Falkenbergs Varv AB, Fartygsen-treprenader AB, Gölaverken Finnboda AB, Kalmar Varv AB, Karlskrona-varvet AB inkl. Götaverken Sölvesborg AB, Lunde Varv och Verkstads AB, AB Lödöse Varv, Marinteknik Verkstads AB, AB Oskarshamns Varv och AB Åsiverken. Förelagens sloriek varierar krafligl från Karlskrona-varvet med ca 1 540 anställda till Marinteknik Verkstads AB med ca 60 anställda.

Efterfrågan på de fartygstyper som den nämnda gmppen av foretag tillverkar har i huvudsak varil oförändrad under perioden 1976-1978 Jäm­fört med de närmast föregående åren. Den oförändrade efterfrågan lorde delvis vara en följd av del statliga beslällarstödel.

Jämsides med egen fartygsproduktion levererade vissa av de mindre och medelslora varven tidigare avsevärda mängder sektioner till storvarven. Ell måll på omfaltningen av dessa leveranser är atl de, mätt i lon stål per år, uppgick till samma volym som den som utnyttjades i de mindre och medelslora varvens egen produklion. Leveranser av sektioner har numera helt fallit bort som en följd av krisen för de större varvsföretagen. Vidare har beställningar från den svenska marinen minskat i omfattning. Detta har lell till alt en slörre del av de mindre och medelstora varvens kapacitet har måst användas för produktion av civila fartyg. Samtidigt har konkurrensen från slorvarven ökal genom att dessa varv har börjat tillverka fartygstyper och fartygsslorlekar som de under senare år normall inte har producerat.

Frågan om kapacitetsneddragning vid de mindre och medelslora varven har behandlals i prop. 1978/79:49 om vissa varvsfrågor. Riksdagen beslöl i december 1978 all ge regeringen lill känna vad näringsutskoitet hade anfört i sitl betänkande nr 17 (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr. 1978/ 79:115).

Utskottet anförde atl ett konkret förslag rörande de mindre och medel­stora varvens stmktumtveckling borde utarbetas. En särskild kommission borde tillsättas för detta ändamål.

Regeringen bemyndigade den 8 febmari 1979 chefen för industrideparte­mentet all lillkalla en särskild kommission med högst tre ledamöier med uppdrag all uireda frågor om de mindre och medelslora varvens slmktur-anpassning och behov av slöd. 1 direktiven (Dir. 1979: 21) angavs i huvud­sak atl kommissionen skulle

- på grundval av dels de svenska mindre och medelstora varvens konkur­rensförmåga, dels efterfrågan på fartyg överväga hur de enskilda var­vens kapacilet bör anpassas lill den förvänlade eflerfrågan inom delta område.


 


Prop. 1979/80: 165                                                                64

-      beakta möjligheterna atl inrikta produklionen mol nya produktområden och all samordna resurserna mellan olika varv,

-      bedöma vilka företag som på sikl är konkurrenskraftiga utan slalligl slöd,

-      samråda med Svenska Varv AB och ulredningen om alternativ produk­tion vid varven (1 1978:05) avseende siorvarvens kapacilet och inrikt­ning.

-      redovisa de arbetsmarknads- och regionalpoliliska konsekvensema av struklurförslagel liksom beredskapskonsekvenser,

-      framlägga de förslag om statligt stöd som kommissionen anser behövs under en övergångsperiod,

-      bedriva arbetet i samråd med berörda företag och anslällda.

1.1.1            Utredningsarbetet
Ledamöier, experter och sekretariat.

Med slöd av regeringens bemyndigande lillkallade dåvarande chefen för industridepartementet, statsrådet Erik Huss, den 27 febmari 1979 såsom ledamöier generaldirektör Folke Rydbo, direktör Jan Eriksson och bankdi­rektör Lars-Gunnar Åberg. Departementschefen utsåg Rydbo atl vara ordförande.

Som experler i kommissionen har medverkai civilingenjör Göran Efraimsson, Sveriges Civilingenjörsförbund (CF-STF), l:e ombudsman Jan-Erik Lindgärde, Sveriges Arbetsledareförbund (SALF), deparie-menlssekreierare Thomas Lutiropp, arbelsmarknadsdeparlemenlel, om­budsman Inge Mårtensson, Svenska Induslritjänslemannaförbundei (SIF), f. d. biir. förbundsordförande Holger Olsson, Svenska Metallindustriarbc-larförbundet (Metall), avdelningsdirektör Lars Rekke, induslrideparle­menlet. och direktör Torgny Thornström, Sveriges Varvsindustriförening.

Kommissionens huvudsekrclerarfunklion har under slörre delen av kommissionens arbele fullgjorls av departemenlssekreleraren Herlha Bengtsson, induslridepariemenlei. Fr.o.m. den I september 1979 har också avdelningsdireklör Lars Rekke medverkai i arbelel inom sekrelaria­lel.

1.1.2    .Arbetets uppläggning

För all fä underlag lör sin bedömning i fräga om bl. a. varvens marknads-förutsäilningar, ekonomi saml tekniska och organisatoriska slandard har kommissionen anlilal utomstående konsulter.

Kommissionen har vidare sammanlräflal med förelrädare för samtliga förelag och anslällda.

Kommissionen har hafl överläggningar med rederiföieningen för Sveri­ges mindre sjöfart, förelrädare för Örlogsbas Osl (Muskövarvei) och För­svarels malerielverk. Svenska Varv AB:s koncernledning, företrädare för fiskerisiyrelsen, utredningen orn alternativ produklion vid varven, länssty­relsen och landstinget i Stockholms län, Nacka kommun, ulvecklings-


 


Prop. 1979/80: 165                                                                65

fonden i Stockholms län saml personalorganisationerna vid Finnboda Varf.

Kommissionen har dämiöver mottagit etl anlal skrivelser.

Kommissionen har i skrivelse till regeringen den 25 juni 1979 särbehand­lat frågan om varvens borgensåtaganden.

2   Nulägesbeskrivning m. m.

2.1      Orderstock

Den 1 Juli 1979 fanns vid de akluella varven i beställning sammanlagi 65 fartyg för leverans under åren 1979-1981. Huvuddelen av leveransema kommer all ske under åren 1979-1980.

Orderlägel är för flertalet av varven f. n. sådanl atl del ur såväl produk­tions- som sysselsättningssynpunkt är nödvändigl all beslul om nya order fallas senast under första kvartalet 1980.

Samtliga varv uppger all de förhandlar med olika beställare med för­hoppningar alt få nya order. I förhandlingama är dock frågan om erhål­lande av statligt beställarslöd av cenlral betydelse och kan sägas vara avgörande för möjlighelema att kunna teckna nya order.

2.2      Antalet anställda

Nedansiående sammanfattning utvisar antalet anställda åren 1977-1979.

 

Varv

Totalt antal

Totalt antal

Totalt antal

Förändring

 

anställda

anställda

anställda

1977-1979

 

år 1977

år 1978

1979-07-01

%

Falkenbergs Varv AB

326

325

325

± 0

Fartygsentreprenader

 

 

 

 

AB

 

 

 

 

Marstrands varv

182

180

180

- 1

Karistads varv

72

43

12

-83

Götaverken Finnboda

 

 

 

 

AB

550

499

383

-30

Kalmar Varv AB

298

319

320

-1- 7

Karlskronavarvet AB

1608

1542

1542

- 4

Lunde Varv och

 

 

 

 

Verkstads AB

147

130

141

- 4

AB Lödöse Varv

314

266

170

-46

Marinteknik Verkst. AB

57

59

60

+ 5

AB Oskarshamns Varv

611

626

623

-t- 2

Götaverken Sölves-

 

 

 

 

borg AB

317

314

299

- 6

AB Åsiverken

88

89

100

-H4

Totalsumma

4 570

4 392

4 155

- 9

Av labellen framgår all anlalet anslällda reducerats med 9 % under perioden 1977- 1979-07-01. De berörda företagen planerar yllerligare redu-

5    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 165


 


Prop. 1979/80: 165


66


ceringar under år 1980. Om dessa planer fullföljs blir reduceringen för perioden 1977-1980 ca 13 %.

2.3 Omsattningsfördelning

Med hänsyn lill den historiska omsättningsutvecklingen m. m. vid de aktuella varven kan varven sammanföras i fyra olika ägargmpper:

-      Medelstora varv; omfattande Oskarshamn, Lödöse, Kalmar och Fal­kenberg (rederianknutna)

-      Fartygsentreprenader AB (frislående)

-      Mindre varv; omfattande Åsiverken, Lunde samt Marinteknik

-      Kariskronavarvet  (Svenska Varv  AB),  Sölvesborgs  Varv (Svenska Varv AB), Finnboda Varf (Svenska Varv AB)

Medelslora varv;

Dessa varv har alllsedan 1960-lalel - med ett avbrott under åren 1975 och 1976 - hafl en slor tillväxt av omsättningen. Della gäller såväl nybyggna­lion som övrig verksamhet, främsl reparationer. De medelslora varven levererade år 1975 fartyg till ell värde av 211 milj. kr., vilkel kan jämföras med leveransema år 1978, vilka uppgick till 511 milj. kr.

Den lotala omsätlningsfördelningen i milj. kr. under åren 1975-1978 framgår av följande tabell:


1975


1976


1977


1978


Totalt


 

 

Nyb.

Övr.

Nyb.

Övr.

Nyb.

Övr.

Nyb.

Övr.

Nyb.

Övr.

Oskarshamn

85

22

42

21

194

16

249

23

570

82

Lödöse

68

6

31

7

115

4

149

5

363

22

Kalmar

37

10

56

11

28

5

49

14

170

40

Falkenberg

21

23

34

17

-

19

64

17

119

76

Summa milj. kr

211

61

163

56

337

44

511

59

1222

220

Som framgår av labellen varierar varvens omsättning för nybyggnation (Nyb.) relativt krafligl mellan de olika åren. Detla kan lill slor del förklaras av atl samtliga varv har kapacitet att bygga ca Ivä fartyg i genomsnili per år. Dä resullatavräkningen i allmänhel sker vid leverans kan därför även en måttlig förskjutning i tiden få till effekt alt man vissa år resultalavräknar tre leveranser under det all man ell annat år endasl har en leverans.

För reparationsverksamheien (Övr.) vände den tidigare tillväxten lill en nedgång under åren 1976 och 1977, varefler en ökning skell år 1978. Svängningarna beror enligt varven pä konjunkturerna och den stagnerande omsättningen saml på en hårdnande konkurrens.

Fartygsentreprenader AB:

Historiskt setl har Farlygsenlreprcnader AB bedrivit lego- och enire-


 


Prop. 1979/80: 165


67


prenadverksamhet för slorvarven. Egen varvsproduklion harendast bedri­vits i mindre skala och då omfattat skrovbyggen. Som framgår av följande omsällningssiffor för åren 1975- 1978 har därtor övrig verksamhel domine­rat Krafligl i relalion till varvsverksamhelen. Omsällningsfördelning under åren 1975- 1978

 

 

1975 milj. kr.

1976 milj.

kr.

1977 milj.

kr.

1978 milj.

kr.

Tolall milj. kr.

Varvsverksamhel Enirep. verksamhel och övrigl

52 64

48 76

 

77 84

 

55 97

 

232 321

Summa milj. kr.

116

124

 

161

 

152

 

553

Under senare delen av perioden har mol bakgrund av siorvarvens mins­kade behov av lego- och enireprenadverksamhel Farlygsentreprenader AB slräval efter alt ersätta della med ökad varvsproduklion i egen regi. Dä koncernens varv i såväl Karislad som Marstrand saknar ulrustningskapa-ciiel omfattar denna nybyggnalion fortfarande endast skrov till fariyg. Jämfört med de medelslora varven är Farlygsentreprenader AB f. n. alllsä inle nägol direkl nybyggnaiionsvarv för leverans av hell färdiga fariyg annal än i samarbele med andra varv.

Mindre varv:

Omsäilning i milj. kr, under åren 1975- 1978 för gruppen av mindre varv framgår av följande labell.

 

 

1975

 

1976

 

1977

 

1978

 

Toliill

 

 

Nyb,

Övr.

Nyb,

Övr.

Nyb,

Ovr.

Nyb.

Ovr.

Nyb.

()vr.

Åsiverken

Luniie

Marinteknik

27 9

5 K 1

25 16

5

4 5 3

32

13

s

7 3

25 13 6

7 3

109 51 21

II

27 10

Summa milj   kr.

41

14

46

12

50

12

44

10

181

48

Tillväxten i omsättningen för dessa varv har varil liten och Jämfört med de medelstora varven har svängningarna mellan åren varit små. För de mindre varven gäller att huvuddelen av såväl nybyggnalion som reparatio­ner avsell beställningar frän olika slalliga myndigheter och verk saml försvaret. Slorieken av medelsanslag hos de senare har därför haft storl inflytande pä tillväxten.

Beträffande Åsiverken kan anmärkas atl omsättning-"'övrigr" avser en produklion ulanför varvsrörelsen, som nedlagts år 1977, saml atl varvet ej bedriver någon reparationsverksamhet.


 


Prop. 1979/80: 165


68


Medelslora varv i Svenska Varv-koncernen:

Omsättningen i milj. kr. under åren 1975—1978 för rubricerade varv framgår nedan. För Karlskronavarvet ingår i nybyggnadsverksamheten både mililär och civil nybyggnalion.

 

 

1975

 

1976

 

1977

 

1978

 

Totalt

 

 

Nyb.

Övr.

Nyb.

Övr.

Nyb.

Övr.

Nyb.

Övr.

Nyb.

Övr.

Kariskronavarvet Sölvesborgs varv Finnboda Varf

84 34

60 16

43

142 71

67 37 40

95

33

180

71

4

21

84 61

22

64

2

31

405 128

273

262 59

135

Summa milj. kr.

118

119

213

144

308

96

167

97

806

456

Omsättningens storlek har för samtliga tre varv under de i labellen redovisade åren varil mycket känslig med avseende på leveranstidpunkten för nybyggnationer. Della gör det svårt att utläsa någon trend. Således har Karlskronas omsättning sjunkit konslani under de senasle tre åren från 209 milj. kr. år 1976 lill 148 milj. kr. år 1978. Med beaklande av Kariskronas i jämförelse med lidigare år myckel höga värde av pågående arbeten vid slutet av år 1978 blir bilden dock en annan.

Beträffande Sölvesborg framgår av labellen att nybyggnationen de två senasle åren utgjort den huvudsakliga produklionen. Under seplember 1978 påbörjades emellertid arbelel med alt avveckla nybyggnadsverksam­heten vid varvet.

3    MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR FOR DE MINDRE OCH MEDELSTORA VARVEN

3.1 Marknadsbedömning för de svenska mindre och medelstora varven (nybyggnadsverksamheten)

3.1.1    Inledning

De svenska mindre och medelstora varven är numera slarki hemma-marknadsorienterade. F.n. ulgörs deras orderstock huvudsakligen av le­veranser lill svenska redare. Uiöver de svenska redarna, beslår varvens kunder främst av statliga beställare (slalliga verk). Av avgörande belydelse för varvens marknadsulsikler är därför dels benägenhelen hos svenska redare all beställa hos svenska varv och dels marknadsutvecklingen inom de områden där svenska redare opererar.

3.1.2 Fartygsimporlen till Sverige

Den svenska varvsindusirin domineras av storvarven, som främsl satsat på slort volymtonnage för export. Tolall har svenska redare belagt i genomsnitt 0.5 milj. kbri. per år under 1970-talel, varav 0.2 milj. krbt.


 


Prop. 1979/80:165                                                                 69

avsett tonnage mindre än 400(K) dwl. De tre varv sägande rederigmppernas kontroll över en betydande del av de mindre och medelslora varvens kapacitet, har bidragil lill all andra redare i belydande utsträckning beslälll ulomlands, särskilt innan beslällarstödel infördes.

För fartyg under 40000 dwl uppgick importandelen lill drygt 40% under perioden 1973-1978. importen avsåg endast i begränsad omfattning mind­re och medelstort tonnage. Vidare har importandelen minskal kraftigt sedan beslällarstödel infördes. Del kan här noleras alt de mindre redarna av olika skäl har en viss benägenhet alt beställa hos svenska varv.

3.1.3 Marknaden för handelstonnage

När det gäller marknadsutsikterna för handelstonnage redovisar kom­missionen sammanfattningsvis följande analys.

Tonnage större än 1 000 dwl:

1) Tankfartyg

Befraktningsmarknaden har varit god under år 1979 efler ett antal svåra år. Intresset för skeppning av småkvantiteter olja har ökal. 1 slorleksklas-serna 6000-10000 och 30000 dwl är fartygsbeståndet relativt nytt, men kontraktering sker ändå främst inom denna gmpp. Mindre tankfartyg på 2000-3000 dwl är äldre, men relativt få beställningar sker. Det har varil alltför dyrt att bygga ersätlningstonnage vid rådande fraktsatser. Dessa har nu förbättrats. Det är dock vanligl all små redare med gammalt tonnage har svårigheter att klara kontantinsatsen vid beställningar.

De redare som beställt nylt tonnage hävdar all marknaden kommer all tåla tonnagetillskottet. Flera mäklare och redare (som inle beställt) hävdar motsatsen.

2) Produkttankfartyg

Mäklare rapporterar atl man i mitten av 1970-talel fömlsåg en snabbare tillväxt än vad som blivit fallel. Åven för produkllankfartyg befaras en viss överkontraktering ha skett. En viss slorlekstillväxt kan dock förväntas för denna fartygstyp.

3) Kemikalietankfartyg

En stadig marknadstillväxt vänlas för bl.a. lälta, flytande och farliga ämnen. Marknaden är i utveckling och nya konstmktioner och transport-lösningar kan komma. Detta drar till sig ny konkurrens, speciellt som marknaden bedöms som mindre god för övrigl lanklonnage. Risk finns således för lokal överkapacitet. En viktig faktor är humvida redarna för­mår att konkurrera också utanför Nordsjöområdet.

4) Gastankfartyg

Gastankfartyg kräver rederier som opererar inlernalionellt. F. n. anses marknaden god i Sydoslasien lack vare en lillfällig kapacitelsbrisl. Della


 


Prop. 1979/80:165                                                                  70

gäller storleksgmppema 8000-15000 m' och 18000-20000 mFör det mindre tonnagel (1000-3000 m') är utvecklingen i de gasimporterande ländema avgörande (l.ex. Marocko och Portugal). Svenska redare opere­rar f. n. inte med denna lyp av tonnage och svenska mindre och medelstora varv har överhuvudtaget endast byggl något enstaka fartyg av typ gaslank-fartyg.

5) Ro/ro-fartyg

Ro/ro-fartyg har dominerat beställningama till svenska varv under de senaste åren. Åven i Norge och Danmark har en omfattande kontraktering skett t. ex. Mercandia med sju mindre fartyg vid Fredrikshavns varv. Såväl mäklare som varv befarar att en överkontraktering skett, men fartygstypen är flexibel och man expanderar till nya användningsområden och gods­typer. Insatsen av ro/ro-fartyg på Nordsjön har l.ex. inneburit en kraftig rationalisering av godstransporterna och därmed minskal behovel av kon­ventionellt tonnage.

6) Små bulkfartyg

Del har varit en viss uppgång i beställningarna internationellt. 1 inrikes­fart skeppas idag bl.a. kol, Jäm och kalksten med minibulkfartyg. Pä sikt torde behovet av bulkfartyg öka i kustfarten.

Torrlasttonnage mindre än 1 000 dwl:

Intresset för att segla i detta tonnage ökar i takt med den övriga handels­flottans minskning. Konkurrensen från utländskt tonnage har minskat betydligt sedan de utländska fartygen blivit alll slörre och klyftan mellan svenska och utländska driftkosinader minskal.

Fömtsättningar torde finnas för all bygga fartyg i dessa storlekar. Redar-stmkturen med hög andel av enbåtsredare försvårar emellertid beställning­ar av lillräckligl långa serier. Del är dock möjligt all samarbetet mellan redarna kan komma atl öka, specielll om kustlraftken framgenl får slarka inslag av systemtänkande. På kort sikt torde en eventuell modernisering komma att ske genom inköp av nyare andrahandstonnage.

Bogserbålsefterfrägan kan inom Sverige beräknas vara oförändrad på medellång sikt, vilket innebär 7000 kompenserade bruttolön per år mol­svarande tre bogserbåiar om 500 brt. och 5 000 hk. per år. Marknaden för försörjningsfartyg till oljeindustrin beräknas genomgå strukturförändringar och få fartygsmarknader torde erbjuda en så rik möjlighet lill teknisk utveckling och ekonomisk rationalisering som denna marknad.

De svenska statliga beställningarna kommer sannolikt all minska de närmasle åren. Omfaltningen härav är givelvis beroende av budgeluliym-met.


 


Prop. 1979/80:165                                                                  71

3.1.4    Förändringar i varvens kapacUet

Under de senaste tre åren har del skell en ökning av den nybyggnadska-pacilet som varit inrikiad mol de lonnageslorlekar, som är akluella för de mindre och medelstora varven.

Skälen till kapacitetsökningen är i huvudsak tre.

1)   Vissa mindre och medelslora varv var tidigare hell eller delvis enga­gerade som underleverantörer till slorvarven. Den försämrade efterfrågan för storvarven har föranlell atl de mindre varven fätl en avsevärd fri kapacitet som huvudsakligen använls för nybyggnadsverksamhet. FEAB och Kariskronavarvet har trätt in på nybyggnadsmarknaden för handels­tonnage. För FEAB: s del har detta skett i samarbete med andra nybygg­nadsvarv.

2)   Till följd av vikande efterfrågan på större tonnage har storvarven i viss utsträckning gått ned i storieksklassen.

3)   Fartygsstorlekarna har även vid de mindre och medelslora varven ökal och fartygen har blivil betydligt mer malerialinlensiva varför omsätt­ningen ökal starki utan motsvarande ökning av antalet anställda.

3.1.5    Varvens kapacitet i förhållande till efterfrågevolymen
Nuvarande kapacitet och beläggning

De aktuella varven har lämnal uppgifler om beräknad limförbmkning är 1979 och beläggning per den I Januari 1979. Beläggningsuppgiflerna grun­das på orderboken den 15 oktober 1979.

Den för dessa varv totala timkapaciteten år 1979 på civila nybyggen inkl. entreprenadarbeten (främst stål- och rörarbelen utförda av inhyrda före­lag) uppgär till knappt 3 milj. timmar, varav 432 000 timmar avser entrepre­nadarbeten. Inräknal marina fariyg uppgår timkapaciteten till knappl 3,45 milj. limmar.

Beläggningen den 1 januari 1980 motsvarar ca 2,91 milj. limmar i civil produktion och ca 0,720 milj. timmar i marin produklion.

Beräknad beläggning 1981-1982:

En kalkyl beiräffande framlida beställningar måsle självfallel bli osäker. Ell försök till en rimlig beräkning skulle emellertid kunna göras enligt följande:

a) EJ varvsägande mindre rederiers ersältningsbehov'

Åven om säkert underiag saknas torde man kunna räkna med atl belägg­ningar av detta slag ianspråktar 10-15% av kapaciteten år 1979, dvs. 345000-515 000 timmar perår i genomsnitl.

' De större rederiernas ersältningsbehov har inte medräknats. Dessa rederier har genomgående en modern Oolla och äldre mindre enheter kommer sannolikl atl ersälias med större tonnage.


 


Prop. 1979/80:165


72


300000 timmar 130000 limmar 100000 limmar

530000 timmar 265 000 timmar

b) Civila slalliga beställningar 1981-1982

Sjöfartsverket ca Vägverket ca Kustbevakningen ca

summa

genomsnitt/år


c) Marina beställningar

De marina beställningarna inkl. export beräknas motsvara ca 350000 timmar per år i genomsnitl.

d) Varvsägande rederier

År 1979 beräknas dessa rederier ha lagil i anspråk ca 1,15 milj. timmar hos de egna varven, molsvarande hela nybyggnadskapacitelen vid varven i Oskarshamn och Lödöse, slörre delen av nybyggnadskapacitelen vid Kal­mar Varv och en liten del vid Falkenbergs Varv. Ianspråktagandet föml­satles i denna kalkyl sjunka till 90000 limmar.

Kapacitetsbalans vid oförändrad kapacitet;

Under de förutsättningar som nyss angetts skulle kapacitetsbalansen kunna beräknas enligt följande:

 

 

timmar/år

procent av kapa­citeten 1979

Ej varvsägande mindre rederiers

345000-515000

10-15

beställningar

 

 

Slalliga beställningar

615000

18

(inkl. marina)

 

 

Varvsägande rederiers

900000

26

beställningar

 

 

S:a

1860000-2030000

54-59

Att upparbeta pä export m. m.

1420000-1590000

41-46

Kapacitetsbalans den 1 januari 1983 med hänsyn lill pågående/planerade förändringar:

Den nyss gjorda kalkylen fömlsåtler alt nybyggnadskapacitelen bibe­hålles vid 1979 års nivå. Om man emellertid tar hänsyn till pågående eller planerade förändringar skulle den civila nybyggnadskapacitelen år 1983 kunna beräknas till ca 1,60-1,65 milj. timmar.

Utöver angivna kapacilet lorde alllid en viss entreprenadvolym behö­vas. En viss begränsning härav bör dock kunna genomföras om varvens planeringstider blir längre än de senaste åren. Det kan antas atl det i genomsnitt kommer alt behövas en entreprenadvolym på ca 7% av var­vens egen timkapacilet. Detta moisvarar drygt lOOOOO timmar.

Mot bakgmnd av del anförda kan den lolala civila nybyggnadskapacite­ten beräknas till 1,70-1.75 milj. limmar. Den lotala marina nybyggnadska-


 


Prop. 1979/80:165                                                   73

paciteten beräknas lill 0,5 milj. limmar, varav 0,3 milj. timmar avser export.

Det sagda föranleder följande kapaciletsbalansräkning avseende civil produktion:

 

 

timmar/år

 

procent av citeten

kapa-

Ej varvsägande mindre rederiers

beställningar Slalliga civila beställningar Varvsägande rederiers

beställningar

S:a Alt upparbeta pä export m. m.

340000

265000 900000

1505000 195000-

245000

19-

15-

52-

86-11-

-20

-16

-53

-89 -14

 

Som redan lidigare nämnts är beräkningar av detla slag något osäkra. Del lorde emellertid stå klart atl del totalt setl för de mindre och medel­stora varven f. n. föreligger en icke obetydlig fri kapacitet uiöver vad som de närmaste åren kan läckas genom påräkneliga beställningar. Pågående eller planerade förändringar av arbetsstyrkan och produktionsinriktningen kan emellertid beräknas väsentligt reducera detta överskott.

3.1.6 Export och konkurrentländer

De mindre och medelstora svenska varven har f.n. endast elt fåtal beställningar för export.

Tidigare levererade den här gruppen varv en avsevärd del av sin produk­tion lill utlandet (ca 37% åren 1972-1978). Exporten avsåg främst tankfar­tyg. Exporten inriktades i huvudsak mot Europa och medelhavsmarkna­den.

Den svenska utvecklingen mol ell i del närmasle totalt hemmamark­nadsberoende har inle någon motsvarighet i konkurrentländerna. Flera av våra konkurrentländer har betydande exportandelar för olika fartygstyper i de aktuella siorieksklasserna. Japan dominerar denna export men också högkostnadsländer som Västtyskland, Holland och Norge har stora ande­lar. Typiska lågkoslnadsländer som Singapore, Taiwan och Sydkorea sva­rar endast för en mindre del.

Som en betydelsefull förklaring lill det svenska hemmamarknadsberoen-del kan nämnas att först under år 1979 etablerades i Sverige ell exportfi­nansieringssystem för varven med villkor liknande dem som kan erbjudas varv i vissa andra länder. Subventioner lill redare som beställer vid in­hemska varv i andra länder är också försvårande.

Del kan slutligen nämnas alt biständsanknutna u-landsleveranser utgjor­de 7-8% av den lolala exportmarknaden för mindre tonnage.


 


Prop. 1979/80:165                                                                   74

3.2 Reparationsverksamheten

Under perioden 1966-1976 skedde en belydande lillväxl av världens reparationskapacilet. Uttryckt i dock-kapacitet var ökningen 250% för dockor över 50000 dwl. Den största tillväxten ägde rum i Japan, Fjärran Östern och på Iberiska halvön.

Åven om tillväxten på andra håll i Europa inle varil lika stor som pä Iberiska halvön har det under 1970-talet uppstått en allt hårdare konkur­rens i Europa. I Sydeuropa har såväl den grekiska som den franska reparationsinduslrin byggis ul. I norra Europa har slora reparationsdockor tagits i bmk i bl. a. Belgien, Västtyskland, Sverige och Norge.

Den stora tillväxten av antalet reparationsdockor har letl till en global överkapacitet och obalans mellan utbud och eflerfrågan på reparationska­pacilet. Efter oljekrisen och den krafiiga sjöfarlsrecessionen från millen av 1970-lalet, upphörde den tidigare efterfrågelillväxten. På gmnd av den långa ledtiden i investeringarna har emellertid ulbyggnaden av dock-kapa­citet fortsatt och nya dockor kommer all tas i bmk även under början av 1980-talel.

Den globala överkapacitelen inom reparalionsvarvsindustrin gäller ock­så Europa. Enligt olika beräkningar uppgick skillnaden mellan utbud och efterfrågan (uttryckt i reparationslimmar) år 1978 lill 20-30%. När det gäller marknadsutvecklingen kan det dessutom tilläggas att flera av de ledande europeiska sjöfartsländerna drabbats hårt av sjöfärtskrisen. Han­delsflottorna har reducerats avsevärt i flera europeiska sjöfartsnationer och reparationsvarvens hemmamarknad har därmed minskat.

I Östersjö- och Katlegattområdel finns det f. n. 95 reparationsdockor (Sovjetunionens dock-kapacitet ej inräknad). Flertalet har en dockbredd understigande 30 m. Del lorde inte råda någon tvekan om atl delta utbud av fysiska resurser för fartygsreparalion klart överstiger efterfrågan.

De mindre och medelstora varven, vars reparalionsverksamhel är rela­tivt liten arbetar dock inom en lokal och relativt skyddad marknad, vilket innebär all det anförda av dessa varv inte f. n. upplevs som allvarligt. Några möjligheter lill expansion inom denna marknad synes dock inle föreligga.

4    Arbetsmarknads- och regionalpolitiska bedömningar

Varvens belydelse för befolknings- och sysselsättningsutvecklingen, så­väl i de kommuner där de är belägna som lill viss del i omkringliggande kommuner, spelar en slor roll vid en övergripande samhällsekonomisk värdering av branschens förulsältningar och problem. Kommissionen har gjort en analys av resp. kommuns befolknings- och sysselsättningsutveck­ling under 1970-talet, yrkesverksamhetsgraden för kvinnor och män, pend-


 


Prop. 1979/80:165                                                                 75

lingsutbyte med omgivande kommuner saml den genomsnittliga arbetslös­heten under år 1978. En redogörelse lämnas också för länsslyrelsernas befolknings- och sysselsätlningsprognoser. Vidare görs en bedömning av befolknings- och sysselsättningsutvecklingen fram till år 1982 vid en för­ändring av anlalet sysselsatta vid resp. varvsenhet.

Efter en avvägning mellan olika faktorer som kan påverka kommunernas förutsättningar all klara evenluella sysselsältningsförändringar, kan enligt kommissionen följande grova rangordning göras:

Kramfors kommun, varifrån huvuddelen av arbetskraften vid Lunde Varv kommer, uppvisar sämst förulsältningar av här redovisade kom­muner när del gäller alt klara eventuella sysselsältningsförändringar. Lunde Varv och Verkstads AB är visserligen ell litet varv, men allernaliva sysselsättningstillfällen i kommunen är få och föreliggande prognoser visar inle på några förbättringar under den närmasle framliden.

Sölvesborgs kommun har svag befolkningsutveckling, uppvisar låga sys­selsätiningstal och är beroende av Götaverken Sölvesborg AB, som är kommunens näst största arbelsplals. Omgivande kommuner erbjuder få alternativa sysselsättningstillfällen.

Åmåls kommun (AB Åsiverken) har förhållandevis goda prognoser för sysselsättningsutvecklingen, både tolall och inom tillverkningsindustrin, men i övriga avseenden redovisas en relativt dyster utveckling. Åmåls kommun hade t. ex. under år 1978 den högsia arbetslösheten bland de här redovisade kommunerna.

Karlskrona kommun (Karlskronavarvet) ligger liksom Sölvesborgs kom­mun i etl län med sysselsättningsproblem. Karlskrona är länets primära centmm och kommunens arbetsmarknad har belydelse även för omgi­vande kommuner. Bland här redovisade kommuner väntas enligt länssty­relsens prognos den svagaste sysselsättningsutvecklingen fram till år 1982 för Karlskrona kommun.

Lilla Edets kommun (AB Lödöse Varv) har en förhållandevis hög andel sysselsalla inom tillverkningsindustrin, främst inom massa- och pappersin­dustrin. Kommunen har de senasle åren hafl en viss sysselsältnings­minskning inom induslrin men har ändock hafl en positiv befolkningsut­veckling till följd av närheten till Göteborgsregionen. Den positiva befolk­ningsutvecklingen väntas beslå.

Oskarhamns kommun (AB Oskarshamns Varv) har under 1970-lalel hafl en sysselsättningsexpansion inom tillverkningsindustrin. Andelen syssel­satta inom metall- och verkstadsindustrin är hög i förhållande lill både länel och rikel. Under prognosperioden vänlas en dämpning av såväl den lolala sysselsättningslillväxlen som av befolkningsutvecklingen.

Karlstads kommun (Karlslads varv) är belägen i stödområde två. Kom­munen har de senasle åren haft en relativt positiv utveckling både vad gäller sysselsättning och befolkning. Denna utveckling väntas bestå under prognosperioden. Karlslads varv är ell relativt litel varv både i absoluta tal


 


Prop. 1979/80:165                                                    76

och i relation till den lolala sysselsättningen. Kommunens arbetsmarknad har betydelse även för utvecklingen i omgivande kommuner.

Östhammars kommun (Marinteknik Verkstads AB) är belägen i stödom­råde två. Kommunen har haft en relativt gynnsam sysselsättnings- och befolkningsutveckling under 1970-talel. Della beror främsl på byggandet av kärnkraftverk i Forsmark.

Kalmar kommun (Kalmar Varv AB) har under 1970-lalel hafl en förhål­landevis gynnsammare sysselsättningsutveckling än befolkningsutveck­ling. Kommunen är dock en av de få kommuner i länet som hafl en posiliv folkmängdsutveckling. Fram till år 1982 väntas en bättre befolknings­utveckling. Kommunens betydelse för omgivande kommuner framgår av den ganska omfattande inpendlingen från dessa kommuner.

Kungälvs kommun (Marstrands varv) har under 1970-talet haft en myc­ket positiv befolkningsutveckling. Denna beror framför alll på utflyttning­en från Göteborgs kommun. Kommunen har en omfattande utpendling till den övriga regionen. Kungälvs utveckling sammanhänger med utveckling­en i hela Göteborgsregionen.

Falkenbergs kommun (Falkenbergs Varv AB) har under 1970-talet hafl en god befolkningsutveckling och en relativt positiv sysselsättningsutveck­ling. Kommunen har en förhållandevis känslig näringslivsstmktur. Enligt länsstyrelsens prognos väntas emellertid den positiva sysselsättningsut­vecklingen beslå.

Nacka kommun (Götaverken Finnboda AB) är belägen i Stockholmsre­gionen. Denna region har haft en sysselsättnings- och befolkningsexpan­sion under 1970-talel. Slora stmkturella förändringar har iniräffal under denna tidsperiod, vilket medförl att industrisysselsätlningen minskat och servicesektorn blivit allt mer belydande. Gölaverken Finnboda AB som har en relativt marginell betydelse för sysselsättningen i regionen kan dock ha en viss betydelse för näringslivels differentiering.

5    Kommissionens överväganden och förslag

5.1 Allmänna överväganden

Den sammanfattning av marknadsanalysen som redovisas i avsnitt 3 ger anledning alt anta att en globall setl någol förbättrad marknadssituation för varv som producerar mindre och medelstort tonnage inträffar om några år. Förbättringen kommer dock knappasl att i någon väsentlig ulslräckning föranledas av en volymexpansion på gmnd av ökad ekonomisk tillväxt ulan snarare av etl ersältningsbehov och en fortsatt neddragning av väri­dens totala varvskapacilet. Beiräffande vissa lonnagekalegorier, främsl bogserbåiar och andra arbetsfartyg, saml speciallonnage som kemikalie-och gasfarlyg, kan man dock förvänla en viss volymexpansion. Del kan


 


Prop. 1979/80:165                                                                  77

vidare inle uteslutas all prishöjningarna på drivmedel i viss utsträckning kommer all gynna kusllrafik och sjöburna Iransportsyslem på bekosinad av lastbilstransporter.

De svenska mindre och medelstora varven är numera siarkt hemma-marknadsorienlerade. De svenska redarnas eflerfrågan blir således avgö­rande för dessa varvs framtidsutsikter. Svenska rederier opererar vanligen inom etl relativt begränsai område, främst i nordsjö- och östersjöfart. Della gäller särskilt de smärre rederierna. De tre varvsägande rederierna har ett vidare verksamhetsområde. För de geografiska områden, där hu­vuddelen av det mindre och medelslora svenska tonnaget sysselsätts, måsle marknadsulsikterna på medellång sikt (1981-1983) bedömas vara mindre ljusa än vad som gäller för världen som helhel.

Kommissionen har i avsnitt 3.1.5 sökt beräkna de mindre och medel­stora varvens kapacitet i förhållande lill efterfrågevolymen. Åven om beräkningarna inte gör anspråk på exakthet anser sig kommissionen kunna konstatera atl varvens nuvarande kapacitet i betydande grad överstiger vad som kan täckas av mer eller mindre säkra beställningar de närmast kommande åren. Om man emellertid tar hänsyn lill pågående eller planera­de förändringar av arbetsstyrka och produktionsinriktning - innefattande en avveckling av nybyggnadsverksamheten i fråga om fartyg vid Finn­boda, Sölvesborgs och Lödöse varv saml en nedlrappning av den civila nybyggnaden vid Kariskronavarvet - finns del enligt kommissionens be­dömning anledning alt för den civila nybyggnadssidan räkna med en rela­tivt liten sådan fri kapacitet. Möjligheter att täck också denna kapacitet får anses föreligga. Kommissionen ålerkommer strax till dessa möjlighe­ter.

Del anförda leder lill slulsalsen atl man de närmast kommande åren kan förvänla att de mindre och medelslora varvens kapacitet kommer atl anpassas till en rimlig nivå. Kommissionen vill emellertid kraftigl under­stryka atl känsligheten för förändringar i förutsättningama är mycket stor, varför enslaka beställningar kan få avgörande betydelse för denna gmpp varv. Yllerligare tillskott av kapacitet med inriktning mol de lonnagekale­gorier som är aktuella för de mindre och medelstora varven — l.ex. från någol eller några av slorvarven eller genom all ytterligare mindre varvsen­heler etableras - kommer all hell förändra bilden.

Som kommissisonen nyss antytt borde del - under föruisättning atl de berörda pågående eller planerade förändringarna fullföljs - inte vara omöj­ligt atl belägga också den angivna fria kapaciteten. En förutsättning härför måsle vara all varven i slörre utsträckning än f. n. inriktar sig på exporl. De exportmarknader som kan komma ifråga är främst europamarknaden och u-ländema. Enligt kommissionens bedömning är en exporl till dessa områden möjlig under förutsättning atl varven söker specialisering för all koncentrera sina resurser och därmed nå såväl hög kompelens som rela­liva kostnadsfördelar. Det är emellertid samtidigt nödvändigl att varven


 


Prop. 1979/80:165                                                                 78

inom sina specialområden söker tillägna sig en god problemlösningskun­skap utifrån kundernas behov, vilkel kräver viss flexibilitet. Kommis­sionen har kommii lill slulsalsen atl de största möjligheterna lill framgång på exportmarknaden på sikl står atl vinna främst när det gäller avancerat handelstonnage och specialfartyg.

Vissa möjligheter borde också finnas att inrikta produktionen mol delvis nya produkter. Kommissionen har noterat att sådan produklion f. n. har blygsam omfattning men alt det finns vissa projekl som förefaller lovande. Den omslällning mot export och nya produkter som sålunda blir aktuell kan enligt kommissionens bedömning knappast med någon framgång kom­ma till slånd ulan vissa statliga stödinsatser. Kommissionen kommer i det följande att närmare överväga sådana insatser. Enligt kommissionens me­ning måsle en utgångspunki vid ulformningen av insatserna vara att de skall vara temporära och underlätta en smidig omställning. En annan utgångspunkt bör vara att del är förelagen själva - enskilt eller i samarbete med andra förelag - som har alt ta initiativet lill behövliga ålgärder. Enligt vad kommissionen erfarit föreligger redan vissa planer på samarbele mel­lan några varv i detta hänseende. Det är således väsentligt att stödinsat­serna görs betingade av insatser från företagen själva. Slutligen bör de statliga åtgärderna vara så utformade alt de inte leder till en likriktning av branschen.

Med angivna utgångspunkter kommer kommissionen först att ta upp några för branschen generella statliga insatser som syftar till att underlätta exportinriktningen. Därefter kommer kommissionen atl lämna vissa andra förslag av mera generell nalur saml slutligen redovisa vissa överväganden rörande de skilda varvsföretagen.

5.2 Stöd till produktutveckling och marknadsföring

Åven om de rederianknutna varven har en fördel genom rederiemas marknadspositioner kan man konslalera atl de mindre och medelstora varven i regel kännetecknas av begränsade marknadsföringsresurser. Ock­så produktulvecklingskapacileten är relativt liten.

Den omslällning mot export och nya produkter, som kommissionen nyss angett som angelägen, kommer alt kräva betydande och kostnadskrävande satsningar på marknadsföring, produktutveckling m. m. I första hand mås­te del ankomma på varven själva atl enskill eller i samarbete genomföra dessa satsningar. Enligt kommissionens mening kan del emellertid vara fråga om sä kosinadskrävande åtgärder all statligt stöd framstår som motiverat. Kommissionen kommer i del följande all föreslå vissa sådana stödåtgärder.

De nuvarande stödformerna kan självfallet komma i fråga också för de mindre och medelslora varven. Dessa stödformer är emellertid inle i alla avseenden särskilt väl anpassade för varvsindustrins speciella förhällan-


 


Prop. 1979/80:165                                                   79

den. Enligt kommissionens mening är behovet av slalliga stödinsatser påtagligt främst när det gäller kosinader för exportmarknadssalsningar och för åtgärder i samband med anbudsgivning. De existerande statliga slöd-formema kan i dessa hänseenden komma i fråga för de mindre och medel­stora varven endast i vissa fall och under alltför speciella fömtsättningar. Enligt kommissionens mening bör därför de stödformer som f. n. finns att tillgå kompletteras med särskilda statliga stödinsatser för de mindre och medelslora varven inom angivna områden.

Analysgmppen för mindre och medelstora varv föreslog på sin tid ett för dessa varv gemensamt marknadsföringsbolag under statlig medverkan. Det finns flera skäl för att avstyrka detta förslag. Kommissionen vill framför alll peka på att den här gmppen varv är synnerligen heterogen och omfattar varv med såväl skilda kundkategorier som olika strategier. Det finns också anledning att anta att antalet intressenter i etl sådant bolag skulle bli alltför stort och att de enskilda varven skulle fjärmas från mark­naden mer än vad som är fallet idag.

Kommissionen vill i stället föreslå att staten lämnar stöd lill exportsats­ningar, som de mindre och medelstora varven själva, enskill eller gemen­samt, tar initiativet till. Stöd bör lämnas till kostnader för marknadsunder­sökning och för marknadsbearbetning. Stödet bör utgå i form av lån, vars villkor bör utformas i nära överensstämmelse med vad som gäller för lokaliseringslånen. Lånen bör således uppgå högsl lill belopp molsvarande 70% av de stödberättigade kostnadema. Lånen bör vidare vara räntebä­rande och betalas åler enligt plan. För att slimulera påbörjandet av ålgär­der av del här slaget bör amorterings- och ränlefrihel kunna medges de försia två åren.

Stödet till exportmarknadssatsningar bör komplelleras med slöd lill kostnader för framtagande av anbud. De åtgärder som kan vara akluella i delta sammanhang är bl.a. viss produktutveckling, projekteringsarbete och prisbearbetning. Kostnaderna härför är inte oväsentliga. Del kan röra sig om ca 2 % av anbudssumman. Härtill kommer alt de flesta mindre och medelstora varvens resurser är begränsade på della område.

Siödet för framtagande av anbud bör enligt kommissionens mening ges i form av lån till belopp motsvarande högsl 50% av kostnaderna. Lånet Jämle marknadsmässig ränla bör återbetalas om anbudet leder lill leverans­avlal; i annat fall bör lånet efterges.

Enligt kommissionens mening bör det här skisserade stödsystemet ges en så flexibel utformning som möjligt. Utrymme bör ges att stödja sals­ningar av de mesl skilda slag och även sådana som innefatlar ett högt risktagande. Del bör inle begränsas till ålgärder som rör enbari fartygspro­duklion ulan bör kunna omfatta också annan produklion, som är lämpad för varvsindustrin. Frågor om slöd bör prövas av nämnden för fartygskre­dilgarantier (FKN).

Stödinsatserna bör slutligen ses som ell medel all under en omställnings-


 


Prop. 1979/80:165                                                    80

period underlätta för de mindre och medelslora varven atl stärka sina marknadsföringsresurser m. m. Stödinsatserna bör därför vara temporära och komma i fråga endast för kostnader som nedläggs före utgången av år 1983. Kommissionen räknar med etl medelsbehov av 10 milj. kr. per år.

Enligt kommissionens mening är det under denna omställningsperiod inte tillräckligt att staten ställer medel till varvsföretagens förfogande för exportmarknadssatsningar m. m. Staten bör också medverka till att företa­gen får information och rådgivning rörande olika förhållanden på tänkbara exportmarknader. Detta måste i viss utsträckning ske genom intensifierade insatser från ohka exportfrämjande organ såsom Sveriges exportråd m. fl. Enligt kommissionens uppfattning är det emellertid också angeläget att FKN:s särskilda kunskaper om förhållandena på de exportmarknader, som är av intresse i detta sammanhang, ställs till de berörda företagens förfogande. FKN bör således få en roll också som informations- och rådgivningsorgan. I viss utsträckning bör denna roll kunna klaras inom ramen för ordinarie personaluppsättning. FKN kan emellertid i vissa fall behöva anlita utomstående konsulter för denna verksamhet. För detta bör FKN erhåUa ett särskilt anslag som kan beräknas till ca 1 milj. kr. per år under en övergångsperiod fram t. o. m. år 1983.

5.3      Stöd till investering i fiskefartyg m. m.

Fiskeristyrelsen har nyligen föreslagit bl.a. att det statliga stödet till fiskets rationalisering förstärks i fråga om stöd till investering i nybyggt fiskefartyg.

Kommissionen saknar fömtsättningar att bedöma detta förslag ur fis-keripolitisk synvinkel. Enligt kommissionens mening skulle förslaget emel­lertid kunna medföra betydande nybyggnadsmöjligheter för de svenska mindre och medelstora varven. Kommissionen tillstyrker därför förslaget från de synpunkter kommissionen har att beakta. En fömtsättning för att erhålla det förstärkta stödet bör dock vara att beställningen läggs hos svenskt varv.

5.4      Stöd till kustsjöfarten

Ett väl utvecklat svenskt kustsjöfartssystem skulle innebära väsentliga sysselsättningsmöjligheter för de mindre och medelstora varven i fråga om såväl nybyggnads- som reparations- och underhållssidan.

Även en begränsad expansion av kustsjöfartsflottan skulle fa stor bety­delse för dessa varv.

Inom den nuvarande kustsjöfarten transporteras i första hand bulklaster såsom olja, spannmål, kalksten, cement osv. medan styckegodstrans­porter knappast sker alls på detta sätt. Sådana transporter sker i huvudsak med lastbil.


 


Prop. 1979/80:165                                                                 81

Sjötransporter medför förhållandevis små miljörisker och är relativt bränslesnåla. Enligt kommissionens bedömning har prishöjningarna på drivmedel skapal fömtsättningar för en förbättrad marknad för kustsjöfar­ten.

En väl fungerande kustsjöfart kräver att den framgenl får starka inslag av systemlänkande. Enligt kommissionens mening framstår det som ange­läget att statsmakterna medverkar till att utveckla ett system för svensk kustsjöfart.

Kommissionen anser därför att det bör övervägas att under statlig med­verkan bilda ett ulvecklingsbolag med syfte att utveckla ett system av angivet slag. Intressenter i ett sådant bolag skulle kunna vara - fömtom staten - mindre rederier, varv m. fl. Uppskattningsvis kan ett sådant bolag behöva ett aktiekapital på 15 milj. kr. Staten bör vara majoritetsägare. Det måste också fömtsättas att bolaget på sikt får resurser att utveckla l.ex. prototypfartyg.

5.5 BestäKarstödet

Beslällarstödel - särskilt avskrivningslånet - har varit av avgörande betydelse för svenska rederiers benägenhet alt beställa hos svenska varv. Stödet har emellertid också fåll vissa för marknadsutvecklingen mindre posiliva effekler.

Enligt kommissionens uppfallning lalar myckel för alt beslällarstödel bör avvecklas. Det är emellertid inte realistiskl atl länka sig en omedelbar avveckling. 1 slället bör avvecklingen ske successivt för all underiätta en smidig och planerad anpassning till en marknad ulan beställarslöd. Själv­fallet måste därvid konkurrentländernas åtgärder i della hänseende beak­las. Kommissionen lämnar emellerlid inte något konkret förslag i denna fråga eftersom della inte ingår i kommissionens uppgift. Del är emellerlid under alla förhållanden myckel väsentligt atl beslällarstödel utformas så atl varven får tillfälle till långsiklig planering med hänsyn till sina ledlider.

5.6 Överväganden rörande de skilda varvsenheterna

5.6.1  Varven inom Svenska Varv-koncernen Gölaverken Finnboda AB

Kommissionen vill beträffande della vaiv anföra följande. Svenska Varvs slyrelse beslutade i november 1978 all Finnboda skulle läggas ner. Efler riksdagsbeslutel om varvsfrågorna i december 1978 beslutade kon­cernledningen all en ny budgel skulle upprättas för varvet under den fömtsättningen att varsel om uppsägning ej fick ske under år 1979. Ned­läggningsbeslutet gäller fortfarande.

Som bakgrund lill nedläggningsbeslutet kan nämnas att Finnboda varit 6    Rik.-dagen 1979180. I saml. Nr 165


 


Prop. 1979/80: 165                                                   82

föriustbringande under en följd av år. Under perioden 1974-1978 har förlusterna uppgått till i genomsnitt 49,6 milj. kr. per år före bokslutsdispo­sitioner och skatt. För perioden 1979-1982 har ytteriigare föriuster prognosticerats.

På uppdrag av den regionala utvecklingsfonden i Stockholms län har konsultföretaget Maynard Shipbuilding Consultanls AB utarbetat en rap­port, "Framtida planer för Götaverken Finnboda AB". Rapporten har den 21 augusti 1979 överlämnats till kommissionen. Den har den 7 september 1979 överlämnats till regeringen.

Enligt rapporten är det möjligt för Finnboda att uppvisa acceptabel lönsamhet, ca 5 % av omsättningen, fr. o. m. år 1982.

Helt kortfattat anges i rapporten följande målsättning för verksamheten den kommande femårsperioden. Reparationsverksamheten skall öka med 60% jämfört med nuvarande volym. Av en sammanlagd produktionsvolym på 400000 timmar per år skall 250000 timmar belöpa på reparationer. Industriproduktionen (50 000 timmar) skall inriktas på service- och legoar-beten till tung industri samt till kommunal verksamhet. Övrig produktion (100000 timmar) skall inriktas mol speciella produkter, lämpade för serie­produktionen, t. ex. pontoner, oljeskyddsutmstning och byggmoduler. Personalstyrkan skall minska från nuvarande 469 personer till 320 år 1984. Produktiviteten bedöms öka med 40-50% under perioden 1980-1982.

Det finns enligt kommissionens bedömning anledning atl på flera punk­ter ifrågasätta den Maynardska rapporten.

När det först gäller marknadsmålsättningen beräknar man i rapporten att antalet reparenter skall öka från 306 år 1978 till 434 år 1982. Vidare beräknas en ökning ske av andelen utländska repa-enter från 27 % år 1978 till ca 35 % år 1982. Eftersom genomsnittligt antal arbetstimmar är väsent­ligt högre för utländska reparenter än för svenska skulle förskjutningen enligt beräkningama medföra en markant produktionsökning (under år 1978 uppgick det genomsnittliga anlalet arbetstimmar per svensk reparent till drygt 200 och per utländsk till drygt 1 000). Fömtom den väsentliga ökningen av antalet reparenter och förskjutningen mot högre andel ut­ländska objekt framstår det enligt rapporten som realistiskt atl räkna med en ökning av reparationsvolymen per fartyg med ca 10%.

Kommissionen har tidigare (se avsnill 3.2) någol beröri marknadssitua­tionen på reparationssidan. Utöver vad som där anförts vill kommissionen anmärka följande. Den planerade uiökningen av reparationsvolymen förut­sätter atl Finnboda blir framgångsrikt i konkurrensen med varv i bl. a. södra Östersjön. Konkurrenssituationen i detla område är utomordentligt hård och kapaciteten överstiger i belydande grad dockningsbehovel. Möj­ligheterna alt med acceptabel lönsamhet utveckla den sovjetiska repara­tionsmarknaden måsle vidare bedömas som utomordentligt små. Ett stort antal varv i Nordeuropa konkurrerar om denna marknad. Dessa svårighe­ler är inle lillräckligl belysta i den Maynardska rapporten och kommis-


 


Prop. 1979/80:165                                                                 83

sionen anser atl rapportens bedömningar är alltför optimistiska. 1 fråga om den beräknade ökningen av reparationsvolymen per fartyg anser kommis­sionen all rapportens beräkningar inle är lillräckligt underbyggda.

En brist i rapporten är vidare att man inle gör någon skillnad på repara­tion och underhåll.

Produkiiviieisuivecklingen för direkl och indirekl produktivt arbele be­döms i rapporten kunna utvecklas på följande säll (% av 1979 års nivå).

1980     1981     1982    1983     1984

 

Perår

10

9

4

3

2

Ackumulerat

10

20

25

28

31

Vid övriga varvsenheler prognosliceras produktiviletsökningen till 2-3% per år. Rapportens målsättning får således bedömas som utomordent­ligt optimistisk och kommissionen kan inte finna atl man i rapporlen lämnal underlag som lillräckligt väl moiiverar en sådan optimism.

I fråga om beråkningen av kapacitetskostnaderna räknar rapportförfat­tarna bl. a. med följande prisulveckling för indirekl produktiv personal.

1980     1981     1982     1983    1984

Prisutveckling/anställd            66 Ikr        73 tkr        80 tkr        88 tkr       97 tkr

Enligt kommissionens bedömning får dessa beräkningar anses i anmärk­ningsvärd grad tilltagna i underkant. Om man för år 1980 kalkylerar med en månadslön per anställd på 6000 kr., vilket får anses realisliskl, skulle man inkl. sociala avgifier om 37,9% erhålla en kostnad på 99000 kr. eller ca 50% högre koslnad än vad som beräknas i rapporlen.

För prisutvecklingen inom reparationsverksamheten görs i rapporlen följande anlaganden i fråga om täckningsbidrag 1 (fakturering - material­kostnader):

1980     1981     1982     1983    1984

TB I/timme                  150 kr.       160 kr,       172 kr.       184 kr.       197 kr.

Förär 1978 har ulfallel varit mindre än 125 kr. per timme. Underår 1979 har dock högre nivåer kunnal uppvisas. Pä Cityvarvet beräknas f. n. mot­svarande täckningsbidrag till väsentligl lägre belopp. Enligt vad kommis­sionen har erfarit ger den utländska reparationsmarknaden etl belydligl lägre täckningsbidrag än den svenska. Eftersom rapporlen förulsäller en förskjutning mot allt slörre andel utländska reparationer anser kommis­sionen att de avgivna beräkningarna inte är att anse som realistiska.

1 fråga om investeringarna kräver bl.a. den nya generationen färjor (Finlands- och Gotlandsfärjor) av slörre format, en docka med större kapacitet än Finnbodas nuvarande dockor. Investeringskostnaden för en sädan slörre docka kan beräknas lill mellan 10 och 80 milj. kr., beroende


 


Prop. 1979/80: 165                                                                 84

på vilkel av olika länkbara allernaliv som väljs. I Maynards rapporl berörs inte della nyinvesieringsbehov. Också i fråga om behövliga miljöinveste­ringar är rapporten ofullständig.

Avslutningsvis kan anmärkas all Maynards rapport innefaltar belydande stmkturella ingrepp i företagels hillillsvarande organisalion och verksam­hel. Sådana insalser kräver erfarenhetsmässigt inle bara kraftfulla insalser ulan också förnyelse av förelagels ledningsresurser. Del kan ifrågasättas humvida behövliga resurser kan uppbringas för denna uppgifl. Del bör vidare framhållas atl man också förulsäller en väsentlig omstrukturering ifråga om bl.a. åldersstruktur och utbildningsnivåer hos de kollektivan­ställda. Åven om man i dessa hänseenden skulle kunna komma en bit på väg framstår rapportens målsättning enligt kommissionens bedömning som något av etl önsketänkande med hänsyn lill Finnbodas utgångsläge.

Sammanfattningsvis anser kommissionen all Maynards rapport inte kan läggas lill grund för etl ställningstagande till Finnbodas framlid.

Kommissionen har under arbetets gång lagit inilialiv lill förhandlingar mellan Svenska Varv AB och privalägda varvsförelag om ell överlagande av Finnboda i starki reducerat skick. Dessa förhandlingar har emellertid avslutats utan atl någon uppgörelse kunnal träffas.

Med hänsyn lill del anförda anser kommissionen alt koncernledningens nedläggningsbeslut framslår som del ur företagsekonomisk synpunkt mest realistiska alternativet.

När det gäller ställningstagandet till eventuella särskilda insatser från siatsmakternas sida för atl av andra skäl än renl företagsekonomiska upprällhålla verksamhelen vid varvet vill kommissionen anföra följande.

I ell lidigare avsnitt (se avsnitt 4) har kommissionen redovisat de olika varvens arbetsmarknads- och regionalpolitiska betydelse. Kommissionen anser sig med hänsyn till den redovisningen inte kunna av arbeismarknads-eller regionalpolitiska skäl förorda särskilda insalser från statsmakternas sida i syfte att hälla varvel vid liv; della särskilt som del i varje fall pä reparalionssidan finns elt belydande överskott på varvskapacilet. Elt bibe­hållande av varvel kan inte heller förordas av försvarspolitiska eller andra liknande skäl. Del nuvarande marina underhållet vid Finnboda kan förläg­gas vid andra varv. Kommissionen ålerkommer lill denna fråga.

Det har från företrädare från Slockholmsregionen gjorls gällande att en hamn av Stockholms hamns slorlek behöver etl reparationsvarv. Kommis­sionen har viss förståelse för denna synpunkt. Kommissionen anser sig dock bcira lonstaiera att farhågorna beiräffande konsekvensema för Stockholms hamn av en nedläggning av Finnboda varv är någol över­drivna. Man måste i sammanhanget skilja mellan del underhäll och de reparationer som sker löpande och planerat å den ena sidan och reparatio­ner till följd av haverier o. dyl. å den andra, .avsaknaden av möjligheter till löpande underhäll i Stockholmsområdet kan knappast i nägon mera pålag­lig utsträckning inverka menligl på utvecklingen för Stockholms hamn.


 


Prop. 1979/80:165                                                                 85

När det gäller haverier och andra olyckshändelser anser kommissionen att det är motiverat med katastrofberedskap i Stockholmsområdet.

Med hänsyn till del anförda anser kommissionen alt koncernledningens nedläggningsbeslut såviit gäller varvsverksamhelen bör verkställas. Vid detta ställningstagande har kommissionen särskilt beaktat storleken av den toiala nybyggnads- och reparalionskapacileten i landel i förhållandel lill lillgängligl marknadsutrymme. Kommissionen vill emellertid anmärka alt det vid företagel finns en bra mekanisk verkstad som kan bibehållas och eventuellt ulvecklas. Med hänsyn lill katastrofberedskapen föreslår kom­missionen alt Svenska Varv får i uppdrag atl mol ersättning vidmaklhålla och underhålla härför erforderlig dockkapacitel saml lillhandahålla perso­nal i katastrofsituationer. Svenska Varv bör fä i uppdrag alt beräkna kostnaderna härför.

Kariskronavarvet AB och Gölaverken Sölvesborg AB

Kariskronavarvet genomgår f. n. en omslruklureringsprocess. Enligt de långsiktiga planema för varvet skall den civila fartygsproduklionen redu­ceras. En betydande del av varvets resurser kommer i stället att koncen­treras till marin nybyggnad med speciell inriktning på export samt i viss mån på s. k. alternativ produktion. Det kan i sammanhanget nämnas att varvel f. n. arbetar med en speciell byggteknik i plast.

Del kan konstateras att Karlskronavarvels primära funktion är att utgö­ra ell underhålls- och nybyggnadsvarv för den svenska marinen. Detla fömtsätter all varvet erhåller en med beaktande av beredskapsintressena största möjliga andel av marinens underhålls- och nybyggnadsbeslällning-ar. Det underhållsarbete, som f. n. utförs i Göteborg och vid Finnboda varv, bör överföras lill Karlskrona. Detla bör omfalta också isbrytamnder­hällel med undanlag av del isbrytamnderhåll som kommer atl ske vid Lunde varv. Kommissionen ålerkommer lill denna fråga. I fråga om den marina nybyggnadsverksamheten bör möjligheterna att på sikl koncentre­ra ubålsproduktionen till Karlskrona övervägas. Kommissionen vill vidare anmärka att en inriktning på marin export förulsäller all Kariskronavarvet erhåller svenska beställningar, som kan tjäna som referensobjeki.

1 september 1978 påbörjades arbetet med en förändring av stmkluren hos Gölaverken Sölvesborg AB. Förändringen syftar lill alt företaget skall upphöra all vara ell nybyggnadsvarv och i stället inrikla sig på annan induslriell produktion.

Den angivna inriktningen hos dessa varv mot delvis nya produkler lorde komma all kräva betydande utvecklingskostnader m. m. Kommissionen vill i fråga om sådana kosinader hänvisa lill all Svenska Varv-koncernen genom riksdagsbeslutet hösten 1978 erhållil ett stöd på 200 milj. kr. lill alternativ produklion.

Några särskilda slatliga insatser för dessa företag uiöver vad som här angetts bedömer kommissionen ej som erforderliga.


 


Prop. 1979/80:165                                                                  86

5.6.2 De rederianknutna varven

De rederianknutna varven, dvs. AB Oskarshamns Varv, AB Lödöse Varv, Kalmar Varv AB och Falkenbergs Varv AB, har i Jämförelse med andra mindre och medelslora varv en påtaglig fördel genom rederiernas marknadskännedom och kontakter.

Oskarshamns Varv ingår liksom Lödöse Varv i den s. k. Johansson­gruppen, som bedriver, förutom varv, också rederirörelse, spedition, skeppsmäkleri, handelsrörelse (petroleumprodukter) och därmed förenlig verksamhel.

Varvet är inriktat på en blandad nybyggnads- och reparalionsverksam­hel. Produklionen omfattar ro/ro-fartyg, produkttankfartyg och asfaltlank-fartyg. Varvet förutser en kraftig värdemässig tillväxt i nybyggnadsverk­samheten. Det genomsnittliga resultatet före bokslulsdisposilioner och skall kommer enligt prognoserna atl förbältras avsevärt.

För Lödöse Varv har beslul fatlals att nybyggnadsverksamheten skall läggas ned fr. o. m. ulgången av år 1979 saml att verksamheten skall inriklas mol alternativ produktion, förelrädesvis lyngre stålkonstruktioner (bl. a. farlygsseklioner till Oskarshamns Varv). Genom de invesleringar som gjorls i varvel sedan år 1974 får förelaget bedömas ha en effektiv produktionsapparat för den tilltänkta produktionsinriktningen.

Inom Kalmar Varv, som ingår i Kihiinvesl-gruppen, har från år 1972 investerats belydande belopp, vilket resulterat i bl.a. en modern anlägg­ning för skrovframställning och en flytdocka för reparationsarbete. Varvel inriktar sig i princip på en produktion av två fartyg per år. Hittills har varvet byggt bl.a. kemikalietankfartyg, skogsproduklfarlyg saml ro/ro-fartyg. Beläggningen kan tryggas till halvårsskiftet 1981 genom en fäijebe-ställning från Gotlandsbolaget. Sluiförhandlingar pågår f. n. mellan par­lerna om detta projekt.

Falkenbergs Varv år dotterbolag till Thunrederierna AB. Sedan år 1972 har varvel gradvis moderniserats. Etl betydande investeringsbehov finns dock fortfarande. På nybyggnadssidan inriktar sig varvet pä specialfartyg upp till ca 7000 dwl. I genomsnitt byggs etl fartyg per år. Fördelningen mellan nybyggnad och reparation har de senaste åren inneburit att man lagt ca 60 % pä nybyggnadsverksamhet och ca 40 % på reparalionsverksamhel. För framtiden beräknas nybyggnadsverksamheten uppgå till 50-60%. Varvet förutser en genomsnittligt högre omsättning för åren 1979 och 1980 än för de närmast föregående åren. Resultatutvecklingen under prognos­perioden 1979-1980 kännetecknas av måttliga åriiga vinsler.

Genom de rederianknutna varvens förhållandevis gynnsamma mark­nadspositioner kan det - även om den ekonomiska grunden i någol fall får bedömas som osäker - inte anses motiverat med andra statliga insatser för denna grupp varv än de generella ålgärder som kommissionen lidigare föreslagit.


 


Prop. 1979/80:165                                                                  87

5.6.3 Övriga varv

Lunde Varv och Verkstads AB

Lunde Varv befinner sig f. n. i en myckel känslig ekonomisk siluaiion. Som särskilt bekymmersam framstår förelagels stora upplåning. En bety­dande del av upplåningen avser lokaliseringslån och industrigarantilån. Enligt prognoserna kan företagel inle av egen krafl klara en skuldsättning av den nuvarande omfaltningen.

Åven om företaget har relativt få anslällda, ca 130 år 1979, är förelagels betydelse för i försia hand Kramfors kommun väsenllig. Allernaliva sys­selsättningstillfällen är få och några förbättringar är inle all vänta inom den närmasle framtiden.

Mol den angivna bakgmnden framslår det ur allmän synpunki som angelägel alt företagets lånebild förstärks. Kommissionen vill därför före­slå att ålgärder vidlas i della syfle. En utgångspunki bör därvid vara alt evenluella eftergifter från statens sida kombineras med rimliga ålaganden från förelagels ägare.

Hämtöver anser kommissionen all del isbrylarunderhäll som f. n. ulförs av Lunde Varv (Oden och Thule) också nästkommande kontraktsperiod bör föriäggas dit. Dessutom föreslår kommissionen all underhållet av en av de isbrylare som f. n. underhålls vid Finnboda flyttas till Lunde.

En förutsättning för att kunna använda den torrdocka, som disponeras av varvet men ägs av staten (forlifikalionsförvaltningen), är atl portarna blir föremål för renovering.

Fartygsentreprenader AB (Marstrands och Karlstads varv saml Fart ygskonstru kl ioner AB)

Farlygsentreprenader AB (FEAB) har lidigare under 1970-talel fungeral som underieveranlör av fartygssektioner till slorvarven från främsl Mar­strands varv. FEAB:s produktionsinriktning är numera baserad pä samar­bete med andra varv i fråga om nybyggnad samt större förlängnings- eller ombyggnadsarbeten.

Karlstads varv ulför f. n. endasl reparationsarbeten i mindre omfattning. Förelaget har i väsenllig ulslräckning reduceral antalet anställda.

FEAB;s resultatutveckling för de närmaste åren förulses bli något sämre än lidigare år men får ändå betecknas som god. Kommissionen anser inte några särskilda statliga stödinsatser vara behövliga.

Marinteknik Verkstads AB

Lönsamheten för Marinteknik har de senaste åren varil låg, men några förluster har hittills inle redovisals. Företagels eget kapital är blygsamt. Finansiering av planerade investeringar får förulsällas kunna ske med lokaliseringsstöd och industrigaranlilån, som förelagel ansökt om. Frågan om sådanl stöd är f. n. föremål för överväganden av den regionala ulveck-


 


Prop. 1979/80:165                                                    88

lingsfonden. Kommissionen föreslår inga ytterligare åtgärder från stats­makternas sida.

AB Åsiverken

Åsiverken har arbelal främsl på den skandinaviska marknaden. I Sverige har bl. a. hamnar och slatliga verk varit kunder. Förelaget har redovisat god lönsamhet och hög soliditet. Enligt kommissionens mark­nadsanalys är en nedgång i de statliga beställningarna att vänta. Detta kan på sikt komma att påverka Åsiverkens situation. Det framstår därför som sannolikl att företagel i viss utsträckning måste inrikta sig på andra tänk­bara beställare. Fömtsättningarna för en sådan ändrad inriktning får bedö­mas som relativt goda. För den omställning som därvid kan komma ifråga bör de i avsnitt 5.2 angivna stödformerna vara av betydelse. Något särskilt mot Åsiverken inriktat stöd föreslås inle.

5.7 Övrigt

Under sitt arbete har kommissionen noterat en viss kritik mot Svenska Varv-koncernen från de mindre och medelstora varvens sida. Kritiken har närmare bestämt gått ut på alt de statliga storvarven genom en oriktig kalkylering gjort osunda intrång på de mindre varvens marknader.

Kommissionen vill understryka att den inte noterat något konkret fall där sådant intrång klart kunnal konstateras. Kommissionen är emellertid medveten om de risker som med hänsyn till storvarvens speciella situation kan föreligga i detta hänseende. Svenska Varv AB är också enligt vad kommissionen erfarit medvetet om kriliken.

För kommissionen är det angeläget att framhålla att en strävan måste vara att konkurrensen mellan de olika varven bedrivs på lika viUkor under iakttagande av den skilda finansiella bakgrunden. Den framförda kritiken utgör enligt kommissionen skäl för att FKN ägnar särskild uppmärksamhet åt denna fråga i samband med prövningen av stödärenden.

Kommissionen vill vidare anmärka att de mindre varv, som i stor ut­sträckning får statliga bestäUningar, regelmässigt har en relativt liten admi­nistration. Detta har för dessa varv föranlett vissa svårigheter i samband med anbudsgivning och kontroll. Kommissionen anser att en strävan bör vara att den statliga upphandlingen på detta område i mesta möjliga ut­sträckning samordnas.

Kommissionen har slutligen noterat att några av de små varv som inte omfattas av kommissionens uppdrag också är mycket beroende av statliga beställningar. Kommissionen utgår från att sådana beställningar även fort­sättningsvis i väsentlig grad kommer att bidra till sysselsättningen vid dessa varv.


 


Prop. 1979/80:165                                                            89

Särskilt yttrande

av expertema Lindgärde, Mårtensson och Olsson

Kommissionen föreslår beträffande verksamheten vid Finnboda Varf att varvsrörelsen skall upphöra i enlighet med koncernledningens tidigare ställningstagande. Dämtöver föreslår kommissionen att en viss beredskap för katastrofsituationer skall upprätthållas för vilken Svenska Varv skall erhålla ersättning. Dessutom föreslås att Svenska Varv får till uppgift att undersöka möjUgheten att bedriva viss verkstadsindustri med utgångs­punkt från den nuvarande mekaniska verkstadens produktionsinriktning.

Med hänvisning till ovanstående och kommissionens förslag beträffande Finnboda Varf får undertecknade anmäla följande.

Vi anser inte att alla vägar är prövade beträffande varvets fortsatta verksamhet. Den kompakta uppslutningen från de fackliga organisationer­na på varvet, kommunala och statliga myndigheter m.fl., för en fortsatt verksamhet av driften kan ej nonchaleras.

Enligt vår uppfattning måste den framtida verksamheten vid varvet bli föremål för särskilda överläggningar under ledning av en av regeringen utsedd förhandlare. Denne skall få till uppgift att noga pröva olika åtgärder i syfte att verksamhet även i fortsättningen skall kunna bedrivas vid varvet. I uppgiften skall även ingå att med tänkbara intressenter diskutera varvets framtida verksamhetsinriktning. En sådan diskussion bör inte en­bart föras med nuvarande och eventuell ny ägare av varvet, utan även med de olika samhällsorgan, som visat starkt intresse för varvets försatta exi­stens. Vi fömtsätter att de lokala fackliga organisationerna deltager i sådana diskussioner.

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi

att regeringen utser en särskild förhandlare med uppgifter enligt vårt förslag.


 


Prop. 1979/80:165                                                             90

BUaga3

FINANSIERINGSANAL YSER

Promemoria upprättad inom industridepartementet

En arbetsgrupp inom industridepartementet har hafl till uppgift att fram­lägga förslag om formerna för varvsstödets successiva avveckling. För atl fullgöra uppdraget har gmppen tagil del av Svenska Varvs stmkturplan, kommissionens för de mindre och medelstora varven belänkande samt genomfört vissa kompletterande analyser.

Innehåll

1   Intemalionell Jämförelse   ................................... .. 90

2   Den svenska varvsindustrins produktionskapacitet   .    95

 

2.1    Beräknad produktionsvolym åren 1979-1983   ....    95

2.2    Beställningar av fartyg från svenska rederier  .....    95

 

3   Bedömning av framtida prisnivåer    ......................    97

4   Statens stöd till varvsindustrin   ..........................    98

 

4.1    Fartygskreditgarantier....................................    98

4.2    Exportstöd   ................................................    99

4.3    Stöd till beställare av fartyg    ........................    99

5 Förslag till ändrad form för stöd till varvsindustrin   . . 101

5.1    Skäl för fortsatt statligt stöd till varvsindustrin   101

5.2    Avveckling av stödet till beställare av fartyg   ... 102

5.3    Stöd till varven    ......................................... 103

5.4    Fartygskreditgarantier, exportstöd m.m.............. 104

1    Internationell jämförelse

Varvsindustrin i världen befinner sig sedan några år tillbaka i en allvariig stmkturkris. Som en följd av detta har omfattande statliga ekonomiska stödåtgärder vidtagits för denna industri. Dessa stödåtgärder har under en längre tid spelat en framträdande roll i den internationella varvskonkurren­sen. 11, ex. Sverige har fartygskreditgarantier alltsedan de infördes år 1963 utgjort ett betydande inslag i den svenska varvspolitiken. För att öka fömtsättningama för de svenska varven att konkurrera med utländska varv om den begränsade beställningsvolymen har det svenska stödsyste­met — i likhet med övriga länders - successivt utvidgats för att i dag vara relativt omfattande.


 


Prop. 1979/80:165                                                   91

Vanligt förekommande är stöd riktat till rederier i del egna landel. Här har dock under de senasle åren inträffat en väsenllig förändring dä länder såsom Västtyskland, Storbritannien, Spanien och Frankrike infört stöd­former som innebär att varven kan arbeta direkl på exportmarknaden genom att exporten subventioneras. Dessa länder tillhör också den kalego­ri av länder som klart uttalat atl varvsindusirin på sikl måste bli lönsam. Andra stödformer har införts för alt inrikla varvsindustrin mot produktion av vissa fartygstyper.

Mot bakgmnd av bl. a. skilda redovisningsprinciper, ofullständig infor­mation och olika ägarförhållanden är en direkt Jämförelse mellan varvs-länders stödsystem svår att göra helt rättvisande. En sammanslällning av stödformer i olika varvsländer och därtill hörande finansiella villkor fram­går av labell 3.1. För att erhålla en uppfattning om slödels omfattning har subventionsgraden i olika varvsländer beräknals och jämförts.

Sverige, Finland, Frankrike och Japan är de länder som har högst omsättning per anställd, vilket avspeglar såväl hög produktivitet som pro­duktion av främst högförädlal tonnage. För dessa länder varierar omsätt­ningen per anställd från ca 280000 kr. i Finland lill ca 35000 kr. i Frankri­ke. Den lägsla omsättningen per anställd redovisar Storbritannien med ca 130000 kr.

Om hänsyn endast las lill direkta beställarslöd som gär aniingen lill köparen eller varvel, så har Frankrike den högsta subventionsgraden. År 1978 molsvarade den 30% av varvens omsättning. Åven om subventions­graden mäts som lotal subvention per anställd låg Frankrike högst med ca 104000 kr. per anställd. Förklaringen till della är bl.a. de höga räntesub­ventioner som ges i Frankrike. Sverige, Västtyskland och Slorbrilannien hade under 1978 ungefär samma subventionsgrad uppgående till mellan 18-21 % av omsättningen. Däremot innebär den låga produktiviteten och det stora antalet anslällda i Slorbrilannien att subventionen per anställd där var väsentligt lägre än i Sverige och Västtyskland. I Sverige var subventionen per anställd ca 54 000 kr. medan den i Slorbrilannien var ca 27000 kr. Norge och Holland ingår i en tredje kalegori beiräffande subven­tionsgrad. I dessa länder uppgick subventionen lill ca 12% av omsättning­en. Lägsl subventionsgrad uppvisade länder som Danmark, Finland och Japan med subventioner varierande mellan 1-8%.

För perioden 1981-1985 bedöms del som sannolikt atl en förbällring inträffar avseende balansen mellan efterfrågan och utbud av varvskapaci­let. Behovel av subventioner kan därför för perioden 1981-1985 antas bli väsenlligl lägre. Elt störte behov av subventioner får antas komma all kvarstå i de länder som trols en ogynnsam koslnadsposilion önskar bibe­hålla sin varvsindustri av mililära eller andra skäl.

För de olika varvsinduslriländerna kan ingen entydig lendens spåras beiräffande den framtida ulvecklingen av ekonomiska stödåtgärder för


 


Prop. 1979/80:165


92


Tabell 3.1 Sammanställning av stödformer mi. sek

 

 

Sverige

V.Tyskland

Norge

Holland

Danmark

A. FXPORTORDER

 

 

 

 

 

A.l Krediter/Garantier

 

 

 

 

 

1.    % av konlraktspris

80

80

80

80

80

2.   Tid är

8,5

8,5

8,5

8,5

8,5

3.    Moratorium år

 

 

 

 

 

4.    Räntesats %

8,0

8,0

8,0

8,0

8,0

5.    Kreditram

2 500

 

 

 

 


fr.o. m.-t.o. m.

 

-800331

 

 

3.    Gäller för lev. fr. o. m.

-t.o. m.

-810331

 

 

4.1  Avsatta medel

 

2460

410

 

4.2 Avser period

 

 

79

 

5.1  Använda medel

 

995

585

 

5.2 Avser period

 

78

78

 

C. U-LANDSSTÖD(ex)

 

 

 

 

1.    Krediler

 

 

350

 

2.    Siöd/ram

 

125

 

1 100

3.    Avser period

 

78-81

11

 

4.    Villkor

 

15 års kred.g.

 

Lev, sen, 791231

D. ALTERNATIV PRODUKTION

 

 

 

1,    %av kapitalkostn.

 

 

 

50

2.    Ram

 

3 500

 

34

3.    Avser period

 

-811231

 

78

4,    Kredit

 

 

 

 

5,    Villkor

 

15 år Konlr-pris>M.SEK gar.avg, 1 %

 

12 år 3-års Mor, 7

o.m.-t.o.m.

A.2 Beställarslöd - Varv \.    % av konUaklspris

2.      Gäller för order fr.o. m.-t.o. m.

3.      Gäller för lev. fr.o.m.-t.o.

 

4.1   Avsatta medel

4.2   Avser period

 

5.1   Använda medel

5.2   Avser period

B. HEMMAORDERIGarantier B.l KrediterlGaranlier

1.      % av kontraktspris

2.      Tid år

3.      Moratorium år

4.      Ränta %

5.      Kreditram

B.2 Beställarslöd - Varv

1.  % av konlraktspris

2.      Gäller för order fr.o.m.-l.o.m.

3.      Gäller för lev. fr

 

4.1   Av salta medel

4.2   Avser period

 

5.1   Använda medel

5.2   Avser period

B.3 Beställarslöd - Rederi

1.  % av konlraktspris

2.  Gäller för order


Max 20

780101--811231 1540

 

70

70

12

12

 

2

M-ränta

8,0

6665

 

Max 20

780101--811231 1540

25

12,5


80 12 3 M-ränta

10-12 -821231

425 79-300 78


70 10 3 9,5

20

2 860

76-80

1400

76-78


80 14 4 8,0

100

78-

35 år, 10 år

morator.

ränlefr.


 


Prop. 1979/80: 165


93


Tabell 3.1 Sammanställning av stödformer milj. sek (forts)

 

 

Finland

U. K.

Frankrike

Spanien

Japan

A. EXPORTORDER

 

 

 

 

 

 

A. 1 Krediter/Garantier

 

 

 

 

 

 

1.    ?f av konlraktspris

80

80

80

 

80

80

2.    Tid är

8,5

8,5

8.5

 

8,5

8,5

3.    Moratorium år

 

 

 

 

 

 

4.    Räntesats %

8,0

8,0

8,0

 

8,0

8,0

5.    Kreditram

 

 

 

 

 

16700


1050

79-81

1360

11-1%

41

A .2 Beställarslöd — Varv

1.      % av kontraktspris

2.      Gäller för order fr.o. m.-t.o. m.

3.      Gäller för lev. fr. o. m,-l. o. m.

 

4.1   Avsalta medel

4.2   Avser period

 

5.1   Använda medel

5.2   Avser period

B. HEMMAORDER/Garanlier B.l Krediter/Garantier

1.      % av konlraktspris           80

2.      Tid år                              8

3.      Moratorium år

4.      Ränta %                          8,25

5.      Kreditram

B.2 Beställarslöd - Varv

3.    Gäller lör lev, fr. o. m.-t.o, m.

4 4 5 5

B.3 Beställarslöd - Rederi I.

->

1.      % av kontraktspris

2.      Gäller för order fr.o, m.-t.o. m. Gäller för lev, fr. o. m. Avsalla medel           70 Avser period                              78—79 Använda medel Avser period

% av konlraktspris Gäller för order fr.o. m.-t.o. m.

3.  Gäller för lev. fr. o. m.-t.o. m.

4.1   Avsatla medel

4.2   Avser period 5.)  .Använda medel s.2 .Avser period

C. U-LANDSSlÖn (e.x)

1.      Krediler

2.      Stöd/ram

i.    Avser period

4.  Villkor

ALTFRN.-A nv PRODUKTION
'■'i av kiipilalkosln,          Kinr.,'--

Ram

3.      A\el" period

4.      Kredii Villkor


13-20

25-30

 

 

-781231

79-

 

 

-801231

79-

 

1050

 

 

 

79-81

 

 

 

1360

1 100

 

 

77-78

78

 

 

70

70

80

65-75

10

7

12

13

3

 

2

3

8,0

8,0

8

2.8-3,

12 700

 

 

 

25-30

15

79-79-

13-20

-781231 -801231

I 100

78

Max 15

760101--801231

I IIO

74-78

420

78

30 år, in år mor. 2 % rta

50

End. BS.


50


 


Prop. 1979/80:165


94


Tabell 3.1 Sammanställning av stödformer milj. sek


Sverige


V.Tyskland    Norge


Holland


Danmark


 


E.

INDUSTRISTÖD - VARV

 

 

1.

Invesl.bidrag (Prioritets-

 

15

 

regioner) % av kap.kostnad

 

 

2.

Prototypulveckling

 

50

3.

Forskning, utveckling

1.   Avsatta medel

2.   Avser period

 

 

 

3. Använda medel

100

30

 

4. Avser period

71-79

77-78


25 65

8 78


25


20

Förhandl-bart

2 79


varven. Huvudsakligen kan varvsindustriländernas intentioner om kom­mande stödåtgärder indelas i tre kategorier.

1.   Länder som klart indikerat att en nedlrappning av slödålgärdema är nödvändig. Till denna kategori hör länder som Storbritannien, Norge, Västtyskland, Holland och Japan. Nedtrappningen av slödålgärderna skiljer sig ål mellan de olika länderna. I l.ex. Storbritannien och Norge utvisar de senaste avsatta stödmedlen en klar nedlrappning i början av 1980-talel. För Västtyskland innebär stödformernas konsimktion att var­ven måsle uppnå lönsamhet under 1980-talet. Holland har klart uttalat all om inte varven uppnår lönsamhet får de gå i konkurs. I Japan ges visserii­gen slora subventioner till "Domestic Building Program" men oviljan alt subventionera exportorder innebär närmasl direktiv lill varven avseende kapacitelsnivåer"under 1980-lalet. Avsiklen är atl begränsa kapaciletsut-budel för att få upp de Japanska priserna till lönsamma nivåer.

2.   Länder som under år 1979 infört vissa begränsade stödformer. Fin­land, Danmark och Spanien är varvsländer som lillhör denna kalegori. 1 dessa länder har man kommit till den uppfatlningen alt någon form av stödåtgärder måste införas. De införda subventionerna är dock mycket begränsade och specielll beträffande Danmark mycket restriktiva.

3.   Länder som inte givit uttryck för alt någon reducering av stödfor­merna kommer att ske. Till denna kalegori räknas endasl Frankrike och Brasilien. Frankrike synes ha för avsikt atl behålla en viss kapacitet och även i framliden subventionera denna om detla visar sig nödvändigt.

Del sammantagna intrycket är alt en reducering av stödåtgärderna kom­mer att ske i början av 1980-talet. Orsakerna härtill är framför alll återhåll­samhet med allmänna medel samt en bättre marknadsutveckling och där­med bäitre lönsamhet för varvsindustrin.


 


Prop. 1979/80:165                                                             95

Tabell 3.1 Sammanställning av stödformer milj. sek (forts)

Finland      U. K.          Frankrike       Spanien         Japan

E. INDUSTRISTÖD - VARV

1.      Invesl.bidrag (Prioritets-           22             20 regioner) % av kap.kostnad

2.     Prototyputveckling        50             Förh-

bart

3.  Forskning, utveckling

1.   Avsatta medel                                                                                10

2.   Avser period                                                                                  79

3.   Använda medel                          4,5                      -~

4.   Avser period                               78-79

2    Den svenska varvsindustrins produktionskapacitet

2.1       Beräknad produktionsvolym åren 1979—1983

Produktionsvolymen, mätt i anlal direkta produklionslimmar, uppgick år 1979 förde fyra slora nybyggnadsvarven inom Svenska Varv-koncernen till ca 12 milj. timmar. Enligt den stmkturplan som slyrelsen för Svenska Varv faslslälll avses volymen successivt minska så all den för åren 1980, 1981 och 1982 kommer att utgöra resp. 10 milj., 5,9 milj. och 5,3 milj. limmar. Den senare nivån beräknas kunna bibehållas under åren 1983 och framåt. Därutöver kommer viss produktion alt ske vid Öresundsvarvet och Finnboda Varf under den lid dessa båda varv avvecklas.

För de mindre och medelstora varven uppgick den lolala timkapaciteten år 1979 för handelsfartyg till ca 3 milj. timmar, varav drygt 0,4 milj. timmar avsåg enlreprenadarbele.

Nybyggnadskapacitelen år 1983 hos de mindre och medelslora varven kan beräknas uppgå lill ca 1,7 milj. limmar varav 0,1 milj. limmar avser enlreprenadarbeien. Sammantaget beräknas alltså de svenska varvens ka­pacitet för produktion av handelsfartyg minska från ca 15 milj. limmar år 1979 till ca 7 milj. limmar år 1983.

2.2 Beställningar av fartyg från svenska rederier

För den kommande femårsperioden, dvs. t.o.m. år 1984, föreligger klara beslållningsplaner endasl för elt fåtal rederier. Intresset är huvudsak­ligen inriktat mol atl täcka reinvesteringsbehovel. 1 föregående varvspro­position (prop. 1978/79:49) konstaterades en förskjutning av intresset från konventionella tank- och bulkfartyg mol en slörre andel speciallonnage. Denna utveckling fortsälter även nu.

Resultatutvecklingen hos rederierna frän år 1974 t. o. m. år 1978 känne­tecknades av starkt försämrade resultalnivåer. För samiliga rederier inne­bar detla alt resultatet före bokslulsdisposilioner och skall sammanlaget sjönk från en total vinst på ca 815 milj. kr. är 1974 lill en tolal föriust pä ca


 


Prop. 1979/80: 165                                                   96

850 milj. kr. år 1978. Resultaten varierar dock starkt mellan de olika rederierna. Fyra av de tolv största rederierna redovisade ell negativt resultat före bokslulsdisposilioner och skatt under det sämsla året 1978. Bland de övriga redovisades således posiliva resultat, men för flertalet pä en begränsad och långsiktigt icke acceptabel nivå.

Under det senaste årel har en återhämtning sketl och för år 1979 beräk­nas en belydligl bättre resullatnivå. För samtliga rederier har resultatet före bokslulsdisposilioner beräknals ge en vinst pä ca 60 milj. kr. 1 förhål­lande till verksamhetens omfattning är denna vinstnivå klart otillräcklig. För därpå följande år beräknas successivi högre vinster.

Resultatutvecklingen efler år 1974 och fram t. o. m. år 1978 innebar att rederiernas solidiletssilualion försämrades betydligt. År 1978 uppgick egel kapital och obeskattade reserver till 23 % av det lolala kapilalel vilkel skall jämföras med 39% år 1974 och 31 % år 1977. Till detla skall läggas en dold reserv till följd av att fartygens marknadsvärden översiiger restvärdet efter planenliga avskrivningar. Den dolda reserven uppgick den 31 december 1978 för samtliga rederier lill ca 11 % av del lotala kapilalel. Under är 1979 har en belydande ålerhämlning av fartygens marknadsvärden skell vilket medfört en ökning av den dolda reserven. Det bör dock framhållas all förhållandena varierar belydligl mellan de olika rederierna.

Redan gjorda beställningar för leverans under år 1980 och senare upp­gick för de tolv största rederierna i slutet av år 1979 till 23 fartyg om sammanlagt ca 300000 dwl. Fartygen fördelade sig pä åtta färjor, fem kemikalielankfartyg, fem ro/ro-fartyg, två offshore-fartyg, två bilbulkfar-tyg och ell bulkfartyg.

Detta har inneburil alt, förutom redan gjorda beställningar för leveranser t.o.m. år 1982, endasl ett begränsat anlal klarl definierade beställningar redovisals. De polenliella beställningarna har angivits till den senare delen av perioden och är slarki beroende av framlida sjöfartspolitik, antaganden om fraklmarknadsulveckling, kostnadsutveckling och konkurrenssilua­lion. Förskjutningen av beställningsplanerna mot den senare delen av perioden ökar även osäkerheten alt beslällningsplanerna yllerligare kom­mer att skjutas på framliden om inle hillillsvarande marknadsuppgäng beslår och förbättras.

Trots de nämnda osäkerheterna i rederiernas planering kan beställnings-intresset uppskallas lill mellan 25-35 fartyg under femårsperioden 1980-1984 motsvarande en produktionskostnad av ca 5 500-6500 milj. kr.

En fördelning av beställningsinlressel på farlygsslag visar på 5-10 oceangäende ro/ro-fartyg och färjor, ca 5 kemikalieiankfarivg samt ett mindre antal fartyg inom områdena för kyl-, kusitank-. mindre lorrlasi-och offshoremarknaderna. Enligt en myckel grov uppskattning motsvarar detta ca 15 milj. direkla produklionslimmar eller etl genomsnitl av ca 3 milj. timmar per är. En sädan beslällningsvolym motsvarar ca 40% av den nedtrappade produklionskapacileten vid de svenska varven.


 


Prop. 1979/80:165                                                    97

3    Bedömning av framtida prisnivåer

År 1978 gjorde en inom industridepartementet arbetande marknads­grupp vissa bedömningar av pris- och kostnadsläge för olika fartygstyper. En sammanfattning av gruppens rapport bifogades prop. 1978/79:49. Se­dan denna rapport avgavs har såväl fartygsprisema som varvens produk­tionskostnader ökal.

Enligt marknadsgmppens då gjorda bedömning avvek det svenska kosl­nadsläget starkt från de lägsta internationella priserna för standardtonnage såsom tank-, bulk- och ro/ro-fartyg. Detta innebar atl de svenska varven vid försäljning på den intemationella marknaden erhöll priser som inle täckte självkostnaden för olika standardfartygstyper med mer än mellan 55-80%. En Jämförelse mellan svensk och Japansk koslnadsnivå visade att de Japanska kosinaderna var ca 25 % lägre än de svenska för standard-fartyg. För vissa fartyg av specialkaraktär bedömdes dock koslnadsläget som mindre ogynnsamt för de svenska varven.

Priserna på nybyggnadslonnage har stigit kraftigt under år 1979. Prisni­våerna ligger i dag mellan 30-85% högre än under år 1978. De största prisökningarna redovisas för stort tanktonnage, produkttankers och mel­lanstora bulkbåtar. Orsaker till dessa prisökningar är bl. a. reduceringen av varvskapaciteten i Västeuropa och Japan samt en markant förbättrad marknad för bulk- och tanktonnage. Beträffande standardtonnage erbjuder Japan i dag priser som ligger ca 15-20% under den västeuropeiska prisni­vån. För fartygstyper som kräver nykonstmktion ligger de japanska priser­na ca 10—15% under de västeuropeiska.

Prisökningarna på andrahandsmarknaden har varit ännu kraftigare än den på nybyggnadssidan. Priserna har under år 1979 för olika typer av andrahandstonpage och åldersgmpper sligil med alltifrån ca 10% för mind­re s.k. sheltei'deckers på 15000 dwl byggda år 1974 till ca 110% för tankfartyg på 220000 dwl byggda år 1969. Denna utveckling har inneburit att andrahandspriset för etl flertal olika typer av tonnage och åldersgmp­per har stigit så mycket alt nybyggnad är ett ekonomiskt bärande altema­tiv.

Under åren 1976-1977 var sannolikl differensen mellan svensk och japansk självkoslnad som störst. Beräkningar vid den tidpunkten indikera­de att japansk självkostnad för slandardlonnage låg på ca 65 % av svensk självkostnadsnivå. Del ökade värdet av yenen tillsammans med ökade kostnader för bl. a. material och löner medförde atl den Japanska kostnads­nivån ökade under år 1977 för att vid årsskiftet 1977-1978 uppgå till endast till ca 75-80% av de svenska kostnadema. Utvecklingen därefter är svårbedömbar. Å ena sidan har antalet effektiva timmar per anställd i Japan kraftigt sjunkit under de senaste 2-3 åren. Å andra sidan har värdet av yenen minskat.

Japan kommer även under 1980-talel att vara den dominerande varvsna-7    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 165


 


Prop. 1979/80:165                                                   98

tionen med ca 30—50% av världens lotala varvskapacitet. Detta innebär även att den Japanska kostnadsutvecklingen kommer att vara ledande för den långsiktiga prisutvecklingen på standardtonnage. Den framtida prisut­vecklingen för olika fartygstyper är helt beroende av förändringar av olika faktorer såsom produktivitet, material- och lönekostnader, kapitalkost­nader, valutakurser, konkurrensstmkturer inom sjöfarten och miljövårds-krav.

Det är sannolikt att kostnadsdifferensen mellan Japan och Sverige ytter­ligare kommer att reduceras under perioden fram till år 1985. Bl. a. beroen­de på vilken typ av fartygsobjekt och vilka varv Jämförelsen görs mellan samt även marknadsbetingade effekter kan den Japanska kostnadsnivån för leverans år 1984 uppskattas till 85-95 % av den svenska nivån. Sprid­ningen i kostnadsdifferensen är också beroende av om objekten är en-stycksproduktion, hur väl fartyget passar på det Japanska eller det svenska produktsortimentet och vilket varv som i en viss situation utgör konkur­renten till det svenska varvel.

4   Statens stöd till varvsindustrin

4.1 Fartygskreditgarantier

Systemet med statliga fartygskreditgarantier infördes år 1963 på gmnd av de begynnande svårigheterna för den svenska varvsindusirin att hävda sig på marknaden. Systemet innebär att staten genom att ställa garantier underlättar för varven att finansiera produktion och kundkrediter. Garanti­erna hade lill en början en ganska blygsam omfattning. Varvsindustrins svårigheter ökade betydligt under 1960- och 1970-talen. De statliga åtagan­dena kom därför efter hand atl öka mycket kraftigt.

Statens nuvarande åtagande gmndar sig på beslut av riksdagen i decem­ber 1978 (prop. 1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115), enligt vilket fullmäklige i riksgäldskontoret bemyndigats alt till utgången av år 1981 ikläda staten garanlier till svensk varvsindustri — inkl. tidigare lämnade garanlier - inlill ell vid varje lidpunkt sammanlagt belopp av högst 17000 milj. kr. Av detla belopp är 3 500 milj. kr. avsedda atl underlätta finansi­eringen av alternativ produktion vid varven. Vidare får högsl 5 500 milj. kr. avse garantier för de svenska siorvarvens engagemang i varvens direkt eller indirekt ägda fartyg.

Enligt den praxis som lillämpas av nämnden för fartygskredilgarantier och riksgäldskontoret lämnas garantier under byggnadstiden till belopp som högsl motsvarar 70% av konlraklspriset för fartyg. För efterleverans-finansieringen får garantier slällas för lån med en löptid av högst 15 år. Vid export gäller villkoren i överenskommelser inom OECD beiräffande om­fallning, löplid och amorteringsvillkor. Enligt överenskommelserna får garanii slällas till belopp som högst moisvarar 80% av kontraktsprisel.


 


Prop. 1979/80:165                                                                 99

'■ .1

löptiden på del garanterade lånel får vara högsl 8,5 år och amorteringarna skall ske halvårsvis med lika slort belopp varje amorteringslillfälle.

Slalens ulestående garanlier för varvens krediler uppgick den 31 decem­ber 1979 till ca 11 350 milj. kr. För altemativ produklion hade vid samma tidpunkt garantiutfäslelser lämnals avseende produktion till elt samman­lagt kontraktsbelopp om ca 200 milj. kr.

4.2      Exportstöd

1 enlighet med beslul av riksdagen (prop. 1977/78: 155, NU 1977/78:73, rskr 1977/78:379) har för perioden den 1 juli 1978 - den 30 Juni 1981 införts elt system som skall underlätta företags exportförsäljning. AB Svensk Exportkredit skall enligt detta syslem kunna lämna lån för finansiering av exportkrediter i svenska kronor eller lämplig utländsk valuta till fast ränta som baseras på de lägsta räntesatser som har överenskommits intematio­nelll för statligt slöd vid exportkredilgivning. Av anvisad ram på 10000 milj. kr. beslöl riksdagen (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/ 79: 115) att 2500 milj. kr. skulle avse export av fartyg.

Den 31 december 1979 hade ca 600 milj. kr. lämnals i krediler i samband med export av fartyg.

4.3      Stöd till beställare av fartyg

Del statliga slöd till beställare av fartyg som infördes år 1977 har till syfte atl under en övergångstid utjämna skillnaden mellan världsmarknadspriser för nybyggnad av fartyg och de svenska varvens självkostnader härför. Avsiklen med stödel är att intressera rederierna för att göra sina beställningar vid svenska varv. Under övergångstiden fömtses de svenska varven ställa om sin produktion så atl de kan konkurrera internationellt Ulan statligt slöd. För ändamålet har riksdagen genom olika beslut (prop. 1976/77:139, NU 1976/77:53, rskr 1976/77:343, prop. 1977/78:174, NU 1977/78:76, rskr 1977/78: 377, prop. 1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/ 79: 115 och prop. 1978/79:211, NU 1978/79:58, rskr 1978/79:449) under tiden den 1 Juli 1977 - den 31 mars 1980 faslslälll ramar om sammanlagi 6665 milj. kr. för kreditgarantier och anvisal sammanlagi 2 460 milj. kr. lill lån för stöd till beställare av fartyg vid svenska varv.

Stödet ges i form av statliga kreditgarantier motsvarande högst 70% av kontraktsprisel och lån som kan uppgå lill belopp motsvarande högsl 25 % av kontraktspriset för beställt fartyg eller större ombyggnad av fartyg. 1 de fall då lån inte lämnas eller lämnas lill lägre belopp än som maximall kan erhållas kan om särskilda skäl föreligger kredilgarantier lämnas till högre belopp än 70% av konlraklspriset. Lån och kreditgaranti får dock sam­manlagt uppgå till högsl 95% av kontraktsprisel. Minsl 5% av kon­traktsprisel måsle alltså belalas kontant av beställaren. Siödet är lidsbe-


 


Prop. 1979/80:165                                                   100

gränsat och avser beställningar som görs senasl den 31 mars 1980 och med leverans av del beställda fartyget före ulgången av mars månad 1981. För fartyg med särskilt lång byggnadslid kan regeringen dock medge alt leve­rans sker vid en senare tidpunkt. Till lån är knuten en viss återvinningsrätl för staten. Villkoren för stödet finns angivna i förordningen (1977: 500) om statligt stöd till beställare av fartyg (omtryckt 1978:995).

För atl de svenska varven skall kunna sälja fartyg lill ulvecklingsländer med förmånliga villkor har riksdagen anvisat 125 milj. kr. atl användas som stöd härför (prop 1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115). Stöd kan lämnas för fartyg som beställs före den 1 juli 1980 och som levereras före utgången av år 1981.

Beslällarstödel har medfört all ca 85 fartyg beställts vid svenska varv och att order på fartyg vid varven som lämnats före den 1 Juli 1977 har kunnal fullföljas. Därtill har ca 15 större ombyggnader genomförts med beställarslöd. Siödet har avsett olika typer av fartyg. Ca hälften av de beställda fartygen har varil torrlastfartyg, varav huvuddelen ro/ro-fartyg. Ca en fjärdedel har varit tankfartyg. Återstående fjärdedel har varil kylfar­lyg, passagerarfartyg, fartyg för offshoresektorn, bogserfartyg m. m.

Närmare 30% av stödet har gått till de mindre och medelstora varven. Den 15 febmari 1980 återstod — efter vissa reservationer för ränlor avseen­de de av staten garanterade lånen - ca 16 milj. kr. för lån och 47 milj. kr. för garantier.

För de privata mindre och medelstora varven har stödel lill beställarna varit tillräckligt för att kontraktsprisel skall vara lika med eller överstiga varvets självkostnader för ordern. En redovisning av del ekonomiska resultatet för denna gmpp av varv lämnas i bil. 2. Sammanfallning av kommissionens för de mindre och medelslora varven belänkande.

För varven inom Svenska Varv-koncernen har det ekonomiska ulfallet varierat kraftigl. I flertalel fall har dock självkoslnaderna avsevärt över­skridit kontraktspriset, vilkel medfört slora förlusler vid flera av varvsen-heterna.

En av de viktigaste orsakerna till detta förhållande anges vara all om­ställningen mot nya och mer komplicerade produkler har varil svårare än beräknat. En redogörelse för Svenska Varvs resultat lämnas i avsnill 2.5 i Föredraganden.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har alltså sedan den 1 juli 1977 garante­rat eller ulfäst sig att senare garantera lån till beställare av fariyg för ca 6300 milj. kr. vilkel innebär atl med en räntereservalion på ca 300 milj. kr. är nästan hela garantiramen förbrukad.

För atl staten skall åsamkas förluster lill följd av dessa garanlier fordras dels att beställaren går i konkurs, dels att marknadsvärdet av de säkerheter — främst panlbrev i fartyg — som staten har för garantin är lägre än del garanterade lånet. Staten kräver regelmässigt också borgen från de varv som levererar fartygen. En ytterligare fömtsättning för att föriusl skall


 


Prop. 1979/80:165                                                                 101

uppstå för staten som garanligivare är därför atl varvel inte kan infria sin borgen.

Hittills har inte några förlusler inträffat för siaten avseende de garanlier som lämnats till beställare av fartyg. Inom nämnden för fartygskredilga­rantier har statens förlustrisker bedömts med hänsyn till beställarens eko­nomiska styrka och värdet av slalens säkerheler. Hänsyn har inle lagits lill varvens förmåga atl infria sin borgen. De beställande rederierna har delats in i tre klasser.

Klass I. Rederier som aniingen har en väl konsoliderad balansräkning, stora övervärden i fartyg, förmånliga befraktningsavtal med solida företag eller lågt belånade fartyg. Till denna klass räknas 28 beställare vilka place­rat order på 38 fariyg och sex ombyggnader. De lån som garanterats eller utfästs att senare garanteras uppgår till ca 3 000 milj. kr.

Klass 2. Rederier med acceptabel ekonomisk ställning eller acceptabla befraktningsavtal men som har begränsade möjligheter all möla perioder utan sysselsällning för fartygen. Till denna klass räknas 16 beställare vilka har beställt 32 fartyg och fem slörre ombyggnader till ett sammanlagt värde av ca 2000 milj. kr.

Klass 3. Rederier som f. n. visar ell driftsunderskott och som är beroen­de av en förbättrad marknad, både avseende frakt och fartygspriser för att överlevnaden skall anses tryggad. Denna klass omfaltar fem beställare vilka beställt nio fariyg. De garanterade lånen uppgår lill ca 1 200 milj. kr. Dagens marknadsvärde pä berörda fartyg understiger lånen med ca 150 milj. kr. Statens förlustrisker är dock mindre genom all siaten har andra säkerheter fömtom fartygsinteckningar.

5    Förslag till ändrad form för stöd till varvsindustrin

5.1 Skäl för fortsatt statligt stöd till varvsindustrin

Som redan nämnts är de svenska varvens kosinader för fartygsbyggna-lion fortfarande högre än fartygspriserna på världsmarknaden — även om skillnadema har minskal något under år 1979 jämförl med åren 1977 och 1978.

De svenska varven har inriklal sig pä atl försöka få order på olika slag av specialfartyg. Del är lättare alt för sådana fartyg fä ul priser som kompen­serar det höga svenska kostnadslägel. En mer belydande inriktning på specialfartyg kräver all utvecklingsarbetet på sådana intesifieras hos var­ven. Del behövs ell anlal år för att detla arbete skall ge resullal. Den här angivna anpassningen lill nya marknadsförhållanden, i varje fall för de delar av den svenska varvsindustrin som kan bedömas vara internationellt konkurrenskraftiga i ett längre perspektiv, är dock beroende av en förbätt­rad balans på fartygsmarkanden för att uppnå ekonomisk självbärighel.

Statligt stöd lill varvsindusirin lorde därför behövas under ytterligare etl


 


Prop. 1979/80:165                                                                102

antal år. Del är förknippat med slora svårigheler all bedöma den tid som behövs innan stödel kan avvecklas. Uiöver de skäl som redan nämnls kommer del all ha slor belydelse hur en avveckling sker av stödel lill varven i våra konkurrenlländer.

Osäkerheten kan lala för att ell fortsall statligt slöd besläms för en kortare tid och atl frågan därefler tas upp lill förnyad prövning. Å andra sidan finns hos varven etl mycket starki behov av alt veta förutsättningar­na i stöd- och finansieringshänseende för alt på etl rationellt säll kunna planera sin verksamhel.

Gruppen har bedömt att den sistnämnda faktorn väger tyngst och föror­dar alltså atl avvecklingstiden redan nu - trols den stora osäkerheten -fastläggs. En skälig avvecklingstid bedömer gmppen vara tre år. Den sammanlagda slödperioden uppgär därmed lill knappl sex år.

5.2 Avveckling av stödet till beställare av fartyg

De svenska varven har traditionellt exporterat en stor del av sin produk­tion samiidigi som svenska redare i slor omfallning beställt fartyg ulom­lands.

Detta mönsier bröts år 1977 genom införandet av stödet lill beställare, eftersom delta huvudsakligen har förbehållits svenska redare. Orsaken till detla är Sveriges internationella ålaganden inom ramen för OECD. Av svenska redares toiala beställningar under tiden den 1 Juli 1977-den 31 december 1979 om ca 11 lOOmilj. kr. har ca 70% lämnals till svenska varv, medan återstående ca 30% gått lill ulländska, främst polska och Japanska varv.

Fördelarna med beslällarstödel har varil, under de svåra förhållanden som rått de senasle åren både för varvs- och rederinäringarna, all varven har kunnat säkra sin sysselsättning samiidigi som rederierna kunnal fä en fördelaktig finansiering.

Beslällarstödel har ocksä medförl nackdelar, främsl i fråga om sin påverkan på fartygspriserna och på fraktmarknaden för vissa tonnage­typer. En bidragande orsak härtill är att även mindre rederier kunnat göra beloppsmässigt myckel slora beställningar, som påverkal konkurrensläget på de trader där fartygen satts in.

En ytterligare nackdel är alt varvskapacitelen upprätthållits på en högre nivå än som skulle varil fallel om naturiiga marknadsförhållanden fåll råda.

Den svenska varvsindustrin kommer som lidigare nämnls all behöva öka exportens andel av produktionen under de närmasle åren. Beställning­arna från svenska redare synes nämligen otillräckliga för atl upprällhålla sysselsättningen även med de minskningar av den svenska varvskapacite­len som Svenska Varv redan beslutat. Inriktningen mol specialfartyg krä­ver även etl slörre kundunderlag än vad som finns i Sverige.


 


Prop. 1979/80:165                                                                103

Del nuvarande systemet där både avskrivningslån och garantier är inrik­tat enbart mol svenska beställare är därför inle längre lämpligl. Det är vidare föga sannolikt atl någon nämnvärd exporl kan ske från Sverige så länge flera av våra viktigaste konkurrenter subventionerar sin export utan all den svenska varvsindustrin har motsvarande möjlighet.

Av dessa skäl bedömer gmppen del nödvändigl atl avveckla lånen till beställare och ersälla det med stödform som vad avser avskrivningslån riklas direkt till varven. En sådan siödform kan bedömas bli effektivare i fräga om varvens marknadsmöjligheter. Möjligheter alt lämna garantier direkt till beställare av fartyg bör dock bibehållas.

5.3 Stöd till varven

Ett slöd direkl till varven kan tekniskl sell ulformas på flera olika sätt. Gmppen har övervägt följande olika allernaliv.

1.    Siödet relateras till antalet produklionslimmar vid varven.

2.    Stödet relateras till antalet sysselsatta vid resp. varv.

3.    Siödet relateras till upparbetade kostnader för produklionen vid varvet.

4.    Stödet relateras lill förädlingsvärdet för produktionen.

5.    Stödet relateras lill kontraktsbelopp/omsättning vid varvel.

Siödet kan i sin tur avse all produktion vid varvsförelagen eller en begränsad del därav. Vidare kan siödet ulgå med samma eller med olika belopp för skilda produkler.

Vid utvärderingen av alternativen har gruppen använl sig av två kriteri­er.

1.   Systemet bör ulformas på ell sådant sätt atl varvens marknads- och affärsmässiga optimering av sin verksamhet på längre sikl underlättas. Systemet bör med andra ord utformas så atl "felaktiga" företagsekono­miska affärsslut inte träffas i syfte att maximera stödel.

2.   Systemet bör vara enkelt, dvs. möjligt atl mäta och kontrollera inom ramen för befintliga administrativa resurser.

Efter att ha analyserat för- och nackdelar med olika tekniska lösningar har gmppen stannal för atl föreslå följande modell.

Under den treårsperiod som lånedelen av siödet avvecklas bör för del försia året, dvs. år 1981. avskrivningslån ulgå molsvarande 15% av kon-iraktsvärdel, för år 1982 10% och för år 1983 5 %. Fr. o. m. år 1984 bör lån inle längre lämnas. För atl erhålla jämförbarhet med stödet till beställare av fartyg avses i detta sammanhang med konlraktsvärde värdel inkl. del slöd som lämnas beställare eller varv.

Tekniskt bör storleken av avskrivningslånen beräknas på följande sätt. För vart och etl av de privala mindre och medelstora varven utarbetas en plan för kapaciletsulvecklingen åren 1981-1983. Kapaciteten bör inte överskrida den nuvarande. Det får ankommma på nämnden för fartygskredilgarantier all pröva och godkänna planerna.  För Svenska


 


Prop. 1979/80:165                                                   104

Varvs del görs molsvarande beräkning utifrån den totala volym som har angivits i koncernens struklurplan för storvarven. Lån bör beräknas med utgångspunkt från produktionslimmar och från nämnda procentsatser för konlraklsbeloppen.

För år 1981 uppstår vissa övergångsproblem genom atl varven fått beställarslöd för viss del av produklionen. Gmppen föreslår all antalet stödberättigade produktionstimmar minskas för detta år med det anlal som åtgår för produktionen för beställarslöd.

Den nuvarande formen för siödet, dvs. lån som dock kan skrivas av under vissa angivna fömtsättningar bör bibehållas.

Gmppen föreslår följande modell.

Lånen blir tolvåriga, med fem års amorteringsfrihel. Marknadsränta utgår efter fem år. Eftergift kan ske med belopp som motsvarar vad varvel investerar i rationaliseringshöjande syfle och i marknads- och utvecklings­arbete. I vissa fall kan del vara motiverat av soliditelsskäl alt medge ytterligare eftergifter. Detla bör ankomma på regeringen.

5.4 Fartygskreditgarantier, exportstöd m. m.

Vissa ändringar av reglema för fartygskredilgarantier och garantier för beställare av fartyg bör vidtas som en följd av förslaget att avskrivnings­lånen lämnas till varven i stället för till beställare av fartyg.

Vad avser garantier under byggnadstiden gäller enligt den praxis som fullmäktige i riksgäldskontoret tillämpar att högst 70% av kontraktsprisel garanteras av staten. En oförändrad praxis skulle i realiteten medföra alt finansieringsgraden sjunker. Skälet är atl kontraktspriset för fartygen har kunnal hållas över världsmarknadspriset genom avskrivningslånen lill be­ställare av fartyg. Då dessa nu föreslås försvinna kommer kontraktspri­serna på fartygen att sjunka och normalt sett vara lägre än varvens själv­kostnader för fartygen. För atl kompensera varven härför bör garanlier under byggnadstiden kunna lämnas upp till 80% av kontraktsprisel för fartyget. Höjningen möjliggör för varven atl i stort setl bibehålla en oför­ändrad självfinansieringsgrad.

För finansieringen efter leverans lämnas som lidigare här nämnls län och garantier lill 95 % av kontraktsprisel, varav garanlierna normall motsvarar högst 70% av kontraktspriset. Då lånen föreslås upphöra skulle oförändra­de regler medföra att beställarnas kontantinsats ökar från lägsl 5 % till lägst 30% av kontraktsprisel. I det besväriiga ekonomiska lägel för rederierna vore en sådan höjning orealistisk. Å andra sidan har fraklnivåerna förbätt­rats och del kan därför vara rimligt atl elt mindre sleg tas mot mer normala finansieringsvillkor. Gruppen föreslår därför, atl kontantinsatsen höjs från lägst 5% till lägsl 10% av konlraklspriset och att följaklligen garantierna höjs från högst 70% lill högsl 90% av kontraktsprisel.

Någon ändring av löptiden för de lån som garanteras bedöms inle vara nödvändig, utan den tolvåriga löptiden bör bibehållas.


 


Prop. 1979/80:165                                                   105

För exportorder får självfallel liksom hittills reglerna inom OECD, dvs. högsl 80% av kontraktspriset under längst 8,5 är får garanteras, tillämpas.

För alt få en mer överskådlig bild av det statliga garantiengagemanget för fartygskredilgarantier och garanlier lill beställare av fartyg bör en teknisk förändring göras i garantisyslemel. De båda ramarna för respeklive typ av garantier bör slås samman lill en gemensam ram. Denna ram bör fortsätiningsvis anges som etl högsta belopp för slorieken av de uleslående garanlierna under en viss lidsperiod. Denna leknik används för övrigl redan beträffande ramen på 17000 milj. kr. för fartygskredilgarantier.

För atl varven skall fä en lillräcklig framförhållning i sin planering bör garantier kunna ges för kontrakt som tecknas senasl den 31 december 1983.

Mol bakgmnd av den inom Svenska Varv beslutade kapacilelsminsk­ningen behöver ramen för fartygskreditgarantier inle uiökas uiöver de sammanslagna ramarna om vardera 17000 milj. kr. och 6665 milj. kr. för fartygskredilgarantier resp. garantier till beställare av fartyg. Det är sålun­da tillräckligt för perioden t. o. m. år 1983 med en ram om 23665 milj. kr. för garanlier till svensk varvsindustri och till beställare vid svenska varv.


 


Prop. 1979/80:165                                                  106

Bilaga 4

SAMMANFATTNING AV (Ds I 1979:8) BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN (I 1979:03) OM ÖVERSYN AV HANDLÄGGNINGEN AV ÄRENDEN OM FARTYGSKREDITGARANTIER M.M. SAMT SAMMANSTÄLLNING AV REMISS­YTTRANDEN

Utredare har varil Hans Svahn. Tord Amemp och Lars Rekke har tjänst­gjort som experter medan Rune Brenner varil sekrelerare och Hertha Benglsson bitr. sekrelerare.

Innehåll

1   Inledning    ......................................................   107

2   Nuvarande ordning    ......................................... . 107

 

2.1    Utredningsdirektiven m.m................................   110

2.2    Inhämtade synpunkier på handläggningsordningen                       111

2.3    Handläggningstider   .....................................   111

2.4    Behovet av snabb handläggning   .................... . 112

2.5    Förstärkningar - rationaliseringar  ....................   112

2.6    Andrad beslutsordning   ................................. . 113

2.7    Frågor om besvärsordning   ............................ . 121

2.8    Försiärkning av FKN:s kansli    ........................ . 123

3 Remissyttranden   .............................................   123


 


Prop. 1979/80: 165                                                                107

1    Inledning

Siaten har sedan början av 1960-lalet lämnat kredilgarantier för all underlätta de svenska varvens refinansiering av kundkrediler resp. finansi­ering av pågående produktion. Stödel har under senare år snabbt byggts ul och riktlinjerna för det har ändrats flera gånger. Sedan år 1977 lämnas lån och garantier också till beställare av fartyg. Samma år infördes även ett likvidiletsslöd i form av kreditgarantier till svenska rederiföretag.

Fråga humvida slatligt stöd skall beviljas beställare av fartyg prövas av regeringen. I övrigt ankommer prövningen av stödfrågor i princip på riks­gäldskontoret (RGK).

Nämnden för fartygskredilgarantier (FKN) inrättades den I juli 1976 som ett rådgivande organ åt regeringen och RGK i stödärenden.

Slödärendena kräver i regel en snabb handläggning. Den nuvarande beslutsordningen har kritiserals varvid bl. a. anförts atl den innebär risker för onödigl långa handläggningslider och etl inte ändamålsenligl dubbelar­bete.

2    Nuvarande ordning

Kreditvillkoren har under en längre tid spelat en framträdande roll i den inlernationella varvskonkurrensen. Varvens ökade kundkredilgivning har medfört etl successivi växande upplåningsbehov. För finansiering av kundfordringar har de svenska varven utnyttjat såväl inhemska som ut­ländska kredii- och kapitalmarknader.

Varvens ökade upplåning har slälll frågan om säkerheter i förgmnden. En utbyggnad och förbättring av realsäkerhetsinslituten skedde under 1960-lalel. Av avgörande och successivi ökande betydelse har emellertid varil det statliga fartygskreditgarantisystemet som infördes år 1963 (prop. 1963:28, SU 1963:40, rskr 1963: 100).

Fartygskreditgarantisystemet var till en bönan av blygsam omfallning. Redan under 1960-talel råkade emellertid varvsindustrin i ekonomiska svårigheler och del blev efler hand nödvändigl all avsevärt öka stödel. Ett särskilt bekymmersamt läge för varvsindustrin uppkom genom händelser­na på den internationella oljemarknaden under hösten 1973, då en betydan­de och långvarig obalans uppstod på främsl oljefraklmarknaden. Sedan mitten av 1970-lalel har stödel snabbi måsl byggas ul och riktlinjerna för del har ändrats flera gånger.

De nu gällande riktlinjerna för fartygskreditgarantisystemet anlogs av riksdagen höslen 1978 (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/ 79: 115). De närmare föreskrifierna finns i förordningen (1976:482) om fartygskredilgaranli m. m. (omlryckl 1978: 994).


 


Prop. 1979/80:165                                                  108

Fartygskreditgarantisystemet innebär atl staten genom att ställa garanti­er underlättar varvens refinansiering av kundkrediter resp. finansiering av pågående produktion. Garantiramarna fastställs av riksdagen som etl högs­ta belopp för storleken av de utgående garantierna under en viss tidsperi­od. F. n. gäller till utgången av år 1981 - inkl. lidigare gällande garantier -en ram för garanlier till varvsindustrin om 17000 milj.kr. Häri ingår garantier till alternativ produklion vid varven. Statens åtaganden för far­tygskreditgarantier uppgick den 30 juni 1979 till ca 10900 milj. kr.

Kreditgaranti kan meddelas för tre olika slag av lån, nämligen refinan-sieringslån, fartygsbyggnadslån och beställares borgenslån. Den senare lånetypen avser lån som beställaren tar upp med borgen från varvet. Oberoende av låneform gäller atl garanti får ställas för lån med en löptid av i princip högst 15 år. För refinansieringslån och fartygsbyggnadslån inne­bär garantin atl staten tecknar s. k. proprieborgen. I fråga om beställares borgenslån ställs garantier som närmast är atl betrakta som eflerborgen. För kreditgaranti skall ställas säkerhet hänförlig till fartyg som kan bli föremål för garantistöd.

Mot bakgmnd av varvens otillfredsställande orderläge och en väntad ökning av fartygsprisema mot slutet av 1970-talet infördes år 1976 (prop. 1975/76:121, NU 1975/76:73, rskr 1975/76:386) särskilda garantier för produktion av fartyg i varvens egen regi, dvs. fartyg som byggs för varvens egen räkning för försäljning till extem köpare vid senare tillfälle* iliksda-gen beslöt hösten 1978 att ytteriigare garantier för lagerproduktion inte skall ges.

Genom beslul av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77: 139, NU 1976/ 77:53, rskr 1976/77:343) infördes i syfte att underlätta beställningar av fartyg vid svenska varv elt särskilt statligt stöd till beställare av fartyg.

Riktlinjerna för stödel modifierades år 1979. Stödel omfattar nu sådana beställningar som görs senast den 31 mars 1980 och där fartyget levereras senast den 31 mars 1981.

Stödet till fartygsbeställare ges i form av dels avskrivningslån som kan uppgå till 25% av konlraklspriset, dels kreditgarantier intill 70% av kon­traktspriset. Till lån är knuten en återvinningsrätt för staten. De närmare villkoren för stödel finns angivna i förordningen (1977: 500) om statligt stöd till beställare av fartyg (omtryckt 1978:995, ändrad 1979:555).

För garanlier lill beställare gäller f. n. - inkl. tidigare bemyndigande -en ram om 6665 milj. kr. Slatens åtaganden uppgick den 30 Juni 1979 till I 294 milj. kr. För lån har anvisats sammanlagi 2460 milj. kr. Härav hade den 30 Juni 1979 758 milj. kr. tagits i anspråk.

Med anledning av rederinäringens svåra ekonomiska situation infördes under år 1977 ell tidsbegränsat likvidiletsslöd i form av statliga kreditga­rantier till svenska rederiföretag (prop. 1976/77: 146, TU 1976/77: 26, rskr 1976/77: 344). Kreditgaranti får sedan riksdagen beslutat föriänga stödel ges l.o. m. den 30 juni 1980 (prop. 1978/79: 116, TU 1978/79: 20, rskr 1978/


 


Prop. 1979/80:165                                                  109

79: 276). För stödet gäller en ram om 500 milj. kr. Slatens ålagande uppgick den 30 juni 1979 till 106 milj. kr. Närmare föreskrifter om garantierna finns i förordningen (1977: 497) om statlig kreditgaranti till svenskl rederiföretag (ändrad senast 1979: 259).

För alt de svenska varven skall kunna sälja fartyg till utvecklingsländer med förmånliga villkor har riksdagen anvisat 125 milj. kr. alt användas som slöd härför (prop. 1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79:115). Stöd kan lämnas för fartyg som beställs före den 1 Juli 1980 och skall levereras före ulgången av år 1981. Regeringen har den 23 maj 1979 och den 28 Juni 1979 meddelat närmare föreskrifter för stödet.

Riksgäldskonlorets (RGK:s) huvuduppgift är att ta upp lån och att förvalta lån till staten. Alltsedan fartygskreditgarantisystemet infördes har fullmäktige i RGK också haft till uppgift att ikläda staten garantiema. Denna ordning gäller alltjämt. Fullmäklige kan eller skall hänskjuta vissa ärenden till regeringens prövning. Fråga humvida statligt stöd (garanti eller lån) skall beviljas beställare av fartyg prövas av regeringen. I övrigt prövas frågor som gäller sådant stöd av RGK. Fullmäklige prövar också med undantag för vissa frågor, som ankommer på regeringen att pröva, ärenden om kreditgarantier till rederiföretag.

RGK har f. n. 116 anställda, varav 33 handläggande och 83 övrig perso­nal. Fartygskreditgarantiema samt beställar- och redarslödet sysselsätter - omkräknat på helårsarbetande - ca 4,5 handläggare och ca 2 av övrig personal. RGK utfärdar och förvaltar garantier och administrerar i övrigt siödet.

Nämnden för fartygskreditgarantier (FKN) inrättades den I juli 1976 (prop. 1975/76: 121, NU 1975/76:73, rskr 1975/76: 386) som elt rådgivande organ åt regeringen och RGK i nu aktuella ärenden. Nämnden har sålunda enligt instmklionen (1979:459) till uppgift att yttra sig lill RGK eller rege­ringen i frågor om fartygskreditgaranti, beställarslöd och redarstöd. Nämnden skall bl. a. bedöma de risker som är förenade med statligt garan­tiåtagande eller långivning och i övrigt pröva fömtsättningarna för att stöd skall lämnas. Häri ligger bl. a. att FKN, såvitt gäller fartygskredilgarantier och beställarslöd, bedömer varvets och beställarens ekonomiska möjlighe­ter att fullfölja kontraktet liksom det beställda fartygets marknadsutsikter och därmed förmåga atl generera intäkter. 1 uppgiften ingår vidare att utreda värdet av de säkerheter sökanden kan erbjuda och att bedöma beställarens betalningsförmåga. Det åligger vidare nämnden att beakta kravet att garanti eller långivning anpassas till fömtsättningama vad gäller sysselsättningsutvecklingen vid enskilda varv.

Nämnden har en styrelse bestående av ordförande, två vice ordförande och högst nio andra ledamöter. I styrelsen finns represenlanler för bl.a. departemenl, RGK och bankväsendel. Hos nämnden finns ett utskott, som avgör frågor som inte skall avgöras av styrelsen och som denna överläm­nar till utskottet. Kansliet består f.n. av en kanslichef, fem handläggare, varav en med halvtidstjänst, och tvä assistenter.


 


Prop. 1979/80:165                                                                 IIO

Beiräffande såväl varvsstödel som redarslödet gäller atl RGK kan ut­fäsla sig att vid senare tidpunkt utfärda kreditgaranti mot viss säkerhet (garanliutfästelse). I fråga om beslällarstödel kan regeringen medge alt fullmäklige utfäster sig att vid senare lidpunkl utfärda kredilgaranli eller lämna lån.

Utfästelsen innebär, såviit avser fartygskredilgaranli och beställarslöd, att visst projekt godlas som garanti- och i förekommande fall lånegmn-dande. Sökanden tillförsäkras genom utfästelsen med bindande verkan visst uirymme inom de av riksdagen fastställda ramarna.

Beslut om uifärdande av garanii och beviljande av lån är helt skilt från utfästelsebeslutet. Vid utfärdandel beaktas utfästelsen med avseende på att säkerhetema är godtagna som säkerhet för garanii och lån. Projektet som sådant prövas inte på nytl i samband med utfärdandel. 1 praxis utnyttjas möjlighelen atl i ett tidigt skede av etl projekt få en utfästelse om garanti eller lån så gott som undantagslöst. Ansökan om atl garanti skall utfärdas eller lån lämnas görs ofta långt senare.

FKN yttrar sig regelmässigt till RGK i ärenden om garanti- eller låneut­fästelse men endast renl undantagsvis i anslutning till ärenden om utfär­dande av garanti eller lämnande av lån.

Arbetsfördelningen mellan FKN och RGK är i grova termer den alt nämnden bedömer ärendena från ekonomisk synpunkt och sysselsätt­ningssynpunkt medan RGK:s granskning särskilt är inrikiad på alt vill­koren för det lån som garanteras är godtagbara, bl. a. i Jämförelse med villkoren för statens egen upplåning och för all erforderliga säkerheler finns. RGK har emellertid, bortsett från de fall som prövas av regeringen, hela beslulsansvarel. Frågor om bidrag vid fartygsexport till ulvecklings­länder prövas av regeringen efter yttrande av FKN och RGK.

2.1 Utredningsdirektiven m. m.

Stödärendena kräver i regel en snabb handläggning. Den nuvarande beslutsordningen har kritiserals från utgångspunkten att den innebär risk för onödigt långa handläggningslider och även för ett inte ändamålsenligl dubbelarbete. Sveriges Varvsindustriförening har i skrivelse lill chefen för induslridepartementelet den 15 seplember 1978 särskilt framhållil betydel­sen av en snabb behandling av ansökningar om avskrivningslån inom beslällarslödels ram. Näringsutskoitet har (NU 1978/79: 17 s. 42) uttalat sig för en översyn av beslutsordningen och framhållil atl del är angelägel atl man undersöker möjligheterna atl förkorta handläggningsliderna.

I direkliven för uiredaren framhålls atl handläggningen av ärenden om stöd lill varv och rederier bör allsidigl belysas. Vidare bör ålgärder för atl förkorta handläggningsliderna saml förbällra och förenkla hanteringsord­ningen föreslås. Frågan om var beslutanderätten i stödfrägorna skall läggas i fortsättningen bör övervägas.


 


Prop. 1979/80:165                                                                III

2.2 Inhämtade synpunkter på handläggningsordningen

Uiredaren har inhämtat synpunkter på den nuvarande handläggnings­ordningen från bl.a. företrädare för RGK, FKN, varven och rederierna. Från varvens och rederiernas sida har starki betonats all del är nödvändigt all slödärendena behandlas snabbare än som nu är fallet. Konkurrensen på marknaden är sådan att även små tidsvinster kan vara belydelsefulla. Kravel på snabbhet gör sig särskilt siarkt gällande på utfästelsesladiet, när förhandlingar med kunden ofta fortfarande pågår. Elt genomgående tema i dessa synpunkier är att den nuvarande ordningen med etl rådgivande och ell beslulande organ i ärenden om utfästelser innebär fördröjning och risk för dubbelarbete. Flertalet förelrädare för varven och rederierna anser alt beslutsfunktionerna i mesta möjliga utsträckning bör överföras till FKN. I första hand gäller detta utfästelserna.

Sveriges Varvsindustriförening har särskilt framhållil betydelsen av all ansökningar om avskrivningslån behandlas snabbi. Fömtom ulfästelsebe-skeden anser föreningen att också besluten om omedelbar avskrivning av avskrivningslånen bör överföras från regeringen lill FKN.

RGK har särskilt pekat på all huvuddelen eller ca 80% av garantierna numera avser lån i utländsk valuta och att staten själv har en betydande upplåning utomlands. Den statliga upplåningen och garantigivningen måste samordnas och detta talar starkt för att garantier även framgent bör utfär­das och förvaltas av RGK.

Riksgäldsdirektören och chefen för FKN:s kansli har i ell gemensaml yllrande bl.a. anfört atl de resurser som krävs för riskprövningen i sam­band med utfälelsebeslulen i huvudsak byggis upp inom FKN och atl skäl därför kan anföras för all FKN övertar beslulen i ulfäslelseärendena. Frågor om uifärdande av garantier och beviljande av lån, amorteringsan­slånd saml ägarbyten bör dock enligt deras mening fortfarande avgöras av RGK.

2.3 Handläggningstider

Uiredaren har låtit göra en genomgäng av samtliga stödärenden som inkommii lill FKN under år 1978. Genomgängen har utvisat atl handlägg­ningstiderna varierar kraftigl. 1 normalfallet uppgår handläggningstiden inbegripel expediering av de ärenden som inle underställs regeringen till ca 60-70 dagar. Härav faller pä FKN ca 40-50 dagar och pä RGK ca 20-25 dagar. I de fall etl ärende underställs regeringens prövning lillkommer ca 50-60 dagar. Expedieringstiden inom FKN uppgår vanligen lill ca 14 dagar medan den inom RGK normalt är ca 5-6 dagar.

Beiräffande ärenden om utfärdande av garanti eller beviljande av lån, vilka sällan remitteras lill FKN, varierar handläggningstiderna kraftigt beroende på ärendenas karaklär.


 


Prop. 1979/80:165                                                                 112

2.4 Behovet av snabb handläggning

Erfarenheterna ger vid handen atl del krävs snara beslul i stödärendena. Särskilt gäller detta i fråga om beslällarstödel. I dessa ärenden är del nödvändigt alt beställaren snabbi kan få besked om statligt stöd kan påräknas eller om beställningen måsle läggas ulomlands. Från varvens och rederiemas sida har man starki understmkit önskvärdheten av atl hand­läggningen, särskilt av beställarslödsärenden, går snabbare än som nu är fallet.

Uiredaren har förståelse för all varven och rederierna i del utsatta läge de befinner sig anser det angelägel att besked i stödärenden lämnas utan onödig tidsutdräkt. Del har framhållils att konkurrensen ofta är sådan atl bara någon eller några dagars försening kan avgöra om en order skall läggas i Sverige eller utomlands. Alll bör därför givelvis göras för att påskynda ärendebehandlingen.

Å andra sidan finner utredaren det angeläget atl påpeka att kraven på en allsidig och noggrann prövning av stödärendena inte kan efterges. Varie enskilt ärende gäller i regel betydande värden och innebär stora ekonomis­ka risker för staten. Sammantaget gäller det utomordentligt stora belopp. Här kan nämnas att FKN enbart under år 1978 tillstyrkte ansökningar om beställarstöd för mer än 5 000 milj. kr. Del är att märka att beställarslöd i form av kreditgaranti och lån kan beviljas med upp till 95 % av priset för beställt fartyg och att marknadspriset för flertalet fartygstyper f. n. väsent­ligt understiger självkostnaden för byggande av fartyg vid varven i Sverige. FKN inrättades för atl man skulle få en allsidig prövning av riskerna med de statliga garantiåtagandena. Sedan nämnden inrättades har svårigheterna för de närmasl berörda branscherna ökat och statens risker i motsvarande mån accentuerats. Det kan såsom redan antytts inte ifrågakomma atl ge avkall på de syflen som låg bakom tillskapandet av FKN.

Vad som sagls om behovet av en ingående prövning närmast med avseende på FKN gäller givetvis i lika mån RGK.

Utredaren övergår nu till all bedöma frågan i vilken utsträckning det är möjligt att med beaktande av kravet på en allsidig och noggrann prövning förkorta handläggningstiderna. Till en början diskuteras härvid spörsmål om behovet av förstärkningar av resp. myndigheter och ralionaliseringar av verksamheten inom dessa. Härefter prövas möjligheterna att genom en ändrad beslutsordning nå tidsvinster.

2.5 Förstärkningar — rationaliseringar

Bakgrunden lill övervägandena är i huvudsak följande.

Inom FKN har under den senasle tiden flera initiativ tagils för att effektivisera verksamhelen. Sålunda har på inilialiv av FKN genom in­stmklionsändring bestämls alt hos nämnden skall finnas elt utskott som


 


Prop. 1979/80:165                                                  113

kan avgöra ärenden, som inte är av principiell betydelse eller gäller större belopp. Också chefen för FKN:s kansli kan avgöra vissa ärenden.

I fråga om RGK har handläggarkompetensen vad gäller varvs- och rede-rislödet successivi förstärkts. Vidare har riksdagen pä förslag av fullmäk­tige beslulal om ny organisalion av RGK fr. o. m. den I juli 1979.

Syftet med den nya organisationen har varit all skapa en effektivare organisation såväl när del gäller kapacitet alt möla dagens krav som förmåga lill anpassning till ändrade förhållanden. Funktionerna för plane­ring och samordning samt för personaladministration och utveckling har förslärkls. Vidare har verksledningens kapacitet förslärkls och en ny en­hetsindelning införts. Bl. a. har en sakenhet benämnd garanti- och rättsen-helen bildals bl. a. för de uppgifter rörande kreditgaranti m. m. vilka tidi­gare åvilade sekretariatet inom kanslibyrån. Genom ändringar i lagen med reglemente för RGK har rätten att delegera beslutanderätten i bl. a. frågor om statliga garantier till riksgäldsdirektören utökats. Inom RGK planeras f. n. ytterligare personalförstärkningar.

Utredaren återkommer senare till frågan om behovet av förstärkning av FKN:s kansli. I övrigt bedömer uiredaren att de åtgärder som redan vidtagils i allt väsentligt motsvarar vad som f. n. kan göras inom FKN och RGK för att förkorta handläggningstiderna. Ytterligare ålgärder synes kunna ge endast marginella tidsvinster. Utredaren vill dock peka på att FKN bör kunna ge anvisningar om kraven på den utredning som företagen måste redovisa för att FKN skall kunna ta ställning. Utredaren har fått intrycket att företagen inle alltid har klart för sig vad som behövs i detta hänseende. Infordrande av kompletterande utredning medför förseningar och tynger FKN:s kansli. Vidare bör beredningsarbetet kunna effektivise­ras. Den genomgång av handläggningstider som sketl ger hämtöver vid handen att det normalt tar omkring två veckor innan FKN:s yttranden expedieras. Enligt uiredarens mening bör denna tid kunna förkortas. Inom FKN pågår arbete med dessa frågor.

2.6 Ändrad beslutsordning

Kritiken mot den nuvarande ordningen har framför alll riktat in sig på atl systemet med FKN som rådgivande och RGK som beslutande organ innebär risker för onödig förlängning av handläggningstiden och ett inte ändamålsenligl dubbelarbete. Närmare bestämt gäller kriliken ärenden om utfästelser eftersom FKN endast undantagsvis hörs i anslutning till ären­den om uifärdande av garanti. 1 fråga om det senare slaget av ärenden ger vad som framkommil under utredningsarbelel vid handen all den nuvaran­de ordningen i allt väsentligl uppfyller de krav på snabb handläggning som rimligen kan slällas.

Det är självklart att handläggningstiden föriängs när två myndigheter i stället för en engageras i beslulsprocessen i ett och samma ärende. Utre-8    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 165


 


Prop. 1979/80:165                                                   114

dåren har sökl bilda sig en uppfattning om omfattningen av den lidsuldräkl som följer av tudelningen av ärendena mellan FKN och RGK. Ulgångs­punkten har härvid varit att den beredning som sker inom FKN lar i huvudsak lika lång lid oavsett om den sker inom FKN eller RGK och att ärendena inte tillförs något nyll maierial av väsenllig belydelse sedan de lämnat FKN. Vidare fömtsätts atl expedieringstiderna är desamma. FKN synes f. n. ha onormalt långa expeditionstider, men saken har uppmärk­sammats inom nämnden och uiredaren räknar med atl de kommer all förkortas. Den genomgång av handläggningstider som sketl ger vid handen alt RGK;s beslul normall expedieras inom ca två till tre veckor från det FKN:s yttrande kommit RGK tillhanda. Denna tid skall Jämföras med den totala handläggningstiden, som i normalfallet synes uppgå lill omkring två månader (här bortses från fall som underställs regeringen). Som har fram­gått under föregående avsnitt har inom RGK åtgärder vidtagits för att förkorta handläggningstidema där. Åven om man kan räkna med alt dessa åtminstone på sikt kan ytterligare nedbringa tidsålgången vid RGK har utredaren dragit slutsatsen att vissa tidsvinster kan nås genom att samman­föra den handläggning som nu sker vid FKN och RGK liil en myndighet. Nettotidsvinsten kan i normalfallet uppskattas till en ä två veckor.

Uppdelningen på två myndigheter medför också andra nackdelar som man inte bör bortse ifrån. FKN och RGK har f. n. helt olika kompetens. FKN kan närmast beskrivas som ett riskprövande organ medan RGK framför allt har kompetens i frågor som gäller statlig upplåning och vad som sammanhänger därmed.

På utfästelsestadiet står riskbedömningen i centmm. Varven och rederi­erna torde — med rätta — uppfatta situationen så att nämnden i sak har det avgörande inflytandet i dessa frågor. Formelll har emellertid RGK hela beslutsansvaret. Detta är en uppenbar olägenhet bl. a. när en sökande vill under hand diskutera l.ex. uppläggningen av en ansökan eller utsikterna att få bifall till en sådan. Nämnden har emellertid med sin rådgivande ställning svårt att lämna besked i sådana frågor och detsamma gäller — ehuru av andra skäl - RGK. Inte ens när nämnden ytlral sig lill RGK kan den sökande, även om RGK i regel följer FKN:s rekommendationer, förlita sig på att FKN:s bedömning står sig. De sökande lorde allmänt uppfatta RGK:s handläggning av utfäslelseärenden som en onödig om­gång.

Enligt direktiven skall utredaren överväga var beslutanderätten i stöd­frågorna skall läggas i fortsättningen.

Utredaren har övervägt tre olika alternativ till ändrad kompetensför­delning mellan FKN och RGK. Alternativen innebär i huvudsak följande.

A.    RGK behåller hela ansvaret för stödverksamheten och övertar
FKN:s funktioner.

B. FKN övertar ansvaret för stödverksamheten.

C.    FKN får rätt att med bindande verkan för staten lämna utfästelser
om garantier och lån medan RGK utfärdar garanlier och beviljar lån.


 


Prop. 1979/80:165                                                  115

Vad först gäller alternativ A lalar främsl behovel av samordning mellan garantigivningen och den slatliga upplåningen för det. RGK har i fräga om samordningsbehovet annfört i huvudsak följande.

Garantigivningen har sedan några är lillbaka i växande grad gälll län som tagits upp utomlands. Samiidigi har slalens egen utlandsupplåning ökal kraftigl. Garantigivningen har pä så sätl fåll en ny dimension. Vid bedöm­ningen av en stats kreditvärdighel betraktar nämligen långivarna de stats-garanterade utlandslånen som en belastning på kreditvärdighelen som är i del närmaste likvärdig med de direkta statslånen. Ur risksynpunkl för långivaren är del stalsgaranterade lånel praktiskt laget jämställt med ett statslån. Detla avspeglar sig bl. a. i räntekostnaden. Del är viktigt all en enskild lånlagare med slalsgaranli inle bryler sig ul ur det mönsier som har utbildats och går med på för generösa villkor. För bästa effekt av den samlade ställiga och stalsgaranterade utlandsupplåningen bör den också fördelas på lämpligt sätt i tiden och på olika marknader. Vidare bör garanliavtalen och de underliggande läneavtalen ulformas så atl de be­slämmelser som gäller staten som garanligivare så nära som möjligt över­ensstämmer med dem som staten ikläder sig i andra garantiavtal och i sina direkta låneavtal.

Enligt regeringsformen skall ett organ under riksdagen svara för den slalliga upplåningen. RGK har genom särskild lagsliftning fått i uppdrag all vara detta organ. I fråga om statlig garantigivning finns ingen molsvarande reglering. I praxis svarar RGK för merparlen av den statliga garantigiv­ningen men även flera andra myndigheler har befogenhet att på statens vägnar utfärda garantier. Med nägot undantag rör del sig emellertid om garantier för lån inom landet.

Merparten av de garantier som beviljas inom stödsystemets ram avser lån som varven och rederierna tar upp på den inlernalionella marknaden. Vad RGK anfört om behovel av samordning mellan den slatliga upplåning­en och garantigivningen lalar slarki för alt garantierna även framgent bör utfärdas och förvallas av RGK. Del kan då lyckas ligga nära tillhands atl låla RGK överta även FKN:s funktioner. Uiredaren anser sig emellertid av följande skäl inte kunna förorda detta alternativ.

I samband med all FKN inrättades anfördes i prop. 1975/76:121 all del nuvarande garantisyslemel pä sikl bör ersättas av etl affärsmässigt inriktat system. Närmast torde härvid ha åsyftats etl syslem liknade del som nu administreras av Exportkreditnämnden (EKN). Tanken på att organisato­riskt anknyta FKN lill EKN avvisades emellertid under hänvisning lill att en sådan knytning i viss mån skulle föregripa ställningslagandel lill del mera längsikliga fartygskreditgarantisystemets ulformning och organisalo­riska inplacering. Della talade för all FKN borde bli frislående under industridepartementet. Sedan beslutet all inrätta FKN fattades har besläl­larstödel och redarslödet lillkommil. Båda slödformerna är tidsbegränsade och det har slarki betonats atl fråga är om lillfälliga arrangemang i avbidan


 


Prop. 1979/80: 165                                                               116

på atl sjöfarts- och varvskrisen är övervunnen. Ell inordnande av nämn­den och dess kansli i RGK skulle otvivelaktigt innebära atl en mer fast organisalion tillskapades, vilkel - med hänsyn till atl fråga delvis är om temporära stödsystem — vore olyckligl. Vidare skulle på samma säll som anfördes i fråga om en organisatorisk anknytning av FKN till EKN ställ­ningstagandet till utformningen av elt mer långsiktigt fartygskredilgaranli-system i viss mån föregripas.

Åven konstitutionella skäl talar enligt uiredarens mening för alt RGK inte bör överta FKN:s kreditbedömningsfunklioner. Uiredaren vill härom anföra följande.

Regeringsformen bygger på en uppdelning av statens uppgifter på olika organ. Riksdagen är det högsia statsorganet. På den ensam ankommer att stifta lag. Riksdagen beslular vidare om skatt lill siaten och besiämmer hur slalens medel skall användas (finansmaklen).

Riksdagen har till sitt förfogande två verk på finansmaklens område, riksbanken och RGK. Riksbanken är landets centralbank och har monopol på sedelutgivningsrätten. RGK blev ett riksdagens organ år 1789 i samband med att riksdagen övertog ansvaret för statsskulden. Delta ansvar har sedan dess bestått. RGK;s huvuduppgifl är som fömt nämnls atl la upp lån och atl förvalta lån till staten. Vid sidan härav har RGK enligt särskilda riksdagsbeslul ställt garantier för etl slort antal statliga verk och företag. Nära besläktad härmed är garantigivningen till varv, beställare av fartyg och redare.

Regeringen styr riket. Vad den styrande makten innebär är inte definie­rat i regeringsformen. Allmänl lorde gälla all den styrande funktionen är en restfunklion i relation lill riksdagens funklioner. Ell viktigt element är förordningsmakten. Alll som ligger utanför lagområdet och som inle heller skall beslutas av riksdagen ligger under regeringens kompetens direkl på grund av regeringsformen, (reslkompeiensen; RF 8: 13). Della innebär bl.a. alt den statliga förvaltningen i princip ligger under regeringens normgivning. Reslkompeiensen omfallar också bidragsförfaltningar och andra förfallningar som inle kan sägas innebära ingrepp i personliga eller ekonomiska förhållanden. En sak för sig är all en statsbidragsförfatlning förtilsätter ett anslagsbeslul av riksdagen till vilkel kan vara knutna villkor som binder regeringen mer eller mindre. På regeringen ankommer traditio­nellt också all avgöra elt stort anlal förvaltningsärenden av skifiande natur. Till väsenllig del innefattar de en lillämpning av lagar och andra författningar på konkreia fall.

Handläggningen av förvaltningsärenden, som inte är förbehållna rege­ringen, avgörs av förvaltningsmyndigheterna. Hit hör bl.a. de cenirala ämbetsverken och länsstyrelserna. Åven FKN är en statlig förvallnings­myndighel. Förvaltningsmyndigheterna är underställda regeringen i den mån de inle är myndigheter under riksdagen. Till den sistnämnda kategorin hör som redan nämnls bl. a. RGK.


 


Prop. 1979/80:165                                                  117

Förvaltningsmyndigheterna har all inom sina resp. behörighetsområden självständigt träffa sina avgöranden. Varken riksdagen eller regeringen får beslämma hur förvaltningsmyndighel skall besluta i särskilt fall i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller som rör tillämpning av lag. Till myndighetsulövning hör bl. a. alt besluta om stödåtgärder ål enskilda. Däremot är förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen i princip skyldiga att följa de föreskrifter av allmän natur eller direkliv för särskilda fall som regeringen meddelar i ärenden som inle gäller myndighetsutöv­ning. Regeringens direktivrätt gäller inte organ som lyder under riksdagen, dvs. bl.a. RGK.

Dualismen i vårt statsskick mellan riksdag och regering har med parla­mentarismens genomförande minskal i betydelse. Alltjämt är den dock en realitet.

Utfärdandet av närmare föreskrifter om stödsystemen och handhavan­del i övrigt av dessa är otvivelaktigt en regeringsangelägenhel. Ur strikt konstitutionell synpunki borde stödärendena således rätteligen prövas av regeringen eller myndighet som är underställd regeringen.

Den nuvarande ordningen innebär att RGK prövar slödärendena enligt av regeringen utfärdade förordningar. I förordningarna har riksdagens uppdrag till RGK kommit till uttryck på så sätt att däri anges att frågorom garanti eller annat slöd enligt riksdagens beslul prövas av RGK. Praktiskt sell har ordningen fungerat väl men den är konstitutionellt setl inle oan­tastlig och den innebär uppenbara olägenheter när regeringen skall utöva sin direktivrält. Enligt utredarens mening är de betänkligheter som kan resas mol systemet tillräckligt starka för att man i vaije fall inle skall gå vidare på den inslagna vägen och låta RGK överta FKN:s funktioner.

Om elt sådant övertagande skall ske måste RGK förses med den kompe­tens beträffande kreditbedömning m.m. som f.n. finns representerad i FKN. Enklast kan behovet av sådan experlis tillgodoses på så säll atl nämnden knyts till RGK som ett rådgivande organ. Ell annal alternativ är atl RGK:s beslutanderätt — efter mönster av valuiastyrelsen — ulövas av en särskild styrelse sammansatt på så sätt atl all expertis som behövs för prövning av stöd finns representerad. Vilket allernaliv man än väljer måsle nämndens kansli knylas lill RGK.

För allernaliv B lalar främsl att FKN redan nu har del i sak avgörande inflytandet i ärenden om utfästelse av garanii. Del kunde ur del perspekti­vet vara en nära till hands liggande lösning atl låla FKN överta beslulsan­svarel inkl. utfärdandet av garanlier och lån.

Slarka skäl kan emellertid anföras mol en sådan lösning. Framför alll vad som nyss anföris om behovel av samordning mellan den statliga garantigivningen och upplåningen talar mot den. Inom RGK är arbetet med garantigivningen integrerat med upplåningsverksamhelen. Uppenbarligen är detta en ändamålsenlig ordning som inte bör frångås ulan tungt vägande skäl.


 


Prop. 1979/80:165                                                   118

Också praktiska skäl kan anföras mot alternativ B. Om det skulle ge­nomföras blev det nödvändigt att låta FKN överta administrationsansvaret också för nu ulestående garantiåtaganden om över 12(X)0 milj. kr. Detta skulle fömtsätta en betydande förstärkning av FKN:s kansli och risk för splittring av den personal vid RGK som nu sysslar med förvaltningen av garantiema. FKN:s roll som expertorgan med möjligheter till snabb och flexibel kreditbedömning skulle vidare kunna förvandlas till en ren admi­nistrationsfunktion.

Utredaren anser sig med hänsyn till det anförda inte kunna förorda alternativ B.

Vad slutligen gäller alternativ C vill utredaren anföra följande. Som har framgått i det föregående kan man i ett stödärende urskilja två olika skeden, utfästelseskedet och ulfärdandeskedet. Ansökan om utfär­dande av garanti eller beviljande av lån sker ofta lång tid efter det att utfästelse har lämnats. Utfästelsen är bindande för staten och innebär att sökanden tillförsäkras ett visst utrymme av den av riksdagen beviljade garantiramen. Den syftar till atl företaget skall kunna föra kontraklsför-handlingar i förlitan på att stöd lämnas om avslut kommer till stånd. På utfästelsestadiet sker en prövning av statens risklagande. FKN har inrät­tats för att göra denna bedömning och detta avspeglar sig i nämndens sammansättning och kansliresurser. Det torde ha fömtsätts att RGK inte utan starka skäl skall frångå den ståndpunkt FKN kommit till. RGK har också endast rent undantagsvis avvikit från nämndens rekommendationer. I samband med att garanti utfärdas kontrollerar RGK bl. a. att villkoren för del lån som skall garanteras är godtagbara och all erforderliga säker­heter finns. RGK har byggt upp en sådan kompelens i de frågor det här gäller och remiss till nämnden sker bara om förhållandena ändrats i Jämfö­relse med vad som fömlsatles när utfästelsen lämnades.

Reellt sell är skillnaden mellan den nuvarande ordningen och alternativ C inle särskilt stor. Fördelarna med alt överföra den formella beslutande­rätten i utfästelsefrågor till FKN är dels att man vinner tid, dels att ansvarsförhållandena formellt anpassas till vad som nu sakligt sett gäller. Sammantagna är dessa fördelar inte oväsentliga.

Mol alternativ C har invänts all innebörden därav är all RGK har all fullgöra en prestation som en under regeringen lydande myndighel beslutat om och atl RGK inte kan anmodas all göra någol av en sådan myndighel. Enligt utredarens mening gmndar sig denna invändning pä en felsyn. Innebörden av en utfästelse är alt staten på vissa villkor gentemot den sökande blir med bindande verkan förpliktad atl vid senare tidpunkt utfär­da garanti mol viss säkerhet eller lämna lån. Häri ligger ingen anmodan till den myndighel som senare skall slutligt bevilja stödet. Vid elt genomföran­de av alternativ C kommer RGK:s befattning med slödärenden att grundas inle på en anmodan från FKN ulan på elt bemyndigande från riksdagen all bevilja slöd för vilket utfästelse har lämnals. En sådan ordning slår inle i slrid med RGK:s konstitutionella ställning.


 


Prop. 1979/80:165                                                  119

Det har vidare sagls att en ordning där en myndighel fattar beslul som en annan myndighet har att ta del fulla ansvarei för slrider mol gmndläggande förvaltningsrättsliga principer. Inle heller denna invändning synes bäran­de. För det första har självfallet varje myndighet det fulla Ijänsteansvaret för de beslul den fattar. För del andra har siaten. inte RGK säsom myndig­hel, del ekonomiska ansvaret för de nu ifrågavarande stödsystemen.

Vissa praktiska olägenheler är givetvis alllid förenade med en ordning som innebär att två olika myndigheler beslular i delar av vad som egentli­gen är ett ärende. Skillnaden mellan utfästelseskedet och ulfärdandeskedet är emellertid tidsmässigt och i övrigt så markant att några mer väsentliga olägenheler inte behöver uppkomma vid en uppdelning av beslutsansvaret mellan FKN och RGK.

Uiredaren stannar för atl föreslå alt alternativ C genomförs. Åven om -såsom anförts i den gemensamma skrivelsen från riksgäldsdireklören och chefen för FKN:s kansli - vissa skillnader finns mellan fartygskredilga­ranlierna och beslällarstödel å ena sidan och redarslödet å den andra anser uiredaren atl delta bör gälla alla tre stödformerna.

Som tidigare anmärkts föregås utfärdandet av garantier och lån så gott som undantagslöst av en utfästelse. Någon tvingande regel härom finns dock inte utan utfästelsen är en möjlighet som står varven och rederiema till buds för atl ett projekt redan på ett tidigt stadium skall kunna tillförsäk­ras uirymme inom de av riksdagen fastställda garanti- och låneramarna. Det kan således förekomma fall då ansökan om stöd görs direkt utan att utfästelse tidigare lämnals. Åven sådana ärenden måste givetvis bli före­mål för samma prövning som sker i samband med en utfästelse. Denna prövning måste enligt utredarens mening rimligen ske hos FKN.

De skäl som nyss anförts för att överföra beslutanderätten i utfäslelseär­enden till FKN talar i viss mån också för motsvarande överföring av beslutanderätten i ärenden om amorteringsanstånd och ägarbyten. Sålun­da slår också i dessa ärenden riskbedömningen i centmm. Det måste emellertid också konstateras atl prövningen av dessa ärenden är starkt förknippad med själva administreringen av garantin, som handhas av RGK. Härtill kommer att den nuvarande ordningen visal sig fungera väl i praktiken. Utredaren anser därför övervägande skäl lala för att den nuva­rande beslutsordningen behålls i dessa ärenden. RGK bör sålunda ha beslutsansvaret men FKN bör regelmässigt höras i dessa ärenden. Vissa ansökningar om t. ex. amorteringsanstånd i ärenden om garanti inkommer så lidigl att frågan om utfärdande ännu inte hunnit behandlas. Enligt utredarens mening bör man - såsom riksgäldsdirektören och chefen för FKN:s kansli anfört - i sådana ärenden behandla ansökningen som en ansökan om ändring av utfästelsen, som sålunda skall prövas av FKN.

Uiredaren övergår härmed till all behandla vissa särskilda frågor röran­de beslällarstödel.

Beslällarstödel inrättades fr. o. m. den 1 Juli 1977 och avsåg all möjliggö-


 


Prop. 1979/80: 165                                                               120

ra för varven att övergå från produklion av fartyg i egen regi lill orderpro-duktion.

1 ärende som gäller garanti- eller låneulfäslelse är beslutsordningen följande. Ansökan ges in lill FKN som med egel yltrande överlämnar handlingarna i ärendet till RGK. RGK överlämnar med eget yllrande handlingarna till regeringen. Finner regeringen atl slöd skall beviljas medger regeringen all fullmäktige i RGK lämnar garanti- och låneulfäs­lelse. RGK utfärdar därefter utfästelse.

Den nuvarande beslutsordningen tillkom fr. o. m. den I Juli 1978; lidigare svarade FKN och RGK i princip för garanii- och långivningen. Till stöd för åndringen anfördes att regeringen borde pröva varje enskill fall för alt stödet skulle kunna anpassas dels till den neddragning av kapaciteten vid varven som ansågs böra påbörjas snarasl, dels lill mer livskraftig produk­lion (prop. 1977/78: 174 s. 14).

Regeringsprövningen lar normalt ca två månader.

De skäl som föranledde ändringen äger i viss mån alltjämt gillighel. Beslällarstödel skiljer sig emellerlid i princip inte från övriga slödformer. Under den lid som gått synes vidare en så fast praxis ha bildats alt del inle längre finns skäl bibehålla ordningen all regeringen prövar varje enskill fall. Härtill kommer all avsevärda lidsvinster kan göras om FKN bemyndi­gas att besluta i flertalel ärenden. Liksom är fallel med fartygskredilgaran­lierna och redarslödet får del anses fulll lillräckligl om vissa ärenden av särskilt intrikat nalur underställs regeringen.

Här skall vidare beröras några speciella frågor rotande avskrivnings­lånen.

Konsekvensen av den ordning som har föreslagits i del föregående är att FKN lämnar utfästelse om lån medan RGK lämnar lån.

RGK:s befallning med stödsystemen har motiverats med att de huvud­sakligen avser garanlier och att en samordning måsle ske mellan den slatliga upplåningen och garantigivningen. Della skäl gäller inle i någon mån avskrivningslånen. Del sagda talar för atl man inle vad gäller dessa lån bör avvika från den konstitutionellt korrekta ordningen all lån beviljas av regeringsmyndighet, dvs. FKN. Samlidigt måsle beaktas alt även en sädan ordning i hög grad skulle förutsätta RGK:s medverkan. Sålunda skulle RGK fortfarande komma alt administrera lånen och förvalta säker­heler m. m. Enligt uiredarens mening framslår del därför som mest ända­målsenligl atl RGK även fortsättningsvis beviljar länen.

Om synnerliga skäl föreligger, kan krav på ålerbelalning av lån efterges i samband med all lånel beviljas eller därefler. Fräga om efiergifl prövas av regeringen. 1 praxis sker prövningen i samband med utfästelsen. Frågor om eftergift av lån av den storleksordning del här är fråga om är exceptio­nella. Della talar för atl de liksom hittills bör prövas av regeringen. Av tidsskäl är del emellertid angeläget all frågor om ulfäsielse och eftergift prövas i elt sammanhang. Uiredaren slannar därtör för all föreslä atl frågor om eftergift prövas av FKN.


 


Prop. 1979/80:165                                                                121

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen för beställarslödet får lån avskrivas efter fem år från fartygets leverans. Avskrivningsmöjlig­heten är dock begränsad genom en föreskrifl med innebörd alt, om farty­gets värde har stigit, avskrivningen i princip inle får omfalta ell belopp som svarar mol hälflen av värdestegringen. För den händelse fartyg, för vilkel län har beviljats, säljs inom tvä är från leverans gäller vidare alt lånet omedelbarl skall betalas åler. Sker försäljning senare men före ulgången av länels löplid, skall återbetalning ske med belopp som faslslälls med hänsyn lill del vid försäljningstillfället rådande marknadsvärdet av fartyget.

Enligt nuvarande ordning ankommer det på RGK atl faslställa fartygets värde i angivna fall. Del är emellerlid FKN som med hänsyn lill sin kompelens är bäsl skickad alt svara för värderingen. Åven om del får förutsättas all RGK i hithörande frågor normall följer FKN:s rekommen­dationer, föreslår utredaren därför all det skall ankomma på FKN att fastställa de nu ifrågavarande värdena.

Utredaren vill också något beröra handläggningsordningen i ärenden om bidrag vid fartygsexpori till ulvecklingsländer. Fråga om bidrag prövas av regeringen och för bidrag krävs bl. a. all avtal skall ha träffats mellan den svenska regeringen och vederbörande u-landsregering om all fartygsköpet skall klassificeras som u-landsbistånd. Del sägs vidare i de föreskrifier som gäller på områdel all bidrag i försia hand lämnas lill u-länder med vilka Sverige har avtal om uivecklingsamarbele och i andra hand lill övriga u-länder enligt Förenta Nationernas klassificering. Med hänsyn lill alt bi­dragsprövningen i sä hög grad innefatlar frågor som rör Sveriges förhållan­de lill främmande makter anser utredaren all regeringen även framgenl bör pröva dessa bidragsärenden. När del gäller fartygskredilgarantier som lämnas i samband med fartygsexport till u-länder finns ej skäl att avvika frän den ordning som utredaren föreslagit i del föregående.

2.7 Frågor om besvärsordning

Över de yllranden som FKN f. n. avger i garanii- och låneärenden får talan inle föras.

1 det föregående har föreslagits alt FKN skall få till uppgifl all självstän­digt pröva vissa stödärenden. Mol nämndens beslut bör talan få föras. Endasl regeringen kan ifrågakomma som besvärsinstans. Utredaren före­slår således all besvär över FKNis beslul i slödärenden skall anföras hos regeringen.

F.n. gäller alt besvär över RKGis beslut i slödärenden anförs hos riksdagens besvärsnämnd. Nämnden beslår enligt 9 kap. 5S riksdagsord­ningen av ordförande, som skall inneha eller ha innehaft domarämbeie och ej vara ledamot av riksdagen, och fyra andra ledamöier valda inom riksda­gen.


 


Prop. 1979/80: 165                                                               122

Inom den svenska förvaltningen upprätthålls i allmänhel principen alt ärenden berörande enskilda och deras rättsställning skall kunna prövas av mer än en instans. Endasl när särskilda skäl föreligger är rälien all anföra besvär över myndighels beslut beskuren. Åven om beslutet fattas efter en skälighetsbedömning och del är tveksamt om en säkrare bedömning kan göras av högre myndighet anser uiredaren alt del inte finns skäl att begrän­sa paris rätl alt besvära sig över fullmäktiges beslut i ärenden om utfär­dande av garanti. Frågan gäller om riksdagens besvärsnämnd eller rege­ringen skall vara besvärsinslans.

I skrivelse till regeringen den 2 mars 1978 föreslog RGK all reglerna för beslut i ärenden om stöd lill varv och rederier skulle ändras. Fullmäklige ansåg all överklaganden av beslul i fullmäktige lämpligen borde prövas av regeringen som en del av varvs- och rederipoliliken. Föredragande slalsrå­del anslöl sig i prop. 1978/79: 49 (s. 27) till denna uppfattning. 1 propositio­nen hemställdes atl riksdagen skulle vidta ålgärder för all få den av fullmäklige föreslagna ordningen lill slånd.

Näringsutskotlei hänvisade emellerlid (NU 1978/79; 17 s. 43) till alt en översyn av hur det slalliga stödel lill varv och rederier skall handläggas i första instans föreslod. Innan den saken var avgjord saknades en grundläg­gande förutsättning för en omprövning av besvärsbestämmelserna. Ul­skollet hemställde därför all riksdagen skulle avslå propositionen på denna punkl. Della blev även riksdagens beslul (rskr 1978/79; 115).

Konslilulionella skäl lalar som näringsutskoitet anfört för att besvär över beslut av en myndighel som är underställd riksdagen prövas av ell besvärsorgan som riksdagen har utsett. Besvärssladgan för riksdagen och deras verk gör undanlag från denna princip bara beiräffande sådana frågor som naturligen bör prövas av förvaltningsdomstol (jfr. prop. 1970: 23 med förslag lill lag om besvär över beslut av riksdagens organ, s. 5). Konstitu­tionella synpunkter lorde ha varil avgörande bl.a. när siaismaklerna år 1957 beslöl atl besvär över valulaslyrelsens beslul i valularegleringsären-den skulle anföras hos riksbanksfullmäktige och inte hos Kungl. Maj:l. Slåndpunktslagandel byggde på förutsättningen alt valulavärden är en riksbankens angelägenhel. Mellan valularegleringsärenden och riksban­kens egen valulavårdande verksamhel ansågs råda ell så inliml samband atl det svårligen läl sig göra alt lägga del slulliga avgörandet i valulaären-den hos annal organ än riksbanken. Under förarbelena lill lagändringen bröt sig emellerlid meningarna kraftigl. Bl. a. förordade lagrådel all pröv­ningen av besvär skulle ankomma på Kungl. MaJ:l. Del bör således inle vara uteslulel all, når slarka skäl lalar för del, besvär över beslul av etl riksdagens organ prövas av regeringen. Av belydelse i sammanhanget synes vara bl. a. de kompetensproblem som uppkommer om ärenden slul­gilligi piövas av elt frän riksdagen frislående organ.

Som nyss har nämnts föreslog RGK år 1978 atl besvär över fullmäktiges beslul i slödärenden skulle anföras hos regeringen. Regeringen anslöl sig


 


Prop. 1979/80: 165                                                               123

till denna uppfattning. Utgångspunkten var emellertid härvid all stödären­dena i sin helhet i princip prövades av fullmäktige. Stödärendenas sam­band med den statliga varvs- och rederipoliliken talade dä siarkt för atl det slulliga avgörandel borde ankomma på regeringen. Utredaren föreslår nu atl fullmäktiges befattning med stödärendena skall begränsas lill alt avse uifärdande av garanlier och lån. Skälel för alt bibehålla ordningen all fullmäklige prövar frågor om utfärdande av garanlier är sambandet mellan garantigivningen och den slalliga upplåningen. Alt svara för den senare är en exklusiv uppgift för RGK.

Läget synes sålunda väsentligen vara detsamma som i 1957 ärs lagstift­ningsärende. De skäl som i detla anfördes för att besvär över beslut av en riksdagen underställd myndighel bör prövas av ell organ som riksdagen har utsett synes alltjämt bärande.

Utredaren anser sig av nu angivna skäl inte böra föreslå all besvär över fullmäktiges beslut skall prövas av regeringen. Inte heller i övrigt finns anledning att föreslä ändring i de nu gällande besvärsreglerna.

2.8 Förstärkning av FKN:s kansli

De nya stödformer som infördes fr. o. m. den I juli 1977 har medförl all arbetsbelastningen på kansliel ökal kraftigt. Dels har antalet ansökningar sligil, dels är ärendena nu genomsnittligt mer komplicerade än de var tidigare. Följden har blivit bl.a. alt beredningsarbetet fåll bedrivas under mycket pressande förhållanden och alt planeringsarbetet kommii i andra hand; anslrängningarna har fält inriktas på att kortsiktigt lillgodose de mesl trängande behoven från de sökandes sida. Det är uppenbart att handläggningstiderna kan nedbringas genom försiärkning av FKN;s kans­li.

De förslag som lagls fram i del föregående innebär att FKN i någon mån får ökade arbelsuppgifter men framför alll all nämnden fär etl större ansvar än f.n. Beslulsansvarel för med sig bl.a. att stor omsorg måsle ägnas äl utformningen av beslut och den formella granskningen av dessa.

Arbetssituationen inom FKN:s kansli, behovel av atl nedbringa hand­läggningstiderna och de ändrade arbetsuppgifterna motiverar enligt utre­darens bedömning all kansliet förstärks med tvä handläggare och ett bilrä­de. Vidare bör en befintlig halvlidsljänst (jurist) omvandlas lill heltids­tjänst. De föreslagna personalförstärkningarna kan beräknas föranleda en koslnad på ca 465 000 kr. per är.

3    Remissyttranden

Yttranden över betänkandet har avgivits av slalskontoret, nämnden för fartygskredilgarantier, fullmäklige i riksgäldskontoret, Svenska Bankför-


 


Prop. 1979/80: 165                                                                124

eningen, Sveriges Redareförening, Sveriges Varvsinduslriförening, Svens­ka Varv AB och Centralorganisationen SACO/SR.

Flertalel remissinslanser tillslyrker utredarens förslag eller lämnar del utan erinran.

Nämnden för fartygskredilgarantier framhåller att del främsla medlet för all via nämndens kansli förkorta handläggningstiderna är en personal­förslärkning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret tillslyrker i stort utredarens förslag i fråga om uppdelningen av beslulsansvarel när del gäller s. k. utfästelse om garanii resp. utfärdande av garanii. Fullmäklige påpekar emellertid alt del vid en uppdelning av beslulsansvarel är väsentligt, atl en klar distinktion görs mellan de två beslulsleden. Fullmäklige anser alt del klart bör anges alt del inledande skedet i ett slödärende (utfästelsesladiet) bör resultera i ell beslul från statens sida med innebörden dels att ell fartygsprojekl godkänns som stödgrundande under förutsätlning atl vissa angivna säker­heter slälls, dels alt uirymme för stödet lilldelas sökanden inom lillgängliga stödramar. 1 fråga om beslul om uifärdande av garanii anför fullmäklige alt det i detla hänseende kommer in bedömningsgrunder av annan karaktär och av del slag som RGK i egenskap av statlig upplånare och ulfärdare av andra slalliga garantier har alt beakta. Del måsle då vara helt klart atl utfästelsebeslulel inte kan binda fullmäktiges suveränitet i dessa bedöm­ningar när del gäller fullmäktiges prövning vid utfärdandet av en viss kreditgaranti. Ullryckel "utfästelse om garanti"' kan därför enligt fullmäk­tiges mening vara ägnal alt missleda sökanden i fräga om beslutets reella innebörd då det kan tolkas som förhandsbesked i fråga om uifärdande av en viss kreditgaranti. Ullryckel "'utfästelse om garanti'" bör ändras till all närmare molsvara del uirymme på garantiramen som genom beslutet lill­delas sökanden.

Utredarens förslag alt FKN skall överta beslulsansvarel i frågan om fastställande av del fariygsvärde, som skall ligga till grund för beslul om eventuell ålerbelalning av lämnal avskrivningslån inom beslällarstödel lillslyrks inte av fullmäklige. Enligt fullmäktiges mening bör beslul i dessa ärenden även i fortsättningen fallas av fullmäklige. Härom anförs i huvud­sak följande.

Värdering av fartyg sker f. n. på konsultbasis av AB Svensk Exportkre­dit tillfrågade skeppsmäklaie. Uiredarens föreslagna beslulsfördelning i övrigl kännetecknas bl.a. av alt de olika besluten från resp. myndighel klart skall kunna åtskiljas såväl lill innebörd som tidsmässigt. Enligt full­mäktiges mening är delta väsenlligl för all undvika oklarhet om var be­slulsansvarel ligger. Här berörd värdering av fartyg görs vid tidpunkt dä ärendet i övrigt avses adminislreras av RGK. Fullmäklige anser därför övervägande skäl tala för all beslulsansvarel i dessa värderingsfrågor kvariigger hos fullmäklige.

Sveriges Varvsindustriförening anser all. även om den föreslagna för-


 


Prop. 1979/80: 165                                                               125

stärkningen av FKN:s kansli synes vara väl avvägd som ett led i att bl.a. nedbringa handläggningstiderna, ell slutligt slällningstagande lill de före­slagna personalförslärkningarna bör anslå lill dess att varvsindustrins framlida omfallning och struktur har klarlagts närmare.

Svenska Varv AB påpekar atl försiärkningen av FKN:s kansli bör base­ras pä bedömningar av framtida arbetsbelastning och inle lidigare eller nuvarande siluaiion. Bolagel framhåller vidare att nuvarande slödformer är klart tidsbegränsade och kommande slödformer är ännu ej faslställda. Med anledning härav bör resursfrågan enligt bolaget anstå i avvaktan pä bälire beslutsunderlag.


 


Prop. 1979/80: 165                                                              126

Bilaga 5

SAMMANFATTNING AV DE SVENSKA STOR­VARVEN - SAMHÄLLSEKONOMISK STRUK­TURUTREDNING

Innehåll

1    Bakgrund och syfte    ................................................... . 126

2    Melod och uppläggning   .............................................. . 126

3    Studerade alternativ   .................................................. . 129

4    Arbetsmarknaden i varvsregionerna   .......................... . 129

5    Sysselsättningsmöjligheter........................................... 130

6    Erfarenheter av sysselsättningseffekter vid tidigare driftsinskränk­ningar                       130

7    Arbetsmarknadsprognos   ............................................ 131

8    Kostnads- och intäktsposter i individkalkylerna  .......... . 132

9    Individekonomisk kalkyl   .............................................. 132

10                                                                                       Förelagsekonomiska kalkyler                    133

10.1   Inledning   ............................................................. 133

10.2   Resullal   ................................................................ 134

 

11   Effekler för underieverantörer   .................................... 136

12   Kommunfinansiell kalkyl    ............................................ 137

 

12.1   Generell omfattning    ............................................ 137

12.2   Regional omfattning............................................... 137

12.3   Resullal   ................................................................ 138

 

13   Stalsfinansiella kalkyler    ............................................. 138

14   Korrigering av den förelagsekonomiska kalkylen till samhällseko­nomiska delkalkyler               140

15   Slulsalser   .................................................................... 145

1    Bakgrund och syfte

Inom industridepartementet har arbelsmarknads- och regionalpoliliska konsekvenser av olika slruklurallernaliv analyserats. Därvid har Institutet för industriell evolution (INDEVO) samhällsekonomiskt utvärderat olika alternativ lill framlida siruktur för Svenska Varv AB.

Utredningsarbetet har bedriviis parallelll på de fyra slorvarven och i de berörda arbelsmarknadsregionerna. Belydande insalser i materialinsam­lingen har gjorts av personal från varven. Vidare har material erhållils från Svenska Varv och från induslrideparlemenlet.

2    Metod och uppläggning

En samhällelig ulvärdering av olika ålgärder omfattar förulom ekono­miska effekler även icke-ekonomiska effekter, dvs. eftékter som inte går att mäla i ekonomiska termer, som trygghel. De ekonomiska effekterna är av två slag dels reala effekler, dels finansiella effekler.


 


Prop. 1979/80: 165                                                               127

Med reala effekter avses effekler på den materiella produklionen och därmed även på konsumtionen. Vanligen uppslår dessa välfärdseflckler genom all delar av samhällels produklionsresurser (arbetskraft eller kapi­tal) används pä elt sådanl sätl all produktionsvolymen påverkas. Förvän­tas en åtgärd leda lill alt produktionsvolymen minskar uppslår en samhälls­ekonomisk kostnad. År fallel det motsatta uppstår en samhällsekonomisk inläkt.

Med finansiella effekter avses effekter på samhällets belalningssyslem, effekter i form av penningmässiga utgifter och inkomster. Dessa utgifler och inkomsler måsle hänföras lill ell visst ekonomiskl subjekt. Inkomsler för någol molsvaras av utgifter för elt annal. I den finansiella analysen är del därtör av slörsia vikl alt särskilja och klarl definiera vilka ekonomiska subjekt analysen gäller. lNDEVO:s ulredning särskiljer fyra olika ekono­miska subjekt - individer, förelag, kommuner och stat.

En analys av arbetsmarknadssituationen i de fyra akluella varvsregion­erna är en väsenllig del av arbelet. På grundval av dessa analyser las individuella arbelsmarknadsprognoser fram för berörd personal. Dessa prognoser utgör sedan utgångspunkten för beräkning av ekonomiska effek­ler för berörda individer.

1 figur I illuslreras arbetels uppläggning.

Av figuren framgåratt för atl kunna upprätta en arbetsmarknadsprognos krävs:

dels en genomgäng och analys av de Jörutsättningar som gäller på den lokala arbetsmarknaden, bl. a. för att klarlägga arbetsmarknadens förmåga atl snabbt sysselsalla friställd arbetskraft.

dels en genomgång och analys av de förutsättningar som gäller för berörda individer, eftersom individkarakterislika som ålder, kön m. m. har slor belydelse för sysselsältningmöjligheler och

dels en genomgång och analys av tidigare företagsnedläggningar för atl kunna beakla tidigare erfarenheter i beräkningarna.

Arbelsmarknadsprognosen redovisar vad som bedöms hända berörda individer vid en friställning.

Dessulom beräknas ekonomiska nyckellal Jör individkostnadcr som upp­slår om friställning sker. Som exempel kan nämnas kostnaden för indivi­den atl gå arbelslös kortare eller längre lid. Kostnaden uttrycks dä som skillnaden mellan nettolönen vid anställning i förelagel och ersällning vid arbetslöshet.

Arbelsmarknadsprognoser och ekonomiska nyckeltal är de väsenlligaste underlagen för individkalkylen. Denna kalkyl visar hur berörda individer påverkas ekonomiskl av olika allernaliv.

På grundval av individkalkyl, företagsekonomisk kalkyl och en genom­gång och analys av institutionella förhållanden genomförs därefter kom-munaljinansidla resp. stalsfinansiella kalkyler för olika allernaliv. Som exempel på poster i de stats- och kommunalfinansiella kalkylerna kan


 


Prop. 1979/80: 165

Figur I. Struktur av uppläggning av arbelet.


128


 

bO

W

 

C

 

 

0)

u

-\

tu

M

T3

:0

tn

x:

:rö

E

> 

 

J

CD

:5


 

 

rH

 

OJ

 

 

 

l/l

 

 

 

etl

 

C

 

-H

 

C-.

 

Irt

>.

■P

j»;

Cd

 

 

d

CO

a;


 

cr«

 

c

 

Ul

 

 

 

E

 

O

 

C

 

O

Jh

,ic

QJ

QJ

■P

1

 

01

<D

 

 

o

 

 

QJ


 


 

 

(0

 

 

T

l/l

Ul

Ol

c

+-'

Cl

c

Qj

.i:

bD

-3

u

0

 

ni

vh

■o;

h

a


 

1

01

1

 

t?

CJ

 

C

 

 

 

(h

tn

:3

:0

OJ

■p

<,-

+J

■H

 

l/l

 

r—1

 

It)

.—1

>;

n

01

UJ

,-.

c


 


Prop. 1979/80: 165                                                               129

nämnas: andrad inkomslskall (ran anställda och iinderlcveranuiicr. ändra­de fureUigsskallcr. ändr;idc skaliciitiamningshidnig mellan komniiinein;i. ändrade utgifter for skyddad sysselsällning och ändr;idc utgiflci lör social-försiil.ringar.

I den samhällsekonomiska kalkylen kiirrlgcrii.\ den företagsekonomiska kalkylen med hansyn till samhälKcki>nomiska värderingar. Fxcmpel pä posler som lär korrigeras är kalkylränla. Häns\n mäslc ;iven las till olika statliga bidrag. Vidare komplelleras den lörciagsckonuniiska kalkylen med posler som är samhällsekonomiskt relevanta men som inie återfinns i den företagsekonomiska kalkylen. Exempel harpa ar indirekla sysselsälinings-cffckicr inom underleveraniörsledet och i prival och offenllig service. Avcn kapitalförlusler av olika slag beaklas. Den samh;illsekonomisk;i kal­kylen belyser olika allernalivs påverkan på kindels produklion och kon­sumtion.

Dcii simliga analysen beslår av en samhällsekonomisk ulvärdering av de olika alternativen för Svenska Varvs framlid.

3    Studerade alternativ

För de fyra slorvarven inom Svenska Varv har för varje varv två allernaliv Jämförts dels fortsatt drift i nuvarande omfallning. dels ned­läggning genomförd den 31 december 1983. I båda alternativen har förut­sättningen varit forlsall drift vid de övrig;i tre varven.

Därefter har 16 olika slrukuiraliernaliv studerats. Dessa är ett 4-varvsal-ternaiiv. fyra 3-varvsalternaliv. fem 2-varvs;ilternaliv samt fyra l-varvsal-lernali\. Ett av 3-varvsalternaliven ar delsamma som Svenska Varvs struklurplan. Åven de samhällsekonomiska eCfeklerna av O-varvsalternali-vel har utvärderats.

4    Arbetsmarknaden i varvsregionerna

En omfattande beskrivning och analys har genomförls av arbetsmark­nadssituationen i de fyra berörda varvsregionerna Uddevalla, Landskrona. Malmö och Göteborg. Redovisningen bygger

dels på sammanställnng och analys av oflentlig statistik och offenlliga rapporter. Härvid har anlalet sysselsalla efter näringsgren resp. industri­gren, befolkningsutveckling, ftyllning, pendling, yrkesverksamhelsgrad, arbetssökande, lediga platser, utvecklingstendenser på arbetsmarknaden studerats och Jämförts.

dels på intervjuer med representanter för länsslyrelser. länsarbets­nämnder och kommuner.

En Jämförelse av möjligheterna för arbeismarknaden att absorbera en eventuell varvsnedläggning visar följande:

9    Rik.sdagen 1979/80. I saml. Nr 165


 


Prop. 1979/80: 165                                                                   130

Uddeviill;i. Landskrona               Malmö, Göleborg

Siinisl. relaiivi övriga varvsorler  Bäsl. reliiiivi ovrigii v;iTvs()r"ier

5    Sysselsättningsmöjligheter

Bedömningar av sysselsällningsmöjligheler för de anställda vid slorvar­ven vid en nedläggning är resulialel från en genomgång av samiliga an­ställda.

En Jämförelse mellan varven visar bl. a. atl medelåldern bland de anställ­da är ungefär lika hög vid Arendal, Kockums och Uddevallavarvel medan den är lägre vid Öresundsvarvet. 90—95 % av de anslällda är män.

Bedömningarna av resp. varv om möjligheterna lill nyll arbete vid en evenluell varvsnedläggning visar

att 12-19% fär arbete i regionen under uppsägningstiden eller ftyllar och får arbete under uppsägningstiden.

atl 32-65% blir arbelslösa kortare eller längre tid,

alt 5-28% erhåller arbetsmarknadsutbildning,

«//6-33% erhåller skyddat arbele, sjukpension eller förtidspension och

att övriga erhåller ålderspension.

6    Erfarenheter   av   sysselsättningseffekter   vid   tidigare  driftsin­skränkningar

Studier om effekter för direkl berörda personer och samhällen vid indu­strinedläggningar och personalinskränkningar är relativ! la. För direkt berörd arbelskraft har sludierna oftast koncentrerat sig kring sysselsält-ningskonsekvenserna. Endast några fä sludier har belyst personliga vinster och förluster i form av arbete, hälsa, sociala relalioner m. m. De ftesla studierna avser mindre arbetsställen.

INDEVO har sammanslällt fyra studier där effekler av driftsinskränk­ningar har undersökts. Studierna avser

-    87 förelag med lolall 11 461 anslällda under perioden 1966- 1970,

-    8 företag med lolalt 2 103 anslällda under perioden 1970- 1971,

-    273 förelag med lolall 7 083 anslällda under perioden 1974- 1976,

-    20 företag med totalt 236 anställda under perioden 1977- 1978. Situationen för de friställda 6-9 månader efter nedläggningslidpunklen

framgår av labell 6.1.


 


Prop. 1979/80: 165                                                                131

Tabell 6.1 Situation för de rriställda 6—9 månader efter företagsnedläggningen. En jämförelse mellan fyra undersökningar

 

Undersökning

1

2

 

3

 

4

 

1966-70

1970-

71

1974-

-76

1977-78

Effekl

87 förelag

8 Corel

lag

283 förelag

20 förelag

Placerade på

 

 

 

 

 

 

öppna marknaden

69,6

64,4

 

66.4

 

59.8

AMS-utbildning

4,6

6.8

 

4.8

 

7.2

Skyddad seklor

4.1

3,9

 

1.8

 

3.8

Pensionerade

3.1

8.3

 

■> 2

 

5.1

Sjuka

3.3

2.9

 

2.6

 

3.0

Övriga ej

 

 

 

 

 

 

arbetssökande

4.2

-VI

 

9.1

 

4.7

Arbelslösa

10.8

8.0

 

12.8

 

\6.

Som framgår har allt färre erhållit arbele på den öppna marknaden ju senare period studierna avser.

7    Arbetsmarknadsprognos

En förutsättning för arbelsmarknadsprognosen för de anställda vid slor­varven är all det egna varvel läggs ned den 31 december 1983 samiidigi som övriga tre varv finns kvar i oförändrad omfattning.

Prognoserna grundas dels på arbetsmarknadsläget i berörda varvsre­gioner, dels på de anställdas åldersfördelning, utbildningsnivå m. m., dels på bedömningar av förelrädare för fackliga organisationer och förelagsled­ning och dels på erfarenheler från lidigare driftsinskränkningar.

Sysselsättningsmöjligheter bedöms för den personalstyrka som finns kvar den 31 december 1983, dvs. efler den nalurliga avgången under åren 1980- 1983 (exkl. ålderspension). Den nalurliga avgången framgår av labell 7.1. Vid nedläggning av elt varv har alltså förutsatts att den naturliga avgången inte ersätls.

Tabell 7.1  Personalstyrka på varven i december 1979 resp. efter naturlig avgång åren 1980-1983

 

Varv

Personal

Naturlig avgång

Bedömd perso-

 

dec. 1979

1980-1983

 

nalstyrka i

 

 

Procenl

Abs.

dec. 1983

Arendal

3415

20

683

2 732

Kockums

4721

20

944

3 777

Uddevalla

2 732

10

273

2 459

Öresund

2 863

15

429

2 434

Arbelsmarknadsprognoser för personalstyrkan i december  1983 sam­manfattas i tabell 7.2.


 


Prop. 1979/80: 165


12


Tabell 7.2 Prognos för sysseisättningskonsekvenser för anställda vid storvarv. om del egna varvel liiggs ned före Ulgången av år 1983

 

 

.'\renda

1

Kocki

UMls

Liddevalla

Oiesund

 

Proc

Anlal

Proc

.Antal

Proc

Anlal

Pioe

.Anlal

Far arhelc i regionen under

 

 

 

 

 

 

 

 

uppsägningstiden

18

492

12

453

3

74

> 

122

Fivllar' och lar arbele under

 

 

 

 

 

 

 

 

uppsagninusliden

s

137

6

226

7

172

10

243

Arbelslös. koilare nd

10

273

8

302

s

123

8

195

Arbetslos, längre lid

26

710

31

1 171

42

1 033

.38

925

Arbeismarknadsulbildning

15

410

15

567

10

246

15

365

Skvddai arbele/Siiikpension

h

164

10

378

9

221

M

219

Uiliade ur arbelskiatlen

1

27

1

38

1

44

->

49

Körlidspension

10

273

V

340

12

295

6

146

Ålderspension

9

246

8

.302

10

246

7

170

Tolall

100

2 732

100

3 777

100

2 45'i

100

2 434

8   Kostnads- och intäktsposter i individkalkylerna

För atl frän arbeismarknadsprognoserna beräkna toiala ekonomiska effekter för berörda individer Jämförs disponibel inkomsi vid fortsatt an­slällning vid varvel med disponibel inkomsi av alternativa sysselsättningar enligi arbeismarknadsprognoserna. Alternativen till fortsatt anställning är arbetslöshet. AMS-utbildning. utlräde ur arbetskraften, skyddad syssel­sättning, ftyllning och förtidspensionering. Dessulom har avgångsvederla­gen beräknats.

9   Individekonomisk kalkyl

De sammanlagda individkoslnaderna, ullryckl i beräknad minskning av disponibel inkomst, sammanfattas i tabell 9.1.

labell 9.1 - Sammanlagd påverkan på de anställdas disponibla inkomst vid en eventuell lotal nedläggning av det egna varvet under en tioårig kalkylperiod räknat från nedläggningstidpunkten, medan övriga varv hestår

 

Typ av "kostnad"

Arendal

Kockums

Uddevalla

(Vesund

Flvllningskoslnad

2 055

3 375

2 580

3 645

Kosinader vid kortare

 

 

 

 

arbeislöshel

1377

16.54

477

1441

Kosinader vid längre

 

 

 

 

arbeislöshel

7 165

12 829

8 008

13 675

Kostnader vid AMS-ulbildning

 

 

 

 

(inkl arbeislöshel)

3 597

6 514

2818

7 131

Kostnader i skyddad sektor

 

 

 

 

(inkl arbetslöshet)

12 123

.30626

17312

20658

Kostnader vid lörlidspension

 

 

 

 

(inkl arbetslöshet)

6317

8 327

7 384

4 695

Kosinader vid ultriide ur

 

 

 

 

arbeismarknaden (inkl

 

 

 

 

arbetslöshet)

7 337

10.367

13 262

13.598

Arbetslöshet i anslulning

 

 

 

 

till ordinarie pension

1783

3 457

2 105

2519

Totalkostnad

41 7.54

77 149

53 946

67 352


 


Prop. 1979/80: 165                                                               133

Av lahellen ft-anig;ir all de ansialkla vid resp, varv vid en nedläggning av del egna varvet, samtiiligl som de övriga besiiii. kommei- all i disponibel inkomsi förlora sammanlagt:

-     ca 42 milj. kr. vid Arendal

-     ca 77 milj. kr. vid Kockums

-     ca 54 milj. kr. vid Uddevallav;iivel

-     ca 67 milj. kr. vid Öresundsvarvet

Avgångsvederlagen har beräknats under förutsätlning atl lurordnings-reglerna följs. De uppgär därvid lill 15-20 milj. kr. för Arendal och Uddevallavarvet. 20-25 milj. kr. för Kockums och 10-15 mi|i. kr. för Öresundsvarvet.

10    Företagsekonomiska kalkyler

10.1    Inledning

Svenska Varv har redovisal företagsekonomiska kalkyler enbart för den av styrelsen faslställda strukturplanen.

I den samhällsekonomiska struklurutredningen skall Svenska Varvs struklurplan Jämföras med övriga slruklurallernaliv. Eftersom de företags­ekonomiska kalkylresultaten ulgör en väsentlig del av de samhällsekono­miska kalkylerna fanns tvä möjliga utvägar:

1.    Atl beräkna del samhällsekonomiska resultatet av atl genomföra Svenska Varvs struklurplan och att beräkna samhällskostnaderna (exkl. det företagsekonomiska utfallet) för övriga alternaiiv.

2.    Atl ulföra samhällsekonomiska kalkyler för samtliga alternativ. Detla innebär all. med hjälp av den meiodik och de förutsättningar och antagan­den som finns i Svenska Varvs datamaterial, genomföra sä korrekta före­tagsekonomiska beräkningar som är möjligt utan direkt medverkan från Svenska Varv. Delta medför i sin tur självfallet slora svårigheler. bl.a. eflersom det inte varit möjligt atl mer ingående kontrollera rimligheten i förutsättningar, antaganden etc. Sådana beräkningar får därigenom i hu­vudsak betraktas som indikationer pä slorieken av de företagsekonomiska konsekvenserna.

Den senare utvägen har valts. Med hjälp av Svenska Varvs kalkylmodell och med beaklande av varvens orderslock har det företagsekonomiska resultatet för åren 1981 - 1985 beräknats för följande alternativ: O-varv Samtliga varv läggs ned. I-varv Arendal, Kockums, Uddevallavarvet resp. Öresundsvarvet kvar(-

3.8 milj. lim.). 2-vai-v Kockums-Uddevallavarvet,  Kockums-Arendal,   Kockums-Öre-sundsvarvel.   Uddevallavarvet-Arendal,   Uddevallavarvel-Öre­sundsvarvet, Arendal-Öresundsvarvel (3,2-5,7 milj. tim.).


 


Prop. 1979/80: 165                                                                134

3-varv Kockums-Uddevallavarvet-Öresundsvarvel     (enligt     Svenska Varvs   struklurplan),   Kockums-Uddevallavarvel-Öresundsvar­vet,      Kockums-Arendal-Öresundsvarvel,      Uddevallavarvet-Arendal-Öresundsvarvet (5,3-7,2 milj. lim.). 4-varv Arendal —Kockums-Uddevallavarvet-Öresundsvarvel  (7,6  milj. lim.). Efterföljande analyser av de samhällsekonomiska konsekvenserna visar alt de företagsekonomiska kalkylerna får en avgörande inverkan pä den lolala samhällsekonomiska bedömningen. Om annat än del av Svenska Varv valda strukturalternativet väljes bör detta föregås av en fördjupad utredning av de företagsekonomiska konsekvenserna.

10.2    Resultat

En sammanslällning av de förelagsekonomiska kalkylerna för de valda alternativen ålerfinns i tabell 10.1. Det bör observeras alt beräkningarna är gjorda i 1980 års penningvärde och således inte Juslerade för väntad infta­tion'. Vidare inkluderas den positiva ränteeffekten av del kapilallillskoll om ca 2 800 milj. kr. från siaten som Svenska Varv har begäri för att öka bolagels soliditet.

I beräkningarna ingär inle de särskilda ulvecklingsbidrag om samman­lagt 800 milj. kr. och räntekostnaderna för de förlustläckningsbidrag som Svenska Varv begäri alt staten skall slälla lill bolagets förfogande.

Tabell 10.1 Företagsekonomiskt resultat åren 1981 — 1985 vid olika alternativ för Svenska Varvs framtida struktur. Modellresultat i 1980 års penningvärde. Resursbehov för utvecklingskostnader och räntekostnader på förlustläckningsbidrag ingår inte.

 

 

0

A

B

C

D

AB

A C

AD

Pröd. volym

 

 

 

 

 

 

 

 

(milj. tim.)

3.8

2,2

2.8

1.5

4.8

5.7

5.1

Anlal

 

 

 

 

 

 

 

 

sysselsatta

-

4 626

2 736

3 386

1820

5 970

7 300

6 520

Friställda:

 

 

 

 

 

 

 

 

varven

13 668

9 042

10932

10 282

11748

7 698

6 368

7 148

Resultat

 

 

 

 

 

 

 

 

(milj. kr.)

-2 794

-1927

-2 934

-2475

-2 873

-1973

-2041

-2665

(marknadsge-

 

 

 

 

 

 

 

 

nömbroll)

 

 

 

 

 

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

 

(Avveckling)

(-2794)

(-1818)

(-2278)

(-2003)

(-2 283)

(-1302)

(-1027)

(-1307)

Avskrivn.

(        -)

(-    98)

(-   175)

(-     52)

(-    35)

(-   273)

(-   1-50)

(-   133)

Nedskrivn.

(-1009)

(-   733)

(-   732)

(-   900)

(-   917)

(-  4.56)

(-   624)

(-   641)

Resultat

 

 

 

 

 

 

 

 

(ej marknads-

-2 794

-3 543

-2 934

-3 573

-2 873

-3 954

-4030

-3 556

genombrott)

 

 

 

 

 

 

 

 

' Motivet för detla är alt INDEVO har vall all i samtliga kalkyler som mgår i den samhällsekonomiska struklurutredningen uttrycka dessa i 1980 års penningvärde.


 


Prop. 1979/80: 165


135


 


BC


BD


CD


ABC


ABD


ACD


BCD       ABCD


 


3.8

3.2

3.8

6.1

6.3

7.2

5.3

7.6

460

3 935

4 935

7 280

7 525

9.365

6 280

9 100

208

9 733

8 733

6 388

6043

4 303

7 388

4 568

(-1487) (-1767) (-1492) (- 511) (- 791) (-(- 227) (- 210) (- 87) (- 325) (- 308) (-(- 623) (- 640) (- 808) (- .347) (- 364) (-

-3 306   -3792   -4 223   -4393   -4469

Prod. volym

(milj. lim.)

Anlal

sysselsalla

Friställda:

varven

Resullal (milj. kr.)

(marknadsge.

nombröll)

varav

(Avveckling)

Avskrivn.

Nedskrivn.

Resullal (ej marknads-genombron)


-2 526       -3 306

-3 598


-2631

-2 965

-2699       -2192       -2412       -2480

516) (- 976) ( -) 185) (- 262) (- .360) 532)    (-531)    (-   255)

-4037       -4 583


A = Kockums. B = Uddevalla, C = Arendal, D = Öresund

Som framgår av tabell 10.1 är de alternativ som vid marknadsgenom-brolt bedöms leda till lägsla förluster åren 1981-1985 följande:

1    Kockums (A)

2    Kockums-Uddevalla (AB)

3    Kockums-Arendal (AC)

4    Kockums-Uddevalla-Arendal (ABC)

Mot bakgrund av den ovan påpekade osäkerheten beträffande Svenska Varvs möjligheier lill marknadsgenombrotl på de nya affärsområdena off­shore, prefabricerade industrianläggningar och gas/kemikaliefartyg, ärdet nödvändigl all genomföra de företagsekonomiska kalkylerna även under antagande att marknadsgenombrotl inle nås under perioden 1981—1985, och att sysselsättningen hälls uppe med s.k. utfyllnadsproduktion. Kosl­nadsläckningsgrad för uifyllnadsproduktion har av Svenska Varv anlagits bli ca 94Cf av självkostnaderna före kapitalkostnader.

Kalkylerna representerar således de Ivå ylierligheterna marknadsge­nombrotl på samtliga affärsområden eller misslyckande på samtliga affärs­områden. Dessa två kalkylresuliai anger del intervall inom vilkel del verkliga ulfallel lorde komma all ligga.

Som framgår av labell 10.1 innebär salsningar på nya affärsområden större risk för avsevärda företagsekonomiska förlusler.

Ell beslutsunderlag i en strukturfråga innehåller självfallel fter delar än ekonomiska kalkyler, l.ex. bedömningar av organisalion, möjligheter lill framgång på nya affärsområden.


 


Prop. 1979/80: 165                                                                  136

11    Effekter för underleverantörer

Med hiälp av slalisiik från varven har resp. varvs inköp frän olika regioner i Sverige och frän utlandet under är 1979 ställts samman.

Varvsindustrin åren monterings- och sammansätlningsindusiri. Inköpen är följaklligen omfattande. I tabell ll.l redovisas de fyra storvarvens inköp år 1979 från olika regioner i Sverige och utlandet. I följande samman­slällning har inköpen från del försia underleveraniörsledet beräknats. Indi­rekta effekler för underleveraniörenias leveranlörer ingår alltså inle här.

Tabell 11.1  De fyra siorvarvens inköp år 1979 från olika regioner i Sverige och från utlandet, (milj. kr.)

 

 

AV

KV

UV

ÖV

Tolall

Från

 

 

 

 

 

Göleborg

4.59.0

112,2

34

146,5

751,7

Malmö

2.1

151,5

0

79,0

232,6

Uddevalla

0.7

2,6

49

14,5

66,8

Landskrona

1,8

11.6

0

43.1

56,5

Övriga Sverige

297.2

187,4'

214'

181,3=

879,9

Ullandel

159,0

25,0

III

1.56,3

451,3

Totalt

919,8

490,3

408

620,7

2438,8

' 1 detta belopp ingår inköp från Göleborgs och Bohus län - exkl. Uddevalla och

Göleborg - saml frän norra Ålvsborgs län med 39 milj. kr.

- 1 detla belopp ingår inköp Iran Malmöhus län - exkl. Malmö och Landskrona -

med 21.9 milj. kr.

' 1 detta belopp ingår vissa belopp frän övriga delar av berörda län.

Av labellen framgår au

a)    varven betyder olika mycket för underleverantörerna Arendal köper för drygt 900 milj. kr., varav 761 i Sverige Öresundsvarvet köper för drygl 600 milj. kr., varav 465 i Sverige Kockums köper för nästan 500 milj. kr., varav 465 i Sverige Uddevallavarvel köper för drygl 400 milj. kr., varav 297 i Sverige

b)    varven betyder olika myckel för sin region Arendal köper för 459 milj. kr. i Göteborgsregionen Öresundsvarvet köper för 43 milj. kr. i Landskronaregionen Kockums köper för 152 milj. kr. i Malmöregionen Uddevallavarvet köper för 49 milj. kr. i Uddevallaregionen

c)    inköpen utanför varvsregionerna ligger kring 200 milj. kr. ± 10% för samtliga varv.

Tabell ll.l kan också med hjälp av lämpligl nyckellal (en anställd moisvarar 215000 kr.) omräknas i anlal sysselsalla. Della redovisas i tabell 11.2.


 


Prop. 1979/80: 165                                                              1.37

Tabell 11.2 De fyra storvarvens inköp år 1979 från olika regioner i Sverige omsatta i sysselsättningstal

 

 

AV

KV

UV

ÖV

Tolall

Från

 

 

 

 

 

Göteborg

2 135

522

158

681

34%

Malmö

10

705

367

1082

Uddevalla

3

12

228

67

311

Landskröna

8

54

-

200

263

Övriga Sverige

1383

872

995

843

4093

Totall

3 539

2 165

1381

2 158

9245

12   Kommimflnansiell kalkyl

12.1 Generell omfattning

Den kommunfmansiella kalkylen för berörda kommuner och landsting omfattar beräkningar av:

-  Sysselsättning

-    direkt genom varvet

-    indirekt genom andra företag i kommunen

-  Skatteintäkter från

-  varvsanställda

-    underleverantörer

-    servicesysselsatta

som berörs av en varvsnedläggelse

-  Efterfrågan på offentlig service vad gäller

-    skolor

-    förskolor

-    bostäder (kommunala kostnader).

För varje kommun summeras de primär- och sekundärkommunala ut­gifter och inkomsler som alla på olika sätt kan antas beröras av vad en nedläggning representerar. Denna kommunfinansiella "maximum"-effekt korrigeras därefler med

dels antaganden om olika kompensatoriska krafter,

dels evenluella kommunalekonomiska konsekvenser av de statliga skai-leuljämningsbidragen,

dds konsekvenser av eventuella partiella neddragningar i produktions­volymen vid etl enskilt varv.

På så vis erhålls en bedömning av de kommiinfinansiella effekterna av olika nedläggningsallernaliv.

12.2 Regional omfattning

Av praktiska skäl beräknas inte effekten för samtliga kommuner där någon varvsanslälld är bosatt. De kommuner som medtagits framgår av

labell 12.1.

Kl   Riksdagen 1979180. I .saml. Nr 165


 


Prop. 1979/80: 165


138


Tabell 12.1 Kommuner som ingår i den kommunfinansiella kalkylen fordelat på resp. varv.

 

Arendal

 

Kockums

 

Uddevallavarvet

Öresundsvarvet

 

Kommun

Andel boende

Kommun

Andel boende

Kommun

Andel boende

Kommun

Andel boende

Göleborg Kungälv

87,4 2,9

90,3

Malmö

Burlöv

Vellinge

Lund

Lomma

80,0 3,6

2,7 2,5 2,8

90,8

Uddevalla Munkedal Färgelanda

83,7     • 6,3

2,5

92,5

Landskrona

Svalöv

Helsingborg

Kävlinge

Eslöv

74,1 9,0 7,1 3,1

2,5

95,8

För de pendlingskommuner som anges i labellen begränsas dock analy­sen till skattebortfallet från de varvsanställda. Förden kommun där varven är lokaliserade beräknas dessutom de övriga effekler som nämns i avsnitt 12.1 ovan. Beräkningsmässigt skiljs på landstings- och kommunfinanser. För all få jämförbarhet har "landstingsdelen" i Göteborgs och Malmös utdebiteringar uppskattats - dessa kommuner är Ju "landstingsfria". Där­vid har landstingsdelen i utdebiteringen anlagils ligga i nivå med övriga länet.

De varvsanställda som inle är bosalla i någon av de angivna kommuner­na är spridda på ell flertal kommuner. Den direkta effekten i var och en av dessa kommuner är förhållandevis marginell.

12.3 Resultat

Beräkningarna av de kommunfinansiella kostnaderna i de olika varvsal-temativen redovisats i tabell 12.2.

Tabell 12.2 Kommunfinansiella kostnader i olika berörda kommuner vid en total varvsnedläggning på resp. ort under åren 1980—1985 medan övriga orter inte berörs (milj. kr.).


Göteborg


Malmö


Uddevalla


Landskrona


 


ca 115


ca 190


ca 165


ca 175


Den främsta orsaken till skillnaden mellan Uddevalla och Landskrona är det högre löneläget vid Öresundsvarvet.

13    Statsfinansiella kalkyler

De olika allernaliven lill framtida siruklur för Svenska Varv påverkar slalens budgetar på ell flertal säu. Inledningsvis kan dessa indelas i: - Påverkan på slalens utgifler. Exempel härpå är

*     förlusttäckning och bidrag av olika slag lill varven

♦    arbetslöshetsersättning lill direkt och indirekt berörda


 


Prop. 1979/80: 165


1.39


*   arbetsmarknadsutbildning

*   skyddad verksamhel

- Påverkan på slalens inkomster. Här inbegrips minskade skattein­komster från anslällda vid Svenska Varv resp. indirekt berörda vilka hamnar i

*   arbetslöshet

*   arbetsmarknadsutbildning

*   skyddad sysselsättning

*   förtidspension samt

*   de som slutar förvärvsarbela

1 tabell 13.1 sammanfallas beräkningar av slalsfinansiella effekler.

Tabell 13.1  Sammanfattning av statsnnansiella effekter under en tioårig kalkylperiod från nedläggningstidpunkten. Imilj. kr.)

 

 

Ökade statsutgifter

Nedläggning

 

 

Svens slrukt

ka Varvs urallernaliv

 

AV

KV

UV

ÖV

AV

KV         ÖV

Arbetslöshetsersättn. AMS-utbildning Skyddad verksamhel Förtidspension

Totalt

95

27 32 31

185

141

37 73 39

290

120 16

42 34

212

92

24 42 18

176

32 8 9

49

23           101

6             27

8             42

18

.17            188

 

Minskade

statsinkomster

(skatter)

Nedläggning

 

 

Svenska Varvs slrukturaltemativ

AV

KV

UV

ÖV

AV

KV        ÖV

Arbetslöshetsersättn. AMS-utbildning Slutar förvärvsarbela Skyddad verksamhel Förtidspension

Totalt

14 2 9 9

2

36

22

3

13

23

4

65

11

1

16 8

2

38

16

2

16

15

2

51

3

1

3

7

4           17

1             3

16

3           15

2

7           53

Dessutom tillkommer det kapital som krävs frän staten för all täcka siorvarvens förlusler.

Hur detla framräknats framgår av tabell 10.1 och tabeil 15.3. Resultaten sammanfattas i tabell 13.2. Svenska Varvs begäran om ytterligare kapital­tillskott om ca 2 800 milj. kr. har inle tagils med. eflersom det är oklart om och i vilken omfallning sådanl kapilaltillskoll erhålls.


 


Prop. 1979/80: 165                                                                140

Tabell 13.2 Statsnnansiella effekter av förväntade driftsforlusler och kapitaltillskotts­behov i Svenska Varv 1981 — 1985. 1980 ärs penningvärde, (milj. kr.)

Driflsunderskotl 1981-1985

4-varvs(illernaliv

■ AV - KV - UV - OV                      4 268

 

3-vansiilteniiiliv'

 

 

■ AV - KV -

UV iSver

iska Varvs

 

slruklurallernaliv)

 

3 633

KV - UV -

OV

 

3 904

■ AV - KV -

OV

 

3 849

■ AV - UV -

OV

 

4 527

2-varvsallciiuiti\-'

 

 

■ KV - UV

 

 

3 288

• KV - AV

 

 

3 233

• KV - OV

 

 

4 042

■ UV - AV

 

 

3912

■ UV - OV

 

 

4 938

■ AV - OV

 

 

3 975

()-1'(/m'

 

 

3 183

' Preciseringen av alternativens innebörd ålerfinns i kapilel 10,

INDEVO har analyserat varvsindustrins belydelse för handelsbalansen under 1970-lalet, Sammanfailningsvis visar analysen atl nybyggnadsverk­samheten vid de svenska varven under slörre delen av 1970-lalel hafl en posiliv effekt på den svenska handelsbalansen, men att utvecklingen de senaste åren blivil sådan atl nellobidraget f n. är negativt.

14    Korrigering av den företagsekonomiska kalkylen till samhälls­ekonomiska delkalkyler

Den förelagsekonomiska kalkylen behöver ofta korrigeras med hänsyn lill elt samhällsekonomiskt betraktelsesätt. De vanligaste korrigeringarna är:

1.     Korrigering av kostnaderna för anlitad arbetskraft behöver göras, om
arbetskraftens allernalivkostnadcr är lägre än de faktiska utbetalningarna.

2.    Korrigeringar av vissa andra kostnadsposter. Om priserna på varor och tjänster markanl avviker frän vad som kan antas vara den samhälls­ekonomiska kostnaden för produklion av varorna och tjänsterna eller den bäsla allernaliva användningen av resurserna, bör den uppskallade sam­hällsekonomiska koslnaden användas.

3.    Korrigeringar för statliga bidrag. För atl en kalkyl sk;ill kunna sägas vara samhällsekonomisk bör alla kostnadsposter mätas före slalliga bidiag i form av slöd till beställare av fariyg och kapilallillskoll lill Svenska Varv.

En genomgång av den förelagsekonomiska kalkylen visar att del främst är aktuellt med korrigeringar för arbetskraflskosin;ider. för kapitalkost­nader (avskrivningar, nedskrivningar) och för bidrag.


 


Prop. 1979/80: 165                                                               141

Vidare bör den förelagsekonomiska kalkylen kompletteras med hänsyn lill:

a)    Indirekta sysselsäitningseffekler i underleveranlörsleden

b)   Indirekta sysselsättningseffekter i servicenäringarna

c)    Övriga realekonomiska kosinader Ikostnad för AMS-ulbildning, skyddad verksamhet m.m.)

Korrigering av arbetskraftskoslniiden

Tidigare har konstaterats att Svenska Varvs koslnad för anlitad arbets­kraft bör korrigeras, om arbetskraftens alternativkoslnader är annorlunda ån de fakiiska ulbelalningarna för löner och sociala kosinader. Den sam­hällsekonomiska vinsten av en strukturförändring ulgörs bl.a. av all re­surser friställs, vilka kan användas lill mer produktiv produklion.

På delta säll skapas förutsättningar för att öka samhällels samlade produklion och därmed möjligheter lill konsumtion. Här gäller emellerlid all ell nödvändigl villkor för all en sädan samhällsekonomisk vinst i form av etl produktionslillskoll skall uppkomma, är all de produktionsresurser som frislälles kommer till användning någon annanstans i samhället, dvs. atl resurserna har allernaliv användning.

I den mån de friställda resurserna inle har alternativ användning innebår detla all de kan beiraktas som "fria nyttigheier" och dess användning är ej förenad med någon samhällsekonomisk koslnad (allernativkostnad).

Den företagsekonomiska kalkylen har inte tagit hänsyn lill de effekler i form av arbetslöshet m. m. som nedläggningar skapar och alt olika slruk­lurallernaliv därför skall belasias med den "arbelslöshelskoslnad" som de innebär.

Den samhällsekonomiska kalkylen skall sålunda inbegripa "koslnaden" för ouinytijade produklionsresurser. Härvid måste alltså produklionslill-skottel per sysselsatt fastställas. En allmänt accepterad utgångspunkt för elt sådant värde är all värdel av de friställdas produktionskraft tämligen väl avspeglas av rådande arbetskraftskostnad (lön plus kollekliva avgifter).

Med utgångspunki från den genomsnittliga arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin 1979 kan de friställdas egen produktionskraft vär­deras lill ca 90 000 kr. per år. Beiräffande dem som bedöms komma i skyddad sektor i någon form kan allerniilivkosinaden beräknas till ca 4.5 000 kr.

Härvid måste noleras all den kostnad eller korrigering som detla leder fram lill inle avser produktionsbortfallet vid varven. Kalkylen över arbets­kraftens användning i viirvsindiistrin skall ingå i den förelagsekonomiska kalkylen över varvens framtid.

På grundval av arbelsmarknadsprognosen har den toiala liden i form av arbetslöshet, AMS-ulbildning. skyddad vciksamhel m.m. räknats fram. Därefter har den samhällsekonomiska koslnaden kunnat beräknas ined hjälp av de nyss nämnda alternaiivkoslnaderna.


 


Prop. 1979/80: 165                                                               142

I tabell 14.1 sammanfallas beräkningarna avseende arbelslösheiskoslna-derna i de olika nedläggningsallernaliven förde direkt berörda.

Tabell 14.1 Samhälleligt produktionsbortfall pä grund av arbetslöshet bland varvs­anställda vid ev. nedläggning resp. neddragning vid varven. Kalkylperioden avser tio är.

1.   Arendal, nedläggning, ca 290 mil.i. ki.

2.   Arendal. neddragning enligt slruklurallernalivel. ca 45 milj. kr.

3.   Kockums, nedläggning, ca 470 milj. kr.

4.   Kockums, neddragning enligt slrukluialternativet, ca 55 milj. kr.

5.   Uddevalla, nedläggning, ca 355 milj. kr.

6.   Öresund, nedläggning. Cii 305 milj. kr.

7.   Öresund, neddragning enligt slrukluralleinalivel. ca 315 milj. kr.

Korrigering av kapitalkostnaden och markvurdel

Ur samhällsekonomisk synvinkel kan kapilalutriislningen i varvsindu­strin antagas ha ell relativt litel allernalivvärde. De investeringar som har gjorts i varvsindusirin representerar redan inträffade samhällsekonomiska förluster. Detta innebär all en samhällsekonomisk kalkyl inte bör innefatta kapitalkostnader, som hänför sig till nu existerande kapiial. Framlida investeringar måste däremot las med i kalkylen.

Den företagsekonomiska kalkylen bör alllsä korrigeras så all avskriv­nings- och nedskrivningskostnader exkluderas frän kalkylen och invesle­ringskoslnader tillförs denna. I Svenska Varvs kalkyler har inveslcringar­na antagils vara lika stora som avskrivningarna. Detta innebär att den förelagsekonomiska kalkylen bör korrigeras enligt följande.

Alternativ ABC -<- 347 milj. kr. Allernaliv ABD -t-364 mili. kr. Allernaliv ACD -H 532 milj. kr, Allernaliv BCD -1-531 milj. kr. Alternativ ABCD + 255 milj. kr.

Beiräffande övriga allernaliv hänvisas till labell 10.3. Vid en avveckling av elt varv kvarstår dock etl värde for mark och anläggningar (restvärde).

Komplettering för indirekla syssclsätlnlngscffcklcr Underleveranlörseffckler

Underleverantörerna i varvsregionerna drabbas i genomsnitt hårdare än Sverige i övrigl. Neddragningen i eflerfrågan pä underleverantörernas produkter och därmed sammanhängande minskade arbetskraftseflerfrågan sker med viss tidsefiersläpning i förhållande lill neddragningen vid respek­live varv.

Med utgångspunkt från elt genomsnillligi omsätlningsvärde per ansiälld pä 21.5 000 kr.,' kan del teoretiska frislällningshehovet beräknas lill föl­jande iinUil i de olika orterna i de ulika alternativen.

' Ku vägt genomsnitl av omsiillningcn per ansUilkl 1979 i nicliillvi\ru- och maskinin-duslim. tramlaget vin SCB:s nyckcisliilislik.


 


Prop. 1979/80: 165


143


Tabell 14.2 Beräknade sysselsättningseffekter i olika orler inom underleveranlorssy-stemet under avvecklingsperioden

 

\

NedI;

ip<

Arendal

Kocki

jms

Uddevall;i-

(jresunds-

 

\     varv

 

 

 

varvel

varvel

Viirvsort

\

 

 

 

 

 

 

Från

Göleborg

Malmö

Uddevalla

Landskrona

 

 

1708 8

->

7

522

705

12

54

 

158

228

681

367

67

200

Tolall

 

 

1725

1293

 

386

1315

Vissa underleverantörer balanserar borlfallel inom den givna kapacite­ten eller skaffar ersättningsproduktion. Andra förelag kan helt slås ul pä grund av minskningen av varvsefterfrågan.

Då ttnderfeveranlörerna har möjligheter atl kompensera bortfallet av eflerfrågan från varven med försäljning lill andra kunder har INDEVO anlagil an ca 20 % av de teoretiskt beräknade sysselsällningseffekterna leder lill arbetslöshet i varvsorterna och ca 10 % på övriga orler. 1 labell 14.3 sammanfallas de i så fall beräknade arbetslöshelskostnaderna i under-leverantorsledet.

Tabell 14.3 Samhälleligt produktionsbortfall på grund av arbetslöshet i underleveran­törsledet. Kalkylperiod fem år (milj. kr.)


Varvsorl

Göleborg Malmö Uddevalla Landskrona

Summa


Arendal

35.8

35,8


 

Kocki

jms

Uddevalla-

Öresunds-

 

 

varvel

varvet

5.5

 

2.4

7,2

17.6

 

-

4.6

 

 

6.8

1.0

0.8

 

-

5.6

23,9

 

9,2

18,4


Indirekla sysselsällnin gseffe kter i servicenäringarna

1 den kommunfinansiella kalkylen redovisades de indirekla sysselsätt­ningseffekterna i servicenäringarna. Dessa beräknades lill:

Göteborg           636 sysselsätiningslillfällen

Malmö                649 sysselsättningstillfällen

Uddevalla          340 sysselsällningslillfällen

Landskrona       324 sysselsällningslillfällen

Med samma anlaganden som gäller för underleverantörerna lokall inne­bär della arbelslöshelskoslnader. dvs. behov av korrigeringar för arbels-kraflskostnaden, på följande belopp:

Arendal             ca 12 milj. kr.

Kockums           ca I? milj. kr.

Uddevallavarvel          ca   9 milj. kr.

Öresundsvarvet           ca   7 milj. kr.


 


Prop. 1979/80: 165                                                                144

Påverkan på övriga arbetssökande på resp. regional arbetsmarknad

En nedläggning av etl varv påverkar inte bara dem som friställs utan även övriga arbeissökande inom regionen. Den lokala arbeismarknaden påverkas främst av två faktorer.

För det första innebär friställningen av personal från varven all dessa konkurrerar med övriga arbeissökande i resp. region. Detla påverkar naturligtvis de senares möjligheter alt erhålla arbete, eflersom fler perso­ner konkurrerar om samma antal lediga arbeten.

För det andra innebär en nedläggning all den nalurliga ersältningsrekry-leringen till varven försvinner.

Dessa effekter bedöms av INDEVO uppgå till ca en fjärdedel av de direkla effekterna i första ledet. I tabell 14.4 sammanfattas de samhällseko­nomiska kosinader som uppslår genom ökad arbetslöshet för övriga ar­betssökande.

Tabell 14.4 Arbetskraftskostnader för andra arbetssökande än varvsanställda vid en nedläggning eller neddragning av varven

1.   Arendal, nedläggning, ca 70 milj. kr.

2.   Arendal, neddragning enligt strukturalternativet, ca 10 milj. kr.

3.   Kockums, nedläggning, ca 115 milj. kr.

4.   Kockums, neddragning enligt strukturalternativet, ca 15 milj, kr,

5.   Uddevalla, nedläggning, ca 90 milj. kr.

6.   Öresund, nedläggning, ca 75 milj. kr.

7.   Öresund, neddragning enligt slrukturallernalivel. ca 80 milj. kr.

Realekonomisk kostnad vid AMS-utbildning

Den samhällsekonomiska kostnaden av resurser i form av lärare, lo­kaler, material m. m. vid AMS-utbildning beräknas lill ca 15 000 kr. perår och plats. Med en anlagen genomsnittlig arbetsmarknadsulbildningslid på elt år, innebär della arbetsmarknadsutbildningskostnader i de olika ned­läggningsallernaliven enligt labell 14.5.

Tabell 14.5 Realekonomisk koslnad för AMS-utbildning vid en ev. nedläggning eller neddragning av varven

1. Arendal. nedläggning, ca 6 milj. kr.

2.   Arendal, neddragning enligi slruklurallernalivel, ca 2 milj. kr.

3.   Kockums, nedläggning, ca 9 mi|j. kr.

4.   Kockums, neddragning enligt slruklurallernalivel, ca I milj. kr.

5.   Uddevalla, nedläggning, ca 4 milj, kr,

6.   Öresund, nedläggning, ca 6 milj. kr.

7.   Öresund, neddragning enligt slruklurallernalivel. ca 6 milj. kr.

Realekonomisk koslnad vid skyddad sysselsättning

Som ell mätt på den samhällsekonomiska koslnaden för skyddad verk­stad och arkivarbeie används driftunderskottet per plals i de skyddade verksiäderna. Delta varierar, men kan beräknas lill ca 30000 kr. per plats och år. Vidare antages behovet för de drabbade i genomsnitl uppgå till åtta år (lio års kalkyllid och två års arbetslöshet).


 


Prop. 1979/80:165                                                                145

Detta innebär atl den samhällsekonomiska resursuppoffringen i sam­band med del ökade behovet av skyddad sysselsättning i de olika ned­läggningsalternativen kan beräknas till följande belopp.

Tabell 14.6 Samhällsekonomisk kostnad för skyddad verksamhet vid en ev. nedlägg­ning eller neddragning av resp. varv

Arendal. nedläggning, ca 39 milj. kr,

Arendal, neddragning enligt strukturalternativet, ca 12 milj. kr.

Kockums, nedläggning, ca 91 milj. kr.

Kockums, neddragning enligt slruklurallernalivel, ca 10 milj. kr.

Uddevalla, nedläggning, ca 53 milj. kr.

Öresund, nedläggning, ca 53 milj. kr.

Öresund, neddragning enligt struklurallernalivel, ea 53 milj. kr.

Samhällsekonomisk kostnad vid flyttning

Den samhällsekonomiska kostnaden vid flyitning består av de reala resurser som las i anspråk. Dessa utgörs av direkla flyttningskostnader m. m. om ca 8000 kr. per familj. Med utgångspunkt från arbetsmarknads­prognosen kan den totala kostnaden beräknas lill mellan 1-2 milj. kr. i de olika nedläggnings- och neddragningsallernativen.

15    Slutsatser

Utredningen syftar till alt ge en samhällsekonomisk ulvärdering av olika alternativ för Svenska Varvs framtida struktur. De förelagsekonomiska kalkylerna uigören myckel väsenllig grund. Dessa kompletteras och korri­geras sedan med olika samhällskostnader för att genomföra olika alterna­tiv. Vissa korrigeringar sker även på grund av att slatliga bidrag ingär i det företagsekonomiska resultatet.

I INDEVO:s utredning har omfattande datainsamling, analys- och kal­kylarbete utförts för att bestämma de samhällsekonomiska kosinader som är förknippade med olika slruklurallernaliv. Svårighelerna har uppståti pä grund av alt Svenska Varv redovisat genomarbetade företagsekonomiska kalkyler enbart för del av Svenska Varv beslutade strukiurallernaiivet. Med utgångspunki från Svenska Varvs kalkylmodell har företagsekono­miska beräkningar gjorts för ytterligare 15 olika slruklurallernaliv |4-. 3-. 2- och l-varvsallernativ).

De samhällsekonomiska kosinaderna exkl. de företagsekonomiska ef­feklerna av en nedläggning av resp. varv redovisas i tabell 15.1.

Tabell  15.1  Samhällsekonomiska kostnader av en nedläggning av resp. varv. De företagsekonomiska effekterna är exkluderade. 1980 års penningvärde

Arendal             423 milj. kr.

Öresund           482 milj. kr.

Uddevalla         519 milj. kr.

Kockums           724 milj. kr.


 


Prop. 1979/80: 165


146


De samhällsekonomiska kostnader som uppslår vid olika slrukluraller­naliv uiöver de förelagsekonomiska förluslerna vid varven framgår av tabell 15.2.

Tabell 15.2 Samhällsekonomiska kostnader åren 1981 — 1990 vid olika strukturalternativ för Svenska Varv. Milj. kr. i 1980 års penningvärde


4-varv'


3-varv'


 


Arbetslöshetskostn. varvsanställda

Arbelslöshetskosln. underieverantörer

Arbetslöshetskostn. servicenäring

Arbetslöshetskostn. andra arbetssökande

AMS-ulbildning

Skyddad verksamhel

Flyttning


 

ABCD

ABC

ABD

ACD

BCD

124

414

368

426

5.19

26

40

46

22

37

II

17

17

19

19

31

104

85

106

135

4

9

8

6

II

27

74

50

70

107

2

3

2

2

3


 

Totall

254

661                576

651

 

851

 

 

 

2-varv'

 

 

O-varv

 

AB

AC         AD         BC

BD

CD

 


Arbetslöshetskostn. varvsanställda

Arbetslöshetskostn. underleverantörer

Arbetslöshetskostn. servicenäring

Arbetslöshetskostn. andra arbetssökande

AMS-utbildning

Skyddad verksamhet

Flylining

Totalt


647 60 23

165 14

102 4

1015


672 28 16

168 10

105 3

829 55 26

207 14

155 4

666 49 22

168

II

98

3

1002       1016       1291


809 66 30

202 16

140 4

849 37 25

212 13

148 4

1428

87

43

357

25

201

6

1268       1288       2 147


Se kapitel K) för närmare precisering av alternativens innebörd. A = Kockums. B = Uddevalla. C = .Arendal. D = Öresund.

Av labell 15.2 framgår:

4-varvsalternativel

* Samhällskostnaderna i 4-varvslösningen uppgår lill ca 254 milj. kr.

3-varvsaliernailven

Samhällskostnaderna uppgår lill

* 576 milj. kr. i del alternativ där Arendal läggs ner

*  651 milj. kr. i det ahernaliv dår Uddevallavarvel läggs ner

*  661 milj. kr. i del alternativ där Öresundsvarvet läggs ner

*  851 milj. kr. i del alternativ där Kockums läggs ner

2-var\sallernali\en

Kalkylresultatcn bygger på arbetsmarknadsbedömningar vid nedskär­ning av ell varv medan övriga tre varv bibehålls. De överlagrande effekter-


 


Prop. 1979/80:165                                                                147

na vid slörre nedskärningar skapar ytteriigare arbetsmarknadseffekler vil­kel gör alt kostnaderna absolut selt kommer all vara nägot större än de angivna. Den relaliva fördelningen mellan kosinaderna vid olika 2-varvsal-lernativ torde dock vara rällvisande. Samhällskostnaderna blir med denna restriktion:

*  I 002 milj. kr. i det alternativ där Uddevallavarvet/Öresund läggs ner

*  1 015 milj. kr. i det allernaliv där Arendal/Öresund läggs ner

*  I 016 milj. kr. i del alternativ där Arendal/Uddevalla läggs ner

*  I 268 milj. kr. i det alternativ där Kockums/Arendal läggs ner

*  I 288 milj. kr. i del alternativ där Kockums/Uddevalla läggs ner

*  I 291 milj. kr. i del alternativ där Kockums/Öresund läggs ner.

O-varvsalt ernativel

Samhällskostnaderna uppgär till ca 2 147 milj. kr.

De företagsekonomiska beräkningarna i tabell 15.3 bygger bl.a. på kal­kyler som är utförda efler Svenska Varvs kalkylmodell. Beräkningarna avser perioden 1981-1985 och förutsätter marknadsgenombrotl på de valda affärsområdena.

Resultaten visar:

*  all av 3- och 4-varvsalternativen är del av Svenska Varv beslutade det minsl förluslbringande

*  all skillnaderna mellan Svenska Varvs slrukturaltemativ och 3-varvslös-ningarna AV-KV-ÖV resp. KV-UV-ÖV är 2-300 milj. kr. Skillnaderna i sammanlagda föriuster 1981-1985 uppgär således till 6-7,5% Jämfört med Svenska Varvs slruklurallernaliv

*  atl en 4-varvslösning är ca 635 milj. kr. sämre än Svenska Varvs slruk­lurallernaliv fram lill år 1985. Beräkningar tyder pä all 4-varvslösningen efler år 1985 blir markant sämre än 3-varvslösningarna

*  all 2-varvslösningar med KV-UV resp. KV-AV ur förelagsekonomisk synpunki är klart bälire än någon 3-resp. 4-varvslösning. Dessulom torde utvecklingskostnaderna kunna bli någol lägre i 2-varvslösningarna än de beräknade 800 milj. kr.

*  all O-varvslösning fram till år 1985 är kalkylmässigt bättre ur företagseko­nomisk synpunkt är någol annal alternativ.

Tabell  15.3 Företagsekonomiskt resultat åren  1981 — 1985 samt korrigeringar från etl .samhällsekonomiskt synsätt vid olika strukturalternativ för Svenska Varv. Milj. kr. i 1980 års penningvärde.

Vid marknads-                                   4-varv                            3-varv

ABCD

ABC

ABD

ACD

BCD

-2631

-2 192

-2412

-2480

-2 965

-   800

-   800

-  800

-   800

-   800

-1072

-1013

-1 120

-1 140

-1347

-1-   235

+   347

+   364

-1-   532

+  531

-

-1-    25

-H     64

+     39

4-     54

genombrott

Företagsekonomiskt resultat Särskilda utvecklingskostn. Räntekostnad på förlusttäckningsbidrag Korrigering för nedskrivningar*) Marknadsvärde för anläggning och mark

Summa:                                           -4268     -3633     -3904     -3849     -4527


 


Prop. 1979/80: 165                                                                148

Vid marknads-                                                         2-varv                             O-varv

AB

AC

AD

BC

BD

CD

 

-1973

-2041

-2 665

-2 526

-3 306

-2699

-2 794

-   800

-   800

-   800

-  800

-   800

-   800

 

-1060

-1080

-1321

-1288

-1 590

- 1 369

-1580

+  456

-f   624

-1-   641

-F   623

-1-   640

-1-   808

-1-1009

-1-    89

-h     74

-f   103

■+■    79

-1-   118

-1-    93

-1-   182

-3288

-3233

-4042

-3912

-4938

-3 975

-2383

genombrott

Företagsekonomiskt resultat Särskilda utvecklingskostn. Räntekostnad pä föriusttäckningsbidrag Korrigering för nedskrivningar*) Marknadsvärde för anläggning och mark

Summa:

*) Skall ej belasta en kalkyl som skall jämföra alternativ för framtida struktur.

Av labell 10.3 har framgått att om marknadsgenombrotl inle sker till år 1985 blir resultaten:

*  4-varvsallernalivel yllerligare 2 miljarder kr. sämre

*  3-varvsallernaliven ytterligare 1-2 miljarder kr. sämre

*  2-varvsalternaliven ytteriigare 0-2 miljarder kr. sämre oförändrai i alternalivel UV-ÖV.

Uiöver de reala effekterna har också de finansiella effeklerna som re­dovisats i föregående kapilel sammanslållls för de slruklurallernaliv på 3-och 4-varvsnivå som definierats i kapilel 10 (se labell 15.4).

Tabell 15.4 Sammanställning av de finansiella effekterna vid olika strukturalternativ

 

 

AV/KV/

AV/UV/

AV/KV/

KV/UV/

AV/KV/

 

UV

OV

OV

ÖV

UV/O V

Individ

89,2

95,0

83,9

63,3

.-10,0'

Direkl berörda

310,5

202,2

232,6

254,6

170,0

Stat

 

 

 

 

 

- driflskatl

 

 

 

 

 

(till Sv Varv)

3 633,0

3 904,0

3 849,9

4 527,0

4 268,0

- ökade statsutgifter

175.2

2.59,3

211,9

183,9

125.7

- minskade stats-

 

 

 

 

 

inkomster

50.2

65,3

37,7

34,7

17,2

' För ÖV har överslagsmässigi anlagits att de individ-ekonomiska kostnaderna är 9,5 milj. kr. i 4-varvsalternativet.

Av labellen framgår:

*       alt den övervägande delen av kosinaderna, omkring 90%, belastar slals­
budgeten. Slörre delen av denna koslnad ulgör täckande av driflsunder­
skotl i Svenska Varv

*  atl 5-7% av kostnaderna belastar kommunekonomin

*  att 2-3% av kostnaderna drabbar individen i form av minskad disponi­bel inkomsi.

Summeras kalkvlerna för företagsekonomiskt resullal och samhällskost­nader lill samhällsekonomiska kalkyler framkommer följande resullal:


 


Prop. 1979/80: 165                                                               149

2-varv                3-varv

KV/AV     KV/UV     AV/KV/    KV/UV/   AV/KV/

UV        öv        öv

Företagsekonomiskt resullal-3 233 -3 288             -3 633   -3 904   -3 849

Samhällskostnader                 -1002 -1015           -   661   -   576  -   651

Samhällsekonomiskt resultat-4235 -4303 -4294     -4480    -4515

Skillnader                                      O     -     68   -     59   -   245  -   280

Om marknadsgenombrotl inle sker är 2-varvsalternaliven mindre risk­fyllda än övriga alternativ, exkl. 0-varvsallernativel.

Den samhällsekonomiska ulvärderingen där även effeklerna efler är 1985, alternativt utnyttjande inom samhällsekonomin av de resurser som ovan kan beräknas gå lill Svenska Varv och valutaeffekter m. m. beaklas leder till följande slutsatser:

*  2-varvsallernaliven Arendal-Kockums resp. Kockums-Uddevalla är ur samhällsekonomisk synpunkt Jämbördiga och på sikl att föredra. Ris­kerna att inte nå marknadsgenombrotl bedöms mindre i dessa allernaliv än i övriga slruklurallernaliv. De rena samhällskostnaderna i dessa alter­nativ är dock högre än i nämnda 3-varvsalternaliv.

*  Mellan de nämnda 3-varvsallernativen finns inle tillräckligt slor skillnad i samhällsekonomiskt resultat för att någon säker rangordning skall kunna göras. Fördelning av affärsområden och produktionsvolym inbördes mellan varven har hafl slor belydelse för de resullatskillnader som finns. Den ovan redovisade samhällsekonomiska ulvärderingen leder således

fram till följande:

* Anpassa långsiktigt kapaciteten inom storvarven lill tvä varv.


 


Prop. 1979/80:165                                                           150
Innehåll

Proposition    .................................................................... ...... I

Propositionens huvudsakliga innehåll   ............................. ...... I

1    Inledning                                                                               2

2    Föredragandens överväganden                                            4

 

2.1    Varvsindustrins marknadssituation   ........................       4

2.2    Svensk varvsindustris struktur   ............................... ..... 6

 

2.2.1    Storvarven   ..................................................... ..... 7

2.2.2    Reparationsverksamheten  .............................. ... 13

2.2.3    Kommersiell sektor............................................     14

2.2.4    Sysselsättningspolitisk sektor    ....................... ... 16

 

2.3    Mindre och medelstora varv   ................................... ... 17

2.4    Stöd lill varvsindustrin   ............................................ ... 23

 

2.4.1    Skäl för fortsatt stöd till varvsindustrin.............     24

2.4.2    Ändring av stöd lill beställare av fartyg   ..........     26

2.4.3    Ändring av stöd till varven   ............................. ... 28

2.4.4    Statligt stöd vid fartygsexport ..........................     31

 

2.5    Finansielll slöd till Svenska Varv AB   ........................ ... 33

2.6    Handläggning av varvsslöd m. m...............................     40

2.7    Insalser för atl avhjälpa sysselsättningsproblem i varvsregio­nerna                         43

 

2.7.1    Sysselsällningspolitiska ålgärder i varvsregionerna enligt 1978 års riksdagsbeslut               43

2.7.2    Aktuell arbetsmarknadssituation   .................... .. 46

2.7.3    Behov av ökade insatser i vissa varvsregioner                  47

 

3    Hemställan   ................................................................... .. 50

4    Beslut.............................................................................. .. 51

Bilaga 1 Sammanfattning av Svenska Varv-koncernens struklur­
plan   ..................................................... 1....... .. 52

Bilaga 2        Sammanfattning av  belänkande av  Kommissionen (I

1979:04) för de mindre och medelslora varven                 62

Bilaga 3        Finansieringsanalyser   ................................    90

Bilaga 4 Sammanfallning av (Ds 1 1979:8) belänkande av ulred­
ningen (I 1979:03) om översyn av handläggningen av
ärenden om fartygskredilgarantier m. m. saml samman­
ställning av remissyttranden    ........................ 106

Bilaga 5 Sammanfatining av De svenska slorvarven - samhälls­
ekonomisk strukturutredning  .......................... 126

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980


 

Tillbaka till dokumentetTill toppen