om vissa åtgärder m.m. efter Tjernobylolyckan.

Proposition 1986/87:18

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1986/87:18

om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan

Prop. 1986/87:18

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och del ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Birgitta Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen har initierats som en följd av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Sovjetunionen.

Regeringen gav kort tid efter olyckan rådet för långsikliga elanvändnings- och elproduklionsfrågor, energirådel, vissa uppdrag. Som en första etapp i arbelet har rådel lämnat en rad förslag syftande till att förbättra säkerheten i händelse av kärnkraftsolyckor. Regeringen bedömde förslagen som angelägna att genomföra. I proposilionen föreslås anslag till räddningsverket, strålskyddsinstitutet och länsstyrelserna. Ett anslag föreslås även för atl täcka kostnaderna för energirådels verksamhet.

För att mildra konsekvenserna av del radioaktiva nedfallet i Sverige har en rad ålgärder vidtagits av regeringen och berörda myndigheter. Regeringen har beslutat att ersäitning skaU ulgå för produkter från jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag som inle får saluföras på grund av för höga haller av radioaktiva ämnen. I proposifionen föreslås hur kostnaderna för ersättningar på grund av radioaktivt nedfall skall täckas.

På det inlernationella planet har Sverige i syfte atl öka säkerheten i händelse av kärnenergiolyckor fört en aktiv politik dels inom del Internationella alomenergiorganet lAEA, dels bilateralt med ett flertal länder. I IAEA:s regi har två internationella konventioner utarbetats - konventionen om tidig information vid en kärnenergiolycka och konventionen om biständ i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge. Den förra konventionen föreläggs riksdagen för godkännande, den senare konventionen redovisas för riksdagen inför ett godkännande senare då erforderiigl förarbete på det rättsliga området hunnit genomföras. 1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 18

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986         Prop. 1986/87; 18

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvisl, Sigurdsen, Guslafsson, Leijon, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist

Föredragande; statsråden Lundkvist, Dahl, R. Carlsson, Guslafsson

Proposition om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan

Statsrådet Dahl anför:

1 Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl

På förmiddagen den 28 april 1986 uppmättes förhöjd radioaktivitet vid Forsmarks kärnkraftverk. Efter kontroller vid verket och på andra ställen i landet, bl.a. i Studsvik, konstaterades att radioakfivileten inte kommii från någon svensk anläggning. Kalkyler med hänsyn till väderleksförhållandena närmast föregående dygn saml analyser av nedfallets sammansättning tydde på all det kunde vara en reaktorolycka i Sovjetunionen som givit upphov till del radioaktiva nedfallet. På basis härav ställdes frågor lill vissa regeringar, dels direkt via några svenska ambassader, dels på svensk begäran via det Inlernationella atomenergiorganet, lAEA. På kvällen samma dag bekräftades olyckan officiellt av sovjetiska myndigheter.

Nedfallen över Sverige och särskilt över delar av Gävleborgs och Väslernorrlands län blev jämförelsevis stora på grund av de väderleksförhållanden som rådde då molnet med de radioakliva ämnena passerade över Sverige. Jag kommer i det följande all närmare redovisa vilka effekter delta fått och hur ulvecklingen kan bli på längre sikl.

Låt mig dock först redogöra för själva olyckan och analysera dess orsaker.

Vid den särskilda debatten i riksdagen den 12 maj 1986 med anledning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl gav jag en redovisning av det inträffade så långt händelseförioppet då var känl. Efler detla har Sovjetunionen lill lAEA i slutet av augusti givit en ulföriig redovisning av olycksförloppet.

Följande har därvid framkommit:

1 samband med en planerad avslällning av reaktorn Tjernobyl 4 skulle ett prov genomföras för att undersöka förutsättningarna att förbättra nödströmsförsörjningen till vissa pumpar vid bortfall av den yttre strömförsörjningen. Liknande prov hade genomförts i samband med tidigare reaktoravslällningar. Provet skulle genomföras vid en fjärdedel av reaktorns nomineUa effekt. Vid nedregleringen av reaktorn, vilken gjordes

manuellt, misslyckades man med atl stabilisera effekten vid den nivå som     Prop. 1986/87: 18 provet skulle genomföras vid. För att undvika snabbstopp vid provet sattes, i strid mol säkerhetsföreskrifterna, medvetet ett antal automatiska säkerhetssystem ur funktion.

Provet startades under natten mellan den 25 och den 26 april då man trodde att effekten hade stabiliserats. Personalen var uppenbarligen helt omedveten om alt man i själva verket hade fört in reaktorn i ett inslabilt driftläge. Cirka 35 sekunder efter det att provet påbörjats började reaktor-effekten öka. Normalt skulle reaktorn då ha snabbstoppats automatiskt, men det automatiska snabbstoppssyslemet hade tidigare satts ur funktion. När reaktoreffekten började öka. försökte man snabbstoppa reaktorn manuellt. Energiutvecklingen i reaktorn blev emellertid så explosionsartad atl effeklen inom loppet av några få sekunder ökade till över hundra gånger den nominella effeklen. Elt stort övertryck uppstod i reaktorhärden och den sprängdes sönder inifrån. Trycket från den utströmmande ångan vräkte undan del 1 000 ton tunga locket över reaktorn och reaklorbyggna-den började rasa samman. Efler ytterligare några sekunder skedde en andra explosion. Glödande bränsle- och grafilfragment liksom stoft från den pulvriserade härden kastades högt upp i luften.

Omedelbart efter olyckan försökte man kyla härden. Detta misslyckades dock varför grafilen började brinna och elden spred sig i den förstörda härden. För atl kyla ned härden och begränsa fortsatta utsläpp av radioaktivitet böljade man efter ca ett dygn att täcka den med bor, dolomit, sand, lera och bly som dumpades från militärhelikoptrar. Ytterligare släckning och kylning gjordes senare med hjälp av inpumpad kvävgas.

För närvarande kyls reaktorn genom en naturlig strömning av luft genom härden och luften filtreras. Arbele pågår med alt kapsla in den havererade reaktorn i betong.

2 Av regeringen och myndigheterna vidtagna åtgärder

2.1 Förbättrad beredskap m. m.

Redan kort tid efler olyckan slod del klart all nedfallel av radioakliva ämnen i Sverige var väsentiigt allvarligare och mera omfattande än i de flesta andra länder i Västeuropa.

Del slod också klart alt en rad ålgärder behövde vidtas i Sverige för all begränsa de skadliga konsekvenserna och därnäst alt för framliden åstadkomma en bättre beredskap inför liknande situationer, inkl. alt stärka kärnsäkerhetsarbetet nationellt och internationellt.

Vid sidan av de direkla konsekvenserna av de radioakliva nedfallen över Sverige innebär olyckan även all vi än en gång ingående måste pröva kärnkraflens säkerhetsfrågor och frågan om hur vårt framlida energisystem skall ulformas.

Mot denna bakgrund har ett stort antal åtgärder vidtagits av regeringen och berörda myndigheler. För myndigheterna, i försia hand slatens strål-

skyddsinstitut, började så snarl det radioaktiva nedfallet blev känt ett     Prop. 1986/87: 18 intensivt arbele med alt kartlägga markbeläggningarnas omfattning och på grundval därav bedöma vilka ålgärder som var erforderliga. Omfattande informalion, råd och rekommendalioner för atl minska skadeverkningarna gavs bl. a. via massmedia.

Regeringen har den 7 maj 1986 uppdragit åt rådet för långsiktiga elanvändnings- och elproduktionsfrågor (Energirådel), att mol bakgrund av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl på nytl pröva de grundläggande frågorna om kärnkraftens säkerhet m. m. Rädel leds av mig som ordförande och har som ledamöter representanter för de fem riksdagspartierna, de fackliga organisalionerna, industrin, forskningssektorn, kommunerna och miljörörelserna.

1 uppdraget till rådet ingår att skyndsami uireda orsakerna lill olyckan, kartlägga dess effekler, ulvärdera hur olyckan påverkar bedömningen av säkerhelen vid de svenska kärnkraftverken samt lämna förslag som ökar säkerheten i Sverige vid kämkraftsolyckor utomlands. Rådels uppdrag omfattar också att särskilt utreda de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av en förtida nedläggning av kärnkraftverket Barsebäck.

Samlidigt som regeringen gav rådel uppdraget lillkallade jag en särskild expertgrupp med uppdrag all utarbeta det underlag som energirådel behöver för att kunna fullfölja sitt uppdrag. Som ordförande i expertgruppen tillkaUade jag landshövdingen Göte Svenson och som ledamöter generaldirektörerna i statens energiverk, slrålskyddsinstilutel och slatens naturvårdsverk, stf. generaldirektören i statens kärnkraftinspektion samt överdirektören i konjunkturinslilutel. Expertgruppen kan efter behov utnyttja de verk och myndigheter ledamöierna tillhör. Bl.a. studeras konsekvenserna på miljö och ekonomi vid några olika alternativ för en lidigarelagd avveckling av kärnkraften.

För att ytterligare säkerställa all del underlag expertgruppen arbetar fram blir allsidigt genomlyst tillkaUade jag en särskild velenskaplig grupp med uppgift att från velenskapliga utgångspunkter löpande granska materialet. De personer som utsågs företräder olika vetenskapliga seklorer, nämligen medicin, meteorologi, leknik, lantbrukskemi och samhällsforskning.

Avsikten är att energirådet skall redovisa sitt uppdrag lill regeringen i böljan av november 1986. Del är min förhoppning att denna redovisning skall kunna ligga fill grund för kommande överläggningar mellan och inom de olika politiska partierna och andra grupper och all detta skall leda till en samförståndslösning i kärnkraftsfrågan.

Vid energirådets sammaniräde i början av juli föreslog strälskyddsinsti
tutet vissa studier och en rad åtgärder för atl förbättra beredskapen vid
kärnkraftsolyckor. Rådet anslöt sig till förslagen vilka överiämnades till
regeringen. Vissa av förslagen bedömdes av regeringen behöva genomfö
ras omgående. Cheferna för försvars-, jordbruks-, industri- och civildepar
tementen kommer i det följande aft redovisa sina ställningstaganden till de
förslag från energirådet som faller inom deras resp. områden samt föreslå
regeringen att tiU riksdagen hemställa om medel för att täcka kostnaderna
för de föreslagna åtgärderna.                                                              <:

För egen del kommerjag alt i del följande föreslå regeringen alt hem-     Prop. 1986/87: 18 ställa aU riksdagen beviljar anslagsmedel för att täcka ökade ulgifter vid slrålskyddsinstilutel.

2.2    Åtgärder för att mildra konsekvenserna av det
radioaktiva nedfallet i Sverige

Regeringen fillsafte i maj en särskild grupp som fick i uppdrag all inom regeringskansliet iniliera och samordna de ålgärder som visar sig befogade med anledning av det radioaktiva nedfallet. I gruppen, som leds av företrädare för statsrådsberedningen, ingår statssekreterare från jordbmks-, industri- samt civildepartementen.

På myndighelsplanei har regeringen lämnat uppdraget alt samordna frågor rörande kontroll av skadeverkningarna, tiUåtna riktvärden, åtgärder när riktvärdena överskrids samt ersättning lill drabbade liU en grupp generaldirektörer under ledning av naturvårdsverkets chef.

För de områden i landel där det radioakfiva nedfallet varit störst ulfärdade lantbruksstyrelsen den 21 maj 1986 rekommendalioner om åtgärder för alt minska skadeverkningarna. Riktvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel anges av statens livsmedelsverk. Målsättningen har varil all hålla de radioaktiva ämnena i livsmedel på en så låg nivå atl inga onödiga doser överförs lill människan genom maten. Regeringen har beslutat alt ersäitning skall utgå för produkter från jordbruks-, trädgårds- och renskötsel-företag som inle får saluföras på grund av att dessa produkter innehåller högre haller av radioaktiva ämnen än riktvärdena.

I avvaktan på atl slullig skadereglering kan ske beslutade regeringen den 29 maj 1986 atl slälla 25 milj. kr. lill lanlbruksstyrelsens förfogande för förskottsutbetalning till drabbade jordbmkare och lill trädgårdsföretagen. Beslut har ocksä fattats om ersäitning till älgjägare. Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare i dag att redovisa hur arbelel framgent kommer atl bedrivas och föreslå anslagsmedel för budgetåret 1986/87 för alt läcka kommande ersättningsanspråk.

De rensköiande samerna är en gmpp som har drabbats hårt av nedfallet från Tjernobyl. Bevarandet och utvecklandet av den samiska kulturen är en angelägen uppgift. Denna ulgångspunkl har väglett de insatser som från samhällels sida har vidtagits för samerna med anledning av reaktorolyckan i Tjemobyl.

Den minskade produktionen inom jordbmks-, trädgårds- och renskötselföretagen får också konsekvenser för vissa vidareförädUngsföretag. Underlag för en samlad bedömning av de merkostnader och föriuster som dessa företag drabbats av eller bedöms drabbas av har inhämtats från berörda länsstyrelser. Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet. Jag återkommer senare i dag fill denna fråga.

2.3    Internationella perspektiv

I riksdagsdebatten den 12 maj presenterade jag de internationella iniliativ

som regeringen övervägde eller hade inlett. Nu pågår genomförandet av      5

dessa. Ett av de viktigaste målen är alt öka säkerheten vid kärnkraftverken Prop. 1986/87: 18 i alla länder. Sverige har därför i slyrelsen för lAEA lagl fram en rad förslag, som syftar fill atl förstärka organisationens roll inom kärnsäkerhetsområdet. Från svensk sida har därvid framförts krav pä bindande bestämmelser för säkerheten vid kärnkraftverk samt inspekfion och kontroll av bestämmelsernas tillämpning. Vidare har bl.a. föreslagits att det inom lAEA skall finnas ett syslem för rapportering av inträffade händelser samt för analys och utvärdering av olyckor och olyckslillbud. För år 1987 har extra medel anslagits inom lAEA för arbete med kärnsäkerhetsfrågor. Jag kommer i det fortsatta arbetet inom lAEA att sträva efter att kärnsäkerhetsfrågorna ges hög prioritet och ytterligare resurser.

Vid sidan av det internationella samarbetet har Sverige etl utvecklat bilateralt samarbete i kärnsäkerhetsfrågor med etl flertal länder. Det är emellertid angeläget all ytterligare uividga del bUaterala samarbetet och informationsutbytet med fler länder och i synnerhet med våra grannländer. Iniliativ lill sådant samarbete har redan tagits.

lAEA har under hösten spelat en central roll när det gäller uppföljningen av olyckan i Tjernobyl, bl. a. har etl expertmöte hållits om orsaken till och konsekvenserna av haveriet. 1 IAEA:s regi har även två internationella konveniioner utarbetats - konvenfionen om tidig informafion vid en kärnenergiolycka och konvenlionen om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge. Konventionerna kommer all redovisas av mig och försvarsministern i bilagorna 1:3 och 3:1.

Statsråden Lundkvisl, Dahl, R. Carisson och Guslafsson anmäler sina förslag till riksdagen. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Dahl hemställer atl regeringen i en proposition förelägger riksdagen vad hon och de övriga statsråden har anfört för de åtgärder och del ändamål de har hemstäUt om.

Regeringen ansluter sig tiU föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposiiion förelägga riksdagen vad föredragandena här anfört för de åtgärder och del ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslular att de anföranden och förslag som redovisas i un-derprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1 -4.

Bilaga 1     Prop. 1986/87: 18

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlräde den 2 oktober 1986 Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Anmälan till proposition om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan

Fjärde huvudtiteln

1 Inledning

Ansvaret för samhällets beredskap i samband med reaktorolyckor i Sverige ligger enligt lagen (1960: 331) om skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar m. m. (alomskyddslagen) på länsstyrelserna i de fyra kärn-kraflslänen. Regeringen kan bestämma att en länsstyrelses åligganden enligt lagen hell eller delvis skall fullgöras av länsstyrelsen i ett annat län. Regeringen kan också ta över ansvaret själv. Beredskapstjänstgöring är organiserad vid berörda länsstyrelser. För indikering av förekomsten av radioaktiv strålning utnyttjas de kommunala brandförsvarens resurser. Motsvarande uppgift till sjöss fullgörs av tullverkels kustbevakning som också verkställer utrymning och avspärrning fill sjöss. På land svarar polisen för utrymning och avspärrning. Statens strålskyddsinsfitut har en sammanhållande, rådgivande funktion i en olyckssituation. Statens räddningsverk ansvarar sedan den 1 juli 1986 på central nivå för samordningen av beredskapsplaneringen mot kärnkraftsolyckor. Räddningsverket svarar även för utbildning och övning av personalen i beredskapsorganisationen.

Om utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnkraflsanläggning utomlands kräver särskilda åtgärder för att skydda aUmänheten, ligger ansvaret för åtgärderna på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen har i prop. 1985/86:170 om räddningsljänstlag, m. m. föreslagit att föreskrifierna i atomskyddslagen tas in i en ny räddningsljänstlag ulan några slörre sakliga ändringar. Del innebär all del även i fortsättningen är länsstyrelsen som skall svara för räddningstjänsten om radioakliva ämnen släpps ut från en kärnteknisk anläggning inom eller utom landet i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för all skydda aUmänheten eller det föreligger överhängande fara för ett sådant utsläpp. Räddningstjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.

I det följande tar jag upp de delar av statens strålskyddsinstituts (SSI) skrivelse den 15 augusti 1986 om förbättrad beredskap efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl som berör statens räddningsverks verksamhetsområ-

de. Skrivelsen har remissbehandlats i dessa delar. En förteckning över     Prop. 1986/87: 18 remissinstanserna och en sammanslällning av yttrandena bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga 1.1.

Jag tar även upp frågan om svensk anslutning lill en konvenlion om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge som har utarbetats inom Inlernationella alomenergiorganet.

2 Beredskapshöjande åtgärder 2.1 Allmänna synpunkter

2.L1 Utgångspunkter för SSI:s förslag

SSI har vidtagit ell slort antal ålgärder med anledning av reaktorolyckan i Tjernobyl. Många av inslitulets åtgärder för att informera om och minska stråldoserna efler olyckan i Tjernobyl innebär i sig själva en höjning av beredskapen mot kämkraftsolyckor. En del av de ålgärder som föreslås har redan påböijats.

SSI pekar särskilt på atl flera utredningar pågår om såväl erfarenhelerna av olyckan som den framlida beredskapen och alt institutet kan komma all begära medel för yllerligare åtgärder när resultatet av dessa uiredningar föreligger.

SSI anser atl beredskapen i landet redan på kort sikt kan och bör höjas och föreslår inom räddningsverkels verksamhetsområde följande. Räddningsverket bör utreda möjligheterna att i samtliga läns befintliga räddningstjänst- och civilförsvarsplaner ta in bestämmelser om beredskap mol kärnkraftsolyckor. Verket bör också se över förvaltningsresurserna vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen. Beredskapen bör höjas omedelbart i några län i norra Sverige. En informationshandbok för kärnkraftsolyckor bör utarbetas. Alarmeringen runt de svenska kärnkraftverken bör byggas ut.

2.1.2 Remissinstanserna

Remissinstanserna är i alll väsentligt posiliva till förslagen och anser att de
bör genomföras. Länsstyrelsen i Gävleborgs län framhåUer att förslagen
överensstämmer med erfarenheterna på regional och lokal nivå från verk
samheten efter Tjernobylolyckan. Från länsstyrelsens i Uppsala län sida
framförs alt den beredskapsplanering som finns i länet är en bra gmnd alt
stå på. Försvarets rationaliseringsinstitut pekar på att möjligheten att i det
fortsalla arbetet utnyttja civUförsvarets resurser, bl. a. när del gäller mate
riel, bör uppmärksammas. Brandförsvarens roU vid kärnkraftsolyckor bör
enligt Svenska kommunförbundei utredas. GeneraltuUstyrelsen pekar på
att det inle räcker att förbättra beredskapen internt utan skyddet längs
rikets gränser måsle också förstärkas, bl. a. i fråga om utrustning för atl
kunna mäla radioakfivitet på varor m. m. som passerar gränserna. Några
remissinstanser anser alt nu gällande ansvarsfördelning mellan olika myn
digheler är oklar. Med hänvisning till pågående utredningsarbete avseende
bl. a. följderna av Tjernobylolyckan anser statskontoret att beslut om ' i

beredskapshöjande åtgärder inte bör fattas föiräti delar av det utrednings-    Prop. 1986/87: 18 arbelet är redovisal.

2.1.3 Föredraganden

En av de slutsatser som kan dras av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är att det inle går all geografiskt avgränsa del område som kan drabbas av nedfaU efter en sådan olycka. Della gäUer naturligtvis oavsett om utsläppet skell från en anläggning inom eller ulom landet. Mot bakgrund härav är det enligl min mening angeläget atl omedelbart vidta åtgärder för att höja beredskapen inom landet. Till viss del kan jag förslå statskontorets synpunkt atl pågående utredningar bör avvaktas. Enligl min mening är emellertid vissa av SSI:s förslag så angelägna all de bör genomföras så snart som möjligt. SSI deltar i det pågående utredningsarbetet och det finns anledning all utgå från alt resultatet av della arbete inte kommer atl innebära en begränsning av de åtgärder som SSI nu föreslår. Jag ansluter mig därför tUl uppfatlningen all förslagen bör genomföras.

Från några håll och i olika sammanhang har framförts att ansvarsförhållanden m.m. mellan olika myndigheter är oklara. Jag viU med anledning härav framhålla att bildandet av slalens räddningsverk den 1 juli 1986 och proposilionen 1985/86: 170 om ny räddningstjänstlag, m.m., kommer atl leda till en naturligare rollfördelning och därmed en bättre beredskap.

I del följande kommer jag alt gå närmare in på de åtgärder för atl höja beredskapen mot kärnkraftsolyckor somjag anser bör genomföras. Jag vill redan här poängtera vikten av att de länsstyrelser som har särskUda resurser och kompetens inom området i händelse av en kärnkraftsolycka ges i uppdrag att biträda näraliggande länsstyrelser i den utsträckning som erfordras. Med anledning av ett påpekande från Kommunförbundet villjag framhålla alt länsstyrelserna även bör kunna knyta extern personal lill beredskapsorganisationen. Som föredraganden framhöll i propositionen om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1980/81: 90 bil. 2 sid. 19) bör specielll medverkan av kvalificerade brandingenjörer från de större kommunernas brandförsvar kunna bidra lill en vidgad kompelens och en effekfiv personalberedskap.

2.2 Planläggning för kärnkraftsberedskapen

2.2.1 SSI:s förslag

SSI föreslår att statens räddningsverk får i uppdrag att i samråd med strålskyddsinstitutet, försvarets ralionaliseringsinslilut, länsstyrelsernas organisalionsnämnd och statskontoret undersöka möjligheterna till komplettering av kärnkraflsberedskapen fill all i begränsad omfattning gälla samtliga län genom atl utnyttja befintlig räddningstjänst- och civilförsvarsplanläggning för beredskapsålgärder. Uppdraget föreslås vara färdigt före årsskiftet 1986/87 till en beräknad koslnad av 1 milj. kr.

2.2.2                                                                          Remissinstanserna Prop. 1986/87: 18

I den mån remissinstanserna kommenterat förslaget är de positiva. Såväl länsstyrelsen i Västemorrlands län som länsstyrelsen i Gävleborgs län pekar på atl befintlig planläggning kan ligga lill grund för elt vidare arbete. Det framhålls att Tjernobylolyckan visat att även län utan kärnkraftverk behöver någon form av beredskapsplanering.

2.2.3   Föredraganden

I 28 § förslaget tUl räddningsljänstlag (prop. 1985/86:170) föreskrivs alt länsstyrelsen skall svara för räddningstjänsten om det inträffar ulsläpp av radioakfiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning all särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten. Detsamma skall gälla vid överhängande fara för sådant utsläpp. Somjag tidigare har anfört skall länsstyrelsens ansvar inte begränsas till utsläpp från anläggning inom landet. Ansvaret begränsas heUer inte tiU länsstyrelserna i kärnkraflslänen ulan samtliga länsstyrelser får ell ansvar för denna form av räddningstjänst. Räddningstjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.

Som jag fidigare har anfört går det inte all geografiskt avgränsa del område som kan drabbas av nedfall efler en kärnkraftsolycka. Del är enligt min mening därför mycket angelägel atl beredskapen mot kärnkraftsolyckor höjs vid länsstyrelserna. SSI:s förslag är en lämplig väg för att dels på kort sikl underlätta en höjning av beredskapen, dels underlätta för länsstyrelserna alt så snabbt som möjligt ikläda sig del ansvar som den nya räddningsljänstlagen kommer att ålägga dem. Eftersom räddningsverket är den myndighet som skall svara för samordningen av beredskapen mol kärnkraftsolyckor bör verkel få i uppdrag all la fram riktlinjer för länsslyrelsernas planläggning. Resultatet bör vara klarl i sådan lid att det kan ligga till grund för den uppbyggnad av beredskapen som skall påbörjas efler årsskiflet vid länsstyrelserna i län utan kärnkraftverk.

Mot bakgrund av det anförda avser jag alt senare föreslå regeringen atl uppdra åt räddningsverket att i samråd med bl. a. SSI undersöka möjligheterna alt komplettera beredskapen mot kärnkraftsolyckor tUl att i begränsad omfattning gälla samtliga län genom att utnyttja befintlig räddningstjänst- och civilförsvarsplanläggning för beredskapsåtgärder. Verkel bör få disponera högst 1 milj. kr. för alt genomföra uppdraget.

2.3 Beredskapskompetens i norra Sverige

2.3.1 SSIrs förslag

SSI föreslår alt en länsstyrelse i norra Sverige, länsstyrelsen i Västerbot
tens län, får stöd för att samordna kunnandet i länet och erhålla samma
kompetens som länsstyrelsema i kärnkraftslänen samt att länsstyrelsen i
Västernorrlands län får visst stöd avseende mätinstrument. Kostnaderna
beräknas lill 2 milj. kr. Beloppel inkluderar kostnader för instmment och
utbildning. Räddningsverket föreslås ansvara för uppdragets genomföran
de.                                                                                                10

2.3.2                                                                           Remissinstanserna         Prop. 1986/87: 18

I stort sett är remissinstanserna positiva till förslaget. Några, bl. a. länsstyrelsen i Gävleborgs län, anser all samtUga län bör få en viss grundberedskap. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anför tveksamhet till atl resurser avsätts innan ansvars- och uppgiftsfördelning mellan myndigheterna klarlagts.

2.3.3   Föredraganden

Kärnkraftslänen i Sverige ligger i landets mellersta och södra delar. Detta har fört med sig att kompeiensen i fråga om kärnkraftsolyckor koncentrerats till dessa delar av landel. Somjag tidigare har framhållit går del inte att geografiskt avgränsa det område som kan drabbas vid ulsläpp av radioaktiva ämnen. Det finns därför enligt min mening etl starkt behov av all på olika sätt omedelbart höja kompeiensen i norra Sverige. Delta kan ske genom atl några länsslyrelser ges stöd för att vidta beredskapshöjande ålgärder. Jag delar den uppfattning SSI ger utiryck för i sill förslag och förordar att det genomförs. Jag avser därför att senare föreslå regeringen alt uppdra åt räddningsverket att svara för alt ålgärderna vidlas inom en koslnadsram om 2 milj. kr., vilkel belopp också skall inkludera kosinader för anskaffandet av instrument och för utbildning.

Det kan finnas skäl att här peka på att på litet längre sikt samtliga länsslyrelser till följd av den nya räddningsljänstlagen kommer atl få den grundberedskap som vissa remissinstanser nu efterfrågar. Vidare vill jag här ånyo framhålla betydelsen av atl de länsslyrelser som har särskilda resurser och kompelens i händelse av en kärnkraftsolycka ges i uppdrag alt biträda näraliggande länsstyrelser i den utsträckning som erfordras.

2.4 Informationshandbok för kärnkraftsolyckor

2.4.1   SSI:s förslag

SSI föreslår att statens räddningsverk fär i uppdrag all i samråd med berörda myndigheter utarbeta och producera en informalionshandbok för olycksberedskap vid kärnkraftsolyckor. Handboken skall finnas lillgänglig för centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner, m.fl. Uppdraget föreslås vara avslutat före årsskiftet 1987/88.

2.4.2   Remissinstanserna

Ingen har ifrågasatt värdet av en informationshandbok för olycksberedskap vid kärnkraftsolyckor. Några remissinslanser har dock synpunkier på vilka myndigheter som bör få delta i utarbetandet av handboken. Sålunda anser generaltullstyrelsen att tullverket, och Svenska kommunförbundet att såväl kommun- som landstingsförbunden bör få delta. Länsstyrelsen i Gävleborgs län menar atl det är angeläget vid utarbetandet av boken att även länsmyndigheternas och kommunernas erfarenheter och önskemål tas till vara.

2.4.3 Föredraganden                                                       Prop. 1986/87: 18

Vid en kärnkraftsolycka inom eUer utom landet är det viktigt atl de olika myndigheter som har beredskapsuppgifter handlar snabbi och rätt. Därtill är det av stor betydelse all myndigheterna handlar samordnai. För att underlätta myndighelernas handlande i en olyckssituation bör enligl min mening en informafionshandbok utarbetas. Genom en sådan bok erhålls ett bättre underlag för myndighelens handlande, vilket dels innebär atl myndighetens insalser förbältras, dels att allmänhetens förtroende för myndighelen och samhällets toiala beredskap blir slörre. Mol bakgrund av del anförda avser jag alt senare föreslä regeringen att uppdra åt räddningsverket att i samarbele med berörda myndigheter och organisaiioner utarbeta en informationshandbok för olycksberedskap vid kärnkraftsolyckor. Jag delar remissinstansernas uppfattning om vilka myndigheler som bör delta vid utarbetandet av handboken och jag ser det som särskilt angeläget alt erfarenheterna från verksamheten på regional och lokal nivå beaktas. Handboken bör sedan finnas lillgänglig hos bl. a. de centrala myndigheterna, länsstyrelserna, landsiingskommunerna och kommunerna. Verket bör få disponera högst 3 milj. kr. för all genomföra uppdragel.

2.5 Alarmering

2.5.1   SSI:s förslag

SSI föreslår att statens räddningsverk får i uppdrag att genomföra kompletlerande utbyggnad av syslemen för alarmering vid de svenska kärnkraftverken. Arbetet föreslås vara genomfört före den 1 juli 1987. Kosinaderna beräknas till 4 milj. kr.

I uppdragel föreslås även ingå etl övertagande av uppföljningsansvaret för kompletteringen av telefonalarmeringen runt Forsmarks kärnkraftverk. Uppdraget är lidigare besläUt av SSI och kommer alt genomföras före årsskiftet 1986/87. Det beräknas kosla 1,5 milj. kr.

2.5.2   Remissinstanserna

Remissinstanserna lämnar i allmänhet förslaget utan erinran. Länsstyrelsen i Uppsala län anför dock atl det material som ligger lill grund för förslaget är felaktigt när del gäller tyfonalarmeringen vid kärnkraftverket i Forsmark. Betydligt färre människor nås av tyfonlarm än vad SSI anger. Den föreslagna utbyggnaden skulle därför ge förhållandevis ringa effekl vid Forsmark. Länslyrelsen förordar att det ursprungliga förslaget för ulbyggnad genomförs.

2.5.3   Föredraganden

Vid kärnkraftverken skulle enligt riksdagens beslut (prop. 1980/81:90, JoU 24, rskr. 274) om riktlinjer för energipolitiken stora krav ställas på säkerheten när det gäller alarmeringen. Detta skulle uppnås genom en kombination av tyfonlarm och telefonlarm. Tyfonlarmet skulle byggas ut i den

12

centrala alarmeringszonen - 5 till 10 km från kärnkraftverkel - i tillräck-      Prop. 1986/87: 18 ligt antal. I övriga delar av den inre beredskapszonen - 12 till 15 km från kärnkraftverkel - skulle utbyggnad ske så atl redan existerande resurser utnyttjades så långl som möjligt. Telefonlarmet skulle göras heltäckande i den inre beredskapszonen.

Genom tyfonalarmering nås befolkningen såväl inomhus som utomhus. Tyfonlarmel är, ulom vid kärnkraftverkel i Forsmark, utbyggt så all ca 90% av de permanenlboende och de fritidsboende inom de centrala alarmeringszonerna nås vid larm. Vid sidan om tyfonalarmeringen kan de befintliga mobila höglalamtrustningarna användas även för alarmering. Genom telefonalarmeringen nås samfiiga hushåll, som har telefon, inom den inre beredskapszonen. En begränsning när det gäller telefonalarmeringen är atl den i huvudsak bara når dem som befinner sig inomhus.

Regeringen har lidigare givit televerkel i uppdrag atl installera systemet för telefonalarmering. Denna utbyggnad är i princip klar. Vad som återstår alt lösa är vissa tekniska och prakliska problem.

Frågan om alarmering vid kärnkraftverken är enligt min mening av avgörande belydelse för de omkringboendes säkerhet och deras tiUtro tUl beredskapsplaneringen. Alarmeringssystemen måste därför vara både helläckande och liUföriitliga.

Tyfonalarmeringen är i stort setl utbyggd i enlighet med vad som angavs i energipropositionen. Jag anser emellertid atl del finns starka skäl för att ytterligare förbättra detta alarmeringsystem. Jag förordar därför att en utbyggnad av tyfonalarmeringen sker. I nulägel ärjag dock inte beredd att förorda atl tyfonalarmeringen byggs ul till att omfatta hela de inre beredskapszonerna. Mot bakgmnd av de speciella befolkningsförhållandena runt Forsmarksverket är jag inte heUer nu beredd att förorda en sådan utbyggnad som länsstyrelsen i Uppsala län föreslår. Utbyggnaden bör huvudsakligen ske genom punktvisa förstärkningar av systemet inom dessa zoner. Bl. a bör tyfoner sättas upp på platser som är särskUt viktiga från utrymningssynpunkt, t. ex. fritidsområden. I den mån så inte redan skett bör civitförsvarels tyfoner i skyddsmmsorter inom de inre beredskapszonerna anslutas lill alarmeringssystemet. Slutligen förordar jag i denna del all del planerade användningssättet för och placeringen av de mobila högtalarulruslningama ses över och atl vid behov kompletterande nyanskaffning av sådan utmstning sker. Jag avser att senare föreslå regeringen atl ge räddningsverket i uppdrag att inom en kostnadsram av högst 4 milj. kr. genomföra en utbyggnad av tyfonalarmeringen mnt kämkraftverken med den inriktning jag här skisseral. I det uppdraget skall också räddningsverket få lill uppgift atl särskilt belysa alarmeringsförhållandena mnt Forsmarksverket.

Som jag redan har betonat är det viktigt att alarmeringssystemet är tiltförlilligt. Vid flera tillfäUen har vid Forsmarks kärnkraftverk förekommil falsklarm över telefonalarmeringssyslemet. Delta är synnerligen otillfredsställande och åtgärder bör därför vidtas för alt eliminera risken för fortsatta falsklarm.

För alt lösa problemen med falsklarmen vid Forsmarksverket har SSI,
som hade ansvaret för förevarande frågor tUl och med den 30 juni 1986,   13

uppdragit åt Telelarm AB att installera viss styrutrustning vid telestalio-     Prop. 1986/87: 18 nerna runt Forsmarksverket lill en beräknad koslnad av 1,5 milj. kr. Den 1 juli 1986 övertog räddningsverket ansvaret från SSI. Jag anser att de av SSI beställda säkerhetshöjande åtgärderna skall fullföljas av räddningsverket.

Vad gäller finansieringen av de under detta avsnitt förordade beredskapshöjande ålgärderna vill jag anföra följande. I proposilionen 1980/ 81:90 om rikllinjer för energipolitiken framhöll föredraganden (bil. 2 s. 36) att kostnaderna för beredskapen mot kärnkraftsolyckor ytterst borde belasta kärnkraftföretagen. Föreslagna förstärkningar av alarmeringssystemen runt kärnkraftverken är sådana beredskapsåtgärder som bör bekostas av kärnkraflförelagen. Jag förordar därför att kostnaderna för de här föreslagna ålgärderna finansieras genom avgifier från de berörda kärnkraflförelagen.

2.6 Beredskapen vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen

2.6.1   SSI:s förslag

SSI föreslår att statens räddningsverk får i uppdrag alt i samråd med statskontoret se över förvaltningsresurserna vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen. Uppdraget föreslås bli redovisal före den 15 december 1986 och 0,5 milj. kr. bör reserveras.

2.6.2   Remissinstanserna

Länsstyrelsen i Uppsala län pekar på atl kärnkraftslänens resurser minskades redan föregående budgetår. För atl beredskapen skall kunna bibehållas måste resurserna ökas till den ursprungliga nivån. Från länsstyrelsens i Västernorrlands län sida framhålls att förvaltningsresurserna bör ses över även i icke kärnkraftslänen.

2.6.3   Föredraganden

Från olika håll har framförts farhågor över förvaltningsresurserna renl
allmänt vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen och över planerade re
sursneddragningar vid dessa länsstyrelser. Några remissinstanser framför
också liknande lankegångar. I och med alt samtliga länsslyrelser enligl
räddningstjänstlagen från och med den 1 januari 1987 har ansvaret för
räddningstjänsten vid allvarliga utsläpp av radioaktiva ämnen från kärn
tekniska anläggningar accentueras problemet. Jag anser alt del är mycket
angeläget att länsslyrelserna har både personella resurser och erforderlig
kompetens för att möta kravet på beredskap mot kärnenergiolyckor. Ge
nom den konvention om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller etl
radioaktivt nödläge somjag kommer atl behandla senare införs begreppel
kärnenergiolycka. Detta begrepp har ett vidare lillämpningsområde än
kärnkraftsolycka. Förvaltningsresurserna hos länsstyrelserna bör ses
över, med utgångspunkt i kärnkraftsberedskapen. Eflersom del är vikligl       14

all översynen är genomförd före den 1 januari 1987 bör den kunna begrän-     Prop. 1986/87: 18 sas till alt avse kärnkraftslänen, varefter resultatet kan ligga till grund för den kommande uppbyggnaden av beredskapen i övriga län.

SSI föreslår alt uppdrag skall lämnas till räddningsverket. För egen del anserjag atl statskontoret är bäitre skickat alt genomföra ett uppdrag av denna art. Jag avser därför efter samråd med chefen för civildepartementet alt senare föreslå regeringen att ge slalskontoret ett uppdrag med den angivna innebörden. Uppdraget skall genomföras i samråd med räddningsverket. Jag har ocksä erfarit att chefen för civildepartementet under arbetet med den samordnade länsförvaltningen avser all uireda även beredskaps- och totalförsvarsfrågor vid länsstyrelserna.

2.7    Finansiering

2.7.1 Föredraganden

Under de föregående avsnitten harjag anförl all vissa åtgärder bör vidlas för atl förbättra beredskapen mot kärnkraftsolyckor. Jag har också angivit beräknade kosinader för åtgärderna.

Jag förordar att 6 milj. kr. avsätts till statens räddningsverk för planläggningen för kärnkraftsberedskapen, höjningen av beredskapskompe-lensen i norra Sverige och ularbetandel av informalionshandboken för kärnkraftsolyckor.

Vidare förordar jag att 5,5 milj. kr. avsäits till statens räddningsverk för ulbyggandei av alarmeringen vid kärnkraftverken. Som jag lidigare har anfört bör denna kostnad finansieras genom avgifter från de berörda kärnkraflförelagen.

2.8    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen atl

1.   bemyndiga regeringen all besluta om föreskrifter rörande avgifter för beredskapsålgärder i enlighet med vad jag har förordat (avsniu 2.5.3),

2.   till Befolkningsskydd och räddningstjänst pä tilläggsbudget 1 till slalsbudgeten för budgeiårei 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 6000000 kr. (avsnitt 2.2.3, 2.3.3, 2.4.3 och 2.7.1),

dels lämnar riksdagen lillfälle atl la del av vad jag har anförl i övrigt om åtgärderna för all höja beredskapen vid kämkraftsolyckor.

15

3. Konvention om bistånd i händelse av en       Prop. 1986/87:18

kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge

3.1    Föredraganden

Inom Internationella alomenergiorganet (lAEA) har utarbetats ett förslag till konvenlion om bistånd i händelse av en kämenergiolycka eller etl radioaklivl nödläge. Förslagel har anlagits av atomenergiorganets generalkonferens. Regeringen beslöl den 18 september 1986 att konventionen skulle undertecknas. Konvenfionen har undertecknals i Wien med förbehåll för ratifikation. Den engelska fördragstexten och en svensk översältning bör fogas till protokollet i detla ärende som bUaga 1.2.

Konvenlionen innebär all de fördragsslulande parterna skall samarbeta med varandra och med lAEA för alt underlätta snabbt bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller elt radioaklivl nödläge för att begränsa följderna så myckel som möjligl och för att skydda liv, egendom och miljö från effeklerna av radioaktiva utsläpp. Det anges i konventionen att parterna får, för alt underlätta sådant samarbete, avtala om bilaterala eller multilaterala åtgärder eller där så är lämpligl en kombination av sådana åtgärder för atl förhindra eller begränsa sä myckel som möjligl skador på person och egendom eller miljön. lAEA ombeds göra sitt yttersta för att uppmuntra, underiätta och understödja samarbetet mellan parterna. Konventionen innehåller i övrigt närmare bestämmelser om formerna för biståndsgivning-en och traktalrättsliga beslämmelser.

Konventionen fömtsätter viss lagstiftning och andra praktiska åtgärder för atl Sverige skall kunna uppfylla de förpliktelser landet ikläder sig. Vidare tillåter konventionen i vissa fall avvikelser (jfr artikel 8.9 och 10.5). Sådana förklaringar om förbehåll kan behöva göras. Dessa frågor kräver noggranna överväganden. Jag avser att så snart som möjligt lägga fram förslag för regeringen i dessa delar och om att inhämla riksdagens godkännande av konventionen.

Enligt min mening bör konventionen så snabbt som möjligt från svensk sida tillämpas i de delar detla kan ske inom ramen för gällande lagstiftning. Ratifikation kan dock inte ske förrän nödvändig lagstiftning har genomförts och vissa praktiska ålgärder har vidtagits. Eventuella förklaringar om förbehåll måsle dessutom avges i samband med ratifikationen.

Avslutningsvis anserjag att del är angeläget att riksdagen redan nu ges fillfälle all ta del av konvenfionen.

3.2    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

lämnar riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om den konvention om bistånd i samband med en kärnenergiolycka eller etl radioaktivt nödläge som har utarbetats inom Internationella alomenergiorganet.

16

Bilaga 1.1     Prop. 1986/87: 18

Förteckning över remissinstanser och sammanställning av remissyttranden över statens strålskyddsinstituts (SSI) förslag den 15 augusti 1986 om förbättrad beredskap efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl

Remissen har avsell de punkter i förslaget som rör slalens räddningsverks verksamhetsområde.

1 Remissinstanser

Efter remiss har yllranden över förslaget avgivils av statens räddningsverk, försvarels rafionaliseringsinslitul, generahullslyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverkei, länsslyrelserna i Uppsala, Gollands, Gävleborgs, Väslernorriands och Västerbottens län samt Svenska kommunförbundet.

2 Allmänna synpunkter

SSI anser atl beredskapen redan på kort sikt bör och kan höjas och föreslår inom räddningsverkets verksamhetsområde följande. Räddningsverket bör utreda möjligheterna till alt genom all utnyttja befintlig räddningsljänsl-och civilförsvarsplanläggning höja kärnkraftsberedskapen i samthga län. Verket bör vidare se över förvaltningsresurserna vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen. Beredskapen bör höjas omedelbart i några län i norra Sverige. En informationshandbok för kärnkraftsolyckor bör utarbetas. Alarmeringen runt de svenska kärnkraftverken bör byggas ul.

Statskontoret påpekar alt slalens kärnkraftinspektion och SSI med anledning av reaktorolyckan i Tjernobyl har lämnal etl utredningsuppdrag tUl generaldirektören Göran Steen, statens haverikommission. Uppdraget innebär att undersöka hur beredskapen och verksamhelen i övrigt avseende olyckan fungerat inom myndighelernas ansvarsområden. Uppdraget innebär också atl lämna förslag lill förbällringar i beredskapen eller verksamhelen i övrigt som visar sig erforderliga. Slalskontoret medverkar i denna utredning. Slalskonlorel anför vidare alt den steenska utredningen avser att i en delrapport senasl den 15 oklober 1986 redovisa sina förslag. Kontorels uppfattning är att denna delrapport bör inväntas innan regeringen fattar beslul om ålgärder för alt förbättra beredskapen mol kärnkraftsolyckor.

Riksrevisionsverkei (RRV) å sin sida anser sig inle kunna ta ställning till
de enskilda förslagen. Någon revision inom räddningstjänstens område har
inte skett sedan år 1981, då RRV bl.a. pekade på civilförsvarsstyrelsens
svårigheter all priorilera mellan olika ålgärder i syfte atl nå bästa möjliga
effekt. Det behov av högre beredskap som 1982 års försvarsbeslut betona
de, borde enligt RRV;s uppfallning ha resulterat i en rad åtgärder hos de
myndigheter som ansvarar för verksamheten i fred och i krig. RRV anser
därför att de åtgärder som föreslås är angelägna, men kan inte bedöma om      17

2 Riksdagen 1986/87. I samt. Nr 18

de kan genomföras genom omprioriieringar inom tiUdelade ramar eller Prop. 1986/87: 18 kräver ökade anslag. Behov av såväl konkreta åtgärder som ett väl fungerande informationsflöde tiU invånarna i utsatta kommuner har visal sig nödvändiga för alt öka förtroendet hos allmänheten och motverka de negaliva konsekvenser osäkerhet medför för den enskilde. Den prakliska lillämpningen av ansvarsfördelningen mellan slrålskyddsinstilutel, räddningsverket, länsstyrelserna och kommunerna bör utvärderas i syfte att undanröja eventuella oklarheter.

Även försvarets ralionaliseringsinslilut (FRI) avstår från atl bedöma förslagen och omfattningen av de beredskapsförbättrande åtgärderna. Enligt FRLs mening är del viktigt atl i del fortsatta arbetet uppmärksamma möjligheten att utnyttja i första hand civilförsvarels resurser i form av maleriel m. m. Det är också möjligt att viss lämplig maleriel kan finnas inom det militära försvarei. FRI förklarar sig berett all medverka vid planläggningen för kärnkraftsberedskapen.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser alt beredskapen mot stora kärnkraftsolyckor utanför Sveriges gränser i många avseenden varil dålig men atl sommarens händelser inneburit en avsevärd förbättring. Den beredskapsplanering som fanns i Uppsala län visade sig vara en bra grund alt slå på och underlättade verksamheten väsentligt.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser all de föreslagna ålgärderna i slort överensstämmer med de som erfarits av läns- och kommunala myndigheler i Gävleborgs län i samband med följderna av Tjernobylolyckan och framhåller att de erfarenheter som finns hos myndigheterna på regional och lokal nivå inom de mest drabbade områdena måste lillvaratas vid den fortsalla uppbyggnaden av kärnkraflsberedskapen. Även de ålgärder som vidtagits av dessa myndigheter bör utgöra gmnd för del fortsatta beredskapsarbetet. Länsstyrelsen vill också peka på behovet av viss beredskap inom länel på grund av närheten tiU kärnkraftverket i Forsmark och föreslår en rad beredskapshöjande ålgärder med anledning härav, bl.a. automafiskt larm till länsstyrelsen saml direktkopplad linje mellan länsstyrelserna i Gävleborgs och Uppsala län. Under förutsättning av att en övergripande inriktning av uppbyggnaden av beredskapen mot alomolyckor utarbetas för hela landet biträder länsstyrelsen i huvudsak SSl;s förslag.

Länsstyrelsen i Västerbottens län tillstyrker SSl:s förslag.

Länssiyrelsen i Gotlands län anser atl SSI:s förslag — efler beaklande av länsstyrelsens synpunkter - är angelägna och bör genomföras. Möjligen bör enligt länsstyrelsens mening tidsschemat för genomförandet i vissa delar utsträckas för alt minska riskerna för av tidspress framtvingade "näst bästa lösningar".

Även statens räddningsverk släller sig tveksamt till del pressade tidsschemat vad avser vissa av uppdragen och föreslår alt de får genomföras under något längre tid.

Generaltullstyrelsen pekar på de problem styrelsen har som gränskon-
trollerande myndighet och att SSI i sitt förslag inte haft nödvändig tid för
att väga in de kontroll- och beredskapsaspekter som slyrelsen tidigare
aktualiserat. Slyrelsen betonar atl gränsöverskridandel av varor, träns-              ''

portmedel och personer är belydande. Exempelvis importerades under år Prop. 1986/87:18 1985 knappt 13000 lon köksväxter bara från Östeuropa. Om tullverket inle ges adekvata kontrollmöjligheter torde några garanlier inte kunna ges för att l.ex. radioaktivt smittade varor inte passerar gränserna. Styrelsen anför vidare atl i Tjernobylfallet brist rådde på informalion såtillvida att tullverkets personal var osäker på riskerna för att inkommande varor och transportmedel skulle vara radioaktivt smittade. Denna osäkerhet består. Styrelsens slutsats blir därför atl det inte räcker med att förbättra beredskapen internt. Skyddet längs landels gränser måsle förslärkas, l.ex. i fråga om mätutrustning. Vid en kärnkraftsolycka utomlands torde det vara lika betydelsefullt att tullverket har tillgång till mätutrustning som att man har möjlighet att utföra mätningar t. ex. på grödor inom landet.

Svenska kommunförbundet ställer sig i storl positivt till de beredskaps-förbättrande ålgärder som föreslås. Förbundel framhåller dock att någon detaljanalys inle kunnat göras. Tjernobylolyckan har enligl förbundets mening visat alt kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder vid kärnkraftsolyckor såväl inom som utom landel har en viktig roll all spela. Här avses i försia hand informalion och rådgivning lill allmänheten. I dessa frågor måsle ansvarsfördelningen och samordningen mellan olika myndigheler markanl förbällras. Vidare bör brandförsvarens roll vid kärnkraftsolyckor ulredas. Rent allmänt anser förbundel atl den kommunala räddningstjänsten, särskilt i kommuner med hellidsanslällda insatsstyrkor, är en viklig resurs att utnyttja i ett akut skede för preliminära mätningar m. m.

3 De särskilda punkterna i förslaget 3.1 Planläggning för kärnkraftsberedskapen

SSI föreslår all räddningsverket före årsskiftel 1986/87 i samråd med bl. a. SSI undersöker möjligheterna att låta kärnkraflsberedskapen i begränsad omfallning gälla samtliga län genom att utnyttja befintlig räddningstjänst-och civilförsvarsplanläggning.

Länsstyrelsen i Väslernorrlands län pekar pä alt den tidigare hos regeringen har framhållit att kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och följderna bl. a. för Väslernorrlands län visar att det finns behov av alt även i icke kärnkraftslän vidta liknande ålgärder som i kärnkraflslänen. Även om befintlig räddningstjänstplanläggning kan uigöra en lämplig grund för åtgärder i samband med en kärnkraflsolycka behövs enligt länsstyrelsens uppfattning särskilda planläggningsinsatser. Speciellt viktigt är det alt ansvarsförhållandet mellan regering, centrala myndigheler, länsstyrelse och kommuner utklaras samt att handlingsregler för olika typer av kärnkraftsolyckor meddelas.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län framhåller atl kommunerna och länssty
relsen f n. genomför en omfattande planläggning inför kommunernas över
lagande av ledningen av civilförsvaret på lokal nivå i krig och att planlägg
ningen av beredskapen mot kärnkraftsolyckor i hög grad därför kan utnytt
ja civilförsvars- och övrig kommunal beredskapsplanläggning utan alllför
omfattande kompletteringar. Vidare anser länsstyrelsen alt kärnkraftsbe-    19

redskapen på regional och lokal nivå måsle inordnas i planläggningen för     Prop. 1986/87: 18 räddningstjänsten i övrigl. Sådanl arbele pågår. Länsstyrelsen i Uppsala län har ingen erinran mol förslaget.

3.2 Beredskapskompetens i norra Sverige

SSI föreslår atl länsstyrelsen i Västerbottens län får stöd för att samordna kunnandet i länel så atl den erhåller samma kompetens som länsstyrelserna i kärnkraflslänen och alt länsstyrelsen i Väslernorriands län får visst slöd avseende mälinstmment.

Med hänsyn lill att Västernorrlands län inte har kärnkraftverk ifrågasätter räddningsverket om det inte är tillfyllest om länsstyrelsen i detta län ges samma kompeiens som övriga län ulan kärnkraftverk. Räddningsverket kan dock förslå atl länet på grund av sina näringsproblem bör få större resurser avseende mätutrustning än övriga län utan kärnkraftverk.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anför all Umeå i sina vetenskapliga institutioner - universitetet, regionsjukhuset, FOA 4 och lanlbmksuniversitetet - har en utomordentligt god kompelens för mätningar, utvärdering och prognoser. För länsstyrelsen har samarbetet med dessa institutioner under de senasle månaderna varil helt ovärderligt. SSI:s förslag om bered-skapskompelens i norra Sverige hälsas därför med tillfredsställelse. Länsstyrelsen förklarar sig beredd att påla sig del ökade ansvar som uppgiflen innebär, varvid slyrelsen ulgår från att de merkoslnader som uppdragel medför för innevarande budgelår kommer all täckas av extra anslag samt för nästa budgelår med anslag utöver vad länsstyrelsen äskat i sin anslagsframställning.

Länsstyrelsen i Väslernorrlands län påpekar att den lidigare hemställt alt särskild expertis i strålskyddsfrågor avdelas till länet. Avsaknaden av sådan experlis och svårigheten alt i inledningsskedet fä kontakt med SSI under Tjernobylolyckan försvårade högsl avsevärt länsstyrelsens informationsverksamhet och lorde menligt ha påverkal allmänhelens tilltro lill myndigheternas förmåga atl bemäslra liknande situationer. Länsstyrelsen ifrågasätter rikligheten i att, som SSI föreslagit, endasl Västerbottens län får slöd för alt samordna kunnandet och erhålla samma kompetens som kärnkraflslänen. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör alla län fä sådan kompetens så all de självständigt och efler givna handlingsregler kan handlägga frågor om strålskyddet.

Någol tveksam till förslagel släller sig länsstyrelsen i Gävleborgs län som anser atl innan extra resurser avsäits till något eller några län det är viktigt - mol bakgrund av verksamheten med anledning av Tjernobylolyckan - att ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter på alla nivåer uireds och faslslälls. Även forskningsinstitutionernas roll i sammanhangei måsle klarläggas. Slyrelsen anser dock att samtliga län bör ges en viss grundberedskap och då även lilldelas resurser för denna. Denna bör inlegreras med förberedelserna för övrig räddningstjänst samt samordnas med krigsplanläggningen.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser atl länsstyrelsen i Västerbollen bör
kunna samordna verksamhelen inom flera norrlandslän, och att den kom-   

petens som finns i nuvarande "kärnkraftslän" bör utnyttjas för samord-    Prop. 1986/87: 18 ning i övriga delar av landel.

Länsstyrelsen i Gotlands län, å sin sida, delar SSI uppfattning atl utsatta och kommunikalionssvaga delar av landet bör ges en kompetens som moisvarar kärnkraflslänens. Länsstyrelsen pekar på att Gotlands län är den del av landel som ligger närmast de stora kärnkraflsanläggningar som är belägna vid Östersjöns östra strand och alt i farvattnen mnt Golland opererar etl antal fartyg framdrivna med kärnreaktorer. Avståndet mellan Oskarshamnsverket och Gotland är ca tio mil. Den i dessa områden förhärskande vindriktningen är SV-VSV. Anförda förhållanden, menar styrelsen, torde sammantaget med kommunikations- och ulrymningsfrågorna starkt tala för att även Gotlands län i likhet med nämnda norrlandslän bör ges en kompetens som motsvarar kärnkraflslänen.

3.3      Informationshandbok för kärnkraftsolyckor

SSI föreslår alt räddningsverket i samråd med berörda myndigheter utarbetar en informalionshandbok för olycksberedskap vid kärnkraftsolyckor.

GeneraltuUstyrelsen och Svenska kommunförbundei anför att tullverket och kommun- och landstingsförbunden bör få dellaga i utarbetandet av handboken.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län lillslyrker förslaget och länsstyrelsen i Uppsala län framhåller att en särskild faktabok måste utarbetas för all massmedia skall ha någon möjlighet atl rapportera om verksamheten på etl sätt som inle ger upphov till förvirring.

Vid ularbetandel av informationshandboken är del enligl länsstyrelsens i Gävleborgs län mening angeläget atl länsmyndigheternas och kommunernas erfarenheter och önskemål tas till vara. Handboken bör utnyttjas även av krigsorganisationen på olika nivåer. Boken bör snarast utarbetas bl. a. för att kunna utnyttjas vid utbildning inom civUförsvaret.

3.4      Alarmering

SSI föreslår att räddningsverket ges i uppdrag alt genomföra kompletterande ulbyggnad av alarmeringssystemen vid kärnkraftverken samt alt räddningsverket övertar uppföljningsansvarel från SSI av beställd komplettering av telefonalarmeringen vid kärnkraftverket i Forsmark.

Länsstyrelsen i Uppsala län pekar på atl de i förslaget redovisade
förhållandena inte överensstämmer med tyfonalarmeringen mnt Fors
mark. Den centrala alarmeringszonen är extremt glesbefolkad och med
nuvarande tyfonantal kan endast 55 % av den bofasta befolkningen och ca
40 % av de fritidsboende alarmeras. Den av SSI föreslagna utbyggnaden
innebär, enligt länsstyrelsens uppfattning, 2-3 tyfoner inom varje kärn-
kraftslän vilket ej förbättrar läget vid Forsmark i någon nämnvärd grad.
Länsstyrelsens ursprungliga förslag innebär ytterligare 65 tyfoner och
skuUe innebära att 75-80 % av befolkningen inom hela inre beredskaps
zonen kunde alarmeras. Endast 6 av dessa tyfoner larmar mindre än 30
personer och 30 st. larmar vardera 100 personer eller fler. Komplettering    21

av larmeringen med högtalarbilar uiöver vad som redan är planlagt torde ej     Prop. 1986/87: 18 vara realistisk eftersom all tillgänglig polis och brandpersonal med fordon är ianspräktagen.

Sammanfattningsvis föreslår länsstyrelsen en fullständig utbyggnad enligt del ursprungliga förslagel.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län påpekar atl inom samtliga län f. n. byggs ut möjligheterna att utnyttja signalen "Viktigt meddelande" även i fredsräddningsljänsten. Lokalradion har utarbetat sändningsmallar för sändning av meddelanden då signalen ges. Om det av någon anledning skulle vara nödvändigl atl snabbt ge informalion ulanför beredskapszonerna kring kärnkraftverken är systemet med "Viktigt meddelande" enligt länsstyrelsens mening hell godtagbart.

3.5 Beredskapen vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen

SSI föreslår all räddningsverket får i uppdrag all i samråd med statskontoret se över förvaltningsresurserna vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen.

Länsstyrelsen i Uppsala län konstaterar att länsstyrelsernas i kärnkraftslänen resurser minskades redan föregående budgetår med 1/2 arbetskraft. Erfarenheler från detla år visar alt om nuvarande beredskap skall bibehållas på sikt så måste länsslyrelsemas i kämkraftslänen resurser ökas tUl den ursprungliga nivån. Den uppdelning av ansvarei som skett mellan SSI och räddningsverket torde också öka arbetsbelastningen på länen.

Enligt länsstyrelsens i Västernorrlands län uppfattning behöver föreslagna ålgärder göras även i icke kärnkraflslän. Länsstyrelsen har hittUls fåll avsälla slora personella resurser för ålgärder i samband med Tjernobylolyckan. Uppskattningsvis har ca 550 persondagar avsatts. Även ex-penskoslnaderna har belastats exceptioneUt. Redan beslutade och planerade besparingar, bl. a. på försvarsenhelen, kommer enligt länsstyrelsen menligt atl påverka möjlighelema att planerna för och upprätthålla en godtagbar beredskap inom här avsell område ulan att beredskapen inom andra områden starkt blir eftersatt.

Länsstyrelsen i Västerbottens län utgår från att Västerbotten kommer att anses som "kärnkraftslän" om förslaget om beredskapskompetens i norra Sverige genomförs.

22

Convention on Assistance in the case of a Nuclear Accident or RadiologicaJ Emergency

The states parties to this convention, aware thal nuclear activities are being carried out in a number of States,

noting that comprehensive measures have been and are being taken to ensure a high level of safety in nuclear activities, aimed at prevenling nuclear accidenls and minimizing the consequences of any such accident, should it occur,

desiring to strengthen further internationai co-operalion in the safe developmeni and use of nuclear energy,

convinced of the need for an inlernational framework which will facilitate the prompt provision of assistance in the event of a nuclear accident or radiological emergency to mitigate its consequences,

noting the usefulness of bilateral and multilateral arrangemenis on mutual assistance in this area,

noting the activities of the Inlernational Atomic Energy Agency in developing guidelines for mutual emergency assistance arrangements in conneclion with a nuclear accident or radiological emergency,

have agreed as foUows:

Artide I

General provisions

1.    The States Parties shaU cooperate between themselves and with the Inlernational Atomic Energy Agency (hereinafter referred to as the "Agency") in accordance with the provisions of this Convention to facilitate prompt assistance in the event of a nuclear accident or radiological emergency to mini-mize its consequences and to protect life, property and the environment from the effects of radioactive releases.

2.    To facilitate such cooperation States Parties may agree on bilateral or multilateral arrangemenis or, where appropriate, a combination of these, for provenling or minimiz-

Prop. 1986/87: 18 Bilaga 1.2

Konvention om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka elier tii radioaktivt nödläge

Konventionsstaterna

som är medvetna om alt kärnteknisk verksanihet förekommer i ett antal stater,

som konstaterar att omfattande åtgärder vidtagits och fortlöpande vidtas för att säkerslälla en hög grad av säkerhel i samband med kärnenergiverksamheter i syfte att förhindra kärnenergiolyckor och att reducera följderna av varje sådan olycka till ett minimum, om den skulle inlräffa,

som önskar ytterligare förstärka det internafionella samarbetet när det gäller säker utveckling och användning av kärnenergi,

som är övertygade om nödvändigheten av en internalionell ram som skall underlätta snabbi bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller en radioaktivt nödläge för att minska konsekvenserna av dessa,

som konstaterar nyttan av bilaterala och multilaterala avtal om ömsesidigt bistånd inom della område,

som beaktar Internationella atomenergiorganels verksamhel när det gäller att utveckla riktlinjer för ålgärder avseende ömsesidigt katastrofbistånd i samband med kärnenergi-olyckor eller radioakfiva nödlägen,

har kommU överens om följande

Artikel 1

Allmänna bestämmelser

1.    Konvenlionsstaterna skall samarbeta
med varandra och med Internationella atom-
energiorganet (här nedan kaUal lAEA) i en
lighet med bestämmelserna i denna konven
tion för att underlätta snabbt bistånd i händel
se av en kärnenergiolycka eller ett radioak
livl nödläge för att i största möjliga utsträck
ning reducera följderna och för att skydda liv,
egendom och miljö från effekterna av ra
dioakliva ulsläpp.

2.   För atl underlätta detta samarbete kan
konvenlionsstaterna komma överens om bi
laterala eller multilaterala åtgärder eller vid
behov om en kombination av sådana åtgärder

23

Prop. 1986/87: 18

ing injury and damage which may resull in the event of a nuclear accident or radiological emergency.

3. The States Parties request the Agency, acting within the framework of its Statute, to use its best endeavours in accordance with the provisions of this Convention lo promote, faciUtate and support the cooperation between States Parties provided for in this Convenfion.

för all förhindra eller begränsa så myckel som möjligl skador på person och egendom eller miljö vilka kan bli följden av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge.

3. Konvenlionsslaterna anmodar I AE A att inom ramen för sina befogenheter göra sill yttersta för atl i enlighet med bestämmelserna i denna konvenlion främja, underlätta och stödja del samarbete mellan konventionsstaterna som föreskrivs i denna konvenlion.

Artide 2

Provision of assistance

1.   If a State Party needs assistance in the
event of a nuclear accident or radiological
emergency, whether or nol such accident or
emergency originates within its territory, ju
risdiction or control, it may call for such as-
"'slance from any other Slale Party, directly
or through the Agency, and from the Agency,
or, where appropriate, from other interna
tionai intergovernmental organizalions (here
inafter referred to as "internationai organiza
lions").

2.  A State Party requesling assistance shaU specify the scope and type of assistance required and where praciicable provide the assisting party with such informalion as may be necessary for that party to determine the extent to which it is able to meet the request. In the event thal it is nol praciicable for the requesting State Party to specify the scope and type of assistance required, the requesting State Party and the assisting party shall, in consullalion, decide upon the scope and lype of assistance required.

3.  Each State Party lo which a request for such assistance is direcled shall promptly decide and notify the requesting State Party directly or through the Agency whether it is in a position to render the assistance requested, and the scope and terms of the assistance that might be rendered.

4.  States Parties shaU within the limits of their capabilities identify and notify the Agency of experts, equipment and materials which could be made available for the provi-

Arlikd 2 Biständsgivning

1.   Om en konvenlionsslal behöver bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ell radioaktivt nödläge, vare sig eller ej olyckan eller nödläget har uppkommit inom slatens egel territorium, eller inom område under dess jurisdiktion eller kontroll, kan den direkl eller genom lAEA göra framställning om sådant bistånd från någon annan konventions-stal och från lAEA eller, där så är lämpligl, från andra internationella mellanstatliga organisationer (här nedan benämnda "inlernalionella organisationer").

2.   En konventionsstat som begär bistånd skall ange omfattning och art av begärt bistånd och skall, om så är möjligt, förse den biståndsgivande parten med de uppgifler denna kan behöva för all avgöra i vilken utsträckning den kan uppfylla begäran. Om del ej är praktiskt möjligt för den anmodande konventionsslaten alt närmare ange omfattning och art av begäri bistånd, skall denna i samråd med den biståndsgivande parten avgöra biståndets omfallning och art.

3.   Varje konvenlionsslal, lill vilken begä
ran om sådant bistånd riktas, skall omgående
avgöra om den är i stånd atl ge önskat bistånd
och omfattningen av och villkoren för det
bistånd den kan ge samt meddela den anmo
dande konvenfionsslalen detta antingen di
rekt eller genom lAEA.

4.    Konvenlionsslaterna skall, allt efter
möjlighet, ta reda på och underrätta lAEA
om de resurser i form av experUs, utrustning
och material de skulle kunna slälla till förfo-

24

Prop. 1986/87:18

sion of assistance to other States Parties in the event of a nuclear accident or radiological emergency as well as the terms, especially financial, under which such assistance could be provided.

5.  Any State Party may request assistance relating lo medical treatment or temporary relocalion into the territory of another State Party of people involved in a nuclear accident or radiological emergency.

6.  The Agency shaU respond, in accordance with its Statute and as provided for in this Convention, lo a requesting State Party's or a Member Stale's request for assistance in the event of a nuclear accident or radiological emergency by;

(a)  making available appropriate resources allocated for this purpose;

(b) IransmiUing promptly the request to olher States and internationai organizations which, according to the Agency's informafion, may possess the necessary resources; and

(c)  if so requested by the requesting State, co-ordinating the assistance at the internationai level which may thus become available.

gande för alt bistå andra konventionsstater i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge saml ange villkoren, i synnerhet de ekonomiska, för detta bistånd.

5.  Vilken som helst konventionsstat kan begära bistånd i form av sjukvård eller tilirällig omflyttning tUl en annan konventionsslats territorium av människor som råkat ul för en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge.

6.  lAEA skaU i enlighet med sin stadga och med bestämmelserna i denna konvention behandla en begäran om bistånd från en konventionsstat eller en medlemsstat i händelse av en kärnenergiolycka eller ell radioakfivt nödläge genom att

a)   ställa lämpliga och för detta ändamål avsedda resurser fill förfogande,

b)   omgående vidarebefordra begäran till andra stater och internationella organisationer som, enligt den information lAEA erhållil, kan förfoga över de nödvändiga resurserna och,

c)   om den anmodande staten så önskar, samordna det bistånd på intemationeU nivå som på detta sätt kan komma alt stå tiU förfogande.

Artide 3

Direclion and control of assistance

Uniess otherwise agreed:

(a)  the overall direclion, control, co-ordinalion and supervision of the assistance shall be the responsibility within its territory of the requesfing Slale. The assisting party should, where the assistance involves personnel, designate in consullalion with the requesting Slale, the person who should be in chargé of and retain immediate operational supervision över Ihe personnel and the equipment provided by it. The designated person should exercise such supervision in cooperation with the appropriate authorities of the requesting State;

(b)  the requesting State shaU provide, to the extent of its capabilities, local facilities and services for the proper and effective administration of the assistance. It shaU also ensure the protection of personnel, equip-

Artikel 3

Ledning och kontroU av biståndet

Såviit ej annat har överenskommits,

a)  skall den anmodande staten ansvara för den allmänna ledningen, kontrollen, samordningen och övervakningen av biståndet inom sitl eget territorium. I det faU biståndet innefattar personal, skaU den biståndsgivande parten i samråd med den anmodande staten utse en person som skall ansvara för och direkt övervaka användningen av den personal och utmstning som biståndsgivaren slälll lill förfogande. Den person som utses skall företa denna övervakning i samarbete med vederbörande myndigheter i den anmodande staten;

b)  skall den anmodande staten efter bästa förmåga tillhandahålla lokala resurser och tjänsler för att biståndet skaU kunna skötas effekfivl och på rätt sätt. Den anmodande staten skall också svara för skyddet av perso-

25

Prop. 1986/87: 18

ment and materials brought into its territory by or on behalf of the assisting party for such purpose;

(c)    ownership of equipment and materials
provided by either party during the periods of
assistance shall be unaffected, and their re
lurn shall be ensured;

(d)    a Stale Party providing assistance in
response to a request under paragraph 5 of
artide 2 shall co-ordinale that assistance
within its territory.

nal, utrustning och material som för sådana ändamål införts på dess territorium av biståndsgivaren eller av någon annan för biståndsgivarens räkning;

c)    skall äganderätten till utmslning och ma
terial som fillhandahålles av någondera par
ten under biståndsperioderna ej påverkas,
och återiämnande härav skall säkerställas;

d)   skall en konventionsstat som lämnat bi
stånd efter en begäran i enlighet med artikel 2
punkl 5 samordna detta bistånd inom silt egel
territorium.

Artide 4

Competent authorities and points of contact

1.   Each State Party shall make known lo the Agency and lo other States Parties, directly or through the Agency, ils competent authorities and point of contact authorized to make and receive requests for and to accept offers of assistance. Such points of contact and a focal point within the Agency shall be available conlinuously.

2.   Each State Party shall promptly inform the Agency of any changes that may occur in the information referred lo in paragraph 1.

3.   The Agency shall regularly and expedi-tiously provide to States Parties, Member States and relevant internationai organizations the information referted lo in paragraphs 1 and 2.

Artikd 4

Behöriga myndigheter och kontaktställen

1.   Varje konvenlionsslal skall underrätta lAEA och de övriga konventionsstaterna direkl eller genom lAEA om de behöriga myndigheter och det kontaktställe som i tfrågavarande stat har behörighet att avge och mottaga framslällningar om bistånd och att anla erbjudanden om bistånd. Dessa kontaktställen och ell kontaktställe inom lAEA skall fortlöpande vara lillgängliga.

2.   Varje konventionsstat skall omgående underrätta lAEA om vaije förändring som kan förekomma beträffande den information som avser punkten 1.

3.   lAEA skall regelbundet och utan dröjsmål förse konventionsstater, medlemsstater och berörda internationella organisationer med den informalion som avses i punklerna 1 och 2.

Artide 5

Functions of the Agency

The States Parties request the Agency, in accordance with paragraph 3 of artide 1 and without prejudice to other provisions of this Convention, to:

(a) collect and disseminate lo States Parties and Member States information conceming:

(i) experts, equipment and materials which could be made available in the event of nuclear accidents or radiological emer-gencies;

(ii) melhodologies, lechniques and available results of research relating to response

Artikel 5

IAEA:s uppgifter

Konvenfionsstaterna anmodar lAEA atl i enlighet med artikel 1 punkt 3 och utan hinder för övriga bestämmelser i denna konvenlion att

a) införskaffa och tUl konventionsstater och medlemsstater sprida information beträffande:

(i) expertis, ulmstning och maierial som i händelse av kärnenergiolyckor eller radioaktiva nödlägen skulle kunna tillhandahållas;

(ii) metodik, teknik och tillgängliga forskningsresultat rörande insatser i sam-

26

Prop. 1986/87: 18

to nuclear accidents or radiological emer-gencies;

(b)  assist a State Party or a Member Slale
when requested in any of the following or
other appropriate matters:

(i) preparing both emergency plans in the case of nuclear accidenls and radiological emergencies and the appropriate legisla-fion;

(ii) developing appropriate training programmes for personnel to deal with nuclear accidents and radiological emergencies;

(iii) Iransmitling requests for assistance and relevant information in the event of a nuclear accident or radiological emergency;

(iv) developing appropriate radialion monitoring programmes, procedures and standards;

(v) conducting investigations into the feasibility of estabUshing appropriate radi-ation monitoring system;

(c)  make available to a Stale Party or a
Member State requesting assistance in the
event of a nuclear accident or radiological
emergency appropriate resources allocated
for the purpose of conducting an initial as
sessment of the accident or emergency;

(d)  offer its good offices lo the States Par
lies and Member States in the event of a
nuclear accident or radiological emergency;

(e)  establish and maintain liaison with rel
evant internationai organizations for the pur
poses of oblaining and exchanging relevant
information and data, and make a list of such
organizations available to States Parties,
Member States and the aforementioned orga
nizations.

band med kämenergiolyckor eller radioaktiva nödlägen;

(b) på begäran bislå en konventionsstat eller medlemsstat med något av följande eller andra lämpliga frågor;

(i) upprättande av katastrofplaner i händelse av kärnenergiolyckor eller radioaktiva nödlägen och av lämplig lagstiftning;

(ii) utveckla lämpliga utbildningsprogram för personal som skall göra insatser vid kärnenergiolyckor och radioaktiva nödlägen;

(iii) vidarebefordra framslällningar om bistånd och relevani informalion i händelse av kämenergiolycka eller radioakfivt nödläge;

(iv) utveckla lämpliga program, metoder och normer för mätning och övervakning av slrålningen;

(v) genomföra undersökningar om rimligheten av atl bygga upp lämpliga system för mätning och övervakning av strålningen;

c)  ställa lämpliga resurser för en första be
dömning av en olycka eller elt nödläge till
förfogande för en konvenfionsstal eller en
medlemsstat, som begär biständ i händelse av
en kärnenergiolycka eller etl radioaktivt nöd
läge;

d)   erbjuda sina bona officia-tjänster fill
konvenfionsstater och medlemsstater i hän
delse av en kärnenergiolycka eUer ett ra
dioaktivt nödläge;

e)   upprätta och underhålla förbindelser
med berörda internationella organisationer i
syfte att erhålla och utbyta relevant informa
tion och data samt lillse att en förteckning
över dessa organisafioner blir tiUgänglig för
konventionsstater, medlemsstater och ovan
nämnda organisationer.

Artide 6

Confidentiality and public statements

1. The requesting State and the assisting party shall prolecl the confidentiality of any confidential information thal becomes available to either of them in conneclion with the assistance in the event of a nuclear accident

Artikel 6

Konfidenfiell informalion och offentliga uttalanden

I. Den anmodande staten och biståndsgivaren skall skydda den förtroliga karaktären hos den konfidentiella information som de får lillgång till i samband med bistånd vid en kärnenergiolycka eller etl radioaktivt nöd-

27

Prop. 1986/87: 18

or radiological emergency. Such information shall be used exdusively for the purpose of the assistance agreed upon.

2. The assisting party shall make every ef-fort lo coordinate wiih the requesting Stale before releasing information to the public on the assistance provided in conneclion with a nuclear accident or radiological emergency.

läge. Sådan information skall endast användas för det överenskomna biståndet.

2. Den biståndsgivande parten skall på allt sätt sträva efter atl samverka med den anmodande staten innan den offentliggör information om det bistånd som lämnas i samband med en kärnenergiolycka eller elt radioaktivt nödläge.

Artide 7 Reimbursement of costs

1.    An assisting party may offer assistance
without costs to the requesling State. When
considering whether lo offer assistance on
such a basis, the assisting party shall take
into account:

(a)  Ihe nature of the nuclear accident or radiological emergency;

(b)  the place of origin of the nuclear accident or radiological emergency;

(c)  the needs of developing counlries;

(d)   the particular needs of counlries wilh
oul nuclear facilities; and

(e)     any other relevant faclors.

2.  When assistance is provided wholly or partly on a reimbursement basis, the requesting Slale shall reimburse the assisting party for the costs incurred for the services rendered by persons or organizations acting on ils behalf, and for all expenses in conneclion with the assistance to the extent that such expenses are nol directly defrayed by the requesling Slale. Uniess otherwise agreed, reimbursement shall be provided promptly after the assisting party has presented its request for reimbursement to the requesting State, and in respect of costs other than local costs, shall be freely transferrable.

3.  Notwithstanding paragraph 2, the assisting party may at any time waive, or agree lo the poslponement of, the reimbursement in whole or in part. In considering such waiver or poslponement, assisting parties shall give due consideration to the needs of developing counlries.

Artikel 7

Återbetalning av kostnader

1.    En bislåndsgivande part kan erbjuda
kostnadsfritt bistånd lill den anmodande sta
ten. När en biståndsgivare överväger atl läm
na bistånd på sådana viUkor, skall denne be
akta följande:

a)   kärnenergiolyckans eller det radioaktiva nödlägets natur;

b)  den plats där kärnenergiolyckan eller det radioaktiva nödläget uppstod;

c)   utvecklingsländernas särskilda krav;

d)    särskilda behov i länder utan kärnener
giresurser; och

e)      andra relevanla omständigheter.

2.   När biståndet helt eller delvis lämnas under förutsättning av ålerbelalning, skall den anmodande staten ersätta biståndsgivarens kostnader för tjänsler som personer eller organisationer utfört för dennes räkning och för alla utgifter i samband med biståndet, i den mån sådana utgifter inte har betalts direkl av den anmodande staten. Om ej annat överenskommits, skall återbetalningen ske omgående när biståndsgivaren har lämnat sin framställning om återbetalning lill den anmodande staten. Denna betalning skall vara frilt överförbar när den avser andra än lokala kosinader.

3.   Oaktat bestämmelserna i punklen 2 kan den biståndsgivande parten vid vilken tidpunkt som helst förklara sig avslå från eller samlycka lill uppskov med återbetalningen, helt eller delvis. När biståndsgivare överväger sådant avstående eller uppskov, skall de ta vederbörlig hänsyn lill utvecklingsländernas behov.

28

Prop. 1986/87: 18

Artide 8

Privileges, immunifies and facilities

1.  The requesfing State shall afford to per
sonnel of the assisting party and personnel
acting on ils behalf the necessary privileges,
immunities and facilifies for the performance
of their assistance functions.

2.  The requesting State shall afford the fol
lowing privileges and immunities lo person
nel of the assisfing party or personnel aciing
on its behalf who have been duly notified to
and accepted by the requesling Stale:

(a)  immunily from artesl, detention and le
gal process, induding criminal, civil and ad
ministrative jurisdiction, of the requesling
State, in respect of acts or omissions in the
performance of their duties; and

(b)   exemption from taxation, dufies or
other charges, except those which are nor
mally incorporated in the price of goods or
paid for services rendered, in respecl of the
performance of their assistance functions.

3.    The requesfing State shall:

(a)   afford the assisting party exemption from taxation, duties or other charges on the equipment and property brought into the territory of the requesling Slale by the assisting party for the purpose of the assistance; and

(b)  provide immunity from seizure, attachment or requisition of such equipment and property.

4.   The requesting Stale shall ensure the relurn of such equipment and property. If requested by the assisting party, the requesting State shall arrange, to the extent it is able to do so, for the necessary decontaminalion of recoverable equipment involved in the assistance before Us return.

5.   The requesfing Stale shall facilitate the entry into, stay in and departure from ils nafional territory of personnel notified pursuant to paragraph 2 and of equipment and property involved in the assistance.

6.   Nothing in this arfide shall require the requesting State to provide its nationals or permaneni residents with the privileges and

Artikd 8

Privilegier, immuniteter och lättnader

1.   Den anmodande siaten skall till den biståndsgivande partens personal och tiU personal som handlar för dennes räkning ge del privilegier, immuniteter och lättnader som är nödvändiga för fullgörandet av deras bi-slåndsuppgifter.

2.   Den anmodande staten skall ge följande privilegier och immuniteter till den biståndsgivande partens personal och till personal som handlar för dennes räkning, under fömlsätlning alt ifrågavarande personal vederbörligen anmälls lill, och godkänls av, den anmodande staten:

a)  immunitet i fråga om häktning, kvarhållande och rättsliga åtgärder, inklusive straffrättslig, civilrättslig och förvaltningsrättslig talan vid domstol i den anmodande staten, när del gäller handlingar eUer underlåtenhet i tjänsten, samt

b)  befrielse från skatter, pålagor eller andra avgifter när del gäller personalens fullgörande av biståndsfunklionerna, dock inte sådana som normall ingår i varornas pris eller som betalas för utförda Ijänster.

3. Den anmodande siaten skall

a)  befria biståndsgivaren från skatter, pålagor och andra avgifter på den utrustning och den egendom som införs till biståndsmolla-garens territorium av biståndsgivaren i bi-slåndssyfie saml

b) ge immunitet mot beslag, kvarstad eUer rekvisition av sådan ulmstning och egendom.

4.   Den anmodande staten skall garaniera att sådan utmstning och egendom återlämnas. Om biståndsgivaren så begär, skall den anmodande siaten, i den ulslräckning den har möjlighet lill det, ombesörja nödvändig sanering av utrustning som ej förbrukats och som använts vid biståndsarbetet.

5.   Den anmodande siaten skaU underiätta inresan lill, vistelsen i och utresan från dess nationella territorium för personal som anmälts enligt punkten 2 och för utrustning och egendom som används vid biståndsarbetet.

6.   Ingenting i denna artikel förpliktar den anmodande staten att ge egna medborgare eller andra i landel sladigvarande bosatta per-

29

Prop. 1986/87: 18

immunities  provided  for in the foregoing paragraphs.

7.   Without prejudice to the privileges and immunities, all beneficiaries enjoying such privileges and immunities under this artide have a duty to respect the laws and regulations of the requesling State. They shall also have the duty not to inlerfere in the domestic affairs of the requesting Stale.

8.   Nothing in this artide shall prejudice rights and obligations with respect to privileges and immunities afforded pursuant to other internationai agreements or the mles of customary internationai law.

9.   When signing, ratifying, accepiing, ap-proving or acceding to this Convention, a State may declare that it does not consider itself bound in whole or in part by paragraphs 2 and 3.

10.   A State Party which has made a decla
ralion in accordance with paragraph 9 may at
any time withdraw it by notification to the
depositary.

söner de privilegier och immuniteter som angivits i ovanslående punkter.

7.   Utan inskränkning av privilegierna och immunitetema skall aUa personer som i enlighet med denna artikel åtnjuter sådanajjrivile-gier och immuniteter vara skyldiga att respektera lagar och andra förfatiningar i den anmodande staten. De skall också vara skyldiga all ej blanda sig i den anmodande statens inre angelägenheter.

8.   Ingenting i denna artikel påverkar de rättigheter och skyldigheter avseende privilegier och immuniteter som åtnjuts i enlighet med andra internationeUa avtal eller i enhghet med internationell sedvanerätt.

9.   Då en stat undertecknar, ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig till denna konvention, kan staten i fråga förklara att den ej anser sig bunden, helt eller delvis, av punklerna 2 och 3.

10.   En konvenlionsslal som avgivil en för
klaring i enlighel med punkten 9 kan när som
helsl frånträda detsamma genom notifikation
till depositarien.

Artide 9

Transit of personnel, equipment and property

Each State Party shall, at the request of the requesting Slale or the assisting party, seek to facilitate the transit through its territory of duly notified personnel, equipment and property involved in the assistance to and from the requesting State.

Artikd 9

Transitering av personal, utrustning och egendom

Varje konventionsstat skall på den anmodande statens eller biståndsgivarens begäran vidta åtgärder för atl underlätta transitering genom silt territorium till och från den anmodande staten av vederbörligen anmäld personal, utrustning och egendom i samband med biståndet.

Artide 10

Claims and compensation

1.    The States Parties shall closely cooper
ate in order to facilitate the selUement of
legal proceedings and claims under this arti
de.

2.    Uniess otherwise agreed, a requesting
State shall in respecl of dealh or of injury to
persons, damage to or loss of property, or
damage to the environment caused wilhin ils
territory or other area under its jurisdiction
or control in the course of providing the as-

Artikd 10

Skadeståndskrav och ersättning

1.   Konvenfionsstaterna skall nära samarbeta för att underlätta avgöranden i rättegångar och förlikning vad gäller skadeståndskrav enligt denna artikel.

2.   Om ej annat överenskommits, skall den anmodande staten i fråga om personskada med eller utan dödlig utgång, skada på eller förlust av egendom eUer miljöskador i samband med det begärda biståndet som har uppkommit inom dess eget territorium eller inom

30

Prop. 1986/87: 18

sislance requested:

(a)   not bring any legal proceedings against the assisting party or persons or other legal entities acting on ils behalf:

(b)   assume responsibility for dealing with legal proceedings and claims brought by third parties against the assisting party or againsi persons or other legal entities aciing on its behalf;

(c)   hold the assisting party or persons or olher legal entities acting on its behalf harm-less in respecl of legal proceedings and claims referred lo in sub-paragraph (b); and

(d)  compensate the assisting party or per
sons or other legal entities acting on ils behalf
for;

(i) death of or injury to personnel of the assisting party or persons acting on its behalf;

(ii) loss of or damage to non-consumable equipment or materials related to the assistance;

except in cases of wilful misconducl by the individuals who caused the death, injury, loss or damage.

3.    This artide shall nol prevent compensation or indemnily available under any applicable inlernational agreement or national law of any State.

4.    Nothing in this artide shall require the requesting State to apply paragraph 2 in whole or in part to ils nationals or permanent residents.

5.    When signing, ratifying, accepting, ap-proving or acceding to this Convention, a State may declare:

(a)   that U does nol consider itself bound in whole or in part by paragraph 2;

(b)   that U will nol apply paragraph 2 in whole or in part in cases of gross negligence by the individuals who caused the death, injury, loss or damage.

6.   A State Party which has made a declara
lion in accordance with paragraph 5 may at
any time withdraw il by notification to the
depositary.

annal område under dess jurisdiktion eller kontroll:

a)  ej inleda rättsliga ålgärder mol biståndsgivaren eller mot fysiska eller juridiska personer som handlar för dennas räkning:

b) åla sig ansvaret för hanleringen av rättsliga åtgärder och skadeståndskrav som av Iredje part riklas mot biståndsgivaren eller mol fysiska eller juridiska personer som handlar för dennas räkning:

c)  hålla biståndsgivaren eller de fysiska eller juridiska personer som handlar för dennas räkning skadeslösa vad avser de rättsliga åtgärder och skadeståndskrav som beskrivs under b), ovan, och

d)  ersälta biståndsgivaren eUer de fysiska
eller juridiska personer som handlar för den
nas räkning för

(i) personskada med eller utan dödlig utgång som har fillfogals biståndsgivarens personal eller personer som handlar för dennas räkning;

(ii) förlust av eller skada på sådan utrustning eller material som har samband med biståndet och som inle ulgör förbrukningsartiklar; dock inle vid uppsåtligt handlande av de personer   som   orsakade   dödsfallet,   personskadan, förlusten eller skadan.

3.  Denna artikel hindrar inte ersällning eller skadestånd i enlighet med något tillämpligt internationellt avtal eller någon stals nationeUa lagstifining.

4.  Ingenting i denna artikel skall tvinga den anmodande staten att tillämpa punkten 2 helt eller delvis på sina medborgare eller på personer som är stadigvarande bosalla i landet.

5.   Då en stat undertecknar, ratificerar,
godlar, godkänner eller ansluter sig lUl denna
konvenfion, kan den förklara att den helt el
ler delvis

a)  ej anser sig bunden av punkten 2,

b) ej kommer att tillämpa punkten 2, i fall då de personer som orsakal dödsfallet, personskadan, förlusten eller sakskadan har handlagt grovt vårdslöst.

6.   En konvenlionsslal som avgivil förkla
ring i enlighet med punklen 5 kan när som
helst återta denna genom notifikation till de
positarien.

31

Prop. 1986/87:18

Artide 11

Termination of assistance

The requesting Slale or the assisting party may al any time, after appropriate consultations and by notification in wriling, request the termination of assistance received or provided under this Convention. Once such a request has been made the parties involved shall consull with each other to make arrangements for the proper conclusion of the assistance.

Artikd 11

Biståndets upphörande

Den anmodande staten eller den bislåndsgivande parten kan när som helst efter lämpliga konsultationer och genom skriftlig notifikation begära att det bistånd som mottagits eller slällls lill förfogande enligl denna konvenlion skall upphöra. När en sådan begäran framlagts, skall de båda inblandade parterna samråda med varandra för att träffa anstalter för lämplig avveckling av bislåndel.

Artide 12

Relationship to olher internationai agreements

This Convention shall not affect the reciprocal rights and obligations of States Parties under existing inlernalional agreements which reläte to the matters covered by this Convention, or under future inlernational agreements conduded in accordance with the objecl and purpose of this Convention.

Artikel 12

Förhållande till andra inlernalionella avtal

Denna konvention skall ej påverka de ömsesidiga rättigheter och skyldigheler som konvenlionsstaterna har enligt exislerande inlernationella avtal vad avser frågor som faller under denna konvention eller under framtida inlernationella avtal, som ingås i överensslämmelse med denna konventions ändamål och syften.

Artide 13 Settlement ofdisputes

1.   In the event of a dispute between States Parlies, or between a Stale Party and the Agency, conceming the interpretation or application of this Convention, the parties to the dispute shall consull with a view to the settlement of the dispute by negotiation or by any olher peaceful means of seltling disputes acceptable lo them.

2.   If a dispute of this character between States Parties cannot be settled within one year from the request for consullalion pursuant to paragraph 1, it shall, at the request of any party to such dispute, be submitted lo arbitration or referred lo the International Courl of Jusfice for decision. Where a dispute is submitted to arbitration, if, within six months from the date of the request, the parties to the dispute are unable to agree on the organization of the arbitration, a party may request the President of the International Court of Justice or the Secretary-General of the United Nations to appoint one or more

Ariikd 13 Biläggande av tvisier

1.  I händelse av tvist mellan konventionsstaterna, eller mellan en konvenlionsslal och lAEA, beiräffande tolkningen eller lillämpningen av denna konvention, skall parterna i tvisten samråda i syfte att bilägga denna genom förhandling eller genom sådan annan fredlig melod för lösning av tvist som de båda kan acceptera.

2.  Om en tvist av detta slag mellan konvenlionsstaterna ej kunnat bilaggas inom ett år räknat från datum för framställningen om samråd i enlighel med punkten 1, skall tvisten efter framställning från någondera av de tvistande hänskjutas till skiljedom eller tUl Internationella domstolen för avgörande. När en tvist hänskjuts tiU skiljedom och de tvistande inom sex månader från datum för framställningen ej kunnat komma överens om sältel för skiljedomens genomförande, kan endera parten anhålla att Internationella domstolens president eller Förenta nationernas generalsekreterare utser en eller flera skiljedomare.

32

Prop. 1986/87: 18

arbitrators. In cases of conflicting requests by the parties to the dispute, the request lo the Secretary-General of the United Nations shall have priority.

3.   When signing, ratifying, accepting, ap-proving or acceding to this Convention, a Stale may declare that it does nol consider itself bound by either or bolh of the dispute settlement procedures provided for in paragraph 2. The other States Parties shall not be bound by a dispute settlement procedure provided for in paragraph 2 with respect lo a State Party for which such a declaralion is in force.

4.   A Slale Party which has made a declaralion in accordance with paragraph 3 may al any lime withdraw it by notification to the depositary.

Om de tvistande ingivit sinsemellan olika framställningar, skall den som ställts lill Förenta nationernas generalsekreterare priorileras.

3.   När en stat undertecknar, ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig till denna konvention, kan den förklara all den inle anser sig bunden av endera av eller båda de i punkten 2 beskrivna förfarandena för biläggande av tvister. Övriga konventionsstater skall ej vara bundna till någon av de i punkten 2 angivna förfarandena för biläggande av tvister i förhållande till en konventionsstat för vilken en sådan förklaring är i krafl.

4.   En konventionsstat som avgivil förklaring i enlighet med punklen 3 kan när som helst återta denna genom notifikation fill depositarien.

Artide 14 Entry into force

1.    This Convention shall be open for signa
ture by all States and Namibia, represented
by the United Nations Council for Namibia,
al the Headquarters of the International
Atomic Energy Agency in Vienna, and at the
Headquarters of the United Nations in New
York from ... until its entry into force for
twelve months, whichever period is longer.

2.   A Stale and Namibia, represented by the United Nations Council for Namibia, may express its consenl to be bound by this Convention either by signature, or by deposit of an instrument of ratification, acceptance or approval following signature made subject to ratification, acceptance or approval, or by deposil of an instrument of accession. The instruments of ratification, acceptance, approval or accession shall be deposited with the depositary.

3.   This Convention shall enter into force thirty days after consenl lo be bound has been expressed by three States.

4.   For each State expressing consenl to be bound by this Convention after ils entry into force, this Convention shall enter into force for that State thirty days after the date of expression of consenl.

Artikel 14 Ikraftträdande

1.  Denna konvention skall vara öppen för undertecknande av aUa siater samt Namibia, representerat av Förenta nationernas råd för Namibia, i Inlemalionella atomenergiorganels säte i Wien och i Förenta nationernas högkvarter i New York från och med den ... fill dess att den träder i kraft eller under tolv månader, varvid den längsta av dessa båda perioder skall gälla.

2.  En stat, eller Namibia representerat av Förenta nationernas råd för Namibia, kan uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av denna konvention antingen genom undertecknande eller genom deponering av ratifikations-, godtagande- eUer godkännandeinstrument efter undertecknande med förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande, eller genom deponering av ett anslutningsinstrument. Ratifikations-, godtagande-, godkännande eller anslutningsinstmmenten skall deponeras hos depositarien.

3.  Denna konvenlion träder i kraft tretfio dagar efter det att tre stater samtyckt till att vara bundna.

4.    För varje stat som uttrycker sitt sam
tycke lill att vara bunden av denna konven
tion efter dess ikraftträdande, träder den i
krafl trettio dagar efter det atl staten uttryckt
sill samtycke.

3 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 18

33

Prop. 1986/87: 18

5. (a) This Convention shall be open for accession, as provided for in this artide, by inlernational organizations and regional integration organizations constituted by sovereign States, which have compelence in respecl of the negotiation, conclusion and applicalion of internationai agreements in matters covered by this Convention.

(b)   In matters within their compelence such organizafions shaU, on their own behalf, exercise the rights and fulfil the obligations which this Convention attributes to States Parties.

(c)    When depositing its instrument of accession, such an organization shall communicate to the depositary a declaralion indicafing the extent of its compelence in respect of matters covered by this Convenfion.

(d)    Such an organization shall not hold any
vote additional to those ofils Member States.

5.a) Denna konvention skall enligt denna artikel stå öppen för anslulning av internationella organisationer och organisaiioner för regional integrering som upprättats av självständiga stater, vilka har befogenhet att förhandla om, ingå och lillämpa internationella avtal om frågor som täcks av denna konvenfion.

b)  I ärenden inom deras kompetensområde skall dessa organisaiioner på egna vägnar utöva de rättigheter och uppfylla de skyldigheter som enligt denna konvention tiUkommer konventionsstaterna.

c)  När en sådan organisation deponerar sitt anslutningsinstmment, skall den till depositarien överlämna en förklaring som visar omfattningen av organisationens behörighel vad avser frågor som täcks av denna konvention.

d)   En sådan organisafion skall ej äga någon
rösträtt utöver den som innehas av dess med
lemsstater.

Artide 15

Provisional application

A Slale may, upon signature or al any later date before this Convenfion enters into force for it, declare that it will apply this Convention provisionally.

Artikd 15

Provisorisk fiUämpning

En stal kan vid undertecknandet eller vid vilken som helst senare tidpunkt innan denna konvention har trätt i kraft förklara att den kommer att lillämpa denna konvenlion provisoriskt.

Artide 16 Amendments

1.    A State Party may propose amendments
to this Convention. The proposed amend
ment shall be submitted to the depositary
who shall circulate it immediately lo all other
States Parfies.

2.    If a majority of the States Parties re
quest the depositary to convene a conference
to consider the proposed amendments, the
depositary shall invite all States Parties to
attend such a conference to begin nol sooner
than thirty days after the invitations are is
sued. Any amendment adopted at the confer
ence by a two-thirds majority of all States
Parties shall be laid down in a protocol which
is open to signature in Vienna and New York
by all States Parties.

Artikel 16 Ändringar

1.  En konvenlionsslal får föreslå ändringar i denna konvenlion. Ändringsförslaget skall inges tUl depositarien, som omedelbart skall sända ut det till alla övriga konventionsstaler.

2.  Om en majoritet av konvenlionsstaterna anmodar depositarien att sammankalla en konferens för att ta ställning lill de föreslagna ändringarna, skaU depositarien inbjuda aUa konventionsstaler att bevista en sådan konferens, vilken skaU inledas tidigast trettio dagar efter det att inbjudningarna utsänts. Alla ändringar som vid konferensen antas med två tredjedels majoritet av konvenlionsstaterna skall fastställas i ell protokoll, som skall vara öppet för undertecknande i Wien och i New York av alla konventionsstaler.

34

Prop. 1986/87:18

3. The protocol shall enter into force thirty days after consenl lo be bound has been expressed by three States. For each State expressing consent to be bound by the protocol after ils entry into force, the protocol shall enter into force for that State thirty days after the date of expression of consent.

3. Prolokollet träder i krafl trettio dagar efter det alt tre stater samtyckt lill att vara bundna. För varje stat som samtycker till atl vara bunden av protokoUet efter det att detla trätt i kraft träder protokollet i kraft trettio dagar efler den dag då staten uttryckt sitt samtycke.

Artide 17 Denuncialion

1.    A State Party may denounce this Con
vention by written notification to the deposi
tary.

2.    Denunciation shall lake effect one year
following the date on which the notification is
received by the depositary.

Artikd 17 Uppsägning

1.    En konvenlionsslal får säga upp denna
konvention genom skriftlig notifikation till
depositarien.

2.    Uppsägningen iräder i kraft ett år från
det datum då notifikationen mottogs av depo
sitarien.

Artide 18 Depositary

1.    The Director General of the Agency shall be the depositary of this Convention.

2.    The Director General of the Agency shall promptly notify States Parties and all olher States of:

(a)    each signature of this Convention or any protocol of amendment;

(b)   each deposit of an inslrumenl of ratification, acceptance, approval or accession conceming this Convenfion or any protocol of amendment;

(c)    any declaralion or withdrawal thereof in accordance with artides 8, 10 and 13;

(d)   any declaralion of provisional applica
lion of this Convention in accordance with
artide 15;

(e)   the entry into force of this Convention
and of any amendment thereto; and

(f)    any denunciation made under artide
17.

Artikd 18 Depositarie

1.    IAEA:s generaldirektör skall vara depositarie för denna konvenfion.

2.    IAEA;s generaldirektör skall omgående underrätta konventionsstatema och alla andra slaler om

a)   vaije undertecknande av denna konvenlion eUer alla protokoll om ändring;

b)  varje deponering av rafifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstmment rörande denna konvention eller alla prolokoll om ändring;

c)   förklaringar eller återtaganden av sådana enligt artiklarna 8, 10 och 13:

d)   förklaringar rörande provisorisk till
lämpning av denna konvention i enlighet med
artikel 15;

e)   ikraftträdande av denna konvention och
varje ändring i denna; och

f) uppsägningar enligt artikel 17.

Artide 19

Authentic texts and certified copies

The original of this Convention, of which the Arabic, Chinese, English, French, Russian and Spanish texts are equally authentic, shall be deposited with the Director General of the Inlernational Atomic Energy Agency

Artikd 19

Autentiska texter och avskrifter

Originalet fill denna konvention, av vilken de arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska och spanska texlerna har lika gillighel skall deponeras hos Internationella atomenergiorganels  generaldirektör,   som   skall

35

Prop. 1986/87: 18

who shall send certified copies to States Parlies and all other States.

In svitness vvfiereo/the undersigned, being duly authorized, have signed this Convention, open for signature as provided in paragraph 1 of artide 14.

Adopted by the General Conference of the International Atomic Energy Agency meeting in special session at Vienna on the twen-lysixlh day of September one ihousand nine hundred and eighlysix.

sända bestyrkta avskrifter til' konventions-staterna och till alla andra stater.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade undertecknat denna konvention, som är öppen för undertecknande enligt artikel 14 punkt 1.

ANTAGEN av Internationella atomenergiorganels generalförsamling vid extra möte i Wien den 26 september år 1986.

36

BUaga 2     Prop. 1986/87: 18

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986

Föredragande: slalsrådel Lundkvisl såvitt avser avsnill I, statsrådet Dahl såvitt avser avsnitt 2

Anmälan till proposition om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan

Nionde huvudtiteln

1 Åtgärder för bl. a. jordbruks- och renskötselföretag

Det radioakliva nedfallet efter kämkraftsolyckan i Tjernobyl har skapat stora problem för bl.a. jordbmks-, trädgårds- och renskötselföretag. De drabbas av merkostnader och inkomstbortfall på grund av de ålgärder som vidtagits i syfte atl även i denna situation lillförsäkra konsumenterna livsmedel av god kvalitet. För atl tillgodose etl omedelbart behov beslutade regeringen därför i maj 1986 att ställa 25 milj. kr. lUl lanlbmksstyrelsens förfogande för budgetåret 1985/86 för förskollsutbelalningar till drabbade jordbmkare och trädgårdsföretagare.

Lantbmksstyrelsen lämnade ijuni 1986 efter samråd med Lantbmkamas riksförbund förslag lill riktlinjer för ersättning till jordbmks-, trädgårds-och renskötselförelag på gmnd av radioaktivt nedfall. Med förslagel som grund utfärdade regeringen den ISjuni 1986 förordning (1986:621) om ersättning till jordbmks-, trädgårds- och renskötseUÖrelag för merkoslnader och inkomstbortfall på gmnd av radioaktivt nedfall. Samma dag beslutade regeringen alt för budgetåret 1986/87 ställa medel till lanlbmksstyrelsens förfogande för sådan ersättning. Genom ersätlningsbesluten kommer de aktueUa förelagarna att såvitt möjligt hållas skadeslösa lill följd av merkostnader och inkomstbortfall som uppstått på gmnd av Tjernobylolyckan.

Med stöd av regeringens beslut har lantbmksstyrelsen beiräffande jordbmks- och trädgårdsföretag beslutat i huvudsak följande.

Enligl lanlbmksstyrelsens föreskrifter lämnas ersättning fill jordbmksförelag för de merkostnader som har orsakats av försenad betessläppning, för minskad avkastning i mjölkproduktionen liU följd av della och för mjölk som har kasserats. Vidare lämnas ersättning för kasserade slaktkroppar och för merkostnader och försämrat ekonomiskl utbyte av slaktdjur då slakten skett vid annan tidpunkt än vad den eljest skulle ha gjort. Ersättning ges också för foder som kasserats och för sanering av vallar.

Till trädgårdsföretag lämnas enligt lanlbmksstyrelsens föreskrifter er-      37

sättning för produkter som omfattas av försäljningsförbud och för vissa     Prop. 1986/87: 18 frilandsodlade trädgårdsprodukter som kasserats. För sanering av vissa frilandsodlingar utgår ersällning för kostnader, förlusler, merarbete och nytt växlmaterial.

I fråga om renskötselförelag har statens livsmedelsverk och lantbruksslyrelsen efter samråd med Svenska samernas riksförbund beslutat i huvudsak följande. Renar från områden där förhöjda halter av radioaktiva ämnen uppmätts måste slaktas på kontrollslakleri. Beslutet omfattade lill en början Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens län, men har nu utsträckts tUl att avse även Norrbottens län. Cesiumhalterna har nämligen ökat hos renarna under hösten när de övergått till atl beta lav. Cesiumhallen i varje enskild renkropp undersöks. Vid för höga halter av radioaktiva ämnen kasseras renkroppen. Renägarna erhåller ersättning molsvarande marknadspriset från slakteriföretagen enligt gängse rutiner för samtliga slaktade renar, dvs. även för sådana som inte godkänls som livsmedel på grund av för hög cesiumhalt. Kontrollslakterierna erhåller sedermera ersättning från lantbmksstyrelsen för de renkroppar som inle kunnat godkännas som livsmedel av detla skäl. De erhåller också ersäitning för sina hanteringskostnader för dessa renkroppar. Ersättning till renägare kan utgå även för tidigareläggning av slakt, utfodring av renar och för merkostnader för anskaffning av matrenar.

Sveriges lantbmksuniversilet har erhållil medel av lantbruksslyrelsen för försöksprojekt avseende utfodring och skördemeloder i syfte att minska cesiumhallen.

Även älgstammen har drabbats av det radioakliva nedfallet. Svenska jägareförbundet och Svenska samernas riksförbund hemställer i skrivelse fill regeringen om ersättning för bl.a. älgar som förstörs till följd av för höga halter av cesium-137. När älgjakten inleddes i september visade det sig alt många fällda älgar innehöll så höga halter av cesium-137 atl köttet inte fick saluhållas som livsmedel. Det ansågs vara en uppenbar risk för atl jägarna skulle avbryta älgjakten eflersom de kunde komma atl enbart drabbas av kosinader för jakten. Med hänsyn till att en minskad jakl skulle leda till ökad skadegörelse på skog och etl ökat antal trafikolyckor med älg beslutade regeringen alt länsstyrelsen skall få betala ut ersäitning för fällda älgar som innehåller så höga halter av cesium-137 att de översiiger det av statens Uvsmedelsverk lillämpade riktvärdet för saluhållande av Uvsmedel. Enligt förordningen (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga halter av radioaktivitet lämnas ersättning för sådana älgar som förstörs eller tas om hand av slakteri. Ersättning utgår med 2200 kr. för vuxen älg och I OOOkr. för älgkalv.

Det sammanlagda medelsbehovet för de av regeringen beslutade ersättningarna somjag har redovisat är svårt att beräkna i dag. Uppskallningsvis kan detta anges lill 250 milj kr. Ersättningarna anvisas för närvarande från anslaget Ofömtsedda ulgifter. Ersättningarna bör dock i fortsättningen bestridas från ett nylt förslagsanslag under nionde huvudfiteln. Anslaget bör benämnas Ersättningar på gmnd av radioaktivt nedfall.

Ersättningsfrågorna har ännu inte kunnat slutbehandlas för alla områ
den. Sveriges fiskares riksförbund har i skrivelse till regeringen yrkat att      38

ersällning skall ulgä lill bl.a. licensierade fiskeförelag för kostnader och Prop. 1986/87: 18 förluster på grund av del radioaktiva nedfallel. Till regeringen har vidare inkommit skrivelser från bl. a. Svenska samernas riksförbund, Sveriges fiskevatlenägareförbund, Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening, Sveriges Hotell- och Reslaurangförbund, Nordisk Holell- og Res-taurantforbund och Sveriges köpmannaförbund, vilka begär ersättningar och ålgärder av skilda slag.

Enligl min mening kan inle i dag överblickas den fullständiga omfattningen och konsekvenserna av de skador som föranlelts av Tjernobylolyckan. Jag förordar därför all i den mån yllerligare krav reses om kompensation till följd av radioaktivt nedfall efter kämkraftsolyckan bör frågor om ersällning prövas i huvudsak efler de principer som har tillämpats för tidigare beslul om ersäitning. Regeringen bör i förekommande fall kunna besluta om ersättning från anslaget.

De kosinader som myndigheterna har med anledning av kärnkraftsolyckan och som inle läcks genom särskilda anslag bör liksom hittills vid behov läckas genom överskridande av resp. myndighetsanslag.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.   godkänna de rikllinjer somjag har redovisat för ersättning på grund av radioaktivt nedfall,

2.   lill Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 250000000 kr.

2 Statens strålskyddsinstituts förslag till åtgärder

Kämkraftsolyckan i Tjernobyl föranledde betydande insatser av bl. a. berörda myndigheter. Regeringen har också vidtagit åtgärder för att säkerställa en fullgod beredskap för framtiden. Bl.a. har energirådet fått i uppdrag att göra en översyn av beredskapen. Inom ramen för denna översyn har statens strålskyddsinslitut (SSI) i skrivelse den 15 augusti 1986 lämnat förslag lUl beredskapsförbältrande ålgärder. I det följande tar jag upp de åtgärder som bör behandlas under nionde huvudtiteln och som SSI bedömi bör genomföras under innevarande budgetår.

Av strålskyddsinstitulets skrivelse framgår bl.a. all institutets gammamätstationer behöver automatiseras på ell sådant sätl som gör det möjligt för inslilulet atl agera omedelbart vid information om ökade strålningsnivåer i miljön. Åtgärden föreslås i huvudsak vara genomförd före den 31 december 1986. Kostnaderna härför beräknas fill 0,6 milj. kr.

Av skrivelsen framgår vidare all befintliga mäfinstmment på mejerier
kan behöva kompletteras för jod och cesium. Denna fråga föreslår SSI bör
utredas av institutet i samråd med slatens livsmedelsverk. Institutet förut
sätter att utredningen utmynnar i förslag till allernaliva lösningar med        39

tidsplan och kostnader för genomförandet. Utredningen beräknas kunna     Prop. 1986/87: 18 vara avslutad före årsskiftel 1986/87.

För alt bäitre kunna bedöma och förslå vilka mätningar som är viktiga från slrålskyddssynpunkt vid radioaktivt nedfaU efler en reaktorolycka liksom för att tolka mätresultaten krävs enligt SSI utbildning i mätteknik m.m. I delta syfle avser institutet att i samråd med statens miljömedicinska laboratorium och länsslyrelsernas organisalionsnämnd utarbeta elt särskilt kursprogram för befattningshavare i kommuner och länsslyrelser. Kostnaderna beräknas till 3 milj. kr. SSI anmäler vidare alt en skyndsam utredning behöver göras av behovet av dosralmätande instrument som kan komma atl kosta högst 9 milj. kr.

SSI anmäler även behov av komplettering av befintlig datautrustning för atl möla de höga krav på dokumentation och slråldosmälningar som ställs vid en olycka. Kostnaderna härför beräknas fill 3 milj. kr. innefattande installation och ombyggnader. Åtgärderna beräknas kunna vara genomförda vid årsskiftet 1986/87. SSI föreslår att kosinaderna finansieras med kärnkraflsavgifter.

För vissa mätningar och uppföljning av en rad mätfrågor av betydelse för beredskapen behöver SSI instrument. En stor del av kostnaderna, som beräknas till 0,7milj. kr., avser exierna mätuppdrag.

Informationsfrågor rörande det radioakliva nedfallel har lilldragil sig slor uppmärksamhet. För alt informera alla om effekterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl avser SSI all göra ett informationspaket. I detta skall ingå bl.a. en broschyr som skall delas ut lill aUa hushåU i landet. 1 broschyren lämnas information om kämkraftsolyckan i Tjernobyl och om de åtgärder som har vidtagits och kommer atl vidlas. Broschyren avses vara framtagen och utdelad under oklober 1986. Kosinaderna beräknas lill 6 milj. kr.

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har medfört att etl flertal forskningsprojekt och studier igångsatts. Dessa bör enligt SSI fullföljas. Flera projekt har påbörjals och beräknas vara avslutade före årsskiftet 1986/87. Bland forskningsinsatserna märks upplags- och omsätlningsmälningar med inriktning på jordbruksmark, radioekologiska mätningar av bl.a. renlav, aktiviletsmätningar på regnvatten, dagvatten och reningsverk, beteendevetenskapliga studier (människors oro) saml projekl angående radioaktiva ämnen i renar m.m. De sammanlagda kostnaderna för forskning och studier har av SSI beräknats till 11,8 milj. kr.

SSI måste följa upp en lång rad projekl under den närmaste tiden. Institutets behov av extra resurser under budgetåret 1986/87 beräknas molsvara sju manår samt medel för konsullinsatser molsvarande totalt 2,9 milj. kr. Därtill kommer ytteriigare resursbehov som kan visa sig i de pågående utredningarna i fråga om permaneni förstärkning inom området beredskapsplanering.

För riksdagens information vill jag anmäla att SSI i sin skrivelse också
lar upp frågan om hur jodtablettberedskapen ytterligare kan förbättras.
För beredskap mot kärnkraftsolyckor i utlandet föreslås en ökning ske av
det befintliga beredskapslagrel av jodlabletler så att sådana med kort
varsel kan dislribueras till berörda delar av landel. SSI föreslår att social-   40

styrelsen får i uppdrag att i samråd med institutet utreda frågan. En sådan Prop. 1986/87: 18 ulredning bör enligt SSI sludera möjligheterna atl samordna befinfliga beredskapslager med apotekens försäljningslager och atl undanta jod-tabletterna från kravet på hållbarhetsmärkning. SSI föreslår all utredningen redovisar alternativa lösningar och kostnader saml tidsschema. Utredningen avses vara avslulad före årssktflet 1986/87.

Sammanfattningsvis innebär de av SSI föreslagna åtgärderna en koslnad av 28milj.kr., varav den svenska kämkraflsinduslrin föreslås svara för 3 milj. kr. genom en höjning av den särskilda avgift som den belalar enligl förordningen (1976: 247) om vissa avgifter fill statens strålskyddsinstitut.

De förslag tiU åtgärder och uppdrag som SSI har presenieral och somjag har redogjort för finner jag väl avvägda. Jag delar institutets bedömning atl de föreslagna åtgärderna och uppdragen bör genomföras redan nu. Det är enligl min mening särskilt angeläget atl allmänheten så snart som möjligt genom institutets försorg får en samlad och korrekt information om Tjernobylolyckan och om de ålgärder som har vidtagits och kommer att vidlas. Jag anser även att de forskningsprojeki som här föreslagits är angelägna eftersom vi därigenom kan öka vår kunskap om de effekler som Tjernobylolyckan har haft och kommer all få på bl. a. vår miljö. Även övriga av SSI föreslagna ålgärder bör skyndsamt vidtas. Jag avser inom kort återkomma fill regeringen i fråga om dels uiredningsuppdrag, dels ändring i ifrågavarande taxeförordning. SSI bör således lillföras de resurser som institutet har begärt. Institutet bör genomföra de här aktueUa åtgärderna i samarbete med övriga berörda myndigheter.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till statens strålskyddsinslitut på tillägsbudgel I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 25 000 000 kr.

41

4 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 18

BUaga 3    Prop. 1986/87: 18

Industridepartementet

Utdrag ur prolokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986 Föredragande: statsrådet Dahl

Anmälan till proposition om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan

Tolfte huvudtiteln

A. Industridepartementet m. m.

Utredningar m. m.

Under denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 19500000 kr. Från detta anslag täcks bl. a. kostnaderna för utredningar, kommitléer m. m. inom industridepartementets verksamhetsområde. Kostnaderna för det omfattande arbete som bedrivs inom ramen för uppdragen lill energirådet, expertgmppen och gmppen av velenskapliga granskare somjag tidigare redogjort för belastar därför della anslag.

Dessa kostnader består dels av kostnader direkt hänförliga tiU rådel och grupperna såsom kosinader för sammanträden, kansli, översällning och tryckning av rapport på svenska och andra språk, dels av merkostnader som uppstår för energiverket, naturvårdsverket, strålskyddsinstitutet, kärnkraflsinspeklionen och konjunkturinsfitutet genom det omfattande extra arbete som dessa verk och myndigheter låter utföra för alt la fram underiag tiU expertgmppen. De sammanlagda kostnadema för den verksamhet som initierats genom regeringens uppdrag den 7 maj 1986 till energirådet beräknas till 6 milj. kr. Anslaget bör därför räknas upp med detta belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa eft reservationsanslag av 6000000 kr.

42

c.  Regional utveckling                                    Prop. 1986/87: 18

Ersättning för merkostnader och förluster för vissa företag på grund av följdeffekter av Tjernobylolyckan

Något anslag för detta ändamål finns inte upplaget i statsbudgeten för budgetåret 1986/87.

Regeringen har tidigare beslutat om ersättning fill bl. a. jordbmksförelag, trädgårdsföretag och renskölselföretag. Samfidigl stod del tidigt klart all minskad eller utebliven produktion vid nämnda förelag kan få konsekvenser för bl. a. vidareförädlingsföretag.

Länsstyrelsen i Västerbottens län uppmärksammade i skrivelse lill regeringen ijuni 1986 renslakleriernas problem. Länsstyrelsen i Väslernorrlands län tog i skrivelse ijuli 1986 upp frågan om bl. a. verksamheter med bär och älgkött som råvara och de negafiva konsekvenserna för dessa till följd av Tjernobylolyckan. Skrivelser med begäran om ekonomiskl stöd har inkommii från bl. a. LapplandsvUt AB.

För all få underlag för en samlad bedömning av de merkoslnader och förluster som olika vidareförädlingsförelag m. fl. drabbats eller beräknas bli drabbade av fram till den 1 juli 1987 uppdrog regeringen den 4 september 1986 ål länsstyrelserna i Norrboltens, Västerbottens, Jämflands, Västernorrlands, Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län att genomföra en invenlering. Denna skulle i försia hand avse förelag som för sin verksamhet är beroende av leveranser från renskölselföretag saml av bär, fisk och vih. Länsstyrelserna hade också möjlighel att lämna uppgifter om i vilken utsträckning andra verksamheier drabbats eller beräknas bli drabbade av merkoslnader och förluster som en effekl av Tjernobylolyckan. Uppdraget har nyligen redovisals lill industridepartementet.

Med utgångspunki från inventeringsmalerialel kommer regeringen atl ta ställning till ersättningsprinciper vad gäller olika verksamheter. Det ankommer också på regeringen alt besluta om handläggningsordning. Beslut i de enskilda ärendena om ersättning tas av resp. länsstyrelse, som har bäst kännedom om del enskilda företagels situation och belydelse för sysselsättningen i regionen.

Eftersom frågan om ersäitning, med utgångspunkt från inventeringsmalerialel, för närvarande bereds inom regeringskansliet, kan anslagsbehovet nu inte bedömas. I avvaktan på underlagsmalerial föreslår jag att ett förslagsanslag om 1000 kr. ställs lill regeringens förfogande alt användas för ersättning till berörda företag. Från della anslag bör regeringen sedan tilldela resp. länsstyrelse en ekonomisk ram inom vilken länsstyrelsen får rätt atl fatta beslut om ersättning till enskilda företag enligt de rikllinjer som regeringen senare anger. Chefen för industridepartementet avser att senare åierkomma till riksdagen med en redovisning av de insatser som genomförls liksom kostnaderna för dessa.

43

Hemställan                                                                  Prop. 1986/87: n

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Ersättningför merkostnader och förluster för vissa förelag på grund av följdeffekter av Tjernobylolyckan på tilläggsbudget I till stalsbudgelen för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

E. Energi

Konvention om tidig information vid en kärnenergiolycka

Inom internationella atomenergiorganet, lAEA, har utarbetats etl förslag till konvention om tidig information vid en kärnenergiolycka. Förslaget har antagits av IAEA:s generalkonferens. Regeringen beslöt den 18 seplember 1986 atl konventionen skulle undertecknas. Konvenlionen har undertecknats i Wien med förbehåll för ratifikation. Vid undertecknandet avgavs en förklaring att Sverige kommer att tillämpa konventionen interimistiskt. Den engelska fördragstexten och en svensk översättning bör fogas till regeringsprotokollet i della ärende som bilaga 3.1.

I konvenlionen om tidig information vid en kärnenergiolycka förbinder sig konvenlionsstaterna att direkt eller genom förmedling av lAEA omgående underrätta de stater som kan komma atl beröras om elt utsläpp av radioaktivt material inträffar som kan medföra strålskyddskonsekvenser för andra stater. Konvenlionsstaterna förbinder sig vidare atl direkl, eller genom IAEA:s förmedling, omgående tillställa berörda stater all lillgänglig information som kan vara relevant när det gäller alt minska konsekvenserna ur strålningssynpunkl i dessa stater.

Skyldigheten atl rapportera gäller olyckor i såväl civila som militära kärnreaktorer, övriga anläggningar inom kärnbränslecykeln saml för olyckor vid användning av radioisotoper. Andra olyckor, l.ex. olyckor vid kärnvapenprov, kan anmälas frivilligl.

Den information som skall lämnas om en olycka har inträffat skall vara så utförlig att berörda länder kan bedöma konsekvenserna för egen del och om särskilda åtgärder behöver sättas in. Sålunda skaU information lämnas om orsaken till olyckan och händelseförloppets utveckling, om utsläppets kvantilel och sammansättning, om de meteorologiska förhållandena samt om vilka skyddsåtgärder som vidtagits. Informationen skall med lämpliga tidsintervall komplelteras med ytterligare relevanta upplysningar rörande krisläget och om dess faktiska eller förutsägbara upphörande.

För egen del anserjag del nödvändigt all informalion ges såväl direkl till
de närmaste grannländerna som till lAEA. Olyckan i Tjernobyl har också
visal på behovet av alt förbättra kunskaperna om och insynen i näralig
gande kärnkraftverk utanför det egna landel. Det är därför angeläget atl,
vid sidan av den internationella konventionen, sluta bilalerala avtal med de
närmaste grannländerna för atl lillgodose delta behov. Initiativ lill sådana     .,

bilaterala avtal har redan tagits.

Avslutningsvis föreslår jag alt regeringen inhämlar riksdagens godkän-     Prop. 1986/87: 18 nande av konvenlionen om tidig information vid en kärnenergiolycka.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all godkänna konventionen om lidig information vid en kärnenergiolycka.

45

Convention on Early Notification of a Nuclear Accident

The States Parlies lo this convention, aware that nuclear activities are being carried out in a number of States,

noting thal comprehensive measures have been and are being taken to ensure a high level of safely in nuclear activifies, aimed al prevenling nuclear accidenls and minimizing Ihe consequence of any such accident, should it occur.

desiring to strengthen further intemalional co-operalion in Ihe safe developmeni and use of nuclear energy,

convinced of the need for States to provide relevani information about nuclear accidenls as early as possible in order that iransboun-dary radiological consequences can be minimized,

noting the usefulness of bilateral and multilateral arrangements on informalion exhange in this area,

have agreed as follows:

Prop. 1986/87: 18 Bilaga 3.1

Konvention om tidig information vid en kärnenergiolycka

Konventionsstaterna,

som är medvetna om att kärnteknisk verksamhet förekommer i ett anlal siater,

.som konslalerar aii omfattande ålgärder vidtagits och fortlöpande vidlas för alt trygga en hög grad av säkerhet i kärnteknisk verksamhet i syfle atl förhindra kärnenergiolyckor och att reducera följderna av varje sådan olycka lill ett minimum om den skulle inträffa,

som önskar ytterligare förstärka del internationella samarbetet när det gäller säker utveckling och användning av kärnenergi,

som är övertygade om nödvändighelen av att staterna så snabbt som möjligt tillhandahåller relevanla upplysningar om kärnenergiolyckor, så att gränsöverskridande radiologiska konsekvenser kan begränsas till ett minimum och

som konstaterar nyttan av bilalerala och multilaterala avtal om informationsutbyte inom delta område,

har kommU överens om följande.

Artide 1

Scope of applicalion

1.   This Convention shall apply in the event of any accident involving facilities or activities of a State Party or of persons or legal entities under ils jurisdiction or control, referred to in paragraph 2 below, from which a release of radioactive maierial occurs or is likely to occur and which has resulted or may result in an inlernalional transboundary release thal could be of radiological safely significance for another State,

2.   The facilities and activities referted lo in paragraph 1 are the following;

(a)    any nuclear reactor wherever located;

(b)   any nuclear fuel cycle facilily;

(c)    any radioactive waste management facility;

Artikel 1 TUlämplighetsområde

1.    Denna konvention är lillämplig i händel
se av olycka som inträffar i anläggningar eller
verksamheier enligt punkt 2 nedan, i en kon
venlionsslal eller hos fysiska eller juridiska
personer under dess jurisdiktion eller kon
troll, varvid utsläpp av radioaktivt material
inträffar eller kan tänkas inträffa och leder till
eller kan komma atl leda till spridning av
aktivitet över en internationell gräns i sådan
omfattning att den kan få konsekvenser ur
strålskyddssynpunkt i en annan stat.

2.    De anläggningar och verksamheter som
avses i punkl 1 är:

a)    varje kärnreaklor oavsett belägenheten;

b)    varje anläggning som har all göra med kärnbränslecykeln;

c)    varje anläggning för handhavande av radioakfivt avfall;

46

Prop. 1986/87: 18

(d)    the transport and slorage of nuclear
fuels or radioactive wasles;

(e)    the manufacture, use, slorage, disposal
and transport of radioisotopes for agricul
tural, indusirial, medical and related scienti
fic and research purposes; and

(f)     the use of radioisotopes for power ge-
nerafion in space objects.

d)    transport och lagring av kärnbränsle el
ler radioaktivt avfall;

e)    tillverkning, användning, lagring,
kvittblivning och transport av radioisotoper
för användning inom jordbruk, industri, me
dicin och för vetenskap och forskning i sam
band med dessa aktiviteter och

O användning av radioisoloper som kraftkällor i rymden.

Artide 2

Notification and information

In the event of an accident specified in artide 1, (hereinafter referred lo as a "nuclear accident"), the Stale Party referred to in that artide shall:

(a)    forthwilh notify, directly or through the International Atomic Energy Agency (hereinafter referted lo as the "Agency"), those States which are or may be physically affected as specified in artide 1 and the Agency of the nuclear accident, its nature, the time of its occurrence and its exad location where appropriate:

(b)   promtly provide the States referred to in sub-paragraph (a), directly or through the Agency, and the Agency with such available informalion relevani to minimizing the radiological consequences in those States, as specified in artide 5.

Artikel 2

Underrättelse och information

I händelse av en olycka enligt artikel 1 (här nedan benämnd "kärnenergiolycka") skall den konvenlionsslal som avses i denna artikel:

a)   direkl eller genom förmedling av Inlernationella atomenergiorganet (här nedan benämnl lAEA) omgående underrätta de stater som fysiskt berörs eller kan komma att beröras på del sätt som angivils i artikel 1, samt lAEA om kärnenergiolyckan, och där så kan ske, om dess natur samt om lidpunkl och exakl belägenhet;

b)   direkt eller genom IAEA:s förmedling omgående tillslälla de under a) avsedda staterna saml lAEA sådan information, som är relevant när del gäller att minska konsekvenserna ur strålskyddsssynpunkl i dessa stater, på del säll som angivils i artikel 5.

Artide 3

Olher Nuclear Accidenls

With a view to minimizing the radiological consequences, States Parties may notify in the event of nuclear accidents olher than those specified in artide 1.

Ariikd 3

Andra kärnenergiolyckor

I syfle all reducera konsekvenserna ur slrålskyddssynpunkt tiU ett minimum kan konvenfionsstaterna underrätta även om andra kärnenergiolyckor än de som anges i artikd 1.

Artide 4

Function of the Agency

The agency shall:

(a) forthwilh inform States Parlies, Member States, other States which are or may be physically affected as specified in artide 1 and relevant internafional intergovernmental organizalions (hereinafter referred to as "in-

Arlikel 4

IAEA:s funktioner

lAEA SkaU

a) omgående underrätta konventionsstaterna, medlemsstaterna och övriga stater, som fysiskt berörs eller kan komma att beröras på det sätt som angivits i artikel 1, samt berörda internationella mellanstatliga organi-

47

Prop. 1986/87: 18

lernational organizalions") of a notification received pursuant to sub-paragraph (a) of artide 2; and

(b) promply provide any State Party, Member State or relevani inlernational organization, upon request, with the information received pursuant to sub-paragraph (b) of artide 2.

sationer (här nedan benämnda "internationeUa organisaiioner") om sådana underrättelser som erhållits i enlighet med artikel 2 a) och

b) på begäran omgående ställa den information som erhållits i enlighet med artikel 2 b) till förfogande för konventionsstater, medlemsstater och berörda intemationella organisationer.

Ariide 5

Information to be provided

1.    The information to be provided pur
suant to sub-paragraph (b) of artide 2 shall
comprise the following date as then available
to the notifying State Party:

(a)   the time, exact location where appropriate, and the nature of the nuclear accident;

(b)   the facility or activity involved;

(c)   the assumed or established cause and the foreseeable developmeni of the nuclear accident relevant to the transboundary release of the radioactive materials;

(d)   the general characteristics of the ra
dioactive release, induding, as far as is prac
iicable and appropriate, the nature, probable
physical and chemical form and the quantity,
composition and effective heighl of the ra
dioactive release;

(e)   information on current and forecast
meteorological and hydrological conditions,
necessary for forecasting the transboundary
release of the radioactive materials;

(f)    the results of environmental monitoring
relevant to the transboundary release of the
radioacfive materials;

(g)   the off-site protective measure laken or
planned;

(h) the predicted behaviour över time of the radioactive release.

2.    Such information shall be supplemented
at appropriate intervals by further relevant
information on the developmeni of the emer
gency siluation, induding its foreseeable or
actual termination.

Artikel 5

Information som skall fillhandahållas

1.    Den information som skall tillhandahål
las enligt artikel 2 b) skall i mån av tillgäng
lighet omfalla följande uppgifter från den
konvenlionsstat som lämnar informationen:

a)   tidpunkten, om möjligt den exakta belägenheten för olyckan saml olyckans nalur;

b)   den anläggning eller verksamhet som drabbats;

c)   den förmodade eller fastställda orsaken tiU kärnenergiolyckan och dennas förutsägbara utveckling med avseende på utsläpp av radioakfivt maierial över statsgränserna;

d)    del radioakliva utsläppets allmänna
egenskaper, i mån av görlighet och lämplig
het med uppgifler om utsläppets natur, dess
troliga fysikaliska och kemiska form samt
kvantitet, sammansättning och effektiv ul-
släppshöjd;

e)    sådan informalion om rådande och
prognostiserade meteorologiska och hydrolo
giska förhållanden som kan behövas för en
prognos rörande spridningen av radioaktivt
material över statsgränserna;

f)     sådana resultat från omgivningsmätning
ar som kan vara av betydelse för att bedöma
spridningen av radioaktivt material över
statsgränserna;

g)    skyddsålgärder som vidtagits eller pla
neras i olycksplatsens omgivning och

h) uppgift om hur det radioaktiva utsläppet förväntas uppträda under en längre tidsrymd.

2.    Denna information skall med lämpliga
tidsinlervaller komplelteras med ytterligare
relevanta upplysningar rörande nödläget och
dettas faktiska eller fömtsägbara upphöran
de.

48

Prop. 1986/87: 18

3. Informafion received pursuant to subparagraph (b) of artide 2 may be used wilhoul restriction, except when such information is provided in confidence by the notifying State Party.

3. Den informalion som erhållits i enlighet med artikel 2 b) kan användas utan inskränkningar, utom i de fall då ifrågavarande informalion meddelas konfidentieUt av den konvenlionsstat som lämnar upplysningarna.

Artide 6

Consultations

A State Party providing informalion pursuant to sub-paragraph (b) of artide 2 shall, as far as is reasonably praciicable, respond promptly to a request for further information or consultations sought by an affected Slale Party with a view to minimizing the radiological consequences in that Stale.

Artikel 6

Konsultationer

En konvenlionsslal som lämnar informalion i enlighel med artikel 2 b) skaU i göriigasle mån snabbt besvara en framslällning om ytterligare upplysningar eller konsultationer från en av olyckan berörd konvenlionsstat som denna begär för alt kunna minska konsekvenserna av strålning inom sitt område.

Artide 7

Competent authorities and points of contact

1.   Each Slale Party shall make known lo the Agency and lo olher States Parties, directly or through the Agency, ils competent authorities and point of contact responsible for issuing and receiving the notification and informalion referted to in artide 2. Such points of contact and a focal point within the Agency shall be available conlinuously.

2.   Each State Party shall promptly inform the Agency of any changes that may occur in the informalion referred lo in paragraph 1.

3.   The Agency shall maintain an up-to-date list of such national authorities and points of contact as well as points of contact of relevani inlernalional organizalions and shall provide it to States Parties and Member States and to relevani internationai organizations.

Artikel 7

Behöriga myndigheter och kontaktställen

1.    Varje konvenlionsslal skall underrätta lAEA och de övriga konventionsstaterna direkl eller genom lAEA om de behöriga myndigheter och det kontaktställe som har ansvar för all lämna och motta underrättelser och informalion i enlighet med artikel 2. Dessa konlaklställen och elt kontaktställe inom lAEA skall fortlöpande vara fillgängliga.

2.    Varje konvenlionsslal skall omgående underrätta lAEA om varje förändring av den informalion som avses i punkl 1.

3.    lAEA skaU ha en uppdaterad förteckning över ovan nämnda nationella myndigheler och kontaktställen liksom kontaklstäUen vid ifrågakommande internationella organisationer, och skall slälla den lill förfogande för konvenlionsstaterna, medlemsstaterna och berörda internationella organisaiioner.

Artide 8

Assistance to States Parties

The Agency shall, in accordance with its Slatusle and upon a request of al State Party, which does not have nuclear activities itself and borders on a State having an active nuclear programme bul not Party, conduct in-vesligafions into the feasibility and establishment of an appropriate radialion monitoring syslem in order to facilitate the achievemenl of the objeclives of this Convention.

Artikd 8

Bistånd tiU konventionsstater

I enlighet med IAEA:s stadga, och på begäran av en konventionsstat som ej har egen kärnteknisk verksamhet och gränsar fill en stal som har ett aktivi kärnenergiprogram men som ej är konventionsstat, skall lAEA undersöka möjligheten alt upprätta ett lämpligt övervakningssystem för joniserande sirålning, så all denna konventions syflen lättare kan uppnås.

49

Prop. 1986/87:18

Artide 9

Bilateral and multilateral arrangements

In furlherance of their mutual inlerests, States Parfies may consider, where deemed appropriate, the conclusion of bilateral or multUateral arrangemenis relating to the subject malier of this Convenfion.

Artikd 9

Bilalerala och multilaterala avtal

För all främja sina gemensamma intressen kan konventionsstater som anser detta lämpligt ingå bilaterala eller multilaterala avtal om den fråga som denna konvention avser.

Artide 10

Relationship to olher internaiional agreements

This Convention shall not affect the reciprocal rights and obligations of States Parties under existing internafional agreements which reläte lo the matters covered by this Convention, or under future inlernalional agreements conduded in accordance with the objecl and purpose of this Convention.

Ariikd 10

Förhållande lill andra internationella avtal

Denna konvention skall ej påverka de ömsesidiga rättigheter och skyldigheler som konvenlionsstaterna har enligt existerande internationeUa avtal vad avser frågor som faller under denna konvention eller under framlida inlernationella avtal, som ingås i överensslämmelse med denna konventions ändamål och syften.

Artide 11 Settlement ofdisputes

1.     In the event of a dispute between States
Parties, or between a Slale Party and the
Agency, conceming the interpretation or ap
plicalion of this Convention, the parties to
the dispute shall consull with a view to the
settlement of the dispute by negotiation or by
any olher peaceful means of seltling disputes
acceptable to them.

2.     If a dispute of this character between
States Parties cannot be settled within one
year from the request for consullalion pursu
ant to paragraph 1, il shall, at the request of
any party to such dispute, be submitted to
arbitration or referred lo the Inlernalional
Courl of Justice for decision. Where a dis
pute is submitted lo arbUralion, if, within six
months from the date of the request, the par
ties to the dispute are unable lo agree on the
organization of the arbitration, a party may
request the President of the International
Court of Jusfice or the Scretary-General of
the United Nations to appoint one or more
arbitrators. In cases of conflicting requests
by the parties to the dispute, the request lo
the Secretary-General of the United Nations
shall have priority.

Artikd 11 Biläggande av ivisler

1.    I händelse av en tvist, meUan konvenfionsstaterna eller mellan en konvenlionsslal och lAEA, beträffande tolkningen eller till-lämpningen av denna konvention, skall parterna i tvisten samråda i syfte att bilägga tvisten genom förhandling eller genom sådan annan fredlig metod för lösning av tvist som de båda kan acceptera.

2.    Om en tvist av detta slag mellan konvenlionsslaterna ej kunnat bilaggas inom ell år, räknat från datum för framställningen om samråd i enlighet med punkt I, skall tvisten efter framställning från någondera av de tvistande hänskjutas till skiljedom eller till Inlernationella domstolen för avgörande. När en tvist hänskjuts tUl skiljedom, och de tvistande inom sex månader från datum för framställningen ej kunnat komma överens om sättet för skiljedomens genomförande, kan endera parten anhålla att Internationella domstolens president eller Förenta nationernas generalsekreterare utser en eller flera skiljedomare. Om de tvistande ingivit sinsemellan oUka framslällningar, skall den som ställts till Förenta nationernas generalsekreterare prioriteras.

50

Prop. 1986/87:18

3.    When signing, ratifying, accepiing, ap-proving or acceding to this Convention, a State may declare that it does nol consider itseU" bound by either or both of the dispute settlement procedures provided for in paragraph 2. The other States Parties shall nol be bound by a dispute settlement procedure provided for in paragraph 2 with respecl lo a Slale Party for which such a declaralion is in force.

4.    A Slale party which has made a declaralion in accordance with paragraph 3 may al any lime withdraw il by notification lo the depositary.

3.    När en stat undertecknar, ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig tiU denna konvention kan den förklara att den inte anser sig bunden av endera av eller båda de i punkl 2 beskrivna förfarandena för biläggande av Ivisler. Övriga konventionsstaler skall ej vara bundna tiU nägon av de i punkt 2 angivna förfarandena för biläggande av tvister i förhållande till en konventionsstat, för vilken en sådan förklaring är i kraft.

4.    En konvenlionsslal som avgivil förklaring i enlighet med punkl 3 kan när som helst återta denna genom notifikation till depositarien.

Ariicle 12 Entry into force

1.   This Convention shall be open for signa
ture by all States and Namibia, represented
by the United Nations Council for Namibia,
at the Headquarters of the Inlernalional
Atomic Energy Agency in Vienna, and at Ihe
Headquarters of the United Nations in New
York from ... until its entry into force or for
twelve months, whichever period is longer.

2.    A State and Namibia, represented by the United Nations Council for Namibia, may express its consent to be bound by this Convention either by signature, or by deposil of an inslmmenl of ratification, acceptance or approval following signature made subject to ratification, acceptance or approval, or by deposil of an instrument of accession. The instruments of ratification, acceptance, approval or accession shall be deposited with the depositary.

3.    This Convention shall enter into force thirty days after consenl to be bound has been expressed by three States.

4.    For each State expressing consent to be bound by this Convention after ils entry into force, this Convention shall enter into force for that State thirty days after the date of expression of consenl.

5.(a) This Convention shall be open for accession, as provided for in this artide, by inlernational organizalions and regional integration organizations constituted by sover-

Arlikd 12 Ikraftträdande

1.    Denna konvenlion skall vara öppen för undertecknande av alla slaler samt Namibia, representerat av Förenta nationernas råd för Namibia, i Internationella atomenergiorganets säte i Wien och vid Förenta nationernas högkvarter i New York fr. o. m. den 26 september 1986 till dess att den träder i kraft eller under tolv månader, varvid den längsta av dessa båda perioder skall gälla.

2.    En stat, eller Namibia representerat av Förenta nationernas råd för Namibia, kan uttrycka sitl samlycke lill atl vara bunden av denna konvention antingen genom undertecknande eller genom deponering av elt ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument efler undertecknande med förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande, eller genom deponering av ett anslutningsinstrument. Ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrumenten skall deponeras hos depositarien.

3.    Denna konvention iräder i kraft trettio dagar efter det all tre stater samtyckt till alt vara bundna.

4.    För varje stat som uttrycker sitl samtycke lill atl vara bunden av denna konvention efter dess ikraftlrädande, iräder den i krafl trettio dagar efler det alt staten uttryckt silt samtycke.

5 a) Denna konvention skall enligt denna artikel stå öppen för anslutning av internationella organisationer och organisaiioner för regional integrering som upprättats av själv-

51

Prop. 1986/87:18

eign States, which have compelence in respect of the negotiation, conclusion and application of inlernalional agreements in matters covered by this Convention.

(b)  In matters within their compelence
such organizations shall, on their own behalf,
exercise the rights and fulfil the obligations
which this Convention attributes lo States
Parties.

(c)  When deposifing its instrument of ac
cession, such an organization shall communi
cate to the depositary a declaralion indicaling
the extent ofils compelence i respect of mal
lers covered by this Convention.

(d)  Such an organization shall not hold any
vote additional to those of its Member States.

ständiga stater, vilka har befogenhel all förhandla om, ingå och lillämpa internationella avtal om frågor som täcks av denna konvention.

b)   I ärenden inom deras kompetensområde skall dessa organisaiioner på egna vägnar utöva de rättigheter och uppfylla de skyldigheter som enligt denna konvenlion tiUkommer konvenlionsstaterna.

c)   När en sådan organisation deponerar sitl anslutningsinstmment skaU den fill depositarien överlämna en förklaring, som visar omfattningen av organisationens behörighet vad avser frågor som läcks av denna konvention.

d)   En sådan organisaton skall ej äga någon
rösträll utöver den som innehas av dess med
lemsstater.

Artide 13

Provisional application

A Stale may, upon signature or at any later date before this Convention enters into force for il, declare that il will apply this Convention provisionally.

Artikel 13

Provisorisk tillämpning

En stat kan vid undertecknandet eller vid vilken som helst senare lidpunkt innan denna konvention har trätt i krafl för denna stat förklara atl den kommer att lillämpa denna konvention provisoriskt.

Artide 14 Amendments

1.   A Stale Party may propose amendments
to this Convention. The proposed amend
ment shall be submitted to the depositary
who shall circulate il immediately lo all other
States Parties.

2.    If a majority of the States Parties request the depositary lo convene a conference to consider the proposed amendments, the depositary shall invite all States Parties to attend such a conference to begin nol sooner than thirty days after the invitations are issued. Any amendment adopted at the conference by a two-thirds majority of all States Parties shall be laid down in a protocol which is open lo signature in Vienna and New York by all States Parties.

3.    The protocol shall enter into force thirty days after consent to be bound has been expressed by three States. For each State ex-

Artikd 14 Ändringar

1.   En konventionsstat fär föreslå ändring
ar i denna konvention. Ändringsförslaget
skall inges lill depositarien, som omedelbart
skall sända ut det till aUa övriga konventions
stater.

2.    Om en majoritet av konvenlionsslaterna anmodar depositarien att sammankalla en konferens för att ta ställning liU de föreslagna ändringarna, skall depositarien inbjuda alla konventionsstater atl bevista en sådan konferens, vilken skall inledas fidigasl Irellio dagar efler del att inbjudningarna utsänts. Alla ändringar som vid konferensen antas med två tredjedels majorilel av konvenlionsslaterna skall fastställas i elt protokoll, som skall vara öppel för undertecknande i Wien och New York av alla konventionsstater.

3.    Protokollet träder i kraft irellio dagar efter det att tre stater samtyckt lill att vara bundna. För varje stat som samtycker till att

52

Prop. 1986/87: 18

pressing consent to be bound by the protocol after Us entry into force, the protocol shall enter into force for that Slale thirty days after the date of expression of consent.

vara bunden av protokollet efter del atl detla trätt i krafl, träder protokollet i kraft trettio dagar efler den dag då siaten uttryckt sitt samtycke.

Artide 15 Denuciation

1.    A State Party may denounce this Convention by written notification lo the depositary.

2.    Denuciation shaU lake effect one year following the date on which the notification is received by the depositary.

Artikd 15 Uppsägning

1.   En konvenlionsstat får säga upp denna
konvention genom skriftlig notifikation fill
depositarien.

2.   Uppsägningen träder i kraft elt år från
det datum då notifikationen mottogs av depo
sitarien.

Artide 16 Depositary

1.    The Director General of the Agency shall be the depositary of this Convention.

2.    The Director General of the Agency shall promptily notify States Parties and all olher States of:

(a)   each signature of this Convention or any protocol of amendment;

(b)  each deposit of an inslrumenl of ratification, acceptance, approval or accession conceming this Convention or any protocol of amendment;

(c)   any declaralion or withdrawal thereof in accordance with artide 11;

(d)  any declaralion of provisional applica
lion of this Convention in accordance with
arfide 13;

(e)  the entry into force of this Convenfion
and of any amendment thereto; and

(O any denunciation made under artide 15.

Artikel 16 Depositarie

1.   IAEA: s generaldirektör skall vara depo
sitarie för denna konvenlion.

2.   IAEA:s generaldirektör skaU omgående
underrätta konventionsstaterna och alla and
ra stater om:

a)   varje undertecknande av denna konvention eller alla prolokoll om ändring;

b)  varje deponering av ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument rörande denna konvention eUer protokoll om ändring;

c)   förklaringar eller återtaganden av sådana enligl artikel 11;

d)  förklaringar rörande provisorisk till
lämpning av denna konvention i enlighet med
artikel 13;

e)  ikraftträdande av denna konvention,
varje ändring i denna och

f) uppsägningarenligt artikel 15.

Ariicle 17

Authentic texts and certified copies

The original of this Convention, of which the Arabic, Chinese, English, French, Russian and Spanish texts are equally authentic, shall be deposited with the Director General of the International Atomic Energy Agency who shall send certified copies lo States Parties and all other States.

In witness whereof the undersigned, being duly authorized, have signed this Conven-

ArtikelI7

Autentiska texter och avskrifter

Originalet fill denna konvenlion - av vUken de arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska och spanska texterna har lika giltighet - skall deponeras hos Internationella atomenergiorganets generaldirektör, som skall sända bestyrkta avskrifier fiU konventionsstaterna och lill alla övriga slaler.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade, därtill vederbörligen befuUmäk-

53

Prop. 1986/87:18

tion, open for signature as provided in para-        tigade, undertecknat denna konvenlion, som

graph 1 of artide 11.                           är öppen för undertecknande enligt artikel 11,

punkt 1.
Adopted by the General Conference of the        ANTAGEN av Internationella atomener-

Internalional Atomic Energy Agency meet- giorganets generalförsamling vid extra möte i

ing in special session at Vienna on the twen-       Wien den 26 september år 1986.
tysixth day of September one thousand nine
hundred and eightysix.

54

Bilaga 4     Prop. 1986/87:18

Civildepartementet

Utdrag ur prolokoll vid regeringssammanlräde den 2 oktober 1986 Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till proposition om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan

Trettonde huvudtiteln

E. Länsstyrelserna m. m. Länsstyrelserna m. m.

I sin skrivelse liU regeringen har slatens strålskyddsinstUul (SSI) bl.a. föreslagil all de länsslyrelser som saknar telefax- och telexulrustning skaU anskaffa sådan. Utmstningen bör enligt SSI vara installerad före den 15 december i år.

Det har vid olika lillfällen, då olyckor inträffat, visat sig alt kommunikationerna mellan länsstyrelsema och andra myndigheter, både på lokal och central nivå, underlättats avsevärt om länsstyrelserna förfogat över lelex-eller telefaxutmslning. Så var också faUet efter olyckan i Tjernobyl. För att bl. a. göra del möjligt för länsstyrelserna i de sex mest utsatta länen att anskaffa kommunikalionsutmstningar anvisade regeringen i våras sammanlagt 900000 kr. för omedelbara åtgärder. Jag delar SSI;s bedömning att de länsstyrelser som fortfarande saknar kommunikationsutmstning bör förses med sådan. SSI:s kostnadsberäkningar är enligt min bedömning realistiska. 500000 kr. bör därför anvisas för kompletterande inköp av kommunikationsutmstning till länsstyrelserna.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Länsstyrelserna m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel 1986/87 anvisa 500000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986                         55