om vissa åtgärder för omställning av energisystemet (Proposition 1985/86:102)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:102

om vissa åtgärder för omställning av

Prop.
energisystemet 1985/86:102

Regeringen föreslår riksdagen att anla de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 6 februari 1986.

På regeringens vägnar

OlofPalme

Birgitta Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen föreslås att ett nytt stödsystem inrättas den 1 maj 1986. Syftet med stödet är all främja utveckling och introduktion av ny teknik, som kan underlätta övergången till ett effektivt energisystem som i huvudsak är gmndat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. Stödet bör inriktas på projekt där ny teknik för tillförsel, distribution och effekliv användning av energi utvecklas, provas och demonstreras.

Siödet föreslås utgå i form av bidrag, villkoriiga bidrag och lånegarantier. Slöd bör i första hand lämnas till användare av den nya tekniken. För del nya slödel föreslås ell anslag om 150 milj. kr. saml atl en ram om 300 milj.kr.faslslälls, inom vilken ram lånegarantier får beviljas. Oljeersättningsprogrammet i sin nuvarande utformning föreslås avslutas i samband med att del nya stödsystemet införs.

I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 102

Industridepartementet Prop. 1985/86:102

Utdrag ur prolokoll fört vid regeringssammanträde den 6 februari 1986

Närvarande: slalsministem Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindquist

Föredragande: statsrådet Dahl

Proposition om vissa åtgärder för omställning av energisystemet

1 Inledning

Riksdagen beslutade i december 1983 om ett andra program för stöd för åtgärder för att ersätta olja m.m. (prop. 1983/84: 62, NU 9, rskr 124). Beslutet innebar bl. a. att ett statligt stöd infördes till oljeersättande åtgärder för tiden t. o. m. den 30 juni 1987. Stödet utgör en direkt fortsättning på det första oljeersättningsprogrammet, som omfattade perioden 1981-1983 (prop. 1980/81: 49, NU 19, rskr 100).

Jag kommer i det följande att föreslå att ett nytt stöd för ulveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdet införs från den I maj 1986. Jag kommer vidare att föreslå att oljeersättningsprogrammet i sin nuvarande utformning avslutas från samma lidpunkt.

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86: 100 bil. 14 s. 154) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1986/87 beräkna dels lill Stöd för oljeersättande åtgärder m. m. ett reservationsanslag av 169,6 milj. kr., dels till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder, m.m. ett förslagsanslag av 20 milj.kr. Jag anhåller att nu få ta upp även dessa frågor.

2 Föredragandens överväganden 2.1 Bakgrund 2.1.1 Allmänt

Gällande riktlinjer för energipolitiken beslutades av riksdagen i juni 1985 (prop. 1984/85: 120, NU 30, rskr 362). Riktlinjema innebär att samhällets och industrins behov av en billig och säker energiförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i slörsta möjliga utsträckning är grundat på

varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor. En effekfiv ener- Prop. 1985/86: 102 gianvändning och en intensifierad energihushållning skall främjas. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och ulveckling av all energiteknik. Kärnkraften skall utnyttjas under en övergångsperiod. Senast år 2010 skall den sista reaktorn las ur drift.

Statsmakterna har under de senaste åren vidtagit en mängd åtgärder som syftar lill alt underlätta omställningen av energisystemet.

När det gäller energihushållning har omfattande insatser gjorts inom ramen för energihushållningsprogrammet för befintlig bebyggelse. Lån och bidrag har lämnats till energibesparande åtgärder och lill ny uppvärmnings-teknik. Stalligl slöd har vidare lämnats lill utbildning, rådgivning och besiktning i syfte att nå en effektivare energianvändning i bebyggelsen. För all åsiadkomma en bällre samordning mellan energihushållningsålgärder och andra åtgärder för förbättring av bostadsbeståndet är sådana ålgärder sedan den 1 januari 1984 inordnade i det slatliga bostadsförbällringspro-grammet. Vidare har statens råd för byggnadsforskning sedan år 1978 haft möjlighet all, som ell led i forskningsverksamheten, lill energiinriklal experimenlbyggande lämna lån som år ränte- och amorteringsfria under viss tid. Sådana lån har lämnats lill elt belopp av ca 300 milj. kr.

Också inom andra samhällssektorer har statliga insalser vidtagits främst i form av energisparbidrag till industrin saml utbildning och rådgivning, för att få en effektivare energianvändning.

Belydande insatser har också gjorts för att stimulera den tekniska ulvecklingen på energiområdet och för att introducera ny energiteknik. Stöd till forskning och utveckling inom energiområdet lämnas inom ramen för det statliga energiforskningsprogrammet (prop. 1983/84: 107 bil. 9, NU 45, rskr 407 och prop. 1984/85: 120, NU 30, rskr 362). En särskild utredningsman (I 1985: 01) har regeringens uppdrag att uireda energiforskningens framtida inriktning, omfatlning och inplacering i det totala statliga forskningsprogrammet samt därmed sammanhängande organisationsfrågor. Utredningen, som har antagit namnet energiforskningsutredningen (EFU), skall redovisa sitt uppdrag senasi den I maj 1986. Utanför energiforskningsprogrammet bedrivs vidare statligt finansierade forsknings- och utvecklingsinsatser inom energiområdet bl. a. av statens vatténfallsverk och när det gäller forskning om kärnsäkerhet, kärnkraftanknulet strålskydd och hantering av radioaktivt avfall av statens kärnkraftinspektion, statens strålskyddsinstitut och statens kärnbränslenämnd. Vidare deltar Sverige aktivt i ett omfattande internationellt forskningssamarbete på energiområdet.

Staten satsar även stora resurser på alt åstadkomma marknadsintroduktion av ny teknik som kan bidra till ett minskat oljeberoende och en effektivare energianvändning. År 1981 inrättades etl första oljeersättnings-program med syfte att medverka till alt ny teknik som minskar oljeberoendet introduceras på marknaden. Till oljeersättningsprogrammet återkommer jag i det följande.

Vid sidan av oljeersättningsprogrammet har också konjunkturanpassade
investeringsprogram genomförts. Det försia invesieringsprogrammel av
såg år 1983 (prop. 1982/83: 50 bil. 6, NU 18, rskr 111). Del omfattade 3

11 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 102

bl. a. ell särskill stöd till torveldade förbränningsanläggningar och ett stöd Prop. 1985/86: 102 till investeringar i dislribulionsanläggningar för fjärrvärme. Dessutom anvisades medel för ålgärder i samband med upphandling inom energiområdet. År 1983 beslutade riksdagen vidare om åtgärder för att bl.a. öka användningen av inhemska bränslen i Norrbottens län (prop. 1982/83: 120 bil. 6, NU 38, rskr 306). 1 dessa åtgärder ingick också insatser för alt öka upphandling av energiulruslning från Norrbottens län. Vidare har regionalpolitiskt stöd sedan år 1982 kunnat utgå för produktion av faslbränsle inom stödområdena A och B.

Investeringsprogrammet förlängdes genom riksdagens beslut år 1983 (prop. 1983/84: 62, NU 9, rskr 124) och år 1984 (prop. 1984/85: 25 bil. 8, NU 12, rskr 87). 1 och med 1985 års energipolitiska beslut föriängdes invesieringsprogrammel för vissa ändamål t. o. m. utgången av år 1986, för att därefter upphöra. Det nuvarande investeringsstödet lämnas till investeringar i slörre eldningsanläggningar för inhemska bränslen, till investeringar i solvärmeanläggningar och fill förprojektering och investeringar i små vattenkraftverk.

År 1983 inrättades kolmiljöfonden (prop. 1982/83: 100 bil. 14, NU 22, rskr 166). Ur fonden lämnades stöd till anordningar för att minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol. I och med 1985 års energipolitiska beslut ändrades stödet till att gälla åtgärder för att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider vid förbränning av fasta bränslen saml åtgärder som minskar miljöpåverkan vid avfallsförbränning. Fondens namn ändrades till bränslemiljöfonden.

I samband med beslutet förra våren om riktlinjer för energipolitiken har också särskilda medel anvisats för vissa ålgärder för omställning av energisystemet (anslaget E 22 för budgetåret 1985/86).

Utöver de direkta stödinsatser, somjag nu har nämnt, har staten också på andra sätt sökt underlätta övergången till ett mer diversifieral och mindre sårbart energisystem. Bl.a.beslöt riksdagen hösten 1983 om nya riktlinjer för den framtida energiskattepolitiken (prop. 1983/84: 28, SkU 9, rskr 96 och 97). En grundläggande princip för energiskattepolitiken är att främja de energiinvesteringar för oljeersällning och energihushållning som bör genomföras under 1980-talel. Bl.a. är de inhemska bränslena undantagna från beskattning.

De insatser som jag nu beskrivit har, i kombinafion med ulvecklingen i övrigl, givit belydande resultat på såväl ersätlningen av olja som energihushållningen och introduktionen av ny energiteknik. I dag står vi således betydligt bättre rustade på energiområdet än vad som var fallet för bara några år sedan. Oljans andel av vår energiförsörjning har minskat kraftigt. Till detla återkommer jag strax. Betydande effektiviseringar har också skell av energianvändningen inom alla samhällssektorer. Somjag angav i 1985 års energipolitiska proposition anserjag del rimligt att vi inriktar oss på etl i slorl sett konstant energibehov under de kommande åren, trots att en fortsalt ekonomisk tillväxt är både sannolik och önskvärd.

,,, 2 . , .. Prop- 1985/86:102

2.1.2 Åtgärder för att ersätta olja

Riksdagen beslutade i december 1980 om slöd för ålgärder för alt ersätla olja, m.m. (prop. 1980/81: 49, NU 19, rskr 100). Beslutet innebar bl.a.alt en särskild fond, oljeersätlningsfonden, bildades. Fonden finansieras med en särskild avgift på oljeprodukter.

För slödhanteringen tillkallades delegalionen (I 1980: 08) för upprättande av en oljeersältningsfond. Dess verksamhel överfördes den I juli 1983 till statens energiverk i samband med att verket påbörjade sin verksamhel.

Kostnadsramen för del första oljeersättningsprogrammet uppgick till 1700 milj.kr. När programmet avslutades den 31 december 1983 hade beslut fattals om ulnytfiande av totalt I 347 milj. kr. Härav utgjordes 611 milj. kr. av bidrag, 554 milj. kr. av villkoriiga lån och 182 milj. kr. av lån.

I december 1983 beslutade riksdagen bl. a. om fortsatt slöd för åtgärder för att ersätla olja (prop. 1983/84: 62, NU 9, rskr 124). Tolalt beräknades för delta nya stöd 1650 milj.kr.för perioden den 1 januari 1984-den 30 juni 1987.

Motiven för oljeersättningsprogrammen har varit atl underlätta introduktion och kommersialisering av ålgärder som snabbt kan minska oljeberoendet. Stödet har inriktats på åtgärder som har bedömts kunna få betydelse för att minska oljeberoendet fram till år 1990 och åren närmast därefter. På så sätt har avgränsningen mot det slalliga energiforskningsprogrammel markerats.

De åtgärder och de objekt som har varit stödberättigade har huvudsakligen varit desamma i de båda oljeersättningsprogrammen. Stöd har kunnat lämnas lill prototyp- och demonsirationsanläggningar, lill fullskaleanlägg-ningar med stora kommersiella risker och till speciella investeringar i fullskaleanlåggningar med måtfiiga kommersiella risker. Inom del första programmet kunde stöd även lämnas till energibesparande åtgärder i näringslivets byggnader och industriella processer. I det nuvarande stödprogrammet har tyngdpunkten förskjutits mot de senare leden i den lekniska utvecklingskedjan. Slöd kan för närvarande lämnas till högst två fullskaleanlåggningar som tillämpar nyligen demonstrerad teknik. Vidare betonas etl systemtänkande, dvs. att alla led i exempelvis en bränslekedja (utvin-ning-förådling-användning) beaklas.

Under åren 1984 och 1985 har beslut fattats om slöd enligt det nya oljeersättningsprogrammet om sammanlagt 169 milj.kr. i bidrag och villkoriiga bidrag samt 142 milj. kr. i lånegarantier.

Sedan statens energiverk övertog ansvaret för verksamheten den 1 juli 1983 har verkel behandlat ca 1000 ansökningar om oljeersällnings- och investeringsstöd. Ansökningarna har avsett stödberättigade ätgärder alltifrån sådana som föranlett mindre stödbelopp inom investeringsprogrammen på 2000-3000 kr. lill stora oljeersättande syslem med en kostnad av åtskilliga miljoner kronor.

Användningen av torv för energiändamål är exempel på en verksamhet,
där de slalliga stöden har haft stor betydelse. I början av 1980-talet fanns
ingen torvbränsleutvinning i Sverige. Den enda torv som bröts var växt-
torv. 5

Torvbrytning har i dag kommit i gång inom ett femtiotal företag i landel. Prop. 1985/86: 102 Över hälften av dessa har utnyttjat det stöd som funnits för oljeersättande åtgärder. För närvarande har de uppförda anläggningarna kapacitet för att under ett normalår utvinna en bränslemängd om 2 TWh/år. Den teknik som utnyttjas är främst frästorvieknik och styckelorvteknik. Dessa tekniker kännetecknas av relativt stora initiala invesleringar och av alt brytningen kommer i gång först efter tre till fyra år. Brytningssäsongen är kort och väderberoendet starkt. Detta innebär alt återbetalningstiden för dessa bränsleutvinningssystem blir lång.

Stöd har bl.a. lämnats till två större projekt där ny, mindre väderberoende torvbrytningsteknik kommer att prövas. Inom dessa projekt kommer ny teknik för avvatlning, torkning och pelletering av torven atl utvecklas. På grund av sill lägre vatteninnehåll kan den på så sätt förädlade torven transporteras längre sträckor med bibehållen lönsamhet.

Andra inhemska energikällor, som har stimulerats via oljeersättnings-och investeringsprogrammen, är trädbränslen. Sedan år 1981 har totalt sju olika prototyp- och demonstrationsprojekt fått slöd för produklion av trädbränslen i framför alll förädlad form (pulver, briketter, pelleller). Projekt som har bedömts ha kommersiella risker har givils stöd (huvudsakligen som lån/lånegarantier) i 14 fall. Dessa projekt har i allmänhet haft relativt dålig lönsamhet. Nya tekniker har dock kunnat demonstreras via stödet. Inom energiforskningsprogrammet pågår för närvarande etl omfattande utvecklingsarbete, som kan förväntas leda till att projeki på en högre tekniknivå kommer all kunna genomföras.

Antalet förbränningsanläggningar avsedda för fasla bränslen har ökat kraftigt under de senasle åren, som en följd av bl. a. de statliga oljeersällnings- och investeringsprogrammen. Statens energiverk har exempelvis lämnat stöd till 53 torveldade förbränningsanläggningar med en sammanlagd värmeeffekt på 869 MW. I slutet av år 1985 fanns fler än 200 kommunala, fastbränsleeldade pannor med en sammanlagd effekt av över 5000 MW i drifl.

Även introduktion av värmepumpar har stimulerats. I kollektiva uppvärmningssystem har ca 460 värmepumpar med en total värmeproduktion på ca 3650 GWh/år erhållit stöd via statens energiverk. Dämtöver har bosladsstyrelsen lämnal stöd lill värmepumpar i bosläder med belydande belopp. Härigenom har en energibesparing på över 4 TWh/år erhållits.

En utökad kraftvärmeproduktion är önskvärd. Intressanta är därvid bl. a. mindre kraftvärmeverk, som utnyttjar miljövänlig förbränningsteknik. Stöd har nyligen lämnats lill elt planerat fastbränsleeldat kraflvärmeverk som är projekterat för 12 MW värme och 4 MW el.

Stöd genom oljeersättningsprogrammet har vidare lämnats till en prototyp- och demonslralionsanläggning i Lidköping som producerar etanol ur spannmål för användning som drivmedel. Etanolen används som inblandning i bensin som distribueras av OK inom Stockholmsområdet.

2.1.3 Oljeförbrukningens utveckling sedan år 1973

Alltsedan oljekrisen år 1973 har en av huvuduppgifterna för energipolitiken varit atl minska oljeberoendet. En rad åtgärder har vidtagits från slalsmaklernas sida för atl minska användningen av energi och ersätta olja med andra energislag. Därvid har olika styrmedel av ekonomisk, administrativ och informativ karaktär utnyttjats.

Jag har nyss redogiort för de ekonomiska slöd som har ulgåll via olika stödprogram. Härutöver har en aktiv energiskatlepolilik främjat utvecklingen av etl differentierat energisystem och ett minskat oljeberoende.

Bl.a. som en följd av de statliga insatserna och god tillgång på el har minskningen av Sveriges oljeberoende gått myckel snabbi. Enligt den analys av utvecklingen av Sveriges energiförsörjning som statens energiverk gjort i Energiperspektiv 1970-1995 (statens energiverk 1984: 7) har ulvecklingen, särskill under 1980-talet, medfört en betydande oljeersällning. Anpassningen lill de ökade priserna på olja och andra bränslen har gått snabbt. Landets totala förbrukning av oljeprodukter har i dag minskat till ungefär hälften av vad den var år 1973. Oljans andel av vår energitillförsel uppgår i dag lill knappt 50%. Minskningen är än mer anmärkningsvärd om man ser till förbrukningen av eldningsoljor, som har minskat till ca 40% av nivån år 1973. Förbrukningen av eldningsoljor förväntas minska ytterligare till år 1995, men i en långsammare takt än under de senaste åren.

Jag kommer nu att kortfattat redogöra för utvecklingen inom olika sektorer av energisystemet, särskilt vad gäller oljeanvändningen.

Som framgår av följande figur har energianvändningen för uppvärmning effektiviserats starkt för alla typer av byggnader. Netloenergiförbrukning-en per byggnadsytenhel har minskat med mer än 25 % från år 1973 till i dag. Enligt statens energiverks prognos kommer den alt minska med ytterligare ca 20% fram till år 1995. De faktorer som har bidragit till denna utveckling är dels stalligl stöd och andra åtgärder för energihushållning, dels den snabba ökningen av oljepriset. Genom en övergång från olja för enskild uppvärmning till fiärrvärme och elvärme har en effektivare energianvändning åstadkommits.

Oljans andel av uppvärmningen har härigenom minskal kraftigt. När del gäller fiärrvärme är omställningen till elt mindre oljeberoende syslem särskill tydlig. År 1973 utgjordes omkring 92% av energiinsatsen i fjärrvärmesyslemen av olja. År 1979 var denna andel fortfarande drygl 90% men hade år 1984 sjunkit fill knappl 40%. Statens energiverk beräknar att oljeandelen kommer all fortsätta alt sjunka och vara under 20% under 1990-talet. Oljan har främst ersatts med fasta bränslen, elpannor och värmepumpar. Energitillförseln fill fjärrvärmesystemen, uppdelad på olika energislag, framgår av följande tabell.

Prop. 1985/86:102

Nettoenergiförbrukningen per m uppvärmd yta 1970—1983, temperatur- Prop. 1985/86: 102 korrigerad. Källa: statens energiverk

kWh/m2 260-t

•»•«_• Småhus _>••»■ Flerbostadshus Lokaler

Energitillförsel till fjärrvärmesystemen 1973—1984. Källa: statens energiverk

Ar 1973

Ar 1979

Ar 1984

TWh %

TWh %

Olja

Kol

Inhemska bränslen

Gas

Elpannor

Värmepumpar

Spillvärme

18,5 92,0 30,0 91,5 14,9 39,6

0,4

2,0 0,2 0,6 8,2 21,8

0,6	3,0	1,8	5,5	4.9	13,0
0,5	2,5	0,3	0,9	0,5	1,3
0.1	0,5	0.1	0,3	5,3	14.1
-	-	-	-	1,8	4,8
-	-	0,4	1,2	2,0	5,3

Fjärrvärmeleveranserna har ökat från ca 15 TWh år 1973 lill ca 30 TWh år 1984. Drivkraften bakom denna utveckling har varil dels kostnadsfördelarna för fiärrvärmeproduktion jämfört med värmeproduktion i individuella system, dels de miljöförbättringar som har erhållits. Under senare år har oljeprisstegringarna medfört alt olja blivit alll mindre inlressanl för fjärrvärmeproduktion, varför många fjärrvärme verk har ersatt olja med andra energislag.

Del slatliga stödet har stimulerat lill att påskynda omställningen inom fjärrvärmeområdel. Stödet har också påverkat ulvecklingen mol en mer miljövänlig värmeproduktion. Fjärrvärmen har nu fått en sådan omfattning atl utbyggnadstakten för Ijärrvärme troligen kommer att minska under de närmaste åren.

När det gäller mindre pannor av lyp blockcentraler är, enligt statens energiverk, lönsamheten av oljeersällning generelll sell sämre än för fiärrvärme. I viss utsträckning har en övergång till el skell inom delta område.

Någon mer omfattande övergång till inhemska bränslen har däremot inte Prop. 1985/86:102

ägt mm. För ökad oljeersättning och effektivisering kan statligt slöd fill ulveckling av ny energiulmstning bli avgörande.

Inom industrin minskade användningen av oljeprodukter med i genomsnitt 7,5% per år mellan åren 1973 och 1984, vilket redovisas i följande figur. Minskningen beror lill slor del på all oljeanvändningen har ersalls med andra energislag eller effektiviserats, men också på strukturförändringar inom industrin. Inom l.ex. massa- och pappersindustrin har olja främsl ersatts av interna bränslen medan förändringar i processerna har medfört ökad elanvändning. Oljeanvändningen inom industrin beräknas minska ytterligare fram till år 1995. För industrin som helhet har elanvändningen ökat. Sålunda ökade industrins specifika elanvändning i genomsnill med knappt I % per år mellan åren 1973 och 1984.

Industrins speciflka oljeanvändning 1970-1983, prognos 1990 och 1995 (1980 års priser). Källa: statens energiverk

kWh/kro(w produktionsvärde

1.0-0.9-	V.
0.6-	•
0.7-0.6-0.5-
0.4-0.3-	.	•
0.2-	""ÄS*	"''------ ~~-=»'—**
0.1-		■ri-J------------------- _ —

0-		---------- 1----------------- 1------------------ 1---------- 1

1995

1990

1985

1980

1970

1975

—■— Industri total

••• Massa- och pappersindustri

•a—BiB Jim- och sttlindustri

tmm Kemisk industri

'■■....... Verkstadsindustri

Möjligheterna att spara olja inom transportsektorn genom effektivisering eller substitution är begränsade inom överskådlig fid. Riksdagen beslutade år 1983 om en plan för utveckling av alternativa drivmedel (prop. 1982/83: 100 bil. 14, NU 33, rskr 280). Frågan om de samhälleliga förutsättningarna för att ersätta olja med alternafiva drivmedel, främst inhemskt producerade motoralkoholer, övervägs för närvarande av motoralkoholkommitlén (MAK; I 1985: 02). Kommittén skall enligt sina direktiv (Dir. 1985: 14) redovisa sina överväganden lill regeringen senasi i december

1986. Kommiltén har nyligen fått tilläggsdirektiv (Dir. 1986:1), som inne- Prop. 1985/86: 102 bär alt fömtsättningarna för atl uppföra en fullskaleanläggning för produktion av etanol grundad på spannmål skall utredas med förtur. Inom det pågående energiforskningsprogrammet satsas resurser på utveckling dels av nya flytande eller gasformiga bränslen, dels av nya transportsystem.

2.1.4 Sammanfattande bedömning av utvecklingen

Som framgår av den redogörelse som jag nu har lämnat har de senaste årens utveckling på energiområdet påtagligt förbättrat fömtsättningarna för såväl vår energiförsörjning som den ekonomiska utvecklingen i slort. Behovel av direkl statligt stöd lill energiseklorn har därför successivt kunnat minskas. Detla ligger hell i linje med den grundprincip för energipolitiken som jag i andra sammanhang gett uttryck för, nämligen att ny energiteknik som inlroduceras på marknaden bör vara ekonomiskl bärkraftig eller bedömas kunna bli det inom en snar framtid.

Oljans andel av vår energiförsörjning har minskat från det sena 1970-lalels nära 70% till i dag knappt 50%. Della har skett bl. a.genom en medveten energiskatlepolilik och med ekonomiskt stöd till energihushållning och oljeersällning. Man kan således konstalera alt energipolitiken har varil framgångsrik på elt av sina huvudområden: att kraftigt minska beroendet av olja.

Alkjämt är olja del i särklass slörsta enskilda energislaget i vår energibalans. Ett stort oljeberoende innebär en slor exponering för oförutsedda händelser på den internationella oljemarknaden. Oljeersättningen bör därför fortsätta för all vi skall få elt ännu mer diversifieral och mindre sårbart energisystem.

Den oljeersällning som hittills uppnåtts är bl.a. ett resultat av lidigare aorda invesleringar. Till delta kommer ett stort antal investeringar som planeras, är beslutade eller under genomförande och som kommer att minska vårt oljeberoende ytterligare. Ulvecklingen av nya energiteknologier har gått snabbt och deras ekonomiska fömtsättningar är nu avsevärt båttre än när oljeersättningsstödel först introducerades. Min samlade bedömning är att oljeersättningen kommer att fortsätta även utan särskill oljeersättningsstöd.

Som tidigare nämnts beslutade riksdagen i december 1983 att ett statligt stöd skulle utgå till oljeersättande åtgärder t. o. m. budgetåret 1986/87. Med hänvisning fill vad jag nu har anfört, förordar jag att oljeersättningsprogrammet bör avslutas redan den 30 april 1986. Stöd bör emellerfid kunna lämnas även efter utgången av april 1986 om ansökan har kommit in lill statens energiverk före den I maj 1986. Det i budgetpropositionen 1986 (prop. 1985/86:100 bil. 14 s. 154) preliminärt beräknade anslaget fill stöd för oljeersättande åtgärder, m. m. bör således utgå.

Även om således oljeersättningspolitiken har varit framgångsrik, är det
angeläget atl omställningen av vårt energisystem fortsätter. Det är angelä
get bl.a. för att ytteriigare minska energiförsörjningens negafiva inverkan
på miljön och för att underlätta kärnkraftsavvecklingen. För att påskynda
denna omställning finns övergångsvis behov av ett statligt slöd lill utveck- 10

ling av energiteknik som befinner sig i stadiet efter FoU men före kommersiellt utnyttjande. Detta är utgångspunkten för det slöd för ulveckling och introduktion av ny energiteknik somjag kommer atl föreslå i del följande.

Prop. 1985/86:102

2.2 Stöd för utveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdet

2.2.1 Stödets syfte och avgränsning

Mitt förslag: Ett nytt stödsystem inrättas den I maj 1986. Syftet med stödet bör vara att främja utveckling och introdukfion av ny teknik, som kan underlätta övergången till elt effeklivt energisystem i huvudsak gmndat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. Stödet bör inriktas på projekt där ny teknik för fillförsel, distribution och effekliv användning av energi utvecklas, provas och demonstreras. I samband med atl del nya stödet införs, avslutas oljeersättningsprogrammet.

Skälen för mitt förslag: En av huvuduppgifterna för energipolitiken under de närmasle decennierna är alt genomföra omställningen av energisystemet inför kärnkraftsavvecklingen. Ulvecklingen av ny teknik för tillförsel, distribution och effektiv användning av energi är här av strategisk betydelse och bör därför ytterligare stimuleras.

Statligt stöd lill forskning och utveckling inom energiområdet ges i dag inom ramen för energiforskningsprogrammet. Det nuvarande programmet omfattar insatser inom hela energisystemet och avser såväl energitillförseln som användningen av energi. Programmet löper lill den 1 juli 1987 och är för närvarande föremål för översyn.

Syftet med del nuvarande oljeersältningsslödet är alt stimulera introduktion och kommersialisering av åtgärder som snabbi kan ersätta olja eller spara energi. Pohtiken har varit framgångsrik och elt renodlat oljeersättningsstöd är inte längre lika motiverat. Tyngdpunkten i samhällets stödinsatser bör i stället förskjutas till förmån för stöd lill ulveckling och introduktion av ny teknik, som bidrar fill ell effektivare och mer miljövänligl energisystem. Syftet med det stöd somjag nu föreslår skall införas bör vara atl främja introduktion av teknik, som kan underlätta övergången till etl effektivt energisystem i huvudsak gmndat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.

Vid stödgivningen bör de industripolitiska aspektema beaklas avseende såväl den industriella produkfionen i landet som möjlighetema till export.

Det nya stödet bör inriktas på projekt där ekonomiskt överblickbar, lovande ny teknik utvecklas, provas och demonstreras. Stöd bör kunna ges till främst användaranknutna försöksanläggningar och demonstrations-och fullskaleanlåggningar. Stödet bör inte enbart omfatta anläggningar utan bör även kunna ges till nya systemlösningar, styr- och reglerteknik, övervakningssystem m. m.

Stöd bör endasl ges till projeki, vilkas primära syfte är att utveckla ny Prop. 1985/86: 102 teknik för tillförsel, distribution och effekliv användning av energi. Således bör stöd inte ges lill projekt, vilka inte har som huvudsyfte atl effektivisera energianvändningen.

En avgränsning mot det statliga energiforskningsprogrammet bör göras, även om del naturiigtvis inle är möjligt atl i alla avseenden dra en skarp gräns mellan de båda programmen. Som huvudregel bör dock gälla, att stöd inom ramen för det nu föreslagna programmet främsl bör omfatta ny teknik som nått en sådan utvecklingsnivå atl den tekniskt-ekonomiskt kan överblickas. Annan, mer långsiktig eller osäker teknikutveckling bör även framgent ligga inom energiforskningsprogrammet. Projekt som stöds inom det nu föreslagna programmet bör således ligga närmare en kommersiell introduktion än forskningsprojekten, varför en lägre subventionsgrad än inom forskningsprogrammet bör användas. Jag återkommer lill della.

Jag kommer strax all föreslå att det nya stödet skall handhas av statens energiverk. När det gäller avgränsningen mot den experimentbyggnadsverksamhet, som statens råd för byggnadsforskning bedriver, bör ansvarsfördelningen mellan verket och rådet överensstämma med vad som gäller för nu pågående energiforskningsprogram.

Inom ramen för de riktlinjer som jag nu har redovisal bör finnas en slor frihel atl stödja olika insatser som verksamt bidrar till alt utveckla energisystemet. I del följande ger jag några exempel på områden, där siödet föruises kunna spela en viktig roll.

Inom miljöområdet är statligt stöd till teknikutveckling av största betydelse. De samhälleliga målen för miljöskyddet är ambitiösa. De negativa effekterna för miljön från energisystemet har drastiskt minskat under senare år. Det gäller t.ex. svaveldioxidutsläppen, som mellan åren 1970 och 1983 minskade med närmare 70%. Fortfarande återstår dock behov av en snabb teknikutveckling för att ytterligare minska energisystemets miljöpåverkan. Detta gäller exempelvis för förbränning och förgasning. Bränslemiljöfonden kan utnytfias för åtgärder för att minska utsläppen av svavel-och kväveoxider vid förbränning av fasta bränslen samt ålgärder som minskar miljöpåverkan vid avfallsförbränning. Del nu föreslagna stödet ulgör här ett viktigt komplement för introduktion och utveckling av ny, emissionsbegränsande teknik.

Inhemska bränslen bör enligt gällande riktlinjer för energipolitiken få en
viktig roll i vår framtida energiförsörjning. Ett syfte med stödet bör därför
vara atl stimulera teknik som gör en ökad användning av inhemska bräns
len möjlig. Bl. a. bör sådana projekt komma fill stånd som avser samordnad
utveckling av de olika leden i bränslekedjan från utvinning till förbränning.
När det gäller trädbränslen är det särskilt viktigt att underiätta projekt som
kan utnyttja träfiberråvaror och restprodukter som inte samtidigt efterfrå
gas av skogsindustrin. När det gäller utvinning av torv bör speciell vikt
läggas vid att utveckla och introducera torvbrytningsteknik som är mindre
transport- och klimatkänslig än dagens metoder. En teknikutveckling inom
området inhemska bränslen kan få stor betydelse för de glesbygdsområ
den, där produktion av inhemska bränslen ger ett viktigt tillskott till
sysselsättningen. 12

Stödet bör även kunna användas för introduktion av ny teknik för Prop. 1985/86:102 värmeförsörjning. Nya typer av värmepumpar såsom absorptionsvärme-pumpar och bränsledrivna värmepumpar befinner sig i ell inlressanl utvecklingsskede där behov av kompletterande stödinsatser kan föreligga. När del gäller kollekliva värmesystem är ny kulvertteknik med lägre koslnader, sänkning av temperaturen i system och alternativa kopplingsprinciper exempel på angelägna områden.

Inför kärnkraftens avveckling är det angelägel att insatser görs för alt utveckla, prova och demonstrera ny elproduktionsteknik. Tekniker som kan bli aktuella i detla sammanhang är exempelvis kraflvärme saml användning av vindenergi. Kraffindustrin fömtsätts göra betydande insalser inom detta område men del finns likväl behov av kompletterande statliga insatser under de närmaste åren. Jag vill i detta sammanhang nämna det förslag avseende "Kraftindustrins förnyelsefonder'", som energiforskningsutredningen diskuterat i en PM (Ds 1 1985:8). Förslaget kommer, om det genomförs, atl leda lill en ökad satsning på ulveckling och demonstration av ny teknik för såväl elhushållning som elproduktion från kraftindustrins sida.

Den fortsatia ulvecklingen av vindkraften i Sverige bör enligt de gällande energipolitiska riktlinjerna ske i flera sleg. Landels kraflinduslri avser atl medverka i denna ulveckling, bl. a. inom ramen för etl särskill bolag som nu är under bildande. För att stärka möjlighetema all utveckla vindkraften bör provning och demonstration av vindkraftaggregat kunna stödjas inom ramen för programmet.

Den varierande efterfrågan på el och värme begränsar mottryckspoten-lialen i våra fjärrvärmenät. En utökad kraftvärmeproduktion skulle kunna erhållas genom såväl korttidslagring som säsongslagring. Lagring av värme år därför av intresse också för elproduktionen. Betydande tekniska framsteg har gjorts inom detta område, men prov i större skala krävs om tekniken skall kunna vidareutvecklas. Del kan därför finnas motiv för slatliga insatser inom della område.

En stor del av industrins elanvändning kan inte ersättas med andra energislag, vilkel innebär alt en effeklivisering av elanvändningen inom denna sektor är speciellt angelägen. Samma förhållande gäller även vissa andra elanvändningsområden, t. ex. inom servicesektorn. Detla är i försia hand en angelägenhet för berörda företag. Statligt stöd fill provning och demonstration av ny teknik och nya metoder kan dock i vissa fall vara motiverat.

När det gäller vattenkraftsutbyggnad lämnas inom ramen för 1985/86 års
investeringsprogram stöd till små vattenkraftverk t.o.m.utgången av år
1986. Stöd utgår i form av ett I5-procenfigt investeringsbidrag och ett
50-procentigt projekteringsbidrag. Riktlinjerna för den fortsatta vatten
kraftsulbyggnaden finns i den plan för fortsatt vatlenkraftsutbyggnad som
riksdagen fatiade beslul om åren 1984 och 1985 (prop. 1983/84: 160, BoU
30, rskr 388 och prop. 1984/85: 120, BoU 25, rskr 364). Projekt som syftar
till alt vidmakthålla, öka eller få lill stånd elproduktion i små vattenkraft
verk bör även kunna erhålla stöd i form av lånegarantier inom programmel
för ulveckling och introduktion av ny energiteknik. 13

2.2.2 Utformning av stödet

Prop. 1985/86:102

Mitt förslag: Siödet bör ulgå i form av bidrag, villkorliga bidrag och lånegarantier. Stöd bör i första hand lämnas till användare av den nya tekniken.

Skälen för mitt förslag: Stöd för åtgärder för att ersätta olja m.m. kan för närvarande lämnas i form av bidrag, villkorliga bidrag eller lånegarantier. Dessa stödformer infördes efter förslag från oljeersättningsdelegationen (I 1979: 01), som på regeringens uppdrag genomförde en utvärdering av del försia oljeersättningsprogrammet.

Erfarenheterna av de nuvarande stödformema är goda. Enligt min mening bör de användas även i del nu aktuella programmet för ulveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdet. Avgörande för vilken form av stöd som lämnas bör vara om projektet har lönsamhetsproblem, finansieringsproblem eller enbart tekniska risker. Om de tekniska riskerna bedöms som förhållandevis små bör slöd utgå i form av villkorliga bidrag eller lånegarantier.

Inom oljeersättningsprogrammen har stöd lämnals lill projekt som innehåller tekniska eller kommersiella risker. Syftet med stödet till projekt med kommersiella risker har främsl varil alt uppnå en snabb oljeersällning.

Antalet inkomna ansökningar om stöd lill projeki som enbart innehåller kommersiella risker har dock varit relativt liten. De projeki inom denna kategori som har fått stöd, har i de flesta fall även inneburit ett visst mått av tekniskt risktagande.

Sambandet mellan tekniska och ekonomiska risker i ell projekt är ofta komplicerat. Ekonomiska risker kan bero på att projektet grundas på nyutvecklad teknik och har i så fall ett direkt samband med de tekniska riskerna. I andra projekt kan den ekonomiska risken bero på all finansieringen är svår att genomföra eller att det gäller teknik som skall inlroduceras på en ännu svagt utvecklad marknad. I sådana fall är de ekonomiska riskerna inle förenade med tekniska risker.

Syftet med det nu föreslagna programmel är att främja utveckhng och introduktion av ny teknik, som underlättar omställningen av energisystemet. Projekt som är förenade med ekonomiska risker men som inte samtidigt innebär ulveckling av ny teknik eller demonstration av nyutvecklad teknik, bör således inte omfattas av del här föreslagna programmet.

När det gäller stödets procentuella andel av kostnadema för investeringar i utveckling, anläggningar m.m., anserjag att den bör begränsas till högst 50%. Summan av bidrag, villkorliga bidrag och lånegarantier bör således inte överstiga 50% av investeringskostnaden. Bidragsandelen bör uppgå till högst 25% av investeringskostnaden.

Stödet för utveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdet bör enligt min mening i huvudsak vara inriktat på användare av anläggningar m.m. Stödet bör vidare kunna utgå oberoende av vem som utför åtgärden, dvs. bl. a. fill statliga och kommunala myndigheter och till näringslivet. Även utmstningsfillverkare m.fl.bör kunna ges stöd om detta

krävs för att underlätta för användare att ta ny teknik i anspråk. 1 sådana Prop, 1985/86:102

fall bör slöd främsl utgå i form av villkorliga bidrag eller lånegarantier.

2.2.3 Medelsbehov och flnansiering m. m.

Mitt förslag: För stöd lill utveckling och introduktion av ny energiteknik bör anvisas etl reservalionsanslag om 150 milj. kr. all användas för bidrag och villkorliga bidrag. Medel bör anvisas under anslaget E 22. Vissa åtgärder för omställning av energisystemet på tillläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86. För samma ändamål bör vidare fastställas en ram om 300 milj. kr. inom vilken lånegarantier får beviljas. För täckande av förlusler i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder saml för utveckling och introduktion av ny energiteknik, m. m. bör etl förslagsanslag för budgetåret 1986/87 om 1 milj. kr. anvisas.

Skälen för mitt förslag: Under den snabba omställningen av energisystemet från etl system med ett mycket stort oljeberoende till ell mer diversifieral och flexibelt energisystem har nya förelag och nya tekniker etablerats och successivt funnit fotfäste på marknaden. Det finns således en industriell och kompelensmässig bas för det fortsatta omslällningsarbetel. Jag bedömer därför atl behovel av medel för det nu föreslagna siödet för introduktion av ny energiteknik är mindre än vad som tidigare lämnals i oljeersättningsstöd.

Till utveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdet bör enligt min mening anvisas ett engångsanslag om 150 milj. kr. för bidrag och villkorliga bidrag samt en ram för lånegarantier om 300 milj.kr. De resurser som sålunda ställs fill förfogande bör disponeras så atl de kan användas för slöd under de närmaste åren. Anslaget bör - med hänsyn lill att stödsystemet föreslås träda i kraft den 1 maj 1986 — föras upp på lilläggsbudgel III fill statsbudgeten för budgelårel 1985/86.

För budgetåret 1985/86 är förslagsanslaget E 18. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder, m. m. upptaget med 20 milj. kr. Även när oljeersättningsstödel har avvecklats kan förluster på lidigare lämnade garantier uppstå. För all täcka sådana förlusler och för att täcka förlusler på sådana garantier som kommer alt lämnas för introduktion av ny energiteknik bör etl särskilt förlusltäckningsanslag anvisas även för budgetåret 1986/87. Detta anslag bör belaslas med de samlade förlusler som kan uppslå i samband med alt garantier infrias. Jag förordar därför all etl förslagsanslag benämnt Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder samt för utveckling och introduktion av ny energiteknik, m. m. förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1986/87. Jag bedömer att föriuslema till följd av att tidigare lämnade garanfier infrias, kommer att bli relativt små under budgetåret 1986/87. Medelsbehovet beräknar jag därför till I milj.kr.

Det nya stödet bör liksom oljeersältningsslödet handhas av statens energiverk. Jag har vid min anmälan till 1986 års budgetproposition (prop.

1985/86: 100 bil. 14 s. 110) beräknat medel härför under anslaget E 1. Prop. 1985/86: 102 Statens energiverk: Förvaltningskostnader. Jag avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag lill uppdrag lill energiverket all i anslutning till verkets förslag om treåriga budgetramar lämna förslag om de administrativa resurserna för verkets olika stödsystem och om vilka resurser som behövs för kvarstående uppgifter inom ramen för oljeersätt-ningsprogram mel.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för stöd till utveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdet somjag har förordat,

2. lill Vissa åtgärder för omställning av energisystemet på tillläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 150000000 kr.,

3. medge atl slatliga garantier får lämnas för slöd för ulveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdet intill etl vid varje tidpunkt sammanlagl belopp av 300000000 kr.,

4. till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder samt för utveckling och introduktion av ny energUeknik, m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1000000 kr.,

5. godkänna atl det nuvarande oljeersättningsprogrammet avslutas den 30 april 1986.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagt fram.

InnehåUsförteckning ProP-1985/86:102

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... 1

1 Inledning ........................................................ ... 2

2 Föredragandens överväganden ........................... ... 2

2.1 Bakgrund 2

2.1.1 Allmänt .............................................. ... 2

2.1.2 Åtgärder för att ersätta olja ................... ... 5

2.1.3 Oljeförbrukningens utveckling sedan år 1973 7

2.1.4 Sammanfattande bedömning av utvecklingen 10

2.2 Stöd för utveckling och introduktion av ny teknik inom ener
giområdet ................................................ .. 11

2.2.1 Stödets syfte och avgränsning .............. .. 11

2.2.2 Utformning av siödet ............................ .. 14

2.2.3 Medelsbehov och finansiering m. m............. .. 15

3 Hemställan .................................................... 16

4 Beslut .......................................................... 16

Norstedts Tr/ckeri, Stockholm 1986 17