om vissa aktiefrågor för Procordia AB, m.m. (Proposition 1986/87:126)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1986/87: 126

om vissa aktiefrågor för Procordia AB, m.m.

Prop. 1986/87: 126

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 19 mars 1987.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Thage G Peterson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att staten avstår från sin företrädesrätt att teckna nya aktier till sammanlagt nominellt belopp av 350 milj. kr. i Procordia AB. Vidare föreslås atl regeringen får besluta i vissa akliefrågor vad gäller Procordia AB.

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 126

T , . • , . . Prop. 1986/87; 126

Industridepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1987

Närvarande; statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, S. Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande; statsrådet Peterson

Proposition om vissa aktiefrågor för Procordia AB, m. m.

1 Inledning

Riksdagen beslöt våren 1983 (prop. 1982/83:68, NU 25, rskr. 181) aU rekonstruera Procordiakoncernen (f. d. Staisförelagsgruppen). Beslutet innebar bl. a. att staten överlog Procordia AB:s aktier i Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), AB Statens Skogsindustrier (ASSI), SSAB Svenskt Stål AB, Svenska Petroleum AB och Nortbottens Jernverk AB (NJA). Vidare erhöll Procordia AB vissa finansiella tillskoll.

Procordia AB har i skrivelse 17 mars 1987 redovisat uppgifter och bedömningar om koncernen. Bohlins Revisionsbyrå AB och AB Cuslodia, ett bolag inom Carnegiekoncernen, har i skrivelser den 13 resp. 20 februari 1987 redovisat sina vårderingar av aktierna i Procordia.

2 Förslag till nyemission i Procordia AB

Styrelsen i Procordia AB har föreslagil bolagsstämman atl aktiekapitalet i bolaget skall ökas med 350 milj. kr. genom atl 7 miljoner aktier ä nominellt 50 kr. i form av både A- och B-aktier ges ut.

Styrelsen har vidare föreslagit att aktiernas nominella värde ändras frän 1 000 kr. till 50 kr. genom en s. k. split 20; 1 och att bolagsordningen ändras så att B-aklier med elt röstvärde av en tiondels röst tillåts.

Styrelsen har slutligen föreslagit all, om staten beslutar avstå från att teckna nya aktier, nyemissionen genomförs på ett sådanl sätt att bolagets aktier kan inregistreras vid Stockholms fondbörs.

För närvarande finns 1,5 miljoner aktier i Procordia AB, vilka samtliga ägs av staten.Samtliga aktier har vardera ett röstvärde om en röst. Styrelsen har värderat aktierna till mellan 250-350% av del nominella värdet.

Som framgår av min redovisning ankommer del på bolagsstämman i Procordia AB atl besluta om styrelsens förslag. Jag avser senare atl föreslå alt staten avstår från sin företrädesrätt att teckna nya aktier i Procordia.

Det innebär atl statens ägarandel i Procordia minskar. Denna fråga är av Prop. 1986/87; 126

sådan principiell betydelse atl riksdagens godkännande bör inhämtas. Som

underlag för regeringens ställningstagande redovisar jag de beskrivningar

och bedömningar som bolagets styrelse har lämnat i sin skrivelse den 17

mars 1987. Skrivelsen redovisar i allt väsentligt de uppgifter som styrelsen

för Stockholms fondbörs anser att emissionsprospekl från börsbolag bör

innehålla.

En redovisning av skrivelsen, i vad den avser koncernens historik och verksamhetsområden, bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga I.

En förteckning över Procordias dotter- och intressebolag den I januari 1983 och sålda och köpta bolag under perioden 1983-1986 bör fogas lill prolokollet i detta regeringsärende som bilaga 2.

En förteckning över styrelseledamöter, ledande befattningshavare och revisorer i bolaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

En detaljerad sammanställning över ekonomiska nyckeltal och balans-och resultaträkningar för Procordiakoncernen under perioden 1983-1986, bör fogas till regeringsprotokollet i delta ärende som bilaga 4.

En sammanställning av Procordiakoncernens redovisningsprinciper bör fogas till regeringsprotokollel i detta ärende som bilaga 5.

3 Bakgrund och motiv för nyemission

Procordiakoncernen har sedan år 1984 inriktat sin verksamhet mot elt långsiktigt industriellt ägande inom fyra lönsamma och växande affärsområden. Affärsområdenas produkter hör hemma inom konsument-, service-, kemi/läkemedels- och verkstadsbranscherna. Varje förelag inom resp. område skall visa alt lönsamheten är, eller efter en initialperiod blir, god. Förelagen bör också, inom sina resp. branscher, ha en stark ställning. Affärsområdena är valda så alt olika riskfaktorer balanseras. Detta gäller t. ex. valuta- och konjunklurtisker. Nya produkter med snabb tillväxt av försäljningsvolym och stora krav på nytt riskkapital måste balanseras av mogna produkter med stabil ökning av försäljningsvolymen och årliga överskott av vinstmedel. För att riskerna skall kunna balanseras på detta sätt måste kapital fritt kan flyttas inom koncernen. Detta förutsätter att Procordia AB äger minst 90 % av aktierna i de strategiskt viktiga koncernbolagen. Det är därför mindre lämpligt atl skaffa riskkapital genom att sälja aktier i sådana dotterbolag som Procordia långsiktigt avser alt behålla.

Den valda inriktningen har medfört att Procordiakoncernen kraftigt har strukturerats om sedan år 1984.

Inom konsumentsektorn finns i huvudsak mogna produkter med stabil tillväxt. Procordias långsiktiga strategi är att denna sektor bör balanseras av unga produkter med störte lönsamhetspotential. Sådana produkter finns bl. a. inom läkemedelsområdet. Inom Procordia finns en läkemedelssektor med hög kompelens. Denna sektor bör därför tilläias expandera snabbare än vad som kan finansieras med Procordiakoncernens vinstme-dd.

Bolagen inom konsumenlseklorn bör kunna finansiera sin egen utveck- Prop. 1986/87; 126 ling och därutöver ge etl icke oväsentligt överskoll.

Serviceseklorn bedöms de närmaste åren visa god lönsamhet och kan utvecklas med hjälp av egna vinstmedel.

För att utveckla en mer framgångsrik och växande verkstadssektor fordras enligt Procordias bedömning en koncentration till färre verksamhetsområden än för närvarande och en ökad internationalisering. En sådan utveckling skulle säkerställa en stabil och god utveckling för sektorns förelag i Sverige.

Läkemedelsindustrin genomgår för närvarande strukturella förändringar. Produktbyten och förelagssammanslagningar har blivit allt vanligare.

Procordia bedriver sin nuvarande läkemedelsrörelse inom två bolag -KabiVitrum AB och ACO Läkemedel AB. Procordias mäl är all stärka koncernens positioner inom läkemedelsområdet genom all utnyttja den samlade kompetensen inom gruppen. Det nuvarande produktsortimentet kommer atl utvecklas, och koncernen planerar atl delta i nämnda strukturella förändringar.

Den framtida expansionen för såväl affärsområdet kemi/läkemedel som för de övriga affärsområdena kommer atl äga rum både utomlands och i Sverige. Tillväxten kommer att ske dels genom alt de nuvarande förelagen utvecklas, dels genom förvärv.

Trols Procordias goda finansiella ställning och höga självfinansieringsgrad beräknas bolagels framtida vinster inle vara tillräckliga för alt finansiera den önskade utvecklingen. Genom en nyemission på ca I miljard kronor skulle också en bättre balans mellan värdet på moderbolagets innehav av aktier i dotterbolagen och moderbolagets egna kapital uppnås, nägot som är av vikl för moderbolagels möjligheter alt aktivt utveckla koncernen.

Styrelsen för Procordia AB föreslår därför atl en nyemission görs i förelaget som innebär ett kapitaltillskoit på ca 1 miljard kronor. Styrelsen föreslår vidare atl om staten avslår från sin teckningsrätt vid emissionen bör de nyemitterade aktierna ges en så slor spridning all bolaget kan ansöka om inregistrering vid Stockholms fondbörs. Skälen härför är alt en börsnolering skapar ytterligare möjligheter och tillgång lill kapitalmarknader vid eventuella framtida behov av riskkapital. En börsinlroduktion och etl brett ägande underlättar också affärskontakter och nyrekrytering. Styrelsen anser också atl koncernens framtida tillväxt främjas av alt anställda och affärskontakter ges möjlighel lill direkt ägande.

Jag delar för egen del styrelsens bedömning att Procordia har ett långsiktigt behov av tillskott av eget kapital för all finansiera koncernens expansion och investeringar.

4 Framtidsutsikter Prop. 1986/87; I26

Procordiakoncernen har somjag tidigare nämnt existerat i sin nuvarande form sedan år 1983. Flertalet bolag inom koncernen har dock en längre historia inom koncernen än så. Koncernens resultalmarginal, dvs. rörelseresultatet i förhållande till omsättningen, har legat relativt stabil kring 9 ä 10 %. Det är uttryck för alt dels flera av koncernens företag är måttligt påverkade av konjunktursvängningar, dels för en medveten politik i uppbyggnaden av koncernen där olika företag utjämnar varandras resultat-svängningar. Kapitalomsätlningshastigheten, dvs. försäljningen i relation till del kapital som binds i form av anläggningar, lager och fordringar, ökar. Koncernens omfattande program för att minska lager och effektivisera kravruliner väntas ge positiva resultat under åren 1987-1988.

Mot bakgrund av vad jag tidigare har redovisat bedömer Procordias styrelse att en fortsatt förbättring av rörelseresultat och räntabilitet kommer atl ske. Därtill kommer de förbällringar som betingas av atl olönsamma rörelser avyttras eller all olönsamma rörelser genom olika åtgärder på nytt blir lönsamma. Del senare gäller i hög grad KabiVilmm och Liber, vilka båda genomgått omfattande förändringar under de senaste åren och som Procordia nu bedömer ha förutsättningar att visa ett avsevärt bättre resultat.

Koncernens avkastning på arbetande kapital bedöms de närmaste två åren bli uppåt 16%, vilket också överenstämmer med koncernens avkastningsmål. Räknat på koncernens soliditetsmål om 33 % innebär detta en avkastning på eget kapital efter schablonskatt på 13-14 %. Med en sådan avkastning förmår koncernen utvecklas under balans mellan tillväxt, likviditet och soliditet.

Under de närmaste åren kommer likviditet och soliditet enligt Procordias bedömning atl utvecklas bättre än vad enbart lönsamheten ger vid handen beroende på stora outnyttjade förlustavdrag som minskar skattebetalningarna och tillåter ökningar av det egna kapitalet. Förlustavdragen uppgår till drygt 2 miljarder kronor efter 1987 års taxering.

4.1 Prognos för år 1987

Faktureringen beräknas öka lill ca 16000 milj. kr., vilket för jämförbara enheter innebär ökning med ca 8%.

Rörelseresultatet förväntas enligt Procordias bedömning översliga I 100 milj. kr. framför allt beroende på kraftiga resultatförbättringar för Liber, Kalmar Industries och KabiVilmm. Dessa bolag hade under år 1986 rörelsekostnader av engångskaraktär i storieksordningen 100-125 milj. kr.

Räntenettot förväntas försämras någol jämfört med år 1986 och ligga på nivån -100 milj. kr. Härvid har dock effekten av den föreslagna nyemissionen inte beaktats.

De extraordinära posterna under år 1987 torde bli starkt positiva beroen
de på att koncernen i börian av året sålde sitt innehav av aktier i Sweden
Center Japan AB med en realisationsvinst på ca 170 milj. kr. Del nämnda
förelaget äger en fastighet i cenlrala Tokyo. 5

t! Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 126

Balansomslutningen för koncernen väntas inte öka nämnvärt jämfört Prop. 1986/87: 126 medar 1986.

4.2 Utdeiningspolitik

Genom alt aktiekapitalet i Procordia AB sattes ned i samband med den tidigare nämnda rekonstruktionen har Procordia inte lämnat någon utdelning för åren 1983-1985. För år 1986 har styrelsen föreslagit att en utdelning på 110 milj. kr. lämnas.

Procordias styrelse har förordat en utdelningspolitik som innebär att bolaget följer de principer som gäller för flertalet börsnoterade företag. Jag delar denna synpunkt. Det innebär enligt min mening att utgångspunkten är att utdelningen skall motsvara en tredjedel av resultatet efler schablon-skaU och alt utdelningarna skall öka successivt.

5 Motiv för ägarspridning och börsintroduktion

Jag har i propositionen om näringspolitik inför 1990-talel (prop. 1986/87:74 kap. 12.3) redovisat min principiella syn på kapitalförsörjningen för statsägda förelag. För atl offensiva investeringar skall bli möjliga erfordras i vissa fall tillskott av nytt ägarkapital. En viktig uppgift för staten som ägare är atl medverka till att företagen får tillgång till sådant nytt eget kapital. Som jag tidigare har nämnt anser jag att Procordia behöver ca 1 miljard kronor i ökal eget kapital för en fortsatt expansiv utveckling av företaget.

Somjag framhöll i prop. 1986/87; 74 kommer den statliga företagsamheten under överskådlig Ud att finnas i branscher med stark konjunkturkäns-lighel och hög riskexponering för staten som ägare. Målet för staten som ägare måste vara att skapa en bättre balans mellan verksamheter med olika konjunkturkänslighel, marknadsprofil och kapitalintensitet. Delta har skett inom Procordia under den gångna fyraårsperioden och denna inriktning kommer också alt fortsätta genom den expansion som blir möjlig genom det nu föreslagna tillskottet av nytt eget kapital i Procordia.

Procordias behov av nytt riskkapital bör enligt min mening täckas av nya ägare. Skälen härför är flera.

Procordia har genom kraftfulla insatser från ägaren, ledningen och de anställda utvecklats till en koncern som bedöms ha en bra grund för en uthållig lönsamhet. För sin fortsatta utveckling och expansion är företaget i behov av att kunna uppträda på jämbördiga villkor med konkurrenterna vid fortsälla strukturåtgärder och kapitalanskaffning.

Mot denna bakgmnd är det en lämplig avvägning mellan statens mål för sitt ägande och Procordias nuvarande situation och framtida behov att företagel ges möjlighel alt sprida ägandet vid en nyemission och att möjliggöra handel i dess aktier samtidigt som staten kvarstår som majoritetsägare.

Procordia bör kunna vara en god kapitalplacering med förutsättningar atl erbjuda såväl anställda som en bred allmänhet möjligheter lill produktivt sparande. Genom samarbetet med finansiella institutionella placerare

medverkarnyemissionen till att tillgängligt kapital kan placeras i industriell Prop. 1986/87; 126 verksamhet.

Ett breddat ägande kombinerat med en börsintroduktion innebär att Procordia fär möjlighet all belala för förvärv av företag genom riktade nyemissioner. Som framgått av min redogörelse för koncernens framlidsplaner erfordras inom vissa affärsområden en expansion genom förvärv av företag för en framgångsrik utveckling.

Vidare innebär det vidgade möjligheter att tillföra kapital till koncernen. Ytteriigare sådana tillskott kan erfordras i framtiden.

Det jag anfört innebär all staten bör avstå frän sin företrädesrätt att teckna nya aktier i Procordia vid en kommande nyemission. Av de skäl som jag nyss har anfört bör regeringen som ägare i Procordia även i fortsättningen vara obunden att medverka till beslut som medför atl statens ägarandel i bolaget minskas. Enligl min mening bör staten långsiktigt inneha en kvalificerad majoritet av röstvärdet av Procordias aktier. Regeringen bör därför inte utan riksdagens godkännande kunna medverka till all statens andel blir mindre än två tredjedelar av del totala röstvärdet av Procordias aktier. Vid senare nyemissioner bör enligl min mening främst B-aktier, dvs. aktier med lägre röstvärde emitteras.

Tidpunkt och villkor för en kommande nyemission ankommer det på styrelse och bolagsstämma atl besluta om. Enligt min mening bör den nu aktuella emissionen genomföras så all en B-aktie utges för varie fyrtal A-aktier. Härigenom kommer statens andel av röstvärdet att minska till drygt 84%.

Det föreslagna sättet att fä kapital för koncernens expansion, nämligen att öka moderbolagets egna kapital, medför alt Procordia kan behålla ett hundraprocentigt ägande av de strategiskt viktiga dotterbolagen. Jag ser det som väsentligt atl denna inriktning bibehålls så atl Procordia även i fortsättningen blir moderbolag i en kraftfull industrikoncern och inte ett förvaltningsbolag med många delägda dotterbolag eller intressebolag. Som styrelsen påpekar är ett minst 90-procentigt ägande i dotterbolagen en förutsättning för att kapital fritt skall kunna flyttas mellan dotterbolagen. En ägarspridning i etl bolag som Tobaksbolaget är, enligl min mening, inte heller lämplig av andra skäl.

Jag vill erinra om den utfästelse staten har lämnat i prop. 1986/87:71 s. 19 till vissa försäkringsbolag, pensionsstiftelser och fjärde AP-fonden, att dessa vid en kommande ägarspridning av aktierna i Procordia har rält atl teckna en tredjedel av aktierna, dock lägst för 440 milj. kr. En grundläggande princip i försäkringsrörelselagen är att försäkringsbolagen ej får driva annan rörelse än försäkringsrörelse (prop. 1978/79: 165). Bolagens aktieplaceringar skall därför ha karaktär av ren kapitalplacering. Etl mer omfattande engagemang skulle kräva atl elt aktivt ägaransvar utövades och alt principen all försäkringsbolagen inte får driva verksamhet som år främmande för försäkringsrörelse kunde komma att åsidosättas. Jag bedömer dock att den utfästelse som har lämnats inle slår i strid med dessa principer.

Enligt de värderingar somjag har låtit Bohlins Revisionsbyrå och Custo- Pron 1986/87" 126 dia göra bör aktierna kunna säljas till en överkurs om ca 250—350 %, vilket innebär att en ökning av det nominella aktiekapitalet med 350 milj. kr. ger Procordia etl kapitaltillskott på 875-1 225 milj. kr.

6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna atl staten avstår från sin företrädesrätt att teckna nya
aktier till ett sammanlagt nominellt belopp av 350000000 kr. i Pro
cordia AB,

2. godkänna vad jag har anfört om storleken av statens framtida
andel av röstvärdet i Procordia AB.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandes överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen all anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga I Prop. 1986/87; 126

1 Kort presentation av Procordia AB

1.1 Historik

Procordia AB (f. d. Statsföretag AB) bildades i slutet av år 1969 (prop. 1969; 121, SU 168, rskr. 381). Den 1 januari 1970 övertog bolaget från fonden för statens aktier aktierna i 22 bolag till sammanlagt bokfört värde av drygt 1 700 milj. kr.

De till aktiekapitalets storlek dominerande industrierna var basnäringarna stål och gruvor, med förelag som LKAB, SSAB och NJA samt skog, där det största företagel var ASSI.

Procordiakoncernen rekonstmerades, som jag tidigare nämnt, strukturellt och finansiellt år 1982 efter stora förluster under åren 1977-1981. Rekonstmklionen innebar atl staten förvärvade aktierna i ASSI, LKAB, NJA, SSAB och Svenska Petroleum AB från Procordia för 2 400 milj. kr. Beloppet motsvarade aktiernas bokförda värde minskal med 400 milj. kr. Del bokförda värdet på moderbolagets aktier och andelar i dotterbolag kom därefter att motsvara det egna kapitalet. Då de tunga basindustrierna lämnade gruppen sjönk kapitalbindningen med ca 40%, och konjunkturkänsligheten för gruppen minskade.

Målet för Procordiakoncernen angavs vara att under krav pä lönsamhet öka den statliga företagssektorns effektivitet och konkurrenskraft och därmed dess expansionsförmåga.

Att ur den oorganiskt uppbyggda koncernen Procordia skapa en logisk, affärsmässig struktur med uthållig lönsamhet har krävt omfattande strukturella förändringar. Under åren 1983-1986 har etl stort antal förelag och verksamhetsgrenar förvärvats, avyttrats eller avvecklats. De förvärvade förelagen har en omsättning av ca 4 miljarder kronor. De sålda företagen har en sammanlagd omsättning om ca 3 miljarder kronor. Förändringarna har medfört att Procordias verksamhet har koncentrerats till sektorerna livsmedel, drycker och tobak, kemi/läkemedel, service och verkstad. Procordia AB har sålunda lämnat såväl textil- och konfektion- som byggmaterialområdet.

1.2 Konsumentsektorn

Affärsområdet omfattar bolagen Procordia Food, Svenska Tobaks AB, AB Pripps Bryggerier och Bryggeri AB Falken.

Procordia Food bildades vid årsskiftet 1984-1985 som moderbolag lill det tidigare Investment AB Procordias livsmedelsföretag med bl.a. Ekströms LivsmedelsProdukter AB (Ekströms). Denna livsmedelsgrupp har expanderat kraftigt med förvärv av bl. a. aktiemajoriteten i Önos Gmppen, Friggs Naturprodukter AB och F. Ahlgrens Tekniska Fabrik. Procordia Food omsätter för närvarande drygt I miljard kronor.

Svenska Tobaks AB är Procordias största dotterbolag, liksom det mest vinstgivande. År 1986 svarade företagel för 20 % av koncernens försälj-

ning och för 60% av rörelseresultatet i dotterbolagen. 1 enlighet med Prop. 1986/87; 126 bolagels strategi all öka investeringarna och bättre utnyttja kompetensen inom området rökfria tobaksprodukter förvärvades år 1985 det amerikanska förelaget The Pinkerton Tobacco Company. Förvärvet innebär att bolaget är världens största producent av rökfria tobaksprodukter.

Procordia AB förvärvade våren 1986 AB Gambrinus med dotterbolagen AB Pripps Bryggerier (Pripps) och Bryggeri AB Falken (Falken). Procordias bryggeri- och läskedrycksrörelse har en marknadsandel i Sverige på drygt 60%. Huvuddelen av aktierna i Pripps dotterbolag Sollebolagen avyttrades under år 1986.

1.3 Kemi/läkemedelssektorn

Affärsområdet kemi/läkemedel omfattar bolagen Berol Kemi AB, Cea AB, KabiVilmm AB och ACO Läkemedd AB.

Berol Kemi AB inriktar sin verksamhet mot prestationskemiska tillämpningar inom områdena verkstadsindustri, pappers- och cellulosaindustri, malmanrikning och energiteknik. Berol Kemi erhöll år 1986 en nyemission från Procordia AB om 75 milj. kr. Rörelsen i bulkkemiföretagei Beroxo avyttrades under åren 1985-1986 till del finska företagel Neste Oy.

Cea AB tillverkar medicinsk röntgenfilm och fotosältningspapper.

KabiVitrum AB utvecklar och marknadsför internationellt en grupp läkemedelsprodukter av främst bioteknologisk natur samt erbjuder hämtöver ett något bredare sortiment av läkemedel och närbesläktade produkter på den svenska marknaden. Intravenös näringstinförsel, produkter framställda ur blodplasma samt tillväxthormon är koncernens huvudsakliga produktområden.

Bland viktigare förvärv och samarbelsavtal under de senaste fyra åren kan nämnas att Cutter Vitrum Inc. i Förenta staterna har förvärvats, liksom drygt 40 % av aktierna i Hepar Induslry Inc., Förenta staterna med tillverkning av heparin. Samarbetsavtal har tecknats med Baxter Travenol i Förenta staterna om försäljning av bolagets produkter inom näringstillförselområdet. Genom utveckling av det genom DNA-teknik, dvs framställning med hjälp av bakterieceller, framställda tillväxthormonet Somato-norm har KabiVitrum befäst sin ledande ställning inom områdei tillväxtfaktorer.

ACO Läkemedel AB är, mätt i antal sålda läkemedelsförpackningar, Sveriges till volym största läkemedelsföretag med produkter för sjukvård, primärvård och egen vård. För att ytterligare sänka ACO;s låga tillverkningskostnader har omfattande produktionsrationaliseringar och produktbyten genomförts.

1.4 Servicesektorn

Servicesektorn omfattar bolagen SARA AB, AB AB Allmänna Bevaknings AB, BSK BS Konsult AB (BSK) AB och Liber AB.

SARA AB har etablerat en högkvalitativ hotellverksamhet i Sverige med
27 hotell. Verksamheten har under senare år inlernationaliserats genom att 10

bl.a. managementavlal har träffats för hotell i Norge, Kina och på den Prop. 1986/87: 126 nordamerikanska kontinenten. Cateringverksamhelen, dvs. sådana restauranger som dnvs på uppdrag av förelag, kommuner och myndigheter, har vidgats med etableringar i Europa.

ABAB AB har utvecklats från ett renodlat bevakningsföretag lill ett modernt säkerhetsbolag med ett breddat utbud av tjänster. Förelaget samarbetar med SARA inom området hemservice. Samarbete sker med Svenska Lagerhus AB inom områdei lagring och arkivering liksom med BSK beträffande faslighetsservice. ABAB förvärvade år 1986 Östsvenska Städ.

Liber AB koncentrerar sin verksamhet till områdena läromedelstjänster och utbildningsmaterial. Detta har medfört av Liber Tryck AB, Liber Systems och Frilzes Bokhandel har avyttrats.

1.5 Verkstadssektorn

Affärsområdet omfattar bolagen Kalmar Industries AB och Cordinor AB.

Verkstadssektorn har sedan år 1983 kraftigt förändrats genom försäljningar och avvecklingar av förlustlyngda verksamheter. Verksamheten inom Kalmar Industries, moderbolag i verkstadsgmppen, har koncentrerats till områden transportteknik, hanteringsleknik, träbearbetningsleknik och metallbearbetningsteknik. Kalmar Industries har genom förvärv av Kalmar France, Kalmar Irion GmbH och Coventry Climax i Storbritannien förstärkt sina marknadspositioner inom området hanteringsteknik.

Aktierna i bl.a. Ulveco AB, Svenska AB Navigatör, Pullmax AB, Thörns Mekaniska Verkstad AB, Vilhelmina Plast AB och SMT har sålts. Det senare företaget överläts till Machine Tool Invesl AB, där Kalmar Industries innehar 44 % av aktiekapitalet. Vidare har Kockums Industris division Skogsbruk avyttrats.

Kalmar Industries AB är moderbolag för huvuddelen av de företag som är verksamma inom verkstadssektorn. Verksamheten inom transportteknik bedrivs av dotterbolagen Kalmar Verkstad, Kalmar Lagab, Kalmar Nohab och Kalmar Tellus. Söderhamns Verkstäder och Waco Jonsered är verksamma inom träbearbetningsleknik och inom metallbearbetningsteknik finns Uddcomb Sweden.

Det kraftigt föriustlyngda Cordinor AB (f. d. Regioninvest i Norr AB) har kraftigt stmkturerats om. Av ursprungligen 28 helägda bolag återstår nu 7 samt 11 delägda.

1.6 Utveckling

Procordias utvecklings- och venture-verksamhet har fr.o.m. år 1986 utvecklats och samordnats i ett nybildat bolag, Procordia Nova AB. Svetabs fem regionala dotterbolag ingår i Procordia Nova-gmppen. Den nya gruppen arbetar med utvecklingsprojekt i nära anslutning till koncernens affärsområden. För att kunna följa utvecklingen av ny teknik har Procordia Nova investerat i några med amerikanska venture capital-företag.

2 Procordias verksamhet '""P- ' "'

Procordias resultat efter finansiella kostnader och intäkter förbättrades under år 1986 till 901 milj. kr. Följande sammanställning redovisar några riktiga ekonomiska uppgifter om verksamheten under år 1986. Det bör noteras atl samtliga ekonomiska uppgifter om Procordia-koncernen för år 1986 år preliminära (milj. kr.). Räntabililetsuppgifter anges i förhållande till sysselsatt kapital.

Omsällning	15 299
Rörelseresultat	938
Resultat efter finansnetto	901
Sysselsatt kapital	10 027
Ränlabilitet (%)	14,0

2.1 Konsumensektorn

Konsumenlseklorn omfattar, somjag tidigare har nämnt. Svenska Tobaks AB, livsmedelsgruppen Procordia Food och bryggerierna Pripps och Falken. Under år 1986 svarade dessa bolag för 46% av koncernens försäljning, 95% av rörelseresultat och 27% av antalet anställda.

Följande sammanställning redovisar några väsentliga ekonomiska uppgifter om sektorn (milj. kr.).

1986	Drycker'	Livsmedel	Tobak	Summa
Omsättning	2790	1050	3 132	6972
Rörelseresultat	195	63	644	898
Resultat efter finansnetto	207	38	762	1007
Sysselsatt kapital	1547	581	3 182	5310
Räntabilitet, procent	16,6	11,8	25,8	21,7

' Avser perioden den 1 april-31 december 1986.

Svenska Tobaks AB tillverkar cigaretter, cigarrer, röktobak och snus. Bolaget omsätter drygt 3 miljarder kronor. Cigaretter är det helt dominerande produktslagel. Tobaksbolagets andel av den svenska tobaksmarknaden är 85%, Dotterbolaget The Pinkerton Tobacco Company i Förenta staterna, med produktionsanläggning i Owensboro, Kentucky, tillverkar rökfria lobaksprodukter, främst luggtobak. Tobaksbolagets produktionsanläggningar ligger i Arvika, Göteborg, Härnösand och i Malmö. Tobaksbolagels andra dotterbolag är La Paz som finns i Belgien, Frankrike och Nederländerna. Antalet anställda är ca 3 000, varav ca I 400 i Sverige.

Procordia Food är moderbolag för tiotalet dotterbolag i koncernens livsmedelsgrupp. Procordia Food omsätter I miljard kronor och har drygt 1 000 anställda. De två största bolagen i koncernen är F. Ahlgrens Tekniska Fabrik med dotterbolagen Pix AB och Ekströms LivsmedelsProdukter AB. Ahlgrens har säte i Gävle och dotterbolag i Norge, Finland, Danmark och Schweiz. De viktigaste produkterna är halstabletter och konfektyr under märkesnamnen Läkerol och AKO-Kola. Omsättningen uppgår lill ca 300 milj. kr., varav 45% på export.

Ekströms - med produktionsanläggning i Örebro - tillverkar livsme
delsprodukter som efterrätter och mellanmål. Bolagets omsättning är ca 12

300 milj. kr. Inom de produklsegmenl Ekströms bearbetar har bolaget en Prop. 1986/87: 126 genomsnittlig marknadsandel pä ca 65 %. Antalet anställda är ca 250.

önos Gruppen AB, elt annal dotterbolag lill Procordia Food, tillverkar saft, sylt, grönsaks- och sillinläggningar i Tollarp och Färjestaden. Antalet anställda är 185 och omsättningen ca 230 milj. kr.

Övriga bolag i Procordia Food-koncernen är AB Boviks Konservfabriker, Jede Aulomaler AB, SARA Fisk AB, AB Hugo Österberg och Grillmästaren.

AB Pripps Bryggerier och Bryggeri AB Falken utgör tillsammans affärsområde drycker inom konsumentsektorn. Bolagen har tillsammans en marknadsandel på 60%. AB Pripps Bryggerier är Sveriges största öl- och läskbryggeri med produklionsanläggningar i Bromma, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Pripps omsätter ca 2,5 miljarder kronor och har ca 2 200 anställda. Bryggeri AB Falken är Sveriges näst största bryggeri med sin produktion förlagd till Falkenberg. Bryggeriet omsätter drygt 400 milj. kr. och har ca 200 anställda.

2.1.1 Affärsinriktning

Tobaksrörelsen är en stor och stabil vinstgeneraior. Företagets resultatmässiga dominans inom koncernen är både en styrka och en riskfaktor. Det mest vinstgivande produktområdet cigaretter har dock fått vidkännas en kraftig vikande totalmarknad. Konsumtionsminskningen kommer sannolikt atl fortsätta. Konkurtensen från de stora internationella tobaksbolagen ökar. Dessa genomför myckel omfattande reklaminsatser via internationella media bl.a. i samband med sportevenemang. Denna utveckling understryker betydelsen av tobaksbolagets strategiska beslut att stärka sin internationella ställning inom produktområdena cigarrer och rökfri tobak.

Försäljningen av produkter inom området rökfri tobak, som t. ex. snus och tuggtobak, expanderar och volymen ökar med 3-6% per år. Tobaksbolaget blev med förvärvet av The Pinkerton Tobacco Company i Förenta staterna världens största producent av rökfria lobaksprodukter. En övergång frän röktobak till rökfri tobak innebär att hälsoriskerna minskar.

På längre sikt bedömer Procordia alt det kan bli nödvändigt alt strukturera om den skandinaviska cigarellmarknaden för att möta den hårdnande konkurrensen. I ett längre perspektiv kan en sådan utveckling kräva stora investeringar, men under de närmaste åren bör Tobaksbolaget kunna fortsätta alt generera stora positiva kassaflöden.

Bryggeri- och läskedrycksrörelsen - Pripps och Falken - förväntas presentera en tämligen hög och stabil vinstnivå. Marknaden för öl, sporl-och läskedrycker i Sverige ökar. Kontinuerliga ersätlningsinvesteringar uppgår dock lill ansenliga belopp, varför någon kapilalfrigörelse av belydelse knappast kan påräknas.

Livsmedelsrörelsen (Procordia Food) innefattar företag och produktområden med väsentligt större exportförulsättningar än vad som i allmänhet gäller för svensk livsmedelsindustri.

Hit kan räknas Ahlgrens med Läkerolsortimeniet, Ekströms dessert-och soppsortimenl samt Jede-Automalers aulomatprogram för varma drycker, vilket redan rönt framgångar internationellt.

t 2 Riksdagen 1986/87. 1 suml. Nr 126

I samtliga fall rör det sig om unika produkter inom områden som är jämförelsevis fria från de handelshinder som i övrigl är kännetecknande för livsmedelsbranschen.

För all åstadkoma en exportandel av belydelse i dessa bolag, krävs för det första atl positionen pä hemmamarknaden stärks genom dels elt bredare sortiment, dels atl hemmamarknaden vidgas geografiskt lill alt omfatta hela Skandinavien.

För det andra är det väsentligt att på varie enskild exportmarknad kunna marknadsföra dessa exportprodukter inom ramen för etl kompletterande och på resp. marknad redan existerande och väl inarbetat sortiment.

För alt stärka positionen på hemmamarknaden liksom för atl få tillgång till ett redan existerande sortiment på resp. exportmarknad krävs investeringar i form av företagsförvärv.

De nödvändiga förvärven kan förväntas bli av den storleksordningen att de faller utanför ramen för vad Procordia Foods nuvarande kapitalbas mäktar med. För att genomföra av denna internationella och exportfrämjande strategi förutsätts således tillskoll av riskvilligt kapital.

Sammanfattningsvis konstaterar Procordias styrelse atl bolagen inom konsumenlseklorn bör kunna finansiera sin egen utveckling och därutöver ge etl icke oväsentligt överskott.

Prop. 1986/87:126

2.2 Servicesektorn

Servicesektorn omfattar somjag tidigare nämnt förelagen ABAB, SARA AB, Liber AB och BSK AB. Dessa bolag svarade år 1986 för 23% av koncernens försäljning, 4% av rörelseresultatet och 45 % av antalet anställda.

Följande sammanställning redovisar några väsentliga ekonomiska uppgifter om sektorn (milj. kr.).

1986	ABAB	BSK	SARA	Liber	Summa
Omsällning	463	67	2 293	680	3 503
Rörelseresultat	12	2	74	-46	42
Resulial efler finansnetlo	16	2	76	-59	35
Sysselsall kapital	128	8	661	190	987
Räntabilitet, procent	19,9	21,7	16,2	negativ	9,2

ABAB är etl tjänsteföretag inom områdei bevaknings- och säkerhetsservice. Bolaget omsätter ca 460 milj. kr. Huvuddelen av verksamheten utgörs av personell bevakning och ABAB har inom detta område en marknadsandel om ca 30%. Antalet anställda uppgår till ca 2 700.

SARA AB driver hotell-, restaurang- och cateringsservice. SARA-kon-cernen omsätter ca 2,3 miljarder kronor och har ca 7 300 anställda. SARA:s hotellverksamhel omfattar 27 hotell i Sverige och 2 i Norge. Managementavtal och förvärv av managementbolag har skett för 2 hotell i Danmark, Golden Flower Hotel i Xian i Kina samt en kedja om 6 svilholell i Förenta staterna samt 1 hotell på Manhallen i New York. Del senare beräknas slå klart hösten 1988.

Liber AB är landels näst största läromedelsutgivare. Bolaget är mark- Prop. 1986/87; 126 nadsledande inom en rad ämnesområden i grundskola, gymnasieskola och inom vuxenutbildning. Utbildningsförlaget erbjuder utbildningsmyndighe-lerna förlagsservice. Allmänna Förlaget erbjuder iryckupphandling och föriagsdistribulion. Skrivab marknadsför kontors- och skolmaterial. Pro-duktionsanläggningarna är belägna i Slockholm, Malmö och Växjö. Koncernen omsätter 680 milj. kr. och har drygt 600 anställda. Liber har under de senaste åren koncentrerat och stmklureral om sin verksamhet. De kostnader och det stora arbete som krävts härför har påverkat affärsverksamheten negativt. De enheter som nu finns kvar har dock visat goda resultat under en lång period.

BSK AB är etl konsultföretag inom arkitektur och inredning saml bygg-nadskonslruktion. Omsättningen uppgår till ca 65 milj. kr. och antalet anställda är ca 175.

2.2.1 Affärsinriktning

De två dominerande bolagen inom Procordia på serviceområdet är ABAB och SARA. ABAB:s expansionsmöjligheter ligger i första hand i att öka marknadsandelarna på den svenska marknaden och att erbjuda bevakningstjänster i kombination med tekniska systemlösningar. För att ta till vara dessa möjligheter har ABAB under senare lid förvärvat företag inom traditionell bevakningstjänst som Grangärde Säkerhetskonsult, Bevaknings AB och Länsbevakning i Skaraborgs län. Inom områdei kompletterande säkerhetslösningar har ABAB förvärvat Helsingborgs Låsjour och aktiemajoriteten i TO-BE Hundbevakning. ABAB har vidare bildal ABAB Dalasäkerhet AB för transporter och förvaring av dalamedia. Tricon Fastighetsteknik har ABAB startat tillsammans med syslerbolaget BSK AB. Svenska Lagerhus AB, som säljer arkiverings- och lagringstjänster, har överförts till ABAB som helägt dotterbolag.

Den traditionella serviceformen med hög personalinlensilel och begränsat teknikinnehåll, som hittills har dominerat ABAB:s verksamhet, är föga kapitalintensiv. Åven med ökat teknikinnehåll kommer expansionen att kunna ske utan kapitaltillskott. ABAB;s strategi bör mot denna bakgrund kunna finansieras med egna vinstmedel.

SARA:s verksamhet omfattar hotellrörelse, restaurangverksamhet och cateringservice. En expansiv strategi är inte bara önskvärd utan också nödvändig för att nå långsiktiga konkurrensfördelar och därmed uthållig lönsamhet.

SARA Hotels är verksamt inom elt område där internationell marknadsföring och samarbete ökar i belydelse. Den svenska hotellverksamheien inriktas mer och mer mol affärsresenärer och utländska köpstarka turister. SARA;s huvudkonkurtenter om dessa hotellgäsler är främst internalionelll verksamma hotellkedjor. För atl nå nämnda målgrupper måste SARA Hotels etablera sig som en internationell hotellkedja på marknader som är intressanta ur svensk affärs- och turislsynvinkel. Etl vikligt inslag i en sådan marknadsföring är att vara ansluten till något eller några av de stora internationella bokningssystemen.

SARA;s internationalisering sker främst genom s. k. management avtal Prop. 1986/87: 126 som innebär alt SARA ansvarar för driften av hotellrörelsen. SARA;s expansion utomlands kan därför betraktas som ren tjänsteexport. SARA har utvecklat en unik kompetens alt operera högklassiga hotell med lågt personalbehov per gäst jämfört med internationell standard.

En sådan strategi kräver att verksamheten har en större omfattning än den nuvarande. Vidare krävs investeringar i systemutveckling saml förnyelse och höjd servicenivå inom hotell- och restaurangrörelserna. Slutligen behövs även en inlernalionell framtoning.

Strategin medför ett stort investeringsbehov dels för alt öka verksamhetens omfattning, dels för att upprätthålla och utveckla den nuvarande verksamheten. Genom leasingkonlrakt på hotellfasiigheter och franschi-sing för vissa verksamheter kommer SARA självt atl i huvudsak kunna finansiera sin verksamhet.

Vid sidan om ABAB;s och SARA;s olika basverksamheter finns utvecklingsbara affärsidéer inom näraliggande områden. Elt konkret exempel pä detta är en stor efterfrågan på städtjänster från såväl ABAB:s uppdragsgivare som från SARA;s kunder. Bakgrunden är alt alll fler organisationer och företag dels avvecklar städning i egen regi, dels söker extern seriös samarbetspartner som kan erbjuda paketlösningar av tjänster som bevakning, mathållning och städning. Därtill kommer ökade krav på s. k. säker-hetsstädning vid sekretesskänsliga arbetsplatser.

ABAB och SARA har tagit första steget i riktning mot denna affärsidé genom förvärv av ett städbolag. Ett fullföljande av affärsidén förutsätter ytterligare förvärv och investeringar.

Därutöver bör koncernens kompetens inom serviceektorn kunna utnyttjas för att bygga upp servicekoncept inom t.ex. vårdsektorn för att komplettera och bygga på den service som samhället tillhandahåller.

Procordia bedömer atl Serviceseklorn kan utvecklas ytterligare. Utvecklingstakten bestäms av lönsamhet och tillgång på riskkapital.

2.3 Verkstadssektorn

Verkstadssektorn omfattar Kalmar Industries och Cordinor AB. Dessa bolag svarade år 1986 för 11 % av koncernens försäljning och 10 % av antalet anställda. Rörelseresultatet var negativt.

Följande sammanställning redovisar väsentliga ekonomiska uppgifter om sektorn, (milj. kr.)

1986	Cordinor	Kalmar	Summa
Omsättning	240	1507	1747
Rörelseresultat	-30	23	-7
Resultat efter finansnetlo	-27	11	-16
Sysselsatt kapital	145	985	1 130
Räntabilitet %	negativt	7,4	4,5

Kalmar Industries är moderbolag i en koncern verksam inom områdena
hanteringsteknik (Kalmar LMV, Kalmar Irion, Coventry Climax), trans
portteknik (Kalmar Verkstad AB, Kalmar Lagab, Kalmar Tellus, Kalmar 16

Nohab), träbearbetningsleknik (Söderhamns Verksläder, Waco Jonsered) Prop. 1986/87; 126 och verkstadsteknik (Uddcomb).

Kalmar Industries omsätter drygt I 500 milj. kr. och har en exportandel om ca 55 %. Dotterbolaget Kalmar LMV med tillverkning i Ljungby och Lidhult sysselsätter ca 650 personer och omsätter ca 470 milj. kr. Bolaget är den största tillverkaren i våriden av tunga truckar och har en marknadsandel om ca 35%. 1 Europa är Kalmar LMV den största tillverkaren av mellantunga truckar. För tillverkning av små och mellanstora truckar har Kalmar Industries förvärvat Irion i Västtyskland och Coventry Climax i England.

Kalmar Verkstad AB tillverkar rälsfordon som lokdragna personvagnar och dieselfordon samt lok. Produktionen sker i Kalmar. Omsättningen uppgår till drygt 215 milj. kr. och antalet anställda ca 420.

Cordinor AB är moderbolag för en grupp förelag verksamma företrädesvis i Norrbotten och omsätter ca 240 milj. kr. Produktionen beslår bl. a. av lung transport- och hanteringsutmslning i dotterbolagen Kiruna Tmck AB, klimatanläggningar i Kryolherm, inredningar för marint bruk i Isola-min-Ecomax, plålbearbetning för olika applikationer i Pajala Mekaniska AB. Produktionsorter är Överkalix. Kiruna, Piteå, Luleå, Haparanda och Pajala. Gruppen sysselsätter ca 320 personer.

2.3.1 Affärsinriktning

Procordias verkstadssektor består i dag av flera affärssegment med sinsemellan varierande produktions- och marknadsförutsättningar. För atl utveckla en mer framgångsrik och växande verkstadsindustri kommer en koncentration till etl eller två verksamhetsområden alt ske. Expansion sker inom detta/dessa för att uppnå en större omsättning som i sin tur är nödvändig för alt uppnå skalfördelar i produktionen och en tillräcklig bas för framgångsrik exportförsäljning.

Hanteringsteknikområdet svarar i dag för ca 40% av Procordias verkstadsförsäljning och är därmed det enskilt största segmentet och ett område där Procordias produkter åtnjuter högt anseende och bred marknadsspridning. Den goda marknadsposition som Kalmar LMV och övriga hanteringsteknikföretag i gmppen har är en god bas för fortsaU utveckling. I huvudsak måste expansionen ske på utlandsmarknaderna. Internationaliseringen av verksamheten kommer att säkerställa en tryggare utveckling för de svenska enheterna.

En omstmkturering efter sådana linjer har redan inletts genom förvärv av bl. a. Kalmar Irion i Tyskland och Coventry Climax i Storbritannien med tillverkning av mindre imckar. Denna utveckling bör fullföljas med ytteriigare förvärv. Nettobehovet av kapital för alt strukturera om sektorn bedöfris uppgå till storieksordningen 350-450 milj. kr.

2.4 Kemi/läkemedelssektorerna Prop. 1986/87; 126

Affärsområdet beslår av bolagen ACO Läkemedel, KabiVitrum, Berol Kemi och Cea. Dessa bolag svarade år 1986 för 20 % av koncernens försäljning, 10 % av rörelseresultatet och 16 % av antalet anställda. Följande sammanställning redovisar nägra vikliga ekonomiska uppgifter om affärsområdet (milj. kr.).

1986	ACO	Kabi	Cea	Berol	Summa
Omsättning	348	1524	206	995	3 073
Rörelseresultat	40	18	- 4	43	97
Resultat efter
finansnello	29	-15	-13	36	37
Sysselsatt kapital	217	1245	173	518	2 154
Ränlabilitet %	19.5	2,7	negaliv	10,3	5,8

Affärsområdet skiljer sig från övriga affärsområden dels genom den forsknings- och utvecklingsbaserade kunskapens centrala belydelse för verksamheten, dels genom företagens stora beroende av utlandsmarknaderna. Inom affärsområdet har Procordia valt att prioritera läkemedelssektorn.

Kemisektorn består av Berol Kemi AB och Cea AB. Berol Kemi AB i Stenungsund producerar etylen och etanolaminer, cellulosaderivat och etoxylat. För alt minska beroendet av standardkemikalier har bolaget målmedvetet utvecklat prestationskemikalier för verkstadsindustrin, pappers- och cellulosaindustrin. Under 1985/86 investerade Berol ca 70 milj. kr. inom dessa områden. Bland övriga utvecklingsprojekt kan nämnas ett projekt för atl ta fram vattenbaserade kallvalsningsvätskor för aluminium, elt nytt kemisystem för att svärta av returpapper som har introducerats hos Munksjö samt att Berol i samverkan med flera universitet och högskolor driver ett forskningsprojekt i syfte att kartlägga samband mellan använ-daregenskaper, molekylstmkturer och processparametrar. Sammanfattningsvis borde de investeringar som gjorts i icke kommersialiserade FoU-projekt representera ett icke oväsentligt värde. Berol Kemi omsätter ca 1000 milj. kr. och har drygt 800 anställda. Företagel har produktionsanläggningar i Stenungssund, Domsjö och en mindre anläggning i Förenta Staterna.

Cea AB tillverkar röntgenfilm och fotosältningspapper i sina anläggningar i Strängnäs. Omsättningen är ca 230 milj. kr., varav ca 180 hänför sig till utländska dotterbolag. Antalet anställda är ca 250.

KabiVitrum är ett högteknologiskt läkemedelsföretag, som arbetar inom några få avgränsade områden, där företaget har nått en ledande ställning. Av omsättningen om ca 1 500 milj. kr. svarar utlandsförsäljningen för ca 1200 milj. kr. Produkterna säljs i ca 60 länder, genom bl.a. 15 egna dotterbolag. Antalet anställda är ca 2 100, varav ca 600 i utlandet. Produktionen sker i Stockholm, Frankrike och Förenta staterna. Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgår till ca 235 milj. kr. och inom dessa områden sysselsätts mellan 400-500 personer huvudsakligen i Sverige, men också i Förenta staterna. KabiVilmms största produktområde, klinisk

näringstillförsel, omsätter ca 700 milj. kr. Företagels fettemulsion Inlrali- Prop. 1986/87: 126 pid har ca 60 % av världsmarknaden.

Del näst största området utgörs av tillväxtfaktorer där tillväxthormonet Somalonorm har en marknadsandel (exkl. Förenta staterna där produktion av patenlskäl inle kan registreras) av drygt 50 %. Produkten var del andra läkemedlet i väriden som producerades med hjälp av rekombinant DNA-teknik, 18 månader efter lansering av Somalonorm säljs produkten nu i mer än 50 länder. Somalonorm ersatte på flera vikliga marknader det humana tillväxthormonet Crescormon, vilket Kabi drog tillbaka år 1985.

KabiVitrum besitter ett stort kunnande inom blodområdel. Förelaget tillverkar dels en rad plasmaproteiner vilka framställs genom fraklionering av svensk blodplasma, dels ett anlal produkter inom områdena koagulation och irombosbehandling.

KabiViirums pharmaenhet, med produktion av bl.a. medel mot urin-inkonlinens, arbetar främst inom den nordiska marknaden med elt anlal egna och inlicensierade produkter. De sistnämnda produkterna är andra företags produkter, vilka KabiVitrum har rält att sälja på vissa marknader.

ACO Läkemedel AB omsätter 350 milj. kr. och har ca 450 anställda i anläggningar i Solna, Slockholm och Matfors.

ACO arbetar huvudsakligen på den svenska marknaden inom i huvudsak fyra områden; sjukhusprodukter, primärvård/basläkemedel, egenvård/ förebyggande vård och hudvård.

ACO har under senare år lagl allt störte del av sina utvecklingsresurser på all ta fram basläkemedel för den svenska marknaden. Intresset för s. k. genetiska produkter ökar kraftigt från många läkemedelsföretag och ACO:s utvecklingsarbete inriktas på alt baserat på kända substanser ta fram produkter med bättre egenskaper och användarfördelar lill konkurrenskraftiga priser.

KabiVitrum och ACO har tillsammans ca 13-14% av den svenska läkemedelsmarknaden vilket innebär att Procordiakoncernen omsätlnings-mässigl ligger på andra plats efter ASTRA-koncernen som har en andel på 17-18%.

2.4.1 Affärsinriktning

Genom läkemedelsföretagen KabiVitrum och ACO har Procordiakoncernen långvarig erfarenhet av och kunskap om läkemedelsindustrins teknologi och marknader. För att ta lill vara denna kompetens och utnyttja företagens utvecklingsmöjligheter prioriteras läkemedelssektorn i koncernens utvecklingsarbete.

Läkemedelsindustrin utvecklas fortfarande snabbi med årliga omsätl-ningsökningar på 20-25%. Lönsamheten är också god. Såväl ACO som l.ex. Astra och Pharmacia har en avkastning på sysselsatt kapital i storleksordningen 20%. Att KabiVitrum just nu har en otillfredsställande räntabilitet beror dels på tillfälliga motgångar för den långsiktigt lönsamma produkten tillväxthormon, dels på svagheter i Kabis tidigare marknads-och produktstrategi.

Efler flera år med god försäljningsökning och resullatförbättring drabba- 19

des KabiVitrum under år 1985 av en rad händelser som ledde till att Prop. 1986/87: 126 försäljningen minskade och att resultatet sjönk dramatiskt. Denna utveckling belyser de risker som finns i läkemedelsbolag. KabiVitrum blev bl. a. tvunget att stoppa distributionen av del humana tillväxthormonet Crescormon samt de blodplasmaprodukler som kunde tänkas vara bärare av AIDS-virus.

1 december 1985 inleddes mot bakgrund av bl. a. dessa två händelser en grundlig analys av verksamheten. Denna genomgripande översyn av KabiVitrum är nu avslutad. Strategierna för verksamheten är fastlagda. Analysen resulterade också i etl program för att förbättra resultatet. Mot slutet av år 1986 bökade detta program ge resultat samtidigt som leveranserna av Somalonorm tog fart. KabiViirums rörelseresultat för det sista lertialet år 1986 blev -f 61 milj. kr.

Läkemedelsområdet balanserar från finansiell synpunkt konsumentsektorn. Konsumenlseklorn är en stabil vinst- och penninggenerator, medan läkemedelsområdet har en sä hög expansionstakt att den trots en god lönsamhet behöver tillskott av riskkapital utöver intjänade vinstmedel.

Sjukvårdskostnaderna har i de flesta länder stigit kraftigt och läkemedelsindustrin får alll svårare alt genomföra prisökningar. Industrin slår således inför kravet atl öka koslnadseffekiiviteten i verksamheten för atl behålla en god lönsamhet. Detta kommer att kräva såväl sammanhållna väl genomtänkta affärskoncept och omstruktureringar som rationell produktion och försäljning. Utvecklingen av KabiVitrum från marknadsstrategisk synpunkl kommer att inriktas på att ytterligare stärka förelagets ställning på hemmamarknaden, dvs. de nordiska länderna. Detta kommer att ske bl. a. genom atl produktprogrammet breddas både genom ökad inlicensie-ring som eget utvecklingsarbete. Åven KabiVitrum kommer inom valda indikationsområden att öka sin aktivitet inom basläkemedelsomrädet.

KabiVitmms mål är att utvecklas till etl europeiskt läkemedelsföretag med marknadsföringsresurser för alt i egen regi kunna bearbeta i första hand sjukhusmarknaden. Resurserna, i första hand inom huvudmarknaderna Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien, måste därför byggas ut. För att uppnå målet krävs också att produktprogrammet utökas, t. ex. inom näringstillförselområdel så atl KabiVitrum har möjlighet att inom valda områden uppträda med kompletta sortiment.

För att kunna genomföra denna strategi på ett framgångsrikt sätt krävs att KabiVitrum förvärvar ett antal företag.

Inom de stora marknaderna Förenta staterna och Japan har KabiVitrum ambitionen att för sina teknologiskt mest avancerade produkterna samarbeta med för varie produktområde lämpligaste partner. Som ett exempel härpå kan nämnas samarbetet med Baxter-Travenol inom näringstillförselområdet i Förenta staterna. Denna strategi kräver att KabiVitrum - för alt bli en intressant samarbetspartner - kan behålla sin ställning inom de områden där bolaget nu är ledande.

KabiVitrum besitter etl myckel slort kunnande inom emulsions- och
bioteknik liksom inom ett antal intressanta indikationsomräden. Detta har
medfört att KabiVitrum i dag bearbetar elt antal myckel intressanta ut
vecklingsprojekt inom emulsions- och bioteknologiområdena. Ökade re- 20

surser medför atl KabiVitrum ytterligare skulle kunna utnyllja sina myckel Prop. 1986/87; 126 goda produktutvecklingsmöjligheler.

Även inom ACO pågår ett intensivt utvecklingsarbete, främst genom produktutveckling baserad pä redan kända substanser.

Genom nya beredningsformer, bl.a. med långsammare utsöndring av aktiva substanser (s. k. slow release) kan ökade fördelar vinnas för såväl patienten som från vårdkoslnadssynpunkt.

Den avancerade delen av sjukvärden utgör endasi en liten del av den totala sjuk- och hälsovården. Det är därför intressant atl bredda verksamheten mol i första hand egenvård och förebyggande vård. ACO, som sedan flera år arbetat inom detta område, har möjligheter lill ytterligare ökade insatser.

Sammanfattningsvis skall alliså affärsområdet utvecklas genom atl;

- bredda utbudet av produkter och serviceerbjudanden för öppenvård och förebyggande vård inom Norden.

- kraftigt bygga ut marknadsorganisalionerna för sjukhusprodukler i Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike,

- internationellt lansera nya högteknologiska produkter inom hjärl/kärl-och tillväxthormonområdena,

- företagens forskningsverksamheter byggs ul bl. a. inom molekylårbiolo-gi och emulsionsteknik,

- affärsverksamheten byggs ut inom diagnostikaomrädet.
Läkemedelsindustrin befinner sig för närvarande i en period av struktu
rella förändringar. Produktbyten och förelagssammanslagningar har blivit
allt vanligare. Del är Procordias ambition atl stärka de egna bolagens
positioner både genom atl utveckla det nuvarande produktsortimentet och
genom alt delta i de nämnda strukturella förändringarna och därigenom
möjliggöra atl affärsområdet uppnår en avkastning som väl är i nivå med de
bästa läkemedelsföretagens.

2.5 Utveckling

Procordiakoncernens forskning och utveckling sker i stor utsträckning inom de enskilda produklbolagen med direkt inriklning på de olika bolagens verksamhet.

Elt särskilt utvecklingsbolag, Procordia Nova, har bildats för atl utveckla nya affärsidéer och företag inom områden som anknyter till Procordias affärsområden, men som inle naturligt ligger inom resp. dotterbolag. Procordia Nova liksom det på bioteknologi specialinriktade minoritelsbolaget KabiGen utgör redskap för koncernen all inplanlera nya tekniska lösningar och avancerade forskningsprodukter i koncernens förelag. Speciellt när det gäller verksamheter som ligger mellan koncernens affärsområden har Procordia Nova en väsentlig roll.

För att fungera väl måste såväl Procordia Nova som KabiGen ha en
omfattning av verksamheten som tillåter enheterna atl behålla och entusi
asmera en kreativ personal. De måste ha en någoriunda långsiktig ekono
misk bas som ger handlingsfrihet och förhållandevis god uthållighet. 21

Statsföretags dotterbolag per 1983-01-01

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Berol Kemi AB

Beroxo AB

BSK BS Konsult AB

Ceaverken AB

AB Eiser

Investment AB Procordia KabiVitrum AB Kalmar Kockum AB Kockumalion AB

Kockums Industri AB Laxå Bruks AB Liber Grafiska AB Nyckelhus AB Pullmax AB

Regioninvest i Norr AB

Rockwool AB

SARA AB

Serva Promotion AB

SMT Machine Company AB

Statsföretag International AB

AB Statsföretagens Samköp

Swedish Industriai Development Corporation (SID)

Svenska Lagerhus AB

Svenska Risk Management Service AB

Svenska Utvecklings AB Svetab, Svenska Industrietablerings AB Toolboxgruppen i Stockholm AB Uddcomb Sweden AB

Intressebolag

Beijer Byggmaterial AB Bilfragmenlering AB AB ID-Kort AB Sajo Maskin Sweden Center Japan AB

BUaga 2 Prop. 1986/87; 126

Sammanställning avyttrade/förvärvade bolag inom Procordia-koncernen sedan 1 januari 1983

Avynradeise prop. 1982/83:65 s. 13, 15)

Prop. 1986/87: 126

Förelag

Omsällning Anlal
milj. kr, anst

Anmärkning

Beroxo AB 543

Beijer Bygg AB 1 059

(BSK AB)

Innovenl AB 2,!

(Berol Kemi)

AB Syntes 108

Eiser-koncemen 300

Oscar Jacobson AB

Eiserlex AB

Trivab Konfektions AB

Craftgruppen AB

Tiger Rang AB

Cewilko AB

Eiser Inlernational AB

Eiser Trikå AB

AB Jersey Modeller

AB Malmö Strumpfabrik

AB Eiser Strumpfabriken (KabiVitrum AB)

Swedrug AB

ACOs Gbgs-fabrik

KabiVitrum SARL, Italien (Kalmar Industries AB)

Ulveco-koncernen

Kockums Ind, Australien

SMT Machine Company AB

Kockums Industri AB)

Division Skogsbruk Laxå Bruks AB (Liber AB)

C E Frilzes Kungl Bokhandel

Unicom Handelshus A/S

Liber Systems

Liber Tryck AB Nyckelhus AB Pullmax AB (Cordinor AB)

Mekinor AB

Labslalus AB

Miljöförbätlring AB

Oclopus Energi AB

Mekinor Metall AB

Elenorr AB

Remarko AB

Källdata Ekonomisystem AB

Aifatherm AB

Norrbil AB (AB Pripps Bryggerier)

Sollebolagen AB Rockwool-koncernen

Isenla AB (SARA AB)

Canteen AB

Denco AB AB Sajo Maskin

300 1497

80 1450

5	15
-	130
3	3
240	500
85	70
219	405	44% kvar i del nybildade bolaget MTl (moderbol till SMT)
350	400	Prop. 78/79: 124 s. 6,
35	91
32	45
27	24
7	35
92	185
127	300
181 1	398 10
3	1
2-3	6	2% kvar
15	20
6-7	20	50% kvar
7	17	25 % kvar
3	6	20% kvar
3	6	25 % kvar
32	44	25 % kvar i mb till Aifatherm Kiruna Grus & Slenförädling
8	6	50% kvar
1000	247	27% kvar
940	2 000
4,5	11
13,8	31
122	233

Förelag

Omsättning Anlal
milj. kr, ansl

Anmärkning

Prop. 1986/87; 126

Saxylle-Kilsund AB	40	ca 100
Svenska AB Navigatör	420	768
AB Momenio
AB Pumpex
Sinjel Syslem AB
FIAB Syslem AB
JH Tidbeck AB
Bix Skruv & Muller AB
Millronic AB
Plast AB Rune Ask
Johnssons Söner AB
AB Kabo Plast
Swedese Möbler AB
Osby Sjukvårdsprodukter AB
Navigatör Fastighets AB
Thörns Mek. Verkstad AB	23	93
Vilhelmina Plast AB	13	67
Nedlagda förelag
Serva Promolion AB	46	43
Stiglex AB	22	147

Inom ramen för PROCORDIA NOVAs verksamhet (SU, Svetab) har ett antal företag avyttrats.

Förvärv av dotterbolag och inlressebolag

Företag	Omsättning,	Anlal	Anmärkning
	milj. kr.	anst
(ABAB)
Larmassistans i Malmö AB
Larmassistans i Gbg AB	14	80
Tivedens Vakt AB	1	5
Grangärde Säkerhetskonsult
och Bevaknings AB	2	10
TO-BE Hundbevakning	3	5	60%
Länsbevakning i R-län	1	5
Helsingborg Låsjour	1	5
Östsvenska Städ AB	15	140
(Berol Kemi AB)
Filo Chemical Inc.	8milj.US$	6
Etenförsörjning AB	-	1	20%
AB Carbogel	6	22	25 % (ulvecklingsprojekl)
Svensk Etanolkemi AB	35	35	50%
(BSK AB)
Sjukhuskonsult BSK/AN AB	0,5	2
Bryggeri AB Falken	450	200	91%
(Kabivitrum AB)
CutterVitram, USA	35 milj. US$	140
Kabi Fides S.A., Spanien	32,5	33	Ökning med 40% 111190%
Hepar Industries, USA	2 700 milj. US$	40	44%
(Kalmar Industries AB)
Kalmar France	55	20	Köpl51%, ägernu 100%
Kalmar Irion GmbH	125	100
Jonab AB	35	19	db lill Waco Jonsereds
Gubisch, Väsuyskland	7 milj. DM	77	26%
Tico AB	84	98	36%, db lill Söderhamns Verksläder
Kalmar Tellus AB	32	35
Coventry Climax, England	250	500

Förelag	Omsättning	Anlal	Anmärkning
	milj, kr.	anst
AB Pripps Bryggerier	2000	2 700
(Procordia Food AB)
Boviks Konservfabriker	16.8	36
Friggs Naturprodukter	40,4	43	db till Ekslröms
Önos Gruppen AB	189	200	81,5%
Griilmästaren AB	4,4	6	db till Hugo Österberg
F Ahlgrens Tekn Fabrik	335	460
Oy Alex F. Lindberg AB	17	16	db lill Ahlgrens
(Cordinor AB)
Imac AB	250	15	50%, db lill Isolamin
De-Icing Syslem KB	0	2	60%
(SARA AB)
Koslförsörining AB	52	241
Reslauranl AB Norma	19,8	276
Arenakök AB	2,7	9
BKR, Vasllyskland	65	275	db till nybildade

Park Suile Hotels, USA

SARA Culinar GmbH Managementförelag, 51 % -)- oplion på ålerslående 49%

Prop. 1986/87:126

(Svenska Tobaks AB) Pinkerton Tobacco Co

(Procordia Nova AB) idé-Dala AB

850 3,3

700 8 20%

Bilaga 3 Prop. 1986/87; 126

Ledamöter och suppleanter i Procordia AB:s styrelse Utsedda av bolagsstämman

Ordinarie

Direktör Bengt Berg, ordf, vice ordf i Fläkl AB

Bankdirektör Bertil Danielsson, vice ordf., VD i Pkbanken

Professor Hans G Forsberg, VD för Ingenjörsveienskapsakademien

Direktör Sören Gyll, VD och koncernchef i Procordia AB

Direktör Sven-Åke Johansson, VD i ABV

General Lennart Ljung, chef för H. M. Konungens stab

Kommunalråd Sören Mannheimer, kommunalråd i Göteborg

Direktör Björn Sprängare, VD i Trygg-Hansa

Departementsråd Per Tegnér, chef för industridepartementels enhet för

statliga företag

Direktör Sven Tidala, VD för Slakteriförbundel

Suppleant

Departementsråd Carl Fredriksson, industridepartementet

Utsedda av de anställda

Ordinarie

Förhandlingschef Stig Ahlin, PTK, förhandlingschef i SIF

Rune Molin, andre ordf. i LO

Suppleanter

Förbundsordförande Hans Billström, LO, förbundsordf. i HRF Ombudsman Karl Erik Jarhamn, PTK, ombudsman i HTF

Procordia AB:s revisorer Utsedda av bolagsstämman

Ordinarie

Aukt. revisor Hans Karlsson, Bohlins Revisionsbyrå Aukt. revisor Göran Tidström, Öhriings Revisionsbyrå

Suppleanter

Aukt. revisor Anders Holm, Bohlins Revisionsbyrå Aukt. revisor Pål Wingren, Öhriings Revisionsbyrå

Utsedda av riksgäldsfullmäktige

Ordinarie

Riksdagsledamot Kjell Nilsson (s)

Riksdagsledamot Kari-Anders Petersson (c) 26

Suppleanter Prop. 1986/87; 126

Riksdagsledamot Anita Johansson (s) Riksdagsledamot Per Westerberg (m)

Procordia AB:s koncernledning

Sören Gyll, VD och koncernchef

Göran Linden, vVD, stf koncernchef,

sektor; Konsument och Service
Olle Enstam, vVD,

sektor; Kemi/Läkemedel & Utveckling
Jan Blomberg. vVD, stf VD i moderbolaget,

chef Ekonomi & Finans
Tor Kvarnbäck, chef Juridik

Rolf Tjärnlund, chef Information & Personal

Bilaga 4 Prop. 1986/87: 126

Flerårsöversikt för koncernen (milj. kr.)

Resultatposter	1983	1984	1985	1986
Försäljning	II 454	11 950	12444	15 299
Röreiseöverskott	1051	991	983	1436
Avskrivningar enl plan	-312	-338	-367	-498
Rörelseresultat	739	653	616	938
Konsument	467	488	448	898
Service	78	4	60	42
Kemi/Läkemedel	340	340	125	97
Verkstad	- 69	- 44	56	- 7
Avvecklade affärsområden	- 22	- 47	- 14	- 7
Gemensamt	- 55	- 88	- 59	- 85
Finansiella inläkler	431	493	519	415
Finansiella kostnader	-592	-506	-49!	-460
Valuiakursdifferenser m m	- 49	-107	89	8
Resultat före eo posler	529	533	733	901
Extraordinära posler	289	95	-198	47
Resultat före disp & skaller	818	628	535	948
Balansräkningar
Kassii, bank & medelsplac	3 675	3 389	2911	3 379
Övr oms lillgångar	5619	5416	5666	5 522
Anläggningstillgångar	3 198	3316	4211	4 657
Summa tillgångar	12 492	12121	12788	13 558
Rörelseskulder	3 551	3 176	3427	3561
Räntebärande skulder	4871	4492	4 660	4 301
Övriga skulder	393	371	303	717
Obeskattade reserver	1544	1950	1920	1801
Egel kap inkl besk res	2133	2132	2478	3178
Summa skulder och eget kapital	12492	12121	12788	13558

Relationstal	1983	1984	1985	1986

% ggr

ggr

25.6 2,26

1,45

12,8

8,7

23,3 1,98

1,68

12,9

17,1

26.9 2.31

1.36

12.4

11,5

30,1 2,94

1,05

14,0

19,1

Solidilet

Ränieieckningsgrad Räntebärande skulder/jusle-

ral egel kapital Ränlabilitet på genomsnilt-

ligl bundet kapital* Ränlabilitet på genomsnilt-

ligt eget kapital (efler

(eo posler och efter

full skall)** Vinsl per aklie (efler e o

poster och efler full

skall)	kr	307	174	251	478
Do efter split 20; 1	kr	15:35	8:70	12:55	23:90
Investeringar {mWy kr.)
1 anläggningar		458	574	647	820
I värdepapper & räitigheier		92	204	417	134
Personal
Medeltal anställda		25719	24 392	24 349	23 490
Löner inkl soc kosln		3453	3 537	3 732	4 320

* enligt Näringslivets Börskommitlés definitioner men utan avdrag för latenta skal-ter i obeskattade reserver ** efler utnylljade förlustavdrag är skatlesalsen 1983:43,3%

- " - 1984: 58,3%

- '■ - 1985:29,7%

- ■' - 1986: 25,1%

Justerat eget kapital (milj. kr.)                                                                          Prop. 1986/87: 126
Redovisat egel kapital per 1986-12-31                             3 140
Redovisade obeskattade reserver efter av
drag för 50% latent skatt per 1986-12-31                           901
Utdelning pä 1986 års resultat                                        ./. 110
Justerat eget kapital 1986-12-31                                     3 931

Data per aktie (efler split 20; 1 och före nyemission)

Vinst per aktie 23:90 kr

Justerat eget kapital per aktie 131 kr

Nominellt värde 50 kr
Antal aktier 30000000 st

Koncernens resultaträkningar 1983—1986

milj. kr.	1986		1985		1984		1983
Rörelsens intäkter Fakturerad försäljning Övriga intäkter Rörelsekostnader	15031 268	15 299 -13 863	12214 230	12444 -11461	11815 135	11950 -10959	11336 118	11454 -10403
Rörelseresultat före avskrivningar Avskrivningar enligt plan Rörelseresultat efter avskrivningar		1436 -498 938		983 -367 616		991 -338 653		1051 -312 739
Finansiella intäkter och kostnader Utdelning på aktier Ränteinläkler Räntekostnader Valuiakursdifferenser Övriga finansiella intäkter och kostnader	10 405 -460 8	-37 901	6 513 -491 94 -5	117 733	5 488 -506 -92 -15	-120 533	4 427 -592 -44 -5	-210
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader		-37 901	6 513 -491 94 -5	117 733	5 488 -506 -92 -15	-120 533	4 427 -592 -44 -5	529
Extraordinära inläkler och kostnader Tillskoll frän staten Rekonstmktions/Avvecklings-kostnader Upplösning av/avsätlning till rekonstruktionsreserv Övriga exlraordinära posler	45 -135 130 -1-7	47 948	20 -91 -119 -8	-198 535	116 -141 35 85	95 628	121 -87 270 -15	289
Resulial före bokslulsdisposi-tioner och skatt	45 -135 130 -1-7	47 948		-198 535	116 -141 35 85	95 628	121 -87 270 -15	818

Bokslutsdispositioner

Förändring av lagerreserver 147 113 -40 -343
Förändring av resuhalul-

jämningsfonder -53 -20 -19 -40
Förändring av avskrivningar

utöver plan 20 -131 -230 37

Förändring av investeringsfonder 13 146 -114 -41

Förändring av vinslfonder - - -1 1

Övriga bokslutsdispositioner__ 1__________ 128 -11 _____ 25 :;:3 -407 2 -384

Resultat före skaller 1076 560 221 434

Skaller -294 -172 -162 -162

Minoritetsandel i årets resultat -1 I ~1 -3

Årets resultat 781 389 58 269

Prop. 1986/87; 126

Koncernens balansräkningar 1983—1986

milj. kr.	1986		1985		1984		1983
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Likvida medel	3 379		2911		3 389		3675
Kundfordringar	2222		2107		1907		1935
övriga fordringar	613		576		635		826
Varulager	2689	8901	2983	8 577	2 874	8805	2 858	9294
Spärrkonto hos Riksbanken		265		145		65		43
Anläggningstillgångar
Aktier och andelar	227		211		180		130
Fordringar och andra placeringar	368		548		421		455
Immateriella anläggnings-
tillgångar	366		489		162		56
Pågående nyanläggningar	105		184		81		66
Maskiner och inventarier	1956		1564		1468		1398
Fastigheter	1370	4 392	1070	4066	939	3251	1050	3 155
Summa tillgångar		13 558		12 788		12121		12492

Koncernbalansräkningar 1983—1986

milj. kr.	1986		1985		1984		1983
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder
Leveraniörskulder	944		900		977		952
Skaueskulder	156		96		156		127
Bank- och reverslän	972		555		943		1038
övriga skulder	2430	4 502	2212	3 763	1919	3995	2 377	4494
Förskott från staten		40		100		135		226
Långfristiga skulder
Långfristig upplåning	2441		3 384		2910		3 122
Avsatt till pensioner	888		721		639		696
Övriga skulder	677	4006	203	4308	236	3785	78	3 896
Rekonstruktionsreserv		31		219		124		95
Obeskattade reserver
Lagerreserver	735		876		990		950
Resultalutjämningsfonder	185		133		113		94
Ackumulerade överavskrivningar	673		685		557		327
Investeringsfonder	114		127		275		161
Fömyeisefonder	68		72		-		-
övriga obeskattade reserver	26	1801	27	1920	15	1950	12	1544
Beskattade reserver		20		118		146		319
Minoritetsandel		18		14		5		3
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital	1500		1500		1500		1500
Bundna fonder	811		826		802		793
Fritt eget kapital/ansamlad
föriust
Balanserad vinst/förlust	48		-350		-379		-647
Arets resultat	781	3 140	389	2 346	58	1981	269	1915
Summa skulder och eget kapital		13 558		12788		12 121		12492

Prop. 1986/87: 126

Koncernens finansieringsanalyser 1983—1986

milj, kr.

1986

1985

1984

1983

Tillförda likvida medel

Resulial före dispositioner och skatt

Skaller

Återföring nello av resullalposler som

ej inverkat på internt genererade medel

Förändring av spärrkonlon Summa internt genererade medel

Förändring av varulager Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Summa medel bundna i rörelsen

Investeringar i maskiner, inventarier

och fastigheter

Investeringar i aktier och andelar

Investeringar i immateriella tillgångar

Försäljning av anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar i förvärvade/sålda

bolag, nello

Summa investeringar, netto

Summa av verksamhelen tillförda likvida medel

Transaktioner med stålen Förändring av fordran pä staten Förändring av förskoll från staten

Summa Iransaktioner med staten

Finansiell in- och utlåning Förändring av finansiell utlåning Förändring av finansiell upplåning Förändring av pensionsskulder Förändring övriga långfristiga skulder Förändring av minoritelsandel Omräkningsdifferens

Summa finansiell in- och utlåning

Summa förändring av likvida medel

948	535	628	818
-294	-172	-162	-162
210	385	152	-39
-120	-80 668	-22	-7
744	-80 668	596	610
294	-109	-16	-20
-150	-142	52	-174
322 466	156 -95	-324 -288	157 -37
-820	-647	-574	-458
-73	-31	-50	-65
-61	-386	-154	-27
231	115	384	342
-318	79 -1028	_	_
-1041	79 -1028	-394	-208
169	-455	-86	365
_	_	230	2 360
-60	-35	-91	226
-60	-35	139	2 586
180	-127	-29	271
-526	86	-307	-1244
167	82	-57	64
474	-33	54	-19
4	9	_	_
-60	-5 12	-	-
359	-5 12	-339	-928
468	-478	-286	2023

Moderbolagets resultaträkning

Prop. 1986/87; 126

milj. kr.

1986

Finansiella intäkter och kostnader

Utdelningar pä aktier i dollerbolag Erhållna koncernbidrag Lämnade koncembidrag Lämnade aklieägarlillskoll Utdelningar på andra aktier Ränleinläkler Räntekostnader Valutakursdifferenser Övriga finansiella posler. nello Administrations- och utvecklingskostnader Avskrivningar Resultat efter finansiella intakter och kostnader

Extraordinära intäkter och kostnader

Förändring av rekonsiruklionsreserv Övriga exlraordinära inläkler och kostnader

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

Bokslutsdispositioner

Avsättning lill fömyelsefond Upplösning av förnyelsefond Överförd förnyelsefond

Resultat före skatter

Skatter

Årets resultat

900

-220

-27

185

-280

130

728

-66 -1

579

206

785

23 -23

785 -75 710

Moderbolagets balansräkning

milj. kr.	1986
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa och bank	88
Kortfristiga placeringar, obligationer
och andra värdepapper	827	915
Fordringar hos dotterbolag	205
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	42
Övriga fordringar	142	389
Summa omsätlningslillgångar		1304
Spärrkonto hos riksbanken		41
Anläggningstillgångar
Aktier och andelar i dotterbolag	3 699
Andra aktier och andelar	11
Långfristiga placeringar	17
Fordringar hos dotterbolag	198
Övriga fordringar	41
Maskiner, invent, byggn och mark	7	3 973
Summa tillgångar		5318
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder
Skulder lill dotterbolag	1014
Leverantörskulder	6
Skatteskuld	77
Upplupna kostnader och fömtbetalda intäkter	105
Övriga skulder	3
Banklån och andra reverslån	20
Kortfrist del av långfrist skulder	457	1682
Förskott från staten		-
Långfristiga skulder
Obligationslån	560
Banklån och andra reverslån	296
Andra långfristiga skulder	30	886
Rekonstruktionsreserv
Obeskattad reserv
Fömyelsefond		41
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (1 500000 akiter ä nom 1 000 kri	1500
Reservfond	440
Fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel	59
Årets resultat	710	2709
Summa skulder och eget kapital		5318

Prop. 1986/87: 126

Moderbolagets finansieringsanalys

Prop. 1986/87:126

milj. kr.

1986

Tillförda medel

Internt tillförda medel

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

Avskrivningar

Realisationsvinst på sålda aktier

Realisalionsföriust pä sålda aktier

Förändring av beskattad reserv

Förändring av rekonsiruklionsreserv

Nedskrivning av utländska lån

Överförd fömyelsefond

Uttag från spärrkonton

Skatter Summa av verksamheten tillförda medel

Investeringar, netto

Investeringar i aktier

Investeringar i M/I, byggnader och mark

Försäljning av aktier

Finansiella transaktioner

Minskning av kort- och långfristiga fordringar Minskning (-)/ökning(-)-)av kortfristiga skulder

Minskning av långfristiga skulder Periodens förändring av likvida medel

Ingående balans likvida medel Utgående balans likvida medel Periodens förändring av likvida medel

-915 -4 279

306

-444 -128

785

-179

-130

-47 -23 -19 -76

356

-640

-266

-550

1465 915

-550

Bilaga 5 Prop. 1986/87:126

Redovisningsprinciper

Koncernredovisning

Procordiakoncernens bokslut omfattar moderbolaget, Procordia AB, och alla bolag i vilka Procordia AB per bokslutsdagen innehade mer än 50 % av röstetalet. Samtliga bolag i koncernen har kalenderåret som räkenskapsperiod.

I koncernens resultaträkning ingår under året förvärvade bolag med värden avseende tiden från förvärvet. Under året avyttrade bolag utesluts fr. o. m. årets börian.

Bokslutet är baserat på konsolidering av underkoncerner. Vid konsolidering används förvärvsmetoden. Därmed elimineras det egna kapital dotterbolagen innehade vid förvärvstidpunkten inkl. beräknad andel eget kapital i obeskattade reserver. Endast del resultat som uppkommit efter förvärvstidpunkten ingår i koncernens egna kapital. Den del av förvärvade obeskattade reserver som utgörs av beräknad latent skatt redovisas under rubriken "Långfristiga skulder".

Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid leveranser mellan bolagen inom koncernen.

Minoritetens andel av egel kapital och av resultat efter skatt redovisas i separat post.

Omräkning av utländska koncernbolags balans- och resultaträkningar

Fr. o. m. år 1985 tillämpas vid omräkning av utländska koncernbolags redovisningar lill svenska kronor den s. k. dagskursmetoden som i princip innebär att alla tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Vid dagskursmeloden uppkommer en omräkningsdifferens som är effekten av att tillgångar minus skulder i koncernbolagen omräknas till annan kurs vid årets slut än vid dess börian. Omräkningsdifferenserna förs direkt till eget kapital då de är ett uttryck för orealiserad värdeförändring.

År 1984 och tidigare års jämförelsesiffror är baserade på den tidigare använda monetary - non monetary - metoden.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar i utländsk valuta omräknas efter bokslutsdagens kurs om denna är lägre än anskaffningskursen. Skulder i utländsk valuta omräknas efter balansdagens kurs om denna är högre än anskaffningskursen.

Orealiserade kursvinster avräknas dock mot orealiserade kursförluster. Överstigande förlust belastar resultatet - överskjutande vinst redovisas inte med mindre kursvinsten avser en skuld som uppskrivits i tidigare bokslut.

Orealiserad kursvinst på långfristig fordran redovisas bara i den mån den
motsvarar tidigare nedskrivning av samma fordran eller motsvaras av 35

kursförlust pä långfristigt lån upptaget i samma valuta för finansiering av Prop. 1986/87; 126 fordran. Lån upptagna för finansiering av förvärv av utländska dotterbolag i koncernbalansräkningen värderas till dagskurs. Härvid uppkommen kursdifferens förs lill eget kapital och kvittas där mot omräkningsdifferensen för ifrågavarande dotterbolag.

Terminsäkrade fordringar och skulder omräknas till kontraklerad terminskurs.

Valutakursdifferenser

Redovisade orealiserade valutakursdifferenser och realiserade valulkurs-differenser vid finansiella transaktioner redovisas under rubriken "Valutakursdifferenser". De påverkar koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader. Valutakursdifferenser vid rörelsetransakitoner ingår i rörelseresultatet.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar enligt plan. För vissa anläggningar har nedskrivning gjorts med hänsyn till marknadsförutsättningar och den ekonomiska utvecklingen i resp. dotterbolag.

Varulager

Varulager i resp. dotterbolag har värderats till det lägsta av verkligt värde eller anskaffningsvärde efter avdrag för inkurans. Lagrets värde överstiger inte varomas försäljningsvärde efter avdragf för försäljningskostnader.

Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan beräknas pä ursprungliga anskaffningsvärden och bedömda ekonomiska livslängder.

Byggnader och markanläggningar avskrivs med skattemässigt tillåtna belopp, maskiner med 5—10% per år, inventerier med 15—20%.

Anläggningar anskaffade under året avskrivs normalt som för helår. För större anläggningar räknas dock avskrivningsplanen från den tidpunkt då resp. anläggning tas i bruk för normal produktion.

Skillnaden mellan bokföringsmässiga avskrivningar och avskrivningar enligvt plan kallas förändring av avskrivningar utöver plan. Den redovisas som bokslutsdisposition och förs till ackumulerade överavskrivningar under rubriken "Obeskattade reserver" i balansräkningen.

Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver

Skattelagstiftningen i Sverige medger att företagen kan kvarhålla en del av
redovisade vinster i rörelsen utan alt de omedelbart beskattas. Koncer
nens avsättningar till resp. upplösningar av dessa obeskattade reserver 36

redovisasöver resultaträkningen under rubriken "Boksluisdispositioner". Prop. 1986/87; 126 I balansräkningen redovisas del sammanlagda värdet av sådana avsättningar huvudsakligen som obeskattade reserver.

Tillskott från staten

Allmänna statliga stöd i näringspolitiken redovisas enligt Bokföringsnämndens anvisning nr 11 och 23. Bidrag redovisas som en avdragsposl under kostnader i rörelsen.

De tillskotl staten som ägare givit lill Procordiakoncernen redovisas i resp. bolag enligl nedan.

- tillskott som utgår enligl avtal efler offertförfarande redovisas under "övriga intäkter"

- tillskott som ges för särskilda ändamål redovisas som "extraordinär intäkt"

- tillskott för generell förlustläckning eller finansiell rekonstruktion re bevisas under separat rubrik "tillskotl från staten"

Erhållna men ännu ej utnyttjade tillskott balanseras under rubriken "förskott från staten" utan alt föras över resultaträkningen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 37