om tillämpning i fråga om Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner, m.m.
Proposition 1992/93:57
Regeringens proposition
1992/93:57
om tillämpning i fråga om ”Förbundsrepubliken
Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) av lagen
(1971:176) om vissa internationella sanktioner, m.m.
Prop.
1992/93:57
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-
gade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anders Björck
Propositionens huvudsakliga innehåll
Förenta nationernas (FN) säkerhetsråd antog den 30 maj 1992 en resolution
om vissa sanktioner mot ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Mon-
tenegro). Med anledning av resolutionen förordnade regeringen den 1 juni
1992 att 3 - 5 och 6 - 8 §§ lagen (1971:176) om vissa internationella sanktio-
ner skall tillämpas i fråga om ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-
Montenegro).
I anslutning till det förordnandet meddelade regeringen också närmare
föreskrifter om tillämpningen av sanktionerna.
Enligt lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner skall regering-
ens förordnande att tillämpa lagen underställas riksdagen för godkännande.
I propositionen begärs ett sådant godkännande.
I propositionen föreslås vidare en ändring av lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner. Förslaget innebär att regeringen ges möjlighet att
tillämpa sanktionslagen - förutom för att följa beslut eller rekommendatio-
ner av Förenta nationernas säkerhetsråd - också om samarbetet med Euro-
peiska gemenskaperna (EG) eller inom Europeiska säkerhetskonferensen
(ESK) för att främja internationell fred och säkerhet påkallar det och om det
är ett svenskt intresse att sanktionsåtgärder vidtas utan dröjsmål.
Ett förordnande om tillämpning av lagen i sådana fall skall på sätt som nu
gäller vid förordnanden efter en resolution av säkerhetsrådet underställas
riksdagen för godkännande.
Denna lagändring föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.
1 Riksdagen 1992193. 1 suml. Nr 57
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:176) om vissa internationella
sanktioner
Härigenom föreskrivs att 1 och 11 §§ lagen (1971:176) om vissa internatio-
nella sanktioner skall ha följande lydelse.
Prop. 1992/93:57
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1§‘
I den mån det påkallas med anledning av beslut som fattats eller rekom-
mendation som antagits av Förenta nationernas säkerhetsråd i överensstäm-
melse med Förenta nationernas stadga kan regeringen förordna att 3 - 8 och
15 §§ skall tillämpas.
Förordnande förfaller, om det ej
inom en månad eller, om riksmöte ej
pågår, inom en månad från början
av nästkommande möte underställes
riksdagen för prövning av frågan hu-
ruvida det skall bestå och om det ej
inom två månader från det under-
ställningen skedde gillas av riksda-
gen.
Om säkerhetsrådets beslut eller
rekommendation helt eller delvis
återkallas eller förfaller, skall rege-
ringen så snart det kan ske i motsva-
rande mån upphäva meddelat för-
ordnande eller med stöd därav med-
delad föreskrift.
Regeringen får också förordna att
3-8 och 15§§ skall tilllämpas om
samarbetet med Europeiska gemen-
skaperna (EG) eller inom Euro-
peiska säkerhetskonferensen (ESK)
för att främja internationell fred och
säkerhet påkallar det och om det är
ett svenskt intresse att sådana åtgär-
der som avses i de nämnda bestäm-
melserna införs utan dröjsmål.
Ett förordnande förfaller, om det
inte inom en månad eller, om riks-
möte inte pågår, inom en månad från
böljan av nästkommande möte un-
derställs riksdagen för prövning av
frågan huruvida det skall bestå och
om det inte inom två månader från
det underställningen skedde god-
känns av riksdagen.
Om säkerhetsrådets beslut eller
rekommendation helt eller delvis
återkallas eller förfaller eller omför-
hållandena ändras sä att syftet med
ett förordnande inte längre kvarstår,
skall regeringen så snart det kan ske
i motsvarande mån upphäva ett med-
delat förordnande eller med stöd
därav meddelade föreskrifter.
11§2
Den som bryter mot förbud som har meddelats med stöd av 3 - 8 § döms,
om gärningen skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år eller,
om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år. Har gärningen skett av grov
oaktsamhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall
skall inte dömas till ansvar.
För anstiftan av eller medhjälp till gärning som avses i första stycket döms
inte till ansvar.
1 Senaste lydelse 1979:515.
2 Senaste lydelse 1985:1053.
Nuvarande lydelse
I den mån det påkallas med anled-
ning av beslut eller rekommendation
som avses i 1 § första stycket kan re-
geringen förordna att en svensk
medborgare, som utom riket har be-
gått brott som avses i denna para-
graf, skall dömas efter denna lag och
vid svensk domstol, även om 2 kap.
2 eller 3 § brottsbalken inte är till-
lämplig och utan hinder av 2 kap.
5a§ första och andra styckena
nämnda balk.
Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:57
I den mån det påkallas med anled-
ning av beslut eller rekommendation
som avses i 1 § första stycket eller
samarbete som avses i 1 § andra
stycket kan regeringen förordna att
en svensk medborgare, som utom ri-
ket har begått brott som avses i
denna paragraf, skall dömas efter
denna lag och vid svensk domstol,
även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbal-
ken inte är tillämplig och utan hin-
der av 2 kap. 5 a § första och andra
styckena nämnda balk.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 57
Utrikesdepartementet Prop-1992/93:57
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Johansson,
Laurén, Hörnlund, Olsson, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,
Könberg, Odell, Unckel, Ask
Föredragande: statsrådet Björck
Proposition om tillämpning i fråga om
”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-
Montenegro) av lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner, m.m.
1 Bakgrund
Enligt Förenta nationernas stadga (prop. 1946:196) kan FN:s säkerhetsråd
under vissa förhållanden anta resolutioner om sanktioner av icke militär art
för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. Sådana resolutioner
kan ges i form av bindande beslut eller rekommendationer. En stat som är
medlem i FN är enligt FN:s stadga skyldig att godta och verkställa säkerhets-
rådets bindande beslut om sådana sanktioner. En rekommendation av rådet
är däremot endast en uppmaning till medlemsstaterna utan beslutets bin-
dande kraft.
För att ge regeringen möjlighet att snabbt vidta åtgärder i den mån sådana
påkallas med anledning av ett beslut eller en rekommendation som har med-
delats av FN:s säkerhetsråd antogs år 1971 lagen (1971:176) om vissa inter-
nationella sanktioner.
Lagen är en s.k. fullmaktslag som formellt är i kraft men som endast kan
tillämpas för att fullfölja säkerhetsrådets beslut eller rekommendationer.
Det ankommer på regeringen att föreskriva att lagen skall tillämpas. Har
lagen satts i tillämpning ger den regeringen bemyndigande att införa olika
sanktioner.
En föreskrift om tillämpning av lagen skall underställas riksdagen för
prövning inom en månad från utfärdandet, eller om riksmöte inte pågår,
inom en månad från början av nästkommande riksmöte. Om underställning
inte sker inom angiven tid eller om riksdagen inte inom två månader från
underställandet godkänner regeringens föreskrift förfaller denna.
Regeringen har hittills förordnat om lagens tillämpning mot sex länder,
nämligen Rhodesia, Sydafrika och Namibia, Irak och Kuwait samt Libyen.
Sanktionsåtgärderna mot Rhodesia gällde under tiden den 1 juli 1971- den
22 december 1979. Vad angår Sydafrika tillämpas lagen sedan år 1977 med
anledning av det samma år av FN:s säkerhetsråd beslutade vapenembargot
mot Sydafrika och sedan år 1987 för en handelsbojkott (SFS 1987:477, änd-
rad senast genom SFS 1991:1300). Namibia omfattades också av handelsboj-
kotten men denna hävdes den 1 april 1990 i samband med att landet blev
självständigt (SFS 1990:81).
Sanktionerna mot Irak och Kuwait började tillämpas den 7 augusti 1990
och föranleddes av Iraks invasion av Kuwait den 2 augusti 1990. Sanktio-
nerna har formen av en handelsblockad och har sin främsta grund i säker-
hetsrådets beslut den 6 augusti 1990 (SFS 1990:885, ändrad senast genom
SFS 1991:1305). Den 7 mars 1991 upphävdes blockaden mot Kuwait (SFS
1991:107).
Sanktionerna mot Libyen, slutligen, böljade tillämpas den 24 april 1992
och grundar sig på säkerhetsrådsbeslut den 31 mars 1992 (SFS 1992:187).
Sanktionerna är begränsade till krigsmateriel och liknande materiel samt
luftfartyg.
2 Säkerhetsrådets beslut om sanktioner mot
”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-
Montenegro)
Den 30 maj 1992 antog FN:s säkerhetsråd en resolution, nr 757 (1992), om
sanktioner mot ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro),
(här kallad Förbundsrepubliken Jugoslavien). Resolutionen i engelsk ver-
sion och i svensk översättning bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 1.
I resolutionen bekräftar säkerhetsrådet inledningsvis tidigare resolutio-
ner, noterar de komplexa sammanhangen i den forna Socialistiska federativa
republiken Jugoslavien, bekräftar sitt stöd till gjorda fredsanstängningar och
beklagar att kraven i tidigare resolution 752 (1992) inte uppfyllts. Rådet be-
klagar vidare bl.a. att kraven på omedelbart upphörande av tvångsförflytt-
ningar av etniska grupper inte efterföljts. Vidare uttrycker rådet sin oro över
svårigheterna att få fram humanitär hjälp och över säkerheten för FN:s per-
sonal i området. Rådet noterar att den nya statsbildningens övertagande av
medlemsskapet i FN inte är obestritt. Efter att ha noterat sitt ansvar för in-
ternationell fred och säkerhet och att situationen i Bosnien-Hercegovina ut-
gör hot häremot fördömer Säkerhetsrådet den nya statsbildningens och de
stridande enheternas försummelser att uppfylla de krav som ställts genom
tidigare resolution (paragraferna 1 och 2).
I paragraf 3 beslutas att alla stater skall införa de åtgärder säkerhetsrådet
ålägger dem i följande paragrafer.
I paragraf 4 föreskrivs att alla stater skall förhindra införsel till eller utför-
sel från Förbundsrepubliken Jugoslavien av varor och förhindra sina med-
borgare eller annan inom sina territorier från att ta befattning med varor till
eller från denna stat. Undantaget är endast leveranser uteslutande för medi-
cinskt bruk eller livsmedel.
I paragraf 5 föreskrivs förbud mot att kapital eller andra ekonomiska re-
surser görs tillgängliga för Förbundsrepubliken Jugoslavien. Undantaget är
här betalningar uteslutande för rent medicinska eller humanitära ändamål
eller för livsmedel.
Prop. 1992/93:57
Iparagraf 6 undantas från förbuden i paragraferna 4 och 5 transitering av Prop. 1992/93:57
varor med ursprung utanför Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Enligt paragraf 7 skall vaije stat vägra flygplan tillstånd att starta, landa
eller flyga över deras territorium, om flygplanet är destinerat att landa eller
har startat från Förbundsrepubliken Jugoslavien. Undantag görs för flyg-
ningar som godkänts av den sanktionskommitté, som upprättats av FN, på
grund av humanitära eller andra ändamål förenliga med givna resolutioner.
Vidare skall varje stat förhindra service av flygplan och flygplansdelar från
Förbundsrepubliken Jugoslavien eller att för sådana flygplan luftvärdighets-
intyg utfärdas, betalning sker av nya krav enligt existerande försäkringar el-
ler nya direkta försäkringar meddelas.
Enligt paragraf 8 åligger det vaije stat att reducera nivån av personal vid
Förbundsrepubliken Jugoslaviens beskickningar, att hindra deltagande från
förbundsrepublikens sida i sportevenemang och att avbryta allt vetenskap-
ligt och tekniskt samarbete och allt kulturellt utbyte jämte besök av personer
från förbundsrepubliken.
Enligt paragraf 9 åligger det varje stat att se till att det inte finns några
rättsliga anspråk från Förbundsrepubliken Jugoslavien eller dess medborga-
res sida på grund av genom resolutionen avbrutna kontrakt och liknande.
Enligt paragraf 10 gäller inte vidtagna åtgärder Jugoslavienkonferensen,
Europeiska gemenskapens övervakningsuppdrag eller FN-styrkan (UN-
PROFOR). Vidare uppmanas alla stater att till fullo samarbeta med dessa
organ.
I paragraf 11 uppmanas alla stater , inklusive de som inte är medlemmar
av FN, att handla strikt i överensstämmelse med bestämmelserna i resolutio-
nen, oavsett vad som gäller enligt före resolutionen ingångna internationella
överenskommelser eller kontrakt eller beviljade licenser eller tillstånd.
Paragraf 12 uppmanar alla stater att senast den 22 juni 1992 rapportera till
generalsekreteraren om de åtgärder de vidtagit för att möta förpliktelserna
i paragraferna 4-9.
Enligt paragraf 13 skall sanktionskommittén granska staternas rapporter,
bevaka efterlevnaden av sanktionsåtgärderna och besluta om tillstånd till
flygningar.
I paragraf 14 uppmanar rådet alla stater att till fullo samarbeta med sank-
tionskommittén.
Paragraf 15 uppmanar generalsekreteraren att senast den 15 juni rappor-
tera till Säkerhetsrådet om parternas implementering av resolution 752
(1992) och i paragraf 16 beslutas att hålla under ständig granskning de åtgär-
der som ålagts enligt paragraferna 4-9.
Paragraf 17 uppmanar alla berörda parter att genast skapa nödvändiga
villkor för en ohindrad leverans av humanitära förnödenheter till Sarajevo
och andra destinationer, inklusive upprättandet av en säkerhetszon runt Sa-
rajevo och dess flygplats samt att respektera de överenskommelser som in-
gåtts i Geneve den 22 maj 1992.
Paragraf 18 anmodar generalsekreteraren att fortsätta sin förmedling för
att uppnå målen i paragraf 17 och uppmanar honom till fortlöpande gransk-
ning av ytterligare åtgärder som kan bli nödvändiga härför.
Iparagraf 19 manas staterna till att besvara den vädjan som utgått i maj Prop. 1992/93:57
från FN:s flyktingkommissarie, UNICEF och Världshälsoorganisationen.
Paragraf 20 upprepar uppmaningen i paragraf 2 i resolution 752 (1992) att
alla parter skall fortsätta sina ansträngningar inom ramen för Jugoslavien-
konferensen och att de tre gemenskaperna i Bosnien-Hercegovina skall åter-
uppta sina diskussioner om konstitutionella arrangemang för Bosnien-Her-
cegovina.
I paragraf 21, slutligen, beslutar rådet att hålla sig aktivt informerad om
ärendet och, närhelst nödvändigt överväga ytterligare steg för att uppnå en
fredlig lösning i överensstämmelse med givna resolutioner.
Till efterkommande av säkerhetsrådets resolution nr 752 (1992) föreskrev
regeringen den 1 juni 1992 i förordningen (1992:471) om tillämpning i fråga
om ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) av lagen
(1971:176) om vissa internationella sanktioner att 3 - 5 och 6 - 8 §§ i lagen
skall tillämpas i fråga ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Monte-
negro). Förordningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Samma dag utfärdade regeringen en förordning (1992:470) om vissa sank-
tioner mot ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro). För-
ordningen, vars innehåll jag kommer att redogöra närmare för i det följande
(avsnitt 4), bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
3 Bestämmelser i lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner som satts i tillämpning
De bestämmelser i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner som
satts i tillämpning genom regeringens förordnande den 1 juni 1992 (3-5 och
6-8 §§) har följande lydelse.
3 § Regeringen får meddela förbud att från riket utföra vara avsedd att in-
föras till blockerad stat och förbud att till riket införa vara som härrör från
blockerad stat.
4 § Regeringen får meddela förbud att
1. till blockerad stat införa vara,
2. inom blockerad stat tillhandahålla vara i verksamhet av ekonomisk art,
3. utanför blockerad stat tillhandahålla vara avsedd för verksamhet av
ekonomisk art som drives från den blockerade staten,
4. från blockerad stat utföra vara.
5 § Regeringen får meddela förbud att vidtaga åtgärd som är ägnad att
främja enligt 3 eller 4 § förbjudet förfarande och som innebär
1. tillverkning, bearbetning, sammansättning, installering, underhåll eller
reparation av vara eller lämnande av tekniskt bistånd till sådan åtgärd,
2. lastning, lossning, transport eller mottagande till förvaring av vara eller
tillhandahållande av transportmedel eller av utrustning eller förnödenhet för
transport,
3. överlåtelse eller förvärv av vara, upplåtelse eller förvärv av särskild rätt
därtill eller meddelande av försäkring därå eller rättshandling som avser i 1
eller 2 nämnd åtgärd beträffande vara,
Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 57
4. överlåtelse eller förvärv av uppfinning eller upplåtelse eller förvärv av Prop. 1992/93:57
särskild rätt därtill, eller
5. lämnande eller förmedlande av uppdrag för åtgärd som anges i 1 - 4.
6 § Regeringen får förbjuda åtgärd som anges i 5 § 1 -3 och lämnande eller
förmedlande av uppdrag för sådan åtgärd i fråga om vara som utförts från
blockerad stat efter det att förbud som meddelats med stöd av 4 § 4 trätt i
kraft.
7 § Regeringen får meddela förbud att utifrån verkställa betalning eller
lämna kredit till mottagare i blockerad stat eller att verkställa betalning eller
lämna kredit till någon utanför blockerad stat, om betalningen eller krediten
är avsedd för mottagare i den blockerade staten eller för verksamhet av eko-
nomisk art som idkas där eller drives därifrån.
Regeringen får även meddela förbud att lämna eller förmedla uppdrag för
åtgärd som förbjudits enligt första stycket.
8 § Regeringen får meddela förbud att utöva trafik till lands samt sjö- eller
luftfart till eller från blockerad stat eller att i fråga om sådan verksamhet
samarbeta med trafikföretag, som drives i eller från nämnda stat, eller med
ägare eller brukare av transportmedel som är registrerat där.
Förbud enligt första stycket får riktas mot ägare och brukare av transport-
medel samt mot befälhavare och besättningsman på transportmedel.
Regeringen får även meddela förbud att lämna eller förmedla uppdrag att
utöva verksamhet som förbjudits enligt första stycket.
4 De svenska sanktionsbestämmelserna mot
”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-
Montenegro)
Förordningen (1992:470) om vissa sanktioner mot ”Förbundsrepubliken Ju-
goslavien” (Serbien-Montenegro) omfattar varor, med vilket enligt 1 § avses
materiella ting av lös egendoms natur. Generellt undantaget från förordning-
ens tillämpningsområde är publikationer och nyhetsmateriel jämte bild- och
ljudupptagningar.
Enligt 2 och 3 §§ gäller förbud mot införsel till Sverige av varor med ur-
sprung i ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) och ut-
försel ur Sverige till detta land. Varor får inte heller enligt 4 och 5 §§ föras in
i eller ut ur ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) eller
tillhandahållas i verksamhet av ekonomisk art inom detta land eller tillhan-
dahållas utanför detta land, om varorna är avsedda för verksamhet av eko-
nomisk art som drivs därifrån.
Enligt 6 och 8 §§ är det vidare förbjudet att vidta åtgärder som är ägnade
att främja förbjudna förfaranden som t.ex. bearbetning, lastning och trans-
port eller som innebär att befattning i övrigt tas med varor som förts ut ur
”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) den 4 juni 1992
eller senare.
Undantaget från förbuden i 2-6§§ är enligt 7§ livsmedel och varor av-
sedda endast för medicinskt bruk. Dock föreskrivs att anmälan skall göras Prop. 1992/93:57
till FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté.
Enligt 9 § får inte betalning verkställas eller kredit lämnas till mottagare
i ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) eller till någon
utanför detta land, om betalningen eller krediten är avsedd för någon i detta
land eller för verksamhet av ekonomisk art som idkas i eller drivs från
landet. Undantaget är betalningar för endast medicinska eller humanitära
ändamål eller livsmedel.
Enligt 10 § får flygplan som är destinerat till eller har startat från ”För-
bundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) inte flyga i svenskt
luftrum, såvida inte flygningen godkänts på grund av humanitära eller andra
skäl av FN:s sanktionskommitté. Förbudet gäller enligt 11 § ägare, brukare,
befälhavare och besättningsman.
12 § innebär att en svensk medborgare som utom riket bryter mot 2-10 §§
förordningen kan dömas enligt lagen (1971:176) om vissa internationella
sanktioner även om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten
och även om vederbörande redan lagförts i den främmande staten. Rege-
ringen har vid utfärdandet av denna bestämmelse stött sig på 11 § tredje
stycket lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner.
För att bedöma varors ursprung skall enligt 13 § förordningen (1984:59)
om varors ursprung tillämpas. Enligt 14 § gäller att varor som inte får föras
in i Sverige skall förvaras på tullupplag eller förstöras under kontroll av en
tullmyndighet. Om varorna skall tas omhand på annat sätt, krävs tillstånd av
regeringen.
Varor som får in- eller utföras efter dispens från regeringen skall som regel
åtföljas av licens av Kommerskollegiet, Statens jordbruksverk eller Fiskeri-
verket. 15 § innehåller upplysning härom.
Bestämmelserna trädde i kraft den 4 juni 1992.
5 Riksdagens godkännande av regeringens
förordnande
Mitt förslag: Riksdagen godkänner regeringens förordnande om till-
lämpning av 3-5 och 6-8 §§ i lagen (1971:176) om vissa internatio-
nella sanktioner med anledning av FN:s säkerhetsråds resolution 757
(1992).
Skälen för mitt förslag: Enligt 1 § 2 st lagen om vissa internationella sanktio-
ner förfaller ett förordnande, om det inte inom en månad eller, om riksmöte
inte pågår, inom en månad från början av nästkommande riksmöte under-
ställs riksdagen för prövning av frågan om det skall bestå och om det inte
inom två månader från det underställningen skedde gillas av riksdagen. I den
nyssnämnda resolutionen har säkerhetsrådet fattat bindande beslut som Sve-
rige haft att efterkomma. Riksdagen bör därför godkänna regeringens för-
ordnande.
6 Utvidgat bemyndigande för regeringen att
besluta om ekonomiska sanktioner
Mitt förslag: Regeringen bemyndigas att - utöver nu gällande ord-
ning - tillämpa lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner
om samarbetet med Europeiska gemenskaperna (EG) eller inom
Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) för att främja internationell
fred och säkerhet påkallar det och om det är ett svenskt intresse att
sanktioner införs utan dröjsmål.
Skälen för mitt förslag: Som jag redogjort för inledningsvis förutsätter sank-
tionslagen ett beslut eller en rekommendation av FN:s säkerhetsråd för att
kunna tillämpas med förutsedd automatik. Den internationella utvecklingen
och behovet att säkra freden i Europa kan dock göra det motiverat att i vissa
andra fall tillsammans med andra stater tillgripa sanktioner mot enskilda sta-
ter även i fall då FN ännu inte hunnit eller kunnat besluta i frågan. Jag kan
här som exempel peka på den situation som förelåg, huvudsakligen genom
agerande från dåvarande Socialistiska federativa republiken Jugoslaviens
sida, på det territorium som republiken då omfattade, dvs. även Bosnien-
Hercegovina, Slovenien och Kroatien. Innan FN:s säkerhetsråd den 30 maj
1992 antog resolutionen nr 757 (1992) förbereddes sanktioner bl.a. inom EG
för att kunna bidra till en lösning av krisen. I avsikt att även Sverige skulle
kunna ansluta sig till sådana sanktionsåtgärder hemställde regeringen om
riksdagens bemyndigande att få tillämpa sanktionslagen för en handelsboj-
kott mot ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) (Prop.
1991/92:176). På grund av att säkerhetsrådet ett par dagar efteråt fattade ett
bindande beslut återkallades emellertid propositionen (Skr. 1991/92:177),
varför frågan om ett sådant bemyndigande aldrig prövades av riksdagen. Ex-
emplet visar ändå att Sverige har intresse av att utan dröjsmål kunna delta i
aktioner som syftar till att bidra till internationell fred och säkerhet. Jag me-
nar därför att sanktionslagen skall kunna tillämpas för sanktioner om samar-
betet med Europeiska gemenskaperna eller inom Europeiska säkerhetskon-
ferensen för att främja internationell fred och säkerhet påkallar det och si-
tuationen är sådan att det ligger i ett svenskt intresse att utan dröjsmål kunna
vidta sanktionsåtgärder. Jag föreslår därför att regeringen nu inhämtar riks-
dagens bemyndigande att få tillämpa lagen även för sådana fall utöver för att
efterkomma resolutioner av säkerhetsrådet. Jag vill här betona att ett sådant
bemyndigande endast bör kunna utnyttjas i fall när man inte kan avvakta
ett beslut av riksdagen för att kunna tillämpa sanktionslagen. Förslaget har
formen av ett nytt andra stycke i 1 § sanktionslagen.
Enligt förslaget skulle regeringen få använda sig av sanktionslagen i dess
helhet under angivna förutsättningar. Jag har redan i det föregående (avsnitt
3) angett vilka åtgärder som får förbjudas enligt 3-5 och 6 - 8 §§ i lagen.
Härutöver får regeringen också meddela förbud att till fysisk eller juridisk
person med hemvist i en blockerad stat överlåta firma, varumärke eller regi-
strerat mönster eller att upplåta särskild rätt därtill (5 a §).
Prop. 1992/93:57
10
Sammanfattningsvis kan sägas att regeringens bemyndigande enligt förslå- Prop. 1992/93:57
get skulle - om det är påkallat - medge sanktioner av sådan omfattning som
i allt väsentligt nu gäller gentemot ”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Ser-
bien-Montenegro) .
Det är självfallet av största vikt att riksdagens medverkan tryggas vid för-
ordnanden såvitt nu är ifråga. Jag förutsätter därför att överläggning i utri-
kesnämnden kommer att föregå ett förordnande av regeringen i enlighet
med bemyndigandet. Ett sådant förordnande kommer naturligtvis också att
underställas riksdagen för godkännande i efterhand på sätt som är angivet i
I § sanktionslagen. I detta sammanhang vill jag också betona att ett säker-
hetsrådsbeslut, om ett sådant kommer till stånd, i första hand bör utgöra
grunden för svenska sanktioner.
Enligt 9 § kan regeringen för visst fall medge undantag från förbud som
meddelats med stöd av sanktionslagen. Utrymmet för dispens från förbud är
avhängigt av vilken typ av beslut som utgör grunden för sanktionerna. Vid
ett bindande säkerhetsrådsbeslut är utrymmet för dispens väsentligt in-
skränkt i förhållande till vad som kan gälla efter en rekommendation. Lik-
nande bedömningar får göras beträffande möjligheterna till dispens från
sanktioner som införts med stöd av det bemyndigande som nu föreslås.
Enligt 1 § fjärde stycket sanktionslagen skall, om ett beslut eller en rekom-
mendation av säkerhetsrådet helt eller delvis återkallas eller förfaller, rege-
ringen så snart det kan ske i motsvarande mån upphäva ett meddelat förord-
nande eller med stöd därav meddelande föreskrifter. Motsvarande bör också
gälla i nu aktuella fall. Om förhållandena ändras så att syftet med ett sådant
förordnande inte längre kvarstår, skall regeringen upphäva förordnandet så
snart som möjligt. Förslaget har formen av en ändring i fjärde stycket.
Övriga ändringar i 1 § är av redaktionell art.
Förslaget till utvidgat bemyndigande föranleder också en följdändring i
II § tredje stycket, vilket behandlar regeringens möjlighet att förordna om
lagföring för brott utomlands.
I frågan om sanktioners förhållande till Allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) är följande att säga.
I GATT:s artikel XXI, som innehåller undantagsbestämmelser för att
skydda ett lands säkerhetsintressen och för att fullgöra förpliktelser enligt
FN-stadgan, stadgas att ”Ingen bestämmelse i detta avtal skall tolkas såsom
innebärande hinder för avtalsslutande part att vidtaga åtgärder som den an-
ser nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen där sådana
åtgärder vidtages i krigstid eller vid andra kritiska lägen i de internationella
förbindelserna.” (XXI:(b)(iii))
Vidare gäller såvitt avser våra förpliktelser enligt FN-stadgan GATT:s ar-
tikel XXI:(c) som lyder: ”Ingen bestämmelse i detta avtal skall tolkas såsom
innebärande hinder för part att vidtaga åtgärder i överensstämmelse med
dess förpliktelser enligt Förenta Nationernas stadga i syfte att upprätthålla
internationell fred och säkerhet.”
Sverige har tidigare i ett fall infört handelssanktioner utan att åberopa arti-
kel XXI, nämligen i fråga om handelsbojkotten mot Sydafrika och Namibia.
Detta beslut innebar således ett avsteg från våra åtaganden i GATT men sågs
11
som en engångsföreteelse motiverad av det unika i själva apartheid-situatio-
nen (se prop. 1986/87:110, s. 13).
Att redan nu närmare ange de situationer vid vilka det kan vara påkallat
med sanktioner utan att säkerhetsrådet beslutat därom låter sig svårligen gö-
ras eftersom omständigheterna i vaije enskilt fall måste bedömas för sig. Jag
utgår emellertid från att det bemyndigande som nu inhämtas kommer att ut-
nyttjas restriktivt och att sanktioner blir aktuella först efter det att de be-
dömts vara nödvändiga för att skydda väsentliga säkerhetsintressen under
sådana förhållanden som anges i artikel XXI. Jag förutsätter också att sank-
tionerna kommer att föregås av omfattande samråd i en bred krets av stater
varvid man allmänt bedömt situationen som så allvarlig att artikel XXI kan
tillämpas.
Prop. 1992/93:57
7 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu anfört har inom Utrikesdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktio-
ner. Lagförslaget överensstämmer vad gäller ändamålet med den gällande
lagstiftningen. Förslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.
8 Hemställan
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riks-
dagen att
1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1971:176) om vissa internatio-
nella sanktioner,
2. godkänna regeringens förordnande om tillämpning av 3-5 och 6-8 §§
lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om ”Förbunds-
republiken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro).
9 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.
12
Säkerhetsrådets resolution 757 (1992) den 30 maj
1992
The Security Council,
Reaffirming its resolution 713 (1991) of 25 September 1991, 721 (1991) of 27
November 1991, 724 (1991) of 15 December 1991, 727 (1992) of 8 January
1992, 740 (1992) of 7 Februaiy 1992, 743 (1992) of 21 February 1992, 749
(1992) of 7 April 1992 and 752 (1992) of 15 May 1992,
Noting that in the very complex context of events in the former Socialist
Federal Republic of Yugoslavia all parties bear some responsibility for the
situation,
Reaffirming its support for the Conference on Yugoslavia, including the
efforts undertaken by the European Community in the framework of the dis-
cussions on constitutional arrangements for Bosnia and Herzegovina, and
recalling that no territorial gains or changes brought about by violence are
acceptable and that the borders of Bosnia and Herzegovina are inviolable,
Deploring the fact that the demands in resolution 752 (1992) have not been
complied with, including its demands:
- that all parties and others concerned in Bosnia and Herzegovina stop the
fighting immediately,
- that all forms of interference from outside Bosnia and Herzegovina cease
immediately,
- that Bosnia and Herzegovina’s neighbours take swift action to end all in-
terference and respekt the territorial integrity of Bosnia and Herzego-
vina,
- that action be taken as regards units of the Yugoslav People’s Army
(JNA) in Bosnia and Herzegovina, including the disbanding and disarm-
ing with weapons placed under effective international monitoring of any
units that are neither withdrawn nor placed under the authority of the
Government of Bosnia and Herzegovina,
- that all irregular forces in Bosnia and Herzegovina be disbanded and dis-
armed,
Deploring further that its call for the immediate cessation of forcible expul-
sions and attempts to change the ethnic composition of the population has
not been heeded, and reaffirming in this context the need for the effective
protection of human rights and fundamental freedoms, including those of
ethnic minorities,
Dismayed that conditions have not yet been established for the effective
and unhindered delivery of humanitarian assistance, including safe and se-
cure access to and from Sarajevo and other airports in Bosnia and Herzego-
vina,
Deepfy concerned that those United Nations Protection Force (UNPRO-
FOR) personnel remaining in Sarajevo have been subjected to deliberate
mörtar and small arms fire, and that the United Nations Military Observers
deployed in the Mostar region have had to be withdrawn,
Deepfy concerned also at developments in Croatia, including persistent
cease-fire violations and the continued expulsion of non-Serb civilians, and
Prop. 1992/93:57
Bilaga 1
13
at the obstruction of and lack of cooperation with UNPROFOR in other
parts of Croatia,
Deploring the tragic incident on 18 May 1992 which caused the death of a
member of the ICRC team in Bosnia and Herzegovina,
Noting that the claim by the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and
Montenegro) to continue automatically the membership of the former So-
cialist Federal Republic of Yugoslavia in the United Nations has not been
generally accepted,
Expressing its appreciation for the report of the Secretary-General of 26
May 1992 (s/24000) pursuant to resolution 752 (1992),
Recalling its primary responsibility under the Charter of the United Na-
tions for the maintenance of international peace and security,
Recalling also the provisions of Chapter VIII of the Charter of the United
Nations, and the continuing role that the European Community is playing in
working for a peaceful solution in Bosnia and Herzegovina, as well as in
other republics of the former Socialist Federal Republic of Yugoslavia,
Recalling its decision in resolution 752 (1992) to consider further steps to
achieve a peaceful solution in conformity with relevant resolutions of the
Council, and affirming its determination to take measures against any party
or parties which fail to fulfil the requirements of resolution 752 (1992) and
its other relevant resolutions,
Determined in this context to adopt certain measures with the sole object-
ive of achieving a peaceful solution and encouraging the efforts undertaken
by the European Community and its member States,
Recalling the right of States, under Artide 50 of the Charter, to consult
the Security Council where they find themselves confronted with special
economic problems arising from the carrying out of preventive or enforce-
ment measures,
Determining that the situation in Bosnia and Herzegovina and in other
parts of the former Socialist Federal Republic of Yugoslavia constitutes a
threat to international peace and security,
Acting under Chapter VII of the Charter of the United Nations,
1. Condemns the failure of the authorities in the Federal Republic of Yu-
goslavia (Serbia and Montenegro), including the Yugoslav People’s Army
(JNA), to take effective measures to fulfil the requirements of resolution 752
(1992);
2. Demands that any elements of the Croatian Army still present in Bosnia
and Herzegovina act in accordance with paragraph 4 of resolution 752 (1992)
without further delay;
3. Decides that all States shall adopt the measures set out below, which
shall apply until the Security Council decides that the authorities in the Fed-
eral Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro), including the Yugos-
lav People’s Army (JNA), have taken effective measures to fulfil the require-
ments of resolution 752 (1992);
4. Decides that all States shall prevent:
(a) The import into their territories of all commodities and products ori-
ginating in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) ex-
ported therefrom after the date of the present resolution;
Prop. 1992/93:57
Bilaga 1
14
(b) Any activities by their nationals or in their territories which would
promote or are calculated to promote the export or trans-shipment of any
commodities or products originating in the Federal Republic of Yugoslavia
(Serbia and Montenegro); and any dealings by their nationals or their flag
vessels or aircraft or in their territories in any commodities or products ori-
ginating in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) and
exported therefrom after the date of the present resolution, including in par-
ticular any transfer of funds to the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia
and Montenegro) for the purposes of such activities or dealings;
(c) The sale or supply by their nationals or from their territories or using
their flag vessels or aircraft of any commodities or products, whether or not
originating in their territories, but not including supplies intended strictly for
medical purposes and foodstuffs notified to the Committee established pur-
suant to resolution 724 (1991), to any person or body in the Federal Republic
of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) or to any person or body for the pur-
poses of any business carried onjor operated from the Federal Republic of
Yugoslavia (Serbia and Montenegro), and any activities by their nationals or
in their territories which promote or are calculated to promote such sale or
supply of such commodities or products;
5. Decides that all States shall not make available to the authorities in the
Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) or to any commer-
cial, industrial or public utility undertaking in the Federal Republic of Yu-
goslavia (Serbia and Montenegro), any funds or any other financial or
economic resources and shall prevent their nationals and any persons within
their terrritories from removing from their territories or otherwise making
available to those authorities or to any such undertaking any such funds or
resourses and from remitting any other funds to persons or bodies within the
Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro), except payments
exclusively for strictly medical or humanitarian purposes and foodstuffs;
6. Decides that the prohibitions in paragraphs 4 and 5 above shall not apply
to the trans-shipment through the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia
and Montenegro) of commodities and products originating outside the Fed-
eral Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) and temporarily pre-
sent in the territory of the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and
Montenegro) only for the purpose of such trans-shipment, in accordance
with guidelines approved by the Committee established by resolution 724
(1991);
7. Decides that all States shall:
(a) Deny permission to any aircraft to take off from, land in or overfly
their territory if it is destined to land in or has taken off from the territory
of the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro), unless the
particular flight has been approved, for humanitarian or other purposes con-
sistent with the relevant resolutions of the Council, by the Committee estab-
lished by resolution 724 (1991);
(b) Prohibit, by their nationals or from their territory, the provision of
engineering and maintenance servicing of aircraft registered in the Federal
Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro) or operated by or on be-
half of entities in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montene-
Prop. 1992/93:57
Bilaga 1
gro) or components for such aircraft, the certification of airworthiness for
such aircraft, and the payment of new claims against existing insurance con-
tracts and the provision of new direct insurance for such aircraft;
8. Decides that all States shall:
(a) Reduce the level of the staff at diplomatic missions and consular
posts of the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro);
(b) Take the necessary steps to prevent the participation in sporting
events on their territory of persons or groups representing the Federal Re-
public of Yugoslavia (Serbia and Montenegro);
(c) Suspend scientific and technical cooperation and cultural exchanges
and visits involving persons or groups officially sponsored by or representing
the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro);
9. Decides that all States, and the authorities in the Federal Republic of
Yugoslavia (Serbia and Montenegro), shall take the necessary measures to
ensure that no claim shall lie at the instance of the authorities in the Federal
Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro), or of any person or body
in the Federal Republic of Yugoslavia (Serbia and Montenegro), or of any
person claiming through or for the benefit of any such person or body, in
connection with any contract or other transaction where its performance was
affected by reason of the measures imposed by this resolution and related
resolutions;
10. Decides that the measures imposed by this resolution shall not apply
to activities related to UNPROFOR, to the Conference on Yugoslavia or to
the European Community Monitor Mission, and that States, parties and
others concerned shall cooperate fully with UNPROFOR, the Conference
on Yugoslavia and the European Community Monitor Mission and respect
fully their freedom of movement and the safety of their personnel;
11. Calls upon all States, including States not members of the United Na-
tions, and all international organizations, to act strictly in accordance with
the provisions of the present resolution, notwithstanding the existence of any
rights or obligations conferred or imposed by any international agreement
or any contract entered into or any licence or permit granted prior to the
date of the present resolution;
12. Requests all States to report to the Secretary-General by 22 June 1992
on the measures they have instituted for meeting the obligations set out in
paragraphs 4 to 9 above;
13. Decides that the Committee established by resolution 724 (1991) shall
undertake the following tasks additional to those in respect of the arms em-
bargo established by resolutions 713 (1991) and 727 (1992):
(a) To examine the reports submitted pursuant to paragraph 12 above;
(b) To seek from all States further information regarding the action
taken by them concerning the effective implementation of the measures im-
posed by paragraphs 4 to 9 above;
(c) To consider any information brought to its attention by States con-
cerning violations of the measures imposed by paragraphs 4 to 9 above and,
in that context, to make recommendations to the Council on ways to increase
their effectiveness;
(d) To recommend appropriate measures in response to violations of the
Prop. 1992/93:57
Bilaga 1
16
measures imposed by paragraphs 4 to 9 above and provide information on a
regular basis to the Secretary-General for general distribution to Member
States;
(e) To consider and approve the guidelines referred to in paragraph 6
above;
(f) To consider and decide upon expeditiously any applications for the
approval of flights for humanitarian or other puposes consistent with the
relevant resolutions of the Council in accordance with paragraph 7 above;
14. Calls upon all States to cooperate fully with the Committee in the fulfil-
lment of its tasks, including supplying such information as may be sought by
the Committee in pursuance of the present resolution;
15. Requests the Secretary-General to report to the Security Council, not
later than 15 June 1992 and earlier if he considers it appropriate, on the im-
plementation of resolution 752 (1992) by all parties and others concerned;
16. Decides to keep under continuos review the measures imposed by
paragraphs 4 to 9 above with a view to considering whether such measures
might be suspended or terminated following compliance with the require-
ments of resolution 752 (1992);
17. Demands that all parties and others concerned create immediately the
necessary conditions for unimpeded delivery of humanitarian supplies to Sa-
rajevo and other destinations in Bosnia and Herzegovina, including the es-
tablishment of a security zone encompassing Sarajevo and its airport and re-
specting the agreements signed in Geneva on 22 May 1992;
18. Requests the Secretary-General to continue to use his good offices in
order to achieve the objectives contained in paragraph 17 above, and invites
him to keep under continuos review any further measures that may become
necessary to ensure unimpeded delivery of humanitarian supplies;
19. Urges all States to respond to the Revised Joint Appeal for humanitar-
ian assistance of early May 1992 issued by the United Nations High Commis-
sioner for Refugees, UNICEF and World Health Organization;
20. Reiterates the call in paragraph 2 of resolution 752 (1992) that all par-
ties continue their efforts in the framework of the Conference on Yugoslavia
and that the three communities in Bosnia and Herzegovina resume their dis-
cussions on constitutional arrangements for Bosnia and Herzegovina;
21. Decides to remain actively seized of the matter and to consider imme-
diately, whenever necessary, further steps to achieve a peaceful solution in
conformity with relevant resolutions of the Council.
Prop. 1992/93:57
Bilaga 1
17
Inom Utrikesdepartementet verkställd
översättning av resolutionen
Säkerhetsrådet,
Som bekräftar sina resolutioner 713 (1991) den 25 september 1991, 721
(1991) den 27 november 1991, 724 (1991) den 15 december 1991, 727 (1992)
den 8 januari 1992,740 (1992) den 7 februari 1992,743 (1992) den 21 februari
1992, 749 (1992) den 7 april 1992 och 752 (1992) den 15 maj 1992,
Som noterar att i det mycket komplicerade sammanhanget av händelser i
den forna Socialistiska federativa republiken Jugoslavien alla parter bär på
visst ansvar för situationen,
Som bekräftar sitt stöd för Jugoslavienkonferensen, inklusive de ansträng-
ningar som företagits av Europeiska gemenskapen inom ramen för diskus-
sionerna om konstitutionella arrangemang för Bosnien-Hercegovina, och
som erinrar att inga territoriella vinningar eller förändringar framkallade ge-
nom våld är acceptabla och att Bosnien-Hercegovinas gränser är okränk-
bara,
Som djupt beklagar det faktum att kraven i resolution 752 (1992) inte har
uppfyllts, inklusive dess krav:
- att alla parter och andra berörda i Bosnien-Hercegovina slutar strida
omedelbart,
- att all form av inblandning utifrån Bosnien-Hercegovina upphör omedel-
bart,
- att Bosnien-Hercegovinas grannar snabbt vidtar åtgärder för att göra
slut på all inblandning och respektera Bosnien-Hercegovinas territoriella in-
tegritet,
- att åtgärder vidtas vad beträffar enheter ur Jugoslaviska folkarmén
(JNA) i Bosnien-Hercegovina, inklusive upplösning och avrustning med va-
penställda under effektiv internationell övervakning av vaije enhet som an-
tingen drar sig tillbaka eller ställs under Bosnien-Hercegovinas regerings
myndighet,
- att alla irreguljära trupper i Bosnien-Hercegovina upplöses och avrustas,
Som vidare djupt beklagar att man inte har tagit hänsyn till dess krav på
omedelbart upphörande av tvångsutvisningar och försök att förändra befolk-
ningens etniska sammansättning, och som bekräftar i detta sammanhang be-
hovet av effektivt skydd för mänskliga rättigheter och fundamentala friheter,
däribland de etniska minoriteternas,
Som förfäras över att villkoren för effektiv och och ohindrad leverans av
humanitär hjälp ännu inte har upprättats, däribland säker och trygg väg till
och från Sarajevo och andra flygplatser i Bosnien-Hercegovina,
Som är allvarligt oroat över att den personal tillhörig United Nations Pro-
tection Force (UNPROFOR) som är kvar i Sarajevo har blivit föremål för
skottlossning från granatkastare och handeldvapen, och att Förenta Natio-
nernas militära observatörer grupperade i Mostarregionen har måst dragas
tillbaka,
Som också är allvarligt oroat över utvecklingen i Kroatien, inklusive brot-
ten mot vapenvilan och den fortsatta utvisningen av civila icke-serber, och
över hindrandet av och bristen på samarbete med UNPROFOR i andra de-
lar av Kroatien,
Prop. 1992/93:57
Bilaga 1
Som djupt beklagar den tragiska händelsen den 18 maj 1992 som orsakade
frånfället av en medlem av ICRC-teamet i Bosnien-Hercegovina,
Som noterar att anspråket från Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-
Montenegro) att automatiskt fortfara med den forna Socialistiska federativa
republiken Jugoslaviens medlemsskap i Förenta Nationerna inte har blivit
allmänt accepterat,
Som erinrar om dess primära ansvarighet enligt Förenta nationernas
stadga att upprätthålla internationell fred och säkerhet,
Som erinrar också om bestämmelserna i kapitel VII i Förenta nationernas
stadga, och den fortsatta roll som Europeiska gemenskapen spelar i arbetet
för en fredlig lösning i Bosnien-Hercegovina, så väl som i andra republiker i
den forna Socialistiska federativa republiken Jugoslavien,
Som erinrar om dess beslut i resolution 752 (1992) att överväga ytterligare
steg för att uppnå en fredlig lösning i enlighet med relevanta resolutioner av
rådet, och som försäkrar sin beslutsamhet att vidta åtgärder mot vaije part
som underlåter att uppfylla kraven i resolution 752 (1992) och dess andra
relevanta resolutioner,
Som fastslår att situationen i Bosnien-Hercegovina och i andra delar av
den forna Socialistiska federativa republiken Jugoslavien utgör ett hot mot
internationell fred och säkerhet,
Som handlar med stöd av kapitel VII'i Förenta nationernas stadga,
1. Fördömer försummelsen hos myndigheterna i Förbundsrepubliken Ju-
goslavien (Serbien-Montenegro), inklusive Jugoslaviska folkarmén (JNA),
att vidta effektiva åtgärder för att uppfylla kraven i resolution 752 (1992)
utan ytterligare fördröjning;
2. Kräver att delar av den kroatiska armén som fortfarande finns i Bos-
nien-Hercegovina handlar i överensstämmelse med paragraf 4 i resolution
752 (1992) utan ytterligare fördröjning;
3. Beslutar att alla stater skall införa de åtgärder som läggs fram nedan,
vilka skall tillämpas till dess säkerhetsrådet beslutar att myndigheterna i För-
bundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro), inklusive Jugoslaviska
folkarmén (JNA), har vidtagit effektiva åtgärder för att uppfylla kraven i
resolution 752 (1992);
4. Beslutar att alla stater skall hindra:
a) Införsel till deras territorier av alla varor härrörande från Förbunds-
republiken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) utförda därifrån efter datu-
met för förevarande resolution;
b) Vaije befattning av deras medborgare eller inom deras territorier
som skulle främja eller är ägnad att främja utförsel eller omlastning av varor
härrörande från Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro);
och varje befattning från deras medborgare eller av egna fartyg eller flygplan
eller inom deras territorier med varor härrörande från Förbundsrepubliken
Jugoslavien (Serbien-Montenegro) och utförda därifrån efter datumet för
förevarande resolution, inklusive i synnerhet all överföring av kapital till
Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) i och för sådana ak-
tiviteter eller handlanden;
c) Försäljning eller leverans från deras medborgare eller från deras ter-
ritorier eller med användning av deras fartyg eller flygplan av varor, vare sig
Prop. 1992/93:57
Bilaga 1
19
de härrör från eget territorium eller inte, men inte omfattande leveranser
uteslutande för medicinskt bruk och livsmedel notifierade till kommittén
upprättad enligt resolution 724 (1991), till någon fysisk eller juridisk person
i Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) eller till någon fy-
sisk eller juridisk person avsedd för affärsverksamhet som bedrivs i eller
sköts från Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) och all
verksamhet av deras medborgare eller inom deras territorier som främjar
eller är ägnad att främja sådan försäljning eller leverans av varor;
5. Beslutar att ingen stat får för myndigheter i Förbundsrepubliken Jugo-
slavien (Serbien-Montenegro) eller för kommersiellt eller industriellt före-
tag eller allmän inrättning i Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Mon-
tenegro) göra tillgängligt kapital eller andra finansiella eller ekonomiska re-
surser och skall hindra deras medborgare och varje person inom deras terri-
torier från att från deras territorier föra ut eller på annat sätt göra tillgängligt
för dessa myndigheter eller till sådana företag sådant kapital eller sådana re-
surser och från att översända andra tillgångar till fysiska eller juridiska per-
soner inom Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro), med
undantag för betalningar uteslutande för rent medicinska eller humanitära
ändamål och för livsmedel;
6. Beslutar att förbuden i paragraferna 4 och 5 ovan inte skall vara tillämp-
liga på omlastningar genom Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Mon-
tenegro) av varor med ursprung utanför Förbundsrepubliken Jugoslavien
(Serbien-Montenegro) och tillfälligt finns inom territoriet för Förbundsrepu-
bliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) endast för omlastningsändamål, i
enlighet med riktlinjer godkända av kommittéen upprättad genom resolu-
tion 724 (1991);
7. Beslutar att alla stater skall:
a) Vägra varje flygplan tillstånd att starta, landa på eller flyga över deras
territorium om det är destinerat att landa på eller har startat från Förbunds-
republiken Jugoslaviens (Serbien-Montenegro) territorium, såvida inte den
särskilda flygningen har godkänts, av humanitära eller andra ändamål fören-
liga med säkerhetsrådets relevanta resolutioner, av kommittéen upprättad
genom resolution 724 (1991);
b) Förbjuda, av dess medborgare eller från deras territorium, tillhanda-
hållande av teknik och underhållsservice av flygplan registrerade i Förbunds-
republiken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) eller drivna av eller för före-
tags i Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) räkning eller
delar till sådana flygplan, utfärdande av luftvärdighetsbevis för sådana flyg-
plan, och betalning av nya anspråk mot existerande försäkringskontrakt och
tillhandahållande av ny direkt försäkring för sådana flygplan;
8. Beslutar att alla stater skall:
a) Reducera nivån på personalen vid Förbundsrepubliken Jugoslaviens
(Serbien-Montenegro) diplomatiska beskickningar och konsulära poster;
b) Vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra deltagandet i sporteve-
nemang på deras territorium av personer eller grupper representerande För-
bundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro);
c) Inställa vetenskapligt och tekniskt samarbete och kulturellt utbyte
Prop. 1992/93:57
Bilaga 1
20
och besök som innefattar personer eller grupper officiellt sponsrade av eller
representerande Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro);
9. Beslutar att alla stater, och myndigheterna i Förbundsrepubliken Jugo-
slavien (Serbien-Montenegro), skall vidta alla nödvändiga årgärder för att
se till att inget rättsanspråk föreligger på grund av begäran av myndigheter i
Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Montenegro), eller av någon fy-
sisk eller juridisk person i Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien-Monte-
negro), eller av någon person med yrkande genom eller till förmån för sådan
fysisk eller juridisk person, i samband med kontrakt eller annan transaktion
vars verkställande påverkades på grund av de åtgärder som ålagts genom
denna och besläktade resolutioner;
10. Beslutar att åtgärder ålagda genom denna resolution inte skall tilläm-
pas på aktiviteter relaterade till UNPROFOR, till Jugoslavienkonferensen
eller till Europeiska gemenskapens övervakningsuppdrag, och att stater,
parter och andra berörda skall samarbeta till fullo med UNPROFOR, Jugo-
slavienkonferensen och Europeiska gemenskapens övervakningsuppdrag
och till fullo respektera deras rörelsefrihet och säkerheten för deras perso-
nal;
11. Uppmanar alla stater, inklusive stater som inte är medlemmar av För-
enta nationerna, att handla strikt i överensstämmelse med föreskrifterna i
förevarande resolution, oavsett förekomsten av rättigheter eller skyldigheter
tilldelade eller ålagda av internationell överenskommelse eller av kontrakt
som ingåtts eller licens eller tillstånd som beviljats före datumet för föreva-
rande resolution;
12. Anmodar alla stater att rapportera till generalsekreteraren senast den
22 juni 1992 om de åtgärder som de har vidtagit för att möta förpliktelserna
förelagda i paragraf 4-9 ovan;
13. Beslutar att kommittéen som upprättats genom resolution 724 (1991)
skall vidta följande uppgifter utöver dem avseende vapenembargot upprät-
tat genom resolution 713 (1991) och 727 (1992):
a) Att granska rapporterna avgivna enligt paragraf 12 ovan;
b) Att från vaije stat begära ytterligare information avseende av dem
vidtagna årgärder som gäller det effektiva genomförandet av de enligt para-
graf 4-9 ovan ålagda åtgärderna;
c) Att beakta information som bringas till dess kännedom från stater
angående överträdelser av de åtgärder som ålagts enligt paragraf 4-9 ovan,
och i det sammanhanget ge rekommendationer till rådet om tillvägagångs-
sätt att öka deras effektivitet;
d) Att rekommendera lämpliga åtgärder som svar på överträdelser av
de enligt paragraf 4-9 ovan ålagda åtgärderna och ordna med information på
regelbunden basis till generalsekreteraren för allmän distribution till med-
lemsstaterna;
e) Att överväga och godkänna riktlinjer åberopade i paragraf 6 ovan;
f) Att beakta och snabbt avgöra vaije ansökan om godkännande av flyg-
ningar för humanitärt eller annat ändamål i överensstämmelse med rele-
vanta resolutioner av rådet i enlighet med paragraf 7 ovan;
14. Uppmanar alla stater att till fullo samarbeta med kommittén i fullgö-
Prop. 1992/93:57
Bilaga 1
21
randet av dess uppgifter, inklusive att lämna sådan information som kan vara
eftersökt av kommittén i enlighet med förevarande resolution;
15. Anmodar generalsekreteraren att, senast den 15 juni eller tidigare om
han så bedömer lämpligt, rapportera till säkerhetsrådet om parternas och
andra berördas implementering av resolution 752 (1992);
16. Beslutar att hålla under ständig granskning de åtgärder som ålagts av
paragraf 4-9 ovan med sikte på att bedöma om sådana åtgärder kan upphävas
eller avslutas på grund av uppfyllelsen av kraven i resolution 752 (1992);
17. Kräver att alla parter och andra berörda genast skapar de nödvändiga
villkoren för en ohindrad leverans av humanitära förnödenheter till Sarajevo
och andra destinationer i Bosnien-Hercegovina, inbegripet upprättandet av
en säkerhetszon omfattande Sarajevo och dess flygplats och respekterar
överenskommelserna undertecknade i Geneve den 22 maj 1992;
18. Anmodar generalsekreteraren att fortsätta sin bona officia för att
uppnå målen innefattade i paragraf 17 ovan, och uppmanar honom att hålla
under fortlöpande granskning ytterligare åtgärder som kan bli nödvändiga
för att garantera fri leverans av humanitära förnödenheter;
19. Manar alla stater att besvara den reviderade gemensamma vädjan om
humanitärt bistånd från tidigt i maj 1992 utfärdad av Förenta Nationernas
flyktingkommissarie, UNICEF och Världshälsoorganisationen;
20. Upprepar på nytt uppmaningen i paragraf 2 i resolution 752 (1992) att
alla parter fortsätter sina ansträngningar inom ramen för Jugoslavienkonfe-
rensen och att de tre gemenskaperna i Bosnien-Hercegovina återtar sina dis-
kussioner om konstitutionella arrangemang för Bosnien-Hercegovina;
21. Beslutar att hålla sig aktivt informerad om ärendet och att omedelbart
överväga, närhelst nödvändigt, ytterligare steg för att uppnå en fredlig lös-
ning i överensstämmelse med relevanta resolutioner av rådet.
Prop. 1992/93:57
Bilaga 1
22
Svensk författningssamling
Bilaga 2
Förordning
om tillämpning i fråga om ”Förbundsrepubliken
Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) av lagen (1971:176)
om vissa internationella sanktioner;
SFS 1992:471
Utkom från trycket
den 3 juni 1992
utfärdad den 1 juni 1992.
Regeringen föreskriver att 3 — 5 och 6 —8 §§ lagen (1971: 176) om vissa
internationella sanktioner skall tillämpas i fråga om ”Förbundsrepubliken
Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) med anledning av resolution nr 757
(1992) som Förenta Nationernas säkerhetsråd antagit den 30 maj 1992.
Denna förordning träder i kraft den 4 juni 1992.
På regeringens vägnar
ULF DINKELSPIEL
C H Fallenius
(Utrikesdepartementet)
23
Svensk författningssamling
Bilaga 3
Förordning
om vissa sanktioner mot ”Förbundsrepubliken
Jugoslavien” (Serbien-Montenegro);
SFS 1992:470
Utkom från trycket
den 3 juni 1992
utfärdad den 1 juni 1992.
Regeringen föreskriver följande.
1 § Med varor avses i denna förordning materiella ting av lös egendoms
natur med undantag av publikationer och nyhetsmateriel jämte bild- och
ljudupptagningar.
”Förbundsrepubliken Jugoslavien” (Serbien-Montenegro) anges i den-
na förordning som Förbundsrepubliken Jugoslavien.
2 § Varor får inte föras in i Sverige, om de har sitt ursprung i Förbunds-
republiken Jugoslavien och har förts ut därifrån den 4 juni 1992 eller
senare.
3 § Varor får inte föras ut ur Sverige, om bestämmelselandet är För-
bundsrepubliken Jugoslavien.
4 § Varor får inte föras in i eller ut ur Förbundsrepubliken Jugoslavien.
5 § Varor får inte inom Förbundsrepubliken Jugoslavien tillhandahållas
i verksamhet av ekonomisk art.
Inte heller får varor tillhandahållas utanför Förbundsrepubliken Jugo-
slavien, om varorna är avsedda för verksamhet av ekonomisk art som
drivs från Förbundsrepubliken Jugoslavien.
6 § Åtgärder får inte vidtas som är ägnade att främja sådana handlingar
som nämns i 2-5 §§ och som innebär att
1. tillverka, bearbeta, sätta samman, installera, underhålla eller reparera
varor eller lämna tekniskt bistånd till sådana åtgärder,
2. lasta, lossa, transportera eller ta emot varor till förvaring eller tillhan-
dahålla transportmedel eller utrustning eller förnödenhet för transport,
3. överlåta eller förvärva varor eller upplåta eller förvärva särskild rätt
till varor eller meddela försäkring därå eller ingå rättshandling som avser i
1 eller 2 nämnda åtgärder beträffande en vara,
4. överlåta eller förvärva en uppfinning eller upplåta eller förvärva
särskild rätt därtill, eller
5. lämna eller förmedla uppdrag för åtgärder som anges i 1 —4.
24
7 § Förbuden i 2 — 6 §§ omfattar inte livsmedel eller varor avsedda en-
dast för medicinskt bruk som levereras till Förbundsrepubliken Jugoslavi-
en efter anmälan till Förenta Nationernas (FN) sanktionskommitté, upp-
rättad med anledning av säkerhetsrådets resolution nr 724 (1991).
8 § Åtgärder som avses i 6 § 1 — 3 samt åtgärder som innebär att uppdrag
för sådana åtgärder lämnas eller förmedlas får inte vidtas i fråga om varor
som förts ut ur Förbundsrepubliken Jugoslavien den 4 juni 1992 eller
senare.
9 § Betalning får inte verkställas eller kredit lämnas från länder utanför
Förbundsrepubliken Jugoslavien till myndigheter eller någon annan mot-
tagare i Förbundsrepubliken Jugoslavien. Inte heller får betalning verkstäl-
las till någon utanför Förbundsrepubliken Jugoslavien, om betalningen är
avsedd för någon i Förbundsrepubliken Jugoslavien eller för verksamhet
av ekonomisk art som idkas i eller drivs från Förbundsrepubliken Jugosla-
vien.
Inte heller får uppdrag lämnas eller förmedlas for sådana åtgärder som
är förbjudna enligt första stycket.
Förbuden i första och andra styckena omfattar inte betalningar som
avser endast medicinska eller humanitära ändamål eller livsmedel.
10 § Ett luftfartyg som är destinerat till eller har startat från Förbundsre-
publiken Jugoslavien får inte flyga i svenskt luftrum.
Förbudet gäller inte om flygningen har godkänts av FN:s sanktionskom-
mitté, upprättad med anledning av säkerhetsrådets resolution nr 724
(1991) på grund av humanitära eller andra skäl i enlighet med resolutioner
av säkerhetsrådet.
11 § Förbudet enligt 10 § första stycket gäller ägare och brukare av
luftfartyg samt befälhavare och besättningsman på sådant fartyg.
12 § En svensk medborgare som utom riket företar en handling som är
förbjuden enligt 2 — 10 §§ döms enligt lagen (1971:176) om vissa interna-
tionella sanktioner och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 §
brottsbalken inte är tillämplig och utan hinder av 2 kap. 5 a § första och
andra styckena nämnda balk.
13 § I fråga om varors ursprung enligt 2 § skall förordningen (1984:59)
om varors ursprung tillämpas.
14 § Varor som inte får foras in i Sverige enligt denna förordning får inte
sändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta, förvaras på
tullager eller i frihamn, återutföras eller tas om hand på sätt som anges i 8 §
första stycket tullagen (1987:1065). I övrigt gäller lagen (1973:980) om
transport, förvaring och förstöring av inforselreglerade varor, m. m.
15 § I förordningen (KFS 1987:1) om import- och exportlicenser inom
Kommerskollegiets licensområde, förordningen (JNFS 1987:25) om im-
port- och exportlicenser inom Statens jordbruksverks licensområde och
SFS 1992:470
Bilaga 3
förordningen (FIFS 1991:5) om import- och exportlicenser inom Fiske-
riverkets licensområde finns bestämmelser om licenstvång för in- och
utförsel av varor i vissa fall.
SFS 1992:470
Bilaga 3
Denna förordning träder i kraft den 4 juni 1992.
På regeringens vägnar
ULF DINKELSPIEL
C H Fallenius
(Utrikesdepartementet)
26
gotab 42054, Stockholm 1992