om teckning av aktier i Statsföretag AB

Proposition 1975/76:99

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1975/76:99 Regeringens proposition

1975/76: 99

om teckning av aktier i Statsföretag AB

beslutad den 22 januari 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

G. E. STRÄNG

RUNE B. JOHANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposilionen föreslås atl 1 500 mUj. kr. anvisas för teckning av aktier i Statsföretag AB. Härav föreslås 750 milj. kr bli anvisade på tUläggsbudget II för budgetåret 1975/76 och 750 milj. kr för budgetåret 1976/77. Medlen är avsedda för Statsförelaggruppens investeringsprogram under återstoden av 1970-talet. Investeringsprogrammets tyngdpunkt ligger i en utbyggnad av gruppens exportinriklade gruv-och stålindustri, skogsindustri ocb petrokemiska industri.

1    Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 99

Prop. 1975/76: 99

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET                      PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-01-22

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjdm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om teckning av aktier i Statsföretag AB

1    Inledning

Statsförelag AB bildades i slutet av år 1969 (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381). Den 1 januari 1970 övertog bolaget från fonden för statens aktier aktierna i 22 bolag till ett sammanlagt bokfört värde av drygt 1 700 milj. kr. I enlighet med riktlinjerna i prop. 1969: 121 fick bolaget ett aktiekapital om 1 400 milj. kr. och en reservfond om drygt 300 milj. kr. Det egna aktiekapitalet har höjts med 350 milj. kr. genom beslut av riksdagar år 1974 och år 1975 (prop. 1974: 64, NU 1974: 40, rskr 1974: 263, prop. 1975: 1 bU 15, NU 1975: 31, rskr 1975: 192). Höjningen har skett för att finansiera ett nytt stålverk i Luleå.

Den allmänna övergripande målsättningen för Statsföretag angavs i prop. 1969: 121 vara att företagel under krav på lönsamhet skulle uppnå största möjliga expansion. De statliga företagen skulle även i framtiden ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions-och lokaliseringsallernativ. Vid sidan av dessa mål skulle också gäUa målet att nå allt större arbetstillfredsställelse för de anställda. I detta sammanhang betonades särskUt utvecklingen av en fördjupad företagsdemokrati.

Statsföretag skulle utifrån de av ägaren angivna övergripande målen ange målen för de i koncernen ingående företagen inom ramen för vad statsmakterna hade beslutat. Vidare skulle Statsförelag tillsätta styrelser i dotterbolagen, underlätta för dotterbolagen att skaffa nödvändiga resurser för verksamheten, följa företagens planering och kontrollera att

Prop. 1975/76: 99                                                                    3

uppställda mål infriades samt vidta korrigerande åtgärder vid bristande måluppfyllelse. Detta innebar att Statsföretag ålades ansvaret för den översiktliga planeringen. Förvaltningsbolaget borde vidare medverka i koncernens kapitalanskaffning och verka för samordning mellan de i gruppen ingående bolagen för alt öka effektiviteten.

Andra uppgifter för Statsföretag angavs vara all stimulera etl utnyttjande av de möjligheter tUl utveckling, rationalisering och arbetsfördelning som finns inom den statiiga sektorn. Statsförelag borde på så sätt underlätta och stödja expansionen i de mest ulvecklingsdugliga delarna av koncernen och samtidigt stimulera och medverka till ökad rationalisering i dess mindre effektiva delar. Där så befanns lämpligt borde bolagel även främja samarbetet med företag utanför den statliga sektorn.

Statens ägaransvar bestod i alt uppställa mål för bolaget, följa verksamheten och därmed indirekt den statliga koncernens långsikliga utveckling samt alt integrera den statliga företagsgruppen i den allmänna näringspolitiska planeringen.

I    Statsföretaggruppens struktur

Stalsföretaggruppen består av förelag verksamma inom etl flertal branscher. Statens engagemang i de företag som överlogs av Statsföretag grundade sig på olika motiv.

En grupp företag har tillkommit av beredskapsskäl. Hit hör bl. a. Ceaverken AB och AB Svensk Torvförädling. Beredskapsmolivel har för en del bolag senare kommil i bakgrunden.

Uddevallavarvet AB och Norrbottens Järnverk AB (NJA) har övertagits resp. bildats för att skapa möjligheter till en konkurrenskraftig produktion och för att upprätthålla sysselsättning i resp. region.

Statsförelaggruppens sammansättning har ändrats under åren 1970— 1975.

Svenska Industrietablerings AB (Svetab) har tillkommit som en kompletterande resurs till de regionaipolitiska instrument statsmakterna förfogar över. Företaget lar initiativ lill och samordnar förelagselableringar i undersyssdsatta regioner. En översyn av företagets organisation och inriktning i syfte att effektivisera verksamheien har gjorts under år 1975.

Uddcomb Sweden AB har bildals för atl producera tryckkärl och andra tunga komponenter för främst kärnkraftindustrin. Företaget har byggt upp en särskild kompetens för att kunna möta de speciella kraven vid denna tillverkning. Med sin nuvarande inriktning är företagel be roende av den svenska energipolitikens utformning.

Vidare har elt antal företag förvärvals. Härigenom har för Stats-företaggrappen nya branscher tillkommit. Exempel härpå är förvärvet It    Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 99

Prop. 1975/76: 99                                                     4

av Berol Kemi AB (tidigare MoDoKemi AB) som utvecklar och tillverkar kemiska industriprodukter ur petrokemiska råvaror. Andra exempel är förvärven av textilföretaget Sligtex AB och elektronikföretagen AB Sonab och Linson Instrument AB. Vidare kan nämnas förvärven av Vilhelmina Plast AB och AB Husqvarna Borstfabrik, vilka tillverkar plastartiklar. Dessa båda företag är nu sammanslagna till ett företag under namnet Sinjet AB. Här bör också nämiias förvärvet av verktygs-maskinförelagel SMT Machine Company AB, Pullmax AB, Kumla Mekaniska Verkstads AB, Bröderna Wikströms Mekaniska Verkstads AB och Ursvikens Mekaniska Verkstads AB.

Vissa företag har tillkommit inom företagsgruppen som elt led i en strukturomvandling av gruppen som syftar till att sammanföra företag med gemensamma intressen. Exempel härpå är bUdandet av Liber Grafiska AB, som är moderföretag för Statsföretaggmppens intressen inom förlagsbranschen och inom den grafiska industrin. Den grafiska sektom utökades under år 1975 genom förvärvet av Skrivab i Växjö och Hermods i Malmö.

Vidare kan nämnas att en verktygsmaskinsektor har bildats inom Stalsföretaggruppen genom alt samtliga verktygsmaskinföretag har sammanförts till ett företag, SMT-PuUmax AB. Detta bolag har senare från Svetab förvärvat Anderssons Finsliperi & Mekaniska AB och Nordtool AB.

Ylterligare elt exempel på en liknande samordning är bildandet av en byggmaterialsektor med Svenska Bomaterial AB (ESSBO) som moderföretag. I detta bolag ingår de från Svetab övertagna bolagen Edströms Industrier AB, Etri Fönster AB, AB Kalmar Kök, AB Kramfors Kök och Nyland Mattor AB med dotterbolaget Holmsund Golv AB. Statsförelags förvärv av 45 % av aktiema i Beijer Byggmaterial AB och återstående 50 % av aktierna i Rockwool AB, som ägdes av annan intressent, bör också ses som ett led i engagemanget inom byggmaterial-sektom.

Inom gruvsektorn har Luossavaara-Kiimnavaara AB (LKAB) övertagit 90 % av aktiema i AB Forshammars Bergverk med fyndigheter i Mellansverige. Tuollavaara Gmvaktiebolag med verksamhet i Kiruna har också införlivats i LKAB. Statsföretag har överlåtit aktierna i AB Statsgmvor till LKAB. AB Statsgruvor har sin verksamhet förlagd till Mellansverige. LKAB har också intressen i oljebranschen genom sitt dellagande i Oljeprospektering AB, Petroswede AB och Svenska Petroleum AB. Dessutom har LKAB under år 1975 bildat ett nytt dotterbolag, AB Kimit, för tillverkning ocb försäljning av sprängämnen.

Flera av Statsföretags dotterbolag bar förvärvat företag med kompletterande produktion. AB Kabi förvärvade ACO Läkemedel AB och Vitrum AB i samband med att Apoteksbolaget ÄB bildades och har tillsammans med AB Astra medverkat vid bildandet av AB Fermenta.

Prop. 1975/76: 99                                                     5

Vidare har Kabi under år 1976 övertagit samtliga aktier i Linson Instrument AB från Statsföretag. ÄB Statens Skogsindustrier (ASSI) har köpt Isacssons Wellemballage AB, Örebro Pappersbruk ÄB och Töreboda Limträ AB som etl led i en strävan att vidareförädla skogsråvaran inom företagsgruppen. AB Sonab har köpt AB ÄGA:s mobilradioenhet. Kalmar Verkstads AB har förvärvat Lidhults Mekaniska Verkstad ÄB och AB Ljungby Truck. Dessa företag tillverkar medeltunga och tunga truckar. Kariskronavarvet AB har förvärvat Hvilans Mekaniska Verkstads AB som tillverkar traverser. Svenska Tobaks AB har från Statsföretag förvärvat Sinjet AB och från AB Kabi Grumme-bolagen, som liksom Sinjet är verksamt inom konsumentvarusektorn. Tobaksbolaget har också förvärvat 75 % av aktierna i Ekströms Livsmedelsprodukter AB, som i sin tur köpt distributionsföretaget AB Hugo Österberg. Berol Kemi AB har utvecklat sina intressen i den petrokemiska branschen genom all förvärva ylterligare aktier i Katalys AB och Syntes AB. Berol Kemi innehar därmed samtliga aktier i Katalys AB och 75 % av aktierna i Syntes ÄB.

Under år 1975 har Statsföretag förvärvat 25 % av aktierna i ÄB Gränges Offshore och 9,5 % i Götaverken ÄB.

Förutom att genom strukturförändringar skapa ett ändamålsenligt samarbete mellan Statsförelaggruppens förelag prövas också andra vägar att nå detta syfle, exempelvis genom gemensamma styrelseledamöter.

Tyngdpunkten inom Statsföretaggruppen ligger inom gruvindustrin, stålindustrin och skogsindustrin. Genom förvärvet av Berol Kemi AB har uppbyggnaden av en petrokemisk industri påbörjats. Dessa industrier, vilkas produkter ligger till grund för vidareförädling, betecknas i det följande som basindustrier.

F. n. äger Statsföretag 50 % eller mer av aktierna i etl 30-tal bolag som i sin lur äger aktier i andra bolag.

3    Statsföretaggruppens ekonomiska utveckling åren 1970—1975

I det följande lämnas en kortfattad beskrivning av Statsförelaggruppens utveckling åren 1970—1975. Uppgifterna rörande Stalsföretaggruppen är i huvudsak hämtade från årsredovisningar. Vidare har Statsföretag i skrivelse kompletterat med vissa uppgifier om utvecklingen i gruppen under år 1975, Då bokslut för Stalsföretaggruppen f. n. inle föreligger är uppgifterna för år 1975 preliminära.

En sammanställning med uppgifter om de olika bolagens omsättning, resultat, investeringar och antal anställda år 1974 och en prognos för år 1975 av bolagens omsättning och resultat fogas till detta protokoll som bilaga 1 och bilaga 2.

Prop. 1975/76: 99 6

3.1 Omsättning

Statsförelaggruppens fakturerade försäljning ökade med ca 125 % under perioden 1970—1974. Försäljningen var år 1974 drygt 8 000 milj. kr. Omsättningsökningen för svensk industri under samma period uppgick lill knappt 70 %. Är 1975 medförde den internationella lågkonjunkturen att omsättningen låg kvar på 1974 års nivå. Av Statsföretaggruppens försäljning svarar basindustrierna för en ökande andel. År 1970 var deras andel av försäljningen ca 57 % medan den år 1974 hade ökat till ca 63 %. Exportens andel av omsättningen uppgick såväl år 1970 som år 1974 till 56 % vilket innebär en exportökning under perioden med ca 125 % eller med ca 2 500 milj. kr. till drygt 4 500 milj. kr. Den totala svenska exporten har under samma tidsperiod ökat från ca 35 200 milj. kr. lUl ca 70 500 milj. kr. dvs. med ca 100 %.

3.2 Investeringar

Stalsföretaggruppen har svarat för en i förhållande till sin omsättning mycket stor del av de svenska industriinvesteringarna under åren 1970—1974. Gruppens andel av industriinvesteringarna i Sverige under perioden har i genomsnitt uppgått lill nära 10 %, vilket kan jämföras med att gruppens andel av den svenska industrins omsättning har uppgått till 3 ä 4 %. De årliga anläggningsinvcsteringarna har uppgått till i genomsnitt 16 % av omsättningen, vilket är en mycket hög siffra efter svenska förhållanden. Den höga investeringstakten fortsatte även under år 1975. Änläggningsinvesteringarna detta år har beräknats uppgå till ca J 500 milj. kr. och för perioden 1970—1975 till omkring 5 700 milj. kr. Förutom investeringar i anläggningar har företag förvärvats för ca 600 milj. kr. under samma period.

Investeringarna har i stor utsträckning koncentrerats till Norrbottens län, där LKAB, NJA och ASSI under åren 1970—1974 har investerat drygt 2 500 milj. kr. Stalsföretaggruppen har därmed svarat för ca 80 % av de totala industriinvesteringarna i Norrbottens län under denna tidsperiod. Är 1975 har ca 50 % av Statsförelaggruppens anläggnings-investeringar skett i Norrbottens län. Flera av koncernens mindre och medelstora företag har etablerat produktionsenheter i andra delar av stödområdet.

Statsförelaggruppens investeringar har i myckel slor utsträckning koncentrerats till basindustrierna. Investeringarna i gruvor, järnverk, skogs- och petrokemisk industri har uppgått till ca 3 000 milj. kr. under perioden 1970—1974. Detta innebär atl Stalsföretaggruppen svarar för en avsevärd del av investeringarna inom svensk basindustri. Är 1975 har drygt 70 % av gruppens anläggningsinvesteringar skett inom basindustrierna.

Prop. 1975/76:99 7

Gruppens investeringar har under perioden 1970—1975 visat en jänrn ökningstakt, med undantag för en mindre nedgång år 1973, trots att Statsföretaggruppens resultat har varierat kraftigt. Detla bar medfört påfrestningar på gmppens finansiella ställning. I avsnittet om de enskilda dotterbolagen lämnas en mer detaljerad redogörelse för investeringsverksamheten.

3.3      Sysselsättning

Antalet anställda i Slalsföretaggmppen har under perioden 1970— 1974 ökat från ca 34 000 till över 41 000. Ar 1975 ökade antalet anställda ytterligare tUl ca 45 000. Denna ökning är en följd dels av gruppens mycket omfattande investeringsprogram, dels av företagsförvärv. Sysselsättningsökningen tUl följd av de gjorda investeringarna är svår alt mäta på elt rättvisande sätt, men kan grovt uppskattas till storleksordningen 6 000 personer. Sysselsättningen inom den svenska industrin har under samma tid stagnerat. Antalet industrisysselsatta i Sverige har varit i stort sett oförändrat mellan åren 1970 och 1975.

Totalt sysselsätts över 40 % av Statsföretaggmppens anställda i Norrland. Huvuddelen av dessa sysselsätts i Norrbottens län, där år 1975 ca 35 % av Statsföretaggruppens anställda fanns. Delta innebär att närmare 15 % av alla sysselsatta i Norrbottens län arbetar inom Statsföretaggruppen. Även i Blekinge län är Statsförelaggruppens andel av sysselsättningen förhållandevis hög. De dotterbolag som år 1975 hade flest anstäUda var LKAB med ca 8 600, ASSI ca 5 600, SARA ca 5 500, NJA ca 5 100, Uddevallavarvet ca 3 400 och Svenska Tobaks AB ca 3 000 anstäUda.

3.4      Företagsdemokrati

Statsföretag fastställde hösten 1971 ett ramprogram för den företags-demokratiska utvecklingen inom företagsgruppen. Avsikten var att i enlighet med ägarens önskemål stimulera utvecklingen i riktning mot ökat medinflytande för de anställda.

I samarbete mellan Statsföretag, Statsföretagens förhandlingsorganisation och de berörda fackliga organisationerna har företagsanpassade handlingsprogram upprättats och vidareutvecklats. Sådana handlingsprogram finns eller håller på atl utarbetas i flertalet dotterbolag.

Försöksverksamheten med ökat löntagarinflytande pågår sedan år 1973 inom ramen för det partssammansatta Utvecklingsrådet för statsägda förelag.

Sedan år 1974 finns en tendens att inom linjeorganisationen på olika nivåer inom förelagen låta de anställdas representanter dellaga i beslutsfattandet exempelvis genom deltagande i det löpande direktionsarbelet. Erfarenheter föreligger från bl. a. Karlskronavarvet AB, Kal-

2t    Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 99

Prop. 1975/76: 99 g

mar Verkstads AB, Tobaksbolaget, Liber Grafiska AB, SARA, Sveriges allmänna reslaurangakliebolag, ASSI ocb Berol Kemi AB. Inom ett antal förelag har parisgemensamma handlingsprogram givits formen av medbestämmandeavtal.

Under år 1975 har träff als överenskommelse om s. k. ekonomikom-millé och arbelstagarekonsulter. Härigenom ges de anställda bättre tillgång till sådan ekonomisk och annan information som är nödvändig för ell aktivt medinflytande.

3.5 Lönsamhet och finansiell struktur

Statsförelaggruppens lönsamhet mätt på totalt arbetande kapital låg åren 1970—1973 på i genomsnitt knappt 6 %. Högkonjunkturårel 1974 uppnåddes den hittills högsta lönsamheten med 12 %. Resultatet före bokslulsdispositioner och skatter uppgick år 1974 tUl ca 1 000 milj. kr. Om resultatet hade belastats med kalkylmässiga i stället för planenliga avskrivningar och om lagervinslerna inle tillåtits påverka resultatet skulle delta dock varit avsevärt lägre. Gruppen är mera konjunkturkänslig än industrin i allmänhet genom det mycket starka inslaget av basindustrier med stor försäljning på exportmarknaderna. Under år 1975 har lönsamheten därför starkt försämrats i takt med den internationella konjunkturutvecklingen. Resultatet före bokslutsdispositioner och skaller har för år 1975 preliminärt beräknats tUl 200—250 mUj. kr. Hänsyn har härvid tagits till planenliga avskrivningar, men ej till eventuella statliga lagerstöd lill vissa av gruppens förelag.

Enskilda dotterbolag har under perioden 1970—1975 visat stora skUlnader i lönsamhet. De stora vinstgivande företagen under denna tid har varit LKAB och Svenska Tobaks AB. Även ASSI, Berol Kemi AB, AB Kabi, Kariskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB har visat goda resultat. Under perioden har dock lönsamheten i flera dotterbolag varit otillfredsställande. NJA, Uddcomb Sweden AB och ÄB Sonab har hafl betydande lönsamhetsproblem. Flera av Svetabs dotterbolag, främst byggmaterialförelagen, har också haft en myckel ogynnsam resultatutveckling. ESSBO som numera är moderbolag för byggmaterial-företagen kommer under år 1975 atl visa en betydande förlust. Ändra förelag som SARA, SMT-Pullmax AB och Kalmar Verkstads AB har däremot kunnat visa en gynnsam resultatutveckling efter genomförda rekonstruktioner.

Statsföretag hade vid bUdandet år 1970 en soliditet på drygt 40 %, m"åtl som förhåUandet mellan justerat eget kapital och totalt arbetande kapital. Den stora upplåning, som har varit nödvändig för att finansiera Statsförelaggruppens myckel omfattande investeringsprogram under åren 1970—1975 på ca 5 700 mUj. kr., medförde atl soliditeten sjönk märkbart. Ar 1975 bedöms den ha sjunkit till ca 26 %. Hänsyn har

Prop. 1975/76: 99                                                     9

härvid tagits lUl två höjningar av Statsföretags egna kapital på vardera 175 milj. kr. avsedda för Stålverk 80. Bortser man från dessa höjningar reduceras soliditeten ytterligare med ett par procentenheter.

Jämförelser visar att soliditeten har sjunkit snabbare inom Stalsföretaggruppen än inom svensk industri i övrigt. För exempelvis de börsnoterade företagen sjönk soliditeten i genomsnitt från 34 % år 1970 till 28 % år 1974.

Självfinansieringsgraden för anläggningsinvesteringar har för Stalsföretaggruppen varierat i takt med lönsamhetsförändringarna. År 1970 var självfinansieringsgraden ca 70 %. Åren 1970—1972 sjönk den tUl knappt 50 % för alt under perioden 1973—1974 stiga till ca 90 %. År 1975 bedöms självfinansieringsgraden ha minskat till ca 35 %. Investeringarna har varit så omfattande att Stalsföretaggruppen trots ökad lönsamhet inte bar lyckats nå upp tUl den genomsnittliga självfinansieringsgraden för anläggningsinvesteringar inom svensk lUlverkningsindu-slri. Denna bar för perioden 1970—1974 i genomsnitt legat på omkring 100%.

4    Statsföretaggruppens planerade utveckling åren 1976—1979

Av skrivelse med bilagor den 19 januari 1976 från Statsföretag rörande koncernens investeringsplaner för åren 1976—1979 och härav föranledda kapitalbehov och finansiering framgår i huvudsak följande.

Statsföretag skall enligt prop. 1969: 121 ansvara för den översiktliga planeringen för Statsföretaggruppen. Detta har lett fram lill att enhetliga rapportsyslem och redovisningsprinciper har tagits fram inom gruppen samtidigt som ett system för långsiktig planering har utarbetats. Långsiktsplaneringen görs i form av milande planer som förnyas varje år.

Under år 1975 har Statsföretags dotterbolag arbetat fram planer för perioden 1976—1979. Dessa planer som omfattar samtliga dotterföretag är väl underbyggda och genomarbetade. På flera håll har planerna arbetats fram under aktiv medverkan av de anställda. En fortsalt utveckling av Stalsföretaggruppen kommer enligt planerna alt kräva finansiell medverkan från Statsföretag. Flertalet av dotterbolagen har räknat med finansiellt stöd från moderföretaget genom nyemissioner, lån och borgensåtaganden för sitt upplåningsbehov såväl på inhemsk som utländska kapitalmarknader. Visst stöd från moderbolagets sida kan också bli nödvändigt för alt lösa lönsamhetsproblemen inom företag som NJA, Uddcomb, Sonab och ESSBO. Sedan planerna sammanställts stod det under hösten 1975 klart all Statsföretag inte av egen kraft kunde klara finansieringen av det föreslagna investeringsprogrammet. Överläggningar togs därför omedelbart upp med ägaren genom industridepartementet.

Prop. 1975/76: 99                                                    10

På grundval av dessa överläggningar har en revidering skett av företagens expansionsplaner. Statsföretags styrelse har därefter med förbehåll för statens fmansieUa medverkan fastställt den reviderade planen för åren 1976—1979.

4.1 Statsföretaggruppens investeringsprogram

Vägledande för investeringsprogrammets utformning i den reviderade planen har varit att den hiltUlsvarande inriktningen mot investeringar i exportinriklade basindustrier, framför allt i Norrland, skall bibehållas. Investeringama bUdar grundvalen för en fortsatt expansion under god lönsamhet, varvid gmppens produktionskapacitet ökar fram för allt inom basindustrierna. Programmet måste genomföras med en tillfredsställande solidilelsnivå.

Varje dotterbolag får under perioden en investeringsram baserad på alt normala ersättnings- och rationaliseringsinvesteruigar samt expansionsinvesteringar huvudsakligen skall självfinansieras i fråga om anläggningskapitalet. En lägre självfinansieringsgrad kan accepteras i företag med angelägna investeringsprojekt. Detla gäller t. ex. Berol Kemis investeringar inom den petrokemiska sektom och förelag med pågående rekonstruktionsprogram. Varje enskilt investeringsprojekt kommer dock att prövas mot de lönsamhetskrav som gäller inom företagsgmppen. Dessa krav varierar från tid lUl annan bl. a. beroende på projektets karaktär, kapitalmarknadslägel, penningvärdeutvecklingen m. m. men tigger i regel på 20 ä 25 % intemränta.

För åren 1976—1979 planeras enligt den reviderade planen investeringar för ca 5 500 milj. kr. i löpande priser. Av investeringarna avser en stor del investeringar i Norrland, i första hand genom LKAB, NJA och ASSI. Totalt beräknas ca 55 % av investeringama bli genomförda ä Norrland. Såsom varit fallet under tidigare period kommer också en slor del av investeringarna att ske i de kapitaltunga basindustrierna malm, järn och stål, skog saml petrokemi. Dessa basindustrier beräknas svara för ca 75 % av de totala investeringarna.

För att bibehålla produktionskapaciteten och förbättra effektiviteten i produktionen planeras avsevärda ersättnings- och rationaliseringsinvesteringar. Det kan ofta vara svårt att skilja mellan vad som hänför sig till ersättnings- eller rationaliseringsinvesteringar och vad som hänför sig till en expansionsinveslering. Av de totala investeringama på 5 500 milj kr. kan ersättnings- och ralionaliseringsinvesteringar beräknas uppgå tUl 3 500 milj. kr. Resterande del, ca 2 000 milj. kr., är expansionsinvesteringar. H"åri imräknade pågående expansionsinvesteringar beräknas kosta ca 700 mUj. kr. under perioden 1976—1979. Bland dessa större pågående projekt kan nämnas Uddevallavarvets utbyggnad.

Prop. 1975/76: 99                                                    11

varav återstår drygt 300 milj. kr., investeringar i Berol Kemi för ca 100 milj. kr., i LKAB för ca 100 mUj. kr. och i NJA för ca 100 milj. kr.

En jämförelse mellan det reviderade investeringsprogrammet ocb investeringama under fyraårsperioden 1972—1975 visar att anläggningsinvesteringarna i löpande priser planeras öka från ca 4 800 mUj. kr. till ca 5 500 milj. kr. Med hänsyn till penningvärdeförändringen Ugger det reviderade investeringsprogrammet sålunda på ungefär samma nivå som under föregående fyraårsperiod. Statsföretag har också beräknat att avskrivningar på ca 4 800 mUj. kr. blir nödvändiga under åren 1976—1979 för att produktionskapaciteten skall bibehållas. De planerade ersättnings- och rationaliseringsinvesteringama är lägre under perioden. En av förklaringarna härtill är att gruppens expansionsinvesteringar under den kommande fyraårsperioden också ger en märkbar rationaliseringseffekt.

Under perioden väntas sysselsättningen i Stalsföretaggruppen öka med ca 3 000 personer på gmnd av tidigare gjorda investeringar och det nu föreslagna investeringsprogrammet. En stor del av denna ökning kommer alt ske i Norrland. I avsnittet om de enskilda dotterbolagen lämnas en utförligare redovisning av planerade investeringar och sysselsättningsökningar.

Finansieringen av Stålverk 80 är inte inräknad i de nämnda investeringsplanerna. Däremot har Statsföretag i sin kapitalbehovsberäkning avsatt 350 milj. kr. för aktieteckning i NJA avsett för finansiering av Stålverk 80. Vidare ligger ett slörre antal investeringsprojekt, som eventuellt kan aktualiseras, utanför investeringsprogrammet. Det är projekt som ägaren/staten av skilda skäl kan vara intresserad av alt genomföra helt eller delvis inom gruppens ram. Formema för Statsföretags eventuella medverkan får prövas i särskild ordning. Exempel på denna typ av projekt är byggandet av raffinaderi, krackeranläggning och därav följande investeringar inom den petrokemiska sektorn, utvinning av uran ur skiffer i Ranstad och exploatering av jämmalmsfyndigheterna i Kaunis-vaara, samordning av den svenska varvsindustrin samt ytterligare insatser på lextU- och konfektionsområdet.

4.2 Utvecklingen inom några viktigare dotterföretag

I det följande lämnas en kort beskrivning av vissa av dotterföretagen i Stalsföretaggruppen. Dessa företag svarar för den helt övervägande delen av gruppens försäljning och kapitalbindning. Deras andel av gruppens investeringar under åren 1976—1979 beräknas uppgå till ca 90%.

LKAB är ett av världens största gruvföretag. Huvuddelen av jäm-malmsbrytningen sker i Kimna ocb i Malmberget. Är 1974 var den lo-tala malmproduktionen ca 30 milj. ton. Omsättningen i företaget upp-

Prop. 1975/76: 99                                                    12

gick samma år lill drygt 2 000 milj. kr., varav exporten svarade för ca 90 %. Inom LKAB fortgår en snabb utveckling mot speciella och kundanpassade malmprodukter. Genom ökade satsningar på utveckling av förädlingsgraden avser man att skapa fömtsättningar för en lönsam drift även på längre sikt och därmed ökad trygghet för de anställda i malmfälten.

Under perioden 1970—1975 uppgick investeringarna till närmare 1 700 milj. kr., varav huvuddelen avsåg förvaltningarna i Kiruna och i Malmberget. Under perioden har nya huvudnivåer bearbetats i gruvorna i Kiruna och i Malmberget. Detta har inneburit all produktionskapaciteten ökat. Förädlingsgraden har höjts genom investeringar i kul-sinler-, och sovringsverk. Investeringsvolymen under perioden 1976— 1979 planeras uppgå till ca 2 300 milj. kr. LKAB beräknas härigenom öka sin andel av gruppens totala investeringar från ca 30 % till drygt 40%.

LKAB:s investeringsprogram syftar bl. a. tUl att bevara och förstärka produktionskapaciteten vid gmvoma i Kimna och i Malmberget. En ny huvudnivå i Kimna och påbörjandet av en ny huvudnivå i Malmberget för sammanlagt ca 600 mUj. kr. är kostnadsmässigt de största investeringarna. Förädlingsgraden kommer alt böjas genom till- och ombyggnad av sovrings- och kulsinterverken i Kiruna och i Leveäniemi. I samband med brytning på nya nivåer ökar produktionen och därmed behovet av ökade transporter. I Narvik pågår f. n. ett större anläggningsarbete i avsikl att bibehålla och i viss mån öka kaj- och lagerkapaciteten. Betydande miljöinvesteringar planeras liksom betydande satsningar på produktutveckling. Vid utgången av år 1979 beräknas LKAB:s produktionskapacitet uppgå lill ca 38 milj. lon järnmalm, varav drygt 90 % planeras för export.

Antalet anställda har under perioden 1970—1974 ökat med drygt 1 000 personer liU ca 8 200. Under år 1975 ökade antalet anställda ytterligare med drygt 400 personer. Ett genomförande av de planerade investeringarna bidrar lill att LKAB kan öka antalet anställda i de berörda inlandskommunerna med ca 400 personer fram till år 1979.

ASSI är ett av Sveriges största skogsindustriförelag med anläggningar på Seskarö utanför Haparanda, i Karlsborg, Piteå, Gävle, Horndal, Skinnskatteberg, Valåsen, Örebro, Frövifors, BUlingsfors, Töreboda, Västervik, Bräimögård och i Eslöv. Är 1974 var ASSI-koncemens omsättning ca 1 700 milj. kr. Samma år exporterades ca 70 % av produktionen. ASSI saknar egen skog men samarbetar med domänverket, som svarar för drygt 60 % av företagets behov av virkesråvara.

Genom ett omfattande investeringsprogram på ca 1 000 milj. kr. åren 1970—1975 har företaget utvecklats starkt. Av investeringama faller huvuddelen på Norrbottens län. Förutom investeringar i anläggningstillgångar har företagets produktprogram kompletterats genom företags-

Prop. 1975/76: 99                                                    13

köp varav det tidigare nämnda förvärvet av Örebro Pappersbruk AB särskilt förtjänar alt nämnas. Pågående investeringsprogram i ASSI skapar möjligheter för en fortsatt expansion i företaget. De största pågående enskilda investeringsprojekten är en utbyggnad och modemisering av sågverket i Valåsen och uppbyggnad av en spånskivefabrik i Laxå. Investeringama i Valåsens Sågverk syflar lill en rationellare sågverksproduk-lion. Den nya spånskivefabriken i Laxå innebär en volymexpansion och ett bättre tillvaratagande av skogsråvaran. De båda investeringsprojekten beräknas totalt kosta ca 250 milj. kr. Under perioden 1976—1979 accentueras behovet att effektivare tillvarata den begränsade skogsråvaran. ASSLs investeringsprogram tar därför sikte på råvamsnålare produktionsmetoder. Inriktningen mot ökad vidareförädling av baspro-duklema kvarstår. Drygt 15 % av Statsföretaggmppens totala investe-ringsulrymme eller drygt 850 milj. kr. kommer all tas i anspråk av ASSLs investeringsprogram. De största planerade projekten är en vidare-ulbyggnad av anläggningarna i Frövifors och i Karlsborg. Exportandelen av ASSLs produktion år 1979 beräknas uppgå till ca 70 %.

Under perioden 1970—1975 har antalet anställda ökat med 1 300 personer. År 1975 var antalet anställda inom ASSI drygt 5 600 personer. Vid ett genomförande av investeringsprogrammet kommer antalet anstäUda år 1979 all uppgå till ca 6 000 personer.

I NJA beslöts år 1970, mot bakgrund av de otillräckliga investeringarna och den dåliga lönsamheten under 1960-talet, en genomgripande modernisering och utbyggnad av verksamheien i förelaget.

Del nu genomförda investeringsprogrammet, IP 70, medförde att NJÄ:s produktion av råjärn kunde tredubblas, råstålsproduklionen fördubblas samt varmvalsnings- och manufaktureringskapaciteten väsentligt ökas. Staten har finansiellt medverkat lill investeringsprogrammets genomförande (prop. 1971:64, NU 1971:22, rskr 1971:193, prop. 1971: 139, NU 1971: 45, rskr 1971: 326 och prop. 1972: 1 bU. 15, NU 1972: 15, rskr 1972: 90).

För atl säkra NJA:s utökade behov av koks beslöt förelaget bygga ett eget koksverk. Även i detta projekt medverkade staten med kapitaltillskott och lån till Statsföretag och NJA (prop. 1972: 117, NU 1972: 55, rskr 1972: 304 och prop. 1973: 85 bU. 9, NU 1973: 36, rskr 1973: 148). Koksverkel logs planenligt i drifl våren 1975.

Etl investeringsprogram för perioden 1973—1976 som syftar till att utöka produktionskapaciteten av slålämnen och höghållfasl stål genomförs f. n. Sammanlagt har NJA under åren 1970—1975 investerat ca 1 400 milj. kr. De omfattande investeringarna har medfört att omsättningen kunnat tredubblas lill ca 1 000 milj. kr. år 1975. Samma år var exportens andel av faktureringen närmare 50 %.

Statsföretag bedömer all NJA:s investeringar exklusive Stålverk 80 under perioden 1976—1979 bör kunna inskränkas tiU ca 350 milj. kr.

Prop. 1975/76: 99                                                    14

TUl gmnd för denna bedömning ligger att NJA under tidigare år har genomfört omfattande investeringsprogram och att verksamheten nu behöver konsolideras.

Antalet anställda har ökat från ca 3 400 tUl ca 5 100 år 1975. Ar 1979 beräknas sysselsättningen inom NJA exkl. Stålverk 80 uppgå tUl omkring 5 500 personer.

Berol Kemi AB är en av Nordens största tUlverkare av organiskkemiska produkter. Huvuddelen av produktionen bygger på petrokemiska råvaror och processer. TUlverkningen sker i Stenungsund, Mölndal och Örnsköldsvik. Omsättningen år 1974 uppgick till 475 milj. kr. Exportens andel därav uppgick tUl drygt 60 %.

Ett av skälen till förvärvet av Berol Kemi var en önskan atl delta i utbyggnaden av den svenska petrokemiska industrin genom att utnyttja Statsförelaggruppens finansiella resurser. Inom Berol Kemi fanns och finns nämligen ett stort uppdämt investeringsbehov. Under senare lid utvecklade specialprodukter och en god marknadspotential för företagets produktprogram bar gjort atl man år 1974 beslutade om elt stort investeringsprogram, som syftar lill en ökad produktionskapacitet för vissa specialprodukter. Företagets investeringar år 1975 uppgick tUl 80 milj. kr.

Perioden 1976—1979 planeras ett större investeringsprogram som främst syftar lill alt trygga råvamförsörjningen för ett stort antal av företagets produkter samtidigt som en utökad kapacitet behövs för vissa expansiva produkter.

Ett genomförande av de planerade investeringarna medför att antalet anställda, som år 1975 uppgick lill ca 750, beräknas öka med bortåt 50 % fram lill år 1979. Investeringsprogrammets inriktning medför också en fortsatt ökning av exportens andel av omsättningen.

Uddevallavarvet AB är det lill storleken fjärde varvet i Sverige och bygger fartyg på upp till 233 000 dwt. Förelaget är den dominerande arbetsgivaren i Uddevallaområdet och sysselsatte år 1975 ca 3 400 personer. Förelaget omsatte år 1974 drygt 550 milj. kr., varav exporten svarade för ca 70 %. Det ekonomiska resultatet för Uddevallavarvet har utvecklats positivt och företaget visar vinst fr. o. m. år 1972. Nuvarande orderstock ger en beläggning t. o. m. år 1978. Orderslockens exportandel är ca 90 %.

Investeringsverksamheten i förelaget var låg under perioden 1970— 1973. Då fattades beslut om etl investeringsprogram som sträcker sig fram t. o. m. år 1977 med en beräknad kostnad av ca 650 mUj. kr. Då denna investering har slutförts torde Uddevallavarvet stå väl rustat för all möta framtidens krav på rationellt farlygsbyggande.

Efter det att Uddevallavarvets investeringsprogram hade börjat genomföras inträffade energikrisen och en intemationell konjunkturnedgång. Detta har medfört en myckel kraftig nedgång av farlygsbeslällningar.

Prop. 1975/76: 99                                                    15

Världens varvsindustri stäUs därför under de närmaste åren inför stora påfrestningar. De fömtsättningar, som låg till gmnd för det pågående investeringsprogrammet har därför förändrats i väsentliga avseenden. Genom sin försiktiga politik beträffande refinansiering och fartygskrediter och genom sin långa orderstock har Uddevallavarvet förhållandevis goda förutsättningar att klara de närmaste årens besvärliga förhållanden. Trots de ändrade fömtsättningama bar det bedömts vara motiverat att i huvudsak genomföra investeringsprogrammet.

Svenska Tobaks AB är den ende tillverkaren och den störste distributören av tobaksprodukler i Sverige. Fabriker finns i Arvika, Göteborg, Hämösand och Malmö. Elt dotterbolag i Holland, Elisabeth Bas Siga-ren-Fabrieken BV, med tillhörande fUialfabrik i Belgien tiUverkar cigarrer och cigariller. Svenska Tobaks AB har under åren 1970—1974 breddat sin verksamhet till atl även omfatta andra produkter inom konsu-mentvamsektom. Investeringar i anläggningstillgångar har genomförts för att vidmakthålla och förstärka produktionsapparaten. Den fakturerade försäljningen var år 1974 drygt 600 milj. kr. varav ullandsförsälj-ningen svarade för drygt 20 %. Andelen icke tobaksprodukler svarade för ca 20 % av totalförsäljningen.

Investeringsprogrammet för perioden 1976—1979 omfattar ca 150 milj. kr. och syflar tUl en fortsatt rationalisering och förstärkning av produktions- och distributionsapparaten. Den expansiva verksamheten inom dotterbolagen till Svenska Tobaks ÄB kräver också fortsalla investeringar. Genom att hemmamarknaden för tobaksprodukter inte beräknas växa i nämnvärd omfattning under perioden, söker Svenska Tobaks ÄB utveckla exporten för att därmed så långt möjligt trygga sysselsättningen för de anställda.

Genom främst företagsförvärv har Svenska Tobaks AB ökat sysselsättningen under perioden 1970—1975 med ca 800 personer. Antalet anställda år 1975 uppgick tUl ca 3 000 personer.

Kabigruppen är landels näst AB Astra största läkemeddskoncem. Förutom moderbolaget, AB Kabi, ingår i gruppen företagen ACO Läkemedel AB, Vitmm AB, AB Recip och sedan år 1976 även Linson Instmment AB. Kabi är ell av de ledande företagen i Europa inom blodplasmaområdet. TUlverkningsenheter finns i Stockholm, Göieborg, Matfors och i Strängnäs genom det hälftenägda AB Fermenta. Tillsammans med AB Atomenergi har Kabi inom ramen för det nybUdade AB Kabi Diagnostica gått in på radiofarmakaområdel. Är 1974 avsattes drygt 35 % av gruppens produktion utomlands och denna andel väntas inom de närmaste åren öka till över 50 %.

Åren 1970—1975 ökade antalet anstäUda inom Kabigmppen med ca 700 personer liU 1 700 år 1975.

Investeringarna i Kabigruppen har under perioden 1970—1975 varit relativt måttliga. Ett uppdämt investeringsbehov finns och inom flera produktområden har kapacitelslaket nåtts. Investeringsprogrammet för

Prop. 1975/76: 99                                                    16

perioden 1976—1979 uppgår till ca 190 milj. kr. och syftar tUl att utöka produktionskapaciteten inom olika produktområden.

Karlskronavarvet AB är etl specialvarv för marina fariyg. Varvet utför också underhåll och reparationer av marina ocb civUa fartyg. Genom minskade beställningar från marinen har förelaget lagt ned stora ansträngningar för att bredda produktprogrammet och därmed trygga sysselsättningen. Detta har lett till bl. a. atl legotillverkningen för svenska varv har utökats och tUl det tidigare nämnda förvärvet av Hvilans Mekaniska Verkstad AB i Kristianstad år 1975. Genom denna och andra åtgärder hoppas förelaget kunna hålla sysselsättningen vid den tidigare höga och jämna nivån. År 1975 uppgick antalet anställda till drygt 2 200 personer.

Elt investeringsprogram innebärande upprustning och modernisering av äldre anläggningar har beslutals. Ytterligare investeringar kan bli nödvändiga i takt med nedgången i försvarsbeslällningar och övergång lill en slörre andel civU produktion.

AB Sonabs produktprogram omfattar utmstning för s. k. bifi och kommunikationsradio. Tillverkningsenheter finns i Lövånger, Gävle och Stockholm. År 1974 förvärvade företaget AB AGA:s mobilradioenhet. Omsättningen, som år 1974 uppgick tUl 82 mUj. kr., har ökat kraftigt de senaste åren. Resultatutvecklingen åren 1974 och 1975 har emellertid varit ytterst otillfredsställande. Stora finansiella insalser har krävts från Statsförelag för alt bl. a. trygga sysselsättningen inom Sonab. Läget är nu sådanl att kraftfulla åtgärder behövs och elt handlingsprogram håller på att utformas.

ESSBO är moderföretag för de byggmaterialföretag som tidigare ägdes av Svetab. TUlverkningsenheter finns i Bjurträsket, Ljusdal, Holmsund, Nyland, Kramfors och Kalmar. Försäljningen för år 1975 beräknas uppgå till ca 145 milj. kr. och antalet anställda är ca 940. Lönsamheten är mycket svag i flertalet dotterföretag, främst sådana med tillverkning av golvmaterial. År 1975 väntas stora förluster. Även under de närmaste åren kan förluster väntas. Stora ansträngningar görs för all komma lill rälla med lönsamhetsproblemen och även för ESSBO pågår utformningen av etl handlingsprogram.

SMT-Pullmax AB är Skandinaviens största tillverkare av verktygsmaskiner. Förelagsgruppen tiUverkar främst numeriskt styrda svarvar samt plåtbearbelningsmaskiner. Genom en stark satsning på datoriserade styrsystem har företagels konkurrensförmåga ökat. Produktutvecklingen har dessutom inriktats mot lösningar, som skall göra företagels produkter särskilt arbetsmUjövänliga. SMT-Pullmax AB har tUl-verkningsenheter i Piteå, SkeUefteå, Kumla, Göteborg, Stockholm, Valdemarsvik ocb Västerås. Företaget omsatte år 1974 ca 170 milj. kr. Försäljningens exportandel uppgick detla år till ca 60 %. Lönsamheten ligger väl i nivå med branschen i övrigt.

Vid flera av enheterna har kapacitelslaket nåtts och utbyggnader och

Prop. 1975/76: 99                                                    17

moderniseringar av produktionsapparaten planeras. För perioden 1976— 1979 planeras bl. a. utbyggnader i Kumla. I Piteå sker en expansion inom befintliga anläggningar. Expansionen av verksamheten inom dessa orter beräknas medföra en ökning av sysselsättningen med 30—40 personer.

Kalmar Verkstads AB tillverkar produkter inom det tunga transportområdet, främst milande järnvägsmateriel och truckar. De tidigare nämnda förvärven av Lidhults Mekaniska Verkstads AB och Ljungby Truck AB har lett till att företaget blivit den dominerande tiUverkaren i Sverige av medeltunga och tunga truckar. Den fakturerade försäljningen uppgick år 1974 till knappt 70 milj. kr. Exportens andel därav var ca 30 %. En ökad efterfrågan på milande järnvägmateriel och breddningen av produktprogrammet har vänt de tidigare förlusterna i Kalmar Verkstad tUl vinst år 1975.

För perioden 1976—1979 beräknas det planerade investeringsprogrammet medföra att ytterligare ca 50 personer kan beredas anställning i Kalmar. Exportens andel av försäljningen beräknas också öka.

4.3 Totalt kapitalbehov

Förutom del kapitalbehov som betingas av del reviderade investeringsprogrammet behöver Statsföretag också finansiella resurser för ökningen av rörelsekapitalet och för amorteringarna under perioden 1976—1979.

Ökningen av rörelsekapitalet under fyraårsperioden 1972—1975 var drygt 1 000 milj. kr., samtidigt som omsättningen ökade med drygt 3 500 milj. kr. För fyraårsperioden 1976—1979 beräknas omsättningen genom tidigare års stora investeringar, som tas i drift under planerings-perioden, och genom planerade investeringar alt öka avseväri. I löpande priser torde omsättningen i det närmaste komma atl fördubblas från 1975 års nivå på ca 8 000 milj. kr. Den planerade omsättningsökningen medför att kundfordringar, leveranlörsskulder och lagerhållning ökar. Samtidigt måste de likvida reserverna förstärkas. Sammanlagt beräknas behovet av rörelsekapital under perioden 1976—1979 komma atl öka med ca 2 300 milj. kr.

Under perioden 1972—1975 lånade Stalsföretaggruppen långfristigt drygt 3 300 milj. kr., främst för att finansiera investeringarna under perioden. Därtill kommer kortfristig upplåning bl. a. för en avsevärd lageruppbyggnad under lågkonjunkturåret 1975 varigenom sysselsättningen inom berörda företag kunnat bibehållas. Denna upplåning tUlsammans med en upplåning som blir nödvändig för att finansiera del reviderade , investeringsprogrammet medför alt amorteringama ökar kraftigt från ca 350 milj. kr. under perioden 1972—1975 lUl ca 2 900 milj. kr. under perioden 1976—1979.

Förutom nämnda kapitalbehov behövs 350 milj. kr. till aktieteck-

Prop. 1975/76: 99                                                    18

ning i NJA för Stålverk 80 och en ökning av långfristiga fordringar av samma storleksordning.

Sammanlagt kommer Statsföretaggmppens kapitalbehov att uppgå till ca 11 400 milj. kr. under perioden 1976—1979.

4.4 Finansiering

Statsföretag anser att det reviderade investeringsprogrammet är etl led i en naturlig ocb nödvändig utveckling av gmppen mot de av stals-maktema uppställda målen. Investeringsprogrammet ställer dock stora anspråk på finansieringssidan. Dessa anspråk är av en sådan omfattning att investeringsprogrammet enligt Statsföretags uppfattning endast kan genomföras om ägaren förstärker gruppens finansiella ställning genom att öka det egna kapitalet. I sitt ställningstagande till storleken av ägartillskottet har Statsföretag utgått från att av det totala kapitalbehovet på ca 11 400 milj. kr. för perioden 1976—1979 bör i storleksordningen 5 300 mUj. kr. kuima självfinansieras genom de löpande rörelseöverskotten. I denna bedömning har hänsyn tagits till atl utdelning skall ges till ägaren med relativt betydande belopp. Resterande del, ca 6 100 mUj, kr., måste finansieras både genom upplåning och nyemission. Att enbart förlila sig lill upplåning är inle möjligt med hänsyn lUl Statsförelaggruppens f. n. låga soliditet. Del stora inslaget av konjunkturkänsliga företag inom gruppen kräver en högre soliditet om erforderlig upplåning till förmånliga villkor, speciellt på de utländska kapitalmarknaderna, skall kunna genomföras. Möjligheter att la upp lån på de utländska kapitalmarknaderna är nämligen i hög grad beroende av att låntagaren kan visa upp en från långivarens synpunkt tillfredsslällande soliditet. En soliditet på minst 30 % bedömer Statsföretag vara nödvändigt härför. För atl möta detta krav måste självfinansiering och nyteckning under perioden uppgå till minsl 60 % av det totala kapitalbehovet.

Mot bakgrund av dessa bedömningar har behovet av tillskott av nytt ägarkapilal beräknats tUl 1 500 mUj. kr. En nyemission av denna storlek kommer alt vara avgörande för genomförandet av den stora upplåning som planeras.

I följande sammanställning redovisas kapitalanvändning och kapitalanskaffning för de båda fyraårsperioderna 1972—1975 och 1976—1979. Angivna värden bygger på de bedömningar som har gjorts i samband med långtidsplanens upprättande. För Slalsföretaggmppen bedöms sålunda 1976 bli ett svagt år. Ar 1977 har antagits bli präglat av en konjunkturuppgång, som når sin topp år 1978. Under år 1979 väntas konjunkturen åter vika. Det ligger i sakens natur atl värdena i finansieringsanalysen såväl i fråga om behov som tillförsel är osäkra. I sammanställningen är finansieringen av och investeringar i Stålverk 80 inte inräknade. Däremot har Statsföretag i sin kapitalbehovsberäkning avsatt 350 milj. kr. för aktieteckning i NJA avsett för finansiering av Stålverk 80.

Prop. 1975/76:99                                                     19

		1972-1975	1976-1979
		milj. kr.	milj. kr.
Kapitalamändning
Investeringar		4 800	5 500
Aktier i NJA för Stålverk 80		—	350
Långfristiga fordringar m.	m.	100	350
Amorteringar		350	2 900
Rörelsekapitalbehov		1050	2 300
		6 300	11400
Kapitalanskaffning
Självfinansiering		2 865	5 300
Statsbidrag		85	—
Upplåning		3 350	4 600
Nyemission		—	1 500
		6 300	11400

Vid ulformningen av investeringsprogrammet undersöktes också konsekvensema av andra alternativ beträffande nyemissionens storlek. Vid exempelvis en nyemission om 1 000 mUj. kr. skulle upplåningsmöjiig-hetema försämras samtidigt som flera lönsamma projekt måste skäras bort. Sammanlagt skulle investeringsprogrammet behöva reduceras med ca 1 000 milj. kr. Med investeringamas starka koncentration på export-inriktade basindustrier skulle en stor del av nedskärningen drabba Berol Kemi, ASSI och LKAB, vilket i sin tur skulle leda lill dels ett sysselsättningsbortfall i storleksordningen 800 personer och dels alt exporten inte kan öka i planerad omfattning. Investeringarna skulle också bli lägre än de kalkylmässiga avskrivningarna under perioden 1976—1979 vilket pä sikt skulle leda tUl att Statsföretaggmppens produktionskapacitet och konkurrensförmåga minskar.

För att kunna genomföra det reviderade investeringsprogrammet och den därför erforderliga upplåningen på svensk och utländsk kapitalmarknad och för alt bibehåUa en god finansiell ställning hemställer Statsföretag alt staten tecknar aktier i Statsföretag för 1 500 milj. kr.

5    Föredraganden

Under återstoden av 1970-talet bör ett av de centrala målen för den ekonomiska politiken i vårt land vara att återstäUa jämvikten i Sveriges bytesbalans med bibehållande av full sysselsättning. Arbetet med att uppnå detta mål kommer att ställa höga krav på effektivisering och expansion av vår industri för att göra det möjligt att öka exporten och hålla tillbaka importen. Under denna period bör därför industripolitiken liksom energipolitiken framför aUl syfta lill alt främja en snabb utveckling av industrin. Utrymme måste skapas för erforderlig finansiering av de stora investeringar som blir nödvändiga inom olika industrisektorer.

Prop. 1975/76: 99                                                    20

I åtskilliga fall torde det krävas samverkan mellan privat, kooperativ och statlig industri.

Vid den satsning på industriinvesteringar under de närmaste åren, som nu framstår som nödvändig, är det av vikt atl exportindustrins investeringsbehov tillgodoses. Det är i första hand genom en ökning av exporten som vi kan eliminera underskottet i vår bytesbalans ulan all ge avkall på de sysselsältningspoliliska målen. Det är vidare angelägel alt av riksdagen fastställda regionalpolitiska mål tillgodoses vid denna satsning på industrins investeringar.

Det behov av ökade industriinvesteringar, som jag här har berört och som närmare har utvecklats i årets finansplan (prop. 1975/76: 100 bU. 1), ställer krav även på den statliga förelagsgruppen. Jag finner del angelägel att Stalsföretaggruppen som elt led i an aktiv industripolitik planmässigt bygger ut sina resurser i snabb takt till gagn för både exportutvecklingen och sysselsättningen.

Bildandel av en statlig förelagsgrupp med Statsföretag som moderbolag motiverades av behovet av en väl fungerande statlig företagssektor. Genom en sammanhållen grupp av förelag har bätlre fömtsättningar skapats för effektivisering och expansion. Statsmakterna har erhållit ökade möjligheter att använda den statiiga företagsgruppen som elt industripoliliskl instrument för att stimulera sysselsättning och industriell utveckling. Vidare har möjligheterna ökats till insatser inom angelägna produktionsområden, speciellt sådana som kräver omfattande kapilalsatsningar.

Det allmänna, övergripande mål som statsmakterna har uppstäUl för Statsföretag är all under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion. Inom ramen för delta mål bör företaget ta hänsyn lUl samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsallernativ. Statsföretag bör också verka för en fördjupad företagsdemokrati inom förelagsgruppen och i sin planering regelmässigt beakta de anställdas krav på arbetsmiljön.

Stalsföretaggruppen har under sina första sex verksamhetsår genomgått en djupgående utveckling och omvandUng.

I löpande penningvärde har omsättningen ökat från närmare 3 600 milj. kr. år 1970 till ca 8 000 milj. kr. år 1975. Under samma tid har antalet sysselsatta inom gruppen ökat från ca 34 000 till ca 45 000. Verksamhetens ekonomiska utfall har varierat mycket kraftigt beroende på det stora inslaget av konjunkturkänsliga förelag. Resultaten före dispositioner och skatter, som under åren 1970 lill 1973 har varierat meUan ca 200 och 400 milj. kr., uppgick under högkonjunkturårel 1974 liU närmare 1 000 mUj. kr. Är 1975 beräknas resultatet före eventuella statliga lagerslöd på grund av konjunkturutvecklingen minska lill 200— 250 mUj. kr.

Anläggningsinvesteringarna   inom   Stalsföretaggruppen   ökade   från

Prop. 1975/76: 99                                                    21

ca 500 milj. kr. år 1970 tUl ca 1 100 mUj. kr. år 1974. För år 1975 uppskattas investeringarna tUl omkring 1 500 mUj. kr. Huvuddelen av investeringarna har skett inom gmppens basindustrier. Eftersom dessa i huvudsak är belägna i Norrbottens län har investeringama koncentrerats till denna del av landet.

Del omfattande investeringsprogrammet åren 1970—1975 har inneburit en nödvändig upprustning av äldre anläggningar samtidigt som produktionskapaciteten bar ökat betydligt. Gmppen har härigenom efter hand ökat sin styrka och effektivitet och står nu bättre rustad än tidigare alt fullgöra de uppgifier som ägaren från bl. a. industripolitisk synpunkt anser önskvärda.

Statsförelaggruppens stora investeringar i anläggningar och gjorda företagsförvärv har verksamt bidragit lill den markanta ökningen av antalet sysselsatta inom gruppen. Denna ökning har, som en följd av investeringsprogrammets inriktning, till stor del skett i Norrland och speciellt i Norrbottens län. Med tanke på Statsförelaggruppens betydelse för sysselsättningen i denna del av landet har denna utveckling av gruppens sysselsättning varit av stort regionalpolitiskt värde.

Även inom andra regioner har sysselsättningsökningen varit betydelsefull.

Statsföretag har antagit elt investeringsprogram för fyraårsperioden 1976—1979 om sammanlagt 5 500 mUj. kr. En förutsättning för dess genomförande är dock all ägaren genom aktieteckning tillskjuter 1 500 milj. kr. till Statsföretag.

Investeringsprogrammet är huvudsakligen inriktat på gmv- och stålindustri, skogsindustri och petrokemisk industri. Sålunda avser LKAB atl bygga ut sin kapacitet för malmbrytning och vidareförädling. NJA har i sina senaste stora investeringar ökat sin manufaktureringskapaci-tet och avsikten med planerade investeringar är i första hand att öka utbytet av den uppbyggda produktionskapaciteten. För ASSLs del kommer på gmnd av bristen på skogsråvara de planerade investeringarna att inriktas på etl bättre tillvaratagande av skogsråvarorna och på vidareförädling. Satsningarna på framslällning av kemiska råvaror inom Berol Kemi kommer att skapa förutsättningar för en vidareförädling och breddning av produktprogrammel. Statsföretags investeringar inom kapitalkrävande basindustrier skapar fömtsättningar för en vidareförädling, inte bara inom den egna företagsgmppen, utan inom svensk industri i sin helhet.

De lönsamhetskrav som Statsföretag har ställt synes ge förutsättningar för en god förräntning av det investerade kapitalet. Vid investeringar inom gruppen kräver Statsföretag i regel en intemränta av storleken 20—25 %. Normalt skall investeringarna självfinansieras i fråga om anläggningskapital.

Statsföretaggmppens investeringar under fyraårsperioden 1976—1979

Prop. 1975/76:99                                                     22

uppgår enligt den plan som nu föreligger i genomsnitt tUl 1 400 mUj. kr. årligen. Med tanke på penningvärdeförändringen innebär detta alt investeringama volymmässigt ligger på ungefär samma höga nivå som under de närmast föregående åren. De kapitalinsatser som behövs i samband med Stålverk 80 är inte inräknade i nämnda belopp. Vidare ingår inte heUer medel som kan komma att behövas för eventuella särskUda projekt som t. ex. ett statligt raffinaderi och ytterligare petrokemisk industriutbyggnad, för utökat statligt engagemang inom exempelvis varvs- samt textil- och konfektionsindustriema, brytning av järnmalm i Kaunisvaara och utvinning av uran i Ranstad. Jag ämnar senare under året återkomma tUl frågan om bl. a. oljepolitiken och frågan om statlig medverkan vid finansieringen av Stålverk 80 samt till samordningen av varvsindustrin.

Utifrån de bedömningar jag inledningsvis bar gjort finner jag det vara angeläget att Slalsföretaggmppen får möjUghet att genomföra sitt investeringsprogram. Programmet innebär en fortsatt hög investeringsnivå inom företagsgmppen med särskUd inriktning på exportindustri och på satsningar i Norrland. Sålunda beräknas 4 000 milj. kr. av de totalt ca 5 500 mUj. kr. investeras vid de basindustriella exportföretagen LKAB, NJA, ASSI och Berol Kemi. Det sistnämnda företaget väntas dessutom genom investeringama kunna nedbringa importen av vissa petrokemiska råvaror. Statsföretaggmppens export beräknas kuima öka till ca 10 000 milj. kr. år 1979 från nuvarande ca 4 500 milj. kr.

Inom Stalsföretaggruppen har man under senare år sökt finna praktiska former för att fördjupa företagsdemokratin. Det är enligt min mening av största betydelse alt gruppen verkar för alt inflytandet för de anställda vidgas och fördjupas. Sålunda bör de anställda ges möjlighet till långtgående medverkan i planering och genomförande av det aktuella investeringsprogrammet.

I samband med den planering av nya arbetsplatser som blir en följd av investeringsprogrammet bör möjligheterna till att i ökad omfattning anställa kvinnor beaktas. Delta gäller speciellt inom orter med kvinnlig undersysselsättning.

Jag bar med tillfredsstäUelse noterat de under år 1975 av Statsföretag utgivna riktlinjema för förbättring av de svårsysselsaltas situation inom företagsgmppen. Möjlighetema till anpassning av arbetsplatser i samband med planeringen av nya industrier bör i detla sammanhang utnyttjas.

Det aktuella investeringsprogrammet och de satsningar som dämtöver aktualiseras ställer myckel stora organisatoriska och administrativa krav på företagsgmppen.

Den nuvarande organisationen av Statsföretaggruppen bör enligt min mening vidareutvecklas. Exemplen från Kabi och Liber visar att en samordning kan ske utan att nya meUanled onödigtvis byggs upp.

Prop. 1975/76: 99                                                                  23

Tillsättandet av utredningen (I 1975: 08) om samordning mellan LKAB och NJA får ses som elt led i strävandena alt finna lämpliga organisatoriska former för samarbetet mellan företag inom koncernen. Jag ser det som angelägel att Statsföretag inte bara från kapitalsynpunkt utan även i organisatoriskt hänseende slår väl rustal för atl möta gruppens fortsatta expansion.

Stalsföretaggruppen fick vid bildandel etl aktiekapital av 1 400 milj. kr. medan bundna fonder uppgick lill ca 560 milj. kr. De långfristiga skulderna inom gruppen uppgick vid slutet av år 1970 till ca 1 300 milj. kr. Vid utgången av är 1975 uppgick aktiekapitalet lill 1 650 milj. kr. och bundna fonder till närmare 820 milj. kr., medan långfristiga skulder hade ökat till närmare 5 000 milj. kr. Tillskotten av ägarkapilal, som skett genom aktieteckning till överkurs i Statsföretag med sammanlagt 350 milj. kr., har tillkommit som ett led i finansieringen av Stålverk 80.

Statsföretaggruppens omfattade investeringsprogram åren 1970— 1975 har genomförts utan att ägaren skjutit till nytt kapital med undantag för tillskott på 75 milj. kr. lill Statsföretag för teckning av aktier i NJA i samband med uppföradel av ett nytt koksverk i Luleå samt etl tillskott av 105 milj. kr. för teckning av aktier i Uddevallavarvet. Genomförandet av investeringarna har varit möjligl genom gmppens goda resultat under de senaste åren men också genom den omfattande upplåning som varit möjlig på gmnd av den höga soliditet Statsföretag-gruppen hade vid bildandel. Soliditeten låg då på drygt 40 %. Genom upplåningen har den sjunkit till ca 26 % vid utgången av år 1975. Soliditeten har därmed sjunkit snabbare inom Statsföretaggruppen än för övrig svensk industri, vilket lill stor del återspeglar att investeringarna inom gruppen legal på en betydligt högre nivå än inom industrin i övrigt.

I likhet med Statsförelag anser jag alt en ökning bör ske av del egna kapitalet i Statsföretag. En tillfredsställande soliditet är nödvändig för att kunna genomföra den upplåning som krävs för investeringsprogrammets genomförande. Krav på tillfredsställande soliditet gör sig gällande särskilt vid upplåning utomlands. Äv den långfristiga upplåningen beräknas uppemot hälften behöva lånas utomlands. Mot denna bakgrund finner jag den föreslagna ökningen av Statsföretags egna kapital vara välmotiverad.

Etl fortsalt utnyttjande av Stalsföretaggruppen som etl instrument för att planmässigt bygga ul och förstärka vår industri kräver finansiell stadga. Det ankommer enligl min mening därför på ägaren all svara för en sådan ökning av Statsföretags egna kapital att del planerade investeringsprogrammet kan genomföras.

Statsföretag har hemställt att staten tecknar aktier i Statsföretag för 1 500 milj. kr. Denna ökning av aktiekapitalet skulle tillsammans med den beräknade självfinansieringen på drygt 5 000 milj. kr. enligt Stats-

Prop. 1975/76: 99                                                    24

förelag ge den soliditet som behövs för alt genomföra den erforderliga upplåningen på bl. a. de utiändska kapitalmarknaderna. Statsförelaggruppens totala kapitalbehov under perioden 1976—1979 beräknas uppgå till 11 400 milj. kr. Gmppen skulle med den föreslagna ökningen av del egna kapitalet också få en soliditet som är lämplig med hänsyn lill det starka inslaget av konjunkturkänsliga förelag,

Mol bakgrund av del anförda förordar jag att staten i betydande omfattning medverkar till finansieringen av det framlagda investeringsprogrammet för åren 1976—1979 genom att teckna aktier i Statsföretag. Statens aktieteckning bör ske till viss överkurs. Aktieteckningen bör enligt min bedömning uppgå till 1 500 milj. kr. Det genom aktieteckning erhållna kapitalet bör Statsföretag enligt eget bedömande kunna använda antingen till aktieteckning i dotterbolagen eller utlåning till dem. Valet mellan vUkel av dessa två finansieringssätt som bör användas blir i första hand en fråga om lämplig kapitalstruktur i det enskilda dotterbolaget.

Jag förordar slutligen alt aktieteckningen fördelas så teckningen fördelas så att 750 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår och all 750 milj. kr. tas upp på statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

Jag vill i sammanhanget erinra om att chefen för finansdepartementet under huvudtiteln Ofömtsedda utgifter beräknat medel motsvarande den föreslagna aktieteckningen för budgetåret 1976/77. Medelsbehovet under nämnda huvudtitel bör nu av vederbörande utskott kunna räknas ned med 750 milj. kr. till 2 250 milj. kr.

Jag är beredd att ställa detaljerat utredningsmaterial till vederbörande riksdagsutskotts förfogande.

6   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1.  lill Teckning av aktier i Statsföretag AB på. tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 750 000 000 kr.

2.  till Teckning av aktier i Statsföretag AB för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 750 000 000 kr.

7   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1975/76: 99

25

BILAGA 1

Statsföretaggruppen — uppgifter om bransch, omsättning, antal anställda, resultat och anläggningsinvesteringar år 1974

Bolag	Bransch	Uppgifter år 1974
		Om-	Antal	Resul-	Anlägg-
		sätt-	an-	tat före	nings-
		ning	ställda	disp.	inve-
		milj.		och	ste-
		kr.		skatter milj. kr.	ringar milj. kr.
Luossavaara-Kiirunavaara	Gruvor	2 042	8 397	359,6	294
AB (LKAB)'
Norrbottens Järnverk AB	Järnverk	994	4 770	./.23,8	321
(NJA)
Kalmar Verkstads AB	Varv- och mekanisk industri	67	502	0,4	3
Karlskronavarvet AB	"	136	1 618	23,3	12
Nudear Steam SG AB	"	—	—	./• 2,3	__
SMT-Pullmax AB	-,,	172	903	14,7	10
Uddcomb Sweden AB	"	5	531	./.21,6	24
Uddevallavarvet AB	"	566	3 332	47,4	105
AB Statens Skogsindustrier	Skogs- och trä-	1665	5 922	479,0	203
(ASSI)	industri
Nyckelhus AB	"	46	77	1,1	—
AB Svensk Torvförädling	TorvindustrI	8	73	1,5	—
Berol Kemi AB	Kemisk industri	476	695	110,1	20
Ceaverken AB	Kemisk-teknisk industri	76	346	./.5,8	2
AB Kabi	Läkemedelsindustri	305	1 649	27,7	15
Svenska Tobaks AB	Konsumentvaru-industri	629	2 727	147,3	24
Allmänna Bevaknings AB	Serviceföretag	58	983	0,1	2
(ABAB)
BS Konsult AB	"	17	118	0,2	__
AB Oljetransit'	"	1	6	—	—
Liber Grafiska AB	"	196	866	1,7	13
Svenska Lagerhus AB	"	4	26	—	1
Sveriges allmänna	'*	423	5 413	10,7	12
restaurang AB (SARA)
Linson Instrument AB	Utvecklings- ochetablerings- företag	5	42	./• 4,7
Swedish Industrial	"	1	7	0,2	--
Development Corp. (SID)
Svenska Industrietable-	»»	206	1274	./.48,2	19
rings AB (Svetab)
AB Sonab	Elektronikindustri	82	796	./.53,0	13
Stigtex AB	Textilindustri	25	180	./■ 0,3	3
Svenska Skifferolje AB	Förvaltningsföretag	—	1	0,8	—
Statsföretag AB		—•	45	75,3	—

' Inklusive AB Statsgruvor

« AB Oljetransit ägs fr. o. m. år 1976 direkt av staten

Prop. 1975/76: 99

26

BILAGA 2

Statsföretaggruppen — prognos för 1975

	Omsättning	Resultat före
	milj. kr.	disp. och skatter milj. kr.'
LKAB	1 870	230
ASSI	1 240	80
NJA	970	./.180
Berol Kemi	420	9
Uddevallavarvet	400	30
Svenska Tobaks AB	820	215
Kabi	370	26
Karlskronavarvet	230	26
SMT-Pullmax	190	9
Kalmar Verkstad (inkl. Ljungby	100	7
Truck 1975-10-01-12-31)
Övriga (inkl. moderbolaget)	I 540	./.200-250»
Totalt ca	8 150	200-250
Internelimineringar	./.200 7 950

 Efter planenliga avskrivningar men före eventuella statliga lagerstöd. ' Inklusive viss reserv för resultatförsämringar samt "dispositioner" i samband med koncernbokslut.

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1976 750608