om statsbldrag till lärarlöner i gymnasieskolan. (Proposition 1985/86:97)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:97

om statsbidrag till lärarlöner i gymnasieskolan

Prop. 1985/86:97

Regeringen föreslår riksdagen alt anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 6 mars 1986,

På regeringens vägnar Thage G. Peterson

Lennart Bodström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en övergång till en schabloniserad tilldelning av lärartimmar och statsbidrag lill lärarlöner i gymnasieskolan. Detta innebär alt statsbidrag i slor utsträckning ges i förhållande till antalet elever.

Med en schablonisering skall skolhuvudmännen och de enskilda skolorna få större frihei alt fördela gymnasieskolans resurser och använda resurserna där de behövs bäst, Schabloniseringen avses också ge en förenklad lokal och regional skoladminislralion i och med atl en rad nuvarande specialresurser skall ingå i schablonlilldelningen. Förändringen bör kunna stimulera till ett effektivare utnyttjande av tillgängliga utbildningsplatser.

Med schabloniseringen skall vidare konsekvenser av olika förändringar, som kan komma alt beslutas, kunna överblickas och följas upp bättre än hittills.

Vissa garanliregler föreslås för alt säkra tillgång lill likvärdig utbildning i olika delar av landet, t, ex, i glesbygd,

Schabloniseringen avser både tilldelningen av lärartimmar och bidragsbeloppen för dessa, Lärartimmar skall enligt förslagel tilldelas enligt resursschabloner som fastställs utifrån aktuella timplaner och, i ett ingångsskede, utifrån senast kända resursultag, I och med att resurstilldelningen beräknas på detta sätt skall förändringen generelll sett bli koslnadsneulral, under förutsättning av i övrigi oförändrade förhållanden. För lärarlim-marna på olika studievägar skall särskilda timbelopp fastställas. Därvid skall hänsyn kunna tas till olikheter mellan skolhuvudman, beroende på lärarnas lönenivå,

1 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 97

En strävan skall vara att minimera de förändringar för enskilda skolhu- Prop, 1985/86:97 vudmän som är oundvikliga vid varje schablonisering. En viss garantiresurs skall enligt förslagel övergångsvis beräknas för användning i sådana fall där schabloniseringen leder till en kraftigt minskad slatsbidragstäck-ning för en skolhuvudman.

De nya reglerna föreslås gälla fr, o, m,den 1 juli 1987, Gymnasieskolan får då vid samma tidpunkt för sina lärarresurser en motsvarighet lill det flexibla system för skolledarresurserna som redan tidigare har beslutats.

Utbildningsdepartementet Prop, 1985/86:97

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986 Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Bodslröm, R, Carlsson, Hellström, Wickbom, Johansson

Föredragande: statsrådet Bodström

Proposition om statsbidrag till lärarlöner i gymnasieskolan

1 Inledning

En mycket stor del av statens bidrag till kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor avser lärarlönekostnader.

Bl, a, limplanerna för olika studievägar och bestämmelser om delningstal för klass och grupp besiämmer timunderlaget för lärartjånsigöring och därmed storleken av statsbidraget lill undervisningen. Viss del av limunderlaget kan numera användas friare än tidigare. Särskilda resurslilldel-ningssystem gäller för årskurs 4 av fyraårig leknisk linje och för undervisning enligt s, k, samordnade limplaner,

Stalsbidragsbeslämmelserna innebär i dag i princip all bidrag lämnas med belopp som motsvarar den av kommunerna utbetalda lönen. Enligt särskilda föreskrifter skall bidragen minskas med för närvarande två eller, för landslingskommunala vårdutbildningar, 20 procent. Regeringen har i årets budgetproposition (prop, 1985/86: 100 bil, 10 s, 144) föreslagit en minskning av statsbidraget med ytterligare tre procentenheter.

En närmare redovisning av nuvarande regelsystem med förklaring av termer och linjeförkorlningar m, m, bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga I.

Statskontoret fick ijuni 1982 i uppdrag all bl, a, kartlägga förutsättningarna för ell schabloniserat statsbidrag. Resultatet redovisades i rapporten (1983:45) Schabloniserat statsbidrag för gymnasieskolan och komvux. Där förordades för gymnasieskolans del bl, a, två modeller för en annoriunda resurstilldelning. En redovisning av rapporten i främst dessa delar bör fogas lill protokollet i ärendet som bilaga 2. Rapporten har remissbehandlats.

Min företrädare anmälde i budgetpropositionen 1985 (prop, 1984/85: 100 bil, 10 s, 184) sin avsikt all återkomma till regeringen med förslag atl föreläggas riksdagen om vissa förändringar av statsbidragssystemet för gymnasieskolan. För atl ge ytterligare underlag för sådana förslag tillkallades en arbetsgmpp (ordförande statssekreteraren Eriand Ringborg),

Arbetsgruppen har avlämnat promemorian (Ds U 1985:4) Ett schabloniserat system för statsbidrag lill lärarlöner i gymnasieskolan. Promemorian

har remissbehandlats. Till protokollet i detla ärende bör fogas en samman- Prop, 1985/86:97 fattning av promemorian som bilaga 3 saml en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av deras yttranden som bilaga 4.

Jag har i årets budgetproposition (prop, 1985/86: 100 bil, 10 s, 144) anmält min avsikt alt återkomma lill regeringen med förslag alt föreläggas riksdagen under innevarande riksmöte om ett nytt syslem för tilldelning av lärarresurser i gymnasieskolan.

Jag ämnar nu göra detta på grundval av bl, a, den nämnda promemorian och redan fungerande alternativa syslem för resurstilldelning, Mina förslag överensstämmer i stort med dem som lades fram i promemorian, varför resumén av dess innehåll (bilaga 3) också kan tjäna som en översiktlig sammanfattning av förslagen. Till protokollet i ärendet bör fogas dels som bilaga 5 en redovisning av grundläggande beräkningsunderlag för de resursschabloner, som mina förslag bygger på, dels som bdaga 6 mera detaljerade beräkningar, exempel och jämförelser av resursutfall i dagens syslem och i del föreslagna.

Med kommuner avser jag i del följande även landstingskommuner, om inte annal framgår.

2 Allmänna överväganden

2.1 Utgångspunkter för ett förändrat bidragssystem

Statens bidrag till driften av gymnasieskolan föreslås budgetåret 1986/87 uppgå lill drygt 4,3 miljarder kronor. Härtill skall läggas de bidrag på inemot en kvarts miljard kronor som lämnas för uppföljande ålgärder för ungdomar under 18 år, som av olika anledningar inte går i gymnasieskolan,

Målel är alt alla skall kunna erbjudas en plals i gymnasieskolan före 20 års ålder. Del är då självklart av vikt att de medel som kan ställas till förfogande för utbildning m, m, för de aktuella ungdomsgrupperna kan användas så rationellt som möjligt. Som jag redovisat i årets budgetproposition (prop, 1985/86: 100 bil, 10 s, 20) förbereds inom regeringskansliet bl, a, förslag om en samordning mellan systemen med kommunall uppföljningsansvar och ungdomslag. Det berör även förhållandet lill resurserna för gymnasieskolan, I avvaktan på sådana förslag är del angelägel alt la upp vissa förändringar av systemet för statsbidrag lill gymnasieskolan, vilket här har en icke oväsentlig roll. Vissa förändringar i delta system kan bidra till atl syftena med bidragsgivningen får fulll genomslag.

Jag vill redan från början klargöra alt grundvalarna för det nuvarande statsbidragssystemet inte rubbas genom de förändringar som jag nu föreslår. Det innebär bl, a, all limunderiaget för lärarljänslgöring fortfarande skall ligga lill grund för statsbidrag.

Del är emellertid angelägel all åstadkomma en viss schablonisering av resurstilldelningen, som ger antalet elever och förändringar i detla anlal en större betydelse än i dag. En schablonisering bör också öka den enskilda kommunens frihei att fördela liUgängliga resurser och samtidigt stimulera den till alt utnyttja resurserna effektivt. Samtidigt måste självklart de pedagogiska och sludieorganisaloriska konsekvenserna av olika mera

schablonmässiga regler noga uppmärksammas; liksom kravel på atl sysle- Prop, 1985/86:97 met skall vara administrativt lätthanterligt.

Det är vidare angelägel all åstadkomma ett statsbidragssystem där olika förändringar kan överblickas och följas upp bättre av statsmakterna än i dag.

Kostnadsfördelningen mellan stal och kommun skall i princip inte påverkas av de förändringar som föreslås.

Del finns i dag en allmän strävan mol decentralisering och ökat lokall ansvar når det gäller resursanvändningen. Samtidigt måsle vissa krav tillgodoses i fråga om en i görligaste män likvärdig utbildning i olika delar av landet. De mindre gymnasieorlernas silualion behöver uppmärksammas särskilt.

När det gäller avvägningen mellan lokal frihei och central styrning är det viktigt atl särskilja två faktorer, nämligen den kvantitativa, som gäller tilldelningen av resurser, och den kvalitativa, som gäller användningen av dessa, I fråga om tilldelningen är del nödvändigt all ha vissa centrala styrinstrument för reglering av utgående statsbidrag, 1 fråga om användningen regleras verksamheten i dag inte endast av statsbidragsreglerna, utan också av läroplanen för gymnasieskolan, föreskrifter i skolförordningen (1971:235) och en del andra bestämmelser, Resurslilldelningssystemel ulgör således bara en del av del samlade styrsystemet. Hänsyn måsle las också till de övriga bestämmelser som reglerar skolans verksamhet.

Frågor om styrning av skolan har även behandlats av statsrådet Göransson i årets budgetproposition (prop, 1985/86: 100 bil, 10 s, 47 ff). Jag har inför de förslag som jag här presenterar hafl som en utgångspunkt all inte föregripa den fortsatta beredningen av styrfrågorna. De tekniska förändringar av de statliga lönebidragen som jag nu föreslår berör endasl i mindre grad principerna för styrning av gymnasieskolan. De ger dock förutsättningar för en minskning av detaljregleringen av undervisningens organisation från statens sida.

Vid konstruktion av ell schabloniserat statsbidrag mäste hänsyn även las lill etl anlal faktorer såsom skoltyp, limplaner och skolslorlek, Ell nytt system får således inte innebära påtagliga försämringar för vissa skolkale-gorier och betydande förbättringar för andra. Det är inte heller rimligl alt vid i övrigt ungefär lika förutsättningar en kommun skall kunna dra ekonomiska fördelar i förhållande lill en annan av att tidigare ha medgivils en i förhållande lill elevunderlaget mer generös skolorganisation. En annan faktor som påverkar resursbehovet per elev såväl i nuvarande som i etl nytt system är graden av utnyttjande av utbildningsplatserna,

2,2 Tidigare överväganden och beslut

Statsbidragsfrågor har behandlats av en rad utredningar sedan de aktualiserades i samband med gymnasieskolans kommunalisering under 1960-lalel,

• Sålunda föreslog 1960 års gymnasieutredning (SOU 1963:42) ett bidrags
system som byggde på schablonmässigt beräknade lärar- och skolledar-
lönekostnader, 5

• Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK-ulredningen) Prop, 1985/86:97
anförde mer än 10 år senare i betänkandet (SOU 1976: 10) Skolans

ekonomi att det "kanske mest intressanta allernalivel" vore alt hänföra linjer och kurser till olika grupper och för dessa grupper fastställa ett gemensamt bidrag. Ett nytt statsbidrag för gymnasieskolan finge dock enligt SSK-ulredningen inte otillböriigi beskära elevernas möjligheter att välja studieväg i gymnasieskolan, SSK-ulredningen underströk all möjligheterna till en övergång till etl statsbidragssystem med den allmänna utformning som skisserats var helt beroende av om kommunerna gavs ett mer reellt driftansvar för skolväsendel.

Jag skall strax återkomma lill såväl principen om likvärdiga valmöjligheter för eleverna som frågan om ell ökat kommunalt inflytande över undervisningens organisalion,

• När det gäller frågor om decentralisering framhöll skoladminislraliva kommiiién (SAK) i sill betänkande (SOU 1980:5) Förenklad skoladminislralion bl, a, alt en viktig förutsättning för decentralisering av ansvar och befogenheter till kommunerna är hur det statliga slödel lill verksamheten utformas, Stalsbidragsbeslämmelserna borde utformas så all de underlättade kommunernas strävan all med beaktande av lokala förutsättningar och behov vidareutveckla verksamhelen mol de övergripande mål som uppställs centralt, SAK uttalade bl, a, all det nuvarande statsbidragssystemet var en av anledningarna till alt den statliga regleringen av gymnasieskolan hade blivit så omfattande och detaljerad. Kommittén ansåg därför en översyn av gymnasieskolans statsbidragssystem angelägen. En sådan översyn borde syfta till att öka del lokala ansvaret för gymnasieskolans organisation och resursdisposition,

• I inledningen nämnde jag siatskonloreis uppdrag all bl, a, kartlägga förutsättningarna för etl schablonmässigt statsbidrag lill gymnasieskolan. Vissa av de principer som lades fram i statskontorets rapport har utvecklats vidare av den likaledes i inledningen nämnda departementala arbetsgruppen, vars promemoria ingår i underlaget för mina förslag.

Vissa beslut under senare år kan ses som steg på vägen mol ell förändrat system,

• Läsåret 1982/83 infördes ell system med friare resursanvändning för att
mjuka upp del tidigare bundna resurssystemel och medge en större lokal
frihet i resursanvändningen. Del var också tänkt att möjliggöra en viss
flexibilitet för all möta de nya villkoren i form av vissa besparingsåt
gärder. Det är t, ex, möjligt att avslå från alt dela en grupp som når upp
lill delningslalel för att i stället använda de därigenom insparade tim
marna lill bl, a, stödundervisning. Resurslimmar kallas de limmar som
får användas friare och som tillsammans bildar den s, k, förslärkningsre-
sursen. Föreskrifter om den friare resursanvändningen finns i förord
ningen (1982:39) om resurstimmar i gymnasieskolan.

Till grund för tilldelningen av statsbidrag lill den lärariedda undervis
ningen låg fram t, o, m, läsåret 1981/82 antalet elever, undervisningsgrup
per och veckotimmar, som redovisades i den s, k, hösirapporten. Den i
höslrapporlen upptagna organisationen tillämpades under läsåret, och man
kunde där exakt avläsa hur undervisningen var organiserad, 6

1 systemet med friare resursanvändning har bindningen mellan medgiven Prop, 1985/86: 97 organisation och resursanvändning börjat lösas upp. Tyvärr har enligt skolöverstyrelsens (SÖ) utvärderingar denna utveckling ännu inte fullt ul gagnat vad slalsmaklerna upprepade gånger uttalat vara del viktigaste målet för den friare resursanvändningen - ett ökat stöd till de elever som har störst behov av sådanl i sitt skolarbete. Min företrädare berörde senast detla problem i budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 (prop, 1984/85:100 bil, 10 s, 182), där hon redogjorde för SÖ: s rapport i frågan,

• I anslutning lill den friare resursanvändningen är del också viktigt atl uppmärksamma all det på vissa studievägar redan införts ett system med i princip elevanlalsrelalerad resurstilldelning, Detla gäller årskurs 4 av T-linjen saml alla de tre- och fyraåriga linjerna jämte So-linjen vid de sju glesbygdsskolor som tillämpar s, k, samordnade limplaner (f. d. SSG-B), Resursen utgår i båda dessa fall enligt formler som ger en viss grundtilldelning av veckotimmar för studievägen och/eller årskursen saml ett tillägg per elev. Enligt de utvärderingar som gjorts fungerar dessa system väl, Schabloniseringen anses av skolor och skolhuvudman ge en god rörelsefrihet och upplevs inte som något komplicerat syslem. Jag anser det därför naturligt all ulgå också från dessa redan fungerande system vid överväganden om förändringar av del generella systemet,

• Läsåret 1984/85 infördes ell syslem med limialsreduktioner iniervallsvis i ämnen med delningslalel 30, dvs, där klassen kan omfatta 30 elever. Successivt ökande timreduklioner lillämpas, när elevantalet i undervisningsgrupperna går under 24, 18 resp, 12, Detta innebär en utvidgning av det sedan hösten 1982 tillämpade systemet med limreduktioner för grupper med mindre än 12 elever, I och med denna utvidgning har systemet blivit mer omfattande och berör fler. Administrationen blir mer komplicerad, samtidigt som principen om en elevanlalsrelalerad resurstilldelning uppfylls endasl delvis,

• Tidigare låg normalt elevantalet den 15 september (den s, k, avstäm-ningstidpunklen) till grund för beräkning av limunderlaget och därmed av statsbidraget för hela läsåret. En avstämningslidpunkl mitt i läsåret är mer rättvisande. Undersökningar har nämligen visat på såväl elevantalsökningar - lill följd av inflyttning - som framför allt elevantalsminskningar genom utflyttning och, vanligast, studieavbrott, Efler riksdagsbeslut med anledning av förslag i budgetpropositionen 1985 (prop, 1984/85:100 bil, 10 s, 183 f) gäller sedan den I juli 1985 ett syslem med avstämning mitt i läsåret för statsbidragsgrundande limunderiag, Före-skriflerfinns i förordningen (1985:586) om gymnasieskolans limunderiag för undervisning och statsbidrag.

3 En schabloniserad resurstilldelning

Prop, 1985/86:97

Mitt förslag: Resurstilldelningen i gymnasieskolan schabloniseras. Schabloner med olika koefficienter skall tillämpas, beroende på bl, a, studieväg och limplanesystem, Skolhuvudmännen tilldelas limmar i form av grund- och tilläggsresurser, 1 lilläggsresurserna ingår timmar för stödåtgärder.

En grundresurs beräknas normalt per årskurs av linje, linjegrupp eller specialkurs hos skolhuvudmännen. Grundresursen kompletteras normall med en elevanlalsrelalerad lilläggsresurs, som varierar med studieväg och årskurs.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med milt förslag utom i ett avseende. Arbetsgruppen föreslår en särskild stödresurs som beräknas per elev med endera av två koefficienter, beroende på studievägens arl.

Remissinstanserna: Själva principen om en schablonisering tillstyrks av de flesta remissinstanserna, främst riksrevisionsverket, slaiskontorel, SÖ och länsskolnämndema, Etl par länsskolnämnder skulle gärna se en än längre driven schablonisering. Av remisskommunerna tillstyrker etl flertal, i en del fall med vissa förbehåll beträffande resurstilldelningen. Farhågor för ett sämre resursutfall och sämre överblick är ell par av orsakerna till all vissa kommuner avstyrker en schablonisering. Svenska kommunförbundel anser alt nuvarande syslem fungerar förhållandevis väl och förordar all detla behålls i avvaktan på att utformningen av den framlida gymnasieskolan klarläggs, Landslingsförbundet tillstyrker pä villkor alt också andra regelsystem förenklas. Olika former av avreglering önskas åven av länsskolnämnder och kommuner. Personalorganisationerna avvisar en schablonisering.

Flera remissinstanser har ägnat särskild uppmärksamhet ål hanteringen av resursen för stöd- och samordnad specialundervisning, Sveriges Lärarförbund och Svenska Facklärarförbundel samt ett par länsskolnämnder förordar en separat, "öronmärkl" resurs. En integrering av stödresursen i tilläggsresurserna förordas däremol av bl, a, SÖ och Svenska kommunförbundel.

Skälen för mitt förslag: Statens bidrag lill lärariönekostnaderna i gymnasieskolan är beroende av tre huvudfaktorer, nämligen undervisningsvolymen, undervisningsskyldigheten och lönenivån. Till de två senare skall jag återkomma (avsnitt 8),

Undervisningsvolymen bestäms av reglerna för limlilldelning. Man brukar i sammanhanget tala om resurstilldelning,

1 nuvarande system för beräkning av resurstilldelningen lill gymnasieskolan redovisar skolorna åriigen för varje årskurs, studieväg och ämne antalet elever, undervisningsgrupper och lärartimmar enligt gällande limplaner. För denna rapportering finns ett 30-tal olika blanketter. Dessa detaljerade uppgifter avspeglade tidigare exakt hur undervisningen organiserades vid resp, skolenhet.

Som jag tidigare nämnt (avsnitt 2,2), har schabloniserade resurslilldel-

ningssyslem införts för årskurs 4 av T-linjen och i skolor med samordnade Prop, 1985/86:97 limplaner. Vidare innebär det läsåret 1982/83 införda systemet med friare resursanvändning ell försia steg mol en ökad, lokall beslutad behovsstyrd användning av gymnasieskolans resurser. Med den friare resursanvändningen minskades kopplingen mellan resurstilldelning och resursnnvöii/-ning.

Mellan undervisningens organisalion och statsbidragsrekvisitionerna finns i nuvarande resurslilldelningssysteni inte samma direkta samband som tidigare. Det förutsätts all undervisningen bedrivs inom den fastställda ramen, och statsbidrag utgår med belopp som i princip motsvarar de verkliga lönekostnaderna. Kommunen svarar själv för alt rått belopp rekvireras, Slalen utbetalar de rekvirerade bidragen ulan föregående kontroll. Revisionen åvilar kommunen med vissa möjligheter till granskning av revisionskonloret vid SÖ,

När nu resurstilldelningen i och med den friare resursanvändningen inte längre helt överensstämmer med den verkliga användningen, finns det enligt min mening anledning atl överväga en modell som i administrativt hänseende inte är så betungande för huvudmännen och skolorna och som framför allt ger bättre förutsättningar för korrekt budgetering och uppföljning från slalens sida. Den bör också kunna skapa förutsättningar för atl minska den statliga regleringen och därmed öka det lokala inflytandet över undervisningens organisalion och främja en behovsorienterad resursanvändning.

En schablonisering ger också ett mol elevanlalsförändringar smidigare syslem, som i fråga om lärarresurser blir en motsvarighet lill det redan av riksdagen beslutade flexibla systemet för skolledarresurser (prop, 1984/85:100 bU, 10 s, 179 ff, UbU 18, rskr 272), Exempelvis blir med en schabloniserad, delvis elevanlalsrelalerad resursberäkning minskningar eller ökningar av timtalen mindre markanta för hela undervisningsgrupper vid bortfall resp, tillkomst av några enstaka elever.

Del finns således flera skäl att sträva mol ett i förhållande lill organisationen av undervisningen schabloniserat statsbidragssystem.

Vilka organisatoriska faktorer som påverkar resursbehovet beskrivs i bilaga 1, avsnitt 2,

I ell schabloniserat resurssystem kan man som beräkningsenheter tänka sig lärartimmar per kommun eUer skolenhet, per studieväg, årskurs eller klass saml per elevgrupp eller t, o, m, per elev,

I ell resurssystem, som skall stimulera till ett effektivare utnyttjande av tillgängliga resurser, blir främst antalet lärartimmar per elevgrupp eller elev relevant. Resurstilldelning som ökas eller minskas trappslegsvis med vissa bestämda elevantal förekommer bl, a, i samband med nuvarande beräkningar av timreduklioner, gruppdelningar och förslärkningsresurser. De medför emellertid etl mera komplicerat beräkningssystem och bör därför så långt möjligt undvikas.

Jag förordar mot denna bakgrund ett system som I princip men inie fullt
ul bygger på antalet elever. Ell syslem där antalet lärartimmar är direkt
proportionellt mot antalet elever gynnar nämligen generellt stora skolenhe
ter och kommuner, samtidigt som del kan skapa svårigheter för de mindre, 9

Med mindre kommuner avser jag här kommuner med etl elevunderiag på Prop, 1985/86:97 högsl ca 500 16-åringar, Därför bör en viss grundresurs, som inte relateras nu elevantalet, alllid ulgå. Grundresursen kan behöva variera, beroende på vilka utbildningar det gäller. Jag återkommer till detla i det följande.

Del bör vidare finnas en elevanlalsrelalerad lilläggsresurs. Eftersom olika utbildningar drar olika kostnader, är lilläggsresursen och den koefficient som väljs för denna beroende av studieväg och årskurs. Ett system där varje studieväg och årskurs har en egen koefficient skulle bli alltför omständligt, I beredningen har bl, a, prövats gemensamma koefficienter dels för alla årskurser inom en studieväg, dels för flera studievägar inom en årskurs. Olika kombinationer måsle här få bli aktuella, beroende på skiftande förutsättningar. Skillnad kan t, ex, behöva göras mellan gemensamma teoretiska ämnen och s, k, linjespecifika ämnen på vissa tvååriga linjer. En strävan har varit atl så långt möjligt begränsa antalet koefficenier.

Mycket kort sammanfattat betyder relaleringen lill elevantal alt statsbidrag i fortsättningen skall ges för del verkliga antalet elever, Detla skall gälla sådana ämnen, där elevantalet i dag kan variera från 30 ned lill 8, Resurstilldelningen är redan nu tänkt alt fungera så, men mina förslag innebär en schablonisering i syfle atl göra systemet mer följsamt och lätlhanteriigl.

Principerna för grund- och tilläggsresurser behandlar jag utförligare i del följande (avsnitt 6),

Med regeringens ambition atl erbjuda alla under 20 år en plats i gymnasieskolan är det nu än viktigare än l'digare all uppmärksamma elever med behov av särskilt stöd. Till läsåret 1985/86 ökades resurserna för stödundervisning och samordnad specialundervisning från 0,65 veckotimmar per klass till 0,80 veckotimmar (prop, 1984/85:100 bil, 10 s, 183, UbU 18, rskr 272),

Inför läsåret 1986/87 har regeringen i årets budgetproposition föreslagit inrättande av ett separat anslag för särskilda åtgärder i gymnasieskolan, vilket tillförsäkrar denna skolforms elever ökade sådana resurser jämfört med tidigare (prop, 1985/86: 100 bU, 10 s, 151 f).

Med det system för schabloniserad resurstilldelning som jag nu föreslår ökar möjligheterna atl lokalt anpassa undervisningens organisation och resursanvändningen lill hjälp för just de svagaste eleverna. Med hänsyn härtill och till skolhuvudmännens skyldighet all stödja elever med svårigheter anser jag del inte nödvändigl att längre avskilja en särskild stödresurs. Hittills utgående resurser för stöd- och samordnad specialundervisning bör alltså i det nya systemet ingå i lilläggsresurserna. Detta är också i linje med vad både SÖ och Svenska kommunförbundet förordat.

Jag vill understryka viklen av all kommunerna uppmärksammar motivet
för milt förslag all inte längre särskilja en stödresurs, nämligen all kommu
nerna därigenom skall få ökade möjligheter alt fördela resurser lill hjälp för
elever med svårigheter, I mitt förslag ligger ett förtroende för kommunerna
alt med den ökade friheten tillgodose sådana elevers behov. Skulle erfa
renheterna av denna ordning bli negativa, är jag för min del beredd all på
nytt ta upp frågan om specialdeslinering av resurser för elever med svårig
heter, 10

Ett schabloniserat resurssyslem kan - och måsle få - innebära all en skolenhet eller kommun etl visst år får en något större resurstilldelning än man skulle haft med nuvarande regler, medan en annan får en någol mindre. Ju fler beräkningsformler som används, desto mindre bör avvikelserna bli från det enligt nuvarande syslem tilldelade limantalet. Samtidigt kan resursberäkningssystemel bli orimligt komplicerat i förhållande lill de utjämningar som kan uppnås. Jag har sett det som en viktig avvägning all konstruera ell schabloniserat resurssyslem så, all avvikelserna i limtal enligt nuvarande resp, föreslagna regler inte blir alltför stora, samtidigt som själva resurssystemel inte blir för invecklat.

Hänsyn har också måst las till principen om en likvärdig utbildning. Detta behöver emellertid inte ovillkoriigen i varje enskilt fall innebära oförändrad resurstillgång jämfört med den nuvarande. Skolenheter och kommuner av ungefär samma storlek och slmklur kan redan i dag uppvisa högsl varierande resursultag. En medelvärdesberäkning av resurstilldelningen kan då i praktiken leda till en mer likvärdig utbildning.

För årskurs 4 av T-linjen och skolor med samordnade timplaner bör i princip inga förändringar göras i deras redan schabloniserade resurslilldel-ningssystem.

Prop. 1985/86:97

4 En samlad kommunresurs

Mitt förslag: Grund- och tilläggsresurserna beräknas för hela kommunen och ges som en samlad resurs lill skolhuvudmännen.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmelser i princip med milt förslag.

Remissinstanserna: En samlad tilldelning som ger skolstyrelsen större frihei all fördela tillgängliga resurser uppfattas av etl flertal, däribland främst enskilda kommuner och Svenska kommunförbundel. som positivt och i linje med del ökade politiska ansvaret för skolan på kommunal nivå.

Några remissinstanser uttalar farhågor för att gymnasieskolans komplexa uppbyggnad gör del svårt för politikerna all få tillräcklig insikt i frågorna och för att en ökad frihei därmed blir en ökad frihei för den enskilda skolan. Ökat arbete och ansvar för skolkanslier fömlses av flera instanser, SÖ, en lånsskolnämnd. Svenska Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund betonar vikten av att budgetåret 1986/87 kan utnyttjas för systematiska utbildningsinsatser på olika nivåer beträffande de nya resursprinciperna.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande syslem tilldelas resurser per skolenhet. Endast resursen för frivillig undervisning beräknas på elevantalet i kommunen. Dessutom disponerar skolstyrelsen de resurser som fram-räknas inom varje skolenhet för sludielekniska övningar, limmar lill förfogande (tlf) samt stöd- och samordnad specialundervisning. Skolstyrelsen förutsätts här göra erforderliga omfördelningar mellan skolenheterna.

Som jag nyss framhållit bör alltid vissa grundresurser ulgå för all inte gymnasieskolorna i små kommuner skall missgynnas av ett elevantalsrela-

terat resurstilldelningssystem. Dessa grundresurser bör relateras lill studievägar och/eller årskurser, beroende på del i varje särskilt fall aktuella beräkningssättet.

Grundresurserna kan i och för sig beräknas antingen per skolenhet eller per kommun. Del har vid beräkningar visat sig alt stora kommuner med flera skolenheter vid tilldelning per skolenhet skulle få ett betydligt förmånligare resursulfall, jämfört med del nuvarande systemet. Detta innebär atl skolenhelsrelaierade grundresurser ytterligare skulle förslärka skillnaden gentemot de mindre kommunerna. Grundresurserna bör därför enligt min mening beräknas för hela kommunen.

Genom ell system med en kommunresurs, som hell skall fördelas av skolstyrelsen, bör också skolstyrelsens engagemang för gymnasieskolan och dess resursfrågor öka, någol som jag anser angeläget. En ökad kommunal frihet all hanlera gymnasieskolans resurser ligger också i linje med den strävan lill decentralisering på området som jag tidigare beskrivit (avsnitt 2,2),

Jag har med tillfredsställelse erfarit atl diskussioner pågår mellan SÖ och företrädare för skolhuvudmännen om hur information och utbildning kan läggas upp härvidlag.

Prop, 1985/86:97

5 Bas- och förstärkningsändamål

Mitt förslag: Den samlade resurs som skolhuvudmännen får skall läcka både basändamål (elevernas limmar i ämnena enligt limplanerna) och förstårkningsändamål (delning av klass, stödundervisning m, m,).

Timplanernas timtal för olika ämnen skall fortfarande ulgå från atl eleverna undervisas i fulltaliga grupper. För vissa fall med mindre elevantal skall möjlighet finnas lill limredukiion (färre timmar för basändamål),

Skolhuvudmännen besiämmer hur den samlade resursens limmar skall användas.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag, med undanlag för hanteringen av den tidigare (avsnitt 3) nämnda stödresursen.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till förslagen. Lärarnas Riksförbund vänder sig dock mol möjligheten till timreduktion vid mindre gmpper.

Skälen för mitt förslag: Nuvarande system

Med basändamål avser jag här täckandel av de limmar som undervisningen i de olika ämnena enligt timplanen skall omfatta för eleverna. Timmar för basändamål är specialdeslinerade och får inte användas lill andra ändamål än undervisning enligt timplan. Timtalen kan dock f, n, enligt de förut nämnda bestämmelserna om timreduklioner minskas i förhållande lill elevantalet.

Timmar för jörslärkningsändamål kan indelas i två kategorier, nämligen Prop, 1985/86: 97 ämnesanknutna limmar för delning av klass enligt timplanerna och allmänna limmar (jfr bil, I avsnitt 4), Som förstärkning kan också användas de insparade lärartimmar som uppkommer, om korttidsvikarier inte anlitas.

När det gäller användningen av dessa olika slag av timmar för förstårkningsändamål skall del lokala behovet av resurser för olika ålgärder vara styrande, inte de regler som i sig ligger till grund för beräkningen av limresurserna, Efler lokal bedömning kan dessa limmar också användas för alt möjliggöra fortsall undervisning i grupper med elevantal som understiger det lägsta föreskrivna (vanligen åtta), ersätta timreduklioner och medge delningar av klasser och grupper på andra sätt än vad som anges i timplanen. De får alltså användas fritt som förslärkningsresurs. Ingen verksamhet som är föreskriven i läroplanen får dock försummas.

Som framgår finns del i dag ell omfattande och relativt komplicerat regelsystem för tilldelning av limmar för förstärkningsändamål. Reglerna har i viss utsträckning också blivit styrande för resursanvändningen. Således har elevanlalsgränser för delning i slor utsträckning blivit avgörande, oavsett om klassen omfattar t, ex, 17, 21 eller 30 elever. Utvärderingar har - som jag tidigare påpekat - visat atl elever med svårigheter hittills inte alltid fåll den ökade andel av resurserna som avsetls.

Givelvis besiämmer också lokaler och utrustning ofta gränserna för delningen. Vidare har Lex, timtalen för delning i laborationer och konstruktionsövningar ofta blivit normgivande för omfattningen av denna verksamhei. Del bör emellertid observeras atl del för grupper med mindre än 17 elever inte finns fastställda timtal för t, ex, laborationer. Här lämnas enbart allmänna råd för varje ämne i läroplanen.

Del föreslagna systemet

Med vissa givna undanlag (avsnitt 6,5,3) ser jag ingen anledning all i en schabloniserad resurstilldelning särskilja timmar för basändamål från limmar för förstärkningsändamål. Timmarna bör således kunna samordnas inom en och samma schablon för berörd årskurs och/eller studieväg. Vid beslut om användning av den samlade resursen skall självfallel undervisning och verksamhei enligt limplanen först tillgodoses,

I princip innebär detta atl timvolymen för förstärkningsändamål bör bestå av de timresurser som återstår, sedan behovet av basresurser enligt gällande limplaner har tillgodoselts. De detaljerade föreskrifterna om elevantal och timtal i noter och allmänna bestämmelser lill timplanerna har med den friare resursanvändningen numera endasl betydelse för resursberäkningen. De bör därför i slor utsträckning kunna slopas i ell schabloniserat resurssyslem. Därmed lämnas större utrymme än nu all lokall avgöra hur tillgängliga resurser för delning av klass skall användas med hänsyn till elevantal, ämnets art, undervisningens uppläggning, elevernas behov och förutsättningar saml lokaler och utrustning.

Hittillsvarande erfarenheter har gett vid handen all reglerna för beräk
ning av resurser åtminstone inledningsvis i praktiken blivit avgörande för 13

resursanvändningen. När jag nu föreslår atl många delaljregler slopas, är det min bestämda avsikt alt resursanvändningen verkligen skall avgöras utifrån de lokala behoven och inte utifrån de tidigare gällande delaljreg-lerna. Jag vill erinra om vad jag nyss anförde om resurser för elever med svårigheter och även om de riktlinjer för den friare resursanvändningen som skolstyrelserna numera skall fastställa.

Om lärartimmar frigörs genom att "kortlidsvikarier" inte anlitas, bör de frigjorda timmarna liksom hittills efter beslul av rektor få användas för förslärkningsändamål.

Timplanernas veckotimlal för eleverna skall enligt nuvarande regler i vissa fall minskas beroende på elevantalet, I del nya resurslilldelningssystemel bör timreduklioner i förhållande lill elevantal arbetas in i formlerna. Detta innebär emellertid inte att man helt kan undvara vissa regler om timreduktion. Timplanerna avses ju även i fortsättningen reglera hur många veckolimmar eleverna skall ha i de olika ämnena (således vad jag nyss kallade basändamål). Om ett i timplanen angivet timtal bygger på förutsättningen all 30 elever skall kunna undervisas tillsammans, men antalet elever i en grupp faktiskt är avsevärt mindre, skall timplanens timtal inte behöva gälla. Det bör i stället finnas en allmän regel om all de aktuella timtalen i limplanen skall kunna reduceras i viss högsta omfattning. Reduktionsmöjligheterna bör i princip motsvara vad som gäller i dag. I vilken utsträckning reduklionsmöjlighelerna utnyttjas får bero på en lokal bedömning av hur stor del av den totala resursen som man vill föra lill förslärkningsresursen. Denna bedömning måsle ulgå från gruppens behov, undervisningens uppläggning m, m. Självfallet bör man vara mer återhållsam med reduktioner, om eleverna är relativt många, Detla gäller i synnerhet färdighelsämnen som språk. Om reduktion inte görs, blir del i realiteten fråga om all använda limmar avsedda för förstärkningsändamål. Så kan ske redan med nuvarande system.

Prop, 1985/86:97

Illustration

Principerna för limlilldelning och resursanvändning kan belysas på följande sätt,

TILLDELNING AV TIMMARNA Den samlade resursen

Grundresurser och tilläggsresurser i form av lärartimmar

ANVÄNDNING AV TIMMARNA

Timmar för delning av klass eller grupp,

stöd- och samordnad specialundervisning,

tlf, frivillig undervisning m, m.

Förstårkningsändamål

Timmar för eleverna enligt timplanen

Basändamål

(Skisserna är översiktliga och ej skalenliga. Uppdelningen av resursslag och ändamål skiftar mellan studievägarna,)

6 Schabloner för resurstilldelning

Prop, 1985/86:97

Vid konstruktionen av schabloner måste hänsyn las lill studievägens arl (tre-och fyraåriga linjer, tvååriga linjer resp, specialkurser), timplanetyp (reguljära resp, alternativa limplaner på de tre- och fyraåriga linjerna), ämneskaraktär (gemensamma resp, linjespecifika ämnen på de tvååriga linjerna) samt klassloriek (16 resp, 30 elever på tvååriga linjer och specialkurser).

6.1 Tre- och fyraåriga linjer

Mitt förslag: För årskurserna 1—3 av de tre- och fyraåriga linjerna beräknas - vid såväl reguljära som alternativa timplaner — för varje årskurs en gemensam grundresurs och en gemensam tilläggsresurs.

Arbetsgruppens förslag: Förutom en gemensam grundresurs för varje årskurs beräknas en lilläggsresurs för varje linje och årskurs.

Remissinstanserna: SÖ förordar en någol mindre gemensam grundresurs än vad arbetsgruppen föreslog. Därmed garanteras enligt SÖ de största kommunerna en någoriunda tillfredsslällande resurstilldelning, SÖ betonar samtidigt atl del är just de största kommunerna som har de största möjligheterna till rationalisering av organisationen.

När det gäller tiUäggsresurserna anser SÖ efter sina resursanalyser alt en schablon (grundresurs -I- lilläggsresurs) räcker för varje årskurs, vilket ger enklare beräkningar men ändå tillräcklig exakthet. Även länsskolnämnden i Uppsala län förordar detta.

Skälen för mitt förslag: Som jag redan beskrivit (avsnitt 3) redovisar gymnasieskolorna åriigen för varje årskurs, studieväg och ämne antalet elever, undervisningsgrupper och lärartimmar. Denna rapportering har huvudsakligen utförts i form av en preliminär plan (vårrapporl) omkring den 1 maj samt en slutlig plan (höslrapport) omkring den I oktober, Hösirapporten, som hittills i regel avsett förhållandena den 15 september, har ingetts vart tredje år till SÖ i form av en fullständig plan. På grund av arbetets administrativa omfattning har höslrapporlen mellanliggande år endasl utformats som en avvikelseredovisning i förhållande lill vårrappor-len.

För de läsår när del förekom fullständig höslrapportering gjorde SÖ en statistisk bearbetning av hela eller delar av materialet. En sådan, som avser läsåret 1985/86, ulgör underlag för beräkningarna i bilaga 5,

Schabloniseringsgrad

De tre- och fyraåriga studievägarna i gymnasieskolan är E-, H-, S-, N- och T-linjerna, Här kommer jag endasl alt behandla årskurserna 1 -3, eftersom ju en schabloniserad resurstilldelning redan förekommer i årskurs 4 av T-linjen,

Vid konstruktionen av etl schabloniserat timiilldelningssysiem har jag Prop, 1985/86:97 bl, a, sett det som viktigt all noga överväga graden av schablonisering.

Det är givet atl ju fler schabloner som används, desto mindre bör skillnaderna i limtilldelning bli för de enskilda kommunerna i förhållande lill en limlilldelning enligt nuvarande regler. Själva resurslilldelningssystemel blir däremot mer detaljrikt. En begränsning av antalet schabloner ger å andra sidan etl mer lätthanterligt resurslilldelningssyslem men leder lill större skillnader i jämförelse med nuvarande regler för de enskilda kommunerna.

Vid analysen av del statistiska underiaget (bilaga 5, avsnitt 3 och 4) har framkommit atl del finns avvikelser såväl mellan årskurserna inom en studieväg som mellan studievägarna inom en årskurs. Om man kunde förutsätta över åren fasta proportioner mellan elevantalen i olika årskurser på en studieväg och mellan elevantalen på olika studievägar inom en årskurs, skulle en enkel medelvärdesberäkning över årskurser och studievägar gemensamt kunna användas. Det görs emeUertid ständigt förändringar i gymnasieskolans organisalion. Det förekommer dels mera övergripande förskjutningar mellan olika sektorer, dels förändringar i de olika studievägarnas lokala dimensionering. Oavsett om man väljer studievägs-eller årskursberäknade resurser, skulle därför ändå vissa kompletteringar och justeringar bli nödvändiga.

Om schablonerna görs för grova, kan mindre kommuner drabbas. En timlalsskillnad, som i absoluta mått inte år särskilt stor, kan vid mindre skolor vara belydande i relativa mått. Delta har för mig varit vägledande, när del gällt graden av schablonisering i del nya systemet.

Liksom grundresurs bör tilläggsresurs beräknas gemensamt för vaije årskurs. Avgörande för mitt val alt på denna punkt avvika från promemorians förslag har varit all ett anlal remissinstanser funnit denna förenkling av systemet möjlig och i vissa fall t, o, m, föreslagit längre gående schablonisering,

Ell schabloniserat system bör också vara lätthanterligt vid timplaneförändringar. Sådana genomförs i regel successivt årskursvis för en eller flera studievägar.

För en resurstilldelning för varje årskurs talar slutligen också de överväganden som SÖ redovisat efler ytteriigare analyser (bilaga 6, avsnitt 2,4 och 3,4),

6.1.1 Reguljära timplaner

De reguljära timplanerna för de tre- och fyraåriga linjerna lillämpas i 205 av landels skolenheter med gymnasieskola och inom 109 kommuner.

Jag har tidigare (avsnitt 4) föreslagit att timmar skall tilldelas i form av en samlad kommunresurs.

Det framgår av de simuleringar som har genomförts (bilaga 6, avsnitt
2,1) all ett elevanlalsrelalerat proportionellt resurssyslem (dvs, etl system,
där kommunen tilldelas ett visst anlal veckolimmar per elev) i princip
skulle gynna stora kommuner, samtidigt som det kan skapa svårigheter för
små. De problem som kan uppträda för de små kommunerna kan dock
avhjälpas genom all varje kommun tilldelas en grundresurs i slorieksord- 16

ningen 17 lärarveckolimmar per årskurs.

Förutom den systematiska skillnad som finns mellan resursbehoven, Prop, 1985/86:97 uttryckta i lärarveckotimmar/elev i små resp, stora kommuner, finns också tillfälliga variationer mellan kommuner med ungefär lika stora elevantal. Orsakerna härtill kan vara dels organisatoriska, dels planeringslekniska.

Med organisatoriska orsaker avser jag t, ex, två delvis samläsande halvklasser från två olika studievägar i stället för en helklass på en studieväg, I kommuner med flera skolenheter kan också studievägarnas fördelning på skolenheter vara en orsak. Planeringstekniska är de följder som elevernas val av grenar, varianter, alternativämnen och språk m,m, medför. Vid vissa skolenheter kan man i regel ha väl fyllda grupper, medan vid andra elevantalen ligger strax ovanför en delningsgräns och därmed leder lill små undervisningsgrupper. Eftersom kommunernas utbildningsorganisation kontinuerligt omprövas och förändras, kan sådana förhållanden inte generelll beaktas i en schabloniserad resurstilldelning.

Beräkningarna i bilaga 5, avsnitt 3 och 4 är approximativa men belyser ändå enligt min mening väl principerna för en schabloniserad elevrelalerad resurstilldelning på de tre- och fyraåriga linjerna. Vissa justeringar i schablonerna som bör göras med anledning av olika ändringar i timplanerna skall jag i det följande la upp samlat för flera studievägar (avsnitt 7,1),

6.1.2 Alternativa timplaner (AT-planer)

De alternativa limplanerna lillämpas vid ell 30-lal skolenheter (AT- skolor) inom lika många kommuner. De är urspmngligen konstruerade för mindre gymnasieskolor med 3-4 intagningsklasser i årskurs 1 av de tre- och fyraåriga studievägarna, I dag är gränsen inte lika skarp som tidigare i fråga om skolslorlek och reguljära resp, alternativa timplaner.

Den största skUlnaden mellan de alternativa timplanerna och de reguljära är samläsningen i årskurs I mellan E-, H- och S-linjerna resp, N- och T-linjerna,

En uppskattning av del genomsnittliga resursbehovet har gjorts med hjälp av simulerade modeller enligt samma principer som för de reguljära limplanerna (bilaga 5, avsnitt 4),

Som framgår av beräkningsunderlaget skulle etl proportionellt resurssyslem i princip vara fördelaktigt för större skolenheter men otillfredsställande för små. En justering med en grundresurs blir därför nödvändig även här. Eftersom spännvidden i fråga om elevantal inte är så stor mellan AT-skolorna, synes en grundresurs om drygt 15 lärarveckolimmar vara den som bäst motsvarar den eftersträvade utiämningen. För fyra skolor överstiger de enligt höstrapporterna uttagna resurserna de med schablonberäkning tilldelade med mer än fem procent. Två av dessa skolor har dock undervisning i specialidroll, vilket är en bidragande orsak till den differensen. Denna verksamhei påverkar givelvis del relativa resursulfallet främst för små kommuner. Sårskild hänsyn bör därför las lill ämnet specialidroll med dess riksrekryterande karaktär. Frågor om sådana justeringar i del allmänna resurssystemel skall jag återkomma till (avsnitt 6,5,)

Även i fråga om AT-skolorna finns givetvis organisatoriska skillnader.
Halvklasser är vanliga på grund av skolornas relativt ringa storlek. Även 17

den lokala planeringen kan spela en roll för resursbehoven,

2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 97

Det är väl känt att små skolenheter fordrar proportionellt sett större resurser på grund av större svårigheter att fylla undervisningsgrupperna. Det kan däremot framstå som mer överraskande all skolor med alternativa limplaner, som i årskurs 1 har en högre grad av samläsning, uppvisar ett större resursbehov än skolor av motsvarande storlek med reguljära timplaner (bilaga 6, avsnitt 3), En förklaring är atl ell antal skolor med alternativa timplaner har en klass med elever från såväl EHS-seklorn som NT-seklorn,

Prop. 1985/86:97

6.1.3 Illustration

Principerna för beräkning av resurserna för årskurserna 1-3 av tre- och fyraåriga linjer kan sammanfallas på följande säll.

Linjerna E, H, S, N och T

Årskurs 1

Årskurs 2 Årskurs 3

E H S

N T'

iG	T	G	T	G	T
R	1	R	1	R	1
U	L	U	L	U	L
N	L	N	L	N	L
D	A	D	A	D	A
R	G	R	G	R	G
E	G	E	G	E	G
s	S	S	S	S	S
U	R	U	R	U	R
R	E	R	E	R	E
S	S	S	s	s	S
	U		U		U
	R		R		R
	S		S		s 1

' För årskurs 4 av T-linjen beräknas resurser i princip enligt nuvarande system,

(Skissen är översiktlig och ej skalenlig. Grund- och tilläggsresurserna skiftar mellan årskurserna,)

6.2 Tvååriga linjer

F, n, finns 22 tvååriga linjer. De indelas normall utifrån limplaneinnehåll och delningstal i följande grupper, (Linjeförkortningar anges i bilaga 1, avsnitt 5,) Teoretiska linjer (delningstal 30): Ek, Mu, So och Te, Yrkesinriktade linjer (delningslal 16): Ba, Be, El, Fo, Li, Pr, Tr och Ve, Yrkesinriktade linjer (delningslal 30): Dk, Du, Ep, Hk, Jo, Ko, Sb, Ss, Td och Vd,

Ss- och Vd-linjerna kan även ha delningslalel 16,

Härutöver förekommer försöksverksamhet inom ell anlal studievägar.

Del finns på de tvååriga linjerna ett anlal ämnen som är gemensamma för

de flesta studievägarna och som samläses mellan dem (t, ex, svenska,

arbelslivsorientering, engelska och matematik). Dessa kommer jag i det

följande atl benämna gemensamma ämnen. Dessa ämnen kan på vissa

studievägar vara obligatoriska och på andra studievägar lillvalsämnen. En gränsdragning måsle därför göras.

Ämnen som inte samläses mellan linjer kommer jag all benämna linjespecifika.

1 enlighel med detta kommer jag nu alt dela upp framställningen på de båda ämnesgmpperna. De linjespecifika ämnena kommer också all fördelas på två avsnitt utifrån delningstalen 16 resp, 30,

Prop. 1985/86:97

6.2.1 Gemensamma ämnen

Mitt förslag: För gemensamma ämnen på tvååriga linjer beräknas för vardera årskursen gemensamma grund- och lilläggsresurser.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i princip med milt förslag.

Remissinstanserna: SÖ tillstyrker utifrån sina överslagsmässiga beräkningar grund- och lilläggsresurser av ungefärden storlek som föreslagits.

Skälen för mitt förslag: På de tvååriga studievägarna läses ell varierande anlal av de ämnen som kan vara gemensamma. För enkelhetens skull är del önskvärt med en enhetlig resurskonslruktion för de gemensamma ämnena (i stället för ell anlal sludievägsrelaterade). De studievägar som har del minsta antalet ämnen och veckotimmar i dessa ämnen får ange ramen för resursberäkningen i detta avseende, nämligen tio veckotimmar i årskurs I och sex i årskurs 2, Dessa timtal gäller flertalet av de yrkesinriktade linjerna.

Liksom på de tre- och fyraåriga linjerna behövs i varje årskurs en viss grundresurs för atl kompensera mindre kommuner. Dessutom fordras en extra resurs för de kommuner som endast har yrkesinriktad utbildning, Belräffande beräkningen av dessa resurser hänvisar jag lill bilaga 5, avsnitten 5,2-5,4,

På vissa studievägar (Du, Ek, Ep, Hk, Ko, Mu, So, Ss och vissa grenar av Vd saml i årskurs 2 av Dk och Vd) finns mer än tio resp, sex timmar i gemensamma ämnen. Timtalet måste av beräkningstekniska skäl också här begränsas lill tio resp, sex veckolimmar. Den elevanlalsrelaierade lilläggsresursen för överskjutande timmar avseende gemensamma ämnen inarbetas därför i stället i resurserna för de linjespecifika ämnena. Jag vill betona alt detta inte förändrar studievägens resurstiUdelning i dess helhel.

Eftersom antalet tvååriga studievägar varierar mellan kommunerna, kan de årskursrelalerade gmndresurserna, som beräknats kommunvis, inte fördelas på de olika studievägarna. Jag anser del rimligl all den elevantals-relaterade lilläggsresursen beräknas för hela årskursen.

6.2.2 Linjespecifika ämnen

Också de linjespecifika ämnena på de yrkesinriktade linjerna måsle vart för sig behandlas i särskild ordning. På grund av limplaneskillnader blir del också nödvändigl atl var för sig behandla klasser med 16 resp, 30 elever.

Klasser med delningstalet 16

Prop, 1985/86:97

Mitt förslag: För linjespecifika ämnen på tvååriga linjer med delningslalel 16 beräknas i princip för varje klass som schablonresurs hela det anlal veckolimmar som anges i timplanen. Tilläggsresurs skall därför inte beräknas.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Två länsskolnämnder anser alt samma principer som för andra linjer borde kunna prövas även här för all ge incitament lill rationalisering och bättre platsutnylljande, åtminstone i den fackleoreliska delen av yrkesämnet.

Skälen för mitt förslag: I klasser med delningstalet 16 finns i regel (med undantag av s,k, B-klasser) ingen resurs för delning av klass. Förutom limmar för basändamål beräknas i dag endast resurser för stöd- och samordnad specialundervisning, frivillig undervisning och i årskurs 1 även tlf.

En belysning av hur en direkt proportionellt elevanlalsrelalerad resurs skulle ha slagit i klasser av delta slag ges i bUaga 5, avsnitt 5,6, Som exemplet visar innebär en sådan resurstilldelningsmodell inga fördelar. Del visar sig alt del i klasser med litet elevantal helt uppenbart inte skulle vara möjligt att meddela tillräcklig yrkesundervisning. Del naturliga blir alt föreslå all de limmar som anges i timplanen skall tilldelas inom grundresursen.

Klasser med delningstalet 16 bör således - med vissa undantag -tilldelas en schablonresurs i linjespecUlka ämnen med det minsta antal veckolimmar som anges i timplanen. Berörda studievägar är Ba, Be, Et, Fo, Li, Pr, Troch Ve,

I resursformlerna för dessa och ytterligare fyra studievägar (Jo, Sb, Td och Te), som tidigare endast hafl en ettårig kurs i svenska, bör dessutom inräknas en särskild stödresurs i svenska, till vilken jag skall återkomma (avsnitt 6,5,6),

Principen för resurstilldelning i linjespecifika ämnen bör även kunna lillämpas för påbyggnadsulbildningar och andra specialkurser med delningslalel 16, givelvis med vederbörligt hänsynslagande lill kurslängden. Jag skall återkomma också lill delta (avsnitt 6,3),

Linjerna Ss och Vd

Eleverna på Ss- och Vd-linjerna i klasser med delningslalel 16 läser samma linjespecifika ämnen som eleverna på dessa linjer i klasser med delningslalel 30, Ämnenas delningstal är givelvis 30, även när de läses i en 16-klass, Vid beräkningarna har därför resursen i linjespecifika ämnen i Ss- och Vd-klasser med delningslalel 16 reducerats till ell värde som följer av de nuvarande timreduklionerna vid intervallet 12-17 elever.

Klasser med delningstalet 30

Prop, 1985/86:97

Mitt förslag: För linjespecifika ämnen pä tvååriga linjer med delningslalel 30 beräknas i princip en grundresurs för varje klass, Dessulom beräknas elevanlalsrelaierade lilläggsresurser för varje linje och årskurs.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Landslingsförbundet önskar all de speciella fömtsättningar som gäller för den landslingskommunala gymnasieskolan beaktas vid beräkning av schablonerna. Även SÖ uppmärksammar detta och ser en viss kompensation härvidlag som en förutsättning för alt systemet skall fungera.

Skälen för mitt förslag: De studievägar som berörs är linjerna Dk, Du, Ek, Ep, Hk, Jo, Ko, Mu, Sb, So, Ss, Td, Te och Vd, Timplanerna för dessa linjer är så konstruerade, atl klassen under vissa förutsättningar får delas under etl anlal av de för eleverna föreskrivna vecko- eller undervisningstimmarna. Minsta klass- eller gruppstorlek för delning är i regel 17, men på Vd-linjen förekommer även delning vid elevantalet 23, För Du-, Jo-, Sb- och Td-linjerna gäller särskilda bestämmelser om uppdelning i mindre grupper i arbetsteknik.

För linjespecifika ämnen med delningslalel 30 gäller i dag föreskrifter om limreduktion vid mindre grupper. Det finns därför skäl all anpassa timtill-delningen lill gruppstorleken för dessa ämnen, Elevanlalsrelateringen bör dock endasl gälla de limmar, under vilka eleverna förutsätts läsa i helklass. För de timmar, under vilka eleverna förutsätts läsa i grupp, bör för vae klass som grundresurs beräknas det antal limmar som nu anges i limplanen.

Resurserna för helklasslimmar har beräknats inom ramen för en oförändrad total undervisningsvolym för resp, linje läsåret 1985/86, Det för linjen i timplanen angivna limtalet i linjespecifika ämnen tilldelas klasser med det för linjen genomsnittliga elevantalet per klass. På de linjer, där det genomsnittliga antalet elever understiger 24 (dvs, gränsen för timreduklioner), reduceras resursen enligt hittills gällande bestämmelser. Klasser med 8 elever får t, ex, en med 25% av timtalet reducerad resurs. Klasser med större elevantal än medelvärdet får en större resurs, I fråga om beräkningsmetoden hänvisar jag till bilaga 5, avsnitt 5,7,

Denna beräkningsprincip bör även kunna lillämpas för vissa påbyggnadsulbildningar och andra specialkurser med delningslalel 30 (avsnitt 6,3),

6.2.3 Illustration

Prop, 1985/86:97

Principerna för beräkning av resurserna för årskurserna 1 och 2 av de tvååriga linjerna kan sammanfattas pä följande sätt.

Linjerna Ek, Mu, So och Te samt Dk, Du, Ep, Hk, Jo, Ko, Sb, Ss, Td och Vd med 30-klasser

Årskurs 1

Årskurs 2

	Gemensamma Linjespecifika			Gemensamma Linjespecifika
	ämnen ämnen			ämnen		ämnen
Ek	G	T	T	G	T	T
Mu	R	I	T	R	1	T
So	U	L	T	U	L	T
Te	N	L	T	N	L	T
Dk	D	A	G T	D	A	G T
Du	R	G	G T	R	G	G T
Ep	E	G	G T	E	G	G T
Hk	S	S	G T	S	S	G T
Jo	U	R	G T	U	R	G T
Ko	R	E	G T	R	E	G T
Sb	S	S	G T	S	S	G T
Ss		u	G T		u	G T
Td		R	G T		R	G T
Vd		S	G T		S	G T

Linjerna Ba, Be, Et, Fo, Li, Pr, Tr och Ve med 16-klasser

Årskurs 1

Årskurs 2

Gemensamma Linjespecifika
ämnen ämnen

Ba Be Et Fo Li Pr Tr Ve

G		TR
R		1 E
U		LS
N		LU
D		AR
R		GS
E		G
S		S
U		-
R
S

G G G G G G G G

G		TR
R		1 E
U		LS
N		LU
D		AR
R		GS
E		G
S		S
U		_
R
s

G G G G G G G G

G = Grundresurs T = Tilläggsresurs per elev

(Skisserna är översiktliga och ej skalenliga. Grund- och lilläggsr skiftar mellan studievägarna,)

6.3 Påbyggnadsutbildningar och andra specialkurser

Mitt förslag: För varje päbyggnadsulbildning och annan specialkurs fastställs principer för beräkning av grundresurs, och i vissa fall även tilläggsresurs, efler mönster av vad som gäller för linjerna.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med milt förslag. Remissinstanserna: Länsskolnämnden i Norrbollens län föreslår alt resurserna för påbyggnadsulbildningar och andra specialkurser genomgåen-

de får motsvara timplanens limtal, kombinerat med timreduklioner i för- Prop, 1985/86:97 hållande till elevantalet, 1 övrigt har inga synpunkler framförts på förslagel.

Skälen för mitt förslag: Inom gymnasieskolan anordnas läsåret 1985/86 ca 400 specialkurser med olika längd och timplanekonslruktioner. Kurstiden kan variera mellan 30 lektioner och fyra år, Delningslalel kan vara 6, 13, 16 eller 30, De flesta specialkurserna har ett innehåll som anknyter till nägon linje, men ett 70-tal betecknas som ej näraliggande någon linje. Omkring 150 specialkurser är påbyggnadsulbildningar (tidigare benämnda högre specialkurser), dvs, de förutsätter genomgången minst tvåårig gymnasial utbildning. För vidare uppgifter om påbyggnadsulbildningar och andra specialkurser hänvisar jag till bilaga 5, avsnitt 6,1,

Vid fastställande av koefficienter i resursschablonerna för specialkurserna måsle hänsyn tas lill kurslängd, timtal (uttryckt i lektioner eller veckotimmar) samt limplanelyp (delningstal för kursen och eventuella timmar för delning av klassen), I många fall följer specialkurserna mönster från linjerna, vilkas resursschabloner då kan tjäna som förebild. Med etl så omfattande och heterogent utbud av studievägar fordras ell relativt stort anlal resursschabloner. Det är dock samtidigt självklart önskvärt all så långt möjligt få gemensamma resursschabloner för specialkurser med i stort sett samma timplanevolym. För stora kommuner med etl rikhaltigt utbud av specialkurser spelar en avrundning härvidlag inte så stor roll. Det finns dock ell 50-lal små kommuner och landstingskommuner med skolenheter, där specialkurserna är de enda eller nästan de enda studievägar som erbjuds. En alllför långt driven avrundning av resurstilldelningen skulle kunna vara negativ för en del av dessa. En viss försiktighet måste därför iakttas vid gmppering av specialkurserna i resurshänseende.

Ibland har specialkursernas mångfald och heterogenitet framhållits som del främsta hindret för en delvis elevanlalsrelalerad, schabloniserad resurstilldelning. Del är då viktigt all minnas atl specialkurserna normall är yrkesinriktade och därmed föga berörs av atl lilläggsresurserna relateras till elevantalet (jfr avsnitt 6,2,2,), De ulgör också endast en mindre del av den totala volymen utbildning i gymnasieskolan - ca 15%, I delta sammanhang bör också följande beaktas, I nuvarande resurssystem fordras, som jag tidigare beskrivit, för redovisning av varje specialkurs att en blankett fylls i, där bl, a, ämnen, antal timmar enligt timplan och anlal limmar i varje ämne fördelade på bas- och förstärkningsändamål måsle skrivas ut på varje berörd skola, I etl schabloniserat system kan redovisningen begränsas till antalet elever och klasser saml framräkning av ell schabloniserat timtal, Detla innebär en avse vård administrativ förenkling för skolorna och kommunerna.

6.4 Beslut om schabloner

Prop, 1985/86:97

Mitt förslag: Schabloner för resurstilldelning beslutas i princip av den myndighet som fastställer resp, timplan.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Inga synpunkter har framförts på förslagel.

Skälen för mitt förslag: Timplanerna spelar en avgörande roll för vilka schabloner som skall användas för limlilldelningen. Därför bör schablonerna beslutas av den myndighei som fastställer resp, timplan.

För linjerna fastställs timplanerna av regeringen, som alltså också bör besluta vilka schabloner som skall gälla för dessa.

Timplaner för påbyggnadsulbildningar och andra specialkurser fastställs normalt av SÖ, 1 fråga om regionalt arbelsmarknadsanknulna påbyggnadsutbildningar (s,k, RA-kurser) bedrivs fr, o, m, innevarande läsår en landsomfattande försöksverksamhet med beslut av länsskolnämndema. För lokalt arbelsmarknadsanknulna specialkurser (s,k, LA-kurser) får skolstyrelsen enligt 8 kap, 1 a § skolförordningen fastställa timplaner inom de ramar som SÖ föreskriver.

För specialkurserna bör principerna för schablonerna läggas fasl i regeringsföreskrifter, I fråga om RA-kurser kan, som också SÖ i ell tidigare sammanhang föreslagit, vissa tak för resurstilldelning behöva fastställas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av SÖ (jfr prop. 1985/86:100 bil, 10 s, 132), Jag avser här atl återkomma till regeringen med förslag. När del gäller LA-kurser, bör SÖ få fastställa vissa standardschabloner.

Såväl de tvååriga yrkesinriktade linjerna som påbyggnadsuibildningarna och de andra specialkurserna kommer att beröras av de förslag som kan bli följden av beredningen av förslag från ÖG Y (arbetsgmppen för översyn av den gymnasiala yrkesinriktade utbildningen). Därvid bör eventuella förändringar beträffande de yrkesinriktade studievägarna kunna underlättas av atl principer och schabloner för resurstilldelning ligger klara.

6.5 Vissa särskilda resurser 6.5.1 Specialidrott

Mitt förslag: Om kombination med specialidroll förekommer, skall extra limmar beräknas för skolhuvudmännen.

Arbetsgruppens förslag: Om kombination med specialidroll förekommer, skall komplettering göras av koefficienterna i tilläggsresurserna hos skolhuvudmännen.

Remissinstanserna: Särskilda resurser för specialidrott (liksom för lågfrekventa språk och den s, k, ålerföringsresursen, avsnitt 6,5,4 resp, 6.5.5) är exempel på sådan "öronmärkning" som ell par länsskolnämnder skulle

vilja minska i sin strävan all förenkla schabloniseringen (avsnitt 3), En lånsskolnämnd och en kommun finner däremol en särbehandling härvidlag nödvändig. Övriga remissinstanser har inte haft några invändningar mol förslagel.

Skälen för mitt förslag: Riksrekryteringen till undervisningen i specialidroll behöver uppmärksammas i fråga om resurstilldelningen lill små kommuner. Vid beräkningar (bilaga 5, avsnitt 6,2) har framkommit att den redovisade resursen för specialidrott motsvarar ca 0,5 lärarveckolimmar/ elev. En resurs i denna storleksordning bör därför brytas ul ur den totala resursvolymen och fördelas som extra limmar lill de kommuner där kombination med specialidroll förekommer.

Prop. 1985/86:97

6.5.2 B-klasser

Mitt förslag: Om s, k, B-klasser förekommer, skall i grundresurserna extra timmar beräknas för undervisning i fackteori.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med milt förslag. Remissinstanserna: Inga synpunkler har framförts på förslaget. Skälen för mitt förslag: Med B-klasser avses sådana klasser med deU ningstalel 16, som är sammansatta av elever från årskurs 1 och årskurs 2, Sådana klasser får delas under ell anlal veckolimmar i fackleori. Ert särskild timresurs motsvarande detla timtal bör beräknas för klasser av detla slag.

6.5.3 Specialklasser

Mitt förslag: När specialklasser (för t, ex, rörelsehindrade) förekommer, skall för varje sådan klass som grundresurs beräknas det anlal veckotimmar som anges i limplanen. Tilläggsresurs skall därför inte beräknas.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Inga synpunkter har framförts på förslaget. Skälen för mitt förslag: Enligt gällande bestämmelser får specialklasser anordnas för sådana elever som på grund av handikapp har svårt all följa den vanliga undervisningen. Specialklasser kan ha 5—13 elever.

Vid timtilldelningen måste sådana klasser liksom hittills för olika ämnen kunna få det anlal veckolimmar som anges i timplanen.

När det gäller stödundervisning och frivillig undervisning i Lex, musik innebär mina förslag i del föregående att resurser för sådana ändamål beräkningsmässigt ingår i lilläggsresurserna för olika studievägar. Den samlade resurs, som skolhuvudmännen får, möjliggör alt stödundervisning och frivillig undervisning anordnas även för elever i specialklasser.

3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 97

6.5.4 Vissa lågfrekventa språk

Prop, 1985/86:97

Mitt förslag: Om lågfrekventa moderna språk förekommer, skall visst timtal beräknas för varje undervisningsgrupp.

Arbetsgruppens förslag: Om lågfrekventa moderna språk förekommer, skall en komplettering göras av koefficienterna i lilläggsresurserna för de berörda studievägarna hos skolhuvudmännen.

Remissinstanserna: Samma synpunkler som i fråga om specialidroll (avsnitt 6,5,1),

Skälen för mitt förslag: I gymnasieskolan förekommer undervisning i ell antal språk med normalt små elevgrupper (latin, grekiska, finska, italienska, kinesiska, portugisiska och ryska). För dessa finns särskilda regler för minsta gruppsloriek (fem elever) och högsta gräns för timreduklioner (nio elever), 1 ett schabloniserat, delvis elevanlalsrelalerat resurssyslem kan del finnas risk för atl benägenheten blir mindre all låta grupper starta i dessa ämnen. Därför bör särskilda åtgärder vidtas redan vid utformningen av ett schablonsyslem, Variantämnel latin har tillgodoselts i detta avseende redan i samband med utformningen av resurserna för H-linjen (avsnitt 6,1 och bilaga 5, avsnitt 3,2), Timmar i de sex övriga nyssnämnda ämnena bör brytas ut ur den totala resursvolymen och reserveras för undervisningen i dessa språk, Anlal lärarveckotimmar, elever och lärarveckolimmar per elev i de olika årskurserna redovisas i bilaga 5, avsnitt 6,3,

6.5.5 Den nuvarande återföringsresursen

Mitt förslag: Om alternativa limplaner (AT-pianer) lillämpas, skall grundresurserna för resp, årskurs av de berörda studievägarna hos skolhuvudmännen få etl särskilt tillskott.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag.

Remissinstanserna: Samma synpunkler som i fråga om specialidroll (avsnitt 6,5,1),

Skälen för mitt förslag: Den särskilda återföringsresurs på I 900 veckolimmar, som är avsedd all kompensera mer omfattande effekter av timre-duklionssystemel, fördelas i dag till allra största delen på kommuner med alternativa limplaner. Kommuner med små skolenheter har hell naturiigt oftare än andra kommuner grupper, där timreduklioner kan förekomma. Antalet reducerade timmar kan där länkas bli lika stort som i en större skolenhet med många undervisningsgrupper,

I ett elevanlalsrelalerat resurstilldelningssyslem blir dock, enligt de beräkningar som gjorts, behovet av kompensation mindre. Endast hälften av ålerföringsresursen bör därför fördelas jämnt mellan de kommuner som har gymnasieskola med alternativa timplaner. Den återstående hälften, dvs, 950 veckolimmar, bör föras lill den garanliresurs som jag senare kommer atl föreslå (avsnitt 13),

6.5.6 Den nuvarande extra resursen för svenska i årskurs 2 av vissa tvååriga Prop. 1985/86: 97 linjer

Mitt förslag: Den nuvarande extra resursen i svenska tillförs grundresurserna föl de linjespecifika ämnena i årskurs 2 av linjerna Ba, Be, Et. Fo, Jo, Li, Pr, Sb, Td, Te, Tr och Ve,

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag. Remissinstanserna: Lärarnas Riksförbund förordar all resursen förs lill de gemensamma ämnena.

Skälen för mitt förslag: Sedan läsåret 1984/85 har avsatts en särskild stödresurs på 7,5 milj, kr,, molsvarande ca 900 veckolimmar, för undervisning i svenska i årskurs 2 av de tolv tvååriga linjer som tidigare enligt timplanen hafl endast ettårig obligatorisk svenska. Fr, o, m, läsåret 1985/86 är tvåårig svenska obligatorisk. För att denna resurs skall nå de linjer och elever den är avsedd för bör den inräknas i formlerna för linjespecifika ämnen på de aktuella tvååriga linjerna Ba, Be, El, Fo, Jo, Li, Pr, Sb, Td, Te, Tr och Ve (bilaga 5, avsnitt 6,6),

7 Särskilda frågor rörande timtilldelning och

organisation

7.1 Justeringar i beräkningsunderlaget med hänsyn till timplaneändringar m. m.

Timreduklioner

Läsåret 1984/85 infördes etl utvidgat system för limreduktioner, där antalet limmar i undervisningsgrupper med delningslalel 30 successivt reduceras, när elevantalen understiger 24, 18 och 12 elever. Dessa timreduklioner avsåg bl, a, alt kompensera de ökade slaisbidragsulgifter som följde med den minskade s, k, självstudietiden ("lärarlösa lektioner"). Av den ytteriigare besparing på statsbidraget som timreduklionerna beräknades medföra har avsatts den särskilda återföringsresurs, som nyss behandlades, på 15 milj, kr,, molsvarande ca 1 900 lärarveckotimmar för de minsta skolorna, dvs, främst skolor med alternativa timplaner. Den återstående insparade resursen beräknades 1983 till 60 milj, kr, eller ca 7600 lärarveckotimmar.

Den minskning i antalet lärarveckotimmar som de 1984 införda timre-duktionerna medför har i mina beräkningar fördelals över samtliga studievägar och årskurser. Härvid har hänsyn tagits dels till antalet undervisningsgrupper, dels till medelvärdet elever per gmpp. Ju fler gmpper del finns och ju mindre elevantalet i dem är, desto störte är ju sannolikheten för timreduklioner.

Dessa limlalsförändringar har alltså arbetats in i koefficienterna i resursschablonerna. På de tvååriga linjerna har detla lill större delen gjorts i schablonerna för de gemensamma ämnena. En mindre del av timreduklionerna har lagts ul i linjespecifika ämnen i klasser med delningslalel 30 på studievägar, där del genomsnittliga elevantalet understiger 24 (bilaga 5, avsnitt 6,5),

Svenska i årskurs 2 av vissa tvååriga linjer Prop, 1985/86:97

Fr, o, m, läsåret 1985/86 är, som jag nyss berört, tvåårig kurs i svenska obligatorisk på samtliga tvååriga linjer. Delta innebär en förändring för de linjer som har delningslalel 16 saml linjerna Jo, Sb, Td och Te, där svenska tidigare endasl förekommit i årskurs 1, Detta innebär också atl lillvalsäm-nena i årskurs 2 bytts ul mol svenska.

För lillvalsämnen har totalt utgått mer resurser än vad som nu kan beräknas för obligatorisk svenska (bilaga 5, avsnitt 6,6), Denna mellanliggande resurs har nu tillgodoräknats kommunerna genom atl räknas in i resurserna för gemensamma ämnen i vardera årskursen av tvååriga linjer. Jag räknar med all särskild uppmärksamhet vid resursfördelningen kommer all ägnas ål behoven för undervisningen i svenska i årskurs 2 av de tvååriga linjerna.

Ändrade timtal

Vid konstruktionen av ett schabloniserat statsbidragssystem måste hänsyn tas till att de limplanejusleringar som i framliden behöver göras kan bli så enkla som möjligt atl genomföra. Timplanejusteringar kan, som jag redan nämnt, bli aktuella för de tvååriga yrkesinriktade linjerna vid beredningen av ÖGY:s förslag.

Jag vill i sammanhanget erinra om atl regeringen i årets budgetproposition inför läsåret 1986/87 inte har föreslagit några förändringar av timplanerna för linjerna - med undantag för en obetydlig justering av den i sammanhanget "lUla" musiklinjen.

7.2 Förhållandet mellan resurstilldelningssystemet och reglerna för organisationen m. m.

7.2.1 Utbildningsutbudet

För att en kommun eller landstingskommun skall få bedriva gymnasieskola med linjer eller specialkurser krävs tillslånd av SÖ, Genom beslul om tilldelning av elevplalser besiämmer länsskolnämnden eller, i vissa fall, SÖ vilken eller vilka studievägar som skolhuvudmännen får anordna fr, o, m, årskurs I eller molsvarande. Även i fråga om gren eller variant som börjar i högre årskurs beslular den statliga skoladministrationen vilken eller vilka grenar och varianter som skolhuvudmännens gymnasieskola får omfatta, Mina förslag om principer för resurstilldelning föranleder inga ändringar i dessa hänseenden.

När det gäller planeringssystemet för gymnasieskolan har jag i årets budgetproposition (prop, 1985/86:100 bil, 10 s, 21) nämnt all jag räknar med atl senast inför nästa års budgetproposition kunna återkomma med de förslag lill ändringar som kan föranledas av ÖGY: s förslag och SÖ: s redovisning av tre års erfarenheter av systemet.

Undervisning på en viss studievåg, som kommunens eller landstings
kommunens gymnasieskola kan omfatta, får enligt gällande regler starta, 28

,om antalet elever är lägst åtta vid undervisningens böan, I vissa fall gäller ell annat lägsta antal än åtta, Länsskolnämnden får medge undanlag från krav på lägsta antal, om synnerliga skäl föreligger, Molsvarande regler bör tills vidare uppställas även med det nya resurslilldelningssystemel.

Krav på lägsta antal elever för start av undervisning gäller f, n, i princip även i fråga om sådan undervisning i ett enskilt ämne som inte innebär start av gren eller variant. Sådan undervisning får emellertid enligt nuvarande regler anordnas vid ett lägre elevantal än del föreskrivna genom alt resurslimmar tas i anspråk, Mina förslag om resurstilldelning bör få till följd alt särskilda regler om elevantal vid start av undervisning i ell enskilt ämne normalt inte skall behövas. Beträffande de lågfrekventa språk som beaktas särskilt vid resursberäkningen (avsnitt 6,5,4) bör nuvarande regler om lägsta elevantal fortfarande gälla,

F, n, finns också regler för fall där antalet elever under pågående undervisning sjunker under del tal som enligt föreskrifter eller länsskolnämn-dens medgivande gäller för start av undervisningen. Principen är därvid alt den årskurs av studievägen som har inletts slutförs. Om synnerliga skäl föreligger, får länsskolnämnden därutöver medge alt undervisningen på en studieväg slutförs, 1 ell enskilt ämne får undervisningen slutföras genom atl resurslimmar las i anspråk. Inom etl nytt resurstilldelningssyslem bör man generelll låta skolhuvudmännen avgöra, om undervisningen skall fortsätta. Därvid skall givelvis hänsyn las lill elevernas möjligheter all fullfölja sin utbildning.

Prop, 1985/86:97

7.2.2 Klasser och grupper

Mitt förslag: Länsskolnämndens medgivande skall inte längre krävas för alt vid behov överskrida högsta elevantal om 30 eller 16 för klass eller grupp med två resp, en elev.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Ett par kommuner anser att en möjlighet till lokala beslul om vissl överinlag är i konsekvens med en schablonisering av resurserna. Personalorganisationerna ser en risk för generella överintag och avvisar förslagel.

Skälen för mitt förslag: Eleverna indelas i klasser och grupper. Med klass avses i gällande bestämmelser elever som i olika ämnen regelmässigt undervisas gemensamt. Med grupp avses elever som i ell vissl ämne eller annars mera tillfälligt undervisas gemensamt. En klass får omfatta högst 30 elever eller, när det gäller vissa yrkesinriktade studievägar, högst 16 elever. Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden medge all en klass får omfatta ett större anlal elever, I varje ämne förs eleverna till grupper i den mån de kan samundervisas. Grupp anordnas för varje påbörjat 30-tal elever eller, i fråga om arbetsteknik eller molsvarande. varje påbörjat 16-lal elever. Om särskilda skål föreligger, får länsskolnämnden medge alt en grupp omfattar mer än 30 eller 16 elever. Delning av klass eller grupp görs

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 97

f, n, genom all resurslimmar tas i anspråk. All delningar av klass eller grupp inte får göras utanför ramen för resurslimmarna sammanhänger med statsbidragsgivningen, Däremol är "laken" vid 30 resp, 16 elever betingade av pedagogiska hänsyn.

Några regler om delning av klass eller grupp behövs inte i det nya resurstilldelningssystemet, Däremol innebär inte delta system alt skälen för att ha tak vid 30 eller 16 elever faller bort. Behovet av att kunna göra undanlag, när del handlar om mindre överskridanden med en lill två elever, främst i samband med intagningen lill årskurs 1, ökar emellertid genom del nya systemet. Erfarenheterna visar, som jag nämnt, alt elevantalet ofta sjunker något under den tidigare delen av en utbildning, I ell elevanlalsrelalerat statsbidragssystem med avslämningsdag milt i läsåret måsle ett erfarenhetsmässigt normall bortfall av elever fram till avstäm-ningsdagen kunna accepteras. En skolhuvudman bör därför utan tillslånd från länsskolnämnden vid intagning, där sä bedöms lämpligl, fä överskrida 30-lalet med upp lill två elever och 16-lalel med en elev. Överskridanden av denna omfattning har hittills kunnat göras efler lokala bedömningar och beslut på regional nivå. Del nya i mitt förslag är all besluten får tas lokall och all resurser tillförs för extra elever.

Om erfarenheter ger vid handen atl andra gränslal bör lillämpas, bör del som nu vara möjligt alt begära dispens hos länsskolnämnden, I det jag nu sagt om lokal bedömning av del lämpliga i överinlag ligger också alt ett sådant aldrig får ses som en generell åtgärd.

Tilldelningen av intagningsplatser i årskurs 1 uttrycks av länsskolnämnden i termer av intagningsklasser. Det betyder exempelvis i fråga om den treåriga S-linjen atl skolhuvudmännen i stället för 90 årselevplatser får 30 inlagningsplalser i form av en intagningsklass, I synnerhet med den allmänna möjlighet till överinlag som jag nu föreslår synes det vara praktiskt att behålla systemet med tilldelning i form av inlagningsklasser. Det aktuella exemplet innebär all i en intagningsklass om 90 årselevplatser upp lill 32 elever kan tas in. För de "överskjutande" eleverna får skolhuvudmännen, om dessa kan behållas, i del nya systemet — till skillnad mot i dag — extra resurser.

Prop, 1985/86:97

8 Beräkning av bidragsbelopp m. m.

Så här långt har mina förslag gällt principerna för statens tilldelning av resurser i timmar. Timmarna är underlag för statsbidraget. Nu övergår jag till alt behandla beräkningen av bidragsbeloppen för timmarna samt vissa frågor om utbetalningen m, m.

Mitt förslag: Ell system med timbelopp och arvodesgrupper införs, I systemet skall hänsyn kunna las till olikheter mellan skolhuvudman, beroende på lärarnas lönenivå. För utbetalningarna införs ett förskotts- och sluiregleringsförfarande.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i stort med milt förslag såvitt Prop, 1985/86: 97 gäller bidragsbelopp. Arbetsgruppens förslag var emellertid inriktat på veckoiimpriser enligt grundskolans modell. Arbetsgruppen föreslog ett förskotts- och sluiregleringsförfarande av ny modell.

Remissinstanserna: Statistiska Centralbyrån och statens arbetsgivarverk anser förändringarna belräffande beräkningen av bidragsbeloppen vara möjliga att genomföra utifrån tillgänglig lönestatistik och utan ändringar av nu gällande avtal. En kommun betonar i sitt yttrande all veckolimpriserna behöver ortsgrupperas, eftersom variationerna mellan kommuner visat sig vara stora redan inom grundskolan, Etl par länsskolnämnder och vissa kommuner vill ha kvar nuvarande system med rekvisition och utbetalning i faktiska kostnader, alternativt alt veckoiimpriser fastställs för varje enskild kommun.

Beträffande utbetalningen avvisar vissa kommuner förslaget, SÖ anser att de bestämmelser som pä detta område gäller för grundskolans driftbidrag bör kunna vara vägledande även för gymnasieskolan.

Skälen för mitt förslag: Som en grund för förslagen om själva resurstilldelningen har jag redovisat vissa vitala avvägningsfrågor. Det har gällt all nå en rimlig balans mellan strävandena efter å ena sidan ell lätthanterligt system genom en långtgående schablonisering, å andra sidan minsta möjliga avvikelser från dagens resurstilldelning genom en långt driven detaljeringsgrad. Jag har också antytt hur omfattningen av statens bidrag till lärariönekostnaderna påverkas av olika lärarkategoriers undervisnings-skyldighet och lönenivå, beroende av t, ex, antalet tiänsleår.

Del nya systemet för resurstilldelning bör så långt möjligt vara kostnads-neutralt i förhållande lill del nuvarande för såväl slalen som kommunerna. Samtidigt måste del vara enkelt att administrera,

1 och med atl det nya systemet bygger direkt på timtilldelning ligger del närmasl till hands all för själva bidragsberäkningen fastställa timbelopp. Därvid bör beaktas att det frän lönekostnadssynpunkt finns olika slag av timmar, beroende på vilken kategori lärare som undervisar, Timbelopp bör fastställas på grundval av den genomsnittliga lönekostnaden för lärare av olika kategorier.

För grundskolans del varierar olika kommuners lärarlönekostnader, I bidragssystemet för grundskolan beaktas delta genom en konstruktion med arvodesgrupper utifrån den samlade lärariönenivån i resp, kommun. Variationerna är inte mindre för gymnasieskolan med dess även i små kommuner mer skiftande uppbyggnad. Del synes mig därför nödvändigt all även för gymnasieskolans del ha ell anlal arvodesgrupper för kommuner med olika lärarlöneniväer. Till grund för beräkningar rörande arvodesgrupper kan läggas statistik över den genomsnittliga lärariönenivån för olika kommuner med gymnasieskola.

För utbetalningarna bör ell förskolls- och sluiregleringsförfarande införas. Grundskolans modell kan inte utan vidare tillämpas. Hänsyn bör tas lill förhållandena för gymnasieskolan.

Del bör få ankomma på regeringen eller den myndighei som regeringen besiämmer alt avgöra vilken närmare uiformning systemet bör ha,

9 Särskilda timresurser och bidrag för viss undervisning

I den samlade limresurs som jag har föreslagit ingår inte timmar för hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråket, extra undervisning i svenska för elever med minoritetsspråk som hemspråk eller särskild undervisning för elever som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller liknande omsiändighei inte kan delta i vanligt skolarbete. För dessa ändamål behövs därför, som i dag, särskilda limresurser. På molsvarande säll behöver del på den samlade resursen grundade allmänna undervisningsbidragel kompletteras med särskilda undervisningsbidrag, grundade pade särskilda limresurserna, Detla utvecklar jag i del följande.

Prop, 1985/86:97

9.1 Hemspråksundervisning m. m.

Mitt förslag: För hemspråksundervisning och sludiehandledning på hemspråk ges en särskild timresurs enligt i huvudsak nuvarande regler.

För extra undervisning i svenska ges också en särskild timresurs, som tekniskt utformas på samma säll som hemspråksresursen.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Inga synpunkler har framförts på förslaget. Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler lämnas statsbidrag till kostnader för undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråket med 0,75 lärarveckotimmar för varje elev som deltar i sådan verksamhet under läsåret. Bidrag lämnas med belopp som för varje veckotimme motsvarar vissl limarvode. Därvid beaktas elevantalet under den första hela kalenderveckan i november och den sista hela kalenderveckan i mars, varvid medeltalet elever läggs lill grund för beräkningen. Bidraget rekvireras hos SÖ före den I september närmast efler redovisningsårels utgång,

Mina förslag om en samlad limresurs och ell allmänt undervisningsbidrag kräver inga ändringar i fråga om limresurs och statsbidrag till hemspråksundervisning m, m. Del kan emellertid vara naturligt atl i sammanhanget göra vissa smärre justeringar i fråga om de senare. Tidpunkten för beräkning av elevantalet bör kunna anpassas till reglerna om avslämningsdag för beräkningen av den samlade resursen, dvs, lill mitten av läsåret, vilket innebär en enklare administration. Vidare bör övervägas en annan teknik för fastställande av belopp för veckotimme. Något behov av förskotts- och sluiregleringsförfarande föreligger inte. Bidraget bör liksom hittills ulgå i efterskott.

För elever med minoritetsspråk som hemspråk får för e.xira undervisning i svenska enligt gällande bestämmelser i varje skolhuvudmans gymnasieskola tas i anspråk 0,85 lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår, 1 fråga om statsbidrag för ianspråklagna lärarveckolimmar gäller de nuvarande allmänna reglerna om statsbidrag för undervisning. Om dessa all-

manna regler ändras genom mina förslag i det föregående, mäste även bidraget till extra undervisning i svenska ändras, Samma tekniska lösningar bör då lillämpas som i fråga om bidraget till hemspråksundervisning m, m.

Prop, 1985/86:97

9.2 Särskild undervisning

Mitt förslag: För timmar i särskild undervisning lämnas bidrag enligt visst veckolimpris.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna: En lånsskolnämnd framför tanken all mer av den särskilda undervisningsresursen skulle kunna ingå i den allmänna, Lex, genom en lämplig ökning av de elevanlalsrelaierade lilläggsresurserna, 1 övrigt har inga synpunkler framförts på förslagel.

Skälen för mitt förslag: Särskild undervisning kan, beroende på omständigheterna, anordnas exempelvis på sjukhus eller i elevens hem. Den kan meddelas elev enskilt eller i grupp. Enligt 8 kap, 46 § skolförordningen bör undervisningen omfatta fem veckotimmar för en elev som får undervisning enskilt, medan gruppundervisning bör omfatta åtta veckotimmar för två elever och därutöver tre veckolimmar för varje ytterligare elev i gruppen, dock högsl 26 veckolimmar för en grupp.

För de limmar som las i anspråk för särskild undervisning gäller de nuvarande allmänna reglerna om statsbidrag för undervisning.

Nuvarande regler om limresursens storiek bör gälla i huvudsak oförändrade. När det gäller de rena slatsbidragsreglerna bör etl visst veckolimpris fastställas åriigen och bidragen utbetalas i efterhand på grundval av rekvisition från huvudmannen.

10 Förhållandet till andra statsbidrag till gymnasieskolan m. m.

I det föregående har jag talat om dels den samlade timresursen och del däipå grundade allmänna undervisningsbidragel, dels vissa särskilda limresurser och molsvarande särskilda undervisningsbidrag. Dessa timresurser och bidrag avser undervisning som ges inte bara av lärare utan också av rektorer, biträdande skolledare och syofunklionärer med under-visningsskyldighel.

Jag övergår nu lill vissa frågor om andra bidrag lill gymnasieskolan och deras förhållande lill de allmänna och särskilda undervisningsbidragen, Dessulom kommer jag all behandla sådana fall där en lärare tiänslgör i såväl gymnasieskolan som annan utbildningsform.

10.1 Skolledningsbidrag

Prop, 1985/86:97

Riksdagen har godkänt förslagen i budgetpropositionen 1985 om beräkning och fördelning av en samlad skolledningsresurs för dels skolledamppgifter, dels specialfunktioner som i dag fullgörs av huvudlärare och institutionsföreståndare (prop, 1984/85: 100 bil, 10 s, 179 ff, UbU 18, rskr 272), Som jag anfört i budgetpropositionen 1986 (prop, 1985/86: 100 bil, 10 s, 145) bör reformen skjutas upp lill den 1 juli 1987 för att samordning skall kunna nås med de förslag jag här lägger fram.

Enligt vad jag nyss framhållit inkluderar de föreslagna undervisningsbidragen även ersättning för undervisning som fullgörs av en rektor eller en biträdande skolledare. Skolledningsbidraget måsle därför rent tekniskt samordnas med de föreslagna allmänna och särskilda undervisningsbidragen och utformas så atl det inte omfattar annal än resurser för ren skolledning, inkl, specialfunktioner.

Det bör få ankomma på regeringen eller den myndighei som regeringen besiämmer alt avgöra den närmare utformningen av samordningen av de olika bidragen.

10.2 Syobidrag

Statsbidrag till studie- och yrkesorientering (syo) i gymnasieskolan lämnas med ett vissl belopp per elev och redovisningsår. Delta bidrag berörs inte av de föreslagna förändringarna i fråga om bidrag lill undervisningen. Det kan emellertid finnas skäl alt övervåga vissa detaljer beträffande syobidra-gel, exempelvis valet av tidpunkt för beräkningen av del bidragsgrundande elevantalet.

Som jag nämnde inkluderar de föreslagna limresurserna även undervisning som fullgörs av en syofunklionär.

10.3 Särskilda lönekostnadsbidrag

Mitt förslag: SärskUda lönekoslnadsbidrag införs i fråga om sådana lill undervisning hänförliga lönekostnader som f, n, är bidragsgrundande men inte täcks av de nya, allmänna reglerna.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Etl par remissinstanser föreslår en schablonisering även av den beräknade vikarieresursen.

Skälen för mitt förslag: De allmänna och särskilda undervisningsbidragen avser lönekostnader för undervisningen. Del finns emellertid vissa lönekostnader som i dag är bidragsgrundande men som inte är beaktade i undervisningsbidragen.

Exempel på sådana lönekostnader är kallortslillägg, avlöning lill den som fullgör handledd praktik samt arvode för särskild prövning,

Etl ytterligare exempel är följande. Om en lärare eller någon annan med undervisningsskyldighel under bortavaro från sin Ijänsl har hell eller delvis

behållna löneförmåner och en ersättare anställs för undervisningen under Prop, 1985/86: 97 bortavaron, får skolhuvudmännen genom undervisningsbidragen ersättning för den senares lön men däremot ingen ersättning för de kvarvarande löneförmånerna lill den borlavarande. Om det är fråga om tjänstledighet för personalutbildning, kan bidrag till de behållna löneförmånerna liksom hittills regleras genom systemet med bidrag lill lokal skolutveckling. Jag skall strax återkomma till detta (avsnitt 10,4), Men om bortavaron har andra orsaker, behövs etl komplement till undervisningsbidragen,

I princip bör för alla sådana till undervisning hänförliga lönekostnader som f, n, är bidragsgrundande särskilda lönekostnadsbidrag införas, om de nya reglerna annars skulle få lill följd alt bidraget upphörde,

I del föregående (avsnitt 5) har jag berört fall där lärartimmar i den samlade resursen frigörs genom alt "kortlidsvikarier" inie anlitas. Därvid föreslog jag alt de frigjorda timmarna liksom hittills skall få användas för förslärkningsändamål. Bidrag till de frigjorda lärartimmarna lämnas genom del allmänna undervisningsbidragel, eftersom timmarna ju ingår i den samlade resursen. Om de frigjorda lärartimmarna t, ex, beror på alt en lärare är sjuk, bör hans löneförmåner ersättas genom särskilt lönekoslnadsbidrag.

Särskilda lönekoslnadsbidrag bör kunna betalas ut i efterskott på rekvisition från huvudmannen före den 1 september närmasl efter redovisningsårets utgång,

10.4 Bidrag till lokal skolutveckling

I förordningen (1982:608) om statsbidrag lill lokal skolutveckling m,m, finns föreskrifter om statsbidrag till lokal skolutveckling - personalutbildning och lokall utvecklingsarbete - avseende grundskolan, gymnasieskolan, komvux och grundvux. Statsbidrag lämnas för varje redovisningsår med summan av bl, a, belopp som beräknas med utgångspunkt i vissa statsbidrag till gymnasieskolan (bidrag 2), 1 underlaget för bidrag 2 ingår statsbidrag som i huvudsak motsvarar nu föreslagna allmänna och särskilda undervisningsbidrag, skolledningsbidrag och särskilda lönekostnadsbidrag. Vissa tekniska förändringar behöver göras i beslämmelserna om statsbidrag lill lokal skolutveckling med anledning av ändringarna i fråga om andra bidrag,

10.5 Socialavgiftsbidrag och reducerat lönekostnadspålägg

Enligt nuvarande bestämmelser lämnas statsbidrag till kostnader för sjuk
försäkringsavgift, folkpensionsavgift och tilläggspensionsavgifl med be
lopp som motsvarar vissa procentsatser av statsbidrag som i huvudsak
motsvarar nu föreslagna allmänna och särskilda undervisningsbidrag, skol
ledningsbidrag och särskilda lönekoslnadsbidrag. Vissa tekniska föränd
ringar behöver göras i bestämmelserna om socialavgiftsbidrag med anled
ning av ändringarna i fråga om övriga bidrag. Därutöver bör en förenkling
kunna åstadkommas genom att socialavgiftsbidragen betalas ut utan sär
skild rekvisition från skolhuvudmännen, 35

Reducerat lönekostnadspålägg beräknas f, n, på statsbidrag som ligger Prop, 1985/86:97 till grund för socialavgiftsbidrag. Även här ser jag endast behov av rent tekniska ändringar i fråga om reducerat lönekoslnadspålägg,

10.6 Bidrag till inbyggd utbildning

För inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken inom gymnasieskolan har en kommun rätl lill statsbidrag med vissl belopp per elev och undervisningslimme. Bidraget är avsett för den ersättning som kommunen betalar företagen och institutionerna för de utbildningsplatser som de tillhandahåller. Viss del av bidraget får användas för samverkan, tillsyn m, m,

1 vissa fall kan kommunen välja mellan alt anordna undervisning med skolans egna lärare och att anordna den som inbyggd utbildning. De av mig här föreslagna limresurserna beräknas som om undervisningen i alla sådana fall anordnas med skolans egna lärare. För att inte dubbel ersällning skall utgå, måste därför de nuvarande bestämmelserna om statsbidrag lill inbyggd utbildning modifieras,

10.7 Särskilda bidrag till kurser för invandrarungdom

Mina förslag om limresurser för undervisning saml allmänna och särskilda undervisningsbidrag avser även kurser för invandrarungdom, Däremol inkluderas inte i dessa bidrag det särskilda bidrag för merkostnader om högsl 25000 kr, per kurs som enligt nu gällande bestämmelser kan lämnas. Reglerna om detla särskilda bidrag bör inte ändras med anledning av de nu framlagda förslagen,

10.8 Särskilda åtgärder i gymnasieskolan

Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit bl, a, en uppdelning av bidragen till särskilda ålgärder på skolområdet (SÅS), För gymnasieskolans del har föreslagits ell särskill anslag (prop, 1985/86: 100 bil, 10 s, 151 O, Tills vidare bör inte någon saklig ändring i systemet göras med anledning av de här framlagda förslagen,

10.9 Bidrag till vissa trygghetsåtgärder

Mina förslag föranleder ett par tekniska ändringar i förordningen (1984:626) om statsbidrag till kostnader för vissa trygghetsåtgärder för skolledare, biträdande skolledare och lärare i kommunal utbildning,

10.10 Lärare som tjänstgör i både gymnasieskolan och annan
utbildningsform

Det förekommer all en lärare tjänstgör i både gymnasieskolan och en
annan ulbildningsform. Systemet med allmänna och särskilda undervis
ningsbidrag ger det bidrag som skall lämnas för gymnasieskoldelen. Bidrag 36

till den andra delen av tjänstgöringen fär lämnas enligt reglerna för den utbildningsform det är fråga om. Reglerna för bidrag till andra utbildningsformer måsle emellertid rent tekniskt ses över för att säkerställa atl betalning för gymnasieskoldelen inte lämnas även enligt dem.

När del gäller bidrag som avser behållna löneförmåner under tjänstledighet eller speciella löneförmåner som kallortslillägg i fråga om lärare som tjänstgör i flera utbildningsformer, bör bidrag i princip lämnas helt inom ramen för systemet för gymnasieskolan, om personen är anställd som lärare i gymnasieskolan.

Prop, 1985/86:97

11 Förväntade effekter för skolhuvudmännen m.m.

Som jag redovisat har underlaget för mina beräkningar av limresurserna varit senast kända resursultag. För de ämnen - främst vissa lågfrekventa språk - om vilka tidigare fattats särskilda beslut bör även i fortsättningen gälla vissa garanliregler. I förslagen om resursschabloner har valls en relativt hög delaljgrad för alt minimera de vid en övergång till etl schablonsyslem ofrånkomliga avvikelserna från dagens resursbild.

Del är svårt atl mer i detalj fömtse effekter av de föreslagna förändringarna. Jag vill dock stryka under all de utgår från den senast kända resursbilden för enskilda ämnen eller ämnesgmpper i olika kommuner och i olika lyper av enskilda skolenheter.

En uttalad avsikt med förändringsförslagen är alt förenkla den administrativa hanteringen av resurstilldelning och slatsbidragsfrågor i allmänhet. Den för skoladministrationen viktigaste förändringen till följd av förslagen bör bli all en rad särskilda resursbeslämmelser försvinner genom all "lösas in" i schablonformlerna. Delta gäller t, ex, systemet med timreduklioner etappvis, vilket - som också framhölls redan i förslaget om detta -varit atl se som ell steg på vägen mot ett elevanlalsrelalerat resurssyslem.

En samlad resurstilldelning till skolhuvudmännen bör ge utrymme fören mer behovsstyrd resursanvändning.

En strävan har varit alt så långt möjligt begränsa antalet schabloner. Samtidigt fordrar en anpassning mellan det gällande och schablonsystemet i princip en schablon för varje studieväg och årskurs. Del föreslagna systemet innebär en avsevärd förenkling i rapporteringshänseende jämfört med den tidigare vår- och höstrapporteringen liksom även med de nuvarande preliminära och slulliga rapporterna.

12 Genomförande

Mitt förslag: Ändringarna genomförs den Ijuli 1987,

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: En instans föreslår ett genomförande redan den I juli 1986 och en annan först den 1 juli 1988, Etl par länsskolnämnder förordar

alt förändringarna till att börja med genomförs försöksvis. Ett anlal remissinstanser betonar vikten av noggrann uppföljning och möjligheter till justeringar av systemet.

Skälen för mitt förslag: Jag anser det väsentligt alt de förändringar som jag föreslagit kan genomföras så snart det är möjligt. Samtidigt måsle hänsyn tas till den förberedelsetid som behövs för den statliga skoladministrationen och för skolhuvudmännen. Jag ser en klar fördel i alt resurssy-slemen för lärare och skolledare kan förändras samtidigt. Därmed vinns en större flexibilitet för kommunerna även i fråga om skolledningsresurserna.

Det bör ankomma på regeringen eller den myndighei som regeringen besiämmer all avgöra vilka övergångsregler som kan behövas.

Prop, 1985/86:97

13 Garantiresurs

Mitt förslag: Under en treårig övergångslid skall det finnas en garanliresurs, ur vilken limmar kan tilldelas skolhuvudman, för vilka del nya systemet innebär kraftiga bidragsminskningar.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: SÖ samt flera länsskolnämnder och kommuner tillstyrker en garanliresurs, i några fall med olika preciseringar. Till exempel anser både länsskolnämnden i Hallands län och skolstyrelsen i Lycksele alt en garanliresurs måsle kunna tillskjutas vid en bidragsminskning över fem procent. Några kommuner vill inte ha en begränsning lill tre år, Länsskolnämnden i Gollands län föreslår att en speciell utiämningsresurs "bryts ut" och tilldelas länsskolnämndema.

Skälen för mitt förslag: Genom att resurstilldelningen beräknas utifrån den senast kända resursbilden blir förändringen totalt sett koslnadsneulral under i övrigt oförändrade förhållanden. Som följd av del ändrade systemet bör del därför endast bli fråga om marginella förändringar på kommunnivå. Kostnadsfördelningen mellan stat och kommun bör likaså förbli i det väsentliga oförändrad.

Beräkningar av det samlade kommunala utfallet redovisas i bilaga 6, avsnitt 6, Av de simuleringar som genomförts framgår alt bland de 184 aktuella kommunerna med gymnasieskola har i dag endasl 9 ell resursultag som med 5 % eller mer överstiger den resursmängd de skulle få med det här föreslagna systemet, 38 kommuner skulle med detta få en resursmängd som med 5% eller mer översteg det resursultag de har i dag. Alt del är sä många fler kommuner som får en resursökning beror - med ett neutralt lotalulfall - på all dessa kommuner är mindre än dem som får en minskning.

En "garanliresurs" bör, enligt min mening, under en treårig övergångstid kunna erbjudas selektivt till sådana skolhuvudman, för vilka de föreslagna resursmodellerna visar sig leda lill en kraftigt minskad statsbidragstäckning. En förutsättning är därvid all skolorganisationen ordnats på ell rimligt rationellt vis, 1 garantiresursen bör, som jag redan nämnt, ingå hälften av den hittillsvarande återföringsresursen (avsnitt 6,5,5),

Del bör ankomma på regeringen eller den myndighei som regeringen bestämmer atl fördela garantiresursen. Jag ämnar återkomma med närmare förslag om garanliresursen inför nästa budgetproposition.

Prop, 1985/86:97

14 Särskilda frågor

14.1 Uppdragsutbildning i anslutning till gymnasieskolan

Mitt förslag: Ändringarna i systemet för resurser för den reguljära utbildningen i gymnasieskolan påverkar i vissa avseenden förhållandel mellan å ena sidan uppdragsutbildning i anslutning till gymnasieskolan och å andra sidan den reguljära utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får avgöra vilka anpassningar som behövs.

Provisoriska bestämmelser, som gäller för liden fram till den I juli 1987, reglerar endasl undervisning av uppdragselever i egna grupper. Föreskrifter rörande samundervisning med ordinarie elever meddelas i samband med ändringarna förden reguljära utbildningen.

Skälen för mitt förslag: Riksdagen fattade i november 1985 beslul om uppdragsutbildning (prop, 1984:85: 195, UbU 1985/86:4, rskr 16), I den då antagna lagen (1985:903) om uppdragsutbildning i anslutning till del kommunala skolväsendel m, m, finns bl, a, föreskrifter om all en kommun eller landstingskommun, som är huvudman för gymnasieskola, får bedriva uppdragsutbildning i anslutning lill sin gymnasieskola. Uppdragsutbildningen skall enligt lagen i fråga om art och nivå ha anknytning till verksamheten i huvudmannens gymnasieskola men får inte motsvara någon linje, I frågor som rör förhållandel lill gymnasieskolan (den reguljära utbildningen) skall enligt lagen föreskrifter meddelas av regeringen eller den myndighei som regeringen besiämmer. Sädana frågor är bl, a, anlitande av personal med slatiigt reglerade tjänster, undervisning av uppdragselever tillsammans med ordinarie elever (samundervisning) och den ekonomiska regleringen i förhållande till staten, som inte skall ha några bidrags- eller pensionskostnader hänförliga lill uppdragsutbildningen.

Utformningen av föreskrifter om förhållandet mellan uppdragsutbildningen och den reguljära verksamhelen påverkas av de förändringar som jag har föreslagit i fråga om tilldelningen av resurser för den reguljära verksamhelen. Del bör få ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen besiämmer att avgöra vilka regler som krävs för anpassningen.

Jag vill beträffande uppdragsutbildningen peka på en fråga som rör tiden fram till den 1 juli 1987, då ändringarna belräffande den reguljära verksamhelen avses bli genomförda.

Del nuvarande regelsystemet för den reguljära verksamhelen föranleder en rad specieUa regler i fråga om samundervisning och den ekonomiska regleringen i förhållande till staten, när denna form av uppdragsutbildning tiUämpas, En schablonisering beträffande limunderiag och statsbidrag lill

lärariöner i gymnasieskolan med anslutande följdändringar gör det möjligt all åstadkomma enklare regler beträffande uppdragsutbildning i form av samundervisning.

Uppdragsutbildning i anslutning till gymnasieskolan skall enligt riksdagsbeslutet kunna bedrivas före den 1 juli 1987, Det är emellertid olyckligt alt införa en rad speciella föreskrifter som delvis upphävs och delvis ändras redan efter drygt ett år. Regeringen har därför utfärdat en tidsbegränsad förordning med provisoriska föreskrifter som reglerar endast undervisning av uppdragselever» i egna grupper. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av lösningen med provisoriska föreskrifter.

Prop. 1985/86:97

14,2 Utbildningsformer, vilkas regler anknyter till de nuvarande reglerna för gymnasieskolan

Mitt förslag: Regeringen eller den myndighei som regeringen bestämmer får avgöra vilka följdändringar som skall genomföras för korrespondensundervisning på gymnasial nivå och för riksinlernatskolor och vissa andra fristående skolor.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Inga synpunkter har framförts på förslaget. Skälen för mitt förslag: Det finns vissa utbildningsformer, vilkas regler anknyter till de nuvarande reglerna för gymnasieskolan. Vid ändring av dessa regler uppkommer frågan om vad som bör gälla för de andra ulbild-ningsformerna.

Korrespondensundervisning på gymnasial nivå

1 en ämbetsskrivelse från 1971 finns bestämmelser om korrespondensundervisning på gymnasial nivå. En kommun kan få regeringens medgivande alt anordna sådan undervisning. För sludiehandledning får bl, a, timlärare anställas. Vissa av statsbidragsföreskrifterna anknyter till reglerna för gymnasieskolan.

Det bör få ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen besiämmer all avgöra vilka följdändringar som bör göras i reglerna för korrespondensundervisningen med hänsyn till ändringarna beträffande gymnasieskolan.

Riksinlernatskolor m.m.

Riksinlernatskolor, skolor som omfattas av privatskolförordningen (1967:270), Bergsskolan i Filipslad saml de två fristående lanlhushållssko-lorna Apelrydsskolan och Vackstanässkolan följer i fråga om bl, a, timtilldelning och statsbidragskonstruktion regler som delvis sammanfaller med reglerna för gymnasieskolan. Del bör få ankomma på regeringen eller den myndighei som regeringen

bestämmer att avgöra vilka följdändringar som bör göras i dessa regler med Prop, 1985/86:97 hänsyn lill ändringarna beträffande gymnasieskolan.

Vissa fristående skolor ulan statligt reglerade tiänster får bidrag till undervisning på gymnasial nivå enligt andra regler än de nu gällande föreskrifterna för gymnasieskolan. Dessa andra regler bör kunna gälla tills vidare, oberoende av de ändringar som genomförs för gymnasieskolan,

Komvux m.m.

Grundvux, komvux och kommunal högskoleutbildning utanför vårdområdet har inte gymnasieskolans timiilldelningssysiem, men när del gäller rena slalsbidragsregler omfattas de av delvis samma föreskrifter som gymnasieskolan.

Statskontoret har i sin rapport lämnat från varandra frislående förslag belräffande gymnasieskolan och komvux, I rapporten förordar statskontoret beträffande komvux alt resurser skall tilldelas enligt del förslag som framlagts av komvux-ulredningen under beteckningen alternativ 1, Delta förslag innebär endasl en förenkling av nuvarande syslem för resursutnyttjande. Riksdagen har hösten 1984 beslutat om vissa förändringar som bygger på detta förslag (prop, 1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr 11),

Vad gäller komvux och gmndvux kan del, som jag anfört i årets budgetproposition (prop, 1985/86:100 bil, 10 s, 166), finnas skäl all på sikt försöka schablonisera bidragen. För kommunal högskoleutbildning utanför vårdområdet bör nuvarande regler gälla tills vidare.

15 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1, godkänna atl limlilldelningen i gymnasieskolan schabloniseras
genom grundresurser och lilläggsresurser enligt de allmänna prin
ciper jag har förordat (3 och 6),'

2, godkänna all grund- och lilläggsresurserna beräknas för hela kommunen och ges som en samlad resurs lill skolhuvudmännen (4),

3, godkänna vad jag har förordat om limreduktioner i förhållande till timplanernas timtal (5),

4, godkänna vad jag har förordat om användningen av den samlade resursen (5),

5, godkänna vad jag har förordat i fråga om högsta antal elever i klass eller gmpp (7,2,2),

6, godkänna all ett syslem med limbelopp och arvodesgrupper införs i enlighel med vad jag har förordat (8),

7, godkänna att ett förskotts- och sluiregleringsförfarande införs i enlighet med vad jag har förordat (8),

8, godkänna vad jag har förordat om särskilda timresurser och bidrag för viss undervisning (9,1 och 9,2),

' Siffrorna inom parentes anger avsnitt i föredragandetexten, 41

9, godkänna vad jag har förordat om särskilda lönekostnadsbi- Prop, 1985/86:97 drag (10,3),

10, godkänna vad jag har förordat om genomförande och garanti
resurs (12 resp, 13),

11, godkänna vad jag har förordat i fråga om uppdragsutbildning
(14,1) saml

12, godkänna vad jag har förordat i fråga om följdändringar för
kortespondensundervisning på gymnasial nivå och för riksinlernat
skolor och andra fristående skolor med regelsystem som liknar
gymnasieskolans (14,2),

16 Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anla de förslag som föredraganden har lagt fram.

BUaga I

Prop, 1985/86:97

Nuvarande regelsystem med förklaring av termer och linjeförkortningar m.m.

1 Statsbidragssystemet

AUmänt

Statsbidraget till driftkostnader för gymnasieskolan regleras lill största delen genom förordningen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning. Statsbidrag lämnas enligt denna förordning till faktiska lönekostnader för skolledare och lärare för utbildning enligt gällande bestämmelser, I förordningen specificeras vilka lönearter som får räknas in i lönekostnaden. Kommunerna fär rekvirera statsbidraget för löner månadsvis, Slalens bidrag till atl täcka kostnader för gymnasieskolan utgörs därutöver av bidrag lill utrustning, I regleringsbrev för budgetåret 1985/86 avseende anslag lill skolväsendet finns under B 17, Bidrag lill driften av gymnasieskolor ett anslag om 3 775 milj, kr. Under B 20, Bidrag lill utrustning för gymnasieskolan m, m, upptas etl anslag om 199 milj, kr. Enligt del nuvarande statsbidragssystemet för gymnasieskolan får primärkommuner och landstingskommuner statsbidrag till de faktiska lärar-koslnaderna. Delta innebår att statsbidrag skall ulgå till lärarlöner för den organisalion som skolan får ha enligt dels beslut som fattas av SÖ och länsskolnämnden, dels bestämmelser i skolförordningen och limplanerna, I praktiken hämtas underlaget för rekvisition av lärarlönebidraget från resp, kommuns lönesystem.

Bestämmelser i stalsbidragsförordningar

Den grundläggande och mest omfattande av de förordningar som reglerar statsbidrag till gymnasieskolan m, m, är förordningen (1966:115, omtryckt 1977:490. ändrad senast 1985:588) om statsbidrag lill driftkostnader för viss kommunal utbildning. Denna förordning gäller statsbidrag till kommuner och landstingskommuner lill kostnader för driften av gymnasieskolor och kommunal högskoleutbildning utanför vårdområdet. Regelsystemet i förordningen gäller också för statsbidrag till kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna i den omfattning som anges i separata förordningar för dessa skolformer.

Statsbidrag utgår enligt nämnda förordning enligt följande, - Statsbidrag utgår med belopp som motsvarar lönekostnaderna för skolledare, biträdande skolledare, huvudlärare, lärare och institutionsföreståndare vid gymnasieskolan. Vilka delposter som skall räknas in i lönekostnaderna finns preciserat i 5§, Tjänstgöring vid kommunal vuxenutbildning skall vid statsbidragsrekvisitionerna alltid separeras från Oänstgöringen vid gymnasieskola (5-8§§),

5 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 97

- När annan än lärare leder timme till förfogande (Itf), utgår statsbidrag Prop, 1985/86:97 för varje sådan timme och klass enligt visst timarvode (9§),

- Till ersällning ål föreläsare utgår i vissa fall statsbidrag (I0§),

- För inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handels- och konlorsyrken i gymnasieskolan har kommun rätl till statsbidrag med visst belopp per elev och undervisningstimme inom timplanens ram. Beloppet fastställs per studieväg och yrkesinriktning årligen av SÖ (I2a§),

Här nämnda statsbidrag rekvireras hos SÖ i efterhand för varje månad. Vidare utgår enligt samma förordning - genom rekvisition hos SÖ efler redovisningsårets slut, dock före I september - statsbidrag årsvis för kostnader för undervisning i hemspråk och sludiehandledning på hemspråket.

Vidare utgår efter rekvisition per kalenderhalvår statsbidrag till kostnader för sjukförsäkringsavgifter och folkpensionsavgifler för lärare m,fl. Dessa bidrag utgår med 11,9% av statsbidraget för lönekostnader (20§), Dessutom utgår bidrag per redovisningsår för kostnaderna för tilläggspensionsavgifter enligt viss procentsals av lönekostnaderna (20a §), Procentsatsen varierar frän år lill år. För redovisningsåret 1985/86 är den 9,50%,

Enligt förordning (1981:449, ändrad senast 1985:596) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning skall alla bidrag enligt slatsbi-dragsförordningen (1966: 115) med undanlag av bidragen för inbyggd utbildning minskas med 2%, När del gäller utbildning inom vårdområdet som landstingskommun anordnar skall minskning ske med 20%,

Utöver förordningen om statsbidrag lill driftkostnader till viss kommunal utbildning utgår statsbidrag för drift av gymnasieskolan även enligt vissa andra förordningar.

Någon egentlig granskning av kommunens rekvisition av slalsbidragsbelopp i relation lill den fastställda skolorganisationen sker inte vare sig hos länsskolnämnden eller hos SÖ, Huvudansvaret för revision av statsbidrag till gymnasieskolan åvilar kommunens revisorer.

Kommunen erhåller statsbidrag lill gymnasieskolan genom olika förfaringssätt. Skolstyrelsen rekvirerar flertalet statsbidrag från SÖ, I vissa faU ansöker den om tilldelning av statsbidrag hos SÖ eller länsskolnämnden.

Statsbidrag som utgår enligt förordningen (1966:115) får en kommun såsom nämnis rekvirera hos SÖ varje månad, SÖ skall betala ul rekvirerat belopp snarast möjligt. Utbetalning får dock inte ske förrän i månaden efler den månad bidraget avser. Andra statsbidrag utbetalas också i efterhand kvartalsvis, halvårsvis, en gång per år eller vid annan tidpunkt när så erfordras.

Särskilda bestämmelser gäller för årskurs 4 av fyraårig teknisk linje. I
förordningen (1984:571, ändrad senast 1985:591) om ramtimplaner och
resurstilldelningssyslem för årskurs 4 av fyraårig leknisk linje i gymnasie
skolan finns föreskrifter om alt underiaget för läranjänslgöring skall beräk
nas för varje skolenhet enligt en viss formel. Antalet lärarveckotimmar
beror på antalet elever och grenar i årskursen. Skolstyrelsen besiämmer
hur tilldelade lärarveckolimmar skall användas för den undervisning ele
verna skall ha enligt ramlimplanerna och för stödundervisning m, m, Skol- 44

styrelsen är därvid inte bunden av några reglerom klass-eller gruppslorie- Prop, 1985/86:97 kar.

Följande princip lillämpas vid kombination av ramlimplaner och friare resurstilldelning i årskurs 4 av T-linjen:

För läsåret 1985/86 gäller formeln

1= 13 X n -h 1,505 X e

där

t = totala antalet lärarveckotimmar

n = antalet grenar och

e = antalet elever i årskursen,

I förordningen (1983:505, ändrad senast 1985:592) om samordnade timplaner (ST-planer) och resurser i vissa kommuners gymnasieskolor finns särskilda föreskrifter för fall där en kommun enligt regeringens medgivande bedriver gymnasieskola med en lill etl lilel elevantal anpassad organisation, I del särskilda systemet enligt förordningen ingår samordnade timplaner för årskurserna 1 och 2 saml årskurs 3 av flertalet teoretiska linjer. Del ingår också ell särskill syslem för tilldelning av lärarveckolimmar. Antalet sådana är beroende av bl, a, antalet elever i de olika årskurserna.

Det resurstilldelningssyslem som används vid totalt sju ST-skolor innebär följande i fråga om stalsbidragsberätligade lärarresurser i 21-veckotim-marsämnen för teoretiska linjer (uttryckt i lärarveckotimmar):

Totalt för de treåriga ekonomiska (E), humanistiska (H), naturvetenskapliga (N), samhällsvetenskapliga (S) linjerna och de två försia årskurserna av fyraåriga tekniska (T) linjen: årskurs 1:21 -f 0,9 x elevantalet i åk I årskurs 2: 24 -I- 0,8 x elevantalet i åk 2 årskurs 3: 22 -t- 1,1 x elevantalet i åk 3

(om elevantalet överstiger 20, Vid mindre elevantal

utgår färre limmar)

Tilläggsresurser för tvåårig social linje: årskurs 1:64- 1,0 x elevantalet i åk I årskurs 2:6-1- 0,9 X elevantalet i åk 2

Tilläggsresurser för tvååriga yrkesinriktade linjer: årskurs 1: 2,5 -- 0,3 x elevantalet i åk I årskurs 2: 0,5 -I- 0,2 x elevantalet i åk 2

2 Organisatoriska faktorer som påverkar resursbehovet

• 1 gymnasieskolan kommer fr, o, m, läsåret 1987/88 all finnas två skolen-

hetsiyper, typ A (vad som hittills kallats allmän skolenhet och särskild 45

skolenhet typ 1) samt typ B (vad som hittills kallals särskild skolenhet Prop, 1985/86:97 typ 2), De allmänna enheterna, som ofta är stora, ger såväl teoretisk som yrkesinriktad utbildning. Särskilda skolenheter typ 1 omfattar företrädesvis yrkesinriktade studievägar. De saknar många gånger det stöd för bildande av grupper i lillvalsämnen som de tvååriga teoretiska linjerna ger och har ofta en begränsad förslärkningsresurs. Särskilda skolenheter typ 2 har övervägande teoretisk utbildning,

• Vilka studievägar som får förekomma i en kommun finns faslsläUl i
gällande organisationsbeslut. Antalet årselevplatser fördelas normall av
SÖ lill länsskolnämndema, som i sin tur fördelar dem vidare, uttryckta i
inlagningsklasser, till kommunerna, Belräffande klasser i högre års
kurser finns i många fall en automatik, I fråga om grenar och varianter
som börjar i högre årskurser besiämmer länsskolnämndema eller i vissa
fall SÖ vilka grenar och varianter som kommunens gymnasieskola får
omfatta. Om särskilda skäl föreligger, får den statliga skoladministra
tionen bestämma även antalet klasser för sådana grenar och varianter.
Från resurstilldelningssynpunkl är all notera all även halva klasser på

teoretiska studievägar kan tilldelas kommunerna, I vissa fall föreskrivs också s, k, B-form med samläsning mellan årskurser, (Såväl därvid som allmänt förutsätts eleverna samläsa i för studievägarna gemensamma ämnen,) Avsikten är att i görligaste mån tillhandahålla etl utbud av utbildningsplatser som i så slor utsträckning som möjligt motsvarar elevernas val och arbetsmarknadens behov. Eftersom tillgodoseende av förstahandsvalet allmänt har slor betydelse för elevernas studiemotivation, kan halva, och per elev dyrare, klasser motverka studieavbrott. Skäl för halva klasser finns särskilt på mindre orter, där del gäller atl utifrån givna förulsältningar erbjuda ett så rikt urval av studievägar som möjligt. Det förekommer dock utläggning av halvklasser även i kommuner med slor gymnasieskola. Lo, m, när denna är uppdelad på flera skolenheter. Sådan utläggning är normalt mindre ekonomisk,

• Timplanerna innehåller för olika studievägar och årskurser timtal för eleverna, som kan variera mellan 30 och 38 veckotimmar. Härtill kommer normall vissa resurser för delning av klass, som växlar betydligt mellan olika studievägar, I vissa fall förekommer s, k, inbyggd utbildning,

• För årskurserna 1-3 av de tre- och fyraåriga linjerna berörs två timplanesystem, reguljära och s, k, alternativa timplaner (AT-planer), De senare tillämpas i ett 30-lal skolenheter i lika många kommuner med normah mellan 250 och 400 16-åringar i årskullen,

• Resursbehovet är vidare beroende av elevernas val och den planering av undervisningen i organisatoriskt avseende som görs med utgångspunkt häri på de enskilda skolenheterna. Behovet av undervisningsgrupper och därmed lärartimmar vid en viss organisation varierar givetvis år från år mellan studievägar och årskurser. Ambitionerna att tillgodose elevernas val och därmed starta undervisning i små grupper kan självklart också variera mellan såväl kommuner som skolor,

• Både kommun- och skolslorlek har ell starkt inflytande på resursbehovet. Stora skolor har lättast all tillgodose elevernas val och fylla under- 46 visningsgrupperna.

Ktasstorieken (16 eller 30 elever) påverkar naturligtvis resursatgangen Prop, 1985/86:97

och måste beaktas.

Klass- och gruppfyllnad påverkar också resursbehovet genom systemet

med timreduklioner vid ej fyllda grupper. Denna faktor sammanhänger i

hög grad med bl, a, skolenhelslyp, förekomsten av halva eller hela

klasser, skolplanering och skolslorlek.

3 Vissa termer m. m.

Basändamål. Timmar i den enligt timplanerna obligatoriska undervisningen, utan hänsyn till timmar till förfogande, uppdelning av klass för laborationer och andra övningar m, m. Resurser för basändamål uttrycks i vissa sammanhang i kronor, i andra sammanhang i lärarveckotimmar.

Delningstal. 1 varje ämne i gymnasieskolan förs eleverna lill grupper i den mån de enligt läroplanen kan samundervisas hell eller delvis. Grupp anordnas för varje påbörjat 30-tal elever. Vid undervisning i arbetsteknik och annan undervisning med samma syfte anordnas grupp för varje påbörjat 16-lal elever. Dessa tal benämns delningstal. Även andra delningslal finns. Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden belräffande ell visst ämne i en kommuns gymnasieskola medge undanlag genom all tillåta alt gruppen omfattar fler än 30 resp, fler än 16 elever.

Frivillig undervisning. Sädan undervisning i bild, dramalik, idrott och musik,

Förslärkningsändamål. För varje redovisningsår beräknas dels vissa limmar för förslärkningsändamål för kommunens gymnasieskola i dess helhel (skolstyrelsens förslärkningsresurs), dels timmar för varje skolen-hel (skolenhetsbunden förstärkningsresurs). Skolenhetens resurser för förstärkningsändamål är summan av de resurstimmar som skolstyrelsen tilldelar skolenheten och den skolenheisbundna förslärkningsresurs som direkt lillfaller skolenheten. Skolenhetens förstärkningsresurs är avsedd för lärartimmar för stödundervisning och samordnad specialundervisning, för delning av klass eller grupp för studieteknisk träning, för limmar till förfogande samt för frivillig undervisning.

Se vidare denna bilaga, avsnitt 4 "Timmar för förslärkningsändamål"

Grupp/undervisningsgrupp. En grupp av elever som undervisas gemensamt i visst ämne,

Höslrapport Se Slutlig plan.

Inbyggd utbildning. Undervisningen i arbetsteknik eller annan undervisning med samma syfte förläggs helt eller delvis lill företag eller institution utanför gymnasieskolan, och företaget eller institutionen tillhandahåller lärare, lokaler och utrustning som behövs för undervisningen.

Klass. 1 gymnasieskolan fördelas eleverna på klasser. Elever i samma årskurs och pä samma studieväg förs till samma klass, så långt detta är möjligt. Klass får omfatta högst 30 elever. Om del anges i timplanen för viss studieväg, får klass omfatta högsl 16 elever, (Se även Delningslal,)

Lärarregister. Ett hos statistiska centralbyrån (SCB) datorbaserat indi
vidregister över lärare och skolledare i bl, a, grundskolan, gymnasieskolan 47

och den kommunala vuxenutbildningen. Syftet med lärarregistrel är all de Prop, 1985/86: 97 i registret ingående uppgifterna skall användas som underlag för SCB:s lärarstalistik och för lärarprognoser (dimensionering av lärarutbildningar m, m,) av SÖ och prognosinstilutel vid SCB, ingå i SCB:s statstjänsleman-nastalistik (statistik över personal i offentlig tiänst) att användas i löneförhandlingar av både statens arbetsgivarverk och lärarnas personalorganisationer saml uigöra underlag för beräkningar av veckolimpris m, m, för statsbidrag,

Lärarveckolimmar. Lärariedda lektionslimmar/undervisningslimmar per vecka.

Läsår. Den del av redovisningsåret, under vilken undervisning meddelas. Gymnasieskolans läsår skall omfatta 40 veckor (280 dagar), Ell läsår fördelas på en hösttermin och en vårtermin. Del av kalenderåret som inte ingår i läsåret ulgör ferier,

Organisalionsrapporl. Utgörs av en inlagningsnämnds och skolstyrelses sammantagna blanketter med uppgifter om sökande lill gymnasieskolans årskurs 1 saml vissa förslag lill organisation nästa läsår. Organisationsrapporten inges av skolstyrelsen gemensamt med inlagningsnåmnden lill länsskolnämnden och SÖ i början av mars.

Planeringsrapport. Utgörs av blanketter, på vilka gymnasieskolenhetens rektor redovisar anlal elever i årskurs 1 och 2 saml leknisk linje i årskurs 3 vid skolenheten, fördelade efler sina val per den 1 februari av linje, gren och variant till årskurs 2, 3 resp 4, Blanketterna sänds lill skolstyrelsen som kompletterar dem med beräknat elevantal på studieväg som skolstyrelsen planerar anordna nästföljande läsår, Planeringsrappor-len inges av skolstyrelsen till länsskolnämnden och SÖ i slulel av mars.

Preliminär planlvurrappori. Utgörs av blanketter, där en kommuns sammantagna uppgifter lämnas om antal elever, fördelade på ämnen inom resp, linje, anlal undervisningsgrupper och lärarveckolimmar i gymnasieskolan. Uppgifterna utgår bl, a, från elevernas val av linje, gren och variant lill årskurs 1, 2, 3 resp, 4, Preliminär plan utgör kommunens förslag lill undervisningsorganisalion för gymnasieskolan nästa läsår. Planen inges av skolstyrelsen/utbildningsnämnden under våren (slutet av april/början av maj) lill länsskolnämnden för beslul om kommunens gymnasieskolorgani-salion, (Jfr Slutlig plan,)

Redovisningsår. Tiden fr, o, m, den I juli t,o,m, den 30 juni nästa kalenderår,

ResurstiUdelning. Tilldelning av resurser, uttryckt exempelvis i form av tjänster, tjänstgöringsskyldighet, årselevplatser, elevantal per klass eller grupp, lärarveckotimmar per linje eller ämne, undervisningslimmar. Resursernas storlek anges i skolans regelverk och är kodifierad i olika bestämmelser i skollag, skolförordningar, regleringsbrev, läroplaner, kursplaner, limplaner, anvisningar och kollektivavtal,

Resurslilldelningssyslem. De delar av skolans regelverk som styr tilldelningen av resurser,

Samläsning. Undervisning av en undervisningsgrupp av elever från olika klasser (och i vissa fall årskurser) på samma eller olika linjer,

Skolsiyrelse. Här avses med skolstyrelse kommuns skolstyrelse, lands- Prop, 1985/86: 97 tingskommuns utbildningsnämnd och kommunalförbunds motsvarande nämnd,

Slullig plan (tidigare benämnd höstrapport}. Utgörs av blanketter, där en kommuns sammantagna uppgifter per den 15 januari lämnas om antal närvarande elever, fördelade på ämnen inom resp, linje, gren, variant och allernativämne inom årskurs 1, 2, 3 och 4, anlal undervisningsgrupper och lärarveckolimmar i gymnasieskolan, Slullig plan är en sammanställning över kommunens faktiska gymnasieskolorganisalion.

Studieväg. Varje linje, specialkurs, gren eller variant som finns i gymnasieskolan.

Timme lill förfogande (tlf). Timtilldelning, som innebär atl skolan mer fritt kan disponera någon lid dels för sådana moment som återkommer år från år, men vilkas omfattning och inplacering i studiegången inte bör fastställas alltför detaljerat, dels för sådan verksamhet, för vilken förutsättningarna växlar efler lokala förhållanden.

Timmarna placeras in på schemat och används för verksamhet som inte har karaktären av ämnesundervisning eller inte kan eller bör fogas in i något av de på läroplanen upptagna ämnena. Timmar till förfogande är avsedda för bl,a, studieorienlering vid studiernas början, sludieteknisk orientering, yrkesvalspsykologisk orientering, studie- och yrkesorientering inför valet av fortsatt studieväg, yrkes- och arbelsmarknadsoriente-ring, bok- och bibliotekskunskap, röst- och lalvård saml samordningsprogram. Verksamheten på timmar lill förfogande skall också ges lokal anknytning, t, ex, ägnas åt en viss bygds struktur och problem i fråga om närings- och samhällsliv. Timmarna skall även användas för samlevnadsundervisning.

Veckotimme (v/e). En leklion/undervisningslimme i veckan under ett läsår eller, i fråga om studieväg i gymnasieskolan som är kortare än en årskurs, en lektion i veckan pä sådan studieväg,

Veckolimpris. Kostnad för en lärares undervisning en lektionstimme i veckan under läsåret,

Vårrapporl. Se Preliminär plan.

Undervisningsgrupp. Se Grupp,

Undervisningsskyldighet (usk). Omfattningen av lärares skyldighel atl undervisa i gymnasieskolan, uttryckt i veckotimmar. Styrelsen för skolan fastställer inom vissa angivna gränser undervisningsskyldighelen för rektor och studierektor.

Årskurs. Dels den lärokurs eller del därav, som skall genomgås i gymnasieskolan under ett läsår, eller, i fråga om utbildning som börjar vid annan tidpunkt än vid läsårets början, under 40 veckor av två på varandra följande redovisningsår, dels de elever i gymnasieskolan som går igenom sådan lärokurs eller del därav.

4 Timmar för förstärkningsändamål ''"p- ' "

Timmar för förstärkningsändamål kan indelas i två kategorier, nämligen ämnesanknuina resurser för delning av klass enligt timplanerna och allmänna resurser. De ämnesanknuina delningsresurserna är av följande slag,

• Resurs för delning av klass för sludielekniska övningar. Denna resurs omfattar en veckotimme per klass på tre- och fyraåriga studievägar. På tvååriga studievägar får för samma ändamål delning av klass ske vid 30-grupp i svenska. På tvååriga teoretiska linjer får klassdelning dessulom ske under en veckotimme i annal ämne,

• Resurs för delning av klass för laborationer och konstruktionsövningar i naturvetenskapliga och tekniska ämnen,

• Resurs för delning i arbetsmetodik på E-linjen,

• Resurs för delning av klass i nyböijarspråk,

• Resurs för delning av klass i bild på treåriga linjer,

• Resurs för annan delning av klass enligt timplaner. Den avser huvudsakligen delning i linjespecifika ämnen på Dk-, Du-, Ep-, Hk-, Jo-, Ko-, Mu-, Sb-, Ss-, Td- och Vd-linjerna (för förkortningarna, se denna bilaga, avsnitt 5) saml delning i fackteori i s, k, B-klasser på yrkesinriktade linjer med delningslalel 16, Med B-klass avses en klass, sammansatt av en halv klass i årskurs 1 och en halv klass i årskurs 2,

Minsta elevantal för delning är i allmänhet 17, men även delningstalen 21 (i nybörjarspråk och bild) samt 24 (i vissa ämnen pä vårdlinjen) förekommer. Reglerna för delning av klass anges i allmänhet i noter lill resp, timplan eller i allmänna bestämmelser lill limplanen.

För delning i ämnet svenska i årskurs 2 av vissa yrkesinriktade linjer utgår en särskild resurs.

De allmänna resurserna är följande:

Timmar lUI förfogande (tlf) omfattar normalt en veckotimme per klass på tre- och fyraåriga linjer, i årskurs I av tvååriga linjer, i årskurs 2 av tvååriga teoretiska linjer samt i vissa specialkurser.

För frivUlig undervisning tilldelas en resurs på två veckolimmar i idrott för varie påböriat 1000-lal elever saml en veckotimme i bild, dramalik och musik för varie fullbordat 45-lal elever.

Till slödundervisning och samordnad specialundervisning utgår 0,80 veckolimmar per 30-tal elever i klasser med delningslalel 30 resp, 16-lal elever i klasser med delningstalet 16,

5 Förkortningar för benämningarna på Pop, 1985/86:97

gymnasieskolans linjer

Minst treåriga linjer (teoretiska)

Ekonomisk linje E

Humanistisk linje H

Naturvetenskaplig linje N

Samhällsvetenskaplig linje S

Teknisk linje (fyraårig) T

Tvååriga teoretiska linjer

Ekonomisk linje Ek

Musiklinje Mu

Social linje So

Teknisk linje Te

Tvååriga yrkesinriktade linjer

Beklädnadsleknisk linje Be

Bygg- och anläggningsleknisk linje Ba

Distributions- och kontorslinje Dk

Drift- och underhållsleknisk linje Du

El-teleteknisk linje El

Eslelisk-praktisk linje Ep

(försöksverksamhet)

Fordonsteknisk linje Fo

Handels- och kontorslinje Hk

(försöksverksamhet)

Jordbrukslinje Jo

Konsumtionslinje Ko

Livsmedelsteknisk linje Li

Processteknisk linje Pr

Skogsbrukslinje Sb

Social servicelinje Ss

Trädgårdslinje Td

Träteknisk linje Tr

Verksladsleknisk linje Ve

Vårdlinje Vd

Bilaga 2 Prop, 1985/86:97

Statskontorets modellförslag beträffande gymnasieskolan

De utgångspunkter som enligt regeringens uppdrag 1982 lill statskontoret främst borde ligga till grund för ell nytt, schabloniserat statsbidragssystem var i sammanfattning följande:

- ett nytt syslem bör innefatta ytterligare steg mol ökad decentralisering och innefatta incitament till en mera rationell och - från lokal och regional horisont — behovsanpassad skolorganisation,

- ett nytt syslem bör innebära bättre förutsättningar för budgetering och uppföljning av slalens kostnader för gymnasieskolan,

- ett nytt syslem bör innefatta en förenklad administration på olika nivåer i förhållande lill nuläget.

De alternativa modeller för ett schabloniserat statsbidragssystem som prövades mot dessa huvudpunkter och övriga önskemål och krav på ell nytt system logs av statskontoret fram under våren 1983 i löpande kontakt med referensgrupper.

De alternativa modeller som prövades i försia utredningsetappen kan ses som steg på vägen mol etl alltmer schabloniserat statsbidragssystem. Alternativen kan - med delvis flytande gränser — delas in i tre huvudgrupper. Alternativen benämns Gl t, o, m, G7 (G= gymnasieskolan).

Den försia huvudgmppen, som omfattar alternativen Gl - G3 saml i viss utsträckning G4, bygger hell eller delvis på en schablonisering av lärariönerna för olika lärarkategorier. Den andra huvudgruppen, som omfattar alternativen G4 (delvis) och G5, innebär en övergång från mer eller mindre lärarlönebaserade schablonbidrag till ett bidragssystem som till vissa delar eller hell baseras på principen om bidrag per elev. Den tredje huvudgruppen slutligen utgörs av några översiktliga diskussioner om två alternativa framgångsvägar, G6 och G7, som — inom eller utom ramen för ett skatteutjämningssyslem - innebär ell schabloniserat bidrag per ungdomsgrupp i vissa åldersinlervall snarare än bidrag per gymnasieelev.

Resultatet av prövningen blev atl två av modellerna för utveckling av ett nytt system ansågs mest lämpade för fortsatta överväganden i en andra och avslutande utredningsetapp:

ALTERNATIV G2

I höslrapporlen finns antalet lärarveckolimmar, uppdelade i basresurs och vissa andra resurslyper, här sammanräknade under namnet förstärkningsresurs.

Enligt detla alternativ skulle statsbidraget beräknas med samma metod
som i alternativ Gl såviti angår basresursen, nämligen med en särbehand
ling av de två resursslagen basresurs och förslärkningsresurs, Förslärk
ningsresursen skulle emellertid här beräknas oberoende av hur skolan
använder denna resurs. Tänkbara varianter för beräkning av förstärknings- 52

resursen skulle kunna vara etl procentuellt påslag på basresursen eller Prop, 1985/86:97 visst bidrag per elev i skolan. Man skulle eventuellt också kunna tänka sig att beräkna förstärkningsresursen med hänsyn till skolans storlek och linjeomfallning e,d.

Varianten atl beräkna förslärkningsresursen som vissl bidrag per elev i skolan lorde vara den som mest liknar nuvarande system för statsbidrag lill grundskolan. Med en sådan metod skulle även bidraget i denna del göras direkt elevrelaleral.

En prövning av alternativ G2 ger vid handen atl en viss decentralise-ringseffekt kan uppnås genom att förstärkningsresursen utgår oberoende av skolans organisation. Den studieorganisation, som fastställs på gmndval av hösirapporten och därmed ger basresursen, skulle kunna omformas till stalsbidragsberättigande basresurs i stället för, som nu är fallet, faktisk (beslutad) organisalion för skolan. En sådan ändring skulle förbättra möjligheterna lill lokall inflytande över besluten. Användning av lärarlöne-schablon bör, liksom vid Gl, förbättra möjligheterna lill budgetering och uppföljning av statens kostnader för gymnasieskolan.

Alternativ G2 kan innebära vissa incitament lill en mera rationell lokal skolorganisation.

Enligt ell av alternativen för förstärkningsresursens beräkning skulle vidare denna resurs göras direkt elevrelalerad. Alternativ G2 skulle härvid kunna ses som ett försia steg mol ett elevrelaleral bidragssystem för gymnasieskolan,

ALTERNATIV G4

Ell ytterligare steg mol ell elevrelaleral bidrag för gymnasieskolan skulle t, ex, kunna vara alt ge viss andel av bidraget per elev och bygga på med vissl bidrag per linje, linjegrupp e,d, Ell sådanl alternativ, som benämns alternativ G4, har tidigare berörts av bl, a, SSK-ulredningen,

Generelll skulle resurstilldelningen enligt den i alternativ G4 skisserade metoden kunna beskrivas med hjälp av en serie formler

r = axn-l-bxe

där

r = tilldelad resurs för viss årskurs och linje (linjegrupp e, d,)

n = anlal linjer i gruppen, anlal grenar, anlal 30-lal elever e, d,

e = antal elever i aktuell årskurs av berörd linje (linjegrupp) saml

a och b = konstanter som måste bestämmas för resp, linje (linjegrupp).

Preliminärt skulle t, ex,, enligt denna variant av alternativ G4, en gymnasieskola med en linje av vardera E, H, N, S och T i årskurs I vid fyllda klasser tilldelas ca 1,04 lärarveckolimmar per elev mol storleksordningen 1,50-1,70 enligt dagens resursultag. Vissa modifieringar skulle därför behöva göras för all man skall uppnå etl i förhällande tili nuvarande system rimligl resultat.

Alternativ G4 är ett elevrelaleral syslem såtillvida att resursen i första
hand uttrycks i anlal lärarveckolimmar, som sedan räknas om i kronor 53

med hjälp av ett schabloniserat bidrag per lärarveckotimme.

En prövning av alternativ G4 visar alt förutsättningarna att öka del Prop, 1985/86:97 lokala inflytandet över skolans organisation förbättras. Resurstilldelningen enligt G4 är nämligen hell oberoende av skolans studieorganisation. Vidare bör förutsättningarna för budgetering och uppföljning av statens kostnader också förbättras, dock troligen inte mer än vid alternativ G2,

I förhållande till tidigare presenterade alternativ kan alternativ G4 enligt skisserad modell sägas innebära ytteriigare ett steg på vägen mol ett elevrelaleral statsbidrag för gymnasieskolan. Elevantalet påverkar direkt bidragets storiek.

Bilaga 3 Prop, 1985/86:97

Sammanfattning av promemorian (Ds U 1985:4) Ett schabloniserat system för statsbidrag till lärarlöner i gymnasieskolan

1 En schabloniserad, delvis elevrelalerad tilldelning av lärartimmar och statsbidrag till lärarlöner

En myckel slor del av slalens bidrag på cirka 4 miljarder kronor lill kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor avser lärarlönekostnader. Storleken av statsbidragen bestäms av bl, a, ofta myckel detaljerade föreskrifter i de olika timplanerna, i bestämmelser till dessa och i särskilda förordningar. Själva slatsbidragsbeslämmelserna innebär i dag i princip atl bidrag lämnas med belopp som motsvarar de utbetalda lönerna.

Förslag om en schablonisering av resurstilldelningen har tidigare framförts i olika omgångar, både av 1960 års gymnasieutredning, av utredningen om skolan, slalen och kommunerna (SSK) och av skoladminislraliva kommittén (SAK), En schablonisering avses bl, a, ge större lokal handlingsfrihet. Därför har en förutsättning för förändring varit all del detaljerade, statliga regelsystemet i limplaner o, s, v, kunnat luckras upp. Så har nu åtminstone delvis sketl med den friare resursanvändning som infördes för gymnasieskolan läsåret 1982/83, Fortfarande finns dock ofta mycket detaljerade resurslilldelningsregler kvar i timplanerna, om ock numera endasl som riktlinjer, från vilka avsteg kan göras av pedagogiska skäl. Vid mindre väl fyllda grupper skall vissa timreduklioner göras inom tre intervall, Blankellruliner och annan administration är omfattande. Den har på senare år kommit alt ytterligare utökas genom olika specialinriktade resurser för olika ämnen, studievägar och timplaner.

Samtidigt har med åren de allmänt goda erfarenheterna blivit alll säkrare belagda av två schablonsyslem för resurstilldelning — dels det som tillämpas för årskurs 4 av fyraårig teknisk linje (T4) i ett fyrtiotal kommuner, dels det som används i sju små kommuner i mer eller mindre utpräglad glesbygd - samordnade limplaner för främst de tre- och fyraåriga linjerna (ST-planer). 1 båda fallen lillämpas en modell för resurstilldelning med en grundresurs, som alltid utgår, och en av elevantalet beroende tilläggsresurs, I de formler och koefficienter som därvid används har räknats in de genomsnittliga limresurser som annars skulle utgå enligt det detaljrika syslem för t, ex, halvklasslimmar som finns i limplanerna för de aktuella studievägarna. Båda systemen har efler ingående utvärderingar befunnits öka den lokala friheten att hanlera tillgängliga resurser.

En molsvarande ordning för flertalet ämnen och studievägar i gymnasieskolan i övrigt är vad som föreslås i promemorian.

2 Större frihet för skolhuvudman och skolor att Pop, 1985/86:97

hantera gymnasieskolans resurser och använda dem där de behövs bäst

Den större rörelsefrihet som gäller för T4 och ST-planer bör alltså gälla en större del av gymnasieskolan.

Vad först gäller skolhuvudmännen skall erinras om den större roll de förutsätts spela för resursanvändningen. Regeringen har våren 1985 fåll riksdagens godkännande av ett förslag om all skolstyrelserna i särskilda planer skall dra upp riktlinjer för den friare resursanvändningen i gymnasieskolan. För atl delta arbete skall underlättas synes det naturligt alt överge dagens system, i vilket vissa resurser först beräknas skolenhetsvis och vissa kommunvis, I remissyttranden över en rapport om statsbidragsmodeller från statskontoret har en rad kommuner ullalat sig för en samlad kommunresurs, om vilken man får ta vederbörliga politiska beslut. En sådan ordning föreslås i promemorian. Alternativ lämnas för hanteringen av resurserna för stöd- och samordnad specialundervisning. Antingen kan dessa integreras med andra resurser eller också kan de anges som en separat minimiresurs. Förord ges för det senare,'

Vad så gäller resurshanteringen på skolenheterna bör med schabloniseringen - inom de ramar skolstyrelsen anger - friheten även här bli större genom alt dagens detaljerade resursrekommendalioner utmönstras ur limplaner och förordningar.

3 Förenklad lokal och regional skoladministration

Som framgått av SÖ-utvärderingar har man — med den friare resursanvändningen och med vidtagna sparåtgärder från statens sida — på skolorna blivit alltmer uppmärksam på resurstillgång och resursutnyttjande. Med de nämnda sparåtgärderna har måst följa vissa ytterligare regleringar av resurserna, såsom timreduklioner vid vissa elevtalsintervall och en särskild återföringsresurs. Härutöver kan också nämnas t, ex, en särskild resurs för undervisning i svenska i årskurs 2 av vissa linjer.

Promemorians förslag innebär atl del allra mesla av limplanernas alla noter jämte andra tillkommande resurser och vad som i dag i vissa fall skall räknas av i särskild ordning integreras i en eller två schabloniserade formler för flertalet studievägar. Därmed bör rimligen mer lid kunna ges även lokall för del arbete som - oavsett resurslilldelningssyslem -måsle bedrivas med sikte på bästa möjliga resursanvändning.

' I propositionen föreslås att resurserna för stöd- och samordnad specialundervis
ning integreras, 56

4 Vissa garantiregler för att garantera likvärdig P'"op- 1985/86:97

utbildning i olika delar av landet

Med bästa möjliga resursanvändning bör, mot bakgrund av upprepade uttalanden av regering och riksdag, förslås en prioritering av de elever som har störst behov av stöd och hjälp i sill skolarbete.

En näraliggande åtgärd kan här vara all välja en separat, minsta resurs för stöd- och samordnad specialundervisning. En annan, här icke föreslagen, skulle kunna vara atl öka den - i jämförelse med i grundskolan - lilla rörliga resursdelen genom alt i den ta in även delar av bastimlalen för olika studievägar. En sådan förändring har dock ansetts innebära för stora ingrepp i systemen. Enligt samma linje har timresurserna föreslagils kvarstå helt oförändrade enligt timplanerna, oberoende av elevantalen, för flertalet av de studievägar som erfarenhetsmässigt har flest elever med särskilda behov. Detta gäller karaktärsämnena inom hela industri- och hantverksseklorn. Avgörande har här varit all för varje skolhuvudman undvika de resursminskningar som i vissa lägen kan inträffa vid en scha- • blonisering, Detla bör minimera den risk som annars skulle kunna finnas för all skolhuvudmännen skulle inrikta sig på andra studievägar, där del är lättare all få fyllda klasser och oförändrade (eller större) timresurser.

Vid en delvis elevrelalerad resurstilldelning skulle annars även kunna befaras en mindre benägenhet att i en konkurrenssituation la in elever pä s, k, fri kvot. Sådana elever kan ju oftare uppfattas som potentiella avhoppare och — krasst uttryckt - ge lägre statsbidrag. Med de beslut om dimensionering av gymnasieskolan och om prioritering av 16- och 17-åring-ar som nu gäller bör dock alltfler elever redan efler grundskolan komma in på den utbildning de väljer i första hand. Därigenom bör den nu antydda risken bli mindre,

I begreppei likvärdig utbildning i olika delar av landet ligger även generelll möjligheten att erbjuda etl rimligl urval studievägar även på mindre orter, återigen med utgångspunkten all tillgodose elevernas förstahandsval. För alt tillgodose detta föresläs en särskilt anpassad resurstilldelningsmodell för de 30 minsta kommunerna med tre- och fyraåriga linjer (d, v, s, orter med s, k, alternativa timplaner, AT-planér), Även för specialidroll och för lågfrekvenla språk föreslås en särskild resursanpassning, som -allt annat lika - skall möjliggöra samma utbud som hittills.

5 Bättre överblick och uppföljning av konsekvenser av olika förändringar

Gymnasieskolan kommer framöver all befinna sig i ett aktivt försöks- och utvecklingsskede. Med en schablonisering av resurstilldelningen nås ell för staten - bidragsgivaren - naturiigt och vitalt syfte: att bättre än med dagens system kunna överblicka och följa upp följder av olika förändringar.

6 Lärartimmar tilldelas enligt resursschabloner p- 1985/86:97

som fastställs utifrån aktuella timplaner och verkliga resursuttag

De timresurser som enligt gällande limplaner samlat utgår vid vissa för landet genomsnittliga elevial skall normalt anges i en formel för studievägen och årskursen. Formeln skall innehålla en grundresurs (som är oberoende av elevantalet) och en lilläggsresurs (som varierar med elevantalet). Konkreta exempel ges i sammanfattningen av beräkningarna i bilaga 6,'

7 Förändringarna skall generellt sett vara kostnadsneutrala — under förutsättning av i övrigt oförändrade förhållanden

Vid arbetet med schablonformler har valet, förenklat uttryckt, stått mellan

- ett ringa antal formler och ell myckel lätthanterligt syslem men risk för större avvikelser i resursulfallet gentemot dagens förhållanden för skolhuvudmännen och

- ett större antal formler och ell mindre lätthanterligt syslem men mindre risk för avvikelser i resursulfallet.

En utgångspunkt för arbetet har varit all kostnadsfördelningen mellan stat och kommun i del väsentliga inte skall ändras. Del har dä framstått som naturiigt all välja en högre detaljeringsgrad med fler formler för atl minimera de vid en övergång till ell schabloniserat system ofrånkomliga avvikelserna från dagens resursbild. Av de simuleringar som gjorts framgår all bland de ca 180 aktuella kommunerna med gymnasieskola har i dag endasl sju ell resursultag som är minsl 6% större och ca 25 ett som är minsl 6% mindre än vad de skulle ha med del schablonsystem som föreslås i promemorian,-

8 Liksom i grundskolan fastställs särskilda veckotimpris, här för olika studievägar eller grupper av studievägar

Schabloniseringen skall alltså gälla även bidragsbeloppen. Liksom i grundskolan kan också för kommunerna övervägas särskilda arvodesgrupper, baserade på olika lönenivåer, i sin lur beroende av lärarkårens aktuella lönegrads- och ålderstilläggsklassläge, 1 delta sammanhang bör även prövas hur den för den totala resurshanteringen bästa schabloniseringen kan se ut, ocksä ur administrativ synvinkel,

' Stalistiskl beräkningsunderlag m, m, redovisas här i bilagorna 5 och 6,

- Med propositionens förslag fär blott 9 kommuner ett resursbehov som är minst 5 %

större och 38 kommuner ett resursbehov som är minst 5 % mindre än vad som gäller

med dagens syslem,

' I propositionen föreslås timbelopp och ett antal arvodesgrupper, 58

9 En viss, åtminstone temporär garantiresurs för Prop, 1985/86:97 fall där det föreslagna systemet slår uppenbart och orimligt fel

En viss resurs måste kunna garanteras — åtminstone under t, ex, en treårsperiod — för kompensation till sådana skolhuvudman som med den föreslagna modellen, trots en rimligl rationell skolorganisation, oförutsett får en oacceptabelt låg slatsbidragsläckning för sin gymnasieskola.

6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 97

BUaga 4 Prop, 1985/86:97

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds U 1985: 4) Ett schabloniserat system för statsbidrag till lärarlöner i gymnasieskolan

Remissinstanser

Efter remiss har yttranden över promemorian avgells av skolöverstyrelsen (SÖ), riksrevisionsverkel (RRV), statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), länsskolnämndema i Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Gotlands, Kristianstads, Hallands, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbotlens län, statens arbetsgivarverk (SAV), skolförfatlningsutredningen (U 1979: 12), Svenska kommunförbundel. Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Centralorganisationen SACO/SR, Lärarnas riksförbund (LR), Skolledarför-bundel. Svenska facklärarförbundet (SFL), Sveriges lärarförbund (SL), Slockholms läns, Örebro läns och Kopparbergs läns landstingskommuner, samt Danderyds, Eksjö, Eskilstuna, Faluns, Gollands, Gällivare, Göteborgs, Härnösands, Kalmar, Karlskrona, Lycksele, Malmö, Skara och Örebro kommuner

Länsskolnämnden i Östergötlands län har bifogat yttranden från Linköpings kommun och rektor vid Himmelslalundsskolan i Norrköping, Länsskolnämnden i Uppsala län har redogjort för inhämtade synpunkler från länets kommuner.

Yttranden har dessulom kommit in från Botkyrka kommun och Sveriges civilingenjörsförbund

1 Allmänt

Flertalet remissinstanser är i princip positiva till promemorians förslag.

Till dessa hör SÖ, statskontoret, RRV, SAV, länsskolnämndema, SAF, Landstingsförbundet, Stockholms och Kopparbergs läns landstingskommuner, Eksjö, Faluns, Gollands, Gällivare, Härnösands, Karlskrona, Lycksele, Skara och Örebro kommuner, SCB har yttrat sig över promemorian enbart i frågor som anknyter till verkels roll som central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen,

SÖ understryker att utfallet av det föreslagna systemet är av avgörande betydelse för systemets tillämpning, SÖ har därför under remissarbetet ägnat frågan om det reviderade systemets utfall per kommun slor uppmärksamhet,

Skolförfatlningsutredningen, som är i slutskedet av sitt arbete, har en
dasl hell kort framfört några synpunkter i anslutning till promemorian.
Man borde, enligt utredningen, överväga om det är möjligt att förenkla de
organisatoriska föreskrifterna och göra dessa mer enhetliga. Enligt utred
ningens mening har dessa frågor inte beaktats tillräckligt i promemorian, 60

SAV menar atl förslaget i promemorian i princip synes innebära alt den Prop, 1985/86: 97 nuvarande organisatoriska regleringen byggs in i staisbidragsreglerna, medan den organisatoriska regleringen som sådan förenklas och atl ell sådanl syslembyle inte självklart medför alt reglerna blir vare sig begripligare, överskådligare eller lättare atl hanlera. Vidare är del osäkert om den ekonomiska överblicken och uppföljningen förbättras i påtaglig grad med den föreslagna modellen.

Enligt SAV:s bedömning behöver inte några ändringar i nu gällande avlal göras, om förslagen genomförs. Den föreslagna ordningen med veckotimpriser bör kunna genomföras med tillgänglig lönestatistik som grund,

Länsskolnämnden i Kronobergs län anser all promemorian lar några steg tillbaka från grundtanken att gå ifrån de detaljerade föreskrifter som finns i dagens system och ge skolhuvudmännen större rörelsefrihet, när man pekar på atl vissa förhållanden kräver extra resurstilldelning, t, ex, specialidroll, B-klasser, specialklasser,

Länsskolnämnden i Hallands län hälsar med tillfredssiällelse all det genom del föreslagna nya statsbidragssystemet kan finnas möjligheter till ell mer förenklat regelsystem, som dessutom lorde ge bättre möjligheter till besparingar och medföra en vettigare resursanvändning. Nämnden anser det vara synnerligen viktigt atl man i detta sammanhang inte inskränker sig lill atl göra en leknisk förändring av hur man beräknar statsbidraget. Man bör samtidigt länka igenom vilka övriga gällande bestämmelser som kan upphävas, och vilka som måste finnas kvar.

Liksom länsskolnämnden i Uppsala län finner länsskolnämnden i Älvsborgs län all behovel av etl nytt och förenklat statsbidragssystem för lärariönekostnaderna i gymnasieskolan år stort. Den senare nämnden anser att ett enklare schabloniserat system än det föreslagna måste införas, även om avkall därigenom måste göras på kravel på små avvikelser från nuvarande kostnadsfördelning,

Länsskolnämnden i Värmlands lån konstaterar atl förslagel är ett första steg på vägen mot ett mer lätthanterligt system för fördelning av statsbidraget till gymnasieskolan men alt mycket återstår alt göra på detla område,

Länsskolnämnden i Gävleborgs län anser att del föreslagna systemet i kombination med den redan beslutade ändrade avslämningstidpunklen säkert kommer atl främja syflel alt premiera maximal gruppfyllnad och effektivare utnyttjande av elevplatserna. Nämnden är dock mera tveksam till i vad mån de föreslagna ändringarna främjar undervisningen,

Länsskolnämnden i Jämtlands län framhåller all klara fördelar ligger i det föreslagna systemet jämfört med nuvarande. Med hänsyn till atl vissa effekter av förslagen är svåra att förutse, bör - enligt nämnden - ell definitivt ställningslagande föregås av en försöksperiod på förslagsvis tre är,

Länsskolnämnden i Norrbottens län anför: 1 kommuner med en enhet av
gymnasieskolan har resursfördelningen hittills närmasl legat hos skolled
ningen. Framför alll allmänna enheter av gymnasieskola har en komplex
uppbyggnad, varför det är svårt för politiska företrädare och kommuners
ofta små skolkanslier att skaffa tillräcklig erfarenhet och insikt i gymnasie- 61

skolan. Utökad frihei alt hanlera gymnasieskolans resurser blir därför Prop, 1985/86:97 utökad frihei för den enskilda skolan.

Svenska kommunförbundel som - för all nå önskemålet om ökad decentralisering — tidigare påpekat behovel av atl se över del totala regelverket för skolan anser del pågående försöks- och utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan samt översynen av den gymnasiala yrkesutbildningen vara exempel på ytterligare faktorer som måste påverka del framlida resurslilldelningssystemel, Målel all skapa en gymnasieskola för alla måsle också beaktas vid utformningen av bidragssystemet. Styrelsen har mol denna bakgrund vägt nuvarande förhållandevis väl fungerande bidragssystem för gymnasieskolan mot etl i princip helt nytt och i vissa avseenden när del gäller de ekonomiska effekterna osäkert syslem. Styrelsen har vid en sammanvägning av för- och nackdelar med de båda systemen funnit atl nuvarande syslem med vissa förordade förändringar tills vidare bör bibehållas i avvaktan på atl utformningen av den framlida gymnasieskolan är klariagd och har därför inte funnit anledning atl gå in på enskUdheter i förslaget.

Landstingsförbundet ser positivt på att ansträngningar görs för att förenkla det nuvarande komplicerade regelsystemet för gymnasieskolan. Det nu framlagda förslaget innebär emellertid endast mindre förenklingar i regelsystemet. Styrelsen anser alt gymnasieskolans totala regelverk bör förenklas och närma sig det system som tillämpas inom del kommunala högskoleområdet. Styrelsen tUlstyrker dock föreslaget syslem men endast under förutsättning atl gymnasieskolans övriga regelsystem samtidigt omprövas och förenklas.

Såväl SACO/SR, LR, Skolledarförbundet, SFL som SL avvisar förslagel. Skälen härtill är att del anses olämpligt alt under pågående försöks-och utvecklingsarbete så väsentligt förändra del nuvarande bidragssystemet då risker för störningar i delta arbete är överhängande,

Örebro läns landstingskommun anser sig inte kunna tillstyrka promemorians förslag i nuvarande utförande. Förslagets effekter anses mycket svåra atl överblicka för den enskilda kommunen och bör därför bli föremål för ytterligare utredning,

Kopparbergs läns landstingskommun anser om förslaget atl del på vägen mot ell totalt schabloniserat statsbidragssystem kan vara ett steg som kan ge värdefulla erfarenheter och av den anledningen bör prövas. Landstinget förutsätter att åriiga uppföljningar görs efter genomförandet den 1 juli 1987,

Danderyds kommun anser del nuvarande statsbidragssystemet för gymnsieskolans lärarlöner ha otvetydiga fördelar för kommunerna i jämförelse med varje form av schabloniserat bidragssystem. Med det föreslagna systemet får kommunerna ett ökat ansvar för resursanvändningen i gymnasieskolan. Delta är i sig positivt. Den lokala friheten begränsas dock av läroplanens bestämmelser, föreskrifter i skolförordningen och andra bestämmelser. Skolstyrelsen är därför inte säker på all vinslen med del föreslagna systemet - den ökade friheten att använda resurserna - är värd priset,

Gotlands kommun tillstyrker all limlilldelningen i gymnasieskolan Prop, 1985/86:97 schabloniseras. Vid utformningen av det schabloniserade systemet för tilldelning av lärartimmar bör hänsyn tas lill de skillnader i förutsättningar som föreligger i att bedriva gymnasieverksamhet på Golland jämfört med andra kommuner där möjligheter finns all samarbeta över kommungränserna,

Göteborgs kommun menar all förslaget innebär risk för en utarmning av kommunens utbildningsutbud. Det kan ifrågasättas om ell schabloniserat syslem kan förena inslag av såväl glesbygdsstöd som rationalitet, Förslagel kommer bl, a, att medföra resursförlusler då elever från andra kommuner återgår lill sin hemskola. Skolförvaltningen kan inte tillstyrka utredningens nuvarande förslag till nytt statsbidragssystem,

Karlskrona kommun anser alt ur kommunal synpunkt är dagens statsbidragssystem det mest överiägsna både vad det gäller de administrativa rutiner som krävs och ur kostnadsläckningssynpunkl.

Skall ell schabloniserat statsbidragssystem införas, så bedömer skolkontoret atl det föreslagna systemet är acceptabelt, förutsatt att full kostnadstäckning medges vad gäller veckotimprisernas nivåer,

Lycksele kommun anser atl ett schabloniserat statsbidrag kan ha vissa fördelar, men avvikelserna mot nuvarande system får ej översliga ±5%, Del måsle vidare fastslås att statsbidraget får användas över budgetårs-gränserna,

Malmö kommun är positiv till ett schabloniserat statsbidragssystem där resursen tilldelas för hela kommunen. Dock behöver det föreslagna systemet överarbetas i bl, a, de delar som berör slatsbidragsproblemalik med ett stort anlal mindre skolanläggningar. Med nuvarande regelsystem finner skolstyrelsen att det lokala inflytandet inte ökar men alt det innebär ökade administrativa insatser på kommunal nivå. Skolstyrelsen förordar all nuvarande slatsbidragssysalem bibehålls tills vidare.

Skara kommun noterar med tillfredsställelse all man ej har för avsikt att rubba grundvalarna för del nuvarande statsbidragssystemet genom de förändringar, som nu föreslås,

Örebro kommun tillstyrker principiellt ell decentraliserat syslem med schabloniserad beräkning. Detta måsle dock givetvis följas av en översyn av regelverket som styr förutsättningarna för en rationell resursanvändning.

Botkyrka kommun anser all del är tveksamt om de nya reglerna kan ge rättvisa mellan kommunerna. Del föreslagna regelsystemet anses administrativt krångligt i förhållande till nuvarande regler. Skolkontoret anser vidare atl man bör pröva möjligheterna lill en samordning av statsbidragen lill grundskolan, gymnasieskolan, komvux och grundvux. Skolkontoret anser således atl promemorians förslag ej kan ligga lill grund för ell nytt statsbidragssystem,

Sveriges Civilingenjörsförbund är positivt lill alt ell nytt syslem införs. Erfarenheter av det redan befintliga schabloniserade systemet i åk T 4 är goda.

Förbundet anser vidare att i denna schabloniserade resurs bör även
resurser för fortbildning av lärarna innefattas. Det skulle ge skolenheten en 63

klart definierad summa pengar som ger större frihet atl välja utbildningsan- Prop, 1985/86:97 ordnare,

Linköpings kommun tillstyrker förslagel om ell schabloniserat elevrelaleral statsbidragssystem.

Rektor vid Himmelslalundsskolan i Norrköping tillstyrker promemorians huvudsakliga förslag och menar all del är positivt att statsbidraget lill viss del blir elevrelaleral och att redovisningen pä sikt kan förenklas samtidigt som rörelsefriheten för skolor och huvudmän ökar,

Länsskolnämnden i Uppsala län har ulöver detaljerade uppgifter om utfallet av föreslaget resurstilldelningssyslem även från skolhuvudmännen begärt in allmänna synpunkter på del lagda förslagel. Dessa kommuner redovisar en negativ inställning till de följder, som förväntas komma av den kombinerade effekten av ell nytt schabloniserat elevbaseral statsbidragssystem och den nya förordningen om ett framflyttande av avstäm-ningsdalum lill 15 januari respektive 15 september. Det anses allmänt att en alllför kraftig kostnadsövervällring lill kommunerna kommer alt bli en följd av detta. Kommunernas vilja och förmåga all skapa bredd i under-visningsulbudet kommer all minska.

Det påpekas också i delta sammanhang del orättvisa i att kommuner med små gymnasieskolor först och mest kommer alt drabbas. Den redan idag otillräckliga förslärkningsresursen kommer än mindre alt räcka lill för de särskilda behov som finns.

2 Ett schabloniserat, delvis elevrelaterat system

Promemorians förslag s. 5-9

SÖ tillstyrker förslagel om en grundresurs per kommun, SÖ har i sina beräkningar sökt visa hur en grundresurs om 17 veckotimmar påverkar Utfallet för de tre- och fyraåriga linjerna,

SÖ tillstyrker däremol en grundresurs av ungefär den storlek som anges i promemorian för de tvååriga linjerna.

Enligt SÖ:s beräkningar blir utfallet av resurserna för de tvååriga linjerna inte särskill fördelaktigt för skolor med enbart tvååriga linjer inom VSK- och JST~seklorerna, Alt landstingskommunerna kompenseras ser SÖ som en förutsättning för systemets lillämpning,

Länsskolnämnden i Hallands län tillstyrker atl limtilldelningen schabloniseras med hjälp av schabloner av i huvudsak den grundkonstruktion som promemorian föreslår. Promemorians uppfattning alt både kommun och skolslorlek har ett starkt inflytande på resursbehovet är nämnden däremot tveksam till. Enligt nämndens mening har i försia hand skolans storiek ett starkt inflytande på resursbehovet. Nämnden anseratt resursen bör beräknas per skolenhet. Nämnden delar de tidigare i många sammanhang framförda farhågorna för alllför stora skolenheter framför alll därför alt de medför stora nackdelar ur elevsocial synpunkl. Nämnden vill därför inte medverka lill en uiformning av etl statsbidragssystem, som konsekvent gynnar stora skolenheter, vilket en kommunvis beräkning av grundresursen skulle göra.

Länsskolnämnden i Värmlands län menar att med den utformning som Prop, 1985/86: 97 förslaget har synes tillräcklig hänsyn ha tagils lill skolor av olika storlek varför nämnden tillstyrker förslaget på denna punkt,

Länsskolnämnden i Västmanlands län har funnit atl den friare resursanvändningen fr, o, ;ii, läsåret 1982/83 medfört en positiv förändring i skolornas verksamhet. Nämnden stöder därför ett system beslående av grundresurs och elevbaserad lilläggsresurs med en tillkommande elevbaserad stödresurs,

LR: Schabloniseringen innebär ingen omedelbar generell bidragsminskning men väl en omfördelning av nuvarande resurser som medför en rad ölägenheter för kommunerna och allvarliga arbelsmarknadsproblem för lärarna, Schabloniseringsförslaget gynnar stora samlade enheter, ul-bildningsfabriker och överfyllda klasser, vilket förbundet anser mycket olyckligt. Gymnasieskolan har under de senasie åren hårt brandskatlals på resurser genom bl, a, självstudier, samläsning och limreduktion och måsle snarast tillförsäkras ökade resurser om den skall kunna ta emot alla elever från grundskolan, LR anser vidare atl den ärskursbaserade grundresursen lill de tre-och fyraåriga linjerna är för liten,

SFL och SL menar atl del föreslagna resurssystemel blir mindre hanterligt än det nuvarande för en anpassning lill lokala förutsättningar.

Svenska kommunförbundet: I förslagel om ett schabloniserat statsbidragssystem för gymnasieskolan ingår som en del alt samtliga resurser fördelas kommunvis. Styrelsen ser övervågande fördelar med delta förslag och föreslår därför atl molsvarande möjlighet öppnas inom ramen för nuvarande system.

Landstingsförbundet menar all de speciella förulsältningar som råder för den landslingskommunala gymnasieskolan vid beräkning av schabloner och limtilldelning måste beaktas,

Faluns kommun finner all en ökad schablonisering ger den enskilda skolenheten större möjligheter alt på ett flexiblare säll hanlera resurserna,

Göteborgs kommun finner atl förslagel endasl innebär marginella förändringar av del statliga regelsystemet samt alt man i utredningen tillskapat en grundresurs för alt gymnasieutbildningen i småkommunerna skall kunna bibehållas. För Göteborgs del skulle genomförandet av detla förslag innebära all ca 2 lärartjänster per normalstor skolenhet skulle försvinna,

Malmö kommun ansluler sig i princip lill den modell av ett schabloniserat syslem som föreslås.

Enligt Örebro kommun är dagens statsbidragssystem myckel rättvisande, då kommunerna får ersättning för faktiska kostnader till 87 % för av SÖ och länsskolnämnden beslutad organisation. Del är därför viktigt atl kommuner som uppenbart missgynnas genom schabloniseringen kompenseras för detla.

3 Större frihet för skolhuvudman och skolor att hantera resurser

Prop, 1985/86:97

Promemorians förslag s. 9—13

SÖ ställer sig positiv till att skolstyrelsen/utbildningsnämnden ges ökade möjligheter till en behovsinriklad resursfördelning mellan gymnasieskolen-helerna i kommunen. Erfarenheterna frän del s, k, UTRES- projektet (Utvärdering av resursanvändningen i gymnasieskolan) visar emellertid all skolstyrelsen i stället för atl göra en fördelning efter behov fördelat resursen schablonmässigt efler antalet elever vid skolenheterna, SÖ vill betona viklen av all budgetåret 1986/87 utnyttjas för systematiska utbildningsinsatser såväl för förtroendemän som för den personal som skall handlägga resursfördelningsfrågor.

Flera skäl talar för all fömlsätlningama för stöd lill elever med svårigheter blir bättre ulan en specialdeslinering. Den resurs som avsätts för elever med svårigheter är tillräckligt slor för alt vara operaliv.

Det finns vidare en risk för alt en minimiresurs kan betraktas som en norm för hur stora resurser som bör användas. Ett ytteriigare argument mol en specialdeslinering av stödresursen är de riktlinjer som finns för förstärkningsresursens användning. Man skall vid fördelning av hela den nuvarande förslärkningsresursen prioritera elever med svårigheter, SÖ föreslår därför all stödresursen sammanförs med tilläggsresurserna. De resurser som avsätts för förstärkningsändamål bör i försia hand användas för "elever med särskilda behov av stöd och hjälp i sitt skolarbete",

Länsskolnämnden i Gollands län tillstyrker förslaget atl gmnd- och tilläggsresurserna saml stödresursen ges som en samlad resurs lill skolhuvudmännen men är - med hänsyn till erfarenheterna av den friare resursanvändningen - tveksam till all den särskilda stödresursen skall särskiljas och minimeras, I likhet med promemorian anser nämnden vidare all del är viktigt att skolstyrelsen på detta sätt engageras i del fördelningspoliliska arbetet på samma säll som gäller för grundskolan,

Länsskolnämnden i Hallands län har inga invändningar mol promemorians förslag atl den samlade resursen skall täcka både bas- och förstärkningsändamål men anser alt frågan om elevernas undervisningslid och eventuella reduceringar av den i timplanen föreskrivna liden måsle behandlas grundligare än vad promemorian gör,

Länsskolnämndema i Kronobergs, Kristianstads resp, Västmanlands län stöder förslagel om en samlad kommunresurs för fördelning efler vederböriiga politiska beslul. Separat stöd- och samordnad minimiresurs förordas, Behovel av informationsinsatser för politiker och tjänstemän om del nya systemet påtalas,

SFL och SL: 1 promemorian föreslås atl resurser för limplanerna (s,k,
basåndamål) samt för stöd- och samordnad specialundervisning skall för
delas först. Förbunden vill särskilt framhålla behovet av en "öronmärkl"
resurs för stöd- och samordnad specialundervisning. Fördelen är atl man
kan garantera atl stödresursen används till avsett ändamål. Det är viktigt
all understryka atl nivån som fastställs verkligen är en miniminivå, en s, k, 66

boHenplalla, Resursen får ej läsas lill en viss storiek. Den bör vara flexibel Prop, 1985/86: 97 och utgå efter behov,

Örebro läns landstingskommun anser inte att i promemorian framlagt förslag till schabloniserat statsbidragssystem kommer alt medföra någon ökad decentralisering i egentlig mening,

Danderyds kommun anser all slödundervisningsresursen bör vara låst endasl lill hälften, annars molverkas syftet med en friare resursanvändning i för hög utsträckning,

Eksjö kommun anser att stödresursen ej bör särskiljas från övriga resurser ulan skolhuvudmännen bör få en total resurs att ansvara för och att fördela,

EskUstuna kommun betonar, all man inte lar bort regelsystem. Man ersätter ell statligt regelsystem med ett blandat statligt och kommunalt. Kommunen förespeglas i det nya systemet få större handlingsfrihet. För i varje fall större kommuner motvägs detta av nödvändigheten av egen administration i störte utsträckning.

En större frihet att nyttja tilldelade resurser ses av Falu kommun som någol positivt för både skolstyrelsen och de enskilda gymnasieskolorna och ligger hell i linje med det ökade politiska ansvaret för skolan på kommunnivå,

Gällivare kommun finner atl förslagel ulan tvivel medför större frihet för skolhuvudmännen atl fördela skolan tilldelade resurser. Detta förutsätter ingående kännedom om gymnasieskolans förutsättningar och arbetsmetoder,

Göteborgs kommun: Skolstyrelsen skall enligt förslaget ges större frihet och påverkansmöjligheler belräffande resursanvändningen, Etl så resurs-knappt system som det föreslagna ger emellertid, enligt förvaltningens bedömning, nästan obefintliga möjligheter till resurssiyrning,

Härnösands kommun anser atl arbetsgruppens förslag bör ge skolhuvudmännen och de enskilda skolorna större frihet i resursanvändningen och att en förenkling av statsbidragssystemets rekvisitions- och uppföljningshantering kan erhållas,

Kalmar kommun menar alt den lokala friheten atl hantera tillgängliga resurser inte automatiskt ökar i och med etl schabloniserat syslem. Verksamheten regleras i slor utsträckning av läroplanen för gymnasieskolan, föreskrifter i skolförordningen och en del andra bestämmelser,

Karlskrona kommun menar atl del är nödvändigt atl skolstyrelsen medges möjlighet att göra förändringar av tilläggsresursen så att överföring till elever med stödbehov får göras där så erfordras,

Malmö kommun finner det helt riktigt atl den samlade undervisningsresursen tilldelas skolhuvudmännen.

4 Förenklad skoladministration

Promemorians förslag, sammanfattningen s. 2

SÖ ser det som en väsentlig fördel med det föreslagna systemet atl del är

betydligt enklare än del nuvarande. Man bör emellertid vid den definitiva 67

utformningen av systemet sträva efler sådana ytteriigare förenklingar som Prop, 1985/86:97 inte i nämnvärd grad förändrar resurstillgången för kommunerna.

På central nivå, dvs, för SÖ, medför det föreslagna systemet inte särskilt stora förändringar för arbetet med dimensionering, eftersom det redan nu görs översiktligt och inte detaljerat,

Länsskolnämnden i Värmlands län finner att det administrativa förfarandet måhända blir någol enklare än i det nuvarande, men att del är tveksamt om en behovsorienterad resursanvändning främjas i någon högre grad,

Länsskolnämnden i Västmanlands län stöder förslagel med högst två schabloniserade gmndformler per studievåg - en för reguljära och en för alternativa timplaner för fiertalel studievägar - för atl i stället öka tiden för arbetet med bästa möjliga resursanvändning,

SACO/SR liksom LR finner atl decentraliseringen inom det föreslagna systemet stanrar vid skolstyrelsen. Den enskilda skolans inflytande minskar, Förslagel kan därför beskrivas som en "lokal centralisering". Systemet kommer att kräva utökade resurser både vad gäller den centrala skoladministrationen i kommunen och av skolledningen vid den enskilda skolenheten.

Liknande åsikter har framförts av Skolledarförbundet.

LR menaraii "slagsmålet" om resiirserna mellan skolenheterna i fleren-hetskommuner riskerar all förvärras,

SFL och SL finner inte all förslagel totalt sett innebär en förenklad lokal och regional skoladminslration,

Örebro läns landstingskommun finner del oklart vad det föreslagna systemet kommer alt kräva i form av ytterligare administrativa insatser i samband med exempelvis olika lokala resursfördelningar m, m,

Eskilstuna kommun menar alt förslaget medför behov av ökad kommunal administration och kostnad. Eventuella orationella skolorganisatoriska lösningar i kommuner har ofta tillkommit efter statliga direktiv. Rapporten rekommenderar samläsning i större utsträckning. Del måste betonas, all samläsning som berör redan stora skolor kan vara administrativt mycket svårorganiserad. Det geografiska avståndet mellan skolor i en kommun försvårar vidare en sådan lösning,

Faluns och Gällivare kommuner kan inte finna alt den lokala skoladministrationen förenklas genom det föreslagna systemet,

Göteborgs koinmun menar all följderna för kommunens skoladministration kommer atl bli mindre benägenhet all förändra gymnasieorganisationen i enlighet med elevernas val på grund av den omfattande administrativa processen och all del starkt kan ifrågasättas om systemet är administrativt lätthanterligt,

Örebro kommun anser inte alt förslaget kommer att förenkla det admini
strativa arbetet på lokal nivå. Resursen tilldelas huvudmannen som sedan
skall fördela till de olika skolenheterna, I kommuner med flera gymnasie
skolor med olika struktur och behov torde det bli ett omfattande arbete att
finna kriterier för en "rättvis" fördelning av resurserna. Även ute på de
enskilda skolenheterna blir del omfattande pedagogiska överväganden för
skolledningarna. Budgetarbetet på kommunal nivå kommer vidare all för- 68

svåras genom alt analys och uppföljning av kostnader och intäkter kommer Prop, 1985/86:97 atl kräva störte insatser än i dag. Erfarenheter av grundskolans statsbidragssystem, som är likartat del här föreslagna, har visat delta,

5 Likvärdig utbildning

Promemorians förslag, sammanfattningen s. 3

SÖ kan inte finna atl borttagande av timplanernas noter om delning av grupp eller klass innebär någol nytt i vad avser slalens styrning. Den friare resursanvändningen av förstärkningsresursen medger detta redan nu. även om resultaten från UTRES-projektet visar all kommunerna i stor utsträckning följer de tidigare tvingande reglerna om delningar,

I sammanhanget bör uppmärksammas all promemorians förslag om en koppling mellan nya tim- och kursplaner och koefficienter för resurstilldelning kan vara ell medel för all säkra all införandel av nya läroplaner sker på ell lillfredsslällande säll,

Länsskolnämnden i Uppsala län instämmer i princip i uppfattningen att de detaljerade föreskrifterna om elevantal och limtal i noter och allmänna bestämmelser lill limplanerna numera endast har betydelse för resursberäkningen och därför kan slopas i ett schabloniserat statsbidragssystem. Del bör få avgöras lokall hur tillgängliga resurser för delning av klass skall användas med hänsyn lill elevantal samt lokaler och utrustning,

LR liksom SACOISR och Skolledarförbundet anför: Del delvis elevrela-terade statsbidragssystemet gynnar välfyllda klasser med elever med samma val och där samtliga på en linje är koncentrerade till samma enhet. Systemet slår hårt mol elevernas valmöjligheter i såväl små som medelstora kommuner och ulgör därmed en slor risk för likvärdigheten i landet,

SFL och SL anser alt det föreslagna resurssystemel inte garanterar en likvärdig utbildningsstandard, "Falliga" kommuner kommer med all sannolikhet inte alt erbjuda elever samma lillvalsmöjligheler som i dag, eftersom skolhuvudmännen inte kommer att ha vetskap om hur stort statsbidrag kommunen kommer att få vid den lidpunkt då skolorganisationen fastställs för läsåret,

Göteborgs kommun anser atl inte bara glesbygdskommuner gynnas av detla förslag. Också andra kommuner vinner på det, I Göteborgsregionen ingår 20 gymnasieenheter i ett gemensamt elevområde. Av dessa kommer de 5 gymnasieenhelerna i grannkommunerna atl vinna på förslagel, medan de 15 inom Göteborgs kommun förlorar, Ell selektivt stöd lill nedläggningshotade glesbygdsgymnasier skulle medföra att samma mål uppnås ulan drastiska minskningar av resurserna för störte kommuner.

Tanken med del elevrelalerade bidraget är att uppnå en större klass- och gruppfyllnad, vilket - enligt Örebro kommun - är positivt ur resurssynpunkl. Den strävan efler gymnasiereformen 1971 som de flesta kommuner med flera gymnasieskolor ägnade ål all bilda allmänna enheter och på så sätt ocksä integrera elever från två- och treåriga linjer missgynnas dock av del föreslagna systemet. Del vore givelvis lättare atl fylla klasser och grupper i sektorsskolor, med samma och likartade linjer samlade på en skola.

Konsekvensen av förslagel kan bli att skolorna blir försiktiga med atl Prop, 1985/86:97 bilda grupper med litet elevantal eller där man av erfarenhet vet alt avhoppen är stora. Detta skulle kunna leda till minskad valfrihet för eleverna.

Kommuner med ovan beskrivna organisalion skall inte, på grund av ett nytt bidragssystem, påverkas att ändra sin skolstruklur, som har många andra fördelar. Det är dessutom inte möjligt i de flesta kommuner på grund av obefintliga lokaler och ansträngd ekonomi att göra några större förändringar. Därför bör den föreslagna kompensationsgarantin inte tidsbegränsas,

6 Bättre överblick över förändringar

Promemorians förslag, sammanfattningen s. 3

Gymnasieskolan befinner sig i inledningen av ett förändringsskede, och grunden för förändringarna är bl, a, ett relativt omfattande försöks- och utvecklingsarbete. Vid konstruktionen av det schabloniserade statsbidragssystemet har hänsyn lagils lill atl limplanejusleringar kan göras på ell enkelt sätt. Genom all ändringar i limplanerna skall inarbetas i formlerna för resursberäkning garanteras atl slalens kostnader kan hållas på en oförändrad nivå,

I försöksverksamheten kommer en del försök all bygga på vissa jämkningar i limplanerna. Om statsbidrag vid tillämpningen av ett reviderat statsbidragssystem kan utgå enligt normaltimplanen, kan mindre justeringar av timplaner medges i försöksverksamheten ulan all delta medför ökade statliga kostnader, SÖ ser detta som en slor fördel med del föreslagna statsbidragssystemet. Del är angelägel all de principiella förändringar som kan bli följden av ÖGY:s förslag kan rymmas inom del reviderade resurs-systemets ramar.

Gymnasieskolans successiva reformering genom försöks- och utvecklingsarbete måsle vid schabloniseringen bättre än med nuvarande syslem kunna följas upp enligt länsskolnämndens i Västmanlands län bestämda uppfattning, samtidigt som den ökade lokala friheten lill särskilda satsningar bör stimulera fältarbetet.

En förbättrad kontroll anser SFL och SL vara möjlig alt åstadkomma utan genomgripande förändringar av statsbidraget,

7 Lärartimmar tilldelas enligt schabloner

Promemorians förslag s. 14-31

SÖ ställer sig posUiv till denna metod för att åstadkomma ett mer överskådligt syslem än del nuvarande. Del är dock viktigt alt de beräkningsgrunder som fastställs vid införandel kontinuerligt ses över. En mer omfattande översyn torde bli nödvändig vart Iredje år,

SÖ menar atl för resursberäkningen på de treåriga linjerna och för
årskurserna I -3 på T-linjen bör en schablon för alla linjer och för årskur
sen lillämpas, dvs, en genomsnittlig schablon. Därigenom blir beräkningar
na enklare alt ulföra och exaktheten tillräcklig, 70

Länsskolnämnden i Uppsala län föreslår följande förändringar, Prop, 1985/86: 97

Skolhuvudman med en gymnasieskola med såväl tre- och fyraåriga linjer som tvååriga teoretiska och yrkesinriktade linjer med organisation av minimikaraktär ges en fritt disponibel extra undervisningsresurs på 10 veckotimmar.

Möjligheten lill timreduktion vid mindre elevantal än 30 per klassavdelning regleras så att föreskrifterna i förordningen (SFS 1984:41, ändrad 1984:739) kommer alt ange gränsen för maximall tillåten limredukiion.

Även beräkningsformlerna för de linjespecifika ämnena på de tvååriga teoretiska linjerna bör byggas upp med en grundresurs för skolhuvudmännen kompletterad med en elevrelalerad lilläggsresurs.

Vidare anser nämnden all i valet mellan allmänna och linjespecifika beräkningsformler bör de allmänna beräkningsformlerna förordas.

Del bör övervägas om inte också beräkningsformlerna för de linjespecifika ämnena pä de tvååriga yrkesinriktade linjerna skulle kunna byggas upp på samma sätt som de övriga beräkningsformlerna, dvs, med en skolhu-vudmansbaserad grundresurs kompletterad med en elevrelalerad lilläggsresurs.

Del bör prövas om inte mer av den särskilda undervisningsresursen skulle kunna ingå i den allmänna undervisningsresursen, t, ex, genom all den elevrelalerade tilläggsresursen ökas i lämplig omfattning.

För att förenkla resursberäkningen föreslår länsskolnämnden i Kronobergs län atl sådan ändring vidtas så all på samma utbildningslinje endast skall finnas 16- eller 30-klass,

När det gäller vikarier föreslås dels att resurs för ej utnyttjade "korttids-vikarier" får användas för annan undervisning, dels all etl särskilt lönekostnadsbidrag utgår i övrigi på i princip samma sått som nu, För all slippa ett i princip okontrollerbart specialdeslinerat statsbidrag som utgör några få procent av del totala bidraget föreslås atl vikariedelen schabloniseras lill en viss procent av lärarlönebidragel,

Länsskolnämnden i Östergötlands län anser att promemorians förslag om alt skolstyrelsen själv bör få falla beslul om fortsall undervisning i ell ämne, då elevantalet är otillräckligt, innebär merkostnader för kommunerna,

Länsskolnämnden i Gotlands län tillstyrker förslagel om de olika schablonerna. Eftersom det, trots noggranna beräkningar, är nästan omöjligt all förutse alla konsekvenser av ell sådanl system som föreslås, menar nämnden att en speciell utjämningsresurs bör lyftas av och tilldelas länsskolnämndema,

Länsskolnämnden i Hallands län tillstyrker i huvudsak den föreslagna konstruktionen av schablonen för tre- och fyraåriga linjer, dock med den ändringen atl den bör beräknas skolenhelsvis. Tvååriga teoretiska linjer med 30 som delningslal bör kunna behandlas som de treåriga linjerna, dvs, tilldelas en grundresurs och en lilläggsresurs.

Enligt nämndens mening är det lämpligt att en viss resursförstärkning
kan ske i de fall, där del genomgående är höga elevantal i yrkesundervis
ningen, medan ett lägre statsbidrag vid dålig beläggning kan ge incitament
lill samma typ av rationaliseringar som i andra ämnen, åtminstone vad '

avser vissa delar av yrkesämnet, t, ex, fackleorin.

Nämnden anser i motsats lill promemorian att beslämmelserna om tim- Prop, 1985/86:97 lalsreduklioner helt bör slopas. Därvid kommer skolförordningens generella stadganden alt gälla, nämligen all undervisning enligt limplanen skall meddelas eleverna, Länsskolnämnden bör härvid kunna besluta om avvikelse från limplanens veckotimlal vid små elevgrupper. En sådan ordning är bättre än all försöka utarbeta detaljerade regler för i vilka ämnen reduceringar får ske och i vilken omfattning det får ske vid olika elevantal,

Länsskolnämnden i Gävleborgs län anser vidare alt även det obligatoriska tillvalet på yrkesinriktade linjer borde erhålla särbehandling,

Länsskolnämnden i Jämtlands lån: För de s,k, ST-skolorna förutsätts bibehållande av nuvarande schabloniserade statsbidragssystem. Nämnden vill dock fästa uppmärksamheten på atl detla syslem endasl omfattar s, k, 21-timmarsämnen, och alt stalsbidragsunderlaget för exempelvis ämnena bild, musik, idrott etc, beräknas pä traditionellt sätt. Här bör en anpassning av förslaget genomföras,

Länsskolnämnden tillstyrker alt en linjerelaierad resursberäkning används,

Länsskolnämnden i Norrbollens län tillstyrker systemet för resursberäkningar men föreslår all resursen i linjespecifika ämnen på vårdlinjen med klassdelningstalet 16 beräknas på samma sätt som för övriga tvååriga linjer med klassdelningslalel 16,

Nämnden motsätter sig all resurserna för påbyggnadsulbildningar och specialkurser fördelas via schablon. Här bör i stället resursen utgöras av timplanen med timreduklioner i förhållande lill elevantal i ämnen med delningslalel 30,

Nämnden tillstyrker förslagel i vad avser start och fullföljande av utbildning vid låga elevantal, Resurssystemel måsle dock utformas så alt möjligheter finns lill gymnasieutbildning i små kommuner med gymnasieskola som har endasl specialkurser. Del är nödvändigl all länsskolnämnden har möjligheter att medge ell utbildningsutbud vid låga elevial,

SFL och SL kan inte acceptera att skolstyrelser ges möjlighel lill överinlag. Flera skäl talar i stället för mindre undervisningsgrupper, Förslagel om överinlag är ur säkerhetssynpunkt allvariigt när det gäller yrkesinriktade studievägar. För stora elevgrupper omöjliggör en tillfredsslällande lillsyn av elever som i undervisningen arbetar med maskiner och verktyg där särskilda skyddsföreskrifter gäller, t, ex, roterande verktyg. Överintag av elever innebär ökade säkerhetsrisker och sämre arbetsmiljö,

Faluns kommun tror sig få begränsade möjligheter atl påverka resursfördelningen till gymnasieskolorna,

Kalmar kommun instämmer i promemorians förslag alt länsskolnämndens medgivande inte längre skall krävas för all vid behov överskrida högsta elevantal om 30 eller 16 för klasser i grupp med 3 resp, 2 elever.

Ett minimikrav på etl nytt syslem borde - enligt Göteborgs kommun -
rimligen vara att de kvoter som skall användas i resursmodellen garanterar
kommunerna undervisningstimmar enligt gällande timplaner åtminstone
för fulltaliga klasser. Annars måste skolenheterna kunna möta en resursre
ducering med lokall beslutade timplanejusteringar.
Oavsett vilket statsbidragssystem som införs verkar det - enligt Lyck- 72

sele kommun - praktiskt atl skolstyrelsen själv kan avgöra om överin- Prop, 1985/86:97 skrivning av 3 respektive 2 elever får ske,

I konsekvens med systemet med schablonlilldelning av undervisningsresurser finner Malmö kommun det rimligl att de nu gällande högsta elevantalet 30 och 16 skall kunna överskridas.

Det lorde — enligi Skara kommun — kunna vara möjligt att schablonisera den beräknade vikarieresursen. Varje kommun borde tilldelas etl bestämt veckotimtal baserat på skolorganisationen och antalet elever.

8 Oförändrad kostnadsfördelning stat-kommun

Promemorians förslag, sammanfattningen s. 4

SACOISR liksom Skolledarförbundet konstaterar att på sikt, då elevantalet sjunker, år risken stor för alt statsbidraget sjunker och därmed antalet lärartimmar,

SFL och SL: De i promemorian redovisade avvikelserna mot tidigare resursultag i kommunerna blir missvisande, eftersom de inte bygger på förulsältningar som kommer all vara aktuella vid en övergång lill ell schabloniserat resurssyslem. Simuleringarna har dessulom begränsats lill de tre- och fyraåriga linjerna och bara delvis tili de tvååriga. Konsekvenser vad gäller specialkurser har behandlats ytterst summariskt, vilket ger ett bristfälligt underiag vid bedömning av förslaget.

9 Fastställande av veckotimpris och utbetalning av statsbidrag

Promemorians förslag s. 31—33

SÖ tillstyrker förslagel om veckoiimpriser. Del bör kunna medföra vissa rationaliseringar, SÖ föreslår all regeringen med anlitande av SCB fastställer veckotimpriserna på ell liknande sätt som sker för grundskolan.

Bestämmelser om slutreglering som gäller för grundskolans driftbidrag bör enligt SÖ:s mening kunna vara vägledande även för statsbidraget lill gymnasieskolan.

Statskontoret: Ell länkbart alternativ vad gäller bidrag lill socialavgifter och reducerat lönekoslnadspålägg kan vara atl kommuner och landsting vid inbetalning av avgifterna får reducera avgiften med ett belopp som i praktiken motsvarar vad som nu utgår i statsbidrag, dvs, ett procenttal på lönesumman, 1 övrigt verkställs inbetalning till RSV genom omföring på statsbudgeten. Statskontoret föreslår därför all möjligheterna all genomföra en omläggning av ulbelalnings-och redovisningsrutinerna utreds närmare,

Länsskolnämnden i Öslergöllands län accepterar inte förslagel med
veckoiimpriser och all man inför ell anlal arvodesgrupper för kommuner
med olika lärariönenivåer, Beslul om slutgiltigt statsbidrag måsle fattas i
god tid före budgelbehandlingen i kommunerna, 73

Vad gäller veckotimpriset bör - enligt länsskolnämnden i Kronobergs Prop, 1985/86:97 län — övervägas om ell sådanl kan fastställas för varje kommun i stället för olika studievägar m, m.

När det gäller slutreglering av statsbidraget anser nämnden alt nu gällande princip skall gälla, del vill säga att samma myndighei som fattar organisalionsbeslut också svarar för beslul om det slutliga statsbidraget. Nämnden tillstyrker promemorians förslag att länsskolnämnden skall svara för beslut om bidragsbelopp,

Länsskolnämnden i Älvsborgs län anser del vara lämpligl atl även utbetalningarna av statsbidraget hanteras av nämnden,

Länsskolnämnden i Västmanlands län stöder förslagel om all pröva den bästa schabloniseringen ur administrativ synvinkel av den totala resurshanteringen men motsätter sig att den får ha avgörande betydelse,

Danderyds kommun anser att veckotimpriser bör fastställas för varje enskild kommun och atl förskollsutbelalningama bör baseras på en prog-noslicerad löneökning saml stöder förslagel om att bidragen till sociala avgifter utbetalas ulan särskild rekvisition från skolhuvudmännen,

Eksjö kommun anser atl ett system med veckoiimpriser försvårar administrationen, åtminstone på det lokala planet. Bättre är att låta utbetald lönesumma per månad för slalsbidragsberälligade limmar utgöra bidragsunderlag. Denna summa är med en riktig bokföring lätt att la fram. Del faktiska statsbidraget kan sedan rekvireras månaden därpå. Ingen eftersläpning behöver uppstå,

Faluns kommun finner del lämpligt alt veckotimpriset fastställs utifrån kommunens lönebild på lärarsidan,

Gotlands kommun anser all förslagel om ell schabloniserat syslem för beräkning av statsbidrag till lärariöner lorde innebära atl det blir svårare för kommunerna alt på rätl sätt budgetera statsbidragen.

Då gymnasieskolan har en mångfald lärarkategorier, ifrågasätter Göteborgs kommun om inte kommunerna kunde få betalt för den faktiska lönekostnaden utifrån gällande organisalionsbeslut,

Kalmar kommun menar all antalet arvodesgmpper bör vara större än vad som gäller för grundskolan, bl, a, för alt komma ifrån de extrema effekter en kommun kan drabbas av genom dels en schabloniserad timtilldelning, dels de schabloniserade veckolimpriserna,

Förslagel att på liknande säll som inom statsbidragssystemet för grundskolan införa ett syslem med olika limpriser tillstyrks av Malmö kommun.

Speciellt vill skolstyrelsen härvid betona atl veckolimpriserna bör ort-grupperas, då variationerna redan inom gmndskolan visat sig vara stora mellan olika kommuner.

Förslaget innebär en direkt finansiell belastning på kommunerna, då förskotten utbetalas i en lönenivå som är beräknad på föregående läsår. Detta innebär alt kommunen får slå för finansieringen av löneutvecklingen mellan två läsår dvs, utfallet av eventuella löneförhandlingar, vilket bl, a, kommerati påverka kommunens likviditet.

Antagandet som promemorian gör att löneutvecklingen under etl läsår
motsvaras av ell minskal limunderlag lill följd av minskat elevunderlag
(minskad organisation) lorde ej vara relevant, varför skolstyrelsen avvisar 74

denna modell för sialsbidragsreglering.

För undvikande av övervällring av kostnader på kommunen bör - enligt Prop. 1985/86: 97 Örebro kommun - arvodesgrupperna ligga mycket nära resp, kommuns verkliga veckolimpris (eventuellt vara lika med kommunens verkliga veckolimpris).

10 En viss garantiresurs

Promemorians förslag, sammanfattningen s. 5

Enligt SÖ:s uppfattning är en garanliresurs nödvändig för alt vissa kommuner skall på ett rimligt säll klara övergängen till ett nytt statsbidragssystem. Garantiresursen bör vara konstruerad så atl kommunerna själva kan beräkna dess storlek och läggas in i rekvisitionen av statsbidrag,

Länsskolnämnden i Uppsala län anser förslagel om en särskild garanliresurs under 3 år vara tillfyllest. Denna möjlighel lill en extra tUlfällig resurs löser dock ej svårigheterna för de gymnasieskolor, som enligt avsnitt 7, s, 71 föreslås få en extra fritt rörlig undervisningsresurs. Möjligheten all göra anpassningar i en organisation av minimikaraktär är som regel mycket små och den enda lösning som återstår är därför nedläggning av vissa studievägar. Detta ter sig dock ej acceptabelt vare sig ur regionalekonomisk synvinkel eller utifrån kravel på en likvärdig utbildningsstandard,

Länsskolnämnden i Gotlands län har under avsnitt 6 föreslagit atl en särskild uljämningsresurs tilldelas länsskolnämndema. Den i rapporten föreslagna garanliresursen ersätts i så fall av uijåmningsresursen. Om inte detta är möjligt, är del nämndens mening alt garanliresursen bör tilldelas länsskolnämndema,

Länsskolnämnden i Hallands län anser atl resurstilldelningen snarare bör utgå från limplanerna än från det senasie faktiska resursutlaget. Det kan vara befogat med övergångsbestämmelser under de närmaste åren, förslagsvis under 3 år framåt, som begränsar eventuella minskningar i statsbidraget till 5% årligen,

Länsskolnämnden i Västmanlands län stöder förslaget om en viss garantiresurs,

Länsskolnämnden i Gävleborgs län anser atl det finns skäl alt låta en garanliresurs slå till missgynnade kommuners förfogande under en längre period än den av arbetsgruppen föreslagna. Ett större anlal gymnasieskolor blir små skolor. Simuleringar med sikte på exempelvis 1995 har inte utförts,

Länsskolnämnden i Norrbottens län tillstyrker en "garanliresurs", Efler en övergångslid bör utvärdering ske av hur den nya statsbidragsgivningen påverkat gymnasieskoleorganisalionen. Därvid bör speciell uppmärksamhet ägnas glesbygdslänen,

SFL och SL menar atl följden blir alt tiänsleunderlag minskar i vissa
kommuner, medan andra får ett ökat underiag. En ökad arbetslöshet för
lärare befaras härigenom. Denna kan ofta på grund av bundenhet lill orten
inte lösas genom all det finns lediga tiänster på annat håll i landet, 75

7 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 97

Mot bakgrund av en förväntad, kraftig nedgång av antalet elever och Prop, 1985/86:97 tidigare gjorda besparingar måsle enligt SFL och SL särskilda ålgärder vidtas för all garantera de anställda anställningstrygghet. Inför en eventuell övergång till ett nytt bidragssystem måsle personalkonsekvenserna i, god tid belysas.

Enligt Faluns kommun bör den föreslagna kompensationsgaranlin ej tidsbegränsas.

Den garanliresurs som övergångsvis föreslås ulgå, när en kommun genom det nya bidragssystemet erhåller en orimligt kraftig minskning av statsbidraget, bör enligt Göteborgs kommun inte styras efler fastställda procentsatser, I stället förordas atl varje enhets organisalion ges rätt lill prövning av sin resurstilldelning.

11 Utvärdering och genomförandetidpunkt

Promemorians förslag s. 40

Enligt SÖ:s mening är del nödvändigl atl ell införande av ell förändrat statsbidragssystem kopplas till en utvärdering av systemets effekter, dels de organisatoriska och ekonomiska, dels de pedagogiska. De ekonomiska effekiema bör utvärderas noga. En effektiv revision och vissa punktvisa undersökningar bör kunna användas för detla.

För den pedagogiska utvärderingen finns redan vissa modeller och erfarenheter inom UTRES-projektet, Detta projekt avslutas i och med slulrap-porleringen lill regeringen hösten 1986 av effekterna av förslärkningsresursen. Del synes tidsmässigt möjligt atl förplaneringen av den utvärdering som skall göras av del förändrade systemet kan inledas omedelbart efter denna slulrapportering,

Ell mer schabloniserat statsbidragssystem för gymnasieskolan än del nuvarande bör kopplas lill en ökad statlig mål- och innehållsstyrning. Ökade resurser bör avsättas till fortlöpande nationell utvärdering,

Länsskolnämnden i Gotlands län påtalar i sill yttrande behovel av utbildning i samband med övergången till ett mer schabloniserat system,

Länsskolnämnden i Kristianstads län tillstyrker föreslagen genomförandetidpunkt under förutsättning att beslul om förändring, förordningar och föreskrifter föreligger i så god lid all informations- och utbildningsinsatser kan genomföras under hela redovisningsårel 1986/87,

Länsskolnämnden i Hallands län föreslår all de nya beslämmelserna genomförs fr, o, m, den 1 juli 1986, Visserligen är de föreslagna förändringarna ganska genomgripande, men en förberedelselid på närmare två år synes dock vara onödigt lång,

Länsskolnämnden i Norrbottens lån tillstyrker tidpunkten för ändringarnas genomförande. Ändringarna bör i försia hand avse en försökstid på förslagsvis tre år.

Del nya statsbidragssystemet föreslås genomföras fr, o,m, den 1 juli
1987, Ur kommunernas synpunkt hade del - enligt Kalmar kommun -
varit lämpligare att genomföra detla den 1 juli 1988, Om del nya slatsbidra- 76

get för gymnasieskolan införs ett år senare, blir det ocksä möjligt för staten Prop, 1985/86: 97 att genomföra ytteriigare bearbetningar av systemet. Dessutom kan ulfall i anlal veckolimmar kontrolleras samt veckotimpris presenteras för kommunerna,

Belräffande datum för införande av ett eventuellt nytt statsbidragssystem anser Lycksele kommun det möjligt alt klara detta lill den I juli 1987,

Malmö kommun har noterat all utredningen betonat atl genomförande av nya statsbidragssystem måsle ske med god förberedelselid. Den föreslagna lidsplanen med minsl ell och ell halvt år mellan beslul och genomförande vill skolstyrelsen därför se som modell i samband med kommande förändringar.

Bilaga 5 Prop, 1985/86:97

Beräkningsunderlag m. m. 1 Inledning

När del gäller all få fram ett beräkningsunderlag för ett schabloniserat resurssystem måsle hänsyn las lill ett anlal faktorer, nämligen

- Skolslorlek (totalt inom kommunen)

- Timplanetyp (tre- och fyraårig resp, tvåårig utbildning)

- Timplanesyslem (reguljära resp, alternativa timplaner)

- Ämneskaraklär (gemensamma resp, linjespecifika ämnen)

- Delningslal (16 resp, 30 elever)

- Skoltyp (enligt dagens terminologi allmän skolenhet resp, särskild skolenhet typ 1 eller 2),

I ett resurssystem som skall stimulera till ell effektivare utnyitiande av tillgängliga resurser bör skolstorleken mätas i antal elever.

Eftersom resursbehovet per elev är större i kommuner med liten gymnasieskola, måste en särskild förstärkning av resurserna ske för dessa. För atl denna stimulans inte i sin lur skall förstärka den förmånligare situationen för kommuner med många skolenheter gentemot de små kommunerna bör resurserna beräknas per kommun och inte per skolenhet.

Resurserna kommer i denna framställning alt beräknas i anlal lärarveckotimmar. Med veckotimme avses en lektion i veckan i en årskurs eller i fråga om studieväg i gymnasieskolan, som är kortare än en årskurs, en lektion i veckan på sådan studieväg. Resursbehovet kommer all uttryckas i anlal lärarveckotimmar per elev.

I del följande kommer på grund av olika limplanelyp (limplanekonslmk-lion) tre- och fyraåriga utbildningar alt skiljas från de tvååriga.

Inom gmppen tre- och fyraåriga studievägar kommer skilda beräkningar all göras för de båda timplanesystemen, reguljära resp, alternativa limplaner.

För de tvååriga linjerna kommer på grund av ämneskaraktären skillnad all göras mellan gemensamma och linjespecifika ämnen. De senare måsle vidare särbehandlas med hänsyn till föreskrivet delningslal, 16 eller 30 elever. Slutligen måsle här också viss hänsyn las till skoltyp.

Vidare kommer ett anlal särskilda frågor, t, ex,om påbyggnadsutbildningar och andra specialkurser att beröras.

Beräkningarna bygger på SÖ:s bearbetningar av höslrapporlerna för läsåret 1985/86,

Uppgifterna avser resurser för basändamål samt resurser för delning enligt timplan. Däremot ingår inte resurser för slödundervisning och tlf samt resurser för frivillig undervisning,

Ärskurs 4 av leknisk linje saml de samordnade limplanerna, där schabloniserade resurssyslem redan införts, berörs inte av denna framställning.

2 Tre- och fyraåriga linjer Prop, 1985/86:97

2,1 De båda Umplanesystemen

Enligt SÖ: s uppgifter utgör antalet lärarveckotimmar per elev i de olika årskurserna läsåret 1985/86 följande.

Reguljära timplaner Alternativa timplaner

Årskurs 1	1,30	1,40
Årskurs 2	1,33	1,49
Årskurs 3	1,37	1,53

AT-skolorna har genomgående ett större resursultag än de skolor som läser enligt reguljära limplaner. Skillnaden beror givelvis i första hand på skolslorlek och därmed följande klass- och gruppfyllnad. Även limplanen har sin betydelse men på så säll atl skiUnaden borde ha varit ännu större om reguljära timplaner hade tillämpats i AT-skolorna,

I fråga om studievägar och årskurser är de båda timplanesystemen i stort sett likartal uppbyggda med undantag för samläsningen i linjegmpperna EHS och NT i årskurs 1 enligt de alternativa timplanerna, Samma modeU för resurstilldelningen bör därför kunna tillämpas i båda fallen. Då resursnivåerna i de båda timplanesystemen på grund av skillnaderna i skolslorlek och därmed följande plalsulnylljandegrad uppvisar rätt belydande differenser finns det anledning atl beträffande resursernas storlek behandla de reguljära och de alternativa timplanerna var för sig,

2.2 Schabloniseringsgraden

Det är givelvis önskvärt all antalet schabloner begränsas så alt resurslilldelningssystemel blir lätlhanteriigl. Ett sådanl syslem kan emellertid medföra vissa skillnader i resurstilldelningen för de enskilda kommunerna, jämfört med vad som erhålls enligt nuvarande regler. Ju fler schabloner som används, desto mindre bör skillnaderna bli mellan resursvolymerna enligt nuvarande regler och enligt schablonsystemel. Det senare blir då å andra sidan mera detaljrikt.

Del gäller således all finna en lämplig avvägning mellan enkelhet och resursskillnader, I del följande diskuteras därför resursnivån såväl i årskurser som på studievägar.

Den enklaste resurstilldelningsprincipen för de tre- och fyraåriga linjerna är naturiigtvis en gemensam schablon för alla årskurser och studievägar inom vart och ell av de båda timplanesystemen. En så "grov" metod skulle dock ge relativt stora differenser mellan nuvarande och schablon-beräknad resurs.

Nästa steg är då år5«rifördelade resurser, som kräver tre resursschabloner för vartdera timplanesystemel. Ett sådanl beräkningssäll är naturligt med hänsyn till den intima samläsningen mellan linjerna inom varje årskurs. Metoden kan naturiigtvis medföra avvikelser i förhållande till nuvarande resursvolym för kommuner med starkt profilerat linjeulbud och då i första hand för del fåtal kommuner som har ett begränsat anlal linjer.

Z,/«yefördelade resurser över alla tre årskurserna skulle ha en klar näck- Prop, 1985/86:97 del i det alt naturiiga samläsningsmöjligheler saknas. Metoden fordrar fem schabloner i vartdera timplanesystemet, Dessulom fordras två extra schabloner för linjegrupperna EHS och NT i årskurs 1 i de alternativa timplanerna som inte kan samordnas med övriga årskurser. Principen skulle kunna leda lill rätt stora skillnader gentemot nuvarande resursultag framför alll i kommuner, där mera omfattande organisationsförändringar inom gymnasieskolan pågår, t, ex, där tre- och fyraåriga linjer håller på att införas,

1 den mest detaljerade resursberäkningsmeloden skulle ingå en schablon per årskurs och studieväg, dvs, 15 schabloner inom vartdera timplanesystemel. Del skulle ge något mera exakta värden men är i gengäld beräk-ningstekniskt sett mera komplicerat,

1 denna bilaga redovisas kortfattat resultaten av gjorda undersökningar om resursulfallet för olika beräkningsmodeller, I bilaga 6 (avsnitten 2,4 och 3,4) återfinns mera detaljerade beräkningar och resultaten studeras mera ingående.

3 Reguljära timplaner

3.1 Behovet av en grundresurs

För all beräkningarna och redovisningen inte skall bli för omfattande har i detta sammanhang resursdiskussionerna inledningsvis begränsats lill årskurserna.

Uppgifter om elevantal och lärarveckotimmar för varje skolenhet och kommun har hämtats ur de för varje årskurs aktuella höslrapporlerna, Anlal elever, lärarveckotimmar (Ivtr) och lärarveckolimmar per elev (Ivtr/elev) framgår av följande uppställning. Värdena där avser samtliga landets gymnasieskolor, som läser enligt reguljär timplan.

Åk 1 Åk 2 Åk3

48 742	47 693	49395
37 .'524	35 855	36 120
1,30	1,33	1,37

Anlal Ivtr Anlal elever Antal Ivtr/elev

Utförda beräkningar visar tydligt all en renodlad resurstilldelning med de i det föregående redovisade antalen lärarveckolimmar per elev gynnar stora skolenheter och kommuner med flera skolenheter men skapar vissa svårigheter för de små kommunerna, Detla problem kan avhjälpas med ell "startkapital" i form av en grundresurs. Om denna skulle tilldelas varje skolenhet, skulle dock följden bli att stora kommuner med många skolenheter finge en ännu bättre situation i förhållande lill de små kommunerna. Grundresursen måste därför utgå kommunvis.

Beräkningar ger vid handen att en grundresurs i storieksordningen 15 å
20 veckolimmar per årskurs för de reguljära limplanerna ger det mest
neutrala utfallet, 80

Eftersom utgångspunkten är atl den totala resursvolymen skall vara Prop, 1985/86: 97 konstant, måsle behovel av grundresurser tillgodoses genom en minskning av den elevanlalsrelaierade resursdelen. För del angivna värdet på grundresursen utgör denna minskning 0,05 å 0,06 veckotimmar per elev enligt reguljära limplaner, Belräffande beräkningar hänvisas till bilaga 6 (avsnitt 2,2),

De där utförda undersökningarna visar all flera faktorer påverkar avvägningen av grundresursens storlek. En något större grundresurs förbättrar situationen i flera småkommuner men försämrar den i några stora. Måttliga förändringar i procenttalen för de stora kommunerna kan betyda många veckolimmar, medan stora procentuella skillnader för de små kommunerna ofta innebär relativt små timtal. De små kommunernas avvikelser kan därför lätt kompenseras med en begränsad garanliresurs, men denna åtgärd är avsedd atl tUlämpas endast under en övergångslid. De stora kommunerna har å sin sida möjligheter all genom rationaliseringar på längre sikt förbättra sin situation. Hänsyn måste också tas till resursulfallet för de tvååriga linjerna.

3.2 Resursbehovet fördelat på årskurser och studievägar

Som nästa steg i resursberäkningarna har undersökts hur resursbehovet fördelar sig på de olika studievägarna inom årskurserna,

Anlal lärarveckolimmar per elev i årskurs och på studieväg framgår av följande tabell.

Studieväg Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3

S + D S + D S-l-D

1,20	1,17	1,31
1,26	1,38	1,47
1,26	1,24	1,32
1,18	1,30	1,40
1,49	1,54	1,40

E H

S N T

Totalt 1,30 1,33 1,37

S-l-D = Saido vtr -t- resurser för delning

Tabellen är sammanställd på grundval av SÖ: s redovisningar av faktiska resursuttag läsåret 1985/86,

För samtliga årskurser och studievägar tillkommer limmar för tlf och slödundervisning saml för frivillig undervisning.

Med ledning av tabellen kan en jämförelse göras dels mellan årskur
serna, dels mellan studievägarna. Några studievägar (H-, N- och T-linjerna
är i vissa årskurser mer resurskrävande än andra. För kommuner med stor
gymnasieskola, där elevernas fördelning pä studievägarna närmar sig riks
genomsnittet, ger de årskursrelalerade värdena ell tillfredsställande resul
tat. Men för små kommuner med ett begränsat anlal studievägar kan
avvikelserna mellan resurser, beräknade linjevis och med årskursgenom-
snill, relativt sett bli stora. Orsakerna till variationerna redovisas i det
följande, 81

1 årskurs I har T-linjen ett störte resursbehov, framför alll beroende på att 2-4 veckotimmar praktik i skolverkstad per 16-lal elever tillkommer, (Del motsvarar ca 6 veckotimmar per klass eller 0,21 veckotimmar/elev,)

Även i årskurs 2 uppvisar T-linjen ett större resursultag än övriga studievägar beroende dels på praktiken i skolverkstad, dels på etl relativt stort antal veckotimmar för delning av klass i biologi, fysik, kemi och teknologi.

Också N-linjen har en slor delningsresurs i årskurs 2 för biologi, fysik, kemi och allernativämnen,

H-linjens stora resursuttag i årskurs 2 kan hänföras till tillkomsten av den halvklassiska varianten, där variantämnel latin har 7 veckotimmar,

1 årskurs 3 har H-linjen del största resursbehovet, vilket även här kan motiveras med framför allt den halvklassiska och i någon mån den helkla.s-siska varianten,

I årskurs 3 har vidare N- och T-linjerna delningsresurser i naturvetenskapliga och tekniska ämnen.

Särskild uppmärkamhel har ägnats resursbehovet för H-linjen i årskurserna 2 och 3, för N-linjen i årskurserna 2 och 3 saml för T-linjen i årskurserna 1-3,

Gemensamt för alla årskurser är all graden av platsutnylljande givetvis påverkar värdena på antalet lärarveckotimmar per elev.

Eftersom del finns variationer såväl mellan årskurserna inom en studieväg som mellan studievägarna inom en årskurs, måste en jämförelse göras av resursutfallet vid olika detaljeringsnivåer med avseende på årskurser och studievägar. Sådana beräkningar utförs i bilaga 6 (avsnitten 2,2 och 2,3),

De där gjorda undersökningarna visar atl de årskurs- och /(Vyerelaterade resursschablonerna knappasl medför så påtagliga och entydiga förbättringar i resursutfallet alt de motiverar de komplikationer i resurssystemet som de förorsakar.

Prop, 1985/86:97

4 Alternativa timplaner 4.1 Behovet av en grundresurs

Uppgifter om anlal elever och lärarveckolimmar har på samma säll som för de reguljära timplanerna hämtats ur höslrapporlerna.

Antal elever, lärarveckotimmar och lärarveckotimmar per elev framgår av följande uppställning. Värdena där avser de AT-skolor, för vilka fullständiga rapporter föreligger. Beräkningsunderlag

Ak I

Ak 2

Ak 3

Antal lärarveckolimmar

Antal elever

Antal lärarveckotimmar/elev

4 550	4 659	3 899
3 245	3 126	2551
1,40	1,49	1,53

Även för de alternativa timplanerna visar det sig att en renodlad resurs- Prop, 1985/86: 97 tilldelning med de i det föregående redovisade antalen lärarveckolimmar per elev gynnar stora skolenheter och skapar vissa svårigheter för de små, Detla problem kan även här avhjälpas med ell "startkapital" i form av en grundresurs.

Beräkningar ger vid handen att en grundresurs i storieksordningen 15 ä 20 veckolimmar per årskurs för de alternativa limplanerna kan förbättra situationen för de små kommunerna.

Eftersom utgångspunkten är att den totala resursvolymen skall vara konstant, måste behovet av grundresurser tillgodoses genom en minskning av den elevrelalerade resursdelen. För de angivna värdena på grundresur-serna ulgör denna minskning 0,15-0,20 veckolimmar per elev enligt alternativa timplaner.

Beträffande beräkningar hänvisas till bilaga 6 (avsnitt 3,2),

De där utförda undersökningarna visar atl en någol större grundresurs förbättrar resurssitualionen i flera mindre kommuner men försämrar den i några större, 1 jämförelse med storleken av den nuvarande återföringsresursen är valet av storleken pä grundresursen av underordnad betydelse.

4.2 Resursbehovet fördelat på årskurser och studievägar

Antal lärarveckotimmar per elev i årskurs och på studieväg av tre- eller fyraårig linje:

Studieväg Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3

S-fD S-l-D S + D

1,28	1,31	1,40
1,28	1,67	1,70
1,28	1,40	1,47
1,52	1,41	1,55
1,52	1.72	1,65

E H

N T

Totalt 1,40 1,49 1,53

S-l-D = Saldo vtr -I- resurser för delning

Tabellen är sammanställd på gmndval av SÖ: s redovisningar av faktiska resursultag läsåret 1985/86,

För samtliga årskurser och studievägar tillkommer timmar för tlf och slödundervisning samt för frivillig undervisning.

Med ledning av tabellen kan en jämförelse göras dels mellan årskurserna, dels mellan studievägarna. Några studievägar (H-, N- och T-linjerna) är i vissa årskurser mer resurskrävande än andra. För kommuner med stor gymnasieskola, där elevernas fördelning på studievägarna närmar sig riksgenomsnittet, ger de årskursrelalerade värdena ett tillfredsslällande resultat. Men för små kommuner med etl begränsat anlal studievägar kan avvikelserna mellan resurser, beräknade linjevis och med årskursgenom-snitl. relativt sett bli stora.

Beträffande orsakerna till avvikelserna gäller vad som anförts i avsnitt
3,2 i tillämpliga delar. Det bör dock observeras all i de alternativa timpla- 83

nerna saknas helklassisk variant i årskurserna 2 och 3, Latin är där etl Prop, 1985/86:97 alternativämne.

Eftersom del även här finns variationer såväl mellan årskurserna inom en studieväg som mellan studievägarna inom en årskurs, har resursutfallet vid olika detaljeringsnivåer studerats närmare. Sådana beräkningar utförs i bilaga 6 (avsnitt 3,3),

De där utförda undersökningarna visar atl de årskurs- och tinjerelale-rade resursschablonerna framför alll i relation till storieken av den nuvarande ålerföringsresursen knappasl medför så påtagliga och entydiga förbättringar i resursutfallet att de motiverar de komplikationer i resurssystemel som de förorsakar.

5 Tvååriga linjer

5,1 De tvååriga linjernas timplaner

De tvååriga linjerna omfattar 22 studievägar med olika grad av yrkesinriktning och med delningslalen 16 eller 30 elever. Timplanerna är uppbyggda med varierande inslag av allmänna ämnen, och stora skillnader finns i reglerna för delning av klass eller grupp. Det är givet all ell så heterogent utbud av studievägar inte kan rymmas inom ett fåtal resursschabloner, om kravel på begränsade avvikelser i förhållande lill nuvarande resurstilldelning skall kunna upprätthållas. Det är därför praktiskt alt använda olika resursmodeller för olika slag av studievägar, Resurssystemel behöver för den skull inte bli alllför komplicerat, jämfört med nuvarande regler.

Som en introduktion presenteras i del följande de olika linjerna gmpp-vis, Belräffande linjeförkortningarna hänvisas lill bilaga 1, avsnitt 5,

Tvååriga leoreliska linjer

Linjerna Ek, So och Te har limplaner som påminner om de treåriga ekonomiska och samhällsvetenskapliga linjernas resp, den fyraåriga tekniska linjens. På Ek- och So-linjerna är antalet delningslimmar litet. Utöver den veckotimme för sludielekniska övningar i årskurs I som förekommer på samtliga linjer finns endasl en veckotimme i naturkunskap i vardera årskursen av So-linjen, Te-linjen, som minskar i omfattning och läsåret 1985/86 är inrättad i endast 10 kommuner, har i regel 5-7 vtr (veckotimmar) delning i naturvetenskapliga och tekniska ämnen per gren. En resurs-modeU som påminner om de tre- och fyraåriga linjernas förefaller vara motiverad för dessa linjer,

Mu-linjen har ett stort inslag av musikämnen (13-15 vtr) med omfattande delningar i små grupper. Linjen finns läsåret 1985/86 i 10 kommuner, och plalsutnylljandel är myckel högt. På grund av del välutvecklade delningsmönslret bör även här en elevrelalerad resurstilldelning vara motiverad.

De nu nämnda fyra linjerna brukar hänföras lill gruppen "tvååriga leore
liska linjer" (avsnitt 6,2 i föredragandelexten), Delningslalel är 30, Gran- 84

sen mellan teoretiska och yrkesinriktade linjer kan emellertid inte betrak- Prop, 1985/86: 97 tas som skarp.

Tvååriga yrkesinriklade linjer med delningslalel 16

Till denna grupp räknas linjerna Ba, Be, Et, Fo, Li, Pr, Tr och Ve, De har ett begränsat antal veckotimmar i aUmänna ämnen (6-10) och ett stort anlal limmar i yrkesämnet med delningstalet 16 i arbetsteknik och 30 i fackteori. Undervisningen i dessa ämnesdelar kan integreras. Undervisning i B-form, dvs, samundervisning av elever från de båda årskurserna, förekommer på vissa linjer. På en del grenar är det vanligt med inbyggd utbildning, dvs, utbildningen är delvis förlagd till en arbetsplats, där den leds av förelagels personal. Denna ulbildningsform får inte förväxlas med arbelsplatsförlagd lärarledd utbildning.

Tvååriga yrkesinriklade linjer med delningslalel 30

Till denna grupp räknas linjerna Dk, Du, Ep, Hk, Jo, Ko, Sb, Ss, Td och Vd, På vissa mindre orter inrättas klasser med 16 elever på Ss- och Vd-linjerna, Utbildningen på Ep-linjen, som nu finns i 16 kommuner, och på Hk-linjen, som startat med årskurs I läsåret 1985/86, bedrivs för närvarande som försöksverksamhet. På Ko- och Ss-linjerna finns på mindre orter B-form, dvs, samläsning äger rum mellan de båda årskurserna, Timreduklioner tillämpas för elevial under 24, Linjernas timplaner karaktäriseras av varierande inslag av allmänna ämnen (6-22 vtr) samt i regel av ett stort anlal veckolimmar i linjespecifika ämnen (32-12 vtr) och omfattande delningar av klass eller grupp, i regel vid delningslalel 17, På Vd-linjen finns också delningslalel 23, På Du-linjen, som förekommer i 27 kommuner, görs delning vid elevantalen 12, 17 och 25, Också de landstingskommunala Jo-, Sb- och Td-linjerna har successiva delningslal. En viss timplanerelalering av resursmodellen för dessa linjer synes vara motiverad på gmnd av de stora sprången i limtal vid delningsgränserna.

Föregående beskrivningar belyser komplexiteten av de tvååriga linjernas limplane- och resursförhållanden och understryker den noggrannhet och varsamhet, med vilken olika resursmodeller måsle anpassas lill olika utbildningssituationer,

5.2 Gemensamma ämnen på de tvååriga linjerna

På de tvååriga linjerna förekommer etl antal allmänna ämnen (t, ex, svenska, engelska, idrott) som kan samläsas mellan flera eller samtliga studievägar. Sådana ämnen benämns i det följande gemensamma ämnen. De ämnen som är knutna lill endasl en linje eller på grund av särskild kursplan inte kan samläsas med andra linjer kallas linjespecifika.

Antalet obligatoriska gemensamma ämnen och det totala antalet vecko
timmar i dessa varierar mellan olika linjer från 10 vtr i ärskurs I och 6 vtr i
årskurs 2 upp lill 28 vtr (i årskurs 1 på social linje). Detta innebär bl, a, alt
ett sådanl ämne kan vara obligatoriskt på en studieväg och tillvalsämne på
en annan. Engelska och matematik är exempelvis lillvalsämnen på de 85

flesta yrkesinriktade studievägarna men är ulöver vissa tillvalsämnen obli- Prop, 1985/86:97 gatoriska ämnen på Ek-, So- och Mu-linjerna, Även på de yrkesinriklade linjerna finns skillnader. Engelska och samhällskunskap är således obligatoriska ämnen på vissa av Ko-linjens grenar, medan samhällskunskap är obligatoriskt ämne på Ss-linjen och Vd-linjens gren för omsorger om barn och ungdom,

1 etl schabloniserat resurssystem är det praktiskt all vid behov en årskursanknuten grundresurs i gemensamma ämnen utgår per kommun, oberoende av antalet studievägar. Eftersom samläsningssyslemel i de gemensamma ämnena är rätt komplicerat, är det vidare ändamålsenligt att den elevrelalerade resursen i gemensamma ämnen så långt möjligt utgår enligt samma regel för samtliga studievägar. För de linjer som har ett störte antal veckotimmar i gemensamma ämnen bör resursen för dessa överskjutande limmar därför läggas in i resursen för de linjespecifika ämnena.

På grund av det varierande antalet gemensamma ämnen mellan studievägarna måsle således en viss gränsdragning göras i resursavseende. När det gäller atl lägga en resursram styrs den av antalet ämnen och antalet veckotimmar i gemensamma ämnen på de studievägar som har del minsta utbudet i dessa avseenden, nämligen 10 vtr i årskurs 1 och 6 vtr i årskurs 2, Dessa timtal gäller för flertalet av de yrkesinriklade linjerna, där följande ämnen och limtal kan utskiljas i nuvarande limplaner:

Årskurs 1 Årskurs 2

Svenska 4 vtr Svenska 3 vtr

Arbetslivsorientering 1 vle Arbetslivsorientering 1 vte

Idrott 2 vir Idrott 2 vtr

Tillvalsämne 3 vtr

Summa: 10 vtr Summa: 6 vtr

Dessa timtal avser en del av de timmar som är avsedda för basändamål, I svenska tillkommer i årskurs 1 en veckotimme för förstärkningsändamål (för sludielekniska övningar, då elevantalet i klassen eller gruppen omfattar minst 17 elever). Vissa avvikelser förekommer från dessa timtal. Man kan emellertid på alla här aktuella studievägar finna ämnen som under 10 resp, 6 veckotimmar kan betraktas som gemensamma ämnen. Resursen i gemensamma ämnen molsvarande 10 resp, 6 veckolimmar i timplanerna bör tillfalla samtliga studievägar gemensamt. På vissa studievägar (Du, Ek, Ep, Hk, Ko, Mu, So, Ss och VdBu) finns fler veckotimmar, varför resten av dessa ämnen bör hänföras lill de linjespecifika ämnena. Vilka ämnen man här väljer är av underordnad betydelse, eftersom resursberäkningen sker på grundval av tidigare totalt ullagna timtal. Indelningen av timmar mellan de gemensamma och linjespecifika ämnena är endast av teknisk natur, och det totala timutfallet för studievägen är oförändrat.

5.3 Resurser för gemensamma ämnen i årskurs 1 av tvååriga P- '9ö5/86,97 linjer

1 årskurs 1 av de tvååriga linjerna finns lolv linjer med timplanens minimi-lal 10 vtr för gemensamma ämnen. Nio av dessa (Ba, Be, Dk, Fo, El, Li, Pr, Tr och Ve) uppvisar resursvärden mellan 0,36 och 0,41 Ivtr per elev och medelvärdet 0,38 Ivtr/elev, Dessa linjers resursnivå bör vara normerande för den resurs i gemensamma ämnen som utgår för alla linjer tillsammans.

Tre linjer med timtalet 10 i gemensamma ämnet (Jo, Sb och Td) uppvisar etl någol högre timtal. Orsaken härtill år dels alt utbildningarna ofta är föriagda lill små skolenheter med endasl 30 elever på en linje, dels alt frekvensen av frivilliga ämnen är relativt slor.

Eftersom en direkt elevrelalerad resurstilldelning oftast är gynnsam för kommuner med många elever men ofördelaktig för kommuner med få elever, bör en grundresurs ulgå. En grundresurs av lämplig storlek, ca 12 Ivlr/kommun, kan erhållas genom alt den allmänna resursen minskas med 0,04 Ivtr/elev lill 0,34 Ivtr/elev,

I kommuner med enbart yrkesutbildning och få elever inträffar med ovanslående resursschabloner många gånger en viss överkompensation. Denna kan eventuellt begränsas genom all grundresursen minskas och den elevanlalsrelaierade resursdelen ökas för kommuner av delta slag.

Till dessa värden kommer sedan elevrelalerade resurser för överskjutande timmar i gemensamma ämnen med varierande värden som framgår av bilaga 6 (avsnitt 4,2), Dessa kan för linjer med ungefär lika stora timtal eventueUt sammanföras lill grupper med gemensamma vården ulan alt resursulfallet behöver påverkas alllför myckel. Dessa limtal kan för enkelhetens skull alternativt läggas in i resursschablonerna för de linjespecifika ämnena på berörda yrkesinriklade linjer,

5,4 Resurser för gemensamma ämnen i årskurs 2 av tvååriga linjer

I årskurs 2 av de tvååriga linjerna finns elva linjer med limplanens minimi-tal 6 vtr för gemensamma ämnen. Nio av dessa (Ba, Be, Fo, El, Li, Pr, Td, Tr och Ve) uppvisar resurs värden mellan 0,24 och 0,31 lvtr,/elev och medelvärdet 0,28 Ivtr/elev, Dessa linjers resursnivå bör vara normerande för den resurs i gemensamma ämnen som utgår för alla linjer tillsammans.

Eftersom en direkt elevrelalerad resurstilldelning oftast är gynnsam för kommuner med många elever men ofördelaktig för kommuner med få elever, bör en grundresurs utgå. En grundresurs av lämplig storiek, ca 12 Ivlr/kommun, kan erhållas genom att den allmänna resursen minskas med 0,04 Ivtr/elev lill 0,24 Ivtr/elev,

1 kommuner med enbart yrkesutbildning och få elever inträffar med ovanstående resursschabloner många gånger en viss överkompensation. Denna kan eventuellt begränsas genom atl grundresursen minskas och den elevanlalsrelaierade resursdelen ökas för kommuner av detla slag.

Till dessa värden kommer sedan elevrelalerade resurser för överskju
tande limmar i gemensamma ämnen med varierande värden som framgår 87

av bilaga 6 (avsnitt 4,3), Dessa kan för linjer med ungefär lika stora timtal Prop, 1985/86: 97 eventuellt sammanföras till grupper med gemensamma värden utan all resursulfallet behöver påverkas alltför myckel. Dessa timtal kan för enkelhetens skull alternativt läggas in i resursschablonerna för de linjespecifika ämnena på berörda yrkesinriklade linjer.

5.5 Linjespecifika ämnen på yrkeslinjer

Resurserna för de linjespecifika ämnena på yrkeslinjerna har här givils en schablonstruklur som avviker från den som tUlämpas i övriga ämnen, I ämnen med delningslalel 16 utgår resurser motsvarande gällande timplan, I ämnen med delningslalel 30 utgår full resurs för delningslimmar. För helklasslimmar beräknas timtalet med en linjär schablon, som beslår av en grundresurs per klass och en elevanlalsrelalerad tilläggsdel som endasl innebär en anpassning till nuvarande bestämmelser om timreduklioner.

Del är givet att man så långt möjligt bör eftersträva ett så enhetligt resursberäkningssystem som möjligt. Men eftersom gymnasieskolan erbjuder etl stort och mångfacetterat utbud av studievägar, är det också nödvändigt all anpassa resursmodellerna till de olika studievägarnas och ämnenas karaktär.

Del mest karaktäristiska draget hos resursberäkningen för de linjespecifika ämnena på yrkeslinjerna är all timmarna beräknas klassvis. Flera orsaker kan anföras.

Del finns anledning befara att en stark schablonisering kan medföra betydande skillnader mellan nuvarande och beräknad resurs, Avvikelsema behöver relativt sett inte bli så stora i stora kommuner, där linjeutbudel väl ansluler sig till riksgenomsnittet, I kommuner med starkt profilerad yrkesutbildning och i små kommuner med begränsat linjeulbud kan däremot större skillnader väntas,

1 avvaktan på beredningen av den just avslutade utredningen om gymnasieskolans yrkesutbildning (ÖGY) är del inte motiveral atl göra något större temporärt ingrepp i systemet för yrkesämnenas timtilldelning.

På de aktuella linjerna finns många av de elever som har särskilda svårigheter i sina studier. Andelen sådana elever kan knappasl väntas minska, eftersom gymnasieskolan måsle räkna med atl i fortsättningen la emot praktiskt laget hela årskullar. Det är då angelägel alt skapa ell resurssyslem som så långt som möjligt garanterar dessa elever de timtal som är angivna i gällande läroplan, förhoppningsvis utan alt resursanvändningen för den skull okritiskt skall behöva följa traditionellt mönster. De resurser som därutöver kan behövas bör inie styras genom centrala detalj-bestämmelser som lätt kan konservera en minimiresurs utan bör ulgå efler en lokal bedömning inom en generös fri resurstilldelning.

5.6 Linjespecifika ämnen på tvååriga yrkesinriktade linjer Prop, 1985/86:97

med delningstalet 16 (eller lägre)

Enligt SÖ:s och SCB:s gymnasieskolstalislik var antalet elever i klasser med delningslalel 16 hösten 1985 i genomsnitt 14,7 i årskurs 1 och 13,5 i årskurs 2, Timtalet i linjespecifika ämnen på studievägar inom industri och hantverk är 27 i årskurs I och 32 i årskurs 2,

Med en rent proportionell elevrelalerad resurstilldelning skulle vid totalt sett oförändrad resursnivå följande antal veckolimmar ulgå för några olika elevantal, Belräffande beräkningar hänvisas lill bilaga 6 (avsnitt 4,4),

Antal elever	.Årskurs 1	vtr	Årskurs 2 vtr
8	14,7		19,0
10	18,4		23,7
12	22,1		28,4
13,5	-		32,0
14,7	27,0		-

16 29,4 37,9

En förbättring av de små klassernas situation genom införande av en gmndresurs av del slag som tidigare föreslagits för t, ex, tre- och fyraåriga linjer skulle givetvis innebära en förbättring för små klasser men skulle samtidigt medföra en begränsning av de redan små resursvinsierna för stora klasser. Det finns därför också anledning befara att det med ett elevanlalsrelalerat resurssyslem skulle kunna uppstå svårigheter alt i små klasser tUlgodose kravel på yrkeskunnande, någol som framför alll kan komma all drabba glesbygdskommunerna.

Följande exempel belyser situationen.

Om klasserna tilldelas en grundresurs på 20 veckolimmar och dessulom 0,5 veckotimmar per elev, blir resultatet följande,

Anlal elever Resurs i veckolimmar

8 24
10 25
12 26
14 27
16______________ 28_____________________________

Linjespecifika ämnen på tvååriga linjer med delningslalel 16 bör därför i princip erhålla del antal veckotimmar som anges i limplanen.

Vissa undanlag finns. Vid inbyggd utbildning beräknas resursen endasl för timmar med lärariedd undervisning, vanligen fackleori. Till s,k, B-klasser, som är sammansatta av elever ur två årskurser, utgår resurs för delning av klass molsvarande nuvarande timplan.

5.7 Linjespecifika ämnen på tvååriga yrkesinriktade linjer med delningstalet 30

Timplanerna för de yrkesinriktade linjerna med delningslalel 30 är så konstruerade atl helklassundervisning äger rum i viss utsträckning och alt klassen därutöver delas under ett relativt stort antal veckotimmar, om föreskrivna elevtal uppnås. Till delningslimmarna utgår nu resurser enligt limplaner. Till helklasstimmarna utgår limplanens resurser som dock reduceras, om elevantalet understiger 24,

På grund av det stora antalet delningstimmar blir i allmänhet skillnaden mellan de nuvarande delningsresurserna och en elevanlalsrelalerad resurstilldelning relativt slor i närheten av delningsgränserna. Följande modell ansluter sig så långt som möjligt lill nuvarande resurssyslem.

Klasser med det för riket gällande genomsnittliga elevantalet erhåller, om detta uppgår till minst 24, full resurs för helklasslimmar enligt gällande timplan. Om del genomsnittliga elevantalet understiger 24, utgår för detta en resurs som är reducerad enligt nu gällande bestämmelser om timreduklioner. För klasser med minimiantalet 8 elever utgår alltid en reducerad resurs som ulgör 75% av timplanens timtal för helklasstimmar. Systemet för limreduktioner förenklas samtidigt genom en elevanlalsrelalering som läggs in i resursschablonerna,

I bilaga 6 (avsnitt 4,5) anförda exempel belyser resursprincipen.

Att de tvååriga yrkesinriktade linjerna med delningslalel 30 tilldelas resurser i annan ordning än de tvååriga teoretiska sammanhänger således med den begränsade samläsningen i linjespecifika ämnen och de relativt stora antalen delningstimmar. Med den föreslagna elevanlalsrelaierade resursen fordras inte några kompletterande regler för timreduklioner i samband med resursberäkningen. Det nya beräkningssättet innebär endast en anpassning lill nuvarande regler om limreduktioner. Förändringarna är i regel obetydliga i förhållande lill den totala kommunala resursen.

Resurser enligt nuvarande omfattande bestämmelser om delning av klass ersätts av särskilda resurser som ulfaller, när vissa elevantal (i regel påbörjade 16-grupper) uppnås.

All inte samma modell tillämpats för de tvååriga leoreliska linjerna beror å andra sidan på det jämförelsevis stora antalet ämnen, det jämförelsevis låga antalet delningstimmar och del komplicerade samläsningssyslemel med andra linjer. Inte heller här behövs någon särskild beräkning av timreduklioner i resurstilldelningen.

Prop, 1985/86:97

6 Några särskilda frågor

6,1 Påbyggnadsutbildningar och andra specialkurser

Inom gymnasieskolan finns ca 400 påbyggnadsutbildningar och andra spe
cialkurser med olika längd, limplanelyp och delningstal. Många av dessa
kurser har limplaner som påminner om de tvååriga linjernas, Timtilldel
ningen bör då också utgå efter samma principer som för dessa, I klasser
med delningstalet 16 blir därför resursen i linjespecifika ämnen lika med 90

timtalet enligt timplanen. Klasser med delningstalet 30 erhåller i linjespeci- Prop, 1985/86: 97 fika ämnen full resurs för delningslimmar samt en delvis elevanlalsrelalerad resurs för helklasstimmar enligt samma regler som för de tvååriga linjerna. Hänsyn måste givetvis tas till kursernas längd.

Specialkurser näraliggande de tre- och fyraåriga linjerna bör tilldelas resurser enligt modeller som ansluter sig till dessa linjers. För högsta årskursen av teknisk specialkurs gäller redan samma regler som för årskurs 4 av teknisk linje.

Vissa specialkurser kan ha timplaner som avviker från linjernas. Huvudprincipen i förslaget är då att de regler som gäller för linjerna så långt möjligt skall lillämpas också där.

Ett sammandrag av uppgifter om påbyggnadsutbildningar och andra specialkurser återfinns i bilaga 6 (avsnitt 5,1),

6.2 Specialidrott

Kombination med specialidroll förekommer i ell anlal kommuner. För stora kommuner är denna verksamhei timtalsmässigt relativt sett av liten omfattning. Men specialidrotlen är ibland av träningslekniska skäl lokaliserad till små kommuner med en liten gymnasieskola, ofta AT-skola, Ibland omfattar den mer än en idrottsgren, 1 små kommuner med relativt omfattande utbildning i specialidroll påverkar denna verksamhei resurssitualionen påtagligt. Del är därför motiverat att en särskild resurs avsätts för fördelning bland de kommuner som har undervisning i specialidrott

Enligt bilaga 6 (avsnitt 5,2) deltar läsåret 198.5/86 1069 elever i ulbUd-ningen i specialidrott. Totala antalet veckotimmar utgör 548, molsvarande 0,51 vtr per aktiv elev. Denna verksamhet motsvarar för de tvååriga linjerna och för de reguljära timplanerna på de tre- och fyraåriga linjerna några få lusendels vtr per elev, medan den för de alternativa limplanerna uppgår lill en ä två hundradels vte per elev,

Höslrapporternas timtal i specialidrott har brutits ul och ingår därför inte i resursschablonerna för de gemensamma ämnena.

Med hänsyn till ämnets karaktär och varierande delningslal bör resurstilldelningen inte elevrelaleras ulan ulgå med en grundresurs, omfattande 5 veckotimmar per undervisningsgrupp,

6.3 Lågfrekventa språk

Inom gymnasieskolan läses ell antal språk med litet elevunderlag. Eftersom dessa språk är resurskrävande, skulle man kunna förmoda atl man vid ell delvis elevanlalsrelalerat syslem skulle komma att vara försiktig med utläggning av undervisningsgrupper i dessa språk. Resurser skulle i stället komma att styras mot verksamheter med högre elevfrekvenser. För alt de lågfrekventa språken av resursskäl inte skall behöva riskera all minska i omfattning avsätts en särskild resurs för tilldelning av limmar lill de berörda ämnena.

De särskilda regler som gäller för minsta gruppsloriek (fem elever) och
högsta gräns för timreduklionen (nio elever) bör-uigöra en naturlig gräns 91

8 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 97

för begreppet lågfrekventa språk. Ämnet latin år så allmänt förekomman- Prop, 1985/86:97 de, alt det rent automatiskt ingår i resurskoefficienlerna.

Elevantal och lärarveckotimlal i de lågfrekventa språken framgår av bilaga 6 (avsnitt 5,3),

Verksamhetens omfattning motsvarar för de tre- och fyraåriga linjernas reguljära timplaner några lusendels vtr per elev med minskande tendens genom årskurserna och för de alternativa limplanerna 0,002 vtr per elev i de båda lägsta årskurserna,

Höslrapporternas timtal i de lågfrekvenla språken har brutits ut och ingår därför inte i resursschablonerna för de gemensamma ämnena.

Med hänsyn lill den stora spännvidden mellan undervisningsgruppernas storlek i de lågfrekventa språken bör resurstilldelningen ulgå med schabloniserade limtal, bestående av en grundresurs t, ex, omfattande 4 veckotimmar per undervisningsgrupp i årskurs 1 och 3 veckolimmar per undervisningsgrupp i övriga årskurser,

6.4 Självstudietid

Fr, o, m, läsåret 1985/86 är de obligatoriska självstudielimmarna i gymnasieskolan slopade, I årskurs 3 finns dock möjlighel atl frivilligt lägga ut en självsludietid om högst två veckolimmar per klass. De därvid frigjorda timmarna får utnyttjas inom ramen för resp, skolenhets förstärkningsresurs. Denna möjlighet bör kvarstå även inom ett schabloniserat resurssyslem. Enligt 1985/86 års höstrapporler har denna möjlighet utnyttjats i 38 skolenheter inom 31 kommuner. Det totala timtalet år 289 veckolimmar, vilket ulgör 0,54% av del totala timtalet i årskurs 3, Antalet veckotimmar per skolenhet varierar mellan 0.25 och 25,25,

6.5 Timreduklioner

Fr, o, m, läsåret 1984/85 är ett system med mera omfattande limreduktioner infört i gymnasieskolan,

Timreduklionerna kan lätt arbetas in i resursformlerna genom all dessa bygger på "saldo basresurs", dvs, "basresursen" med avdrag för limreduktioner. Även i linjespecifika yrkesämnen kan timreduklionerna beaktas i de linjära formlerna.

Det komplicerade beräkningssystemet för timreduklionerna kan därmed avskaffas och ersättas med en enkel gränsdragning för högsta lillålna timreduktion, t, ex, enligt någol av alternativen i bilaga 6 (avsnitt 5,5),

Timreduktionernas omfattning i de olika årskurserna framgår av bilaga 6 (avsnitt 5,5), Uttryckt i vlr/elev är den relativt konstant i årskurserna 1' och 2" (0,002) vlr/elev, Pä de tre- och fyraåriga linjerna är den ökande genom årskurserna (0,013 vlr/elev i åk I, 0,024 vlr/elev i åk 2 och 0,047 vlr/elev i åk 3),

AT-timplanerna uppvisar höga värden för timreduklionerna med 0,041
vlr/elev i åk 1, 0,072 vlr/elev i åk 2 och 0,124 vlr/elev i åk 3, Detla resultat
motiverar all en del av den s, k, ålerföringsresursen (avsnitt 6,5,5 i föredra
gandelexten) tillförs AT-skolorna, 92

Med erfarenhet av AT-skolornas värden har också studerats situationen Prop, 1985/86:97 i kommuner med reguljär timplan och olika storlek. Resultatet återfinns i bilaga 6 (avsnitt 5,5), Tabellerna visar atl del finns etl klart samband mellan timreduklioner saml kommun- och skolslorlek. Dessa resultat klargör att det finns anledning atl noga uppmärksamma effekten av limreduktionerna vid fastställande av grundresurserna.

Då timreduklionerna arbetas in i resursschablonerna, kan de nuvarande detaljerade beslämmelserna om slegvisa timreduklioner avskaffas, I stället skall en lokal bedömning gälla, där hänsyn tas lill ämnels karaktär, gruppens storlek och elevernas förmåga all arbeta självständigt. En gräns för högsta tillåtna timreduktion kan dock behöva fastställas. Den kan enkelt uttryckas antingen i limmar för några grupper av limtal i limplanerna eller i procent av dessa timtal,

6.6 Obligatorisk tvåårssvenska på tvååriga linjer

1 samband med införandet läsåret 1985/86 av svenska som obligatoriskt ämne i årskurs 2 av samtliga tvååriga linjer som tidigare inte hafl svenska i denna årskurs har tillvalsämnena ulgäll som obligatoriska ämnen i ärskurs

2 av dessa studievägar. Tillvalsämnena har på grund av ämnessplittringen varit mer resurskrävande än svenskan. Ca 44% av eleverna på dessa linjer har tidigare läst svenska som fritt tillval eller utökad studiekurs. Numera läses tillvalsämnen och då främst engelska och matematik som frivilliga ämnen i ungefär samma omfattning. Eftersom många elever dessulom redan tidigare läst frivillig svenska, medför denna förändring etl minskal resursbehov, A andra sidan läses numera vissa lillvalsämnen, framför allt engelska, frivilligt. Den frigjorda resursen bör tillgodoräknas kommunerna genom att läggas in i resurserna för gemensamma ämnen i båda årskurserna av de tvååriga linjerna,

1 bilaga 6 (avsnitt 5,6) har skillnaden i resursbehov mellan lillvalsämnena och undervisningen i svenska framräknats. Den utgör 0,006 vtr per elev och kommer att räknas in i resursschablonerna för de gemensamma ämnena på de aktuella linjerna.

Den nuvarande extra resursen för svenska i årskurs 2 av vissa tvååriga linjer har vidare inräknats i resurserna för de linjespecifika ämnena på de berörda linjerna,

6.7 Vårintagning

På vissa studievägar (främst den tvååriga vårdlinjen och vissa specialkurser) görs intagning även vid vårterminens början, framför alll med hänsyn lill praklikperioderna och behovel av praklikplatser. Eleverna i denna intagningsomgång kan i regel inte samläsa med eleverna i höslinlag-ningen. Särskilda resurskoefficienler har därför räknats fram för de klasser och elever, som intas under våren,

1 denna bilaga studeras endasl vissa uppgifter för vårdlinjen med intag
ning på vårterminen. Värdena för de gemensamma ämnena bör kunna
användas även på andra studievägar, 93

De beräkningar och undersökningar som gjorts i bilaga 6 (avsnitt 5,7) Prop. 1985/86:97 kan sammanfattas i följande punkter,

• Antalet elever i vårintagna klasser varierar starkt mellan kommunerna från 30 lill 1 300,

• Av kommuner med mindre än 400 elever är 5 landstingskommuner och 26 primärkommuner,

• Av kommuner med mer än 400 elever är 16 landstingskommuner och 3 primärkommuner,

• I landstingskommunerna, som i regel omfattar flera skolenheter, utgör de vårinlagna klasserna på vårdlinjen en slor del av utbildningsutbudet,

• 1 primärkommunerna finns endast enstaka vårinlagna klasser, förlagda till vissa skolenheter,

• Kommuner med lilel elevantal uppvisar störte resursbehov än kommuner med många elever,

• Såväl skolslorlek som skolorganisation har betydelse för resursbehovet,

• Klasser med delningslalel 16 i skolenheter med få elever är särskill resurskrävande,

• Differenserna mellan ullagna och beräknade resurser ligger i allmänhet mellan -2,0 och 4-2,0 veckotimmar men kan i kommuner med få elever uigöra stora procenttal,

• På gmnd av de små kommunernas resurskänslighel kan även en liten grundresurs i vissa fall leda tUl överkompensation,

• En särskild garanliresurs för vårinlagna elever skulle med små timtal och stora procenttal innebära en administrativ belastning,

• Avslåmningen för eventuell garanliresurs bör för vårintagna elever samordnas med den följande höslinlagningen,.

• Vid större timdifferenser över en fastställd gräns bör åtminstone en preliminär garanliresurs kunna ulgå,

6,8 Stödundervisning, ttf och frivillig undervisning

Till stödundervisning och samordnad specialundervisning utgår för närvarande 0,80 veckotimmar per klass, motsvarande 0,05 veckolimmar per elev i en klass med 16 elever och ca 0,03 veckolimmar per elev i en klass med 30 elever.

Till tff utgår 1 veckotimme per 30-lal elever, molsvarande ca 0,03 veckotimmar per elev.

Till frivillig undervisning i bild, dramatik och musik utgår 1 veckotimme per fullbordat 45-tal elever inom kommunen. Denna resurs motsvarar högst ca 0,02 veckolimmar per elev och lägst 0,01 veckolimmar per elev vid elevantal om minsl 45, Härtill kommer 2 veckotimmar per påbörjat I 000-tal elever för frivillig undervisning i idrott, molsvarande lägst 0,002 veckotimmar per elev och högst 0,004 veckotimmar per elev vid elevantal överstigande 500,

Sammanlagt motsvarar dessa resurser 0,08-0,10 veckotimmar per elev. De är inte medtagna i de redovisade resursschablonema men inräknas i resurserna för de gemensamma ämnena,

6.9 Timplaneändringar Prop, 1985/86:97

Ändringar sker ofta i limplanerna. Koefficienterna i resursschablonerna måste därför kontinueriigt följas upp och vid behov ändras.

Vid inrättande av nya studievägar måsle koefficienterna fastställas med ledning av timplanen,

6.10 Informationssystem

Resursrapporleringen bör med det föreslagna systemet kunna bli jämförelsevis enkel, jämfört med nuvarande rutiner. De uppgifter som kan behövas är följande. Kommun (Namn, uppgiftslämnare, tfnnr, kod) Studieväg (Kod, namn, längd och delningslal) Årskurs och termin

Anlal klasser och delningsgrupper (för linjespecifika ämnen) Anlal elever

Koefficienter (grundresurser och vlr/elev) Summa vtr Statsbidrag kr,/vte och kr.

Dessa uppgifter bör för varje ärskurs och studieväg kunna rymmas på en eller etl par rader.

Som jämförelse redovisas ett exempel på en rapporlblankeil för de båda årskurserna på en studieväg (Jo) enligt nuvarande rapporteringssystem. Av praktiska skäl har en blankett med endast en tryckt sida ulvalls.

1 del nya rapporteringssystemet bör de flesta uppgifterna kunna förtryckas dalalekniskl. Elevantalen kan eventuellt hämtas från aktuella uppgifter om utbetalda studiemedel. Kommunernas arbete inskränker sig i så fall till granskning samt eventuell komplettering av uppgifterna.

Prop, 1985/86:9',

c- E

f<J S E

(fl CM j PO

a. c <

Ul I

I-

o o. o.

z	<
3	UJ
CL	(/)
O	-J
	v
t-3	?
V)	<

o 0)

Ä S

.c s: irt

S i2 > c

iT) CO r-. ao

3 =

11!

3 Ei

O O ö 5 ö o O

Bilaga 6 Prop. 1985/86:97

Detalj beräkningar m. m. samt jämförelser av resursutfall i dagens system och i det föreslagna

1 Inledning

1 de båda närmasl följande avsnitten studeras för de tre- och fyraåriga
linjernas reguljära resp, alternativa limplaner resursuttagels beroende av
kommun och skolslorlek, de årskursfördelade resursernas storiek, de års
kurs- och linjefördelade resursernas schabloner saml resursutfallet för
olika detaljeringsnivåer och alternativa värden på grundresurserna,

1 avsnitt 4 analyseras resurserna för gemensamma ämnen i årskurserna 1 och 2 på de tvååriga linjerna samt resurserna för linjespecifika ämnen i klasser med delningstalen 16 och 30,

1 avsnitt 5 behandlas några särskilda frågor som påbyggnadsulbildningar och andra specialkurser, specialidrott, lågfrekventa språk, självsludietid, timreduklioner, obligatorisk tvåårssvenska på tvååriga linjer samt vårintagning,

I avsnitt 6 sker en samlad avstämning av de beräknade resurserna mot nuvarande resursuttag,

2 Tre- och fyraåriga linjer, reguljära timplaner

2.1 Resursuttagets beroende av kommun- och skolstoriek

Följande tabell visar resursutlaget gruppvis enligt 1985/86 års höstrapporler i skolenheter och kommuner i storleksordning. Värdena avser resurser för basändamål och delning enligt timplan.

Kommuner med	Antal	Elever per	Elever	per	Vtr/
	kom-	skolenhet	skolen	het	elev
	muner		i genomsnitt
en skolenhet	11	< 400 elever	326		1,43
	19	401-500 "	444		1,40
	11	501-600 ■•	553		1,37
	13	601-700 ••	655		1,35
	8	701-800 ••	756		1.32
	9	> 800 ■■	916		1,31
" " summa	71	genomsnitt	576		1,36
två .skolenheter	18		547		1,33
tre-fem "	17	"	512		1,31
sju-tjugo "	3		520		1,32
Totalt	109	"	542		1,33

Tabellen visar all resursbehovet per elev minskar med ökande skolslorlek samt all del genomsnittliga resursbehovet är störst i enskoiekommu-nerna. Naturligtvis finns också variationer i resursutlaget i kommuner med mer än en skolenhet, beroende på den genomsnittliga skolstorleken och fördelningen av studievägarna på skolenheterna. Där finns dock ofta möj-

ligheter all rationalisera organisationen. För en sådan kommun med ge- Prop, 1985/86:97 nomsnitllig skolstoriek ligger resursbehovet redan nu närmast i nivå med de större enskolekommunernas.

Det har ibland befarats all stora sektorsfördelade skolenheter skulle fordras i kommuner med flera skolenheter för alt etl tillfredsställande resursutfall skall erhållas. Beräkningar visar att i kommuner med mer än en skolenhet medelvärdet 1,33 vlr/elev uppnäs redan vid en genomsnittlig skolslorlek på ca 500 elever, Seklorsindelningen tycks, bortsett från vissa extrema kombinationer, inte ha någon större betydelse. Sålunda redovisar tio kommuner med en EHS-skola och en NT-skola värdet 1,32 vlr/elev mol genomsnittet 1,33 vlr/elev. Däremot är naturligtvis en seklorsuppdelning ofta fördelaktig från lokal- och utruslningssynpunkt. Del slår vidare klart att en uppdelning av en viss studieväg på många av kommunens skolenheter är resurskrävande,

2.2 Årskursfördelade resurser

Som nämnis i del föregående (bilaga 5, avsnitt 3,1) är det genomsnittliga antalet lärarveckolimmar per elev i årskurserna 1-3 följande.

Åk I Åk 2 Åk 3

Antal lärarveckotimmar per elev 1,30 1,33 1,37

I dessa värden ingår timmar för basändamäl efter avdrag för eventuella självstudier och timreduklioner saml timmar för delning av klass eller grupp.

Som framgår av avsnitt 2,1 i denna bilaga är resursbehovet störst i kommuner med en liten gymnasieskola. En rent proportionell, elevanlalsrelalerad resurstilldelning skulle därför kunna skapa svårigheter för de minsta kommunerna. Situationen för dessa kan förbättras genom alt varje kommun tilldelas en fast grundresurs.

Beräkningar visar att denna grundresurs bör vara i storieksordningen 15 å 20 vtr per årskurs och kommun, vilket motsvarar en minskning av den elevrelalerade resursdelen med 0,05 å 0,06 vlr/elev.

Beräkningar har därför ulförls för följande värden på grundresursen och elevrelalerade resurser.

Grundresurs åk 1-3 vtr per kommun	Elevrel,	aterad	resurs vtr/elev
Grundresurs åk 1-3 vtr per kommun	Åk 1		Åk2 Åk 3
49,3 59,2	1,25 1,24		1,28 1,32 1,27 1,31

Xirundresurserna är inte riktigt jämnt fördelade på årskurserna. Orsaken
härtUI liksom lill tiondelarna i grundresurserna är all sedan de elevrelale
rade resurserna lagls ul återstoden så långt möjligt måste fördelas på
kommunerna för erhållande av jämförbarhet mellan de olika resursscha
blonerna, 98

Resultaten av beräkningarna framgår av avsnitt 2,4 i denna bilaga.

2,3 Ärskurs- och linjefördelade resurser

Med anledning av de skillnader i resursbehov för olika studievägar som dokumenterats i bilaga 5 (avsnitt 3,2) har också framräknats resursulfallet med årskurs- och linjefördelade koefficienter för de båda grundresurserna 51,2 och 61,3 vtr per kommun. De elevanlalsrelaierade koefficienterna ar följande:

Prop, 1985/86:97

Linje	Proportionell resurs			Grundresurs åk 1 -		-3		Grundiesurs åk 1 -		3
	(ingen	grundresurs)		51,2 vtr	per komm	un		61,3 VII	per komm	un
	Åk 1	Åk 2	Åk 3	Åk 1	Åk 2		Åk 3	Åk 1	Åk 2		Åk 3
E	1,20	1.17	1,31	1,15	1,12		1,26	1,14	1,11		1,25
H	1,26	1,38	1,47	1,21	1,33		1,42	1,20	1,32		1,41
S	1,26	1,24	1,32	1,21	1,19		1,27	1,20	1,18		1,26
N	1,17	1,30	1,40	1,12	1,25		1,35	1,11	1,24		1,34
T	1,48	1,54	1,40	1,43	1,49		1,35	1,42	1,48		1,34

Det kan förefalla som om linjefördelade resurser automatiskt skulle medföra mindre differenser mellan uttagen och beräknad resurs, I själva verkel får kommuner med slor andel resurskrävande linjer en bättre re-surssilualion vid linjefördelning, medan kommuner med stor andel mindre resurskrävande linjer får etl sämre resursutfall oberoende av om det totala resultatet är positivt eller negativt. Resursnivåer bestäms lill slor del av andra faktorer såsom klass- och gruppfyllnad. Resultaten av beräkningarna framgår av avsnitt 2,4 i denna bilaga,

2,4 Resursutfall för tre- och fyraåriga linjer med reguljära timplaner

Som framgått av avsnitten 2,2 och 2,3 i denna bilaga har resursutfallet studerats för två årskursfördelade resursschabloner med de totala grundresurserna 49,3 och 59,2 vtr per kommun för årskurserna 1-3 samt för två årskurs- och linjefördelade resursschabloner med de totala grundresurserna 51,2 och 61,3 vtr per kommun för årskurserna 1-3, Beräkningarna har lett till följande resultat.

Grund-	Fördel-	Antal neg	Anlal kommuner med differenser i				procen					Antal
	Fördel-	Antal neg
vtr	ning	värden	-9,9	-7,9	-5,9	3,9	-1,9	-1-0,0	+ 2,0	+ 4,0	+6,0	värden
			-10,0 -8,0	-6,0	-4,0	-2,0	-0,0	+ 1,9	+ 3,9	+ 5,9	+ 7,9
49,3	Åk	51	2	3	6	20	20	33	18	6	1	58
51,2	Linje	53	1	4	10	15	23	35	16	5		56
59,2	Åk	60	2 1	2	10	18	27	29	15	4	1	49
61,3	Linje	62	1	3	10	20	28	32	10	5		47

Poshiva värden betyder alt de i höslrapporlerna redovisade värdena överstiger resurstilldelningen, dvs,att man tagit ul mer resurser än det föreslagna systemet skulle medge.

Negativa värden innebär i sin tur att man tagit ut mindre resurser än man skulle få med del nya systemet.

Vissa resultat kan sammanfattas i följande tabell, Prop, 1985/86:97

Grund-	För-	Kommuner inom		Kommuner	inom
resurs	del-	inlervallet		inlervallet
vtr	ning	-1,9%- +	1,9%	-3,9%- + 3,9%
		Antal	Procent	Antal	Procent
49,3	Åk	53	49	91	83
51,2	Linje	58	53	89	82
59,2	Ak	56	51	89	82
61,3	Linje	60	55	90	83

Tabellerna uppvisar inga större skillnader i fråga om resursfördelningen mellan de fyra resursschablonerna, bortsett från del naturiiga resultatet alt antalet kommuner med negativ differens är något större vid en högre grundresurs.

Den större grundresursen år givetvis förmånlig för de små kommunerna men ofördelaktig för de större, Atl antalet kommuner med förbättrad situation är större vid en högre grundresurs beror givetvis på all en försämring i några stora kommuner här motsvaras av en förbättring i flera små. De större relativa förändringarna i de små kommunerna sammanhänger naturiigtvis med deras större känslighet för förändringar i sina små timtal.

Sammanfattningsvis kan konstateras atl de mera komplicerade resursschablonerna med årskurs- och linjefördelade inte entydigt medför förbättringar för kommuner med större differenser.

Vid avvägningen av grundresursens storlek måsle en avvägning göras mellan en förbättrad situation för några stora kommuner eller flera små. Måttliga förändringar i procenttalen för de stora kommunerna kan betyda många veckotimmar, medan stora procentuella skillnader för de små kommunerna ofta innebär relativt små timtal.

De små kommunernas avvikelser kan därför lätt kompenseras med en begränsad garanliresurs, men denna ålgärd är avsedd all tillämpas endast under en övergångstid. De stora kommunema å sin sida har möjligheter att genom rationaliseringar på längre sikt förbättra sin situation.

Slutligen måsle också vad kommunstorleken beträffar en viss hänsyn också las till resursutfallet förde tvååriga linjerna. Den samlade resursbilden kommer atl studeras i avsnitt 6 i denna bilaga,

3 Tre- och fyraåriga linjer, alternativa timplaner

3,1 Resursuttagets beroende av skolstoriek

Följande tabell visar gruppvis om tio kommuner resursutlaget i kommunerna i storleksordning. Värdena avser resurser för basändamål och delning enligt timplan.

Elevantal Elever per kommun Vlr/elev

i genomsnitt

2 110 elever 211 1,58

2 765 elever 276,5 1,45

4047 elever 405 1,42

Tabellen visar all resursbehovet per elev minskar med ökad skolslorlek.

100

3.2 Årskursfördelade resurser Prop. 1985/86:97

Som nämnis i det föregående (bilaga 5, avsnitt 4,1) är del genomsnittliga antalet lärarveckotimmar per elev i årskurserna 1-3 följande.

Åk 1 Åk 2 Åk 3

Antal lärarveckotimmar/elev 1.40 1,49 1,53

I dessa värden ingår timmar för basändamål efter avdrag för ev, självstudier och timreduklioner saml limmar för delning av klass eller grupp.

Som framgår av avsnitt 3,1 i denna bilaga är resursbehovet störst i kommuner med små skolenheter. En rent proportionell, elevanlalsrelalerad resurstilldelning skulle därför kunna skapa svårigheter för de minsta kommunerna. Situationen för dessa kan förbättras genom atl varje kommun tilldelas en fasl grundresurs.

Beräkningar visar alt denna grundresurs bör vara i storleksordningen 15 ä 20 vtr per årskurs och kommun, vilket motsvarar en minskning av den elevrelalerade resursdelen med 0,15 äO,20 vlr/elev, 1 årskurs 3 fordras på grund av lägre elevantal en någol större sänkning av den elevanlalsrelaierade resursen för alt den önskade grundresursen skall erhållas.

Beräkningar har därför ulförls för följande värden på grundresurser och elevrelalerade resurser.

Grundresurs åk 1-3 Elevrelalerad resurs vtr/elev

vtr per kommun Åk 1 Åk 2 Åk 3

49,1 1,25 1,34 1,33

64,0 1,20 1,29 1,28

Resultaten av beräkningarna framgår av avsnitt 3,4 i denna bilaga.

3.3 Årskurs- och linjefördelade resurser

På grund av de skillnader i resursbehov för olika studievägar som dokumenterats i bilaga 5 (avsnitt 4,2) har också framräknats resursulfallet med årskurs- och linjefördelade koefficienter för de båda grundresurserna 49,2 och 64,1 vtr kommun. De elevrelalerade koefficienterna är följande.

Linje	Proporlionell		resurs	Grun	dresurs	åk 1-3	Grundresurs		åk 1-3
	(ingen	grundresurs)		49,2	nr per	kommun	64,1	nr per	<ommun
	Åkl	Åk 2	Åk 3	Åk 1	Åk 2	.Åk 3	Åk 1	Åk 2	Åk 3
E	1,28	1,31	1,40	1,13	1,16	1,20	1,08	1.11	1,15
H	1,28	1,67	1,70	1,13	1,52	1,50	1,08	1,47	1,45
S	1,28	1,40	1.47	1,13	1,25	1,27	1,08	1,20	1,22
N	1,52	1,31	1,55	1,37	1,16	1,35	1,32	1,11	1,30
T	1,52	1,72	1,65	1,37	1,57	1,45	1,32	1,52	1,40

Resultaten av beräkningarna framgår av avsnitt 3,4 i denna bilaga.

101

3,4 Resursutfall för tre- och fyraåriga linjer med alternativa timplaner

Som framgått av avsnitten 3,2 och 3,3 i denna bilaga har resursulfallet studerats för två årskursfördelade resursschabloner med de totala grundresurserna 49,1 och 64,0 vtr per kommun för årskurserna 1-3 samt för två årskurs- och linjefördelade resursschabloner med de totala grundresurserna 49,2 och 64,1 vtr per kommun för årskurserna 1-3, Beräkningarna har lett till följande resultat.

Prop, 1985/86:97

Grund-För- Antal			Antal kommuner med differenser				i procent		Antal
vtr ning vär- den -10,0		-9,9 -8,0	-7,9 -5,9 -6,0 -4,0 -	3,9 -1,9 -2,0 -0,0	+0,0 + 1,9	+ 2,0 + 3,9	+4,0 + 5,9	+ 6,0 +7,9	+ 8,0 5 vär-— den +9,9 +10,0
49.1 Åk 17 49.2 Linje 15 64.0 Åk 17 64.1 Linje 15	1	3	1 1 1 1 2 1	6 7 4 7 5 7 4 7	2 5 4 6	3 5 2 4	6 2 5 3	1 2 1 1	1 13 1 15 1 13 1 15
Vissa resultat kan	sammanfallas i följandi			e tabell.
Grund- Förresurs del-vtr ning	Kommuner inom intervallet -1,9%- +1,9% Antal Procent			Kommuner inom intervallel -3,9%-+3,9% Antal Procent
49.1 Åk 49.2 Linje 64.0 Åk 64.1 Linje	9 12 11 13		30 40 37 43	18 21 18 21	60 70 60 70

Tabellerna uppvisar inga större skillnader i fråga om resursfördelningen mellan de fyra schablonerna.

När det gäller de alternativa limplanerna finns mellan de angivna värdena på grundresurserna fyra olika alternativa nivåer. En minskning av den elevrelalerade resursdelen med 0,01 vlr/elev jämfört med de timtal som gäller för 49 vtr-nivån och en molsvarande ökning av grundresursen till 52,1 vtr medför all samtliga kommuner kommer under 6-procentsgrän-sen.

Den nuvarande ålerföringsresursen föreslås lill hälften bli fördelad mellan de kommuner som har gymnasieskola med alternativa limplaner, I jämförelse med denna resurs är skillnaderna i resursutfallet för de studerade resursschablonerna av blygsam omfattning, 1 delta perspektiv kan knappasl de mera komplicerade alternativen med ärskurs- och linjerelate-rade schabloner anses motiverade. Valet av nivån på grundresursen måsle vidare sältas i samband med resursulfallet förde tvååriga linjerna vid olika elevantal inom kommunerna. Del samlade resursutfallet kommerati studeras i avsnitt 6 i denna bilaga.

102

Tvååriga linjer

4.1 Resurserna för gemensamma ämnen på tvååriga linjer

Av skäl som framförts i det föregående (bilaga 5, avsnitt 5) finns stora variationer mellan resursbehoven på de olika tvååriga linjerna. Dessa måste därför tilldelas olika resursschabloner, åtminstone gruppvis. Vidare bör grundresurser ulgå för att förbättra resurssitualionen i kommuner med relativt låga elevantal. Grundresurser som relateras till de olika studievägarna skulle innebära skillnader i resurstilldelningen för de gemensamma ämnena för kommuner med samma elevantal beroende på elevernas fördelning pä studievägarna. Systemet skulle också medföra något mer komplicerade resursschabloner. Grundresursen bör därför ulgå per kommun genom att en för alla linjer gemensam elevrelalerad resurs, baserad på de minsta resursuttagen, minskas med några hundradels Ivtr/elev, För överskjutande limmar utgår elevrelalerade resurser per linje eller grupper av linjer,

4.2 Resursen för gemensamma ämnen i årskurs 1 av tvååriga
linjer

Antalet Ivtr/elev i gemensamma ämnen läsåret 1985/86 framgår av följande tabell, I värdena för linjerna Ek och So ingår av beräkningslekniska skäl samtliga ämnen.

Prop, 1985/86:97

Linje	Antal	Linje	Anlal	Linje	Antal
	Ivtr/elev		Ivtr/elev		Ivtr/elev
Ek	1,49	Dk	0,40	Ba	0,37
Mu	0,87	Du	0,54	Be	0,41
So	1,52	Ep	0,94	Et	0,40
Te	0,43	Hk	0,63	Fo	0,38
Jo	0,45	Ko	0,61	Li	0,36
Sb	0,45	Ss	0,46	Pr	0,40
Td	0,44	Vd	0,45	Tr Ve	0,39 0,38

1 linjespecifika ämnen på linjerna Mu och Te tillkommer 3,39 resp, 1,12 Ivtr/elev,

Av tabellen framgår all de linjer som enligt timplanen har del minsta antalet veckolimmar, nämligen 10, i allmänhet uppvisar en resurs mellan 0,36 och 0,41 Ivtr/elev med medelvärdet 0,38 Ivtr/elev, Denna resurs bör följaktligen utgöra grunden för en till samtliga linjer utgående minimiresurs i gemensamma ämnen.

Beräkningar visar all rent elevrelalerade resurser är ogynnsamma för kommuner med få elever men fördelaktiga för kommuner med många elever. Om minimiresursen minskas med 0,04 Ivtr/elev lill 0,34 Ivtr/elev, kan en grundresurs ulgå med 12,2 vtr/kommun. Härtill kommer för över-skjulande timmar samt dokumenterat större resursbehov i gemensamma ämnen resurser enligt följande tabell.

103

Linje

Anlal Ivtr/elev

Linje

,Anlal Ivlr

Prop, 1985/86:97

So Ek	1,14 1,11
Ep Mu	0,56 0,49
Hk Ko	0,25 0,23

1,13

0,53

0,25

0,16

Ss	0,08
Vd	0,07
Jo	0,07
Sb	0,07
Td	0,06

0,07

0,05

För begränsning av antalet reursschabloner kan linjer med ungefär samma antal Ivtr/elev sammanföras lill grupper enligt tabellen med ett gemensamt limtal ulan alt resursulfallet behöver påverkas påtagligt. Eventuellt kan de i stället läggas in i resursschablonerna för de linjespecifika ämnena på berörda yrkeslinjer.

Beräkningar med de i det föregående angivna resursschablonerna för varje linje leder till följande resultat, (Grundresursen i de gemensamma ämnena är 12.2 vtr per kommun,)

Anlal kommuner med differenser i procent

Antal

neg,

diff.

-10,0

-9,9 -8,0

-7,9 -6,0

-5,9 -4,0

-3,9 -2,0

-1,9 -0,0

+ 0,0 + 1,9

+2,0 + 3,9

+4,0 + 5,9

+6,0 + 7,9

+8,0 +9,9

S Antal

pos. + 10,0 diff.

18 96

Att antalet differenser är relativt stort för värden lägre än -10% och högre än -(-10% beror på den större iniervallbredden. Resultatet ingår i den totala resursavstämningen i avsnitt 6 av denna bilaga,

4,3 Resursen för gemensamma ämnen i årskurs 2 av tvååriga linjer

Antalet Ivtr per elev i gemensamma ämnen läsåret 1985/86 framgår av följande tabell, I värdena för linjerna Ek och So ingår av beräkningstekniska skäl samtliga amen.

Linje	Antal	Linje	Antal	Linje	Antal
	Ivtr/elev		Ivtr/elev		Ivtr/elev
Ek	1,39	Dk	0,35	Ba	0,24
Mu	0,72	Du	0,48	Be	0,27
So	1,41	Ep	0,79	Et	0,30
Te	0,41	Hk'	—	Fo Li	0,26 0,29
Jo	0,37	Ko	0,55	Pr	0,31
Sb	0,35	Ss	0,40	Tr	0,28
Td	0,31	Vd	0,36	Ve	0,26

T. v. endasl i åk 1.

104

1 linjespecifika ämnen på linjerna Mu och Te tillkommer 4,08 resp, 1,42 Ivtr/elev,

Av tabellen framgår att de linjer som enligt timplanen har del minsta antalet veckotimmar, nämligen 6, i allmänhet uppvisar en resurs mellan 0.24 och 0.31 Ivtr/elev med medelvärdet 0,28 Ivtr/elev, Denna resurs bör följaktligen utgöra grunden för en lill samtliga linjer utgående minimiresurs i gemensamma ämnen.

Beräkningar visar att rent elevrelalerade resurser är ogynnsamma för kommuner med få elever men fördelaktiga för kommuner med många elever. Om minimiresursen minskas med 0,04 Ivtr/elev lill 0,28 Ivtr/elev, kan en grundresurs utgå med 12,5 vtr/kommun. Härtill kommer för över-skjulande limmar saml dokumenterat större resursbehov i gemensamma ämnen resurser enligt följande tabell.

Prop, 1985/86:97

Linje

Anlal Ivtr/elev

Linje

Antal Ivtr/elev

So	1,13
Ek	1,11
Ep	0,51
Mu	0,44
Hk'	_
Ko	0,27

i,i:

0,47

Du Te	0,20 0,13
Ss	0,12
Vd Jo Sb	0,08 0,09 0,07

0,07

0,08

' T. v. endasl i åk. 1.

För begränsning av antalet resursschabloner kan linjer med ungefär samma anlal Ivtr/elev sammanföras till grupper enligt tabellen med etl gemensamt timtal ulan alt resursulfallet behöver påverkas påtagligt. Eventuellt kan de i stället läggas in i resursschablonerna för de linjespecifika ämnena på berörda yrkeslinjer.

Beräkningar med de i del föregående angivna resursschablonerna för varje linje leder lill följande resultat, (Grundresursen i de gemensamma ämnena är 12,5 vtr per kommun,)

Anlal kommuner med differenser i procent

Antal

neg.

diff

-10,0

-9,9 -8,0

-7,9 -6,0

-5,9 -3,9 -1,9 -4,0 -2,0 -0,0

+0,0 + 1,9

+ 2,0 +4,0 +6,0 + 3,9 +5,9 +7,9

+ 8,0 + 9,9

3 Antal

pos, + 10,0 diff.

116

13 16 22

18 10 9

8 64

Atl antalet differenser är relativt stort för värden lägre än -10% och högre än +10% beror på den större intervallbredden. Det påfallande stora antalet kommuner med värden under -10% beror också på att här återfinns många kommuner med enbart yrkesutbildning i myckel små skolenheter. Trots stora procenlsiffror är limtalen i regel små. Denna obalans kan justeras exempelvis genom atl kommuner med enbart yrkesinriklade linjer får en något lägre grundresurs och motsvarande ökning av den elevantals-relaterade resursdelen.

Tabellens resultat ingår i den totala resursavstämningen i avsnitt 6 av denna bilaga.

105

Prop, 1985/86:97

Sammandrag av uppgifter om påbyggnadsutbildningar och andra specialkurser läsåret 1985/86. Antal kurser.

Närl

Deln,

«1

1 le

1 te

-1

år

1 är

3 te

2 år

år

4 år

Var,

Sum-

Varav

stv

tal

20 v

21-

2 te 40 v

längd

påb.-utb.

Be	16	1	4
Ba	16		3
Dk	16	5	4
	30		6
Du	16 30		2
El	16	1
	30	3
Fo	16		1
Jo	16	8	2
	30	2	2
Ko	16	7	10
	30	I	3
Li	16	1	1
Pr	16	2
	30	2
Sb	16 30	5	2
Ss	16 30		1 1
Te	30
Td	16 30	1	1
Tr	16	6
Ve	16	4	3
Vd	16	10	9
	30	4	9
Mu	16 30
E	16
	30		13
N	30		1
T	16		2
	30	1	5
Ovr	16	20	7
	30	3
Summa		87	92
närl	= näraliggande
Siv	= studieväg
te	= termin
v	= vecka

8 4 I 5

I 16

2 II 3 6

3 4 16 2

3 1

141

17 I

18	8
10	4
14	4
12	S
2
I 22	1 14
3	1
10	4
12	3
7	3
29	-)
7
18	5
3

4	2
15	3
30	14
24	2
19 1	1 1
1 1	T
29	29
3	3
4	4
20	18
64	7
9	3
409	151

5.2 Specialidrott

I detta avsnitt redovisas antalet elever som deltar i specialidroll och det antal veckolimmar denna undervisning omfattar. Antalet veckotimmar per deltagande elev och per elev i årskursen har också framräknats. Utbildningen är för närvarande föriagd lill 40 kommuner och omfattar läsåret 1985/86550 intagningsplatser.

Resurstilldelningen i specialidroll bör dock med hänsyn tiU ämnets karaktär och delningslal inte elevrelateras utan utgå med fem veckotimmar per undervisningsgrupp.

108

Kombination med specialidroll omfattar enligt höslrapporlerna följande Prop, 1985/86:97 antal elever och lärarveckotimmar:

		Antal	Anlal	Antal	Antal
		Ivir	elever	Ivtr/del-lagande elev	Ivlr/elev i årskurs
Reg, timplan	Åk 1'	90,0	171	0,53	0,002
	Åk 2'	68,0	113	0,60	0,002
	Åk 3	125,0	155	0,81	0,003
All. timplan	Åk 1'	45,0	115	0,040	0,014
	Åk 2'	25,0	49	0,51	0,008
	Åk 3	40,0	66	0,61	0,016
	Åk 1-	45,0	181	0,25	0,001
	Åk2-	110,0	219	0,50	0,002
Totalt		548,0	1069	0,51	0,002

Atl elevantalet i årskurs I enligt tabellen understiger 550 sammanhänger med att rapporteringen är ofullständig, framför allt i kommuner med fiera skolenheter där utbildningen administreras av en skola. Vidare förekommer att elevantal överförs mellan årskurserna efter samläsningsgrupperna. De redovisade värdena är ändå så omfattande och representativa, all de kan ge en bild av resurssitualionen i ämnet.

Höstrapporternas timtal i specialidroll har brutits ut och ingår därför inte i resursschablonerna för de gemensamma ämnena. Tabellens timtal är i första hand avsedda att ge en bild av verksamhetens omfattning. Eftersom resurserna i specialidrott föreslås ulgå med ett fasl timtal per undervisningsgrupp, påverkas inte heller resurstilldelningen av de i tabellen angivna värdena.

5,3 Lågfrekventa språk

1 detta avsnitt redovisas antalet elever och antalet veckolimmar i vissa lågfrekventa språk. Dessa språk är på de tvååriga linjerna finska som C-språk saml på de tre- och fyraåriga linjerna för närvarande finska, italienska, kinesiska och ryska. Härtill kommer de utomeuropeiska språk .som SÖ i fortsättningen kan komma att medge. Gränsdragningen har gjorts med hänsyn till de särskilda bestämmelser om gruppsloriek och nuvarande timreduklioner som gäller för dessa språk. Här har dock latin undantagits, eftersom detla språk har betydligt större frekvens och därför klart påverkar de allmänna resursformlerna.

Med hänsyn till den stora spännvidden mellan undervisningsgruppernas storiek i de lågfrekventa språken bör resurstilldelningen utgå med schabloniserade timtal beslående av exempelvis en grundresurs på 4 vtr per undervisningsgrupp i årskurs l' och 3 vtr per undervisningsgrupp i övriga årskurser.

109

Elevantal och lärarveckotimlal i de lågfrekventa språken enligt höstrapporlema för Prop. 1985/86: 97 läsåret 1985/86 framgår av följande tabell.

	Antal Ivtr	Antal elever	Antal Ivtr/de gande	Ita-elev	Antal Ivtr/elev i ärskurs
Reg, timplan Åk P Åk 2' Åk 3	424,5 269,5 149,0	1632 1080 593	0,26 0,25 0,25		0,011 0,008 0,004
Alt, timplan Åk 1' Åk 2' Åk 3	7,0 5,5 0	23 45 13	0,304 0,12 0		0,002 0,002 0
Åkl-Åk2	12,0 16,5	51 63	0,24 0,26		0,000 0,000

Höslrapporternas timtal i de lågfrekvenla språken har brutits ut och ingår därför inte i resursschablonerna för de gemensamma ämnena.

Tabellens limtal är i försia hand avsedda alt ge en uppfattning om verksamhetens omfattning. Eftersom resurserna i lågfrekventa språk föreslås utgå med fast timtal per undervisningsgrupp, påverkas resurstilldelningen i dessa inte heller av de i tabellen angivna värdena,

5,4 Självstudietid

I årskurs 3 finns möjlighet att frivilligt lägga ul en självsludietid om högsl 2 veckolimmar per klass. De därvid frigjorda timmarna får utnyttjas inom ramen för resp, skolenhets förstärkningsresurs. Självstudietidens omfattning läsåret 1985/86 framgår av följande tabell.

Antal Antal Totalt Antal vtr Självstudietid i

kommuner skol- antal per skol- procent av totala

enheter vtr enhet timtalet i

årskursen

Reg timplaner 24 31 268 0,25-25,25 0,54

Alt timplaner 7 7 21 0,75-5,25 0,54

110

5.5 Timreduktioner Prop, 1985/86:97

I detta avsnitt redovisas timreduktionernas omfattning enligt de nu gällande mera omfattande reglerna, uttryckt i vtr per elev och i procent av del totala timtalet i resp, årskurs. Beräkningarna visar följande resultat.

Årskurs	Antal	Timreduktion	Timreduktion	Timreduktion
	elever	1 vtr	i vtr/elev i genomsniti	1 procent av totala timtalet i årskursen
I'reg	37 524	503,0	0,013	1,0
2- reg	35 855	865,0	0,024	1,8
3 reg	36120	1 695,5	0,047	3,4
1 AT	3 245	133,5	0,041	2,9
2 AT	3 126	225,0	0,072	4,8
3 AT	2 551	317,5	0,124	8,1
r	58 558	1 022,8	0,017	2,6
2'	.56772	1 175,4	0,021	3,3

Av tabellen framgår alt timreduktionernas omfattning grovt räknat i jämförelse med årskurs I'' är ungefar dubbelt så omfattande i årskurs 2 och tre gånger så stor i årskurs 3 inom de båda limplanesyslemen på ire-och fyraåriga linjer. Vidare år de i en och samma årskurs ungefär tre gånger så stora enligt de alternativa som i de reguljära timplanerna. Del kan därför finnas anledning all närmare studera sambandet mellan limreduktion samt kommun- och skolstoriek,

I följande tabell redovisas timreduktionernas omfattning i de reguljära timplanerna, uttryckt i procent av det totala timtalet i varje årskurs och fördelad på kommunstorlek efter skolenhetsanlal,

Timreduklioner i procent av lolala timtalet i årskursen

Kate-	Skolenhet	Antal	Antal	Reguljä	r timplan
gori	per kommun	kommuner	skolenheter	Ak 1'	Åk 2'	Ak 3
1	)	71	71	1,1	2,3	4,7
2	2	18	36	0,9	1,3	2,9
3	3-5	17	57	1,0	1,6	2,6
4	7-20	3	38	1,0	1,5	2,7
Totalt	-	109	202	i,0	1,8	3,4

Av tabellen framgår att timreduklionerna i årskurs 2 och framför allt i årskurs 3 har störte omfattning i kommuner med en skolenhet, 1 nästa tabell redovisas timreduktionernas omfattning i dessa kommuner beroende på skolstoriek, uttryckt i elevantal.

111

Specifikation av kategori 1 iföregående tabell Prop, 1985/86: 97

Kal	El/skolenhet	Anlal	Reguljär timplan
		skolenheter	Åk 1' Åk 2'	Åk 3
1 a	< 120	6-15	2,4 3,8	7,8
b	120-150	10-15	2,1 3,6	7,1
c	151-180	10-13	1,6 3,2	4,2
d	181-210	8-14	1,3 2,4	4,6
e	211-240	8-13	0,8 1,8	3,9
f	241-270	5- 7	0,7 1,9	3,4
g	> 270	9-11	0,5 1,0	3,0
Totalt		71	1,1 2,3	4,7

Tabellen visar att det finns ell klart samband mellan elevantal i skolenheten och timreduktionernas omfattning,

Timreduklionerna påverkar behovel av grundresurs.

Trots mera omfattande timreduklioner uppvisar små skolenheter och framför alll AT-skolorna ändå ett större resursbehov, beroende på alt timreduklionerna relativt sett är av mindre omfattning än bristerna i klass-och gruppfyllnad. Delta innebär bl, a, all stora skolenheter och kommuner med mer än en skolenhet också har lättare all med hjälp av förslärkningsresursen kompensera timreduklionerna.

Hänsyn till dessa faktorer behöver las vid fastställande av grundresursens storlek.

5.6 Beräkning av resurser för tillvalsämnen och
ämnet svenska i årskurs 2 av vissa linjer

Läsåret 1982/83 var tillvalsämnen obligatoriska, medan svenska kunde läsas som fritt tillval eller utökad studiekurs i årskurs 2 av vissa tvååriga linjer.

Läsåret 1985/86 är svenska obligatoriskt ämne i årskurs 2 på samtliga linjer, medan de tidigare lillvalsämnena och då framför alll engelska och matematik i viss utsträckning läses som fritt tillval eller utökad studiekurs.

På grund av ämnessplittringen i lillvalsämnena är dessa mer resurskrävande än ämnet svenska. Men eftersom tillvalet på de berörda linjerna klart domineras av ämnena engelska och matematik där gruppfyllnadsgraden är nästan lika hög som i svenska, begränsas resursförändringen lill 0,006 vlr/elev. Denna resurs bör räknas in vid fastställandet av resursschablonerna för dessa linjer,

5.7 Vårintagning

Värinlagning av elever, som i försia hand beror på behovet atl fördela praklikperioderna över läsåret, förekommer främst på vårdlinjen saml i vissa specialkurser. Kortare specialkurser kan dessutom ha intagning vid andra tidpunkter under läsåret,

I detta avsnitt behandlas resursbilden för de vårintagna klasserna på
vårdlinjen, I underlaget ingår också etl par klasser på social servicelinje, 112

På vårdlinjen förekommer organisatoriskt två grupper av vårdutbild- Prop. 1985/86:97 ningar. Den ena gruppen består av de landslingskommunala utbildningarna. Vårintagningen omfattar här nära hälften av klasserna och eleverna på vårdlinjen och en stor andel av de totala klass- och elevantalen pä linjerna. Då landstinget är skolhuvudman, förekommer oftast fiera skolenheter med vårdutbildning, \ årintagna klasser på vårdlinjen har således stor omfattning och utgör en slor del av landslingens utbildningsutbud.

Den andra gruppen beslår av primärkommunala utbildningar som är föriagda till vissa skolenheter och där endast omfattar enstaka klasser. Vårdutbildningen utgör här i regel endast en liten del av det totala utbildningsutbudet.

Elevantal under 400 förekommer i 5 landsting och 26 primärkommuner, medan elevantal om minst 400 finns i 16 landsting och 3 primärkommuner. Eftersom elevantalet varierar mellan 30 och 1 300, är det naturiigt all resursutfallet blir olika för små och stora kommuner.

Beräkningar visar att resursbilden i gemensamma ämnen för vårintagna klasser på vårdlinjen är följande. Gränsen mellan små och stora kommuner är 400 elever.

	Antal elever	Anlal kommi	Anlal merelever/ kommun	Antal vtr	Anlal vlr/elev
Åk 1 Små kommuner Slora - " -	1840 6683	30 19	61 352	901 3 167	0,490 0,474
Totalt	8 523	49	174	4068	0,477
Åk 2 Små kommuner Slora - " -	1826 6954	31 19	59 368	790 2 784	0,433 0,399
Totalt	8810	50	176	3 574	0,406

Timtalen i de små kommunerna varierar vanligen mellan 10 och 50, Varje timmes differens mellan uttagen och beräknad resurs ulgör därför mellan 2 och 10%, De absoluta differenserna i veckolimmar ligger i regel mellan -2,0 och 4-2,0 veckolimmar. Positivt värde anger alt den uttagna resursen är större än den schablonberäknade. Beräknat med de i det föregående angivna värdena på antalet veckotimmar/elev i resp, årskurs fär 20 små och 4 stora kommuner en differens på mer än -1-4,0%, medan 8 små och 5 stora kommuner uppvisar en differens under -4,0%, Det totala kommunanlalet är 50,

De små kommunernas silualion kan givelvis förbättras t, ex, med en grundresurs. Om 0,01 veckotimme/elev tas i anspråk härtill, kan 2 veckotimmar per kommun och årskurs ulgå i grundresurs. Beräkningar visar att 7 små och 5 slora kommuner då får en differens på mer än -1-4,0%. medan 18 små och 3 slora får en differens lägre än -4,0, På grund av de små kommunernas stora känslighet för resursförändringar kan grundresursen i vissa fall ge upphov till relativt sett betydande överkompensation. Den komplicerar dessulom i någon mån resursschablonerna.

Av de 24 slora kommunerna har fyra en differens över -H4,0%, De har
efter elevantal platserna 6, 13, 16 och 20, Om grundresurs införs, tiUkom- 113

mer en femte som nr 19, Dessa siffror bekräftar atl inte endast elevantalet Prop. 1985/86:97 inom kommunen utan också skolorganisationen påverkar resursutfallet. Följande tabell belyser sambandet mellan klassloriek och timultag i gemensamma ämnen.

Antal elever Anlal vtr/elev Antal vtr/elev

per skola i årskurs I i årskurs 2

16	0,594	0,538
30	0,488	0,414
16-H6	0,598	-
30-1-16	0,490	0,402
30+30	0,444	0,360
60+16	0,426	0,370
90	0,416	0,366
90+16	0,410	0,360
120	-	0,282

Av tabellen framgår att små skolor med inlag av 16-klasser är särskill resurskrävande.

All på samma sätt som för höslintagna klasser tillämpa en procentuell gräns för en garantiresurs är här inte meningsfullt, eftersom de relativa beräkningarna är alllför känsliga. Små, administrativt betungande garantiresurser skulle då kunna utgå i betydande omfattning. Samtidigt kan den situationen inträffa att mycket större timtal inte kompenseras vid avslåmningen av resursutfallet för den ofta betydligt mer omfattande höstinlag-ningen eller alt del vid denna redovisas ett relativt stort resursöverskoll.

En annan lösning är därför alt antalet veckolimmar och differensen i veckolimmar för värinlagningen får räknas in vid avslåmningen för närmasl följande höstintagning och där tillsammans med de då framräknade timtalen utgöra underlag för eventuell garanliresurs.

Eftersom differensen för större kommuner kan uppgå lill ett någol högre timtal, bör garanliresurs utgå, i samband med avslämningen för de vårintagna klasserna, om den överstiger ett vissl timtal. Eventuellt kan sedan avräkning ske vid följande avstämning av höstrapporten, 1 vissa län förekommer alt en del av undervisningen för landslingens elever föriäggs till primärkommunernas gymnasieskolor. Resurserna bör dock alllid ulgå lill huvudmannen, som sedan reglerar de inlerkommunala ersättningarna.

114

6 Jämförelser av resursutfall i dagens system och i det föreslagna

Utfallet av en schabloniserad resurstilldelning har jämförts med resursutla get enligt höslrapporlerna för läsåret 1985/86, Vid avslåmningen har följande koefficienter använts.

Prop, 1985/86:97

Tre- och fyraåriga linjer Reguljära timplaner Grundresurs 49,3 Ivtr/kommuri

Alternativa timplaner Grundresurs 49,1 Ivir/kommun

Elevrelalerade	: resurser	Elevrelalerade resurser
Ivtr/elev		ivtr/elev
Åk 1 1,25		Åkl 1,25
Åk 2 1,28		Åk 2 1,34
Åk 3 1,32		Åk 3 1,33

Tvååriga linjer

Årskurs I

Grundresurs 12,2 Ivlr/kommun

Elevrelalerad resurs för samtliga elever 0,34 Ivtr/elev

Elevrelalerade resurser för överskjutande timmar i gemensamma ämnen m, m. Linje Ivtr/elev Linje Ivtr/elev

Ärskurs 2

Grundresurs 12,5 Ivtr/kommun

Elevrelalerad resurs för samtliga elever 0,24 Ivlr/elev

Elevrelalerade resurser för överskjutande limmar i gemensamma ämnen m, m. Linje Ivtr/elev Linje Ivir/elev

Ek 1,11	Du	0,16	Ek	1,11	Du	0,20
Mu 0,49	Ep	0,56	Mu	0,44	Ep	0,51
So 1,14	Hk	0,25	So	1,13	Hk'	-
Te 0,05	Ko	0,23	Te	0,13	Ko	0,27
	Ss	0,08			Ss	0,12
Jo 0,07	Vd	0,07	Jo	0,09	Vd	0,08
Sb 0,07			Sb	0,07
Td 0,06
' T, v. endast i åk.	1.

I linjespecifika ämnen tillkommer

i årkurs I:

Linje Ivlr/elev

Mu 3,39

Te 1,12

i årskurs 2:
Linje	Ivlr/elev
Mu	4,08
Te	1,42

115

Resultatet av avslåmningen framgår av följande tabell.

Prop, 1985/86:97

Samtliga

kommuner och landstingskommuner med differenser i procent

Antal =S -9,9 -

neg.

diff. -10,0 -8,0 -

-7,9 -5,9 -3,9 -6,0 -4,0 -2,0

-1,9 -0,0

+0,0 +2,0 +4,0 +6,0 +8,0 & Antal ----- pos. + 1,9 +3,9 +5,9 +7,9 +9,9 +10,0 diff.

114 21 2

9 13* 32

32 20 14** 2 2 70

av vilka 6 i intervallet -5,9 -* av vilka 5 i inlervallet +5,0 -

-5,0. + 5,9.

Negativa differenser betyder all kommunerna, alll annat lika, med den föreslagna schabloniseringen får en större timtilldelning än i dag. Positiva differenser betyder det omvända. Det bör erinras om all organisationen alltid förändras från år lill år, beroende av elevernas val, tilldelning av studievägar, Dlatsutnyttjandet m, m, Avstämningsresultatet kan också åskådliggöras av följande diagram.

DIFFERENS MELLAN UTTAGEN OCH BERÄKNAD RESURS

Antal kommuner med två- och treåriga linjer

-10 -8 -6 -4 -2 O +2 +4 +6 +8 +10

Procentuell differens

116

Innetiåll Prop. 1985/86:97

Sid,

Regeringens proposition ...................................... .... I

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... I

1 Inledning ....................................................... 3

2 Allmänna överväganden ................................ ... 4

2.1 Utgångspunkter för ett förändrat bidragssystem 4

2.2 Tidigare överväganden och beslut ............. ... 5

3 En schabloniserad resurstilldelning ..................... ... 8

4 En samlad kommunresurs ................................ .. 11

5 Bas- och förslärkningsändamål .......................... .. 12

6 Schabloner för resurstilldelning ........................ .. 15

6.1 Tre- och fyraåriga linjer ........................... 15

6.1.1....................................................... Reguljära limplaner 16

6.1.2 Alternativa timplaner (AT-planer) ........ .. 17

6.1.3 Illustration ...................................... .. 18

6.2 Tvååriga linjer ........................................ .. 18

6.2.1 Gemensamma ämnen ......................... 19

6.2.2 Linjespecifika ämnen ......................... .. 19

6.2.3 Illustration ...................................... 22

6.3 Påbyggnadsulbildningar och andra specialkurser 22

6.4 Beslul om schabloner ............................... 24

6.5 Vissa särskilda resurser ............................ .. 24

6.5.1 Specialidroll ...................................... .. 24

6.5.2 B-klasser .......................................... .. 25

6.5.3 Specialklasser .................................. .. 25

6.5.4 Vissa lågfrekvenla språk ..................... 26

6.5.5 Den nuvarande återföringsresursen ........ 26

6.5.6 Den nuvarande extra resursen för svenska i årskurs 2

av vissa tvååriga linjer ...................... .. 27

7 Särskilda frågor rörande limlilldelning och organisation 27

7.1 Justeringar i beräkningsunderlaget med hänsyn till lim-planeändringar m, m 27

7.2 Förhållandet mellan resurslilldelningssystemel och reglema

för organisationen m, m.............................. .. 28

7.2.1 Utbildningsutbudet ........................... .. 28

7.2.2 Klasser och grupper .......................... .. 29

8 Beräkning av bidragsbelopp m, m........................ .. 30

9 Särskilda timresurser och bidrag för viss undervisning 32

9.1 Hemspråksundervisning m, m....................... .. 32

9.2 Särskild undervisning ............................... .. 33

10 Förhållandet lill andra statsbidrag till gymnasieskolan m, m, ,,, 33

10.1 Skolledningsbidrag ................................. .. 34

10.2 Syobidrag ............................................ 34

10.3 Särskilda lönekostnadsbidrag .................... 34

10.4 Bidrag till lokal skolutveckling ................... 35

10.5 Socialavgiftsbidrag och reducerat lönekoslnadspålägg ,,, 35

10.6 Bidrag lill inbyggd utbildning ....................... .. 36

10.7 Särskilda bidrag lill kurser för invandrarungdom 36

10.8 Särskilda åtgärder i gymnasieskolan ......... .. 36

10.9 Bidrag lill vissa trygghetsåtgärder ............. 36

10.10 Lärare som tjänstgör i både gymnasieskolan och annan ulbildningsform 36

11 Förväntade effekter för skolhuvudmännen m, m.... 37

12 Genomförande .............................................. . 37 Prop. I985./86:97

13 Garantiresurs .............................................. .. 38

14 Särskilda frågor ............................................ .. 39

14.1 Uppdragsutbildning i anslutning lill gymnasieskolan .... 39

14.2 Ulbildningsformer, vilkas regler anknyter till de nuvarande reglerna för gymnasieskolan ..................................... .. 40

15 Hemställan .................................................. 41

16 Beslul ........................................................ 42

Bilaga I Nuvarande regelsystem med förklaring av termer och linje
förkorlningar m, m...................................... 43

Bilaga 2 Statskontorets modellförslag belräffande gymnasieskolan 52

Bilaga 3 Sammanfattning av promemorian (Ds U 1985:4) Ett schab
loniserat system för statsbidrag till lärarlöner i gymnasie
skolan ................................................. 55

Bilaga 4 Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds
U 1985:4) Etl schabloniserat syslem för statsbidrag till lä
rarlöner i gymnasieskolan ......................... 60

Bilaga 5 Beräkningsunderiag m, m.......................... 78

Bilaga 6 Delaljberäkningar m, m, saml jämförelser av resursutfall i

dagens syslem och i del föreslagna ............ 97

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 ] | g