om statens vattenfallsverk

Proposition 1986/87:87

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1986/87:87

om statens vattenfallsverk

Prop.

1986/87:87

Regeringen föreslår riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 5 mars 1987 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

Gertrud Sigurdsen

Birgitta Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs förslag fram om inriktning och omfattning av Vattenfalls investeringar under budgetåret 1987/88. Vidare läggs förslag fram bl.a. angående vissa bolagsfrågor och anslag över tilläggsbudget II till statsbudgeten budgetåret 1986/87.

1    Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 87

Propositionens lagförslag                       Prop. 1986/87:87

Förslag till

Lag om upphävande av förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall

Härigenom föreskrivs att förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1987.

Miljö- och energi(3epartementet                     Prop. 1986/87:87

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1987

Närvarande: statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Dahl

Proposition om statens vattenfallsverk 1 Inledning

I årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 16) förordade jag att statens vattenfallsverk, (Vattenfall) i avvaktan på särskild proposition, skulle anvisas oförändrat anslag.

Från Vattenfall har åtta skrivelser inkommit.

Vattenfall har i anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 lämnat förslag om inriktning och omfattning av verkets investeringar, om borgensram samt om vissa andra frågor.

I skrivelse den 8 september 1986 har Vattenfall lämnat en redovisning av sitt projekt om rationell energianvändning. Uppdrag 2000.

I skrivelse den 12 september 1986 har Vattenfall hemställt att förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall skall upphöra att gälla.

I skrivelse den 4 december 1986 har Vattenfall hemställt att få sälja sina aktier i AB Umeforsen.

I skrivelse den 12 november 1986 har Vattenfall hemställt om nedsättning av Vattenfalls förräntningspiiktiga kapital.

I skrivelse den 23 januari 1987 har Vattenfall hemställt all få ändra ägandet av kraftstationerna inom AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB.

I skrivelse den 26 januari 1987 har Vattenfall hemställt om medel på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 för finansiering av byggande av kraftstation i Sikfors.

I skrivelse den 30januari 1986 har Vattenfall hemställt atl få medverka i byggande av en tunnel mellan Storsjön och kraftstationen Hissmoforsen.

Vidare har från Vattenfall inkommit förslag om förändring av riksdagens och regeringens styrning av Vattenfall till målstyrning, m. m. av verket. Jag är dock inte beredd att nu ta upp frågan om målstyrning utan avser att återkomma till denna vid ett senare tillfälle.

Innan jag går in på frågorna om anslag m. m. för budgetåren 1986/87 och 1987/88 avser jag att lämna en redovisning av Vattenfalls uppgifter, ekonomi och bolag.

2 Statens vattenfallsverks verksamhet m. m. Prop. 1986/87:87

Vallenfall inrättades år 1909 (prop. 1908:159. SU 150, rskr. 9) för att staten skulle fä en organisation med ansvar för ett samlat utnyttjande av statens valtenkrafttillgängar. Vattenfalls uppgifter var vid dess tillkomst framför allt att vidta åtgärder som var ägnade att främja tillgodogörandet av vattenkraften i landet, uppföra anläggningar för detta saml atl förvalta Troll-hatte kanal.

Fram till börian av 1980-lalet omfattade Vattenfalls instruklionsenliga uppgifter endast elförsörining. Härefter har uppgifterna utökats. Utökningen avser dels värmeförsörjning, dels forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet dels effektiv elanvändning och dels avveckling av kärnkraften.

Vattenfalls verksamhet har därmed över åren successivt utökats till att omfatta även andra delar av energiområdet än elförsörining. Vattenfall har blivit ett energitjänstföretag med huvudsaklig inriktning mot elförsörining. Denna utveckling har varit nödvändig med hänsyn till såväl utvecklingen inom branschen som den kommande ersättningen av kärnkraften.

Vattenfall handhar enligt sin instruktion (1982:705, ändrad senast 1986:311) statens kraftverksrörelse och därmed sammanhängande verksamhet, kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk. Vattenfall verkar vidare för en rationell elenenergiförsörining och en effektiv användning av elenergi inom riket, uppför och driver, självt eller i samverkan med andra, anläggningar för el- och värmeförsörining, bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet för energiförsörjning samt utför demonstrationsanläggningar. Vattenfall har också enligl sin instruktion i uppgift att inom sill verksamhetsområde arbeta för en avveckling av kärnkraften till senast är 2010. Vattenfall har vidare totalförsvarsuppgifier inom funktionen energi-försörining enligt förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del. Detta innebär atl verket ombesörier beredskapsplanering av rikets elförsörining.

Inom Vattenfallskoncernen bedrivs ocksä verksamhet inom naturgasområdet genom Swedegas AB och konsultverksamhet i utlandet genom SwedPower AB.

Vattenfall beslutar om leverans av elenergi från verkets anläggningar och fastställer avgifter för sådan leverans. Anläggningar och byggnader som behövs för verksamheten uppförs av verket.

Vattenfall är det största företaget inom energiområdet i Sverige. Vattenfall svarar bl.a. för ca 50% av elproduktionen i landet och äger och driver stamnätet för överföring av elenergi inom spänningsområdet mellan 220 kV och 400 kV. Vattenfall har vidare tillsammans med sina bolag 12% av lågspänningskonsumenterna i Sverige. Vattenfall svarar också genom sitt dotterbolag Swedegas AB för inköp och överföring av naturgas inom landet. Swedegas säljer gasen till regionala bolag för vidare distribution.

De bokförda tillgångarna inom affärsverket uppgick den 31 december 1985 till sammanlagt ca 41 894 milj. kr., varav 34 867 milj. kr. hänförde sig till anläggningstillgångar och 7027 milj. kr. till omsättningstillgångar. Del disponerade statskapitalet var 19634 milj. kr.

Utvecklingen av del ekonomiska utfallet av affärsverket Vattenfalls     Prop. 1986/87:87 verksamhet av investeringar, antal anställda och krafttillförseln framgår av tabell 2.1.

Vallenfall tillämpar från år 1985 kalenderår som räkenskapsår.

Tahell 2.1  Affärsverket Vattenfall — Ekonoini och Personal

	1981/82*	1982/83*	1983/84*	1984	1985
EKONOMI, milj. kr.
Rörelseinläkler	9227	9 753	11504	12416	14049
Rörelseresultat före avskrivningar	2814	3 148	4006	4644	4943
Resultat före avsättningar och skall	2917	2 897	3 577	3 751	3 943
Ränta på statskapital	1428	1677	1879	1966	2099
Arets resultat	147	66	248	125	446
Förräntningspliktigt statskapital,
genomsnitt	13 285	13971	14452	15 123	16626
Ränta på statskapital i% av dito	10.75	12,0	13,0	13,0	12,625
Bokförda avskrivningar	1503	1679	1811	1870	2 373
Investeringar	3 554	3 105	3 173	3 172	2821
Balansomslutning	33 321	35 116	38 259	39129	41894

PERSONAL**

Byggande avdelningar        4265         4095         3670         2338          1880

Drift- och administrations
avdelningar                         6812         6926         7 102        8612          8609
Utbetalda löner, milj, kr.                    1140               1217               1295                1356       1423

KRAFTTILLFÖRSEL, TWh

53,4

55,4

65,7

67.4

72,9

* Endast kraflrörelsen. dvs, exkl. kanalrörelsen. '* Antal anställda i tjänst, medeltal under året.

Av tabell 2.1 framgår atl affärsverkets resultat varierar över åren. Delta är främst beroende av variationer i elefterfrägan — orsakade av skillnader i klimat och industrikonjunktur - valtentillrinningen saml i råvarupriserna på energi, dvs. främst olja och uran.

1 såväl rörelseinläkler som rörelsekoslnader ingick för år 1985 arbeten ät utomstående med I 350 milj. kr. Arbeten ål utomstående omfattar i huvudsak Vattenfalls bygg- och driflemreprenad för dotterbolaget Forsmarks Kraftgrupp AB.

Till statsbudgeten inlevererades förär 1985 kalkylmässiga avskrivningar, vilka är beräknade med utgångspunkt i anläggningarnas äleranskaff-ningsvärde, och ränta på disponerat statskapital. Räntan på disponerat statskapital motsvarade fastställt förränlningskrav, dvs. 12,625% på det i medeltal disponerade förräntningspiiktiga statskapitalet. Enligt regeringens beslut har Vattenfall härutöver under är 1985 inlevererat 600 milj. kr. Tillsammans med räntan motsvarar detta 16% av det disponerade statskapitalet. Vattenfall har därutöver inlevererat 125 milj. kr. lill statsbudgeten, motsvarande det som Vattenfall tidigare erlagt i kommunal skatt. Intäkterna i kanalrörelsen uppgick under år 1985 till 51 milj. kr. Dessa utgjordes av kanalverkets egna intäkter med 10,5 milj. kr. och av ersättning från staten med 40,5 milj. kr.

Utgifterna för Vattenfalls investeringar finansieras fr.o.m. budgetåret

11    Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 87

1987/88 från miljö- och energidepartementets huvudtitel, fjortonde huvudtiteln, reservationsanslaget C 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. Under innevarande budgetår finansieras investeringarna från industridepartementets huvudtitel, tolfte huvudtiteln, reservationsanslaget EII. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. De kan ocksä finansieras genom medel som anvisas över finansfullmakten.

Anlalei anställda inom affärsverket var 10 897 personer vid utgången av är 1985,

Vallenfall förvallar statens aktier och andelar i ett stort antal bolag som bedriver verksamhet inom Vattenfalls verksamhetsområde. Dessa bolag kallas någol oegentligt Vattenfalls dotterbolag. De fiesta av bolagen har bildals för att skapa en lämplig samarbetsform mellan Vattenfall och andra förelag, kommuner m. m. inom bl. a. områdena elproduktion och eldistribution. Bolagen framgår av figur 2.2.

Prop. 1986/87:87

Figur 2.2 Schematisk bild av Vattenfallskoncernen (Vattenfalls procentuella ägarandel) (1986-12-31)

STATENS VATTENFALLSVERK

VATTENKRAFTBOLAG Basiusels Kraft AB (72) Bergeforsens Kraft AB (60) AB  Bergslagens Gemensamma  Kraftförvaltning (100)

Flarkåns Kraft AB (100) Forsmoforsens Kraft AB (100) AB Grytforsen (72) AB Kattslrupeforsen (55) Ljusfors Kraft AB (99) Rebnis Kraft AB (72) Söderfors Kraft AB (99) AB Umeforsen (50)

ELDISTRIBUTIONSBOLAG Vattenfall Energigrupp AB (100) (moderbolag för 19 hel- och delägda dotter- och intressebolag) Bengtsfors Kraft & Industri AB (41)

AB Färgelanda Eleclricitelsverk (100) Kolbäcks Belysnings AB (81) Rönninge Elektriska AB (50) Umeå Elektriska Distributions AB (100)

KÄRNKRAFT OCH ANNAN VÄRMEKRAFT Forsmarks Kraftgrupp AB (74,5) Bråvallakraft AB (50) Fyriskraft AB (50)

VÄRMEBOLAG

Bodens Torvvärme AB (50)

Fagersta Energiproduktion AB (50)

Haparanda Värmeverk AB (50)

Jokkmokks Värmeverk AB (50)

Kalix Värmeverk AB (50)

Lilla Edets Fjärrvärme AB (50)

Pajala Värmeverk AB (50) Ragunda Energi AB (50) Tierps Fjärrvärme AB (40) Älvkarieby Fjärrvärme AB (49) Överkalix Värmeverk AB (50) Överlorneå Värmeverk AB (50)

ÖVRIGA BOLAG

Swedegas AB (60)

Swedepower AB (51)

Dala Djupgas Provborrningar KB (35)

Kraftföretagens Vindkraft AB (50)

AB Kärnkraftutbildning (50)

RyholmsTorv HB (50)

Svensk Kärnbränslehanlering AB (36)'

Svenskt Kolkonsortium AB (50)

58% inkl, andel ägd via Forsmarks Kraftgrupp AB

Via förvaltningsbolaget Vattenfall Energiverksgrupp AB (VEAB f.d. Svensk Energiverksgrupp AB, SEAB), förvaltas aktierna i eldistributions-dotterbolagen AB Boxholms Elverk, Domneåns Kraft AB, AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk AB, Kalix Elverk AB, Motala Ströms Kraft AB, Piteortens Eldistributions AB, AB Skillingaryds Elverk, Vingåkers Elverk AB, Vikbolandets El. Kraft AB, Viskans Kraft AB, AB Värmdö

Elverk, Väslerbergslagens Energi AB och AB Ange Elverk saml i de s. k. intressebolagen Bodens Energiverk AB, Luleå Energiverk AB. AB Sten-ungsunds Elverk. Roslagens Energi AB och Östhammars Energiverk AB i vilka bilag VEAB äger minoritetsandelar.

För enkelhetens skull används i det följande begreppet koncern, då såväl affärsverket Vallenfall som de bolag som Vattenfall förvallar statens aktier i avses, även om Vallenfall och dess bolag inte är en koncern i aktiebolagslagens (1975:1385) mening. Koncernbegreppet kan ses på två säll. En koncern föreligger i aktiebolagslagens mening, när moderbolaget har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i dotterförelaget eller har elt bestämmande infiytande över dotterföretaget och en betydande andel i dess resultat. Det andra koncernbegreppet innebär att dotter-och intresseföretags värden "klyvs" efter aktieinnehav och atl därmed koncernredovisningen omspänner endast de andelar i bolagen som moderbolaget äger, intressekoncern. Vatlenfallkoncernen är inte en koncern i aktiebolagens mening eftersom affärsverket Vattenfall är en del av staten och därigenom inte är ett moderbolag.

Prop. 1986/87:87

Figur 2.3 Vattenfalls organisation fr. o. m. den 1 september 1986. STABSENHETER

Plaifring

Administrativ sarvica

\

Utvckling o Mllfö

Ekonomi

Personal

Konstruktion O- bygganda

Information

y   HUVUDENHETER

Koncarnrov.

Elproduktion

Enar marknad

J

— Swadagas AB

SwadPowar AB

DOTTERBOLAG

Koncernbegreppet tillämpas redan nu i viss mån inom Vallenfall. Sålunda upprättas koncernredovisning fr.o.m. år 1985. Vattenfalls koncernredovisning omfattar redovisning enligt det aktiebolagsrätlsliga koncernbegreppet. Resultaträkning och balansräkning har dock också upprättats för intressekoncernen.

Regeringen har faslslällt en ny organisation för Vattenfall som gäller från den I september 1986. Den nya organisationen framgår av figur 2.3. De vägledande huvudprinciperna bakom den nya organisationen har bl.a. varit, alt Vallenfall skall siyras som en koncern och vara organiserad i naturliga affärsområden samt atl de regionala enheternas ledningsorgan skall ges ökat ansvar och ökad självständighet.

Den nya organisationen innebiir atl Vattenfalls verksamhet är indelad i fem affärsområden:

-     Distribution och försäljning av el samt produktion, distribution och försäljning av värme

-     Produktion och överföring av el

-     Inköp, överföring, distribution och marknadsföring av naturgas

-     Konsultverksamhet i utlandet

-     Kanalverksamhel

Vattenfall har i anslagsframställningen redovisat verksamheten inom de olika affärsområdena, vilken framgår av det följande.

Prop. 1986/87:87

Diagram 2.4 Elkonsumtionens utveckling (Tolvmånadersvärden)

TWh

iu-\
12o\										S
							J	m	r
100 \							A
				---	"H	01BJ
8o\		---
	H*	■ IMM	«t
60 \
									y
		«
40 i
	9U Va	it«na llanfal	Usvark		1 *	m * •	vkopf Ipanm	tllngtl ir	tmr»
20	•vtattnln onwidan		9«-
							\-—
0
	7976		1978	r&8C	1	iiiéi	i	}984		1986

Distribution och försäljning m. m.                                                  Prop. 1986/87:87

Vattenfall har i sin anslagsframställning redovisat elförbrukningens utveckling i Sverige under den senaste 10-årsperioden. vilket framgår av diagram 2.4,

Elförbrukningen inkl. överföringsförluster uppgick under år 1985 för hela landet till 125.4 TWh exkl. leveranser till avkopplingsbara elpannor. Vid normala väderleksförhållanden och elt genomsnittligt konjunkturläge skulle 1985 års elförbrukning sannolikt ha varit 120 TWh. Motsvarande värden för är 1986 blev 126 resp. 125 TWh. Ökningstakten i elförbrukningen har minskat nägot under det senaste året.

Vattenfall har tillsammans med de andra större kraftproducenterna under är 1986 gjort en översyn av en år 1984 gjord studie av elförbrukningens utveckling fram lill år 1995 inom ramen för kraftindustrins samarbetsorgan (KRAFTSAM). Tabell 2.5 visar inom vilken intervall elförbrukningen bedöms hamna vid olika antaganden om industriproduktion och oljeprisutveckling. Medelalternaiiv ger en förbrukning år 1990 pä 130 TWh och 135 TWh år 1995.

Tabell 2.5 Kraftsams elprognos 1986, TWh

		Verklig förbrukn	ing		Prognos
		1982	1985	1986	1990	1995
Industri Elvärme Hushällsel Övrigt		39.0 17.9 12,5 21,6	46,6 32,5 12,5 23,4	47.7 31,0 12.0 24.0	49- 53 27- 32 12 27	52-56 26-34 12 28
Summa		91,0	115,0	114,7	115-124	118-130
Totalt inkl.	föriuster	98,0	125,5	126.0
Temperatur- och konjunklurkorrigerat		100	120	125	125-135	128-142

I utredningsmaterialet, som energirädet har överlämnat till regeringen i november 1986. uppskattas elförbrukningen är 1997 till 130- 145 TWh med kärnkraft i elförsöriningssysiemel och till 100-120 TWh ulan kärnkraft. För år 2010 beräknas förbrukningen till 105-135 TWh. 1 materialet betonas den stora osäkerhet om den framtida elförbrukningen som föreligger mol bakgrund av osäkerhet om t.ex. den ekonomiska tillväxten, oljepriserna och hur konsumenterna reagerar på ändrade energipriser.

Den helt dominerande delen av Vattenfalls elleveranser utgörs av s. k. fasta leveranser, dvs. leveranser enligl långsikliga kontrakt. Vattenfalls fasta leveranser uppgick under är 1985 till 63,3 TWh. Vattenfalls andel av den svenska marknaden för fast kraftförsäljning inkl. övert'öringsförluster var drygt 50% är 1985.

De fasta leveranserna omfattar dels engrosförsäljning, dels detaljförsäljning. Den tillfälliga kraftförsäljningen uppgick till 9.7 TWh.

Engrosförsäljningen sker i form av högspänd kraft till sammanlagt ca 600 industrier och återdistributörer. Dessa leveranser sker via det regionala nätet pä spänningsnivåerna 20 -  130 kV. Detaljförsäljningen lill de för

närvarande ca 325 000 kunderna inom affärsverkels elverksrörelse uppgick Prop. 1986/87:87 är 1986 lill 5.6 TWh. Inom vallenfallskoncernen finns också ca 300000 kunder hos disiribuiionsbolag i vilka Vattenfall är delägare. Sammantaget finns således ca 12% av deialjförbrukare inom vattenfallskoncernes intressesfär. Vallenfalls eldistributionsbolag samordnas huvudsakligen genom Vattenfall Energiverksgrupp AB. Elverksrörelsen omfattar elnät med spänningsnivåerna 0.4—20 å 40 kV.

Kontakterna med kunderna och marknadsarbelei i övrigt sker framför alll inom Vattenfalls fem regioner och inom bolagen. Marknadsarbelei syftar lill en riklig avvägning mellan olika energilösningar inkl. hushållning hos kunderna. Etl omfattande projekt, "Uppdrag 2000", pågår för att undersöka möjligheterna till ökad elhushållning och omfördelning av behoven mellan el och andra energislag.

För att minska distributionsnätens störningskänslighel vidtas åtgärder bl.a. för all bredda ledningsgatorna inom i första hand 40 kV-näten. Gollands elförsörjning förstärks ined ytterligare en likströmslänk från fastlandet.

För att öka driftsäkerheten pågår också en kontinuerlig teknikutveckling saml förnyelse av näten för landsbygdsdistribution. Omfattande insatser och planering sker för att begränsa avbrottstiderna vid inträffade störningar. Därtill görs insatser för att underlätta för avbrottskänsliga kunder atl anskaffa utrustning för reservkraft.

Äldre utrustning ersätts också successivt med moderna datoriserade övervakningssystem som styrs frän regionernas driftcentraler. Vattenfalls regioner Östsverige och Västsverige tog nya driftövervakningsanläggning-ar i drift under år 1985. Region Norrbottens anläggning blir klar under år 1987. De nya övervakningssystemen minskar risken för avbrott och förkortar avbrottstiderna.

Vattenfall har egna och samägda anläggningar, varifrån värme levereras. Exempel på sådana anläggningar är fastbränsleeldade helvattencentraler och värmepumpar. Dessa har ofta uppförts i samarbete med vederbörande kommun. Vattenfall förutser en utökad verksamhet inom detta område.

Investeringarna avseende ny- och ombyggnad av ledningar och transfor-meringsanläggningar. driftövervakningsanläggningar samt värmeanläggningar uppgick år 1985 och 1986 till ca 850 milj. kr. resp. ca 972 milj. kr. För åren 1987 och 1988 beräknas de lill I 125 milj. kr. resp. 935 milj. kr.

Produktion och överföring av el

Vattenfallskoncernen svarar för omkring hälften av elproduktionen i Sveri
ge. Vattenfalls elproduktion uppgick under är 1986 till 66 TWh, varav 45 %
kom från vattenkraft och 55 % från kärnkraft. Vattenkraftproduktionen var
detta är drygt 2 TWh högre än under ett normalär. Elkraftproduktionen
sker i ca 130 egna eller samägda vattenkraftstationer, sammanlagt sju
kärnkraftblock i Ringhals och Forsmark, kraftvärmeverk samt vid högbe
lastning i oljekondensverk i Stenungsund och gasturbiner. Kärnkraftbloc
ken i Ringhals ägs av Vattenfall medan blocken i Forsmark ägs av Fors
marks Kraftgrupp AB, i vilket bolag Vattenfall äger 74.5 % av aktiekapita-           10

let. Vattenfall svarar för driften av Forsmarks kärnkraftverk på uppdrag av     Prop. 1986/87:87 bolaget.

Under medelår för vattenkraften och medeltillgänglighet för värmekraften klaras elförsöriningen i huvudsak med vattenkraft, kärnkraft och fastbränsleeldade mollrycksanläggningar. Under högbelastningslider krävs också oljehaserad loppkraflproduklion.

Kärnkraften har byggts ul under en femtonärsperiod. Vattenfalls första kärnkraflreakior. Ringhals 2, logs i drift år 1975,

Energitillgänglighelen i Vallenfalls kärnkraftblock har successivt ökat och var år 1986 i genomsnitt 81 % för de block som var i kommersiell drift hela året, I och med idriftlagandei av del tredje blocket i Forsmark år 1985 har Vattenfalls samtliga kärnkraftblock färdigställts.

Vattenfalls investeringar inom kärnkraftområdel exkl. Forsmark uppgick år 1985 till 447 milj. kr. De avsåg framför allt byte av blockdaloreroch kompletteringsarbeten i Ringhals. 1986 års investeringar uppgick till 310 milj. kr. omfattande arbeten inför bytet av ånggeneratorerna i Ringhals 2, utbyggnad av avfallsslation i Ringhals samt fortsatt arbete med blockdator-byten och kompleiteringsarbelen i Ringhals. Under åren 1987 och 1988 beräknas investeringarna lill 397 resp. 392 milj. kr. Efter all investeringarna i samband med bytet av änggeneratorer i Ringhals 2 genomförts under slutet av 1980-lalet minskar Vattenfalls investeringar inom kärnkraften kraftigt.

Vattenfall gör stora insatser för säkerhet och kvalitet inom kärnkraften för att tillgodose kraven pä säkerhet och för att den höga tillgängligheten skall kunna vidmakthållas. Arbetet inriktas på att tillgodose kraven pä minimala utsläpp även i stora, mycket osannolika, haverifall. Vidare analyseras erfarenheter från driften av egna och andras kraftverk i syfte att ta tillvara erfarenheter så att säkerheten vid normaldrift kan bibehållas och förbättras. Vattenfall gör en särskild satsning på haverianalys samt de metoder, hjälpmedel, organisation m.m. som krävs för atl hantera störningar och förhindra att sådana leder till incidenter eller haverier.

Av tabell 2.6 framgår tillskottet i form av effekt och energi frän vattenkraftverk i Sverige samt Vattenfalls andel härav sedan år 1976. Vidare framgår Vattenfalls bedömning om möjliga framtida tillskott från anläggningar som finns i planen för fortsatt vattenkraftutbyggnad enligt riksdagens beslut år 1984 och är 1985 och som inte berörs av lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (prop. I983/84;160, BoU 30, rskr. 388, prop. 1984/85:120, NU 30, rskr. 362).

II

Tabell 2.6 Vattenkrafttillskott 1976-1995                                             Ppp  1986/8787

	Vattentall		Totalt	i Sverige
År	Effekt (MW)	Energi (GWh)	Effekt (MW)		Energi (GWh)
1976	90	232	220		700
1977	-	-	60		165
1978	489	538	595		985
1979	352	246	385		310
1980	673	177	695		225
1981	33	142	60		245
1982	245	24	300		350
1983	57	232	80		325
1984	150	-	155		10
1985	204	283	255		485
1986	72	72	123		278
1987-1995	564	780	1000		1750

Driften av vattenkraftverken fungerar väl. Kostnaderna för att driva och underhålla verken är låga. En stor del av Vattenfalls vattenkraftslationer byggdes under 1950- och 1960-ialen och kommer successivt atl vara i behov av modernisering. Vattenfalls investeringar inom vattenkraften kommer därför att fortsätta främst för tillbyggnader och förnyelse av befintliga anläggningar. Under år 1985 uppgick investeringarna till 714 milj. kr.och under år 1986 lill 890 milj. kr. Vattenfall räknar med atl investeringarna inom vattenkraftområdet kommer att uppgå till i storleksordningen I 000 milj. kr. per år under den närmaste femårsperioden. Under är 1985 togs Sädva kraftstation, ett Qärde aggregat i Stornorrfors kraftstation och tilloppstunneln i Vietas i drift samt slutfördes dämningshöjningen vid Näs kraftstation.

Under är 1986 har bl. a. idrifttagning skett av ett tredje aggregat i Laxede, överledning av Kaltisjokk, dämningshöjning vid Boden och ombyggnad av Frövifors Kraftstation. Arbete pågår med ett antal projekt.

Storkraftnätet omfattade 15 400 km 400 kV- och 220 kV-ledningar vid utgången av år 1985, av vilka Vattenfall äger huvudparten. De delar av nätet, som genom avtal står öppna även för andra stora kraftproducenter, kallas stamnätet och omfattar ca 13 400 km. De stamnätsanläggningar som ägs av enskilda eller kommunala kraftförelag förhyrs av Vattenfall. På huvudöverföringssträckan består stamnätet av sju 400 kV-ledningar och sex 220 kV-ledningar. Vattenfall svarar för driftledningen av stamnätet genom det centrala kontrollrummet i Råcksta-Kraftkonlroll.

Omfattande arbeten pågår i stamnätet. Det största projektet är ombyggnad av fem 220 kV-ledningar mellan Indalsälven och Mälardalen till två 400 kV. För alt förbättra driftsäkerheten förstärks vidare stamnätets relä-skyddssystem och datorkapaciteten i Kraftkontrolls informationssystem. Investeringarna i överföringssystemet uppgick är 1985 till 749 milj. kr. och år 1986 till ca 430 milj. kr. För budgetåret 1987/88 beräknas investeringarna i storkraftnätet lill drygt I miljard kronor. För de följande fyra åren beräknas den årliga investeringsnivån till ca 850 milj. kr.

Villkoren för transitering av kraft regleras i ett avtal - stamnälsavtal -
mellan Vattenfall och de övriga 13 kraftföretag som överför kraft på
stamnätet. Till avtalet har knutils aUmänna bestämmelser om bl. a. organi- 12

sation av stamnätsverksamheten, regler för abonnemang, driflledning,     Prop. 1986/87:87 kostnader och avgifter, överföringsföriusler, datairansmissionsnäl saml störningar och skador.

Enligl avtalel skall övertoringarna pä nätet "tjäna allmänt inlresse av belydelse samt ingå som etl led i en planmässig kraftförsörining i landet". Kostnaderna för stamnätet täcks av de företag som utnyttjar nätet och fördelas mellan dessa efter på förhand anmälda överföringsbehov. Avgifterna anpassas sä atl Vattenfall fär täckning för sina kostnader.

Under är 1986 inmatades lolali 90 TWh till den del av storkraftnälei som omfattas av stamnälsavtalel. Vallenfalls andel var 55 TWh.

För behandling av frågor i anslutning lill stamnätsavtalet finns en stamnätsnämnd. Nämnden utgör etl forum för samråd i frågor som rör planering, drift och ekonomi samt yttrar sig över de transiteringsbehov som anmäls frän företagen. Nämnden har en opartisk ordförande, som utses av regeringen.

Samtliga kraflföretags nät är hopkopplade via stamnätet. Härigenom kan elkraft utväxlas mellan förelagen. Utbyten förekommer av dels fast kraft, dvs. försäljning enligl långsiktiga kontrakt, dels tillfällig kraft. De tillfälliga kraflulbytena, som görs när de olika kraftföretagens rörliga produktionskostnader är olika stora, syftar till atl minska de samlade elproduktions-kostnaderna i landet. Förbättrade beräkningsmetoder har gjort del möjligt att löpande förfina samkörningen och ge incitament till kraftutbylen även vid små skillnader mellan företagens marginalkostnader. Villkoren för den s. k. samkörningen regleras i avtal mellan de elva samkörande kraftförela-gen. Enligt avtalet är målet med samkörningen att åstadkomma tekniskt och ekonomiskt bästa möjliga utnyttjande av det totala kraftsystemet inom landet och samkörningsförbindelserna med grannländerna. För behandling av frågor enligt avtalet finns en samkörningsnämnd med representanter från de samkörande företagen.

Det svenska kraftnätet är hopkopplat med nätet i våra nordiska grannländer. Genom samköming mellan kraftförelagen i Sverige och dessa länder utnyttjas de skilda ländernas kapacitet på det effektivaste sättet.

Naturgas

Naturgas utgör ett affärsområde inom Valtenfallkoncernen. Verksamheten bedrivs inom dotterbolaget Swedegas AB. Vattenfall förvärvade efter riksdagsbeslut år 1983 (prop. 1983/84:47. NU 10, rskr. 125) samtiiga aktier i detta bolag. År 1986 godkände riksdagen, att Vattenfall överlät en del av aktierna till andra företag. Vattenfall äger nu 60% av aktierna. Resten ägs av Shell Gas B.V. i Holland (15%), Den norske Stals oljeselskap (15%) och Dansk Olie & Naturgas A/S (10%).

Swedegas svarar för inköp och överföring av naturgas. Gasen säljs till regionala bolag, bl. a. Sydgas AB, vilka i sin tur säljer till distributörer och slutkunder.

Naturgas introducerades i Sverige sommaren 1985 genom att det s.k.
Sydgas I-projektet togs i drift. Uppbyggnaden av marknaden har därefter
fortsatt. Nu uppgjorda kontrakt i Sydgasområdet omfattar ca 280 Mm' per        13

t2    Riksdagen 1986/87. I .saml. Nr 87

år. Efter den inledande perioden kommer ca 400 Mm' naturgas att säljas Prop. 1986/87:87 inom detta område. Uppbyggnad av marknaden och utbyggnad av gasnät pågår längs västkusten upp lill och med Göteborg. Under år 1987 påbörjades leveranser lill Halmstad och våren 1988 beräknas leverans kunna ske lill Göteborgs regionen, med en sammanlagd volym på 200 Mm' i början pä 1990-iaiet, Samtidigt undersöks möjligheten att genomföra ytterligare utbyggnad till Mellansverige,

Övriga affärsområden

Till Valtenfallskoncernens affärsområden hör även konsultverksamhet i utlandet och kanalrörelse.

Konsultverksamhet i utlandet bedrivs genom dotterbolaget SwedPower AB, i vilket Vattenfall äger 51 % av aktierna. Övriga aktieägare är Sydkraft AB, Oskarshamns Kraflgrupp AB, Ingenjörsfirman Bergman & Co AB och VBB AB, Bolaget bildades efter riksdagens beslut år 1977 (prop. 1976/77:125 bil. 12, NU 40. rskr. 345) med uppgift att tillhandahälla tjänster ål utländska kraftförelag.

För bolagets uppdragsverksamhet används i första hand aktieägarnas egna personella och materiella resurser. Bolaget har uppdrag i ett 25-lal länder inom områdena elöverföring, fossilkraft, vattenkraft, kärnkraftens avfallsfrågor och utbildning.

Kanalverksamheten drivs genom Trollhätte kanalverk, som är en del av affärsverket Vattenfall. Verksamheten omfattar hela kanalverksamheten mellan Göteborg och Vänern samt Säffte kanal. Under år 1985 fraktades 3,6 milj. ton gods på kanalen. Antalet fritidsbåtar uppgick till ca 7 000 per år. Verksamheten erhåller åriigen ett statligt driftbidrag för att täcka underskott vid driften av kanalen.

Utvecklingsverksamhet

Forsknings-, utvecklings- och demonstralionsverksamhel (FUD) utgör en allt viktigare del av Valtenfallskoncernens verksamhet. Sådan verksamhet är särskilt viktig mol bakgrund av beslutet att avveckla kärnkraften. Arbetet syftar till atl utveckla effektiva energitekniker för både tillförsel och användning av energi samt att prova ny teknik i demonstrationsanläggningar. Utvecklingsarbetet omfattar områden som elteknik, kärnkraftens säkerhet och tillgänglighet, hantering av kärnavfall, gasteknik, djupgasex-ploalering. förbränningsteknik, energisystem, samt hälso- och miljöeffekter inom energiområdet. Miljöfrågorna har en framträdande plats i utvecklingsarbetet.

Vattenfall satsade ca 200 milj, kr, på insatser inom området forskning,
utveckling och demonstration under är 1986. Därtill kommer de forsk
nings- och utvecklingsinsatser på kärnkraftområdet som sker inom andra
organ och som bekostas med avgifter från bl.a. Vattenfall. Dessa uppgår
för Vattenfalls del till ca 70 milj. kr. Ca 300 personer inom Vattenfall är för
närvarande i varierande grad engagerade i forsknings- och utvecklingspro-       14

jeki. Elt särskilt laboratorium finns i .Älvkarleby för utvecklingsinsatser     Prop. 1986/87:87 inom olika teknikområden.

Vattenfalls arbete med forskning och styrning bedrivs i samarbete med högskolor och universitet, svensk kraflindustri och övrig industri samt Vallenfalls kunder.

Tillsammans med ASEA, styrelsen för teknisk utveckling och Tekniska Högskolan i Stockholm har Vattenfall etablerat etl Elkraflcenlrum vid högskolan. Den uivecklingsverksamhet, som bedrivs där, är inriktad pä atl lösa problem och utveckla syslem, men stimulerar också till ökade studier inom krafttekniska discipliner.

Tillsammans med Sydkraft AB och Svenska Kraftverksföreningen har Vattenfall bildal Krafiföretagens Vindkraft AB för att driva utvecklingsarbete inom vindkraflområdet.

Vattenfall och övrig energiinduslri planerar atl bilda etl gemensamt utvecklingsbolag. Svensk Energiutveckling AB, för att i ett utökat forskningssamarbete utveckla och demonstrera nya tekniska lösningar och system, som behövs för all ersätta kärnkraften. Vattenfall har begärt regeringens medgivande atl få medverka i bolaget. Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliel. Avsikten är atl bolaget skall planera, finansiera och svara för genomförandel av utvecklingsinsatser med målsättningen atl klarlägga och demonstrera möjligheterna till elersättning, elsnål teknik, miljövänlig förbränningsteknik, kombinerade anläggningar baserade pä fasta bränslen och gas, ny elproduklionsteknik samt frågor rörande bräns-letillförsel och bränslehantering.

Beredskapsplanering

Vattenfall svarar inom ramen för förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del för den del av funktionen Ener-giförsörining som avser beredskapsplanering av landets elförsörjning. Syftet med planeringen som även avser förberedelser inför försöriningskriser är all trygga samhällets behov av elektrisk energi under olika slag av kriser.

Vallenfall förbereder med sin planering Elförsörjningsnämndens och de regionala elmyndigheiernas verksamhet under olika slag av kriser samt under beredskapsijänsi och krig. Planeringen omfattar även åtgärder för att förbereda kraftförelagen för deras kris- och krigsuppgifler. Beredskapsarbetet omfattar samtliga kraftföretag. En del av dessa medverkar aktivt i detta arbete.

3 Upphävande av en äldre förordning

Statens vattenvallsverk: Vallenfall har i skrivelse lill regeringen föreslagit
all förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kro
nan tillhöriga vattenfall och strömfall skall upphävas. Förordningen saknar
enligl Vattenfall aktualitet.                                                                                   15

Föredragandens överväganden                                                     Prop. 1986/87:87

1 samband med den tidiga vattenkraftutbyggnaden gjordes år 1903 en utredning om dels vilka strömfall som ansågs värda all i en framlid byggas ul och dels äganderätten lill dessa strömfall.

När Vattenfall inrättades år 1909 var ett av skälen lill delta all det ansågs önskvärt att den staten tillhöriga fallhöjden byggdes ut i stålens regi. Det konstaterades dock all staten ej skulle ha möjlighet atl bygga ut all denna fallhöjd i önskvärd takt. Kungl. Maj:i utfärdade därför, med riksdagen, kungörelsen (1910:72 s. I) angående grunder för förvaltningen av vissa kronan tillhöriga vallenfall. I kungörelsen bemyndigades Vattenfall atl på vissa villkor utarrendera staten tillhöriga fallhöjder. 1903-ärs utredning konstaterade atl för vissa fallhöjder var äganderätten omtvistad. Tvistemålen ledde till elt fiertal processer. Så länge processerna pågick kunde någon utbyggnad av de aktuella fallhöjderna inte äga rum. Eftersom de fallhöjder, där äganderätten var omtvistad, uppgick till elt betydande antal fann Kungl. Maj:t och riksdagen det angelägel att möjliggöra en utbyggnad även under den tid processerna pågick. Kungl. Maj:i utfärdade därför, med riksdagen (prop. 1915:173. JoU 67, rskr. 195), förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall.

Av kungörelsen framgår bl.a. alt fallhöjder, för vilka äganderätten var omtvistad, under vissa villkor kunde utarrenderas av dåvarande vattenfallsstyrelsen. Av kungörelsen framgår vidare atl den längsta tid för vilken upplåtelse kunde ske var 85 är. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 1915 och gäller beträffande sådana upplåtelser av fallhöjd, för vilka avtal har slutits under tiden till den 1 juli 1920.

Såväl den nyss nämnda kungörelsen från år 1910 som den från år 1915 är alltjämt i kraft.

1915-års förordning saknar numera aktualitet, Någol arrendeavtal på vilket lörordningen skulle kunna tilllämpas finns inte. Jag förordar därför atl förordningen upphävs.

4 Vissa bolagsfrågor (Bastusels Kraft AB och AB Umeforsen)

Statens vattenfallsverk

Bast usel s Kraft AB

I skrivelse den 23 januari 1987 har Vattenfall redovisat ett förslag till överföring av kraftstationerna tillhöriga Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen till Bastusels Kraft AB.

Vattenfall har våren 1986 medgivits att frän Boliden Metall AB förvärva 22% av aktierna i AB Grytforsen och 20% av aktierna i Rebnis Kraft AB för sammanlagt 105 Mkr. Resterande del av Boliden Metall AB:s aktier i AB Grytforsen (28 %) förvärvades av Skellefteå kommun. Härigenom blev

Vattenfall och Skellefteå kommun de enda ägarna i AB Gryiforsen och     Prop. 1986/87:87 Rebnis Kraft ,B med samma ägarandel i båda bolagen.

Ägarförhållandet är efter nyss nämnda aktieförvärv likartat i elproduk-lionsbolagen Basiusels Kraft AB. AB Gryiforsen och Rebnis Kraft AB i Skellefteälven, innebärande all Vallenfall äger 72% och Skellefteå kommun 28% av aktierna i van och eli av bolagen. Ägarstrukturen skapar möjligheter all uppnå en frän administrativ och driftmässig synpunkt rationell hantering av nämnda bolag och deras verksamhet.

För atl tillvarata de administrativa fördelar del likartade ägarförhållandet medger genom alt kunna rationellt samordna administration och skötsel av de olika vattenkrafistaiionerna saml för all kunna utjämna kraftkosl-naderna mellan dessa bör de tre bolagens verksamhet sammanslås. Detta förslås ske genom försäljning till bokförda värden av kraftstationerna och samtliga övriga tillgångar i AB Gryiforsen och Rebnis Kraft AB lill Bastusels Kraft AB. Basiuselsbolagei övertar samtidigt i samråd med längivare samtliga skulder och andra åtaganden i de bägge bolagen. AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB blir härvid endast vilande bolag. De angivna åtgärderna innebär att grundförulsätiningarna för gällande konsortialavtal mellan parterna i de berörda bolagen ändras. Befintliga avtal inom Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen upphör därför och avtalet beträffande Basiusels Kraft AB behöver kompletteras sä alt delta omfattar även de övertagna stationerna.

Under hänvisning till det anförda hemställer statens vatlenfallsverk all fä tillstånd att ändra ägandet av kraftstationerna inom AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB i enlighet med del föregående och att få genomföra de smärre ändringar i konsortialavtal för Bastusels Kraft AB som är påkallade härav.

AB Umeforsen

1 skrivelse den 4 december 1986 har Vattenfall redovisat en överenskommelse med Umeå kommun om avyttring av Vattenfalls aktier i AB Umeforsen lill Umeå kommun.

Umeå kommun och staten genom Vallenfall äger hälften vardera av aktierna i AB Umeforsen. Nämnda bolag äger en fastighet med tillhörande rält lill ersältningskrafl från Stornorrfors kraftstation i Umeälven. Umeå kommun har vidare genom långsikliga avtal med Vattenfall rätt lill kraflle-veranser med avtalsvillkoren knutna till Stornorrfors elproduktion och kostnader. Slutligen har Umeå kommun rätt till frikraft utgörande köpesumma för viss rält till fallhöjd i Stornorrfors, som Vattenfall förvärvat frän kommunen.

1 syfte alt förenkla administrationen och avtalskomplexel har Umeå kommun och Vattenfall enats om atl ersätta samtliga tidigare avtal med ett avtal om andelskraft enligt nu gällande vattenlag. Målel har varil att ingendera parten skulle komma i etl sämre läge efter ändringen. Båda parter vinner pä att administrationen förenklas.

Umeå kommun disponerar, via AB Umeforsen och långsiktiga avtal,
över ca 25,6% av Stornorrfors produktion. Avtalet om andelskraft innebär         17

all kommunen får disponera 25,85% av produktionen.  Skillnaden har     Prop. 1986/87:87 uppkommit efler värdering av eu stort antal ingående poster.  Avtalel innebär vidare alt Umeå kommun belalar 25,85% av samtliga kostnader för Stornorrfors inkl. dess andel i ars- och korllidsregleringar.

Eftersom andelskraften skall vara knuten till nyss nämnda fastighet kommer den AB Umeforsen tillhöriga fasligheten som nu har räll till 22 % i ersättningskraft från Stornorrfors atl säljas till Umeå kommun och bli härskande fastighet belräffande rätten lill andelskraflen. Priset molsvarar den bokförda koslnaden för ersällningskraften som AB Umeforsen betalat till Vattenfall och AB Umeforsen reglerar sina skulder. Därefter överlåter Vallenfall sina aktier i AB Umeforsen lill kommunen.

Med hänvisning lill del nyss nämnda hemställer Vattenfall bl.a. om regeringens medgivande att få sälja statens aktier i AB Umeforsen för 19 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Bastusels Kraft AB

1 prop. 1985/86:125 i samband med att förvärvet av Bolidens aktier i Rebnis Kraft AB och AB Gryiforsen behandlades, framhöll jag att det är värdefulllt alt likartade ägarförhållanden i elproduklionsbolagen kan uppnäs i hela Skellefteälven. Den administrativa förenkling som därmed uppnås kan innebära möjligheter till en sammanslagning av kraftföretagen utmed älven och därmed en effektivare skötsel och administration.

De av Vattenfall föreslagna överiåtelserna är ett led i den riktning som jag förespråkade. Eftersom förutsättningarna i ett äldre avtal, som godkänts av riksdagen förändras, krävs att avyttringen underställs riksdagens godkännande. Jag föreslår därför alt regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att godkänna att Vattenfall medverkar till att kraftstationerna och övriga tillgångar inom Rebnis Kraft AB och AB Gryiforsen överförs till Bastusels Kraft AB. Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen blir vilande bolag som ägs gemensamt av Vattenfall och Skellefteå kommun. Vattenfall bör även kunna medges att antingen förvärva eller avyttra aktier i bolagen så alt ägarförhållandena i de vilande bolagen blir enhetliga.

.AB Umeforsen

De avtal som nu finns mellan Vattenfall och Umeå kommun rör dels AB Umeforsen, dels olika kraftleveranser och dels vissa lån. De har successivt tillkommit under de senaste 50 åren. För Vattenfall innebär alla dessa avtal ett stort administrativt problem. Uppgörelsen mellan Vallenfall och Umeå kommun är en välbehövlig sanering av dessa avtal. Det nya avtalet innebär vidare att Umeå kommun deltar i utbyggnaden av det fjärde aggregatet i Stornorrfors. På grund av storleken av likviden för de aktier som Vattenfall avser att avyttra i AB Umeforsen krävs alt riksdagen godkänner avyttringen. Jag föreslår därför att regeringen hemställer lill riksdagen att

regeringen bemyndigas all godkänna dels avyttringen och dels alt Vatten-     Prop. 1986/87:87 fall tecknar nödvändiga avtal.

5 Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87

1 statsbudgeten för budgetåret 1986/87 har under anslaget EII. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer in. m. under tolfte huvudtiteln anvisats etl reservationsanslag av 2 910 OOOOOO kr. (prop. 1985/86:100 bU. 14, NU 17, rskr. 172). För innevarande budgetår var den ingående reservationen 1041355 629 kr. Pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 har under samma anslag anvisats 537500000 kr.

Från Vattenfall har en skrivelse inkommit med hemställan om medel pä tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1986/87,

Statens vattenfallsverk

Regeringen har medgivit byggandet av Sikfors kraftstation och att medel för utbyggnaden får disponeras inom Vattenfalls ram för 1986/87.

I anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 angav Vattenfall att 50 milj. kr. skulle erfordras på tilläggsbudget för budgetåret 1986/87.

Vattenfall har under är 1986 påböriat anläggningsarbetet planenligt och funnit atl anmält medelsbehov kvarstår.

Med hänvisning till detta föreslår Vattenfall att 50 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för 1986/87 till anslaget Kraftstationer m, m. och att tidigare medgiven ram för Vattenfall för 1986/87 utökas med 50 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen beslöt våren 1986 all Vattenfall skulle få förvärva och bygga om Sikfors kraftstation (prop. 1985/86:125, NU 35, rskr. 334). Beslutet innebar bl.a. att riksdagen godkände vad jag i propositionen anfört beträffande finansieringen av kraftstationen. Jag föreslog bl. a. all igångsättningen av projektet skulle få ske inom ramen för de medel jag i budgetpropositionen föreslagit under det ordinarie investeringsanslaget skulle få användas även för Sikfors kraftstation. Jag anförde vidare all jag avsåg att återkomma angående den slutiiga finansieringen.

Jag förordar mol bakgrund av detta atl Vattenfall medges ett reservationsanslag om 50 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

6 Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 m. m.

Jag har i årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 16) förordat att
Vattenfall, i avvaktan pä särskild proposition, anvisas oförändrade anslag.
Jag anhåller alt nu fä ta upp mina överväganden och förslag till investering
ar, anslag och borgensbemyndiganden m. m. inom Vattenfall för budget
året 1987/88.                                                                                                       19

c 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.  Prop. 1986/87:87

1985/86 Utgift    2844747277         Reservation        1041355629

1986/87 Anslag'      2910000000 1987/88 Förslag      3 574 600000

' För budgetåret 1986/87 har vidare över tilläggsbudget 1 anvisats 537.5 milj. kr. Av dessa medel avses 186 milj, kr, användas under budgetåret 1987/88. Vidare föreslås att 50 milj, kr, anvisas över tilläggsbudget 11,

Statens vattenfallsverk

Vattenfall strävar mot en rationell energiförsörjning med en korrekt avvägning mellan energitillförsel och energianvändning. Detta innebär att Vattenfall genom olika marknadsaktiviteter kommer att medverka till hushållning med el.

Befintlig produktionskapacitet i vatten- och kärnkraft saml fastbränsleeldade mollrycksanläggningar räcker för att täcka elefterfrägan - enligl dagens elprognoser - till inemot initlen av 1990-talet. Senast vid kärnkraftens slutliga avveckling behövs ny produktionskapacitet.

Under driftår med mycket ogynnsamma driftförhållanden, t.ex. torrår och minskad tillgänglighet för värmekraften, behöver för närvarande större delen av tillgänglig loppkraft och energireserv utnyttjas. Med hänsyn till såväl leveranssäkerhet som produktionsekonomi är Vattenfalls kraftsystem anpassat lill den elförbrukning som bl. a. beräknats av Kraftsam och statens energiverk för elförbrukningen under perioden t. o. m. budgetåret 1992/93. Några nämnvärda marginaler för att kunna tillgodose en eventuellt högre elenergiförbrukning finns dock inle.

Den dominerande basproduktionen i del svenska elkraftsystemet är vattenkraft. Ett sådant system är energidimensionerat, dvs. del är leveranssäkerheten med avseende på energi som avgör systemets dimensionering. Ett system med endast värinekraftproduktion ä andra sidan är alltid effektdimensionerat, dvs. det är leveranssäkerheten med avseende på effekt som avgör dimensioneringen. Det svenska kraftsystemet har kommit att närma sig ett effektdimensionerat system. Del är, enligt Vattenfall, nu nödvändigt alt beakta leveranssäkerheten ur effektsynpunkl vid dimensioneringen av kraftsystemet. För Vattenfalls del föreligger dock inget omedelbart behov av effekttillskott. Problemet för hela landet måste dock beaktas och analyseras innan definitiva slutsatser kan dras att effeklbalan-sen är tillfredsställande.

De av riksdagen åren 1984 och 1985 fattade besluten om vattenkraft innebär riktlinjer för de närmaste 10 årens vattenkraftutbyggnad. Vattenfall undersöker aktuella projekts ekonomiska förutsättningar i de fall Vattenfall har tillräcklig andel av fallrätten.

Eftersom Vattenfalls andel av den av riksdagen fastställda utbyggnads-
planen är liten undersöker Vattenfall om det är möjligt att utöka antalet
projekt genom överenskommelser med andra fallhöjdsägare. Ett antal
sädana överenskommelser har träffats och har ökat Vattenfalls andel med
ca 0,3 TWh.                                                                                                           20

Vattenfall har förvärvat samtliga aktier i Bodums Kraft AB (numera Prop. 1986/87:87 Flarkåns Kraft AB). Detta bolag äger en majoritet av fallhöjden i Flarkån. ett bifiöde till Luleälven. Vattenfall har vidare förvärvat Sikfors kraftstation i Piteälven med tillhörande fallrälter frän Bålforsens Kraflaktiebolag (BÅKAB) saml sistnämnda företags resterande fallhöjder i Råneälven. Under våren 1986 har en överenskommelse om samverkan med Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag (STORA) och Aktiebolaget Boriänge Industriverk träffats för om- och tillbyggnad av kraftstationerna Mock-fjärd. Bullerforsen och Forshuvudforsen i Dalälven. Inom ramen för delta samarbete kan utbyggnad av ytteriigare två kraftstationer bli aktuell. Avsikten med dessa överenskommelser är att medverka lill atl utbyggnads-värda vattenkraflprojekt inom ramen för riksdagens utbyggnadsplan blir genomförda och dessutom bidra till atl Vattenfalls kompetens inom vattenbyggnadsområdet bibehålls.

Vattenfall arbetar också med att förenkla ägarstrukturen inom vattenkraftsområdet. Med BÅKAB har tvä överenskommelser träffats som innebär byten av krafttillgängar i Mellersta Norrland och Norrbotten. Genom tidigare nämnd överenskommelse om Sikfors upphör BÅKAB:s engagemang i Norrbotten. Vidare ingår i den likaså tidigare nämnda överenskommelsen med STORA utöver angiven utbyggnad i Dalälven även vissa kraftbyten varvid Vattenfall bl.a. övertar STORA:s krafttillgångar i Älvkarieby, Söderfors och Jössefors medan STORA övertar Vattenfalls fallhöjdsinnehav i Trängslet. Vidare har Vattenfall tillsammans med Skellefteå Kraftverk förvärvat vissa krafttillgängar från Boliden Metall AB i kraftstationerna Rebnis och Gryiforsen i Skellefteälven. Dessa överenskommelser är viktiga som ett led i atl minska det administrativa arbetet med vattenkraften.

Enligt gällande ordning (prop. 1983/84:160, BoU 30, rskr. 388) särredovisas endast utbyggnadsprojeki inom vattenkraftområdet om minst 8 MW för riksdagen, innan Vattenfall medges rätt atl ta investeringsmedel i anspråk.

Vattenfalls planer innehåller tre nya vattenkraflprojekt, nämligen Borensberg i Iotala Ström. Klippen i Övre Umeälven saml etl sjätte aggregat i Älvkarleby i Dalälven. Dessa kommer tillsammans all producera 160 GWh per år. Kraftstationerna ingår i den av riksdagen fastställda utbyggnadsplanen för vattenkraft. Utöver dessa projekt upptar Vattenfalls pro-jekieringsplan för vattenkraft ny elproduktion med endast 600 GWh. Planen omfattar perioden fram till år 1993.

Sedan är 1904 har fallhöjden mellan sjöarna i Boren och Norrbysjön i Motala Ström utnyttjats i Borensbergs kraftstation. De befintliga anläggningarna är i sådant skick atl genomgripande ätgärder nu behövs för att säkerställa fortsalt drift. Den nya kraftstationen planeras få en installerad effekt om 5 MW. Jag kommer därför alt senare föreslå atl regeringen medger Vattenfall att ta invesleringsmedel i anspråk för detta projekt.

1 anslutning till regleringsdammen i Överuman i övre Umeälven föreslås
en ny kraftstation. Klippen. 1 denna tillvaratas ca 65 m fallhöjd mellan
Överuman och Ahasjön vid Hemavan. Vattnet leds från intaget i Över
uman genom en 8 km lång tunnel till en bergförlagd kraftstation vid                   21

Klippens by och vidare genom en ca 3 km lång avloppstunnel och kanal     Prop. 1986/87:87 åter till älven. Till skillnad från äldre förslag innebär utbyggnaden inte någon ny stor damm i området. Förslaget medför en normalärsproduktion på 94 GWh. Effekten blir 26 MW. Anläggningskostnaden beräknas 445 milj. kr.

Tillbyggnad i Älvkarleby kraftstation med ett sjätte aggregat innebär uppförande av en ny mindre intill den befintliga kraftstationen. Tillbyggnaden innebär alt normalårsproduktionen ökar med 51 GWh och ett effekt-tillskott på 43 MW. Dessutom minskar produktionsbortfallet under den förestående ombyggnaden. Anläggningskostnaden för tillbyggnaden beräknas till 250 milj. kr. 1 Älvkarleby har genomförts rensningar i älven nedströms kraftstationen för 20 milj. kr. Rensningarna medförde ett nor-malärstillskolt om 15 GWh. Vidare pågår ombyggnad av kraftstationens elektriska utrustning och upprustning av dammar och kraftstationsbyggnad. Åtgärderna medför atl produktionen, ca 430 GWh/är, säkerställs för ytterligare minst 30 år. Koslnaden för pågående åtgärder beräknas tiU 600 milj. kr.

Vattenfall har vidare i skrivelse den 30 januari 1987 anmält att behov finns att bygga en tunnel mellan Storsjön och Hissmoforsens kraftstation i Jämtland.

Storsjön i Indalsälven regleras av dammen vid Hissmofors kraftverk ca 3 km nedanför sjön. Avbördningsmöjligheterna är under vissa förhållanden inle tillfredsställande. Riksdagens plan för fortsatt vattenkraftutbyggnad innehåller ett projekt kallat Storsjötunneln vars genomförande är avsett atl råda bot härför. Indalsälvens Vatienregleringsföretag har utrett och planerat genomförandel.

Genom projektet vinns bättre möjligheter att utnyttja regleringsmagasinen i Häckren, Torrön och Storsjön. Vidare ges ökade möjligheter till korltidsreglering i älven nedanför Storsjön. Slutligen vinns ökad fallhöjd i Hissmofors. Tillskottet till normalårsproduktionen beräknas lill 30 GWh. Dessutom förädlas ca 80 GWh till produktion under höglasttid. Vattenfalls andel av nyttan blir drygt 45%. Nyttovärdet överstiger med god marginal kostnaderna för tunneln.

Vallendomstolen har i dom år 1986 förklarat att företaget är tillåtligt enligt vattenlagen.

Anläggningskostnaderna beräknas till 110 milj. kr. i 1986 år prisnivå. Kostnaderna avses bli fördelade mellan intressenterna i förhållande till erhållen nytta. Vattenfalls andel av kostnaderna blir därmed 50 milj. kr.

Vattenfall beräknar att kostnaderna för innevarande budgetår, 7 milj. kr., ryms inom nuvarande anslagsram. För 1987/88 beräknar Vattenfall kostnaderna till 17 milj. kr.

Möjligheterna att bygga nya kraftvärmeverk har undersökts tillsammans med KRAFTSAM och Värmeverksföreningen. I första hand kan utbyggnader komma i fråga i orter där behov av ny produktionskapacitet för värme föreligger. Utbyggnadsbeslut inom närmaste tiden försvåras av osäkerheten om bränslepriserna.

Vattenfalls målsättning är att bygga kraftvärme till år 1995 med 0,5 TWh
elproduktion om utbyggnad av hetvattencentraler kan undvikas på detta          22

sätt och överenskommelser om samverkan med kommuner kan träffas. Om nuvarande låga oljepriser blir beslående under längre tid torde utbyggnaden senareläggas.

Vattenfall önskar samverka med berörda kommuner för atl genomföra kraft värmeverken. Detta kan ske antingen genom gemensamma bolag eller genom att Vattenfall svarar för hela utbyggnaden och levererar värme. Inriktningen från Vattenfalls sida är att minska koslnaden för fjärrvärme-produktionen.

Vattenfalls förslag till utbyggnadsplan för produktionsanläggningar framgår av tabell 6.1,

Prop. 1986/87:87

Tabell 6.1 Utbyggnadsplan för produktionsanläggningar (milj. kr.)

Ulbyggnadsprojekl		Planerad idrifttagning budgetår	Redovisad i proposition
Vattenkraft
Tidigare beslulade
Laxede 3	Luleälven	1986/87	1982/83:100 bil.	14
Sillre, ombyggnad	Indalsälven	1987/88	1984/85:120
Vargfors 2	Skellefteälven	1987/88	1984/85:120
Porsi 3	Luleälven	1987/88	1982/83:100 bil.	14
Skärblacka	Motala ström	1987/88	1984/85:120
Älvas	Motala Ström	1987/88	1981/82:25
Gallejaur 2	Skellefteälven	1988/89	1984/85:120
AlvkaHeby.
ombyggnad	Dalälven	1986-93	1984/85:120
Sikfors	Piteälven	1988/89	1985/86:125 bil.	10
Vargön 3 m. m.	Göta älv	1988/89	1985/86:100 bil.	14
Goltne ombyggnad	Moälven	1989/90	1985/86:100 bil.	14
Nu föreslagna
Älvkarieby
kraftstation 6	Dalälven	1991/92
Klippen kraftstation	Umeälven	1990/91
Borensberg
kraftstation	Motala ström	1988/89
Storsjölunnel	Indalsälven	1990/91
Projekireserv
Stadsforsen 4	Indalsälven	1990/91	1982/83:25 bil.7
Värmekraft
Tidigare heshuade
Ringhals 2,
ånggeneratorbyte		1989/90	1984/85:120
Nu föreslaget
Filter för tryckavlastning

Stora delar av stamnätet böriar uppnå en ålder som gör del nödvändigt med förnyelser och ombyggnader. Omfattande arbeten pågår i stamnätet. Det största projektet är ombyggnaden av fem 220 kV-ledningar mellan Indalsälven och Mälardalen till två 400 kV-ledningar. Vidare förbättras samkörningsmöjligheterna mellan de nordiska länderna vilket har produktionsekonomisk betydelse. Samkörningsförbindelserna är strategiskt betydelsefulla komplement till produktionssystemet.

Del ställs allt större krav pä att nya och ombyggda kraftledningar ska få

23

en miljömässigt acceptabel anpassning till omgivningen. Eftersom erfor- Prop. 1986/87:87 derliga samråd liksom koncessionsbehandlingar av denna orsak kan vara tidskrävande, krävs en långsiktig ulbyggnadsplanering om anläggningarna ska kunna bli färdiga i tid. Med denna bakgrund och med tanke på planerade förändringar av lagstiftningen gällande samhällets markanvändnings-planering genomför Vattenfall tillsammans med andra större kraftförelag ett omfattande informationsarbete med i första hand länsstyrelser och kommuner som mottagare. Vid möten på varie länsstyrelse redovisas planerade utbyggnader under den närmast kommande tioårsperioden av kraftledningar och transformatorstalioner i spänningsomrädel 50-400 kV. På detta sätt får länsstyrelserna och kommunerna tidigt kännedom om kommande projekt och erforderligt samråd kan påbörjas i god tid.

Under liden fram lill år 1996 planerar Vattenfall atl ersätta fem av dagens sex 220 kV-ledningar mellan Indalsälven och Mälardalen med tvä 400 kV-ledningar. Efter vissa förberedande arbeten påböriades ombyggnaden av den förslå ledningen under våren 1986. Denna ledning — med sträckningen Midskog-Morgårdshammar-Örebro - kommer atl tas i drift med 400 kV spänning år 1991, Den andra 400 kV, ledningen Kilforsen-Stadsforsen-Västerås-Örebro, planeras komma i drift är 1996.

Även om utformningen av detta projekt i huvudsak är klarlagd återstår många frågor att besvara. Etl betydande arbete har exempelvis nedlagts pä valet av ledningssträckor inom Gävleborgs län. För att bättre tillgodose länsstyrelsens och kommunernas krav på anpassning till område av riksintresse för naturvården i bl.a. Ljusnans dalgång har andra ledningssträckningar än de ursprungligen tänkla bearbetats.

När detta projekt är genomfört kommer det att finnas endast en 220 kV-ledning mellan Indalsälven och Mälardalen, Till denna ska alla befintliga transformatorstalioner och kraftstationer med uppspänningen 220 kV anslutas. Vattenfall kommer atl la initiativ till en översyn av strukturer för de regionala 130 kV-näi bl. a. i Bergslagen som ska få sin matning från det framlida stamnätet i området. Tanken är atl slamnälslransformeringarna skall få en utformning och lokalisering så atl det totala markintränget minimeras och den tekniska standarden vad gäller bl.a. driftsäkerhet förblir hög.

Huvuddelen av stamnäisulbyggnaderna i Östra Svealand för anslutning av Forsmark 3 och för förstärkning av matningen till Stor-Stockholm färdigställdes under 1985 när den s k Mälarkorsningen togs i drift. Vissa delsträckor, nämligen 400 kV ledningarna Hamra-Grantorp och Kolbotten-Hall, återstår emellertid. Dessa ledningar planeras att las i drift i slutet av år 1987.

Som en förberedelse för det planerade energikombinatet i Nynäshamn projekterar Vattenfall en 220-kV ledning frän Södertälje till Nynäshamn. Om energikombinatet genomförs kan ledningen tas i drift 1989. Vidare planeras en förstärkt matning av elförsörjningen i södra Roslagen genom en 220 -kV ledning mellan Norrtälje och Hagby.

Den framtida utformningen av stamnätet i Östra Svealand behandlas i en regionplan som Vattenfall utarbetat tillsammans med Stockholm Energi.

Under är 1985 fattades heslut om förnyelse av Kontiskanlänken till                 24

Danmark och om en ny likslrömsförbindelse mellan Sverige och Finland. Dessa förbindelser kommer i drift år 1988 respektive är 1989, Inom ramen för Nordelsamarbetet pågår studier med syftet att kartlägga nyttan av ökad samkörningskapacitet mellan de nordiska länderna. Samkörningsförbindelserna har en betydande strategisk nylla bl.a. i samband med kärnkraftens avveckling.

Prop. 1986/87:87

Meddsbchov

För budgetåret 1987/88 har Vattenfall beräknat behov av en investeringsram om 3 923,8 milj. kr. Behovet har beräknats utifrån förutsättningen all prisnivån ökar med 5 % mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Tabell 6.2 visar medelsförbrukning under de tvä senaste budgetåren samt av Vattenfall beräknad förbrukning för innevarande och nästa budgetår. Beloppen inkluderar såväl medelsförbrukning inom ordinarie investeringsram som medel anvisade med stöd av finansfullmakten.

Tabell 6.2 Medelsförbrukningen budgetåren 1985/86-1987/88 (milj. kr.)

	Verklig med	els-	Beräknad medels-
	förbrukning		förbrukning
	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88
Vattenkraft-
anläggningar	564,0	911.2	1277,2	1 170,2
Kärnkraft-
anläggningar	.561.7	294.7	366.4	418,5
Övriga värmekraft-
anläggningar	2,0	10.8	8.7	18,0
Värmeproduktions-
anläggningar	36,3	27,3	43,0	45.0
Distributions-
anläggningar	1 547,9	1 544.8	1 808.8	1995.5
Övriga ändamål	56.2	55.9	681,9	276,6
Summa	2 768,1	2844,7	4186,0	3923,8

25

Tabell 6.3 visar Vattenfalls förslag lill investeringsprogram för vallen-     Prop. 1986/87:87 kraftanläggningar

Tabell 6.3 Investeringsprogram för Vattenkraftanläggningar (milj. kr.)

1986/87              1987/88

Laxede kraftstation
Aggregat 3 m.m.	104,6	12.5
Porsi kraftstation
Aggragat 3 m, m.	86.6	117,8
Vargfors kraftstation
Aggregat 2	65,0	38.7
Gallejaur kraftstation
Aggregat 2	66,1	90,9
Vargöns kraftstation
Aggregat 3 m, m.	59.0	105.1
Sillre kraftstation
Ombyggnad	27.4	24,6
Goltne kraftstation
Ombyggnad	-	0.2
Älvkarleby kraftstation
Aggregat	6	15,1
Ombyggnad	40,0	112,6
Klippen kraftstation		45,4
Borensberg kraftstation		29,4
Sikfors kraftstation	50,0	124,4
Kapitaltillskoit till
LJusfors Kraft AB	130,9	68,1
Bullerforsens Kraft AB	206,5
Anläggningsmedel till
regleringsföretag	6,0	4,7
Efterarbeten och
skaderegleringar	22,2	4,6
Kompletieringar och
små kraftverk	297.5	270.7
Projekleringsplan	35.4	25,4
Förvärv och finansiering
av vatlenkraftsljlioner,
fallrälter och nya vatten-
kraftbolag	80,0	80,0
Summa	1 277,2	1 170,2

Medelsbehovet för 1987/88 innefattar medel till tre nya vattenkraftprojekt, vilka nyss har redogjorts för. Kapitaltillskott till Ljusfors Kraft AB omfattar delägariån från Vattenfall för att finansiera utbyggnader av kraftstationerna Skärblacka och Älvas i Motala ström.

För kärnkraftanläggiungar beräknas ett medelsbehov om 418,5 milj. kr. Av behovet hänför sig 152,7 milj. kr. lill kompletteringar och efterarbeten i Ringhals kraftstation. För byte av ånggeneratorer i Ringhals 2 har upptagits 153,5 milj. kr. och till investeringar i ett filter som skall säkerställa att iryckavlastning av reaktorinneslutningarna kan ske utan radioaktiva utsläpp har upptagits 112,3 milj. kr.

För övriga värmekraftanläggningar uppgår medelsbehovet till 18,0 milj. kr. Under kompletterings arbeten, som svarar för 9,3 milj. kr., upptas medel för ett flertal kvalitetsförbättrande åtgärder i idrifttagna anläggningar. Under projekleringsplan uppläs 8,7 milj. kr. Ökningen jämfört med tidigare år sammanhänger med en ökad satsning pä kraftvärmesidan.

1 medelsbehov för värmeprodukiionsanläggningar upptas behov för an-         26

skaffningoch installation av elpannor, värmepumpar och andra värmepro-     Prop. 1986/87:87 duktionsanläggningar med 25 milj. kr. Som kapitaltillskott till värmeproduktionsbolag upptas 20 milj. kr.

Vattenfalls förslag till projekleringsplan för överförings- och distrihu-tionsanläggningar framgår av tabell 6.4

Medelsbehovet för tidigare inte redovisade överförings- och distributionsanläggningar framgår av tabell 6.5.

Medelsbehov för överförings- och distribuiionsanläggningaroch därmed sammanhängande arbeten uppgår till 1 995.5 milj. kr. Uppgången i förhållande till innevarande år hänför sig i första hand till investeringar i storkraftnälei. Ökningen beror bl. a. på konvertering av vissa 220 kV-anlägg-ningar till 400 kV samt likströmsförbindelserna till Danmark och Finland.

Tabell 6.4 Projektplan för överförings- och distributionsanläggningar (milj. kr.)

1986/87            1987/88

Driftövervaknings-
anläggningar	152,5	139,7
Storkraftnät	663,2	1 005,5
Regionala nät	707.6	584,7
Detaljnät	276,0	253,0
övriga distributions-
anläggningar	9,5	12.6
Summa	1808,8	1995,5

Tabell 6.5 Tidigare ej redovisade överförings- och distributionsanläggnignar (milj. kr.)

	Beräknad	Medelsbehov
	totalkostnad	1987/88
Lindome, slrömriktare
och eleklrodstation för
Kontiskan II	249.1	145,2
Moliden, 400/130 kV
transformering	78,2	9,7
Kolbotten-Nynäshamn,
ny 220 kV-ledning	38.5	15,5
Vidby (Nynäshamn), 220/70 kV
transformering	42.2	14,0
Mellansel, 130/20 kV trans-
formatorer åt SJ	15,8	15.8
Leveanemi-Kiruna, ny
l30kV-ledning	23.0	6,8
Vidby. ny 220/70 kV-slalion	38,0	18,4
Lahall-Ringhals, ny 130 kV-
förbindelse	!1,5	1,6
	496,3	227,0

Medelsbehovet för övriga ändamål beräknas till 276,6 milj. kr. I beloppet ingår medel för inköp och kompletteringar av fastigheter med 71,2 milj. kr., förvärv och finansiering av eldistributionsföretag med 15 milj kr. och för investeringar i kanalanläggningar med 4,4 milj. kr. Vidare har 186 milj. kr. tagits upp för slutfinansiering av förvärvet av Gränges Kraft. Dessa medel har anvisats tidigare detta budgetår (prop. 1986/87:25 bil. 9, NU 15, rskr. 99).

27

Bemyndiganden                                                                             Prop. 1986/87:87

Regeringen har bemyndigats att besluta att bilda aktiebolag eller förvärva aktier i sådana bolag inom statens valtenfallsverks verksamhetsområde i enlighet med vad föredragande statsrådet anförde i prop. 1981/82:125 bil. 9 (NU 53, rskr. 405). För andra typer av bolag än eldistributionsbolag begränsades därvid bemyndigandet intill elt sammanlagt belopp som skulle fastställas för varje är. Detta belopp är 75 milj. kr. för budgetåret 1986/87 (prop. 1985/86:100 bil.14, NU 17, rskr. 172), Vattenfall föreslår i anslagsframställningen att beloppet skall uppgå lill 75 milj. kr. också för budgetåret 1987/88.

Borgen

Riksdagen har bemyndigat regeringen atl teckna borgen för lån till bolag i vilka Vattenfall förvaltar statens aktier intill elt sammanlagt belopp av 14034 milj. kr. varav högst 595 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag (prop. 1985/86:100 bil. 14, NU 17, rskr. 172).

Av ramen har 11 982 milj. kr. motiverats av behov av borgensteckning för lån på allmänna kapitalmarknaden till Forsmarks Kraflgrupp AB. Verkels borgensteckning för detta bolag utgjorde 11 017,4 milj. kr. per den 30 juni 1986. Alla blocken i Forsmark är nu färdigställda. Ytterligare län framöver är därmed inte aktuella. Behovet av ökad borgensteckning finns endast i samband med refinansieiing, dvs. gamla utländska lån avses att ersättas med nya lån som i stort har samma amorteringstid som de gamla lånen, allt med avsikt att reducera kapitalkostnaderna. Borgen för lån i utländsk valuta har räknats efter den vid tidpunkten för borgensåtagandet gällande säljkursen för valutan. 1 samband med utbyte av lån kommer ramutnyttjande att beräknas efter aktuella valutakurser som gäller för de ersatta lånen. För budgetåret 1987/88 föreslår Vattenfall alt ramen för borgensteckning för Forsmarks Kraftgrupp ökas till 12221 milj. kr. Detta innebär en ökning med 500 milj. kr. minskat med de ca 261 milj. kr. som utgör borgen för återbetalade län. således en ökning med 239 milj. kr.

Verksamheten inom verkets eldistributionsbolag skall i första hand finansieras med bolagens egna medel och - i den män dessa medel inle räcker för erforderliga investeringsarbeten - med upplåning på allmänna kapitalmarknaden. För bolag som bedriver verksamhet inom expansiva områden och för bolag med omfattande upprustning av distributionsanläggningar blir upplåning ofrånkomlig.

Flertalet av verkets aktieposter i eldistributionsbolag har överförts till Svensk Energiverksgrupp AB, numera Vattenfall Energiverksgrupp AB (VEAB). Vid upplåning på allmänna kapitalmarknaden krävs oftast borgen av bolagets ägare som säkerhet för länen. VEAB:s borgensram för förelagens dotter- och inlressebolag ingår i vattenfallsverkets borgensram ft.o. m. budgetåret 1982/83.

Ramen för Vattenfalls borgensåtaganden gentemot eldistributionsbolag
är 595 milj. kr. Den utnyttjade delen av ramen var 361,7 milj. kr den 30 juli
1986. Tillkommande borgensåtaganden under innevarande budgetår beräk-     28

nas uppgå till 215,5 milj. kr. Vattenfall föreslär för budgetåret 1987/88 en     Prop. 1986/87:87 ökning av borgensramen med 50 milj, kr.

Av den nu gällande borgensramen har 1457 milj. kr. motiverats av behov av borgensteckning för upplåning på allmänna kapitalmarknaden lill andra bolag än Forsmarks Kraflgrupp AB och eldistributionsbolag. Den utnyttjade delen av ramen var I 298,7 milj. kr. den 30 juni 1986.

Vattenfall beräknar att tillkommande borgensåtaganden för andra bolag än Forsmarks Kraftgrupp AB och eldistributionsbolag kommer att uppgå lill 52.5 milj. kr. under innevarande budgetår. För budgetåret 1987/88 föreslär verket en ökning av borgensramen med 50 milj. kr.

Enligt gällande regler (prop. 1972:1 bil. 15, NU 15, rskr. 90) får återgående borgensåtaganden inte utnyttjas för ny borgensteckning. Detta gäller dock inte den del av borgensramen som avser borgensåtaganden gentemot eldistributionsbolag. Under budgetåret 1985/86 återgick borgensåtaganden om 261 milj. kr. för andra bolag än eldistributionsbolag genom slutlig återbetalning av län. Borgensramen för budgetåret 1987/88 bör minskas med hänsyn till detta.

Nedsättning av det förräntningspiiktiga statskapitalet

1 skrivelse den 12 november 1986 har Vattenfall hemställt att verkets förräntningspiiktiga statskapital skall sättas ned med 265 milj. kr. Bakgrunden till detta är att riksdagen i samband med vissa åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten medgav att Vattenfall skulle bygga en tunnel i Vietas (prop. 1979/80:33, NU 25, rskr. 134). Riksdagen medgav vidare att viss del av investeringen inte behövde förräntas. Avgörandet om storleken pä del förräntningspiiktiga kapitalet sköts till efter arbetets avslutande. Investeringsulgiften beräknades vid beslulstillfället bli 320 milj. kr. i prisnivå juni 1979, varav 165 milj. kr. ansågs kunna förräntas i kraflverksrörel-sen.

Arbetet med tunneln började i februari 1981 och tunneln togs i drift i december 1985. Efterarbetena är i stort sett avslutade. Den kraftiga inflationen under byggnadstiden har enligt Vattenfall ökat koslnaden med ca 198 milj. kr. Därutöver har kostnaden ökat med ca 35 milj. kr. pä grund av ändrad arbetsvolym. Slutkostnaden för tunneln uppgår till 553 milj. kr. Trots ändringar i kostnader och produktionsvärde bedömer Vattenfall det möjligt att inom kraftverksrörelsen kunna förränta en lika stor andel av kostnaden som vid beslutsiillfällei. Det förräntningspiiktiga kapitalet bör således begränsas till 288 milj. kr.

Med hänvisning till detta har Vattenfall hemställt att det förräntningspiiktiga kapitalet skall minskas med 265 milj. kr. från och med den I januari 1986 och att nedskrivning får göras av anläggningen med samma belopp.

Riksrevisionsverket (RRV) har granskal Vattenfalls beräkningar och
funnit alt kostnadsutfallet överensstämmer med bokföringen. RRV gör
vidare bl.a. bedömningen att Vattenfall uppnått eftersträvad sysselsätt
ningseffekt och att projektets fördyring ligger inom rimlig felmarginal.
RRV konstaterar även att den begärda nedsältningen utgör samma andel
av totalkostnaden, som ursprungligen begärdes. Dock bedömer RRV alt            29

en beräkning av del ej förräntningspiiktiga kapitalet enligt Vattenfalls     Prop. 1986/87:87 nuvarande kalkylsförulsättningar ger ett ej förräntningspliktigt kapital som är högre än begärd nedsättning.

Remissyttranden

Statens energiverk och statens arbetsmarknadsnämnd har yttrat sig över Vattenfalls anslagsframställning.

Statens energiverk tillstyrker Vattenfalls förslag i alla delar.

1 fråga om vattenkraft har si.atens energiverk ingen invändning mot Vattenfalls förslag. Energiverket finner del dock önskvärt med en precisering av vilka projekt av det äldre beståndet som Vattenfall avser att effektivisera och förnya, så att dessa kan tillföras planen för vattenkraftsutbyggnad.

När del gäller krafivärmeinvesieringar vill energiverket understryka att kraftföretagen behöver agera aktivt om krafivärmen skall kunna införas på ett effektivt sätt. Kraftförelagen har enligt verket möjlighet att samordna en utbyggnad pä fiera platser för att uppnå fördelar med serieeffekter för kraft värmeutbyggnad.

Kraftöverföringsprojektet Indalsälven-Mälardalen kommer enligt verket att ge betydande vinster. Projektet är av betydelse såväl för en minskning av intrånget på bebyggelse och naturmiljö som för en förstärkning av stamnätet inför den kommande avvecklingen av kärnkraften. När det gäller det nordiska elkraftutbytei. är det verkets uppfattning att det har och sannolikt kommer att få ännu större betydelse för den svenska elförsöriningen.

Statens energiverk anser att de ätgärder som Vattenfall avser att vidta, för att minska störningarna i eldistributionen på grund av bl. a. snö och storm, är väl ägnade atl höja driftsäkerheten.

Statens arbetsmarknadsnämnd hänvisar till tidigare års yttranden från nämnden över Vattenfalls anslagsframställning, i vilka nämnden bl.a. anfört att Vattenfall har och kommer att få ett betydande personalöverskotl till följd av strukturella förändringar i verksamheten. Nämnden konstaterar atl anslagsframställningen även detta år ger uttryck för en medveten strävan att långsiktigt planera inför förväntade avvecklings- resp. rekryteringsbehov. Nämnden konstaterar vidare med tillfredsställelse att den geografiska, kompetensmässiga och organisatoriska obalans som, enligl nämnden, kännetecknar Vattenfalls personalbehov, motverkas av Vattenfalls strävan att skapa ökad balans bl a. genom en ökad och mer systematiserad personalrörlighet.

Föredragandens överväganden

För innevarande budgetär har 3 447,5 milj. kr. anvisats under reservations
anslaget E 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m., varav 537,5
milj. kr. över tilläggsbudget 1. Av dessa medel skall 186 milj. kr. användas
under budgetåret 1987/88 (prop. 1986/87:25 bil. 9, NU 15, rskr. 99). Vidare
har jag i del föregående föreslagit att 50 milj. kr. skall anvisas över                    30

tilläggsbudget 11. Anslaget är beräknat med beaktande av alt en marginal bör finnas för atl möjliggöra en sädan ökning av Vattenfalls investeringar under löpande budgetår som kan påkallas frän kraflförsörjningssynpunkt. För budgetåret 1987/88 förordar jag en investeringsram av 3 884,4 milj. kr. -Ramen är beräknad med beaktande av sädana kostnadsförändringar som ertarenhelsmässigt kan beräknas ske vid det nya budgetårets börian. Jag har efter samråd med chefen för finansdepartementet vid mina beräkningar vall all räkna upp kostnadsnivån mellan budgetåret 1986/87 och 1987/88 med en lägre förväntad kostnadsutveckling än den som Vattenfall angivit.

Prop. 1986/87:87

Inriktning av investeringarna

Av tabell 6.6 framgår hur jag beräknar att Vattenfalls medelsförbrukning i huvudsak kommer all fördela sig pä olika objektgrupper under budgetåret 1987/88. Jag vill framhålla att medelsförbrukningen inom ramen är av beräkningskaraklär och att förändringar kan ske beroende pä bl.a. till-ståndsfrägor och prisutveckling. Som jämförelse redovisas utfallet för budgetåret 1985/86 och av verket beräknad medelsförbrukning för budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Tabell 6.6 Beräknad medelsförbrukning (milj. kr.)

	Utfall	Beräknat-ulfall	Verket	Föredraganden
	1985/86	1986/87	1987/88
Vattenkraft-
anläggningar	911,2	1 277,2	1 170,2	1 159,3
Kärnkraft-
anläggningar	294,7	366.4	418.5	414,5
övriga värmekraft-
anläggningar	10.8	8,7	18,0	14,8
Värmeproduktions-
anläggningar	27,3	43,0	45,0	44,8
Distributions-
anläggningar	1 544,8	1 808,8	1 995,5	1975,1
Övriga ändamål	55,9	495,9	276,6	275,9
Summa	2844,7	4000,0	3923,8	3 884,4

Jag vill särskilt framhålla alt det förhållandet atl jag har beräknat medel för etl vissl ulbyggnadsprojekl eller en viss grupp av utbyggnadsprojekt inle innebär något föregripande av den prövning som skall ske enligt vattenlagen (1983:291). enligt lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar eller enligt annan tillämplig lagstiftning.

För vattenkraftanläggningar beräknar jag medelsbehovet till 1 159,3 milj. kr. Medlen är beräknade så att tidigare beslutade utbyggnads- och ombyggnadsarbeten vid Laxede och Porsi i Luleälven, Gallejaur och Vargfors i Skellefteälven, Sillre i Indalsälven, Sikfors i Pileälven, Vargön i Göta älv samt Älvkarleby i Dalälven skall kunna fortsätta planenligt. För dessa arbeten har jag beräknat 620,7 milj. kr. Jag har också beräknat 89,1 milj. kr. för Borensberg i Motala ström. Klippen i Umeälven och elt sjätte

31

aggregat i Älvkarieby i Dalälven, Jag har vidare beräknat 68,1 milj. kr. för Prop. 1986/87:87 kapilallillskotl till Ljusfors Kraft AB, 4,7 milj, kr. lill anläggningsmedel och regleringsföretag. 4,6 milj. kr, för efterarbeten och skaderegleringar, 268,3 milj. kr. till kompletteringar och små kraftverk, däribland Gotlne, 25,2 milj. kr., för projekleringsplan, 78,6 milj. kr. saml för förvärv och nya vatlenkraftbolag. Jag har utöver ett lägre prisökningsantagande även tagit hänsyn lill det minskade behovet av projekleringsmedel på grund av all Råneälven i enlighet med riksdagens beslut inle fär byggas ut.

Utöver nyss redovisade projekt tillkommer bygget av en tunnel mellan Storsjön och kraftstationen Hissmofors. Vallenfall beräknar alt finansieringen av detta projekt under budgelårel 1986/87 kan klaras inom befintliga ramar. Jag förordar att detta förs till projektplanen för budgetåret 1986/87 och 1987/88. Den beräknade kostnaden för budgetåret 1987/88 är 17 milj. kr. Det är enligt Vattenfall osäkert om ytterligare anslagsmedel behövs för att finansiera bygget under budgetåret 1987/88. Om så är fallet avser Vattenfall atl återkomma lill regeringen vid ett senare tillfälle.

För kärnkraftanläggningar har jag för nästa budgetår tagit upp 414,5 milj. kr. För färdigställandet av Ringhals kraftstation inkl. erforderiiga efterarbeten och kompletteringar har jag beräknat 151,2 milj. kr. Jag har också beräknat 111,2 milj. kr. för investeringar i ett filter som skall säkerställa att iryckavlastning av reaktorinneslutningarna kan ske utan radioaktiva utsläpp. För byte av ånggeneratorer i Ringhals 2 slutligen har jag tagit upp, 152,1 milj. kr.

I fråga om medelsbehovet för övriga värmekraftanläggningar har Vattenfall anmält etl ökat medelsbehov. Ökningen beror bl. a. pä att Vattenfall avser att projektera nya kolbaserade värmekraftanläggningar, för vilka miljökraven avses att ställas mycket högt.

1 samband med den kommande kärnkraflsavvecklingen kan det krävas att viss ersättande kraftproduktion i form av koleldade värmekraftanläggningar kommer lill stånd. Andra alternativ, såsom mer hushållning, kraftvärme, sol och vind m.m., bör prövas i första hand. Om värmekraflpro-duktion skall komma till stånd måste den bygga på miljövänlig teknik. Det är då av värde att ny miljövänlig teknik kan utvecklas och demonstreras. Jag är dock för närvarande inte beredd att förorda atl medel av investeringsanslaget ställs till verkets förfogande för delta ändamål. Jag har beräknat medelsbehovet till 14,8 milj. kr. varav 9,1 milj. kr. avser kompletteringar i befintliga anläggningar och 5,7 milj. kr. medel för projekleringsplan.

För värmeproduktionsanläggningar har jag beräknat sammanlagt 44,8 milj. kr. 1 delta belopp ingår 24,9 milj. kr. för anskaffning och installation av elpannor, värmepumpar och andra värmeproduktionsanläggningar samt 19,9 milj. kr. för kapitaltillskott till värmeproduktionsbolag.

Medel för överförings- och distributionsanläggningar har jag beräknat till sammanlagt I 975,1 milj. kr.

Medelsbehovet för övriga ändamål beräknar jag till 275,9 milj. kr. I
detta belopp ingår 70,5 milj. kr. för inköp och komplettering av fastigheter.
Behoven avser främst medel för en ny kontorsbyggnad i Umeå samt ett
antal mindre projekt. Vidare har jag beräknat 15,0 milj. kr. för förvärv och
finansiering av distribulionsföretag samt 4,4 milj. kr. för investeringar                 32

inom kanalrörelsen. Jag har även tagit hänsyn lill de 186 milj. kr. som     Prop. 1986/87:87 redan har anvisals över tilläggsbudget I detta budgetär (prop. 1986/87:25 bil.9. NU 15, rskr. 99).

Jag förordar atl regeringen inhämtar riksdagens godkännande av den av mig förordade inriktningen av investeringarna.

Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört förordar jag atl reservationsanslaget Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. för budgetåret 1986/87 tas upp till 3 574.6 milj. kr. Beloppet har beräknats med beaktande av att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för atl göra det möjligt att öka Vattenfalls investeringar under löpande budgetår om detta skulle vara påkallat ur kraflförsörjningssynpunkt. Investeringar i syssel-sätlningsfrämjande syfte bör även i fortsättningen finansieras över finans-fullmakten. Med det belopp somjag har förordat kan medelsreserven, med beaktande av atl ingående behållning pä anslaget kan beräknas till ca 538.9 milj. kr. i börian av nästa budgetår, beräknas uppgå till ca 229,1 milj. kr. Jag ansluter mig därmed i huvudsak lill Vattenfalls förslag till investeringsplan.

Bemyndiganden

Riksdagen har bemyndigat regeringen alt besluta att bilda aktiebolag eller förvärva aktier i sådant bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört i prop. 1981/82:125 bil. 9 (NU 53, rskr. 405). För andra typer av bolag än eldistributionsbolag begränsades bemyndigandet intill ett sammanlagt belopp som skulle fastställas för varie år. Vattenfall har föreslagit atl beloppet bör uppgå till 75 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Chefen för civildepartementet har i proposition om ledningen av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99) föreslagit att regeringen skall ges etl bemyndigande att, utan beloppsgränser, besluta i bolagsfrägor. Under förulsällning all riksdagen godkänner förslagel bortfaller behovet av ett ärligt bemyndigande.

Borgen

Regeringen har bemyndigande alt teckna borgen för lån till bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier intill för närvarande sammanlagt 14034 milj. kr., varav högst 595 milj. kr. för län till eldistributionsföretag (prop. 1985/86:100 bil. 14, NU 17, rskr. 172).

När län tas upp på den utländska kapitalmarknaden gäller särskilda
bestämmelser. Riksdagen har i dessa fall bemyndigat fullmäktige i riks
gäldskontoret att, efter hemställan av regeringen i varie enskilt fall och
inom den av riksdagen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån lill
bolag i vilka statens vatlenfallsverk förvaltar statens aktier, teckna borgen
för upplåning utomlands till bolag i vilka statens vatlenfallsverk förvaltar
statens aktier (prop. 1985/86:100 bil. 14 s. 143-144, NU 17. rskr. 173).            33

Av den totala borgensramen har 11 982 milj. kr. beräknats för Forsmarks     Prop. 1986/87:87 Kraftgrupp AB:s upplåningsbehov. För budgetåret 1987/88 föreslär verket att ramen ökas med 500 milj. kr. minskat med ca 261 milj. kr. som utgör borgen för återbetalade lån. Ramen skulle därmed komma att utgöra 12 221 milj. kr. Jag biträder detta förslag.

Vattenfall föreslår atl ramen för borgensåtaganden gentemot eldistributionföretag höjs med 50 milj. kr. till 645 milj. kr. Jag biträder även detta förslag.

Av den nu gällande borgensramen har 1457 milj. kr. motiverats av behov av borgensteckning för upplåning på allmänna kapitalmarknaden till andra bolag än Forsmarks Kraflgrupp AB och eldistributionsföretag. För budgetåret 1987/88 föreslär verket en höjning med 50 milj. kr. till I 507 milj. kr. Jag tillstyrker detta förslag.

1 enlighet med vad jag här har anfört förordar jag atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att teckna borgen - samt bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att i förekommande fall teckna borgen - för lån intill sammanlagt (II 982 - 261 -h 500 -1-645-1-1 507) = 14373 milj. kr., varav högst 645 milj. kr. för lån till eldislributionsföretag.

Vattenfall har vidare föreslagit att borgen för lån till Forsmarks Kraftgrupp AB skall fä tecknas av Vattenfall självt eller, då det gäller upptagande av utländska län, av fullmäktige i riksgäldskonlorei, utan att ett särskilt medgivande i varie enskilt fall lämnas av regeringen." Borgen skall givetvis rymmas inom den av riksdagen anvisade borgensramen. Skälet till Vattenfalls förslag är att Forsmark nu är färdigfinansierat. Ny borgensteckning erfordras endast i samband med ersättande av äldre län.

Det är enligt min mening därför rimligt att Vattenfall självt får hemställa lill fullmäktige i riksgäldskontoret atl kontoret skall teckna borgen för staten i de fall det gäller upptagsmde av nya lån som ersättning för äldre utländska lån. Pä motsvarande sätt bör Vattenfall självt få teckna borgen, i de fall det gäller ersättande av län med ny inhemsk upplåning. Regeringen bör bemyndigas att medge Vattenfall dessa rättigheter.

Jag anser inle att del finns skäl alt begränsa delta bemyndigande enbart till de fall då det gäller refinansiering av lån till Forsmarks Kraftgrupp, utan bör gälla generellt. Borgensbemyndigande som har utnyttjats för tidigare upplåning bör fortsättningsvis även kunna utnyttjas i samband med refi-nansieringen.

Nedsättning av Vattenfalls förräntningspiiktiga kapital

I fråga om nedsättning av Vattenfalls förräntningspiiktiga statskapital
innebar riksdagens beslut i samband med behandling av prop. 1979/80:33
bl. a. att riksdagen godkände vad föredraganden anfört i fråga om utbygg
nad av en ny tilloppstunnel vid Vietas kraftstation (NU 25, rskr. 134).
Föredragande statsrådet anförde i propositionen (s. 21) bl. a. atl del sedan
ulyggnaden har slutförts och en efterkalkyl av kostnaderna har gjorts får
fastställas hur stor andel som kan förräntas i kraftverksrörelsen. Jag föror
dar att Vattenfalls förräntningspiiktiga statskapital sätts ned med 265 milj.
kr.                                                                                                                          34

Personal                                                                                        Prop. 1986/87:87

Vattenfall bedömer i anslagsframställningen all det totala antalet egna anställda inom verkets samtliga verksamhetsområden kommer att minska med ca 1700 personer under perioden 1985-1990. Risk för övertalighet under motsvarande period är 190 objektanställda, vilka sägs upp allt eftersom anläggningar färdigställs. Riksdagen beslöt hösten 1986 alt Råneälven skulle föras in bland de vattenområden som ej får utnyttjas för kraftända-mäl (prop. 1985/86:3, BoU 1986/87:3, rskr. 34). För Vattenfalls del innebär detta att risken för överlalighet ökar, i förhållande till de prognoser som gavs i anslagsframställningen.

Det är, enligt min mening, av stor vikt att Vattenfall fortsätter att planera och vidta personaladministrativa åtgärder för att begränsa konsekvenserna av den minskade byggnadsverksamheten. Det är också viktigt med en omsorgsfull planering av byggnadsverksamheten i syfte att åstadkomma en jämnare minskning av antalet anställda och en uthållig anläggningsorganisation.

Sektoransvar för elkraftteknisk forskning och utveckling

Vattenfall har enligt sin instruktion till uppgift att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet för energiförsörjning och atl utföra demonstrationsanläggningar. Detta innebär, i enlighet med vad jag redogjort för i det föregående, att Vattenfall för närvarande åriigen satsar ca 270 milj. kr. för forskning- och utveckling inom energiområdet.

Vattenfall har vidare enligl sin instruktion ansvar för att verka för en rationell elenergiförsörining i landet.

Vattenfall har under hela sin verksamhetstid samarbetat med svensk industri. Detta gäller särskilt inom del elkrafttekniska området. För svensk elkraftteknisk industri har Vattenfall som en kompetent beställare av ny teknik bidragit till att svenska företag har en mycket stark internationell ställning. För Vattenfalls dei har samarbetet inneburit atl effektiv teknik tidigt har kunnat införas i elförsöriningssysiemel.

Vattenfall bör mot denna bakgrund enligt min mening känna ett särskilt ansvar för forskning och utveckling inom del elkrafttekniska området.

Jag anser därför att Vattenfall bör ha ett sådant seklorsansvar för forskningen och utvecklingen inom det elkrafttekniska området som riksdagen beslutat om (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr. 397). Enligt riksdagsbeslutet skall sektorsorganen ha en central roll inom sitt forskningsområde. Seklororganens ansvar behandlas även i den nyligen avlämnade forskningspropositionen (prop. 1986/87:80). I denna betonas bl.a. ansvaret för en långsiktig kompetensuppbyggnad.

Vattenfalls ansvar bör, med beaktande av de riktlinjer som angivits i
forskningspropositionen, innebära alt initiera och vara pådrivande gent
emot högskolor och universitet inom det elkrafttekniska området. Vatten
fall bör också känna ett ansvar för all forskning och utveckling bedrivs
även inom övriga delar av samhället så att Sverige kan behålla sin framträ
dande position inom det elkrafttekniska området. Delta innebär enligt min
mening alt även forskning och utveckling som ligger utanför Vattenfalls             ■'

affärsverksamhet skall omfattas av verkets ansvar. Ansvaret bör vidare     Prop. 1986/87:87 innebära atl Vattenfall gör egna insatser, bidrar till finansiering och verkar för samarbetsprojekt inom området. Det som jag nu har anfört innebär självfallet inte att del ansvar för forskning och utveckling som idag vilar på högskoleväsendet och industrin minskar.

Det bör ankomma Vattenfall att närmare klarlägga och fastställa omfattning och inriktning av ansvaret.

Vattenfall har i sin verksamhet i viss utsträckning redan tagit ett ansvar för forskning och utveckling inom det elkrafttekniska området. Ett exempel på detta är det elkrafttekniska centrum som Vattenfall tillsammans med tekniska högskolan i Stockholm, styrelsen för teknisk utveckling och ASEA har etablerat vid högskolan.

Jag föreslår alt regeringen bereder riksdagen tillfälle la del av vad jag har anfört om dessa forsknings- och utvecklingsfrågor.

7 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag har anfört under avsnittet 3 har inom miljö- och energidepartementet upprättats ett förslag lill lag om upphävande av förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall.

8 Lagrådets hörande

Med hänvisning till lagstiftningsåtgärdernas enkla beskaffenhet anser jag atl lagrådets yttrande över lagförslagen inte behöver inhämtas.

9 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen dels att anta förslaget till

1.   lag om upphävande av förordningen (1915:187) angående grun
der för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall
(avsnitt 3),

dds alt

2.    i enlighet med vad jag har anfört medge regeringen att godkänna att vattenfallsverket medverkar till att kraftstationerna och annan egendom i Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen överförs till Bastusels Kraft AB saml avtalar om nödvändiga tillägg till nu gällande konsorliavtal (avsnitt 4),

3.    i enlighet med vad jag har anfört medge regeringen att godkänna att vattenfallsverket avyttrar aktier i AB Umeforsen och att verket tecknar nödvändiga avtal (avsnitt 4),

4.    till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. pä tilläggs-         36

budget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 under tolfte hu-     Prop. 1986/87:87 vudtiieln anvisa ett reservationsanslag av 50000000 kr. (avsnitt 5),

5.    i enlighet med vad jag har föreslagit bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att - efter hemställan av regeringen eller efler regeringens bemyndigande statens vattenfallsverk - i varie enskilt fall och inom den av riksdagen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvallar statens aktier, teckna borgen för upplåning utomlands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier (avsnitt 6).

6.    godkänna att regeringen eller efter regeringens bemyndigande statens vattenfallsverk - samt godkänna att fullmäktige i riksgäldskontoret i förekommande fall - tecknar borgen för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill sammanlagt 14 373000000 kr., varav högst 645000000 kr. för lån till eldislributionsföretag (avsnitt 6),

7.    godkänna vad jag anfört beträffande investeringar under budgetåret 1987/88 (avsnitt 6),

8.    till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. för budgetåret 1987/88 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 574600000 kr. (avsnitt 6).

9.    i enlighet med vad jag har anfört godkänna att vattenfallsverkets förräntningspiiktiga kapital nedsätts med 265000000 kr. (avsnitt 6).

Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag har anfört om

10.   sektoransvar för statens vattenfallsverk för forskning och ut
veckling inom det elkrafttekniska området (avsnitt 6).

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de ätgärder och ändamål som hon har hemställt om.

37

Innehåll                                                                      Prop. 1986/87:87

Propositionens huvudsakliga innehåll   ............................       1

Lagförslag ........................................................................       2

1   Inledning  ..................................................................... ..... 3

2   Statens vattenfallsverks verksamhet m. m................... ..... 4

3   Upphävande av en äldre förordning    .......................... ... 15

4   Vissa bolagsfrågor (Bastuels Kraft AB och AB Umeforsen)    .., ,      16

5   Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87..........................    19

6   Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 m. m.................    19

7   Upprättat lagförslag   ...................................................    36

8   Lagrådets hörande    ....................................................    36

9   Hemställan   .................................................................    36

10 Beslut   ........................................................................ .. 37

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987                                                                                                                       38