om särskilt investeringsavdrag och förlängd tid för särskilt forskningsavdrag (Proposition 1980/81:60)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1980/81:60

om särskilt investeringsavdrag och förlängd tid för särskilt forskningsavdrag;

beslutad den 30 oktober 1980.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

Pä regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 syfle all stimulera näringslivets investeringar i inventarier och byggnader läggs i propositionen fram förslag om särskilt invesleringsavdrag vid inkomsttaxeringen. För inventarier uppgår avdraget enligt förslaget lill 20% av anskaffningsvärdet och avser investeringar som sker under perioden den I november 1980-den 31 december 1981. I fräga om byggnader uppgår investeringsavdragd till 10% av utgifter för ny-, lill- eller ombyggnad som sker under perioden den 1 november 1980 —den 31 mars 1982. Avdragel medges dock endasl om byggnadsarbetet har igångsatts under perioden den 1 november 1980—den 30 september 1981.

I propositionen föreslås ocksä att giltighetstiden för reglema om särskill forskningsavdrag vid laxeringen lill statlig inkomstskall förlängs med ett år. dvs. lill utgången av år 1981.

1 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 60

Prop. 1980/81:60

Prop. 1980/81:60 2

1 Förslag till

Lag om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning

Härigenom föreskrivs följande.

I fräga om handelsbolag beräknas avdragel för bolagel.

Med inventarier försläs vid tillämpning av denna lag tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. Som inventarier anses dock inte nyltigheler som avses i punkt 11 av anvisningarna lill 22 § kommunalskatlelagen och inle heller tillgångar som avses i punkl 5 av anvisningarna lill 29 8 nämnda lag.

2 8 Särskill invesleringsavdrag medges för inventarier som levereras
under perioden den 1 november 1980-den 31 december 1981. Avdrag
medges dock inle om leveransen grundar sig pä ett skriftligt avtal som har
träffats före den I november 1980.

I fråga om inventarier som den skaltskyldige har tillverkat själv medges avdrag endast under förutsättning all tillverkningen påbörjats efler den 31 oktober 1980 och avslutats senasi den 31 december 1981.

3 8 Särskill investeringsavdrag ulgör 20 procent av anskaffningsvärdet.
Avdragel skall göras vid laxeringen för det beskattningsår under vilkel

inventarierna har levererats eller - i fräga om inventarier som den skaltskyldige själv har tillverkat - färdigställts.

Särskill invesleringsavdrag medges högsl med ett belopp som molsvarar den vid laxeringen lill statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskill invesleringsavdrag och före — i förekommande fall - avdrag för inkomstbaserad avsältning till resullatutjämningsfond enligl 41 d§ kommunalskatlelagen (1928:370). avdrag för avsäilning lill allmän invesleringsreserv enligl lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv. uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt schablonavdrag för egenavgifter. Vad som inle kunnat utnyttjas på detla sätt får vid senare taxering utnyttjas genom avdrag i förvärvskällan, dock senasi vid den taxering som sker iredje året efter det är dä taxering enligl andra stycket har sketl. Ett förskjutet invesleringsavdrag fär - i förekommande fall sedan hänsyn lagils lill del på det aktuella beskattningsåret belöpande avdraget - inte överstiga det belopp som har beräknats enligl första meningen.

4 8 Särskilt investeringsavdrag medges inte för följande inventarier,
nämligen

1) inventarier med en beräknad varaklighetstid av högsl tre år,

2) begagnade inventarier.

Prop. 1980/81:60 3

3) motordrivna fordon som avses i vägtrafikkungörelsen (1972:603),

4) fartyg, luftfartyg, järnvägsvagnar och andra transportmedel, containrar och liknande anordningar för befordran av gods,

5) föremål avsedda för utsmyckning av kontorslokaler,

6) inventarier för vilka anskaffningsvärdet under beskattningsåret inte har uppgått till sammanlagt minst 20000 kronor.

För inventarier, som har förvärvals från någon med vilken förvärvaren är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, medges särskill investeringsavdrag endast om inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverkningen har påbörjats efler den 31 oktober 1980.

Särskilt investeringsavdrag beräknas inte för sådan del av anskaffningsvärdet av inventarier för vilken utgått statsbidrag som avses i åttonde styckei av anvisningarna lill 19 8 kommunalskatlelagen (1928:370). Särskilt investeringsavdrag beräknas inle heller för sådan del av anskaffningsvärdet för vilken vinstfond enligt lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning har tagits i anspråk.

S 8 Särskill investeringsavdrag medges endast om den skattskyldige framställer ett yrkande om detta hos taxeringsnämnden eller, efter besvär, hos länsrätten eller, om besvären skall prövas av den mellankommunala skatterätten, hos denna. Yrkandet skall göras på en särskild blankett.

Denna lag träder i kraft dagen efler den dag, dä lagen enligt uppgift pä den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Förstag till

Lag om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten

Härigenom föreskrivs följande.

1 8 Vid beräkningen av nettointäkt av jordbruksfastighet eller rörelse
enligl kommunalskatlelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt har skattskyldiga, som haft ulgifler för ny-, lill- eller ombygg
nad pä en i verksamheten använd fastighet, rätt lill särskilt invesleringsav
drag enligt beslämmelserna i denna lag. Vad nu har sagts gäller också vid
beräkningen av nettointäkt av annan fastighet om fastighetsägaren haft
ulgifler för ny-, lill- eller ombyggnad på en fastighet som är avsedd alt
användas i en rörelse som bedrivs av annan än fastighetsägaren.

1 fräga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget. Med byggnad förslås vid tillämpningen av denna lag tillgäng som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de regler som gäller för byggnader.

2 8 Särskilt investeringsavdrag medges endasl för byggnadsarbete som
har igångsatts under perioden den I november 1980-den 30 september
1981.

Ett byggnadsarbete anses igångsatt när det har påbörjats pä arbetsplal-

3 8 Särskill invesleringsavdrag utgör 10 procent av den del av utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad som hänför sig till perioden den 1 november

Prop. 1980/81:60 4

1980-den 31 mars 1982. Utgifter anses hänföriiga till denna period om de avser arbete som har utförts pä en byggnad och material som har fogals in i en byggnad under perioden.

Invesleringsavdrag skall göras för det beskattningsår under vilket dl byggnadsarbete har utförts. Om byggnadsarbetet hänför sig lill flera beskattningsår och investeringsavdrag på grund av arbetet inte redan har gjorts, fär dock hela investeringsavdragd göras vid laxeringen för det sisla beskattningsår som kan komma i fräga.

Särskilt invesleringsavdrag medges högst med ett belopp som molsvarar den vid laxeringen lill slallig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskill investeringsavdrag och före - i förekommande fall - avdrag för inkomstbaserad avsältning lill resultatutjämningsfond enligl 41 d 8 kommunalskalldagen (1928:370), avdrag för avsältning till allmän investeringsreserv enligl lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, uppskov enligl lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt schablonavdrag för egenavgifter. Vad som inle kunnat utnyttjas på della säll fär vid senare taxering utnyttjas genom avdrag i förvärvskällan, dock senast vid den taxering som sker Iredje året efler del år då taxering enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet investeringsavdrag får - i förekommande fall sedan hänsyn tagils lill det pä det aktuella beskattningsåret belöpande avdragel - inte överstiga del belopp som har beräknats enligt första meningen.

4 8 Särskill invesleringsavdrag medges inle för utgifter till den del de
avser

1) lokaler avsedda för bostadsändamål,

2) bensinstationer, parkeringshus eller parkeringsanläggningar,

3) butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restauranglokaler,

4) samlingslokaler eller nöjeslokaler,

5) sporthallar eller andra idrottsanläggningar.

Avdrag medges endasl om det belopp som skall ligga till grund för beräkningen av avdraget för ett och samma byggnadsarbete har uppgått till minsl 20000 kronor.

Särskilt investeringsavdrag beräknas inte för sådan dd av utgifterna för ett byggnadsarbete för vilken utgått statsbidrag som avses i åttonde stycket av anvisningama lill 19 8 kommunalskatlelagen (1928:370). Särskill invesleringsavdrag beräknas inle heller för sådan del av ulgifterna för vilken vinstfond enligt lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonlo eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning har tagits i anspråk.

5 8 Särskilt investeringsavdrag medges endasl om den skallskyldige
framställer ell yrkande om detla hos taxeringsnämnden eller, efter besvär,
hos länsrätten eller, om besvären skall prövas av den mellankommunala
skatterätten, hos denna. Yrkandet skall göras på en särskild blankett.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift pä den har utkommit frän trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1980/81:60

3 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att rubriken till förordningen (1973:421) om särskill forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt och I § förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om särskilt forskningsavdrag vid taxering fill statlig inkomstskatt

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

1 8

Denna förordning äger tillämp- Denna lag äger tillämpning pä

ning på skatlskyldig, som driver in- skaltskyldig. som driver industriell

duslriell tillverkning och som under tillverkning och som under åren

åren 1913-1980 har koslnader för l973-/9S/har kostnader för forsk-

forsknings- och utvecklingsarbete. nings- och utvecklingsarbete.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1980/81:60

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-30

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Ullsten, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder. Burenslam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Boo, Winberg, Adelsohn. Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Wirlén

Proposition om särskilt investeringsavdrag och förlängd tid för särskilt forskningsavdrag

1 Inledning

I prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m.. underströks alt en primär uppgift för den ekonomiska politiken är all reducera underskottet i bytesbalansen. Ett medel att uppnå detta mål är att förstärka näringslivets konkurrenskraft och produklionskapacild. Detla kräver i sin lur all investeringsnivån under en följd av år kommer upp på en väsentligt högre nivå än den nuvarande. I propositionen redovisades en rad åtgärder av långsiktig natur för att få lill stånd den nödvändiga invesleringsulvecklingen. Del belönades också alt delta långsiktiga handlingsprogram behövde kompletteras med särskilda stimulanser för all i möjligaste mån begränsa verkningarna av den väntade konjunkturavmatlningen under är 1981. Dessa konjunkturpolitiska åtgärder innefattar eit frisläpp av 1980 års vinstfonder och dl — såvitt gäller förelag inom den konkurrensutsatta sektorn - fortsatt frisläpp av de vanliga investeringsfonderna. 1 propositionen förulskickades att regeringen dessulom inom kort skulle komma att föreslå riksdagen att införa investeringsavdrag för investeringar i maskiner och byggnader. Vidare aviserades ell förslag om förlängning av giltighetstiden för reglerna om särskill forskningsavdrag vid laxeringen lill slallig inkomstskatt.

1 del följande lar jag först upp frågan om invesleringsavdrag och därefter förlängningen av del särskilda forskningsavdragd.

På grund av lagstiftningens brådskande karaktär och då förslagen om investeringsavdrag i väsentliga hänseenden anknyter lill tidigare lagstiftning i ämnet, bör yttrande av lagrådet över lagförslagen inle inhämtas.

Prop. 1980/81:60 7

2 Särskilt investeringsavdrag

2.1 Allmänna synpunkter

Särskilt invesleringsavdrag för näringslivets inventarieanskaffningar har utgått vid ell flertal tidigare tillfällen. Avdragel har fåll göras vid laxeringen till statlig inkomstskatt. De senaste reglerna - vilka infördes under hösten 1975 - kompletterades med bestämmelser om ett skattefritt statligt investeringsbidrag. Möjlighelen till invesleringsavdrag/bidrag för anskaffning av inventarier omfattade, sedan perioden föriängts i olika omgångar, investeringar under tiden den 15 oktober 1975-den 31 december 1979. Avdraget och bidraget uppgick ursprungligen lill 10% resp. 4%- av anskaffningsvärdet. Procentsatserna höjdes under vären 1976 lill 25% resp. 10%. Bidraget fär för varje beskattningsår inte beräknas på högre anskaffningsvärde än 500000 kr.

Särskill invesleringsavdrag för näringslivels byggnadsinvesteringar har utgått vid två tidigare tillfällen, senast under tiden den I oktober 1978-den 31 mars 1980 (prop. 1978/79: 50 bilaga 2. SkU 19. rskr 107. SFS 1978:950).

Avdrag har medgetts för utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på fastighet avsedd för användning i rörelse, jordbruk eller skogsbruk. Avdragel har uppgått lill 10% vid laxeringen till statlig inkomstskatt. I samband med 1978 års lagsliflning kompldlerades avdraget med ell skaltefrill statligt investeringsbidrag på 4% (SFS 1978:951). Bidraget fick för varje beskattningsår inte beräknas på högre anskaffningsvärde än I 000000 kr.

Det statliga investeringsbidrag som har utgått enligl 1975 resp. 1978 års lagsliflning har varil samordnat med del särskilda investeringsavdraget. Avdrag har medgetts med högst del belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan. Uppkom dl underskott genom avdraget fick detla således inle kvittas mol andra inkomsler. Underskottet fick inte heller användas för förlustutjämning. Bidrag kunde endast komma i fräga om näringsidkaren inte alls eller bara delvis kunnal utnyttja avdragel.

Det krav pä samordning som måste finnas mellan investeringsavdrag och investeringsbidrag leder lill att beslul om investeringsbidrag kan meddelas försl relativt lång tid efler del att en investering har genomförts, ofta omkring två är efler invesleringslillfälld. Detla försvagar givelvis stimulanseffekten. Den totala stimulanseffekten av bidragssystemet, dvs. inverkan på konjunkturförloppet, torde för övrigt vara liten. Mol denna bakgrund anserjag ati dt system med investeringsbidrag inte bör införas nu.

Som jag nyss har nämnt fär f. n. dt genom investeringsavdrag uppkommet underskott inte kvittas mot andra inkomster och inte heller användas för förlustutjämning. Jag anser alt ett investeringsavdrag även i fortsättningen skall få göras endasl i den förvärvskälla där invesleringen görs. Kan avdragel inle utnyttjas fulll ul bör dock avdragsrälten i viss omfallning

Prop. 1980/81:60 8

kunna förskjutas till senare års taxering. En sådan möjlighet att förskjuta investeringsavdragd är av betydelse för företag som har läg lönsamhet under det beskaiiningsår dä investeringarna ägde rum.

Investeringsavdragd får ses som ett konjunkturpolitiskt instrument. Det är avsett att stimulera fördagen att fullfölja eller lidigarelägga planerade investeringar, som annars skulle ha skjutits på framliden. Med hänsyn lill detla anserjag del inte vara motiverat all ell underskoll. som uppkommer genom ell invesleringsavdrag, får utnyUjas under hela den tid som gäller enligt lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst. Enligl denna lag är föriustutjämningsperioden tio år för aktiebolag och ekonomiska föreningar och sex är för andra skattesubjekt. Jag anser att dt underskott som uppkommit genom investeringsavdrag bör få utnyttjas senasi tre år efler del är då investeringen görs.

Enligt tidigare lagstiftning har särskilt invesleringsavdrag åtnjutits vid laxeringen lill statlig inkomstskatt men inte vid laxeringen lill kommunal inkomstskatt. Jag anser inle alt del är befogat att behälla denna begränsning i del nya systemet. Jag vill erinra om alt extra investeringsavdrag vid utnyttjande av investeringsfond medges vid bäde den statliga och kommunala laxeringen. Därtill kommer att en ökad investeringsaktivitet medför positiva effekter också för kommunerna. Investeringsavdrag bör därför medges vid både den statliga och kommunala laxeringen. Avdragel bör ligga pä samma nivå som investeringsavdragd vid utnyttjande av investeringsfond, dvs. 20 % för inventarier och 10% för byggnader.

Det särskilda investeringsavdragd för inventarier bör avse investeringar som sker under perioden den I november 1980—den 31 december 1981. Det särskilda investeringsavdragd för byggnadsarbeten bör avse utgifter för ny-, lill- eller ombyggnad pä fastighet i rörelse, jordbruk eller skogsbruk som hänför sig till perioden den 1 november 1980-den 31 mars 1982. Rällen till avdrag bör också tillkomma en fastighetsägare som utför ny-, lill- eller ombyggnad på en fastighet som är avsedd att användas i rörelse bedriven av annan än fastighetsägaren. Avdrag bör medges endasl för sädana byggnadsarbeten som igångsätts under liden den 1 november 1980 -den 30 september 1981.

Jag övergår nu lill alt kommenlera de föreslagna avdragsreglerna.

2.2 Lagen om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning

Tillämpningsområdet (I §)

Av första stycket framgår att rällen lill särskilt investeringsavdrag tillkommer fysisk och juridisk person, som driver jordbruk, skogsbruk eller rörelse, och som har anskaffat maskiner eller andra inventarier avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten.

Regeln i andra stycket om handelsbolag motsvarar 5 8 i 1975 års lagstiftning om investeringsavdrag.

Prop. 1980/81:60 9

I sista styckei föreskrivs att det vid inkomsttaxeringen använda inventariebegreppet skall gälla. Av delta följer bl, a, all del inle uppställs någol krav pä att den anskaffade tillgängen faktiskt har innehafts under en viss minsta lid. Det avgörande är all den skallskyldige vid anskaffningen haft för avsikl all stadigvarande använda den förvärvade lillgängen.

Tidsperiod'(2 §)

I första stycket anges att invesleringsavdrag medges endast för inventarier som har levererats under perioden den I november 1980-den 31 december 1981. Grundar sig leveransen på dt skriftligt avtal som har träffats före den I november 1980 föreligger dock inte räll till avdrag.

Andra styckei innehåller tidsfrister för inventarier som den skaltskyldige tillverkar själv. För att avdrag skall komma i fräga beträffande vissl egentillverkat inventarium krävs dels all tillverkningen påbörjats efter utgången av oktober 1980, dels att inventariet är färdigställt senasi den 31 december 1981.

Enligt 1975 ärs lagstiftning får regeringen, om det föreligger synnerliga skäl, medge att särskilt investeringsavdrag kan komma i fråga trols att inventarierna levererats efler utgången av den gällande tidsperioden. Denna dispensregel har tillämpats i endast dt begränsat antal fall. Med hänsyn lill detla och då en dispensregel oundvikligen medför tillämpningsproblem anserjag att en motsvarande regel inle bör införas i del nya syslemet.

Beräkningen av invesleringsavdraget (3§)

1 första slyckel anges storleken på investeringsavdragd och på vilket underlag della skall beräknas,

Invesleringsavdraget medges med 20% av anskaffningsvärdet. Som framgär av 1 § första stycket får avdraget göras vid både taxeringen till slallig och lill kommunal inkomstskall.

Avdraget skall beräknas på anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet utgör - pä samma sätt som gäller vid beräkning av värdeminskningsavdrag — den verkliga utgiften för anskaffandet av inventarierna. Detta innebär bl. a., då en äldre maskin lämnas som dellikvid vid inköp av en ny maskin, all anskaffningsvärdet skall baseras på del verkliga värdet på den äldre maskinen. Har inbylesvärdd pä den äldre maskinen beräknats lill ell orealistiskt högt belopp fär detta således inte ligga lill grund för bestämning av investeringsavdragd.

I Iredje stycket finns en särskild spärregel för investeringsavdrag. Invesleringsavdrag medges sålunda högst med dt belopp som molsvarar den vid den statliga taxeringen beräknade inkomsten av förvärvskällan före särskill invesleringsavdrag. Delta innebär bl.a. alt förekomsten av forskningsavdrag enligt förordningen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering lill statlig inkomstskatt begränsar utrymmet för invesleringsavdrag vid såväl den statliga som kommunala laxeringen.

Prop. 1980/81:60 10

Belräffande egenföretagare måste spärregeln samordnas med andra typer av avdrag som är kopplade lill förvärvskällans inkomst. Jag syftar på inkomstbaserad avsättning till resultatutjämningsfond, avsättning till allmän invesleringsreserv och uppskov enligt reglerna om upphovsmannakonto saml schablonavdrag för egenavgifter. Av praktiska skäl bör utrymmet för invesleringsavdrag fastställas innan ställning tas lill möjligheten till avdrag genom nyssnämnda avsättningar o.d. eller schablonavdrag för egenavgifter.

Som jag tidigare framhållit boren skattskyldig, som inte till fullo kunnat utnyUja invesleringsavdraget vid den aktuella laxeringen, kunna förskjuta avdragsrälten till något av de närmasl följande tre taxeringsåren. Det kan emellertid inträffa att den som har outnyttjade investeringsavdrag frän tidigare år även har räll till investeringsavdrag pä grund av investeringar under det löpande beskattningsåret. 1 ett sådant fall bör avdrag i första hand medges för del löpande årels investeringar och därefter avdrag på grund av tidigare inle utnyttjat invesleringsavdrag.

Undantag för vissa inventarier m. m. (4§)

Syflel med del särskilda investeringsavdraget är all i rådande konjunkturläge stimulera sädana investeringar som är direkt ägnade all öka pro-duktionskapacilden i näringslivet. Investeringar som inle uppfyller del kravet bör inte omfattas av rätlen lill invesleringsavdrag. Vid utformningen av systemet bör strävan också vara all del inte leder lill snedvridnings-effekter av olika slag. Sädana effekter uppkom tidigare särskill inom motorbranschen där investeringsavdragen åstadkommit en starkt minskad efterfrågan på begagnade fordon (jfr prop. 1977/78:52 s. II och 12). Av stor vikt är vidare att investeringsavdragen inte utnyttjas för att erhålla obehöriga skattelättnader. De undanlag i fräga om rätlen lill invesleringsavdrag som föreslås i första slyckel har utformats efter dessa riktlinjer.

Undantagen överensstämmer i huvudsak med vad som gäller enligt 1975 ärs lag om särskilt investeringsavdrag. Vissa utvidgningar har dock gjorts. Dessa avser investeringar i farlyg, luftfartyg, järnvägsvagnar, andra transportmedel, containrar och andra anordningar för befordran av gods. Beträffande fartygsinvesteringar vill jag erinra om att del redan utgår ett betydande slatiigl stöd till svenska rederi- och varvsföretag. Statlig kreditgaranti enligt förordningen (1977:497) om statlig kreditgaranti till svenskt rederiföretag och statlig värdegaranli enligl förordningen (1980:461) om slallig värdegaranli för fartyg syftar visserligen främst till all hjälpa rederierna att överbrygga tillfälliga ekonomiska svårigheter och i viss mån också lill att förbättra den finansiella situationen för vissl befintligt tonnage. Åtgärderna torde dock också positivt påverka investeringsbenägenheten inom sädana sektorer av sjöfartsnäringen som kan bedömas ha ett långsiktigt samhällsekonomiskt värde (jfr prop. 1979/80:166 s. 46). En annan stödform är de stimulanser för beställningar av fartyg vid svenska varv i

Prop. 1980/81:60 11

form av kreditgarantier och lån m.m. som utgår enligl förordningen (1980:561) om statligt stöd till varvsföretag m.m. Med hänsyn till de stimulanser för investeringar i svenskbyggda farlyg som sålunda redan finns bör rätten lill invesleringsavdrag, som endast har dt konjunkturpolitiskt syfte, inte omfatta fartygsinvesteringar. Likaså bör investeringar i luftfartyg undantas från lagens tillämpningsområde.

Som redan har nämnts bör investeringsavdrag enligt min mening inte medges för järnvägsvagnar, andra transportmedel, containrar och andra anordningar för befordran av gods. Sådana investeringar kan inte sägas vara ägnade att öka produktionskapaciteten inom den konkurrensutsatla industrin. Därtill kommer att det inom dessa omräden har konstaterats att avdragsreglerna lett till icke avsedda lättnader vid beskattningen.

I 1975 års lag om särskill investeringsavdrag finns en beloppsspärr i fråga om rätlen till investeringsavdrag. För att avdrag skall kunna medges fordras sålunda all värdel av de under beskallningsåret anskaffade inventarierna uppgått lill sammanlagt minst 10000 kr. Jag anser alt beloppsgränsen, som är motiverad av administrativa skäl, nu bör höjas till 20000 kr.

1 1971 och 1975 års lagarom särskill investeringsavdrag finns en särskild dispensregel i fråga om begagnade inventarier. Enligt denna kan riksskatteverket, om det finns särskilda skäl, medge all invesleringsavdrag får åtnjutas för anskaffning av sådana inventarier. Denna dispensregel har tillämpats främst i fräga om motordrivna fordon. Med hänsyn till alt sädana fordon över huvud tagel inle omfattas av rätlen till investeringsavdrag har en motsvarande dispensregel inte tagils in i lagförslaget. 1 detla sammanhang villjag dock framhålla att den omständigheten all en maskin varit föremål för obetydlig demonslralionskörning i samband med en utställning e.d. inle bör medföra alt maskinen blir all anse som begagnad.

1 tredje stycket behandlas vad som skall hända i fråga om investeringsavdragd om slatsbidrag ulgår för den akluella invesleringen eller om den skallskyldige utnyttjar vinslfond enligt lagen (1980:456) om insättning pä tillfälligt vinstkonlo eller investeringsfond enligl lagen (1979:609) om allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning. Sådana kollisionsfall bör enligt min mening lösas på del sättet att rätten lill investeringsavdrag bortfaller lill den del viss eller vissa investeringar finansierats med statsbidrag eller fondutnylljande. Del bör alliså inte föreligga något hinder mot all den skallskyldige exempelvis skriver av viss del av en maskins anskaffningsvärde mol sin investeringsfond och yrkar investeringsavdrag pä den återstående delen av anskaffningsvärdet. Med investeringsfond enligl äldre författning avses i detta sammanhang fonder enligt 1955 och 1947 års lagstiftning (SFS 1955: 256 resp. 1947:174) men däremot inle t. ex. 1974 ärs särskilda invesleringsfonder (SFS 1974:988).

Övriga frågor (5 §)

.\v paragrafen framgår att dl investeringsavdrag inle medges ex officio ulan endasl efler yrkande av den skaltskyldige. Har den skaltskyldige av

Prop. 1980/81:60 12

nägon anledning avstått från alt yrka avdrag i sin självdeklaration kan han framställa yrkandet i form av besvär lill länsrätten. Åven i övrigt bör dt yrkande om invesleringsavdrag behandlas på samma sätt som andra yrkanden rörande den skattskyldiges taxering.

2.3 Lagen om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten

Tillämpningsområdet (I S)

Av bestämmelserna i första stycket framgår att rällen lill särskill investeringsavdrag tillkommer fysisk och juridisk person, som driver jordbruk, skogsbruk eller rörelse, och som utför ny-, till- eller ombyggnad på en faslighet avsedd för användning i verksamheten. Invesleringsavdrag fär också göras av en fastighetsägare som hyr ul sin fastighet lill en rörelseidkare.

I tredje styckei föreskrivs all det vid inkomsttaxeringen använda bygg-nadsbegreppel skall gälla. Denna definition har gällt också vid tidigare lagstiftning om särskill invesleringsavdrag (jfr prop. 1978/79:50 bilaga 2 s. 40). Gränsdragningen mellan byggnader och andra tillgångsslag sker alltså med utgängspunkt i vad som allmänt gäller vid inkomsttaxeringen. Della innebär bl.a. att rivning av en äldre byggnad för alt bereda plats för nybyggnad i regel inte skall räknas som byggnadsarbete. Är det fråga om en fastighet som hyrs ut till en rörelseidkare kan rivningen dock belraklas som byggnadsarbete vid beräkningen av underlaget för invesleringsavdrag (jfr punkl 2 a tredje slyckel av anvisningarna lill 25 8 kommunalskattelagen).

Igångsättningsperiod (2 !i)

1 första stycket anges att investeringsavdrag medges endast för sådana byggnadsarbeten som igångsätts under liden den I november 1980-den 30 september 1981.

Enligt andra stycket är ell byggnadsarbete att anse som igångsatt när det har påbörjats på arbetsplatsen.

Beräkningen av invesleringsavdraget (3 §)

I första stycket anges storleken på invesleringsavdraget och på vilkel underiag della skall beräknas.

Investeringsavdraget utgär med 10%. Avdragel får göras vid bäde taxeringen lill statlig och kommunal inkomstskatt (I 8 första slyckel). Avdragel beräknas pä utgifter för arbeten som har utförts på och för material som har fogats in i en byggnad under perioden den 1 november 1980-den 31 mars 1982.

1 princip skall investeringsavdrag göras vid taxeringen för del beskattningsår under vilket ett byggnadsarbete har utförts. En bestämmelse om detla finns i andra styckei första meningen. I andra meningen finns ell av

Prop. 1980/81:60 13

prakfiska skäl motiverat undantag frän denna princip. Om nämligen dl byggnadsarbde hänför sig lill flera beskattningsår och invesleringsavdrag pä grund av arbetet inte redan har gjorts, har den skaltskyldige rält alt skjuta upp hela investeringsavdragd lill laxeringen för del beskattningsår under vilkel byggnadsarbetet färdigställts eller - om arbetet inte hinner färdigställas före utgången av mars 1982 - för det beskaiiningsår under vilkel slimulansperioden gäll lill ända.

I tredje styckei finns en särskild spärregel i fråga om invesleringsavdraget. Den har sin motsvarighet i 3 8 tredje slyckel förslagel till lag om särskilt investeringsavdrag för invenlarieanskaffning.

Undantag för vissa byggnadsarbeten (4§)

Enligl första stycket föreligger inte rätt lill investeringsavdrag för ulgifler till den del de avser lokaler avsedda för bostadsändamål, bensinstationer, parkeringshus eller parkeringsanläggningar, butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller reslauranglokaler. samlingslokaler eller nöjeslokaler saml sporthallar eller andra idrottsanläggningar. Dessa undantag frän lagens tillämpningsområde har sin motsvarighet i 1978 ärs lag om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten.

1 1978 års lag finns en särskild beloppsspärr i fråga om rätlen till invesleringsavdrag. Enligt denna medges avdrag endasl om del belopp under beskattningsåret som skall ligga till grund för beräkningen av avdraget för ett och samma byggnadsarbete har uppgått lill minst 10000 kr. Jag anser att denna beloppsspärr bör höjas till 20000 kr. (jfr 4 8 första stycket förslagel lill lag om särskill investeringsavdrag för invenlarieanskaffning).

Av bestämmelserna i tredje styckei framgär all en skallskyldig för dt vissl byggnadsarbete kan kombinera särskilt invesleringsavdrag och statsbidrag. Det särskilda investeringsavdraget beräknas dock inte på den del av utgifterna som har finansierats med statsbidraget, Samma princip gäller vid kombinationen särskill invesleringsavdrag och utnyttjande av vinstfond enligl lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonlo eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond eller motsvarande äldre författning. Investeringsfond enligt äldre författning används i samma belydelse som i 4 8 förslaget om investeringsavdrag för inventarieanskaffning.

Övriga frågor (5 §)

Paragrafen har sin motsvarighet i 5 8 förslagel lill lag om särskill invesleringsavdrag för invenlarieanskaffning.

Prop. 1980/81:60 14

3 Förlängd tid för särskilt forskningsavdrag

Genom förordningen (1973:421) om särskill forskningsavdrag vid taxering lill statlig inkomstskatt infördes bestämmelser om ett särskilt skatteavdrag i syfle all sfimulera industriföretagen till ökade insatser för forskning och utveckling. FoU, (prop. 1973:126, SkU 1973:43. rskr 1973:255). Beslämmelserna är tidsbegränsade och gäller endasl koslnader för FoU under åren 1973-1980.

För all särskill forskningsavdrag skall kunna medges krävs all förelaget bedriver industriell tillverkning. Avdragel baseras på sädana koslnader avseende tekniskt och naturvetenskapligt FoU-arbete som har eller kan antas få betydelse för rörelsen genom alt leda till nya eller väsentligt förbältrade produkter, produktionsprocesser eller produktionssystem.

Def särskilda avdragel består av ett basavdrag och ett ökningsavdrag. Basavdraget utgör 10% och ökningsavdraget 20% av underlaget för resp, avdrag. Vart och ell av underlagen måste uppgå till minst 5000 kr. för all del motsvarande avdraget skall fä åtnjutas. En särskild förutsättning för att ökningsavdrag skall ulgå är all basavdrag kunnat åtnjutas under närmasl föregående år.

Underlagd för basavdraget beräknas på följande sätt. Utgångspunkten utgörs av summan i' fem tredjedelar av lönekostnaderna för förelagels personal vars arbete utgörs av FoU-arbete. av vad förelaget gett ut i bidrag för sådant arbete och av koslnader för förvärv av FoU-resullat. Frän denna summa räknas av dels vad företaget erhållit i bidrag för FoU-arbete. dels vad som flutit in genom avyttring av resultat av sådant arbete.

Som lönekostnad räknas lön i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. Vid beräkningen av lönekostnadernas storlek skall hänsyn endast tas till ersättning som hänför sig till FoU-arbete. Ersättningar till anställda som inte till övervägande del utfört FoU-arbete fär över huvud laget inte räknas in i underlaget.

Bidrag och kostnader avseende FoU-arbete i utlandet som sammanlagl överstiger 250000 kr. får beaktas endast om regeringen medger det.

Ökningsavdragel baseras på skillnaden mellan det akluella och det närmast föregående årets underlag.

Frågan om särskill forskningsavdrag prövas vid den taxering som sker närmast efter det kalenderår under vilket kostnad för FoU-arbete lagts ned. Avdraget skall yrkas i självdeklarationen.

Under hösten 1978 tillkallade min företrädare en särskild utredningsman' för att se över del särskilda forskningsavdragel. En utgångspunkt för utredningsarbetet var alt förelagens FoU-arbete borde stimuleras även i fortsättningen. Utredningsarbetet borde belysa hur della kunde ske genom

' Teknologie doktorn Curt Mileikowsky,

Prop. 1980/81:60 15

generella åtgärder på skatteområdet. I direktiven pekades också på en del särskilda frågor som borde närmare övervägas av utredningen.

I januari i år avslutade utredningsmannen sitt arbete genom all lämna belänkandet (Ds B 1980: I) Stimulans av forskning och utveckling. I belänkandet föreslås i huvudsak följande.

Det nuvarande syslemel med ett särskilt avdrag vid beskattningen ersätts av ett syslem i vilkel forskningsstöd utgår i form av skattefria bidrag. Beslul om bidrag fattas av taxeringsnämnden och utbetalning verkställs av länsstyrelsen. Det föreslagna systemet avser - i likhet med vad som gäller enligl det nuvarande systemet - teknisk och naturvetenskaplig FoU-verksamhel hos industriföretagen. Beräkningsunderiagd enligl förslaget överensstämmer i stort sett med vad som gäller enligl del nuvarande systemet. Den nuvarande regeln om att endasl kostnad för personal som lill övervägande del ulförl FoU-arbete beaktas mildras dock så lill vida alt kravet pä FoU-arbelsinsals begränsas lill minsl en fjärdedel. En annan ändring är all lönekoslnaderna enligl förslagel skall räknas om med faktorn 2,5 i slällel för som nu med 5/3 innan de lillförs beräkningsunderlaget. Någon särbehandling av kostnader avseende FoU-verksamhet i ullandel anses inle längre erforderlig.

Forskningsstödet skall enligt förslagel bestå av dels ett basstöd som beräknas efter 2 %, dels dt ökningsslöd som ulgår för ökningsärd och vari och ett av de tvä följande åren med 10% perärav kostnaden förden ökade FoU-insalsen. Som förutsättning för att ökningsstöd skall ulgå för de två senare åren skall gälla all den koslnadsnivä som ökningen lell lill vidmakthålls. Förslaget innebär att dl företag för år 4 kan erhålla ökningsslöd som är hänförligl lill ökningar av basunderlagd mellan åren I och 2. 2 och 3 saml 3 och 4.

Utredningsmannens förslag har remissbehandlats. Även om en del remissinslanser ifrågasätter om del finns tillräcklig anledning all stimulera FoU-insatserna inom industrin genom ell generellt verkande slöd. kan förslagel sägas ha fält ett i huvudsak gynnsamt mottagande. Förslaget all taxeringsnämnderna skall vara beslutsmyndighd i ell bidragssystem har dock mött ett starkt motstånd särskilt bland de remissinstanser som har uppgifter pä skåneområdet.

Mot den nu tecknade bakgrunden villjag anföra följande.

Dd föreligger en bred enighet om att en ökad satsning på FoU-verksamhet är av väsentlig belydelse för vär industris konkurrensförmåga och därmed för den ekonomiska utvecklingen inom landet. Jag vill i detta sammanhang erinra om all flerlalel industriländer genom åtgärder av skiftande slag slimulerar den egna induslrins FoU-verksamhd.

Generdll stöd ulgår f. n. i form av del särskilda avdragel vid laxeringen till slallig inkomstskatt. Selektivt slöd - t.ex. villkorade bidrag eller lån utan krav på bankmässig säkerhet — lämnas av slyrelsen för teknisk utveckling, den s. k. Industrifonden och de regionala utvecklingsfonderna.

Prop. 1980/81:60 16

Till de selektiva stödåtgärderna kan ocksä räknas offenllig upphandling med innehåll av ny svensk teknik.

Chefen för industridepartementet avser att i början på nästa år föreslå regeringen all lägga fram en särskild proposition om statligt stöd till teknisk FoU bl. a. i vad avser verksamheten vid slyrelsen för teknisk utveckling och Industrifonden. Frägan om ell generellt stödsystem bör lämpligen avgöras i det sammanhanget. Överenskommelse har därför träffats med chefen för industridepartementet om all den forlsalta beredningen av de av utredningsmannen föreslagna bidragsreglerna skall ske inom sistnämnda departement.

Av det anförda följer all regeringens ställningstagande i frågan om generell stimulans av företagens FoU kan väntas först i början av nästa år. De nuvarande reglerna om särskilt forskningsavdrag upphör emellertid att gälla redan vid årsskiftet 1980/81. Mot denna bakgrund föreslår jag att giltighetstiden för dd nuvarande syslemel förlängs med ell år. En sädan förlängning medför all reglerna blir tillämpliga på kostnader för FoU-arbete t.o. m. år 1981.

Om mitt förslag godtas kan de statsfinansiella kostnaderna för det särskilda avdraget uppskattas lill omkring 176 milj. kr. Uppskattningen grundar sig på dl anlagande om att FoU- koslnaderna inom industrin under de senaste åren i nominella termer ökal med 10% per är.

4 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt antaga inom budgetdeparlementel upprättade förslag fill

1. lag om särskilt investeringsavdrag för invenlarieanskaffning,

2. lag om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten,

3. lag om ändring i förordningen (1973:421) om särskill forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom proposilion föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980