om säkning av den statliga inkomstskatten, m.m.
Proposition 1975/76:217
Prop. 1975/76:217
Regeringens proposition
1975/76:217
om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.;
beslutad den 26 maj 1976.
Regeringen loreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
Pä regeringens vägnar
OLOF PALME
GE. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås en sänkning av den statliga inkomstskatten för 1977 års inkomster. Skatteskalan justeras såatt både låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna får sänkt skatt. I procent räknat är skattesänkningen störst för dem som har årsinkomster mellan 35 000 kr. och 55 000 kr. Räknat i kronor är den störst för personer i medelinkomstlägena och däröver. Maximalt uppgår skattelättnaden till I 950 kr.
Statsskattesänkningen finansieras genom en höjning av den socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen som tas ut av arbetsgivare och egenförelagare. Denna avgift föreslås höjd med 3 procentenheter, från 6,8 % till 9,8 %.
I Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 217
Prop.1975/76:217 2
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrives att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse 10 §
I m o m. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.
Grundbeloppet ulgör:
när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor: 4 procent av den beskattningsbara inkomsten;
när beskattningsbar inkomst överstiger
20 000 men
25 000
30 000
35 000
40 000
45 000
65 000
70 000
80 000 100 000 150 000 kr.
icke
25 000 kr,
30 000
35 000
40 000
45 000
65 000
70 000
80 000 100 000 150 000
800 kr
1 300
2 300
3 400
4 800 6 450
14 050 16 200 21000 30800 57300
för 20 000 kr, och 10% av återstoden
|
25 000 •• |
' 20% |
|
30 000 " |
■ 22% |
|
35 000 " |
' 28% |
|
40 000 " |
' 33% |
|
45 000 " |
■ 38% |
|
65 000 " |
• 43% |
|
70000 - |
■ 48% |
|
80000 " |
■ 49% |
|
100000 •■ |
• 53% |
|
150000 " |
• 57% |
Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 57 procent av denna inkomstdel.
Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål alt tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 2 Senaste lydelse 1975:313,
Prop.1975/76:217 3
Föreslagen lydelse 10 §
1 m o m. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.
Grundbeloppet utgör:
när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av den beskattningsbara inkomsten;
när beskattningsbar inkomst överstiger
|
15 000 men ic |
ke 20 000 kr. |
300 kr. för 15 000 kr, och 4% av återstoden | |||
|
20 000 •' |
• 25 000 " |
500 " |
• 20 000 " |
• 6% " |
|
|
25 000 " |
' 30 000 " |
800 " |
• 25 000 " |
' 10% •• |
" |
|
30 000 " |
' 35 000 " |
1300 " |
' iOOOO " |
- 15% " |
' |
|
35 000 " |
• 40 000 " |
2 050 " |
' i5 000 - |
' 2/% " |
|
|
40000 '• |
' 45 000 " |
3100 " |
' 40000 •• |
• 28% " |
• |
|
45 000 " |
• 65 000 " |
4 500 " |
' 45 000 " |
• i5% " |
|
|
65 000 " |
' 70 000 " |
12 100 " |
' 65 000 " |
' 43% •' |
• |
|
70 000 " |
• 80 000 " |
14 250 - |
' 70000 " |
• 48% "- |
• |
|
80 000 " |
• 100 000 " |
19 050 " |
• 80 000 " |
- 49% " |
' |
|
100000 " |
' 150000 " |
28850 " |
• 100000 •• |
' 53% " |
' |
|
150 000 - |
' 345 000 " |
55 J50 " |
' /50 000 " |
- 55% " |
. |
|
345 000\r. |
|
168 450 " |
' 345 000 '■ |
< 57% " |
• |
Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.
Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.
Denna lag träder i kraft den I januari 1977 och tillämpas första gången vid 1978 års taxering.
Prop.1975/76:217
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrives att 19 kap. 4a § lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
19 4 Avgift lill folkpensioneringen enligt I eller 3 § skall utgå med sex och åtta tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. I fråga om sjöman som avses i I § 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 4 § andra styckei. Avgifterna tillföras slalen.
kap.
a§
Avgift till folkpensioneringen enligt 1 eller 3 S skall utgå med nio och åtta tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. 1 fråga om sjöman som avses i 1 § I mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 4 S andra stycket. Avgifterna tillföras staten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.
' Lagen omtryckt 1973:908. 2 Senaste lydelse 1976:215,
Prop 1975/76:217
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1976-05-26
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande: statsrådet Sträng
Proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.
1 Inledning
Sedan flera år tillbaka pågår en genomgripande översyn av vårt skattesystem. Utredningsarbetet sker i fråga om de fysiska personerna inom 1972 års skatteutredning (Fi 1972:02) och beträffande företagen inom förelagsskatteberedningen (Fi 1970:77). Särskilda frågor rörande den kommunala beskattningen behandlas inom kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08). Utredningarna samarbetar i de delar där deras uppdrag berör varandra. Resultatet av den samlade översynen väntas föreligga i huvudsak under år 1977. 1 avvaktan härpå bör en provisorisk skatteomläggning såvitt gäller 1977 års inkomster komma lill stånd. Förslag lill en sådan har utarbetats i samförstånd med löntagarorganisationerna. Förslagel innefattar en lindring av skalan för den statliga inkomstskatten och det ger skattesänkning för praktiskt taget alla inkomsttagare. Skattebortfallet för det allmänna finansieras genom en höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift lill folkpensioneringen.
2 Gällande bestämmelser
2.1 Inkomstbeskattningen
Inkomstskatt betalas till staten i form av statlig inkomstskatt och till kommunerna i form av allmän kommunalskatt.
Den statliga inkomstskatten är progressiv rör fysiska personer, oskiftade dödsbon och familjestiftelser men proportionell för övriga skattskyldiga.
Den allmänna kommunalskatten är i princip proportionell.
Prop. 1975/76:217 6
Den fortsatta redogörelsen för inkomsbeskattningen avser endast fysiska personer.
Som underlag för inkomstbeskattningen bestäms beskattningsbar inkomsl för varje skatlskyldig. Denna inkomst utgörs av taxerad inkomst minskad med grundavdrag och i förekommande fall s. k. extra avdrag. Beskattnings-underiaget bestäms för stats- och kommunalbeskattningen var för sig genom ett årligt taxeringsförfarande. Bestämmelser för inkomstberäkningen finns främst i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SI, och kommunalskattelagen (1928:370), KL. Reglerna för inkomstberäkningen är till stor del gemensamma för de båda inkomstskatterna.
Skatteplikt föreligger för inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse, tjänst, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunaltaxeringen är också s. k. garantibelopp för fastighet skattepliktigt. Inkomstberäkningen sker särskilt för varje s. k. förvärvskälla.
Vid beräkningen av inkomst från särskild förvärvskälla får avräknas alla omkostnader under beskattningsåret som fordras för att förvärva och behålla intäkterna. Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor utgör den skattskyldiges sammanräknade inkomst.
Från sammanräknad inkomst lår göras s. k. allmänna avdrag (46 § KL). I första hand avräknas underskott som vid inkomstberäkningen har uppkommit i förvärvskälla. Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst. Denna reduceras med vissa allmänna avdrag som inte har direkt samband med någon förvärvskälla. Avdragsrätt föreligger för egenavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen, ATP och den allmänna arbetsgivaravgiften.
Sammanlagda inkomster från olika förvärvskällor minskat med allmänna avdrag och föriuslavdrag samt med tillägg vid kommunaltaxeringen för eventuellt garantibelopp ulgör taxerad inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt tiotal kronor.
Frän taxerad inkomst avräknas grundavdrag med 4 500 kr. under förutsättning att den skattskyldige varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret. Har den skattskyldige varit bosatt i Sverige endasl under en del av beskattningsåret jämkas grundavdraget med hänsyn härlill (48 § KL).
Utöver grundavdrag har skattskyldig i vissa fall även rätt till s. k. extra avdrag (50 § 2 mom. KL), nämligen dels när skatteförmågan är väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom eller annan s. k. ömmande omständighet, dels när hans inkomst efler skatt på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan sådan omständighet understiger existensminimum.
Sedan taxerad inkomst minskats med eventuellt grundavdrag och extra avdrag erhålles beskattningsbar inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt hundratal kronor.
Makar taxeras var och en för sin inkomst. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa hänseenden särskilda regler för makar.
Prop. 1975/76:217 7
Den statliga inkomstskatten tas ut med viss procent av ett s. k. grundbelopp, som i sin tur motsvarar viss del av den beskattningsbara inkomsten. Under senare år har regelmässigt tagits ul 100 96 av grundbeloppet, vilket betyder att uttagen skatt varit lika stor som grundbeloppet. Skatten bestäms efter en progressiv skiktskala, som har följande utseende (10 § 1 mom. SI).
|
Beskattningsbar |
|
|
Inkomst kr. |
% |
|
- 20 000 |
4 |
|
20 000- 25 000 |
10 |
|
25 000- 30 000 |
20 |
|
30 000- 35 000 |
22 |
|
35 000- 40 000 |
28 |
|
40 000- 45 000 |
33 |
|
45 000- 65 000 |
38 |
|
65 000- 70 000 |
43 |
|
70 000- 80 000 |
48 |
|
80 000-100 000 |
49 |
|
100 000-150 000 |
53 |
|
150 000- |
57 |
1 vissa fall medges särskilda avdrag från den uträknade skatten i form av s. k. skattereduktion resp. särskild skattereduktion. Bestämmelser härom finns i 2 § 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953:272).
Rätt till skattereduktion med 1 800 kr. har ensamstående skatlskyldig med hemmavarande barn under 18 år och gift skattskyldig vars make saknar statligt taxerad inkomst. Gift skattskyldig vars make har taxerad inkomst understigande 4 500 kr. får skattereduktion med 40 % av skillnaden mellan 4 500 kr. och den taxerade inkomsten. Skattereduktion avräknas mot flertalet skatter och avgifter, dock inle mot bl.a. statlig förmögenhetsskatt, ATP-avgift eller allmän arbetsgivaravgift.
Den kommunala inkomstskatten är som tidigare nämnts proportionell i förhållande till den beskattningsbara inkomsten och tas ut med en i särskild ordning bestämd andel av denna mkomst. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen är f. n, ca 26 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst, dvs. skattesatsen är i genomsnitt ca 26 96.
2.2 Socialförsäkringsavgifter, m. m.
Socialförsäkringarna finansieras genom åriiga arbetsgivaravgifter och avgifter från försäkrade egenförelagare (egenavgifter) samt genom statsbidrag. Avgifter las också ut för finansiering av vissa andra ändamål. Avgifterna och de procentsatser som tillämpas vid uttag för år 1976 framgårav följande uppställning. I den mån annan utlagsprocent beslutals för år 1977 anges även denna.
Prop.1975/76:217
|
|
|
Procentsats | |
|
|
Arbetsgivar- |
| |
|
|
avgift |
|
Egenavgift |
|
Ändamål |
1976 |
1977 |
1976 1977 |
|
Sjukförsäkringen |
8,0 |
|
8,0 |
|
Folkpensioneringen |
6,2 |
6,8 |
6,2 6,8 |
|
ATP |
11,0 |
11,75 |
11,0 11,75 |
|
Delpensionsförsäkringen |
0,125 |
0,25 |
|
|
Yrkesskadeförsäkringen |
0,25 |
|
|
|
Barnomsorg |
|
1,0 |
|
|
Byggnadsforskningen |
0,7 |
|
|
|
Lönegarantin |
0,02 |
|
|
|
Arbetarskyddet |
0,13 |
|
|
|
Arbetslöshetsförsäkringen m, m. |
0,4 |
|
|
|
Arbetsmarknadsutbildningen |
0,4 |
|
|
|
Vuxenutbildningen |
0,15 |
|
|
|
Sjöfolks pensionering |
0,8 |
|
|
|
Allmän arbetsgivaravgift |
4,0/2,0 |
|
4,0/2,0 |
Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen har efter förslag i prop. 1975/76:100 bil. 7 höjts till 6,8 % för år 1977.
Enligt redan fattade beslul kommer ATP-avgiften och avgiften till yrkesskadeförsäkringen att tas ut efter 11,75 96 resp. 0,25 96 under åren 1977-1979. Avgiften till delpensionsförsäkringen utgör enligt fatlat beslut 0,25 96 fr. o. m. år 1977. I arbetarskyddsavgiften ingår för åren 1976 och 1977 en tilläggsavgift på 0,03 96.
Arbetsgivare skall fr. o. m. år 1977 eriägga socialavgift för utbyggnad av barnomsorgen. Avgiftsuttaget har för år 1977 fastställts till 1 %. Egenförelagare skall inte eriägga sådan avgift.
Allmän arbetsgivaravgift på lön för arbeie inom del s. k. inre stödområdet tas år 1976 ut efter 2 % mot 4 % för övriga landet.
Arbetsgivaravgifterna beräknas på kontantlöner och naturaförmåner i form av kost eller bostad som under året har utgått till arbetstagare. Har arbetstagaren varit tvungen att svara för kostnader i anställningen, får riksförsäkringsverket medge avdrag på lönen. Vid avgiftsberäkningen tas inte hänsyn till arbetstagare vars lön under året har understigit 500 kr. Vidare bortses från arbetstagare som inte är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Del sistnämnda undantaget gäller dock inte för ATP-avgiften. ATP-avgiften intar en särställning även så till vida att man vid avgiftsberäkningen bortser från bl. a. arbetstagare som har fyllt 65 år vid årets början och tillämpar s. k. basbeloppsavdrag och beloppstak. Avdraget motsvarar det vid årets början gällande basbeloppet (9 700 kr. år 1976) multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Beloppstaket innebär att hänsyn inte tas till den del av en årslön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet vid årets början, dvs. 72 750 kr. år 1976. Avgift eriäggs inte för lön vid sjukdom o. d. som motsvarar ersättning från försäkringskassa till arbetsgivare med s. k. arbetsgivarinträde. Avgift utgår ej heller för lön till barn som inte är avdragsgill
Prop, 1975/76:217 9
vid inkomsttaxeringen. I princip skall varje enskild arbetsgivare eriägga alla de i uppställningen uppräknade avgifterna utom byggnadsforskningsavgiften och avgiften för sjöfolks pensionering. Dessa påförs endast arbetsgivare inom byggnadsindustrin resp. arbetsgivare som sysselsätter sjömansskattepliktiga sjömän.
Egenavgifterna beräknas på den försäkrades inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Det gäller här främsl inkomst av rörelse eller jordbruk. Till grund för beräkning av inkomsl av annat förvärvsarbete läggs i princip den avgiftsskyldiges taxering lill statlig inkomstskatt. Sjukförsäkringsavgift skall eriäggas av försäkrad som under det aktuella året inte har fyllt 67 år (65 år fr. o. m. den 1 juli 1976) och inte heller har uppburit ålderspension eller förtidspension för december månad. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen påförs försäkrad som vid årets början inte har fyllt 65 år och inte heller har uppburit ålderspension eller förtidspension för december månad. ATP-avgift utgår i den mån pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete än anställning har fastställts för den försäkrade för året. Vid beräkning av avgifterna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen tas inte hänsyn till årsinkomster som understiger 500 kr. ATP-grundande inkomst beräknas med tillämpning av såväl basbeloppsavdrag som beloppstak. Allmän arbetsgivaravgift skall eriäggas av fysisk person för inkomst av rörelse och jordbruk som överstiger 18 000 kr.
I socialförsäkringslagstiftningen finns vidare särskilda regler om avgift på ersättning för arbete som försäkrad har utfört för annans räkning utan att vara ansfälld i dennes tjänst (s. k. uppdragsinkomster). Reglerna innebär i princip att avgifterna obligatoriskt eriäggs av uppdragsgivaren i samtliga fall då uppdragstagaren inte beskattas som egen företagare.
3 Föredraganden
3.1 A llmänna synpunkter
Kampen mot inflationen är, som jag närmare har utvecklat i den reviderade finansplanen (prop. 1975/76:150), en av de primära uppgifierna för regeringens ekonomiska politik. Denna kamp måste föras på bred front och under medverkan av alla dem i vårt samhälle som i sin verksamhet har inflytande på kostnads- och prisutvecklingen. Det gäller såväl stat som kommun, löntagare, producenter och kapitalägare.
En avgörande förutsättning för en stabil ekonomi och en politik som motverkar inflationen är en sund finanspolitik. I dagens konjunkturper-spekiiv innebär del att det slora statliga budgetunderskottet måste successivt reduceras. Det finns således inget utrymme för omfattande skattesänkningar eller nya kostnadskrävande reformer som inle täcks av moisvarande inkomster.
Utfallet av den kommande avtalsrörelsen blir också av stor betydelse
Prop.1975/76:217 10
för en lugnare prisutveckling under år 1977. Den spelar även sin betydelsefulla roll i avseende på vår inlernationella konkurrenskraft och vår möjlighet att återställa den nu negativa bytesbalansen. De stora löntagarorganisationerna - LO och TCO - är medvetna om sitt ansvar i dessa avseenden. Statsmakterna kan lämna sitt bidrag till en balanserad avtalsrörelse genom att, liksom under senare år, genomföra en sänkning av den direkta statsskatten på ett sätl som kan beaktas i löneförhandlingarna. Därmed kan lönerörelsens reala resultat bli tillfredsställande på en nominellt lägre nivå.
Sedan några år pågår arbetet med en genomgripande översyn av vårt skattesystem. 1 avbidan på att detta arbete slutförs har provisoriska skatteomläggningar genomförts. Tidigare år har det visat sig möjligt att på ett tidigt stadium skapa en bred pariamenlarisk majoritet kring dessa omläggningar. Så har inte varit fallet i år. Oppositionens företrädare förklarade sig ointresserade av en uppgörelse som omfattade löner och skatier. Regeringen har därför ensam haft överiäggningar med företrädare för löntagarorganisationerna om utformningen av ett förslag till skatteomläggning år 1977, Överiäggningarna har resulterat i att man har kunnat enas om hur en för år 1977 gällande skatteskala skall se ut. Utformningen av det förslag till en provisorisk omläggning för år 1977 som jag redovisar i det följande har också accepterats av styrelserna i LO och TCO.
Skatteomläggningen innebär för flertalet helårsarbetande i lönelägen mellan 50 000 och 150 000 kr. en sänkning av den direkta statsskatten med 1 950 kr, år 1977. För inkomsttagare med 40 000 kr. i årsinkomst år 1977 blir skattesänkningen 1 385 kr. För inkomsttagare med inkomster över 150 000 kr. minskarskattesänkningen föratt helt försvinna vid en årsinkomst av 350 000 kr.
Marginalskatten sänks för inkomster upp till 50 000 kr. per år. Den skärps i inlervallel 150 000-350000 kr. Den största procentuella skattesänkningen sker i de lägsta inkomstlägena. Genom årets och tidigare års skatteomläggningar är nu den direkta statsskatten för lägre inkomsttagare blygsam.
Skatteomläggningen innebär en minskning av statsinkomsterna med ca 5,6 miljarder kr. Föratt kompensera detta inkomstbortfall och därmed värna om en sund finanspolitik bör socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen höjas med 3 procentenheter till 9,8 % den 1 januari 1977, Härigenom kan denna socialförsäkringsavgift från arbetsgivare och egenförelagare beräknas läcka drygt 90 96 av kostnaderna för folkpensioneringen. Återstående kostnader, ca 1 500 milj. kr. år 1977, täcks av allmänna skattemedel. Genom de förslag som redovisas i regeringens proposition 1975/76:178 kommer den eftersläpning av avdragsrätten beträffande företagarnas egenavgift som tidigare har kritiserats att elimineras. Vidare sker avdraget i förvärvskällan mot tidigare som allmänt avdrag vilket innebär en minskning av avgifterna.
Den föreslagna avgiftsökningen tar i anspråk en del av det annars tillgängliga löneökningsutrymmet år 1977. Löntagarorganisationerna har som vid tidigare tillfällen förklarat sig beredda att ta hänsyn härtill vid de kom-
Prop.1975/76:217 11
mande avtalsförhandlingarna.
Genom den föreslagna skatteomläggningen garanteras de flesia löntagare en ökning av inkomsten efter statlig skatt på 1 950 kr. år 1977, Detta motsvarar i inkomstlägena 40 000-60 000 kr. en inkomstökning före skatt på 8-10 96. Genom skatteomläggningens finansiering via socialförsäkringsavgifter kan della ske genom att endasl 3 96 av löneökningsutrymmel mot annars 8-10 96 tas i anspråk. Löneutgifterna för arbetsgivaren blir alltså i motsvarande mån lägre, samtidigt som de anställda genom skattesänkningen fär samma reala förbättring vid en för förelagen lägre kostnadsnivå. Den senare har, som inledningsvis understrukits, sin slora betydelse vid en bedömning av företagens internationella konkurrenskraft.
Genom den tidigare träffade uppgörelsen med kommunförbunden om en maximering av kommunalskatternas höjning åren 1976-1977 har vidare rimlig säkerhet skapats för att inte kommunala skattehöjningar skall förta effekterna av den här föreslagna för år 1977 gällande statliga skattesänkningen.
Jag har tidigare i den reviderade finansplanen angett att jag räknar med all prisstegringstakten redan detta år kommer all avla. Genom en kraftfull anti-inflationistisk politik där skatteuppgörelsen mellan regeringen och löntagarorganisationerna utgören central del, boren fortsatt prisdämpning kunna åstadkommas även år 1977, Del förtjänar särskilt understrykas att den samstämmighet som råder mellan regeringen och landets löntagare om att gemensamt motverka inflationen är av avgörande betydelse för en lugn och progressiv samhällsutveckling.
3.2 Skatteskalans utformning
Som jag tidigare har sagt är den nu aktuella skatteomläggningen provisorisk i väntan på utredningsförslag om en mera genomgripande ändring av skattesystemet. Den avsedda skattesänkningen bör därför göras genom tekniskl enkla åtgärder och utan att man binder skatteutredningarna i deras kommande ställningstaganden. Den lämpligaste metoden är en justering av skalan för den statliga inkomstskatten. Genom att sänka skattesatserna med 2 till 10 procentenheter i inkomstskikten upp till den nivå där flertalet inkomsttagare befinner sig erhåller man en betydande skattelättnad för praktiskt taget alla medborgare. Vidare minskar marginalskatten påtagligt i de lägre inkomstskiklen. Anledning saknas emellertid alt ge skattelättnad i de högsta inkomstlägena. Skatteskalan bör därför utformas så att lättnaden elimineras i dessa inkomstlägen.
Jag föreslår att skatteskalan från och med 1977 års inkomst lår följande utseende. Den nuvarande skalan anges som jämförelse.
Prop.1975/76:217
12
|
Beskattningsbar inkomst. |
Skattesals inom |
skiktet. |
% |
|
|
kr |
|
|
|
|
|
|
Föreslagen |
Nuvarande |
Skillnad | |
|
|
skala |
skala |
|
|
|
- 15 000 |
2 |
4 |
|
- 2 |
|
15 000- 20 000 |
4 |
4 |
|
_ |
|
20 000- 25 000 |
6 |
10 |
|
- 4 |
|
25 000- 30 000 |
10 |
20 |
|
-10 |
|
30 000- 35 000 |
15 |
22 |
|
- 7 |
|
35 000- 40 000 |
21 |
28 |
|
- 7 |
|
40 000- 45 000 |
28 |
33 |
|
- 5 |
|
45 000- 65 000 |
38 |
38 |
|
- |
|
65 000- 70000 |
43 |
43 |
|
- |
|
70 000- 80 000 |
48 |
48 |
|
_ |
|
80 000-100 000 |
49 |
49 |
|
- |
|
100 000-150 000 |
53 |
53 |
|
- |
|
150 000-345 000 |
58 |
57 |
|
-1- 1 |
|
345 000- |
57 |
57 |
|
- |
De individuella effekterna av den förordade skatteskalan framgår av följande tabeller.
Skatten på 1977 års inkomst, ogift inkomsttagare
Kommunal utdebitering = 26,23 kr.
|
Taxerad inkomsl, |
Total skall en- |
Skatteminskning enligt förslaget |
|
kr. |
ligt nuvarande regler, kr. |
|
|
kr, % | ||
|
10 000 |
1413 |
110 7,8 |
|
15 000 |
2 924 |
210 7.2 |
|
20 000 |
4 436 |
300 6.8 |
|
25 000 |
5 977 |
320 5,4 |
|
30 000 |
7 839 |
550 7,0 |
|
35 000 |
10 160 |
1 035 10,2 |
|
40 000 |
12 852 |
1 385 10,8 |
|
45 000 |
15 588 |
1725 11,1 |
|
50 000 |
18 575 |
1 950 10,5 |
|
55 000 |
21 786 |
1 950 9,0 |
|
60000 |
24 998 |
1 950 7,8 |
|
70 000 |
31446 |
1 950 6,2 |
|
80 000 |
38 644 |
1 950 5,0 |
|
90 000 |
46 122 |
1 950 4,2 |
|
100 000 |
53 645 |
1 950 3,6 |
|
150 000 |
93 080 |
1 950 2,1 |
|
200 000 |
134515 |
1495 1,1 |
|
350 000 |
259 360 |
0 0 |
Prop. 1975/76:217
Marginalskatten år 1977, ogift inkomsttagare
Kommunal utdebilering = 26,23 kr.
13
|
Taxerad inkomst, kr. |
Marginalskatt, |
% |
|
|
Förslaget |
Nuvarande |
Skillnad | |
|
|
|
regler |
|
|
- 15 000 |
28,2 |
30,2 |
-2.0 |
|
15 000- 20 000 |
28,4 |
30.2 |
-1.8 |
|
20 000- 25 000 |
30,4 |
30,8 |
-0,4 |
|
25 000- 30 000 |
32.6 |
37,2 |
-4,6 |
|
30 000- 35 000 |
36.7 |
46,4 |
-9,7 |
|
35 000- 40 000 |
46,8 |
53,8 |
-7,0 |
|
40 000- 45 000 |
47,9 |
54,7 |
-6,8 |
|
45 000- 50 000 |
55,2 |
59,7 |
-45 |
|
50 000- 55 000 |
64,2 |
64,2 |
- |
|
55 000- 60 000 |
64,2 |
64,2 |
- |
|
60 000- 65 000 |
64,2 |
64,2 |
_ |
|
65 000- 70 000 |
64,7 |
64,7 |
- |
|
70 000- 75 000 |
69,7 |
69,7 |
- |
|
75 000- 80 000 |
74,2 |
74.2 |
- |
|
80 000- 85 000 |
74,3 |
74,3 |
- |
|
85 000-100 000 |
75.2 |
75,2 |
_ |
|
100 000-120 000 |
78.3 |
78,3 |
- |
|
120 000-150 000 |
79,2 |
79,2 |
- |
|
150 000-200 000 |
83,8 |
82,9 |
+ 0,9 |
|
200 000-350 000 |
84,2 |
83,2 |
-1- 1.0 |
|
350 000- |
83,2 |
83,2 |
- |
Förslaget om ändrad skala för den statliga inkomstskatten föranleder ändring av 10 S 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
3.3 Finansieringen
Den sänkning av den statliga inkomstskatten som jag här har föreslagit, innebär ett skattebortfall på ca 5,6 miljarder kr. Som jag har nämnt bör bortfallet av statsfinansiella skäl läckas i huvudsak. Efter samråd med chefen för socialdepartementet föreslår jag alt detta sker genom en höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen från 6,8 % lill 9,8 96, dvs. med tre procentenheter. Det innebär en ökning av statsinkomsterna med ca 5,5 miljarder kr. Härigenom ökar också arbetsgivarnas finansiering av denna försäkring till drygt 90 96. Återstoden av kostnaden för denna försäkring, ca I 500 milj, kr,, täcks av allmänna skattemedel.
En höjning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen aktualiserar en justering av det schablonavdrag för egenföretagarnas socialförsäk-
Prop.1975/76:217 14
ringsavgifter som föreslagits i prop. 1975/76:178. Jag avser att senare återkomma till denna fråga.
Jag föreslår sålunda att socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen höjs från 6,8 96 till 9,8 % och att egenavgiften till samma försäkring ändras i motsvarande mån. Förslaget föranleder ändring i 19 kap. 4a § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
4 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprällade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.