om reglering av priserna på fisk m.m.

Proposition 1986/87:137

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1986/87:137

om reglering av priserna på fisk m. m.

Prop.

1986/87:137

Regeringen föreslår riksdagen atl anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1987.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Mats Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret 1987/88.

1    Riksdagen 1986/87. 1 .saml. Nr 137

Jordbruksdepartementet                                 Prop, 1986/87; 137

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1987

Närvarande; statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande; statsrådet Hellström

Proposition om reglering av priserna på fisk m. m. 1 Inledning

Regeringen uppdrog den 4 december 1986 ål statens jordbruksnämnd att, efter överläggningar med fiskels förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk för budgetåret 1987/88. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk. I uppdraget erinrades om att jordbruksnämnden vid utformningen av förslagel bör beakta att riktpunkten för prisregleringens finansiering är att den skall bekostas inom ramen för regleringsekonomin. Regeringen erinrade vidare om att förslagel bör främja en fortsatt inriktning av fisket mol fiskslag som kan få en lönsam avsättning i första hand på den svenska marknaden för färskkonsumlion och beredning. Förslagen skulle utformas så all etl jämnare fiske av torsk under året och jämnare och säkrare leveranser av råvara till svensk beredningsindustri stimuleras. 1 uppdraget ingick att föreslå en minskad normkvantitet för sill och åtgärder som kan underlätta avsättningen av sill. Nämnden skulle föreslå från konsumentsynpunkt påkallade åtgärder för atl inom prisregleringens ram dämpa prisutvecklingen på torsk.

Förslag skulle lämnas till disposilion av medel ur prisregleringskassan för atl täcka kostnaderna för premier för den kollektiva trygghelsförsäkringen inom yrkesfisket. Kostnaderna för denna försäkring skulle avräknas från normpriserna. Därvid skulle även beaktas att kostnadsökningen för trygghelsförsäkringen avseende regleringsårei 1986/87 ännu inte har räknats av.

Jordbruksnämnden skulle vidare lämna förslag lill disposilion av medel ur prisregleringskassan för atl täcka kostnaderna för utsättning av lax, annan laxfisk och ål. Därvid skulle en särskild medelsram beräknas för fortsall försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. Dessa två rambelopp skulle bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden har i skrivelse den 3 mars 1987 avgelt sina förslag med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

I prop. 1986/87:100 (bil. 11 s. 51) har regeringen föreslagil riksdagen aU     Prop. 1986/87:137
för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. lill prisregle
rande åtgärder pä fiskets område.       I

2 Prisregleringens utfall 1985/86 m. m.

Grunderna för prisreglering pä fisk beslutades av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:112, JoU 23, rskr. 272). Syftel med regleringen år all den skall styra fisket mot lönsamhet samtidigt som den skall medverka till atl utjämna variationer i fiskarenas inkomster. En närmare redogörelse för prisregleringens utformning finns i prop. 1984/85:143 (s. 19-21).

Här bör också nämnas att fiskets organisationer nu satt i gång en samordning av bl. a. mottagningen och distributionen av fisk. Samordningen är sedan den 1 december 1986 en fömtsättning för all prisstöd skall lämnas. En samordning skapar förutsättningar för ökad avsättning till konkurrenskraftiga priser både inom landet och på exportmarknaden. Arbetet med atl utveckla samordningen skall följas noga. Det ankommer i första hand på jordbruksnämnden att göra delta.

Inkomstuivecklingen inom hellidsfisket mellan åren 1984 och 1985 har enligt jordbruksnämnden varierat kraftigt beroende på region och fångslin-riktning. Utvecklingen måls genom bedömning av s. k. kalkylnelton. Kalkylnettona har ökal för samtliga fångstinriktningar på västkusten utom för sillfisket. För sydkustens fiskare har kalkylneltona däremot minskat kraftigt utom för gruppen kombinalionsfiskare. För ostkusten, där kalkylneltona generelll setl är lägst, har inga större förändringar skett ulom för gruppen övrigfiskare. Pristilläggens andel av kalkylnettona är 1985 var högst inom sillfisket (45-60%) och del kombinerade fisket (25-30%). För sillfisket var dessa andelar högre för är 1985 än' för år 1984.

På västkusten var fisket efter sill och tor,skfisk mest betydelsefullt. Fisket efter torskfisk gav den klart bästa lönsarhheten. På sydkusten gällde detta kombinalionsfisket och på ostkusten strömmingsfisket.

De totala kostnaderna för pristillägg regleringsåret 1985/86 var för normprissatta fiskslag 46,4 milj. kr. jämfört medi 60,4 milj. kr. år 1984/85. Minskningen beror främst på minskade fångster av sill. Trots detta hänför sig 92% av del totala pristilläggsbeloppel för 1985/86 till sill. Behållningen i Svensk fisks konjunkturuljämningsfond var 75,8 milj. kr. den 1 juli 1986, en ökning med 16,2 milj. kr. jämfört med den 1 juli 1985. Motsvarande belopp för jordbruksnämndens prisregleringskassa var 69,0 milj. kr., en ökning med O, I milj. kr.

Prisregleringsavgiften samt import- och exportavgifterna beräknas innevarande regleringsår tillföra kassan ca 75 milj. kr. De sammanlagda rän-leinläkterna på i konjunkturuljämningsfonden och prisregleringskassan innestående medel beräknas uppgå lill ca 15 milj. kr. De sammanlagda tillgångarna för prisregleringen innevarande regleringsår uppgår således till ca 235 milj. kr.

De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår beräknades ursprungligen av jordbruksnämnden till ca 97 milj.

kr. De senaste beräkningarna anger atl kostnaderna blir betydligt lägre, ca Prop. 1986/87:137 75 milj. kr. Förklaringen till minskningen är atl fångsterna av sill har varit relativt setl små hittills under regleringsåret. Detta skulle innebära att den sammanlagda behållningen i prisregleringskassan och Svensk fisks konjunkturutjämningsfond skulle komma atl uppgå till nära 160 milj. kr. vid regleringsårets utgång. Härtill kommer ca 90 milj. kr. i intäkter inkl. ränteintäkter under regleringsåret 1987/88. Sammanlagt innebär detta atl ca 250 milj. kr. finns tillgängliga under regleringsårei 1987/88.

3 Fiskets omfattning

Jordbruksnämnden gör följande bedömningar i fråga om fångster, avsättning m. m. för regleringsårei 1987/88.

Den totala svenska fångsten av fisk har minskal de senaste åren och uppgick förra året till ca 200000 lon, varav knappt hälften var sill/strömming och knappt en Qärdedel torsk. Av den totala fångslen av sill/strömming avsattes ca 40000 ton i Sverige. Exporten av oberedd och filéad sill/strömming var ca 45 000 lon. Huvuddelen gick till Danmark. Europamarknaden domineras för närvarande av ett stort utbud av nordsjösill. Denna dominans väntas bestå de närmaste åren. Efterfrågan på konsum-lionssill kommer troligen inle att öka nämnvärt. Därför väntas prisnivån på sill bli fortsatt pressad.

Fisket efler torsk har skett främst i Östersjön och uppgick förra året lill ca 45 000 lon. Ca 30000 lon avsattes i Sverige. Resten exporterades i oberedd form. Importen av torsk, främst frysta torskfiléer, motsvarade drygt 20000 lon. Avsättningsmöjligheterna bedöms av jordbruksnämnden som fortsatt goda. Våra tillgångar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegati utnyttjas inte fullt ul. Torskbestandet i Östersjön väntas komma att minska de närmasle åren. Det beräknas dock medge ett uttag för Sveriges del på i stort setl oförändrad nivå.

För flertalet övriga fiskslag bedöms utrymmet för ökade fångster som forisatt gott.

4 Jordbruksnämndens förslag till prisreglering för 1987/88

Jordbruksnämndens förslag om reglering av priserna på fisk m. m. under budgetåret 1987/88 har bilrätts av fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

Förändringen av normpriserna har tidigare grundats på bl.a. kostnadsökningen inom fisket och inkomstökningen för jämförbara grupper. Avdrag har gjorts för produktivitetsökning. Under den period som ligger till grund för årets förslag har driftskostnaderna inom fisket sjunkit betydligt, främst beroende på sjunkande drivmedelskostnader. Med hånvisning till att nedgången bedöms vara tillfällig föreslår nämnden oförändrade norm-

priser för sill och övriggrupperna. Hänsyn fill fiskets kostnadsutveckling     Prop. 1986/87; 137 m. m. under perioden december 1985-december 1986 skall i ställel beaktas i förslaget till reglering för budgelårel 1988/89.

För torsk föreslås med hänvisning till den labila marknadssituationen etl nytt syslem med prisgränser. Normprisel skall ersättas med ett s. k. mitt-pris som i princip fastställs så att fisket når avsedd lönsamhet. Dessutom fastställs en nedre och en övre prisgräns. Regleringsåtgärder i form av t.ex. prisdämpande åtgärder eller pristillägg vidtas inle förrän jämförel-seprisel överstiger den övre prisgränsen resp. underskrider den nedre. Jämfört med normpriserna för innevarande regleringsar innebär förslaget till mittpriser en höjning med ca 25 %. Nämnden motiverar höjningen med den minskade tillgången pä torsk, vilket medfört atl fängstansträngning-arna ökat utan atl fångsterna för den skull stigit. Höjningen är således inte motiverad av den allmänna kostnadsökningen som, liksom i fråga om sill/strömming och övriggmpperna, föresläs beaktad först under regleringsåret 1988/89.

Kostnaderna för trygghelsförsäkringen inom yrkesfisket beräknas för budgetåret 1987/88 till 7,5 milj. kr. Det är en kraffig ökning jämfört med tidigare år. Kostnaderna skall räknas av från normpriserna. Jordbruksnämnden föreslär dock alt de premiehöjningar som inträffat efter 1985/86 skall avräknas från normpriserna först i 1988/89 års prisreglering.

Förslagen om normpriser framgår i detalj av nämndens skrivelse.

För regleringsårei 1986/87 fastställdes normkvantitet endasi för sill/ strömming. Den uppgår till 73000 ton. Jordbruksnämnden föreslår att normkvantileten för sill/strömming för regleringsåret 1987/88 sänks till 60000 ton. Minskningen skall ses mol bakgrund av bl. a. nämndens förslag om stöd för export till stalshanddsländer och prisstöd till foderfisk. Normkvantiteten skall enligt förslaget kunna ökas till högst 70000 ton beroende på utfallet av exporten till stalshanddsländer.

Under innevarande år utgår pristillägg med 65 % av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming, med 75% för torsk och med 80 % för övriga normprissatta fiskslag. Jordbruksnämnden föreslår att procenttalet för sill/strömming höjs lill 75 %. För övriga fiskslag föreslås oförändrade nivåer.

Under innevarande regleringsår får överskottsprisei för torsk utgöra högst 70% av lägstapriset och för övriggrupperna högst 80%. Överskottspriset för sill/strömming fastställs bl. a. så att ett extra stöd utgår för de mindre storlekarna. Nämnden föreslär att överskottspriset för sill/ strömming för nästa regleringsår får utgöra högst 60% av lägstapriset, men att överskotlspriserna för storlekarna 2 och 3 inte får underskrida 1 kr. per kg. Nämnden föreslår även i övrigl oförändrade regler. Del sammanlagda beloppet för överskottshanteringen föreslås begränsat till oförändrat 7 milj. kr. Vidare föreslås att jordbruksnämnden bemyndigas medge att Svensk fisk tar i anspråk ytterligare medel till överskottshantering om nämnda belopp inte räcker till.

Under innevarande regleringsår lämnas ett särskilt stöd i form av regio
nalt fraklslöd till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och
norrut). Stödet utgår för närvarande med 50 öre per kg för all landad torsk        5

och strömming som är avsedd som människoföda och som levereras till     Prop. 1986/87:137 köpare på norra ostkusten. Stödet är begränsat lill sammanlagi 1 milj. kr. Mol bakgrund av att fisket haft en svag utveckling längs hela ost- och sydkusten föreslår jordbmksnämnden att fraktslödet ersätts med etl regionall slöd i form av ett fasl pristillägg enligl följande, nämligen

-     till fiskare bosatta på sydkusten med 10 öre per kg för sill/strömming levererad och försåld lill förstahandsmottagare på syd- och ostkusten,

-     till fiskare bosatta på södra ostkusten (Stockholms län och söderut) med 20 öre per kg för sill/strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på ostkusten samt med 10 öre per kg för sill/strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på sydkusten,

-     till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och nortut) med 50 öre per kg för sill/strömming och torsk levererad och försåld till förstahandsmottagare på norta ostkusten, med 20 öre per kg för sill/ strömming levererad och försåld lill förstahandsmottagare på södra ostkusten samt med 10 öre per kg för sill/strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på sydkusten.

Kostnaderna för detta prisstöd beräknas till ca 5 milj. kr.

Jordbruksnämnden föreslår alt det under nästa regleringsår används högst 10 milj. kr. för ett nytt slöd till export av sill/strömming till stalshanddsländer. Härav skall högst 3 milj. kr. få avse sill från Västerhavet. Stödet skall enligl förslaget lämnas i form av ett fast pristillägg om lägst 40 öre och högst 65 öre per kg.

Jordbruksnämnden föreslår vidare ett nytt fast pristillägg för foderfisk om lägst 25 öre och högst 50 öre per kg till en sammanlagd kostnad av högst 5 milj. kr. Det föreslås all jordbruksnämnden fastställer närmare regler efter förslag av Svensk fisk.

Under regleringsåret 1986/87 lämnas fraktstöd för foderfisk till fiskare bosatta på norra ostkusten. Stödet är ett tillägg till det fraktstöd som finansieras över statsbudgeten och utbetalas för foderfisk som förs iland på norra ostkusten och som levereras till fiskmjölsfabrik på västkusten. Stödet är 20 öre per kg och den sammanlagda kostnaden 100000 kr. Nämnden föreslår oförändrade regler och belopp för nästa budgetär.

Särskilda fasta pristillägg lämnas för de viktigaste slagen av sötvattensfisk, nämligen 1,80 kr. per kg för gädda, gös och rensad och flådd lake samt 1,35 kr. per kg för abborre, annan lake och siklöja. Nämnden föreslår att dessa belopp höjs till 1,95 kr. per kg resp. 1,55 kr. per kg. Vidare föreslås elt oförändrat fraktstöd av 20 öre per kg till en sammanlagd kostnad av högst 100000 kr. för transport av ogräsfisk och foderfisk frän insjöarna till fiskmjölsfabrik på västkusten.

Även för vissa andra fiskslag ges stöd i form av ett fast pristillägg. För
kokräka och råräka lämnas under innevarande regleringsår ett fast pristill-
lägg med 2,00 kr. per kg resp. 1,85 kr. per kg. För makrill utgår pristillägg
med 75 öre per kg. För storbackelånga är pristillägget 2,10 kr. per kg för
långa utan huvud och 1,80 kr. per kg för långa med huvud. Jordbruksnämn
den föreslär oförändrade pristillägg för räka och storbackelånga för nästa
regleringsår. I fråga om makrill föreslås ett pristillägg för garnmakrill och
övrig makrill om 1,90 kr. per kg resp. 90 öre per kg. Förslaget syftar till alt           6

stödja främst det kustnära makrillfisket.

Jordbruksnämnden har haft i uppdrag atl efter samråd med fiskeristyrel- Prop. 1986/87:137 sen lämna förslag lill disposition av medel för att bestrida kostnader för utsättning av lax, annan laxfisk och ål och för fortsatt försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. Nämnden föreslår atl 3 645 000 kr. ur prisregleringskassan används för att finansiera kostnaderna för utsättning av fisk under regleringsåret 1987/88. Däremot har nämnden inte lämnat förslag om medel för fördröjd utsättning av lax, men redovisar atl fiskeristyrelsen har förordat atl 1,3 milj. kr. avsätts för delta ändamål för nästa regleringsår. Fiskets förhandlingsdelegation har föreslagil att endast 0,2 milj. kr. avsätts för avveckling av försöken, eftersom delegationen har den uppfattningen alt verksamheten är ett led i en avveckling av havsfisket efter lax.

Jordbruksnämnden föreslår atl Swefisk ekonomisk förening tilldelas 1,5 milj. kr. för alt genomföra undersökningar inför en större marknads-kampanj och ett slarlbdopp av 1,5 milj. kr. för andra marknadsföringsåtgärder. Swefisk är den organisation som på näringens vägnar samordnar förstahandsmottagningen av fisk. Vidare föreslår nämnden atl Sveriges exportråd av prisregleringsmedel tilldelas 0,2 milj. kr. att användas för att främja export av sill och sillprodukter.

Som kompensation tiU konsumenterna för de höga torskpriserna föreslår jordbruksnämnden att 15 milj. kr. av prisregleringsmedel reserveras för konsumentfrämjande äigärder. Hur medlen skall disponeras bör enligt förslaget bestämmas av jordbruksnämnden efler förslag av en särskild arbetsgrupp som utses av nämnden.

Jordbruksnämnden beräknar prisregleringens kostnader för regleringsåret 1987/88 till sammanlagt 120,4 milj. kr., varav 72,5 milj. kr. hänför sig till kostnader för olika former av prisstöd. Kostnaderna för trygghetsförsäkringen beräknas till 7,5 milj. kr. och kostnaderna för överskottshanteringen till 7 milj. kr. Härtill kommer 4945 000 kr. för utsättning av fisk inkl. fördröjd utsättning av lax. Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll beräknas till I milj. kr. och kostnaderna för Svensk fisks administration och upplysningsverksamhet till 9,3 milj. kr. Kostnaderna för Swe-fisks och exportrådets marknadsåtgärder beräknas till 3,2 milj. kr. Kompensationsåtgärderna till konsumenterna beräknas kosta 15 milj. kr.

1 fråga om prisregleringens finansiering föreslår nämnden följande. Från prisregleringskassan för fisk bör täckas kostnaderna för trygghetsförsäkringen, utplantering av fisk, Swefisks och exportrådets marknadsåtgärder, jordbmksnämndens uppbörd och de konsumenlfrämjande åtgärderna. Vidare föreslås Svensk fisk tillföras 48 milj. kr. ur prisregleringskassan för att läcka kostnader för rörliga, fasta och regionala pristillägg, pristillägg för stalshandelsexport och foderfisk, fraktstöd, överskottshantering samt Svensk fisks administration m. m. Utöver från prisregleringskassan tillförda medel bör Svensk fisk för denna verksamhet få disponera tillgängliga ränteintäkter hos Svensk fisk och konjunkturutjämningsfonden samt vid behov även medel ur konjunkturutjämningsfonden.

Med nyss nämnda förslag behövs för kommande regleringsår ca 80 milj.
kr. ur jordbmksnämndens prisregleringskassa. Nämnden beräknar att det
molsvarar kassans intäkter inkl. ränteintäkter under samma period. Be-              7

hållningen i kassan skulle därmed komma att uppgå till ca 80 milj. kr. den Prop. 1986/87:137 1 juli 1988. Ur Svensk fisks konjunktumtjämningsfond skulle utöver ränteintäkterna behöva las i anspråk ca 35 milj. kr. Behållningen i fonden skulle därmed komma att uppgå lill ca 50 milj. kr. den I juli 1988 och den sammanlagda behållningen i prisregleringskassan och konjunkturuljämningsfonden vid samma tidpunki lill ca 130 milj. kr.

Jordbruksnämnden har slulligen bl. a. redogjort för vissa problem i samband med leveranser av råvara lill industrin. Nämnden har lagil initiativ till överläggningar mellan fiskets företrädare och industrin. Överläggningarna har på grund av stora meningsskiljaktigheter inte gett något konkret resultat. Nämnden föreslår liksom föregående år att prisregleringen ses över.

5 Föredragandens överväganden

Jordbruksnämndens förslag till prisreglering på fisk under budgetåret 1987/88 avviker på flera punkter från nu gällande riktlinjer för regleringen. Med hänsyn till dels vissa stmktur- och balansproblem inom yrkesfisket, dels den översyn av regleringen som planeras är jag emellertid beredd att i huvudsak biträda nämndens förslag. De avvikelser från gällande riktlinjer som därmed kommer all göras får betraktas som tillfälliga försök som underlag för översynen. Jag föreslår således att prisregleringen, med de avvikelser jag tar upp i det följande, utformas på det sätt jag har redogjort för i det föregående och att den av nämnden föreslagna normkvanfiteten fastställs.

I fråga om normpriserna innebär mitt ställningstagande bl.a. att den kostnads- och produktivitetsutveckling som skulle ha beaktats för budgetåret 1987/88 skall beaktas i regleringen för budgetåret 1988/89.

Kostnaderna för trygghelsförsäkringen skall avräknas vid fastställande av normpriserna. I fortsättningen bör detta göras när de verkliga kostnaderna är kända. Det innebär atl normpriserna för nästa år bör justeras med hänsyn till den nu kända premieökningen för innevarande år. Denna har i enlighet med förra årets beslut ännu inte avräknats. Jag kan inte tillstyrka jordbruksnämndens förslag att skjuta på avräkningen ytterligare så att flera års premiehöjningar samtidigt skulle påverka ett års normpriser. Mot denna bakgrund bör normpriserna, jämfört med vad som anges i nämndens skrivelse, sänkas med I öre per kg för sill/strömming och övriggmpp IV, med 3 öre för övriggmpperna I och II och med 6 öre för övriggmpp III. Det av nämnden föreslagna systemet med prisgränser för torsk bör prövas och utvärderas under kommande regleringsår. De föreslagna prisgränserna och niittpriserna bör dock sänkas med 2 öre med hänsyn till premiehöjningen för trygghetsförsäkringen.

Marknadssituationen för sill har under flera år varit pressad och de svenska sillfångsterna har sjunkit betydligt. Olika åtgärder har därför vidtagits för att styra över fisket till mer lönsamma arter. Möjligheterna till en ändrad fångstinriktning har emellertid minskat de senaste åren beroende på ett försvagat torskbestånd. Det är enligt min uppfattning viktigt att pröva nya möjligheter alt få en lönsam avsättning av sill. Jag har därför i

huvudsak inget atl erinra mot aU på försök stödja sillexport fill statshan- Prop. 1986/87:137 delsländer inom ramen för prisregleringen på det sätt som nämnden har föreslagil. Stödet bör dock begränsas till sill från Östersjön. Eftersom stödet bör kunna anpassas till marknadspriset finns del inte heller någon anledning alt fastställa en lägsta nivä på slödel. Del ankommer på jordbruksnämnden atl utvärdera försöksverksamheten.

Riktat induslrifiske efter sill är enligl svenska bestämmelser inte fillåtet. På försök har emellertid i vissa fall medgetts dispens för sådant fiske i Östersjön. Sådana dispenser ges av fiskeristyrelsen. 1 rådande avsättnings-situation för sill finner jag i likhet med jordbruksnämnden att ett visst slöd till industrifiske är motiverat. Del bör begränsas lill fiske i Östersjön. Det är viktigt att bestämmelserna för stödet samordnas med beslämmelserna som gäller för fiskets utövande. Det ankommer på jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen att göra detta. Jag vill också framhålla vikten av all hänsyn fortlöpande tas till förändringarna i efterfrågan på fiskmjöl och till den allmänna inställningen till en minskad inblandning av fiskmjöl i djurfoder. Mot den bakgrunden bör någon lägsta nivå för slödel inte läggas fast.

Jordbruksnämndens förslag lill utvidgning av det regionala fraktslödet har jag i huvudsak ingen erinran mol. Mot bakgrund av syftel bör stödet emellertid bestämmas enbart med hänsyn till fiskarens hemvist oavsett leveransplats på ost- och sydkusten.

Produktutveckling och marknadsbearbetning är viktiga åtgärder som på sikt kan öka avsättningsmöjligheterna för svensk fisk och svenska fiskprodukter. Det gäller inte bara sill. Särskilda medel bör därför avsättas lill branschorganisationen Swefisk för åtgärder som vidtas i samverkan med regleringsföreningen Svensk fisk. Även Sveriges exportråd bör erhålla medel för åtgärder som syftar till ökad avsättning av icke odlad fisk och produkter därav. För åtgärder som berör odlad fisk kan disponeras andra medel som fördelas av fiskeristyrelsen. En förutsättning för stödet till Swefisk bör också vara att organisationen under regleringsåret 1987/88 vidtar och lill jordbruksnämnden redovisar aktiva äigärder för att tillgodose den svenska beredningsindustrins behov av råvara till rimliga priser samt åtgärder för samordnad försäljning till den svenska färsk varumarknaden och exportmarknaden.

Jordbruksnämnden bör av regeringen kunna bemyndigas att betala ut 48 milj. kr. till Svensk fisk för kostnaderna för pristillägg och fraktstöd i enlighet med vad jag har redovisat i del föregående samt för Svensk fisks administration. För dessa ändamål bör Svensk fisk få disponera även ränteinläkler samt i sista hand medel från konjunkturuljämningsfonden.

Av medlen i prisregleringskassan bör 15 milj. kr. reserveras för konsumentfrämjande äigärder. Den närmare användningen av dessa medel bör beslutas av regeringen.

Överskottspriserna bör fastställas på del sått som nämnden har föreslagit. Svensk fisk bör få besluta om avsättningen av överskotten i samma utsträckning som tidigare.

Jordbruksnämnden bör få medge Svensk fisk alt vid behov få disponera
ytterligare medel ur konjunkturutjämningsfonden för överskottshantering
och den löpande verksamheten. Fondens behållning bör dock inte utan              9

regeringens särskilda medgivande få underskrida 10 milj. kr.

Medel som har anslagits ur prisregleringskassan för fisk lill prisreglering-     Prop. 1986/87; 137 en och som inle las i anspråk under perioden bör tillföras Svensk fisks konjunkturutjämningsfond.

Till prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras högst 1 milj. kr. av de fetlvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas återbetalas vid export. Av medlen i prisregleringskassan bör 3,2 milj. kr. avsättas för Swefisks och exportrådets marknadsföring. Vidare bör medel avsättas för atl täcka kostnaderna för trygghetsförsäkringen för fisket (preliminärt ca 7,5 milj. kr.). För utsättning av lax, annan laxfisk och ål inkl. försök med fördröjd utsättning av lax bör avsättas 4945000 kr., vars närmare användning liksom för närvarande bör beslutas av fiskeristyrelsen. Jordbruksnämnden har beräknat sina kostnader för uppbörd och kontroll lill I milj. kr. Dessa kostnader bör täckas med medel ur prisregleringskassan.

Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få användas för andra ändamål om regeringen anser det påkallat vid akuta svårigheter inom fisket.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen

föreslår riksdagen

att medge att för liden den 1 juli 1987-den 30 juni 1988 reglering av priserna på fisk m. m. jämle vad därmed hänger samman saml användningen av medel får ske enligt de grunder som jag har förordat.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

10

STATENS JORDBRUKSNÄMND 0215A/2323A

Bilaga     Prop. 1986/87:137
1987-02-16             Dnr 02-219/87

jn) 1987-03-0 3

Regeringen Jordbruksdepartementet

JlMS

PRISREGLERINGEN Pl FISK M M UNDER BUDGETÅRET 1987/88 (2 bilagor)

1        FÖRHANDLINGSUPPDRAGET

Regeringen har i beslut den 4 december 1986 uppdragit at statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen pl fisk under budgetaret 1987/88. Förslaget skall utformas med utgångspunkt i de av riksdagen ar 1978 beslutade riktlinjerna för prisregleringen.

Förslagen bör utformas med beaktande av att riktpunkten för prisregleringen är att den skall bekostas inom ramen för regleringsekonomin. Vidare bör förslagen främja en fortsatt inriktning av fisket mot fiskslag som kan fa en lönsam avsättning främst pa den svenska marknaden för färskkonsumtion och beredning.

Förslagen bör utformas sa att ett jämnare fiske av torsk under aret och jämnare och säkrare leveranser av råvara till svensk beredningsindustri stimuleras. Nämnden bör föreslå en minskad normkvantitet för sill. Förslag bör vidare lämnas till åtgärder som kan underlätta avsättningen av sill.

Nämnden bö'r föreslå frän konsumentsynpunkt påkallade åtgärder för att inom prisregleringens ram dämpa prisutvecklingen på torsk.

Jordbruksnämnden bör enligt uppdraget avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnader för premier för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket. Kostnaderna för försäkringen skall räknas av frän normpriserna. Därvid skall

11

Prop. 1986/87: 137

nämnden beakta att kostnadsökningen fö'r trygghetsförsäkringen avseende regieringsaret 1986/87 ännu inte har avräknats.

Förslaget bör även omfatta disposition av medel ur prisregleringskassan för att täcka kostnader för utsättning av lax, annan laxfisk och al. Därvid skall ä'ven beräknas en särskild medelsram för fortsatt försöksverksamhet med s k fördröjd utsä'ttning av lax. Dessa tva rambelopp bör bestämmas efter samrad med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden har nu överlagt med fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen angående prisregleringen på fisk under budgetåret 1987/88. Överläggningarna har lett till en uppgörelse och i samförstånd med delegationerna lä'gger nämnden fram följande förslag. I den man någon delegation har avvikande uppfattning anges detta.

UTGÅNGSPUNKTER

De av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken (prop 1977/78:112, JoU 23, rskr 272) omfattar ett inkomstmal, ett konsumentpolitlskt mal, ett produktionsmål, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt mal. Nämnden har berört dessa olika mål bl a i sin regleringsskrivelse till regeringen den 8 april 1981.

Dii ar 1981 beslutade riktlinjerna för prisregleringen pa fisk Innebar bl a att det s k normprissystemet togs i bruk. Normprissystemet innebär i huvudsak att normpriser och norakvantitecer för de viktigare slagen av fisk fastställs av statsmakterna efter förslag av jordbruksnämnden. Normpriserna skall i princip sättas sa att fisket nar avsedd lönsamhet samt att konsumenterna erbjuds fisk till rimliga priser. Normkvantitet anger den kvantitet för vilken pristillägg högst kan utgå.

I bilaga 1 återfinns vissa uppgifter om utfallet av normprissystemet m m under budgetaret 1985/86.

I bilaga 2 redovisas uppgifter rörande normprissystemet samt regleringsekonomin fr o m budgetaret 1982/83.

FÅNGSTER OCH AVSÄTTNING

Den totala svenska fiskfångsten har under de senaste aren minskat och uppgick år 1986 till ca 200 000 ton. Knappt hälften eller ca 90 000 ton utgjordes av sill/strömming fö'r konsumtion och ca en fjärdedel eller ca 45 000 ton av torsk. Sill och torsk är således de helt dominerande fiskslagen i det svenska fisket.

Avsättningen av svenskfångad sill/strömming på den Inhemska marknaden uppgår ärligen till ca 40 000 ton. Exporten av oberedd

12

Prop. 1986/87: 137

och filéad sill/strömming uppgick Ir 1986 till ca 45 000 ton, varav huvuddelen avsattes ,1 Danmark.

Den europeiska sillmarknaden domineras f n av det starkt ökade utbudet av nordsjösill. Sillfångsterna i Nordsjön år 1987 väntas uppgå till ca 500 000 ton.

Storleken av den västeuropeiska sillmarknaden beräknas till ca 425 000 ton per ar. Härav svarar den västtyska marknaden för ca 200 000 ton. Det är knappast troligt att konsumtionen kommer att upvisa någon större ökning som svar pa ett ökande utbud frän framförallt Nordsjön. Snarare kommer en större del av sillfangsterna i framtiden att användas för framställning av fiskmjöl.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att utbudet av nordsjösill ölcat pa den europeiska marknaden de senaste aren. Det ökade utbudet har fört med sig att priserna pa sill fallit. Eftersom konsumtionen troligen inte kommer att öka i nämnvärd grad är det sannolikt att priserna pa sill kommer att förbli hart pressade.

Torskfångsterna i Sverige uppgick ar 1986 till ca 45 000 ton, en minskning med 7 000 ton jämfört med föregående ar. Den övervägande delen av de svenska torskfangsterna fas i Östersjön. År 1986 avsattes ca 30 000 ton torsk i Sverige medan ca 15 000 ton exporterades 1 oberedd form. Importen av torsk, som doniineras av frysta filéer, beräknas 1986 ha uppgått till ca 20 000 ton, omräknad till landad vikt.

Torskmarknaden har de senaste aren varit fast med brist pa råvara. Även under de närmaste aren bedöms avsättnings-situationen som relativt gynnsam. Det kan dock inte uteslutas att andra fiskarter övertar en del av torskmarknaden vilket i sin tur åtminstone pa litet längre sikt kan fa en dämpande effekt på priserna. Vad gäller fangstutrymmet utnyttjas inte tillgångarna i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt fullt ut. Torskbeståndet i Östersjön lär enligt de biologiska experterna komma att försämras de kommande aren. Beståndet förväntas ända medge ett uttag för Sveriges del pa 50 000 - 60 000 ton (levande vikt) de närmaste aren, dvs en i stort sett oförändrad kvantitet.

Vad gäller övriga torskfiskar och flatfisk är importandelen över 90 7,.  Marknadsbilden för dessa fiskslag väntas inte förändras nämnvärt. Det finns ett utrymme för ökade fångster av svenska fiskare eftersom fångstkvoterna ej utnyttjas fullt ut.

INKOMSTUTVECKLINGEN

Enligt 1978 ars riksdagsbeslut sammanfattas målsättningen för fiskeripolitiken pa följande sätt.

13

Prop. 1986/87; 137

"Målet för fiskeripolitiken bör vara att skapa förutsättningar för att de som är sysselsatta i fiskerinäringen kan få både en ekonomisk och social standard som är jämförbar med den som erbjuds inom andra näringar och trygghet i arbetet samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser. Inom de gränser som ges av en ansvarsfull hushållning av fiskcillgangarna bör fisket bedrivas så effektivt som möjligt och fångsterna bestämmas av möjligheterna till lönsam och stabil avsättning. Samtidigt bör hänsyn tas till behovet av sysselsättning främst i kust- och skärgårdsområdena där fisket har stor regionalpolitisk betydelse".

Till nu avslutade överläggningar har Inkomstmaterial för år 1985 funnits tillgängligt i form av dels jordbruksnämndens och Sveriges fiskares riksförbunds lönsamhetsundersökning dels SCBs deklarationsundersökning för fiskare. Dessa material redovisas i avsnitt 4.1 resp 4.2.

Undersökningarnas resultat visar - med undantag för främst vissa grupper pa syd- och ostkusten - att fiskarnas inkomster följer nivån och utvecklingen för jämförbara grupper.

4.1      LONSAMHETSUNDERSOKNINGEN

Inkomstmalet har i propositionen närmare definierats att avse de fiskare som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske. De fiskelag som bedrivit fiske och landat sin fångst i Sverige minst 30 veckor av aret motsvarar i storleksordningen hälften av alla fiskelag och likaledes hälften av hela fiskarekaren i salsjöfiske samt svarar för i storleksordningen 75 % av fångsterna. Lönsamhetsutvecklingen för dessa fiskelag kan därför läggas till grund för bedömning av inkomsterna inom heltidsfisket. Uppgifter härom inhämtas genom en enkätundersökning, som bearbetas inom jordbruksnämnden. Svarsfrekvensen är endast ca 50 % varför resultaten bör tolkas med försiktighet.

Inkomstnivån för olika fiske inriktningar framgår av tabell 4.1 i form av kalkylnetto per man.

Kalkylnetto är en driftsekonomisk term och avser intäkter minus kostnader under aret för fiskelaget och fiskefartyget, fördelat per man. För de fiskare som ej är delägare i fartyget utgörs Inkomsten endast av den s k manslotten, som skiljer sig frän kalkylnettot på så sätt att över- eller underskott av den s k båtlotten ej påverkar manslotten men påverkar kalkylnettot. Över- eller underskott av batlotten påverkar inkomsten endast för de fiskare som är delägare i fartyget. Det förekommer även att fartyget ägs av utanför fisket stående personer. Även den taxeringsmässiga inkomsten skiljer sig frän kalkylnettot. Vid beräkning av kalkylnetto har avdrag ej gjorts för egenavgifter.

14

Prop. 1986/87: 137

Fiskets förhandlingsdelegation har hävdat att den s k raanslotten egentligen ger en riktigare bild av inkomstläget än kalkylnettot.

Kalkylnettot per man var under 1985 störst för västkustens fiskfiskare. De högsta kalkylnettona redovisas genomgående för västkustens fiskare medan ostkustens fiskare har de lägsta kalkylnettona.

Förändringen i kalkylnettona mellan åren 1984 och 1985 varierar kraftigt. Den största ökningen uppvisar västkustens fiskfiskare med nära 30 %. Med undantag för sillfiskare ökar kalkylnettona vad gäller västkustens fiskare i samtliga fiskeinriktningar. För sydkustens fiskare har kalkylnettona minskat utom för gruppen kombinationsfiskare. Något sillfiske finns ej redovisat för denna kuststräcka.

Pristilläggens andel av kalkylnettona ar 1985 per man är högst inom sillfisket, 45 - 60 Z.   Även kombinationsfiskarna har relativt stora pristilläggsandelar, ca25 - 30 %. För sillfisket har procentandelarna ökat jämfört med ar 1984.

Tabell 4.1    Inkomster för heltidsfiskande i lagfiske enligt lönsamhetsundersökningen

Fiskeinriktning    Kalkylnettol)  Varav pris-     Förändring
och                          per man 1985,  tilläggl)       i kalkyl-

kuststräcka       kr                                                       netto 1984-

1985,2)

Kr

Sill västkusten        132 000             58 000   44            - 5

Sill ostkusten            99 000             61 000   62

Fisk västkusten      184 000             20 000   11       -t- 29

Fisk sydkusten        109 000               3 000     3          - 15

Fisk ostkusten          94 000               3 000     4            - 3

Räka västkusten     142 000             13 000     9          +15

Komb västkusten    142 000             36 000   25         -1-7

Komb sydkusten     123 000             39 000   32        +  10

Övr västkusten       127 000               9 000     7            +4

Övr sydkusten          95 000             25 000   26          - 17

Övr ostkusten          69 000               5 000     7         -1-9

1      Enligt huvudundersökningen avseende samtliga bearbetade enkätsvar.

2      Enligt delundersökningen avseende identiska fartyg för båda aren.

15

Prop. 1986/87: 137

4.2      DEKLARATIONSUNDERSÖKNINGEN

Deklarationsundersökningen för fiskare utförs av SCB och baseras pa ett slumpmässigt urval av yrkesfiskare.

Primänaaterialet bestar av självdeklarationer frän yrkesfiskare enligt 1979 ars fiskeriinventering. I bearbetningen ingår endast de vars inkomst av fiske uppgått till minst hälften av den totala inkomsten (exkl kapitalinkomster).

Som framgår av tabell 4.2 är inkomstnivån vad gäller sammanräknad Inkomst tämligen lika för samtliga redovisade grupper pa västkusten. Sydkustens fiskare uppvisar ca 10 % lägre inkomster medan ostkustens fiskare har markant lägre inkomster.

Inkomst av fiske, som avser att belysa resultatutvecklingen för själva fiskeverksamheten, visar för sydkustens fiskare ett kraftigt försämrat resultat år 1985 medan utvecklingen i övrigt är något sämre än för sammanräknad inkomst.

Tabell 4.2    Inkomster för tralfiskare enligt SCBs deklarationsundersökning för fiskare

Kuststräcka	Sammanräknad				Inkomste		r av
	inkomstl)				fiske m		m2)
	1985	' »	Förändring		1985	' »	Förändring
	kr		1984-	■1985,	kr		1984-1985,
			X				%
Västkusten
Sill	109	400	-1- 10		130	000	+	6
Räka	110	900	-1- 15		129	600	+	7
Övrigt	109	100	-1- 12		131	900	-1-	6
Sydkusten	97	100	-t- 4		109	800	-	21
Ostkusten	63	200	-H 8		73	200	-1-	5

Det taxeringsmässiga begreppet "sammanräknad inkomst" innefattar samtliga förvärvskällor. Underskott i förvärvskälla upptas till noll. Avdrag har gjorts för egenavgifter.

Driftsekonomiskt begrepp. Kontant netto av fiske minskat med värdeminskningsavdrag och avdrag för ökade levnadsomkostnader samt ökat med ersättning från arbetslöshetskassa och försäkringskassan. Avser att belysa resultatutvecklingen för själva fiskeverksaraheten. Resultatreglerlngsposter har ej medtagits och avdrag har ej gjorts för egenavgifter.

16

Prop. 1986/87:137

FÖRSLAG TILL  PRISREGLERING PÅ FISK FÖR BUDGETÅRET 1987/88

5.1

UTTOERLAG

Som underlag för sina bedömningar och förslag har parterna haft följande material

-                           uppgifter om det biologiska fangstutrymmet

-                           marknads- och avsättningsförhallanden

-                           inkomstförhallanden inom det svenska fisket

-                           kostnadsutvecklingen för produktionsmedel inom de viktigaste fiskeinriktningarna

-                           löneavtalen pa arbetsmarknaden för de stora löntagarkollektiven

Uppgifter om det biologiska fangstutrymmet samt marknads- och avsättningsförhallanden redovisas i avsnitt 3 och i avsnitt 4 redogörs för inkomstförhallandena inom fisket.

Prisutvecklingen för produktionsmedel inom de viktigaste fiskäinriktningarna visar enligt jordbruksnämndens beräkningar en ninskning med 12,4 7,  under perioden december 1985 - december 1986.

En sammanfattning av löneavtalen för ar 1986 inom olika avtalsområden redovisas i tabell 5.1. Det bör observeras att lönehöjningarna gäller från olika tidpunkter för olika avtalsområden.

Tabell 5.1    Lönehöjningar inom olika avtalsområden år 19861)

SAF-LO-omradet

SAF-PTK-omradet

Statliga sektorn

Kommuner

och

landsting

Sammanvägt

Vagn tal, Z

36

27

15

22

100

Allmänna utrymmen inkl löneglidning  5,0

5,1      5,7      7,1      5,6

Selektiva åtgärder

1,16     0,7      0,3

1 Avtalen är tvååriga. I tabellen anges endast vad som utgår år 1986. Inom den offentliga sektorn läggs hela periodens avtalade höjningar ut år 1986. p| det statliga området tillkommer dessutom lönehöjningar genom s k lokala potter.

2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 137

Prop. 1986/87:137

5.2      NORMKVANTITET

Enligt statsmakternas beslut skall normkvantitet fastställas i syfte att hindra att prisstödet leder till alltför stor ökning av fisket efter vissa fiskslag och därmed till icke önskvärda överskott av konsumtionsfisk som inte skulle kunna tas tillvara som människoföda. Normkvantitet anger för vilken kvantitet pristillägg utgår. Den medför således i och för sig inte någon begränsning i fisket.

För budgetåret 1986/87 fastställdes, liksom för tidigare budgetar, normkvantitet endast för sill/strömming. Den uppgår under budgetåret 1986/87 till 73 000 ton. Enligt direktiven till arets överläggningar bör normkvantiteten minskas.

Såvitt nämnden kan bedöma torde den internationella efterfrågan pa sill inte komma att förbättras under det kommande budgetaret. Inom landet konsumeras ärligen endast ca 40 000 ton svenskfångad sill.

Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om att föreslå att norrikvantiteten för sill/strömming för budgetaret 1987/88 sänks till 60 000 ton. Denna kraftiga minskning av normkvantiteten hänger samman med dels det föreslagna särskilda stödet till öststatsexport av sill (se avsnitt 5.8) dels det särskilda stöiet till foderfisk (se avsnitt 5.9).

Om exporten till öststaterna inte kommer till stånd eller om kostnaderna för denna understiger beloppet 10 milj kr bör jordbruksnämnden fa bemyndigande att höja normkvantiteten till högst 70 000 ton. Härvid bör gälla att för varje miljon kronor i minskad kostnad för öststatsexport, jämfört med föreslagna 10 milj kr, bör normkvantiteten kunna ökas med 1 000 ton. Sådan eventuell ökning av normkvantiteten bör dock ej fa ske retroaktivt för period för vilken pristillägg redan fastställts.

5.3      NORMPRISER

Förslag till förändring av normpriserna har vid tidigare överläggningar grundats på dels kostnadsökningen inom fisket, dels inkomstökningen för jämförbara grupper. Vid sammanvägning har Inkomstdelen och kostnadsdelen för fiskeföretagen satts till vardera 50 %. Även produktivitetsutvecklingen inom fisket har beaktats. Vidare har införandet av den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket samt premiehöjningar för denna tom budgetaret 1985/86 avräknats från normpriserna på så sätt att kostnaderna för pristilläggen beräknats bli lika mycket lägre som kostnaden för försäkringen.

Som anges i avsnitt 5.1 har priserna för produktionsmedel inom fisket, enligt den index som beräknas av jordbruksnämnden, minskat med 12,4 % under perioden december 1985 - december 1986.

Prop. 1986/87; 137

En sammanvägning av kostnadsutveckling, inkomstutveckling för jämförbara grupper samt beaktande av produktivitetsutveckling och kostnadsökning för trygghetsförsäkringen skulle därför i och för sig motivera en sänkning av normpriserna för budgetåret 1987/88.

Med hänsyn till att nedgången 1 kostnadsindex far bedömas som tillfällig, eftersom det främst är sänkta drivmedelspriser som orsakat nedgången medan flertalet övriga poster stigit, har jordbruksnämnden och parterna dock enats om att för budgetåret 1987/88 föreslå oförändrade normpriser för sill/strömming och för övriggrupperna jämfört med innevarande budgetår. För torsk föreslås att det nuvarande systemet med normpriser ersätts av ett system med prisgränser (se avsnitt 5.4).

Förslag till normpriser i kr/kg för budgetåret 1987/88 samt jämförelser med innevarande och föregående budgetar framgår av följande tablå.

Fiskslag/			Förslag
Normprisgrupp	1985/86	1986/87	1987/88
Sill/strömming, stor	3,06	3,17	3.17
Sil-/strömming, liten	2,38	2,46	2,46
Övriggrupp ll)	6,61	6,97	6,97
Övriggrupp Il2)	8.24	8,69	8.69
Övriggrupp IIl3)	16,35	17,25	17,25
Övriggrupp IV4)	3,31	3,49	3,49

1      Grasej, vitling, sandskädda och pigghaj.

2      Kolja, rödspätta, havskatt och lyrtorsk.

3      Kummel, rödtunga och bergtunga.

4      Lubb, skrubba och horngädda.

Nämnden och delegationerna har vidare enats om att när kompensation till fisket skall fastställas för budgetaret 1988/89 skall beaktas kostnadsutvecklingen inom fisket under perioden december 1985 - december 1987 samt inkomstutvecklingen för jämförbara grupper enligt löneavtal för såväl ar 1986 som år 1987. Även frågan om produktivitetsavdrag far da tas upp till behandling. Vidare skall vid detta tillfälle de ökade kostnaderna för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket, som inträffat efter budgetaret 1985/86, avräknas från nonnpriserna. (Kostnaderna för trygghetsförsäkringen uppgick under budgetåret 1985/86 till 5,4 milj kr.)

Överenskommelsen Innebär således att den kostnads- och Inkomstutveckling m m som normalt skulle beaktas vid detta överläggningstillfälle förskjuts ett ar och Istället medräknas först vid överläggningarna inför budgetaret 1988/89.

19

Prop. 1986/87:137

5.4      PRISGRÄNSER FÖR TORSK

Med hänsyn till den osäkra marknadssituationen beträffande torsk, föreslås att ett prisgränssystem införs. Normpriset föreslås bli ersatt med ett s k mittpris, som i princip skall sättas sa att fisket når avsedd lönsamhet. Dessutom fastställs en nedre och en övre prisgräns.

Systemet innebär att möjligheten för fiskaren att erhilla ett högt pris ökar samtidigt som pristillägg inte kommer att utgå förrän priserna har fallit under nedre prisgränsen. Pristillägg och prisdämpande åtgärder kommer således endast att vidtas när jämförelsepriset (dvs det genomsnittliga på visst sätt definierade avräkningspriset till fiskaren) faller utanför den nedre resp övre prisgränsen.

Vid jämförelsepriser över den övre prisgränsen skall sådana prisdämpande åtgärder vidtas som beskrivs i utredningen om normprissystemets tekniska utformning (Ds Jo 1979:14), dvs exportavgift, exportlicensierlng och exportförbud. Enligt jordbruksnämndens uppfattning bör även prisutjämningsbidrag till beredningsindustrin kunna utgå när tidigare nämnda åtgärder inte anses lämpliga. Nämnden anser att prisutjämningsbidrag bör användas endast i särskilda situationer och ytterst restriktivt. Prisutjämningsbidrag bör kunna fa utgå även i lägen när jämförelsepriset ligger lägre än den övre prisgränsen om detta bedöms erforderligt. Vid jämfdrelseprlser under den nedre prisgränsen bör pristillägg utgå pa samma sätt som när jämförelsepriserna för normprissatta fiskslag ligger lägre än nonnpriserna.

Under de senaste budgetaren har normpriset för torsk under perioden juli - december legat pa en högre nivå än under perioden januari - juni för att säsongsmässigt stimulera torskfisket. Med samma motivering föreslås att mittpris och prisgränser pa torsk under budgetåret 1987/88 ligger pa en högre nivå under första hälften av budgetaret än under den andra.

Förslag till mittpriser och prisgränser för torsk 1 kr/kg under budgetåret 1987/88 framgår av följande tablå.

Period                               Nedre     Mitt-      Övre

prisgräns  pris       prisgräns

juli - december 1987    6,00      6,60      7,20 januari - juni 1988     5,50    -  6.10       6,70

20

Prop. 1986/87: 137

Jämfört med under Innevarande budgetar gällande normpriser för torsk, som uppgår till 5,22 kr/kg under perioden juli - december resp 4,99 kr/kg under perioden januari - juni Innebär de föreslagna mittpriserna dels att priserna höjts, dels att skillnaden mellan höst- och vårsäsong ökats. Höjningarna motiveras av den Qlnskade tillgängen pa torsk som inneburit väsentligt sämre fångster i förhållande till insatta fangstansträngningar. Liksom vad gäller normprissatta fiskslag har kostnadsutvecklingen m m under 1986 ej beaktats.

Parterna har enats om att när kompensation skall fastställas för budgetåret 1988/89 skall konstnads- och inkomstutveckling m m beaktas pa samma sätt och för samma period som för normprissatta fiskslag.

5.5      PRISTILLAGG

Pristillägg kan för normprissatta fiskslag utgå om jämförelsepriset understiger normpriset. Hur stor andel av skillnaden mellan normptis och jämförelsepris som skall utgå i pristillägg skall enligt statsmakternas beslut tas upp vid överläggningarna. Under innevarande budgetar utgår pristillägg för sill/strömming med 65 7.,  för torsk med 75 % och för övriga normprissatta fiskslag med 80 7.  av nämnda skillnad.

För budgetåret 1987/88 föreslås att pristillägg får utgå för sill/strömming med 75 7.  och, för de fyra övriggrupperna med 80 7. av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. För torsk bör på samma sätt pristillägg fa utgå med 75 % av skillnaden mellan nedre prisgräns och jämförelsepris i de fall jämförelsepriset understiger den nedre prisgränsen.

För innevarande budgetår är kostnaden för pristillägg för sill/strömming begränsad till högst 55 milj kr. Någon motsvarande begränsning föreslås ej för budgetaret 1987/88.

5.6      FASTA PRISTILLAGG

Fasta pristillägg utgår f n för makrill, räka, storbackelånga och de viktigaste slagen av sötvattensfisk.

För makrill föreslås att pristilläggen för budgetåret 1987/88 höjs samt utgår med olika belopp för garnmakrill resp för övrig' makrill. Även för sötvattensfisk föreslås höjda pristillägg medan för räka och långa pristilläggen bör vara oförändrade.

Förslag till fasta pristillägg i kr/kg för__budgetåret 1987/88 samt jämförelser med Innevarande och föregående budgetar framgår av följande tablå.

21

Prop. 1986/87; 137

Fiskslag		1985/86	1986/87	Förslag 1987/88
GammakrillD Övrig makrill2)		0,75 0,75	0,75 0,75	1.90 0,90
Kokräka Råräka		2,00 1,85	2,00 1,85	2,00 1,85
Storbackelånga: -   utan huvud -   med huvud		2.10 1.80	2.10 1,80	2,10 1,80
Sötvattensfisk Sötvattensfisk	l3) Il4)	1.80 1,35	1,80 1,35	1.95 1.55

1      Makrill fångad med garn, krok eller smavad inomskärs.

2      Makrill fångad med trål eller snörpvad utomskärs.

3      Gädda, »ös, sik samt rensad och flådd lake.

4      Abborre, annan lake och siklöja.

5.7      bVERSKOTTSPRIS

En lägsta prisnivå skall upprätthallas för den fisk som säljs pa marknaden. Lägstapriser fastställs av regleringsföreningen Svensk Fisk för normprissatta fiskslag samt för makrill och kokräka. För den fisk som inte kan säljas till lägstapris fastställer Svensk Fisk överskottspriser.

Nivån för överskottspriserna avgörs enligt statsmakternas beslut ytterst av de medel som ställs till Svensk Fisks disposition för detta ändamål, dvs i första hand de marknadsintäkter som flyter in frän försäljning av till föreningen överlämnade kvantiteter. Under innevarande och samtliga föregående budgetar har dessutom särskilda medel anslagits för att kunna hälla nivån högre än eljest.

Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om att för budgetåret 1987/88 oförändrat högst 7,0 milj kr bör anslås för att överskottspriserna skall kunna ligga vid en rimlig nivå. Jordbruksnämnden bör dock liksom hittills bemyndigas medge att, i händelse av att det föreslagna beloppet skulle visa sig vara otillräckligt. Svensk Fisk efter prövning av nämnden far ta i anspråk ytterligare medel för överskottshanteringen.

Vad gäller överskottsprisernas nivå bör även för budgetaret 1987/88 finnas ett samband med lägstaprisernas nivå. (jverskottpriset för sill/strömming bör fa utgöra högst 60 Z  av lägstapriset. Dock bör överskottspriset för storlekarna 2 och 3

22

Prop. 1986/87; 137

inte understiga 1 kr/kg. För torsk och övriggrupperna föreslås på motsvarande sätt procentsatserna till 70 % resp 80 %. Nämnden bör dock fa medge dispens frän dessa regler, sådana eventuella dispenser bör dock ges restriktivt.

Beträffande överskottshanteringen av övrig makrill föreslås att de speciella regler som Svensk Fisk äger rätt att tillämpa bibehålls även under budgetåret 1987/88.

5.8      EXPORT AV SILL TILL ÖSTSTATERNA

Enligt förhandlingsuppdraget bör förslag lämnas till åtgärder som kan underlätta avsättningen av sill.

Sillfisket har de senaste Iren minskat. Enligt Svensk Fisks statistik har nedgången fortsatt under första hälften av innevarande budgetar samtidigt som de av Svensk Fisk Inlösta överskotten ökat. Avsättningen pa den svenska marknaden är tämligen konstant och uppgår till storleksordningen 40 000 ton ärligen. Samtidigt har det ökade utbudet pa den europeiska marknaden inneburit att priserna pressats. Sverige har även outnyttjade kvoter av sill/strömming i främst Östersjön men även i Västerhavet.

Frar. Sveriges fiskares riksförbund har redan tidigare framförts att en satsning pa export till öststaterna är en väg att underlätta avsättningen av sill. Denna möjlighet har 'även berörts i fiskeristyrelsens "Verkspromemoria angående det svenska sillfisket, rapport 1986-06-06".

För export till öststaterna förutsätts normalt att hanteringen av råvaran kan ske pa ett enklare sätt än för reguljär handel pa Europa. För att några affärer skall komma till stånd måste priserna vara attraktiva för köparna varför omkostnaderna måste hallas nere. Leveranser förutsätts kunna ske 1 bulk direkt till östeuropeiska moderfartyg antingen ute till havs eller eventuellt i svenska hamnar. Svenska sorterings- och hanteringsbestämmelser bör därför i huvudsak inte krävas.

I syfte att möjliggöra sådan öststatsexport föreslår jordbruksnämnden och delegationerna att under budgetaret 1987/88 högst 10 milj kr far användas för att särskilt stödja fiske efter sill för export till Öststaterna. Härav bör högst 3 milj kr avse sill fångad i Västerhavet. Stödet bör utgå i form av ett fast pristillägg per kg. Vidare förutsätts att prisregleringsavgift ej skall utgå för de kvantiteter som blir aktuella samt att Svensk Fisks lägstapriser inte behöver iakttas.

Närmare regler för de olika former av öststatsexport som kan bli aktuella och de pristillägg som därvid skall kunna utgå bör prövas av jordbruksnämnden efter förslag av Svensk Fisk. Pristillägget bör fastställas till lägst 40 och högst 65 öre/kg.

23

Prop. 1986/87; 137

Stödet bör ses som ett försök och bör därför utvärderas av Svensk Fisk. Härvid bör en preliminär utvärdering kunna presenteras för jordbruksnämnden senast i december 1987 och en mer definitiv utvärdering hösten 1988. Viktigt är härvid att undersöka vilka effekter stödet har haft pa den reguljära exporten till Västeuropa av oberedd och beredd sill.

Som framgår av avsnitt 5.2 bör normkvantiteten kunna ökas om kostnaderna för öststatsexporten ej uppgår till det föreslagna beloppet om högst 10 milj kr.

5.9      STOD TILL FODERFISK

Ytterligare en möjlighet att underlätta avsättningen av sill är att lata en större del av fångsterna ga till foder. Detta kan ske antingen genom en ökad fransortering eller genom ett riktat foderfiske.

För att detta skall bli ekonomiskt möjligt föreslås att högst 5 milj kr under budgetaret 1987/88 far användas till stöd It foderfisk (foderfisk utgörs 1 huvudsak av sill men inblanding av andra fiskslag torde ej kunna undvikas).

Stödet bör utgå som ett fast pristillägg om lägst 25 och högst 50 öre/kg för stödberättigade kvantiteter. Närmare regler bör bestämmas av jordbruksnämnden efter förslag av Svensk Fisk. Avsättningen bör endast ske till svenska fodertillverkare.

5.10     REGIONALT STOD

De av riksdagen ar 1978 beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken innefattar bl a ett regionalpolitiskt mål. Vad gäller detta mal påpekas i prop 1977/78:112 att vid avvägningar av fiskets omfattning och inriktning hänsyn också måste tas till kravet på sysselsättning inom fisket i de kust- och skärgårdsområden där fisket har stor regional betydelse. Genom ett lämpligt utformat stöd bör den i fisket sysselsatta bofasta befolkningen kunna få rimliga möjligheter till arbete i sin hemort.

I tabell 5.2 har några data sammanställts för de olika kuststräckorna. Dessa visar en svagare utveckling för fisket pa syd- och ostkusten jämfört med västkusten. Såväl lönsamhetsundersökningen som deklarationsundersökningen, vilka redovisas i avsnitt 4, pekar också pa lägre inkomster för syd-och ostkustens fiskare än för fiskare pa västkusten.

24

Prop. 1986/87: 137

Tabell 5.2    Utvecklingen av det licensierade fisket på olika kuststräckor 1983/84 - 1985/86 enligt Svensk Fisks statistik

Hemort

1983/84

1984/85

1985/86

ANTAL FISKELAGl)

Västkusten	380	404	416
Sydkusten	296	305	297
Ostkusten	351	363	361

ANTAL ENSAMFISKARED

Väskusten	187	138	126
Sydkusten	196	189	173
Ostkusten	662	647	629

SILLFÅNGSTER, 1000 T0H2)

Västkusten	44,2	55,3	43,8
Sydkusten	23,9	22,1	17,5
Ostkusten	17.8	11,1	8,8

TORSKFÅNGSTER, 1000 T0N2)

Västkusten	17.3	18,0	19,0
Sydkusten	20,9	18,1	14,7
Ostkusten	13,0	12,7	11,0

TOTALA INTÄKTER, MILJ KR3)

Västkusten	321	358	403
Sydkusten	163	147	144
Ostkusten	129	112	119

1      Antal med licens som någon gäng under resp budgetar levererat till svensk förstahandsmottagare.

2      Landade i Sverige, exkl överskott och skrapfisk.

3      Totala avräkningsvärden samt pristillägg för samtliga fiskslag landade 1 Sverige.

Mot denna bakgrund föreslås att ett regionalt stöd utgår pa syd- och ostkusten under budgetaret 1987/88. Stödet bör utgå som fast pristillägg (regionalt pristillägg) enligt följande

till fiskare bosatta på sydkusten med 10 ö're/kg för sill levererad och försaid till förstahandsmottagare pa syd- och ostkusten,

3    Riksdagen 1986/87. I sarnl. Nr 137

25

Prop. 1986/87: 137

till fiskare bosatta pa södra ostkusten (Stockholms län och söderut) med 20 öre/kg för strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare pa ostkusten samt med 10 öre/kg för strömming levererad och försaid till förstahandsmottagare pa sydkusten,

~  till fiskare bosatta pa norra ostkusten (Uppsala län och

norrut) med 50 öre/kg för strömming och torsk levererad och försaid till förstahandsmottagare pa norra ostkusten samt med 20 öre/kg för strömming levererad och försaid till förstahandsmottagare pa södra ostkusten resp med 10 öre/kg för strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare pa sydkusten.

För regionalt pristillägg bör gälla att stöd endast utgår inom ramen för gällande normkvantitet och för avsättning till human konsumtion.

Under innevarande budgetar utgår ett särskilt stöd i form av regionalt fraktstöd till fiskare bosatta på norra ostkusten. Som en följd av förslaget om regionalt pristillägg bör detta fraktstöd upphöra.

5.11     FRAKTSTÖD

Und':r innevarande budgetar utgår ett fraktstöd till fiskare bosatta pa norra ostkusten för foderfisk som Ilandförs pa norra ostkusten och som levereras till fiskmjölsfabrik pa västkusten. Stödbeloppet uppgår till högst 0,1 milj kr och motsvarar högst 20 öre/kg.

Denna stödform föreslås få fortsätta med oförändrade regler och belopp även under budgetaret 1987/88.

Vidare utgår under innevarande budgetar ett fraktstöd för ogräsfisk från insjöarna samt för foderfisk vid training och romfiske i insjöarna som levereras till fiskmjölsfabrik pa västkusten. Stödet skall ses som en sanitär resp fiskevardande åtgärd och bl a främja att ogräsfisk inte kastas tillbaka 1 insjöarna utan tas om hand. Stödbeloppet uppgår till högst 0,05 milj kr och motsvarar högst 20 öre/kg.

För budgetaret 1987/88 föreslås att stödbeloppet maximeras till 0,1 milj kr varav högst 0,05 milj kr under vardera perioderna juli - december 1987 resp januari - juni 1988. I övrigt bör stödet utgå enligt oförändrade regler.

5.12     TRYGGHETSFORSAKRING

Fiskets kollektiva trygghetsförsäkring finansieras med medel ur prisregleringskassan. När försäkringen Infördes budgetaret 1983/84 avräknades kostnaden från normpriserna. Även premiehöjningen budgetaret 1985/86 avräknades frän normpriserna.

26

Prop. 1986/87: 137

Normpriserna sänktes pa sa sätt att kostnaderna för pristilläggen beräknades bli lika mycket lägre som kostnaden för försäkringen

Premien för den kollektiva trygghetsförsäkringen fastställdes ursprungligen för ett budgetår i taget, men fastställs fr o m ar 1987 för ett kalenderår i taget.

Premien uppgår för år 1987 till 7,23 milj kr. Kostnaden för budgetåret 1987/88 beräknas till ca 7,5 milj kr då viss höjning av premien antages ske för år 1988. Kostnaden kan dock komma att bli högre.

Som framgår av avsnitt 5.4 har nämnden och delegationerna enats om att de premiehöjningar som inträffat efter budgetåret 1985/86 skall avräknas frän normpriserna när överenskommelse skall träffas om förslag till prisregleringen pa fisk under budgetaret 1988/89.

6        REGLERINGSEKONOMIN 1986/87 OCH 1987/88

6.1      INTÄKTER OCH KOSTNADER 1986/87

Behållningen i Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond uppgick per den 1 juli 1986 till 75,8 milj kr, en ökning med 16,2 milj kr jämfört med den 1 juli 1985. Motsvarande belopp för jordbruksnämndens prisregleringskassa var 69,0 milj kr, en ökning med 0,1 milj kr.

Regleringsekonomins totala intäkter under innevarande budgetar beräknas nu till ca 90 milj kr. Prisregleringsavgift, som tas ut pa såväl svenskfångad som importerad fisk med 6 % av förstahands- resp Importvärdet eller motsvarande belopp 1 öre per kg, beräknas tillföra kassan ca 72 milj kr, varav ca 35 7. frän svenska fiskares fångster. Ränteintäkterna pa de medel som är innestående i konjunkturutjämningsfonden resp prisregleringskassan beräknas uppgå till sammanlagt ca 15 milj kr. Exportavgift pa viss sötvattensfisk och al samt torsk väntas tillföra prisregleringskassan ca 3 milj kr.

Sammanlagt finns således ca 235 milj kr till prisregleringens förfogande under innevarande budgetar.

De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under Innevarande budgetår beräknades ursprungligen av nämnden till ca 97 milj kr, varav ca 62 milj kr för rörliga pristillägg. Kostnaden kan nu beräknas till ca 75 milj kr varav ca 40 milj kr för rörliga pristillägg. Anledningen till att kostnaderna nu väntas bli lägre är främst att sillfangsterna minskar.

27

Prop. 1986/87: 137

Enligt dessa beräkningar kommer tillgångarna i jordbruksnämndens prisregleringskassa och Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond sammanlagt att uppgå till knappt 160 milj kr vid utgången av innevarande budgetar. Behållningen i prisregleringskassan beräknas till ca 75 milj kr och 1 konjunkturutjämningsfonden till knappt 85 milj kr.

I följande tablå jämförs de kostnader för prisregleringen på fisk son bedömts bil följden av träffade överenskommelser, och som redovisats i regleringsskrivelserna för resp ar, och de i efterhand konstaterade utfallen. En utförlig sammanställning av regleringsekonomins intäkter och kostnader redovisas i bilaga 2 (tabell 6).

		Rörliga pristillägg			Totala ko	stnader
		Beräknat vid	Utfall,		Beräknat	vid	Utfall,
		resp överlägg-	milj	kr	resp över	•lägg-	milj kr
		ningstillfälle,			ningstillfälle,
		milj kr			milj kr
1981'	')2	41,5 - 59,5	57.8		61 - 79		75,7
1982	33	76	45,9		98		63,7
1983	84	68 - 82	52,5		100		76,3
198-	85	56 - 61	60,4		84		80,8
1985.	'86	75	46,4		103		76,6
1986,	•37	62	401		97		751

1  Prognos

6.2      INTÄKTER OCH KOSTNADER 1987/88

6.2.1    INTÄKTER OCH DISPONIBELT BELOPP

Tillgångarna 1 jordbruksnämndens prisregleringskassa och Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond kan enligt avsnitt 6.1 beräknas komma att uppgå till knappt 160 milj kr per den 1 juli 1987. Intäkterna under budgetåret 1987/88 inkl ränteintäkter kan uppskattas till ca 90 milj kr. Sammanlagt står således i princip i storleksordningen 250 milj kr till prisregleringens förfogande under budgetåret 1987/88.

6.2.2    KOSTNADER FOR DEN LÖPANDE REGLERINGEN

Direkt avgörande för kostnaderna för stöd inom ramen för nornprlsregleringen är prisutvecklingen för fisk och

28

fiskprodukter. Det innebär att jordbruksnämnden inför det kommande budgetaret har att göra prognoser för marknadsutvecklingen. Sådana prognoser är dock mycket svåra att göra med hänsyn till framför allt den stora Inverkan de internationella priserna har främst pa sill och torsk. Nämnden har vidare att göra en bedömning av storleken av prlstilläggsberättigade kvantiteter för olika fiskslag.

Mot bakgrund av gjorda marknadsbedömningar, föreslagna normpriser, nedre prisgränser för torsk samt normkvantiteten för sill/ströraming har kostnaderna för pristilläggen för normprissatta fiskslag samt torsk uppskattats till ca 46 milj kr. Kostnaderna för fasta pristillägg pa makrill, räka, storbackelånga och sötvattensfisk har beräknats till ca 6,5 milj kr. Stödet till export av sill till öststaterna samt stödet till foderfisk är högst 10 milj kr resp högst 5 milj kr. För täckande av Svensk Fisks kostnader för överskottshanteringen har beräknats högst 7 milj kr. För regionala pristillägg pa syd- och ostkusten har beräknats ca 5 milj kr. Det speciella fraktstödet till foderfisk pa norra ostkusten samt för fraktstödet till ogräs- och foderfisk frän insjöar beräknas kosta vardera högst 0,1 milj kr. Kostnaderna för den kollektiva

trygghetsförsäkringen för yrkesfiskare uppskattas till ca 7,5 milj kr. Kostnaderna för trygghetsförsäkringen kan dock komma att bli högre då premien för ar 1988 ännu ej fastställts.

Den sammanlagda kostnaden för prisregleringen i form av prisiillägg, fraktstöd, överskottshantering och trygghetsförsäkring beräknas komma att uppgå till drygt 87 milj kr.

6.2.3    KOSTNADER FOR UTSÄTTNING AV FISK

Som framgår av avsnitt 1 bör jordbruksnämnden avge förslag till dispositon av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnader för utsättning av fisk. Därvid skall även beräknas en särskild medelsram för fortsatt försöksverksamhet med s k fördröjd utsättning av lax. De bada beloppen bör bestämmas efter samrad med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden föreslår i samförstånd med delegationerna att 3,645 milj kr utgår ur prisregleringskassan för att bestrida kostnader för utsättning av fisk under budgetaret 1987/88. Enligt förslag frän fiskets förhandlingsdelegation bör beloppet användas enligt följande (milj kr).

Ål, ost- och sydkusten                               0,550

Ål, västkusten                                           0,165

Rödspätta och torsk, västkusten                 0,130

Insjöar                                                     2,800

Summa                                                    3,645

4    Riksdagen 1986187. I saml. Nr 137

Prop. 1986/87: 137

29

Prop. 1986/87; 137

Fiskeristyrelsen godkänner beloppet och fördelningen. Nämnden och konsumentdelegationen har heller inget att erinra häremot.

Fiskets förhandlingsdelegation har dessutom framfört att kompensation bör utgå till licensierade yrkesfiskare för det inkomstbortfall som blir följden av att, enligt gällande regler, rombärande hummer ej far ilandföras utan måste aterutsättas.

Vad gäller s k fördröjd utsättning av lax anser fiskeristyrelsen att försöksverksamheten bör få fortsätta. Kostnaden härför beräknas nu av fiskeristyrelsen uppgå till 1,3 milj kr med hänsyn till ökade priser på utsättningsmaterialet. Fiskets förhandlingsdelegation kan endast godta ett mycket begränsat belopp (0,2 milj kr) avsett för avveckling av försöken eftersom man anser att verksamheten leder till att havsfisket efter lax måste avvecklas. Konsumentdelegationen, som inte har någon sakkunskap pa området, anser sig inte ha anledning att driva frågan mot fiskets uttryckliga önskemal. Nämnden som inte heller anser sig ha någon kunskap pa området utgår därför frän att denna speciella fråga avgörs av regeringen.

6.2.4    JORDBRUKSNÄMNDENS UPPBÖRDSKOSTNADER

Jord;ruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll av pris-eglerings- och exportavgifter beräknas uppgå till ca 1,0 mil kr.

6.2.5    SVENSK FISKS KOSTNADER

Kostnaderna för Svensk Fisks administration och upplysningsverksamhet har av föreningen beräknats till ca 9,1 milj kr. Häri ingår kostnader för informations- och upplysningsverksamhet som preliminärt angetts till ca 3,2 milj kr. För undvikande av dubbelarbete förutsätter jordbruksnämnden och delegationerna att föreningens marknadsföringsåtgärder föregas av diskussioner med Swefisk.

6.2.6    SWEFISK

Genom beslut den 16 oktober 1986 föreskrev regeringen att 17 § 2 st i förordningen (1986:428) om prisreglering pa fiskets område skulle träda i kraft den 1 december 1986.

I den nämnda bestämmelsen föreskrivs att

"Prisstöd far lämnas endast till fiskare som levererar till förstahandsmottagare som deltar i en sådan organiserad saraordning pa fiskförsäljningens område som har godkänts av statens jordbruksnämnd".

30

Prop. 1986/87: 137

I anledning härav har Sveriges Fiskares Riksförbund, de fiskareägda förstahandmottagarna och Sveriges Fiskgrossisters Riksförbund bildat Swefisk ekonomisk förening. Efter anhållan frän Swefisk har statens jordbruksnämnd beslutat att föreningen tills vidare godkänns som sådan organiserad samordning pa fiskförsäljningens område som anges i 17 § 2 st i förordningen (1986:428) om prisreglering pa fiskets område.

Föreningen har enligt 2 § i dess stadgar "till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

att vara en samordnande organisation av förstahandsmottagare pa fiskförsäljningens område, med uppgift att bl a åstadkomma en ökad avsättning av svenskfångad fisk pa den svenska färskvarumarknaden och pa export

att vara huvudman för ett kommersiellt branschinstitut för fisket. Branschinstitutet skall bl a genomföra marknadskampanjer, företagsutvecklingsprogram, utvegkla distributionssystem för färsk fisk, organisera en ladpol

m m.

att  t5 initiativ till och utgöra ett forum för förhandlingar

m-illan förstahandsmottagare och beredningsindustrin i syfte -tt tillförsäkra svensk beredningsindustri råvara

att  verka för forskning och utveckling inom fiskebranschen

att i  övrigt tillvarata medlemmarnas intressen."

Swefi.= k har planer pa att genomföra en marknadskampanj vars syfte är att förändra konsumenternas attityd till att äta fisk och höja statusen pa fisk. Meningen är att kampanjen skall genomföras i tva steg. Första steget är en testomgang inom tva geografiskt skilda områden. Därefter skall utformas en massiv riksomfattande insats under tre ar.

Jordbruksnämnden och delegationerna föreslår att Swefisk tilldelas 1,5 milj kr för att genomföra s k testundersökningar. Därutöver bör föreningen som ett startbelopp för andra marknadsföringsåtgärder erhålla ytterligare 1,5 milj kr. För undvikande av dubbelarbete förutsätter jordbruksnämnden och delegationerna att föreningens marknadsföringsåtgärder föregås av diskussioner med Svensk Fisk.

6.2.7    EXPORTRÅDET

Exportrådet har i skrivelse den 11 augusti 1986 till statens jordbruksnämnd begärt att för budgetåret 1987/88 få 0,5 milj kr anvisade av fiskerinäringens regleringsmedel för att säkerställa viss finansiering av olika exportfrämjande åtgärder för fisk.

Exportrådet föreslås erhålla 0,2 milj kr att användas till att främja export av sill och sillprodukter.

31

Prop. 1986/87: 137

6.2.8    KONSUMENTFRÄMJANDE ÅTGÄRDER

Under senare ar har under langa perioder priserna pa torsk legat över norupriserna. Anledningen till de höga priserna har i första hand varit höga internationella priser till följd av minskade torskfångster. Vid överlä"ggningarna våren 1986 inför Innevarande budgetar aktualiserades åtgärder för att dämpa de inhemska priserna. Jämförelsepriserna hade då under hela hösten 1985 successivt stigit från 4,96 kr/kg i juli 1985 till 6,11 kr/kg i januari 1986. Normpriset var under perioden juli -december 1985 4,83 kr/kg och under perioden januari - juni 1986 4,62 kr/kg. Jämförelsepriset låg således 1 januari ar 1986 ca 1,50 kr/kg över normpriset.

Da prisnivån under februari 1986 inte visade tecken på att falla utan snarare stiga införde nämnden fr o m den 3 mars 1986 exportavgift pa torsk med 50 öre/kg.

Frän fiskets förhandlingsdelegation har i sammanhanget också framförts att sillpriserna legat ca 1 kr/kg under normpriset, vilket kommit konsumenterna tillgodo.

Under ■verläggningarna har jordbruksnämnden och delegationerna ej kunna enas om några konkreta åtgärder för att kompensera konsu-enterna för den höga prisnivån. Enighet har dock natts om att e:t belopp om högst 15 milj kr av prisregleringsmedel bör rese veras för konsumentfrämjande åtgärder. Förslag till hur dett_ belopp skall komma konsumenterna tillgodo föreslås fa utarb-tas av en särskild arbetsgrupp som utses av jordbruksnämnden. Beslut om användningen av medlen bör fa fattas av jordbruksnämnden.

6.2.9    REGLERINGENS TOTALKOSTNADER

De sammanlagda kostnaderna för regleringen under budgetaret 1987/88 inkl administrations- och uppbördskostnader samt medel till utsättning av fisk och konsumentfrämjande åtgärder beräknas komma att uppgå till ca 120 milj kr.

En sammanfattning av fördelningen pa olika ändamål och jämförelse med faktiska kostnader för budgetåret 1985/86 och nu gjorda beräkningar för budgetåret 1986/87 redovisas 1 följande tablå (milj kr).

32

Prop. 1986/87; 137

	1985/86	1986/87	1987/88
	Utfall	Beräknat	Beräknat
Rörliga pristillägg	46,4	40,0	46,0
Fasta pristillägg	5.8	5,8	6,5
Öststatsexport	-	-	10,0
Foderfisk	-	-	5.0
Regionala pristillägg	-	-	5.0
Fraktscöd	0.9	1.1	0,2
Överskottshantering	6.4	7,0	7.0
Trygghetsförsäkring	5,4	6,5	7.5
Resterande pristillägg
från tidigare ar	0,3	—	-"
S:a prisregleringen	65,2	60,4	87.2
Utsättning	3.4	5,1	3,6-4,91)
JN:s uppbördskostnader	0,8	1,0	1.0
Svensk Fisks adm. m m	7,2	8,8	9.1
Samordr.. förstahandsmott.	-	1,0	-
SwefisV.	-	-	3,0
Expor'rådet	-	-	0.2
Konsu -.entåtgärder	-	—	15,0
3-.a övrigt	11,4	15,9	31,9-33,21)
Totalt	76,6	76,3	119.1-120,41)

1 Det högre beloppet gäller under förutsättning att medel anslås till fördröjd utsättning av lax (se avsnitt 6.2.3).

6.3

SEGLERINGENS FINANSIERING UNDER 1987/88

Regleringsföreningen Svensk Fisk föreslås för budgetaret 1987/88 tillföras 48 milj kr ur jordbruksnämndens prisregleringskassa för fisk. Vidare bör kostnaderna för trygghetsförsäkringen, utsättning av fisk, eventuella försök med s k fördröjd utsättning av lax samt jordbruksnämndens uppbördskostnader liksom hittills få täckas med medel ur denna kassa. Även de föreslagna bidragen till Swefisk ek fö'r och Exportrådet föreslås få utgå ur prisregleringskassan. Vidare bör kostnaderna för de konsumentfrämjande åtgärder som kan bli aktuella fa bekostas av prisregleringskassan.

33

Prop. 1986/87; 137

Kostnaderna för rörliga och fasta pristillägg, stöd till öststatsexport och foderfisk, överskottshantering, regionala pristillägg och fraktstöd samt kostnader för Svensk Fisks administration m a bör fa täckas av dels de medel som föreslås tillföras Svensk Fisk (48 milj kr) dels tillgängliga ränteintäkter hos Svensk Fisk och dess konjunkturutjämningsfond samt i sista hand av medel ur konjunkturutjämningsfonden.

Ovannämnda förslag till finansiering Innebär att ur jordbruksnämndens prisregleringskassa försias fa utgå ca 80 milj kr, vilket beräknas något understiga intäkterna i kassan. Behållningen i kassan skulle därmed komma att uppgå till knappt 80 milj kr per den 1 juli 1988.

Or Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond skulle komma att tas i anspråk ca 35 milj kr utöver räntan pa medlen 1 fonden. Behållningen i fonden per den 1 juli 1988 skulle därmed komma att uppgå till ca 50 milj kr.

Disponibla tillgångar per den 1 juli 1988 skulle totalt komma att uppgå till knappt 130 milj kr.

7.       ÖVRIGA FRÅGOR

Enlig regeringens inledningsvis nämnda beslut av den 4 december 1986 .lör jordbruksnämnden efter överläggningar med de bägge deleg itionema föreslå

-                            åtgärder som stimulerar till jämnare fiske av torsk under aret,

-                            åtgärder som stimulerar jämnare och säkrare leveranser av råvara till svensk beredningsindustri,

-                            från konsumentsynpunkt påkallade åtgärder för de fall jämförelsepriset överstiger normpriset.

7.1      JÄMNARE FISKE AV TORSK

Inom ramen för prisregleringen kan särskilda prisstimulanser för torsk bidra till att fångsterna ökar. Ett sådant system har tillämpats sedan budgetåret 1984/85 då högre normpriser gällt under höstsäsongen när torskfisket generellt sett är mer krävande. Även för kommande budgetar föreslås att normpriserna sätts högre pa hösten än pa våren. Spännvidden mellan höst- resp varpriserna föreslås ökas.

34

Prop. 1986/87; 137

Ytterligare bidragande till stimulans av torskfisket har varit att prisuppräkningarna för torsk som regel har varit högre än för sill/strömming. För budgetåret 1987/88 föreslås att normpriset för torsk skrivs upp med hänsyn till konstaterad fangstminskning per fangstinsats vilket bör bidraga till att fångsterna kan hallas uppe pa en hög nivå.

7.2      JÄMNA LEVERANSER UNDER ARBETSVECKAN AV RÅVARA TILL INDUSTRIN

I regleringsskrivelsen 1986-02-06 redogjordes för de olika synsätt som gäller beträffande mandagslandningar av sill. Vid överläggningar våren 1986 mellan fisket och industrin 1 denna fråga, som kom till stånd pa initiativ av jordbruksnämnden, kunde konstateras att motsättningarna är mycket stora.

Någon lösning pa problemet har inte åstadkommits vid de nu avslutade överläggningarna. Helgfiske förekonimer dock pa syd-och ostkusten. Jordbruksnämnden har också vissa möjligheter att tillse att industrin far råvara pa mandagarna genom att tillåta import IV sillravara.

7.3      FRÅN KONSUMENTSYNPUNKT PÅKALLADE ÅTGÄRDER

Som :-,imgar av avsnitt 6.2.8 ovan föreslås att 15 milj kr av prisr-: leringsmedel reserveras för konsumentfrämjande åtgärder. Dessutom föreslås att ett prisgränssystem införs för torsk (5.4).

7.4      UTVÄRDERING OCH ÖVERSYN AV FISKPRISREGLERINGEN

Grunderna för det nuvarande normprissystemet och fiskprisregleringen togs för snart 10 ar sedan. Jordbruksnämnden och delegationerna är nu ense om att hos regeringen hemställa om att fiskprisregleringen görs till föremål för en förutsättningslös utvärdering och översyn. En målsättning bör därvid vara att söka åstadkomma förenklingar i radande regleringssystem.

35

Prop. 1986/87: 137

8.       Hemställan

Med hänsyn till det ovan anförda hemställer jordbruksnämnden

1.                     att prisregleringen för fisk samt finansieringen av denna under budgetaret 1987/88 utformas pa sätt som ovan föreslagits.

2.                     att normkvantiteten för sill/strömming fastställs till 60 000 ton samt att näranden bemyndigas höja denna till högst 70 000 ton på sätt som ovan föreslagits.

3.                     att normpriser samt mittpriser och prisgränser för torsk fastställs pa sätt som ovan föreslagits,

4.                     att rörliga och fasta pristillägg samt regionala pristillägg utgår pa sätt som ovan föreslagits,

5"      att nämnden beviljas utbetala 48 milj kr till Svensk Fisk att disponeras av föreningen för kostnader för prisregleringen,

6.                     att nämnden bemyndigas medge Svensk Fisk att, utöver medel som utbetalas av nämnden, disponera de ränteintäkter som uppkommer hos föreningen och i konjunkturutjämningsfonden samt, om erforderligt, medel ut konjunkturutjämningsfonden för kostnader för prisregleringen och för Svensk Fisks administration inkl marknadsfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet,

7.                     att stöd till export av sill till öststaterna får utgå med sammanlagt hö'gst 10 milj kr enligt bestämmelser som far beslutas av nämnden,

8.                     att stöd till foderfisk får utgå med sammanlagt högst 5 milj kr enligt bestämmelser som far beslutas av nämnden,

9.                     att regionalt fraktstöd på norra ostkusten far lämnas för foderfisk med sammanlagt högst 0,1 milj kr enligt bestämmelser som far beslutas av nämnden,

10.                     att fraktstöd för ogräsfisk och foderfisk frän Insjöar far lämnas med sammanlagt högst 0,1 milj kr enligt bestämmelser som far beslutas av nämnden,

11.                     att nämnden bemyndigas medge att medel utöver vad som ovan föreslagits far användas för överskottshantering efter prövning av nämnden,

12.                     att nämnden bemyndigas medge att hela behållningen 1 konjunkturutjämningsfonden får disponeras för kostnader för prisregleringen,

36

13.                    att nämnden bemyndigas meddela bestämmelser om pristillägg och överskottshantering,

14.                    att nämnden bemyndigas bestrida kostnaderna för fiskarnas trygghetsförsäkring,

15.                    att nämnden bemyndigas till fiskeristyrelsen utbetala 3,645 milj kr för utsättning av fisk,

16.                    att nämnden bemyndigas till Swefisk ek för utbetala 3 milj kr för marknadsföringsåtgärder,

17.                    att nämnden bemyndigas till Exportrådet utbetala 0,2 milj kr för att främja export av sill och sillprodukter,

18.                    att nämnden bemyndigas besluta om konsumentfrämjande åtgärder samt bestrida kostnader härför med sammanlagt högst 15 milj kr,

19.                    att nämnden bemyndigas besluta om prisutjämningsbidrag till beredningsindustrin samt medge att kostnader härför far täckas av medel som disponeras av Svensk Fisk,

20.                    att i förekommande fall högst 1 milj kr av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemskt ursprung med avdrag för vad som kan beräknas återbetalas vid export överförs till prisregleringskassan för fisk,

21.                    att nämnden bemyndigas utbetala pristillägg även vid landningar utomlands om dessa har föranletts av ishinder,

22.                    att fiskprisregleringen görs till föremal för en översyn.

Detta ärende har pa föredragning av avdelningschefen Ojeheim avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Arvidsson, Brangmo, Ekberg och Fringel. Därvid har även avdelningschefen Sjöberg närvarit. I ärendets behandling har även deltagit t f avdelningsdirektören Sten.

Lindström

Per-Göran Ojeheim

Prop. 1986/87: 137

37

Prop. 1986/87: 137

STATENS JORDBRUKSNÄMND       1987-02-16             Dnr 402-219/87

0218A/1968A                                                            BILAGA 1

NORMPRISSYSTEMETS UTFALL 1985/86

Normprissystemet Infördes budgetåret 1981/82 och har således hittills tillämpats under fem hela budgetar. Redogörelse för utfallet av regleringen 1981/82 - 1984/85 finns som bilagor till nämndens regleringsskrivelser inför budgetåren 1983/84 - 1986/87.

Enligt riksdagens beslut justerades normpriserna upp med i genomsnitt 4 % 1985/86 jämfört med året Innan.

Enligt jordbruksnämndens bedömning skulle kostnaden för pristilläggen inom normprissystemet uppgå till 75 milj kr, varav högst 57 milj kr för sill.

Av nedanstående sammanställning framgår prognostiserade och faktiska jämförelsepriser samt fastställda normpriser för budgetåret 1985/86. Detta budgetåret erhöll fiskarna i pristillägg för sill 65 %, för torsk 75 % och för övriga normprissatta fiskslag 80 % av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris.

Fiskslag	Bedörat	Faktiskt	Normpris
	jämförelsepris	jämförelsepris	1985/86,
	1985/86,	1985/86,	kr/kg
	kr/kg	kr/kg
Stor sill	1,75	2,09	3,06
Liten sill	1.25	l.«	2,38
Torsk, juli - dec	4,50	5,53	4,83
jan - juni	4,20	6,17	4,62
Övriggrupp I	5,00	5,01	6,61
Övriggrupp II	7,00	7,99	8,24
'Övriggrupp III	11,50	15,11	16,35
Övriggrupp IV	2,75	3,76	3,31

Som framgår av sammanställningen underskattade prognosen för sill det faktiska marknadspriset. Sillpriserna steg jämfört med aret innan.  Marknadspriset för stor sill blev nära 35 öre högre än det förväntade medan marknadspriset för liten sill blev 20 öre högre än det förväntade.

38

Torskpriset utvecklades betydligt gynnsammare än prognosen. Pristillägg för torsk kom ej att utbetalas.' Även för övriggrupperna blev prisutvecklingen gynnsammare än enligt prognosen.

Sammanfattningsvis blev prisutvecklingen för samtliga fiskslag gynnsammare än prognosen förutsade. Totalkostnaden för pristilläggen av normprissatta fiskslag hade prognosticerats till 75 milj kr. Utfallet blev 46,4 milj kn och kom således att ligga betydligt lägre än enligt prognosen. '

Av nedanstående sammanställning visas fördelningen av pristilläggsbeloppen pa olika normprisgrupper. Som framgår erhöll sill 92 % av det totala pristilläggsbeloppet för normprissatta fiskslag 1985/86.

Fiskslag                             Milj kr                       Procent

Stor sill                              17,3                          37

Liten sill                             25,7                          55

Torsk

Övriggrupp I                        1,6                           4

Övriggrupp II                       1,2                           3

Övriggrupp III                      0,6                           1

Övriggrupp IV                      0,0                           O

Summa           46,4            ,100

Prop. 1986/87:137

39

Prop. 1986/87:137

ST.\TEN'S   JORDBRL-NSNAMiro 0218A/1930A

1987-02-16

Dnr 4Q2-219/87 BILAGA 2

UPPGIFTER RÖR.\NDE lORMPRISSYSTEMET S.AMT REGLERINGSEKONOMIN

Tabell 1.    Fastställd och utnyttjad normkvantitet, total ilandförd och

försaid kvantitet samt total ilandföring för sill/strömming, ton

1982/83  1983/84  1984/85  1985/86  1986/87

Fastställd normkvantitet Utnyttjad normkvantitetl Ilandförd och försald2

Totalt ilandfört

-   i Sverige3

-   i Sverige och utlandet"

86 000   83 000   80 000

85 965   77 291   77 395

109 001   84 358   87 455

118 100   97 400   93 300 139 300   112 700  114 700

76 000 69 594 69 807

79 500

73 000

1.   Pristilläggsberättigad kvantitet.

2.   Kvantitet 5oa hade varit pristilläggsberättigad om ej normkvantitet satt ett tak.

3.   Inkl "överskott", dvs kvantiteter son ej kunnat försäljas till minst lägstapriser, saiTit ej licensierade fiskares ilandföringar. (SCBs statistik.)

4.   Utlandslandningar saknas för 1985/86.

Tabell 2.

Prlstilläggsberättigade kvantiteter, ton

1982/83  1983/84  1984/85  1985/86

Sill/strömiag,	stor	49	433	36	736	31	020	27	333
Sill/strö=aing,	liten	36	532	40	555	46	375	42	261
Torsk		43	869	49	411	46	075	43	538
Ovriggruco I			867		820	1	422	1	289
OvriggruDD II		2	131	2	364	2	208	2	321
Ovriggrup? III			517		523		518		427
Qvriggrupp IV			85		114		67		133
Makrill			327		741		827		524
Kokräka			7 21		537		515		671
Råräka			432		242		731		889
Storbackelånga			8		113		75		83
Sötvattensfisk	I		920		941		965		838
Sötvattensfisk	II		656		625		603		537

40

Prop. 1986/87: 137

Tabell 3.    Normpriser samt beräknade genomsnittliga jämförelsepriser och pristillägg, kr/kg

		1982/83	1983/84	1984/85	1985/36	1986/87
		NORMPRISER
Sill/strömming,	stor	2,80	2,98	3,01	3,06	3,17
Sill/strömming,	liten	2,14	2.31	2,34	2,38	2,46
Torsk		3,85	4,27	4,585 4,386	4,835 4,626	5.225 4,996
Kokräka9		29,64	32,85	35,00
Övriggrupp il		5,05	5,70	6,27	6,61	6,97
Övriggrupp Il2		6,26	7,10	7,81	8,24	8,69
Övriggrupp III		12,46	14,08	■15,49	16,35	17,25
Övriggrupp IV		2,52	2,85	3,14	3.31	3,49
		jämförelse?riser7 ,		.8
Sill/ströraming,	stor	2,01	2,04	1,90	2,09
Sill/strömming,	liten	1.59	1.53	1,32	1.5
Torsk		4,05	4.32	4,46 4,435 4,476	5,94 5,535 6,176
Kokräka9		34,17	46,02	48,05	44,38
Övriggrupp I-		3,81	4,13	3,94	5,01
Övriggrupp Il2		5,80	6,49	7,30	7,99
Övriggrupp III-'		8,75	10,11	11,07	15,11
Övriggrupp IV		2,43	2,26	3,03	3,76
		pristillägg7
Sill/strömming,	stor	0,56	0,66	0,73	0,63
Sill/strömming,	liten	0,39	0,55	0,67	0,61
Torsk		0,03	0,04	0,05 0,ll5 0,026	-
Kokräka9		0,17	-	-
Övriggrupp il		0,93	1,18	1,87	1.25
Övriggrupp Il2		0,44	0,50	0,47	0,52
Övriggrupp III		2,80	2,98	3,60	1,36
Övriggrupp IV		0,19	0,47	0,17	0,02

1.  Gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj.

2.  Kolja, rödspätta, havskatt och lyrtorsk.

3.  Kummel, rödtunga och bergtunga.

4.  Lubb, skrubba och sandskädda.

5.  Avser perloden 1 juli - 31 december.

6.  Avser perioden 1 januari - 30 juni.

7.  Baserade på uppgifter frän de större förstahandmottagarna. Jämförelsepriser och pristillägg beräknas resp fastställs månadsvis. Här angivna arsuppgifter är vägda medeltal av manadsuppgifter.

8.  För "övriggrupperna" påverkas uppgifterna av förändringar i kvantiteterna för ingående fiskslag och är således inte enbart uttryck för

pris förändringar.

9.  Kokräka åsatts ej normpris fr o m 1985/86, se även tabell 5.                                 41

Prop. 1986/87: 137

Tabell 4.     Procentsats av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris med vilken pristillägg utgår

1982/83  1983/84  1984/85  1985/86  1986/87

Sill

Torsk

Övrigal

70	70	65	65	65
75	75	75	75	75
75	75	80	80	80

1. övriggrupp I - IV samt tom 1984/85 även kokräka.

Tabell  5.

Jämförelsepriser  och  fasta  pristillägg,  kr/kg

1982/83       1983/84       1984/85       1985/86       1986/87

jämförelse?riser

Makrill

Kokräka

Elaräka

Storbackelånga

Sötvattensfisk il

Sötvattensfisk Il2

5,91

34,17

8,38

9,25 3,25

6,23 46,02 12,07

10,06 3,19

6,94

48,05

9,73

11,93 3,95

5,17

44,38

9,79

12,54 4.37

FASTA PRISTILLAGG

Makrill Råräka KokräkaS Storbackelånga

-   med huvud

-   utan huvud Sötvattensfisk ll Sötvattensfisk Il2

0,55	0,60	0,70	0,75	0,75
1,60	1,75	1,75	1,85 2,00	1,85 2,00
1,47	1,62	1,70	1,80	1,80
1,73	1,90	2,00	2,10	2.10
1,63	1,63	1,70	1,80	1,80
1,16	1,16	1,25	1,35	1.35

1.   Gädda, gös och sik samt fr o m 1984/85 rensad och flådd lake.

2.   Abborre, siklöja samt tom 1983/84 lake resp fr o m 1984/85 annan lake.

3.   Åren 1981/82 - 1984/85 åsattes kokräka normpris, se tabell 2.

4.   För sötvattensfisk är underlaget för beräknade jämförelsepriser begränsat.

42

Prop. 1986/87: 137

Tabell 6.    Regleringsekonorain 1982/83 - 1985/86 samt prognos för 1986/87 och 1987/88, milj kr

1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88

prognos prognos

ING BEHÅLLNING	69,5	99,8	124,1	128,5	144,8  (158,5)
Prisregi.kassan Konj.utj.fonden	28,1 41,4	42,4 57,4	57,7 66,4	68,9 59,6	69,0 75,8
INTÄKTER	69,0	75,6	85,2	92,9	90,0
Prisregi.avg m m Utförselavg. Ränta kassan Ränta fonden	59,0 4,0 6,0	60,7 1,2 6,6 7,1	66,5 1,5 8,9 8,3	71,7 3,9 9,1 8,2	72,0 3.0 7,0 8,0
BUDGETMEDEL	25,0	25,0	-	-	-
TOT DISPONIBELT	163,5	200,4	209,3	221,4	234,8
UTGIFTER	63,7	76,3	80,8	76,6	(76,3)
Rörliga pristillägg -   sill/strömming -   torsk -   övriga	45,9 41,3 1.3 3,3	52,5 46,6 2,1 3.8	60,4 52,5 2,3 5,6	46,4 43,0 3,4	(A0,0) (37,0) (3,0)
Fasta pristillägg -   råräka -   kokräka -   makrill -   langa -   sötvattensfisk	3,2 0,7 0,2 0,0 2,3	3.3 0,4 0,4 0,2 2,3	4.4 1,3 0,6 0,1 2,	5,8 1,7 1,3 0,4 0,2 2.2	(5,8)

tidigare ar	-	-	-	0,3	-
Överskottshantering	4,1	5,1	1.9	6.4	( 7,0)
Reg. fraktstöd mm	1,A	0,5	0.5	0,9	1,1
Låginkomstsatsning	-	0,6	-	-	-
Utplantering	3.0	3,0	2.2	3.4	5,1
Socialförsäkring	-	4.4	4.4	5.4	6,5
JNs uppbördskostn mm	0,7	0.7	0,7	0,8	1,0
Svensk fisk adm	5,4	6,2	6,3	7,2	8,8
Samordning	—	—	-	~	1,0
UTG BEHÅLLNING	99,8	124,1	128,5	144,8	(158,5)

Norstedts Tryckeri, StockHolm 1987

43