om reglering av priserna på fisk m.m. (Proposition 1985/86:149)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86: 149

om reglering av priserna på fisk m.m.

Prop. 1985/86: 149

Regeringen föreslår riksdagen alt anta del förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 13 mars 1986.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Svante Lundkvist

Propositionens hiivudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret 1986/87.

I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 149

Jordbruksdepartementet Prop. 1985/86:149

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986

Närvarande: statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om reglering av priserna på fisk m. m. 1 Inledning

Regeringen uppdrog den 5 december 1985 åt statens jordbruksnämnd all, efter överläggningar med fiskels förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk för budgetåret 1986/87. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade rikfiinjerna för prisregleringen på fisk. I uppdraget erinrades om atl jordbruksnämnden vid utformningen av förslaget bör beakta att riktpunkten för prisregleringens finansiering är all den skall bekostas inom ramen för regleringsekonomin. Vidare erinrade regeringen om att förslagel bör främja en fortsalt inriktning av fisket mot fiskslag som kan få en lönsam avsättning främst på den svenska marknaden för färskkonsumtion och beredning.

I uppdraget ingick att föreslå en minskad normkvanlilel för sill. Förslag skulle lämnas lill åtgärder som stimulerar till ökade leveranser av torsk till den svenska fiskberedningsinduslrin saml till prisregleringsålgärder som syftar lill att tillförsäkra den svenska fiskberedningsinduslrin en jämn tillförsel av råvara. Nämnden skulle vid utformningen av förslagel la hänsyn lill all del bör kunna tillämpas inom ramen för en samordnad förslahandsmollagning av fisk där prisstöd lämnas endast för den fisk som levereras till en mottagare som deltar i en organiserad samordning av distributionen av fisk. Nämnden skulle vidare föreslå åtgärder påkallade från konsumentsynpunkt i de fall avräkningspriset överstiger normprisel. Förslag skulle lämnas lill disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för all läcka kostnader för premier för den kollektiva irygghetsförsäk-ringen inom yrkesfisket. Kostnaderna för trygghelsförsäkringen skall räknas av från normpriserna. Jordbruksnämnden skulle vidare lämna förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnader för utsättning av lax, annan laxfisk och ål. Därvid skulle även beräknas en särskild medelsram för fortsalt försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. Dessa två rambelopp skulle bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen och ha som utgångspunkt bl.a. förslagen i betänkandet (Ds Jo 1984:5) Lax.

Jordbruksnämnden har i skrivelse den 6 februari 1986 avgelt sina förslag Prop. 1985/86:149 med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga.

I prop. 1985/86:100 (bil. 11 s. 64) har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1986/87 till Prisreglerande åtgärder på fiskels område anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

2 Prisregleringens utfall 1984/85 m.m.

Formerna för prisreglering på fisk beslutades av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:112, JoU 23, rskr 272). Syftet med regleringen är att den skall styra fisket mot lönsamhet samtidigt som den skall medverka lill att utjämna variationer i fiskarenas inkomster. En närmare redogörelse för prisregleringens utformning finns i prop. 1984/85; 143 (s. 19-21).

Inkomstutvecklingen inom heltidsfisket mellan åren 1983 och 1984 har enligt jordbmksnämnden varit god utom för vissa gmpper av fiskare på ostkusten. Jordbruksnämnden mäter utvecklingen genom bedömning av ett s.k. kalkylnetlo. På västkusten ökade detta med mellan 16 och 31% utom för kombinationsfiskare vars kalkylnetto minskade med 21%. För sydkusten låg ökningen på mellan 11 och 22%. För ostkusten där kalkyl-nettona är lägst var utvecklingen ogynnsam. Pristilläggens andel av kalkylnettona var klart högre år 1984 än år 1983. För sillfisket utgjorde pristillägget mellan en tredjedel och drygt hälften av kalkylneltol och för kombinationsfiskarena närmare en tredjedel.

På västkusten var fisket efter sill och lorskfisk mest betydelsefullt och gav också den bästa lönsamheten. På sydkusten gällde detta för kombinationsfisket. På ostkusten betyder strömmingsfisket mest.

Del totala pristilläggsbeloppet regleringsåret 1984/85 var för normpris-satla fiskslag 60,4milj. kr. jämfört med 52,7 milj. kr. år 1983/84. Av beloppet för 1984/85 gick 87% till sill/strömming. Behållningen i Svensk fisks konjunkturuljämningsfond var 59,6milj.kr. den IjuH 1985, en minskning med 6,8milj. kr. sedan året före. Motsvarande belopp i jordbmksnämndens prisregleringskassa var 68,9milj. kr., en ökning med II,2milj.kr. Prisregleringsavgiften samt import- och exportavgifterna beräknas filiföra kassan ca 65 milj. kr. Ränteintäkterna på medlen i konjunkluruljämnings-fonden och prisregleringskassan uppgår till sammanlagt drygt 15milj. kr. De sammanlagda tillgångarna innevarande regleringsår uppgår till ca 210 milj. kr.

De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår beräknades urspmngligen av nämnden till ca 103 milj. kr. Nya beräkningar visar att kostnaderna blir ca90milj. kr. Det skulle innebära att den sammanlagda behållningen i prisregleringskassan och konjunktumt-jämningsfonden skulle uppgå till ca 120milj. kr. vid regleringsårets utgång. Härtill kommer ca 80 milj. kr. i intäkter inkl. ränteintäkter under reglerings-året 1986/87. Sammanlagt skulle då ca 200milj. kr. stå till prisregleringens förfogande under regleringsåret 1986/87.

+ 1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 149

3 Fiskets förutsättningar under 1986/87 Prop. 1985/86:149

Jordbruksnämnden gör följande bedömningar i fråga om fångster, avsättning m. m. för år 1986/87.

Av det totala svenska fisket om genomsnitfiigt ca 260 000 ton är hälften sill/strömming. Knappt 40 000 ton av sillen avsätts på den svenska marknaden. Resten exporteras i huvudsak oberedd främst till Danmark. Den europeiska marknaden för konsumtionssill kommer troligen inte alt öka. Däremot ökar utbudet av sill från Nordsjön och övriga Atlanten. Priset kommer därför troligen att vara ytterst pressat år 1987.

Det svenska torskfisket sker främst i Östersjön. Av fångsten år 1985 om drygt 50000ton avsattes ca 30000lon i Sverige. Importen av torsk motsvarade drygt 20000 ton. Avsättningsmöjligheterna bedöms som goda även de närmaste åren. Någon minskning av fångstmöjligheterna räknar jordbruksnämnden inte med.

För övriga fiskslag bedöms utrymmet för ökade fångster som gott.

4 Jordbruksnämndens förslag till prisreglering för 1986/87

Jordbruksnämndens förslag om reglering av priserna på fisk m.m. under budgetåret 1986/87 har i stort biträtts av fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

Som utgångspunkt för förslaget till normpriser har nämnden haft normpriserna för innevarande regleringsår. Dessa har räknats upp med hänsyn till bl.a. kostnadsökningen inom fisket under perioden december 1984-december 1985 och inkomstökningen för jämförbara grupper. Avdrag har gjorts för produktivitetsförbättring. Den kompensationsaberätti-gade uppräkningen av normpriserna har därvid beräknats fill ca 5,8%.

Kostnaderna för den kollektiva trygghelsförsäkringen inom yrkesfisket beräknas för 1986/87 öka med 0,5 milj. kr. Av praktiska skäl föreslås atl de ökade kostnaderna finansieras genom avdrag från normpriserna först när avvikelsen från 1985/86 års kostnad, 5,4 milj. kr., uppgår till 1 milj. kr.

Bl.a. för att sfimulera fisket efter s.k. bristfisk har tyngdpunkten i förslaget till uppräkning av normpriserna lagts vid torsk och de s. k. övriggrupperna. För torsk föreslås sålunda en uppräkning med 8%, för övriggrupperna med 5,5 % och för sill med 3,5 %. Genomsnittet härav blir 5,8 %. För att säsongmässigl stimulera torskfisket föreslås i likhet med tidigare år ett högre normpris under regleringsårets första hälft. Förslagen framgår i detalj av nämndens skrivelse.

För regleringsåret 1985/86 har normkvantitet fastställts endast för sill/ strömming. Den uppgår till 76000ton. Jordbmksnämnden bedömer att efterfrågan på svenskfångad sill inte kommer att förbättras under det kommande regleringsåret. Nämnden föreslår därför atl normkvanlitelen för sill/strömming sänks lill 73000 ton för regleringsåret 1986/87.

Under innevarande regleringsår utgår pristillägg med 65% av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming, med 75% för torsk

och med 80% för övriga normprissalla fiskslag. Dessa procenttal föreslås Prop. 1985/86: 149 oförändrade. Nämnden föreslår att de sammanlagda kostnaderna för pristillägg på sill/strömming maximeras fill 55 milj. kr.

Under innevarande regleringsår får överskottspriset för torsk utgöra högst 70% av lägstapriset och för övriggrupperna högst 80%. Överskotts-priset för sill/strömming fastställs bl.a. så att etl extra stöd utgår för de mindre storiekarna. Vidare får överskott av liten sill avsättas endast som djurföda eller för framställning av fiskmjöl. Nämnden föreslår atl över-skotlsprisel för sill/strömming för regleringsårei 1986/87 får utgöra högst 60% av lägstapriset men alt överskottspriserna för storiekarna 2 och 3 inte får underskrida 1 kr. per kg. Nämnden föreslår i övrigt oförändrade regler. Del sammanlagda beloppet för överskotlshanleringen föreslås begränsat till 7 milj. kr. för nästa regleringsår. Vidare föreslås all jordbruksnämnden bemyndigas medge att Svensk fisk får ta i anspråk ytteriigare medel till överskollshantering om nämnda belopp inle räcker lill.

Under innevarande regleringsår lämnas ett särskilt stöd i form av regionalt fraklslöd till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och norrut). Stödet betalas ut direkt lill fiskaren för all landad torsk och strömming som är avsedd som människoföda och levereras lill köpare på norra ostkusten. Stödet utgår för närvarande med högst 30 öre per kg och är begränsat lill sammanlagt 850000 kr. Nämnden föreslår alt stödbeloppet för nästa regleringsår ökas till högst 50 öre per kg eller sammanlagt högst I milj. kr.

Jordbruksnämnden föreslår att det under regleringsåret 1986/87 lämnas elt regionalt fraklslöd till fiskare på norra ostkusten även för foderfisk som levereras till fiskmjölsfabrik på västkusten. Del sammanlagda stödbeloppet bör enligt nämnden uppgå till högst 100000 kr. och motsvara högst 20 öre per kg. Nämnden har under hand uppgell all stödet skall utgöra ett påslag på befintligt fraktstöd som finansieras över statsbudgeten.

Särskilda fasta pristillägg lämnas för de viktigaste slagen av sötvattensfisk, nämligen 1,80kr. perkg för gädda, gös, sik och rensad och flådd lake och 1,35 kr. perkg för abborre, annan lake och siklöja. Nämnden föreslår oförändrade pristillägg för nästa regleringsår. Vidare föreslås elt fraktstöd av 20öre perkg eller sammanlagt högst 50000kr. för transport av ogräsfisk och foderfisk från insjöarna till fiskmjölsfabrik på västkusten.

Även för vissa andra fiskslag ges stöd i form av elt fast pristillägg. För kokräka och råräka lämnas under innevarande regleringsår ett fast pristillägg med 2,00kr. perkg resp. 1,85 kr. per kg. För makrill utgår pristillägg med 75öre perkg. För storbackelånga är pristillägget 2,10kr. perkg för långa utan huvud och 1,80kr. perkg för långa med huvud. Nämnden föreslår oförändrade pristillägg för regleringsåret 1986/87.

Jordbruksnämnden har hafl i uppdrag all efter samråd med fiskeristyrel
sen lämna förslag till disposition av medel för alt bestrida kostnaderna för
utsättning av lax, annan laxfisk och ål och för fortsall försöksverksamhet
med fördröjd utsättning av lax. Nämnden föreslår att 3915000 kr. av medel
ur prisregleringskassan används för all bestrida kostnaderna för utsättning
av fisk under regleringsåret 1986/87. Däremot har nämnden inle lämnat
förslag om medel för fördröjd utsättning av lax, men redovisar atl fiskeri- 5

styrelsen har förordat alt 1,2 milj. kr. avsätts för detta ändamål för nästa år. Prop. 1985/86: 149 Fiskets förhandlingsdelegation har motsatt sig fiskeristyrelsens förslag med hänvisning lill alt försöken skulle leda lill en avveckling av havsfisket efter lax.

Jordbruksnämnden beräknar prisregleringens kostnader för regleringsåret 1986/87 lill sammanlagt 95,9milj.kr. (alternativt 97,1 milj.kr.). Härav hänför sig ca 68,6milj.kr. lill kostnaderna för pristillägg och fraklslöd. Kostnaderna för trygghelsförsäkringen beräknas lill 5,9 milj. kr. och kostnaderna för Svensk fisks överskollshantering till 7 milj. kr. Härtill kommer 3915000kr. (alternafivl 5 115000kr.) för utsättning av fisk. Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll av prisregleringsavgiften beräknas till 0,7milj. kr. och kostnaderna för Svensk fisks administration och upplysningsverksamhet till 8,8 milj. kr. För all läcka vissa kostnader för atl organisera en samordnad förslahandsmollagning föreslår nämnden alt I milj. kr. anslås ur prisregleringskassan.

I fråga om prisregleringens finansiering föreslår nämnden följande. Från prisregleringskassan för fisk bör täckas ca 75 milj. kr. av kostnaderna för de röriiga pristilläggen, för trygghelsförsäkringen, för ulplanlering av fisk, för viss utredningsverksamhet och för jordbruksnämndens uppbördskostnader. Kostnaderna för överskotlshanleringen, fasta pristillägg och fraktstöd bör läckas med medel från Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. De kostnader för de rörliga pristilläggen som överstiger 62 milj. kr. samt de kostnader för föreningens administration m. m. som överstiger ränteintäkterna i fonden bör också läckas med medel från konjunkturuijämningsfon-den.

Inkomsterna i prisregleringskassan beräknas av jordbruksnämnden för nästa regleringsår till ca 73 milj. kr. inkl. ränteintäkter. Ränteintäkterna i konjunkturutjämningsfonden beräknas till ca7milj.kr. Med nyssnämnda förslag till finansiering behövs ca75milj.kr. ur jordbruksnämndens prisregleringskassa, vilket är 2 milj. kr. mer än kassans intäkter. Behållningen i kassan skulle därmed komma atl uppgå till ca 58milj.kr. per den Ijuli 1987. Ur Svensk fisks konjunkturuljämningsfond skulle behöva las i anspråk ca 15 milj. kr. utöver räntan på medlen i fonden. Behållningen i fonden per den I juli 1987 skulle därmed komma att uppgå fill ca45 milj. kr. och den sammanlagda behållningen lill ca 103 milj. kr. Härfill kommer intäkter för regleringsåret 1987/88 om sammanlagt 78milj. kr. i form av prisregleringsavgifter och räntor.

Jordbruksnämnden har slutligen behandlat vissa frågor om prisregleringens utformning. Bl a. föreslås i likhet med förra året en översyn av norm-prissystemel.

5 Föredragandens överväganden

För egen del kan jag i huvudsak biträda jordbruksnämndens förslag lill prisreglering på fisk under budgetåret 1986/87. Jag föreslår således atl prisregleringen utformas på del sätt jag har redogjort för i del föregående och alt de av nämnden föreslagna normpriserna och den föreslagna norm-

kvanfiieien fastställs. Jag vill i sammanhanget särskilt peka på all förslaget Prop. 1985/86:149 även detta år har utformats i linje med gällande fiskepolitik och i enlighet med regeringens uppdrag så all regleringen i större utsträckning skall stimulera till fiske av sådan fisk som kan få en lönsam avsättning.

Vad särskilt gäller den av jordbruksnämnden föreslagna förstärkningen av fraklstödel för foderfisk vill jag anföra följande. Fiske inriktat enbarl på småfisk eller fisk som inte är användbar som människoföda eller går all avsälla som sådan är normall inte tillåtet enligl svenska bestämmelser för fiske. Då förbud infördes mot dumpning av foderfisk som erhålls som bifångst vid komsumlionsfiske infördes också etl statligt stöd till frakt av foderfisk från ostkusten till västkusten. Det stödet finansieras över statsbudgeten. Jordbruksnämndens förslag innebär all detta stöd, för fiskare som bor på norra ostkusten, höjs från 12öre perkg fill högst 32öre perkg och alt höjningen finansieras inom ramen för prisregleringen.

Jag har ingen erinran mot den föreslagna höjningen. Den bör kunna medverka lill alt stärka fiskets ekonomi på norra ostkusten och minska importen av fiskmjöl. Fiskare bosatta vid norra ostkusten bör sålunda under nästa regleringsår kunna erhålla ett högre bidrag än för närvarande lill kostnaderna för frakt av foderfisk. Bidraget bör bestämmas med hänsyn till avståndet mellan landningsplats och köpare. I anslutning till förändringen är det angeläget atl bestämmelserna som reglerar stödet ses över och samordnas med fiskeristyrelsens bestämmelser om dumpning m.m. Det ankommer på jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen att göra detta.

Jordbruksnämnden bör av regeringen bemyndigas alt betala ut 62 milj. kr. till Svensk fisk för kostnaderna för pristillägg under tiden den Ijuli 1986-den 30juni 1987 samt alt begränsa kostnaderna för pristillägg på sill lill sammanlagt högst 55 milj. kr. Vidare bör nämnden bemyndigas medge alt de fasta pristillägg får lämnas som jag har redovisat i del föregående. Fraklslöd till fiskare bosatta vid norra ostkusten bör få lämnas med högst 1,1 milj. kr. och fraktstöd för s. k. ogräsfisk från insjöarna med högst 50000 kr. Överskottspriserna bör fastställas på det sätt som nämnden har föreslagit. Svensk fisk bör få besluta om avsättningen av överskollen för olika ändamål.

Vid särskilda behov bör Svensk fisk få disponera högst en Qärdedel av behållningen i konjunkturuljämningsfonden för den löpande verksamheten. Jordbruksnämnden bör därutöver få medge all mer än en fjärdedel av fonden får förbrukas. Nämnden bör vidare bl.a. få medge alt Svensk fisk får ta i anspråk medel ur konjunktumljämningsfonden utöver del föreslagna beloppet för överskoltshanleringen. Fondens behållning bör dock inle utan regeringens särskilda medgivande få underskrida lOmilj.kr. Medel som har anslagils ur prisregleringskassan för fisk lill prisregleringen och som inte tas i anspråk under perioden bör tillföras Svensk fisks konjunkturuljämningsfond.

Till prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras
högst 1 milj. kr. av de fetlvaruavgifter som las ut vid härdning av sillolja av
inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas återbetalas vid export.
Av medlen i prisregleringskassan bör 1 milj. kr. avsällas för alt täcka vissa
kostnader för all organisera en samordnad distribution och marknadsfö- 7

ring av fisk. Vidare bör 5,9milj.kr. avsättas för atl läcka kostnaderna för Prop. 1985/86: 149 trygghetsförsäkringen för fisket. För utsättning av lax, annan laxfisk och ål inkl. försök med fördröjd utsättning av lax bör avsättas 5 115000kr. Den närmare användningen av dessa medel bör beslutas av fiskeristyrelsen. Jordbruksnämnden har beräknat sina kostnader för uppbörd och kontroll till 700000 kr. Dessa kostnader bör täckas med medel ur prisregleringskassan.

Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få
användas för andra ändamål om regeringen anser det påkallat vid akuta
svårigheter inom fisket. |

Jag vill i sammanhanget erinra om del bemyndigande som riksdagen
förra året gav regeringen atl besluta att prisstöd tidigast fr.o.m. den 1
januari 1986 inte skall lämnas lill fiskeföretag som levererar lill första-
handsmottagare som slår utanför en organiserad samordning
(prop. 1984/85:143, JoU 32, rskr298). För riksdagens information kan jag
nämna att Sveriges fiskares riksförbundihar beslutat om en sådan samord
ning och att arbetet med alt organisera den pågår med sikte på atl sälta den
i kraft snarast i anslutning till den Ijuli 1986. Jag har för avsikt att i annat
sammanhang återkomma till regeringen med förslag lill bestämmelser som
knyter prisregleringen till samordningen! Prisregleringen som jag har föror
dat för nästa budgetår är anpassad härtill. Jag har vidare för avsikt atl
återkomma lill regeringen i fråga om den översyn av prisregleringen som
jag förordade förra året. |

6 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att medge att för tiden den Ijuli 1986-den 30juni 1987 reglering av priserna på fisk m.m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de grunder som jag har förordat.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt anta del förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1985/86:149

STATENS JORDBRUKSNÄMND

1986-02-06

Dnr 320-293/86

Regeringen TT

Jordbruksdepartementet

JORDBRUKSDEP. Registratom

Ui-.

Ink 1986-02-2;

Dnr. ;< /n..

Statens jordbruksnämnd med förslag till reglering av priserna på
fisk m m under budgetaret 1986/87________________

(2 bilagor)

Förhandi Ingsuppdraget

Regeringen har 1 beslut den 5 december 1985 uppdragit ät statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen pl fisk under budgetåret 1986/87.

Förslaget skall utformas med beaktande av att riktpunkten för prisregleringen är att den skall bekostas inom ramen för regleringsekonomin. Vidare bör förslaget främja en fortsatt inriktning av fisket mot fiskslag som kan få en lönsam avsättning främst på den svenska marknaden för färskkonsumtion och beredning. Nämnden bör föreslå en minskad normkvantitet för sill. Förslag bör lämnas om åtgärder som stimulerar till ökade leveranser av torsk till den svenska fiskberednlngslndustrin. Förslag bör också lämnas om prisregleringsåtgärder som syftar till att tillförsäkra den svenska fiskberednlngslndustrin en under arbetsveckan jämn tillförsel av råvara. Nämnden bör vid utformningen av förslaget ta hänsyn till att det bör kunna tillämpas inom ramen för en samordnad förstahandsmottagning av fisk där prisstöd lämnas endast för den fisk som levereras till en mottagare som deltar 1 en organiserad samordning av distributionen av fisk.

Nämnden bör även föreslå från konsumentsynpunkt påkallade åtgärder för de fall avräkningspriset överstiger nontipriset.

Jordbruksnämnden bör enligt uppdraget vidare avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnader för utsättning av lax, annan laxfisk och ål. Därvid skall även beräknas en särskild medelsram för fortsatt

försöksverksamhet med s k fördröjdutsättning av lax. Dessa tvi rambelogp bör bestänmas efter samråd med fiskeristyrelsen och ha som utgångspunkt bl a förslagen i betänkandet Lax (Ds Jo 1984:5). Förslaget skall även omfatta disposition av medel ur prisregleringskassan för att bestrida kostnaden för premier för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket. Kostnaden för försäkringen skall räknas av från normpriserna.

Jordbruksnämnden har nu överlagt med fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen angående prisregleringen på fisk under budgetåret 1986/87. Överläggningarna har lett till en uppgörelse och 1 samförstånd med delegationerna lägger nämnden fram följande förslag.

2 Utgångspunkter

De av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken (prop 1977/78:112, JoU 23, rskr 272) omfattar ett inkomstmål, ett konsumentpol 1 tiskt mål, ett produktionsmål, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt mål. Nämnden har berört dessa olika mål bl a i sin regleringsskrivelse till regeringen den 8 april 1981.

De år 1981 beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk innebar bl a att det s k normprissystemet togs 1 bruk.

3 Normpri ssystemet

Normprissystemet innebär 1 huvudsak att normpriser och normkvantiteter för de viktigare slagen av fisk fastställs av statsmakterna efter förslag av jordbruksnämnden. Normpriserna skall i princip sättas så att fisket når avsedd lönsamhet samt att konsumenterna erbjuds fisk till rimliga priser. Nonrkvantitet anger den kvantitet för vilken pristillägg högst kan utgå.

I bilaga 1 återfinns vissa uppgifter om utfallet av normprissystemet m m under regleringsåret 1984/85.

I bilaga 2 redovisas uppgifter rörande normprissystemet samt regienngsekonomin fr o m regleringsåret 1981/82.

4 Prognos för fångster och avsättning 1986/87

Av den totala svenska fiskfångsten, som de senaste åren legat kring 240 000 - 260 000 ton, utgörs drygt hälften eller ca 130 000 ton av sill/strömming för konsumtion och ca en femtedel eller drygt 50 000 ton av torsk. Sill och torsk är således de helt dominerande fiskslagen i det svenska fisket.

Avsättning av sill/strömming på den'svenska marknaden uppgår årligen till ca 53 000 ton, varav knappt 40 000 ton avser svenskfångad sill/strömming och ca 13 000 ton avser Importerad saltad eller kryddad sill. Exporten av oberedd och filéad si11/strömming uppgår årligen till ca 80 000 ton, varav huvuddelen avsätts i Danmark.

Prop. 1985/86: 149

Prop. 1985/86: 149

Den europeiska sillroarknaden domineras f n av det starkt ökade utbudet av nordsjösill. Sillfisket 1 Nordsjön, som varit förbjudet sedan 1977, öppnades åter 1983. Sillfangsterna 1 Nordsjön 1986 väntas uppgå till ca 500 000 ton. I sammanhanget bör dock erinras om att det trots fångstförbudet fiskats sill i Nordsjön 1977-1982. Under de närmaste åren väntas dessutom mycket stora fångster av den atlantoskandiska sillen, som fångas utanför Island och Norge.

Storleken av denvästeuropeiska sillmarknaden beräknas till ca 425 000 ton per år. Härav svarar den västtyska marknaden för ca 200 000 ton. Det är knappast troligt att konsumtionen koitmer att upvisa någon större ökning soin svar på ett ökat utbud. Snarare kommer en större del av sill fångsterna i framtiden att användas för framställning av fiskmjöl.

Sanrnanfattningsviskan alltså konstateras att utbudet av nordsjösill ökat på den europeiska marknaden det |enaste aret och bedöms komma att öka ytterligare denärmaste åren. Det ökade utbudet har fört med sig att priserna på sill fallit. Eftersom konsumtionen troligen inte kommer att öka i nämnvärd grad är det sannolikt att priserna på sill komner att förbli hårt pressade och bli ytterst pressade omkring 1987, när den atlantoskandiska sillen kommer att börja fångas 1 stora kvantiteter.

Torskfångsterna i Sverige uppgick år 1985tm ca 50 000 ton, en minskning med 8 000 ton jämfört med föregående år. Den_ övervägande delen av de svenska torskfångsterna fås 1 Östersjön. Är 1985 avsattes ca 30 000 ton torsk 1 Sverige medan ca 20 000 ton exporterades i oberedd form. Importen av torsk, som domineras av frysta filéer, beräknas 1985 ha uppgått till ca 21 000 ton, omräknad till landad vikt.

Torskmarknaden har de senaste åren varit fast med brist på råvara. Även under de närmaste åren bedöms avsättningssituationen som relativt gynnsanm. Det kan dock inte uteslutas att andra flskarterövertar en del av torskmarknaden vilket 1 sin turåtmlnstone på litet längre sikt kan få en negativ effekt på priserna. Vad gäller fangstutrymnet utnyttjas inte tingångarna..i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt fullt ut. Torskbestandet i Östersjön lär enligt de biologiska experterna kotima att försämras de kommande åren. Beståndet förväntas ändå medge ett uttag för Sveriges del på 50 000 - 60 000 ton (levande vikt) de närmaste åren, dvs en i stort sett oförändrad kvantitet.

Vad gäller övriga torskfiskar och flatfisk är Importandelen över 90 %. Marknadsbilden för dessa fiskslag väntas inte förändras nämnvärt. Det finns ett utrymme för ökade fångster av svenska fiskare eftersom fångstkvoterna ej utnyttjas fullt ut.

5 Inkomstutveckl 1ngen

Enligt 1978 års riksdagsbeslut sammanfattas målsättningen för fiskeripolitiken på följande sätt.

t2 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 149

Prop. 1985/86: 149

"Målet för fiskeripolitiken bör vara att skapa förutsättningar för att de som är sysselsatta 1 fiskerinäringen kan få både en ekonomisk och social standard som är jämförbar med den som erbjuds inom andra näringar och trygghet i arbetet samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser. Inom de gränser som ges av en ansvarsfull hushållning av fisktill gångarna bör fisket bedrivas så effektivt som möjligt och fångsterna bestänmas av möjligheterna till lönsam och stabil avsättning. Samtidigt bör hänsyn tas till behovet av sysselsättning främst i kust- och skärgårdsområdena där fisket har stor regionalpolitisk betydelse".

Till nu avslutade överläggningar har Inkomstmaterial för 1984 funnits tillgängligt i form av dels jordbruksnämndens och Svenges fiskares riksförbunds lönsamhetsundersökning dels SCB:s deklarationsundersökning för fiskare. Dessa material redovisas i avsnitt 5.1 och 5.2.

Undersökningarnas resultat visar en, med undantag för vissa grupper pa ostkusten, i stort sett god Inkomstutveckling för fisket.

5.1 Lönsamhetsundersökningen

Inkomstmålet har i propositionen närmare definierats att avse de fiskare som är sysselsatta 1 ett rationellt bedrivet yrkesfiske. De fiskelag som bedrivit fiske och landat sin fångst i Sverige minst 30 veckor av året motsvarar ca 45 S av alla fiskelag och ca 40 % av hela fiskekåren i saltsjöfiske samt svarar för drygt 75 % av fångsterna. Lönsamhetsutvecklingen för dessa fiskelag kan därför läggas till grund för bedömning av inkomsterna inom det heltidsdrivna fisket. Uppgifter härom inhämtas genom en enkätundersökning, som bearbetas inom jordbruksnämnden. Svarsfrekvensen är endast 50 - 60 % varför resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

Inkomstnivån för olika fiskeinriktningar framgår av tabell 5.1 i form av kal kyl netto per man. Kal kyl netto per man är en driftsekonomisk term och har beräknats som fiskelagets totala intäkter ./. totala kostnader utslaget per man före avdrag för egenavgifter.

Av tabell 5.1 framgår att kal kyl nettot per man under 1984 var störst för västkustens sill fiskare och fiskfiskare.

I delundersökningen, som jämför utvecklingen av kal kyl netton för identiska fartyg mellan två år, framgår att förändringen i kal kyl nettona mellan 1983 och 1984 varierar kraftigt beroende på fiskeinriktningen. Gruppen övriga på västkusten ökade sina kal kyl netton med drygt 30 % medan för kombinationsfiskare på västkusten kal kyl nettona minskade med ca 20 %.

Västkustens fiskare visar, med undantag för kombi nationsfiskare, ökningar med mellan ca 15 I och ca 30 %.

Pa sydkusten har kal kyl nettot ökat med mellan ca 10 % och ca 20 1.

Prop. 1985/86: 149

Ostkustens fiskelag uppvisar en lite annorlunda lönsamhetsförändring än syd- och västkusten. Gruppen övriga samt sillfiskarna har ökat kal kyl nettot med ca 20 % resp ca 10 %. Fiskfiskarna och kombinationsfiskarna uppvisar lägre kalkylnetton 1984 än 1983. För samtliga fiskeinriktningar gäller att fiskelagen på ostkusten uppvisar de klart lägsta kal kyl nettona.

Pristilläggens andel av kal kyl nettona 1984 jämfört med 1983 är klart högre för samtliga fiskeinriktningar utom för gruppen övriga pa västkusten, där andelen är något lägre. Av kalkylnettot per man för sillfisket utgör mellan en tredjedel och drygt hälften pristillägg. Även kombinationsfiskarna har relativt stora pri still äggsandel ar, på 25 till 30 %.

Tabell 5.1

Inkomstnivån 1984 för heltidsfiskande 1 lagfiske enligt lönsamhetsundersökningen samt procentuella förändringar 1 inkomsterna gentemot 1983

Fiskeinriktning och kuststräcka	KalkylnettoD per man 1984, kr	Varav pristillägg		Förändring i kalkyl-netto 1983-1984,%2)
	KalkylnettoD per man 1984, kr	Kr	X	Förändring i kalkyl-netto 1983-1984,%2)
Sill västkusten Sill ostkusten	167 000 129 000	60 000 73 000	36 57	+ 16 + 93
Fisk västkusten Fisk sydkusten Fisk ostkusten	147 000 126 000 86 000	14 000 8 000 4 000	10 6 5	+ 18 + 22 - 8
Räka västkusten	128 000	7 000	5	+ 29
Komb västkusten Komb sydkusten Komb ostkusten	114 000 128 000 92 000	29 000 40 000 28 000	25 31 30	- 21 + 11 - 23
Qvr västkusten Övr sydkusten Övr ostkusten '	121 000 95 000 76 000	7 000 8 000 11 000	6 8 14	+ 31 + 2l3 + 233

Kal kyl netto är en driftsekonomisk term och avser intäkter ./. kostnader under året, fördelat per man. Ev vinst eller förlust 1 verksamheten har påverkat kal kyl nettot. För de fiskare som ej är delägare i båt utgörs Inkomsten endast av den s k manslotten, som skiljer sig från kalkyl nettot, medan över- eller underskott av den s k båtlotten endast påverkar inkomsten för de fiskare som är delägare i båt. Det förekommer även att fartyget ägs av utanför fisket stående personer. Även den taxeringsmässiga inkomsten skiljer sig från kal kyl nettot.

Enligt delundersökningen avseende identiska fartyg för båda åren.

Då enbart ett fåtal fiskelag ligger till grund för beräkningarna bör reslutatet tolkas med stor försiktighet.

Prop. 1985/86: 149

Pa västkusten är sill- och fiskflsketde betydelsfulläste fiskeinriktningarna. Dessa uppvisar på västkusten också den bästa lönsamheten.

Kombinationsfisket är såväl det mest betydelsefulla som mest lönsamma fisket på sydkusten. Lönsamhetsutvecklingen är visserligen sämre än för många andra fiskeinriktningar men lönsamhetsnivån har alltid legat relativt högt.

På ostkusten är strömmingsfisket alltjämt det mest betydelsful la fisket jämte kombinationsfisket. Strömmingsfisket är också det enda fisket på ostkusten som har en lönsamhet i nivå med fisket pa andra kuststräckor.

5.2

Deklarati onsundersökni ngen

Deklarationsundersökningen för fiskare utförs av SCB och baseras på ett slumpmässigt urval av yrkesfiskare.

Primärmaterialet består av självdeklarationer från yrkesfiskare enligt 1979 års fiskeri inventering. I bearbetningen ingår endast de vars inkomst av fiske uppgått till minst hälften av den totala Inkomsten (exkl kapitalinkomster).

Tabell 5.2 Inkomster för trål fiskare 1984 enligt SCB:s deklarationsundersökning för fiskare

Kuststräcka	Sanmanräknad inkomst!)			Inkomster fiske m m'	av 2)
	Kr	Förändr 1983-1984, %		Kr	Förändr 1983-1984, 1
Västkusten Sill Räka Övrigt	99 500 96 300 97 600	+ + +	8 9 4	122 100 121 200 124 800	+ 2 + 17 + 6
Sydkusten	93 000	+	7	139 400	-H 14
Ostkusten	58 400	-	13	69 900	- 13

Det taxeringsmässiga begreppet "sammanräknad inkomst" innefattar samtliga förvärvskällor. Underskott i förvärvskälla upptas till noll. Avdrag har gjorts för egenavgifter.

Driftsekonomiskt begrepp. Kontant netto av fiske minskat med värdeminskningsavdrag och avdrag för ökade levnadsomkostnader samt ökat med ersättning från arbetslöshetskassa och försäkringskassan. Avser att belysa resultatutvecklingen för själva fiskeverksamheten. Resultatregieringsposter har ej medtagits och avdrag har ej gjorts för egenavgifter.

Som framgår av tabell 5.2 är inkomstnivån vad gäller sammanräknad inkomst tämligen lika för samtliga redovisade grupper utom för ostkustfiskarna som har markant lägre Inkomster. Ostkusten redovisar även en ogynnsam Inkomstutveckling. Sammanräknad inkomst innefattar samtliga förvärvskällor. Underskott 1 förvärvskälla upptas till noll. Avdrag har gjorts för egenavgifter.

Inkomst av fiske, som avser att belysa resultatutvecklingen för själva fiske verk samheten visar något mer varierande resultat. Bilden är dock densamma.

6 Regleringskostnader och finansiering under 1985/86

Behållningen i Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond uppgick per den 1 juli 1985 till 59,6 milj kr, en minskning med 6,8 milj kr jämfört med den 1 juli 1984. Motsvarande belopp för jordbruksnämndens prisregleringskassa var 68,9 milj kr, en ökning med 11,2 milj kr.

Prisregleringsavgift tas ut på såväl svenskfångad som importerad fisk med 6 % av förstahands- resp Importvärdet eller motsvarande belopp i öreper kg. Avgiften beräknas tillföra kassan ca 65 milj kr per år. Av inkomsterna härrör ca 40 % från svenska fiskares fångster. Ränteintäkterna på de medel som är innestående i konjunkturutjämningsfonden resp prisregleringskassan uppgår till sammanlagt drygt ISmilj kr. Den exportavgift som infördes från den 1 juli 1983 på viss sötvattensfisk och ål tillförde prisregleringskassan 1984/85_ca 1,5 milj kr. De sammanlagda tillgångarna under 1985/86, uppgår till ca 210 milj kr.

De saniman1|gda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår beräknades ursprungligen av nämnden till ca 103 milj kr, varav ca 75 milj kr för rörliga pristillägg. Preliminära uppgifter föreligger nu beträffande kostnaderna för rörliga pristillägg för månaderna juli 1985 - januari 1986. Dessa uppgår till ca 36 milj kr jämfört med ca 40,5 milj kr under motsvarande perlod 1984/85. Anledningen till att kostnaderna hittills är lägre än under föregående år är bl a att torskprisernaförblivit på en hög nivå jämfört med normpriset och att sillfangsterna minskat.

Kostnaden för prisregleringen för regleringsåret 1985/86 kan nu beräknas till ca 90 milj kr. Det skulle i sin tur innebära att tillgångarna i jordbruksnämndens prisregleringskassa och Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond sammanlagt skulle konma att uppgå till ca 120 milj kr vid regleringsårets utgång. Härtill koraner ca 80 milj kr i intäkter inkl ränteintäkter under regleringsåret 1986/87. Sammanlagt skulle således ca 200 milj kr sta till prisregleringens förfogande under regleringsåret 1986/87.

1 följande tablå jämförs de kostnader för fiskprisregleringen som parterna bedömt bli följden av träffade överenskoirinelser, och som redovisats i regleringsskrivelserna för resp år, och de 1 efterhand konstaterade utfallen (milj kr)

Prop. 1985/86: 149

	Rörliga or i still	ägg	Totala kostnader
	Beräknat vid resp överläggningstillfälle	Utfall	Beräknat vid Utfall resp överläggningstillfälle
1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86	41,5 - 59,5 76 68 - 82 56 - 61 75	57,8 45,9 52.5 60,4 ..1)	61 - 79 75,7 98 63,7 100 76,3 84 80,8 103 ..2)
1 Senaste beräkningar (februari 1986) 2 Senaste beräkningar (februari 1986) 7 Förslag till normpri ser m m f ö			anger ca 60 milj kr. anger ca 90 milj kr. r regleringsåret 1986/87

7.1 Underlag

Som underlag för sina bedömningar och förslag har parterna haft följande material

uppgifter om det biologiska f|ngstutrymmet marknads- och avsättningsförhållanden inkomstförhållanden inom den svenska fisket kostnadsutvecklingen för produktionsmedel inom de viktigaste fi skeinriktni ngarna löneavtalen på arbetsmarknaden för de stora löntagarkollektiven

Uppgifter om det biologiska fångstutrymmet samt marknads- och avsättningsförhållanden redovisas i avsnitt 4.

I avsnitt 5 redogörs för inkomstförhållandena inom lagfisket.

Prisutvecklingen för produktionsmedel inom de viktigaste fiskeinriktningarna visar enligt jordbruksnämndens beräkningar en ökning med 6,5 X under perloden december 1984 - december 1985.

En sammanfattning av löneavtalen för 1985 inom olika avtalsområden redovisas 1 följande tablå. Man bör observera att lönehöjningarna gäller från olika tidpunkter för de skilda avtalsområdena.

Prop. 1985/86: 149

	SAF;LO-området	SAF;PTK-området	Statliga sektorn	Kommuner och 1andsti ng	Sammanvägt
Vä*gningstal,* %	36	27	15	22	100
*Avtalsmässiga höjningar,* %	4,0	3.0	4,6	4.3	3.9
Löneutvecklings-garanti m m, S	-	-	3,3	3,4	1.2

Utöver de i tablån redovisade lönehöjningarna tillkommer lönehöjningar genom löneglidning. På det offentliga området tillkommer dessutom lönehöjningar genom s k lokala potter.

7.2

Normpriser

Förslaget till uppräkning av normpriserna har som grund dels den faktiska kostnadsökningen inom fisket december 1984 - december 1985 med 6,5 % dels inkomstökningen för jämförbara grupper. Efter avdrag för produktivitetsförbättring har den kompensationsberättigade uppräkningen av normpriserna beräknats till ca 5,8 %. Vid sammanvägningen har inkomstdelen och kostnadsdelen för fiskeföretagen satts till vardera 50 S.

Vid överläggningarna inför regleringsåret 1983/84 enades nämnden och delegationerna om att finansiering av en kollektiv trygghetsförsäkring inom yrkesfisket fick ske inom ramen för medel som beräknades bli tillförda regleringen för 1983/84. Kostnaden för trygghetsförsäkringen beräknades till 4,5 milj kr och normpriserna sänktes på så sätt att kostnaderna för pristilläggen beräknades bli ca 4,5 milj kr lägre.

Genom att trygghetsförsäkringen avräknades med en sänkning av normpriserna för 1983/84 fick den därmed anses vara betald, om inte kostnaden för försäkringen ändrades eller denfaktiska minskningen 1 kostnaden för pristilläggen avvek från den beräknade.

För budgetåret 1985/85 steg kostnaden för försäkringen med 1 milj kr till 5,4 milj kr. Den ökade kostnaden finansierades med ett avdrag från samtliga normpriser med 1 öre per kg.

Kostnaden för försäkringen under kommande budgetar beräknas stiga till 5,9 milj kr. Av praktiska skäl föreslås att den ökade kostnaden inte omedelbart finansleras genom avdrag från nonnpriserna. Sådan justering bör i stället kunna ske det budgetår när avvikelsen från 5,4 milj kr'uppgår till minst 1 milj kr.

Prop. 1985/86: 149

För att stimulera fisket efterbristfisk, samt med hänsyn till marknadsläget i övrigt, föreslås en kraftigare uppräkning av nonnpriserna för torsk och de s le övriggrupperna än för sill. Nonnpriserna för torsk föreslås uppräknade med 8,0 I gch för övriggrupperna med 5,5 %. Normpriserna på sill föreslås uppräknade med 3,5 %. Samnanvägt ger detta en ökning med 5,8 %.

Under de senaste regleringsåren har normprisetför torsk under perioden juli - december legat på en högre nivå än under perioden januari - juni för att säsongsmässigt stimulera torskfisket. Med sanna motivering föreslås att priserna på torsk även under nästföljande reg1erings|r ligger på en högre nivå under första hälften av regleringsåret än under den andra.

Förslag till normpriser 1 kr/kg för 1986/87 samt jämförelser med normpriserna för innevarande och föregående år framgår av följande tablå.

Fiskslag/ Normprisgrupp

1984/85

1985/86

Förslag 1986/87

Si 11/strömming, stor Si 11/strömming, liten Torsk

Kokräka Övriggrupp il) Qvriggrupp Il2) Qvriggrupp IIl3) Qvriggrupp IV*)

3,01	3,06	3,17
2,34	2,38	2.46
4,38/ 4,585)	4,62/	4.99/
4,38/ 4,585)	4,835)	5,225)
35,00	-	-
6,27	6,61	6,97
7,81	8,24	8,69
15,49	16,35	17,25
3,14	3.31	3,49

1 I övriggrupp I ingår gråsej, vi ti ing, sandskädda och pigghaj.

2 I övriggrupp II ingår kolja, rödspätta, havskatt och lyrtorsk.

3 I övriggrupp III Ingår kummel, rödtunga och bergtunga.

4 I övriggrupp IV ingår lubb, skrubbaoch horngädda.

5 Det högre priset gäller resp föreslås gälla under perioden 1 juli - 31 december.

7.3

Normkvantitet

Enligt statsmakternas beslut skall normkvantitet fastställas 1 syfte att hindra att prisstödet leder till alltför stor ökning av fisket efter vissa fiskslag och därmed till icke önskvärda överskott av konsumtionsfisk som Inte skulle kunna tas tillvara som människoföda. Normkvantitet anger för vilken kvantitet pristillägg utgår. Den medför således 1 och för sig inte någon begränsning 1 fisket.

Prop. 1985/86: 149

För regleringsåret 1985/86 fastställdes, liksom för tidigare ar, normkvantitet endast för si11/strömming. Den uppgår 1985/86 till 76 000 ton. Enligt direktiven till arets överläggningar bör normkvantiteten minskas.

såvitt nämnden kan bedöma torde den internationella efterfrågan på sill inte komma att förbättras under det kommande regleringsåret. Inom landet konsumeras endast ca 40 000 ton svenskfångad sill. Fisket efter sill 1 Nordsjön kommer att öka medan svenska fiskare är nära nog helt utestängda från detta fångstområde. Därtill kommer att den tullfria kontingenten för sill under perloden 16 juni - 14 februari successivt skrivits ned. EG har i GATT bundit entullfri kontingent på 34 000 ton. Under innevarande regleringsår var sillexporten till EG tullbelagd några månader under hösten. EG-kommissionen fattade 1 december beslut om tilläggskvot vilket medförde att den tull belagda perloden blev kortare än vad som hade befarats.

Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om att föreslå att normkvantiteten för si 11/strömming för regleringsåret 1986/87 sänks till 73 000 ton.

7.4 Pristillägg

Pristillägg kan utgå om jämförelsepriset (det genomsnittliga på visst sätt definierade avräkningspriset till fiskaren) understiger normpriset. Hur stor andel avskillnåden mellan normpris och jämförelsepris som skall utgå 1 pristillägg skall enligt statsmakternas beslutstås upp vid överläggningarna. Under innevarande regleringsår utgår pristillägg för si 11/strömming med 65 % av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris, för torsk med 75 % och för övriga normprissatta fiskslag med 80 %. Dessa procenttal föreslås oförändrade.

För innevarande regleringsår är kostnaden för pristillägg för si 11/strömming begränsad till högst 57 milj kr. Nämnden och delegationerna föreslår att motsvarande begränsning bibehålls 1986/87 men att det maximala,beloppet sänks till 55 milj kr. Nämnden bör bemyndigas att få vidtaga sådana åtgärder vad gäller utbetalningen av pristillägg att beloppet inte överskrids.

7.5 Qverskottspris

En lägsta prisnivå skall upprätthållas för den fisk som säljs på marknaden. Lägstapriser fastställs av regleringsföreningen Svensk Fisk. För den fisk som inte kan säljas till lägstapris fastställer Svensk Fisk överskottspriser.

Nivån för överskottspriserna avgörs enligt statsmakternas beslut ytterst av de medel som ställs till Svensk Fisks disposition för dettaändamal dvs i första hand de marknadsintäkter som flyter in från försäljning av till föreningen överlämnade kvantiteter. Under innevarande och samtliga föregående regleringsår har, dessutom särskilda medel anslagits för att kunna hälla nivån högre an eljest.

Prop. 1985/86:149

För innevarande regleringsår har anslagits 7,0 milj kr för detta ändamål. De anslagna beloppen för,överskottshanteringen har hittills inte behövts tas i anspråk fullt ut. Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om att föreslå att även för det kommande regleringsåret 7,0 milj kr anslås för att överskottspriserna skall kunna ligga vid en rimlig nivå. Jordbruksnämnden bör dock liksom innevarande regleringsår bemyndigas,medge att, i händelse av att det ovan föreslagna beloppet pa 7,0 milj kr skulle visa sig,vara otillräckligt. Svensk Fisk efter prövning av nämnden får ta i anspråk ytterligare medel för överskottshanteringen.

Vad gäller överskottsprisernas nivå bör även för regleringsåret 1986/87 finnas ett samband med lägstaprisernasi nivå. Överskottpriset för si 11/strömming bör få utgöra högst 60 % av lägstapriset. Dock bör överskottspriset för storlekarna 2 och 3 Inte understiga 1 kr/kg. För torsk och övriggrupperna föreslås på motsvarande sätt procentsatserna till 70 % resp 80 %. Nämnden bör dock fa medge dispens från dessa regler. Sådana eventuella dispenser bör dock ges restriktivt. Vidare bör gälla att överskott av liten sill får avsättas endast till djurfoder eller för framställning av fiskmjöl.

7.6 Övriga stödformer

7.6.1 Ostkusten

Under innevarande regleringsår utgår ett särskilt stöd i form av regionalt fraktstöd till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och norrut). Stödet utbetalas av Svensk Fisk direkt till fiskare för all landad strömming och torsk avsedd för human konsumtion till köpare på norra ostkusten. Stödet utgår f n med högst 30 öre/kg och är maximerat till 0,85 milj kr.

Nämnden och delegationerna har enats om att föreslå,att ovan nämnda stödform får fortsätta även under regleringsåret 1986/87. Stödbeloppet bör uppgå till totalt högst 1 milj kr och motsvara högst 50 öre/kg landad strömming och torsk.

Vidare föreslås att under regleringsåret 1986/87 ett,fraktstöd för foderfisk införs att utgå till fiskare bosatta på norra ostkusten. Stödet bör utbetalas av Svensk Fisk direkt till fiskare för foderfisk som ilandförs på norra ostkusten och som levereras till fiskmjölsfabrik på västkusten. Stödbeloppet bör uppgå tm högst 0,1 milj.kr och motsvara högst 20 öre/kg.

7.6.2 Insjöfisket

istillägg utgår f n för de viktigaste slagen av sötvattensfisk form av särskilda pristillägg. Dessa pristillägg är för

Pri!

i form

innevarande regleringsår 1,80 kr/kg för gädda, gös, sik samt

rensad och flådd lake och 1,35 kr/kg för abborre, annan lake och

siklöja.

Prop. 1985/86: 149

Nämnden och delegationerna föreslår att pristilläggen förblir pa samma nivå som 1985/86. Endast fisk såld till human konsumtion bör vara berättigad till pristillägg.

Nämnden och delegationerna,har vidare enats om att föreslå ett fraktstöd för ogräsfisk från insjöarna samt för foderfisk vid training och romfjske 1 insjöarna som transporteras till fiskmjölsfabrik pa västkusten. Fraktstödet skall ses som en sanitär resp fiskevårdande åtgärd och bl a främja att ogräsfisk inte kastas tillbaka i Insjöarna utan tas om hand. Stödet föreslås maximeras till 0,05 milj kr och motsvara högst 20 öre/kg.

Stöd till Insjöfisket föreslås ske även i form av utplantering av vissa fiskslag. Förslag härom framförs under punkt 7.7.2.

7.6.3 Räka

För kok- och råräka utgår under innevarande regleringsår ett fast pristillägg med 2,00 kr/kg resp 1,85 kr/kg. Dessa pristillägg föreslås bibehållas oförändrade för det kommande regleringsaret.

7.6.4 Makrill

För makrill utgår ett fast pristillägg, vilket under innevarande regleringsår fastställts till 75 öre/kg. Vidare äger Svensk Fisk rätt att tillämpa speciella regler beträffande överskottshanteringen av ringnotsmakrill. Pristillägget föreslås förbli oförändrat. Nu gällande övriga stödsystem för makrillfisket bör bibehållas även under 1986/87.

7.6.5 Storbackelånga

Större delen av konsumtionen av lutfisk baseras på importerad langa. Endast ett par svenska fiskelag ägnar sig numera at storbackeflske efter långa 1 Nordsjön. Fangskvoten för år 1986 är 200 ton i EG:s nordsjözon. För storbackelånga tillämpas ett system med fasta pristillägg som f,n uppgår till 2,10 kr/kg för langa utan huvud och 1,80/kg för långa med huvud. Pristillägget föreslås bli oförändrat.

7.7 Kostnader för regleringen 1986/87

7.7.1 Kostnader för den löpande regleringen

Direkt avgörande för kostnaderna för prisregleringen på fisk är prisutvecklingen på såväl den nationella som den internationella marknaden för fisk och fiskprodukter. Det innebär att jordbruksnämnden inför det kommande regleringsåret har att göra prognoser,för marknadsutvecklingen. Sådana prognoser är dock mycket svara att göra med hänsyn till framför allt den stora Inverkan de Internationella priserna har främst på sill och torsk. Nämnden har vidare att göra en bedömning av storleken av pristilläggsberättigade kvantiteter för fiskslag som ej omfattas av normkvantitet.

Prop. 1985/86: 149

Mot bakgrund av de gjorda marknadsbedömningarna, de föreslagna normpriserna samt normkvantiteten för si 11/strömning har kostnaderna för pristilläggen för normprissatta fiskslag uppskattats till 62 milj kr. Till kostnaderna för rörliga pristillägg kommer 5,9 milj kr för att finanslera trygghetspaketet för yrkesfiskare. För täckande av Svensk Fisks kostnader för överskottshanteringen har beräknats högst 7 milj kr. Av de föreslagna formerna för det övriga stödet har beräknats 1 milj kr resp 0,05 milj kr för fraktstöd till konsumtionsfisk resp foderfisk på ostkusten samt 2,4 milj kr för pristillägg ga sötvattensfisk och fraktstöd för ogräs- och foderfisk frän insjöar. Kostnaderna för fasta pristillägg på makrill, kok- och råräka samt storbackelånga har beräknats till 3,1 milj kr.

Den sammanlagda kostnaden för prisregleringen beräknas komna att uppgå till ca 81,5 milj kr.

7.7.2 Kostnader för utplantering

Som framgår av avsnitt 1 bör jordbruksnämnden avge förslag till dispositon av medel ur regleringskassan för fisk för att bestrida kostnaderna för utsättning. Därvid skall även beräknas en särskild medelsram för fortsatt försöksverksamhet med s k fördröjd utsättning av lax. De båda beloppen bör bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden föreslår 1 samförstånd med delegationerna att 3,915 milj kr utgår ur prisregleringskassan för att bestrida kostnader för utsättning av fisk under regleringsåret 1986/87. Enligt förslag från fiskets förhandlingsdelegation bör 2,5 milj kr användas för ut|ättning 1 insjöar, 0,53 milj kr för utsättning av al på ost- och sydkusten och 0,16 milj kr för utsättning av al på västkusten. För utsättning av laxartad fisk för havsfiske på sydkusten har 0,6 milj kr förslagits. Utsättningsförsök av rödspätta och torsk föreslås slutligen påbörjas på västkusten inom ett belopp av 0,125 milj kr. Fiskeristyrelsen godkänner beloppet och fördelningen. Nämnden och konsumentdelegationen har heller inget att erinra mot belopp och fördelning.

Vad gäller s k fördröjd utsättning av lax anser fiskeristyrelsen att försöksverksamheten bör få fortsätta. Kostnaden härför beräknas nu av fiskeristyrelsen uppgå till 1,2 milj kr med hänsyn till ökade priser på utsättningsmaterialet. Fiskei;s förhandlingsdelegation kan ej godta att,mede1 ur prisregleringskassan avsätts för denna åtgärd eftersom,man anser att verksamheten leder ti 11,att havsfisket efter lax måste avvecklas. I stället föreslår delegationen att 0,6 milj kr anslås för att främja havsfisket efter lax (jämför förslaget ovan vad gäller medel till utsättning). Konsumentdelegationen, som inte har någon sakkunskap på området, anser sig inte ha anledning att driva frågan mot fiskets uttryckliga önskemal. Nämnden anser sig ej,heller besitta sakkunskap pa området och utgår från att sakfrågan avgörs av regeringen.

Prop. 1985/86: 149

7.7.3 Jordbruksnämndens uppbördskostnader

Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll av prisregleringsavgiften beräknas uppgå till 0,7 milj kr för det kommande regleringsåret. Dessa kostnader bör som hittills fa täckas med medel ur prisregleringskassan.

7.7.4 Svensk Fisks kostnader

Nämnden föreslår att kostnaderna för Svensk Fisks administration och upplysningsverksamhet får täckas genom de ränteintäkter som ugpkomner hos föreningen eller konjunkturutjämningsfonden. I den man dessa inte räcker till bör erforderligt medelsbehov få täckas genom uttag ur fonden. Kostnaderna har av föreningen beräknats till ca 8,8 milj kr. Häri ingår kostnader för informations- och upplysningsverksamheten som preliminärt angetts till 3,2 milj kr.

7.7.5 Kostnader för samordning av förstahandsmottagningen

Enligt riksdagsbeslut år 1985 skall prisstöd i fortsättningen inte lämnas till fiskeföretag som levererar till förstahandsmottagare som står utanför en organiserad samordning som kan godkännas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I direktiven till årets överläggningar anges även att nämnden vid utformning av förslaget till prisregleringen för 1986/87 bör ta hänsyn till att det bör kunna tillämpas inom ramen för en samordnad förstahandsmottagning och distribution av fisk Nämnden föreslår mot denna bakgrund att högst 1 milj kr anslås för att utreda en samordnad förstahandsmottagning och att dessa medel får utgå ur regleringskassan. Närmare villkor för utbetalning av nämnda medel bör fa beslutas av nämnden.

7.7.6 Regleringens totalkostnader

De sammanlagda kostnaderna för regleringen under 1986/87 inkl administrations- och uppbördskostnader samt medel till utsättning beräknas komma att uppgå till ca 97 milj kr.

En sammanfattning av fördelningen på olika ändamål och jämförelse med faktiska kostnader 1984/85 och nu gjorda beräkningar för 1985/86 redovisas i följande tablå (milj kr).

Prop. 1985/86: 149

	1984/85 Utfall	1985/86 Beräknat	1986/87 Beräknat
Rörliga pristillägg Fasta pristillägg Fraktstöd	60.4 4.4 0.5	60,0 5,5 0,9	62,0 5,5 1.1
Overskottshanteri ng Trygghetsförsäkring	1.9 4.4	7,0 5,4	7.0 5.9
S:a prisregleringen	71,6	78,8	81,5
Utplantering JN:s uppbördskostn. Svensk Fisks adm. Samordn. förstahandsmott.	2.2 0.7 6.3	2.3 0.7 8.4	3,9-5,11 0.7 8.8 1.0
S:a övrigt	9.2	11.4	14.4-15,61
Total t	80.8	90,2	95,9-97,11

Det högre beloppet gäller under förutsättning att medel anslås till fördröjd utsättning av lax (se avsnitt 7.7.2).

7.8

Regleringens finansiering under 1986/87

Regleringsföreningen Svensk Fisk föreslås för 1986/87 tillföras 62 milj kr ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnaderna för rörliga pristillägg. Vidare bör kostnaden för trygghetsförsäkringen resp viss del av kostnaden för utredning av samordningen fa täckas med medel ur kassan. Kostnaderna för utplantering, eventuella försök med s k fördröjd ut|ättning av lax samt jordbruksnämndens uppbördskostnader föreslås även täckas med medel ur prisregleringskassan.

Kostnaderna för överskottshanteringen, fasta pristillägg och fraktstöd bör få täckas med medel ur Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond. De kostnader för pristilläggen som överstiger 62 milj kr samt de kostnader för föreningens administration etc som överstiger ränteintäkterna bör även fa täckas med medel ur konjunkturutjämningsfonden.

Inkomsterna i prisregleringskassan under nästkonmande regleringsår kan beräknas till ca 65 milj kr. Härtill koraner ränteintäkter på i kassan innestående medel, vilka kan beräknas till ca 8 milj kr. Ränteintäkterna i Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond kan beräknas till,ca 7 milj kr. Oetta belopp kan dock beräknas komma tas i anspråk för att tacka Svensk Fisks administrationskostnader etc.

Prop. 1985/86: 149

Ovannämnda förslag till finansiering innebär att ur jordbruksnämndens prisregeringskassa skulle utgå ca 75 milj kr, vilket beräknas överstiga intäkterna i kassan med ca 2 milj kr. Behållningen i kassan skulle därmed komma att uppgå till ca 58 milj kr per den 1 juli 1987. (Siffrorna gäller under förutsättning att medel anslås till fördröjd utsättning av lax.) Ur Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond skulle komma att tas i ansgråk ca 15 milj kr utöver räntan på medlen i fonden. Behållningen i fonden per den 1 juli 1987 skulle därmed komna att uppgå till ca 45 milj kr. Disponibla tillgångar per den 1 juli 1987 skulle därmed komma att,uppga till totalt ca 103 milj kr. Härtill kommer för regleringsåret 1987/88 Intäkter i form av prisregleringsavgifter och räntor på sammanlagt ca 78 milj kr.

8. Övriga frågor

Enligt regeringens inledningsvis nämnda beslut av den 5 december 1985 bör jordbruksnämnden efter överläggningar med de bägge delegationerna föreslå

åtgärder som stimulerar till ökade leveranser av torsk till den svenska beredningsindustrin, prisregleringsåtgärder som syftar till att tillförsäkra den svenska fiskberednlngslndustrin en under arbetsveckan jämn tillförsel, av råvaror, från konsumentsynpunkt påkallade åtgärder för de fall avräkningspriset överstiger normpriset.

Vid utformningen av nämndens förslag bör hänsyn slutligen tas till att förslagen bör kunna tillämpas i ett system med samordnad förstahandsmottagning av fisk.

8.1 Ökade leveranser av torsk

Inom ramen för prisregleringen kan särskilda prisstimulanser för torsk bidra till att fångsterna ökar. Ett,sådant system har tillämpats sedan regleringsåret 1984/85 då högre normpriser gällt under höstsäsongen när torskfisket genere1,1t sett är mer krävande. Även för kommande regleringsår föreslås att nonnpriserna sätts högre på hösten än på våren. Ytterligare bidragande till stimulans av torskfisket har varit att prisuppräkningarna för torsk som regel har varit högre än för sill/strömming. För regleringsåret 1985/87 förslås att normpriset för torsk skrivs upp med 8,0 % vilket är en kraftigare uppskrivning än för övriga fiskslag.

8.2 Jämna leveranser under arbetsveckan

I samband med överläggningarna har kallats representanter från beredningsindustrin för att närmare beskriva de problem som sammanhänger med att leveranser av råvara vanligtvis inte kan påräknas till måndagarna. På västkusten upprätthåller den där verkande fackliga fiskarorganisationen ett helguppehåll som enligt industrins representanter innebär att råvaran når fabrikerna först under loppet av tisdagen. Genom att maskinerna

Prop. 1985/86: 149

1 fabrikerna under fredagarna inte kan utnyttjas fullt ut p g a rengöring och dyl kan maskinkapaciteten utnyttjas fullt ut under vanligtvis bara tre dagar per vecka. Industrin önskar att fiskefartygens avgång efter helguppehåll flyttas till att åtminstone överensstämma med den internationella konvention, som finns för Skagerrak resp Kattegatt, vilken har,avgångst1d 00.00 söndag/måndag. I sammanhanget kan nämnas att på de andra kuststräckorna är avgångstiderna satta betydligt tidigare under söndagen 1 den mån de överhuvudtaget upprätthålls. Någon garanti för mandagsleveranser synes dock inte kunna påräknas även om man på dessa kuststräckor tillämpar liberalare avgångsbestämmelser.

Från fiskets sida har framförts att avgångstiderna upprätthålls av 1 huvudsak två skäl, nämligen biologiska resp sociala skäl. Genom att sillstimmen skulle skingras om en handfull fartyg fiskade under helgen för att förse industrin med råvara pa måndagen skulle fiskeförutsättningarna,för övriga fartyg försämras. Fiskarna anser också att frånvaron hemifrån under veckorna motiverar att söndagsfiskeförbudet upprätthålls. Vidare har framförts att råvaran inte heller vid söndagsfiske kan garanteras eftersom fisket kan ha bedrivits inom sådana fangstområden att transporttiderna inte möjliggör måndagsleveranser.

Jordbruksnämnden har inte vid de nu avslutade överläggningarna funnit det möjligt att inom ramen för prisregleringen finna en lösning på problemet med otillräckliga måndagsleveranser. Enligt nämndens uppfattning bör en lösning i första hand sökas genom förhandlingar mellan berörda parter. Nämnden har emellertid efter samrad med delegationerna förklarat att den kommer att kalla till överläggningar mellan berörda parter för att söka finna en lösning.

8.3 Ur konsumentsynpunkt påkallade åtgärder

Enligt riksdagens beslut om riktlinjer för prisregleringen på fisk (prop 1977/78:112) utgör konsumenternas Intresse av att kunna köpa fisk gch fiskprodukter av bra kvalitet till rimliga priser en av utgångspunkterna för fiskprisernas avvägning. Därför skall, om priset till producent överstiger normpriset, från konsumentsynpunkt påkallade åtgärder vidtas.

Den arbetsgrupp som utredde normprissy|temets tekniska utformning påpekade att fiskpriserna på den svenska marknaden kan stiga antingen på grund av att den svenska fiskeflottans fångster är små i förhål lande till efterfrågan eller på grund av att den internationella prisnivån på fisk är hög. De motåtgärder som kan sättas in mot prisstegringar får ses mot denna bakgrund. De kan enligt arbetsgruppen delas,in i två huvudgrupper, nämligen åtgärder som tar sikte på att öka utbudet av fisk pa den inhemska marknaden och åtgärder som direkt inriktas pa att sänka priset.

Enligt nämndens uppfattning kan problemet med Inhemsk underförsörjning och höga priser bl a påverkas pa följande sätt

Prop. 1985/86:149

åtgärder inom fisket som säkerställer leveranser till

svensk beredningsindustri

exportavgift ,

vi 11 kora fiskelicenserna att fångsterna skall

levereras till den svenska marknaden 1 en

bristsituation.

Under de senaste åren har under långa perioder priserna på torsk legat över normpriserna. Anledningen till de höga priserna torde i första hand vara höga Internationella priser. Vid arets överläggningar har aktualiserats åtgärder för att dämpa de Inhemska priserna. Från fiskets sida har framförts att man inom näringen tar hänsyn till att den svenska marknaden skall förses i tillräcklig mängd med råvaror. Exportavgifter eller direkta tvångsåtgärder avvisas därför. Konsumentdelegationen har under överläggningarna framfört att de 1,riksdagsbesluten förutsatta av konsumentintressena ijotiverade åtgärderna bör genomföras. I lägen med laga priser pa marknaden erhajler fiskarna pristillägg. Ansträngningar bör göras sa att även konsumentskyddet uppnås inom normprissystemet.

Principiellt torde, enligt nämndens uppfattning, ett,system med exportavgifter kunna pressa ned,den inhemska prisnivån. Nämnden har bemyndigande att ta ut en sådan avgift. Systemet kan bli administrativt betungande och bör därför endast tillämpas 1 ett läge när priset befinner sig konstant på en hög nivå och då det kan förväntas även på sikt ligga över normpriset.

8.4 Tillämpningen av prisregleringen i ett system med
samordnad förstahandsmottagning

I sin regleringskrivelse den 20 februari 1985 har nämnden kommenterat frågan om hur prisregleringen kan tillämpas 1 ett systeij med samordnad förstahandsmottagning. Av nämnda skrivelse framgår att utbetalning av pristillägg endast till fiskare som levererar sina fångster till mottagare som deltar 1 en samordning inte bereder några tekniska problem.

8.5 Översyn av regleringen

Nämnden och delegationerna är överens om att föreslå att en översyn av fiskprisregleringen bör ske. Med hänsyn till att tiden för överläggningar är mycket knapp kan inga större pricipiella frågor då tas upp. Systemet har nu verkat 1 nära fem regleringsar men principerna för systemet utformades för snart tio ar sedan. Förhållandena inom fisket var då 1 vissa viktiga avseenden annorlunda, bl a var exporten betydligt mindre och fangstinriktningen en annan.

9. Hemställan

Med hänsyn till det ovan anförda hemställer jordbruksnämnden

1. att prisregleringen för fisk under budgetåret 1986/87 utformas pa sätt som ovan föreslagits.

Prop. 1985/86: 149

2. att normpriser och normkvantiteter fastställs på sätt som ovan föreslagits,

3. att nämnden beviljas på angivna grunder utbetala 62 milj kr till Svensk Fisk för kostnader för pristillägg under tiden

1 juli 1986 - 30 juni 1987,

4. att nämnden bemyndigas begränsa kostnaderna för pristillägg pa sill till högst 55 milj kr,

5. att nämmden bemyndigas lämna tillstånd för att ovan angivna fasta pristillägg far utgå på sötvattensfisk, kok- och råräka, makrill och storbackelånga,

6. att regionalt fraktstöd på norra ostkusten lämnas för konsumtionsfisk med sammanlagt högst 1,0 milj kr enligt bestämmelser som får beslutas av nämnden,

7. att regionalt fraktstöd på norra ostkusten lämnas för foderfisk med sammanlagt högst 0,1 milj kr enligt bestämmelser som får beslutas av nämnden,

8. att fraktstöd för ogräsfisk och foderfisk från insjöar får lämnas med sanonanlagt högst 0,05 milj kr enligt bestänmelser som får beslutas av nämnden,

9. att jordbruksnämnden benyndigas medge att Svensk Fisk får ta i anspråk medel ur konjunkturutjämningsfonden utöver det föreslagna beloppet för överskottshantering efter prövning av jordbruksnämnden,

10. att,nämnden bemyndigas medge Svensk Fisk att disponera hela behållningen i konjunkturutjämningsfonden för kostnader för regleringen,

11. att nämnden bemyndigas meddela bestämmelser om pristillägg,

12. att nämnden bemyndigas bestrida kostnaderna för fiskarnas trygghetspaket,

13. att nämnden bemyndigas bestrida uppbördskostnader m m,

14. att nämnden bemyndigas till fiskeristyrelsen utbetala 3,915 milj kr för utsättning av fisk,

15. att nämnden bemyndigas utbetala högst,l milj kr för att täcka viss del av kostnader som uppstår i samband med utredningsarbetet kring en samordnad fiskförsäljning,

16. att regleringen av import och export av fisk för budgetåret 1986/87 bestäms på samma sätt som under innevarande budgetår.

17. att 1 förekommande fall högst 1 milj kr av de

fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av Inhemskt ursprung med avdrag för vad som kan beräknas återbetalas vid export överförs till prisregleringskassan för fisk,

18. att fiskprisregleringen görs till föremål för en översyn.

Detta ärende har på föredragning av avdelningsdirektören Sten avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Arvidsson, Brangmo och Eriksson. Därvid har även avdelningscheferna Sjöberg och Ojeheim närvarit.

Roland Sten

Prop. 1985/86: 149

Prop. 1985/86: 149

STATENS JORDBRUKSNÄMND

1986-02-06

Dnr 320-293/86 BILAGA 1

NORMPRISSYSTEMETS UTFALL 1984/85

JORDBRUKSDEP. Registratom

Ink 1986-02-2 4 Dnr.

Normprissystemet Infördes budgetåret 1981/82 och har således hittills tillämpats under fyra hela budgetår. Redogörelse för utfallet av regleringen 1981/82, 1982/83 resp 1983/84 finns som bilaga till nämndens regleringsskrivelse inför budgetåret 1983/84, 1984/85 resp 1985/86.

Enligt riksdagens beslut justerades normpriserna upp med 1 genomsnitt 2,5 % 1984/85 jämfört med året innan. Härtill kom 0,5 % för en extra höjning av torskpriserna med 20 öre/kg under perioden juli - december 1984.

Enligt jordbruksnämndens bedömning skulle kostnaden för pristilläggen inom normprissystemet uppgå till lägst 56 milj kr och högst 61 milj kr.

Av nedanstående sarananställning framgår prognostiserade och faktiska marknadspriser samt fastställda normpriser för budgetåret 1984/85. Budgetåret 1984/85 erhöll fiskarna i pristillägg för sill 65 %, för torsk 75 % och för övriga normprissatta fiskslag 80 % av skillnaden mellan normpris och marknadspris.

		Bedömt	Faktiskt	Normpris
		marknadspris	marknadspris	1984/85
		1984/85	1984/85
Stor sill		2:00	1:90	3:01
Liten sill		1:60	1:32	2:34
Torsk		4:25-4:40	4:46	4:58l 4:382
Kokräka		35:00	48:05	35:00
Övriggrupp	I	3:85	3:94	6:27
Qvriggrupp	II	6:15	7:30	7:81
Övriggrupp	III	9:25	11:07	15:49
Övriggrupp	IV	2:40	3:03	3:14

1 Perioden jul i-december 1984.

2 Perioden januari-juni 1985.

Som framgår av sammanställningen överskattade prognosen för sill det faktiska marknadspriset. Sillpriserna sjönk jämfört med aret innan. Marknadspriset för stor sill blev 10 öre lägre än det förväntade medan marknadspriset för liten sill blev 28 öre lägre än det förväntade.

Prop. 1985/86: 149

Torskpriset utvecklades något gynnsammare än prognosen. Pristillägg för torsk kom i huvudsak att utbetalas endast under hösten 1984. Den faktiska pristilläggsutbetalningen för torsk stannade vid 2,3 milj kr vilket i stort sett överensstämde med prognosens lägre alternativ.

Även för kokräka blev priserna gynnsammare än prognosen. För kokräka utbetalades Inga pristillägg 1984/85, vilket överensstämde med prognosen.

Övriggrupperna hade prognostiserats att kosta 7,1 milj kr 1 pristillägg men kom i verkligheten att kosta 5,6 milj kr.

Samnanfattningsvis blev prisutvecklingen för samtliga fiskslag utom för sill/strömming gynnsammare än prognosen förutsade. Sill priserna blev lägre än prognosen. Totalkostnaden för pristilläggen av normprissatta fiskslag hade prognosticerats till mellan 66 och 61 milj kr. Utfallet blev 60 milj kr och kom således att nära överensstämna med prognosens högre alternativ.

Av nedanstående sarananställning visas fördelningen av pristilläggsbeloppen på olika normprisgrupper. Som framgår erhöll sill 87 % av det totala pristilläggsbeloppet 1984/85.

Milj kr Procent

Stor sill	22,7
Liten sill	30.4
Torsk	2,3
Kokräka	0.0
Qvriggrupp I	2.7
Qvriggrupp II	1.0
Qvriggrupp III	1.9
Qvriggrupp IV	0.01

36,5 50,3 3,8 0,0 4,5 1.7 3,1 0.0

Summa 60,4 100,0

STATENS JORDBRUKSNÄMND 0218A/1930A

1986-Q2-06

Prop. 1985/86: 149

Dnr 320-293/86 BILAGA 2

UPPGIFTER RÖRANDE NORMPRISSYSTEMET SAMT REGLERINGSEKONOMIN

JORDBRUKSDEP. Regstnton

Ink 1986-02-2 4 Dnr.

Tabell 1. Fast|täl1d och utnyttjad normkvantitet, total ilandförd och

försåld kvantitet samt total ilandföring för si 11/strömming, ton

1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Fastställd normkvantitet Utnyttjad normkvantitetl Ilandförd och försald2

Totalt 11 andfört

- 1 Sverige3

- 1 Sverige och utlandet*

88 000	86 000	83 000	80 000
88 140	85 965	77 291	77 395
92 212	109 001	84 358	87 455

104 100 118 100 97 400 91 500 124 400 139 300 112 700

76 000

1. Pristilläggsberättigad kvantitet.

2. Kvantitet som hade varit pristilläggsberättigad om ej normkvantitet satt ett tak.

3. Inkl "överskott", dvs kvantiteter som ej kunnat försäljas till minst lägstapriser. samt ej licensierade fiskares ilandföringar. (SCBs statistik.)

4. UtTandslandningar saknas för 1984/85.

Tabell 2.

Pristilläggsberättigade kvantiteter, ton

1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Sin/strömming, stor	48 986	49 433		36	736	31 020
Si 11/strömming, liten	39 154	36	532	40	555	46 375
Torsk	38 374	43	869	49	411	46 075
Kokräka	847		721		537	515
Qvriggrupp I	631		867		820	1 422
Qvriggrupp II	2 657	2	131	2	364	2 208
Övriggrupp III	447		517		523	518
Qvriggrupp IV	80		85		114	67
Makrill	1 820		327		741	827
Råräka	746		432		242	731
Storbackelånga	175		8		113	75
Sötvattensfisk I	881		920		941	965
Sötvattensfisk II	540		656		625	603

Prop. 1985/86:149

Tabell 3. Normpriser samt beräknade genomsnittliga jämförelsepriser och pristillägg, kr/kg

1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Sill/strömming, stor Sill/strömming, liten Torsk

Kokräka

Qvriggrupp ll

Qvriggrupp Il2

Qvriggrupp IIl3

Qvriggrupp 1V4

Sill/strömming, stor Si 11/strömming, liten Torsk

Kokräka Qvriggrupp ll Qvriggrupp 112 Övriggrupp IIl3 Övriggrupp IV*

Si 11/strömming, stor Si 11/strömming, liten Torsk

Kokräka Qvriggrupp il Qvriggrupp II2 Qvriggrupp IIl3 Övriggrupp IV*

NORMPRISER
2,70	2.80	2,98	3,01	3,06
1,95	2.14	2.31	2,34	2,38
3.51	3,85	4,27	4.585 4,386	4,835 4,626
27,00	29,64	32,85	35,00	utgår
4,60	5,05	5.70	6,27	6,61
5,70	6,26	7.10	7,81	8,24
11,35	12,46	14,08	15,49	16,35
2,30	2,52	2,85	3,14	3,31
JÄMFÖRELSEPRISER7,		.8
1.95	2,01	2,04	1,90
1,63	1,59	1.53	1.32
2,95	4,05	4,32	4,46 4,435 4,476
27,76	34.17	46,02	48,05
3,58	3,81	4,13	3,94
4.56	5,80	6,49	7,30
8.39	8,75	10,11	11,07
1.96	2,43	2,26	3,03
PRISTILLÄGG?
0,56	0.56	0,66	0,73
0,24	0,39	0,55	0,67
0,42	0,03	0,04	0.05 0,1l5 0,026
1,33	0,17	-	-
0,77	0.93	1,18	1,87
0,92	0.44	0,50	0,47
2,26	2.80	2,98	3,60
0,30	0.19	0,47	0,17

1. Grasej, vi ti ing, sandskädda och pigghaj.

2. Kolja, rödspätta, havskatt och lyrtorsk.

3. Kuninel, rödtunga och bergtunga.

4. Lubb, skrubba och sandskädda.

5. Avser perioden 1 juli - 31 december.

6. Avser perloden 1 januari,- 30 juni.

7. Baserade på uppgifter från de större förstahandmottagarna. Jämförelsepriser och pristillägg beräknas resp fastställs månadsvis. Här angivna arsuppgifter är vägda medeltal av månadsuppgifter.

8. För "övriggrupperna" påverkas uppgifterna av förändringar 1 kvantiteterna för ingående fiskslag och är således inte enbart uttryck för prisförändringar.

Prop. 1985/86: 149

Tabell 4. Procentsats av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris med

vilken pristillägg utgår

1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Sill

Torsk

Övrigal

75	70	70	65	65
75	75	75	75	75
75	75	75	80	80

1. övriggrupp I - IV samt tom 1984/85 även kokräka.

Tabell 5. Jämförelsepriser och fasta pristillägg, kr/kg

	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
	JÄMFÖRELSEPRISER4
Makrill	4,19	5,91	6.23	6,94
Råräka	6,70	8,38	12.07	9,73
Storbackelånga	• •	• ■	• •	• •
Sötvattensfisk il	8,58	9,25	10.06	11.93
Sötvattensfisk Il2	3,04	3,25	3.19	3.95
	FASTA PRISTILLÄGG
Makrill	0,50	0,55	0.60	Q.70	0,75
Råräka	1,50	1,60	1.75	1.75	1,85
Kokräka3		-			2,00
Storbackelånga
- med huvud	1.39	1.47	1.62	1.70	1,80
- utan huvud	1,63	1.73	1,90	2,00	2,10
Sötvattensfisk il	1,55	1,63	1,63	1.70	1,80
Sötvattensfisk Il2	1,10	1.16	1,16	1,25	1.35

1. Gädda, gös och sik samt fr o m 1984/85 rensad och flådd lake.

2. Abborre, siklöja samt tom 1983/84 lake resp fr o m 1984/85 annan lake.

3. Aren 1981/82 - 1984/85 åsattes kokräka normpris, se tabell 2.

4. För sötvattensfisk är underlaget för beräknade jämförelsepriser begränsat.

Prop. 1985/86:149

Tabell 6. Regleringsekonomin 1981/82 - 1984/85 samt prognos för 1985/86

och 1986/87, milj kr

	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86 prognos	1986/87 prognos
Ing behållning - prisregi.kassan - konj.utj.fonden	83,1 35,7 47.4	69,5 28,1 41,4	99,8 42,4 57,4	124.1 57,7 66,4	128,5 68,9 59,6	(120,3)
Inkomster - prisregi .avg m m - ränta kassan - ränta fonden	62.1 51,1 5.2 5,8	69,0 59,0 4,0 6,0	75,6 61,9 6,6 7,1	85,2 68,0 8,9 8,3	(82,0) (65,0) ( 9,5) ( 7,5)	(80,0)
Budgetmedel	-	25,0	25,0	-	-
Tot. disponibelt	145,2	163,5	200,4	209.3	(210,5)	(200.3)
Utgifter - pristillägg - överskott - övrigt	75,7 62,0 3.7 10,0	63.7 49,1 4,1 10,5	76,3 55,8 5,1 15,4	80,8 64,8 1.9 14.1	(90,2) (65,5) ( 7,0) (17,7)

Tabell 7. Specifikation av prisregleringens kostnader 1981/82 - 1984/85

samt prognos för 1985/85, milj kr

1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

prognos

Rörliga pristillägg	57,8	45,9	52,5	60,4	(60,0)
- si 11/strömming	36.4	41,3	46,6	52,5
- torsk	16.3	1.3	2.1	2.3
- ovnga	5.1	3.3	3,8	5,6
Fasta pristillägg	4.2	3.2	3,3	4,4	( 5,5)
- råräka	1.1	0,7	0.4	1.3
- kokräka	-
- makrill	0.9	0,2	0,4	0.6
- långa	0.3	0,0	0,2	0.1
- sötvattensfisk	1.9	2,3	2,3	2.4
Överskottshantering	3.7	4,1	5,1	1.9	( 7,0)
Reg. fraktstöd mm	1.1	1.4	0.5	0.5	{ 0.9)
Låginkomstsatsning	-	-	0,6		-
Utplanteri ng	2.5	3.0	3,0	2.2	2.3
Socialförsäkring	-	-	4,4	4,4	5.4
JNs kontrollkostn mm	0,5	0,7	0,7	0,7	0.7
Svensk fisk adm	5,9	5.4	6,2	6,3	8,4
Total t	75,7	63,7	76,3	80,8	(90,2)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986