om reglering av priserna på fisk m.m. (Proposition 1983/84:188)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1983/84:188

Regeringens proposition

1983/84:188

om reglering av priserna på flsk m. m.;

beslutad den 29 mars 1984.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret 1984/85.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 188

Prop. 1983/84:188 2

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-03-29

Närvarande: slalsminislern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Boström, Bodström, Gradin, Dahl, R.Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om reglering av priserna på fisk m. m.

1 Inledning

Regeringen uppdrog den 8 december 1983 ål statens jordbruksnämnd all, efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1984/85. Förslagel skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna för prisregleringen på fisk. I uppdraget erinrades om atl riktpunkten för prisregleringen är att den i första hand bör bekostas inom ramen för regleringsekonomin och all den mot denna bakgrund bör ges en sådan utformning alt de beräknade kostnaderna minskas jämfört med de beräknade kostnaderna för innevarande budgetår. Regeringen erinrade vidare om nödvändigheten att bekämpa inflafionen.

I uppdraget ingick atl föreslå en normkvanlitel för sill beräknad med utgångspunkt bl.a. i all fiske främst bör ske efter fiskslag som kan få en lönsam avsättning. Normkvantiteten för sill angavs sålunda kunna minskas. En normkvanlitel för torsk borde även övervägas. Pristillägg utgår med viss procentsats av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. Dessa procentsatser borde enligl uppdraget för nästa regleringsår i högre grad än nu bestämmas så atl de får betydelse för fiskels inriktning på lönsamma fiskslag. I uppdraget erinrades vidare om all den samordning som f n. sker vid försäljning och distribution på fiskets område bör kunna innebära högre avräkningspriser lill fiskaren ulan all konsumentpriset påverkas saml atl även lägslapriserna bör kunna påverkas av samordningen. Delta förhållande skulle beaktas vid beräkningen av kostnaderna för överskotten. Jordbruksnämnden skulle vidare avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för alt täcka kostnader för ul-

Prop. 1983/84:188 3

sättning av laxfisk och ål samt för premier för den kollekliva Irygghelsför-säkringen inom yrkesfisket. Kostnaderna för trygghetsförsäkringen skall räknas av från normprisel.

Jordbruksnämnden har i skrivelse den 8 februari 1984 avgelt sina förslag med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga.

I prop. 1983/84: 100 (bil. 11 s. 66) har regeringen föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnel, för budgetåret 1984/85 lill Prisreglerande åtgärder på fiskets område beräkna ell förslagsanslag av 1000 kr. Jag anhåller alt nu få la upp denna fråga.

2 Prisregleringens utformning

Inom ramen för prisregleringen på fisk fastställs normpriser och norm-kvantiteter för olika fiskslag av statsmakterna efter förslag av jordbruksnämnden. Regleringen sker bl. a. genom alt pristillägg och överskoltspriser betalas ut. Nivån på normpriserna avvägs så att den i princip ger fisket kompensation för ökade kostnader och fiskarena en rimlig ersättning för sitt arbete. Normkvantileterna anger för vilka kvanfileter pristillägg utgår och fastställs i syfte alt hindra att prisstödet leder till icke önskvärda överskott av konsumlionsfisk.

Prisregleringen finansieras i första hand med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till prisregleringskassan förs prisregleringsavgifler saml införsel- och utförselavgifler på fisk m. m. Prisregleringsavgifi las ul på svensk-fångad saltvatlensfisk och på importfisk av motsvarande slag med slöd av lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område. Avgiften är f.n. i regel 6% av inköpspriset resp. importvärdet. Prisregleringen sker i avräk-ningsprisledel, dvs. del led där fiskarens egen försäljning sker.

Pristilläggets storlek beslutas av jordbruksnämnden för regleringsperioder om fyra till fem veckor. Vid sitt beslut har nämnden all i första hand ta hänsyn till uppnått avräkningspris, s. k. jämförelsepris, som är ett genomsnitt för hela landet. Pristillägget motsvarar inte hela skillnaden mellan jämförelsepris och normpris. Frågan om storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som bör utgå i pristillägg tas upp i överläggningarna. Beräkningen av jämförelsepris och utbetalning av pristillägg görs av regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening. Genom statens pris- och kartellnämnds försorg sker en fortlöpande uppföljning av partipriser saml en analys av kostnader och marginaler hos första-handsmollagarna.

En lägsta prisnivå skall upprätthållas för den fisk som säljs på marknaden. Fisk som inle kan säljas till lägslapris skall övertas av Svensk fisk. För dessa överskott betalar föreningen ett s. k. överskollspris. Det ankommer på Svensk fisk atl inom ramen för direktiv som ges av jordbruksnämn-tl Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 188

Prop. 1983/84:188 4

den fastställa lägslapriser och överskoltspriser för normprissalla fiskslag hksom alt besluta om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande verksamheten. Jordbmksnämnden meddelar närmare beslämmelser om pristilläggen och om hur utbetalning av pristilläggen skall ske. För alt tillgodose konsumentintresset skall prisdämpande åtgärder kunna vidtas om priserna överstiger fastställt normpris.

Statsmakterna fastställer på förslag av jordbruksnämnden den medelsram för prisregleringen under budgetåret som ställs lill Svensk fisks förfogande. Inom medelsramen får Svensk fisk täcka de totala kostnaderna för regleringen, dvs. för pristillägg, inlösen av överskott samt för administration och information. Utöver den angivna medelsramen får föreningen för atl läcka de totala kostnaderna för prisregleringen även använda räntorna på föreningens och den s.k. konjunkturuljämningsfondens medel. I den mån de medel som på della säll ställs lill föreningens förfogande inte räcker till för att läcka kostnaderna för prisregleringen under elt år får föreningen vid ofömlsedda behov la i anspråk medel ur konjunkluruljäm-ningsfonden intill högst ett belopp som bestäms av regeringen varje år.

Fisk som övertas av Svensk fisk som överskott försäljs av föreningen. Vissa medel utöver marknadsinläkterna kan disponeras av föreningen för inlösen av överskollen. Medlen anges som en delram inom den totala medelsramen och skall utgöra gmnd för föreningens överväganden om överskoltspriser under det kommande regleringsåret.

3 Fiskets förutsättningar under regleringsåret 1984/85 m. m.

I fråga om fångster, avsättning m. m. görs följande bedömningar för år 1984/85. Fångslutrymmet för sill/strömming väntas bli ca 130 000 lon och för torsk ca 60000ton. Fångsterna år 1983 uppgick till ca 130000ton resp. 51000 lon.

Avsättningen av sill/strömming på den svenska marknaden uppgår årligen lill 53000ton, varav knappt 40000ton är svenskfångad. Importen av sillkonserver är obetydlig medan exporten är relativt stor. Exporten av oberedd och filéad sill/strömming uppgår årligen till storleksordningen 80000lon. Merparten avsätts i Danmark. Huvuddelen av den svenska sillexporten lill Danmark bereds där till filéer och exporteras sedan vidare lill Förbundsrepubliken Tyskland. Tillförseln av nordsjösill på den europeiska marknaden har ökat under det senaste året och bedöms öka ytterligare. Orsaken härtill är all sillslammen åter börjar öka. Med del ökande utbudet av sill har priserna fallit och det instabila läget på sillmarknaden består. Sillpriserna bedöms bli ytterst pressade under de närmaste åren.

Knappt 30000 ton svenskfångad torsk har avsatts för konsumtion i Sverige under år 1983. Exporten har uppgått lill 22000lon, främst hel torsk. Importen av torsk, främst frysta filéer, beräknas lill ca 30000lon. Kon-

Prop. 1983/84:188 5

sumtionen av färsk torsk, främst hemproducerade färska filéer, har ökat kraftigt sedan år 1975. Avräkningspriserna på torsk har med undanlag för någon enstaka månad legal över normpriserna sedan oktober 1982. F. n. är det brist på torsk internationellt. Avsättningen av svensk torsk väntas bli god även under regleringsåret 1984/85. För övriga fiskslag fömlses inga nämnvärda förändringar av marknaden.

De beräkningar som jordbruksnämnden har gjort i fråga om inkomsterna av licensieral yrkesfiske år 1982 visar atl de var högst i sillfisket med västkuslfartyg. Även kombinalionsfiskel efter sill och torsk på syd- och ostkusten har gett inkomster över genomsnillet men ligger fortfarande lägre än sillfisket. Lönsamheten har ökat för samfiiga fisken på västkusten utom räkfiskel. Den största inläktsökningen svarar sillfisket för. Kombinalionsfiskel var på sydkusten det mest betydelsefulla och lönsamma fisket. På ostkusten var strömmingsfisket fortfarande mest betydelsefullt. Kombinalionsfiskel har utvecklats starkt i takt med en kraftigt ökad lönsamhet.

År 1982 är det första hela kalenderåret som normprissyslemet har varit i funktion. Pristilläggens betydelse för inkomstnivån kan därför redovisas. Mer än 25 % av nettot i sillfisket utgörs av pristillägg. För kombinalionsfiskel är motsvarande tal 20-30%. De största pristilläggen har gått till fiskare med relativt höga nettoinkomster. Spridningen i inkomstnivån har därmed ökat något mellan olika fiskeinriktningar. De genomsnilfiigl största prislill-läggen har gått till sillfiskare på väst- och ostkusten och till kombinafions-fiskare på sydkusten.

Del totala prisfilläggsbeloppel år 1982/83 var 48,8 milj. kr., varav 85% betalades ut för sill/strömming. Behållningen i Svensk fisks konjunklurut-jämningsfond var 57,4milj.kr. den Ijuli 1983, en ökning med 16 milj.kr. sedan året före. Motsvarande belopp för jordbmksnämndens prisregleringskassa var 42,3 milj. kr. resp. 14,2 milj. kr. Prisregleringskassan tillförs under innevarande år 25 milj. kr. av budgetmedel. Prisregleringsavgiflen beräknas tillföra kassan ca 60milj. kr. Ränteintäkterna på medlen i kon-junktumtjämningsfonden och prisregleringskassan uppgår lill sammanlagt drygt lOmilj.kr. Exportavgiften på viss sölvallensfisk och ål beräknas ge kassan 1,5-2 milj. kr. De sammanlagda tillgångarna under innevarande år, inkl. de budgetmedel som tillförs kassan, uppgår således lill ca 195 milj. kr.

De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår beräknades urspmngligen lill 101 ± 7milj.kr. Preliminära uppgifter visar nu all kostnaderna troligen blir lägre. Kostnaderna har kunnat hållas nere främst genom de höga priserna på torsk. Sammanlagt beräknas nu kostnaderna för prisregleringen för regleringsåret 1983/84 ull mellan 80 och 90 milj. kr. Tillgångarna i jordbmksnämndens prisregleringskassa och Svensk fisks konjunklumtjämningsfond skulle därmed komma all uppgå lill sammanlagt 105-115 milj. kr. vid regleringsårets utgång. Härtill kommer 70—75 milj. kr. i intäkter inkl. ränteintäkter under regleringsåret 1984/85. Sammanlagt skulle då 175-190 milj. kr. stå till prisregleringens förfogande under regleringsåret 1984/85.

Prop. 1983/84:188 6

4 Föredragandens överväganden

Jordbruksnämndens förslag om reglering av priserna på fisk m. m. under budgetåret 1984/85 har biträtts av fiskels förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Jag övergår nu fill alt behandla della.

Som utgångspunkt för förslagel lill normpriser har nämnden haft normpriserna för innevarande regleringsår. Dessa har räknats upp med hänsyn till dels känd kostnadsutveckling för produktionsmedel under perioden december 1982-december 1983, dels löneutvecklingen för de stora lönekollekfiven enligt 1983 års löneavtal. Produkfionsmedelsindex för fiskerinäringen har under nämnda period stigit med i genomsnitt 3,0%. Den avlalsmässiga löneutvecklingen för de stora lönekollekliven uppgick under 1983 till 4,0%, varav avlalsmässig lönenivåhöjning 2,5%, förtjänstutveck-lingsgaranlin 0,7%, nivåhöjande sociala avgifter 0,4% och elt engångsbelopp avseende sociala avgifter 0,4%. Engångsbeloppet är inte nivåhöjande och räknas därför av vid nästa års överläggningar. Vidare har avdrag gjorts för en viss rationaliseringsvinst, i detta fall beräknad som en ökning i arbetsproduktiviteten av ca 1 %. Den sammanvägda ökningen av produktionskostnad och löner enligt avtal efter avdrag för rationaliseringsvinst har beräknats fill 3,0%.

Vid förra årets överläggningar enades nämnden och delegationerna om atl finansieringen av en kollekliv trygghetsförsäkring inom yrkesfisket fick ske inom ramen för medel som beräknades bli Ullförda regleringen för 1983/84. Kostnaderna för försäkringen beräknades lill 4,5 milj. kr. och normpriserna sänktes i motsvarande utsträckning. Den faktiska kostnaden för irygghetsförsäkringen blev 4,4 milj. kr. och beräknas för 1984/85 lill samma belopp.

Jordbruksnämnden har mot bakgmnd av vad som nu har sagts föreslagit att normpriserna i genomsnitt ökas med 2,5 %. För att stimulera torskfisket under perioden juli—december 1984 föreslås för denna Ud en större uppräkning. Bl. a. för all stimulera fisket efter s.k. bristfisk har tyngdpunkten i förslaget till uppräkning av normpriserna lagts vid de s. k. övriggrupperna, dvs. främst viktigare slag av annan torskfisk och plallfisk. Normpriserna föreslås sålunda uppräknade anligl följande, nämligen för övriggrupperna med 10%, för kokräka med 6,5%, för stor sill med 1,0%, för liten sill med 1,3% samt för torsk med 7,3% under juli-december och med 2,6% under januari—juni. Förslagen framgår i detalj av nämndens skrivelse.

Marknadspriset på torsk har under större delen av regleringsåret 1982/83 överstigit gällande normpris. Frågan om en kompensation lill konsumenterna härför kommer all utredas och las upp vid överläggningarna inför regleringsåret 1985/86.

För regleringsåret 1983/84 har normkvantitet fastställts endast för sill/ strömming. Den uppgår till 83000lon. Jordbruksnämnden har bedömt att efterfrågan på sill inle kommer atl förbättras under del kommande regler

Prop. 1983/84:188 7

ringsåret bl. a. beroende på att sillfisket inom EG ökar. Nämnden föreslår därför att normkvanliteten för sill/strömming för regleringsåret 1984/85 sänks till 80000lon. Eftersom det är brist på torsk är en ökning av torskfisket i linje med de fiskeripolitiska målen. Ett ökat torskfiske bör på sikt förbättra fiskets inkomster ulan atl konsumentpriserna behöver stiga. Mot bakgrund härav och av förslagel om en sänkt normkvantitet för sill/strömming föreslås inle någon normkvanlitel för torsk för regleringsåret 1984/85.

Under innevarande regleringsår utgår pristillägg med 70% av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming och med 75 % för övriga normprissalla fiskslag. Jordbruksnämnden föreslår för nästa regleringsår pristillägg med 65% av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming, med 75% för torsk och med 80% för övriga normprissalla fiskslag.

Under innevarande regleringsår får överskottspriset för torsk utgöra högst 70% av lägstaprisel och för övriga normprissalla fiskslag med undanlag för sill/strömming högst 80%. För sill/strömming fastställs över-skoUspriserna bl.a. så aU ett extra stöd utgår för de mindre storiekarna. Vidare får överskott av de två minsta storlekarna avsättas endast som djurföda eller för framställning av fiskmjöl. Nämnden föreslår oförändrat system för 1984/85. Vad gäller avsäUningen av andra storiekar än de två minsta föreslås atl beslut får fattas inom ramen för Svensk fisk. För atl hålla överskoltspriserna på en rimlig nivå föreslås all del sammanlagda beloppet för överskottshanleringen begränsas lill 7 milj. kr. för nästa regleringsår. Vidare föreslås att jordbmksnämnden bemyndigas medge att Svensk fisk får ta i anspråk ytterligare medel för överskottshanleringen om nämnda belopp inle räcker till.

Under innevarande regleringsår finns eU särskilt tåginkomststöd i form av regionall fraklstöd till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och norrut). Stödet betalas ut direkt till fiskaren för all landad strömming och torsk som är avsedd som människoföda och levereras lill köpare på norra ostkusten. Stödet utgår med högst 15 öre per kg och är begränsat lill sammanlagt 0,8 milj. kr. Nämnden föreslår all sådant slöd får lämnas även under regleringsåret 1984/85. Stödbeloppet föreslås lill sammanlagt högst 850000kr. motsvarande högst 20öre per kg landad strömming eller torsk.

Som låginkomslslöd lämnas särskilda pristillägg för de viktigaste slagen av sölvallensfisk, nämligen 1,63 kr. per kg för gädda, gös och sik och 1,16kr. per kg för abborre, lake och siklöja. Nämnden föreslår att prislill-läggen räknas upp lill 1,70 resp 1,25 kr. per kg.

Vidare föreslås ett fraktstöd av sammanlagt högst 20000 kr. för transport av ogräsfisk från insjöarna lill fiskmjölsfabriken på Ängholmen. Frakt-stödet betraktas som en fiskevårdande åtgärd.

Vissa typer av fiske får särskilt stöd. För råräka lämnas under innevarande regleringsår elt fast pristillägg om 1,75 kr. per kg. Nämnden föreslår oförändrat pristillägg under nästa regleringsår. För makrill föreslås en t2 Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr 188

Prop. 1983/84:188 8

ändring från 60 öre/kg lill 70 öre/kg och i övrigt oförändrat stödsystem. För slorbackelånga föreslås all de fasta pristilläggen som f n. uppgår till 1,90kr. per kg för långa utan huvud och 1,62kr. per kg för långa med huvud räknas upp till 2,00 kr. per kg resp. 1,70 kr per kg.

Jordbruksnämnden beräknar den föreslagna prisregleringens kostnader lill sammanlagt ca 84 milj. kr. Härav hänför sig mellan 56 och 61 milj. kr. lill pristilläggen. Kostnaderna för försäkringen beräknas lill 4,4 milj. kr. och kostnaderna för Svensk fisks överskollshantering till 7 milj. kr. För låginkomslslöd och fasta pristillägg behövs sammanlagt 4650000 kr. För utsättning av laxfisk och ål föreslås 2175000kr. i huvudsak fördelade med 1,5 milj. kr. för utsättning i insjöar, 650000kr. för utsättning av ål på ost-, syd- och västkusten och 25000 kr. för utsättning av hummer. Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll av prisregleringsavgiflen beräknas till 0,5 milj. kr: och kostnaderna för Svensk fisks administration och upplysningsverksamhet till ca 7milj. kr.

I fråga om prisregleringens finansiering föreslår nämnden följande. Medlen i prisregleringskassan för fisk bör täcka 58,5milj. kr. av kostnaderna för pristilläggen samt kostnaderna för irygghetsförsäkringen, för ulplantering av fisk och för jordbruksnämndens uppbörd och kontroll. Kostnaderna för överskottshanleringen, låginkomslsatsningarna och del särskilda stödet bör läckas med medel från Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. De kostnader för pristilläggen som överstiger 58,5 milj. kr. saml de kostnader för föreningens administration m. m. som överstiger ränteintäkterna i fonden bör också täckas med medel från konjunkturuljämnings-fonden.

Inkomsterna i prisregleringskassan beräknas av jordbruksnämnden för nästa regleringsår till ca 67milj. kr. inkl. ränteintäkter. Ränteintäkterna i konjunkluruljämningsfonden beräknas lill ca 6milj.kr. Med nyssnämnda förslag lill finansiering behövs ca 65 milj. kr. ur jordbruksnämndens prisregleringskassa, vilket i stort motsvarar intäkterna i kassan. Behållningen i kassan skulle därmed komma atl uppgå till ca 57milj.kr. per den Ijuli 1985. Ur Svensk fisks konjunklumtjämningsfond skulle behöva las i anspråk ca 12milj.kr. utöver räntan på medlen i fonden. Behållningen i fonden per den Ijuli 1985 skulle därmed komma atl uppgå till ca 40 milj. kr. och sammanlagt disponibla tillgångar till ca 98milj. kr. Härtill kommer intäkter om drygt 70milj. kr. i form av prisregleringsavgifter och räntor. Det i förhållande till bedömningen föregående år förbättrade finansierings-lägel beror på dels alt regleringen har tillförts sammanlagt 50milj.kr. av budgetmedel, dels atl kostnaderna för pristilläggen blivit betydligt mindre än beräknat genom del höga priset på torsk sedan hösten 1982.

Även om finansieringsläget f. n. är tillfredsställande kan situationen enligt jordbruksnämnden hastigt förändras främst om torskpriserna faller. Om regleringskostnaderna de kommande åren kan begränsas till 80 milj. kr. per år, dvs. till en summa som är något större än de två första åren

Prop. 1983/84:188 9

systemet har varit i kraft, bör enligt nämndens bedömning Ullgångarna med nuvarande avgiftsuttag räcka åtminstone fram lill regleringsåret 1990/91. Skulle däremot kostnaderna komma att stiga lill I20milj.kr. per år kan svårigheter alt finansiera regleringen uppslå redan under regleringsåret 1985/86. Nämnden har för avsikt att återkomma lill regeringen med en utredning i frågan.

För egen del kan jag biträda jordbruksnämndens förslag till prisreglering på fisk under budgetåret 1984/85. Jag föreslår således atl prisregleringen utformas på del säll jag har redogjort för i det föregående och atl de av nämnden föreslagna normpriserna och den föreslagna normkvanliteten fastställs. Jag vill i sammanhanget särskilt peka på att förslagel i linje med gällande fiskeripolitik och i enlighet med regeringens uppdrag har utformats så att regleringen i större utsträckning skall stimulera till fiske av sådan fisk som kan få en lönsam avsättning. Detta är en fömtsältning för atl regleringssystemet skall fungera men framför allt nödvändigt för atl vi även i fortsättningen skall kunna ha en livskraftig fiskerinäring. För en lönsam näring krävs emellertid också atl försäljningen av fisk och fiskprodukter samordnas bättre. En sådan samordning kan bl.a. minska antalet led i distributionskedjan och därmed ge utrymme för ökad ersättning lill fiskaren ulan alt konsumentpriserna behöver höjas i motsvarande utsträckning. En god samordning av fiskförsäljningen är sålunda en väsentlig del i fiskeripolitiken och en förutsättning för prisregleringssyslemels fortbestånd. Det ankommer på näringen all åstadkomma denna samordning. Jag vill också peka på atl vår export av oberedd fisk och vår import av förädlade fiskprodukler orsakar ell stort handelsunderskoll. Nettoimporten av fisk och fiskprodukler uppgick år 1983 lill ca I miljard kr. En ökad inhemsk förädling av fisken är sålunda angelägen för atl förbättra bytesbalansen och öka sysselsättningen. Det bör vara ett starkt intresse för fiskets företrädare alt i anslutning lill en samordning av försäljningen initiera och stödja en utveckling av fiskberedningen i landet. Därigenom kan lönsamheten ökas i fisket och näringen tryggas.

Jordbruksnämnden bör bemyndigas atl betala ut 58,5 milj. kr. till Svensk fisk för kostnaderna för pristillägg under liden den Ijuli 1984-den 30juni 1985 saml all medge all de fasta pristillägg som jag har redovisat i det föregående får utgå på sölvallensfisk, råräka, makrill och slorbackelånga. Regionall fraktslöd bör få lämnas med högst 850000 kr. och fraklstöd för s. k. ogräsfisk från insjöarna med högst 20000kr. Nämnden bör få besluta om de närmare beslämmelser som skall gälla för fraklstöden. Överskoltspriserna bör fastställas som f n. och Svensk fisk bör få besluta om avsättningen av överskotten för olika ändamål.

Vid särskilda behov bör Svensk fisk liksom hittills få disponera högst en fjärdedel av behållningen i konjunkluruljämningsfonden för den löpande verksamheten. Jordbmksnämnden bör därutöver få medge atl mer än en Qärdedel av fonden får förbmkas. Nämnden bör vidare bl.a. få medge att

Prop. 1983/84:188 10

Svensk fisk får ta i anspråk medel ur konjunkluruljämningsfonden utöver del föreslagna beloppet för överskottshanleringen. Fondens behållning bör dock inle ulan regeringens särskilda medgivande få underskrida 10 milj. kr. Medel som anslagils ur prisregleringskassan för fisk lill prisregleringen och som inle las i anspråk under perioden bör tillföras Svensk fisks konjunklumtjämningsfond.

Till prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras högst I milj. kr. av de feltvamavgifler som tas ul vid härdning av sillolja av inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas reslilueras vid export. Av medlen i prisregleringskassan bör 4,4 milj. kr. avsällas för all täcka kostnaderna för Irygghetsförsäkringen för fisket och 2 175000 kr. för utsättning av laxfisk och ål. Den närmare användningen av medlen härför bör liksom hittills beslutas av regeringen efter förslag av fiskeristyrelsen.

Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få användas för andra ändamål om regeringen anser del påkallat vid akuta svårigheter inom fisket.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen all

medge atl för liden den Ijuli 1984-den 30juni 1985 reglering av priserna på fisk m.m. jämte vad därmed hänger samman saml användningen av medel får ske enligl de grunder som jag har förordat i det föregående.

6 Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85

NIONDE HUVUDTITELN

E. Fiske

E 10. Prisreglerande åtgärder på fiskets område

1982/83 Utgift	25000000
1983/84 Anslag	25000000
1984/85 Förslag	1000

I del föregående har jag redovisat mina ställningstaganden till prisregleringen på fisk under budgetåret 1984/85. Dessa innebär all regleringen i sin helhet bör kunna finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk och ur Svensk fisks konjunklumtjämningsfond. Anslaget bör föras upp med 1000 kr.

Prop. 1983/84:188 11

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1984/85 anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84:188

lliNI STATENS JORDBRUKSNÄMND

Bilaga

Dafunt

1984-02-08

320-i00''34

Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd med förslag till reglering av priserna

på fisk m m under budgetåret 1984/85_________________

(2 bilagor)

1. Förhandlingsuppdraget

Regeringen har i beslut den 8 december 1983 uppdragit åt statens jurdbruUsnämnd atl efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1984/85. Förslaget skall utformas med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna för prisregleringen på fisk. I uppdraget erinras om att riktpunkten för prisregleringen är att den i första hand bör bekostas inom ramen för regleringsekonomin. Regleringen bör mot denna bakgrund ges en sådan utformning att de beräknade kostnaderna minskas jämfört med de beräknade kostnaderna för innevarande år. Regeringen erinrar vidare om nödvändigheten att bekämpa inflationen. Förslaget beträffande normkvantitet för sill bör utformas med utgångspunkt bl a i att fiske främst bör ske efter fiskslag som kan få en lönsam avsättning. Normkvantiteten för sill bör sålunda kunna minskas. En normkvantitet även för torsk bör övervägas.

Pristillägg utgår med viss procentsats av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. Dessa procentsatser bör enligt uppdraget för nästa regieringsår i högre grad än nu bestämmas så att de får betydelse för fiskets inriktning på lönsamma fiskslpj. I uppdraget erinras vidare om den samordning som f n sker vid försäljning och distribution på fiskets område. Denna samordning anses kunna ge högre avräkningspriser till fiskaren utan att konsumentpriset påverkat Även lägstapriser bör kunna påverkas. Detta förhållande bör beaktas vid beräkningen av kostnaderna för överskotten.

Jordbruksnämnden bör enligt uppdraget vidare avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnaden för utsättning av laxfisk och ål samt för premier för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket. Kostnaden för trygghetsförsäkringen skall räknas av från normpciset.

Jordbruksnämnden nar nu överlagt med fiskets förhandlingsdelegation ocb konsumentdelegationen angående prisregleringen på fisk under perioden 1 juli 1984 - 30 juni 1985. Överläggningarna har lett

Prop. 1983/84:188 13

till en upogöreise och i samförstånd med delegationerna lägger nämnden '"ram följande förslag till stödåtgärder inom fisket för nämnda period.

2. Utgångspunkter

De av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken (prop 1977/78:!12, JoU 23, rskr 272) omfattar ett inkomstmål, ett konsumentpolitiskt mål. ett produktionsmål, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt mål. hämnden har berört dessa olika mål bl a i nämndens regieringsskrivelse till regeringen den 8 april 1981.

De år 1981 beslutade riktlinjerna .""ör prisregleringen på fisk innebär bi a att det s k normprissystemet togs i bruk.

3. Normprissystemet

Normprissystemet innebär i huvudsak att normpriser och normkvantiteter för de viktigare slagen a\ fisk fascställs av statsmakterna efter förslag av jordbruksnämnden. Normpriserna skall i princip sättas så att fisket når avsedd lönsamhet enligt 1978 års riksdagsbeslut. Ncrmkvantitet anger den kvantitet för vilken pristillägg högst kan utgå

I bilaga 1 återfinns vissa uppgifter om utfallet av normprissystemet m m under regleringsåret 1982/83.

4. Inkomstutveckling

Enligt 1978 års riksoagsbesluf sammanfattas målsättningen för fiskeripolitiken på följande sätt.

"Målet för fiskeripolitiken bör vara att skapa förutsättningar för att de som är sysselsatta i fiskerinäringen kan få både en ekonomisk och social standard som är jämförbar med den som erbjuds inom andra näringar och trygghet i arbetet samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser, [nom de gränser som ges av en ansvarsfull hushållning av fisktillgångarna bör fisket bedrivas så effektivt som möjligt och fångsterna bestämmas av möjligheterna till lönsam och stabil avsättning. Samtidigt bör hänsyn tas till behovet av sysselsättning främst i kust- och skärgårdsområdena där fisket har stor regionalpolitisk betydelse".

Inkomstmålet har i propositionen närmare definierats att avse de fiskare som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske. De fiskelag som bedrivit fiske och landat sin fångst i Sverige mir.st 30 veckor a\, året motsvarar ca 45 % av alla fiskelag och ca 40 % av hela fiskekåren i saltsjöfisket samt svarar för drygt 75 % av fångsterna. Lönsamhetsutvecklingen för dessa fiskelag kan därför läggas till grund för bedömning av inkomsterna inom det heltidsdrivna fisket. Under överläggningarna har inkomstmaterial for 1982 funnits tillgängligt enbart i form av jordbruksnämndens och Sveriges fiskares riksförbunds iönsamhetsundersäkning.SC8:s deklarationsundersökning har däremot inte kunnat beaktas.

Prop. 1983/84:188

Inkomstnivån för olika fiskeinriktningar framgår av tabell 1 i form av kalkylnetto per man. Kalkylnetto per man är en driftsekonomisk term och har beräknats som fiskelagets totala intäkter ./. totala kostnader utslaget per man före avdrag för egenavgifter och skatt.

Tabell 1. Inkomstnivån 1982 för heltidsfiskande i lagfiske enligt lönsamhetsundersökningen samt procentuella förändringar i inkomsterna

gentemot 1981 och 1980

Fiskeinriktning

Sill västkusten Sill ostkusten •isk västkusten fisk sydkusten Fisk ostkusten Räka västkusten Komb. västkusten Komb. Sydkusten Komb. ostkusten

Kalkylne per man KKR	•tto 1982'	Varav pristillägg KKR %		Förändring i kalkylnettot mellan 1981 och 1982'
129		33	26?i	+ 5i;i
108		40	37?i	+ 38?i
100		17	17?i	+ 16?i
91		14	15!i	. 67?i)
80		11	14?i	. 36?i'
94		.9	OJi	- 4%
94		24	26!i	+ 19?ö
118		37	31?i	+ 13!K
108		Z4	22?i	+106S

Förändring i kalkylnettot mellan 1980 och 1982 '

,,.5)

+ 33?6 + 31!,; + 10?i + 52?;' + 54?' + 2% + 19S + 25?i + 599J

1) Lönsamhetsundersökningen görs av jordbruksnämnden i samarbete
med Sveriges fiskares riksförbund och är en enkätundersökning över
lönsamheten för fiskelag.

2) Kalkylnetto är en driftsekonomisk term och avser intäkter ./.
utgifter under året, fördelat per man. Ev vinst eller förlust i
verksamheten har påverkat kalkylnettot. Detta påverkas även om
fartyget ägs av utanför fisket stående personer. Såväl den taxerings-
mässiga inkomsten som den s k manslotten skiljer sig från kalkylnettot.

3 1 Enligt delundersökningen avseende identiska fartyg för båda åren.

4) Enligt delundersökning 1982 resp 1981 avseende två år, kedjade
med varandra.

5) Då enbart ett fåtal fartygsförhållanden ligger till grund för
beräkningarna bör-resultatet tolkas med stor försiktighet.

Av tabell 1 framgår att kaikylnettot per man är störst i sillfisket från västkustfartyg. .Även kcmbinationsfisket på syd- och ostkusten uppvisar ett kalksInetto över genomsnittet.

[ delundersökningen scm jämför utvecklingen av kalkylnettot för idenLiska fartyg mellan två år framgår att ökningar i kaikylnettot mellan 1981 och 1982 på 30 - 60 % var vanliga. Västkustens sillfiske ökade sitt :<alkylnetto med drygt 50 % och kombinationsfisket

Prop. 1983/84:188 15

på ostkusten fördubblade sitt netto. Lönsamheten i fisket för de flesta fiskeinriktningar sjönk under 1981 varför även en jämförelse mellan 1980 och 1982 kan vara motiverad. Ökningen av kaikylnettot 1982 jämfört med 1980 är i genomsnitt för alla fiskeinriktningar större än 30 -i. Speciellt stor är ökningen i kalkylnettot för det s k fiskfisxet på syd- och ostkusten samt för kombinationsfiskarna på ostkusten. Trots den kraftigt förbättrade lönsamheten i fiskfisket de senaste två åren släpar inkomstnivån efter något för detta fiske i förhållande till sillfisket.

Är 1982 ar det första hela kalenderåret som normprissystemet varit i funktion. Det är därigenom möjligt att undersöka den betydelse pristilläggen haft för kalkylnettot. Av kalkylnettot per man utgör för sillfisket mer än 25 % pristillägg. Även för kombinationsfisket är andelen pristillägg i kalkylnettot högt och utgör 20 - 30 'i. Tydligt är att de största pristilläggen utgått till fiskare med relativt höga kalkylnetton. Genom den fördelning som pristilläggen fått har spridningen i inkomstnivån därmed ökat något mellan olika fiskeinriktningar. Oe genomsnittligt största pristilläggen har utgått till sillfiskare på väst- och ostkusten samt kombinationsfiskare på sydkusten.

På västkusten har lönsamheten ökat för samtliga fisken utom räkfisket. Den största intäktsökningen svarar sillfisket för och uppvisar nu det största kalkylnettot av samtliga fiskeinriktningar.

Kombinationsfisket är på sydkusten det betydelsefullaste och lönsammaste fisket. Intäktsökningen under 1982 är visserligen inte lika stor som i flera av de andra fiskeinriktningarna, men under 1981 var lönsamheten för sydkustens kombinationsfiske den bästa av samtliga fisken i landet.

På ostkusten är strömmingsfisket alltjämt mest betydelsefullt. Kombinationsfisket har utvecklats starkt i takt med en kraftigt ökad lönsamhet. Kalkylnettot för strömmings- resp kombinationsfiskare på ostkusten är på samma nivå. Dock är prisstödet till sillfisket betydligt större.

5. Prognos för fångster och avsättning samt marknadsbedömning
för 1984./85____________________________________________

Fångstutrymmet för de viktigare slagen av massfisk - främst sill/' strömming och torsk väntas inte genomgå några större förändringar under regleringsåret 1984/85 jämfört med de närmast föregående åren. Viss oklarhet råder dock f n om vilka fångstkvoter som kan komma att fastställas för- sill i Skagerrak/Kattegatt. Om sillfisket kan öka i dessa vatten torde motsvarande minskning av fångsterna komma att ske i Östersjön. Sammanfattningsvis bör man kunna räkna med att fångslutrymmet för sill/strömming blir omkring 130 000 ton och for torsk ca 60 000 ton (landad vikt)

Prop. 1983/84:188 16

Avsättningen av si 11,'strömming på den svenska marknaden uppgår åriigen till ca 53 000 ton, varav knappt 40 000 ton avser svenskfångad sill/strömming och drygt 13 000 ton avser importerad saltad eller kryddad sili. importen sv silIkonserver är obetydlig medan exporten är relativt stor. Exporten av oberedd och filéad sill/ strömming uppgår årligen till storleksordningen 80 000 ton, varav merparten avsätts i Danmarx. Huvuddelen av den svenska sillexporten till Danmark bereds där till filéer nct- exporteras seoan vidare till Västtyskland.

Tillförseln av nordsjösill på den europeiska marknaden har under det senaste året ökat och bedöms komma att öka ytterligare under de närmaste åren. Orsaken härtill är att sillstammen åter börjar öka 1 Mordsjön. Med det ökande utbudet av sill har priserna fallit och det instabila läge som rått på sillmarknaden åtminstone sedan 1981 har 'crtsatt. Mest sannolikt är att sillpnserna kommer att bii ytterst pressade under de närmaste åren.

Fångsten av torsk beräknas ha uppgått till ca 50 000 ton år 1983, varav knappt 30 000 ton avsatts i Sverige. Exporten har främst omfattat hel torsk men även ca 5 000 ton fryst filéad torsk har exporterats (landad vikt). Importen av torsk, vilken domineras av frysta filéer, har även den beräknats till ca 30 000 ton (landad vikt), dvs iniportandelen är numera inte större än andelen för den hemma-producerade torsken. När det gäller andra torskfiskar än torsk är dock importandeien över 90?i. Konsumtionen av färsk torsk har enligt statistiken ökat kraftigt sedan år 1975. Sannolikt avser ökningen framförallt hemmaproducerade färska filéer. Den nedgång i konsumtionen som inträffat under 1970-talet skulle därmed ha tagits igen.

Med undantag för en månad har avräkningspriserna på torsk alltsedan oktober 1982 legat över normpriserna. För närvarande råder internationell brist på lorskråvara. Det är osäkert hur länge bristen kommer att bestå. Mest troligt är att avsättningssituationen för sven.sk torsk även under regleringsåret 1984/85 kommer att vara gynnsam.

Vad gäller övriga fiskslag förutses inga nämnvärda förändringar i marknadsbilden äga rum. Önskvärt är att fångsterna ökar med hänsyn till att importen är betydande.

6. Regleringskostnader och finansiering under 1983/84

Behållningen i Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond uppgick per den 1 juli 1983 till 57,4 milj kr, en ökning med 16 milj kr jämfört med den 1 juli 1982. Motsvarande belopp för jordbruksnämndens pris- regleringskassa var 42,3 milj kr resp 14,2 milj kr. Prisreglerings-kassan tillfördes under budgetåret 1982/83 25 milj kr av budgetmedel. Under innevarande år kommer ytterligare 25 milj kr av budgetmedel att tillföras kassan (se prop 1982/83:101) Prisregleringsavgifi tas ut på såväl svenskfångad som importerad fisk med 6?i av första-hands- resp importvärdet eller motsvarande belopp i öre per kg. Avgi'ten beräknas tillföra kassan ca 60 milj kr per år. Av inkomstern under regleringsåret 1982/83 kom ca 23 milj kr motsvarande 38?i från svenska fiskares fångster. Ränteintäkterna på de medel som är innestående i konj-jnkturutjämningsfonden resp prisreglerings-kassan uppgår till sammanlagt drvgt tio miij kr. Den exportavgift

Prop. 1983/84:188 17

som infördes från den 1 juli 1983 på viss sötvatténsfisk och ål beräknas tillföra prisregleringskassan ca 1,5 - 2,0 milj kr. De sammanlagda tillgångarna under innevarande år, inkl de budgetmedel som tillförs kassan, uppgår till ca 195 milj kr.

De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår beräknades ursprungligen av nämnden till ca 101 - 7 milj kr. Med hänsyn till svårigheterna att göra en marknadsbedömning för torsk yalde nämnder att ange ett intervall inom vilket kostnaderna för pristilläggen för oe normprissatta fiskslagen sannolikt skulle komma att ligga. Preliminära uppgifter föreligger nu beträffande kostnaderna för månaderna juli - december 1983. Dessa uppgår till ca 23,2 milj kr jämfört med ca 27,1 milj kr under motsvarande period 1982. Anledningen till att kostnaderna hittills är lägre än under föregående år är bl a att en mindre andel av normkvantiteten för sill tagits i anspråk. Kostnaderna har kunnat hållas nere även genom de fortsatt höga priserna på torsk.

Kostnaden för prisregleringen för regleringsåret 1983/84 kan nu beräknas komma att ligga kring 80 - 90 milj kr. Det skulle i sm tur innebära att tillgångarna i jordbruksnämndens prisregleringskassa och Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond sammanlagt skulle komma att uppgå till 105 - 115 milj kr vid regleringsåret utgång. Härtill kommer ca 70 - 75 milj kr i intäkter inkl ränteintäkter under regleringsåret 1984/85. Sammanlagt skulle 175 - 190 milj kr stå till prisregleringens förfogande under regleringsåret 1984/85.

7. Förslag till normpriser m m för regleringsåret 1984/85

7.1 Normpriser

Som utgångspunkt för förslaget till normpriser har nämnden och delegationerna haft normpriserna för innevarande regleringsår. Dessa har räknats upp med hänsyn till dels känd kostnadsutveckling för produktionsmedel under perioden december 1982 - december 1983, dels löneutvecklingen för de stora länekollektiven enligt 1983 års löneavtal. Det produktionsmedelsindex för fiskerinäringen som jordbruksnämnden konstruerat och som använts vid tidigare överläggningar, har under ovan nämnda period stigit med i genomsnitt 3,0 %. Den avtalsmässiga löneutvecklingen för de stora lönekollektiven under 1983 uppgick till 4,0 %, där avtalsmässig lönenivåhöjning uppgick till 2,5 ?i, förtjänstutvecklingsgarantin till 0,7 %, nivåhöjande sociala avgifter till 0,4 % och ett engångsbelopp avseende sociala avgifter till 0,4 ?iJ'vidare har avdrag gjorts för en viss rationaliseringsvinst, i detta fall beräknat som en ökning i arbetsproduktiviteten på ca 1 %. Den sammanvägda ökningen av produktionskostnad och löner enligt avtal efter avdrag för rationaliseringsvinst har beräknats till 3,0 %.

Vid förra årets överläggningar enades nämnden och delegationerna om att finansieringen av en kollektiv trygghetsförsäkring inom yrkesfisket fick ske mom ramen för medel som beräknades bli tillförda regleringen för 1983/84. Kostnaden för trygghetsförsäkringen

) Då engångsbeloppet inte är nivåhöjande. räknas detta av vid nästa års överläggningar.

Prop. 1983/84:188 18

beräknades till 4,5 milj kr och normpriserna sänktes på så sätt att kostnaderna för pristilläggen beräknades bli ca 4,5 milj kr lägre. Den faktiska kostnaden för trygghetsförsäkringen blev 4.4 milj kr och uppgår för 1984/35 till samma belopp. Genom att trygghetsför-säkeingen avräknades med en sänkning av normpriserna för 1983/84 får den därmed anses vara betald, om inte kostnaden för försäkringen ändras eller den faktiska minskningen i kostnaden för pristilläggen avviker från den beräknade. Eventuella avvikelser från den avsedda kostnadsminskningen för pristilläggen eller förändrad kostnad av trygghetsförsäkringen får tas uop till diskussion vid nästkommande överläggningar

Det sammanlagda utrymmet för uppskrivning av normpriserna har som framgått ovan beräknats till 3 °i. Samtliga normpciser föreslås mot bakgrund härav skrivas upp med i genomsnitt 2,5 %. För att säsongmässigt stimulera torskfisket föreslås att priserna på torsk skrivs upp med 20 ore/kg under perioden juli - december 1984. Denna höjning motsvarar en genomsnittlig uppskrivning av normpriserna med 0,5 %.

För att stimulera fisket efter bristfisk samt med hänsyn till marknadsläget i övrigt, har tyngdpunkten i förslaget-till uppräkning av normpriserna .'.ägts vid de s k övriggrupperna . Normpriserna för bvriggrupperna föreslås uppräknade med 10 %, medan kokräka räknas upp med 6,5 %, stor sill med 1,0 ?i, liten sill med 1,3 %, torsk med 7,3 % under juli - december och med 2,6 °i under januari - juni.

Förslaget till normpriser för 1984/85 samt jämförelser med priserna for innevarande och tidigare år återfinns i bilaga 2.

Marknadspriset på torsk har under större delen av regleringsåret 1982/83 överstigit gällande normpris. Frågan oro kompensation till konsumenterna härför har diskuterats vid överläggningarna. Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om att frågan om eventuell kompensation härför utreds och tas upp vid överläggningarna inför regleringsåret 1985/86.

7.2 Normkvantitet

Enligt statsmakternas beslut skall normkvantitet fastställas i syfte att hindra att orisstödet leder tili alltför stor ökning av fisket, efter vissa fiskslag och därmed till icke önskvärda överskott av konsumtionsfisk som inte skulle kunna tas till vara som människoföda. Regierna för normkvantitet anger for vilken kvantitet pristillägg utgår. De medför således i och för sig inte någon begränsning i fisket.

För regleringsåret 1983/84 har normkvantitet fastställts endast för sill/strömming. Den uppgår till 83 000 ton.

Såvitt-nämnden kan bedöma torde efterfrågan på sill inte komma att förbättras under det kommande regleringsåret. Fisket efter sill i Nordsjön kommer att öka medan svenska fiskare är nära nog helt utestängda från detta fångstområde. Vår sillexport till EG

1) Hit räknas främst viktigare slag av annan torskfisk och plattfisk.

Prop. 1983/84:188 19

kommer sannolikt att drabbas av en tull på 15 'i redan i mitten av höstsäsongen 1984. Den tullfria kontingenten är för perioden 16 juni 1984 - 14 februari 1985 nedskuren till 60 QQO ton, d v s 14 000 ton lägre än motsvarande period innevarande 1983/84. För innevarande regleringsår trädde tullen i kraft i mitten av december 1983.

jcrdbruksnämnden och delegationerna nar enats om att föreslå att normkvantiteten för sill/stromming för regleringsåret 1984/85 sänks till 80 000 ton.

En ökning av torskfisket ligger i linje med de fiske.-ipolitiska målen om inriktning av fisket efter bristfiskslag. På sikt bör en sådan inriktning verka höjande på fiskets inkomster utan att konsumentpriserna behöver stiga. Med beaktande av detta samt en sänkt normkvantitet för sill/strömming har nämnden och delegationerna enats om att föreslå att någon normkvantitet för torsk inte införs för regleringsåret 1984/35.

7.3 Pristillägg

Pristillägg kan utgå om jämforelsepriset (det genomsnittliga av-räkningspriset till fiskaren) understiger normpriset. Hur stor andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som skall utgå 1 pristillägg skall enligt statsmakternas beslut tas upp vid överläggningarna. Under innevarande regleringsår utgår pristillägg med 75 ?i av skillnaden mellan normpns och jämförelsepris för samtliga normprissatta fiskslag utom sill/strömming. För sill/strömming utgår pristillägg med 70 % av skillnaden.

Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om att föreslå att under det kommande regleringsåret pristillägg utgår med för sill/ strömming 65 °C av skillnaden mellan normpris och järaförelsepris, för torsk med 75 % och 'ör övriga normprissatta fiskslag med 80 % av skillnaden.

7.4 Överskottspris

£n lägsta prisnivå skall upprätthållas för den fisk som säljs på marknaden. Lägstapriserna fastställs av regleringsföreningen Svensk Fisk. För den fisk som inte kan säljas till lägstapris fastställer Svensk Fisk överskottspriser. Nivån för överskottspriserna avgörs enligt statsmakternas beslut ytterst av de medel som ställts till Svensk Fisks disposition för detta ändamål, d v s i första hand de marknadsintäkter som flyter in från försäljningen av till föreningen överlämnade kvantiteter. Under innevarande regleringsår har dessutom sju milj kr anslagits av reglerincsmedel för att kunna nålla nivån högre än eljest. Vidare gäller under detta regleringsår 3tt för torsk överskottspriset får utgöra högst 70 % av lägstapriset och för övriga normprissatta '"iskslag med undantag av sill/strömming högst 80 % av lägstapriset. För sill/strömming fastställs överskotts-priserna I särskild ordning innebärande bi a att ett extra stöd utgår för de mindre storlekarna. Vidare gäller att överskott av de två minsta storlekarna får avsättas endast som djurföda eller för framställning av fiskmjöl.

Prop. 1983/84:188 20

Nämnden föreslår att ovan nämnda system för att fastställa överskotts-onserna får gälla även under 1984/85. \ ad gäller avsättningen av överskotten 3v sill/stromminq bor för de två minsta storlekarna samma req-le- f? gälla som under innevarande rpqieringsår. Vad gäller övriga storlekar uör under nästkr.mnianoe regleringsår frågan om avsättning för clikd ändamål efter beredning av överskotlsgruppen få beslutas mom ramen för Sversk Fis.<.

För act kunna hålla överskottspriserna på en rimlig nivå har sedan normprissystemet infördes den 1 juli 1981 ett särskilt belopp anslagits för överskottshantering. För innevarande regleringsår nar anslagits tiögst sju miij kr för detta ändamål. De anslagna beloppen har hittills inte behövts tas i anspråk fullt ut. Jordbruksnämnden och delegationerna har därför enats cm att föreslå att även för det kommande regleringsåret sju milj kr anslås för att överskottspriserna skall kunna ligga vid en rimlig nivå.

En samordning av försäljning och distribution på fiskets område har under flera år vant aktuell utan att några påtagliga resultat uppnåtts. En sådan samordning förväntas leda till en effektivisering av fiskförsäljningen och distributionen. Härigenom kunde en höjning av avräkningspriset till fiskaren möjliggöras och i vissa lägen möjligen även till en höjning av lägstapriserna, varigenom regleringskostnaderna kunde minskas. Detta skulle i sin tur kunna leda till ökade överskott. Bl a mot bakgrund härav har jordbruksnämnden och delegationerna enats om att jordbruksnämnden bör bemyndigas medge att, i händelse av att det ovan föreslagna beloppet på sju milj kr skulle visa sig vara otillräckligt, Svensk Fisk efter prövning av jordbruksnämnden får ta i anspråk ytterligare medel för överskot t shant er ingen.

7.5 tåginkomststöd

7.5.1 Ostkusten

Under innevarande regieringsår utgår ett särskilt tåginkomststöd i form av regionalt fraktstöd till fiskare bosatta på norra ostkusten. Stödet utbetalas av Svensk Fisk direkt till fiskaren för all landad strömmina och torsk avsedd för human konsumtion till köpare på norra ostkusten (Uposala län ocn norrut). Stödet utgår med högst 15 öre/kg och är maximerat till 0,8 milj kronor.

Nämnder och delegationerna har enats om att föreslå att ovan nämnda stödform får fortsätta även under regleringsåret 1984'85. Stödbeloppet bör uppgå till totalt högst 0.85 milj kr och molsvarj högst 20 öre/kg landad strc."iming eller torsk.

7.5.2 Insjöfisket

Pristillägg utgår "" n för de viktigaste slagen av sötvattensfi I form av särskilda pristillägg. Dessa pristillägg är för inne varande reglerinqsår 1:63 Kr.'kg för gädda, gös och sik och 1:

för ahhinrro IL-a oj-h ciL-lriiQ

sf isk ne-

..JL'J...J,- LV....ll,OaL ..U r.!-.. IWI IQlUU, lUO UU'I 31. U,_ll IIIQ kr.

för abborre, lake och siklöja.

Prop. 1983/84:188 21

Nämnden och delegationen har enats om att föreslå att pristillägget räknas upp till 1:70 resp 1:25 kr per kg. Den högre pristilläggsgruppen föreelås avse gädda, gös, sik samt.rensad och flådd lake och den lägre gruppen abborre, siklöja samt annan lake. Endast fisk såld till human konsumtion bör vara berättigad till pristillägg.

Nämnden och delegationerna har enats orr att föreslå ett fraktstöd för ogräsfisk från insjöarna till fiskmjölsfabriken på Ängholmen. Fraktstödet skall ses som en fiskevårdande åtgärd och främja att ogräsfisk inte kastas tillbaka i insjöarna utan tas om hand. Stödet föreslås maximeras till 0,02 milj kronor.

Stöd till insjöfisket föreslås ske även i form av utplantering av vissa fiskslag. Förslag härom framförs under punkt 7.7.2 nedan.

7.6 fiärskilda stödåtgärder

7.6.1 Råräka

För råräka utgår under innevarande reglerinqsår ett fast pristillägg med 1:75 kr per kg. Nämnden föreslår att detta pristillägg utgår oförändrat även under det kommande regleringsåret.

7.6.2 Makrill

Makrillfisket är ett utpräglat säsongsfiske och har därför ansetts böra ligga utanför normprissystemet. I stället utgår ett fast pristillägg, vilket under innevarande reqlijringsår fastställts till 60 öre per kg. Vioare äger Svrnsk Fisk rätt att tillämpa speciella regler beträffande överskottshanteringen av ringnotsmakrill. Pristillägget föreslås bli uppräknat till 70 öre per kg. Nu gällande övriga stödsystem för makrillfisket bör bibehållas även under 1984/35.

7.6.3 Slorbackelånga

Större delen av konsumtionen av lutfisk baseras på importerad långa. Endast ett par svenska fiskelag ägnar sig numera åt storbackefiske efter långa i Nordsjön. Fängstkvoten för år 1984 är 300 ton i EG:s nordsjözon. För slorbackelånga tillämpas ett syslem med fasta pristillagg som f n uppgår lill 1:90 kr per kg för långa ulan huvud och 1:62 per kg för långa med huvud. Pristillägget föreslås bli uppr.-)-nal till 2:00 resp 1:70 kr per kg.

7.7 Kostnader för regleringen 1984/85

7.7.1 Kostnader för der löpande regleringen

Direkt avgörande för kostnaderna för prisregleringen på fisk är prisutvecklingen på såväl den nationella som den internationella marknaden för fisk och fiskprodukter. Det innebär att jordbruksnämnder 1 god tid inför det kommande regleringsåret har att göra prognoser för marknadsutvecklingen. Sådana prognoser är dock mycket svåra att göra med hänsyn till framför allt den stora inverkan de internationella priserna har främst på aill och torsk. Nämnden har vidare att göra en bedömning av storleken av pristi1lägqsberättiqade kvantiteter för Piskslag som pj omfattas av normkvantitet.

Prop. 1983/84:188 22

Mot bakgrund av de gjorda marknadsbedömningarna, de föreslagna normpriserna samt normkvantiteten för sill/strömming har kostnaderna för pristilläggen uppskattats till 58,5 milj kr - 2,5 milj kr. Med hänsyn till svårigheterna att göra en marknadsbedömning för 1 första hand torsk har nämnden valt att ange ett intervall inom vilket kostnaderna för pristilläggen för de normprissatta fiskslagen sannolikt kommer att ligga. Till kostnaderna för rörliga pristillägg kommer 4,4 milj kr för att finansiera det förra året genomförda trygqhetspaketet för yrkesfiskare. För täckande av Svensk Fisks kostnader av överskoltshanteringen har beräknats åtgå sju milj kr. Av de föreslagna formerna för låginkomststödet har beräknats 0,85 milj kr för det regionala stödet på ostkusten, 2,3 milj kr för pristillägg på sölvallensfisk och fraklstöd för skräpfisk. Kostnaderna för fasta pristillägg på makrill, råräka och slorbackelånga har beräknats lill 1,5 milj kr.

Den sammanlagda kostnaden för prisregleringen beräknas komma att uppgå till ca 75 milj kr.

7.7.2 Kostnader för ulplantering

Jordbruksnämnden föreslår att 2,175 milj kr utgår ur prisreglerings-kassan för att bestrida kostnader för utsättning av laxfisk och ål under regieringsåret 1984/85. Kostnaderna bör i stort sett fördelas enligt det förslag som framlagts av fiskets förhandlingsdelegation. Enligt detta bör 1,5 milj kr användas för utsättning-i insjöar, 0,5 milj kr för utsättning av ål på ost- och sydkusten och 0,15 milj kr för utsättning av ål på västkusten. För utsättning av hummer bör anslås 25 000 kr. Det bör ankomma på fiskeristyrelsen att till regeringen avge förslag i frågan. Härvid bör ärendet beredas inom styreisen i en särskild grupp med representanter för fiskeristyrelsen, jordbruksnämnden och Sveriges fiskares riksförbund.

7.7.3 Jordbruksnämndens uppbördskostnader

Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll av prisregleringsavgiflen beräknas uppgå till 0,5 milj kr för det kommande regleringsåret. Dessa kostnader bör som hittills få täckas med medel ur prisregleringskassan.

7.7.4 Svensk Fiska kostnader

Nämnden föreslår att kostnaderna för Svensk Fisks administration och upplysningsverksamhet, scm av föreningen beräknats till ca sju milj kr, får täckas genom de ränteintäkter som uppkommer hos föreningen eller konjunkturutjämningsfonden. I den mån dessa inte räcker till bör erforderligt medelsbehov få täckas genom uttag ur fonden.

7.7.5 Regleringens totalkostnader

De sammanlagda kostnaderna för regleringen under 1984/85 inkl administrations- och uppbördskoslnader samt medel till utsättning beräknas komma att uppgå till ca 84 milj kr.

Prop. 1983/84:188 23

7.8 Regleringens finansiering under 1984/85

Regleringsföreningen Svensk Fisk föreslås för den löpande pris-regleringsverksamheten för 1984/85 tillföras 58,5 miij kr ur pris-reqleringskassan, för fisk. Vidare bör kostnaden för trygghetsförsäkringen få täckas med .nedel jr kassan. Kostnaderna för ut-olantering samt jordbruksnämndens uppbördskostnader föreslås ävenledes täckas med medel ur prisregleringskassan. Kostnaoerna för överskotts-nanleringen, särskilda stödåtgärder samt ovan angivna former av låg-inkomstsatsning bör få täckas med medel ur Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond. De kostnader för pristilläggen som överstiger 58,5 milj kr samt de kostnader för föreningens administration etc som överstiger ränteintäkterna bör ävenledes få täckas med medel ur konjunkluruljämningsfonden.

Inkomsterna i prisregleringskassan under nästkommande reglerinqsår kan beräknas till ca 62 milj kr. Härtill kommer ränteintäkter på i kassan innestående medel, vilka kan beräknas till ca fem milj kr. Ränteintäkterna i Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond kan beräknas till C3 sex milj kr. Della belopp kan dock beräknas komma tas i anspråk för att läcka Svensk Fisks administrationskostnader etc.

Ovannämnda förslag till finansiering innebär att ur jordbruksnämndens prisregleringskassa skulle användas ca 65 milj kr, vilket beräknas i stort motsvara intäkterna i kassan. Behållningen i kassan skulle därmed komma all uppgå lill ca 57 milj kr per den 1 juli 1985. Ur Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond skulle komma all tas i anspråk ca 12 milj kr utöver räntan på medlen i konjunkturutjämningsfonden. Behållningen i fonden per den 1 juli 1985 skulle därmed komma alt uppgå lill ca 40 milj kr. Disponibla tillgångar per den 1 juli 1985 skulle därmed komma alt uppgå till ca 98 milj kr. Härtill kommer för regleringsåret 1985/86 intäkter i form av prisregleringsavgifler och räntor på samtnanlagl drygt 70 milj kr.

Jordbruksnämnden har i tidigare skrivelser till regeringen med förslag till regierinq av priserna på fisk beskrivit finansieringssituationen 1 normprissystemet. Av beskrivningen har framgått att det fanns stor risk för att tillgängliga medel snart skulle vara uttömda. Mot den bakgrunden förklarade jordbruksnämnden i skrivelse till regeringen den 23 februari 1983 att nämnden avsåg att under hösten 1983 göra en mer långsiktig bedömning av regieringens medelsbehov samt hur dess finansiering kunde tillgå. Finansierings-situationen ter sig f n betydligt ljusare än tidigare, vilket sammanhänger dels med att regleringen under föregående och innevarande regleringsår tillförts sammanlagt 50 milj kr av budgetmedel, dels alt kostnaderna för pristilläggen blivit betydligt mindre än beräknat genom de höga priser på torsk som vant rådande sedan hösten 1982.

I olika sammanhang har framhållits de stora svårigheter som är förknippade med marknadsbedömningar för fisk. Även om finansierings-läget f n synes tillfredsställande kan situationen hastigt förändras genom framför allt vikande torskpriser. Nämnden har därför genomfört den ovan nämnda lånqsiktiga bedömningen av regleringens . medelsbehcv. Av utredningen framgår bl a att om regleringskoslnaderna de kommande åren kan begränsas till 80 milj kr per år, dvs något mer än de två första åren systemet varit i kraft, bör tillgångarna med nuvarande avgiftsuttag räcka åtminstone fram till regleringsåret 1990/91. Skulle däremot kostnaderna komma att stiga till 120 milj kr per år kan svårigheter att finansiera regleringen uppslå redan under regleringsåret 1985/86. I utredningen diskuteras även förslag till kostnsdsbeqränsande åtgärder Utredningen kommer att tillställas regeringen i särskild ordning.

Prop. 1983/84:188 24

8. Hemställan

Med hänsyn till del ovan anförda hemställer jordbruksnämnden

1. att prisregleringen för fisk under budgetåret 1984/85 utformas på sätt ovan föreslagits,

2. att normpriser och normkvantiteter fastställs på sätt ovan föreslagils,

3. att nämnden beviljas på angivna grunder utbetala 58,'5 milj

kr till Svensk Fisk för kostnader för pristillägg under tiden 1 juli 1984 - 50 juni 1985,

4 alt nämnden bemyndigas lämna tillstånd för att ovan angivna fasta pristillägg får utgå på sötvatténsfisk, råräka, makrill och slorbackelånga,

5. att regionalt fraktstöd på ostkusten lämnas med sammanlagt högst 0,85 milj kr enligt bestämmelser som får beslutas av nämnden,

6 all fraktstöd för s k ogräsfisk från insjöarna får lämnas med sammanlagt högst 0,02 milj kr enligt bestämmelser som får beslutas av nämnden,

7. atl jordbruksnämnden bemyndigas medge att Svensk Fisk får ta 1 anspråk medel ur konjunkturutjämningsfonden utöver det föreslagna beloppet för överskollshantering efter prövning av jordbruksnämnden,

8. all nämnden bemyndigas medge Svensk Fisk att disponera hela behållningen i konjunkluruljämningsfonden för kostnaderna för regleringen,

9. att nämnden bemyndigas meddela närmare bestämmelser om pristillägg,

10. att nämnden bemyndigas bestrida kostnaderna för fiskarnas
trygghetspaket med 4.4 milj kr,

11. alt regleringen av import och export av fisk för budgetåret 1984/85 bestäms på.samma sätt som under innevarande budgetår,

12. alt 1 förekommande fall högst en milj kr av de fettvaru-avgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemskt ursprung med avdrag för vad som kan beräknas återbetalas vid export överförs till prisregleringskassan för fisk.

Delta ärende har på föredragning av avdelningsdirektören Holmberg avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Brangmo, Oockered, Ekberg, Eriksson, Fringel och Hillbom. Därvid har även avdelningscheferna Annerén och Sjöberg närvarit.

Ingvor Lindström

Lars Holmberg

Prop. 1983/84:188 25

Bilaga 1

Normprissystemets utfall 1982/83

Normprissystemet infördes budgetåret 1981/82 och har således till-lämpats hittills under två hela budgetår. En redogörelse för utfallet ' av regleringen 1981/82 finns som bilaga till nämndens regleringsskrivelse •inför budgetåret 1983/84.

Enligt riksdagens beslut justerades normpriserna upp med i genomsnitt

B % 1982/85 jämfört med året innan. Enligt jordbruksnämndens bedömning

skulle kostnaden för pristilläggen inom normprissystemet uppgå till

ca 76 milj kr. Av nedanstående sammanställning framgår de prognosticerade

priserna och de verkliga marknadspriserna. Som jämförelse anges även

normpriserna. Budgetåret 1982/63 erhöll fiskarna i pristillägg 75 °i

av skillnaden mellan normpris och marknadspris vad gäller andra fiskslag

än sill. För sill var motsvarande andel 70 %.

Stor sill		1:94
Liten sill		1:63
Torsk		3:00
Kokräka		25:00
Övriggrupp	I	3:54
Övriggrupp	II	4:23
Övriggrupp	III	8:06
Övriggrupp	IV	1:88

Bedömt marknadspris

Faktiskt marknadspris 1982/83		Normpris 1982/83
2:01		2:80
1:59	■■	2:14
4:05		3:85
34:23		29:64
3:80		5:05
5:80		6:26
8:74		12:46
2:44		2:52

Som framgår av. sammanställningen överensstämde prognosen för sill nära med det faktiska marknadspriset. Sillpriset låg kvar på ungefär samma låga nivå som året innan. Torskpriset utvecklades betydligt gynnsammare än prognosen och ökade med 37 % jämfört med året innan. Pristillägg för torsk kom att utbetalas endast under några månader av budgetåret. Den faktiska pristilläggsutbetainingen för torsk stannade vid 1,3 milj kr att jämföras med motsvarande prognos på 25,6 milj kr. Även för kokräka blev priserna gynnsammare än prognosen. Oe faktiska utbetalningarna för kokräka stannade vid 123 000 kronor. Prognosen hade här 3,5 milj kr. Övriggrupperna hade prognostiserats att kosta 5,9 milj kr i pristillägg men kom i verkligheten att kosta 3,2 milj kr.

Sammanfattningsvis blev prisutvecklingen för samtliga fiskslag utom för sill/strömming gynnsammare än prognosen förutsade. För torsk tom

U..... 1 . .,1. ---- »...domino ..a C i I I n .. i .a .....o foKlai, lAnr, i nni;..K...|. -.»..J------------- '-t-

ade

Prop. 1983/84:188

Av nedanstående sammanställning framgår fördelningen av pristilläggs-beloppen på olika grupper av fiskslag.

Pristilläggsbelopp till olika normprisqrupper 1982/S3

Fiskslag

Kvantitet (ton) Belopp (milj kr) Procentuell andel

Stor sill		49 401
Liten sill		36 515
Torsk		43 852
Kokräka		721
Övriggrupp	I	867
"-	II	2 131
"-	III	517
"_	IV	85

27,1 14,2 1,3 0,1 0,8 0,9 1,5 0,02

59,0 30,9 2,8 0,2 1,7 2,0 3,3 0,1

Summa

45,9

100,0

Som framgår av tabellen ovan erhöll sill ca 90 % av det totala pris-tilläggsbeloppet 1982/83.

1) För sill normkvantitet och för övriga fiskslag pnstilläggsberättigade kvantiteter i den mån marknadspriset var lägre än normpriset.

Prop. 1983/84:188 27

Bilaga 2

Normpriser
Fisksiag/ Normprisgrupp	1981/82	1982/83	1983/84	Förslag 1984/85
Sill/strömming, stor	2:70	2:80	2:98	3:01
5ill,'strömming, liten	1:95	2:14	2:31	2:34
Torsk	3:51	3:85	4:27	4:38/4:58'
Kokräka	27:00	29:64	32:85	35:00
övriggrupp I	4:60	5:05	5:70	6:27
Övriggrupp II '	5:70	6:26	7:10 „	7:81
Övriggrupp III	11:35	12:46	14:08	15:49
Övnggrupp IV	2:30	2:52	2:85	3:14

1) I övriggrupp I ingår gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj.

2) I övriggrupp II ingår kolja, rödspätta, havskatt och lyrtorsk.

3) I övriggrupp III ingår kummel, rödtunga och bergtunga.

4) I övriggrupp IV ingår lubb, skrubba och horngädda.

5) Det högre priset föresläs gälla under perioden 1 juli - 31 december 1984.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984