om överlåtelse av statens aktier i Datasaab AB till Telefonaktiebolaget LM Ericsson m.m.
Proposition 1980/81:93
Prop. 1980/81:93 Regeringens proposition
1980/81:93
om överlåtelse av statens aktier i Datasaab AB till Telefonaktiebolaget LM Ericsson m. m.
beslutad den 29 januari 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
NILS G. ÅSLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, med anledning av att staten överlåter 40,5 % av aktiema i Datasaab AB fill Telefonaktiebolaget L M Ericsson för en köpeskilling av 133650000 kr., att ett anslag av 50 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 för terminalverksamheten vid Datasaab AB. För att täcka eventuella förluster som har uppkommit under år 1980 föreslås ett anslag av 5 milj. kr.
Återstående del av statens aktieinnehav i Datasaab AB, som är 9,5 %, föreslås få överföras till televerkets bolag Teleinvesl AB. I propositionen föreslås att bemyndiganden inhämtas för regeringen att höja aktiekapitalet i Teleinvesl AB och att teckna borgen för detta företag.
tl Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 93 Kartong: S. 2, under Närvarande Utgår: Dahlgren
Prop. 1980/81:93 2
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-01-29
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson
Föredragande: statsråden Åsling och Adelsohn
Proposition om överlåtelse av statens aktier i Datasaab AB till Telefonaktiebolaget LM Ericsson m.m.
Statsråden Åsling och Adelsohn anmäler sina förslag. Anförandena redovisas i underprotokollen för induslri- resp. kommunikationsdepartementet.
Statsrådet Åsling hemställer alt regeringen i en proposilion föreslår riksdagen att antaga de förslag som han och statsrådet Adelsohn har lagt fram.
Regeringen ansluler sig till föredragandenas överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra-, gandena har lagt fram.
Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna I och 2.
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 3
Bilaga 1
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-01-29
Föredragande: statsrådet Åsling
Anmälan till proposition om överlåtelse av statens aktier i Datasaab AB till Telefonaktiebolaget LM Ericsson m. m. såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde
1 Inledning
Datasaab AB ägs lill lika delar av staten och Saab-Scania AB. Bolagels verksamhet reglerades i ett huvudavlal mellan ägarna undertecknat den 21 september 1977. Riksdagen beslutade i december 1977 (prop. 1977/78:17, NU 1977/78:31, rskr 1977/78:98) om de ekonomiska förpliktelser som staten iklädde sig genom avtalet. Efler förhandlingar mellan staten, Tele-fonaktiebolagel LM Ericsson (LME) och Saab-Scania AB har slutits tvä avtal om försäljning av majoriteten av aktierna i Datasaab AB lill LME. Dessa avtal reglerar villkoren för statens resp. Saab-Scania AB:s försäljning av aktiemajoriteten i Datasaab AB till LME. 1 anslulning lill nu nämnda avlal har slalen, Saab-Scania AB och Datasaab AB träffat ett avlal om avvecklingen av del gamla huvudavtalel. De tre avtalen bör fogas till prolokollel i delta ärende som bilagorna 1.1-1.3. Ell avlal kommer även alt träffas mellan televerket och LME. med anledning av all ålersloden av slatens aktieinnehav, 9,5%, kommer all överföras lill televerkets bolag Teleinvesl AB.
Regeringen har den 23 december 1980 medgivit att bidrag som lämnas av Saab-Scania AB och LME till Datasaab AB under är 1980 resp. är 1981 skall anses vara avdragsgilla omkostnader för bidragsgivarna. Samtidigt förklarade regeringen alt den föriust som framkommit för Saab-Scania AB vid avyttring av aktierna i Datasaab AB skall vara avdragsgill omkostnad för Saab-Scania AB.
2 Föredragandens överväganden
2.1 Utvecklingen på data- och teleområdet
1 prop. 1980/81:66 om vissa åtgärder pä teleområdet har redogjorts för den snabba tekniska ulvecklingen pä tele- och dataområdet. Införandel av digital leknik i telenätet betyder bl.a. aU det blir alll svårare aU dra en
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 4
gräns mellan traditionell teleteknik och datateknik då samma digitala teknik som används i datasystemen börjar användas på telefoniområdel. Digital teknik kommer successivt att användas inte bara i telefonstationerna utan även för överföringen i nätet. På sikl kan telefon- och datanäten bli plattformar för nya generationer av mer kvalificerade tele- och datatjänster som främst kommer all efterfrågas inom företagssektorn.
Kommunikationssystemen hos förelagen kommer med all sannolikhet all i ökande grad integreras med företagens övriga ruiiner, l.ex. med dalahantering i vid mening. Den tekniska utvecklingen och nya informationssystem leder på del sättet till att gränserna såväl mellan kundägda tele-/datasystem och det allmänna telenätet som mellan telenätets olika delar är på väg att suddas ut.
Därutöver vill jag framhälla att dataindustrin har en viklig påverkan pä datautvecklingen och dataanvändningen i samhället. Dataområdet är kun-skapsintensivi jämfört med andra teknikområden och det krävs omfattande kunskaper hos tillverkare, systemutvecklare och användare av systemen för att det ska bli en positiv utveckling av datoranvändningen i samhällel.
Att ha tillgång till datafiUverkande företag inom landet är värdefullt med tanke på bl.a. den kunskap om datatekniken som följer därav samt inte minst den koppling som kan etableras mellan användning resp. tillverkning av dalasystem och datautrustning.
I vårt land har vi goda möjligheter att i ett sammanhang se på datatekniken som sådan, användningen av tekniken och konsekvenserna av denna användning. Det bör ge oss goda fömtsättningar att använda datateknik där den gör störst nytta och undvika ett ensidigl tekniskt synsätt på datafrågorna.
1 kontakt med kvalificerade användare av datateknik som finns i vårt land kan de svenska datafiUverkande företagen fä underlag för en produktutveckling som kan ge en framgångsrik avsättning av produkterna inle bara inom landet utan även på de exportmarknader som värderar kvalificerad utrusining. Även de fackliga organisationernas krav på funktioner och utrustning kan här vara av betydelse för produktutvecklingen.
En sådan form av produktutveckling i vårt land, som påverkas av användarnas önskemål och förutsättningar och som utnyttjar de olika kunskapsområden som finns i anslutning till datateknik och datakommunikation bör kunna ge en god grund för dataindustrin i Sverige.
2.2 Datasaab AB
Datasaab AB bildades år 1977 genom alt Stansaab Elektronik AB, ägl av Saab-Scania AB och Sveriges Investeringsbank AB, samt Datasaabdivi-sionen vid Saab-Scania AB fördes samman till ett av staten och Saab-Scania AB gemensamt ägt bolag. Syftet med bildandet av Datasaab AB var
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 5
att förbättra konkurrenssituationen för svensk dataindustri och ta till vara de rationaliseringsvinster som borde vara möjliga genom en sammanslagning av de tvä urspmngliga verksamheterna. Del främsta motivet för bildandet var att trygga utvecklingen av en svensk dataindustri. Ägarna fömtsåg vid bildandet att ekonomiska bidrag till Datasaab AB skulle komma att krävas under de första verksamhetsåren. Bidragen bestämdes till 37,5 milj. kr. från vardera staten och Saab-Scania AB under vart och ett av de fyra första verksamhetsåren. Dessutom skulle staten under samma period årligen skjuta ull 32,5 milj. kr. för forsknings- och utvecklingsarbete. Förlusterna under åren 1978 och 1979 översteg dock vad som förutsågs vid bolagets bildande. Enligt avtalet mellan staten och Saab-Scania AB skall sådana förluster täckas av ägarna till lika stora delar. Ägarna tillsköt därför ytteriigare 114 milj. kr. för år 1978 och 74 milj. kr. för år 1979. Datasaab AB har alltså under sina första verksamhetsår haft betydande ekonomiska problem. Företagets resultat har dock kontinueriigt förbättrats och för verksamhetsåret 1980 bedöms behovet av särskild föriuslläckning vara väsentligt lägre.
Datasaabkoncernen består i dag av moderbolaget Datasaab AB med dotterbolag (försäljningsbolag) i tolv länder inkl. Sverige. Koncernen har totalt ca 3400 anställda, varav ca 1000 personer vid dotterbolag utomlands.
Moderbolaget är geografiskt uppdelat på två enheter för utveckling och tillverkning, den ena i Järfälla med 1 180 anställda och den andra i Linköping med 820 anställda. Huvudkontoret är placerat i Stockholm. Det svenska försäljningsbolaget Datasaab Sverige AB sysselsätter ca 400 personer på skilda håll i landet.
Koncernens omsättning uppgick år 1980 till närmare 1100 milj. kr.
Organisatoriskt är moderbolaget uppdelat i fem produklorienlerade divisioner.
Division Alfaskop utvecklar och tillverkar dataterminaler (bildskärmsterminaler). Denna division expanderar snabbast och är i dag marknadsledare i Norden.
Division Affärssystem utvecklar och tillverkar minidatorbaserade system för olika kontorsrutiner såsom bokföring och fakturering.
Division Banksystem, Datasaab AB;s största division, utvecklar och tillverkar bankdatasystem som med framgång har sålts till banker i Norden, övriga Europa och Förenta staterna.
Division Interaktiva Datasystem utvecklar och fillverkar speciella datasystem för exempelvis irafik- och stridsledning för flygplan och fartyg samt militär luftbevakning. Betydande order har erhållits från svenska försvaret och luftfartsverket. Divisionens och Datasaab AB;s hittills största beställning, ett civilt flygtrafikledningssystem till Sovjetunionen, togs i drift sommaren 1980.
Division Nya Områden utvecklar tillämpningar av Datasaab AB:s pro-
Prop. 1980/81:93 Bilaga 1 Industridepartementet 6
dukter inom lovande nya områden. Divisionen arbetar bl. a. med all upprätthålla en unik kompelens som förelaget tidigare har byggt upp inom sjukvårdsområdet. F.n. utvecklas även datasystem för förebyggande hälsovård.
2.3 L M Ericssonkoncernen
Koncernens moderbolag Telefonaktiebolagel LM Ericsson (LME) bildades är 1918 och gär tillbaka lill en rörelse som bildades är 1876. Vid huvudanläggningen i Slockholm finns bl.a. koncernledning, laboratorier och en av koncernens fabriker. Moderbolagets tillverkning sker i en gemensam fabriksorganisation vid 22 fabriker lokaliserade över hela Sverige. Moderbolaget samordnar även i egenskap av holdingbolag verksamheten inom koncernen bl.a. i policyfrågor, administration, ekonomi, marknadsföring, forskning och utveckling samt utbildning.
Moderbolaget har ca 20000 personer anställda. Bolagel har ca 90000 aktieägare och ett aktiekapilal på 1 089 milj. kr. Mer än 90% av aktierna är i svensk ägo. Omsättningen för LM Ericssonkoncernen uppgick är 1980 lill ca lOOOO milj. kr.
LM Ericssonkoncernen är en världsomspännande förelagsgrupp som har specialiserat sig på telekommunikation och har totalt ca 60000 anställda. Koncernen har under läng tid varit världsledande pä lelekommunika-tionsområdel och har med sill nya programminnesslyrda telefon- och lelexsystem fäll en stark ställning pä världsmarknaden.
1 Sverige har koncernen 37 egna fabriker. Dessulom finns egna fabriker i 14 andra länder. Inkl. tillverkning pä licens och genom samarbetande bolag tillverkar koncernen produkler i totalt 25 länder.
Genom mer än 90 dotterbolag och samarbetande bolag och genom tekniska kontor är L M Ericssonkoncernen verksam i mer än 100 länder.
LME gör f. n. en mycket målmedveten salsning på forskning och utveckling. En slor del av detta arbele bedrivs.inom de svenska koncernbolagen. För huvudprodukterna inom publik telekommunikation - växlar för telefoni, telex och data saml transmissionsutrustningar och telefonapparater — är en betydande del av ulvecklingen förlagd till det med den svenska slalen och televerket gemensamt ägda ELLEMTEL Utvecklings AB (ELLEMTEL). Totalt är ca 4000 ingenjörer inom LM Ericssonkoncernen sysselsatta med teknisk utveckling. Under år 1980 uppgick koslnaderna för forskning och utveckling till ca 900 milj. kr., vilkel molsvarar ca 9 % av koncernens fakturering.
För att möta den privata marknadens snabbt växande behov av kommunikations- och informationstjänster pä data-, text- och bildområdena bildade LME under höslen 1980 en ny division kallad Informalionssyslem. Divisionen kommer huvudsakligen alt arbeta inom områdena datatransmission och privata dalanät men även med syslem för konlorsaulo-
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 7
mation. Här arbetar LME med integrerade ADB-syslem för kontor och med bildskärmsterminaler. Systemen skall kunna användas inom ett företags text- och dalakommunikation för ordbehandling och texlredigering, administrativ databehandling, funktioner för meddelandeförmedling och meddelandehantering samt för den kommande teletjänsten Teletex.
2.4 Televerket och Teleinvesl AB
En utförlig beskrivning av televerkets verksamhet och organisation har lämnats i prop. 1980/81:66 om vissa åigärder på teleområdet och jag berör därför endasl kortfattat denna. Televerkets uppgift är all tillgodose samhällets och enskildas behov av telekommunikationer. Verksamheten omfattar sex olika rörelsegrenar och en verksamhetsgren med industriell tillverkning av telemateriel. Totala antalet anställda inom televerket uppgår f. n. lill ca 43 900, varav ca 3600 personer sysselsätts inom televerkets industridivision, Teli. Riksdagen fattade i december 1980 beslut (prop. 1980/81:66, TU 1980/81:9, rskr 1980/81:132) om all samordna televerkets induslridivision Teli och televerkets förelag Telefabrikation AB (Tefab) i ett gemensamt bolag. Riksdagens beslul innebär också all ell av televerket förvaltat bolag, Teleinvesl AB, skall bildas. Bolagel skall verka inom omrädel telekommunikation, elektronik och därmed sammanhängande verksamheter och skall huvudsakligen som holdingbolag förvalta aktieinnehavet i televerkets dotter- och intressebolag exkl. ELLEMTEL.
2.5 Avtalens huvudsakliga innehåll
Överlätelsen av aktierna i Datasaab AB regleras i tre avlal, nämligen ell mellan slalen och LME (bilaga I.l), ett mellan Saab-Scania AB och LME (bilaga 1.2) och ett mellan staten, Saab-Scania AB och Datasaab AB (bUaga 1.3).
Innebörden av avtalet mellan slalen och LME är att staten den 31 mars 1981 överlåter 40,5% av aktierna i Datasaab AB till LME lill ell pris av 133650000 kr. Köpeskillingen skall erläggas i tre lika slora poster den 30 juni under vart och ett av åren 1983, 1984 och 1985. LME skall tillträda aktierna den 31 mars 1981 och överta 81% av de borgens-, garanti- och andra ansvarsåtaganden som staten har ingått lill förmän för Datasaab AB.
Staten skall för år 1981 lill Datasaab AB lämna ett medelslillskott om 37,5 milj. kr. och ett utvecklingsstöd om 32,5 milj. kr., i enlighet med de åtaganden som finns i det avlal som träffades mellan staten och Saab-Scania AB vid bildandel av bolaget.
Om de medel som skjulils lill av slalen och Saab-Scania AB inte räcker för att täcka uppkommen föriusl under är 1980, har staten all ersätta hälften av denna förlust.
Slalen skall dämlöverår 1981 utge ett extra utvecklingsstöd om 50 milj.
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 8
kr. lill Datasaab AB för all i första hand användas i bolagets lerminalverk-samhet.
Utöver vad jag här har nämnl är staten inle skyldig alt till Datasaab AB erlägga några bidrag, tillskott eller slöd av vad slag del vara må.
Avlalel innehåller även vissa garantiåtaganden som är vanliga vid företagsöverlåtelser. Garantierna berör sådana förhållanden, som all bokföring har ulförts enligt god redovisningssed, all Datasaab AB har äganderätt eller nyltjanderäll lill bl.a. palenl som är nödvändiga för bolagels verksamhet och all brand- och andra försäkringar har tecknats. Om brister i dessa avseenden skulle föreligga finns regler för hur LME skall kompenseras för della.
Avtalet mellan Saab-Scania AB och LME är uppbyggt pä samma sätt som avtalet mellan slalen och LME. Saab-Scania AB överiåter 50% av akfierna i Datasaab AB lill LME lill ell pris av 165 milj. kr. Köpeskillingen skall erläggas i tre lika stora posler den 31 mars under vart och ell av åren 1983, 1984 och 1985. LME fillträdde aktierna den 31 december 1980. LME skall även överta de borgens-, garanfi- och andra ansvarsätaganden som Saab-Scania AB har ingått lill förmån för Datasaab AB.
Saab-Scania AB skall för är 1981 lämna ett medelstillskolt till Datasaab AB om 37,5 milj. kr. i enlighel med de åtaganden som finns i det avlal som träffades mellan staten och Saab-Scania AB vid bildandel av bolagel.
Om de medel som skjulils lill av staten och Saab-Scania AB för är 1980 inle räcker för all läcka uppkommen föriust under är 1980, har Saab-Scania AB all läcka hälften av denna föriust. Avtalet innehåller även garantiåtaganden som är identiska med de slalliga älagandena.
Del huvudavlal som år 1977 tecknades mellan slalen, Saab-Scania AB och Datasaab AB ersätts av etc nyll avtal mellan slalen, Saab-Scania AB och Datasaab AB.
Delta avlal upphäver med vissa undanlag det gamla huvudavtalel. Kvarstående åtaganden är viss betalningsskyldighet för Datasaab AB enligt huvudavlalels § 4.2 samt vissa förmåner för Datasaab AB:s personal i fräga om hälsovård, personalinköp och utnyttjande av Saab-Scania AB:s motionsanläggningar m. m. Vidare regleras villkoren för hur Saab-Scania AB skall lämna de i de tidigare avtalen nämnda bidragen och lillskollen.
2.6 Fördelar med ett samgående
Jag framhöll i prop. 1977/78: 17 om samarbete mellan staten och Saab-Scania AB på dataområdet att det är av slor vikl att vi har en svensk allsidigt utvecklad dalaindustri. Ett samgående mellan Datasaab AB och LME ger många fördelar för bägge företagen.
LME:s verksamhei är i dag i myckel hög utsträckning koncentrerad lill den publika telemarknaden i världen, dvs. försäljning till teleförvaltningar i de olika länder där LME är verksamt. Delta innebär en pä sikl mindre
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 9
lämplig struktur pä förelagels verksamhei. Mot denna bakgrund strävar bolagets ledning efler en diversifiering inom förelagels kompetensområde. Detta innebär en ökad satsning på teiekunder inom den privata seklorn.
Marknaden för telekommunikations- och dataprodukler i den privata sektorn bedöms i framtiden bli alltmer intressant. Framför allt innebär företagets satsning att det söker möta den privata marknadens snabbt växande behov av kommunikations- och informationstjänster, dvs. utrustning för framtidens kontor. Specifikt innefattar denna målmedvetna salsning utmstning för företags internkommunikalion, kontorsautomation och distribuerad databehandling.
Denna inriktning av utvecklings- och marknadsansträngningarna är logisk för LME eftersom det under senare år har sketl ell närmande mellan telekommunikations- och databranscherna, som innebär en ökande integration av produkter och syslem för kommunikation och data.
När det gäller Datasaab AB:s verksamhetsområde är det framför alll smådatorer och arbetsplalslerminaler som passar väl in i LME:s offensiva salsning på kontorsmarknaden.
LME:s styrka är framför alll företagels slora systemkunnande. De systemlösningar för tal, text, data och bild som blir möjliga genom samverkan med Datasaab AB kommer att ytterligare stärka denna ställning. Genom samgåendet skapas en kombination som avsevärt kommer att förbättra båda företagens positioner på framför allt utlandsmarknaderna. Företagens marknadsföringsorganisaiioner torde komplettera varandra väl. LME;s organisation är anpassad för försäljning av stora system främsi till teleförvaltningar, medan Datasaab AB har erfarenhet av försäljning till en bredare marknad.
Om ett samgående mellan,LME och Datasaab AB inle kommer till slånd mäste LME troligen välja att samarbeta med eller förvärva ett utländskt förelag inom dataområdet. Utvecklingen inom kommunikations- och dataområdet går dessutom i en sädan riktning all konkurrens mellan LME och Datasaab AB pä sikt inle skulle kunna undvikas.
För Datasaab AB:s del innebär en fortsatt utveckling som självsländigl företag betydande risker eftersom företagels resurser är för begränsade för att säkerslälla en positiv utveckling på längre sikl.
Genom en nära samverkan mellan LME och Datasaab AB kommer således enligt min mening möjligheterna för att svensk elektronik- och dataindustri skall vara konkurrenskraftig även i framliden all väsentligt förbättras. Jag anser därför att LME;s övertagande av aktiemajoriteten i Datasaab AB verksamt kommer att bidra lill alt irygga utvecklingen av denna industrigren. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet kan jag ocksä konstatera att ett fortsatt statligt inflytande via televerket ytterligare bör stärka industrigrupperingens marknadsposition. Jag noterar därför med tillfredsställelse att televerket och LME funnit det önskvärt att deras samarbete utvidgas genom all staten behåller en minori-t2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 93
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 10
tetsposl i Datasaab AB. Under förutsättning av riksdagens godkännande kommer dessa statens aktier att överföras till Teleinvesl AB. Denna fråga behandlas av chefen för kommunikationsdepartementet.
Denna samverkan mellan LME och televerket som bl. a. är kvalificerade användare av datateknik och datakommunikation och Datasaab AB som tillverkare av utrustning och programvara bör i enlighet med vad jag inledningsvis anförde kunna ge underiag för en användarpåverkad produktutveckling som bör kunna leda lill goda avsättningsmöjligheter.
En älgärd som övervägs och som är av iniresse för televerket äratt till Datasaab AB förlägga utvecklingen av leletexlerminaler och andra digitala abonnentlerminaler. Televerket är primärt intresserat av digitala terminaler för publika tjänster. Därt"ör kommer televerket all delta aklivi i ulvecklingsplaneringen av sädana produkter. Televerket kommer även all delta i slörre utvecklingsprojekt.
Jag vill i sammanhanget ocksä nämna att televerket'beslutat genomföra särskilda insatser för dokumentation och informationsspridning pä omrädel teleanknuten kontorsautomation (benämnt TELDOK) och beslutat satsa 5 milj. kr. pä detta under en period av 5-6 är. I redaktionskommittén för TELDOK har föreslagits all representanter för bl. a. daladelegationen, data- och elektronikkommitlén, dataeffektutredningen, LO, Riksdataförbundet och TCO skulle ingå. Den informationsspridning som därmed kommer fram bör vara av nytta inte bara för användarna av teleanknuten kontorsautomation utan även för bl.a. Datasaab AB.
Avtalen mellan staten och LME samt mellan staten, LME och Datasaab AB bör underställas riksdagen för godkännande i den män staten genom den ikläder sig ekonomiska förpliktelser. Till följd av de ingångna avtalen bör pä lilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgeläret 1980/81 anvisas ett reservationsanslag av 50 milj. kr. som medelstillskolt till Datasaab AB. 1 enlighel med lidigare åtaganden bör vidare för att täcka uppkomna förluster i bolagels verksamhei under är 1980 pä samma tilläggsbudget anvisas ett förslagsanslag av 5 milj. kr. lill förlustläckning lill Datasaab AB.
I enlighel med 1977 års huvudavlal har regeringen i budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81; 100 bil. 17 s. 143) föreslagit riksdagen aU under reservationsanslagen F 15. Utvecklingsbidrag lill Datasaab AB och F 16. Medelslillskott till Datasaab AB anvisa 16250000 kr. resp. 18750000 kr. Till följd av de nu träffade avtalen upphör del gamla huvudavtalet all gälla. Enligt de nya avtalen har emellertid staten och Saab-Scania AB förbundit sig att till Datasaab AB utge molsvarande belopp. Förslagen i budgetpropositionen 1981 om medelsanvisning till Datasaab AB bör därför kvarstå oförändrade.
De aktier i Datasaab AB. som i dag ägs av staten förvaltas av kammar-,.ollegiel med ett bokfört värde upptaget till 185 milj. kr. Genom föreliggande avtal överlåts samtliga av kammarkollegiet förvaltade aktier i Datasaab AB lill LME resp. televerket för ett tolall pris av 165 milj. kr. För att
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 11
en övervärdering av statens förmögenhei skall undvikas, bör statskapitalet sättas ned med skillnaden mellan det hos kammarkollegiet bokförda värdel av aktierna och del pris som erhålls vid försäljningen. Jag förordar alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande härtill.
3 Hemställan
Med hänvisning lill det anförda hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna avtalen mellan slalen och Telefonaktiebolagel LM Ericsson i vad staten genom dem ikläder sig ekonomiska förpliktelser,
2. till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetaret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 50000000 kr.,
3. till Förlustläckning till Datasaab AB på lilläggsbudget 11 för budgetårel 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 5000000 kr..
4. bemyndiga regeringen att sätta ned statskapitalet i enlighet med vad jag har förordal.
Prop. 1980/81:93 Bilaga 2 Kommunikationsdepartementet 12
Bilaga 2
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-01-29
Föredragande: statsrådet Adelsohn
Anmälan till proposition om överlåtelse av statens aktier i Datasaab AB till Telefonaktiebolaget LM Ericsson m.m. såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
1 Inledning
I det avlal mellan staten och Telefonaktiebolaget LM Ericsson (LME) om överlåtelse av 40,5% av aktierna i Datasaab AB som chefen för industridepartementet har redovisat anges att resterande av staten ägda aktier skall överlåtas till Teleinvesl AB. För alt möjliggöra denna senare överlåtelse har televerket i skrivelse den 15 januari 1981 bl. a. hemslälll om ökning av aktiekapitalet i Teleinvesl AB från 18 milj. kr. till 49350000 kr.
Enligl avtalet mellan staten och LME skall LME överta 81 % av de borgens-, garanti- och ansvarsätaganden som slalen ingått till förmän för Datasaab AB. Resterande 19 % övertas av Teleinvesl AB. Slalen har hillills lillsammans med Saab-Scania AB påtagit sig att teckna borgen för Datasaab AB:s åtaganden upp lill 700 milj. kr. Del innebär således att slalen lämnal garanli upp lill 350 milj. kr. Televerket har med anledning härav hemslällt om bemyndigande all teckna borgen för Teleinvesl AB intill ell belopp pä 66,5 milj. kr. vilkel ulgör 19 % av 350 milj. kr.
I en annan skrivelse samma dag har televerket föreslagit all samtliga borgensåtaganden från televerkets sida för verkets doller- och iniressebo-lag, utom ELLEMTEL Utvecklings AB (ELLEMTEL) i fortsättningen bör avse Teleinvesl AB.
2 Föredragandens överväganden
Med anledning av vad chefen för industridepartementet har anförl om överiålelse av 40,5 % av aktierna i Datasaab AB till LME och om en vidgad samverkan mellan LME och televerket i samband därmed vill jag anföra följande.
Som jag framhöll i prop. 1980/81:66 om vissa äigärder pä teleområdet
Prop. 1980/81:93 Bilaga 2 Kommunikationsdepartementet 13
kan behovet av all framdeles etablera aktiebolag hell ägda av televerket eller delägda tillsammans med andra intressenter pä teleområdet förväntas öka. I syfle att bl. a. ge televerket möjligheter lill en ökad flexibilitet i detta avseende skall enligl riksdagens beslul (TU 1980/81:9, rskr 1980/81: 132) Teleinvesl AB inrättas. I propositionen redogjorde jag ulföriigl för den förväntade dynamiska ulvecklingen pä telekommunikations- och informationsteknikens område och anförde bl.a. alt ett aktivt leleverksengage-mang är en förutsättning för en gynnsamm utveckling i Sverige. En rad starka skäl lalar för alt televerket pä olika sätt bör ges möjligheler att effektivt bidra till introduktionen av ny modern informationsteknik i värt land.
Delta kräver enligt min mening aU televerket aktivt lar del i utvecklingsarbetet pä nya områden inom telekommunikationer i samarbele med svensk industri. Samarbetet mellan televerket och LME via ELLEMTEL intar härvidlag en central slällning. En utvidgning av samarbetet med LME genom ett gemensaml engagemang.i Datasaab AB ligger väl i linje med riksdagens beslut med anledning av prop. 1980/81:66. En kombination av ä ena sidan televerkets och LME;s syslemkunnande och ä andra sidan Datasaab AB:s terminalkunnande på det sätt som överenskommits kommer att vara till fördel både för de svenska konsumenterna och för svensk induslri. Samarbetet televerket, LME och Datasaab AB bör ocksä ge möjligheter till en ökning och samordning av produktion i Sverige. En sådan samordning underiättas av riksdagens beslul all televerkets verkstäder skall överföras till bolagsform.
Jag finner det nyinrättade Teleinvesl AB vara den naturliga vägen för televerket alt förvärva aktier i Datasaab AB. 1 prop. 1980/81:66 beräknade jag att Teleinvesl AB:s aktiekapilal inledningsvis skulle behöva uppgå till 18 milj. kr. Denna beräkning gjordes ulan hänsynstagande till den nu aktuella överiåtelsen av 9,5 % av aktierna i Datasaab AB till Teleinvesl AB. För alt överlåtelsen skall bli möjlig krävs därför en ökning av aktiekapitalet i Teleinvesl AB.
Ökningen av aktiekapitalet bör ske genom en nyemission av aklier i Teleinvesl AB som belalas av televerket genom överiålelse av 342000 aktier i Datasaab AB. Förvaltningen av dessa statens aklier, som f. n. sker hos kammarkollegiet, kommer dessförinnan att överföras lill televerket. Akfierna kommer därvid aft invärderas i televerkels verksamhet till samma pris som betingats för försäljningen av statens övriga aktier till LME. Det innebär ett värde på 31 350000 kr. och vid överiåtelsen fill Teleinvesl AB sker en nyemission a v 31 350 akfier ä 1 000 kr. i delta bolag. Aktiekapitalet i Teleinvesl AB kommer därmed all uppgä lill 49 350000 kr. och samfiiga aktier skall förvaltas av televerket. Nägra särskilda medel för aktieteckningen behöver inte anvisas av riksdagen. Däremot bör riksdagens bemyndigande att höja aktiekapitalet i Teleinvesl AB inhämtas. Jag förordar att så sker.
Prop. 1980/81:93 Bilaga 2 Kommunikationsdepartementet 14
1 avtalet mellan staten och LME anges även alt mellan LME och Teleinvesl AB skall träffas särskill avtal som skall reglera parternas inbördes förhållanden som aktieägare i Datasaab AB. Vidare anges all vissa särskilda överenskommelser kommer all träffas mellan å ena sidan LME och Datasaab AB och'ä andra sidan televerket och/eller dotterföretag lill televerket. Dessa överenskommelser skall bl.a. reglera utförandet av ulvecklingsarbele av gemensaml intresse för nämnda parter och ELLEMTEL saml nämnda intressenters utnyttjande av lesultalen av sådant utvecklingsarbete. Del kan därvid uppkomma behov av ändringar i konsor-tialiivtalet rörande ELLEMTEL mellan televerket och LME eller lill detta avtal hörande immaterialrältsavlal. Jag avser återkomma till regeringen i denna fräga.
Televerket har enligt riksdagens beslut (prop. 1978/79:101. TU 1978/ 79: 13, rskr 1978/79; 138 resp. prop. 1979/80:25. TU 1979/80:7, rskr 1979/ 80: 101) bemyndigats alt teckna borgen för Swedish Telecoms Internalional AB (Swedlel) intill ett belopp på 30 milj. kr. och för SOS Alarmering AB intill ett belopp pä 25 milj. kr. Vidare har riksdagen bemyndigat fullmäktige i riksgäldskonloret all ikläda staten garanli för lån ät Telefabrikation AB intill eU belopp pä 20 milj. kr. (prop. 1965; 116, SU 1965: 128, rskr 1965:321).
De statliga garantiåtaganden gentemot Datasaab AB som kvarstår när staten genom Teleinvesl AB behåller en minöritelspost i bolagel uppgår lill 66,5 milj. kr. Televerket har därtor hemslälll om bemyndigande att teckna borgen för Teleinvesl AB intill delta belopp. Det sammanlagda möjliga borgensälagandel frän statens sida för bolag inom Teleinvest-koncernen skulle därmed f. n. komma all uppgå till 141,5 milj. kr.
Som jag nyss har framhållit kan samarbetet med andra företag pä teleområdet förväntas öka. I enlighet med redovisningen i prop. 1980/81:66 kan del t.ex. bli aktuellt all vid sidan av Swedtel erbjuda olika slags tjänster pä den inlernalionella marknaden. Härvid kan det ocksä bli aktuellt med särskilda dotlerförelag för enskilda slörre projekt. Behov av borgensåtaganden i samband med dessa bolags verksamhet kommer sannolikl all uppkomma. Ulvecklingen av verksamheten inom Swedlel och andra dollerbolag kan också medföra behov av ökade borgensåtaganden. Jag delar televerkets uppfattning alt samtliga borgensåtaganden frän statens sida inom Teleinvest-koncernen bör avse Teleinvesl AB och göras av televerket. Med hänsyn lill vad jag har anförl om verksamhetens utveckling är det angeläget att det vid behov finns möjlighet att teckna erforderiig borgen. Eftersom risktagandet i bolagen blir begränsat bör enligt min mening regeringen efler prövning i varje särskill fall i fortsättningen fä medge televerket att teckna borgen för Teleinvest-koncernen. För della lalar ocksä prakliska skäl. Riksdagens bemyndigande härtill bör inhämtas. Efler ett medgivande från regeringen fill televerket att teckna borgen för Teleinvesl AB kan rik,sgäldskonlorets länegaranti för Telefabrikation AB utgä.
Prop. 1980/81:93 Bilaga 2 Kommunikationsdepartementet 15
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen alt
1. medge att aktiekapitalet i Teleinvesl AB höjs i enlighet med vad som har angetts i det föregående,
2. bemyndiga regeringen att medge televerket all teckna borgen för Teleinvesl AB.
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 16
BUaga 1.1
Avtal
Mellan staten och Telefonaktiebolagel L M Ericsson (LME) har denna dag följande avlal träffals.
Bakgrund
Genom ett den 21 september 1977 träffat avlal (Huvudavtalel) överenskom staten och Saab-Scania AB (Saab-Scania) om all samarbeta i syfle att åstadkomma en konkurrenskraftig svensk dalaindustri, bland annat genom samordning av de av Stansaab Elektronik Aktiebolag och Saab-Scanias Dalasaabsdivision dä bedrivna rörelserna. I anledning därav tillskapades är 1978 Datasaab AB (Datasaab) vari slalen och Saab-Scania äger hälften vardera av samtliga aklier eller för envar 1 800000 aktier ä nominellt 100 kronor per aktie.
Datasaab har alltsedan tillskapandet expanderat kraftigt och förstärkt sin slällning bl.a. på lerminalutrustningsområdel.
Utvecklingen inom LME gär mol breddad verksamhet inom områdel kommunikation inom förelag och förvaltning. Kommunikationsområdet är under förändring och en förskjutning äger rum från system för ren talkommunikation lill system för hantering av tal, text. bild och data. Denna utveckling leder fram lill syslem för kommunikation och dalabehandling med avsevärd komplexitet. I denna utveckling ingär avancerad terminalul-rusining som ell väsenlligl led.
Dalasaabs och LMEs verksamheler kompletterar pä många omräden varandra.
Staten, Saab-Scania och LME är ense om all en samordning av LMEs och Dalasaabs verksamheler skulle komma att innebära ett väsentligt steg mol mälet all åsiadkomma en konkurrenskraftig svensk dalaindustri, som kan göra sig gällande i den hårdnande internationella konkurrensen pä dataområdet.
Efter ingående överläggningar har överenskommelse träffats om all LME skall förvärva tolall 90,5 proceni av aktierna i Datasaab genom förvärv av dels samtliga Saab-Scanias 1 800000 aklier i Datasaab och dds 1 458000 av slatens aklier i Datasaab.
Statens överlåtelse av aklier lill LME förulsätler att riksdagen godkänner överiålelsen. Saab-Scania kan emellertid överlåta sina aktier i Datasaab utan hinder därav. För att möjliggöra för LME och Datasaab all sä effeklivl som möjligl förbereda den eftersträvade samordningen av verksamheterna har enighet nålls om alt Saab-Scania skall överlåta sina aklier i Datasaab lill LME per den 31 december 1980, medan överlåtelse av statens aklier sker den 31 mars 1981. Berörda parter har därför överenskommit att aktieöverlålelserna skall ske genom två separata avlal. MeUan Saab-Sca-
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 17
nia och LME har denna dag tecknats särskilt avlal, vilket bilagts della avtal som Bilaga 1, avseende överlåtelse till LME av samtliga Saab-Scanias aktier i Datasaab.
§ 1
Staten överlåter till LME på i detta avtal angivna villkor I 458000 av sina aktier i Datasaab för en köpeskilling av etthundratretliolremiljonersexhun-drafemtiotusen (133650000) kronor.
Saab-Scania har enligl mellan Saab-Scania och staten träffat konsortialavtal lämnat sitt medgivande till överlåtelsen.
Resterande av staten ägda aktier i Datasaab skall av staten överlåtas till ett av televerket helägl dotterbolag — Teleinvesl AB - vilket efter riksdagens godkännande med anledningav proposilion nr 1980/81:66 kommer att inrättas i början av år 1981.
Mellan LME och Teleinvesl AB kommer att träffas särskill avlal som skall reglera parternas inbördes förhållanden som aktieägare i Datasaab. Avtalet skall bl.a. förplikta Teleinvesl AB att icke sälja sina akfier i Datasaab under tio år fr.o.m. 1981 samt tillförsäkra Teleinvesl AB dels rätt att under 10-årsperioden åtnjuta sädant skydd och utöva sädana rättigheter som enligt aktiebolagslagen inlräder så snart aktieinnehav överstiger 1/10 av samtliga akfier i bolag, dels rätt att med en ledamot och en suppleant vara representerad i styrelsen för Datasaab.
Mellan å ena sidan LME och Datasaab och ä andra sidan televerket och/ eller dotterföretag till televerket kommer vidare alt träffas vissa särskilda överenskommelser. Dessa skall reglera utförandet av utvecklingsarbete av gemensamt intresse för nämnda parter och EUemtel Utvecklings AB samt nämnda intressenters utnyttjande av resullalen av sådanl utvecklingsarbete. Överenskommelserna skall också reglera marknadsföring, underhåll och installation genom televerket och/eller dess dotterföretag av utrustning som utvecklats och/eller tillverkals av Datasaab eller utgör resultatet av nämnt utvecklingsarbete.
Vid utformandet av dessa överenskommelser skall alltså beaktas alt televerkets verkstadsrörelse efter nämnda riksdagsgodkännande efter viss övergångslid kommer all överföras lill bolag. Med dotterföretag lill televerket avses sålunda detta bolag liksom varje annat förelag över vilket staten genom televerket har ett beslämmande inflytande och i resultatet av vars verksamhet staten genom televerket har en betydande andel.
§ 2
LME skall tillträda aktierna den 31 mars 1981, nedan kallad Tillträdesdagen.
§ 3 Pä Tillträdesdagen skall staten lill LME överlämna akliebreven veder-
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 18
börligen transporterade på LME, eller in blanco. med eventuellt tillhörande talonger och ej förfallna utdelningskuponger.
§ 4
LME skall erlägga köpeskillingen etthundratrettiotremiljonersexhundra-femliolusen (133 650000) kronor i tre lika stora poster envar ä fyrtiofyra-miljonerfemhundrafemliotusen (44550000) kronor den 30 juni under ett-vart av åren 1983, 1984 och 1985.
Om köpskillingen inte erlägges senast på respektive förfallodag utgär dröjsmälsränta ä förfallet belopp till dess full betalning erlagts enligl en räntefot för är som molsvarar del av riksbanken fastställda, vid varje lid gällande diskontot med tillägg av fem (5) procentenheier.
Erlägges ej post inom 10 dagar från förfallodagen är även övriga posler förfallna till betalning.
§ 5
De handlingar avseende Datasaab som legal till grund för detta avtal och av vilka LME lagil noga del är i huvudsak följande:
1. Bolagsordning och regislreringsbevis (Bilaga 2 och 3).
2. Reviderade
årsredovisningar avseende dels Datasaab dels Datasaab
koncernen för räkenskapsåret 1979 (Bilaga 4).
LME har vidare berells tillfälle all granska samtliga övriga handlingar som är av betydelse för en bedömning av Dalasaabs verksamhet och slällning.
§ 6
Staten garanterar
all i årsredovisningarna avseende år 1979 ingående balansräkning och koncernbalansräkning enligt § 5 ovan har upprättats enligl lag och god redovisningssed. Härvid antecknas alt LME har lagit del av och godkänt värderingen av varulagret;
att Datasaab och i koncernen ingående bolag ej i annan omfallning än som angivils i BUaga 5 härtill pantförskrivit och ej under liden fram till den 31 december 1980 kommer att pantförskriva några lillgängar annat än som ell led i den normala verksamheien;
att Datasaab och i koncernen ingående bolag med reservation för vad som angivits i Bilaga 6 har äganderätten eller nyttjanderätten till alla patent, konstmktioner, varumärken, mönster och andra immaterialrälls-liga tillgångar liksom ritningar och verktyg vilka är nödvändiga för respekfive bolags verksamhet per 31 december 1980 och att bolagens rättigheter till dessa paient, konslruklioner, varumärken, mönster och andra immateriella rättigheter liksom ritningar och verktyg ej kommer alt förändras eller upphöra i anledning av denna aklieöverlåtelse;
all Datasaab och i koncernen ingående bolag tecknat brand- och av-
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 19
brotts- samt andra vanligen förekommande försäkringar och att dessa fortfarande är i kraft den 31 december 1980;
att Datasaab och i koncernen ingående bolag vid undertecknandet av detta avtal med undantag för reklamationstvister inle är inblandade i andra tvister eller rättegångar än dem som anges i Bilaga 7;
att Datasaab och i koncernen ingående bolag ej gjort åtaganden, ingått rättshandlingar eller vidtagit handlingar i övrigt, i annan mån än som utgör led i bolagets normala löpande rörelse;
att Datasaab och i koncernen ingående bolag disponerar över alla för verksamhetens bedrivande erforderliga fillstånd och beslut av myndigheter och att produktionsapparaten icke är föremål för nägot mer belydande föreläggande frän yrkesinspektionen eller annan myndighels sida eller arbetar på tidsbegränsade dispenser från sådan myndighel;
att Dalasaabs och i koncernen ingående bolags verksamhet under år 1980 bedrivits efter affärsmässiga principer och alt Dalasaabs slällning pä grund av åtgärder under samma period, inte har förändrats och inte kommer att förändras pä annat säll än vad som följer av transaktioner och händelser som är hänförliga lill den normala löpande verksamheien;
att den 31 december 1980 all väsentlig dokumentation rörande Datasaab och i koncernen ingående bolag säsom aktiebolag, styrelseprotokoll och bolagsstämmoprotokoll, redovisningshandlingar elc. är korrekta och finns i behåll hos Datasaab eller respektive bolag;
§ 7
Skulle staten brista i fråga om sina garantiutfästelser enligl § 6 ovan och skulle detla leda till kostnad, föriusl eller skada, skall köpeskillingen för aktierna nedsättas med belopp som svarar mol 90,5% av kosinaden, förlusten eller skadan, i förekommande fall efler vederbörligt beaklande av skattemässig avdragsgillhet härför hos berörl bolag. LME skall dock inte ha rält att erhålla nedsättning, om inte summan av den sammanlagda nedsättningen vartill LME kan vara berättigad enligl denna paragraf stycke ett och två - efter all i förekommande fall skattemässig avdragsgillhel enligt ovan beaktats - överstiger tio (10) miljoner kronor.
Nedsättning skall inte i nägot fall utgä för enskilda koslnader, förluster eller skador vars värde är lägre än 100000 kronor; sålunda ej ersällningsgilla skador skall ej heller beaktas vid bedömningen av huruvida det sammanlagda nedsättningsbeloppet uppgår till 10 miljoner kronor. Vid fastställande av storleken av den nedsättning vartill LME kan vara berättigad skall denna vidare minskas med belopp molsvarande 90,5 % av värdel av de reserveringar i årsbokslut för osäkra kundfordringar, upplupna, ej betalda kostnader, villkorade skulder och förpliktelser o. dyl. som beräknas inte behöva tagas i anspråk.
Om LME önskar framställa krav på nedsättning enligl bestämmelserna i denna paragraf, skall sådana krav ha kommit staten tillhanda senasi inom
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 20
ell år frän Tillträdesdagen. Har sä ej sketl har LME förioral sin räll alt framställa krav grundade på lämnade garantier.
Saab-Scania har i avtalet med LME avseende överiålelse av Saab-Scanias aklier i Datasaab lämnat med detta avtals §§ 6 och 7 likalydande garantiåtaganden. Vid eventuell nedsättning av köpeskillingen skall nedsättningen fördelas på slalen med 40,5/90,5 och Saab-Scania med 50,0/90,5. Avsikten är således att de av staten öch Saab-Scania gjorda åtagandena skall gälla som om de gjorts av slalen öch Saab-Scania gemensaml i ett och samma avtal. LME äger därför från slalen endasl erhålla nedsättning enligt della avlal med mot statens nyss nämnda andel svarande belopp. Avdrag skall ske med lika stora belopp på ännu ej erlagda köpe-skillingsposler.
§ 8
LME skall snarast och med verkan från Tillträdesdagen överlaga 81 % av de borgens-, garanti- och andra ansvarsätaganden som staten ingått till förmån för Datasaab.
Om ej erforderligt samtycke föreligger från innehavarna av sådana borgens-, garanti- och andra ansvarsåtaganden på Tillträdesdagen, skall LME hålla staten skadeslös för det fall staten hell eller delvis tvingas infria sådanl åtagande.
§ 9
Enligt bestämmelserna i § 22 i Huvudavtalel har staten och Saab-Scania åtagit sig att lämna vissa bidrag och tillskott till Datasaab. Staten och Saab-Scania har för åren 1978-1979 fullgjorl sina åtaganden i nu nämnt avseende.
För år 1980 återstår att täcka eventuell för året hos Datasaab uppkommen förlust som ej täcks av de tillskoll och bidrag om lolalt 107,5 miljoner kronor som lillskjutils av staten och Saab-Scania. Staten förbinder sig all till Datasaab erlägga ett belopp motsvarande hälften av eventuell sådan uppkommen förlust. Beloppet skall erläggas senasi 30 dagar efter det att av revisorerna påtecknat bokslut för Datasaab avseende år 1980 föreligger, dock tidigast 30 dagar efler all riksdagen fattat för detta avtals godkännande erforderliga beslut.
Vid fastställande av eventuell sådan förlust i Datasaab skall de värderings- och redovisningsregler gälla som tillämpats av Datasaab vid upprättandet av 1979 ärs bokslut och som i sina huvuddrag finns återgivna i BUaga 8.
Preliminär uppgifi om den eventuella föriustens sloriek skall föreligga den 5 februari 1981.
Staten skall under år 1981 till Datasaab utge ell utvecklingsstöd om 32,5 miljoner kronor samt ett tillskott om 37,5 miljoner kronor. Beloppen skall erläggas senasi under januari och juli månader 1981 i två lika stora rater.
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 21
§ 10
Staten skall vidare till Datasaab under år 1981 utge ett exlra utvecklingsstöd å femtio miljoner (50000000) kronor i första hand avsett att användas i Dalasaabs terminalverksamhel. Bidraget skall utbetalas senast 30 dagar efler det att riksdagen fatlat för detla avtals godkännande erforderliga beslut.
§ II
Staten skall ej utöver vad ovan sagts i §§ 9 och 10 vara skyldig att lill Datasaab erlägga några bidrag, tillskott, stöd eller dylikt av vad slag del vara må.
§ 12
1 omedelbar anslulning till tillträdesdagen för de av LME frän Saab-Scania förvärvade aktierna i Datasaab, dvs. den 31 december 1980, kommer extra bolagsstämma att hållas i Datasaab för utseende av nya av LME nominerade styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Slalen förbinder sig att pä denna bolagsstämma rösta så att LME liUsälter hälften av det totala antalet styrelseledamöter. Vid denna extra bolagsstämma skall även staten tillse att en av de av staten nominerade styrelseledamöterna och en suppleant ställer sina platser lill förfogande och ersätts av personer nominerade av staten genom televerket. LME förbinder sig att rösta för de sälunda nominerade personerna. Övriga av staten tillsalta styrelseledamöter skall kvarstå i styrelsen fram till Tillträdesdagen.
Under perioden den 31 december 1980 infill Tillträdesdagen kommer slalen och LME att äga hälften var av aktierna i Datasaab. Beträffande parternas samarbete som aktieägare har överenskommits följande.
(i) En av de av LME utsedda styrelseledamöterna skall vara styrelsens ordförande. Staten utser ordförande pä bolagsstämma.
(ii) Oavsett vad i (i) sagts förbinder sig LME att ej utan de av staten nominerade styrelseledamöternas godkännande låla vidlaga sådana åtgärder i Datasaab och dess dotterbolag som - därest den i § 15 nedan angivna fömtsättningen för detla avtals gillighel ej skulle uppfyllas — väsentligen skulle försvåra äterställandet av Datasaab till dess nuvarande form.
§ 13
I omedelbar anslutning till Tillträdesdagen skall bolagsstämma avhållas i Datasaab, varvid staten skall tillse att nuvarande av staten nominerade styrelseledamöter och styrelsesuppleanter - med undantag för de av televerket enligl § 12 nominerade personerna - ställer sina platser till bolagsstämmans förfogande. Vid denna bolagsstämma ankommer det på LME att föranstalta om val av nya styrelseledamöter och suppleanter att ersätta
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 22
dem som ställt sina platser lill förfogande saml att föranstalta om vederbörlig registrering därav.
LME förbinder sig alt ä nästkommande ordinarie bolagsstämma i Datasaab tillse att nuvarande av staten nominerade styrelseledamöter beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning av Datasaab under liden fram till Tillträdesdagen under förutsättning alt Dalasaabs nuvarande revisorer icke avstyrker sådan ansvarsfrihet.
§ 14
Datasaab bedriver idag verksamhet inom ett flertal områden och på olika orter i landel. Produktion sker i Järfälla och Linköping och marknadsföring genom dotterbolag i Sverige och ett antal andra länder.
LME förklarar att bolaget avser att inom ramen för vad som är företagsekonomiskt motiverat fortsätta Dalasaabs verksamhet i nära samordning rned närliggande verksamheter hos LME och att vidareutveckla dessa till en konkurrenskraftig exporfinriklad svensk induslri i första hand inom omrädel datakommunikation och databehandling. Samordningen av de två förelagens verksamheter bedömes medföra vissa organisatoriska förändringar bl.a. genom en koncentration till Datasaab av utvecklingen av kvalificerade terminalutrustningar. Den förväntade snabba marknadsutvecklingen förutses leda lill en expansion av den sammantagna verksamheten inom ifrågavarande område. Omfattande investeringar i teknisk utveckling inom områdel kommer all bli följden av den gemensamma satsning som nu företas.
§ 15
Regeringen kommer - under förutsättning alt riksdagen fattar de beslut som behövs för detla - att slutligt godkänna avtalet. En förutsättning för detla avtals giltighet är att sädanl slutligt godkännande föreligger senast den 31 mars 1981.
§ 16
Tvist rörande detla avtal, dess lolkning eller tillämpning eller därur härflytande rättsförhållande skall avgöras genom skiljedom enligt nu gällande lag om skiljemän.
Detla avtal har upprättats i två exemplar varav parterna har lagil var sitl.
Slockholm den 23 december 1980
för SVENSKA STATEN för Telefonaktiebolagel
Per Nyqvist LM Ericsson
Björn Svedberg Håkan Ledin
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 23
Bilaga 1.2
Avtal
Mellan Saab-Scania AB (Saab-Scania) och Telefonaktiebolagel L M Ericsson (LME) har denna dag följande avlal träffats.
Bakgrund
Genom ett den 21 september 1977 träffat avtal (Huvudavtalel) överenskom staten och Saab-Scania om att samarbeta i syfte all åsiadkomma en konkurrenskraftig svensk dataindustri, bland annat genom samordning av de av Stansaab Elektronik Aktiebolag och Saab-Scanias Dalasaabsdivision då bedrivna rörelserna. I anledning därav tillskapades år 1978 Datasaab AB (Datasaab) vari staten och Saab-Scania äger hälften vardera av samtliga aktier eller för envar I 800000 aktier ä nominellt 100 kronor per aktie.
Datasaab har alltsedan tillskapandet expanderat kraftigt och förstärkt sin ställning bl.a. pä terminalulmstningsområdel.
Utvecklingen inom LME gär mol breddad verksamhei inom områdel kommunikation inom företag och förvaltning. Kommunikationsområdet är under förändring och en förskjutning äger rum från syslem för ren talkommunikation till syslem för hantering av lal, text, bild och data. Denna utveckling leder fram lill system för kommunikation och dalabehandling med avsevärd komplexitet. I denna utveckling ingår avancerad terminal-utmstning som ett väsentligt led.
Dalasaabs och LMEs verksamheter kompletterar pä mänga omräden varandra.
Staten, Saab-Scania och LME är ense om att en samordning av LMEs och Dalasaabs verksamheler skulle komma att innebära ell väsentligt steg mol målet att åstadkomma en konkurrenskraftig svensk dalaindustri, som kan göra sig gällande i den hårdnande internationella konkuirensen på dataområdet.
Efter ingående överläggningar har överenskommelse träffats om att LME skall förvärva tolall 90,5 % av aktierna i Datasaab genom förvärv av dels samtliga Saab-Scanias I 800000 aklier i Datasaab och dels 1 458000 av statens aktier i Datasaab.
Slatens överlåtelse av aklier lill LME förutsätter all riksdagen godkänner överlåtelsen. Saab-Scania kan emellertid överlåta sina aklier i Datasaab utan hinder därav. För att möjliggöra för LME och Datasaab att sä effektivt som möjligt förbereda den eftersträvade samordningen av verksamheterna har enighet nätts om att Saab-Scania skall överlåta sina aklier i Datasaab till LME per den 31 december 1980, medan överlåtelse av slatens aklier sker den 31 mars 1981. Berörda parter har därför överenskommit att akUeöverlålelserna skall ske genom tvä separata avtal. Mellan staten och
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 24
LME har denna dag tecknats särskill avlal, vilkel bilagls della Avtal som Bilaga 1, avseende överlåtelse lill LME av 1458000 av statens aklier i Datasaab.
§ 1
Saab-Scania överlåter lill LME pä i detta Avtal angivna villkor samtliga sina I 800000 aklier i Datasaab för en köpeskilling av Etthundrasexliofem-miljoner (165000000) kronor.
Regeringen har enligt mellan Saab-Scania och staten träffat konsortialavtal lämnal sill medgivande till överlätelsen.
§ 2
LME skall tillträda aktierna den 31 december 1980, nedan kallad Tillträdesdagen.
§ 3
På Tillträdesdagen skall Saab-Scania lill LME överiämna akliebreven vederbörligen transporterade på LME, eller in blanco, med eventuellt tillhörande talonger och ej förfallna uldelningskuponger.
§ 4
LME skaU erlägga köpeskillingen. Elthundrasexliofemmiljoner (165000000) kronor i tre lika slora posler envar ä Femtiofemmiljoner (55000000) kronor den 31 mars under etlvart av åren 1983, 1984 och 1985.
Om köpeskillingen inle erlägges senast pä respektive förfallodag ulgår dröjsmälsränta ä förfallet belopp till dess full betalning erlagts enligt en räntefot för år som motsvarar del av riksbanken fastställda, vid varje lid gällande diskontot med lillägg av fem (5) procentenheter.
Erlägges ej post inom 10 dagar frän förfallodagen är även övriga posler förfallna lill betalning.
§ 5
De handlingar avseende Datasaab som legal liU grund för detta avtal och av vilka LME tagit noga del är i huvudsak följande;
1. Bolagsordning och registreringsbevis (BUaga 2 och 3).
2. Reviderade årsredovisningar avseende dels Datasaab
dels Datasaab
koncernen för räkenskapsåret 1979 (Bilaga 4).
LME har vidare berells tillfälle all granska samtliga övriga handlingar som är av betydelse för en bedömning av Dalasaabs verksamhet och ställning.
§ 6 Saab-Scania garanterar att i årsredovisningen avseende är 1979 ingående balansräkning och
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 25
koncernbalansräkning enligt § 5 ovan har upprättats enligt lag och god redovisningssed. Härvid antecknas att LME har lagit del av och godkänt värderingen av varulagret;
att Datasaab och i koncernen ingående bolag ej i annan omfattning än som angivits i Bilaga 5 härtill pantförskrivit och ej under tiden fram till Tillträdesdagen kommer att pantförskriva några tillgångar annat än som ett led i den normala verksamheten;
att Datasaab och i koncernen ingående bolag med reservation för vad som angivits i Bilaga 6 har äganderätten eller nyttjanderätten Ull alla patent, konstrukfioner, vammärken, mönster och andra immaterialrättsliga tillgångar liksom ritningar och verktyg vilka är nödvändiga för respektive bolags verksamhei per Tillträdesdagen och att bolagens rättigheter till dessa patent, konstmkfioner, vammärken, mönsler och andra immateriella rättigheter liksom ritningar och verktyg ej kommer att förändras eller upphöra i anledning av denna aktieöveriätelse;
all Datasaab och i koncernen ingående bolag tecknat brand- och avbrotts- samt andra vanligen förekommande försäkringar och att dessa fortfarande är i kraft pä Tillträdesdagen;
att Datasaab och i koncernen ingående bolag vid undertecknandet av detla avtal med undantag för reklamationstvister inte är inblandade i andra tvister eller rättegångar än dem som anges i Bilaga 7;
att Datasaab och i koncernen ingående bolag ej gjort åtaganden, ingått rättshandlingar eller vidtagit handlingar i övrigt, i annan mån än som ulgör led i bolagels normala löpande rörelse;
alt Datasaab och i koncernen ingående bolag disponerar över alla för verksamhetens bedrivande erforderliga tillständ och beslut av myndigheter och att produktionsapparaten icke är föremål för nägot mer betydande föreläggande från yrkesinspektionen eller annan myndighels sida eller arbetar pä tidsbegränsade dispenser frän sädan myndighel;
cttt Dalasaabs och i koncernen ingående bolags verksamhei under år 1980 bedrivits efter affärsmässiga principer och att Dalasaabs ställning på grund av ätgärder under samma period, inle har förändrats och inte kommer att förändras pä annat sätt än vad som följer av iransaktioner och händelser som är hänförliga lill den normala löpande verksamheten;
att på Tillträdesdagen all väsentlig dokumentation rörande Datasaab och i koncernen ingående bolag såsom aktiebok, styrelseprotokoll och bolagsstämmoprotokoll, redovisningshandlingar, elc. är korrekta och finns i behåll hos Datasaab eller respektive bolag.
§ 7
Skulle Saab-Scania brista i fråga om sina garantiutfästelser enligt § 6 ovan och skulle detta leda till kostnad, föriusl eller skada, skall köpeskillingen för aktierna nedsättas med belopp som svarar mol 90,5 % av kostnaden, förluslen eller skadan, i förekommande fall efler vederbörligt beak-
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 26
lande av skattemässig avdragsgillhel härför hos berört bolag. LME skall dock inte ha rätt alt erhålla nedsättning, om inte summan av den sammanlagda nedsättningen vartill LME kan vara berättigad enligt denna paragraf siycke ett och tvä — efter att i förekommande fall skattemässig avdragsgillhet enligl ovan beaktats - överstiger tio (10) miljoner kronor.
Nedsättning skall inte i något fall utgå för enskilda koslnader, förluster eller skador vars värde är lägre än 100000 kronor; sälunda ej ersättningsgilla skador skall ej heller beaktas vid bedömningen av huruvida del sammanlagda nedsättningsbeloppet uppgår lill 10 miljoner kronor. Vid fastställande av storieken av den nedsällning vartill LME kan vara berättigad skall denna vidare minskas med ett belopp molsvarande 90,5 % av värdet av de reserveringar i årsbokslut för osäkra kundfordringar, upplupna, ej betalda koslnader, villkorade skulder, förpliktelser o. dyl. som beräknas inte behöva tagas i anspråk.
Om LME önskar framställa krav pä nedsättning enligt bestämmelserna i denna paragraf, skall sädana krav ha kommil Saab-Scania tillhanda senasi inom ett är räknat frän dagen för LMEs tillträde till de av staten försålda aktierna i Datasaab, dvs. den 31 mars 1981. Har så ej skell har LME förioral sin räll att framställa krav grundade pä.lämnade garantier.
Staten har i avtalet med LME avseende överiålelse av slatens aklier i Datasaab lämnal med detla Avtals §§ 6 och 7 likalydande garantiåtaganden. Vid eventuell nedsättning av köpeskillingen skall nedsättningen fördelas pä slalen med 40,5/90,5 och Saab-Scania med 50,0/90.5. Avsikten är således att de av staten och Saab-Scania gjorda åtagandena skall gälla som om de gjorts av slalen och Saab-Scania gemensaml i ett och samma avlal. LME äger därför frän Saab-Scania endast erhålla nedsättning enligl detla Avtal med mol Saab-Scanias nyssnämnda andel svarande belopp. Avdrag skall ske med lika slora belopp på ännu ej erlagda köpeskillingsposler.
§ 8
LME skall snarasl och med verkan frän Tillträdesdagen övertaga de borgens-, garanti- och andra ansvarsätaganden som Saab-Scania ingått till förmån för Datasaab.
Om ej erforderligt samtycke föreligger frän innehavarna av sädana borgens-, garanti- och andra ansvarsätaganden pä Tillträdesdagen, skall LME hälla Saab-Scania skadeslös för del fall Saab-Scania hell eller delvis tvingas infria sådanl åtagande.
§ 9
Enligt beslämmelserna i 8 22 av Huvudavtalel har staten och Saab-Scania åtagit sig all lämna vissa bidrag och tillskott till Datasaab. Staten och Saab-Scania har för åren 1978-1979 fullgjorl sina åtaganden i nu nämnl avseende.
För är 1980 återstår all läcka eventuell för ärel hos Datasaab uppkom-
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 27
men föriusl som ej läcks av de fillskott och bidrag om lolalt 107,5 miljoner kronor som tillskjutits av staten och Saab-Scania. Saab-Scania förbinder sig alt till Datasaab erlägga ett belopp motsvarande hälften av eventuell sådan uppkommen förlust. Beloppet skall erläggas senasi 30 dagar efler det att av revisorerna påtecknat bokslut för Datasaab avseende är 1980 föreligger.
Vid fastställandet av eventuell sådan förlust i Datasaab skall de värderings- och redovisningsregler gälla som tillämpats av Datasaab vid upprättandet av 1979 års bokslut och som i sina huvuddrag finns återgivna i Bilaga 8.
Saab-Scania skall ha räll såväl alt dellaga i bokslutsarbetet för Datasaab och i koncernen ingående dollerbolag som all granska boksluten.
Preliminär uppgift om den eventuella förlustens storlek baserad på preliminärt bokslut skall föreligga den 5 februari 1981.
Saab-Scania skall även till Datasaab utge ett tillskoll avseende är 1981 pä 37,5 miljoner kronor. Beloppet skall erläggas under januari och juli månader 1981 i två lika stora rater.
§ 10
Saab-Scania skall ej ulöver vad ovan sagts i § 9 vara skyldigt all lill Datasaab eriägga nägra bidrag, tillskott, slöd eller dylikl av vad slag del vara mä såvida ej särskill avlal därom föreligger.
§ 11
I omedelbar anslulning lill Tillträdesdagen skall bolagsstämma avhållas i Datasaab, varvid Saab-Scania skall tillse all av Saab-Scania nominerade styrelseledamöter och styrelsesuppleanter ställer sina platser lil! bolagsstämmans förfogande. Vid denna bolagsstämma ankommer det på LME alt föranstalta om val av nya styrelseledamöter och suppleanter all ersälla dem som ställt sina platser lill förfogande saml alt föranstalta om vederbörlig registrering därav.
LME förbinder sig att ä nästkommande ordinarie bolagsstämma i Datasaab rösta för alt nuvarande av Saab-Scania nominerade styrelseledamöter beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning av Datasaab under tiden fram lill Tillträdesdagen under förutsättning att Dalasaabs nuvarande revisorer icke avstyrker sådan ansvarsfrihet.
§ 12
Datasaab bedriver idag verksamhet inom ett flertal omräden och på olika orter i landel. Produktion sker i Järfälla och Linköping och marknadsföring genom dotterförelag i Sverige och ell anlal andra länder.
LME förklarar alt bolagel avser all inom ramen för vad som är förelagsekonomiskl motiverat fortsätta Dalasaabs verksamhet i nära samordning med närliggande verksamheter hos LME och all vidareutveckla dessa till
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 28
en konkurrenskraftig exportinriktad svensk induslri i första hand inom området datakommunikation och databehandling. Samordningen av de två företagens verksamheler bedömes medföra vissa organisaioriska förändringar bl.a. genom en koncentration tiU Datasaab av utvecklingen av kvalificerade terminalutrustningar. Den förväntade snabba marknadsutvecklingen förutses leda lill en expansion av den sammantagna verksamheten inom ifrågavarande område. Omfattande investeringar i teknisk utveckling inom området kommer all bli följden av den gemensamma salsning som nu företas.
§ 13
Datasaab skall ha räll att i sin fortsalla verksamhei ulan inskränkning använda varumärket "Datasaab" ävensom all ulan inskränkning använda firmanamn vari "Datasaab" ingär. Denna rält upphör dock fem är från Tillträdesdagen, dvs. den 31 december 1985. LME förbinder sig att så snart Dalasaabs rätt enligt denna paragraf upphört, på bolagsstämma för Datasaab rösta för erforderlig ändring av Dalasaabs firma.
Saab-Scania förbinder sig dock att pä begäran av LME eller Datasaab upplaga förhandlingar om villkoi"en för forlsall användning av "Datasaab" säsom firmanamn eller varukännetecken.
§ 14
LME förbinder sig att tillse att den personal nu anslälld i Datasaab som vid Dalasaabs bildande var anslälld i Saab-Scania och verksam i dess dåvarande Dalasaab-division i anslällningsskyddssammanhang fär tillgodoräkna sig sin anställningstid i Saab-Scania.
§ 15
Della avlal återgår om överlåtelse av statens aklier i Datasaab till LME ej sker den 31 mars 1981 i enlighet med bestämmelserna i del härtill fogade avtalet mellan staten och LME.
LME förbinder sig alt ej intill den 31 mars 1981 utan Saab-Scanias godkännande låta vidlaga några sådana åigärder i Datasaab och dess dotterbolag som - därest avlalel återgår - väsentligen skulle försvära ålerslällandel av Datasaab till dess nuvarande form.
§ 16
Tvist rörande delta avtal, dess tolkning eller tillämpning eller därur härflytande rättsförhållande skall avgöras genom skiljedom enligt nu gällande lag om skiljemän.
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 29
Detta avtal har upprättats i två exemplar, varav parterna tagit var sitl.
Stockholm den 23 december 1980.
för för
SAAB-SCANIA AKTIEBOLAG TELEFONAKTIEBOLAGET
L
M ERICSSON
Sten Gustafsson Björn Svedberg
Alv Elshult Håkan Ledin
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 30
BUaga 1.3
Avtal
I anslutning till mellan staten respektive Saab-Scania Aktiebolag (Saab-Scania) med Telefonaktiebolaget L M Ericsson (LME) träffade avlal om överlåtelse av totalt 90,5 % av aktierna i Datasaab Aktiebolag (Datasaab) har mellan staten, Saab-Scania och Datasaab träffats följande avtal.
§ I
Det mellan staten och Saab-Scania den 21 september 1977 träffade avtalet om samarbele genom Datasaab (Huvudavtalel) jämte därtill hörande bilagor inklusive del säsom Bilaga 1 lill Huvudavtalel fogade Konsortialavtalet upphör den 31 december 1980 all gälla och ersätts av detla avtal.
§ 2
Huvudavlalels upphörande innebär all samtliga parternas rättigheter och skyldigheter enligt Huvudavtalet jämte dess bilagor med nedan utlryckligen angivna undantag upphör per nämnda dag.
Oavsett vad ovan i föregäende siycke sagls skall Dalasaabs betalningsskyldighet enligt Huvudavlalels § 4,2. kvarstå saml beslämmelserna i Konsortialavtalet § 12,2. avseende vissa förmåner för Dalasaabs personal fortfara all gälla intill utgången av är 1982.
§ 3.
Slalen och Saab-Scania förklarar att de avslår från sina rättigheter enligl bolagsordningen i Datasaab att påkalla inlösen av aktie som övergått lill LME eller lill av Televerket helägl dotterbolag.
§ 4
Enligt bestämmelserna i de mellan staten och LME respektive mellan Saab-Scania och LME träffade avtalen om överlåtelse av aklier i Datasaab har slalen och Saab-Scania i enlighet med beslämmelserna i § 22 i Huvudavtalel åtagit sig all lämna vissa bidrag och tillskott till Datasaab. Dessa åtaganden innebär all staten och Saab-Scania skall för år 1980: läcka eventuell hos Datasaab uppkommen föriusl som ej täcks av för året av slalen och Saab-Scania lämnade bidrag och tillskott om 107,5 miljoner kronor, för år 1981; lämna för statens del ett utvecklingsstöd om 32,5 miljoner kronor saml ett tillskott på 37,5 miljoner kronor och för Saab-Scanias del ett tillskott om 37,5 miljoner kronor. Saab-Scania har utgäll från alt för dess del regeringen efler ansökan härom kommer att medge att ovan angivna bidrag och tillskoll skall anses som avdragsgill omkostnad i Saab-Scanias rörelse enligt 43 § 3 mom 2 och 3 styckena kommunalskattelagen. Skulle sädant medgivande ej lämnas
Prop. 1980/81:93 Bilagal Industridepartementet 31
skall Saab-Scanias bidrag och tillskotl reduceras med 55 % därav (vilken procentsats skall anses motsvara den teoretiska skalleminskning som skulle uppkommit för Saab-Scania om tillskottet och/eller bidraget ifråga varil avdragsgillt), varvid ell belopp molsvarande reduktionen istället skall tillskjutas av staten.
§ 5
Detta avtal återgår om slalen ej i enlighel med beslämmelserna i det denna dag träffade avtalet mellan slalen och LME avseende överlåtelse av 1458000 av statens aktier i Datasaab - efter regeringens slutliga godkännande - överläter nämnda antal aklier till LME den 31 mars 1981. 1 sådant fall skall Huvudavtalet jämle bilagor anses ha varil gällande utan avbrott.
§ 6
Tvister rörande detta avlal dess tolkning eller lillämpning eller därur härflytande rättsförhållande skall hänskjutas till avgörande av en skiljenämnd bestående av tre personer. Kan enighet ej nås om skiljenämndens sammansätlning skall en som lillika skall vara skiljenämndens ordförande utses av presidenten i Svea Hovrätt, en utses av slyrelsen för Sveriges Advokatsamfund saml en utses av Föreningen Auktoriserade revisorer.
Skiljeförfarandet påkallas genom meddelande i rekommenderat brev till den part eller de parter som anges såsom motpart(er). Då sådanl meddelande lämnas skall samtidigt i förekommande fall den part som ej är nämnd som motpart meddelas om att skiljeförfarande påkallats med förfrågan om parten skall inträda i förfarandet på någondera partens sida. För den part som sålunda inte inträder gäller meddelad skiljedom som om parten inträtt i förfarandet.
För skiljeförfarandet som skall äga rum i Stockholm skall i övrigl gälla bestämmelserna i nu gällande lag om skiljemän.
Detta avtal har upprättats i tre exemplar varav parterna lagit var sitt. Stockholm den 23/12 1980
FÖR SVENSKA STATEN FÖR SAAB-SCANIA AB
Per Nyqvist Sten Gustafsson
Alv Elshult
FÖR DATASAAB AB Gunnar Wedell Sven Skåraeus
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981