om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (Proposition 1985/86:114)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1985/86:114

om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter

Prop. 1985/86:114

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 13 mars 1986 för de åtgärder och del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Bengt Göransson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Omorganisationen av regionmusiken och Rikskonserter, som behandlades av riksdagen under 1984/85 års riksmöte (prop. 1984/85: 1, KrU 1984/85:7, rskr, 53), tas i propositionen upp pä nytt,

1 avsnittet om den regionala musikorganisationen anmäls att en överenskommelse har träffats mellan staten och Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Överenskommelsen bygger på riksdagens tidigare beslut. Berörda landstingskommuner och kommuner som inte ingår i landstingskommun skall enligt överenskommelsen fr. o. m. den 1 januari 1988 överta huvudmannaskapet för den regionala delen av regionmusiken och av verksamheten vid Stiftelsen Institutet för rikskonserter. Riksdagen bör godkänna överenskommelsen i vad den avser ekonomiska förpliktelser för staten och beredas tillfälle att ta del av det övriga innehållet i överenskommelsen.

I avsnittet om den centrala musikinstitutionen föreslås att en ny institution skall bildas på central nivå när regionmusiken och Rikskonserter den I januari 1988 upphör i sin nuvarande form. Den nya institutionen skall överta namnet Rikskonserter. Regionmusikavdelningen i Slockholm upphör i samband med omorganisationen. I den nya institutionen skall för den fortsatta verksamheten finnas en särskild enhet kallad Stockholms Biåsar-musik, Avsnittet innehåller också förslag till huvuduppgifter för den centrala verksamheten samt vissa utgångspunkter för det fortsatta organisationsarbetet.

Finansieringen av nya Rikskonserter inkl, Stockholms Blåsarmusik föreslås ske inom en anslagsram av 37500000 kr, beräknad i 1984/85 års löne- och prisnivå.

I Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 114

Utbildningsdepartementet Prop. 1985/86: ii4

Utdrag ur protokoll vid regeringssammaniräde den 13 mars 1986,

Närvarande: statsministern I, Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Göransson

Proposition om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter

1 Inledning

Frågan om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter har redan tidigare varit uppe till behandling i riksdagen (prop. 1984/85:1, KrU 1984/85:7, rskr, 53), I det principbeslut om omorganisationen som riksdagen då fattade ingick bl, a, att regionmusiken och Rikskonserter skulle samordnas och att landstingen i berörda län skulle erbjudas att överta huvudmannaskapet för den regionala verksamheten.

Riksdagen beslöt också alt det på central nivå skulle finnas en statlig musikinstitulion med uppgift att stödja den regionala musikverksamheien och den musikpolitiska utvecklingen i landet,

I prop, 1984/85: I förutsattes att riksdagen skulle behandla frågan på nylt under våren 1986 och alt omorganisationen skulle genomföras den 1 januari 1988.

Regeringen uppdrog den 11 juli 1984 åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med berörda landstingskommuner och kommuner samt - under förutsättning dels av riksdagens godkännande av prop. 1984/85: I, dels av godtagbara ekonomiska villkor - träffa ertbrderliga överenskommelser med anledning av nämnda proposition.

Genom beslut samma dag, den II juli 1984, tillsattes en organisationskommitté med uppgift att medverka i förberedelsearbetet för omorganisationen av regionmusiken och Rikskonserter. Kommittén har tagit namnet centrala musikkommittén (Cemus).

Genom beslut den 31 januari 1985 uppdrog regeringen åt Cemus att beakta vad som anfördes i kulturutskottets betänkande 1984/85:7.

Statens förhandlingsnämnd har nu träffat överenskommelse med företrädare för Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Överenskommelsen gäller under förbehåll alt den godkänns av regeringen och Landstingsförbundets styrelse. Överenskommelsen har den 30 januari 1986 godkänts av Landstingsförbundets styrelse.

Förhandlingsnämndens skrivelse till regeringen samt förhandlingsprotokollet m. m. bör fogas till detla protokoll som bilaga 1:1-7.

Cemus har den 4 december 1985 överiämnat sitl betänkande (SOU 1985:56) Sveriges Musikråd. Den sammanfattning som ingår i betänkandet jämte förslag lill organisationsplan och anslagsdisposition bör fogas lill detta protokoll som bilaga 2:1-3.

Efiersom förslagen från Cemus grundar sig på lidigare fattade beslut har förslagen inte remissbehandlats. Ett anlal skrivelser med synpunkter pä delar av förslagen har kommit in.

Jag anhåller nu att få ta upp dessa frågor till förnyad prövning. För sammanhangets skull kommer jag även att beröra vissa frågor som inte kräver ställningstaganden vare sig av regeringen eller av riksdagen.

Prop. 1985/86:114

2 Föredragandens överväganden 2.1 Den regionala musikorganisationen

Mitt förslag: En överenskommelse har träffats mellan staten och Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Överenskommelsen, som gäller under förutsättning att den godkänns av regeringen och Landstingsförbundets styrelse, bygger på riksdagens beslut med anledning av prop. 1984/85:1 om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserler (KrU 1984/85:7, rskr. 53). Berörda landstingskommuner och kommuner som inte ingår i landstingskommun skall enligt överenskommelsen fr.o.m. den I januari 1988 överta huvudmannaskapet för den regionala delen av regionmusiken och av verksamhelen vid Stiftelsen Institutet för rikskonserter.

Riksdagen bör godkänna överenskommelsen i vad den avser ekonomiska förpliktelser för staten. Samtidigt bör riksdagen beredas tillfälle att ta del av det övriga innehållet i överenskommelsen.

Skrivelse från statens förhandlingsnämnd: Förhandlingarna mellan statens förhandlingsnämnd och företrädare för Landstingsförbundet har den lOjanuari 1986 avslutats med en överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheien. Förhandlingsnämnden har med en skrivelse den 21 januari 1986 överiämnat överenskommelsen till regeringen (bil. I),

Huvudinnehållel i överenskommelsen sammanfattas i protokollet från förhandlingarna (bil, 1,2). De olika delarna av överenskommelsen framgår av bilagor fogade till förhandlingsprotokollet.

Till protokollet är fogat en bilaga (här bil, 1,3) som innehåller musikpolitiska utgångspunkter för överenskommelsen, grundade pä uttalanden av regering och riksdag. Vidare ingär en sammanställning som visar vilken verksamhet hörande till regionmusiken och Rikskonserter som landstingskommunerna den I januari 1988 övertar huvudmannaskapet för (här bil.

1,4), Avtal mellan staten och berörda landstingskommuner skall träffas Prop. 1985/86: 114 före den 15 maj 1986 och följa del normalavtal som ingår i överenskommelsen (här bil. 1,5). Statligt bidrag lill regional musikverksamhet skall ulgå med 123 milj. kr, i 1984/85 års löne- och prisnivå enligt de regler och med den fördelning som överenskommelsen innehåller (här bil, 1,6), Slutligen ingår en särskild överenskommelse om tjänstemusik m, m, för försvarsmakten och om fördelning av den statliga ersättningen om sammanlagt 9 milj, kr. Det sammanlagda statliga bidraget, 132 milj. kr., fördelas på landstingskommuner på det sätt som framgår av sammanställningen i bil. l.l.

Som framgår av förhandlingsprotokollet (bil. 1.2) har parterna inte i denna överenskommelse behandlat frågan rörande samarbete mellan staten och Slockholms läns landstingskommun om de statliga musikresurserna inom landstingsområdet.

Överenskommelsen skall för att bli gällande godkännas av regeringen och av Landstingsförbundets styrelse.

Statens förhandlingsnämnd har anmält att Landstingsförbundets styrelse den 30 januari 1986 godkänt överenskommelsen.

Skälen för mitt förslag: Det är ett viktigt kullurpolitiskl steg som tagits genom överenskommelsen om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Genom överenskommelsen får de nya huvudmiinnen möjligheter att la ett självständigt och sammanhållet ansvar för utvecklingen av musiklivet inom sitt område och får också möjligheter till samverkan och utbyte på egna villkor. Det är tillfredsställande att en överenskommelse kunnal träffas och att den så nära ansluter till tankegångarna i propositionen om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter och i riksdagens principbeslut från år 1984, Genom överenskommelsen finns alltså förutsättningar för att fullfölja den omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter som riksdagen då behandlade.

Överenskommelsen innebär ekonomiska förpliktelser för staten. För kalenderåret 1988 skall staten ge 123 milj. kr. som bidrag till den regionala musikverksamheten och 9 milj. kr. som ersättning för tjänstemusik och högvaktsmusik för försvarsmakten. Beloppen är - till skillnad från prop, 1984/85: I - beräknade i 1984/85 års löne- och prisnivå. Parterna är ense om att senast den I oktober 1987 fastställa bidragsbeloppen för kalenderåret 1988,

Jag anser atl regeringen bör föreslå riksdagen att godkänna överenskommelsen i vad den avser de ekonomiska förpliktelser för staten som jag har redogjort för. Jag föreslår ocksä att riksdagen bereds tillfälle att ta del av det övriga innehållet i överenskommelsen. Därefter avser jag att återkomma till regeringen med förslag om att överenskommelsen i sin helhet skall godkännas. Landstingsförbundets styrelse har, som redan nämnts, godkänt överenskommelsen för sin del.

Den särskilda överenskommelsen om tjänstemiisik och högvaktsmusik
för försvarsmakten innehåller några mindre avvikelser från vad som pre
senterades i prop. 1984/85:1 och som jag därför anser att regeringen bör
informera riksdagen om. Överenskommelsen omfattar - förutom berörda
landstingskommuner, dvs. Östergötland. Blekinge. Göteborgs och Bohus.
Jämtland och Norrbotten - även Gotlands kommun. Omfattningen av

deras uppgift alt svara för tjänslemusik är i överenskommelsen räknad i musikerspeltillfällen, Dessulom skall de svara för högvaktsmusik i Slockholm vid vardera fem dagar per kalenderår. Av den statliga ersättningen skall 750000 kr, gå till Gotlands kommun.

Prop. 1985/86: 114

2.2 Den centrala musikinstitutionen 2.2.1 Rikskonserter

Mitt förslag: När regionmusiken och Rikskonserler den I januari 1988 upphör i sin nuvarande form bildas en ny central musikinstitution som övertar namnet Rikskonserler. Rikskonserter skall i fortsättningen ha följande huvuduppgifter

- musikpolitiskt, konslnäriigt och musikpedagogiskt utvecklingsarbete,

- service till landsting, kommuner, folkrörelser och andra arrangörer,

- service till musikinslitutioner, artister och andra intressegrupper i produktionsledet,

- internationell kontaktverksamhet,

- internationella och nationella produktioner,

- musikproduktion i Stockholms län med bl. a. egna ensembler.
Tyngdpunkten i Rikskonserters utvecklingsarbete skall vara mu
sikverksamhet riktad till nya miljöer och publikgrupper, däribland
barn och ungdom.

Rikskonserter skall vara en statlig stiftelse som leds av en styrelse och en direktör, I styrelsen, som skall ulses av regeringen, skall ingå ledamöter som utses på förslag av Landslingsförbundel och Svenska kommunförbundet. Regeringen skall också utse direktören.

Utredningsförslaget: Cemus betonar atl den beslutade reformen har en omfattning som är betydande. Även om utgångspunkten är en omorganisation av de båda nuvarande institutionerna regionmusiken och Rikskonserter kommer reformen atl beröra och påverka hela musiklivet.

Sitt förslag till ny central musikinstitution bygger Cemus på riktlinjerna i riksdagens principbeslut, på några principiella tankegångar om institutionens roll i musiklivet och på en kartläggning av musiklivels behov som i sammanfattning ingår i betänkandet.

Enligt Cemus grundsyn finns del tre huvudkanaler för påverkan, samverkan och utbyte som bör styra den nya organisationens utformning. Staten som har ett övergripande men ej överordnat ansvar för landets musikliv behöver ett centralt organ som kan lämna underlag för ställningstaganden och genomföra beslut som rör musiklivet. Inom ramen för den statliga musikpolitiken skall regionala och lokala instanser ha del direkta ansvaret för musiklivet inom sitl område. Dessa instanser, som också indirekt företräder arrangörer och publik, måste garanteras ett inflytande över den centrala verksamheten. Slutligen måste musikinslitutioner, ton-

tl Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 114

saltare och övriga musikuiövare kunn;i piivcrka dL'n centiala iiiviin och ilå Piop. 1985/86: 114 IVäinst det konslnäriiga inneliällci i verksamhelen,

Inslilulionens huvuduppgitier och organisatoriska struktur Iriimgår av samnianraiiningen av Cemus bciaiikande och löislagei lill oiganisaiioiis-plan(bil, 2 och 2,1).

Den nya insliiiiiioiicii skall enligt riksdagens piincipbcslui t)rgaiiisei"as som en statlig slirielse uiidcr ledning av en styrelse och cn direktör. Med hänsyn lill behovet av legionall iDllyiaiidc i styrelsen föreslår Cemus atl tre av ledamöterna utses på förslag av Landstingsrörbundet och två på förslag av Svenska kommunförbundel.

Förslaget från Cemus när del galler arbeisgivarorganisaiion lör den centrala institutionen sammanhänger med önskemålet om en gemensam arbetsgivarpolitik på nuisikområdei. Cemu.s anser atl den nya insiiluiionen bör tillhöra samma arbetsgivarorganisaiion som den doniineraiule delen av landets musikinslitutioner och därför ingå som delägare i Teatrarnas riksförbund (TR), Förslagel Ibrulsätier vissa förändringar vad gäller möjligheterna till inflytande från stal, landsting och kommuner inom TR,

Förslaget om TR som arbeisgivarorganisalion innebär alt anställningsvillkor och därmed sammanhängande regelsysiem för personalen inom den nya insiiluiionen kommer att regleras på del säll som gäller lör nuvarande Rikskonserter, dvs, tjänsterna blir inte statligt reglerade ,

Skulle landslingen välja alt låta Landstingsförbundet vara ceniral arbetsgivarorganisation för de regionala musikinslitutionerna finns enligt Cemus två alternativ för staten, TR kan fortfarande vara tänkbart. Del andra alternativet är statens arbetsgivarverk.

Avgörande för möjligheterna alt genomföra omorganisationen inom föreskriven lid är enligt Cemus alt de viktigaste anställningsvillkoren är klara under våren 1986, Därför är del nödvändigt all de berörda - regeringen. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundel och TR - snarast möjligt lar ställning till frågan om arbetsgivarorganisation.

Skalen för milt förslag: Riksdagen ger i sill principbeslui starkt siöd för min uppfattning redovisad i prop, 1984/85: I om det fortsatta statliga ansvaret för musikverksamheten och den musikpoliiiska utvecklingen i landet. Som ett av uttrycken för del statliga ansvaret skall del finnas en ceniral musikinstitulion som efterträder Rikskonserler för uppgifter på riksnivå. Den nya institutionens roll, omfattning och uppgifter bör, betonar riksdagen i sitl beslut, prövas noga och anpassas efler regionala och lokala behov. Enligt riksdagsbeslutet är det självklart att den nya institutionen skall värna om musiklivets kvalitet i alla delar av sin verksamhet.

Uppdraget att avge förslag till en central musikinsiiiution av delta slag har Cemus fullgjort i silt betänkande Sveriges Musikråd. Jag delar kommitténs uppfattning om det pågående reformarbetets betydelse. Den musikreform som inletts berör inte bara regionmusiken och Rikskonserter, Den kan bli av betydelse för hela musiklivet. Genom reformen ändras ansvarsförhållandena på ett sätt som ger musiklivet på regional och lokal nivå betydligt större självständighet och nya möjligheter lill samverkan och utveckling,

Cemus har lagl fram ell ganska detaljerat förslag om den nya centrala 6

musikinslilulionens verksamhet och organisation. Mot delar av förslaget Prop, 1985/86: 114

har från olika håll rests frågor och invändningar som i mänga fall bör kunna

beaktas och besvaras i det fortsatta arbetet med organisationsfrågorna.

Vad som nu behövs för att organisationsarbetet skall kunna drivas vidare

är ett beslut av riksdagen om omfattningen och den allmänna inriktningen

av institutionens verksamhet,

Cemus förestår all den nya centrala insiiluiionen skall kallas Sveriges Musikråd, Många har uppfattat all rådet skulle ges ett vidgat ansvar i förhållande till vad som gäller för nuvarande regionmusiken och Rikskonserter, Cemus intentioner har visseriigen varit att markera att den nya institutionen får elt annat slags ansvar men inte, enligt vad jag erfarit, varit att skapa ett nytt myndighetsorgan på musikområdei med övergripande ansvar. För egen del vill jag understryka att den nya institutionen inte skall vara något myndighetsorgan. Den skall självfallel ha samma förhållande till regeringen som Riksteatern och Riksutställningar - en central kulturinstitution med fri ställning. Den skall arbeta i en ny situation och med ett nytt slags ansvar men ändå på samma område som nuvarande Rikskonserter. Jag föreslår därför att den nya institutionen övertar namnet Rikskonserter.

Jag återkommer i avsnitt 2.3 lill del fortsatta arbetet med omorganisationen. Trots att den nya centrala institutionen inte får någon radikalt förändrad ställning finns det anledning att i det fortsatta organisationsarbetet diskutera relationerna till andra organ med centralt ansvar, l.ex. statens kulturråd. Musikaliska akademien och STIM/Svensk Musik. En precisering av arbetsuppgifter underlättar det framlida samarbetet. För kulturrådels del pågår, som bl, a, framgår av årets budgetproposition (prop, 1985/86:1 bil, 10 s, 382-384), en översyn av rådets roll och framtida arbetsuppgifter.

När det gäller den nya institutionens huvuduppgifter ger riksdagen i sitl principbeslut en relativt fyllig vägledning. Jag anser atl Cemus i sina förslag har tolkat och vidareutvecklat tankarna i riksdagsbeslutet på ett bra sätt. Främst bland uppgifterna i nya Rikskonserters verksamhet kommer alltså olika former av utvecklingsarbete. I utvecklingsarbetet skall Rikskonserter arbeta praktiskt med projekt, produktioner och experiment i det angelägna syftet alt nå nya publikgrupper och nya miljöer. Särskild tonvikt skall läggas på musikverksamhet riktad till barn och ungdom. I arbetet ingår också alt utveckla det musikaliska innehållet i musikverksamheten och pröva nya metoder för uppsökande och konlaktskapande insatser.

Jag biträder förslagel från Cemus i fråga om övriga huvuduppgifter för nya Rikskonserter, Musikproduktionen delas i förslaget in i följande fem områden

- den för riksnivån avsedda kompletterande musikproduklionen med inhemska och utländska artister. Hit hör även distribution i Rikskonserters regi av regionala produktioner.

- egna eller distribuerade produktioner i utlandet.

- produktioner som utförs av Rikskonserlers fasl anställda musiker på nationell nivå och i Slockholms län samt vid slalsceremonier och inom försvarsmakten, '

- miisikprodukiioiier lör Stockholms län med IVilansariisici, Prop, 1985/86: 114

— foiiogramprodiikiion.

Nya Rikskonserlers fasl anslällda musiker finns framför alll i den del av organisationen som enligt förslagel skall kallas Stockholms Blåsarmusik, Jag återkommer till Stockholms Blåsarmusik i avsnitt 2,2,2,

När del gäller musik i Slockholms län konslaierar Cemus alt någon överenskommelse ännu inte träffats mellan staten och Stockholms läns landsting, Cemus uigår ifrån all landsiingei efler förhandlingar avsätter resurser för samarbete och samverkan. För egen del har jag, som framgår av mina uttalanden i prop. 1984/85: I (s. 17 och 37), också räknat med atl en överenskommelse skall kunna träffas mellan slalen och Slockholms läns landsting. Jag återkommer i avsnitt 2,2.2 till organisationen av musikverksamheten i Slockholms län.

När det gäller fonogranipioduktionen i den nya institutionen gör Cemus en beräkning av resursbehovet för verksamheten, I övrigt föruisätier Cemus att det skall finnas underlag för att la siällning lill fonogramverksam-heten i det förslag som regeringen gett Rikskonserter i uppdrag au göra. Uppdraget gavs med anledning av vad som slår i prop, 1984/85: I om Rikskonserlers fonogramulgivning, Rikskonserler har för någon lid sedan lämnat sitt förslag.

Jag anser att nya Rikskonserter som Cemus föreslår och som också förutsattes i prop. 1984/85: I skall ha en egen fonogramproduktion. Fono-gramproduktionen vid nuvarande Rikskonserler får en del av de statliga stödinsatserna för fonogramverksamhet. Den nya institutionen bör även efter omorganisationen ta en andel av detta stöd. Därför är del naturligt för mig alt inbegripa både den nuvarande och den framlida fonogramulgiv-ningen i frågan om hur de statliga stödinsatserna på hela fonogramområdei bör användas. Jag vill hänvisa till mina uttalanden om delta i årets budgetproposition (prop, 1985/86: 100 bil, 10 s, 487), Där finns uppgift om vad som är på gång inom området. Förutom del förslag som Rikskonserter redan lämnat pågår arbete inom statens kulturråd med en utvärdering av stödet till fonogramverksamheten. Samtidigt pågår diskussioner om informations- och distributionsåtgärder på fonogramområdei i vilka bl, a, STIM tar aktiv del. Kulturrådet har gjort en särskild studie på notområdet. Arkivet för ljud och bild håller på att klariägga förutsättningarna för utgivning av en svensk nationaldiskografi. Min uppfattning är att del nu är dags atl göra en samlad bedömning av de statliga stödinsatserna inom hela detla område. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag i frågan när kulturrådets utvärdering föreligger och sedan jag inhämtat synpunkter och förslag från övriga inblandade.

Detta innebär att jag inte är beredd att nu ta ställning till Rikskonserters förslag om fonogramutgivningen. Jag återkommer till frågan om resursbehovet för fonogramverksamheten i den nya institutionen i avsnitt 2.2.3,

Att nya Rikskonserter skall vara en statlig sliflelse framgår redan av 1984 års principbeslut. Jag biträder förslagen från Cemus beträffande stiftelsens ledning. Det bör ankomma på regeringen att bestämma antalet styrelseledamöter. I enlighel med förslagel bör i styrelsen ingå ledamöter

som utses pä förslag av Landstingsföibiindct och Svenska kommiinföibiin- Prop. 1985/86: 114 del.

Huvuddelen av förslagen från Cemus beträffande ticn nya institutionens centrala fimklioner. dvs, utveckling, produktion, information och konsultation saml administration bör enligt min mening kunna vara cn bra grund fördel fortsatta arbclet med nya Rikskonserlers organisalion,

Cemus vill dela in en väsentlig del av arbetet i program cflcr verksamhetens musikaliska innehåll. Del är ett nyll och oprövat prcpp som Cemus därmed tagit. Jag förstår syftena med lorslacet. nämligen all skapa goda kontakter mellan den nya insiiluiionen och förclriidarc för olika delar av musiklivet, alt skapa flexibilitet i organisationen - propraminciciningcn skall kunna förändras - och atl tillförsäkra organisationen hög musikalisk kompetens. En indelning efler gruppering i musikgenrer fär dock inte leda till en för stark specialisering och bcfåsla klyftor eller gränser mellan olika slags musik. Del måste finnas en balans mellan ett gcnrcinriklal arbete och ell arbete inriktat pä målgrupper, I prop, 1984/85: I betonade jag just det mälpruppsinriktadc arbetet genom att fiamhälla all den nya insliliitionen borde som en av sina vikligaste upppifler ha all ■siimulcra och stödja arbclet med musik bland barn och impdom och att hitta former för att bredda musikverksamheien till nya miliiicroch piiblikpruppcr".

Det bör ankomma pä regeringen atl falla de ytlcrliparc beslut som behövs i fråga om nya Rikskonserlers verksamhei och organisation, Jap ser del som anpeläget atl den tid som slår lill buds lörc omorpanisalioncn används för en öppen diskussion om den förcslapna organisationen och dess sätt att fungera,

Cemus föreslår all antalet anställda i den nya insiiluiionen bcpriinsas lill 60, Däri ingär även den personal som enligt Cemus behövs för fonopram-verksamheten, Jap finner förslaget väl avvägt med hänsyn till verksamhetens omfattning i övrigt. Fördelningen av personal på olika upppifler bör kunna diskuteras i del fortsatta orpanisationsarbclel.

Jap återkommer i del följande till löne- och anslällninpsvillkoren för personalen. Här vill jap bara beröra cn speciell fräpa. Cemus föreslår elt anlal tjänster som musikkonsuicnter i den nya inslilulionens propramvcrk-samhel. Min principiella inställning är all personal på denna typ av Ijänslcr skall vara proieklanställda eller ha annan form av lidsbcpriinsad anställning. Möjligheterna att följa denna princip bör prövas i det fortsatta arbetet,

Cemus föreslår också alt det skall finnas möjliphctcr all anslälla personal som finansieras med avpiflcr, Jap anser att den nya insiiluiionen bör ha samma möjliphctcr alt anslälla personal pä inkomsimcdel som nuvarande Rikskonserler har, I vilken omfattninp delta kan ske får prövas i det forlsatta orpanisationsarbclel,

Jap är medveten om atl förslapet alt bcpriinsa antalet nnstiillda i den nya institutionen fär stora konsekvenser för den personal som nu är anställd inom de centrala delarna av repionmusikcn och Rikskonsertcr - för närvarande ca 130 personer. Därför är det viktipl att omstiillninpsarbclel planeras och sköts väl, Jap ätcrkommer till delta i avsnitt 2,3,

MitI förslap till riksdagen i prop, 1984/85: I var att personalen hos 9

stiftelsen borde ha statligt replerade tjänster. Jag förordade alltså att löne-och anställningsvillkoren för personalen skulle fastställas med statlig medverkan, dvs, att statens arbetsgivarverk borde fä befogenhet att förhandla och medverka vid fastställandet av sådana löne- och anställningsvillkor som skall bestämmas genom avtal. Riksdagen frångick förslaget och ansåg att det skulle vara till fördel för en lösning av frågan om arbetsgivarorganisationen pä hela områdel om Cemus inte blev bunden av villkoret att personalen vid den centrala musikinstitutionen skall ha slalligt replerade tjänster (KrU 1984/85: 7. rskr, 53),

Cemus föreslär nu att Teatrarnas riksförbund (TR) skall vara central arbetspivarorpanisation. Förslaget innebäratt löne-och anställninpsvillkor för personalen skall bestämmas på det sätt som gäller för nuvarande Rikskonserter. Personalen skall alltså enligt förslaget inte ha slatiigt reglerade tjänster.

Jag har i denna fråga hafl kontakter med både Landslingsförbundet och Svenska kommunförbundet och funnit att det för alla berörda parter framstår som mest ändamålsenligt atl biträda förslagel om TR som ceniral arbetsgivarorganisation.

TR har den 1 januari 1985 lämnat Svenska arbetsgivareföreningen, TR anses ha den kompetens som fordras för atl kunna handha arbetsgivaransvaret. En förutsättning för att lägga ansvaret på TR är både från statens, landstingens och kommunernas sida atl de förändringar som Cemus föreslår först kan genomföras.

Som en följd av vad jag förordat kommer personalen vid nya Rikskonserter inte alt få statligt reglerade tjänster.

Prop. 1985/86: 114

2.2.2 Stockholms Blåsarmusik

Mitt förslag: Stockholms musikavdelning upphör i samband med omorganisationen av regionmiisiken, I nya Rikskonserter skall för den fortsatta verksamheten finnas en särskild enhet kallad Slockholms Blåsarmusik, Stockholms Blåsarmusik skall ha följande huvudiipppifler

- musik inom försvarsmakten och vid slalsceremonier.

- utvecklingsarbete och egen produktion i samverkan med övriga delar av Rikskonserler.

- musik i Stockholms län enligt särskilda överenskommelser med bl. a. Stockholms läns landsting.

Utredningsförslaget: Cemus bygger silt förslag på riktlinjerna i riksdagens principbeslut. Beslutet innebär atl staten även i fortsättningen har ett särskilt ansvar för musiken inom försvarsmakten och för atl upprälthålla och utveckla de militärmusikaliska traditionerna. Detta leder till att slalen behåller ansvarel för regionmusikens avdelning i Stockholm, Stockholmsavdelningen skall knytas till den nya cenlrala musikinstitulionen. Avdelningen får både nationella uppgifter, främsl huvudansvaret för ceremoni-och högvaktsmusik, och uppgifter på det regionala och lokala planet inom

det allmänna musiklivet, i skolor, i töicningssammanhiinp och vid orient- Prop. 1985/86:114

lipn konserlcr.

Cemus utpär ifrån att cn Iredjcilcl av de resurser som står lill förlöpande för Slockholms Blåsarmusik skall anviindas för den första av de föreslagna hiiviidiipppifterna. försvars- och cercmonimusik. cn Ircdjcdcl för den andra uppgiften, nämlipen iitvccklinpsarbclc och nationell produktion och en Ircdjcdcl för verksamhet i Slockholms län.

När det gäller omfatlninpcn av iippdrapet för försvarsmakten och vid statsceremonier framhåller Cemus atl den ram som faslslälldes i riksdaps-bcslutet inte räcker lill del anlal spcltillfällcn som nämns i prop, 1984/85: I, Cemus föreslår därför vissa föriindrinpar i bcriikninparna. En föriindrinp har redan nämnis. nämlipen alt de rcpionala ensemblerna med försvars-uppgifter, inkl. Gotlimds ensemble, iivcn i viss iilsträckninp skall iilföra höpvaktsmiisik. Denna föriindrinp har. som ocksä redan frampåll. pod-känts av Landstinpsförbundcl, Del Cemus i övrigt föreslår är att arméns musikpluton skall utföra höpvaktsmiisik i minsl samma omfattninp som hittills, Gotlands ensemble bör kunna svara för upppiftcr för försvarsmakten pä Gotland, Dessutom räknar Cemus med atl antalet spcllilllällen per förband och år måste minska i Slockholmsräjongcn,

När det gäller armens miisikpluton konstaterar Cemus all verksamhelen. som hillills bedrivits som fiirsöksvcrksamhct. nu kommer all kunna bli permancnl. Med hänsyn lill all musikplulonen lar pä sip cn hel del upppiftcr för försvarsmakten föreslår Cemus all den cenlrala miisikinslilu-tionen skall svara för den konslnärlipa ledninpen utan koslnader lör armén, Cemus beriiknar den ärlipa kostnaden för delta till omkrinp 400000 kr.

Enligt Cemus är ensemblerna inom Stockholms Blåsarmusik cn resurs alt räkna med i den nya musikinslilulionens ulvccklinpsarbcle och produktion både pä det nationella planet och repionall i Slockholms län,

Cemus föreslår all Stockholms Blåsarmusik skall inpå i den centrala musikinstitutionen som cn självständip produktionsenhet direkl underställd direktören. Även den sektion inom den nya institutionen som skall svara för miisikvcrksamhcl i Slockholms län förcsläs vara en cpcn produktionsenhet, Förslapet frampårav orpanisalionsplancn (bil, 2,1),

I iilpänpsläpcl riiknar Cemus mccl 55 musiker i Slockholms niäsarmusik. Härtill kommer två musiker, tillika instruktörer för armens musikpliilon, Enlipt Cemus finns del därutöver behov av lio tjänster, varav cn chef,

Repionmusikens cenlrala nolbibliolek bör enlipt förslapet samordnas med statens musiksamlinpar men finnas kvar i nuvarande lokaler. Statens musiksamlingar bör ha tillsyn över biblioteket och meddela föreskrifter om förvarings-. repistrerinps- och ulläninpsriilincr, Ulläninp skall kunna ske från båda biblioteken. Personal för nolbiblioteket bör utses i samråd med miisiksamlinparna.

Skälen för mitt förslap: Det jag föreslår om Stockholms Blåsarmusik
stämmer i stort sett överens med utrcdninpsförslapcn. Jag anser dock att
del finns skäl atl övcrviipa om inte en närmare samordninp än den Cemus
föreslår mellan musikverksamheien i Slockholms län och Stockholms Blå
sarmusik kan vara berältipad. I övript anserjag att titrcdninpsförslapen kan
lippa lill prund för den foilsalla plancrinpcn av Blåsarmusikens verksam- ''

het, organisation och dimensionering. Del bör ankomma pä regeringen att fatta de ytterligare beslul som behövs i dessa avseenden.

Som Cemus föreslår kan olika ensembler organiseras inom Stockholms Blåsarmusik med egna namn, däribland bl, a, Slockholms Bläsarsymfoni-ker,

Slockholms Blåsarmusik skall alltså vara en enhet i nya Rikskonserter. Som en konsekvens av vad jap föreslär i förepäende avsnitt om arbetsgivaransvaret för Rikskonserter fär även de anställda vid denna enhet tjänster som inte är slatiigt replerade.

Förslaget atl samordna repionmusikens centrala notbibliotek med statens musiksamlingar är välmotiverat men kan behöva preciseras ytteriigare. Några beslut behövs inte nu. Frågan kan alliså tas upp i det fortsatta arbetet. Jag hänvisar till avsnitt 2,3,

Prop. 1985/86: 114

2.2.3 Finansiering

Mitt förslap: Finansieringen av nya Rikskonserter (inkl, Stockholms Blåsarmusik) skall ske inom en anslagsram av 37,'iOOOOO kr, beräknad i 1984/85 års löne- och prisnivå. Dessutom skall institutionen kunna disponera inkomsimcdel från verksamhelen.

Utredningsförslaget: Når riksdapen fattade sitt principbeslut om omorganisationen var de statliga resurserna uppdelade på den regionala och centrala nivån och angivna i belopp som var hämtade från eller relaterade till nivån i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84. Anslagsramen för verksamheten på central nivå var då beräknad till 32 milj. kr., varav 20250000 kr, för den centrala institutionen. 11 milj. kr. för regionmusikens avdelning i Stockholm och 750000 kr. för Rikskonserlers verksamhei i Stockholms län,

I avtalet mellan staten och Landstingsförbundet är. som redan framgått, de statliga resurserna för den regionala organisationen beräknade i 1984/85 års löne- och prisnivå. Cemus har gjort en uppriikninp av anslagsramen för den cenlrala organisationen till samma nivå, Detla innebär enligt Cemus sätt atl räkna en höjning till 37.9 milj. kr, Hiirtill lägger Cemus 1.8 milj. kr. som är del produktionsbidrag för fonogramutgivningen som slalens kulturråd tilldelat Rikskonserter för budgetaret 1984/85, Cemus anser alt medel både för baskostnader och rörliga medel för produktionen (inspelning och framställning av fonogram. marknadsföring etc.) bör tillföras den nya organisationen samlat i ell belopp.

Cemus räknar alltså med att sammanlagt 39.7 milj. kr, står till förfogande av anslagsmedel för verksamheten pä central nivå, Cemus har också i sitt förslag förutsatt en viss avgiftsfinansiering av tjiinsler. Detta framgår av redovisningen i avsnitt 2,2,1,

Cemus föreslår alt de samlade resurserna disponeras för olika slags kostnader på det sätt som framgår av bil, 2,2, Bakom förslaget om avsättning till det Cemus kallar Musikens hus ligger tanken alt den nya centrala musikinstitutionen i sina lokaler skall erbjuda musiklivets centrala intres-

seorganisalioner kontorsutrymme och viss administrativ service, Cemus Prop. 1985/86: 114 föreslår att kostnaderna delvis subventioneras inom anslagel, Cemus räknar också med en avsättning med 500000 kr, för en specialensemble. Medlen skall användas för atl dellidsanslälla kärnan i en ensemble för äldre musik på tidstrogna instrument för Drottningholmsteaterns verksamhet.

Skälen för mitt förslag: Den anslagsram för verksamhelen på ceniral nivå som jag föreslår ansluler i huvudsak lill vad Cemus föreslår. Den avvikelse som finns beror främst på alt jag inte räknat in produkiionsbidra-get lill fonogramverksamheten på del sätt Cemus föreslår. Jag har tidigare behandlat fonogramverksamheten och skälen till att jag inte nu vill ta ställning till hela det förslag som föreligger. Jag anser i likhet med Cemus att produktionsmedlen skall tillföras den nya institutionen tillsammans med anslaget för baskostnader. Nivån på produktionsmedlen kan dock bestämmas först sedan stödet till fonogramverksamheten prövats i sin helhet.

Cemus har i sitt förslag till anslagsdisposition strävat efler alt upprätthålla en rimlig nivå på de produktionsmedel som skall kunna tillföras den nya institutionen. Jag ansluter mig till den avvägning mellan olika koslnader som Cemus gjort. Som framgår av avsnitt 2.2,1 bör förslaget från Cemus om personaldimensionering för den nya institutionen kunna ligga till grund för del fortsatta organisationsarbetet. Därmed finns även en grund för beräkning av personalkostnaderna som i huvudsak ansluler till det förslag som Cemus presenterar.

Jag har i avsnitt 2.2.1 också behandlat frågan om möjligheterna för nya Rikskonserter att utnyttja inkomsimcdel för att anställa personal. Omfattningen av sådana anställningar måste givetvis styras av hur de faktiska inkomsterna kommer atl utvecklas.

Jag vill erinra om alt jag redan i prop. 1984/85: I (s, 37) föreslog att anslaget till den centrala musikinstitutionen liksom del nuvarande anslaget Rikskonsertverksamhet bör delas in i anslagsposter eller program för olika verksamhetsgrenar.

Jag är inte beredd att utan ytterligare ulredning ta ställning till förslaget om atl avsätta medel till Musikens hus. När del gäller särskilda medel till en Droltningholmsensemble har jag inga princiella invändningar. Beloppets storlek bör dock fixeras i samband med en samlad bedömning av anslagsdispositionen.

2.3 Det fortsatta arbetet

Med överenskommelsen om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikorganisationen och behandlingen av de nu framlagda förslagen om nya Rikskonserters verksamhet och organisation har arbetet med omorganisationen tagit etl slorl steg framåt. Men ännu återstår mycket atl göra. Jag vill här för riksdagens information lämna några uppgifter om del fortsatta arbetet.

I det fortsatta arbetet med den regionala organisationen återstår bl, a, att
träffa avtal om del ändrade huvudmannaskapet med varje berörd lands- '3

t2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 114

tingskommun, Cemus har, som iVanigär av sammanfaiiningeii av kommit- Prop. 1985/86: 114 tens förslag (bil, 2), räknat upp en rad uppgifter som åiersiår all kluia i arbetet med nya Rikskonserler och med den regionala verksamheten.

Regeringen har den 27 februari 1986 gen slalens förhandlingsnämnd i uppdrag att före den 15 maj 1986 träffa de återstående avtalen med berörda landstingskommuner, I Ibihaiidlingsnäniiidens uppdrag ingår all föra förhandlingar med Stockholms läns landstingskon'mun i syfle atl iiäffa överenskommelse om samarbete och samverkan kring musikverksamheten i Stockholms län,

Cemus bör få ell forisaii uppdrag all fullfölja arbeiei med nya Rikskonserters verksamhet och organisalion samt därmed sammanhängande frågor. Det ankommer på regeringen att fastställa riktlinjer för uppdraget. Jag utgår ifrån alt tidsplanen för del fortsatta arbetet medger all de förslag som kommer från Cemus i den viktiga frågan om stöd lill arrangörer, om frilansmusikernas förhållanden saml om beröringspunkterna mellan nya Rikskonserler och slalens kulturråd. Musikaliska akademien, STIM ni.n. kan remissbehandlas.

Ansvaret för alt genomföra omställningsåigärder för den nu anslällda personalen ligger på nuvarande regionmusiken och Rikskonserler inom ramen för den planering som Cemus finner anledning alt göra. Som framgår av årets budgetproposition har båda insiiiuiionerna redan begärt särskilda medel föromstätlningsarbetei. Jag har i budgetpiopositionen anmäll att kostnadsökningar kan komma all uppslå till följd av detla arbete men räknat med att kompensation får ges i efterhand efter särskild prövning. Det är, som jag redan framhållit, angeläget atl omsiällningsarbetel planeras och genomförs på ett omsorgsfullt säii.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att

1, godkänna överenskommelsen mellan slalen och Landslingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheien i vad överenskommelsen avser ekonomiska förpliktelser för staten (avsnitt 2,1),

2, godkänna vad jag har förordat om den cenlrala musikinsiilu-tionen Rikskonserter i fråga om uppgifter, organisation och finansiering (avsniu 2,2),

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigi har anföri (avsniu 2.1, 2.2 och 2.3).

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de
ålgärder och det ändamål som föredraganden hemställt om. 14

22>

Bilagal Prop. 1985/86:114 Doss 69t92-8/114

Statens förhandlinssnämnd

Regeringen Utbildningsdepartementet

Överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regio-

nala musikverksamheten_________________________

(1 protokoll)

Statens förhandlingsnämnd underställer regeringen för prövning överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten.

SFN har träffat överenskommelsen med företrädare för Landstingsförbundet. Överenskommelsen gäller under förbehåll att den godkännes av regeringen och av Landstingsförbundets styrelse.

FÖRHANDLINGSUPPDRAGET

Regeringen uppdrog den 11 juli 1984 ät SFN att föra förhandlingar med berörda landstingskommuner och kommuner i syfte att träffa erforderliga överenskommelser med anledning av prop 1984/85:1 och med beaktande av att uppgörelse kan träffas på godtagbara ekonomiska villkor.

ÖVERENSKOMMELSEN

Den nu träffade överenskommelsen bygger på riksdagens beslut och innebär bl a att berörda landstingskommuner och kommuner som inte ingår i landstingskommun fr o m den 1 januari 1988 skall överta huvudmannaskapet för den statliga regionmusiken samt verksamheten vid Stiftelsen Institutet för Rikskonserter. Avtal med berörda landstingskommuner skall träffas före den 15 maj 1986 i enlighet med det normalavtal som fogats till protokollet (bilaga 3). Parterna är ense om att nämnda normalavtal också skall tillämpas, med de justeringar som kan erfordras, i de fall landstingskommun har bildat stiftelse för verksamheten. I dessa fall och i de fall landstingskommuner senare bildar stiftelser för verksamheten skall berörda landstingskommuner svara för att avtalen fullföljs.

Hovslagargalan 2, 4 Ir 111 48 STOCKHOLM Tel08-145450

I de lokala avtalen skall regleras erbjudande om an- Plop. 1985/86:114 Etällning hos landstingskommun för den personal som den 31 dfccembec 1987 äc anställd i den övertagna verksamhe ten. Dessutom skall eventuella frågor om lokaler lösas i dessa avtal.

Till överenskommelsen har fogats en bilaga 1 med musikpolitiska utgångspunktet grundade på uttalanden av regering och riksdag.

Statligt bidrag skall utgå till berörda landstingskommuner för verksamheten. För kalenderåret 1988 har bidragsbeloppet fastställts till 123,0 milj kr enligt bilaga 4:1 i överenskommelsen. Bidragsbeloppen är fastställda på grundval av bokslut för verksamheten budgetåret 1984/85 (i 1984/85 års löne- och prisnivå) och dessutom har beaktats att instrument, som hör till den övertagna verksamheten, överlåts till respektive landstingskommun.

Parterna skall senast den 1 oktober 1987 komma överens om bidragsbeloppen för kalenderåret 1988. Beloppen skall då räknas upp med utgångspunkt i boksluten för budgetåret 1986/87 och anpassas till 1988 års löne- och prisnivå.

I samband med dessa överläggningar skall bidragsbeloppen också justeras med hänsyn till det antal arbetstagare som är anställda med lönebidrag inom den övertagna verksamheten eller med särskilt löneanslag och som den 1 januari 1988 anställs av landstingskommun. De ekonomiska konsekvenserna av att personal, som har pensionsförmåner hos Svenska Personal-Pensionskassan (SPP), går över till landstingskommunalt huvudmannaskap'skall regleras vid detta tillfälle.

Bidragsbeloppen för tiden efter kaler\deråret 1988 skall fastställas genom årliga överläggningar mellan staten och företrädare för Landstingsförbundet.

En särskild överenskommelse om tjänstemusik och hög-vaktsmusik för försvarsmakten ingår som bilaga 6 till protokollet. Denna överenskommelse reglerar antal musikerspeltillfällen för tjänstemusik och antal dagar för högvaktsmusik i Stockholm per kalenderår som berörda landstingskommuner skall svara för. För detta åtagande skall berörda landstingskommuner erhålla 9,0 milj kr i statlig ersättning i 1984/85 års löne- och prisnivå.

Sammantaget skall i statligt bidrag till landstingskommunerna för regional musikverksamhet inklusive tjänstemusik och högvaktsmusik för försvarsmakten för år 1988 utgå 132,0 milj kr i 1984/85 års löne- och prisnivå med en fördelning enligt bilaga till denna skrivelse.

HEMSTÄLLAN

Prop. 198.5/86: 114

SFN hemställer att rcgfringen

dels godkänner överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamhcten

dels i avvaktan på detta godkännande uppdrar åt SFN att träffa avtal med berörda landstingskommuner i överensstämmelse med överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten i enlighet med punkt 6 i protokollet.

Sedan Landstingsförbundets styrelse godkänt överenskommelsen kommer SFN att anmäla detta till utbildningsdepartementet .

Beslut i detta ärende har fattats av ledamöterna Englund, ordförande, Jonsson, vice ordförande och Dahl. Vid den slutliga handläggningen har dessutom närvarit byrådirektören Pettersson, föredragande.

Birgitta Pettersson

Kopia till

försvarsdepartementet

finansdepartementet

civildepartementet

statens kulturråd (4)

regionmusi ken

Institutet för Rikskonserter

Landstingsförbundet

Svenska kommunförbundet

Landsorganisationen

TC0:s statstjänstemannasektion

Privattjänstemannakartellen

Centralorganisationen SACO/SR

Centrala musikkommittén

Bilaga l.l Prop. 1985/86: 114

statligt bidrag till rcnional rusikvcrksanhet år 19fcB
(bc-loppon iir uttryckta i 1964/E5 års lönenivå

Landstingskommun Statligt Crsettn avs Summa

bidrag tjänste- och (tkr)

(tkr) högvaktsmusik

åt försvarsmakten

______________________________ (tkr)___________________

Uppsala 6 150 6 150

Söäernanland 5 700 5 700

Östergötland 4 650 1 500 6 150

Jönköping 5 800 5 800

Kronoberg 5 600 5 600

Kalnar 2 200 2 200

Gotlands koiTi.T.un 5 600 750 6 350

Blekinge 4 050 1 750 5 800

Kristianstad 5 300 5 300

.Malmöhus 4 550 4 550

Halland 5 300 5 300

Göteborgs och Bohus 4 350 1 900 6 250

Jvlvsborg 5 450 5 450

Skaraborg 5 300 5 300

Värmland 6 800 6 800

Örebro 6 400 6 400

Västmanland 4 500 4 500

Kopparberg 650 5 650

Gävleborg 1 950 1 950

Västernorrland 6 000 6 000

Jämtland 5 900 1 600 7 500

Västerbotten 9 250 9 250

Norrbotten 6 550 1 500 8 050

SU.'-U1A 123 000 9 000 132 000

Bilaga 1.2 Prop. 1985/86: 114

Protokoll, fört vid förhandlingar den 10 januari 1986 mellan statens förhandlingsnämnd och företrädare för Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten

statens förhandlingsnämnd Överdirektören Svante Englund Byrådirektören Birgitta Pettersson

Landstingsförbundet Landstingsrådet Olov Lekberg Avdelningschefen Ulf Wetterberg Sektionschefen Anders Hedberg

Mot bakgrund av riksdagens beslut med anledning av proposition 1984/85:1 om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (KrU 1984/85:7, rskr 1984/85:53), jfr bilaga 1, enas parterna om följande.

1 Berörda landstingskommuner, varmed i denna överenskommelse även avses kommun som inte ingår i landstingskommun, skall den 1 januari 1988 överta huvudmannaskapet för den statliga regionmusiken samt verksamheten vid Stiftelsen Institutet för Rikskonserter på sätt som framgår av bilaga 2.

2 Parterna enas om utformning av avtal mellan staten och berörda landstingskommuner om överf:agande av huvudmannaskapet för den regionala musikverksainheten m m på sätt som framgår av bilaga 3.

Parterna är vidare ense om att - med de justeringar som kan erfordras - tillämpa samma utformning av avtalen som framgår av bilaga 3 i de fall avtal träffas mellan staten och flera landstingskommuner eller mellan staten och stiftelse, bildad av'landst ingskommun. I det fall verksamheten övertas av stiftelse skall berörda landstingskommuner svara för att avtalen med staten fullföljs.

Parterna är ense om att, om verksamheten övertas av stiftelse bildad av landstingskommun, ta upp förhandlingar om reglering av kostnader i pensionshänseende i syfte att finna en lösning som ansluter till de principer som gäller om verksamheten övertas av landstingskommun.

Anmärkning

Parterna har i detta sammanhang ej behandlat frågan rörande samarbete mellan staten och Stockholms läns landstingskommun om de statliga musikresurserna inom landstingsområdet.

3 Parterna enas om att eventuella lokalfrågor
skall regleras i samband med förhandlingarna om avtal
mellan staten och berörda landstingskommuner.

Anmärkning Prop. 1985/86: 114

Av prop 1984/85:1 (sid 28) framgår att "lokalsituationen för de nuvarande regionmuslkavdel- ningarna ute 1 landet är ojämn. På flera håll har musikavdelningarna fullgoda, nya lokaler, på andra håll, exempelvis Sollefteå, Västerås, Örebro och Kristianstad, har de kvar provisoriska lokaler eller lokaler i behov av upprustning. På fyra orter är lokalerna statsägda och på de övriga kommunala eller privatägda förhyrningar. Lokalsituationen återspeglas i de hyreskostnader som betalas över anslaget till regionrausiken. Under övergångsperioden före omorganisationen och så länge staten har kvar ansvaret för musikverksamheten ute i landet bör lokalfrågorna prövas på samma sätt som hittills. Strävan bör vara att före förändringen av huvudmannaskapet lösa så många som möjligt av lokalproblemen. Detta betyder att staten bl a i samband med det årliga statliga budgetarbetet prövar frågan om byggnadsåtgärder och andra lokalförändringar. De hyreshöjningar som föranleds av olika lokalförbättringar följs sedan upp genom en höjning av anslagen för lokalkostnader 1 den statliga budgeten. Eventuella lokalproblem som finns kvar i samband med att nya huvudmän tar över verksamheten får lösas i de avtal som först skall träffas mellan staten och de nya huvudmännen."

4' • Statligt bidrag för verksamheten skfill utgå till berörda landstingskommuner på sätt som ffamgår av bilaga 4.

Parterna förutsätter att staten och iDcrörda landstingskommuner från denna dag samråder innan mer väsentlig förändring görs av den nuvarande organisationen såsom tillsättande av tjänst, överföring av personal mellan musikavdelningar (motsv) eller större investering.

5 Berörda landstingskommuner skall svara för tjäns
temusik m m för försvarsmakten på sätt som framgår av
bilaga 5.

6 Avtal i överensstämmelse med detta protokoll
skall före den 15 maj 1986 träffas mellan staten och
berörd landstingskommun. Avtalen skall godkännas av rege
ringen samt av berörd landstingskommun.

Avtalen blir gällande först sedan de godkänts av regeringen och av varje berörd landstingskommun.

7 Denna överenskommelse skall för att bli gällan
de godkännas av regeringen samt av styrelsen för Lands
tingsförbundet.

Detta protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka

parterna tagit var sitt. Stockholm den 10 januari 1966

Vid protokollet T9irgnta Pettersson '

Prop. 1983/86:114

Justeras

För svenska staten Statens förhandlingsnämnd

För Landstingsförbundet

,//

Olov Lekberg /

/Ulf Wetterberc

Bilaga 1.3 Prop. 1985/86: 114

Husikpolitiska utgångspunkter för överenskommelsen

Syftet med förslag i prop 1984/85:1 var att uppnå en regionalisering av regionmusikens och Rikskonserters verksamhet ute i landet, dvs att överlåta ansvar och beslutanderätt till landstingen för en betydelsefull del av den nuvarande statliga musikverksamheten.

Det är alltså de nya huvudmännen som skall fastställa riktlinjer för och fatta beslut om den nya regionala musikorganisationen. Verksamheten är och förblir emellertid en viktig kulturpolitisk angelägenhet av stor nationell betydelse.

Det förutsätts att landstingskommunerna som ett led i musikpolitiken svarar för att en regional musikplanering kommer till stånd som ger en total bild av musiklivet 1 regionen. Målet är att utforma en sammanhängande regional musikpolitik som beaktar alla delar av musiklivet.

Landstingskommun

- förutsätts ha konstnärliga ledare och musiker på professionell nivå anställda eller engagerade i verksamheten, samt särskilt beakta behovet av insatser för frilansande musiker och för arrangörsledet

- söker tillvarata de resurser och det intresse på musikområdet som finns i kommunerna och inom de fria organisationerna

- strävar efter att utveckla ett musikliv som fungerar för människor i olika miljöer och med olika levnadsvillkor. Bl a av detta skäl bör musikutbudet präglas av kvalitet, bredd och mångfald

- beaktar den musikverksamhet som bedrivs i svenska kyr-kan'och de fria trossamfunden

- söker tillvarata de möjligheter som medietekniken erbjuder så att musiken kan spridas med hjälp av bl a etermedia och fonogram

- samverkar med statsunderstödda musikinstitutioner inom landstingsområdet

- samverkar över länsgränserna för att komplettera andra läns musikresurser och deltar i ett brett och varierat utbyte av konserter

- samverkar med den centrala musikinstitutionen, t ex när det gäller utvecklingsarbete och uppgifter på ett vidare nationellt eller internationellt plan. Det förutsätts att den centrala musikinstitutionen har särskilda medel för utvecklingsarbete och för att stödja turnéer över hela eller delar av landet med regionala produktioner.

-)T

Bilaga 14 Prop. 1985/86:114

övertagande av huvudmannaskapet för den regionala musik
verksamheten inom den statliga regionmusiken och Stiftel-
sen Institutet för Rikskonsertcr_____________________

Parterna är ense om att landstingskommunerna den 1 januari 1988 övertar huvudmannaskapet för den statliga regionmusiken och verksamheten vid Stiftelsen Institutet för Rikskonserter enligt följande sammanställning, om inte annat överenskommes.

REGIONMUSIKEN

Regionkansli

■]

Södra Götalands

musikregion

Kristianstad

Norra Götalands"! musikregion > Jönköping _J

Landstingskommun

Blekinge

Kristianstad

Malmöhus

Jönköping Kronoberg Kalmar Halland

Husikavdelning

, Karlskrona 'l Kristianstad LYstad

ing

fjönköp

Vaxjo

Ijtalm

stad

Västra ~[

"1 f

musikregionen

Skövde

Östra

musikregionen

Strängnäs

Stockholms ■ musikregion r Stockholm (del av) I

Bergslagens musikregion Karlstad

Nedre NorrlandsI
musikregion f
Östersund ___ '

Övre Norrlands [
musikregion •'
Boden —.'

Göteborgs o Bohus

Älvsborg

Skaraborg

Södermanland Östergötland Västmanland

Uppsala Gotlands kommun

Värmland Örebro Kopparberg Gävleborg

Västernorrland Jämtland

Västerbotten Norrbotten

j Uddevalla Borås Skövde

jSträngnäs

' Linköping

Västerås

f Uppsala Visby

Karlstad

Örebro

Falun

riollefteå « Östersund

1 Umeå ■ Boden

2.1

BIKSKONSERTER

Regionkontor/ filialkontor

Landstingskommun

Prop. 1985/86: 114

egionenj,

södra regioncn~l
Kristianstad __ f

Regionen Småland-]
Halland p

Jönköping _j

Västra regionen f
Göteborg f

Östra regionen L Norrköping |

StockholmsregionerTT Stockholm (del av) [

Bergslagsregionen
Karlstad ;

Gävle-Dalaregionen I
Falun r

Gävle _ I

Nedre Norrlandsr Härnösand

Blekinge Kr istianstad Malmöhus Malmö kommun

Jönköping Kronoberg Kalmar Halland

Göteborgs o Bohus Göteborgs kommun Älvsborg Skaraborg

Södermanland Östergötland Västmanland

Uppsala Gotlands kommun

Värmland Örebro

KoppaiijDerg Gävleborg

Västernorrland Jämtland

Övre Norrlandsregionen|
Umeå (■

Luleå _

Västerbotten Norrbotten

Bilaga 1.5 Prop. 1985/86; 114

Avtal om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamhe-

ten__________________________

00-00-00

AVTAL

mellan svenska staten samt landstingskommun

om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksam
heten. I

Staten och Landstingsförbundet har den 10 januari 1986 träffat överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten, bl a omfattande överenskommelse om statligt bidrag till regional musikverksarohet.

1 S

landstingskommun, nedan kallad lands
tingskommunen, övertar från staten den 1 januari 1988 hu
vudmannaskapet för den statliga regionmusiken vid region
musikavdelningen i och regionkansliet eller
del därav i samt verksamheten eller del av verk
samheten vid Stiftelsen Institutet för Rikskonserter vid
regionkontoret/filialkontoret i

2 §

Arbetstagare, förtecknade i bilaga A till detta avtal, som är anställda inom den övertagna verksamheten denna dag och alltjämt är det den 31 december 1987, skall erbjudas anställning från och med den 1 januari 1988 hos landstingskommunen. Detsamma skall gälla den som i samråd med landstingskommunen anställs efter det att detta avtal träffats.

Vid fördelning av framtida pensionskostnader för arbetstagare som enligt första stycket övergår till anställning hos landstingskommunen skall det regelsystem (punkt 1-8 och 10) tillämpas varom överenskommelse träffats den 6 maj 1981 mellan budgetdepartementet samt Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

3 §

Eventuella lokalfrågor

4 S

Landstingskommunen inträder i statens och Stiftelsens Institutet för Rikskonserter rättigheter och skyldigheter enligt de avtal (motsvarande) som efter utgången av år 1967 gäller för den övertagna verksamheten.

Anmärkning

Staten och Stiftelsen Institutet för Rikskonserter skall fr o m denna dag tom den 31 december 1987 samråda med landstingskommunen i frågor som berör den övertagna verksamheten efter den 1 januari 1988.

5 5                                                                                                    Prop. 1985/86:114
Befintlig   inredning och   utrustning   som hör   till den över
tagna   verksamheten   överlåtes   den   1   januari   1988   utan

vederlag till landstingskommunen.

Staten och Stiftelsen Institutet för Rikskonserter förbinder sig att till den 1 januari 1988 icke företa någon åtgärd med egendomen som kan minska dess värde, eller underlåta något som kan bibehålla densamma vid dess nuvarande värde.

6 §

Noter och övriga arkivalier. från tiden föt-e den 1 juli 1971 som hör till den övertagna verksamheten förblir i statens ägo men deponeras hos landstingskommunen.

7 S

Instrument som hör till den övertagna verksamheten överlåtes den 1 januari 1986 till landstingskommunen. Ersättningen för instrumenten regleras i samband med fastställande av statligt bidrag till regional musikverksamhet.

8 S

Alla till lokalerna hörande, vid övertagandet befintliga konstverk överlåtes utan vederlag till landstingskommunen med undantag av ...

9 S

Alla inkomster och utgifter, som berör den övertagna verksamheten och som hänför sig till tiden före den 1 januari 1988, tillkommer respektive faller pä staten.

10 §

Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av rege
ringen och av läns landstingskommun genom
beslut som vinner laga kraft.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den

För svenska staten För läns

Statens förhandlingsnämnd landstingskommun

Bilaga 1.6 Prop. 1985/86:114

överenskommelse om statligt bidrag till regional musikverksamhet

1 Staten skall för kalenderåret 1988 till landstingskommunerna utge statligt bidrag för regional musikverksamhet enligt bilaga 4:1 till denna överenskommelse.

2 Bidragsbeloppen är fastställda på grundval av bokslut för verksamheten budgetåret 1984/85 (i 1984/85 års löne- och prisnivå) och med beaktande av att instrument som hör till den övertagna verksamheten överlåts till respektive landstingskommun.

Parterna ärense om att senast den 1 oktober 1987 överenskomma om bidragsbeloppen för kalenderåret 1988. Därvid skall beloppen enligt punkt 1 räknas upp med utgångspunkt i boksluten för budgetåret 1986/87 och anpassas till 1988 års löne- och prisnivå.

Parterna är ense om att bidragsbeloppen skall justeras med hänsyn till det antal arbetstagare inom den övertagna verksamheten som är anställda med lönebidrag eller med särskilt löneanslag och som den 1 januari 1988 anställs av landstingskommun. Justeringen skall ske med utgångspunkt i de regler som gäller vid tidpunkten för övertagandet och som regleras i förordningen om introduktions- och lönebidrag och i förordningen om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning m m. Parterna är ense om att statens sammanlagda bidrag skall innebära full kostnadstäckning för lönekostnader för här avsedd personal.

Parterna är ense om att i samband med förhandlingarna om bidragsbelopp för kalenderåret 1988 även reglera de ekonomiska konsekvenserna av att personal med pensionsförmåner hos Svenska personal-pensionskassan (SPP) övergår till landstingskommunalt huvudmannaskap.

I det statliga bidraget till respektive landstingskommun ingår bl a ersättning för administration grundad på hur den nuvarande organisationen utnyttjat resurserna vid regionkanslier och regionkontor/filialkontor. I den mån fördelningen mellan landstingskommunerna av administrativa resurser m m vid regionkanslier och regionkontor/filialkontor ej står i huvudsaklig överensstämmelse med den fördelning som förutsatts ovan kan omfördelning av det statliga bidraget aktualiseras.

Bidragsbeloppen är fastställda med utgångspunkt i nuvarande lokalsituation. Parterna är ense om att i de fall förhandlingarna om lokala avtal leder till förändringar i detta avseende skall bidragsbeloppen justeras.

3 Bidragsbeloppen för tiden efter kalenderåret Prop. 1985/86: IJ4
1986 fastställs genom årliga överläggningar mellan staten

och företrädare för Landstingsförbundet.

Anmärkning

Av prop 1984/85:1 (sid 29) framgår att "någon kostnadsövervältring till landstingssektorn skall inte ske, varken vid övertagandet eller därefter. De nya huvudmännen har rätt att anpassa verksamhetens omfattning efter det statliga bidragets reella värde. Eventuella värdeminskningar av det statliga bidraget bör inte ske utan att de nya huvudmännen får skälig tid och reella möjligheter att vidta de åtgärder som då blir nödvändiga."

4 Bidragsbeloppen utbetalas med halva årsbeloppet
den 1 april respektive den 1 oktober det år bidraget
avser.

statligt bidrag till regional musikverksanihet år 1988 Prop. 1985/86". 114 (beloppen är uttryckta i 1984/85 års löne- och prisnivå)

Landstingskommun Statligt

bidrag (tkr)

6	150
5	700
4	650
5	800
5	600
2	200
5	600
4	050
5	300
4	550
5	300
4	350
5	450
5	300
6	800
6	400
4	500
5	650
1	950
6	000
5	900
9	250
6	550
123	000

Uppsala

Södermanland

Östergötland

Jönköping

Kronoberg

Kalmar

Gotlands kommun

Blekinge

Kristianstad

Malmöhus

Halland

Göteborgs och Bohus

Älvsborg

Skaraborg

Värmland

Örebro

Västmanland

Kopparberg

Gävleborg

Västernorrland

Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

Summa

Bilaga 1.7 Prop. 1985/86: 114

överenskommelse om tjänstemusik m m för försvarsmakten

1 Parterna är ense om att berörda landstingskom-

muner skall svara för tjänstemusik för försvarsmakten enligt följande sammanställning och i övrigt enligt denna överenskommelse.

Landstingskommun

För försvarsenhet inom landstingskommun

Musikerspeltillfällen per kalenderår

Östergötland

Gotlands kommun Blekinge

Södermanland

Östergötland

Jönköping

Värmland

Örebro

Gotlands kommun

Kronoberg

Kalmar

Blekinge

Kristianstad

Malmöhus

Malmö kommun

1 400

615 1 650

Göteborgs och Bohus

Jämtland

Halland 1 800

Göteborgs kommun

Göteborgs och Bohus

Älvsborg

Skaraborg

Gävleborg 1 275

Kopparberg

Jämtland

Västernorrland

Norrbotten

1 300

Västerbotten Norrbotten

6 040 Anmärkningar

1 Med tjänstemusik avses musik vid militär

tjänsteutövning, vid sammankomster och tävlingar, som anordnas av militära myndigheter eller frivilliga försvarsorganisationer, vid representationstillfällen med försvarsfrämjande syfte samt viss musik vid statsceremonier och statliga representationstillfällen och vid andra allmänna eller militära högtidligheter av offentlig karaktär.

I angivna 8 040 musikerspeltillfällen ingår inte högvaktsmusik.

2 Med ett speltillfälle avses varje Prop. 1985/86:114

påbörjad tidsperiod om två timmar, vari innefattas tiden för musikframträdanden, väntetid mellan framträdanden vid samma tillfälle samt tid för upp- och nedpackning på platsen för framträdandet. Med ett musikerspeltillfalle avses ett speltillfälle med en musiker.

2 Berörda landstingskommuner skall vidare svara
för högvaktsmusik i Stockholm vid vardera 5 dagar per
kalenderår.

Anmärkning

Parterna utgår från att högvaktsmusik i Stockholm, om inte annat överenskommes, genomförs i en sammanhängande spelperiod om 5 dagar.

3 Tjänstemusik och högvaktsmusik utförs av en
blåsorkester med en för sådan musik och för det aktuella
framträdandet lämplig stämbesättning.

Anmärkning

Landstingskommunen samverkar med den centrala musikinstitutionen och de militära förbanden när det gäller militär utbildning för att upprätthålla och utveckla de mili tärmusikalisica traditionerna. Staten tillhandahåller denna militära utbildning kostnadsfritt.

4 Beställning av musikframträdanden för försvars
maktens räkning för nästföljande kalenderår inges till
respektive landstingskommun genast den 1 maj av veder
börande militära myndighet.

Musikplan avseende tjänstemusik och högvaktsmusik för nästföljande kalenderår fastställes senast den 1 september av landstingskommunen i samråd med vederbörande militära myndighet.

Musikframträdandet genomförs på sätt som överenskommes mellan den militäre arrangören och vederbörande landstingskommun.

Landstingskommunen är oförhindrad att för vissa musikframträdanden anlita annan likvärdig orkester som arrangören kan godta.

Anmärkningar

1 Parterna förutsätter att musikframträdandena för försvarsmaktens räkning samordnas till så få perioder som möjligt och planeras på sådant sätt att behovet av resor mellan olika framträdanden minimeras.

2 De militära myndigheterna tillhandahåller kostnadsfritt tjänstedräkt och annan utrustning m m, som krävs för att genomföra de militära musikframträdandena. De militära myn-

.31

digheterna bistår vid behov kostnadsfritt med Prop.1985/86:

handräckning, omklädningslokaler, interna transporter m m i samband med musikframträdandena.

5 Parterna är ense om att statlig ersättning
lämnas till berörda landstingskommuner för åtaganden
avseende tjänstemusik och högvaktsmusik för försvarsmak
ten enligt denna överenskommelse. Den statliga ersätt
ningen uppgår till nedan angivna belopp i löne- och pris
nivån 1984/85.

Landstingskommun Ersättning för Summa

tjänste- högvakts- ersättning

musik musik

(tkr) (tkr) (tkr)

Östergötland	1	200	300
Gotlands kommun		450	300
Blekinge	1	450	300
Göteborgs och Bohus	1	600	300
Jämtland	1	300	300
Norrbotten	1	200	300

1 500 750 1 750 1 900 1 600

____ ______ 1 500

7 200 1 800 9 000

Parterna är ense om att senast den 1 oktober 1987 överenskomma om ersättningsbelopp för kalenderåret 1988.

Den statliga ersättningen för landstingskommunernas åtaganden att svara för tjänstemusik och högvaktsmusik enligt denna överenskommelse fastställes efter årliga överläggningar mellan staten och Landstingsförbundet och beräknas enligt samma grunder som för bidrag till regional musikverksamhet, som anges i bilaga 4.

Ersättning utbetalas med halva beloppet den 1 april respektive den 1 oktober det kalenderår beloppet avser.

6 Om speltillfälle, som har fastställts enligt
denna överenskommelse, inte kan genomföras på grundav
förhållande som beror på landstingskommunen, skall lands
tingskommunen, om inte annat överenskommes, anlita och
betala annan likvärdig orkester som arrangören kan godta.

Om speltillfälle, som har fastställts enligt denna överenskommelse, inte kan genomföras pä grund av förhållande som beror pä staten skall, om inte annat överenskommes, speltillfället likväl från ersättningssynpunkt betraktas som genomfört.

7 Avtal i överensstämmelse med detta protokoll
skall före den 15 maj träffas mellan staten och berörda
landstingskommuner. Dessa avtal skall gälla från och med den
1 januari 1988 tills vidare med en uppsägningstid av tvä är.
Uppsägning får ske tidigast per den 1 januari 1991.

Bilaga} Prop. 1985/86:114

Sammanfattning av centrala musikkommitténs betänkande (SOU 1985:56) Sveriges Musikråd

Centrala musikkommittén har gjort följande sammanfattning av ovannämnda betänkande.

Vårt förslag till ny central organisation för musiklivet innehåller följande huvudpunkter.

Den 1 januari 1988 bildas Sveriges Musikråd med uppgift att främja utvecklingen av musiklivet i hela landet och inom olika musikaliska uttrycksformer. Samtidigt upphör regionmusiken och Rikskonserter.

Sammanfattningsvis bör Musikrådet få följande huvuduppgifter

o musikpolitiskt, konstnärligt och musikpedagogiskt planerings- och utvecklingsarbete

o service till landsting, kommuner, folkrörelser och andra arrangörer

o service till musikinstitutioner, artister och andra intressegrupper i produktionsledet

o internationella och nationella produktioner

o musikproduktion i Stockholms län med bl.a. egna ensembler

Vi beräknar att Musikrådet behöver omkring 65 anställda för dessa uppgifter. I motsvarande organisation i dag finns omkring 135 anställda.

Till Musikrådet knyts Stockholms Blåsarmusik som bygger på regionmusikens nuvarande Stockholmsavdelning. Blåsarmusiken består i sin tur av ett antal ensembler t.ex. Stockholms Blåsarsymfoniker och en ridande musikkår. Dessutom ombesörjs bl.a. den musikaliska utbildningen av arméns musikpluton härifrån. Musikrådets uppgifter i Stockholms län samordnas av särskilda musikkonsulenter som ingår i Musikrådets produktionsenhet. Omfattningen av rådets uppgifter i länet bör regleras genom överenskommelser mellan Musikrådet och Stockholms läns landsting.

Musikrådet får en öppen och flexibel organisation som successivt kan anpassas efter musiklivets behov.

statens inflytande kommer främst till uttryck genom att regeringen Prop. 1985/86: 114 anger riktlinjer för verksamheten och utser styrelse och direktör, styrelsen skall bl.a. kunna lämna förslag till regeringen om de åtgärder som kan behövas för att främja musiklivet, lokalt och regionalt, liksom för hela landet.

Det regionala inflytandet garanteras bl.a. genom att företrädare för landsting, koninuner och folkbildning aktivt deltar i rådets planerings- och utvecklingsarbete. De första åren blir det framför allt fråga om att fullfölja musikreformen genom att på olika sätt stödja den regionala musikplaneringen. Som ett led i det arbetet bör Musikrådet kalla till årliga planeringskonferenser med bl.a. de nya huvudmännen. Arrangörsledets inflytande över rådets musikpolitiska och musikpedagogiska utvecklingsarbete kommer att kanaliseras genom den särskilda utvecklingsdelegation som knyts till rådets utvecklingsenhet.

Musikrådet bör ha stor betydelse för det konstnärliga utvecklingsarbetet och som kontaktskapande organ mellan musiken och arrangörerna och därmed även publiken. Detta blir möjligt genom att låta en väsentlig del av rådets verksamhet bedrivas inom ramen för s.k. program eller projekt inom olika musikaliska uttrycksformer. Programmen skall fastställas av Musikrådets styrelse som ett led i det årliga planeringsarbetet. För att kunna förbereda Musikrådets första verksamhetsår har vi förutsatt följande sju program:

o Blåsmusik

o Symfoni- oh kammarmusik

o Musik- och dansteater

o Vokalmusik

o Folkmusik

o Afroamerikansk musik

o Elektroakustisk musik

Till varje program knyts en referensgrupp, kallad programgrupp, med företrädare för musikområdet. Programansvaret läggs på en musikkonsulent med hög musikalisk kompetens. Musikrådet bör få möjlighet att anställa musikkonsulenter för begränsad tid.

Inom ramen för prograninen kommer Musikrådet att bedriva såväl Prop. 1985/86:114

utvecklingsarbete som egen produktion och information/konsultation. Den egna produktionen bör begränsas till sådan verksamhet som av konstnärliga, tekniska eller ekonomiska skäl inte kan åstadkommas av andra. I princip bör Rådet inte medverka i sammanhang där det enbart är fråga om att lämna ekonomiskt stöd. Kapaciteten bör framför allt användas för mer komplicerade produktioner eller sådana med väsentliga utvecklingsinslag. Vidare föreslås ett fono-gramförlag som utger Caprice-skivor o.d.

Rådet bör även ha ett ansvar för det internationella utbytet av produktioner, idéer och information på musikområdet. Det innebär bl.a. att den samrådsgrupp som för närvarande finns bör knytas till Musikrådet.

Organisationsförslaget bör medföra vissa förändringar i Musikrådets omvärld. De förslag till förändringar, som förutsätter mer ingående analyser och överläggningar, och som berör statens kulturråd, Musikaliska akademien, STIM m.fl. kommer vi att överlämna i ett andra betänkande om ett halvår.

Vissa förslag, som berör annan verksamhet, lämnar vi emellertid redan nu. Vi föreslår bl.a. att Teatrarnas Riksförbund, TR, bör bli arbetsgivarorganisation för Musikrådet under förutsättning att TR genomför vissa förändringar av sin organisation. Musikadministrationen inom försvarsmakten bör anpassas till de nya förutsättningar som kominer att gälla fr.o.m. 1988. Statens musiksamlingars enhet för biblioteksfrågor bör överta ansvaret för vad som nu är regionmusikens centrala notbibliotek.

Vi föreslår också vissa medel för att underlätta att en särskild ensemble för äldre musik bildas i anknytning till Stiftelsen Drottningholms teatermuseum.

Lokalradion bör i samband med musikreformen ges ökade möjligheter att spegla det lokala musiklivet. Vi avser därför att inleda en försöksverksamhet i samarbete med ett antal landsting och lokalradiostationer under I986 och 1997.

Intresseorganisationerna på musikområdet bör få ett ökat stöd Prop. 1985/86:114 bl.a. genom att Musikrådet erbjuder lokal- och kontorsservice till ett subventionerat pris. Vi menar att Musikrådet bör skapa ett "Musikens hus" i Gamla Stan.

Vi räknar med att våra fortsatta uppgifter främst är

att utföra de ytterligare utredningar som behövs för att

konkretisera våra förslag rörande angränsande institutioner

att förse den nya arbetsgivarorganisationen raed underlag för förhandlingar om löner och anställningsvillkor

att anställa personal vid Musikrådet

att lämna in Musikrådets första anslagsframställning

att samordna arbetet med Musikrådets organisation och landstingens arbete raed den regionala musikorganisationen

att bistå landstingen, regionrausiken och Rikskonserter i omställningsarbetet

att initiera projekt med syfte att följa och utvärdera musikreformen

att avge förslag rörande arrangörsavgifter och modeller för regional samverkan.

anställningen till den nya organisationen både centralt enligt detta förslag och regionalt med landstingen som huvudmän bör planeras väl och genomföras på ett för alla parter godtagbart sätt. Att personalens intressen blir väl tillgodosedda betyder mycket för resultatet av omorganisationen.

Vår strävan att leva upp till riksdagens ambitionsnivå för omställ- Prop. 1985/86:114

ningsarbetet förutsätter ett aktivt stöd från regeringen för bl.a. dem som blir övertaliga. De som kan beredas sysselsättning inom Sveriges Musikråd eller på annat håll måste få tillfälle till utbildning för att klara de nya uppgifterna. Arbetet med omplaceringar och utbildning komner att bedrivas parallellt med verk.sam-heten i övrigt under 1986 och 1987. För att kunna genomföra omställningen på ett försvarbart sätt och samtidigt upprätthålla musik-verksamheten på en godtagbar nivå är det nödvändict att kunna utfärda särskilda planeringsdirektiv till regionmusiken och Rikskonserter.

Bilaga 2.1 Prop. 1985/86: 114

	l/l c
	i-o
	"ÖV
	*-C <i)*
	J£ l/l
	U Ul
	O £
	*j;ro
	on_i
	»

		4-*
l/l		01
O	3 r.\
CJ	l/l	r
	c	OJ
rO	o
o		c o
c	O	m

E ro OC

l/l c o w

• O) -:

3 c "O (U

% t/5

LU U

Q/)

:0	.	«1 ?! c ro	c ■a			.y	c (0		t/)
E ra	E	«1 ?! c ro	Sl u o		3 E	3 E	<u	3	3 .:
QO o	.o	S. E E E	Sl u o	o;	1 o	. £	b ro O	E	2E
0-		5r	3 E				'ro		(K OJ
1			1			1			■-1

\n	j»;
F	l/l
	3
o .c	E
	ro t/1
o	•ro
4-'
1/1	DO

•i I O-

c OJ S O) O)

XJ.o Q- ocq: < -D-

_______ m_____

	c	■■
	•ro
ro	>- J3
r	r	m
0)	0)	<!,
>	l/l
OO	o

SOU 1985:56

Bilaga 2.2 Prop. 1985/86:114

FÖRSLAG TILL ANSLAGSDISPOSITION

Sveriges Musikråd	1983/84	1984/85
Löner och sociala kostnader''	10 500000	11300000
Lokaler'	2 100000	2 200000
Kontorsomkostnader	2850000	3 100000
Produklionsmedel neiio-	9500000	10000000
Avsällning för "Musikens Hus"	500000	500000
Avsättning för specialensemble	500000	500 OtK)
	25 950000	27600000
Stockholms Blåsarmusik
Löner och sociala kostnader
55 musiker	7 800000	8600000
10 övriga'	1500000	1 500000
Driftsmedel, nelto	1000000	1 000000
Lokaler	993 000	1000000
	11 300000	12 100000 (avrundat)
TOTALT	37 250000	39700000

' Härav två musiker/instruktörer för arméns musikpluton.

- Till detta kommer de konsertintäkter (motsv.) som intjänas. Koslnader för administration, information, m.m. belastar direkl Musikrådet.

■• Avser 1983/84 års lokaler. CEMUS förutsätter att kostnadsökningen för avdelningens nya lokaler fmansieras i särskild ordning. För budgetåret 1986/87 beräknas lokalkostnaderna till 2 166000 kr.

■* För 60 personer, inbegripet fyra för verksamhelen i Slockholms län. Medel motsvarande ytterligare fyra personer förutsätts vid organisationens start bli finansierade genom försäljning av tjänster. ' En lokalisering till Rikskonserters/Regionmusikens nuvarande lokaler förutsätts.

InnehåU Prop. 1985/86: 114

1 Inledning 2

2 Föredriig;mdt:ns överviiyanden ........................... 3

2.1 Den regionala musikorgunisationen ................. .... 3

2.2 Den centrala musikinstitulionen ..................... .... 5

2.2. t Rikskonserler ...................................... .... 5

2.2.2 Stockholms Blåsarmusik ......................... .. 10

2.2.3 Finansiering ......................................... .. 12

2.3................................................................. Det lortsatta arbeiei 13

3 Hemställan .................................................... 14

4 Beslut ........................................................... 14

Bilaga 1 Överenskommelse om iindrat huvudmannaskap tor den re
gionala musikverksamheten. Skrivelse frän statens förhand
lingsnämnd jämte bilagor ........................... 15

Bilaga 2 Sammanfatining av cenlrala musikkommiiléns betänkande (SOU 1985:56) Sveriges Musikråd (med organisationsplan

och förslag till anslagsdisposition) ............... 33

Norsiedis Tryckeri, Slockholm 1986 40