om olympiska vinterspel i Sverige år 1988

Proposition 1980/81:200

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:200

Regeringens proposition

1980/81:200

om olympiska vinterspel i Sverige år 1988;

beslutad den 7 maj 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ANDERS DAHLGREN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas vissa riktlinjer beträffande genomförande, organisation och ekonomiskt ansvarstagande för de olympiska vinterspelen år 1988, om dessa förläggs till Sverige.

I    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 200

Prop. 1980/81:200                                                                  2

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid,regeringssammanträde 1981-05-07

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten. Wikström, Friggebo. Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Boo, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Proposition om olympiska vinterspel i Sverige år 1988

1    Inledning

I skrivelse till regeringen den 26 november 1980 överiämnade Falu kommun en utredning om förutsättningarna för olympiska vinterspel i Falun och Are år 1988. Utredningen hade gjorts av representanter för stiftelsen Svenska Skidspelen, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), Åre slalomklubb samt stiftelsen Jämtfjäll. Falu kommun hemställde i sin skrivelse att utredningen skulle analyseras av regeringen tillsammans med de berörda kommunerna och att regeringen skulle ställa för ändamålet lämplig expertis till förfogande.

SOK har enligt Internationella Olympiska Kommitténs (lOK) regler lämnat en preliminär ansökan att i Sverige få arrangera 1988 års olympiska vinterspel och i samband därmed deponerat erforderiigt belopp hos lOK. Från Falu och Åre kommuner har till lOK därefter överlämnats de uppgifter om spelens tänkta arrangemang m. m. som krävs. SOK har ställt sig bakom Falu kommuns ansökan. Riksidrottsförbundet har uttalat sig för ett svenskt arrangemang av OS år 1988.

Genom beslut den 2 april 1981 bemyndigade regeringen chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare' för att överväga förutsättningarna för olympiska vinterspel i Falun och Åre år 1988. Utredaren avlämnade den 7 maj 1981 betänkandet (Ds Jo 1981:4) Vinter-OS i Falun/Åre 1988. Betänkandet bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

F.d. landshövding Carl Persson

Prop. 1980/81:200 3

2    Utredningen

Med hänsyn till att betänkandet fogats till detta protokoll som bilaga lämnas i det följande endast en kort redogörelse för huvuddragen i utredarens förslag.

Falun och Åre har enligt utredaren goda förutsättningar att arrangera 1988 års olympiska vinterspel. I kommunerna finns kunnande och en väl intrimmad organisationsapparat för stora internationella tävlingar. Genom att utnyttja befintliga anläggningar i kombination med de investeringar i nya anläggningar och provisoriska lösningar som föreslagits får de två orterna fullgoda olympiska tävlingsarenor.

Falu och Åre kommuner har till utredaren uttalat det bestämda kravet att olympiska spel på dessa båda orter inte får leda till någon ekonomisk belastning för kommunerna. Utredaren har mot denna bakgrund sett det som sin främsta uppgift att bedöma de ekonomiska risker som kan vara förknippade med en så omfattande statlig garanti i samband med olympiska vinterspel år 1988 i Falun och Åre.

Inkvartering av aktiva och ledare förutsätts både i Falun och Åre ske i s. k. olympiska byar. För massmediapersonal, särskilt inbjudna, företrädare för specialförbund m. fl. krävs goda logimöjligheter i nära anslutning till tävlingsarenorna. I Åre innebär detta inget problem eftersom området har god tillgång på hotellbäddar. I Faluområdet bedömer utredaren däremot att risk finns för att hotelltillgången är otillräcklig och anser att frågan bör utredas ytterligare.

Utredaren har granskat de förslag om investeringar i Falun och Åre som förts fram. Utredarens ställningstagande till de enskilda projekten skall dock inte ses som ett godkännande av en viss kostnadsnivå eller en föreslagen programlösning. Stora ansträngningar bör enligt utredaren framdeles göras för att förbilliga spelen genom atl utnyttja befintliga anläggningar och lokaler samt söka provisoriska lösningar. Vissa investeringar måste dock göras, I Åre krävs bl. a. investeringar för en störtloppsbana med en överbyggnad över europavägen E 75 samt lokaler för massmedia och administration. 1 Falun krävs bl. a. investeringar för en OS-by samt en bob- och rodelbana. Utredaren har inte funnit någon intressent som är beredd att ta ansvaret för bob- och rodelbanans drift och underhåll efter spelens genomförande. Man kan därför enligt utredarens mening inte utesluta att banan senare måste rivas och marken återställas.

Utredaren bedömer det sammanlagda investeringsbehovet i Falun och Åre till ca 180 milj. kr. i 1980 års prisnivå. Härtill har lagts en reserv om 30 milj. kr. för oförutsedda behov. Totalt har utredaren i sin ekonomiska beräkning för de olympiska spelen fört upp ca 210 milj. kr. för investeringar i anläggningar.

Utredaren har på den korta tid som stått till buds inte funnit underlag för att revidera de kalkyler beträffande kostnaderna för massmediaarrange-

Prop. 1980/81:200                                                                  4

mang som Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB och televerket har lagt fram. Den sammanlagda nettokostnaden för detta ändamål är uppförd till ca 175 milj. kr.

De löpande driftkostnaderna före och under de olympiska spelen bedömer utredaren till ca 130 milj. kr.

De totala kostnaderna för spelen uppskattas sålunda av den särskilde utredaren till ca 515 milj. kr.

Intäkterna, främst intäkter av TV-rättigheter, beräknas till ca 445 milj. kr.

Att anordna 1988 års olympiska vinterspel i Sverige skulle därmed för statens vidkommande kunna innebära ett ekonomiskt risktagande i storleksordningen 70 milj. kr. Utredaren understryker dock den stora osäkerhet som kalkylen är behäftad med.

3   Föredragandens överväganden

Göteborgs kommun ansökte år 1978 om värdskapet för de olympiska vinterspelen år 1984. Förutom i Göteborg skulle enligt planerna tävlingar arrangeras i Falun, Åre och Hammarstrand. Genom att på detta sätt sprida tävlingarna till flera orter skulle behovet av investeringar i anläggningar minska och kostnaderna för spelen begränsas. Efter överläggningar mellan staten och de berörda kommunerna lämnade statsmakterna nödvändiga garantier för spelens genomförande (prop. 1977/78: 146, KrU 1977/78:23, rskr 1977/78:275). Sveriges ansökan vann dock inte bifall hos lOK. De olympiska vinterspelen år 1984 kommer i stället att förläggas till Sarajevo i Jugoslavien.

Frågan om olympiska vinterspel i Sverige har nu väckts på nytt hos lOK genom ansökan att fä arrangera 1988 års spel i Falun och Åre. Tävlingarna i de alpina grenarna skall förläggas till Åre. Den utredning om investeringar och övriga kostnader för spelens genomförande, intäkter av spelen, organisatoriska lösningar m. m. som legat till grund för ansökan till lOK baserar sig i stora delar på de kalkyler som gjordes är 1978. Utredningsmaterialet har nu granskats av en särskild utredare, som också haft överläggningar med företrädare för bl. a. de berörda kommunerna, Falun och Åre.

En bidragande orsak till att Sverige inte fick arrangera de olympiska vinterspelen år 1984 kan ha varit det förhållandet att tävlingarna skulle anordnas på fyra orter. I den nu föreliggande ansökan står Falu kommun som huvudarrangör med de alpina grenarna förlagda till Are. Falun och Åre har ett gott anseende inom internationella idrottskretsar för förmågan att organisera och genomföra förstklassiga internationella tävlingar.

Utredaren redovisar de investeringar som blir aktuella om 1988 års vinterspel förläggs till Falun och Åre. I Falun behöver en bob- och rodelbana byggas. Eftersom ingen nu är beredd att överta banan efter spelens

Prop. 1980/81:200                                                    5

avslutning menar utredaren att banan senare kan behöva rivas. Rivningskostnaderna ingår sålunda i kalkylen. Jag delar utredarens uppfattning att man i en kostnadsberäkning av detta slag måste lägga in rivnings- och återställandekostnader för anläggningar som inte behövs eller blir för dyra att ha kvar efter spelens avslutning. Jag utgår dock från att idrottsrörelsen eller annan intressent senare kommer att pröva alla möjligheter för att behålla banan.

Bland övriga investeringar kan nämnas störtloppsbanan i Åre och OS-byn i Falun. Störtloppsbanan blir av bestående karaktär medan OS-byn får bli ett provisorium. Alternativa lösningar för OS-byn - vilket t.ex. kan vara utnyttjande av nyproducerade lägenheter i den ordinarie bostadsproduktionen - bör enligt utredaren övervägas senare om sådana förutsättningar föreligger vid tidpunkten för OS. En strävan bör självfallet vara att finna den lösning som år 1988 kan antas vara ekonomiskt mest fördelaktig.

Jag vill stryka under att den organisationskommitté som måste bildas om Sverige fär spelen och som får ansvaret för det fortsatta planeringsarbetet och för genomförandet noga måste överväga de olika investeringsobjektens omfattning och därvid också undersöka alla möjligheter till provisoriska och billiga lösningar.

Den koncentration av tävlingarna till Falun och Åre som nu föreslås ske innebär att kostnaderna för spelen blir högre än de kostnader som förutsattes vid 1978 års ansökan. Samtidigt har det dock under senare år visat sig att inkomster av TV-rättigheter vid liknande arrangemang blivit betydande och att dessa ökat kraftigt för varje OS. De beräkningar som nu föreligger ger därför anledning att anta att de samlade kostnaderna för spelen i stort sett kan motsvaras av inkomsterna.

Att arrangera olympiska spel innebär dock ändå ett ekonomiskt risktagande. Falu och Åre kommuner har uttalat det bestämda kravet att olympiska spel på dessa båda orter inte får leda till någon ekonomisk belastning för kommunerna. Kommunerna begär att de skall hållas ekonomiskt skadeslösa i samband med spelen. Enligt kommunerna är denna princip en ofrånkomlig förutsättning för att de skall stå kvar som tilltänkta arrangörer av 1988 års vinterspel. Jag hyser förståelse för kommunernas uppfattning i detta avseende. Den grova kostnads- och intäktsuppskattning för spelens genomförande som nu upprättats måste omgärdas med stora reservationer. Om spelen föriäggs till Sverige kommer krav att ställas på kommunernas planeringsresurser och serviceapparat. Enligt min mening är det därför nödvändigt att staten till fullo tar det ekonomiska ansvaret för spelen, i den del dessa kostnader inte täcks av kommunernas andel av de biljettintäkter spelen ger. De förutsättningar utredningen angett i dessa avseenden förefaller riktiga.

För den händelse de olympiska spelen skulle gä med föriust skulle det ekonomiska ansvaret alltså falla på staten. Utredarens beräkningar visar att som nämnts ett eventuellt underskott skulle kunna uppgå till storleks-

Prop. 1980/81:200                                                                  6

ordningen ca 70 milj. kr. Enligt min mening bör staten, trots den osäkerhet som vidlåder denna beräkning, ta detta ekonomiska ansvar samt svara för finansieringen av investeringarna m. m. fram till dess inkomster av spelen inflyter.

Det likviditetsbehov som staten mäste svara för uppstår i huvudsak under åren 1986-1988. Omfattningen av detta behov är avhängigt de utbetalningsplaner och övriga avtalsvillkor som kan träffas i fråga om försäljningen av TV-rättigheterna. Utredaren har i avvaktan på förhandlingar om sådana rättigheter, som sannolikt förs under perioden 1984-1985, inte kunnat bedöma det behov av utlåning från staten som de olympiska spelen kan föranleda. Däremot har utredaren i sin kalkyl beräknat räntor och räntereserver som täcker också en betydande upplåning. Under ogynnsamma omständigheter - dvs. att OS-budgeten sent eller först i samband med tävlingsäret 1988 får sina huvudsakliga inkomster - kan upplåningsbehovet under en kort period överstiga 300 milj. kr. i 1980 års penningvärde.

Förutsättningar finns som nämnts att de samlade kostnaderna för spelen i stort sett kan motsvaras av inkomsterna. Även om spelen i sig skulle ge ett underskott i den storleksordning utredningens riskbedömning anger kommer de emellertid att rikta intresset mot landet, ge valutainkomster och öka aktiviteten, främst i Falun och Are. Den svenska exportindustrin har uttalat stort intresse för Sveriges kandidatur och för den svenska idrotten skulle spelen komma att ge en betydande stimulans. Skäl finns också för att Sverige - vars idrottsutövare i stor utsträckning deltagit i olympiska spel i andra länder under årens lopp — nu, som det uttrycks, bjuder igen och svarar för spelen. Dessa förhållanden motiverar, trots den stramhet som i nuvarande statsfinansiella läge bör prägla statens ekonomiska engagemang, ett positivt ställningstagande från statsmakternas sida.

Sammanfattningsvis innebär vad jag här redovisat att staten - bl.a. genom att ta på sig den ekonomiska risk som är förknippad med spelen -bör stödja den ansökan som inlämnats om att i Sverige få arrangera 1988 års olympiska vinterspel. Om spelen förläggs till Sverige bör en organisationskommitté tillsättas för den fortsatta planeringen liksom för genomförandet. En utgångspunkt för denna planering bör vara det utredningsmaterial som nu finns tillgängligt. I kommittén bör ingå företrädare för staten, kommunerna och idrottens organisationer. Staten bör med hänsyn till den ekonomiska garantin ha ett avgörande inflytande i kommittén.

Som framhållits av utredaren finns dock fortfarande oklarheter beträffande Falu kommuns förutsättningar att stå som värd för olympiska spel. Detta gäller bl.a. hotellkapaciteten i Falun år 1988. Vidare behöver vissa mer detaljerade överläggningar föras mellan staten, berörda kommuner och idrottens organisationer - bl.a. SOK - beträffande organisation och ansvarsfördelning inför och under eventuella olympiska vinterspel i Sverige. Detta fortsatta utrednings- och förhandlingsarbete bör slutföras före

Prop. 1980/81:200                                                    7

10K;s session i Baden-Baden den 20-29 september i år, vid vilken frågan om värdskapet för 1988 års olympiska vinterspel slutgiltigt skall avgöras. Riksdagens ställningstagande bör göras beroende av att enighet nås mellan parterna i de fortsatta förhandlingarna och av att kvarstående prövning av Faluns och Åres allmänna förutsättningar att arrangera spelen inte visar på några avgörande svårigheter.

4   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som kan följa av att olympiska vinterspel anordnas i Sverige år 1988,

2.   godkänna de riktlinjer i övrigt för frågans fortsatta handläggning som jag har förordat.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

5    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1980/81:200

JORDBRUKS-DEPASTEMENTET

TINTER-OS I FALUN/ÅBE I988

Betänkande avgivet av I98I års OS-utredning

Ds Jo 1981:4

Bilaj

Prop. 1980/81:200 10

IMEHÅLLSFÖHTECKNING

Sid

1 BAKGRDKD

1.1  Utredningens direktiv ooh sammansättning

1.2  Utredningens arbete

2 OS-PHÅGANS BEHANULING 1977

5 FAIU/ÅRE-KOMHITTSNS BOTÄMKJUTDE

4   UTHEDNINGENS ÖVERLÄGGNINGAR

5   UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

5.1  Några utgångspunkter

5.2  Beräknade investeringskostnader

5.5 Beräknade kostnader för massmedie-

arrangeaang

5.4  Beräknade driftkostnader

5.5  Beräknade intäkter

5.6  Likviditetsfrågor

5.7  Ansvarsfördelning och organisation

5.8  Sammanfattande slutsatser

Prop. 1980/81:200

Till statarådet och chefen för jordbruksdepartementet

Genom bealut den 2 april I98I bemyndigade regeringen chefen för jordbniksdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att behandla frågan om olympiska vinterspel i Falun och Are 1988.

Som utredare tillkallades förre landshövdingen Carl Persson. Till sakkunniga utsågs kanslirådet Håkan Boberg, budgetdepartementet och departementsrådet Sören Ekström, jordbruksdepartementet. Till experter utsågs direktör Yngve Feuk, postverket, departementssekreterare Kjell Nyman, jordbruksdepartementet, hovrättsassessor Hans Petterson, jordbruksdepartementet, direktör Gunnar Pihlgren, postverket och departementssekreterare Kjell Sundberg, kommunikationsdepartementet. Utredningen antog namnet I98I års OS-utredning.

Utredningen överlämnar härmed betänkandet Vinter-OS i Falun/jbre 1988.

Stockholm i april I98I

Carl Persson

Prop. 1980/81:200 12

1        BAKGRUND

1.1 Utredningens direktiv och sammansättning

Regeringen bemyndigade den 2 april I98I jordbruksministern att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att pröva förutsättningarna för olympiska vinterspel i Falun/lre 1988. I direktiven till utredningen ger legeringen föl jande bakgrund till utredningsuppdraget :

" I oktober 1977 överlämnade 1977 års OS-utredning betänkandet (Ds Jo 1977:8) Förutsättningarna för vinter-OS i Sverige år 1984. Efter förhandlingar med berörda parter - bl.a. de då aktuella arrangörskommunema - föreslog regeringen i en proposition (1977/78:146) riksdagen att lämna nödvändiga statsgarantier för spelens anordnande. Riksdagen biföll propositionen (KrU 1977/78:23, rskr 1977/78:275). Den svenska ansökan om att år I984 få arrangera de olympiska vinterspelen i Göteborg, Falun, Are och Hammarstrand vann emellertid inte bifall vid Intemationella Olympiska Kommitténs (lOK) sammanträde i maj 1978.

I en skrivelse den 26 november I98O har Falu kommun till regeringen överlämnat utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Åre år I988 och hemställt bl.a. att utredningen analyseras av regeringen ooh berörda kommuner till-sammana samt att regeringen ställer för ändamålet lämplig expertis till förfogande. I en skrivelse den 18 mars I98I till regeringen har Falu kommun vidare anmält att kommunen, efter beslut av kommimfullmäktige den 12 mars i år, nu är beredd att med vissa villkor förhandla med regeringen om eventuella ekonomiska garantier från statens sida gentemot bl.a. Falu kommun i samband med olympiska vinterspel.

Den av Falu kommun överlämnade utredningen har gjorts av kommittén för vinter-OS i Falun är I988. Denna kommitté är sammansatt av representanter för stiftelsen Svenska Skidspelen, Sveriges Olympiska kommitté (SOK), Åre slalomklubb samt stiftelsen Jämtfjäll. Kommitténs syfte har varit att med utgångspunkt i det av 1977 års OS-utredning framlagda betänkandet beskriva de praktiska förutsättningarna för ett .arrangemang av vinter-OS år I988. Kommittén har därvid sökt analysera de åtgärder som behöver vidtas samt utarbetat kostnadskalkyler för dessa.

Beslutet i Falu kommunfullmäktige innebär att kommunen ansöker om vinterspelen år I988 med förbehåll dels för utform-

Prop. 1980/81:200 13

ningen av de statliga garantier kommunen önskar, dels för att frågan ånyo skall prövas av kommunen efter det att förhandlingar med staten, Are kommun m.fl. har genomförts. Falu kommun kommer för sin del enligt det beslut som fattats att vid överläggningarna om ekonomiska garantier hävda att staten skall garantera att kommunen inte får några kostnader för de åtgärder som fordras för att genomföra de olympiska vinterspelen. Falu kommun har formellt ansökt om spelen hos lOK. SOK har hos lOK deponerat erforderligt belopp för att ansökan skall gälla samt till lOK översänt de uppgifter om spelens tänkta arrangemang m.m. som formellt krävs. SOK har ställt sig bakom kommunens ansökan. Riksidrottsförbundet (rf) har nyligen uttalat sig för ett svenskt arrangemang av OS är I988.

Vid IOK:s session i Baden Baden i Västtyskland den 29 september 1981 avgörs frägan om vilken ort som skall erbjudas arrangera I988 års OS.

Falu kommuns ansökan har gjorts avhängig av att staten lämnar ekonomisk garanti för genomförandet av spelen. Regeringen har mot den bakgrunden förklarat sig beredd att medverka till att klarlägga förutsättningsjna för att den svenska ansökan skall kunna kvarstå."

Utredarens uppdrag formuleras i direktiven på följande sätt:

"För att ge underlag för den fortsatta prövningen av förslaget om vinter-OS i Falun/lre är I988 bör en särskild utredare tillkallas.

Utredarens huvuduppgift bör vara att klarlägga förutsättningarna för att den av Falu kommun inlämnade ansökan skall kvarstå. Det slutgiltiga ställningstagandet från berörda parters sida måste ske i god tid före det sammanträde vid vilket lOK tar ställning till frågan om arrangör för I988 års olympiska vinterapel. Med hänsyn härtill bör utredairen senast under april I98I redovisa sitt uppdrag till regeringen.

I detta arbete krävs bl.a. en vidare analys av de ekonomiska kalkyler som presenterats och en granskning av de organisatoriska lösningar som kan bli aktuella. Vidare krävs - vad gäller de delar av arrangemangen där staten kan bli ansvarig för investeringar, dtift eller produktion - att finansieringsvillkor, ekonomiska konsekvenser .m.m. klarläggs. Utredaren skall mot den bakgrunden bedöma behovet av en eventuell statsgaranti och i förekommande fall presentera en modell för en sådan. Den hittills genomförda granskningen i jordbruksdepartementet har slutligen också gett vid handen att vissa kalkylposter och praktiska förutsättningar för arrangerandet av spelen måste prövas ytterligare. Utredaren bör om så visar sig erforderligt ocksä utforma förslag till avtal mellan staten och övriga intressenter. För statens del bör eventuella avtal göras beroende av regeringens och riksdagens godkännande ,"

Prop. 1980/81:200 14

Jordbruksministern tillkallade med anledning av regerin.jens beslut förre landshövdingen Carl Persson som utredare. Som sakkunniga tillkallades kanslirådet Håkan Boberg, budgetdepartementet och departementsrådet Sören Ekström, jordbruksdepartementet. Som experter tillkallades direktör Yngve Feuk, postverket, departementssekreterare Kjell Nyman, jordbruksdepartementet, hovrättsassessor Hans Petterson, jordbrukadepartementet, direktör Gunnar Pihlgren, postverket ooh departementssekreterare Kjell Sundberg, komm-unikationsdeparte-mentet.

1.2 Utredningens arbete

Under utredningsarbetets gång har överläggningar genomförts med Falu och Are kommuner. Utredningen har också besökt dessa orter och överlagt med olika berörda lokala intressen. Vidare har utredningen överlagt med de statliga myndigheter som beröra i särskilt hög grad liksom med företrädare för Sveriges Radio, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), Riksidrottsförbundet (HF) och berörda specialidrottsförbund. Utredningen har också hållit kontakt med justitie- och försvarsdepartementen. Den tid nom st,-\tt till utredningens förfogande har v.-trit mycket knapp. Det egentliga utredningsarbetet har genomförts på cirka tre veckor. Detta har självfallet inneburit att många bedömningar med nödvändighet blivit översiktliga och att utredningen inte kunnat göra detaljberäkningar annat än i undantagsfall.

Som särskild konsult på det byggnadstekniska området har utredningen anlitat arkitekt Karl Ola Wamhammar, Göteborg.

Prop. 1980/81:200                                                                    15

2   0S-7RÅGAiIS BSHAKDLI!I& 1977

1977 års OS-utredning lade i oktober 1977 fram sitt betänkande (Ds Jo 1977:8) Förut3ättninga.ma för vinter-OS i Sverige I984.

Regeringen uttalade den 27 oktober 1977 sitt stöd för Göteborgs kandidatur till värdskapet för I984 års olympiska vinterspel och dagen därpå ansökte Göteborg hos Intemationella Olympiska Kommittén om spelen.

Därefter fick 1977 års OS-utredning genom tilläggsdirektiv uppdraget att ytterligare klarlägga förutsättningarna för olympiska vinterspel i Sverige. I en rapport till regeringen i februari 1978 redovisade utredningen bl.a. förslag till avtal mellan staten och berörda kommuner.

Utredningen bedömde relativt utförligt de praktiska förutsättningarna för att arrangera I984 års olympiska vinterspel i Sverige.

Beträffande transportfrägoma konstaterade utredningen att sn utökning av den ordinarie tågtrafiken kunde bli nödvändig. Vissa förutsättningar bedömdes finnas för en sådan utökning. Tillfredsställande möjligheter att klara flygtrafiken redovisades också i utredningen, dock med kommentaren att Ftösö flygplats i Östersund kunde bshöva vissa temporära eller permanenta fni— stärkningar. Några ner betydande problem i samband med buss-och biltrafiken redcvi.Tades inte i utredningen.

'J-redningen konstaterade vidare ett behov av utökade  jlisiära insatser, liksom av en icke obetydlig militär medverkan. Tillfredsställande .löjligheter fanns enligt 1977 års utredning att tillgodose dessa behov.

Beträffande telekommunikationer - dvs. teleförbindelser och

Utredare var riksdagsman Rolf Rämgård.

Prop. 1980/81:200 16

radio/TV-teknik - konstaterade utredningen ett betydande behov av temporära insatser under spelen. De grundläggande tekniska förutsättningarna för en sådan temporär satsning bedömdes av utredningen som tillfredsställande.

Vid bedömningen av de olika orternas förutsättningar utgick utredningen frän en fördelning av spelen på fyra platser. Med denna bakgrund redovisades goda förutsättningar för Falun att svara för sin del av arrangemangen. Utredningens redovisning omfattade bl.a. transportmöjligheter, förläggning och utspisning, samhällelig och kommersiell service. Samma frågeställningar behandlades beträffande Åre, Också för denna ort redovisades i utredningen goda förutsättningar att stå som arrangör för delar av de olympiska vinterspelen.

I korthet innehöll utredningens förslag följande.

Utredningen betonade att dess förslag siktade på ett OS-arrange-mang som i största möjliga utsträckning utnyttjar befintliga idrottaanläggningar ooh som genom en rimlig ambitionsnivå begränsar de kostnader ett olympiskt aurrangemang i Sverige skulle medföra.

Utredningens förslag innebar att de olympiska vinterspelen skulle förläggas till fyra orter, nämligen Göteborg, Falun, .e och Hammarstrand. Såsom huvudort för spelen föreslogs Göteborg. Detta innebar att invigning ooh avslutning skulle förläggas dit, liksom hastietsåkning på skridsko, ishockey och konståkning. Till Falun förlades enligt förslaget längdåkning pä skidor och backhoppning samt skidskytte och, i den händelse grenen skulle bli aktuell, skidorientering. De alpina grenarna slalom, storslalom och störtlopp föreslogs förlagda till Åre och-rodel till Hammarstrand.

Utredningen konstaterade att anläggningar redan finns för samtliga grenar utom för störtlopp. En störtloppsbana måste därför anläggas i Are. I övrigt fordras endast begränsade insatser för upprustning och komplettering av befintliga anläggningar.

Prop. 1980/81:200 17

Vad gäller organisationen för de olympiska spelen måste enligt utredningen en klar gränsdragning göras mellan centralt och lokalt ansvar. Utredningen föreslog sålunda att lokala organisationskommittéer på tävlingsortema skulle ges en betydande självständighet inom givna ekonomiska förutsättningar.

Utredningens ekonomiska beräkningar visade att investeringar och kostnader för spelens genomförande torde uppgå till drygt 200 milj. kr. De beräkningar som gjorts av intäktema slutade på oa 125 milj. kr. Underakottet skulle säledes bli oa 75 milj. kr.

Det samlade imderskottet för OS-arrangemanget är, framhöll utredningamannen, vad Sverige får betala för att bjuda igen för att vi tidigare deltagit i olympiska spel i andra länder. I utredningen betonades dock att de olympiska arrangemangen kan ge fördelaktiga effekter i flera olika avseenden. Tillströmning av publik och deltagare kan enligt utredningen gynnsamt påverka turismen ooh ge ökade skatteintäkter för såväl stat som kommuner och landsting. Ett ökat antal utländska besökare tillför också landet utländsk valuta.

Utredningamannen framhöll att olympiska arrangemang är motiverade inte minst genom sitt idrottsliga värde. En förutsättning är dock att man framgent väljer former som möjliggör genomförande till rimliga kostnader. Vidare påpekade utredningsmannen att de olympiska arrangemangen och reglema, även om de bör modifieras och moderniseras, utgör en motvikt till de kommersiella intressenas frammarsch inom idrotten. Även detta gör fortsatta olympiska tävlingar önskvärda.

Mot bakgrund av vad som redovisats rekommenderade utredningsmannen att man ställer sig positiv till att Göteborgs koramun ansöker om de olympiska vinterspelen år I984.

2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 200

Prop. 1980/81:200 18

I utredningsmannens senare framlagda rapport redovisades förslag till avtal mellan staten och berörda kommuner. Vidare redogjordes för de ytterligare kontakter som tagits med berörda verk ooh myndieter. Avtalet mellan staten och berörda kommuner innebär i korthet följande.

Lokala organisationskommittéer svarar för tävlingsarrangemangen -och övriga lokala arrangemang. En central organisationskommitté svarar för samordnande och för spelen gemensamma funktioner. För att de lokala kommittéema skall kunna finansiera sina åtaganden garanterar staten de budgeterade biljettintäktema. De investeringar i tävlingsanläggningar som erfordras skall utföras av kommunema. Enligt beräkningar utgör kostnaden för deasa anläggningar 10 milj. kr. Staten åtar sig att vid eventuella fördyringar tillskjuta upp till 5 milj. kr. Eftersom vissa utgifter uppstår innan intäkter flyter in ges de lokala organisationskommittéerna kreditgarantier om totalt 15 milj. kr.

Regeringens proposition beträffande oljinpiska vinterspel i Sverige 1984 (prop. 1977/78:146) lades fram för riksdagen i mars 1978. I propositionen godtog regeringen i allt väsentligt de förslag som utredningen framlagt. Det föredragande statsrådet, jordbruksminister Anders Dahlgren, drog ocksä upp vissa riktlinjer för hur det fortsatta förhandling- ooh förberedelsearbetet borde bedrivas. Regeringen begärde dels riksdagens bemyndigande att godkänna det i propositionen redovisade avtalet mellan staten ooh berörda kommuner, dels riksdagens godkännande av riktlinjerna för det fortsatta arbetet.

Två motioner väcktes i riksdagen med anledning av motionen. Laxs Werner m.fl. (vpk) yrkade att riksdagen som en förutsättning för godkännande av propositionen skulle besluta att a) frän och med nästkommande budgetår ökade satsningar sker pä idrottsverksamheten, sä att den klart uttalade målsättningen "idrott ät alla" kan uppfyllas inom de närmaste åren, och b) de berörda kommunema skall hållas ekonomiskt skadelösa i vad gäller genomförandet av olympiska vinterspelen 1984, samt att riksdagen -om dessa villkor ej accepteras - skulle avslå propositionen (motion 1977/78:1890). Lena Öhrsvik m.fl. (s) yrkade främst

Prop. 1980/81:200                                                                    19

av ekonomiska skäl avslag på regeringens proposition (motion 1977/78:1906). Kulturutskottet konstaterade i sitt betänkande (KrU 1977/78:25) följande:

"Det material som läggs fram i propositionen belyser väl Sveriges förutsättningar att arrangera I984 års olympiska vinterspel. Koatnadsaspektema och ansvarsfördelningen mellan berörda parter har studerats ingående. Utskottet kan ställa sig bakom de grundläggande riktlinjer som avses gälla för det fortsatta arbetet, om Sverige får erbjudande att vara värd för vinterspelen.

Föredragande statsrådet uttalar i propositionen att han delar idrottsrörelsens uppfattning att ett svenskt åtagande att arrangera vinterspelen inte får taa till intäkt för att inskränka anslagen till idrotten. Med anledning av detta uttalande och de farhågor som yppas i motionerna 1977/78:1890 och 1906 att satsningen på olympiska spel skulle inkräkta på idrottsanslagen vill utskottet understryka att en sådan satsning inte får inverka menligt pä utvecklingen av det statliga idrottsstödet under kommande år.

I förstnämnda motion yrkas att ett bifall till propositionen skall förknippas med formliga villkor dels om fortsatt stöd åt idrotten så att målsättningen idrott åt alla kan förverkligas inom de närmaste åren, dels om ekonomiska garantier åt de berörda kommunema.

Utskottet som redan klart angett sin uppfattning on vikten av en fortsatt utveckling av det statliga idrottsstödet avstyrker det förstnämnda villkoret. Vad beträffar villkoret om ekonomiska garantier för de berörda kommunema fär utskottet nämna att det avtal som staten avses skola ingå med kommunema innefattar klara principer för värdkommunemas ekonomiska åtaganden."

Mot denna bakgrund förordade utskottet ett bifall till regeringens förslag och avslag pä de båda motionerna. Riksdagen följde utskottets förslag.

Prop. 1980/81:200 20

3  FALU/ÅEE-KOMMITTENS BETÄNKAinJE

En kommitté sammansatt av representanter för svensk vinter-sport utredde under senare delen av 198O förutsättningarna för att arrangera vinter-OS i Falun och Åre. Denna kommittés förslag sammanfattas i detta kapitel.

Förslaget från kommittén för vinter-OS i Falun I988, Palu/Åre-kommittén, innebär att spelen förläggs till Falun och Are med Falun som huvudort. Där förläggs följaktligen huvuddelen av grenarna liksom invignings- och avslutningacermoni. Till Åre förlägga de alpina tävlingarna.

Begränsningen till endast två orter, vilken i hög grad styrts av det faktum att intemationella kontakter klaxt pekar på att spridningen av spelen var en avgörande orsak till att Sverige inte fick spelen I984, medför i förhållande till 1977 års OS-utredning mer omfattande behov av nya anläggningar. Detta kompenseras dock i hög grad av att man slipper dyrbara provisorier på ytterligare två orter för TV, radio, televerket och övrig service till massmedia.

Enligt kommittén ger sannolikt en koncentration av spelen totalt högre kostnader men dessa uppstår i sinläggningar som har ett bestående värde.

Bet är enligt kommittén viktigt att komma ihåg att alla anläggningar finansieras helt av inkomster aom uppkommer på grund av OS - således av pengar som annars inte skulle vara tillgängliga.

Referatet grundar sig i huvudsak på kommitténs egen text.

Lars Eggerxz. Stiftelsen Svenska Skidspelen, ordförande

Bo Bengtsson, Sveriges olympiska kommitté, vice ordförande

Stig Hedlund, Stiftelsen Svenska Skidspelen

Lars Herbertsson, Stiftelsen Svenska Skidspelen

Hasse Strandberg, Åre Slalomklubb

Olle Rolén, Åre Slalomklubb

Karl-Bertil Torkelsson, Stiftelsen Jämtfjäll

Jan Åke V/idell, sekreterare

Prop. 1980/81:200 21

Det är enligt kommittén egentligen bara två anläggningar vilkas värde efter spelen kan ifrågasättas, nämligen en ny bob- och rodelbana och en för framtida behov alltför stor iahall. Litet cyniskt skulle man, konstaterar kommittén, kunna påstå att desaa utgifter får ses som "utgifter för inkomstemas förvärvande". En absolut förutsättning för att få arrangera spelan är att man kan erbjuda goda tävlingsbanor för alla olympiska grenar och dit hör än sä länge även bob.

Genom att bygga en kombinerad bob- och rodelbana får banan ändå enligt kommittén ett värde efter spelen, då rodel redan är en stor aport i Europa och deaautom är i tillväxt. På grund av bobens krav blir anläggningskostnaden stor, men eftersom denna helt finansieras med OS-inkomster är det den framtida driftkostnaden som blir intressant. I driftkostnaden för idrottsanläggningar är den årliga kapitalkostnaden, räntor och avskrivningar, en mycket tung delpost. Den framtida huvudmannen för banan kan dock helt bortse från kapitalkostnaden, eftersom man utan kostnad kan överta en redan finansierad anläggning. De driftkostnader som återstår täcks dessutom delvis av inte obetydliga intäkter från avgifter för träningsåkning i bansui.

Sedan kommittén lämnat sin rapport har förutsättningarna för det föreslagna ishallabygget i Borlänge förändrats. Inom Lugnet-området i Falun finna en för olympiska tävlingar i ishockey och koståkning för liten ishall som enligt de ändrade planerna nu föreslås utbyggd. I det nya alternativet nås dela en atörre koncentration av tävlingaplataer, dela en lägre kostnad.

Kommittén föreslår sammanlagt investeringar i nya och befintliga anläggningar i Falun för ca 115 milj. kr. i I98O års prisläge, varav oa 42 milj. kr. avser ny  bob- och rodelbana, ca 34 milj. kr. en utökad ishall samt upprustning av 3-hall i Leksand, ca 8 milj. kr. skridskobana för hastighetsåkning, oa 10 milj. kr. kanslibyggnad vid huvudentrén i Lugnet sar.-.t i övrigt ca 20 milj. kr. för åtgärder i skidstadion,hoppbackama m.m.

I Åre mäste en störtloppsbana byggas för att klara tävlingarna. Detta är ett krav aom inte enbart galler för ett eventuellt

Prop. 1980/81:200 22

os. Skall Åre arrangera fullständiga World Cup-tävlingar eller världsmästerskap, måste en intemationellt godkänd störtloppsbana iordningställas. Störtioppsbanan, som måste dras med en viaduktöverbyggnad över väg E 75 samt utrustas med stollinbana, har kostnadsberäknats till ca 18 milj. kr. av kommittén. I Are saknas fullgoda möjligheter for att tillgodose massmedias lokalbehov varför i kalkylerna upptagits 13 milj. kr. för att provisoriskt tillgodose behoven. För investeringar i övrigt i slalombackarna m.m. har beräknats oa 10 milj. kr. De sammanlagda investeringsbehoven i Åre uppgår enligt kommittén till drygt 40 milj. kr.

För ett genomförande av olympiska vinterapel i Falun och .Ire år 1988 krävs således enligt kommittén sammanlagt investeringar om ca 155 milj. kr. i tävlingsarenor m.m.

Som tidigare arrangemang av olympiska vinterspel visat utgör kostnaderna för masamediaaervioe en mycket ator post i budgeten. Detta är också belyst för svenska förhållanden i 1977 års OS-utredni.ngs betänkande om förutsättningarna för OS 198. Därför har även i FaWAre-kommitténs betänkande särskild vikt lagts vid att få kostnader och problem förknippade med denna ser/ioe noggrant kartlagda.

Som allmän målsättning för radio och T har satts att ge minst sanna möjligheter som gavs i Lake Placid. För såväl radio- och TV-kommentatorer som skrivande journalister har räknats med ett centralt maaamediacenter i vardera .ire och Falun. Dessutom har fömtsätts att viss service skall ges pä några hotell som huvudsakligen avses nyttjas av journalister. Vidare ingår viss service vid de olika tävlingsarenoma.

För TV irjiebär bevakning av vinter-OS ett stort behov av teknisk utrustning. Denna kan endast till en mindre del tillhandahällas från TV:3 ordinarie verksamhet. Resterande behov måste lösas med dels inlåning, dels inköp av materiel. Den ini:öpta materielen kan antingen försäljas efter spelen, troligen till starkt reducerade priser, eller efter spelen åtminstone till viss del ingå i T'1-.3  normala nyanskaffning. Sn viss fortsatt upprustning av T/:s utrustning är också tänkbar.

Prop. 1980/81:200 23

TV har i sin kalkyl beräknat nettokostnaderna som förorsakas av OS till oa 85 milj. kr.,varav 29 milj. kr. utgör drift- och personalkostnader och återstoden nettoinvesteringskostnad. Likviditetsbehoven är dock större, eftersom enbart de totala investeringarna för TV omfattar ca 127 milj. kr.

För radion gäller i stort sett samma förutsättningar son för TV. Två olika altemativ har redovisats avseende dels uthyrning av studios inkl. teknisk utrustning, dels enbart studiolokaler, varvid gästande bolag får medföra sin egen utrustning. Sveriges radios beräkningar för OS-arrangemang uppgår till drygt 12 milj. kr. enligt det dyrare alternativet.

Televerket har bedömt att ett eventuellt OS-arrangemang i hög grad berör verkets flerårsplan. Vissa möjligheter finns att täcka en del av OS-behoven genom omdisponeringar i denna. En stor del av utrustningen mäste anskaffas speciellt för OS, men kan senare komma till användning i den ordinarie verksamheten. Kostnader upnstår då för flyttning av material samt för räntor pä grund av för tidiga investeringar. Televerkets nettokostnadsberäkning för telekommunikationer omsluter 46 milj. kr. och för TV och Ijudradiokom-munikation drygt 30 milj. kr. Efter korrigering för vissa inkomster beräknar televerket kostnaderna till oa 73 milj. kr. .Av beloppet utgör ca 35 milj. kr. investeringar kalkylerade netto, medan det totala investeringsbehovet utgör knappt 100 milj. kr.

De av kommittén beräknade kostnaderna för massmediabevakning exkl. vissa lokalbehov och annan ser/ice uppgår till netto ca 171 milj. kr.

Falu/Are-kommittén bedömer de praktiska förutsättningarna för att arrangera de olympiska vinterspelen i Falun och Are som mycket goda. Delvis refererar kommittén till 1977 års OS-utredning, raen nägra j-tterligare kommentarer görs.

Prop. 1980/81:200 24

Beträffande förläggningsmöjlighetema i Falun konstaterar kommittén att hela regionen måste tas i anspråk. Som ett komplement kan tillfällig uthyrning av nyproducerade lägenheter bli nödvändig. Kommittén konstaterar att inom en radie på 20 km från tävlingsplatsen Lugnet finns drygt 4 65O bäddar. På ett maximalt avstånd av 50  finns 10 750 bäddar och på ett maximalt avstånd av 100 km finns 19 550 bäddar. På näravstånd, dvs. under 10 km från Lugnet, finns drygt 900 bäddar. Detta antal kan utökas med ytterligare 200 om skolor ooh studentbostäder kan utnyttjas. För lOKta ledamöter, prominenta gäater samt jounalister finns Grand Hotell i Falun och Hotell Brage i Borlänge med sammantaget 275 i:™ och 417 bäddar. Fasta planer föreligger pä minst ett hotellbygge i regionen fram till I988. Kommittén förutsätter att ytterligare ett antal rum tillfälligt måste användas som hotell och har beräknat viasa kostnader för en sädan lösning.

Förläggningsmöjlighetema i Åre betraktas som goda. Några speciella arrangemang bedömer kommittén inte behöver vidtas i denna region.

I såväl Falun som Åre redovisas i övrigt goda förutsättningar, bl.a. vad gäller trafikförsörjning och service till tävlande, gäster, massmedia och publik.

För den organisation som skall svara för genomförandet av spelen upprättas ett centralt generalsekretariat imder en generalsekreterare. Till detta sekretariat knyts heltidsanställd personal, bl.a. en presschef och en ekonomichef. I ett senare skede är det nödvändigt att personal anställs ookså för andra funktioner, t.ex. transporter, medicinska frågor, ackredite-ringar, tekniskt genomförande, inkvartering etc. Enligt IOK:s regler ligger ansvaret för genomförandet av vinterapelen pä en organisationskommitté som har att samarbeta med lOK i allt väsentligt och som måste ha legal status.

Avgränsningen av ansvar mellan organisationskommittén, staten

Prop. 1980/81:200 25

och berörda kommuner torde enligt kommittén inte bli svårare med både Falun och Are som värdorter än om det gällt endast en kommun. Utgångspunkten mäste vara att söka en ansvarsfördelning som ger största möjliga kostnadsmedvetande.

Kommittén bedömer att bl.a. begränsningen av antalet tävlingsorter minakar behovet av lokala kommittéer med ett totalt ansvar. Inom en sådan lokal kommitté kvarstår ett stort behov att genom avtal reglera de olika ingående intressentemas ekonomiska ansvar. Det medför dock inte ökade problem att sådana avtal i stället tecknas direkt med en central organisationskommitté, varvid varje intressents ansvar omedelbart blir entydig. reglerat.

Falu/Åre-kommittén föreslår alltså att en central organisationskommitté ges totalansvaret för spelens genomförande. Genom separata avtal med kommuner och andra intressenter kan ansvaret delegeras för vissa åtgärder, t.ex. byggande av vissa anläggningar. Kommittén förutsätter att huvuddelen av de nya anläggningar som uppförs överlämnas koatnadsfritt till kommunema eller annan huvudman efter spelen.

Även inför ett eventuellt OS-arrangemang I988 bör enligt kommittén gälla att staten genom någon form av garanti ansvarar för finansieringen av den budget som snarast mäste fastställas för den centrala organisationskommittén.

För övriga intressenter mäste gälla att de i avtal förbinder sig att mot överenskommen ersättning genomföra specificerade åtaganden.

Den kalkylerade driftbudgeten för organisationskommittén omsluter enligt Falu/Are-kommitténs beräkningar oa 121 milj. kr. i 1980 års penningvärde. Kostnadsberäkningarna innefattar kommitténs egna administrativa kostnader, tävlingsarrangemang, ceremoniella arrangemang och andra specifika OS-kostnader av

Prop. 1980/81:200 26

driftkaraktär. Vidare ingär ersättningar för nyttjande av OS-symbolen, drift av anläggningar inför spelen, anpassning och inredning av lokaler för massmedia och tävlande, hyresersätt-ningar för lokaler, arenor, OS-forläggningar m.m., övriga OS-bykostnader, förhyrning av lägenhetshotell, ersättningar för säkerhetstjänst, samhällsservice etc, marknadsföring och konsultmedverkan. I slutsumman om 121 milj. kr. ingår även låneräntor och reserver om saxamanlagt 40 milj. kr.

Sammantaget kalkyleras således OS-budgetens utgiftssida till knappt 450 milj. kr. efter korrigeringar för de ändrade förutsättningarna betr. ishallen.

Ett vinter-OS I988 i Sverige skulle enligt Falu/Åre-kommittén kunna finansiera sig självt ooh möjligen ge ett direkt överskott.

Det är enligt kommittén ställt utom allt tvivel att de olympiska arrangemangen skulle ge många fördelaktiga effekter i flera avseenden. Sälunda skulle tillströmni.igen till laindet av turister före, under och efter spelen ge ökade skatteintäkter för stat, landsting och kommuner. En ökning av antalet utländska besökare förbättrar också valutareserven.

De sammanlagda direkta intäktema har kalkylerats till ca 490 milj, kr. Den helt dominerande intäktsposten utgörs av försäljningen av TV-rättighetema och dä främst till det amerikanska TV-företag som förvärvar sändningsrätten till USA. Förhandlingar om TV-rättighetema upptas omedelbart efter 1984 års olympiska spel varför kalkylmässigt angetts de ungefärliga inkomster Sarajevo förväntas erhålla i samband med I984 ärs spel. Dessa intäkter har efter avdrag för IOK:s del beräknats till 330 milj. kr.

Övriga intäkter utgörs av biljettinkomster om 83 milj. kr. och diverse försäljningsintäkter av OS-symbolen, minnesmynt, lotter m.m. om 77 milj. kr.

Den av kommittén redovisade kalkylen innebär således ett

Prop. 1980/81:200 27

överskott om ca 30 milj. kr. utöver reserver om ca 20 milj. kr.

För Sverige skulle ett OS I988 enligt kommittén erbjuda ett fullständigt unikt tillfälle att nå ut i världen. Vad detta på sikt skulle kunna få för effekt på t.ex. handelsutbyte, valutareserv och sysselsättning är i dag omöjligt att kvantifiera. Utredningsgruppen vill emellertid peka på

att svensk idrott genom ett sådant här arrangemang skulle tillföras ekonomiska ooh personella resurser; dessutom goodwill, som knappast akulle kunna tillakapas på annat sätt,

att Sverige som nation genom den oerhörda genomslagskraft som massmedia har skulle kunna visa upp sig inför hundratals miljoner människor i hela världen med allt vad det innebär,

att svenskt näringsliv skulle erbjudas rika ooh enastående möjligheter att, med ett vinter-OS I988 som grund, knyta för folkhushället värdefulla kontakter över hela världen,

att kommunema Falun och Are under rA.trra.  är och framför allt veckor tillsammans med Sverige skulle placeras på världskartan, vilket skulle kunna ge en rad positiva effekter pä sysselsättning, samhällsservice, valuta- och handelainkomster osv.,

att berörda kommuner akulle fä ett ökat utnyttjande av befintliga anläggningar, vilka delvis tillkommit med statligt stöd. De skxille utan kommunala kostnader dessutom få en upprustning av dessa samt i vissa fall nyinvesteringar,

att kommunema av OS-intäkter skulle fä ersättning för de tjänster som ställs till organisationskommitténs förfogande.

Prop. 1980/81:200 28

4      UTREDNINGENS ÖVERLÄGGNINGAR

Utredningen har utgått från det material som presenterats av 1977 års OS-utredning och av kommittén för vinter-OS i Falun 1988. Med detta material som grund har överläggningar genomförts med bl.a. berörda kommuner, Sveriges Olympiska Kommitté, Riksidrottsförbundet och berörda specialförbund, rikspolisstyrelsen, vägverket, televerket, luftfartsverket, Linjeflyg, SAS, SJ och Sveriges Radio A3. Vidare har utredningen haft kontakt med statens vattenfallsverk i frågan om byggande av en temporär OS-by och med Sveriges Turisträd beträffande förläggningsmöjligheterna i Falun och Are.

Falu och Åre kommuner har granskat det material som lagts fram av koramittén för vinter-OS i Falun och Are I988. I särskilda framställningar till utredningen har kommunema framhållit vissa enligt de.m nödvändiga ätgärder utöver de som kommittén redovisat.

Falu kommun har utgått frän att det ursprungligen föreslagna ishallsbygget i Borlänge inte kommer till stånd, utan att en tillbyggnad i stället sker i ishallen i Falun, Som en följd av att hallen då blir större än kommunen norraalt har behov av har man begärt att få en ekonomisk uppgörelse som kompenserar kommunen för de framtida ökade driftkostnaderna.

Vidare har kommunen efter kontakt med vägmyndighetema framhållit att den s.k. östra förbifari;en mäste byggas ut för att Falun på ett tillfredsställande sätt skall kunna klara trafikförsörjningen under de olympiska spelen. Vägförbindelaen har bedömts kosta 18,5 milj. kr. och statsbidraget beräknas till 11 milj. kr. Det önskemål Falu kommun framfört är en tidigareläggning av statsbidraget för att vägbygget skall bli genomfört i tid för spelen.

Falu kommun har också tagit upp kostnaderna för den olympiska byn till diskussion. Ora tillfällig förhyrning av nyproducerade lägenheter blir det alternativ som genomförs begär kommunen att

Prop. 1980/81:200 29

organisationskommittén/staten skall lärana en garanti omfattande samtliga eventuella kostnader för outhyrda lägenheter i OS-byn efter spelen.

På liknande sätt begär kommunen en garanti som omfattar samtliga driftkostnader efter spelen för bob- och rodelbanan.

Åre kommun har till utredningen framfört önskemål om kompletteringar i ett par hänseenden till Falu/Are-kommitténs redovisning. Kommunen anser att den s.k. Centrunväen i Are är nödvändig för att kommunen skall kunna klara trafikförsörjningen under spelen. Utöver de av kommittén kalkylerade kostnaderna fordrar detta ett tillskott om 3»4 milj.kr. På motsvarande sätt begär kommunen ersättning för den s.k. Lienvägen. För att kommunen skall kunna genomföra en heltäckande stadsplan, omfattande bl.a. de delar av Åre samhälle som berörs av de olympiska spelen, begär kommunen 700 000 kr.

Sammantaget kan sägas att kommunemas krav är att de skall hällas ekonomiskt skadeslösa i samband med genomförande av de olympiska vinterspelen.

Utredningens överläggningar med de berörda statliga myndigheterna liksom med bl.a. Sveriges Radio, SAS, Linjeflyg och SJ kommenteras vid behov i samband med att de olika speoialfrågor dessa myndigheter och företag ansvarar för behandlas senare i betänkandet. Generellt kan sägas att de informationer som lämnats till stora delar överenaatämmer med de uppgifter som lämnas i 1977 ärs OS-utredninga betänkande.

Prop. 1980/81:200 30

5    UTREDNINGEIIS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

5.1  Några utgångspunkter

Den enda gäng Sverige arrangerat olympiska spel var - bortsett från ryttarspelen 1956- de olympiska sommarspelen i Stockholm 1912. Vid en rad tillfällen har frågan om ett nytt OS-arrangemang - såvitt gäller vinterspelen - kommit upp till diskussion. 1977 sökte sålunda Göteborg - tillsammans med Falun, Åre och Hammarstrand - spelen för är I984, dock utan framgång. Nu har Falun, i samförstånd med .\re, sökt spelen I988 . Bakom försöken att i Sverige arrangera olympiska vinterspel ligger flera motiv: att ett sådant arrangemang skulle skapa god PR för Sverige, att det skulle vara på sin plats att Sverige - vars idrottsmän under alla år deltagit i de olympiska tävlingarna -bjuder igen genom att arrangera spelen någon gång samt att spelen skulle innebära en stor stimulans för den svenska idrotten.

Ett vinter-OS omfattar idrottstävlingar under en tväveckors-period i ishockey, konståkning, rodel- och bob, längdskidåkning, backhoppning, skidskytte, alpin utförsskidålaiing ooh skridsko. OS-tävlingama förväntas bli besökta av uppskattningsvis ca 100 000 personer under hela eller delar av OS-arrangemanget. Antalet aktiva deltagare i olympiska vinterspel kan förväntas uppgå till ca 1 500 vartill kommer ca 8OO ledare. Ackrediteringar till spelen sker i övrigt av pressrepresentanter, TV- ooh ljudradiopersonal samt särskilt inbjudna gäster. Tillsammans kan dessa kategorier uppskattas till minst 4 000 personer.

Med dessa förutsättningar ställs stora krav på arrangörsorterna i fråga om övemattningsmöjligheter, transportmöjligheter, förplägnad och allmän samhällaaervice utöver de för tävlingamas genomförande nödvändiga facilitetema.

Prop. 1980/81:200 31

Till grund för den nu ingivna ansökan om att fä anordna olympiska vinterspelen I988 i Falun och Are ligger bl.a. en utredning som gjorts av en kommitté med representanter för lokala idrottsstiftelser och klubbar i Falun och Are samt för Svenska Olympiska Kommittén.

För att Falun och Are skall kunna äta sig värdskapet för spelen har kommunema krävt fullständiga ekonomiska garantier frän OS-arrangöremaa eller statens sida. I98I ärs OS-utredning har sett det som sin uppgift att bedöma de ekonomiska risker som kan vara förknippade med en statlig garanti i samband med olympiska vinterspel i Falun/.Are I988. Den riskbedömning utredningen gjort syftar till att ange de kostnader som kan komma att uppstå och de intäkter som kan förväntas under relativt ogynnsamma omständigheter. Med nödvändighet blir en aådan bedömning betydligt stramare än vad ett försök att bedöma de trolii;a intäktema och kostnaderna skulle bli. De beräkningar utredningen gjort är, liksom Falu/Åre-kommitténa bedömningar, i I98O års prisläge.

Utredningen är av den uppfattningen att det finns möjligheter att förstärka intäktema, liksom det bör finnas förutsättningar att i det fortsatta arbetet minska koatnadema. Sä kan t.ex. aannolikt TV-intäktema komma att öka utöver vad utredningen räknat med. De ekonomiska beräkningar utredningen gjort i sin riskbedömning får inte heller ses som ett accepterande av kostnadsnivån för de anläggningar eller tjänster som återfinns i investerings- och driftkalkylema. Tvärtom bör en strävan vara att finna ekonomiskt fördelaktigare lösningar. Dessa möjligheter kommenteras, i den mån de redan nu kan förutsea, i anslutning till de enskilda postema i den senare redovisningen.

Till detta kommer att det i vissa fall kan vara svårt att avgöra vad som bör betraktas som kostnader för genomförande av de olympiska spelen. I några fall har kostnader tagits upp som egentligen bör betraktas som tidigareläggningar av åtgärder som skall genomföras även i det fall vinter-OS 1933 inte tillfaller Sverige. Detta gäller t.ex. vissa vägförbättringar i Falun och Are.

Prop. 1980/81:200 32

Falu och Åre kommuner har som nämnts vid förhandlingar uttalat det bestämda kravet att olympiska spel på deasa båda orter inte fär leda till någon nämnvärd ekonomisk belastning för kommunema. Enligt kommunema är denna princip en ofrånkomlig förutsättning för spelens genomförande. Utredningen har utformat sina förslag med hänsyn härtill. Rimligheten i kommunemas ställningstagande har utredningen däremot inte ansett sig ha skäl att pröva. Denna bedömning får ankomma på regering och riksdag att göra.

De allmänna förutsättningarna för Falun/Are att arrangera I988 års olympiska spel är enligt utredningen i atort sett goda. Genom att utnyttja befintliga tävlingsanläggningar i kombination raed de investeringar i nya anläggningar och provisoriska lösningar som redovisats av Falu/Åre-kommittén får de tvä orterna fullgoda olympiska tävlingsarenor. Både i Falun och Are har man vidare stor erfarenhet från tidigare intemationella evenemang och en väl intrimmad organisationsapparat. Servicen för masamediema kan lösas på ett tillfredsställande sätt liksom transporter och annan allmän service.

Inkvarteringen av aktiva och ledare kommer i bäde Falun och Are att ake i a.k. olympiaka byar. För ett stort antal personer -massmediepersonal, särskilt inbjudna, företrädare för specialförbund m.fl. - kräva goda logimöjligheter i nära anslutning till tävlingsarenoma. I Åre-området som är ett etablerat turistmål finna god tillgäng på hotellbäddar. Situationen för Faluns vidkommande har förändrats sedan frågan om olympiska spel i Sverige senast var aktuell år 1977. Då var Göteborg med sin stora hotelltillgång huvudort för OS. Nu avses Falun få samma roll. Mot denna bakgrund kommer stora krav att ställas på välbelägna hotellrum med god standard. Ben redovisade tillgängen pä hotellnm i Falun synes med hänsyn härtill otillräcklig, särskilt såvitt avser enkelrum. Frägan om hur efterfrågan på hotellrum ooh andra förläggningsmöjligheter i Falun skall kunna tillgodoses måste därför bli föremål för ytterligare utredning.

Prop. 1980/81:200 33

5.2 Beräknade investeringskostnader

Utredningen har vid sin bedömning av investeringskostnaderna utgått från Falu/Åxe-kommitténs material. Detta har granskats från säväl teknisk synpunkt aom programaynpunkt. Överläggningar har skett med representanter för kommunema och med de konsultföretag som tagit fram grundmaterialet till Falu/Åre-kommitténa betänkande.

Några av de objekt som ligger i Falu/Åre-kommitténa investeringsbudget bör kommenteras särskilt.

Föralaget om en kanslibyggnad för apelens administration, belägen vid entrén till rikaskidatadion, bör i det fortsatta arbetet granskas ytterligare, såväl vad gäller lokalbehov som byggkostnader. Förutsättningarna för att i stället för en speciell kanslibyggnad ytterligare bygga ut den nuvarande administrativa byggnaden i riksskidstadion bör prövas. Tills vidare har utredningen utgått frän att viaaa beaparingar kan göras.

Utredningen har tills vidare accepterat Falu/Åre-koimaitténa bedömningar vad gäller kostnader för utbyggnad av ishall i Falun. Vidare har utredningen utgått från att kraven från Falu kommun om ersättning för de ökade driftkostnader aom uppstår efter spelens genomförande måste tillgodoses. Detta bör dock inte ske genom en fortlöpande garanti för de ökade driftkostnaderna, utan genom en engångsersättning som motavaurar de framtida ökade driftkostnadernas kapitaliserade värde. Detta värde har tills vidare beräknats till 2,5 milj. kr. med den utbyggnad aom konmiittén och konmiunen förealagit. Utredningen vill emellertid peka på den betydande oaäkerhet aom är förknippad med iahallena ombyggnad. Den tekniska löaning för hallena utbyggnad som nu föreligger innebär att en stor del av åskådarna på de nytillkommande läktarna inte kan se planen i dess helhet. Gör man senare den bedömningen att samtliga åskådare bör ae hela planen innebär detta förmodligen avsevärt ökade byggkostnader. Å andra sidan förefaller det aom redan antytta inte troligt att Falun inom överskådlig tid kommer att ha behov av en ishall med så många åskådarplatser som nu föreslagits. Mycket talar därför för att man ijndersöker möjlighetema att 3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 200

Prop. 1980/81:200 34

genom en mer begränsad utbyggnad tillgodose-behovet av den ökning av publikkapaciteten som kan ansea befogad för OS.

Bob- ooh rodelbanan medför inveateringar i storleksordningen 42 milj. kr. Om inga förändringar sker i OS-programmet är investeringen nödvändig om Falun skall ha möjliet att arrangera olympiska vinterspel. En diskussion pågår f.n. huruvida bob akall vara en obligatorisk gren vid vinterapelen. Skulle denna diakussion leda till att man kan avstå frän grenen innebär det vissa besparingar, dock relativt begränsade sådana. Tills vidare bör dock kostnader för en full-atändig bob- och rodelbana taa med i kalkylen. Det finna emellertid i dag inte någon intressent aom är beredd att utan ersättning avara för driften av banan efter apelen. Skulle denna fråga inte kunna lösas innan banan skall byggas mäste man också kalkylera med rivningakoatnader. A andra aidan kan banan om den endast skall bli temporär aannolikt byggaa något billigare, varigenom rivningakoatnadema väl ryms inom den budgeterade kogtnaden.

Olika lösningar har diskuterats för OS-bj-n i Falun. En sädan löaning, som Falu/Are-koramittén räknat med, är att utnyttja nybyggda, ännu icke uthyrda bostadslägenheter. Falu kommun har emellertid begärt att i sä fall fä kostnaderna för desaa bo städer täckta i den händelse de inte kan hyras ut omedelbart efter spelen. Dessa garantier skulle omfatta hela tiden fram till dess uthyrning kan ske. Utredningen har inte bedömt denna lösning vara acceptabel frän statens synpunkt, främst med hänsyn till den osäkerhet som råder beträffande bostadsmarknaden i Falun i slutet av 1980-talet och de betydande kostnader aom en garanti av dst här skisserade slaget kan leda till. Utredningen förordar i stället att den kalkyl scm nu görs bygger på förutsättni.-igen att en temporär OS-by byggs i Falun och avvecklas omedelbart efter spelen. De olika möjligheter till en sådan tillfällig lösning som utredningen prövat - utöver de förslag som Falu/.Are kommittén redovisat - ger vid handen att ie totala

Prop. 1980/81:200 35

nettokostnaderna skulle uppgå till ca 35 milj. kr. Självfallet är det emellertid möjligt att aenare, då riskerna med den begärda garantin bättre kan överblickas, åter ta upp Falu/Åre-kommitténs alternativ till diskussion.

Utredningen delar Falu kommuns bedömning att den s.k. Öatra förbifarten måste byggas före spelen. Detta bör enligt utredningen kunna ske genom en tidigareläggning av vägen inom ramen för den statliga vägplaneringen. Mer definitivt får emellertid denna fråga prövas i samband med upprättandet av ny fördelningsplan för byggande av atätskommunvägar åren 1984-1993.

För störtloppsbanan i Åre behöver en överfart över väg E 75 byggaa. Det är utredningens mening att Falu/Åre-kommittén avsevärt underskattat kostnaderna för en sådan överfart. Merkostnaden kan troligen beräknas till närmare 3 milj. kr.

Falu/Are-kommittén har enligt utredningens bedömning överskattat behoven av provisoriska lokaler för massmedia 1 Åre. Med hänsyn härtill har utredningen reducerat kostnaderna för desaa lokaler. Åre kommun har begärt att om så befinns lämpligt fä motsvarande medel som bidrag i samband med bygge av den s.k. Centrumbyggnaden i Åre samhälle. Om så sker svarar kommunen för att lokalbehovet täcka inom denna byggnad. Utredningen har för ain del inget att erinra mot en sådan lösning.

Åre kommun har begärt att inför OS få bygga den s.k. Centrumvägen i Åre samhälle. Utredningen anser sig inte kunna godta detta krav. Sannolikt är det en bättre lösning att drastiskt begränsa trafiken i samhället under de veckor spelen pågår. För mer begränsade åtgärder, t.ex. förbättring av förhållandena för gångtrafikanter längs E 75» har utredningen räknat med vissa kostnader. Skulle det emellertid senare visa sig att Centrumvägen är ofrånkomlig av hänsyn till de olympiska spelen bör denna kostnad täckas över OS-budgeten.

Prop. 1980/81:200

36

De temporära eller permanenta inveateringar som blir aktuella i .Åre fordrar ett visst planarbete. Bidrag till plankoatnadema bör kunna övervägas inom ramen för OS-budgeten,

Slutligen konstaterar utredningen att ett aå stort arrangemang som de olympiska vinterspelen medför icke obetydliga investeringar som i dag, sju år före spelens genomförande, kan vara svåra att förutae. Den detaljplanering som kommer att ske under åren fram till I988 kan också peka pä behov av investeringar aom nu inte finns i kalkylerna. Samtliga dessa förhållanden talar för att en relativt ator poat för oförutsedda investeringar bör taa upp. Denna poat har utredningen tagit upp till 30 milj. kr., det vill säga drygt I5 % av nu upptagna investeringskostnader.

De aamlade investeringskoatnadema framgår av följande tablå:

Are

Tävlingsarena I

Tävlingsarena II

tillägg överfsort E 75 tillbyggn. utvidgn. snökanon

Träningsbackar, avspärrningar

m.m.

Centrumväg

Administ rat ions byggnad

Lokaler för massmedia

Suimna .Ire:

Utredningen

Falu/Åre-kommitténs reviderade beräkning

6 200 000	~)
22 200 000	]	30 OOC 000
600 000		1 000 000
3 400 000		1 000 COO
2 700 000
13 000 000		8 000 000
48 100 000		40 000 000

Prop. 1980/81:200

37

utredningen

n

15 000 000

7 000 000

7 000 000

30 000 COO

LZ  000 000

6 000 000

35 000 000

Falu/Åre-kommitténs reviderade beräkning

10.000 000 7 800 000

Falun

Kanslibyggnad nybyggnad

Riksskidstadion ombyggnad

nybyggnad för adm. ooh service åskådarplataer

6   700 000

7   300 000

30 900 000

3 000 000

42 200 000

6 000 000

Hoppbacke

åakädcirplatser konmentatorshytter, m.m. nybyggnad för aktiva

Skridskobana

utbyggnad kurvor åskådarplatser nybyggnad för adm. och ser/i c e

Ishall

ombyggnad

övertag av viaaa län

Ishall Lekaand ombyggnad

Bob- och rodelbana nybyggnad

Vägar, VA, belysning ooh avgifter

OS-by

113 900 000	142 000 000
	30 000 000
)	212 000 000

investeringar minus restvärde alt. leasing

Summa Falun:

Oförutsedda investeringar

Summa (Åre, Falun aamt oförutsett)

Det bör anmärkas att den investeringskalkyl aom redovisats ovan inte skall sea som ett slutgiltigt accepterande av enskilda poster. Den fortsatta prövningen och planeringen bör leda till mer definitiva beräkningar än vad utredningen på den korta tid som stått till förfogande kunnat göra. Utredningens kalk-yl syftar som tidigare framhällits till en bedömning av vilka risker som är förknippade med en statlig garanti i samband med spelen. Detta motiverar den försiktighet som präglar kalkylen.

Prop. 1980/81:200 38

5.5 Beräknade kostnader för masaamediearrangemang

Som framgår av Falu/Åre-kommitténs utredning och erfarenhetema från tidigare olympiaka spel står koatnadema för masamedie-service för en betydande utgiftspost i budgeten.

Kommittén har räknat med ett centralt massmediecenter i både Falun och Åre jämte viss service på några hotell reserverade för massmediaföreträdare. Därjämte förutses viss service vid de olika tävlingsbanorna.

Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Riksradio AB (SR) har presenterat underiag av vilket framgår att särskilt TV:a kostnader för bevakning av vinter-OS blir mycket höga. SVT:s kalkylerade nettokostnader uppgår till 85 milj. kr. och Sveriges Radios till drygt 12 milj. kr. Kostnaderna beror främst på ett stort behov av teknisk utrustning, vilken blott till en mindre del kan tillhandahällas från TV:s ordinarie verksa-nhet. Resterande behov mäste löaaa med hjälp av inlånad eller köpt materiel. Den inköpta materielen kan antingen försäljas efter spelen, enligt SVT troligen till star.kt reducerade priser, eller till en vias del ingå i TV:s normala utrustning. SVT:s likviditetsbehov blir därför större än den kalkylerade nettokostnaden, eller enligt S7T:s beräkningar 122 milj. kr. SVT framhåller att de medel aom krävs för att genomföra sänd.ningar från OS bara till en ringa del bör belasta rundradiofonden, dva. den ordinarie programverksamheten. Kalkylen från SVT inkluderar arrangemang för bevakning av apelen för Euroviaionen och Intervisionen.

I sitt underlagsmaterial till Falu/Åre-kommittén understryker televerket att ett OS-arrangemang i Falun/Åre i hög grad påverkar verkets flerårsplan, även om vissa möjligheter till omdisponeringar föreligger. En stor del av utrustningen måste anskaffas speciellt för OS, men kan senare komma till användning i den ordinarie verksamheten. Televerkets kalk;,'lerade nettokostnader uppgår till 73,5 milj. kr.

Prop. 1980/81:200 39

utredningen har under den korta tid som stått till förfogande inte funnit anledning att revidera de underlagskalkyler som SVT, SR och televerket lagt fram, även om utredningen betraktar det redovisade restvärdet på den av SVT inköpta materielen som anmärkningsvärt lågt. Denna fråga bör närmare undersökas om spelen kommer till stånd.

När det gäller lokalbehoven i Falun för massmedierna är det utredningens uppfattning att de anvisade utrymmena i gymnasieskolan på Lugnet väl täcker de av SVT och SR angivna ytbehoven. De tillgodoser ocksä de behov som Euroviaionen och Intervisionen kommer att ha.

De olympiska spelens huvudpreaacentrum kan inrymmas i den befintliga sporthallen på Lugnet-området och där kan även de krav pä lokalutryramen som TV-bolag frän USA och Japan väntas ställa tillgodoses. Möjligheter till provisoriska massmediaanordningar i omedelbar närhet till sporthallen föreligger ockaå.

För Faluna vidkommande synes sålunda inga större problem föreligga att till rimliga kostnader lösa lokalproblemen för massmedierna.

När det gäller Åre synes behovet av lokaler för massmedierna ha överskattats och därmed också behovet av inveateringar i nybyggnader. En permanent adminiatrationsbyggnad vid tävlingsplatsen med en atörre samlingolokal för presskonferenser ooh andra 3amni;inkom.'3ter måste uppföras, liksom en större provi;3ori.Tk lokal för etermedierna. De skrivande journalisterna och fotograferna bör utan särskilt omfattande inveateringar kunna utnyttja LM-skolan som högkvarter.

I televerkets kalkyler utgär raan från att det olj-npiska presscentret kommer att vara i Falun med direkt TV-länkförbindelse till Åre.

Hur stor massmedierepresentationen blir i Falun/.4re är svårt att bedöma i dagsläget. Av erfarenheter frän tidigare 'lympiska

Prop. 1980/81:200 40

spel framgår emellertid att TV, radio och press visat ett ständigt stegrat intresse för olympiska spel. Med nu gällande bestämmelser - fastlagda av Intemationella Olympiska Kommittén - kan högst 4 500 företrädare för masamediema erhålla ackredi-tering. Mer än hälften därav utgöra av administratörer, tekniker och annan personal. En rimlig gissning för ev. OS i Falun/Are år 1988 är mellan ? 000 och 4 000 företrädare för massmedierna.

Det finns ingen anledning förmoda att Falu/Åre-kommitténs tf-räkningar för massmedieaervicen kommer att visa sig för låga. Lokalföraörjningen för massmedierna kan dock möjligen som nämnts, lösas på ett billigare sätt än kommittén räknat med.

Utredningen har alltså utgått från de kalkyler aom återfinns

i koimaitténa betänkande och som gjorta av televerket, SVT och SR:

Televerket	74 milj.	kr,
SVT	85 milj.	kr,
SR	12 milj.	kr.
Inredning av lokaler	5 milj.	kr.
	176 milj.	kr.

SVT behöver dessutom likvida medel om 122 milj. kr. för anskaffning av utrustning före spelens början. Denna materiel säljs efter spelens slut. Värdeminskningen och SVT:3 ersättningskrav utgör tillaammans de 85 milj. kr. som är angivna i tabellen ovan'.

Prop. 1980/81:200 41

5.4     Beräknade driftkostnader

I detta avsnitt behandlas den centrala organisationskommitténs egentliga driftkostnader. Investeringskostnader och kostnader orsakade av massmedias behov har tidigare redovisats, trots att även dessa kan betraktas som "driftkostnader" med tanke på att investeringarna skriva av omedelbart.

Utredningen har gjort följande översiktliga bedömning av drift-koatnadema:

Milj.kr.

Centrala organiaationskommittén

-      löner, lönebikostnader, resor m.m.                             40

-      köpta tjänster (dataservioe, dokumentation, marknadsföring, representation m.m.)   25

Officiella arrangemang (invigning, SOK-

aessioner, medaljer)                                                       7

Kostnader för säkerhetstjänst                                         10

Kostnader för tillfälliga lägenhetshotell                              2

Räntor                                                                          25

Reserv                                                                          20

129

Budgeten är baserad både pä nytt och gammalt utredningsmaterial och på översiktliga analyser av driftkostnaderna för genomförda vinterolympiader. Bristen på direkt jämförbara erfarenheter för svenska förhållanden ooh svårigheten att bl.a. bedöma den säkerhetspolitiska situationen och tillgängen pä frivilliga arbetsinsatser om sju år gör uppskattningarna osäkra. Detta avspeglas i den relativt stora reservposten på 20 milj.kr.

Lika litet som bedömningarna av investeringskostnaderna och av massmediakostnadema innebär driftbudgetförslaget ett ■förhandsgodkännande av de belopp som anges. Kalkylerna tjänar

4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 200

Prop. 1980/81:200 42

sammantagna syftet att möjliggöra en helhetsbedömnin. .t.v omfattningen av de risker som kan vara förknippade med statsgarantier i samband med ett vinter-OS i Falun och Are år I988; varje enskild post mäste bli föremål för en ny och noggrannare granskning vid ett eventuellt genomförande.av spelen.

Utredningen har inte tagit ställning till lämplig kostnadsfördelning mellan centrala aktiviteter och sådana som är direkt hänförbara till en enskild tävlingsort.

5.5     Beräknade intäkter

I kommitténs kalkyl har beräknats 50 milj.kr. aom intäkter av förköpsbiljetter, företrädesvis avsedda att förvärvas av näringslivet. Motsvarande intäktspost fanns inte med i kalkylerna inför 1984 års olympiad. Av försiktighetsskäl kan det nu - sju år före spelen och i en kalkyl som syftar till att bedöma riskerna med en statsgaranti för spelens ekonomi - finnas anledning att begränsa den optimism beträffande näringslivets intresse som kalkylen anger. Olika företag finns regelmässigt med vid olympiska spel som sponsorer vid arrangemangen. En traditionell sponsorinsats jämte förköp av biljettor av kalkylerad storleksordning kan vara alltför optimistisk.

Utredningen har valt att reducera de av Falu/.i.re-kommittén beräknade intäkterna av förköpsbiljetter, men gör samma bedömning som kommittén beträffande det totala antalet försålda biljetter. Den sammanlagda biljettförsäljningen beräknas medföra intäkter om 56 milj. kr.

Övriga försäljningsintäkter såsom försäljningsrätter (rätten att nyttja spelens symbol), program, souvenirer, minnesmedaljer, lotterier ra.m. med beaktande av ersättning för OS-arrangörens nyttjanderätt till OS-symbolen har utredningen bedömt något försiktigare än kommittén eller till netto 60 milj.kr.

Av helt avgörande betydelse för budgeten för de olympi.=:k-a. spelen är intäktema för TV-rättighetema. Utredningen,

Prop. 1980/81:200 43

som haft direktkontakter med de tre stora amerikanska TV-bolagen liksom med företrädare för European Broadcaating Union (EBU) och Sveriges Televsion AB, har i denna del kommit fram till samma bedömning som kommittén.

Som motivering härför vill utredningen ytterligare framhålla följande. Intäktema från försäljning av TV-rättigheter vid olympiska spel har stigit i allt snabbare takt under senare är. Det är främst priset för exklusivrätten till USA aom ökat och som säledes gett stora intäkter. Följande siffror belyser utvecklingen: aändningsrätten vid vinterspelen i Innsbruck I964 kostade 200 000 dollar medan samma rätt 1976 gick pä 10 miljoner dollar. American Broadcasting Corporation betalade för rättigheterna i Lake Placid I98O 15,5 miljoner dollar. Centralt placerade personer inom TV-industrin hävdar att arrangörerna träffade ett dåligt avtal med ABC om TV-rättighetema.

För vinterspelen i Sarajevo har ABC skrivit kontrakt på 91>5 miljoner dollar och för sommarspelen i Los Angeles 225 miljoner dollar.

Orsaken till de ständigt stegrade kontraktssummoma är i första hand den hårda konkurrensen mellan de tre stora kommersiella TV-bolagen i USA: ABC, CBS ooh NBC.

Värt att notera är, att förutom de tre stora TV-bolagen vax också ett mindre, fristående produktionsbolag, Tandem Produc-tions Inc., med och bjöd på TV-rättighetema för OS I984 i Los Angeles.

En intressant fråga är huruvida andra konkurrenter, t.ex. kabel-TV dyker upp på den amerikanska marknaden när det gäller framtida intemationella arrangemang av OS-typ. Särskilda TV-pro-duktionsbolag som specialiserar sig pä sport och liknande-evenemang existerar redan i dag.

Inte endast kabel-TV bör ses som en möjlig framtida konkurrent till de etablerade TV-näten. Satellitsystem byggs snabbt ut över den amerikanska kontinenten och redan om ett par år kommer

Prop. 1980/81:200 44

miljontals amerikanska hem att ta emot aatellitsändingar med relativt enkla och billiga antenner. Konkurrensen från bl.a. kabel-TV och satellit-TV torde ytterligare kunna öka möjligheterna till ökade TV-rätt a intäkter.

Ingen tror att TV-intäktema blir mindre för framtida OS-arrangörer. Detta är en allmän uppfattning hos ledande TV-folk i bäde Europa och USA. Däremot är det inte självkla-r-t tt intäktema koraraer att få samma branta uppgång som hittills. Den höga inflationstakten har spelat en stor roll i utvecklingen men ännu mer den växande konkurrensen mellan de amerikanska TV-bolagen.

Det är rimligt att räkna med att den atora delen av TV-intäkterna kommer från USA även i framtiden, men de europeiaka radio- och TV-bolagens samorganisation EBU är med och betalar avsevärda belopp, liksom Japan. Kina och en del latinamerikanska länder kan väntaa visa intresse framdeles.

Inget tyder i dag på att kostnaderna för TV-rättigheter kommer att avskräcka TV-bolagen. Däremot är man bekymrad över kostnadsutvecklingen när det gäller själva produktionsapparaten: reaor, hotell, traktamenten, utrustning och översändningskostnader stiger och gör stora hål i alla TV-företags budgetar imder olympiska är. Utvecklingen pä den tekniska sidan kan dock väntas medföra billigare utrustning och bättre sändningsteknik.

Det finns ingen grundad anledning tro att intäktema för TV-rättigheter i samband med ett eventuellt vinter-OS i Falun 1988 skulle bli lägre än de av kommittén beräknade, snairare motsatsen. Härför talar främst

a)      den hårda konkurrensen mellan de tre atora kommersiella TV-bolagen i USA, en konkurrens sora närmast förstärkts av ABC:s publikframgångar med OS-sändningar,

b)      väntad konkurrens från fristående TV-produktionsbolag som specialiserar sig pä sport och annan underhållning, samt

Prop. 1980/81:200                                                                    45

c) ett växande intresse för olympiska spel i länder som hitintills inte TV-bevakat sådana evenemang.

Den intäkt av TV-rättigheter som här beräknats motsvarar i nominella tal vad aom Sarajevo får för I984 års spel. Det bör dock observeras att Sarajevo lyfter huvuddelen av dessa intäkter år 1984. I den här föreliggande kalkylen har dock hela intäkten, 350 milj.kr., lagts in bland övriga intäkter och kostnader vilka beräknats i I98O års prisnivå. Om Sverige får 1988 års vinterspel upptas förhandlingar om TV-rättighetema omedelbart efter spelens avslutning i Sarajevo är 1984. En betydande del av TV-intäkterna torde dock inte kunna lyftas före år 1988. Kalkylen förutsätter sålunda att Sverige i dessa förhandlingar får antingen ett belopp som motsvarar vad aom utgär för 1984 års apel plus indexuppräkning av detta belopp för perioden 198O-I988 eller att beloppen till sin huvuddel betalas ut tidigt under perioden 1984-1988.

Med en kalkylerad intäkt av försålda TV-rättigheter på 330 Diilj.kr. jämte biljettintäkter på 56 milj.kr. och övriga försäljningsintäkter på 60 milj.kr. blir de sammanlagda intäkterna 446 milj. kr.

Prop. 1980/81:200                                                                    46

5.6     Likviditetsfrågor

Den här redovisade' kalkylen för de olympiska spelen påvisar en relativt omfattande ekonomisk verksamhet sora ställer krav på likviditetsförstärkning och därmed räntekostnader för OS-budgeten. OS-budgeten koramer sannolikt att ha inkomster redan frän och med år I984. Dessa blir dock i första hand beroende av TV-rättsavtalens konstruktion. Utredningen har i sina likviditetsbedömningar lämnat frågan om dessa intäkters tidsmässiga fördelning öppen inför sådana avtalsförhandlingar. Sena TV-intäkter raedför större likviditetsbehov och därmed högre ränteutgifter. Biljett- och övriga försäljningsintäkter inflyter 3,innolikt succesivt åren närmast före spelen.

Kalkylens kostnader uppstår i accelererad takt frän och raed den tidpunkt då investeringar påbörjas, i huvudsak under åren 1986 och 1987. Större delen av massmedia- ooh driftkostnaderna uppstår sent under perioden eller under åren I987 och I988.

Det finns anledning att räkna raed att OS-budgeten har god likviditet - utan behov av andra medel än de OS-arrangemanget självt ger - frara till den tidpunkten då investeringarna påbörjas i större omfattning, dvs. under år I986. För perioden före år I984 uppstår viasa kostnader för förberedelser och administration. För dessa kostnader oaknar OS-budgeten likviditet, vilken således staten mäste svara för.

Under åren I986-I988 uppstår sannolikt tärillgen stora likviditetsbehov intill dess OS-kalkylen slutfinansieras efter spelen. En beräkning av likviditetsbehoven och därmed räntekostnademas storlek är känslig för olika förändringar i förutsättningarna. Varje förändring påverkar i- hög grad beräkningsresultatet. En förskjutning av tidpunkterna för de största investeringarna - t.ex. åtgärder för raassmedia, försäljning av TV-utrustning, uppbyggnad och försäljning av en temporär OS-by och Uppbyggnaden äv de idrottsanläggningar av större format som behövs - kan leda till avsevärda ränteförluster. A andra sidan

Prop. 1980/81:200 47

kan en tidigareläggning av investeringar göra dem billig.are bäde av inflationsskäl och genom att en tillfällig nedgång i prioet för anläggningsarbeten eller utrustning kan utnyttjas.

Hot bakgrund av den stora osäkerhet som en likviditetsberäkning nödvändigtvis raåste få har utredningen kalkylerat med ett belopp för räntor inkl. reserver om ca 25 milj.kr.

Frågam om att väga ränteförluster mot en hög handlingsberedskap diakuteraa vidare i organiaationsavsnittet 5.7.2.

5-7     Ansvarsfördelning och organisation

5.7.1   Ansvarsfördelning

I överläggningarna med staten har Falu och Åre kommuner som nämnts intagit den ståndpunkten att det huvudsakliga finansiella ansvaret för spelen bör bäras av staten.

Omfattningen av ett sådant åtagande frän statens sida blir beroende av vilka investeringar som krävs för spelen ooh vilka personella insatser aom fordras för förberedelser och /genomförande. Mot den bakgrunden synes det angeläget att i ett avtal mellan staten, kommunema och berörda idrottsorganisationer eller på annat lämpligt sätt precisera och lägga fast vilken omfattning ooh standard anläggningar och verksamhet skall ha. Sädana överenskommelser bör träffas redan innan den ingivna ansökan behandlas av Internationella 01;A7npiska kommittén (lOK). Det mäste förutsättas att partema därefter medverkar till att uppfylla de i överenskomraelsen fastlagda kraven till Lägsta möjlira kostnad.

Omfattningen av statens ansvar för den budget som upprättas för genomförandet av spelen kan komma att päverkas av att viss investeringsverksamhet eventuellt genomförs med andra över statsbudgeten anslagna medel. T.ex. kan lokaliseringsstöd inom ramen för regionalpolitiken bli aktuellt för delar av de föreslagna investeringarna i Åre. Det kan gälla exempelvis liftar eller snökanoner. Arbetsmarknads- och regionalpoli-

Prop. 1980/81:200 48

tiska medel kan bli aktuella för vissa byggnadsobjekt om sysselsättningsläget så påfordrar.

För några av de i den tidigare framställningen nämnda investeringarna gäller att investeringen i fråga avses bli genomförd oberoende av spelen men i nuvarande planer ligger senare än 1988. En tidigareläggning av sädana investeringar - t.ex. televerkets materiel och den s.k. Östra förbifarten i Falun - bör inte belasta OS-budgeten, men väl betraktas som statligt finansieringsansvar via televerket resp. vägverket. OS-budgeten bör i dessa fall enbart belastas med de räntekostnader som blir följden av tidigarelagda utgifter. Andra tänkbara kostnader för statsverket - som utredningen nu inte låtit belasta OS-budgeten, men som i ooh för sig i ett aenare skede kan visa sig böra göra det - är t.ex. om luftfartsverket mäste göra inveateringar för att öka kapaciteten vid Frösö flygplats.

I några hänseenden har kommunema förklarat sig villiga att göra avsteg från principen att staten skall bära det totala ekonomiska ansvaret.

Mot en för de båda kommunema gemensam ersättning motsvarande 20 % av biljettintäktema åtar sig kommunerna att ställa tävlingsarenoma till förfogande för spelen och tillhandahålla kommunal service i den omfattning som tävlingsarrangemang av det här formatet kan kräva. Det innebär att kommunema svaorar för att det finns tillgång till parkeringsplatser ooh sanitära anläggningar och att de sörjer för bl.a. brandförsvar, sophämtning och annan renhållning. Kommunema avser att sinsemellan avtala om fördelningen av den gemensamma ersättningen.

Koramunema har vidare åtagit sig att kostnadsfritt ställa mark till förfogande för de anläggningar som behövs för genomförandet av spelen. Vidare faller ett visst planeringsarbete liksom ett samordnande ansvar för de lokala aktiviteterna på koramunema. Detsamma gäller viss representation och den lokala marknadsföringen av spelen.

Kommunernas medverkan i övrigt, aom med nödvändighet måste bli av betydande omfattning, kommer däremot att ake inom ramen för en av staten garanterad budget.

Prop. 1980/81:200 49

Som redain nämnts bör IOK:s behandling av den ingivna ansökan föregås av en överenskommelse mellan staten, kommunema ooh berörda idrottsorganisationer. En sådan överenakommelae bör bl.a. omfatta kommunemas nu redovisade åtaganden beträffande förberedelse och genomförande av spelen och i fräga om mark för anläggningarna.

Genomförandet av olympiska vintertävlingar i Sverige är en uppgift som i hög grad engagerar inte bara Sveriges Olympiaka Kommitté (SOK) och de berörda olympiska specialförbunden utan också idrottsrörelsen i övrigt. Det mäste förutsättas att idrottsorganisationema redan under planläggningen av spelen ställer sin kunskap till förfogande och i viss utsträckning också bidrar med sina administrativa resurser. När det sedan gäller själva tävlingarna får det förutsättas att organisationerna utan ersättningskrav genom frivilliga insatser svarar för erforderliga funktionärer och annan personal som behöva för den rena tävlingaverksaraheten.

Inte minst idrottsorganisationemaa medverkan blir av ator betydelse för vilket utfall som kan förväntas i förhållande till de beräknade kostnaderna. Kan spelen genomföras till lägre kostnad än vad som budgeterats kan det vara rimligt att i visa utaträckning kompenaera organiaationema för deras insatser i den mån det totala ekonomiska utfallet av spelen ger utrymme för sådant bidrag.

Ben tidigare nämnda överenskommelsen bör för idrottsorganiaa-tionemas del innebära ett åtagande i huvudsaklig överena-atämmelae med vad ovan aagta om genomförandet av tävlingarna. Till de frågor som bör regleras i det sammanhanget hör också specialförbundens godkännande av dels befintliga och planerade anläggningar för spelens genomförande, dels standard och omfattning av den tävlingaverksamhet aom planeras. Åtagandena bör dokumenteras i avtal eller i annan lämplig form.

Prop. 1980/81:200 50

5.7.2   Organisation

Ansvaret för planering och genomförande av spelen bör, som förutsätts i IOK:s regler, anförtros en organisationskommitté. Bet kan diskuteras vilken verksamhetsform som är lämpligast för en sådan kommitté. Be altemativ som ligger närmast till hands förefaller vara antingen en statlig stiftelse eller en i vanlig ordning utsedd statlig kommitté. Det förhållandet att verkaamheten under ett ganska långt inledningsskede helt måste finansieras med statliga anslag och överhuvudtaget at.itens dominerande ekonomiska ansvar talar för den sistnämnda verksamhetsformen. Ett ställningstagande i denna fråga kan emellertid anstå tills vidare.

Oavsett vilken verksamhetsform som väljs måste kommittén ges en sammansättning som garanterar staten ett avgörande inflytande över verksamheten. Det är en given följd av statens ekonomiska åtaganden. Enligt IOK:s regler skall i kommittén ingå I0K:3 svenska ledamöter och den svenska olympiska kommitténs ordförande och sekreterare. Beträffande sammansättningen i övrigt bör gälla att företrädare för .Tiyndigheter eller bolag som i alldeles särskilt hög grad blir engagerade i planering och genomförande bör vara representerade i kommittén. Dit hör i förata hand televerket och Sveriges Television AB. Beträffande kommunernas medverkan i kommittén hänvisas till vad som nedan sägs om inrättande av tävlingskommittéer.

En strävan bör vara att så långt möjligt begränsa organisationskommitténs arbetsuppgifter vad gäller det praktiska arbetet inför och under spelen. Det kan visa sig lämpligt att vissa delar av statens åtaganden i samband med spelen fullgörs vid sidan av organisationskommittén. Visaa åtaganden kan verkställas direkt av det statliga verk eller företag inom vars ansvarsområde verksamheten faller. Exempel pä detta är televerket vad beträffar telekommunikationer, TV- och radiodistribution. Detsamma kan gälla post- och myntverken, statens järnvägar och luftfartsverket.

Prop. 1980/81:200 51

Det kan vidare som redan antytts förutsättas att en betydande del av planerings- och förberedelsearbetet kan klar.-iS av med hjälp av den administration som koraraunema och idrottsorganisationema förfogar över. Även när det gäller själva genomförandet av spelen bör det vara möjligt att avlasta organisationskommittén en rad praktiska uppgifter. I kommunemas och idrottsorganisationemas tidigare redovisade åtaganden ingår inte att sörja för de särskilda arrangemang som krävs till följd av att det är fråga om olympiska spel, såsom vissa ceremonier m.m. Vidare brukar traditionellt information och annan liknande service lämnas av särskilda värdinnor eller värdar. I åtagandena ingär inte heller sådana uppgifter som bevakning, sjukvärd och dopingkontroll. En stor del av dessa uppgifter kan dock säkert med fördel administreras lokalt pä de två tävlingsortema.

Vad nu sagts om förberedelserna för spelen och spelens genomförande leder till att det kan vara lämpligt att resp. kommun tillsammans med representanter för idrottsorganisationema bildar en tävlingskommitté för vardera tävlingsorten. Tävlings-kommittéerna bör i oin tur var.i representerade i organisationskommittén och omvänt.

En sädan organisationsmodell innebär att organisationskommittén får kontraktera tävlingskoramittéema för vissa specificerade uppgifter som skall fullgöras rr.ot en avtalad ersättninrr.

Som framgått av den tidigare redogörelsen komraer spelen att kräva vissa nyanläggningar och utbyggnader pä de båda tävlingsortema. Genomförandet av den byggnadsverksamheten kräver att kommunema medverkar även vid sidan av de uppgifter de får inora resp. tävlingskommitté. Redan nu har kommunema i viss utsträckning åtagit sig en sådan medverkan. En lämplig ordning kan visa sig vara att koramunema åtar sig att inora givna ekonomiska ramar ansvara för den tillbyggnad ooh nybyggnation som behövs.

Prop. 1980/81:200 52

En viktig ekonomisk ooh organisatorisk fråga är hur OS-intäk-tema och eventuella upplånade - av staten garanterade - medel disponeras. Som tidigare nämnts kan det vara en fördel att göra vissa investeringar tidigare än beräknat både med hänsyn till inflation och med tanke på tillfälliga prisförändringar inom exempelvis byggnadabranschen. En annan fördel raed en tidigareläggning av investeringarna är att investeringskostnaderna då lättare kan jämföraa med TV-intäktema. En svårighet vid ett eventuellt kontraktsskrivande med TV-bolag I984 är ju att bedöma kontraktsbeloppets värde vid slutbetalningen fyra är senare. Tidigt konträktsskrivande parat med tidigare investeringar ger därför en bättre kontroll av OS-spelens bokslut. Mot dessa fördelar skall alltså vägas ränteförlusterna, som kan bli betydande. En handlingsberedskap i form av god likviditet har ett avsevärt ekonomiskt värde. Utredningen föreslär därför att den centrala organisationskommittén får en garanterad likviditet sora möjliggör att redovisade fördelar kan n.ås.

5.5     Sammanfattande 3lutsat.-;er

Som redan inledningsvis framhållits har den korta utredningstiden inte möjliggjort några mer detaljerade beräkningar vad gäller intäkter och kostnader förknippade raed olympiska vinterspel i Sverige. Å andra sidan har ett relativt gott imderlag funnits för utredningens arbete, främst 1977 års OS-utredning och den av Falu/Åre-kommittén genomförda utredningen. Vidare har överläggningar med berörda kommuner, organisationer och experter inora flera av de aktuella områdena bidragit till att fördjupa underlaget för utredningens bedömningar. Sammantaget kan det utredningaraaterial sora stått till förfogande sägas vara tillräckligt för de relativt översiktliga bedömningar som utredningen har haft till uppgift att göra.

Avgörande för det ekonomiska utfallet av spelen är vilket internationellt intresse sora finns för tävlingarna. Det finns goda skäl att anta att detta intresse även framgent kommer att vara stort.

Prop. 1980/81:200 53

Falun och Are har goda allmänna förutsättningar för att arrangera de tävlingar som ingår i olympiska vinterspelen. På de båda orterna finns redan huvuddelen av erforderliga tävlingsarenor och de yttre förutsättningarna för att anordna spelen är i huvudsak goda. På båda orterna finns vidare en omfattande erfarenhet av stora tävlingsarrangemang, liksom ett stort antal kunniga frivilliga medarbetare. Detta bör vara en god garanti för att denna del av arrangemangen kommer att fungera bra.

Vad .gäller de allmänna förutsättningarna för olympiaka vinterspel i Falun och Åre 1988 finns egentligen bara ett mer betydande problem, nämligen hotellkapaciteten i Falun. Inte minst frän massmedias sida kommer betydande krav att ställas pä goda förläggningaraöjligheter. En viss tvekan finns vad gäller Faluns möjligheter att tillhandahålla tillräckligt många hotellrum av god klass. Denna fråga bör, om regering ooh riks-da.3 principiellt ställer sig oakom  tanken pä olympiska vinterspel i Sverige, granskas ytterlip-are. En noggr-ann kartläggning av befintliga hotellrum i Faliirericnen ber ake, liksom en bedömning av vilka nybyggen som kan bli aktuella.

Utredningen har iakttagit stor fcrsikiighet vid granskningen av Falu/Åre-kommitténs bedönningar av nödvändiga investeringar, massmediaarrangeraang, driftkostnader och intäkter. Som framgår av särskild tabell pekar de bedömningar utredningen gjort på ett möjligt underskott i storleksordningen 70 milj.kr. Det bör då betonas att detta är den av utredningen bedömda Tiskep. för ±prlusteT_.   I det fortsatta förberedelsearbetet bör det vara möjligt att eli.-ninera vissa av de risker som r;>'Tns i den angivna summan. Bels bör vissa av de kostnader som tagits upp kunna begränsas, dels bör möjligheter finnas att förstärka intäkterna. Utredningen har också vad gäller i.nvesteri.igar ooh driftkostnader i kalkylen arbetat in tämligen stora summor för oförutsedda utgifter.

Olympiska arrangemang har under senare år råkat ut för ekonomiska bakslag. I Lake Placid drabbades man sälunda av under-

Prop. 1980/81:200 54

skott i storleksordningen 20 milj.kr. Som orsak anges svag organisation, scm dels ledde till dålig biljettförsäljning, dela till trarsportkaos som skrämde bort tusentals tiorister. Vi.iare hävdas att arrangörerna träffade ett dåligt avtal beträffande TV-rättighetema. Inför de olympiska vinterspelen i Sarajevo år 1984 har redan visats ett stort internationellt intresse och avtal har redan träffats om TV-intäkter av betydande storlekaordning. Med den organisationskunnighet aom finns i Falun och Åre, liksom inom hela den svenska idrottsrörelsen, och den långa planeringstid som står till förfogande inför 1988 bör det knappast finnas risker för bakslag förorsakade av en dålig organisation.

Ekonomisk översikt (milj.kr.)

Kostnader: ..läggningar

-      ?al'jn                                             ld2

-      Ars

»2,

-    Ofcr-.itsett                                     30                212

Massmedia

-      Sveriges Television .\3                   35

-      Sveriges Riksradio AB                    12

-      Televerket                                      7i

-      lokalkostnader                                 5                 176

Centrala organisationskommittén

-      Driftkostnader                                34

-      ..äntor                                            25

-      Reser"/                                           2G

Summa kostnader

-nta.-r:er:

Biljsttinkomster                                   5°

Diverse försalningsintäktsr        zO

TV-rättigheter 330 ±Åé

Summa intäkter                    idb

Unisrskott                                -

Kalkr.'len ir 'oeräknad i i?30 års penningvärds. Ss iock k: i te:rten beträffande TV-intäktema.

Prop. 1980/81:200                                                                    55

Det bör starkt betonas att det ekonomiska utfallet av olj-m-piska vinterapel i mycket hög grad är avhängigt de intäkter man kan få genom föraäljning av TV-rättighetema. Falu/.lre-konmitténs bedömning, vilken accepterats av utredningen, kan sägas vara försiktig. I kalkylen har antagits samma intäkter som Sarajevo beräknas få. Ingenting i de undersökningar utredningen gjort tyder på att man bör räkna med en lägre summa, oen självfallet fi.nns risker förknippade med hänsyn till den långa tidsrymd som ligger mellan de bedömningar som nu görs och 1988. Å andra sidan akall avtal om TZ-rättighetema träffas 1984, dvs. om tre år.

Vad gäller TV-intäktema bör noteras att den uppskattning som gjorta i nominella tal motsvarar vad Sarajevo får för 1984 åra apel. Ca hälften av dessa intäkter lyfts dock av Sarajevo först 1984. I den här föreliggande kalk;'len har hela i.itäkten, 330 milj.kr., lagts in bland övriga i.ntakter och kostnader vilka beräknats i I98O års prisnivå.

3et ekonomiska ansvaret i den händelse de cij-mpiska spelen skulle gå med förlust faller på staten. Varken de berörda kommunema eller idrottsrörelsen är beredda att ta nägra ekonomiska risker. Kvar som ytterst ansvarig står säledes staten. Om staten bör ta denna risk, som alltså enligt utredningens bedömning bör ligga högst i storleksordningen 70 milj.kr., fär bedömas mot bakgrund av svaret på bl.a. följande frågor:

-      Skulle olympiska vintsrspel i Sverige ge vårt land så god PR att den angivna risken är värd att ta?

-      Tillför de olympiska spelen Sverige ett så betydanae valutainflöde genom turistströmnen att detta motiverar risktagan-det?

- Ar det på sin plats att Sverige - som alltii deltagit i olympiska spel i andra länder - "bjuder igen" enoc att nu ta ansvaret för OS-arrangemangen?

Prop. 1980/81:200 56

Skulle oljTipiska vinterspel i Sveri.je ge den      svenskd. idrotts
rörelsen en sådan stimulans att de jynnsamna   effektema för
elit- och breddidrotten motiverar att staten        tar den angivna
risken?

Utredningen har inte ansett det ligga inom dess uppdrag att besvara dessa frägor. De - liksom det sammantagna värdet av svaren pä dem - bör i stället bedömas av regering och riksdag.

Det utredningsförslag som nu lagts fram bör - om regeringen ställer sig positiv till olympiska vinterspel i Falun/Åre 1988 - göra det möjligt för regeringen att i proposition till riksdagen dels ange principerna för en statlig ekonomisk garanti i samband med spelen, dels göra en bedömning av omfattningen av de ekonomiska risker som är förknippade med en sådan garanti. Regeringen kan också i propositionen begära riksdagens bemyndigande att, inom ramen för de principer som angetts i propositionen, aenare för statens räkning ingå avtal med berörda kommuner och organisationer.

Godkänner riksdagen regeringens förslag och ställer sig därjämte kommunema genom beslut i resp. kommunfullmäktige positiva till förslagen bör det fortsatta arbetet enligt utredningens mening utformas aå att ytterligare förhandlingar sker mellan staten, berörda kommuner och berörda organisationer under sommaren 1981. Kan slutlig enighet då nås mellan parterna kan den ingivna ansökan kvarstå inför Intemationella Olympiska Kommitténs session i Baden Baden den 29 september 1981. I samband med de fortsatta förhandlingarna bör också vissa ännu oklara problem (främst hotellkapaciteten i Falun år 1988) ytterligare studeras. Vissa pester i investerings-och driftkalkylema bör också bli föremål för raer detaljerade studier än vad som har varit möjligt att nu genomföra.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981