om nordiskt kultursamarbete m.m.
Proposition 1984/85:194
Prop. 1984/85:194
Regeringens proposition
1984/85:194
om nordiskt kultursamarbete m. m.;
beslutad den 11 april 1985.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
LENA HJELM-WALLÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 del år 1971 ingångna avtalet om nordiskt kulturellt samarbete ingår bestämmelser om en gemensam budget för det kultursamarbete som bedrivs inom Nordiska ministertädets ram. Nordiska ministerrådei (kultur-och utbildningsministrarna) fastställde den 13 mars 1985 ett förslag till sådan budget för är 1986.1 propositionen begärs 4660000u kr. för att täcka den svenska andelen av budgeten.
1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 194
Prop. 1984/85:194 2
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
Vid regeringssammanträde 1985-04-11
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I, Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström. Bodström. Göransson, Dahl, R. Carlsson. Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén
Proposition om nordiskt kultursamarbete m. m.
1 Inledning
1 prop. 1984/85: 100 (bil. 10 s. 584) har regeringen föreslagit riksdagen alt. i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets kutiurhudgei för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 46500000 kr. Jag tar nu upp denna fråga.
Avtalet mellan de nordiska länderna om kulturellt samarbete ingicks år 1971 och trädde i kraft den 1 januari 1972 (prop. 1971:54. KrU 13, rskr !88). Avtalet föreskriver bl. a. en gemensam budget för kulturellt samarbete.
Nordiska ministertådet har fastställt hur den gemensamma budgeten skall behandlas. För alt fä en anpassning i tiden till flertalet nordiska länders budgetordningar sammanfaller verksamhetsåret med kalenderåret. Detta medför all ministertådet fastställer sitt budgetförslag så sent att del, trots all det bör behandlas under våren, inte kan föreläggas den svenska riksdagen inom den för avlämnandet av propositioner fastställda liden (jfr. prop. 1972: 130 s 41, KrU 24, rskr 135).
Jag har i frågor som bereds av statsrådet Göransson samrått med honom.
2 Det nordiska kultursamarbetet
Genom det nordiska kulturavlalet har de nordiska länderna en formell ram för kultursamarbetet. Genom avtalet har också etablerats en organisa-
Prop. 1984/85:194 3
tion för delta samarbete med Nordiska ministerrådet som högsta beslutande organ och ett särskilt sekretariat - sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete - lill ministerrådets förfogande.
Det bör dock understrykas att en mycket stor del av det nordiska samarbetet inom kulluravtalels områden - utbildning, forskning och all-mänkuliur - bedrivs direkt mellan enskilda människor, grupper och institutioner i de nordiska länderna. Ideella organisationer, myndigheter och liknande har ett omfattande kontaktnät med sina nordiska motsvarigheter. Detta samarbete finansieras endast till en begränsad del över den nordiska kullurbudgelen. Merparten av kostnaderna bärs direkt av de berörda. I mänga fall har kontakterna mellan nordiska myndigheter, organisationer och liknande haft sitt ursprung i verksamheter som bedrivs eller bedrivits genom sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete.
1 stora drag överensstämmer de övergripande nationella prioriteringarna inom framförallt utbildning och forskning mellan de nordiska länderna. 1 alla de nordiska länderna arbetar man således med bl.a. frågor rörande datautbildning. Genom samarbete avseende t. ex. programvarufrägor kan de nordiska länderna gemensamt finna lösningar på problem som för vart och ett av dem blir kostsamma. Nordiskt samarbete kan vidare förbättra ett enskilt lands möjligheter att tillgodose kvantitativt små men kvalitativt viktiga utbildningsbehov, inom t. ex. yrkesutbildningens och högskoleutbildningens område. Utöver detta samarbete är frågor rörande lärar- och studerandekontakter av stor vikt.
Möjligheterna för högskolestuderande att byta studieort inom Norden år formellt väl tillgodosedda, men de reella möjligheterna att t. ex. fä tillgodoräkna sig studieresultat i ett annat nordiskt land är ännu begränsade. Enskilda lärares insatser m.m. kan berikas om de ges möjligheter att inhämta erfarenheter från bl. a. andra institutioner i Norden. En förulsått-ning för ett fungerande samarbete är dock att det finns eii cn{;,igemang bland de dellagande institutionerna.
Nordiska ministerrådei (samarbetsminislrarna) beslutade i december 1984 att tillsälta en utredning om "Nordbors rättigheter", som bl. a. skall kartlägga om regler om medborgarskap medför en sämre ställning vid vistelse eller bosättning i annat nordiskt land än det egna. Kartläggningen genomförs under 1985. Utbildningsområdet är ett av de områden som skall analyseras.
Vad gäller det allmänkullurella området kommer tyngdpunkten i samarbetet mellan myndigheter även i framtiden alt i första hand ligga pä åtgärder som syftar till alt främja den kulturella gemenskapen. Kulturbegreppets mångfald och önskvärdheten all stärka denna mångfald även pä ett nordiskt plan leder lätt till en splittring av de begränsade resurserna.
Av särskilt intresse i detta sammanhang är det pågående arbetet med ett nordiskt radio- och TV-samarbele via satellit m. m.
Nordiska ministertådet - i sammansättningen kultur-, kommunikations-
Prop. 1984/85:194 4
och industriministrarna - beslöt den 27 mars 1982 med deltagande av Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringaratt, som ett led i utvecklingen av ett nordiskt radio- och TV- samt telesamarbete baserat på överföring via ett satellitsystem, genomföra en studie av ett sådant system. Ministerrådets beslut fogades som bilaga till prop. 1981/82:200 om nordiskt kultursamarbete m.m. De tre beredningsgrupper som ministerrådei tillsatt, en för programfrågor, en för teknik-ekonomiska frågor och en för juridiska frågor avlämnade sina rapporter i augusti 1984.
Under hösten 1984 bedrevs förhandlingar de deltagande länderna emellan om det nordiska TV-samarbeiet. Enighet kunde därvid uppnäs om programsamarbetet. Någon ekonomisk uppgörelse kunde däremot inte träffas före Nordiska rådets 33:e session.
Nordiska rådets kulturutskott har i uttalande över ministerrådets meddelande om förhandlingsläget förutsatt att ett slutligt förslag om radio- och TV-samarbele via Tele-X utarbetas i brådskande ordning och att ett sådant förslag föreläggs Nordiska rådet senast den 15 maj 1985. Utskottet förutsätter att förslaget även innehåller uppgifter om hur programservicen till Island skall genomföras, all förslaget beaktar det kommande Ijudradiosam-arbetei och att man i förslaget utgår från alt samarbetet är avsett att bli permanent. Utskottet ansluter sig till del redovisade önskemålet om dansk medverkan i projektet.
Efter Nordiska rådets session har förhandlingarna om TV- samarbetet upptagits pä nytt.
3 Nordiska ministerrådets kulturbudget
3.1 Inledning
Den gemensamma nordiska kulturbudgeten omfattar kostnader för fyrtiotalet nordiska institutioner och samarbelsorgan samt för vissa permanenta och tidsbegränsade projekt. Dessutom utgår bidrag ur kullurbudgelen till verksamhet inom vissa organisationer m. m.
Utöver vad som upptas inom Nordiska ministerrådets kiilturbudget bestrider de nordiska länderna, inom ramen för resp. nationella budget, kostnader för en rad andra nordiska ändamål, bl. a. av bilateral karaktär. De svenska bidragen lill sådana ändamål har lill största delen förts upp under åttonde huvudtitelns anslag H 6. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m. (prop. 1984/85: 100 bil. 10, s. 584-588).
Enligt det nya reglementet för Nordiska ministerrådets budget (allmän budget och kulturbudget), beslutat av Nordiska ministerrådet i juni 1983, fastställer ministertådet budgeten i mars månad under förbehåll av de nationella parlamentens godkännande.
Prop. 1984/85:194 5
Når det gäller budgetförslaget för år 1986 har, liksom för tidigare år, en försöksordning tillämpats i syfte alt ge Nordiska rådet större möjligheter till inflytande över budgeten. Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) fastställde således i slutet av januari 1985 ett förslag till kulturbudget, vilket därefter behandlades av Nordiska rådets kulturutskott och av rådet vid dess 33:e session.
Den 13 mars 1985 fastställde Nordiska ministertådet (kultur- och utbildningsministrarna) ett förslag lill kuliurbudget för år 1986. Detta innebar vissa förändringar jämfört med tidigare förslag, där man nu tillgodosåg en del av de synpunkter som framfördes i Nordiska rådet.
Förslag till budget för övriga samarbelsområden fastställdes av Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) den 27 mars 1985. Frågor i anslutning till detta har tidigare denna dag anmälts av statsrådet Leijon.
1 det följande redogör jag för Nordiska ministertädets förslag lill kultur-budget och för verksamheten 1984 i vissa frågor som ansluter lill detta.
3.2 Verksamheten inom kulturavtalets organ under åren 1984 och 1985
En utförlig redogörelse för kultursamarbetet under år 1984 har lämnats i ministerrådels berättelse rörande det nordiska samarbetet till Nordiska rådets 33:e session 1985 (dokument C 1/1985 i det nordiska trycket). Jag tar därför här endast upp några huvudpunkter i verksamheten under år 1984.
Arbetsformerna i det nordiska samarbetet
Vid Nordiska rådels 32:a session antog rådet en rekommendation (rek nr 15/1984) där ministerrådet anmodas all lägga fram förslag rörande ministerrådets verksamhet som utredningen om arbetsformerna i nordiskt samarbete ger upphov lill. Förslaget innebär bl. a. för ministerrådets del alt de nuvarande båda budgetarna slås samman och att ministerrådets båda sekretariat omorganiseras i ell gemensamt sekretariat.
En ändring av de organisatoriska formerna för det nordiska samarbetet kräver vissa justeringar i de nordiska samarbelsavtalen som senare kommer att föreläggas riksdagen.
1 ministerrådets förslag till Nordiska rådets 33:e session ingår förslag om ändringar av det nordiska kulturavtalet. Innebörden härav är all det skall vara ministerrådet i sammansättningen kultur- och utbildningsministrarna som fattar de beslut som krävs för att förverkliga avtalels syfte. Samma ministerråd skall tillsätta kommittéer och arbetsgrupper med särskilda uppdrag. Ministertådet skall också låta utarbeta och fatta beslut om budgetförslaget för de gemensamma institutionerna, programmen och verksamheterna inom en totalram som en del av den samlade nordiska budgeten. En utförligare redogörelse för förslaget har denna dag lämnats av statsrådet Leijon.
Prop. 1984/85:194 6
Nordisk handlingsplan för ekonomisk utveckling och full .sysselsättning
Vid Nordiska rådets session 1985 lade ministerrådei (finansministrarna) fram en handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning för vilken siaisrädet Leijon tidigare i dag redogjort. 1 planen förekommer två projekt vilka har direkt anknytning till det nordiska kulturella samarbetet och vilka också förutsätts finansieras över den nordiska kullurbudgelen för 1986.
Det ena projektet avser uppbyggnad av det s.k. NORDUNET, ett kommunikationssystem för forskarsamverkan. Projektet avser bl. a. att skapa bättre möjligheter för kommunikation mellan nordiska universitet och forskningsinstitutioner. För att Nordunet-projektei skall kunna genomföras krävs bäde resurser frän nationella källor och gemensamma nordiska medel.
Det andra projektet rör flaskhalsproblem, kopplingen mellan utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. En förstärkning och modernisering av arbetsmarknadsutbildningarna år vikiig. I syfte att åstadkomma en förbättring planeras ett projekt som består av en karlläggning av behoven samt i ett senare led en samordning och modernisering av utbildningskapaciteten på vissa områden. Mellan existerande nordiska organ utvecklas ett samarbete om vuxenutbildning, bl. a. vidareutbildning av lärare på teknologiskt avancerade områden. Nya former för samarbete mellan arbetsmarknadens parter, ulbildningsmyndigheter och arbetsmarknadsmyndigheter bör prövas genom olika pilotprojekt.
Handlingsprogram på dalaleknologiområdet
Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) har tillsatt en styrgrupp för den del av den nordiska handlingsplanen för datateknologi som faller inom kulturavtalets område. Handlingsplanen för dalaleknologi godkändes av ministerrådet i juni 1984. Styrgruppen har startat planläggning och genomförande av en rad verksamheter som t. ex. datateknologi i samhällsåmnen för l6-19-åringar, kunskapsförmedling 1995, dalateknologi i undervisning i främmande språk, m. m.
Information i utlandet om de nordiska ländernas kulturliv
Samnordiska arrangemang på kulturområdet tilldrar sig ett stort och växande intresse från utlandet. Nordiskt kullurliv har därmed fått ökade möjligheter att bli presenterat utomlands och därigenom också bli förmål för internationell debatt och påverkan.
Mot bakgrund av framgångarna 1983 i USA med de olika utställningsprojekt m. m. som ingick i Scandinavia Today har den ledningsgrupp som bildades för Scandinavia Today ombildals i syfte att fungera som rådgivande organ i frågor som rör samnordisk kulturinformation i utlandet. Gruppen studerar olika möjligheter att genomföra gemensamma kulturprojekt. Flera alternativ har därvid nämnts. Bl. a. undersöks förutsättningarna för ett nordiskt projekt i Japan.
Prop. 1984/85:194 7
Ministerrådet har vidare beslutat avsätta medel för visning av en utställning av sekelskifteskonst i London, Dsseldorfoch Paris under åren 1986-87.
Utbildning
1 maj 1984 träffades en överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad för lärare i grundskolan. En arbetsgrupp med en representant för vart och ett av de nordiska ländernas utbildningsdepartement (motsvarande) arbetar vidare med frågan att utvidga möjligheterna till en gemensam nordisk arbetsmarknad för vissa grupper av ämneslärare i grundskolan och gymnasiet.
Ledningsgruppen för Nordiska samarbetet inom skolområdet driver projekt inom flera områden inom det pedagogiska FoU-området. Ett nytt projekt som startade hösten 1984 behandlar specialundervisningen. Med utgångspunkt i förslag som presenterats i rapporten "En skola för alla" har man tagil upp övergängen från grundskola lill gymnasium och problematiken kring försummade eller avbrutna studier.
Tillsammans med Nordiska arbetsmarknadsutskottet (NAUT) driver ledningsgruppen ett projekt om vägledning för unga vid övergång från skola till arbetsliv.
Under år 1984 har ministerrådei beslutat lägga ned den rådgivande kommittén för utbildning i samband med att dess ledamöters mandatperiod löpte ut. 1 anslutning lill detta beslut har ministerrådet beslutat bl. a. alt utveckla samarbetet avseende vuxenutbildningen.
Ministertådet har önskat bidra lill ett nordiskt samarbete beträffande datateknologisk programvaruproduktion pä skolområdet. En särskild grupp har tillsatts för denna uppgift. Verksamheten skall omfatta såväl förskola och grundskola som yrkesutbildning och lärarutbildning. Arbetsuppgifterna gäller bl. a. distribution, kravspecifikation och utvärdering av programvara.
Forskning
Nordiska forskningspoliliska rådet (FPR) har beslutat att tillsammans med Nordiska samarbetsorganet för teknisk-vetenskaplig forskning (Nord-forsk) genomföra ett projekt om utvärdering av pågående forskning, som skall resultera i en metodhandbok. FPR har tagit initiativ till att den forskning som vissa av institutionerna under kulturavlalet utför utvärderas. Det gäller Nordiska vulkanologiska institutet (Nordvulc), Nordiska institutet för samhällsplanering (Nordplan) och Centralinstitutet för nordisk asienforskning (CINA). Förutom verksamhetens kvalitet kommer dessa utvärderingar bl. a. att beröra institutionernas betydelse för forskarutbildningen samt deras samarbete med andra nordiska och nationella organ.
Prop. 1984/85:194 8
FPR har i samråd med styrelsen för Nordiska forskarkurser vänt sig lill universitet och högskolor samt forskningsråd i Norden med förslag om en utvidgad försöksverksamhet med systematiserade nordiska forskarkurser. Vidare har planering inletts av försök med nordiska kurser på bl. a. leknik-och vårdforskningsomrädet.
FPR har inlett ett arbete med en analys av forskningsinsatserna inom ministerrådsbudgetarna. Avsikten är att göra en övergripande forsknings-politisk bedömning som kan nyttjas av ministerrådet i samband med beslut om långsiktiga prioriteringar.
Under är 1984 har FPR artangerat två nordiska forskarsymposier kring datateknologiska frågor.
Flera forskningsområden är i dag sä små eller specialiserade all behovet av forskare är begränsat. Detla minskar möjligheterna för varje land att bygga upp och upprätthålla en tillräckligt omfattande forskning. Ministerrådet har därför beslutat att i kulturbiidgelen för år 1985 anslå ytterligare medel till de de nordiska forskarkurserna motsvarande två kurser, sä att kursprogrammet för år 1985 omfattar minst 21 kurser. Samtidigt har ministerrådet förstärkt de av forskarkursernas styrelse administrerade stödordningarna Nordiska forskarstipendier och forskarsymposier med 250000 DKK.
Kultur
En viktig uppgift för det nordiska kultursamarbetet är att upprätthålla och utveckla de kulturella förbindelserna mellan de områden som av geografiska och etniska skäl har en egen eller särpräglad kultur och det övriga Norden.
En utredning av det åländska kullurlivet och dess relationer lill del övriga Norden har genomförts på uppdrag av ministertådet. Syftet med utredningen var att få underlag för en bedömning av förutsättningarna för ett Nordens institut på Åland. Remissbehandling har genomförts av undervisningsministeriet i Finland.
Ministertådet beslutade därefter i juni 1984 alt inrätta ett Nordens institut pä Åland från den 1 januari 1985. Kostnaderna för driften skall fördelas mellan den nordiska kulturbudgeten och Ålands landsskapsstyrelse. Samtidigt har ministerrådei fastställt stadgar för institutet. Ministertådet kommer att utse verksamhelsledare under år 1985.
Ministerrådei startade år 1983 en utredning om utvecklingen av kulturförbindelserna mellan Grönland och det övriga Norden. Utredningen presenterades under år 1984 och ministertådet beslutade vid sitt möte i september att utredningen skulle publiceras och distribueras till relevanta institutioner saml all den skulle sändas på remiss. Ministertådet avser alt efter remissbehandlingen fatta beslut om ev. genomförande av de förslag som presenteras i utredningen.
Prop. 1984/85:194 9
Stödet till folkrörelserna omfattar tre poster pä den nordiska kulturbudgeten: nordiskt ungdomssamarbete, nordiskt folkbildningssamarbele och nordiskt idrotissamarbele. Ministerrådet har beslutat - med anledning av FN:s ungdomsår 1985 - att i kullurbudgelen för år 1985 anslå 925000 DKK utöver ordinarie anslag till ungdomsarbetet. Ministerrådet beslutade i september 1984 all stödordningen för idrottssamarbetet frän och med är 1985 också skall omfatta samiskt idrottssamarbete.
Stödet till samiska kulturaktiviteter av engångskaraktär har fördubblats från år 1983 lill år 1984. Slödel uppgår nu lill 400000 DKK. Till deua kommer att ministerrådet beslutat om en försöksverksamhet för utveckling av det samiska kullurlivet. För ändamålet har en särskilt sakkunnig anställts för en treårsperiod frän år 1984. För verksamheten har ytterligare 400000 DKK anvisats under år 1984. Detta innebär att det samlade stödet pä den nordiska kullurbudgelen lill samiskt kulturliv ökats från 200000 DKK år 1983 fill 800000 DKK år 1984.
3.3 Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget för år 1986
För år 1986 har i anslagsframställningar m. m. för den nordiska kulturbudgeten begärts cirka 185 miljoner danska kr. Ministerrådei (kultur- och utbildningsministrarna) fattade den 13 mars 1985 beslut om ett förslag till kulturbudget för år 1986 som omsluter 160074000 danska kr.
Vissa intäkter i form av räntor och interna avgifter för kultursekretariatet beräknas därvid uppgå till 6285 000 danska kr. Vidare har lönekostnaderna beräknats i 1984 års nivå och den ökning av lönekostnaderna som kommer alt ske genom nya löneavtal förutsätts bli täckt genom en reserv. Preliminärt har denna reserv beräknats till 9792000 danska kr. Den avses också kunna användas lill pris- och valutajusleringar.
För de institutioner och projekt som ligger i annat land än Danmark har omräkningen till danska kr. gjorts enligt de valutakurser som gällde den 1 november 1984. Det har förutsatts all de institutioner m. m. som omfattas av budgeten garanteras anslag i sin huvudsakliga ulgiftsvalula omräknad efter dessa valutakurser.
En översikt av ministerrådets budgetförslag bör fogas till regeringspro-lokollet i detta ärende som bilaga.
3.4 Föredragandens överväganden
Inför den planerade sammanslagningen av Nordiska ministerrådets budgetar och sekretariat har det från olika håll uttryckts farhågor att kultursamarbetet skulle ges lägre prioritet i en sammanslagen orgiansialon. Det har bl. a. funnits en oro alt kultursamarbetet skulle förlora pä att del skapas ett gemensamt sekreteraiat.
Prop. 1984/85:194 10
Jag är i detta avseende mer optimistisk. Jag anser att den nya organisationen kan skapa nya och bättre möjligheter att utveckla samarbetet. Kultursamarbetet kan tillföras nya erfarenheter och får större möjligheter att motta impulser från den övriga verksamheten. Kultur- och utbildningssamarbetet skall självfallet också berika och stimulera övriga sektorer av det nordiska samarbetet. Kultursamarbetet utgör en viktig förbindelselänk mellan länderna, men det har samtidigt ett betydande egenvärde. På väsentliga områden har även synpunkter frän företrädare för kultursamarbetet beaktats vid utformningen av den nya ordningen.
Stora resurskrav ställs på den nordiska kullurbudgelen. Jag vill därför erinra om vad som anfördes vid min anmälan av prop 1983/84: 181 om Nordiska ministerrådets kuliurbudget för år 1985 angående vikten av alt nya och angelägna behov inom del nordiska kulturavialets ram tillgodoses genom omfördelning av befintliga resurser. Nordiska rådets kulturutskott har också vid flera tillfällen tagit upp frågan om möjligheten att göra omprioriteringar mellan institutioner, som finansieras över den nordiska kullurbudgelen, och mellan nordisk och nationell finansiering av vissa sådana institutioner. Vid Nordiska rådets 33:e session i Reykjavik 1985 anförde jag bl. a. att det finns en fara alt kulturbudgeten blir alltför låst och att budgetdiskussionerna mer handlar om fördelning av medel till givna ändamål än prioritering och val mellan mer eller mindre angelägna insatser.
Mot bakgrund av den beslutade sammanslagningen av budgetar, vilket innebär att 1986 års kuliurbudget är den sista särskilda nordiska kullurbudgelen, finns del anledning att se över möjligheterna att åstadkomma en nordisk budget som bl. a. vad avser verksamhet som omfattas av kulturavlalet ger möjlighet att tydligare uttrycka prioriteringar i det nordiska samarbetet.
Del bör dock samtidigt framhållas att möjligheterna till reella omfördelningar är begränsade. En stor del av kulturbudgetens kostnader utgörs av fasta kostnader som inte kan omfördelas med mindre man helt avvecklar vissa verksamheter.
Vad som däremot kan göras är alt försöka skapa färte anslagsposter på den del av den kommande gemensamma nordiska budgeten som täcker del kulturella samarbetet. Flera anslagsposter tar i dag upp likartade ändamål. Dessa borde kunna slås samman vilket bl. a. skulle skapa en störte rörlighet och översiktlighet. Inom det allmänkullurella området har del byggts upp stödordningar för praktiskt taget varje konstnärlig uttrycksform liksom för folkbildningsrörelser och ungdomsorganisationer. En omprövning av stödet till vissa aktiviteter kan behöva göras i syfte alt åstadkomma koncentrerade insatser på vissa områden under vissa perioder, vilket torde vara mer meningsfullt än en strävan att kontinuerligt läcka alla.
Jag tillstyrker för svensk del Nordiska ministerrådets budgetförslag. Nordiska ministertådet bör inom den överenskomna ramen kunna göra de
Prop. 1984/85:194 11
ändringar av förslaget som till följd av uppkommande förhållanden kan krävas fram till budgetårets ingång.
Ländernas bidrag till Nordiska ministertädets budgetar beräknas enligt en särskild fördelningsnyckel, som fastställs för varje är. Nordiska ministertådet (samarbetsminislrarna) har fastställt ny fördelningsnyckel för 1986 års budgetar. En redogörelse för principerna härför har tidigare denna dag lämnats av statsrådet Leijon. Sveriges andel av budgeten för år 1986 är något mindre än för 1985. Andelen uppgår till 37,2%.
4 Anslagsberäkning för budgetåret 1985/86
H 5 Nordiska ministerrådets kulturbudget
1983/84 Utgift 40357089
1984/85 Anslag 46500000
1985/86 Förslag 46600000
Nordiska ministerrådets förslag till budget för år 1986 uppgår lill 153789000 danska kr., inkl. en reserv för alt läcka bl.a. automatiska löneökningar från 1984 års nivå.
Reserven har preliminärt beräknats till ca 9,8 milj. danska kr. Jag utgår från delta belopp vid anslagsberäkningen. I den mån detla belopp inte är tillräckligt bör anslaget få överskridas.
Därtill kommer projekt inom ramen för handlingsplanen för ekonomisk tillväxt och full sysselsättning, vilka är kostnadsberäknade till 4 565000 danska kr. De totala kostnaderna för kultursamarbetet för år 1986 uppgår därmed till 158354000 danska kr.
Jämfört med 1985 års budget, till vilken anvisades 141,6 milj. danska kr., är ökningen ca 12%, varav ca 5% avser pris- och löneomräkningar samt valulakursförändringar. De båda projekten i den särskilda handlingsplanen för ekonomisk tillväxt och full sysselsättning medför en ökning med ca 3%. Det framlagda budgetförslaget medger således en ytterligare aktivi-letsökning på ca 3%.
Den svenska andelen av anslaget till 1985 års nordiska kulturbudget beräknar jag till 37,2% av 158354000 danska kr., vilket enligt växelkursen den I november 1984 motsvarar 46600000 svenska kr.
Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1985/86. Eftersom Nordiska ministertädets kuliurbudget avser kalenderåret 1986 torde en del av det svenska bidraget komma alt utbetalas först hösten 1986. Regeringen bör därför kunna medge att sådana utbetalningar som görs efter den 1 juli 1986 belastar motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 inom den av riksdagen godtagna ramen för år 1986.
Prop. 1984/85:194
5 Hemställan
Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att
1. för Sveriges del godkänna Nordiska ministertädets förslag till kuliurbudget för år 1986,
2. lill Nordiska ministerrådets kulturbudget för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 46600000 kr.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens övervägenden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1984/85:194
13 Bilaga
Nordiska ministerrådets förslag till Nordiska ministerrådets kulturbudget för verksamhetsåret 1986 (1000-taI danska kr).
Verksamhetsområde
1985 Anslag
1986 Förslag
Utbildning
Nordens folkliga akademi Nordiskt skolsamarbete Nordiski vuxenulbildningssamarbete Nordisk journalislkursus Nordiskt spräksekrelarial Nordiskt språk- och informationscentrum Nordiska högskolan för hushållsvelenskap Bidrag lill nordisk federation för medicinsk undervisning Bidrag lill Nordisk kursverksamhet på utbildningsområdet
Forskning
Nordiskt kollegium för marinbiologi
Nordiska institutet för teoretisk atomfysik
Nordiska institutet för folkdiktning
Nordiska institutet för sjörätt
Nordiska geoexkursioner till Island
Nordiskt kollegium för ekologi
Centralinslitutel för nordisk asienforskning
Nordiski kollegium för fysisk oceanografi
Nordiska samarbetskommitlén för arktisk medicinsk forskning
Nordiska samarbetskommitlén för internationell politik
Nordiski samarbetsorgan för vetenskaplig information -NORDINFO
Nordiska forskarkurser
-forskarstipendier
-forskarsymposier
Nordiskt vulkanologiskt institut
Nordiska samarbetskommittén för acceleratorbaserad forskning
Nordisk dokumentationscentral för masskommunikationsforskning - NORDICOM
Nordiska institutet för samhällsplanering
Nordiskt forskningspoliliskl råd
Bidrag till nordiska sommaruniversiletel
Bidrag till Nordiska samfundet för Latinamerikaforskning
Nordiska kommitlén för öststatsforskning
Allmänkuluircll verksamliei Nordens Hus i Reykjavik' Nordiskt teatersamarbete -gästspelsutbyte och vidareutbildning -bidrag till Nordiska amalörteaterrädet Nordiska rådets litteraturpris Nordiska rådets mu.sikpris' Nordiski musiksamarbete - NOMUS Nordiski samiskt insiilul
|
14 179 |
15 020 |
|
4 157 |
4 700 |
|
1664 |
1697 |
|
491 |
.501 |
|
1 166 |
1 193 |
|
1260 |
1.167 |
|
1972 |
2 257 |
|
828 |
1006 |
|
600 |
612 |
|
2041 |
1697 |
|
52 846 |
57411 |
|
1057 |
953 |
|
12 367 |
13 463 |
|
1416 |
1812 |
|
2011 |
2054 |
|
513 |
569 |
|
611 |
675 |
|
3.507 |
3 686 |
|
1 125 |
1266 |
|
1206 |
1347 |
|
1011 |
1097 |
|
4 668 |
5 136 |
|
4 593 |
4910 |
|
13,50 |
1517 |
|
1065 |
1308 |
|
3 284 |
3427 |
|
586 |
572 |
|
722 |
572 |
|
5 241 |
5 972 |
|
3 952 |
4 744 |
|
1629 |
1476 |
|
309 |
325 |
|
353 |
379 |
|
35 632 |
40 596 |
|
3 419 |
3 676 |
|
3 906 |
3911 |
|
484 |
494 |
|
405 |
413 |
|
0 |
202 |
|
2142 |
2LS0 |
|
5617 |
6062 |
Utdelas vartannat år.
Prop. 1984/85:194 14
Verksamhetsområde 1985 1986
Anslag Förslag
Nordiski folkrörelsesamarhele
|
2 740 |
2 995 |
|
2 164 |
2 207 |
|
856 |
873 |
|
1800 |
1886 |
|
5 078 |
6 349 |
|
364 |
371 |
|
0 |
1200 |
|
5 630 |
6112 |
|
0 |
571 |
|
385 |
417 |
|
191 |
205 |
|
214 |
248 |
|
237 |
254 |
|
0 |
4 565 |
|
10 355 |
11649 |
|
8 701 |
8712 |
|
10 300 |
10609 |
|
9600 |
9792 |
|
141613 |
158 354 |
-ungdomssamarbete
-folkbildningssamarbele
-idrotissamarbele
Stöd till översättning av grannlandslilleratur
Nordiskt konslcenlruni
Nordiska filmkurser
Nordiski filmsamarbete
Nordens Hus på Färöarna
Nordiska institutet pä Åland
Bidrag till Nordiska konstförbundet
Bidrag lill Nordiska författarkurser
Skandinavisk förening i Rom
Nordkalotlmuseet
Projekt inom handlingsplanen för ekonomisk tillväxt och full sysselsättning
Sekretariatet för nordiski kullurelll samarbete
Ministerrådets dispositionsmedel
Nordiska kulturfonden
Valuta-, prisjusterings- och lönereserv
Summa
Norstedts Trycken, Stockholm 1986