om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1980 m.m.
Proposition 1978/79:206
Prop. 1978/79:206
Regeringens proposition
1978/79:206
om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1980 m. m.;
beslutad den 29 mars 1979
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.
På regeringens vägnar OLA ULLSTEN
BERTIL HANSSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen begärs raedel för att belala Sveriges andel av kostnaderna för den verksamhei, som finansieras över del nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1980. Den allmänna budgeten omfaltar inte del nordiska kultursamarbetet för vilket en särskild budget finns. I propositionen lämnas vidare en redogörelse för del nordiska samarbele som har bedrivits inom ministerrådets verksamhetsområde år 1978.
1 Riksdagen 1978179.1 saml Nr 206
Prop. 1978/79:206
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-29
Närvarande: statsministern Ullslen. ordförande, och slalsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström. Friggebo, Huss, Rodhe, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther. De Geer. Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande: slatsrådel Hansson
Proposition om nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1980 m.m.
I prop. 1978/79: 100 (bil. 14 s. 30) har regeringen föreslagit riksdagen all. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1979/80 beräkna ell förslagsanslag av 28457 000 kr. Jag anhåller nu atl få la upp denna fråga.
1 Inledning
Del nordiska minislertådel inrättades år 1971 genom en revision av den år 1962 ingångna samarbetsöverenskommelsen mellan de nordiska länderna (Helsingfors-avlalel). Den 12 april 1973 ingicks elt avtal mellan de nordiska länderna om upprättande av del nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo. Upprättandel av ministerrådssekrelariatet godkändes för Sveriges del av riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973: 121, UU 1973: 13, rskr 1973: 245). Verksamheten vid sekretariatet inleddes den I juli 1973.
I samband med upprättandet av sekretariatet skapades en budget för den del av ministerrådets verksamhet som administreras av sekretariatet. Denna budget, nordiska ministerrådels allmänna budget, omfatlar inte del nordiska kultursamarbetet, för vilket ministerrådet i samraansättningen kullur- och undervisningsministrarna, fastställer en särskild budget. Den omfattar inte heller de gemensamma nordiska biståndsprojekt i u-länder som finansieras över de nordiska ländemas biståndsprojekt och inle heller samarbetet genom Nordiska invesleringsbanken som upptas under den sjunde huvudtiteln.
Fr. o. m. år 1975 omfattar ministerrådets allmänna budget eU kalender-
Prop. 1978/79:206 3
år. Medel för verksamheten under år 1979 anvisades av riksdagen den 29 maj 1978(prop. 1977/78:173. UU 1977/78:15. rskr 1977/78:351).
Enligl reglemente för nordiska ministerrådets budget (allmänna budget och kullurbudget). beslutat av nordiska ministerrådet den 18 februari 1979 (samarbetsministrarna) och den 15 januari 1979 (kullur- och undervisningsministrarna), fastställer ministerrådet budgeten i mars under förbehåll av de nationella parlamentens godkännande. Reglementet gäller från den I januari 1979,
Den 12 mars 1979 faslställde nordiska minislertådel den allmänna budgeten förär 1980. Dessförinnan hade överläggningar om budgetens omfattning och om prioriteringar hållits mellan ministerrådet i sammansättningen samärbetsministrama och Nordiska rådets budgetkommitté.
Den budgetprocedur ministerrådet har fastställt innebär för svensk del bl.a. atl förslag inle kan föreläggas riksdagen inom den lid under vilken propositioner normall ska lämnas lill riksdagen. Motsvarande gäller för budgeten för del nordiska kultursamarbetet.
Inledningsvis lämnar jag en översiktlig redogörelse för det nordiska samarbetet under år 1978 inom ministerrådets hela verksamhetsområde, dvs. även kulturområdet som inte omfattas av den allmänna budgeten. Därefier redogör jag närmare för ministerrådels allmänna budget för verksamhelen under år 1980.
Chefen för utbildningsdepartementet har den 29 mars i år anmält frågan om 1980 års verksamhelsbudgel för det nordiska kultursamarbetet m.m. (prop. 1978/79: 203).
2 Det nordiska samarbetet under år 1978
Nordiska minislertådel har under år 1978 fortsatt sin arbete alt förverkliga existerande avtal och all utarbeta handlingsprogram för olika samar-betsseklorer. Under året tillkom handlingsprogram för det nordiska samarbetet inom miljövårdsområdet, inom turistområdet samt för jämslälldhetsfrågor. Förslag lill konsumenlpolitiskt program har uppgjorts och ell nylt program för nordiskl regionalpolitiskt samarbele utarbetats.
En ny fördelningsnyckel för de nordiska ländemas bidrag för verksamhetsperioden 1980-1982 har beslutals. Ministerrådets totala budget har ökal avsevärt främst på grund av alt flera nordiska insiitutioner förts in under ministerrådets budget bl.a. för atl öka möjligheten till överblick över det totala nordiska samarbelel. Den I januari 1979 inleddes verksamhelen vid
en nordisk genbank i Lund för bevarande av jordbruks- och trädgårdsväxter:
en nordisk institution för alkohol- och narkotikaforskning (bildad genom sammanslagning av Nordiska samarbetsorganet för drogforskning och Nordiska nämnden för alkoholforskning).
Prop. 1978/79: 206 4
Genom en formell omorganisation har Nordiska medicinalslalisliska kommittén och Nordiska socialstatislikkommiltén från och med den I januari 1979 permanent knuiits till Nordiska socialpolitiska kommillén.
På kulturområdet har det nordiska konstcentrel i Helsingfors och det nordiska språksekretarialel i Oslo påbörjat verksamheten. En tvåårig försöksverksamhet inom vuxenutbildningen har avslutats och beslut fattats om fortsalt arbete och fördjupning av vissa oraråden.
Utredningarna om den nordiska radio- och TV-salelliten fortsatte under år 1978. Etl konkret beslutsunderiag beräknas föreligga juni 1979.
Den sista andelen i Nordiska investeringsbankens grundkapital har inbetalats av de nordiska ländema.
Det största projektet hittills på ministerrådets allmänna budget avslutades vid årsskiftet 1978-79 nämligen NORDKOLT-projektel som redovisar och bedömer utvecklingsmöjlighelema för olika persontransportsy-slem. Det största projektet på den allmänna budgeten 1979 gäller kämsä-kerhetssamarbetet inom områdena kvalitetskontroll, kontrollrumsutformning, avfallsfrågor och radioekologi.
Andra centrala, delvis avslutade projekl berör ungdomsarbetslösheten, gränsregionalt samarbele och konkurrensförhållandena mellan de nordiska ländema. Under år 1979 vänlas bl.a. undersökningar rörande gemensam nordisk projeklexport respektive om kapitalets och arbetskraftens rörlig-hel tilldra sig iniresse.
De makroekonomiska frågoma ägnades slor uppmärksamhet under Nordiska rådels session i Oslo 1978. Nordiska ministerrådet beslöl all
a) la initiativ till att utarbeta en översikt över de viktigaste studier, utredningar m.m. som för närvarande utförs nationellt och intemationellt kring de ekonomiska huvudproblemen i vår del av världen;
b) evenluelll komplettera delta med ytterligare material för att fä en så realistisk bild som möjligl av situationen i Norden;
c) försöka ytterligare stärka samordningen av den ekonomiska politiken i Norden och skapa starkare grund för nordiskl inflytande på intemationell ekonomi.
En rapport från finans- och ekonomiministrama förelåg vid Nordiska rådets session i Stockholm februari 1979. I denna föreslogs bl. a. aU eU ekonomiskt forskningsråd skulle upprällas (varom ministerrådet faUade beslut i februari 1979). Vidare föreslogs atl utredningsarbetet skulle fortsäUas.
En genomgång av de viktigasie nordiska samarbetsfrågoma skedde då de nordiska slalsminislrama möttes den 9 november 1978 i Köpenhamn, då även de nordiska samarbetsminislrarna deltog. Ekonomi och sysselsättning, den strukturella krisen i de nordiska ländemas näringsliv, strävandena atl skapa mera stabila valutaförhållanden, gemensam nordisk projektexport, regionalpoliliska problem saml ökad satsning på forskning och utveckling hörde till de tema som blev föremål för diskussion.
Prop. 1978/79:206 5
2.1 Den nordiska inve,sterlngsbanken
Nordiska investeringsbanken framlade sin verksamhetsberättelse över bankens 19 första månader för Nordiska ministerrådet i februari 1978.
Bankens uppgift är alt ge lån och slälla garantier på bankmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska hänsyn föratt genomföra investeringsprojekt och export av nordiskl iniresse.
Bankens grundkapital uppgår lill ca 400 milj. SDR (särskilda dragningsrätter, motsvarande ca 2.66 miljarder Nkr) varav 100 milj. SDR inbetalats till banken. De fem nordiska länderna inbetalade sista andelen av bankens grundkapital den I augusti 1978. Den icke inbetalda delen av grundkapitalet tjänar som medlemsländemas garanti för bankens förpliklelser. Banken kan bevilja lån och ge garantier upp lill ell totalbelopp som svarar mot två och en halv gånger bankens grundkapital.
Ytterligare kapital till utlåning skaffas genom upptagning av lån på de internationella kapitalmarknaderna. Under 1978 har banken upptagit tre lån på sammanlagt US $ 75 miljoner. Under året beviljade banken tolv lån lill elt totall belopp om 91,2 milj. SDR.
Genom beslul av ministerrådet i februari 1979 erhöll invesleringsbanken viss möjlighet atl ge lån för genomförandet av regionalpoliliska projekt.
2.2 Lagstiftningsfrågor
Mot bakgrund av bl.a. Nordiska rådets rekommendation nr 1/1974 om nordiskt lagsliflningssamarbele saml del av ministerrådet i Cl 1976 framlagda lagstiftningsprogrammet har lagstiftningsarbetet under 1978 inte upptagit) några projekt utan i stället koncentrerats på all följa upp programmets olika punkter. Särskild uppmärksamhet har därvid riktals mot de områden som behandlats i de uttalanden som Nordiska rådel gjorl under den 26:e sessionen (familjerätt, datalagstiftning och integritetsskydd, ekonomisk kriminalitet, alternativ till frihetsstraff m. m. ). Liksom under lidigare år har ell beiydande och brett samarbele förekommit även på områden som inte är direkl upptagna i lagstiftningsprogrammet.
2.3 Kulturellt samarbete
Även under 1978 har utbildningen av 16— 19-åringar utgjort ett vikligt arbetsfält. Den höga ungdomsarbetslösheten i Norden är utgångspunkt för den studie rörande utbildning och ungdomsarbetslöshet, som utgör etl centralt tema i del treåriga projektprogram för del gymnasiala stadiet som ministerrådet anlog i januari 1978. Studien skall på basis av de ålgärder som nationellt vidtagits mot ungdomsarbetslösheten ge en bild av kopplingen mellan utbildnings-, arbeismarknads- och socialpolitiska ålgärder och dessas effekler. It Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 206
Prop. 1978/79:206 6
f)cn töista tvåårsperioden av vuxenutbildningssamarbetet slutförs i början av år 1979. Ministerrådet beslöt i sepiember 1978 om ett fortsall projektprogram fram till mitten av år 1980. vilket innehåller sex projekt varav några äi en uppföljning av redan påbörjade projekl. Arbetet innebär bl. a. revidering och aklualisering av en katalog över forsknings- och utvecklingsarbete inom det vuxenpedagogiska områdei i Norden, informationsutbyte, undersökning av korrespondensundervisningens roll i distansundervisningen och undersökning rörande rekrylering av korttidsutbildade lill vuxenutbildning.
Ministerrådet beslöt i januari 1979 mot bakgrund av ett förslag lill riktlinjer för kulturbudgelens insatser i det nordiska forskningssamarbetet om en törsöksordning med nordiska forskarstipendier och nordiska forskarsymposier perioden I juni 1979 lill ulgången av år 1980. Vidare beslöl ministerrådet atl undersöka möjligheten att utforma regelbundna översikter över samnordiska forskningsinsatser. Frågan om en klarare uppgiftsfördelning mellan nationella forskningsråd och kulluravtalets organ kommer att behandlas under 1979 och riktlinjer för en sådan uppgiftsfördelning kommer att utarbetas i samråd mellan ämbetsmannakoraraitlén för nordiskl kulturellt samarbete och samarbelsminislramas slällföreträdarkoraraitté.
Mot bakgrund av statsministrarnas uttalande i november 1978 om behovet av ett ökat nordiskl forskningssamarbete pågår inom minislertådssek-retariaten i Köpenhamn och Oslo ell förberedande arbeie för all belysa på vilka områden etl nordiskt forskningssamarbete skulle innebära elt bättre resursutnyttjande än molsvarande forskningsinsatser på nationell nivå.
Frågan om nordiskl radio- och TV-samarbete via satellit utgör en av de mest omfattande inom del allmänkullurella områdei. Nordiska ministerrådet (kommunikations-, kultur- och utbildningsministrarna) beslöl den 13 mars 1978 alt fortsätta ulredningen om nordisk radio och television via satellit enligt samma dag antagna direktiv. Utredningen skall bedrivas så atl det senast den 15 juni 1979 finns eU sådant underiag aU ministerrådet våren 1980, efter remissbehandling hösten 1979, kan fatta beslut om frågans vidare behandling. Ulredningen inriktar sig i princip på direktöverföring av samlliga riksomfattande radio- och TV-program i Norden. Härutöver skall beskrivas alternativet med en redigerad nordisk kanal sådant del är skisserat i den tidigare statssekreterarrapporten (NU A 1977:7-9).
I övrigl hänvisas under detla avsnitt lill regeringens proposiiion 1978/79: 203 om 1980 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet.
2.4 Socialpolitik
Ministerrådels år 1977 fastställda samarbetsprogram på social- och häl-sovårdsområdet har i flera avseenden präglat ulvecklingsarbetel under år 1978. Den inledande kartläggningen av efter- och vidareutbildning av so-
Prop. 1978/79:206 7
cial- och medicinalpersonal har slutförts. Verksamheten vid Nordiska nämnden för alkoholforskning och Nordiska samarbetsorganet för drogforskning har utvärderats och ministerrådet har beslutat upprätta en ny nordisk institution för alkohol- och narkotikaforskning från och med den I januari 1979. Ministerrådet har genomfört en nordisk konferens kring hälso- och sjukvårdsplaneringen. Från och med den 1 januari 1979 har Nordiska medicinalstatisliska kommittén och Nordiska socialstatislikkommiltén permanent knutits till Nordiska socialpolitiska kommittén.
År 1979 kommer liksom år 1978 att karakteriseras av att flera stora projekt avslutas eller omprövas, bl.a. Nordiska handikappnämndens verksamhet, ett samnordiskt projekt för klinisk kemi, utredningsarbetet om den gemensamma arbelsmarknaden för social- och medicinalpersonal samt översynen av den nordiska trygghetskonvenlionen. Minislertådel har diskuterat konsekvenserna för hälso- och socialvårds-politiken med anledning av del växande antalet äldre i samhällel.
FN:s internationella barnår 1979 kommer atl ägnas uppmärksamhet i flera nordiska samarbetsorgan.
2.5 Arbetsmarknadssamarbete
Silualionen på arbelsmarknaden har stått i centrum för del nordiska ar-betsmarknadssamarbelet under år 1978. En trepartskonferens om ekonomi och sysselsättning har anordnats samt en arbetsmarknadspolilisk konferens hållits med nordiska och internationella experter inom ekonomi och arbetsmarknadspolitik kring temat full sysselsättning i elt förändrat ekonomiskt klimat.
En rapport om arbetsmarknadspolitikens mål och medel i Norden (NU A 1978: I) har publicerats.
Ministerrådets principprogram från år 1975 förverkligas i etapper. Resultatet av flera projekl som slutfördes åren 1977 och 1978 har publicerats i Nordisk Ulredningsserie, bl.a. beträffande ungdomsarbetslösheten, yrkesvägledning, arbetsmarknadsforskning och utbildning saml arbetsförmedling.
Ejlt nordiskt informationssystem på arbetsmarknadsområdet igångsattes hösten 1978.
Ungdomsarbetslöshet samt uthyrnings- och entreprenadverksamheten (s. k. grå arbetskraft) var ämnen för särskilda utredningar som år 1977 respeklive år 1978 utgjorde underiag för diskussioner mellan arbetsministrar-
2.6 Arbetsmiljö
Samarbetet under år 1978 har byggt på det handlingsprogram som minislertådel fastställde november 1977.
Prop. 1978/79: 206 8
De nya arbetsmiljölagarna. som nu trätt i kraft i Danmark, Norge och Sveiige, har slälll ökade krav och förväntningar på del nordiska samarbetet.
Under år 1978 har arbetsmedicin/yrkeshygien varit den mesl framträdande sektorn inom samarbetet. Dokumentation av yrkeshygieniska gränsvärden och den nordiska vidareutbildningen av specialister inom ar-betsmediein och företagshälsovård ulgör en central del av samarbetet.
Inom området psykosocial arbetsmiljö kan särskilt nämnas kartläggningen av grundskoleläramas psykosociala arbetsmiljö.
Samarbetet belräffande utarbetandet av skyddsföreskrifter leds av Styrgruppen för arbetarskyddsföreskrifler.
2.7 Miljövård
Miljövårdssamarbelet omfattar frågor som rör skydd och vård av den yllre miljön.
Ministerrådet antog i april 1978 eu handlingsprogram för nordiskt samarbete pä miljövårdsområdet för femårsperioden 1978- 1982.
Projektverksamheten har år 1978 koncentrerats till delområdena havs-föroreningar, luftföroreningar, trafikbuller, induslribuller, avfall, produktkontroll, naturvård, miljövårdsforskning och miljödala. Är 1979 kommer projektverksamheten alt fortsätta på samma områden och utvidgas lill områdena åieranvändning, friluftsliv, nalurresursfrågor och ekologisk planläggning.
År 1978 startades elt projekl kring samordning av undersökningsverksamheten av föroreningssitualionen i Skagerrak och Kattegatt där Danmark, Norge och Sverige årligen satsar stora belopp. Projektet kommer all fonsälla år 1979.
Projektet om övervakningssystem för luftföroreningar har fortsalt år 1978. Målet är atl genom en samnordisk insats ulveckla raät- och analysmetoder för atl bidra lill det europeiska syslemet för övervakning av långtransport av luftföroreningar, speciellt sur nederbörd'.' Projektet forlsälter år 1979. Under år 1978 avslutades eU förprojekt cm luftföroreningar i tätorter.
På bullerområdet avslutades år 1978 bl. a. etl projekt rörande gemensam nordisk beräkningsmodell för vägtrafikbuller.
Det nordiska avfallssamarbelel kommer i framtiden atl koncentreras på äteranvändningsområdet. Ett projekt föratt utarbeta ett nordiskt program för åieranvändning av avfall komraer att igångsättas år 1979.
Pä produklkonlrollområdel har två projekt slutförts år 1978: kartläggning av undersökningsresurser för produktkontroll respektive förslag till normer för den kemisk-tekniska branschen. Två nya projekl har påbörjats: ett om produklrelaterad information hos myndighetema; det andra en pro-duklundersökning om flamrelardenter.
Prop. 1978/79: 206 9
På natiirskyddsområdet har ett projekt om hotade djur och växter i Norden (NU A 1978:9) sluttöris. Projektet om representativa naturtyper i Norden fortsätter och beräknas avslutas första halvåret 1980.
F.tt förprojekt om ekologisk kunskap i samhällsplaneringen avslutades år 1978. Uppföljningsverksamhel kommer all sättas igång år 1979. År 1978 fattades beslul att projekt om miljövårdsforskning vanligtvis icke skall bedrivas som nordiska samarbelsprojekt under ministerrådet. Man påbörjade en översikt och analys av de nordiska ländemas forskningsplaner rörande miljövård. Utredningen beräknas vara avslutad försia halvåret 1979 och skall tjäna som underlag för att identifiera framlida nordiska forskningsbehov.
År 1978 avslutades den huvudsakliga delen av ell projekt om karakterisering av miljödata (NU B 1978: 10) som har resulterat i förslag till principer och regler. Under år 1979 utges en handbok för reglemas lillämpning samt en populärbroschyr.
2.8 Handels-, finans- och valutapolitiska frågor
Under de senasle 5-6 åren med låg ekonomisk aktivitet i industri världen har de nordiska länderna stött på likartade problem.
Den ekonomiska politiken har en gemensam värdebas i Norden. Frihandelspolitiken har gjorl ekonomiema öppna och utlandsberoende. Proportionellt höga andelar av resurserna satsas på undervisning, barnomsorg och sjukvård, och icke minsl sysselsättningen prioriteras. Nordens länder har elt stort uilandsberoende både av Norden och av utlandet i övrigl.
De nordiska ländemas ömsesidiga ekonomiska beroende har belysts i en preliminär rapport utarbetad av de nordiska finansministrarna på uppdrag av Nordiska Rådet.
Fortsalla täta kontakter mellan de nordiska administrationerna på det handels- och valulapolitiska områdei spelar en betydelsefull roll för all dis-kulera akluella frågor samt för all samordna gemensamma nordiska ställningstaganden i inlemalionella sammanhang.
De nordiska ländema har fortsättningsvis hållit nära kontakt på en rad cenirala handelspolitiska oraråden som under året aktualiserats i olika internationella organisationer. Ministerrådet lägger vikt vid att samarbetet om lösningen av praktiska problem i samband med handeln mellan EG och EFTA fortsäller.
Genom NQRDIPRÖ (samarbetsorgan för de nordiska ländernas han-delsprocedurkommitléer) har man speciellt inriktat arbetet på all ulveckla framtida procedurer som icke fordrar användning av dokument. Sålunda igångsattes projektet DEDIST - Rationell dataelemenldislribuiion i internordisk och intemalionell handel - som har lill mäl alt ulveckla system för överföring av dala mellan partema i handeln. Vidare har resultalen testats från del tidigare projektet Interface rörande automatisk datakommunikation i utrikeshandeln.
Prop. 1978/79: 206 10
2.9 Industri- och energipolitik
I ministerrådet diskuleras regelbundet aktuella indusiripolitiska frågor som är av betydelse för de nordiska ländema. År 1978 igångsattes etl nordiskl forskningsprojekt om små och medelstora förelag samt en undersökning av konkurrensförhållandena mellan de nordiska länderna.
Arbelel inom Nordisk Industrifond har förts vidare. Fonden hade lill och med december 1978 beviljal c:a 60 milj Skr till 119 projekl. Från och med år 1979 har fonden efter beslul i ministerrådet införts som institution på ministerrådels allmänna budget och kommer år 1979 alt få elt belopp om Nkr 17.5 milj. till projekl inom induslri- och energisamarbelel.
Nordisk Industrifond har sedan år 1976 haft hand också om det nordiska forsknings- och utvecklingssamarbetet inom de sektorer på energiområdet, där nordiskl samarbele icke sköts av andra organ. Medel för denna verksamhei förs från och med år 1979 in under den totala bevillningen till fonden.
Etl fyraårigt kärnsäkerhelsprogram inleddes år 1977 inom Nordisk Kontaktorgan för Atomenergispörsmål. Samarbelel på kärnsäkerhelsområdet omfatlar en rad belydelsefulla projekt inom kvalitetskontroll, konlroll-rumsutformning, avfallsfrågor och radioekologi.
Standardiserings- och provningsverksamheten inom NORDTEST har forisatt.
2.10 Byggsektorn
Det nuvarande handlingsprogrammet för nordiskt samarbete inom byggsektorn fastställdes av ministerrådet i maj 1977.
Enligt handlingsprogrammet skall samarbetet för en ökad integration av de nordiska byggmarknaderna fortsälla. En väsentlig nyhet är all samarbelel har utvidgats atl omfaita de poliliska målsättningarna inom bygglag-stiflningen. Vidare prioriteras energisamarbelel, stärkt nordisk medverkan i del internationella byggsamarbetel samt utvidgat samarbete mellan byggföretag i två eller flera länder vid byggexport utom Norden.
Man försöker även nå fram till en gemensam nordisk tolalsyn pä bevarande och förändring av existerande bebyggelse.
Av nya projekt under år 1978 kan nämnas ett samarbetsprojekt rörande olycksfall i hemmen saml eU omfattande projekt raed syfte dels att provningsresultat i eU land skall kunna godkännas i andra länder, dels att mot-tagariand skall kunna acceptera byggprodukler som är godkända i lillver-
karlandet.
Ell samarbelsprojekt om energibesparing i befinllig bebyggelse har också påbörjats.
Prop. 1978/79:206 II
2.11 Regionalpolitiskt samarbete
Under år 1978 har en utvärdering gjorts av del hittills genomförda nordiska regionalpolitiska samarbetet och förslag har framlagts till nyU regionalpolitiskt handlingsprogram.
Begreppel regionalpolitik har vidgats atl omfatta även regionala aspekter inom hela den offentliga sektorn. Konkreta samarbelsprojekt kommer atl prioriteras än merän tidigare.
Gränsregionala samarbelsprojekt har prioriterats högt.
Samarbetet inom området Strömsund-Lierne-Röyrvik-Krokom har kommil igång, exempelvis har koordinering av malmlransporterna börjai konkretiseras. Kartläggningsskedel i Öresundsprojektet har i viss mån avslutats.
Älandsprojektet har alltmera inriktats på skärgårdsproblem. Inom ramen för projektet fiskodling har en försöksverksamhet med laxodling startals på Island.
Det mesl omfattande gränsregionala samarbelel har skett inom Nordka-loitkommittén vars arbeie fördelals på näringspolitiskt samarbele (med prioritering av industriellt samarbete) och informationsutbyte. Konkreta projekl har startats för alt utvidga handelsutbytet och den industriella verksamheten. Bland aktuella samarbetsprojekt inom primärnäringarna kan nämnas rennäringen, bär- och grönsaksodling samt jordbruksforskning. Även turistnäringen har spelat en stor roll i Nordkalottverksamhe-len.
Nordkalottkommittén har vid etl seminarium med pariamenlariker från Nordkalotten diskuterat akluella politiska frågeställningar i området. Spe-eialorienlerade seminarier för företagare har anordnats. En Nordkalotttidskrift "Nordkalotl-Nyll" har börjat publiceras.
På grundval av resultaten från olika forskningsprojekt har man utarbetat en gemensam rapport om den regionala ulvecklingen och regionalpolitikens mål och medel i Norden.
Samekonferensen arrangerades den 20-22 juni 1978 i Arjeplog i Sverige.
2.12 Konsumentfrågor
Del nordiska samarbelel på konsumenlområdet omfattar forskning och undersökning, ulbildning och information, marknadsföring och lagsliftning. Bland nya frågor som tagits upp kan nämnas konsumentfrågor på del regionala och lokala planet saml nolifikalionssystem för information om pågående konsumenlforskning. I samarbetet har en viss tyngdförskjulning skett från traditionella produktundersökningar till produktsäkerhets- och marknadsföringsfrågor.
Projektet rörande system för inrapportering av olyckor i hemmen och
Prop. 1978/79: 206 12
deras grannskap har avslutats (NU B 1978: 14). Arbetet med dessa frågor kommer att föras vidare nationellt.
Produktansvar och försäkring granskades ur konsumenlrällslig synpunkl vid ett konsumenlrälisligt seminarium.
Erfarenhetsutbytet om tillämpningen av de nordiska marknadsföringslagarna har fortsatt. Ett projekl för nordisk samverkan när del gäller kontrollen av otillbörlig marknadsföring över gränserna har påbörjats under år 1978.
2.13 Transport, kommunikation och trafiksäkerhet
Samarbelel inom transport- och kommunikationsområdet regleras av det nordiska transportavtalet av den 6 november 1972.
Vägforskning är etl samarbelsområde där lönsamma effekter kan uppnås. De goda erfarenheterna från samarbetsprojektet för tillämpning i Norden av den amerikanska s. k. AASHÖ-undersökningen (STINA-projeklei) har bidragit lill all man önskar fortsätta samarbetet genom nya vägforsk-ningsprojekt.
Hösten 1977 och vintern 1978 genomfördes kartläggning, analys och prioritering av pågående och planerade vägforskningsprojekt (KAPRl-pro-jeklet). Rapporten kommer tillsammans med annat tillgängligt raaterial atl användas som underlag för val av evenluella nya projekl inom vägforsk-ningsområdel.
Projektet för nordisk kollektivtrafik (NORDKOLT) syftar till au redogöra för och bedöma utvecklingsmöjligheterna för persontransporlsyslem. särskilt kollektivlrafiksyslem i mindre och medelslora tätorter. Slutrapporter beräknas föreligga i tryck under innevarande halvår.
Projektet TELEMEDEL tog sikte på alt underlätta de funktionshämma-des användning av teletjänster. Slutrapporten förelåg i tryck i mitten av år 1978 (NU A 1978:2).
Frågan om tvärgående flygförbindelser mellan de nordliga delarna av Finland, Norge och Sverige (NU A 1976: 17) har behandlats av en arbelsgrupp med representanter för de norska, svenska och finländska irafikmi-nisterierna. En principöverenskommelse har träffals mellan trafikministrarna om alt uppräUa flygtrafik på linjen Uleåborg-Luleå-Kiruna--Tromsö under en treårig försöksperiod från och med den I juni 1979. Regeringen har föreslagit aU en riskgaranti ges lill reguljär flygirafik på denna sträcka (prop. 1978/79:149).
Vidare pågår etl projekl för all undersöka möjlighelema att förbätlra kollektivtrafiken i glesbygdsområden.
Den arbelsgrupp som tillsattes för atl utreda förutsättningama för linjetrafik med kombinerad passagerar- och bilfärja mellan Island, Färöarna och övriga Norden framlade sin slutrapport sommaren 1978. Rapporten har remissbehandlals.
Prop. 1978/79: 206 13
Utredningshelänkanden om förbindelserna mellan Danmark och Sverige över Öresund lades fram sommaren 1978 samlidigl med en slutrapport av endanskflygplatsulredningom bl.a. Kastrup och Sallholm. Betänkandena och rapporten har remissbehandlals.
Projektet om anpassning av transportmedel för att underiätla handikappades resor påbörjades år 1978. 1 en första fas försöker man få fram förslag om hur järnvägsvagnar och bussar i fjärrlrafik skall utformas. Under år 1979 utvidgas projektet att omfaita även fartyg.
En rapport från den arbetsgrupp som tillsätls för att utreda behovel av en harmonisering av reglerna för transportstöd i Finland, Norge och Sverige vänlas föreligga under år 1979.
Nordisk kommitié för iransporiekonomisk forskning (NKTF) har under verksamhelsårel 1977/78 arrangerat fyra konferenser. För kommande verksamhetsår planeras konferenser om bl.a. NORDKOLT-projektel saml gång- cykel- och mopedtrafik.
Samarbetet i trafiksäkerhetsfrågor sker genom Nordiska Trafiksäker-hetsrådel (NTR) och påverkar de nordiska ländemas nationella vägtrafik-lagstiftning och forskningsstrategi för trafiksäkerhet. Arbetsgrupper finns bl. a. för alt undersöka skillnader i de nordiska ländemas ulbildning av och körkortsprov för förare av motorfordon, för alt sludera hur cyklisters säkerhet i vägkorsningar kan förbättras samt för att värdera olika faktorer kring hastighetsbegränsning.
MIRO-projeklei (metodik för insamling och redovisning av olycksdala) fortsatte år 1978 och vänlas bli avslutat vid årsskiftet 1979/80.
Under år 1979 kommer två nya projekl all igångsättas under NTR med syfte att
a) kartlägga behovel av forsknings- och utvecklingsunderlag för del nordiska barntrafiksäkerhetssamarbelet
b) klarlägga meioder och behov av information för värdering av effekterna av trafiksäkerhelsåtgärder.
2.14 Turistfrågor
Ministerrådels program för nordiskl samarbele på turistområdet antogs av Nordiska ministerrådet i juni 1978. Etl permanent turislutskolt under ministerrådels ställförelrädarkommitté har upprättals med uppgift bl. a. all styra och koordinera berörda regeringsorgans samarbele i turistfrågor och vara ett forum för erfarenhetsutbyte.
Under år 1978 har projektverksamheten koncentrerats lill ulbildnings-och informationsfrågor. Tredje fasen av utredningen om ledareulbildning-en i hotell- och reslaurangnäringen avslutades (NU B 1978: 12).
Höslen 1978 arrangerades en nordisk lurislkonferens i Köpenhamn saml elt seminarium i Visby om turismens mera långsiktiga sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser.
Prop. 1978/79:206 14
Åi- 1979 skall en förstudie göras om gemensaml nordiskt bokningssy-stem för turistnäringen samt en utredning om turismens effekt på ekonomi och sysselsättning.
2.15 Bistånd till utvecklingsländer
En huvudprincip i nordisk biståndspolitik är att bistånden i första hand skall komma de faltiga befolkningsgrupperna lill godo och alt biståndsinsatserna baseras på ulvecklingsländemas egna behov och prioriteringar.
En nordisk arbelsgrupp för utredning av det nordiska biståndssamarbetet har tillsalls. Vidare har en nordisk arbelsgrupp tillsatts för atl utveckla fiskeriprodukter för utvecklingsländernas behov.
Gemensaml finansierade biståndsprojekt (jordbruk, kooperation och ulbildning) pågår i Kenya, Tanzania och Mocambique.
De nordiska länderna har gemensam representation i vissa internationella organisalioner samt har även nära samarbete på andra områden inom biståndsektorn.
2.16 Jämställdhet
Handlingsprogrammet för nordiskt samarbele i jämslälldhetsfrågor fastslogs av ministerrådet den 30 maj 1978 efter att ha behandlats på Nordiska rådels 26: e session i Oslo.
En konkret åtgärdsförteckning i anslulning lill programmet har utarbetats efter samråd med Nordiska rådets social- och miljöutskott. Projektsamarbetet under perioden har omfattat bl. a. frågor kring massmedia och jämställdhet saml föräldrars och barns behov under perioden kring födseln och det försia levnadsåret.
2.17 Övrigt samarbete
Ministerrådets undersökning av de multinationella företagens roll i de nordiska ländemas ekonomi påbörjades år 1976 och väntas vara avslutad under år 1979.
Ministerrådet beslöt den 30 maj 1978 alt upprätta en nordisk genbank för jordbruks- och trädgårdsväxter fr. o. m. den I januari 1979. Genbanken ska bevara och dokumentera den genetiska variationen hos för Norden värdefullt växtmalerial och vara elt serviceorgan åt växtförädlare och andra växlforskare.
I början skall verksamheten omfatta fröbärande jordbruks- och trädgårdsväxter.
Prop. 1978/79: 206 15
2.18 Kontakter med arbetsmarknadens parter
Kontakterna mellan ministerrådet och arbetsmarknadens parter har fortsatt under är 1978 med ömsesidig informaiion. Parterna har hörts när det gällt handlingsprogrammet för konsumentfrågor, andra etappen av arbetsmarknadsprogrammet saml en rapport om s. k. grå arbetskraft. Parterna har också för yttrande fått ett förslag om en jämförande studie av arbetskraftskostnaderna i de nordiska ländema. Vidare har arbetsmarknads-parterna deltagit i flera projekt inom arbetsmiljö- och arbetsmarknadsområdena.
I september arrangerades på initiativ av Nordens Fackliga Samorganisation och efter inbjudan från den danska regeringen en trepartskonferens om ekonomi och sysselsättning i Köpenhamn. Ekonomi- och arbetsmarknadsministrarna, arbetsmarknadens parter samt tjänstemän från berörda departement var representerade.
2.19 Information
De år 1976 fastslagna viktigasie målgrupperna för informaiion är massmedia, poliliska förtroendemän och funktionärer samt personer inom undervisnings- och upplysningsarbetet. Allt större vikt har börjat läggas vid mera selektiv informaiion bl. a. till fackpress och experter.
Publikationsverksamheten har varil livlig. Foldern som presenterar ministerrådet har omarbetats och utgivits på fyra språk. Ministerrådets övergripande handlingsprogram "Människan och resurserna i Norden" har delals ut lill pressen. Rapportema inom NU-serien har distribuerats lill olika intressegrupper.
Samarbetet mellan de informationsansvariga vid ministerrådets bägge sekretariat och Nordiska rådels presidiesekrelarial har intensifierats. In-formationssamarbele har även bedrivits med t.ex. Föreningarna Norden, utrikesdepartementens pressavdelningar och informalionsansvariga vid nordiska departement.
3 Ministerrådets budget för 1980 m. m.
Jag redogör inledningsvis för ministerrådels budget för år 1979.
I mars 1978 fastställde nordiska ministerrådet sin allmänna budget för år 1979. Denna budget omfattar utgifter om tolall 79,8 milj. norska kr., varav 29 milj. avser medel för projekt, 39,2 milj. medel för insiitutioner saml 11,6 milj. medel för administration. I samband med budgeten fastställdes också s. k. indikaliva ramar för projektverksamheten på olika områden. Senare har ministerrådet beviljat medel lill konkreta projekl inom dessa ramar.
Jag övergår nu till ministerrådels budget för år 1980.
Prop. 1978/79:206 16
Ministerrådet har den 12 mars 1979 enats om en budget för år 1980 på 93 383 000 norska kronor vilket är en ökning i förhållande till år 1979 på ca. 13,6 milj. norska kr. Av utgiftema avses en del läckas genom ministerrådels inkomster under 1980 av räntor och avgifter som de anställda vid ministerrådssekrelariatet har aU eriägga i stället för norsk inkomstskatt. Koslnaderna för nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg förskotleras av ministerrådet och fördelas årel efter på medlemsländema i förhållande lill andelen utnyttjade elevplatser. På liknande säU betalas kostnadema för etl projekl rörande njurtransplantation av sjukvårdshuvudmännen i förhållande till utnyttjandet. Sammanlagt beräknas dessa intäkter till 9 283000 norska kr. Återstoden 84 100000 norska kr. avses bli täckt genom bidrag från de nordiska ländema.
Av utgiftema gäller 15,1 milj. norska kr. medel för administration, 45.0 milj. medel för institutioner och 33,3 milj. medel för projekt.
3.1 Administration
De medel som upplagils för adrainistration avser främst kostnaderna för ministerrådssekretariatel i Oslo. Dessa kosinader beräknas öka från sammanlagt 10577000 norska kr. till sammanlagt 12 252 000 norska kr. Ökningen beror främst på beräknade löneökningar för personalen och andra kostnadsökningar. Dessutom avses personalen utökas med en tolk/översättare och en sekreterare. Därefter uppgår sekretariatets personal till sammanlagt 39 personer.
1 adminislralionsbudgeten har också beräknals 600000 norska kr. för en slipendieordning för nordiskt tjänslemannaulbyte. Ministerrådets ställfö-reträdarkommilté tillsatte 1975 en arbetsgrupp for att bl. a. föreslå hur etl effektiviserat tjänstemannautbyte skulle organiseras. Under år 1977 lämnade arbetsgruppen förslag om etl gemensaml system för tjänstemannautbytet mellan de nordiska ländema. Vid ett ministerrådsmöte i december 1978 beslöts atl det nordiska tjänslemannaulbyiet skulle igångsäuas under år 1979. Förslaget går ul på aU ett begränsat antal tjänstemän under högst ett år skall kunna tjänstgöra i ett annal lands förvaltning. Del anger också etl system för hur kontakterna mellan länderna i denna fråga skulle ordnas. Under utbytestjänstgöringen behåller tjänstemannen sin ordinarie lön från hemlandet. För att täcka bl.a. ökade levnadskostnader ges stipendier på 3 000 Nkr per månad. Målet är att det åriigen skall kunna utdelas stipendier för fyra tjänstemän i vardera nordiskt land.
Ministerrådet beslöt i november 1978 atl ett gemensamt budgelregle-mente skall gälla för ministerrådets två sekretariat, dvs. ministerrådssekretariatel i Oslo och kultursekretariatet i Köpenhamn, fr. o. rn. den I januari 1979. Det nya reglementet påverkar bl. a. budgetens innehåll presenla-lionsmässigt.
Vidare bedrivs arbeie med atl harmonisera de skilda ekonomiförvall-
Prop. 1978/79:206
17
ningsreglemenlena som gäller vid sekretariaten. Detta arbeie beräknas bli avslutat under år 1979.
3.2 Institutioner
Medel för institutioner har tagits upp med sammanlagl 45.0 milj. norska kr. mol ca 39,2 milj. norska kr. år 1979. Innan ministerrådets budget skapades finansierades de flesta gemensamma nordiska institutionerna direkt genom nationella bidrag i olika former. Ell par institutioner infördes på ministerrådels budget under de försia åren. År 1975 uppdrog ministerrådet ät sekretariatet att utreda frågan om införande av flera institutioner på ministerrådels allmänna budget. Härigenom skulle uppnås större överskådlighel över det nordiska samarbetet, större möjligheter till samordning av arbetet, till prioritering och till rationalisering. Denna ordning har redan genomförts på kulturområdet. Frågan om införande av ytterligare inslilulioner på budgeten utreds vidare. Sammanlagl uppgår anlalel institutioner på ministerrådels allmänna budget lill elva.
Medlen lill institutioner fördelar sig på följande sätl i lusen norska kr. Jag anger också kosinader för år 1979 och del anslag som respektive institution begärt för år 1980.
|
|
1979 |
1980 |
1980 |
|
|
Anslag |
Institu- |
Minister- |
|
|
|
tionen |
rådet |
|
Nordiska statistiska |
973 |
1 138 |
1 185 |
|
sekretariatet |
|
|
|
|
Nordiska nämnden för alkohol- |
|
|
|
|
och drogforskning |
- |
- |
- |
|
Nordiska läkemedelsnämnden |
828 |
998 |
1015 |
|
Nordiska hälsovårdshögskolan |
5 145 |
7205 |
6070 |
|
Nordiska institutet för |
|
|
|
|
odontologisk materialprovning |
4950 |
5472 |
5 244 |
|
Nordiska industrifonden |
17581 |
21 112 |
20470 |
|
Nordtest |
1902 |
3 369 |
2177 |
|
Nordiska kommittén för |
|
|
|
|
byggbestämmelser |
352 |
370 |
420 |
|
Nordiska genbanken för jordbruks- |
|
|
|
|
och trädgårdsväxter |
- |
2213 |
2 133 |
|
Samarbetsnämnden för nordisk |
|
|
|
|
skogsforskning |
1 125 |
3 976 |
1276 |
|
Nordiska skogsarbetssludiers |
|
|
|
|
råd |
2144 |
2331 |
2331 |
|
Reserv för institutioner |
4155 |
- |
2 700 |
|
Summa |
39155 |
- |
45021 |
En ny nordisk institution för alkohol- och narkotikaforskning har bildals som resultat av en sammanslagning av del nordiska samarbetsorganet för drogforskning och den nordiska nämnden för alkoholforskning. Verksamhelen inleddes den I januari 1979.
Prop. 1978/79:206 18
I avvaktan på alt den nya nämnden skall framlägga sitt budgetförslag, har medel för denna institutions verksamhet tillförts reserven för institutioner.
Nordiska fonden för teknologi och industriell ulveckling (nordiska industrifonden), bildades den 1 juli 1973 enligt överenskommelse mellan de nordiska länderna (prop. 1973: 79. NU 1973: 35. rskr 1973: 138). Den syftar lill att främja tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete med industriell inriklning och av gemensaml iniresse för två eller flera nordiska länder.
Under år 1978 fattade fonden beslut om projektstöd på totalt 17,5 milj. Skr. De slörsta insatserna har gjorts inom verkstadsindustrin och massa-och pappersindustrin. Även inom energiområdet har fonden lämnat omfattande slöd. I budgeten för år 1980 har beräknals medel för fonden om 20.5 milj. norska kr.
Genom budgeten för år 1979 fick den nordiska kommillén för byggbestämmelser en egen budget. Det är ännu inte avgjort lill vilket nordiskl land som sekretariatet för kommittén skall föriäggas.
3,3 Projekt
Belräffande projektmedel har ämbelsmannakommitléerna inkommit med ansökningar om samraanlagt ca 34,5 milj. norska kr. Del belopp ministerrådet har enats om, 33,3 milj. norska kr. är drygt 4 milj. norska kr. högre än år 1979. Den genomsnittliga prisökningen mellan år 1979 och år 1980 har beräknals till ca 6%.
Medlen är avsedda för såväl fortsättning av pågående projekt som igångsättning av nya projekt under år 1980. Samlidigl med budgeten fast-
|
|
1979 |
1980 |
|
Allmänna utredningar |
218 |
_ |
|
Socialpolitik |
2 344 |
1800 |
|
Arbetsmarknad |
2 562 |
2 600 |
|
Arbetsmiljö |
2180 |
2600 |
|
Miljövård |
2098 |
2 200 |
|
Jämställdhet mellan män och kvinnor |
437 |
600 |
|
Handelspolitik |
654 |
650 |
|
Industri- och energipolitik |
763 |
- |
|
Kämsäkerhel |
4033 |
4400 |
|
Byggsektorn |
1799 |
2000 |
|
Regionalpolitik generellt |
2 180 |
2000 |
|
Regionalpolitik Nordkalotten |
763 |
800 |
|
Konsumentfrågor |
2 398 |
2400 |
|
Samfärdsel |
2 398 |
2400 |
|
Trafiksäkerhet |
599 |
700 |
|
Turism |
654 |
700 |
|
|
Summa 26080 |
25850 |
|
Prisökning |
- |
2650 |
|
Allmän reserv |
2 870 |
4 800 |
|
|
Summa 28950 |
33.300 |
Prop. 1978/79:206 19
ställer ministerrådet indikativa ramar förde olika områdena. Med ledning av dessa skall ämbetsmannakommitiéema utarbeta ansökningar för de konkreta projekten. För huvuddelen av dessa beviljar ministerrådet medel straxiföre budgetårets böljan.
En reserv på 4.8 milj. norska kr. har avsatts för projekl som kan bli aktuella senare under år 1980.
För år 1979 och är 1980 har minislenädet fastställt följande indikativa ramar. Jag anger i båda fallen kosinader i 1979 års prisnivå,
Elt gemensamt program på regionalpolitikens område har förelagts och antagits av Nordiska rådet. Programmet syftar lill all öka ambitionsnivån pä detla område oeh främja konkreta samarbelsprojekt. Bl.a. föreslås åtgärder för gränstrakter och de mest utsatta regionerna i Norden. En betydande del av samarbetet kommer även i fortsättningen att inriktas på forskning och utveckling. Förslaget innebär även ökade resurser för det nordiska regionalpolitiska samarbelel. I reserven för projektverksamheten har beräknals 2 milj. norska kr. för stöd lill konkreta projekl.
Kapitlet handelspolitik avser vissa projekt rörande handeisprocedurer. För iprojektverksamhelen på kärnsäkerhelsområdet anlog ministerrådet elt flerårigt program under år 1976.
4 Föredragandens överväganden
Jag har kortfattat redogjort för det nordiska samarbetet under 1978 inom ramen för nordiska ministerrådet. En mera utförlig redogörelse har lämnats; i den berättelse rörande del nordiska samarbetet som ministerrådet har överlämnat till Nordiska rådet.
De nordiska länderna har länge haft etl nära samarbete, som främjats av en likartad samhällsutveckling. Sammanhållningen har blivit en självklarhet i Norden. Samarbetet slräcker sig över nästan alla samhällslivets områden och omfattas av samlliga politiska partier. De nordiska parlamentarikernas akiiva deltagande i detla samarbele är av slor vikt. Genom förslag och rekommendationer lill regeringarna och ministerrådet utövar de sitt inflytande på samarbelel och dess inriklning. Den årliga sessionen och gemensamma regelbundet återkommande möten erbjuder regeringsrepresen-lanteroch pariamenlariker nyttiga lillfällen till samråd.
De nordiska kontakterna genom folkrörelserna och Föreningarna Nordens verksamhei har väsentligt bidragii lill alt stärka allmänhetens känsla av nordisk samhörighet. Jag anser del vikligt atl allmänhelen hålls underrättad om det nordiska samarbetets syften och praktiska resultat genom en effektiv informaiion. Del är en angelägen gemensam uppgift för ministerråd och parlamentariker.
Efterkrigstidens djupaste lågkonjunktur har nalurligen gjort att de ekonomiska frågorna fått slor uppmärksamhet i den nordiska debatten.
Prop. 1978/79:206 20
Vid de nordiska statsministrarnas möte i Köpenhamn i november 1978 var ekonomi och sysselsättning centrala ämnen i diskussioner. Ell ekono-misk-politiskl utredningsarbete äger rum i de nordiska finansministrarnas regi med ulgångspunkt i minisierrådels beslul vid Nordiska rådels session i Oslo i februari 1978. Avsikten är all söka få fram en så realistisk bild som möjligt av situationen i Norden för atl ytteriigare stärka samarbetet inom den ekonomiska politikens område och skapa siarkare underiag för nordiskt inflytande på internationell ekonomi. En interimistisk rapport diskuterades av stats- och finansministrarna i februari i år i Stockholm. Man kom då överens om all inrälla elt nordiskt ekonomiskt forskningsråd. Den interimistiska rapporten om det ömsesidiga nordiska ekonomiska beroendet skall bearbetas ytterligare. Arbetet beräknas bli slutfört under årel.
Jag vill särskilt betona fyra områden där nordisk samverkan enligt min mening blir av slor betydelse under den närmasle framliden: regionalpolitik, sysselsättningspolitik, näringspolitik och forskning.
1. Vid Nordiska rådels session i februari 1979 framlade ministerrådet ett förslag lill nylt regionalpolitiskt program som bör ge upphov till en intensifierad debatt om samarbetets mål och medel. Det mål som uppställs -"att verka för en i regionalt hänseende balanserad ulveckling i Norden" - kommer att ställa stora krav på vart och ett av de nordiska länderna och på vår samarbetsförmåga.
2. På sysselsättningsområdet har ministerrådet beslutat sätta i gång ell omfattande kartläggningsarbete föratt belysa effekterna på sysselsättningen av internationaliseringen av våra ekonomier samt av den teknologiska utvecklingen. Man skall vidare undersöka om våra ekonomier och arbetsmarknader till sin struktur och silt säll att fungera är rustade atl möta utvecklingen.
3. På näringspolitikens område inriklas arbelel på frågor kring utnyttjandet av våra industriers kapacitet. Internationaliseringen och den snabba utvecklingen framtvingar löpande förändringar av den industriella strukturen i våra länder. Den utvecklingen kommer att ställa ökade krav på samråd och samarbete.
4. De nordiska statsministrarna beslöt vid sitt möte i
Köpenhamn i no
vember 1978 all uppdra åt Nordiska ministerrådet, samarbetsminislrarna
och kultur- och undervisningsministrarna alt la initiativ lill elt ökat nor
diskt forskningssamarbete.
Samarbelsminislramas ställföretradarekommitté och ämbetsmanna-kommittén för nordiskl kulturellt samarbete har påbörjat en analys av områden där eU nordiskt forskningssamarbete skulle kunna utnyttja de ekonomiska och intellektuella resurserna mera effektivt än molsvarande nationella insatser. Vid ett gemensamt möte i Köpenhamn den 20 mars i år beslöl de två komrailtéerna aU tillsäua en gemensam arbelsgrupp för planering av det fortsaUa arbetet. Man avser all presentera konkreta förslag till ett ökat forskningssamarbete till nästa års session med Nordiska rådet i Reykjavik.
Prop. 1978/79: 206 21
Jag övergår nu lill alt behandla budgeten för år 1980. Den budget som ministerrådet har fastställt för år 1980 uppgår till ca 93.4 milj. norska kr. vilket är en ökning i förhållande till år 1979 med ca 13.6 milj. norska kr.
Medlen för adminislralion uppgår lill ca 15,1 milj. norska kr. mot 11,6 milj. för år 1979. Ökningen beror främst på personalförstärkning vid ministerrådssekrelariatet i Oslo samt väntade löne- oeh kostnadsökningar.
Härutöver avsälls 600000 norska kr. för etl stipendiesystem för nordiskl tjänslemannaulbyte som inleds under år 1979.
Institulionsbudgelen ökar från 39,2 till 45,0 milj. norska kr. och förblir därmed den tyngsta posten i ministerrådets allmänna budget. Innan ministerrådels budget skapades finansierades de flesta gemensamma nordiska insiitutioner direkl genom nationella bidrag i olika former. Efter en ulredning av ministerrådssekretariatel beslöl ministerrådet all fr. o. m. 1978 års budget föra in fyra institutioner, vars verksamhei hade finansierats genom direkta nationella bidrag, på ministerrådets allmänna budget. Därefter har ytterligare fyra institutioner förts in på budgeten.
Jag anser det vara väsentligt atl del nordiska samarbelel fördjupas. Del är angeläget atl del härvid i enlighet med ell önskemål från Nordiska rådet skapas större överskådlighet och bättre redovisning av det nordiska samarbetet. Det ger också bättre förutsättningar för en prioritering och samordning av de olika samarbetsområdena saml för rationalisering. Molsvarande åtgärder har redan genomförts inom kulturområdet.
Nordiska industrifondens verksamhet är inriktad på att slödja dels lekniska utvecklingsprojekt mellan enskilda industriförelag, dels bransch-eller teknikinriktade projekl sora avser all lösa problera av central betydelse fr vissa industrisektorer. Utöver den industriellt inriklade verksamhelen skall fonden ansvara för forsknings- och utvecklingssamarbete inom de sektorer av energiområdet där nordisk samverkan inte tillvaratas av andra organ. För delta ändamål tillfördes fonden beiydande belopp under 1979. I budgeten för 1980 har det beräknats medel för fonden om 20.5 milj. norska kr.
Fonden har visat sig ha stor betydelse för ett ökat nordiskt samarbete på det industriella områdei. Jag anser det angelägel atl det arbeie som fonden bedriver, kan fullföljas.
För projektverksamheten under budgetåret 1980 har de olika ämbetsmannakommitiéema och vissa andra samarbetsorgan ansökt om sammanlagt 34,5 milj. norska kr. Efter överläggningar med Nordiska rådets bud-getkommitté beslöl ministerrådet om en totalram på 33,3 milj. norska kr. Ministerrådet har för projektverksamheten angivit en reserv på 4,8 railj. noi;ska kr. vilken är avsedd för nya projekl som aktualiseras under årel. Härtill koramer en särskild reserv för beräknade prisökningar mellan åren 1979 och 1980.
En betydande del av reserven för projektverksamheten, 2 milj. norska kr., har avsatts för del regionalpoliliska handlingsprogrammet. Detta pro-
Prop. 1978/79: 206 22
gram som förelagts och antagils av Nordiska rådet innebär en ambitionshöjning på detta område. Programmet syftar till all främja konkreta samarbetsprojekt. Bl. a. föresläs särskilda åtgärder för gränstrakter och de mesl utsatta regionerna i Norden.
Totalt uppgår kostnaden för ministerrådets allmänna budget under år 1980 till 93 383 000 norska kr. Från delta belopp skall avdrag göras för ministerrådets beräknade inkomster under samma år vilka uppskattas lill sammanlagl 9283 000 norska kr. Ålerstoden. som skall täckas med nationella bidrag, omfaltar sålunda 84 100000 norska kr.
Ländemas bidrag till ministerrådets budgetar betalas enligt en fördelningsnyckel grundad på förhållandet mellan ländernas bruttonationalprodukter. 1 december 1978 fastställde ministerrådet följande fördelning för åren 1980-1982. Danmark 23.7%, Finland 16.09f, Island 0,99?. Norge 18.09? och Sverige Al.AVr. Sveriges andel av de nationella bidragen utgör 34 817400 norska kr., vilket enligt nuvarande växelkurs motsvarar 29 943 000 svenska kr.
Härtill kommer den svenska andelen av kostnaderna för nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg under år 1979 som har förskotierats av ministerrådet. Andelen beräknas efter utnyttjade elevplatser och är ännu inte känd. Jag beräknar därför samma andel som den svenska ändelen av ministerrådets budget, dvs. 4l,49f av kostnaden som är 5 145000 norska kr. Enligt nuvarande växelkurs motsvarar detla ungefär I 832000 svenska kr.
Den svenska andelen av budgeten för år 1980 föreslås således uppgå lill 31 775 000 svenska kr., dvs. en ökning med 3 318000 svenska kr. i förhållande till budgeten för år 1979 som uppgår till 28457 000 svenska kr.
Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1979/80. Då nordiska ministerrådels budget avser kalenderåret 1980, kan det svenska bidragel delvis komma att behöva betalas ut efterdet svenska budgetårets utgång.
5 Hemställan
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen
att till Nordiska ministerrådets allmänita hudget för budgelårel 1979/80 under elfte huvudtiteln anvisa etl förslagsanslag av 31 775 000 kr. Ärendel bör behandlas under innevarande riksmöte.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att aniaga del förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979