om medelsanvisning m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom industridepartementets verksamhetsområde
Proposition 1978/79:43
Regeringens proposition
1978/79:43
om medelsanvisning m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom industridepartementets
verksamhetsområde;
beslutad den 2 november 1978.
Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar OLA ULLSTEN
ERIK HUSS
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås åtgärder inom industridepartementets område, vilka fömtsätter beslut av riksdagen före årsskiftet 1978-1979. På tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för innevarande år begärs anslag med 100,1 milj. kr., varav 30,1 milj. kr. på driftbudgeten för uppehållande av driften vid Eisers anläggningar i Norsjö och Sollefteå. På kapilalbudgeten föreslås 70 milj. kr. bli anvisade som ett lån till Facil AB i samband med åtagande alt fortsätta verksamheten vid Järnförädlings anläggningar i Hälleforsnäs.
Vidare föreslås atl statlig garanti enligt förordningen (1977:387) om investeringsgaranti skall kunna lämnas även under år 1979 och all vissa svenska åtaganden på rymdområdel skall godkännas.
1 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 43
Prop. 1978/79:43
Prop. 1978/79:43
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-11-02
Närvarande: statsministern Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus. Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl. Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande: statsråden Huss och Wirtén
Proposition om medelsanvisning m. ni. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom industridepartementets verksamhetsområde
Statsrådet Huss anför.
Riksdagen fastställde under riksmötet 1977/78 statsbudgeten för budgetåret 1978/79. Tidigare denna dag har regeringen beslutat förelägga riksdagen en gemensam proposition om tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79. Härutöver har inom industridepartementets verksamhetsområde beretts ett antal frågor som nära hänger samman med tilläggsbudgeten och som är av den arten att möjlighel bör föreligga för riksdagen att fatta beslul före årsskiftet 1978- 1979. Dessa frågor bör nu föreläggas riksdagen i en särskild proposition.
Statsråden Huss och Wirtén anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas i underprolokollen för industridepartementet.
Statsrådet Huss anför.
Med hänvisning lill vad jag och statsrådet Wirtén har anfört hemställer jag att regeringen i en proposition förelår riksdagen all antaga de förslag som vi har lagt fram.
Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen beslutar all de anföranden och förslag som redovisas i underprolokollen skall bifogas proposilionen som bilagorna 1 och 2.
Prop. 1978/79:43
Bilaga I
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande: slalsrådet Huss
Anmälan till proposition om medelsanvisning m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom industridepartementets verksamhetsområde.
DRIFFBUDGETEN
FJORTONDE HUVUDTITELN
B. Industri m. m.
Beviljande av statliga investeringsgarantier. Våren 1977 bedömdes det angelägel atl företagen i det aktuella konjunkturläget stimulerades atl tidigarelägga vissa investeringar. För att uppnå della infördes ell syslem med statliga garantier för lån lill angelägna industriprojekl (prop. 1976/77:95, NU 1976/77: 35, rskr 1976/77: 279). Regeringen har meddelat bestämmelser härom i förordningen (1977: 387) om investeringsgarantier (ändrad senast 1977: 1125).
Garanti kan beviljas förelag för finansiering av investeringar i byggnad, maskin eller annan liknande utrustning som är ägnad alt öka företagels produktionskapacitet eller tillföra företaget effektivare teknik. Lämnas garanti för lån till investering får garanti lämnas även för lån som finansierar till investeringen knutet behov av rörelsekapital. Garanti får lämnas intill 40% av del totala lånebehovet. Kosinaden för investeringen skall uppgå lill minsl 5 milj. kr. Garanti får i allmänhet beviljas endasl för lån med högsl 10 års löplid. Om särskilda skäl föreligger, får garanti lämnas för lån med längre löplid, dock högst 15 år. Garantin skall avse den del av lånebeloppet som ligger mellan 60 och 100% av lånebeloppet. För den del av lånet som omfattas av garanti skall ställas den säkerhet som kan krävas med hänsyn lill lånesökandens ekonomiska ställning och behov av ekonomisk rörelsefrihet. Garanti får lämnas för lån i affärsbank, sparbank, föreningsbank, bankägl finansieringsförelag som bedriver leasing, Sveriges Investeringsbank AB eller annan svensk kreditinrättning som statens industriverk godkänner. Eftersom del gäller alt i minsta möjliga mån belasta förelagens likviditet, beviljas garanti endast om anstånd med amor-
Prop. 1978/79:43 4
tering för lånet har medgivits under ulbyggnadstiden, dock högst tre år. Garantiåtagandel omfattar även upplupen ränla om anstånd med räntebetalningen ges. Som villkor för garantin gäller bl.a. atl de maskiner och annan utrustning som ingår i investeringen i allt väsentligt beställs senast den 31 december 1978 och alt anläggningsarbetet påbörjas senast denna dag.
Ansökan om invesleringsgaranli skall ges in till statens industriverk som i allmänhet också beslutar i ärendet. När del gäller ärenden av siörre vikt skall industriverket med egel yttrande överlämna handlingarna i ärendet lill regeringen för beslut.
En garantiram på 1 000 milj. kr. har fastställts. Garanlisystemet har ännu inte kommii att utnyttjas i någon större utsträckning. Det totala utnyttjandet av garantiramen ligger ännu under 100 milj. kr.
Behovet av utbyggnadsinvesleringar kommeratt växa. Jag förordar därför atl del nämnda villkoret för investeringsgarantier vad avser den tidpunkt då beställning av maskiner och annan utrustning och påbörjande av anläggningsarbetet senast måste ske, flyttas fram till den 31 december 1979. Nuvarande regler bör i huvudsak gälla också i forlsällningen. Under år 1979 bör det då vara möjligt atl utvärdera garanlisystemet.
Räntevillkoren m. m. för lån mol invesleringsgaranli bör dock framdeles i huvudsak anknytas lill vad som enligt förordningen (1978: 507) om indu-strigarantilån gäller för sådana lån. Bl. a. kommer därmed en garantiavgift atl utgå för att täcka statens kostnader för administration och för förluster på grund av infriade garantiåtaganden. Liksom vad som gäller för induslri-garanlilån bör ärende om invesleringsgaranli, som inte direkl las upp av regeringen, prövas av statens industriverk.
Garantiramen beräknar jag oförändrad lill 1 000 milj. kr., inkl. de garantier som har lämnats under 1977 och 1978.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen
atl medge all statlig garanti för lån lill investeringar får beviljas under år 1979 i enlighet med vad jag har förordat.
F. Teknisk utveckling m.m.
F 4. Europeiskt rymdsamarbete m. m. 1 statsbudgeten för budgetåret 1978/ 79 har under denna rubrik anvisats ell förslagsanslag av 50840000 kr.
Riksdagen harar 1974 godkänt (prop. 1974: 1 bil. 15 s. 161, NU 1974:7, rskr 1974:81) all Sverige enligt ett är 1973 ingånget avtal deltar i ell telesatellitprogram inom det europeiska rymdorganet (European Space Ägency, ESA). Programmets mål är alt till början av 1980-talel utveckla ell salellilbaserat syslem för långdistanslelefoni och TV-dislribulion. Programmet innehåller tre faser av vilka de två försia nu i huvudsak har
Prop. 1978/79:43 5
genomförts. Efter en inledande sludieläs har under den andra fasen en försökssatellil byggts och skjutits upp. Av de beräknade kostnaderna för Sveriges dellagande pä ca 91 milj. kr. återstår för fas tre ca 52 milj. kr. i 1971 ärs priser, vilket motsvarar ca 99 milj. kr. i 1977 ärs priser.
Omfattningen av programmets fas tre har diskuterats ingående bland ESA:s medlemsländer. Vid ESA:s rådsmöte på ministernivå den 14-15 februari 1977 antogs en deklaration som angav att den Iredje fasen skulle omfatta dels en utökning av projektet för sjöfarlssatelliter (MAROTS-B), dels ell projekt för utveckling av ell europeiskt syslem för telesalellilkom-munikalion (ECS), dels ett projekt för utveckling av en tung satellilplatt-form (H-SAT), dels ett program för system- och teknologisludier inom telesatellitområdet (.ASTP). Denna deklaration stöddes av bl.a. Sverige. Deklarationen innebar dock ingen slutlig överenskommelse.
Inom ESA har nu enighet nåtts om hur man skall gå vidare med den tredje fasen. Man har sålunda enats om alt endast ECS-projektet skall hänföras lill del tidigare nämnda lelesatellitavlalet, medan övriga delar av fas tre formellt skall behandlas som nya projekt utanför delta avtal.
Kosinaderna för Sveriges dellagande i MAROTS-B, ECS, en studie av H-SAT-projektet saml ASTP beräknas lill ca 38 milj. kr. i 1977 ärs priser. Härutöver tillkommer kostnader för en utbruten del av ECS-projektet avseende samarbete med de europeiska televerkens kommande samarbetsorgan för lelesatellitdrifl (EUTELSAT) samt för all genomföra H-SAT-projektel efter det alt studien av projektet har avslutats. Samtliga dessa kostnader beräknas kunna rymmas inom de nämnda återstående ca 99 milj. kr. Anslagsbelastningen för innevarande budgetår beräknas inte öka i jämförelse med vad som lidigare har angivits.
Jag finner del väsentligt alt Sverige medverkar i dessa projekt och förordar alt riksdagens godkännande inhämtas för Sveriges deltagande i utökningen av sjöfarissateilitprojeklel, studien av projektet för en tung sateliitplallform och programmet för system- och teknologisludier inom telesatellitområdet vad avser de ekonomiska åtaganden som Sverige härigenom ikläder sig. I fråga om ett eventuellt svenskt dellagande i genomförandel av H-SAT-projektet avser jag alt vid annal lillfälle återkomma med förslag till regeringen efter utvärdering av förstudien.
Riksdagen har år 1974 godkänt (prop. 1974:2 bil. 7, NU 1974: 1, rskr 1974:30) ell år 1973 ingånget avtal om ett härraketprojekt (Ariane) inom ESA. Avtalet innebär atl Sverige deltar i ell projekt vars mål är all lill år 1980 utveckla en bärraket som kan sända upp en last på ca 950 kg i rymden. Syftet med projektet är atl göra Europa kommersiellt och politiskt oberoende, när det gäller utformning och uppskjutning av olika tillämpningssa-lelliler. Den statliga franska rymdorganisationen, som är ansvarig för projektet, har engagerat bl. a. Saab-Scania och Volvo Flygmotor i utvecklingsarbetet. Den försia provskjulningen beräknas ske under år 1979. Vid det tidigare nämnda rådsmölel i februari 1977 antogs en deklaration
Prop. 1978/79:43 6
om en fortsättning av Ariane-projeklet med en produktionsfas. Denna deklaration stöddes av Sverige men innebar liksom deklarationen om telesaiellilprogrammels iredje fas ingen slutlig överenskommelse.
Inom ESA har nu beslul fallats alt produktionsfasen av Ariane skall genomföras och regler har utformats för deltagarländernas åtaganden. Innebörden är att fem raketer skall produceras under åren 1981 -1983. Tre av dessa kommer att användas och betalas i huvudsak inom ramen för de tillämpningsprogram som ESA bedriver i egen regi, en kommer alt användas och belalas av Frankrike för ett fjärranalyssalellilprojekl medan den femte raketen utgör en reserv som förskottsvis t. v. skall betalas av de länder som deltar i produktionen av Ariane.
Priset för uppskjutningen av de tre raketer som skall användas inom ramen för ESA:s tillämpningsprogram har salts så atl del motsvarar ca 75% av produktionskostnaden. Återstående kostnad skall läckas av de länder som deltar i produktionen av Ariane i förhållande lill varje lands andel av induslrikonlrakten för produktionen. Sveriges andel beräknas preliminärt till 2,85%. Reservrakelen belalas somjag nyss nämnde förskottsvis t. v. av de länder som deltar i produktionen. Den loiala kostnaden för Sveriges del beräknas uppgå lill ca 11 milj. kr. i 1977 års priser. För innevarande budgetår beräknas anslagsbelastningen till följd av produktionsfasen av Ariane öka med ca 3,2 milj. kr. ulöver vad som tidigare har angivils.
Jag finner del väsentligt alt Sverige deltar i produktionen av Ariane och förordar all riksdagens godkännande inhämtas vad avser de ekonomiska åtaganden som Sverige härigenom ikläder sig.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1975/76: 100 bil. 15 s. 251, NU 1975/76:55, rskr 1975/76:329) bidrar Sverige via ESA till underhåUei av den franska raketbasen Kourou i Guyana. Genom att upprätthålla denna säkerställs tillgång lill en uppskjutningsplats för Arianeraketen. En förutsättning för riksdagens beslul var att det svenska bidraget t. o. m. är 1980 skulle kompenseras av besparingar inom andra delar av del europeiska rymdsamarbetet och inte innebära någon extra belastning av förevarande anslag. I framtiden kommer dock vissa merkostnader alt uppstå. Preliminärt beräknas dessa bli ca 9 milj. kr. i 1977 års priser under åren 1981-1983. Detla är väsentligt mindre än vad som ursprungligen förutsågs. Inom regeringskansliet pågår vidare överväganden om sådan besparing som kan uppkomma genom utträde ur flyglrafikkonlrollprogrammel. Jag avser all i ett annat sammanhang återkomma lill denna fråga.
Jag förordar alt riksdagens godkännande inhämtas för Sveriges bidrag till underhållet av raketbasen Kourou.
Vid det nämnda minislermötel i februari 1977 antogs slutligen en deklaration om ett fiärranalyssoteUitprogram. Sverige förklarade sig därvid berett alt stödja ett europeiskt program med det allmänna innehåll som förelåg i ett franskt förslag benämnt SPÖT (Salellite Probatoire d'Observa-
Prop. 1978/79:43 7
tion de la Terre). Enighet om projektet kunde dock inte näs inom ESA varför Frankrike beslöt alt själv genomföra projektet.
Sedermera har Frankrike erbjudit Sverige alt della i projektet. Under våren och sommaren år 1978 har förhandlingar förts mellan de båda ländema. Avtal om ett samarbete har nu träffats. Detta samarbete ersätter för Sveriges del dellagande i det planerade europeiska fjärranalysprogrammet. Överenskommelsen, som delvis är av förtrolig karaktär, har i huvudsak följande innebörd.
Projektet syftar lill all vid slutet av år 1983 sända upp en fjärranalyssalel-iit utrustad med riklbara instrument för framställning av säväl färgbilder som svartvita bilder med stor detaljrikedom. Projektet beräknas lolalt kosta ca 700 miljoner franska francs inkl. markstationer m.m. och upp-sändning.
Sveriges bidrag skall omfatta industriella leveranser i form av datorn för satellitens övervakning och styrning (den s.k. omborddatorn), markutrustning för mottagning av satellitdala vid rakelskjutfältet Esrange i Kiruna saml andel av kostnaderna för uppskjutning. För Sverige beräknas kosinaderna lill 30 milj. kr. i 1977 års priser fördelade på åren 1978-1982. För innevarande budgetår beräknas detla leda lill alt anslagsbelastningen ökar med ca 4 milj. kr. ulöver vad som lidigare har angivits.
Ell svenskt dellagande i SPOT-projektel innebär flera fördelar. Svensk rymdinduslri ges möjlighel till en framskjuten position i Europa när det gäller omborddatorer för rymdfarkoster. Sådana datorer vänlas få allt större betydelse i framliden. Vidare förbättras möjligheterna att även på längre sikt bedriva en rationell verksamhei vid Esrange. Förutom atl fungera som mottagningsstation för fjärranalysdala är det sannolikt alt Esrange kommer atl fungera även som en av kontrollstationerna för SPOT-salellilen. Härutöver garanteras Sverige inte bara snabb och smidig tillgång till bilder ulan får som delfinansiär av systemet också rätl att programmera satelliten och därigenom under viss tid styra dalainsamlingen efter svenska behov. Delta ger Sverige speciella möjligheter att utnyttja fjärranalyslekniken. Ell svenskt deltagande i SPOT-projektel ser jag mot denna bakgrund som bäde önskvärt och fördelaktigt.
Jag förordar därför all Sveriges dellagande i fjärranalyssalellilprojektel SPÖT enligt avtalet underställs riksdagen för godkännande vad avser de ekonomiska åtaganden som Sverige härigenom ikläder sig.
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen
atl godkänna, såvitt avser de ekonomiska åtaganden som staten ikläder sig,
1. att Sverige deltar i utökningen av sjöfartssaiellitprojekiei, studien av projektet för en tung sateliitplallform och programmet för syslem- och teknologisludier inom telesatellitområdet,
2. all Sverige deltar i produktionen av bärraketen Ariane,
Prop. 1978/79:43 8
3. atl Sverige bidrar till underhållet av raketbasen Kourou,
4. alt Sverige deltar i fjärranalyssalellilprojektel SPÖT enligt avtalet den 23 oktober 1978 med franska regeringen.
G. Statsägda företag
G 5. Medelstillskott till Statsföretag AB. Något anslag för delta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1978/79.
År 1973 träffades ell avtal mellan svenska staten och Eiser Invest AB, numera Rang Invest AB, som innebar att staten förvärvade hälften av aktierna i AB Eiser för en köpeskilling av 45 milj. kr. (prop. 1973: 170 bil. Il, NU 1973:71, rskr 1973:384). Förvärvet ingick som ett led i de statliga åtgärder som vidtogs för alt Eiser skulle förlägga en planerad utvidgning av sin verksamhet till Sverige i stället för till utlandet. Genom del statliga engagemanget i Eiser kunde tillverkning etableras i bl.a. Sollefteå och Kramfors. En förutsättning för dessa etableringar var omfattande statligt regionalpoliliskl stöd.
Under hösten 1976 aviserade Eiser en kraftig minskning av antalet anställda vid Norrlandsfabrikerna. För all skapa förutsättningar för fortsatt drift vid fabrikerna i Kramfors och Sollefteå beviljades Eiser ett statligt avskrivningslån på 9 milj. kr. (prop. 1976/77:58, AU 1976/77: 15, rskr 1976/77: 123).
I enlighel med riksdagens beslul våren 1978 bildades en statlig lekokoncern (prop. 1977/78:73, NU 1977/78:4), rskr 1977/78: 172). Moderbolag i koncernen är AB Eiser som är ett helägt dotterbolag till Statsförelag AB. Verksamheten vid de konkursdrabbade bolagen Algot Johansson AB och Algots Nord AB överlogs den 1 januari 1978 av ett nytt bolag, Algols AB, som från samma dag ingår i den statliga lekokoncernen.
Innebörden i den av riksdagen antagna målsättningen för Eiser är all koncernen efter en tvåårig omstruktureringsperiod senast år 1980 skall ha uppnått noll-resuliat. Som ett led i denna omstrukturering har Eiser beslutat atl avveckla all verksamhei i Norrland från den I januari 1979.
I skrivelse den 13 april 1978 till regeringen har AB Eiser framhållit bl. a. följande.
Eisers styrelse har beslutat all inleda förhandlingar enligt lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet med berörda personalorganisationer för all sedermera kunna efter varsel och uppsägningar minska koncernens personal med ca 800 personer. Reduceringen av personal avses ske så atl bl.a. Algols enheter i Skellefteå, Norsjö och Lycksele liksom Eisers enheter i Kramfors och Sollefteå läggs ned.
Eiser framhåller vidare atl företaget är berett alt la upp diskussioner med regeringen om de åtgärder sorn kan behöva vidtas för all mildra effekten av förelagets beslut att lägga ned all verksamhei i Norrland.
Prop. 1978/79:43 9
På grund av den uppkomna situationen uppdrog regeringen den 27 april 1978 åt Eiser all, efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, lill regeringen lämna offert rörande kosinaderna för all under viss begränsad lid upprätthålla driften vid koncernens anläggningar i Norsjö och Sollefteå.
I en skrivelse den 22 juni 1978 till regeringen lämnade Statsföretag och Eiser den begärda offerlen. Kosinaderna i offerten är beräknade med utgångspunkt i att sysselsätlningsnivån i Norsjö och Sollefteå skall vara oförändrad under den lid som offerlen omfattar. Storleken på del statliga bidrag som behövs för att uppnå delta mål har räknats fram genom atl totalkostnaderna för drift vid de två fabrikerna minskats med de beräknade försäljningsintäkterna för tillverkade produkter.
Vid Norsjöenheten avser koncernen atl tillverka jeans. Driftsunderskottet för att under ett och ett halvt resp. två är upprätthålla driften på nuvarande sysselsällningsnivå, 118 anställda, har av Eiser beräknats lill 15,3 resp. 21,1 milj. kr.
Driftsunderskottet för att under ell och ell halvt resp. två år sysselsätta 90 personer i Sollefteå med att tillverka barnpyjamas har av Eiser beräknats till 13,8 resp. 18,6 milj. kr.
Jag vill erinra om all beräkningarna av driftsunderskotten är osäkra med hänsyn till väntade försäljningsintäkter. De belopp som har angivits får betraktas som högsia tänkbara. I det fall driftsresultalel blir bättre än vad som har beräknats av Eiser skall överskottet belalas in till statsverket. Jag bedömer all sysselsättningsläget, särskilt för kvinnor, på de berörda orterna är sådant all del är ett samhällsintresse i rådande konjunkturläge atl verksamheten drivs vidare med statligt stöd. Jag vill understryka alt syftei med stödet i försia hand är all ge rådrum för all söka åstadkomma varaktig sysselsättning för de berörda i en verksamhei som kan bedrivas lönsamt. Avsikten är sålunda inte all ge täckning för driftsunderskott i verksamhet som kan uppstå efter den 1 juli 1980. Jag förordar alt statligt stöd lämnas under högst ett och ell halvt år. Denna tid bör vara tillräcklig för atl ge nödvändigi rådrum för alt få fram annan sysselsättning till de berörda orterna. Slödel bör uppgå lill högst de belopp som har angivits i offerten, nämligen sammanlagt 29,1 milj. kr. Medlen bör lämnas till Statsföretag för att användas för angivet ändamål.
Statsföretag har i skrivelse den 26 september 1978 lill regeringen förklarat sig berett, alt om staten ställer 1 milj. kr. lill förfogande, under två år undersöka möjligheten all till Norsjö och Sollefteå förlägga annan produktion.
Om Statsföretag under tiden den 1 januari 1979-den I juli 1980 lyckas förlägga annan verksamhei lill Norsjö och Sollefteå, har företaget begärt atl få ulnyttia viss del av de medel som kan komma atl ställas lill förfogande genom offerlen för all starta sådan ny verksamhet. Statsförelag har föreslagit atl varje anställd som övergår från konfektionsenhelerna i Norsjö och Sollefteå lill den nya verksamheten skall få la med sig den del
Prop. 1978/79:43 10
av del offererade beloppet som faller på den anställde för den resterande tidsperiod offerten gäller.
Jag finner det angelägel att ersällningssysselsätlning tillförs de berörda orterna. Enligt min mening innebär Statsföretags förslag en ändamålsenlig användning av de angivna medlen. Jag förordar därför atl 1 milj. kr. anvisas och får användas på det sätt som Statsförelag har angivit.
Sammanlagt bör alltså under ell särskilt reservationsanslag benämnt Medelstillskott till Statsförelag AB anvisas (29,1 -f 1,0=) 30,1 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
all till Medelstillskott till Statsföretag AB pä tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 30 100000 kr.
Prop. 1978/79:43 11
Bilaga 2
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande: statsrådet Wirtén
Anmälan till proposition om medelsanvisning m.m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom industridepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
00. Lån till Facit AB. Något anslag för delta ändamål flnns inte upplaget i statsbudgeten för budgetåret 1978/79.
AB Järnförädling (Järnförädling) är ett gjuteriförelag som har bedrivit verksamhei i Hälleforsnäs i Flens kommun, Västervik och Eskilstuna. 1 början av 1970-talel råkade företaget ut för ekonomiska problem, som blev särskilt allvarliga under åren 1974—1975. Vid utgången av år 1975 hade företagel ca 1 290 anställda, varav ca 890 i Hälleforsnäs, ca 220 i Västervik och ca 175 i Eskilstuna. Den dåvarande ägaren presenterade år 1975 en rekonslruktionsplan som innebar bl.a omfattande investeringar. För att investeringarna skulle kunna genomföras beviljade regeringen förelaget ett lokaliseringslän på 8 milj. kr. samtidigt som Sveriges Invesleringsbank AB beviljade kredit med lika stort belopp. Samtidigt tillkom nya ägare genom atl Beijerinvesl AB (Beijerinvest) förvärvade en minoritetsandel av företagets aktier i mars 1975. Senare samma år blev Beijerinvest majoritetsägare. T. o.m. våren 1976 beviljade regeringen Järnförädling statliga lokaliseringslän på lolalt 17 milj. kr. och statliga garantier för län på 3 milj. kr.
Den rekonslruktionsplan som hade gjorts upp för Järnförädling innan Beijerinvesl övertog företaget visade sig snart vara orealistisk. Förlusten år 1975 blev ca 20 milj. kr. och år 1976 ca 50 milj. kr. Sedan della hade framstått klart under våren 1976 tillsattes inom förelaget en utredningsgrupp med representanter för bl. a. de anställda, kommunen och länsmyndigheterna. Gruppen presenterade under hösten samma år en ny rekonslruktionsplan. Planen innebar all Järnförädlings arbetsställen i Västervik och Eskilstuna skulle läggas ned, all förelagets totala personal skulle reduceras frän drygt 1 000 till ca 600 anställda samt alt ytterligare investe-
Prop. 1978/79:43 12
ringar på ca 12 milj. kr. skulle genomföras. Kapitalbehovet för dessa investeringar tillsammans med beräknade förluster under åren 1977- 1979 beräknades komma att uppgå till sammanlagt 60 milj. kr., som Beijerinvesl förklarade sig berett att skjuta lill.
Under våren 1977 framkom atl inte heller den senare rekonstruktions-planen skulle kunna hållas. Beijerinvests ledning tog i juni 1977 kontakt med dåvarande chefen för industridepaiiemenlet och meddelade all bolaget ämnade inleda förhandlingar med de anställda om varsel om uppsägning av Järnförädlings hela personal. Bolagels avsikt var all lägga ned verksamheten inom loppet av ca ett halvt år. Beijerinvesl motiverade sill ställningstagande med alt bolaget efter överlagandel av Järnförädling år 1975 hade skjutit lill medel och gjort åtaganden gentemot dotterbolaget med ca 120 milj. kr. och att Beijerinvest saknade möjlighet att ge ytterligare ekonomiska tillskott ulan alt äventyra koncernens existens. Bolaget var dock berett alt fullfölja de åtaganden om ekonomiskt tillskott som hade gjorts i samband med alt rekonslmktionsplanen år 1976 antogs.
Järnförädling, som i juni 1977 hade ca 900 anställda, varav ca 700 i Hälleforsnäs, var den helt dominerande arbetsgivaren på orten. Hälleforsnäs framlida existens var beroende av all förelagets verksamhei kunde fortsätta i någon form. Den förre chefen för industrideparlemenlet sökte därför åstadkomma rådrum för alt tillfälle skulle ges att undersöka olika alternativ för fortsatt drift i Hälleforsnäs. Efter överläggningar mellan honom och Beijerinvesl beslöt bolaget i juni 1977 all del planerade varslet skulle uppskjutas tre månader till den 30 september 1977. För atl göra detla uppskov möjligt beviljade regeringen förelaget statlig garanti för lån på 10 milj. kr., vilket svarade mot två tredjedelar av de beräknade driftsförlusterna under uppskovsperioden, och lokaliseringslån på 2 milj. kr. för all finansiera slutförandel av påbörjade investeringar. Dessa skulle annars ha avbrutits.
Under rådrumsperioden inriktades ansträngningama på alt undersöka förutsättningarna för att något annat gjuteriförelag skulle överta verksamheten i Hälleforsnäs. Kontakt togs med de större gjuieriförelagen i landet liksom med sådana större verkstadsföretag som är betydande avnämare av järngjutgods. Intresset för atl överta Järnförädling visade sig dock vara myckel svagt. I slutet av rådrumsperioden meddelade AB Överums bruk (Överum) som är ett dotterbolag lill Facil AB (Facit) inom Electroluxkon-cernen, alt Överum var berett alt överväga all la över Järnförädlings verksamhet. En föruisättning var dock atl Överum först fick tillfälle alt närmare utreda förutsättningarna för en strukturomvandling som förutom del egna gjuteriel i Överum omfattade även Järnförädlings gjuleri i Hälleforsnäs.
Efter nya överläggningar mellan förre chefen för industridepartementet och Beijerinvesl i slutet av september 1977 säkrades den fortsatta driften vid Järnförädling lill den 31 mars 1978. Beijerinvesl fullföljde sina ekono-
Prop. 1978/79:43 13
miska åtaganden enligt 1976 ärs rekonslruktionsplan. Under- perioden den 1 oktober 1977-den 31 mars 1978 beviljade regeringen Järnförädling statliga garantier för lån pä sammanlagt 18916000 kr. för vilka regeringen senare har beslutat efterge statens rätt. Staten har pä sä sätt kommit alt svara för driftsförlusterna i Järnförädling under den förlängda rådrumsperioden. På liknande sätt hade regeringen i september 1977 beslutat atl efterge statens rätt i fräga om de statliga garantier för lån samt lokaliseringslån, tillsammans 15 milj. kr., som hade krävts för att täcka en del av driflsförlusten och slutföra påbörjade investeringar under perioden t. o. m. den 30 september 1977. 1 budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78: 100 bil. 17 s. 99) har anmälts att en del av det stöd som regeringen hade beviljat enligt kungörelsen (1960: 372) om statlig! kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri inte helt hade stämt överens med de av statsmakterna antagna grunderna för detta kreditslöd. Konslitulionsutskollet har granskat regeringens handläggning av dessa ärenden och därvid inte funnit anledning atl göra något särskilt uttalande. Riksdagen har inie vidtagit någon åtgärd med anledning av utskoltels granskning (KU 1977/78:35, rskr 1977/78:318). Vidare bör i sammanhanget nämnas att regeringen under hösten 1977 beviljade ett annat företag inom Beijerkonceinen, Craw-ford Door AB, ett lokaliseringslån på ca 7.7 milj. kr. i samband med investeringar i Göteborgsregionen.
Under den förlängda rådrumsperioden genomförde Järnförädlings styrelse en ingående utredning om förutsättningarna för en fortsatt gjuteri-verksamhet i Hälleforsnäs. I styrelsen ingick representanter bl.a. för Överum och industridepartementet. I utredningsarbetet deltog även en expert från statens industriverk. Utredningens resultat visade att förutsättningar förelåg för en framlida företagsekonomiskt bärkraftig verksamhet om Järnförädling kunde utgöra del i en strukturomvandling som även innefattade något eller några andra gjuterier. En förutsättning var atl personalen minskades lill ca 430 personer och att vissa kompletterande investeringar genomfördes.
Mot denna bakgrund inleddes under februari 1978 överläggningar mellan förre chefen för industridepartementet och ledningen för Eleclroluxkon-cernen. Överläggningarna avsåg alt klarlägga vilka statliga åtaganden som var nödvändiga för alt skapa förutsättningar för all Överum skulle överta Järnförädling. För all göra en rekonstruktion möjlig inledde vidare Järnförädling en offentlig ackordsförhandling, vilken ledde fram lill all de opriorilerade fordringsägarna i Järnförädling accepterade ett erbjudande om ackord om 25%. Därigenom möjliggjordes en överenskommelse mellan Överum och Järnförädling som innebar att det förra bolaget kunde över-laga del senare förelagels tillgångar i form av fasligheter, maskiner och inventarier på villkor som man var eniga om, förutsatt atl staten var beredd att efterge sin rätl beiräffande utestående lokaliseringslån till Järnförädling på sammanlagt cirka 13,4 milj. kr. Jag avser all i annat sammanhang
Prop. 1978/79:43 !4
återkomma lill regeringen med förslag i denna fråga.
I slutet av maj 1978 uppnåddes enighet mellan förre chefen för industridepartementet och ledningen för Electrolux om det statliga stöd som var nödvändigt för all Överum omedelbart skulle överta ansvaret för verksamheten i Hälleforsnäs. Överläggningarna ledde fram till följande uppgörelse. Överum utfäster sig att driva fortsatt verksamhei vid Järnförädlings anläggningar i Hälleforsnäs med en sysselsättning som motsvarar ca 350 helårsanställda eller ca 430 personer under en period av minsl fem år. Vid beräkning av sysselsättningen skall Överum äga rätl alt i viss begränsad omfattning räkna sig tillgodo även sådan ökning av sysselsättningen som kan komma att ske vid andra förelag inom Eleclroluxkoncernen som är belägna inom Flens kommun. Eleclroluxkoncernen skall vidare, i anslutning lill den strukturomvandling som erfordras beträffande den övertagna verksamheten i Hälleforsnäs, svara för investeringar om 25-30 milj. kr., varav huvudparten i Hälleforsnäs och i övrigt sådan verksamhet som har direkt betydelse för verksamheten i Hälleforsnäs.
Staten förutsätts bevilja Facit ell ränlefrill avskrivningslån på 70 milj. kr. Ändamålet med lånet är alt ge Överum ett tillskott av nödvändigt rörelsekapital och täcka uppkommande drifts- och omslmklureringskosl-nader i den övertagna rörelsen. Under förutsättning att Överum uppfyller sina förpliktelser skall staten skriva av sin fordran på Facit med en femtedel av det totala lånebeloppet eller 14 milj. kr. per den 31 december under vart och ett av åren 1978- 1982. Skulle del faktiskt konstaterade driftunderskottet av rörelsen något år befinnas vara större än 14 milj. kr. kan avskrivningsbeloppel göras större, dock inte siörre än del faktiska drifiun-derskotlel för ifrågavarande år, förutsatt all det utestående lånebeloppet förslår för detta.
Överums fortsatta drift av verksamheten i Hälleforsnäs förutsätter en minskning med ca 160 personer av den personal som i slutet av maj 1978 var anställd i Järnförädling. Kostnaderna för denna personal fr. o.m. 1 april 1978 och l.o. m. varsef/uppsägningstidens utgång skall av staten tillskjutas Järnförädling och inte lill någon del belasta Överum. Jag avser att i annat sammanhang återkomma lill regeringen med förslag i denna fråga.
Electrolux har vidare lovat undersöka förutsättningarna för all på lolv av de orter där koncernen bedriver verksamhei och vilka efter diskussion med den förre chefen för industridepartementet har konstaterats vara av speciellt intresse från regional- och sysselsättningspolitisk synpunkt, söka påskynda genomförande av investeringar i maskiner och byggnader upp lill ell belopp av maximall 75 milj. kr. under det kommande året.
I den mån genomförande av de diskuterade investeringarna kommer atl aktualiseras under innevarande budgetår, avser jag atl föreslå regeringen att regionalpoliliskl stöd lämnas för dem enligt förordningen (1970: 180) om statligt regionalpoliliskl stöd. Maximall kan för de nämnda investeringarna
Prop. 1978/79: 43 15
beviljas lokaliseringsstöd med 50 milj. kr., varav högsl ca 16 milj. kr. i lokaliseringsbidrag och resten i form av lokaliseringslån. Det ankommer på regeringen att besluta om sådant stöd.
Med hänsyn till vad som hade framkommit i samband med de nyss nämnda överläggningarna med Electrolux, villjag upplysa om all jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen atl staten skall avslå från all ställa krav pä återbetalning av vissa lån och bidrag som har utgivits av staten i samband med att Electrolux överlog Facits verksamhei i Göteborg, Strömstad och Malmö. Även i denna fråga ankommer det på regeringen att besluta.
För egen del villjag anföra följande.
En sädan uppgörelse som jag nu har redogjort för betraktar jag som tillfredsställande från samhällets synpunkt av främst två skäl. För det första sker härigenom en nödvändig strukturanpassning genom samordningen av gjulerierna i Hälleforsnäs och Överum. Efter de stora ansträngningar som hittills har gjorts för alt genom betydande investeringar modernisera Järnförädlings anläggningar och göra dem fullt konkurrenskraftiga, anses förelaget vara del modernaste av landets tre aducerjärnsgjulerier. Del finns därför goda skäl alt räkna med all den nya gjulerienhel som nu skapas pä sikt skall bli fullt konkurrenskraftig. För det andra räddas sysselsättningen på orten Hälleforsnäs, vilket jag betraktar som mycket betydelsefullt från regional- och sysselsättningspolitisk synpunkt. Jag vill i sammanhanget vidare stryka under atl Järnförädling saknade förutsättningar för att pä egen hand fullfölja del pågående rekonstruklionsarbelet på ett sådant sätt all förelaget kunde bli företagsekonomiskt lönsamt inom överskådlig framlid.
Jag förordar därför alt Facil beviljas ett avskrivningslån på 70 milj. kr. pä i huvudsak de villkor somjag nyss har redogjort för. De innebär bl.a. atl staten i samband med beslut om årliga avskrivningar av lånet kommer alt tillförsäkras möjlighel att övervaka alt Facil uppfyller sina åtaganden. Del bör ankomma på regeringen all besluta om den närmare utformningen av villkoren för lånet.
I avvaktan pä alt beslul om del nyss nämnda avskrivningslånet skall fattas har regeringen i juni 1978 beviljat Facil slallig garanti för ett lån på 10 milj. kr. Om avskrivningslånet beviljas skall lånet mot statlig garanti återbetalas av Facil när avskrivningslånet betalas ut.
Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen
att lill Lån till Facit AB på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 70000000 kr.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978